Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet, m. m

1954-01-21 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:95, Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet,

m. m.; given Stockholms slott den

19 februari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Förslag framläggs om godkännande av ett mellan staten och Stiftelsen

Svensk träforskning preliminärt ingånget avtal angående fortsatt drift av

Svenska träforskningsinstitutet. Avtalet innebär i huvudsak att de former

för samverkan mellan staten och näringslivet, som hittills gällt, skall äga

bestånd även under tiden den 1 juli 1954—den 30 juni 1959. För budgetåret

1954/55 föreslås att statsbidrag till Svenska träforskningsinstitutet

skall utgå med 852 600 kronor. Vidare föreslås att under nyssnämnda femårsperiod

ett belopp av 1 325 000 kronor av prisutjämningsmedel skall ställas

till institutets förfogande. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 95.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och

civildepartementen anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Ericsson, fråga angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska

träforskningsinstitutet, m. m., samt anför därvid följande.

I. Inledning.

I årets statsverksproposition (X ht p. 44) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till

Svenska träforskningsinstitutet för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag

av 852 600 kronor. Jag torde nu få återkomma till hithörande frågor.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 maj 1953 tillkallade jag

den 22 juli 1953 tre sakkunniga1 för att verkställa utredning rörande nytt

avtal angående bidrag till verksamheten vid Svenska träforskningsinstitutet;

de sakkunniga skulle även äga befogenhet att med vederbörande enskilda

intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl. Maj :ts

godkännande — träffa dylikt avtal.

De sakkunniga har den 21 januari 1954 avgivit betänkande (stencilerat)

med förslag till avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet.

Det i betänkandet framlagda preliminära avtalet torde som bilaga få fogas

till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, statens tekniska forskningsråd samt styrelsen

för institutet. 1

1 De sakkunniga var statssekreteraren Kurt Holmgren, ordförande, ledamoten av riksdagens

andra kammare Gösta Andersson ocli byråchefen L. Vogel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

3

II. Svenska träforskningsinstitutets tillkomst oeh organisation.

Gällande avtal om inrättande och drift av institutet.

Förslag om att inrätta ett centralt institut för skogsproduktforskning

framlades av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande i ett år 1942 avlämnat betänkande (SOU 1942: 12).

Utredningens förslag anmäldes i propositionen nr 284 till 1942 års riksdag.

Riksdagen godkände ett mellan Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk träforskning

ingånget avtal om inrättande och drivande av Svenska träforskningsinstitutet.

Nämnda stiftelse hade bildats av branschorganisationerna

på detta område. Enligt avtalet skall staten främst hidraga till den grundläggande

forskningen under det att industrien i första hand svarar för tilllämpningsforskningen.

Avtalet, som sedermera i olika hänseenden kompletterats,

utlöper med utgången av juni 1954.

Institutets syfte har i avtalet angivits vara att i nära samarbete med tekniska

högskolan i Stockholm bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande

skogens produkter, deras sammansättning och egenskaper samt rationella

förädling och utnyttjande. I samband härmed skall institutet även medverka

till utbildningen av tekniker och forskare inom de områden, som

berörs av institutets verksamhet. I anslutning till institutet har inrättats

vissa centrallaboratorier. Verksamheten vid dessa skall syfta till att utröna

den industriella tillämpligheten av de resultat, som framkommer vid den

grundläggande forskningen, samt att bidraga till lösandet av tekniska problem

i samband med driften inom här berörda industrier. Vid centrallaboratorierna

skall vidare företagas kvalitetsprovning av skogsindustriernas förädlingsprodukter

o. dyl.

Avtalet innehåller vidare i huvudsak följande bestämmelser. Staten svarar

för uppförande av byggnader. Vissa lokaler skall institutet ställa till

tekniska högskolans förfogande; utrymmena för centrallaboratorierna disponeras

av stiftelsen. Kostnaderna för avlöning, pensionering och olycksfallsförsäkring

av den personal vid institutet, som erfordras för den grundläggande

forskningen och den allmänna administrationen, skall i viss utsträckning

bestridas av staten. Sålunda utgår av statsmedel lön eller arvode —

dyrtidstillägg oräknade — till en styresman med högst 21 900 kronor (motsv.

löneklass 15 å löneplan 2), till envar av tre avdelningschefer med högst

17 544 kronor (motsv. löneklass 37) samt till envar av fem laboratorer med

högst 11 988 kronor (motsv. löneklass 27). Beslut om avlöning till styresmannen

skall underställas Kungl. Maj :t för godkännande. Avdelningschef,

som är professor vid tekniska högskolan i Stockholm, skall endast uppbära

arvode med 5 000 kronor. Till nuvarande chefen för trätekniska avdelningen,

som mot särskild ersättning handhaft viss undervisning vid tekniska

högskolan, må från och med budgetåret 1953/54 utgå lön av statsmedel

med högst 20 700 kronor (motsv. löneklass 14 å löneplan 2) under förutsättning

att han fortfarande åtager sig dylik undervisning. Från högskolan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

utgående ersättning för denna undervisning skall härvid tillfalla institutet;

dock skall avdelningschefen av ersättningen erhålla så stort belopp, att hans

sammanlagda avlöningsförmåner från institutet och tekniska högskolan icke

sänkes. Av laboratorerna skall en vara anställd endast under tid, då chefen

för den papperstekniska avdelningen innehar professur vid tekniska högskolan.

— Vid institutet skall vidare finnas anställda en chefsanalytiker, en

kamrerare, en verkmästare och en laboratorievaktmästare samt den personal

i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgången på

avlöningsmedel bestämmer. Till dessa befattningshavare får lön eller arvode

utgå med tillhopa högst 240 000 kronor, dyrtidstillägg oräknade. Lönen skall

därvid bestämmas högst till belopp motsvarande lönen i lägsta löneklass i

den lönegrad, till vilken befattningshavaren varit att hänföra, om han åtnjutit

lön enligt statens allmänna avlöningsreglemente. Utan Kungl. Maj :ts

medgivande får lön icke utgå med högre belopp än 10 236 kronor (motsv.

24 löneklassen).

Har styrelsen bestämt av statsmedel utgående lön eller arvode till avdelningschef

eller laborator till lägre belopp än maximibeloppet, får skillnaden

mellan sistnämnda belopp och lönen eller arvodet användas för avlöning

till nyss berörd övrig personal. Motsvarande besparing å styresmannens

lön eller arvode äger styrelsen icke disponera.

Utöver här angivna lönebelopp skall, såsom förut antytts, av statsmedel

utgå dyrtidstillägg. För dessa tillägg skall gälla samma grunder som för

dyrtidstillägg åt statliga befattningshavare.

Styresman, avdelningschef, laborator, chefsanalytiker, kamrerare, verkmästare

och laboratorievaktmästare, som åtnjuter lön av statsmedel, är berättigad

till pension i Svenska personalpensionskassan. Pension skall även

tillkomma annan befattningshavare med lön av statsmedel, som är anställd

vid institutet sedan minst två år och som enligt styrelsens bedömande bör

komma i åtnjutande av pensionsrätt. Pensionsavgifterna bekostas av staten

och beräknas å de av statsmedel utgående grundlönebeloppen.

Staten bidrager vidare till bestridande av de direkta driftutgifterna med

115 000 kronor. Om den allmänna prisnivån ändras avsevärt, skall detta

belopp justeras så att det motsvarar ett realbelopp av 115 000 kronor enligt

prisläget i februari 1942. Slutligen lämnar staten ersättning för de faktiska

utgifterna för uppvärmning, belysning, renhållning och städning av

samtliga lokaler med undantag av centrallaboratorierna och de av tekniska

högskolan disponerade utrymmena.

Kostnaderna för invändigt underhåll av samtliga lokaler med undantag

av centrallaboratorierna samt för utvändigt underhåll av institutets samtliga

byggnader ävensom för skötsel av gräsmattor, planteringar o. s. v. bestrids

av statens fastighetsfond.

Stiftelsen å sin sida svarar för inventarierna till institutet och centrallaboratorierna

samt för forskningsverksamheten vid dessa laboratorier. Stiftelsen

skall betala årlig hyra med 100 000 kronor för centrallaboratorierna.

Stiftelsen åtager sig slutligen att medverka till organisation och admi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

5

nistrering av institutet. Stiftelsen ansvarar för att medel ställs till förfogande

för den tillämpade forskningen i en omfattning, som medger ett ändamålsenligt

utnyttjande av disponibla utrymmen. Kostnaderna för institutets verksamhet

utöver de bidrag, som Kungl. Maj :t lämnar, skall bestridas av stiftelsen

medelst anslag från branschsammanslutningar, enskilda företag eller

personer.

