Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m

1955-03-18 · 48 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 45 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:164, Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 164 år 1955

1

Nr 164

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning

av vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms slott

den 18 mars 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna 1—13 hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

1—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 164

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b år 1955

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

18 mars 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anför.

Jag torde få anmäla vissa förslag angående sådana försäljningar och

upplåtelser av kronoegendomar, vilka bör föranleda framställning till riksdagen.

1 :o

Gripsholms kungsladugård l2 i Mariefreds stad

Domänstyrelsen (skr. 31/12 1954) hemställer, att ett område om cirka

6,5 hektar av den från kronoegendoinen 9 mantal Gripsholms kungsladugård

nr 1 avstyckade fastigheten Gripsholms kungsladugård l2 i Mariefreds

stad skall säljas till staden.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. in. meddelas följande.

Kronoegendomens jordbruksdel, som efter tidigare försäljningar innehåller

omkring 240 hektar, varav 165 hektar åker, är till den 14 mars 1959

utarrenderad till Carl von Bergen mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/54

utgick med 14 155 kronor 70 öre. Taxeringsvärdet å jordbruket är 267 700

kronor. En med staden före den nya kommunindelningen år 1946 inkorporerad

del av egendomen om 68 hektar, bestående i huvudsak av åker,

har avstyckats och åsatts registerbeteckningen Gripsholms kungsladugård l2.

I ansökning till domänstyrelsen, sådan den slutligen utformats i skrivelse

den 19 juni 1954, har drätselkammaren i Mariefred anhållit om förvärv

från Gripsholms kungsladugård l2 av förenämnda område, vilket är

närmare utmärkt å en av länsarkitekten Å. Seberg år 1954 upprättad stadsplaneskiss.

Området, som är beläget invid Kärnbo- och Slottsträdgårdsgatorna,

är delvis avsett för skoländamål och i övrigt huvudsakligen för

bostadsbebyggelse.

Arrendatorn har bland annat framhållit följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1(M år 1955 *>

Försäljningen av ifrågavarande område medför betydande intrång i egendomen,

enär området utgör del av ett nära gårdens bebyggelse beläget åkerskifte

och återstoden av detta skifte efter försäljningen blir mera svårtillgängligt

och dyrbart i brukning. Efter bebyggelse av området kommer

transporterna till de östra delarna av gården att gå genom staden i motsats

till vad för närvarande är fallet. Detta medför både besvärligheter och

ökade omkostnader. Därest stadens ansökning bifalles, bör staden därför

åläggas att med rör igenlägga vissa öppna diken för att underlätta brukningen

av återstoden utav åkerskiftet samt att för erforderliga transporter

av maskiner, gödsel samt hö och säd anordna en inkörning till skiftet i

hörnet av Kärnbogatan och Slottsträdgårdsgatan.

Vederbörande domänintendent har instämt i arrendatorns yttrande men

ansett, att jordbrukets intresse bör få vika för stadens behov av marken.

Som villkor för försäljningen har domänintendenten föreslagit, att staden

träffar uppgörelse med arrendatorn om ersättning för markförlust, skada

och intrång under arrendetiden, att staden låter igenlägga vissa utanför

försäljningsområdet befintliga öppna diken, att staden ordnar vägförbindelse

över området till kvarvarande del av egendomen från hörnet av Kärnbogatan

och Slottsträdgårdsgatan samt att staden förbinder sig att svara

för de merkostnader, som kan åsamkas arrendatorn för skötseln av egendomen

till följd av att jordbrukstransporterna måste företagas genom bebyggda

områden och därigenom att bebyggelsen kommer att skjutas in i

åkerområden.

Bostadsstyr elsen har anfört, att enligt stadsplaneförslaget omkring 26 500

kvadratmeter av området skall användas till enfamiljshus, 17 300 kvadratmeter

till allmänna byggnader, 14 000 kvadratmeter till gator och återstoden,

7 200 kvadratmeter, till parker samt att området har ett värde av

omkring 75 000 kronor, motsvarande en krona 15 öre för kvadratmeter

råmark.

Domänstyrelsen tillstyrker, att området skall säljas till staden för den

av bostadsstyrelsen beräknade köpeskillingen av en krona 15 öre för kvadratmeter.

Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på följande villkor.

Området skall efter verkställd avstyckning överlåtas i befintligt skick

med tillträde å dag, som domänstyrelsen bestämmer. Köpeskillingen skall

erläggas kontant å tillträdesdagen. Staden skall respektera det för tiden

till den 14 mars 1959 gällande arrendekontraktet, till följd varav staden

bär att svara för det anspråk på ersättning för områdets avstående samt

skada och intrång intill nämnda dag, som framställes av egendomens arrendator.

Staden skall vidare låta anordna vägförbindelse över området från

hörnet av Kärnbogatan och Slottsträdgårdsgatan till i öster kvarvarande

del av egendomen. Därest denna väg på grund av ingripande från hälsovårdsnämnden

eller av annan anledning ej får eller kan användas, skall

staden vara skyldig låta anlägga den å stadsplaneskissen angivna vägen

mellan Stallarholmsvägen och Ekhov. Vidare skall innehavare av över området

med vederbörligt tillstånd eventuellt framdragen elektrisk ledning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

förbehållas rätt att behålla och nyttja ledningen utan rätt för staden till

annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till

följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningen. I övrigt skall bestämmelserna

i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Mariefreds stad har godkänt såväl köpeskillingen som villkoren i övrigt.

Departemcn tschefen

Försäljningsförslaget föranleder ingen erinran från min sida. Jag får

därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att ett område om cirka 6,5 hektar av kronoegendomen

Gripsholms kungsladugård l2 i Mariefreds stad må — efter

verkställd avstyckning — säljas till staden för en köpeskilling,

beräknad efter en krona 15 öre för kvadratmeter,

samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

2:o

Gustad Käll- eller Korporalsgård 21 i Östergötlands län

Domänstyrelsen (skr. 17/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra

andre korpralsbostället 1 mantal Gustad Käll- eller Korporalsgård 21 i

Vikingstads socken, Östergötlands län, skall säljas till egendomens arrendator

Tage Andersson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Linköping och 3 kilometer

från Vikingstads järnvägsstation, är utarrenderad till Andersson för tiden

till den 14 mars 1957 mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/1954 utgjorde

3 469 kronor 63 öre. Ägorna är utlagda i två skiften, hemskiftet

och utjorden, innehållande tillhopa 46,5 hektar, varav 30,1 hektar tomt,

trädgård och åker, 8,5 hektar äng och betesmark, 5,3 hektar produktiv skogsmark

samt 2,6 hektar annan avrösningsjord och impediment. Trädgården

är medelstor och välskött. Åkern utgöres av omkring 16 hektar tämligen

styv lerjord, 4 hektar mellanlera och 9 hektar lerblandad sandjord. Betesmarken

består av ängsliknande avrösningsjord av tämligen god beskaffenhet.

Hävden är god. Virkesförrådet i skogen är — efter stormfällning i

januari 1954 — 620 m3sk. Dessförinnan uppgick virkesförrådet till 650

m3sk, varav 635 m3sk tillhörde åldersklass IV. Den ideala medelboniteten

beräknades till 5,6.

Byggnadsbeståndet är ej fullt medelmåttigt. Manbyggnaden, uppförd

år 1907, saknar värmeledning och ladugården behöver uppsträvas. Visthusoch

sädesboden samt brygghuset har antikvariskt intresse. Mjölkrum, hönshus,

drängkammare och visthusbod, den elektriska installationen m. fl. anläggningar

tillhör arrendatorn. Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag

har elektriska ledningar framdragna över ägorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b år 1955 •>

Egendomen har del i Valkebo häradsallmänning med en utdelning undei

senare år av 100 kronor per år.

Taxeringsvärdet är 91 900 kronor, varav 87 200 kronor jordbruksvärde

och 4 700 kronor skogsvärde.

I ansökning den 16 april 1951 har Andersson anhållit att få köpa egendomen

och som skäl härför framhållit, att gården arrenderats av hans

släkt sedan år 1887, då hans fader tillträdde densamma, samt att en del

byggnadsarbeten erfordras, bland annat uppförande av maskin- och redskapshus.

Vederbörande domänintendent har tillstyrkt ansökningen efter hörande

av lantbruksnämnden i länet, som anfört, att egendomen måste anses vara

av lämplig omfattning, att två granngårdar, Gustad 62 och 6* gränsar intill

utskiftet samt att det är lämpligare att sammanslå nämnda gårdar än att

taga i anspråk jord från kronoegendomen, som har goda och rymliga byggnader.

Vederbörande revirförvaltare har meddelat, att egendomen, ehuru den

har ett mycket gott läge ur administrativ synpunkt, är av sa ringa omfattning

och i övrigt av sådan beskaffenhet, att intet finnes att erinra mot

försäljningen, om denna synes lämplig av andra anledningar. Jämväl överjägmästaren

har tillstyrkt försäljning.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 17 november 1953 anfört,

att gården är arbetskrävaiide, enär husen är obekväma och ligger spridda,

samt att den enligt nämndens mening icke bör behållas av kronan. Uppskattningsnämnden

har vidare ■— under uppgift att egendomen sedan åi

1927 brukats av Andersson och väl hävdats samt under vitsordande av att

den dessförinnan innehafts av dennes fader sedan år 1887 — förordat hembudsrätt

för Andersson. Saluvärdet å inägorna har av nämnden uppskattats

till 106 100 kronor, därav 1 700 kronor för andelen i häradsallmänningen.

Värdet å skogsmarken och skogen har, efter uppskattning av vederbörande

jägmästare, den 17 oktober 1953 av domänstyrelsen fastställts till

11 500 kronor för det då befintliga virkesförrådet, uppgående till 650 m3sk.

Revirförvaltaren har upplyst, att den i januari 1954 stormfällda skogen

utgjorde cirka 30 m3sk av timmerdimensioner och försåldes av reviret för

1 005 kronor.

Riksantikvarieämbetet har framhållit önskvärdheten av att egendomen

bevaras i kronans ägo på grund av det kulturhistoriska värdet å vissa byggnader.

Domänstyrelsen tillstyrker i anslutning till vad lokalförvaltningen och

uppskattningsnämnden anfört, att egendomen säljes. Med anledning av vad

riksantikvarieämbetet framhållit har efter samråd med vederbörande i ämbetet

ansetts lämpligt att i samband med försäljningen s. k. skyddsföreskrifter

utfärdas enligt lagen den 12 juni 1942 (nr 354) om skydd för

kulturhistoriskt märkliga byggnader. I sådant hänseende kan, enligt upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 (ib år 1955

lysning från landsantikvarien, endast de båda bodarna — visthus- och

sädesboden samt brygghuset — komma i fråga. Saluvärdet har granskats

enligt styrelsens värderingsmetod utan att ge anledning till erinran. Skogsvärdet

bör på grund av stormfällningen nedsättas till 10 500 kronor.

Andersson, som enligt uppgift icke är ägare av jordbruksfastighet, bör

sålunda beredas tillfälle att förvärva släktgården för en köpeskilling av

(106 100 + 10 500 =) 116 600 kronor.

Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på följande villkor.

Egendomen bör överlåtas i befintligt skick med tillträde å dag, som

domänstyrelsen bestämmer. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar

skall ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade

rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn — dock med undantag för

eventuellt oguldna arrendeavgälder samt skatter och onera — skall anses

vara reglerade genom försäljningen. Vidare skall innehavare av över egendomen

med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk ledning förbehållas

rätt att behålla och utnyttja ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning

än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till följd av

förändring, reparation och tillsyn ävensom för skada, som förorsakas å

kreatur. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr

262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga

delar lända till efterrättelse. I förevarande försäljningsärende bör därjämte

föreskrivas, att omförmälda visthus- och sädesbod samt brygghus skall

göras till föremål för registrering jämlikt lagen den 12 juni 1942 (nr 354)

om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader, varvid föreskrift bör

meddelas, att byggnaderna eller delar därav ej utan riksantikvariens samtycke

må rivas eller eljest till sitt yttre ombyggas eller förändras, frånsett

dock nu befintliga tillbyggnader, och att byggnaderna eller delar därav —

med nämnda undantag — ej utan riksantikvariens samtycke må till sitt

inre ombyggas, förändras eller repareras.

Andersson har godtagit såväl köpeskillingen som köpevillkoren i övrigt.

Departementschef en

Jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Gustad Käll- eller Korporalsgård T

i Vikingstads socken, Östergötlands län, må säljas till egendomens

arrendator Tage Andersson för eu köpeskilling av

116 600 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

3:o

Stratomta l1 i Östergötlands län

Domänstijrelsen (skr. 17/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra

häradsskrivarebostället 5/s mantal Stratomta l1 i Törnevalla socken, Östergötlands

län, skall säljas till egendomens arrendator J. Hugo Franzén.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunyl. Maj.ts proposition nr idb ur 1955

Rörande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Linköping och 2 kilometer

från Linghems järnvägsstation, är till den 14 mars 1955 utarrenderad

till Franzén mot en avgäld, som för arrendeåret 1954/1955 utgick

med 3 500 kronor. Ägorna är utlagda i ett sammanhängande skifte om

62,7 hektar, varav 29,6 hektar tomt, trädgård och åker, 13,7 hektar äng

och betesmark, 18 hektar produktiv skogsmark samt 1,4 hektar annan

avrösningsjord och impediment. Åkern utgöres till större delen av sty^

lerjord, som är av dungtyp på omkring 5 hektar samt sand- och stenblandad

på cirka 5 hektar'' Betesmarken är tillräcklig och av tämligen god

beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet i skogen är 2 410 m3sk.

1 310 m3sk tillhör åldersgrupp V eller äldre åldersgrupper. Den ideala

medelboniteten beräknas till 6,3.

Byggnadsbeståndet är tämligen gott. Manbyggnaden nybyggdes år 1944

och ersatte en äldre sådan, uppförd under 1700-talets förra hälft, vilken

efter tillstyrkan av riksantikvarieämbetet år 1946 överläts till Valla fritidsoch

kulturreservat i Linköping. Ladugården, stallet och logen uppfördes

år 1906 och är i medelgott skick. Inredningen i ladugården är dock mindre

lämplig. Två flygelbyggnader av kulturhistoriskt intresse, vissa mindre

hus samt den elektriska anläggningen — med undantag av installationen

i den nya manbyggnaden — och vattenledning till ladugården tillhör arrendatorn.

Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag har elektriska

ledningar framdragna över ägorna.

Egendomen har del i ^samfällighet (förbrukat grustag), som numera

icke lämnar någon utdelning.

Taxeringsvärdet är 94 900 kronor, varav 79 800 kronor jordbruksvärde

och 15 100 kronor skogsvärde.

Riksantikvarieämbetet har i yttrande den 3 juni 1952 anfört, att det ur

antikvarisk synpunkt icke finnes anledning att behålla gården i statens

ägo, sedan den kulturhistoriskt värdefulla helheten brutits genom huvudbyggnadens

bortflyttande. I nytt yttrande den 22 april 1954 har ämbetet

framhållit, att de två till den bortflyttade manbyggnaden hörande flyglarna,

vilka äges av arrendatorn, fortfarande står kvar på gården samt att

det utan tvivel är önskvärt, att uppgörelse om dessas återförening med

huvudbyggnaden träffas, innan gården säljes.

Lantbruksnämnden i länet har i huvudsak anfört följande.

Byggnadsbeståndet är beträffande bostaden betydligt över medelkvalitet

och beträffande ekonomibyggnaderna av ungefär medelkvalitet. Grannfastigheterna

omkring egendomen är större än denna och kan därför icke

göra anspråk på tillskottsjord. Egendomen är en mycket lämplig brukningsenhet

med nuvarande ägoinnehav, och inga rationaliseringsproblem

föreligger beträffande grannfastigheterna. Franzén är, såvitt känt, icke

ägare'' till jordbruksfastighet och kan därför räkna med att erhålla förvärvstillstånd.

U ppskattningsnämnden har vid förrättning den 10 augusti 1954 hland

annat anfört, att egendomen har ett medelgott jordbruk för orten, att

ladugården behöver ombyggas och maskinhall anordnas i logen samt att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

kostnaderna för dessa arbeten uppskattats till 15 000 kronor. Under framhållande,

att egendomen sedan år 1930 brukats av Franzén, som väl hävdat

densamma, och dessförinnan av hans fader sedan år 1914, har nämnden

tillstyrkt optionsrätt för Franzén. Nämnden har uppskattat saluvärdet å

inägorna till 98 600 kronor.

Värdet å skogsmarken och skogen har, efter uppskattning av vederbörande

jägmästare, den 24 juni 1954 av domänstyrelsen fastställts till

48 000 kronor, i vilket belopp icke ingår en beräknad klappalättstämpling

om 300 m3sk. Denna stämplingspost har med nuvarande priser ett värde

av 12 000 kronor.

Revirförvaltaren och överjägmästaren har lämnat den föreslagna försäljningen

utan erinran, över jägmästaren har tillika uppgivit, att den

bortflyttade manbyggnaden blivit pietetsfullt uppsatt i Linköpings stads

friluftsmuseum.

Domänstyrelsen har vid utredning funnit, att egendomen tillhör den

grupp av kronoegendomar, som bör säljas. Saluvärdet å inägorna, som

för den bästa jorden motsvarar 3 200 kronor för hektar, har granskats

enligt styrelsens värderingsmetod och bör godtagas. Styrelsen tillstyrker

förty, att egendomen säljes till Franzén för (98 600 + 48 000 =) 146 600

kronor. Klappalättstämplingen avses skola undantagas från försäljningen

för att senare i samband med dess genomförande i första hand erbjudas

branzén till då rådande dagspris eller, om han ej önskar förvärva densamma,

säljas till annan eller avverkas i domänverkets regi. Beträffande

de Franzén tillhöriga flyglarna finner styrelsen icke lämpligt att som villkor

för egendomens försäljning påfordra deras återförening med den gamla

manbyggnaden. Uppgörelse med Franzén i denna sak torde enligt styrelsen

ändock kunna förväntas komma till stånd. Försäljningen bör enligt

styrelsen i övrigt ske på i tillämpliga delar enhanda villkor, som under

punkt 2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Gustad Käll- eller

Korporalsgård 21, varvid i förevarande försäljningsärende bör föreskrivas,

att kronan eller eventuell köpare av en stämplingspost om 300 m3sk —

vilken icke ingår i försäljningen — skall förbehållas rätt att behålla posten

å rot under 15 månader från tillträdesdagen och ha virket kvarliggande

högst ett år därefter.

