Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1955/56 m. m

1955-03-04 · 165 sidor, varav 162 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 162 av 165 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:110, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1955/56 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings-

m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel

för budgetåret 1955/56 m. m.; given Stockholms

slott den 4 mars 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa

anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med

allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges om vissa ändringar i arméns organisation. Sålunda

föreslås reducering av kavalleriet, minskning av arméns bestånd av varmblodiga

hästar m. in., ävensom vissa förändringar i fråga om organisationen

av Upplands regemente, Södermanlands pansarregemente, Svea ingenjörkår,

Signalregementet och arméns signalskola.

Vidare framlägges förslag om utbyggnad av tygstatens reservorganisation,

utökning av mariningenjörkåren med en ny kategori ingenjörer, vissa

ändringar i fråga om flottans och flygvapnets underbefälsorganisationer

samt inrättande av ett militärpsykologiskt institut för försvaret.

1—89 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 mars 1955.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Norup, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid

anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast

beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts

beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag,

som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till

behandling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera

allmän räckvidd.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under

fjärde huvudtiteln för budgetåret 1955/56 torde få intagas i protokollet

efter anslagsberäkningarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

3

[1] Vissa ändringar i arméns organisation

Vid anmälan av överbefälhavarens den 27 oktober 1954 framlagda utredning

rörande riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling under tioårsperioden

1955/56—1964/65 framhöll jag i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 17), att jag fann det angeläget att, oaiktat något förslag i fråga om

den allmänna försvarsavvägningen icke konune att föreläggas årets riksdag,

vissa i överbefälhavarens utredning aktualiserade förslag till rationaliseringar

och besparingar i krigsmaktens fredsorganisation skulle kunna

framläggas redan vid 1955 års riksdag, i den män förslagen var av sådan

natur att de icke kunde anses föregripa ett kommande principiellt ställningstagande

till försvarets fortsatta utformning. Jag räknade sålunda med

att förslag om indragning av kavalleriet samt förslag i en de! andra frågor

gällande indragning eller omorganisation av vissa staber, förband och

skolor skulle kunna underställas årets riksdag i syfte att så snart som

möjligt uppnå de möjliga besparingarna. Jag anmälde i samband därmed

att chefen för armén erhållit uppdrag att inkomma med ytterligare underlag

för sådana förslag.

Chefen för armén har numera framlagt förslag till vissa ändringar i

arméns organisation, avsedda att läggas till grund för principbeslut vid

1955 års riksdag. Förslagen avser dels (skr. 21/i 1955) omorganisation av

Norrlands dragonregemente (K 4), Livregementets husarer (K 3) och

Livgardes&kvadronen (K 1), minskning av arméns bestånd av varmblodiga

hästar, indragning av Herrevadsklosters, Gudhems och Utnäslöts remontdepåer

samt indragning av ridskolan, dels ock (skr. 2/2 1955) vissa förändringar

beträffande Upplands regemente (18), Södermanlands pansarregemente

(P3), Svea ingenjörkår (Ingl), Signalregementet (SI) och arméns

signalskola (SignS).

A. Ändrad organisation av kavalleriet m. m.

Arméchefens förslag

Behov av förband för jägaruppgifter och fjärrspaning

Arméchefen har till en början till behandling upptagit frågan om behovet

av förband för jägaruppgifter och fjärrspaning. Arméchefen har härom

anfört i huvudsak följande.

Nuvarande organisation. För jägaruppgifter och fjärrspaning finns i

vår nuvarande organisation dels ryttarförband, dels olika typer av jägarförband.

Dessa förband är organiserade i självständiga ryttarskvadroner,

jägarbataljoner och självständiga jägarplutoner. De självständiga jägarplutonernas

verksamhet samordnas och ledes av särskilda jägarstaber. För

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

kvalificerade spanings- och jägaruppgifter långt bakom fiendens front organiseras

fallskärmsjägarplutoner. Härutöver ingår en jägarpluton i varje

infanteribrigadstab och skyttebataljon. Dessa plutoner är i första hand avsedda

för närspaning och terrängrekognoscering. De användes endast i

undantagsfall för fjärrspanings- och överfallsuppgifter.

Operativa behov av förband för jägaruppgifter och fjärrspaning. Vid

försvar mot gränsinvasion bör fienden hejdas redan i gränsområdena.

Den yta som skall försvaras är stor. Tillgången på arméstridskrafter är begränsad.

Försvarsgrupperingen måste därför kunna anpassas efter fiendens

åtgärder. En rörlig och aktiv krigföring är därvid av stor betydelse.

Ett viktigt led i den aktiva krigföringen är ingripande mot fiendens artilleri,

ledningsorgan och underhållsplatser. Kan fiendens tillförsel av förnödenheter

(ammunition, drivmedel in. in.) försvåras eller hindras, kommer

också hans .anfallsförberedelser att bli fördröjda. Anfallsförmågan

avtar. Erfarenheterna från andra världskriget och Koreakriget visar, att

det icke ens under gynnsamma förhållanden är möjligt att med enbart flyg

helt hindra fiendens tillförsel av förnödenheter. Det är nödvändigt att även

insätta markförband för dessa uppgifter. Krigserfarenheterna visar att

små, lättrörliga och välutbildade jägarförband kan vålla en motståndare

svåra avbräck och därigenom avsevärt underlätta de egna truppernas

operationer. En långt framdriven fjärrspaning på marken ger liksom flygspaning

våra försvarsstyrkor möjlighet att i god tid vidtaga motåtgärder,

varigenom utsikterna till framgång ökas. Den norrländska terrängen

karakteriseras i huvudsak av följande: vägnätet är glest utom i ett bälte

närmast kusten, avståndet mellan parallellvägar är icke sällan 5—6 mil

och avståndet mellan tvärvägar ofta närmare 10 mil, vägarna löper genom

milsvida skogar, samhällen och byar ligger glest, älvar och åar skär vägarna

och ger den försvarande naturliga möjligheter att fördröja den anfallande,

terrängen mellan vägarna utgöres omväxlande av storskog och myrar men

mera sällan av bergs- eller blockterräng, som är svårframkomlig för fottrupp

eller beriden trupp. Snödjupet är vidare mycket växlande. Stundom

omöjliggör snön all förflyttning utan skidor vid sidan av plogade eller uppkörda

vägar. Snödjupet är dock ofta icke större än att hästar utan svårighet

kan ta sig fram i ospårad terräng. I sådan terräng är rörliga, lättframkomliga

förband med stor uthållighet och oberoende av vägbunden tross

nödvändiga för en aktiv och rörlig krigföring mot fiendens artilleri, ledningsorgan

och underhållsplatser samt för fjärrspaning. Dessa uppgifter

kan icke lösas av motoriserade förband. Här är häst jägare och jägarförband

till fots erforderliga. Inom mellersta och södra Sverige är terrängförhållandena

annorlunda. Där kan motorcykel- och cykelförband lösa motsvarande

uppgifter.

Jägarskvadroner. Det svenska rytteriet är sedan lång tid speciellt utbildat,

organiserat och utrustat för att lösa uppgifter, som innebär spaning

på stort djup, anfall och överfall mot fiendens förbindelser, underhållsplatser

m. in. Erfarenheterna har visat att våra ryttarskvadroner är mycket

lämpade för fjärrspanings- och jägaruppgifter i norrländsk terräng. Namnet

på dessa förband bör ändras till jägarskvadroner för att tydligt klarlägga

deras huvuduppgift. Beridna jägarskvadroner kan i regel effektivare

än jägarkompanier till fots lösa fjärrspanings- och jägaruppgifter på grund

av att de är snabbare och har större förmåga att tränga djupt in i fiendens

område. En annan betydande fördel är att truppen är mindre ansträngd

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

5

när den kommer fram till utgångsläget för verksamheten. Arméchefen

anser av dessa skäl att jägarskvadroner är av så stort värde för försvaret

av Norrland, att ett antal sådana bör ingå i arméns krigsorganisation. Den

för övre Norrlands försvar närmast ansvarige militärbefälhavaren bär inför

såväl överbefälhavaren som arméchefen framlagt sin bestämda uppfattning

om betydelsen av att i krig disponera jägarskvadroner inom VI.

militärområdet. Militärbefälhavaren för II. militärområdet har framfört

motsvarande synpunkter angående sitt militärområde.

Självständiga jägarförband. Självständiga jägarförband till fots ingår

sedan länge i arméns krigsorganisation. Ett jägarförband till fots förflyttas

långsammare än en beriden jägarskvadron, och det kan icke utsträcka

verksamheten lika långt bakom fiendens front. I svårframkomlig skogsoch

blockterräng samt då snödjupet och blöta myrar hindrar framkomligheten

för hästar måste dock självständiga jägarförband till fots användas.

Jägarförbanden till fots och de beridna jägarförbanden kompletterar varandra.

Självständiga jägarförband erfordras därför i krigsorganisationen i

samma omfattning som för närvarande.

Fallskärmsjäg ar plutoner. Jägarförband till fots, på skidor och till häst

kan utsträcka sin verksamhet till mellan 15 och 35 kilometer bakom fiendens

främsta linjer. För särskilt betydelsefulla spanings- och överfallsuppgifter

längre bakom fiendens front erfordras fallskärmsjägarplutoner.

Fördelningsjägarkompanier. I vår nuvarande organisation saknas förband,

avsedda för spanings- och jägaruippgifter, till fördelningschefernas

direkta förfogande. Erfarenheterna från taktiska studier och från fälttjänstövningar

visar att det finns ett starkt behov av sådana förband. För jägarupp,

gifter samt för spaning på djupet eller för att förstärka spaningen

framför särskilt betydelsefull del av fronten bör varje fördelningschef ha

jägarkompani på cykel och motorcykel till förfogande.

Arméchefen har vidare förklarat att de beridna jägarskvadronernas och

fördelningsjägarkompaniernas samt de självständiga jägarförbandens och

fallskärmsjägarförbandens utbildning för strid och spaning så långt möjligt

bör samordnas. De för södra och mellersta Sverige avsedda fördelningsjägarkompaniernas

utbildning bör förläggas till K 3 i Skövde. Därigenom

skapas förutsättningar för att fullfölja det nuvarande samarbetet

mellan fallskärmsjägarutbildningen och den vid K 3 bedrivna utbildningen.

Utbildningen av jägarskvadroner na, de för norra Sverige avsedda fördelnings

j ägar kompanier na och de självständiga jägarförbanden bör sammanföras

till ett jägarcentrum för övre Norrland i Umeå. En förutsättning för

att jägarutbildningen vid arméns jägarskola i Kiruna skall kunna förläggas

till Umeå är emellertid att infanteriets utbildningsorganisation tillföres

nya förläggningsutrymmen. Frågan om koncentrering av all jägarutbildning

i övre Norrland till Umeå kan därför icke tas upp till slutlig behandling

förrän statsmakterna tagit ställning till frågan om utbyggnad av

arméns förläggningsutrymmen. De förslag, som nu framlägges rörande

Kl, K 3 och K 4, föregriper dock icke lösningen av frågan om jägarskolans

framtida organisation.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

K 4

K 4 skall enligt arméchefens förslag omorganiseras till bataljon, varvid

administrationen sammanslås med Västerbottens regemente (120). Vid

bataljonen skall årligen utbildas omkring 325 beridna jägare och omkring

75 jägare på motorcykel och cykel. Därjämte skall vid bataljonen finnas

en rid- och körskola för utbildning av fast anställt befäl (instruktörer) och

hovslagare. Vidare skall anskaffning och utbildning av remonter äga rum

vid bataljonen.

Antalet stamridhästar bär beräknats till 360 (nu 400).

Den nya organisationen föreslås skola genomföras från och med budgetåret

1958/59, dock att förenämnda rid- och körutbildning förutsattes skola

bedrivas vid K 4 från och med budgetåret 1956/57 respektive budgetåret

1957/58.

Omorganisationen beräknas medföra kostnader för vissa ändringsarbeten,

uppskattade till högst 20 000 kronor. Å andra sidan räknas med minskade

kostnader för militär personal i arvodesbefattning och civil personal, uppgående

till i runt tal 250 000 kronor per år vid fullt genomförd organisation

och till sammanlagt 1 500 000—1 750 000 kronor under tioårsperioden

1955/56—1964/65. Frågan om uppkommande besparingar i anledning av

minskat antal varmblodiga hästar upptages till behandling i det följande.

K 3

K 3 skall omorganiseras till bataljon, varvid administrationen sammanslås

med Skaraborgs pansarregemente (P4). Vid bataljonen skall årligen

utbildas omkring 150 jägare på motorcykel och cykel samt omkring 200

fältpoliser, varvid den för närvarande till Svea livgarde (II) förlagda fältpolisutbildningen

förutsättes skola upphöra.

Vid bataljonen bör bibehållas 15 stamridhästar (nu 432) för att bereda

officerarna tillfälle att vidmakthålla sin ridskicklighet för krigsplacering vid

jägarskvadronerna.

Omorganisationen beräknas skola genomföras från och med budgetåret

1956/57.

Omorganisationen beräknas medföra kostnader för vissa byggnadsarbeten

med i runt tal 400 000 kronor, varav 28 000 kronor för förläggningar,

270 000 kronor för garage, 32 000 kronor för verkstäder, 31 000

kronor för drivmedelsanläggning och 16 000 kronor för vårdavdelning. Å

andra sidan räknas med minskade kostnader för militär personal i arvodesbefattning

och civil personal, uppgående till i runt tal 360 000 kronor per år

vid fullt genomförd organisation och till sammanlagt 2 900 000—3 200 000

kronor under tioårsperioden 1955/56—1964/65. Frågan om uppkommande

besparingar i anledning av minskat antal varmblodiga hästar upptages till

behandling i det följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 110

7

K 1

Enligt arméchefens förslag bör Livgardesskvadronen bibehållas såsmn

ett delvis beridet garnisonsförband. Arméchefen har till stöd härför anfört

i huvudsak följande.

Behovet av högvaktstruipp i Stockholm kan icke tillgodoses ur regementena

under tid då inneliggande åldersklass bedriver förbandsutbildning,

under det värnpliktsfria uppehållet och under första delen av åldersklassens

utbildning. Även under övriga delar av året erfordras särskild trupp för

garnisonstjänst för att störningarna i utbildningsverksamheten skal-1 kunna

begränsas. Ett särskilt garnisonsförband måste således finnas. Om K 1 etablissement

icke användes för förläggning av detta förband måste I 1 utbyggas

med lokaler för 125 man. Medel härför, minst en miljon kronor,

finns icke disponibla och har ej heller inräknats i överbefälhavarens utredning.

Det är därför nödvändigt att ta i anspråk förläggningsutrymmet vid

K 1 för förläggning av garnisonsförbandet i Stockholm.

Till K 1 etablissement måste Stockholms stabskompani förläggas. Garnisonsförbandet

och stabskompaniet bör sammanföras under enhetlig ledning.

Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani bör alltjämt i administrativt

hänseende vara ansluten till IV. militärbefälsstaben.

De värnpliktiga vid garnisonsförbandet skall utbildas i infanteritjänst

och specialutbildas för garnisonstjänst (högvaktstjänst, ordningshållning

m. in.). Genom specialutbildning för vakttjänst blir personalen lämplig för

krigsplacering i vaktplutoner m. in. i högre staber.

Garnisonsförbandet bör göras delvis beridet. Det är sålunda betydelsefullt

att vidmakthålla det fast anställda och värnpliktiga befälets kunskaper

1 hästtjänst, då anspända förband alltjämt skall ingå i arméns krigsorganisation.

Inom Centralförbundet för befälsutbildning bedrives frivillig utbildning

i ridning, körning, klövjning, stalltjänst och hästsjukvårdstjänst.

Förbundets betydande rekrytering i Stockholm har medfört att en stor del

av denna utbildning förlagts till K 1. Allmänhetens intresse för ceremonier

vid större högtidligheter är stort. De beridna förbanden uppskattas särskilt.

Många av Stockholms ledande män har under hand uttalat en önskan att

K 1 bibehålies som beridet förband. Det kan knappast råda någotn tvekan

om att en väl disciplinerad beriden paradtrupp har sin betydelse, vilket

synes beaktat i många länder. Framhållas bör även den betydelse som K 1

bär såsom centrum för ridsporten i Stockholm.

Vid K 1 bör enligt arméchefens förslag utbildas omkring 125 man. Behovet

av stamridhästar har angivits till 60 (nu 177). Kostnaderna för

nämnda 60 hästar har — med utgångspunkt i en genomsnittlig årskostnad

av 2 600 kronor per häst — beräknats till omkring 155 000 kronor per år.

Den nya organisationen förutsättes skola genomföras från och med budgetåret

1957/58.

Förslaget har beräknats medföra minskade kostnader för militär personal

i arvodesbefattning och civil personal med i runt tal 285 000 kronor

per år vid fullt genomförd organisation och med sammanlagt 2 000 000—

2 200 000 kronor under tioårsperioden 1955/56—1964/65. Vidare har räknats

med vissa ytterligare besparingar på omkring 40 000 kronor. Frågan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110

om uppkommande besparingar i anledning av minskat antal varmblodiga

hästar upptages till behandling i det följande.

Minskning av antalet varmblodiga hästar, indragning

av remontdepåerna och ridskolan

Arméchefen utgår från att arméns krigsorganisation skall omfatta ett

i förhållande till nuläget reducerat antal jägarskvadroner, beridna på för

utbildningen erforderliga stamridhästar och i övrigt på uttagna varm- eller

kallblodiga hästar. I den nya organisationen bortfaller behovet av varmblodiga

ackordridhästar, stamdraghästar och ackorddraghästar. Fredsutbildningen

förutsättes fr. o. m. budgetåret 1956/57 skola bedrivas endast

vid K 4. Det totala antalet stamridhästar (nu 1 455) beräknas i slutläget

(budgetåret 1959/60) ha nedgått till 435, varav 360 för K 4 (jämte arméns

rid- och körskola), 15 för K 3 och 60 för K 1. Behovet av hästar vid repetitionsövningar

förutsättes skola tillgodoses med stamridhästar och kallblodiga

ackordridhästar.

Remonterna inltöpes för närvarande såsom treåringar och utbildas under

två år, varav det första året som depåremonter och det andra som stamremonter.

Chefen för armén föreslår, att remonterna från och med år 1957

inköpes såsom fyraåringar och att utbildningen begränsas till ett år. —

Det antal remonter, som i och för sig behöver inköpas för att tillgodose

arméns behov, beräknas av arméchefen till 92 vartdera året 1955 och 1957

samt 65 varje följande år. Under år 1956 skulle icke några remonter behöva

inköpas. Remontutbildningen föreslås från och med budgetåret 1957/58

äga rum vid K 4.

Enligt statsmakternas beslut skall emellertid under vartdera av åren

1955 och 1956 inköpas 450 treåriga varmblodiga hästar. Antalet övertaliga

remonter under åren 1955 och 1956 skulle således uppgå till sammanlagt

808. Möjligheterna att försälja dessa hästar odresserade på öppna marknaden

inom landet och för export bedömes mycket små. Företagen undersökning

rörande möjligheterna att mot en skälig summa överlåta remonterna

har visat, att vid sådan överlåtelse flertalet av remonterna skulle

slaktas. Med hänsyn till den knapphet på hästar inom det civila näringslivet,

som redan nu kan skönjas och som under 1960-talet på grund av

den pågående föråldringen av hästbeståndet torde bli betydligt mera framträdande,

måste det anses olämpligt att förstöra den tillgång, som dessa

hästar utgör. Den enda möjligheten att förhindra en sådan utveckling synes

vara att utbilda hästarna så att de kan utnyttjas såsom rid- eller draghästar.

Sådan utbildning kan äga rum vid remontdepåerna. Efter ett års

utbildning kan remonterna utackorderas som reservstamhästar, vilken utackordering

icke medför några kostnader för armén utöver kostnader

för besiktning och redovisning av hästarna. Hästarna tillhör armén,

tillfaller icke fodervärd samt kan tas i anspråk vid mobilisering och i öv
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

rigt då så påfordras. Den föreslagna utbildningen av de övertaliga remonterna

beräknas dra en kostnad av 3 400 kronor per häst, d. v. s. totalt omkring

2 750 000 kronor. Eftersom utbildningen främst tillgodoser det civila

näringslivet, synes kostnaderna icke böra belasta fjärde huvudtiteln.

I anslutning till sitt förslag om utbildningen av de övertaliga remonterna

räknar arméchefen med att remontdepaerna indras, Gudhems remontdepa

från och med budgetåret 1956/57 samt Herrevadsklosters och Utnäslöts remontdepåer

från och med budgetåret 1957/58. Verksamheten vid ridskolan

bör enligt arméchefen bedrivas intill dess den föreslagna rid- och körskolan

vid Iv 4 kan övertaga ridskolans kvarstående uppgifter. Arméchefen föreslår

därför att ridskolan indras från och med budgetåret 1957/58.

Beträffande körutbildningen har chefen för armén vidare anfört följande.

Från skogsbrukare- och jordbrukarekretsar har intresse anmälts att behålla

en körskola i förening med hingstdepå vid Strömsholm. Med hänsyn

till att armén inom överskådlig tid fortfarande kommer att ha behov

av hästkunnig personal och av lämpliga kärr- och klövjehästar, ligger det

i försvarets intresse att en körskola för civila elever jämte tillhörande

hingstdepå för nordsvenska hästar kommer till stånd. En samordning av

den civila och militära körutbildningen synes önskvärd. Denna fråga

bör närmare utredas och beslut i frågan fattas i god tid innan ridskolan

indras.

För den händelse en civil körskola med hingstdepå kommer till stand

kan det visa sig fördelaktigt att fortfarande inköpa remonterna som treåringar

och bibringa dem två års remontutbildning. I så fall skulle det

första årets utbildning förläggas till remontdepå i anslutning till den civila

körskolan.

Genom den föreslagna minskningen av stamhästbeståndet blir — utöver

de förut nämnda 808 remonter, som inköpes under åren 1955 och 1956 —

tillhopa 1 381 hästar övertaliga. Av dessa är 311 depåremonter — inköpta

år 1954 — och övriga stamhästar eller stamremonter. Depåremonterna bör

utackorderas för att fylla behovet av kallblodiga ackorddraghästar. Ackordersättningen,

250 kronor, förutsättes ej vidare utgå. I den mån hästarna

icke kan utackorderas anses de böra försäljas. Av övriga hästar kan enligt

arméchefen 72 avvecklas sommaren 1955, 426 sommaren 1956, 270 sommaren

1957 och 302 sommaren 1959. Dessa hästar bör enligt arméchefen

användas enligt i huvudsak följande riktlinjer. För fältbruk oanvändbara

hästar försäljes till slakt. Till andra förband överföres det antal, som erfordras

för att vid dessa ersätta för fältbruk oanvändbara hästar. Möjligheterna

till försäljning till liv inom och utom landet tillvaratages i största

möjliga utsträckning. Återstående hästar, sannolikt det övervägande antalet,

föreslås utackorderade såsom reservstamhästar enligt i det föregående

angivna villkor.

Fortsatt behov av varmblodiga ackordridhästar föreligger icke på längre

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

sikt. Befintliga ackordridhästar föreslås dock skola bibehållas och utnyttjas

för krigsorganisationen och repetitionsövningar. Anskaffning av kallblodiga

ackordridhästar kan på grund härav anstå tills vidare. Remontering

av varmblodiga ackordridhästar upphör från och med år 1955.

Kostnadsberäkningar

Vad slutligen angår de totala kostnaderna för genomförande av de av

arméchefen framlagda förslagen räknar arméchefen, såsom framgår av det

föregående, med vissa byggnadskostnader i anledning av omorganisationerna,

uppskattade till sammanlagt i runt tal 420 000 kronor. Å andra

sidan räknar arméchefen med en total besparing under tioårsperioden

1955/56—1964/65 av i runt tal 48 miljoner kronor, varvid emellertid förutsatts

att kostnaderna för utbildning av övertaliga remonter, beräknade till

2,75 miljoner kronor, icke skall belasta fjärde huvudtiteln. Av besparingen

belöper i runda tal 20 miljoner kronor på personal, en miljon kronor

på expenser, materiel m. m. och 27 miljoner kronor på hästar. Arméchefen

har — med utgångspunkt i en genomsnittlig årskostnad av 2 600 kronor

per häst — beräknat kostnaderna för att bibehålla det föreslagna antalet

jägarförband beridna till i runt tal en miljon kronor per år. Dessa kostnader

är inräknade i de av överbefälhavaren föreslagna årskostnaderna

för armén.

Y ttrande

Överbefälhavaren har i yttrande den 22 januari 1955 uttalat att han,

enär arméchefens förslag beträffande K 1 syftar till en lösning av en utpräglat

fredsorganisatorisk fråga, ansett sig sakna anledning taga ställning

till om särskilda skäl bör föranleda en lösning enligt förslaget. Arméchefens

förslag i övrigt tillstyrkes av överbefälhavaren.

Departementschef eu

Enligt gällande krigsorganisation uppsättes av kavalleriet ryttarskvadioner,

avsedda för fjärrspanings- och jägaruppgifter. För samma uppgifter

oiganiseras vidare olika slag av jägarförband, såsom jägarbatailjoner, självständiga

jägarplutoner och fallskärms jägarplutoner.

Arméchefein har i sitt förslag till ändrad organisation av kavalleriet behandlat

frågan om behovet av förband för fjärrspanings- och jägaruppgifter.

Han har därvid kommit till den slutsatsen att i Norrland, med dess skogrika

och vägfattiga terräng, ifrågavarande uppgifter icke kan lösas av

motoriserade förband. Där erfordras i stället jägarförband såväl till häst

som till fots. Inom mellersta och södra Sverige, där terrängförhållandena

är annorlunda, kan motsvarande uppgifter däremot lösas av motorcykeloch

cykelförband. Arméchefen anser vidare att i såväl de norra som de

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

södra delarna av landet ibör i krigsorganisationen tillkomma fördelningsjägarkompanier

på motorcykel och cykel, vilka förband avses stå till fördelningschefernas

direkta förfogande för fj ärr spanings- och jägar,uppgifter.

I anslutning härtill föreslår arméchefen en reducering av det antal ryttarskvadroner,

som skall ingå i krigsorganisationen. Hästarna i krigsoi ganisationens

skvadroner — som föreslås i fortsättningen skola benämnas

jägarskvadroner — skall enligt arméchefen utgöras av de för utbildningen

erforderliga varmblodiga stamhästarna samt i övrigt av uttagna hästar,

varm- eller kallblodiga. I den föreslagna organisationen bortfaller behovet

av varmblodiga ackordridhästar, ackorddraghästar och stamdraghästar

samt reduceras behovet av varmblodiga stamridhästar betydligt.

För egen del finner jag att övertygande skäl framlagts för uppfattningen

att i krigsorganisationen icke längre erfordras beridna förband i södra och

mellersta Sverige. Däremot synes det, med hänsyn till de särskilda förhållandena

i Norrland, nödvändigt att sådana förband bibehålies där. Med

hänsyn härtill och då betydande ekonomiska fördelar uppkommer genom

den föreslagna reduceringen av kavalleriet, anser jag mig böra tillstyrka

arméchefens ifrågavarande förslag.

Såsom arméchefen föreslagit bör i krigsorganisationen tillkomma fördelnings

jägarkompanier på motorcykel och cykel.

Fredsutbildningen av jägar skvadronerna och fördelningsjägarkompanierna

torde, i enlighet med arméchefens förslag, böra förläggas till K 4

i Umeå i vad avser jägarskvadroner na och de för norra Sverige avsedda fördelningsjägarkompanierna

samt till Iv 3 i Skövde i vad avser de för södra

och mellersta Sverige avsedda fördelningsjägarkompanierna. Till K 3 synes

vidare lämpligen böra förläggas utbildningen av fältpoliser, vilken utbildning

för närvarande bedrives vid I 1.

K 4 och K 3 torde i enlighet med arméchefens förslag böra omorganiseras

till bataljoner med gemensam administration med I 20 respektive P 4.

Vid anmälan till 1949 års riksdag av frågan om indragning av Livregementet

till häst förordade föredragande departementschefen (prop. 1949.

135) att en skvadron av regementet, Livgardesskvadronen, behölls i huvudstaden

eller dess närhet. Departementschefen tillstyrkte därvid, utan att darmed

taga ställning till frågan om skvadronens slutliga förläggning, att densamma"

tills vidare förlädes till Livregementets etablissement. Riksdagen

beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

'' Enligt det av arméchefen nu framlagda förslaget skall Livgardesskvadronen

i fortsättningen utgöra ett garnisonsförband. Behov av sådant förband

för Stockholm anses nämligen alltjämt föreligga. Detta förband bor enligt

chefen för armén vara förlagt i det av K 1 nu disponerade etablissementet,

... . p ii _____r..ii..ndn nirkir«f«rm/lnr /irfmiflrnQ FörhiJlIlflfit ifÖTGSiås l)li

enar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

ddvis beridet och viss utbildning i ridning avses äga rum där. Samma etablissement

bör vidare liksom nu disponeras för Stockholms stabskompani.

Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani föreslås bilda eu administrativ

enhet.

Med hansyn till de skäl, som chefen för armén anfört till stöd för sitt

förslag i denna del, anser jag mig böra godtaga förslaget. Min ståndpunkt

innebär således, bland annat, att K 1 bibehålies såsom beridet förband. Jag

vill i detta sammanhang erinra om att kostnaderna för att vid K 1 bibehålla

ett begränsat antal stamridhästar i enlighet med arméchefens förslag

är förhållandevis ringa.

I likhet med arméchefen räknar jag med att arméns totala behov av

varmblodiga hästar vid genomförd organisation skall ha nedgått till 500

hästar, varav 435 stamridhästar och 65 stamremonter. En omfattande avveckling

av arméns nuvarande bestånd av varmblodiga hästar måste därför

genomföras.

Arméchefen har i sin framställning berört de problem, som kommer att

uppstå vid en dylik avveckling, och framlagt förslag rörande hur avvecklingen

bör genomföras. Mot arméchefens förslag i denna del synes i princip

mtet vara att erinra. Jag vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten

av att de under åren 1955 och 1956 inköpta övertaliga remonterna erhåller

viss utbildning vid remontdepå. Kostnaderna härför torde få belasta fjärde

huvudtiteln. Vidare vill jag understryka att försäljning till slakt av fullt

tjänstdugliga hästar bör tillgripas först sedan alla andra avsättningsmöjligheter

prövats. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare bestämma

angående bär ifrågavarande avveckling.

Arméchefen har vidare föreslagit att remontutbildningen från och med

budgetåret 1957/58 skall äga rum vad K 4, varvid förutsatts att remonterna

från och med år 1957 inköpes såsom fyraåringar och att utbildningen begränsas

till ett år. Enligt förslaget skall vidare till K 4 förläggas en rid- och

körskola för utbildning av fast anställt befäl (instruktörer) och hovslagare.

I anslutning härtill kan remontdepåerna och ridskolan vid Strömsholm

indragas. Jag har icke något att erinra mot vad arméchefen sålunda föreslagit.

Vad härefter angår tidpunkten för genomförandet av den ändrade organisationen

av kavalleriet m. m. i enlighet med av mig i det föregående förordade

riktlinjer räknar jag med att omorganisationen av K 3 och K 1 skall

genomföras från och med budgetåret 1956/57 respektive budgetåret 1957/58.

Omorganisationen av K 4 bör genomföras från och med budgetåret 1958/59.

Utbildningen av beridna jägare bör emellertid, med hänsyn till att den ändrade

organisationen av K 3 förutsättes skola genomföras från och med

budgetåret 1956/57, förläggas till K 4 redan från och med sistnämnda bud
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition lir 110

13

getår. Av remontdepåerna torde Gudhems remontdepå böra indragas från

och med budgetåret 1956/57 samt indragningen av Herrevadsklosters remontdepå

genomföras från och med budgetåret 1957/58. Indragningen av

ridskolan vid Strömsholm och Utnäslöts remontdepå bör ske från och med

budgetåret 1957/58, i samband varmed körutbildningen vid K 4 kan påbörjas.

Därest framdeles, såsom chefen för armén anfört, en civil körskola för

skogs- och jordbrukets behov skulle inrättas, torde frågan om en eventuell

samordning av verksamheten vid skolan med den militära verksamheten

på förevarande område få upptagas till prövning.

De av mig sålunda förordade organisationsförändringarna kommer att

medföra avsevärda utgiftsminskningar. Jag räknar sålunda med att den

totala besparingen i fråga om personal, hästar och expenser m. m. under

tioårsperioden 1955/56—1964/65 skall uppgå till i runt tal 45 miljoner

kronor.

Jag vill till sist framhålla, att min i det föregående angivna ståndpunkt

i fråga om kavalleriets omorganisation m. m. icke innebär, att jag tagit

slutlig ställning till storleken av den kapitalinvestering, som kan erfordras

för att omorganisationen skall kunna genomföras.

B. Ändrad organisation av Upplands regemente m. fl. förband

Arméchefens förslag

Arméohefens förslag innebär i korthet dels att utbildningen vid pansartrupperna

koncentreras till Göta pansarlivgarde (P 1), Skånska pansarregementet

(P2) och Skaraborgs pansarregemente (P 4) samt att därjämte

viss pansarutbildning förlägges till Norrland och Gotland, vilken

fråga arméchefen avser att upptaga i annat sammanhang, dels att nuvarande

P 3 ombildas till regemente för pansarinfanteriutbildning och att i

samband därmed nuvarande infanteriutbildning vid I 8 upphör, dels att

S 1 och SignS flyttas till Uppsala och övertager de av I 8 nu disponerade

anläggningarna därstädes, dels ock att Ing 1 övertager de nuvarande för

S 1 avsedda anläggningarna i Solna. Regementena i Uppsala och Strängnäs

skall enligt förslaget efter omorganisationen benämnas Upplands signalregemente

respektive Södermanlands regemente.

Förslaget är resultatet av omfattande utredningar inom arméledningen,

vilkas mål bland annat varit att anpassa fredsorganisationen efter den förändrade

krigsorganisationen, att ge utbildningsenheterna en ändamålsenlig

storlek, att på bästa sätt utnyttja nuvarande tillgångar på mark och

byggnader samt att genom ytterligare koncentrering av utbildningsverksamheten

åstadkomma kostnadsminskningar. Under utredningsarbetet har

olika möjligheter att lösa förevarande organisationsfrågor undersökts, men

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

den föreslagna organisationen har befunnits vara den ur såväl militär som

ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga.

Förläggningsutrymmen och utbildningsmöjligheter

För att erhålla lämpliga utbildningsenheter anser arméchefen det fördelaktigt

att koncentrera utbildningen vid pansartrupperna till P 1, P 2

och P 4. Genom en sådan koncentrering frigöres P 3 för annan utbildning.

Förbandets etablissement har en förläggningskapacitet, som motsvarar behovet

vid en utbildningsanstalt för pansarinfanteri. Härvid förutsättes att

arméns motorskola liksom för närvarande är förlagd till P 3.

SignS är för närvarande förlagd till förhyrda lokaler vid Marieberg på

Kungsholmen i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har emellertid framställt

önskemål om att tå disponera lokalerna för civila statliga myndigheter.

Styrelsen önskar disponera lokalerna snarast. Skolans lokalfråga måste

därför omgående lösas.

Redan under budgetåret 1955/56 föreligger för Ing 1 en brist i fråga

om förläggningsutrymmen på 250 platser och för S 1 en brist på 100 platser.

De ökade behoven av ingenjörutbildning medför att Ing 1, om inga

förändringar vidtages i arméns utbildningsorganisation, under budgetåret

1956/57 bär en brist på 400 förläggningsplatser och att bristen till budgetåret

1962/63 stigit till 600 platser.

Om förläggningsbehovet för ingenjör- och signaltrupperna skulle tillgodoses

genom nybyggnader, skulle kostnaderna härför uppgå till minst

sju miljoner kronor. Härtill kommer kostnaderna för nya lokaler för

SignS samt kostnader för erforderliga kompletteringar av övningsfälten.

Med hänsyn till de begränsade anslag för investeringar, som kan påräknas,

anser arméohefen att alla möjligheter att tillgodose dessa behov utan nyinvesteringar

måste undersökas.

Handövningsfältet vid 18 har begränsad användbarhet. Regementets

skjutfält upptyller icke de krav, som ur säkerhets- och utbildningssynpunkt

ställes på ett skjutfält för ett infanteriregemente. Möjligheter att utvidga

fältet så att en effektiv stridsutbildning kan bedrivas föreligger icke. Uppsala

stads tillväxt torde snarare medföra att möjligheterna till övningar

på fältet efter hand försämras. Det är därför även av dessa skäl icke

försvarbart att bibehålla infanteriutbildning vid I 8 om gynnsammare utbildningsmöjligheter

kan skapas genom organisationsförändringar. Uppsala

stad och landstinget i Uppsala län har i skrivelser till chefen för

försvarsdepartementet föreslagit att I 8 bibehålies som infanteriregemente

och att ett nytt etablissement uppföres i närheten av staden. En sådan

lösning kan arméchefen av investeringsskäl icke förorda. Av Uppsala

stads skrivelse framgår vidare, att de civila intressena önskar disponera

marken mellan akademiska sjukhuset och Ulleråkers sjukhus. För att

detta skall vara möjligt måste nya etablissement anskaffas även för ar
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

15

méns underofficersskola och försvarets läroverk. Detta medför ytterligare

krav på investeringsmedel och byggnadskvot.

Handövningsfältet vid P 3 är ett av arméns bästa övningsfält för infanteriutbildning

och för samövning med pansarförband. Ett lämpligt

stridsskjutningsområde för ett (pansar-)infanteriregemente kan anskaffas

i närheten av kasernerna. Under förutsättning av att detta stridsskjutningsområde

anskaffas lämpar sig P 3 mycket väl för pansarinfanteriutbildning.

Genom en förläggning av pansarinfanteriutbildning till Strängnäs

kan P 1 och P 3 bilda ett lag för de erforderliga, betydelsefulla samövningarna

mellan pansar och pansarinfanteri.

En förflyttning av Ing 1 till Strängnäs skulle medföra försämrad utbildningseffekt

på grund av svårigheterna att där åstadkomma lika lämpliga

och välbelägna utbildningsanordningar som de, vilka disponeras inom det

nuvarande etablissementet.

Strängnäs är icke heller gynnsamt som förläggningsort för S1 och

SignS med hänsyn till att samverkan med televerket försvåras och att erforderliga

lärare icke kan erhållas lika lätt som i Stockholm eller Uppsala.

Förläggning av S 1 med SignS till Uppsala är ur utbildningssynpunkt

lämplig. Redan nu bedrives stabstjänstutbildning i anslutning till

arméns underofficersskola och en förläggning av vissa skolor till Uppsala

överväges. Utbildningen i stabstjänst underlättas om ett signalförband är

förlagt till samma plats. SignS bör administrativt anslutas till SI. Därest

S 1 och SignS förlägges till Uppsala kan vidare — enär behovet av övningsområde

för signalförband är mindre än för ett infanteriregemente — betydande

områden, tillhopa omkring 250 hektar, av övningsfälten i Uppsala

avstås för civilt ändamål.

Bristerna i förläggningsutrymme vid Ing 1 och S 1 kan sålunda täckas,

ny förläggning för SignS ordnas, en effektiv utbildningsorganisation åstadkommas

och vissa områden avstås för civilt ändamål om P 3 utnyttjas för

pansarinfanteriutbildning, Ing 1 utökas med det nuvarande av S 1 disponerade

etablissementet samt S 1 och SignS flyttas till Uppsala.

Under förutsättning av principbeslut vid 1955 års riksdag kan pansarinfanteriutbildning

påbörjas vid P 3 våren 1957. Lokalerna i Uppsala kan

göras i ordning för signalutbildning budgetåret 1957/58. Flyttningen av

S 1 och SignS kan vara genomförd våren 1958.

Budgetåret 1957/58 kan således de angivna behoven av utökat förläggningsutrymme

tillgodoses. Redan budgetåret 1956/57 har dock bristerna

vid Ing 1 och S 1, såsom tidigare anförts, stigit till sammanlagt 500 platser.

Personalförhållanden

Arméchefen behandlar vidare frågan om lämpliga åtgärder för att begränsa

de svårigheter, som i samband med omorganisationen beräknas

uppstå för därav berörd, fast anställd personal. Huvuddelen av den civila

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

och civilmilitära personalen vid I 8, P 3 och S 1 anses utan svårighet kunna

beredas anställning vid sina tidigare arbetsplatser även efter organisationsförändringarna.

Beträffande den fast anställda militära personalen anses

förhållandena vara mera komplicerade. Arméchefen anför, att principen

bör vara att all militär personal, som kan beredas plats och som så önskar,

skall få stanna på tidigare tjänstgöringsorter och erhålla erforderlig omskolning.

övrig militär personal avses skola beredas transport till andra

förband, varvid all rimlig hänsyn bör tagas till vederbörandes personliga

önskemål. De nödvändiga omflyttningarna anses icke kunna detaljplaneras

förrän principbeslut föreligger beträffande organisationsförändringarna.

Armécheten framhåller vidare, att vid fredsorganisatoriska förändringar

hänsyn måste tagas till personalens kåranda och förbandens traditioner,

vilka är av stor betydelse för god utbildning och fast disciplin. I

detta hänseende anföres bland annat följande.

Upplands regemente har gamla traditioner och en fast anknytning till

bygden. Detta är värden, som icke får förstöras, men å andra sidan måste

målsättningen tör förbandet anpassas efter den tekniska utvecklingen. Det

nuvarande Upplands regemente bör därför omvandlas till Upplands signalregemente.

Förbandets samhörighet med bygden bör säkerställas genom

att dess värnpliktiga till övervägande del rekryteras från Uppland. Vidareförande

av traditionerna underlättas genom att en del av de nuvarande

personalkårerna bör kunna stanna kvar vid regementet även efter omorganisationen.

Kostnadsberäkningar

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande organisationsförändlingar

beräknas till cirka 7,7 miljoner kronor, fördelade med 6,7 miljoner

kronor på kapitalbudgeten och en miljon kronor på driftbudgeten. Av

nämnda belopp 6,7 miljoner kronor hänför sig 3,o miljoner kronor till anskaffning

av stridsskjutningsområde vid Strängnäs samt 3,7 miljoner kronor

till vissa nybyggnader och ändringsarbeten, som i anledning av omorganisationen

ertordras vid nuvarande I 8, P 3 och S 1. Angiven kostnad

å driftbudgeten avser i samband med omorganisationen uppkommande

flyttningskostnader.

De sålunda beräknade kostnaderna kommer att delvis kompenseras

genom försäljning av tidigare omnämnda markområden i Uppsala.

Till jämförelse med angivna kostnadsberäkningar andrar arméchefen,

att ett tillgodoseende av de överhängande lokalbehoven vid Ing 1 och S 1

medelst nybyggnader skulle draga en kostnad av 7,o miljoner kronor, vartill

kommer kostnaderna, beräknade till 5,o miljoner kronor, för anskaffande

av nya lokaler för SignS.

Den förenkling av administrationen, som förslaget innebär, beräknas

vid fullt genomförd organisation medföra en årlig besparing av cirka 0,65

miljon kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

17

Yttrande

I skrivelse den 3 februari 1955 har överbefälhavaren tillstyrkt arméchefens

förevarande förslag rörande omorganisationen av 18, P 3, Ing 1,

S 1 och SignS.

Departementschefen

Enligt vad som framgår av det föregående råder vid såväl Ing 1 som

S 1 en överhängande brist på förläggningsutrymmen. Vidare erfordras de

byggnader, som nu disponeras av SignS, för annat ändamål. Frågan om

förläggningsutrymmen för Ing 1, SI och SignS måste sålunda snarast

erhålla sin lösning. Andra frågor, som i detta sammanhang har betydelse,

är de av arméchefen påtalade bristfälligheterna beträffande övningsfälten

vid I 8 samt de önskemål, som uttalats av Uppsala läns landsting och Uppsala

stad i fråga om den framtida användningen för civilt ändamål av Upplands

regementes och arméns underofficersskolas anläggningar och övningsmark.

Arméchefens förslag innebär i korthet följande. Pansarutbildningen vid

P 3 förlägges till andra pansarförband och i istället utnyttjas P 3 för pansarinifanteriutbildning.

Den nuvarande infanteriutbildningen vid I 8 kan därvid

upphöra. De härigenom i Uppsala frigjorda utrymmena utnyttjas för förläggning

av S 1 och SignS. Ing 1 bibehåller sin nuvarande förläggning och

övertager därjämte de lokaler, som nu disponeras av S 1.

Med arméchefens förslag tillgodoses ifrågavarande lokalbehov utan större

investeringskostnader och problemen i fråga om övningsfälten vid I 8 bortfaller.

Vidare kan vissa områden av nämnda övningsfält avyttras för tillgodoseende

av de civila markintressena i Uppsala.

Arméchefens förslag bygger på förutsättningen att pansarutbildningen

kan koncentreras huvudsakligen till P 1, P 2 och P 4 samt att P 3 därigenom

kan frigöras för annan utbildning. Företagen utredning visar att så med

fördel kan ske. Jag vill därför tillstyrka arméchefens förslag i denna del.

Enligt arméchefens förslag skall anläggningarna i Strängnäs utnyttjas

för pansarinfanteriutbildning. Andra tänkbara möjligheter är att flytta

endera Ing 1 eller S 1 och SignS till Strängnäs och att låta det i Solna kvarvarande

förbandet disponera de för Ing 1 och S 1 nu avsedda anläggningarna

därstädes. Med en dylik anordning skulle visserligen lokalbehoven bli tillgodosedda,

men ur utbildningssynpunkt är det icke lämpligt att förlägga

vare sig Ing 1 eller S 1 och SignS till Strängnäs. En dylik organisation är

vidare ur ekonomisk synpunkt mindre fördelaktig än den av armechefen

föreslagna. Däremot är det ur utbildningssynpunkt synnerligen lämpligt att

P 3 utnyttjas för pansarinfanteriutbildning. Jag vill bär endast erinra om

det för en dylik utbildning särskilt lämpliga handövningsfältet vid P 3 samt

2—so er. Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110

om möjligheterna att anskaffa ett lämpligt stridsskjutningsfält vid Strängnäs.

Vidare bör framhållas att, om utvecklingen framdeles skulle gå dithän

att en utvidgning av pansarvapnet skulle bli erforderlig, en återgång

till pansarutbildning i Strängnäs icke skulle innebära några större svårigheter,

därest P 3 nu ombildas till regemente för pansarinfanteriutbildning.

Arméchefens förslag innebär att, därest pansarinfanteriutbildning förlägges

till P 3, nuvarande infanteriutbildning vid I 8 upphör. Förbandets

möjligheter i fråga om infanteriutbildning är med hänsyn till berörda bristfälligheter

beträffande övningsfälten mindre goda och eu fortsatt infanteriutbildning

i Uppsala skulle nödvändiggöra en väsentlig utvidgning av förbandets

stridsskjutningsområde. Arméchefens utredning visar emellertid att

S 1 och SignS ur utbildningssynpunkt med fördel kan förläggas till Uppsala.

Signalförbandens behov av övningsmark är väsentligt mindre än infanteriregementets,

och med den föreslagna organisationen skulle, såsom redan

framhållits, ganska betydande områden kunna avyttras för civila ändamål.

- Med denna lösning skulle Ing 1 kvarbli i Solna och jämväl övertaga de

nu för S 1 avsedda anläggningarna därstädes. En sådan anordning synes

lämplig, enär de nuvarande utbildningsmöjligheterna vid Ing 1 är mycket

goda och en flyttning av förbandet därför om möjligt bör undvikas.

För egen del anser jag att vägande skäl talar för arméchefens förslag

och jag finner mig böra tillstyrka detsamma. Jag vill upplysa om att jag

tör att närmare studera förhållandena personligen besökt de av omorganisationen

berörda förbanden. Den av mig sålunda förordade organisationen

ter sig ur utbildningssynpunkt synnerligen ändamålsenlig och tillgodoser

dessutom överhängande lokalbehov utan att några omfattande nybyggnader

behöver vidtagas. Dessa fördelar uppnås med jämförelsevis låga kostnader,

i vilket sammanhang jämväl bör beaktas de ekonomiska fördelar för

kronan, som uppkommer genom eventuell försäljning av en del av försvarets

mark i Uppsala. Då jag finner det angeläget att i möjligaste mån

tillmötesgå berättigade civila anspråk på förvärv av mark från försvaret,

vill jag framhålla att den av mig förordade lösningen är den enda som, med

rimliga kostnader för staten, medger ett sådant tillmötesgående.

Jag vill framhålla att mitt ställningstagande icke innebär att jag tagit

slutlig ståndpunkt i frågan rörande storleken av de kapitalinvesteringar,

som erfordras för omorganisationens genomförande.

Vissa svårigheter torde uppkomma för den av omorganisationen berörda

personalen. Man bör härvidlag visa största möjliga hänsyn och i fråga om

nödvändiga förflyttningar söka tillmötesgå den enskildes önskemål, såvitt

detta är möjligt.

Genom att den nya organisationen medför en minskning av antalet administrativa

enheter uppkommer betydande årliga besparingar.

Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget kommer erfor
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj-.ts proposition nr 110

19

derliga detaljplaneringar för dettas genomförande att verkställas under

nästa budgetår. Frågan om medelsanvisning för ändamålet blir aktuell

tidigast för budgetåret 1956/57.

C. Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande

kavalleriets organisation m. m.;

b) godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande

omorganisation av Upplands regemente m. fl. förband.

[2] Tygstatens reservorganisation

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 83 o. 84) anförde

jag vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till personal i arméns

reserver in. fl., att förslag framlagts av chefen för armén om en utökning av

tygstaten med personal såväl på aktiv stat som i reserven samt att jag avsåg

att upptaga denna fråga till behandling i senare sammanhang. Jag anhåller

nu att få upptaga förslaget om tygstatens reservorganisation till behandling.

Förslaget om utökning av tygstatens personal på aktiv stat behandlas

i det följande under arméns allmänna avlöningsanslag.

Reserv för tygstaten inrättades genom 1943 års reservbefälskungörelse

för armén (SFS 1943: 815). Reserven omfattar endast personal, som med

pension avgått från aktiv stat.

Med skrivelse den 21 januari 1954 bär chefen för armén överlämnat en

inom arméledningen verkställd utredning rörande behovet av tygstatspersonal

i krigsorganisationen. På grundval av nämnda utredning föreslår

arméchefen, att tygstatens nuvarande reservorganisation utbygges med förtidsavgången,

reservanställd och övergångsanställd personal.

Arméchefens utredning

Behovet av reservpersonal m. in.

I den av arméchefen åberopade utredningen framhålles, att den fortskridande

moloriseringen och den avsevärda utökningen av teknisk materiel

vid armén ställer ökade krav på tillgången på bland annat kvalificerad

mekanikerpersonal (arbetsledare, chefsmekaniker) särskilt för motor-,

signal-, vapen- och radarmateriel. För att lösa kvalificerade reparationsuppgifter

beträffande dessa malerielslag användes i första hand aktiv tygstatspersonal.

Av kostnads- och rekryteringsskäl kan emellertid den aktiva tygstatskadern

icke utbyggas i sådan omfattning, att krigsorganisationens be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

hov av tygstatspersonal därigenom helt tillgodoses. Även f. d. aktiv tygstatspersonal

utnyttjas i viss utsträckning för de befattningar, varom här är

fråga. Denna personal — såväl pensionsavgången personal som ock sådan

personal, som före pensionsålderns inträde tagit avsked från aktiv tjänst

och följaktligen icke inträtt i reserv — anses emellertid icke vara användbar

för krigsplacering annat än i begränsad utsträckning och under kortare

tid efter avskedet. Med hänsyn till att här ifrågavarande materiel i regel

icke har någon motsvarighet på det civila området anses ej heller värnpliktiga

i övrigt kunna utom i undantagsfall utnyttjas annat än såsom bilmekaniker.

Då krigsorganisationens behov av kvalificerade mekaniker icke kan

täckas genom ianspråktagande av nu angivna kategorier personal, anses det

nödvändigt att bristen fylles genom att tygstatens reserv utbygges dels med

förtidsavgången f. d. aktiv personal och dels med reservanställd personal.

Vid beräkningen av behovet av reservpersonal utgår utredningen från nu

gällande pensionsåldrar för aktiv personal och från att tygstatens aktiva del

utbygges i enlighet med arméchefens därom framlagda plan. Under angivna

förutsättningar beräknas tygstatens reserv böra omfatta —- förutom pensionsavgången

personal - 68 förtidsavgångna och 86 reservanställda tek
niker.

Denna personal antages komma att i medeltal fördela sig på 10 tygverkmästare

(förtidsavgångna), 20 tyghantverkare (i huvudsak förtidsavgångna)

och 124 armétekniker (i huvudsak reservanställda). Utredningen

räknar med att ifrågavarande reservpersonal skall behöva utnyttjas endast

för tillgodoseende av behovet av vapen-, markpjäs-, stridsvagns-, bil-(maskin-)

och luftvärnsinstrumentmekaniker. Behovet av luftvärnspjäsmekaniker,

instrumentmekaniker (optiker), signalmekaniker och radarmekaniker

beräknas däremot bli i huvudsak tillgodosett med anlitande av pensionsavgången

personal och förtidsavgången, icke reserven tillhörande personal.

