Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet, m. m
1954-01-21 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:95, Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
1
Nr 95.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet,
m. m.; given Stockholms slott den
19 februari 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Förslag framläggs om godkännande av ett mellan staten och Stiftelsen
Svensk träforskning preliminärt ingånget avtal angående fortsatt drift av
Svenska träforskningsinstitutet. Avtalet innebär i huvudsak att de former
för samverkan mellan staten och näringslivet, som hittills gällt, skall äga
bestånd även under tiden den 1 juli 1954—den 30 juni 1959. För budgetåret
1954/55 föreslås att statsbidrag till Svenska träforskningsinstitutet
skall utgå med 852 600 kronor. Vidare föreslås att under nyssnämnda femårsperiod
ett belopp av 1 325 000 kronor av prisutjämningsmedel skall ställas
till institutets förfogande. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 95.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
19 februari 1954.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och
civildepartementen anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Ericsson, fråga angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska
träforskningsinstitutet, m. m., samt anför därvid följande.
I. Inledning.
I årets statsverksproposition (X ht p. 44) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
Svenska träforskningsinstitutet för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag
av 852 600 kronor. Jag torde nu få återkomma till hithörande frågor.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 maj 1953 tillkallade jag
den 22 juli 1953 tre sakkunniga1 för att verkställa utredning rörande nytt
avtal angående bidrag till verksamheten vid Svenska träforskningsinstitutet;
de sakkunniga skulle även äga befogenhet att med vederbörande enskilda
intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl. Maj :ts
godkännande — träffa dylikt avtal.
De sakkunniga har den 21 januari 1954 avgivit betänkande (stencilerat)
med förslag till avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet.
Det i betänkandet framlagda preliminära avtalet torde som bilaga få fogas
till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, överstyrelsen
för de tekniska högskolorna, statens tekniska forskningsråd samt styrelsen
för institutet. 1
1 De sakkunniga var statssekreteraren Kurt Holmgren, ordförande, ledamoten av riksdagens
andra kammare Gösta Andersson ocli byråchefen L. Vogel.
Kungl. Maj.ts proposition nr 95.
3
II. Svenska träforskningsinstitutets tillkomst oeh organisation.
Gällande avtal om inrättande och drift av institutet.
Förslag om att inrätta ett centralt institut för skogsproduktforskning
framlades av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande i ett år 1942 avlämnat betänkande (SOU 1942: 12).
Utredningens förslag anmäldes i propositionen nr 284 till 1942 års riksdag.
Riksdagen godkände ett mellan Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk träforskning
ingånget avtal om inrättande och drivande av Svenska träforskningsinstitutet.
Nämnda stiftelse hade bildats av branschorganisationerna
på detta område. Enligt avtalet skall staten främst hidraga till den grundläggande
forskningen under det att industrien i första hand svarar för tilllämpningsforskningen.
Avtalet, som sedermera i olika hänseenden kompletterats,
utlöper med utgången av juni 1954.
Institutets syfte har i avtalet angivits vara att i nära samarbete med tekniska
högskolan i Stockholm bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande
skogens produkter, deras sammansättning och egenskaper samt rationella
förädling och utnyttjande. I samband härmed skall institutet även medverka
till utbildningen av tekniker och forskare inom de områden, som
berörs av institutets verksamhet. I anslutning till institutet har inrättats
vissa centrallaboratorier. Verksamheten vid dessa skall syfta till att utröna
den industriella tillämpligheten av de resultat, som framkommer vid den
grundläggande forskningen, samt att bidraga till lösandet av tekniska problem
i samband med driften inom här berörda industrier. Vid centrallaboratorierna
skall vidare företagas kvalitetsprovning av skogsindustriernas förädlingsprodukter
o. dyl.
Avtalet innehåller vidare i huvudsak följande bestämmelser. Staten svarar
för uppförande av byggnader. Vissa lokaler skall institutet ställa till
tekniska högskolans förfogande; utrymmena för centrallaboratorierna disponeras
av stiftelsen. Kostnaderna för avlöning, pensionering och olycksfallsförsäkring
av den personal vid institutet, som erfordras för den grundläggande
forskningen och den allmänna administrationen, skall i viss utsträckning
bestridas av staten. Sålunda utgår av statsmedel lön eller arvode —
dyrtidstillägg oräknade — till en styresman med högst 21 900 kronor (motsv.
löneklass 15 å löneplan 2), till envar av tre avdelningschefer med högst
17 544 kronor (motsv. löneklass 37) samt till envar av fem laboratorer med
högst 11 988 kronor (motsv. löneklass 27). Beslut om avlöning till styresmannen
skall underställas Kungl. Maj :t för godkännande. Avdelningschef,
som är professor vid tekniska högskolan i Stockholm, skall endast uppbära
arvode med 5 000 kronor. Till nuvarande chefen för trätekniska avdelningen,
som mot särskild ersättning handhaft viss undervisning vid tekniska
högskolan, må från och med budgetåret 1953/54 utgå lön av statsmedel
med högst 20 700 kronor (motsv. löneklass 14 å löneplan 2) under förutsättning
att han fortfarande åtager sig dylik undervisning. Från högskolan
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
utgående ersättning för denna undervisning skall härvid tillfalla institutet;
dock skall avdelningschefen av ersättningen erhålla så stort belopp, att hans
sammanlagda avlöningsförmåner från institutet och tekniska högskolan icke
sänkes. Av laboratorerna skall en vara anställd endast under tid, då chefen
för den papperstekniska avdelningen innehar professur vid tekniska högskolan.
— Vid institutet skall vidare finnas anställda en chefsanalytiker, en
kamrerare, en verkmästare och en laboratorievaktmästare samt den personal
i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgången på
avlöningsmedel bestämmer. Till dessa befattningshavare får lön eller arvode
utgå med tillhopa högst 240 000 kronor, dyrtidstillägg oräknade. Lönen skall
därvid bestämmas högst till belopp motsvarande lönen i lägsta löneklass i
den lönegrad, till vilken befattningshavaren varit att hänföra, om han åtnjutit
lön enligt statens allmänna avlöningsreglemente. Utan Kungl. Maj :ts
medgivande får lön icke utgå med högre belopp än 10 236 kronor (motsv.
24 löneklassen).
Har styrelsen bestämt av statsmedel utgående lön eller arvode till avdelningschef
eller laborator till lägre belopp än maximibeloppet, får skillnaden
mellan sistnämnda belopp och lönen eller arvodet användas för avlöning
till nyss berörd övrig personal. Motsvarande besparing å styresmannens
lön eller arvode äger styrelsen icke disponera.
Utöver här angivna lönebelopp skall, såsom förut antytts, av statsmedel
utgå dyrtidstillägg. För dessa tillägg skall gälla samma grunder som för
dyrtidstillägg åt statliga befattningshavare.
Styresman, avdelningschef, laborator, chefsanalytiker, kamrerare, verkmästare
och laboratorievaktmästare, som åtnjuter lön av statsmedel, är berättigad
till pension i Svenska personalpensionskassan. Pension skall även
tillkomma annan befattningshavare med lön av statsmedel, som är anställd
vid institutet sedan minst två år och som enligt styrelsens bedömande bör
komma i åtnjutande av pensionsrätt. Pensionsavgifterna bekostas av staten
och beräknas å de av statsmedel utgående grundlönebeloppen.
Staten bidrager vidare till bestridande av de direkta driftutgifterna med
115 000 kronor. Om den allmänna prisnivån ändras avsevärt, skall detta
belopp justeras så att det motsvarar ett realbelopp av 115 000 kronor enligt
prisläget i februari 1942. Slutligen lämnar staten ersättning för de faktiska
utgifterna för uppvärmning, belysning, renhållning och städning av
samtliga lokaler med undantag av centrallaboratorierna och de av tekniska
högskolan disponerade utrymmena.
Kostnaderna för invändigt underhåll av samtliga lokaler med undantag
av centrallaboratorierna samt för utvändigt underhåll av institutets samtliga
byggnader ävensom för skötsel av gräsmattor, planteringar o. s. v. bestrids
av statens fastighetsfond.
Stiftelsen å sin sida svarar för inventarierna till institutet och centrallaboratorierna
samt för forskningsverksamheten vid dessa laboratorier. Stiftelsen
skall betala årlig hyra med 100 000 kronor för centrallaboratorierna.
Stiftelsen åtager sig slutligen att medverka till organisation och admi
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
5
nistrering av institutet. Stiftelsen ansvarar för att medel ställs till förfogande
för den tillämpade forskningen i en omfattning, som medger ett ändamålsenligt
utnyttjande av disponibla utrymmen. Kostnaderna för institutets verksamhet
utöver de bidrag, som Kungl. Maj :t lämnar, skall bestridas av stiftelsen
medelst anslag från branschsammanslutningar, enskilda företag eller
personer.