Franzén har, efter erhållen del av försäljningsförslaget och riksantikvarieämbetets

önskemål beträffande flyglarna, skriftligen förklarat sig godkänna

köpeskillingen och övriga villkor samt anhållit att få återkomma

till frågan om flyglarna.

Sedermera har från domänstyrelsen under hand inhämtats, att Franzén

för närvarande använder flygelbyggnaderna som förläggning för lantarbetare,

att flyglarna, som är i dåligt skick, av Franzén kommer att

ersättas med nya byggnader samt att han är villig att därefter överlåta

flyglarna till förut nämnda museum.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

Departementschefen

Jag biträder domänstyrelsens försäljningsförslag och hemställer därför,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Stratomta l1 i Törnevalla socken,

Östergötlands län, må säljas till egendomens arrendator

J. Hugo Franzén för en köpeskilling av 146 600 kronor

samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

4:o

Karstorp 71 i Kristianstads län

Domänshjrelsen (skr. 19/11 1954) hemställer, att huvudgården (hemskiftet)

av kronoegendomen förra mönsterskrivarebostället 3/8 mantal

Karstorp 71 i Förslövs socken, Kristianstads län, skall säljas till huvudgårdens

arrendator Axel Andersson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen har sina ägor utlagda i två skiften, hemskiftet och skogsskiftet.

Hemskiftet eller huvudgården är beläget 11 kilometer från Ängelholm

och 1 kilometer från Vejbyslätts järnvägsstation samt innehåller

34,6 hektar, därav 34,1 hektar tomt och åker. Huvudgården är till den

14 mars 1956 utarrenderad till Andersson mot en avgäld, som för arrendeåret

1953/54 utgick med 4 516 kronor 65 öre. Av åkern utgöres omkring

32 hektar av mycket styv lerjord på lerbotten. Återstoden eller 2 hektar

består av sandmylla på sand- eller grusbotten. Dräneringen utfördes för

omkring 35 år sedan och fungerar ännu tämligen tillfredsställande. Hävden

är i allmänhet god. Skogsskiftet bildar kronoparken Karstorp, innehållande

32,4 hektar och beläget på Hallandsåsen, cirka 10 kilometer från hemskiftet.

Av åbyggnaderna befinner sig boningshuset, stallängan, svinhuset och

redskapshuset i gott skick. Loglängan är gammal och i behov av modernisering.

Två sädeshjähnar, ett garage, inredningen av övre hallen i boningshuset

och hydroforanläggningen i stallet tillhör arrendatorn. Sydsvenska

kraftaktiebolaget har elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Taxeringsvärdet å hemskiftet är 122 800 kronor jordbruksvärde. Skogsskiftet

är samtaxerat med kronoparken Önnarp.

Lantbruksnämnden i länet har förklarat sig icke ha något att erinra

mot att fastigheten »Karstorp 71 A» — varmed avses hemskiftet — i sin

helhet säljes till Andersson.

Uppskattningsnåmnden har vid förrättning den 4 maj 1954 värderat

jordbruksdelen i det skick, vari densamma skall av arrendatorn kontraktsenligt

avlämnas, till 152 500 kronor, varifrån enligt nämnden bör dragas

värdet av arrendatorn tillhöriga hus och anläggningar, uppskattat till

11 000 kronor. Nämnden har föreslagit försäljning till arrendatorn för

(152 500 — 11 000 =) 141 500 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 16i är 1955

Överlnntmätaren har efter hörande av vederbörande distriktslantmåtare

uttalat, att bestämmelserna i jorddelningslagen icke torde utgöra hinder

mot avstyckning av inägoskiftet, vilket synes kunna bilda särskild fastighet,

samt att som villkor för avstyckning bör gälla, alt skogsskiftet skall

sammanläggas med annan mark, förslagsvis den under domänstyrelsens

förvaltning stående skogsfastigheten Önnarp l3.

Andersson har förklarat sig villig köpa hemskiftet för 141 500 kronor.

Domänstyrelsen har vid verkställd inventering icke funnit anledning

föreligga för kronan att i sin ägo behålla hemskiftet. Det uppskattade

saluvärdet har prövats enligt styrelsens värderingsmetod och kan av styrelsen

godtagas. Andersson har brukat gården sedan år 1953. Dessförinnan

har hans fader innehaft densamma oavbrutet sedan år 1899. Andersson

är enligt uppgift icke ägare av jordbruksfastighet och torde kunna erhålla

lagfart genom företeende av s. k. landsfiskalsintyg. Styrelsen tillstyrker

förty, att hemskiftet efter avstyckning skall säljas till Andersson för

141 500 kronor. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i tilllämpliga

delar enahanda villkor, som föreslagits under punkt 2 för försäljning

av kronoegendomen Gustad Käll- eller Korporalsgård 21.

Lantmåteristyrelsen, som anser hinder ej föreligga mot sammanläggning

av skogsskiftet med skogsfastigheten önnarp l3, har tillstyrkt bifall till

framställningen.

Departementschefen

Då jag icke har något att erinra mot domänstyrelsens förslag, att hemskiftet

av ifrågavarande kronoegendom skall efter avstyckning säljas till

arrendatorn, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

medgiva,

att hemskiftet av kronoegendomen Karstorp 71 i Förslövs

socken, Kristianstads län, må säljas till arrendatorn

Axel Andersson för en köpeskilling av 141 500 kronor samt

på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

5 :o

Ugglarp 101 i Kristianstads län

Domänstyrelsen (skr. 10/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra

mönsterskrivarebostället 3/4 mantal Ugglarp 101 i Starby socken, Kristianstads

län, skall säljas till egendomens arrendatorer Tore Andersson och

Sven Andersson.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Ängelholm, är till den

14 mars 1959 utarrenderad till Tore Andersson och Sven Andersson mot

en avgäld, som för arrendeåret 1953/54 uppgick till 4 087 kronor 4 öre.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 7.955

Ägorna är utlagda i ett sammanhängande skifte om 32,5 hektar, varav

31,9 hektar tomt och åker, 0,1 hektar äng och 0,5 hektar impediment.

Åkerjorden är delvis tämligen kuperad. Jordmånen består i huvudsak av

lermylla på lerbotten. Omkring 8 hektar av åkern lider av det höga vattenståndet

i Rönne å. Hävden är god.

Boningshuset är gammalt. Arbetarbostaden, stallbyggnaden och traktorhuset

är i gott skick. Magasinet och svinhuset är i sämre skick. Den

elektriska anläggningen, en hissanläggning och verandan vid boningshuset

tillhör arrendatorerna. Sydsvenska kraftaktiebolaget har elektriska ledningar

framdragna över ägorna.

Till egendomen hör andel i ett mindre sandtag med en utdelning av

5 å 6 kronor per år. Egendomen, som förut betecknats Ugglarp l1, hade

då andel för 7/s oförmedlat mantal i ägolotten litt. A i den s. k. Stora planteringen

i Ängelholm. Denna plantering ingår i kronoparken Ängelholm.

Genom sammanläggning år 1954 med ett antal för kronan lagfarna, från

vissa fastigheter i Starby socken avsöndrade lägenheter, vilka motsvarar

dessa fastigheter förut tillhöriga andelar i ägolotten litt. A, har egendomens

andel däri utökats till andel för 155/24 oförmedlat mantal. Egendomen har

härefter erhållit registerbeteckningen Ugglarp 101.

Taxeringsvärdet är 116 000 kronor jordbruksvärde.

Sedan egendomens förre arrendator, Ernst Andersson, år 1952 ifrågasatt

utförande på kronans bekostnad av vissa byggnadsarbeten och vid förfrågan

förklarat sig gärna önska köpa egendomen, har uppskattningsnämnden

vid förrättning den 12 september 1952 åsatt densamma ett saluvärde

av 127 700 kronor. Värdet av den bästa åkerjorden har beräknats

efter 4 500 kronor per hektar.

Lantbruksnämnden i länet har den 1 oktober 1952 tillstyrkt försäljning

till Ernst Andersson.

Tore Andersson och Sven Andersson — vilka är söner till Ernst Andersson

och år 1953 övertog arrendet efter honom — har i ansökning den

16 december 1953 anhållit att få köpa egendomen till det av uppskattningsnämnden

åsatta saluvärdet, 127 700 kronor.

Vederbörande domänintendent har tillstyrkt ansökningen.

Domänstgrelsen har vid verkställd utredning rörande den framtida dispositionen

av kronoegendomar under styrelsens förvaltning funnit, att skäl

icke föreligger att behålla ifrågavarande egendom i kronans ägo. Saluvärdet

har granskats enligt styrelsens värderingsmetod utan att ge anledning

till erinran. Att egendomen har andel i den s. k. Stora planteringen

har icke varit känt för uppskattningsnämnden. Andelen har därför

icke värderats. Den bör ej heller ingå i försäljningen. Lantmäteriförrättning

för utbrytning av andelen har numera påbörjats. Egendomen har

innehafts av Ernst Andersson och före honom av hans fader i oavbruten

följd sedan år 1903. Styrelsen tillstyrker, att de nuvarande arrendatorerna

får förvärva gården för 127 700 kronor. De är enligt inhämtad uppgift

icke ägare av jordbruksfastighet och torde kunna erhålla lagfart å fånget

genom företeende av s. k. landsfiskalsintyg. Försäljningen bör enligt sty
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 16k år 1955

relsen i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som föreslagits

under punkt 2 för försäljning av kronoegendomen Gustad Käll- eller

Korporalsgård 21.

Departementschefen

Då jag icke har något att erinra mot domänstyrelsens förslag, att ifrågavarande

kronoegendom — med undantag av andelen i den s. k. Stora

planteringen i Ängelholm —• skall säljas till egendomens arrendatorer,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Ugglarp 101 i Starby socken,

Kristianstads län, må —- med angivet undantag — säljas

till egendomens arrendatorer Tore Andersson och Sven

Andersson för en köpeskilling av 127 700 kronor samt på

i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

6:o

Eskatorp 31 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 12/11 1954) hemställer, att f. d. skolhemmanet 3/8

mantal Eskatorp 31 i Härslövs socken, Malmöhus län, må säljas till egendomens

arrendator Alfred Olsson.

Beträffande beskaffenheten in. in. av hemmanet, vilket varit anslaget såsom

avlöningstillgång vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö,

meddelas följande.

Hemmanet, som ligger i en tämligen väl samlad ägofigur, är beläget 3

kilometer från Härslövs kyrka och skola samt cirka 3,5 kilometer från Vallåkra

järnvägsstation. Det innehåller efter försäljning år 1949 av ett åkerområde

till statens järnvägar (linjen Hälsingborg—Eslöv) cirka 22,4 hektar,

därav 18,5 hektar tomt, trädgård och åker, 3,4 hektar ängs- och betesmark

samt 0,5 hektar annan mark. Omkring 10 hektar av åkern består av tämligen

godartad lättlera. Övrig åkerjord utgöres av sand- och stenblandad

lera samt något kvicksand. Dräneringen är gammal men fungerar ännu

någorlunda.

Stallängan, svinstallet och ett mindre uthus är dåliga. Övriga byggnader

befinner sig i ej fullt medelgott skick.

Hemmanet är utarrenderat till Olsson för tiden till den 14 mars 1956

mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/54 utgick med 2 775 kronor, varav

300 kronor utgjordes av s. k. årsbelopp för nybyggnad m. m. Enligt uppgörelse

i samband med försäljning till statens järnvägar av förut nämnda

område äger arrendatorn att för avstående av nyttjanderätten därav under

arrendeperioden uppbära ränteavkastningen å köpeskillingen för området,

uppgående till 1 259 kronor 25 öre. Arrendatorn har enligt uppgift erhållit

denna avkastning intill den 1 maj 1951, då hemmanet ställdes under doinänstyrelsens

förvaltning.

Taxeringsvärdet är 62 100 kronor jordbruksvärde.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

Av handlingar, vilka av rektorsämbetet vid läroverket överlämnats till

domänstyrelsen, inhämtas att Olsson vid sitt tillträde av hemmanet den

14 mars 1949 träffat överenskommelse med förutvarande brukaren, Gunnar

Johansson, om överlåtelse på Olsson av den resterande fordran, uppgående

till 7 928 kronor, som Johansson vid angivna tidpunkt ägde räkna

sig tillgodo av jordägaren för utförd ombyggnad av bostadshuset, elektrifiering

m. in. enligt protokoll den 18 juni 1948 över syneförrättning och

ekonomisk besiktning.

Lantbruksnämnden i länet har tillstyrkt fastighetens försäljning till

arrendatorn.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 13 maj 1954 uppskattat

saluvärdet till 75 700 kronor. Värderingen har verkställts med utgångspunkt

från det skick, vari hemmanet på grund av bestämmelserna i arrendekontraktet

skall avlämnas av arrendatorn. Nämnden har förordat gottgörelse

dels för nyssnämnda ombyggnadsarbete m. in. med 6 400 kronor, dels ock

för installation av elektriska ledningar för mjölkmaskiner m. in. med 400

kronor. Vid tillstyrkandet av ersättningen om 6 400 kronor har nämnden

beaktat, att arrendatorn fått avkortning för årsbelopp, avseende tiden den

14 mars 1951—den 14 mars 1956, med tillhopa 1 500 kronor. Nämnden har

tillstyrkt fastighetens försäljning till Olsson för (75 700—6 800 =) 68 900

kronor. — Därest den skulle komma att utarrenderas på nytt, har nämnden

beräknat kostnaderna för behövliga ny- och ombyggnadsarbeten till cirka

150 000 kronor.

Olsson har godkänt den föreslagna köpeskillingen men samtidigt anhållit

om avdrag därå med ett belopp, motsvarande räntegottgörelsen för

det försålda området från den 1 maj 1951.

Domänstyrelsen har icke funnit skäl föreligga att i det allmännas ägo

behålla ifrågavarande hemman. I händelse av försäljning bör enligt styrelsens

mening Olsson tillerkännas förköpsrätt. Han har innehaft arrendet

sedan den 14 mars 1949. Det föreslagna saluvärdet, 75 700 kronor, har efter

kontroll med ledning av en inom styrelsen försöksvis använd värderingsmetod

icke givit anledning till erinran. Jämväl de ifrågasatta avdragen å

köpeskillingen om sammanlagt 6 800 kronor har av styrelsen kunnat godtagas.

Avdrag bör däremot icke ske för den begärda räntegottgörelsen.

Räntan torde böra utbetalas till Olsson av den, som förvaltar medlen för

det försålda området, nämligen rektorn vid läroverket.

Som försäljningsvillkor bör enligt styrelsen i övrigt föreskrivas följande.

Hemmanet bör överlåtas i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen

bestämmer. Endast jordägaren tillhöriga hus och anläggningar

skall ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk

mellan jordägaren och arrendatorn — dock med undantag av

eventuellt oguldna arrendeavgälder, årsbelopp för nybyggnad in. in. samt

skatter och oncra — skall anses vara reglerade genom försäljningen. Vidare

skall innehavare av över hemmanet med vederbörligt tillstånd framdragen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 är 1955

elektrisk ledning förbehållas rätt att behålla och nyttja ledningen utan rätt

för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare

för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningen ävensom

för skada som förorsakas å kreatur. Köparen skall vidkännas kostnaderna

för lagfart jämte övriga med köpet förenade utgifter ävensom gälda

på hemmanet för tiden från tillträdesdagen belöpande skatter och onera.

I övrigt skall föreskrifterna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

Departementschefen

Försäljningsförslaget föranleder ingen erinran från min sida. Frågan om

den uteblivna räntegottgörelsen torde få upptagas till behandling i annat

sammanhang. Köpeskillingen torde böra bokföras och redovisas tillsammans

med av domänstyrelsen tidigare uppburen avkastning av fastigheten

jämte därtill hörande kapitalmedel. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att f. d. skolhemmanet Eskatorp 3‘ i Härslövs socken,

Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator Alfred

Olsson för en köpeskilling av 68 900 kronor samt på i huvudsak

de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

7 :o

Görslöv Stora 192 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 17/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra

kaptensbostället 512/1000 mantal Görslöv Stora 19J i Jonstorps socken,

Malmöhus län, skall -—- med undantag av ett byggnadsplanerat område om

cirka 4,2 hektar — säljas till grevinnan Siv Bonde, vilken är hustru till

egendomens nuvarande arrendator.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som genomflytes av Görslövsån, vilken har ett mycket ringa

fall, är belägen 16 kilometer från Ängelholm, 22 kilometer från Hälsingborg

och 8 kilometer från Höganäs. Egendomen är upplåten på arrende till

den 14 mars 1961. Nuvarande brukaren, greve Björn Bonde, övertog arrendet

den 14 mars 1952. Arrendeavgiften för arrendeåret 1953/54 utgick med

4 197 kronor 60 öre. Egendomen innehåller —- förutom den byggnadsplanerade

delen — 69,6 hektar, därav 59,4 hektar åker, tomt och trädgård, 7,1

hektar äng, 0,7 hektar odlingsmark och 2,4 hektar impediment. Åkerjorden

består av lätt sandmylla på sand- och grusbotten, till största delen av mager

beskaffenhet. Endast på de närmast gårdsbyggnaderna belägna skiftena,

cirka 20 hektar, är jorden jämförelsevis god. En stor del av åkerjorden

översvämmas ofta, särskilt vid nordliga stormar, då vattnet från Skälderviken

pressas upp i Görslövsån. Ängsmarken längs ån är kall och lider i

ännu högre grad av översvämningarna på grund av det sanka läget.

Byggnaderna befinner sig i gott skick med undantag för svinhuset, som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

är i knappt medelgott skick. Nybyggnad erfordras av en arbetarbostad och

ensilagesilo för en beräknad kostad av cirka 50 000 kronor. Ett antal byggnader"

och anläggningar tillhör arrendatorn. Jonstorps elektriska andelsförening

har elektrisk ledning framdragen över ägorna.

Egendomen har med cirka 2,2 procent del i Jonstorps sockens samfällda

strandmal.

