Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Jordbrukarungdomens förbund för budgetåret 1954/ 55 m. m

1954-02-19 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:97, Angående anslag till Jordbrukarungdomens förbund för budgetåret 1954/ 55 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

Jordbrukarungdomens förbund för budgetåret 1954/

55 m. m.; given Stockholms slott den 19 februari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att den statsunderstödda ungdomsverksamheten

på jordbrukets och skogsbrukets område skall från och med den 1 juli 1954

inom varje hushållningssällskaps område omhänderhas av en lokal klubbnämnd

med minst fem och högst nio representanter för hushållningssällskapet,

skogsvårdsstyrelsen och inom området verksamma ungdomsorganisationer.

Den centrala ledningen av verksamheten skall ombesörjas av lantbruksstyrelsen

och skogsstyrelsen, vilka vid sin sida får en central rådgivande

nämnd.

Anslag begäres dels till verksamheten under första halvåret 1954 i dess

nuvarande form ävensom till Jordbrukarungdomens förbunds centrala verksamhet

under andra halvåret 1954 med tillhopa 187 000 kronor, dels till

verksamheten i övrigt under andra halvåret 1954 med 80 500 kronor till

den allmänna lokala klubbverksamheten och med 42 500 kronor till särskild

verksamhet på skogsbrukets område.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 97.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 97.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 februari 195k.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga angående bidrag

till Jordbrukarungdomens förbund för budgetåret 1954-/55 m. in., samt anför

därvid följande.

I. Inledning.

I årets statsverksproposition (IX ht p. 126) anmälde jag, att styrelsen

för Jordbrukarungdomens förbund i skrivelse den 5 augusti 1953 anhållit,

att statens bidrag till förbundet, som för innevarande budgetår är uppfört

med 225 000 kronor, för nästa budgetår skulle höjas till 520 000 kronor, av

vilket belopp 110 000 kronor avsågs för förbundets centrala verksamhet och

410 000 kronor för dess konsulentverksamhet. Lantbruksstyrelsen hade i remissutlåtande

den 6 november 1953 med anledning av förbundets framställning

föreslagit dels att den statsunderstödda klubbverksamheten skulle

omorganiseras i enlighet med vissa av lantbruksstyrelsen angivna riktlinjer,

dels att för budgetåret 1954/55 skulle anvisas anslag till Bidrag till

Jordbrukarungdomens förbund med 195 000 kronor samt till Bidrag till

lokal klubbverksamhet med 240 000 kronor eller med tillhopa 435 000 kronor.

över lantbruksstyrelsens förslag hade, efter remiss, utlåtanden avgivits

av statskontoret, Hushållningssällskapens förbund, Svenska landsbygdens

studieförbund, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens

folk och Jordbrukarungdomens förbund.

Jag anmälde tillika, att styrelsen för Jordbrukarungdomens förbund i skrivelse

den 5 augusti 1953 anhållit om ett bidrag av 118 000 kronor till skoglig

ungdomsverksamhet under år 1954 samt att skogsstyrelsen i remissutlåtande

den 29 samma månad med anledning av framställningen hemställt,

att för ändamålet skulle anvisas 85 000 kronor.

Vidare anförde jag, att de nämnda förslagen ännu var föremål för närmare

överväganden inom departementet och att jag, sedan beredningen av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 97.

3

ärendet avslutats, hade för avsikt att för 1954 års riksdag framlägga särskild

proposition i anledning av förslagen. Vid sådant förhållande hemställde

jag, att anslaget i riksstaten skulle uppföras med endast ett beräknat belopp.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund

för budgetåret 1954/55 beräkna ett anslag av 310 000 kronor.

Jag torde nu få återkomma till de angivna frågorna.

II. Klubbverksamheten m. m. på jordbrukets område.

A. Historik.

I lantbruksstyrelsens skrivelse den 6 november 1953 lämnas till en början

en redogörelse för tillkomsten och utvecklingen av Jordbrukarungdomens

förbund. Av denna redogörelse torde här få återgivas följande.

Jordbrukarungdomens förbund (JUF) bildades år 1918. Dess uppgift

skulle enligt de första stadgarna vara »att till fromma för vår modernärings

sunda och ostörda utveckling stärka lantungdomens håg för och höja dess

duglighet i jordbrukaryrket». Redan från början torde förbundet ha avsett

att införa den amerikanska klubbrörelsen bland jordbrukarungdomen i hela

dess vidd. På grund av bristande resurser visade sig detta dock icke vara

möjligt. Verksamheten inriktades i stället under de första åren huvudsakligen

på en omfattande tävlings- och kursverksamhet för landsbygdens ungdom.

År 1924 sökte förbundet kontakt med Rockefellerinstitutionen i USA

för att erhålla ekonomiskt stöd och möjliggöra anställandet av ungdomskonsulenter

såsom ledare för klubbverksamheten. Ledningen för denna konsulentverksamhet

omhänderhades under de första åren därefter av Rockefellerinstitutionens

avdelning International Educational Board (IEB) men

övertogs från och med år 1929 av förbundet. Samtidigt träffades överenskommelse

om att förbundets stadgar skulle ändras så, att Kungl. Maj :t samt

hushållningssällskapens ombud skulle utse vardera en styreleledamot.

Statsbidrag till förbundets allmänna verksamhet beviljades första gången

för år 1921. Under de närmaste åren efter klubbverksamhetens införande

betalades kostnaderna för denna med bidrag av IEB. Från och med år

1934 har verksamheten helt finansierats genom statsbidrag, lokala bidrag,

medlemsavgifter, donationer in. m.

Den praktiska ungdomsverksamheten på jordbrukets område har vid flera

tillfällen varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Sålunda ägnade

1928 års lantbruksundervisningskommitté i sitt betänkande med förslag angående

ordnande av den lägre lantbruksundervisningen (SOU 1930:9) ett

avsnitt åt ungdomsverksamheten. Kommittén anförde däri, att den yrlcesfostrande

verksamhet, som bedrevs av Jordbrukarungdomens förbund, var

av stor betydelse för ungdomen och därför borde stödjas av statsmakterna,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

samt föreslog, att ledningen av sådan verksamhet med statligt understöd

skulle utövas av förbundet i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställda stadgar

och under överinseende av lantbruksstyrelsen. Inom varje hushållningssällskapsområde

skulle verksamheten bedrivas enligt en plan, som för varje

år skulle uppgöras av förbundets styrelse i samråd med sällskapets förvaltningsutskott.

Såsom ungdomsledare borde i första hand anlitas särskilda av

hushållningssällskap eller förbundet eller på annat sätt anställda konsulenter

ävensom lärarpersonal vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt

hushållningssällskapens tjänstemän. Statsbidrag skulle utgå till viss del av

ungdomsledarnas arvode. Därutöver borde statsbidrag till förbundet utgå

efter närmare utredning av behovet för varje år.

Kommitténs förslag föranledde, i vad rörde ungdomsverksamheten, den

åtgärden från statsmakternas sida, att det anmäldes i 1931 års statsverksproposition

(IX ht s. 289—294) i samband med frågan om anslag till förbundets

verksamhet.

Även hushållningssällskapsutredningen behandlade i sitt betänkande med

förslag till hushållningssällskapens organisation (SOU 1942:32) den praktiska

ungdomsverksamhetens organisation och ställning. Utredningen ansåg

det vara påtagligt, att det intresse som skapas hos de unga är av stor betydelse

och att det därför är väl motiverat med en för åldersperioden 12—

18 år anpassad undervisning. Verksamheten skulle ha till syfte att väcka

ungdomens håg och intresse för lanthushållningen och borde omfatta dels

praktisk klubbverksamhet, dels i anslutning därtill en för ungdomarnas

ålder lämpad teoretisk undervisning. Enligt utredningen borde verksamheten

knytas till hushållningssällskapen, varvid befattningar som förste och

andre ungdomskonsulent borde inrättas. Den centrala ledningen och överinseendet

över verksamheten skulle åvila lantbruksstyrelsen.

Genom beslut den 13 oktober 1944 uppdrog Kungl. Maj :t åt lantbruksstyrelsen

att verkställa den utredning, som påkallades för att genomföra omorganisationen

av hushållningssällskapen. I utredningen, som avgavs den 25

juni 1945, föreslogs beträffande ungdomsverksamheten, bland annat, att

lantbruksstyrelsen skulle ha överinseendet över denna. Som samarbetsorgan

mellan lantbruksstyrelsen och de organisationer, som bedrev ungdomsverksamhet,

borde inrättas en jordbrukets ungdomsnämnd. Lantbruksstyrelsen

föreslog vidare, att ungdomsverksamheten inom ett hushållningssällskapsområde

skulle ledas av sällskapets förvaltningsutskott och bedrivas

i samarbete med inom sällskapets område verksamma ungdomssammanslutningar

och lantbruksundervisningsanstalter. Verksamheten skulle närmast

handhas av befattningshavare hos sällskapen. I varje sällskaps område

borde inrättas en befattning som ungdomskonsulent och en befattning som

ungdomsinstruktör.

I en skrift den 15 juni 1945 hemställde emellertid Jordbrukarungdomens

förbund att få handha ledningen av klubbverksamheten även i fortsättningen.

Förbundet förklarade sig i samband därmed villigt föreslå förbundsstämman

vissa ändringar i förbundets organisation.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Lantbruksstyrelsens utredning och förbundets hemställan anmäldes för

1947 års riksdag genom proposition (nr 76) angående omorganisation av

hushållningssällskapen m. m. Vad angår ungdomsverksamheten framhölls

i propositionen, bland annat, att betänkligheter kunde resas mot en överflyttning

av klubbverksamhetens ledning till hushållningssällskapen. Därest

en sådan överflyttning likväl skulle ske, syntes frågan på vad sätt en gränsdragning

mellan hushållningssällskapens och förbundets arbetsuppgifter

kunde åstadkommas icke vara helt utredd. På grund därav ansåg dåvarande

departementschefen, att frågan om klubbverksamhetens ledning borde bli

föremål för ytterligare övervägande och utredning, innan slutlig ståndpunkt

togs. Riksdagen lämnade denna framställning utan erinran.

År 1949 avgav lantungdomskommittén sitt betänkande med utredning och

förslag rörande frivillig, förberedande yrkesutbildning för lantungdom, s. k.

klubbverksamhet (SOU 1949:59). Kommittén framhöll betydelsen av en

förberedande yrkesutbildning och konstaterade, att utbildningsmöjligheterna

för lantbrukets ungdom var otillräckliga, trots de förbättringar som under

senare tid genomförts. Klubbverksamheten borde som förberedande yrkesutbildning

kunna spela en betydande roll och genom en lämplig uppläggning

omfattas av barn och ungdom i åldern 11—18 år. Barn och ungdom

från andra yrkesgrupper än jordbrukar gruppen borde även få deltaga i verksamheten.

Kommittén ansåg övervägande skäl tala för att verksamhetens

ledning skulle utövas av hushållningssällskapen. Förvaltningsutskotten borde

därvid svara för verksamhetens medelsförvaltning och anställa de erforderliga

befattningshavarna men i övrigt delegera ledningen till en särskild

ungdomsnämnd, utsedd av vederbörande förvaltningsutskott. Nämnden

borde ge ett representativt uttryck för skilda intressen i lansbygdens ungdomsverksamhet

samt bestå av lägst fem och högst nio ledamöter. Vidare

föreslog kommittén inrättandet av 26 fasta tjänster som ungdomsinstruktörer,

vilka skulle erhålla samma ställning som hushållningssällskapens jordbrukinstruktörer.

