Sök i Ratio Lex

Angående vissa tjänster vid kommunikationsverken

1955-03-31 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:178, Angående vissa tjänster vid kommunikationsverken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1955

1

Nr 178

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa tjänster

vid kommunikationsverken; given Stockholms slott

den 31 mars 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 31 mars 1955.

Närvarande:

Ministern'' för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Lange.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

I skrivelser den 24 september resp. 27 november och 15 september 1954

har generalpost-, tele- och järnvägsstyrelserna framlagt förslag om antalet

tjänster i högre lönegrad än Ca 25. Häröver har statens lönenämnd avgivit

utlåtanden den 15 november 1954 resp. den 14 januari 1955.

Innan jag övergår till att behandla nämnda framställningar vill jag erinra

om att chefen för civildepartementet med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 30 oktober 1953 tillkallat sakkunniga för att verkställa

översyn av löneställningen för vissa tjänstemän i ledande ställning vid kommunikationsverken.

Dessa sakkunniga har sedermera av Kungl. Maj :t den

1 Jlihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 17S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1955

9 april 1954 fått i uppdrag att även verkställa översyn av löneställningen

för motsvarande tjänster vid de centrala försvarsförvaltningarna. Beträffande

tjänsterna vid kommunikationsverken har de sakkunniga den 26 november

1954 avgivit betänkande, vilket därefter varit föremål för remissbehandling.

Med hänsyn till de divergerande uppfattningar, som därvid

framkommit från både myndigheter och personalorganisationer, torde de i

betänkandet berörda lönefrågorna böra ytterligare övervägas. Jag är för den

skull icke nu beredd att förelägga riksdagen förslag rörande löneställningen

för ifrågavarande tjänster vid kommunikationsverken.

Postverket

Av departementschefen tillstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen har hemställt,

att 1 postmästartjänst i Ca 27 inrättas för nyinrättade postkontoret

Stockholm—Vällingby samt att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen
1

postmästartjänst vid postkontoret Sundsvall 1 från Ca 29 till Ca 31,

1 postmästartjänst vid postkontoret Härnösand 1 från Ca 27 till Ca 29

och

3 postmästartjänster vid postkontoren Piteå, Kiruna C och Mora från Ca

25 till Ca 27.

Till stöd för förslagen har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Postmästartjänsten i Ca 31. Styrelsen hemställde redan förra året om

uPpftyttning av postkontoret Sundsvall 1 från klass 29 till klass 31. Denna

hemställan vann emellertid inte statsmakternas bifall. Lönenämnden hade

ställt sig tveksam till uppflyttningen och ifrågasatt, om skäl kunde föreligg3»

»att» innan stabilitet i rörelseökningen vid postkontoret Sundsvall 1

kunnat konstateras, förändra postkontorets klass». Den år 1954 verkställda

poängberäkningen visar, att rörelsen vid postkontoret fortfarande är stadd

i utveckling. Den har från år 1952 ökat med inte mindre än 6,7 %, vilket

är ungefär dubbelt så mycket som genomsnittssiffran för samtliga kontor.

Kontorets poängtal (3 427) överstiger det närmast jämförbara landsortskontorets

i samma klass med inte mindre än 329 enheter och är större än

de två minsta kontorens i klass 31, vilka har 3 285 resp. 3 143 poäng. De

farhågor, man möjligen hyst för att postkontoret inte skulle försvara en

inplacering i den högre klassen, har sålunda inte besannats. Postmästartjänsten

vid postkontoret Sundsvall 1 har varit placerad i 29 lönegraden sedan

den 1 juli 1948.

Postmästartjänsten i Ca 29. Postkontoret Härnösand 1 uppvisar en osedvanlig

kraftig trafikökning, som belyses av följande siffror för åren 1948

resp. 1950—1953. Nämnda år utgjorde trafikpoängen 1 227 resp. 1 348, 1 455,

1 629 och 1 909 samt procentuella ökningen 16,5 resp. 9,9, 7,9, 12,0 och 17,2.