Enligt de av Kungl. Maj :t fastställda stadgarna skall institutets styrelse
bestå av ordförande och tio ledamöter, varav Kungl. Maj :t utser ordförande
och fem ledamöter. Återstående ledamöter utses av stiftelsen. Befattningshavare
vid institutet, till vars lön utgår statligt bidrag, är skyldig att medverka
till utbildning av tekniska högskolans elever inom områden, som berörs
av institutets verksamhet. Härför skall utgå särskilt arvode från högskolan.
Studerande vid tekniska högskolan skall vidare beredas tillfälle utföra
forskningsarbeten vid institutet och centrallaboratorierna.
Nuvarande organisation och kostnadsram.
Svenska träforskningsinstitutet består av dels det egentliga institutet, dels
fem centrallaboratorier, dels ock vissa institutioner vid tekniska högskolan
i Stockholm, som förlagts till institutet. Verksamheten bedrives i byggnader,
som med anslag av statsmedel å sammanlagt 4 245 000 kronor uppförts å
staten tillhörig mark på Norra Djurgården i Stockholm.
Det egentliga institutet är organiserat på tre forskningsavdelningar, en
träteknisk, en träkemisk och en pappersteknisk. Härjämte finns en administrativ
avdelning. Antalet anställda vid institutet uppgår till ca 90.
De fem centrallaboratorierna utgörs av cellulosaindustriens, pappersbrukens,
waliboardindustriens och trämasseindustriens centrallaboratorier samt
grafiska forskningslaboratoriet. Antalet anställda vid centrallaboratorierna
uppgår till ca 100.
Tekniska högskolans institutioner är fyra till antalet, nämligen en för
träets mekaniska teknologi, en för träkemi, en för cellulosateknik och en
för pappersteknik. Institutionerna omfattar viss utrustning o. dyl. Undervisningen
meddelas av personal, som är knuten till institutet, men bekostas
helt av tekniska högskolan.
Fr. o. in. budgetåret 1943/44 har i anledning av förutnämnda avtal med
stiftelsen under tionde huvudtiteln årligen uppförts förslagsanslag till bidrag
till institutet. Nettoutgiften under anslaget för budgetåret 1952/53 utgjorde
798 917 kronor. Detta belopp innefattade emellertid även vissa kostnader för
tidigare budgetår, varför statsbidraget till den verksamhet, som bedrivits
under budgetåret 1952/53, uppgick till 777 271 kronor. För budgetåret
1953/54 har anvisats ett förslagsanslag av 750 400 kronor. Det kan emellertid
förutses, att detta belopp kommer att överskridas med hänsyn till avtalets
bestämmelser om viss justering av bidraget på grund av förändringar
i prisnivån.
Härutöver har med riksdagens medgivande till det egentliga institutets förfogande
ställts vissa prisut jämningsmedel. Sålunda har anvisats ur diverse
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
medelsfonden för prisutjämningsavgifter på trävaror år 1949 1 000 000 kronor
och år 1951 ytterligare 500 000 kronor samt år 1952 av räntemedel från
de mindre sågverkens konjunktur utjämningsfond 300 000 kronor.
Kostnaderna för viss träimpregneringsforskning, som sedan 1950 bedrivits
vid institutets trätekniska avdelning, har till största delen täckts av
årliga bidrag på numera ca 75 000 kronor från den s. k. träskyddskommittén,
vilken är en sammanslutning av statliga och vissa privata förbrukare
av impregnerat virke.
Stiftelsen har årligen bidragit till det egentliga institutets verksamhet
främst på den trätekniska avdelningen. Något centrallaboratorium har nämligen
icke upprättats i anslutning till denna avdelning; i stället bedrives inom
avdelningen viss tillämpad forskning. Härjämte har stiftelsen bidragit till
avlöning av personal på andra avdelningar.
Det egentliga institutets kostnadsram för budgetåret 1952/53 framgår av
följande tablå:
Kronor
Ordinarie statsbidrag .................. 777 271
Ianspråktagna prisutjämningsmedel ...... 358 045
Bidrag från träskyddskommittén ........ 74 597
Bidrag från stiftelsen .................. 220 070
1 429 983
Kostnaderna för den av stiftelsen bedrivna verksamheten vid centrallaboratorierna
uppgick för år 1951 till 1 591 000 kronor samt för år 1952 till
1 666 000 kronor.
III. Stiftelsen Svensk träforsknings förslag rörande den fortsatta
verksamheten.
Stiftelsen utarbetade år 1952 ett förslag rörande verksamheten vid institutet
under perioden 1954—1959. Stiftelsen underströk härvid att cn ökning
av kostnaderna för forskning motiverades både av det ändrade penningvärdet
och av de ökade möjligheter till fortsatt förädling av skogsprodukter,
som tack vare det dittillsvarande forskningsarbetet kunde skönjas. Nödvändigheten
att successivt ytterligare förädla och förbättra industriens produkter
samt nedbringa kostnaderna för deras framställning medförde likaledes
ökade utgifter för institutet.
Inom den trätekniska avdelningen borde forskningen bl. a. avse en sådan
utveckling av träbearbetningsmaskiner och försågningsteknilc, som medförde
ökat nyttigt utbyte och minskat avfall. Inom snickeri-, trähus- och möbelindustrien
nödvändiggjorde råvarubasens begränsning en högre förädlingsgrad,
om en fortsatt värdemässig utveckling skulle vara möjlig. På grund
av träindustriens mycket heterogena struktur borde det dittillsvarande sys
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
7
temet bibehållas, enligt vilket på trätekniska avdelningen bedrevs icke blott
grundläggande utan även tillämpad forskning.
Beträffande arbetsuppgifterna på den träkemiska avdelningen framhöll
stiftelsen, att massaproduktionen i andra länder kraftigt ökat; den svenska
industrien hade därför större anledning än tidigare att söka höja kvaliteten.
En kvalitativ förbättring och differentiering av massatyperna för tillverkning
av papper och cellulosaderivat, utnyttjandet av nya kokningsförfaranden
och ett bättre tillvaratagande av biprodukterna var väsentliga utvecklingslinjer
inom massaindustrien.
I fråga om den papperstekniska avdelningen erinrade stiftelsen, att avdelningens
ursprungliga organisation på grund av bristande erfarenhet blev
synnerligen blygsam i förhållande till arbetsuppgifternas omfattning och
svårighetsgrad. För att Sverige skulle kunna hålla den ställning i exportavseende,
som landet intog, var en omfattande forskning inom dessa områden
av stor vikt.
Organisationen av det egentliga institutet skulle enligt stiftelsens förslag i
fortsättningen te sig på följande sätt:
Antal tjänster avlönade från
statsan- prisutjäm- stiftelsen Summa
slaget ningsmedel (industrien)
Hittillsvarande organisation ............ 42 28 20 90
Föreslagen organisation................ 81 — 14 95
Stiftelsens förslag innebar vidare vissa löneförhöjningar till personalen
samt införande av ålderstillägg; härjämte föreslogs, att pensionsbeloppen
skulle grundas på bruttolönen (sålunda inräknat dyrtidskompensation).
Statens bidrag till omkostnader föreslogs även öka. Dittills hade icke utgått
statsbidrag till tryckning av meddelanden rörande den grundläggande
forskningens resultat; dessa kostnader, som beräknas till 14 000 kronor,
borde bestridas av staten.
Stiftelsens förslag innefattade även uppförande av ytterligare byggnader.
Beträffande administrativa avdelningen framhölls bl. a., att bibliotekets utrymmen
var alltför små. Det dittillsvarande lunchrummet hade vissa brister;
ett nytt lunchrum med kök och serveringsrum borde inrättas. Vad angår
trätekniska avdelningen hade vid den successiva utvidgningen alla tänkbara
utrymmen tagits i anspråk. Assistentrum på 11 m2, som ursprungligen
avsetts för en person, disponerades regelmässigt av två forskare. En utökning
av avdelningens lokaler måste därför åstadkommas redan vid dåvarande
organisation. Avdelningen borde erhålla ytterligare utrymmen av 375 in2,
varav 100 m2 för maskinhall med högre takhöjd och 275 in2 för forskarrum,
provrum, laboratorier m. m. I sistnämnda utrymme ingick övningslaboratorier
för tekniska högskolan med 110 in2.
Vid de träkemiska och papperstekniska avdelningarna hade till följd av
personalökningar laboratorieutrymmet blivit i hög grad otillräckligt. För
specialändamål avsedda laboratorier hade måst användas för allmänna un
-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
dersökningsarbeten samt såsom forskarrum. Behovet av ökade utrymmen
omfattade 516 m2.
