Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman

1955-02-25 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:103, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai ds proposition nr 103

1

Nr 103

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949

(nr 114) om val av borgmästare och rådman; given

Stockholms slott den 25 februari 1955.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen

den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman.

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den nuvarande valmetoden vid borgmästaroch

rådmansval, vilken är uppbyggd enligt principen om en relativ rangordning,

skall ersättas med en ny valmetod, byggd på principen om s. k. enkel

absolut rangordning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 103

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 103

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 (nr 114)

om val av borgmästare och rådman

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 5 april 1949 om val av borgmästare

och rådman skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

5

Särskild sammanräkning----

Vid första sammanräkningen gäller

varje valsedel såsom hel röst för

det första, såsom halv röst för det

andra och såsom tredjedels röst för

det tredje å densamma upptagna

namnet. Det namn som fått högsta

rösttalet erhåller första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller

valsedel, vilken icke upptager det

namn som erhållit första förslagsrummet,

på det sätt som för första

sammanräkningen stadgats. Valsedel,

vilken innehåller det namn som uppförts

i första förslagsrummet, gäller

såsom halv röst för det första och

såsom tredjedels röst för det andra

av de återstående namnen. Det namn

som vid sammanräkningen fått högsta

rösttalet erhåller andra förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller

valsedel, som icke upptager något

av de redan på förslaget uppförda

namnen, på det sätt som för första

(Föreslagen lydelse)

§•

---tre förslagsrummen.

Vid varje sammanräkning gäller

valsedel allenast för ett namn. Valsedel

gäller för det namn som står

först å sedeln, så länge detta namn

ej erhållit förslagsrum. Därefter gäller

valsedeln för det andra å sedeln

upptagna namnet, så länge detta ej

erhållit förslagsrum, och därefter för

det tredje namnet.

Valsedel, vilken gäller för sitt första

namn, räknas som en röst, valsedel

gällande för sitt andra namn som en

halv röst och valsedel gällande för

sitt tredje namn som en tredjedels

röst.

Vid varje sammanräkning erhåller

det namn förslagsrum, som fått högsta

rösttalet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 103

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sammanräkningen stadgats. Valsedel,

som upptager ett av dessa namn, gäller

såsom halv röst för det första och

såsom tredjedels röst för det andra

av de återstående namnen. Valsedel,

som upptager båda de uppförda namnen,

gäller såsom tredjedels röst för

det återstående namnet. Det namn

som vid tredje sammanräkningen fått

högsta rösttalet erhåller tredje förslagsrummet.

Mellan lika------genom lottning.

Därest vid — —----av rösterna.

Denna lag tråder i kraft den 1 juli

1955.

Företages därefter sammanräkning

med anledning av valförrättning, som

påbörjats före nämnda dag, skall

dock å förrättningen i dess helhet tidigare

gällande bestämmelser äga filllåmpning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. iMaj.ts proposition nr 103

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för inrikesdepartementet fråga om ändrad

valmetod vid borgmästar- och rådmansval samt anför därvid följande.

I skrivelse den 2 april 1949, nr 109, anhöll riksdagen om utredning och

förslag till ändrad valmetod vid borgmästar- och rådmansval. Med stöd av

Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 förordnade jag en sakkunnig

att inom justitiedepartementet verkställa utredningen. Den sakkunnige erhöll

emellertid befrielse från uppdraget innan detta slutförts. Därefter uppdrog

Kungl. Maj :t enligt beslut den 12 mars 1954 åt 1950 års folkomröstnings-

och valsättsutredning1 att verkställa den begärda utredningen.

I ett den 26 maj 1954 dagtecknat betänkande, del VI om proportionella

val inom kommunala representationer m. m. (SOU 1954: 17), har folkomröstnings-

och valsättsutredningen behandlat nämnda fråga ävensom, bland

annat, frågan om ändrade bestämmelser beträffande platsfördelningsmetoden

vid val inom landsting och andra kommunala beslutande församlingar.