Taxeringsvärdet är 125 700 kronor jordbruksvärde.

Den byggnadsplanerade delen av egendomen, som enligt en av bostadsstyrelsen

verkställd värdering har ett råmarksvärde av 48 000 kronor, avses

att av Jonstorps kommun tagas i anspråk för industribebyggelse m. in.

I anslutning till en av arrendatorn gjord ansökan att få köpa egendomen

har lantbruksnämnden i länet anfört, att egendomen synes utgöra en lämplig

brukningsenhet, varför nämnden icke har något att erinra mot bifall

till ansökningen.

Vid förrättning den 13 oktober 1953 har uppskattningsnämnden saluvärderat

egendomen — med undantag av den byggnadsplanerade delen —

i det skick, vari egendomen kontraktsenligt skall avlämnas, till 138 125

kronor. Därav belöper 2 000 kronor på andelen i strandmalen. Vid beräknandet

av saluvärdet har nämnden verkställt avdrag med 9 800 kronor för

värdet av de arrendatorn tillhöriga byggnaderna och anläggningarna.

Överlantmätaren har upplyst, att den byggnadsplanerade delen av egendomen

torde kunna avskiljas till särskild fastighet.

Sedan Björn Bonde erbjudits att förvärva egendomen med nämnt undantag

för 138 125 kronor och på vissa villkor i övrigt, har denne begärt, att

hans hustru måtte få inträda såsom köpare. Denna begäran har hiträtts av

Siv Bonde, som även godkänt de föreslagna villkoren. Hon har vidare avlämnat

sådant intyg, som omnämnes i 2 § kungörelsen den 17 juni 1948

(nr 330).

I ärendet har upplysts att Jonstorps kommun anhållit, att få köpa den

byggnadsplanerade delen av egendomen. Utredningen härom är dock ännu

ej färdig, varför förslag i denna del först senare kan underställas Kungl.

Maj :ts prövning.

Domäns ty relsen uppger, att egendomen vid en år 1952 verkställd inventering

hänförts till den grupp av kronoegendomar, som bör försäljas. På

grund härav och då Björn Bonde innehar nyttjanderätten till egendomen

för tiden till den 14 mars 1961 tillstyrker styrelsen att Siv Bonde får förvärva

egendomen med angivet undantag. Björn Bonde har avgivit en förklaring

att, vid en eventuell försäljning till hans hustru, samtliga på arrendekontraktet

grundade rättsanspråk mellan honom och kronan skall — med

de enligt styrelsens försäljningspraxis vanliga undantagen — anses vara

reglerade. Saluvärdet har vid prövning enligt styrelsens värderingsmetod

befunnits kunna godtagas. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske

på i tillämpliga delar enahanda villkor, som föreslagits under punkt 2 för

försäljning av kronoegendomen Gustad Ivä 11 - eller Korporalsgård 2'', varvid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 164 år 1955

i förevarande försäljningsärende bör föreskrivas, att köparen skall svara

för kostnaderna för egendomen berörande torrläggningsföretag.

Departementschefen

Då jag icke har något att erinra mot domänstyrelsens förslag att ifrågavarande

kronoegendom, sedan avstyckning skett av ett byggnadsplanerat

område om cirka 4,2 hektar, skall säljas till Siv Bonde, hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Görslöv Stora 192 i Jonstorps socken,

Malmöhus län, må — med undantag av det byggnadsplanerade

området — säljas till Siv Bonde för en köpeskilling av

138 125 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

8:o

Vadensjö 123 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 14/1 1955) hemställer, att f. d. skolhemmanet »/*

mantal Vadensjö 123 i Vadensjö socken, Malmöhus län, må säljas till

egendomens arrendator Enar Nilsson.

Rörande beskaffenheten m. in. av hemmanet, vilket varit anslaget såsom

avlöningstillgång vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö, meddelas

följande.

Egendomen, som är belägen 2,5 kilometer från Vadensjö järnvägsstation

och 9 kilometer från Landskrona, är till den 14 mars 1956 utarrenderad till

Nilsson mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/54 utgjorde 1 614 kronor

60 öre. Egendomen, som varit utarrenderad alltsedan år 1926, har innehafts

av Nilsson sedan år 1946. Arealen uppgår till 15 hektar, varav 14,7

hektar åker, tomt och trädgård samt 0,3 hektar vägmark in. m. Åkerjorden

utgöres av god lermylla på lerbotten, varierande från styv till lätt lera.

Dräneringen, som slutfördes år 1936, fungerar tillfredsställande.

Boningshuset är gammalt men i ganska gott skick. Stallängan, ombyggd

år 1936, befinner sig i gott skick, varemot loglängan är gammal och nästan

förbrukad. Så är även fallet med den tredje längan, vilken användes som

redskapshus. Ny- och ombyggnadsarbeten för sammanlagt cirka 30 000

kronor erfordras. Vissa tillbyggnader och anläggningar tillhör arrendatorn.

Sydsvenska Kraftaktiebolaget har elektriska ledningar framdragna över

ägorna.

Hemmanet besväras av avdikningslån.

Taxeringsvärdet är 65 700 kronor.

Lantbruksnämnden i länet har icke haft något att erinra mot hemmanets

försäljning till arrendatorn, som enligt inhämtad uppgift icke är ägare

av jordbruksfastighet.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 25 augusti 1954 uppskattat

hemmanets saluvärde till 71 000 kronor. Värderingen har verkställts

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

med utgångspunkt från det skick, vari hemmanet på grund av bestämmelserna

i arrendekontraktet skall avlämnas av arrendatorn. Nämnden har

föreslagit, att fastigheten skall för en köpeskilling av 59 200 kronor säljas

till Nilsson, som enligt nämnden hävdat egendomen på ett förtjänstfullt

sätt. Vid köpeskillingens beräknande har från saluvärdet, 71 000 kronor,

avdrag gjorts med 11 800 kronor för anläggningar, som äges av Nilsson.

Nämnden har vidare, därest hemmanet kvarblir i allmän ägo, under vissa

närmare angivna förutsättningar uppskattat årliga arrendevärdet till 2 865

kronor.

Stiftsnämnden i Lund har beträffande redovisningen av byggnadsåren

under arrendeperioden hänvisat till vad den anfört i en skrivelse den 20

november 1953 angående försäljning av f. d. skolhemmanet Slogstorp (se

prop. 1954: 172, p. 5) samt därutöver meddelat följande.

Vid arrendeperiodens utgång den 14 mars 1956 är arrendatorn av hemmanet

Vadensjö redovisningsskyldig för 30 byggnadsår. Oavsett vilka byggnadsarbeten

som utförts å hemmanet under innevarande arrendeperiod, är

arrendatorn skyldig svara för nybyggnadsarbeten eller andra därmed jämförliga

byggnadsarbeten för en summa, motsvarande värdet av 30 byggnadsår.

Enligt inhämtad upplysning från boställsnämndsordföranden i den ort,

där hemmanet ligger, kan värdet av varje byggnadsår beräknas till cirka

15 kronor tunnlandet. I detta sammanhang bör erinras om att arrendeavgiften

för hemmanet är avvägd med hänsyn till den arrendatorn åvilande

nybyggnadsskyldigheten. Därest överenskommelse med arrendatorn ej kan

träffas om värdet av byggnadsåret, bör syn enligt 2 kap. lagen om nyttjanderätt

till fast egendom meddela beslut härom.

Domänstyrelsen har icke funnit anledning föreligga att i allmän ägo behålla

förevarande hemman. Det saluvärde, som av uppskattningsnämnden

åsatts detsamma, 71 000 kronor, har prövats enligt styrelsens värderingsmetod

och befunnits kunna godtagas. Med hänsyn till vad stiftsnämnden

anfört torde frågan om reglering av den ersättning, som föreslagits skola

utgå till arrendatorn för utförda arbeten, böra hänskjutas till vederbörande

synenämnds bedömande. Styrelsen föreslår alltså, att hemmanet skall säljas

till Nilsson för 71 000 kronor. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt

ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som föreslagits under punkt 6

för försäljning av f. d. skolhemmanet Eskatorp 31, med tillägg att köparen

skall svara för annuiteter och övriga kostnader för hemmanet berörande

torrläggningsföretag.

Departementschefen

I likhet med domänstyrelsen finner jag ej skäl föreligga för kronan att

1 sin ägo behålla hemmanet. Frågan om ersättning till arrendatorn för av

denne utförda byggnadsarbeten torde, såsom föreslagits, böra hänskjutas

till synenämnds bedömande. Vid sådant förhållande synes försäljningspriset

böra bestämmas till vad domänstyrelsen föreslagit eller 71 000 kronor och

försäljningen ske på de villkor i övrigt, som domänstyrelsen angivit. Där
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 1G''i

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

jämte torde böra gälla att köpeskillingen skall bokföras och redovisas enligt

under punkt 6 angivna princip. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att f. d. skolhemmanet Vadensjö 123 i Vadensjö socken,

Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator Enar

Nilsson för en köpeskilling av 71 000 kronor samt på i

huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

9:o

Bohim Munkagården 91, 922 och 923 i Skaraborgs län

Domänstyrelsen (skr. 17/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra

löjtnantsbostället 1 mantal Bolum Munkagården 91 jämte de därifrån avstyckade

fastigheterna Bolum Munkagården 922 och 923 i Bolums socken,

Skaraborgs län, skall säljas till egendomens arrendator Oscar Johansson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 16 kilometer från Skara och 1 kilometer från

Broddetorps järnvägsstation, är utarrenderad till Johansson för tiden till

den 14 mars 1956 mot en avgäld av 1 712 kronor för år. Ägorna är utlagda

1 fem skiften, nämligen hemskiftet, sjöskiftet vid Hornborgasjön och tre

skogsskiften på Billingen. Efter tidigare verkställda försäljningar från

egendomen av ett antal områden för i huvudsak bostadsändamål uppgår

arealen till 68,4 hektar, varav 27,6 hektar tomt och åker samt 3,2 hektar

äng i hemskiftet, 3 hektar åker i sjöskiftet, 17,8 hektar produktiv skogsmark

och 16,8 hektar impediment, till övervägande delen bestående av med

buskar bevuxen landvinningsjord i sjöskiftet samt i övrigt av kärr och

mossar i skogsskiftena. Åkern, som ej är täckdikad, utgöres i hemskiftet

av mullrik sandjord. I sjöskiftet är åkerjorden av mindre god beskaffenhet

och vattensjuk. Täckdikning behöver utföras. Virkesförrådet i skogen är

2 100 nVsk. 830 m3sk tillhör åldersklass V eller äldre åldersklasser. Den

ideala medelboniteten beräknas till 3,8.

I hemskiftets åkerareal ingår de avstyckade fastigheterna Bolum Munkagaiden

9-2 om 0,1225 hektar och 923 om 0,1200 hektar, vilka fastigheter enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 3 oktober 1947 skulle säljas genom utbud

under hand för en köpeskilling av 895 respektive 875 kronor samt under

vissa villkor i övrigt. Utbud har skett, men anbud å fastigheterna har icke

avgivits.

Byggnadsbeståndet är gammalt och omodernt samt befinner sig i mindre

gott skick. Körhus, bil- och traktorgarage, vattenledningar och" den elektriska

anläggningen tillhör arrendatorn. Broddetorps elektriska distributionsförening

har elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Egendomen har del i mindre byallmänningar, vilka icke lämnar någon

utdelning, och i Hornborgasjöns sänkningsföretag. Utdebiteringen för detta

företag har under åren 1951—1954 varit 67 kronor 7 öre för år. Framtida

kostnader för företaget är ovissa. Egendomen har vidare del i Lillegården_

Persgårdens dikningsföretag av år 1952, vilket ännu ej kommit till utförande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

Taxeringsvärdet å inägorna är 41 800 kronor. Skogen är sanitaxerad med

skogen å kronoegendomen Bjällum Lunnagården 61 (35 hektar produktiv

skogsmark och 14 hektar impediment) till 18 300 kronor.

Sedan förslag väckts om utläggande av ytterligare tomtplatser å hemskiftet,

har vederbörande distriktslantmätare vid förfrågan rörande lämpligheten

härav i huvudsak anfört följande.

Det förefaller mindre tilltalande att, på sätt föreslagits, lägga en lång

tomtrad utmed allmänna landsvägen. Vidare synes området icke ligga väl

till ur avloppssynpunkt. För en fortsatt bebyggelse inom Broddetorp torde

böra krävas, att gemensamt avlopp anlägges. Med hänsyn härtill bör bebyggelsen

samlas inom ett mindre område, så att huvudledningen icke blir

onödigt lång och dyrbar. Enligt uppgift från de kommunala myndigheterna

är kommunen inne på tanken att anordna gemensamt avlopp från den befintliga

bebyggelsen. Hur denna avloppsledning kommer att förläggas, blir

givetvis beroende på närmare utredningar och undersökningar. Först när

ledningens sträckning blivit bestämd, kan man bedöma var nya tomtplatser

lämpligen bör förläggas. Det synes emellertid icke sannolikt, att nybebyggelse

i nämnvärd utsträckning är att förvänta i Broddetorp. Då det alltså

icke torde föreligga något större behov av tomtplatser, bör avstyckning av

ett antal dylika icke ske för närvarande.

Lantbruksnämnden i länet har anfört, att nämnden icke har något att

erinra mot avyttrandet, förutsatt att egendomen säljes i sin helhet. Enligt

nämndens uppfattning föreligger intet hinder för Johansson att erhålla

tillstånd enligt jordförvärvslagen vid eventuellt köp av egendomen.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 14 juli 1954 bland annat

framhållit, att delaktigheten i Hornborgasjöns sänkningsföretag är en belastning

för egendomen samt att någon efterfrågan på tomtmark — med

undantag av någon strötomt — icke torde vara att förvänta. Uppskattningsnämnden

har föreslagit försäljning till Johansson och uppskattat saluvärdet

å inägorna till i avrundat tal 60 000 kronor under antagande, att egendomen

underhållits i kontraktsenligt skick. Vid saluvärderingen har gjorts

tillägg med 2 000 kronor för tomtvärde och avdrag med 2 500 kronor för

delaktigheten i sänkningsföretaget. Hänsyn har vidare tagits till att arrendatorn

äger vissa hus, den elektriska anläggningen m. in.

Värdet å skogsmarken och skogen har, efter uppskattning av vederbörande

jägmästare, av domänstyrelsen den 14 september 1954 fastställts till

18 000 kronor.

Vederbörande revirförvaltare har anfört, att skogsvärderingen måste anses

vara i högsta laget med hänsyn till skogens läge på Billingen samt att

intet är att erinra mot försäljningen på grund av att skogsmarken är svag

och illa belägen samt har ett virkesförråd, som mest lämpar sig för hushchovsändamål.

Över jägmästaren har lämnat försäljningen utan erinran.

Domänstyrelsen tillstyrker försäljning av egendomen, enär anledning

saknas afl behålla den i kronans ägo. Det av uppskattningsnämnden åsatta

saluvärdet har vid tillämpning av styrelsens värderingsmetod visat sig kunna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

godtagas. Egendomen har brukats av Johansson sedan år 1914 och dessförinnan

av dennes fader sedan år 1882. Johansson bör nu beredas tillfälle

att förvärva gården för (60 000 + 18 000 -) 78 000 kronor. Försäljningen

bör enligt styrelsen i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som

under punkt 2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Gustad Källeller

Korporalsgård 21, med tillägg att köparen skall svara för annuiteter

och övriga kostnader för egendomen berörande torrläggningsföretag.

Johansson har skriftligen förklarat sig villig godtaga köpeskillingen,

78 000 kronor, jämte de föreslagna köpevillkoren i övrigt.

Departementschefen

Jag har intet att invända mot försäljningsförslaget och hemställer därför,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Bolum Munkagården 91 jämte de

därifrån avstyckade fastigheterna Bolum Munkagården 92*

och 923 i Bolums socken, Skaraborgs län, må säljas till

egendomens arrendator Oscar Johansson för en köpeskilling

av 78 000 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt,

som domänstyrelsen föreslagit.

10 :o

Gammeltråva 21, 22, 23 och 24 i Skaraborgs län

Domänstyrelsen (skr. 10/12 1954) hemställer, att fastigheterna Gammeltråva

21, 22, 23 och 24 i Tråvads socken, Skaraborgs län — tidigare utgörande

ett prebendeheminan åt lektor vid gymnasiet i Skara — skall säljas, de tre

förstnämnda fastigheterna till dessas respektive arrendatorer, nämligen

Sven Karlsson, Gunnar Lidén och Nils Johansson, samt fastigheten Gammeltråva

2‘ till kvarnägaren Rudolf Johansson, Brotorp, Tråvad.

Rörande beskaffenheten m. m. av fastigheterna, vilka är belägna 1 kilometer

från Tråvads station och samhälle samt 10 kilometer från Vara, meddelas

följande.

Gammeltråva 21 eller lotten litt. A (stamfastigheten).

Fastigheten är upplåten till Karlsson på två år från den 14 mars 1954 mot

en årlig arrendeavgäld av 2 000 kronor. Karlsson har dessförinnan innehaft

brukningsdelen åtminstone sedan år 1944. Fastigheten innehåller 34,5 hektar,

därav 31,6 hektar aker och tomt, 1,2 hektar äng, 1,1 hektar skogsmark

och 0,6 hektar annan avrösningsjord. Åkern består" till övervägande del av

mullhaltig mellanlera av god beskaffenhet och är i sin helhet täckdikad av

arrendatorn. Arbetet därmed slutfördes år 1953, då 3,6 hektar dränerades

efter medgivande av domänstyrelsen, som bidrog med rörkostnaden 1 935

kronor. För dränering, som tidigare utförts, uppgives ersättning icke ha utgått

vare sig för använda rör eller för arbetet med desammas nedläggande.