Under vegetationsperioden beräknades även viss extra personal

behöva tagas i anspråk. Kommittén beräknade statsbidragets storlek till

den frivilliga förberedande yrkesutbildningen bland lantungdomen till

490 000 kronor. Med hänsyn till betydelsen av det arbete, som Jordbrukarungdomens

förbund nedlade för ungdomens fostran i kulturellt avseende

och för att möjliggöra fortsatta insatser från förbundets sida för ungdomens

yrkesutbildning, hemställde kommittén, att förbundet även framdeles skulle

erhålla ett årligt statsbidrag å 80 000 kronor.

Två av kommitténs ledamöter reserverade sig i väsentliga delar mot förslaget

och hemställde, bland annat, att förbundet även i fortsättningen skulle

anförtros huvudmannaskapet för den statsunderstödda delen av klubbverksamheten

samt att dittillsvarande villkor för statsbidrag till förbundet skulle

gälla.

Kommitténs förslag har hittills icke föranlett något Kungl. Maj :ts beslut.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

B. Jordbrukarungdomens förbunds framställningar.

I sin skrift den 5 augusti 1953 redogör Jordbrukarungdomens förbund för

den hittillsvarande verksamhetens uppläggning och omfattning samt för

förbundets förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1954.

Förbundet framhåller, att under år 1953 16 145 ungdomar deltog enbart i

verksamheten bland den s. k. klubbungdomen, därav 8 649 pojkar och 7 326

flickor. Antalet klubbar utgjorde 1 243. Deltagarna odlade 872 850 kvadratmeter

köksväxter och 2 015 927 kvadratmeter lantbruksväxter samt uppfödde

1 052 grisar, 125 kalvar, 5 856 fjäderfän och 2 280 husdjur av annat

slag. Beträffande verksamhetens omfattning anför förbundet vidare följande.

För deltagarna anordnades i skolor eller på andra platser 4 272 lektioner

i jordbruks- och trädgårdsämnen, 392 lektioner i hem- och hushållsämnen

samt 840 lektioner i övriga ämnen. Antalet deltagartimmar i kurser utgjorde

11 535 i jordbruks- och trädgårdsämnen, 12 708 i hem- och hushållsämnen

samt 5 384 i övriga ämnen. Kollektiva praktiska arbetsuppgifter och utställningar

genomfördes i samma ämnen till ett antal av respektive 898, 378 och

644. För tävlingar och färdighetsprov var motsvarande antal respektive

12 640, 4 553 och 9 425. Arbetsböcker utarbetades till ett sammanlagt antal

av 430. Antalet deltagardagar i läger var 10 289.

Den av förbundet för kalenderåret 1954 föreslagna inkomst- och utgiftsstaten

har upprättats med utgångspunkt från ett till 520 000 kronor förhöjt

statsbidrag.

För den centrala verksamheten räknar förbundet för nämnda

år med inkomster på 224 000 kronor, därav statsanslag 110 000 kronor, medlemsavgifter

30 000 kronor, anslag från landsting och hushållningssällskap

3 000 kronor, donationsmedel 50 000 kronor och från förbundets lotteri

31 000 kronor. Till samma belopp som inkomsterna beräknas även utgifterna,

därav hyra och övriga expeditionskostnader 30 000 kronor, löner till centralbyråns

personal 66 000 kronor, resekostnader 9 000 kronor samt studie- och

folkbildningsarbete 38 000 kronor. Återstående utgifter fördelar sig på ett

stort antal mindre poster, bland vilka kan nämnas kostnader för styrelse,

förbundsråd och förbundsstämma, kurser för ungdomskonsulenter samt

distriktsidrottsledare och distriktsfunktionärer, kursverksamhet och propaganda

i distrikten, trycksaker, revision, försäkringar, nordiskt och internationellt

samarbete, tidskriften Jord och ungdom, förbundstävlingar o. s. v.

För den lokala verksamheten räknar förbundet med en kostnad

av 611 856 kronor, därav för löner till sju konsulenter 89 880 kronor, till

14 instruktörer 140 448 kronor och till 21 assistenter 167 328 kronor. De sammanlagda

resekostnaderna för dessa tjänstemän beräknar förbundet till

214 200 kronor. Av utgifterna för den lokala verksamheten avses 199 908

kronor skola täckas genom lokala bidrag och 411 948 kronor genom bidrag

från förbundet.

Fördelningen områdesvis av den personal, som förbundet avser för den

lokala verksamheten, framgår av följande uppställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Plan för ungdomskonsulenternas m. fl. tjänstgöring.

Område

Norrbotten..........................

Västerbotten........................

Jämtland-Västerbotten................

Kopparberg ........................

Gävleborg ..........................

Uppsala-Stockholm-Västmanland ......

Gotland ............................

Östergötland-Södermanland-Kalmar N:a

Jönköping-Kronoberg-Kalmar S:a......

Kristianstad-Malmöhus-Blekinge.......

Halland-Bohuslän ...................

Skaraborg-Älvsborgs N:a och S:a .....

Värmland-Örebro....................

Konsulenter Instruktörer Assistenter

1 1 1

1 2

1 2

1 1

1

2 2

1 1

1 3

2 2

1 2 1

1 1 2

12 2

1 1 1

7 14 21

Förbundet framhåller, att det varit av stort värde även från andra an

ekonomiska utgångspunkter att samhället givit sitt stöd åt ett betydelsefullt

arbete inom ramen för den fria och frivilliga yrkesutbildningen. Det ekonomiska

läget för förbundets verksamhet gör det dock till en oeftergivlig

plikt för förbundsstyrelsen att enträget hemställa om ett ökat bidrag. Samhället

synes icke vara betjänt av att den praktisk-teoretiska lantungdomsverksamheten

hämmas i sin utveckling eller måhända till och med måste

reduceras av brist på medel. I anslutning härtill anför förbundet följande.

Det odlings- och djuruppfödningsarbete, som sedan länge utgör grunden

för den praktiska lantungdomsverksamheten, gör även direkt en värdefull

och relativt snabbt verkande insats i produktionens tjänst. Odling i mindre

skala av för bygden nya grödor har i vissa trakter främjats genom den

praktiska verksamhet förbundet bedriver och sedermera kommit att få en

icke ringa betydelse för skapandet av inkomster. I första hand har väl

detta inneburit ett värdefullt bidrag till att lösa fragan om hemmavarande

barns avlöning. Sedermera har emellertid ifrågavarande odlingar kommit

att få en än mer omfattande betydelse.

Förbundet framhåller det vara särskilt angeläget, att dess resurser snarast

kommer att tillåta en mer omfattande och allsidig verksamhet bland

den kvinnliga ungdomen. Det torde nämligen enligt förbundet vara ytterligt

betydelsefullt att genom en fri och frivillig praktisk-teoretisk lantungdomsverksamhet

bereda flickorna på landsbygden tillfälle att deltaga i ett

meningsfullt ungdomsarbete, som icke endast kan grundlägga en övertygelse

hos dem om att jordbruket och landsbygden i en framtid behöver

dem som husmödrar i de svenska jordbrukarhemmen utan även skapar

möjligheter för ungdomen att främst genom sin egen aktivitet göra sig rustad

för sin framtida uppgift i samhället.

Slutligen erinrar förbundet om att lantungdomskommitténs förslag skulle

ha inneburit en kostnad för staten på 570 000 kronor i 1949 års penningvärde

samt framhåller, att det statsbidrag som år 1953 tillfördes verksamheten

endast uppgick till omkring 14 kronor för deltagare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

I sin förut omnämnda skrift den 5 augusti 1953, vari J ordbrukarungdo''

mens förbund hemställt om ett bidrag av 118 000 kronor till skoglig ungdomsverksamhet

under år 1954, lämnas en redogörelse för denna verksamhets

nuvarande omfattning och uppläggning samt en beräkning av kostnaderna

för år 1954.

Inledningsvis framhålles, att den skogliga ungdomsverksamheten nu nått

en sådan omfattning och betydelse, att den kan sägas ha lämnat försöksstadiet.

Verksamheten omfattade under kalenderåret 1952 373 plantskolor.

965 355 skogsplantor omskolades; sistnämnda siffra för närmast föregående

år var 348 700. Antal lektioner i skogliga frågor uppgick till 322 och

antalet kurser till 39 med sammanlagt 445 deltagare. I tävlingar och prov

deltog 4 178 ungdomar mot endast 37 år 1951. Antalet arbetstimmar inom

ramen för den praktiska undervisningen var 2 073 mot 1 191 år 1951. Härtill

kom 1 418 timmar för teoretiska studier. Antalet kollektiva skogskultiveringsföretag

uppgick till 19.

Förbundet uppger vidare, att för närvarande två instruktörer i skogligt

ungdomsarbete är anställda för den lokala verksamheten, varjämte arvodesanställda

ungdomsinstruktörer verkar inom vissa län. Inom fem län

hade t. o. m. årsskiftet 1952/53 bidrag till skoglig ungdomsverksamhet erhållits

ur konjunkturutjämningsfonder för det enskilda skogsbruket. Inom

ytterligare^ tre län torde enligt förbundet bidrag kunna förväntas. Förbundet

framhåller, att det för att dylika och andra lokala bidrag, som tillföres

verksamheten, skall på bästa sätt komma till användning, alltjämt

krävs en omfattande planläggning och rådgivning från förbundsorganisationens

sida. Utarbetande och utgivande av arbets- och instruktionsmateriel,

kursplaner, planläggning av de lokalt verksamma instruktörernas arbete

m. in. kan icke ske på ett någorlunda rationellt sätt med mindre tillräckliga

resurser även står den centrala verksamheten till förfogande.

Beträffande verksamhetens anordnande framhåller förbundet vidare, att

man till tjänst för de redan talrika deltagarna i omskolning av skogsplantor

har utgivit en instruktion för plantskolor med kassa- och arbetsbok. För

deltagare, som önskar göra sin praktiska insats genom kultivering av skogsmark,

finnes en instruktion för skogsodling med kassa- och arbetsbok. Vidare

har en särskild arbetsplan för de s. k. skogsträffarna utarbetats jämte

en studieplan. Som ett led i den allmänna förberedande propagandan

lör ökat skogligt intresse bland ungdomen har anordnats en tävling, kallad

Naturstigen. I denna deltog över 2 000 ungdomar.

Den av förbundet gjorda kostnadsberäkningen för verksamheten under

år 1954 upptar utgifter till instruktionskurser för lokala ledare, personalkostnader

och kostnader för instruktionsmateriel in. in.

Förbundet räknar med 12 instruktionskurser, envar om sex kursdagar

och med tjugu deltagare. Kostnaderna härför uppskattas till 2 050 kronor

för varje kurs, av vilket belopp 500 kronor avses till resor för deltagarna,

1 080 kronor till kost och logi, 350 kronor till resekostnader och arvoden

till föreläsare och övriga medverkande samt 120 kronor till arbets- och övningsmateriel.

För samtliga instruktionskurser beräknas alltså 24 600 kronor.

Härtill kommer en beräknad kostnad av 2 400 kronor för fortbildning

av verksamhetens personal.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

Personalkostnaderna upptages till 69 100 kronor, varav till avlöning av

verksamhetsledare 13 000 kronor, till avlöning av instruktörer under sammanlagt

24 tjänstgöringsmånader 19 300 kronor, till resekostnader för

verksamhetsledare och instruktörer 16 000 kronor samt till organisationsbidrag''

åt 26 distrikt 20 800 kronor.

För instruktionsmateriel m. in. beräknas 21 900 kronor. Av detta belopp

avser 11 400 kronor undervisningsmateriel, 3 500 kronor premier och priser

samt 7 000 kronor centrala administrationskostnader.