Av dessa spörsmål ankommer frågan om platsfördelningsmetoden vid val

inom landsting m. m. på inrikesdepartementets handläggning. På hemställan

av chefen för inrikesdepartementet har Kungl. Maj :t genom beslut den

11 februari 1955 i proposition nr 81 föreslagit att vid proportionella val inom

landsting, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, municipalfullmäktige

och kyrkofullmäktige samt å kyrkostämma skall för platsfördelning inom

parti tillämpas en ny sammanräkningsmetod, uppbyggd efter principen om

s. k. enkel absolut rangordning, i stället för den nuvarande kombinerade

rangordnings- och reduktionsmetoden. Den nya metoden har föreslagits

, „ * Utredningen, som tillkallats med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari

1950 för att verkställa utredning rörande vissa frågor om folkomröstning och valsätt, har vid

fullgörandet av nu ifrågavarande uppdrag bestått av landshövdingen K. J. Olsson, ordförande,

ledamoten av riksdagens första kammare direktören J. Bergvall, lagmannen C. O. Engqvist,

ledamoten av andra kammaren professorn E. Håstad, ledamoten av andra kammaren folkskolläraren

G. Skoglund och ledamoten av första kammaren professorn S. Wahlund med

borgmästaren B. Widegren som sekreterare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 103

skola upptagas i en lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting,

kommunalfullmäktige m. m., vilken skall ersätta den nu gällande lagen av

den 6 juni 1930 om valsätt vid sådana val.

Folkomröstnings- och valsättsutredningens betänkande har varit föremål

för remissbehandling, över den nu förevarande frågan om valmetoden vid

borgmästar- och rådmansval har yttranden avgivits av överståthållarämhetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,

Kalmar, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västmanlands,

Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, föreningen Sveriges

stadsdomare och Sveriges juristförbund, överstathållarämbetet och länsstyrelserna

har vid sina yttranden fogat utlåtanden från stadsfullmäktige i

skilda städer, tillhopa tjugufyra, och från andra kommunala organ.

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga frågan om valmetoden vid

borgmästar- och rådmansval.

Gällande bestämmelser

I 31 § regeringsformen gives det allmänna stadgandet att till tjänst som

borgmästare eller lagfaren rådman i stad äger stadsfullmäktige föreslå tre

behöriga personer. Bland de föreslagna utnämner Konungen en till innehavare

av tjänsten. I fråga om de närmare bestämmelserna om val för upprättande

av nämnda förslag hänvisas i samma lagrum till särskild, av Konungen

och riksdagen samfällt stiftad lag.

Dessa närmare bestämmelser finnes i lagen den 5 april 19k9 om val av

borgmästare och rådman. I denna lags 4 § stadgas att valsedel — vilken ej

får vara försedd med partibeteckning — skall innehålla ett, tva eller tre

namn uppförda i följd, det ena under det andra. Är flera giltiga namn än

tre upptagna på någon valsedel, skall det eller de sista övertaliga namnen

anses såsom obefintliga.

Tillvägagångssättet vid rösternas sammanräkning regleras i 5 §. Enligt

de däri givna stadgandena skall särskild sammanräkning av valsedlarna äga

rum för besättande av vart och ett av de tre förslagsrum, som valet avser.

Härvid förfares på följande sätt.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom en hel röst för

det första, såsom en halv röst för det andra och såsom en tredjedels röst

för det tredje å valsedeln upptagna namnet. Den som härvid erhållit högsta

rösttalet sättes i första förslagsrummet. Vid andra sammanräkningen gäller

varje valsedel, som ej upptager den redan valdes namn, på samma sätt som

vid första sammanräkningen. Valsedel, som däremot innehåller den redan

valdes namn, gäller blott som halv röst för det första och som tredjedels röst

för det andra av de återstående namnen, oavsett om dessa senare är placerade

före eller efter den redan valdes. Det namn, som vid denna sammanräkning

fått högsta rösltalet, erhåller andra förslagsrummet. Vid tredje

sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något av de redan på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 103

förslagsrum uppsatta namnen, på det sätt som stadgats för första sammanräkningen.

Valsedel, som innehåller ett av dessa namn, gäller såsom halv

röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående

namnen. Valsedel, som upptager båda de tidigare uppförda namnen, gäller

såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn, som härvid

erhållit högsta rösttalet, sättes i tredje förslagsrummet.

Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning.

