Angående godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Stockholm fortsatta verksamhet och finansiering, m. m
1954-01-23 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:99, Angående godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Stockholm fortsatta verksamhet och finansiering, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
1
Nr 99.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal rörande handelshögskolans i Stockholm
fortsatta verksamhet och finansiering, m. m.; given
Stockholms slott den 19 februari 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Förslag framläggs om godkännande av ett mellan representanter för staten,
Stockholms stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm och handelshögskolans
i Stockholm direktion träffat avtal rörande högskolans fortsatta
verksamhet och finansiering. Enligt avtalet, som föreslås skola träda i kraft
den 1 juli 1954, skall kostnaderna för handelshögskoleverksamheten bestridas
av staten, staden och föreningen. Staten skall för budgetåret 1954/55 bidraga
med 300 000 kronor och därefter med 380 000 kronor per budgetår
huvudsakligen som kompensation för nedsättning av elevavgifterna. Staden
skall budgetårsvis lämna ett bidrag av 150 000 kronor. Föreningen skall varje
budgetår tillskjuta återstående för verksamheten erforderliga medel.
Därjämte föreslås, att licentiandstipendier inrättas vid såväl handelshögskolan
i Stockholm som handelshögskolan i Göteborg, för vilket ändamål
begäres ett särskilt anslag å 15 000 kronor. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 99.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
19 februari 1954.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga angående
godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Stockholm fortsatta
verksamhet och finansiering, m. m. samt anför därvid följande.
I. Inledning.
I årets statsverksproposition (X ht p. 75) har Kungl. Maj :t på min hemställan
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm för budgetåret 1954/55 beräkna
ett anslag av 310 000 kronor. Jag torde nu få upptaga denna fråga till fortsatt
behandling.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1953 tillkallade
jag den 4 februari samma år fyra utredningsmän1 med uppdrag att verkställa
utredning rörande handelshögskolans i Stockholm ekonomi och framtida
ställning. I direktiven för utredningen framhölls bl. a., att det borde
undersökas om en avtalsmässig reglering av de inbördes förhållandena mellan
de intressenter, som lämnar högskolan ekonomiskt stöd, kunde vara en
framkomlig väg att ordna finansieringen av högskolans verksamhet.
Utredningen har den 25 januari 1954 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående handelshögskolan i Stockholm (stencilerat). I betänkandet
framläggs ett mellan staten, Stockholms stad, liandelshögskoleföreningen
i Stockholm och handelshögskolans direktion träffat preliminärt avtal
rörande högskolans fortsatta verksamhet och finansiering. Avtalsförslaget
torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, kommerskollegium,
som bifogat yttranden från Stockholms handelskammare och Svenska
ekonomföreningen, samt kanslern för rikets universitet. 1
1 Utredningsmännen var f. d. landshövdingen P. C. Jonsson,'' ordf., rektorn K. A. Jansson
samt byråcheferna C. O. Sommar och G. H. Wiedesheim-Paul.
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
3
II. Handelshögskolans tillkomst och nuvarande
organisation in. in.
Från betänkandet inhämtas bl. a. följande beträffande handelshögskolans
tillkomst och organisation.
Handelshögskolan i Stockholm är en enskild institution, som dock i vissa
hänseenden ställts under Kungl. Maj :ts överinseende. Initiativet till högskolans
tillkomst togs år 1903 genom en privat donation. Vidare bildades år
1906 den s. k. handelshögskoleföreningen, som hade till syfte att skaffa erforderliga
medel för verksamhetens igångsättande och bedrivande. Högskolan
började sin verksamhet år 1909. Enligt av Kungl. Maj :t den 27 maj 1909
fastställda grundstadgar för handelshögskolan har högskolan till ändamål
att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens
höjande inom landet.
Högsta vården och styrelsen av handelshögskolan utövas av en direktion,
bestående av fem ledamöter; ordförande förordnas av Kungl. Maj :t, tre ledamöter
utses av handelshögskoleföreningens styrelse och en ledamot är högskolans
rektor.
De tillgångar som för högskolans räkning förvärvats liksom till högskolans
verksamhet beviljade anslag står under vård av handelshögskoleföreningen,
vars stadgar fastställts av Kungl. Maj :t den 3 december 1909.
Rektor förordnas av direktionen för en tid av fem år. Förordnandet skall
underställas Kungl. Maj :t för stadfästelse.
Befattningar vid handelshögskolan tillsätts av direktionen. Professorsbefattning
äger direktionen tillsätta med fast anställning. Andra befattningar
må ej tillsättas annorlunda än genom förordnande tills vidare eller på viss
tid. Professorsutnänming skall underställas Kungl. Maj :t för stadfästelse.
Den närmaste ledningen av studiearbetet utövar lärarrådet, som består av
rektor, professorer som är i utövning av sin tjänst samt de lärare som är
förordnade att förestå professorsbefattning eller leder självständig och med
examination förenad undervisning.
Examina vid handelshögskolan är ekonomexamen, ekonomie licentiatexamen
samt disputationsprov för vinnande av ekonomie doktorsgrad. År 1946
fastställde Kungl. Maj :t examensstadga för högskolan.
Ekonomexamen, som tidigare ansågs kunna avläggas efter två års studier,
beräknas sedan 1939 kräva en studietid av tre år. Läsåret är indelat i tre
terminer.
Elevantalet har stigit från 115 höstterminen 1909 till 636 höstterminen
1953. Alltsedan läsåret 1930/31 har antalet inträdessökande väsentligt överstigit
antalet disponibla elevplatser. Högskolan har därför måst införa inträdesspärr.
Fram till 1941/42 var antalet nyinskrivna per år omkring 100 men
har därefter ökats och de senaste tio åren uppgått till ca 200.
För vart och ett av de vid högskolan förekommande huvudämnena_nationalekonomi,
företagsekonomi, ekonomisk geografi och rättsvetenskap _
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
har en särskild institution inrättats med vederbörande professor eller professorer
som föreståndare. Av följande uppställning framgår vilka befattningshavare,
som finns på de olika institutionerna.