Bortsett från postkontoret Stockholm 2, som kvarhållits i klass 27 av speciella

skäl, ligger postkontoret Härnösand 1 sedan två år i toppen på nämnda

klass och har nu ett poängtal, som överstiger närmast följande kontors

med 181 enheter. Postkontorets poängtal är också större än de tre minsta

kontorens i klass 29 (Nyköping 1 1 883 p., Värnamo 1 1 806 p. och Hudiksvall

1 1 756 p.). Kontorets poängställning berättigar det därför enligt styrelsens

mening till uppflyttning i klass 29. Några särskilda omständigheter,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 178 år 1955

3

som kunde motivera ett avsteg från gällande klassificeringsprinciper, föreligger

ej. Postmästartjänstens lönegradsplacering kan sägas ha varit oförändrad

sedan den 1 juli 1920, då den placerades i dåvarande 15 lönegraden.

Postmästartjänsterna i Ca 27. Den omfattande utbyggnaden av stadsdelen

Vällingby med omkringliggande områden i Stockholms stad gör det

nödvändigt att inrätta ett nytt postkontor därstädes. Detta kontor, som

får namnet Stockholm—Vällingby, beräknas kunna öppnas omkring den 1

november 1954. Det skall fungera som postalt förvaltnings- och brevbäringscentrum

för stadsdelarna Råcksta, Vällingby, Grimsta, Hässelby gård, Hässelby

strand, Vinsta, Solhem, Nälsta, Flysta, Sundby, Bromsten, Lunda och

Hässelby villastad. Folkmängden inom dessa områden kommer, enligt vad

nu kan beräknas, att vid slutet av år 1955 uppgå till drygt 50 000 personer.

Efter full utbyggnad beräknas befolkningssiffran komma att stiga Jill ca

95 000. En med ledning av trafiksiffrorna från liknande förortsområden i

Stockholm gjord beräkning av det blivande postkontorets trafikomslutning

ger vid handen, att det redan under år 1955 kommer att nå en trafikpoäng,

som berättigar det till inplacering i klass 27. En erfarenlietsmässig bedömning

av postmästarens blivande arbetsuppgifter pekar också på att han bör

få samma tjänsteställning som föreståndarna för de närmast jämförbara

brevbäringskontoren i Stockholms södra förortsområde, vilka samtliga är

placerade i 27 lönegraden. Då den blivande innehavaren av postmästartjänsten

måste ägna avsevärd tid åt arbetet med organisationen av det nya postkontoret

och dess förvaltningsområde, bär styrelsen föranstaltat om uppehållande

av ett vikariatslöneförordnande i 27 lönegraden från den 1 september

1954.

Postkontoren Piteå och Kiruna C har tillhört klass 25 eller däremot svarande

— klass 2 — sedan 1936 resp. 1926. De har nu nått poängtalen 906

resp. 894, vilka skulle placera dem före de sju minsta kontoren i närmast

högre klass. Härvid har Stockholms tullpostkontor icke medräknats. Båda

kontoren visar en kraftig och jämn trafikökning, vilket belyses av följande

siffror för åren 1946 resp. 1948 och 1950—1952 då poängtalen utgjort för

Piteå 597 resp. 665, 702, 755 och 838 samt för Kiruna C 547 resp. 640, 706,

763 och 829. Den procentuella ökningen åren 1952 och 1953 var för Piteå

11,0 resp. 8,1 och för Kiruna C 8,7 resp. 7,8, medan medelsiffran för samtliga

kontor dessa år var 8,0 resp. 3,9. Det förhållandet, att trafikökningen

fortskridit i jämn takt under så lång tid, visar alt den inte varit beroende

av tillfälliga omständigheter. Båda kontoren har vidsträckta förvaltningsområden

med över 50-talet underlydande postanordningar. Nagot skäl att

uppskjuta den höjning av postmästarnas tjänsteställning, vartill trafikomslutningen

nu enligt vedertagna normer berättigar, föreligger sålunda inte.

Styrelsen har beslutat, att postkontoret i Vansbro skall utbytas mot postexpedition.