Ängsmarken är spridd och av föga värde. Bete av god beskaffenhet är utlagt

på åkerjord. Virkesförrådet i skogen har uppskattats till 80 m3 sk. Den

ideala boniteten beräknas till 6 fm3.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

Ladugård med loge, magasin, tvättstuga och vagnbod, brandförsäkrade

för sammanlagt 60 000 kronor, tillhör jordägaren, medan arrendatorn äger

manbyggnad, svinhus, hönshus, vagnbod med magasin, källare och utlada,

brandförsäkrade för sammanlagt 48 500 kronor. Jordägarens byggnader är

medelgoda. Arrendatorns byggnader befinner sig i medelgott eller sämre

skick. Trollhätte kraftverk och Tråvads elektriska distributionsförening

u. p. a. har elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Till fastigheten hör andel i vissa samfälligheter av mindre värde. Fastigheten

har vidare del i Stommen m. fl. fastigheters dikningsföretag i Tråvads

socken med en annuitet av 84 kronor 45 öre för vart och ett av åren 1941—

1965 och en slutlig inbetalning år 1966 med 76 kronor 88 öre.

Taxeringsvärdet å jordägarens tillhörigheter är 41 600 kronor, därav

40 800 kronor jordbruksvärde och 800 kronor skogsvärde. Taxeringsvärdet

å arrendatorns hus uppgår till 14 000 kronor.

Ganimelträva 22 eller lotten litt. Aa.

Fastigheten är upplåten till Liden på två år från den 14 mars 1954 mot en

årlig arrendeavgäld av 2 200 kronor. Lidén har innehaft brukningsdelen åtminstone

sedan år 1944. Fastigheten innehåller 37,0 hektar, därav 29,6 hektar

åker och tomt, 2,5 hektar äng, 2,8 hektar skogsmark och 2,1 hektar annan

avrösningsjord. Åkern, som delvis är sönderskuren av skogskullar, består

huvudsakligen av mullhaltig mellanlera och är — frånsett cirka 1,5

hektar ^ täckdikad av arrendatorn före år 1937. Beträffande dräneringsarbetet

uppgives ersättning icke ha utgått vare sig för använda rör eller för

arbetet med desammas nedläggande. Ängsmarken är spridd och av föga

värde. Bete av god beskaffenhet finnes utlagt på åkerjord. Virkesförrådet i

skogen har uppskattats till 180 m3sk. Den ideala boniteten beräknas till

5 fm.3

Åbyggnaderna tillhör i huvudsak jordägaren. De befinner sig i medelgott

skick. Arrendatorn äger ett kylhus och en tvättstuga, båda i mindre gott

skick, samt två lador ute på åkern, vilka befinner sig i sämre skick. Trollhätte

kraftverk och Tråvads elektriska distributionsförening u. p. a. har

elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Till fastigheten hör dels andel i vissa samfälligheter av mindre värde,

dels ock andel i ett vattenfall i Lidan. Denna vattenfallsandel har intill för

några år sedan av arrendatorerna av det dåvarande prebendehemmanet varit

upplåten till ägaren av Lidaströms spinneri mot en årlig avgäld av 25

kronor.

Taxeringsvärdet å jordägarens tillhörigheter är 50 600 kronor, därav

50 200 kronor jordbruksvärde och 400 kronor skogsvärde.

Gammeltråvn 2 ''- eller lotten litt. Ab.

Fastigheten är upplåten till Nils Johansson på två år från den 14 mars

1954 mot en årlig arrendeavgäld av 1 500 kronor. Nils Johansson har innehaft

brukningsdelen sedan juni månad 1951, då han övertog densamma efter

sin moder. Fastigheten innehåller 34,5 hektar, därav 30,9 hektar åker

och tomt, 0,8 hektar äng, 2,1 hektar skogsmark och 0,7 hektar annan avrösningsjord.

Åkern består huvudsakligen av mullhaltig mellanlera av god

beskaffenhet och är i sin helhet täckdikad av arrendatorn. Arbetet därmed

slutfördes år 1946, då 2,8 hektar dränerades. För dräneringsarbetet uppgives

ersättning icke ha utgått vare sig för använda rör eller för arbetet med

desammas nedläggande. Ängsmarken är spridd och av föga värde. Bete av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj.ts proposition nr i (i ’» år 1955

god beskaffenhet är utlagt på åkerjord. Virkesförrådet i skogen liar uppskattats

till 150 m3sk. Den ideala boniteten beräknas till 6,5 fm3.

Samtliga åbyggnader och anläggningar tillhör arrendatorn. Av dessa befinner

sig manbyggnaden i medelgott skick, under det att övriga byggnader

är knappt medelgoda. Tråvads elektriska distributionsförening u. p. a. har

elektrisk ledning framdragen över ägorna.

Till fastigheten hör andel i vissa samfälligheter av mindre värde. Fastigheten

har vidare del i Stommen in. fl. fastigheters dikningsföretag i Tråvads

socken med en annuitet av 48 kronor 95 öre under åren 1941—1965 och en

slutlig inbetalning år 1966 med 44 kronor 56 öre.

Taxeringsvärdet å jordägarens tillhörigheter är 40 800 kronor jordbruksvärde

och 600 kronor skogsvärde. Taxeringsvärdet å arrendatorns hus är

26 000 kronor.

Gammeltråva 2''* eller lotten litt. Ac.

Fastigheten, som av vederbörande domänintendent åsatts ett värde av

300 kronor, innehåller 0,046 hektar äng och 0,087 hektar avrösningsjord.

Den angränsar fastigheterna Gammeltråva l1* och l15, vilka tillhör Rudolf

Johansson och gemensamt bildar ett kvarnfall vid Brotorp.

Lantbruksnämnden i länet har i huvudsak anfört följande.

Genom avstyckning har bland annat bildats tre familjejordbruk. Dessa

har bestått sedan lång tid tillbaka som självständiga brukningsenheter; de

är var för sig fullständigt bebyggda samt till storlek och arrondering av

mycket önskvärd typ. Nämnden tillstyrker för sin del försäljning av jordbruken.

Arrendatorerna har under hand upplyst, att de önskar förvärva

jordbruken. Nämnden är beredd att lämna arrendatorerna tillstånd till fastighetsförvärven.

Vattenfallsstyrelsen har värderat den andel i vattenfall, som tillhör Gammeltråva

2- till 1 100 kronor.

Vid förrättning den 9 juni 1954 har uppskattningsnämnden avgivit förslag

till saluvärden såväl å inägorna till Gammeltråva 21, 22 och 23 som å

vattenfallsandelen. Den 14 juli samma år har domänstyrelsen, efter uppskattning

av vederbörande jägmästare, fastställt värden på skogmarken och

skogen å fastigheterna. Värdena framgår av följande uppställning.

Saluvärde i kronor

Inägor

(avrundade tal)

Skogsmark

med skog

Andel i

vattenfall

Summa

Gammeltråva 2l 89 100

1 100

90 200

» 22 76 600

2 900

500

80 000

• 23 88 200

2 100

—

90 300

För den händelse lotterna Gammeltråva 21 och 23 skulle komma att avyttras

till lotternas arrendatorer, har uppskattningsnämnden förordat avdrag

å saluvärdena med 27 300 kronor för Karlsson och 45 000 kronor för

Nils Johansson. Av förstnämnda avdrag belöper 25 000 kronor på värdet av

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

byggnader och anläggningar, som äges av Karlsson, och återstående 2 300

kronor å utgifter för täckdikning, varav han icke hunnit draga full nytta.

Avdraget på 45 000 kronor motsvarar värdet av de byggnader och anläggningar

å Gammeltråva 23, som tillhör Nils Johansson. Då Lidén endast äger

obetydliga anläggningar å Gammeltråva 22, har något avdrag å saluvärdet

för sistnämnda lott icke förordats.

Karlsson, Lidén och Nils Johansson har på förfrågan meddelat, att de är

villiga att betala de föreslagna köpeskillingarna, respektive 62 900, 80 000

och 45 300 kronor, därest en nedsättning av beloppen icke kan tillstyrkas.

De har emellertid anhållit om befrielse från skyldigheten att erlägga lantmäterikostnaderna

i samband med lotternas avskiljande.

Rudolf Johansson, som erbjudits köpa Gammeltråva 2i för 500 kronor,

har godkänt detta saluvärde.

Domänintendenten har så till vida velat tillmötesgå Karlssons, Lidéns och

Nils Johanssons önskemål, att han tillstyrkt befrielse för dem att betala den

andel i lantmäterikostnaderna, som belöper å respektive fastighet, uppgående

till 772 kronor för Gammeltråva 21, 828 kronor för 2- pch 771 kronor

för 23.

Domänstijrelsen har icke funnit skäl föreligga att i det allmännas ägo behålla

förevarande hemman. Styrelsen har ansett sig kunna godtaga de av

uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdena på Gammeltråva 21, 22 och

23. Det värde, uppskattningsnämnden åsatt vattenfallsandelen i Lidan, 500

kronor, kan möjligen förefalla lågt i betraktande av att vattenfallsstyrelsen

beräknat värdet till 1 100 kronor, men ägaren av Lidaströms spinneri, vilken

blivit erbjuden att köpa andelen efter avstyckning, har förklarat sig

icke vilja betala högre pris än 500 kronor under framhållande, att han icke

längre har nytta av vattenkraften i fallet, enär han övergått till elektrisk

drift. Vid angivna förhållande har styrelsen ansett det riktigast att låta vattenfallsandelen

åtfölja den salulott, till vilken den hör, nämligen Gammeltråva

22. De föreslagna avdragen från saluvärdena å Gammeltråva 21 och 23

har icke givit styrelsen anledning till erinran. Skäl saknas emellertid enligt

styrelsens mening att befria köparna från skyldigheten att betala avstyckningskostnaderna.

Såsom försäljningsvillkor föreslås i övrigt skola föreskrivas följande.

Beträffande samtliga fastigheter

Fastigheterna bör överlåtas i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen

bestämmer. Endast jordägaren tillhöriga hus och anläggningar

skall ingå i försäljningen. Vidare skall innehavare av över fastigheterna

med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehållas rätt

att behålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparna till annan ersättning

än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,

reparation och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som töi
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kangl. Maj. ts proposition nr 164 år 1955

orsakas å kreatur. I övrigt skall föreskrifterna i förordningen den 25 maj

1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom in. in.

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Beträffande Gammeltråva 21 och 2*

Köparna skall medgiva vattenfallsstyrelsen såsom ägare av strömfallsfastigheten

stadsägan nr 630 + 645 + 646 + 647 + 691 + 695 + 696 + 697 + 698

+ 699 + 1171 + 1172 i Trollhättans stad rätt att kostnadsfritt för all framtid

behålla en över de försålda fastigheterna framdragen elektrisk ledning.

Med skyldighet att ersätta skada, som därav kan uppkomma, skall vattenfallsstyrelsen

äga borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet

farliga träd och buskar, vilka skall tillfalla markägaren och tillvaratagas av

denne. Vattenfallsstyrelsens personal skall äga obehindrat tillträde till egendomen

för ledningens tillsyn, underhåll och reparation. Till säkerhet för

namnda rättigheter skall inteckning få meddelas i försålda fastigheterna.

Till dess sådan inteckning meddelats, skall köpare vara skyldig att vid överlåtelse

av fastighet eller del därav göra förbehåll om rättigheternas bestånd

och tillförbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll.

Beträffande Gammeltråva 21 och 23

Köparna skall svara för annuiteter och övriga kostnader för torrläggningsföretag,

som berör fastigheterna.

Beträffande Gammeltråva 21, 22 och 21

Samtliga på arrendekontrakten grundade rättsanspråk mellan jordägaren

och arrendatorerna — dock med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder

samt skatter och onera — skall anses vara reglerade genom försäljningarna.

'' J

Departementschefen

Jag har intet att erinra mot att förenämnda fastigheter säljes enligt domänstyrelsens

förslag. Lika med styrelsen finner jag skäl icke föreligga, att

köparna skall befrias från skyldighet att betala å fastigheterna belöpande

lantmäterikostnader. Den vid försäljningen erhållna köpeskillingen torde

böia bokföras och redovisas enligt under punkt 6 angivna princip. För

försäljning av fastigheterna Gammeltråva 21, 22 och 23 är riksdagens medverkan

erforderlig. Frågan om försäljning av fastigheten Gammeltråva 24

torde i samband därmed böra underställas riksdagens prövning. Jag får alltså

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att fastigheterna Gammeltråva 21, 22, 23 och 24 i Tråvads

socken, Skaraborgs län, må avyttras sålunda, att Gammeltråva

21 säljes till arrendatorn Sven Karlsson för en

köpeskilling av 62 900 kronor, Gammeltråva 22 till arrendatorn

Gunnar Lidén för en köpeskilling av 80 000 kronor,

Gammeltråva 23 till arrendatorn Nils Johansson för en köpeskilling

av 45 300 kronor och Gammeltråva 24 till kvarnägaren

Rudolf Johansson för en köpeskilling av 500 kronor,

samtliga fastigheter på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

25

11 :o

Bogesund l1 i Stockholms län

Domänstyrelsen (skr. 19/11 1954) hemställer, att av kronoegendomen

Bogesund l1 i Östra Ryds socken, Stockholms län, skall försäljas fastigheterna

Bogesund P=, l37, l44, l46, l53, l57, P8, P9, P°, l62. I63 samt l84 + P3

till respektive arrendatorer, nämligen E. Sporrong, Föreningen Maria småbarnskoloni,

Aktiebolaget H. & A. Gratenau, H. Dahlberg, C. M. Iacobson,

Emilia Boustedt, E. Ericsson, N. Gellerstedt, G. Olsson, Märta Boman, S.

Liljeroth samt J. Wester. Styrelsen hemställer vidare, att av samma kronoegendom

jämväl fastigheterna Bogesund l33, l34, l35, l38, l38, l39, l40, 1“» P2>

l43, l45, l47, l48, l43, l50, 1“, P2, l54, l66, l68, l61 och l66 skall utbjudas till salu.

I sin skrivelse anför domänstyrelsen följande.

Karlsuddsområdet, varå fastigheterna är belägna, ligger vid segelleden

mellan Stockholm och Vaxholm och består av en cirka 2 kilometer lång,

smal udde samt av de s. k. Lilla och Stora Styrmansholmarna, där ångbåtsbrygga

finnes. Området har såväl landsvägs- som reguljär båtförbindelse

med Stockholm, dit avståndet landvägen är cirka 36 kilometer. Arealen

uppgår till omkring 55 hektar, till övervägande del skogsmark.

Vid domänstyrelsens besittningstagande av Bogesund enligt Kungl. Maj :ts

beslut den 30 mars 1946 angående tvångsinlösen av egendomen var Karlsuddsområdet

utarrenderat för tiden den 14 mars 1900—den 14 mars 1950

till Arrendeaktiebolaget Karlsudd mot eu avgäld av 3 000 kronor för år.

Bland övriga villkor gällde, att jordägaren vid arrendetidens slut skulle

äga att, därest han så önskade, tillösa sig å arrendeområdena efter tillträdet

uppförda boningshus och badhus eller ett eller flera av dem för ett pris,

som -— om överenskommelse ej kunde träffas -— skulle motsvara 60 procent

av det värde, som skiljenämnd, utsedd i enlighet med gällande lag,

vid tiden för avträdet kunde åsätta ifrågavarande hus.

Arrendebolaget lät i sin tur dela området i relativt stora tomter och utarrendera

desamma till enskilda personer för bebyggelse under enahanda

villkor om rätt till inlösen. De uppförda byggnaderna utgöres företrädesvis

av stora sommarvillor. Ett mindre antal hus är bebodda hela året.

Expropriationsersättningen för Bogesund fastställdes genom dom i tvångsinlösenmålet

den 17 januari 1948 till 11 606 103 kronor jämte sex procent

ränta därå från den 30 mars 1946, då egendomen togs i besittning för kronans

räkning. Av ersättningen belöper på Karlsuddsområdet, förutom ränta,

dels 903 600 kronor, motsvarande dåvarande taxeringsvärde å marken, dels

ock 266 580 kronor för nyssnämnda i arrendekontraktet stadgade, exproprianten

tillkommande rätt till inlösen av byggnader för 60 procent av värdet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b år 1955

Under det att tvångsinlösenförfarandet pågick, ingav ett flertal nyttjanderättshavare

å Karlsudd ansökningar till länsstyrelsen i länet om förrättning

enligt ensittarlagen för inlösen av de av dem innehavda tomterna. Förrättningarna

påbörjades i april 1947 och avslutades genom beslut av förrättningsmännen

den 26 oktober 1948, då sammanlagt 30 nyttjanderättshavare

tillerkändes lösningsrätt till sina tomter, sedermera i jordregistret betecknade

Bogesund l2—l29 samt Tenö l3 (Lilla Styrmansholmen) och l4 (större

delen av Stora Styrmansholmen). Häröver anförde styrelsen besvär hos

Södra Roslags domsagas ägodelningsrätt, som emellertid den 12 oktober

1949 fastställde beslutet. Detta vann sedermera laga kraft. Löseskillingarna

för marken bestämdes så, att strandtomter i söderläge beräknades efter två

kronor 10 öre, strandtomter i norrläge efter en krona 75 öre och innertomter

efter en krona 40 öre, allt per kvadratmeter, vilka värden i huvudsak motsvarade

taxeringsvärdena. Från dessa värden gjordes vissa avdrag enligt

1 § sista stycket ensittarlagen för förbättringar, som nyttjanderättshavarna

nedlagt å marken. Löseskillingarna utgjorde tillhopa 729 552 kronor, därav

521 652 kronor för marken med en areal av sammanlagt 29,1976 hektar

och 207 900 kronor, motsvarande 40 procent av byggnadernas värde. Från

inlösen enligt ensittarlagen undantogs mark för vägbreddning samt vissa

områden, som ansågs böra utläggas till allmänna platser (grönområden).

Efter förhandlingar med arrendebolaget överlät detta å domänstyrelsen,

räknat från den 14 mars 1950, sina arrendeavtal rörande de tomter — tolv

till antalet — vilka icke blivit föremål för inlösen enligt ensittarlagen.