Nationalekonomiska institutionen.
Tre professorer, fem speciallärare (deltidstjänster), ett skrivbiträde (sekreterare)
med halvtidstjänst, två elevamanuenser.
Företagsekonomiska institutionen.
Två professorer, två tf. professorer — en professur är vakant och en professor
är långtidstjänstledig — tre biträdande lärare, fem speciallärare (deltidstjänster),
ett skrivbiträde (sekreterare) med halvtidstjänst, två elevamanuenser.
Geografiska institutionen.
Två professorer, en speciallärare (deltidstjänst), en institutionssekreterare
med halvtidstjänst, ett kartbiträde, två elevamanuenser.
Rättsvetenskapliga institutionen.
En professor, tre speciallärare (deltidstjänster), en elevamanuens.
Härjämte är en speciallärare i statistik anställd vid högskolan (deltidstjänst).
Vid handelshögskolan men utanför dess personalorganisation finns vidare
sedan den 1 januari 1953 en av Svenska arbetsgivareföreningen bekostad docentur
i tillämpad sociologi.
Vid sidan av ämnesinstitutionerna finns två fristående institutioner, företagsekonomiska
forskningsinstitutet (FFI) och ibero-amerikanska biblioteket
och institutet.
Företagsekonomiska forskningsinstitutet, vilket år 1929 inrättades under
namnet affärsekonomiska forskningsinstitutet, har till syfte att genom insamling,
bearbetning och publicering av ekonomiska data bidraga till utredande
av teoretiska och praktiska problem inom företagsekonomiens olika
områden samt att därigenom verka för ökad ekonomisk upplysning. Styrelsen
för institutet utgöres av professorerna i företagsekonomi. En av dem är
institutets chef. Forskningspersonalen utgöres av ett femtontal assistenter
med fastare anställning — alla med minst ekonomexamen — och omkring
fem tillfälligt anställda. Forskningsarbetet är bl. a. av betydelse för utbildning
av lärare i företagsekonomi. Flertalet av de äldre assistenterna är sålunda
samtidigt speciallärare vid högskolan.
Ibero-amerikanska biblioteket och institutet, som inrättades år 1951 i
samverkan med Stockholms högskola, har till uppgift att främja studiet av
de ibero-amerikanska länderna samt att gagna Sveriges kommersiella, ekonomiska
och allmänkulturella förbindelser med dessa länder. Institutets personal,
som är deltidsanställd, utgöres av en föreståndare, en amanuens och
en sekreterare.
Språkundervisningen, som avser engelska, franska, tyska, spanska och
ryska, omhänderhas av lärare med examinationsuppdrag. Endast läraren i
engelska har tjänsten vid handelshögskolan som heltidssyssla.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
Personalen vid handelshögskolans bibliotek utgöres av en bibliotekarie,
två amanuenser, ett biträde samt en vaktmästare och bokbindare.
Å rektor sexpeditionen finns följande personal anställd, nämligen en sekreterare,
två biträdande sekreterare med halvtidstjänst, två skrivbiträden
och en telefonist.
Förutom vaktmästaren å biblioteket har handelshögskolan två vaktmästare
anställda, den ene som förste expeditionsvakt och den andre som maskinist.
Professor vid handelshögskolan uppbär samma lön som professor i statstjänst.
Löner och arvoden till övriga anställda torde icke i mera betydande
grad avvika från dem som utgår till1 motsvarande statliga befattningshavare.
Professorerna är berättigade till full pension i huvudsaklig överensstämmelse
med de för staten gällande normerna till den del pensionen intjänas
fr. o. m. den 1 juli 1950. Pension intjänad före denna dag utgår efter andra
mindre förmånliga grunder. I övrigt är pensionsfrågan ordnad endast för
vissa befattningshavare. Högskolans direktion har hos Kungl. Maj :t hemställt
om personalens anslutning till statens pensionsanstalt.
I ekonomiskt avseende intar två institutioner en särställning. Sålunda står
ibero-amerikanska biblioteket och institutet helt utanför högskolans stat.
Dess verksamhet finansieras genom avkastningen av ett statsanslag å 600 000
kronor från handels- och sjöfartsfonden. Vidare har företagsekonomiska
forskningsinstitutet sin egen ekonomi och finansieras främst genom inkomster
av uppdrag från utomstående. Högskolan lämnar institutet ett årligt
bidrag av 6 000 kronor. Genom att dess föreståndare avlönas på högskolans
stat är dock det faktiska stödet större.
Kostnaderna för handelshögskoleverksamheten bestrids genom avkastningen
å högskolans fonder, elevavgifter, hyresinkomster, bidrag från staten,
Stockholms stad samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Fondavkastningen
och elevavgifterna har fram till innevarande budgetår varit de två dominerande
inkomstposterna. De har sista åren tillhopa utgjort ca 75 procent
av högskolans samtliga inkomster. Statsbidrag har i form av anslag under
driftbudgeten utgått till handelshögskolan alltsedan dess tillkomst. Det utgjorde
till en början 30 000 kronor men har senare successivt höjts, 1949/50
till 100 000 kronor — från 50 000 kronor 1948/49 — 1952/53 till 170 000
kronor och 1953/54 till 240 000 kronor. De två sista anslagshöjningarna har
emellertid ej inneburit någon reell ökning av högskolans inkomster utan
enbart utgjort kompensation för nedsättning av terminsavgifterna. Sålunda
sänktes dessa läsåret 1952/53 från 225 kronor för nyinskrivna elever och
200 kronor för tidigare inskrivna till 175 kronor för samtliga elever. Vidare
har i anslutning till riksdagens uttalande (statsutsk. 1953: 159) vid behandlingen
av frågan om handelshögskolornas anslag för 1953/54 terminsavgifterna
i högsta årskursen innevarande läsår nedsatts till 20 kronor. — Stockholms
stad har från och med budgetåret 1949/50 bestritt kostnaderna för en
av professurerna i företagsekonomi.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 99.
