Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1955/56 m. m

1955-02-25 · 84 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 79 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:116, Angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1955/56 m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

1

Nr 116

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

försöksgårdar för budgetåret 1955/56 m. m.; given

Stockholms slott den 25 februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen hemställes, att för budgetåret 1955/56 skall anvisas dels å

driftbudgeten ett förslagsanslag av 397 500 kronor till Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar, dels å kapitalbudgeten

under Statens affärsverksfonder: Domänverket ett investeringsanslag av

363 200 kronor till Byggnadsarbeten in. in. vid statens försöksgårdar ävensom

under Statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av 293 000

kronor till Byggnadsarbeten för försöksgård vid Röbäcksdalen.

Vidare föreslås, att en viss omorganisation av det statliga försöksgårdsväsendet

skall genomföras i syfte att bättre samordna försöksverksamheten vid

försöksgårdarna med den verksamhet, som bedrives av statens jordbruksförsök.

I övrigt innebär omorganisationsförslaget i huvudsak att kostnaderna

för försöksverksamheten så långt möjligt skall hållas skilda från gårdarnas

driftsekonomi.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 116

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

Utdrog av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, frågor

angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1955/56 m. m.

samt anför därvid följande.

I. Inledning

Vid behandlingen av anslaget till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Statens försöksgårdar i årets statsverksproposition (IX ht

p. 27) anmälde jag dels att högskolestyrelsen i sina anslagsäskanden den

20 augusti 1954 för budgetåret 1955/56 anfört, att inom styrelsen påginge

en utredning om försöksgårdarnas organisation och ekonomi och att styrelsen

i avbidan på resultatet härav endast preliminärt beräknat medelsbehovet

under förevarande anslag, dels att högskolestyrelsen den 17 november 1954

inkommit med berörda utredning samt att denna vore föremål för beredning

inom jordbruksdepartementet. Jag erinrade vidare om att Röbäcksdalsutredningen

den 26 januari 1954 avgivit sitt slutbetänkande med förslag rörande

utbyggnad av en central forskningsinstitution för norrländska jordbruksliågor

m. m. Därvid framhöll jag att, sedan betänkandet varit utremitterat

till ett flertal myndigheter och sammanslutningar, beredningen av ärendet

fortskridit så långt, att jag räknade med att kunna underställa 1955 års riksdag

vissa på betänkandet grundade förslag, vilka givetvis kunde komma att

påverka medelsbehovet under ifrågavarande anslag. Med hänsyn till det

sålunda anförda föreslog jag, att anslaget i riksstatsförslaget skulle uppföras

med endast beräknat belopp.

Vidare anmälde jag i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten (jordbruksdepartementet,

p. 2), att högskolestyrelsen i skrivelse den 23 september

1954 hemställt om anslag för budgetåret 1955/56 till olika byggnadsarbeten

in. in. vid statens försöksgårdar. Jag erinrade även i detta sammanhang

om att beredningen av Röbäcksdalsutredningens slutbetänkande fortskridit

så långt, att jag räknade med att kunna föreslå Kungl. Maj :t att un
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr Hd

derställa 1955 års riksdag vissa på betänkandet grundade förslag. I avbidan

härpå syntes, bland annat, under statens allmänna fastighetsfond böra preliminärt

uppföras ett investeringsanslag till Byggnadsarbeten för försöksgård

vid Röbäcksdalen. Då nyssnämnda förslag kunde komma att påverka

beräkningen även av det under Statens affärsverksfonder: Domänverket

uppförda anslaget till Byggnadsarbeten m. in. vid statens försöksgårdar och

då samtliga frågor rörande medelsanvisning till byggnadsarbeten vid försöksgårdarna

borde behandlas i ett sammanhang, syntes jämväl sistnämnda

anslag i riksstatsförslaget för nästa budgetår böra upptagas med endast beräknat

belopp.

I enlighet med min hemställan föreslog därefter Kungl. Maj :t riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna

till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar

ett förslagsanslag av 407 000 kronor, till Byggnadsarbeten m. in. vid statens

försöksgårdar ett investeringsanslag av 363 200 kronor samt till Byggnadsarbeten

för försöksgård vid Röbäcksdalen ett investeringsanslag av

293 000 kronor.

Jag torde nu få återkomma till dessa frågor.

Härvid torde jag även få anmäla av styrelserna för statens växtskyddsanstalt

och statens centrala frökontrollanstalt i gemensamma skrivelser den

17 september 1953 och den 2 september 1954 gjorda framställningar om anslag

till uppförande av en för anstalterna gemensam institutionsbyggnad vid

Röbäcksdalen.

Över Röbäcksdalsutredningens slutbetänkande, vilket i vissa avseenden

redan varit föremål för riksdagens prövning (prop. 1954: 122), har remissutlåtanden

avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,

statens växtskyddsanstalt, statens centrala frökontrollanstalt, statens

maskin- och redskapsprovningsanstalter, statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

samt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, länsstyrelserna,

lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen i Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, lantbruksakademien,

Sveriges utsädesförening, W. Weibull aktiebolag med Weibullsholms

växtförädlingsanstalt, Sveriges lantbruksförbund samt Riksförbundet Landsbygdens

folk.

Utlåtanden över förslaget till viss omorganisation beträffande försöksgårdarna

har, efter remiss, avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket,

statens lönenämnd, samtliga hushållningssällskap utom

hushållningssällskapen i Östergötlands, Blekinge samt Göteborgs och Bohus

län ävensom av Hushållningssällskapens förbund.

Innan närmare redogörelse lämnas för innehållet i de delar av Röbäcksdalsutredningens

slutbetänkande, som ännu icke varit föremål för behandling,

samt för övriga i det föregående angivna framställningar, synes lämpligen

i korthet böra redogöras för av riksdagen tidigare fattade beslut angående

inrättandet och utbyggnaden av Röbäcksdalens försöksgård.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

II. Tidigare beslut rörande Röbäcksdalens försöksgård

I samband med följande redogörelse för de av riksdagen tidigare fattade

besluten rörande Röbäcksdalens försöksgård torde lämpligen i korthet få

återges innehållet i de förslag från Röbäcksdalsutredningens sida, som föregått

de olika riksdagsbesluten.

Beslut vid 1949 års riksdag

Med bifall till ett av Kungl. Maj:t i propositionen nr 41 framlagt förslag

fattade 1949 års riksdag (JoU 46; rskr. 347) principbeslut om att en försöksgård

skulle inrättas vid Röbäcksdalen utanför Umeå och att viss forskningsverksamhet

på jordbrukets område skulle förläggas dit.

Beslut vid 1951 års riksdag

Röbäcksdalsutredningens delbetänkande den 12 december 1950. Med utgångspunkt

från 1949 års principbeslut framlade Röbäcksdalsutredningen

i delbetänkande den 12 december 1950 förslag angående förvärv av det till

försöksgård avsedda markområdet om cirka 206 hektar samt angående en

första utbyggnad av försöksgården. Utredningen hemställde därvid, att för

budgetåret 1951/52 måtte anvisas 280 000 kronor för förvärv av ifrågavarande

markområde, vilket Västerbottens läns landsting inköpt för ändamålet,

101 300 kronor för upprensning av Röbäcken samt täckdikning av försöksgården,

25 100 kronor för anläggning och reparation av vägar samt

5 800 kronor för erforderliga lantmäteriförrättningar. För uppförande av

dels ett för ett 80-tal nötkreatur och tre hästar avsett stall jämte loge in. m.,

dels ett friliggande gödsvinstall äskades vidare 155 000 kronor, varav omkring

18 000 kronor för gödsvinstallet. För maskiner till ekonomibyggnaderna

beräknades 15 000 kronor. Slutligen hemställde utredningen, att för

försöksgårdens förvaltning måtte anvisas 14 000 kronor, varav 12 000 kronor

till arvode åt en förvaltare samt 2 000 kronor till resor och expenser.

I fråga om forsknings- och försöksverksamheten innebar utredningens

förslag, att ett större täckdikningsförsök skulle utläggas i samband med

täckdikningen av försöksgården. Vidare ansåg utredningen, att en provningsavdelning

av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter — i enlighet

med ett av anstalternas styrelse i anslagsäskandena för budgetåret

1951/52 framlagt förslag — borde förläggas till Röbäcksdalen redan i samband

med den första utbyggnaden av försöksgården.

En utförligare redogörelse för innehållet i ifrågavarande delbetänkande

samt de däröver avgivna yttrandena återfinnes i propositionen nr 45 (s. 3—

12) till 1951 års riksdag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

Riksdagens beslut. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr

45, vari uttalades att forsknings- och försöksverksamheten vid Röbäcksdalen

borde igångsättas etappvis, anvisade 1951 års riksdag (JoU 37; rskr.

334) ett anslag å 412 200 kronor för inköp och iordningställande av det för

försöksgården avsedda markområdet. I likhet med Kungl. Maj :t förklarade

riksdagen, att beslut om uppförande av ekonomibyggnader borde fattas först

i samband med beslut om övriga för försöksgården behövliga byggnader.

Innan verksamheten vid gården igångsatts, syntes det icke heller erforderligt

att anställa en särskild förvaltare. Förvaltningen av markområdet

skulle tills vidare handhas av lantbruksnämnden i länet, vilken borde samråda

med domänverket och Röbäcksdalsutredningen. Vad beträffar utredningens

förslag att inrätta en filial av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

erinrades i propositionen om att denna fråga behandlats i

1951 års statsverksproposition (IX ht p. 118). Därvid hade föredragande departementschefen

uttalat, att han icke kunde förorda, att en särskild provningsavdelning

skapades för Norrland redan under budgetåret 1951/52.

Beslut vid 1952 års riksdag

Röbäcksdalsutredningens delbetänkande den 17 november 1951. I ett av

Röbäcksdalsutredningen den 17 november 1951 avgivet delbetänkande framlades

därefter förslag rörande en andra etapp i utbyggnaden av försöksgården,

varvid huvudsakligen behandlades de filialer, som enligt utredningens

uppfattning snarast borde inrättas. Förslaget innebar, att efter den första

utbyggnaden skulle påbörjas följande forsknings- och försöksverksamhet,

nämligen växtodlingsförsök vid en avdelning under statens jordbruksförsök,

maskin- och redskapsprovningar vid en filial till statens maskin- och

redskapsprovningsanstalter, växtskyddsverksamhet vid en filial till statens

växtskvddsanstalt, frökontrollverksamhet vid en filial till statens centrala

frökontrollanstalt samt täckdikningsförsök genom hydrotekniska institutionen

vid lantbrukshögskolan.

Förslaget i fråga om verksamheten med växtodlingsförsök innebar i huvudsak,

att denna skulle organiseras som en underavdelning till

statens jordbruksförsök, jämställd med jordbruksförsökens övriga

avdelningar vid Ultuna. Principbeslut om inrättande av en dylik avdelning

vid Röbäcksdalen med en statsagronom som föreståndare avsågs skola

fattas vid 1952 års riksdag. Vidare borde till anställande av en förvaltare för

tiden den 1 juli 1952—den 30 juni 1953 anvisas ett belopp av 12 000 kronor.

Då befintliga byggnader på det för försöksgården förvärvade området endast

till obetydlig del vore sådana, att de kunde tagas i anspråk för dennas

behov, hemställde utredningen, att till nybyggnader måtte anvisas sammanlagt

923 500 kronor, varav 386 000 kronor till institutionsbyggnad jämte arbetshall

och garage, 30 000 kronor till växthus, 185 000 kronor till nötkreatursstall

med loge in. in., 25 000 kronor till svinstall, 227 500 kronor till för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

sökslada samt 70 000 kronor till bostad för driftsledare. Det för uppförande

av institutionsbyggnad föreslagna beloppet avsågs för en första byggnadsetapp.

Kostnaden för färdigställandet av nämnda byggnad, vilken skulle disponeras

av statsagronomavdelningen och försöksgården, hade beräknats till

201 500 kronor. Till anskaffning av den för gårdens drift erforderliga maskinella

utrustningen och till sådan utrustning av ekonomibyggnaden borde

anvisas 50 000 respektive 20 000 kronor. Den för försöksverksamheten nödvändiga

försöksutrustningen hade kostnadsberäknats till sammanlagt 32 000

kronor. Utredningen, som ansåg att utrustningen borde anskaffas i två etapper,

föreslog att av sistnämnda belopp för budgetåret 1952/53 skulle anvisas

10 000 kronor. Vidare borde ett belopp av samma storlek anvisas för anskaffande

under nämnda budgetår av erforderliga inventarier i institutionsbyggnaden.

Till kostnaderna för utvändiga ledningar, vägar och planeringsarbeten

beräknades sammanlagt 100 000 kronor. Utredningen hemställde

slutligen, att till kostnader för driften av försöksgården under budgetåret

1952/53 måtte utöver nyssnämnda förvaltararvode å 12 000 kronor anvisas

13 000 kronor, varav 2 000 kronor till resor och expenser samt 11 000 kronor

till övriga omkostnader.

Liksom i sitt föregående delbetänkande tillstyrkte utredningen en av styrelsen

för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter ånyo gjord framställning

att en särskild provningsavdelning förNorrland

skulle inrättas vid Röbäcksdalen och att särskilda byggnader för avdelningen

skulle uppföras.

Beträffande växtskyddsverksamheten erinrade utredningen om att förslag

väckts av, bland andra, 1949 års växtskyddsutredning om inrättande

av en särskild filial till statens växtskyddsanstalt med

förläggning till Röbäcksdalen. Utredningen var i likhet med växtskyddsutrednängen

av den bestämda uppfattningen, att en dylik filial snarast borde

inrättas, så att den kunde träda i viss verksamhet redan vid ingången av

budgetåret 1952/53. Under första verksamhetsåret syntes det vara tillfyllest,

att en föreståndare i lönegrad Ce 27 och ett kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång anställdes. Filialens lokalbehov borde enligt utredningen

tillgodoses genom nybyggnad. Såsom framgår av den följande redogörelsen

föreslog utredningen även, att en filial till statens centrala frökontrollanstalt

skulle inrättas. Då det ej syntes vara förenat med några olägenheter

att inrymma växtskydds- och frökontrollfilialerna i en gemensam byggnad,

hemställde utredningen att medel för uppförande av en dylik måtte anvisas

för budgetåret 1952/53. Enligt av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningar

skulle för ändamålet erfordras ett belopp av 637 000 kronor. Därest särskild

byggnad uppfördes för växtskyddsanstaltens filial skulle kostnaderna uppgå

till 300 000 kronor. Till anskaffande av den för växtskyddsfilialen nödvändiga

utrustningen föreslogs en medelsanvisning av 25 000 kronor. Då

den föreslagna institutionsbyggnaden icke beräknades kunna tagas i bruk

förrän sommaren 1953, förutsatte utredningen att tillfälliga lokaler måste

anskaffas. Kostnaderna härför beräknades till 1 500 kronor. Till övriga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 "i

driftskostnader under budgetåret 1952/53 begärdes sammanlagt 6 000 kronor.

Vad angår frökontrollverksamheten anförde utredningen, att den norrländska

utsädesodlingen under senare år genomgått en ganska snabb utveckling

och att frågan om inrättande i Norrland jämväl av en filial

till statens centrala frökontrollanstalt behandlats i tidigare

sammanhang. Utredningen framhöll såsom ett berättigat önskemål,

att frökontrollverksamheten i Norrland finge så stark lokal förankring som

möjligt, samt erinrade om att två lokala frökontrollanstalter funnes i Norrland,

förlagda till Törsta vid Östersund och till Luleå. Dessa betjänade i

första hand jordbrukarna och utsädeshandlarna i Jämtlands och Norrbottens

län. Kontrollen av den omfattande utsädesproduktionen i de tre övriga

länen utövades till övervägande del av den centrala anstaltens huvudstation

i Bergshamra. Enligt utredningens mening borde dels de lokala anstalterna

i Törsta och Luleå bibehållas, så länge de kunde drivas med oförändrade

statsanslag samt lokalt intresse funnes för dem, dels en filial till statens

centrala frökontrollanstalt inrättas i Norrland med ett arbetsområde, som

till att börja med skulle omfatta Västerbottens och Västernorrlands län

samt Hälsingland. Inrättandet av en dylik filial, vilken av olika skäl borde

förläggas till Röbäcksdalen, motiverades särskilt utav behovet av ökad fältkontrollverksamhet

i Norrland. Starka skäl talade enligt utredningen tör

att utbyggnaden av filialen borde genomföras så, att verksamheten vid

denna kunde börja fr. o. in, budgetåret 1953/54. En förutsättning härför

vore, att den för växtskyddsfilialen och frökontrollfilialen gemensamma

institutionsbyggnaden, för vilken redogjorts i det föregående, då uppförts.

Kostnaderna för utrustning till frökontrollfilialen beräknades till 45 000

kronor. Någon personal erfordrades icke under budgetåret 1952/53. Däremot

borde fr. o. m. budgetåret 1953/54 inrättas en förestandartjänst i lönegrad

Ce 27.

Beträffande det närmare innehållet i Röbäcksdalsutredningens delbetänkande

den 17 november 1951 samt i de över betänkandet avgivna yttrandena

torde få hänvisas till redogörelsen härför i propositionen nr 77 (s. 4—

31) till 1952 års riksdag.

Riksdagens beslut. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 77

till 1952 års riksdag anvisade riksdagen (JoU 47; rskr. 403) för budgetåret

1952/53 875 000 kronor till uppförande av institutionsbyggnad jämte arbetshall

och garage, ett mindre växthus, nötkreatursstall med loge in. m.,

svinstall, försökslada samt bostad till driftsledare. Av beloppet avsågs

400 000 kronor till institutionsbyggnaden och växthuset, 200 000 kronor till

nötkreatursstallet och svinstallet, 205 000 kronor till försöksladan samt

70 000 kronor till driftsledarens bostad. I propositionen uttalades, att vissa

nedskärningar i de av Röbäcksdalsutrcdningen förutsatta utrymmena syntes

kunna vidtagas, vilket borde uppmärksammas vid den fortsatta behandlingen

av byggnadsärendet. Till kostnaderna för maskinell utrustning i nöt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

kreatursstallet och svinstallet, för försöksutrustning samt för inventarier i

institutionsbyggnaden anvisade riksdagen de av utredningen föreslagna beloppen

å 20 000, 10 000 och 10 000 kronor. Beträffande framställningen om

medel till maskinell utrustning för försöksgårdens drift ansågs tillfyllest

med en medelsanvisning av 35 000 kronor för budgetåret 1952/53. Till

kostnaderna för driften av försöksgården samt till utvändiga ledningar,

vägar och planeringsarbeten anvisades slutligen 11 000 respektive 100 000

kronor.

Riksdagens beslut innebar vidare, att en statsagronom skulle anställas som

chef för försöksgården fr. o. m. budgetåret 1953/54, att försöksgården i organisatoriskt

avseende i övrigt skulle intaga samma ställning som övriga

försöksgårdar, att verksamheten vid gården i främsta rummet skulle taga

sikte på problemen på växtodlingsområdet, att någon förvaltare icke skulle

anställas för budgetåret 1952/53 vid försöksgården, vilken liksom dittills

skulle förvaltas av lantbruksnämnden, samt att frågan om personalbehovet

i övrigt vid försöksgården skulle upptagas vid 1953 års riksdag.

Beträffande inrättandet av filialer till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter,

statens växtskyddsanstalt samt statens centrala frökontrollanstalt

uttalade sig föredragande departementschefen i propositionen nr 77

i princip för en anslutning till utredningens uppfattning, att det vore önskvärt,

att samtliga ifrågavarande grenar av det statliga forsknings- och försöksarbetet

till jordbrukets tjänst bleve representerade vid Röbäcksdalen.

Departementschefen framhöll emellertid nödvändigheten av att forskningsoch

försöksarbetet igångsattes* etappvis. I anslutning härtill erinrades om att

frågan om inrättande av en särskild provningsavdelning i Norrland redan

behandlats i 1952 års statsverksproposition (IX ht, s. 202), varvid departementschefen

förklarat sig icke för det dåvarande vara beredd tillstyrka inrättandet

av en dylik avdelning. Jämväl lösningen av frågan om inrättande

av en särskild norrlandsfilial till statens centrala frökontrollanstalt syntes

böra uppskjutas. Ställningstagandet till frågan om filial till statens växtskyddsanstalt

syntes lämpligen böra ske i samband med behandlingen av 1949

års växtskyddsutrednings övriga förslag. Dessa uttalanden lämnades utan

erinran av riksdagen, som förutsatte, att Kungl. Maj :t, så snart de ekonomiska

förhållandena medgåve, komme att underställa riksdagen förslag i

frågan.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 99 angående anslag

till statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1952/53 in. m. beslöt 1952

års riksdag (JoU 36; rskr. 264), att en växtskyddsfilial skulle upprättas vid

Röbäcksdalen fr. o. m. sistnämnda budgetår. Vidare anvisade riksdagen dels

medel till anställande av en förste assistent i lönegrad Ce 24 och ett kontorsbiträde,

dels ock ett sammanlagt belopp av 35 000 kronor till utrustning vid

filialerna i Alnarp och Röbäcksdalen. Däremot anvisades icke medel till uppförande

av institutionsbyggnad. Lokalbehovet för filialen borde enligt statsmakterna

tillgodoses genom förhyrning av lokaler, till dess byggnadsfrågan

lösts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

9

Beslut vid 1953 års riksdag

Röbäcksdalsutredningens framställning den 1 november 1952. I skrivelse

den 1 november 1952 hemställde Röbäcksdalsutredningen, att styrelsen för

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök måtte anförtros uppgiften

att handha förvaltningen av försöksgården fr. o. m. den 1 juli 1953 samt att

en driftsledartjänst i lönegrad Ce 23 måtte inrättas fr. o. m. sistnämnda dag.

För driften och försöksverksamheten under budgetåret 1953/54 beräknades

25 000 kronor. Då ekonomibyggnaderna förutsattes kunna tagas i bruk hosten

1953, ansåg utredningen erforderligt, att medel anvisades för anskaffande

av kreatursbesättning. Anskaffningskostnaderna för begynnelsebesättningen,

vilken borde utgöra hälften av den slutliga besättningen, hade - inklusive

dragare — beräknats till 30 000 kronor, vilket belopp sålunda borde

anvisas för budgetåret 1953/54. Vidare hemställde utredningen, att för

nämnda budgetår måtte anvisas dels 15 000 kronor för komplettering av den

maskinella utrustningen vid försöksgården, dels 2 000 kronor till statsagronomens

resor.

Utredningen erinrade slutligen om att 1952 års riksdag i princip godkänt

utredningens förslag om inrättande av filialer till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

samt till statens centrala frökontrollanstalt. Medel

till inrättande av förstnämnda filial hade begärts i maskinprovningarnas anslagsäskanden

för budgetåret 1953/54. Beträffande inrättandet av en frökontrollfilial

vid Röbäcksdalen framhöll utredningen, att vad den tidigare

anfört om angelägenheten härav fortfarande hade samma aktualitet. Vidare

vore det angeläget, att ställning snarast toges till frågan om uppförande av

den för frökontrollfilialen och växtskyddsfilialen gemensamma institutionsbyggnaden,

i synnerhet som lokalfrågan för sistnämnda filial lösts endast

temporärt.

Riksdagens beslut. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr

155 till 1953 års riksdag anvisade riksdagen (JoU 30; rskr. 308) 30 000 kronor

till inköp av djurbesättning, 15 000 kronor till maskinell utrustning,

20 000 kronor till kostnaderna för driften och försöksarbetet vid gården

ävensom ett av lantbruksnämnden i Västerbottens län äskat belopp å 8 100

kronor till kostnaderna för fullföljandet av vissa täckdikningsarbeten vid

försöksgården. Riksdagen biföll även förslaget att försöksgårdens förvaltning

från och med budgetåret 1953/54 skulle överföras från lantbruksnämnden

till styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Riksdagen anvisade vidare (JoU 23; rskr. 202) i enlighet med förslag

i proposition nr 150 — å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

ett särskilt anslag å 28 000 kronor, vilket belopp äskats av nyssnämnda lantbruksnämnd,

till uppkomna merkostnader vid redan utförda dräneringsarbeten

vid försöksgården.

Slutligen biföll riksdagen (JoU 1; rskr. 9) Kungl. Maj :ts i statsverkspro
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

positionen (IX ht p. 18 och 19) gjorda hemställan om medel till avlöning

åt en statsagronom i lönegrad Ce 33 och en driftsledare i lönegrad Ce 21 samt

till reseersättningar åt ifrågavarande personal.

Beslut vid 1954 års riksdag

Röbäcksdalsutredningens betänkande den 26 januari 1954. I sitt slutbetänkande

behandlade Röbäcksdalsutredningen, bland annat, frågan om medelsbehovet

till byggnader för försöksgården. Beträffande ekonomibyggnaderna

erinrade utredningen om att för dessas uppförande tidigare anvisats

200 000 kronor och att högskolestyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret

1954/55 begärt 20 000 kronor för utökning av svinhuset. Utredningen

anförde vidare, under åberopande av en utav byggnadsstyrelsen den 25

januari 1954 upprättad promemoria i ärendet, att inkomna anbud visade,

att dessa medel icke vore tillräckliga för byggnadernas uppförande efter

föreliggande ritningar. Skillnaden uppginge till 130 000 kronor. Då det ej

kunde anses utan vidare försvarbart att uppföra ekonomibyggnader av avsedd

storlek för 350 000 kronor, borde nya vägar sökas för att förbilliga

dessa byggnadskostnader. Av utredningens redogörelse framgick även, att

det för uppförande av driftsledarbostad anvisade beloppet å 70 000 kronor

icke heller vore tillräckligt.

I en den 25 februari 1954 inom byggnadsstyrelsen upprättad promemoria

anmäldes sedermera, att styrelsen i samråd med utredningen förminskat

och förenklat ekonomibyggnaderna samt infordrat nytt anbud å driftsledarbostaden.

Härigenom kunde kostnaderna för ekonomibyggnaderna sänkas

från 350 000 till 285 000 kronor och för driftsledarbostaden från 90 000

till 76 000 kronor. Dessa kostnader baserades på förutsättningen, att första

byggnadsetappen skulle byggas i ett sammanhang. Skulle däremot ekonomibyggnaderna

och driftsledarbostaden uppföras som en särskild deletapp,

skulle 120 000 kronor tillkomma för yttre arbeten. Av sistnämnda belopp

utgjorde 20 000 kronor direkta merkostnader på grund av uppdelningen i

deletapper, medan återstående 100 000 kronor kunde avgå från den senare

etappen.

Riksdagens beslut. Med bitall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr

122 anvisade 1954 års riksdag (JoU 28; rskr. 237) 65 000 kronor till

merkostnader för ekonomibyggnaderna, 6 000 kronor till merkostnader

för driftsledarbostaden, 20 000 kronor till utbyggnad av svinstallet samt

20 000 kronor till merkostnader för yttre arbeten i samband med uppförandet

av ekonomibyggnaderna och driftsledarbostaden. Dessutom medgav

riksdagen, att det för budgetåret 1952/53 för utvändiga ledningar,

vägar och planeringsarbeten anvisade anslaget å 100 000 kronor, vilket

ännu icke disponerats för sitt ändamål, finge tagas i anspråk för yttre arbeten

i samband med uppförandet av nyssnämnda ekonomibyggnader och

driftsledarbostad. Därvid förutsattes, att sistnämnda belopp skulle ersättas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

genom nytt anslag, så snart de arbeten, för vilka medlen ursprungligen avsetts

bleve aktuella. Riksdagens beslut innebar, att den första byggnadsetappen

vid Röbäcksdalen begränsades till uppförandet av sistnämnda byggnader.

Med anledning av framställning från styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök anvisades i övrigt till Röbäcksdalens försöksgård

följande belopp, nämligen 9 500 kronor till utredningskostnader

för djurstallar, 22 000 kronor till försöksutrustning, 15 000 kronor till

komplettering av djurbesättningen, 12 000 kronor till försöksverksamheten

och 18 000 kronor till täckande av underskott å jordbruksdriften.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1954 års statsverksproposition (IX ht, p.

120) beslöt riksdagen (JoU 1; rskr. 9) vidare, att fr. o. m. budgetåret 1954/

55 skulle vid Röbäcksdalen inrättas en filial till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.

I samband därmed inrättades en överassistenttjänst

i lönegrad Cg 29, varjämte till arvoden åt ledamöter i provningsnämnd

samt till skrivhjälp anvisades 1 800 respektive 3 600 kronor. Slutligen

anvisades (IX ht, p. 121 och 122) 14 600 kronor till resor, expenser, lokalhyra

m. m. samt 50 000 kronor till anskaffande av utrustning för avdelningen.

III. Röbäcksdalsutredningcns slutbetänkande

Såsom framgått av den föregående redogörelsen har vissa av de i Röbäcksdalsutredningens

slutbetänkande den 26 januari 1954 framlagda förslagen

föranlett beslut vid 1954 års riksdag. Någon redogörelse för dessa

förslag torde därför icke vara erforderlig i det följande.

A. Betänkandet

Allmänna synpunkter

I sitt slutbetänkande framför Röbäcksdalsutredningen inledningsvis vissa

synpunkter beträffande jordbruksforskningen och det norrländska jordbruket,

närmast avseende nuvarande produktionsläge. Utredningen anför därvid,

att forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område bevisligen

lämnat betydande bidrag till den starka och kontinuerliga ökning av

den svenska jordbruksproduktionen, som ägt rum under senare år. Jordbruksforskningens

uppgift, utöver åstadkommande av en skördeökning, är

emellertid även att klarlägga de ekonomiska förhållandena i samband med

jordbruksproduktionen samt produktionens anpassning till marknadsförhållandena

och till konsumtionsutvecklingen ävensom att följa sambandet

mellan jordbruksproduktionens inriktning och jordboniteten på längre sikt.

1 dagens produktionsläge torde de senare problemen böra ägnas alldeles

särskild uppmärksamhet, och forskningsverksamheten synes därför mer

än någonsin ha en betydelsefull uppgift all fylla. Produktionsökningen gei

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

i och för sig upphov till en mångfald problem, som tidigare endast i mindre

utsträckning beaktats men som nu kräver särskilda insatser från jordbruksforskningen

för sin lösning i Norrland såväl som i landet i övrigt.

Beträffande det norrländska jordbruket anför utredningen, att detta i

vissa avseenden arbetar under mindre gynnsamma villkor än det övriga

landet. Särskilt framhålles de strängare vintrarna, den kortare vegetationsperioden

samt det förhållandet, att brukningsdelarna i vissa områden är

små och spridda. Vidare påpekas att Norrland, vilket som jordbruksland

är förhållandevis ungt, har landets främsta reserver av ännu obruten odlingsväi

d jord. Till belysning av jordbruksförhållandena i de fyra nordligaste

länen åberopar utredningen vissa statistiska uppgifter. Av dessa framgår,

att den avgjort större delen av respektive läns totala åkerareal är fördelad

på jordbruk inom storleksgrupperna 2—5 och 5—10 hektar, att ifrågavarande

fyra län tillhopa har något över 10 procent av landets åkerjord, trots

att de representerar mer än hälften av den totala landarealen, samt att

knappt 13 procent av landets hela befolkning bor inom berörda län. Åkerjorden

är dock till stor del koncentrerad till vissa relativt tätbefolkade bygder,

nämligen till älvdalarna och slättlandet vid kusten. Endast en obetydlig

del av den odlade jorden är förlagd till en utpräglat spridd bebyggelse.

Möjligheterna att genomföra ur arronderings- och storlekssynpunkt mera

rationella brukningsdelar för uppnående av lämpligare drift får därför enligt

utredningen icke bedömas som alltför ogynnsamma. I fråga om åkerjordens

avkastning i de fyra nordligaste länen, vilken ökat betydligt under

senare år, framhåller utredningen att densamma är förhållandevis gynnsam

även vid jämförelse med riksmedeltalen. Övervägande delen av det norrländska

jordbrukets skördeprodukter förädlas i ladugårdarna. Antalet nötkreatur

per arealenhet är i Norrland avsevärt större än för landet i övrigt,

medan däremot mjölk- och smörfettmängderna per ko i samtliga berörda

norrlandslän ligger avsevärt under riksmedeltalen. Detta får ses i samband

med den i norr dominerande kreatursrasens mindre prestationsförmåga.

En något annan bild av den norrländska mjölkproduktionens möjligheter

får man enligt utredningen av de i betänkandet redovisade uppgifterna

angående foderförbrukningen, vilken beräknad per kilogram smörfett för

såväl Jämtlands som Västerbottens län understiger medeltalet för riket.

