Angående inrättande av en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid tekniska högskolan i Stockholm
1955-03-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1955:137, Angående inrättande av en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid tekniska högskolan i Stockholm
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1955
1
Nr 137
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av
en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation
vid tekniska högskolan i Stockholm; given
Stockholms slott den 11 mars 1955.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ivar Persson
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1955.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.
Vid anmälan under punkten 1(50 i 1955 års åttonde huvudtitel av frågan
om anslag för budgetåret 1955/56 till avlöningar vid tekniska högskolan i
Stockholm omnämnde jag, att överstyrelsen för de tekniska högskolorna
föreslagit inrättande från och med nästa budgetår av en professur i bygg
1
— Bihang till riksdagens ''protokoll 1955. 1 samt. Nr 137
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1955
nadsekonomi och byggnadsorganisation vid tekniska högskolan i Stockholm
med samtidig indragning av speciallärarbefattningen i byggnadsorganisation,
vilken är förenad med ett arvode av 4 350 kronor per år. Jag ansåg
mig då icke kunna förorda sagda förslag.
Överstyrelsens framställning grundade sig på förslag av högskolans kollegienämnd,
som till stöd för förslaget anfört i huvudsak följande.
Byggnadsindustrien, under vilket begrepp man brukar sammanfatta
husbyggnads- och anläggningsverksamheten i landet, utgör en mycket betydande
del av det svenska näringslivet. Med hänsyn till den återhållsamhet
i investeringar, som under senare år förekommit, finns anledning antaga,
att byggnadsindustriens omfattning framdeles kommer att än mer öka.
Med undantag för några större företagsorganisationer har byggnadsindustrien
tidigare vanligen dominerats av byggmästare utan högre teknisk
skolning. Med den tekniska och ekonomiska utveckling som skett har under
senare tid en tendens till större företagsenheter med allt fler högskoleingenjörer
både som företagsledare och arbetschefer gjort sig klart gällande.
En stark utveckling av arbetstekniken till mera industriella metoder gör
sig även gällande. Detta ställer större krav på byggnadsfackmännens kompetens
i produktionstekniska och organisatoriska frågor. Utvecklingen i här
berört hänseende står emellertid i sin linda och bland annat måste forskningen
på arbetsteknikens område sägas vara alldeles otillräcklig. Den bedrives
vanligen såsom bisysselsättning av i verksamheten i övrigt alltför
hårt engagerade fackmän. Produktionstekniken kan icke heller utnyttja
forskningsresultaten inom det materialtekniska och konstruktiva området.
Någon forskning på det organisatoriska området kan överhuvudtaget knappast
sägas förekomma.
Kraven på våra bostäders standard har under de senaste decennierna avsevärt
skärpts och boendekostnaderna fått en alltmera dominerande roll
i vårt samhälle. De ekonomiska och tekniska frågorna beträffande bostadsbyggandet
kräver därför betydligt mer omsorg än tidigare. Genom övergången
från mera hantverksmässiga metoder till starkt tekniskt betonad
industri har ett med åren ökat antal väg- och vattenbyggare sökt sig till
hithörande verksamhetsområden. Sålunda uppgår de inom husbyggnadsområdet
i olika uppgifter och befattningar verksamma, under senare år
från de tekniska högskolorna utexaminerade väg- och vattenbyggarna till
icke mindre än omkring en tredjedel av det totala antalet under dessa år
utexaminerade väg- och vattenbyggare.
En ökad samt en fördjupad undervisning rörande de ekonomiska och
organisatoriska problemen inom byggnadsindustrien är sålunda mycket
angelägen. Ytterst angeläget är även att vid högskolan få igång en forskning
på detta område.
Den nu befintliga speciallärarbefattningen i byggnadsorganisation är
icke tillnärmelsevis tillräcklig för behovet inom avdelning V och programmet
är så utformat att det icke är lämpat för de studerande inom avdelning
A. Om man beaktar hur stora belopp som årligen investeras i byggnadsverksamhet
är det enligt kollegienämndens mening av största betydelse att
det stora antal studerande som årligen antagas — cirka 62 inom avdelning
V och 30 inom avdelning A — kommer i åtnjutande av sådan undervisning
i byggnadsekonomi att de få möjlighet att fullgöra sin ingeniörsgärning oå
ett tillfredsställande sätt.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1955
Överstyrelsen anförde för egen del följande.