Rekrytering och utbildning in. m.

Den förtidsavgångna reservpersonalen inom tygstaten kommer

att omfatta tygverkmästare, tyghantverkare och armétekniker. Anställning

avses skola ske efter prövning i varje särskilt fall med hänsyn till krigsbehov

och lämplighet. Förtidsavgångna tygverkmästare och tyghantverkare

erhåller i regel anställning som ingenjörer m. in. vid militära förvaltningar

och blir då icke disponibla för krigsplacering vid fältreparationsförband

och krigsverkstäder. De bör emellertid enligt förslaget beredas tillfälle att

inträda i reserven i den män de blir disponibla för krigsplacering i därför

avsedda befattningar. Antalet torde bli begränsat. Vidare bör enligt förslaget

armétekniker, som avgår från aktiv stat, beredas tillfälle att inträda

i reserven under förutsättning att de dels tillhör sådan mekanikerkategori,

för vilken behov av reservpersonal föreligger, dels ock är lämpliga som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

21

arbetsledare. Sådan armétekniker, som vid avskedet genomgått föreskriven

utbildning för befordran till tyghantverkare, föreslås skola efter lämplighetsprövning

vinna anställning såsom tyghantverkare. Förordnande som

tyghantverkare skall dock få ske först sedan armétekniker på aktiv stat

med samma anställningstid vunnit befordran. Intill dess så skett anställes

vederbörande såsom armétekniker i reserven. -— Vad angår frågan huruvida

furir vid tygstaten vid avgång bör erhålla anställning i reserven anföres

i utredningen, att avgörande härför synes vara kravet att vederbörande

skall kunna användas som kvalificerad arbetsledare (chefsmekaniker)

i fält. Furirer, som bär en sammanlagd tjänstetid av minst sex år

och som vid förtidsavsked på grund av eventuellt försämrade befordringsförhållanden

icke vunnit befordran till armétekniker på aktiv stat, anses

ha erforderliga kvalifikationer och bör därför i första hand ifrågakomma

för anställning i reserven. Det synes emellertid motiverat att i andra hand

låta särskilt dugliga furirer med sammanlagt minst fyra års tjänstetid vinna

anställning i reserven. Härvid anses dock lämpligheten böra prövas enligt

personalkårchefens närmare bestämmande. Förtidsavgångna furirer föreslås

bliva övergångsanställda vid avskedet och befordrade till armétekniker

först sedan de furirer på aktiv stat, som tillhör samma kurs,

vunnit befordran.

Av reservanställd personal vid tygstaten bör fordras att personalen

bär de kunskaper och färdigheter, som är nödvändiga för krigsplacering

i avsedda befattningar. Den erforderliga utbildningen anses, främst av

kostnadsskäl, böra göras så kort som möjligt. Med hänsyn härtill kräves

av den, som avser att genomgå denna utbildning, dels fullgjord första tjänstgöring

vid armén, varigenom den rent militära utbildningen för reservanställning

kan inskränkas, dels ock genomgången civil yrkesutbildning

lämplig för respektive mekanikerkategori. Meriterande praktisk tjänstgöring

kan dock ersätta dylik yrkesutbildning. Med utgångspunkt i nämnda

fordringar och efter jämförelse med nuvarande beställningsmannautbildning

beräknas den särskilda utbildningen för reservanställning till tolv

månader, uppdelad med åtta och eu halv månader på materielkumskap och

reparationstjänst, en och en halv månad på underhållstjänst och befälsutbildning

samt två månader på praktik vid truppförband och verkstäder. I

förslaget förordas att eleverna under utbildningstiden anställes såsom extra

tjänstemän i 12 lönegraden. Efter godkänd utbildning och under förutsättning

att en levnadsålder av högst 28 år uppnåtts anställes elev som armétekniker

i reserven.

Utbildning av arméteknikeraspiranter avses skola äga rum under sex

på varandra följande år. Därigenom beräknas behovet av reservanställd

personal bli fyllt. Till frågan om hur den kontinuerliga tillförseln av reservanställd

personal därefter skall äga rum har ställning icke tagits i utredningen.

Detta spörsmål sammanhänger både med frågan om hur pensions
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

åldern för den aktiva tygstatspersonalen i framtiden bestämmes och med

frågan huruvida beräkningen av tillgången på förtidsavgången tygstatspersonal

visar sig hållbar.

Tjänstgöringsskyldighet m. m.

Beträffande tjänstgöringsskyldighet och löneförmåner i reserven och avgång

ur reserven förutsättes att de bestämmelser, som enligt 1943 års

reservbefälskungörelse för armén gäller för oivilmilitär personal, skall ges

motsvarande tillämpning beträffande nu ifrågavarande reservpersonal. I

fråga om pension förutsättes att tygverkmästare och tyghantverkare erhåller

pension i överensstämmelse med underofficer. För armétekniker föreslås

samma pensionsbelopp, som nu gäller för reservanställd flygtekniker.

Befordran inom tygstatens reserv bör enligt förslaget tills vidare i princip

icke äga rum i annan ordning än som framgår av det föregående.

Frågan om de reservanställdas befordran till tyghantverkare anses icke

bli aktuell förrän om cirka 10—12 år och särskilda befordringskurser skulle

därför i avvaktan på erfarenheterna av den nya reservorganisationen tills

vidare icke anordnas. Det förutsättes dock att i undantagsfall armétekniker

med särskild lämplighet skall kunna befordras till tyghantverkare efter

arméchefens bestämmande för varje särskilt fall.

Kostnadsberäkningar

I utredningen uppskattas kostnaderna för utbildning av ifrågavarande

86 arméteknikeraspiranter till 908 000 kronor. Som nyss anfördes beräknas

utbildningen äga rum successivt under sex år. De beräknade årskostnaderna

i samband med utbildningen varierar mellan 85 000 kronor och 193 500

kronor. Kostnaderna för aspirantlöner under de första utbildningsåren föreslås

skola bestridas genom ianspråktagande av lönemedel för vakanta armétekniker-

och furirsbeställningar, i den mån "tillgången på dylika beställningar

så medger.

De årliga kostnaderna för löner och pensioner in. in. åt tygstatens reservpersonal

beräknas till cirka 253 000 kronor vid fullt utbyggd organisation.

yttranden

Försvarets civilförvaltning bär i stort sett icke funnit anledning till

erinringar mot det av arméchefen framlagda förslaget.

Beträffande förslaget att blivande armétekniker under tiden för utbildningen

skall vara anställd som extra tjänsteman erinrar ämbetsverket om

att en liknande anordning tillämpas beträffande flygteknikeraspiranter. I

det fallet har anordningen närmast karaktär av ett provisorium för att tillgodose

behovet av en snabbrekrytering av flygtekniker i reserven. Därest

motsvarande behov av snabbrekrytering föreligger beträffande tygstaten,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungi. Maj:Is proposition nr 110

anses en liknande anordning böra tillämpas. I så fall bör enligt ämbetsverket

ett mot antalet arméteknikeraspiranter svarande antal beställningar

för armétekniker och furirer i beställningsmannatjänst hållas vakant.

Statskontoret, som icke ansett sig kunna bedöma krigsorganisationens

behov av tygstatspersonal i reserven, tillstyrker förslagen om antagning, befordran,

avgång och pensionsförmåner samt om lön under utbildningstiden.

Statens lönenämnd, vars yttrande endast berör löne- och pensionsfrågorna,

har icke något att erinra mot att förslaget lägges till grund för

utfärdande av erforderliga bestämmelser i ämnet. En omräkning av de föreslagna

årliga pensionsbeloppen till armétekniker anses emellertid böra ske.

Detta motiveras med att — ehuru beställning för flygtekniker är placerad

i 15 lönegraden och beställning för armétekniker i 14 lönegraden — reservpensionen

för armétekniker föreslagits utgå med samma belopp som pensionen

till flygtekniker i reserven.

Departementschefen

Den fortskridande motoriseringen inom armén och den allt mer ökade

användningen av teknisk materiel medför, såsom arméchefen framhållit,

ett ökat behov av teknisk personal för kvalificerade mekanikeruppgifter.

En väsentlig utbyggnad av tygstatens aktiva personal har också

till följd av riksdagsbeslut ägt rum sedan budgetåret 1947/48. Såsom framgår

av propositionen 1954:110 (s. 65—67) har arméchefen lagt fram en

plan för ytterligare utbyggnad av tygstatens aktiva kader.

Den aktiva personalen, som är avpassad för att tillgodose behovet av tekniker

i fred, kan icke förslå för att täcka behovet av kvalificerad mekanikerpersonal

i krigsorganisationen. Den av arméchefen framlagda utredningen

synes ge belägg för att detta behov under nuvarande förhållanden ej heller

kan tillgodoses med anlitande av f. d. aktiv tygstatspersonal och värnpliktiga

mekaniker. Det torde därför vara ofrånkomligt att, såsom arméchefen

föreslagit, tygstatens reserv utbygges med förtidsavgången f. d. aktiv

personal och reservanställd personal.

Det av chefen för armén framlagda förslaget i ämnet synes mig välgrundat

och jag kan i huvudsak tillstyrka detsamma. Jag föreslår således

att tygstatens reserv, med början under budgetåret 1955/56, utbygges med

högst 154 man, av vilka högst 86 bör vara reservanställda och återstoden

förtidsavgångna tekniker. Denna personal beräknas på lång sikt komma

att fördela sig på i medeltal 10 tygverkmästare, 20 tyghantverkare och 124

armétekniker. — Mot arméchefens förslag i fråga om villkoren för att

antagas och befordras i reserven har jag icke något att erinra. I vad angår

tjänstgöringsskyldighet och löneförmåner i reserven samt avgång ur reserven

bär bestämmelserna om civilmilitär personal i 1943 års reservbcfälskungörelse

för armén i tillämpliga delar ges motsvarande tillämpning.

Reservpensionen till tygverkmästare och tyghantverkare hör utgå med

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

samma belopp som utgår till underofficer enligt reservbefä 1 skungöre 1 sen

föi armén. För armétekniker bör enligt min mening reservpensionen bestämmas

till samma belopp, som gäller för flygtekniker i reserven.

Jag har icke något att erinra mot att den personal, som avses skola

reservanstälias såsom armétekniker, genomgår särskild utbildning under

omkring 12 månader. Då det synes angeläget att bristen på kvalificerad personal

i krigsorganisationen fylles utan allt för stor tidsutdräkt tillstyrker

jag att den för ifrågavarande 86 armétekniker erforderliga särskilda utbildningen

meddelas inom loppet av omkring sex år. Av samma skäl anser jag

det nödvändigt att arméteknikeraspiranterna under denna utbildning

erbjudes ekonomiska villkor, som garanterar tillräcklig rekrytering. Jag

föreslår därför att aspiranterna under ifrågavarande utbildningsperiod

anställes såsom civilmilitära beställningshavare med placering i lönegrad

Cg 12. Lönekostnaderna bör kompenseras genom att vakanta beställningar

vid tygstaten tages i anspråk i erforderlig omfattning.

Till frågan om kontinuerlig tillförsel av reservanställd personal för tid

efter det att den nu avsedda utbildningen genomförts torde ställning få

tagas sedan erfarenhet vunnits om utfallet av rekryteringen till den nya

reservorganisationen.

Det torde fa ankomma pa Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i reservbefälskungörelsen

för armén, som föranledes av vad jag i det föregående

föreslagit, ävensom att meddela de bestämmelser i övrigt, som kan

erfordras för genomförande av förslagen.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande

utbyggnad av tygstatens reserv.

[3] Marinens tekniska personal

Genom beslut den 22 augusti 1952 tillkallades direktören vid AB Götaverken

i Göteborg R. A. Lindén för att verkställa utredning angående marinens

tekniska personal. Utredningen verkställdes under hösten samma år.

Den 4 december 1952 överlämnade Lindén betänkande med förslag i

ämnet. Yttranden över betänkandet har avgivits av chefen för marinen,

försvarets civilförvaltning, marinförvaltningen, statskontoret, statens organisationsnämnd,

överstyrelsen för yrkesutbildning, kommerskollegium, statens

lönenämnd, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, försvarets skolnämnd,

kompetensutredningen, svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet,

försvarsväsendets underbefälsförbund, försvarsväsendets

civilmilitära ingenjörers förbund, försvarets civila tjänstemannaförbund,

marinens maskinbefälsförening, statsverkens ingenjörsförbund, svenska

teknologföreningen samt tekniska läroverkens ingenjörsförbund.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

25

I sitt förenämnda yttrande framhöll chefen för marinen att de av Lindén

framlagda förslagen var att betrakta som principiella. Kompletterande detaljutredningar

erfordrades. Sådana utredningar hade vid den tidpunkt, då

marinchefen avgav sitt yttrande, påbörjats inom marinledningen och de är

numera slutförda. I skrivelse den 15 januari 1954 har marinchefen redovisat

resultaten av nämnda kompletterande utredningar samt avgivit därav

betingade förslag. Statskontoret och statens lönenämnd har avgivit yttranden

över marinchefens ifrågavarande förslag.

Sedermera har marinchefen i skrivelse den 10 maj 1954 inkommit med

ytterligare förslag rörande effektivisering av den tekniska tjänsten vid

marinen, över förslagen har yttranden avgivits av statskontoret, statens

lönenämnd och svenska underofficersförbundet.

Slutligen har marinchefen i skrivelse den 10 j-uli 1954 lämnat vissa närmare

uppgifter i ärendet med anledning av vad som anförts i statskontorets

och statens lönenämnds förenämnda yttranden.

I det följande kommer att redogöras för den nuvarande organisationen

inom förevarande område, utredningsmannens förslag, marinchefens förslag

samt inkomna yttranden och utlåtanden. Därutöver kommer att anmälas

fråga om förmåner till stampersonal som genomgår utbildning för

vinnande av anställning som mariningenjör.

Nuvarande organisation

Marinens tekniska personal består av högskoleutbildade mariningenjörer,

underofficerare m. fl. tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna,

civila ingenjörer och andra tekniker samt officerare med teknisk utbildning.

Till kategorien mariningenjörer räknas i förevarande sammanhang

skeppsbyggnadsingenjörer och specialingenjörer. Sistnämnda grupp utgöres

av elektro-, artilleri-, torped-, min- och teleingenjörer. Mariningenjörerna

utbildas i huvudsak på följande sätt.

Efter antagning genomgår mariningenjörsaspiranten under cirka ett år

rekryt- och underbefälsutbildning. Aspirant, som godkänts i denna utbildning

och som förklarats lämplig för fortsatt utbildning, praktiserar därefter

under en tid av omkring tre månader såsom arbetare vid varv eller verkstad.

Därefter antages aspiranten som mariningenjörskadett och påbörjar

utbildning vid teknisk högskola. Under tredje eller fjärde årskursen vid

den tekniska högskolan genomgår mariningenjörskadetten specialkurs i

krigsfartygskonstruktion. Sommartid bibringas kadetten kunskaper om

tjänsten vid marinen genom särskilda kurser på fartyg och vid örlogsvarv.

Ifrågavarande utbildning pågår under tre somrar. Vid påbörjandet av andra

sommarens kurs uttages kadett för utbildning inom viss specialgren. Efter

civilingenjörsexamen kan mariningenjörskadett antagas till marinunderingenjör

i mariningenjörkårens reserv och erhålla stipendium för för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

kovran i yrket under en tid av 18 månader genom tjänstgöring vid svenskt

eller utländskt företag eller genom utlandsstudier. Efter 18 månaders reservtjänstgöring

sker utnämning till mariningenjör av 2. graden i kårens

reserv. Sådan mariningenjör kan efter ansökan anställas i ledig beställning

på mariningenjörkårens stat.

Mariningenjörerna har sitt mest omfattande verksamhetsområde inom

marinförvaltningen. De handlägger vissa inom förvaltningen förekommande

ärenden rörande projektering m. m. av marinens fartyg, fartygens utrustning,

marinens verkstäder samt utför olika utredningar. Ett antal mariningenjörer

är placerade till tjänstgöring vid örlogsvarven. Där deltager de

i ledningen och övervakningen av underhålls- och ombyggnadsarbeten på

flottans fartyg in. in. Vissa lärarbefattningar vid marinens utbildningsanstalter

uppehälles av mariningenjörer. Mariningenjörer tjänstgör vidare

i sjöstyrkestaber och på rustade fartyg. Ett mindre antal mariningenjörer

tjänstgör i chefsbefattningar vid kustartilleriförsvaren.

Underofficerare tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna ''säd

flottan utbildas i stort sett på följande sätt.

Av det första anställningsåret ianspråktages i runt tal sex månader för

rekrytskola och yrkeskurs. Resterande del av första anställningsåret utnyttjas

för praktisk tjänstgöring. Under andra anställningsåret genomgår

eleverna verkstadsskola och fullgör praktisk tjänst. Det tredje anställningsåret

upptages av furirskola samt yrkeskurs. Denna kurs är delvis förlagd

i land och delvis ombord på flottans fartyg. Den som godkänts i furirutbildningen

befordras till furir. Den egentliga underofficersutbildningen påbörjas

i regel under femte anställningsåret. Underofficersutbildningen omfattar

två läsår vid försvarets läroverk samt ett läsår vid marinens underofficersskola.

Furir, som avlagt realexamen före påbörjandet av sin tjänstgöring

vid flottan, befrias från utbildningen vid försvarets läroverk. Uppehållen

mellan läsåren utnyttjas för praktisk tjänstgöring. Sedan utbildningen

vid underofficersskolan avslutats genomgås vissa vrkeskurser och

därefter är vederbörande kompetent till underofficer. Underofficersutnämning

sker således normalt efter cirka åtta anställningsår. Underofficersexamen

för maskinavdelningens personal har tidigare inneburit likställighet

med sjöingenjörsexamen.

Utbildningen av kustartilleriets personal tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna

bedrives enligt i huvudsak samma grunder som nyss

angivits beträffande iflottans motsvarande personal. Vissa utbildningsavsnitt

för kustartilleripersonalen är dock kortare än motsvarande avsnitt

för flottans personal.

Huvudparten av de underofficerare vid flottan, som tillhör maskinavdelningen,

tjänstgör ombord på flottans fartyg såsom uppbördsmaskinister

(maskintjänstchefer), uppbördselektriker (elektrotjänstchefer) samt maskinrums-

och pannrumsmaskinister. Maskinunderofficerare tjänstgör vi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

27

dare vid örlogsvarven såsom biträden åt marinförvaltningens nybyggnadskontrollanter,

uppbördsmän för förråd eller avrustade fartyg m. in. Ett

mindre antal maskinunderofficerare är lärare vid marinens skolor.

De av flottans underofficerare, som tillhör hantverksavdelningen, fullgör

vid tjänstgöring ombord på flottans fartyg huvudsakligen service- och

uppbördsmannatjänst. De till tjänstgöring i land kommenderade hantverksunderofficerarna

bestrider befattningar som uppbördsmän för förråd

eller på avrustade fartyg, chefer för radiostationer, instruktion sunderofficerare

vid utbildningsanstalter m. m.

Flertalet av kustartilleriets underofficerare tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna

tjänstgör som förrådsförvaltare, uppbördsmän vid

regionala förråd, biträden åt marinförvaltningens nybyggnadskontrollanter

och lärare vid vissa skolor samt avses i övrigt för uppgifter, som har samband

med driften och underhållet av materielen. Kustartilleriets maskinister

bestrider vidare maskintjänsten ombord på kustartilleriets fartyg.

Gruppen civila tekniker inom marinen utgöres av högskoleutbildade

ingenjörer, gymnasieingenjörer samt tekniker med utbildning vid tekniskt

institut eller motsvarande. För vinnande av anställning såsom civil tekniker

inom marinen fordras regelmässigt att vederbörande utöver examen

har för tjänsten lämplig praktik. Civila tekniker finns anställda vid marinförvaltningen,

örlogsvarven och kustartilleriförsvaren. Ifrågavarande personal

handhar mycket skiftande konstruktiva och administrativa uppgifter.

Vissa chefsbefattningar är tillsatta med civila ingenjörer.

Till kategorien officerare med teknisk utbildning räknas officerare, som

genomgått någon av sjökrigshögskolans tekniska kurser. Ifrågavarande utbildning

avser att ge officerarna ökade förutsättningar att på rätt sätt

utnyttja teknisk materiel samt att bedöma de militära möjligheter, som

teknikens utveckling erbjuder. Ifrågavarande officerare utnyttjas för befattningar

inom marinledningen, vid örlogsvarven och vid kustartilleriförsvaren.

De placeras vidare såsom lärare vid vissa läroanstalter.

Utredningsmannens förslag

Utredningsmannen har funnit att läget inom den tekniska tjänsten

karakteriseras av teknikens kraftiga utveckling och bristen på lämpligt

utbildad teknisk personal. Denna personalbrist bär förorsakat fördyringar

och förseningar i materielanskaffningen. Personalbristen har vidare tvingat

marinens myndigheter att i allt större utsträckning anlita den privata industriens

personalresurser. Härigenom har ytterligare kostnader uppkommit.

Materielens underhåll har under senare år måst eftersättas. Detta

är särskilt betänkligt med hänsyn till att den moderna, mera komplicerade

materielen fordrar mer underhåll än den äldre materielen. Kristen på lämpliga

tekniker för tjänstgöring ombord på flottans fartyg har medfört att

materielunderhållet i större utsträckning än tidigare utföres vid örlogs
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

varv. Detta har haft till följd att underhållskostnaderna stigit och stridsberedskapen

sjunkit. Det har i det rådande läget varit svårt att sätta rätt man

på rätt plats. Mariningenjörer har ej sällan placerats i befattningar för vilka

de saknat tillräckliga erfarenheter och praktiska kunskaper. Täta omplaceringar

bär orsakat besvärligheter av skilda slag för såväl personalen som

tjänsten. Svårigheterna att rätt bedriva den tekniska tjänsten har accentuerats

av den stora avgång, som under senare år ägt rum bland marinens

tekniska personal. De viktigaste orsakerna härtill anser utredningsmannen

vara bristen på tjänster i högre löneställning samt de ringa möjligheterna

för lägre personal att avancera till högre befattningar. Utredningsmannen

berör betydelsen av att maskin- och hantverksunderbefäl vidareutbildas

till mariningenjörer.

För att överbrygga avståndet mellan de högskoleutbildade mera teoretiskt

inriktade mariningenjörerna och underofficerarna med deras stora praktiska

erfarenhet men otillräckliga teoretiska underbyggnad föreslår utredningsmannen

att organisationen utökas med en grupp ingenjörer, som förenar

praktisk erfarenhet med teoretiskt kunnande. Ifrågavarande ingenjörer

bör avses för tjänst på fartyg, i marinförvaltningen, vid örlogsvarven

in. m. Arbetsuppgifterna motiverar, att de innehar officers ställning. Liksom

för officer bör studentexamen eller motsvarande kompetens krävas

åtminstone i ämnena historia, geografi, psykologi, samhällslära och modersmål.

Studentkompetens bör vidare fordras i ett av engelska och tyska

språken. Den teoretiska utbildningen bör främst vara inriktad på marinens

materiel och leda till kompetens som är likvärdig med examen vid

tekniskt gymnasium. Utbildningen bör bedrivas i marinens regi. En del av

utbildningen kan dock förläggas till tekniskt gymnasium. Den praktiska

utbildningen, som för denna grupp är av särskild betydelse, bör bedrivas

vid särskilda skolor eller skolförband i form av bland annat yrkeskurser

av det slag som för närvarande förekommer inom marinen. Den nya ingenjörkategorien

bör rekryteras bland den fast anställda personalen samt

bland personer som avlagt examen vid tekniskt gymnasium eller studentexamen

vid allmänt läroverk. Den sammanlagda utbildningstiden — underbefälsutbildningen

inberäknad — för den förra kategorien av elever beräknas

till cirka tolv år. Den senare kategorien av elever beräknas kunna

utbildas på fem år. De nya mariningenjörerna bör tillhöra den nuvarande

mariningenjörkåren men bilda egen befordringsenhet. Mariningenjör tillhörande

den nya kategorien (mariningenjör KSS) bör efter viss tids utbildning

vid teknisk högskola kunna övergå till den äldre kategorien (mariningenjör

TH). Mariningenjör KSS bör normalt kunna uppnå kaptens

tjänsteklass. Mariningenjör KSS, som avlagt studentexamen eller motsvarande,

bör efter avslutad ingenjörutbildning inplaceras i lönegrad Ce 16

och tilläggas fänriks tjänsteklass (marinunderingenjör). Efter två tjänstår

bör befordran ske till mariningenjör av 2. graden i Ca eller Ce 19 och upp
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

29

flyttning ske till löjtnants tjänsteklass. Mariningenjör av 2. graden bör

inplaceras i Ca 23 efter sex tjänstår och befordras till mariningenjör av 1.

graden i Ca 27 — med kaptens tjänsteklass — i män av tillgång på lediga

beställningar. Mariningenjör KSS, som rekryterats bland den fast anställda

personalen, bör efter ingenjörexamen tillhöra Cg 19 under två år och därefter

erhålla extra ordinarie eller ordinarie beställning i samma lönegrad.

Befordran bör därefter ske enligt samma grunder som föreslagits beträffande

övriga mariningenjörer KSS.

Den nuvarande underofficerskåren föreslås skola ersättas med en ny

personalgrupp, benämnd mästarkåren, som skall bestå av mästare och

flaggmästare. Utbildningen av ifrågavarande nya personal bör uppdelas så,

att vederbörande först genomgår en mästarskola och därefter, sedan viss

tids tjänst fullgjorts i mästargraden, en flaggmästarskola. Den nya kategorien

mariningenjörer bör, i den utsträckning den rekryteras från stampersonalen,

i princip rekryteras bland mästarna. Flaggmästargraden är

slutgrad inom mästarkåren. Undantagsvis bör flaggmästare kunna uttagas

för utbildning till mariningenjör KSS. Mästare och flaggmästare, som

önskar avgå ur tjänst, bör beredas möjlighet att erhålla civil kompetens

genom utbildning på statens bekostnad.

De nu skisserade vägarna för utbildning av de nya mariningenjörerna

bör icke hindra, anser utredningsmannen, att andra vägar hålles öppna.

I princip bör varje person utnyttjas på det sätt som bäst tillgodoser såväl

marinens behov som hans egna intressen.

De nya personalgruppernas reserver föreslås rekryterade med personer,

som avgår från beställning på aktiv stat eller som icke kunnat beredas

anställning på aktiv stat eller som från utbildningens början avsett att

vinna anställning i reserven. Även värnpliktiga bör efter särskild utbildning

kunna beredas reservanställning.

De i det föregående omnämnda förslagen kan icke genomföras omedelbart.

Vissa övergångsanordningar erfordras för att tillvarataga nu befintlig

och under utbildning varande personal. Utredningsmannen föreslår, att förvaltare,

flaggunderofficerare och underofficerare av 2. graden tillhörande

marinens tekniska yrkesgrenar efter prövning uttages för utbildning till

mariningenjörer KSS. Tiden för denna utbildning bör göras kortare än den

normala och variera efter vederbörandes kvalifikationer. Om möjligt bör

utbildningen bedrivas på vederbörandes egen förläggningsort. De underofficerare

som av olika skäl icke befordrats till mariningenjörer KSS kvarstår

såsom underofficerare och för dessa upptages beställningar i sådan

omfattning, att nuvarande befordringsmöjligheter bibehålies.

För att fylla vakanserna bland de nuvarande mariningenjörerna och

för alt få ett visst tillskott till mariningenjörer KSS bör civil ingenjörpersonal

inom marinförvaltningen och marinens lokalförvaltningar efter

prövning kunna uttagas för vidareutbildning. Likaledes bör värnpliktiga

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr HO

mariningenjörer med examen från teknisk högskola kunna efter lämplig

utbildning intagas i mariningenjörkåren. Även officerare med fallenhet för

teknisk tjänst bör efter omskolning kunna intagas i kåren, främst för användning

inom vapentjänstgrenarna.

Utredningsmannen föreslår, att vissa högre beställningar tillkommer avsedda

för mariningenjörer med utbildning vid teknisk högskola. Han föreslår

dessutom vissa förändringar av mariningenjörkårens statsammansättning.

Behovet av beställningar för den föreslagna personalorganisationen har

beräknats på grundval av det materielläge, som förväntas uppkomma sedan

nu löpande materielplaner genomförts, samt den organisation av inarinförvaltningen,

som marinledningen föreslagit i yttrande över 1946 års militära

förvaltningsutrednings betänkande. Utredningsmannen bär vidare räknat

med att högbåtsmän enligt vissa grunder skall uppflyttas till mästare. Antalet

beställningar, som erfordras år 1958, uppskattas med angivna utgångspunkter

till 300 för mariningenjörer KSS, 275 för flaggmästare, 375 för

mästare, 235 för högbåtsmän och 375 för furirer.

Merkostnaderna för den föreslagna organisationen i vad den avser

mariningenjörer KSS, underofficerare och underbefäl i förhållande till nuvarande

organisation beträffande underofficerare och underbefäl har beräknats

till cirka 212 000 kronor per år. Härvid bär hänsyn icke tagits till

inbesparade avskedspremier m. m. För mariningenjörer med högre teknisk

utbildning har någon motsvarande kostnad icke kunnat beräknas.

åttranden över utredningsmannens förslag

Försvarets civilförvaltning anser de föreslagna jämkningarna i marinens

befälsorganisation och förslagen beträffande rekrytering och utbildning

av personal för den tekniska tjänsten vara ägnade att medverka till

att avhjälpa de brister i olika hänseenden, som vidlåder den nuvarande

organisationen. Ämbetsverket framhåller såsom önskvärt att med beslut

i frågan får anstå till dess resultat föreligger av 1948 års befälsutredning

men vill icke motsätta sig att ställning i princip tages till utredningsmannens

förslag, utom såvitt avser frågan om den föreslagna mästargruppens

kårtillhörighet. Ämbetsverket ställer sig avvisande till förslaget att

befattningar för högbåtsman skall besättas med mästare samt till förslaget

att mästare och flaggmästare, som önskar avgå ur tjänst, skall beredas

möjlighet att erhålla civil kompetens genom utbildning på statens bekostnad.

Marinförvaltningen ansluter sig till grundtankarna i förslaget att införa

en ny grupp mariningenjörer med lägre kompetens än nuvarande

mariningenjörer. Förslaget att ersätta vissa underofficerare med mästare

och flaggmästare godtages under förutsättning att de nuvarande underofficerarnas

mera kvalificerade arbetsuppgifter successivt övertages av de

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

31

nya ingenjörerna. Ämbetsverket ställer sig tveksamt till frågan om avskaffande

av förvaltargraden. Vidare anser marinförvaltningen, att en

snabb omskolning av nuvarande underofficerare till mariningenjörer KSS

knappast är tänkbar samt att för inträde i den nuvarande mariningenjörkåren

bör fordras fullständig civilingenjörsexamen. Om den nya typen av

mariningenjörer införes, får det enligt ämbetsverket icke förbises, att högskoleutbildade

mariningenjörer fortfarande erfordras för vissa befattningar

ombord.

Statskontoret anser det betänkligt, att kostnaderna för förslagens genomförande

icke kunnat närmare beräknas. Någon mera genomgripande ändring

av marinens underofficerskårer på grundval av föreliggande utredning

bör enligt ämbetsverket icke komma i fråga. Bland annat bör resultatet

av befälsutredningens arbete avvaktas. I övrigt gör ämbetsverket

vissa erinringar mot de föreslagna löneställningarna för de nya personalkategorierna.

Enligt statskontorets mening kan utredningen icke läggas

till grund för proposition i ämnet.

Statens organisationsnamnet tillstyrker i princip att den föreslagna nya

kategorien mariningenjörer tillkommer samt att denna kategori rekryteras

och utbildas på sätt utredningsmannen föreslagit. Nämnden anser det angeläget

att förslagen snarast genomföres.

Överstyrelsen för yrkesutbildning anser det vara av värde för marinen,

att denna genom den nya typen av mariningenjörer kan draga nytta

av den utbildning, som meddelas vid de statliga gymnasierna. Utbildningen

av mästare till mariningenjör KSS bör enligt överstyrelsens mening omfatta

samtliga tre klasser vid tekniskt gymnasium. Det ifrågasättes, om

icke den teoretiskt-tekniska utbildningen skulle kunna äga rum vid de

statliga tekniska fackskolorna.

Statens lönenämnd — som icke prövat behovet av den nya mariningenjörkategorien

— finner det anmärkningsvärt, att utredningen icke redovisat

vilka befattningar ombord på flottans fartyg och i landtjänst, som

skall bestridas av mariningenjörer KSS, och kan på denna grund icke taga

ställning till de föreslagna lönegradsplaceringarna för ifrågavarande kategori.

Motsvarande gäller beträffande mästare och flaggmästare. Nämnden

framhåller, att slutlig ställning till utredningsmannens förslag icke

torde kunna tagas annat än i större sammanhang.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna anser det önskvärt, att kom*

mendering av mariningenjörskadetter till teknisk högskola sker i samråd

med vederbörande skolas rektor. Utbildningen av mariningenjörer KSS

till mariningenjör av den högre kategorien bör enligt överstyrelsen omfatta

fyra års deltidsstudier vid teknisk högskola.

Försvarets skolnämnd kan icke biträda den omfattande nedskärning

av den allmänbildande undervisningen, som föreslagits beträffande mästarkåren.

Denna undervisning bör motsvara nuvarande utbildning för underofficerare

samt bedrivas vid försvarets läroverk.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Kompetensutredningen anser det påkallat med en förstärkning av

marinens tekniska personal. Den föreslagna utökningen med en helt ny

mellangrupp av ingenjörpersonal är i princip riktig. Det är emellertid icke

möjligt att på grundval av förslaget säkert bedöma i vad mån denna personals

kompetens räcker. Något krav på viss bestämd examen eller utbildning

bör icke uppställas för antagning och utbildning av mariningenjörer

KSS. Lämpligheten av att befordringsgången för den nya kategorien

mariningenjörer bindes genom befordran med vissa tidsintervaller ifrågasättes.

Befordran till högre beställningar bör under alla förhållanden ske

efter ledigförklarande och icke enligt fastställd turordning. För antagning

till mariningenjör tillhörande den högre kategorien bör finnas generell

möjlighet till dispens från civilingenjörsexamen för kvalificerade tekniker.

Den nya gruppen ingenjörer bör göras fristående från mariningenjörkåren

och erhålla särskilda tjänstebenämningar. Beträffande den nuvarande

mariningenjörkåren bör bland annat undersökas möjligheterna att minska

de militära funktionerna i syfte att öka specialiseringen.

Svenska officersförbundet har beträffande förslaget att införa en ny

grupp ingenjörer intet att erinra mot den av utredningsmannen tillämpade

principen. Förbundet anser det dock olämpligt att i en kår ha personal

med samma tjänsteställning men olika formell kompetens och löneställning.

Beträffande vapentjänsten synes utredningen syfta till, anför förbundet,

att förbehålla specialingenjörer ett antal ledande befattningar, som

niu regelmässigt besättes med tekniskt utbildade officerare. I denna del kan

förbundet inte godtaga utredningsmannens förslag.

Försvarsvåsendets underbefälsförbund anser att ställning till förevarande

fråga bör tagas i sammanhang med motsvarande frågor för försvaret i

dess helhet. Förbundet hemställer att ifrågavarande förslag icke för närvarande

föranleder någon åtgärd.

Försvarsvåsendets civilmilitära ingenjörers förbund finner den nuvarande

utbildningen av mariningenjörer och mariningenjörkårens nuvarande

organisation i stort sett lämpliga. För avhjälpande av rådande

vakansläge inom mariningenjörkåren bör värnpliktiga mariningenjörer och

andra civilingenjörer efter dispens kunna antagas i 27 lönegraden. Omedelbart

efter anställningen bör dessa ingenjörer erhålla marinmilitär utbildning.

—■ Förbundet tillstyrker att den föreslagna nya kategorien mariningenjörer

tillkommer. De bör ha andra tjänstebenämningar än de föreslagna och

tillhöra en särskild kår. Examen från civilt tekniskt läroverk bör fordras.

Efter viss vidareutbildning bör ifrågavarande personal kunna beredas

regementsofficerslöner. För antagning som mariningenjör av den högre

kategorien bör fordras fullständig civilingenjörsexamen.

Försvarets civila tjänstemannaförbund förklarar, att utredningen i åtskilliga

avseenden är bristfällig, och avstyrker, att den lägges till grund

för förslag till riksdagen. Enligt förbundets uppfattning lägger det nu
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

33

varande kårsystemet hinder i vägen för en tillfredsställande rekrytering

av mariningenjörkåren.

Marinens in a s ki nbefäls fören i n g anser bland annat, att marinens

maskinbefälstjänst liksom hittills bör bestridas av sjöingenjörsutbildad

personal, som genom påbyggnadskurser bör göras förtrogen med materielen

i örlogsflottan, samt att maskinpersonalen bör ha officers ställning och

lön som svarar mot ansvar och utbildning.

Statsverkens ingenjörsförbund avstyrker, att utredningen lägges till

grund för förslag till riksdagen. Förbundet anser det styrkt, att marinen

lider brist på kvalificerad teknisk personal. De åtgärder, som utredningen

föreslår i syfte att häva bristen, är emellertid icke tillfredsställande.

Svenska teknologföreningen tillstyrker, att den föreslagna nya gruppen

ingenjörer tillkommer. Dessa anses dock böra skiljas från nuvarande

mariningenjörer genom särskilda tjänstebenämningar och en egen kår. För

anställning i denna kår bör fordras studentexamen eller examen från tekniskt

gymnasium. Den föreslagna utbildningen på värnpliktslinjen synes

i huvudsak väl avvägd. För övergång till den högre kategorien av mariningenjörer

bör krävas fullständig civilingenjörsexamen.

Tekniska läroverkens ingenjör sförbund delar utredningsmannens åsikt,

att det torde vara nödvändigt, att plats beredes inom marinen för ingenjörer,

som bär examen från tekniskt läroverk eller motsvarande utbildning.

Förbundet ifrågasätter emellertid lämpligheten av att dessa ingenjörer

rekryteras såväl från dem, som på egen bekostnad genomgått denna utbildning,

som från underofficerare, vilka fått hela sin utbildning på statens

bekostnad. Enligt förbundets mening behöver den militära utbildning, som

en läroverksingenjör bör bibringas, icke vara så lång som utredningsmannen

föreslagit. Kvalificerade läroverksingenjörer bör efter dispens kunna

erhålla befordran till högre lönegrader.

Marinchefens förslag

I det följande lämnas eu sammanfattande redogörelse för marinchefens

ståndpunkt i förevarande fråga.

Marinchefen bestyrker det stora behovet av den nya kategori ingenjörer,

som enligt utredningsmannens förslag bör tillkomma. Åtgärder bör

snarast vidtagas för att ingenjörteknisk personal med föreslagna kvalifikationer

och arbetsuppgifter tillföres marinen. Ifrågavarande personal

bör tillhöra mariningenjörkåren men bilda en från nuvarande mariningenjörer

skild befordringsenhet. De nya ingenjörerna bör benämnas mariningenjörer,

linje B, och de nuvarande mariningenjörerna anses i konsekvens

härmed böra benämnas mariningenjörer, linje A. Marinchefen avstyrker

förslaget att ersätta de nuvarande underofficerarna med mästare

och flaggmästare. Marinchefen räknar med att befälspersonalen inom

3—so sr, Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

marinens tekniska tjänst liksom för närvarande skall hänföras till tre

kategorier, nämligen mariningenjörer, underofficerare och underbefäl. De

nya mariningenjörerna bör rekryteras bland den fast anställda personalen

inom marinen samt, när särskilda skäl därtill föreligger, bland personer,

som avlagt examen vid tekniskt läroverk eller sjöbefälsskola. Vidareutbildningen

bör bedrivas inom marinen och förläggas till sjökrigsskolan.

Utbildningen bör ske i huvudsak enligt de riktlinjer som utredningsmannen

angivit. Avlagd examen vid sjökrigsskolans linje för mariningenjörer

bör berättiga till anställning vid mariningenjörkåren som marinunderingenjör

i lönegrad Ce 16 med fänriks tjänsteklass. Efter två år i denna

anställningsform bör befordran ske till mariningenjör av 2. graden i lönegrad

Ca 19/23 eller, om ordinarie beställning icke finnes disponibel, lönegrad

Ce 19/23. Mariningenjör av 2. graden tillägges löjtnants tjänsteklass.

Uppflyttning från 19 till 23 lönegraden bör ske enligt de grunder

som för närvarande gäller för löjtnant. Slutgraden för här ifrågavarande

mariningenjörer bör vara mariningenjör av 1. graden i lönegrad Ca 27 med

kaptens tjänsteklass. Mariningenjör, linje B, bör ha möjlighet att under

sin tjänst inom marinen komplettera till kompetens motsvarande civilingenjörsexamen

och övergå till mariningenjör, linje A. Efter förhandlingar

med berörda personalorganisationer föreslår marinchefen, att

mariningenjör, linje B, pensioneras vid 55 års ålder. Marinchefen

har beräknat behovet av mariningenjörer, linje B, med utgångspunkt i

krigsorganisationen i fråga om flottan och fredsorganisationen beträffande

kustartilleriet. Enligt marinchefens förslag bör befattningar

för far tygsingenjör er på jagare och ubåtar, tjänstegrenschefer för de

skeppstekniska tjänstegrenarna på kryssare och jagare, maskinvaktschefer

på kryssare av typ Tre Kronor samt vissa befattningar inom vapentjänstgrenarna

ombord och i land besättas med mariningenjörer, linje B.

De av marinchefen föreslagna befattningarna för mariningenjörer, linje B,

ersätter i huvudsak nu befintliga befattningar för mariningenjörer och

underofficerare. För att bereda mariningenjörer, linje A, tillfälle att inhämta

erforderliga praktiska kunskaper bör de kunna placeras i befattningar

avsedda för mariningenjörer, linje B. De mariningenjörer, linje B,

som i fredstid icke erfordras för tjänst ombord på flottans fartyg avses

placeras i marinförvaltningen och vid övriga organ i land. Under krigsförhållanden

skall ifrågavarande landbefattningar uppehållas av värnpliktiga

ingenjörer och mariningenjörer i reserven. Härigenom anses behovet

av civila tekniker kunna begränsas. Marinchefen föreslår att 179 beställningar

för mariningenjör er, linje B, tillkommer samt att 188 beställningar

och tjänster för mariningenjörer, underofficerare och civila tekniker utgår.

Vad marinchefen i övrigt anfört rörande behovet av mariningenjörer,

linje B, är i huvudsak av sådan natur att en redogörelse härför icke kan

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 35

lämnas i förevarande sammanhang. Handlingarna i ärendet kommer att

överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Av bilagorna 1—4 framgår nuvarande organisation och den av marinchefen

föreslagna organisationen i fråga om ledningen av den tekniska

tjänsten ombord på vissa av flottans fartyg.

Enligt marinchefens förslag skall den nya kadern av mariningenjörer

övergångsvis rekryteras bland nuvarande underofficerare. Underofficerare

med en levnadsålder, som ligger mellan 40 och 53 år, bör kunna överföras

utan ytterligare utbildning men efter prövning, som avser att kontrollera

att deras färdigheter är tillfyllest för anställning i mariningenjörkåren.

Underofficerare i åldersläget 35—40 år bär efter inträdesprov genomgå en

orienterande utbildning som avslutas med examen. Den som godkänts i

nämnda examen skall kunna anställas som mariningenjör, linje B. Underofficer,

som är yngre än 35 år, bör genomgå grundlig utbildning med examen

innan han kan komma i fråga för anställning såsom mariningenjör.

Genom de minskningar av antalet beställningar för underofficerare tillhörande

maskin- och hantverksavdelningarna vid flottan, som följer av

den nya organisationen, kommer befordringsmöjligheternia för underofficerarna

tillhörande nämnda yrkesavdelningar att förändras. Således kommer

möjligheterna för maskinunderofficerare att nå förvaltarbeställning

att minska med i runt tal 50 procent. Å andra sidan kommer möjligheterna

för vissa hantverksunderofficerare att befordras till förvaltare att öka

med i runt tal 15 procent. Det framhålles att maskinunderofficerarnas befordringsmöjligheter

trots den beräknade försämringen kommer att vara

bättre än vad för närvarande gäller för underofficerarna tillhörande däcksavdelningen.

Yttranden över marinchefens förslag

Enligt statskontorets uppfattning bör marinchefens förslag underkastas

en genomgripande omarbetning. Ämbetsverket uttalar, att de för sjöofficerstjänsten

tillämpade lönegraderna icke bör utnyttjas för mariningenjörer,

linje B, därest en kursverksamhet inom marinen för fast anställt

manskap av i huvudsak föreslagen omfattning kommer till stånd. i

Med hänsyn till de uppställda kompetenskraven för mariningenjörer,

linje B, har statens lönenämnd icke något att erinra mot de föreslagna lönegradsplaceringarna.

Däremot kan nämnden icke tillstyrka de föreslagna

över,gångsanordningarna, enligt vilka de för mariningenjörer, linje B, avsedda

beställningarna till stor del skall besättas med underofficerare,

vilkas kompetens icke motsvarar de uppställda fordringarna.

Svenska nndcrofficersförbundet framhåller, att den tekniska tjänstens

krav — i avvaktan på att försvarets befälsfråga vinner sin slutliga lösning

— bäst tillgodoses genom att förläna nuvarande underofficerare en mot

behovet svarande tilläggsutbildning inom vederbörligt yrkesområde samt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 110

att gruppen tillerkännes den högre löneställning, som motsvaras av tjänstens

krav på befattningshavarna.

Förmåner till fast anställd personal vid utbildning till mariningenjör

Under de senaste tio åren bär ett mindre antal underbefäl och underofficerare

påbörjat vidareutbildning till mariningenjör. Utbildningen har omfattat

studier vid försvarets läroverk, där studentexamen avlagts, samt vid

tekniska högskolan i Stockholm i och för avläggande av civilingenjörsexamen.

Eleverna bär antagits till aspiranter och kadetter enligt de bestämmelser

som gäller för övriga blivande mariningenjörer. Under sommaruppehållen

vid nämnda utbildningsanstalter har eleverna genomgått

särskild utbildning inom marinen. Sistnämnda utbildning har till större

delen varit gemensam för samtliga mariningenjörskadetter. Tidigare hav

de underbefäl och underofficerare, vilka påbörjat här avsedd utbildning

till mariningenjör, medgivits att uppbära oavkortad lön i innehavande beställning

under hela utbildningstiden. De har därigenom kommit i åtnjutande

av samma förmån i berörda avseende som enligt Kungl. Maj :ts

brev den 29 juni 1945 utgår till underofficer eller underbefäl som genomgår

officers- eller reservofficersutbildning. Frågan om löneförmåner m. in.

till fast anställd personal, som genomgår utbildning till mariningenjör, har

närmare prövats av försvarets skolutredning, som den 25 augusti 1951

avgivit förslag i ämnet. I avvaktan på resultatet av den omprövning av

frågan som aktualiserats genom skolutredningens förslag bär fast anställd,

som antagits för utbildning till mariningenjör, medgivits att uppbära

oavkortad lön i innehavande beställning under första årskursen vid

teknisk högkola. Skolutredningens förslag innebär i huvudsak följande.

Underofficer eller furir, som antagits för utbildning till mariningenjör,

bör erhålla tjänstledighet från sin beställning under den tid han är mariningenjörskadett,

med undantag för tid då praktiska sommarkurser pågår.

Han bör under det första studieåret åtnjuta oavkortad lön under tio

tjänstledighetsmånader samt erhålla 400 kronor i bidrag för anskaffning

av böcker m. in. Han bör vidare befrias från att erlägga terminsavgifter.

Slutligen bör han äga ovillkorlig rätt till studielån från och med det andra

till och med det femte året med ett högsta belopp av 5 000 kronor per år.

Lånen bör vara ränte- och amorteringsfria fram till tiden för tillträdande

av mariningenjörsbeställning eller den motsvarande tidpunkt, då kompetens

för sådan anställning uppnåtts. För att komma i åtnjutande av föreslagna

förmåner skall vederbörande förbinda sig att kvarstå i tjänst viss

tid. Återbetalning bör ske med minst 2 500 kronor per år och vara fullgjord

senast under det nionde året efter antagning till mariningenjör av

2. graden och i varje fall innan vederbörande med hänsyn till nyssnämnd

förbindelse kan lämna sin tjänst vid försvaret. Efterlevande bör befrias

från eventuellt kvarstående skuld.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

37

Över förslaget har yttranden inhämtats'' från chefen för marinen, försvarets

civilförvaltning, försvarets socialbyrå, statskontoret, statens lönenämnd,

överstyrelsen för de tekniska högskolorna, svenska officersförbundet,

svenska underofficersförbundet, försvarsväsendets underbefälsförbund

och försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund. Samtliga myndigheter

har i princip tillstyrkt förslaget. Chefen för marinen anser

att maximibeloppet för studielånen -— 5 000 kronor -— är otillräckligt

och föreslår höjning av beloppet till att motsvara årslönen i innehavande

beställning. Statskontoret å andra sidan anser att beloppet

bör begränsas till 4 000 kronor för år. Lönenämnden, som icke velat

motsätta sig ett genomförande av skolutredningens förslag såsom ett

provisorium, anför att i den mån det synes påkallat att anställd,

som erhåller viss utbildning i tjänsten, lämnar någon motprestation härför,

denna bör, hellre än att givas formen av en tjänsteförbindelse av ovillkorlig

karaktär, konstrueras så att lämplig del av utbildningskostnaden

betraktas som lån, vilket avskrives med visst belopp per tjänstgöringsår

enligt en i förväg fastställd amorteringsplan med rätt för den anställde

att, om han före nämnda tids utgång vill lämna anställningen, återbetala

utestående skuldbelopp. Motsvarande synpunkter fram föres av underbefälsförbundet.

Sedermera har inom försvarsdepartementet upprättats en promemoria

rörande ifrågavarande spörsmål. Däri har framlagts förslag av följande

innebörd. Underofficer eller underbefäl, som antages för här avsedd mariningenjörsutbildning,

bör medgivas att uppbära oavkortad lön i innehavande

beställning under första studieåret vid teknisk högskola. Under den återstående

studietiden bör vederbörande erhålla tjänstledighet med C-avdrag

å lönen, dock endast under tidsperioder, då undervisningen vid den

tekniska högskolan pågår (läsåret). För att kompensera inkomstbortfallet

bör vederbörande från och med det andra studieåret kunna erhålla lån för

att bestrida levnadsomkostnader in. in. Lånen, som bör vara räntefria, bör

utgå efter behovsprövning och bestämmas till ett högsta belopp av 6 000

kronor för underofficer och 5 000 kronor för underbefäl. Lånen bör, på sätt

statens lönenämnd föreslagit, återbetalas genom tjänstgöring som mariningenjör

under viss tid efter det att utbildningen avslutats. För varje lån

bör fastställas en amorteringsplan, av vilken bör framgå hur stort belopp

som skall avskrivas för varje fullgjort tjänstår eller del därav. Vederbörande

bör äga rätt att, om han före amorteringstidens utgång vill lämna

anställningen, återbetala resterande skuldbelopp. Med hänsyn till att lånen

skall återbetalas genom tjänstgöring anses det lämpligast att de finansieras

av medel som disponeras av försvarets myndigheter. Härvid anses det ligga

närmast till hands all lånen utgår från värnpliktslånefonden. Nu gällande

bestämmelser angående lån från värnpliktslånefonden (SFS 1945:494)

torde emellertid icke kunna tillämpas i förevarande sammanhang. Låne
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

verksamheten har bedömts bli av relativt ringa omfattning. Om värnpliktslånefonden

kommer till användning bör lånen beviljas och administreras

av försvarets socialbyrå i samråd med försvarets civilförvaltning. _ Ter
minsavgifterna

vid de tekniska högskolorna är i enlighet med beslut av

1953 och 1954 års riksdagar föremål för en successiv avveckling. För närvarande

erlägges terminsavgifter endast av studerande i de båda lägre årskurserna.

I statsverkspropositionen för innevarande år (bil. 10, s. 312) förordas

att terminsavgifterna från och med nästa budgetår avskaffas för

ordinarie studerande i andra årskursen. Under förhandenvarande omständigheter

anses icke några särskilda anordningar beträffande de militära

elevernas terminsavgifter böra vidtagas. — Särskild ersättning för utgifter

för anskaffande av studie- och arbetsmateriei anses icke böra utgå.