Reformyrkanden

Reglerna för röstsammanräkningen vid borgmästar- och rådmansval infördes

år 1921 och har därefter varit oförändrade. De har emellertid vid

skilda tillfällen föranlett kritik. Sålunda anmälde första lagutskottet i utlåtande

nr 19 till 1921 års riksdag i anledning av proposition i ämnet, att

inom utskottet ifrågasatts huruvida icke reglerna angående röstsammanräkningen

var i behov av omarbetning, enär de lämnade alltför stora möjligheter

öppna till s. k. dekapitering, d. v. s. valmanövrer som förhindrar

valet av ett partis främsta kandidater. Man pekade bland annat på att enligt

den föreslagna sammanräkningsmetoden möjlighet fanns att den som

flertalet av de röstande uppfört i första rummet över huvud icke kom med

på förslag till tjänsten. Utskottet fann emellertid de anförda betänkligheterna

icke vara av beskaffenhet att böra föranleda någon erinran mot lagförslaget.

Utskottets utlåtande godkändes av riksdagens båda kamrar efter

debatter, i vilka bristfälligheterna hos sammanräkningsmetoden påtalades.

Vid 1949 års riksdag erinrade första lagutskottet i utlåtande nr 11 att de

gällande omröstningsreglerna var utformade med tanke på att de i valet

deltagande utgjordes av ett stort, icke i förväg bestämt antal röstande. Då

nu valen helt skulle förläggas till stadsfullmäktige, där de röstandes antal

och ofta även ställningstagande kunde på förhand beräknas, uppstod frågan

om dessa regler kunde anses tillfredsställande. Efter att ha redogjort

för de erinringar mot sammanräkningsmetoden som framfördes vid tillkomsten

av 1921 års lag uttalade utskottet, att metoden åtminstone vid

något val i praktiken visat sig leda till ur billighetssynpunkt mindre tilltalande

resultat. I en sluten valkorporation såsom en stadsfullmäktigeförsamling

öppnade sammanräkningsreglerna än vidare möjligheter till särskilda

arrangemang, varigenom även en mycket betydande minoritet kunde förhindras

placera något namn å förslaget till tjänsten. Då det gällde att ersätta

den gällande sammanräkningsmetoden med en annan, kunde enligt

utskottets uppfattning olika lösningar tänkas. Med hänsyn till frågans invecklade

beskaffenhet var utskottet emellertid icke berett att föreslå någon

ny sammanräkningsmetod. Den gällande metoden var dock behäftad med

så påtagliga brister att den lämpligen borde utbytas mot en mera rättvisande.

Enligt utskottets mening borde detta spörsmål göras till föremål för utredning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 103

Första lagutskottets utlåtande godkändes av riksdagen, som också i den

nyss berörda skrivelsen av den 2 april 1949 hemställde om utredning och

förslag i ämnet.

Folkomröstnings- och valsättsutredningen

Utredningen har anfört att den nuvarande valmetoden, byggd på principen

om relativ rangordning med s. k. fast automatiskt streck, är förknippad

med olägenheter av skilda slag. Genom att efterföljande namn på en

valsedel kan få tillgodoräkna sig vissa andelar av valsedelns röstvärde även

om de framförvarande namnen ännu icke vunnit placering, utgör metoden

ej alltid ett effektivt skydd för de främsta namnen på en lista. Metoden

medför också att anhängarna av en majoritetslista ibland får möjlighet att

genom uppdelningsmanövrer utestänga även en stark minoritet från en

skälig tilldelning. Vissa egendomligheter i utslagen kan vidare följa av den

för metoden vid dessa val säregna bestämmelsen om särskild sammanräkning

för varje rum på förslaget och i samband därmed en omvärdering av

röstvärdena. Denna bestämmelse strider mot den vanliga principen för relativ

rangordning att fördelningen skall verkställas vid en sammanräkning

på grundval av en gång för alla fastställda röstandelar för namnen, vilka

andelar således förblir oförändrade. Särskilt anmärkningsvärt är enlig''t

utredningen att med den nuvarande metoden sker en reduktion av rösttalet

även för det främsta namnet på en valsedel, så snart ett lägre stående namn

på samma valsedel vid en sammanräkning erhåller högsta sammanlagda

rösttalet och därför uppföres på förslagsrum. Hur överraskande denna bestämmelse

kan verka har utredningen belyst genom följande exempel. Om

det antas att av 100 röstande 59 röstar A B C, 31 B C D och 10 D E F, så

fördelar sig vid första sammanräkningen rösterna sålunda: A 59, B 60 1/2,

C 35 1/6, D 20 1/3, E 5 och F 3 1/3 röster, varför B erhåller första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen reduceras rösttalet för A — ehuru

denne av dem som röstat på honom uppförts före B —■ till 29 1/2, medan

rösttalet för C fortfarande är 35 1/6. C kommer således i andra förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen slutligen får A ej högre rösttal än

