Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman
1955-02-25 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1955:103, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman
Dokumentets text
Kungl. Mai ds proposition nr 103
1
Nr 103
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949
(nr 114) om val av borgmästare och rådman; given
Stockholms slott den 25 februari 1955.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen
den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman.
GUSTAF ADOLF
Herman Zetterberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att den nuvarande valmetoden vid borgmästaroch
rådmansval, vilken är uppbyggd enligt principen om en relativ rangordning,
skall ersättas med en ny valmetod, byggd på principen om s. k. enkel
absolut rangordning.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 103
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 103
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 (nr 114)
om val av borgmästare och rådman
Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 5 april 1949 om val av borgmästare
och rådman skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
5
Särskild sammanräkning----
Vid första sammanräkningen gäller
varje valsedel såsom hel röst för
det första, såsom halv röst för det
andra och såsom tredjedels röst för
det tredje å densamma upptagna
namnet. Det namn som fått högsta
rösttalet erhåller första förslagsrummet.
Vid andra sammanräkningen gäller
valsedel, vilken icke upptager det
namn som erhållit första förslagsrummet,
på det sätt som för första
sammanräkningen stadgats. Valsedel,
vilken innehåller det namn som uppförts
i första förslagsrummet, gäller
såsom halv röst för det första och
såsom tredjedels röst för det andra
av de återstående namnen. Det namn
som vid sammanräkningen fått högsta
rösttalet erhåller andra förslagsrummet.
Vid tredje sammanräkningen gäller
valsedel, som icke upptager något
av de redan på förslaget uppförda
namnen, på det sätt som för första
(Föreslagen lydelse)
§•
---tre förslagsrummen.
Vid varje sammanräkning gäller
valsedel allenast för ett namn. Valsedel
gäller för det namn som står
först å sedeln, så länge detta namn
ej erhållit förslagsrum. Därefter gäller
valsedeln för det andra å sedeln
upptagna namnet, så länge detta ej
erhållit förslagsrum, och därefter för
det tredje namnet.
Valsedel, vilken gäller för sitt första
namn, räknas som en röst, valsedel
gällande för sitt andra namn som en
halv röst och valsedel gällande för
sitt tredje namn som en tredjedels
röst.
Vid varje sammanräkning erhåller
det namn förslagsrum, som fått högsta
rösttalet.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 103
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
sammanräkningen stadgats. Valsedel,
som upptager ett av dessa namn, gäller
såsom halv röst för det första och
såsom tredjedels röst för det andra
av de återstående namnen. Valsedel,
som upptager båda de uppförda namnen,
gäller såsom tredjedels röst för
det återstående namnet. Det namn
som vid tredje sammanräkningen fått
högsta rösttalet erhåller tredje förslagsrummet.
Mellan lika------genom lottning.
Därest vid — —----av rösterna.
Denna lag tråder i kraft den 1 juli
1955.
Företages därefter sammanräkning
med anledning av valförrättning, som
påbörjats före nämnda dag, skall
dock å förrättningen i dess helhet tidigare
gällande bestämmelser äga filllåmpning.
4
Kungl. iMaj.ts proposition nr 103
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 25 februari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för inrikesdepartementet fråga om ändrad
valmetod vid borgmästar- och rådmansval samt anför därvid följande.
I skrivelse den 2 april 1949, nr 109, anhöll riksdagen om utredning och
förslag till ändrad valmetod vid borgmästar- och rådmansval. Med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 förordnade jag en sakkunnig
att inom justitiedepartementet verkställa utredningen. Den sakkunnige erhöll
emellertid befrielse från uppdraget innan detta slutförts. Därefter uppdrog
Kungl. Maj :t enligt beslut den 12 mars 1954 åt 1950 års folkomröstnings-
och valsättsutredning1 att verkställa den begärda utredningen.
I ett den 26 maj 1954 dagtecknat betänkande, del VI om proportionella
val inom kommunala representationer m. m. (SOU 1954: 17), har folkomröstnings-
och valsättsutredningen behandlat nämnda fråga ävensom, bland
annat, frågan om ändrade bestämmelser beträffande platsfördelningsmetoden
vid val inom landsting och andra kommunala beslutande församlingar.