Utredningen framhåller att den, även om de i betänkandet åberopade statistiska

uppgifterna måste bedömas med försiktighet, anser sig våga påstå,

att det norrländska jordbrukets avkastning undergått väsentliga förändringar

under senare år. Den driftsrationalisering, som pågår i norrländskt

jordbruk, har — bland annat av historiska skäl — ej hunnit lika långt som

i andra delar av landet. Det norrländska jordbrukets fortsatta utveckling

och anpassning till vart totala produktionsbehov förutsätter större insatser

från forsknings- och försöksverksamheten. Utredningen säger sig ånyo vilja

understryka den betydelse verksamheten vid de till Röbäcksdalen förlagda

institutionerna kommer att kunna få för utvecklingen av norrländskt

jordbruk. Genom sammanförande av olika forsknings- och försöksorgan

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Iiungl. Maj.ts proposition nr 116

till en central plats i övre Norrland skapas nämligen en organisation med

uppgift att grundligt undersöka det norrländska jordbrukets förutsättningar

och utvecklingsmöjligheter. Genom en fördjupad kännedom om Norrlands

jordbruksförhållanden bör denna organisation enligt utredningens mening

kunna ange lämpliga åtgärder, ägnade att befordra det norrländska jordbrukets

produktion och förbättra dess ekonomiska resultat. För förverkligandet

av dessa syften framstår det som angeläget, att alla de hjälpmedel

inom tillämpad jordbruksforskning och försöksverksamhet, som kan verksamt

bidraga till en allsidig behandling av det norrländska jordbrukets problem,

snarast blir tillgängliga vid Röbäcksdalen genom inrättande av erforderliga

institutioner.

Slutligen har utredningen funnit anledning att i betänkandet något belysa

sambandet mellan övre Norrlands jordbruk och övriga näringar i dessa

delar av landet. Därmed förbundna frågor har nämligen enligt utredningen

betydelse i befolknings- och näringspolitiskt sammanhang med återverkningar

även för andra landsdelar. Utredningen redovisar i anslutning härtill

vissa statistiska uppgifter om befolkningstäthet samt fördelningen på yrkesgrupper

m. in., vilka enligt utredningen i någon mån ger uttryck för angivna

förhållanden. Det framliålles, att hithörande frågor, vilka har betydelse

icke blott för de fyra nordligaste länen utan också för stora delar av

landet, torde komma att ägnas fortlöpande uppmärksamhet ur befolkningspolitisk,

näringspolitisk och allmän synpunkt. De resultat inom tillämpad

jordbruksforskning och försöksverksamhet, som vinnes vid ett norrländskt

forskningsinstitut, kan enligt utredningens mening med säkerhet bidraga till

bästa möjliga lösning av dessa problem.

Fortsatt utbyggnad av forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets

område

Jordbruksförsöksavdelningen och försöksgården. Utredningen förutsätter,

att jordbruksförsöksavdelningen, utöver en försöksverksamhet av betydande

omfattning, kommer att utveckla förbindelser med jordbruket och försöksverksamheten

i de nordligaste delarna av Sverige och grannländerna. Då

dessutom forskningsmöjligheterna vid en institution av detta slag bör utnyttjas

i största möjliga utsträckning samt vissa administrativa uppgifter

kommer att åligga ledningen för avdelningen, synes det uppenbart, att denna

måste ha en tillräcklig och kompetent fast anställd personal. Utredningen

föreslår därför, att vid avdelningen skall inrättas en förste assistenttjänst

i lönegrad Ce 27, en skrivbiträdestjänst i reglerad befordringsgång

samt eu tjänst som försöksförman (fältmästare) i lönegrad Ce 12.

Angående tjänsterna, vilka föreslagits skola uppföras å lantbrukshögskolans

lönestat, anför utredningen i övrigt huvudsakligen följande.

Förste assistenten, på vilken måste ställas stora fordringar beträffande

utbildning och erfarenhet från jordbruk och försöksarhete, bör vara kompetent

att leda och tillse försöksarbetena på ett oklanderligt sätt och att själv
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

ständigt utföra vissa uppgifter samt bearbeta och sammansätta försöksresultat.

Han bör även kunna fungera som statsagronomens ställföreträdare vid

handläggning av löpande arbetsuppgifter. För att erhålla person med tillräcklig

teoretisk och praktisk utbildning är det nödvändigt, att innehavaren

får förste assistents tjänsteställning.

Redan för planläggnings-, uppbyggnads- och organisationsarbetet vid

verksamhetens igångsättande beräknas ett avsevärt behov av skrivhjälp

föreligga. Uppordnande och fortlöpande underhåll av anstaltens bibliotek,

vilket arbete delvis bör kunna anförtros ett skrivbiträde, är också av vikt

för anstaltens arbete. Då det icke kan förutsättas, att facktjänstemännens

tid i någon nämnvärd utsträckning blir disponibel för sådana göromål, som

kan utföras av ett skrivbiträde, finner utredningen det angeläget, att ett dvligt

biträde snarast möjligt anställes vid jordbruksförsöksavdelningen.

För kontinuerlig skötsel av försöken bör så långt möjligt fast "anställd

personal användas. Grundlig praktik och ingående kännedom i dylikt arbete

har visat sig vara av utslagsgivande betydelse för utförandet av noggranna

försök samtidigt som täta ombyten av personal visat sig ha ett ogynnsamt

inflytande på verksamhetens resultat. I varje fall bör en fast anställd försöksförman

eller fältmästare finnas för skötseln av jordbruksförsöksavdelningens

fältförsök och därmed sammanhängande arbeten. Befattningen synes

i likhet med motsvarande befattningar vid statens jordbruksförsök böra

placeras i lönegrad Ce 12 och inrättas fr. o. in. den 1 mars 1955, då verksamheten

kan beräknas ha nått sådan omfattning, att befattningen blir

oundgängligen nödvändig.

I anslutning till frågan om personalbehovet för jordbruksförsöksavdelningen

berör utredningen spörsmålet om den norrländska husdjursförsöksverksamheten.

Utredningen utgår från att tyngdpunkten för nämnda verksamhet

skall förläggas till Öjebyns försöksgård i Norrbottens län. Samtidigt

framhålles emellertid önskvärdheten av att besättningen vid Röbäcksdalen i

lämplig utsträckning tages i anspråk för husdjursförsök. Med hänsyn till

betesskötselns stora betydelse i Norrland har nämligen ganska omfattande

betesförsök planlagts vid Röbäcksdalen. Dessutom är det enligt utredningen

av synnerlig vikt, att odlingsförsöken med foderväxter kompletteras med

parallellgående smältbarhetsundersökningar. För arbetet med husdjursförsöken

bör personalen utökas med en assistent. Då med påbörjandet av

dessa undersökningar måste anstå till dess den övriga verksamheten vid

gården kommit något i gång och besättningen nått avsedd storlek, föreslår utredningen,

att ifrågavarande assistenttjänst skall inrättas vid en tidpunkt,

som senare får avgöras.

Vid beräkningen av försökskost naderna måste enligt utredningen

beaktas att försöksverksamheten i flera avseenden torde skilja sig

från den vid en försöksgård normalt förekommande. Vid Röbäcksdalen kommer

nämligen, förutom de egentliga jordbruksförsöken, att bedrivas en för

hela Norrland ägnad forskningsverksamhet. Dessutom torde jordbruksförsöksavdelningen

få bestrida vissa för hela anstalten gemensamma kostnader

för administrationen.

Utredningen anser det principiellt önskvärt, att försökskostnaderna i

största möjliga utsträckning hålles skilda från kostnaderna för jordbruks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

15

driften. Därför föreslås, såsom framgår av den följande redogörelsen, att

jordbruket vid upplåtande av försöksjord skall få dels gottgörelse för utlämnade

försöksarealer, dels skälig kompensation för det intrång och besvär,

som försöksverksamheten medför för driften. Även jordbruksförsöksavdelningen

bör ersätta gården för dylika kostnader.

Å gårdsdriften måste enligt utredningen beräknas ett visst underskott under

de första åren, innan de betungande upprustningsarbetena genomförts

och djurbesättningen blivit fulltalig. Efter förberedelseåren torde dock underskottet

efter hand minskas. De ersättningar för försökskostnader, som

kommer att utgå från de olika filialerna, bör också i sin mån bidraga till

nedbringande av underskottet.

Med utgångspunkt från det anförda har utredningen beräknat, att under

de närmaste budgetåren ett sammanlagt belopp av 30 000 kronor årligen erfordras

för försöksverksamheten och för att täcka underskott å jordbruksdriften.

Utredningen förutsätter, att den sammanlagda nettoutgiften icke

skall behöva ökas, förrän speciella forsknings- och försöksuppgifter upptages.

Enligt utredningen torde nämligen, sedan hela verksamheten stabiliserats,

underskottet på jordbruksdriften kunna beräknas bli utjämnat, allteftersom

försöksverksamhetens omfattning ökas och behovet av medel härför

tilltager. För de närmaste åren torde sålunda medelsbehovet för försöksverksamheten

kunna regleras genom motsvarande minskningar i jordbruksdriftens

underskott.

Utredningen har i detta sammanhang även tagit ställning till frågan om

åt vem det ekonomiska ansvaret för driften vid försöksgården skall anförtros.

För att statsagronomen mera odelat skall kunna ägna sig åt forsknings-

och försöksuppgifter, synes redogöraransvaret. böra överflyttas på

driftsledaren, som därvid, i likhet med föreståndarna vid övriga försöksgårdar,

skall vara ansvarig inför ekonomidirektören. Vidare bör hinder ej föreligga

att helt eller delvis överföra det ekonomiska ansvaret för driftsresultatet

från ekonomidirektören till föreståndaren.

I fråga om medelsbehovet till byggnader anför utredningen, att redan

anvisade anslag till institutionsbyggnad, försökslada och driftsledarbostad

i huvudsak torde täcka de behov, för vilka byggnaderna beräknats. I

samband med uppgörandet av detalj ritningar för dessa byggnader har emellertid

vissa nya utrymmesbehov ifrågasatts, vilka enligt utredningen synes

böra beaktas vid byggnadernas uppförande. Utredningen framhåller, att det

tidigare ej varit möjligt alt fullt överblicka det totala byggnadsbehovet vid

Röbäcksdalen. Detta har medfört, att man ej kunnat taga ställning till i vilken

omfattning gemensamma anläggningar bör utföras. En sådan överblick

är nu möjlig, i varje fall för byggnadsbehovet under de närmaste åren, och

vid genomgång av ett av utredningen och byggnadsstyrelsen uppgjort totalt

byggnadsprograin har framkommit, att det av ekonomiska skäl avgjort är

att förorda att göra vissa kompletteringar av beslutade byggnader. Med utgångspunkt

från de ifrågasatta kompletteringarna och infordrade anbud har

byggnadsstyrelsen enligt en vid betänkandet fogad promemoria (lön 24 ja
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

nuari 1954 beräknat merkostnaderna för uppförandet av ifrågavarande

byggnader till 255 000 kronor. I promemorian har anförts i huvudsak följande.

I institutionsbyggnaden har tillkommit en varuhiss och ett för hela anstalten

gemensamt skyddsrum. Merkostnaden härför har beräknats till

(17 000 -j- 13 000 =) 30 000 kronor. Hissen är visserligen önskvärd ur arbetsbesparande

synpunkt, men den kan slopas, om kostnaderna icke kan

rymmas inom anslagsramen. Skyddsrummet har påfordrats av länsstyrelsen.

I försöksladan har tillkommit en för hela försöksgården gemensam transformator

och en panncentral. Med hänsyn till effektbehovet vid försöksgården

har byggnadsstyrelsen ansett det ekonomiskt fördelaktigt att högspänd

el-ström inköpes och transformeras ned i egen transformator. Anläggningskostnaden

för denna transformator, i runt tal 50 000 kronor, synes kunna

amorteras på cirka tre år. Beträffande panncentralen planerades i det första

förslaget på grund av anläggningens ringa omfattning en panncentral för

driftsledarbostaden och en för institutionsbyggnaderna. Den nuvarande gemensamma

panncentralen är emellertid så utformad, att den kan förse

samtliga nu planerade eller föreslagna byggnader med värme. Merkostnaden

härför beräknas till 80 000 kronor, varav 50 000 kronor utgör kostnaden

för pann- och apparatrum och 30 000 kronor utrustning i centralen.

Centralen har vidare anordnats för oljeeldning, vilket ur driftssynpunkt synes

lämpligt. Kostnaden härför har beräknats till 20 000 kronor. Apparatutrustningen

i panncentralen kan i den första byggnadsetappen begränsas.

Av den totala merkostnaden för centralen, (80 000 -j- 20 000 =) 100 000

kronor, kan 20 000 kronor anstå till en senare byggnadsetapp. Merkostnaden

i första etappen beräknas därför till 80 000 kronor.

I försöksladan har tillkommit personalutrymmen för utearbetande personal

samt en potatiskällare. Merkostnaden härför har beräknats till (45 000

-j- 20 000 =) 65 000 kronor. Då emellertid genom omdisponering av byggnaden

i övrigt viss minskning skett av själva logutrymmet, innebärande en

motsvarande kostnadsminskning av cirka 10 000 kronor, kan merkostnaden

för nämnda två arbeten begränsas till 55 000 kronor.

Med hänsyn till arbetsmarknadsläget samt byggnadsplatsens belägenhet

utanför staden har byggnadsstyrelsen icke lyckats erhålla så fördelaktiga

anbud, som styrelsen räknat med. Den av denna orsak betingade merkostnaden

uppgår till 40 000 kronor.

Utredningen erinrar om att kostnader för fast inredning i institutionsbyggnaden

och försöksladan ej upptagits i tidigare anmälda byggnadskostnader.

Enligt byggnadsstyrelsen kan kostnaderna för nämnda inredning

beräknas till 30 000 respektive 8 000 kronor.

Slutligen anför utredningen i fråga om byggnadsbehovet för jordbruksförsöksavdelningen

och försöksgården, att för anställda vid avdelningen och

gården erfordras minst tre bostäder, nämligen för ladugårdsförman, traktorskötare

och försöksförman. Såvitt samtliga bostäder ej kan byggas samtidigt,

bör i första hand uppföras bostäder för de två förstnämnda befattningshavarna.

Byggnadskostnaderna har av byggnadsstyrelsen beräknats till

248 000 kronor, varav 148 000 kronor till två bostäder med endast delvis

utschaktad källarvåning och 100 000 kronor till en bostad med fullt ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 17

schaktad källarvåning, inrymmande bland annat gemensam tvättstuga för

samtliga bostäder.

Filial till statens växtskyddsanstalt. Utredningen framhåller, att behovet

av ändamålsenliga lokaler är synnerligen stort för den filial av statens växtskyddsanstalt,

som från och med den 1 juli 1953 inrättades vid Röbäcksdalen,

samt erinrar om sitt i delbetänkandet den 17 november 1951 framlagda

förslag till gemensam institutionsbyggnad för växtskydds- och frökontrollfilialerna.

Denna byggnad har kostnadsberäknats till 700 000 kronor, vartill

kommer för fast inredning 52 000 kronor.

Filial till statens centrala frökontrollanstalt. Enligt utredningen är det i

hög grad önskvärt, att frökontrollverksamheten i Norrland utbygges med en

till Röbäcksdalen förlagd filial till statens centrala frökontrollanstalt. Utredningen

anför härom i huvudsak följande.

Som utredningen i sitt delbetänkande den 17 november 1951 framhållit,

har utsädesodlingen i Norrland vunnit alltmera ökat intresse under senare

år. Utsädets kvalitet blir emellertid ofta otillfredsställande, beroende dels

på att en betydande del av utsädet aldrig underkastas regelrätt rensning,

dels ock på att renserierna vanligtvis är små och har ganska varierande

resurser. Det hemmaproducerade utsädet analyseras endast i starkt begränsad

omfattning, och då sådant utsäde användes i betydande utsträckning,

har man ofta otillräcklig kännedom om utsädets kvalitet. Den bristande kännedomen

om utsädesvarans bruksvärde förorsakar säkert årligen betydande

ekonomiska förluster för jordbruket. Det är därför av vikt, att de norrländska

jordbrukarna kommer till ökad insikt om värdet av en effektiv

frökontroll. En frökontrollfilial vid Röbäcksdalen skulle enligt vad utredningen

tidigare påvisat få stora uppgifter att fylla, förutom genom analysverksamheten,

genom studium av utsädesproduktionen i detalj samt rådgivning

och upplysningsverksamhet.

Utredningen framhåller vidare, att frökontrollfilialens tillkomst förutsätter

en institutionsbyggnad, vilken därför bör komma till stånd snarast. Av

utredningen tidigare föreslagna anslag för avlöning av befattningshavare,

driftskostnader och inköp av utrustning bör vara tillgängliga samtidigt med

att institutionsbyggnaden kan tagas i bruk. Särskilt framhålles angelägenheten

av att den blivande filialföreståndaren får möjlighet att följa och

medverka i filialens planläggning i detalj och uppbyggnad. Det innebär

nämligen avsevärda fördelar, om en ny institutions verksamhet och lokaler

kan uppbyggas under medverkan av den befattningshavare, som skall knytas

till institutionen.

Filial till kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök. Utredningen framhåller, att ett omfattande inventeringsarbete

av jord och vegetation från försök och praktiska odlingar ur lantbrukskemisk

synpunkt framstår såsom en viktig del av forsknings- och försöksverksamheten

vid Röbäcksdalen. För att ernå en tillfredsställande och

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr Hd

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

tillräckligt ingående kännedom om det stora övre-norrländska områdets

olika naturliga resurser måste undersökningar av ifrågavarande slag kunna

utföras på anstaltens eget initiativ. Utredningen föreslår därför, att ett kemiskt

analyslaboratorium skall inrättas vid Röbäcksdalen. Laboratoriets

huvudsakliga uppgift skall vara att tillhandagå såväl jordbruksförsöksavdelningen

och filialerna vid anstalten som andra försöksinstitutioner i övre

Norrland med kemiskt analysarbete samt med personlig rådgivning i fråga

om de kemiska undersökningar, som bedömes vara av särskild vikt för att

vidga kunskaperna om de upptagna försöksproblemen. Då större delen av de

erforderliga analysuppdragen skulle kräva anskaffning av synnerligen dyrbar

utrustning med analytisk apparatur och inventarier, om laboratoriet får

en mera fristående ställning, föreslår utredningen, att detsamma skall organiseras

såsom en filial till kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök. Genom en sådan anordning bleve det bland

annat möjligt att på ett enkelt sätt översända vissa grupper av provmaterial

till lantbrukshögskolan. Däremot skulle den väsentliga delen av materialet

— i första hand allt vad som föreligger i sådana serier, som ej fordrar särskilt

dyrbar apparatur — bearbetas och analyseras vid Röbäcksdalen. Till

stöd för förslaget att inrätta ett kemiskt analyslaboratorium vid Röbäcksdalen

framhåller utredningen vidare, att tillgången till kemisk sakkunskap

på platsen skulle innebära ett stöd åt jordbruksförsöksavdelningen och filialerna

vid arbetenas organisation, vid tolkning av undersökningsresultat och

vid bedömande av dessas värde som underlag för fortsatta undersökningar.

Laboratoriet, som enligt utredningen alltifrån början bör bli så stort, att

det helt kan motivera sitt ändamål, och som bör träda i verksamhet så

snart som möjligt, förutsättes alltså skola tjäna som ett kompletterande

organ till vid Röbäcksdalen förlagda institutioner och som forskningsenhet.

Däremot anser utredningen i princip ej lämpligt, att filialen skall verka som

kommersiellt arbetande lantbrukskemisk kontrollstation. Härom anför utredningen

följande.

Att utrusta en ekonomiskt livsduglig kontrollstation ställer andra krav på

modern, automatiserad apparatur än vad utredningen här ansett sig böra

föreslå. De särskilda behov, som föreligger i fråga om en kontrollstation,

ar enligt vad utredningen inhämtat synnerligen trängande, enär betydande

eftersläpning av denna verksamhet föreligger. Dessa frågor torde böra övervagas

i samband med organisationen av den lantbrukskemiska kontrollverksamheten.

Endast i den mån laboratoriets tid och resurser så medger och

efter överenskommelse med övrig lantbrukskemisk kontrollorganisation,

torde därför det föreslagna analyslaboratoriet böra ägna sig åt analyser för

andra uppdragsgivare än försöksinstitutionerna i övre Norrland. Enligt utredningens

mening bör dessa obestritt ha förtursrätt till laboratoriets

tjänster.

I fråga om personalbehovet vid filialen anför utredningen, att arbetet

bör ledas och laboratoriet förestås av en överassistent, i viss utsträckningunderkastad

inspektion av lantbrukshögskolans analyslaboratorium. Som ett

minimum av ytterligare erforderlig arbetskraft har beräknats en assistent

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

(motsvarande nuvarande lönegrad Ce 19) samt två laboratoriebiträden, det

ena förslagsvis i lönegrad Ce 11 och det andra i lönegrad Ce 8. Överassistenttjänsten

bör enligt utredningen inrättas så tidigt, att befattningshavaren

kan handha detaljplanläggningen och uppbyggnaden av filialen, under det

övriga tjänster kan tillkomma efter hand som laboratoriet färdigställes och

arbetet igångsättes i full omfattning.

Utredningen beräknar filialens lokalbehov till cirka 200 kvm effektivt laboratorieutrymme

— fördelat på två ä tre laboratorielokaler, förbränningsrum,

vågrum, diskanordning och skrivrum — samt cirka 200 kvm utrymme

i källare eller souterrängvåning för uppackning, kvarnrum, förrådsrum

och någon mindre verkstad. I den institutionsbyggnad, som föreslås skola

uppföras för att tillgodose laboratoriets lokalbehov, synes enligt utredningen

lämpligen även kunna inrymmas lokaler med tillhörande växthus för de

trädgårdsförsöks- och växtförädlingsfilialer, vilka enligt utredningens i det

följande återgivna förslag bör inrättas vid Röbäcksdalen. En byggnad för

dessa tre institutioner har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till

1 250 000 kronor. Härtill kommer ett anslagsbehov av 80 000 kronor för fast

inredning. För inköp av erforderlig laboratorie- och kontorsutrustning för

filialen har beräknats ett belopp av 50 000 kronor. Slutligen har årskostnaderna

för laboratoriets drift under budgetåret 1955/56 beräknats till 10 000

kronor. Då emellertid ungefär hälften härav beräknats komma att inflyta

såsom avgifter från filialerna för utförda analyser, anser utredningen tillfyllest,

att ett belopp av 4 500 kronor anvisas för ändamålet.

Filial till statens trädgårdsförsök. Utredningen erinrar om att frågan om

utvidgad försöksverksamhet med trädgårdsväxter tidigare behandlats av

såväl norrlandskommittcn som 1946 års trädgårdsundervisningskommitté.

Därvid har uttalats att en försöksstation för ändamålet borde inrättas vid

Röbäcksdalen. Utredningen, som delar denna uppfattning, föreslår att en

dylik station skall inrättas såsom en filial till statens trädgårdsförsök. Utredningen

anför härom i huvudsak följande.

Gjorda erfarenheter synes antyda, att förutsättningarna för köksväxtproduktionen

i Norrland kan bedömas gynnsamma och att denna odlingsgren

bör kunna få ökad ekonomisk betydelse, framför allt där den bedrives

i närheten av och för avsättning till bebyggelsecentra. Särskilt i kvalitetshänseende

synes här kunna frambringas produkter, som fyller högt ställda

krav. Klimatets och odlingsmetodernas inverkan på avkastning och kvalitet

liksom anpassning av odlingstekniken till norrländska förhållanden är problem,

som emellertid kräver ytterligare forskning och försök. En ökad sådan

insats är också befogad, då på grund av bristande kännedom om odlingsmaterial

och odlingsteknik misslyckanden ofta förekommer. I det inom landet

befintliga odlingsmaterialet finnes mycket, som ej lämpar sig för odling

i Norrland. En noggrann och omfattande sortkontroll är därför önskvärd

och därtill klarläggande av antydda odlingstekniska problem. Erfarenheterna

från hittills utförda försök visar, alt man genom forskningsverksamhet

på detta område har utsikter att uppnå betydande framsteg.

Frågan om växthuskulturer i Norrland är också särskilt aktuell. Härvid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 116

föreligger ett avsevärt behov av närmare undersökningar angående ljusklimatets

utnyttjande av och inverkan på dylika kulturer samt byggnadstekniska

anordningar för växthusens belysning, isolering och uppvärmning.

Förutom de direkta försöksresultat, som beräknas kunna framkomma, kan

en trädgårdsförsöksfilial förutsättas lämna betydelsefulla bidrag till upplysningsverksamheten

på området. Filialen bör dessutom ha till uppgift att

medverka vid planläggning, utförande och tillsyn av lokala försök med trädgårdsväxter

inom distriktet.

Utredningen erinrar om att utredningen i samband med sitt förslag om

inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium vid Röbäcksdalen, för vilket

förslag redogjorts i det föregående, föreslagit uppförandet av en institutionsbyggnad,

i vilken skulle inrymmas jämväl erforderliga lokaler för, bland annat,

en trädgårdsförsöksfilial. För sistnämnda ändamål har i ifrågavarande

byggnad beräknats två kontorsrum, ett skrivrum, ett mindre laboratorium,

ett förvaringsrum för produkter och ett för redskap samt ett vägnings- och

sorteringsrum. Byggnadsförslaget innefattar även uppförande av två växthus,

varav det ena borde utgöras av ett kombinerat tomat- och gurkhus, medan

det andra lämpligast borde inrättas såsom förökningshus.

I fråga om trädgårdsförsöksfilialens personalbehov föreslår utredningen,

att fr. o. in. budgetåret 1955/56 skall inrättas en försöksledartjänst i lönegrad

Ce 29. För kulturernas skötsel synes samtidigt jämväl böra inrättas en

trädgårdsmästartjänst med placering lägst i lönegrad Ce 14. Sedan filialen

kommit i full verksamhet och omfattningen av lokala försök tilltagit, kan

enligt utredningen beräknas, att därutöver behövs en assistent och ett skrivbiträde.

Utredningen anför vidare, att det med hänsyn till den kontinuerliga skötsel,

som drivkulturerna fordrar, synes ofrånkomligt, att trädgårdsmästaren

beredes bostad på platsen. Härför erfordras en personalbostad av samma art,

som föreslagits för förmännen vid jordbruksförsöksavdelningen, av byggnadsstyrelsen

kostnadsberäknad till 74 000 kronor.

För utrustning av filialen med elektrisk bänkgård och inventarier av erforderlig

omfattning har i betänkandet upptagits ett belopp av 35 000 kronor.

Härvid har utredningen förutsatt, att jordbruksförsöksavdelningen

skall vara försedd med nödiga redskap för jordens bearbetning m. m. Utrustningsbehovet

omfattar sålunda endast speciella trädgårdsinventarier inklusive

trädgårdstraktor och motorspruta.

Enligt utredningens beräkningar erfordras slutligen ett belopp av 25 000

kronor för den årliga driften av filialen.

Substation till Sveriges utsädesförening. Utredningen erinrar inledningsvis

om att förädlingen av åkerbruksväxter i Norrland för närvarande bedrives

vid tre filialer till Sveriges utsädesförening, placerade i Västernorrlands,

Jämtlands och Norrbottens län, samt att arbetet vid dessa filialer under senare

år resulterat i att ett flertal för norrländskt jordbruk värdefulla sorter

framkommit. Då flera skäl enligt utredningen talar för att ökade resurser för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

norrlandsförädlingen i särskilt hög grad är önskvärda, föreslår utredningen,

att vid Röbäcksdalen skall inrättas en fast försöksplats (substation) under

Sveriges utsädesförenings västernorrlandsfilial. Till stöd för sitt förslag

åberopar utredningen följande synpunkter, vilka framkommit vid kontakt

med utsädesföreningen och med Weibullsholms växtförädlingsanstalt.

Den svenska växtförädlingens resurser utnyttjas för närvarande till övervägande

del för förädlingsarbete inom södra och mellersta Sveriges förädlingsinstitutioner.

Detta motiveras av jordbrukets relativt sett större betydelse

inom Götaland och Svealand än i Norrland samt av den ärftlighetsteoretiska

forskning, som koncentrerats i första hand till Sveriges utsädesförening

i Svalöv men även till Weibullsholms växtförädlingsanstalt i Landskrona.

Vid anslagsfördelningen torde hänsyn jämväl ha tagits till att den

relativt unga norrlandsförädlingen hittills kunnat förväntas nå goda resultat

med begränsade resurser.

Efterhand som den äldre kombinationsförädlingens möjligheter att göra

påtagliga framsteg avtager, synes särskilt polyploidie- och mutationsforskningen

komma att vinna ökad betydelse. För att dessa forskningsgrenars

resultat i form av mer eller mindre särpräglade råprodukter inom rimlig

framtid skall kunna komma också det norrländska jordbruket till del, kräves

ett ökat korsnings- och urvalsarbete, inriktat på att uppnå bästa möjliga

anpassning till olika odlingsbetingelser. Det måste t. o. m. anses önskvärt,

att norrlandssorter, som kromosomfördubblas eller mutationsinduceras,

odlas och studeras uteslutande i Norrland, vilket ställer krav på ökad teoretisk

forskning. I varje fall synes någon av Sveriges utsädesförenings norrlandsfilialer

böra äga nöjaktiga resurser härför.

Vallväxterna spelar relativt sett en mycket viktig roll i det norrländska

jordbruket. På grund av det särpräglade klimatet ställes stora krav på deras

övervintringsförmåga. Vallens dominerande ställning medför också lätt en

förödande spridning av vissa parasiter. En intensiv förädling med huvudvikt

på härdighet och parasitresistens hos olika vallväxtarter måste därför

vara ekonomiskt starkt motiverad. Emellertid kräves för att uppnå snabba

resultat på detta område betydande resurser för lokal prövning.

Senare års rationalisering inom det svenska jordbruket, särskilt införandet

av skördetröskdrift, har medfört ett behov av tidiga sorter i särskilt hög

grad inom de områden av Norrland, där skördetröskning börjat användas.

Extrema norrlandssorter har därtill upptagits till mycket betydande odling

i södra och i synnerhet mellersta Sverige. Enär förädling av dylikt tidigt

material ställer sig särskilt gynnsam i Norrland har utsädesföreningens norrlandsfilialer

sålunda fått ökad betydelse även för det mellansvenska jordbruket.

För att söka få en vidare bedömning av nya sorters odlingsvärde har utsädesföreningens

västernorrlandsfilial under en följd av år utlagt vissa

orienterande försök inom Västerbotten. Då tillräckliga anslag saknats för

denna verksamhet och respektive försöksplatser haft begränsade resurser,

har dessa försök dock måst bli av relativt liten omfattning.

Angående de omständigheter, som talar för att den föreslagna substationen

bör förläggas till Röbäcksdalen, anför utredningen i huvudsak följande.

Klimat- och jordartsbelingelserna vid Röbäcksdalen erbjuder cn gynnsam

komplettering till västernorrlandsfilialcns försök, och tillgången till samt

samarbetet med vissa avdelningar vid Röbäcksdalen måste bli av det största

värde för förädlingsverksamheten. Särskilt förtjänar nämnas möjligheterna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

att i samarbete med växtskyddsavdelningen få en fackmässig bedömningav

parasitskador och motståndskraft gentemot dessa hos nya sorter samt att

erhålla material för artificiell infektion. Närmast i åtanke ligger här behovet

av resistensförädling av olika vallväxter. Infektionsmaterial härför kan

icke framställas utan speciella anordningar och bör helst anförtros personal,

som är fackkunnig på växtskyddets område. Värdefullt synes också vara

att i den planerade betesförsöksverksamheten vid Röbäcksdalen få pröva

nya vallväxtarter och stammar under olika betingelser. Just betesfrågan

synes böra betraktas som en central fråga i framtida norrländsk jordbruksforskning,

emedan därigenom den lämpligaste intensitetsgraden inom norrlandsjordbruket

kan få önskvärd belysning. Samarbetet synes här kunna

bli till avsevärt ömsesidigt gagn, då tillgången till det rikhaltiga odlingsmaterial,

som förädlingsverksamheten kan ställa till förfogande, utan tvivel

är av betydelse för betesförsökens genomförande.

Utredningen framhåller vidare önskvärdheten av att visst förädlingsarbete

kan påbörjas vid Röbäcksdalen snarast möjligt. Enligt utredningen

synes förädlingsavdelningen för begynnelsearbetena ej vara omedelbart beroende

av egna lokaler utan torde tillfälligt kunna få disponera mindre utrymmen

vid försöksgården. Då ett dylikt provisorium endast bör vara av

kortvarig natur, har utredningen, såsom framgått av den föregående redogörelsen,

räknat med att egna lokaler skall beredas förädlingsavdelningen

i den för analyslaboratoriet planerade institutionsbyggnaden.

I betänkandet har framlagts beräkningar angående substationens behov

av personal samt av medel för kompletterande utrustning och driftskostnader.

Sålunda föreslår utredningen inrättandet av en förste assistenttjänst.

Denna bör placeras i lönegrad Ce 27. Såsom försöksledare erfordras nämligen

en agronom eller akademiker, då självständig verksamhet och vetenskapligt

utförda undersökningar och försök måste förutsättas kunna ske.

Förste assistenten bör enligt utredningen organisatoriskt sortera under föreståndaren

vid västernorrlandsfilialen men med huvudsaklig placering vid

Röbäcksdalen.

I fråga om medelsbehovet till utrustning anför utredningen, att viss del

av maskinparken samt fältutrustningen för försöksverksamheten vid Röbäcksdalen

i varje fall tills vidare synes kunna utnyttjas även av förädlingsavdelningen.