19 2/3, eftersom även C är uppförd på samtliga de 59 valsedlar, vilka har A

såsom främsta namn. Det ursprungliga rösttalet för D, 20 1/3, har däremot

ej undergått någon reduktion. Följaktligen sättes D i tredje förslagsrummet.

En kandidat, som upptagits såsom främsta namn på i det närmaste 60

procent av de avgivna valsedlarna, kan alltså vid ett val utmanövreras med

den verkan att han över huvud taget ej uppsättcs i något förslagsrum.

Olägenheterna av att röstvärdena enligt den gällande sammanräkningsmetoden

omräknas har av utredningen ytterligare åskådliggjorts genom

följande exempel. Om det antas att av 45 röstande 19 röstar A B D, 11 B

C D och 15 C D, erhåller vid första sammanräkningen såväl B som C det

högsta rösttalet, 20 1/2, varför lottning måste företagas. Om man gör an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 103

tagandet att C vinner vid denna lottdragning och alltså uppföres i första

förslagsrummet, kommer andra förslagsrummet att tillfalla A på 19 röster

och tredje förslagsrummet D på 17 1/2 röster. B får under nämnda förutsättningar

rösttalet 15 vid såväl andra som tredje sammanräkningen.

Metoden kan således, framhåller utredningen, ge det egenartade resultatet

att en kandidat, som vid sammanräkningen för besättandet av första

platsen efter lottdragning förlorar denna till en annan kandidat med samma

rösttal, icke blott går miste om detta första förslagsrum utan även utestänges

från de båda övriga förslagsrummen.

Även om det i praktiken icke annat än mycket sällan kan inträffa att

missförhållandena i fråga om valutslaget blir så påtagliga som framgår av

de angivna exemplen, så visar dock dessa enligt utredningens mening på

sådana bristfälligheter i grunderna för den nu tillämpade fördelningsmetoden

att dessa från principiell synpunkt icke gärna kan godtagas. Enligt

utredningens mening bör därför metoden utbytas mot en mera rättvisande.

Vid övervägande av de olika lösningar som kan tänkas ersätta den gällande

valmetoden har utredningen på skäl som närmare redovisats vid behandlingen

av platstillsättningen vid proportionella val inom landsting och

kommunala beslutande församlingar (betänkandet s. 41—48) funnit två

skilda metoder var för sig lämpliga, nämligen en relativ rangordningsmetod

med rörligt streck och en s. k. enkel absolut rangordningsmetod.

Den förra metoden innebär i jämförelse med nu gällande metod den skillnaden,

att vid sammanräkningen för besättande av första förslagsnamnet

endast det främsta namnet på varje valsedel får tagas i betraktande, att vid

andra sammanräkningen de två främsta namnen medräknas och att först

vid tredje sammanräkningen alla namnen på en valsedel tillätes att gälla.

Den senare metoden innebär, såsom benämningen antyder, att ett framförstående

namn på en valsedel har absolut företräde framför de efterföljande,

så att dessa ej ens i någon mån tagas i beräkning så länge det förra namnet

icke vunnit placering. Så länge valsedel gäller för sitt första namn räknas

den som en röst. Valsedel gällande för sitt andra namn räknas som halv

röst och valsedel gällande för sitt tredje namn som en tredjedels röst. Vid

varje sammanräkning kommer det namn närmast i ordningen som erhållit

högsta rösttalet.

