Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Stockholm fortsatta verksamhet och finansiering, m. m

1954-01-23 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:99, Angående godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Stockholm fortsatta verksamhet och finansiering, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

1

Nr 99.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal rörande handelshögskolans i Stockholm

fortsatta verksamhet och finansiering, m. m.; given

Stockholms slott den 19 februari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Förslag framläggs om godkännande av ett mellan representanter för staten,

Stockholms stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm och handelshögskolans

i Stockholm direktion träffat avtal rörande högskolans fortsatta

verksamhet och finansiering. Enligt avtalet, som föreslås skola träda i kraft

den 1 juli 1954, skall kostnaderna för handelshögskoleverksamheten bestridas

av staten, staden och föreningen. Staten skall för budgetåret 1954/55 bidraga

med 300 000 kronor och därefter med 380 000 kronor per budgetår

huvudsakligen som kompensation för nedsättning av elevavgifterna. Staden

skall budgetårsvis lämna ett bidrag av 150 000 kronor. Föreningen skall varje

budgetår tillskjuta återstående för verksamheten erforderliga medel.

Därjämte föreslås, att licentiandstipendier inrättas vid såväl handelshögskolan

i Stockholm som handelshögskolan i Göteborg, för vilket ändamål

begäres ett särskilt anslag å 15 000 kronor. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 99.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga angående

godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Stockholm fortsatta

verksamhet och finansiering, m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning.

I årets statsverksproposition (X ht p. 75) har Kungl. Maj :t på min hemställan

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm för budgetåret 1954/55 beräkna

ett anslag av 310 000 kronor. Jag torde nu få upptaga denna fråga till fortsatt

behandling.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1953 tillkallade

jag den 4 februari samma år fyra utredningsmän1 med uppdrag att verkställa

utredning rörande handelshögskolans i Stockholm ekonomi och framtida

ställning. I direktiven för utredningen framhölls bl. a., att det borde

undersökas om en avtalsmässig reglering av de inbördes förhållandena mellan

de intressenter, som lämnar högskolan ekonomiskt stöd, kunde vara en

framkomlig väg att ordna finansieringen av högskolans verksamhet.

Utredningen har den 25 januari 1954 avgivit betänkande med utredning

och förslag angående handelshögskolan i Stockholm (stencilerat). I betänkandet

framläggs ett mellan staten, Stockholms stad, liandelshögskoleföreningen

i Stockholm och handelshögskolans direktion träffat preliminärt avtal

rörande högskolans fortsatta verksamhet och finansiering. Avtalsförslaget

torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, kommerskollegium,

som bifogat yttranden från Stockholms handelskammare och Svenska

ekonomföreningen, samt kanslern för rikets universitet. 1

1 Utredningsmännen var f. d. landshövdingen P. C. Jonsson,'' ordf., rektorn K. A. Jansson

samt byråcheferna C. O. Sommar och G. H. Wiedesheim-Paul.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

3

II. Handelshögskolans tillkomst och nuvarande

organisation in. in.

Från betänkandet inhämtas bl. a. följande beträffande handelshögskolans

tillkomst och organisation.

Handelshögskolan i Stockholm är en enskild institution, som dock i vissa

hänseenden ställts under Kungl. Maj :ts överinseende. Initiativet till högskolans

tillkomst togs år 1903 genom en privat donation. Vidare bildades år

1906 den s. k. handelshögskoleföreningen, som hade till syfte att skaffa erforderliga

medel för verksamhetens igångsättande och bedrivande. Högskolan

började sin verksamhet år 1909. Enligt av Kungl. Maj :t den 27 maj 1909

fastställda grundstadgar för handelshögskolan har högskolan till ändamål

att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens

höjande inom landet.

Högsta vården och styrelsen av handelshögskolan utövas av en direktion,

bestående av fem ledamöter; ordförande förordnas av Kungl. Maj :t, tre ledamöter

utses av handelshögskoleföreningens styrelse och en ledamot är högskolans

rektor.

De tillgångar som för högskolans räkning förvärvats liksom till högskolans

verksamhet beviljade anslag står under vård av handelshögskoleföreningen,

vars stadgar fastställts av Kungl. Maj :t den 3 december 1909.

Rektor förordnas av direktionen för en tid av fem år. Förordnandet skall

underställas Kungl. Maj :t för stadfästelse.

Befattningar vid handelshögskolan tillsätts av direktionen. Professorsbefattning

äger direktionen tillsätta med fast anställning. Andra befattningar

må ej tillsättas annorlunda än genom förordnande tills vidare eller på viss

tid. Professorsutnänming skall underställas Kungl. Maj :t för stadfästelse.

Den närmaste ledningen av studiearbetet utövar lärarrådet, som består av

rektor, professorer som är i utövning av sin tjänst samt de lärare som är

förordnade att förestå professorsbefattning eller leder självständig och med

examination förenad undervisning.

Examina vid handelshögskolan är ekonomexamen, ekonomie licentiatexamen

samt disputationsprov för vinnande av ekonomie doktorsgrad. År 1946

fastställde Kungl. Maj :t examensstadga för högskolan.

Ekonomexamen, som tidigare ansågs kunna avläggas efter två års studier,

beräknas sedan 1939 kräva en studietid av tre år. Läsåret är indelat i tre

terminer.

Elevantalet har stigit från 115 höstterminen 1909 till 636 höstterminen

1953. Alltsedan läsåret 1930/31 har antalet inträdessökande väsentligt överstigit

antalet disponibla elevplatser. Högskolan har därför måst införa inträdesspärr.

Fram till 1941/42 var antalet nyinskrivna per år omkring 100 men

har därefter ökats och de senaste tio åren uppgått till ca 200.

För vart och ett av de vid högskolan förekommande huvudämnena_nationalekonomi,

företagsekonomi, ekonomisk geografi och rättsvetenskap _

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

har en särskild institution inrättats med vederbörande professor eller professorer

som föreståndare. Av följande uppställning framgår vilka befattningshavare,

som finns på de olika institutionerna.