Undervisningen och forskningen på förevarande område tillmätes en allt
större vikt. Med hänsyn härtill har också från och med den 1 juli 1951 inrättats
en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid Chalmers
tekniska högskola och det synes överstyrelsen önskvärt, att en motsvarande
professur nu kommer till stånd vid tekniska högskolan i Stockholm.
Överstyrelsen vill sålunda förorda ifrågavarande förslag.
I underdånig skrivelse den 4 mars 1955 har nu generaldirektören Gunnar
Wejke, efter samråd med preses i överstyrelsen för de tekniska högskolorna
och rektor vid tekniska högskolan i Stockholm, hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte framlägga förslag för innevarande års riksdag om inrättande från
och med den 1 juli 1955 av en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation
vid tekniska högskolan i Stockholm, varvid kostnaderna för
nämnda professur ävensom assistenter, institutionsvaktmästare samt samlingar
och laborationer m. in. till ett sammanlagt årligt belopp av 70 000
kronor under 10 år skulle bestridas genom medel, vilka årligen ställes till
förfogande av vissa i skrivelsen angivna bidragsgivare. Wejke har härvid
anfört följande.
Efter samråd med representanter för olika byggnadsorganisationer samt
avdelningsråden för avdelningarna för arkitektur samt väg- och vattenbyggnad
vid tekniska högskolan i Stockholm har jag hemställt hos ett
antal företag och organisationer, att dessa ville stödja strävandena att inrätta
en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid sagda
högskola.
Hemställan har gällt att företagen och organisationerna ville till rektorn
vid tekniska högskolan i Stockholm överlämna en förbindelse att från och
med budgetåret 1955/56 under 10 år bidraga med angivet belopp till kostnaderna
för professurens upprätthållande. Förutsättningen har därvid varit
att statsmakterna fattade beslut om inrättandet av en professur från och
med den 1 juli 1955.
Hänvändelse i denna fråga har gjorts till härefter angivna företag och
sammanslutningar om bidrag med följande årliga belopp:
Kronor
Stockholms byggmästareförening ............................. 4 000
Svenska byggnadsindustriförbundet .......................... 4 000
Svenska byggnadsentreprenörföreningen ........... 4 000
Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund . . 4 000
Svenska riksbyggen ........................................ 4 000
Svenska försäkringsbolags riksförbund ................ 10 000
Svenska sparbanksföreningen och Sparbankernas bankaktiebolag. . 10 000
Aktiebolaget Svenska handelsbanken, Stockholms enskilda bank
aktiebolag, Skandinaviska banken aktiebolag och Sveriges kredit
bank
aktiebolag .......................................... 10 000
Stockholms stads stadskollegium.............................. 20 000
Av dessa har utfästelse om bidrag inkommit från Stockholms byggmästareförening,
Svenska byggnadsindustriförbundet, Hyresgästernas sparkasse-
och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a., Svenska riksbyggen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1955
Svenska försäkringsbolags riksförbund samt Svenska sparbanksföreningen
och Sparbankernas bankaktiebolag.
Hemställan till Stockholms stads stadskollegium om ett årligt bidrag av
20 000 kronor har tillstyrkts av stadens kammarkontor den 21 januari och
av stadens drätselnämnd genom enhälligt beslut den 15 februari innevarande
år. Enligt under hand inhämtad uppgift kommer ärendet att behandlas
vid stadsfullmäktiges sammanträde den 21 innevarande mars.
Arbetsutskottet inom Svenska byggnadsentreprenörföreningen har tillstyrkt
den gjorda framställningen och styrelsen behandlar frågan vid sammanträde
i mitten av innevarande mars. Sedan numera sparbankerna förklarat
sig^ beredda anvisa det begärda beloppet, kan man utgå från att
jämväl affärsbankerna kommer att lämna motsvarande bidrag.
Man torde sålunda kunna räkna med att det erforderliga årliga beloppet,
70 000 kronor, under 10 år kommer att stå till förfogande.
Departementschefen. Vid tekniska högskolan i Stockholm upprätthålles
för närvarande undervisningen i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation
genom en speciallärarbefattning, förenad med ett arvode av 4 350 kronor
per ar. Med hänsyn till ämnets betydelse för de ekonomiska frågorna
inom byggnadsfacket kan detta icke anses tillfredsställande. Behovet av en
professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid sagda högskola
har understrukits i olika sammanhang. Sålunda har redan 1940 års sakkunniga
för den högre tekniska undervisningens ordnande i sitt år 1943 avgivna
betänkande framhållit bland annat att det måste anses som synnerligen
viktigt, att samtliga studerande inom avdelningarna för väg- och vattenbyggnad
samt arkitektur ges en fylligare byggnadsekonomisk undervisning.