Över departementspromemorian har yttranden avgivits av försvarets

civilförvaltning, försvarets socialbyrå, statskontoret, riksräkenskapsverket

och försvarsväsendets underbefälsförbund. Remissmyndigheterna har i

princip tillstyrkt förslaget. Riksräkenskapsverket har yttrat sig allenast beträffande

frågan om de föreslagna studielånens finansiering.

Socialbyrån anser att studielånen bör utgå utan behovsprövning och att

lånebeloppen måste vara enhetliga. Enligt socialbyråns mening bör förvaltningsuppgiften

beträffande dessa lån anförtros överståthållarämbetet. _

Statskontoret har i betraktande av de förändringar i penningvärdet, som

inträffat sedan ämbetsverket avgav sitt utlåtande över skolutredningens

förslag, inte något att erinra mot att maximibeloppet för studielån åt underbefäl

bestämmes till 5 000 kronor. Därest en differentiering av lånens storlek

anses påkallad, anser ämbetsverket det föreslagna högsta lånebeloppet

för underofficer, 6 000 kronor, vara lämpligt avvägt. Enligt statskontorets

mening bör återbetalningsskyldighet i princip föreligga i fråga om studielån,

men ämbetsverket vill icke motsätta sig den i promemorian föreslagna

anordningen. Ämbetsverket ifrågasätter dock om icke möjligheten

till avskrivning av lån i vart fall bör begränsas till att gälla halva lånesuinman.

Med hänsyn till att lånen icke avses skola återbetalas kontant

av befattningshavare, som kvarstår i tjänst, utan avskrivas med visst belopp

för tjänstgöringsår anser riksräkenskapsverket att medel för ifrågavarande

ändamål bär anvisas under ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln.

Underbefälsförbundet anser att studielånens maximibelopp bör

bestämmas till 6 000 kronor för underbefäl och ifrågasätter nödvändigheten

av en differentiering av lånebeloppen mellan underofficer och underbefäl.

Förbundet anser vidare bland annat att, sa länge icke terminsavgifterna

vid tekniska högskolan helt avvecklats, ersättning bör utgå för dessa samt

att viss ersättning bör utgå för anskaffning av böcker m. m.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

39

Departementschefen

Enligt nuvarande organisation utgöres marinens tekniska personal av

högskoleutbildade mariningenjörer, av underofficerare, underbefäl och

meniga tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna, av officerare

med teknisk utbildning samt av civila tekniker av skilda slag. Erfarenheterna

från det senaste världskriget har visat att vissa olägenheter vidlåder

ifrågavarande personalorganisation. Betydande vakanser har under

en följd av år förefunnits inom marinens tekniska personalkårer. Bristerna

inom förevarande tjänsteområde iföranledde min företrädare i ämbetet

att föranstalta om en sakkunnigutredning rörande maskinbefälsorganisationen

inom marinen. På grundval av de förslag som ifrågavarande

sakkunniga — marinens underofficerssakkunniga — avgav genomfördes

1951 betydande förbättringar i befordrings- och lönehänseende för flottans

tekniska underofficerare. Sedermera bär även kustartilleriets motsvarande

underofficerare och mariningenjör kårens personal erhållit bättre anställningsvillkor.

Nämnda åtgärder synes emellertid icke vara tillräckliga för

att häva bristen på maskinbefäl. Marinledningen har anmält, att personalbristen

och det förhållandet att vissa maskinbefälsgrupper icke äger de

kvalifikationer som numera erfordras med hänsyn till den tekniska utvecklingen

har till följd att organisationen icke fungerar tillfredsställande.

Sedan dåvarande mariinchefen under hand till mig framfört vissa nya synpunkter

på förevarande fråga föreslog jag att en förnyad utredning av

hela spörsmålet borde verkställas. Ifrågavarande utredning, som verkställts

av särskilt tillkallad utredningsman och sedermera kompletterats av marinchefen,

är numera slutförd och remissbehandlad i vanlig ordning. Jag har

i det föregående lämnat en närmare redogörelse för utredningen och remissyttrandena.

Jag anhåller nu att i anslutning till en kort sammanfattning

av utredningsmannens förslag få anmäla mina förslag i ämnet.

Utredningsmannens förslag innebär i huvudsak följande. Mariningenjörkåren

bör utökas med ingenjörer, som har avlagt examen vid tekniskt

läroverk eller genomgått motsvarande utbildning samt därutöver besitter

de för ledningen av den tekniska tjänsten inom marinen särskilda kunskaperna.

Den nya kategorien mariningenjörer bör rekryteras bland stampersonalen

samt bland värnpliktiga med nyssnämnd examen eller motsvarande

kunskaper. Utbildningstiden beräknas till tolv ar för stampersonalen

— underbefälsutbildningen inräknad — och fem år för ifrågavarande

värnpliktiga. Underofficerarna tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna

bör ersättas med eu mästarkår. De nya mariningenjörerna

bör avses för befattningar, som enligt nu gällande grunder bestrides

av mariningenjörer eller tekniska underofficerare. Ifragavarande kategorier

kan härigenom minskas.

Med hänsyn till pågående utredningar rörande befälsordningen är jag

icke beredd att nu tillstyrka åtgärder, som ändrar befälsstrukturen. Jag

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110

räknar därför med att nuvarande personalkårer tills vidare skall bestå och

kan således icke biträda förslaget att ersätta vissa underofficerare med en

mästarkår. Förslaget rörande utbyggnaden av mariningenjörkåren påverkar

icke befälsordningen. Det framlagda utredningsmaterialet visar, att

vissa förbätti ingar i fråga om den tekniska tjänsten inom marinen bör

kunna uppnås om förslaget beträffande mariningenjörkåren genomföres.

Jag tillstyrker därför att mariningenjörkåren utbygges i princip enligt

det avgivna förslaget. Jag har emellertid i vissa speciella frågor en annan

uppfattning än utredningsmannen och vill därom anföra följande.

Jag kan icke biträda de framlagda förslagen rörande benämning av de

nya ingenjörerna. Enligt min mening bör sådan ingenjör oberoende av

löneställning benämnas mariningenjör. De nya mariningenjörerna bör i

första hand avses för befattningar inom ledningen av den tekniska tjänsten

ombord på flottans fartyg. Jag räknar med att nyexaminerad mariningenjör

av här avsett slag anställes i 16 lönegraden och tillägges fänriks

tjänsteklass. Den som efter två års anställning i nämnda lönegrad förklaras

lämplig för fortsatt anställning som mariningenjör uppflyttas till

19 lönegraden och tillägges löjtnants tjänsteklass. Efter sex tjänstår i 19

lönegraden uppflyttas vederbörande till 23 lönegraden. Härigenom nås

överensstämmelse med nu gällande ordning beträffande löjtnanter. Jag

räknar slutligen med att beställningar för bär avsedda mariningenjörer

inrättas i 25 och 27 lönegraderna. Befordran till sistnämnda lönegrader

bör ske i män av tillgång på beställning. Vid uppflyttning till 27 lönegraden

tillägges mariningenjören kaptens tjänsteklass.

Vid bedömandet av de nya mariningenjörernas löneförhållanden har

jag utgått från att ledningen av den tekniska tjänsten på vissa av flottans

fartyg i princip utformas enligt följande. På kryssare av typ Tre Kronor

bör maskin-, elektro- och skyddstjänsterna lyda under en far tygsingenjör,

som är marindirektör av 2. graden. Närmast ansvariga för nämnda tjänsteområden

bör vara tre mariningenjörer, nämligen maskin-, elektro- och

skyddsingenjörerna, samtliga tillhörande 27 lönegraden. Maskiningenjören

bör till sitt förfogande ha två mariningenjörer i högst 23 lönegraden såsom

vaktbefälhavare i maskinrum. Elektro- och skyddsingenjörerna bör

närmast biträdas av mariningenjörer i högst 23 lönegraden. För teletjänsten

räknar jag med en mariningenjör i 27 lönegraden samt en biträdande

mariningenjör i högst 23 lönegraden. Artilleriofficeren på ifrågavarande

kryssare bör biträdas av en eldledningsingenjör och en artilleriingenjör,

båda mariningenjörer i 25 lönegraden. På jagare av typ Halland

bör fartygsingenjören vara högskoleutbildad mariningenjör av 1. graden.

Under honom bör lyda en maskiningenjör, en elektroingenjör, och en

skyddsingenjör, vilka bör vara mariningenjörer i 25 lönegraden. För artilleritjänsten

på ifrågavarande jagare räknar jag med, förutom artillerioffi
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110

41

ceren, eu artilleriingenjör och en eldledningsingenjör, båda mariningenjörer

i högst 23 lönegraden. Till förbindelseofficerens förfogande bör

ställas en teleingenjör som är mariningenjör i högst 23 lönegraden. För

den tekniska tjänsten på jagare av typ Öland räknar jag med enbart mariningenjörer

av den nya typen. På ett sådant fartyg bör således finnas en

mariningenjör i 27 lönegraden som farlygsingenjör samt en maskiningenjör,

en elektroingenjör och en skyddsingenjör, samtliga mariningenjörer

i högst 23 lönegraden. Vad slutligen beträffar jagare av typ Visby räknar

jag med två ingenjörer av den nya typen, nämligen en mariningenjör i 25

lönegraden (fartygsingenjör) och en mariningenjör i högst 23 lönegraden

(elektroingenjör). — Jag vill betona, att den nu gjorda värderingen av

befattningar allenast utgör en beräkningsgrund. Av olika skäl kan i det

föregående upptagen befattning komma att bestridas av mariningenjör

i annan löneställning än här angivits.

Marinchefen har med anledning av de svårigheter som råder att placera

äldre befattningshavare närmare prövat frågan om de nya mariningenjörernas

pensionsålder. Efter diskussioner med berörda personalorganisationer

liar marinchefen föreslagit att ifrågavarande personal pensioneras

vid 55 års ålder. Vid min bedömning av förevarande fråga beaktar jag

dels att flertalet av de befattningshavare, som för närvarande bestrider de

tjänsteuppgifter som skall tilldelas de nya ingenjörerna pensioneras vid

60 års ålder, dels ock att möjligheter torde föreligga att placera äldre

mariningenjörer på befattningar inom marinförvaltningen och vid övriga

landorgan. Jag förordar därför att de nya mariningenjörerna i likhet med

nuvarande mariningenjörer pensioneras vid 60 års ålder.

I likhet med utredningsmannen och chefen för marinen räknar jag med

att den nya ingenjörkadern bygges upp i första hand med utnyttjande av

nu befintliga underofficerare. Underofficer tillhörande teknisk avdelning,

som efter prövning beräknas kunna inhämta den merutbildning som

erfordras för anställning såsom mariningenjör av bär avsett slag, bör uttagas

för sådan utbildning. Utbildningen bör differentieras med hänsyn

till de skillnader i kompetensläge som är en föjd av, bland annat, inhämtade

kunskaper under praktisk tjänstgöring. Före anställning som mariningenjör

skall vederbörande styrka att han äger för befattningen erforderlig

kompetens. Jag kan således icke biträda marinchefens förslag om

överföring av vissa underofficerare från nuvarande anställning till mariningenjör

san ställning. För att inhämta erfarenheter till ledning för organisationen

m. m. av ifrågavarande vidareutbildning bär Kungl. Maj .t

genom beslut den 5 november 1954 medgivit att högst tio underofficerare

vid flottan efter frivilligt åtagande får uttagas för försöksvis ytterligare

utbildning och meddelat vissa närmare bestämmelser för ifrågavarande

verksamhet. Enligt vad jag under hand inhämtat har tio underofficerare

numera uttagits och utbildningen har påbörjats. Det torde få ankomma på

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110

Kungl. Maj :t att med ledning av erfarenheterna från nyssnämnda försök

närmare utforma för ändamålet erforderlig utbildningsorganisation.

Sedan den nya organisationen genomförts torde rekrytering och utbildning

av ifrågavarande mariningenjörer böra ske i huvudsaklig överensstämmelse

med marinchefens förslag. Detta innebär, att huvuddelen av

ifrågavarande mariningenjörer kommer att rekryteras bland den fast anställda

personalen. Om så befinnes nödvändigt och lämpligt bör rekrytering

få äga rum bland personer som avlagt examen vid tekniskt läroverk

eller sjöbefälsskola. Utbildningen torde böra bedrivas i marinens regi och

förläggas till sjökrigsskolan.

Med hänsyn till att den nya ingenjörkadern i första hand skall byggas

upp med utnyttjande av nu befintliga beställningshavare torde endast i

undantagsfall fråga uppkomma att inrätta beställningar utöver det antal

som nu tinnes. Principen bör vara den att beställningar för mariningenjörer

inrättas i utbyte mot nu befintliga beställningar. Genom att vissa

befattningar sammanslås med andra bör den nya organisationen kunna

genomföras utan kostnadsökningar. Man bör räkna med att en del av de

underofficerare som anställes såsom mariningenjörer innehar ordinarie

beställningar i 19, 21 eller 23 lönegraden. Ifrågavarande underofficerare

bör inplaceras i den nya mariningenjörkadcrn enligt särskilda grunder,

som det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa. Under nästa

budgetår uppkommer intet behov av beställningar för mariningenjörer av

den nya typen.

Jag övergår nu till frågan om förmåner till fast anställd personal under

utbildning till mariningenjör. Enligt min mening bör underofficer eller

underbefäl, isom antages för ifrågavarande utbildning, medgivas rätt att

uppbära oavkortad lön i innehavande beställning under första studieåret

Under återstoden av utbildningstiden bör han beviljas tjänstledighet med

C-avdrag å lönen, dock endast för tid då undex*visningen pågår. Från och

med det andra studieåret bör möjligheter förefinnas att erhålla studielån

på sätt i förenämnda promemoria angivits. Med hänsyn till lånens syfte

anser jag det rimligt, att underofficer kan erhålla högre lånebelopp än

underbefäl. Jag förordar att lånebeloppen för nämnda kategorier bestämmes

till högst 6 000 kronor respektive högst 5 000 kronor. Lånen bör utgå efter

behovsprövning och avskrivas i enlighet med vad som angivits i promemorian.

Särskild ersättning för terminsavgifter och studiemateriel bör icke

utgå. Riksräkenskapsverket anser, att medel för här avsedda lån bör anvisas

under ett särskilt anslag. Då låneverksamheten kan väntas få ganska

ringa omfattning, anser jag att värnpliktslånefonden tills vidare bör tagas

i anspråk för ändamålet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

erforderliga bestämmelser rörande amortering, lånens förvaltning

m. in.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande

utbyggnad av mariningenjörkåren m. m.

[4] Flottans underbefälsorganisation

I skrivelse den 24 juni 1954 har chefen för marinen efter samråd med

försvarsväsendets underbefälsförbund framlagt förslag till vissa ändringar

av underbefälsorganisationen vid flottan. Yttranden över förslaget har avgivits

av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå,

arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, statens lönenämnd, svenska

underofficersförbundet och försvarsväsendets underbefälsförbund. Jag anmälde

ifrågavarande förslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 82).

Förslaget krävde emellertid vissa ytterligare överväganden innan det kunde

läggas till grund för proposition i ämnet. Beredningen i ärendet är numera

slutförd och jag anhåller nu att få lämna en redogörelse för

marinchefens förslag och däröver avgivna yttranden samt framlägga mina

förslag i ämnet.

Nuvarande organisation

Flottans underbefälsorganisation ändrades i vissa avseenden genom beslut

av 1953 års riksdag (prop. 110; rd. skr. 273). Beslutet innebar att

underbefälet vid flottan numera skall rekryteras dels bland kontraktsanställd

personal (befälselever, stam), dels ock bland värnpliktiga, som

uttagits för underbefälsutbildning (befälselever, värnpliktiga). Kontraktstiden

utgör 2 år för stamanställda befälselever tillhörande däcks- och ekonomiavdelningarna

och 2 år 3 månader för motsvarande elever tillhörande

maskin- och hantvcrksavdelningarna. Till furirsaspiranter kan antagas

stamanställda befälselever, som med godkännande vitsord genomgått den

utbildning som pågår under kontraktstiden, och värnpliktiga, som uttagits

för underbefäl sutbildning och fullgjort första tjänstgöring.

Enligt nu gällande personalförteckning för marinen finnes beställningar

för 651 högbåtsmän, 1 526 furirer, 630 korpraler och 1 269 meniga. Av

sammanlagda antalet beställningar för korpraler och meniga må högst 500

utbytas mot beställningar för furirsaspiranter. Vid fullt utbyggd organisation

beräknas antalet högbåtsmän uppgå till 820 (prop. 1953: 110, s. 5).

Stamanställda korpraler och meniga åtnjuter lön enligt löneplan 5

(s. k. biandlön). Furirsaspiranterna är kontantavlönade. Furirsaspirant,

som ej uppnått 21 års ålder, är placerad i lönegrad Mf 7 och annan furirsaspirant

i Mf 8.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Marinchefens förslag

De år 1953 beslutade ändringarna av underbefälsorganisationen och den

ökade fredsutbildningstiden för värnpliktiga har föranlett marinchefen att

verkställa översyn av flottans freds- och krigsbesättningslistar. Marinchefen

har därvid eftersträvat att ersätta stamunderbefäl med värnpliktigt

underbefäl. För att åstadkomma ett bättre utnyttjande av avgångna furirer

och förtidsavgångna högbåtsmän har marinchefen undersökt möjligheterna

att tillföra reservorganisationen ifrågavarande underbefäl. Marinchefen bär

slutligen prövat frågan att slopa anställning enligt kontrakt och att i samband

därmed utbyta den för vissa av flottans korpraler och meniga tilllämpade

anställningsformen med biandlön mot anställning enligt kontantlöneprincipen.

Sedan den särskilda staten för övertaliga underofficerare vid flottan avvecklats

kommer, enligt marinchefens beräkningar, flottans underbefälsorganisation

enligt nu gällande principer att bestå av bland annat 820

högbåtsmän och 1 52G furirer. Genom att i större utsträckning än vad för

närvarande är fallet täcka underbefälsbehovet med värnpliktigt underbefäl

har marinchefen funnit det möjligt att minska sammanlagda antalet högbåtsmän

och furirer på aktiv stat till sammanlagt 1 650 beställningar. Av

sistnämnda antal bör 1 000 avses för högbåtsmän och 650 för furirer. Härigenom

erhålles lämpliga befordringsförhållanden och varje menig kan nå

pensionsberättigande beställning. Dessa åtgärder förväntas vidare medföra

att underbefälsyrket ej längre kommer att betraktas som ett genomgångsyrke.

Det ökade behovet av värnpliktigt underbefäl erfordrar en ökning av

flottans årliga värnpliktskontingent med 300 man.

För att tillgodose krigsorganisationens behov av underbefäl föreslår

marinchefen att furir på aktiv stat, som avgår ur tjänst efter minst tre

års väl vitsordad tjänstetid som furir, skall kunna reservanställas som högbåtsman.

Vidare föreslås att högbåtsman som avgår ur tjänst före uppnådd

pensionsålder skall tillföras reservorganisationen. Pensionsavgången högbåtsman

tillhör reserven visst antal år enligt nu gällande grunder. Marinchefen

föreslår att reservanställd och förtidsavgången högbåtsman kvarstår

i reserven till och med det kalenderår varunder han fyller 38 år samt

att vederbörande fullgör en repetitionsövning om 60 dagar för varje hel

femårsperiod. Det har beräknats att reservkadern av högbåtsmän kommer

att utökas med 50 man årligen i anledning av marinchefens i det föregående

omnämnda förslag. Fullt utbyggd beräknas reservorganisationen

omfatta 700 reservanställda och förtidsavgångna högbåtsmän. Från och

med det kalenderår, då f. d. reservhögbåtsman fyller 56 år, bör han, därest

han fullgjort fastställt antal repetitionsövningar, åtnjuta reservpension

med belopp, som beräknas enligt de grunder som tillämpas för bestämmande

av reservpension för officerare och underofficerare. Reservpension

till högbåtsman bör kunna utbetalas med kapitaliserat belopp. Under tid

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 45

då högbåtsman som bär avses tillhör reserven bör han ålnjuta ekiperingshjälp.

Marinchefen anför att det från personalhall vid flera tillfällen uttalats

att den nuvarande anställningsformen för korpraler och meniga — kontrakt

för viss tid och biandlön — icke är tillfredsställande ur de anställdas

synpunkt. Då det ur tjänstens synpunkt icke innebär några nackdelar att

slopa biandlönesystemet vill marinchefen för sin del icke motsätta sig att

befälselever, stam, erhåller kontantlön och inplaceras i lönegrader å löneplan

1 som närmast motsvarar Mha 2 respektive Mha 1. Vid de diskussioner

i förevarande fråga som ägt rum med försvarsväsendets underbefälsförbund

har förbundet föreslagit inplacering i lönegrad 6. Därest biandlönen

ersättes med kontantlön bör, enligt marinchefens förslag, anställningsformen

med kontrakt slopas och vederbörande anställas genom antagningsbevis

med tre månaders ömsesidig uppsägningsrätt.

I förhållande till nuvarande personalorganisation inom förevarande område

innebär marinchefens förslag en kostnadsminskning av i runt tal

7,5 miljoner kronor. Härvid har förutsatts att personalkadrarna är fyllda.

Med utgångspunkt i den föreslagna organisationen föreslår marinchefen

för nästa budgetår en utökning av antalet beställningar för högbåtsmän

med 19 till 670 samt en minskning av antalet beställningar för furirer i

Me 11 eller Me 10 med 876 till 650, för korpraler med 230 till 400 och för

meniga med 869 till 400. Antalet beställningar för furirsaspiranter i Mf 7/8

föreslås till 300.

Yttranden

Huvuddragen i den av marinchefen föreslagna nya underbefälsorganisationen

tillstyrkes av remissinstanserna. Överbefälhavaren uttalar, att

det framlagda förslaget i huvudsak ansluter sig till den av riksdagen år

1952 fastställda underbefälsorganisationen för armén. De olikheter som

förekommer är betingade av förhallanden som är speciella för marinen.

Statskontoret förklarar sig i princip icke ha något att erinra mot den

föreslagna organisationen. Försvarsväsendets underbefäls förbund tillstyrker

att förslaget lägges till grund för förslag till riksdagen. Förbundet

uttalar, att förslaget syftar till en organisation, vilken i princip ansluter

sia till den, som enligt förbundet bör vara normgivande för att tillgodose

försvarets personalbehov på underbefälsplanet.

Försvarets civilförvaltning anser sig i allt väsentligt böra förorda att

marinchefens förslag genomföres. Ämbetsverket påpekar emellertid att

väsentliga skiljaktigheter kommer att föreligga mellan arméns och flottans

underbefälsorganisation. Civilförvaltningen erinrar om att departementschefen

vid anmälan av propositionen 1953: 110 uttalat, alt det varit önskvärt

alt utforma flottans underbefälsorganisation efter samma riktlinjer

som arméns samt förutsatt, att frågan togs upp till förnyad prövning

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

sedan ytterligare erfarenheter vunnits. Försvarets socialbyrå förutsätter

att frågan om övergång till rekrytering värnpliktsvägen göres till föremål

för närmare överväganden inom marinledningen. Jämväl arbetsmarknadsstyrelsen

finner det förmånligt om rekryteringen av furirsaspiranter skulle

kunna ske enbart bland sådan personal som fullgjort värnplikt.

Den av marinchefen föreslagna sammansättningen av staterna för underbefäl

och meniga vid fullt utbyggd organisation har av remissmyndigheterna

i allmänhet lämnats utan erinran. Försvarsväsendets underbefälsförbund

har emellertid uttalat tveksamhet i fråga om sammansättningen

av staterna för befälselever, stam, och furirsaspiranter. Förbundet understryker

att det relativt stora antalet beställningar för rekryteringsgrupperna

endast kan godtagas under förutsättning att beräkningen betraktas

som en ram inom vilken det för varje år aktuella behovet skall fastställas.

Liknande synpunkter framföres av försvarets socialbyrå.

Vad angår frågan om ändrad anställningsform för befälselever, stam,

ansluter sig försvarets civilförvaltning och svenska under officer sförbundet

till förslaget att slopa kontraktssystemet. Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker,

att systemet med kontrakt i samma utsträckning som vid armén

ersättes av ett system med anställning med ömsesidig uppsägningsrätt.

Förslaget om att ersätta biandlönen för befälselever, stam, med kontantlön

tillstyrkes av de i ärendet hörda personalförbunden samt en ledamot

av statens lönenämnd. Försvarets socialbyrå finner förslaget tilltalande

och förutsätter, att frågan göres till föremål för förhandlingar.

Övriga remissinstanser, som uttalat sig i denna del, ställer sig däremot

tveksamma eller avvisande. Statskontoret anser sålunda att frågan bör bli

föremål för ytterligare utredning, varvid en uppskattning av värdet av

de i biandlönesystemet ingående naturaförmånerna samt beräkning av de

med en övergång till kontantlön förenade kostnaderna bör ske. Försvarets

civilförvaltning är icke beredd tillstyrka marinchefens förslag i denna

del. Frågan om övergång till ett kontantlönesystem anses kräva ytterligare

överväganden för att åstadkomma en riktig inplacering på den normala

löneskalan under beaktande av tjänsternas karaktär av utbildningstjänster

och värdet av nu utgående naturaförmåner. Även kostnaderna för en sådan

övergång bör klarläggas. Statens lönenämnd anser sig icke — även

om nämnden i princip finner skäl tala för biandlönesystemets avskaffande

— kunna tillstyrka en sådan åtgärd, i vart fall icke för tid av ifrågavarande

befälselevers utbildning, som svarar mot tjänstgöringstiden för

värnpliktiga befälselever.

I fråga om löneställningen för furirsaspiranter har överbefälhavaren

och försvarets socialbyrå uttryckt önskemål att samtliga beställningar

placeras i lönegrad Mf 8.

Förslaget om utökning av marinens reservbefälsorganisation med förtidsavgångna

och reservanställda högbåtsmän har särskilt berörts av för
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

47

svarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå och statskontoret. Samtliga

dessa myndigheter tillstyrker i huvudsak förslaget. Civilförvaltningen vill

likväl ifrågasätta om icke underbefäl i ekonomi tjänst bör undantagas.

Socialbyrån anser att skyldigheten för personal i reserven att fullgöra

repetitionsövningar principiellt icke bör upphöra före 47 års ålder.

Beträffande reservpensionens storlek föreslår statskontoret att förtidsavgången

eller reservanställd högbåtsman, som tillhört reserven till och med

det kalenderår, varunder 38 års ålder uppnåtts, skall erhålla årlig reservpension

med ett grundbelopp av 540 kronor att utgå från och med kalenderåret

efter det, under vilket vederbörande uppnått 55 års ålder, eller

dessförinnan i form av engångsbelopp. Försvarets civilförvaltning anser

grundbeloppet av reservpensionen böra utgöra högst 540 kronor för år.

Den tjänstgöringsskyldighet, som kommer att åvila högbåtsman i reserven,

synes dock civilförvaltningen så ringa att ämbetsverket anser det lämpligare

att vederlag får utgå i form av engångspremie till ett belopp av

förslagsvis 1 000 kronor att utbetalas vid avgång ur reserven.

Med hänsyn till den kortvariga tjänstgöring, som ifrågavarande reservpersonal

avses skola fullgöra, anser civilförvaltningen att vederbörande ej

bör åläggas skyldighet att anskaffa egna uniformspersedlar. Ekiperingshjälp

skulle därvid icke behöva utgå.

Marinchefens förslag har behandlats av civilförvaltningen jämväl i dess

medelsäskanden för budgetåret 1955/56. Ämbetsverket har därvid utgått

från att marinchefens förslag vinner bifall.

Departementschefen

Underbefälsorganisationen vid flottan prövades av 1953 års riksdag.

Vid anmälan av propositionen i ämnet framhöll jag önskvärdheten av att

flottans underbefälsorganisation utformades efter de riktlinjer som legat

till grund för utformningen av motsvarande organisation vid armén,

d. v. s. kontraktsanställningen borde avskaffas och underbefälet rekryteras

bland de värnpliktiga. Med hänsyn till vad marinchefen anfört i frågan

ville jag emellertid icke motsätta mig att underbefälsrekryteringen vid

flottan tills vidare skedde såväl värnpliktsvägen som enligt kontraktssystemet.

Jag förutsatte emellertid att frågan om flottans underbefälsorganisation

upptogs till förnyad prövning sedan ytterligare erfarenhet

vunnits rörande de olika rekryteringssystemen.

Marinchefens nu avgivna förslag innebär att nuvarande system i princip

bibehålies. Kontraktsanställningen föreslås dock bli slopad. Den anställde

bör erhålla antagningsbevis, vari tre månaders uppsägningstid föreskrives.

Biandlön bör ersättas med kontantlön. Slutligen föreslås att statsammansättningen

för flottans underbefäl och meniga ändras samt att eu ny reservkader

av högbåtsmän inrättas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Jag kan icke tillstyrka marinchefens förslag beträffande anställningsoch

avlöningsvillkor för ynglingar som önskar genomgå utbildning vid

flottan för att kunna antagas som furirsaspiranter. Jag föreslår, att ifrågavarande

befälselever anställes medelst kontrakt för så lång tid som enligt

nu gällande grunder normalt erfordras för att nå kompetens för befordran

till korpral, d. v. s. 15 månader. Under kontraktstiden bör eleven uppbära

lön enligt lönegrad Mha 1. Vid kontraktstidens utgång bör elev, som med

godkännande vitsord genomgått föreskriven utbildning, anställas som

furirsaspirant i lönegrad Mf 7/8.

För min del har jag intet att invända mot att antalet underbefäl och

meniga på aktiv stat begränsas samt att värnpliktiga placeras i befattningar

som för närvarande avses för personal på aktiv stat. Det torde

ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa den mindre utökning av flottans

värnpliktskontingent som erfordras för att genomföra nyssnämnda förändring.

Enligt min uppfattning torde den aktiva kadern av högbåtsmän

och furirer kunna bestämmas till sammanlagt 1 600 man. Av detta antal

bör 900 vara högbåtsmän i lönegrad Ma 14 och 700 furirer i lönegrad Me 11

eller Me 10. Enligt personalförteckningen för innevarande budgetår finnes

651 beställningar för högbåtsmän och 161 beställningar för övertaliga

underofficerare. Under förutsättning att ifrågavarande beställningar vid

ledigblivande utbytes mot beställningar för högbåtsmän erfordras (900

—651—161 =) 88 beställningar för högbåtsmän för att behovet enligt

det nyss anförda skall vara täckt. Jag föreslår att ifrågavarande 88 beställningar

för högbåtsman i Ma 14 nu inrättas. För närvarande finnes 1 526

beställningar för furirer i Me 11 eller Me 10. Jag föreslår att ifrågavarande

antal minskas med (1 526 — 700 =) 826 beställningar. För furirsaspiranter

räknar jag med 700 beställningar i Mf 7 (8) och för meniga 400 beställningar

i Mha 1. Förslaget innebär att 630 beställningar för korpraler i

Mha 2 och 869 beställningar för meniga i Mha 1 kan utgå.

Jag är icke nu beredd att taga ställning till det av marinchefen framlagda

förslaget rörande utökning av reservkadern av högbåtsmän.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att besluta, att flottans personalorganisation med avseende

på underbefäl och meniga skall utformas i enlighet med vad

jag i det föregående föreslagit.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110

49

[5] Flygvapnets underbefälsorganisation m. m.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa

budgetår framlagt förslag till vissa ändringar av flygvapnets underbefälsorganisation.

Förslaget, som anmäldes i årets statsverksproposition (bil. 6,

s. 82), berör kategorierna fältflygare, trupputbildare, signalister och sjukvårdsunderbefäl.

Försvarets civilförvaltning har tagit ställning till förslaget

i sina medelsäskanden för nästa budgetår. Yttranden över flygvapenchefens

förslag och över vad civilförvaltningen i anledning därav anfört har efter

remiss avgivits av överbefälhavaren, försvarets socialbyrå, arbetsmarknadsstyrelsen,

statskontoret, statens lönenämnd, svenska underofficersförbundet

och försvarsväsendets underbefälsförbund.

I det följande kommer att redogöras för nuvarande organisation inom

förevarande områden samt för flygvapenchefens ändringsförslag och däröver

avgivna yttranden. Slutligen kommer jag att framlägga mina förslag

i ämnet.

Fältflygare

Nuvarande organisation

Yngling, som önskar genomgå utbildning till fältflygare, anställes medelst

kontrakt för en tid av 5 år 10 månader (om realexamen avlagts) eller 6 år

8 månader. Fältflygareleven genomgår förberedande utbildning (genomgås

endast av den som icke avlagt realexamen), grundläggande flygutbildning

(GFU), grundläggande flygslagsutbildning (GFSU) och fortsatt flygslagsutbildning

(FFSU) samt befordras och inplaceras i lönegrader enligt följande

schematiska framställning.

<

6 år 8 mån

-<-

5 år 10 mån

Förb. utb. GFU

c:a 10 mån c:a 10 mån

i1I

f t t

Fältflygar- Fältflygar- Fältflygare

elev Mha 1 elev Mha 1 av 3 graden

(menig) (menig) Mha 2

(mofc8V.

korpral)

GFSU

c:a 18 mån

t

Fältflygare

av 2 graden

Me 11 el. 10

(motsv. furlr)
-

>

>

FFSU

c:a 42 mån

t

Fält flygare

av 1 graden

Me 14

(motsv.

överfurir)

Fältflygare av 1. graden kan efter minst ett års tjänstgöring i nämnda

grad befordras till förste fältflygare i Me lfi (motsv. sergeant). Den som

varit fältflygare minst så lång tid, som kontraktet omfattar, skall fullgöra

två repetitionsövningar om vardera 45 dagar, varvid premier utgår. För

4—so 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 110

underlättande av fältflygares övergång till civil verksamhet utgår tjänstepremie

vid avgång efter första anställningstidens slut eller senare. Av fältflygarna

beräknas omkring 25 % kunna erhålla pensionsberättigande långtidstjänster

inom flygvapnet.

Chefens för flygvapnet förslag

Flygvapenchefen föreslår att fältflygarna erhåller aspirantanställning

i lönegrad Mf 7/8 efter genomgången grundläggande flygutbildning (GFU)

med godkännande betyg. Med hänsyn till att endast yngre personer kan

fullgöra sådan flygtjänst som åvilar fältflygare måste anställningen vara

av relativt kortvarig natur. Kontraktsystemet i dess nuvarande utformning

anses därför böra bibehållas.

Trupputbildare

Nuvarande organisation

Den första anställningen sker medelst kontrakt och anställningstiden

är fyra år. Utbildning och befordran samt inplacering i lönegrader under

kontraktstiden framgår av följande schema.

4 år

>

t

Volontär

Mha 1

Underbefälsutbildnlng 3 är

J___I

f

Vicekorpral

Mha 1

Korpral

Mha 2

Praktisk tjänstgöring

1 åx

t

Furir Me 11

el. 10

Samtliga trupputbildare, som genomgått föreskriven utbildning med godkännande

betyg, har möjlighet att erhålla pensionsberättigande anställning

vid flygvapnet som underof ficer, överfurir eller flottilj polis.

Chefens för flygvapnet förslag

Tiden för furirsutbildningen föreslås bliva begränsad från tre år till två

år. Kontraktsanställningen bör slopas. Eleverna bör bibringas sådana kunskaper

och färdigheter under det första utbildningsåret att de vid detta

års utgång kan krigsplacenas. Härigenom kan årskullarna under utbildning

minskas från tre till två, varigenom kostnadsbesparingar uppnås. Efter ett

års utbildning bör eleven befordras till korpral och erhålla lön enligt lönegrad

Mf 7/8. Efter två års utbildning bör eleven befordras till furir. Chefens

för flygvapnet förslag beträffande beställningar avsedda för trupputbildare

innebär att 29 beställningar i Mf 7/8 för korpraler skall tillkomma samt att

30 beställningar i Mha 2 för korpraler och 39 beställningar i Mha 1 för vicekorpraler

och meniga skall utgå.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

51

Signalister

Nuvarande organisation

Personalen anställes medelst kontrakt för en tid av fyra år. Utbildning

och befordran samt inplacering i lönegrader överensstämmer i huvudsak

med motsvarande förhållanden för trupputbildare. Av signalisterna beräknas

omkring 20 % kunna erhålla pensionsberättigande långtidsanställningar

inom flygvapnet såsom underofficerare, överfurirer eller civila telegrafister.

Chefens för flygvapnet förslag

Utvecklingen av den flygburna radio- och radarutrastningen har medfört

att utbildningen av mark- och flygsignalister bör åtskiljas. Den nuvarande

utbildningen av marksignalister bär i stor utsträckning förlorat

sitt värde för dem som senare blir flygsignalister. Detta förhållande kommer

att bli än mer framträdande efterhand som attack- och spaningsförbanden

tillföres ny flygmateriel.

Flygvapenchefen föreslår, att signalistutbilningen uppdelas på två linjer,

en för marksignalister (signalister) och en för dem som skall tjänstgöra

som andre män i attack-, nattjakt- och spaningsflygplan (preliminärt benämnda

flygnavigatörer).

Kontraktsanställningen bör slopas för den nya kategorien signali ster

och utbildning, befordran m. m. ske enligt följande schema.

1

1 året

Korpral- skola

i

2 året

Furir- skola

i

3—5 året

Tjänstgöring vid flottilj m. m.

t

Volontär

Mha 1

i

Korpral

Mf 7/8

t

Furir Me 11

el. 10

Efter minst tre års tjänstgöring vid flottilj in. in. kan befordran till överfurir

ske. Furir med minst två tjänstår som furir kan uttagas för utbildning

till underofficer. Antalet signalister bör avpassas så att alla, som med godkännande

betyg genomgått föreskriven utbildning, kan placeras i beställningar

(tjänster) för underofficerare, överfurirer eller civila telegrafister.

För att nå detta mål föreslår flygvapenchefen att vissa befattningar för

signalister i krigsorganisationen utgår, att antalet överfurirsbeställningar

för signalister ökas samt att eu reservkader av signalistunderbefäl tillkommer.

De nya överfurirerna avses att placeras som chefer vid vissa radiostationer,

varigenom behovet av underbefäl i övrigt vid dessa stationer kan

minskas. Genom den nu föreslagna organisationen förväntas omsättningen

bland signalistunderbefälet nedgå. För att kompensera den minskning av

antalet avgångna signalister som sålunda uppkommer bör nämnda reservorganisation

för signalistunderbefäl inrättas. Behovet av reservunderbefäl

av här avsett slag bär beräknats till 116 man.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Chefen för flygvapnet föreslår att 29 beställningar för överfurirer i Ma 14

och 15 beställningar för korpraler i Mf 7/8 inrättas samt att beställningar

för 8 furirer i Me 11 eller Me 10, 38 korpraler i Mha 2, samt 73 vicekorpraler

och meniga i Mha 1 utgår. Samtliga nu angivna beställningar avser signalistunderbefäl.

Den nya kategorien flygnavigatörer bör utgöras dels av korttidsanställd

personal motsvarande nuvarande fältflygare, dels av underofficerare

rekryterade från ifrågavarande korttidsanställda personal. Fältflygare, som

skiljes från den grundläggande flygutbildningen, bör kunna utbildas till

flygnavigatör.

Flygnavigatörerna bör anställas medelst kontrakt samt utbildas och befordras

m. m. enligt samma grunder som fältflygare.

Efter två års tjänstgöring som flygnavigatör av 2. graden beräknas uttagning

till underofficersutbildning kunna äga rum. Omkring 20 % av flygnavigatörerna

beräknas kunna erhålla underofficersbeställning.

Flygnavigatörerna bör erhålla civilanställningsutbildning och tilldelas

tjänstepremier. Även i dessa avseenden bör således principiell överensstämmelse

råda mellan fältflygare och flygnavigatörer. Tjänstepremierna för sistnämnda

kategori bör i huvudsak avses för omskolning och endast i mindre

omfattning utgöra kompensation för de med yrkesgrenen speciella anställningsförhållandena.

Chefen för flygvapnet anser därför, att tjänstepremier

för flygnavigatörer bör utgå med 80 % av motsvarande premie för fältflygare.

I övrigt bör bestämmelserna beträffande tjänstepremier åt fältflygare

i princip tillämpas även i fråga om tjänstepremier för flygnavigatörer.

Flygnavigatörerna föreslås skola fullgöra repetitionsövningar och tilldelas

premier härför enligt samma grunder som nu tillämpas beträffande

fältflygare.

Flygvapenchefen föreslår att beställningar för 30 förste flygnavigatörer

i Me 16, 20 flygnavigatörer av 1. graden i Me 14, 50 flygnavigatörer av

2. graden i Me 11 eller Me 10, 24 flygnavigatörer av 3. graden i Mf 7/8 och 25

flygnavigatörelever i Mha 1 inrättas samt att beställningar för 73 furirer i

Me 11 eller Me 10, 38 korpraler i Mha 2 och 92 vicekorpraler och meniga i

Mha 1 utgår.

Sjukvårdsunderbefäl

Förbandens sjukvårdspersonal består för närvarande i regel av — förutom

läkare och översköterska — 1 sjukvårdsförmån, 1 sjukvårdsfurir,

1 undersköterska och 1 sjukvårdsbiträde.

Grundläggande utbildning för sjukvårdsunderbefäl meddelas icke vid

flygvapnet. Sjukvårdsunderbefäl, som utbildats vid armén eller marinen,

anställes vid flygvapnet direkt i furirsbeställning. Flygvapnets sjukvårdsfurirer

saknar befordringsmöjligheter. Sjukvårdsfurir kan anställas som

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

53

sjukvårdsförmån och därigenom nå pens io nsbe r ä ttiga n d e anställning. Det

årliga rekryteringsbehovet av sjukvår disförmän beräknas emellertid i medeltal

utgöra mindre än 1 man. Framtidsutsikterna för sjukvårdsfurirerna vid

flygvapnet är således ogynnsamma. Detta har medifört svårigheter att besätta

befintliga beställningar. Av antalet beställningar för sjukvårdsfurirer

— 19 stycken — var den 1 november 1953 endast 11 besatta. Chefen för

flygvapnet föreslår att nuvarande 19 beställningar för sjukvårdsfurirer i

Me 11 eller Me 10 utbytes mot beställningar för överfurirer i Ma 14.

Statändringar

Med utgångspunkt i beräknat personalläge och det framlagda förslaget

till ändringar i flygvapnets underbefälsorganisation föreslår chefen för

flygvapnet att för nästa budgetår uppföres följande antal beställningar

för här avsedd personal (inom parentes anges ökning eller minskning i

förhållande till det antal beställningar som finnes uppfört i personalförteckningen

för innevarande budgetår), nämligen 130 (+ 50) för förste fältflygare

eller förste flygnavigatör i Me 16, 152 (+ 48) för överfurirer i Ma 14,

105 (+ 45) för fältflygare av 1. graden eller flygnavigatörer av 1. graden

i Me 14, 575 (—-150) för furirer, fältflygare av 2. graden och flygnavigatörer

av 2. graden i Me 11 eller Me 10, 124 (+ 124) för korpraler, fältflygare av

3. graden och flygnavigatörer av 3. graden i Mf 7/8, 70 (— 136) för korpraler

i Mha 2 samt 154 (—96) för vicekorpraler och meniga i Mha 1.

Chefen för flygvapnet har räknat med att furir, som för närvarande är

flygsignalist, skall beredas möjlighet att övergå till yrkesgrenen flygnavigatör,

därest han bedömes lämplig härför. Beroende på tjänstgöringstiden

som flygsignalist skall vederbörande därvid hänföras till beställning i

Me 11 eller Me 10, Me 14 eller Me 16.

Kostnadsändringar

De föreslagna ändringarna i organisationen beräknas av chefen för flygvapnet

skola medföra en årlig kostnadsbesparing av 356 000 kronor.

Yttranden

Försvarets civilförvaltning finner flygvapenchefens förslag innebära eu

med hänsyn till omständigheterna god lösning av flygvapnets underbefälsfråga.

Civilförvaltningen anser sig därför kunna i allt väsentligt ansluta sig

till förslagen.

Beträffande den föreslagna befordringsgången för trupputbildare och

signa lister påpekar civilförvaltningen att enligt förslaget befordran till

överfurir skall kunna ske redan efter fem tjänstår, medan motsvarande

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kmigl. Maj.ts proposition nr 110

befordran för den flygande personalen samt för personalen vid armén och

marinen kan ske tidigast efter omkring sex tjänstår. Civilförvaltningen,

som tillstyrker chefens för flygvapnet förslag i denna del, understryker att

det icke i något fall hör vara fråga om automatisk befordran till*överfurir.

Förslaget att utbyta 19 beställningar för furirer (sjukvårdsunderbefäl)

mot beställningar för överfurirer kan civilförvaltningen icke tillstyrka.

Jämväl remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt flygvapenchefens

förslag.

Överbefälhavaren finner det särskilt angeläget att den nva yrkesgrenen

flygnavigatörer tillkommer. Tjänstepremien för flygnavigatörer anses ur

rättvisesynpunkt böra utgå med samma belopp som för fältflygare.

Försvarets socialbyrå uttalar, att det för flygvapnets vidkommande torde

få anses omöjligt att utforma en underbefälsorganisation, som i likhet med

den vid armén och kustartilleriet bygger på värnpliktens grund. Med hänsyn

till att flygnavigatörerna till mycket ringa del kan påräkna framtidsanställning

inom flygvapnet och att deras arbetsförhållanden är närbesläktade

med fältflygarnas finner socialbyrån, att tjänstepremie till flygnavigatör

bör utgå med samma belopp som för fältflygare.

Statens lönenämnd anser, att underbefälets förmåner under tiden fram

till furirsbefordran bör avvägas enligt samma grunder vid alla tre försvarsgrenarna.

Med utgångspunkt häri ifrågasätter lönenämnden om icke markpersonalen

under första utbildningsåret borde ha värnpliktigs förmåner

i stället för biandlön. Biandlönens ersättande med aspirantlön under andra

utbildningsåret för den flygande personalen anser lönenämnden innebära

en förbättring för vilken någon saklig motivering ej anförts. Lönenämnden

linner icke tillräckliga skäl anförda för en differentiering av tjämstepremiernas

storlek för fältflygare och flygnavigatörer. Lönenämnden kan icke

tillstyrka förslaget om att utbyta beställningarna för sjukvårdsfurirer mot

överfurirsbeställningar.

Två ledamöter av lönenämnden har ansett att nämnden bort tillstyrka

flygvapenchefens förslag i fråga om markpersonalens avlöningsförmåner

under första utbildningsåret och den flygande personalens avlöningsförmåner

under andra utbildningsåret ävensom i fråga om utbytet av sjukvårdsfurirsbeställningarna

mot beställningar för överfurirer.

Statskontoret ansluter sig i huvudsak till vad försvarets civilförvaltning

uttalat. Dock har statskontoret icke blivit övertygat om att en snabbare

befordran till överfurir är motiverad för markpersonal vid flygvapnet än

vad som tillämpas för den flygande personalen och inom övriga vapenslag.

I beaktande av att tjänstepremierna för flygnavigatörer enligt chefen för

flygvapnet i huvudsak bör avses för omskolning ifrågasätter statskontoret

om flygnavigatörerna bör beredas särskild ersättning utöver eljest förekommande

avgångsiförmåner. Anses tjänstepremier för flygnavigatörer

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 110

55

erforderliga ur rekryteringssynpunkt, kan statskontoret i vart fall icke

förorda att premierna bestämmes till högre belopp än 50 % av vad som kan

utgå till fältflygare.

Arbetsmarknadsstyrelsen ställer sig tveksam, huruvida de anförda skälen

mot kontraktens avskaffande för flygande personal är så vägande att frågan

ej kan upptagas till förnyad prövning.

Såväl svenska under officers förbundet som för svar sväsendets underbefälsförbund

anser att tjänstepreoiien för flygnavigatör bör utgå med samma

belopp som för fältflygare. Förbunden anser att den föreslagna åtskillnaden

mellan de båda kategorierna icke kan sakligt motiveras med någon

skillnad i fråga om det med arbetsuppgifterna förenade ansvaret. Härtill

kommer att svårigheterna vid övergång till civil verksamhet snarare torde

bliva större för flygnavigatörerna än för fältflygarna.

Underbefälsförbundet vänder sig vidare bestämt emot civilförvaltningens

förslag i fråga om sjukvårdsfurirerna. Förbundet förklarar att ett bifall till

civilförvaltningens förslag innebär att systemet med korttidsanställning

bibehålies utan att några bärande skäl härför föreligger.

Departem eu t schef en

Som framgår av den lämnade redogörelsen behöver flygvapnets personalorganisation

i vad den avser underbefäl och meniga ändras på vissa punkter

för att motsvara de krav som numera föreligger. Åtgärder behöver vidare

vidtagas för att minska omsättningen inom ifrågavarande personalgrupper.

Jag torde i det följande få framlägga mina förslag till ändringar i nämnda

hänseenden. Förslagen grundar ,sig på chefens för flygvapnet framställning

och däröver avgivna yttranden.

Med hänsyn till att värnpliktiga icke utbildas i de yrkesgrenar varom nu

är fråga anser jag, i likhet med chefen för flygvapnet, det icke möjligt att

rekrytera underbefälet bland de värnpliktiga. Rekryteringen torde således

liksom för närvarande få ske bland ynglingar som ansöker om anställning

vid flygvapnet. Vissa modifikationer i anställningsvillkoren bör dock kunna

genomföras. Jag återkommer härtill i det följande.

Beträffande kategorien ifältflygare räknar jag i likhet med flygvapenchefen

endast med den ändringen att fältflygare av 3. graden inplaceras

i lönegrad Mf 7/8.

I fråga om kategorien trupputbildare tillstyrker jag förslaget att

minska tiden för furirsutbildningen från tre år till två år. Enligt min mening

bör yngling, som önskar genomgå utbildning till trupputbildare, anställas

medelst kontrakt för så lång tid som erfordras för att genomgå korpralskola.

Under kontraktstiden skall eleven tillhöra lönegrad Mhal. Volontär, som

erhållit godkännande betyg i den utbildning som bedrivits under kontraktstiden,

befordras till furirsaspirant (korpral) i lönegrad Mf 7/8 och får

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110

genomgå furirskola. Därefter sker befordran till furir. Furir, som fullgjort

minst tre års praktisk tjänstgöring som furir, må befordras till över,furir.

Med hänsyn till vad som anförts till stöd för förslaget att uppdela den

nuvarande kategorien signalister i två kategorier tillstyrker jag detsamma.

Av de nya kategorierna bör en utgöras av signalister och en av flygnavigatörer.

För de nya signalisterna bör tillämpas samma anställningsoch

avlöningsvililkor, isom jag i det föregående förordat beträffande trupputbildare.

Flygnavigatörerna bör kontraktsanställas, utbildas och befordras

efter i huvudsak samma grunder som fältflygare. Flygnavigatörerna bör

erhålla civilanställningsutbildning i likhet med fältflygare samt tjänstepremier

med belopp som uppgår till 80 % av vad som utgår till fältflygare. Jag

tillstyrker slutligen att flygnavigatörerna skall fullgöra repetitionsövningar

och tilldelas premier härför enligt samma grunder som nu tillämpas beträffande

fältflygare.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att en reservorganisation inrättas

för signalistunderbefäl. Jag är icke beredd att nu Jaga ställning till förslaget.

Flygvapenchefens förslag beträffande sjukvårdsunderbefälet vid

flygvapnet föranleder ingen åtgärd från min sida.

Vad angår personalstaterna förordar jag att på personalförteckningarna

för här avsedd personal uppföres följande beställningar från och med nästa

budgetår (inom parentes anges ökning eller minskning i förhållande till

nuvarande antal), nämligen beställningar för 120 (+ 40) förste fältflygare

och förste flygnavigatörer i Me 16, 130 (+ 26) överfurirer i Ma 14, 100

(+ 40) fältflygare av 1. graden och flygnavigatörer av 1. graden i Me 14,

575 (—150) furirer, fältflygare av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden

i Me 11 eller Me 10, 124 (+ 124) furirsaspiranter, fältflygare av 3. graden

och flygnavigatörer av 3. graden i Mf 7/8, 70 (— 136) korpraler i Mha 2

samt 154 (—96) vicekorpraler och meniga i Mha 1. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att om så erfordras fördela ifrågavarande beställningar på

yrkesgrenar.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de närmare bestämmelser,

som kan erfordras för genomförande av vad jag sålunda föreslagit.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att besluta, att flygvapnets personalorganisation i vad den

avser underbefäl m. fl. skall utformas i enlighet med vad jag

i det föregående föreslagit.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

57

[6] Den militärpsykologiska verksamheten inom försvaret

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade min företrädare

i ämbetet den 22 september 1949 tre utredningsmän1 för utredning av den

militärpsykologiska forskningsverksamheten och dennas tillämpning på

den pedagogiska och sociala verksamheten inom försvaret i enlighet med

vissa angivna riktlinjer.