Utbytet genomföres den 1 november 1954. Postkontorets underlydande

trafikområde skall härvid uppdelas på postkontoren i Ludvika och

Malung, medan eu del av Malungs nuvarande område, hl. a. 2 postexpeditioner

och 3 poststationer, istället överflyttas till postkontoret i Mora. Denna

omläggning kommer att för Moras vidkommande innebära ett så kraftigt

trafiktillskott, att kontoret bör uppflyttas till klass 27. Dess blivande poängtal

kan beräknas till minst 965. Även om hänsyn tas till den kostnadsökning,

som blir en följd av detta kontors uppflyttning, kommer omläggningen

att medföra en besparing av ca 16 000 kronor per år. På grund av de speciella

förhållanden, som i detta fall föreligger, har åt postmästaren i Mora

uppdragils alt fr. o. in. den 1 november 1954 t. v. bestrida göromål, som

eljest ankomma på postmästare i Ca 27. Postkontoret i Mora har tillhört

klass 25, tidigare benämnd klass 2, från den 1 juli 1946.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1955

De av styrelsen sålunda framförda förslagen, mot vilka statens lönenämnd

icke funnit anledning till erinran, anser jag mig böra tillstyrka.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen har vidare

föreslagit, att 2 postmästartjänster vid postkontoren Solna 1 resp. Göteborg

5 uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.

Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot de föreslagna

uppflyttningarna.

För egen del finner jag styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda

annat uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att

tillstyrka detsamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit bör i den av riksdagen

fastställda personalförteckningen antalet postmästare i Ca 31 ökas från 11

till 12 och antalet postmästare i Ca 27 från 57 till 60.

Ä Kungl. Maj :t torde få ankomma att i den av Kungl. Maj :t fastställda

personalförteckningen minska antalet postmästare i Ca 25 från 78 till 75.

Televerket

Av departementschefen tillstyrkta förslag. Telestyrelsen har föreslagit,

att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen

3 byrådirektörs tjänster, en på driftsbyrån, en på radiobyrån och en på

tekniska byrån, från Ca 31 till Ca 33,

1 förste byråsekreterartjänst på ekonomibyrån från Ca 27 till Ca 29 och

1 ingenjörstjänst på tekniska byrån från Ca 25 till Ca 27.

Till stöd för förslagen har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Byrådirektörstjånsterna. Tjänsten på driftsbyrån avser föreståndaren för

teleskolan. Hans främsta uppgift är att svara för utbildningen vid teleskolan

i tekniskt, trafikalt och kameralt avseende av televerkets trafikpersonal

(med undantag för den lokalt bedrivna, mera elementära utbildningen av

telefonister i växelbordstjänst). Vid skolan utbildas även radiotelegrafister

för den svenska handelsflottan och för flyget. I föreståndarens för teleskolan

funktioner ingår även att vara föreståndare för telemuséet. Ett mycket

stort antal special- och fortbildningskurser anordnas årligen vid teleskolan

för televerkets personal, såsom högre administrativa och tekniska kurser,

befälskurser av skilda slag samt kurser på olika stadier i moderna språk

m. m. Utöver det direkta ledarskapet för undervisningen vid teleskolan (ca

500 elever per år) åligger det föreståndaren att följa den decentraliserade

utbildningen i televerket (ca 3 500 elever per år) samt en i samarbete med

Hermods Korrespondensinstitut i Malmö omfattande korrespondensundervisning

(ca 1 800 elever per år). Under det senaste läsåret ha 12 lärare uteslutande

disponerats för skolans räkning. Härutöver ha för undervisning i olika

ämnen anlitats ca 110 befattningshavare, av vilka en del i övrigt haft sitt

arbete på annat håll i verket medan andra ej varit anställda i televerket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1955

Utbildningen vid teleskolan är både mångskiftande och kvalitativt fordrande.

Den oavlåtliga och snabba teletekniska utvecklingen samt den fortgående

omläggningen, moderniseringen och rationaliseringen av expeditionsoch

arbetsmetoderna inom televerkets skilda avdelningar ställa krav på en

smidig anpassning av undervisningen efter inträdande nya förhållanden och

i takt med dessa. Föreståndaren för teleskolan har att tillse, att för undervisningen

avsedda speciella läroböcker och kompendier utarbetas samt

granska och godkänna dem. På honom lägges sålunda ett mycket stort ansvar.

Härutöver kan tilläggas, att han tillika är ansvarig för undervisningsverksamhetens

ekonomi.

