Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i värnplikt slag en m. m

1954-02-05 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:92, Med förslag till lag om ändring i värnplikt slag en m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

1

Nr 92.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om ändring i värnplikt slag en m. m.; given Stockholms

slott den 5 februari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändring i värnpliktslagen den

30 december 1941 (nr 967);

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Med anledning av en väntad successiv ökning av värnpliktskontingentens

storlek under det närmaste årtiondet föreslås bestämmelser som möjliggör

en utjämning åldersklasserna emellan. I detta syfte föreslås ändringar

i värnpliktslagen innebärande att tiden för inträdet i värnpliktsåldern

och inskrivningsskyldighetens fullgörande framflyttas ett år, d. v. s.

till det år under vilket vederbörande fyller 18 år. Under ettvart av de

närmaste tio åren avses ett antal värnpliktiga skola inrycka till värnpliktstjänstgöringen

året efter inskrivningen, d. v. s. det år varunder de fyller

19 år.

1—265 54

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 92.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 92.

Förslag:

till

LAG

om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

Härigenom förordnas, att 1 §, 14 § 1 inom., 15 § samt 27 § 1 mom. F.

värnpliktslagen den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.)

1 §•

Svensk man är värnpliktig från

och med det kalenderår under vålket

han fyller nitton år till och med det

under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk----i riket.

14 §.

1. Värnpliktig är, där ej Konungen

för särskilda fall annorlunda förordnar,

skyldig att personligen inställa

sig vid inskrivningsförrättning

det år han fyller nitton år. Den

som förvärvar svenskt medborgarskap

först sedan han inträtt i värnpliktsåldern

är skyldig inställa sig

vid inskrivningsförrättning det år

som infaller näst efter det han förvärvat

medborgarskapet.

Rörande skyldighet---för
ordnar

Konungen.

15 §.

Under förutsättningar, som bestämmas

av Konungen, må yngling

på egen begäran inskrivas redan

innan det år då han fyller nitton

år, dock ej före det år då han fyller

sexton år.

Den som---— omedelbart in
skrivas.

(Föreslagen lydelse.)

1 §•

Svensk man är värnpliktig från

och med det kalenderår under vilket

han fyller aderton år till och med det

under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk — — — i riket.

14 §.

1. Värnpliktig är, där ej Konungen

för särskilda fall annorlunda förordnar,

skyldig att personligen inställa

sig vid inskrivningsförrättning

det år han fyller aderton år. Den

som förvärvar svenskt medborgarskap

först sedan han inträtt i värnpliktsåldern

är skyldig inställa sig

vid inskrivningsförrättning det år

som infaller näst efter det han förvärvat

medborgarskapet.

Rörande skyldighet---för
ordnar

Konungen.

15 §.

Under förutsättningar, som bestämmas

av Konungen, må yngling

på egen begäran inskrivas redan

innan det år då han fyller aderton

år, dock ej före det år då han fyller

sexton år.

Den som---omedelbart in
skrivas.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § 1950:225/beträffande 14 § 1 mom. och 15 § 1953:766

samt beträffande 27 § 1 mom. F. 1952:173.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ls proposition nr 92.

3

(Nuvarande lydelse.)

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

F. Sättet för fullgörande av

tjänstgöring enligt detta moment bestämmes

av Konungen. I tjänstgöringen

skola inräknas tider för vederbörligen

anbefallda övningsuppehåll.

Konungen äger i särskilda fall

bestämma att tjänstgöringen skall

fullgöras i annan ordning än i detta

moment sägs. Första tjänstgöring

och tjänstgöring i en följd skola

taga sin början före utgången av

andra året efter inskrivningsåret.

Repetitionsövning må---31

augusti.

(Föreslagen lydelse.)

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

F. Sättet för fullgörande av

tjänstgöring enligt detta moment bestämmes

av Konungen. I tjänstgöringen

skola inräknas tider för vederbörligen

anbefallda övningsuppehåll.

Konungen äger i särskilda fall

bestämma att tjänstgöringen skall

fullgöras i annan ordning än i detta

moment sägs. Första tjänstgöring

och tjänstgöring i en följd skola

taga sin början före utgången av

tredje året efter inskrivningsåret.

Repetitionsövning må---31

augusti.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1954.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 februari 1954.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, fråga om

tiden för de värnpliktigas påbörjande av tjänstgöringen in. in.

Inledning.

Enligt 1941 års värnpliktslag i dess ursprungliga lydelse skulle de värnpliktiga

inskrivas det år de fyllde 20 år. Inskrivningen ägde rum på våren.

Huvuddelen av de värnpliktiga påbörjade tjänstgöringen nästfoljande år;

de värnpliktiga vid flygvapnet och en stor del av flottans värnpliktiga

började emellertid sin tjänstgöring redan inskrivningsåret, d. v. s. vid 20

års ålder.

Sedermera uttalade sig såväl överbefälhavaren som 1945 års fbesvärskommitté

för att värnpliktstjänstgöringen i allmänhet skulle påbörjas redan

vid 20 års ålder. Härvid betonades att en dylik anordning skulle motverka

minskningen i den totala tillgången på värnpliktiga samt medföra sociala

fördelar för samhället och den enskilde. Med stöd av yttrande av försvarets

sjukvårdsförvaltning framhölls, att anordningen icke behövde möta några

betänkligheter ur hälsovårdssynpunkt, varvid dock betonades att uttagningen

av värnpliktiga, vilka skulle påbörja tjänstgöringen tidigare än hittills

varit fallet, borde ske med tillbörlig försiktighet. Både överbefälhavaren

och försvarskommittén räknade med att övergången till det nya

systemet skulle ske successivt under 1950-talet, varvid den av 21-åringar

bestående åldersklassen år för år skulle kompletteras med ett efter hand

växande antal värnpliktiga ur närmast yngre åldersklass. Beträffande den

inskrivningstekniska sidan av förevarande spörsmål framhöll kommittén,

att två åldersklasser måste inskrivas det år övergången till det nya systemet

inleddes — den äldre på Aåren och den yngre på hösten. Kommittén

räknade med att inskrivningarna för framtiden skulle förläggas till hösten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92. 5

19^8 års värnpliktskommitté förordade att inskrivning skulle äga rum

på hösten och avse värnpliktiga i 19 års ålder. Kommittén föreslog att

under det år då övergången till det nya systemet enligt kommitténs mening

borde äga rum — kalenderåret 1949 — skulle anordnas, förutom vårinskrivning

för åldersklass 1949, en inskrivning under augusti—september för

åldersklass 1950. För arméns del förutsatte kommittén, att övergången

skulle ske under en tioårsperiod åren 1950—1960. Härvid hade kommittén

beräknat att den årliga värnpliktskontingenten vid armén skulle under

åren 1950—1959 utgöra 29 500 man för att under åren 1960 och 1961 stiga

till 30 695 respektive 31 407 man. För att nyssnämnda jämna årliga siffra

skulle kunna hållas borde den yngre åldersklassen tagas i anspråk i

successivt ökad omfattning intill år 1961, då övergången förutsattes vara

helt genomförd. För de värnpliktiga vilka redan enligt gällande system

började sin tjänstgöring vid 20 års ålder — flygvapnets och en del av

flottans värnpliktiga — innebure förslaget ingen rubbning i detta förhållande.

På förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 194) beslöt 19M års riksdag (skr.

nr 371) att särskilda inskrivningsförrättningar skulle anordnas år 1949

med dem som enligt värnpliktslagen skolat inskrivas år 1950 (d. v. s. med

dem som år 1949 fyllde 19 år) samt att övergång till värnpliktstjänstgöring

redan vid 20 års ålder för huvuddelen av de värnpliktiga skulle ske

successivt i den takt Kungl. Maj :t bestämde.

Följande år skedde den definitiva övergången till inskrivning av 19- åringar under hösten. I samband härmed infördes uttrycklig bestämmelse

att svensk man skulle vara värnpliktig från och med det kalenderår under

vilket han fyllde 19 år (SFS 1950: 225).

Arméchefens förslag in. in.

I »Militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1954/55» har chefen

för armén anfört följande:

Genom beslut av 1950 års riksdag sänktes tidpunkten för inträdet i

värnpliktsåldern från tjugonde till nittonde levnadsåret. Första tjänstgöring

påbörjas i regel året efter inskrivningen, övergång från första tjänstgöring

vid tjugoett till tjugo års ålder sker för närvarande successivt. Såvitt

nu kan bedömas, torde denna övergång vara genomförd vid påbörjandet

av utbildningsåret 1956/57, d. v. s. något tidigare än vad 1948 års värnpliktskommitté

beräknat. Om de värnpliktiga även under 1960-talet inkallas

till första tjänstgöring det år de fyller tjugo år, kommer utbildningskontingenten

att öka avsevärt. Vissa år kommer den att bli i det närmaste

dubbelt så stor som f. n. Det är icke möjligt att avväga arméns fredsorganisation

så, att denna år från år är dimensionerad för väsentligt ökat eller

minskat antal tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga. Främst i fråga om om
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

fattningen av utbildningsbefäl men även i fråga om kasern utrymme måste

en jämn fördelning eftersträvas. Den utbyggnad av fredsorganisationen,

som erfordras med anledning av 1960-talets stora åldersklasser, måste därför

påbörjas redan under 1950-talet. Det synes då lämpligt att redan i takt

härmed öka de årliga utbildningskontingenterna genom att i större omfattning

än nu inkalla yngre värnpliktiga. Härigenom utjämnas de stora utbildningskontingenterna

under 1960-talet och undvikes de avsevärda merkostnader,

som eljest skulle uppkomma.

Arméchefen lämnar i anslutning till det anförda en sammanställning å

det antal värnpliktiga som — förutsatt att de nuvarande kontingenterna

till marinen och flygvapnet blir oförändrade — kan beräknas bli tilldelat

armén vid de kommande inskrivningarna. Enligt sammanställningen kommer

antalet värnpliktiga vid armén att stiga från omkring 27 000 år 1954

till över 50 000 år 1965, varefter antalet successivt nedgår under senare

hälften av 1960-talet.

På grundval av denna sammanställning har arméchefen utarbetat eu

plan för utbildningskontingentens sammansättning av arméns värnpliktiga

ur olika åldersklasser vid föreslagen successiv ökning.

Planens innehåll framgår av följande uppställning. I

Utbildningsår

Inryckning av värnpliktiga

i ålder av

Vpl.- kontingentens

föreslagna storlek

19 år

20 år

21 år

(och äldre)

1954/55

25 100

7 700

32 800

1955/56

5 100

26 900

800

32 800

1956/57

11 400

22 300

33 700

1957/58

17 700

16 900

34 600

1958/59

22 500

12 100

34 600

1959/60

25 300

10 200

35 500

1960/61

28 600

7 900

36 500

1961/62

31 000

5 500

36 500

1962/63

30 100

9 300

39 400

1963/64

24 400

15 000

39 400

1964/65

14 400

25 000

39 400

1965/66

3 900

35 500

39 400

1966/67

39 400

39 400

Anm. 5 000 värnpliktiga

av den åldersklass som enlig

t planen skall rycka

in år 1966 beräknas kvarstå till följande utbildningsår och kommer alltså

att inrycka år 1967 vid 21

års ålder.

I anslutning till planen anför arméchefen vidare: Utjämningen av de

årliga utbildningskontingenterna åstadkommes under 1950-talet och början

av 1960-talet genom en successiv övergång till första tjänstgöring vid 19

års ålder. Under 1960-talets senare del kan inryckningstiden åter senareläggas.

Sjukvårdsstyrelsen har biträtt förslaget med den reservationen att

ett något ökat antal värnpliktiga kan komma att medges anstånd på grund

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

7

av att de ännu icke nått det utvecklingsstadium, som av önskvärt vid

värnpliktstjänstgöringens påbörjande. I planen finnes utrymme för att tillmötesgå

de medicinska synpunkterna. Den årliga ökningen i förhållande

till nuvarande utbildningskontingent begränsas under 1960-talet till endast

c:a 6 600 värnpliktiga, d. v. s. omkring en tredjedel av den ökning, som

eljest skulle inträffa under åren 1965—1967. Detta medför att det ökade

behovet av utbildningsbefäl, kasernutrymmen m. in. kan begränsas i motsvarande

omfattning. Åtgärderna kan genomföras utan ändring av värnpliktslagen

under förutsättning att inskrivningsförrättningarna tidigarelägges

till januari—mars det år vederbörande fyller 19 år. Detta föreslås

ske fr. o. in. år 1955. Budgetåret 1954/55 måste därför två inskrivningsförrättningar

äga rum. Det framlagda förslaget medför dessutom under

uppbyggnadsperioden (t. o. m. 1962/63) vissa kostnadsökningar (bär ej

redovisade).