Under budgetåren 1947/48—1952/53 bär betydande underskott uppstått å
handelshögskolans verksamhet, vilket närmare framgår av följande uppställning
över högskolans inkomster och utgifter nämnda år.
Budgetår Inkomster Utgifter Underskott
1947/48 567 362 663 831 96 469
1948/49 551 253 672 556 121 303
1949/50 666 239 720 768 54 529
1950/51 655 705 772 160 116 455
1951/52 721 631 906 655 185 024
1952/53 795 567 957 504 161 937
Till täckning av vissa års underskott har bidrag lämnats från handels- och
sjöfartsfonden. Större delen av underskotten har dock täckts genom att anlita
högskolans grundfond, som är den enda av dess fonder, vars kapitalmedel
får disponeras. Denna fond beräknas bli förbrukad under innevarande
budgetår.
Handelshögskolans fondmedel uppgick vid utgången av budgetåret 1952/53
till följande belopp, nämligen i allmänna fonder 3 086 731 kronor, i särskilda
fonder 1 201 320 kronor, i byggnadsfonder 1 825 683 kronor, i stipendiefonder
2 142 681 kronor samt i s. k. avsatta fonder 931 129 kronor, varav i
grundfonden 189 401 kronor och i pensionsfonden 741 727 kronor.
Medel till den byggnad — belägen vid Sveavägen 65 i Stockholm — där
handelshögskolan sedan 1926 driver sin verksamhet, har anskaffats genom
handelshögskoleföreningens försorg. III.
III. Handelshögskolans fortsatta verksamhet och finansiering.
Lärarrådets upprustningsprogram.
I fråga om handelshögskolans fortsatta verksamhet redogöres i betänkandet
först för ett av högskolans lärarråd upprättat och till utredningen överlämnat
statförslag jämte motiv. Förslaget avser personalkostnaderna dels för budgetåret
1954/55, dels en mera långsiktig planering knuten till budgetåret
1957/58. Personalstaten slutar i förra fallet å 919 000 kronor och i senare
fallet å 1 074 000 kronor. Några pensionskostnader är ej inräknade i dessa
belopp. I båda staterna har uppförts ett anslag å 89 000 kronor till företagsekonomiska
forskningsinstitutet.
Därjämte har utredningen tillställts en av rektor upprättad omkostnadsstat
för budgetåret 1954/55. Denna slutar å 258 000 kronor.
Lärarrådets förslag för budgetåret 1954/55 innebär bl. a. att följande nya
lärarbefattningar då bör inrättas, nämligen en biträdande lärartjänst i nationalekonomi,
två docenturer i företagsekonomi, varvid en biträdande lärartjänst
i detta ämne skall indragas, en biträdande lärartjänst i ekonomisk
geografi och en docentur i statistik samt en rörlig docentur. I fråga om den
Kungl. Maj:ts proposition nr 99. 7
administrativa personalen föreslås för nästa budgetår bl. a. en tjänst som
kamrer.
I anslutning till sitt förslag har lärarrådet framhållit bl. a. följande. Vid
bedömningen av handelshögskolans personalbehov har lärarrådet utgått
från att antalet elever ej bör ökas. I fråga om undervisningens omfattning
och inriktning ställer den nuvarande efterfrågan på civilekonomer inom
allt fler områden av samhällslivet ökade krav på differentiering av utbildningen.
För att undvika förlängning av utbildningstiden bör undervisningen
effektiviseras, bl. a. genom större antal lärare. Lärarna är nu i förhållande
till antalet elever betydligt färre än vid andra fackhögskolor och universiteten.
På grund av den ökade efterfrågan på ekonomie licentiater
måste högskolan få tillfälle att mera än hittills avdela lärarkrafter för undervisning
på licentiandstadiet. Forskningsverksamheten får ej eftersättas,
då den är eu ovillkorlig förutsättning för en högskolemässig undervisning.
Sedan näringslivets organisationer nu börjat inrätta egna utredningsinstitut,
kommer den företagsekonomiska forskningen ej att såsom hittills i
främsta rummet avse konkreta utredningsuppdrag för näringslivets kortfristiga
behov. Det krävs att handelshögskolan till tjänst åt näringslivets
och det allmännas utredningsorgan utbildar kvalificerade forskare, utarbetar
nya forsknings- och utredningsmetoder och angriper hittills obeaktade
områden samt över huvud inriktar sig mera på grundforskning än målforskning.
Möjligheten för högskolan att finansiera forskningen genom betalda
uppdrag minskas därigenom. Behovet av en allsidig såväl undervisnings-
som forskningsverksamhet bör tillgodoses framförallt genom inrättande
av vissa fasta docenturer, vilket också är angeläget för rekryteringen
av professorer.
Handelshögskolans direktion har i skrivelse till utredningen uttalat sin
principiella anslutning till lärarrådets förslag.
Utredningens principuttalande i anledning av
lärarrådets förslag.
Efter att ha granskat handelshögskolans nuvarande förhållanden gör utredningen
följande uttalande. Handelshögskolan har liksom andra högre
läroanstalter under årens lopp vuxit och utvecklats till fromma för såväl
undervisning som forskning. Utvidgningen av verksamheten har givetvis
ökat driftkostnaderna, dock icke i en takt eller omfattning, som synes
böra föranleda några erinringar. Tvärtom torde med visst fog kunna hävdas,
att handelshögskolan under efterkrigstiden på grund av sitt beträngda
ekonomiska läge ej kunnat genomföra en upprustning i samma utsträckning
som statsuniversiteten och de statliga högskolorna. Någon nedskärning
eller omläggning av verksamheten i besparingssyfte bör därför rimligen
icke ifrågakomma.
Beträffande handelshögskolans fortsatta verksamhet anför utredningen.
Då det gällt att taga ställning till lärarrådets förslag har finansieringsfrå
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
gan kommit att träda i förgrunden. Innan linjer för själva verksamheten
kan uppdragas, måste först klarläggas icke blott vilka inkomster högskolan
i fortsättningen kan räkna med utan även varifrån högskolan kommer att
erhålla det nytillskott av medel, som under alla förhållanden blir erforderligt.