Nationalekonomiska institutionen.

Tre professorer, fem speciallärare (deltidstjänster), ett skrivbiträde (sekreterare)

med halvtidstjänst, två elevamanuenser.

Företagsekonomiska institutionen.

Två professorer, två tf. professorer — en professur är vakant och en professor

är långtidstjänstledig — tre biträdande lärare, fem speciallärare (deltidstjänster),

ett skrivbiträde (sekreterare) med halvtidstjänst, två elevamanuenser.

Geografiska institutionen.

Två professorer, en speciallärare (deltidstjänst), en institutionssekreterare

med halvtidstjänst, ett kartbiträde, två elevamanuenser.

Rättsvetenskapliga institutionen.

En professor, tre speciallärare (deltidstjänster), en elevamanuens.

Härjämte är en speciallärare i statistik anställd vid högskolan (deltidstjänst).

Vid handelshögskolan men utanför dess personalorganisation finns vidare

sedan den 1 januari 1953 en av Svenska arbetsgivareföreningen bekostad docentur

i tillämpad sociologi.

Vid sidan av ämnesinstitutionerna finns två fristående institutioner, företagsekonomiska

forskningsinstitutet (FFI) och ibero-amerikanska biblioteket

och institutet.

Företagsekonomiska forskningsinstitutet, vilket år 1929 inrättades under

namnet affärsekonomiska forskningsinstitutet, har till syfte att genom insamling,

bearbetning och publicering av ekonomiska data bidraga till utredande

av teoretiska och praktiska problem inom företagsekonomiens olika

områden samt att därigenom verka för ökad ekonomisk upplysning. Styrelsen

för institutet utgöres av professorerna i företagsekonomi. En av dem är

institutets chef. Forskningspersonalen utgöres av ett femtontal assistenter

med fastare anställning — alla med minst ekonomexamen — och omkring

fem tillfälligt anställda. Forskningsarbetet är bl. a. av betydelse för utbildning

av lärare i företagsekonomi. Flertalet av de äldre assistenterna är sålunda

samtidigt speciallärare vid högskolan.

Ibero-amerikanska biblioteket och institutet, som inrättades år 1951 i

samverkan med Stockholms högskola, har till uppgift att främja studiet av

de ibero-amerikanska länderna samt att gagna Sveriges kommersiella, ekonomiska

och allmänkulturella förbindelser med dessa länder. Institutets personal,

som är deltidsanställd, utgöres av en föreståndare, en amanuens och

en sekreterare.

Språkundervisningen, som avser engelska, franska, tyska, spanska och

ryska, omhänderhas av lärare med examinationsuppdrag. Endast läraren i

engelska har tjänsten vid handelshögskolan som heltidssyssla.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

Personalen vid handelshögskolans bibliotek utgöres av en bibliotekarie,

två amanuenser, ett biträde samt en vaktmästare och bokbindare.

Å rektor sexpeditionen finns följande personal anställd, nämligen en sekreterare,

två biträdande sekreterare med halvtidstjänst, två skrivbiträden

och en telefonist.

Förutom vaktmästaren å biblioteket har handelshögskolan två vaktmästare

anställda, den ene som förste expeditionsvakt och den andre som maskinist.

Professor vid handelshögskolan uppbär samma lön som professor i statstjänst.

Löner och arvoden till övriga anställda torde icke i mera betydande

grad avvika från dem som utgår till1 motsvarande statliga befattningshavare.

Professorerna är berättigade till full pension i huvudsaklig överensstämmelse

med de för staten gällande normerna till den del pensionen intjänas

fr. o. m. den 1 juli 1950. Pension intjänad före denna dag utgår efter andra

mindre förmånliga grunder. I övrigt är pensionsfrågan ordnad endast för

vissa befattningshavare. Högskolans direktion har hos Kungl. Maj :t hemställt

om personalens anslutning till statens pensionsanstalt.

I ekonomiskt avseende intar två institutioner en särställning. Sålunda står

ibero-amerikanska biblioteket och institutet helt utanför högskolans stat.

Dess verksamhet finansieras genom avkastningen av ett statsanslag å 600 000

kronor från handels- och sjöfartsfonden. Vidare har företagsekonomiska

forskningsinstitutet sin egen ekonomi och finansieras främst genom inkomster

av uppdrag från utomstående. Högskolan lämnar institutet ett årligt

bidrag av 6 000 kronor. Genom att dess föreståndare avlönas på högskolans

stat är dock det faktiska stödet större.

Kostnaderna för handelshögskoleverksamheten bestrids genom avkastningen

å högskolans fonder, elevavgifter, hyresinkomster, bidrag från staten,

Stockholms stad samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Fondavkastningen

och elevavgifterna har fram till innevarande budgetår varit de två dominerande

inkomstposterna. De har sista åren tillhopa utgjort ca 75 procent

av högskolans samtliga inkomster. Statsbidrag har i form av anslag under

driftbudgeten utgått till handelshögskolan alltsedan dess tillkomst. Det utgjorde

till en början 30 000 kronor men har senare successivt höjts, 1949/50

till 100 000 kronor — från 50 000 kronor 1948/49 — 1952/53 till 170 000

kronor och 1953/54 till 240 000 kronor. De två sista anslagshöjningarna har

emellertid ej inneburit någon reell ökning av högskolans inkomster utan

enbart utgjort kompensation för nedsättning av terminsavgifterna. Sålunda

sänktes dessa läsåret 1952/53 från 225 kronor för nyinskrivna elever och

200 kronor för tidigare inskrivna till 175 kronor för samtliga elever. Vidare

har i anslutning till riksdagens uttalande (statsutsk. 1953: 159) vid behandlingen

av frågan om handelshögskolornas anslag för 1953/54 terminsavgifterna

i högsta årskursen innevarande läsår nedsatts till 20 kronor. — Stockholms

stad har från och med budgetåret 1949/50 bestritt kostnaderna för en

av professurerna i företagsekonomi.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 99.