Sedermera har chefen för centrala värnpliktshiirån i underdånig skrivelse

den 21 november 1953 anfört följande:

För utbildningsåret 1955—1956 kan beräknas att — förutom åldersklass

1955 — endast ett ringa antal värnpliktiga tillhörande åldersklass 1954

finnes disponibelt, vilket innebär, att utbildningskontingenten vid armén

skulle bli omkring 5 000 man mindre än innevarande utbildningsår. Den

successiva övergången från första tjänstgöring vid tjugo år till nitton år

bör därför påbörjas redan utbildningsåret 1955—1956. Därigenom skulle

icke blott kvarstående värnpliktiga, tillhörande åldersklass 1954 samt hela

åldersklass 1955 utan även del av åldersklass 1956 kunna påbörja första

tjänstgöring år 1955. Utbildningskontingenten vid armén kan härigenom

bibehållas vid nuvarande styrka om c:a 32 800 värnpliktiga. I arméchefens

framställning föreslås att två inskrivningsförrättningar skulle äga rum budgetåret

1954/55, varvid åldersklass 1955 skulle inskrivas i vanlig ordning

hösten 1954 och åldersklass 1956 under januari—mars 1955. Vid tidpunkten

för avgivandet av arméchefens skrivelse syntes frågan om inskrivningen

av de bägge åldersklasserna 1955 och 1956 icke kunna lösas på

annat sätt. Många nackdelar är emellertid förknippade med detta förslag.

Två skilda, tätt på varandra följande inskrivningsförrättningar kommer att

förorsaka inskrivningsmyndigheterna ett relativt omfattande merarbete,

vad gäller förberedelse- och efterarbetet. För att medhinna efterarbetet efter

den första förrättningen och förberedelsearbetet före den andra måste höstinskrivningarna

påbörjas redan omkring den lk 1954. Detta innebär, att

de kommer att pågå samtidigt som höstens repetitionsövningar och att därvid

ett icke obetydligt antal befäl och läkare måste tagas från truppförbanden.

Ur utbildningssynpunkt är detta en olägenhet. Vidare måste vederbörlig

inskrivningsnämnd besöka varje förrättningsställe två gånger, vilket

bland annat innebär, att tiden för förrättningen ökas. Under våren 1953

har ett förslag till ny inskrivningsinstruktion utarbetats, vilket försöksvis

tillämpas under nu pågående inskrivningsförrättningar. I detta förslag har

bland annat sättet för inskrivningslängdens uppställning och förande radikalt

förändrats, genom att övergång skett till kortsystem med särskilt

längdkort för varje man. De erfarenheter, som hittills erhållits beträffande

längdkorten, har varit helt positiva. Genom införandet av längdkort har de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

tekniska förutsättningarna skapats för att anordna en gemensam inskrivnings

för rättning för åldersklasserna 1955 och 1956 förslagsvis under ungefärliga

tiden oktober 1954—januari 1955 med ett uppehåll på omkring tre

veckor under jul- och nyårshelgen. Underhandsundersökningar visar, att

vissa svårigheter kommer att uppstå för en del av nämndledamöterna och

biträdena att under så lång sammanhängande tid (bortsett från jul—nyårsuppehållet)

vara frånvarande från sitt vanliga arbete. På vissa platser torde

även svårigheter uppstå att få disponera tidigare utnyttjade lokaler under

den längre sammanhängande tid, som blir erforderlig. Det blir därför nödvändigt

att utnyttja suppleanter i viss utsträckning samt att avlösa viss

personal efter omkring halva tiden. På det fåtal platser, där lokalfrågan

sannolikt icke kommer att kunna lösas, måste inskrivningar äga rum två

gånger. Fördelarna med eu gemensam inskrivningsförrättning är dock påtagliga.

Inskrivningsförrättningarna behöver därigenom icke påbörjas förrän

efter utryckningen av repetitionsövningsomgången hösten 1954 samt

kan vara genomförda före de avslutande förbandsövningarna med utbildningskontingenten,

som våren 1955 avslutar sin första tjänstgöring. Därigenom

undvikes att viss befälspersonal måste tagas från truppförbanden

under de tider, då behovet att disponera denna personal vid förbanden är

störst. Genom ett dylikt förfarande underlättas även inskrivningsmyndigheternas

arbete, genom att förberedelse- och efterarbetet kan göras samtidigt

för båda åldersklasserna. En gemensam inskrivning av de bägge

åldersklasserna medför vidare den fördelen, att antalet resor för varje inskrivningsnämnd

minskas till omkring hälften, varigenom en viss tidsvinst

men även en viss kostnadsminskning erhålles.

Chefen för centrala värnpliktsbyrån hemställer under åberopande av det

anförda att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om de ändringar av värnpliktslagen

som betingas av förslaget. Vad angår erforderliga ändringar i inskrivningsförordningen

kommer chefen för värnpliktsbyrån att framdeles ingiva

förslag härom. I

I anslutning till arméchefens och chefens för centrala värnpliktsbyrån

förslag har inom försvarsdepartementet upprättats en den 22 december

1953 dagtecknad promemoria, vari redogörelse lämnats för gällande bestämmelser

i ämnet och deras tillkomst samt för de båda förslagen. Härutinnan

torde tå hänvisas till vad i det föregående anförts. I promemorian uttalas

därefter sammanfattningsvis följande. Den accentuerade ökning av den årliga

värnpliktskontingentens storlek som vore att förvänta under det närmaste

årtiondet nödvändiggjorde militärorganisatoriska åtgärder. Arméchefens

förslag innebure att eu efter hand växande del av en yngre årskontingent

(värnpliktiga som fyllde 19 år det år de inryckte till första tjänstgöring)

skulle tagas i anspråk för att utjämna den branta stegring i åldersklasserna

som enligt befolkningsstatistiken kunde förutses. Ett genomförande

av arméchefens förslag med av chefen för centrala värnpliktsbyrån

förordad komplettering syntes nödvändiggöra ändringar i värnpliktslagen.

Sålunda borde i 1 § föreskrivas att svensk man skulle vara värnpliktig från

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

9

och med det kalenderår under vilket han fyllde aderton (nu nitton) år.

Motsvarande ändring borde vidtagas i 14 §; värnpliktig borde sålunda vara

skyldig inskriva sig under det år han fyllde aderton år. Även eu följdändring

av 15 § borde äga rum.

Ändringar bleve sannolikt nödvändiga även i inskrivningsförordningen

och vissa andra i administrativ ordning utfärdade författningar, men dessa

ändringar kunde ske utan riksdagens medverkan. Det syntes erforderligt

att, innan proposition i lagfrågan förelädes 1954 års riksdag, yttranden

från vederbörande myndigheter inhämtades beträffande: 1) de medicinska

synpunkterna i frågan; 2) frågan i vad mån en tidigareläggning av tjänstgöringen

kunde menligt påverka arbetsmarknaden; samt 3) frågan om

de värnpliktigas civila yrkesutbildning och den inverkan på denna utbildning

som en tidigareläggning av tjänstgöringen kunde innebära.