C. Lantbruksstyrelsens förslag.

Överläggningar med Hushållningssällskapens förbund och Jordbrukarungdomens

förbund. I skrivelsen den 6 november 1953 redogör lantbruksstyrelsen

för de överläggningar, som under år 1953 på initiativ av chefen för

lantbruksstyrelsen hölls i lantbruksstyrelsen mellan representanter för styrelsen

för Hushållningssällskapens förbund och för Jordbrukarungdomens

förbund rörande olika med klubbverksamhetens administration och finansiering

sammanhängande spörsmål. Dessa överläggningar ledde till utarbetandet

av en promemoria angående den statsunderstödda klubbverksamhetens

administration och finansiering. Promemorian har lantbruksstyrelsen

fogat som bilaga vid sin skrivelse.

Enligt promemorian skulle inom varje hushållningssällskaps område finnas

en särskild klubbnämnd, bestående av fem ledamöter. Av dessa

skulle två utses av sällskapets förvaltningsutskott, två av Jordbrukarungdomens

förbunds distriktsstyrelse och en av skogsvårdsstyrelsen.

Nu befintliga ungdomsnämnder eller motsvarande organ avsågs icke

skola beröras av de föreslagna förändringarna i annan mån än att de med

klubbverksamheten sammanhängande arbetsuppgifterna i framtiden skulle

omhänderhas av klubbnämnderna. Det skulle åligga klubbnämnd att vara

lokal huvudman för klubbverksamheten, handha verksamhetens ekonomi,

anställa erforderlig personal samt i övrigt svara för frågor, sammanhängande

med verksamhetens lokala bedrivande. Det förutsattes, att de nuvarande

inom Jordbrukarungdomens förbund för lokal klubbverksamhet verksamma

befattningshavarna skulle anställas hos klubbnämnderna. Detsamma skulle

gälla för motsvarande befattningshavare hos hushållningssällskapen. Då

befattningshavare av sistnämnda slag redan tidigare hos sällskap innehade

tjänst, som var förenad med pensionsrätt, kunde personalfrågan lösas på så

sätt, att han av sällskapet ställdes till nämndens förfogande.

Befattningshavarna skulle icke annat än efter klubbnämndens medgivande

syssla med annan verksamhet än den yrkesundervisning, som ingick i

och tillhörde klubbverksamheten.

Klubbnämnds räkenskaper och förvaltning skulle granskas av två revisorer.

Av dessa skulle en utses av sällskapets förvaltningsutskott och en av

Jordbrukarungdomens förbunds distriktstyrelse, vilka organ ävenledes skulle

ha att pröva frågan om ansvarsfrihet för nämnden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

Som centralt samarbetsorgan för klubbverksamheten skulle enligt förslaget

fungera en central klubbnämnd, bestående av fem ledamöter,

av vilka två skulle utses av Hushållningssällskapens förbund, två av Jordbrukarungdomens

förbunds styrelse och en av Skogsvårdsstyrelsernas förbund.

Denna nämnd skulle inom sig utse ordförande och övriga funktionärer.

Den centrala klubbnämnden skulle handlägga de administrativa ärenden

rörande klubbverksamheten, som hittills handhafts av Jordbrukarungdomens

förbunds styrelse.

Beträffande verksamhetens finansiering föreslogs i promemorian, att det

statsbidrag, som under nionde huvudtiteln utgår till Jordbrukarungdomens

förbunds verksamhet, skulle uppdelas i dels ett bidrag till förbundets centrala

verksamhet, dels ett bidrag till den lokala klubbverksamheten. Uppdelningen

avsågs skola ske enligt den för kalenderåret 1953 gällande disponeringen

av nyssnämnda bidrag, vilket skulle innebära, att 28 procent därav

skulle tillföras den centrala och 72 procent den lokala verksamheten.

Fördelningen mellan de lokala nämnderna borde äga rum efter en generell

grund, förslagsvis efter storleken av den med jordbruk med binäringar sysselsatta

folkmängden inom hushållningssällskapens områden. Förslag till

anslagsfördelning skulle uppgöras av den centrala klubbnämnden och fastställas

av lantbruksstyrelsen.

Det i promemorian framlagda förslaget avsågs skola träda i kraft den 1

juli 1954. De bidrag, som Jordbrukarungdomens förbund erhöll för kalenderåret

1954, skulle till hälften reserveras för att tagas i anspråk under

senare halvåret 1954.

Det förutsattes, att tillkomsten av lokal klubbnämnd skulle utgöra villkor

för att erhålla statsbidrag till lokal klubbverksamhet för tiden efter den

30 juni 1954.

De i promemorian framlagda förslagen behandlades av Jordbrukarungdomens

förbund vid förbundsmöte den 25 juli 1953 och tillstyrktes därvid.

Hushållningssällskapens förbund handlade ärendet på sin årsstämma i

september 1953. Förbundsstyrelsen föreslog därvid, att förbundet skulle ansluta

sig till de riktlinjer och förslag, som angivits i promemorian, med

den ändringen att lokal klubbnämnd skulle bestå av sju ledamöter, nämligen

tre utsedda av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, tre av Jordbrukarungdomens

förbund samt en av skogsvårdsstyrelsen.

I anslutning till en vid stämman väckt motion uttalade sig emellertid

Hushållningssällskapens förbund i stället för att huvudmannaskapet för

verksamheten skulle åvila sällskapen, att sällskapen själva skulle få bestämma

de lokala nämndernas sammansättning samt att den centrala ledningen

av verksamheten skulle anförtros åt Hushållningssällskapens förbund.

Beträffande det för verksamheten utgående statsbidraget föreslogs,

att detta skulle fördelas mellan sällskapen så, att hälften skulle utgå med

lika belopp till alla sällskap och andra hälften fördelas efter storleken av

den inom jordbruk med binäringar sysselsatta folkmängden inom sällska
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

11

pens områden. Förbundet beslöt vidare hemställa, att Kungl. Maj :t snarast

skulle upptaga frågan om klubbverksamhetens organisation till slutgiltig

prövning.

Behovet av klubbverksamhet m. m. Lantbruksstyrelsen framhåller, att

det enligt dess mening icke kan råda tvivel om att en omfattande och på rätt

sätt bedriven klubbverksamhet bland landsbygdens ungdom är av den allra

största betydelse ej blott för ungdomens egen fostran utan även för jordbrukets

och landsbygdens utveckling. En dylik verksamhet kan i hög grad bidraga

till att hos landsbygdens ungdom väcka intresse och förståelse för

landsbygdens positiva värden och på så sätt motverka avflyttningen från

landsbygden. Detta har enligt lantbruksstyrelsen måhända sin allra största

betydelse för den kvinnliga landsbygdsungdomen. Ur jordbrukets synpunkt

är det av största vikt, att man på ett tidigt stadium lyckas hos jordbrukarungdomen

väcka intresse för jordbruksnäringen och samtidigt förståelse för

vikten av en god yrkesutbildning. Behovet härav minskas ingalunda i den

mån planerna på yrkesutbildning inom jordbruket under det nionde skolåret

förverkligas. Tvärtom blir det då än mer angeläget, att man redan innan

ungdomen nått fram till det nionde skolåret försöker skapa intresse för jordbruket

som yrkesgren. Erfarenheterna från andra länder, kanske främst

Amerika, visar klart vilket utomordentligt värde klubbverksamheten kan

äga såsom underlag för den fortsatta yrkesutbildningen.

Med hänsyn till vad som anförts beklagar lantbruksstyrelsen, att klubbverksamheten

i Sverige ännu icke på långt när fått den omfattning, som i

och för sig är möjlig och önskvärd. Styrelsen framhåller, att en bidragande

orsak härtill otivelaktigt varit, att det statliga stödet åt verksamheten varit

mycket knappt tillmätt, men att även det förhållandet att olika uppfattningar

rått om var ledningen av verksamheten borde ligga, bidragit till att

hålla verksamheten tillbaka. Det är därför angeläget, att frågan om organisationen

av den statsunderstödda klubbverksamheten snarast bringas till

lösning. Först då så skett torde man kunna räkna med att verksamheten

skall omfattas med det intresse och få det stöd från olika håll — stat, kommuner

och landsting liksom även skilda organisationer på jordbrukets område

— som är en nödvändig förutsättning för att den skall kunna få önskvärd

omfattning.

Organisationen. Beträffande frågan om organisationsformen erinrar lantbruksstyrelsen

om att framför allt två huvudlinjer tidigare diskuterats. Den

ena av dessa innebär, att verksamheten skall omhänderhas av hushållningssällskapen.

Enligt den andra skall verksamheten anförtros åt Jordbrukarungdomens

förbund. Ingendera linjen har emellertid definitivt accepterats

av statsmakterna. Detta torde enligt lantbruksstyrelsen bero på att ingen

av dem är invändningsfri. Mot att verksamheten ställes under sällskapens

ledning kan sålunda bland annat göras den erinringen, att det i så fall ej

finnes någon garanti för att icke den organisation, som startat och i huvud
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

sak lett verksamheten med stöd av det statliga bidrag, som utgått, skulle

kunna komma att helt eller i huvudsak lämnas utanför densamma. Det kan

även göras gällande, att klubbverksamheten åtminstone delvis är av annan

karaktär än den yrkesutbildande verksamhet, som sällskapen nu bedriver.

Mot att Jordbrukarungdomens förbund i fortsättningen ensamt skulle omhänderha

den statsunderstödda verksamheten talar å andra sidan, bland

annat, det förhållandet att förbundets verksamhet i vissa delar av landet är

av mycket ringa omfattning och att en dylik organisationsform följaktligen

skulle innebära att de, som i dessa delar av landet nu har hand om verksamheten,

skulle kunna komma att bli ställda åt sidan. I detta sammanhang

erinrar lantbruksstyrelsen om alt Svenska landsbygdens studieförbund

(SLS) sedan någon tid tillbaka inom några län bedriver klubbverksamhet

av samma slag som den Jordbrukarungdomens förbund leder.

Vid avgörandet av organisationsfrågan bör man enligt lantbruksstyrelsens

mening söka finna en lösning, som så långt möjligt samlar de olika krafter,

som nu är verksamma på ifrågavarande område, och får dem att gemensamt

arbeta för att främja och utveckla klubbverksamheten. Med hänsyn

härtill anser sig lantbruksstyrelsen icke kunna förorda något av de föreliggande

förslagen utan söker finna en lösning, som den anser bättre ägnad

att trygga ett dylikt samarbete.

Vad till en början angår den lokala organisationen framhåller

lantbruksstyrelsen, att det organisationsförslag, som framlades i förut

omförmälda promemoria, även utgör ett försök att finna en för såväl hushållningssällskapen

som Jordbrukarungdomens förbund godtagbar kompromisslösning.

Förslaget innebär enligt lantbruksstyrelsens uppfattning ej

oväsentliga fördelar, bland annat den, att de olägenheter undvikes, som är

förenade med att antingen enbart hushållningssällskapen eller enbart Jordbrukarungdomens

förbund erhåller ledningen av verksamheten. Lantbruksstyrelsen

ansluter sig därför till tanken, att den statsunderstödda klubbverksamheten

lokalt skall handhas av en särskild klubbnämnd, i vilken vissa

av vederbörande sällskap och av Jordbrukarungdomens förbunds distriktsstyrelse

utsedda representanter skall ingå. Med hänsyn till den viktiga roll,

som skogen på många håll kan och bör spela i klubbverksamheten, synes det

jämväl lämpligt att, såsom förutsatts i promemorian, skogsvårdsstyrelsen

skall äga utse en representant i klubbnämnden. Å andra sidan kan enligt

lantbruksstyrelsen den invändningen göras mot förslaget, att det ej ger tillräcklig

möjlighet att inom klubbnämnden få en allsidig representation för

de olika krafter, som lokalt vill arbeta för och stödja klubbverksamheten.

Lantbruksstyrelsen anser därför, att det vid utformningen av klubbnämnderna

bör finnas möjlighet att taga större hänsyn till de lokala förhållandena.