För cellulosaindustriens centrallaboratorium erfordrades ytterligare 290
m2. Det genom personalökningar stegrade lokalbehovet inom pappersbrukens,
wallboardindustriens och trämasseindustriens centrallaboratorier hade provisoriskt
tillgodosetts genom avskärmningar i maskinhallarna, placering av
personal i lconditionerade provrum m. m. En mera permanent lösning av lokalfrågorna
var emellertid nödvändig; en utvidgning med ca 600 in2 borde
genomföras. För grafiska forskningslaboratoriets lokaler föreslogs ej någon
ändring.
Vad beträffar tekniska högskolans institutioner föreslogs för institutionen
för träets mekaniska teknologi ett utökat lokalutrymme av 110 m2, vilket
— som nyss nämnts — borde tillgodoses i samband med den föreslagna
utbyggnaden för trätekniska avdelningen. För de båda institutionerna för
träkemi och cellulosateknik beräknades det ytterligare lokalbehovet till sammanlagt
666 in2. De högskolestuderandes laborationer i pappersteknik bedrevs
i lokaler, som var avsedda för papperstekniska avdelningen samt vid
centrallaboratoriet för pappersteknik. Det intrång, som de studerande föranledde,
innebar ett allvarligt avbräck i arbetseffektiviteten vid ifrågavarande
laboratorier, varjämte möjligheterna att arrangera pedagogiskt ändamålsenliga
försök var kraftigt begränsade. Institutionen för pappersteknik
borde utvidgas med 230 m2.
På grundval av det sålunda angivna behovet av ytterligare lokaler föreslog
stiftelsen en utbyggnad på institutets tomt. Enligt detta förslag borde
träkemiska och papperstekniska avdelningarna övertaga bl. a. de utrymmen,
som disponerades av administrativa avdelningen. I stället borde för sistnämnda
avdelning uppföras en ny byggnad för en beräknad kostnad av
590 000 kronor. Trätekniska avdelningens lokalbehov kunde tillgodoses genom
en tillbyggnad av avdelningens nuvarande laboratorium för en kostnad
av 550 000 kronor; i denna skulle även ingå utrymmen för tekniska högskolans
institution för träets mekaniska teknologi. Byggnadskostnaderna
för det egentliga institutet (jämte nyssnämnda utrymmen för tekniska högskolan)
beräknades alltså till (590 000 + 550 000 =) 1 140 000 kronor.
För en påbyggnad av cellulosaindustriens centrallaboratorium med en våning
beräknades 285 000 kronor samt för en tillbyggnad av pappersbrukens,
wallboardindustriens och trämasseindustriens centrallaboratorier 634 000
kronor. Byggnadskostnaderna för centrallaboratorierna uppgick sålunda till
(285 000 + 634 000=) 919 000 kronor.
Behovet av lokaler för tekniska högskolans institutioner för träkemi, celllulosateknik
och pappersteknik borde tillgodoses genom att uppföra en fristående
byggnad, som vid en fortsatt framtida utvidgning av institutet kunde
förenas med huvudbyggnaden. Kostnaderna för denna byggnad angavs
till 1 050 000 kronor.
De sammanlagda byggnadskostnaderna beräknades i överensstämmelse
därmed till (1 140 000 + 919 000 + 1 050 000 =) 3 109 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
9
I fråga om kostnadsfördelningen mellan staten och stiftelsen utgick stiftelsen
från oförändrade grunder. Staten borde svara för den grundläggande
forskningen samt stiftelsen för den tillämpade forskningen vid trätekniska
avdelningen och vid centrallaboratorierna. Vidare borde staten bestrida samtliga
byggnadskostnader samt industrien betala hyra för centrallaboratorierna.
Kostnaderna för inventarier och utrustning för såväl det egentliga institutet
som centrallaboratorierna skulle betalas av industrien. Vid bifall till
stiftelsens förslag rörande den fortsatta verksamheten vid institutet beräknades
kostnaderna för inventarier vid det egentliga institutet till 693 000 kronor.
Kostnaderna för inventarier vid tekniska högskolans institutioner ansågs
däremot böra betalas av staten; dessa kostnader beräknades till 401 000
kronor.
Ett genomförande av stiftelsens förslag angavs medföra följande kostnader.
Investeringskostnader.
Staten:
Byggnader .................................... 3 109 000
Inventarier för tekniska högskolans institutioner. .. . 401 000 3 510 000
Stiftelsen:
Inventarier för institutet........................ 693 000
Årskostnader.
Staten:
Bidrag till driften av institutet.................... 1 588 000
Stiftelsen:
Trätekniska avd............................... 142 000
Centrallaboratorierna .......................... 1 950 000 2 092 000
Stiftelsen förutsatte att staten genom avtal skulle förbinda sig att bestrida
de på statsverket fallande kostnaderna. Någon tilldelning av prisutjämningsmedel
eller något anslag från träskyddskommittén hade stiftelsen icke räknat
med.
IV. De sakkunnigas förslag.
I betänkandet framhålles, att den grundläggande forskningsverksamhet,
som bedrivits vid institutet, varit av stor betydelse för utvecklingen inom
träindustrien och därmed också för ett rationellt utnyttjande av skogskapitalet.
De sakkunniga har icke i och för sig funnit anledning till erinran mot
det forskningsprogram, som skisserats i stiftelsens redogörelse. Inom ramen
för tillgängliga medel bör forskningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse
med dessa riktlinjer. Ett nytt avtal bör träffas mellan staten och Stiftelsen
Svensk träforskning angående driften av träforskningsinstitutet, lämpligen
för en tidrymd av fem år, d. v. s. 1 juli 1954—30 juni 1959. I direkti
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
ven för utredningen underströks nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet
beträtfande nya statsutgifter. Med hänsyn härtill har de sakkunniga icke
ansett sig i rådande statsfinansiella läge kunna tillstyrka annan höjning av
det avtalsbundna statsbidraget — som belastar riksstaten — än vad som i
stort sett följer av en reglering av vissa löner.
Statens bidrag till avlöningar och pensioneringskostnader.
Statens avlöningskostnader för flertalet tjänster har hittills beräknats
med utgångspunkt från löneläget år 1948. För den nya avtalsperioden bör de
av staten betalade lönerna till de anställda beräknas efter grunder, som närmare
ansluter sig till vad som numera gäller för motsvarande statliga befattningshavare.
Beträffande avdelningscheferna föreslås icke någon annan ändring än att
arvodet till avdelningschef, som tillika är professor, höjes med 20 procent,
d. v. s. från 5 000 till 6 000 kronor. För laboratorerna bör den av statsmedel
bestridda lönen utgå enligt 31 löneklassen. Som förut nämnts får institutet
f. n. icke utan Kungl. Maj :ts tillstånd utbetala lön med högre belopp
än motsvarande 24 löneklassen. Denna gräns bör ändras till att avse
''25 löneklassen. Vid bestämningen av statsbidraget bör lönen till chefsanalytikern
och fem av assistenterna beräknas enligt 27 löneklassen. För dessa
befattningshavare skall som kompetenskrav uppställas civilingenjörsexamen
eller motsvarande kunskaper samt styrkt skicklighet. Styrelsen för institutet
föreslås även, utan att behöva hänvända sig till Kungl. Maj :t, skola äga
rätt att inom ramen för anvisade medel höja deras lön till belopp motsvarande
högst 29 löneklassen. Assistent med avlöning motsvarande 27 löneklassen
eller däröver bör benämnas förste forskningsassistent eller förste forskningsingenjör.
För övriga assistenter bör statsbidraget beräknas enligt 22
löneklassen; dessa tjänster bör benämnas forskningsassistent eller forskningsingenjör.
Kamreraren bör erhålla lön av statsmedel motsvarande 25
löneklassen. Till avlöning av det kanslibiträde, som närmast handhar institutets
bokföring, bör statsbidrag utgå enligt 15 löneklassen; tjänsten bör
benämnas kassör. Ett på institutets administrativa avdelning tjänstgörande
kontorsbiträde bör kunna uppbära lön av statsmedel enligt 11 löneklassen
och kallas kanslibiträde. Av laboratoriebiträdena bör de, som fullgör
mera kvalificerade göromål — de sakkunniga räknar med 6 sådana —
kunna avlönas av statsmedel enligt 13 löneklassen.
Vid bifall till dessa förslag ökar behovet av statsmedel till avlöningar med
i runt tal 57 900 kronor.
Stiftelsens förslag om ålderstillägg har de sakkunniga icke ansett sig
kunna tillstyrka.
Frågan om pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke statliga
befattningshavare utreds f. n. av 1951 års pensionsutredning, vilken i
samband härmed även torde komma att behandla forskningsinstitutens pensionsfråga.