Remissyttranden.

Över den förut nämnda promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits

av överbefälhavaren efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets

civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse efter hörande av medicinalstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för

yrkesutbildning, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i

Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet landsbygdens folk och styrelsen för Sveriges förenade studentkårer.

I samtliga yttranden har arméchefens förslag — med den därtill av chefen

för centrala värnpliktsbyrån förordade kompletteringen —- i princip lämnats

utan erinran. Flertalet remissinstanser har dock såsom förutsättning för

sin anslutning till förslaget uppställt att vissa särskilda synpunkter beaktas

vid dess genomförande.

Överbefälhavaren framhåller att beträffande viss teknisk personal —

huvudsakligen vid marinen och flygvapnet — ett genomförande av förslaget

kan innebära vissa olägliga konsekvenser, enär de värnpliktiga före inryckningen

till första tjänstgöring i regel icke kunna beräknas ha hunnit skaffa

sig erforderlig verkstadsutbildning och praktik. Med de föreslagna ändringarna

i värnpliktslagen finnes emellertid alltjämt möjlighet att inkalla

de värnpliktiga till första tjänstgöring under det år de fyller tjugo år. Härigenom

och genom de anståndsmöjligheter, som värnpliktslagen inrymmer,

synes från yrkesutbildningssynpunkt önskvärd smidighet i fråga om värnpliktstjänstgöringens

påbörjande kunna nås.

Försvarets civilförvaltnings yttrande innefattar allmänna synpunkter på

de ekonomiska konsekvenserna av värnpliktskontingentens väntade stegring.

I fråga om de i promemorian antydda författningsändringarna ifrågasätter

ämbetsverket huruvida icke också en jämkning av 27 § 1 mom. F.

sista meningen värnpliktslagen lämpligen bör vidtagas. Även om enligt

förslaget första tjänstgöringen icke förutses skola påbörjas senare än före

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

utgången av andra året efter inskrivningsåret, synes det nämligen icke

uteslutet, att omständigheterna kan komma att nödvändiggöra en dylik

anordning. Anledning torde därför föreligga att i samband med de ifrågasatta

ändringsförslagen även föreslås sådan ändring av sistnämnda författningsrum,

att första tjänstgöring kan påbörjas senare än före utgången av

andra året efter inskrivningsåret.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har inhämtat yttranden från medlemmarna

av styrelsens vetenskapliga råd professorn i praktisk medicin vid Lunds

universitet H. Malmros, professorn i rättspsykiatri vid Karolinska institutet

Gösta Rylander och professorn i ortopedi vid samma institut Sten Friberg.

Professorn Malmros framhåller att den föreslagna framflyttningen av

värnpliktstjänstgöringen innebär vissa risker. Man måste nämligen räkna

med att icke alla ynglingar vid 18 års ålder har nått den kroppsliga och

psykiska mognad, som är önskvärd vid fullgörandet av militärtjänst. I

flertalet fall torde emellertid mognadsgraden vara sådan, att den föreslagna

tidiga värnpliktstjänstgöringen knappast kan medföra någon större risk.

Erfarenheten från andra länder synes också tala för att värnpliktstiden i

nödfall kan utsträckas på föreslaget sätt. En ofrånkomlig förutsättning

för denna framflyttning av värnplikten är emellertid en noggrann undersökning

och sakkunnig bedömning av såväl den kroppsliga som den psykiska

utvecklingsgraden vid inskrivningen. Endast de värnpliktiga, som är

väl utvecklade, bör inkallas till tidig värnpliktstjänstgöring.

Professorn Rylander förklarar att ur militärpsykiatrisk synpunkt i princip

intet finnes att invända mot förslaget. Den manliga ungdomen av i

dag har genom ändrade sociala förhållanden utan tvivel i regel fått sin

psykiska utveckling och mognad påskyndad jämfört med tidigare. Detta

utgör icke något hinder för ett påpekande att en del ynglingar likväl mognar

senare än andra i psykiskt hänseende. För dem kan grupptillvaron i

kasernerna, de militära disciplinreglerna samt framförallt avskiljandet från

hemmiljön ett år tidigare än hittills varit fallet innebära psykiska påfrestningar

av icke önskvärd art, även om dessa värnpliktiga kroppsligt sett är

fullt färdiga att möta militärutbildningens krav. Av betydelse synes det

därför att vid inskrivningen av 18-åringar sådana värnpliktiga frånskiljes

som förefallit psykiskt sett mindre utvecklade, blyga och osäkra med psykoinfantila

drag. Möjligheterna härtill har väsentligt förbättrats genom de

psykologiska urvalsprövningarna i samband med inskrivningsförrättningarna.

Läkarna vid inskrivningsförrättningarna bör även i det avsedda

syftet ha sin uppmärksamhet riktad på betydelsen av testningarna.

Professorn Friberg finner att ur de synpunkter han har att företräda

skäl till erinran mot förslaget ej synes föreligga. Det framhålles att tillväxten

är väsentligen avslutad i 18-årsåldern och att ynglingarna då passerat

den ålder då tungt kroppsarbete och starkare sportprestationer har

någon ogynnsam inverkan på ben- och ledsystem.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

11

Medicinalstyrelsen, vars yttrande inhämtats av sjukvårdsstyrelsen, kar

i sin tur inhämtat yttrande av medlemmen av sitt vetenskapliga råd, överläkaren

medicine doktorn Hans Sihver.

Doktor Silwer framhåller att enligt inhämtade upplysningar värnpliktstjänstgöringen

i Storbritannien, Ryssland och U. S. A. tar sin början i 18- eller 19-årsåldern och att erfarenheterna härav är goda. Någon anledning

att anse det svenska soldatmaterialet underlägset nämnda länders ur medicinsk

synpunkt föreligger ej. I de fall då värnpliktiga hittills fått börja sin

tjänstgöring redan vid den nu föreslagna åldern lär erfarenheterna härav

ha varit goda. — Vid bifall till arméchefens förslag bör ett något ökat

antal värnpliktiga kunna medges anstånd i den mån det utvecklingsstadium

som är önskvärt icke uppnåtts då tjänstgöringen skulle ha börjat. Det

synes angeläget att skärpt uppmärksamhet ägnas de värnpliktigas utvecklingsstadium

före tjänstgöringens början, därest sänkningen av värnpliktsåldern

genomföres. Med denna reservation — heter det slutligen i yttrandet

— synes från medicinsk synpunkt anledning ej föreligga till erinran

mot förslaget.