Såsom framgår av redogörelse i propositionen 1953: 110 (p. 3) framlade

utredningen, som antog benämningen försvarets personalbehandlingsutredning,

med skrivelser den 3 oktober 1950 och den 24 november 1952 betänkande

med förslag rörande personalvårdens regionala och lokala organisation

(SOU 1951:2) respektive betänkande rörande den militärpsykologiska

verksamhetens uppgifter och organisation (SOU 1952:40). I sistnämnda

betänkande framlades även förslag till central organisation för

försvarets personaltjänst.

Vid anmälan av nämnda proposition lämnade jag en redogörelse för

det år 1950 avgivna betänkandet samt föreslog vissa förstärkningar av

personalvårdsorganisationen.

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga utredningens år 1952 avaivna

betänkande i vad detsamma avser den militärpsykologiska verk
o
samheten.

Över sistnämnda betänkande har yttranden avgivits av överbefälhavaren

efter försvarsgrenschefernas hörande, försvarets civilförvaltning, försvarets

sjukvårdsstyrelse, försvarets socialbyrå, försvarets upplysnings- och

personalvårdsnämnd, försvarsmedicinska nämnden, arbetsmarknadsstyrelsen,

statskontoret, statens organisationsnämnd, riksförsäkringsanstalten,

skolöverstyrelsen, universitetskanslern efter hörande av respektive universitets-

och högskolemyndigheter, statens psykologisk-pedagogiska institut,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Värmlands,

Kopparbergs och Norrbottens län, ärkebiskopen, domkapitlen i

Härnösand, Visby och Stockholm, riksdagens militieombudsman, riksbanksfullmäktige,

ingeniörsvetenskapsakademien, Högerns ungdomsförbund,

Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Folkpartiets ungdomsförbund,

Sverges socialdemokratiska ungdomsförbund, Svenska psykologförbundet,

Sveriges yngre psykologers förening, Sveriges socionomförbund, Svenska

landskommunernas riksförbund, Svenska officersförbundet, Försvarsväsendets

underbefälsförbund, Försvarets civila tjänstemannaförbund och

Förbundet soldaternas vänner. Därjämte har Svenska underofficersförbundet

beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet.

i Generaldirektören ocli chefen för försvarets civilförvaltning N. R. W. Lundberg,

ordförande, professorn J. K. G. Elmgren och översten C. S. R. Kempff.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Nuvarande verksamhet och organisation in. m.

Militärpsykologisk verksamhet började organiseras i vårt land under

det senaste världskriget. Den bedrives nu främst i form av personalprövning,

som går ut på att genom olika prov in. in. söka fastställa värnpliktigas,

stampersonals in. fl. lämplighet för olika utbildningslinjer, yrkesgrenar

in. in. Verksamheten berör vidare bl. a. det pedagogiska området,

främst i form av rådgivning rörande utbildningsmetodiska frågor, samt det

socialpsykologiska området, där anpassningsproblem under militärtjänst

m. m. är föremål för bearbetning. Ledningen av den militärpsykologiska

verksamheten utövas främst av personalprövningsdetaljen inom centrala

värnpliktsbyrån. Vid sidan härav finnes för marinens del inrättat ett särskilt

organ för sådan verksamhet, marinstabens militärsociala detalj.

Denna sysslar med olika frågor rörande den marina personalens placering

inom olika yrkesgrenar, socialpsykologiskt inriktad forskning rörande

anpassnings- och ledarskapsproblem m. m.

Utredningens förslag

Utredningen har i sitt betänkande utförligt redogjort för arbetsuppgifterna

på militär psykologiens huvudområden. Härom torde få hänvisas

till betänkandet s. 17—125. I anslutning till denna redogörelse har utredningen

undersökt i vad män den militärpsykologiska verksamheten bör

ges större utrymme än som är möjligt med nuvarande organisation. Utredningens

synpunkter kan sammanfattas sålunda.

I fråga om urval och placering av militär personal föreslås främst en

konsolidering och utökning av verksamheten efter i stort sett de riktlinjer

som nu följes. Såsom nya viktiga arbetsuppgifter framhålles mera differentierad

prövning av värnpliktiga i samband med placeringen på utbildningslinjer,

grundad pa analys av kraven på personal inom dessa linjer.

Vad beträffar personal som skall uttagas till befälstjänst rekommenderas

en utbyggnad av de personlighetsundersökande metoderna.

Utländska erfarenheter pekar på att betydande effektivitetsvinster kan

göras om psykologiska metoder utnyttjas inom det militära utbildningsarbetet.

Utredningen förordar att den svenska militärpsykologien erhåller

resurser för dylika frågors bearbetande. I nära samband härmed står

problemet att finna de lämpligaste metoderna för att betygsätta och bedöma

den militära personalen under utbildning och praktisk tjänst. Detsamma

gäller det militära befälets skolning i psykologisk personalbehandling

och militärpedagogik.

Militärpsykologien i utlandet, framför allt i Förenta Staterna, har med

goda resultat medverkat vid utformningen av utrustning, arbetsmetoder

och yttre arbetsbetingelser enligt psykologiska principer. Utredningen föreslår

att på detta område en organiserad samverkan upptages med andra

företrädare för psykologien. Sådan samverkan bär hittills knappast förekommit

i vårt land.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Som ett centralt område för militär psykologisk forskning anger uti edningen,

frågor, som gäller den militära personalens anpcisssning, anda och

trivsel i tjänsten. Dessa problem belyses av den militära socialpsykologien

och kan angripas med dess metoder, t. ex. genom attitydmätningsmetodik.

Utredningen bär själv i sitt arbete vunnit värdefulla resultat på detta område

och föreslår att resurser skapas för kontinuerlig forskning inom området.

Utredningen har slutligen behandlat de klinisk-psykologiska arbetsuppgifterna.

I samarbete med psykiatrikerna ankommer det på nnlitärpsykologerna

att härvidlag främst utveckla lämpliga metoder för den

psykologisk-psykiatriska diagnostiken, att tillämpas exempelvis i samband

med inskrivningen av de värnpliktiga. Psykologerna bör också

bedriva forskning om uppkomsten av personliga störningar och personlig

missanpassning i den militära miljön. Den individuella undei so - ningen och behandlingen av psykiskt defekta synes dock allt j amf i forsta

hand böra åvila militärpsykiatrien. Utredningen finner att mihtarpsykologiens

resurser också på det klinisk-psykologiska området särskilt

aktuellt under krigsförhållanden — behöver väsentligt okas.

Utredningen påtalar vidare i sitt betänkande vissa bristei i den nu

varande centrala organisationen för den militärpsykologiska verksamheten.

Härom anför utredningen i huvudsak följande.

Centrala värnpliktsbvråns personalprövningsdetalj är, genom sin ställning

inom ett organ för fördelning och redovisning av värnpliktiga, hu\ udsakligen

hänvisad till att syssla med personalprövningsfrågor, särskilt avseende

värnpliktig personal. Denna avgränsning av arbetsuppgifterna har

emellertid i praktiken visat sig vara svår att upprätthålla da, forutom

militärsociala detaljen i marinstaben, andra organ icke funnits for att taga

hand om övriga personalproblem av psykologisk natur inom stora delai

av försvaret. Till följd härav har detaljen måst syssla även med andra uppgifter

av mi li t är p sy k olo gi sk natur än personalprövningsfrågor utan att

personalen eller andra resurser varit beräknade för en sådan ansvällning

av arbetsuppgifterna. Även om personalprövningsdetaljen i praktiken kommit

att betjäna försvaret i dess helhet, har detaljens organisatoriska ställning

åtminstone på det formella planet försvårat den önskvärda direkta

kontakten med utanför armén befintliga organ. Oklarheten i fråga om

personalprövningsdetalj ens direktiv och inspektionsrätt i metodiska frågor

har också vid vissa tillfällen kunnat äventyra den enhetliga tillämpningen

av inom detaljen utarbetade prövningsförfaranden och därmed även metodernas

användbarhet.

Vad angår den militärsociala detaljen i marinstaben kan denna anses

komplettera det för försvaret gemensamma personalprövningsarbete, som

personalprövningsdetaljen vid centrala värnpliktsbvrån bedriver. Vid sådan

provningsverksamhet, där både byrån och militärsociala detaljen

ställer personal och metoder till förfogande, kan vissa olägenheter uppstå.

I övrigt går militärsociala detaljens arbetsuppgifter utöver dem som personalprövningsdetaljen

har, framför allt på det militärpedagogiska området.

- Den militärsociala detaljens arbete innebär pa några punkter

närmast eu dubblering av det arbete, som bedrives inom personalprovningsdetaljen.

Även om arbetsuppgifternas utformning i vissa fall ar

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

specifikt giltig endast för marinen anser utredningen, att uppgifterna

dock till största delen är av sådan natur att de är av värde för hela försyaret

och att även de speciellt marina behoven hör på ett tillfredsställande

satt kunna tillgodoses av ett för försvaret gemensamt organ.

För att avhjälpa de konstaterade bristerna hos nuvarande organisation

föreslår utredningen inrättande av ett för försvaret gemensamt organ,

benämnt försvarets psykologiska institut. I detta skall enligt förslaget de''

nuvarande militärpsykologiska organen — centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj

och marinstabens militärsociala detalj — uppgå,

varjämte en viss förstärkning av resurserna i övrigt bör komma till stånd.

Institutet bör få en organisatoriskt fristående ställning men genom

chefen för försvarsstaben underställas överbefälhavaren. Institutet bör stå

under ledning av en vetenskapsman på det psykologiska området. Frågor

av större principiell betydelse eller eljest av större räckvidd bör dock

prövas av chefen för försvarsstaben, som i förekommande fall skall ha att

underrätta överbefälhavaren. Det skall åligga institutet att på anmodan

av överbefälhavaren, försvarsgrenschef eller försvarsstabschefen verkställa

undersökningar eller vidtaga åtgärder.

Institutet bör enligt utredningen äga att direkt samarbeta med försvarsgienscheferna

och deras staber samt med andra centrala myndigheter och

institutioner inom och utom försvaret. Institutet bör i fackliga och metodiska

frågor ha viss direktiv- och inspektionsrätt gentemot lokala militära

myndigheter.

Utredningen har vidare föreslagit att till det psykologiska institutet

knytes ett försvarets psykologiska råd på 12 medlemmar med uppgift

huvudsakligen att följa verksamheten vid institutet, föreslå upptagande

av nya forskningsobjekt, arbetsuppgifter eller metoder. I rådet bör ingå

representanter för bland annat försvarsgrensledningarna, försvarsstaben,

centrala värnpliktsbyrån samt forskningen vid universitet och högskolor

inom psykologi, pedagogik och sociologi m. m.

I fråga om institutets interna organisation och personalbehov föreslår

utredningen att institutet under föreståndaren skall arbeta på en forskningssektion,

en tillämpningssektion och en statistiksektion. Därjämte

skall finnas en expedition.

Föreståndaren för institutet — som enligt utredningen bör ha god

docentkompetens i psykologi eller pedagogik och vara inriktad på målforskning

i militärt betydelsefulla frågor — föreslås bli placerad i lönegrad

Cp 13.

Forskningssektionen skall enligt förslaget bedriva vetenskaplig forskning

inom för det militära betydelsefulla delar av psykologi och pedagogik

samt följa den vetenskapliga utvecklingen på dessa områden. För sektionen

bör tills vidare avses tre kvalificerade befattningshavare i lönegrad

Ca 29 med tjänstebenämningen militärpsykolog. Av dessa förutsättes en

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

bära huvudansvaret för forskning rörande urvalsfrågor, en för pedagogiskpsykologiska

frågor samt en för socialpsykologiska och klinisk-psykologiska

frågor. Särskild befattning för sektionschef bör ej inrättas. Härutöver beräknas

för sektionen två amanuenser samt ett biträde för skriv- och komtorsgöromål,

alla med anställningsvillkor enligt bestämmelserna om reglerad

befordringsgång.

Tillämpningssektionen skall enligt utredningen leda tillämpningsarbetet

på det militära psykologiska området. Såsom sektionschef föreslås regementsofficer

i Ma 30. För sektionen avses vidare tjänster för en militärpsykolog

i lönegrad Ca 27 och en i lönegrad Ca 25 samt en amanuens och ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål. Inom sektionen förutsättes dessutom

tjänstgöra en kommenderad kompaniofficer ur varje försvarsgren med uppgift

att vara kontaktman med den egna försvarsgrenen och deltaga i det

psykologiska tillämpningsarbetet.

Statistiksektionen avses för statistiska undersökningar samt handhavande

av institutets arkiv och blankettförråd. Såsom chef för sektionen

föreslås en aktuarie i lönegrad Ca 27. Därutöver skall för sektionen finnas

en underofficer i arvodesbefattning (1:22) samt två biträden för skrivoch

kontorsgöromål.

Expeditionen förestås enligt förslaget av en underofficer i arvodesbefattning

(1:22). Därutöver beräknas för expeditionen ett kanslibiträde

i Ca 11, avsett såsom sekreterare åt föreståndaren, och två biträden för

skriv- och kontorsgöromål.

Som biträdespersonal tänkes även värnpliktiga expeditions- och skrivbiträden

bli använda, framför allt i samband med statistiska bearbetningar.

Kostnaderna för den av utredningen föreslagna personalen vid institutet,

frånsett kommenderad personal, beräknas till 264 000 kronor för år.

Härtill kommer 5 000 kronor för verksamheten inom det psykologiska

rådet, 30 000 kronor för arvoden åt sakkunniga, som anlitas i samband

med vissa personalprövningar, samt 15 000 kronor för bestridande av utgifter

för särskilda forskningsuppgifter, som utlägges på civila forskningsinstitutioner

in. m. För omkostnader beräknas 108 000 kronor för år.

De totala kostnaderna för verksamheten beräknas således till 422 000 kronor

för år.

Med hänsyn till att utredningen förutsätter att vissa tjänster inom

centrala värnpliktsbyrån och marinstaben utgår i samband med inrättandet

av institutet, beräknas de årliga merkostnaderna komma att stanna vid

124 000 kronor för avlöningar och 26 000 kronor för omkostnader.

Yttranden

De myndigheter och organisationer, som i sina yttranden närmare berört

utredningens framställning rörande den militärpsykologiska verksamheten,

är eniga med utredningen om att behov föreligger av en vidgad

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

och intensifierad verksamhet på detta område. Detta behov har kraftigt

understrukits i synnerhet av överbefälhavaren, universitets- och högskolemyndigheter

samt de politiska ungdomsförbunden.

Samtliga ifrågavarande myndigheter och organisationer har vidare

biträtt utredningens förslag om inrättande av ett för försvaret i dess helhet

gemensamt centralt organ för den iniMtärpsykologiska verksamheten.

Statskontoret förordar emellertid att det centrala organet för den militärpsykologiska

verksamheten skall ingå som en avdelning i ett för personaltjänst

och militärpsykologi gemensamt organ. På så sätt och genom

överflyttning av arbetsuppgifter till vissa institutioner utom försvaret

skulle kostnadsbesparingar ernås.

Överbefälhavaren avstyrker i förnyat yttrande den av statskontoret förordade

sammanslagningen. Han framhåller att uppgifterna för det centrala

organet för personaltjänst och för militärpsykologi är helt åtskilda. Försvarets

civilförvaltning, arbetsmarknadsstyrelsen och statens organisationsnämnd

avstyrker likaledes statskontorets förenämnda förslag med

liknande motivering. Samtliga universitets- och högskolemyndigheter

ställer sig likaledes avvisande till den av statskontoret föreslagna organisationen.

Dessa myndigheter förklarar i detta sammanhang, att den av

statskontoret tänkta överflyttningen av vissa forskningsuppgifter till civila

institutioner icke är genomförbar. Universitetskanslern däremot biträder

statskontorets förslag.

Flertalet hörda myndigheter och organisationer har tillstyrkt inrättande

av försvarets psykologiska råd.

Överbefälhavaren förklarar för sin del, att det militärpsykologiska

institutets samarbete såväl med de militära myndigheterna som med de

civila vetenskapliga institutionerna utan alltför stora olägenheter bör

kunna ske i annan ordning än genom det föreslagna rådet.

Försvarets civilförvaltning utgår från att det psykologiska rådet kan undvaras

och att något sådant råd därför icke inrättas.

Den föreslagna sektionsindelningen har icke föranlett någon erinran.

Överbefälhavaren, vissa universitets- och högskolemyndigheter, Svenska

psykologsamfundet in. fl. personalorganisationer anser att de löner för

psykologpersonalen, som utredningen föreslagit i sitt betänkande — avgivet

före tjänsteförteckningsrevisionens slutförande — är för låga med hänsyn

till uppgifternas kvalificerade natur och löneställningen för jämförbara

tjänster på andra områden. Föreståndaren föreslås således placerad i lägst

lönegrad Cp 14. Militärpsykologerna i forskningssektionen anses i allmänhet

böra inplaceras i lönegrad Ca 31 i stället för lönegrad Ca 29. Militärpsykologerna

i tillämpningssektionen föreslås i vissa yttranden bli placerade

i lönegrad Ca 29 respektive lönegrad Ca 27.

Överbefälhavaren anser att för chefen för tillämpningssektionen bör

inrättas en beställning för överstelöjtnant i lönegrad Ma 33.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Försvarets civilförvaltning har i sitt slutliga yttrande, under åberopande

av det statsfinansiella läget och med hänsyn till den återhållsamhet med

nya statsutgifter som är påkallad, föreslagit en viss begränsning av institutets

personaluppsättning. Civilförvaltningen föreslår sålunda att den av

utredningen förordade organisationen minskas med en militärpsykolog i

lönegrad Ca 29 och en i lönegrad Ca 25, en amanuens, två biträden för

skriv- och kontorsgöroanål samt en underofficer i arvodesbefattning. Å

andra sidan föreslår civilförvaltningen, att föreståndaren för institutet,

som anses tillika böra vara chef för forskningssektionen, placeras i lönegrad

Cp 14 samt att en av militärpsykologerna å forskningssektionen

placeras i lönegrad Ca 31. Civilförvaltningen förutsätter att de kamerala

göromålen för institutet handhas av försvarsstaben. Kostnaderna för den

av civilförvaltningen föreslagna reducerade organisationen har beräknats

till sammanlagt 352 000 kronor, varav 252 000 kronor för avlöningar och

arvoden samt 100 000 kronor för omkostnader. Vid beräkningen av lönerna

har civilförvaltningen i allmänhet utgått från den lägsta löneklassen inom

tillämplig lönegrad.

Departementschefen

Personalibehandlingsutredn,ingen har i sitt år 1952 avgivna betänkande

behandlat den militärpsykologiiska verksamheten vid försvaret samt frågan

om den centrala organisationen för personalvården inom krigsmakten.

Jag är icke beredd att taga ställning till utredningens förslag i fråga om

personalvårdens centrala organisation.

Den hittillsvarande verksamheten på det militärpsykologiska området

i vårt land har klart visat behovet av att psykologiska metoder kommer

till användning ^d den militära personalens utväljande och placering på

olika utbildningslinjer. Den av personalbehandlingsutredningen givna översikten

över militärpsykologiens nuvarande läge och arbetsuppgifter bestyrker

detta och även angelägenheten av att en konsolidering och effaktivisering

av verksamheten kommer till stånd. De erfarenheter som utredningen

i sitt betänkande redovisat från länder som deltagit i krig pekar

i samma riktning.

Även i fråga om befälets skolning i psykologisk personalbehandling

och pedagogik synes en mera omfattande och enhetligt ledd verksamhet

vara påkallad. Detsamma gäller andra närliggande områden, där den utbildningsinetodiska,

arbetspsykologiska, socialpsykologiska och kliniskpsykologiska

forskningen gjort landvinningar, som kan utnyttjas av militärpsykologien.

En ökad verksamhet på det militärpsykologiska området kan på längre

sikt medföra avsevärda besparingar i fråga om utbildningskostnader. Sådana

besparingar vinnes exempelvis genom en effektivisering av möjligheterna

till förhandsgallring av elever med bristande förutsättningar att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

tillgodogöra sig kvalificerad militär utbildning. Möjligheterna till kostnadsbesparingar

är särskilt framträdande inom flygvapnet med detta

vapens höga utbildningskostnader.

Utredningen har föreslagit att den militärpsykologiska verksamhet, som

nu bedrives vid centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj och marinstabens

militärsociala detalj, skall sammanföras till ett särskilt för försvaret

gemensamt organ, benämnt försvarets psykologiska institut. De

myndigheter och organisationer, som yttrat sig i denna fråga, har tillstyrkt

att ett sådant sammanförande kommer till stånd. Statskontoret har

emellertid för sin del föreslagit att den centrala ledningen för militärpsykologien

skall samordnas med ledningen för personalvården i en enda

central institution.

För egen del biträder jag förslaget att sammanföra den nuvarande vid

centrala värnpliktsbyrån och marinstaben bedrivna militärpsykologiska

verksamheten till en för försvaret gemensam organisationsenhet. Vad angår

frågan huruvida detta organ skall givas en fristående ställning eller, såsom

statskontoret föreslagit, samordnas med ett centralt organ för personalvården,

har jag vid mina överväganden i frågan kommit till den

slutsatsen, att en sådan samordning icke bör ske. De båda verksamhetsgrenarna

synes mig ha alltför olikartad karaktär och inriktning för att

en sådan sammanslagning sikall vara rationell.

Institutet, som enligt min mening bör benämnas militär psykologis ka

institutet, torde lämpligen böra underställas överbefälhavaren.

Vad angår institutets organisation i övrigt kan jag av ekonomiska skäl

icke tillstyrka en personaluppsättning av den omfattning utredningen

föreslagit. Organisationen torde således böra icke oväsentligt begränsas i

förhållande till utredningens förslag. Med hänsyn till det anförda föreslår

jag att institutet organiseras på sätt framgår av det följande.

Institutet bör lämpligen arbeta på två sektioner, forskningssektionen

och tillämpningssektionen. Jag räknar därvid med att den statistiska verksamheten

skall inordnas i forskningssektionen. Föreståndaren för institutet,

som tillika bör vara chef för forskningssektionen, placeras i lönegrad Ce 37.

Antalet tjänster för militärpsykologer begränsas till tre. Av dessa bör två

avses för forskningssektionen och en för tillämpningssektionen. En av psykologerna

vid forskningssektionen bör placeras i lönegrad Ce 31 med

tjänstebenämningen förste militärpsykolog medan den andre psykologen

vid forskningssektionen och psykologen -sid tillämpningssektionen bör inplaceras

i respektive lönegrad Ce 29 och lönegrad Ce 27 med tjänstebenämningen

militärpsykolog. Chef för tillämpningssektionen bör vara en major

eller kommendörkapten av 2. graden i lönegrad Ma 30. För institutet

synes vidare erfordras tre amanuenser i reglerad befordringsgång, två för

forskningssektionen och en för tillämpningssektionen, ävensom tre kontorsbiträden

med motsvarande fördelning på sektionerna. För dessa biträden

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

65

räknar jag med en tjänst i löngrad Ca 8, medan två av biträdena torde få

anställas i reglerad befordringsgång. Dessutom erfordras ett kanslibiträde

i lönegrad Ce 11 för expeditionsgöromål m. m. Jag räknar vidare med att

vid institutet skall tjänstgöra tre kommenderade kompaniofficerare ävensom

värnpliktig personal i erforderlig utsträckning. Utöver vad jag nu anfört

räknar jag icke med någon personal vid institutet.

I kameralt hänseende torde institutet få anslutas till försvarsstaben.

Förslaget att till institutet knyta ett särskilt psykologiskt råd kan jag

icke biträda.

Såsom framgår av det förut anförda skall den nuvarande verksamheten

vid personalprövningsdetalj en inom centrala värnpliktsbyrån och den militär

sociala detaljen i marinstaben övertagas av det nya institutet. Till följd

härav minskas organisationen med ett antal tjänster vid centrala värnpliktsbyrån

respektive marinen. Sålunda kan vid centrala värnpliktsbyrån

utgå en befattning för pensionerad officer med arvode enligt löneklass

1:32 samt tjänster för en psykolaborator i lönegrad Ce 33, två psykoassistenter

i lönegrad Ce 27 respektive lönegrad Cg 27, ett kanslibiträde i

lönegrad Cell och ett kontorshiträde i lönegrad Ca 8. För marinstabens

del innebär omorganisationen, att en beställning för kommendörkapten av

2. graden i lönegrad Ma 30 på flottans stat dragés in samt att tjänster för

en psykoassistent i lönegrad Cg 25, ett kanslibiträde i lönegrad Cg 11 och

ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i lönegrad Cg 8 utgår.

Institutet bör träda i verksamhet från och med budgetåret 1955/56.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter

för verksamhetens bedrivande.

Det nya institutet kan av naturliga skäl icke börja sin verksamhet i

full utsträckning redan vid ingången av nästa budgetår. Under tiden intill

dess institutet blivit upporganiserat torde den nuvarande verksamheten

inom centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj och marinstabens

militärsociala detalj övergångsvis få fortgå i erforderlig utsträckning. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,

som kan visa sig erforderliga.

För nästa budgetår bör på riksstaten uppföras särskilda anslag till

militärpsykologiska institutets avlöningar och omkostnader. Ehuru, såsom

framgår av det föregående, man måste räkna med att verksamheten vid

institutet kan komma i gång i full utsträckning först så småningom under

budgetåret och att till följd därav den nuvarande verksamheten vid centrala

värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj och vid marinstabens militärsociala

detalj måste övergångsvis pågå även under samma budgetår, anser

jag det dock lämpligt att vid anslagsberäkningarna bortse från detta förhållande.

Med hänsyn härtill upptager jag institutets avlöningsanslag för

nästa budgetår till 229 000 kronor. Därvid utgår jag från att i vissa fall

5—89 65 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

högre löneklass skall komma i fråga än den lägsta inom tillämplig lönegrad.

I beloppet är inräknade 45 000 kronor för arvoden åt sakkunniga vid

personalprövningar och för bestridande av utgifter för särskilda forskningsuppdrag.

För omkostnader beräknar jag ett belopp av 95 000 kronor

vara erforderligt, varav 2 000 kronor för sjukvård, 40 000 kronor för reseersättningar,

25 000 kronor för expenser och 28 000 kronor för publikationstryck.

Den av institutets inrättande föranledda kostnadsökningen kan beräknas

till i runt tal 50 000 kronor.

Till hemställan i anledning av de anslags- och personalförändringar vid

centrala värnpliktsbyrån och marinstaben, som föranledes av vad jag i det

föregående anfört, återkommer jag vid behandlingen i det följande av

centrala värnpliktsbyråns avlönings- och omkostnadsanslag samt marinens

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

Åberopande det anförda får jag i detta sammanhang hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva inrättande, enligt i det föregående angivna

grunder, av ett psykologiskt institut för försvaret, benämnt

militärpsykologiska institutet;

b) fastställa följande personalförteckning för militärpsykologiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1955/56:

Personalförteckning

Befattning (Beställning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat

1 major eller kommendörkapten av 2. graden ...... Ma 30

1 kontorsbiträde ............................................. Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25

1 föreståndare ................................................ Ce 37

1 förste militärpsykolog .................................... Ce 31

1 militärpsykolog ............................................. Ce 29

1 militärpsykolog ............................................. Ce 27

c) fastställa följande avlöningsstat för militärpsykologiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 27 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................ 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 132 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 24 100

Summa kronor 229 000

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ls proposition nr 110

67

d) till Militärpsykologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anviisa ett förslagsanslag av 229 000 kronor;

e) till Militär psykologiska institutet: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

[7] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret

Liksom skett föregående år torde i detta sammanhang lämnas en översikt

över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom

försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid Stockholms luftvärnsregemente

med luftvärnsskju[skolan, Svea ingenjörkår, arméns fältarbetsskola och

ingenjör truppernas kadettskola, Göta ingenjörkår, Signalregementet, tygförvaltningsskolan,

staben för Stockholms försvarsområde, tillika kommendants

tab i Stockholm, Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab och arméns

jägarskola har under år 1954 omorganiserats i huvudsaklig överensstämmelse

med förslag, som avgivits av chefen för armén i samråd med statens

organisationsnämnd. Förslagen har i samtliga fall grundats på undersökningar,

som verkställts av organisationsnämnden.

I anledning av beslutad motorisering av Norrlands artilleriregemente

har organisationsundersökningar rörande stabs- och förvaltningstjänsten

in. in. i fred verkställts vid detta regemente samt rapport därom jämte

förslag framlagts. Förslag har vidare efter organisationsundersökningar

avgivits rörande expeditions- och kassatjänsten m. m. vid krigshögskolan.

Med hänsyn till de förändringar, som inträffat i fråga om utbildning,

krigsorganisation, materielmängder m. m., ävensom till vunna erfarenheter

har organisationsnämnden ansett det erforderligt att verkställa översyn av

stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid truppförbanden. I första hand bär

därvid utredning gjorts i samråd med chefen för armén och i förekommande

fall med vederbörande centrala myndigheter med ändamål att klarlägga

erforderliga jämkningar såväl i organisationen som beträffande personalbehovet

för olika ifrågakommande verksamhetsområden. Denna utredning

är nu slutförd och rapport därom med förslag bär avlämnats. Förslaget

innebär vissa jämkningar i nuvarande organisation och därav betingade

omflyttningar av viss personal inom fastställda personalstater.

Viss militär arvodespersonal beräknas vidare kunna utgå ur organisationen,

varjämte biträdespersonalen (skrivbiträden och förrådsarbetare) beräknas

kunna minskas för armén i dess helhet. EU genomförande av förslaget beräknas

därför komma att medföra kostnadsminskningar. Organisationsändringarna

föreslås genomföras successivt allteftersom erforderliga kompletterande

undersökningar vid vederbörliga truppförband verkställes.

Marinens skolor i Berga bär under 1954 omorganiserats i huvudsaklig

överensstämmelse med förslag, som avgivits av chefen för marinen i sam
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

råd med organisationsnämnden. Förslaget har grundats på undersökningar,

som verkställts av nämnden. Organisationsundersökningar pågår vid

Blekinge kustartilleriförsvar och beräknas bli slutförda före den 1 juli

1955.

Vid flygvapnet torde försök med flottilj organisation, grundade på verkställda

undersökningar vid en flottilj, kunna igångsättas tidigast under

år 1957.

Vissa personalförändringar, som föranledes av förslaget till ändrad organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid Norrlands artilleriregemente

och beslutet om ändrad organisation av Bergaskolorna, kommer

att upptagas till behandling i det följande under vederbörliga avlöningsanslag.

Övriga i det föregående angivna förslag har ännu icke föranlett

någon framställning till Kungl. Maj:t. I den mån det visar sig möjligt att,

på grundval av framdeles till Kungl. Maj :t inkommande förslag, meddela

beslut om organisationsändringar med tillämpning under budgetåret

1955/56, bör sådana möjligheter tillvaratagas. Jag förutsätter därför att

— liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t

skall äga att jämväl för budgetåret 1955/56 vidtaga de jämkningar i vederbörliga

personalorganisationer som blir erforderliga i anledning av beslut

om organisationsändring, dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna

för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal

som med bibehållen löneställning bestrider göromål som i en ny organisation

ankommer på innehavare av högre tjänst.

[8] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 10) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag

av 2 600 000 kronor. I

I samband med behandlingen av förevarande anslag torde jag få erinra

om att jag den 25 februari 1955 i statsrådet anmälde ett av 1954 års militära

fastighetsförvaltningsutredning den 15 december 1954 avgivet betänkande

med förslag till huvudlinjer för organisationen av försvarets fastighetsförvaltning.

Jag anförde därvid bland annat följande.

Vid anmälan av propositionen 1954:110 framlade jag på grundval av

verkställda utredningar principförslag i fråga om organisationen av för
-

Anslag

Nettoutgift

1 925 977

1953/54 ..............................

1954/55 (statsliggaren s. 171)

1955/56 (förslag) ...............

2 057 000

2 112 000

2 100 000

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 110

69

svarets regionala och lokala fastighetsförvaltning. De i propositionen uppdragna

allmänna riktlinjerna för fastighetsförvaltningen inom försvaret

godkändes av riksdagen (rd. skr. 1954: 320).

Enligt ifrågavarande principbeslut skall de regionala organen utgöras av

militärbefälsstaberna samt örlogsvarven och kustartilleriförsvaren (utom

Gotlands). I militärbefälsstab skall finnas en befästningsavdelning under

en fortifikationsofficer och en byggnadsavdelning under en civil byggnadsdirektör,

vilken i fred skall ha det tekniskt-ekonomiska ansvaret för byggnadsverksamheten.

Frågan huruvida befästnings- och byggnadsavdelningarna

skall sammanföras till eu enhetlig fortifikationssektion under fortifikationsofficerens

ledning har lösts så, att i vart fall inom vissa ur mobiliseringssynpunkt

särskilt viktiga militärområden bör finnas en fortifikationssektion,

medan inom övriga militärområden det i princip icke anses nödvändigt

att sammanslå befästnings- och byggnadsavdelningarna till en sektion.

Marinens regionalorgan bör — i avvaktan på resultatet av andra pågående

utredningar — i huvudsak bibehållas vid gällande organisation.

Då jag framlade principförslaget förutsatte jag att vissa speciella frågor

måste ytterligare utredas samt att dessa undersökningar borde verkställas

i samband med att organisationen närmare utformades och genomfördes.

För ifrågavarande uppgifter räknade jag med att anlita särskild sakkunnig.

Den 4 juni 1954 utverkade jag Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en

utredningsman för att inom försvarsdepartementet verkställa fortsatt utredning

rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret

och därmed sammanhängande spörsmål. I nämnda sammanhang

anförde jag, att på den fortsatta utredningen borde ankomma, bland annat,

att med utgående från de av riksdagen godtagna allmänna riktlinjerna för

omorganisationen framlägga detaljerade förslag till utformning av organisationen

och avpassa den personaluppsättning som erfordras vid de fastighetsförvaltande

organen i central-, regional- och lokalinstanserna. Jag ansåg

att hinder icke borde möta för ett successivt framläggande av de förslag,

vartill utredningen kunde leda.

Med stöd av sålunda givet bemyndigande tillkallade jag den 5 juni 1954

byråchefen J. T. A. Broomé såsom utredningsman för att verkställa ifrågavarande

utredningsuppdrag.

Utredningsmannen, som för utredningen antagit benämningen 1954 års

militära fastighetsförvaltningsutredning, har den 15 december 1954 överlämnat

betänkande med förslag till huvudlinjer för organisationen av försvarets

fastighetsförvaltning. Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits

av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för

flygvapnet, fortifikationsförvaltningen, försvarets civilförvaltning, statens

organisationsnämnd, byggnadsstyrelsen, statskontoret, statens lönenämnd,

statens sakrevision, svenska väg- och vattenbyggares riksförbund, svenska

arkitekters riksförbund, svenska byggnadsingenjörers riksförbund, statsverkens

ingenjörsförbund, Sveriges arbelsledareförbund, försvarets civila

tjänstemannaförbund, svenska offieersförbundet och försvarsverkens civil:»

personals förbund.

Det nu framlagda betänkandet innehåller i huvudsak riktlinjer för arbetsuppgifternas

fördelning mellan militär och civil byggnadsteknisk personal

samt vissa förslag i fråga om den regionala instansens utformning.

I betänkandet uppdras vidare riktlinjer för arbetsfördelningen mellan olika

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

instanser, varjämte utredningsmannen framlägger vissa synpunkter på

frågan om byggnadsarbeten bör utföras på entreprenad eller i egen regi.

Arbetsfördelningen mellan militär och civil personal bör enligt utredningen

i stort vara den, att befästningsplanläggningen, d. v. s. projekteringen av

andra befästningar än större berganläggningar, bör stå under militär ledning,

medan den civila personalen bör ha ansvaret för den byggnadstekniska

verksamheten i övrigt. Byggnadsorganet i militärbefälsstaberna bör

enligt utredningen organiseras på en fristående byggnadsavdelning under

kyggaadsteknisk ledning och på en fortifikationsavdelning under en regementsofficer

ur fortifikationskåren. Fortifikationsavdelningen avses för

handläggning huvudsakligen av uppgifter, som sammanhänger med befästningsplanläggningen.

Utredningen anser det lämpligt att ha skilda byggnadsoch

fortifikationsavdelningar även inom ur mobiliseringssynpunkt särskilt

viktiga militärområden. Då omfattningen av byggnadsverksamheten vid

VII. militärbefälsstaben och inom kustartilleriförsvaren icke motiverar en

kvalificerad byggnadsdirektör och då verksamheten därjämte är mera militärt

betonad bör ledningen där ankomma på fortifikationsofficer. Utredningen

har föreslagit att för militärbefälsstabernas byggnadsavdelningar

skall inrättas sex tjänster för byggnadsdirektörer i Cp 10 samt ett antal

tjänster för driftingenjörer i 29 eller 27 lönegraderna till en sammanlagd

kostnad av i runt tal 532 000 kronor. Denna kostnadsökning bär förutsatts

skola uppvägas av minskade kostnader för fortifikationsförvaltningens centrala

organisation. Några fullständiga beräkningar av personalbehovet och

kostnaderna för byggnadsavdelningarna har utredningen icke verkställt i

detta sammanhang.

Utredningsmannens förslag har — i vad förslaget avser den regionala

instansen och arbetsfördelningen mellan militär och civil byggnadsteknisk

personal — bedömts mycket olika av remissinstanserna. Huvudpunkterna

i denna del av förslaget har i allmänhet tillstyrkts av de hörda

civila personalorganisationerna samt av chefen för flygvapnet, statens

organisationsnämnd och byggnadsstyrelsen, medan däremot överbefälhavaren,

chefen för armén, fortifikationsförvaltningen, försvarets civilförvaltning,

statskontoret och statens sakrevision samt svenska officersförbundet

ställt sig mer eller mindre avvisande. Mot utredningsmannens förslag

har främst anmärkts, att bärande skäl för att frångå statsmakternas principbeslut

icke anförts. Uttalanden av denna innebörd har gjorts av överbefälhavaren,

chefen för armén, statskontoret och statens sakrevision. Försvarets

civilförvaltning anser att militära skäl för att inrätta enhetlig fortifikationssektion

borde ha redovisats samt att utredningsmannen borde ha

tagit ställning till frågan vilka militärområden som ur mobiliseringssynpunkt

kan anses särskilt viktiga. Fortifikationsförvaltningen hävdar att en

fortifikationssektion i enlighet med 1954 års principbeslut bör finnas inom

VI. militärområdet liksom inom andra ur mobiliseringssynpunkt särskilt

viktiga militärområden. Såsom sådana bör enligt ämbetsverket i varje fall

anses I. och VII. militärområdena. — Även utredningsmannens förslag till

arbetsfördelning mellan militär och civil personal har mött invändningar

från ett flertal remissmyndigheter. Överbefälhavaren uttalar sålunda att

militär personal bör ha ansvaret för all befästningsverksamhet samt ett

icke obetydligt inflytande jämväl i fråga om övrig byggnadsverksamhet.

Fortifikationsförvaltningen finner att i den regionala instansen ansvaret

för alla befästningar i egentlig mening bör ligga på fortifikationsavdelningen

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

71

liksom förekommande projektering av större bergrumsanläggningar. Ansvaret

för underhåll av större bergrumsanläggningar anses likaledes — i

avvaktan på översyn av fortifikationsförvaltningens centrala organisation

— böra handläggas på fortifikationsavdelningen. Byggnadsavdelningen bör

enligt ämbetsverket handha all annan projekteringsverksamhet, som ankommer

på militärbefälsstab. Likaså bör byggnadsavdelningen omhänderha

allt utförande av nybyggnader och alla underhållsåtgärder som åvilar

militärbefälsstab. — Slutligen har det påpekats att fullständiga personaloch

kostnadsberäkningar icke framlagts. Statens sakrevision hyser starka

betänkligheter mot att beslut fattas om inrättande av några tjänster innan

fullständiga förslag till personalstater föreligger. De ekonomiska konsekvenserna

av omorganisationen anses eljest icke kunna överblickas.

Liknande uttalande har gjorts av statskontoret.

Vid anmälan av nämnda fråga förklarade jag mig för egen del anse, att

det av olika skäl icke var möjligt att framlägga något på utredningsmannens

betänkande grundat förslag i ämnet. De invändningar, som de militära

myndigheterna vid remissbehandlingen framfört mot den av utredningsmannen

föreslagna organisationsformen med helt självständiga byggnadsavdelningar

inom samtliga militärområden utom VII:de oavsett militärområdenas

betydelse ur beredskapssynpunkt, ansåg jag så vägande att

jag för min del icke ansåg tillrådligt att förorda utredningsmannens förslag

till lösning av organisationsfrågan. Vidare erinrade jag om att fullständiga

personal- och kostnadsberäkningar alltjämt saknades. Den i statsmakternas

principbeslut föregående år förutsatta utredningen — avseende de fastighetsförvaltande

organen såväl i central som regional och lokal instans —

borde därför enligt min mening fullföljas samt bedrivas efter då fastställda

allmänna riktlinjer och med beaktande i huvudsak av den uppfattning

rörande fördelningen av arbetsuppgifterna mellan befästnings- och

byggnad savdelningar na, som fortifikationsförvaltningen framfört i sitt yttrande

över utredningsmannens förslag. I övrigt borde utredningsmannens

i betänkandet redovisade synpunkter beaktas i den män de var förenliga

med de allmänna principerna för utredningens bedrivande.

På min hemställan uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen

att — under beaktande av vad jag anfört i ämnet — verkställa fortsatt utredning

rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret

m. m.

Vad angår medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår

hemställer fortifikationsförvaltningen (skr. 15/2 1955) att anslaget höjes

med 498 100 kronor enligt följande sammanställning.

ökning

3. Ändrad organisation av försvarets regionala fastighetsförvaltning

..............................................................................

470 808

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

2. Uppflyttningar i lönegrad

1 sektionschef, forskare Cp 12 el. Cr 12—Cp 14 el. Cr 14 ......... 2 412

1 kanslibiträde Ca 11 (handsekreterare åt chefen för befästnings
byrån)

— kontorist Ca 13 ............................................. 804

3. Löneklassuppflyttningar in. in........................................... 18 016

498 100

Motiv

1. Fortifikationsförvaltningen beräknar för nästa budgetår medel för i

huvudsak de nya tjänster som föreslagits av 1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning

enligt framställningen i det föregående.

2. Tjänsten för sektionschef, forskare i Cp 12 eller Cr 12, är avsedd för

chefen för befästningsbyråns forsknings- och försökssektion. Frågan om

tjänstens lönegradsplacering anmäldes i propositionen 1954: 110 (s. 42)

utan att någon ändring i lönegradsplaceringen då ansågs böra vidtagas.

Fortifikationsförvaltningen anför, att det synes oundgängligen nödvändigt

att ledningen av den fortifikatoriska forskningen anförtros en vetenskapsman

med höga kvalifikationer. För att detta krav skall kunna vidmakthållas

bör tjänsten för sektionschef uppflyttas till lönegrad Cp 14 eller

Cr 14.

Förslaget om uppflyttning av tjänsten för kanslibiträde till kontoristtjänst

har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1954: 110, s. 40).

Fortifikationsförvaltningen upprepar vidare sitt i medelsäskandena för

innevarande budgetår (prop. 1954: 110, s. 41) framförda förslag om inrättande

av en tjänst för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 med avlöning

från byggnadsanslag, avsedd för kostnadsberäkningsdetaljen inom byggnadsbyråns

arkitekt- och konstruktionssektion. Fortifikationsförvaltningen

understryker ytterligare vikten av förstärkning av den för kostnadsberäkningar

avsedda personalen. Då möjligheten att anlita konsulterande ingenjörer

för kostnadsberäkningar är liten, har en betydande eftersläpning på

förevarande område icke kunnat undvikas.

Departementschefen

Såsom framgår av det föregående kommer något förslag rörande den

närmare utformningen av den år 1954 i princip beslutade organisationen

för de fastighetsförvaltande organen inom försvaret icke att nu föreläggas

riksdagen. Jag vill emellertid erinra om att jag, då principförslaget rörande

fastighetsförvaltningen framlades, uttalade att det syntes vara möjligt att

påbörja genomförandet av den nya organisationen med utnyttjande av den

personal, som nu finnes för ifrågavarande ändamål. Personal vid de av

fortifikationsförvaltningen organiserade regionala organen, vilka enligt

principbeslutet skall utgå ur organisationen, bör sålunda kunna tagas i an
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

språk för militärbefälsstabernas fastighetsförvaltande organ. Även andra

provisoriska åtgärder bör kunna vidtagas, därest så visar sig lämpligt.

Av fortifikationsförvaltningen framförda förslag om ändrad lönegradsplacering

för vissa tjänster kan jag för närvarande icke tillstyrka.

Vad angår ämbetsverkets förslag att med anlitande av sakanslag inrätta

en tjänst för förste byråingenjör i 29 lönegraden, avsedd för utförande av

kostnadsberäkningar, kan jag icke tillstyrka att en extra ordinarie sådan

tjänst inrättas. Jag föreslår emellertid att för ändamålet inrättas en extra

tjänst i nämnda lönegrad med avlöning från avlöningsanslaget.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1955/56 till 2 100 000 kronor enligt

följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas

med hänsyn till belastningen med 50 000 kronor men ökas med 130 000

kronor för höjda grundlöner. Posten uppföres alltså med (430 000 — 50 000

+ 130 000 = ) 510 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

ökas med hänsyn till belastningen med 7 000 kronor och i anledning

av höjda grundlöner med i runt tal 44 000 kronor. Posten uppföres

således med (127 000 + 7 000 + 44 000 = ) 178 000 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 298 000 kronor för höjda grundlöner, med 17 520 kronor för en förste

byråingenjör i Cg 29 och med 13 600 kronor för löneklassuppflyttningar

in. m. och uppföres med (917 000 + 298 000 + 17 520 + 13 600 =) i runt tal

1 246 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg minskas med 472 000 kronor till (758 160 —

472 000 =) 286 160 kronor.

Anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, 9 840 kronor, samt inkomstposten Pensionsmedel,

130 000 kronor, upptages med oförändrade belopp.

Anslagsminskningen utgör 12 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen

upptages i personalförteckning, som fastställes av

Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör

emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj:t.

Åberopande det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:is proposition nr 110

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 510 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ....................................... 178 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 246 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 286 160

Summa kronor 2 230 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 130 000

Nettoutgift kronor 2 100 000

b) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor.

[9] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 295 000 292 591

1954/55 (statsliggaren s. 173) 295 000

1955/56 (förslag) ............... 295 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 10) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag

av 295 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen beräknar medelsbehovet under förevarande

anslag till oförändrat 295 000 kronor. Ämbetsverket räknar därvid icke med

några utgifter under förevarande anslag för sådan personal, som enligt

ämbetsverkets under föregående anslagspunkt anmälda förslag bör inrättas

vid regionala fastighetsförvaltande organ och avlönas från verkets avlöningsanslag.

De par t em entsche fen

Såsom framgår av vad jag anfört under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

räknar jag icke med att de av ämbetsverket föreslagna tjänsterna

vid regionala organ nu inrättas.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Jag föreslår att anslaget uppföres med oförändrat belopp och hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.

[10] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 181 500 000 182 311 281

1954/55 (statsliggaren s. 192) 180 500 000

1955/56 (förslag) ............... 181 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 31) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén.

Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag

av 181 000 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara

fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet

redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla

överensstämmelse mellan anslag och belastning bär anslagen för varje

budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen

på anslag för tidigare budgetar.

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för armén m. fl. myndigheter vässa personalförändringar m. in. vid armén.

Arméchefens m. fl. yrkanden

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben
1

filmregissör Ce 27 .....................

1 materialförvaltare Ce 17 (Ce 14) ...

1 assistent Cg 23—Ce 23 ...............

1 assistent Ce 23 ...........................

3 tecknare Ce 19 (bildbandstekniker

Ce 18) ....................................

1 assistent Cg 21—Ce 21 ...............

1 kanslibiträde Cell, vakant .........

1 kanslibiträde Cg 11 (halvtidstjänstgörande)

— Ce 11 .....................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

18 276

10 908

14 772

34 020

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Arméchefens m. fl. yrkanden

2 extra biträden för skriv- och kontorsgöromål

uppföres på personalförteckningen

för andra extra ordinarie

tjänstemän än underbefäl ...

2. Personalförändringar vid vissa utbild
ningsanstalter

m. in.

1 major Ma 30, chef för arméns fall
skärmsjägarskola

.....................

2 kaptener Ma 27 vid luftvärnet (arméns

radarskola) .....................

1 major Ma 30 vid fälttygkåren —

major Ma 30 vid arméns motorskola

4 yrkeslärare Ce 19 vid P 3 —

yrkeslärare Ce 19 vid arméns motorskola

................................

1 sergeant Ma 16 vid arméhundväsendet

— fanjunkare, styckjunkare

eller sergeant Ma 19/16 ...............

3. Utbyggnad av signaltruppernas orga
nisation
1

överstelöjtnant Ma 33 ..................

3 (1) majorer Ma 30 .....................

Utbildningsarvoden ........................

7 (1) kaptener Ma 27 .....................

6 löjtnanter Ma 23/19 .....................

2 förvaltare eller ifanjunkare Ma 21/19

— förvaltare Ma 23 .....................

3 fanjunkare Ma 19 .....................

3 sergeanter Ma 16 ........................

4 överfurirer Ma 14 — rustmästare

Ma 16 eller yrkesinstruktörer Ce 16

7 pensionerade underofficerare 1 :22

4. Omorganisation av ammunitionsför
rådshållningen
1

major Ma 30 och 2 kaptener Ma 27

vid fälttygkåren ........................

9 förvaltare Ma 23 vid fälttygkåren ...

2 förrådsunderofficerare 1 :22, 1 extra

biträde för skriv- och kontorsgöro
-

Anslagsforändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

+ 77 976

35 304

1 320 + 36 624

23 640

21 084

17 444

33 138 -f. 95 306

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

77

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

mål samt 9 förrådsarbetare överföres

till armétygförvaltningen ......

5. Utbyggnad av tygstaten

1 tygverkmästare Ca 21 — förste

tygverkmästare Ca 22 ...............

3 (1) förste tygverkmästare Ca 22 ... 13 216

4 (1) tygverkmästare Ca 21 ......... 12 464

11 (6) förste tyghantverkare Ca 19 67 464

8 (5) tyghantverkare Ca 17 ......... 51640

35 (12) armétekniker Ca 14 ............ 110 064

18 (12) furirer Me 11/10 utgår ...... 94 080

2 armétekniker Ca 14 — förste

armétekniker Ca 16 ..................

60 ordinarie furirer Mall/10 överföres

från truppförbanden till tygstaten

i utbyte mot 60 extra ordinarie

furirer Me 11/10 ............... — + 160 768

6. Förändringar i övrigt beträffande offi
cerare

på aktiv stat

1 major Ma 30 vid trängtrupperna —

överstelöjtnant Ma 33 .................. —

1 kapten Md 27 vid Stockholms kustartilleriförsvar

........................... ■— —

7. Vissa förändringar beträffande för
svarsområdesstaberna

1 överfurir Ma 14, 1 förrådsförman

Ca 13, 1 hemvärnsunderofficer 1:22

och 2 förrådsmän Ce 11 överföres

från Härnösand—Sundsvalls till

Gävle försvarsområde .................. —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid Härnösand—Sundsvalls försvarsområde

.............................. 7 248 -—- 7 248

8. Förändringar i övrigt beträffande

pensionerad personal i arvodesbefattningar
1

expeditionsunderofficer 1 :22 vid

arméöverläkarens expedition ...... —

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 expeditionsunderofficer 1 :22 vid

II. militärbefälsstaben ............... —

1 expeditionsunderofficer 1 :22 vid

VII. militärbefälsstaben — expedi
tionsofficer

1 :30 ........................ —

1 kansliskrivare Ce 15 och 1 expeditionsvakt

Ca 10 (vakant) vid artilleri-

och ingenjörofficersskolan —

expeditionsunderofficer 1:22 ...... 4 616

11 arvodesbefattningar för pensionerad

officer 1 :32—1 :33 ............... — _ 4 616

9. Arméns underbefälsorganisation

48 furirer Ma (Me) 11/10 — rust
mästare

Ma 16 ........................ —

58 överfurirer Ma 14 .................. 531 976

112 (80) furirer Ma (Me) 11/10 —

överfurirer Ma 14 .................. 106 560

7 överfurirer (i hovslagartjänst)

Ma 14 utgår ........................... 64 204 + 574 332

10. Förändringar beträffande arméingen
jörkåren
4

arméingenjörer av 1. graden Ce 29

—Ca 29 ....................................

3 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

—Ca 27 ....................................

11. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal m. m.

1 regementsläkare Ca 29 vid arméledningen

--fältläkare Ca 31 ............

1 bataljonsläkare Ca 27 vid infanteriets

kadettskola ........................

1 läkare Cg 25 vid krigsskolan — bataljonsläkare

Ca 27 .....................

4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2, Lvl,

Lv 2 och Lv 3 ...........................

1 sjukgymnast Cg 14 (halvtidstjänstgörande)

vid II — Ce 14 ............

