Sök i Ratio Lex

Angående anslag lill avlöningar till häradsskrivarna m. fl. för budgetåret 1955156

1955-02-25 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:132, Angående anslag lill avlöningar till häradsskrivarna m. fl. för budgetåret 1955156

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 132

1

Nr 132

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag lill avlöningar

till häradsskrivarna m. fl. för budgetåret 1955156;

given Stockholms slott den 25 februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att de nuvarande övergångsvis bibehållna landskanslisterna

i fögderierna — f. n. 30 — placeras som ambulerande landskanslister

inom resp. län och att antalet sådana befattningshavare utökas

med 10 ävensom att de vakanthållna kontoristtjänsterna i fögderierna fåi

tillsättas. Härjämte förordas en uppräkning av anslaget till avlöningar till

häradsskrivarna m. fl. för att möjliggöra en tillfällig förstärkning med personal

för skriv- och kontorsgöromål. Vidare har sagda anslag for nästa

budgetår i propositionen beräknats till 12 350 000 kronor.

7 Bi haag till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. År 132

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 132

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Koungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I arets stats\erksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 174, upptogs anslaget

till avlöningar till häradsskrivarna in. fl. med ett allenast preliminärt

beräknat belopp, 12 050 000 kronor. Härvid anfördes, att länsassessorn på

landskontoret i Älvsborgs län S. Svensson efter särskilt uppdrag verkställt

utredning angående behovet av biträdespersonal på häradsskrivarkontoren,

vilken utredning var av betydelse för anslagsberäkningen.

Jag anhåller nu att få anmäla anslagsäskandet i dess helhet till slutlig

prövning.

Inledning

I en den 31 oktober 1954 dagtecknad skrift har Sveriges häradsskrivarförening

anfört.

Genom Kungl. brev den 30 juni 1953 till länsstyrelserna förordnas bl. a.,

att ledigbliven landskanslistbefattning i fögderi icke må återbesättas. Detta

stadgande har visat sig medföra mycket olyckliga följder för de fögderier,

där landskanslist tidigare varit stationerad. Sedan bestämmelsen tillkom

har häradsskrivarnas arbetsförhållanden avsevärt förändrats. Föreningen

vill bl. a. peka på den omlagda kontrollen av arbetsgivarnas skatteredovisning,

vilken omläggning väsentligt ökat behovet av kvalificerad biträdespersonal

för bokföringsgranskning. Snart tillkomma nya arbetsuppgifter

såsom sjuk- och yrkesskadeförsäkringen, vilken kommer att nödvändiggöra

noggrannare arbete vid uppgörandet av arbetsgivarförteckningarna än som

tidigare varit fallet. Omläggningen av fastighetsbeskattningen kommer även

att ställa ökade krav på kontrollarbetet. Då härjämte 1950 års skattelagssakkunnigas

förslag kan komma att medföra vidgade åligganden för häradsskrivarorganisationen,

anser föreningen, att indragning av landskanslisttjänsterna

bör upphöra samt att de redan indragna befattningarna böra återbesättas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132

3

I anledning av skrivelsen har länsassessorn å landskontoret i Älvsborgs

län S. Svensson upprättat en promemoria samt — efter uppdrag av mig —

företagit en översyn av biträdesbehovet vid häradsskrivarkontoren, vilken

han redovisat i en särskild promemoria.

Över skrivelsen och utredningsmannens promemorior har yttranden avgivits

av statskontoret, statens organisationsnämnd, länsstyrelserna i samtliga

län och civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund varjämte utlåtande

avgivits av Sveriges häradsskrivarförening över promemoriorna.

Förslag av utredningsmannen

Utredningsmannen har erinrat om, att häradsskrivarnas biträden före

omorganisationen år 1953 utgjordes av 70 landskanslister, 156 kanslibiträden

och 733 kontorsbiträden. Landskanslisttjänsterna var fast knutna till

vissa fögderier, och i alla fögderierna fanns ett kanslibiträde och ett efter

fögderiernas storlek varierande antal kontorsbiträden. I en promemoria av

december 1952 angående fögderiindelningen och häradsskrivarkontorens

organisation framhöll landskamreraren Alarik Wigert, att en strängt genomförd

fördelning av de kvalificerade uppgifterna borde medföra, att något

utrymme för en så kvalificerad tjänsteman som en icke-ordinarie landskanslist

normalt icke kunde anses förhanden. Emellertid fordrades landskanslister

för vikariat, för rekryteringen av häradsskrivartjänsterna och för

hjälp till fögderier, där häradsskrivaren av någon anledning icke förmådde

fullfölja sina uppgifter. Med utgångspunkt härifrån föreslogs en personalorganisation,

i vilken första biträdet skulle vara kansliskrivare eller kontorist

och med ett varierande antal kanslibiträden och kontorsbiträden. Härutöver

förordades inrättande av en landskanslisttjänst i varje län utom

Gotlands. Innehavaren av denna tjänst skulle icke placeras i visst fögderi

utan stadigvarande tjänstgöra inom häradsskrivarorganisationen i hela

länet.