Enligt de av Kungl. Maj :t fastställda stadgarna skall institutets styrelse

bestå av ordförande och tio ledamöter, varav Kungl. Maj :t utser ordförande

och fem ledamöter. Återstående ledamöter utses av stiftelsen. Befattningshavare

vid institutet, till vars lön utgår statligt bidrag, är skyldig att medverka

till utbildning av tekniska högskolans elever inom områden, som berörs

av institutets verksamhet. Härför skall utgå särskilt arvode från högskolan.

Studerande vid tekniska högskolan skall vidare beredas tillfälle utföra

forskningsarbeten vid institutet och centrallaboratorierna.

Nuvarande organisation och kostnadsram.

Svenska träforskningsinstitutet består av dels det egentliga institutet, dels

fem centrallaboratorier, dels ock vissa institutioner vid tekniska högskolan

i Stockholm, som förlagts till institutet. Verksamheten bedrives i byggnader,

som med anslag av statsmedel å sammanlagt 4 245 000 kronor uppförts å

staten tillhörig mark på Norra Djurgården i Stockholm.

Det egentliga institutet är organiserat på tre forskningsavdelningar, en

träteknisk, en träkemisk och en pappersteknisk. Härjämte finns en administrativ

avdelning. Antalet anställda vid institutet uppgår till ca 90.

De fem centrallaboratorierna utgörs av cellulosaindustriens, pappersbrukens,

waliboardindustriens och trämasseindustriens centrallaboratorier samt

grafiska forskningslaboratoriet. Antalet anställda vid centrallaboratorierna

uppgår till ca 100.

Tekniska högskolans institutioner är fyra till antalet, nämligen en för

träets mekaniska teknologi, en för träkemi, en för cellulosateknik och en

för pappersteknik. Institutionerna omfattar viss utrustning o. dyl. Undervisningen

meddelas av personal, som är knuten till institutet, men bekostas

helt av tekniska högskolan.

Fr. o. in. budgetåret 1943/44 har i anledning av förutnämnda avtal med

stiftelsen under tionde huvudtiteln årligen uppförts förslagsanslag till bidrag

till institutet. Nettoutgiften under anslaget för budgetåret 1952/53 utgjorde

798 917 kronor. Detta belopp innefattade emellertid även vissa kostnader för

tidigare budgetår, varför statsbidraget till den verksamhet, som bedrivits

under budgetåret 1952/53, uppgick till 777 271 kronor. För budgetåret

1953/54 har anvisats ett förslagsanslag av 750 400 kronor. Det kan emellertid

förutses, att detta belopp kommer att överskridas med hänsyn till avtalets

bestämmelser om viss justering av bidraget på grund av förändringar

i prisnivån.

Härutöver har med riksdagens medgivande till det egentliga institutets förfogande

ställts vissa prisut jämningsmedel. Sålunda har anvisats ur diverse
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

medelsfonden för prisutjämningsavgifter på trävaror år 1949 1 000 000 kronor

och år 1951 ytterligare 500 000 kronor samt år 1952 av räntemedel från

de mindre sågverkens konjunktur utjämningsfond 300 000 kronor.

Kostnaderna för viss träimpregneringsforskning, som sedan 1950 bedrivits

vid institutets trätekniska avdelning, har till största delen täckts av

årliga bidrag på numera ca 75 000 kronor från den s. k. träskyddskommittén,

vilken är en sammanslutning av statliga och vissa privata förbrukare

av impregnerat virke.

Stiftelsen har årligen bidragit till det egentliga institutets verksamhet

främst på den trätekniska avdelningen. Något centrallaboratorium har nämligen

icke upprättats i anslutning till denna avdelning; i stället bedrives inom

avdelningen viss tillämpad forskning. Härjämte har stiftelsen bidragit till

avlöning av personal på andra avdelningar.

Det egentliga institutets kostnadsram för budgetåret 1952/53 framgår av

följande tablå:

Kronor

Ordinarie statsbidrag .................. 777 271

Ianspråktagna prisutjämningsmedel ...... 358 045

Bidrag från träskyddskommittén ........ 74 597

Bidrag från stiftelsen .................. 220 070

1 429 983

Kostnaderna för den av stiftelsen bedrivna verksamheten vid centrallaboratorierna

uppgick för år 1951 till 1 591 000 kronor samt för år 1952 till

1 666 000 kronor.

III. Stiftelsen Svensk träforsknings förslag rörande den fortsatta

verksamheten.

Stiftelsen utarbetade år 1952 ett förslag rörande verksamheten vid institutet

under perioden 1954—1959. Stiftelsen underströk härvid att cn ökning

av kostnaderna för forskning motiverades både av det ändrade penningvärdet

och av de ökade möjligheter till fortsatt förädling av skogsprodukter,

som tack vare det dittillsvarande forskningsarbetet kunde skönjas. Nödvändigheten

att successivt ytterligare förädla och förbättra industriens produkter

samt nedbringa kostnaderna för deras framställning medförde likaledes

ökade utgifter för institutet.

Inom den trätekniska avdelningen borde forskningen bl. a. avse en sådan

utveckling av träbearbetningsmaskiner och försågningsteknilc, som medförde

ökat nyttigt utbyte och minskat avfall. Inom snickeri-, trähus- och möbelindustrien

nödvändiggjorde råvarubasens begränsning en högre förädlingsgrad,

om en fortsatt värdemässig utveckling skulle vara möjlig. På grund

av träindustriens mycket heterogena struktur borde det dittillsvarande sys
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

7

temet bibehållas, enligt vilket på trätekniska avdelningen bedrevs icke blott

grundläggande utan även tillämpad forskning.

Beträffande arbetsuppgifterna på den träkemiska avdelningen framhöll

stiftelsen, att massaproduktionen i andra länder kraftigt ökat; den svenska

industrien hade därför större anledning än tidigare att söka höja kvaliteten.

En kvalitativ förbättring och differentiering av massatyperna för tillverkning

av papper och cellulosaderivat, utnyttjandet av nya kokningsförfaranden

och ett bättre tillvaratagande av biprodukterna var väsentliga utvecklingslinjer

inom massaindustrien.

I fråga om den papperstekniska avdelningen erinrade stiftelsen, att avdelningens

ursprungliga organisation på grund av bristande erfarenhet blev

synnerligen blygsam i förhållande till arbetsuppgifternas omfattning och

svårighetsgrad. För att Sverige skulle kunna hålla den ställning i exportavseende,

som landet intog, var en omfattande forskning inom dessa områden

av stor vikt.

Organisationen av det egentliga institutet skulle enligt stiftelsens förslag i

fortsättningen te sig på följande sätt:

Antal tjänster avlönade från

statsan- prisutjäm- stiftelsen Summa

slaget ningsmedel (industrien)

Hittillsvarande organisation ............ 42 28 20 90

Föreslagen organisation................ 81 — 14 95

Stiftelsens förslag innebar vidare vissa löneförhöjningar till personalen

samt införande av ålderstillägg; härjämte föreslogs, att pensionsbeloppen

skulle grundas på bruttolönen (sålunda inräknat dyrtidskompensation).

Statens bidrag till omkostnader föreslogs även öka. Dittills hade icke utgått

statsbidrag till tryckning av meddelanden rörande den grundläggande

forskningens resultat; dessa kostnader, som beräknas till 14 000 kronor,

borde bestridas av staten.

Stiftelsens förslag innefattade även uppförande av ytterligare byggnader.

Beträffande administrativa avdelningen framhölls bl. a., att bibliotekets utrymmen

var alltför små. Det dittillsvarande lunchrummet hade vissa brister;

ett nytt lunchrum med kök och serveringsrum borde inrättas. Vad angår

trätekniska avdelningen hade vid den successiva utvidgningen alla tänkbara

utrymmen tagits i anspråk. Assistentrum på 11 m2, som ursprungligen

avsetts för en person, disponerades regelmässigt av två forskare. En utökning

av avdelningens lokaler måste därför åstadkommas redan vid dåvarande

organisation. Avdelningen borde erhålla ytterligare utrymmen av 375 in2,

varav 100 m2 för maskinhall med högre takhöjd och 275 in2 för forskarrum,

provrum, laboratorier m. m. I sistnämnda utrymme ingick övningslaboratorier

för tekniska högskolan med 110 in2.

Vid de träkemiska och papperstekniska avdelningarna hade till följd av

personalökningar laboratorieutrymmet blivit i hög grad otillräckligt. För

specialändamål avsedda laboratorier hade måst användas för allmänna un
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

dersökningsarbeten samt såsom forskarrum. Behovet av ökade utrymmen

omfattade 516 m2.