2 instruktionssköterskor Ce 20 eller

Ce 18 vid T 1 och T 3

21 312

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 (2) biträdande hälsovårdsinspektörer

(hälsovårdsassistenter) Cg 17 ... 20 940

1 sjukvårdsbiträde Ce 5 vid P 4 ...... —

Extra personal för vårdbehov vid ökad

sjuklighet, epidemier in. in.......... 8 500 + 33 752

12. Förändringar i övrigt beträffande för
råds-,

vakt- och maskinpersonal

1 förrådsman Ce 11 vid arméns underofficersskola

— förrådsförman

Ce 13 ....................................... —

1 förste vaktmästare Ce 11 And krigsskolan

— materialförvaltare Ga 14 —

1 kollektivavtalsanställd arbetare vid

arméns signalskola — förrådsman

Cell ....................................... —

1 reparatör Ce 12 vid fortifikationsbe
fälhavarstaben

i Boden ............... —

1 värmeskötare Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden —

eldare Ce 11 .............................. —

1 reparatör Cg 12 vid Lv 1 ............... —

1 eldare Ce 10 vid A 6 ■— Ce 11 ...... —•

1 skogvaktare Ca 17 vid fortdfikationsbefälhavarstaben

i Boden —

förste skogvaktare Ca 19 ............ —

1 skogvaktare Cg 17 vid P 2—Ce 17 —_

13. Förändringar beträffande kontorsper
sonal

i ka ss aitjänist

1 förste kansliskrivare Ce 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden

— kontor sskrivare Ce 19 ............ —

1 kansliskrivare Ca 15 vid arméns

underofficersskola — förste kansli
skrivare

Ca 17 ........................... —

1 kansliskrivare Ce 15 vid IV. militär
befälsstaben

— Ca 15 .................. —

1 kontorist Ce 13 vid krigshögskolan

—■ kansliskrivare Ce 15 ............... —

1 kontorist Ce 13 vid IV. militärbe
fälsstaben

— Ca 13 ..................... —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 kanslibiträde Ce 11 vid staben för

Kiruna—Jokkmokks försvarsområde

— Ca 11 ........................... — _

14. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

1 kanslibiträde Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben

— Ca 11 ............... —

1 kanslibiträde Cg 11 vid IV. militär
befälsstaben

— Ce 11 ............... —

2 extra biträden för skriv- och kon
torsgöromål

vid IV. militärbefälsstaben

uppföres på personalförteckningen

för andra extra ordinarie

tjänstemän än underbefäl ... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

(halvtidstjänstgörande) vid

VII. militärbafälsstaben ............ —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

vid A9 .............................. —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

vid inifanteriskjutskolan ...... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

(halvtidstjänstgörande) vid

väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition ........................ —

2 biträden för skriv- och kontors
göromål

vid Ing 1 och Ing 2 —

kanslibiträden Cell .................. —

61 biträden för skriv- och kontors
göromål

— kontorsbiträden Ca 8 — —

15. Personal för frivilligfrågor

21 assistenter för frivilligfrågor Ce 13 —

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor

.................................... 48 400 + 48 400

16. Övriga personalförändringar m. m.

1 musikfanjunkare Ma 19 eller musiksergeant

Ma 16 -— vikariatslöneförordnande

såsom musikdirektör

av 1. eller 2. graden Ma 27 eller Ma

23/19 vid II .............................. —

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

81

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 instruktör Cg 19 vid krigsskolan —

Ce 23/19 (Ce 19) ........................

3 köksföreståndare Ca 18 vid I 2,112

och T 1 — Ca 20 ........................

3 biträdande köksfÖTeståndare Ca 14

vid I 2, 112 och T 1 — Ca 16 .........

2 stallföreståndare Ce 14 vid Herre
vadsklosters

och Gudhems remontdepåer

utgår ..............................

Arvoden och särskilda ersättningar

till sakkunniga m. m. vid veterinärväsendet

.................................

1 utbildningsarvode å 1 560 kronor

vid arméns signalskola överföres till

arméns radarskola .....................

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid arméns fasta

utbildningsanstalter ..................

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

...........................

Tillfälligt anställd personal ............

Arvoden till tillsynsmän ...............

Pensionsmedel ..............................

Avlöningar till viss personal i verlc
stadsdrift

................................

17. Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

m. m. vid A 4

1 hantverkare Cg 12—Ce 12 ............

Motiv

Civilförvaltningen erinrar inledningsvis i sina äskanden om vissa olösta

frågor som är av väsentlig betydelse för sammansättningen av de personalkadrar,

som avlönas från försvarsgrenarnas avlöningsanslag. Sålunda

nämnes bl. a. frågan om avlöniingskostnaderna för militär och civilmilitär

personal inom de centrala förvaltningsmyndigheterna skall redovisas å sistnämnda

anslag eller å förvaltningarnas anslag, frågan om inrättande av en

gemensam intendcnturkår samt frågan om avvägningen mellan de för

teknisk tjänst avsedda kategorierna tekniskt utbildade militärer, militärt

utbildade ingenjörer och civila ingenjörer. Med hänsyn till dessa och andra

6—89 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 110

11 145

2 875

40 000

10 000

48 000

200 000

45 000

195 000 + 33 980

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

skäl anser civilförvaltningen det vanskligt att taga ställning till framförda

yrkanden om utökningar av berörda personalkadrar och anser sig endast

i begränsad omfattning kunna förorda utbyggnad av kadrarna. Ämbetsverket

finner det vara särskilt ogörligt att för närvarande med någon

säkerhet bedöma sådana förslag om utökning av antalet militära och civilmilitära

beställningar, som angivits bli en följd av den beslutade förvaltningsorganisationen,

och har därför ansett sig icke kunna i förevarande

sammanhang taga ställning härtill.

I fortsättningen behandlas framlagda förslag till personalförändringar

m. in. i anslutning till uppställningen i tablån.

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben. Under anslaget Försvarsfilm

har för innevarande budgetår beräknats medel för arvoden till en filmregissör

och en materialförvaltare vid arméstabens filmdetalj med belopp

motsvarande lön enligt 27 respektive 17 löneklassen å löneplan nr 1. Med

hänsyn till att stadigvarande behov av personalen föreligger föreslår arméchefen

att tjänsterna från och med nästa budgetår uppföres såsom extra

ordinarie under arméns allmänna avlöningsanslag. Civilförvaltningen

räknar med att under förevarande anslag uppföres tjänster för en filmregissör

i Ce 27 och en materialförvaltare i Ce 14.

Verksamheten vid den i arméstabens taktikavdelning ingående bilddetaljen

ledes för närvarande av en kommenderad kompaniofficer med

biträde av en assistent i Cg 23. En och samma officer kan icke bindas vid

detaljen under längre tid. För att säkerställa kontinuiteten i detaljens

arbete föreslår arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att assistenttjänsten

extraordinariesättes.

Vid bilddetaljen finns anställt ett antal frilanstecknare mot timersättning.

Kostnaderna härför utgår från arméns anslag till övningar m. m.

Arbetsuppgifterna består dels i utförande av layouter och illustrationer till

reglementen och andra publikationer samt till föredrag och genomgångar,

dels ock i framställning av bildband och planscher för utbildningen vid

förband och skolor. Med hänsyn till arbetets speciella art anses angeläget

att de tecknare, som skaffat sig erfarenhet på detta område, bibehålies vid

detaljen. Fyra tecknare bör därför beredas fastare anställningsform, varav

en som chef för bildbandsframställningen. Arméchefen föreslår att under

arméns allmänna avlöningsanslag uppföres tjänster för en assistent i Ce 23,

avsedd för chef för bildbandsframställningen, och tre tecknare i Ce 19.

Civilförvaltningen tillstyrker att tjänster inrättas för en assistent i Ce 23

och tre bildbandstekniker i Ce 18, varvid förutsättes att härigenom uppkommande

merkostnader under avlöningsanslaget kompenseras av besparingar

å övningsanslaget.

Vid den i taktikavdelningen ingående reglementsdetaljen finns, med

vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Ce 11, inrättad en tjänst för

assistent i Cg 21. För att tillräckligt kvalificerad person skall kunna för
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110

83

värvas och förmås kvar stanna i tjänst längre tid föreslår arméchefen att

tjänsten extraordinariesättes. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen,

som förutsätter att kansbiträdes tjänsten indrages vid bifall till förslaget.

Vid arméstabens organisationsavdelning finns inrättad en tjänst för

halvtidstjänstgörande kanslibiträde i Cg It för handhavande av nålkortsregistret

vid mobiliseringsdetaljen. Då stadigvarande behov av tjänsten

anses föreligga föreslår annéchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen,

att tjänsten extraordinariesättes.

Vid arméstabens utrustningsavdelning (fältutrustningsdetaljen) är enligt

civilförvaltningens medgivande anställda fyra biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Stadigvarande behov av två av ifrågavarande tjänster anses

föreligga. Arméchefen föreslår därför att tjänster för två biträden för skrivoch

kontorsgöromål uppföres på personalförteckningen för andra extra

ordinarie tjänstemän än underbefäl. Civilförvaltningen anser att ifrågavarande

personalbehov tills vidare bör, liksom hittills, tillgodoses genom

tillfälligt anställande av personal.

2. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter m. m. Arméchefen

har upprepat tidigare förslag om inrättande av en maj or sbeställning, avsedd

för chef för arméns fallskärms jägarskola (prop. 1954: 110, s. 59).

Med hänsyn till att utbildningen av fallskärmsjägare numera inordnats i

arméns ordinarie utbildningsverksamhet anser civilförvaltningen befogat

att beställningen inrättas. Därest en ny beställning icke anses kunna tillkomma

för ändamålet bör enligt civilförvaltningen en befintlig majorsbeställning

överföras till fallskärmsj ägarskolan. Civilförvaltningen utgår vid

kostnadsberäkningarna från att en dylik överföring äger rum.

Arméchefen har vidare upprepat tidigare förslag om inrättande vid luftvärnet

av två kaptensbeställningar i Ma 27, avsedda för arméns radarskola

(prop. 1954: 110, s. 69). Av beställningarna avses den ena för skoladjutant,

tillika biträdande kurschef för befälskurser, chef för försöksavdelning

och förste lärare i radartjänst samt den andra för förste lärare i militärutbildning

och chef för mekanikerutbildning. Förslaget tillstyrkes alltjämt

av civilförvaltningen.

Fn av majorsbeställningarna vid fälttygkåren avses för chef för arméns

motorskola. Arméchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, ånyo

föreslagit att beställningen uppföres på personalförteckning för motorskolan

(prop. 1954:110, s. 71).

Av arméchefen framlagt förslag om att på personalförteckning för molorskolan

uppföra fyra vid P3 redovisade tjänster för yrkeslärare i Ce 19,

avsedda för nämnda skola, tillstyrkes likaledes av civilförvaltningen.

Arméchefen har ånyo, med tillstyrkan av civilförvaltningen, framfört

förslag om att en för arméhundskolan avsedd sergeantbeställning omvandlas

till beställning för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant (prop. 1954: 11t),,

s. 71).

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

3. Utbyggnad av signaltruppernas organisation. Arméchefen har återkommit

till sitt i medelsäskandena för innevarande budgetår (prop. 1954:

110, s. 62 o. 70) framlagda förslag om utbyggnad av signaltruppernas organisation.

Förslaget tillstyrkes av överbefälhavaren. Behov av personalförstärkningar

föreligger enligt arméchefen vid såväl staber och utbildningsanstalter

som förband.

Vid arméstaben erfordras enligt arméchefen en kaptensbeställning, avsedd

för detaljchef med uppgift att handha utarbetande av reglementen

för signaltjänsten m. m., samt en beställning för fanjunkare för biträde

vid handläggning av personalfrågor i vad avser signaltrupperna. Arméchefen

föreslår därför att på signaltruppernas stat uppföres beställningar

för en kapten i Ma 27 och en fanjunkare i Ma 19.

Chefen för signalbataljonen i Boden (major) är tillika signalofficer vid

VI. militärbefälsstaben. Majorsbeställningen bör avses enbart för signalofficer

vid militärbefälsstaben och en särskild beställning inrättas för chef

för bataljonen. Arméchefen föreslår därför att för ändamålet tillkommer

en överstelöjtnantsbeställning i Ma 33 på signaltruppernas stat. Arméchefen

har vidare upprepat tidigare framförda förslag om att på signaltruppernas

personalförteckning skall tillkomma beställningar för en major

i Ma 30, avsedd för signalofficer vid IV. militärbefälsstaben, och en kapten

i Ma 27, avsedd för biträdande signalofficer vid I. militärbefälsstaben, ävensom

arvodesbefattningar i 1:22 för sju pensionerade underofficerare, en

vid varje militärbefälsstab.

Beträffande personalbehovet vid utbildningsanstalter har arméchefen

framlagt förslag om dels inrättande av en maj or sbeställning, avsedd för

lärare i sambandstjänst in. in. vid krigshögskolan, och en majorsbeställning,

avsedd för lärare i sambandstjänst vid artilleri- och ingen j öro fficersskolan,

dels ock omvandling av två på signaltruppernas personalförteckning

uppförda, för lärarverksamhet m. in. vid signalskolan avsedda beställningar

för förvaltare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19 till förvaltarbeställningar

i Ma 23 (jfr prop. 1954: 110, s. 63).

Till vardera av förenämnda lärare vid krigshögskolan samt artilleri- och

ingenjörofficersskolan har förutsatts skola utgå utbildningsarvode å 1 560

kronor. Arméchefen har vidare föreslagit att fyra för instruktionsverksamhet

vid signalskolan avsedda överfurirsbeställningar i Ma 14 utbytes mot

beställningar för rustmästare i Ma 16 eller tjänster för yrkesinstruktör i

Ce 16. Till stöd för sistnämnda yrkande har arméchefen anfört bl. a., att

överfurirslönerna icke är tillräckligt konkurrenskraftiga med nuvarande

efterfrågan på tekniskt högt kvalificerade instruktörer på den allmänna

arbetsmarknaden.

I fråga om förbanden innebär arméchefens förslag att — utöver den i

det föregående omförmälda för chef för signalbataljonen i Boden avsedda

överstelöjtnantsbeställningen — följande för utbildningsverksamhet av
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

sedda beställningar tillkommer under nästa budgetår, nämligen fem för

kaptener i Ma 27, sex för löjtnanter i Ma 23/19, två för fanjunkare i Ma 19

och tre för sergeanter i Ma 16. I fråga om orsaken till det ökade personalbehovet

vid förbanden torde få hänvisas till framställningen i propositionen

1954:110 (s. 63). Arméchefen har angivit den nuvarande bristen på officers-

och underofficersbeställningar vid förbanden till 10 kaptener, 24 löjtnanter,

2 fanjunkare och 3 sergeanter.

De av arméchefen sålunda framlagda förslagen bör enligt civilförvaltningen

tillmötesgås i den omfattning ämbetsverket förordat i medelsäskandena

för innevarande budgetår (prop. 1954: 110, s. 64, 70). I vart fall bör

enligt civilförvaltningen det särskilt trängande behovet av förstärkning av

militärbefälsstabernas signalavdelningar tillgodoses från och med nästa

budgetår i den utsträckning arméchefen föreslagit. Civilförvaltningen räknar

i anslutning därtill med att från och med budgetåret 1955/56 skall tillkomma

beställningar för en överstelöjtnant i Ma 33, en major i Ma 30 och

en kapten i Ma 27 samt arvodesbefattningar för sju pensionerade underofficerare

i 1: 22.

4. Omorganisation av ammunitionsförrådshållningen. För ammunitionsförrådshållningen

finns för närvarande nio lokalförvaltningar underställda

krigsmaterielverket. Ledningen av lokalförvaltningarna utövas av platschefer.

Under avlöningsanslaget för krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation

finns upptagna arvodesbefattningar för nio pensionerade officerare

i 1:30, avsedda för platscheferna. Kungl. Maj :t har emellertid den 18 juni

1954 medgivit att befattningen som platschef vid en av lokalförvaltningarna

må få från och med den 1 juli 1954 tills vidare längst intill den 1 juli 1955

uppehållas av kapten på aktiv stat. Under avvecklingsorganisationens avlöningsanslag

finns vidare upptagna nio för lokalförvaltningarna avsedda

tjänster för förste förrådsförvaltare i Ce 22 med vikariatslön som för rådsförval

lare i Ce 23. Dessa avses för uppbördsmän vid förråden. Vidare

finns vid lokalförvaltningarna viss ytterligare förråds- och kontorspersonal

man.

Inom I. och III. militärområdena finns särskilda förråd för ammunition.

Såsom uppbördsmän vid dessa förråd tjänstgör två förradsunderofficerare.

För dessa finns på personalförteckningarna för fo 18/16 och I 15 uppförda

två arvodesbefattningar i 1:22, vilka enligt föreskrift icke må återbesättas

utan Kungl. Maj:ts medgivande. För dessa förråd finns därjämte viss kontors-

och arbetarpersonal.

Enligt beslut av 1954 års riksdag skall krigsmaterielverket indras och de

under verket lydande lokalförvaltningarna för ammunitionsförrådshållning

underställas armétygförvaltningen i likhet med nuvarande centralförråd för

tygmateriel. I anslutning härtill har arméchefcn framlagt förslag rörande

omläggning av ammunitionsförrådshållningen. Förslaget bygger på rcsul
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kung!. Maj:ts proposition nr Ilo

tatet av undersökningar, som arméförvaltningen i samråd med försvarsstaben,

fortifikationsförvaltningen, annéstaben och statens organisationsnämnd

företagit beträffande den framtida organiseringen och ledningen av

centralförråden för ammunition. Resultatet av undersökningarna har redovisats

i särskild hemlig bilaga, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott och till vilken torde få hänvisas beträffande den närmare

innebörden av undersökningarna. Här må framhållas följande.

Enligt undersökningarna bör de regionala förråden av centralförrådskaraktär

sammanföras i fem grupper. Gruppchef bör i fred handha bl. a.

mobiliseringsplanläggning, planläggning av underhållstransporter i samband

med mobilisering samt planläggningsarbete för till gruppen anslutna

förråd. Härtill kommer uppgifter av fredsmässig art, såsom frågor om omsättning,

vård och förrådshållning av ammunition in. in. i direkt samråd

med vederbörande militärbefälhavare, ledningen av arbetet vid det förråd

till vilket gruppexpedition anslutes, ansvar för vården av anläggningarna

inom gruppen samt ledning av viss utbildning av beredskapsförband och

tygtekniker i ammunitionstjänst man. För ifrågavarande arbetsuppgifter

erfordras enligt arméchefen vid envar av tre grupper en kapten och vid de

återstående två grupperna, vilka i fred avses skola utgöra en enhet, en

major med en kapten såsom ställföreträdande gruppchef. I samband med

tillsättandet av gruppcheferna kan de nuvarande befattningarna för platschefer

indras. Ledningen av varje centralförråd bör handhas av en förvaltare

vid fälttygkåren. I samband med att armétygförvaltningen övertar

administrationen av centralförråden bör enligt arméchefen nuvarande uppbördsmän

för centralförråden överföras till fälttygkåren som förvaltare i

Ma 23. Personalen vid de särskilda förråden inom I. och III. militärområdena

bör bibehållas men i fortsättningen redovisas under armétygförvaltningen.

Arméchefen hemställer nu att principbeslut fattas beträffande

lokalförvaltningarnas organisation, ävensom att från och med nästa budgetår

dels beställningar för en major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27 inrättas

vid fälttygkåren, i samband varmed beställningar för fyra pensionerade

officerare i 1: 30 bör utgå och fem dylika beställningar överföras

till redovisning under armétygförvaltningen, dels att nio beställningar för

förvaltare i Ma 23 inrättas vid fälttygkåren i utbyte mot nuvarande uppbördsmän,

nämligen sex förste förrådsförvaltare i Ce 22 samt två förste

tygförvaltare i Ca 22 och en tygförvaltare i Ca 19 vid tygstaten, dels ock

att befattningar för två förrådsunderofficerare i 1:22 samt viss ytterligare

personal överföres till tygförvaltningen.

Chefen för armén räknar vidare med att för administration och skötsel

av förråden skall finnas ytterligare kontors- och arbetarpersonal m. m.

Arméchefen förutsätter att detta personalbehov blir föremål för undersökning

genom en särskild utredningsman.

Försvarets civilförvaltning har — under erinran om att med stöd av

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1954 en utredningsman1 tillkallats för

översyn av organisationen m. in. rörande centralförråd för ammunition —

ansett sig i avbidan på resultatet av utredningsmannens arbete icke böra

uttala sig i vidare mån än att samtliga beställningar (tjänster) för en

blivande organisation av föreslagen typ bör uppföras på arméns personalförteckningar

och att medel för erforderlig arbetarpersonal bör beräknas

under arméns anslag till avlöningar till arbetare.

Utredningsmannen har i skrivelse den 15 november 1954 framlagt förslag

i ämnet. Då den av arméchefen föreslagna gruppindelningen av de

regionala förråden synts utredningmannen ändamålsenlig har indelningen

tagits som utgångspunkt vid beräkningen av den personaluppsättning, som

erfordras för handhavandet av den regionala ammunitionsförrådshållningen.

Utredningsmannens förslag innebär att i slutläget beställningar (tjänster)

bör tillkomma för en major i Ma 30 och fyra kaptener i Ma 27 i utbyte

mot arvodesbefattningar för nio pensionerade officerare i 1: 30, nio tygförvaltare

i Ca 23 i utbyte mot motsvarande antal civila tjänster, fem ingenjörer

i Ce 23, en reparatör i Ce 12 i utbyte mot en kollektivavtalsanställd

arbetare, fem kanslibiträden i Ce 11, fem tekniska biträden i Ce 11, 18

vaktmästare i Ce 10, av vilka ett mindre antal för närvarande finns anställda

såsom extra tjänstemän, samt fem biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Samtliga beställningar (tjänster) bör uppföras på arméns personalförteckningar

under rubrik armétygförvaltningens anstalter.

5. Utbyggnad av tygstaten. I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisades

ett av arméchefen framlagt förslag till successiv utbyggnad av tygstatens

aktiva personal. Riksdagen beslöt i anledning av förslaget att för innevarande

budgetår skulle dels tillkomma beställningar för en tygverkmastare

i Ca 21, fem tyghantverkare i Ca 17, tolv armétekniker i Ca 14 samt tjänster

för tre yrkeslärare i Cg 19, dels ock utgå 20 beställningar för furir i beställningsmannatjänst.

Arméchefen framlägger nu förslag att under nästa budgetår

ytterligare utöka tygstatens aktiva personal i enlighet med framställningen

i det följande.

Arméchefen föreslår till en början att fyra beställningar för förste tygverkmästare

i Ca 22 tillkommer, varav en i utbyte mot en tjänst för tygverkmästare

i Ca 21. Denna personal avses för vård och reparation m. in.

av signalmateriel för bl. a. uppchallsplatsförbindelserna.

Arméchefen föreslår vidare att fyra beställningar för tygverkmästare i

Ca 21 tillkommer med placering eu såsom föreståndare för en under byggnad

varande optisk verkstad vid T 3, en sasorn föreståndare för utbildningsvcrkstadcn

vid luftvärnets mekanikerskola, en såsom lärare vid tygförvaltningsskolan

samt en vid armétygförvaltningens verkstadsavdelning.

I arméchefens militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1948/49

har räknats med eu totalökning av 94 tyghantverkarbeställningar (prop.

1 Krigsrådet E. T. H. Ström.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungi. Maj:ts proposition nr HO

1948:209, s. 57). Detta behov bär nu tillgodosetts utom såvitt avser 11

beställningar. Utöver dessa beställningar bör enligt arméchefen inrättas

åtta tyghantverkarbeställningar. Arméchefen föreslår därför att för nästa

budgetår tillkommer 19 tyghantverkarbeställningar, varav 11 för förste

tyghantverkare i Ca 19 och åtta för tyghantverkare i Ca 17. Förste tyghantverkarna

avses skola utnyttjas som lärare i utbildningsverksfäder och som

föreståndare för reparationsavdelning vid tygverkstad och serviceverkstad,

tillhörande försvarsområde. Av tyghantverkarna avses fyra (två luftvärnspjäsmekaniker,

två instrumentmekaniker) skola utnyttjas vid luftvärnsförband

och fyra (bilmekaniker) som arbetsbefäl vid bilreparationsverkstäder

vid infanteriet, pansartrupperna och artilleriet.

Vidare hemställer arméchefen att för nästa budgetår inrättas 35 beställningar

för armétekniker för tillgodoseende av behovet av instruktörer

vid mekanikerskolor för värnpliktiga, arméns radarskola, arméns signalskola

och tygförvaltningsskolan samt vid artilleriet. I samband med att

dessa beställningar inrättas kan 18 beställningar för furir i beställningsmannatjänst

utgå.

I syfte att förbättra befordringsförhållandena för arméteknikerna bär

arméchefen upprepat ett tidigare framfört förslag om uppflyttning av två

arméteknikerbeställningar i Ca 14 till beställningar för förste armétekniker

i Ca 16 (prop. 1954: 110, s. 67).

Arméchefen har vidare upprepat tidigare framfört förslag om att, i

syfte att bereda möjlighet för furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten

att erhålla ordinarie anställning, 60 ordinarie furirsbeställningar vid

truppförbanden överföres till tygstaten och samma antal extra ordinarie

furirsbeställningar vid tygstaten överföres till förbandens stater (prop

1954: 110, s. 60).

Civilförvaltningen tillstyrker att beställningar inrättas för en förste tygverkmästare

i Ca 22, en tygverkmästare i Ca 21, 6 förste tyghantverkare i

Ca 19, 5 tyghantverkare i Ca 17 och 12 armétekniker i Ca 14, därvid 12

furirsbeställningar i Me 11/10 förutsättes utgå, ävensom att tygstaten tillföres

60 ordinarie furirsbeställningar i utbyte mot samma antal beställningar

för extra ordinarie furirer. Armechefens förslag om uppflyttning av

tva armeteknikerbeställningar till beställningar för förste armétekniker

anser sig civilförvaltningen för närvarande icke kunna biträda.

6. Förändringar i övrigt beträffande officerare. Arméchefen har ånyo

— under framhållande att med nuvarande antal regementsofficersbeställningar

vid trängtrupperna överstelöjtnanter kan placeras endast vid tre av

de fyra trängregementena - föreslagit att en majorsbeställning vid trängtrupperna

uppflyttas till överstdöj tnantsbeställning (jfr prop. 1954: 110,

s. 69). Civilförvaltningen räknar icke med att förslaget nu bifalles.

Arméchefen har föreslagit att en för utbildnings- och mobiliseringsofficer

vid Stockholms kustartilleriförsvars infanteriavdelning avsedd kaptensbe
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

89

ställning i Md 27 inrättas. Civilförvaltningen anser att ifrågavarande personalbehov

tills vidare, liksom hittills, bör tillgodoses genom kommendering.

7. Vissa förändringar beträffande försvarsområdesstaberna. Till 1954

års statsverksproposition (bil. 6, s. 11 och 12) anmäldes, att överbefälhavaren

med Kungl. Maj :ts bemyndigande igångsatt en utredning rörande

rikets militärterritoriella indelning. Syftet med utredningen var att åstadkomma

förenklingar och rationaliseringar i organisationen.

I skrivelse den 9 februari 1955 har överbefälhavaren anfört att, ehuru

arbetet inom den för utredningen tillsatta kommittén (militärindelningskommittén)

ännu icke slutförts samt vissa utredningar i anslutning till

kommitténs arbete alltjämt pågår inom marinen och flygstaberna, vissa

resultat av utredningsarbetet redan nu bör nyttiggöras. Med hänsyn till

samordningen mellan det militära och civila försvaret är det enligt överbefälhavaren

önskvärt att gränserna för försvarsområden och län i största

möjliga utsträckning sammanfaller. En bättre överensstämmelse i sådant

hänseende kan i några fall åstadkommas genom sammanslagning av små

marina försvarsområden med angränsande lantmilitära försvarsområden.

Sålunda bör Hemsö försvarsområde (fo24) sammanslås med Härnösand

—Sundsvalls försvarsområde (fo 23/25) och samtidigt södra delen av fo

23/25 — utgörande norra delen av Gävleborgs län — överföras till Gävle

försvarsområde (fo 21). Det nybildade försvarsområdet kommer då att

sammanfalla med Västernorrlands län medan Gävle försvarsområde utsträckes

att omfatta hela Gävleborgs län. På samma sätt bör i princip

Göteborgs försvarsområde och Göteborgs skärgårds försvarsområde sammanföras.

Den angivna sammanföringen av försvarsområden förutsätter enligt

överbefälhavaren, att de marina försvarsområdenas särställning upphör.

En ändring i detta hänseende anses emellertid erforderlig även av andra

skäl. Härom anför överbefälhavaren följande.

Vederbörande militärbefälhavare är och bör vara den som i regional instans

— i samarbete med berörda chefer ur marinen och flygvapnet — på

militär sida svarar för samverkan med det civila försvaret (civilbefälhavarna)

samt samordnar verksamheten beträffande järnvägs- och landsvägstransporter,

telekommunikationer, viss reparationstjänst och vissa befästningsarbeten,

sjukvårdstjänst, livsmedelsförsörjning, kommunikationsskydd

m. m. Det är emellertid i många fall försvarsområdesstaberna, som under

militärbefälhavaren har att svara för verkställigheten (i samverkan med

länsstyrelserna). En direkt tjänsteväg mellan militärbefälhavare och försvarsområdesbefälhavare

är därför nödvändig för alt fattade beslut snabbt

skall kunna verkställas och för att lägel inom vederbörligt försvarsområde

utan tidsutdrälct skall komma lill militärbefälhavarens kännedom. Detta

måste gälla vare sig försvarsområdet är lantmilitärt eller marint.

Militärbefälhavare är vidare under överbefälhavaren ansvarig för det

territoriella försvaret och måste därför ha cn direkt befälslinje till de

chefer, som är engagerade i detta.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Samtliga försvarsområdesbefälhavare inom ett militärområde bör sålunda

i territoriellt hänseende vara direkt underställda militärbefälhavaren.

Den undantagsställning, som de marina försvarsområdena härvidlag intar,

med marindistriktschefen som eu mellanliggande territoriell instans,

bör upphöra. Denna uppfattning delas av försvarsgrenscheferna. I samband

härmed bör även benämningen marint försvarsområde utgå.

De marina myndigheternas inflytande på verksamhet av marint intresse

bör utsträckas till alla vid kusten belägna försvarsområden. Särskilda bestämmelser

härför kommer att utfärdas genom överbefälhavarens försorg.

Den närmare regleringen av dessa förhållanden är emellertid även avhängig

av den utredning, som pågår inom marinstaben angående ledningsorganisationen

i regional instans.

överbefälhavaren förklarar vidare att genom förutnämnda sammanslagning

av försvarsområden vissa besparingar synes kunna uppnås.

Överbefälhavaren har i anledning av det anförda hemställt att principbeslut

fattas rörande upphävande av den nuvarande skillnaden mellan

marina och lantmilitära försvarsområden samt rörande förenämnda sammanslagning

av försvarsområden, överbefälhavaren har vidare hemställt

att den föreslagna utökningen av Gävle försvarsområde genomföres.

På överbefälhavarens uppdrag har arméchefen i samråd med statens

organisationsnämnd utrett verkningarna av förut angivna utökning av fo 21.

Arméchefen har ansett att, därest överbefälhavarens framställning vinner

bifall, en överfurir i Ma 14, en förrådsförman i Ca 13, en hemvärnsunderofficer

i 1: 22 och två förrådsmän i Ce 11 bör överföras till fo 21 från fo

23/25. Vidare föreslås att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid fo 23/25 indrages.

Civilförvaltningen räknar med att arméchefens förslag vinner bifall.

8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad personal i arvodesbefattning.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att för

personaldetaljen vid arméöverläkarens expedition inrätta en arvodesbefattning

i 1 :22 för expeditionsunderofficer (prop. 1954: 110, s. 72). Civilförvaltningen

räknar icke med att befattningen nu tillkommer.

Av de i personalförteckningen för I.—VI. militärbefälsstaberna uppförda

arvodesbefattningarna för expeditionsunderofficer i 1 :22 avses fyra för II.

militärbefälsstaben. Arméohefen föreslår att med hänsyn till arbetsuppgifternas

omfattning ytterligare en dylik befattning inrättas vid II. militärbefälsstaben.

Civilförvaltningen räknar i avvaktan på resultatet av militärindelningskommitténs

arbete icke med att befattningen nu inrättas.

Arméchefen har — med erinran om att vid samtliga militärbefälsstaber

utom VII. militärbefälsstaben finns inrättade arvodesbefattningar i 1:30

för expeditionsofficer — föreslagit att en dylik befattning inrättas vid VII.

militärbefälsstaben i utbyte mot en befattning för expeditionsunderofficer

i 1:22. Civilförvaltningen anser att resultatet av militärindelningskommitténs

arbete bör avvaktas innan ställning tages till det föreslagna utbytet.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

91

Arméchefen erinrar om att i förslag av statens organisationsnämnd

rörande organisation av artilleri- och ingenjörofficersskolan (prop.

1953: 110, s. 108) upptagits en ny befattning för pensionerad underofficer

för skolans expedition. Förslaget tillstyrktes i princip av arméchefen. Vid

skolan fanns emellertid en förste vaktmästare, som genom lång anställningstid

ägde sådan erfarenhet av verksamheten att han intill sin pensionsavgång

borde fullgöra de uppgifter, som avsetls för innehavaren av arvodesbefattningen.

Arméchefen föreslog därför att med inrättandet av arvodesbefattningen

borde anstå i avvaktan på att ifrågavarande vaktmästare

avgick med pension samt att tjänsten för förste vaktmästare skulle utbytas

mot en tjänst för kansliskrivare i Ce 15. I enlighet med arméchefens berörda

förslag har den avsedda befattningen för pensionerad underofficer

icke inrättats. I stället har för nämnde vaktmästare tillkommit en tjänst

för kansliskrivare i Ce 15. Arméchefen anmäler nu att innehavaren av sistnämnda

tjänst beräknas avgå med pension med utgången av juni 1955.

Arméchefen föreslår därför, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att eu

befattning för expeditionsunderofficer i 1 :22 inrättas från och med nästa

budgetår. I samband därmed kan tjänsten för kansliskrivare i Ce 15 och

en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 indras.

Arméchefen föreslår att arvodcsbefattningarna i 1 :32, vilka närmast

är avsedda för pensionerade majorer, hänföres till 1 :33. Arméchefen har

vidare framlagt förslag om vissa förbättringar i övrigt av förmånerna för

pensionerad personal i arvodesbefattningar. Ifrågavarande spörsmål bör

enligt civilförvaltningen upptagas till behandling i samband med en allmän

översyn rörande här avsedda befattningar.

9. Arméns nnderbefälsorganiscition. Arméchefen har framlagt de förslag

till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen, som anses böra

genomföras även om vid 1955 års riksdag ställning icke kan tagas till föreliggande

förslag rörande ny befälsordning.

Arméchefen föreslår, med tillstyrkan av överbefälhavaren, att som eu

första utbyggnad av rustmästarkadern inrättas 48 rustmästarbeställningar

i Ma 16 i utbyte mot samma antal furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller

Ma (Me) 10.

Det årliga rekryteringsbehovet av överfurirer har av arméchefen angivits

till 170. För nästa budgetår föreslår arméchefen att vid arméns förband

planenligt tillkommer 52 för vaklchcf avsedda överfurirsbeställningar

i Ma 14 med fördelning fyra vid ettvart av följande förband, nämligen I 6,

I 14, I 15, I 20, P 3, A 1, A 2, A 7, Lv 5, Ing 2, T 2 och T 4, samt fyra vid

arméns underofficersskola. Härjämte föreslås skola tillkomma sex beställningar

för överfurir i Ma 14, avsedda för tillsyn av uppehållsplatser. I fråga

om instruktör skadern föreslår arméchefen att 112 furirsbeställningar i Ma

(Me) 11 eller Ma (Me) 10 omvandlas till beställningar för överfurir i Ma 14.

Det sammanlagda antalet nya överfurirsbeställningar enligt arméchefens

förslag uppgår sålunda till (52 + 6 + 112 = ) 170.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

På grund av minskat antal hästar vid armén kan enligt arméchefen

antalet beställningar för överfurir i hovslagartjänst i Ma 14 minskas med

sju, varav en vid vardera av K 1 och K 4 samt fem vid K 3.

Såsom framgår av det föregående har arméchefen räknat med att 60

ordinarie furirsbeställningar överföres från truppförbanden till tygstaten

i utbyte mot 60 extra ordinarie furirsbeställningar.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)

uppgår enligt gällande personalförteckning till 700. I avvaktan på

närmare erfarenheter i fråga om avgångar in. in. räknar arméchefen för

nästa budgetår med oförändrat antal.

Civilförvaltningen anser sig i avbidan på statsmakternas ställningstagande

till föreliggande förslag rörande ny befälsordning för nästa budgetår

böra förorda en utbyggnad av arméns underbefälsorganisation i ungefärligen

samma omfattning som för innevarande budgetår. Arméchefens

förslag om inrättande av rustmästarbeställningar är civilförvaltningen

icke beredd att nu tillstyrka. Däremot har civilförvaltningen icke något att

erinra mot inrättande av beställningar för 58 överfurirer, varav 52 för vakttjänst

och sex för tillsyn av uppehållsplatser. Beträffande arméchefens förslag

om uppflyttning av furirsbeställningar till överfurirsbeställningar

anser civilförvaltningen att i avvaktan på närmare klarhet om befälsorganisationens

blivande utformning antalet nytillkommande överfurirsbeställningar

bör något begränsas i förhållande till arméchefens förslag och

räknar för nästa budgetår med att 80 furirsbeställningar omvandlas till

överfurirsbeställningar. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag

om indragning av sju beställningar för överfurir i hovslagartjänst.

10. Förändringar beträffande arméingenjörkåren. Arméchefen föreslår att

beställningar för fyra arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och tre arméingenjörer

av 2. graden i Ce 27 planenligt ordinariesättes. Civilförvaltningen

anser att ställning icke nu bör tagas till förslaget i aAbidan på översyn av

personalkårerna inom tygförvaltningstjänsten.

11. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal m. in. Arméchefen

föreslår att en beställning för regementsläkare i Ca 29, vilken placerats

till tjänstgöring hos arméöverläkaren, omvandlas till beställning för

fältläkare i Ca 31. Till stöd härför åberopas fördelen med att arméöverläkaren

såsom ställföreträdare under bortovaro kan disponera en med militärbefälsläkarna

jämställd läkare samt jämförelse med löneställningen för

vissa andra beställningar. Med hänsyn till att frågan om militärläkarnas

löneställning prövats så sent som vid 1953 års riksdag och i anseende till

utfärdade direktiv för budgetarbetet för nästa budgetår räknar civilförvaltningen

icke med att förslaget nu genomföres.

Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om att inrätta beställningar

för en bataljonsläkare i Ca 27 vid infanteriets kadettskola, en

bataljonsläkare i Ca 25 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3 samt en

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

93

bataljonsläkare i Ca 27 vid krigsskolan, sistnämnda beställning i utbyte

mot en läkartjänst i Cg 25 vid skolan (prop. 1954: 110, s. 72). Med hänsyn

till utfärdade direktiv för budgetarbetet för nästa budgetår är civilförvaltningen

icke beredd att nu tillstyrka förslagen.

Arméchefen föreslår att en vid I 1 inrättad extra tjänst för sjukgymnast

i Cg 14 med halvtidstjänstgöring, med hänsyn till att stadigvarande behov

av tjänsten föreligger, extraordinariesättes (jfr prop. 1954: 110, s. 73).

Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

I gällande personalförteckning finns upptagna tjänster för sex instrulctionssköterskor

i Ce 20 eller Ce 18 med fördelning en vid vardera av T 1 och

T 3 samt två vid vardera av T 2 och T 4. Behov av ytterligare en instruktionssköterska

föreligger enligt arméchefen vid vardera av T 1 och T 3.

Då behovet icke kan tillgodoses genom anställande av extra personal föreslår

arméchefen att två för T 1 och T 3 avsedda tjänster för instruktionssköterska

i Ce 20 eller Ce 18 tillkommer. Förslaget tillstyrkes av sjukvårdsstyrelsen

och civilförvaltningen.

Enligt gällande personalförteckning finns vid envar av I.—VI. militärbefälsstaberna

inrättad en tjänst för hälsovårdsassistent i Ce 19. Sjukvårdsstyrelsen

har anmält behov av ytterligare personal för försvarets hälsovårdsorganisation,

främst i vad avser I. och IV. militärområdena (jfr prop.

1951:110, s. 90). Sjukvårdsstyrelsen föreslår, såvitt här är i fråga, att

tjänster för biträdande hälsovårdsinspektör i förslagsvis Cg 17 inrättas

för nämnda militärområden jämte III. militärområdet. Civilförvaltningen,

som anser att de mest angelägna behoven av personalförstärkning för

ifrågavarande organisation nu bör tillgodoses, tillstyrker att två tjänster

för biträdande hälsovårdsassistent i Cg 17 tillkommer från och med nästa

budgetår.

Sjukvårdsstyrelsen föreslår att med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning

antalet tjänster för sjukvårdsbiträde i Ce 5 vid P 4 utökas från tre

till fyra. Civilförvaltningen anser att med inrättande av tjänsten bör anstå

i avbidan på prövning av frågan om tilldelandet till regementet av värnpliktiga

i sjukvårdstjänst. Därest oundgängligt behov av tillfällig förstärkning

av antalet sjukvårdsbiträden vid P 4 skulle föreligga under nästa

budgetår förutsättes det få ankomma på civilförvaltningen att med anlitande

av medel till civilförvaltningens förfogande för tillfälligt anställande

av personal lämna erforderligt anställningsmedgivande.

För anställande enligt av civilförvaltningen och sjukvårdsstyrelsen meddelade

bestämmelser av extra personal för vårdbehov vid ökad sjuklighet,

epidemier in. in. har under försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag

för innevarande budgetår räknats med en sammanlagd medelsanvisning av

högst 18 500 kronor, varav för armén högst 8 500 kronor samt för vardera

av marinen och flygvapnet högst 5 000 kronor. Sjukvårdsstyrelsen har iramhållit

alt ökad sjuklighet och epidemier förekommer i varierande o in fa tf
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo

ning inom de tre försvarsgrenarna, vilket medfört att under visst budgetår

ifrågavarande medel för en försvarsgren ej helt förbrukats under det att

medlen för en annan försvarsgren måst överskridas. Sjukvårdsstyrelsen

anser därför lämpligt att ett gemensamt anslag för ändamålet anvisas. Medelsbehovet

beräknas för nästa budgetår till 18 000 kronor. Civilförvaltningen

delar i princip sjukvårdsstyrelsens uppfattning. Då emellertid kostnaderna

för anställande av extra personal vid ökad sjuklighet, epidemier

in. in. i fortsättningen anses kunna rymmas i de medel, som för tillgodoseende

av andra tillfälliga personalbehov anvisas under försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, räknar civilförvaltningen för nästa budgetår

icke med någon särskild medelsanvisning för ändamålet under ifrågavarande

anslag.

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.

Med hänsyn till de utökade arbetsuppgifterna vid arméns underofficersskolas

intendenturförråd kan förrådsunderofficeren icke ägna erforderlig

tid åt arbetsledningen i fråga om förrådstjänsten. På grund härav måste

en av de tre vid förrådet tjänstgörande förrådsmännen inträda såsom

arbetsledare. Arméchefen föreslår därför att en förrådsmanstjänst i Ce 11

vid skolan omvandlas till förrådsförmanstjänst i Ce 13. Med hänsyn till att

förrådspersonalens löneställning prövats i samband med tjänsteförteckningsrevisionen

1952 och i anseende till utfärdade direktiv för budgetarbetet

för nästa budgetår anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka förslaget.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att tjänsten för

förste vaktmästare i Ce 11 vid krigsskolan uppföres i Ca 14 med tjänstebenämningen

materialförvaltare (prop. 1954:110 s. 70). Med hänsyn till att

förråds- och vaktmästarpersonalens löneställning prövats i samband med

tjänsteförteckningsrevisionen 1952 och i anseende till utfärdade direktiv

tör budgetarbetet för nästa budgetår anser sig civilförvaltningen icke kunna

tillstyrka förslaget.

Som föreståndare för verkstadsförrådet vid arméns signalskola tjänstgör

en kollektivavtalsanställd arbetare. Arméchefen har ånyo föreslagit att med

hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning för ändamålet inrättas

en förrådsmanstjänst i Cell (prop. 1954:110, s. 71). Civilförvaltningen

anser sig i avvaktan på ställningstagande till frågan om signalskolans framtida

förläggning icke kunna tillstyrka förslaget.

Arméchefen föreslår, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen, att

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden tillkommer en tjänst i Ce 12 för

reparatör, avsedd för löpande underhåll av rörtekniska installationer vilka

arbeten för närvarande fullgöres av timavlönade kollektivavtalsanställda

arbetare. Med hänsyn till att fortifikationsförvaltningen tillstyrkt förslaget

och då genom tjänstens inrättande uppkommande kostnader under arméns

allmänna avlöningsanslag förutsättes skola uppvägas av motsvarande kost
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

95

nadsminsltningar på annat anslag har civilförvaltningen i och för sig icke

något att erinra mot att tjänsten tillkommer. Då emellertid civilförvaltningen

förutsätter att frågan kommer att prövas av 1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning

räknar ämbetsverket i förevarande sammanhang

icke med att tjänsten inrättas.

Enligt gällande personalförteckning finns inrättad en värmeskötartjänst

i Cg 11 för fortifikationsbefälhavarstaben i Boden. Då tjänsten bedömes

erforderlig för framtiden har arméchefen, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen,

ånyo föreslagit att tjänsten omändras till extraordinarie i

Ce 11 med tjänstebenämningen eldare (prop. 1954: 110, s. 76). Civilförvaltningen

anser att ställning till förslaget bör tagas först i samband med en

blivande översyn av frågan om maskintjänstens ordnande i vissa garnisonsstäder.

Arméchefen föreslår, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen, att

på grund av maskinanläggningarnas storlek en tjänst för reparatör i Cg 12

inrättas vid Lv 1. Civilförvaltningen räknar icke med att tjänsten nu inrättas.

På gällande personalförteckning för A 6 finns uppförda tjänster för en

eldare i Ce 11 och en eldare i Ce 10, avsedda för skötseln av panncentralen

in. in. vid lägret i Skillingaryd. Med hänsyn till arbetsuppgifternas likartade

beskaffenhet bör enligt arméchefen även eldaren i Ce 10 placeras ill lönegraden.

Arméchefen har därför, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen,

ånyo föreslagit att eldartjänsten i Ce 10 uppflyttas till Ce 11 (prop.

1954: 110, s. 76). Civilförvaltningen anser skäl tala för att båda tjänsterna

hänföres till samma lönegrad. Då emellertid tjänsten ill lönegraden tillkommit

i samband med tjänsteförteckningsrevisionen är civilförvaltningen

icke nu beredd att tillstyrka förslaget.

Enligt gällande personalförteckning finns vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden inrättad eu skogvaktartjänst i Ca 17. Arméchefen har, med

tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen, upprepat tidigare förslag om att

tjänsten med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning uppflyttas till förste

skogvaktare i Ca 19 (prop. 1954: 110, s. 77). Civilförvaltningen anser icke

tillräckliga skäl föreligga för bifall till förslaget.

Enligt gällande personalförteckning finns vid P 2 inrättad en tjänst för

skogvaktare i Cg 17. Då stadigvarande behov av tjänsten anses föreligga

föreslår arméchefen, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen och

civilförvaltningen, att tjänsten extraordinariesättes. Förslaget har framställts

tidigare (prop. 1954:110, s. 77).

13. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassa!jänst. 1 det militärorganisatoriska

underlaget för nästkommande budgetår har arméchefen

redovisat av underlydande myndigheter framförda yrkanden beträffande

ändrad löneställning för sådan kontorspersonal, som utnyttjas för kassatjänst.

Chefen för armén har därvid hemställt, alt civilförvaltningen måtte

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110

pröva yrkandena under beaktande av vad som i propositionen 1954: 110

(s. 39) anförts rörande central uträkning och utbetalning av löner. Yrkandena

i denna del framgår av sammanställningen under förevarande punkt.

Civilförvaltningen anför för sin del, att de i förenämnda proposition

1954: 110 omnämnda undersökningarna rörande centralisering och hålkortsmässig

bearbetning av avlöningsuträkning för försvarets personal numera

resulterat i att civilförvaltningen med skrivelse den 31 juli 1954 framlagt

förslag om övergång till sådan avlöningsuträkning och om därav betingade

personalanordningar. Ämbetsverket åberopar vidare att Kungl.

Maj :t genom beslut den 4 juni 1954 föreskrivit, att ordinarie och extra ordinarie

tjänster för kassör, kansliskrivare, kontorist och kanslibiträde, avsedda

för försvarets kassaverksamhet, som är eller framdeles blir vakanta,

tills vidare må återbesättas allenast med extra tjänstemän i motsvarande

lönegrader eller — i förekommande fall •— uppehållas medelst vikariatslöneförordnanden.

•—• Civilförvaltningen förklarar att ämbetsverket, i det läge

frågan om kassatjänsten sålunda befinner sig, icke kan tillstyrka några

utökningar av personalen för kassatjänst vid förbanden eller några jämkningar

i anställningsform eller löneställning för personal med hithörande

gör omål.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, p. 4) har Kungl.

Maj:t den 8 oktober 1954, i anledning av civilförvaltningens skrivelse den

31 juli 1954, meddelat beslut om övergång till central uträkning och utbetalning

av månadslöner vid försvaret.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen har

upprepat tidigare framförda förslag beträffande kontorspersonal vid IV.

inilitärbefälsstaben, innebärande att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 uppföres

som ordinarie och att en dylik tjänst i Cg 11 upptages som extra ordinarie

samt att två extra biträden för skriv- och kontorsgöromål uppföres

på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl

(prop. 1954: 110, s. 77). Arméchefen har vidare föreslagit inrättande

vid VII. militärbefälsstaben av en tjänst för halvtidstjänstgörande biträde

för skriv- och kontorsgöromål, avsett för stabens marinsektion. Civilförvaltningen

räknar i avbidan på resultatet av militärindelningskommitténs

arbete icke med att förslagen nu genomföres.

Arméchefen föreslår, med tillstyrkan av statens organisationsnämnd,

att en för personaldetaljen vid A 9 avsedd tjänst för biträde för skriv- och

kontorsgöromål inrättas. Civilförvaltningen räknar icke med att tjänsten

tillkommer.

Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om inrättande av

tjänster dels vid infanteriskjutskolans förvaltningsexpedition för ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål, vilket förslag tillstyrkts av organisationsnämnden,

dels ock vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedtion för

ett halvtidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål (prop.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

97

1954: 110, s. 71, 77). CiviLförvaltningen anser sig med hänsyn till utfärdade

direktiv för budgetarbetet icke böra räkna med att förslagen nu

genomföres.

Arméchefen (skr. 15/i2 1954) har hemställt att vid vardera av Ing 1 och

Ing 2 måtte — i likhet med vad som skett vid övriga rationaliserade förband

inom armén — tillkomma en kanslibiträdestjänst i Ce 11, avsedd för

mobiliseringsavdelningen, i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och

kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har anmält att sammanlagt 61 innehavare av tjänster

för biträde för skriv- och kontorsgöromål beräknas komma att den 1 juli

1955 fylla fordringarna enligt principerna för reglerad befordringsgång för

erhållande av kontorsbiträdestjänst i Ca 8 enligt följande:

vid försvarsområdesstaberna 13 tjänster, av vilka en vid Malmö, två vid

Kristianstads, två vid Kalmar—Växjö, två vid Härnösand—Sundsvalls, fyra

vid Göteborg—Halmstads, en vid Linköpings och en vid Falu försvarsområdesstab;
vid

infanteriet 20 tjänster, av vilka fyra vid vartdera av I 1 och I 7, tre

vid I 20, två vid 118 samt en vid ettvart av 12, 13, 15, 16, 112, 116 och

117;

vid kavalleriet en tjänst vid K 4;

vid pansartrupperna sju tjänster, av vilka tre vid P 3 samt två vid vartdera

av P 1 och P 2;

vid artilleriet sju tjänster, av vilka tre vid vartdera av A 2 och A 8

samt en vid A 7;

vid luftvärnet fem tjänster, av vilka två vid Lv 4 samt en vid ettvart av

Lv 2, Lv 3 och Lv 7;

vid ingenjörtrupperna fem tjänster, av vilka två vid Ing 1, en vid vartdera

av Ing 2 och Ing 3 samt en vid Ing 3 mobiliseringscentral i Östersund;

samt

vid utbildningsanstalterna tre tjänster, av vilka två vid tygförvaltningsslcolan

och en vid artilleri- och ingenjörofficersskolan.

