Sök i Ratio Lex

Angående befrielse från skyldighet att återbetala för mycket utbetalade lönebelopp

1955-03-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:161, Angående befrielse från skyldighet att återbetala för mycket utbetalade lönebelopp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161

1

Nr 161

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående befrielse från

skyldighet att återbetala för mycket utbetalade lönebelopp;

given Stockholms slott den 25 mars 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen ministern

för utrikes ärendena hemställt.

GUSTAF ADOLF

östen Undén

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 mars 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anmäler

ministern för utrikes ärendena fråga angående befrielse från skyldighet att

återbetala för mycket utbetalade lönebolopp och anför därvid följande.

Riksräkenskapsverkets revision hade vid granskning av utrikesdepartementets

räkenskaper för budgetåren 1950/51 och 1951/52 framställt anmärkning

i fem fall, då utomlands stationerad tjänsteman i samband med

förflyttning från utrikes ort till hemlandet åtnjutit utlandstillägg under

I Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 161

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 161

semester, som hänförde sig till tjänstgöring å den utrikes orten. Anmärkningarna

avser, att vederbörande tjänsteman efter omstationering till Sverige,

i strid mot bestämmelserna i 33 § B 3 b) Saar, åtnjutit utlandstillägg

under semester efter den dag, då han upphört att utöva sin befattning å

den utrikes orten. De utbetalningar, mot vilka anmärkning riktats, är följande.

1 :o

Enligt protokoll den 26 januari 1951 hade extra ordinarie beskickningssekreteraren

hos Sveriges ständiga ombud hos Förenta Nationerna i New

York E. H. C. I. Wollin förordnats att fr. o. m. den 15 februari 1951 vara

andre sekreterare i utrikesdepartementet. Jämlikt utrikesdepartementets

matrikel hade Wollin avslutat sin tjänstgöring hos Förenta Nationerna i

New York den 28 februari 1951. Fr. o. in. den 1 mars t. o. m. den 8 maj

1951 hade Wollin åtnjutit semester, varefter han inträtt i tjänst hos utrikesdepartementet

den 9 maj samma år. Wollin hade t. o. m. den 8 maj uppburit

de med tjänsten i New York förenade särskilda förmånerna (ortstillägg,

barnbidrag, tillägg till barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg och prisutjämningstillägg).

Riksräkenskapsverket fastställde genom utslag den 17 juni 1953 revisionens

anmärkning, enligt vilken ifrågavarande förmåner icke bort utgå

för tiden fr. o. in. den 1 mars 1951, då Wollin upphört att utöva befattningen

i New York. Det till ersättande fastställda beloppet utgjorde 7 197

kronor 37 öre.

2:o

Tillförordnade förste beskickningssekreteraren vid beskickningen i Rio de

Janeiro J. F. C. Killander hade enligt protokoll den 22 juni 1950 meddelats

vikariatslöneförordnande från och med den 1 september 1950 såsom förste

sekreterare i utrikesdepartementet. Under tiden fr. o. m. den 6 april t. o. m.

den 15 oktober 1950 hade Killander tjänstgjort såsom t. f. chargé d’affaires

vid beskickningen i Lima. Enligt utrikesdepartementets matrikel hade han

avslutat sin tjänstgöring i Lima den 15 oktober 1950 samt inträtt i tjänstgöring

i departementet den 31 oktober samma år. Vidare hade Killander,

som den 16 oktober 1950 avrest från Lima, beviljats semester fr. o. in.

sistnämnda dag t. o. in. den 12 februari 1951. Till Killander hade för tiden

fr. o. in. den 1 oktober 1950 t. o. in. den 12 februari 1951 utbetalats de med

hans tjänst i Lima förenade särskilda förmånerna.

Riksräkenskapsverket fastställde genom utslag den 27 januari 1954 revisionens

anmärkning, enligt vilken de med tjänsten i Lima förenade förmånerna

icke bort utbetalas fr. o. in. den 16 oktober 1950, då Killander upphört

att utöva befattningen i fråga. Det till ersättande fastställda beloppet

uppgick till 12 312 kronor 96 öre.

3:o

Tillförordnade beskickningssekreteraren vid beskickningen i Buenos

Aires C.-G. Crafoord hade enligt protokoll den 26 januari 1954 meddelats

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 161

vikariatslöneförordnande fr. o. m. den 1 april 1951 såsom andre sekreterare

i utrikesdepartementet. Enligt departementets matrikel hade Crafoord avslutat

sin tjänstgöring i Bucnos Aires den 5 april 1951, åtnjutit semester

under tiden fr. o. in. den (i t. o. m. den 21 april samt inträtt i tjänstgöring

i utrikesdepartementet den 23 april 1951. Till Crafoord hade under tiden

fr. o. m. den 1 t. o. in. den 21 april utbetalats de med tjänsten i Buenos

Aires förenade särskilda förmånerna.