För cellulosaindustriens centrallaboratorium erfordrades ytterligare 290

m2. Det genom personalökningar stegrade lokalbehovet inom pappersbrukens,

wallboardindustriens och trämasseindustriens centrallaboratorier hade provisoriskt

tillgodosetts genom avskärmningar i maskinhallarna, placering av

personal i lconditionerade provrum m. m. En mera permanent lösning av lokalfrågorna

var emellertid nödvändig; en utvidgning med ca 600 in2 borde

genomföras. För grafiska forskningslaboratoriets lokaler föreslogs ej någon

ändring.

Vad beträffar tekniska högskolans institutioner föreslogs för institutionen

för träets mekaniska teknologi ett utökat lokalutrymme av 110 m2, vilket

— som nyss nämnts — borde tillgodoses i samband med den föreslagna

utbyggnaden för trätekniska avdelningen. För de båda institutionerna för

träkemi och cellulosateknik beräknades det ytterligare lokalbehovet till sammanlagt

666 in2. De högskolestuderandes laborationer i pappersteknik bedrevs

i lokaler, som var avsedda för papperstekniska avdelningen samt vid

centrallaboratoriet för pappersteknik. Det intrång, som de studerande föranledde,

innebar ett allvarligt avbräck i arbetseffektiviteten vid ifrågavarande

laboratorier, varjämte möjligheterna att arrangera pedagogiskt ändamålsenliga

försök var kraftigt begränsade. Institutionen för pappersteknik

borde utvidgas med 230 m2.

På grundval av det sålunda angivna behovet av ytterligare lokaler föreslog

stiftelsen en utbyggnad på institutets tomt. Enligt detta förslag borde

träkemiska och papperstekniska avdelningarna övertaga bl. a. de utrymmen,

som disponerades av administrativa avdelningen. I stället borde för sistnämnda

avdelning uppföras en ny byggnad för en beräknad kostnad av

590 000 kronor. Trätekniska avdelningens lokalbehov kunde tillgodoses genom

en tillbyggnad av avdelningens nuvarande laboratorium för en kostnad

av 550 000 kronor; i denna skulle även ingå utrymmen för tekniska högskolans

institution för träets mekaniska teknologi. Byggnadskostnaderna

för det egentliga institutet (jämte nyssnämnda utrymmen för tekniska högskolan)

beräknades alltså till (590 000 + 550 000 =) 1 140 000 kronor.

För en påbyggnad av cellulosaindustriens centrallaboratorium med en våning

beräknades 285 000 kronor samt för en tillbyggnad av pappersbrukens,

wallboardindustriens och trämasseindustriens centrallaboratorier 634 000

kronor. Byggnadskostnaderna för centrallaboratorierna uppgick sålunda till

(285 000 + 634 000=) 919 000 kronor.

Behovet av lokaler för tekniska högskolans institutioner för träkemi, celllulosateknik

och pappersteknik borde tillgodoses genom att uppföra en fristående

byggnad, som vid en fortsatt framtida utvidgning av institutet kunde

förenas med huvudbyggnaden. Kostnaderna för denna byggnad angavs

till 1 050 000 kronor.

De sammanlagda byggnadskostnaderna beräknades i överensstämmelse

därmed till (1 140 000 + 919 000 + 1 050 000 =) 3 109 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

9

I fråga om kostnadsfördelningen mellan staten och stiftelsen utgick stiftelsen

från oförändrade grunder. Staten borde svara för den grundläggande

forskningen samt stiftelsen för den tillämpade forskningen vid trätekniska

avdelningen och vid centrallaboratorierna. Vidare borde staten bestrida samtliga

byggnadskostnader samt industrien betala hyra för centrallaboratorierna.

Kostnaderna för inventarier och utrustning för såväl det egentliga institutet

som centrallaboratorierna skulle betalas av industrien. Vid bifall till

stiftelsens förslag rörande den fortsatta verksamheten vid institutet beräknades

kostnaderna för inventarier vid det egentliga institutet till 693 000 kronor.

Kostnaderna för inventarier vid tekniska högskolans institutioner ansågs

däremot böra betalas av staten; dessa kostnader beräknades till 401 000

kronor.

Ett genomförande av stiftelsens förslag angavs medföra följande kostnader.

Investeringskostnader.

Staten:

Byggnader .................................... 3 109 000

Inventarier för tekniska högskolans institutioner. .. . 401 000 3 510 000

Stiftelsen:

Inventarier för institutet........................ 693 000

Årskostnader.

Staten:

Bidrag till driften av institutet.................... 1 588 000

Stiftelsen:

Trätekniska avd............................... 142 000

Centrallaboratorierna .......................... 1 950 000 2 092 000

Stiftelsen förutsatte att staten genom avtal skulle förbinda sig att bestrida

de på statsverket fallande kostnaderna. Någon tilldelning av prisutjämningsmedel

eller något anslag från träskyddskommittén hade stiftelsen icke räknat

med.

IV. De sakkunnigas förslag.

I betänkandet framhålles, att den grundläggande forskningsverksamhet,

som bedrivits vid institutet, varit av stor betydelse för utvecklingen inom

träindustrien och därmed också för ett rationellt utnyttjande av skogskapitalet.

De sakkunniga har icke i och för sig funnit anledning till erinran mot

det forskningsprogram, som skisserats i stiftelsens redogörelse. Inom ramen

för tillgängliga medel bör forskningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse

med dessa riktlinjer. Ett nytt avtal bör träffas mellan staten och Stiftelsen

Svensk träforskning angående driften av träforskningsinstitutet, lämpligen

för en tidrymd av fem år, d. v. s. 1 juli 1954—30 juni 1959. I direkti
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

ven för utredningen underströks nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet

beträtfande nya statsutgifter. Med hänsyn härtill har de sakkunniga icke

ansett sig i rådande statsfinansiella läge kunna tillstyrka annan höjning av

det avtalsbundna statsbidraget — som belastar riksstaten — än vad som i

stort sett följer av en reglering av vissa löner.

Statens bidrag till avlöningar och pensioneringskostnader.

Statens avlöningskostnader för flertalet tjänster har hittills beräknats

med utgångspunkt från löneläget år 1948. För den nya avtalsperioden bör de

av staten betalade lönerna till de anställda beräknas efter grunder, som närmare

ansluter sig till vad som numera gäller för motsvarande statliga befattningshavare.

Beträffande avdelningscheferna föreslås icke någon annan ändring än att

arvodet till avdelningschef, som tillika är professor, höjes med 20 procent,

d. v. s. från 5 000 till 6 000 kronor. För laboratorerna bör den av statsmedel

bestridda lönen utgå enligt 31 löneklassen. Som förut nämnts får institutet

f. n. icke utan Kungl. Maj :ts tillstånd utbetala lön med högre belopp

än motsvarande 24 löneklassen. Denna gräns bör ändras till att avse

''25 löneklassen. Vid bestämningen av statsbidraget bör lönen till chefsanalytikern

och fem av assistenterna beräknas enligt 27 löneklassen. För dessa

befattningshavare skall som kompetenskrav uppställas civilingenjörsexamen

eller motsvarande kunskaper samt styrkt skicklighet. Styrelsen för institutet

föreslås även, utan att behöva hänvända sig till Kungl. Maj :t, skola äga

rätt att inom ramen för anvisade medel höja deras lön till belopp motsvarande

högst 29 löneklassen. Assistent med avlöning motsvarande 27 löneklassen

eller däröver bör benämnas förste forskningsassistent eller förste forskningsingenjör.

För övriga assistenter bör statsbidraget beräknas enligt 22

löneklassen; dessa tjänster bör benämnas forskningsassistent eller forskningsingenjör.

Kamreraren bör erhålla lön av statsmedel motsvarande 25

löneklassen. Till avlöning av det kanslibiträde, som närmast handhar institutets

bokföring, bör statsbidrag utgå enligt 15 löneklassen; tjänsten bör

benämnas kassör. Ett på institutets administrativa avdelning tjänstgörande

kontorsbiträde bör kunna uppbära lön av statsmedel enligt 11 löneklassen

och kallas kanslibiträde. Av laboratoriebiträdena bör de, som fullgör

mera kvalificerade göromål — de sakkunniga räknar med 6 sådana —

kunna avlönas av statsmedel enligt 13 löneklassen.

Vid bifall till dessa förslag ökar behovet av statsmedel till avlöningar med

i runt tal 57 900 kronor.

Stiftelsens förslag om ålderstillägg har de sakkunniga icke ansett sig

kunna tillstyrka.

Frågan om pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke statliga

befattningshavare utreds f. n. av 1951 års pensionsutredning, vilken i

samband härmed även torde komma att behandla forskningsinstitutens pensionsfråga.