Under budgetåren 1947/48—1952/53 bär betydande underskott uppstått å

handelshögskolans verksamhet, vilket närmare framgår av följande uppställning

över högskolans inkomster och utgifter nämnda år.

Budgetår Inkomster Utgifter Underskott

1947/48 567 362 663 831 96 469

1948/49 551 253 672 556 121 303

1949/50 666 239 720 768 54 529

1950/51 655 705 772 160 116 455

1951/52 721 631 906 655 185 024

1952/53 795 567 957 504 161 937

Till täckning av vissa års underskott har bidrag lämnats från handels- och

sjöfartsfonden. Större delen av underskotten har dock täckts genom att anlita

högskolans grundfond, som är den enda av dess fonder, vars kapitalmedel

får disponeras. Denna fond beräknas bli förbrukad under innevarande

budgetår.

Handelshögskolans fondmedel uppgick vid utgången av budgetåret 1952/53

till följande belopp, nämligen i allmänna fonder 3 086 731 kronor, i särskilda

fonder 1 201 320 kronor, i byggnadsfonder 1 825 683 kronor, i stipendiefonder

2 142 681 kronor samt i s. k. avsatta fonder 931 129 kronor, varav i

grundfonden 189 401 kronor och i pensionsfonden 741 727 kronor.

Medel till den byggnad — belägen vid Sveavägen 65 i Stockholm — där

handelshögskolan sedan 1926 driver sin verksamhet, har anskaffats genom

handelshögskoleföreningens försorg. III.

III. Handelshögskolans fortsatta verksamhet och finansiering.

Lärarrådets upprustningsprogram.

I fråga om handelshögskolans fortsatta verksamhet redogöres i betänkandet

först för ett av högskolans lärarråd upprättat och till utredningen överlämnat

statförslag jämte motiv. Förslaget avser personalkostnaderna dels för budgetåret

1954/55, dels en mera långsiktig planering knuten till budgetåret

1957/58. Personalstaten slutar i förra fallet å 919 000 kronor och i senare

fallet å 1 074 000 kronor. Några pensionskostnader är ej inräknade i dessa

belopp. I båda staterna har uppförts ett anslag å 89 000 kronor till företagsekonomiska

forskningsinstitutet.

Därjämte har utredningen tillställts en av rektor upprättad omkostnadsstat

för budgetåret 1954/55. Denna slutar å 258 000 kronor.

Lärarrådets förslag för budgetåret 1954/55 innebär bl. a. att följande nya

lärarbefattningar då bör inrättas, nämligen en biträdande lärartjänst i nationalekonomi,

två docenturer i företagsekonomi, varvid en biträdande lärartjänst

i detta ämne skall indragas, en biträdande lärartjänst i ekonomisk

geografi och en docentur i statistik samt en rörlig docentur. I fråga om den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99. 7

administrativa personalen föreslås för nästa budgetår bl. a. en tjänst som

kamrer.

I anslutning till sitt förslag har lärarrådet framhållit bl. a. följande. Vid

bedömningen av handelshögskolans personalbehov har lärarrådet utgått

från att antalet elever ej bör ökas. I fråga om undervisningens omfattning

och inriktning ställer den nuvarande efterfrågan på civilekonomer inom

allt fler områden av samhällslivet ökade krav på differentiering av utbildningen.

För att undvika förlängning av utbildningstiden bör undervisningen

effektiviseras, bl. a. genom större antal lärare. Lärarna är nu i förhållande

till antalet elever betydligt färre än vid andra fackhögskolor och universiteten.

På grund av den ökade efterfrågan på ekonomie licentiater

måste högskolan få tillfälle att mera än hittills avdela lärarkrafter för undervisning

på licentiandstadiet. Forskningsverksamheten får ej eftersättas,

då den är eu ovillkorlig förutsättning för en högskolemässig undervisning.

Sedan näringslivets organisationer nu börjat inrätta egna utredningsinstitut,

kommer den företagsekonomiska forskningen ej att såsom hittills i

främsta rummet avse konkreta utredningsuppdrag för näringslivets kortfristiga

behov. Det krävs att handelshögskolan till tjänst åt näringslivets

och det allmännas utredningsorgan utbildar kvalificerade forskare, utarbetar

nya forsknings- och utredningsmetoder och angriper hittills obeaktade

områden samt över huvud inriktar sig mera på grundforskning än målforskning.

Möjligheten för högskolan att finansiera forskningen genom betalda

uppdrag minskas därigenom. Behovet av en allsidig såväl undervisnings-

som forskningsverksamhet bör tillgodoses framförallt genom inrättande

av vissa fasta docenturer, vilket också är angeläget för rekryteringen

av professorer.

Handelshögskolans direktion har i skrivelse till utredningen uttalat sin

principiella anslutning till lärarrådets förslag.

Utredningens principuttalande i anledning av

lärarrådets förslag.

Efter att ha granskat handelshögskolans nuvarande förhållanden gör utredningen

följande uttalande. Handelshögskolan har liksom andra högre

läroanstalter under årens lopp vuxit och utvecklats till fromma för såväl

undervisning som forskning. Utvidgningen av verksamheten har givetvis

ökat driftkostnaderna, dock icke i en takt eller omfattning, som synes

böra föranleda några erinringar. Tvärtom torde med visst fog kunna hävdas,

att handelshögskolan under efterkrigstiden på grund av sitt beträngda

ekonomiska läge ej kunnat genomföra en upprustning i samma utsträckning

som statsuniversiteten och de statliga högskolorna. Någon nedskärning

eller omläggning av verksamheten i besparingssyfte bör därför rimligen

icke ifrågakomma.

Beträffande handelshögskolans fortsatta verksamhet anför utredningen.

Då det gällt att taga ställning till lärarrådets förslag har finansieringsfrå
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

gan kommit att träda i förgrunden. Innan linjer för själva verksamheten

kan uppdragas, måste först klarläggas icke blott vilka inkomster högskolan

i fortsättningen kan räkna med utan även varifrån högskolan kommer att

erhålla det nytillskott av medel, som under alla förhållanden blir erforderligt.