Tjänsten på radiobyrån avser föreståndaren för anläggningssektionen (sektion

3) inom avdelningen för rundradio m. m. Sektionen handhar all nyanläggningsverksamhet

för fasta radioanläggningar (med undantag för vissa

för luftfarten speciella radioutrustningar). Arbetsuppgifterna kunna uppdelas

i följande huvudmoment: kostnadsberäkning, arbetsplanering, markanskaffning,

anmälan till och förhandlingar med myndigheter, specifikation

av teknisk utrustning, anbudsinfordran, leveranskontroll, besiktning

och provning hos leverantörer, montage av utrustningarna, provning, igångsättning,

slutbesiktning samt garantibesiktning. De uppgifter, som sålunda

åvila sektionen, avse följande huvudgrupper av fasta radioanläggningar:

rundradiostationer, kustradiostationer för trafik med fartyg, basstationer

för rörlig landradiotrafik, radiostationer för fast telegraf- och telefontrafik

med utlandet, radiofyrar, markradiostationer och ultrakortvågsstationer för

den civila luftfarten samt radiolänkstationer. Befattningshavaren skall planera,

leda och övervaka arbetet inom sektionen. Han har vidare att -— i stor

utsträckning självständigt — företräda televerket vid förhandlingar med

myndigheter och leverantörer. Han har att ansvara för att anläggningsverksamheten

bedrives rationellt. Detta innefattar bl. a. ansvar för att såväl anläggningarnas

detaljutformning som anskaffningen av materiel in. m. sker

på från tekniska och ekonomiska synpunkter bästa sätt. Det åligger honom

även att ansvara för att gällande byggnadstekniska bestämmelser och säkerhetsföreskrifter

följas.

Tjänsten på tekniska byrån avser föreståndaren för sektion 2 inom stationsprojekteringsavdelningen.

Arbetsuppgifterna inom sektionen omfattar

projektering och specificering av telegraf- och telexstationer, militära fjärrskriftanläggningar

av olika typer samt abonnentanläggningar för fasta fjärrskriftförbindelser

och telex. Sektionen handlägger ärenden rörande fjärrskrift-

och övrig telegrafapparatur, telefoto, abonnentanläggningar för telefoni

samt abonnemangs- och inköpsärenden rörande automatiska abonnentväxlar.

Till sektionen hör vidare projektering och specificering av militära

telefonanläggningar samt ärenden rörande alarmeringsanläggningar, särskilt

för brandalarmering. Sektionsföreståndaren fungerar även som avdelningsföreståndarens

ställföreträdare. Han har att planera, fördela och leda arbetena

inom sektionen samt att självständigt och på eget ansvar handha

offertverksamheten ifråga om automatiska abonnentväxlar. Avgifterna för

dylika växlar representera betydande belopp. För en växel av större typ kan

sålunda enbart inträdesavgiften uppgå till mellan 500 000 och 1 000 000 kr.

Förste byråsekreterartjänstcn. Innehavaren av tjänsten förestår den avdelning,

som uppgör och kontrollerar avräkningar med utländska förvaltningar

över telefon-, telegraf- och radiotrafik (utländska kontrollen). Arbetet

på avdelningen består huvudsakligen i att uppgöra och kontrollera

avräkningar månads- och kvartalsvis med utländska förvaltningar och bolag

rörande olika slag av internationell telefon-, telegraf- och radiotrafik,

att kontrollera, all avgifter för telegram till utlandet blivit beräknade och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 178 år 1955

redovisade enligt gällande taxebestämmelser, att upprätta taxor och taxetabeller

för utländska telegram och telefonsamtal, att upprätta statistiska

sammandrag och tabeller rörande utlandstrafiken samt att handhava arkivet

för utländska telegram. Avdelningens föreståndare har vidare att

biträda byråchefen med utredningar och beräkningar rörande den utländska

telegraf- och telefontrafiken samt taxorna för denna. Utöver att

leda och övervaka arbetet inom avdelningen har förste byråsekreteraren

att utfärda från telestyrelsen avgående avräkningar rörande den internationella

teletrafiken och godkänna från utländska förvaltningar och bolag

inkommande sådana avräkningar, att i samråd med telestyrelsens huvudkassa

reglera de ekonomiska mellanhavanden mellan å ena sidan telestyrelsen

samt å andra sidan utländska förvaltningar och bolag, som bli

en följd av avräkningsförfarandet, att i samråd med föreståndaren för telestyrelsens

bokförings- och kassaavdelning förhandla med de valutavårdande

myndigheterna om sådana valutafrågor, som kunna uppstå i samband

med betalning av utländska förvaltningars och bolags tillgodohavanden samt

att lämna televerkets gränskontrollstationer erforderliga direktiv i fråga

om sammanställning av uppgifter angående telefontrafiken med utlandet.