I avvaktan på utredningens förslag bör nu gällande bestämmelser

om pensionering icke ändras. Enligt medgivande av 1953 års riksdag skall

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

såsom kompensation för levnadskostnadernas stegring pensionerna till anställda

vid institutet i viss utsträckning kunna provisoriskt höjas genom

tillägg av statsmedel. Detta medgivande torde icke ha åsyftat pensionsberättigad

befattningshavare, som avgår från tjänst vid institutet utan att ha uppnått

pensionsåldern. Enligt de sakkunnigas mening bör Kungl. Maj :t emellertid

även i dylika fall — om det med hänsyn till de närmare omständigheterna

synes befogat — kunna medge, att av statsmedel utgår visst belopp såsom

tillägg till de förmåner, som tillkommer vederbörande enligt försäkringen

hos Svenska personal-pensionskassan. Förmånerna bör dock, tillägget inräknat,

icke uppgå till högre belopp än vad som skulle ha tillkommit befattningshavaren,

om på honom hade tillämpats statligt pensionsreglemente.

De sakkunnigas förslag om höjning av grundlönerna beräknas innebära

en ökning av statens utgifter för pensionsavgifter med ca 9 000 kronor.

Den sammanlagda ökningen av statens årliga bidrag till avlöningar och

pensioneringskostnader uppgår alltså enligt betänkandet till (57 900 +

9 000 =) 66 900 kronor.

Statens bidrag till omkostnader.

Enligt det nuvarande avtalet skall statens bidrag till direkta driftutgifter

omräknas efter det aktuella prisläget. Då nästa avtalsperiod avses omfatta

endast fem år, synes behovet av automatiska förändringar i statsbidraget till

driftutgifter mindre påkallat än f. n. Statens bidrag till omkostnader av här

ifrågavarande slag föreslås därför skola angivas med ett bestämt belopp. I

huvudsaklig överensstämmelse med det faktiska statsbidraget under föregående

budgetår bör detta belopp fastställas till 168 000 kronor. Härav beräknas

till sjukvård 1 800 kronor, expenser 20 000 kronor, bokinköp 5 000

kronor, olycksfallsförsäkringsavgifter 1 200 kronor samt övriga utgifter

(främst omkostnader för laboratorierna) 140 000 kronor. Särskilda medel till

tryckning av den grundläggande forskningens resultat kan icke nu tillstyrkas.

Om sådana prisförändringar skulle inträffa, att generalindextalet för

kommerskollegiets partiprisindex, som då betänkandet avlämnades var 296,

skulle komma att understiga 225 eller överstiga 375, bör frågan om bidragets

storlek omprövas av Kungl. Maj :t och stiftelsen.

Statens bidrag till uppvärmning, belysning och städning bör utgå enligt

hittillsvarande grunder. För nästa budgetår räknar de sakkunniga med oförändrat

bidrag av 44 000 kronor.

Kostnader för nybyggnader och inventarier.

I betänkandet framliålles, att till byggnader vid institutet i stället för ursprungligen

beräknade 1 770 000 kronor anvisats (senast i anledning av prop.

nr 76/1946) sammanlagt 4 245 000 kronor. Av sistnämnda belopp utgör dock

1 071 000 kronor merkostnader till följd av prisändringar. Redan under den

första avtalstiden har staten sålunda bekostat en utbyggnad av institutet, som

man ursprungligen torde ha avsett skola ske först senare. Med hänsyn härtill

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

anser sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka, att ytterligare medel anvisas

för uppförande av byggnader vid institutet.

Enligt mellan Kungl. Maj :t och trämasse-, cellulosa- och pappersindustriernas

branschorganisationer träffade avtal skall av influtna konjunkturutjämningsavgifter

ett sammanlagt belopp av ca It miljoner kronor avsättas till

tre av nämnda branschorganisationer bildade forskningsstiftelser. Dessa medel

tänkes överförda till stiftelserna under åren 1959—1963 med en femtedel

varje år (dock skall 4 miljoner kronor överföras till pappersindustriens

forskningsstiftelse under åren 1958—1962), såvida Kungl. Maj :t icke medger

tidigare utbetalning. Stiftelsen Svensk träforskning har förklarat, att medel

för erforderliga ny- och ombyggnader torde kunna anvisas ur branschorganisationernas

forskningsstiftelser under förutsättning, att till dessa stiftelser

snarast överföres samma belopp från de lågkonjunkturfonder eller den skogsvårdsfond,

vilka bildats av influtna konjunkturutjämningsavgifter.

De sakkunniga anser, att en utökning av lokalerna är önskvärd med hänsyn

till omfattningen av den nuvarande verksamheten vid institutet, och tillstyrker

därför, att konjunkturutjämningsavgifter tages i anspråk på sätt angivits.

De sakkunniga föreslår sålunda att Kungl. Maj :t medger, att till nämnda

forskningsstiftelser redan före år 1959 utbetalas erforderliga medel —

dock högst 3 miljoner kronor, vartill byggnadskostnaderna numera uppskattas

— till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbeten vid institutet. För

dessa arbeten bör handelsdepartementets byggnadskvot få tagas i anspråk.

Stiftelsens delegerade har förklarat sig kunna gå med på detta under förutsättning

att forskningsstiftelserna så snart detta är möjligt tillföres nya medel,

motsvarande vad som sålunda åtgått till byggnadsändamål. De sakkunniga

finner det önskvärt alt dylika medel tillföres forskningsstiftelserna redan

i början av 1960-talet antingen från skogsvårdsfonden, om så anses

kunna ske, eller från lågkonjunkturfonderna. Med hänsyn bl. a. till ovissheten

om konjunkturläget under tiden fram till 1967 är de sakkunniga icke

beredda förorda, att beslut om tidpunkten för ett sådant överförande fattas

redan nu. Slutlig ställning i frågan bör tagas först i ett senare sammanhang,

förslagsvis i samband med de förhandlingar som torde komma att upptagas

år 1958 i anledning av att det nu förberedda avtalet rörande träforskningsinstitutet

utlöper år 1959.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att granska byggnadsritningarna innan

arbetena påbörjas. Det förutsätts, att de nya byggnaderna överlämnas till

staten, som skall bestrida kostnaderna för yttre underhåll. Stiftelsen bör under

den kommande avtalsperioden icke erlägga hyra för dessa nya byggnader.

Det nu gällande hyresbeloppet, 100 000 kronor, bör sålunda utgå oförändrat

under perioden 1954—1959.

Stiftelsen bör vidare i enlighet med sitt åtagande svara för kostnaderna för

den nyanskaffning av inventarier till institutet, som blir erforderlig under

den kommande femårsperioden. Dessa nyanskaffningskostnader uppskattas

— såsom förut nämnts — till sammanlagt 693 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

13

Behovet av ytterligare medel för driften.

I betänkandet anmäles, att Stiftelsen Svensk träforskning under hösten

1953 utarbetat ett mindre kostsamt förslag rörande den fortsatta driften vid

institutet, vilket slutar på en genomsnittlig årskostnad av 1 586 000 kronor.

Den sålunda begränsade kostnadsramen för institutet ger utrymme för såväl

de lönejusteringar och därmed sammanhängande uppräkningar, vilka de

sakkunniga förordat, som en viss utvidgning av institutets verksamhet. De

sakkunniga har ansett sig böra eftersträva en för staten godtagbar uppgörelse,

som i stort sett bygger på denna kostnadsram. Som framgår av det

föregående är de sakkunniga av den meningen, att det å driftbudgeten uppförda

anslaget till bidrag åt träforskningsinstitutet f. n. i stort sett icke bör

höjas i vidare mån än vad som erfordras för en reglering av löner. De sakkunniga

föreslår därför dels att industrien ökar sina anslag till institutet för

den närmaste femårsperioden, dels att det allmänna genom tillskott av prisutjämningsmedel

stärker institutets ekonomi.

Yad beträffar industriens bidrag har stiftelsen åtagit sig att lämna ett

bidrag till institutet av i genomsnitt 316 000 kronor om året under tiden 1954

—1959. Industrien skall dessutom liksom hittills bekosta driften vid centrallaboratorierna;

utgifterna härför under den kommande femårsperioden uppskattas

som förut nämnts till 1 950 000 kronor om året.