Arrendeavtalen rörande elva av dessa tomter har av styrelsen förlängts

att gälla till den 14 mars 1956 med kronan förbehållen lösningsrätt till

byggnader (60 procent av värdet) och under vissa villkor i övrigt. Med

arrendatorerna av nämnda elva tomter har överenskommelse träffats, att

de byggnadsvärden, som åsatts vid expropriationen av egendomen, skall

läggas till grund vid utövandet av lösningsrätten. En av arrendatorerna,

direktören Hjalmar Jungner, som icke önskat fortsatt arrende, har till

domänstyrelsen för inlösen hembjudit sina hus, bestående av huvudbyggnad,

gäststuga, bodbyggnad med garage och vedbod samt lekstuga. Inlösen

har skett med 12 480 kronor, motsvarande 60 procent av byggnadsvärdet,

varefter byggnaderna varit uthyrda till sommarnöje för tiden till den 1 september

1954 mot en hyra av 1 500 kronor för år. En tomt är bebyggd

med ett riksbankskamreraren Einar Ericsson tillhörigt boningshus, för vilket

han vid inlösen enligt ensittarlagen av angränsande fastigheten Bogesund

l28 förpliktats utgiva lösen med 40 procent av värdet, trots att huset blivit

liggande utanför den av honom inlösta marken. Ifrågavarande tomt har

utarrenderats till Ericsson till den 14 mars 1955. De gjorda utarrenderingarna

och de överenskomna byggnadsvärdena framgår av följande uppställning

(arrendeavgälderna innefattar förräntning å 40 procent av byggnadsvärdena)

:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16b år 1955

27

Tomt

nr

Areal i

ha (ca)

Avgäld per

år, kr

Byggnads- värde, kr

År rendator

8

0,96

1 190

27 300

G. Olsson

9

0,75

650

2 750

N. Gellerstedt

13b

0,42

340

4 700

Emilia Boustedt

22

0,75

800

13 850

A/B H. & A. Gratenau

26 + 27

1,16

950

36 800

Föreningen Maria småbarnskoloni

35

0,60

160

1 600

Märta Boman

37

0,62

550

8 650

S. Liljeroth

38a, 38b

0,74

575

4 700

J. Wester

43

0,57

440

7 300

C. M. Iacobson

64

0,51

465

8 100

Emil Sporrong

75

1,06

810

10 150

H. Dahlberg

14a

0,32

250

—

E. Ericsson

8,46

7 180

125 900

Efter anmälan av förrättningslantmätaren vid ensittarförrättningarna

förordnade länsstyrelsen den 31 december 1948, att förslag till byggnadsplan

skulle uppgöras för Karlsuddsområdet. Med anledning härav och sedan

arrendatorerna å Karlsudd uttryckt önskemål om friköp av de av dem nyttjade

tomterna samt domänstyrelsen ansett skäl icke föreligga för kronan

att behålla den tomtmark, som återstod efter ensittarförrättningarna, anhöll

domänstyrelsen hos länsarkitektkontoret om förslag till nämnda plan.

Förslaget, som numera föreligger färdigt, omfattar cirka 60,8 hektar, därav

cirka 6 hektar av Bogesunds huvudgård. Arealen fördelas med 29,1976

hektar å ensittarfastigheterna, 8,46 hektar å arrendetomterna, 11 hektar å

22 nya, icke utarrenderade tomter samt 12,14 hektar parkmark och vägar.

Förslaget fastställdes — med viss begränsning — av länsstyrelsen den 27

juni 1952. I samband därmed förordnade länsstyrelsen jämlikt 113 § byggnadslagen,

att kronan som markägare skulle utan ersättning upplåta all

den inom området belägna, obebyggda mark, som å byggnadsplanen upptagits

såsom väg eller annan allmän plats. Kostnaderna för planen, 7 440

kronor, har erlagts av domänstyrelsen, som den 21 maj 1951 hos länsstyrelsen

anhållit om fördelning av beloppet jämlikt 111 § byggnadslagen.

Beslut i anledning av denna anhållan har ännu icke meddelats. Domänstyrelsen

har härjämte på grund av törrättning enligt lagen om enskilda

vägar erlagt å kronan hittills belöpande kostnader för nybyggnad av ångbåtsbryggan

å Stora Styrmansholmen samt istandsättning av vägar och

en bro med i runt tal 9 800 kronor.

Av arrendatorerna har Wester i ansökning den 13 oktober 19«>0 anhållit

att få köpa den av honom nyttjade tomten nr 38 a — sedermera efter uppdelning

i två tomter enligt byggnadsplanen betecknad nr 38 a och 38 b —

för en köpeskilling, om möjligt beräknad efter en krona 40 öre per kvadratmeter.

Ansökningar om förvärv har härjämte gjorts av dels Herman hriksson,

Bogesund, som anhållit att få köpa den av honom tidigare av arrendebolaget

arrenderade, obebyggda tomten nr 63 (å byggnadsplanen betecknad

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

nr 67), dels ock Lennart Flink, Stockholm, som anmält sitt intresse att få

köpa den av honom till den 1 september 1954 förhyrda s. k. Jungnerska

villan med tomtområde (å byggnadsplanen betecknad nr 79).

Vederbörande domänintendent har i yttrande den 20 oktober 1950 förklarat

sig icke kunna biträda det av Wester ifrågasatta priset av en krona

40 öre per kvadratmeter utan har ansett, att det vid försäljning av tomtmark

å Karlsudd icke bör tillämpas lägre pris än 3 kronor per kvadratmeter.

Bostads styr elsen har på begäran verkställt saluvärdering av de i byggnadsplanen

utlagda 35 tomterna. Under ärendets handläggning har härvid

från arrendatorernas sida överlämnats en promemoria, innehållande synpunkter

på värderingen av de utarrenderade tomterna. Vissa skäl har åberopats

till stöd för uppfattningen, att inlösen av arrendetomterna borde få

äga rum efter samma värderingsgrunder, som tillämpats vid ensittarförrättningarna.

I bostadsstyrelsens värdering, som dagtecknats den 27 november

1952, anföres bland annat följande.

Vad först angår de 13 arrendetomterna torde skäl föreligga att vid värdera61?

särskilja dessa från övrig till försäljning ifrågasatt mark. Den omständigheten

att tomterna under lång tid innehafts av arrendatorerna —

i flertalet fall ett trettiotal år eller mera och i några fall så länge, att vederbörande

arrendatorer formellt varit i samma rättsställning som ensittarna

— synes göra jämförelse med ensittartomterna fullt berättigad. Under senare

år utgående arrendeavgifter synes även motsvara markvärden, jämförbara

med de vid ensittarförrättningen bestämda löseskillingarna. I princip

torde sålunda värderingen böra ansluta till de värden, "som år 1948

åsattes jämförbara ensittartomter. Man lär dock ej kunna bortse från den

faktiska värdeökning, som tomtmarken å Karlsudd undergått såväl genom

tillkomsten av byggnadsplanen som genom upprustningen av vägnätet inom

området. För arrendetomternas del torde denna värdeökning skäligen böra

uppskattas till cirka 10 öre per kvadratmeter. Med hänsyn härtill föreslås,

att arrendetomterna allt efter belägenhet åsättes följande värden:

Strandtomter åt söder

» » norr

innertomter .......

....... 37 000 nf å 2:20 81 400 kronor

....... 33 000 » » 1:85 61 500 »

....... 17 000 » » 1:50 25 500 »

Summa 87 000 in2 168 400 kronor

I fråga om den icke utarrenderade tomtmarken torde värderingen böra

ske utifrån delvis andra utgångspunkter. Denna mark är i likhet ''med den

övervägande delen av de redan bebyggda tomterna avsedd att utnyttjas

för fritidsbebyggelse. Enligt 1952 års fastighetstaxering, som torde ge ett

förhållandevis riktigt uttryck för marknadsnivån, har markvärdena å sportstugumark

inom Österåkers kommun i allmänhet beräknats efter ett å-pris

av mellan två och fyra kronor, samt i enstaka fall fyra kronor 50 öre till

fem kronor per kvadratmeter. Dessa å-priser har tillämpats å tomter med

en areal upp till 2 500 kvadratmeter. I fråga om större tomter har överskjutande

areal åsatts ett avsevärt lägre värde. En bedömning i detalj av

de faktorer, som främst konstituerar värdet av mark för fritidsbebyggelse

inom stockholmsregionen, synes ge til) resultat, att den värdefullaste delen

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b är 1955

av den obebyggda tomtmarken, strandtomterna med söderläge, skäligen

bör åsättas ett värde av tre kronor per kvadratmeter. Övriga strandtomter

torde böra värderas till två kronor 75 öre och innertomter till två kronor

50 öre per kvadratmeter. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att berörda

tomter har förhållandevis stor ytvidd — medelarealen per tomt är

cirka 4 900 kvadratmeter. Den icke utarrenderade tomtmarken torde sålunda

allt efter belägenhet böra åsättas följande värden:

Strandtomter åt söder .......... 13 000 nr ä 3: 39 000 kronor

» » norr .......... 39 000 » > 2:75 107 250 >

innertomter .................... 56 000 » » 2:50 140 000 >

Summa 108 000 nr 286 500 kronor

Dessa värden får anses även innefatta värdet av växande skog å området.

En undersökning ger vid handen, att kronans självkostnader för hela

Karlsuddsområdet blir väl täckta vid försäljning enligt de föreslagna värdena.

Det finnes även marginal för ränteförluster för det fall, att den obebyggda

tomtmarken ej omedelbart kommer till försäljning. Det är icke uteslutet,

att vid försäljning genom infordrande av anbud å den obebyggda

tomtmarken högre anbud kommer att ingivas. Av bland annat markpolitiska

skäl — statliga försäljningars inverkan på ortsprisnivån — synes det dock

önskvärt, att högre värden än de föreslagna icke uttages vid den ifragasatta

försäljningen.

Domänintendenten har efter verkställd uppmätning och värdering av

byggnaderna å den Jungnerska tomten (nr 79) enligt yttrande den 23 juni

1954 funnit, att saluvärdet å desamma bör fastställas till 35 300 kronor

och samtidigt — efter jämförelse med de markpriser, som uttages för tomter

vid bland annat Tyresö — föreslagit att köpeskillingarna måtte beräknas

efter tre kronor för tomt nr 77, tre kronor 50 öre för tomterna nr 78 och 79

samt två kronor 50 öre för tomt nr 80, allt per kvadratmeter. Domänintendenten

har slutligen tillstyrkt, att Flink erbjudes köpa tomten nr 79 med

byggnader till angivna priser.

Samtliga 35 tomter har numera enligt domänstyrelsen blivit avstyckade

med registerbeteckningarna Bogesund l32—l68 och närmare utmärkta å en

av distriktslantmätaren S. Hallberg år 1953 upprättad karta. Fastigheterna

har härefter år 1954 åsatts särskilda taxeringsvärden (markvärden) på sätt

framgår av efterföljande tablå. Till det taxerade markvärdet å Jungnerska

tomten (Bogesund l51) kommer det år 1952 åsatta taxeringsvärdet å byggnaderna,

47 000 kronor.

Domänstyrelsen har i princip intet att erinra mot att skillnad vid saluvärderingen

göres mellan arrendetomter och övriga obebyggda tomter. Domänstyrelsen

har även funnit sig kunna i huvudsak godtaga de av bostadsstyrelsen

föreslagna å-priserna, även om därvid tillräcklig hänsyn icke alltid

tagits till markens beskaffenhet, lutningsförhållanden in. in. Tomterna nr

14 a (l58) och 38 a (l85) har av bostadsstyrelsen räknats som innertomter,

vilket de i och för sig även är. Förstnämnda tomt bildade emellertid vid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 16b år 1955

expropriationen tillsammans med den senare enligt ensittarlagen inlösta

fastigheten Bogesund l28 och omgivande i byggnadsplanen till park utlagd

mark ett sammanhängande område med ett taxeringsvärde, beräknat efter

två kronor 10 öre per kvadratmeter, vilket värde lades till grund vid bestämmandet

av expropriationsersättningen. Tomten, som har god vägförbindelse

med sjöstranden i söder, ämnar arrendatorn enligt uppgift förvärva för

annan persons räkning. Saluvärdet bör därför nu beräknas efter två kronor

20 öre per kvadratmeter. Tomten nr 38 a bildade vid expropriationen en enhet

tillsammans med nr 38 b. Den omständigheten, att uppdelning skett i

byggnadsplanen — en uppdelning, som blivit till fördel och för övrigt tillkommit

efter en av arrendatorn gjord och av styrelsen tillstyrkt ansökning

— bör nu icke föranleda till att nr 38 a räknas som innertomt. Expropriationsersättningen

utgick här efter en krona 75 öre per kvadratmeter. Även

denna tomt har förbindelse med sjöstranden. Arrendatorn har efter förvärvet

möjlighet att sälja den ena tomten till annan person. Saluvärdet bör

fastställas till en krona 85 öre per kvadratmeter. Saluvärdet å tomten nr

26 + 27 (l37), som innehas av Föreningen Maria småbarnskoloni, bör med

hänsyn till sin betydande storlek, It 880 kvadratmeter, skäligen jämkas och

beräknas efter en krona 85 öre per kvadratmeter. Det av domänintendenten

föreslagna värdet å byggnaderna å Jungnerska tomten, 35 300 kronor, bör

godtagas, oaktat taxeringsvärdet som förut nämnts är 47 000 kronor. Sistnämnda

värde är nämligen enligt domänstyrelsens mening för högt. Vid

expropriationen värderades byggnaderna till 20 800 kronor, och taxeringsvärdet

var då 11 500 kronor. Om- eller tillbyggnad av husen, som kan motivera

den betydande höjningen av taxeringsvärdet, har icke förekommit.

I anslutning till det sagda har domänstyrelsen upprättat följande tablå

över de till försäljning föreslagna fastigheterna Bogesund 1“—l66 (tomtnr

avser beteckningar å byggnadsplanen). I tablån angivna ersättningar för

byggnader motsvarar — beträffande de It arrendetomterna — 40 procent

av de överenskomna byggnadsvärdena.

Domänstyrelsen tillstyrker, att fastigheterna Bogesund l32, l37, l44, l46,

1”, T’7, l58, l5", T°, TJ, l6i samt l64 + l63 skall säljas till respektive arrendatorer

samt att övriga 22 fastigheter utbjudes till salu, allt till de angivna

saluvärdena. Domänstyrelsen finner sålunda ej skäl föreligga att sälja fastigheterna

Bogesund l33 och l51 direkt till Herman Eriksson respektive Lennart

Flink. Såsom nyss berörts har bostadsstyrelsens undersökning givit

vid handen, att kronans självkostnader för hela Karlsuddsområdet blir väl

täckta vid försäljning till de föreslagna värdena. Härvid må, även om detta

icke kan inverka på värdet som sådant, framhållas att den räntegottgörelse,

som domänstyrelsen i samband med expropriationen hade att erlägga, var

hög och för nu ifrågavarande område kan beräknas till i avrundat tal

128 720 kronor, varav cirka 90 000 kronor icke täckes genom försäljningar

till de föreslagna priserna. Ett utbud av de icke utarrenderade tomterna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 16b ur 1955

31

Tomt

nr

Areal

i ha

Tax.värde,

kr

å-pris,

kr/m2

Markvärde,

kr

Ersättn. för

byggn., kr

Saluvärde,

kr

--—

132(64)

0,5153

8 900

1: 85

9 533

3 240

12 733

183(67)

0,3905

5 400

2- 75

10 739

—

10 739

134(68)

0,5290

7 400

2: 75

14 548

—

14 548

135(83)

0,3680

5 100

3: —

11 040

—

11 040

138(82)

0,4130

5 700

3: —

12 390

—

12 390

l37(26 + 27)

1,1880

16 500

1: 85

21 978

14 720

36 698

138(69)

0,4167

4 200

2: 50

10 418

—

10 418

139(70)

0,4321

4 300

2: 50

10 803

—

10 803

1*0(7!)

0,4569

4 600

2: 50

11 423

—

11 423

1«(72)

0,4598

4 600

2: 50

11 495

—

11 495

142(73)

0,5544

5 500

2: 50

13 860

—

13 860

l43(23a)

0,5020

10 000

3: —

15 060

—

15 060

144(22)

0,7480

16 000

2: 20

16 456

5 540

21 996

145(74)

0,4930

7 000

2: 75

13 558

—

13 558

1«(75)

1,0610

17 500

1: 85

19 629

4 060

23 689

14,(76)

0,7490

10 400

2: 75

20 598

—

20 598

148(501

0,3098

4 300

2: 50

7 745

—

7 745

149(77)

0,3835

5 200

2: 50

9 588

—

9 588

150(78)

1“(79)

0,5480

7 600

2: 75

15 070

—

15 070

0,6960

12 000

2: 75

19 140

35 300

54 440

162(80)

0,4730

6 600

2: 75

13 008

—

13 008

ls3(43)

0,5688

8 700

1: 50

8 532

2 920

11 452

i54(42a)

0,4139

5 800

2: 50

10 348

—

10 348

l5S(42b)

0,4891

6 800

2: 50

12 228

—

12 228

150(41)

0,5492

7 600

2: 50

13 730

—

13 730

l67(13b)

0,4257

7 000

1: 50

6 386

1 880

8 266

l58(14a)

0,3419

4 700

2: 20

7 522

—

7 522

li9(9)

0,7930

16 000

2: 20

17 446

1 100

18 546

1«°(8)

0,9590

20 800

2: 20

21 098

10 920

32 018

l81(34a)

0,4384

6100

2: 50

10 960

—

10 960

182(35)

0,6100

8 700

1: 85

11 285

640

11 925

163(37)

0,7090

14 600

1: 85

13 117

3 460

16 577

l64(38b)

0,3384

6 000

1: 85

6 260)

1 880

15 597

l65(38a)

16S(81)

0,4031

0,7370

7 500

10 300

1: 85

2: 50

7 457/

18 425

18 425

19,4635

299 400

+ 47 000

346 400

452 873

85 660

538 533

i allmänna marknaden torde i flera fall inbringa högre köpeskillingar än

de föreslagna. Härigenom torde ifrågavarande belopp helt eller till större

delen bli täckt.

Som villkor vid försäljningarna bör enligt styrelsen i övrigt föreskrivas

följande.

Beträffande samtliga fastigheter

Fastigheterna bör överlåtas i befintligt skick med tillträde å dag, som

domänstyrelsen bestämmer. Bestämmelserna i förordningen den 25 maj

1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. in.

skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Beträffande de utarrenderade fastigheterna

Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan kronan och

köparen — dock med undantag för eventuellt oguldna arrendeavgälder och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

onera — skall anses vara reglerade genom försäljningen. I köpekontrakten

rörande Bogesund l37 och l44 skall intagas en erinran om bestämmelserna i

lagen den 18 juni 1925 angående förbud i vissa fall för bolag, förening och

stiftelse att förvärva fast egendom.