I propositionen nr 165 till 1953 års riksdag anslöt sig föredragande departementschefen

till förslaget. Genom beslut den 30 juni 1953 föreskrevs,

att dåvarande innehavare av landskanslisttjänst i fögderi finge tills vidare

bibehållas vid sin befattning, varvid närmast lägre biträdesbefattning i fögderiet

skulle hållas vakant. Ledigbliven landskanslistbefattning finge icke

återbesättas. I enlighet härmed håller de tidigare till fögderierna knutna

landskanslisterna på att avvecklas och ersättas av kontorister.

Utredningsmannen har härefter lämnat en redogörelse för vissa ändrade

arbetsuppgifter inom häradsskrivarorganisationen efter det översynen av

biträdesorganisationen gjordes år 1953 och därvid anfört bl. a.

Genom den nya uppbördsförordningen infördes ett nytt system för kontroll

av att arbetsgivare rätteligen verkställa och inbetala skatteavdrag. Vad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kiuigl. Maj:ls proposition nr 132

som av arbetsgivare med minst två arbetstagare inbetalas antecknas på

särskilda registerkort jämte antalet arbetstagare. Med utgångspunkt härifrån

och från vad som tidigare brukat inbetalas avgöres om särskilda kontrollåtgärder

böra vidtagas. En snabb kontroll är ofta av nöden för att förhindra

skatteförluster för det allmänna. Granskning av arbetsgivares avlöningsbokföring,

varoin häradsskrivaren numera själv kan besluta, blir icke

sällan nödvändig. Häradsskrivaren kan härför anlita egna biträden eller

exekutionsbiträden. Då de egna biträdena i regel icke äro skickade för sådant

uppdrag och då indrivningsorganisationen icke sällan är så svag att

exekutionsbiträdena icke kunna anlitas, nödgas häradsskrivaren själv genomföra

ofta ganska tidsödande granskningar.

Kontrollen av de mindre arbetsgivarna bedrivs ehuru i förändrad form

på samma sätt som hittills. Kvalificerad hjälp på detta område är i vart

fall ur statens synpunkt motiverad.

Den genom 1953 års uppbördsförordning införda nya ordningen i fråga

om återbetalning av den överskjutande preliminära skatten har medfört

vissa nya rutinuppgifter — angivandet av det överskjutande beloppet på

återbetalningskort genom clieckprotektor, utplockning av debetsedlar, på

vilka återbetalning skall ske in. in. — samt viss korrespondens med länsstyrelsen,

för att i de fall där den överskjutande skatten kan tänkas bero på

felaktig taxering möjliggöra rättelse, ävensom korrespondens med utmätningsmannen

för att möjliggöra kvittning eller utmätning för resterande

skatt. Hur förfarandet i praktiken kommer att verka är svårt att nu uttala

sig om. Uppenbarligen har emellertid häradsskrivarna härigenom ålagts en

uppgift, som i vissa stycken förutsätter kvalificerad arbetskraft. Biträdespersonalens

arbetsuppgifter komina att ökas påtagligt. Återbetalning genom

häradsskrivarnas försorg skall äga rum första gången i samband med utfärdandet

av debetsedlar å slutlig skatt enligt 1955 års taxering d. v. s. senast

i januari 1956.

Genom lagen den 5 juni 1953 (nr 400) avskaffades fastighetsskatten som

särskild skatteform och ersattes av ett i den kommunala inkomstskatten

inarbetat garantibelopp för fastighet, å vilket skatt skall beräknas. Lagstiftningen

härom blir i sin helhet tillämplig först vid 1956 års taxering. För

häradsskrivarnas del kommer lagstiftningen att medföra åtskilliga ändringar

i arbetsrutinerna. Å ena sidan slopas debiteringen av fastighetsskatt,

utfärdande och expedition av debetsedlar å fastighetsskatt samt ärenden

angående anstånd m. m. avseende fastighetsskatt. Å andra sidan tillkomma

följande uppgifter.

1) I de fall, där fastighet äges av person, som är bosatt utom kommunen

och där hittills någon till kommunal inkomstskatt beskattningsbar inkomst

regelmässigt ej uppkommit, kommer omläggningen av fastighetsbeskattningen

knappast att innebära annat, än att vad som förut uttagits i fastighetsskatt

nu kommer att uttagas i kommunal inkomstskatt. För fögderier

med omfattande sommarstugebebyggelse kommer detta att i avsevärd mån

göra lättnaden genom bortfallet av fastighetsskattedebiteringen illusorisk.