Av dessa spörsmål ankommer frågan om platsfördelningsmetoden vid val
inom landsting m. m. på inrikesdepartementets handläggning. På hemställan
av chefen för inrikesdepartementet har Kungl. Maj :t genom beslut den
11 februari 1955 i proposition nr 81 föreslagit att vid proportionella val inom
landsting, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, municipalfullmäktige
och kyrkofullmäktige samt å kyrkostämma skall för platsfördelning inom
parti tillämpas en ny sammanräkningsmetod, uppbyggd efter principen om
s. k. enkel absolut rangordning, i stället för den nuvarande kombinerade
rangordnings- och reduktionsmetoden. Den nya metoden har föreslagits
, „ * Utredningen, som tillkallats med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari
1950 för att verkställa utredning rörande vissa frågor om folkomröstning och valsätt, har vid
fullgörandet av nu ifrågavarande uppdrag bestått av landshövdingen K. J. Olsson, ordförande,
ledamoten av riksdagens första kammare direktören J. Bergvall, lagmannen C. O. Engqvist,
ledamoten av andra kammaren professorn E. Håstad, ledamoten av andra kammaren folkskolläraren
G. Skoglund och ledamoten av första kammaren professorn S. Wahlund med
borgmästaren B. Widegren som sekreterare.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 103
skola upptagas i en lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunalfullmäktige m. m., vilken skall ersätta den nu gällande lagen av
den 6 juni 1930 om valsätt vid sådana val.
Folkomröstnings- och valsättsutredningens betänkande har varit föremål
för remissbehandling, över den nu förevarande frågan om valmetoden vid
borgmästar- och rådmansval har yttranden avgivits av överståthållarämhetet,
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Kalmar, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västmanlands,
Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, föreningen Sveriges
stadsdomare och Sveriges juristförbund, överstathållarämbetet och länsstyrelserna
har vid sina yttranden fogat utlåtanden från stadsfullmäktige i
skilda städer, tillhopa tjugufyra, och från andra kommunala organ.
Jag anhåller nu att till behandling få upptaga frågan om valmetoden vid
borgmästar- och rådmansval.
Gällande bestämmelser
I 31 § regeringsformen gives det allmänna stadgandet att till tjänst som
borgmästare eller lagfaren rådman i stad äger stadsfullmäktige föreslå tre
behöriga personer. Bland de föreslagna utnämner Konungen en till innehavare
av tjänsten. I fråga om de närmare bestämmelserna om val för upprättande
av nämnda förslag hänvisas i samma lagrum till särskild, av Konungen
och riksdagen samfällt stiftad lag.
Dessa närmare bestämmelser finnes i lagen den 5 april 19k9 om val av
borgmästare och rådman. I denna lags 4 § stadgas att valsedel — vilken ej
får vara försedd med partibeteckning — skall innehålla ett, tva eller tre
namn uppförda i följd, det ena under det andra. Är flera giltiga namn än
tre upptagna på någon valsedel, skall det eller de sista övertaliga namnen
anses såsom obefintliga.
Tillvägagångssättet vid rösternas sammanräkning regleras i 5 §. Enligt
de däri givna stadgandena skall särskild sammanräkning av valsedlarna äga
rum för besättande av vart och ett av de tre förslagsrum, som valet avser.
Härvid förfares på följande sätt.
Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom en hel röst för
det första, såsom en halv röst för det andra och såsom en tredjedels röst
för det tredje å valsedeln upptagna namnet. Den som härvid erhållit högsta
rösttalet sättes i första förslagsrummet. Vid andra sammanräkningen gäller
varje valsedel, som ej upptager den redan valdes namn, på samma sätt som
vid första sammanräkningen. Valsedel, som däremot innehåller den redan
valdes namn, gäller blott som halv röst för det första och som tredjedels röst
för det andra av de återstående namnen, oavsett om dessa senare är placerade
före eller efter den redan valdes. Det namn, som vid denna sammanräkning
fått högsta rösltalet, erhåller andra förslagsrummet. Vid tredje
sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något av de redan på
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 103
förslagsrum uppsatta namnen, på det sätt som stadgats för första sammanräkningen.
Valsedel, som innehåller ett av dessa namn, gäller såsom halv
röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående
namnen. Valsedel, som upptager båda de tidigare uppförda namnen, gäller
såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn, som härvid
erhållit högsta rösttalet, sättes i tredje förslagsrummet.
Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning.