Iacobson, som under hand beretts tillfälle taga del av försälj ningsförslaget,

har såsom representant för arrendatorerna anfört, att från deras

sida anledning till erinran mot prissättningen å arrendetomterna i huvudsak

icke synes föreligga.

Departementschefen

Jag biträder domänstyrelsens förslag, att jämväl återstående delar av

Karlsuddsområdet under kronoegendomen Bogesund l1 skall avyttras på

det sätt, att de 13 arrendetomterna säljes till respektive arrendatorer och

övriga 22 tomter utbjudes till salu å den allmänna marknaden.

Vad härefter angår värderingen av tomtmarken anser jag, att de markvärden,

som åsatts arrendetomterna, bör höjas något utöver vad domänstyrelsen

föreslagit. Jag finner sålunda, att strandtomter i söderläge bör

värderas efter tva kronor 50 öre, strandtomter i norrläge efter två kronor

10 öre och innertomter efter en krona 70 öre, allt för kvadratmeter räknat.

Vid fastställandet av saluvärdena bör i förekommande fall de jämkningar

i markvärdena, som domänstyrelsen föreslagit, iakttagas. Vad domänstyrelsen

vidare föreslagit i fråga om ersättning för byggnader å arrendetomterna

samt beträffande markvärden å övriga till försäljning föreslagna

tomter föranleder ingen erinran från min sida. På grund av vad sålunda

anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

medgiva,

att av kronoegendomen Bogesund l1 i östra Ryds socken,

Stockholms län, dels fastigheterna Bogesund l32, l37, l44,

146, 153) 157—M pz—ss samt p, + i65 säljaS till respektive arrendatorer,

nämligen E. Sporrong, Föreningen Maria småbarnskoloni,

Aktiebolaget H. & A. Gratenau, H. Dahlberg,

C. M. Iacobson, Emilia Boustedt, E. Ericsson, N. Gellerstedt,

G. Olsson, Märta Boman, S. Liljeroth och J. Wester

mot en köpeskilling av respektive 14 061, 39668, 24240,

26 341, 12 590, 9 117, 8 548, 20 925, 34 895, 13 450, 18 349

och 17 451 kronor, dels ock fastigheterna Bogesund l33—1s8,

p8 43( l43, 14T 55, l54 5«, l61 och l66 må avyttras genom utbjudande

till salu med åsatta saluvärden av respektive

10 739, 14 548, 11 040, 12 390, 10 418, 10 803, 11 423, 11 495,

13 860, 15 060, 13 558, 20 598, 7 745, 9 588, 15 070, 54 440,

13 008, 10 348, 12 228, 13 730, 10 960 och 18 425 kronor,

samtliga fastigheter på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

12 :o

Haggård l1 i Stockholms län

Domänstyrelsen (skr. 4/2 1955) hemställer, att kronoegendomen förra

Iandsfiskalsbostället 3/4 mantal Haggård l1 i Estuna socken, Stockholms

län, skall säljas till egendomens arrendator Sven Wiktorsson.

Rörande egendomens beskaffenhet in. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 2,5 kilometer från Estuna kyrka och skola

samt 7 kilometer från Norrtälje, är till den 14 mars 1955 utarrenderad till

Wiktorsson mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/1954 utgjorde 2 300

kronor 40 öre. Arealen är 45,9 hektar, därav 23,5 hektar tomt, trädgård och

åker, 22,2 hektar avrösningsjord och 0,2 hektar impediment. Åkern, som är

utlagd i tre skiften, består av lermylla och svartmylla. Halva åkerarealen är

täckdikad. Hävden är god. Virkesförrådet i skogen uppgår till 1 760 m3sk

eller 130 m3sk per hektar. Av virkesförrådet tillhör 1 215 m3sk åldersklass V

eller äldre åldersklasser. Den ideala medelboniteten beräknas till 5,1.

Åbyggnaderna är i allmänhet i gott skick. Lohärads elektriska distributionsförening

har elektriska högspänningsledningar framdragna över egendomen.

Egendomen har del i Haggårds torrläggningsföretag med en annuitet av

88 kronor 76 öre och i Lominarens in. fl. sjöars sjösänkningsföretag

med en annuitet av 21 kronor.

Taxeringsvärdet är 49 400 kronor, därav 38 700 kronor jordbruksvärde

och 10 700 kronor skogsvärde.

Lantbruksnämnden i länet har, bland annat, anfört att det enligt vad

nämden kunnat finna ej föreligger hinder att lämna Wiktorsson tillstånd

att förvärva egendomen. Brukningsenheten bildar en samlad enhet med tillräckliga

och goda byggnader. Angränsande fastigheter i Haggårds by är av

sådan storlek, att brukningsenheten i fråga icke kan anses behövlig för

förstärkning av dessa. Lantbruksnämnden tillstyrker därför försäljningen.

Vid förrättning den 12 oktober 1954 har uppskattningsnämnden uppskattat

saluvärdet å inägorna till 66 560 kronor. I samband därmed har uppskattningsnämnden

uppgivit, att jorden är av sämre beskaffenhet. Ängsmarken

är sålunda frostländ, och stora delar av hemskiftena består av morän-

och sandjordar med mycket begränsade odlingsmöjligheter. Betesmarkerna

är små och utlagda på jordar, som lider svårt av försommartorka

med åtföljande knapp betestillgång.

Värdet av skogsmarken och skogen har av domänstyrelsen den 17 augusti

1954 fastställts till 23 000 kronor. I detta belopp ingår icke en för särskild

försäljning avsedd virkespost om 350 nVsk, vilken värderats till cirka

14 000 kronor.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare har lämnat värderingarna

utan erinran.

Domänstyrelsen upplyser, att egendomen vid verkställd inventering hänförts

till den grupp av kronoegendomar, som bör säljas. Det av uppskatt3

— Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 164

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

ningsnämnden åsatta saluvärdet på inägorna har prövats enligt styrelsens

värderingsmetod och har befunnits kunna godtagas. Den för särskild avyttring

uttagna virkesposten avses skola undantagas från försäljningen för att

senare i samband med dennas genomförande i första hand erbjudas Wiktorsson

till då rådande dagspris eller avverkas i domänverkets regi. Wiktorsson

har innehaft egendomen sedan den 14 mars 1950 och därunder skött

densamma väl. Styrelsen tillstyrker därför, att egendomen skall säljas till

honom för (66 560 + 23 000 =) 89 560 kronor. Försäljningen bör enligt styrelsen

i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som under punkt

9 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Bolum Munkagården 91,

922 och 923, med tillägg att kronan eller eventuell köpare av en särskild virkespost

om 350 m3sk — vilken icke ingår i försäljningen — skall förbehållas

rätt att behålla posten å rot under 15 månader från tillträdesdagen och

ha virket kvarliggande högst ett år därefter.

Wiktorsson har förklarat sig villig köpa egendomen för nyssnämnda

köpeskilling samt på de föreslagna köpevillkoren i övrigt.

Departementschefen

Jag tillstyrker försäljningsförslaget och hemställer därför, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Haggård l1 i Estuna socken, Stockholms

län, må säljas till egendomens arrendator Sven Wiktorsson

för en köpeskilling av 89 560 kronor samt på de villkor

i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

13: o

1 1/8 mantal Mörby nr 1 i Stockholms län

I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 27 april 1908 dagtecknad skrift hemställde

statstjänarnas i Stockholm förbund — under hänvisning till de

höga bostadshyrorna i huvudstaden — att kronan måtte till vissa tjänstemän

i Stockholm mot måttlig ersättning upplåta byggnadstomter inom eller

invid staden. Bland de områden, som lämpade sig för ändamålet, nämndes

kronoegendomen l1/» mantal Mörby nr 1 i Danderyds socken (numera

Stocksunds köping), Stockholms län.

Efter närmare utredning framlade Kungl. Maj :t i proposition nr 122

till 1911 års riksdag förslag i ämnet. Därvid anförde föredragande departementschefen,

bland annat, att han fann förslaget att å kronoegendomen

Mörby anordna ett egnahemssamhälle för statstjänare beaktansvärt. Samhället

borde utbyggas successivt. Det första utbyggandet borde omfatta ett

område om 31,77 hektar. Området föreslogs skola upplåtas med tomträtt.

Förutom andra skäl talade härför det särskilda intresset för staten att för

framtiden uppehålla ändamålet med den ifrågavarande upplåtelsen. Till
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 16b är 1955

fredsstäilande garanti härför skulle endast med svårighet kunna vinnas

vid upplåtelse med full äganderätt. Departementschefen förordade att,

sedan stadsplan och tomtindelning fastställts för området, de å området

befintliga tomterna skulle med tomträtt upplåtas till en av tjänstemän bildad

förening, som sedan skulle till sina medlemmar överlåta tomträtt till

de särskilda tomterna. Upplåtelsen till föreningen skulle avse en tid av

högst 60 år och äga rum mot en tomträttsavgift, motsvarande minst 4

procent ränta å tomternas sammanlagda markvärde, beräknat efter 15

öre/m2. Vidare borde enligt departementschefen en fond bildas, från vilken

skulle på vissa villkor kunna utlämnas lån dels till anläggande av vägar

och öppna platser m. in. inom området, dels ock till uppförande av byggnader

å de olika tomterna.

Riksdagen biföll propositionen till alla delar.

Sedan den ifrågasatta föreningen bildats — benämnd Tjänstemannasamhällets

vid Mörby egnahemsförening in. b. p. a. — uppläts genom avtal

den 7 maj 1912 till föreningen tomträtt till samtliga tomter inom området

i fråga. Beträffande villkoren i avtalet må framhållas, att någon optionsrätt

för tomträttshavare till förnyad upplåtelse vid avtalstidens utgång icke

stadgats samt att kronan, om förnyad upplåtelse icke kommer till stånd,

har att utge ersättning för byggnader och tomtplaneringskostnader endast

i den utsträckning, som motsvarar byggnadsanläggningarnas värden vid

dessas första färdigställande. För att befordra upplåtelsen av tomter medgav

Kungl. Maj:t den 16 maj 1913, att föreningen fick till medlem, som

innehade tomträtt till tomt inom samhället, genom arrende upplåta ytterligare

en tomt mot avgift, ej understigande avgiften för den tomt, vilken

han innehade med tomträtt. Vidare medgav 1914 års senare riksdag, att

tomträtt eller nyttjanderätt till tomt under vissa villkor, däribland tredubbel

tomtavgäld, fick upplåtas även till icke-statstjänsteman.

Efter framställning av föreningen framlade Kungl. Maj :t i proposition

nr 168 till 1920 års riksdag förslag om upplåtelse med tomträtt av ett ytterligare

område om 16,52 hektar av kronoegendomen. Upplåtelsen skulle avse

en tid av högst 60 år och tomträttsavgiften uppgå till ett belopp, motsvarande

minst 5 procent ränta å tomternas markvärde, beräknat efter 25

öre/m2 för tomt, som innehades av föreningen eller statstjänsteman eller

sådan tjänstemans änka eller barn, samt efter 75 öre/m2 för tomt, som

innehades av annan svensk medborgare.

Propositionen bifölls av riksdagen. Avtal med föreningen slöts den 7

juni 1921 och den 1 februari 1924.

Slutligen medgav 1933 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 93, att jämväl ett område om cirka 53 200 in2 av kronoegendomen

skulle upplåtas med tomträtt på i huvudsak samma villkor som de tidigare

upplåtna områdena. Upplåtelsen ägde rum genom avtal den 26 juni 1936.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b år 1955

I samtliga avtal tillförsäkrades kronan rätt att vart tjugonde år höja

avgälderna med 10 procent av de ursprungliga beloppen.

Följande sammanställning utvisar bland annat de upplåtna tomternas

fördelning den 31 december 1952 på statstjänstemän och övriga, avgäldernas

storlek in. in.

Tomträttsavtal

l

2

3

Summa

Underskrivet den . .

7/5 1912

7/6 1921 o.

26 6 1936

resp. medeltal

Utgår den ........

31/12 1971

1/2 1924

31/12 1980

31/12 1995

Tomtarealen in3 . . . .

248 927

174 404

46 465

469 796

Procent av det hela . .

53

37

10

Antalet tomter ....

177

92

25

294

Procent av det hela

60

31

9

Medelstorlek på tom- terna in-’ ..........

1 406

1 896

1 859

1 598

Antalet tomter, som

innehaves av stats- tjänstemän ........

85

46

11

142

Procent ..........

48

50

45

48

Övriga tomter......

92

46

14

152

Nuvarande tomträtts- avgift per år och m2

för statstjänstemän

0,6 öre

1,25 öre

1,25 öre

» övriga ......

1,8 »

3,75 »

3,75 »

Maximal tomträtts- avgift under senaste

20-årsperioden:

för statstjänstemän

0,6 öre

1,375 öre

1,5 öre

» övriga ......

1,8 »

4,12 »

4,5 »

Den lägre avgälden tillämpas endast för tid, då statstjänsteman, hans

änka eller barn innehar tomträtten. Övergår denna till annan, höjes avgälden

till det belopp, som gäller övriga upplåtelser, d. v. s. avgälden tredubblas.

I

I en den 30 maj 1949 dagtecknad framställning har föreningen anhållit,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva att de genom avtalen

den 7 maj 1912 och den 7 juni 1921 upplåtna tomträtterna må utsträckas

att gälla t. o. m. den 31 december 1995, dels förklara, att från

statens sida hinder icke möter mot sådan förändring av gällande bestämmelser

om fastställande av inlösningsvärdet för å upplåten tomt uppförd

byggnad, att detta värde kommer att motsvara byggnadens och övriga till

tomträtten hörande anläggningars värde vid inlösningstillfället.

Över framställningen har, efter remiss, utlåtanden avgivits av domänstyrelsen,

som inhämtat yttranden av bostadsstvrelsen och djurgårdsnämnden,

samt statskontoret.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1955

37

Domänstyrelsen tillstyrker i sitt den 12 januari 1951 dagtecknade utlåtande,

att ifrågavarande tomträttsavtal skall förlängas att gälla t. o. in. utgången

av år 1995 ävensom att inlösningsbestämmelserna i samtliga avtal

skall ändras på sätt föreningen hemställt, dock att vid beräkningen av

värdet vid inlösningstillfället hänsyn icke skall tagas till säregna inrättningar

eller påtagliga lyxanordningar. Som förutsättning för genomförandet

av vad sålunda tillstyrkts bör emellertid gälla, att kronan skall få skälig

kompensation för de förmåner, som därigenom beredes tomträttshavarna.

Rörande denna kompensation anför domänstyrelsen i huvudsak

följande.

Staten bör i första hand betinga sig en förhöjd tomträttsavgift för marken.

I detta hänseende har bostadsstyrelsen föreslagit, att endast avgiften

för den första utbyggnaden skall höjas och därvid sättas till 3,75 öre/m2

och år. Denna avgift anser domänstyrelsen vara för låg. Enligt bostadsstyrelsens

förslag skulle icke i fråga om 1921 års och senare tomträttsavtal

någon som helst kompensation erhållas för statens ökade åtagande att vid

upplåtelsetidens utgång år 1995 inlösa byggnader och anläggningar till då

rådande värden.

En jämförelse mellan de av bostadsstyrelsen angivna markpriserna för

Mörbyområdena och de priser, som erhållits vid statens markförsäljningar

inom Danderyds köping under senare år, utvisar följande.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t med riksdagen den 25 april 1947 (prop.

nr 89) har av kronoegendomen Rinkeby l1 och 41 till Danderyds köping

för villabebyggelse försålts det s. k. Sätraängsområdet om 21,7 hektar, därav

11,7 hektar kvartersmark, för en av bostadsstyrelsen år 1946 uppskattad

köpeskilling av 178 000 kronor, motsvarande ett råmarkspris av 0,81 kr/m2

för området i dess helhet och 1,52 kr/m2 för kvartersmarken. Detta värde

utgör emellertid ett med hänsyn till en kalkylerad åttaårig exploateringstid

reducerat råmarkspris. Det av bostadsstyrelsen godkända priset för färdig

tomtmark uppgår här till 5 kr/m2 tomtyta. I ett den 11 februari 1950 avgivet

yttrande har bostadsstyrelsen uttalat, att värdet av s. k. rå tomtmark,

d. v. s. tomtmark utan gator och ledningar, kan beräknas till 1,80 kr/m2

tomtyta.

Av den inom Danderyds köping belägna delen av kronoegendomen Mörby

har enligt jordbruksdepartementets ämbetsskrivelse den 25 maj 1945 för

utvidgning av villafastigheten Mörby l8 försålts ett område om 393 in2 för

en köpeskilling, beräknad efter 6 kr/m2. Av samma egendom skall enligt

beslut av Kungl. Maj:t med riksdagen den 21 april 1950 (prop. nr 32) till

Stockholms läns landsting försäljas ett område om cirka 8 hektar för en

köpeskilling, som av bostadsstyrelsen beräknats efter 3,50 kr/m2 för råmarken.

Enär någon detaljplan för området icke finnes upprättad, har

bostadsstyrelsen framräknat priset under antagande, att området finge

användas för bostadsändamål med exploateringstalet 0,25.

Av kronoegendomen Bergshamra inom Solna stad bar enligt beslut av

Kungl. Maj:t med riksdagen den 8 juni 1945 (prop. nr 202) till staden försålts

ett område om 52 hektar. Priset för råmarken utgör här cirka

5,70 kr/m2.

För den händelse tomterna inom Sätraängsområdet av staten upplåtits

med tomträtt, torde tomträttsavgiften ha kunnat bestämmas till 3,0 pro
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj ds proposition nr 164 ur 1955

cent av 1,80 kronor eller 6,48 öre in2 och år för rå tomtmark, en avgift,

som domänstyrelsen finner mycket låg i jämförelse med gällande tomtkostnader

inom Stockholms närmaste omgivningar. Tomträttsavgiften för

Mörbyområdena i Stocksund — vilka är belägna närmare Stockholm och

har bättre kommunikationer än Sätraängsområdet — borde vid fullständig

omprövning av avgiften till rådande dagsläge kunna bestämmas till

ännu högre belopp. Även om man i detta sammanhang icke har anledning

att sträcka sig ända upp till dagspriset, torde det dock icke kunna anses

oskäligt, om avgiften för Mörbyområdena med hänsyn till de fördelar, som

tomträttsinnehavarna erhåller, fastställes till 6 öre/m-’ och år för råmarken.