Medicinalstyrelsen har ur medicinsk synpunkt intet att erinra mot att

värnpliktstjänstgöringen påbörjas det år den värnpliktige fyller 19 år,

under förutsättning att de värnpliktigas utvecklingsstadium i samband med

uttagningen ägnas skärpt uppmärksamhet.

Försvarets sjukvårdsstyrelse upplyser inledningsvis, att styrelsen i samband

med 1949 års övergång till tidigare värnpliktstjänstgöring utfärdade

särskilda »Föreskrifter angående läkares åtgärder vid de särskilda inskrivningarna

1949 för utväljande av värnpliktiga, som skola påbörja första

tjänstgöring under det kalenderår de fylla 20 år». Dessa föreskrifter, vilka

avsåg arméns värnpliktiga, blev med vissa tillägg och ändringar tillämpliga

även under tiden efter 1949.

Styrelsen anför vidare:

Vid urvalet av värnpliktiga till tjänstgöring vid 20 år skulle enligt nyssnämnda

föreskrifter största vikt fästas vid vederbörandes kroppskonstitution

och hälsotillstånd samt, icke minst, till hans lämplighet ur psykisk

synpunkt för sådan tjänstgöring. Vidare finnes i föreskrifterna utformade

vissa detaljbestämmelser för besiktningsläkaren beträffande olika besiktningsgrupper

och sjukdomar. Genom dessa i restriktiv riktning verkande

föreskrifter har eftersträvats att vid inskrivningen möjliggöra en sådan

utgallring, att endast de, som i såväl fysiskt som psykiskt avseende bedömts

kunna utan men för sin hälsa motsvara av militärtjänsten i sagda hänseende

uppställda krav, må bli uttagna till fullgörande av första tjänstgöring

redan under det år de fyller 20 år. Några ogynnsamma erfarenheter av

det sålunda genomförda tidigareläggandet av den första tjänstgöringen

föreligger veterligen icke. Mångåriga iakttagelser beträffande studenter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

och likställda, vilka blivit inskrivna såsom underårig^, ävensom beträffande

fast anställt manskap, som påbörjat sin anställning vid krigsmakten

vid den i detta sammanhang aktuella åldern eller mången gång ännu tidigare,

talar i samma riktning. En oavvislig förutsättning är emellertid, att

inträdet i tjänstgöring äger rum först efter en i möjligaste mån betryggande

och ingående prövning av den enskildes personliga kvalifikationer i

hälsohänseende samt att hans placering sker i sådan tjänstgöring, som med

hänsyn härtill är lämplig och så anpassad, att befarade risker så vitt möjligt

skäligen kan förmodas vara eliminerade.

Mot det nu föreliggande förslaget om en ytterligare sänkning av värnpliktsåldern

med ett år har sjukvårdsstyrelsen ur militärmedicinsk synpunkt

i princip intet att erinra. Styrelsen åberopar som stöd för sin uppfattning

såväl sina tidigare erfarenheter som ock yttrandena från medlemmarna

av styrelsens vetenskapliga råd. Dessa medlemmar representerar,

framhåller styrelsen, de medicinska specialområden vilka i detta sammanhang

bör tillmätas särskild vikt, nämligen invärtesmedicin, psykiatri och

ortopedi.

Sjukvårdsstyrelsen anför ytterligare: Såsom av nämnda yttranden framgår

torde ur de synpunkter styrelsen har att företräda några väsentliga

betänkligheter icke kunna resas mot arméchefens förslag. Styrelsen vill

emellertid med skärpa ytterligare understryka betydelsen av att de värnpliktigas

förutsättningar, de fysiska såväl som de psykiska, göres till föremål

för omsorgsfull prövning ävensom att avsedd tjänstgöring inom skäliga

gränser anpassas i relation härtill. Styrelsen vill framhålla vikten av

att inkallelse till första tjänstgöring icke sker tidigare än vad som i det

enskilda fallet lämpligen bedömes kunna ske samt att sådan inkallelse vid

minsta tvekan beträffande den inskrivningsskyldiges förmåga att i medicinskt

avseende motsvara militärtjänstens krav tills vidare framskjutes för

att upptagas till omprövning under ett nästföljande år. Det torde få anses

vara ganska säkert, att antalet värnpliktiga som till följd av bristande

kroppslig eller själslig utveckling måste meddelas anstånd med värnpliktens

fullgörande kommer att öka med den sänkta värnpliktsåldern. Det

torde emellertid vara berättigat förvänta, att i avseende, varom här är fråga,

gränsdragningen mellan de aktuella åldrarna icke kommer att bliva särskilt

skarpt markerad bland de i fysiskt och psykiskt hänseende normalu

tvecklade. Den fortskridande upplysningen och de betydande framstegen

på det allmänhygieniska området, den ej minst genom idrotten intensifierade

fysiska fostran och den allmänt förbättrade folkhälsan iorde verksamt

bidraga till denna utjämning åldersklasserna emellan.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att en tidigareläggning av tjänstgöringen

i flera avseenden är av fördel ur arbetsmarknadssynpunkt. Det

är för eu huvuddel av de värnpliktiga förmånligt att få göra undan första

tjänstgöringen innan de helt ianspråktages i yrket.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 92.

13

Styrelsen övergår härefter till en undersökning av konsekvenserna ur

arbetsmarknadssynpunkt av den väntade befolkningsstegringen under nästa

årtionde: De stora årskullar som i mitten på 1960-talet efter slutet av

sin första tjänstgöring skall definitivt inplaceras på arbetsmarknaden kommer

att medföra vissa svårigheter. Som exempel kan framhållas, att antalet

män i åldern 18 t. o. m. 25 år 1954 är omkring 340 000 för att 1965 uppgå

till 470 000. Då det är omöjligt att förutse konjunkturläget tio år framåt

i tiden är det ej heller möjligt att redan nu ens preliminärt göra några

arbetsmarknadsprognoser. Den av chefen för armén föreslagna ordningen

innebär emellertid att innan de stora topparna nås ett större antal män

än vad årsklassen utgör inkallas till första tjänstgöring under det att när

toppsiffrorna infaller ett något mindre antal inkallas. I och för sig måste

detta vara en nackdel, men då mertal resp. mindretal i procent utgör en

så ringa del (maximalt och minimalt cirka 2 %) av hela antalet män i

18—25-årsåldern finner styrelsen med anledning härav ej skäl motsätta

sig anordningen. Styrelsen anser dock att förslaget, om det antages, icke

skall vara definitivt fastlåst utan att om exceptionella förhållanden inträder

vissa justeringar i detsamma skall kunna vidtagas.