Om finansieringen av handelshögskoleverksamheten i fortsättningen
kommer att ske exempelvis på grundval av en överenskommelse av den
typ, som gäller beträffande Stockholms och Göteborgs högskolor samt handelshögskolan
i Göteborg, måste utredningen för beräkning av det erforderliga
statsbidraget framlägga förslag till personal- och omkostnadsstat
för handelshögskolan. Är däremot handelshögskolans hittillsvarande huvudmän
beredda att anskaffa nya fondmedel av sådan storlek, att det nuvarande
underskottet å verksamheten täcks och även utrymme för en önskvärd
upprustning skapas, under det att statens bidrag i stort sett kan bli
oförändrat, måste utredningens roll i förevarande hänseende bli mera passiv.
Ett avsevärt ökat stöd åt verksamheten från handelshögskoleföreningens
sida måste nämligen antagas förutsätta, att högskolan även i fortsättningen
får frihet att bestämma angående sin organisation och sina utgifter.
Någon mera ingående granskning av personalorganisationen eller omkostnadsstaten
från utredningens sida blir det då knappast fråga om.
Utredningen har därför i första hand sökt nå en överenskommelse med
de parter, som jämte staten nu lämnar handelshögskolan ekonomiskt stöd.
I sådant syfte har utredningen upptagit förhandlingar med representanter
för handelshögskoleföreningen och Stockholms stad om högskolans fortsatta
verksamhet och finansiering. Förhandlingarna har lett till en sådan lösning
av finansieringsfrågan, att utredningen ej funnit skäl framlägga någon
detaljerad plan för handelshögskolans fortsatta verksamhet.
Utredningen har i korthet yttrat sig om lärarrådets förslag till ändring
av personalorganisationen för budgetåret 1954/55. I första hand tillstyrkes
inrättandet av en docentur i företagsekonomi samt en biträdande lärartjänst
såväl i nationalekonomi som i ekonomisk geografi. Vidare betonas den stora
betydelse statistiken som högskoleämne har för modern ekonomisk forskning.
Utredningen understryker önskvärdheten av att högskolan så snart
som möjligt erhåller en docentur i statistik. Därjämte har utredningen funnit
angeläget, att en kamrer anställs vid handelshögskolan. Slutligen anser utredningen
det vara av stor vikt för den vetenskapliga forskningen vid högskolan,
att företagsekonomiska forskningsinstitutet erhåller ökat stöd.
Vad angår antalet elever vid handelshögskolan anser sig utredningen icke
i dagens läge böra förorda en ökning av elevintagningen. Emellertid förutsätter
utredningen, att högskolans ledning har sin uppmärksamhet riktad
på problemet och undersöker möjligheterna att mottaga ett större antal
elever.
Kiingl. Maj:ts proposition nr 99.
9
Förhandlingar och avtal rörande handelshögskolans
fortsatta verksamhet och finansiering.
Utredningen redogör härefter för sina förhandlingar med representanter
för handelshögskoleföreningen och Stockholms stad.
Vid förhandlingarna med handelshögskoleföreningen har utredningen
framhållit, att det vid en väsentligt ökad statlig bidragsgivning till handelshögskolan
torde vara ofrånkomligt att i stort sett införa samma ordning som
vid t. ex. handelshögskolan i Göteborg. Detta skulle bl. a. innebära, att
Kungl. Maj :t skall fastställa högskolans utgiftsstat och att pensionsberättigande
tjänster ej får inrättas utan Kungl. Maj :ts godkännande. Föreningen
har uttryckt farhågor för att en dylik anordning skulle medföra en detaljreglering
av en för verksamheten menlig art. Förhandlingarna med handelshögskoleföreningen
har lett till att föreningen i syfte att bevara handelshögskolans
nuvarande självständiga ställning erbjudit sig ställa nya
fondmedel till förfogande å sammanlagt tio miljoner kronor.
Vid förhandlingarna med föreningen har frågan om högskolepersonalens
anslutning till statens pensionsanstalt aktualiserats. Utredningen haT uttalat,
att någon utfästelse härom icke f. n. kan göras, men anser att frågan bör
närmare övervägas i anslutning till 1951 års pensionsutrednings fortsatta
arbete.
Förhandlingarna har resulterat i att ett avtal träffats mellan staten, Stockholms
stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm och handelshögskolans
direktion. För avtalets giltighet förutsättes Kungl. Maj :ts och riksdagens
samt stadsfullmäktiges i Stockholm godkännande. Avtalet innebär i huvudsak
följande.
Handelshögskolan skall bibehållas vid sin ställning som enskild institution.
I högskolans direktion, som skall bestå av åtta ledamöter, utses ordföranden
och ytterligare en ledamot av Kungl. Maj :t, en ledamot av Stockholms
stadsfullmäktige och fyra ledamöter av handelshögskoleföreningen.
Högskolans rektor är självskriven ledamot. Handelshögskolans ändamål skall
vara oförändrat. Undervisning och forskning skall upprätthållas på en niva
fullt jämförlig med den vid universiteten och de statliga respektive statsunderstödda
högskolorna. Handelshögskolan förbinder sig dels att under
läsåret 1954/55 i terminsavgift ej uttaga mer än 175 kronor för elev tillhörande
första årskursen samt 20 kronor för övriga elever, dels att från
och med läsåret 1955/56 generellt tillämpa en terminsavgift av högst 20
kronor per elev, allt under förutsättning att läsåret är indelat i tre terminer.
Staten, Stockholms stad och handelshögskoleföreningen förbinder sig att
bestrida kostnaderna för handelshögskoleverksamheten. Staten skall bidraga
med 300 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt därefter med 380 000
kronor per budgetår huvudsakligen som kompensation för nedsättning av
elevavgifterna. Vid väsentligt ändrade förhållanden, t. ex. förskjutning i
10 Kungl. Maj. ts proposition nr 99.
penningvärdet, skall förhandlingar upptagas om en reglering av statens bidrag.
