Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m

1955-03-25 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:182, Med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

1

Nr 182

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändringar

i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

m. m.; given Stockholms slott den 25 mars

1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till

1) kungörelse om ändring i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 416),

2) kungörelse om ändring i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 417),

3) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1, 2 och 6 mom. förordningen den

1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för

civila statstjänstemän, m. m.,

4) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för de

högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 418),

5) kungörelse om ändring i 1947 års familjepensionsreglemente för de

högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 419),

6) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan

den 30 juni 1947 (nr 420),

7) kungörelse om ändrad lydelse av 10 § och 14 § 1 mom. 1947 års

familjepensionsreglemente för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 421),

8) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare

den 30 juni 1947 (nr 422) samt

9) kungörelse om ändrad lydelse av 13 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente

för arbetare den 30 juni 1947 (nr 423),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar hange

i Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 182.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I förevarande proposition framlägges förslag till vissa generella ändringar

i gällande tjänste- och familjepensionsreglementen. Sålunda förordas —

förutom vissa redaktionella jämkningar — införandet av särskilda regler

om sammanträffande pensionsförmåner jämväl i de fall, då förmån utgår på

grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning, för vilken avgifterna

helt eller delvis gäldats av statsmedel.

Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar i pensionsreglementena

för de högre kommunala skolorna i anledning av att lärare vid dessa skolor

numera kan antagas för avkortad tjänstgöring. Förslag framlägges även i

fråga om pensionsreglering för lärarpersonal vid enhetsskolan och om ändrad

pensionsklass för professorer vid handelshögskolan i Göteborg samt för

vissa överläkare.

Slutligen förordas särskilda bestämmelser om beräkning av tjänstår i pensionshänseende

för vissa statens arbetare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

3

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 416)

Härigenom förordnas, dels att 6 § 1, 2 och 5 mom., 8 §, 22 § 3 mom. samt

27 § 1 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente den 30 juni 1947

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att rubriken till

34 § 1 mom. reglementet1 skall erhålla lydelsen: ”Sjöfartsstyrelsen samt

lots- och fyrstaten”.

6 §.

1 mom. Ordinarie innehavare---offentligt uppdrag;

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst; eller

c) oavbrutet under—- — -—-sin tjänst.

2 mom. Annan ordinarie---pensionsåldern inträder;

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst; eller

c) tillföljd---sin tjänst.

Finner i--- — till avgörande.

Vad i--- — tjänsteman gällande.

5 mom. Icke-ordinarie befattningshavare —--två år;

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst; eller

c) tillföljd---sin tjänst.

I fall---motsvarande tillämpning. 8

8 §.

Med yrkesskada förstås i detta reglemente sådan skada, som inträffat vid

utövande av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan med

tjänstepensionsrätt förenad befattning och på grund varav rätt till ersättning

föreligger enligt lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring eller

lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete, ävensom sådan

i dylik befattning eller dylikt uppdrag ådragen yrkessjukdom, varom förmäles

i lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Vad i reglementet stadgas om yrkesskada skall äga tillämpning jämväl där

tjänsteman på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående

stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel.

1 Senaste lydelse av 34 § 1 mom., se 1953: 331.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

22 §.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar

a) där tjänsten innehafts minst 12 år och sådant fall ej är för handen,

som nedan under b) sägs, ävensom där avgången är föranledd av yrkesskada,

det för befattningen gällande begynnelse- respektive slutunderlaget

(grundbelopp av hel pension);

b) där tjänsteman---avkortad pension).

I fråga —--innehavda tjänsten.

Där pensionsrätten —-— — författningsrum avses.

Vad i---denna paragraf.

27 §.

1 mom. Om den —--dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor

ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta

och förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,

för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel.

Denna kungörelse träder i kraft i fråga om rubriken till 34 § 1 mom. den

1 januari 1956 och i övrigt den 1 juli 1955.

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 417)

Härigenom förordnas, dels att 16 § 1 mom. 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 1947 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives, dels ock att rubriken till 23 § 1 mom. reglementet1 skall

erhålla lydelsen: ’’Sjöfartsstyrelsen samt lots- och fyrstaten”.

16 §.

1 mom. Innehade avliden — — — hörande förmånerna.

Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familjepensioner

eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med

avseende å sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och

1 Senaste lydelse av 23 § 1 mom., se 1953: 332.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 är 1955

5

förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,

för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel, eller avlöning

på grund av anställning, varmed är förenad rätt till förmån på grund

av dylik försäkring.