Detta önskemål kan tillgodoses på olika sätt. Det smidigaste är enligt

lantbruksstyrelsens åsikt att överlåta avgörandena i dylika frågor åt klubbnämnderna

själva. Det kommer då att ligga i dessas eget intresse att söka

få den sammansättning, som är bäst ägnad att föra verksamheten framåt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Erfarenheterna från de län, där s. k. ungdomsnämnder nu är verksamma, synes

vidare ge vid handen, att man har all anledning räkna med att, sedan

klubbnämnderna kommit till stånd, ett friktionsfritt samarbete skall kunna

uppbyggas mellan de olika ungdomsorganisationer, som är verksamma på

hithörande och angränsande verksamhetsfält.

Lantbruksstyrelsen förordar sålunda, att en klubbnämnd skall tillsättas

inom varje hushållningssällskaps område med uppgift att ha hand om den

statsunderstödda klubbverksamheten inom jordbruket. Nämnden bör bestå

av lägst fem och högst sju ledamöter. Av dessa bör hushållningssällskapets

förvaltningsutskott och Jordbrukarungdomens förbunds distriktsstyrelse

utse vardera två samt skogsstyrelsen en. På ledamöterna bör ankomma att

bestämma, om ytterligare sådana skall tillsättas samt att i så fall utse dem.

Dock bör det sammanlagda antalet icke få överstiga sju.

Beträffande klubbnämnds verksamhet ansluter sig lantbruksstyrelsen i

huvudsak till vad som anförts i förut nämnda promemoria. Emellertid kan

enligt lantbruksstyrelsens mening diskuteras, om ej den övre åldersgränsen

bör sättas lägre än 18 år. Man torde nämligen böra räkna med att verksamheten

huvudsakligen kommer att beröra ungdom i 12—14-årsåldern. Lantbruksstyrelsen

anser det emellertid ej nödvändigt att redan nu taga definitiv

ställning till denna fråga.

I samband med spörsmålet om den lokala organisationen berör lantbruksstyrelsen

ett par spörsmål angående klubbnämndernas befattningshavare.

Den framhåller därvid önskvärdheten av att dessa befattningshavare

erhåller pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Vidare påpekas, att tjänstgöring

hos dylik nämnd bör godtagas som fyllnadstjänstgöring för lärare vid

lägre lantbruksundervisningsanstalt. Till dessa frågor ämnar lantbruksstyrelsen

återkomma i annat sammanhang.

I fråga om den centrala organisationen av klubbverksamheten

erinrar lantbruksstyrelsen om att i promemorian föreslagits, att en

central klubbnämnd skulle inrättas för att ha hand om de administrativa

uppgifter rörande klubbverksamheten, vilka hittills ombesörjts av styrelsen

för Jordbrukarungdomens förbund. Denna centrala klubbnämnd skulle

bestå av fem ledamöter, av vilka Skogsvårdsstyrelsernas förbund skulle utse

en samt Hushållningssällskapens förbund och Jordbrukarungdomens förbund

vardera två. Hushållningssällskapens förbund har dock enligt uttalande

vid sin årsstämma ansett sig självt böra ha hand om den centrala ledningen

av verksamheten.

Därest den lokala organisationen av den statsunderstödda klubbverksamheten

omlägges såsom lantbruksstyrelsen förordat, blir en ändring nödvändig

även i fråga om den centrala ledningen. Lantbruksstyrelsen föreslår

härvidlag, att den själv skall övertaga de centrala administrativa uppgifterna.

På lantbruksstyrelsen skall det sålunda ankomma att fördela tillgängliga

statsbidragsmedel, uppställa de villkor för tillgodonjutande av dessa,

som finnes påkallade, tillse att villkoren uppfylles samt i övrigt i mån av

behov fastställa riktlinjer och meddela anvisningar rörande verksamheten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kiingl. Maj:ts proposition nr 97.

Det skulle emellertid enligt styrelsen otvivelaktigt vara ett värdefullt stöd att

därvid ha tillgång till en rådgivande nämnd, bestående av personer med intim

kontakt med olika sidor av klubbverksamheten. En dylik nämnd anses

därför böra inrättas. Dock föreslås, att det skall få ankomma på lantbruksstyrelsen

att meddela erforderliga föreskrifter rörande nämnden och dennas

arbetsuppgifter liksom att utse ledamöter i nämnden.

Ledamot i lokal klubbnämnd liksom även ledamot i den centrala rådgivande

nämnden föreslås skola erhålla dagarvode med 20 kronor jämte reseoch

traktamentsersättning.

Den föreslagna omorganisationen avses skola genomföras från och med

den 1 juli 1954.

Statsbidraget. Det statsbidrag, som hittills utgått till Jordbrukarungdomens

förbund, har använts för förbundets såväl centrala som lokala verksamhet.

Några föreskrifter om fördelningen av bidraget på dessa båda ändamål

hai icke meddelats av statsmakterna. Av det för verksamheten under

kalenderåret 1953 beviljade anslaget å 225 000 kronor beräknas enligt lantbruksstyrelsen

64 500 kronor eller cirka 28 procent ha disponerats för den

centrala och 160 500 kronor eller cirka 72 procent för den lokala verksamheten.

Fördelningen mellan de olika länen av sistnämnda medel synes ha

val it myckt o jämn, vilket torde framgå av följande utav Jordbrukarungdomens

förbund gjorda sammanställning (s. 15).

Om klubbverksamheten i fortsättningen skall lokalt ledas av särskilda

klubbnämnder, synes det enligt lantbruksstyrelsen vara nödvändigt att de

medel, som statsmakterna ställer till förfogande, fördelas mellan de olika

hushållningssällskapsområdena enligt en fast fördelningsgrund, lämpligast

efter storleken av den med jordbruk och binäringar sysselsatta befolkningen.

Denna fördelninggrund har förordats såväl i den tidigare angivna promemorian

som av Hushållningssällskapens förbund, dock att detta förbund

därjämte förordat, att hälften av statsbidraget skall fördelas lika mellan

samtliga hushållningssällskapsområden.

Lantbruksstyrelsen anför vidare följande.

Man kan givetvis ej räkna med att behovet av medel för verksamheten alltid

skall stå i direkt proportion till antalet av den med jordbruk och binäringar

sysselsatta befolkningen inom respektive hushåilningssällskapsomrade.

Det är emellertid att märka, att statsbidraget till verksamheten, även

om det höjes, torde komma att uppgå till ett relativt begränsat belopp Om

endast 50 procent av detta belopp fördelades efter folkmängden, skulle följaktligen

skillnaden i bidrag mellan de olika områdena i kronor räknat bli

ganska obetydlig och utan tvivel alltför ringa i förhållande till skillnaden i

arbetsuppgifternas omfattning. Lantbruksstyrelsen anser det därför ägnat att

ge ett bättre resultat, om beloppet i dess helhet fördelas efter angivna grund.

I samband med omorganisationen bör enligt lantbruksstyrelsen det anslag,

som hittills utgått till Jordbrukarungdomens förbund, uppdelas i två

anslag. Av dessa föreslås det ena skola benämnas Bidrag till lokal klubbverksamhet

och ställas till lantbruksstyrelsen förfogande för fördelning en
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

15

Hushållningssällskapsområde

Nuvarande

belopp

kronor

160 500 kronor, fördelade

efter med jordbruk och

fiske sysselsatt folkmängd

1

procent

avrundat till

100-tal kronor

Stockholms läns och stads.....................

2 500

3,5

5600

Uppsala läns...........................

5 000

2,4

3 900

Södermanlands > ...........................

6 000

3,2

5100

Östergötlands > ...........................

6 000

5,0

8 000

Jönköpings > ...........................

5 000

4,1

6 600

Kronobergs > ...........................

5 000

3,5

5 600

Kalmar läns norra............................

6 000

1,7

2 700

Kalmar läns södra............................

10 000

2,9

4 700

Gotlands läns.............................

2 000

1,4

2 200

Blekinge > .............................

3 500

2,1

3 400

Kristianstads > .............................

18 000

5,3

8 500

Malmöhus > .............................

5 000

6,2

10 000

Hallands » .............................

7 000

3,3

5 300

Göteborgs och Bohus läns.....................

1000

3,8

6 100

Älvsborgs läns norra..........................

7 000

3,0

4 800

Älvsborgs läns södra ..........................

7 000

2,7

4 300

Skaraborgs läns...........................

7 000

5,5

8 800

Värmlands > ...........................

8 500

5,4

8 700

Örebro » ...........................

6 500

3,1

5 000

Västmanlands > ...........................

6 500

2,4

3 900

Kopparbergs i ...........................

7 500

4,3

6 900

Gävleborgs > ...........................

500

4,5

7 200

Västernorrlands > ...........................

2 000

5,1

8 200

Jämtlands > ...........................

8 000

3,8

6 100

Västerbottens j ...........................

8 000

6,5

10 400

Norrbottens > ...........................

10 000

5,3

8 500

Summa

160 500

100,0

160 500

ligt de grunder, som angivits i det föregående, medan det andra, som bör

avse stödet till förbundets centrala verksamhet, alltjämt bör benämnas Bidrag

till Jordbrukarungdomens förbund.

Statsbidraget avser för närvarande kostnaderna för kalenderår. Med hänsyn

till de olägenheter, som är förknippade därmed, föreslår lantbruksstyrelsen,

att bidraget skall omläggas till att gälla budgetar. I anslutning härtill

hemställes, att under anslaget till Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund

skall anvisas bidrag till dels den lokala klubbverksamheten under

tiden den 1 januari—den 30 juni 1954, dels den centrala verksamheten under

tiden den 1 januari 1954—den 30 juni 1955 samt under anslaget till

Bidrag till lokal klubbverksamhet bidrag till sistnämnda verksamhet under

budgetåret 1954/55.

Vad först angår anslaget till Bidrag till Jordbrukarungdomens

förbund anser sig lantbrulcsstyrelsen, i avbidan på genomförandet

av omorganisationen av den lokala klubbverksamheten, icke böra före
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

slå någon höjning av medelsanvisningen för detta ändamål för första halvåret

1954. För ändamålet bör alltså beräknas ett belopp av i runt tal 80 000

kronor. I fråga om den centrala verksamheten kommer emellertid betydelsefulla

uppgifter att kvarstå för förbundet även efter omorganisationen. Dessa

avser ej blott klubbverksamheten utan även, bland annat, det studie- och

folkbildningsarbete samt den verksamhet för främjande av kontakt med jordbrukarungdom

i andra länder, som förbundet bedriver. Lantbruksstyrelsen

anser det angeläget, att förbundet även i fortsättningen får tillräckliga resurser

för dessa arbetsuppgifter, och framhåller, att höjning av statsbidraget

torde vara nödvändig, om så skall bli fallet. I nuvarande läge föreslås

dock icke höjning i vidare mån än som erfordras för att förbundet till förfogande

för sin centrala verksamhet skall få cirka 75 000 kronor för budgetår

eller för hela tiden den 1 januari 1954—den 30 juni 1955 i runt tal

115 000 kronor. Ifrågavarande anslag bör alltså med nu angivna beräkning

för nästa budgetår upptagas med (80 000 + 115 000 =) 195 000 kronor.

Klubbnämnden inom

240 000 kronor fördelade efter

med jordbruk och fiske

sysselsatt folkmängd

%

avrundat till

jämt 100-tal

kronor

Stockholms län och stad ......................

3,5

8 400

Uppsala län............................

2,4

5800

Södermanlands > ............................

3,2

7 700

Östergötlands » ............................

5,0

12 000

Jönköpings » ............................

4,1

9800

Kronobergs > ............................

3,5

8 400

Kalmar läns norra............................

1,7

4100

Kalmar läns södra............................

2,9

7 000

Gotlands län ..............................

1,4

3 400

Blekinge > ..............................

2,1

5 000

Kristianstads > ..............................

5,3

12 700

Malmöhus > ..............................

6,2

14 900

Hallands > ..............................