Då den begränsade tid, som står till förfogande för sådd och

skörd, kräver att dessa arbetsmoment utföres utan mera avsevärda störningar,

erfordras dock viss kompletterande materiel, vilken kostnadsberäknats

till 5 000 kronor. De årliga driftskostnaderna slutligen har beräknats

till 5 000 kronor, vari inkluderats utgifter för resor och frakter m. in.

Övrig växtförädlingsverksamhet. Av betänkandet framgår att föreståndaren

för Weibullsholms växtförädlingsanstalt till utredningen inkommit med

framställning om beredande av vissa försöksmöjligheter för anstalten vid

Röbäcksdalen. Av framställningen torde här få återgivas följande.

De klimatiskt säregna förhållandena i Norrland har till följd, att sorter

och stammar, lämpliga för södra respektive mellersta Sverige, ofta ej kan

anses vara de mest odlingsvärda i Norrland. Särskilt för norrländska för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

hållanden förädlade sorter är här ett önskemål. Vad i synnerhet köksväxter

beträffar, återstår ännu huvudarbetet.

Weibullsholms växtförädlingsanstalt har under en längre följd av ar bedrivit

förädling av köksväxter för Norrland, och vissa värdefulla resultat

har redan uppnåtts. .

Prövningen av i tidigare förädlingsstadium befintligt material har emellertid

vållat stora svårigheter, då med skötsel av försök förtrogen arbetskraft

ofta saknats. I samband härmed har även försöksplatserna flera gånger

fått bytas. Allt detta har haft till följd, att uppnåendet av resultat onödigt

fördröjts. ... , . ....

Då nu en större försöksgård kommer att upprättas i ovre Norrland hemstalles,

att anstalten där beredes möjlighet att utföra försök med förädlingsmaterial

av köksväxter. Dessa försök skulle till en början ej upptaga storre

areal än omkring 1 500 kvm. Givetvis skulle anstalten ikläda sig kostnaderna

för försökens skötsel.

Utredningen tillstyrker, att sådan överenskommelse träffas mellan växtförädlingsanstalten

och jordbruksförsöksavdelningen, att de av anstalten

framställda önskemålen så långt möjligt blir tillgodosedda.

Organisationen av verksamheten vid Röbäcksdalen

Allmänna synpunkter. Utredningen framhåller, att verksamheten vid Röbäcksdalen

avses komma att bedrivas av ett flertal institutioner, vilka tillhör

större, sinsemellan fristående forskningsenheter. För att ytterligare

framhäva det samarbete, som är en grundtanke och en förutsättning for

sammanförandet av dessa filialer till en gemensam plats, synes det utredningen

lämpligt, att filialerna utåt uppträder under en gemensam beteckning.

Det är också av värde, att en kollektiv benämning kan användas och

göras känd i förbindelserna med jordbruket och forskningsverksamheten

både inom och utom landet. Utredningen anser, att benämningen Norrlands

lantbruksförsöksanstalt Röbäcksdalen ganska väl anger såväl arbetsområdet

som verksamhetens art och lokalisering.

Beträffande organisationen av verksamheten vid försöksanstalten framhåller

utredningen, att ett gott samarbete givetvis kan åstadkommas på frivillighetens

väg men att vissa organiserade samarbetsformer enligt utredningens

mening dock är erforderliga för såväl det interna som det utåtriktade

samarbetet.

Förhållandet mellan filialerna och deras huvudanstalter. Enligt utredningens

mening bör filialerna jämställas med befintliga filialer eller avdelningar

till respektive huvudanstalter eller riksinstitutioner. Dessa senare

bör°sålunda ha liknande befogenheter i fråga om godkännande av försöksplaner,

ekonomiska frågor m. in. gentemot filialerna vid Röbäcksdalen som

gentemot andra filialer. Det torde få ankomma på huvudanstalterna att

svara för arbetsfördelningen mellan sig och motsvarande filialer vid försöksanstalten.

Frågor av mera allmän betydelse hör i främsta rummet till huvudanstalterna,

medan filialerna behandlar de specifikt norrländska jord
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

bi uksproblemen samt i män av resurser beaktar mera lokaibetonade spörsmål.

Någon klar gränsdragning härvidlag är emellertid knappast möjlig att

genomföra. Uppgörandet av försöksplaner in. in. bör därför ske i intim kontakt

mellan huvudanstalterna och filialerna vid försöksanstalten. I detta

sammanhang framhåller utredningen, att statsagronomen vid Röbäcksdalen

i likhet med andra statsagronomer bör ingå i försökskollegiet vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök. Slutligen framhålles vikten av att

de olika filialerna hålles informerade om omfattningen och arten av den

"verksamhet, som bedrives av riksinstitutionerna inom norrlandsområdet.

Förhållandet mellan filialerna inbördes. Med hänsyn till att åtskilliga organisatoriska

problem vid Röbäcksdalen måste diskuteras och i vissa fall

lösas av personalen på platsen, föreslår utredningen att ett kollegium skall

inrättas. Detta bör bestå av en representant för varje till anstalten anknuten

filialavdelning samt försöksgårdens driftsledare. Med hänsyn till att jordbruksförsöksavdelningen

intager en viss särställning såsom närmaste huvudman

för gårdsdriften, synes statsagronomen böra vara självskriven ordförande

i kollegiet. Närmare föreskrifter för kollegiet synes böra utfärdas av

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, sedan viss

erfarenhet av verksamheten vunnits. Sammanträden med kollegiet bör hållas

ungefär en gång i månaden, och redogörelse för dess verksamhet bör årligen

avges till högskolestyrelsen. Till sammanträdena bör även kunna kallas

till andra platser i Norrland knutna forskare och försöksmän. Särskilt

bör kontakt uppehållas med föreståndaren för husdjursförsöksverksamheten

vid öjebyns försöksgård samt med föreståndaren för Sveriges utsädesförenings

västernorrlandsfilial.

Angående förhållandet mellan filialerna inbördes anför utredningen vidare,

att den funnit lämpligt att behandla en del frågor av gemensamt intresse,

vilka tid efter annan kan komma att bli föremål för kollegiets överläggningar.

Utredningen framhåller sålunda beträffande frågan om utnyttjandet

av försöksgårdens jord till försöksändamål,

att viss hänsyn bör tagas till gårdsdriftens önskemål vid fördelning av försöksjord.

Då spridda försök kan vara till hinder för jordbruksdriften bör, i

den mån så är möjligt, fältförsöken koncentreras till mera avgränsade områden.

Varje filial bör årligen före viss tidpunkt till försöksgårdens ledning

framställa sina önskemål om tilldelning av jord för försöksändamål. I samband

därmed uppkommande tveksamma frågor synes böra hänskjutas till

kollegiet.

Beträffande spörsmålet om gårdsdriftens ersättningsanspråk gentemot olika

grenar av försöksverksamheten synes enligt utredningen önskvärt, att

gårdsdriften i möjligaste man skötes oberoende av försöksverksamhetens art

och omfattning. Den bör också i mesta möjliga mån hållas skadeslös för det

intrång och besvär, försöksverksamheten kan orsaka. Anläggningskostnader

för speciella fasta anordningar till någon viss filials försöksverksamhet bör

betalas av respektive filial. Utredningen anser en årlig ersättning av unge
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

fär 1 500 kronor per hektar såsom skälig vid nuvarande prisläge. Angående

beräkningen av detta belopp anför utredningen i huvudsak följande.

För närvarande tillämpas ett flertal olika system för fastställande av årlig

ersättning åt försöksvärden. Utredningen har sökt finna ett system, där en

skälig avvägning av kostnaderna kan åstadkommas utan att beräkningsgrunderna

göres alltför komplicerade. Enligt utredningens uppfattning toide

bruttoavkastningen få anses som ett godtagbart mått på den intäkt, försöksvärden

bör kunna påräkna för utlämnade försöksarealer. Med detta som

utgångspunkt kan överenskommelse ske efter följande beräkning. Den aktuella

försöksarealen inklusive gångar, skyddsbälten m. in. utgör försöksområdet,

varå försöksvärden skall ombesörja normalt vår- och höstbiuk

samt normal gödsling. Grödan tillfaller försöksanställaren men kan eftei överenskommelse

lämnas till försöksvärden till gängse pris såsom avdiag på

arrendekostnaden. I den mån försöksgarden tillhandahåller förnödenheter

eller arbetskraft bör detta debiteras försöksanställaren till självkostnadspris.

Det är dock önskvärt, att respektive institutioner i största möjliga

utsträckning tillhandahåller för försöken erforderlig personal. Bruttoavkastningen

per hektar synes variera mycket starkt från fall till fall. Med hänsyn

till de kostnader, försöksverksamheten i många avseenden bereder jordbruksdriften,

bör emellertid arealavgiften icke tilltagas alltför knapp utan så,

att en skälig kompensation beredes försöksgården för det intrång och besvär,

som försöksverksamheten medför för jordbruksdriften. Ett belopp av

ungefär 1 500 kronor per hektar torde sålunda få anses vara skäligt vid

nuvarande prisläge. Vissa jämkningar torde emellertid kunna medgivas.

Dessa frågor bör diskuteras inom kollegiet, som även bör uppgöra förslag

till ersättningsbestämmelser.

Utredningen anför, att det vid uppgörandet av detaljritningar för de byggnader,

till vilka anslag beviljades vid 1952 års riksdag, varit nödvändigt att

även taga ställning till frågan om vissa gemensamma v ä g b y g gnads-

och planeringsarbeten m. m. för tomtområdet.

Denna fråga har utretts med hänsyn till samtliga de institutioner, som föreslagits

skola inrättas vid Röbäcksdalen. Enligt byggnadsstyrelsens i det föregående

omnämnda promemoria den 25 januari 1954 har för dessa aibeten,

som sålunda erfordras för hela byggnadsområdet, såsom tillfartsväg,

större anslutningsledningar för vatten och avlopp samt allmän planeiing,

beräknats en merkostnad av 220 000 kronor. Härtill kommer ett av byggnadsstyrelsen

beräknat belopp å 153 000 kronor till vissa kompletteringar i

fråga om ledningar, mindre vägar och planer, ytterbelysning in. in. för de

i slutbetänkandet upptagna två institutionsbyggnaderna och fyra förmansbostäderna.

Sistnämnda belopp erfordras sålunda utöver tidigare beräknade

medel för nämnda byggnader och bostäder.

Frågor rörande ordningen inom det för de olika institutionerna gemensamma

tomtområdet samt skötseln av området, vilken sistnämnda torde få

åvila försök sgård sled ningen, bör enligt utredningen lämpligen behandlas av

kollegiet.

I betänkandet diskuteras vidare frågan om användningen av g c in e ns

a in försök sutrustning. Utredningen framhåller som synnerligen

betydelsefullt, att de olika institutionerna förses med fullt tillfredsställande

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

teknisk utrustning. Utredningen anser det dock av kostnadsskäl önskvärt,

att vissa maskiner och viss apparatur så långt möjligt används gemensamt.

Uppstår fråga om anskaffning av tekniska hjälpmedel av för filialerna gemensamt

intresse, bör ärendet lämpligen diskuteras i kollegiet, som har

en betydelsefull uppgift i att i förekommande fall söka verka för ett rationellt

utnyttjande av förefintliga resurser.

Enligt utredningen föreligger behov av att anställa viss för filialerna gemensam

personal. Sålunda föreslås, att snarast möjligt skall inrättas

en tjänst som gårdskarl, vilken bör knytas till jordbruksförsöksavdelningen

och uppföras å lönestaten för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Tjänsten bör i lönehänseendc jämställas med vissa maskinistoch

vaktmästartjänster vid lantbrukshögskolan, vilka är placerade i lönegrad

Ce 11. Angående de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna anför

utredningen, att vederbörandes arbetstid under anstaltens uppbyggnad möjligen

också torde medge deltagande i visst försöksarbete, exempelvis provberedning,

skötsel av meteorologisk station o. d. Fördelning av filialernas

arbetsuppgifter för gårdskarlen bör ske i samråd inom kollegiet och det torde

även få ankomma på kollegiet att göra framställning om eventuellt ytterligare

erforderlig arbetskraft för gemensamma ändamål, när behoven

därav kan närmare överblickas.

Utredningen föreslår, att ett anslag å 2 500 kronor skall anvisas jordbruksförsöksavdelningen

för anordnande av ett bibliotek vid försöksanstalten.

Därvid framhålles den stora betydelsen för en anstalt av tilltänkt

omfattning att ha tillgång till ett aktuellt fackbibliotek. Utredningen

anser, att det bör ligga i varje institutions intresse att hålla en egen, mindre

referenssamling av handböcker och litteratur av speciell art. För publikationer

av mera allmän räckvidd bör dock ett för hela anstalten tillgängligt

handbibliotek anordnas. Utrymme för ändamålet har beräknats i jordbruksförsölcsavdelningens

institutionsbyggnad.

I betänkandet framhålles vidare, att man med tiden med säkerhet kan

vänta sig, att det uppkommer åtskilliga för filialerna gemensamma

för söksproblem, där en gemensam aktion är önskvärd och nödvändig.

Då samordnandets art och omfattning härvid kan variera från fall till

fall, har utredningen ej ansett sig böra närmare ingå på formerna härför.

Utredningen framhåller vikten av att kollegiet hålles fortlöpande informerat

om verksamheten inom de olika filialerna, om iakttagelser och erfarenheter

och om planerad aktivitet i ett eller annat avseende, och att varje filial får

tillfälle att lämna sitt bidrag till utredning av problemen. För spridande av

kännedom om verksamheten vid anstalten bör lämpligen genom kollegiets

försorg en kortare årlig, för filialerna gemensam vägledning för besökande

utarbetas.

Samarbete med norrländska försöksorgan i övrigt samt med utländska

institutioner på jordbrukets område. Utredningen framhåller, att det i viss

män är sörjt för kontakten med annan norrländsk försöksverksamhet ge
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

nom den lokala försöksverksamhetens distriktsmöten. Det synes dock utredningen

angeläget, att en ytterligare samverkan mellan olika försöksorgan

kommer till stånd. För detta ändamål bör mera regelbundna sammankomster

med representanter för t. ex. försöksgårdarna anordnas, varvid bland

annat överläggningar om planer och speciella problem kan föras. För att

befrämja god samordning med hushållningssällskapens försöksverksamhet

och varaktigt uppehålla kontakten med försöksverksamheten i samtliga de

fyra nordligaste länen synes det utredningen önskvärt, att statsagronomen

beredes möjlighet att deltaga i sammankomster med dessa hushållningssällskaps

försöksnämnder.

Beträffande samarbetet med utländska institutioner anför utredningen,

att förhållandena i de nordiska grannländerna i vissa avseenden är mycket

likartade, varför åtskilliga problem är analoga. Angripandet av dessa problem

skulle vinna högst väsentligt genom en samordnad insats. Utredningen

förordar därför, att försöksanstalten snarast skall beredas möjligheter

till etablerandet av ett sådant internordiskt samarbete.

Samarbete mellan försöksanstalten och det norrländska jordbruket. I betänkandet

framhålles betydelsen av att verksamheten vid Röbäcksdalen får

lämplig anknytning till det norrländska jordbruket och dess utövare, då

en sådan kontakt måste bli impulsgivande för forskningen samtidigt som

därigenom forskningens resultat lättare kan överföras i praktisk tillämpning.

Med den karaktär, som Röbäcksdalen får såsom ett forskningscentrum

för norrländskt jordbruk, anser utredningen salunda berättigat, att representanter

för jordbruket i de fyra övre norrlandslänen också far direkt kontakt

med och del i verksamheten därstädes. En dylik lokal representation

skulle säkert också medföra ett större intresse av och medverkan till utvecklingen

av forsknings- och försöksverksamheten vid Röbäcksdalen. Med

utgångspunkt från det anförda föreslår utredningen, att för Röbäcksdalen

skall inrättas en rådgivande nämnd. Denna bör knytas till styrelsen för

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, som redan har inspektionsrätt

över vissa andra institutioner, såsom statens trädgårdsförsök, Sveriges

utsädesförening, YVeibullsholins växtförädlingsanstalt och statens växtskvddsanstalt.

överinspektören bör vara självskriven ordförande i nämnden,

i vilken även statsagronomen vid Röbäcksdalen synes böra ingå. Denne bör

vara föredragande i nämnden. Den lokala representationen bör utses av de

fyra nordligaste länens hushållningssällskap pa sa sätt, att dessa utser vardera

en ledamot i nämnden jämte en ersättare. Nämnden bör sammanträda

minst en gång om året på initiativ av ordföranden eller representanterna

för de fyra länen. Till sammanträdena bör kallas föreståndarna för

samtliga de centralinstitutioner, som har filialer vid Röbäcksdalen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

B. Yttranden

Allmänna synpunkter. Den av utredningen föreslagna utbyggnaden av Röbäcksdalens

försöksgård har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av samtliga remissinstanser. Flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna

och sammanslutningarna uttalar sin tillfredsställelse med förslaget samt

framhåller angelägenheten av att den av utredningen förordade utbyggnaden

snarast genomföres. Sålunda framhåller exempelvis lantbruksstyrelsen,

att inrättandet av en lantbruksförsöksanstalt för Norrland vid Röbäcksdalen

är av stor betydelse med hänsyn till de förhållandevis ogynnsamma villkor,

under vilka det norrländska jordbruket arbetar. Lantbruksstyrelsen erinrar

vidare om att styrelsen tidigare tillstyrkt utredningens föregående förslag

och med hänsyn till dess betydelse för det norrländska jordbrukets utveckling

förordat, att verksamheten skulle igångsättas utan onödigt dröjsmål.

Det i slutbetänkandet framlagda förslaget rörande komplettering av tidigare

föreslagen verksamhet samt verksamhetens organisation är ägnat att ge ytterligare

och bättre resurser för den ifrågavarande institutionen. Styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök framhåller angelägenheten

av att förslagen snarast genomföres med hänsyn till det norrländska

jordbrukets stora behov av forsknings- och försöksverksamhet. Enligt styrelsen

bör jämväl eu upplysnings- och rådgivande verksamhet bland jordbrukarna

bedrivas från Röbäcksdalen.

Även länsstyrelsen i Jämtlands län samt lantbruksnämnden och hushållningssällskapet

i samma län framhåller, att det är önskvärt, att den fortsatta

utbyggnaden av institutionen genomföres så snart ske kan. Nämnda

länsorgan säger sig vara medvetna om att en utbyggnad i den föreslagna

omfattningen medför betydande kostnader för statsverket. Även om det av

denna anledning kan bli nödvändigt att utbyggnadsprogrammet genomföres

etappvis, bör ett principbeslut i överensstämmelse med utredningens

förslag redan nu fattas, för att planläggningen av den fortsatta utbyggnaden

skall kunna ske rationellt. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser den

ståndpunkt verklighetsfrämmande, som vill göra gällande att jordbruket i

Norrland som försörjningsunderlag för befolkningen kan i större grad ersättas

av andra näringsgrenar. Jordbruksnäringens utveckling i Norrland

bör därför på allt sätt främjas. Det är sålunda med tillfredsställelse länsstyrelsen

sett, att utredningen godtagit det av norrlandskommittén tidigare

skisserade programmet för jordbruksforskningen i Norrland och nu utarbetat

praktiska förslag för en utbyggnad av verksamheten i dess olika grenar.

För att denna verksamhet skall få tillräcklig bredd och kunna lämna

de positiva resultat, som över huvud kan uppnås, bör Röbäcksdalsanstalten

utrustas med alla för ändamålet erforderliga resurser. Länsstyrelsen i Norrbottens

län, vilken i likhet med hushållningssällskapet och lantbruksnämnden

i länet i huvudsak ej funnit anledning till erinran mot utredningens

förslag, anför att den föreslagna ytterligare utbyggnaden av Röbäcksdalen

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

i stort sett förefaller välmotiverad. Anstaltens mångsidiga arbetsuppgift är

otvivelaktigt ägnad att framdeles verksamt främja det norrländska jordbruket

och därmed Norrlands näringsliv i dess helhet.

Lantbruksakademien, som i princip varmt tillstyrker utredningens förslag,

framhåller att det är synnerligen angeläget, att detsamma genomföres i en

följd och så snart som möjligt. Då utredningen eftersträvat att hålla kostnaderna

så låga som möjligt, bör också de anslag, vilka beräknats vara erforderliga,

kunna beviljas obeskurna. Västerbottens läns hushållningssällskap

understryker de synpunkter, som av utredningen anförts rörande det norrländska

jordbrukets produktionsförutsättningar, och den betydelse, som en

intensifierad forsknings- och försöksverksamhet måste tillmätas för näringens

fortsatta utveckling. En dylik utveckling hör eftersträvas som ett betydelsefullt

led vid motverkandet av rådande utflyttningstendenser och för

åstadkommandet av ett ur befolkningspolitisk synpunkt och för övriga näringar

erforderligt underlag. Ett liknande uttalande göres av lantbruksnämnden

i Västerbottens län, som säger sig vara övertygad om att försöksgården

vid Röbäcksdalen har en mycket stor uppgift att fylla. Med hänsyn

till rådande förhållanden och prognoserna för produktionen under kommande

år finner Sveriges lantbruksförbund anledning att starkt understryka utredningens

uppfattning rörande betydelsen av forsknings- och försöksverksamhet

på jordbrukets område. Alldeles särskilt torde frågan gälla det norrländska

jordbruket, som till övervägande del utgöres av små brukningsdelar,

huvudsakligen lokaliserade till vissa mera betydande centra. Förbundet

förklarar sig vara ense med utredningen om att det norrländska jordbrukets

fortsatta utveckling och anpassning till vårt totala produktionsbehov förutsätter

ökade insatser från forsknings- och försöksverksamheten. Riksförbundet

Landsbygdens folk finner det angeläget, att den planerade forsknings-

och försöksverksamheten vid Röbäcksdalen snarast möjligt kan påbörjas

med hänsyn till den rationaliseringsverksamhet, som bedrives inom

jordbruket och som syftar till en omdaning av fastighetsstorleken och i viss

mån även av produktionsinriktningen. Riksförbundet ifrågasätter om icke

statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader borde beredas tillfälle att

vid utbyggnaden av försöksgården bedriva forskning beträffande dels möjligheterna

att förbilliga byggandet, dels ock lämpligaste byggnadsmaterial

och byggnadssätt under norrländska förhållanden.

I ett flertal yttranden har gjorts erinringar mot utredningens förslag. Dessa

berör emellertid, såsom närmare framgår av den följande redogörelsen,

i regel endast vissa detaljer i förslaget. Blott i ett fåtal fall avser invändningarna

förslaget i dess helhet eller har de framförda betänkligheterna ett mera

allmänt innehåll. Sålunda anför statskontoret, att föredragande departementschefen

vid skilda tillfällen understrukit nödvändigheten av att verksamheten

vid försöksgården igångsättes etappvis, vilket uttalande av riksdagen

lämnats utan erinran. Vidare anför ämbetsverket, att det givetvis undandrager

sig dess bedömande, i vilken takt verksamheten i rådande statsfinansiella

läge kan utbyggas, men att det likväl är av den uppfattningen,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

att — i den utsträckning de ekonomiska förhållandena det tillåter — medel

för närvarande endast bör anvisas för iståndsättande av sådana försöksavdelningar

och filialer, som enligt statsmakternas beslut antingen redan inrättats

— såsom jordbruksförsöksavdelningen och filialen till statens växtskyddsanstalt

— eller framdeles avsetts skola upprättas vid Röbäcksdalen

såsom filial till statens centrala frökontrollanstalt respektive statens maskinoch

redskapsprovningsanstalter. Vid sådant förhållande håller ämbetsverket

före, att ställning icke nu bör tagas till utredningens projekt om förläggande

till Röbäcksdalen av andra grenar av det statliga forsknings- och försöksarbetet

på jordbrukets område. Behovet av personal vid de tilltänkta institutionerna

lärer få avvägas efter den takt, i vilken utbyggandet av forskningsoch

försöksverksamheten därstädes kommer till stånd. Lantbruks styr elsen

förutsätter, att genomförandet av det föreslagna byggnadsprogrammet icke

kommer att påverka annan, ur hela det svenska jordbrukets synpunkt ännu

viktigare planerad byggnadsverksamhet vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök. En sådan utveckling skulle nämligen kunna medföra avsevärda

svårigheter för den redan pågående forskningen och försöksverksamheten

på jordbrukets område i landet i dess helhet. Vidare framhåller lantbruksstyrelsen

såsom ett allmänt önskemål, att avdelnings- och filialföreståndarna

vid Röbäcksdalen bör få sådan tjänsteställning, att erfarna forskare

och försöksmän kommer att knytas till institutionen. Detta synes angeläget

med hänsyn till dels de avsevärda krav, som forsknings- och försöksuppgifterna

vid Röbäcksdalen ställer på befattningshavarnas kompetens,

dels storleken av föreslagna och gjorda investeringar i byggnader. Även styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök understryker, att

utbyggnaden av verksamheten vid Ultuna icke får fördröjas genom utbyggnaden

av verksamheten vid Röbäcksdalen. Såväl lantbruksnämnden som

hushållningssällskapet i Gävleborgs län säger sig ha uppmärksammat, att

utredningen upprepade gånger fastställt, att endast de fyra nordligaste länen

skulle deltaga i och åtnjuta direkta fördelar av den för Norrland gemensamma

anstalten vid Röbäcksdalen. Sistnämnda länsorgan anser det vara berättigat,

att Gävleborgs län inräknas i det område, som kommer att åtnjuta anstaltens

erfarenheter och vunna resultat samt att representanter för länet

erhåller kontakt med och del i verksamheten vid den nya forsknings- och

försöksanstalten. Liknande uttalande göres av länsstyrelsen i Gävleborgs län.

I detta sammanhang kan slutligen anmälas, att lantbruksnämnden och

hushållningssällskapet i Norrbottens län understryker, att en viss allmän

översyn synes erforderlig för att Norrbottens önskemål om ett tillfredsställande

utnyttjande av i Norrbotten belägna statliga försöksgårdar ej onödigtvis

skall eftersättas.

Beträffande de olika detaljerna av utredningens förslag anföres i yttrandena

i huvudsak följande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

Fortsatt utbyggnad av forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets

område. I fråga om jordbruk sförsök savdelningen och f ö rsöksgården

säger sig statskontoret icke kunna tillstyrka, att det ekonomiska

ansvaret för driften helt eller delvis överflyttas från ekonomidirektören

vid lantbrukshögskolan till statsagronomen vid försöksgården. Ej heller

kan ämbetsverket biträda förslaget, att redogöraransvaret för gårdens

förvaltning skall åläggas driftsledaren. Lantbruksstijrelsen finner byggnadskostnaderna

för de tre föreslagna förmansbostäderna anmärkningsvärt höga.

Styrelsen ifrågasätter vidare, om ladugård för lösdrift är den mest lämpliga

typen för norrländska förhållanden. Enligt styrelsens mening bör övervägas

om icke ladugård med uppbundna djur är lämpligare. Lantbruksakademien

anser, att det föreslagna beloppet till reseersättningar åt personalen vid jordbruksförsöksavdelningen

och försöksgården snarast bör uppräknas. I anslutning

till utredningens förslag om inrättandet av en assistenttjänst på husdjursskötselns

område framhåller lantbruksnämnden och hushållningssällskapet

i Norrbottens län önskvärdheten av en allmän översyn av uppläggningen

av husdjursförsöken, även om nämnden och sällskapet väl förstår

nödvändigheten av att en viss dylik försöksverksamhet bedrives vid Röbäcksdalen

i samband med foderväxtodlingen och betesförsöken. Härom anför de

båda länsorganen i huvudsak följande.

De senaste årens erfarenheter har tydligt visat, att det statsfinansiella

läget uppenbarligen ej medgivit en uppbyggnad och utveckling av försöksverksamheten

på husdjursskötselns område vid den statliga försöksgården

för i första hand husdj ursförsök, som redan anlagts vid Öjebyn. Det måste

anses anmärkningsvärt, att det nu planeras en utbyggnad av försöksverksamheten

vid Röbäcksdalen, omfattande även husdjursförsök, innan Öjebyns

försöksgård blivit fullt utbyggd och uppenbarligen innan man fått klarlagt,

hur denna försöksgårds verksamhet ekonomiskt skall kunna lösas. Sällskapet

och nämnden hyser allvarliga betänkligheter för att husdj ursförsöken

för Öjebyns del kommer att helt åsidosättas, vilket måste få till följd, att

redan företagna investeringar blir helt eller delvis onyttiga. Samtidigt måste

man befara, att den för Norrbotten och hela övre Norrland så viktiga husdj

ursförsöksverksamheten kommer att ytterligare försenas. Sällskapet och

nämnden förmenar, att ett omedelbart utnyttjande av redan gjorda investeringar

vid försöksgården i Öjebyn är motiverat, ej minst med hänsyn till den

förhållandevis långa tid, som redan gått, sedan denna försöksgård startades,

oaktat man ännu ej alls kunnat infria de förhoppningar beträffande försöksverksamhetens

omfattning, som i vart fall sällskapet otvivelaktigt haft.

Beträffande försöksgårdens ekonomi anföres i lantbruksnämndens och

hushållningssällskapets yttrande, alt man uppenbarligen måste räkna med

väsentligt driftsunderskott på en försöksgård, där jordbruksproduktionen

måste störas av ett otal försök, även om utredningen förutsatt, att kostnaderna

för dessa försök i viss mån skall täckas av vederbörande institution.

Vidare framhålles, att den tidigare omdiskuterade svinstamkontrollen lämpligen

synes kunna förläggas till Öjebyn. Vidare framhåller hushållningssällskapet

i Norrbottens län för sin del angelägenheten av att öjebyns försöksgård

erhåller dels svinhus för svinförsök och svinstamkontroll, dels hönshus

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

för fjäderfäförsök samt att en vetenskapligt utbildad husdjursassistent anställes

vid Öjebvn i samband med utökning av försöksverksamheten att omfatta

även andra djurslag än nötkreatur. Sällskapet framhåller därjämte, att

de anslag för husdjursförsök som hittills tilldelats Öjebyn, ej är tillfyllest,

varför anslaget för jordbruksförsök måst belastas med en del kostnader för

husdjursförsöken. Den för budgetåret 1954/55 begärda höjningen till 15 000

kronor måste enligt sällskapets mening vara ett absolut minimum. Beträffande

administrationen av Öjebyns försöksgård understryker sällskapet av

försöksgårdsföreståndaren framhållna önskemål, att en driftsassistent anställes

såsom skrivhjälp, för bokföringsarbete in. in. Slutligen redovisar sällskapet

ett 20-tal försöksuppgifter på husdj ursområdet, som kan bli aktuella

inom den närmaste tiden för att klarlägga ett antal frågeställningar. Länsstyrelsen

i Norrbottens län understryker vad lantbruksnämnden och hushållningssällskapet

framhållit rörande behovet av en allmän översyn av

planläggningen av husdjursförsöken i Norrland. Länsstyrelsen ifrågasätter,

bland annat, om ej en utbyggnad i snabbare takt än hittills av Öjebyns försöksgård

är ett bättre alternativ till utredningens förslag i denna del.

Beträffande växtskyddsfilialen säger sig styrelsen för statens

växlskyddsanstalt vilja energiskt understödja utredningens förslag, i vad detsamma

avser nybyggnad för filialen. Att det nuvarande provisoriet måste

göras sa kortvarigt som möjligt, framgår enligt styrelsen redan därav, att

den nuvarande lokalens sammanlagda golvyta är endast 30 kvm. Inom detta

område måste inrymmas expedition och arbetsplats för kontorsbiträdet,

skrivplats för föreståndaren, laboratorium, renkulturer och andra undersökningar

med därför nödig apparatur. Styrelsen anser det vara uteslutet att

hyresvägen anskaffa större och lämpligare lokal. Därtill kommer, att personalen

efter hand bör ökas i första hand med en assistent. Det kan nämligen

icke vara ändamålsenligt, att en och samma person skall bära ansvaret

för arbetena inom såväl den botaniska som den zoologiska grenen av växtskyddet.

Även lantbruksakademien samt hushållningssällskapet och lantbruksnämnden

i Västerbottens län betonar särskilt önskvärdheten av att

lokalfrågan för växtskyddsfilialen med det snaraste löses. Riksförbundet

Landsbygdens folk anför slutligen, att växtskyddet för Norrlands del lidit av

betänkliga brister och att det därför är angeläget, att med växtskyddet sammanhängande

frågor så snart som möjligt upptages på arbetsprogrammet

och erforderliga resurser ställes till växtskyddsfilialens förfogande.

Beträffande den föreslagna frökontrollfilialen anför styrelsen

för statens centrala frökontrollanstalt, att man måste räkna med stora

årliga underskott för en frökontrollverksamhet förlagd till Röbäcksdalen.