För personer, bosatta inom annan kommun, skall sålunda utfärdas debetsedel

å slutlig skatt och — i åtskilliga fall — även debetsedel å preliminär

skatt. Förslaget om bottenavdrag för inkomst från annan fastighet synes

icke föranleda någon begränsning av antalet debetsedlar, eftersom bottenavdraget

avses skola åtnjutas endast i hemortskommunen.

2) Debitering av skogsvårdsavgifter och annuiteter å avdikningslån och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 132 S

a förskolt för avlösning av frälseräntor skall ske i debiteringslängden för

inkomst. Åtminstone till en början torde vissa svårigheter uppkomma då

det gäller att avgöra vilka skattskyldiga, som ha att erlägga annuiteter.

3) För den händelse fastighet ägcs av flera personer eller överlåtes under

året skall garantibeloppet uppdelas på de olika ägarna efter vars och ens del

eller efter den tid, vederbörande ägt fastigheten. I fråga om skogsvårdsavgiften

har införts en liknande regel. Uppdelningen kommer att medföra en viss

stegring av antalet skogsvårdsavgiftsposter. Huruvida uppdelning av annuiteter

skall ske, där fastighet äges av flera ägare eller under beskattningsåret

försålts och då regelmässigt uppdelning skett av garantibelopp och

skogsvårdsavgift, synes icke fullt klart. Därest så skall ske, kompliceras

debiteringen ytterligare.

4) Omläggningen av fastighetsbeskattningen kommer att medföra behovav

kontroll att alla fastighetsägare verkligen påförts garantibelopp. En viss

del av kontrollen ligger däri att genom länsstyrelsens tryckande register i

inkomstlängderna tilltryckas ägare av sådana fastigheter, som icke äro bosatta

inom den kommun, där fastigheten är belägen. I förberedelserna härför

har åtminstone i en del län häradsskrivarna redan engageiats.

Om omläggningen av fastighetsbeskattningen kan allmänt sägas att de

lättnader, som vinnas genom slopandet av debiteringen av fastighetsskatt

och debetsedlarna å sådan skatt, i avsevärd mån komma att konsumeras

av de uppgifter, som tillkomma. Det kan åtminstone ifrågasättas om icke

det nya förfarandet kommer att te sig besvärligare i fögderier med stort

antal s. k. utbofastigheter, skogsfastigheter och många annuiteter. Fördelningen

av häradsskrivarnas arbetsbörda under året kommer att förskjutas

i oförmånlig riktning. Tidigare har arbetet med fastighetsbeskattningen varit

avslutat den 25 augusti. Då detta nu ingår i och i viss mån komplicerar

debiteringen av slutlig skatt komma de senare månaderna av året, som redan

förut varit hårt belastade, att belastas än ytterligare.

Den nya sjukförsäkringen kommer att för häradsskrivarna medföra okat

arbete. Lagen om allmän sjukförsäkring träder i kraft den 1 januari 1955.

1 debiteringshänseende medför den dock i allmänhet icke nagon ökning i

arbetsbördan före debiteringen av den slutliga skatten enligt 1956 års taxering.

I debiteringslängderna skola avgifterna införas av sjukkassa. Den lokala

skattemyndigheten har emellertid att tillse, att person som icke påförts

1 200 kronors taxerad inkomst icke påföres avgift samt att grundavgiften

icke överstiger 2 % av den taxerade inkomsten. För avräkningsförfarandet

mellan sjukkassorna och statsverket in. m. skall lämnas vissa

uppgifter angående utfallet av debiteringen. \ id ändringar i taxering har

häradsskrivaren att verkställa omdebitering av sjukförsäkringsavgifterna.

Arbetsgivarförteckningarna ha genom förordningarna den 22 maj 1953

(nr 269) och den 4 juni 1954 (nr 341) fått betydelse för dels fastställande

av avgifter enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, vilken ersatt 1916 års lag

om olycksfall i arbete, dels fastställande av arbetsgivares bidrag jämlikt

lagen om allmän sjukförsäkring och lagen om moderskapshjälp ävensom

för vissa arbetsgivares skyldighet att enligt förordningen den 22 maj 1953

( nr 269) erlägga byggnadsforskningsavgift.