Riksräkenskapsverket fastställde genom utslag den 27 januari 1954 revisionens

anmärkning, enligt vilken de med ifrågavarande befattning i Buenos

Aires förbundna förmånerna allenast bort utgå för tiden fr. o. m. den 1

t. o. m. den 5 april, enär Crafoord fr. o. m. den 6 april 1951 upphört att

utöva befattningen i Buenos Aires. Det till ersättande fastställda beloppet

utgjorde 877 kronor 78 öre.

4:o

Tillförordnade beskickningssekreteraren vid beskickningen i Washington

K. J. R. Bernström hade enligt protokoll den 9 februari 1951 meddelats

vikariatslöneförordnande fr. o. in. den 1 mars 1951 såsom andre sekreterare

i utrikesdepartementet. Enligt utrikesdepartementets matrikel hade Bernström

avslutat sin tjänstgöring i Washington den 17 februari 1951, åtnjutit

semester under tiden fr. o. in. den 19 februari t. o. m. den 2 april 1951

samt inträtt i tjänstgöring i utrikesdepartementet den 3 april 1951. Bernström

hade under tiden fr. o. in. den 1 januari t. o. in. den 2 april 1951

uppburit de med tjänsten i Washington förenade särskilda förmånerna.

Riksräkenskapsverket fastställde genom utslag den 27 januari 1954 revisionens

anmärkning, enligt vilken de med Bernströms tjänst i Washington

förenade särskilda förmånerna icke bort utbetalas fr. o. in. den 18 februari

1951, då han upphört att utöva sin befattning därstädes. Det till ersättande

fastställda beloppet utgjorde 4 196 kronor 14 öre.

5:o

Vicekonsuln i Marseille extra ordinarie kanslisten H. H. Hesselgren hade

enligt anteckning i utrikesdepartementets matrikel avslutat sin tjänstgöring

i Marseille den 10 juni 1951, åtnjutit semester under tiden fr. o. in. den

11 t. o. in. den 16 juni 1951 samt inträtt i tjänstgöring i utrikesdepartementet

den 17 juni sanuna år. Hesselgren hade under tiden fr. o. in. den 1

t. o. in. den 17 juni uppburit de med tjänsten i Marseille förenade särskilda

förmånerna. Han hade ursprungligen förordnats att tjänstgöra i departementet

från och med den 1 juni. Hans inträde i tjänst uppsköts emellertid

efter telegramväxling mellan konsulatet och departementet till den 18 juni.

Riksräkenskapsverket fastställde genom utslag den 27 januari 1954 revisionens

anmärkning, enligt vilken de med befattningen i Marseille förenade

särskilda förmånerna allenast bort utbetalas för tiden fr. o. in. den 1 t. o. in.

den 10 juni, enär Hesselgren fr. o. in. den 11 juni 1951 upphört att utöva

densamma. Det till ersättande fastställda beloppet utgjorde 372 kronor 22

öre.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 161

Då utrikesdepartementet i samtliga anmärkta fall vid löneberäkningen

följt den tolkningspraxis, som utan erinran från den granskande myndighetens

sida tillämpats sedan stadgandets tillkomst, anförde den för utbetalningen

i första hand ansvarige tjänstemannen, kanslirådet E. Norberg,

för vinnande av prejudikat besvär hos kammarrätten i det först angivna

fallet, avseende för mycket utbetalda löneförmåner till Wollin. Kammarrätten

fann emellertid i utslag den 18 februari 1953 icke skäl att göra ändring

i riksräkenskapsverkets utslag.

Därefter av riksräkenskapsverket meddelade utslag i de återstående fyra

fallen överklagades icke.

Statens lönenämnd, som i ärendet hörts av kammarrätten, kunde för sin

del icke finna, att författningens ordalydelse gåve stöd för att Wollin skulle

äga rätt att uppbära ifrågavarande utlandsförmåner efter det hans tjänstgöring

i New York den 28 februari 1951 upphört. Lönenämnden anförde

emellertid, att klaganden med hänsyn till att tillämpningen i förevarande

fall av stadgandet i 33 § B 3 b) — såsom av handlingarna i ärendet framgått

— skett i enlighet med en »cirka 20-årig obruten praxis», av nåd borde

befrias från ersättningsskyldighet.

I underdånig skrivelse den 18 mars 1954 hemställde Norberg, att Kungl.

Maj :t ville av nåd låta vid den gjorda utbetalningen, 7 197 kronor 37 öre,

bero. Norberg framhöll samtidigt att, därest nådeframställningen beviljades,

återbetalningsskyldigheten torde böra efterskänkas jämväl i de fyra återstående,

av riksräkenskapsverket prövade anmärkningsmålen.

I utlåtande den 30 april och 9 december 1954 har riksräkenskapsverket

respektive kammarrätten förklarat sig icke vilja motsätta sig bifall till den

underdåniga ansökningen.