I avvaktan på utredningens förslag bör nu gällande bestämmelser
om pensionering icke ändras. Enligt medgivande av 1953 års riksdag skall
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
såsom kompensation för levnadskostnadernas stegring pensionerna till anställda
vid institutet i viss utsträckning kunna provisoriskt höjas genom
tillägg av statsmedel. Detta medgivande torde icke ha åsyftat pensionsberättigad
befattningshavare, som avgår från tjänst vid institutet utan att ha uppnått
pensionsåldern. Enligt de sakkunnigas mening bör Kungl. Maj :t emellertid
även i dylika fall — om det med hänsyn till de närmare omständigheterna
synes befogat — kunna medge, att av statsmedel utgår visst belopp såsom
tillägg till de förmåner, som tillkommer vederbörande enligt försäkringen
hos Svenska personal-pensionskassan. Förmånerna bör dock, tillägget inräknat,
icke uppgå till högre belopp än vad som skulle ha tillkommit befattningshavaren,
om på honom hade tillämpats statligt pensionsreglemente.
De sakkunnigas förslag om höjning av grundlönerna beräknas innebära
en ökning av statens utgifter för pensionsavgifter med ca 9 000 kronor.
Den sammanlagda ökningen av statens årliga bidrag till avlöningar och
pensioneringskostnader uppgår alltså enligt betänkandet till (57 900 +
9 000 =) 66 900 kronor.
Statens bidrag till omkostnader.
Enligt det nuvarande avtalet skall statens bidrag till direkta driftutgifter
omräknas efter det aktuella prisläget. Då nästa avtalsperiod avses omfatta
endast fem år, synes behovet av automatiska förändringar i statsbidraget till
driftutgifter mindre påkallat än f. n. Statens bidrag till omkostnader av här
ifrågavarande slag föreslås därför skola angivas med ett bestämt belopp. I
huvudsaklig överensstämmelse med det faktiska statsbidraget under föregående
budgetår bör detta belopp fastställas till 168 000 kronor. Härav beräknas
till sjukvård 1 800 kronor, expenser 20 000 kronor, bokinköp 5 000
kronor, olycksfallsförsäkringsavgifter 1 200 kronor samt övriga utgifter
(främst omkostnader för laboratorierna) 140 000 kronor. Särskilda medel till
tryckning av den grundläggande forskningens resultat kan icke nu tillstyrkas.
Om sådana prisförändringar skulle inträffa, att generalindextalet för
kommerskollegiets partiprisindex, som då betänkandet avlämnades var 296,
skulle komma att understiga 225 eller överstiga 375, bör frågan om bidragets
storlek omprövas av Kungl. Maj :t och stiftelsen.
Statens bidrag till uppvärmning, belysning och städning bör utgå enligt
hittillsvarande grunder. För nästa budgetår räknar de sakkunniga med oförändrat
bidrag av 44 000 kronor.
Kostnader för nybyggnader och inventarier.
I betänkandet framliålles, att till byggnader vid institutet i stället för ursprungligen
beräknade 1 770 000 kronor anvisats (senast i anledning av prop.
nr 76/1946) sammanlagt 4 245 000 kronor. Av sistnämnda belopp utgör dock
1 071 000 kronor merkostnader till följd av prisändringar. Redan under den
första avtalstiden har staten sålunda bekostat en utbyggnad av institutet, som
man ursprungligen torde ha avsett skola ske först senare. Med hänsyn härtill
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 95.
anser sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka, att ytterligare medel anvisas
för uppförande av byggnader vid institutet.
Enligt mellan Kungl. Maj :t och trämasse-, cellulosa- och pappersindustriernas
branschorganisationer träffade avtal skall av influtna konjunkturutjämningsavgifter
ett sammanlagt belopp av ca It miljoner kronor avsättas till
tre av nämnda branschorganisationer bildade forskningsstiftelser. Dessa medel
tänkes överförda till stiftelserna under åren 1959—1963 med en femtedel
varje år (dock skall 4 miljoner kronor överföras till pappersindustriens
forskningsstiftelse under åren 1958—1962), såvida Kungl. Maj :t icke medger
tidigare utbetalning. Stiftelsen Svensk träforskning har förklarat, att medel
för erforderliga ny- och ombyggnader torde kunna anvisas ur branschorganisationernas
forskningsstiftelser under förutsättning, att till dessa stiftelser
snarast överföres samma belopp från de lågkonjunkturfonder eller den skogsvårdsfond,
vilka bildats av influtna konjunkturutjämningsavgifter.
De sakkunniga anser, att en utökning av lokalerna är önskvärd med hänsyn
till omfattningen av den nuvarande verksamheten vid institutet, och tillstyrker
därför, att konjunkturutjämningsavgifter tages i anspråk på sätt angivits.
De sakkunniga föreslår sålunda att Kungl. Maj :t medger, att till nämnda
forskningsstiftelser redan före år 1959 utbetalas erforderliga medel —
dock högst 3 miljoner kronor, vartill byggnadskostnaderna numera uppskattas
— till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbeten vid institutet. För
dessa arbeten bör handelsdepartementets byggnadskvot få tagas i anspråk.
Stiftelsens delegerade har förklarat sig kunna gå med på detta under förutsättning
att forskningsstiftelserna så snart detta är möjligt tillföres nya medel,
motsvarande vad som sålunda åtgått till byggnadsändamål. De sakkunniga
finner det önskvärt alt dylika medel tillföres forskningsstiftelserna redan
i början av 1960-talet antingen från skogsvårdsfonden, om så anses
kunna ske, eller från lågkonjunkturfonderna. Med hänsyn bl. a. till ovissheten
om konjunkturläget under tiden fram till 1967 är de sakkunniga icke
beredda förorda, att beslut om tidpunkten för ett sådant överförande fattas
redan nu. Slutlig ställning i frågan bör tagas först i ett senare sammanhang,
förslagsvis i samband med de förhandlingar som torde komma att upptagas
år 1958 i anledning av att det nu förberedda avtalet rörande träforskningsinstitutet
utlöper år 1959.
Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att granska byggnadsritningarna innan
arbetena påbörjas. Det förutsätts, att de nya byggnaderna överlämnas till
staten, som skall bestrida kostnaderna för yttre underhåll. Stiftelsen bör under
den kommande avtalsperioden icke erlägga hyra för dessa nya byggnader.
Det nu gällande hyresbeloppet, 100 000 kronor, bör sålunda utgå oförändrat
under perioden 1954—1959.
Stiftelsen bör vidare i enlighet med sitt åtagande svara för kostnaderna för
den nyanskaffning av inventarier till institutet, som blir erforderlig under
den kommande femårsperioden. Dessa nyanskaffningskostnader uppskattas
— såsom förut nämnts — till sammanlagt 693 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
13
Behovet av ytterligare medel för driften.
I betänkandet anmäles, att Stiftelsen Svensk träforskning under hösten
1953 utarbetat ett mindre kostsamt förslag rörande den fortsatta driften vid
institutet, vilket slutar på en genomsnittlig årskostnad av 1 586 000 kronor.
Den sålunda begränsade kostnadsramen för institutet ger utrymme för såväl
de lönejusteringar och därmed sammanhängande uppräkningar, vilka de
sakkunniga förordat, som en viss utvidgning av institutets verksamhet. De
sakkunniga har ansett sig böra eftersträva en för staten godtagbar uppgörelse,
som i stort sett bygger på denna kostnadsram. Som framgår av det
föregående är de sakkunniga av den meningen, att det å driftbudgeten uppförda
anslaget till bidrag åt träforskningsinstitutet f. n. i stort sett icke bör
höjas i vidare mån än vad som erfordras för en reglering av löner. De sakkunniga
föreslår därför dels att industrien ökar sina anslag till institutet för
den närmaste femårsperioden, dels att det allmänna genom tillskott av prisutjämningsmedel
stärker institutets ekonomi.
Yad beträffar industriens bidrag har stiftelsen åtagit sig att lämna ett
bidrag till institutet av i genomsnitt 316 000 kronor om året under tiden 1954
—1959. Industrien skall dessutom liksom hittills bekosta driften vid centrallaboratorierna;
utgifterna härför under den kommande femårsperioden uppskattas
som förut nämnts till 1 950 000 kronor om året.