I fråga om statens åtagande anför utredningen följande. Statens bidrag
har ansetts böra utgå dels med ett grundbelopp av 100 000 kronor, dels —
med hänsyn till att kostnadsfri högre undervisning utgör ett allmänt undervisningspolitiskt
mål — i form av kompensation för den inkomstminskning
som uppkommer vid nedsättning av terminsavgifterna i enlighet med avtalet.
Kompensationsbeloppet har ansetts böra fixeras till viss årlig summa,
beräknad med utgångspunkt från nuvarande elevantal och en terminsavgift
å 225 kronor per elev. Variationerna i fråga om elevantalet väntas under
de kommande åren icke bli av sådan betydelse, att ett rörligt bidragsbelopp
är motiverat. Enligt handelshögskoleföreningens uppfattning borde kompensationen
egentligen beräknats med utgångspunkt från en högre terminsavgift
än 225 kronor eller lägst 300 kronor, då terminsavgifterna under de
gångna åren ej höjts i proportion till det fallande penningvärdet. Den statliga
kompensationen kommer därför, har föreningen betonat, icke att täcka
den verkliga förlust handelshögskolan åsamkas genom avgiftsnedsättningen.
Reglering av statens bidrag vid förskjutning i penningvärdet har ej ansetts
böra komma i fråga förrän vid en förskjutning överstigande tio procent.
Enligt avtalet skall Stockholms stad budgetårsvis bidraga med 150 000
kronor, inklusive stadens nuvarande bidrag till bekostandet av en professur
i företagsekonomi.
Handelshögskolef öreningen har förbundit sig att varje år tillskjuta återstående
för handelshögskoleverksamheten erforderliga medel.
Utredningen har gjort följande uppställning över de inkomster högskolan
kan påräkna till följd av avtalet och föreningens erbjudande i fråga om nya
fondmedel.
1. Fondavkastning:
a) äldre medel inkl. bidrag från K. och A. Wallenbergs stif
-
telse ................................................ 280 000
b) nya medel........................................... 375 000
2. Elevavgifter ........................................... 45 qqqi
3. Statsbidrag ............................................ 380 0001
4. Bidrag av Stockholms stad................................ 150 000
5- Hyror ................................................. 20 000
Summa kronor 1 250 000
I anslutning härtill berör utredningen i vilken utsträckning lärarrådets
förslag till upprustning av högskolan kan komma att tillgodoses.
Högskolans utgifter har för innevarande budgetår beräknats till totalt
ca 994 000 kronor. 1 den av lärarrådet framlagda utgiftsstaten för budgetåret
1954/55 har de sammanlagda kostnaderna — exklusive pensionskost
-
1 Vid helt genomförd avgiftsnedsättning.
11
Kungl. May.ts proposition nr 99.
nader — upptagits till 1 177 000 kronor. Med hänsyn till den föreslagna
personalorganisationen anses pensionskostnaderna för de närmaste åren
böra beräknas till ca 120 000 kronor för år. Enligt förslaget torde således
den totala utgiftssumman för nästa budgetår kunna uppskattas till 1 297 000
kronor. Den angivna inkomstsumman å 1 250 000 kronor medger sålunda
_vid oförändrat kostnadsläge — att lärarrådets till statförslaget för budgetåret
1954/55 knutna önskemål om förbättringar till större delen kan
uppfyllas. Däremot finns inom denna inkomstram ej utrymme för en utbyggnad
motsvarande lärarrådets mera långsiktiga program. Emellertid har
handelshögskoleföreningen ställt i utsikt att fortsatt upprustning av högskoleverksamheten
skall kunna förverkligas genom att föreningen anskaffar
ytterligare tillskott till fondmedlen utöver nu aktuella tio miljoner kronor.
Enligt utredningens mening torde den sålunda ernådda lösningen av handelshögskolans
finansieringsproblem kunna accepteras av statsmakterna
utan att de krav på handelshögskoleverksamhetens standard och omfattning,
som ur allmän synpunkt bör uppställas, blir åsidosatta. Verksamheten
vid handelshögskolan kommer uppenbarligen att få en ekonomisk bas, som
först och främst säkrar en undervisning och forskning av nuvarande omfattning
men även möjliggör en viss utbyggnad av verksamheten enligt de
av lärarrådet angivna riktlinjerna, mot vilka utredningen i stort sett icke
har något att erinra.
Det preliminärt ingångna avtalet avses träda i kraft den 1 juli 1954 och
gälla 15 år. Om uppsägning icke sker minst två år före avtalstidens utgång,
förlängs avtalet för varje gång med 15 år.
Utlåtanden av handelshögskoleföreningen, direktionen och
lärarrådet i anledning av utredningsarbetet.
Vid betänkandet har fogats skrivelser som handelshögskoleföreningen och
handelshögskolans direktion var för sig avgivit till utredningen efter att ha
tagit del av utkast till dess betänkande.
Handelshögskoleföreningen har framhållit bl. a. följande. Föreningen, som
med gynnsamt resultat gjort en medelsinsamling för att förstärka föreningens
fonder, är väl medveten om att en successiv ökning av handelshögskolans
resurser är erforderlig för att högskolan skall kunna motsvara de krav
som kommer att ställas på skolan. Vid överläggningarna med utredningen
har föreningen därför förklarat, att insamlingen kommer att fortsätta. Nagra
utfästelser därutöver kan naturligen ej ifragakomma. Föreningens uttalande
får därför ej fattas som ett oreserverat godkännande av de från lärarhåll
önskade anslagen. I fråga om statens stöd till handelshögskolan framhåller
föreningen att ett bidrag av ytterligare 100 000 kronor skulle erfordrats för
att helt kompensera högskolan för avgiftsnedsättningen. Föreningen hyser
den förhoppningen, att staten och staden med hänsyn till handelshögskolans
stora samhälleliga betydelse skall vara villiga att medverka till att möta det
stegrade inkomstbehov som växande krav å högskolan måste medföra.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 99.