Styrelsen erinrar om att det i Norrland i regel icke finnes några större utsädesföretag,

för vilka ett större antal fullständiga analyser kan utföras eller

en omfattande, inkomstbringande plombering verkställas. Huvudmassan av

proven måste komma från jordbrukarna själva, för vilka en starkt rabatterad

taxa gäller. Därtill kommer, att proven ofta är av låg kvalitet och där
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

med svåranalyserade. Med anledning härav bör enligt styrelsen denna frökontroll

i fråga om medelsanskaffningen ställas i paritet med andra för jordbruket

arbetande statliga forsknings- och försöksanstalter, vilkas verksamhet

helt upprätthålles med statsmedel, t. ex. statens växtskyddsanstalt. Beträffande

den föreslagna institutionsbyggnaden vid Röbäcksdalen erinrar

styrelsen om att styrelsen i annat sammanhang äskat medel även till, bland

annat, en institutionsbyggnad m. m. för anstaltens fältkontrollavdelning och

filial vid St. Råby i Skåne. Styrelsen förväntar att, därest Kungl. Maj :t skulle

begära medel till uppförande av institutionsbyggnaden vid Röbäcksdalen,

detta icke kommer att fördröja förverkligandet av byggnadsplanerna vid St.

Råby. Lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i Norrbottens län säger

sig väl kunna förstå, vad utredningen framhållit om behovet av en frökontrollfilial

vid Röbäcksdalen. Om en filial upprättas där, anser nämnden och

sällskapet emellertid nödvändigt, att det räknas med att den nuvarande frökontrollanstalten

i Luleå skall behållas även i fortsättningen. De motsätter

sig bestämt, att denna nedlägges. Motiven för dennas upprätthållande är

nämligen lika starka som de av utredningen framhållna skälen för en ny

filial i Västerbotten. Vid bedömandet av frågan om inrättandet av sistnämnda

filial bör dock anstalternas ekonomi beaktas. Tillkomsten av ytterligare

en anstalt får ej skapa minskat ekonomiskt underlag för anstalten i Luleå,

utan att statsbidraget samtidigt uppräknas. Liknande synpunkter framföres

av länsstyrelsen i Norrbottens län. Lantbruksnämnden och hushållningssällskapet

i Gävleborgs lån erinrar om att de i yttrande över utredningens föregående

förslag dels ifrågasatt lämpligheten av att en filial till frökontrollanstalten

förlägges till Röbäcksdalen, dels föreslagit att en dylik filial skall

förläggas till Gävleborgs eller eventuellt Västernorrlands län.

Domänstyrelsen framhåller i fråga om filialen till statens in as

k i n p r o v n i n g a r, att filialens verksamhet endast synes komma att beröra

olika maskiners användbarhet i jordbruket. För Norrlands del i ännu

högre grad än för andra delar av landet är jordbruket till väsentlig del beroende

av skogsbruket. En ensidig mekanisering av jordbruket utan hänsynstagande

till att vissa maskiner även bör vara lämpade inom skogsbruket

är därför enligt styrelsens mening olämplig. Maskinprovningar bör utföras

för att ådagalägga maskinernas användbarhet inom såväl jord- som

skogsbruk. Styrelsen understryker lämpligheten av ett samarbete med den

av Föreningen Skogsarbetens och domänverkets arbetsstudieavdelning (SDA)

drivna försöksstationen i Lycksele, där viss verksamhet med provning av

maskiner för skogsbruket pågår.

Beträffande förslaget att inrätta ett 1 a n t b r u k s k e in i s k t analyslaboratorium

anför lantbruksstyrelsen, att denna fråga synes böra

bli föremål för prövning i ett större sammanhang med hänsyn till att dels

laboratoriets i Ultuna lokalfråga och resurser i övrigt bör upptagas till prövning

snarast, dels en förflyttning av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

från de nuvarande lokalerna vid Experimentalfältet i Stockholm

SJ Biluing till riksdagens protokoll l!)!>.r>. i samt. AV Ilo

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

till annan plats inom kort torde bli aktuell, dels byggandet av nya lokaler

för lantbrukskemiska kontrollstationen i Luleå påbörjats. Lantbruksstyrelsen

förordar, att en särskild utredning snarast skall igångsättas rörande

organisationen och förläggningen av den verksamhet, som nu bedrives vid

lantbrukshögskolans kemiska laboratorium och statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt, ävensom att därvid skall beaktas även behovet av analysservice

åt Röbäcksdalen. I avbidan pa resultatet av en sådan utredning

torde Röbäcksdalens analysbehov kunna tillgodoses i Stockholm och Luleå

samt vid Ultuna. Jämväl byggnadsstyrelsen föreslår, att frågan om inrättandet

av filialen slutligt prövas först i samband med den pågående utredningen

om Ultuna-laboratoriets framtida ställning. Styrelsen för statens

lantbrukskemiska kontrollanstalt anför i sitt yttrande, att kontrollstationen

i Luleå inom en snar framtid kommer att flytta in i nya mera ändamålsenliga

lokaler och därmed får möjlighet att bedriva sin verksamhet betydligt

mera effektivt och rationellt än hittills. Att såsom tidigare ifrågasatts

nedlägga verksamheten vid stationen är därför ej längre aktuellt. Styrelsen

har icke något att erinra mot förslaget att till Röbäcksdalen förlägga en

filial till lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium. Därvid förutsätter

emellertid styrelsen i likhet med utredningen, att filialen icke skall

verka som kommersiellt arbetande lantbrukskemisk kontrollstation. Styrelsen

säger sig vara förvissad om att ett på överenskommelser grundat

samarbete mellan filialen och stationen rörande norrländska jordbruksfrågor

skall verka stimulerande och fruktbärande för båda. I övrigt anför styrelsen,

att det av utredningen beräknade utrustningsanslaget förefaller

vara tilltaget i underkant samt att det enligt styrelsens mening är angeläget,

att filialen erhåller en provberedare, vilken det även bör åligga att utföra

erforderliga vaktmästarsysslor. Lantbruksnämnden och hushållningssällskapet

i Norrbottens län anför, att utredningens uttalande, att laboratoriet

vid Röbäcksdalen helt måste räknas syssla endast med analysuppgifter

för de där centraliserade institutionerna, uppenbarligen får tagas som intäkt

för att kontrollstationen i Luleå även i fortsättningen skall bedriva sin

verksamhet med ej endast Norrbotten utan även Västerbotten såsom verksamhetsområde

vad analysbehovet för jordbrukarna beträffar. Jämväl

länsstyrelsen i Norrbottens län utgår från att tillkomsten av ett laboratorium

vid Röbäcksdalen icke kommer att störa verksamheten vid kontrollstationen

i Lulea, vilken sedan åtskilliga ar tillbaka i avsevärd omfattning

verkställer analyser av prov på jord, vatten, fodermedel, halm och mjölk.

I motsats till sist återgivna uttalanden framföres i några yttranden önskemål

om att laboratoriet vid Röbäcksdalen skall bedriva även kommersiell

verksamhet. Sålunda ifrågasätter länsstyrelsen, lantbruksnämnden och hushållningssällskapet

i Väslernorrlands län, om icke analyslaboratoriet bör

utvidgas så, att det även kan betjäna det praktiska jordbruket inom Västernorrlands

och Västerbottens län. Jordbrukarna inom Västernorrlands län

utnyttjar för närvarande kontrollanstalten i Stockholm, vilket innebär, att

de på grund av anstaltens arbetsbelastning ofta får vänta så länge på ana
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

lysresultaten, att dessa icke kan utnyttjas på önskvärt sätt. Hushållningssällskapet

i Västerbottens lön, vars uppfattning helt delas av lantbruksnämnden

i länet, framhåller att det enligt sällskapets uppfattning varit önskvärt,

om den lantbrukskemiska verksamheten kunnat organiseras och utrustas

som en kontrollstation med uppgift att jämsides med analysarbete åt

på platsen företrädda institutioner även bedriva utåtriktad analysverksamhet

företrädesvis i samband med markkartering. Även Riksförbundet Landsbygdens

folk anser det synnerligen välmotiverat, att det kemiska laboratoriet

planeras på sådant sätt, att det även mot ersättning betjänar allmänheten

med analysarbeten inom laboratoriets arbetsområde. Därigenom skulle en

sedan lång tid rådande brist på det lantbrukskemiska området lösas, samtidigt

som det enligt förbundet måste vara ekonomiskt fördelaktigare att

lösa denna fråga i ett sammanhang i stället för en separat lösning av den

lantbrukskemiska serviceverksamheten i ett annat sammanhang. Lantbruksakademien

slutligen anför, att det åtminstone i vissa hänseenden bör vara

till fördel, om den lantbrukskemiska forsknings- och försöksverksamheten

vid Röbäcksdalen sammankopplas med kommersiell verksamhet. Det förefaller

vidare sannolikt, att de sammanlagda kostnaderna blir lägre, om den

kemiska kontrollverksamheten i viss utsträckning samordnas med den lantbrukskemiska

forskningen. Akademien förordar därför, att frågan om det

kemiska laboratoriets arbetsuppgifter ytterligare överväges, innan beslut

fattas om lokalbehov, utrustning och arbetsanslag.

I några yttranden har invändningar gjorts mot förslaget om inrättande

av en filial till statens trädgårdsförsök. Denna fråga bör

sålunda enligt lantbruksstyrelsen omprövas i anslutning till vad som kan

komma att beslutas angående Norrlands trädgårdsskola i Söråker och dispositionen

av Söråkers egendom. Lantbruksstyrelsen erinrar om att den i ett i

annat sammanhang avgivit yttrande över bland annat trädgårdsundervisningen

i Norrland framhållit, att Söråkers största värde torde ha legat i

den mera allmänna demonstrations- och upplysningsverksamhet ävensom

den försöksverksamhet, som där kunnat bedrivas, ävensom uttalat sig för

ett bevarande av dessa positiva värden för framtiden och föreslagit, att

Söråker borde göras till ett centrum för kursverksamhet rörande såväl

trädgårdsodling som andra grenar av lanthushållningen. Under åberopande

av detta yttrande anför lantbruksstyrelsen, att en utbyggnad av den norrländska

trädgårdsförsöksverksamheten enligt dess mening i första hand bör

ske vid Söråker, som genom den därstädes tidigare bedrivna verksamheten

blivit ett centrum för den norrländska trädgårdsodlingen. Den fackkunniga

personal, som knytes till trädgårdsförsöken, bör då även kunna

utnyttjas för kursverksamheten, och trädgårdsförsöken kommer samtidigt

att utgöra ett utmärkt undervisningsmaterial. Jämväl lantbruksnämnden

och hushållningssällskapet i Gävleborgs län ifrågasätter, om icke trädgårdsskolan

i Söråker efter erforderlig omdaning skulle kunna tjäna samma

ändamål som eu ny anstalt vid Röbäcksdalen. Liknande uttalande göres

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

av länsstyrelsen, lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i Västernorrlands

län, vilka länsorgan anser det föga välbetänkt att utan vidare

investera så stora belopp i en ny institution samtidigt som planer föreligger

på nedläggande av trädgårdsskolan i Söråker, där visst utrymme redan

upplåtits till statens trädgårdsförsök och där i övrigt bostadslägenheter och

växthusbyggnader står till förfogande. Statskontoret, som anser att ställning

icke nu bör tagas till utredningens förslag om förläggande till Röbäcksdalen

av bland annat filial till statens trädgårdsförsök, framhåller beträffande

den förordade trädgårdsmästartjänsten i lönegrad Ce 14 att jämväl

lönegraderna 12 och 13 utnyttjas för dylika tjänster.

Av de remissinstanser, som i princip tillstyrkt den föreslagna utbyggnaden

av trädgårdsförsöksverksamheten i Norrland, uttalar styrelsen för Alnar

ps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, att det torde bli av mycket

stor betydelse att komplettera nuvarande verksamhet med en filialstation

vid Röbäcksdalen, vilken samtidigt kan handha en del lokal försöksverksamhet

i Norrland och uppdraga plantmaterial för denna. För att försök

skall bli möjliga redan år 1955, såsom utredningen förutsatt, synes det vara

nödvändigt, att försöksledaren anställes före vegetationsperiodens början

eller senast den 1 april 1955. Även trädgårdsmästaren bör anställas på våren

1955.

Beträffande förslaget att upprätta en substation till Sveriges

utsädesförening påpekar statskontoret, att icke mindre än tre filialer

till denna förening för närvarande bedriver växtförädlingsverksamhet

i Norrland. Av övriga remissinstanser, vilka samtliga tillstyrkt utredningens

förslag i förevarande del, har endast Sveriges utsädesförening närmare

behandlat frågan om substationen och därmed sammanhängande problem.

Utsädesföreningen, som finner de av utredningen anförda skälen väl grundade,

understryker särskilt vikten av det samarbete med vissa av de andra,

till samma plats förlagda institutionerna, särskilt växtskyddsfilialen, som

här kan komma till stånd. Utredningen framhåller därjämte att ökade möjligheter

vinnes för ett noggrant studium och grundligt bedömande av föreningens

för Norrland avsedda förädlingsmaterial. De nuvarande fasta försöken

har varit alltför få och icke möjliggjort den prövning av ett stort material

på tidigt stadium, som är nödvändig för att uppnå relativt snabba

framsteg. Bland större och viktigare arbetsuppgifter, som föreningen kommer

att bearbeta i samarbete med övriga Norrlandsfilialer, nämnes uppdragande

av sorter av vårvete, korn och havre, vilka med god kvalitet och

extremt tidig mognad förenar högre kärnskörd än hos det nuvarande odlingsmaterialet.

Vidare kommer särskild uppmärksamhet att ägnas rågförädlingen.

Det ojämnförligt viktigaste problemet blir dock uppdragande av för

Norrland lämpade, rikt avkastande stammar av de viktigaste vallväxterna.

Stor uppmärksamhet kommer även att ägnas fröproduktionen.

I fråga om övrig växtförädlingsverksamhet vid Röbäcksdalen

säger sig W. Weibull Aktiebolag med Weibullsholms växtförädlings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

anstalt vara övertygat om att möjligheten att disponera viss areal för försök

och förädlingsarhete kommer att leda till att avsevärt ökade insatser från

dess sida kan göras för jordbruket och trädgårdsodlingen i Norrland. Att

upprätta en lokal växtförädling för Norrland skulle för bolaget ställa sig

för dyrbart, men erfarenheten visar, att växtförädlingsarbetet mycket väl

kan bedrivas i södra Sverige, om blott försöksresurserna i det område, där

sorterna skall utprovas, är tillräckliga. Då det är av stor vikt, att materialet

dag för dag kan följas, förutsätter bolaget, att det skall få möjlighet att

bereda en tjänsteman från växtförädlingsanstalten tillfälle att under själva

vegetationsperioden vara stationerad vid jordbruksförsöksavdelningens institution

i Röbäcksdalen.

Organisationen av verksamheten. Vad angår organisationen av verksamheten

ifrågasätter statskontoret, om det icke åtminstone i viss utsträckning

bör anstå med prövningen av denna fråga, intill dess försöksgården blivit

ytterligare utbyggd. Liknande uttalande göres av länsstyrelsen i Västerbottens

län, som ifrågasätter om icke organisationen, i avvaktan på vunnen

erfarenhet om dess funktion, bör få karaktär av provisorium. Lantbruksstyrelsen

framhåller, att det föreslagna kollegiet icke synes garantera någon

samordning av verksamheten vid Röbäcksdalen. Med hänsyn härtill finner

styrelsen det vara nödvändigt, att den rådgivande nämnden konstitueras

så, att den kommer att direkt kunna samordna arbetsprogrammen mellan

de olika institutionerna. Dessutom bör i nämnden ingå representanter för

hushållningssällskapen i de fyra nordligaste länen såsom lokala rådgivande

institutioner. Beträffande den rådgivande nämndens funktion uttalar lantbruksnämnden

och hushållningssällskapet i Norrbottens län tvivelsmål om

huruvida nämnden i realiteten kommer att kunna fylla den uppgift, utredningen

tänkt sig. Styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

framhåller, att maskinprovningarna givetvis vill lämna all medverkan

till ömsesidigt utbyte av erfarenheter inom det föreslagna kollegiet.

Den betonar emellertid, att provningsavdelningen arbetar under helt andra

förutsättningar än flertalet av de övriga institutionerna, vilket beror på,

bland annat, alt provningsuppdragen måste fullföljas på snabbaste sätt, att

försöksplaner i egentlig bemärkelse icke kan förekomma, att intet som helst

behov av bestämda försöksfält föreligger samt att vid provningsavdelningen,

i likhet med förhållandet vid maskinprovningarnas övriga avdelningar,

kommer alt tillsättas en speciell, allsidigt sammansatt provningsnämnd med

såväl teknisk som jordbruksbetonad sakkunskap. Av denna anledning bör

överassistenten icke vara bunden att deltaga i kollegiets sammanträden i

vidare mån än som påkallas av ärendenas art. Med hänsyn till nämnda speciella

förhållanden kan icke heller den rådgivande nämnden väntas få särskilt

stor betydelse för provningsavdelningens verksamhet. Slutligen ifrågasätter

sistnämnda styrelse i likhet med lantbruksakademien och Riksförbundet

Landsbygdens folk, om icke ordföranden i den rådgivande nämnden

bör utses bland representanterna för det norrländska jordbruket. I frå
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj.ts proposition nr 116

ga om nämndens sammansättning i övrigt föreslår länsstyrelsen, lantbruksnämnden

och hushållningssällskapet i Gävleborgs län, att i nämnden skall

ingå en ledamot från Gävleborgs län. Riksförbundet Landsbygdens folk anser,

att de inom Norrland verksamma läns- och provinsförbunden av riksförbundet

bör utse vardera en ledamot i den rådgivande nämnden. Beträffande

sammansättningen av kollegiet ifrågasätter länsstyrelsen, lantbruksnämnden

och hushållningssällskapet i Västernorrlands län, om icke föreståndaren

för statens försöksgård i Offer bör knytas till kollegiet som ordinarie

ledamot. Sveriges utsädesförening framhåller särskilt vikten av att

föreståndaren för föreningens huvudfilial i Västernorrlands län alltid kallas

till kollegiets sammanträden. I anslutning till utredningens förslag rörande

samarbetet utåt understryker länstyrelsen, lantbruksnämnden och

hushållningssällskapet i Jämtlands län, att speciellt verksamheten vid den

av riksdagen beslutade men ännu icke i praktiken genomförda huvudstationen

för den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland bör nära samordnas

med forskningsinstitutionen i Röbäcksdalen.

I några yttranden har behandlats frågan om det gemensamma biblioteket.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök understryker

sålunda vikten av att biblioteket får en tillräcklig omfattning. Lantbruksakademien

anser, att det för ändamålet föreslagna beloppet är mycket lågt

beräknat, varför det snarast bör uppräknas. I anslutning till utredningens

uttalande, att en grundstomme till biblioteket kan erhållas från de boksamlingar,

som tidigare tillhört statens försöksgårdars i Norrbotten expedition

i Luleå samt statens försöksgård Gisselås, framhåller vidare länsstyrelsen,

lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i Norrbottens län önskvärdheten

av att de boksamlingar som inköpts av försöksgårdarna i Norrbotten

alltjämt får finnas kvar inom länet för att nyttjas som handbibliotek vid

försöksgården i öjebyn. Slutligen anser statskontoret, att den till lönegrad

It hänförda gårdskarlstjänsten, vilken avsetts för institutionernas gemensamma

behov, icke bör upptagas i högre lönegrad än som tillämpas för motsvarande

befattningshavare vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

eller lönegrad 10.

IV. Framställningarna om anslag till statens försöksgårdar för

budgetåret 1955/56

A. Anslag å driftbudgeten

Förslaget till viss omorganisation beträffande statens försöksgårdar

I skrivelsen den 17 november 1954 har styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök hemställt, bland annat, att det statliga försöksgårdsväsendet

i forsättningen skall organiseras på sätt som föreslagits i en

vid skrivelsen fogad, den 11 november 1954 dagtecknad promemoria, vilken

upprättats av en inom högskolestyrelsen för utredning av frågan tillsatt

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

kommitté. I ett av försökskollegiet vid högskolan den 13 november 1954 avgivet

yttrande, vilket jämväl bifogats nyssnämnda skrivelse, har vissa invändningar

gjorts mot kommitténs förslag. Till dessa invändningar torde

jag få återkomma efter redogörelse för innehållet i den av kommittén upprättade

promemorian.

De statliga försöksgårdarnas antal, arbetsuppgifter, organisation, ekonomi

m. m. Kommittén erinrar om att de statliga försöksgårdarnas antal för

närvarande uppgår till åtta, nämligen Lanna i Skaraborgs län, Offer i Västernorrlands

län, Flahult i Jönköpings län, Ugerup i Kristianstads län, Öjebyn

med Brännberg i Norrbottens län, Wiad i Stockholms län, Röbäcksdalen

i Västerbottens län och Stenstugu i Gotlands län. Vidare har principbeslut

fattats om inrättande av en försöksgård vid Sunne i Värmlands län.

Under de senaste åren har två försöksgårdar avvecklats. De nuvarande försöksgårdarnas

arealförhållanden framgår av följande sammanställning.

Lanna ......

Offer .......

Flahult......

Ugerup......

öjebyn 1 ..

Brännberg I..

Wiad.......

Röbäcksdalen

Stenstugu ...

i hektar

Varav

åker

Areal

Totalt

62,15

242,50

107.70

83,30

429,20

61,67

484.00

205.71

260.00

58,40

52.50

57,92

83,00

138.00

37,10

163.00

96,95

82.50

skog

190.00

224.00

239.00

108,76

131.00

I promemorian erinras vidare om att försöksgårdarnas arbetsuppgifter

vid ett flertal tillfällen ägnats särskild uppmärksamhet. Sålunda

framhöll 1949 års försöksgårdskommitté, att gårdarna skulle kunna tjäna

som fasta lantbruksvetenskapliga stationer, vid vilka under de skilda lokala

klimat- och jordbruksförhållandena mera komplicerade försök kunde genomföras,

d. v. s. försök, som fordrade stor noggrannhet vid utläggning och skötsel

eller som måste stå under ständig tillsyn för att ge avsedda resultat eller

sådana försök, som måste kvarligga en längre följd av år för att kunna ge

svar på de ställda frågorna. Ett annat ändamål kunde vara att möjliggöra

vetenskaplig genomarbetning av vissa lokala jordbruksproblem. Gårdarna

skulle dessutom kunna användas för demonstration av jordbrukstekniska

detaljer, och vid desamma skulle vunna försöksresultats värde kunna demonstreras

i gårdarnas drift. Beträffande sistnämnda verksamhet anförts

dock i promemorian att bättre dcmonstrationsobjekt kan tillhandahållas genom

den numera av hushållningssällskapen bedrivna demonstrationsgårdsverksamheten.

I anslutning till redogörelsen för arbetsuppgifterna framhålles

vidare i promemorian, att tyngdpunkten i försöksverksamheten vid försöks
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

gårdarna kommit att ligga på växtodlingsproblemen. Öjebyn avses dock komma

att få sin huvudsakligaste betydelse som husdjursförsöksgård och på

Wiads försöksgård bedrives forskningsverksamhet på husdjursavelns område.

I fråga om lörsöksgårdarnas organisation anföres i promemorian,

att gårdarna kommit att intaga en relativt självständig ställning. De är icke

knutna till någon bestämd avdelning eller institution inom lantbrukshögskolan

och lantbruksförsöken men är underställda styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök. Försöksprogram samt försöks- och

driftsplaner ävensom statförslag avseende försöksgårdarna fastställes av

högskolestyrelsen efter förslag av försöksgårdsföreståndarna. Förslagen till

försöksprogram och försöksplaner avges till styrelsen i samråd med föreståndaren

för den eller de försöksanstalter, som beröres av planerna. Alla

ärenden rörande gårdarnas ekonomi och övrig förvaltning handlägges under

styrelsen av högskolans ekonomidirektör. Organisationen på de olika gårdarna

är differentierad. I regel ledes såväl försöksverksamheten som den

allmänna jordbruksverksamheten av en försöksgårdsföreståndare i lönegrad

31 med biträde av en assistent. Så är förhållandet vid Lanna, Offer, Flahult

och Ugerup. Assistenten vid Lanna har ett arvode, motsvarande lönen i löneklass

25, medan övriga assistenter är placerade i lönegrad 25. Stenstugu har

ännu ej tilldelats någon assistent, men enligt den plan, som uppgjorts för

gårdens verksamhet, avses också där skola finnas en assistent i lönegrad 25.

Öjebyn och Brännberg står under gemensam ledning av en försöksgårdsföreståndare,

som närmast är knuten till öjebyn och som har ett förvaltararvode

för Brännberg. Till öjebyn har vidare knutits en förste assistentbefattning

i lönegrad 27, vilken dock är vakant. Från den inbesparade lönen har

utgått avlöning till en assistent för jordbruksförsök i lönegrad Cg 19. Som

biträde vid husdjursförsöken har på Öjebyn tills vidare stationerats en assistent

med arvode, motsvarande lönen i löneldass 19.

Vid Wiad och Röbäcksdalen har forsknings- och försöksverksamheten

samt jordbruksdriften uppdelats på sådant sätt, att föreståndarna svarar för

forsknings- respektive försöksuppgifterna, medan jordbruksdriften omhänderhas

av särskilda driftsledare. Vid Wiad är föreståndaren en laborator i

lönegrad 34, medan föreståndaren för Röbäcksdalen är statsagronom i lönegrad

33. Institutionen för husdjursgenetik har för forskningen vid Wiad

assistenter anställda i olika lönegrader. Ett förslag att vid Röbäcksdalen inrätta

en assistentbefattning har ännu ej avgjorts av statsmakterna. Jordbruket

förestås vid Wiad av en driftsledare i lönegrad 18 och vid Röbäcksdalen

av en driftsledare i lönegrad 21.

Beträffande organisationen anföres slutligen i promemorian, att föreståndarna

har befogenhet att handla självständigt inom ramen för de försöksoch

driftsplaner samt inkomst- och utgiftsstater, vilka fastställes av högskolestyrelsen.

Redogöraransvaret åvilar försöksgårdsföreståndaren eller

driftsledaren, där särskild sådan finnes.

Beträffande försöksgårdarnas ekonomi erinrar kommittén om att särskilda

stater årligen uppgöres för de olika gårdarna, varvid skillnad göres

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

mellan kostnader för försöksverksamheten, kostnader för investeringar samt

kostnader för jordbruksdriften på utgiftssidan och särskilda uppbördsmedel

på inkomstsidan. I promemorian framhålles, att principen att försökskostnaderna

skall redovisas särskilt ej är fullständigt genomförd. Till försökskostnader

hänföres nämligen arbetslöner och analyskostnader m. m. till den del,

de belöper på försöksverksamheten. Däremot inrymmes icke i kostnaderna

någon ersättning till den allmänna jordbruksdriften på gården för det intrång,

försöksverksamheten gör. Försökskostnaderna för de försök, som ingår

i den för en gård fastställda försöksplanen, bestrides ur det för gården

upptagna anslaget till försöksverksamheten, såvida icke annorlunda angivits

i planen. I övrigt skall de institutioner, som bedriver försöksverksamhet på

gårdarna, i princip betala för försöken. De medel, som beräknas till investeringskostnader,

är avsedda att användas för fasta anläggningar i fråga om

jord och byggnader samt för anskaffning av större maskiner, såväl på jordbrukssidan

som för försöksverksamheten. I fråga om kostnaderna för jordbruksdriften

anmärker kommittén att, med visst undantag, några kostnader

för driftsledningen ej belastar gårdarna samt att man ej räknar med ränta

på fastighetskapitalet. Vidare bestrides den ersättning, som utgår till domänfonden

för upplåten mark, ur särskilt anslag. Försöksgårdarna belastas

alltså icke heller med denna utgift.

I promemorian påpekas i detta sammanhang, att något särskilt driftskapital

icke ställts till försöksgårdarnas förfogande och att försöksgårdarna ej

heller har möjlighet att under goda år upplägga fonder, vilka kan tagas i

anspråk under sämre tider. Härom anför kommittén följande.

En strikt tillämpning av gällande föreskrifter skulle icke göra det möjligt

att medgiva försöksgårdarna att, sedan ett nytt budgetår ingått, göra några

utgifter, förrän inkomster till minst motsvarande belopp influtit, eller —

rent teoretiskt — i varje fall icke några utgifter till högre belopp än motsvarande

det nettotillskott, som högst medgivits och sedan därifrån avdragits

till försöksverksamhet och investeringar avsatta belopp. Saken ordnas

för närvarande så, att lantbrulcshögskolan och lantbruksförsöken lämnar

försöksgårdsföreståndarna medel för bestridande av utgifter innan inkomster

influtit till gårdarna genom att bevilja dem tjänsteförskott. Det är dock ej

möjligt att på detta sätt tillgodose önskemålet, att försöksgårdarna skall ha

tillgång till driftskapital, som är tillräckligt stort för att de skall kunna utnyttja

fördelaktiga inköpstillfällen och utnyttja möjligheterna till rabattering

vid snabb betalning. Tjänsteförskotten förslår nämligen i regel ej till

mer än att täcka det oundgängliga behovet av medel för löpande utgifter.

Det bör ihågkommas, att inkomsterna inflyter mycket ojämnt och i regel är

förhållandevis små under den första tiden av budgetåret.

Kommittén erinrar om att ett särskilt förslagsanslag årligen anvisas till

kostnaderna för statens försöksgårdar, vilket fördelas mellan gårdarna av

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Vissa maximibelopp

ställes därvid till förfogande för försöksverksamheten och för investeringar.

Beräknas jordbruksdriften vid en viss gård gå med vinst skall

denna vinst, så långt den förslår, i första band användas till bestridande

av kostnaderna för försöksverksamheten och investeringarna vid gården.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

För sistnämnda ändamål behöver då givetvis endast anslås det belopp, som

ej kan gäldas av överskottet på jordbruksdriften vid gården. Om däremot

jordbruksdriften vid en gård väntas ge förlust, måste i staten vid sidan av

anslag till försöksverksamheten och eventuella investeringar upptagas ett

anslag till täckande av underskott å själva jordbruksdriften. Oavsett om

jordbruksdriften väntas gå med vinst eller förlust, reserveras före fördelningen

en särskild summa, vilken under innevarande budgetår uppgår till

20 000 kronor. Denna kan av högskolestyrelsen användas för att täcka oförutsedda

utgiftsökningar eller inkomstminskningar i jordbruksdriften. Därest

överskott i förhållande till staten skulle uppkomma å någon gård, prövar

Kungl. Maj .t, efter framställning av högskolestyrelsen, om och i vad

man sadant överskott ma användas för utvidgning av försöksverksamheten

eller för ytterligare investeringar. Slutligen upptages under anslaget medel

dels till försöksgårdsledningen i Norrbotten, dels till forskningsverksamhet

vid Wiad, dels ock till fast försöksverksamhet i det inre av Norrland.

Beträffande det ekonomiska resultatet vid försöksgårdarna anför kommittén,

att det redan tidigt visade sig svårt för gårdarna att begränsa sig till

de i staterna angivna beloppen. Sedan flera år tillbaka har också vid budgetårets

utgång måst begäras rätt till överskridande av beviljade anslag.

De belopp, med vilka överskridanden beviljats under budgetåren 1948/49_

1953/54, framgår av följande sammanställning.

Kostnader för försöks- Kostnader för investe- Kostnader för jordbruks
verksamheten

ringar driften

Budgetår

Enligt

Besparing

Enligt

Besparing

överskott

Medgivet

staten

(—) respek- tive med- givet över- skridande

( + )

staten

(—) respek- tive med- givet över- skridande

( + )

enligt

staten

överskri-

dande

1948/49

106 700

- 1750

39 700

— 1750

81 800

+ 73 200

1949/50

106 700

+ 100

48 000

- 1500

75 600

+ 156 650

1950/51

106 700

+ 7 600

48 000

—

100

_

1951/52

143 700

+ 33 700

55 000

—

27 300

__

1952/53

176 300

+ 4 000

55 000

—

27 300

1953/54

198 300

+ 2 840

106 000

+ 66 500

6 300

+ 275 400

I fi aga om de i sammanställningen redovisade beloppen anföres i promemorian,

att i kostnaderna för försöksverksamheten under hela tiden inräknats

det belopp av 3 900 kronor, som anvisats för att täcka vissa kostnader

för försöksgårdsledningen i Norrbotten. För budgetåren 1952/53 och 1953/54

har vidare i försökskostnaderna inräknats 37 000 respektive 40 000 kronor

för forskningskostnader vid Wiad. I försökskostnaderna har för budgetåret

1953/54 dessutom inräknats 25 000 kronor till fast försöksverksamhet

i det inre av Norrland. Från överskott enligt staten har fr. o. m. budgetåret

1950/51 fråndragits det belopp å 20 000 kronor, som anvisats för täckande

av oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstminskningar i jordbruksdriften.

\ idare framhålles, att de för försöksverksamheten medgivna överskri
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

dandena huvudsakligen föranletts av att kostnaderna för denna verksamhet

stigit till följd av höjda lantarbetarlöner samt att överskridandet för investeringar

under budgetåret 1953/54 avser inköp av inventarier vid Stenstugu

i samband med igångsättandet av verksamheten där. De under budgetåren

1948/49, 1949/50 och 1953/54 medgivna överskridandena beträffande

jordbruksdriften fördelar sig på följande sätt på de olika gårdarna.

Lanna..................

Offer...................

Flahult.................

Gisselås................

Brännberg och Sunderbyn

öjebyn.................

Ugerup ................

Wiad ..................