Med hänsyn till såväl den nyss angivna kostnadsramen för institutets fortsatta
verksamhet som det ökade bidraget från industrien, förordar de sakkunniga
ett tillskott av prisutjämningsmedel av i genomsnitt 265 000 kronor
per år under hela femårsperioden. I detta sammanhang erinrar de sakkunniga
om ett av Södra Sveriges skogsindustriutredning år 1953 avlämnat betänkande
angående sågverksindustrien i södra Sverige (SOU 1953: 19). I
detta betänkande påtalades allvarliga brister i fråga om försågning och virkesvård
vid sågverksindustrien, bl. a. beroende på att den vetenskapliga
forskningen på dessa områden varit av mycket liten omfattning. Träforskningsinstitutet
borde därför enligt skogsindustriutredningens mening beredas
möjlighet till fortsatt utveckling. Vidare föreslog skogsindustriutredningen,
att för upplysande och konsulterande verksamhet inom sågverksindustrien
skulle inrättas ett särskilt rationaliseringsorgan. De sakkunniga
framhåller, att det föreslagna tillskottet av prisutjämningsmedel bör göra det
möjligt att i ej ringa mån tillgodose de av skogsindustriutredningen angivna
forskningsuppgifterna. De förutsätter vidare att — i avbidan på den slutliga
prövningen av skogsindustriutredningens förslag — ca 50 000 kronor om
året av herörda prisutjämningsmedel skall disponeras för avlöning m. m.
till två konsulenter med särskild uppgift att medverka till en rationalisering
av de mindre sågverken.
Beräkning av riksstatsanslaget till bidrag till träforskningsinstitutet samt finansieringsplan
för institutet.
Med utgångspunkt från avtalsförslaget beräknar de sakkunniga medelsbehovet
under anslaget till bidrag till institutet för nästa budgetår till 852 600
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 95.
kronor, vilket innebär en höjning av det för innevarande budgetår anvisade
riksstatsanslaget med (852 600—750 400 =) 102 200 kronor. I jämförelse
med det faktiska bidraget till institutets drift under föregående budgetår
ökas anslaget med i runt tal 75 000 kronor.
Av hittills anvisade prisutjämningsmedel för institutet beräknas ca 190 000
kronor kvarstå outnyttjade den 1 juli 1954, motsvarande i genomsnitt
38 000 kronor om året under perioden 1954—1959. De sakkunniga räknar
med att träskyddskommittén skall lämna oförändrat årligt bidrag av 75 000
kronor för bestridande av kostnader för institutets träimpregneringsforskning.
På dessa grunder framläggs följande sammanställning av de beräknade
årliga inkomsterna för institutet under nästa femårsperiod jämförda med
motsvarande tal för föregående budgetår (beloppen avrundade till jämna
tusental).
1952/53
Årligen perioden
1954—1959
Statsbidrag å riksstaten..........
777
000
852
000
Prisutjämningsmedel ..........
358
000
265
000
Äldre prisutjämningsmedel......
38
000
Bidrag från träskyddskommittén .
75
000
75
000
Bidrag från stiftelsen ..........
220
000
316
000
1 430
000
1 546
000
Såsom framgår av sammanställningen understiger de för femårsperioden
beräknade årliga inkomsterna med 40 000 kronor det förut nämnda belopp
av 1 586 000 kronor, vilket angivits såsom den önskvärda kostnadsramen
för institutet. Från stiftelsens sida har bl. a. berörts svårigheterna att från
de trätekniska företagen, som merendels utgör mindre enheter, erhålla forskningsbidrag
i tillräcklig utsträckning. De sakkunniga förutsätter emellertid
att genom åtgärder av institutets styrelse ifrågavarande brist å 40 000 kronor
om året såvitt möjligt täckes.
I betänkandet framhålles vidare, att — på grund av den tid som kan väntas
förflyta innan nybyggnaderna kommit till utförande och verksamheten
i anslutning därtill utvidgats — den senare delen av femårsperioden kommer
att bli mera kostnadskrävande än den förra delen. Med hänsyn härtill
bör hinder icke möta mot en omfördelning i tiden inom perioden av bidragen
av prisutjämningsmedel och av industrimedel.
Förslag till avtal.
Det avtal angående den fortsatta driften av Svenska träforskningsinstitutet,
vilket — under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande — undertecknats
av de sakkunniga samt av delegerade för stiftelsen innefattar icke
några andra betydelsefulla avvikelser från nuvarande avtal, än vad som
framgår av det föregående. Det har icke ansetts påkallat att i avtalet införa
detaljerade uppgifter om beloppet av de bidrag av prisutjämningsmedel och
från stiftelsen, som förutsättes komma att utgå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
15
V. Yttranden.
De sakkunnigas förslag har i stort sett godtagits av överstyrelsen för de
tekniska högskolorna, statens tekniska forskningsråd och styrelsen för träforskningsinstitutet.
Statskontoret har däremot ansett, att förslaget i vissa
delar icke kan godtagas.
Styrelsen för Svenska träforskningsinstitutet finner förslaget i stort sett
lämpligt men anser det beklagligt, att pensionsfrågan icke kunnat lösas på
ett slutgiltigt sätt. Den i de sakkunnigas finansieringsplan angivna kostnadsramen
av 1 546 000 kronor är i knappaste laget om forskningen skall bedrivas
i den omfattning och på det sätt, som förutsetts i betänkandet. De sakkunnigas
förslag att reservera 50 000 kronor om året av prisutjämningsmedel
för två konsulenter med särskild uppgift att medverka till en rationalisering
av de mindre sågverken avser en uppgift, som ej inryms i det framlagda
forskningsprogrammet. Om icke ökade medel kan anskaffas till institutet,
måste forskningsarbetet inom en institution på trätekniska avdelningen
nedläggas för att friställa medel för konsulenterna. Styrelsen anser, att
den grundläggande forskningsverksamheten icke bör förenas med konsultationsverksamhet.
En forskare på trätekniska avdelningen bör emellertid ha
till speciell uppgift att dels omsätta avdelningens forskningsresultat i en
för industriföretagen lämplig form, dels medverka vid kursverksamhet för
den trätekniska industrien. Vidare framhåller styrelsen, att den trätekniska
avdelningens institution för sågverksteknik kommer att bedriva grundläggande
och tillämpad forskning beträffande de mindre sågverkens problem,
däribland virkesvård, torkning, maskinfrågor samt överförande av ribb och
bakar till nyttiga sortiment. Genom informationsverksamhet och forskning
av här antytt slag bör det bli möjligt att i stor utsträckning tillgodose Södra
Sveriges skogsindustriutrednings önskemål om institutets medverkan till lösandet
av de mindre sågverkens problem. Styrelsen hemställer därför, att det
för konsulenterna föreslagna beloppet får disponeras för forskningsverksamheten
i dess helhet vid institutet.
Styrelsen förutsätter att medel för engångsutrustningen av de nybyggnader,
som avses för tekniska högskolan i Stockholm, anskaffas genom högskolans
försorg.
Statens tekniska forskningsråd anför, att konsultationsverksamhet måste
betecknas som en institutet ovidkommande verksamhet. Förslaget om två
konsulenter kan därför tillstyrkas endast under förutsättning att prövningen
av skogsindustriutredningens förslag leder till en mera rationell anordning
för konsultation. För att arbetet vid institutet skall medföra den ständigt
ökade rationalisering och utveckling av industriproduktionen, som är institutets
ändamål, är det synnerligen angeläget att från statens sida åtgärder
vidtagas för att främja publiceringsverksamheten. Rådet förutsätter därför,
att prisutjämningsmedel tills vidare får tagas i anspråk för publicering av
arbetsresultaten.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
Beträffande den föreslagna löneplaceringen uttalar rådet, att en ersättning
motsvarande 25 löneklassen till kamreraren synes något oförmånlig
med hänsyn till det stora ansvar, som åvilar denne befattningshavare.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har överlämnat ett yttrande
från tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd. Nämnden förutsätter,
att den får tillfälle yttra sig över ritningarna till nybyggnader samt i fi’åga
om dispositionen av lokalerna. Vidare anser nämnden att frågan om täckande
av kostnaderna för den utrustning, som behövs för högskolans institutioner
vid en utvidgning av lokalerna, snarast bör utredas.
Överstyrelsen anför för egen del, att den i princip med stor tillfredsställelse
hälsar det föreliggande förslaget till utvidgning av den vid träforskningsinstitutet
bedrivna verksamheten liksom den i samband därmed avsedda
utbyggnaden av de institutioner vid tekniska högskolan i Stockholm,
vilka beröres av denna verksamhet. Denna utbyggnad bör i sin tur kunna
bliva till fromma för träförädlingsindustriens olika grenar, då därigenom
förutsättningar skapas för utbildning vid högskolan av ett ökat antal kvalificerade
tekniker på hithörande områden. Överstyrelsen erinrar, att det
föreliggande förslaget till nytt avtal mellan staten och stiftelsen icke innehåller
några bestämmelser om utrustning och inredning av de lokaler, som
avses skola ställas till tekniska högskolans förfogande. Ej heller det nu gällande
avtalet innehåller bestämmelser härom. Vid sidan om avtalet har emellertid
— anför överstyrelsen — industrien bekostat inredningen och utrustningen
av de nuvarande institutionslokalerna. Löpande utgifter för samlingar
och laborationer samt för nyanskaffning av apparater har däremot
bestritts från högskolans materielanslag. Det är överstyrelsens förhoppning,
att något avsteg trån den sålunda tidigare tillämpade ordningen i fråga om
kostnaderna för inredning och utrustning av de nya högskolelokalerna, vilka
kostnader uppskattas till 401 000 kronor, icke är avsett. Detta spörsmål bör
uppmärksammas vid ärendets fortsatta beredning.