Reformyrkanden
Reglerna för röstsammanräkningen vid borgmästar- och rådmansval infördes
år 1921 och har därefter varit oförändrade. De har emellertid vid
skilda tillfällen föranlett kritik. Sålunda anmälde första lagutskottet i utlåtande
nr 19 till 1921 års riksdag i anledning av proposition i ämnet, att
inom utskottet ifrågasatts huruvida icke reglerna angående röstsammanräkningen
var i behov av omarbetning, enär de lämnade alltför stora möjligheter
öppna till s. k. dekapitering, d. v. s. valmanövrer som förhindrar
valet av ett partis främsta kandidater. Man pekade bland annat på att enligt
den föreslagna sammanräkningsmetoden möjlighet fanns att den som
flertalet av de röstande uppfört i första rummet över huvud icke kom med
på förslag till tjänsten. Utskottet fann emellertid de anförda betänkligheterna
icke vara av beskaffenhet att böra föranleda någon erinran mot lagförslaget.
Utskottets utlåtande godkändes av riksdagens båda kamrar efter
debatter, i vilka bristfälligheterna hos sammanräkningsmetoden påtalades.
Vid 1949 års riksdag erinrade första lagutskottet i utlåtande nr 11 att de
gällande omröstningsreglerna var utformade med tanke på att de i valet
deltagande utgjordes av ett stort, icke i förväg bestämt antal röstande. Då
nu valen helt skulle förläggas till stadsfullmäktige, där de röstandes antal
och ofta även ställningstagande kunde på förhand beräknas, uppstod frågan
om dessa regler kunde anses tillfredsställande. Efter att ha redogjort
för de erinringar mot sammanräkningsmetoden som framfördes vid tillkomsten
av 1921 års lag uttalade utskottet, att metoden åtminstone vid
något val i praktiken visat sig leda till ur billighetssynpunkt mindre tilltalande
resultat. I en sluten valkorporation såsom en stadsfullmäktigeförsamling
öppnade sammanräkningsreglerna än vidare möjligheter till särskilda
arrangemang, varigenom även en mycket betydande minoritet kunde förhindras
placera något namn å förslaget till tjänsten. Då det gällde att ersätta
den gällande sammanräkningsmetoden med en annan, kunde enligt
utskottets uppfattning olika lösningar tänkas. Med hänsyn till frågans invecklade
beskaffenhet var utskottet emellertid icke berett att föreslå någon
ny sammanräkningsmetod. Den gällande metoden var dock behäftad med
så påtagliga brister att den lämpligen borde utbytas mot en mera rättvisande.
Enligt utskottets mening borde detta spörsmål göras till föremål för utredning.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 103
Första lagutskottets utlåtande godkändes av riksdagen, som också i den
nyss berörda skrivelsen av den 2 april 1949 hemställde om utredning och
förslag i ämnet.
Folkomröstnings- och valsättsutredningen
Utredningen har anfört att den nuvarande valmetoden, byggd på principen
om relativ rangordning med s. k. fast automatiskt streck, är förknippad
med olägenheter av skilda slag. Genom att efterföljande namn på en
valsedel kan få tillgodoräkna sig vissa andelar av valsedelns röstvärde även
om de framförvarande namnen ännu icke vunnit placering, utgör metoden
ej alltid ett effektivt skydd för de främsta namnen på en lista. Metoden
medför också att anhängarna av en majoritetslista ibland får möjlighet att
genom uppdelningsmanövrer utestänga även en stark minoritet från en
skälig tilldelning. Vissa egendomligheter i utslagen kan vidare följa av den
för metoden vid dessa val säregna bestämmelsen om särskild sammanräkning
för varje rum på förslaget och i samband därmed en omvärdering av
röstvärdena. Denna bestämmelse strider mot den vanliga principen för relativ
rangordning att fördelningen skall verkställas vid en sammanräkning
på grundval av en gång för alla fastställda röstandelar för namnen, vilka
andelar således förblir oförändrade. Särskilt anmärkningsvärt är enlig''t
utredningen att med den nuvarande metoden sker en reduktion av rösttalet
även för det främsta namnet på en valsedel, så snart ett lägre stående namn
på samma valsedel vid en sammanräkning erhåller högsta sammanlagda
rösttalet och därför uppföres på förslagsrum. Hur överraskande denna bestämmelse
kan verka har utredningen belyst genom följande exempel. Om
det antas att av 100 röstande 59 röstar A B C, 31 B C D och 10 D E F, så
fördelar sig vid första sammanräkningen rösterna sålunda: A 59, B 60 1/2,
C 35 1/6, D 20 1/3, E 5 och F 3 1/3 röster, varför B erhåller första förslagsrummet.