3,3

7 900

Göteborgs och Bohus län......................

3,8

9100

Älvsborgs läns norra..........................

3,0

7 200

Älvsborgs läns södra ..........................

2,7

6 500

Skaraborgs län ..........................

5,5

13 200

Värmlands » ..........................

5,4

13 000

Örebro > ..........................

3,1

7 400

Västmanlands > ..........................

2,4

5 800

Kopparbergs > ..........................

4,3

10 300

Gävleborgs » ..........................

4,5

10 800

Västernorrlands > ..........................

5,1

12 200

Jämtlands > ..........................

3,8

9100

Västerbottens > ..........................

6,5

15600

Norrbottens > ..........................

5,3

12 700

Summa

100,0

240 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Beträffande anslaget till Bidrag till lokal klubbverksamhet

understryker lantbruksstyrelsen, att kostnaderna för denna verksamhet liksom

hittills bör till väsentlig del täckas av andra medel än statsmedel. Dock

anses staten icke böra undandraga sig att bära en del av den kostnadsökning,

som är ofrånkomlig, om verksamheten skall få önskvärd omfattning.

Med hänsyn härtill föreslås, att detta anslag för nästa budgetår skall upptagas

med ett belopp av 240 000 kronor, i vilket i jämförelse med medelsanvisningen

för verksamheten under kalenderåret 1953 innebär en ökning

med cirka 80 000 kronor. Ur anslaget bör även få bestridas kostnaderna för

sammanträden med den centrala nämnden.

Storleken av de belopp, som vid ett anslag av denna storleksordning kommer

att tillfalla de lokala klubbnämnderna, framgår av uppställningen å

s. 15, i vilken dock bortsetts från de medel, som beräknas åtgå till kostnaderna

för den centrala nämnden.

En jämförelse mellan de i uppställningen angivna beloppen och de belopp,

som nu utgår ur det till Jordbrukarungdomens förbunds förfogande stående

statsbidraget, ger vid handen, att de föreslagna beloppen med allenast

ett par undantag överstiger de nu utgående. Lantbruksstyrelsen anser därför,

att det icke föreligger behov av några övergångsbestämmelser i samband

med omorganisationen under förutsättning, att ifrågavarande anslag

blir av den föreslagna storleken.

III. Yttrandena.

Organisationen. Lantbruksstyrelsens förslag i fråga om klubbverksamhetens

organisation tillstyrkes i huvudsak av Svenska landsbygdens studieförbund,

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk. Däremot

förklarar sig statskontoret icke kunna biträda förslaget, och Jordbrukarungdomens

förbunds yttrande utmynnar i en hemställan, att detta förbund

såväl lokalt som centralt skall förbli huvudman för verksamheten. Hushållningssällskapens

förbund hänvisar till en den 16 oktober 1953 dagtecknad

skrift till Kungl. Maj :t, i vilken hemställts, att verksamheten måtte organiseras

i enlighet med tidigare återgivna beslut av dess stämma.

Svenska landsbygdens studieförbund anför, att nu rådande förhållanden

försvårar och på många sätt utgör ett hinder för verksamhetens fortsatta

utveckling, samt framhåller, att lantbruksstyrelsens förslag på åtskilliga

punker innebär väsentliga förbättringar. Vidare understryker studieförbundet,

att verksamhetens organisatoriska och administrativa uppläggning måste

avpassas efter hur verksamheten skall bedrivas. Därvid kan man utgå ifrån

att verksamheten står och faller med de lokala ledarna. En inom ett större

område anställd tjänsteman kan föga uträtta, om han icke har tillgång till

dugliga och intresserade klubbledare. Om verksamheten skall få önskvärd

spridning och kvalitet, måste den lokalt stödjas av olika organisationer och

önskvärt är, att dessa organisationer även utser klubbledare. Om emellertid

2 Bihang till riksdagens protokoll i95i. 1 saml. Nr 97.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

organisationerna helhjärtat skall stödja verksamheten, måste de enligt studieförbundets

åsikt tillförsäkras medinflytande i de administrativa organen.

Från dessa utgångspunkter anser studieförbundet förslaget om inrättande

av klubbnämnder inom hushållningssällskapsområdena innebära en god lösning

under förutsättning, att nämndernas sammansättning blir representativ.

Fördenskull bör alla organisationer, som bedriver klubbverksamhet, få

möjlighet att utse representanter i dessa nämnder. För att nämnderna icke

skall bli för otympliga, bör dock fordras en viss minimiinsats för att en

organisation skall få utse sådan representant. Härvidlag föreslås, att organisation,

som lokalt understödjer verksamheten och utsett klubbledare i exempelvis

minst tio aktivt arbetande klubbar-, skall få utse en representant i

nämnden, och den organisation, som på samma sätt understödjer verksamheten

och utsett klubbledare i exempelvis tjugu dylika klubbar, skall få utse

två representanter. I nämnderna bör dessutom ingå representanter för hushållningssällskapen

och skogsvårdsstyrelserna enligt lantbruksstyrelsens

förslag.

Beträffande de centrala administrativa uppgifterna biträder studieförbundet

förslaget, att dessa skall handläggas av lantbruksstyrelsen, samt framhåller,

att man av den omständigheten, att ledamöterna i det rådgivande organet

skall utses av lantbruksstyrelsen, har anledning förvänta, att organet

får en allsidig sammansättning och att de bäst lämpade personerna blir utsedda.

Studieförbundet berör även frågan om den övre åldersgränsen för deltagare

i klubbverksamheten och ifrågasätter lämpligheten av att sänka gränsen

under 18 år. Även om det för närvarande i huvudsak är ungdom i 12—14- årsåldern, som deltar i verksamheten, är det nämligen enligt studieförbundet

önskvärt, att ungdomen fortsätter längre med sina klubbodlingsföretag. De

högre åldersgrupperna kan taga itu med kontraktsodlingar, sort- eller gödslingsförsök,

fröodling e. d. och på så sätt få betydligt större behållning av

verksamheten.

Sveriges lantbruksförbund framhåller, att den tveksamhet, som under flera

år rått rörande klubbverksamhetens organisatoriska uppläggning — närmast

frågan om huvudmannaskapet för denna — bevisligen hämmat verksamhetens

utveckling och utbredning i län, där det icke förekommit någon samverkan

mellan de intresserade organisationerna. Lantbruksförbundet har icke

något att erinra mot att verksamheten lokalt tages om hand av en klubbnämnd.

Ej heller har förbundet något att invända mot den föreslagna sammansättningen

av sådan nämnd inom område, där Jordbrukarungdomens

förbund bedriver verksamhet. En nödvändig förutsättning för att nämnden

skall bli ett verkligt representativt organ för landsbygdens ungdom anges

dock vara, att ett gott samarbete förekommer mellan ungdomsorganisationerna

inom området i fråga.

Vad gäller verksamhetens centrala skötsel erinrar lantbruksförbundet om

att det redan i sitt yttrande den 21 februari 1950 i anledning av lantungdomskommitténs

betänkande förordade, att lantbruksstyrelsen skulle omhänder
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

19

ha denna och en central nämnd tillsättas, med vilken lantbruksstyrelsen

kunde rådgöra i dithörande ärenden. Lantbruksförbundet tillstyrker i enlighet

härmed lantbruksstyrelsens nu föreliggande förslag härutinnan. Emellertid

anmärker förbundet, att det icke framgår av förslaget vilka organisationer

som skall ingå i den rådgivande nämnden. Ehuru lantbruksförbundet

anser det vara riktigt, att lantbniksstyrelsen ensam bestämmer nämndens

sammansättning, vill det dock icke underlåta påpeka, att denna frågas lösning

torde komma att få stor betydelse för klubbverksamhetens utveckling.

En allsidig representation torde bli till verksamhetens fördel.

Riksförbundet Landsbygdens folk säger sig icke ha något att erinra mot

att verksamheten organiseras i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag, men

anser det önskvärt, att frågan efter någon tid, då erfarenhet vunnits rörande

den nu föreslagna verksamheten, tages upp till förnyad prövning.

Statskontoret erinrar om sitt utlåtande den 16 februari 1950 över lantungdomskommitténs

betänkande. I utlåtandet uttalade statskontoret, att ämbetsverket

ansåg sig böra biträda kommitténs förslag att anförtro klubbverksamhetens

ledning åt hushållningssällskapen. Däremot hade statskontoret icke

blivit övertygat om behovet av att för detta ändamål inrätta särskilda ungdomsinstruktörstjänster

vid sällskapen. Ämbetsverket höll nämligen före att

den nya arbetsuppgift, som tillsynen över och den begränsade handledningen

av klubbverksamheten innebar, borde kunna påläggas sällskapen utan annan

personalförstärkning än den, som i form av tillfälliga, med arvode avlönade

arbetsbiträden kunde behöva tillföras dem under perioder av större arbetsanhopning.

Vidare framhölls, att det statsbidrag, som kunde komma att anvisas

för ungdomsverksamheten, borde genom lantbruksstyrelsen ställas till

sällskapens förfogande för att av dem fördelas mellan ungdomsorganisationerna

inom respektive område i förhållande till verksamhetens omfattning.

Samtidigt borde det särskilda bidraget till Jordbrukarungdomens förbund

nedsättas med det belopp, som beräknades utgå till förbundets klubbverksamhet.

Statskontoret säger sig nu icke ha funnit anledning frångå de synpunkter*

som ämbetsverket anlagt på föreliggande organisationsspörsmål i nyssberörda

utlåtande. Därest åtgärder skulle anses böra vidtagas i syfte att få till

stånd en ändrad organisationsform för ifrågavarande ungdomsverksamhet*

kan ämbetsverket icke tillstyrka det av lantbruksstyrelsen nu framlagda förslaget.

I fråga om klubbnämnderna framhålles särskilt, att redan nu särskilda

ungdomsnämnder finnes inrättade. Enligt vad ämbetsverket under hand

inhämtat, har sådana nämnder på initiativ av vederbörande hushållningssällskap

tillkommit i ungefär hälften av samtliga hushållningssällskapsområden.

Det förefaller därför ämbetsverket naturligt, att de befintliga ungdomsnämnderna

anlitas för ifrågavarande arbetsuppgifter och att dylika nämnder

— i den mån så befinnes av behovet påkallat — inrättas jämväl inom

de områden, där sådana för närvarande saknas.

Hushållningssällskapens förbund framhåller i sin skrift den 16 oktober

1953, bland annat, att den praktiskt inriktade verksamhet bland jordbruks
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

ungdom, som går under namnet klubbverksamhet, är av stor betydelse

som en förberedande yrkesutbildning och som en arbets- och personlighetsfostrande

fritidssysselsättning för de unga. Emellertid råder olika uppfattningar

rörande verksamhetens organisatoriska uppläggning, närmast

såvitt angår huvudmannaskapet. Detta förhållande har tyvärr hämmat

verksamhetens fortsatta utveckling och utbredning särskilt inom de län,

där det i fråga om verksamhetens lokala utformning och ledning icke

förekommer någon samverkan mellan i verksamheten intresserade organisationer.

Det totala antalet i verksamheten deltagande ungdomar har

sålunda varit i stort sett oförändrat under en följd av år. Vidare är deltagarantalet

i flera områden mycket begränsat. Fördenskull synes det vara

angeläget, att de organisatoriska spörsmålen snarast avgöres. Enligt den

bland hushållningssällskapen rådande uppfattningen skulle klubbverksamheten

i hög grad främjas, om det lokala inflytandet på verksamheten vidgades.

Efter att ha erinrat om överläggningarna i frågan med Jordbrukarungdomens

förbund förklarar Hushållningssällskapens förbund, att det icke

kunnat ansluta sig till det förslag, i vilket överläggningarna utmynnade.