Från högskolans sida har under en följd av år begärts en professur
vid högskolan i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation. Överstyrelsen
för de tekniska högskolorna har tillstyrkt inrättande av en dylik professur,
men framställningarna har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts
åtgärd.
Vid Chalmers tekniska högskola inrättades en professur i byggnadsekonomi
och byggnadsorganisation från och med den 1 juli 1951. Därvid medverkade
olika företag och organisationer inom byggnadsfacket samt banker
och försäkringsbolag ävensom Göteborgs stad på så sätt att medel ställdes
till förfogande för en period av 10 år till bestridande av de med professuren
förenade kostnaderna. Härför disponerades jämväl de medel, som frigjordes
genom indragning av speciallärarbefattningen.
Med tanke på de stora ekonomiska värden, som byggnadsproduktionen
i vart land omfattar, är det av stor betydelse, att de byggnadstekniska frågorna
blir tillbörligen beaktade och att alla möjligheter att förbilliga och
rationalisera byggandet tillvaratages. Det är därför angeläget, att en förbättring
av undervisningen i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation
kommer till stånd även vid tekniska högskolan i Stockholm och att en professur
i nämnda läroämne inrättas.
5
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137 år 1955
Såsom av den lämnade redogörelsen framgått har vissa enskilda företag
och organisationer åtagit sig att lämna bidrag — uppgående till ett sammanlagt
belopp av 36 000 kronor per år under en tid av tio år — till bestridande
av de med en dylik professur förenade kostnaderna. Man synes
vidare ha anledning att räkna med att Stockholms stad och vissa företag
kommer att tillskjuta ytterligare 34 000 kronor per år under likaledes tio
år. Bidragen har utfästs under förutsättning att professuren inrättas från
och med den 1 juli 1955. Under sådana förhållanden anser jag mig nu böra
förorda, att en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation inrättas
vid tekniska högskolan i Stockholm från och med nyssnämnda tidpunkt.
Härvid bör speciallärarbefattningen i byggnadsorganisation indragas
och härför anslagna medel få disponeras för bestridande av med professuren
förenade kostnader.
Kungl. Maj:t bör bemyndigas att vidtaga härav betingad ändring i personalförteckningen.
Mitt ställningstagande bör vidare föranleda följande
ändringar i den i statsverkspropositionen föreslagna avlöningsstaten för
högskolan. En ökning bör ske av ordinarieposten med 26 900 kronor för
avlöning åt professorn, av icke-ordinarieposten med 12 500 kronor för avlöning
åt en förste assistent eller annan dylik hjälpkraft och av anslagsposten
till rörligt tillägg med 6 100 kronor. Under rubriken särskilda uppbördsmedel
bör vidare såsom bidrag från Stockholms stad m. fl. uppföras ett
belopp av 45 500 kronor. Vidare torde delposten till arvoden åt speciallärare
och biträdande lärare böra minskas med ett belopp motsvarande
det nuvarande speciallärararvodet eller i avrundat tal 4 400 kronor, vilket
belopp i stället bör anvisas under icke-ordinarieposten för att disponeras
för biträdeshjälp åt professorn. Någon ändring i avlöningsanslagets slutsumma
föranledes icke av vad jag sålunda föreslagit. Vad av inflytande
bidrag icke erfordras för avlönande av professorn och en förste assistent
eller annan dylik hjälpkraft torde böra tillgodoföras högskolans anslag till
materiel m. m. och disponeras för bestridande av med professuren förenade
utgifter av beskaffenhet att böra avföras från detta anslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte — med de ändringar av Sina i årets statsverksproposition,
bilagan åttonde huvudtiteln, under punkten 160 framställda förslag, vilka
föranledes av vad jag nu förordat — föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledes av vad jag under nyssnämnda
punkt och här förut anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1955/56:
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1955
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 2 366 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis........ 393 148
b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,
förslagsvis.......... 14 652 407 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 2 773 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 596 900
Summa kronor 6 145 500
Särskilda uppbördsmedel
Avgifter från de studerande ................ 90 000
Bidrag från Stockholms stad m. fl............. 45 500
Summa kronor 135 500
Nettoutgift kronor 6 010 000
c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 010 000
kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Margareta Almling
Ivar Hseggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1955
650822
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 und a1 i texten