Vid andra sammanräkningen reduceras rösttalet för A — ehuru
denne av dem som röstat på honom uppförts före B —■ till 29 1/2, medan
rösttalet för C fortfarande är 35 1/6. C kommer således i andra förslagsrummet.
Vid tredje sammanräkningen slutligen får A ej högre rösttal än
19 2/3, eftersom även C är uppförd på samtliga de 59 valsedlar, vilka har A
såsom främsta namn. Det ursprungliga rösttalet för D, 20 1/3, har däremot
ej undergått någon reduktion. Följaktligen sättes D i tredje förslagsrummet.
En kandidat, som upptagits såsom främsta namn på i det närmaste 60
procent av de avgivna valsedlarna, kan alltså vid ett val utmanövreras med
den verkan att han över huvud taget ej uppsättcs i något förslagsrum.
Olägenheterna av att röstvärdena enligt den gällande sammanräkningsmetoden
omräknas har av utredningen ytterligare åskådliggjorts genom
följande exempel. Om det antas att av 45 röstande 19 röstar A B D, 11 B
C D och 15 C D, erhåller vid första sammanräkningen såväl B som C det
högsta rösttalet, 20 1/2, varför lottning måste företagas. Om man gör an
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 103
tagandet att C vinner vid denna lottdragning och alltså uppföres i första
förslagsrummet, kommer andra förslagsrummet att tillfalla A på 19 röster
och tredje förslagsrummet D på 17 1/2 röster. B får under nämnda förutsättningar
rösttalet 15 vid såväl andra som tredje sammanräkningen.
Metoden kan således, framhåller utredningen, ge det egenartade resultatet
att en kandidat, som vid sammanräkningen för besättandet av första
platsen efter lottdragning förlorar denna till en annan kandidat med samma
rösttal, icke blott går miste om detta första förslagsrum utan även utestänges
från de båda övriga förslagsrummen.
Även om det i praktiken icke annat än mycket sällan kan inträffa att
missförhållandena i fråga om valutslaget blir så påtagliga som framgår av
de angivna exemplen, så visar dock dessa enligt utredningens mening på
sådana bristfälligheter i grunderna för den nu tillämpade fördelningsmetoden
att dessa från principiell synpunkt icke gärna kan godtagas. Enligt
utredningens mening bör därför metoden utbytas mot en mera rättvisande.
Vid övervägande av de olika lösningar som kan tänkas ersätta den gällande
valmetoden har utredningen på skäl som närmare redovisats vid behandlingen
av platstillsättningen vid proportionella val inom landsting och
kommunala beslutande församlingar (betänkandet s. 41—48) funnit två
skilda metoder var för sig lämpliga, nämligen en relativ rangordningsmetod
med rörligt streck och en s. k. enkel absolut rangordningsmetod.
Den förra metoden innebär i jämförelse med nu gällande metod den skillnaden,
att vid sammanräkningen för besättande av första förslagsnamnet
endast det främsta namnet på varje valsedel får tagas i betraktande, att vid
andra sammanräkningen de två främsta namnen medräknas och att först
vid tredje sammanräkningen alla namnen på en valsedel tillätes att gälla.
Den senare metoden innebär, såsom benämningen antyder, att ett framförstående
namn på en valsedel har absolut företräde framför de efterföljande,
så att dessa ej ens i någon mån tagas i beräkning så länge det förra namnet
icke vunnit placering. Så länge valsedel gäller för sitt första namn räknas
den som en röst. Valsedel gällande för sitt andra namn räknas som halv
röst och valsedel gällande för sitt tredje namn som en tredjedels röst. Vid
varje sammanräkning kommer det namn närmast i ordningen som erhållit
högsta rösttalet.