Styrelsen fortsätter: För studerande i allmänbildande eller yrkesbildande

skolor och för lärlingar i praktisk yrkesutbildning kan en tidigareläggning

av tjänstgöringen medföra väsentliga olägenheter. Det är nämligen

av vikt att avbrott för värnpliktstjänstgöring icke inträffar under utbildningen.

Avbrottet kan för en del av dem dessutom bli ganska långvarigt

då ur dessa grupper rekryteras en stor del av de till befälsutbildningen uttagna

värnpliktiga. Den föreslagna anordningen innebär emellertid, att

varje utbildningsår inkallas värnpliktiga ur två eller flera årsklasser. Om

smidiga och relativt generösa bestämmelser i-örande val av tid för påbörjandet

av första tjänstgöringen för dessa grupper samtidigt utfärdas och

de värnpliktiga erhåller besked om när tjänstgöringen kommer att äga rum

torde de nämnda olägenheterna kunna elimineras. I så fall torde systemet

med alternativ värnpliktstjänstgöring endera under det nittonde eller

tjugonde levnadsåret t. o. m. vara av fördel. Styrelsen förutsätter, att de

erforderliga bestämmelserna i så fall utarbetas i samråd med densamma.

Sammanfattningsvis framhåller styrelsen att en tidigareläggning av

tjänstgöringen icke torde menligt komma att inverka på arbetsmarknaden,

men att vissa nackdelar ur yrkesutbildningssynpunkt kan uppstå, vilka

dock kan elimineras genom särbestämmelser om tidpunkt för tjänstens påbörjande.

Styrelsen har med anledning av vad sålunda anförts intet att

erinra emot de föreslagna åtgärderna.

Skolöverstyrelsen anför: Medelåldern för de examinander, som avlägger

studentexamen, har under de senaste åren oavbrutet stigit eller från obetydligt

över 19 år vid sekelskiftet till något över 20 år för närvarande. Under

det närmaste årtiondet torde anledning inte finnas att räkna med vare

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

sig en nämnvärd höjning eller sänkning av sistnämnda siflra. En medelålder

av 20 år innebär, att ett stort antal studenter nödgas begära uppskov

med inryckningen till sin första värnpliktstjänstgöring. En sänkning av

värnpliktsåldern med ett år kommer att kraftigt öka denna kategori. Någon

olägenhet ur skolans synpunkt medför detta emellertid inte under förutsättning

att uppskov medges varje studerande vid läroanstalt med studentexamensrätt,

som gör framställning härom under åberopande av ännu inte

avlagd studentexamen. Under angivna förutsättning och med hänsyn till

att utrymme anges finnas i planen för ett tillmötesgående av de medicinska

synpunkterna har överstyrelsen intet att erinra mot förslaget om en sänkning

av värnpliktsåldern med ett år.

Överstyrelsen för yrkesutbildning förklarar att den, under förutsättning

att elever vid under dess överinseende stående läroanstalter även i fortsättningen

kan i samma utsträckning som tidigare erhålla anstånd med

värnpliktstjänstgöring, icke har något att erinra mot de föreslagna åtgärderna.

Även Svenska arbetsgivareföreningen uppehåller sig vid frågan om förslagets

konsekvenser ur civila utbildningssynpunkter. Föreningen ansluter

sig till förslaget. Därvid förutsätter föreningen, att uppskov med inryckning

medgives sådana värnpliktiga, som undergår utbildning och genom

värnpliktstjänstgöringen skulle få svårigheter att på ändamålsenligt sätt

fullgöra denna utbildning. Främst syftar föreningen härvid på studerande

i läroverk av alla slag samt yrkesskolor. För sådana värnpliktiga åter, som

erhåller sin utbildning inom företagen, torde som regel uppskov endast vara

erforderligt, då utbildningen är ordnad i form av inbyggd verkstadsskola.

Landsorganisationen finner att den föreslagna utjämningen av värnpliktskontingenternas

storlek är motiverad med hänsyn till det närmaste

årtiondets branta stegring i åldersklasserna och att den även ur arbetsmarknadssynpunkt

måste anses välbetänkt. Därigenom kommer en utjämning

att ske av avgången och tillförseln av arbetskraft, som — självfallet

under förutsättning av att nu oförutsebara konjunktursvängningar

inte inträffar — hör i sin mån verka stabiliserande på arbetsmarknadsutvecklingen.

Landsorganisationen har därför i princip intet att erinra mot

de föreslagna åtgärderna. Därvid förutsättes emellertid att det kommer

att ges möjlighet till dispens från den tidigare inryckningen bl. a. i sådana

fall, då avbrott i påbörjad yrkesutbildning skulle inverka menligt

på denna utbildning. Såsom självklar vill landsorganisationen framhålla

angelägenheten av att man vid urvalet av de värnpliktiga, som skall påbörja

tjänstgöringen tidigare, tar särskild hänsyn till den värnpliktiges

fysiska förutsättningar.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) yttrar: Ur arbetsmarknadssynpunkt

synes det principiellt fördelaktigast med tidigast möjliga fullgörande

av den första tjänstgöringen. Både ur samhälls- och privatekono
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

15

misk synpunkt skulle detta vara lämpligast. Ett genomförande av förslaget

synes för huvuddelen av värnpliktskontingenten ej inverka menligt på de

värnpliktigas civila yrkesutbildning, som ofta synes vara fullgjord vid

denna tidpunkt, åtminstone till den del det här rör sig om den teoretiska

utbildningen. Förhållandena för värnpliktiga tillhörande gruppen studenter

och likställda synes dock nödvändiggöra en något senare inryckning för

denna kategori. TCO får därför ansluta sig till förslaget om ett tidigare

fullgörande av den första tjänstgöringen men får samtidigt framhålla nödvändigheten

av att gällande regler angående möjlighet att erhålla anstånd

med fullgörande av första tjänstgöring får fortsätta att gälla. Vidare bör

besiktningsnormerna något skärpas så att säkerhet kan vinnas att de till

tjänstgöring inryckande äger förutsättningar att genomföra utbildningsprogrammet.

Sveriges lantbruksförbund finner arméchefens förslag innefatta en lämplig

lösning och förklarar att såvitt förbundet nu kan bedöma en tidigareläggning

av tjänstgöringen för jordbruksnäringens del varken i mera avsevärd

mån torde komma att påverka arbetsmarknaden eller försvåra yrkesutbildningen.