Det torde vara klart att ju fler avgifter och bidrag, som fästes vid arbetsgivarförteckningen.

ju viktigare blir ur ekonomisk synpunkt det arbetsmoment

____ mantalsskrivningen och vad därmed sammanhänger — varpå

förteckningen grundas. I vad man kvalificerad arbetskraft härigenom bc
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 132

?.°V£ ta?as i anspråk är ovisst. Tänkbart är att om kravet på arbetsgivarforteckningarnas

noggrannhet och fullständighet stegras därhän att siälva

mantalsskrivmngsforrattningarna komma att draga längre ut på tiden

skobok* Ctt Vlssj,b.ehov av Jandskanslister att uppstå för att förrättningarna

skola kunna medhinnas mom föreskriven tid.

Utredningsmannen har vidare framhållit, att författningarna på häradssknvarnas

arbetsområde sedan ett par år tillbaka ideligen ändrats. Speciellt

galler detta taxerings- och uppbördsförfattningarna. En hastig överblick

visar, att under 1953 inte mindre än 7 kommittéer sysslat med hithörande

rågor. Den narmaste tiden kan därför knappast tänkas medföra någon

minskning i strömmen av nya författningar. För häradsskrivarna, som måste

hålla sig å jour med förekommande ändringar, medför lagstiftningsarbetet

en ökning av de kvalificerade arbetsuppgifterna. Även denna omständighet

kan enligt utredningsmannens mening åberopas som skäl för bibehållande

tills vidare av landskanslistkåren.

Härjämte har utredningsmannen erinrat om att 1950 års skattelagssakkunniga

den 8 september 1954 framlagt förslag till effektivare taxering.

Förslaget går bl. a. ut på att det egentliga taxeringsarbetet i första instans

skall utföras av yrkesmässigt arbetande heltidsanställd personal. För

arbetet närmast ansvariga skulle anställas taxeringskonsulenter, av vilka

cirka 300 skulle utgöras av tjänstemän, placerade i de lönegrader, som f. n.

gäller for landskanslister. Som ordförande i taxeringsnämnderna skulle i

tjänsten fungera häradsskrivare och tjänstemän vid länsstyrelserna. De

sakkunniga har uttalat, att taxeringskonsulenterna borde i organisatoriskt

hänseende vara knutna till länsstyrelsernas taxeringsavdelningar. I avvaktan

på hur denna fråga kommer att lösas anser utredningsmannen det vara

välbetänkt att bibehålla assistenterna.

Oavsett hur den nya taxeringsorganisationen i nyssberörda avseende

slutligen kommer att te sig, synes det utredningsmannen emellertid lämpligt

att tills vidare underhålla den rekryteringsreserv, som den nuvarande

assistentkåren utgör. Behålles tills vidare assistentkåren, vinner man därmed

på en gång en rekryteringsreserv för den eventuella taxeringsorganisationen

och en välbehövlig arbetshjälpsreserv för häradsskrivarna under

det stundande övergångsåret. Utredningsmannen bär betonat, att fastän

åtskilliga av de nya arbetsuppgifterna är sådana, att de kan handhas avlägre

personal, maste likväl organisationen av de nya arbetsuppgifterna

vara av sådan kvalifikation, att de kan hänföras till landskanslists arbetsuppgifter.

Beträffande frågan om bibehållande av den nuvarande landskanslistkåren

har utredningsmannen vidare anfört i huvudsak följande.

Det torde knappast vara möjligt att föreskriva, att de den 1 juli 1953

befintliga^ landskanslisttjänsterna skola bibehållas, resp. få återbesättas,

ty dels måste dessa tjänster i den mån avgång skett från dem betraktas som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132

icke längre förefintliga och därför först nyinrättas, dels skulle till foljd av

en sådan föreskrift uppkomma ur arbetssynpunkt tämligen likartade fögderier,

som antingen hade landskanslist men ej kontorist eller enbart hade

kontorist. Vid sådant förhållande torde man böra bygga vidare på den år

1953 nyinrättade landskanslistkåren, som icke är fast knuten till vissa fögderier.

De f. n. övergångsvis bestående landskanslisttjänsterna böra a\- skaffas och ersättas av ett större antal inom häradsskrivarorganisationen

utan fast stationeringsort tjänstgörande landskanslister. Kontoristtjänsterna

skulle då överallt kunna tillsättas. Eftersom fråga här blir om en mer

eller mindre tillfällig organisation i avvaktan på att frågan om taxeringsorganisationen

skalisarna, synes man vid bedömandet av antalet tjänster

icke behöva känna sig alltför bunden av de tidigare övervägandena på området

i all synnerhet som det kommande övergångsåret kommer att bil sa

betungande, att det tillskott i arbetskraft som här kommer i fråga, väl kommer

att konsumeras.