Med hänsyn till såväl den nyss angivna kostnadsramen för institutets fortsatta

verksamhet som det ökade bidraget från industrien, förordar de sakkunniga

ett tillskott av prisutjämningsmedel av i genomsnitt 265 000 kronor

per år under hela femårsperioden. I detta sammanhang erinrar de sakkunniga

om ett av Södra Sveriges skogsindustriutredning år 1953 avlämnat betänkande

angående sågverksindustrien i södra Sverige (SOU 1953: 19). I

detta betänkande påtalades allvarliga brister i fråga om försågning och virkesvård

vid sågverksindustrien, bl. a. beroende på att den vetenskapliga

forskningen på dessa områden varit av mycket liten omfattning. Träforskningsinstitutet

borde därför enligt skogsindustriutredningens mening beredas

möjlighet till fortsatt utveckling. Vidare föreslog skogsindustriutredningen,

att för upplysande och konsulterande verksamhet inom sågverksindustrien

skulle inrättas ett särskilt rationaliseringsorgan. De sakkunniga

framhåller, att det föreslagna tillskottet av prisutjämningsmedel bör göra det

möjligt att i ej ringa mån tillgodose de av skogsindustriutredningen angivna

forskningsuppgifterna. De förutsätter vidare att — i avbidan på den slutliga

prövningen av skogsindustriutredningens förslag — ca 50 000 kronor om

året av herörda prisutjämningsmedel skall disponeras för avlöning m. m.

till två konsulenter med särskild uppgift att medverka till en rationalisering

av de mindre sågverken.

Beräkning av riksstatsanslaget till bidrag till träforskningsinstitutet samt finansieringsplan

för institutet.

Med utgångspunkt från avtalsförslaget beräknar de sakkunniga medelsbehovet

under anslaget till bidrag till institutet för nästa budgetår till 852 600

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

kronor, vilket innebär en höjning av det för innevarande budgetår anvisade

riksstatsanslaget med (852 600—750 400 =) 102 200 kronor. I jämförelse

med det faktiska bidraget till institutets drift under föregående budgetår

ökas anslaget med i runt tal 75 000 kronor.

Av hittills anvisade prisutjämningsmedel för institutet beräknas ca 190 000

kronor kvarstå outnyttjade den 1 juli 1954, motsvarande i genomsnitt

38 000 kronor om året under perioden 1954—1959. De sakkunniga räknar

med att träskyddskommittén skall lämna oförändrat årligt bidrag av 75 000

kronor för bestridande av kostnader för institutets träimpregneringsforskning.

På dessa grunder framläggs följande sammanställning av de beräknade

årliga inkomsterna för institutet under nästa femårsperiod jämförda med

motsvarande tal för föregående budgetår (beloppen avrundade till jämna

tusental).

1952/53

Årligen perioden

1954—1959

Statsbidrag å riksstaten..........

777

000

852

000

Prisutjämningsmedel ..........

358

000

265

000

Äldre prisutjämningsmedel......

38

000

Bidrag från träskyddskommittén .

75

000

75

000

Bidrag från stiftelsen ..........

220

000

316

000

1 430

000

1 546

000

Såsom framgår av sammanställningen understiger de för femårsperioden

beräknade årliga inkomsterna med 40 000 kronor det förut nämnda belopp

av 1 586 000 kronor, vilket angivits såsom den önskvärda kostnadsramen

för institutet. Från stiftelsens sida har bl. a. berörts svårigheterna att från

de trätekniska företagen, som merendels utgör mindre enheter, erhålla forskningsbidrag

i tillräcklig utsträckning. De sakkunniga förutsätter emellertid

att genom åtgärder av institutets styrelse ifrågavarande brist å 40 000 kronor

om året såvitt möjligt täckes.

I betänkandet framhålles vidare, att — på grund av den tid som kan väntas

förflyta innan nybyggnaderna kommit till utförande och verksamheten

i anslutning därtill utvidgats — den senare delen av femårsperioden kommer

att bli mera kostnadskrävande än den förra delen. Med hänsyn härtill

bör hinder icke möta mot en omfördelning i tiden inom perioden av bidragen

av prisutjämningsmedel och av industrimedel.

Förslag till avtal.

Det avtal angående den fortsatta driften av Svenska träforskningsinstitutet,

vilket — under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande — undertecknats

av de sakkunniga samt av delegerade för stiftelsen innefattar icke

några andra betydelsefulla avvikelser från nuvarande avtal, än vad som

framgår av det föregående. Det har icke ansetts påkallat att i avtalet införa

detaljerade uppgifter om beloppet av de bidrag av prisutjämningsmedel och

från stiftelsen, som förutsättes komma att utgå.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

15

V. Yttranden.

De sakkunnigas förslag har i stort sett godtagits av överstyrelsen för de

tekniska högskolorna, statens tekniska forskningsråd och styrelsen för träforskningsinstitutet.

Statskontoret har däremot ansett, att förslaget i vissa

delar icke kan godtagas.

Styrelsen för Svenska träforskningsinstitutet finner förslaget i stort sett

lämpligt men anser det beklagligt, att pensionsfrågan icke kunnat lösas på

ett slutgiltigt sätt. Den i de sakkunnigas finansieringsplan angivna kostnadsramen

av 1 546 000 kronor är i knappaste laget om forskningen skall bedrivas

i den omfattning och på det sätt, som förutsetts i betänkandet. De sakkunnigas

förslag att reservera 50 000 kronor om året av prisutjämningsmedel

för två konsulenter med särskild uppgift att medverka till en rationalisering

av de mindre sågverken avser en uppgift, som ej inryms i det framlagda

forskningsprogrammet. Om icke ökade medel kan anskaffas till institutet,

måste forskningsarbetet inom en institution på trätekniska avdelningen

nedläggas för att friställa medel för konsulenterna. Styrelsen anser, att

den grundläggande forskningsverksamheten icke bör förenas med konsultationsverksamhet.

En forskare på trätekniska avdelningen bör emellertid ha

till speciell uppgift att dels omsätta avdelningens forskningsresultat i en

för industriföretagen lämplig form, dels medverka vid kursverksamhet för

den trätekniska industrien. Vidare framhåller styrelsen, att den trätekniska

avdelningens institution för sågverksteknik kommer att bedriva grundläggande

och tillämpad forskning beträffande de mindre sågverkens problem,

däribland virkesvård, torkning, maskinfrågor samt överförande av ribb och

bakar till nyttiga sortiment. Genom informationsverksamhet och forskning

av här antytt slag bör det bli möjligt att i stor utsträckning tillgodose Södra

Sveriges skogsindustriutrednings önskemål om institutets medverkan till lösandet

av de mindre sågverkens problem. Styrelsen hemställer därför, att det

för konsulenterna föreslagna beloppet får disponeras för forskningsverksamheten

i dess helhet vid institutet.

Styrelsen förutsätter att medel för engångsutrustningen av de nybyggnader,

som avses för tekniska högskolan i Stockholm, anskaffas genom högskolans

försorg.

Statens tekniska forskningsråd anför, att konsultationsverksamhet måste

betecknas som en institutet ovidkommande verksamhet. Förslaget om två

konsulenter kan därför tillstyrkas endast under förutsättning att prövningen

av skogsindustriutredningens förslag leder till en mera rationell anordning

för konsultation. För att arbetet vid institutet skall medföra den ständigt

ökade rationalisering och utveckling av industriproduktionen, som är institutets

ändamål, är det synnerligen angeläget att från statens sida åtgärder

vidtagas för att främja publiceringsverksamheten. Rådet förutsätter därför,

att prisutjämningsmedel tills vidare får tagas i anspråk för publicering av

arbetsresultaten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Beträffande den föreslagna löneplaceringen uttalar rådet, att en ersättning

motsvarande 25 löneklassen till kamreraren synes något oförmånlig

med hänsyn till det stora ansvar, som åvilar denne befattningshavare.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har överlämnat ett yttrande

från tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd. Nämnden förutsätter,

att den får tillfälle yttra sig över ritningarna till nybyggnader samt i fi’åga

om dispositionen av lokalerna. Vidare anser nämnden att frågan om täckande

av kostnaderna för den utrustning, som behövs för högskolans institutioner

vid en utvidgning av lokalerna, snarast bör utredas.

Överstyrelsen anför för egen del, att den i princip med stor tillfredsställelse

hälsar det föreliggande förslaget till utvidgning av den vid träforskningsinstitutet

bedrivna verksamheten liksom den i samband därmed avsedda

utbyggnaden av de institutioner vid tekniska högskolan i Stockholm,

vilka beröres av denna verksamhet. Denna utbyggnad bör i sin tur kunna

bliva till fromma för träförädlingsindustriens olika grenar, då därigenom

förutsättningar skapas för utbildning vid högskolan av ett ökat antal kvalificerade

tekniker på hithörande områden. Överstyrelsen erinrar, att det

föreliggande förslaget till nytt avtal mellan staten och stiftelsen icke innehåller

några bestämmelser om utrustning och inredning av de lokaler, som

avses skola ställas till tekniska högskolans förfogande. Ej heller det nu gällande

avtalet innehåller bestämmelser härom. Vid sidan om avtalet har emellertid

— anför överstyrelsen — industrien bekostat inredningen och utrustningen

av de nuvarande institutionslokalerna. Löpande utgifter för samlingar

och laborationer samt för nyanskaffning av apparater har däremot

bestritts från högskolans materielanslag. Det är överstyrelsens förhoppning,

att något avsteg trån den sålunda tidigare tillämpade ordningen i fråga om

kostnaderna för inredning och utrustning av de nya högskolelokalerna, vilka

kostnader uppskattas till 401 000 kronor, icke är avsett. Detta spörsmål bör

uppmärksammas vid ärendets fortsatta beredning.