1948/49

1949/50

1953/54

8 000

—

400

—

2 000

1800

8 000

23 700

24 700

12 300

—

—

6 400

5 300

27 500

35 000

53 700

216 000

-

11250

1 700

_

59 200

3 300

Såsom förklaring till att överskridanden med avseende å jordbruksdriften

medgavs under budgetåren 1948/49 och 1949/50 anföres i promemorian

följande.

1 948/49. Lanna. 1947 års skörd slog fel, vilket inverkade oförmånligt

på gårdens ekonomi även under året 1948/49. Härtill kom, att även 1948

års skörd var svag. Flahult. Kostnadsstegringar inträdde under året till

följd av höjda lantarbetarlöner. Gisselås. Två hästar behövde under året

inköpas, varjämte en vall måste plöjas om, vilket föranledde opåräknade

utgifter. Därtill kom, att inkomsterna blev mindre genom att allt överskottshö

ej kunde säljas. Brännberg och Sunderbyn. Flera nattfroster i augusti

1948 nedsatte skörden och medförde en icke beräknad utgift för utsäde. Vidare

förekom under året löneökningar, som ej tagits med i beräkningarna vid

uppgörandet av staterna för gårdarna, öjebyn. På denna gård förorsakade

frost opåräknade förluster.

1 9 4 9/5 0. Offer. Inkomsterna blev lägre än beräknat på grund av minskad

skörd. Flahult. Skörden av utsädespotatis slog fel. Därtill kom missväxt

i vad avser klöver på gårdens slåttervallar, vilket resulterade i ökade

kraftfoderinköp och i viss mån i minskade mjölkinkomster. Brännberg och

Sunderbyn. Reparation av två lador, ökning av lönekostnaderna och höjning

av kostnaderna för fodermedel och utsäde orsakade icke beräknade merutgifter.

Öjebyn. Anskaffandet av traktorbindare samt svåra skador å grödan

ökade medelsbehovet. Ugerup. Reparation av stormskadad loge medförde

opåräknad utgift. Wiad. I samband med gårdens inrättande som statlig forsöksgård

den 1 januari 1950 blev ett övertagande av vissa andelar i ekonomiska

föreningar erforderligt, med vilket från början icke kalkylerats. Inkomsterna

på gården under budgetårets senare del blev mindre än beräknat.

Härefter lämnas i promemorian en närmare redogörelse för den ekonomiska

utvecklingen vid de statliga försöksgårdarna under budgetåret 1953/

54. Kommittén erinrar därvid inledningsvis om att för sagda budgetår anvisades

ett förslagsanslag av 298 000 kronor för ändamålet. Därav fick löi

fast försöksverksamhet i det inre av Norrland disponeras 25 000 kronor. Vi
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

dare skulle 20 000 kronor utgöra ett reservbelopp, som högskolestyrelsen

ägde taga i ansprak för att täcka oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstminskningar

vid gårdarna. Härefter återstod 253 000 kronor, vilket belopp

skulle utgöra det högsta nettotillskottet av statsmedel till gårdarna utan

ianspråktagande av nyssnämnda reservbelopp. För gårdarnas försöksverksamhet

respektive investeringar skulle få användas 130 400 respektive

106 000 kronor. Vidare avsågs 40 000 kronor till forskningen vid Wiad och

3 900 kronor till försöksgårdsledningen vid Brännberg m. m. Med ett beräknat

överskott om 30 300 kronor på jordbruksdriften skulle alltså erfordras

ett nettotillskott av (130 400 + 106 000 + 40 000 + 3 900 — 30 300 =)

250 000 kronor. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande fastställde högskolestyrelsen

följande preliminära stater för gårdarna för budgetåret 1953/

Gård

Försöks-

Investe-

Summa

Särskil-

Jord-

Överskott -t-

Netto-

verksam

- ringar

da upp-

bruks-

el. under-

utgift

het

börds-

driften

skott —

medel

i jordbruks- driften

Lanna ......

19 000

13 400

32 400

47 000

31 700

+ 15 300

17 100

Offer.......

21 500

13 200

34 700

60 000

51 800

+ 8 200

26 500

Flahult.....

25 900

7 400

33 300

90 000

87 000

+ 3 000

30 300

Brännberg ..

17 100

7 400

24 500

18 000

22 200

— 4 200

28 700

Öjebyn .....

19 000

8 000

27 000

100 000

107 000

- 7 000

34 000

Ugerup.....

25 900

11 600

37 500

135 000

112 000

+ 23 000

14 500

Stenstugu ...

100

12 100

- 12 000

12 000

Röbäcksdalen

2 000

45 000

47 000

10 000

28 000

- 18 000

65 000

130 400

106 000

236 400

460 100 451 800

+ 8 300

228 100

Wiad......

Forskningen

40 000

40 000

450 000 428 000

+ 22 000

18 000

170 400

106 000

276 400

910 100 879 800

+ 30 300

246 100

Försöksgårdsledningen vid Brännberg m. m. ...

3 900

250 000

Efter framställning av högskolestyrelsen anvisades å tilläggsstat för budgetåret

1953/54 ett belopp av 66 500 kronor för inköp av vissa inventarier till

Stenstugu försöksgård, vars verksamhet skulle igångsättas under år 1954.

Av beloppet utnyttjades omkring 51 000 kronor under budgetåret.

I den fortsatta redogörelsen för den ekonomiska utvecklingen vid försöksgårdarna

under budgetåret 1953/54 anmäler kommittén, att högskolestyrelsen

i augusti 1953, sedan ekonomien vid Öjebyns och Brännbergs för söksgårdar

visat sig vara undergrävd, igångsatte en särskild utredning i syfte att

granska dessa försöksgårdars ekonomi och förvaltning. Härom anföres i promemorian

i huvudsak följande.

Vid utredningen hade kunnat konstateras, att försöksgårdarna ådragits

betydande skulder. Vidare hade vid dessa båda försöksgårdar förekommit

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 110

såväl utgifter som inkomster, vilka icke redovisats. Det stod utan vidare

klart, att de för budgetåret 1953/54 för gårdarna i fråga uppgjorda staterna

icke skulle kunna följas. Högskolestyrelsen hemställde därför i februari

1954, att å tilläggsstat för budgetåret 1953/54 måtte anvisas ett anslag å

310 800 kronor. Av detta belopp avsågs 157 500 kronor för betalning av öjebvn

och Brännberg åvilande skulder och 153 300 kronor till bestridande av

kostnader för driften vid de båda gårdarna under tiden den 16 januari—den

30 juni 1954. Statsmakterna medgav i anledning av framställningen, att för

ändamålet fick tagas i anspråk ett belopp av högst 241 200 kronor av det

för budgetåret 1953/54 anvisade förslagsanslaget till statens försöksgårdar.

Härvid hade 107 900 kronor beräknats för betalning av skulder och 133 300

kronor för bestridande av kostnader för jordbruksdriften vid gårdarna. Utöver

beloppet å 241 200 kronor skulle 10 000 kronor tagas i anspråk av det

reservbelopp av 20 000 kronor som av försöksgårdsanslaget avsatts för bland

annat oförutsedda utgiftsökningar. Av det äskade beloppet å 310 800 kronor

återstod därefter 59 600 kronor, varav största delen — 49 600 kronor —

hade begärts för att täcka en eventuell fordran, tillkommande försöksgårdsföreståndaren.

Statsmakterna ansåg emellertid, att det borde få anstå med

anvisande av medel för detta ändamål, till dess pågående utredning rörande

försöksgårdsföreståndarens förvaltning blivit avslutad. Resterande belopp,

10 000 kronor, vilket avsetts för iordningställande av det elektriska ledningsnätet

vid Öjebyns försöksgård, har erhållits genom medgivande att

överskrida försöksgårdsanslaget för budgetåret 1954/55.

Vid den alltjämt pågående utredningen rörande öjebyn och Brännberg

har därefter ytterligare belastning av gårdarna kunnat konstateras. De därvid

framkomna skulderna hänför sig dels till uppförandet av ny ekonomibyggnad

vid Öjebyn, vartill 280 000 kronor ställts till förfogande, dels till

driften vid de båda försöksgårdarna. Behovet av ytterligare medel till ekonomibyggnaden

uppgår till cirka 70 000 kronor. Medelsbehovet för likvideiäng

av ytterligare vid utredningen framkomna skulder för jordbruksdriften har

uppskattats till 10 000 å 12 000 kronor. Högskolestyrelsen har fått medgivande

att tills vidare med anlitande av medel på försöksgårdsanslaget för

budgetåret 1954/55 betala sådana utan anslagstäckning kvarstående skulder,

som äger samband med uppförandet av den nya ekonomibyggnaden

eller som uppkommit i driften vid försöksgårdarna under tidigare nämnda

försöksgårdsföreståndares tid.

Av promemorian framgår vidare, alt ytterligare några försöksgårdar utöver

Öjebyn och Brännberg vid ingången av budgetåret 1953/54 haft till betalning

förfallna, icke redovisade skulder till relativt betydande belopp, vilket

under året påtalades av högskolestyrelsen. En del av dessa skulder lyckades

gårdarna under budgetåret täcka med anlitande av influtna inkomster.

För en av nu ifrågavarande gårdar, Flahult, medgavs ett överskridande av

försöksgårdsanslaget med 23 400 kronor för att täcka en del av skulderna.

Även för Wiad begärdes medgivande att få överskrida anslaget för täckande

av vissa äldre skulder. Kungl. Maj:t förklarade sig emellertid först framdeles

vilja upptaga frågan om detta överskridande till prövning, sedan ytterligare

utredning verkställts.

Beträffande Slenstugu försöksgård, som inrättades den 14 mars 1954,

erinrar kommittén om all till driftskostnader vid denna gård för tiden fram

till den 1 juli 1954 anvisades 12 000 kronor. Då detta belopp ej kunde förslå,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj. ts proposition nr 116

efteisom praktiskt taget inga inkomster inflöt till gården under perioden,

gjordes framställning om överskridande av anslaget. Även i detta fall förklarade

sig Kungl. Maj :t först framdeles vilja upptaga frågan om det begärda

överskridandet till prövning, sedan ytterligare utredning verkställts.

I slutet av budgetåret 1953/54 vidtogs enligt kommittén ytterligare vissa

justeringar i de preliminära staterna för gårdarna, främst beroende på att

lantarbetarlönerna höjts fr. o. m. kalenderårsskiftet 1953/54. För de ökade

lönekostnaderna medgavs ett överskridande av försöksgårdsanslaget för budgetåret

med 15 855 kronor. De definitiva staterna för försöksgårdarna för

budgetåret 1953/54 kom sålunda att överstiga de preliminära staterna med

sammanlagt 323 943 kronor.

I anslutning till redogörelsen för den ekonomiska utvecklingen vid försöksgårdarna

under budgetåret 1953/54 redovisar kommittén de olika försöksgårdarnas

ställning med avseende å icke reglerade skulder och fordringar

vid ingången av budgetåret 1954/55. Dessa förhållanden belyses i följande

sammanställning.

Lanna............

Icke likvi- derad skuld

Icke inbeta- lade ford- ringar

Offer.............

__

Flahult...........

1065

Ugerup...........

3 415

Öjebyn...........

690

Brännberg ........

_

Wiad............

39 296

Röbäcksdalen.....

1 573

Stenstugu........

2 115

I promemorian framhålles, att i skuldbeloppet för öjebyn icke upptagits

nyssnämnda försöksgårdsföreståndares eventuella fordran. Vid försöksgårdarna

Lanna, Ofter, öjebyn, Brännberg och Röbäcksdalen har inkomster

och utgifter till relativt små belopp överförts från föregående budgetår.

Dessa skulder bör kunna rymmas inom de fastställda staternas ram för

innevarande budgetår. Vid Ugerups försöksgård överskjuter skulderna tillgångarna

med cirka 4 200 kronor, varav omkring 1 000 kronor avser kostnader

för konstgödsel och fodermedel, som fanns i lager den 1 juli 1954.

Enligt föreståndarens mening torde skuldbeloppet kunna rymmas inom staten

för försöksgården under förutsättning, att ersättning till en del kan

utgå för de skördeskador, gården drabbats av under sommaren och hösten

1954. För likvidering av skulderna vid ingången av innevarande budgetår

skulle för Flahult, Wiad och Stenstugu erfordras ett belopp av (11 500 +

85 000 + 32 000 =) 128 500 kronor. Härom anföres i promemorian i huvudsak

följande.

Högskolestyrelsen anmälde i skrivelse den 14 juni 1954 till Kungl. Maj:t,

att vid ingången av budgetåret 1953/54 vid Flahults försöksgård förelåg till

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

47

betalning förfallna skulder å 50 683 kronor. Under budgetåret hade härav

35 625 kronor likviderats. Den 1 juli 1954 beräknades sålunda kvarstå ett

skuldbelopp å 15 028 kronor, vartill kom en skuld å 29 132 kronor, ådragen

under tiden 1 juli 1953—30 april 1954. Sammanlagda skuldsumman beräknades

sålunda till 44 190 kronor. Skuldbördan förklarades av att gården

under åren 1952 och 1953 drabbats av skördeskador, vilka medförde ett betydande

bortfall av på förhand kalkylerade inkomster, samtidigt som utgifterna

steg utöver gjorda beräkningar. Styrelsen begärde ett överskridande

med 23 400 kronor för att möjliggöra likvidering av skulden från budgetåret

1952/53 och av skulderna från första hälften av budgetåret 1953/54.

Skulderna skulle härigenom nedbringas till cirka 20 000 kronor, vilket belopp

under budgetåret 1954/55 skulle kunna likvideras med medel, vilka

väntades inflyta genom försäljning av på gården uppfödda stutar och kvigor.

Sedan Kungl. Maj :t medgivit överskridandet, har skulderna betalats

t. o. in. december 1953. Infordrade uppgifter visar emellertid att gården,

utöver nyssnämnda skuld å 20 000 kronor, belastas med skuld å cirka 11 500

kronor, ådragen under månaderna maj och juni 1954. För att kunna helt

sanera gårdens ekonomi skulle sålunda försöksgårdens stat för innevarande

budgetår behöva överskridas med högst detta belopp.

I nyssnämnda skrivelse framhölls vidare, att man vid ingången av budgetåret

1954/55 räknade med skulder å 105 000 kronor och fordringar å

46 000 kronor vid Wiads försöksgård. Enligt i oktober 1954 infordrade uppgifter

kom skulderna emellertid att överstiga fordringarna med ett belopp

av cirka 101 000 kronor, vari ingår 16 000 kronor för köp av konstgödsel

och fodermedel, avsedda att användas under budgetåret 1954/55. För att

kunna sanera gårdens affärer under innevarande budgetår skulle sålunda

staten för gården behöva överskridas med 85 000 kronor. Skulderna har

uppkommit, bland annat, vid saneringen av fjäderfä- och svinstallarna.

Verksamheten vid fjäderfäanläggningen har lämnat vinstöverskott de senaste

åren, under det att svinbesättningen ånyo förklarats smittad av nyssjuka.

Någon livdjursförsäljning har därför icke kunnat ske därifrån. Detta

har medfört, att kostnaderna för saneringen icke kunnat betalas av svinbesättningen.

Viss del av skulderna vid gården hänför sig till byggnadsreparationer

och maskininvesteringar.

Vid Stenstugu försöksgård översteg skulderna fordringarna den 1 juli

1954 med 32 000 kronor, med vilket belopp gårdens stat skulle behöva överskridas.

Det till driftskostnader vid gården under tiden den 14 mars—den

30 juni 1954 anvisade beloppet å 12 000 kronor kunde ej förslå, då det

under denna tid knappast inflöt några inkomster. Bland annat blev vissa

inköp av konstgödsel och utsäde nödvändiga under perioden.

Försöksverksamheten vid de statliga försöksgårdarna. Kommittén anför

inledningsvis, att kommittén beträffande försöksgårdarnas arbetsuppgifter

helt kan ansluta sig till den uppfattning, som nu ligger till grund för utformningen

av verksamheten vid gårdarna.

Kommitténs förslag innebär till en början, att de förs ö k s p r o g r a in,

som högskolestyrelsen årligen fastställer för de statliga försöksgårdarna, i

fortsättningen skall ersättas med ett gemensamt program för samtliga försöksgårdar

och statens jordbruksförsöks verksamhet. I detta program bör

även infogas verksamheten inom jordbruksavdelningcn vid Röbäcksdalen.

Till stöd för förslaget anföres, alt den avgjort dominerande delen av för
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

söken vid gårdarna utgöres av jordbruksförsök. Vid sidan av denna verksamhet

och parallellt med denna löper i landets olika delar statens jordbruksförsöks

egen verksamhet dels genom fasta försöksstationer och försöksfält,

dels genom att anstalten i samarbete med hushållningssällskapen

låter utlägga s. k. skrivelseförsök. Kommittén framhåller, att erfarenheten

visat, att en fullgod effekt kan erhållas först om en god samordning mellan

dessa båda verksamhetsformer förekommer. En försöksserie vid en försöksgård

får exempelvis sitt fulla värde först sedan resultaten kunnat verifieras

genom försök på annat håll inom det distrikt, där gården är belägen. Å

andra sidan vinner de genom andra försök uppnådda resultaten ofta i värde,

om de kan kompletteras med resultat, erhållna under de strängt kontrollerade

betingelser, som en försöksgård medger. Möjligheterna i organisatoriskt

avseende till en fullgod samordning mellan de bägge verksamhetsformerna

är för närvarande icke helt tillfredsställande, och de önskemål, som

låg till grund för den nuvarande försöksverksamheten, har sålunda icke

helt förverkligats. Visserligen uppgöres försöksgårdarnas program såvitt

gäller jordbruksförsöken efter samråd med statens jordbruksförsök. Det innebär

emellertid en viss fara för splittring, att programmen är skilda och

fastställes var för sig. Möjligheterna att här ingripa samordnande är begränsade.

Kommittén betonar särskilt den fördelen med ett gemensamt program,

att gårdarnas verksamhet kommer i närmare kontakt med den övriga

inom distriktet bedrivna statliga försöksverksamheten och därmed med

hela bygden. De nuvarande bristerna i detta hänseende har ofta påtalats av

försöksgårdsf öreståndarna.

Rörande det gemensamma försöksprogrammet anför kommittén slutligen,

aif om de statliga försöksgårdarnas verksamhet samordnas med statens

jordbruksförsöks verksamhet på sätt kommittén föreslagit — försöksgårdarnas

verksamhet bör kunna bli bättre avstämd även mot den lokala, av

hushållningssällskapen bedrivna statsunderstödda försöksverksamheten och

erhålla ett bättre samarbete med denna, vilket bör medföra, att gårdarna

erhåller en bättre lokal anknytning. För att ytterligare åstadkomma en god

fortlöpande kontakt mellan de statliga försöksgårdarna och hushållningssällskapens

lokala försöksverksamhet skulle det vara önskvärt, om möjlighet

kunde beredas försöksgårdsföreståndarna att närvara och yttra sig vid sammanträdena

i sällskapens försökskommittéer.

Beträffande försöksgårdarnas personal föreslår kommittén, att försöksgårdsföreståndarna

och övrig försökspersonal vid gårdarna, inklusive

försökspersonalen vid jordbruksförsöksavdelningen i Röbäcksdalen, organisatoriskt

skall sammanföras med statens jordbruksförsöks personal. Enligt

kommitténs uppfattning måste nämligen vid ett genomförande av den

föreslagna samordningen av verksamheten fordringarna på ett gott samarbete

mellan anstalten och gårdarna bli ännu större än hittills. Kommittén

erinrar om att tidigare i viss utsträckning ett utbyte av tjänster ägt rum på

så sätt att personer, som innehaft tjänster vid gårdarna, temporärt överförts

till statens jordbruksförsök och vid behov ersatts med andra personer, vilka

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

49

då avlönats ur statens jordbruksförsöks avlöningsanslag. Sådana omdispositioner

bör enligt kommitténs uppfattning få förekomma även i fortsättningen,

för att ge ökad smidighet åt organisationen. Vidare framhålles, att en

försöksgårdsföreståndare, som leder verksamheten vid en viss försöksgård,

efter hand förvärvar stor erfarenhet av de problem, gården bearbetar. Denna

erfarenhet kan på ett ändamålsenligt sätt nyttiggöras genom att föreståndaren

i fråga anförtros ledningen även av sådana försöksserier utanför gården,

som är avsedda att belysa ifrågavarande speciella problem. Ett sådant

utnyttjande av föreståndarnas fackkunskaper synes vara ägnat att ge hela

försöksverksamheten en ökad effektivitet. I fråga om de föreslagna organisatoriska

förändringarna beträffande personalen framhålles slutligen i promemorian,

att dessa givetvis icke berör forskningspersonalen vid Wiad eller

den assistent vid öjebyns försöksgård, som avlönas av statens husdjursförsök.

Kommitténs förslag, i vad detsamma avser personalen, innebär vidare, att

de nuvarande assistenttjänsterna vid försöksgårdarna skall utbytas mot

tjänster som försökstekniker i lönegrad 19. Detta gäller icke vid Wiad och

icke heller Röbäcksdalen, där utbyggnaden enligt kommittén bör fortgå i

enlighet med Röbäcksdalsutredningens förslag. Såsom skäl för sitt förslag

anför kommittén följande.

I ledningen för varje statlig försöksgård finnes för närvarande — med undantag

av Wiad och Röbäcksdalen — en försöksgårdsföreståndare i lönegrad

31 och en assistent vanligen i lönegrad 25. Båda dessa tjänstemän

förutsättes vara agronomutbildade. När denna organisationstyp vid 1930- talets början tillskapades, synes man ha räknat med att kompletteringsarbeten

till fältförsöken i form av laboratorieundersökningar och statistiska

bearbetningar skulle utföras vid gårdarna i större utsträckning än

vad senare blivit fallet, sedan särskilda arbetsorgan tillskapats vid Ultuna

för dessa arbetsuppgifter. Med den utveckling, som skett, och med

utgångspunkt från de arbetsuppgifter, som gårdarna efter hand fått, anser

kommittén det icke erforderligt och i viss mån icke heller lämpligt

med två agronomutbildade stationära befattningshavare på varje försöksgård.

Kommittén vill i sammanhanget för övrigt framföra, att det under

de senaste åren visat sig föreligga vissa svårigheter att rekrytera assistentbefattningarna

vid försöksgårdarna. Sedan den nu gällande försöksgårdsorganisationen

fastställdes, har utbildningen på lantbruksområdet delvis

omlagts. Agronomutbildningen är betydligt mera omfattande än tidigare.

Samtidigt har utbildningen vid driftsledarkursen i Alnarp tillkommit. Kommittén

anser, att en lämpligare avvägd personalorganisation erhålles vid försöksgårdarna,

om föreståndaren i stället för en agronomutbildad assistent

erhåiler en försökstekniker som biträde. Denne bör vara lantmästare eller

ha liknande utbildning.

I anslutning till kommitténs sistberörda förslag anföres i promemorian att

det, om den föreslagna omorganisationen genomföres, under vissa omständigheter

kan visa sig önskvärt med en förstärkning av den vetenskapliga

arbetskraften vid vissa gårdar. I sådana fall bör det enligt kommittén ankomma

på statens jordbruksförsök att avdela en assistent för tjänstgöring å

gården under kortare eller längre lid. Denna anordning bör även kunna bi
4

Hihang till riksdagens protokoll 1''Jöö. 1 saml. Xr llti

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

draga till en viss förstärkning av underlaget för rekrytering av försöksgårdsståndare.

I detta sammanhang föresjår kommittén, att gällande stadga

för de lägre lantbruksundervisningsanstalterna (SFS 1951: 663) ändras så,

att försöksgårdarna under sommaren skall kunna tillföras kvalificerad arbetskraft

genom att ämneslärare vid lantmannaskola tilldelas fyllnadstjänstgöring

vid försöksgård. Detta bör enligt kommittén även kunna medföra nytta

såväl för läraren som för kontakten mellan skolorna och försöksgårdarna.

Det föreslagna utbytet av försöksgårdarnas assistenttjänster mot försökstcknikertjänster

synes enligt kommittén böra ske successivt, allt eftersom

de nuvarande innehavarna av tjänsterna lämnar dessa. Assistenttjänsterna

vid öjebyn och Offer är för närvarande vakanta och kan följaktligen redan

nu utbytas. Kommittén föreslår vidare, att en försöksteknikertjänst i lönegrad

Ce 19 inrättas vid Lanna samt att innehavaren av den nuvarande assistenttjänsten,

vilken åtnjuter arvode motsvarande lönegrad 25, förordnas å

den nya tjänsten, varutöver han bör erhålla ett arvode, motsvarande skillnaden

mellan lönegraderna Ce 19 och Ce 25.

I fråga om kostnaderna för försöksverksamheten vid

försöksgårdarna anför kommittén, att dessa så långt som möjligt bör hållas

helt skilda från gårdarnas driftsekonomi. Enligt kommitténs mening bör

försöksverksamheten i princip anses som inhyrd på försöksgårdarna. För

närvarande täckes icke försökskostnaderna av de medel, som anvisas för

törsöksverksamheten. Sålunda utgår icke någon ersättning till gårdarna som

sådana för det intrång, försöksverksamheten förorsakar i jordbruksdriften.

Vidare belastas de för försöksverksamheten avsedda medlen i regel icke med

kostnader för inköp av maskiner och andra dyrbarare inventarier för sistnämnda

verksamhet. Dessa kostnader belastar i stället gårdarnas investeringsanslag.

Kommittén föreslår, att intrångsersättning i fortsättningen skall

utbetalas av de medel, som anvisas till försöksverksamheten. Beträffande

beräkningen av en dylik ersättning framhålles i promemorian, att det skulle

föra alltför långt att söka åstadkomma någon differentiering med hänsyn

till graden av intrång. På grundval av inom kommittén gjorda beräkningar

med utgångspunkt från erfarenheter, erhållna vid vissa försöksgårdar och

fasta försöksstationer, föreslår kommittén därför, att ersättningsbeloppet

tills vidare skall fastställas till 100 kronor per försök. Då gårdarnas försöksverksamhet

för närvarande omsluter cirka 300 försök, skulle medelsbehovet

för försöksverksamheten öka med 30 000 kronor, medan motsvarande

vinst skulle göras å gårdsdriftssidan. Enligt kommitténs mening bör

även kostnaderna för investeringar för försöksverksamheten skiljas från

investeringar, erforderliga för gårdsdriften. Av tillgängligt totalt årligt investeringsanslag

torde i runt tal 15 000 kronor höra falla på försöksverksamheten

och sålunda särskilt utskiljas.

I promemorian framhålles vidare i fråga om försöksverksamhetens finansiering,

att förslaget om en mera fullständig samordning mellan försöksgårdarnas

jordbruksförsöksverksamhet och statens jordbruksförsöks egen

verksamhet bör åtföljas av ett sammanförande även av de anslag, genom

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

vilka respektive verksamheter finansieras. Sålunda synes hela det belopp,

som anvisas för den direkta försöksverksamheten, böra sammanföras med

statens jordbruksförsöks anslag till fast försöksverksamhet. Det torde få

ankomma på överinspektören att efter samråd med statens jordbruksförsök

och efter granskning av inkomna förslag till försöksplaner uppgöra plan föi

fördelning av tillgängliga medel mellan respektive försöksgårdar. Beslut om

fördelning bör därefter meddelas av högskolestyrelsen.

Slutligen anför kommittén beträffande kostnaderna för försöksverksamheten,

att den del av försöksgårdarnas investeringsanslag, som faller på

försöksverksamheten, bör sammanföras med statens jordbruksförsöks materielanslag.

Försöksgårdarnas behov av nya inventarier och maskiner för

jordbruksförsöksverksamheten bör därefter täckas ur detta anslag, vilket

— med utgångspunkt från vad som nyss anfördes angående utskiljandet av

dessa kostnader — bör uppräknas med 15 000 kronor.

Vad angår vid försöksgårdarna bedriven försöksverksamhet av

annat slag än jordbruksförsök sverk sa in het framhålles

i promemorian att, när någon anstalt eller institution placerar försök

vid någon av försöksgårdarna, ordningen i administrativt och ekonomiskt

avseende bör vara densamma, som i det föregående föreslagits

för jordbruksförsöken. Sålunda bör försöken i fråga infogas i arbetsprogrammet

för vederbörande anstalt eller institution, som då har möjlighet,

bland annat, att samordna verksamheten vid gården med annan eventuell

liknande verksamhet inom respektive distrikt. Anstalten eller institutionen

bär att till gården betala full ersättning inklusive intrångsersättning för försöken.

Storleken av denna ersättning torde få avgöras från fall till fall.

Det bör enligt kommittén i tveksamma fall få ankomma på överinspektören

eller i sista hand högskolestyrelsen att pröva, huruvida visst försök kan

förläggas till en försöksgård, ävensom att besluta om ersättningen därför.

Om någon anstalts eller institutions verksamhet vid en försöksgård får

större omfattning eller förhållandena i övrigt så kräver, hör särskild arbetskraft

avdelas av anstalten eller institutionen för arbete vid gården.

I sitt förslag beträffande försöksverksamheten vid de statliga försöksgårdarna

betonar kommittén slutligen betydelsen av att denna verksamhet

har bästa möjliga kontakt med det praktiska jordbruket

i de orter, som de olika försöksgårdarna representerar. Denna kontakt skulle

ytterligare kunna förstärkas och bygdens intresse för gårdarnas försöksverksamhet

ytterligare ökas, om representanter för det praktiska jordbruket

i orten bereddes tillfälle att närmare följa försöksverksamheten och

framföra synpunkter vid dess planläggning. Såsom framgår av den följande

redogörelsen föreslår kommittén, att för varje försöksgård skall inrättas

en särskild rådgivande nämnd, bestående av två av hushållningssällskapet

i länet utsedda praktiska jordbrukare med uppgift att söka skapa

bästa möjliga garantier för att jordbruksdriften vid försöksgårdarna får

en ändamålsenlig planläggning och utformning. Enligt kommitténs uppfattning

bör denna nämnd även ha till uppgift att följa försöksverksam
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

heten och samtidigt medverka till bästa möjliga kontakt mellan verksamheten

i fråga och bygdens praktiska jordbruk.

Den praktiska jordbruksdriften vid de statliga försöksgårdarna. I promemorian

anföres inledningsvis, att den direkta jordbruksdriften vid försöksgårdarna

på grund av den omfattande försöksverksamheten och det intrång

denna förorsakar icke blir direkt jämförbar med driften vid ett vanligt praktiskt

jordbruk. Enligt kommitténs mening är det av största vikt, att försöksgårdsdriften

upplägges så rationellt och ekonomiskt som möjligt inom den

ram, som de egenartade förutsättningarna skapar. I detta hänseende har utan

tvivel förekommit vissa brister, vilka till en del har sin grund i mindre lämplig

organisation. Av denna anledning har kommittén framlagt vissa förslag

till organisatoriska förändringar. Sålunda föreslås till en början, att

driftsplaner årligen skall uppgöras för försöksgårdarna, för att den

ekonomiska driften vid dessa skall kunna följas och bedömas. Dessa planer

bör överlämnas till ekonomidirektören före en viss tidpunkt, som högskolestyrelsen

bestämmer. För att man vid uppgörandet av planerna skall kunna

tillgodogöra sig den erfarenhet, som finnes av allmänt praktiskt jordbruk i

bygden, föreslår kommittén, att vid varje gård skall inrättas en särskild

nämnd, bestående av två framstående praktiska jordbrukare, utsedda av hushållningssällskapet

i länet. Dessa bör vidare ha möjlighet att i rådgivande

syfte kontinuerligt följa den praktiska jordbruksdriften vid gården. Ledamöterna

bör jämväl, såsom anförts i det föregående, beredas möjlighet att

framföra synpunkter i fråga om försöksverksamhetens planläggning samt

att följa denna verksamhets gång. Även vid Wiad bör inrättas en dylik

nämnd i vilken, då försöksgårdsföreståndare saknas, bör ingå den vid Wiad

placerade laboratorn. Vid Röbäcksdalen bör nämnden utgöras av förutom

statsagronomen den ledamot, som Västerbottens läns hushållningssällskap

enligt Röbäcksdalsutredningens förslag bör utse i den rådgivande nämnden

för försöksverksamheten, samt av ytterligare en av nämnda hushållningssällskap

utsedd ledamot. Vid de gårdar, där driftsledare enligt förslag, för vilka

redogöres i det följande, skall finnas, bör denne utan att vara ledamot deltaga

i nämndens sammanträden och där föredraga ärenden, som gäller gårdsdriften.

Ersättning till de av sällskapen utsedda ledamöterna förutsätter kommittén

skola utgå enligt kommittékungörelsen och bestridas av jordbruksdriften.

Kostnaderna för nämndernas verksamhet beräknas komma att uppgå

till cirka 5 000 kronor för år.

I fråga om gårdsdriftens personalfrågor anför kommittén,

att en betydande svårighet vid tillsättande av föreståndartjänsterna vid försöksgårdarna

ligger i att finna personer, som å ena sidan besitter ingående

kunskaper i och erfarenhet av försöksverksamhet samt å andra sidan har

tillräcklig erfarenhet av praktisk-ekonomisk jordbruksdrift. Då denna svårighet

synes tilltaga, har kommittén övervägt möjligheten att efter hand -säd

de olika gårdarna uppdela ledningen av försöksverksamheten och gårdsdriften

på olika befattningshavare, såsom skett vid Wiad och Röbäcksdalen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr tlG

Flertalet av de nuvarande gårdarna är emellertid alltför små för en sådan

organisationsform. Ett undantag utgör driftsenheten Öjebyn med Brännberg.