Om finansieringen av handelshögskoleverksamheten i fortsättningen

kommer att ske exempelvis på grundval av en överenskommelse av den

typ, som gäller beträffande Stockholms och Göteborgs högskolor samt handelshögskolan

i Göteborg, måste utredningen för beräkning av det erforderliga

statsbidraget framlägga förslag till personal- och omkostnadsstat

för handelshögskolan. Är däremot handelshögskolans hittillsvarande huvudmän

beredda att anskaffa nya fondmedel av sådan storlek, att det nuvarande

underskottet å verksamheten täcks och även utrymme för en önskvärd

upprustning skapas, under det att statens bidrag i stort sett kan bli

oförändrat, måste utredningens roll i förevarande hänseende bli mera passiv.

Ett avsevärt ökat stöd åt verksamheten från handelshögskoleföreningens

sida måste nämligen antagas förutsätta, att högskolan även i fortsättningen

får frihet att bestämma angående sin organisation och sina utgifter.

Någon mera ingående granskning av personalorganisationen eller omkostnadsstaten

från utredningens sida blir det då knappast fråga om.

Utredningen har därför i första hand sökt nå en överenskommelse med

de parter, som jämte staten nu lämnar handelshögskolan ekonomiskt stöd.

I sådant syfte har utredningen upptagit förhandlingar med representanter

för handelshögskoleföreningen och Stockholms stad om högskolans fortsatta

verksamhet och finansiering. Förhandlingarna har lett till en sådan lösning

av finansieringsfrågan, att utredningen ej funnit skäl framlägga någon

detaljerad plan för handelshögskolans fortsatta verksamhet.

Utredningen har i korthet yttrat sig om lärarrådets förslag till ändring

av personalorganisationen för budgetåret 1954/55. I första hand tillstyrkes

inrättandet av en docentur i företagsekonomi samt en biträdande lärartjänst

såväl i nationalekonomi som i ekonomisk geografi. Vidare betonas den stora

betydelse statistiken som högskoleämne har för modern ekonomisk forskning.

Utredningen understryker önskvärdheten av att högskolan så snart

som möjligt erhåller en docentur i statistik. Därjämte har utredningen funnit

angeläget, att en kamrer anställs vid handelshögskolan. Slutligen anser utredningen

det vara av stor vikt för den vetenskapliga forskningen vid högskolan,

att företagsekonomiska forskningsinstitutet erhåller ökat stöd.

Vad angår antalet elever vid handelshögskolan anser sig utredningen icke

i dagens läge böra förorda en ökning av elevintagningen. Emellertid förutsätter

utredningen, att högskolans ledning har sin uppmärksamhet riktad

på problemet och undersöker möjligheterna att mottaga ett större antal

elever.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 99.

9

Förhandlingar och avtal rörande handelshögskolans

fortsatta verksamhet och finansiering.

Utredningen redogör härefter för sina förhandlingar med representanter

för handelshögskoleföreningen och Stockholms stad.

Vid förhandlingarna med handelshögskoleföreningen har utredningen

framhållit, att det vid en väsentligt ökad statlig bidragsgivning till handelshögskolan

torde vara ofrånkomligt att i stort sett införa samma ordning som

vid t. ex. handelshögskolan i Göteborg. Detta skulle bl. a. innebära, att

Kungl. Maj :t skall fastställa högskolans utgiftsstat och att pensionsberättigande

tjänster ej får inrättas utan Kungl. Maj :ts godkännande. Föreningen

har uttryckt farhågor för att en dylik anordning skulle medföra en detaljreglering

av en för verksamheten menlig art. Förhandlingarna med handelshögskoleföreningen

har lett till att föreningen i syfte att bevara handelshögskolans

nuvarande självständiga ställning erbjudit sig ställa nya

fondmedel till förfogande å sammanlagt tio miljoner kronor.

Vid förhandlingarna med föreningen har frågan om högskolepersonalens

anslutning till statens pensionsanstalt aktualiserats. Utredningen haT uttalat,

att någon utfästelse härom icke f. n. kan göras, men anser att frågan bör

närmare övervägas i anslutning till 1951 års pensionsutrednings fortsatta

arbete.

Förhandlingarna har resulterat i att ett avtal träffats mellan staten, Stockholms

stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm och handelshögskolans

direktion. För avtalets giltighet förutsättes Kungl. Maj :ts och riksdagens

samt stadsfullmäktiges i Stockholm godkännande. Avtalet innebär i huvudsak

följande.

Handelshögskolan skall bibehållas vid sin ställning som enskild institution.

I högskolans direktion, som skall bestå av åtta ledamöter, utses ordföranden

och ytterligare en ledamot av Kungl. Maj :t, en ledamot av Stockholms

stadsfullmäktige och fyra ledamöter av handelshögskoleföreningen.

Högskolans rektor är självskriven ledamot. Handelshögskolans ändamål skall

vara oförändrat. Undervisning och forskning skall upprätthållas på en niva

fullt jämförlig med den vid universiteten och de statliga respektive statsunderstödda

högskolorna. Handelshögskolan förbinder sig dels att under

läsåret 1954/55 i terminsavgift ej uttaga mer än 175 kronor för elev tillhörande

första årskursen samt 20 kronor för övriga elever, dels att från

och med läsåret 1955/56 generellt tillämpa en terminsavgift av högst 20

kronor per elev, allt under förutsättning att läsåret är indelat i tre terminer.

Staten, Stockholms stad och handelshögskoleföreningen förbinder sig att

bestrida kostnaderna för handelshögskoleverksamheten. Staten skall bidraga

med 300 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt därefter med 380 000

kronor per budgetår huvudsakligen som kompensation för nedsättning av

elevavgifterna. Vid väsentligt ändrade förhållanden, t. ex. förskjutning i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 99.

penningvärdet, skall förhandlingar upptagas om en reglering av statens bidrag.