15. Personal för frivilligfrågor. Arméchefen har ånyo framlagt förslag

om förbättrad löneställning för assistenter för frivilligfrågor (prop.

1954: 110, s. 62). Förslaget innebär att arméstaben och 19 försvarsområdesstaber

tillföres sammanlagt 21 extra ordinarie tjänster för assistent i Ce 13,

varav två med heltidstjänstgöring under 12 månader och återstoden med

deltidstjänstgöring under minst sex månader, i utbyte mot de nuvarande

med månadsarvoden förenade assistentbefattningarna, samt att assistenter

med deltidstjänstgöring understigande sex månader erhåller ett månatligt

arvode motsvarande månadslön i 13 lönegraden. Civilförvaltningen, som

med hänsyn till utfärdade budgetdirektiv anser sig icke kunna räkna med

att de föreslagna tjänsterna nu inrättas, förordar en ökning av mcdels
7—89

65 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 110

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

anvisningen för arvoden till ifrågavarande assistenter med 48 400 kronor

för att arvodena skall kunna beräknas efter 13 lönegraden.

16. Övriga personalförändringar m. m. Enligt gällande personalförteckning

finns inrättade en beställning för musikinspektör i Ma 30 vid I 1 och

en beställning för musikdirektör av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19

vid ettvart av övriga infanteriregementen. Arméchefen föreslår att, i avbidan

på statsmakternas ställningstagande till militärmusikens framtida

organisation, en musikunderofficer må förordnas att vid 11 mot vikariatslön

bestrida göromål, som eljest ankommer på musikdirektör av 1. eller 2.

graden i Ma 27 eller Ma 23/19. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka

arméohefens förslag.

På personalförteckning för krigsskolan finns uppförd en för gymnastikoch

idrottsskolan avsedd extra tjänst för instruktör i Gg 19. Med hänsyn

till angelägenheten av att behålla nuvarande innehavare av tjänsten föreslår

arméchefen att tjänsten uppföres i alternativt Ce 19 eller Ce 23. Civilförvaltningen

tillstyrker att tjänsten extraordinariesättes med oförändrad

lönegradsplacering.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att tjänsterna

för köksföreståndare i Ca 18 och biträdande köksföreståndare i Ca 14 vid

12, 112 och T 1 med hänsyn till portionstagarantalet uppflyttas till Ca 20

respektive Ca 16 (prop. 1954:110, s. 74). Civilförvaltningen räknar i avbidan

på ytterligare erfarenheter rörande storleken av portionstagarantalet

icke med att arméchefens förslag nu genomföres.

Kungl. Maj:t har den 20 augusti 1954 förordnat att vid vardera av

Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer en tjänst för stallföreståndare

i Ce 14 vid uppkommande ledighet icke må återbesättas utan Kungl.

Maj :ts medgivande. Civilförvaltningen räknar i enlighet med arméchefens

förslag med att tjänsterna indrages den 1 oktober 1954 respektive den 1

april 1956.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår uppskattar

civilförvaltningen till oförändrat 95 000 kronor. Antalet kvarstående

indelta beräknar arméchefen till 43.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar har för

veterinärväsendet upptagits ett belopp av 25 175 kronor, varav 550 kronor

för anlitande av sakkunniga i arméledningcn, 22 000 kronor för veterinärvården

vid de förband m. m., där dylik vård icke bestrides av militärveterinär,

och 2 625 kronor för kostnader för besiktningar. Civilförvaltningen

räknar i enlighet med förslag av överfältveterinären, grundat på den av

Kungl. Maj:t den 9 juli 1954 fastställda fördelningen av det för armén avsedda

stamhästbeståndet, för nästa budgetår med ett medelsbehov för ändamålet

av 22 300 kronor, varav 500 kronor för anlitande av sakkunniga vid

arméledningen, 19 250 kronor för veterinärvården vid de förband m. in.,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 99

där dylik vård icke bestrides av militärveterinär, och 2 500 kronor för kostnader

för besiktningar.

För arméns signalskola finns upptagna åtta utbildningsarvoden, ettvart

å 1 560 kronor. Av arvodena avses ett för lärare vid arméns radarskola.

Då denna skola numera anknutits till A 2 föreslår arméchefen, med tillstyrkan

av civilförvaltningen, att det av radarskolan disponerade arvodet

överföres från signalskolan till radarskolan.

Under anslaget har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av

460 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor. Arméchefen har

för nästa budgetår räknat med ett ökat medelsbehov av 25 000 kronor, varav

10 000 kronor för civila lärare i språk vid krigshögskolan och 15 000

kronor för civila lärare och föreläsare vid övriga skolor. Utan att i detta

sammanhang taga ställning till frågan om fördelningen av medlen på de

olika utbildningsanstalterna räknar civilförvaltningen för nästa budgetår

med ett medelsbehov av 500 000 kronor, innebärande en ökning med 40 000

kronor.

För arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning har för innevarande

budgetår upptagits ett belopp av 320 000 kronor. Arméchefen (skr.

*h 1955) bär, med tillstyrkan av civilförvaltningen, för nästa budgetår räknat

med ett ökat medelsbehov av 10 000 kronor.

Enligt gällande dispositionsföreskrifter förfogar civilförvaltningen över

högst 700 000 kronor av förevarande anslag för beredande av lön enligt

högst Cg 18 eller däremot svarande kontant ersättning åt personal, som

enligt civilförvaltningens medgivande anställes för fullgörande av tillfälliga

arbetsuppgifter. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med

att ett belopp av 500 000 kronor skall vara tillfyllest för ändamålet.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar bär

för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. in. inom

militärområdena samt för civil vakthållning vid vissa utbildningsanstalter

m. m. upptagits ett belopp av sammanlagt 469 819 kronor. Arméchefen har,

med tillstyrkan av civilförvaltningen, för nästa budgetår räknat med ett

ökat medelsbehov av 48 000 kronor för arvoden till tillsynsmän vid uppehållsplatser.

17. Arméchefen (skr. 17/i 1955) har i samråd med statens organisationsnämnd

framlagt förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

in. m. vid A f. Förslaget upptar sammanlagt 13 tjänster för förrådsmän

i Cell och 14 tjänster för förrådsarbetare, vilket i förhållande

till nuvarande organisation innebär en minskning med två förrådsmän

och en ökning med två förrådsarbetare. Den föreslagna minskningen av

antalet förrådsmän och ökningen av antalet förrådsarbetare förutsättes

skola ske i samband med uppkommande vakanser i förrådsmanstjänsterna.

Enligt förslaget skall vidare en extra tjänst för hantverkare i Cg 12, av
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110

sedd för det s. k. Björnängelägret, omvandlas till extra ordinarie (jfr

prop. 1954:110, s. 76). Civilförvaltningen tillstyrker de föreslagna förändringarna

beträffande förrådsmän och hantverkare.

Departementschefen

1. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av anslaget Försvarsfilm

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 222) har kostnaderna för avlöning

till filmregissören och materialförvailtaren vid arméstabens filmdetalj

förutsatts alltjämt skola bestridas från nämnda anslag.

Jag tillstyrker att assistenttjänsten i Cg 23 vid bilddetaljen upptages såsom

extra ordinarie.

Arméchefens övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag

icke biträda.

2. Jag tillstyrker att vid luftvärnet inrättas en kaptensbeställning i

Ma 27, avsedd för arméns radarskola, ävensom att fyra vid P 3 redovisade

tjänster för yrkeslärare, avsedda för arméns motorskola, uppföres på personalförteckning

för sistnämnda skola.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

3. Jag anser mig böra föreslå att en viss utbyggnad av signaltruppernas

organisation kommer till stånd. Antalet nya beställningar torde dock för

närvarande böra begränsas till sex, nämligen en för major i Ma 30, avsedd

för signalofficer vid IV. militärbefälsstaben, två för kaptener i Ma 27, avsedda

den ena för arméstaben och den andra för biträdande signalofficer

vid I. militärbefälsstaben, samt tre för löjtnanter i Ma 23/19, avsedda för

signalförbanden. De nya beställningarna bör uppföras på signaltruppernas

stat.

4. Jag är för närvarande icke beredd taga ställning till föreliggande förslag

rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen.

5. Utbyggnaden av tygstaten bör fortsätta. Jag föreslår att tygstaten

för nästa budgetår tillföres ytterligare beställningar för en förste tygverkmästare

i Ca 22, en tygverkmästare i Ca 21, fyra förste tyghantverkare i

Ca 19, tre tyghantverkare i Ca 17 samt 12 armétekniker i Ca 14, de sistnämnda

i utbyte mot samma antal beställningar för furirer på tygstaten.

Jag biträder vidare arméchefens förslag att 60 ordinarie furirsbeställningar

vid truppförbanden skall överföras till tygstaten, varvid samma antal extra

ordinarie furirsbeställningar vid tygstaten överföres till förbandens stater.

6. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag kan jag icke

biträda.

7. överbefälhavarens uppfattning att den nuvarande skillnaden mellan

lantmilitära och marina försvarsområden bör upphävas synes mig riktig

och jag tillstyrker hans förslag i denna del. Jag har icke heller något att

erinra mot de av honom föreslagna sammanslagningarna av försvarsområden

eller mot förslaget att en del av fo 23/25 överföres till fo 21.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

De personalförändringar, som arméchefen förordat i anslutning till förslaget

om utökning av fo 21, finner jag mig böra biträda.

8. Jag tillstyrker att för personaldetaljen vid arméöverläkarens expedition

inrättas en arvodesbefattning i 1: 22 för expeditionsunderofficer. Såsom

arméchefen föreslagit torde vidare böra tillkomma en arvodesbefattning

i 1: 22 för pensionerad underofficer, avsedd för artilleri- och ingenjöröfficersskolans

expedition. I samband därmed bör tjänsterna för en kansliskrivare

i Ce 15 och en expeditionsvakt i Ca 10 vid skolan indras.

Arméchefens övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke

biträda.

9. Arméchefens förslag om att inrätta rustmästarbeställningar är jag

icke beredd biträda. Arméchefen har vidare föreslagit inrättande av sammanlagt

170 överfurirsbeställningar i Ma 14, varav 112 beställningar i utbyte

mot furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10. Med hänsyn till

rådande vakansläge föreslår jag att antalet nya överfurirsbeställningar i

Ma 14 för nästa budgetår begränsas till 90, varav 34 för vaktchefer, sex för

personal för tillsyn av uppehållsplatser och 50 för instruktörer. Jag räknar

därvid med att 50 furirsbeställningar, varav 15 ordinarie och 35 extra

ordinarie, skall utgå. I enlighet med arméchefens förslag torde vidare sju

beställningar för överfurir i hovslagartjänst i Ma 14 utgå. Antalet beställningar

för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter) beräknar

jag i likhet med arméchefen till oförändrat 700.

Under punkt 5 i det föregående bär jag föreslagit att 60 ordinarie furirsbeställningar

vid truppförbanden överföres till tygstaten i utbyte mot

samma antal extra ordinarie furirsbeställningar.

Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag att kadern av underbefäl

och instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter), med undantag

av musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten,

för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

Budgetår

1954/55

1955/56

1 783

1 866

2 410

2 360

Instruktörsaspiranter (beställnings-

700

700

Summa

4 893

4 926

10. Jag är icke beredd att nu tillstyrka några förändringar beträffande

arméingen jörkåren.

11. Under förevarande punkt redovisade förslag till personalförändringar

kan jag biträda endast såtillvida att jag tillstyrker att eu tjänst

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110

vid 11 för sjukgymnast i Cg 14 med halvtidstjänstgöring omvandlas till

extra ordinarie samt att vid vardera av T 1 och T 3 inrättas en tjänst för

instruktionssköterska i Ce 20 eller Ce 18.

I likhet med civilförvaltningen räknar jag icke med någon särskild medelsanvisning

till bestridande av kostnader för anställande av extra personal

för vårdbehov vid ökad sjuklighet, epidemier m. m.

12. Arméchefens under förevarande punkt redovisade förslag kan jag

icke tillstyrka.

13. Jag räknar för nästa budgetår icke med några förändringar under

förevarande anslag beträffande kontorspersonal i kassatjänst.

14. Arméchetens förslag om att uppföra en kanslibiträdestjänst i Cg 11

vid IV. militärbefälsstaben såsom extra ordinarie kan jag tillstyrka. Jag

har ej heller något att erinra mot att två extra biträden för skriv- och kontorsgöromål

vid nämnda stab uppföres på personalförteckningen för andra

extra ordinarie tjänstemän än underbefäl. I enlighet med arméchefens förslag

torde vidare vid vardera av Ing 1 och Ing 2 böra tillkomma en kanslibiträdestjänst

i Ce 11 i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Arméchefens övriga under förevarande punkt redovisade förslag

kan jag icke biträda.

Civilförvaltningen har anmält att sammanlagt 94 innehavare av tjänster

för biträde lör skriv- och kontorsgöromål under försvarsgrenarnas allmänna

avlöningsanslag beräknas komma att den 1 juli 1955 fylla de fordringar,

som enligt principerna för reglerad befordringsgång uppställts för

erhållande av kontorsbiträdestjänst i Ca 8. Med hänsyn till förefintliga

vakanser i fråga om ordinarie kontorsbiträdestjänster synes det av civilförvaltningen

anmälda behovet av ordinarie kontorsbiträdestjänster för

nästa budgetår böra tillgodoses genom ianspråktagande av vakanta kontorsbiträdestjänster.

Jag räknar därför icke med att några nya kontorsbiträdestjänster

inrättas för nästa budgetår under försvarsgrenarnas allmänna

avlöningsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att genom

omdispositioner av förefintliga kontorsbiträdestjänster tillgodose uppkommande

behov av dylika tjänster och i samband därmed i erforderliga fall

ersätta ordinarie kontorsbiträdestjänst med icke-ordinarie tjänst för biträde

för skriv- och kontorsgöromål.

15. Jag kan icke tillstyrka att löneplansplacerade tjänster inrättas för

assistenter för frivilligfrågor men föreslår, att arvodet höjes från 500 kronor

till 650 kronor för månad. Härigenom uppkommande merkostnader under

arméns allmänna avlöningsanslag uppgår till 30 000 kronor.

16. Under denna punkt föreslagna personalförändringar kan jag icke biträda

i vidare mån än att jag i anslutning till civilförvaltningens förslag

räknar med att en tjänst för stallföreståndare i Ce 14 vid vardera av Herrevadsklosters

och Gudhems remontdepåer indrages. Förslaget att ett av

radarskolan disponerat utbildningsarvode å 1 560 kronor överföres från

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

signalskolan till radarskolan har icke givit mig anledning till erinran. Jag

räknar vidare för nästa budgetår med ett medelsbehov av 22 300 kronor

för vissa arvoden och särskilda ersättningar under veterinärväsendet,

500 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor, 330 000 kronor för

arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning samt 500 000 kronor

för tillfällig anställning av personal. För arvoden till tillsvnsmän vid uppehållsplatser

räknar jag med ett ökat medelsbehov av i runt tal 48 000

kronor.

17. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag anser jag mig

böra tillstyrka.

I detta sammanhang torde jag få beröra frågan om musikorganisationen

inom försvaret. Frågan bär upptagits till behandling av 1947 års

musikutredning. I betänkanden den 3 februari 1951 och den 5 september

1953 (SOU 1954: 2) har utredningen i vad angår militärmusiken främst

uttalat sig om dennas betydelse för det civila musiklivet. Sedan bland

andra överbefälhavaren anmodats att avgiva yttrande över det sist avgivna

betänkandet, har överbefälhavaren uppdragit åt en särskild utredningsgrupp

att framlägga underlag till förslag om ny militärmusikorganisation.

Sedan utredningsgruppen slutfört sitt arbete, har överbefälhavaren

med skrivelse den 12 november 1954 framlagt ett pa utredningsgruppens

arbete grundat förslag om den framtida utformningen av militärmusiken.

överbefälhavarens förslag innebär bland annat en förstärkning av musikkårernas

såväl personella som instrumentala sammansättning ävensom förändringar

beträffande personalens utbildning m. m. Såvitt angår organisationens

omfattning bär utredningsgruppen framlagt två olika alternativ.

Enligt det ena alternativet (alt. I) skulle antalet musikkårer väsentligt inskränkas

i förhållande till nuvarande organisation. Den totala årskostnaden

för denna organisation beräknas till i runt tal fem miljoner kronor,

innebärande en minskning av nuvarande årskostnader med cirka tre miljoner

kronor. Enligt detta alternativ skulle de rent militära behoven bli

tillgodosedda medan det allmänna musiklivet icke i nämnvärd utsträckning

skulle kunna erhålla stöd av militärmusiken. Även enligt det andra

alternativet (alt. II) skulle en viss reducering av antalet musikkårer äga

rum, men de civila intressena skulle dock kunna tillgodoses i väsentlig utsträckning.

Årskostnaden för en organisation enligt detta alternativ beräknas

till i runt tal 9,6 miljoner kronor, vilket skulle innebära en ökning med

cirka 1,6 miljon kronor i förhållande till nuvarande organisation. Överbefälhavaren

föreslår alt militärmusiken organiseras enligt alternativ II.

Efter att i frågan lia samrått med chefen för ecklesiastikdepartementet

finner jag mig icke kunna föreslå en organisation av militärmusiken en
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

ligt det av överbefälhavaren framlagda alternativ I. Den nedskärning av

militärmusiken, som detta alternativ skulle innebära, bedömes nämligen

lå menliga verkningar för det civila musiklivet. Å andra sidan anser jag

mig av ekonomiska skäl icke heller kunna föreslå en organisation av den

storlek, som avses med överbefälhavarens alternativ II. I princip ansluter

jag mig emellertid till överbefälhavarens synpunkter beträffande den lämpliga

storleken och instrumentala sammansättningen av musikkårerna. Enligt

min mening bör militärmusiken ges en sådan organisation att nämnda

synpunkter blir i huvudsak tillgodosedda. Jag bär för avsikt att uppdraga

åt överbefälhavaren att framlägga förslag till en sådan organisation. Därvid

bör alla möjligheter att sänka de nuvarande kostnaderna tillvaratagas.

Av det anförda följer att jag icke är beredd att nu framlägga något förslag

i förevai ande fråga. Jag räknar emellertid med att överbefälhavaren skall

inkomma med sitt förslag inom sådan tid, att frågan kan föreläggas nästa

års riksdag.

Eu musikorganisation av den beskaffenhet, som jag i det föregående

förordat, kommer sannolikt att omfatta ett mindre antal beställningar än

den nuvarande organisationen. Det synes därför lämpligt att nyrekrytering

till de militära musikkårerna tills vidare upphör. Jag avser att snarast

vidtaga erforderliga åtgärder i sådant syfte.

För budgetåret 1954/55 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i

avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av

vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas av övergången

till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch

civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320).

Såsom jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 26)

torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret

1955/56 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

in. m. vid armén och av de beslutade ändringarna av

grundlönerna samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda

anslag för budgetåret 1955/56 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 99 110 000 (+ 24 710 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 8 880 000

(+ 2 280 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 250 000

(+ 110 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 52 835 000 (+ 12 560 000)

kronor;

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110

105

Rörligt tillägg 25 500 000 (— 38 660 000) kronor;

. Pensionsmedel 3 660 000 (—100 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 215 000 (—-100 000)

kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 181 700 000 (+ 1 200 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledes

av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj :ts brev den 4 juni 1954

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetåret 1954/55;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;
d)

godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 99 110 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
-

befattningar, förslagsvis ........................... 8 880 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 52 835 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 25 500 000

Summa kronor 187 575 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Pensionsmedel, förslagsvis .................-...... 3 660 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis .................. 2 215 000

Nettoutgift kronor 181 700 000

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 181 700 000

kronor.

[11] Armén: Remontering

Anslag

Nettoutgift Behållning

1953/54 ...............

400 000

670 306 1 495 387

1954/55 (statsliggaren s. 219)

400 000

1955/56 (förslag) .......

400 000

Av reservationsbehållningen var vid

utgången

av budgetåret 1953/54 i

runt tal 1 000 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 54) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Remontering för budgetåret 1955/56 beräkna ett reservationsanslag av

400 000 kronor, d.v.s. samma belopp som anvisats för nu löpande budgetår.

Därvid anmäldes att storleken av anslaget kunde påverkas av ställningstagandet

till vissa principförslag som chefen för armén väntades framlägga

med anledning av överbefälhavarens förslag till riktlinjer för krigsmaktens

fortsatta utveckling.

Yrkande

Såsom framgår av årets statsverksproposition har arméintendenturförvaltningen

i sina ordinarie medelsäskanden för nästa budgetår hemställt,

att anslaget för budgetåret 1955/56 uppföres med 820 000 kronor.

Sedan chefen för armén, såsom framgår av punkt 1 i det föregående,

i skrivelse den 21 januari 1955 avgivit förslag rörande ändrad organisation

av kavalleriet och i samband därmed reducering av arméns bestånd av

varmblodiga hästar, bär arméintendenturförvaltningen under hand avgivit

förnyat förslag till medelsäskande beträffande förevarande anslag och därvid

hemställt, att anslaget för nästa budgetår höjes med 325 000 kronor till

725 000 kronor enligt följande uppställning.

Ökning

1. Minskad remontering av kallblodiga hästar .........

2. Högre hästpriser ............................................. 77 600

3. Ökad utackordering av kallblodiga draghästar......

4. Minskad utackordering av varmblodiga draghästar

5. Högre priser på utrangerade hästar .....................

6. Omräkning ................................................... 325 000

+~326 830

Avrundat + 325 000

Minskning

13 300

3 120

50 250

9 100

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

107

Motiv

1. Under ettvart av åren 1954—1956 skall enligt beslut vid 1951 och

1952 års riksdagar (jfr prop. 1952: 1, bil. 6, s. 85) inköpas 450 varmblodiga

remonter. Enligt arméchefens förenämnda förslag till reducering av arméns

hästbestånd kommer remonteringen av stamridhästar att ytterligare nedgå

medan remontering av varmblodiga stamdraghästar samt varmblodiga

ackordrid- och ackorddraghästar helt skall upphöra. Remonter till ett

betydande antal blir härigenom övertaliga. Under punkt 1 i det föregående

har redogjorts för arméchefens förslag i fråga om de remonter som uppköpes

åren 1955 och 1956. Av de remonter, som uppköpts år 1954 och

utbildats ett år på remontdepå, är enligt arméchefen 311 icke erforderliga

för arméns behov. Arméchefen föreslår att dessa utackorderas för att fylla

behovet av kallblodiga ackorddraghästar. I den mån ifrågavarande hästar

icke lcan utackorderas bör de försäljas.

Arméintcndenturförvaltningen beräknar den erforderliga remonteringen

av kallblodiga hästar för budgetåret 1955/56, efter 10 % remontering, till

511 ackorddraghästar och 31 stamdraghästar. Av stamdraghästarna avses

hälften eller 15 vara kallblodiga. Återstående behov av stamdraghästar —

16 stycken — avses skola tillgodoses med förenämnda övertaliga varmblodiga

depåremonter. Av dessa remonter beräknas vidare högst 200 kunna

utackorderas såsom ackorddraghästar. I enlighet med det anförda beräknar

arméintendentiurförvaltningen inköpsbehovet av kallblodiga hästar under

budgetåret 1955/56 till (511 + 15 — 200 =) 326 hästar. Motsvarande antal

under nu löpande budgetår utgör 333. Om medelinköpspriset för kallblodiga

hästar beräknas till samma belopp som för budgetåret 1954/55 eller

1 900 kronor, minskar kostnaderna med [(333 — 326) xl 900 =] 13 300

kronor.

2. För budgetåret 1954/55 beräknades, såsom nyss anförts, medelinköpspriset

för kallblodiga hästar till 1 900 kronor, medan samma pris för varmblodiga

hästar för budgetåret 1954/55, i överensstämmelse med uttalande

av 1954 års riksdag, bestämts till 2 200 kronor eller 300 kronor högre än för

kallblodiga hästar (SU 1954: 4, s. 25; r.skr. 1954: 4). På grund av stigande

hästpriser beräknar arméintendcnturförvaltningen, att medelinköpspiiset

på kallblodiga hästar kommer att uppgå till 2 000 kronor. Medelinköpspriset

på varmblodiga hästar beräknas med hänsyn till riksdagens förenämnda

beslut till 2 300 kronor. De höjda hästpriserna skulle således medföra eu

kostnadsökning med (326 X 100 + 450 X 100 =) 77 600 kronor.

3. Under budgetåret 1955/56 beräknas 5 450 kallblodiga draghästar

vara utackorderade eller 156 flera än under innevarande budgetår. Härigenom

ökas inkomsterna av ackordavgifter — 20 kronor för häst och år

— med (156 x 20 =) 3 120 kronor.

4. Enligt armécbefens förslag till reducering av arméns hästbestånd in. in.

avses utackordering av varmblodiga draghästar mot ersättning till foder
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kmigl. Maj:ts proposition nr 110

vård icke vidare skola äga rum. Arméchefen har vidare räknat med att

gallande kontrakt angående utackordering mot ersättning skall uppsägas

och ny utackordering ske utan ersättning. Antalet mot ersättning utackorderade

draghästar utgör 750. Ersättningen uppgår till 250 kronor för häst

och år. Arméinlendenturförvaltningen beräknar att uppsägningen av kontrakten

och avvecklingen av ackor d sersättningen icke hinner genomföras

under nästa budgetår. Kostnaderna för ackordsersättningar beräknas därior

bil (750 x 250 =) 187 500 kronor. I förhållande till de för innevarande

budgetår beräknade kostnaderna för ändamålet, 237 750 kronor, innebär

detta en kostnadsminskning med 50 250 kronor.

5. För budgetåret 1954/55 beräknade dåvarande arméförvaltningen medelslaktpriset

för utrangerade hästar till 650 kronor för stamhästar och

till 850 kronor för ackordhästar. För budgetåret 1955/56 beräknar arméintendenturförvaltningen

motsvarande pris till 800 kronor respektive 900

kronor. Antalet utrangerade hästar under budgetåret 1955/56 beräknas för

stamhastar till 194 eller 20 flera än under innevarande budgetår och för

ackordhästar till 530, vilket innebär en minskning med 70 i förhållande till

innevarande budgetår. I enlighet med det anförda uppkommer, vid tilllämpning

av de för budgetåret 1954/55 beräknade slaktpriserna, en inkomstökning

för 20 stamhästar med (20 X 650 =) 13 000 kronor och en inkomstminskning

för 70 ackordhästar med (70 x 850 =) 59 500 kronor. Den beräknade

ökningen av medelslaktpriset ökar å andra .sidan inkomsterna för

stamhästar med [194 x (800 — 650) =] 29 100 kronor och för ackordhästarna

med [530 x (900 — 850) =] 26 500 kronor. På grund av det aniörda

beräknas medelsbehovet minska med (13 000 — 59 500 + 29 100 +

26 500 =) 9 100 kronor.

6. Nettoutgifterna för budgetåret 1954/55 beräknade arméförvaltningen,

utgående från ett medelinköpspris av 2 100 kronor för varmblodiga

hästar, till 1 180 000 kronor. Utgifterna för samma budgetår ökar

därutöver med 45 000 kronor genom den höjning av medelinköpspriserna

på varmblodiga remonter, som skett i anslutning till riksdagens beslut.

Anslaget för budgetåret 1954/55 har med hänsyn till befintlig reservation

m. in. beräknats till 400 000 kronor. Skillnaden mellan beräknade utgifter

for budgetåret 1954/55 och det för samma år anvisade anslaget utgör således

(1 180 000 + 45 000 — 400 000 = ) 825 000 kronor. Arméintendenturförvaltningen

beräknar, att odisponerad reservatåonisbehållning vid utgången av

budgetåret 1953/54, i runt tal 500 000 kronor, användes för att nedbringa

medelsbehovet. Såsom ökning upptages här (825 000 — 500 000 =) 325 000

kronor.

Departementschefen

Under punkt 1 i det föregående har jag behandlat arméchefens förslag

om ändrad organisation av kavalleriet och reducering av arméns bestånd

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO 109

av varmblodiga hästar. Jag har därvid i huvudsak tillstyrkt arméchefens

förslag.

Arméintendenturförvaltningen har, utgående från arméchefens förenämnda

förslag, för nästa budgetår beräknat bruttoutgifterna under förevarande

anslag till i runt tal 1 968 000 kronor samt inkomsterna till avrundat

741 000 kronor. Nettoutgifterna har således uppskattats till 1 227 000

kronor. Arméintendenturförvaltningen har vidare räknat med att taga i

anspråk vid utgången av budgetåret 1953/54 befintlig odisponerad reservationsbehållning,

i runt tal 500 000 kronor.

Arméintendcnturförvaltningens beräkningar rörande det antal hästar,

som skall inköpas under nästa budgetår, och angående inköpspriserna på

hästarna föranleder icke någon erinran från min sida.

Såsom arméchefen föreslagit bör ackordsersättning till fodervärd för

mottagande av varmblodig aokorddraghäst icke vidare utgå vid utackordering

av nytillkommande sådana hästar. Vad angår de 750 hästar, som för

närvarande är utackorderade mot dylik ersättning, bör nuvarande utackorderingssystem

efter hand avvecklas och hästarna i stället utackorderas

utan att ersättning utgår till fodervärd. Arméintendenturförvaltningen

har vid isina anslagsberäkningar utgått från att ackordsersättning

under nästa budgetår skall utgå i full utsträckning för alla ifrågavarande

750 hästar. För egen del räknar jag med att avvecklingen av berörda utackorderingissystem

bedrives i sådan takt att utgifterna för ackordsersättningar

under nästa budgetår kan begränsas till hälften av vad ämbetsverket

i detta hänseende beräknat.

Vad gäller inkomsterna för försålda hästar har arméintendenturförvaltningen

endast i ringa män räknat med att medel inflyter från försäljning

av övertaliga stamhästar. Det är naturligtvis vanskligt att bedöma i vilken

utsträckning försäljning av sådana hästar kan komma att äga rum. Vid

mina anslagsberäkningar anser jag mig emellertid kunna utgå från ett

något högre antal försålda stamhästar än ämbetsverket beräknat.

Av det anförda framgår att vissa faktorer i anslagsberäkningarna för

nästa budgetår är ganska osäkra. Försiktigheten bjuder därför att icke beräkna

anslaget snävt. Med beaktande härav synes nettoutgifterna under anslaget

för nästa budgetår kunna uppskattas till 1 100 000 kronor. Såsom

arméintendenturförvaltningen föreslagit kan av rescrvationsbehållningen

vid utgången av budgetåret 1953/54 ett belopp av 500 000 kronor disponeras

för att nedbringa medelsbehovet. För samma ändamål bär jämväl utnyttjas

ett belopp av i runt tal 200 000 kronor, som beräknas inflyta under budgetåret

1954/55 för exporterade remonter. Anslaget för nästa budgetår synes

följaktligen kunna upptagas till 400 000 kronor eller samma belopp som för

i n nevarande bu dgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

att till Armén: Remontering för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

[12] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 70 000 000 70 957 023

1954/55 (statsliggaren s. 233) 70 500 000

1955/56 (förslag) ............... 68 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6. s. 125) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag

av 70 500 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom

anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för

armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för marinen in. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Marinstabens fotolaboratorium och

hjälptryckeri

1 verkmästare Ce 19 .....................

1 fotograf Ce 16 ...........................

1 fotograf Cg 14 ...........................

3 fotografer Cg 14 — Ce 14 ............

3 tekniska biträden Cg 11 — Ce 11 ...

1 fotograf Cg 14 (sakanslag) — Ce 14

vid marinstaben ........................

1 tekniker Cg 13 ...........................

1 tekniker Cg 13—Ce 13 ...............

1 typograf Cg 12 —Ce 12 ...............

2 tekniska biträden Cg 8 — Ce 8 ......

2. Marinstabens bibliotek

1 bibliotekarie 1 :30—1 :32 ............

1 kanslibiträde Cell (Cg 11) .........

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

11 868

10 488

9 684

9 684

9 348

51 072

8 652

+ 8 652

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

in

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

3. Marinstabens organisation i övrigt

1 sektionschef Mo 14—-Mol5 ......... —

1 expeditionsofficer 1:30 — 1:32 ...

1 byråassistent Ce eller Cg 25 (sakananslag)

-—- assistent (byråassistent)

Ce 25 vid marinstaben ............... 16 464

1 kontorist Ce eller Cg 13 (sakanslag)

— Ce 13 vid marinstaben ............ 9 348

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

(sakanslag) — biträde för

skriv- och kontorsgöromål vid marinstaben

................................. 6 744

1 assistent Cg 23 — Ce 23 ............... —

2 bildbandstekniker Cg 18 — Ce 18 ... —-

1 tekniker Cg 13-—Ce 13 ............... —

1 extra biträde för skriv- och kontorsgöromål

uppföres på personalförteckningen

för andra extra ordinarie

tjänstemän än underbefäl ... —

1 kanslibiträde Cell — kontorist Ce

(Cg) 13 .................................... 696

1 expeditionsvakt Ce 10 — Cell ......

1 kontorsbiträde Ca 8 — kanslibiträde

Ca (Cg) 11 ........................ 1 104

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträde Ce (Cg) 11 ... 1 104

1 filmregissör anställd mot arvode

motsvarande 27 löneklassen (sakanslag)

— Ce 27 vid marinstaben ... 18 276

1 tekniskt biträde Cg 8 (sakanslag) —

Ce 8 vid marinstaben .................. 7 548

+ 61 284

4. Sjökrigshögskolans organisation

3 kommendörkaptener av 2. graden,

majorer eller kaptener (lärare i

strategi, artilleri och stabstjänst)

Ma 30/27 — kommendörkaptener av

1. graden (överstelöjtnanter) eller

kommendörkaptener av 2. graden

(majorer) Ma 33/30 ..................

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

5. Personalförändringar m. in. beträf
fande

Karlskrona örlogsstiation

1 chef för Karlskrona örlogsstation

Mo 14 — kommendör Mo 14 ......

1 kommendör Ma 37 .....................

1 kommendörkapten av 2. gradien Ma

30 ..........................................

2 kommendörkaptener av 1. graden

Ma 33 utgår ..............................

6. Personalförändringar m. m. beträf
fande

marinens skolor på Berga

1 chef för marinens underofficers
skola

Ma 33 utgår .....................

1 kanslibiträde Ce 11 —- kontorist

Ce 13 .......................................

1 kontorsbiträde Ca 8 — kanslibiträde

Ca 11 ..............................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

........................................

4 utbildningsarvoden å 780 kronor

till heltidstjänstgörande lärare vid

Bergaskolorna ...........................

7. Förändringar beträffande marininten
denturkåren
1

kapten Ma 27 — kommendörkapten

av 2. graden Ma 30 .....................

1 kapten Ma 27 ...........................

2 löjtnanter Ma 23/19 —- kaptener

Ma 27 .......................................

2 kaptener Ma 27 -— kommendörkaptener

av 2. graden Ma 30 ............

8. Förändringar i övrigt beträffande mi
litär

personal utom underbefäl vid

flottan

Flottan

2 kommendörkaptener av 1. graden

Ma 33 (vakanta) indrages .........

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 30

20 460

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

113

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 kaptener Ma 27 ........................ 52 956

1 flaggunderofficer eller underofficer

av 2. graden Ma 19/16 utgår ... —

Kustartilleriet

6 löjtnanter Ma 23/19 — kaptener

Ma 27 .................................... —

3 flaggunderofficerare Ma 19 ......... 33 639

3 underofficerare av 2. graden Ma 16 29 721

43 (20) furirer Mall/10 — överfuri
rer

Ma 14 .............................. 19 520

94 korpraler Mha 2 utgår ............... 332 760

9 vicekorpraler och meniga Mha 1

utgår .................................... 25 380

Pensionerad personal i arvodesbefattningar
2

chefer för registerdetaljer 1:30 (1

vakant) utgår........................... 1916

3 expeditionsunderofficerare 1 :22

(vakanta) utgår ......................-_— —

9. Förändringar beträffande marjningenjörkåren
9

marindirektörer av 1. graden Ca 33

utgår ....................................... —

3 marindirektörer av 2. graden Ca 31 —

3 mariningenjörer av 1. graden Ca 29 —■

1 mariningenjör av 2. graden Ca 27 ... —

10. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal

1 marinläkare av 1. graden Ca 25 ... —

1 översköterska Ce 14 — Ca 14 ...... —

1 biträdande hälsovårdsinspektör Cg

17 .......................................... —

Extra personal för vårdbehov vid ökad

sjuklighet, epidemier in. in.......... 5 000 —

11. Ordinarie kontorsbiträdestjänster

13 biträden för skriv- och kontors
göromål

— kontorsbiträden Ca 8 ... —

12. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

8—89 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr Ilo

203 760

5 000

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Ostkustens marindistrikt

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
-

mål — kanslibiträde Cell ......... 1056

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål.

......................................... 6 480

3 (2) extra biträden för skriv- och

kontorsgöromål uppföres på personalförteckningen

för andra extra

ordinarie tjänstemän än underbefäl —

Sydkustens marindistrikt

1 förste kansliskrivare Ce 17 — assistent

Ce 21 .............................. —

1 kanslibiträde Cell — kontorist Ce

13 —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål.

......................................... —

1 kontorsbiträde Ca 8 utgår ............ 6 936

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträde Cell ......... —

Västkustens marindistrikt

1 kanslibiträde Cell—Ca 11 ......... — + 600

13. Förändringar beträffande polis- och

vaktpersonal

1 konstapel Ce 14 vid Göteborgs örlogsvarv

................................. —

3 vaktmän Cg 12 vid sjökrigsskolan

— Ce 12 ................................. —

23 (25) vaktmän Cg 12, 2 vid Hemsö,

2 vid Stockholms, 15 vid Blekinge,

4 vid Göteborgs (och 2 vid Gotlands)

kustartilleriförsvar ......... 212129

Arvoden till tillsynsmän vid befästningar

in. m............................ 141 000

Arvoden till tillsynsmän vid marinens

kustbevakning m. m................ 1 780

Arvode till tillsynsman för de sjö
-

krigshistoriska samlingarna i

Karlskrona .............................. 340 + 73 249

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

115

Marinchefens m. fl. yrkanden

14. Övriga personalförändringar in. m.

1 skogvaktare Cg 17 (sakanslag) vid

Stockholms örlogsvarv — Ca (Ce)

17 ..........................................

1 biträdande köksföreståndare Ce 14

vid Härnösands kustartillerikår ...

1 biträdande köksföreståndare Ce 14

vid Sydkustens marindistrikt — Ca

14 ..........................................

2 ekonomibiträden Ce 4 vid Sydkustens

marindistrikt .....................

1 förrådsförman Cg 13 vid Ostkustens

marindistrikt — Ce 13 ...............

1 expeditionsvakt Ce 10 vid Västkustens

marindistrikt — Ca 10 .........

1 maskinist Cg 15 vid Stockholms

örlogsstation ..............................

1 eldare Cg 10 vid Stockholms örlogsstation

....................................

4 assistenter för frivilligfrågor Ce 13

m. m. (arvoden efter 13 löneklassen)

4 arvoden till juridiska biträden indrages

....................................

1 utbildningsarvode å 1 560 kronor

till heltidstjänstgörande lärare vid

kustartilleriets skjutskola ............

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

samt föreläsare vid fasta ut
bildningsanstalter

och skolor ......

Arvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning

........................

Fänrikar ....................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

10 476

9 300

11 136

9 348

8 280

14 203

3 410

1 560

20 000

83 000

30 240 + 2 741

Motiv

1. Marinstabens fotolaboratorium och hjälptryckeri. Marinchefens förslag

innebär i stort sett en upprepning av tidigare framställda förslag (prop.

1954: 110, s. 104).

Civilförvaltningen har tidigare räknat med oförändrad organisation av

ifrågavarande enheter 1)1. a. i avvaktan på slutligt ställningstagande till

vissa av 1946 års militära förvaltningsutredning framlagda förslag avse
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

ende överflyttning av marinstabens fotolaboratorium och hjälptryckeri till

marinförvaltningen. Sedermera har beslut fattats om dessa anläggningars

kvarblivande inom marinstaben (prop. 1954: 109, s. 323). Vid sådant förhållande

anser civilförvaltningen hinder icke längre föreligga att nu upptaga

förevarande fråga till närmare behandling.

Ämbetsverket har vid jämförelse mellan verksamheten och personaluppsättningen

vid, å ena sidan, marinstabens fotolaboratorium och, å andra

sidan, försvarsstabens fotoanstalt kommit till den uppfattningen, att för

verksamheten vid fotolaboratoriet bör avses de arbetsledande tjänster i 19

respektive 16 lönegraden, som marinchefen föreslagit. Ifrågavarande befattningshavare

skulle ersätta en högbåtsman och en överfurir ur kustartilleriet,

vilka för närvarande tjänstgör som föreståndare respektive laborator.

Beträffande marinchefens yrkande om inrättande av en tjänst för fotograf

i Cg 14, särskilt avsedd för bildtolkningsverksamhet, erinrar civilförvaltningen

om att en fotograftjänst tillkommit den 1 juli 1954 i utbyte mot

en tjänst för tekniskt biträde i Cg 11. Med hänsyn till uppgifter under

hand från marinstaben rörande betydelsen av ifrågavarande verksamhet

har civilförvaltningen likväl funnit sig böra räkna med den nu föreslagna

fotograf tjänsten. Vidare räknar civilförvaltningen med föreslagna extraordinariesättningar

av tjänster för tre fotografer i Cg 14 och tre tekniska

biträden i Cg 11.

Marinchefens övriga under förevarande punkt redovisade förslag avser

hjälptryckeriet. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

2. Marinstabens bibliotek. Marinchefen har upprepat tidigare framförda

förslag om förbättrad löneställning för en för bibliotekarie avsedd arvodesbefattning

i 1:30 (prop. 1954:110, s. 104). Därjämte har marinchefen

föreslagit att för biblioteket inrättas en tjänst för kanslibiträde i Cell.

Tidigare har för ändamålet föreslagits en tjänst för biträde för skriv- och

kontorsgöromål, men på grund av arten av förekommande arbetsuppgifter

räknar marinchefen nu i stället med nämnda kanslibi trädest jänst.

I avbidan på en allmän översyn av löneställningen för arvodesbefattningar

för pensionerad militär personal räknar civilförvaltningen icke med

förbättrad löneställning för den för bibliotekarie avsedda arvodesbefattningen.

Däremot räknar ämbetsverket med en extra tjänst för kanslibiträde.

3. Marinstabens organisation i övrigt. I ett den 18 december 1953 avgivet

förslag till omorganisation av marinledningen räknade marinchefen

med en beställning i Mo 15 för chefen för marinstabens sektion II. Enligt

beslut av 1954 års riksdag har en beställning för sektionschef i Mo 14 avsetts

för nämnde befattningshavare (prop. 1954: 110, s. 36). Enligt provisorisk

instruktion för marinledningen den 24 september 1954 är chefen för

sektion II jämväl inspektör för utbildningen vid sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan

och marinens underofficersskola samt, beträffande flottans personal,

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

för övrig utbildning i den män inspektionsverksamheten icke åligger inspektören

för kustartilleriet eller tjänstegrensinspektör. Marinchefen återkommer

nu till frågan om löneställningen för ifrågavarande sektionschef och föreslår,

med framhållande av sektionschefen åvilande inspektionsverksamhet samt

löneställningen för motsvarande befattningshavare i arméstaben, att nämnda

beställning för sektionschef i Mo 14 utbytes mot en dylik beställning i

Mo 15. Under åberopande av att förevar ande lönefråga prövats så sent som

vid 1954 års riksdag och att de av marinchefen åberopade omständigheterna

då torde ha beaktats, anser civilförvaltningen sig böra utgå från oförändrad

löneställning för här avsedd befattningshavare.

Marinchefen har upprepat tidigare framfört förslag om förbättrad löneställning

för en arvodesbefattning för expeditionsofficer i 1: 30 vid marinstaben.

Av skäl, som anförts i det föregående (punkt 2) beträffande löneställningen

för bibliotekariebefattningen, räknar civilförvaltningen icke

med den föreslagna ändringen av löneklassplaceringen för nu ifrågavarande

arvodesbefattning.

Marinchefen har föreslagit att på vederbörlig personalförteckning under

marinstaben uppföres tjänster för en assistent i Ce 25 och en kontorist i

Ce 13, avsedda för tjänstgöring hos såväl inspektören för den skeppstekniska

tjänsten som marinöverdirektören, samt ett biträde för skriv- och

kontorsgöromål, avsedd för marinens intendenturinspektion. Innehavaren

av ifrågavarande kontoristtjänst åtnjuter övergångsvis — på grund av

tjänstens tidigare lönegradsplacering — lön efter 15 lönegraden. Vid bifall

till förslaget erfordras icke längre tjänster å sakanslag för en byråassistent

i Ce eller Cg 25, en kontorist i Ce eller Cg 13 och ett biträde för

skriv- och kontorsgöromål. Ifrågavarande förslag innebär i huvudsak en

upprepning av förslag för innevarande budgetår (prop. 1954: 110, s. 35).

Civilförvaltningen har icke annat att erinra mot förslaget än att ämbetsverket

för tjänsten i lönegraden Ce 25 föreslår bibehållande av nuvarande

tjänstebenämning byråassistent.

Vidare tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag om extraordinariesättning

av tjänster för två bildbandstekniker i Cg 18 och 1 tekniker

i Cg 13, varjämte ämbetsverket föreslår samma förändring beträffande en

tjänst för assistent i Cg 23. I avvaktan på resultatet av pågående översyn

av expeditionstjänsten inom marinledningen (jfr prop. 1954: 110, s. 37)

räknar civilförvaltningen icke nu med den av marinchefen föreslagna extraordinariesättningen

av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Marinchefen har föreslagit uppflyttning av eu tjänst för kanslibiträde i

Cell, avsedd för befallningen som sammanträdesstenograf, tillika handsekreterare

åt chefen för organisationsavdclningen, till kontorist i Ce 13.

Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet avses en tjänst i 13 lönegraden.

I avvaktan på resultatet av den tidigare omnämnda översynen av

expeditionstjänsten vid marinstaben räknar ämbetsverket dock endast med

eu extra tjänst för ändamålet.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Marinchefen har föreslagit att en tjänst för expeditionsvakt i Ce 10 vid

marinstaben skall uppflyttas till Ce 11. Till stöd härför har marinchefen

bland annat anfört, att de med befattningen förenade arbetsuppgifterna

huvudsakligen utgöres av skötsel m. m. av marinstabens dupliceringsapparater

samt att motsvarande arbetsuppgifter inom marinförvaltningen

utföres av tekniskt biträde i Cell. Nuvarande tjänst för expeditionsvakt

i Ce 10 tillkom genom beslut av 1953 års riksdag i utbyte mot en tjänst

för bilförare i Ce 10 (prop. 1953: 110, s. 147). Civilförvaltningen anser för

sin del, att för ifrågavarande göromål bör avses expeditionsvakt i Ce 10.

För marinöverläkarens expedition finnes inrättad en tjänst för kontorsbiträde

i Ca 8. Under åberopande av de med tjänsten förenade göromålen

har marinchefen föreslagit uppflyttning av tjänsten till kanslibi trädest jänst

i Ca 11. Marinchefen har vidare föreslagit att en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål utbytes mot en tjänst för kanslibiträde i Cell.

Tjänsten avses för handsekreterare åt chefen för sektion I och chefen för

operationsavdelningen. Civilförvaltningen anser sig kunna tillstyrka att

för ifrågavarande ändamål avses två kanslibi trädest jänster, men i avvaktan

på resultatet av förenämnd översyn av expeditionstjänsten inom marinledningen

räknar ämbetsverket endast med extra kanslibiträdestjänster.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 222) föreslår

civilförvaltningen att från anslaget till försvarsfilm skall till förevarande

anslag överföras en filmregissör och ett tekniskt biträde vid marinstabens

filmdetalj. Ifrågavarande personal bör enligt ämbetsverket erhålla extra

ordinarie anställning i respektive lönegraderna Ce 27 och Ce 8.

4. Sjökrigshögskolans organisation. De under denna punkt redovisade

förslagen innebär en upprepning av tidigare framlagda förslag (prop.

1954: 110, s. 97).

Civilförvaltningen har tidigare tillstyrkt de föreslagna lönegradsuppflyttningarna

och anser alltjämt skäl tala för att något åtgöres i denna

fråga. Med hänsyn bland annat till statsmakternas tidigare ställningstagande

till berörda förslag utgår emellertid civilförvaltningen från oförändrad

löneställning för här avsedda lärartjänster.

5. Personalförändringar in. m. beträffande Karlskrona örlogsstation.

Marinchefen har (skr. 16/ia 1954) framlagt förslag till ändrad organisation

av Karlskrona örlogsstation och har därvid anmält sin avsikt att senare

göra framställning om överförande av truppregistret vid nämnda örlogsstation

till Stockholms örlogsstation. Genom denna åtgärd skulle Karlskrona

örlogsstation komma att successivt avvecklas. Avvecklingen beräknas

vara genomförd under budgetåret 1955/56. Marinchefen har föreslagit,

att den på flottans stat uppförda beställningen i Mo 14 för chefen för Karlskrona

örlogsstation utbytes mot en beställning för kommendör, avsedd för

chefen för Bergaskolorna (jfr p. 6). Flottans sjömansskola med anslutna

yrkesskolor och flottans värnpliktsskola, som nu är anknutna till Karls
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 119

krona örlogsstation, kommer jämväl efter nämnda avveckling att vara förlagda

till Karlskrona.

Marinchefen föreslår, att förenämnda skolor vid Karlskrona örlogsstation

i samband med dennas avveckling sammanföres med benämningen

»Flottans skolor i Karlskrona (Karlskronaskolorna)» under chefen för

Sydkustens marindistrikt och organiseras enligt samma principer, som

gäller för Bergaskolorna enligt Kungl. Maj :ts beslut den 26 november

1954. I enlighet härmed förordas, att skolorna underställes eu

gemensam chef, regementsofficer ur flottan, och att denne biti ädes

av en regementsofficer till förfogande (sekond) samt av stabs- och

förvaltningsorgan. Marinchefen föreslår i anslutning härtill, att beställningar

inrättas på flottans stat för en kommendör i Ma 37, avsedd för

skolchefen, samt för en kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, avsedd

för regementsofficeren till förfogande. Två beställningar på flottans stat

för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33, avsedda för chefen för flottans

sjömansskola respektive chefen för flottans värnpliktsskola, kan enligt

förslaget indragas vid uppkommande vakans.

6. Personalförändringar m. m. beträffande marinens skolor på Berga.

Vid 1954 års riksdag redogjorde jag för vissa av marinchefen eftei undersökningar

av statens organisationsnämnd framlagda förslag till personalförändringar

vid marinens skolor på Berga (prop. 1954: 110, s. 105—107).

Sedermera har Kungl. Maj :t — efter ytterligare av marinchefen i samråd

med marinförvaltningen och organisationsnämnden framlagda förslag

— genom brev den 26 november 1954 fastställt ändrad organisation av

stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid marinens skolor på Berga samt

utfärdat reglemente för samma skolor. Den sålunda fastställda organisationen

gäller från och med den 1 december 1954 och innebär bland annat

följande. Ifrågavarande skolor — omfattande flottans vapenofficersskola,

marinens underofficersskola samt följande tjänstegrensskolor tillhörande

flottan, nämligen artilleriskolan, eldlednings- och radarskolan, signalskolan,

ubåts- och ubåtsjaktskolan, maskinskolan samt skyddstjänstskolan

— är underställda en gemensam chef, vilken skall vara regementsofficer.

Denne biträdes av en regementsofficer till förfogande samt olika

stabs- och förvaltningsorgan. I gällande personalförteckningar upptagna

beställningar och tjänster för marinens underofficersskola har med nedan

angivet undantag avsetts för Bergaskolorna. Föreskrifter har meddelats,

att tjänsterna för tre vaktmän i Ce 12, tre förste vaktmästare i Cell, två

vaktmästare i Ce 10 samt en vaktman i Cg 12, samtliga uppförda på underofficersskolans

stat, skall indragas vid uppkommande ledighet. Eu tjänst

för kontorist i Ce 13 har inrättats men skall vid uppkommande ledighet

indragas. Nuvarande innehavare av dessa tjänster skall uppehålla befattningar,

som i den ändrade organisationen avsetts för militär personal. Befattningen

som souschef vid marinens underofficersskola bär utgått ur

organisationen.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

Marinchefens förenämnda förslag innebar bland annat, att på flottans

stat skulle tillkomma en beställning för kommendörkapten av 1. graden i

Ma 33 för chefen för Bergaskolorna i utbyte mot den på marinens underofficersskolas

stat uppförda beställningen för skolans chef i Ma 33. Marinchefen

förutsatte emellertid, att löneställningen beträffande den nya befattningen

skulle prövas i samband med översyn av löneställningen för

skolchefer. Marinchefen framhåller i sitt militärorganisatoriska underlag

för nästa budgetår, att enligt orgamisationsnämndens förslag befattningen

som chef för Bergaskolorna skall bestridas av en kommendör. Såsom anförts

under punkt 5 har marinchefen sedermera, i anslutning till förslaget

rörande ändrad organisation av Karlskrona örlogsstation, hemställt att den

nu för chefen för Karlskrona örlogsstation avsedda beställningen i Mo 14

utbytes mot en beställning på Bergaskolornas stat för kommendör i Mo 14,

avsedd för chefen för nämnda skolor. Den i gällande personalförteckning

för marinens underofficersskola upptagna beställningen i Ma 33 för skolchef

kan härvid utgå.