Telefon- och telexförbindelser finnas för närvarande med 114 resp. 17 länder.

Med utlandet avräknade belopp utgjorde år 1942 12,7 milj. guldfrancs,

år 1948 17,7, år 1950 19,4, år 1952 21,1 och år 1953 21 milj. guldfrancs.

Tack vare en genomgripande rationalisering av arbetsmetoderna, bl. a. införande

av speciella elektriska räknemaskiner (analysmaskiner), har personalen

på avdelningen trots den ökade arbetsmängden kunnat hållas relativt

konstant till antalet. Sålunda uppgår antalet tjänstgörande nu till

20 mot 17 år 1920. Arbetsuppgifternas kvalitet och de krav, som ställas på

innehavaren av tjänsten, ha på sin tid föranlett tjänstens inplacering i 29

lönegraden. Den ändring i fråga om befogenheter och ansvar, som var avsedd

att vidtagas och som föranledde tjänstens sänkning i lönegrad år

1941, har icke kommit till stånd. Utvecklingen efter det tjänsten placerades

i 29 lönegraden, har gått mot ökad omfattning av arbetsuppgifterna,

ökade befogenheter och ökat ansvar. Styrelsen anser därför, att tjänsten

nu bör återföras till 29 lönegraden.

Ingenjörstjänsten. Denna är placerad på tekniska byråns sektion för

leveransprovningsärenden inom provningsanstalten. Innehavaren av tjänsten

utför bl. a. kemiska analyser och fysikaliska bestämningar på olika slags

material, såsom metaller, metallegeringar, läder, gummi, plastmaterial,

isolermassor, textilier, kabelpapper m. m. Vidare utarbetar han och inför

nya och tidsenligare metoder för utförandet av ovanstående analyser och

bestämningar. Härtill kommer kapacitetsprövning av torrelement och torrbatterier

av olika slag samt granskning av protokoll över provad materiel

i avseende på överensstämmelse med gällande specifikationer. Befattningshavaren

har att närmast under sektionens föreståndare fördela de till sektionen

hörande arbetsuppgifterna, samt att vid förfall för föreståndaren

tjänstgöra såsom dennes vikarie. Han svarar för, att sektionens löpande leveransärenden

handläggas i turordning och inom sådan tid, att provningsresultaten

kunna meddelas televerkets huvudförråd för betalning av räkningar

i rätt tid.

Statens lönenämnd har med anledning av förslaget om uppflyttning till

33 lönegraden av föreståndaren för anläggningssektionen (sektion 3) inom

radiobyråns avdelning för rundradio m. m. — mot vilket förslag lönenämnden

i och för sig icke har något att erinra — fäst uppmärksamheten

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1955

på att arbetsuppgifterna för föreståndaren för nämnda avdelnings sektion

för drift och underhåll (sektion 4) vid tidigare prövning icke ansetts hänförliga

till 33 lönegraden. En genom befordran ledigbliven byrådirektörstjänst

i Ca 33 har emellertid numera disponerats för befordran till denna

lönegrad av sistnämnda sektionsföreståndare. Enligt lönenämndens mening

bör vid uppkommande vakans å föreståndartjänsten vid sektion 4 lönegradsplaceringen

av denna tjänst omprövas.

I övrigt har styrelsens förevarande förslag icke föranlett någon erinran

från lönenämndens sida.

Även jag anser mig böra tillstyrka förslagen i fråga. Jag förutsätter att

styrelsen beaktar vad lönenämnden anfört rörande omprövning av lönegradsplaceringen

av tjänsten som föreståndare för sektion 4 inom radiobyråns

avdelning för rundradio m. m.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Telestyrelsen har vidare föreslagit,

att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen

4 byrådirektörstjänster, två på ekonomibyrån, en på förrådsbyrån och en

på tekniska byrån, från Ca 31 till Ca 33,

1 förste byråsekreterartjänst på driftsbyrån från Ca 29 till byrådirektörstjänst

i Ca 31,

1 kameralintendentstjänst på ekonomibyrån från Ca 29 till byrådirektörstjänst

i Ca 31,

3 telekommissarietjänster vid centralstationerna i Mora resp. Skövde och

Luleå från Ca 27 till Ca 29,

3 överkontrollör stjänster, en på radiobyrån, en vid Malmö centralstation

och en vid Göteborgs centralstation, från Ca 27 till trafikinspektörstjänster

i Ca 29,

1 ingenjörstjänst på kabelkontoret från Ca 25 till Ca 27 och

8 förste kontrollörstjänster vid distriktsbyråerna i Malmö resp. Norrköping

samt vid centralstationerna i Halmstad resp. Hälsingborg, Uppsala,

Östersund, Karlstad och Västerås från Ca 25 till överkontrollörstjänster i

Ca 27.