Enligt Hushållningssällskapens förbunds mening är det nämligen angeläget,

att klubbverksamheten utövas under största möjliga frihet och icke

alltför snävt insnöres i vissa för alla bindande organisationsformer. Erfarenheten

från den hittills bedrivna verksamheten ger utan tvekan vid

handen, att klubbarbetet bäst befrämjas, om vid dess organisation största

möjliga hänsyn får tagas till de skilda förhållandena och till den tradition,

som utvecklats inom landets olika delar. Det synes därför betänkligt

att fastställa, att den lokala klubborganisationen skall utformas efter en

för alla hushållningssällskap gemensam linje. Huvudmannaskapet för

verksamheten synes därför icke böra tillkomma särskilda för ändamålet

bildade nämnder utan i enlighet med lantungdomskommitténs förslag anförtros

åt hushållningssällskapen, vilka själva bör äga bestämma sammansättningen

av de för verksamhetens lokala ledning erforderliga nämnderna.

Beträffande den centrala ledningen anser Hushållningssällskapens förbund

det vara mest ändamålsenligt, att ledningen anförtros åt förbundet

självt, som vid handläggning av hithörande ärenden med sig bör adjungera

representanter för Jordbrukarungdomens förbund, Svenska landsbygdens

ungdomsförbund och andra av klubbverksamheten intresserade organisationer.

Hushållningssällskapens förbund har sedermera ingivit en promemoria

angående sällskapens anslag och stöd till ungdomens klubb-, studie- och

tävlingsverksamhet under år 1953. Av promemorian framgår att sällskapens

ekonomiska stöd uppgår till ett sammanlagt belopp av cirka 175 600 kronor

enligt följande uppställning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

21

Kronor

1. Sammanlagt beviljade anslag till Jordbrukarungdomens förbunds

centrala verksamhet ......................................

2. Sammanlagt beviljade anslag och kostnader för den lokala klubb
verksamheten

(avseende löner samt rese- och traktamentskostnader

för klubbverksamhetens befattningshavare) ...........

3. Sammanlagda beloppet av de direkta kostnader, som sällskapen

påtagit sig för skrivhjälp, telefon, expenser o. d. åt inom Jordbrukarungdomens

förbund och ungdomsnämnderna anställda

befattningshavare, cirka ..................................

4. Inom sällskapen anställda befattningshavare (ej för ungdoms
verksamheten)

har ägnat cirka 260 tjänstgöringsdagar åt klubbverksamheten.

Härför av sällskapen utbetalda rese- och traktamentskostnader

uppgår till sammanlagt ....................

5. Sammanlagt beviljade, direkta anslag åt olika organisationer för

ungdomens studie- och tävlingsverksamhet ..................

6. Inom sällskapen anställda befattningshavare (ej för ungdomsverksamheten)

har ägnat cirka 430 tjänstgöringsdagar åt ungdomens

tävlingsverksamhet. Härför av sällskapen utbetalade

rese- och traktamentskostnader uppgår till sammanlagt . .. . ■ ..

1 300

123 228

9 500

8 127

17 900

15 559

Summa kronor 175 614

Jordbrukarungdomens förbund hemställer i sitt yttrande att det även i

fortsättningen må vara huvudman för klubbverksamheten saväl centralt

som lokalt. Gentemot vad lantbruksstyrelsen anfört om att verksamheten

torde ha hållits tillbaka av det förhållandet, att olika uppfattningar rått om

var ledningen av verksamheten borde ligga, framhålles att utbyggnaden av

klubbverksamheten främst är en fråga om ökade ekonomiska bidrag från

statsmakternas sida samt att bidragen från kommuner och landsting ökat

mest inom områden, där förbundet är lokal huvudman för verksamheten.

Härom anföres bland annat följande.

Stödet från kommuner och landsting har från år 1947 till år 1952 ökat

med 75 000 kronor, varav 60 000 kronor hänför sig till distrikt, där Jordbrukarungdomens

förbund även lokalt är huvudman för verksamheten, och

endast 15 000 kronor till områden med ungdomsnämnd eller annat samarbetsorgan

som lokal huvudman, trots att cirka halva antalet områden tillhör

sistnämnda kategori. Under samma tid har tillkommit en ungdomsverksamhet

inom skogsbruket, vilken centralt sett finansierats med statligt bidrag.

Såtillvida har emellertid stödet till verksamheten stagnerat, som bidragen

från hushållningssällskapens sida endast i undantagsfall nämnvärt ökat

men i vissa fall minskats eller t. o. m. indragits. Så har exempelvis skett i

Norrbottens län, där bidraget dock angivits kunna återkomma i sådan form,

att högerns och bondeförbundets ungdomsrörelser samt förbundet skulle

kunna efter hittills icke närmare angivna normer få dela detsamma.

Vissa hushållningssällskap har sedan länge eftersträvat att införliva klubbverksamheten

med sin egen verksamhet. Om dessa strävanden hade skett

parallellt med en fortlöpande ökning av stödet till klubbverksamheten, skulle

en sådan utveckling av förbundet ha uppfattats som ett gott tecken på möjligheter

till samförstånd och samarbete med dessa sällskap. Förbundet har

trots allt icke tvekat att till det yttersta söka tillmötesgå sällskapens krav på

medinflytande över klubbverksamheten. Som exempel härpå åberopar för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj.ts proposition nr 97.

bundet sitt ställningstagande (ill den i lantbruksstyrelsens skrivelse omförmälda

promemorian. Mot sin egen förbundsstyrelses enhälliga förslag tog

emellertid Hushållningssällskapens förbunds årsmöte avstånd från förslagen

enligt promemorian, och årsmötets beslut innebar i realiteten krav på

att klubbverksamhetens utformning i stort sett skulle bli beroende av vad

sällskapen kunde finna för gott. Sällskapen, i vilkas arbete klubbverksamheten

knappast kan tillvinna sig större utrymme, skulle praktiskt taget bli

allenarådande och t. o. in. Jordbrukarungdomens förbunds representation

i det tilltänkta rådgivande organet skulle bli beroende av deras gottfinnande.

Centralt skulle Hushållningssällskapens förbund bli huvudman för verksamheten,

men några resurser därför skulle icke direkt ställas till förfogande.

För Jordbrukarungdomens förbunds bedömning av vad som i dagens läge

kan åstadkommas genom en förändring av huvudmannaskapet för klubbverksamheten

spelar Hushållningssällskapens förbunds ställningstagande en

betydande roll. Jordbrukarungdomens förbund måste konstatera, att det

trots ett mycket gott förhållande mellan detsamma och vissa hushållningssällskap

samt förtroendefull kontakt centralt med Hushållningssällskapens

förbund och en icke ringa förståelse för klubbverksamhetens problem hos

styrelsen för Hushållningssällskapens förbund saknas förutsättningar för

att klubbverksamhetens intressen skall kunna befrämjas genom förverkligandet

av de förslag, som framlagts i tidigare nämnda promemoria. Hushållningssällskapens

förbunds beslut vid sitt senaste årsmöte innebär en uppslutning

bakom förslag, som vittnar om en verklighetsfrämmande inställning till de

problem, det här rör sig om. Det avgörande synes ha varit en önskan att bemäktiga

sig en verksamhet, som introducerats genom Jordbrukarungdomens

förbund, utvecklats genom dess insatser och, icke minst under senare år,

tillvunnit sig ökat lokalt ekonomiskt stöd, samt berikats med ett helt nytt

inslag — den skogliga ungdomsverksamheten. Det är utomordentligt anmärkningsvärt,

att ingen hänsyn tycks ha tagits till betydelsen av sistnämnda

verksamhet, som förmodligen aldrig någonsin skulle ha kunnat komma

till stånd inom en klubbverksamhet, inordnad under hushållningssällskapen.

Det kan nämnas, att antalet deltagare i klubbverksamheten ökats med över

3 000 från år 1947 till år 1952. Härav hänför sig omkring 2 400 till områden,

där Jordbrukarungdomens förbund under denna tid varit eller återgått till

att vara lokal huvudman. Av återstoden hänför sig huvuddelen till ett distrikt,

där verksamheten först genom en till respektive landsting gjord framställning

tillförts ett bidrag, som säkerställde verksamhetens försörjning med

ett minimum av arbetskraft.

I fråga om de föreslagna klubbnämnderna framhåller Jordbrukarungdomens

förbund, bland annat, att det är synnerligen anmärkningsvärt, att kraven

på att inrätta klubbnämnder som lokala huvudmän motiveras endast

med allmänna talesätt, oaktat sedan lång tid tillbaka lokalt huvudmannaskap

handhafts dels av förbundets distriktsstyrelser, dels av ungdomsnämnder,

varför en jämförelse mellan de båda organisationsformerna varit möjlig

såvitt gäller ökningen av såväl deltagarantalet i verksamheten som bidragen

från kommuner och landsting. En sådan jämförelse måste tillmätas

betydelse. Förbundet anför även exempel på hur dess strävanden hämmats

av lokala huvudmäns bristande förståelse. Vidare framhålles, att deltagandet

i verksamheten aldrig inom någon del av landet lidit avbräck genom påverkan

från vare sig andra organisationers eller föräldrars sida på grund av

förbundets huvudmannaskap för verksamheten ävensom att förbundets verk
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

samhet icke är eller kan bli någon hämsko på exempelvis de partipolitiska

ungdomsrörelsernas utveckling.

I detta sammanhang anför Jordbrukarungdomens förbund, att det vid

Hushållningssällskapens förbunds årsmöte gjordes gällande, att klubbverksamhetens

överförande till sällskapen var angeläget för att bryta Jordbrukarungdomens

förbunds monopolställning på området. Med anledning härav

framhåller sistnämnda förbund, bland annat, att det inom hushållningsällskap

är t. o. m. formellt sett en fiktion att tala om ett inflytande av deltagarna

i en ungdomsverksamhet. Inom Jordbrukarungdomens förbund däremot

har varje klubb representationsrätt och verksamheten står öppen för

alla, oavsett medlemskap i partipolitiska och religiösa sammanslutningar.

Vidare erinras om den insyn i Jordbrukarungdomens förbunds verksamhet

över huvud, som tillkommer främst Kungl. Maj:t.

I fråga om lantbruksstyrelsens förslag rörande den centrala ledningen för

klubbverksamheten säger sig Jordbrukarungdomens förbund i princip vilja

framhålla, att klubbverksamheten enligt dess uppfattning är av den art, att

det är av stort värde att den ägnas en kontinuerlig tillsyn från ämbetsverkets

sida. Detta är emellertid endast en sida av detta problem. En annan sida är,

att det torde vara verklighetsfrämmande att ett centralt ämbetsverk skall

fylla en uppgift som central huvudman för verksamheten. I princip maste

nämligen huvudmannen för verksamheten ha förhållandevis samma fria

ställning inför statsmakterna, som tillkommer riksförbundet för studiecirkelverksamhet

i förhållande till tillsynsmyndigheterna för det fria och frivilliga

studie- och folkbildningsarbetet. Förbundet framhåller, att det därmed

ingalunda vill antyda, att lantbruksstyrelsen bör som tillsynsmyndighet

avlösas av något annat ämbetsverk. Huvudmannaskapet bör emellertid

även i fortsättningen tillkomma förbundet.

Förslaget om inrättandet av rådgivande nämnd biträdes av Jordbrukarungdomens

förbund. Denna nämnd, som i fråga om befogenheter och funktioner

närmast hör motsvara statens folkbildningsnämnd, bör ha till uppgift

att vara ett rådgivande organ rörande sådan praktisk och teoretisk ungdomsverksamhet

på lantbruksundervisningens område, vilken statsmakterna

understödjer direkt eller genom av exempelvis lantbruksundervisningsanstalterna

och hushållningssällskapen anvisad personal. Den bör även kunna

upptaga till behandling frågor rörande tävlingsverksamhet och viss kursverksamhet.