Av direktionens skrivelse framgår, att handelshögskolans rektor beträffande
sin ståndpunkt hänvisat till ett vid skrivelsen fogat yttrande från lärarrådet.
Direktionen har bl. a. anfört följande. Att direktionen i princip anslutit
sig till lärarrådets förslag till personalstat är endast att betrakta som
ett uttryck för direktionens allmänt positiva inställning till en fortsatt utveckling
av högskolan men ingalunda ett alltigenom oreserverat godkännande
av förslaget. Direktionen är väl medveten om att, oavsett å vem huvudansvaret
för högskolans finansiering vilar, svårigheter måste beräknas uppkomma
att ekonomiskt tillgodose alla i och för sig berättigade önskemål
från högskolan. Direktionen har i fråga om statsbidraget framfört samma
synpunkter som handelshögskoleföreningen.
Från lärarrådets yttrande har inhämtats följande. Högskolan synes nu få
en finansiell ram tillräcklig för att upprätthålla högskolans verksamhet i
dess nuvarande omfattning samt för att vidtaga den upprustning som är påkallad
under de allra närmaste åren, dock endast under förutsättning att
högskolans kostnader för pensionering av personal begränsas genom att högskolan
vinner anslutning till statens pensionsanstalt. Även under dylik förutsättning
är emellertid den beräknade finansiella ramen otillräcklig för
den del av avtalsperioden, som ligger bortom de allra närmaste åren. Högskolans
naturliga utveckling under en så lång period som 15 år måste —
även vid oförändrat penningvärde — innebära en mycket betydande ökning
av kostnaderna för forskning och undervisning. Med hänsyn till svårigheten
att nu bedöma vilka krav som i framtiden kommer att ställas på högskolan
ifrågasätter lärarrådet om icke en kortare avtalsperiod än 15 år är
att föredraga.
IV. Yttranden.
Kanslern för rikets universitet har intet att erinra mot det framlagda förslaget.
Statskontoret tillstyrker, att statsmakterna godkänner det mellan staten,
Stockholms stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm och handelshögskolans
direktion träffade avtalet. Även kommerskollegium, som anser att
avtalet innebär en i stort sett tillfredsställande lösning av handelshögskolans
finansieringsproblem, tillstyrker att avtalet godkänns. Kollegium framhåller
emellertid angelägenheten av att statsmakterna icke ställer sig avvisande
till eu höjning av statsbidraget för att tillgodose de ökade krav på undervisningen
och forskningen vid handelshögskolan som utvecklingen under
avtalsperioden kan föranleda. Klausulen i avtalet om upptagande av förhandlingar
rörande reglering av statens bidrag'' bör sålunda enligt kollegium icke
ges alltför snäv tillämpning. Detta synes kollegium också motiverat därav
att det i statsbidraget ingående beloppet för nedsättning av elevavgifterna
icke torde kunna anses utgöra tull kompensation för avgiftsbegränsningen.
Stockholms handelskammare tillstyrker en lösning av handelshögskolans
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
finansieringsproblem efter de i avtalet angivna riktlinjerna men ifrågasätter,
om icke beräkningsgrunderna för statsbidraget i realiteten medför en sänkning
av det statsbidrag som tidigare utgått. Kompensationsbeloppet för avgiftsnedsättningen
bör enligt handelskammaren beräknas med utgångspunkt
från den högre avgift som skulle fastställts om penningvärdesförsämringen
beaktats. Handelskammaren hemställer därför, att full kompensation lämnas
för avgiftsnedsättningen och att därutöver utgår ett bidrag av 100 000
kronor. Svenska ekonomföreningen ifrågasätter om det icke varit fördelaktigt
med en kortare avtalstid, då det under en så lång tid som 15 år måste
komma att ställas stora krav på en vidareutveckling av handelshögskolan.
Föreningen uttrycker emellertid den förhoppningen att det inför väsentligt
ökade krav på högskolan skall vara möjligt att öka statens bidrag.
Departementschefen.
De båda handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg är enskilda institutioner,
vilkas verksamhet hittills till större delen finansierats genom donationsmedel
och elevavgifter. Under senare år har dessa högskolor haft att arbeta
med växande ekonomiska svårigheter. I anledning härav har frågan om
handelshögskolornas ekonomi och framtida ställning tagits upp till behandling
av en inom handelsdepartementet tillkallad utredning. På grundval av
utredningens förslag har frågan om handelshögskolan i Göteborg behandlats
i propositionen nr 90 till 1953 års riksdag. Jag framhöll vid anmälan härav,
att det finge anses vara ett klart ådagalagt samhällsintresse att handelshögskolorna
har resurser för att nöjaktigt fylla sina uppgifter. Riksdagen beslöt
i anledning av de i propositionen framlagda förslagen bemyndiga Kungl.
Maj :t att godkänna ett avtal mellan staten, Göteborgs stad och handelshögskolan,
vilket innebar att staten och staden utfäste sig att svara för högskolans
finansiering under tiden 1953—1968.
Utredningen har nu slutfört sitt uppdrag även beträffande handelshögskolan
i Stockholm och framlagt ett förslag till avtal mellan staten, Stockholms
stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm och handelshögskolan
i Stockholm rörande högskolans fortsatta verksamhet och finansiering.
Avtalet innebär i huvudsak följande. Handelshögskolan skall bibehållas
vid sin ställning som enskild institution. Högskolans direktion skall bestå av
åtta ledamöter, av vilka Kungl. Maj :t utser ordförande och ytterligare en
ledamot, Stockholms stad en ledamot samt handelshögskoleföreningen fyra
ledamöter; högskolans rektor är självskriven ledamot. Det förutsättes i avtalet
att forskning och undervisning vid högskolan skall upprätthållas på en
nivå som är fullt jämförlig med den vid statsuniversiteten och övriga högskolor.