Dels är den brukade arealen här relativt omfattande, dels kan man

vänta, att försöksverksamheten, sedan den nya ekonomibyggnaden nu uppförts

och husdjursförsök i planerad omfattning kan påbörjas, blir större och

mera skiftande och därför mera krävande än vid de flesta andra försöksgårdar.

Med hänsyn härtill föreslår kommittén, att vid gårdarna i fråga skall

inrättas en driftsledartjänst i lönegrad 21 samt att föreståndarens direkta

befattning med gårdsdriften skall upphöra. I samband därmed bör det särskilda

arvode å 2 000 kronor till försöksgårdsföreståndaren för förvaltningen

av Brännberg indragas. Vidare bör man kunna räkna med att gårdens

egna kostnader för arbetskraft minskar med ett belopp, som motsvarar driftsledarens

lön.

Beträffande personalen föreslår kommittén slutligen, att driftsledartjänsten

vid Wiad skall höjas från lönegrad 18 till 21.

I promemorian behandlas vidare försöksgårdarnas bokförings- och

redovisningsfrågor. Kommittén framhåller därvid såsom ofrånkomligt,

att lantbruksbokföring skall göras obligatorisk vid gårdarna. Förutom

en bättre överblick över gårdarnas ekonomi bör härigenom och genom

kontakt med lantbruksbokföringsbyråerna bland annat kunna erhållas värdefulla

uppgifter om hur gårdarnas driftsresultat utfaller i jämförelse med

vanliga praktiska jordbruk, som arbetar under jämförbara yttre förutsättningar.

Till stöd för förslaget anföres vidare följande.

Den nuvarande bokföringen är mycket enkelt upplagd och består till sin

väsentliga del i förandet av inkomst- och utgiftsjournaler. Några skulder

får i princip ej överföras till följande budgetår och eventuellt föreliggande

överskott i förhållande till fastställd stat indrages till statsverket. Avsikten

torde vara att klart avgränsa varje budgetårs ekonomi för sig. Då emellertid

några inventeringar av lager o. d. ej göres vid budgetårsskiftena och ej heller

andra förändringar i lantbrukskapitalet bedömes, ger bokföringen ingen

överblick årsvis av gårdarnas ekonomiska ställning och årsresultat. Ej heller

göres vid bokföringen någon uppdelning på olika driftsgrenar, varför dessas

enskilda inverkan på totalekonomien icke kan bedömas. Enligt kommitténs

uppfattning föreligger här allvarliga brister. En avgjord förutsättning för

att gårdarnas ekonomi skall kunna hållas under tillräcklig kontroll synes

vara, att bokföringssystemet omlägges så, att dels fullständiga bokslut kan

göras, grundade på efter årliga inventeringar uppgjorda in- och utgående

balansräkningar, dels överblick kan erhållas över de olika driftsgrenarnas

resultat.

Den föreslagna bokföringen kommer enligt kommittén att medföra ett i

viss mån ökat kontorsarbete. Det torde därför i fortsättningen böra förutsättas,

att föreståndare och driftsledare med ersättning från gårdsdriften

skall kunna anlita nödig skriv-, räkne- och bokföringsbjälp. Redogöraransvaret

för gårdsdriftens ekonomi och ansvaret för bokföringen bör i fortsättningen

liksom nu åvila försöksgårdsföreståndaren eller driftsledaren, där

sådan finnes.

Vad angår de med jordbruksdriften sammanhängande b u d g e t f r å
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

gorna erinrar kommittén om att försöksgårdsverksamheten i viss mån

betraktas som en enhet vid beviljandet av anslag, varefter högskolestyrelsen,

med utgångspunkt från anslagen i fråga och sedan föreståndarnas och driftsledarnas

synpunkter inhämtats, fastställer stater för de enskilda gårdarna.

I fortsättningen bör beräkningar av överskott respektive underskott å jordbruksdriften

grundas jämväl på den av kommittén föreslagna driftsplanen.

Beräkningarna bör dessutom avse överskott respektive underskott enligt lantbruksbokföringen,

d. v. s. siffrorna bör i motsats till vad som nu är fallet

vara beräknade under hänsynstagande till gårdarnas ställning i avseende å

in- och utgående balans. Kommittén erinrar vidare om att medel till investeringar

för närvarande anvisas bland annat till nyinköp av maskiner och inventarier.

Enligt kommitténs mening bör i fortsättningen utgifter för vidmakthållande

och normal förnyelse av gårdarnas inventariebestånd bestridas

av jordbruksdriften. Endast för sådana investeringar, som innebär en

påtaglig höjning av lantbrukskapitalet, bör särskilda investeringsanslag beviljas.

Hit bör sålunda höra, förutom byggnader, endast nydikning, förstagångsinköp

av dyrbarare maskiner o. s. v.

I övrigt föreslår kommittén vid behandlingen av förevarande budgetfrågor,

att varje gård skall få möjlighet att disponera ett visst stående driftskapital.

Därigenom skulle vissa med nuvarande redovisningssystem förenade olägenheter

kunna avhjälpas. Angående dessa olägenheter anföres i promemorian

i huvudsak följande.

De nuvarande redovisningprinciperna, vilka innebär, att skulder i princip

icke får överföras till efterföljande budgetår och att eventuellt uppkommande

överskott indrages till statsverket, medför ett stelt och olämpligt

system för jordbruksdriften vid försöksgårdarna. Emedan en jordbruksdrifts

ekonomiska resultat alltid är starkt beroende av ett stort antal

okontrollerade faktorer, medförande att resultatet ifråga endast i stora drag

kan beräknas på förhand, är det för försöksgårdarna icke utom i enstaka

undantagsfall möjligt att helt följa uppgjorda stater. Om resultatet blir

sämre än vad staten utvisar, råkar gårdarna vid budgetårets slut i ekonomiska

svårigheter. Det för avhjälpande av sådana svårigheter under senare

år disponerade beloppet å 20 000 kronor har i förhållande till gårdarnas

sammanlagda årsomsättning varit mycket litet. Det förhållandet å andra sidan

att ett under ett gynnsamt år uppkommet driftsöverskott vid årets slut

indrages till statsverket och icke kan disponeras av gården för att täcka

underskottet under följande sämre år eller för önskvärda investeringar och

lörbättringar har icke stimulerat försöksgårdsföreståndarna och driftsledarna

till ekonomisk planering på längre sikt. Slutligen medför det nuvarande

redovisningssystemet, att gårdarna vid budgetårets början, vilken infaller

under en förhållandevis inkomstfattig tid av året, ofta lider brist på

betalningsmedel och tvingas göra skulder.

Enligt kommitténs förslag bör driftskapitalet få fritt disponeras i utjämnande

syfte på så sätt, att detsamma under år med sämre driftsresultat kan

delvis eller helt tagas i anspråk och under år med bättre driftsresultat återställas.

På längre sikt bör kapitalet givetvis icke förbrukas utan bibehållas

vid i huvudsak oförändrad storlek. Genom att driftskapital disponeras, bör

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr UG

lagerinköp kunna ske vid ur prissynpunkt gynnsamma tider och utan anlitande

av krediter. Vidare kan tidpunkten för försäljning av exempelvis

spannmål och slaktdjur göras oberoende av gårdens aktuella behov av kontanta

medel och i stället avpassa efter rådande prisläge. Enligt kommitténs

mening bör sålunda tillgången till driftskapital avsevärt medverka till

förbättrat ekonomiskt driftsresultat.

Kommittén, som anser, att man vid bedömningen av driftskapitalets storlek

bör utgå från gårdsdriftens årliga omslutning i medeltal, anför att kapitalet

— med hänsyn till de stark växlande driftsresultaten — icke bör

vara mindre än 25 procent av årsomslutningens medeltal. Då enligt kommitténs

beräkningar omslutningen vid samtliga gårdar synes komma att

uppgå till cirka 1 600 000 kronor under budgetåret 1955/56, skulle ett driftskapital

av 400 000 kronor vara erforderligt. Kommittén föreslår, att detta

belopp skall ställas till förfogande i form av ett reservationsanslag vid ingången

av sistnämnda budgetår för att därefter fördelas på de olika gårdarna

i relation till dessas årsomsättning.

Angående det ekonomiska driftsresultatet vid försöksgårdarna''

framhåller kommittén, att en säker förhandsbedömning av detta resultat,

efter det att de av kommittén föreslagna rationaliseringsåtgärderna

vidtagits, givetvis är vansklig att göra. Kommittén anser emellertid, att gårdarnas

löpande sammanlagda inkomster och utgifter efter omorganisationen

skall kunna totalt sett balansera jämnt. Vid de enskilda gårdarna måste

man givetvis liksom nu räkna med vissa årliga över- eller underskott å

driften. Kommittén har vid övervägandet av frågan först sökt bedöma det

hittillsvarande driftsresultatet och därefter korrigerat detta med kostnad

för och beräknad vinst av de föreslagna organisatoriska förändringarna.

Härom anföres i promemorian i huvudsak följande.

Under tiden 1950—1954 har man vid uppgörandet av de preliminära staterna

räknat med att gårdsdriften sammanlagt skall lämna ett överskott av

38 275 kronor i medeltal för år. Denna siffra har emellertid, som framgar

av den föregående redogörelsen, icke på något sätt kunnat hållas. Under

alla åren har den årliga reservfonden eller sammanlagt 80 000 kronor helt

måst tagas i anspråk, varjämte efter särskilda framställningar ett belopp

av tillhopa 285 400 kronor ytterligare beviljats för gårdsdriftens rakning.

Härtill kommer, att man för gårdsdriftens räkning vid utgången av budgetåret

1953/54 häftade i skuld för ett sammanlagt belopp av 152 200 kronor.

Gårdsdriften har sålunda under den nu diskuterade fyraårsperioden i stället

för alt lämna ett årligt överskott å 38 275 kronor medfört ett underskott

, , , .80 000 4- 285 400 + 152 200

av i medeltal .

38 275 — 91 125 kronor för år.

Ifrågavarande siffra är emellertid starkt influerad förutom av de säiskilda

förhållandena vid öjebyn — av att Wiads försöksgåixl övertagits

omedelbart före periodens början med mycket små kapitaltillgångar samt

av att Röbäcksdalens och Stenstugu försöksgårdar startats under perioden,

delvis utan driftskapital. För nu löpande budgetår har högskolestyrelsen

räknat med att gårdarna skall ge ett driftsunderskott av 14 400 kronor. Enligt

försöksgårdsföreståndarnas petita för nästa budgetår skulle gårdsdriften,

om siffran korrigeras med ett belopp för den sista lantarbetarlönehöj
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

ningen av 29 400 kronor, lämna ett underskott av 19 400 kronor. Kommitten

har kommit fram till att sistnämnda siffra är den mest sannolika

Ur]llls,UIlde,;skc;ttet Vld gårdarna under den närmaste framtiden bör sålunda

Vid o t or a n d rad organisation approximativt kunna sättas till 19 400 kronor.

Om de föreslagna organisatoriska förändringarna vidtages, inverkar detta

Pa. sistnämnda belopp på följande sätt. Genom att gårdarna erhåller ersattmng

från försöksverksamheten för intrång, tillföres de 30 000 kronor

\ idare bor Öjebyns forsöksgård genom att den tillföres en driftsledare kunna

minska små utgifter tor arbetskraft med i runt tal 12 000 kronor Å andra

sidan asamkas gårdarna viss kostnad för driftsnämnderna, vilken beräknats

till 5 000 kronor per år. Vidare tillkommer kostnader för extra arbetskraft

i samband med övergång till lantbruksboklöring, vilka kostnader

, an beraknas uppgå till i medeltal 2 000 kronor per gård och år eller 16 000

kronor sammanlagt. Slutligen skall gårdarna enligt förslaget i fortsättningen

svara för vissa kostnader för ersättningsinköp av maskiner och inventarier,

vilka nu betalas av investeringsanslaget. Härigenom torde gårdsdriften

komma att fördyras med i runt tal 30 000 kronor per år. Genom omorganisationen

skulle av nu nämnda skäl en ökad belastning å jordbruksdriften

med (30 000 + 12 000 — 5 000 — 16 000 — 30 000 =) 9 000 kronor per

ar uppkomma. Jordbruksdriften skulle alltså efter omorganisationen, om bea.

stannar bär, gå med ett årligt underskott av (19 400 + 9 000

—) ~8 400 kronor. Kommittén räknar emellertid med att den föreslagna

omorganisationen skall medföra vissa icke obetydliga rationaliseringsvinster.

Det bor därvid vara berättigat att antaga, att gårdsdriften i fortsättningen

ej skall medföra nagra underskott. ö

... I ansll|tning till sina beräkningar av det ekonomiska driftsresultatet anior

kommittén, att det — med hänsyn dels till att försöksgårdarna icke belastas

med räntekostnader för vare sig fastighets- eller driftskapital, dels till

att driftsledning tillhandahålles gårdarna utan kostnad för deras jordbruksdnft

kan s-vnas egendomligt, att gårdarna även sedan försöksverksamheten

betalar full ersättning för intrång, icke kan beräknas lämna något

som helst överskott. I promemorian framhålles emellertid, att gårdarna i

Hera hänseenden arbetar under i viss män speciella förhållanden. Sålunda

ar Ugerup eu ren sandjordsgård, där växtodlingsbetingelserna i vissa hänseenden

ar extrema. Flaliult och Brännberg är däremot myr jordsgårdar. Dessa

tre gårdar jämte Lanna är vidare i fullständig avsaknad av skog. Öjebyn,

Brännberg och Flahult arbetar under utsatta klimatiska förhållanden. Samtliga

gårdar har en mycket hög besöksfrekvens, vilket bland annat förutsätter

en relativt kostnadskrävande puts. Slutligen har det ansetts, alt gårdarna

måste ha en relativt kvalificerad arbetarstam, vilket medfört, att lantarbetaravtalen

för gårdarna ligger något högre än de allmänna kollektivavtalen.

Samtliga dessa förhållanden medför extra belastning på gårdarnas

ekonomi. Beträffande jordbruksdriften vid de enskilda gårdarna erinrar

kommittén slutligen om att högskolestyrelsen igångsatt särskilda utredningar

for att belysa hithörande spörsmål, vilka därför icke behandlats av kommittén.

Emellertid framhålles såsom önskvärt, att frågan om försöksgården

Brännbergs fortsatta användning och organisation snarast överses.

Härefter beröres i promemorian frågan om den centrala ledning
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

57

en av för söksgårdarnas ekonomi. Kommittén föreslår, att

denna ledning liksom hittills skall utövas av ekonomidirektören vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök. Med hänsyn till dennes stora

arbetsbörda och skiftande arbetsuppgifter föreligger emellertid enligt kommittén

behov av en särskild arbetskraft på högskolans kansli för handläggning

av de ärenden, som gäller gårdarnas ekonomi och förvaltning. Vederbörande,

som bör ha jordbruksekonomisk utbildning och god erfarenhet av

praktisk jordbruksförvaltning, skall ha till uppgift att ingående följa förhållandena

på de olika försöksgårdarna, att tjänstgöra som ekonomisk övervakare

och rådgivare samt att ur jordbruksekonomisk synpunkt genomgå

och granska förslagen till driftsplaner ävensom boksluten. Kommittén ifrågasätter,

om det på längre sikt och under nuvarande förhållanden är erforderligt,

att en medhjälpare med full tjänstgöringstid anställes för ifrågavarande

arbetsuppgifter. Under den närmaste tiden torde det dock, bland

annat med hänsyn till den föreslagna omorganisationen, behövas en heltidsanställd

arbetskraft. Genom nedläggandet av Sunderbyns försöksgård och

Brännbergs sammanförande med öjebyn är för närvarande en tjänst som

försöksgårdsföreståndare i lönegrad Ce 31 vakant. Kommittén föreslår, att

dessa lönemedel tills vidare får utnyttjas, högst med det belopp, vartill lönen

1 sagda lönegrad uppgår, till avlöning åt den föreslagne medhjälparen åt

ekonomidirektören.

Kommittén som föreslår, att den nya organisationen i huvudsak skall genomföras

fr. o. in. budgetåret 1955/56, anför slutligen beträffande det nya

systemets ekonomiska konsekvenser, att systemet redan

första året totalt medför en minskning av utgifterna med cirka 27 000 kronor.

Kommittén räknar därvid med att avlöningskostnaderna ökar med cirka

2 100 kronor genom utbyte av assistenttjänsterna vid Offer och Öjebyn mot

försöksteknikertjänster, inrättande av en driftsledartjänst vid Öjebyn samt

uppflyttning av driftsledartjänsten vid Wiad till lönegrad 21. Skulle systemet

med försökstekniker genomföras i sin helhet redan första året, minskar

avlöningskostnaderna i stället med sammanlagt omkring 10 400 kronor. För

försöksverksamheten medför förslaget om intrångsersättning en ökad utgift

med cirka 30 000 kronor. Försöksverksamheten kommer vidare att ytterligare

belastas med cirka 15 000 kronor för investeringar. Å andra sidan

skulle minskning ske med (61 000 — 15 000 =) 46 000 kronor i fråga om

för investeringar avsedda medel, vartill kommer en minskning med 28 400

kronor genom rationaliseringar i jordbruksdriften.

I detta sammanhang anföres i promemorian, att kommittén förutsätter,

att högskolestyrelsen gör framställning om medel för att likvidera de i det

föregående angivna skulderna vid försöksgårdarna. I den män underskott å

verksamheten skulle uppkomma under budgetåret 1954/55 i förhållande till

gällande stater, förutsätter kommittén, alt högskolestyrelsen gör framställning

om medel för detta eventuella underskotts täckande. Kommittén räknar

således med att försöksgårdsverksamheten vid det nya systemets införande

icke belastas med skulder.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

De i det föregående redovisade förslagen till viss omorganisation av de

statliga för söksgårdarna har i huvudsak tillstyrkts av lantbrukshögskolans

försökskollegium i förenämnda den 13 november 1954 avgivna yttrande. Endast

på ett par punkter har kollegiet anfört avvikande mening. Enligt kollegiets

mening synes det sålunda böra övervägas, om icke föreståndaren vid

Öjebyn bör överföras till statens husdjursförsöks personalstat, då denna försöksgård

avses skola få sin huvudsakligaste betydelse om husdjursförsöksgård.

Kollegiet framhåller även, alt det måste få ankomma på föreståndarna

för statens jordbruksförsök och statens husdjursförsök att avgöra, i vilken

mån och på vad sätt personalen vid försöksgårdarna skall anförtros sådana

försöksuppgifter för försöksinstitutionernas räkning, som ligger utanför gårdarnas

ordinarie verksamhet.

Beträffande förslaget att utbyta assistenttjänsterna vid gårdarna mot

tjänster som försökstekniker framhåller kollegiet, att de nuvarande assistenttjänsterna

inneburit en god och önskvärd utbildning för blivande försöksgårdsföreståndare

och att det synes kollegiet angeläget, att rekryteringsmöjligheterna

för dessa krävande tjänster ej försämras. Kollegiet ifrågasätter

därför, om ej nuvarande assistenttjänster i viss utsträckning bör bibehållas.

Om kommitténs förslag skulle bifallas, föreslår kollegiet, att i varje fall

vissa av tjänsterna förändras till dylika, avsedda för agronomer med reglerad

befordringsgång. I fråga om personalen betonar kollegiet slutligen nödvändigheten

av att särskilda kontorsbiträdestjänster inrättas vid de olika

försöksgårdarna.

Försökskollegiet ifrågasätter vidare lämpligheten av att inrätta de av kommittén

föreslagna rådgivande nämnderna med hänsyn till svårigheten att

avgränsa dessas befogenheter såväl gentemot den centrala ledningen som

i förhållande till försöksgårdsföreståndarnas arbetsuppgifter. Det torde enligt

kollegiet även kunna ifrågasättas, om de små driftsenheter, som de olika

försöksgårdarna utgör, erfordrar särskilda nämnder. Enligt försöksgårdsföreståndarnas

uppfattning bör nämnderna enbart få till uppgift att utgöra

ett kontaktorgan med mera avlägset belägna delar av de jordbruksområden,

för vilka försöksgårdarna i första hand arbetar. Driftsledningen bör givetvis

i första hand tillkomma försöksgårdsföreståndaren, vartill för den centrala

ekonomiska ledningen bör kunna finnas en särskild nämnd för gårdarna,

förslagsvis sammansatt av en representant för högskolestyrelsen, den föreslagne

medhjälparen åt ekonomidirektören samt föreståndarna för de båda

centrala försöksinstitutionerna.

Anslagsäskanden av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
Yrkanden.

I skrivelsen den 17 november 1954 hemställer styrelsen för

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, att lantbrukshögskolans avlöningsanslag,

omkostnadsanslag och materielanslag för försöksgårdsverksamheten

under budgetåret 1955/56 skall höjas med respektive 51 076, 2 500

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

och 79 200 kronor. Högskolestyrelsen hemställer vidare, att det till Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar anvisade

förslagsanslaget, vilket för innevarande budgetår uppförts med 407 000

kronor, skall utgå samt att i stället under rubriken Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar

skall anvisas ett reservationsanslag av 498 800 kronor. Slutligen hemställer

högskolestyrelsen, att det för innevarande budgetår under rubriken Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet

m. in. anvisade reservationsanslaget för försöksgårdsverksamheten

skall uppräknas med 215 396 kronor samt att anslaget i fortsättningen skall

uppföras under rubriken Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Fast försöksverksamhet. Den närmare beräkningen av ifrågavarande anslagsförändringar

framgår av följande sammanställning.

ökning Minskning

1. Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar
a)

1 driftsledare i Ce 21 i st. för 1 jordbruksförestån
dare

i Ce 18 vid Wiad......................... 1 752

b) 1 driftsledare i Ce 21 vid Öjebyn............... 13 164

c) Särskilt arvode för förvaltningen av Brännbergs för
söksgård.

..................................... 2 000

d) 1 försökstekniker i Ce 19 i st. för 1 förste assistent

i Ce 27 vid Öjebyn............................ 6 408

e) 1 försökstekniker i Ce 19 i st. för 1 assistent i Ce

25 vid Offer................................... 4 450

f) 1 försökstekniker i Ce 19 vid Lanna............. 10 452

g) Särskilt arvode till försöksteknikern vid Lanna ... 4 152

h) 1 förste assistent i Ce 27 vid Röbäcksdalen...... 17 652

i) 1 försökstekniker i Ce 19 vid Stenstugu.......... 10 932

j) 1 kontorsbiträde i Cf 4 — Ce 8 vid Röbäcksdalen_5 880_

+ 63 924 - 12 849

+ 51 166

2. Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader
Reseersättning

till viss personal vid Röbäcksdalen ... 2 500

3. Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel

m. m.

a) Institutioner och samlingar...................... 41 700

b) Försökskostnader och materiel vid statens jordbruksförsök

......................................... 37 500

79 200

4. Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens

försöksgårdar......................................

407 000

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

Ökning Minskning

5. Lanibrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Jord
-

bruksdriften vid statens försöksgdrdar

a) Driftskapital .................................. 400 000

b) Inventarier för jordbruksdriften vid Röbäcksdalen 20 000

c) Levande inventarier vid Röbäcksdalen .......... 15 000

d) Inventarier till ekonomibyggnad vid Röbäcksdalen 20 000

e) Täckdikning vid Röbäcksdalen.................. 30 800

f) Inköp av större inventarier vid försöksgårdarna .. 13 000

498 800

6. Lantbrukhögskolan och statens lantbruksförsök: Fast för
-

söksverksamhet

a) Nuvarande kostnader för försöken............... 149 500

b) Fast försöksverksamhet i det inre av Norrland ... 32 500

c) Ersättning för intrång i jordbruksdriften......... 30 000

d) Arvode motsvarande lön i lönegrad 25 till assistent

vid Lanna..................................... 14 604

e) Utökad försöksverksamhet vid Stenstugu......... 18 000

+ 230 000 — 14 604

+ 215 396

Motiv. 1 a—g. Beträffande dessa förslag hänvisar högskolestyrelsen till

det kommittéförslag, för vilket redogjorts i det föregående.

1 h och j. Röbäcksdalsutredningen har föreslagit att dessa tjänster skall

inrättas fr. o. m. den 1 juli 1954. Med inrättandet av övriga utav utredningen

föreslagna tjänster synes med hänsyn till att försöksanstaltens utbyggnad

försenats kunna anstå till ett senare budgetår.

1 i. Enligt den promemoria (se prop. 1946: 316), vilken låg till grund för

förvärvet av Stenstugu som försöksgård, skulle vid denna gård inrättas en

assistenttjänst. I anslutning till kommittéförslaget föreslås nu en tjänst som

försökstekniker i lönegrad Ce 19.

2. Röbäcksdalsutredningen har föreslagit, att beloppet skall upptagas under

statens jordbruksförsöks anslagspost till reseersättningar.

3 a. Beloppet motsvarar de beräknade kostnaderna för innevarande budgetår

för forskningsverksamheten vid Wiad och äskas i enlighet med kommittéförslaget.

I beloppet ingår jämväl ersättning för förhöjda lantarbetarlöner.

3 b. I beloppet ingår 15 000 kronor, som kommittén föreslagit för anskaffande

av försöksinventarier vid de äldre gårdarna. Vidare ingår ett belopp

av 20 000 kronor till försöksinventarier vid Stenstugu försöksgård samt 2 500

kronor till av Röbäcksdalsutredningen föreslaget handbibliotek till Röbäcksdalens

försöksgård.

4 och 5 a. Beträffande dessa förslag hänvisas till kommittéförslaget.

5 b. Föreståndaren för försöksgården har i sina anslagsäskanden beräknat

kostnaderna för ytterligare erforderliga jordbruksinventarier till 20 000 kro
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

61

nor. Högskolestyrelsen anser en dylik komplettering av försöksgårdens inventarieuppsättning

önskvärd. Anskaffandet av ifrågavarande inventarier

är ägnat att minska utgifterna för manuell arbetskraft på gården.

5 c. Kostnaderna för anskaffande av levande inventarier har av Röbäcksdalsutredningen

beräknats till 60 000 kronor. Hittills har anvisats 45 000

kronor. Förslaget är helt i överensstämmelse med Röbäcksdalsutredningens

förslag.

5 d. Föreståndaren för försöksgården har beräknat kostnaderna för inventarier

till ekonomibyggnaden till 40 000 kronor. Hittills har anvisats 20 000

kronor för ändamålet. Sedan ritningar över byggnaden nu granskats och

anbud antagits, varigenom överblick över läget vunnits, hemställer högskolestyrelsen,

att tilläggsbeloppet i sin helhet beviljas.

5 e. Beloppet avser kostnader för täckdikning av det fasta försöksfältet

om 14,1 hektar åt de till försöksgården knutna filialerna. Kostnaderna har

beräknats till 24 750 kronor. Härutöver erfordras 6 000 kronor till viss komplettering

av den tidigare utförda dikningen. Det är enligt högskolestyrelsens

mening angeläget, att dikningen nu fullföljes, sedan erfarenhet vunnits

av brukningen av nämnda areal.

5 f. Enligt kommittéförslaget skall medel anvisas särskilt till anskaffande

av erforderliga större inventarier vid försöksgårdarna. Beloppet avser inköp

av en skördetröska till Lanna försöksgård. Denna förstärkning av inventariebeståndet

vid Lanna anser styrelsen mycket önskvärd med hänsyn till att

gården har en omfattande spannmålsodling. Medelsbehovet är av den storleksordning,

att enligt kommittéförslaget särskilda medel för ändamålet synes

böra utgå.

6 a—d. Beträffande dessa förslag hänvisas till kommittéförslaget.

6 e. Gården inrättades som försöksgård den 14 mars 1954 och har för vartdera

av budgetåren 1953/54 och 1954/55 tilldelats 2 000 kronor för försöksverksamheten.

Högskolestyrelsen hemställer, att ökningen, som äskats av

föreståndaren, beviljas för budgetåret 1955/56, då försöksverksamheten vid

gården beräknas ha kommit i gång i mer normal omfattning.

Yttranden

Den av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

föreslagna omorganisationen av statens försöksgårdar tillstyrkes till alla

delar av lantbruksstyrelsen, som anser, att ett genomförande av förslaget

kan medföra en effektivisering av forsknings- och försöksverksamheten vid

gårdarna. Särskilt understrykes förslaget till omläggning av försöksgårdarnas

bokföringssystem samt behovet av driftskapital vid dessa. I fråga om

underlaget i framtiden för försöksgårdsföreståndarnas rekrytering pekar

lantbruksstyrelsen på möjligheterna i vissa fall till rekrytering från jordbrukskonsulentkåren

hos hushållningssällskapen. Beträffande övriga remissinstanser

kan sammanfattningsvis anföras, att flertalet av dessa i ett

eller annat avseende framfört erinringar mot förslaget. Detta kan emellertid

i stort sett sägas ha tillstyrkts även av dessa senare instanser. Endast

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

Skaraborgs läns hushållningssällskap har helt avstyrkt förslaget. Sällskapet

hemställer nämligen, att hela frågan om det statliga försöksgårdsväsendet

skall göras till föremål för en förnyad, förutsättningslös och fristående utredning.

Med hänsyn härtill har sällskapet icke ingått på någon prövning

av detaljerna i högskolestyrelsens förslag.

Beträffande de av remissinstanserna anförda synpunkterna på de olika

avsnitten av förslaget kan anföras i huvudsak följande.

Förslaget om samordning av försöksverksamheten vid

statens försöksgårdar dels med statens jordbruksförsöks egen verksamhet,

dels med den lokala försöksverksamheten tillstyrkes eller lämnas utan erinran

i det övervägande antalet yttranden.

I några av yttrandena framlägges förslag, avsedda att ytterligare stärka

samarbetet med den lokala verksamheten. Hushållningssällskapet i Södermanlands

län föreslår sålunda, att försöksgårdsföreståndaren skall vara ordinarie

ledamot i hushållningssällskapets försökskommitté och att sällskapets

sekreterare, jordbruks- eller husdjurskonsulent å andra sidan skall

beredas möjlighet att ingå i den rådgivande nämnden vid försöksgården.

Även Älvsborgs läns norra hushållningssällskap anser, att försöksgårdsföreståndarna

obligatoriskt bör vara medlemmar i sällskapens försökskommittéer

och att dessas försöksprogram bör uppgöras i samarbete med föreståndarna.

Å andra sidan bör gårdarnas programförslag fastställas vid

sammanträde med föreståndarna och hushållningssällskapens försöksledare.

Sällskapet anser frågan om det lokala samarbetet så viktig, att densamma

bör underkastas förnyad prövning. Jämväl hushållningssällskapen

i Kristianstads och Jämtlands län framhåller nödvändigheten av medverkan

från sällskapens sida vid uppgörandet av försöksgårdarnas försöksprogram.

Kalmar läns norra hushållningssällskap anser, att såväl försöksgårdarnas

som sällskapens förslag till försöksprogram bör behandlas av

vederbörande sällskaps försöksnämnd. Västmanlands läns hushållningssällskap

uttalar i fråga om samarbetet mellan försöksgårdarna och sällskapen,

att anordningen, att försöksgårdsföreståndarna skall kunna närvara

och yttra sig vid sammanträdena i sällskapens försöksnämnder, förefaller

otillräcklig som enda kontakt. Hushållningssällskapet i Gävleborgs län framhåller

på denna punkt, att det synes vara ändamålsenligt, att försöksgårdsföreståndarna

beredes tillfälle att deltaga i de distriktsmöten, som statens

jordbruksförsök årligen anordnar för sällskapens försöksledare. Västernorrlands

läns hushållningssällskap anför, att föreståndaren vid Offers

försöksgård såsom ledamot av sällskapets försökskommitté äger såväl yttrande-

som beslutanderätt i denna kommitté. Hushållningssällskapets försöksledare

borde få motsvarande möjlighet att närvara vid för söksgårdens

utformning av sitt försöksprogram.

Den föreslagna samordningen med statens jordbruksförsök avstyrkes i

ett par yttranden. Sålunda anser Hushållningssällskapens förbund det vara

mest ändamålsenligt, att gårdarna göres till förvaltningsmässigt fristående

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

enheter, som var och en har sin egen styrelse. Härigenom kommer ansvar

och ledning att samlas på en hand samtidigt som gårdarna får en väsentligt

förbättrad lokal anknytning. Den behövliga centrala samordningen torde

enligt förbundet kunna tillgodoses genom överinspektörens tillsyn och genom

att förslagen till försöksprogram prövas och fastställes av högskolestyrelsen.

Försöksgårdsstyrelse bör bestå av fem ledamöter, av vilka två,

däribland ordföranden, utses av Kungl. Maj :t och två av vederbörande hushållningssällskap.

Såsom femte ledamot synes försöksgårdsföreståndaren

böra ingå. Denne bör även beredas tillfälle att närvara och yttra sig vid

sammanträdena i sällskapens försökskommittéer. Samma möjlighet bör tillkomma

sällskapens försöksledare, då frågor, som berör av dem handhavd

lokal försöksverksamhet, behandlas inom försöksgårdsstyrelserna. Hushållningsällskapet

i Jönköpings län kan ej finna, att ett gemensamt försöksprogram

för försöksgårdarna och statens jordbruksförsök skulle bli till gagn

för verksamheten. Det kan enligt sällskapet befaras, att den centrala försöksledningens

inflytande över försöksgårdarnas verksamhet därigenom

skulle komma att öka till förfång för de lokala intressena och initiativen.