Då det gäller att avväga antalet tjänster för varje län kan man antingen

gå på den linjen att antalet bestämmes till detsamma som före den 1 juli

1953, d. v. s. 70, varvid större hänsyn tages till behovet av en rekryteringsreserv

för taxeringsorganisationen, eller utöka antalet landskanslister utan

fast stationeringsort, varvid man i första hand skulle fästa avseende vid

vikariebehovet, d. v. s. antalet fögderier inom varje län. Att enbart gå efter

förstnämnda alternativ låter sig knappast göra. Viss hänsyn till de annu

övergångsvis bestående tjänsterna måste tagas. Tillräckligt beaktande av de

mera arbetstyngda fögderiernas behov av arbetshjälp kommer icke hellei

att tagas. Enligt det första alternativet torde 65 landskanslister böra vara

knutna till häradsskrivarorganisationen och enligt det andra 63. Ett inrättande

tills vidare av ytterligare landskanslisttjänster bör icke betraktas

som ett definitivt ställningstagande till frågan om kvalificerad biträdeshjälp

åt häradsskrivarna. Sedan förhållandena på häradsskrivarnas arbetsområde

klarnat bör frågan ånyo upptagas och definitivt lösas. Någon svårighet

att, därest man vid förnyad prövning finner ett lägre antal tjänster

tillräckligt, minska antalet föreligger icke.

Det bör vidare omnämnas, att statens organisationsnämnd f. n. överväger

frågan om införande av hålkortssystem för att därigenom rationalisera folkbokföringen

och debiteringen, vilket torde komma att ha en väsentlig inverkan

på hela häradsskrivarorganisationen. Då åtskillig tid måste antagas

komma att förgå innan nämndens eventuella förslag kan föras ut i praktiken,

torde hinder för en tillfällig förstärkning av landskanslistkåren icke

föreligga med hänsyn till nämndens planer.

På grundval av det anförda bar utredningsmannen föreslagit, att utöver

de befintliga 23 landskanslisttjänsterna utan fast stationeringsort skall inrättas

ytterligare 40 sådana tjänster, att de övergångsvis kvarstående tjänsterna

som landskanslist i visst fögderi indrages samt att länsstyrelserna

bemyndigas tillsätta kontoristtjänsterna i de fögderier, där så icke skett.

Med hänsyn till att en eventuell avveckling kan ske genom absorption till

eu ny taxeringsorganisation eller eljest till länsstyrelserna och då härjämte

vissa re k ry terin gss vå rigbcter kan tänkas uppkomma med eu sämre löneplacering

har utredningsmannen icke funnit anledning föreslå annan löueplacering

än den för de nuvarande landskanslisterna gällande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ku ur/l. Maj:ts proposition nr 132

Utredningsmannen har utgått från att antalet landskanslister inom häradsskrivarorganisationen

f. n. utgör 41. Förslaget innebär sålunda en ökning

med (63 41) 22. Antalet vakantsatta kontoristtjänster har antagits

utgöra 31. Kostnaden för förstärkningen av organisationen i enlighet med förslaget

har med dessa utgångspunkter av utredningsmannen beräknats till

i runt tal 465 000 kronor.

Beträffande biträdespersonalen har utredningsmannen uttalat, att det synes

utsiktslöst att med någon grad av säkerhet i detalj bedöma hur mycket

arbetsbördan kommer att påverkas av de beslutade ändringarna inom häradsskih

arnas arbetsområde. F. n. föreligger enligt utredningsmannens

mening icke någon anledning att föreslå ytterligare ändring i den för häradsskrivarkontoren

gällande personalplanen, ökningen i arbetsbördan torde

i stället böra mötas med en uppräkning av anslaget till tillfällig personal,

vilket jämväl ur den synpunkten torde vara till fördel, som den tidigare

ojämnheten i fördelningen av häradsskrivarnas arbetsbörda under året genom

de senaste lagstiftningsåtgärderna snarare ökat än minskat.

Yttranden

Flertalet remissinstanser har framhållit, att den ökade arbetsbörda för

häradsskrivarna, som de senare årens lagstiftning medfört, gör det nödvändigt

att förstärka häradsskrivarkontoren med ytterligare personal. I remisss\aren

har även hävdats, att denna förstärkning bör ordnas som ett provisorium,

enär det icke torde vara möjligt att fastställa det definitiva personalbehovet,

förrän följderna av den senaste tidens lagstiftningsåtgärder kan

a\ läsas. I allmänhet har remissinstanserna tillstyrkt, att den provisoriska

personalförstärkningen löses på sätt i promemoriorna föreslagits. I åtskilliga

remissvar har dock från utredningsmannen avvikande meningar rörande

storleken av förstärkningen av landskanslistorganisationen framförts.