Därjämte föreslår styrelsen, att 1 byrådirektörstjänst i Ca 33 inrättas

på tekniska byråns stationsprojekteringsavdelning.

Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot den nya

byrådirektörstjänsten i Ca 33 och uppflyttningen till överkontrollörstjänster

av förste kontrollörstjänsterna vid centralstationerna i Halmstad resp.

Hälsingborg, Uppsala och Östersund men i övrigt avstyrkt styrelsens förslag.

I skrivelse den 1 mars 1955 har svenska telegraftjänstemännens förening

hemställt, att den av lönenämnden tillstyrkta uppflyttningen av nyssnämnda

förste kontrollörstjänster måtte komma till stånd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1955

För egen del har jag för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att en

byrådirektör stjänst i Ce 33 inrättas på tekniska byråns stationsprojekteringsavdelning

i stället för den av styrelsen föreslagna tjänsten i Ca 33. I

övrigt föranleder styrelsens ifrågavarande förslag icke annat uttalande från

min sida än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka desamma.

Av departementschefen tillstyrkt ändring av vissa tjänstetitlar. I anslutning

till vidtagna ändringar av personalorganisation och löneställning vid

de fasta maskinanläggningarna vid televerket tillstyrker jag telestyrelsens

förslag om att följande tjänstetitlar införes i den av Kungl. Maj:t fastställda

personalförteckningen, nämligen maskinmästare i Ca 20, maskinist

i Ca 15 och Ca 13, eldare i Ca 11 och Ca 10 samt värmeskötare i Ca 11.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit bör följande ändringar

vidtagas i den av riksdagen fastställda personalförteckningen, nämligen ökning

av antalet byrådirektörer i Ca 33 från 10 till 13, minskning av antalet

byrådirektörer i Ca 31 från 25 till 22, ökning av antalet förste byråsekreterare

i Ca 29 från 17 till 18, minskning av antalet förste byråsekreterare i Ca 27

från 17 till 16 och ökning av antalet ingenjörer i Ca 27 från 62 till 63.

I tjänsteförteckningen bör maskinmästare införas i Ca 20, maskinist i Ca

15 och Ca 13, eldare i Ca 11 och Ca 10 samt värmeskötare i Ca 11.

Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att i den av Kungl. Maj:t fastställda

personalförteckningen minska antalet ingenjörer i Ca 25 från 88 till 87.

Statens järnvägar

Av departementschefen tillstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har föreslagit,

att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen

1 stationsinspektorstjänst vid stationen i Ånge från Ca 29 till Ca 31,

1 ingenjörstjänst på bantekniska byrån från Ca 27 till byråingenjör stjänst

i Ca 29 och

1 ingenjörstjänst vid huvudverkstaden i Örebro från Ca 25 till Ca 27.

Därjämte föreslår styrelsen, att följande tjänster inrättas, nämligen 2 byråingenjör

stjänster i Ca 29 på bantekniska byrån och 1 tågfärjebefälhavartjänst

i Ca 29.

Till stöd för förslagen har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Stationsinspektorstjänsten. Stationsföreståndartjänsten i Ånge har av styrelsen

föreslagits uppflyttad till 31 lönegraden två gånger tidigare, nämligen

i personalstatförslagen för innevarande och närmast föregående budgetår.