Försöksgårdsföreståndarna torde bättre än den centrala försöksledningen

känna till de problem, som föreligger inom det område, där gården ligger.

Avstämningen gentemot de lokala försöken torde bäst ordnas genom direkt

samarbete mellan försöksgårdsföreståndare och vederbörande sällskaps försökskommitté.

Den samordning av försöksplanerna för försöksgårdarna å

ena sidan och statens jordbruksförsök å andra sidan, som man vill vinna

genom ett gemensamt program, bör man enligt sällskapet kunna nå redan

med nuvarande system. Malmöhus läns hushållningssällskap understryker,

att det icke skulle vara lyckligt, om de föreslagna förändringarna i fråga

om uppgörandet av program för försöksgårdarnas verksamhet försämrade

föreståndarnas möjligheter att på eget initiativ till försöksmässig prövning

upptaga för bygden aktuella jordbruksproblem. Kronobergs läns hushållningssällskap

ifrågasätter, liksom högskolans försökskollegium, om icke

föreståndaren för Öjebyns försöksgård borde överföras till statens husdjursförsöks

stat. Västernorrlands läns hushållningssällskap anser lämpligt, att

ett gemensamt program upprättas för försöksgårdens och hushållningssällskapets

försöksverksamhet samt att detta sedan underställes statens jordbruksförsök

för godkännande.

1 fråga om personalen avstyrker Hushållningssällskapens förbund,

att försöksgårdarnas personal organisatoriskt sammanföres med statens

jordbruksförsök eller annan försöksinstitution. Samordning med en försöksinstilution

skulle lätt få till följd, att dennas uppgifter och intressen i alltför

hög grad blir dominerande även för försöksgårdarna och den där bedrivna

verksamheten. Varje gård bör ha sin personal, som sorterar under den

av förbundet föreslagna försöksgårdsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningen bör

stor hänsyn tagas till huvudinriktningen av de försöksuppgifter, som åvilar

gården i fråga.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

I övriga yttranden tillstvrkes i princip, att personalen organisatoriskt

skall sammanföras med de centrala försöksorganen. Statskontoret uttalar

emellertid, att frågan om eventuellt överförande till avlöningsanslag av

anställda, som avlönas av medel från jordbruksdriften, bör övervägas först

i samband med prövningen av anställningsutredningens betänkande angående

löneplan eller kollektivavtal. Vidare framhåller Västerbottens läns

hushållningssällskap önskvärdheten av att frågor om utbyte av personal och

rörande ledningen av försöksuppgifter utanför gårdarna hänskjutes till högskolestyrelsen

eller eventuellt till överinspektören för försöksväsendet.

Förslaget om utbyte av assistenttjänsterna vid gårdarna mot tjänster i

lönegrad 19 med benämningen försökstekniker har behandlats av ett flertal

remissinstanser. Av dessa understryker statskontoret angelägenheten av

att denna del av omorganisationen genomföres snarast möjligt. Tjänsterna

synes dock böra uppföras i högst lönegrad 17. Enligt vad statskontoret under

hand inhämtat, skulle nämligen arbetsuppgifterna för innehavarna av

de tilltänkta tjänsterna i stort sett motsvara de göromål, som för närvarande

ankommer på befattningshavare i de högre biträdesgraderna vid lantbrukshögskolan.

Dessutom bör beaktas de utbildningskrav, som ansetts böra

ställas på tjänsternas innehavare. Statskontoret erinrar vidare om att vid

skogsforskningsinstitutet anställda skogstekniker hänförts till lönegrad Ce

17. Enligt ämbetsverkets mening bör vidare innehavaren av arvodestjänsten

såsom assistent vid Lanna försöksgård under förordnande såsom försökstekniker

icke erhålla särskilt fyllnadsarvode.

Hushållningssällskapen i Kristianstads och Värmlands län avstyrker däremot

helt förslaget, att de nuvarande försöksgårdsassistenterna skall utbytas

mot icke agronomutbildade försökstekniker. Hushållningssällskapet i

Kristianstads län framhåller, att det är i hög grad nödvändigt att de, som

arbetar med försöken, är väl utbildade och skickade för sina uppgifter. Som

regel bör försöksgårdsassistenterna vara agronomer, vilket icke bör utesluta

Möjligheten att under vissa förhållanden anställa en skicklig försöksman

som assistent, trots att han icke avlagt agronomexamen. Assistenttjänsterna

ar utmarkta utbildningsplatser för försöksmän, vilka senare skall erhålla

storre uppgifter. Från försöksgårdsassistenterna bör sålunda bland annat

kunna lekryteras försöksgårdsföreståndare och högre tjänster vid statens

jordbruksförsök. Det har vid flera tillfällen varit svårt att finna fullt kvalificerade

sökande till försöksgårdarna, och detta torde bli ännu svårare om

kommitténs förslag om försökstekniker genomföres. Med hänsyn till svårigheten

att rekrytera, bland annat, hushållningssällskapens jordbrukskonsulenttjanster^

och försöksgårdsföreståndartjänsterna förordar Kalmar läns

sodra hushållningssällskap, att de nuvarande assistenttjänsterna skall bibehållas.

Kan så ej ske, synes tjänsterna böra ombildas till agronomtjänster

x reglerad befordringsgång. Hushållningssällskapens förbund anser, att ett

utbyte av assistenttjänsterna skulle begränsa försöksgårdarnas möjligheter

att handha och åtaga sig olika försöksuppgifter. Liknande uttalanden°göres

av hushållningssällskapen i Jönköpings och Jämtlands län. Älvsborgs läns

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

65

norra hushållningssällskap anför, att ett genomförande av förslaget i denna

del av flera olika skäl skulle vara olyckligt. De komplicerade och dyrbara

försöken får icke äventyras genom att personalen saknar erforderliga kvalifikationer.

Försöksgårdsföreståndarna bör rekryteras ur personal, som icke

blott är försökstekniskt rutinerad utan som också genom assistenttjänstgöring

vid försöksgård fått nödig erfarenhet av ett dylikt jordbruks skötsel.

Vidare erinras om att rekryteringen av hushållningssällskapens jordbrukskonsulentbefattningar

börjat ge anledning till bekymmer. Västerbottens

läns hushållningssällskap framhåller, att en viss försiktighet bör iakttagas

vid genomförandet av den föreslagna personalförändringen och understryker

därför förslaget, att assistenttjänsternas ersättande med befattningar

som försökstekniker skall genomföras successivt. I övrigt ansluter

sig Stockholms läns och stads samt Kronobergs läns hushållningssällskap

till vad högskolans försökskollegium anfört rörande inrättandet av försöksteknikertjänster.

Detsamma gäller Kalmar läns norra hushållningssällskap,

som särskilt understryker assistenttjänsternas stora betydelse för rekryteringen

av försöksgårdsföreståndare och försöksledare hos hushållningssällskapen

samt Norrbottens läns hushållningssällskap, som framhåller önskvärdheten,

icke minst för Norrbottens vidkommande, av att kunna räkna

med att agronomutbildade assistenter under tjänstgöring inom Norrland erhåller

tillräckliga insikter om jordbruksförhållandena där för att sedermera

kunna avancera till försöksgårdsföreståndare inom området. Betänkligheterna

ur rekryteringssynpunkt framföres även av Älvsbors läns södra hushållningssällskap

samt hushållningssällskapen i Gotlands, Hallands och Örebro

län. Hushållningssällskapet i Gotlands län anser det, därest rekryteringsbehovet

skall beaktas, vara fullt tillräckligt med en eller två agronomtjänster

vid någon av de större försöksgårdarna. Örebro läns hushållningssällskap

finner det önskvärt, att några av ifrågavarande assistenttjänster förbehålles

agronomer med reglerad befordringsgång. Hallands läns hushållningssällskap,

som anser inrättandet av försöksteknikertjänster ändamålsenligt,

framhåller att det dock föreligger ett visst behov av befordringstjänster för

agronomer för att tillfredsställande kunna rekrytera såväl befattningarna

som försöksgårdsföreståndare som jordbrukskonsulenter hos hushållningssällskapen.

Denna fråga bör därför upptagas till närmare prövning, varvid

bör övervägas att inrätta ett visst antal befattningar såsom biträdande jordbrukskonsulenter

hos hushållningssällskapen eller assistenter anställda hos

statens jordbruksförsök. Hushållningssällskapet i Västernorrlands län anser,

att agronomutbildade assistenter även i fortsättningen skall ingå i försöksgårdarnas

personalstat.

Beträffande personalen vid försöksgårdarna anföres i övrigt av statskontoret,

att behovet av en driftsledartjänst vid försöksgårdarna Öjebyn och

Brännberg undandrager sig statskontorets säkra bedömande. Därest en sådan

tjänst skulle anses påkallad, håller statskontoret före, att tjänsten icke

bör upptagas i högre löneställning än som gäller för jordbruksföreståndartjänstcn

vid Wiad eller i Ce 18. Då den allmänna tjänstcförteckningsrevi
5

liihang till riksdagens protokoll It)55. 1 samt. Nr 116

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

sionen numera torde få anses definitivt slutförd, bör någon ändring av löneställningen

för sistnämnda befattning icke komma i fråga. Vidare ifrågasätter

Uppsala läns hushållningssällskap, om det icke är angeläget att ge de

föreslagna driftsledartjänsterna karaktär av föreståndarassistentbefattningar

med agronomexamen som kompetenskrav. Försöksgårdsföreståndarna

måste för att rätt kunna bedöma samspelet mellan praktisk jordbruksdrift

och försöksverksamhet vara väl utbildade inom båda dessa områden. Efter

avslutade studier vid lantbrukshögskolan torde dylik utbildning icke kunna

inhämtas bättre än i en befattning som underordnad tjänsteman vid försöksgård.

Den föreslagna lönegradsplaceringen för driftsledarna medför

emellertid enligt sällskapet, att agronomutbildad kraft knappast kan förväntas

söka dylik tjänst. Sällskapet erinrar slutligen om den särställning

bland försöksgårdarna, som intages av Ultuna egendom, vilken i många avseenden

utnyttjas för försöksändamål av lantbrukshögskolans institutioner

och statens lantbruksförsök, samt om att det för närvarande icke finnes

någon fast institution för utbildning av försöksassistenter. Om Ultuna egendom

vore en statens försöksgård i egentlig bemärkelse, skulle dit även kunna

förläggas en skola för utbildning av försöksassistenter, jordbruks- och

husdjursinstruktörer samt där jämväl lämnas försöksteknisk utbildning åt

de studenter vid lantbrukshögskolan, som bär för avsikt att ägna sig åt försöksverksamhet

på jordbruks- och husdjursområdena. Gotlands läns hushållningssällskap

anser, att inrättandet av särskilda driftsledarbefattningar

bör undvikas. Bättre synes vara att anställa en duktig arbetsledare. Driftsledningen

bör åvila försöksgårdsföreståndaren. Vid tillsättandet av föreståndartjänsterna

bör tagas mera hänsyn till duglighet att svara för praktisk

jordbruksdrift än till stora teoretiska kunskaper på försöksverksamhetens

område. De mera vetenskapliga beräkningarna och sammanförandet av

försöksresultaten bör kunna utföras centralt av särskilt utbildad arbetskraft,

som redan finnes vid statens lantbruksförsök. Norrbottens län hushållningssällskap,

som icke har något att erinra mot inrättandet av en

drittsledartjänst vid Öjebyn och Brännberg, framhåller att de besparingar,

som beräknas kunna ske genom inrättandet av en sådan tjänst, nog är

överskattade. Driftsledaren vid denna arealmässigt sett omfattande jordbruksenhet

torde få full sysselsättning med ledaruppgiften och någon annan

arbetskraft torde ej kunna inbesparas.

Statens lönenämnd anför, att nämnden icke funnit skäl till erinran mot

de av högskolestyrelsen föreslagna lönegradsplaceringarna av tjänsterna

som försökstekniker och som driftsledare vid Öjebyns försöksgård samt av

tjänsten som jordbruksföreståndare vid Wiad.

Förslaget att inrätta en rådgivande nämnd vid varje försöksgård

avstyrkes helt av statskontoret. Även hushållningssällskapen i Kristianstads

och Jönköpings län anser en dylik nämnd obehövlig. Sistnämnda hushållningssällskap

anför, bland annat, att försöksgårdsföreståndaren, därest han

besitter erforderlig kompetens, bättre än någon annan torde kunna bedöma,

opaginerad Kontrollera mot PDF

G7

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

hur driften lämpligen bör ordnas på gården. Skulle han vara i behov av

några speciella råd beträffande driften, torde han genom hushållningssällskapets

försökskommitté, som innesluter både försöksmän och praktiska

jordbrukare, eller genom sällskapets konsulenter, som ju har att lämna råd

bland annat i driftsfrågor, kunna erhålla de råd och upplysningar, han är

i behov av. Hushållningssällskapet i Stockholms län och stad ifrågasätter

lämpligheten av att inrätta rådgivande nämnder vid försöksgårdarna, särskilt

som det i de flesta fall rör sig om små driftsenheter och kostnaderna för

nämnden skulle bli ganska betungande för gården. Enligt sällskapets mening

bör nämnden, om en sådan skall inrättas, få en sådan sammansättning

som försökskollegiet förordat, utökad med cn representant från sällskapet

i det område, där försöksgården är belägen. Även Värmlands läns

hushållningssällskap ifrågasätter, huruvida en för varje försöksgård särskild

rådgivande nämnd av två praktiska jordbrukare är en lämplig anordning.

En sådan nämnd torde i och för sig icke garantera bättre informationer

om lokal, praktisk jordbrukserf ar enhet än vad försöksgård sföreståndaren

har möjlighet att eljest skaffa sig från kunniga personer i bygden.

Den skulle ej heller kunna tjäna som effektivt kontaktorgan mellan försöksgården

och den jordbrukande allmänheten. I stället föreslås, att försöksgården

med vissa mellanrum skall anordna jordbrukarmöten, där upplysning

om driften, det ekonomiska resultatet samt försöksverksamheten

kan lämnas. Hushållningssällskapet i Norrbottens län anför, att en särskild

rådgivande nämnd ej synes ha några större möjligheter att påverka driftsplanläggningen

vid den enskilda gården, då ju denna i mycket hög grad

måste bli beroende av de ekonomiska resurser, som staten ställer till föreståndares

och driftsledares förfogande. Vid mera direkt lokal förvaltning,

vore däremot en särskild styrelse för varje försöksgård säkerligen av utomordentlig

betydelse. Västernorrlands läns hushållningssällskap ifrågasätter,

huruvida den föreslagna nämnden kommer att ge avsedd kontakt med bygdens

praktiska jordbruk, samt framhåller, att försöksgårdsföreståndarens

handlingsfrihet blir för hårt beskuren för att kunna medföra ett djupare

intresse och ansvar för driften vid gården. Hushållningssällskapet föreslår

vidare, att varje försöksgård skall göras till en organisatorisk enhet med

egen styrelse, underställd styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Av de remissinstanser, som anslutit sig till förslaget om rådgivande nämnder,

ifrågasätter Jämtlands hushållningssällskap om icke dessa bör ges betydligt

ökade befogenheter. Enligt sällskapets mening bör de kunna få karaktär

av mera självständiga lokalstyrelser med inom vissa gränser fastställd

beslutanderätt i fråga om såväl jordbruksdriften som försöksverksamheten.

Försöksgårdarna bör emellertid alltjämt vara underordnade högskolestyrelsen,

som skall fastställa av lokalstyrelsen upprättade driftsplaner

och försöksprogram. I lokalstyrelsen bör ingå fem personer, varav två skall

utses av högskolestyrelsen och två av det hushållningssällskap, inom vars

område försöksgården är belägen, varjämte försöksgårdsföreståndaren bör

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungi. Maj. ts proposition nr 11C>

vara självskriven ledamot. Södermanlands läns hushållningssällskap framhåller

vikten av att den rådgivande nämndens uppgifter begränsas till att

endast vara av rådgivande karaktär. Liknande uttalande göres av Värmlands

läns hushållningssällskap, som anser, att befogenheterna för nämnden bör

begränsas till rådgivning enbart i fråga om försöksgårdens drift. Hushållningssällskapet

i Gävleborgs län däremot ansluter sig till vad högskolans

försökskollegium anfört i sitt yttrande, samt framhåller, att nämndens huvudsakliga

uppgift bör vara att tjäna som kontaktorgan med bygden. Kopparbergs

läns hushållningssällskap anför, att det säkerligen skulle vara till

gagn för samarbetet mellan den lokala försöksverksamheten och försöksgården

samt för försöksgårdens kontakt med de lokala jordbruksproblemen,

om den tjänsteman vid hushållningssällskapet, som ansvarar för den lokala

försöksverksamheten, kunde ingå som ledamot av nämnden. Gotlands läns

hushållningssällskap slutligen anser, att nämndens verksamhet bör vara

mindre omfattande och mindre formell än som föreslagits.

I en del yttranden har framställts erinringar mot högskolestyrelsens förslag

såvitt detsamma avser verksamhetens finansiering, budgetfrågor

m. m. Sålunda kan statskontoret på föreliggande uppgifter

icke finna motiverat, att försöksgårdarna skall uppbära viss ersättning för

det intrång, som försöksverksamheten medför för jordbruksdriften. I allt

fall synes med prövningen av förslaget böra anstå, intill dess den genom

högskolestyrelsen tillsatta utredningen för att förbättra det ekonomiska

driftsresultatet vid försöksgårdarna blivit slutförd.

Beträffande anslagsredovisningen anför statskontoret, att den nuvarande

ordningen med särskilt anslag till försöksgårdarnas verksamhet enligt statskontorets

mening innebär vissa fördelar framför en på olika anslag uppdelad

medelsanvisning. Ämbetsverket avstyrker därför, att de under förslagsanslaget

till statens försöksgårdar för försöksverksamheten beräknade

medlen skall sammanföras med reservationsanslaget till bidrag till fast försöksverksamhet

och att de på försöksverksamheten belöpande kostnaderna

för investeringar skall upptagas under det för lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök anvisade reservationsanslaget till materiel m. in. I anledning

av förslaget, att ett särskilt anslag skall anvisas som driftskapital

för försöksgårdarnas jordbruksdrift, ifrågasätter statskontoret, om ställning

till förevarande spörsmål bör tagas, innan nyssnämnda utredning avslutats.

Skulle det emellertid befinnas påkallat att redan nu ställa rörelsekapital

till gårdarnas förfogande, bör för ändamålet erforderliga medel anvisas

i form av ett investeringsanslag å kapitalbudgeten under Fonden för

förlag till statsverket (se prop. 1954: 142). I detta sammanhang understrykes

angelägenheten av att sagda utredning snarast möjligt slutföres. Vidare

erinras om att föredragande departementschefen vid anmälan till 1943

års riksdag av försöksgårdarnas medelsbehov framhöll önskvärdheten av

att verksamheten vid försöksgårdarna — då ränta icke beräknas å vare sig

jordbruks- eller inventariekapital och då gårdarna icke heller belastas med

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

utgifter för driftsledare — bedrives så att den, bortsett från ofrånkomliga

extra kostnader för försöksverksamheten, icke behöver föranleda direkta

bidrag av statsmedel. Hushållningssällskapens förbund anser, att varje gård

bör vara en självständig enhet i vad avser den ekonomiska förvaltningen.

Den nuvarande ordningen, att överskott på en gård användes för täckande

av underskott på en annan, medför påtagliga olägenheter och stimulerar

knappast till att de ekonomiska angelägenheterna handhas med den omsorg

och omtanke, som måste förefinnas. Jönköpings läns hushållningssällskap

anser, att lämpligheten av att sammanföra anslag till försöksgårdarnas försök

med den fasta försöksverksamheten kan diskuteras. Sällskapet finner

det lämpligare med nuvarande ordning. Hushållningssällskapet i Malmöhus

lön anser tvivelaktigt, om fortsatta underskott på driften kan undvikas, då

kostnaderna för den rådgivande nämnden samt utökningen av personalen

för driftsledning och kontorsgöromål är avsedda att bäras av jordbruksdriften.

Härtill kommer att den föreslagna ersättningen för intrång med 100

kronor per försök förefaller väl låg.

Riksräkenskapsvei''ket har intet att erinra mot att försöksgårdarnas anslag

till direkt försöksverksamhet sammanföres med statens jordbruksförsöks anslag

till fast försöksverksamhet eller att medel för investeringar för försöksverksamheten

i fortsättningen anvisas under statens jordbruksförsöks materielanslag.

För jordbruksdriften bör dock även framdeles anvisas medel

under ett särskilt förslagsanslag. Därvid bör emellertid Kungl. Maj :t fastställa

eu särskild stat för varje försöksgård, i vilken bör uppföras en särskild

maximerad post för normal förnyelse av inventariebeståndet för jordbruksdriften.

För sådana investeringar, som innebär en ökning av lantbrukskapitalet,

bör anvisas särskilda anslag av reservationsanslags karaktär.

Genom nu angivna anordning kommer enligt ämbetsverket försöksgårdarnas

driftsekonomi att hållas tillräckligt åtskild från kostnaderna för försöksverksamheten.

Till försöksgårdarna bör alltså icke utgå någon intrångsersättning,

särskilt som jordbruksdriften vid dessa gårdar icke heller med

eu sådan ersättning torde bli jämförbar med annan jordbruksdrift. Ej heller

bör eller behöver särskilt driftskapital ställas till gårdarnas förfogande, därest

utgifterna för jordbruksdriften regleras genom av Kungl. Maj :t fastställda

stater. De likviditetssvårigheter, som kan uppstå särskilt i början av ett budgetår,

kan nämligen enligt ämbetsverkets mening avhjälpas genom bemyndigande

av Kungl. Maj :t att inom ramen för de å staterna beräknade bruttoutgifterna

utanordna förskott till gårdarna. Genom sådana förskott torde det

även bli möjligt för gårdarna att anpassa såväl inköp som försäljning efter

lådande prisläge. Uppkommande överskott å jordbruksdriften bör för varje

budgetår inlevereras till statsverket och lillgodoföras anslaget till försöksgårdarna.

Å andra sidan bör underskott få täckas från samma anslag.

Riksräkenskapsverket bar icke heller något alt erinra mot att lantbruksbokföring

skall göras obligatorisk för gårdarna men förutsätter därvid, alt

liksom hittills inkomst- och utgiftsjournaler med redovisning i enlighet med

fastställda stater kommer all föras i enlighet med den inom statsförvaltning
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

en tillämpade kassabokföringsprincipen. Vidare förutsätter ämbetsverket, att

vid fastställandet av staterna för jordbruksdriften beräkningen av utgifter

och inkomster samt av överskott respektive underskott skall ske på grundval

av journalernas kassabokföring.

Den föreslagna omläggningen av bokföringssystemet anses komma att

medföra ökade kostnader. Riksräkenskapsverket ifrågasätter, huruvida det

icke skulle bli mindre kostnadskrävande, därest gårdarnas bokföringsmaterial

för månad eller kvartal bearbetades av lantbruksförbundets bokföringsbyråer

och att dessa därefter tillställde respektive gårdar det färdiga materialet.

Några av remissinstanserna har motsatt sig förslaget om medhjälpare

åt ekonomidirektören vid lantbrukshögskolan. Sålunda finner

statskontoret sig icke kunna biträda yrkandet, att avlöningsmedlen för

en vakant försöksgårdsföreståndarbefattning till fullo skall få utnyttjas för

anställande av en dylik medhjälpare. I den mån behov av dylik arbetskraft

föreligger, lärer utgifterna härför få bestridas inom ramen för högskolans

för tillfällig arbetshjälp disponibla avlöningsmedel. Gotlands läns hushållningssällskap

föreslår, att i stället för en särskild medhjälpare åt ekonomidirektören

skall anställas en i praktiskt jordbruk väl insatt och duglig rådgivare

att biträda ledningen för statens jordbruksförsök med tillsynen av

försöksgårdarna vad beträffar den rent praktiska jordbruksdriften. Västmanlands

läns hushållningssällskap anser, att förslaget i förevarande avseende

innebär en avsevärd överorganisation av försöksgårdsverksamheten.

Hushållningssällskapet i Värmlands län slutligen framhåller, att det förhållandet,

att försöksgardarna skulle bli underställda statens jordbruksförsök

i fråga om försöksverksamheten och ekonomidirektören beträffande ekonomien,

är ägnat att ingiva betänkligheter. Föreståndarna kommer med denna

organisationsform att tjäna två herrar, vilket kan medföra komplikationer.

Sett ur denna synpunkt vore det lämpligast, om försöksgårdarna helt underställdes

statens jordbruksförsök.

B. Anslag- å kapitalbudgeten

Anslagsäskanden av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
Yrkanden.

I skrivelsen den 23 september 1954 hemställer styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, att till byggnadsarbeten

m. m. vid statens försöksgårdar skall anvisas ett investeringsanslag av

1 425 800 kronor. Anslaget avses skola disponeras enligt följande fördelning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

1. Flahults försöksgård:

a) Nytt vagnslider..................................

b) Inredning av garage..............................

c) Kompletteringsarbeten å potatiskällare............._

2. Offers försöksgård:

a) Ombyggnad av arbetarbostäder....................

b) Utbyte av panna i föreståndarbostad...............

c) Målning av föreståndarbostad och rättarbostad......_

3. Öjebyns försöksgård:

a) Ombyggnad av äldre ekonomibyggnad..............

b) Ny arbetarbostad................................._

4. Brännbergs försöksgård:

Färdigställande av försöksloge och maskinbod.........

5. Wiads försöksgård:

Maskinhall m. .....................................

6. Stenstugu försöksgård:

a) Ytterligare anslag till mangårdsbyggnad............

b) Omändring av gamla häststallet till magasin med spann
målssilo

samt redskapshall.........................

c) Reparation av arbetarbostäder....................._

7. Röbäcksdalens försöksgård:

a) Institutionsbyggnad och försökslada (merkostnader) ..

b) Fast inredning...................................

c) Tre förmansbostäder..............................

d) Vägar och planering..............................

Summa kronor

25 000

2 000

6 000

70 000

2 900

5 600

100 000

60 000

130 000

36 000

32 000

255 000

38 000

191 000

383 300

33 000

78 500

160 000

14 000

75 000

198 000

867 300

1 425 800

Motiv. 1 a—c. Beträffande motiveringarna för dessa förslag, som framställdes

även i anslagsäskandena för såväl föregående som innevarande budgetår,

torde få hänvisas till 1953 års kapitalbudget, jordbruksdepartementet,

s. 13 under 1 a—c.

2 a—c. Framställning om medel till under dessa punkter angivna arbeten

gjordes redan i fjolårets anslagsäskanden. Angående den närmare motiveringen

torde därför få hänvisas till prop. 1954: 122, s. 8 under 2 a c.

3 a. Även under denna punkt återkommer högskolestyrelsen till ett i

förra årets anslagsäskanden framlagt förslag för vilket närmare redogjorts

i nyssnämnda prop. 1954: 122, s. 9 under 3 a.

3 b. Högskolestyrelsen erinrar om 1949 års försöksgårdskommittés förslag

att vid försöksgården skulle uppföras två arbetarbostäder. Hittills har

medel anvisats för uppförande av en sadan bostad. Kostnaderna för den

andra byggnaden har beräknats till 60 000 kronor.

4. Anslag har tidigare anvisats för uppriktning och förstärkning av väggar

och tak på den gamla ladugårdsbyggnaden. De arbeten, som enligt hög
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

skolestyrelsen återstår, är inredningsarbeten, montering av takanläggning,

anordnande av traktorgarage in. in.

5. Framställning om medel till uppförande av maskinhall gjordes även i

fjolårets anslagsäskanden. Fn närmare redogörelse för högskolestyrelsens

motivering återfinnes i prop. 1954: 122, s. 9 under 4.

6 a. För budgetåret 1952/53 anvisades ett belopp av 100 000 kronor till reparation

oeh ombyggnad av, bland annat, mangårdsbyggnaden. I förra årets

anslagsäskanden hemställde högskolestyrelsen, att ytterligare 80 000 kronor

skulle anvisas för berörda arbeten, vilka kostnadsberäknats till 180 000 kronor.

Da denna hemställan icke bifölls av riksdagen, har densamma nu upprepats

av högskolestyrelsen. Sedan Kungl. Maj :t genom särskilt beslut den

10 september 1954 bemyndigat styrelsen att av det för upprustningen av

mangårdsbyggnaden redan anvisade beloppet å 100 000 kronor taga i anspråk

högst 50 000 kronor för uppförande av en assistentbostad, skulle emellertid

för här ifrågavarande ändamål erfordras en ytterligare medelsanvisning

å (180 000 — 50 000 =) 130 000 kronor. I övrigt torde beträffande

motiveringen få hänvisas till prop. 1954: 122, s. 9 under 6 a.

6 b och c. Beträffande dessa yrkanden erinrar högskolestyrelsen om 1949

års försöksgårdskommittés förslag att häststallet skulle ombyggas till magasin

och maskinhus samt att tre av de fyra arbetarbostäderna skulle byggas

om. Stallet bör enligt gjorda beräkningar kunna iståndsättas för 36 000 kronor

och två bostäder för en kostnad av 20 000 respektive 12 000 kronor. De

Övriga två bostäderna är så svårt angripna av husbock att nya bostäder i

stället bör uppföras.

7 a—d. Högskolestyrelsen har under dessa punkter hemställt om medel

till vissa av de byggnadsarbeten, som föreslagits i Röbäcksdalsutredningens

i det föregående återgivna slutbetänkande den 26 januari 1954. Vid beräkningen

av medelsbehovet för ifrågavarande arbeten har högskolestyrelsen,

utom beträffande kostnaderna för förmansbostäderna, utgått från de belopp,

vartill kostnaderna tidigare beräknats av byggnadsstyrelsen. Förmansbostaderna

hade av sistnämnda styrelse kostnadsberäknats till 248 000

kronor. Med utgångspunkt från ett av länsbostadsnämnden avgivet yttrande

anser högskolestyrelsen tillfyllest om för ifrågavarande tre bostäder

anvisas sammanlagt 191 000 kronor, varav 26 000 kronor till kostnad

för tvättstuga. Av det under 7 d upptagna beloppet avses vidare ett belopp

av 10 300 kronor till täckande av uppkomna merkostnader för anläggning

och reparation av vissa vägar, vartill 1951 års riksdag anvisade 25 100 kronor.

Beträffande angelägenheten av de föreslagna byggnadsarbetena frainhålles,

att det är av allra största betydelse, att försöksverksamheten vid Röbacksdalen

kan igångsättas snarast möjligt. Att bedriva försöksverksamheten

i större skala utan byggnader är uteslutet. I fråga om arbetarbostäderna

betonas att svårigheten att anskaffa kompetent arbetskraft är mycket stor

och att mycket skulle vara vunnet om moderna bostäder kunde erbjudas.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

73

Anslagsäskande av styrelserna för statens växtskyddsanstalt och statens centrala

frökontrollanstalt

I gemensam skrivelse den 17 september 1953 hemställde styrelserna för

statens växtskyddsanstalt och statens centrala frökontrollanstalt, att för

budgetåret 1954/55 skulle anvisas ett investeringsanslag av 700 000 kronor

till uppförande av gemensam institutionsbyggnad för anstalternas filialer

vid Röbäcksdalen. I beloppet, vilket beräknats av byggnadsstyrelsen, inginge

ej kostnaderna för inredning och utrustning samt för utvändiga ledningar

och planeringar. Till sistnämnda kostnader anhöll styrelserna att få återkomma

vid en senare tidpunkt. I övrigt hänvisade styrelserna till den av

Röbäcksdalsutredningen anförda motiveringen för uppförandet av ifrågavarande

byggnad.

Sedermera har styrelserna i gemensam skrivelse den 2 september 1954

upprepat sin anhållan samt hemställt, att nyssnämnda anslag å 700 000

kronor måtte anvisas för budgetåret 1955/56.

Departementschefen

Omorganisationen av försöksgårdsväsendet

Statens försöksgårdar fyller en viktig uppgift som fasta lantbruksvetenskapliga

stationer, vid vilka mera komplicerade försök kan utföras under

skilda lokala klimat- och jordbruksförhållanden liksom även vetenskaplig

genomarbetning av vissa lokala jordbruksproblem. Dessa gårdar intager

en relativt självständig ställning, i det att de icke är knutna till någon bestämd

avdelning eller institution inom lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

utan är direkt underställda högskolestyrelsen. Såsom framgår

av den förut lämnade redogörelsen har det sedan flera år tillbaka visat

sig svårt att hålla utgifterna för gårdarna inom de belopp, som upptagits i

för dem årligen uppgjorda stater. Kungl. Maj :t har fördenskull de senare

budgetåren måst bemyndiga högskolestyrelsen att med i vissa fall relativt

betydande belopp överskrida det anslag å riksstaten, vilket för respektive

budgetår beviljats försöksgårdsväsendet. Jag delar därför högskolestyrelsens

åsikt, att det är erforderligt att statsmakterna utan dröjsmål tager

ställning till spörsmålet, vilka organisationsförändringar som bör vidtagas

i fråga om såväl försöksverksamheten som jordbruksdriften vid försöksgårdarna

för att en tillfredsställande ordning i ekonomiskt avseende skall

kunna uppnås utan att deras uppgifter eftersättes. Högskolestyrelsen har

visserligen påbörjat en utredning i syfte att undersöka möjligheterna att

genom besparingsåtgärder, ändringar i driftsinriktningen eller andra åtgöranden

förbättra det ekonomiska driftsresultatet vid varje särskild gård.