Riksförbundet landsbygdens folk förklarar att förslaget ej föranleder

någon erinran från förbundets sida. Förbundet förutsätter emellertid, att

sjukvårdsstyrelsen biträder förslaget och att hänsyn tages till de reservationer,

som styrelsen eventuellt kan anse erforderliga. Förbundet anser

därutöver det vara nödvändigt att bestämmelserna utformas på sådant sätt

att uppskov med tjänstgöring kan erhållas på grund av pågående studier

och annan yrkesutbildning. Den påverkan arbetsmarknaden kan röna

genom förslaget bör enligt förbundets mening kunna regleras genom liknande

uppskovsbestämmelser som redan nu förefinnes i detta avseende.

Slutligen framhåller styrelsen för Sveriges förenade studentkårer som

sin uppfattning, att man helst bör söka överbygga svårigheterna med värnpliktskontingenternas

stegring genom en temporär sänkning av inryckningsåldern.

Genom denna sänkning kommer sannolikt ett ökat antal

studenter att rycka in till första tjänstgöring omedelbart efter avlagd studentexamen.

Samtidigt kommer man emellertid, anför styrelsen vidare, att ställas inför

ett ökat behov av anstånd med första tjänstgöring, dels därför att ett

större antal gymnasister kommer att vara i värnpliktig ålder, dels därför

att de som påbörjat sin akademiska utbildning liksom hittills hör beviljas

anstånd tills lämplig examen blivit avlagd. Styrelsen understryker, att

tidigareläggandet av första tjänstgöringen ett helt år motiveras av rent

tekniska problem vid omhändertagandet av de största årsklasserna. Detta

måste enligt styrelsens uppfattning innebära, att en minoritet, som på goda

grunder önskar anstånd med första tjänstgöring, icke skall göras till föremål

för rigorösare behandling i samband med de provisoriska åtgärderna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Knngl. MajUs proposition nr 92.

än för närvarande, utan att man i stället bör taga hänsyn till att en generösare

anståndspolitik snarast synes motiverad.

Departementschefen.

Enligt den värnpliktsorganisation som beslöts av 1950 års riksdag är

svensk man värnpliktig från och med det kalenderår under vilket han

fyller 19 år. Samma år är han skyldig låta inskriva sig som värnpliktig;

värnpliktslagen och därtill anknutna författningar är utformade med utgångspunkt

från att värnpliktsåldern skall börja i och med inskrivningsåret.

Inskrivningarna förrättas på hösten. Huvuddelen av de värnpliktiga

påbörjar sin värnpliktstjänstgöring följande år, d. v. s. det år de fyller

20 år; för en del värnpliktiga tar tjänstgöringen sin början senare.

Befolkningsstatistiken utvisar att en markant ökning av den årliga

värnpliktskontingentens storlek är att förvänta under det kommande årtiondet.

Ökningen väntas kulminera i mitten av 1960-talet. Chefen för

armén har gjort en beräkning av det antal värnpliktiga som — förutsatt

att de nuvarande kontingenterna till marinen och flygvapnet blir oförändrade

— kan väntas bli tilldelat armén vid de kommande inskrivningarna.

Enligt beräkningen kommer antalet av arméns värnpliktiga att stiga från

omkring 27 000 år 1954 till omkring 50 000 år 1965, varefter antalet väntas

successivt nedgå.

Chefen för armén föreslår nu särskilda åtgärder i syfte att åstadkomma

en utjämning årsklasserna emellan. Förslaget innebär att under ettvart

av åren 1955—1965 ett antal 19-åringar (värnpliktiga som under året fyller

19 år) skall rycka in till sin första värnpliktstjänstgöring och fullgöra

denna tillsammans med 20-åringarna. Enligt den plan som fogats vid förslaget

skall den del av den yngre årsklassen som sålunda årligen tages i

anspråk successivt växa under de första sju åren för att därefter minska.

Från och med utbildningsåret 1966/67 skulle endast 20-åringar inkallas till

tjänstgöring.

Arméchefens plan åskådliggöres av uppställningen å sid. 6.

Vid remissen av arméchefens förslag, med därtill av chefen för centrala

värnpliktsbyrån förordad komplettering — innefattat i en inom departementet

upprättad promemoria — lades tyngdpunkten på de medicinska

synpunkterna, på frågan i vad mån en tidigareläggning av tjänstgöringen

kunde menligt påverka arbetsmarknaden samt på frågan om de värnpliktigas

civila yrkesutbildning och den inverkan på denna utbildning som en

tidigareläggning av tjänstgöringen kunde innebära.

De hörda remissinstanserna har samtliga i princip lämnat arméchefens

förslag utan erinran.

Vad först angår arbetsmarknadssynpunkterna förklarar arbetsmarknadsstyrelsen

att den föreslagna tidigareläggningen av värnpliktstjänstgöringen

icke torde komma att inverka menligt på arbetsmarknaden. Lands
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

17

organisationen, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges lantbruksförhund

gör motsvarande uttalanden.

Frågan om den civila yrkesutbildningen och den inverkan på densamma

som en tidigareläggning av värnpliktstjänstgöringen kan innebära har upptagits

till behandling i ett flertal yttranden. Det framhålles att utbildningen

vid läroverk och yrkesskolor och annan motsvarande utbildning i ett betydande

antal fall ej avslutats i 19-årsåldern. Därest förslaget genomfördes

borde anstånd med värnpliktstjänstgöringen för avslutande av sådan utbildning

beviljas 19-åringarna liksom hittills tillämpats beträffande 20- åringarna. Att så sker uppställes av några remissinstanser som uttrycklig

förutsättning för deras anslutning till förslaget.

De medicinska synpunkterna har vid remissbehandlingen företrätts av

försvarets sjukvårdsstyrelse och medicinalstyrelsen. Det har synts mig särskilt

angeläget att i den föregående redogörelsen utförligt återge de yttranden

som avgivits från medicinskt håll, däribland yttranden av representanter

för de medicinska specialområdena invärtesmedicin, psykiatri och

ortopedi.

Såsom framgår av yttrandena har ingen av de medicinska auktoriteterna

funnit hinder ur medicinsk synpunkt möta mot förslagets genomförande.

Samtliga har härvid betonat nödvändigheten av att de värnpliktigas utvecklingsstadium

vid uttagningen ägnas omsorgsfull prövning.