Statskontoret kan —• med hänsyn till den löneförbättring, som kommit
professorerna till del — icke tillstyrka den av de sakkunniga föreslagna höjningen
av arvodet till avdelningschef, som tillika är professor. Statskontoret
ifrågasätter vidare om icke statsbidrag till kontorspersonalen bör utgå enligt
13 och 11 löneklasserna. På den föreliggande utredningen är ämbetsverket
icke berett förorda högre statsbidrag än enligt 11 löneklassen till mera
kvalificerade laboratoriebiträden. Institutets styrelse bör vidare endast efter
särskilt medgivande av Kungl. Maj :t erhålla rätt att inom ramen för anvisade
medel höja lönerna till chefsanalytiker, förste forskningsassistent eller
förste forskningsingenjör till belopp motsvarande 29 löneklassen.
Enligt 7 § 3 mom. i avtalsförslaget skall statsbidraget till avlöning av avdelningschef
eller laborator, som för längre tid än tre månader förordnas
att helt eller delvis upprätthålla professur, på visst sätt minskas. Statskontoret
föreslår att denna bestämmelse ändras. Frågan om avdrag å ersättningen
från institutet bör enligt ämbetsverkets mening prövas av Kungl.
Maj :t i alla de fall, när av statsmedel avlönade befattningshavare antingen
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
17
för längre tid än en månad förordnas å tjänst, å vilken statens avlöningsreglemente
är tillämpligt eller också uppbär pension av statsmedel. Slutligen
förordar statskontoret viss formell ändring av näst sista stycket i
7 § 3 mom. avtalsförslaget.
Då rörligt tillägg icke får uppbäras å tjänstelivränta, som vid förtidsavgång
utgår enligt de statliga pensionsreglementena, kan statskontoret icke
understödja de sakkunnigas uttalande om visst tilläggsbelopp utöver försäkringsförmåner
till de befattningshavare vid institutet, som avgår ur tjänst
utan att ha uppnått pensionsåldern.
Prisutjämningsmedel bör enligt statskontorets uppfattning icke disponeras
för löpande utgifter. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag om
bidrag av sådana medel kan befaras medföra, att statsverket vid femårsperiodens
slut blir nödsakat räkna med en automatisk årlig ökning av utgifterna
å driftbudgeten med ungefär 300 000 kronor. Statskontoret hyser bestämda
betänkligheter mot att på dylikt sätt temporärt lösa finansieringsfrågan.
Om stiftelsen emellertid är villig att efter nyssnämnda tidpunkt i
princip svara för angivna kostnader, saknar statskontoret anledning motsätta
sig de sakkunnigas förslag. Har man däremot räknat med att staten i
en eller annan form i fortsättningen skall bestrida dessa utgifter, bör redan
nu av prisutjämningsavgifterna avsättas så stort belopp, att den årliga avkastningen
därav uppgår till ca 300 000 kronor. Därest icke någon av dessa
utvägar skulle visa sig framkomlig, kan statskontoret icke tillstyrka förslaget
om finansiering av en del av institutets driftutgifter med prisutjämningsavgifter.
Om finansieringen av institutet efter femårsperiodens utgång blir klarlagd
i princip, bör hinder icke möta att för uppförande av byggnader redan
före år 1959 disponera 3 miljoner kronor av de forskningsstiftelser, som bildats
av branschorganisationerna. Enligt statskontorets mening bör emellertid
staten f. n. icke ikläda sig några förpliktelser att vid senare tidpunkt
återföra nämnda belopp från lågkonjunktur fonderna eller skogsvårdsf onden
till stiftelserna.
Departementschefen.
Efter förslag av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande tillkom på 1940-talet under samverkan mellan staten och
intressenter inom näringslivet forskningsinstitut för trä-, järn- och metall-,
textil- samt konserveringsforskning. Verksamheten vid dessa institut har
reglerats genom avtal mellan Kungl. Maj :t och särskilda stiftelser, som
bildats för ändamålet av näringslivets organisationer. Avtalet beträffande
Svenska träforskningsinstitutet utlöper den 30 juni innevarande år, medan
avtalen för övriga institut upphör att gälla under 1955 och 1956.
Den form av samarbete, som på dessa områden etablerats mellan staten
och näringslivet, har i väsentlig mån bidragit till att främja forskningen och
2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 95.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
bör tvivelsutan fortsätta även efter utgången av nu löpande avtal. Föregående
år tillkallades särskilda sakkunniga för att utreda frågan om nytt avtal
angående den fortsatta driften av Svenska träforskningsinstitutet. De sakkunniga
har nu avgivit ett betänkande i ämnet jämte preliminärt avtal med
Stiftelsen Svensk träforskning, det organ genom vilket branschorganisationerna
medverkar till driften av institutet. Jag delar de sakkunnigas uppfattning,
att forskningsverksamheten vid institutet varit av stor betydelse
för utvecklingen inom träindustrien. Såväl de sakkunniga som stiftelsen
föreslår, att ett nytt avtal mellan staten och stiftelsen skall ingås för femårsperioden
den 1 juli 1954—den 30 juni 1959. Den föreslagna tidrymden
är enligt min mening lämplig. Jag har icke något att erinra mot att verksamheten
vid träforskningsinstitutet under denna tid i huvudsak bedrives
efter de i betänkandet skisserade riktlinjerna.
Enligt principerna för det nuvarande avtalet skall staten främst bidraga
till kostnaderna för den grundläggande forskningen under det att industrien
skall svara för den tillämpade forskningen. För sistnämnda ändamål har i
anslutning till institutet inrättats fem särskilda centrallaboratorier, vilkas
drift helt bekostas av industrien. Någon ändring av dessa grunder föreslås ej
av vare sig de sakkunniga eller Stiftelsen Svensk träforskning. Från stiftelsens
sida har emellertid gjorts gällande, att statens bidrag till verksamheten
bör kraftigt ökas. Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge anser sig
de sakkunniga dock för nästa avtalsperiod i stort sett icke kunna föreslå
annan höjning av det å riksstaten under tionde huvudtiteln uppförda anslaget
till bidrag till institutet än vad som följer av en anpassning av lönerna
efter de principer som tillämpas för motsvarande statliga befattningshavare.
De sakkunnigas förslag i fråga om löne- och arvodesförhöjningar, för
vilket en detaljerad redogörelse lämnats i det föregående, synes i huvudsak
överensstämma med vad som gäller för motsvarande statliga befattningar
och föranleder ej erinran från min sida. Jag anser mig icke böra
motsätta mig de sakkunnigas förslag om medgivande för institutets styrelse
att — inom ramen för anvisade medel — för vissa befattningshavare fastställa
lön till belopp motsvarande 29 löneklassen. I likhet med de sakkunniga kan
jag icke tillstyrka, att statsmedel tages i anspråk för ålderstillägg. Statskontoret
har föreslagit en ändring i det preliminära avtalet av innebörd att
frågan om avdrag å lönen i vissa fall skall prövas av Kungl. Maj :t. Denna
befogenhet torde emellertid utan olägenheter kunna anförtros institutets
styrelse; jag finner det sålunda icke erforderligt att avtalsförslaget ändras
i detta avseende.
Frågan om pensionering av personalen vid forskningsinstituten kommer
att prövas av 1951 års pensionsutredning. Föregående års riksdag medgav
att Kungl. Maj :t vid uppkommande pensionsfall skulle äga rätt besluta
om provisorisk höjning av pensionerna genom tillägg av statsmedel.
Jag tillstyrker, att detta medgivande må kunna avse även befattningshavare,
som avgår från tjänst vid institutet utan att ha uppnått pensions
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
19
åldern. Med anledning av vad statskontoret anfört på denna punkt vill jag
framhålla, att de totala pensionsförmånerna enligt de sakkunnigas förslag
icke skall få uppgå till högre belopp än vad som hade gällt, om statligt pensionsreglemente
tillämpats.
Vad de sakkunniga anfört i fråga om statens bidrag till omkostnader —
i huvudsak en anpassning av bidraget till det belopp, som utgått under det
senaste budgetåret — kan jag likaledes biträda.