Den innevarande läsår genomförda nedsättningen av terminsavgift
för elev i tredje årskursen från 175 till 20 kronor skall nästa läsår utsträckas
att avse även andra årskursen. Från och med läsåret 1955/56 skall den
lägre avgiften tillämpas generellt.
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 99.
Kostnaderna för handelshögskoleverksamheten skall bestridas av staten,
staden och handelshögskoleföreningen. Staten förbinder sig att för budgetåret
1954/55 bidraga med 300 000 kronor samt därefter med 380 000 kronor
per budgetår, varav 200 000 respektive 280 000 kronor anses utgöra kompensation
för nedsättning av elevavgifterna. Vid väsentligt ändrade förhållanden,
t. ex. en förskjutning i penningvärdet, skall förhandlingar upptagas om
en reglering av statens bidrag. Stockholms stad skall årligen bidraga med
150 000 kronor. Handelshögskoleföreningen har utfäst sig att varje budgetår
tillskjuta återstående för verksamheten erforderliga medel. Föreningen har
i enlighet med ett erbjudande vid förhandlingarna med utredningen ställt till
förfogande nya fondmedel till ett belopp av tio miljoner kronor. Föreningen
beräknas härigenom kunna öka sitt årliga bidrag till högskolan med ca
375 000 kronor.
Genom de sålunda gjorda utfästelserna samt inflytande elevavgifter och
hyror kan högskolan i fortsättningen påräkna inkomster å tillhopa i runt
tal 1 250 000 kronor. Högskolans utgifter har för innevarande budgetår beräknats
till totalt 994 000 kronor. Enligt högskolans förslag till utgiftsstat
för budgetåret 1954/55, vilken innefattar ökade utgifter i samband med en
planerad upprustning beträffande lärarkrafter, företagsekonomisk forskning
m. in., kan de sammanlagda kostnaderna — inberäknat ca 120 000 kronor
för pensionskostnader — uppskattas till ca 1 297 000 kronor. Den beräknade
inkomstsumman, 1 250 000 kronor, medger sålunda att lärarrådets till statförslaget
för nästa budgetår knutna önskemål om förbättringar till större
delen kan realiseras.
Avtalet avses träda i kraft den 1 juli 1954 och skall gälla till och med
den 30 juni 1969.
Utredningens förslag har i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan
erinran vid remissbehandlingen.
Avtalet innebär i princip att handelshögskoleföreningen påtagit sig ansvaret
för huvudparten av det medelstillskott, som erfordras för högskolans
fortsatta verksamhet. Föreningen har för att möjliggöra ökade bidrag till
högskolan på ett erkännansvärt sätt verkat för en betydande ökning av de
till högskoleverksamheten anslagna donationsmedlen. Även Stockholms stad
har utfäst sig att höja sitt bidrag till högskolan. Stadsfullmäktige har numera
genom beslut den 15 februari 1954 för stadens del godkänt avtalet.
För statens del innebär avtalet, att staten jämte ett grundbidrag av 100 000
kronor lämnar den kompensation som erfordras i samband med en ur allmänna
synpunkter önskvärd nedsättning av terminsavgifterna. Föreningen,
som i och för sig godkänt det genom avtalet utfästa kompensationsbeloppet,
har framhållit att detta belopp egentligen bort beräknas med utgångspunkt
från högre terminsavgifter än som skett. I anledning härav vill jag endast
påpeka, att staten i så fall skulle ha lämnat kompensation för terminsavgifter
som i realiteten aldrig tillämpats, vilket icke synes mig principiellt
riktigt. Handelshögskolans lärarråd har framhållit, att den beräknade finansiella
ramen synes otillräcklig för den del av avtalsperioden, som ligger
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
15
bortom de allra närmaste åren. Kommerskollegium har ansett angeläget, att
statsmakterna icke ställer sig avvisande till en höjning av statsbidraget för
att tillgodose de ökade krav på undervisning och forskning vid handelshögskolan,
som utvecklingen under avtalsperioden kan föranleda. Jag vill i
anledning av dessa uttalanden framhålla, att denna fråga berörts vid utredningens
förhandlingar med handelshögskoleföreningen, som därvid —
utan att kunna lämna någon bindande utfästelse — ställt i utsikt att ytterligare
donationsmedel kan komma att tillföras högskolan.
Avtalsförslaget synes mig sålunda innebära en fullt godtagbar lösning av
frågan om handelshögskolans framtida ekonomi. Samtidigt har garantier
skapats för att undervisning och forskning vid högskolan även i fortsättningen
hålls på en nivå, som är helt jämförbar med den vid statsuniversiteten
och övriga högskolor. Slutligen har en väsentlig nedsättning av terminsavgifterna
för de studerande möjliggjorts. Med stöd av vad jag nu anfört
tillstyrker jag att avtalet godkännes för statens del; riksdagens bemyndigande
härtill torde böra inhämtas. Därest framdeles behov skulle uppstå av
smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna, utgår jag från att det skall ankomma
på Kungl. Maj :t att för statens del besluta om erforderliga ändringar.
I enlighet med vad som förutsatts i avtalet bör för budgetåret 1954/55 under
tionde huvudtiteln till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm anvisas
ett anslag av 300 000 kronor.
I detta sammanhang vill jag vidare anmäla en fråga som gäller såväl
handelshögskolan i Stockholm som handelshögskolan i Göteborg. Vid båda
högskolorna finns numera möjlighet att avlägga ekonomie licentiatexamen
samt att för vinnande av ekonomie doktorsgrad fullgöra disputationsprov.
Vid statsuniversiteten och de övriga högskolor, där licentiatexamen och disputationsprov
kan avläggas, utgår från vissa av riksdagen anvisade anslag
särskilda stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier. Vid de
flesta läroanstalterna är stipendierna av två slag, licentiand- och doktorandstipendier,
båda till av Kungl. Maj :t bestämt antal. Allmänna bestämmelser
rörande stipendierna har meddelats av Kungl. Maj :t. De utgår med 3 000
respektive 6 000 kronor för stipendieår och utdelas för ett år i sänder. Samma
studerande äger uppbära licentiandstipendium under högst två år och
doktorandstipendium under högst tre år utom i fråga om vissa ämnen.