Vad angår förhållandet mellan relativ och absolut rangordning är det enligt
utredningens uppfattning icke möjligt att på rent objektiva grunder lämna
något företräde åt den ena eller den andra metoden, eftersom det därvid
gäller att bedöma i vilken utsträckning det kan anses att väljarna i första
hand koncentrerar sin röststyrka på det främsta namnet på valsedeln eller i
vad mån de — redan innan deras huvudkandidat blivit placerad — vill bidraga
till att de av dem därefter upptagna namnen vinner placering. Båda
metoderna avhjälper de mest kännbara olägenheterna hos det nuvarande
systemet. Ehuru metoderna, på sätt utredningen närmare visat i fråga om
platstillsättningen vid valen inom landsting och kommunala beslutande församlingar,
i praktiken ger nära nog överensstämmande resultat, är enligt
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 103
utredningen den enkla absoluta rangordningsregeln dock avgjort att föredraga
i ett avseende, nämligen däri att den ej öppnar några som helst möjligheter
till dekapitering. Även i fråga om enkelhet vid tillämpningen blir
utslaget till förmån för metoden med absolut rangordning.
Av dessa skäl tillsammans med den omständigheten att principen om
absolut rangordning mellan namnen på valsedlarna redan gäller vid de allmänna
valen har utredningen för platstillsättningen vid valen inom landsting
och kommunala beslutande församlingar förordat den enkla absoluta
rangordningsmetoden. Till förmån för en övergång till denna metod även
vid valen av borgmästare och rådman talar enligt utredningens mening med
särskild styrka, att samtliga de proportionella val som förekommer inom
stadsfullmäktige därigenom skulle komma att förrättas enligt en och samma
metod.
Bakom utredningens förslag står samtliga de sakkunniga. En av ledamöterna
i utredningen, professor Elis Håstad, har emellertid i ett särskilt yttrande
pekat på att den föreslagna metoden kan leda till att en person, som
står som första namn på mer än en tredjedel av valsedlarna, kan uteslutas
från förslagsrum i det fall att övriga röstande på visst sätt grupperar ordningen
mellan de gemensamma namn som förekommer på deras sedlar. Om
exempelvis av 100 röstande 35 röstar A B C, 17 B C, 14 C och 34 D, får A i
den första sammanräkningen 35 röster, B i den andra 34 1/2 och C i den
tredje 34 1/6. Enligt Håstads uppfattning kan det icke betraktas såsom blott
ett teoretiskt fall att en tredjedel av en stadsfullmäktigeförsamling vill framföra
ett namn som övriga stadsfullmäktige icke önskar på förslaget. Om man
vill garantera denna tredjedel sin proportionella rätt till det tredje mandatet
utan att i övrigt frångå den av utredningen förordade metoden, anser Håstad
detta enklast kunna ske genom en tilläggsregel, av innebörd att tredje
förslagsrummet alltid skall garanteras den som uppförts överst på minst en
tredjedel av valsedlarna, därest samme kandidat eljest icke uppförts på
förslag.
Yttrandena
Den av utredningen föreslagna valmetoden vid borgmästar- och rådmansval
har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga remissyttranden.
Länsstyrelsen i Uppsala län har dock, under hänvisning till professor Håstads
särskilda yttrande, förordat att utredningens förslag utbygges med en
tilläggsregel av innebörd att tredje förslagsrummet alltid skall tilldelas den
som uppförts överst på minst en tredjedel av valsedlarna, därest samme
kandidat eljest icke uppförts på förslag.
Departementschefen
Den nu gällande valmetoden vid borgmästar- och rådmansval bygger på
principen om relativ rangordning. Enligt denna princip kan efterföljande
namn på en valsedel få tillgodoräkna sig vissa andelar av valsedelns röstvär
2
liihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 103
10
Kunpl. Maj:ts proposition nr 103
de även om de framförvarande namnen ännu icke vunnit placering. Såsom
utredningen närmare visat öppnar tillämpningen av denna valmetod stora
möjligheter för dekapitering, d. v. s. valmanövrer varigenom minoritetsgrupper
förhindrar val av ett partis främsta kandidater. Även i övrigt har metoden,
såsom framgår av den föregående framställningen, åtskilliga brister.
Detta sammanhänger särskilt med den vid borgmästar- och rådmansvalen
mot vanliga principer för relativ rangordning stridande bestämmelsen att
särskild sammanräkning skall verkställas för varje förslagsrum och att röstvärderingen
växlar från den ena sammanräkningen till den andra. Även om
det i praktiken endast mycket sällan inträffat att den gällande valmetoden
medfört mera påtagliga missförhållanden i fråga om valutslaget, så kan
den dock, såsom framgår av vissa i det föregående anförda exempel, leda till
valresultat som framstår såsom helt orättvisa. Med hänsyn härtill anser jag,
i likhet med första lagutskottet vid 1949 års riksdag samt folkomröstningsoch
valsättsutredningen, att den gällande valmetoden bör utbytas mot en
mera rättvis.