Statskontoret kan —• med hänsyn till den löneförbättring, som kommit

professorerna till del — icke tillstyrka den av de sakkunniga föreslagna höjningen

av arvodet till avdelningschef, som tillika är professor. Statskontoret

ifrågasätter vidare om icke statsbidrag till kontorspersonalen bör utgå enligt

13 och 11 löneklasserna. På den föreliggande utredningen är ämbetsverket

icke berett förorda högre statsbidrag än enligt 11 löneklassen till mera

kvalificerade laboratoriebiträden. Institutets styrelse bör vidare endast efter

särskilt medgivande av Kungl. Maj :t erhålla rätt att inom ramen för anvisade

medel höja lönerna till chefsanalytiker, förste forskningsassistent eller

förste forskningsingenjör till belopp motsvarande 29 löneklassen.

Enligt 7 § 3 mom. i avtalsförslaget skall statsbidraget till avlöning av avdelningschef

eller laborator, som för längre tid än tre månader förordnas

att helt eller delvis upprätthålla professur, på visst sätt minskas. Statskontoret

föreslår att denna bestämmelse ändras. Frågan om avdrag å ersättningen

från institutet bör enligt ämbetsverkets mening prövas av Kungl.

Maj :t i alla de fall, när av statsmedel avlönade befattningshavare antingen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

17

för längre tid än en månad förordnas å tjänst, å vilken statens avlöningsreglemente

är tillämpligt eller också uppbär pension av statsmedel. Slutligen

förordar statskontoret viss formell ändring av näst sista stycket i

7 § 3 mom. avtalsförslaget.

Då rörligt tillägg icke får uppbäras å tjänstelivränta, som vid förtidsavgång

utgår enligt de statliga pensionsreglementena, kan statskontoret icke

understödja de sakkunnigas uttalande om visst tilläggsbelopp utöver försäkringsförmåner

till de befattningshavare vid institutet, som avgår ur tjänst

utan att ha uppnått pensionsåldern.

Prisutjämningsmedel bör enligt statskontorets uppfattning icke disponeras

för löpande utgifter. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag om

bidrag av sådana medel kan befaras medföra, att statsverket vid femårsperiodens

slut blir nödsakat räkna med en automatisk årlig ökning av utgifterna

å driftbudgeten med ungefär 300 000 kronor. Statskontoret hyser bestämda

betänkligheter mot att på dylikt sätt temporärt lösa finansieringsfrågan.

Om stiftelsen emellertid är villig att efter nyssnämnda tidpunkt i

princip svara för angivna kostnader, saknar statskontoret anledning motsätta

sig de sakkunnigas förslag. Har man däremot räknat med att staten i

en eller annan form i fortsättningen skall bestrida dessa utgifter, bör redan

nu av prisutjämningsavgifterna avsättas så stort belopp, att den årliga avkastningen

därav uppgår till ca 300 000 kronor. Därest icke någon av dessa

utvägar skulle visa sig framkomlig, kan statskontoret icke tillstyrka förslaget

om finansiering av en del av institutets driftutgifter med prisutjämningsavgifter.

Om finansieringen av institutet efter femårsperiodens utgång blir klarlagd

i princip, bör hinder icke möta att för uppförande av byggnader redan

före år 1959 disponera 3 miljoner kronor av de forskningsstiftelser, som bildats

av branschorganisationerna. Enligt statskontorets mening bör emellertid

staten f. n. icke ikläda sig några förpliktelser att vid senare tidpunkt

återföra nämnda belopp från lågkonjunktur fonderna eller skogsvårdsf onden

till stiftelserna.

Departementschefen.

Efter förslag av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande tillkom på 1940-talet under samverkan mellan staten och

intressenter inom näringslivet forskningsinstitut för trä-, järn- och metall-,

textil- samt konserveringsforskning. Verksamheten vid dessa institut har

reglerats genom avtal mellan Kungl. Maj :t och särskilda stiftelser, som

bildats för ändamålet av näringslivets organisationer. Avtalet beträffande

Svenska träforskningsinstitutet utlöper den 30 juni innevarande år, medan

avtalen för övriga institut upphör att gälla under 1955 och 1956.

Den form av samarbete, som på dessa områden etablerats mellan staten

och näringslivet, har i väsentlig mån bidragit till att främja forskningen och

2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 95.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

bör tvivelsutan fortsätta även efter utgången av nu löpande avtal. Föregående

år tillkallades särskilda sakkunniga för att utreda frågan om nytt avtal

angående den fortsatta driften av Svenska träforskningsinstitutet. De sakkunniga

har nu avgivit ett betänkande i ämnet jämte preliminärt avtal med

Stiftelsen Svensk träforskning, det organ genom vilket branschorganisationerna

medverkar till driften av institutet. Jag delar de sakkunnigas uppfattning,

att forskningsverksamheten vid institutet varit av stor betydelse

för utvecklingen inom träindustrien. Såväl de sakkunniga som stiftelsen

föreslår, att ett nytt avtal mellan staten och stiftelsen skall ingås för femårsperioden

den 1 juli 1954—den 30 juni 1959. Den föreslagna tidrymden

är enligt min mening lämplig. Jag har icke något att erinra mot att verksamheten

vid träforskningsinstitutet under denna tid i huvudsak bedrives

efter de i betänkandet skisserade riktlinjerna.

Enligt principerna för det nuvarande avtalet skall staten främst bidraga

till kostnaderna för den grundläggande forskningen under det att industrien

skall svara för den tillämpade forskningen. För sistnämnda ändamål har i

anslutning till institutet inrättats fem särskilda centrallaboratorier, vilkas

drift helt bekostas av industrien. Någon ändring av dessa grunder föreslås ej

av vare sig de sakkunniga eller Stiftelsen Svensk träforskning. Från stiftelsens

sida har emellertid gjorts gällande, att statens bidrag till verksamheten

bör kraftigt ökas. Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge anser sig

de sakkunniga dock för nästa avtalsperiod i stort sett icke kunna föreslå

annan höjning av det å riksstaten under tionde huvudtiteln uppförda anslaget

till bidrag till institutet än vad som följer av en anpassning av lönerna

efter de principer som tillämpas för motsvarande statliga befattningshavare.

De sakkunnigas förslag i fråga om löne- och arvodesförhöjningar, för

vilket en detaljerad redogörelse lämnats i det föregående, synes i huvudsak

överensstämma med vad som gäller för motsvarande statliga befattningar

och föranleder ej erinran från min sida. Jag anser mig icke böra

motsätta mig de sakkunnigas förslag om medgivande för institutets styrelse

att — inom ramen för anvisade medel — för vissa befattningshavare fastställa

lön till belopp motsvarande 29 löneklassen. I likhet med de sakkunniga kan

jag icke tillstyrka, att statsmedel tages i anspråk för ålderstillägg. Statskontoret

har föreslagit en ändring i det preliminära avtalet av innebörd att

frågan om avdrag å lönen i vissa fall skall prövas av Kungl. Maj :t. Denna

befogenhet torde emellertid utan olägenheter kunna anförtros institutets

styrelse; jag finner det sålunda icke erforderligt att avtalsförslaget ändras

i detta avseende.

Frågan om pensionering av personalen vid forskningsinstituten kommer

att prövas av 1951 års pensionsutredning. Föregående års riksdag medgav

att Kungl. Maj :t vid uppkommande pensionsfall skulle äga rätt besluta

om provisorisk höjning av pensionerna genom tillägg av statsmedel.

Jag tillstyrker, att detta medgivande må kunna avse även befattningshavare,

som avgår från tjänst vid institutet utan att ha uppnått pensions
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

19

åldern. Med anledning av vad statskontoret anfört på denna punkt vill jag

framhålla, att de totala pensionsförmånerna enligt de sakkunnigas förslag

icke skall få uppgå till högre belopp än vad som hade gällt, om statligt pensionsreglemente

tillämpats.

Vad de sakkunniga anfört i fråga om statens bidrag till omkostnader —

i huvudsak en anpassning av bidraget till det belopp, som utgått under det

senaste budgetåret — kan jag likaledes biträda.