Stipendierna utdelas av vederbörande fakultet, sektion, lärarkollegium eller
lärarråd, som äger göra utbyte mellan de båda slagen av stipendier.
Det synes ej finnas anledning utesluta de studerande vid handelshögskolorna
från berörda förmåner. Samma skäl som talat för att införa stipendier
för högre studier vid andra läroanstalter torde också kunna åberopas
beträffande handelshögskolorna. Utvecklingen inom olika områden av samhällslivet
har medfört en ökad efterfrågan på personer med högre ekonomisk
examen, särskilt ekonomie licentiatexamen. Jag föreslår därför, att till
en början licentiandstipendier inrättas även vid handelshögskolorna. Framdeles
får övervägas i vad mån behov föreligger också av doktorandstipendier.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela stipendiebestämmelser,
vilka i huvudsak bör utformas i anslutning till gällande bestämmelser om
motsvarande stipendier vid universiteten och övriga högskolor. Med ledning
av vad jag under hand inhämtat i fråga om antalet ekonomie licentiander
vid handelshögskolorna synes medel böra beräknas för fem licentiandstipendier
om 3 000 kronor eller tillhopa 15 000 kronor. Rörande fördelningen av
stipendierna mellan de båda handelshögskolorna torde Kungl. Maj :t böra
meddela föreskrifter. Medel bör anvisas under tionde huvudtiteln i form av
ett reservationsanslag, benämnt Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna:
Stipendier för främjande av högre ekonomiska studier.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan representanter
för staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen
i Stockholm och handelshögskolans i Stockholm
direktion träffade avtalet rörande handelshögskolans fortsatta
verksamhet och finansiering;
b) till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 300 000 kronor;
c) till Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna:
Stipendier för främjande av högre ekonomiska studier för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Ljungar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
17
Bilaga.
Avtal, upprättat mellan representanter för staten, Stockholms stad
och handelshögskolan i Stockholm.
I syfte att trygga handelshögskolans i Stockholm fortsatta bestånd och
utveckling har denna dag mellan staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen
i Stockholm och handelshögskolans direktion — under förutsättning
av Kungl. Maj :ts och riksdagens samt stadsfullmäktiges i Stockholm
godkännande — träffats följande avtal:
I. Handelshögskolan skall bibehållas vid sin ställning som enskild institution.
Dess ändamål skall oförändrat vara det, som angives i § 1 av handelshögskolans
av Kungl. Maj :t den 27 maj 1909 fastställda grundstadgar. Undervisning
och forskning skola upprätthållas på en nivå fullt jämförlig med
den vid statsuniversiteten och de statliga respektive statsunderstödda högskolorna.
II. Handelshögskolan skall stå under ledning av en direktion, som skall
bestå av åtta ledamöter, av vilka
ordföranden och en ledamot förordnas av Kungl. Maj:t,
en ledamot utses av stadsfullmäktige,
fyra ledamöter utses av handelshögskoleföreningen samt
en ledamot är handelshögskolans rektor.
Handelshögskolans förvaltning och räkenskaper skola årligen granskas
av tre revisorer, utsedda en av Kungl. Maj :t, en av stadsfullmäktige och en
av handelshögskoleföreningen. För revisorerna skola på enahanda sätt utses
suppleanter.
III. För att nedbringa studiekostnaderna för eleverna förbinder sig handelshögskolan
dels att under läsåret 1954/55 i terminsavgift ej uttaga mer än
175 kronor för elev tillhörande första årskursen samt 20 kronor för övriga
elever, dels att från och med läsåret 1955/56 generellt tillämpa en terminsavgift
av högst 20 kronor per elev, allt under förutsättning av att läsåret är
uppdelat i tre terminer.
IV. För bestridande av kostnaderna för handelshögskoleverksamheten förbinda
sig:
a) staten att bidraga med 300 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt
därefter med 380 000 kronor per budgetår huvudsakligen såsom kompensation
för nedsättning av elevavgifterna. Därest väsentligt ändrade förhållanden,
t. ex. förskjutning i penningvärdet, inträda, skola förhandlingar upptagas
om en reglering av statens bidrag;
b) staden att budgetårsvis bidraga med 150 000 kronor. Stadens bidrag
lämnas under förutsättning att den professur i företagsekonomi vid handelshögskolan,
som staden hittills bekostat, bibehålies. Under avtalstiden befrias
staden från den särskilda kostnad, som staden enligt utfästelse eljest skulle
fått vidkännas för professuren;
c) handelshögskoleföreningen att varje budgetår tillskjuta återstående
för verksamheten erforderliga medel.
V. Utgiftsstat för handelshögskolan skall årligen fastställas av direktionen
och avse tiden den 1 juli—30 juni. För fastställelse av staten respektive
2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 99.
18
Kungl. Maj ds proposition nr 99.
för ändring av redan fastställd stat fordras, att minst sex av direktionens
ledamöter äro om beslutet ense, därest beslutet innebär, att den totala utgiftssumman
för budgetåret kommer att överstiga utgiftsstaten för närmast
föregående år. Enahanda regel om kvalificerad majoritet gäller utan inskränkning
för beslut om inrättande av pensionsberättigande eller annan
stadigvarande tjänst vid högskolan.
VI. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1954 och gäller till och med den
30 juni 1969. Därest avtalet icke av någon part uppsäges minst två år före
avtalstidens utgång, för länges avtalets giltighetstid för varje gång med femton
år.
Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar, av vilka parterna
tagit var sitt.
Stockholm den 23 januari 1954.
För staten:
Conrad Jonsson
Allan Jansson
Cad Olov Sommar
Gösta Wiedesheim-Paul
För staden:
John Bergvall
För handelshögskoleföreningen
i Stockholm:
J. Wallenberg
Ragnar Tomson
För handelshögskolans
direktion:
Birger Ekeberg
547176. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1954:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 under tionde huvu s. 45 i texten