Sjukvårdsstyrelsen understryker i detta sammanhang betydelsen av att

tjänstgöringen inom skäliga gränser anpassas till de värnpliktigas fysiska

och psykiska förutsättningar samt att inkallelse till tjänstgöring vid minsta

tvekan beträffande den värnpliktiges förmåga att i medicinskt avseende

motsvara militärtjänstens krav tills vidare framskjutes för att upptagas

till omprövning under ett nästfoljande år.

Innan jag går in på ett slutligt ställningstagande till förslaget torde jag

få erinra om vad jag i samband med framläggandet av årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, sid. 10 och 11) yttrade i frågan. Jag anförde

därvid följande. En betydande ökning av antalet män i värnpliktsåidern

komme att inträda under de närmaste tio åren. Därest samtliga dessa män

skulle militärutbildas enligt nu gällande grunder, måste krigsmaktens

organisation i fråga om förläggningslokaler, utbildningspersonal m. m. förstärkas.

Ur kostnadssynpunkt måste betänkligheter resas häremot. Det

torde därför bli nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att hindra att

utbildningskontingenten ökade i takt med den stigande tillgången på män

i värnpliktsåidern. Förslag hade av arméchefen framlagts om att ändra

tidpunkten för inskrivning såsom värnpliktig respektive påbörjande av

första tjänstgöring, varigenom det beräknades bli möjligt att utjämna de

under de kommande åren stora värnpliktskontingenterna och helt utnyttja

den nuvarande tillgången på förläggningsutrymmen för att militärutbilda

en del av männen. Jag framhöll vidare, att jag senare torde få anmäla

2—265 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 92.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

frågan om härav föranledda författningsändringar. Jag räknade emellertid

i förevarande sammanhang med att förslaget genomfördes. Vidare borde

enligt min mening föreskrifterna för läkarbesiktning av värnpliktiga skärpas

så att en del av de värnpliktiga, som enligt nuvarande bestämmelser

skulle hänföras till de lägsta besiktningsgrupperna, komme att förklaras

såsom odugliga till krigstjänst. Det vore möjligt att ytterligare åtgärder

erfordrades för att hindra att ökningen av antalet män i värnpliktsåldern

medförde större kostnadsstegringar under försvarsanslagen. Detta spörsmål

krävde ytterligare överväganden. Det syntes mig lämpligt att prövningen

härav finge ingå som ett led i överbefälhavarens utredning i avvägningsfrågan

vid bestämmandet, inom en förutsatt finansiell ram, av försvarsgrenarnas

storlek och kostnader i förhållande till varandra.

Av vad jag sålunda yttrade torde framgå att jag i detta sammanhang

icke avser att taga ståndpunkt till frågan om värnpliktsorganisationens

framtida storlek. Det problem som förslaget avser att lösa och som uppstått

till följd av den väntade ökningen av årsklassernas storlek är att i

möjligaste mån söka åstadkomma en utjämning årsklasserna emellan.

Huruvida de sålunda utjämnade kontingenterna helt eller endast delvis

skall tagas i anspråk kommer att bli beroende på ett bedömande i framtiden.

I princip innebär arméchefens förslag till lösning av nyss angivna problem

att under en tidsperiod den ordinarie årsklassen (20-åringar) årligen

kompletteras med en del av närmast yngre årsklass (19-åringar). Mot

denna lösning synes ur militärorganisatorisk synpunkt intet vara att erinra.

Därest förslaget i princip skulle gillas, torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att bestämma under hur lång tidsperiod och i vilken omfattning

årligen värnpliktiga ur den yngre årsklassen skall tagas i anspråk.

Ur arbetsmarknadssynpunkt torde, som framgår av det tidigare anförda,

hinder ej möta mot bifall till förslaget.

Beträffande den inverkan på den civila yrkesutbildningen som ett tidigareläggande

av värnpliktstjänstgöringen medför förutsätter jag att all rimlig

hänsyn skall tagas till dem som ej hunnit avsluta utbildning vid läroverk

och yrkesskolor eller annan motsvarande utbildning och att anstånd

med värnpliktstjänstgöringen i regel skall kunna beviljas i dylika fall.

Den avgörande vikten vid ett bedömande av förslaget bör enligt min

åsikt tillmätas den medicinska sakkunskapens ståndpunkt i frågan. Då

denna sakkunskap enhälligt funnit hinder ur medicinsk synpunkt ej möta

mot förslaget och med hänsyn till vad nyss anförts rörande förslaget ur

andra synpunkter är jag beredd tillstyrka bifall till detsamma.

Jag förutsätter härvid att försvarets sjukvårdsstyrelse erhåller uppdrag

att utfärda de medicinska föreskrifter och vidtaga de övriga åtgärder som

betingas av vad styrelsen anfört i sitt yttrande och som faller inom styrelsens

ämbetsområde.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

19

Även andra föreskrifter och åtgärder torde erfordras i anledning av vad

sjukvårdsstyrelsen yttrat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att gå i

författning härom.

Därest värnpliktiga enligt vad jag förordat blir skyldiga påbörja sin

tjänstgöring det år de fyller 19 år torde de böra inskrivas redan året innan.

I anledning härav blir ändringar i värnpliktslagen erforderliga. Sålunda

bör i 1 § föreskrivas att svensk man skall vara värnpliktig från och med

det kalenderår under vilket han fyller aderton (nu nitton) år, liksom i 14 §

bör stadgas att inskrivningsskyldigheten skall fullgöras det år den värnpliktige

fyller aderton år; en följdändring i 15 § betingas härav.

Enligt 27 § 1 mom. F. skall första tjänstgöring och tjänstgöring i en

följd taga sin början före utgången av andra året efter inskrivningsåret.

Ehuru det hittills icke övervägts att låta tjänstgöringen börja senare än i

lagrummet stadgas synes det dock — såsom försvarets civilförvaltning

framhållit — icke uteslutet att omständigheterna kan komma att nödvändiggöra

en dylik anordning. Det synes därför lämpligt att i detta sammanhang

lagrummet ändras därhän att tjänstgöringen i fråga skall börja före

utgången av tredje året efter inskrivningsåret.

De nya lagbestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 juli 1954.

Inom försvarsdepartementet har i enlighet med vad nu anförts utarbetats

förslag till lag om ändring i värnpliktslagen.

På Kungl. Maj :t torde få ankomma att vidtaga de ändringar i inskrivningsförordningen

och andra i administrativ ordning utfärdade författningar

som må bli erforderliga.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

1) antaga ett inom försvarsdepartementet upprättat förslag

till lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941

(nr 967);

2) besluta att enligt de närmare bestämmelser Kungl.

Maj :t utfärdar värnpliktiga skola vara skyldiga påbörja värnpliktstjänstgöringen

det år de fylla nitton år.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.