I fråga om statens åtagande anför utredningen följande. Statens bidrag

har ansetts böra utgå dels med ett grundbelopp av 100 000 kronor, dels —

med hänsyn till att kostnadsfri högre undervisning utgör ett allmänt undervisningspolitiskt

mål — i form av kompensation för den inkomstminskning

som uppkommer vid nedsättning av terminsavgifterna i enlighet med avtalet.

Kompensationsbeloppet har ansetts böra fixeras till viss årlig summa,

beräknad med utgångspunkt från nuvarande elevantal och en terminsavgift

å 225 kronor per elev. Variationerna i fråga om elevantalet väntas under

de kommande åren icke bli av sådan betydelse, att ett rörligt bidragsbelopp

är motiverat. Enligt handelshögskoleföreningens uppfattning borde kompensationen

egentligen beräknats med utgångspunkt från en högre terminsavgift

än 225 kronor eller lägst 300 kronor, då terminsavgifterna under de

gångna åren ej höjts i proportion till det fallande penningvärdet. Den statliga

kompensationen kommer därför, har föreningen betonat, icke att täcka

den verkliga förlust handelshögskolan åsamkas genom avgiftsnedsättningen.

Reglering av statens bidrag vid förskjutning i penningvärdet har ej ansetts

böra komma i fråga förrän vid en förskjutning överstigande tio procent.

Enligt avtalet skall Stockholms stad budgetårsvis bidraga med 150 000

kronor, inklusive stadens nuvarande bidrag till bekostandet av en professur

i företagsekonomi.

Handelshögskolef öreningen har förbundit sig att varje år tillskjuta återstående

för handelshögskoleverksamheten erforderliga medel.

Utredningen har gjort följande uppställning över de inkomster högskolan

kan påräkna till följd av avtalet och föreningens erbjudande i fråga om nya

fondmedel.

1. Fondavkastning:

a) äldre medel inkl. bidrag från K. och A. Wallenbergs stif
-

telse ................................................ 280 000

b) nya medel........................................... 375 000

2. Elevavgifter ........................................... 45 qqqi

3. Statsbidrag ............................................ 380 0001

4. Bidrag av Stockholms stad................................ 150 000

5- Hyror ................................................. 20 000

Summa kronor 1 250 000

I anslutning härtill berör utredningen i vilken utsträckning lärarrådets

förslag till upprustning av högskolan kan komma att tillgodoses.

Högskolans utgifter har för innevarande budgetår beräknats till totalt

ca 994 000 kronor. 1 den av lärarrådet framlagda utgiftsstaten för budgetåret

1954/55 har de sammanlagda kostnaderna — exklusive pensionskost
-

1 Vid helt genomförd avgiftsnedsättning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 99.

nader — upptagits till 1 177 000 kronor. Med hänsyn till den föreslagna

personalorganisationen anses pensionskostnaderna för de närmaste åren

böra beräknas till ca 120 000 kronor för år. Enligt förslaget torde således

den totala utgiftssumman för nästa budgetår kunna uppskattas till 1 297 000

kronor. Den angivna inkomstsumman å 1 250 000 kronor medger sålunda

_vid oförändrat kostnadsläge — att lärarrådets till statförslaget för budgetåret

1954/55 knutna önskemål om förbättringar till större delen kan

uppfyllas. Däremot finns inom denna inkomstram ej utrymme för en utbyggnad

motsvarande lärarrådets mera långsiktiga program. Emellertid har

handelshögskoleföreningen ställt i utsikt att fortsatt upprustning av högskoleverksamheten

skall kunna förverkligas genom att föreningen anskaffar

ytterligare tillskott till fondmedlen utöver nu aktuella tio miljoner kronor.

Enligt utredningens mening torde den sålunda ernådda lösningen av handelshögskolans

finansieringsproblem kunna accepteras av statsmakterna

utan att de krav på handelshögskoleverksamhetens standard och omfattning,

som ur allmän synpunkt bör uppställas, blir åsidosatta. Verksamheten

vid handelshögskolan kommer uppenbarligen att få en ekonomisk bas, som

först och främst säkrar en undervisning och forskning av nuvarande omfattning

men även möjliggör en viss utbyggnad av verksamheten enligt de

av lärarrådet angivna riktlinjerna, mot vilka utredningen i stort sett icke

har något att erinra.

Det preliminärt ingångna avtalet avses träda i kraft den 1 juli 1954 och

gälla 15 år. Om uppsägning icke sker minst två år före avtalstidens utgång,

förlängs avtalet för varje gång med 15 år.

Utlåtanden av handelshögskoleföreningen, direktionen och

lärarrådet i anledning av utredningsarbetet.

Vid betänkandet har fogats skrivelser som handelshögskoleföreningen och

handelshögskolans direktion var för sig avgivit till utredningen efter att ha

tagit del av utkast till dess betänkande.

Handelshögskoleföreningen har framhållit bl. a. följande. Föreningen, som

med gynnsamt resultat gjort en medelsinsamling för att förstärka föreningens

fonder, är väl medveten om att en successiv ökning av handelshögskolans

resurser är erforderlig för att högskolan skall kunna motsvara de krav

som kommer att ställas på skolan. Vid överläggningarna med utredningen

har föreningen därför förklarat, att insamlingen kommer att fortsätta. Nagra

utfästelser därutöver kan naturligen ej ifragakomma. Föreningens uttalande

får därför ej fattas som ett oreserverat godkännande av de från lärarhåll

önskade anslagen. I fråga om statens stöd till handelshögskolan framhåller

föreningen att ett bidrag av ytterligare 100 000 kronor skulle erfordrats för

att helt kompensera högskolan för avgiftsnedsättningen. Föreningen hyser

den förhoppningen, att staten och staden med hänsyn till handelshögskolans

stora samhälleliga betydelse skall vara villiga att medverka till att möta det

stegrade inkomstbehov som växande krav å högskolan måste medföra.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 99.