I detta sammanhang må framhållas att Sveriges häradsskrivarförening

ansett, att samtliga efter den 1 juli 1953 indragna landskanslisttjänsterna i

fögderierna skall återbesättas. Skulle icke detta av olika skäl låta sig göra,

bör enligt föreningen fast assistent finnas i fögderier med 32 000 invånare

och däröver, övriga 22 befattningar bör fördelas under hänsynstagande till

folkmängd och de andra omständigheter, som kan motivera placering av

assistent i visst fögderi.

\idare

undantag för de minsta, tillsättes ett biträde i reglerad befordringsgång samt

i de större två sådana biträden.

Några remissinstanser har ansett, att det ökade behovet av kvalificerad

arbetskraft borde mötas med en uppräkning av anslaget till tillfällig per
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 132

9

sonal. Länsstyrelsen i Kristianstads län har uttalat, att det med hänsyn till

de genomgripande ändringar beträffande taxeringsorganisationen och möjligen

även beträffande folkbokföringen och debiteringen, som kan förväntas

inom en nära framtid, samt törslaget om ändrad taxeringsorganisation,

icke kan vara tillrådligt att nu inrätta nya landskanslisttjänster åhäradsskrivarkontoren.

Länsstyrelsen har för sin del ansett, att den ökning av häradsskrivarkontorens

personalbehov, som redan under innevarande år med all

sannolikhet kan bli aktuell, bör kunna mötas med en uppräkning av anslaget

till tillfällig personal.

Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelserna i Göteborgs och

Bohus samt Hallands län.

Statskontoret har framhållit, att resultatet av pågående organisationsundersökningar

kan bli av den största betydelse för arbetet på häradsskrivarkontoren.

Under budgetåret 1955/56 avser statens organisationsnämnd att

inom vissa fögderier försöksvis pröva ändrade handläggningsformer för

ärenden rörande folkbokföring, debitering och redovisning av skatt. I första

hand skall möjligheten att effektivisera arbetet genom utnyttjande av halkort

prövas. Under sålunda rådande ovissa förhållanden i fråga om det

framtida behovet av arbetskraft har ämbetsverket ansett det ej böra ifrågakomma

att inrätta nya landskanslist- och fasta biträdestjänster eller att

avbryta den pågående avvecklingen av de till härads sk riva rkontoren tidigare

knutna landskanslisttjänsterna. Vidare anför statskontoiet.

Möjlighet synes emellertid böra hållas öppen att provisoriskt kunna tillgodose

eventuellt uppkommande behov av ökad personal för att bemästra

de svårigheter, som kan uppstå i samband med övergången till de nya bestämmelserna

och som kräver ökad insats av kvalificerad arbetskraft. Foi

sådant ändamål torde länsstyrelserna böra erhålla ökade medel för att kunna

friställa landskanslistpersonal för att under begränsad tid biträda vid

häradsskrivarkontoren.

Statens organisationsnämnd har påpekat, att vid beräkningen av vikariebehovet

synes icke ha beaktats, att viss del av detta behov liksom f. n. torde

kunna täckas med den vid länsstyrelserna fast placerade landskanslistpersonalen.

Beräkningen innebär, att enbart med anlitande av den icke fast

placerade kanslistpersonalen vikarie för varje häradsskrivare skulle kunna

ställas till förfogande under 120 arbetsdagar per år.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts är nämnden icke beredd att tillstyrka

den i jämförelse med den år 1953 fastställda person al ramen betydande

ökning av den kvalificerade arbetskraften som förslaget innebar och

som en följd därav icke heller ökningen av den kvalificerade biträdespersonalen.

Då emellertid i samband med övergången till de nya bestämmelserna

svårigheter otvivelaktigt komma att uppstå, som kräva okad insats

av kvalificerad arbetskraft, vill nämnden icke motsätta sig, att avvecklingen

av de till häradsskrivarkontoren tidigare knutna landskanslisttjansterna

tillfälligt avbrytes. Nämnden förutsätter därvid, att dessa befattningshavare

vid förefallande behov få biträda även vid andra häradsskrivarkontor

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ls proposition nr 132

samt att länsstyrelserna i möjligaste mån ställa sin egen landskanslistpersonal

till förfogande, när det gäller att bemästra övergångssvårigheterna.

Det kan för de län, där avvecklingen redan har genomförts, visa sig behövligt

att för budgetåret 1956/57, då de väsentliga ändringarna först blir märkbara,

anvisa erforderliga medel för att vid dessa länsstyrelser landskanslistpersonal

skall kunna friställas viss begränsad tid för att biträda vid häradsskrivarkontoren.