Anledningen till att det senast framlagda förslaget icke blev bifallet torde

vara att söka i styrelsens påpekande om att en viss nedgång hade kunnat

konstateras i stationens poängtal för år 1953. Storleken av denna nedgång

kunde icke vid förslagets avgivande exakt beräknas. Den uppgick enligt

nu föreliggande siffror till 118 poäng, motsvarande en sänkning av poängtalet

från 1 756 år 1952 till 1 638 år 1953. Nedgången sammanhängde

bl. a. med den milda väderleken i början av år 1953, vilken medförde öppet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1955

9

vatten i Östersjön tidigare än vanligt. Härigenom påverkades godsvagnstrafiken

på norrlandslinjerna. Sedan hösten 1953 är trafiken vid Änge åter i

stigande och en poängberäkning av första halvårets trafik år 1954 visar att

större delen av poängsänkningen år 1953 återvunnits. En annan orsak till

det sänkta poängtalet var, att stationens personalantal sjunkit på grund av

de insatser bl. a. stationsbefälet vidtagit i rationaliseringssyfte under de senaste

båda åren. Personalantalet har sålunda sjunkit från 241 man år 1952

till 226 år 1953 och till 216 under första halvåret år 1954. Varje man motsvarar

en enhet i poängtalet. En minskning av poängtalet av denna anledning

bör dock icke rimligtvis få inverka på bedömningen av frågan om vilken

klass stationen bör tillhöra. Trafik- och bangårdsförhållandena i Änge äro

sådana, att en mycket kraftig insats erfordras från stationsbefälets sida om

trafiken förbi stationen skall kunna avvecklas friktionsfritt. Stationens poängtal

får därför icke uteslutande vara avgörande för dess klass utan hänsyn

måste tagas till de speciella omständigheter, som föreligga vid denna ur

iedningssynpunkt särskilt besvärliga och svårbemästrade station.

Bgr åingenjör st jänsterna. Innehavaren av den till uppflyttning föreslagna

ijänsten i 27 lönegraden är arbetsledare för broavdelningens specialsektion

för allmänna ärenden. Hans arbetsuppgifter omfattar remisser och avtal

angående planskilda korsningar in. m. upprättande och granskning av anbudsprogram

och entreprenadkontrakt, upphandlingar, specialuppdrag beträffande

broar och husbyggnader, cemenlinjekteringar, brojournaler och

årsredogörelser. Han har att planera arbetet inom specialsektionen och bestämma

underlydande personals arbetsuppgifter. Tjänsten är placerad i Ce

29 (Ca 27).

Den ena av de nya byråingenjör stjänsterna är avsedd för arbetsledaren

för broavdelningens specialsektion för betongkonstruktioner m. m. Han har

nu tjänst i Ce 29. Arbetsuppgifterna omfattar projektering och kvalificerat

beräknings- och konstruktionsarbete för broar av armerad betong.

Den andra av de nya byråingenjörstjänsterna avses för arbetsledaren å

spåravdelningen. Han förestår avdelningens spårkonstruktionsgrupp. I arbetsuppgifterna

ingår konstruktion av spårmateriel (räler och växlar), planläggning

av nyanskaffning samt fördelning av nya och ur spår upptagna

spårväxeleffekter, beställning av spårväxeleffekter och material för tillverkningen,

besiktning av spårmateriel vid egna och privata verkstäder samt på

linjen, standardisering och diverse utredningsarbeten, däribland granskning

av till centrala företagsnämnden insända förslag. Tjänsten har tidigare avsetts

för en spårväxelkonstruktör utan arbetsledarställning. På grund av

det numera intensifierade spårutbytet och genom ökad hastighet skärpta

krav har en väsentlig ökning skett i arbetsuppgifterna för spåravdelningens

föreståndare, varför en mera självständig ledning av spårkonstruktionsgruppens

inom avdelningen arbete måst påläggas innehavaren av här ifrågavarande

tjänst.

Ingenjörstjänsten. Denna är underställd verkstadsingenjören för vagnverkstaden.

Innehavaren av tjänsten svarar för undcrliåilet av rälsbussfordon,

vilket till väsentlig del utföres A id huvudverkstaden i Örebro. Dessutom

har han ledarskap över avdelningarna för revision och reparation av personvagnsboggier,

för maskinverkstad och verk tygsförråd, för smedja och för

förkromningsverksladen in. fl. avdelningar, vilka tillsammans ha eu personalstyrka

av 194 man. Genom mångdubbling av rälsbussparkens storlek

och genom överflyttning av vissa arbetsuppgifter från motorverkstaden till

bär avsedd ingcnjörsavdelning har såväl arbetsuppgifternas omfattning som

del med tjänsten förenade ansvaret i väsentlig grad ökats.