Statens folkbildningsnämnd, som tillkom i samband med att

statligt stöd infördes för anordnande av studiecirklar, har icke sitt arbetsområde

begränsat till med studiecirkelverksamheten sammanhängande frågor.

Jordbrukarungdomens förbund ansluter sig också till lantbruksstyrelsens

uppfattning, att förverkligandet av planerna på yrkesutbildning i jordbruk

under ett nionde skolår ingalunda minskar behovet av klubbverksamhet,

men förklarar sig hysa stora betänkligheter mot att klubbverksamheten skall

beröra i huvudsak ungdom i 12—14-årsåldern. Det förhåller sig visserligen

så, att förbundet först under senare år lyckats stabilisera personalorgansationen

för klubbverksamheten och därför ännu icke hunnit få deltagarna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

proportionsvis jämnt fördelade över årsklasserna 12—18-årsåldern. Klubbverksamheten

skulle emellertid icke gagnas av att för all framtid framstå

som en verksamhet inom skolans ram, vilken verksamhet i stort sett fyllt

sin uppgift i och med att eleverna nått folkskolans sista klass. I detta sammanhang

erinras om att skolöverstyrelsen på förbundets initiativ beslutat

rekommendera folkskolestyrelsen och skolråd att samverka med förbundet

på skolträdgårdsverksamhetens område.

I sin skrift berör Jordbrukarungdomens förbund även kontakterna med

utländska organisationer och framhåller betydelsen av samarbetet med sådana.

För närvarande äger detta samarbete rum även i fast organiserade

former genom, bland andra, Nordisk samorganisation för jordbruksfackligt

och allmänkulturellt ungdomsarbete (NSU), International Farm Youth

Exchange (IFYE) och World Championship Plowing Organization

(WOCHAPO). Det ifrågasättes, om ett dylikt för verksamheten så berikande

samarbete kunnat komma till stånd och med framgång föras vidare utan

förbundets insatser.

I detta sammanhang må vidare nämnas, att förbundet i anslutning till

lantbruksstyrelsens förslag upprepar tidigare hos Kungl. Maj :t gjorda framställningar

om att lärare vid lägre lantbruksundervisningsanstalt skall få

räkna verksamhet i klubbarbetet som fyllnadstjänstgöring samt att pensionsrätt

i statens pensionsanstalt skall tillkomma viss personal i klubbverksamheten.

Sammanfattningsvis hemställer förbundet att, därest Kungl. Maj :t skulle

finna vad som förevarit motivera någon ytterligare åtgärd, denna skall innebära

bifall till vad i lantungdomskommitténs betänkande föreslagits av reservanterna,

herrar Gustafsson och Jonsson.

Statsbidraget. Lantbruksstyrelsens förslag i fråga om statsbidragets f ö rdelning

har berörts av Sveriges lantbruksförbund och Svenska landsbygdens

studieförbund. Förslaget tillstyrkes helt av lantbruksförbundet.

Studieförbundet framhåller, att bidrag till det lokala organisationsarbetet

liksom även till främjandet av kontakt med jordbrukarungdom i andra länder

icke bör utgå enbart till en organisation utan fördelas mellan de i verksamheten

deltagande organisationerna i förhållande till av dessa bedriven

verksamhet.

Hushållningssällskapens förbund framhåller, att av det nuvarande till

Jordbrukarungdomens förbund för klubbverksamheten utgående statsanslaget

användes en förhållandevis stor del eller mellan 25 och 30 procent till

den centrala ledningen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter. Det

torde emellertid icke vara erforderligt, att någon del av anslaget fortsättningsvis

disponeras för sådant ändamål utan hela statsanslaget bör tillföras

den lokala verksamheten. Fördelningen mellan hushållningssällskapen bör

göras efter andra och mera generella grunder än dem, som hittills tillämpats.

Lämpligast torde vara, att halva anslaget tilldelas sällskapen med lika

belopp och andra hälften fördelas mellan dem efter storleken av den med

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

jordbruk med binäringar sysselsatta folkmängden inom sällskapens områden.

Förstnämnda del av anslaget bör i huvudsak användas för att avlöna

de för verksamheten anställda instruktörerna, vilka torde böra få en fastare

anställning än de för närvarande har.

Rörande den nuvarande fördelningen av statsbidraget framhåller Jordbrukarungdomens

förbund, att kostnaden för den centrala ledningen icke endast

bör sättas i relation till det statliga bidraget utan bedömas med hänsyn

till de medel, som i sin helhet tages i anspråk för verksamheten.

Lantbruksstyrelsens förslag att bidraget i fortsättningen skall avse b u dgetår

tillstyrkes av Jordbrukarungdomens förbund. Förbundet understryker

de svårigheter, som varit förenade med att bidraget utgått för

kalenderår och följaktligen beslutats sedan två å tre månader förflutit av

det år, bidraget avsett, och därtill blivit tillgängligt i allmänhet först sedan

omkring sju månader av året gått. Statskontoret däremot påpekar, att hushållningssällskaps

räkenskapsår enligt de allmänna organisationsgrunderna

för sällskapen fastställts att sammanfalla med kalenderåret. Ämbetsverket

finner det därför tveksamt, hurvida en omläggning av anslagsanvisningen

bör komma till stånd.

Beträffande bidragets storlek anför statskontoret att, då ämbetsverket

i rådande finansiella läge föreställer sig, att förutsättningar ej föreligger

för ökad medelsanvisning för angivna ändamål, bidragen såväl till

den lokala klubbverksamheten som till Jordbrukarungdomens förbund lärer

böra utmätas inom ramen för det statsbidrag, som för innevarande budgetår

utgår till nämnda förbund.

I sitt yttrande över Jordbrukarungdomens förbunds framställning om

medel till den skogliga verksamheten tillstyrker skogsstyrelsen, att förbundet

skall erhålla statsbidrag för att kunna som en ordinarie verksamhetsgren

bedriva skoglig ungdomsverksamhet i huvudsak enligt de riktlinjer,

som utprovats under försöksåren. Skogsstyrelsen framhåller därvid, att den

försöksverksamhet med skogligt ungdomsarbete, som förbundet bedrivit

med stöd av särskilt anslagna prisutjämningsmedel, nu pågått omkring fyra

år. Förbundet har mångårig erfarenhet av klubbarbete inom lanthushållningens

olika grenar och tanken var väl ursprungligen enligt skogsstyrelsens

uppfattning, att en klubbverksamhet i hävdvunna former skulle kunna

införas även på skogsbrukets område. Det har emellertid på grund av skogens

speciella produktionsförhållanden visat sig nödvändigt att söka delvis

nya vägar. Verksamheten har därför utformats som en kombination av

klubbverksamhet i vedertagen bemärkelse och praktiskt inriktade studiecirklar

med inslag av tävlingar och prov i praktisk skogskunskap. Arbetet

i klubbarna har omfattat kollektiva skogsodlings- och andra skogsvårdsföretag

men främst uppdragning av skogsplantor. Denna gren har redan nått en

sådan omfattning, att verksamheten börjat få en viss direkt betydelse för

skogsvården inom enskilda skogar. Sålunda svarade klubbdeltagarna år

1952 för en produktion av skogsplantor, motsvarande omkring fem procent

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

av totalförbrukningen av omskolade plantor å privatägda skogar inom

landet.

Skogsstyrelsen framhåller vidare, att den haft tillfälle att fortlöpande följa

utformningen av den skogliga ungdomsverksamheten i förbundets regi och

att den funnit de valda arbetsformerna lämpliga. Av uttalanden från

skogsvårdsstyrelserna, med vilka förbundet har ett gott samarbete, framgår

också att resultaten — såväl de mätbara i form av producerade plantor

och slcogsodlad areal som de mindre gripbara i form av ökat intresse

för skogsvården och utvidgade kunskaper om skogen — är lovande. Skogsstyrelsen

anser därför, att den av förbundet påbörjade verksamheten fyller

en uppgift i det skogliga upplysnings- och undervisningsarbetet liksom

inom ungdomsvården. Den praktiska inriktning man givit verksamheten

synes betyda mycket för att landsbygdens ungdom skall få mera bestående

intresse för och kunskaper i skogliga ting än vad andra former av

skoglig upplysning visat sig kunna ge. En ungdomsverksamhet av ifrågavarande

slag har enligt skogsstyrelsen alla utsikter att kunna ge ungdomarna

en djupare förståelse för skogsbruket, en praktisk skoglig yrkesvägledning

och en första förberedande yrkesutbildning, som torde öka intresset

att senare skaffa sig verklig yrkesutbildning även på skogens område.

Att verksamheten uppskattas inom skogliga kretsar framgår också

av det förhållandet, att länsstiftelserna av konjunktur ut jämningsmedel

beviljat anslag för lokala kostnader i samband med klubbverksamheten.

Enligt skogsstyrelsens åsikt bör verksamheten även i fortsättningen stå

under styrelsens tillsyn.

Vad angår storleken av statsbidraget anser sig skogsstyrelsen med ledning

av de ekonomiska redogörelser, som förbundet lämnat för de gångna

försöksåren, och efter granskning av den åberopade kostnadsberäkningen

böra föreslå ett anslag på 85 000 kronor för budgetåret 1954/55. Med ett

bidrag av denna storleksordning bör det enligt skogsstyrelsen vara möjligt

för förbundet att bedriva verksamheten i den något ökade omfattning, som

måste anses önskvärd, när försöksstadiet lämnas.

IV. Departementschefen.

Såsom framgår av den redogörelse, som lämnats i det föregående, bedriver

Jordbrukarungdomens förbund sedan åtskilliga år med statligt stöd en omfattande

yrkesfostrande verksamhet bland ungdomen på jordbrukets område.

Under senare tid har förbundet därjämte i samarbete med skogsstyrelsen

och skogsvårdsstyrelserna anordnat liknande verksamhet inom skogsbruket.

I skilda sammanhang har emellertid önskemål framkommit om

att verksamheten, som efter amerikanskt mönster tagit formen av en klubbrörelse

med kurser och tävlingar in. in., skall i vissa hänseenden omorganiseras.

Flera utredningar har framlagt förslag i frågan. Gemensamt för

förslagen synes vara, att verksamheten — samtidigt som dess stora bety
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

delse för jordbrukarungdomens yrkesutbildning och allmänna fostran även

i nuvarande former framhållits — ansetts böra närmare knytas till hushållningssällskapen.

Ett skäl härför torde vara, att sällskapen redan har hand

om den övervägande delen av motsvarande rådgivnings- och utbildningsverksamhet

inom jordbruket. Sedan jämväl andra ungdomsorganisationer

än Jordbrukarungdomens förbund under senare år börjat bedriva klubbverksamhet

av här ifrågavarande slag, synes vidare ett ökat inflytande över

verksamheten från sällskapens sida vara önskvärt för att säkra en likställighet

mellan organisationerna och därmed minska faran för motsättningar

mellan dessa. Å andra sidan har betonats, att klubbrörelsen är en ungdomsverksamhet,

som icke utan risk för sin framtida utveckling kan fogas in i

sällskapens övriga arbetsprogram. Vidare har framhållits, att statens ekonomiska

bidrag täcker endast en del av kostnaderna för verksamheten, varför

denna är beroende av dels att frivilliga bidrag kan utverkas från andra

håll, dels att ungdomsorganisationerna själva ställer klubbledare till förfogande.

En mer eller mindre fullständig överflyttning av verksamheten till

sällskapen har därför befarats göra ett ökat statligt stöd nödvändigt.