Av direktionens skrivelse framgår, att handelshögskolans rektor beträffande

sin ståndpunkt hänvisat till ett vid skrivelsen fogat yttrande från lärarrådet.

Direktionen har bl. a. anfört följande. Att direktionen i princip anslutit

sig till lärarrådets förslag till personalstat är endast att betrakta som

ett uttryck för direktionens allmänt positiva inställning till en fortsatt utveckling

av högskolan men ingalunda ett alltigenom oreserverat godkännande

av förslaget. Direktionen är väl medveten om att, oavsett å vem huvudansvaret

för högskolans finansiering vilar, svårigheter måste beräknas uppkomma

att ekonomiskt tillgodose alla i och för sig berättigade önskemål

från högskolan. Direktionen har i fråga om statsbidraget framfört samma

synpunkter som handelshögskoleföreningen.

Från lärarrådets yttrande har inhämtats följande. Högskolan synes nu få

en finansiell ram tillräcklig för att upprätthålla högskolans verksamhet i

dess nuvarande omfattning samt för att vidtaga den upprustning som är påkallad

under de allra närmaste åren, dock endast under förutsättning att

högskolans kostnader för pensionering av personal begränsas genom att högskolan

vinner anslutning till statens pensionsanstalt. Även under dylik förutsättning

är emellertid den beräknade finansiella ramen otillräcklig för

den del av avtalsperioden, som ligger bortom de allra närmaste åren. Högskolans

naturliga utveckling under en så lång period som 15 år måste —

även vid oförändrat penningvärde — innebära en mycket betydande ökning

av kostnaderna för forskning och undervisning. Med hänsyn till svårigheten

att nu bedöma vilka krav som i framtiden kommer att ställas på högskolan

ifrågasätter lärarrådet om icke en kortare avtalsperiod än 15 år är

att föredraga.

IV. Yttranden.

Kanslern för rikets universitet har intet att erinra mot det framlagda förslaget.

Statskontoret tillstyrker, att statsmakterna godkänner det mellan staten,

Stockholms stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm och handelshögskolans

direktion träffade avtalet. Även kommerskollegium, som anser att

avtalet innebär en i stort sett tillfredsställande lösning av handelshögskolans

finansieringsproblem, tillstyrker att avtalet godkänns. Kollegium framhåller

emellertid angelägenheten av att statsmakterna icke ställer sig avvisande

till eu höjning av statsbidraget för att tillgodose de ökade krav på undervisningen

och forskningen vid handelshögskolan som utvecklingen under

avtalsperioden kan föranleda. Klausulen i avtalet om upptagande av förhandlingar

rörande reglering av statens bidrag'' bör sålunda enligt kollegium icke

ges alltför snäv tillämpning. Detta synes kollegium också motiverat därav

att det i statsbidraget ingående beloppet för nedsättning av elevavgifterna

icke torde kunna anses utgöra tull kompensation för avgiftsbegränsningen.

Stockholms handelskammare tillstyrker en lösning av handelshögskolans

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

finansieringsproblem efter de i avtalet angivna riktlinjerna men ifrågasätter,

om icke beräkningsgrunderna för statsbidraget i realiteten medför en sänkning

av det statsbidrag som tidigare utgått. Kompensationsbeloppet för avgiftsnedsättningen

bör enligt handelskammaren beräknas med utgångspunkt

från den högre avgift som skulle fastställts om penningvärdesförsämringen

beaktats. Handelskammaren hemställer därför, att full kompensation lämnas

för avgiftsnedsättningen och att därutöver utgår ett bidrag av 100 000

kronor. Svenska ekonomföreningen ifrågasätter om det icke varit fördelaktigt

med en kortare avtalstid, då det under en så lång tid som 15 år måste

komma att ställas stora krav på en vidareutveckling av handelshögskolan.

Föreningen uttrycker emellertid den förhoppningen att det inför väsentligt

ökade krav på högskolan skall vara möjligt att öka statens bidrag.

Departementschefen.

De båda handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg är enskilda institutioner,

vilkas verksamhet hittills till större delen finansierats genom donationsmedel

och elevavgifter. Under senare år har dessa högskolor haft att arbeta

med växande ekonomiska svårigheter. I anledning härav har frågan om

handelshögskolornas ekonomi och framtida ställning tagits upp till behandling

av en inom handelsdepartementet tillkallad utredning. På grundval av

utredningens förslag har frågan om handelshögskolan i Göteborg behandlats

i propositionen nr 90 till 1953 års riksdag. Jag framhöll vid anmälan härav,

att det finge anses vara ett klart ådagalagt samhällsintresse att handelshögskolorna

har resurser för att nöjaktigt fylla sina uppgifter. Riksdagen beslöt

i anledning av de i propositionen framlagda förslagen bemyndiga Kungl.

Maj :t att godkänna ett avtal mellan staten, Göteborgs stad och handelshögskolan,

vilket innebar att staten och staden utfäste sig att svara för högskolans

finansiering under tiden 1953—1968.

Utredningen har nu slutfört sitt uppdrag även beträffande handelshögskolan

i Stockholm och framlagt ett förslag till avtal mellan staten, Stockholms

stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm och handelshögskolan

i Stockholm rörande högskolans fortsatta verksamhet och finansiering.

Avtalet innebär i huvudsak följande. Handelshögskolan skall bibehållas

vid sin ställning som enskild institution. Högskolans direktion skall bestå av

åtta ledamöter, av vilka Kungl. Maj :t utser ordförande och ytterligare en

ledamot, Stockholms stad en ledamot samt handelshögskoleföreningen fyra

ledamöter; högskolans rektor är självskriven ledamot. Det förutsättes i avtalet

att forskning och undervisning vid högskolan skall upprätthållas på en

nivå som är fullt jämförlig med den vid statsuniversiteten och övriga högskolor.

Den innevarande läsår genomförda nedsättningen av terminsavgift

för elev i tredje årskursen från 175 till 20 kronor skall nästa läsår utsträckas

att avse även andra årskursen. Från och med läsåret 1955/56 skall den

lägre avgiften tillämpas generellt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 99.