Vad angår förhållandet mellan relativ och absolut rangordning är det enligt

utredningens uppfattning icke möjligt att på rent objektiva grunder lämna

något företräde åt den ena eller den andra metoden, eftersom det därvid

gäller att bedöma i vilken utsträckning det kan anses att väljarna i första

hand koncentrerar sin röststyrka på det främsta namnet på valsedeln eller i

vad mån de — redan innan deras huvudkandidat blivit placerad — vill bidraga

till att de av dem därefter upptagna namnen vinner placering. Båda

metoderna avhjälper de mest kännbara olägenheterna hos det nuvarande

systemet. Ehuru metoderna, på sätt utredningen närmare visat i fråga om

platstillsättningen vid valen inom landsting och kommunala beslutande församlingar,

i praktiken ger nära nog överensstämmande resultat, är enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 103

utredningen den enkla absoluta rangordningsregeln dock avgjort att föredraga

i ett avseende, nämligen däri att den ej öppnar några som helst möjligheter

till dekapitering. Även i fråga om enkelhet vid tillämpningen blir

utslaget till förmån för metoden med absolut rangordning.

Av dessa skäl tillsammans med den omständigheten att principen om

absolut rangordning mellan namnen på valsedlarna redan gäller vid de allmänna

valen har utredningen för platstillsättningen vid valen inom landsting

och kommunala beslutande församlingar förordat den enkla absoluta

rangordningsmetoden. Till förmån för en övergång till denna metod även

vid valen av borgmästare och rådman talar enligt utredningens mening med

särskild styrka, att samtliga de proportionella val som förekommer inom

stadsfullmäktige därigenom skulle komma att förrättas enligt en och samma

metod.

Bakom utredningens förslag står samtliga de sakkunniga. En av ledamöterna

i utredningen, professor Elis Håstad, har emellertid i ett särskilt yttrande

pekat på att den föreslagna metoden kan leda till att en person, som

står som första namn på mer än en tredjedel av valsedlarna, kan uteslutas

från förslagsrum i det fall att övriga röstande på visst sätt grupperar ordningen

mellan de gemensamma namn som förekommer på deras sedlar. Om

exempelvis av 100 röstande 35 röstar A B C, 17 B C, 14 C och 34 D, får A i

den första sammanräkningen 35 röster, B i den andra 34 1/2 och C i den

tredje 34 1/6. Enligt Håstads uppfattning kan det icke betraktas såsom blott

ett teoretiskt fall att en tredjedel av en stadsfullmäktigeförsamling vill framföra

ett namn som övriga stadsfullmäktige icke önskar på förslaget. Om man

vill garantera denna tredjedel sin proportionella rätt till det tredje mandatet

utan att i övrigt frångå den av utredningen förordade metoden, anser Håstad

detta enklast kunna ske genom en tilläggsregel, av innebörd att tredje

förslagsrummet alltid skall garanteras den som uppförts överst på minst en

tredjedel av valsedlarna, därest samme kandidat eljest icke uppförts på

förslag.

Yttrandena

Den av utredningen föreslagna valmetoden vid borgmästar- och rådmansval

har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga remissyttranden.

Länsstyrelsen i Uppsala län har dock, under hänvisning till professor Håstads

särskilda yttrande, förordat att utredningens förslag utbygges med en

tilläggsregel av innebörd att tredje förslagsrummet alltid skall tilldelas den

som uppförts överst på minst en tredjedel av valsedlarna, därest samme

kandidat eljest icke uppförts på förslag.

Departementschefen

Den nu gällande valmetoden vid borgmästar- och rådmansval bygger på

principen om relativ rangordning. Enligt denna princip kan efterföljande

namn på en valsedel få tillgodoräkna sig vissa andelar av valsedelns röstvär
2

liihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 103

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunpl. Maj:ts proposition nr 103

de även om de framförvarande namnen ännu icke vunnit placering. Såsom

utredningen närmare visat öppnar tillämpningen av denna valmetod stora

möjligheter för dekapitering, d. v. s. valmanövrer varigenom minoritetsgrupper

förhindrar val av ett partis främsta kandidater. Även i övrigt har metoden,

såsom framgår av den föregående framställningen, åtskilliga brister.

Detta sammanhänger särskilt med den vid borgmästar- och rådmansvalen

mot vanliga principer för relativ rangordning stridande bestämmelsen att

särskild sammanräkning skall verkställas för varje förslagsrum och att röstvärderingen

växlar från den ena sammanräkningen till den andra. Även om

det i praktiken endast mycket sällan inträffat att den gällande valmetoden

medfört mera påtagliga missförhållanden i fråga om valutslaget, så kan

den dock, såsom framgår av vissa i det föregående anförda exempel, leda till

valresultat som framstår såsom helt orättvisa. Med hänsyn härtill anser jag,

i likhet med första lagutskottet vid 1949 års riksdag samt folkomröstningsoch

valsättsutredningen, att den gällande valmetoden bör utbytas mot en

mera rättvis.