Ehuru byggnader uppförts för institutet i avsevärt större omfattning än
från början förutsetts, har den snabba utvecklingen av institutet redan
skapat behov av ytterligare lokaler. Såväl i fråga om det egentliga institutet
som beträffande centrallaboratorierna och de institutioner vid tekniska högskolan
i Stockholm, som förlagts till träforskningsinstitutet, är en utbyggnad
angelägen. I nuvarande läge kan jag emellertid i likhet med de sakkunniga
icke tillstyrka, att medel å riksstaten anvisas för uppförande av byggnader
vid institutet. Ett av Stiftelsen Svensk träforskning framlagt förslag
att för nybyggnader disponera konjunkturutjämningsmedel, som skall tillföras
vissa av hithörande branschorganisationer bildade forskningsstiftelser,
anser jag beaktansvärt. Jag finner det därför välmotiverat, att Kungl.
Maj :t i sinom tid medgiver, att till ifrågavarande forskningsstiftelser redan
före 1958—1959, då stiftelserna eljest äger disponera medlen, utbetalas
högst tre miljoner kronor till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbetena.
Beträffande det från Stiftelsen Svensk träforskning framförda önskemålet
om återbetalning av nyssnämnda belopp till forskningsstiftelserna
från skogsvårdsfonden eller lågkonjunkturfonden — vilka fonder bildats av
konjunkturutjämningsmedel — ansluter jag mig till de sakkunnigas ståndpunkt
att detta spörsmål bör prövas i samband med kommande förhandlingar
angående driften av institutet för tiden efter den 1 juli 1959.
Jag anser mig kunna godtaga de sakkunnigas förslag, att stiftelsens hyreskostnader
för nästa avtalsperiod fastställes till oförändrat 100 000 kronor.
Behovet av inventarier i samband med den planerade utvidgningen av
tekniska högskolans institutioner torde sedermera få anmälas och prövas i
vanlig ordning. Erforderliga inventarier i övrigt bör liksom hittills anskaffas
genom stiftelsens försorg. Kostnaderna härför har uppskattats till 693 000
kronor.
Under budgetåret 1952/53 utgjorde statsbidraget till driften av institutet
ca 777 000 kronor. Från stiftelsen utgick ett bidrag av 220 000 kronor. Härjämte
kunde av de prisutjämningsmedel, som ställts till institutets förfogande,
disponeras ett belopp av ca 358 000 kronor. Vid bifall till mitt förslag
om lönereglering in. m. ökar statens bidrag till 852 600 kronor eller med
ca 75 000 kronor i förhållande till bidraget för budgetåret 1952/53. Om institutets
verksamhet icke skall behöva nedskäras i betydande omfattning,
måste institutet — därest bidraget från stiftelsen förblir oförändrat — tillföras
ytterligare medel. De sakkunniga föreslår, att institutet under perioden
1954—1959 av disponibla prisutjämningsmedel skall erhålla ytterligare
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
1 325 000 kronor, motsvarande ett genomsnittligt årligt bidrag av 265 000
kronor. Under denna förutsättning har de sakkunniga utverkat ett bidrag
av stiftelsen under nämnda period av i genomsnitt 316 000 kronor om
året. De sakkunniga utgår från att under tiden 1954—1959 härjämte kan
disponeras ett årligt belopp av 38 000 kronor utav tidigare till förfogande
ställda prisutjämningsmedel samt att fortsatt bidrag av den s. k. träskyddskommittén
kan påräknas med 75 000 kronor om året. Det årliga medelstillskottet
till institutet kommer under dessa förutsättningar att uppgå till sammanlagt
(852 600 + 265 000 + 316 000 + 38 000 + 75 000 =) i runt tal
1 546 000 kronor, vilket innebär en ökning med ca 116 000 kronor i förhållande
till budgetåret 1952/53. Den kostnadsram, som med beaktande av institutets
utveckling och föreliggande arbetsuppgifter i och för sig ansetts
önskvärd, uppgår till ett något högre belopp eller 1 586 000 kronor.
Statskontoret har i sitt yttrande uttalat farhågor för att de sakkunnigas
förslag om fortsatt bidrag av prisutjämningsmedel skall innebära, att staten
i fortsättningen binder sig vid den angivna kostnadsramen. Statskontoret
förordar därför, att formerna för den framtida finansieringen av ifrågavarande
belopp bestämmes redan nu; i annat fall kan ämbetsverket icke förorda
bidrag av prisutjämningsmedel för löpande utgifter. Jag vill erinra om
att de prisutjämningsmedel, som med riksdagens medgivande hittills anvisats
för institutet, har tagits i anspråk för löpande utgifter och varit av stor
betydelse för institutets utveckling. Förutsättningar att nu lösa frågan om
institutets finansiering för tiden efter 1959 föreligger icke; denna omständighet
bör emellertid enligt min mening icke medföra, att institutets nuvarande
verksamhet begränsas. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att prisutjämningsmedel
får disponeras även under nästa avtalsperiod. Det av de
sakkunniga angivna beloppet — som innebär årligt tillskott av prisutjämningsmedel
med avsevärt mindre belopp än under föregående budgetår —
torde därvid böra godtagas. Jag förutsätter dock att det medelsbehov, som
för kommande avtalsperiod avses skola täckas genom prisutjämningsmedel,
icke skall föranleda krav på ökad medelsanvisning över riksstaten efter avtalsperiodens
utgång.
De sakkunniga har i detta sammanhang åberopat, vad Södra Sveriges
skogsindustriutredning anfört bl. a. om behovet av forskning vid institutet.
Här bör emellertid nämnas, att träforskningsinstitutets styrelse icke helt
ansett sig kunna biträda ett förslag från de sakkunniga, att av prisutjämningsmedlen
ca 50 000 kronor om året skall disponeras för avlöning m. m.
åt två konsulenter med särskild uppgift att medverka till en rationalisering
av de mindre sågverken. Styrelsen anser sig icke kunna friställa medel för
anställande av särskilda konsulenter utan har i stället framhållit att inom
den trätekniska avdelningen särskild forskning bör bedrivas rörande de
mindre sågverkens problem samt att informationsverksamheten bör intensifieras.
Institutsstyrelsens synpunkter synes sålunda icke avvika mera från
de sakkunnigas förslag än att syftet med detta i huvudsak kan tillgodoses
genom den uppläggning av verksamheten som styrelsen antytt. Jag förutsätter
härvid att institutets styrelse beaktar vikten av att vunna forsknings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 21
resultat av praktiskt värde i snabba och effektiva former förs ut till företagen.
Den i de sakkunnigas betänkande gjorda beräkningen av institutets årliga
inkomster under perioden 1954—1959 anser jag mig böra godtaga. Anslaget
till bidrag till institutet torde i anslutning till vad jag tidigare förordat
beträffande bidrag till avlöningar, pensioner och omkostnader för budgetåret
1954/55 böra uppföras med förut nämnda belopp av 852 600 kronor.
Vidare torde riksdagens godkännande böra inhämtas beträffande förslaget
att disponera influtna prisutjämningsavgifter till ett belopp av 1 325 000
kronor som bidrag till träforskningsinstitutet. Slutligen tillstyrker jag att
det preliminära avtalet mellan staten och Stiftelsen Svensk träforskning för
perioden 1954—1959 godkännes av staten; riksdagens bemyndigande härtill
torde böra inhämtas. Om behov av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna
skulle komma att uppstå, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att
för statens del besluta om erforderliga ändringar.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna vid statsrådsprotokollet
fogat avtal med Stiftelsen Svensk träforskning;
b) godkänna vad som i det föregående angivits beträffande
dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter;
c) till Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 852 600 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Ljungar.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
Bilaga.
Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk träforskning angående
fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet.
§ 1.
Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk träforskning åtaga sig att i enlighet
med detta avtal ansvara för den fortsatta driften vid Svenska träforskningsinstitutet.
Institutets syfte är att i nära samarbete med tekniska högskolan i Stockholm
bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande skogens produkter,
deras sammansättning och egenskaper samt rationella förädling och utnyttjande
ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker
och forskare inom av institutets verksamhet berörda områden.
§ 2.
Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka
för att vai a gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning
och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets
styrelse.
§ 3.
Kungl. Maj :t, som låtit uppföra byggnader för institutet, förbinder sig
att fortfarande ställa dessa byggnader med därtill hörande tomt till institutets
förfogande.
Stiftelsen äger rätt att å ifrågavarande tomt uppföra ytterligare byggnader
för ins.titutet, sedan Kungl. Maj :t godkänt ritningar samt förslag om den
huvudsakliga dispositionen av lokalerna.
Av stiftelsen uppförda byggnader skola ägas av staten.
§ 4.