Avgiften bör utgå från den dag, avtal träffas mellan staten och föreningen

om de begärda förlängningarna och ändrade inlösningsbestämmelserna.

I sådant fall torde kunna sättas i fråga, huruvida skäl föreligger

att i fortsättningen behålla föreskriften om höjning av avgiften vart

tjugonde år.

Den i 7 § i tomträttsavtalen stadgade gränsen för höjning av tomträttsavgiften

till 30 procent vid ny upplåtelse bör däremot höjas till 60 procent

på sätt skedde, när Stockholms stad år 1927 medgav motsvarande ändring

beträffande inlösningsbestämmelserna i tidigare upprättade tomträttskontrakt.

Stadens föreskrifter i nämnda hänseende torde i tillämpliga

delar kunna läggas till grund för en eventuell överenskommelse beträffande

Mörbyavtalen.

Domänstyrelsen saknar för sin del anledning att upptaga frågan, huruvida

skillnaden i avgäldshänseende mellan olika kategorier av tomträttshavare

bör behållas eller icke. Därest skillnaden kvarstår och tomträttsavgiften

bestämmes på sätt domänstyrelsen angivit, skulle avgiften

för statstjänstemän utgå med 2 öre/in2 och år.

Det torde vara ändamålsenligt att samtliga av föreningen gjorda tomträttsupplåtelser

anpassas till de nya grunderna på en gång. Det är emellertid

troligt, att vissa av tomträttshavarna — särskilt de inom tredje utbyggnaden

— vill dröja med avgörandet till en senare tidpunkt. Hinder

däremot bör väl i och för sig icke möta, men det bör då fordras, att den

förhöjda delen av tomträttsavgiften jämte upplupen ränta skall inbetalas

retroaktivt från dagen för de nya grundernas ikraftträdande.

Bostadsstyrelsen åberopar som eget yttrande innehållet i en inom styrelsen

den 10 december 1949 upprättad promemoria, av vilken framgår,

att den genomsnittliga tomtkostnaden för icke-statstjänstemän uppgår till

9,7 öre/m2 för den första utbyggnaden, 13,6 öre/m2 för den andra och

13,4 öre/m2 för den tredje, vilket med en förräntning efter 3,6 procent

motsvarar tomtvärden för färdig tomtmark av respektive 2,69, 3,78 och

3,73 kr/m2. Enligt bostadsstyrelsen synes den första utbvggnadsetappen

böra anpassas efter samma nivå som de båda senare, vilket kan ske

genom att tomträttsavgälderna bestämmes till 3,75 öre/m2 och år.

Djurgårds nämnden tillstyrker de av föreningen begärda ändringarna i

tomträttsavtalen, dock att i samband därmed tomträttsavgälderna i princip

bör fastställas till 3,75 öre in2 och år. Huruvida skillnaden mellan olika

grupper av tomträttshavare bör upphävas, undandrar sig nämndens bedömande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Knngl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

I sitt den 13 februari 1951 dagtecknade utlåtande anför statskontoret,

att det icke funnit anledning till erinran mot ett tillmötesgående av föreningens

hemställan om förlängning av upplåtelsetiden. Ej heller motsätter

sig ämbetsverket förslaget om ändrade bestämmelser rörande inlösningsvärdet

av byggnader. En bestämd förutsättning härför bör dock

vara, att tomträttsavgälden höjes. Ämbetsverket anför i samband därmed

följande.

Nuvarande marknadsläge liksom det för tomträttshavarna gynnsamma

medgivandet, att inlösningsvärdet skall beräknas efter förhållandena

vid inlösningstillfället i stället för på grundval av kostnaderna vid

byggnadens tillkomst, motiverar en väsentlig höjning av tomträttsavgiften.

Den av domänstyrelsen föreslagna avgiften torde få anses mycket låg i

jämförelse med gällande tomtkostnader inom Stockholms närmaste omgivningar,

och utrymme för ytterligare höjning kan otvivelaktigt anses

föreligga. Statskontoret finner sig likväl böra förorda vad domänstyrelsen

i avgiftshänseende föreslagit. Ämbetsverket har dock härvid utgått från

att nu gällande förbehåll om eventuell höjning av avgiften efter viss tidsintervall

skall bibehållas. Bestämmelse härom synes böra så utformas, att

den lämnar möjlighet för avgiftshöjning efter 10 år med högst 10 procent.

Det torde böra uppdragas åt domänstyrelsen att bevaka kronans intresse

i förevarande hänseende.

Statskontoret framhåller vidare, att åtskillnad icke längre bör göras

mellan olika kategorier tomrättshavare i fråga om avgäldens storlek. Enligt

ämbetsverket kan det även övervägas, om icke den skillnad, som nu föreligger

mellan statstjänstemän och andra tomträttshavare beträffande

lån för uppförande av byggnader på området, också bör slopas. Föreskrift

bör meddelas om att tomträttshavare, som först senare godtager de ändrade

upplåtelsevillkoren, skall erlägga den förhöjda delen av tomträttsavgälden

retroaktivt jämte ränta, beräknad efter 5 procent från respektive

förfallodag.

Under ärendets fortsatta behandling uppkom fråga om överlåtelse till

Stocksunds köping av den med tomträtt upplåtna marken samt köpingens

övertagande av kronans förpliktelser gentemot föreningen. Med anledning

därav uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1952 åt dornänstyrclsen

att upptaga förhandlingar med av köpingen och föreningen

utsedda delegerade rörande överlåtelse till köpingen av inom denna belägna

delar av kronoegendomen Mörby samt att till Kungl. Maj :t inkomma

med på förhandlingarna grundade förslag.

I en den 19 november 1954 dagtecknad skrivelse, som den 11 januari

1955 överlämnats till jordbruksdepartementet, har domänstyrelsen redogjort

för sina förhandlingar i ärendet samt framlagt förslag till åtgärder,

syftande till alt dels genomföra vissa ändringar i tomträttsavtalen, dels

ock överlåta en del av kronoegendomen till köpingen. Under hänvisning

till att den nu genomförda nya tomträttslagstiftningen ger möjlighet att

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kiingl. Maj. ts proposition nr 164 ur 1955

lösa de av föreningen framförda spörsmålen, framhåller domänstyrelsen

därvid, att det i första hand gäller att utarbeta en plan för avgäldsvillkorens

anpassning till vad som under de nya förutsättningarna kan anses

vara skäligt. Härom anför domänstyrelsen i huvudsak följande.

Det torde till en början böra framhållas att, då upplåtelserna endast

avser råmark och icke iordningställd tomtmark, det markvärde, som skall

läggas till grund för avgäldsberäkningen, bör vara ett råmarksvärde, vilket

lämpligen liksom tidigare kan uttryckas i ett visst å-pris per kvadratmeter

tomtmark. De ursprungligen tillämpade avgälderna ansågs motsvara

ett markvärde av 15 respektive 45 öre per kvadratmeter för upplåtelse

till statstjänstemän respektive ieke-statstjänstemän och de från år

1921 tillämpade 25 respektive 75 öre. Det är uppenbart att dessa markvärden,

även det högsta, ligger långt under nuvarande markvärdesnivå.

Den nya lagen förutsätter i princip, att avgälderna skall anpassas efter

det vid varje regleringstillfälle aktuella markvärdet och att man sålunda

för framtiden icke skall vara bunden av exempelvis bestämmelser om

böjning inom procentuellt angivna gränser. I analogi härmed synes man,

vad Mörbyupplåtelserna beträffar, vid en övergång till nya avtal ha att utgå

från det aktuella råmarksvärdet, d. v. s. det värde, som skulle tillämpas vid

nyupplåtelse på de nya villkoren. Hänsyn måste emellertid också tagas till

de tomträttshavarna nu tillförsäkrade förmånerna av differentierade låga

tomträttsavgälder för olika tidsperioder framåt.

Vad först beträffar det aktuella råmarksvärdet må framhållas det vanskliga

i att under nuvarande onormala förhållanden ange ett sådant värde

för mark, som sedan länge varit tagen i bruk under andra och oförmånligare

förutsättningar än som nu skulle bli fallet. Skulle det vara

frågan om försäljning av marken och att därvid taga ut ett pris i nivå

med vad som för närvarande faktiskt förekommer i den allmänna marknaden,

skulle man komma högt. När det emellertid här icke är fråga om

försäljning utan om upplåtelse med möjlighet till skälig avgäldsreglering

i framtiden allt efter eventuell förändring av markvärdet, måste en försiktig

uppskattning av värdet vara på sin plats. Med utgångspunkt från

för domänstyrelsen hitintills tillgängligt jämförelsematerial har domänstyrelsen

då kommit till ett råmarksvärde av 5 kr/m2 tomtmark såsom

ett medelvärde för den stadsplanelagda Mörbymarken. Härvid har då också

hänsyn tagits till den förmån, som kan anses ligga i de ändrade upplåtelsevillkoren.

Det angivna råmarksvärdet motsvarar efter 3,6 procent

förräntning en årlig avgäld av 18 öre/m2 tomtmark.

Domänstyrelsen förklarar, att det i och för sig skulle vara eftersträvansvärt

att tillämpa en avgäld av 18 öre/m2 i fråga om samtliga tomter. Detta

låter sig dock icke göra, eftersom vid en frivillig uppgörelse hänsyn måste

tagas till att de förmåner, som enligt nu gällande avtal har tillförsäkrats

tomträttshavarna, är olika. Enligt domänstyrelsens mening bör man emellertid

söka åstadkomma en början till en utjämning i syfte att längre fram

kunna uppnå en sådan. Domänstyrelsen anför vidare.

Av flera skäl torde det vara lämpligt att vid tillämpandet av den nya

tomträttslagstiftningen för Mörbyupplåtelserna binda avgälderna för en

4ft-årsperiod och först därefter låta dem bli reglerbara vart tjugonde år.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 är 1955

På så sått skulle nämligen den första perioden komma att gå ut ungefärligen

vid den tidpunkt, då kronans utfästelser angående avgälder in. in. har

löpt ut även vad beträffar tomterna inom den tredje gruppen. För de närmaste

40 åren kan i så fall gradering av avgälderna äga rum, med all

hänsyn tagen till de förmåner i avgäldshänseende, som tomträttshavarna

genom nu gällande kontrakt är tillförsäkrade för delar av eller föi

tomträttshavare inom grupp 3 — för hela denna tidsperiod. Som grund

för graderingen föreslås, att för tomträtter inom grupperna 1 och 2 skall

beräknas ett m-’-pris, så beskaffat att detsamma, tillämpat under hela

40-årsperioden, ger kronan samma inkomster som nu föreskrivna avgälder

(inklusive en 10-procentig förhöjning för grupp 2) under återstoden av

nu gällande upplåtelseperioder d. v. s. under 16 respektive 25 år samt

därefter en avgäld av 18 öre/m2 till 40-årsperiodens slut. För tomträttshavare

inom grupp 3 skulle avgälderna enligt samma resonemang i första

hand endast anpassas efter vad som motsvarar den kronan medgivna rätten

att i två omgångar höja avgälden med 10 procent.

Ett tillämpande av här angiven grund för graderingen skulle innebära,

att man visserligen anpassar avgälderna efter ett nytt gemensamt råmarksvärde,

5 kronor per kvadratmeter tomtmark, men att under en 40-årsperiod

en rabattering sker, som fullt ut motsvarar de tomträttshavarna, såväl

statstjänstemän som övriga, tillförsäkrade förmånerna i gällande tornträttsavtal.

Vad speciellt statstjänstemännen beträffar, förutsättes därvid

att dessa skall för hela återstoden av löpande avtalsperioder få räkna sig

till godo sina låga avgälder, men att därefter systemet med särskilda avgälder

för dem avskrives. Då emellertid nuvarande system med växlande

avgälder nnder löpande period allt efter tomträttshavarens ställning som

statstjänsteman eller icke-statstjänsteman synes komma att medföra

komplikationer, föreslås i samband med övergången att de avgälder, som

skall gälla för statstjänstemän under den första 40-årsperioden, icke ställes

i beroende av framtida övergång av tomträtt från statstjänsteman till ickestatstjänsteman.

Vid graderingen synes det till slut även nödvändigt att taga viss hänsyn

till den omedelbara förbättring av värdet, som måste anses inträda vid

övergången till de nya bestämmelserna. Även om det nya råmarksvärdet

förutsättes innesluta sådan värdeökning, måste beaktas att denna icke

kommer att inverka på avgäldssättningen förrän i fråga om tid efter nu

löpande avtalsperioders utgång. Det synes därför motiverat med ett tillägg,

svarande mot förmånen att de nya villkoren blir gällande under återstående

de! av de gamla upplåtelseperioderna. För tomter inom grupp 3, som

eljest under 40-årsperioden icke skulle komma att erlägga någon avgäld

svarande mot det nya markvärdet, föreslås därför ett tillägg av 2 öre

per kvadratmeter tomtmark och i ungefärlig proportion därtill 1,5 öre

för tomter inom grupp 2 samt 1 öre för tomter inom grupp 1.

Med tillämpning av vad domänstyrelsen sålunda anfört skulle följande

tomträttsavgälder utgå under den första 40-årsperioden.

Ifrågasatta tomträttsavgälder per år och rrv

(nu gällande inom parentes)

(i ro pp

2

för statstjänstemän

» övriga villaägare

öre/m2 tomtmark

6.5 (1,25)

8.5 (3,75)

3,5 (1,25)

9 (0,6)

(3,75)

10 (1,8)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 16b år 1955

Det sammanlagda beloppet av avgälderna uppgick år 1950 till cirka

8 500 kronor. Med oförändrad fördelning av tomträtterna på statstjänstemän

och icke-statstjänstemän skulle beloppet vid tillämpning av de nyss

angivna höjda avgälderna stiga till omkring 39 000 kronor årligen, utgörande

en medelavgäld inom hela området av cirka 8,3 öre/m- i stället

för med nuvarande avgälder omkring 1,8 öre/m*. Därest avgälderna för

sådana tomträtter, som innehas av statstjänstemän, skulle höjas vid tomti

ätternas överlåtelse till icke-statstjänstemän, kan det sammanlagda avgäldsbeloppet

stiga med i runt tal högst 3 500 kronor för år. Fr. o. in.

det 41 :a året avses avgälderna skola utgå efter 18 öre/m- för samtliga

tomter, vilket innebär en ökning av det totala avgäldsbeloppet till cirka

84 000 kronor för år.

Eftersom de ifrågasatta nya avgälderna under de första 40 åren avses

skola ligga under 18 öre/m2 — motsvarande ett markvärde av 5 kr/m2 _

måste vid överlåtelse av marken försäljningspriset reduceras. Domänstyrelsens

förslag innebär, att följande priser skall fastställas.

Markpris i kr per m- (föreslagna Grupp

avgälder i öre per m2 inom parentes) 1 2 3

för statstjänstemäns tomter...... 3:10 (9) 2:60 (6,5) 2: (3,5)

* Övriga tomter .............. 3:30 (10) 3:— (8,5) 2:50 (6)

följes de av domänstyrelsen sålunda föreslagna priserna, skulle överlåtelsen

av ifrågavarande markområde tillföra kronan en köpeskilling av

i runt tal 1 390 000 kronor, d. v. s. i medeltal omkring 3 kr/m''-''.

För att underlätta för köpingen att förvärva markområdet anser domänstyrelsen

det med hänsyn till omständigheterna bli nödvändigt att medge

längre amorteringstid än normalt vid försäljning av kronoegendom. Domänstyrelsen

föreslår därför, att köpeskillingen skall erläggas under en tid

av 70 år. De första 40 åren skall vara amorteringsfria, men å köpeskillingen

skall under denna tid erläggas ränta efter 2,8 procent, utgörande cirka

39 000 kronor om året eller ungefär det belopp, som inflyter i tomträttsavgäldei.

Under de följande 30 åren skall enligt förslaget årlig amortering

aga rum med cirka 7,15 procent av köpeskillingen, d. v. s. med omkring

99 000 kronor, vilket belopp överstiger tomträttsavgälderna med cirka

15 000 kronor. Vid sådant förhållande kan kronan beräknas få en medelränta

å utestående belopp under hela betalningstiden med 3,25 procent.

Domänstyrelsen framhåller, att den vid sina beräkningar har förutsatt,

att köpingen kommer att för framtiden bibehålla tomträtt som upplåtelseform

beträffande den mark, som kan komma att överlåtas till densamma.

En försäljning av tomterna till vederbörande tomträttshavare skulle nämligen

medföra eu omedelbar vinst, vilket givetvis icke är meningen. Någon

möjlighet att i samband med överlåtelsen av marken till köpingen binda

denna vid ett förbud att i sin tur sälja marken finns emellertid icke enligt

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:Is proposition nr idb år 1955

domänstyrelsens åsikt. Domänstyrelsen föreställer sig emellertid, att statsmakterna

vill göra ett uttalande av innehåll, att de förväntar, att köpingen

kommer att behålla tomträtten som upplåtelseform, samt att köpingen

kommer att respektera ett sådant uttalande.

De av köpingen och föreningen utsedda förhandlingsdelegerade har föi

sin del godkänt domänstyrelsens förslag, dock att de hemställt, att den föreslagna

tilläggsavgiften — 1 öre för grupp 1, 1,5 öre för grupp 2 och 2 öie

för grupp 3 — skall slopas samt att en däremot svarande nedsättning

cirka 125 000 kronor — skall ske av den beräknade köpeskillingen. Domunstyrelsen,

som icke kunnat biträda denna hemställan, anför härom.

Det nu aktuella markvärde, som lägges till grund för avgaldsberakningen,

kan icke anses vara identiskt med det marknadsvärde å marken, som tor

närvarande kan beräknas utfås vid försäljning av likartad tomtmark. Detta

värde ligger med säkerhet högre än det till grund för avgaldsberakningen

angivna 5 kr/m''-. Sistnämnda värde torde i stället böra karakteriseras som

ett tomträttsvärde å marken, d. v. s. ett värde som motsvarar vad man

rimligen kan få förräntat vid tomträttsupplåtelse enligt vissa preciserade

tomträttsvillkor. I enlighet med ett sådant betraktelsesätt kommer tomträttsvärdet

å marken att influeras av tomträttsvillkoren på så sätt, att otörmånligare

villkor medför lägre tomträttsvärden och vice versa. Detta ger

sig också påtagligt till känna genom utslag i tomträtternas kreditvarde.