Marinchefens förslag beträffande biträdespersonalen vid Bergaskolorna

innebär en upprepning av förslag för innevarande budgetår.

För närvarande utgår från marinens övningsanslag särskilda arvoden

å 780 kronor till lärare vid vapenofficersskolan. Marinchefen har uttalat,

att dessa arvoden, sedan omorganisationen av Bergaskolorna genomförts,

bör utgå från förevarande anslag.

Civilförvaltningen förklarade i sina den 30 augusti 1954 avgivna medelsäskanden

att — enär frågan om organisationen och personaluppsättningen

vid Bergaskolorna då var föremål för Kungl. Maj:ts prövning -— ämbetsverket

icke ansåg sig böra räkna med de i marinchefens militärorganisatoriska

underlag för nästa budgetår framlagda förslagen beträffande Bergaskolorna.

7. Förändringar beträffande marinintendenturkåren. Marinchefen har

framlagt vissa förslag beträffande marinintendenturkåren, betingade av

den av föregående års riksdag beslutade omorganisationen av marinförvaltningen.

Förslagen avser dels utbyte av en kaptensbeställning i Ma 27

mot beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, avsedd för

chefen för intendenturavdelningens drivmedelssektion inom marinförvaltningen,

dels inrättande av en beställning för kapten i Ma 27 för avdelningens

förrådskontrollkontor, dels ock utbyte av två beställningar för löjtnant 1

Ma 23/19 mot två beställningar för kapten i Ma 27, avsedda för centralrespektive

förplägnadssektionerna inom samma avdelning.

Marinchefen har vidare föreslagit utbyte av två kaptensbeställningar vid

marinintendenturkåren mot beställningar för kommendörkapten av 2. graden

i Ma 30, avsedda för befattning vid underhållsdetaljen i marinstabens

operationsavdelning respektive chefen för intendenturförvaltningen vid

Norrlandskustens marindistrikt.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

121

I anslutning till civilförvaltningens i det föregående under arméns motsvarande

anslag återgivna, principiella yttrande rörande föreslagna utökningar

av de militära och civilmilitära personalkadrarna förklarar ämbetsverket

sig för närvarande icke berett att räkna med ifrågavarande, av

marinchefen föreslagna förändringar.

8. Förändringar i övrigt beträffande militär personal utom underbefäl

vid flottan.

Flottan. En beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33

vid flottan skall hållas vakant för att motverka de merkostnader, som uppkommit

genom inrättande på försvarshögskolans stat av en beställning för

kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten

av 2. graden (major) i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för en heltidstjänstgörande

lärare ur marinen (prop. 1953: 110, s. 183 och 184). Under förutsättning

att sistnämnda beställning ständigt tillsättes med en sjöofficer,

kan enligt chefen för marinen den vakantsatta beställningen för kommendörkapten

av 1. graden indragas.

I samband med den under föregående budgetår beslutade omorganisationen

av marinförvaltningen har på ämbetsverkets stat inrättats en beställning

för kommendörkapten av 1. graden eller marindirektör av 1. graden

i Ma eller Ca 33, avsedd för torpeddirektören vid vapenavdelningens

torpedbyrå. Till följd härav kan enligt marinchefen en beställning för kommendörkapten

av 1. graden i Ma 33 på flottans stat indragas.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag om indragningen av

de två beställningarna för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33.

För innevarande budgetår framlade marinchefen förslag om inrättande

av beställningar för viss militär personal avsedd för sju motortorpedbåtar

typ T 101, som under år 1954 beräknades tillföras flottan (prop. 1954: 110,

s. 108 och 109). I samma proposition (s. 118) framhöll jag, att den ändrade

sammansättningen av flottans fartygsbestånd torde göra det nödvändigt

att närmare klarlägga flottans personalbehov på längre sikt. Med hänsyn

härtill ansåg jag mig icke kunna biträda marinchefens då framlagda

förslag om inrättande av ytterligare beställningar för militär personal. För

att kunna överblicka behovet av militär och civilmilitär personal inom

olika delar av marinen har marinchefen låtit utarbeta planer över ifrågavarande

personals utnyttjande i krigs- och fredsorganisationen. Planerna

omfattar bl. a. sjöofficers-, marin intendentur- och mariningenjörkårcrna

och bär beaktats av marinchefen vid framläggande av förslag till personalförändringar

för nästa budgetår. Planerna har av civilförvaltningen överlämnats

till Kungl. Maj:t.

Marinchefen har nu, under åberopande av nämnda planer, återkommit

till frågan om utökning av flottans personalstater. Marinchefen räknar

därvid med att fyra motortorpedbåtar av typ T 101 och fyra av typ T 41

kommer att vara rustade från och med sommaren 1955. På grund av de

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

kvalificerade och ansvarsfulla arbetsuppgifter, som är förenade med divisionschefskapet

för de i fred rustade motortorpedbåtarna, bör enligt marinchefen

en regementsofficer avses för denna befattning. Vidare räknar

marinchefen med kaptener som fartygschefer på ifrågavarande motortorpedbåtar

typ T 101. Med förmälan att beställningar saknas för divisionschefen

samt tre av nämnda fartygschefer, har marinchefen föreslagit, att

beställningar inrättas för en kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 samt

tre kaptener i Ma 27.

Under åberopande av att det enligt marinchefens utredning saknas beställningar

på längre sikt för nämnda befattningar för divisionschef och

fartygschefer, räknar civilförvaltningen, som dock icke ansett sig kunna

ta ställning till utredningen, med tillkomsten från och med nästa budgetår

av beställningar för en kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 och tre

kaptener i Ma 27.

Beträffande sjöunderofficerskadern har icke förutsatts annan ändring

än att en beställning för övertalig underofficer, flaggunderofficer eller

underofficer av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16, beräknas kunna till följd

av pensionsavgång avföras ur personalförteckningen från och med nästa

budgetår.

Av marinchefen framlagt förslag rörande flottans underbefälsorganisation

har behandlats i det föregående (s. 43—48).

Kustartilleriet. Chefen för marinen har i sitt militärorganisatoriska

underlag för nästa budgetår föreslagit vissa personalförändringar beträffande

kustartilleriet. Sedermera har emellertid inspektören för kustartilleriet

i skrivelse till marinchefen den 7 december 1954 framlagt förslag till

ändrad utbildningsorganisation vid kustartilleriet. Med förslaget åsyftas, å

ena sidan, att närmare ansluta utbildningsorganisationen till krigsorganisationen

samt, å andra sidan, att skapa utbildningsenheter av lämplig

storlek och en förbandsindelning, som så effektivt som möjligt utnyttjar

befälsresurserna. Utbildningsförband av lämplig storlek åstadkommes genom

centralisering och genom att i viss begränsad utsträckning värnpliktiga

utbildas vid annat truppförband än det ordinarie. Ett rationellt utnyttjande

av befälsresurserna åstadkommes dels genom att likartad utbildning

sammanföres, där detta kan ske utan att överensstämmelse med

krigsorganisationen äventyras, dels genom att vissa skolförband utnyttjas,

dels ock slutligen genom att sådana kurser, som i nuvarande organisation

flyttas mellan truppförbanden, fast knytes till viss utbildningsenhet. I

samband med förslaget har inspektören för kustartilleriet framlagt planer

rörande personalbehovet vid kustartilleriet. Enligt dessa planer medför

den föreslagna organisationen betydande minskningar av kustartilleriets

personalkader i förhållande till den personaluppsättning, som tidigare ansetts

erforderlig. I förhållande till nuvarande personalstater skulle följande

ändringar erfordras. Officerskåren ökas med 16 kaptener och minskas

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

med 7 löjtnanter. Underofficerskålen minskas med 4 förvaltare men ökas

med 13 flaggunderofficerare och 10 underofficerare av 2. graden. Underbefälskåren

utökas med 193 överfurirer och minskas med 228 furirer, 114

korpraler och 20 instruktörsaspiranter.

Marinchefen har i skrivelsen den 15 januari 1955 tillstyrkt den föreslagna

organisationen och bär därvid räknat med att övergång till denna sker

under tiden den 1 april 1955—den 30 september 1957. Med ändring av

vissa tidigare framställda yrkanden har marinchefen, på grundval av

ifrågavarande förslag av inspektören för kustartilleriet, framlagt förslag

för nästa budgetår beträffande kustartilleriets personal. Detta förslag innebär

beträffande officerare och underofficerare att beställningar tillkommer

för dels 6 kaptener i Ma 27 i utbyte mot samma antal beställningar för

löjtnanter i Ma 23/19, dels 3 flaggunderofficerare i Ma 19, dels ock 3 underofficerare

av 2. graden i Ma 16. Vidare föreslås att 43 beställningar för

furirer i Mall eller Ma 10 utbytes mot 43 beställningar för överfurirer i

Ma 14 samt att beställningar för 94 korpraler i Mha 2 och 9 vicekorpraler

och meniga i Mha 1 utgår.

I sina den 30 augusti 1954 avgivna medelsäskanden för nästa budgetår

tillstyrkte civilförvaltningen ifrågavarande personalförändringar beträffande

underofficerskåren samt beträffande underbefäl och meniga med den

begränsning att utbyte av beställningar för furir mot överfurir endast borde

omfatta 20 beställningar.

Pensionerad personal i arvodesbefattningar. Vid vardera av

Stockholms och Karlskrona örlogsstationer finnes inrättad en för chefen

för registerdetaljen avsedd arvodesbefattning i 1: 30. Marinchefen bär anfört,

att pågående försök med ett centralt personalregister för flottans personal

visat, att en fullständig sammanslagning av flottans personalregistrering

torde vara möjlig. Marinchefen anser, att ett sådant centralt register

bör stå under ledning av en aktiv militär tjänsteman, och har föreslagit,

att nämnda arvodesbefattningar utgår ur organisationen från och med

nästa budgetår.

Vidare bar marinchefen föreslagit, att tre icke erforderliga befattningar

för expeditionsunderofficer i 1: 22 vid respektive Gotlands kustartilleriförsvar,

Karlskrona örlogsstation och Göteborgs kustartilleriförsvar uteslutes

ur vederbörlig personalförteckning.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag beträffande ifrågavarande

arvodesbefattningar.

9. Förändringar beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen har, med

stöd av den i det föregående berörda personalplanen beträffande marinens

personal samt under förutsättning att tjänster för byråchefer i marinförvaltningen,

avsedda för mariningenjörer, från och med budgetåret

1955/56 uppföres som ordinarie tjänster, räknat med att från och med

nämnda budgetår beställningar för sammanlagt nio marindirektörer av 1.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

graden i Ca 33 utgår. För behov inom och utom marinförvaltningen erfordras

emellertid enligt marinchefen en utökning med tre nya beställningar

i Ca 31, tre beställningar i Ca 29 och en beställning i Ca 27.

I anslutning till civilförvaltningens under arméns avlöningsanslag redovisade

yttrande angående föreslagna förändringar av bland annat de civilmilitära

personalkadrerna samt med hänsyn till pågående örlogsvarvsutredning

anser civilförvaltningen — ehuru ämbetsverket inser vikten av att

marinen tillföres tjänster för ingenjörpersonal i sådan omfattning, att den

tekniska tjänsten icke äventyras — sig icke för närvarande böra räkna

med marinchefens under förevarande punkt redovisade förslag.

10. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Marinchefen

bär upprepat tidigare framlagt förslag om inrättande av en beställning

för marinläkare av 1. graden i Ca 25, avsedd för biträdande regementsläkare

vid Älvsborgs kustartilleriregemente (prop. 1954: 110, s. 111). Civilförvaltningen

anser sig med hänsyn till givna direktiv om återhållsamhet

vid medelsäskanden för nästa budgetår icke böra räkna med den föreslagna

utökningen.

Marinchelen har anmält förslag av chefen för Västkustens marindistrikt

om ordinariesättning av en tjänst för översköterska i Ce 14 vid Göteborgs

örlogsstation. Civilförvaltningen är icke beredd att tillstyrka förslaget.

I en till civilförvaltningen överlämnad promemoria bär försvarets sjukvårdsstyrelse

framlagt förslag dels om inrättande av en tjänst för biträdande

hälsovårdsinspektör i förslagsvis Cg 17 vid Sydkustens marindistrikt,

dels ock om ändrade principer för anvisning av medel för anställande av

extra personal för vårdbehov vid ökad sjuklighet, epidemier m. in. Rörande

förslagens närmare innebörd hänvisas till behandlingen av motsvarande

frågor under arméns avlöningsanslag (s. 93—94). Som framgår av

vad där anförts räknar civilförvaltningen i fortsättningen icke med särskild

medelsanvisning för sistnämnda ändamål, vilket medför en minskning av

medelsbehovet under förevarande anslag med 5 000 kronor. Ämbetsverket

räknar icke heller med tillkomsten av förenämnda tjänst för biträdande

hälsovårdsinspektör.

11. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. Civilförvaltningen anmäler, att

sammanlagt 13 innehavare av tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål

beräknas från och med nästa budgetår fylla fordringarna för erhållande

av kontorsbiträdestjänst i Ca 8 enligt principerna för reglerad befordringsgång

för biträdespersonal. Fördelningen av ifrågavarande tjänster

är följande:

vid Ostkustens mar in di strik t fem tjänster, av vilka en för marindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan, två för Stockholms örlogsstation

och två för Hårsfjärdens örlogsdepå;

vid Sydkustens marindistrikt fem tjänster, av vilka två för Karlskrona

örlogsstation och tre för Blekinge kustartilleriförsvar; samt

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

vid Västkustens marindistrikt tre tjänster, av vilka en för marindistrilctsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan, en för Göteborgs

örlogsstation och en för Göteborgs kustartilleriförsvar.

12. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Beträffande Ostkustens

marindistrikt biträder civilförvaltningen förslag av marinchefen

om dels utbyte av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

mot en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, dels inrättande av en ny tjänst

för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock uppförande på personalförteckningen

för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl av två

extra tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, samtliga tjänster

avsedda för telefonväxeln vid Hårsfjärdens örlogsdepå.

Marinchefen har upprepat tidigare framfört förslag (prop. 1954: 110,

s. 112 o. 113) om att uppföra en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid marindistriktsstaben och gemensamma förvaltningsorgan

på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl.

Med hänsyn till statsmakternas tidigare ställningstagande till förslaget

räknar civilförvaltningen icke med den föreslagna förändringen.

Sydkustens marindistrikt. I brev den 6 juni 1952 fastställde

Kungl. Maj :t ändrad fredsorganisation för intendenturförvaltningen, kameralkontoret

och sjukvårdsförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt samt

för Karlskrona örlogsstation och uppdrog samtidigt åt chefen för marinen

att inkomma med de förslag till jämkningar av nämnda organisation, som

kunde befinnas erforderliga. I anledning härav har chefen för marinen

sedermera (skr. 17/7 1954) i samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse och

statens organisationsnämnd avgivit förslag i nämnda avseenden. I anslutning

härtill har marinchefen i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa

budgetår föreslagit, att nuvarande tjänster för en förste kansliskrivare i

Ce 17 och ett kanslibiträde i Ce 11 utbytes mot tjänster för en assistent i

Ce 21 respektive en kontorist i Ce 13 samt att en ny tjänst för biträde för

skriv- och kontorsgöromål inrättas, samtliga tjänster avsedda för intendenturförvaltningen.

Civilförvaltningen anser sig icke nu böra räkna med

ifrågavarande förslag. Däremot tillstyrker ämbetsverket förslag av marinchefen

om att indraga en nu övergångsvis kvarstående kontorsbiträdestjänst

vid sjukvårdsförvaltningen.

I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid

Blekinge kustartilleriförsvar räknar civilförvaltningen icke med bifall till

förslag av marinchefen att utbyta en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

mot en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för handsekreterare

åt chefen för kustartilleriförsvaret.

Västkustens marindistrikt. Civilförvaltningen avstyrker ett av

marindistriktschefen framställt och av marinchefen anmält förslag om ordinariesättning

av en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 vid marindistriktsstaben.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

13. Förändringar beträffande polis- och vaktpersonal m. m. Civilförvaltningen

avstyrker förslag av marinchefen om inrättande av en tjänst för

konstapel i Ce 14 vid Göteborgs örlogsvarv.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag om extraordinariesättning

av tre tjänster för vaktman i Cg 12 vid sjökrigsskolan.

Marinchefen har föreslagit inrättande av 23 tjänster för vaktman i Cg 12

vid kustartilleriförsvaren. Av dessa avses åtta för nu mot arvode heltidsanställda

tillsynsmän, varav två vid Hemsö, två vid Stockholms och fyra

vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Av återstående 15 tjänster, samtliga avsedda

för Blekinge kustartilleriförsvar, avses 14 tjänster för vaktman, som

nu är anställda enligt kollektivavtal med anlitande av dels förevarande anslag,

dels ock sakanslag. Vidare erfordras enligt marinchefen från och

med den 1 januari 1956 ytterligare en vaktman för ett nytillkommande

bevakningsobjekt vid Blekinge kustartilleriförsvar. Nu enligt kollektivavtal

anställda tillsynsmän bör emellertid övergångsvis bibehålla sin nuvarande

anställningsform och därvid avlönas från anslaget till avlöningar till viss

arbetarpersonal. I avvaktan på att dylik tillsynsman avgår skall enligt

förslaget motsvarande tjänst för vaktman hållas vakant.

Utan att taga definitiv ställning i lönegradsfrågan utgår civilförvaltningen

från att extra tjänster inrättas för såväl förenämnda 23 vaktmän

som två mot arvode heltidsanställda vaktmän vid Gotlands kustartilleriförsvar.

Befattningarna för sistnämnda vaktmän kan enligt marinchefen

komma att beröras av framtida förslag om inrättande av ytterligare beställningar

för underbefäl i vakttjänst. Ämbetsverket räknar icke med att

avlöning till heltidsanställd vaktpersonal vid marinen i fortsättningen skall

utgå enligt kollektivavtal eller i form av arvoden.

Marinchefen har, under förutsättning av bifall till sitt förenämnda förslag

rörande vaktpersonalen vid kustartilleriförsvaren, räknat med ett medelsbehov

av 143 598 kronor (nu 268 000 kronor) för arvoden till tillsynsmän

vid befästningar in. in. inom kustartilleriförsvaren. Civilförvaltningen

räknar i anslutning till marinchefens förslag samt med hänsyn tagen jämväl

till de av ämbetsverket föreslagna vaktmantjänsterna för Gotlands kustartilleriförsvar

med ett medelsbehov av i runt tal 127 000 kronor. Härigenom

uppkommer således en arvodesminskning av (268 000 — 127 000 =)

141 000 kronor.

För arvoden till uppbörds- och tillsynsmän vid marinens kustbevakning

in. m. bär marinchefen för nästa budgetår räknat med ett sammanlagt

medelsbehov av 31 220 kronor (nu 29 440 kronor). Den föreslagna höjningen

belöper huvudsakligen på nya bevakningsuppgifter. Civilförvaltningen

anser sig böra vid kostnadsberäkningarna utgå från marinchefens

förslag i förevarande sammanhang.

Marinchefen har ånyo föreslagit att arvodet å 660 kronor till tillsynsmannen

vid sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona höjes till 1 500

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

127

kronor (jfr prop. 1954: 110, s. 115). Civilförvaltningen räknar för nästa

budgetår med ett arvode å 1 000 kronor.

14. Övriga personalförändringar m. m. Enligt beslut av Kungl. Maj :t

under innevarande budgetår får intill den 1 juli 1955 finnas inrättad en

tjänst för skogvaktare i Cg 17 vid Stockholms örlogsvarv med avlöning

från byggnadsanslag. Innehavaren av tjänsten omhänderhar skötseln av

försvarets skogar inom Muskö-, Sotinge- och Hårsfjärdsområdena i Stockholms

södra skärgård. Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att för

nämnde befattningshavare inrättas en tjänst för skogvaktare i Ca 17 under

förevarande anslag. Civilförvaltningen föreslår, att tjänsten upptages som

extra ordinarie.

Under åberopande av att personalstyrkan vid Hemsö kustartilleriförsvar

under senare år ökat har marinchefen framlagt förslag om inrättande av

en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ce 14 vid Härnösands kustartillerikår.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Däremot anser sig ämbetsverket

icke berett att tillstyrka marinchefens förslag om ordinariesättning

av en dylik tjänst vid Sydkustens marindistrikt. Marinchefen har

vidare föreslagit, att två tjänster för ekonomibiträde i Ce 4 vid nämnda

marindistrikt indrages. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd att tillstyrka marinchefens

ånyo framförda förslag om att extra-ordinariesätta en förrådsförmanstjänst

i Cg 13 vid Ostkustens marindistrikt.

Civilförvaltningen avstyrker ett av chefen för Västkustens marindistrikt

framställt och av marinchefen anmält förslag om ordinariesättning av en

tjänst för expeditionsvakt i Ce 10 vid marindistriktet.

Sedan de fasta maskinanläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna

i Stockholm omklassificerats från grupp fem till grupp sex, har civilförvaltningen

(skr. ~''°/9 1953) efter samråd med fortifikationsförvaltningen

underställt frågan om personaluppsättningen m. m. vid ifrågavarande anläggningar

Kungl. Maj :ts prövning. Civilförvaltningen har därvid bland

annat tillstyrkt att tjänster inrättas för en maskinist i Cg 15 och en eldare

i Cg 10. Kostnaderna för ifrågavarande personalutökning beräknas bliva

delvis kompenserade genom minskning av utgifterna för bland annat övertidsersättningar

och tillägg för arbete på obekväm arbetstid åt personalen

vid ifrågavarande anläggningar. Kungl. Maj:t har i anledning av framställningen

medgivit, att innehavaren av en reparatör tjänst i Ce 13 under innevarande

budgetår må vara förordnad som extra tjänsteman i Cg 15. Enligt

samma beslut må under denna tid vikarie icke vara förordnad på reparatörtjänsten.

Marinchefen har upprepat tidigare framfört förslag om dels att en tjänst

för assistent för frivilligfrågor i Ce 13 inrättas vid ettvart av Norrlandskustens,

Ostkustens, Sydkustens och Västkustens marindistrikt — med

eu tjänstgöringstid av nio månader per år vid Ostkustens och Sydkustens

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

marindistrikt samt av sex månader per år vid de båda andra rnarindistrikten

— dels ock att därutöver medel anvisas för anställande med motsvarande

arvode av en sådan assistent vid Stockholms kustartilleriförsvar

under fyra månader och vid Gotlands marindistrikt under tre månader.

Därest förslaget icke vinner bifall bör enligt marinchefen antalet disponibla

arvodesmånader utökas från 42 till 47.

Med hänsyn till statsmakternas tidigare ställningstagande till ifrågavarande

spörsmål och med hänsyn till givna direktiv om återhållsamhet vid

medelsäskanden för nästa budgetår anser sig civilförvaltningen förhindrad

att räkna med tillkomsten av de föreslagna assistenttjänsterna. Däremot

föreslår civilförvaltningen sådan ökad medelstilldelning för ifrågavarande

ändamål, att antalet disponibla arvodesmånader ökas till 47 samt att arvoden

till assistenterna kan beräknas efter 13 löneklassen.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar upptages

arvoden till juridiska biträden med följande belopp, nämligen 330

kronor för Norrlandskustens marindistrikt, 440 kronor för Gotlands marindistrikt,

4 160 kronor för Sydkustens marindistrikt, 660 kronor för Västkustens

marindistrikt samt 1 980 kronor för Blekinge kustartilleriförsvar.

Marinchefen har anfört, att dessa biträden, utom såvitt avser Sydkustens

marindistrikt, utnyttjas i ringa omfattning och att de ärenden, som överlämnas

till de juridiska biträdena för handläggning, torde kunna övertagas

av annan tillgänglig expertis, såsom auditörer eller centrala ämbetsverk.

Marinförvaltningen, med vilken chefen för marinen samrått, har förklarat

sig i princip icke ha något att erinra mot en dylik överföring och en fördelning

mellan de centrala ämbetsverken med hänsyn till deras ämbetsområden.

Marinchefen har på grund av det anförda föreslagit, dels att arvodena

för de juridiska biträdena vid Norrlandskustens, Gotlands och Västkustens

marindistrikt samt Blekinge kustartilleriförsvar indrages, dels att

ifrågavarande arbetsuppgifter vid nämnda kustartilleriförsvar övertages av

det juridiska biträdet vid Sydkustens marindistrikt, dels ock att arvodet

för sistnämnda biträde upptages med oförändrat belopp. Marinchefen har

därvid förutsatt, att civilförvaltningen i fortsättningen vid behov kan biträda

lokalmyndigheterna i juridiska spörsmål. Civilförvaltningen har intet

att erinra mot de sålunda föreslagna indragningarna av arvoden för juridiska

biträden.

Genom beslut av 1954 års riksdag har inrättats en beställning för överste

i Ma 37 för chefen för kustartilleriets skjutskola (prop. 1954: 110, s. 121).

På grund härav och i anslutning till förslag av chefen för marinen räknar

civilförvaltningen med att ett i tilläggsbestämmelserna till statens allmänna

avlöningsreglemente upptaget utbildningsarvode å 1 560 kronor för nämnde

skolchef indrages.

I anledning av förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen

med ett medelsbehov av 330 000 kronor för timarvoden till deltidstjänst
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

görande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och

skolor. Motsvarande belopp för innevarande budgetår utgör 310 000 kronor.

Behovet av medel för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning

upptager civilförvaltningen i enlighet med förslag av marinchefen

till i runt tal 179 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår

innebär en kostnadsminskning med 83 000 kronor.

Antalet fänrikar beräknas under nästa budgetår uppgå till 53 mot för

innevarande budgetår beräknade 50.

Departementschefen

1. Förslagen beträffande fotolaboratoriet kan jag biträda endast på det

sätt att jag förordar, att två tjänster för fotografer i Cg 14 och en tjänst

för tekniskt biträde i Cg 11 omändras till extra ordinarie.

Beträffande hjälptryckeriet räknar jag icke med några personalförändringar.

2. Marinchefens under denna punkt redovisade förslag kan jag icke

biträda.

3. Jag förordar, i anslutning till marinchefens förslag, att på personalförteckningen

för andra extra ordinarie tjänstmän än underbefäl uppföres

dels tjänster för en byråassistent i Ce 25, en kontorist i Ce 13 och

ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, därvid motsvarande tjänster

på sakanslag kan utgå, dels ock ytterligare en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål i utbyte mot motsvarande extra tjänst.

Marinchefens förslag om uppflyttning av tjänster för ett kanslibiträde

i Ce 11 till kontorist i Ce 13 samt för ett kontorsbiträde i Ca 8, avsett för

marinöverläkarens expedition, till kanslibiträde i Ca 11 anser jag mig böra

tillstyrka.

Civilförvaltningens förslag i fråga om filmregissören och det tekniska

biträdet vid marinstabens filmdetalj hav behandlats i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 222). Såsom framgår av vad jag där anförde räknade

jag med att kostnaderna för avlöning till denna personal alltjämt skall

bestridas från anslaget till försvarsfilm och att befattningshavarna bibehålles

vid nuvarande anställningsform och löneförmåner.

Marinchefens övriga under denna punkt redovisade förslag lcan jag icke

tillstyrka.

I det föregående har jag vid behandlingen av den militärpsykologiska

verksamheten inom försvaret (s. 57—G7) föreslagit inrättande av ett inilitärpsykologiskt

institut. I samband med institutets tillkomst kan vid marinstaben

indragas tjänster för en psykoassistent i Cg 25, ett kanslibiträde i

Cg 11 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cg 8.

4. Jag anser mig nu kunna tillstyrka att en beställning för kommendörkapten

av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2. graden

9—89 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr Ilo

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

(major) i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för lärare i strategi vid sjökrigshögskolan,

tillkommer i utbyte mot en beställning för kommendörkapten av 2. graden

(major) eller kapten i Ma 30 eller Ma 27. I övrigt kan jag icke biträda

förslagen under denna punkt.

5. Jag tillstyrker förslaget att Karlskrona örlogsstation avvecklas och

ersättes med en utbildningsorganisation, benämnd Karlskronaskolorna. Härigenom

kommer besparingar att uppnås. I enlighet med marinchefens förslag

räknar jag med att två beställningar på flottans stat för kommendörkapten

av 1. graden i Ma 33, avsedda för cheferna för flottans sjömansskola

och flottans värnpliktsskola, utbytes mot beställningar för chef för

Karlskronaskolorna i Ma 37 respektive kommendörkapten av 2. graden i

Ma 30, avsedd för regementsofficer till förfogande vid nämnda skolor. Utbytet

av beställningarna torde få ske efter hand som de personella förhållandena

det medgiver. Den för stationschefen avsedda beställningen för kommendör

i Mo 14 erfordras ej längre. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att närmare besluta i frågorna rörande avvecklingen av örlogsstationen och

organisationen av Karlskronaskolorna.

6. Såsom framgår av det föregående bär Kungl. Maj :t den 26 november

1954 fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. in.

vid Bergaskolorna. I den nya organisationen hör för chefen för skolorna -—

enligt organisationsbeslutet en regementsofficer ur flottan — inrättas en

beställning i Mo 13. Beställningen bör uppföras på stat för skolorna. Till

samma stat bör överföras en beställning för kommendörkapten av 2. graden

i Ma 30 ur flottan, avsedd för regementsofficeren till förfogande. Den nu

befintliga beställningen i Ma 33 för chefen för marinens underofficersskola

kan utgå. Beställningen i Ma 27 för souschef vid marinens underofficersskola

bör återföras till kustartilleriets stat såsom kaptensbeställning.

Av det föregående framgår att en tjänst för kontorist i Ce 13 vid Bergaskolorna

inrättats i samband med omorganisationen av skolorna. Jag räknar

icke med någon ytterligare förändring beträffande biträdespersonalen vid

nämnda skolor.

Jag bär icke något att erinra mot förslaget att fyra utbildningsarvoden

å vartdera 780 kronor, avsedda för lärare vid vapenofficersskolan, i fortsättningen

utgår från förevarande anslag.

7. Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t den 5 november 1954 bär jag

tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa översyn beträffande vissa

personalkårsfrågor in. m. inom försvarets tyg- och intendenturförvaltningstjänst

(jfr prop. 1955: 1, bil. 6, s. 26). I de sakkunnigas uppdrag ingår bl. a.

att klarlägga återverkan av den nya förvaltningsorganisationen på staterna

för de olika militära kårerna samt att utarbeta förslag till en definitiv reglering

av ifrågavarande spörsmål. I sitt arbete skall utredningsmännen

vidare bl. a. klarlägga förutsättningarna för bildande av en för försvaret

gemensam kår av officerare i intendenturtjänst. — I avvaktan på resultatet

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

av denna utredning anser jag mig icke kunna tillstyrka någon förändring

beträffande marinintendenturkåren.

8. Jag är icke nu beredd att taga ställning till de av marinchefen utarbetade

planerna rörande den militära och civilmilitära personalens utnyttjande.

Såsom jag anförde vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 6,

s. 191) bör den vakantsatta beställningen för kommendörkapten av 1. graden

i Ma 33 på flottans stat indragas. Till följd av att en särskild beställning

på marinförvaltningens stat inrättats för torpeddirektören från och

med den 1 juli 1954 kan, såsom marinchefen föreslagit, ytterligare en beställning

för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33 på flottans stat indragas.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av

frågan om tillkomsten av ett militärpsykologiskt institut föreslår jag att en

beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 på flottans stat

indrages.

Chefen för handelsdepartementet avser att senare denna dag föreslå att

till riksdagen avlåtes proposition angående inrättande av ett sjöfartsverk

m. in. Till följd av nämnda förslag bör på flottans stat tillkomma en beställning

för kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ma 33 eller Ma 30,

avsedd för det tilltänkta försvarskontoret i sjöfartsverket.

Utöver vad jag förut under denna punkt föreslagit räknar jag icke för

nästa budgetår med några förändringar beträffande staterna för flottans

officerare.

Den till följd av pensionsavgång lediga beställningen för övertalig underofficer

torde planenligt få utbytas mot en beställning för högbåtsman i

Ma 14.

Jag har i det föregående under särskild punkt (s. 43—48) behandlat

av marinchefen framlagt förslag rörande flottans underbefälsorganisation

och därvid förordat vissa förändringar i staterna för underbefälet.

Vad angår kustartilleriet föreslår jag för nästa budgetår — utan att här

taga ställning till det av inspektören för kustartilleriet framlagda förslaget

rörande ändrad utbildningsorganisation — att tre beställningar för löjtnanter

i Ma 23/19 utbytes mot samma antal beställningar för kaptener i

Ma 27, att beställningar tillkommer för två flaggunderofficerare i Ma 19

och två underofficerare av 2. graden i Ma 16, att 20 beställningar för furirer

i Ma 11 eller Ma 10 utbytes mot samma antal beställningar för överfurirer

i Ma 14 samt att beställningar för 94 korpraler i Mha 2 samt 9 vicekorpraler

och meniga i Mha 1 indrages. I övrigt är jag icke beredd tillstyrka marinchefens

förslag till personalförändringar i fråga om kustartilleriet.

I enlighet med marinchefens förslag räknar jag med att fem arvodesbcfattningar

— varav två i 1: 30 avsedda för cheferna för registerdetaljen

vid Stockholms och Karlskrona örlogsstationer samt tre i 1: 22 avsedda för

expeditionsunderofficerare vid Gotlands kustartilleri försvar, Karlskrona

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

örlogsstation och Göteborgs kustartilleriförsvar — utgår ur personalförteckningen.

Dessutom kan ytterligare en dylik befattning i 1: 22, avsedd

för expeditionsunderofficer vid Göteborgs örlogsstation, indragas från och

med nästa budgetår.

9. Jag avser icke att till årets riksdag framlägga förslag att från och med

nästa budgetår till ordinarie omvandla de av marinchefen åsyftade byråchefstjänsterna

i marinförvaltningen. Med hänsyn härtill och i avvaktan på

resultatet av den förut omnämnda personalkårsutredningen ävensom pågående

utredning om örlogsvarvens organisation kan jag icke tillstyrka

marinchefens under denna punkt redovisade förslag.

Enligt anmärkning till personalförteckningen skall två beställningar för

marindirektörer av 2. graden i Ca 31 indragas vid uppkommande vakans.

Innehavaren av en av dessa beställningar, avsedd för chefen för byggnadsavdelningen

vid Stockholms örlogsvarv, har under innevarande budgetår

avgått med pension. Beställningen kan i anledning härav indragas.

10. Marinchefens förslag om inrättande av en beställning för marinläkare

av 1. graden i Ca 25, avsedd för biträdande regementsläkare vid

Älvsborgs kustartilleriregemente, är jag fortfarande icke beredd att tillstyrka.

Icke heller anser jag mig böra tillstyrka förslagen om ordinariesättning

av en tjänst för över sköterska vid Göteborgs örlogsstation eller

inrättande av en tjänst för biträdande hälsovårdsinspektör i Cg 17 vid Sydkustens

marindistrikt.

I likhet med civilförvaltningen räknar jag i fortsättningen icke med särskild

medelsanvisning för anställande av extra personal för vårdbehov vid

ökad sjuklighet, epidemier m. m.

11. Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av motsvarande

fråga för armén (s. 102) räknar jag icke för nästa budgetår med att

nya ordinarie kontorsbiträdestjänster inrättas inom marinen.

12. Jag tillstyrker marinchefens förslag om uppflyttning av en tjänst

för biträde för skriv- och kontorsgöromål till kanslibiträdestjänst i Ce 11,

avsedd för föreståndare för telefonväxeln vid Hårsfjärdens örlogsdepå.

Jag föreslår vidare att en ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

inrättas för nämnda telefonväxel. Tjänsten bör dock tills vidare upptagas

såsom extra. Jag tillstyrker därjämte att den extra tjänsten för biträde

för skriv- och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben uppföres på

personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl.

Härutöver räknar jag icke med några personalförändringar beträffande

Ostkustens marindistrikt.

Vad angår Sydkustens marindistrikt är jag icke beredd att tillstyrka

marinchefens förslag om utbyte av tjänsterna för en förste kansliskrivare

i Ce 17 och ett kanslibiträde i Ce 11 mot tjänster för en assistent i Ce 21

respektive en kontorist i Ce 13. Däremot biträder jag förslaget om inrättande

av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Muj:ts proposition nr 110

intendenturförvaltningen. Jag räknar likaledes med den föreslagna indragningen

av en ordinarie kontorsbiträdestjänst vid sjukvårdsförvaltningen.

Jag är icke för närvarande beredd tillstyrka förslaget att mot en kanslibiträdestjänst

utbyta en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid Blekinge kustartilleriförsvar, avsedd för handsekreterare åt chefen för

kustartilleriförsvaret.

Den föreslagna ordinariesättningen av en tjänst för kanslibiträde vid

Västkustens marindistrikt kan jag icke tillstyrka.

13. Marinchefens förslag om inrättande av en tjänst för konstapel i

Ce 14 vid Göteborgs örlogsvarv samt om utbyte av tre extra tjänster för

vaktmän i Cg 12 vid sjökrigsskolan mot extra ordinarie tjänster kan jag

icke tillstyrka.

Vad angår tillsynsmän vid befästningar in. m. inom kustartilleriförsvaren

räknar jag icke med andra förändringar än att jag föreslår, att det arvodesbelopp,

som nu utgår till sådana tillsynsmän från förevarande anslag, höjes

med 12 000 kronor till 280 000 kronor för att medge att heltidsanställda

vaktmän erhåller arvode motsvarande lön i 12 löneklassen och för att tillgodose

behovet av tillsyn av nytillkommande bevakningsobjekt.

Mot marinchefens beräkning av kostnaderna för uppbörds- och tillsynsmän

vid marinens kustbevakning m. m. har jag icke något att erinra.

I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att arvodet till tillsynsmannen

för de sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona höjes med 340

kronor till 1 000 kronor.

14. Jag tillstyrker förslaget att från sakanslag till förevarande anslag

överföra en tjänst för skogvaktare i Cg 17 vid Stockholms örlogsvarv. Jag

räknar med att tjänsten tills vidare bibehålies såsom extra.

I enlighet med marinchefens förslag torde två tjänster för ekonomibiträde

i Ce 4 vid Sydkustens marindistrikt böra indragas.

I fråga om personaluppsättningen vid de fasta maskinanläggningarna

å Skepps- och Kastellholmarna föreslår jag icke annan förändring än att

en tjänst för maskinist i Ce 15 tillkommer i utbyte mot tjänsten för reparatör

i Ce 13.

Jag kan icke biträda marinchefens förslag om inrättande av löneplansplacerade

tjänster för assistenter för frivilligfrågor. Däremot förordar jag, i

överensstämmelse med vad jag föreslagit vid behandlingen av motsvarande

fråga för armén, att nuvarande arvodesbelopp för sådana assistenter, 500

kronor för månad, höjes till 650 kronor för månad. Då jag räknar med

oförändrat 42 arvodesmånadcr uppgår den sammanlagda kostnadsökningen

till (150 x 42 =) 6 300 kronor.

Övriga under denna punkt framställda förslag till förändringar beträffande

befintliga tjänster eller inrättande av nya tjänster kan jag icke tillstyrka.

Med hänsyn till vad som anförts rörande de juridiska biträdena vid

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

marindistrikten och Blekinge kustartilleriförsvar tillstyrker jag förslaget

om att indraga de för dylika biträden vid Norrlandskustens, Gotlands och

Västkustens marindistrikt samt nämnda kustartilleriförsvar avsedda arvodena.

I enlighet med marinchefens förslag torde ett för kustartilleriets skjutskola

avsett utbildningsarvode å 1 560 kronor böra indragas.

Civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet under nästa budgetår

för timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter

och skolor samt till civila timlärare för underbefälsutbildning har

icke givit mig anledning till erinran.

Antalet fänrikar beräknar jag för nästa budgetår till 53.

Jag vill erinra om att jag under arméns motsvarande anslag (s. 103—104)

i korthet berört frågan om musikorganisationen inom försvaret.

För budgetåret 1954/55 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende

å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av

vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas av

övergången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur-

och civilförvaltning (prop. 1954: 110; SU 1954: 134; rd. skr.

1954: 320). Såsom jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil.

6, s, 26) torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret

1955/56 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

m. in. vid marinen och av de beslutade ändringarna av

grundlönerna samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda

anslag för budgetåret 1955/56 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 41 800 000 (+ 9 800 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 260 000

(+ 275 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 585 000

kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 16 800 000 (+ 3 400 000)

kronor;

Rörligt tillägg 9 125 000 (— 15 178 000) kronor;

Pensionsmedel 720 000 kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 50 000 (-—3 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 68 800 000 (— 1 700 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid marinen, som föranledes

av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj :ts brev den 4 juni 1954

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

marinens personalförteckningar för budgetåret 1954/55;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;
d)

godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.........................................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis .................................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

Summa kronor 69 570 000

41 800 000

1 260 000

585 000

16 800 000

9 125 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ..............................

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

...................................................

720 000

50 000

Nettoutgift kronor 68 800 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 68 800 000

kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

[13] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 77 000 000 77 837 042

1954/55 (statsliggaren s. 256) 77 000 000

1955/56 (förslag) ............... 79 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1955/56 beräkna

ett förslagsanslag av 78 000 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört

därom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för

armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben

4 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30... -—

1 kapten Ma 27 ........................... —

1 pensionerad officer i arvodesbefatt
ning

1 :30 ................................. —

1 pensionerad underofficer i arvodes
-

befattning 1:22 ........................ 5 476

1 psykolog Ce 31 ........................... —

1 filmregissör Ce 27 ..................... 18 276

1 pensionerad officer i arvodesbefattning

1:30 — stabsredaktör Ce 26

1 radiotelegrafist Ce 16 utgår ......... 10 488

1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist Ca

13 .......................................... _

1 kontorist Ce 13 — Ca 13 ............ —

1 kontorist Cg 13 — Ca 13 ............ —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

-—kanslibiträde Ce 11 ............ — + 13 264

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

137

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2. Luftbevakningens organisation

Inspektionen för luftbevakningen
1

major eller kapten Ma 30/27 —

överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 .......................................... —

1 kapten Ma 27 ........................... —

1 assistent Ce 23 (Ce 21) ............... 13 164

Förband och skolor

3 majorer Ma 30 ........................ 40 200

7 kaptener Ma 27 ........................ 69 112

2 tekniska biträden Cgll ............ 16 204

6 tekniska biträden Cg 8 ............... 42 366

15 tekniska biträden Cg 8 med halvtidstjänstgöring

........................ 52 957 +

3. Personal för fallskärmsjägarutbildning
1

sergeant Ma 16 ........................... 9 648

3 flygtekniker Ca 15 ..................... 27 864

4 ökat personalbehov vid F 5

1 kapten Ma 27 ........................... 17 028

1 löjtnant Ma 23/19 — kapten Ma 27 4 770

2 mästare Ca 17 ........................... 20 064

10 flygtekniker Ca 15 ..................... 92 880

1 trafikledare Ce 23 ..................... 13 584 +

234 003

37 512

148 326

5. Förändringar i övrigt beträffande militär

personal

1 major Ma 30 vid F 21 — överstelöjtnant

eller major Ma 33/30 ......

1 kapten Ma 27 vid F 20 — major

Ma 30 .................................... —

2 kaptener Ma 27 vid F2 och F 16 —

1 löjtnant Ma 23/19 vid F2 ......... —

1 överstelöjtnant Ma 33 ...............

2 överstelöjtnanter eller majorer Ma

33/30 — överstelöjtnanter Ma 33 —

2 kaptener Ma 27 ........................ —

1 förvaltare Ma 21 vid F2 ............ —

18 fanjunkare Ma 19 ..................... 200 142 +

200 142

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

6. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal

2 specialflygläkare Cp 5 jämte avlö- ningsförstärkninig ..................

Ökning Minskning Summa

5 flygläkare av 2. graden ...............

—

Extra personal för vårdbehov vid ökad

sjuklighet, epidemier m. m..........

5 000 — 5 000

7. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolis
-

organisationen

1 förste flottiljpolis Ca 19 ...............

11 119

5 flottiljpoliser Ca 16 ............

49 105

8 flottiljpoliser Ca 14 ...............

72 560

+

132 784

8. Förändringar beträffande meteorolog-

personal

1 stabsmeteorolog Ca 31 ...........

—

1 meteorolog Ca 27 .................

—

1 meteorolog i reglerad befordrings-

gång .......................................

—

19 meteorologer Ce 27 — Ca 27 .

—

19 meteorologer Ce 25 — Ca 25 ....

—

_

9. Förändringar i övrigt beträffande tfa-

trafikledarpersonal

3 trafikledare Ce 23 vid F 11, F 16 och

F17 ....................

40 752

1 trafikledare Ce 23 vid F2 ...

14 184 +

26 568

10. Förändringar i övrigt beträffande tek-

nisk personal

3 flygdirektörer av 1. graden Ca 33

—

4 flygdirektörer av 2. graden Ca 31

—

1 flygingenjör av 1. graden Ca 29 ...

—

1 flygingenjör av 2. graden Ca 27 ...

—

2 förste mästare Ca 19 ..................

—

1 mästare Ca 17 .....................

_

2 förste mästare Ca 19 — förste

verkmästare Ca 22 .....................

3 894

3 mästare Ca 17 — verkmästare Ca

21 ..................................

6 348

58 flygtekniker Ca 15 .....................

547 868

1 driftingenjör Cg 25 vid flygvapnets

centrala skolor ........................

15 216

+

573 326

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

139

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

11. Förändringar beträffande förråds- och

vaktpersonal

1 förman Cg 15 vid F 17 — Ce 15 ... —

1 förrådsmän Ce 11 vid F 17 — förrådsförman

Ce 13 ..................... 636

4 förrådsmän Cg 11 vid Fil, F 17

och F 21 ................................. 32 556

1 vaktman Ce 12 vid flygvapnets centrala

skolor .............................. —

34 förrådsmän Cg 11 -— Ce 11 ......... —

1 förrådsförman Ca 13 och 4 förrådsmän

Ce 11 överföres till annat

anslag .................................... 40 476 7 284

12. Förändringar i övrigt beträffande kon
torspersonal
2

kansliskrivare Ce 15 vid F 2 och

flygvapnets centrala skolor — Ca

15 .......................................... —

1 kontorist Ce 13 vid F 2 — Ca 13 ... —

2 kanslibiträden Cg 11 vid F 21 och

flygvapnets centralförråd för intendenturmateriel

-— Ce 11 ......... 7 968

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

vid tredje eskader staben ......

20 biträden för skriv- och kontors
göromål

—- kontorsbiträden Ca 8 — . _ — 7 968

13. Övriga personalförändringar m. m.

5 driftingenjörer Ce 25 vid flygbas
områdesstaberna

........................ 77 330

1 fotoingenjör Ce25 vid Fil .........

4 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

vid F 2, F 5, F 20 och flygvapnets

centrala skolor — Ce 23............... —

4 kasernföreståndare Ce 19 vid F 8,

F 9, F 10 och F 11 ..................... —

1 reparatör Ce 13 och eu eldare Cg 10

vid F9 .................................... 16 620

1 reparatör Cg 12 vid F 2 — Ce 12 ...

Assistenter för ifrivilligfrågor (flottilj
mobiliseringslottor)

.................. 76 991

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

vid flygvapnets fasta utbild
ningsanstalter

och skolor ............

Civila timlärare för underbefälsutbildning

.......................................

Arvoden till observationspersonal i

väderlekstjänst ........................

Flygtillägg m. in............................

Motiv

1. F örändringar beträffande flijgstaben. Chefen för flygvapnet har upplepat

tidigare framförda förslag om utbyte av fyra beställningar för kapten,

avsedda en för chefen för pressektionen och tre för ställföreträdande avdelningschefer

vid operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna,

mot majorsbeställningar. Civilförvaltningen anser sig alltjämt icke kunna

tillstyrka förslagen. Beträffande förslaget i fråga om chefen för pressektionen

erinrar civilförvaltningen om att Kungl. Maj:t den 30 juni 1954, i

anledning av riksdagens skrivelse 1954: 253, uppdragit åt överbefälhavaren

att i samråd med statens organisationsnämnd verkställa en översyn av den

militära presstjänsten.

Med hänsyn till den restriktivitet, som det rådande läget kräver, räknar

civilförvaltningen icke heller med bifall till chefens för flygvapnet ånyo

framförda förslag att förstärka personalavdelningen genom inrättande av

ytterligare en kaptensbeställning.

Chefen för flygvapnet har återkommit med förslag om att inrätta en för

pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i 1 :30 för vice värd för flygvapnets

ämbetsbyggnad på Gärdet. Civilförvaltningen kan alltjämt icke

tillstyrka att befattningen inrättas.

Såsom anmälts till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 61—62) har

chefen för flygvapnet med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att

kostnaderna för arvode till den pensionerade underofficer i 1 :22, som är

föreståndare för den för försvarets myndigheter på Gärdet gemensamma

budcentralen, skall överföras från flygförvaltningens avlöningsanslag till

förevarande anslag.

Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare förslag om att rid flygstaben

inrätta en tjänst för psykolog i Ce 31, främst avsedd att ingå i den

rid flygvapnet organiserade kommissionen för uttagning av fältflygare,

officers- och reservofficersaspiranter m. fl. Civilförvaltningen anser sig,

i avbidan på statsmakternas ställningstagande till personalbehandlingsutredningens

förslag, alltjämt icke böra tillstyrka att tjänsten inrättas.

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

10 000

36 000

11 000

333 000 + 466 941

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

141

I anslutning till vad civilförvaltningen föreslagit under arméns motsvarande

anslag, räknar civilförvaltningen med att avlöningskostnaderna

för en vid flygstabens filmdetalj för närvarande arvodesanställd filmregissör

överföres från anslaget till försvarsfilm till förevarande anslag och att för

ändamålet inrättas en tjänst i Ce 27 (jfr prop. 1955: 1, bil. 6, s. 221 o. 222).

Chefen för flygvapnet har ånyo framlagt förslag om utbyte av en för

pressektionen avsedd arvodesbefattninig för expeditionsofficer mot en tjänst

för stabsredaktör i Ce 26. Då såsom förut anförts den militära presstjänsten

skall överses, räknar civilförvaltningen icke med att det föreslagna

tjänsteutbytet kommer till stånd.

I syfte att begränsa de kostnadsökningar, som uppstår vid bifall till ett

av chefen för flygvapnet framlagt förslag om utökning av antalet tjänster

för trafikledare (jfr p. 9), bär chefen för flygvapnet föreslagit, bl. a., att

en tjänst för radiotelegrafist i Ce 16 vid flygstaben indrages. Civilförvaltningen

räknar med att så kommer att ske.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna tillstyrka av chefen för flygvapnet

ånyo framförda förslag om omvandling av en tjänst för kanslibiträde

i Ca 11, för flygsäkerhetsavdelningen, till tjänst för kontorist i Ca 13

eller om ordinariesättning av en kontoristtjänst i Ce 13, avsedd för flygstabens

kassaavdelning.

Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit ordinariesättning av en tjänst

för kontorist i Cg 13, avsedd för sekreterare åt chefen för flygvapnet. En

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje eskaderstaben,

vilken tjänst icke må utnyttjas då förenämnda kontoristtjänst i Cg 13 finnes

inrättad, föreslås samtidigt bli indragen. Civilförvaltningen förklarar sig

icke för närvarande vara beredd att förorda bifall till chefens för flygvapnet

förslag i denna del.

Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit, att en tjänst för biträde för

skriv- och kontorsgöromål, avsedd för väderleksavdelningen, omvandlas

till tjänst för kanslibiträde i Cell. Civilförvaltningen räknar icke med

bifall till detta förslag, enär de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna

icke undergått någon förändring sedan lönegradsplaceringen för tjänsten

prövades av biträdesutredningen.

2. Luftbevakningens organisation. Chefen för flygvapnet har förutsatt

att den av 1954 års riksdag (prop. 110, s. 138) beslutade förstärkningen av

luftbevakningsorganisationen skall fullföljas och i anslutning därtill yrkat

ytterligare tjänster vid inspektionen för luftbevakningen samt vid förband

och skolor.