Enligt min mening innebär detta emellertid icke något hinder för att redan

nu till prövning upptaga det av högskolestyrelsen framlagda förslaget till

omorganisation.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

Förslaget innebär i huvudsak, att vissa förändringar skall vidtagas i försöksverksamhetens

organisation i syfte att bättre samordna denna med

motsvarande verksamhet, som bedrives av statens jordbruksförsök antingen

i egen regi eller i samarbete med hushållningssällskapen. Vidare avses gårdarnas

försöksverksamhet skola i ekonomiskt hänseende så långt möjligt

skiljas från själva jordbruksdriften.

Vad först angår de ifrågasatta ändringarna beträffande försöksverksamhetens

organisation synes vissa fördelar kunna vinnas genom

att programmet för denna verksamhet uppgöres i ännu närmare samarbete

med statens jordbruksförsök än för närvarande. Jag biträder sålunda högskolestyrelsens

förslag, att för försöksverksamheten skall uppgöras ett gemensamt

program, vilket skall avse icke blott samtliga försöksgårdar ävensom

jordbruksförsöksavdelningen vid Röbäcksdalen utan även statens jordbruksförsök.

Genom en dylik anordning undvikes bland annat den fara för

splittring, som enligt vad erfarenheten visat för närvarande föreligger trots

att samråd äger rum med statens jordbruksförsök vid fastställandet av försöksgårdarnas

program. Såsom högskolestyrelsen framhållit bör även den

fördelen kunna vinnas, att gårdarna kommer i bättre kontakt med den övriga

inom deras respektive verksamhetsområden bedrivna statliga försöksverksamheten,

varigenom deras samhörighet med bygden stärkes. De i några

remissyttranden uttalade farhågorna för att ett ökat inflytande från den

centrala försöksledningens sida på försöksgårdarnas verksamhet skulle bli

till förfång för de lokala intressena synes mig vara överdrivna. Försöksgårdsföreståndarna

skall inkomma med förslag, envar beträffande sin försöksgård,

samt deltaga i uppgörandet av det gemensamma försöksprogrammet,

och jag förutsätter att hänsyn kommer att tagas till deras speciella önskemål,

så långt detta är möjligt.

I syfte att främja och säkerställa det närmare samarbetet med hushållningssällskapen

på försöksverksamhetens område har flera sällskap föreslagit,

att särskilda åtgärder skall vidtagas. Med anledning därav vill jag

erinra om att verksamhetsområdet för en försöksgård som regel är vidsträcktare

än för ett hushållningssällskap. Försöksgården torde därför ej böra för

hårt bindas vid sällskapet i det län, vari den är belägen. För min del anser

jag det vara tillfyllest, om försöksgårdsföreståndarna — såsom högskolestyrelsen

föreslagit — beredes tillfälle att närvara och yttra sig vid sammanträdena

med de inom verksamhetsområdet berörda sällskapens försökskommittéer.

Högskolestyrelsens förslag innebär vidare, att såväl försöksgårdsföreståndarna

som övrig försökspersonal organisatoriskt skall sammanföras

med statens jordbruksförsöks personal i syfte att öka möjligheterna till

sådana tillfälliga omdispositioner av personalen vid försöksgårdarna och

den centrala försöksverksamheten, som kan anses motiverade av de vid

varje tillfälle aktuella försöksuppgifterna. Bland annat ges därigenom möjlighet

att bättre utnyttja de olika befattningshavarnas speciella fackkunskaper.

Detta system har, såsom framgår av den föregående redogörelsen, i

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

viss utsträckning tillämpats redan tidigare. Med hänsyn till de därvid vunna

erfarenheterna är jag icke helt övertygad om att det är möjligt att i någon

större utsträckning nå syftet med högskolestyrelsens förslag i denna del.

Även om utbyte av tjänster sålunda enligt min mening icke kan väntas

komma att ske i den omfattning, högskolestyrelsen avsett, torde det emellertid

få anses önskvärt, att möjligheterna till dylikt utbyte ökas. Då den

ifrågasatta samordningen av personalen synes ägnad att verka i sådan riktning,

vill jag icke motsätta mig, att densamma genomföres i den utsträckning

högskolestyrelsen föreslagit, överförandet till statens husdjursförsöks

personalstat av föreståndaren för Öjebyns försöksgard bör i enlighet härmed

icke övervägas. I anslutning till vad statskontoret anfört i sitt yttrande vill

jag beträffande den föreslagna samordningen framhålla, att det här endast

är fråga om att organisatoriskt under ledningen för statens jordbruksförsök

sammanföra försökspersonal, vars löner redan nu bestrides ur lantbrukshögskolans

och statens lantbruksförsöks avlöningsanslag.

I fråga om övriga förslag beträffande den för försöksverksamheten vid

gårdarna anställda personalen delar jag högskolestyrelsens uppfattning, att

det i regel torde vara tillfyllest, om föreståndaren för gården är agronomutbildad.

Jag tillstyrker därför i princip förslaget, att de nuvarande assistenttjänsterna

successivt skall ersättas med tjänster, vilkas innehavare bör

vara lantmästare eller ha liknande utbildning. Ett dylikt utbyte av de nuvarande

assistenttjänsterna torde komma att medföra, att en lämpligare

avvägd personalorganisation erhålles vid gårdarna samtidigt som kostnaderna

för personalen minskas. Dessa fördelar synes enligt min mening uppväga

de i ett flertal remissyttranden påtalade riskerna för en ökning av

svårigheterna att finna lämplig personal för rekrytering av, bland andra,

försöksgårdsföreståndartjänsterna och hushållningssällskapens jordbrukskonsulenttjänster.

Jag är icke heller beredd att, såsom föreslagits i några

yttranden, modifiera det av högskolestyrelsen framlagda förslaget i denna

del i syfte att åtminstone i viss utsträckning bibehålla den nuvarande rekryteringsbasen

för framför allt tjänsterna som försöksgårdsförestandare. Vad

angår tillgodoseendet av behovet av vetenskapligt utbildad arbetskraft vid

gårdarna, sedan de nuvarande assistenttjänsterna utbytts mot lägre tjänster,

synes denna fråga i enlighet med förslaget lämpligen böra lösas så att

personal från statens jordbruksförsök tillfälligt avdelas för tjänstgöring

vid de gårdar, där behov av dylik arbetskraft föreligger. Det torde emellertid

böra ankomma på högskolestyrelsen att besluta därom i varje särskilt

fall. Vidare synes försöksgårdarna kunna tillföras kvalificerad arbetskraft

på så sätt, att ämneslärare vid lantmannaskola under sommaren tilldelas

fyllnadstjänstgöring vid försöksgård. Sistnämnda anordning torde dessutom

vara ägnad icke blott att främja kontakten med de lokala intressena på

hithörande område utan även att öka möjligheterna till rekrytering av tjänsterna

såsom försöksgårdsföreståndare.

De föreslagna försöksteknikertjänsterna synes närmast vara att jämföra

med assistentbefattningarna vid försöksanstalterna för icke högskoleutbil
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 116

dac! personal. De torde därför böra placeras i lönegrad 19 med tjänstebenämningen

assistent. Utbytet av de nuvarande extra ordinarie assistenttjänsterna

mot de av mig föreslagna assistenttjänsterna bör i den mån så

är möjligt äga rum redan från och med nästa budgetår.

De organisationsförändringar, som jag nu har behandlat, syftar i första

hand till att bättre samordna försöksverksamheten vid gårdarna med annan

försöksverksamhet. Högskolestyrelsen har emellertid i sitt förslag även

upptagit frågan om möjligheterna att nå en närmare kontakt mellan försöksgårdarna

och det praktiska jordbruket i orten och har därvid förordat,

att en rådgivande nämnd med representanter för det lokala jordbruket skall

inrättas vid varje sådan gård. Nämndens uppgift skulle vara att följa gårdens

föisöksverksamhet och skapa bästa möjliga kontakt med bvgdens

praktiska jordbruk ävensom att medverka till att jordbruksdriften vid gården

finge en ändamålsenlig planläggning och utformning.

Givetvis är en nära anknytning till det lokala praktiska jordbruket av

synnerlig betydelse för försöksgardsverksamheten. Jag är däremot icke

övertygad om att mycket är att vinna genom en anordning som den nu

föreslagna. Vidare torde, särskilt såvitt angår jordbruksdriften, svårigheter

uppstå att avgränsa nämndens befogenheter gentemot såväl den centrala

ledningen av försöksgårdarna som försöksgårdsföreståndarnas arbetsuppgifter.

Med hänsyn till det anförda är jag icke beredd att i detta sammanhang

tillstyrka inrättandet av de utav högskolestyrelsen föreslagna nämnderna.

I fråga om föi söksverksamhetens finansiering innebär

det nuvarande systemet vissa olägenheter, i det att försöksgårdarnas jordbruksdrift

belastas med kostnader för försöksverksamheten. Sålunda bestrides

utgifterna för inköp av maskiner och andra dyrbarare inventarier för

försöksverksamheten ur gårdarnas investeringsanslag, och ingen gottgörelse

utgår för det intrång i jordbruksdriften, som orsakas av försöksverksamheten.

Högskolestyrelsen föreslår därför, att kostnaderna för denna verksamhet

så långt möjligt skall hållas skilda från gårdarnas driftsekonomi.

Föi min del kan jag i princip ansluta mig till en dylik anordning. Däremot

är jag icke helt ense med högskolestyrelsen om den närmare utformningen

därav.

Såsom högskolestyrelsen framhållit kan jordbruksdriften vid försöksgårdarna

på grund av försöksverksamheten icke bli direkt jämförbar med

driften vid ett vanligt jordbruk. Även om gottgörelse skulle utgå för det

intrång, denna verksamhet medför, blir enligt min mening någon säker

jämförelse likväl icke möjlig. I likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket

finner jag det därför icke påkallat, att sådan gottgörelse införes.

Däremot har jag intet att erinra mot att medel till direkta kostnader för

försöksverksamheten skall anvisas under statens jordbruksförsöks anslag

till fast försöksverksamhet samt, i den mån de avser inventarier, under

försöksverksamhetens materielanslag. Härigenom torde, såsom riksräken
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr HG

skapsverket framhållit, försöksgårdarnas driftsekonomi komma att hållas

tillräckligt avskild från kostnaderna för försöksverksamheten.

Beträffande vid gårdarna bedriven försöksverksamhet av annat slag än

jordbruksförsöksverksamhet kan jag biträda vad högskolestyrelsen därvidlag

föreslagit. I fråga om dylika försök bör således full ersättning utgå.

Högskolestyrelsens förslag berör även den praktiska jordbruksdriften

vid försöksgårdarna. Därvid framhålles, att vissa brister

har förekommit i fråga om driftens rationella och ekonomiskt riktiga

uppläggning. För att avhjälpa dessa föreslås, att driftsplaner årligen skall

uppgöras för gårdarna, varigenom man får tillfälle att följa och bedöma

den ekonomiska sidan av verksamheten. I samband därmed avses lantbruksbokföring

skola göras obligatorisk.

Vad sålunda föreslagits kan jag biträda, dock med den reservation, som

innefattas i att jag icke ansett mig böra förorda, att en särskild nämnd skall

inrättas vid varje försöksgård. I fråga om lantbruksbokföring synes det

mig angeläget, att denna göres obligatorisk, så att bättre överblick erhålles

över försöksgårdarnas ekonomi och de olika driftsgrenarnas resultat. Såsom

riksräkenskapsverket förutsatt bör dock liksom hittills inkomst- och utgiftsjournaler

med redovisning i enlighet med fastställda stater föras med

tillämpning av den inom statsförvaltningen begagnade kassabokföringsprincipen.

De ökade kostnaderna för bokföringen bör bestridas av gårdsdriften. Försökskollegiets

förslag att för ändamålet inrätta särskilda kontorsbiträdestjänster

kan jag således icke biträda. Det bör vidare undersökas, huruvida

det icke blir mindre kostnadskrävande att låta lantbruksförbundets bokföringsbyråer

för månad eller kvartal bearbeta gårdarnas bokföringsmaterial

och tillställa gårdarna det färdiga materialet.

Högskolestyrelsens i detta sammanhang gjorda framställning om inrättande

av en driftsledartjänst vid Öjebyns och Brännbergs försöksgårdar är

jag icke beredd att nu upptaga till prövning. Jag är icke heller beredd förorda

någon ändring beträffande löneställning och tjänstebenämning för jordbruksföreståndartjänsten

vid Wiad.

Vad angår de med jordbruksdriften förenade budgetfrågorna synes även

i fortsättningen böra anvisas ett för försöksgårdarna gemensamt förslagsanslag.

Såsom riksräkenskapsverket anfört torde emellertid Kungl. Maj :t

för varje gård böra fastställa en särskild stat, avseende enbart jordbruksdriften

och grundad på de förut nämnda inkomst- och utgifts journalernas

kassabokföring. I staten bör upptagas en särskild, maximerad post för normal

förnyelse av inventariebeståndet för denna drift. För sådana inventarieanskaffningar,

som innebär en ökning av lantbrulcskapitalet, bör medel anvisas

särskilt å reservationsanslag.

Därest utgifterna för jordbruksdriften regleras på nu angivet sätt, synes

det icke behövligt att ställa särskilt driftskapital till försöksgårdarnas för
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

foganden. Uppkommande likviditetssvårigheter torde nämligen kunna bemästras

pa så sätt, att förskott utanordnas till gårdarna inom ramen för

de bruttoutgifter, som beräknats i staterna. Likaledes bör gårdarna genom

dylika förskott få möjlighet att anpassa sina inköp och försäljningar efter

rådande prisläge. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag bör uppkommande

överskott å jordbruksdriften för varje budgetår inlevereras till statsverket

och tillgodoföras anslaget till försöksgårdarna. Från samma anslag

bör å andra sidan eventuella underskott få täckas.

Vidare föreslås, att den centrala ledningen av försöksgårdarnas ekonomi

liksom hittills skall utövas av ekonomidirektören vid lantbrukshögskolan.

Häremot har jag intet att erinra. Jag är däremot icke beredd att i förevarande

sammanhang till prövning upptaga frågan om medhjälpare åt ekonomidirektören

vid fullgörandet av denna uppgift.

Utbyggnaden av Röbäcksdalen

Sedan 1949 års riksdag fattat principbeslut om inrättandet av en försöksgård

vid Röbäcksdalen, har från och med år 1951, då medel ställdes till förfogande

för inköp och iordningställande av det för försöksgården avsedda

markområdet, årligen anvisats medel för den successiva utbyggnaden av

denna. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har medel i första

hand anvisats till uppförande av de för verksamheten erforderliga byggnaderna,

såsom institutionsbyggnad och försökslada för jordbruksförsöksavdelningen

samt ekonomibyggnader och driftsledarbostad för jordbruksdriften,

ävensom till utvändiga ledningar, vägar och planeringsarbeten

för sagda byggnader. Av dessa är ekonomibyggnaderna och driftsledarbostaden

för närvarande under uppförande, medan arbetena med institutionsbyggnaden

och försöksladan ännu icke påbörjats. Från och med den 1

juli 1953 har medel anvisats till en statsagronomtjänst i lönegrad Ce 33 och

en driftsledartj änst i lönegrad Ce 21 vid gården. Vidare har vid flera tillfällen

medel anslagits till inventarier och försöksutrustning samt till driftsoch

försökskostnader. I övrigt har genom beslut vid 1952 och 1954 års riksdagar

inrättats filialer till statens växtskyddsanstalt samt statens maskinoch

redskapsprovningsanstalter, varefter medel anvisats till erforderlig personal,

utrustning m. m. jämväl för dessa filialer. Slutligen har vid 1952 års

riksdag fattats principbeslut om inrättande av en filial till statens centrala

frökontrollanstalt. Beträffande tidpunkten för inrättandet av sistnämnda

filial förutsattes, att förslag härom skulle föreläggas riksdagen, så snart de

ekonomiska förhållandena så medgåve.

En relativt betydande medelsanvisning har sålunda ägt rum, och ett flertal

åtgärder har vidtagits för att genomföra utbyggnaden av den centrala

forskningsinstitutionen för det norrländska jordbruket. I Röbäcksdalsutredningens

slutbetänkande har framlagts förslag till de ytterligare åtgärder,

som enligt utredningens mening bör genomföras, innan utbyggnaden

kan anses slutförd. Vissa av dessa förslag har redan varit föremål för prov
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nv 116 79

ning vid 1954 års riksdag, då medel anvisades till, bland annat, vissa merkostnader

för uppförandet av ekonomibyggnaderna och driftsledarbostaden.

Utredningens övriga förslag avser dels ytterligare iståndsättning av

redan inrättade eller planerade avdelningar och filialer, dels inrättandet av

nya filialer, beträffande vilka förslag tidigare ej framlagts, dels ock organisationen

av verksamheten vid dessa. Flertalet av de myndigheter och sammanslutningar,

som yttrat sig över betänkandet, har i princip anslutit

sig till dessa förslag och framhållit angelägenheten av att utbyggnaden snarast

fullföljes. Även jag är väl medveten om den stora betydelsen av att så

sker. En fortsatt utbyggnad i enlighet med vad utredningen och flertalet

remissinstanser tänkt sig förutsätter emellertid, att medel anvisas i en omfattning,

som för närvarande icke är möjlig. Jag föreslår därför, att medel

för nästa budgetår skall ställas till förfogande endast för de åtgärder, vilka

bedömes vara mest angelägna. Därvid bör enligt min mening högst komma

i fråga en medelsanvisning av den storleksordning, som styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök ansett sig böra föreslå i sina

anslagsäskanden. Detta innebär, bland annat, att det får ytterligare anstå

med inrättandet av den i princip redan beslutade filialen till statens

centrala frökontrollanstalt. För att en dylik filial skulle kunna fylla sin

uppgift torde nämligen krävas, att den föreslagna gemensamma byggnaden

för filialerna, vilken kostnadsberäknats till 700 000 kronor, uppföres.

Även om det föreligger stort behov av denna, är jag icke beredd att föreslå,

att sistnämnda belopp anvisas, innan den redan verksamma jordbruksförsöksavdelningen

fått sina lokalbehov i huvudsak tillgodosedda. Under

sådana förhållanden synes, såsom även statskontoret anfört i sitt yttrande,

icke föreligga anledning att nu taga ställning till frågan om inrättandet

av de övriga filialer, utredningen föreslagit. Beträffande den ifrågasatta

filialen till lantbruksliögskolans kemiska analyslaboratorium synes

ett uppskov med ställningstagandet böra ske även av den anledningen, att

med denna filial sammanhängande spörsmål kan bedömas först sedan frågan

om organisationen och förläggningen av den verksamhet, som nu bedrives

vid lantbruksliögskolans kemiska laboratorium och statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt, blivit föremål för särskild utredning. Motsvarande

gäller spörsmålet om inrättandet av en filial till statens trädgårdsförsök.

Detta synes nämligen böra prövas i anslutning till vad som beslutas angående

Norrlands trädgårdsskola i Söråker och dispositionen av Söråkers

egendom.

I överensstämmelse med det nyss anförda tillstyrker jag, att medel i

första hand skall anvisas till de uppkomna merkostnaderna för uppförandet

av institutionsbyggnaden och försöksladan. Då jag icke har något att

erinra mot de av byggnadsstyrelsen gjorda kostnadsberäkningarna, föreslår

jag, att för dessa ändamål skall anvisas sammanlagt 255 000 kronor. Beträffande

framställningen om medel till merkostnader för yttre arbeten kan

jag, med utgångspunkt från förslaget att det bör anstå tills vidare med inrättandet

av ytterligare filialer, endast tillstyrka, att ett belopp av 220 000

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Knngl. Maj:ts proposition nr 116

kronor anvisas för de yttre arbeten, som erfordras vid uppförandet av nyssnämnda

byggnader. Jag har icke heller något att erinra mot att det av högskolestyrelsen

begärda beloppet å 10 300 kronor anvisas till merkostnaderna

för vägarbeten, vartill medel ställts till förfogande av 1951 års riksdag.

Beträffande det belopp å 6 000 kronor, som avsetts till komplettering av

tidigare utförd dikning, synes detta kunna rymmas inom förenämnda för

yttre arbeten avsedda belopp å 220 000 kronor. Med anvisandet av medel

till täckdikning av det fasta försöksfältet synes däremot, med hänsyn till

vad jag föreslagit i det föregående, kunna anstå. Till fast inredning i institutionsbyggnaden

och försöksladan, bör vidare anvisas det äskade beloppet

av sammanlagt 38 000 kronor. Däremot är jag icke beredd att föreslå någon

medelsanvisning till uppförande av bostäder. Till frågan om de anslag,

under vilka de av mig sålunda tillstyrkta beloppen bör anvisas, torde jag få

återkomma i det följande.

Beträffande de Övriga av högskolestyrelsen gjorda framställningarna om

anslag till Röbäcksdalen synes det vara mest angeläget, att ytterligare medel

anvisas för komplettering av såväl döda som levande inventarier. Jag

vin därför tillstyrka, att 10 000 kronor skall anvisas till inköp av inventarier

för jordbruksdriften, 20 000 kronor till anskaffande av inventarier för

ekonomibyggnaderna samt 15 000 kronor till komplettering av kreatursbesättningen.

Däremot är jag icke beredd att föreslå, att medel skall anvisas

till inrättandet av nya tjänster, till reseersättningar eller till handbibliotek.

Röbäcksdalsutredningens slutbetänkande innefattar även förslag rörande

ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid försöksgården. Vissa av

dessa förslag har redan behandlats i det föregående i samband med ställningstagandet

till den föreslagna omorganisationen av försöksgårdsväsendet

över huvud taget. Jag tänker därvid närmast på förslagen, att försöksverksamheten

i ekonomiskt hänseende skall i största möjliga utsträckning hållas

skild från jordbruksdriften samt att rådgivande nämnder skall inrättas.

Vad jag i nämnda sammanhang uttalat angående önskvärdheten av att bereda

möjligheter åt försöksgårdsföreståndarna att deltaga i sammanträden

med hushållningssällskapens försökskommittéer bör ifråga om Röbäcksdalen

avse den där tjänstgörande statsagronomen. Med prövningen av övriga

förslag rörande organisationen av verksamheten synes i huvudsak böra anstå,

tills densamma blivit ytterligare utbyggd. Redan nu torde dock behov

föreligga av det kollegium, som skall inrättas enligt förslaget. I detia bör

ingå en representant för varje till Röbäcksdalen anknuten filial under statsagronomen

som ordförande. Jämväl i övrigt synes kollegiet och dess verksamhet

i huvudsak böra få den av utredningen föreslagna utformningen. Det

torde få ankomma på styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

att utfärda närmare föreskrifter för kollegiet.

Såsom utredningen framhållit är det av värde, att de skilda verksamhetsgrenarna

vid Röbäcksdalen erhåller en kollektiv benämning. Det av utredningen

föreslagna namnet — Norrlands lantbruksförsöksanstalt Röbäcksdalen

— synes därvid böra godtagas.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

81

Övriga försöksgårdar

Högskolestyrelsens beräkning av medelsbehovet för övriga försöksgårdar

innebär förslag om ökad medelsanvisning till framför allt Stenstugu och

Lanna försöksgårdar. Av dessa gårdar torde den förstnämnda, vilken inrättades

så sent som våren 1954, vara i stort behov av medel till såväl inventarier

som försökskostnader med hänsyn till att försöksverksamheten under

nästa budgetår beräknas komma i gång i mer normal omfattning. Jag tillstyrker

därför, att till försöksinventarier vid Stenstugu försöksgård skall

anvisas ett belopp av 10 000 kronor samt att det för försöksverksamheten vid

sistnämnda gård avsedda beloppet skall uppräknas med 18 000 kronor till

20 000 kronor. Däremot anser jag mig icke kunna biträda förslaget, att vid

samma försöksgård skall inrättas en försöksteknikertjänst. Ej heller synes

medel böra anvisas för inköp av en skördetröska till Lanna försöksgård. I

övrigt synes det för forskningsverksamheten vid Wiad avsedda beloppet böra

uppräknas med 1 700 kronor på grund av höjda lantarbetarlöner.

Till byggnadsarbeten vid övriga försöksgårdar har högskolestyrelsen föreslagit

en medelsanvisning av sådan storleksordning, att den i nuvarande läge

endast delvis torde kunna bifallas. Vid ställningstagandet till vilka av de

ifrågasatta byggnadsarbetena som därvid bör få företräde, har jag funnit mig

böra tillstyrka, att det av högskolestyrelsen begärda beloppet å 130 000 kronor

till upprustning av mangårdsbyggnaden vid Stenstugu försöksgård nu

anvisas. I övrigt kan jag endast förorda, att det för utbyte av pannan i föreståndarbostaden

vid Offers försöksgård begärda beloppet ä 2 900 kronor ställes

till förfogande.

Anslagsberäkningar

Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden rörande driftbudget

e n föreslagit, att det nuvarande förslagsanslaget till Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar från och med nästa budgetår

skall utgå ur riksstaten och att de under detta anslag hittills för försöksverksamheten

beräknade kostnaderna i stället skall beräknas under lantbrukshögskolans

och statens lantbruksförsöks anslag till materiel och till fast

försöksverksamhet. Vidare har föreslagits, att den för jordbruksdriften vid

försöksgårdarna erforderliga medelsanvisningen skall ske under ett nytt anslag,

varunder medel i huvudsak skall anvisas till driftskapital och till kostnaderna

för dyrbarare inventarier för jordbruksdriften. Av det förut anförda

framgår, att jag icke har något att erinra mot en överföring av försökskostnaderna

till anslagen till materiel och fast försöksverksamhet. Därmed

bör emellertid av budgetlekniska skäl anstå till medelsanvisningen för

budgetåret 1956/57. Liksom hittills torde alltså för nästa budgetår å driftbudgeten

böra uppföras ett särskilt anslag till försöksgårdarna. Med utgångspunkt

från de av mig i det föregående tillstyrkta beloppen till försöks
(>

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 116

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr J16

verksamheten och till investeringar i inventarier torde anslaget för nästa

budgetår böra beräknas på följande sätt.

Till kostnaderna för försöksverksamheten har för innevarande budgetår

avsetts 142 400 kronor. Detta belopp bör ökas med 18 000 kronor till utökad

försöksverksamhet vid Stenstugu försöksgård samt med 10 000 kronor till

försöksinventarier vid denna gård. Vidare bör viss uppräkning äga rum på

grund av höjda lönekostnader. Dessa kostnader, vilka för innevarande budgetår

avses skola täckas genom av Kungl. Maj:t den 10 september 1954 lämnat

medgivande att överskrida anslaget, torde enligt vad som under hand

inhämtats från lantbrukshögskolan kunna uppskattas till 7 500 kronor. Slutligen

bör i enlighet med högskolestyrelsens förslag beräknas 15 000 kronor

till inventarier för försöksverksamheten vid de äldre gårdarna. Kostnaderna

för försöksverksamheten vid försöksgårdarna bör alltså för nästa

budgetår upptagas till (142 400 + 18 000 -f 10 000 + 7 500 + 15 000 =)

192 900 kronor. Vid denna beräkning har jag utgått från att ersättning för

intrång icke skall erläggas samt att de till 3 900 kronor beräknade kostnaderna

för försöksgårdsledningen i Norrbotten skall bestridas av jordbruksdriften.

Härutöver bör till den fasta försöksverksamheten i det inre av Norrland

upptagas ett oförändrat belopp av 32 500 kronor. Beträffande övriga kostnader

för försöksverksamheten torde det till forskningen vid Wiad avsedda

beloppet i enlighet med vad jag tillstyrkt i det föregående böra uppräknas

med 1 700 kronor till 41 700 kronor.

Kostnaderna för investeringar har för budgetåret 1954/55 beräknats till

207 500 kronor, varav sammanlagt 146 500 kronor avsetts till engångsinvesteringar

i inventarier och byggnader vid Stenstugu, Röbäcksdalens och

öjebyns försöksgårdar samt 61 000 kronor till det normala årliga investeringsbehovet

vid övriga försöksgårdar m. m. Sistnämnda belopp avses för

såväl försöksverksamheten som jordbruksdriften. I anslutning till förslaget

att avskilja kostnaderna för försöksverksamheten har redan i det föregående

beräknats 15 000 kronor till inventarier för denna verksamhet. I fråga

om inventarier för jordbruksdriften anser jag i likhet med högskolestyrelsen,

att kostnaderna för vidmakthållande och normal förnyelse av gårdarnas

inventariebestånd för driften i fortsättningen bör belasta denna. Till

detta torde jag få återkomma i det följande. Såsom särskild post till inköp

av inventarier för jordbruksdriften torde däremot under anslaget för

nästa budgetår böra beräknas det belopp av sammanlagt (10 000 + 20 000

+ 15 000 =) 45 000 kronor, som jag i det föregående tillstyrkt för höjning

av lantbrukskapitalet vid Röbäcksdalens försöksgård. För dylika inventarieanskaffningar

bör i fortsättningen medel anvisas å reservationsanslag.

Vad angår det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften torde man enligt

högskolestyrelsens beräkningar böra vid oförändrad organisation räkna

med ett driftsunderskott vid försöksgårdarna med 19 400 kronor för år. Vid

bifall till den av mig förordade omorganisationen kommer gårdsdriften därjämte

att belastas med dels 30 000 kronor för vidmakthållande och normal

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

förnyelse av inventariebeståndet för jordbruksdriften, dels ock kostnader

för lantbruksbokföringen. Sistnämnda kostnader har uppskattats till 16 000

kronor. Denna beräkning synes väl hög. Innan närmare erfarenheter vunnits

vill jag emellertid icke motsätta mig att utgiftsökningen beräknas till

sagda belopp. Tillhopa uppgår de nu angivna posterna till 65 400 kronor.

Högskolestyrelsen har räknat med att den föreslagna omorganisationen

skall medföra vissa rationaliseringsvinster, vilka uppskattats till 28 400

kronor för år. Beräkningen av dessa vinster är, såsom högskolestyrelsen

även framhållit, mycket vansklig. Med hänsyn härtill och till att högskolestyrelsens

förslag nu icke avsetts skola genomföras i sin helhet torde försiktigheten

enligt min mening bjuda, att man i varje fall icke redan för nästa

budgetår räknar med någon rationaliseringsvinst. Till täckande av underskott

å jordbruksdriften bör alltså beräknas ett belopp av 65 400 kronor.

Dessutom torde liksom hittills under anslaget böra beräknas ett särskilt belopp

för täckande av oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstminskningar

i jordbruksdriften. Detta belopp torde böra upptagas med ett oförändrat belopp

av 20 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat, bör anslaget till Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar för budgetåret

1955/56 uppföras med (192 900 -f- 32 500 -f- 41 700 + 45 000 + 65 400 -j20

000 ==) 397 500 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår innebär detta en minskning med 9 500 kronor.

Vad angår de av mig i det föregående tillstyrkta medelsanvisningarna å

kapitalbudgeten torde de belopp å tillhopa 293 000 kronor, som avses

till merkostnaderna för uppförandet av institutionsbyggnaden och försöksladan

vid Röbäcksdalens försöksgård samt till fast inredning i dessa byggnader

i enlighet med hittills tillämpade grunder böra anvisas såsom ett investeringsanslag

under Statens allmänna fastighetsfond benämnt Byggnadsarbeten

för försöksgård vid Röbäcksdalen. Medel till övriga av mig tillstyrkta

byggnadsarbeten bör beräknas inom det under Statens affärsverksfonder.

Domänverket uppförda investeringsanslaget till Byggnadsarbeten m. m. vid

statens försöksgårdar. Sistnämnda anslag bör alltså upptagas med sammanlagt

363 200 kronor, varav 230 300 kronor till anläggning av vägar och andra

yttre arbeten vid Röbäcksdalens försöksgård, 130 000 kronor till iståndsättning

av mangårdsbyggnaden vid Stenstugu försöksgård samt 2 900 kronor

till kostnaderna för utbyte av pannan i föreståndarbostaden vid Offers

försöksgård.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) medgiva, att det statliga försöksgårdsväsendet må omorganiseras

enligt i huvudsak de grunder, som angivits i det

föregående;

2) å riksstaten för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln

till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

sök: Statens försöksgårdar anvisa ett förslagsanslag av

397 500 kronor;

3) å kapitalbudgeten för budgetåret 1955/56 anvisa

a) under Statens affärsverksfonder: Domänverket till

Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar ett investeringsanslag

av 363 200 kronor

b) under Statens allmänna fastighetsfond till Byggnadsarbeten

för försöksgård vid Röbäcksdalen ett investeringsanslag

av 293 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

■ Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:277 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj ds proposition angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. JoU 1955:24 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1955/ 56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten