Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 65 § utsökningslagen m. in

11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:18, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 65 § utsökningslagen m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18.

1

Nr 18.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 65 § utsökningslagen m. in.; given

Stockholms slott den 10 december 195b.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 65 § utsökningslagen; samt

2) lag om ändrad lydelse av 97 § konkurslagen.

GUSTAF ADOLF.

Ingvar Lindell.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås sådana jämkningar i utsökningslagens och konkurslagens

regler till skydd för gäldenären, som färanledes av inträffad

penningvärdesförändring.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr

18.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 18.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 65 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 65 § utsökningslagen1 skall erhålla ändrad ly
-

delse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

65

Från utmätning skola undantagas

dels nödiga gång- och sängkläder

för gäldenären, hans make och oförsörjda

barn eller adoptivbarn, dels

ock nödiga arbetsredskap eller andra

nödiga lösören till ett värde av högst

ettusen kronor, eller, där gäldenären

icke är familjeförsörjare och ej heller

har eget hushåll, högst fyrahundra

kronor. Saknas utväg till nödtorftigt

uppehälle; då skall från utmätning

undantagas av det förråd,

som i huset finnes, vad till underhåll

för en månad tarvas, eller, där

tillräckligt förråd ej finnes, av penningar,

som gäldenären innehar eller

äger innestående i bank eller annan

penninginrättning, så mycket

som erfordras för anskaffande av

det felande. Lös pant må ej undantagas

från utmätning för den gäld,

varför pantsättningen skett.

(Föreslagen lydelse.)

§•

Från utmätning skola undantagas

dels nödiga gång- och sängkläder

för gäldenären, hans make och oförsörjda

barn eller adoptivbarn, dels

ock nödiga arbetsredskap eller andra

nödiga lösören till ett värde av högst

ettusenfemhundra kronor, eller, där

gäldenären icke är familjeförsörjare

och ej heller har eget hushåll, högst

sexhundra kronor. Saknas utväg till

nödtorftigt uppehälle; då skall från

utmätning undantagas av det förråd,

som i huset finnes, vad till underhåll

för en månad tarvas, eller, där tillräckligt

förråd ej finnes, av penningar,

som gäldenären innehar eller

äger innestående i bank eller annan

penninginrättning, så mycket

som erfordras för anskaffande av

det felande. Lös pant må ej undantagas

från utmätning för den gäld,

varför pantsättningen skett.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1955.

1 Senaste lydelse, se SFS 1945: 281.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$.

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 97 § konfeurslagen.

Härigenom förordnas, att 97 § konkurslagen1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

97

Gäldenär skall av konkursboet

njuta nödigt underhåll för sig, make

och oförsörjda barn eller adoptivbarn

under två månader från den

dag, då beslutet om egendomsavträde

meddelades, där ej han själv eller

hans make kan annorledes försörja

familjen. Kan ej inom nämnda tid

bouppteckningsed avläggas av gäldenären,

njute han underhåll till dess

sådant skett. Gäldenären äge ock

från konkursboet utbekomma och behålla

dels nödiga gång- och sängkläder

för sig, make och oförsörjda

barn eller adoptivbarn dels ock nödiga

arbetsredskap eller andra nödiga

lösören till ett värde av högst ettusen

kronor eller, där gäldenären icke är

familjeförsörjare och ej heller har

eget hushåll, högst fyrahundra kronor.

Vid bestämmande

Har dödsbos ---— från dödsfallet.

(Föreslagen lydelse.)

§•

Gäldenär skali av konkursboet

njuta nödigt underhåll för sig, make

och oförsörjda barn eller adoptivbarn

under två månader från den

dag, då beslutet om egendomsavträde

meddelades, där ej han själv eller

hans make kan annorledes försörja

familjen. Kan ej inom nämnda tid

bouppteckningsed avläggas av gäldenären,

njute han underhåll till dess

sådant skett. Gäldenären äge ock

från konkursboet utbekomma och behålla

dels nödiga gång- och sängkläder

för sig, make och oförsörjda

barn eller adoptivbarn dels ock nödiga

arbetsredskap eller andra nödiga

lösören till ett värde av högst ettusenfemhundra

kronor eller, där gäldenären

icke är familjeförsörjare och

ej heller har eget hushåll, högst sexhundra

kronor.

---åligga honom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1955.

1 Senaste lydelse, se SFS 1945: 235.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj.ts proposition nr IS.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 12 november

195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam, Lindström.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för inrikesdepartementet fråga angående

ändring av de i utsökningslagen angivna utmätnings fria beloppen m. m.

samt anför därvid följande.

Enligt gällande ordning är viss del av gäldenärs egendom fredad

från utmätning. Sålunda stadgas i 65 § utsökningslagen, att från utmätning

skall undantagas dels nödiga gång- och sängkläder för gäldenären, hans

make och oförsörjda barn eller adoptivbarn, dels ock nödiga arbetsredskap

eller andra nödiga lösören till ett värde av högst ettusen kronor eller, där

gäldenären icke är familjeförsörjare och ej heller har eget hushåll, högst

fyrahundra kronor. Saknas utväg till nödtorftigt uppehälle, skall från utmätning

undantagas av det förråd, som i huset finnes, vad till underhåll

för en månad tarvas eller, där tillräckligt förråd ej finnes, av penningar,

som gäldenären innehar eller äger innestående i bank eller annan penninginrättning,

så mycket som erfordras för anskaffande av det felande. Lös

pant får ej undantagas från utmätning för den gäld, varför pantsättningen

skett.

Även vid konkurs åtnjuter gäldenären skydd för viss egendom. Härom

innehåller 97 § konkurslagen, att gäldenären skall av konkursboet njuta

nödigt underhåll för sig, make och oförsörjda barn eller adoptivbarn under

viss i lagrummet närmare angiven tid. Gäldenären äger också från konkursboet

utbekomma och behålla dels nödiga gång- och sängkläder för sig, make

och oförsörjda barn eller adoptivbarn dels ock nödiga arbetsredskap eller

andra nödiga lösören till ett värde av högst ettusen kronor eller, där gäldenären

icke är familjeförsörjare och ej heller har eget hushåll, högst fyrahundra

kronor.

De förut återgivna beloppen —- som tidigare varit lägre — fastställdes

till sin nuvarande storlek genom lagändringar 1945.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 18.

I framställning den 14 november 1953 har föreningen Sveriges

stadsfogdar hemställt, att de i 65 § utsökningslagen angivna beloppen å

ettusen kronor och fyrahundra kronor måtte höjas till ettusenfemhundra

kronor respektive sexhundra kronor.

Till stöd härför har föreningen i huvudsak anfört, att de belopp, som

angåve utmätningsfriheten i fråga om arbetsredskap och andra nödiga lösören,

i realiteten vore fiktiva, så till vida att de i de flesta fall i praktiken

gåves ett väsentligt annat innehåll än som svarade mot lagrummets lydelse

rent siffermässigt sett. I regel nödgades utmätningsmännen medgiva ett

högre beneficium genom att tillämpa för gäldenären alltför gynnsamma

värderingsregler. Det syntes därför vara önskvärt att lagbestämmelserna

bringades i bättre överensstämmelse med gällande praxis genom en höjning

av de utmätningsfria beloppen. Hur de stegrade levnadskostnaderna avspeglade

sig på andra områden inom lagstiftningen framginge bland annat av

de under senare år beslutade höjningarna av de allmänna barnbidragen,

folkpensionerna och de statliga och kommunala ortsavdragen vid inkomsttaxeringen.

Det vore alltid vanskligt att bestämma en viss värdegräns, när

det gällde att upprätta ett skydd för en gäldenär mot alltför obilliga verkningar

av oförmåga att fullgöra sina förpliktelser. Denna fråga bleve beroende

dels av vilka krav som överhuvud taget kunde ställas på en människovärdig

existens och dels av växlingarna i de allmänna levnadskostnaderna.

Dessa faktorer hade också vid flera tillfällen tidigare föranlett ändring

i avfattningen av ifrågavarande lagrum. Därvid hade även diskuterats

helt nya beräkningsgrunder utan att dock sådana då införts. Denna fråga

ägde alltjämt aktualitet, men behandlingen av dem syntes lämpligen kunna

anstå till den beslutade revisionen av utsökningslagen. Då denna revision

icke kunde påräknas under den närmaste tiden, borde dock frågan om en

förnyad höjning av de utmätningsfria beloppen icke bliva föremål för längre

uppskov. I förhållande till de allmänna levnadskostnadsstegringarna sedan

år 1945 och i överensstämmelse med gällande praxis syntes det vara motiverat

att företaga en höjning i enlighet med vad förut återgivits.

över framställningen har efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen,

överståthållarämbetet, överexekulorerna i Göteborg, Malmö, Varberg,

Västerås och Umeå, länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Malmöhus,

Kopparbergs och Norrbottens län, statskontoret, kommerskollegium,

föreningen Sveriges landsfiskaler, svenska exekutionsmännens riksförbund,

Sveriges advokatsamfund, svenska bankföreningen, svenska sparbanksföreningen

samt köpmannaföreningarnas central för ackords- och konkursärenden

(ackordscentralen). Vissa länsstyrelser och överexekutorer har bifogat

yttranden från utmätningsmän. Vid det av kommerskollegium avgivna utlåtandet

är fogade yttranden från samtliga handelskamrar, Sveriges köpmannaförbund

och Sveriges grossistförbund.

Framställningen har nästan genomgående tillstyrkts av de hörda myndigheterna

och sammanslutningarna. Förslaget har avstyrkts endast av två

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungi. Maj:ts proposition nr 18.

handelskamrar, Sveriges köpmannaförbund, ackordscentmlen och en landsfiskal.

De tillstyrkande remissinstanser, som motiverat sin inställning, har allmänt

åberopat stegringen av levnadsomkostnaderna sedan 1945. Sålunda har

socialstyrelsen uttalat, att mellan år 1945 och juni månad 1954 levnadskostnadsindex

stigit från 151 till 215 eller med 42 procent. Delposterna möbler

och hushållstextilier hade stigit med 40 procent och posten husgeråd med

29 procent. Då vid sidan härav viss hänsyn rimligen måste tagas även till

den standardhöjning som under samma tid ägt rum inom stora befolkningsgrupper,

ansåge styrelsen det vara skäligt, att de båda beloppen i 65 § utsökningslagen

nu höjdes i enlighet med förslaget i framställningen.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har framhållit, att olägenheterna av de

låga beloppen i praktiken syntes delvis ha motverkats genom att utmätningsmännen

i regel plägat sätta mycket låga värden å en gäldenärs egendom.

Det vore emellertid enligt länsstyrelsens mening önskvärt att lagbestämmelserna

bringades i bättre överensstämmelse med gällande praxis genom

en höjning av de utmätningsfria beloppen. Liknande synpunkt har

framförts även av överexekutorerna i Varberg och Västerås samt kommerskollegium

och åtskilliga handelskamrar.

I anslutning härtill må nämnas, att statskontoret sagt sig förutsätta, att

efter en höjning av beloppen överensstämmelse skulle komma att råda mellan

utsökningslagens ifrågavarande bestämmelser och praxis. Samma synpunkt

har framförts också i yttrandena från några handelskamrar. Och

Sveriges advokatsamfund har uttalat sin förvåning över uppgiften i framställningen

att utmätningsmännen genom att tillämpa för gäldenären alltför

gynnsamma värderingsregler medgåve ett högre beneficium än det i lag angivna.

Värderingen av det gods som skulle undantagas från utmätning måste

ske efter objektivt riktiga normer. Såsom skäl för den föreslagna höjningen

kunde man icke andraga att det vore önskvärt att bringa lagbestämmelserna

i överensstämmelse med gällande praxis. Grunden till höjningen borde vara

att man funne de föreslagna beloppen med hänsyn till gäldenärens intressen

skäliga.

Några av de tillstyrkande remissinstanserna har ifrågasatt om man icke

borde göra större höjning än som föreslagits i framställningen. Sålunda har

en landsfiskal helt allmänt ifrågasatt om den föreslagna höjningen vore tillräcklig.

En annan landsfiskal har uttalat sympati för en höjning av beloppen

till tvåtusen kronor respektive åttahundra kronor. I yttrandet från en

tredje landsfiskal har framhållits, att beloppet för ogift borde bestämmas till

åttahundra kronor. Även en ogift, som bildat eget hem, borde få ha detta

någorlunda fredat. Och en stadsfogde har sagt det vara önskvärt att kunna

undantaga arbetsredskap till högre belopp än ettusenfemhundra kronor. Arbetsredskapen

borde gå under ett särskilt belopp, som borde bestämmas till

tretusen kronor.

Vidare har överexekutor i Västerås ifrågasatt om icke skilda belopp borde

bestämmas för familjeförsörjare med liten familj och sådan med stor

familj.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuivjl. Muj.ts proposition nr 18.

Socialstyrelsen liksom länsstyrelsen i Stockholms län har erinrat om att

vid jämkning i 65 § utsökningslagen motsvarande ändring borde ske i 97 §

konkurslagen.

Av de avstyrkande remissinstanserna har ackordscentralen anfört, att bestämmelserna

om utmätningsfria belopp tolkades mycket liberalt, varför det

ur den enskilde gäldenärens synpunkt redan nu måste anses vara väl sörjt

för hans skydd genom möjligheten att på detta sätt få behålla för existensen

nödigt bohag och lösöre, tämligen oberoende av någon strikt fixerad ekonomisk

gräns. Detta föranleddes bl. a. av att det alltid vore synnerligen

vanskligt att värdera begagnade inventarier. Givet vore att de i innehavarens

besittning hade ett långt högre värde än det saluvärde, som en utmätningsman

vid sitt bedömande åsatte dem. Redan häri låge en betydande

säkerhetsventil ur gäldenärens synpunkt. En höjning med föreslagna belopp

torde därför ej vara behövlig för att giva erforderligt skydd. Däremot vore

det att befara att en höjning av de utmätningsfria beloppen komrne att öka

det antal utmätningsfall, som redovisades med att gäldenären saknade utmätningsbara

tillgångar, vilket vore en icke önskvärd utveckling. Erfarenheten

från ackordscentralens omfattande soliditetsupplysningsservice vore,

att det i ett stort antal fall konstaterades att vederbörande saknade utmätningsbara

tillgångar, ehuru det vore fråga om gäldenärer och kredittagare,

som bevisligen icke vore utblottade eller levde vid gränsen av existensminimum

utan som antingen genom legala åtgärder, såsom äktenskapsförord eller

lösöreköp, skyddat sig för utmätning eller genom den redan nu liberala

tolkningen av de med framställningen avsedda bestämmelserna undandroge

egendom av ansenligt värde från utmätning.

Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare har uttalat, att man

ansåge sig redan nu kunna konstatera hos vissa gäldenärer en bristande

vilja att göra rätt för sig i förlitan på att icke ha utmätningsbar egendom.

Det vore handelskammarens uppfattning att dylika fall skulle öka vid en

höjning enligt stadsfogdeföreningens förslag. Penningvärdets fall vore givetvis

en realitet, som skulle kunna motivera den föreslagna höjningen. Men

handelskammaren ansåge detta motiv ha fallit bort, så länge utmätningsmännen

bibehölle den låga värderingen av gäldenärens bo. Om man på denna

grund skulle höja de utmätningsfria beloppen, skulle det säkerligen vara

svårt att genomföra en höjning av värderingsgrunderna. Den blivande revisionen

av utsökningslagen borde icke föregripas genom ett bifall til! framställningen.

Liknande synpunkter som framförts i de två nästföregående yttrandena

återkommer i de utlåtanden som avgivits av den andra avstyrkande handelskammaren

och av den avstyrkande landsfiskalen.

Sveriges köpmannaförbund har förordat att en justering av de utmätningsfria

beloppen finge anstå i avvaktan på utredningen om revision av

utsökningslagen. För den händelse en höjning av beloppen bedömdes icke

tåla uppskov ville förbundet dock med hänsyn till penningvärdets försämring

och de höjda levnadskostnaderna samt tidigare praxis på området icke

motsätta sig den föreslagna höjningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

Ytterligare må nämnas att åtskilliga remissinstanser understrukit önskvärdheten

av att utsökningslagen reformerades och att därvid också uppmärksammades,

hur reglerna till skydd mot alltför betungande ingrepp mot

gäldenären borde utformas.

Departementschefen.