I sitt betänkande har utredningen ingående diskuterat olika tänkbara sammanräkningsmetoder,
som skulle vara möjliga att tillämpa i stället för den
nu gällande. Av dessa har utredningen funnit två skilda metoder var för
sig lämpade, nämligen en relativ rangordningsmetod med rörligt streck och
en s. k. enkel absolut rangordningsmetod. Angående den närmare utformningen
av dessa metoder och deras verkningssätt torde jag få hänvisa till
den föregående framställningen och till betänkandet.
I valet mellan de två nämnda metoderna har utredningen av skäl som anförts
i det föregående för sin del förordat den enkla absoluta rangordningsmetoden.
Denna metod innebär att ett framförstående namn på en valsedel
har absolut företräde framför de efterföljande. Så länge det framförstående
namnet ej vunnit placering, får de efterföljande namnen ej tagas i beräkning.
Vid varje sammanräkning gäller valsedel för ett namn, nämligen det
som —- med bortseende från tidigare placerat namn — står främst. Så länge
valsedel gäller för sitt första namn räknas den som en röst. Valsedel gällande
för sitt andra namn räknas som halv röst och valsedel gällande föi
sitt tredje namn som en tredjedels röst. Vid varje sammanräkning kommer
det namn närmast i ordningen som erhållit högsta röstetalet.
Den av utredningen förordade enkla absoluta rangordningsmetoden utesluter
helt risken för dekapitering. I fråga om möjligheten att företaga
lönande uppdelningsmanövrer innebär metoden visserligen icke någon fullständig
garanti däremot i alla lägen, men den erbjuder dock i jämförelse
med den nu gällande metoden avsevärt större säkerhet för ett rättvist valutslag.
Den av utredningen föreslagna valmetoden har tillstyrkts eller lämnats
utan erinran i samtliga remissyttranden. Samma valmetod har också i enlighet
med vad utredningen förordat upptagits i det förslag till lag om proportionellt
valsätt inom landsting, kommunalfullmäktige m. m. som tidigare i år
framlagts för riksdagen.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 103
I likhet med remissinstanserna finner jag för egen del att den av utredningen
föreslagna valmetoden är den nu gällande valmetoden avgjort överlägsen.
På grund härav och då den är lättfattlig och enkel att tillämpa vill
jag förorda, att den nuvarande metoden för valen av borgmästare och rådmän
ersättes av metoden med enkel absolut rangordning. Ett särskilt skäl
för att vid valen av borgmästare och rådmän tillämpa metoden med enkel
absolut rangordning är också, att om denna metod såsom föreslagits
kommer att i allmänhet tillämpas vid proportionella val inom kommunala
beslutande församlingar, samtliga de proportionella val som förekommer
inom stadsfullmäktige därigenom skulle komma att förrättas enligt en och
samma metod. Jag finner icke tillräckliga skäl att, såsom ifrågasatts i ett
yttrande inom utredningen och förordats av en remissinstans, utbygga metoden
med en tilläggsregel av innebörd att tredje förslagsrummet alltid
skall tilldelas den som uppförts på minst en tredjedel av valsedlarna. Med
hänsyn till att det vid nu ifrågavarande val blott är fråga om att föreslå tre
kandidater av vilka endast en skall bli slutligt utsedd kan det, såsom för
övrigt framhållits i ett av remissyttrandena, icke anses stötande att ett namn,
som en majoritet av de röstande önskar helt utestänga, icke får något förslagsrum.
Den erforderliga författningsändringen torde böra träda i kraft den 1
juli 1955. I särskild övergångsbestämmelse torde böra föreskrivas, att om
efter nämnda dag företages särskild sammanräkning med anledning av valförrättning
som påbörjats dessförinnan, de tidigare gällande bestämmelserna
skall äga tillämpning å förrättningen i dess helhet.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949
(nr 114) om val av borgmästare och rådman. Förslaget är likalydande med
det av folkomröstnings- och valsättsutredningen framlagda lagförslaget.
Föredraganden hemställer att lagförslaget måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Fischier
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1955:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 a1 i texten
- 1LU 1955:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 5 april 1949 s. 1 i texten