Denna kungörelse träder i kraft i fråga om 16 § 1 mom. den 1 juli 1955

samt i fråga om rubriken till 23 § 1 mom. den 1 januari 1956.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1, 2 och 6 mom. förordningen

den 1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser rörande

avgångsåldern för civila statstjänstemän, m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § 1, 2 och 6 mom. förordningen den 1 juni

1951 om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän,

m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

(I stället för 6 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.)

1 mom. Ordinarie innehavare---offentligt uppdrag;

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst; eller

c) oavbrutet under — -— — sin tjänst.

2 mom. Annan ordinarie — — — gällande pensioneringsperioden;

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst; eller

c) tillföljd----sin tjänst.

Finner i---till avgörande.

Vad i--— tjänsteman gällande.

6 mom. Icke-ordinarie tjänsteman —--fullt tjänstduglig;

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst; eller

c) tillföljd---sin tjänst.

I fall —--motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för de

högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 418)

Härigenom förordnas, att 5 § 1 och 5 mom., 7 §, 9 § 2 mom., 11 § 3 mom.,

13 § 1 mom., 15 och 16 §§, 19 § 3 mom. samt 23 § 1 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 19471

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5 §.

1 mom. Ordinarie lärare—---gällande pensioneringsperioden;

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd---sin befattning.

Finner i---Kungl. Maj :ts prövning.

5 mom. Extra ordinarie----—fullt tjänstduglig;

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin befattning; eller

c) tillföljd---sin befattning.

1 fall---motsvarande tillämpning.

7 §.

Med yrkesskada förstås i detta reglemente sådan skada, som inträffat vid

utövande av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan med

tjänstepensionsrätt förenad befattning och på grund varav rätt till ersättning

föreligger enligt lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring eller lagen

den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete, ävensom sådan i

dylik befattning eller dylikt uppdrag ådragen yrkessjukdom, varom förmäles

i lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Vad i reglementet stadgas om yrkesskada skall äga tillämpning jämväl

där lärare på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående stycke

sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel.

9 §.

2 mom. Lärare, som---30 tjänstår.

Vid tjänstårsberäkning för det ändamål, som i första stycket avses, skola

tjänståren beräknas utan iakttagande av föreskrifterna i 13 § 1 mom. andra

och tredje styckena eller de motsvarande föreskrifter, som skola tillämpas

vid beräkning av tjänstår enligt 13 § 2 mom.

1 Senaste lydelse av 5 § 1 och 5 mom., 9 § 2 mom., 13 § 1 mom. samt 15 och 16 §§, se

1951: 339.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

7

11 §.

3 mom. Där lärare---beräknade grundbeloppen.

Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från extra ordinarie med

tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenade befattningar, vilka

innehavas med avkortning i tjänstgöringstiden, må pensionernas grundbelopp

sammanlagt icke överstiga det högsta av tjänstepensionsunderlagen för befattningarna.

Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda grundbeloppen.

13 §.

1 mom. Såsom tjänstår---detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken

lärare av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller militärtjänstgöring

eller för uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt

eller i statens tjänst vidkänts C-avdrag å lönen. Härvid skall iakttagas, att

avdraget för tid, varunder läraren erhållit nedsättning av tjänstgöringstiden,

skall göras i förhållande till den omfattning, vari tjänstgöringstiden nedsatts.

Tid, under vilken extra ordinarie lärare enligt för honom gällande antagningsbevis

varit anställd för tjänstgöring med avkortad tjänstgöringstid, skall

vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom ovan i

andra stycket förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot den enligt

antagningsbeviset gällande avkortningen i tjänstgöringstiden.

15 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för läraren gällande begynnelse-

respektive slutunderlaget eller, i fråga om extra ordinarie lärare

med avkortad tjänstgöringstid, nämnda underlag reducerat i samma omfattning,

som vid avgången gällt i fråga om lönen. Beträffande lärare, som avgår

efter pensioneringsperiodens utgång, skall likväl grundbeloppet bestämmas

enligt de i 14 § angivna grunderna.

16 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 14 § angivna grunderna.

Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelse- respektive

slutunderlaget eller, i fråga om extra ordinarie lärare med avkortad

tjänstgöringstid, av nämnda underlag reducerat i samma omfattning, som

vid avgången gällt i fråga om lönen, allt i den mån beloppet icke härigenom

överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit

läraren, därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning

till pensioneringsperiodens utgång.

19 §.