Tugfärjcbcfälhavart jänsten. Denna avses för de från Trelleborg utgående

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 178 år 1955

tågfärjelederna. En av förste styrmännen av klass 1 har sedan februari månad

1953 ständigt haft vikariatsförordnande såsom tågfärjebefälhavare i

Ca 31 emedan tågfärjan Starke på grund av ökad trafik sedan nämnda tidpunkt

har måst utföra två dubbelturer per dygn, varvid dubbel besättning

erfordras. Även de båda andra tågfärjorna äro i trafik i sådan utsträckning

att mer än en besättning erfordras. Enär ingenting tyder på, att någon

minskning av antalet dubbelturer på sassnitzleden kommer att inträda under

de närmaste åren synes det skäligt, att en tjänst som tågfärjebefälhavare

i Ca 29 inrättas för trelleborgsrouterna i likhet med vad som vid tjänsteförteckningsrevisionens

genomförande skedde vid malmöleden, där likartade

seglings- och bemanningsförhållanden äro rådande. Då här är fråga

om en av trafikutvecklingen betingad ny och för framtiden erforderlig

tjänst, kan någon förste styrmans- eller annan lägre tjänst icke samtidigt

indragas.

De av styrelsen sålunda framförda förslagen, mot vilka statens lönenämnd

icke funnit anledning till erinran, anser jag mig böra tillstyrka.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har vidare

föreslagit, att 4 trafikinspektörstjänster, avsedda för ledarna av biltrafiken

inom I—IV distrikten, uppflyttas från Ca 31 till Ca 33 och att tjänsten som

chef för kammarkontoret uppflyttas från kamrerstjänst i Ca 29 till byrådirektörstjänst

i Ca 31.

Därjämte föreslår styrelsen, att 1 trafikinspektörstjänst i Ce 33 inrättas

för ledaren av biltrafiken inom VI distriktet.

Statens lönenämnd har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för tillstyrkande

av ifrågavarande förslag. Häremot har en ledamot och en suppleant

reserverat sig.

I skrivelse den 4 januari 1955 har statens järnvägars befälsförbund hemställt,

att Kungl. Maj :t oaktat lönenämndens avstyrkande måtte föreslå

riksdagen att bifalla järnvägsstyrelsens förslag beträffande trafikinspektörstj

änsterna.

För egen del finner jag styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda

annat uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att

tillstyrka desamma.

Av departementschefen tillstyrkt ändring av tjänstetitel. Sedan fråga väckts

av statens järnvägars befälsförbund om ändring av tjänstetitlarna övermaskinist

i Ca 27 och Ca 25, anser jag mig böra tillstyrka av järnvägsstyrelsen

framfört förslag om att nämnda tjänstetitlar ersättas med maskinchef å

tågfärja.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit bör följande ändringar

vidtagas i den av riksdagen fastställda personalförteckningen, nämligen ök
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1955

ning av antalet stationsinspektorer i Ca 31 från 9 till 10, ökning av antalet

byråingenjörer i Ca 29 från 31 till 34, minskning av antalet stationsinspektorer

i Ca 29 från 29 till 28, ökning av antalet tågfärjebefälhavare i Ca 29

från 1 till 2 och utbyte av tjänstetiteln överniaskinist i Ca 27 mot maskinchef

å tågfärja.

I tjänsteförteckningen bör övermaskinist i Ca 27 och Ca 25 utbytas mot

maskinchef å tågfärja.

Ä Kungl. Maj :t torde få ankomma att i den av Kungl. Maj :t fastställda

personalförteckningen minska antalet ingenjörer i Ca 25 vid huvudverkstäderna

från 13 till 12.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna för post- och televerken

samt statens järnvägar vidtaga de ändringar, jag i det föregående

förordat;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den av Kungl. Maj :t fastställda

personalförteckningen för televerket införa de tjänstetitlar,

jag i det föregående förordat;

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den av Kungl. Maj :t

fastställda personalförteckningen för statens järnvägar vidtaga

den ändring av tjänstetitlarna, jag i det föregående

förordat;

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att å övergångsstat uppföra

de tjänster och utfärda de övergångsbestämmelser i övrigt,

som vid genomförandet av berörda förslag må erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Kahm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ■proposition angående högertrafikfrågan. a1 i texten
  2. SU 1955:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken jämte i ämnet väckt motion. s. 18 i texten