Ehuru byggnader uppförts för institutet i avsevärt större omfattning än

från början förutsetts, har den snabba utvecklingen av institutet redan

skapat behov av ytterligare lokaler. Såväl i fråga om det egentliga institutet

som beträffande centrallaboratorierna och de institutioner vid tekniska högskolan

i Stockholm, som förlagts till träforskningsinstitutet, är en utbyggnad

angelägen. I nuvarande läge kan jag emellertid i likhet med de sakkunniga

icke tillstyrka, att medel å riksstaten anvisas för uppförande av byggnader

vid institutet. Ett av Stiftelsen Svensk träforskning framlagt förslag

att för nybyggnader disponera konjunkturutjämningsmedel, som skall tillföras

vissa av hithörande branschorganisationer bildade forskningsstiftelser,

anser jag beaktansvärt. Jag finner det därför välmotiverat, att Kungl.

Maj :t i sinom tid medgiver, att till ifrågavarande forskningsstiftelser redan

före 1958—1959, då stiftelserna eljest äger disponera medlen, utbetalas

högst tre miljoner kronor till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbetena.

Beträffande det från Stiftelsen Svensk träforskning framförda önskemålet

om återbetalning av nyssnämnda belopp till forskningsstiftelserna

från skogsvårdsfonden eller lågkonjunkturfonden — vilka fonder bildats av

konjunkturutjämningsmedel — ansluter jag mig till de sakkunnigas ståndpunkt

att detta spörsmål bör prövas i samband med kommande förhandlingar

angående driften av institutet för tiden efter den 1 juli 1959.

Jag anser mig kunna godtaga de sakkunnigas förslag, att stiftelsens hyreskostnader

för nästa avtalsperiod fastställes till oförändrat 100 000 kronor.

Behovet av inventarier i samband med den planerade utvidgningen av

tekniska högskolans institutioner torde sedermera få anmälas och prövas i

vanlig ordning. Erforderliga inventarier i övrigt bör liksom hittills anskaffas

genom stiftelsens försorg. Kostnaderna härför har uppskattats till 693 000

kronor.

Under budgetåret 1952/53 utgjorde statsbidraget till driften av institutet

ca 777 000 kronor. Från stiftelsen utgick ett bidrag av 220 000 kronor. Härjämte

kunde av de prisutjämningsmedel, som ställts till institutets förfogande,

disponeras ett belopp av ca 358 000 kronor. Vid bifall till mitt förslag

om lönereglering in. m. ökar statens bidrag till 852 600 kronor eller med

ca 75 000 kronor i förhållande till bidraget för budgetåret 1952/53. Om institutets

verksamhet icke skall behöva nedskäras i betydande omfattning,

måste institutet — därest bidraget från stiftelsen förblir oförändrat — tillföras

ytterligare medel. De sakkunniga föreslår, att institutet under perioden

1954—1959 av disponibla prisutjämningsmedel skall erhålla ytterligare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1 325 000 kronor, motsvarande ett genomsnittligt årligt bidrag av 265 000

kronor. Under denna förutsättning har de sakkunniga utverkat ett bidrag

av stiftelsen under nämnda period av i genomsnitt 316 000 kronor om

året. De sakkunniga utgår från att under tiden 1954—1959 härjämte kan

disponeras ett årligt belopp av 38 000 kronor utav tidigare till förfogande

ställda prisutjämningsmedel samt att fortsatt bidrag av den s. k. träskyddskommittén

kan påräknas med 75 000 kronor om året. Det årliga medelstillskottet

till institutet kommer under dessa förutsättningar att uppgå till sammanlagt

(852 600 + 265 000 + 316 000 + 38 000 + 75 000 =) i runt tal

1 546 000 kronor, vilket innebär en ökning med ca 116 000 kronor i förhållande

till budgetåret 1952/53. Den kostnadsram, som med beaktande av institutets

utveckling och föreliggande arbetsuppgifter i och för sig ansetts

önskvärd, uppgår till ett något högre belopp eller 1 586 000 kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande uttalat farhågor för att de sakkunnigas

förslag om fortsatt bidrag av prisutjämningsmedel skall innebära, att staten

i fortsättningen binder sig vid den angivna kostnadsramen. Statskontoret

förordar därför, att formerna för den framtida finansieringen av ifrågavarande

belopp bestämmes redan nu; i annat fall kan ämbetsverket icke förorda

bidrag av prisutjämningsmedel för löpande utgifter. Jag vill erinra om

att de prisutjämningsmedel, som med riksdagens medgivande hittills anvisats

för institutet, har tagits i anspråk för löpande utgifter och varit av stor

betydelse för institutets utveckling. Förutsättningar att nu lösa frågan om

institutets finansiering för tiden efter 1959 föreligger icke; denna omständighet

bör emellertid enligt min mening icke medföra, att institutets nuvarande

verksamhet begränsas. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att prisutjämningsmedel

får disponeras även under nästa avtalsperiod. Det av de

sakkunniga angivna beloppet — som innebär årligt tillskott av prisutjämningsmedel

med avsevärt mindre belopp än under föregående budgetår —

torde därvid böra godtagas. Jag förutsätter dock att det medelsbehov, som

för kommande avtalsperiod avses skola täckas genom prisutjämningsmedel,

icke skall föranleda krav på ökad medelsanvisning över riksstaten efter avtalsperiodens

utgång.

De sakkunniga har i detta sammanhang åberopat, vad Södra Sveriges

skogsindustriutredning anfört bl. a. om behovet av forskning vid institutet.

Här bör emellertid nämnas, att träforskningsinstitutets styrelse icke helt

ansett sig kunna biträda ett förslag från de sakkunniga, att av prisutjämningsmedlen

ca 50 000 kronor om året skall disponeras för avlöning m. m.

åt två konsulenter med särskild uppgift att medverka till en rationalisering

av de mindre sågverken. Styrelsen anser sig icke kunna friställa medel för

anställande av särskilda konsulenter utan har i stället framhållit att inom

den trätekniska avdelningen särskild forskning bör bedrivas rörande de

mindre sågverkens problem samt att informationsverksamheten bör intensifieras.

Institutsstyrelsens synpunkter synes sålunda icke avvika mera från

de sakkunnigas förslag än att syftet med detta i huvudsak kan tillgodoses

genom den uppläggning av verksamheten som styrelsen antytt. Jag förutsätter

härvid att institutets styrelse beaktar vikten av att vunna forsknings
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 21

resultat av praktiskt värde i snabba och effektiva former förs ut till företagen.

Den i de sakkunnigas betänkande gjorda beräkningen av institutets årliga

inkomster under perioden 1954—1959 anser jag mig böra godtaga. Anslaget

till bidrag till institutet torde i anslutning till vad jag tidigare förordat

beträffande bidrag till avlöningar, pensioner och omkostnader för budgetåret

1954/55 böra uppföras med förut nämnda belopp av 852 600 kronor.

Vidare torde riksdagens godkännande böra inhämtas beträffande förslaget

att disponera influtna prisutjämningsavgifter till ett belopp av 1 325 000

kronor som bidrag till träforskningsinstitutet. Slutligen tillstyrker jag att

det preliminära avtalet mellan staten och Stiftelsen Svensk träforskning för

perioden 1954—1959 godkännes av staten; riksdagens bemyndigande härtill

torde böra inhämtas. Om behov av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna

skulle komma att uppstå, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att

för statens del besluta om erforderliga ändringar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna vid statsrådsprotokollet

fogat avtal med Stiftelsen Svensk träforskning;

b) godkänna vad som i det föregående angivits beträffande

dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter;

c) till Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 852 600 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Ljungar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Bilaga.

Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk träforskning angående

fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet.

§ 1.

Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk träforskning åtaga sig att i enlighet

med detta avtal ansvara för den fortsatta driften vid Svenska träforskningsinstitutet.

Institutets syfte är att i nära samarbete med tekniska högskolan i Stockholm

bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande skogens produkter,

deras sammansättning och egenskaper samt rationella förädling och utnyttjande

ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker

och forskare inom av institutets verksamhet berörda områden.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka

för att vai a gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning

och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets

styrelse.

§ 3.

Kungl. Maj :t, som låtit uppföra byggnader för institutet, förbinder sig

att fortfarande ställa dessa byggnader med därtill hörande tomt till institutets

förfogande.

Stiftelsen äger rätt att å ifrågavarande tomt uppföra ytterligare byggnader

för ins.titutet, sedan Kungl. Maj :t godkänt ritningar samt förslag om den

huvudsakliga dispositionen av lokalerna.

Av stiftelsen uppförda byggnader skola ägas av staten.

§ 4.