3 inom. Grundbeloppet för år räknat av rektorspension motsvarar

a) där rektorsbefattningen innehafts minst 12 år eller avgången är för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

anledd av yrkesskada, det för befattningen gällande begynnelse- respektive

slutunderlaget (grundbelopp av hel pension);

b) eljest begynnelse- respektive---avkortad pension).

Vid grundbeloppets---större underlaget.

Vad i---—denna paragraf.

23 §.

1 mom. Om den — — — dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor

ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta

och förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,

för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års familjepensionsreglemente för de högre

kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 419)

Härigenom förordnas, att 8 § 3 mom., 10 § och 15 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 19471

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

8 §.

3 mom. Där på —--beräknade familjepensionstalen.

Ägde den avlidne läraren familjepensionsrätt enligt detta reglemente för

särskilda extra ordinarie befattningar, vilka innehafts med avkortning i

tjänstgöringstiden, må familjepensionstalen sammanlagt icke överstiga det

högsta av familjepensionsunderlagen för befattningarna. Härav föranledd

minskning fördelas lika å de särskilda familjepensionstalen.

10 §.

Såsom tjänstår —--under a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava

återstått till pensioneringsperiodens utgång; dock må sådan tid ej räknas

såsom tjänstår för lärare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.

Därest det jämlikt a) och b) beräknade antalet tjänstår för de fem sistförflutna

åren före dödsfallet eller avgången från befattningen understiger mot
-

1 Senaste lydelse, se beträffande 10 i 1951: 340 och beträffande 15 § 1 mom. 1951 : 406.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

svarande anställningstid, skall vid tillämpning av stadgandet under c) iakttagas,

att där omförmäld tid minskas med så stor del, som svarar mot förhållandet

mellan å ena sidan underskottet i tjänstår och å andra sidan

anställningstiden. Vid beräkning av tjänstår skall härvid allenast tagas i

betraktande tid, varunder innehafts med tjänstepensionsrätt förenad

anställning; motsvarande anställningstid beräknas i förekommande fall

med avdrag, som i 13 § 1 mom. andra stycket 1947 års tjänstepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna avses.

15 §.

1 mom. Innehade avliden---hörande förmånerna.

Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familjepensioner

eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med avseende

å sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och förmån på

grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning, för vilken avgifterna

helt eller till viss del gäldats av statsmedel, eller avlöning på grund

av anställning, varmed är förenad rätt till förmån på grund av dylik försäkring.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan

den 30 juni 1947 (nr 420)

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom., 6 §, 8 § 2 inom., 17 a § 4 mom. och

21 § 1 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan den 30 juni

19471 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 §.

1 mom. Såframt ej ----gällande pensioneringsperioden;

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin befattning; eller

c) tillföljd---sin befattning.

Finner i---skolöverstyrelsens prövning. 6

6 §.

Med yrkesskada förstås i detta reglemente sådan skada, som inträffat vid

utövande av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan med

tjänstepensionsrätt förenad befattning och på grund varav rätt till ersättning

l Senaste lydelse, se beträffande 4 § 1 mom. och 8 § 2 mom. 1951:342 samt beträffande

17 a § 4 mom. 1954:395.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

föreligger enligt lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring eller lagen

den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete, ävensom sådan i dylik

befattning eller dylikt uppdrag ådragen yrkessjukdom, varom förmäles i

lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Vad i reglementet stadgas om yrkesskada skall äga tillämpning jämväl

där befattningshavare på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående

stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel.

8 §.

2 mom. Befattningshavare, som---30 tjänstår.

Vid tjänstårsberäkning för det ändamål, som i första stycket avses, skola

tjänståren beräknas utan iakttagande av föreskrifterna i 12 § 1 mom. andra

stycket eller de motsvarande föreskrifter, som skola tillämpas vid beräkning

av tjänstår enligt 12 § 2 mom.

17 a §.

b mom. Grundbeloppet för år räknat av överlärarpension motsvarar

a) där distriktsöverlärarbefattningen innehafts minst 12 år eller avgången

är föranledd av yrkesskada, det för befattningen gällande begynnelse-

respektive slutunderlaget (grundbelopp av hel pension); samt

b) eljest begynnelse- respektive----avkortad pension).

Vid grundbeloppets---större underlaget.

Har för---ägt rum.

Där befattningshavare--— beräknade grundbeloppen.

Vad i---denna paragraf.

21 §.

1 mom. Om den--— dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor

ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta

och förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,

för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 10 § och 14 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente

för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 421)

Härigenom förordnas, att 10 § och 14 § 1 mom. 1947 års familjepensions
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

reglemente för folkskolan den 30 juni 19471 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

10 §.