Otvivelaktigt har den av framför allt Jordbrukarungdomens förbund bedrivna

verksamheten lett till lovvärda resultat och förtjänar att stödjas även

i fortsättningen. Av de i ärendet avgivna remissyttrandena framgår emellertid,

att det är ett allmänt önskemål att en viss omorganisation äger rum

av denna verksamhet. Även jag är av denna mening. I all synnerhet sedan

även andra ungdomsorganisationer börjat ägna sig åt dylik verksamhet,

synes det mig nämligen angeläget, att man samlar de olika krafter, som är

verksamma på området, till ett fruktbärande samarbete. Från denna utgångspunkt

torde det förslag, lantbruksstyrelsen framlagt, innebära en i

huvudsak godtagbar lösning av organisationsfrågan. Jag finner mig därför

kunna biträda detta, dock med de jämkningar däri, som framgår av det

följande.

Vad först angår den lokala organisationen delar jag lantbruksstyrelsens

åsikt, att en lokal klubbnämnd skall inrättas inom varje

hushållningssällskaps område med uppgift att fungera såsom huvudman

för den statsunderstödda klubbverksamheten på jordbrukets område. Det

bör därvid åligga nämnden att ha hand om verksamhetens ekonomi, att anställa

erforderlig personal samt att i övrigt svara för frågor, som sammanhänger

med verksamhetens lokala bedrivande.

Av nämndens ledamöter torde såsom lantbruksstyrelsen föreslagit två

böra utses av hushållningssällskapets förvaltningsutskott och en av vederbörande

skogsvårdsstyrelse. Däremot kan jag icke biträda förslaget, att Jordbrukarungdomens

förbund obligatoriskt skall utse två ledamöter; en dylik

anordning kan enligt min mening icke anses motiverad i fråga om sådana

distrikt, där förbundets verksamhet är obetydlig. Ej heller synes det mig

lämpligt, att ledamöterna själva skall äga avgöra huruvida ytterligare ledamöter

skall tillsättas ävensom utse dessa. I stället bör föreskrivas, att det

i nämnden skall finnas — utöver de av hushållningssällskapet och skogs
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

vårdsstyrelsen utsedda ledamöterna — minst två representanter för de ungdomsorganisationer,

som inom området bedriver klubbverksamhet och tillsätter

klubbledare. Det bör få ankomma på lantbruksstyrelsen att i samråd

med den centrala rådgivande nämnd, jag i det följande kommer att föreslå,

bestämma vilka organisationer som skall äga bli representerade i nämnden,

varvid till ledning torde kunna tjäna synpunkter av det slag, som i ämnet

anförts av Svenska landsbygdens studieförbund. Sådan organisation bör

emellertid själv få avgöra vem som skall bli dess representant.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att antalet ledamöter i lokal klubbnämnd

skall bestämmas till lägst fem och högst sju. I fråga om minimiantalet

har jag icke någon erinran. Vid bifall till vad jag föreslagit beträffande

utseendet av ledamöterna synes emellertid möjlighet böra finnas att öka antalet

utöver sju. Ehuru jag är av den uppfattningen, att ingen ungdomsorganisation

bör äga utse fler än två ledamöter och antalet därför endast i undantagsfall

behöver överskrida sju, torde det nämligen inom något eller några

områden kunna bli behövligt med flera ledamöter. Lantbruksstyrelsen

bör därför ha möjlighet att, när särskilda skäl föreligger, öka antalet ledamöter

till högst nio. Nämnden bör inom sig utse ordförande.

I samband med spörsmålet om klubbnämnds verksamhet har diskuterats,

huruvida den nuvarande övre åldersgränsen — 18 år — för den ungdom,

som avses med verksamheten, bör sänkas. Enligt min mening är det, allmänt

sett, icke lämpligt att genom snäva gränser försvåra ett skäligt hänsynstagande

till omständigheterna i de särskilda fallen. Såsom lantbruksstyrelsen

framhållit torde det emellertid icke vara nödvändigt att nu taga

ställning till denna fråga.

Vad angår klubbnämndernas personal torde — liksom fallet var vid 1953

års förhandlingar mellan representanter för styrelsen för Hushållningssällskapens

förbund samt för Jordbrukarungdomens förbund — kunna förutsättas,

att de nuvarande inom sistnämnda förbund med lokal klubbverksamhet

sysselsatta befattningshavarna ävensom motsvarande befattningshavare

hos hushållningssällskapen kommer att anställas av nämnderna, övergångsvis

eller för särskilda fall torde personalfrågan, därest så befinnes lämpligt,

kunna lösas på så sätt, att befattningshavare ställes till nämnds förfogande

av hushållningssällskap eller Jordbrukarungdomens förbund. Den personal,

som nu är sysselsatt inom ungdomsverksamheten på skogsbrukets område,

är centralt anställd av Jordbrukarungdomens förbund. Då den med hänsyn

till sina arbetsuppgifter icke lämpligen kan överflyttas på endast en eller

flera av de lokala nämnderna, torde den åtminstone under en övergångstid

böra vara anställd av förbundet.

Med den nu föreslagna lokala organisationen är det uppenbarligen icke

lämpligt att anförtro den centrala ledningen åt vare sig Hushållningssällskapens

förbund eller Jordbrukarungdomens förbund. Lantbruksstyrelsens

förslag innebär, att det bör ankomma på lantbruksstyrelsen

att med biträde av en rådgivande nämnd ha hand om de centrala admi
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

nistrativa uppgifterna. Skogsstyrelsen har å sin sida framhållit, att den

skogliga ungdomsverksamheten även i fortsättningen bör stå under dess

tillsyn.

Enligt min mening är det icke lämpligt att lägga den skogliga verksamheten

under lantbruksstyrelsens tillsyn. Å andra sidan är jag icke heller beredd

att förorda, att något särskilt organ tillskapas för den centrala ledningen.

Efter överväganden har jag därför stannat för att föreslå följande

lösning. De centrala administrativa uppgifterna bör i princip anförtros åt

lantbruksstyrelsen, som alltså skall ha att fastställa riktlinjer och meddela

anvisningar rörande ungdomsverksamheten. I fråga om den rent skogliga

verksamheten skall emellertid motsvarande uppgifter tillkomma skogsstyrelsen.

De båda styrelserna, mellan vilka nära samråd förutsättes komma

att äga rum, skall vid sin sida ha en central rådgivande nämnd, i vilken

skall finnas representanter för — förutom styrelserna — bland andra såväl

Hushållningssällskapens förbund som Jordbrukarungdomens förbund och

övriga ungdomsorganisationer, vilka bedriver ungdomsverksamhet i mera

väsentlig omfattning på jordbrukets och skogsbrukets område. Det bör få

ankomma på Kungl. Maj :t att utse ledamöter i denna nämnd ävensom att

meddela närmare föreskrifter om nämndens sammansättning, uppgifter

in. in.

Beträffande lantbruksstyrelsens förslag i fråga om ersättning till nämndledamöter

tillstyrker jag, att till ledamot i den centrala rådgivande nämnden

skall utgå dagarvode med 20 kronor jämte rese- och traktamentsersättning.

Tidpunkten för genomförandet av omorganisationen torde böra bestämmas

till den 1 juli 1954.

Även efter en omorganisation i enlighet med de av mig angivna riktlinjerna

kommer Jordbrukarungdomens förbund att ha kvar betydelsefulla

uppgifter. Förutom det fortsatta arbetet med klubbverksamheten torde förbundet

sålunda för framtiden böra uppehålla sitt nuvarande studie- och

folkbildningsarbete ävensom sin verksamhet för att främja kontakten med

jordbrukarungdom i andra länder. Likaså torde utrymme finnas för visst

centralt arbete med klubbverksamheten. Jag förutsätter därvid, att sistnämnda

arbete bedrives i samråd med lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen och

den centrala rådgivande nämnden samt utformas på sådant sätt, att det

kan bli till nytta även för andra organisationer på området.

Vad härefter angår frågan om statsbidrag till verksamheten har

upplysts, att av det för innevarande budgetår till Jordbrukarungdomens

förbund utgående statsbidraget om 225 000 kronor — avseende verksamheten

under kalenderåret 1953 — cirka 64 500 kronor använts i förbundets

centrala verksamhet och återstoden, omkring 160 500 kronor, i dess lokala

verksamhet. Härutöver har förbundet sedan några år tillbaka av prisutjämningsmedel

erhållit 50 000 kronor årligen för en speciell ungdomsverksamhet

på skogsbrukets område.

Enligt min mening bör jämväl i fortsättningen en väsentlig de! av kost
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 97.

naderna för ungdomsverksamheten bestridas av andra medel än statsmedel.

För min del är jag därför icke beredd att förorda annan ökning av det

nu utgående statsbidraget än att, med hänsyn till den vikt jag anser böra

fästas vid den skogliga verksamheten, medel till denna bör beräknas under

ett särskilt anslag å riksstaten med ett till 85 000 kronor höjt belopp för

nästa budgetår.

Ej heller är jag beredd att i detta sammanhang föreslå en omläggning

av bidraget till att avse budgetår i stället för kalenderår.

Från de nu angivna utgångspunkterna torde statsbidraget för budgetåret

1954/55 — avseende kalenderåret 1954 — böra beräknas på följande sätt.

För första halvåret 1954, då verksamheten avses skola fortgå i hittillsvarande

former, bör till Jordbrukarungdomens förbund utgå statsbidrag

med hälften av det för år 1953 utgående bidraget eller 112 500 kronor. Därjämte

bör för förbundets skogliga verksamhet under samma tid anvisas

42 500 kronor.

I fråga om andra halvåret 1954, då omorganisationen skall ha genomförts,

torde till Jordbrukarungdomens förbund för dess centrala verksamhet böra

anvisas hälften av nyss angivna belopp om 64 500 kronor eller 32 250 kronor.

Sammanlagt torde sålunda för budgetåret 1954/55 till förbundet böra

anvisas ett anslag av (112 500 + 42 500 + 32 250 = ) i avrundat tal 187 000

kronor. Anslaget torde liksom för närvarande böra benämnas Bidrag

till Jordbrukarungdomens förbund.

Till den lokala klubbverksamheten bör i enlighet med vad jag nyss anfört

för sista halvåret 1954 beräknas ett oförändrat bidrag av i runt tal

80 500 kronor. Bidraget synes böra anvisas under ett särskilt anslag, förslagsvis

benämnt Bidrag till lokal klubbverksamhet och ställas

till lantbruksstyrelsens förfogande. Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit

bör medlen fördelas mellan de lokala klubbnämnderna i förhållande till

storleken av den inom jordbruk och binäringar sysselsatta befolkningen i

respektive hushållningssällskapsområden. Emellertid torde en strikt tilllämpning

av denna fördelningsgrund för vissa områden komma att medföra

en högst väsentlig minskning av det nu utgående statsbidraget, varigenom

högst betydande svårigheter kan komma att uppstå. Med hänsyn härtill

bör lantbruksstyrelsen äga att, efter samråd med den centrala rådgivande

nämnden, göra undantag från angivna grund, därest så finnes påkallat.

Ur anslaget bör även få bestridas kostnaderna för sammanträden med den

centrala nämnden.

Slutligen torde för sista halvåret 1954 under ett särskilt anslag böra anvisas

medel till den särskilda skogliga verksamheten med 42 500 kronor.

Anslaget, som bör ställas till skogsstyrelsens förfogande, föreslås skola benämnas

Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets

område.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de föreskrifter och

meddela de övergångsbestämmelser, som blir erforderliga vid bifall till vad

jag i det föregående förordat.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 97. 31

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) godkänna de förslag rörande organisationen av den

statsunderstödda klubbverksamheten på jordbrukets och

skogsbrukets område m. in., vilka angivits i det föregående;

2) å riksstaten för budgetåret 1954/55 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund ett anslag

av 187 000 kronor;

b) till Bidrag till lokal klubbverksamhet ett anslag av

80 500 kronor;

c) till Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets

område ett anslag av 42 500 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Luzell.

547170. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1954:36 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Jordbrukarungdomens förbund för budgetåret 1954/55 m. m. jämte i ämnet väckta motioner s. 1 i texten