För att hindra att en gäldenär efter en utmätning blir blottställd innehåller

utsökningslagen i 65 § regler, som undantager viss del av gäldenärens

egendom från utmätning. Sålunda stadgas bl. a., att från utmätning skall

undantagas nödiga arbetsredskap och andra nödiga lösören till ett värde av

högst ettusen kronor eller, om gäldenären icke är familjeförsörjare och ej

heller har eget hushåll, högst fyrahundra kronor. Enligt 97 § konkurslagen

gäller en regel om rätt för konkursgäldenär att ur konkursboet utbekomma

arbetsredskap och andra lösören av motsvarande omfattning. De i dessa

bestämmelser angivna beloppen bestämdes vid lagändring 1945.

Genom den penningvärdesförändring, som inträffat sedan 1945, har det

skydd som genom bestämmelserna beredes gäldenärerna väsentligt minskats.

Av uttalanden i detta ärende framgår dock, att omfattningen av den

egendom, som i tillämpningen faktiskt blivit undantagen, icke har minskat

i direkt förhållande till penningvärdets fall. Detta torde sammanhänga med

att enligt sakens natur stor svårighet möter att med säkerhet fastställa

värdet på de mer eller mindre begagnade föremål gäldenärerna innehar

och att därför vid värderingen försiktighet måste iakttagas. Självfallet är

det en principiellt oriktig utväg att med åsidosättande av annan parts

rätt genom ändrade värderingsgrunder motverka en penningvärdeförsämring.

För att vid en sådan bibehålla det reella skyddet för gäldenärerna erfordras

lagändring. Förslag har nu framförts om en höjning av de i lagrummen

angivna beloppen med femtio procent. Det övervägande flertalet

av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna har biträtt förslaget.

Enligt min mening kan ifrågasättas, huruvida det icke är önskvärt att

reglerna till skydd för gäldenärerna utformas på annat sätt än för närvarande

är fallet. Det synes dock icke lämpligt att nu upptaga detta spörsmål

till prövning, utan det torde böra behandlas vid den blivande allmänna

reformeringen av utsökningsrätten. Detta bör emellertid icke utgöra

hinder mot att nu vidtaga en sådan partiell ändring som kan vara påkallad

av det förändrade penningvärdet. Med hänsyn till vad nyss anförts torde

man därvid icke böra ingå på någon prövning huruvida ändringar bör

göras på olika sätt för skilda grupper gäldenärer eller för egendom av

olika slag.

På sätt framgår av det utav socialstyrelsen avgivna yttrandet har levnadskostnadsindex

från år 1945 till juni 1954 stigit med 42 procent. För att

nu ifrågavarande regler skall ha samma reella innehåll som åsyftades vid

lagändringen 1945 bör de i förevarande lagrum angivna beloppen undergå

en höjning som ungefärligen motsvarar prisstegringen på de förnödenheter

och lösören som kan tänkas falla under bestämmelserna. På grund härav

biträder jag det framlagda förslaget att de utmätningsfria beloppen höjes

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

till ettusenfemhundra kronor för familjeförsörjare och till sexhundra kronor

för gäldenär, som icke är familjeförsörjare och ej heller har eget

hushåll. Motsvarande ändring bör också göras i fråga om konkursgäldenärs

rätt att utbekomma egendom ur boet.

Lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 juli 1955.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 65 § utsökningslagen; samt

2) lag om ändrad lydelse av 97 § konkurslagen.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av

den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Sven Fischier. 1 2

1 liilagan, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, liar här uteslutits.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr IS.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 18.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 30 november

1954.

Närvarande:

justitieråden Lech,

Regner,

Gösta Lind,

regeringsrådet Lorichs.

Enligt lagrådet den 20 november 1954 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet

Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 12 november 1954, hade

Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 65 § utsökningslagen; samt

2) lag om ändrad lydelse av 97 § konkurslagen.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet O.

Fetrén.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18.

11

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 december 195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med chefen för inrikesdepartementet anmäler

t.f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Lindell, lagrådets den 30 november

1954 avgivna utlåtande över de den 12 i samma månad till lagrådet

remitterade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 65 § utsökningslagen; samt

2) lag om ändrad lydelse av 97 § konkurslagen.

Med förmälan att lagförslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att desamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

proposition föreläggas 1955 års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.