Tekniska högskolan i Stockholm och de i anslutning till institutet inrättade

centrallaboratorierna skola alltjämt disponera över de lokaler, som enligt

nu gällande avtal stå till förfogande för ifrågavarande ändamål. Å tider,

då de för tekniska högskolan avsedda utrymmena icke utnyttjas av högskolan,

må de efter överenskommelse med denna tagas i anspråk för institutets

verksamhet.

§ 5.

Stiftelsen skall för samtliga de lokaler, som disponeras av centrallaboratorierna,

erlägga en årlig hyra av i ett för allt etthundratusen (100 000)

kronor.

Utgående hyresbelopp skall erläggas kvartalsvis i förskott till byggnadsstyrelsen.

§ 0.

Stiftelsen förbinder sig att ställa erforderliga medel till förfogande dels

för ersättning av förslitna inventarier, dels för anskaffning av sådana nya

inventarier, som behövas för den fortsatta verksamheten.

Sådan utrustning, som avses i denna §, förblir stiftelsens egendom.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

23

§ 7.

1 mom. Kungl. Maj :t förbinder sig att under de förutsättningar och i den

utsträckning, som nedan angivas, bidraga till kostnaderna för avlöning, pensionering

och olycksfallsförsäkring av den personal vid institutet, som erfordras

för grundläggande forskning samt för institutets allmänna administration.

2 mom. Vid institutet skola för fullgörande av de i 1 mom. angivna uppgifterna

vara anställda 1 styresman, 3 avdelningschefer och 5 laboratorer

samt den personal i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet

och tillgången på avlöningsmedel bestämmer. Av laboratorerna skall dock

en vara anställd endast under tid, då chefen för institutets papperstekniska

avdelning innehar professur vid tekniska högskolan i Stockholm.

3 mom. Av statsmedel skall årligen enligt styrelsens bestämmande utgå

till styresmannen lön eller arvode med högst 21 900 kronor,

till envar av de tre avdelningscheferna lön eller arvode med högst 17 544

kronor, dock att till avdelningschef, som tillika är professor vid statlig högskola

eller institution, skall utgå arvode med 6 000 kronor,

till envar av de i 2 mom. nämnda laboratorerna lön eller arvode med högst

14 436 kronor, samt

till övriga befattningshavare lön eller arvode med tillhopa högst 265 000

kronor, därvid lön må bestämmas högst till belopp motsvarande lönen, förhöjningar

oräknade, i lägsta löneklassen, ortsgrupp 5, i den lönegrad enligt

löneplan 1, statens allmänna avlöningsreglemente, till vilken vederbörande

befattningshavare enligt styrelsens bedömande varit att hänföra, därest han

åtnjutit lön enligt nämnda reglemente. Utan Kungl. Maj :ts medgivande må

lön icke bestämmas till högre belopp för år räknat än, vad angår en chefsanalytiker

och fem förste forskningsassistenter (-ingenjörer) 13 224 kronor

samt vad angår övriga anställda 10 800 kronor.

Har styrelsen bestämt av statsmedel utgående lön eller arvode till avdelningschef

eller laborator till lägre belopp än maximibeloppet (17 544 resp.

14 436 kronor), må skillnaden mellan sistnämnda belopp och lönen eller

arvodet användas för avlöning av sådan personal, som är att hänföra till

»övriga befattningshavare» i föregående stycke. Motsvarande besparing å

styresmannens lön eller arvode äger styrelsen icke disponera.

Lön till nuvarande chefen för trätekniska avdelningen må av statsmedel

utgå med högst 20 700 kronor för år under förutsättning att han åtager sig

att undervisa vid tekniska högskolan i Stockholm fyra timmar per vecka.

Från högskolan utgående ersättning för ifrågavarande undervisning skall

tillfalla institutet; dock skall avdelningschefen av ersättningen erhålla så

stort belopp, att han icke vidkännes minskning i förhållande till sina sammanlagda

löneförmåner under budgetåret 1952/53 från institutet och högskolan.

Om avdelningschef eller laborator vid institutet för längre tid än tre månader

förordnas att helt eller delvis upprätthålla professur i mot tjänsten

vid institutet svarande ämnesområde, skall det till hans avlöning utgående

statsbidraget under tiden för förordnandet minskas så att avlöningen för

professuren tillsammans med avlöningsbidraget från institutet för månad

räknat må utgöra högst professors avlöning jämte arvode till avdelningschef,

som är professor vid statlig högskola eller institution.

År befattningshavares av statsmedel utgående avlöning bestämd att utgå

såsom lön, skall jämte lönen av statsmedel utgå särskilda lönetillägg enligt

de grunder, som gälla för närmast jämförlig statlig befattningshavare med

lön enligt statens allmänna avlöningsreglemente.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Styrelsens beslut om avlöning till styresmannen skall underställas Kungl.

Maj :t för godkännande.

4 inom. Styresman, avdelningschef, laborator, chefsanalytiker och lcamrerare,

som åtnjuter lön av statsmedel och som ej i annan egenskap är tillförsäkrad

pension av statsmedel, är berättigad till pension i Svenska personal-pensionskassan,

så ock annan befattningshavare med lön av statsmedel,

som är anställd vid institutet sedan minst två år och som enligt styrelsens

bedömande bör komma i åtnjutande av pensionsrätt.

Pcnsionsrätt omfattar 100-procentig ålders- och invalidpension, kapitalunderstöd

förbundet med egenpension, kapitalunderstöd förbundet med familjepension

samt familjepension enligt Svenska personal-pensionskassans

normalplan, dock att planens bestämmelser om högsta förmånsbelopp icke

skola äga tillämpning. Pensionsavgifterna, vilka helt bekostas av statsmedel,

beräknas å de av statsmedel utgående lönebeloppen, tillägg oräknade.

5 mom. Olycksfallsförsäkringsavgifter till riksförsäkringsanstalten för institutets

av statsmedel avlönade personal skola jämväl bestridas av statsmedel.

§ 8.

Kungl. Maj :t förbinder sig att bestrida kostnaderna för uppvärmning, belysning,

renhållning och städning av samtliga lokaler med undantag av centrallaboratorierna

och de utrymmen, som tekniska högskolan disponerar.

Kungl. Maj :t förbinder sig vidare att bidraga till täckande av övriga omkostnader

vid institutet med ett årligt belopp av 168 000 kronor, dock att

storleken av detta belopp skall omprövas, om generalindextalet för kommerskollegiets

partiprisindex understiger 225 eller överstiger 375.

Kostnaderna för invändigt underhåll av samtliga lokaler med undantag

av centrallaboratorierna samt för utvändigt underhåll av institutets samtliga

byggnader ävensom för skötsel av gräsmattor, planteringar o. s. v. skola bestridas

av statens fastighetsfond.

§ 9.

Den med statsmedel bekostade forskningsverksamheten skall avse problem

av företrädesvis grundläggande och principiellt intresse inom här berörda

områden, vid trätekniska avdelningen dock även forskning av tillämpad

natur.

§ 10.

Forskningsverksamheten vid centrallaboratorierna skall avse

a) undersökningar av företrädesvis teknisk karaktär med syfte att på ett

förberedande stadium utröna den industriella tillämpligheten av de grundläggande

forskningsresultaten;

b) undersökningar med syfte att bidraga till lösandet av tekniska problem

i samband med driften inom här berörda industrier ävensom att i övrigt

medverka till teknikens utveckling inom träförädlingens olika områden;

c) undersökningar avseende kvalitetsprovning av skogsindustriernas förädlingsprodulcter

och dylikt.

§ 11-

Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering

av institutets verksamhet på sätt som i stadgarna närmare angives. Stiftelsen

förbinder sig att bekosta verksamheten utöver de bidrag, som staten

enligt detta avtal eller eljest lämnar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Ilungl. Maj:ts proposition nr 95.

§ 12.

Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1959.

Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång är uppsagt från

endera partens sida, skall det anses förlängt för fem år.

§ 13.

Det mellan tekniska högskolan och Svenska cellulosaföreningen den 16

juni 1928 ingångna avtalet ersättes av föreliggande avtal, så länge detta är

i kraft.

§ 14.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1954 under förutsättning å ena sidan

att det dessförinnan godkännes av Kungl. Maj :t, å andra sidan att de organisationer,

som nu ingå i stiftelsen, före nämnda tidpunkt iklätt sig ansvar

för de förbindelser, som enligt avtalet ankomma på stiftelsen.

Stockholm den 21 januari 1954.

För För

KUNGL. MAJ :T och KRONAN STIFTELSEN SVENSK TRÄFORSKNING
Kurt

Holmgren Gösta Andersson Gunnar Sundblad Otto Heijne

L. Vogel Erik Kempe

B Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 95.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1954:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 under tionde huvu s. 23 i texten