Kostnaderna för handelshögskoleverksamheten skall bestridas av staten,

staden och handelshögskoleföreningen. Staten förbinder sig att för budgetåret

1954/55 bidraga med 300 000 kronor samt därefter med 380 000 kronor

per budgetår, varav 200 000 respektive 280 000 kronor anses utgöra kompensation

för nedsättning av elevavgifterna. Vid väsentligt ändrade förhållanden,

t. ex. en förskjutning i penningvärdet, skall förhandlingar upptagas om

en reglering av statens bidrag. Stockholms stad skall årligen bidraga med

150 000 kronor. Handelshögskoleföreningen har utfäst sig att varje budgetår

tillskjuta återstående för verksamheten erforderliga medel. Föreningen har

i enlighet med ett erbjudande vid förhandlingarna med utredningen ställt till

förfogande nya fondmedel till ett belopp av tio miljoner kronor. Föreningen

beräknas härigenom kunna öka sitt årliga bidrag till högskolan med ca

375 000 kronor.

Genom de sålunda gjorda utfästelserna samt inflytande elevavgifter och

hyror kan högskolan i fortsättningen påräkna inkomster å tillhopa i runt

tal 1 250 000 kronor. Högskolans utgifter har för innevarande budgetår beräknats

till totalt 994 000 kronor. Enligt högskolans förslag till utgiftsstat

för budgetåret 1954/55, vilken innefattar ökade utgifter i samband med en

planerad upprustning beträffande lärarkrafter, företagsekonomisk forskning

m. in., kan de sammanlagda kostnaderna — inberäknat ca 120 000 kronor

för pensionskostnader — uppskattas till ca 1 297 000 kronor. Den beräknade

inkomstsumman, 1 250 000 kronor, medger sålunda att lärarrådets till statförslaget

för nästa budgetår knutna önskemål om förbättringar till större

delen kan realiseras.

Avtalet avses träda i kraft den 1 juli 1954 och skall gälla till och med

den 30 juni 1969.

Utredningens förslag har i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan

erinran vid remissbehandlingen.

Avtalet innebär i princip att handelshögskoleföreningen påtagit sig ansvaret

för huvudparten av det medelstillskott, som erfordras för högskolans

fortsatta verksamhet. Föreningen har för att möjliggöra ökade bidrag till

högskolan på ett erkännansvärt sätt verkat för en betydande ökning av de

till högskoleverksamheten anslagna donationsmedlen. Även Stockholms stad

har utfäst sig att höja sitt bidrag till högskolan. Stadsfullmäktige har numera

genom beslut den 15 februari 1954 för stadens del godkänt avtalet.

För statens del innebär avtalet, att staten jämte ett grundbidrag av 100 000

kronor lämnar den kompensation som erfordras i samband med en ur allmänna

synpunkter önskvärd nedsättning av terminsavgifterna. Föreningen,

som i och för sig godkänt det genom avtalet utfästa kompensationsbeloppet,

har framhållit att detta belopp egentligen bort beräknas med utgångspunkt

från högre terminsavgifter än som skett. I anledning härav vill jag endast

påpeka, att staten i så fall skulle ha lämnat kompensation för terminsavgifter

som i realiteten aldrig tillämpats, vilket icke synes mig principiellt

riktigt. Handelshögskolans lärarråd har framhållit, att den beräknade finansiella

ramen synes otillräcklig för den del av avtalsperioden, som ligger

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

15

bortom de allra närmaste åren. Kommerskollegium har ansett angeläget, att

statsmakterna icke ställer sig avvisande till en höjning av statsbidraget för

att tillgodose de ökade krav på undervisning och forskning vid handelshögskolan,

som utvecklingen under avtalsperioden kan föranleda. Jag vill i

anledning av dessa uttalanden framhålla, att denna fråga berörts vid utredningens

förhandlingar med handelshögskoleföreningen, som därvid —

utan att kunna lämna någon bindande utfästelse — ställt i utsikt att ytterligare

donationsmedel kan komma att tillföras högskolan.

Avtalsförslaget synes mig sålunda innebära en fullt godtagbar lösning av

frågan om handelshögskolans framtida ekonomi. Samtidigt har garantier

skapats för att undervisning och forskning vid högskolan även i fortsättningen

hålls på en nivå, som är helt jämförbar med den vid statsuniversiteten

och övriga högskolor. Slutligen har en väsentlig nedsättning av terminsavgifterna

för de studerande möjliggjorts. Med stöd av vad jag nu anfört

tillstyrker jag att avtalet godkännes för statens del; riksdagens bemyndigande

härtill torde böra inhämtas. Därest framdeles behov skulle uppstå av

smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna, utgår jag från att det skall ankomma

på Kungl. Maj :t att för statens del besluta om erforderliga ändringar.

I enlighet med vad som förutsatts i avtalet bör för budgetåret 1954/55 under

tionde huvudtiteln till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm anvisas

ett anslag av 300 000 kronor.

I detta sammanhang vill jag vidare anmäla en fråga som gäller såväl

handelshögskolan i Stockholm som handelshögskolan i Göteborg. Vid båda

högskolorna finns numera möjlighet att avlägga ekonomie licentiatexamen

samt att för vinnande av ekonomie doktorsgrad fullgöra disputationsprov.

Vid statsuniversiteten och de övriga högskolor, där licentiatexamen och disputationsprov

kan avläggas, utgår från vissa av riksdagen anvisade anslag

särskilda stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier. Vid de

flesta läroanstalterna är stipendierna av två slag, licentiand- och doktorandstipendier,

båda till av Kungl. Maj :t bestämt antal. Allmänna bestämmelser

rörande stipendierna har meddelats av Kungl. Maj :t. De utgår med 3 000

respektive 6 000 kronor för stipendieår och utdelas för ett år i sänder. Samma

studerande äger uppbära licentiandstipendium under högst två år och

doktorandstipendium under högst tre år utom i fråga om vissa ämnen.