I sitt betänkande har utredningen ingående diskuterat olika tänkbara sammanräkningsmetoder,

som skulle vara möjliga att tillämpa i stället för den

nu gällande. Av dessa har utredningen funnit två skilda metoder var för

sig lämpade, nämligen en relativ rangordningsmetod med rörligt streck och

en s. k. enkel absolut rangordningsmetod. Angående den närmare utformningen

av dessa metoder och deras verkningssätt torde jag få hänvisa till

den föregående framställningen och till betänkandet.

I valet mellan de två nämnda metoderna har utredningen av skäl som anförts

i det föregående för sin del förordat den enkla absoluta rangordningsmetoden.

Denna metod innebär att ett framförstående namn på en valsedel

har absolut företräde framför de efterföljande. Så länge det framförstående

namnet ej vunnit placering, får de efterföljande namnen ej tagas i beräkning.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel för ett namn, nämligen det

som —- med bortseende från tidigare placerat namn — står främst. Så länge

valsedel gäller för sitt första namn räknas den som en röst. Valsedel gällande

för sitt andra namn räknas som halv röst och valsedel gällande föi

sitt tredje namn som en tredjedels röst. Vid varje sammanräkning kommer

det namn närmast i ordningen som erhållit högsta röstetalet.

Den av utredningen förordade enkla absoluta rangordningsmetoden utesluter

helt risken för dekapitering. I fråga om möjligheten att företaga

lönande uppdelningsmanövrer innebär metoden visserligen icke någon fullständig

garanti däremot i alla lägen, men den erbjuder dock i jämförelse

med den nu gällande metoden avsevärt större säkerhet för ett rättvist valutslag.

Den av utredningen föreslagna valmetoden har tillstyrkts eller lämnats

utan erinran i samtliga remissyttranden. Samma valmetod har också i enlighet

med vad utredningen förordat upptagits i det förslag till lag om proportionellt

valsätt inom landsting, kommunalfullmäktige m. m. som tidigare i år

framlagts för riksdagen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 103

I likhet med remissinstanserna finner jag för egen del att den av utredningen

föreslagna valmetoden är den nu gällande valmetoden avgjort överlägsen.

På grund härav och då den är lättfattlig och enkel att tillämpa vill

jag förorda, att den nuvarande metoden för valen av borgmästare och rådmän

ersättes av metoden med enkel absolut rangordning. Ett särskilt skäl

för att vid valen av borgmästare och rådmän tillämpa metoden med enkel

absolut rangordning är också, att om denna metod såsom föreslagits

kommer att i allmänhet tillämpas vid proportionella val inom kommunala

beslutande församlingar, samtliga de proportionella val som förekommer

inom stadsfullmäktige därigenom skulle komma att förrättas enligt en och

samma metod. Jag finner icke tillräckliga skäl att, såsom ifrågasatts i ett

yttrande inom utredningen och förordats av en remissinstans, utbygga metoden

med en tilläggsregel av innebörd att tredje förslagsrummet alltid

skall tilldelas den som uppförts på minst en tredjedel av valsedlarna. Med

hänsyn till att det vid nu ifrågavarande val blott är fråga om att föreslå tre

kandidater av vilka endast en skall bli slutligt utsedd kan det, såsom för

övrigt framhållits i ett av remissyttrandena, icke anses stötande att ett namn,

som en majoritet av de röstande önskar helt utestänga, icke får något förslagsrum.

Den erforderliga författningsändringen torde böra träda i kraft den 1

juli 1955. I särskild övergångsbestämmelse torde böra föreskrivas, att om

efter nämnda dag företages särskild sammanräkning med anledning av valförrättning

som påbörjats dessförinnan, de tidigare gällande bestämmelserna

skall äga tillämpning å förrättningen i dess helhet.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949

(nr 114) om val av borgmästare och rådman. Förslaget är likalydande med

det av folkomröstnings- och valsättsutredningen framlagda lagförslaget.

Föredraganden hemställer att lagförslaget måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Fischier

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 a1 i texten
  2. 1LU 1955:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 s. 1 i texten