Vad angår förslaget om uppräkning av anslaget till tillfällig personal för

att tillgodose behovet av ökad biträdeshjälp, anser nämnden, att en uppräkning

av sagda anslag motsvarande medelsbehovet för genomsnittligen

en å en och en halv arbetsmånad per fögderi torde för budgetåret 1955/56

vara tillräckligt.

Förslag av länsstyrelserna

I skrivelser, som inkommit under augusti och september 1954 har länsstyrelserna

avgivit förslag rörande anslaget till avlöningar till häradsskrivarna

m. fl. under nästa budgetår.

I fråga om personalorganisationen har länsstyrelserna, såvitt gäller befattningar,

vilka skall uppföras på personalförteckningen, framfört förslag

om överförande av 34 icke-ordinarie biträden för skriv- och kontorsgöromål

på ordinarie stat.

Beträffande medelsbehovet under budgetåret 1955/56 ger en sammanställning

av länsstyrelsernas förslag vid handen, att anslaget i dess helhet

borde beräknas till i runt tal 12 307 000 kronor.

Departementschefen

Den år 1953 beslutade omorganisationen av häradsskrivarnas biträdeshjälp

innebar, att de i fögderierna fast placerade landskanslisttjänsterna —

sammanlagt 70 — avskaffades. I stället inrättades i samtliga län utom Gotlands

en ambulerande landskanslisttjänst, vars innehavare efter länsstyrelsens

bestämmande vid behov skulle vikariera för lediga häradsskrivare och

biträda inom fögderier vid särskild arbetsbelastning. Antalet landskanslister

skulle sålunda utgöra 23. Avvecklingen av landskanslisterna skulle ske

successivt. Ledigblivna sådana tjänster finge ej återbesättas. I fögderi med

dylik landskanslist borde närmast högre biträdestjänst hållas vakant så

länge landskanslisten kvarstode i sin tjänst på häradsskrivarkontoret. Denna

minskning hade föreslagits av en inom finansdepartementet tillkallad

utredningsman. Förslaget grundade sig på företagna organisationsundersökningar.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen nr 160 till 1953 års riks
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 132

11

dags uttalade jag, att jag vore beredd att upptaga spörsmålet till ny prövning,

därest detta skulle visa sig nödvändigt. Samtidigt som denna minskning

av landskanslisttjänsterna beslöts inrättades emellertid 156 kontoristtjänster

i Ce 13 och ökades antalet kanslibiträden i Ce 11 med 60. Antalet

kontorsbiträden i Cf 4—Ca 8 minskades med 115. Häradsskrivarorganisationen

förstärktes alltså med sammanlagt 54 tjänster.

Efter genomförandet av denna omorganisation har arbetsuppgifterna pa

åtskilliga betydelsefulla områden inom häradsskrivarnas ämbetsförvaltning

ändrats eller kommer att ändras under loppet av nästa budgetår. Av den av

utredningsmannen lämnade redogörelsen framgår sålunda, att systemet

för kontrollen av arbetsgivarnas verkställande och inbetalning av skatteavdrag

ändrats så att en effektivare kontroll härav blivit möjlig för häradsskrivarna.

De ökade arbetsuppgifterna på detta för hela uppbördsväsendet

betydelsefulla område har ansetts kräva en utökning av häradsskrivarnas

kvalificerade biträdeshjälp. Genom att på häradsskrivarna lagts vissa uppgifter

för återbetalning av överskjutande preliminär skatt har arbetsuppgifter

tillförts dem, som ansetts kräva förstärkning av såväl kvalificerad

biträdeshjälp som biträden för rutingöromål. Omläggningen av fastighetsbeskattningen

har å ena sidan medfört, att vissa göromål slopats, bl. a. utfärdandet

av särskild debetsedel å fastighetsskatt. Å andra sidan torde det

i den taxerade inkomsten inarbetade garantibeloppet för fastighet medföra,

att uträkningen av inkomstskatten kompliceras. Visst merarbete kommer

att bli följden genom införandet den 1 januari 1955 av den nya sjukförsäkringen.

Debiteringslängderna måste utökas, då avgifterna skall påföras

debetsedlarna, och viss kontroll av avgifternas storlek m. in. måste verkställas.

Arbetsuppgifterna härutinnan torde till större delen vara av rutinkaraktär.

Kravet på noggrannhet vid uppgörandet i samhand med mantalsskrivningen

av arbetsgivarförteckningarna har skärpts. Med ledning av

dessa förteckningar skall nämligen fastställas — förutom avgifter enligt

lagen om yrkesskadeförsäkring (f. n. enligt lagen om olycksfall i arbete)

—- arbetsgivares bidrag jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring och lagen

om moderskapshjälp samt vissa arbetsgivares skyldighet att erlägga byggnadsforskningsavgift.