Stipendierna utdelas av vederbörande fakultet, sektion, lärarkollegium eller

lärarråd, som äger göra utbyte mellan de båda slagen av stipendier.

Det synes ej finnas anledning utesluta de studerande vid handelshögskolorna

från berörda förmåner. Samma skäl som talat för att införa stipendier

för högre studier vid andra läroanstalter torde också kunna åberopas

beträffande handelshögskolorna. Utvecklingen inom olika områden av samhällslivet

har medfört en ökad efterfrågan på personer med högre ekonomisk

examen, särskilt ekonomie licentiatexamen. Jag föreslår därför, att till

en början licentiandstipendier inrättas även vid handelshögskolorna. Framdeles

får övervägas i vad mån behov föreligger också av doktorandstipendier.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela stipendiebestämmelser,

vilka i huvudsak bör utformas i anslutning till gällande bestämmelser om

motsvarande stipendier vid universiteten och övriga högskolor. Med ledning

av vad jag under hand inhämtat i fråga om antalet ekonomie licentiander

vid handelshögskolorna synes medel böra beräknas för fem licentiandstipendier

om 3 000 kronor eller tillhopa 15 000 kronor. Rörande fördelningen av

stipendierna mellan de båda handelshögskolorna torde Kungl. Maj :t böra

meddela föreskrifter. Medel bör anvisas under tionde huvudtiteln i form av

ett reservationsanslag, benämnt Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna:

Stipendier för främjande av högre ekonomiska studier.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan representanter

för staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen

i Stockholm och handelshögskolans i Stockholm

direktion träffade avtalet rörande handelshögskolans fortsatta

verksamhet och finansiering;

b) till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 300 000 kronor;

c) till Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna:

Stipendier för främjande av högre ekonomiska studier för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Ljungar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

17

Bilaga.

Avtal, upprättat mellan representanter för staten, Stockholms stad

och handelshögskolan i Stockholm.

I syfte att trygga handelshögskolans i Stockholm fortsatta bestånd och

utveckling har denna dag mellan staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen

i Stockholm och handelshögskolans direktion — under förutsättning

av Kungl. Maj :ts och riksdagens samt stadsfullmäktiges i Stockholm

godkännande — träffats följande avtal:

I. Handelshögskolan skall bibehållas vid sin ställning som enskild institution.

Dess ändamål skall oförändrat vara det, som angives i § 1 av handelshögskolans

av Kungl. Maj :t den 27 maj 1909 fastställda grundstadgar. Undervisning

och forskning skola upprätthållas på en nivå fullt jämförlig med

den vid statsuniversiteten och de statliga respektive statsunderstödda högskolorna.

II. Handelshögskolan skall stå under ledning av en direktion, som skall

bestå av åtta ledamöter, av vilka

ordföranden och en ledamot förordnas av Kungl. Maj:t,

en ledamot utses av stadsfullmäktige,

fyra ledamöter utses av handelshögskoleföreningen samt

en ledamot är handelshögskolans rektor.

Handelshögskolans förvaltning och räkenskaper skola årligen granskas

av tre revisorer, utsedda en av Kungl. Maj :t, en av stadsfullmäktige och en

av handelshögskoleföreningen. För revisorerna skola på enahanda sätt utses

suppleanter.

III. För att nedbringa studiekostnaderna för eleverna förbinder sig handelshögskolan

dels att under läsåret 1954/55 i terminsavgift ej uttaga mer än

175 kronor för elev tillhörande första årskursen samt 20 kronor för övriga

elever, dels att från och med läsåret 1955/56 generellt tillämpa en terminsavgift

av högst 20 kronor per elev, allt under förutsättning av att läsåret är

uppdelat i tre terminer.

IV. För bestridande av kostnaderna för handelshögskoleverksamheten förbinda

sig:

a) staten att bidraga med 300 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt

därefter med 380 000 kronor per budgetår huvudsakligen såsom kompensation

för nedsättning av elevavgifterna. Därest väsentligt ändrade förhållanden,

t. ex. förskjutning i penningvärdet, inträda, skola förhandlingar upptagas

om en reglering av statens bidrag;

b) staden att budgetårsvis bidraga med 150 000 kronor. Stadens bidrag

lämnas under förutsättning att den professur i företagsekonomi vid handelshögskolan,

som staden hittills bekostat, bibehålies. Under avtalstiden befrias

staden från den särskilda kostnad, som staden enligt utfästelse eljest skulle

fått vidkännas för professuren;

c) handelshögskoleföreningen att varje budgetår tillskjuta återstående

för verksamheten erforderliga medel.

V. Utgiftsstat för handelshögskolan skall årligen fastställas av direktionen

och avse tiden den 1 juli—30 juni. För fastställelse av staten respektive

2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 99.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds proposition nr 99.

för ändring av redan fastställd stat fordras, att minst sex av direktionens

ledamöter äro om beslutet ense, därest beslutet innebär, att den totala utgiftssumman

för budgetåret kommer att överstiga utgiftsstaten för närmast

föregående år. Enahanda regel om kvalificerad majoritet gäller utan inskränkning

för beslut om inrättande av pensionsberättigande eller annan

stadigvarande tjänst vid högskolan.

VI. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1954 och gäller till och med den

30 juni 1969. Därest avtalet icke av någon part uppsäges minst två år före

avtalstidens utgång, för länges avtalets giltighetstid för varje gång med femton

år.

Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar, av vilka parterna

tagit var sitt.

Stockholm den 23 januari 1954.

För staten:

Conrad Jonsson

Allan Jansson

Cad Olov Sommar

Gösta Wiedesheim-Paul

För staden:

John Bergvall

För handelshögskoleföreningen

i Stockholm:

J. Wallenberg

Ragnar Tomson

För handelshögskolans

direktion:

Birger Ekeberg

547176. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1954:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 under tionde huvu s. 45 i texten