Tekniska högskolan i Stockholm och de i anslutning till institutet inrättade
centrallaboratorierna skola alltjämt disponera över de lokaler, som enligt
nu gällande avtal stå till förfogande för ifrågavarande ändamål. Å tider,
då de för tekniska högskolan avsedda utrymmena icke utnyttjas av högskolan,
må de efter överenskommelse med denna tagas i anspråk för institutets
verksamhet.
§ 5.
Stiftelsen skall för samtliga de lokaler, som disponeras av centrallaboratorierna,
erlägga en årlig hyra av i ett för allt etthundratusen (100 000)
kronor.
Utgående hyresbelopp skall erläggas kvartalsvis i förskott till byggnadsstyrelsen.
§ 0.
Stiftelsen förbinder sig att ställa erforderliga medel till förfogande dels
för ersättning av förslitna inventarier, dels för anskaffning av sådana nya
inventarier, som behövas för den fortsatta verksamheten.
Sådan utrustning, som avses i denna §, förblir stiftelsens egendom.
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
23
§ 7.
1 mom. Kungl. Maj :t förbinder sig att under de förutsättningar och i den
utsträckning, som nedan angivas, bidraga till kostnaderna för avlöning, pensionering
och olycksfallsförsäkring av den personal vid institutet, som erfordras
för grundläggande forskning samt för institutets allmänna administration.
2 mom. Vid institutet skola för fullgörande av de i 1 mom. angivna uppgifterna
vara anställda 1 styresman, 3 avdelningschefer och 5 laboratorer
samt den personal i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet
och tillgången på avlöningsmedel bestämmer. Av laboratorerna skall dock
en vara anställd endast under tid, då chefen för institutets papperstekniska
avdelning innehar professur vid tekniska högskolan i Stockholm.
3 mom. Av statsmedel skall årligen enligt styrelsens bestämmande utgå
till styresmannen lön eller arvode med högst 21 900 kronor,
till envar av de tre avdelningscheferna lön eller arvode med högst 17 544
kronor, dock att till avdelningschef, som tillika är professor vid statlig högskola
eller institution, skall utgå arvode med 6 000 kronor,
till envar av de i 2 mom. nämnda laboratorerna lön eller arvode med högst
14 436 kronor, samt
till övriga befattningshavare lön eller arvode med tillhopa högst 265 000
kronor, därvid lön må bestämmas högst till belopp motsvarande lönen, förhöjningar
oräknade, i lägsta löneklassen, ortsgrupp 5, i den lönegrad enligt
löneplan 1, statens allmänna avlöningsreglemente, till vilken vederbörande
befattningshavare enligt styrelsens bedömande varit att hänföra, därest han
åtnjutit lön enligt nämnda reglemente. Utan Kungl. Maj :ts medgivande må
lön icke bestämmas till högre belopp för år räknat än, vad angår en chefsanalytiker
och fem förste forskningsassistenter (-ingenjörer) 13 224 kronor
samt vad angår övriga anställda 10 800 kronor.
Har styrelsen bestämt av statsmedel utgående lön eller arvode till avdelningschef
eller laborator till lägre belopp än maximibeloppet (17 544 resp.
14 436 kronor), må skillnaden mellan sistnämnda belopp och lönen eller
arvodet användas för avlöning av sådan personal, som är att hänföra till
»övriga befattningshavare» i föregående stycke. Motsvarande besparing å
styresmannens lön eller arvode äger styrelsen icke disponera.
Lön till nuvarande chefen för trätekniska avdelningen må av statsmedel
utgå med högst 20 700 kronor för år under förutsättning att han åtager sig
att undervisa vid tekniska högskolan i Stockholm fyra timmar per vecka.
Från högskolan utgående ersättning för ifrågavarande undervisning skall
tillfalla institutet; dock skall avdelningschefen av ersättningen erhålla så
stort belopp, att han icke vidkännes minskning i förhållande till sina sammanlagda
löneförmåner under budgetåret 1952/53 från institutet och högskolan.
Om avdelningschef eller laborator vid institutet för längre tid än tre månader
förordnas att helt eller delvis upprätthålla professur i mot tjänsten
vid institutet svarande ämnesområde, skall det till hans avlöning utgående
statsbidraget under tiden för förordnandet minskas så att avlöningen för
professuren tillsammans med avlöningsbidraget från institutet för månad
räknat må utgöra högst professors avlöning jämte arvode till avdelningschef,
som är professor vid statlig högskola eller institution.
År befattningshavares av statsmedel utgående avlöning bestämd att utgå
såsom lön, skall jämte lönen av statsmedel utgå särskilda lönetillägg enligt
de grunder, som gälla för närmast jämförlig statlig befattningshavare med
lön enligt statens allmänna avlöningsreglemente.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
Styrelsens beslut om avlöning till styresmannen skall underställas Kungl.
Maj :t för godkännande.
4 inom. Styresman, avdelningschef, laborator, chefsanalytiker och lcamrerare,
som åtnjuter lön av statsmedel och som ej i annan egenskap är tillförsäkrad
pension av statsmedel, är berättigad till pension i Svenska personal-pensionskassan,
så ock annan befattningshavare med lön av statsmedel,
som är anställd vid institutet sedan minst två år och som enligt styrelsens
bedömande bör komma i åtnjutande av pensionsrätt.
Pcnsionsrätt omfattar 100-procentig ålders- och invalidpension, kapitalunderstöd
förbundet med egenpension, kapitalunderstöd förbundet med familjepension
samt familjepension enligt Svenska personal-pensionskassans
normalplan, dock att planens bestämmelser om högsta förmånsbelopp icke
skola äga tillämpning. Pensionsavgifterna, vilka helt bekostas av statsmedel,
beräknas å de av statsmedel utgående lönebeloppen, tillägg oräknade.
5 mom. Olycksfallsförsäkringsavgifter till riksförsäkringsanstalten för institutets
av statsmedel avlönade personal skola jämväl bestridas av statsmedel.
§ 8.
Kungl. Maj :t förbinder sig att bestrida kostnaderna för uppvärmning, belysning,
renhållning och städning av samtliga lokaler med undantag av centrallaboratorierna
och de utrymmen, som tekniska högskolan disponerar.
Kungl. Maj :t förbinder sig vidare att bidraga till täckande av övriga omkostnader
vid institutet med ett årligt belopp av 168 000 kronor, dock att
storleken av detta belopp skall omprövas, om generalindextalet för kommerskollegiets
partiprisindex understiger 225 eller överstiger 375.
Kostnaderna för invändigt underhåll av samtliga lokaler med undantag
av centrallaboratorierna samt för utvändigt underhåll av institutets samtliga
byggnader ävensom för skötsel av gräsmattor, planteringar o. s. v. skola bestridas
av statens fastighetsfond.
§ 9.
Den med statsmedel bekostade forskningsverksamheten skall avse problem
av företrädesvis grundläggande och principiellt intresse inom här berörda
områden, vid trätekniska avdelningen dock även forskning av tillämpad
natur.
§ 10.
Forskningsverksamheten vid centrallaboratorierna skall avse
a) undersökningar av företrädesvis teknisk karaktär med syfte att på ett
förberedande stadium utröna den industriella tillämpligheten av de grundläggande
forskningsresultaten;
b) undersökningar med syfte att bidraga till lösandet av tekniska problem
i samband med driften inom här berörda industrier ävensom att i övrigt
medverka till teknikens utveckling inom träförädlingens olika områden;
c) undersökningar avseende kvalitetsprovning av skogsindustriernas förädlingsprodulcter
och dylikt.
§ 11-
Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering
av institutets verksamhet på sätt som i stadgarna närmare angives. Stiftelsen
förbinder sig att bekosta verksamheten utöver de bidrag, som staten
enligt detta avtal eller eljest lämnar.
25
Ilungl. Maj:ts proposition nr 95.
§ 12.
Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1959.
Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång är uppsagt från
endera partens sida, skall det anses förlängt för fem år.
§ 13.
Det mellan tekniska högskolan och Svenska cellulosaföreningen den 16
juni 1928 ingångna avtalet ersättes av föreliggande avtal, så länge detta är
i kraft.
§ 14.
Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1954 under förutsättning å ena sidan
att det dessförinnan godkännes av Kungl. Maj :t, å andra sidan att de organisationer,
som nu ingå i stiftelsen, före nämnda tidpunkt iklätt sig ansvar
för de förbindelser, som enligt avtalet ankomma på stiftelsen.
Stockholm den 21 januari 1954.
För För
KUNGL. MAJ :T och KRONAN STIFTELSEN SVENSK TRÄFORSKNING
Kurt
Holmgren Gösta Andersson Gunnar Sundblad Otto Heijne
L. Vogel Erik Kempe
B Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 95.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1954:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 under tionde huvu s. 23 i texten