Därest ansökningen bifölles, tillfogade riksräkenskapsverket, hade verket

icke något att erinra mot att ersättningsskyldigheten tillika efterskänktes i

återstående fyra anmärkningsmål å tillhopa 17 759 kronor 10 öre.

Departementschefen. Utslagsgivande för målet är uppenbarligen tolkningen

av uttrycket »upphör att utöva befattningen» i 33 § B 3 b) Saar.

Ostridigt torde vara, att tjänsteman anses »utöva» sin befattning å utrikes

ort jämväl under semester eller sjukledighet, därest han efter avslutandet

av semestern eller ledigheten återinträder i tjänst vid samma utlandsmyndighet.

Denna tolkning har icke gjorts till föremål för anmärkning från

riksräkenskapsverket eller annan granskande myndighet.

I analogi härmed har utrikesdepartementet ansett vederbörande tjänsteman

jämväl utöva sin befattning, därest semestern uttagits i samband med

förflyttning från utlandsmyndighet till departementet och avslutats, innan

han trätt i tjänst i departementet. Vanligtvis har genom konseljbeslut angivits

bestämd tidpunkt från och med vilken tjänstemannen förordnats att

tjänstgöra i departementet. På grund av arbetets skiftande karaktär, svårberäkneliga

restider, flyttningsbesvärligheter m. m. har tidpunkten för det

faktiska tjänsteinträdet i praktiken endast sällan kommit att överensstämma

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 161

med den i konseljbeslutet angivna dagen. Vid sådant förhållande har det

ansetts, att tjänstemannen utövat sin utrikesbefattning ända fram till den

dag han faktiskt trätt i tjänst i utrikesdepartementet (i de här ovan under

4:o och 5 :o refererade fallen hade — såsom synes — utlandsförmåner uppburits

under semester, som delvis eller helt åtnjutits före det datum,

från och med vilket tjänstemannen varit förordnad i departementet; dessa

fall har emellertid icke varit föremål för kammarrättens prövning).

Motsatt tolkning skulle ur praktiska synpunkter medföra stora svårigheter

för utrikesdepartementet att på ett rationellt sätt administrera personalförflyttningar.

Därest en tjänsteman exempelvis förflyttas från en utrikes ort till en annan,

är det ofta lämpligt, exempelvis i samband med inflyttningsbestyr å den

nya orten, att tillfälle beredes honom uttaga honom tillkommande, å den

förra orten intjänad semester, innan han tillträder sin nya befattning. Därest

han emellertid ovillkorligen förlorar sina utlandstillägg vid avresan från sin

förra tjänstgöringsort, skulle han därvid komma i ett påtagligt sämre ekonomiskt

läge än om semestern uttagits, innan han formellt »upphört att utöva»

sin förra tjänst.

Vidare kan en tjänsteman icke förflyttas under semestern utan att gå

miste om utlandstilläggen, enär han anses ha »upphört att utöva» befattningen,

då semestern började, ifall han icke före förflyttningen skulle återvända

till den gamla tjänstgöringsorten. Följden härav skulle sålunda i

praktiken bliva att vederbörande med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna

ej lämpligen bör förflyttas under semester och att semester ofta

ej kan beviljas i samband med förflyttning.

Med anledning av vad sålunda förekommit, framlades i proposition

1954: 192 förslag till ändring av 33 § B 3 b) Saar av innebörd att det jämväl

i fall, då tjänsteman åtnjuter semester, skall ankomma på Kungl. Maj :t att

bestämma, huru med de särskilda, i paragrafen uppräknade utlandsförmånerna

skall förfaras (SU 145; Rskr 338).

Frågan om närmare tillämpningsföreskrifter till detta stadgande är för

närvarande föremål för prövning.

Under förevarande omständigheter torde starka skäl tala för att de av

riksräkenskapsverket till ersättning anmärkta beloppen å sammanlagt 24 959

kronor 47 öre efterskänkes. Denna fråga bör emellertid underställas riksdagens

prövning i enlighet med de av riksdagen i anslutning till propositionen

1946:375 godtagna riktlinjerna för prövning av frågor om befrielse

i vissa fall från skyldighet att återbetala för mycket utbetalta löne- och pensionsbelopp.

Jag vill även förorda, alt det måtte tå bero vid verkställda

utbetalningar i likartade fall, som hänföra sig till tiden före denna propositions

avlåtande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den angivna fordran å 24 956 kronor 47 öre må avskrivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 161

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt, bifaller

Hans Maj :t Konungen samt förordnar, att proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Dag Malm

Stockholm 1955. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

560449

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från skyldighet att återbetala för mycket utbetalade lönebelopp. a1 i texten
  2. SU 1955:143 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från skyldighet att återbetala för mycket utbetalade lönebelopp. a1 i texten