Beträffande inspektionen för luftbevakningen upprepar chefen

för flygvapnet tidigare framförda förslag om utbyte av eu beställning för

major eller kapten mot eu beställning för major eller överstelöjtnant samt

om inrättande av en ny kaptensbeställning. Med hänsyn till statsmakternas

tidigare ställningstagande räknar civilförvaltningen icke med bifall till förslagen.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Genom beslut den 23 april 1954 har Kungl. Maj :t medgivit att för utförande

av vissa arbetsuppgifter vid luftbevakningsinspektionen må intill

den 15 april 1955 finnas anställd en extra tjänsteman i Cg 21 under förutsättning

att en löjtnantsbeställning vid flygvapnet samtidigt hålles vakant.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för ifrågavarande arbetsuppgifter

inrättas en tjänst för assistent i Ce 23. Civilförvaltningen föreslår för sin

del att tjänsten hänföres till lönegrad Ce 21.

I fråga om förband och skolor innebär flygvapenchefens förslag

att för förstärkning av luftbevaknings- och jaktstridsledningens organisation

beställningar tillkommer för tre majorer och sju kaptener samt vidare

att tjänster inrättas för två tekniska biträden i Cg 11 och för 21 tekniska

biträden i Cg 8, varav 15 med halvtidstjänstgöring.

Civilförvaltningen utgår från att den påbörjade utbyggnaden av personalorganisationen

i förevarande hänseende fullföljes och räknar alltså med

att för ifrågavarande ändamål skall avses angivna beställningar och tjänster.

Emellertid blir till följd av 1954 års förvaltningsreform vissa beställningar,

som beräknats för militär personal med tjänstgöring i flygförvaltningen,

icke vidare erforderliga för avsett ändamål (jfr p. 5). Med hänsyn

härtill utgår civilförvaltningen från att de av flygvapenchefen föreslagna

beställningarna och tjänsterna tillkommer med undantag dock för en

majors- och tre kaptensbeställningar.

3. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet har

upprepat tidigare förslag om att inrätta beställningar för en sergeant och

tre flygtekniker, avsedda för skötsel av transportflygplan som utnyttjas vid

arméns fallskärms jägarutbildning. Civilförvaltningen, som under hand inhämtat

att personal för ändamålet icke kan ställas till förfogande sedan

det nya attackflygplanet (A 32) tillförts vederbörliga flygflottiljer, tillstyrker

att ifrågavarande beställningar inrättas.

4. Ökat personalbehov vid F 5. Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska

underlag framlagt förslag till omläggning av den grundläggande

flygutbildningen vid krigsflygskolan (F5).

I fråga om utbildningsgången innebär förslaget, att den grundläggande

flygutbildningen, som för närvarande bedrives på två olika typer av propellerflygplan

— ett lättmanövrerat (typ I) under 60 timmar och ett något

mera komplicerat (typ II) under 100 timmar — i fortsättningen skall bedrivas

såväl på propellerflygplan som på reaflygplan. Utbildningstiden avses

omfatta, på propellerflygplanet (typ I) 80 timmar och på reaflygplanet

(typ II) 100 timmar. Som skäl för den föreslagna förändringen anges, att

krigsflygplanens utveckling gjort det nödvändigt att i utbildningen vid F 5

införa ett reaflygplan såsom övergångsflygplan mellan propellerdrivna skolflygplan

och krigsflygplanen vid flottiljerna. Om nuvarande utbildningsgång

bibehålies skulle tidpunkten för krigsplacering behöva framflyttas och

den årliga rekryteringen därigenom ökas.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

143

Enligt gällande organisation består F 5 av stab, två flygskolor och specialdivision.

Specialdivision, vars chef är major, utgöres av stab, stationsstyrka,

utbildningspluton, specialpluton och beredskapstropp. Stationsstyrkan

under befäl av en kapten sköter all flygstationstjänst. Till stationsstyrkan

hänföres den tekniska personalen, omkring 300 man. Denna starka

centralisering av personalen anses olämplig. Då övergången till reaflygplan

och den ökade flygtiden medför behov av utökning av den tekniska personalen,

skulle olägenheterna öka vid oförändrad organisation. Med hänsyn härtill

och då jämväl .skillnaden i fråga om den tekniska tjänsten beträffande

propellerflygplan och reaflygplan motiverar en uppdelning av stationsstyrkan,

föreslås att denna delas upp på två stationsdivisioner. De två divisionerna

anses böra direkt underställas chefen för F 5.

Personalbehovet vid F 5 påverkas av de föreslagna förändringarna.

Arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen minskar genom den

föreslagna organisationsändringen i sådan grad att flygvapenchefen ej längre

räknar med regementsofficer som chef. Den regementsofficersbeställning,

som härigenom frigöres, bör överföras till F 5 stab för handläggning av

bland annat flygsäkerhetsärenden. Såsom chefer för specialdivisionen och

de båda stationsdivisionerna avses kaptener. För en av dessa befattningar

kan den för nuvarande chefen för stationsstyrkan avsedda beställningen utnyttjas.

För att täcka det återstående behovet föreslås dels att en för utbildningsplutonen

avsedd löjtnantsbeställning omvandlas till kaptensbeställning,

dels ock att en ny beställning för kapten tillkommer. Den ökade

flygtiden och införandet av reaflygplan medför, som förut nämnts, behov

av utökning av den tekniska personalen. Med hänsyn till att föreslagen omläggning

av utbildningen beräknas ske i etapper hemställes för nästa budgetår

om en utökning med endast hälften av det antal beställningar som

bedöms erforderligt. För budgetåret 1955/56 begärs i enlighet härmed beställningar

för två mästare och tio flygtekniker, övergången till reaflygplan

ökar vidare kraven på flygsäkerhetstjänsten. Då därjämte flygtjänsten

måste spridas på flera fält, uppkommer behov av ytterligare två trafikledare,

varav eu erfordras under budgetåret 1955/56.

Den föreslagna omläggningen förutsätter bl. a., att ett visst antal reaplan

med dubbelkommando anskaffas för F 5. Vidare uppstår behov av vissa

utökningar av flygfält m. in.

Enligt flygvapenchefen kommer omläggningen av utbildningen vid F 5

att medföra betydande kostnadsminskningar.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna bedöma behovet av den föreslagna

omläggningen. Då överbefälhavaren icke haft något att invända mot

att beslut fattas i överensstämmelse med flygvapenchefens förslag har civilförvaltningen

vid anslagsberäkningarna utgått från att de av chefen för

flygvapnet föreslagna personalförändringarna kommer till stånd.

5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flyg
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

vapnet har — under framhållande att av de båda regementsofficerna vid

flottiljerna en är överstelöjtnant och en major — föreslagit att en av de två

för Norrbottens flygbaskår (F21) avsedda beställningarna för major omvandlas

till beställning för överstelöjtnant eller major. Vidare har chefen

för flygvapnet upprepat tidigare framförda förslag dels om utbyte av en

kaptensbeställning vid flygkadettskolan (F 20), avsedd för skolchefens

ställföreträdare, tillika lärare, mot en beställning för major, dels om inrättande

för vardera av Roslagens flygkår (F 2) och Upplands flygflottilj

(F 16) av en kaptensbeställning, avsedd den förra för chef för den till

flygkåren förlagda förberedande fältflygarskolan och den senare för chef

för flottiljens femte division, dels ock om inrättande för F 2 av en beställning

för löjtnant, avsedd för chef för kårens specialavdelning.

I ett tillägg till det militärorganisatoriska underlaget för nästkommande

budgetår har chefen för flygvapnet behandlat verkningarna av 1954 års

förvaltningsreform. Såvitt angår den militära personalen vid flygvapnet

bör enligt chefen för flygvapnet i anledning av reformen på flygvapnets

stat tillkomma en beställning för överstelöjtnant, avsedd för chefen för

flygförvaltningens materielinspektion, i ersättning för en motsvarande beställning,

som förut varit uppförd på flygförvaltningens stat. Vidare bör

två beställningar för överstelöjtnant eller major (i intendenturbefattning)

utbytas mot beställningar för överstelöjtnant. Å andra sidan erfordras efter

omorganisationen icke längre för ämbetsverkets del beställningar för en

major och fem kaptener, vilka tidigare avsetts för flygförvaltningen. Flygvapenchefen

bär emellertid anfört, att vissa av dessa beställningar på

grund av personalbrist inom flygvapnet icke kunnat utnyttjas för ämbetsverket.

Vidare skall enligt den nya organisationen av flygförvaltningen

sammanlagt fem kaptener ur armén, marinen eller flygvapnet tjänstgöra

vid förvaltningens robotbyrå. På grund av avsaknaden av kommenderingsreserv

blir knappheten på officerare än större, därest officerare ur flygvapnet

skall tjänstgöra vid robotbyrån. På grund av anförda omständigheter

bör ifrågavarande beställningar för en major och fem kaptener icke

indras. För robotbyrån bör i första hand beställningar för fem kaptener

tillkomma på flygförvaltningens personalförteckning eller i andra hand

två ytterligare kaptensbeställningar, avsedda för robotbyrån, tillkomma på

flygvapnets personalförteckning.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 190) har civilförvaltningen

förutsatt att två för flygförvaltningen avsedda kaptensbeställningar

skall indragas i samband med att en beställning för överstelöjtnant

eller major inrättas på försvarshögskolans stat. Vidare har civilförvaltningen,

såsom framgår av vad som anförts under punkt 2 i det föregående,

räknat med att för flygförvaltningen tidigare avsedda beställningar fölen

major och tre kaptener tills vidare utnyttjas för förstärkning av luftbevakningen

och jaktstridsledningen. I övrigt anser civilförvaltningen av

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

145

tidigare redovisade skäl att ytterligare förändringar beträffande flygvapnets

officerskår icke bör vidtagas innan slutlig ställning tagits till de med omorganisationen

av den centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltningstjänsten

sammanhängande personalkårfrågorna m. m.

Av samma anledning bör enligt civilförvaltningen jämväl anstå med

övriga under denna punkt föreslagna förändringar, såvitt rör officerare.

Chefen för flygvapnet har återkommit med förslag om att för F 2 inrätta

en beställning för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel).

Civilförvaltningen — som erinrar om att Kungl. Maj:t genom beslut den

26 februari 1954 medgivit, att fanjunkare, som kommenderats såsom

biträde åt förrådsförvaltaren vid F 2, må från och med den 1 mars 1954

erhålla särskilt arvode motsvarande skillnaden mellan lön i 24 och 22

löneklasserna — anser sig, i avvaktan på kommande organisationsundersökningar,

liksom tidigare icke böra räkna med att en dylik beställning

tillkommer.

Chefen för flygvapnet har vidare upprepat tidigare förslag om utökning

av antalet övertaliga beställningar för fanjunkare med 18 för att med

mästarutbildad personal kunna besätta 18 beställningar för mästare, vilka

enligt beslut av 1953 års riksdag inrättats i utbyte mot fanjunkarbeställningar

(se prop. 1954: 110, s. 132). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt

förslaget, men utgår från att vid uppkommande ledighet i dylik beställning

frågan om återbesättande skall prövas av Kungl. Maj :t.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för

flygvapnet har upprepat tidigare framförda förslag om inrättande av två

förordnandetjänster i Cp 5 med avlöningsförstärkning på 10 000 kronor

för fullständigt flygutbildade läkare samt om ökning av antalet befattningar

för flygläkare av 2. graden från 26 till 31. Civilförvaltningen räknar

icke med bifall till förslagen.

Av skäl som redovisats vid behandlingen av arméns motsvarande anslag

räknar civilförvaltningen icke med särskilda medel för extra personal för

vårdbehov i samband med ökad sjuklighet in. m.

7. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorganisationen. Chefen för flygvapnet

har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att flottiljpolisorganisationen

utökas med beställningar för en förste flottiljpolis i

Ca 19, 5 flottiljpoliser i Ca 16 och 8 flottiljpoliser i Ca 14, motsvarande

behovet för en flygflottilj.

8. Förändringar beträffande meteorologpersonal. Vid 1943 års riksdag

(prop. 354; rd. skr. 510) godkändes riktlinjer för den militära väderlekstjänstens

organisation. Enligt dessa skulle bland annat åtta meteorologtjänster

för den militära väderlekstjänsten finnas på marinens stat. Av

dessa tjänster har sedermera fem inrättats och upptagits på marinens personalförteckning.

Genom beslut vid 1954 års riksdag ersattes fyra av mari10—so

55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

nens meteorologiänster med tjänster för hydrografassistenter under det

att den återstående meteorologtjänsten överfördes till flygvapnets personalförteckning

(prop. 1954: 110, s. 118). Chefen för flygvapnet har nu föreslagit,

att de tre för marinen avsedda men ej inrättade meteorologtjänsterna

tillkommer på flygvapnets stat. Med hänsyn till det stora antalet vakanser

i meteorologtjänsterna vid flygvapnet anser sig civilförvaltningen icke

kunna förorda bifall till förslaget.

Chefen för flygvapnet bär vidare upprepat tidigare framfört förslag om

ordinariesättning av 19 meteorologiänster i Ce 27 och 19 sådana tjänster

i Ce 25. Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

9. Förändringar i övrigt beträffande trafikledarpersonal. Chefen för flygvapnet

har anfört, att den ökade flygverksamheten numera nödvändiggjort

att vid samtliga flottiljer utom F 2 under huvuddelen av dagen samtidigt

taga tre trafikledare i anspråk för att ernå tillräcklig flygsäkerhet. För

nästa budgetår bär chefen för flygvapnet föreslagit, att ytterligare en tjänst

för trafikledare i Ce 23 tillkommer för envar av Södermanlands, Upplands

och Blekinge flygflottiljer (F 11, F 16 och F 17). Arbetsbelastningen på

trafikledarna vid dessa flottiljer är större än vid övriga flottiljer, vilket

beror på att dessa trafikledare tjänstgör, förutom under egen flottiljs mörkerflygningar,

jämväl i förhållandevis stor utsträckning under tider då

det egna flottilj flygfältet är reservlandningsplats i samband med andra

flottiljers mörkerflygningar.

För att begränsa kostnadsökningarna av den föreslagna personalutökningen

föreslår chefen för flygvapnet samtidigt att antalet trafikledare

i Ce 23 vid F 2 minskas från två till en samt att en tjänst för radiotelegrafist

i Ce 16 vid flygstaben indrages.

Civilförvaltningen, som enligt vad jag tidigare anfört räknar med indragning

av tjänsten för radiotelegrafist, biträder jämväl i övrigt chefens

för flygvapnet förslag.

10. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. De föreslagna

förändringarna i fråga om flygingenjörspersonal samt förslaget om inrättande

av två beställningar för förste mästare och indragning av

en beställning för mästare föranledes av flygförvaltningens omorganisation.

Civilförvaltningen räknar av i det föregående angivna skäl icke med

bifall till förslagen.

Till föregående års riksdag anmäldes genom propositionen 1954: 110

(s. 133) ett förslag av chefen för flygvapnet att inrätta 55 beställningar

för flygtekniker i Ca 15 avsedda för vård och skötsel av vissa transportflygplan,

som av flygvapenchefen föreslagits skola anskaffas. För budgetåret

1954/55 inrättades 15 sådana beställningar, medan däremot ställning

icke togs till totala behovet av flygtekniker för ändamålet (prop. 1954: 110,

s. 139; SU 1954: 134). Då anskaffningen av transportflygplan kommer

att ske i mindre omfattning än tidigare beräknats, nedgår enligt chefen

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

147

för flygvapnet det ytterligare behovet av flygtekniker till 10. I enlighet härmed

föreslås att 10 beställningar för flygtekniker i Ga 15 tillkommer för

nästa budgetår. Civilförvaltningen biträder förslaget.

I samband med den av överbefälhavaren verkställda utredningen om

försvars,kostnadernas storlek på längre sikt har inom flygledningen utförts

beräkningar rörande behovet av teknisk personal för nya flygplantyper.

Härvid har framkommit, att ökad radarutrustning kommer att medföra

ökat behov av elektroteknisk personal. Till följd av att telematerielen

blir mera komplicerad, anses vidare en kvalitetsförstärkning nödvändig

i fråga om ett mindre antal befattningshavare. Med hänsyn till att flygplan

32 kommer att tillföras förbanden redan under budgetåren 1955/57, anses

erforderlig teknisk personal för denna flygplantyp böra tillkomma för

nästa budgetår. Chefen för flygvapnet föreslår därför dels att vid attackflottiljernas

och nattjaktflottiljens materielavdelningar beställningar för

två förste verkmästare i Ca 22 och tre verkmästare i Ca 21 tillkommer i utbyte

mot två beställningar för förste mästare i Ca 19 och tre mästare i

Ca 17, dels ock att sammanlagt 48 flygteknikerbeställningar tillkommer vid

de fyra attackflottiljerna.

Civilförvaltningen anför, att enligt flygstaben arbetsuppgifterna för

innehavarna av de föreslagna beställningarna för förste verkmästare och

verkmästare kommer att bli lika kvalificerade som de vilka i allmänhet

åvilar sådana beställningshavare. Med hänsyn härtill vill civilförvaltningen

icke motsätta sig det föreslagna utbytet av beställningar för mästare och

förste mästare mot beställningar för verkmästare respektive förste verkmästare.

Civilförvaltningen tillstyrker vidare, att 48 beställningar för flygtekniker

inrättas.

Efter framställning av chefen för flygvapnet har Kungl. Maj:t genom

beslut den 24 september 1954 medgivit att en extra driftingenjör i Cg 25

tills vidare under budgetåret 1954/55 må finnas anställd vid flygvapnets

centrala skolor för undervisning av flygtekniker i elektrotjänst, varvid två

beställningar för flygtekniker skall hållas vakanta. Civilförvaltningen räknar

med att driftingenjörtjänsten från och med budgetåret 1955/56 uppföres

på flygvapnets personalförteckning.

11. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. I anledning

av förnyat förslag från chefen för flygvapnet föreslår civilförvaltningen

extraordinariesättning av en tjänst för förman i Cg 15 vid F 17.

Enligt beslut av 1953 och 1954 års riksdagar (prop. 1953: 165, bil. B;

prop. 1954: 110, s. 139) har vid vart och ett av de flygförband, som

utrustats med reaktionsdrivna flygplan, en för drivmedelsförråd avsedd

förrådsmanstjänst i Cell omvandlats till tjänst för förrådsförman

i Ce 13. Då reaktionsdrivna flygplan under budgetåret 1955/56 beräknas

bli tillförda Fl7, föreslår chefen för flygvapnet att en tjänst för förrådsman

vid denna flygflottiljs drivmedelsförråd utbytes mot eu tjänst för

förrådsförman i Ce 13. Civilförvaltningen biträder förslaget.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Civilförvaltningen tillstyrker vidare av chefen för flygvapnet framfört

förslag, att F 11, F 21 och F 17 skall tillföras tillhopa fyra förrådsmän i Cg 11,

av vilka två avses för F 17 och en för vartdera av de andra flygförbanden.

Förslaget motiveras med det ökade arbete, som föranledes av övergång till

readrift vid förbanden. Förslaget såvitt rör Fil och F 21 har framställts

i tidigare medelsäskanden (prop. 1954: 110, s. 134).

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag att inrätta ytterligare en

tjänst för vaktman i Ce 12 vid flygvapnets centrala skolor. Med hänsyn till

statsmakternas tidigare ställningstagande räknar civilförvaltningen icke

med bifall till förslaget.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen ett av chefen för flygvapnet ånyo

framfört förslag till extraordinariesättning av 34 tjänster för förrådsmän

i Cg 11 (prop. 1954: 110, s. 134).

Såsom anmälts till innevarande års statsverksproposition (bil. 6, s. 61)

har civilförvaltningen föreslagit, att tjänster för en förrådsförman i Ca 13

och fyra förrådsmän i Cell vid det i flygförvaltningens intendenturbyrå

ingående centralförrådet för intendenturmateriel skall överföras till flygförvaltningens

avlöningsanslag.

12. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Av chefen för

flygvapnet ånyo framförda förslag om att ordinariesätta två kansliskrivartjänster

i Ce 15, varav en vid F 2 och en vid flygvapnets centrala skolor,

samt en kontoristtjänst i Ce 13 vid F 2, samtliga i kassatjänst, avstyrkes

av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen kan ej heller biträda chefens för flygvapnet nu upprepade

förslag att extraordinariesätta en för kasernavdelningen vid F 21

avsedd kanslibiträdestjänst i Cg 11 (prop. 1954: 110, s. 135).

Såsom framgår av årets statsvenksproposition (bil. 6, s. 61) har civilförvaltningen

föreslagit, iatt en tjänst för kanslibiträde i Cg 11 vid centralförrådet

för intendenturmateriel skall överföras till flygförvaltningens

avlöningsanslag.

Såsom framgått av det föregående (p. 1) anser sig civilförvaltningen

icke kunna förorda chefens för flygvapnet förslag att indraga en tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje flygeskaderstaben.

Civilförvaltningen anmäler att i enlighet med principerna för reglerad

befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 20 innehavare av biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål den 1 juli 1955 beräknas komma

att fylla fordringarna för erhållande av kontorsbiträdestjänst i Ca 8.

Tjänsterna fördelar sig sålunda:

vid inspektionen för luftbevakningen en tjänst;

vid andra flygeskaderstaben en tjänst;

vid södra flygbasområdet en tjänst;

vid flygförbanden 16 tjänster, av vilka tre vid vardera F 2 och F 7, två

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 149

vid F 17 samt eu vid envar av F 4, F 5, F 6, F 8, F 10, F 12, F 13 och F 15;

samt

vid flygvapnets centrala skolor en tjänst.

13. Övriga personalförändringar in. in. Vid varje flygbasområdesstab

finnes för närvarande en driftingenjör i Cg 25 med avlöning från sakanslag

anställd för arbetsuppgifter rörande flygfältens vård och underhåll. Chefen

för flygvapnet har föreslagit att dessa tjänster från och med budgetåret

1955/56 överföres till avlöningsanslag och extraordinariesättes.

Civilförvaltningen förklarar sig dela flygvapenchefens åsikt att avlöningskostnaderna

för ifrågavarande tjänster bör bestridas från förevarande

anslag men förutsätter att behovet av tjänsterna prövas i samband med att

slutlig ställning tages till den regionala och lokala fastighetsförvaltningens

organisation. För nästa budgetår har civilförvaltningen — utan att därmed

taga ställning i lönegradsfrågan — under förevarande anslag beräknat medel

för avlönande av fem tjänster för driftingenjör i Cg 25 vid flygbasområdes

staberna.

Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare förslag att inrätta en tjänst

för fotoingenjör i Ce 25 vid Fil (prop. 1954:110, s. 135). Civilförvaltningen

-—- som erinrar om att en kaptensbeställning avsedd för fotoofficer

vid Fil tillkommit från och med innevarande budgetår — anser sig icke

böra räkna med att den föreslagna fotoingenjörtjänsten inrättas.

Chefen för flygvapnet har ånyo framfört förslag om extraordinariesättning

av fyra tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid F 2, F 5,

F 20 och flygvapnets centrala skolor (prop. 1954: 110, s. 135). Civilförvaltningen

anser sig icke böra räkna med bifall till förslaget.

Av chefen för flygvapnet ånyo framfört förslag att inrätta fyra tjänster

för kasernföreståndare i Ce 19, avsedda en för envar av F 8—F 11, avstyrkes

av civilförvaltningen (jfr prop. 1954:110, s. 136). Ämbetsverket

förutsätter att denna fråga slutligt skall lösas i samband med ställningstagandet

till organisationen av den regionala och lokala fastighetsförvaltningen

inom försvaret.

I skrivelse den 17 december 1954 har civilförvaltningen gjort framställning

om att vid Göta flygflottilj (F 9) inrätta tjänster för en reparatör i

Ce 13 och en eldare i Cg 10 för att ombesörja driften av viss nytillkommande

maskin- och elanläggning vid flottiljen.

Civilförvaltningen har vidare i skrivelse den 14 januari 1955 föreslagit

att en tjänst för reparatör i Cg 12 vid F2 omvandlas till extra ordinarie.

Till propositionen 1954: 110 anmäldes (s. 136—137) ett av chefen för

flygvapnet framlagt förslag om att för assistenter för frivilligfrågor (flottilj

mt)biliserinjgslottor) skulle inrättas 19 tjänster i Cg 13, varav 10 med

hel tids tjänstgöring och 9 med halvtidstjänstgöring. Om detta förslag ej

bifölles, föreslogs i andra hand att medel skulle anvisas för 174 tjänstgöringsmånadier

mot — för budgetåret 1953/54 — 100 tjänstgöringsmå
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

nader. Intetdera förslaget vann statsmakternas bifall (prop. 1954: 110, s.

140; SU 1954: 134). Chefen för flygvapnet har nu upprepat sitt förslag

om att inrätta 19 tjänster i Cg 13 för assistenter för frivilligfrågor. Civilförvaltningen

utgår, i anslutning till vad ämbetsverket föreslagit råd behandlingen

av motsvarande fråga för armén och marinen, från att medel

skall ställas till förfogande för beredande av ersättning motsvarande lön

enligt 13 löneklassen åt assistenter för frivilligfrågor vid flygvapnet under

tillhopa 174 tjänstgöringsmånader.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna beräknas av civilförvaltningen

öka med 10 000 kronor, medan kostnaderna för timarvoden

till civila timlärare för underbefälsutbildning och för arvoden till observationspersonal

beräknas minska med 36 000 kronor respektive 11 000 kronor.

Kostnaderna för utgående flygtillägg beräknas av civilförvaltningen för

nästa budgetår till 4 510 000 kronor såvitt avser anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän och till 2 233 000 kronor såvitt avser anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilket i förhallande

till de för ändiamalet beräknade kostnaderna för innevarande

budgetår innebär en ökning med 250 000 kronor respektive 83 000 kronor.

Departementschefen

1. Vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag i årets statsverksproposition

har jag (bil. 6, s. 63) tillstyrkt att medel för avlönande av den

pensionerade underofficer i arvodesbefattning (1: 22), som är föreståndare

för den för försvarets myndigheter på Gärdet gemensamma budcentralen,

överföres till förevarande anslag.

I enlighet med avgivet förslag räknar jag med att en tjänst för radiotelegrafist

i Ce 16 indrages.

Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 222) har kostnaderna för avlöning till filmregissören förutsatts

alltjämt skola bestridas från anslaget till försvarsfilm.

Ytterligare personalförändringar i anledning av de under denna punkt

redovisade förslagen är jag icke beredd tillstyrka.

I anledning av chefens för flygvapnet förslag att inrätta en psykologtjänst

vid flygstaben vill jag erinra om att behovet av psykologisk expertis

för flygvapnets räkning avses bli tillgodosett genom det militärpsykologiska

institut, som enligt mitt förslag skall inrättas (se s. 57—67).

2. Föreslagna personalförändringar vid inspektionen för luftbevakningen

kan jag icke tillstyrka.

Enligt beslut vid föregående års riksdag förstärktes luftbevakningens

och jaktstridsledningens organisation genom att den för förband och skolor

avsedda personalen utökades. Den sålunda påbörjade utbyggnaden bör

fullföljas. Jag föreslår att för nästa budgetår beställningar tillkommer för

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

151

tre majorer och sju kaptener samt att för tekniska biträden inrättas två

tjänster i Cg 11 och 21 tjänster i Cg 8, varav 15 med halvtidstjänstgöring.

Till den av civilförvaltningen berörda frågan om indragning av vissa

för flygförvaltningen avsedda beställningar återkommer jag i det följande.

3. Förslagen under denna punkt kan jag icke tillstyrka. Enligt min

mening bör behovet av personal för ifrågavarande ändamål kunna tilltfodoses

inom ramen för belintliga personalstater.

4. Chefens för flygvapnet förslag att införa utbildning på rea ygp an

vid krigsflygskolan motiveras av krigsflygplanens utveckling, som gör det

nödvändigt att skapa en smidigare övergång från propellerdnvna skol ygplan

till krigsflygplan. Därest utbildningen på propellerflygplan bibehalles

i nuvarande omfattning måste den totala utbildningstiden för flygforarna

förlängas. Den tid, under vilken flygförarna kan vara krigsplacerade pa

sina befattningar, skulle följaktligen minskas, vilket i sin tur skulle leda

till ett ökat behov av flygförare.

De anförda skälen för att införa utbildning på reaflygplan vid krigsflygskolan

finner jag bärande. Jag förordar att utbildningen omlägges i

huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget. Därvid raknar

jag med att anskaffning av ytterligare flygplan av typ J 28 C for krigsflygskolan

sker inom ramen för gällande plan för anskaffning av f ygmateriel.

I fråga om krigsflygskolans organisation anser jag mig böra tillstyrka

att den nuvarande stationsstyrkan utbrytes ur specialdivisionen och delas

upp på två stationsdivisioner, envar direkt underställd chefen for krigsflygskolan.

Cheferna för stationsdivisionerna bör vara kaptener. For en

av befattningarna bör utnyttjas den kaptensbeställning, som nu avses for

stationsstyrkan i specialdivisionen. För den andra befattningen bor en

beställning för kapten tillkomma; i stället kan den for specialdivisionens

utbildningspluton avsedda löjtnantsbeställningen utgå. Härutöver raknar

jag icke med någon förändring beträffande militär personal. Då emellertid

arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen kommer att minska,

bör denna befattningshavare utnyttjas jämväl i krigsflygskolans stab for

att avlasta vissa arbetsuppgifter från chefen för krigsflygskolan.

Den ökade flygtiden och övergången till reaktionsdrivna flygplan torde

vidare göra en viss utökning av den tekniska personalen vid krigsflygskolan

nödvändig. För nästa budgetår föreslår jag att beställningar tillkommer

för en mästare i Ca 17 och fem flygtekniker i Ca 15.

Jag biträder vidare förslaget att eu tjänst för trafikledare i Ce 23 inrättas.

.

5 Såsom jag förutsatt vid anmälan av försvarshögskolans avlomngsan
slag

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 191) torde två tidigare för flygförvaltningen

avsedda kaptensbeställningar få indragas.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd tillstyrka.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Vad särskilt angår de personalförändringar, som föreslagits i anledning

av 1954 års omorganisation av försvarets centrala tyg-, intendentur- och

civilförvaltning, vill jag erinra om att jag, såsom omnämnts i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 26), den 5 november 1954 utverkat Kungl.

Maj :ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för översyn av vissa personalkårfrågor

m. in. inom försvarets tyg- och intendentur förvaltningstjänst.

Såsom jag jämväl omnämnde vid anmälan av statsverkspropositionen ingår

i de sakkunnigas uppdrag bland annat att klarlägga återverkan av den

nya förvaltningsorganisationen på staterna för de olika militära och civilmilitära

kårerna och den ordinarie personalen vid flygvapnet samt att utarbeta

förslag till en definitiv reglering av ifrågavarande spörsmål i anslutning

till att utredningen i övrigt framlägger förslag beträffande personalkårerna

m. m.

I avvaktan på resultatet av utredningens översyn anser jag mig icke

nu bora räkna med några förändringar vid flygvapnet i anledning av den

nya förvaltningsorganisationen. Till frågan om vissa provisoriska åtgärder

återkommer jag i det följande.

Fiågan om sammansättningen av personalstaterna i vad angår fältflygare

m. fl. bär jag behandlat i ett särskilt avsnitt i det föregående (se

s. 49—56).

6. Under denna punkt redovisade förslag om personalförstärkning kan

jag alltjämt icke biträda.

I anslutning till vad civilförvaltningen föreslagit och i likhet med vad

jag förordat vid behandlingen av motsvarande fråga beträffande armén

och marinen räknar jag icke med särskild medelsanvisning för extra personal

för vårdbehov i samband med ökad sjuklighet m. m.

7. Jag tillstyrker att flottiljpolisorganisation införes vid ytterligare ett

förband och biträder därför förslaget att organisationen utbygges med beställningar

för en förste flottiljpolis i Ca 19, fem flottiljpoliser i Ca 16 och

åtta flottiljpoliser i Ca 14.

8. De föreslagna förändringarna beträffande meteorologpersonal anser

jag mig icke kunna biträda i annan mån än att jag föreslår att 19 beställningar

för meteorologer i Ce 27 ordinariesättes.

9. Med hänsyn till den särskilda arbetsbelastningen på trafikledarpersonalen

vid F 11, F 16 och F 17 anser jag mig böra tillstyrka att för envar

av dessa flottiljer tillkommer en tjänst för trafikledare i Ce 23. En

för F 2 avsedd trafikledartjänst i Ce 23 kan samtidigt utgå.

10. Beträffande de personalförändringar, som föreslagits i anledning av

den nya förvaltningsorganisationen, får jag hänvisa till vad jag anfört därom

i det föregående.

För skötsel och vård av nytillkomna transportflygplan bör ytterligare

tio beställningar för flygtekniker i Ca 15 inrättas.

Forslaget att utbyta beställningar för förste mästare i Ca 19 och mäs
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

153

tare i Ca 17 mot beställningar för förste verkmästare i Ca 22 och verkmästare

i Ca 21 kan jag tillstyrka endast på det sätt att jag föreslår att

tre beställningar för förste mästare utbytes mot beställningar för verkmästare.

Jag föreslår vidare att för nästa budgetår åtta beställningar för

flygtekniker i Ca 15 inrättas för att tillgodose det ökade behovet av teknisk

personal för den nytillkommande flygplantypen. Jag har därvid —

utan att taga ställning till det totala personalbehovet i detta hänseende —

beaktat den takt, i vilken den nya flygplantypen kan beräknas bli tillförd

flottiljerna under nästa budgetår.

Jag räknar vidare med att — under enahanda förutsättningar som under

innevarande budgetår — en driftingenjör i Cg 25 skall få finnas anställd

vid flygvapnets centrala skolor jämväl under budgetåret 1955/56.

11. Jag anser mig nu kunna tillstyrka förslaget att extraordinariesätta en

tjänst för förman i Cg 15 vid F 17.

Förslaget att utbyta en tjänst för förrådsman i Ce 11 vid F 17 mot en

tjänst för förrådsförman i Ce 13 kan jag biträda. Jag föreslår vidare att

för Fil, F 21 och F 17 tjänster tillkommer för tillhopa fyra förrådsmän

i Cg 11.

Vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 63) har jag föreslagit att tjänster för en förrådsförman

i Ca 13 och fyra förrådsmän i Ce 11 vid flygvapnets centralförråd

för intendenturmateriel skall överföras till flygförvaltningens avlöningsanslag.

Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar är jag icke

beredd tillstyrka.

12. Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 63) har jag

tillstyrkt civilförvaltningens förslag att till flygförvaltningens avlöningsanslag

överföra en kanslibiträdestjänst vid flygvapnets centralförråd för

intendenturmateriel.

I enlighet med vad jag anfört under arméns motsvarande anslag förutsätter

jag att förefintliga vakanser å ordinarie kontor sbi trädest jänster skall

få utnyttjas för att tillgodose behovet av sådana tjänster för befattningshavare,

som enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal

bör erhålla ordinarie anställning.

I enlighet med vad jag anfört under punkt 1 räknar jag icke med indragning

av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje

eskaderstaben. Ej heller i övrigt kan jag biträda under förevarande punkt

redovisade förslag.

13. Förslaget att extraordinariesätta tjänster för lärare i gymnastik och

idrott i Cg 23 kan jag biträda såvitt angår die för F 20 och F5 avsedda

tjänsterna. Jag förutsätter därvid att extra ordinarie anställning beredes

endast sådan befattningshavare som har kompetens att erhålla gymnastiklärartjänst

vid högre allmänt läroverk.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Vid F 9 bör tillkomma tjänster för en reparatör i Cg 13 och en eldare

i Cg 10 för driften vid viss nytillkommande anläggning.

Jag kan icke tillstyrka att löneplansplacerade tjänster inrättas för assistenter

för frivilligfrågor, men jag räknar med, i överensstämmelse med

vad jag föreslagit vid behandlingen av motsvarande fråga för armén och

marinen, att arvodesbeloppet för månad höjes från 500 kronor till 650

kronor. Då det vidare synes angeläget att vid flygvapnet öka antalet

tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor föreslår jag att

medel anvisas för ytterligare 50 tjänstgöringsmånader. Vid bifall till dessa

förslag uppkommer under förevarande anslag en merkostnad av 47 500

kronor.

Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar kan jag ej

biträda.

I enlighet med vad civilförvaltningen föreslagit räknar jag för nästa

budgetår med ett medelsbehov av 230 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid flygvapnets fasta utbildningsanstalter

och skolor, 130 000 kronof för arvoden till civila timlärare för

underbefälsutbildning och 240 000 kronor för arvoden till observationspersonal

i väderlekstjänst.

I det föregående har jag endast i obetydlig omfattning förordat utökning

av antalet befattningshavare till vilka flygtillägg m. m. utgår. Med hänsyn

härtill och då förevarande anslag beräknas med utgångspunkt i anslagsbelastningen

under förfluten del av innevarande budgetår räknar jag icke

med någon särskild uppräkning av anslaget för flygtillägg m. m.

I detta sammanhang torde vidare få anmälas att Kungl. Maj :t den 17

september 1954 meddelat ändrade bestämmelser om ersättning till sekreterare

i flygvapnets haverikommission att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1954/55. I anslutning härtill torde det i flygvapnets förteckning

å vissa arvoden och särskilda ersättningar för ändamålet upptagna

ersättningsbeloppet, 6 800 kronor, böra höjas med 1 075 kronor.

Jag vill erinra om att jag under arméns motsvarande anslag (s. 103—

104) i korthet berört frågan om musikorganisationen inom försvaret.

För budgetåret 1954/55 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i avseende

å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av

vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas av övergången

till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch

civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320).

Såsom jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 26)

torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret

1955/56 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

in. m. vid flygvapnet och av de beslutade ändringarna av

grundlönerna samt med ledning av belastningen på flygvapnets anslag

under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag

för budgetåret 1955/56 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 47 400 000 (+ 12 300 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 375 000

(+ 270 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 475 000

kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 21 500 000 (+ 4 000 000)

kronor;

Rörligt tillägg 10 230 000 (—14 885 000) kronor;

Pensionsmedel 580 000 (—95 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 400 000 (—220 000)

kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 79 000 000 (+ 2 000 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som

föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende a personalförteckningarna

-meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj :ts brev den 4 juni 1954

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets

personalförteckningar för budgetåret 1954/55;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å ordinarie personal

vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet

med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis .................................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................

47 400 000

1 375 000

475 000

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 10 230 000

Summa kronor 80 980 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 580 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

.......................... 1 400 000

Nettoutgift kronor 79 000 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 79 000 000

kronor.

[14] Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 690 000 695 350

1954/55 (statsliiggaren s. 293) 715 000

1955/56 (förslag) ............... 597 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 161) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala värnpliktsbyrån:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag

av 715 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning bär i skrivelse den 30 augusti 1954, sedan

chefen för centrala värnpliktsbyrån avgivit förslag i ämnet, hemställt att

anslaget höjes med 6 000 kronor för 1 ö ne kl a ss för ä n dr in gar m. m.

Departementschefen

Såsom framgår av vad jag anfört i det föregående vid behandlingen

av frågan om den militärpsykologiska verksamheten inom försvaret har

jag föreslagit, att från och med budgetåret 1955/56 skall inrättas ett militärpsykologiskt

institut för försvaret. Enligt förslaget skall den nuvarande

verksamheten vid personalprövningsdetaljen inom centrala värnpliktsbyrån

övertagas av det nya institutet. Till följd härav räknar jag med att

vid centrala värnpliktsbyrån utgår en befattning för pensionerad officer

med arvode enligt löneklass 1: 32 samt tjänster för en psykolaborator

i lönegrad Ce 33, två psykoassistenter i lönegrad Ce 27 respektive lönegrad

Cg 27, ett kanslibiträde i lönegrad Cell och ett kontorsbiträde i lönegrad

Ca 8. Vidare föreligger icke längre behov av medel för arvoden till sakkunniga

m. fl. vid personalprövningsdetaljen, för närvarande beräknade

till 34 220 kronor.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Vid behandlingen av frågan om inrättande av det militärpsykologiska

institutet förutsatte jag att verksamheten vid institutet först så småningom

under budgetåret 1955/56 kunde komma igång i full utsträckning och

att till följd därav den nuvarande verksamheten vid centrala värnpliktsbyråns

personalprövningsdetalj skulle i viss utsträckning få fortgå övergångsvis

även under budgetåret 1955/56. Jag anförde vidare, att man vid

anslagsberäkningarna för nästa budgetår lämpligen borde bortse från

detta förhållande. De av verksamheten vid personalprövningsdetalj en

under nästa budgetår betingade kostnaderna torde dock fa bestridas från

värnpliktsbyråns avlönings- respektive omkostnadsanslag. Kungl. Maj: t

synes i anledning härav böra erhålla bemyndigande att medgiva, att de

i avlöningsstaten för värnpliktsbyrån upptagna anslagsposterna till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, och avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal får överskridas i erforderlig utsträckning.

Posterna torde lämpligen för nästa budgetår böra upptagas förslagsvis.

Med beaktande av det anförda beräknar jag centrala värnpliktsbyråns

avlöningsanslag för nästa budgetår till 597 000 kronor enligt följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med

43 400 kronor för höjda grundlöner in. m. och minskas med 7 392 kronor

för ett kontorsbiträde i lönegrad Ca 8 samt upptages till följd härav till

(141 500 + 43 400 — 7 392 =) i runt tal 177 500 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

ökas med 28 100 kronor i anledning av höjda grundlöner

och minskas med 19 896 kronor för en befattning i löneklass 1:32 samt

upptages till (86 500 + 28 100 —19 896 =) i runt tal 94 700 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, minskas med 34 220 kronor för arvoden åt sakkunniga

vid personalprövningsdetalj en till (35 000 — 34 220 = ) 780 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 93 700 kronor för höjda grundlöner och löneklassuppflyttningar

samt minskas med 57 600 kronor för personal vid personalprövningsdetaljen

och uppföres med (273 300 + 93 700 — 57 600 = ) 309 400 kronor.

Posten Rörligt tillägg minskas med 178 680 kronor till (257 700 —

178 680 =) 79 020 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel minskas med 14 630 kronor för pension

till en pensionerad officer vid personalprövningsdetalj en och uppföres

med (79 000 — 14 630 =) i runt tal 64 400 kronor.

Anslagsminskningen utgör 118 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen alt

a) från personalförteckningen för centrala värnpliktsbyrån

utesluta tjänster för en psykolabonator i lönegrad

Ce 33, en psykoassistent i lönegrad Ce 27 och ett kontorsbiträde

i lönegrad Ca 8;

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. ilaj:ts proposition nr 110

b) fastställa följande avlöningsstat för centrala värnpliktsbyrån,

afl tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 177 500

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
-

ningar, förslagsvis .......................................... 94 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 780

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 309 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 79 020

Summa kronor 661 400

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 64 400

Nettoutgift kronor 597 000

c) till Centrala värnpliktsbgrån: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 597 000 kronor.

[15] Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 125 000 126 972

1954/55 (istatsliggaren s. 294) 125 000

1955/56 (förslag) ............... 69 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 161) har jag hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader för budgetåret 1955/56 beräkna

ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har, i enlighet med förslag av chefen för

centrala värnpliktsbyrån, hemställt att anslaget uppföres med oförändrat

belopp.

Departementschefen

Vid anmälan i det föregående av frågan om inrättande av ett militärpsykologiskt

institut för försvaret har jag föreslagit, att den verksamhet,

som nu bedrives vid centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj,

skall övertagas av det från och med nästa budgetår till inrättande före
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

slagna institutet. Till följd härav minskar förevarande anslag med de kostnader,

som belöper på personalprövningsdetaljen. Dessa kostnader kan beräknas

till omkring 56 000 kronor, till huvudsaklig del avseende reseersättningar

och publikations tryck. I anledning härav torde anslaget för nästa

budgetår kunna uppföras med (125 000 — 56 000 =) 69 000 kronor.

Åberopande det anförda och under hänvisning till vad jag under värnpliktsbyråns

avlöningsanslag anfört rörande bestridandet under budgetåret

1955/56 av vissa övergångsvis uppkommande kostnader för personalprövningsdetaljens

verksamhet hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 69 000 kronor.

[16] Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
Anslag

Belastning

1953/54 .............................. 15 000 000 13 673 030

1954/55 (statsliggaren s. 304) 14 000 000

1955/56 (förslag) ............... 14 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 188) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret

1955/56 beräkna ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor. I samband

därmed anmäldes att anslagets storlek var beroende av ställningstagandet

till uppkommen fråga om höjning av vissa livräntor, som utgår från förevarande

anslag.

Såsom anmälts till statsverkspropositionen bär riksförsäkringsanstalten

och försvarets socialbyrå i skrivelse den 25 augusti 1954 hemställt att

anslaget minskas med 500 000 kronor. Myndigheterna räknade härvid med

att de i anslutning till lagen om yrkesskadeförsäkring år 1954 beslutade

ändringarna i militärersättningsiförordningen, vilka trätt i kraft den 1

januari 1955, skulle medföra ökade kostnader för nytillkommande skadefall.

Å andra sidan väntades den fortsatta nedgången av antalet äldre skadefall

verka kostnadsminskande. Enligt myndigheternas mening skulle —

vid oförändrade ersättningsgrunder för äldre skadcfall — de kostnadsminskande

faktorerna komma att överväga.

Sedermera har riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 14 februari 1955

framlagt förslag till höjning av vissa ersättningar, som utgår till följd av

kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring. De förhöjda ersättningarna

föreslås skola utgå från och med den 1 januari 1956. Den kostnadsökning,

som uppkommer vid bifall till riksförsäkringsanstaltens förslag, uppskattas

av anstalten till i runt tal 2 500 000 kronor för helt budgetår.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Departementschefen

Jag avser att senare under riksdagen på grundval av riksförsäkringsanstaltens

förslag framlägga särskild proposition om förhöjning av vissa

ersättningar till militärskadade. Den av höjningen iföranledda kostnadsökningen

beträffande förevarande anslag låter sig emellertid icke beräknas

med någon större grad av säkerhet. Med beaktande av belastningen på anslaget

under budgetåret 1953/54 och med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten

och socialbyrån anfört rörande medelsbehovet vid oförändrade

ersättningsgrunder föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp, 14 000 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 14 000 000 kronor.

Sammanställning

över å ena sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens

fjärde huvudtitel beräknade anslagen och å andra sidan dels de i det föregående

äskade anslagen, dels de anslag under fjärde huvudtiteln, om vilka

slutliga äskanden framlagts i den i annat isammanhang anmälda propositionen

angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1955/56,

dels ock de anslag för sjökarteverket för nämnda budgetår, om vilkas

äskande under fjärde huvudtiteln chefen för handelsdepartementet avser

att senare denna dag framlägga förslag vid anmälan av fråga om inrättande

av ett sjöfartsverk m. m.

Anslag

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar .........

Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader ......

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...

Armén: Remontering .................................

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond ...........................

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Marinens delfond ...........................

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Flygvapnets delfond ........................

Sjökarteverket: Avlöningar ........................

I statsverkspropositionen

upptaget

belopp

2 600 000

295 000

181 000 000

400 000

33 400 000

70 500 000

10 200 000

78 000 000

18 500 000

1 091 000

Slutligt äskat

belopp

2 100 000

295 000

181 700 000

400 000

33 410 000

68 800 000

10 225 000

79 000 000

18 508 000

552 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

161

Anslag

Sj ökar teverket: Omkostnader .....................

I statsverks- propositionen

upptaget

belopp

440 000

Slutligt äskat

belopp

220 000

Sjökarteverket: Mätnings- och rekognoscerings- verksamhet ..........................................

900 000

856 000

Sjökarteverket: Bidrag till internationella hy- drografiska byrån .................................

23 000

23 000

Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätnings- fartyg...................................................

350 000

350 000

Militärpsykologiska institutet: Avlöningar ......

—

229 000

Militärpsykologiska institutet: Omkostnader ...

—

95 000

Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar ............

715 000

597 000

Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader .........

125 000

69 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befäst- ningars delfond ....................................

15 600 000

15 571 000

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring ........................

14 000 000

14 000 000

Summa

428 139 000

427 000 000

— 1 139 000

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 235) skulle fjärde huvudtitelns

slutsumma för budgetåret 1955/56 vid bifall till vad däri föreslagits

uppgå till 2 018 613 200 kronor. Med hänsyn till de här avgivna förslagen

skulle slutsumman minskas med 1 139 000 kronor till 2 017 474 200 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Patric Kalling

11—89 85 Bihanij Ull riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 110

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Iiungl. Maj:ts proposition nr 110

Bilaga 1

Kryssare av typ Tre Kronor

Nuvarande organisation

Uppbörds*

maskinist

Ma 23

Elektroingenjör

Ca 29

Uppbördselektriker

Ma 21

Maskiningenjör

Ca 29

Fartygsingenjör

Ca 31

Teleingenjör

Ca 29

Artilleriofficer

Ma 27

Skyddsingenjör

Ca 27

Teleuppbördsman

Ma 21

Vapenuppbördsman

Ma 19

Uppbörds
timmer
-

Ma 21

Eldledn.-

uppbörds
-

Ma 21

Vaktbefälhavare

i

maskinrum II

Ma 21

Vaktbefälhavare

i

maskinrum I

Ma 21

Organisation enligt marinchefens förslag

Elektroingenjör

27 lgr

Vaktbefälhavare

2

19/23 lgr

Fartygsingenjör

Ca 31

Teleingenjör

27 lgr

Elektroingenjör

2

19/23 lgr

Teleuppbördsman

Ma 21

Artilleriingenjör

27 lgr

Vaktbefälhavare

1

19/23 lgr

Skyddsingenjör

27 lgr

Skyddsingenjör

2

19/23 lgr

Eldledn.- ingenjör

27 lgr

Artilleriofficer

Ma 27

Maskiningenjör

27 lgr

Anm. Fartygsingenjören, artilleriofficeren och teleuppbördsmannen skall vara marindirektör,

sjöofficer respektive underofficer (förvaltare). Övriga befattningshavare skall vara mariningenjörer,

linje B.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr t JO

163

Bilaga 2

Jagare av typ Halland

Nuvarande organisation

Teleuppbördsman

Ma 19

Uppbördsmaskinist

Ma 23

Uppbördselektriker

Ma 21

Förbindelseofficer

Ma 19/23

Artilleriofficer

Ma 27

Fartygsingenjör

Ca 29

Skyddsingenjör

Ca 27

Vapenuppbördsman

Ma 19

Uppbördstimmerman

Ma 19

Eldledn.- uppbördsman

Ma 19

Organisation enligt marinchefens förslag

Artilleriofficer

Ma 27

Förbindelseofficer

Ma 19/23

Maskiningenjör

19/23 lgr

Teleingenjör

19/23 lgr

Fartygsingenjör

Ca 29

Elektroingenjör

27 lgr

Artilleriingenjör

27 lgr

Skyddsingenjör

19/23 lgr

Eldledningsingenjör

27 lgr

Anm. Fartygsingenjören samt artilleri- och förbindelseofficerarna skall vara högskoleutbildad

mariningenjör respektive sjöofficerare. Övriga befattningshavare skall vara mariningenjörer,

linje B.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj ds proposition nr HO

Bilaga 3

Jagare av typ Öland

Nuvarande organisation Organisation enligt marinchefens

förslag

Fartygsingenjör

Ca 29

Uppbördsmaskinist

Ma 23

Skyddsingenjör

Ca 27

Uppbördselektriker

Ma 21

Fartygsingenjör

27 Igr

Elektroingenjör

19/23 lgr

Maskiningenjör

19/23 lgr

Skyddsingenjör

19/23 lgr

Amu. Samtliga befattningshavare skall

vara mariningenjörer, linje B.

Bilaga 4

Jagare av tgp Visby

Nuvarande organisation Organisation enligt marinchefens

förslag

Uppbörds-

Uppbörds-

Fartygs-

Elektro-

maskinist

elektriker

Ingenjör

ingenjör

Ma 23

Ma 21

19/23 lgr

19/23 lgr

Anm. Befattningshavarna skall vara

mariningenjörer, linje B.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 165

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Vissa ändringar i arméns organisation

A. Ändrad organisation av kavalleriet m. m........................................ 3

Departementschefen .................................................................. 10

B. Ändrad organisation av Upplands regemente m. fl. förband ............ 13

Departementschefen .................................................................. 17

2. Tygstatens reservorganisation ........................................................ 19

Departementschefen .................................................................. 23

3. Marinens tekniska personal ............................................................ 24

Departementschefen .................................................................. 39

4. Flottans underbefälsorganisation ...................................................... 43

Departementschefen .................................................................. 47

5. Flygvapnets underbefälsorganisation m. m........................................ 49

Depax-tementschefen ........... 55

6. Den militärpsykologiska verksamheten inom försvaret ........................ 57

Departementschefen ................... 63

7. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret ....................................... 67

8. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ............................................. 68

9. Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader .......................................... 74

10. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................ 75

Departementschefen .................................................................. 100

11. Armén: Remontering ..................................................................... 106

12. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................................... 110

Departementschefen .................................................................. 129

13. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................. 136

Departementschefen ..............,................................................... 150

14. Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar ............................................. 156

15. Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader ............................................. 158

16. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring 159

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av redogörelser från Nordiska rådets svenska delegation. s. 1 i texten