Utredningsmannen har ansett det icke uteslutet, att

kvalificerad arbetskraft behöver tillföras häradsskrivarna, för att mantalsskrivningsförrättningarna

skall kunna genomföras inom föreskriven tid.

I utredningsmannens promemorior har vidare framhållits, alt författningarna

på häradsskrivarens arbetsområde sedan ett par år varit föremål för

upprepade ändringar. Det arbete, som åtgår för häradsskrivarna för att

sålunda följa utvecklingen inom detta område, har åberopats som skäl för

bibehållande av landskanslistkåren.

Utredningsmannens förslag innebär, att de nu i fögderierna övergångsvis

bibehållna landskanslisterna skulle placeras som ambulerande inom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 132

länen och att sammanlagda antalet sådana tjänster skulle bestämmas till 63.

De

hållen landskanslist skulle få tillsättas. Enligt vad jag under hand inhämtat

uppgår antalet dylika landskanslisttjänster till 30. Inom organisationen

skulle allltså f. n. finnas — de 23 ambulerande Iandskanslisterna inräknade

sammanlagt 53 landskansliter. I enlighet med utredningsmannens förslag

skulle sålunda 10 nya tjänster som landskanslist tillföras häradsskrivarorganisationen.

Härjämte skulle 30 vakantsatta kontoristtjänster få tillsättas.

I remissvaren har utredningsmannens förslag i allmänhet tillstyrkts.

Statskontoret, statens organisationsnämnd och vissa länsstyrelser har emellertid

ansett, att någon ändring av organisationen ej bör komma till stånd

nu med hänsyn till det av 1950 års skattelagssakkunniga år 1954 framlagda

förslaget till effektivare taxering samt organisationsnämndens överväganden

i fråga om vissa rationaliseringar inom häradsskrivarkontoren.

För egen de! anser jag det synnerligen angeläget, att häradsskrivarna

beredes sådan hjälp, att de genomförda och förestående reformerna, som

berör deras verksamhetsområde, kan ske på ett smidigt sätt. Detta har betydelse

ej endast för statsverket utan även för den allmänhet, de är satta att

betjäna. Jag tillstyrker ur dessa synpunkter utredningsmannens förslag i vad

angår Iandskanslisterna och kontoristerna. Jag vill emellertid understryka,

att den förordade förstärkningen med landskanslister måste anses vara provisorisk

i avvaktan på att ställning tages till skattelagssakkunnigas förslag

och organisationsnämndens överväganden. När så skett bör spörsmålet tagas

upp till förnyad prövning. För det fall, att den 1 juli 1955 inom ett län skulle

förekomma sammanlagt större antal landskanslister inom häradsskrivarorganisationen

än det av utredningsmannen för länet föreslagna, torde det nuvarande

systemet med övergångsvis bibehållna landskanslister få tillämpas. I

fögderi med sådan landskanslist bör alltså kontoristtjänsten hållas vakant. I

likhet med utredningsmannen anser jag, att de nya Iandskanslisterna bör

anställas i den för dem gällande befordringsgången, Cf 13—Ce 19.

I fråga om förstärkningen av biträdena för skriv- och kontorsgöromål

har utredningsmannen icke ansett sig kunna ange behovet. Förslaget i denna

del innebär, att ytterligare medel till tillfällig personal skulle ställas till

förfogande. Emot detta förslag har jag ej något att erinra.

Vad härefter angår länsstyrelsernas framställningar tillstyrker jag, att

ytterligare 34 icke-ordinarie biträden enligt grunderna för den reglerade

befordringsgången erhåller ordinarie tjänst i Ca 8 fr. o. in. nästa budgetår.

Antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster skulle därefter uppgå till 423.

I fråga om beräkningen av medelsbehovct för nästa budgetår föreslår

jag, att posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän upptages till 4 570 000

kronor. Under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal upptager

jag ett belopp av 200 000 kronor för förstärkning av den tillfälliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 132

1 Q

lo

personalen för skriv- och kontorsgöroinål. Posten i dess helhet torde för

nästa budgetår bestämmas till 6 450 000 kronor. Medelsbehovet för rörligt

tillägg uppskattar jag till 1 330 000 kronor.

Anslaget beräknas sålunda till (4 570 000 + 6 450 000 + 1 330 000)

12 350 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för häradsskrivarna m. fl., som förut

angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 4 570 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 6 450 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 1 330 000

Summa kronor 12 350 000

c) till Häradsskrivarna in. fl.. Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 12 350 000 kronor.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Eklöf

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1935

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1955:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1955j56 till avlöningar till häradsskrivarna m. fl. jämte i ämnet väckta motio s. 6 i texten