Vid övergång till de föreslagna nya tomträttsupplåtelserna i Morby har

man uppenbarligen att räkna med en dylik inverkan. Hur stor denna i "ver

ligheten blir är självfallet synnerligen svårt att avgöra. En mycket försiktig

uppskattning är här på sin plats, men även med utgångspunkt harifran kan

man ej gärna tänka sig, att det aktuella tomträttsvärde t å marken enligt

de nya synnerligen förmånliga villkoren skulle kunna med mindre än cir a

10 procent överstiga samma värde, därest upplåtelse nu skulle verksta as

med tillämpning av de äldre oförmånliga bestämmelserna. Under sadana

förhållanden måste det anses motiverat, att tillägg göres till tomtrattsavgälderna,

i den mån dessa icke från de nya upplåtelsernas början helt inkluderar

förräntning av det åsatta nya tomträttsvärdet om 5 kr/m”. Da de

föreslagna tomtavgälderna för tomter inom grupp 3 under den första - årsperioden ej alls inkluderar sådan förräntning, har för dessa föreslagits

tillägg om 2 öre/m2, vilket ungefärligen motsvarar den nyss angivna uppskattade

skillnaden i tomträttsvärdet (cirka 10 procent av 18 öre, som utgör

förräntning av det åsatta nya tomträtt svärdet). För tomter inom grupperna

1 och 2, för vilka föreslås avgälder, som till viss del inkluderar förräntning

av det nya tomträttsvärdet, reduceras tillägget till avrundat 1

respektive 1,5 öre.

Av handlingarna i ärendet framgår, att innehavarna av 201 av de sammanlagt

204 tomterna, vilket utgör 8,8 procent av antalet tomter och 87 procent

av arealen, förklarat sig villiga antaga domänstyrelsens förslag om

ändring av tomträtlsavtalen. Inom de särskilda grupperna fördelar sig de

tomter, som anmälts till övergång till de nya bestämmelserna pa följande

sätt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 är 1955

161 tomter av 177

79 » »92

21 » » 25

De återstående 33 tomterna har en sammanlagd areal av 56 617 kvadratmeter.

De delegerade har ifrågasatt, om icke dessa, i samband med att ändrade

tomtrattsavtal genomföres för övriga tomter, lämpligen bör inköpas

av köpingen omedelbart. Vid en framtida övergång till de nya bestämmelserna

bor köpingen enligt de delegerade kunna skaffa sig full kompensation

för den lägre tomtavgäld, som utgått under mellantiden.

Enligt företett protokollsutdrag har kommunalnämnden i Stocksund den

8 november 1954 beslutat föreslå kommunalfullmäktige att dels fatta principbeslut

om förvärv av den med tomträtt upplåtna marken av Mörby

kronoegendom, som förvaltas av föreningen, i enlighet med de villkor, som

angivits i domänstyrelsens förslag, dels uppdraga åt nämnden att tillsammans

med domänstyrelsen närmare utforma nämnda villkor och träffa

avtal om köpet, vilket dock skall föreläggas fullmäktige för godkännande.

Vidare har nämnden föreslagit, att förvärvet även skall avse de tomter,

vilkas innehavare icke önskar övergå till ändrat tomträttsavtal.

1 detta sammanhang anmäler domänstyrelsen, att 19 tomter med en

sammanlagd areal av 30 880 kvadratmeter har upplåtits på arrende med

stod av Kungl. Maj:ts förut nämnda beslut den 16 maj 1913. Av dessa

tomter har två upplåtits till Mörby tennisförening, en halv för anordnande

av elektrisk transformator och brandbrunn, tre för skoländamål och Övriga

till enskilda tomträttshavare. Arrendeavtalen löper med sex månaders uppsägningstid.

Domänstyrelsen föreslår, att det skall anstå något med överlateise

av dessa tomter till köpingen. Ej heller är det enligt domänstyrelsens

åsikt lämpligt att nu avyttra de tomter, vilkas innehavare icke vill övergå

til! de nya avtalen. Emellertid bör, framhåller domänstyrelsen, hinder icke

mota att, nar erforderlig klarhet vunnits, senare få återkomma till dessa

frågor.

For att få en slutgiltig uppfattning om antalet tomträttshavare, som

sedermera definitivt beslutar sig för de nya avtalsbestämmelserna, har

domänstyrelsen for avsikt att tillställa samtliga tomträttshavare särskilda

avtal för undertecknande. När uppgift sålunda erhållits om vilken tomtmark

som kan komma i fråga för försäljning till köpingen, avses förslag

till köpeavtal skola upprättas och överlämnas till denna. Avtal om nedsatt

tointrattsavgald in. in. tillställes föreningen för underskrift. Den tomtmark,

som icke overlates till köpingen, skall föreningen under den återstående

upplåtelsetiden svara för i förhållande till kronan. Åt domänstyrelsen bör

uppdragas att i fortsättningen handha dessa kvarvarande tomträttsuppiåtelser.

Domänstyrelsen anför vidare.

Inom grupp 1

» »2

» »3

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Mcij.ts proposition nr Idb år 1955

Den angivna proceduren måste komina att taga åtskilliga månader i anspråk.

Med hänsyn till angelägenheten av att den föreliggande frågan blir

avgjord av 1955 års riksdag underställer domänstyrelsen Kungl. Maj :t

ärendet i dess nu föreliggande skick. Domänstyrelsen föreställer sig, att

statsmakterna vill pröva de principer, efter vilka förslaget är uppbyggt,

samt att riksdagen vill bemyndiga Kungl. Maj:t att å statsmakternas vägnar

meddela beslut i ärendet. Under vårens lopp torde domänstyrelsen bli i

tillfälle att till Kungl. Maj :t överlämna de träffade avtalen. Från domänstyrelsens

sida är icke något att erinra mot att, om så av praktiska skäl

anses lämpligt, riksdagen uppdrager åt Kungl. Maj:t att efter utredning

fatta avgörande beträffande försäljning av den mark, som ytterligare bör

överföras i köpingens ägo.

Över domänstyrelsens förslag har yttranden avgivits av bostadsstyrelsen

och statskontoret.

Bostadsstyrelsen bar — under hänvisning til! att domänstyrelsen samrått

med denna under ärendets handläggning — tillstyrkt bifall till domänstyrelsens

förslag.

I fråga om överlåtelse av tomtmarken till Stocksunds köping anser statskontoret

det uteslutet, att domänstyrelsens förslag lägges till grund för en

överenskommelse med köpingen. Ämbetsverket anför härom.

1 utlåtande den 30 december 1908 förordade domänstyrelsen beträffande

formen för upplåtelsen av mark å kronoegendomen Mörbv, att bestämmelserna

om tomträtt skulle komma till användning. Härigenom vunnes, framhöll

domänstyrelsen, ett skydd mot spekulation och den fördelen, att

kronan dels ej ginge förlustig den värdestegring av marken, som småningom

inträder, dels kunde återtaga jorden utan dryga uppoffringar, om

den framdeles skulle behövas för något allmänt ändamål (prop. 1911: 122

s. 9). Dessa synpunkter, som biträddes av Kungl. Maj :t och riksdagen, bör

enligt statskontorets mening alltjämt vara vägledande för ställningstagandet

till ifrågavarande upplåtelser.

Av handlingarna i ärendet framgår icke, om det kan anses tillfredsställande

klarlagt, att något behov av "den på Mörbyoinrådet upplåtna marken

framdeles icke kan uppkomma för kronans del. Med hänsyn till vad i ärendet

förekommit, utgår emellertid statskontoret från att denna synpunkt

ägnats ingående uppmärksamhet. Om således angivna förutsättning för

ett avstående av marken föreligger, finner ämbetsverket icke anledning

till erinran mot en överlåtelse av tomtområdet i fråga till Stocksunds köping.

Den ekonomiska uppgörelse, som härvid skall äga rum med köpingen,

bör uppenbarligen ske under iakttagande av de synpunkter, som

— enligt vad nyss anförts — gjordes gällande vid den ursprungliga upplåtelsen

av marken. Dessa synpunkter kan icke anses ha vederbörligen

beaktats i domänstyrelsens förslag. För ett såsom skäligt ansett råmarksvärde

av 5 kr/m- skulle ersättning till kronan lämnas med allenast 60 procent.

1 runt tal skulle kronan härigenom göra en omedelbar förlust på eu

miljon kronor, vilket icke borde bli fallet, om varje tomträttshavare bereddes

tillfälle att med äganderätt förvärva sin tomt. Köpingens vinst skulle

emellertid enligt förslaget bli än större genom del sätt, på vilket köpeskillingen

föreslås skola erläggas. Kontant likvid skulle icke ske, utan beloppet

skulle amorteras på 31) är med början först om 40 ar och räntesatsen be
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

stämmas till 3,25 procent mot för närvarande gällande ränta för inkonvertibla

kommunala reverslån å 3,7 procent. Med dessa villkor skulle köpeskillingen

komma att erläggas i en tid, då penningvärdet med visshet kan

antagas vara väsentligt lägre än för närvarande. Erinras må om den avse■\ärda

penningvärdeförsämring, som ägt rum under den 40-åriga period,

som förflutit, sedan upplåtelse av Mörbytomterna påbörjades. Enbart under

de senaste 15 åren har penningvärdet minskat med omkring hälften.

Bestämda invändningar kan således ur ekonomiska synpunkter riktas

mot det föreliggande förslaget till ersättning åt kronan för överlåtelse av

äganderätten till Mörbytomterna. Även andra synpunkter talar mot ett

accepterande av domänstyrelsens förslag. Stocksunds köping tillhör i

finansiellt hänseende otvivelaktigt den bättre ställda delen av rikets kommuner.

Utdebiteringen 1953 uppgick till 10 kronor 75 öre och beträffande

antalet skattekronor per invånare tillhörde köpingen de fyra bäst ställda

kommunerna i landet med över 60 skattekronor. Något behov att underlätta

för köpingen att förvärva området kan således icke sägas föreligga.

Erinras må i detta sammanhang jämväl, att kronan genom beslut av 1946

års riksdag i huvudsak utan vederlag å köpingen överlåtit för gator eller

allmänna platser avsedda områden.

Därest köpingen är intresserad av alt redan nu förvärva äganderätten

tih i ärendet ifrågavarande område, bör enligt statskontoret överlåtelse ske

till ett pris, som nära ansluter sig till det uppskattade råmarksvärdet, efter

vilket eventuell försäljning till tomträtlshavarna bör kunna komma till

stånd. Köpeskillingen bör därvid erläggas vid tillträdet eller eventuellt

genom avbetalningar under högst 10 år, varvid räntesatsen bör bestämmas

till 3,7 procent.

\ ad beträffar ändringarna i tomträttsavtalen förordar statskontoret i

anslutning till sin tidigare hävdade uppfattning, att för statstjänstemän bör

fastställas sannna avgäld som för övriga tomträttshavare. Vidare saknas

enligt ämbetsverkets förmenande anledning att bestämma längre tidsperiod

än 20 år för avgäldens reglering.

Departementschefen

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kronan genom avtal dels den

7 maj 1912, dels den 7 juni 1921 och 1 februari 1924, dels ock den 26 juni

1936 upplåtit tomträtt i vissa tomter å kronoegendomen Mörby i Stocksunds

köping. Den första gruppen upplåtelser omfattade 177 tomter för

liden t. o. in. år 1971, den andra 92 tomter t. o. in. år 1980 och den tredje

2a tomter t. o. in. år 1995. Tomträttsavgälden bestämdes till inom första

gruppen 0,6 öre för år och kvadratmeter för statstjänstemän och 1,8 öre

för övriga tomträttshavare samt inom andra och tredje grupperna 1,25 resp.

3,7a Öle med lätt för kronan att vart tjugonde år höja avgäiden med 10

procent av de ursprungliga beloppen. Någon dylik höjning har emellertid

icke vidtagits. Då upplåtelserna avsåg råmark, har tomträttshavarna i vart

fall såvitt angår andra och tredje grupperna utöver nämnda avgälder fått

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10''i år 7.955 47

vidkännas kostnaderna för markens exploatering in. in. med enligt uppgift

10 öre för kvadratmeter och år.

I avtalen stadgas vidare, bland annat, att kronan därest vid tidens

utgång ny upplåtelse icke kommer till stånd — har att utge ersättning

för byggnader och planeringskostnader, dock att ersättning skall utgå endast

med belopp, motsvarande den löseskilling, som fastställts i samband

med anläggningens färdigställande.

Den tidsbegränsade upplåtelsen liksom även den omständigheten, att vid

en eventuell inlösen av byggnader m. m. gottgörelse icke skall utgå efter

värdet vid inlösningstillfället utan efter det värde, som fastställts vid tiden

för färdigställandet, innebär uppenbarligen en avsevärd olägenhet för tomträttshavarna,

framför allt ur kreditsynpunkt. Svårigheter har därför uppkommit

i samband med överlåtelser av tomträtterna. Med anledning av en

framställning från tomträttshavarnas sida har domänstyrelsen därför föreslagit,

att tomträttsavtalen skall ändras på så sätt, att upplåtelserna bringas

i överensstämmelse med stadgandena i 4 kap. nya jordabalken i dess lydelse

enligt lagen den 5 juni 1953. Därigenom kommer tomträtterna att gälla

under obestämd tid med viss uppsägningsrätt från fastighetsägarens sida,

tidigast efter 60 år. Vidare uppkommer möjlighet att ompröva avgäldernas

belopp efter utgången av vissa perioder på grundval av det värde, marken

då äger. Den första av dessa perioder avses skola omfatta 40 åi och en\ar

av de följande 20 år. I fråga om löseskiiiingen vid tomträttens upphörande

på grund av uppsägning kommer att gälla, att denna skall motsvara egendomens

värde vid tiden för upphörandet, under antagande att tomträtten

med samma ändamål och i övrigt oförändrade föreskrifter angående fastighetens

användning och bebyggelse alltjämt skulle bestå.

I samband med övergången till nyssnämnda bestämmelser förutsättes

emellertid, att avgälderna skall höjas väsentligt. Med utgångspunkt från

ett råmarksvärde av 5 kronor för kvadratmeter och eu förräntning efter

3,6 procent har domänstyrelsen beräknat den årliga avgälden till 18 öre

för kvadratmeter. Emellertid synes hänsyn böra tagas till de förmåner,

som tillkommer tomträttshavarna enligt de nu gällande avtalen. Å andra

sidan måste även de fördelar beaktas, som övergången kommer att medföra

för tomträttshavarna. Enligt domänstyrelsens beräkningar bör darfor

avgälderna under den första perioden om 40 år bestämmas till inom första

gruppen 9 öre för kvadratmeter för statstjänstemän och 10 öre för övriga

tomträttshavare, inom andra gruppen till 6,5 resp. 8,5 öre och inom tredje

gruppen till 3,5 resp. 6 öre, allt för år räknat. För att undvika komplikationer

föreslås vidare, alt de lägre avgälder, som skall gälla för statstjänstemän

under den första perioden, icke skall ändras vid sådan tomträtts övergång

till ieke-statstjänsteman. Genom de sålunda föreslagna höjningarna

kommer avgälderna alt öka från omkring 8 500 kronor årligen till cirka

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

39 000 kronor under den första perioden samt därefter — därest omprövning

icke äger rum — till i runt tal 84 000 kronor.

Även jag anser det vara angeläget, att möjlighet beredes att trygga

tomträttshavarnas ställning för framtiden. Jag är därför beredd föreslå,

att åtgärder tår vidtagas för att upplåtelserna skall bringas i överensstämmelse

med stadgandena i 4 kap. nya jordabalken i dess lydelse enligt lagen

den 5 juni 1953. Emellertid finner jag mig icke kunna tillstyrka, att skilda

avgälder skall tillämpas för tomträttsliavare, som är statstjänstemän, och

övriga tomträttshavare. Jag förordar därför, att de för icke-statstjänstemän

föreslagna avgälderna skall fastställas för samtliga tomträttshavare.

I övrigt torde domänstyrelsens förslag i denna del kunna godtagas. Jag

vill emellertid betona, att jag härmed icke tagit ställning till markvärdet i

händelse av försäljning av ifrågavarande område.

Det torde få ankomma på domänstyrelsen att för Kungl. Majrts och kronans

räkning sluta avtal med tomträttshavarna om ändring i tomträttsupplåtelserna

i huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda föreslagits.

Ändringarna torde böra gälla fr. o. in. den 1 januari 1956. Tomträttshavare,

som först senare övergår till nytt avtal, bör erlägga den förhöjda avgälden

retroaktivt från nämnda dag jämte ränta å den obetalade delen därav.

Vad härefter angår förslaget om överlåtelse till köpingen av äganderätten

till de med tomträtt upplåtna områdena är jag icke beredd att taga ställning

till detta förrän efter ytterligare överväganden. Detta förslag torde

alltså icke nu böra föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att de genom avtal dels den 7 maj 1912, dels den 7 juni

1921 och 1 februari 1924, dels ock den 26 juni 1936 skedda

upplåtelserna av tomträtt i vissa tomter å kronoegendomen

Mörby i Stocksunds köping må ändras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående föreslagits.

Vad departementschefen ovan under punkterna

1 13 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämmer, bifaller Hans Maj :t Konungen samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Arne Beckman

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 55

504048

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:370 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ersättning åt elektrikern J. F. Öberg för skada, uppkommen under militärtjänstgöring. a1 i texten
  2. JoU 1955:37 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser Gustad Källeller Korporalsgård 21 i Österg s. 1 i texten
  3. Rskr. 1955:322 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj: ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan om anslag för budgetåret 1955/56 till Lantbruksnämnderna: Av a1 i texten
  4. JoU 1955:30 Jordbruksutskottets memorial nr 30 år 1955 a1 i texten
  5. JoU 1955:27 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser mark under Gripsholms kungsladugård 1B i M s. 1 i texten