Såsom tjänstår---under a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått

till pensioneringsperiodens utgång; dock må sådan tid ej räknas såsom

tjänstår för befattningshavare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.

14 §.

1 mom. Innehade avliden---hörande förmånerna.

Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familjepensioner

eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med avseende

å sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och förmån

på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning, för vilken

avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel, eller avlöning på

grund av anställning, varmed är förenad rätt till förmån på grund av dylik

försäkring.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare

den 30 juni 1947 (nr 422)

Härigenom förordnas, att 6, 8 och 20 §§ 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare den 30 juni 19472 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

6 §.

Rätt att---föreligger (ålderspension);

b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt utföra honom åliggande arbete och prövas icke lämpligen

kunna överflyttas till annat arbete vid vederbörande verk (invalid pension);

eller

c) till följd — — — förvärvskälla (sjukpension).

I fråga--- — föregående arbetsgivaren.

8 §‘

Med yrkesskada förstås vid tillämpning av detta reglemente sådan skada,

1 Senaste lydelse av 10 §, se 1951: 343.

2 Senaste lydelse av G §, se 1951:347.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

som inträffat vid utförande av arbete eller uppdrag i statens tjänst eller

utövande av med tjänstepensionsrätt förenad befattning och på grund varav

rätt till ersättning föreligger enligt lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring

eller lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete,

ävensom sådan i dylikt arbete eller uppdrag eller i dylik befattning ådragen

yrkessjukdom, varom förmäles i lagen den 14 juni 1929 om försäkring för

vissa yrkessjukdomar.

Vad i reglementet stadgas om yrkesskada skall äga tillämpning jämväl

där arbetare på grund av arbete, uppdrag eller befattning, som i nästföregående

stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel.

20 §.

Om den---dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor

ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta

och förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,

för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 13 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente

för arbetare den 30 juni 1947 (nr 423)

Härigenom förordnas, att 13 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente

för arbetare den 30 juni 1947 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

13 §.

1 mom. Innehade avliden---hörande förmånerna.

Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familjepensioner

eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med avseende

å sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och förmån

på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning, för

vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel, eller avlöning

på grund av anställning, varmed är förenad rätt till förmån på grund av

dylik försäkring.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

13

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 mars

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för civildepartementet, statsrådet Lange, vissa pensionsfrågor och anför

därvid följande.

I. Redaktionella ändringar.

Fr. o. m. den 1 januari 1955 har lagen den 17 juni 1916 om försäkring för

olycksfall i arbete och lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar

ersatts av lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring. Härav

föranledes redaktionella ändringar i samtliga pensionsreglementen.

I prop. 1955: 124 har Kungl. Maj :t underställt riksdagen förslag om inrättandet

av ett särskilt verk — sjöfartsstyrelsen — avsett att fr. o. m. den

1 januari 1956 ersätta bl. a. lotsstyrelsen och sjökarteverket samt vissa delar

av kommerskollegium. Bifalles detta förslag, påkallas redaktionella jämkningar

i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.

I kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning

av 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för folkskolan, vilken

kungörelse enligt sin nuvarande lydelse äger tillämpning på bl. a. befattningshavare

vid sinnesslöskolorna, påkallas en redaktionell ändring i anledning

av att dessa skolor numera benämnes särskolor för psykiskt efterblivna.

II. Reglering av sammanträffande förmåner i vissa fall.

I årets statsverksproposition (VIII ht, p. 356, IX ht, p. 16 och X ht, p. 41)

har tagits upp fråga om ordnande av pensionering för viss forskarpersonal,

avlönad från forskningsanslag. En sådan pensionering föreslås skola ordnas

försäkringsvägen enligt i huvudsak de grunder, som tillämpas inom näringslivet.

I anslutning härtill uttalas, att fråga om jämkning av reguljära statliga

pensionsförmåner, som sammanträffar med förmåner på grund av nu ifråga
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

varande pensionering, torde komma att i annat sammanhang anmälas av

chefen för civildepartementet.

Med erinran om vad sålunda förekommit vid behandling i statsverkspropositionen

av frågan om pensionering för viss forskarpersonal har statskontoret

i skrivelse den 1 februari 1955 avgivit förslag till vissa ändringar i gällande

pensionsreglementen och i anslutning därtill anfört i huvudsak följande.

Pensionering försäkringsvägen (Svenska personal-pensionskassan) med

anlitande av statsmedel förekommer sedan ett antal år vid svenska träforsknings-

m. fl. institut. Även eljest torde det kunna ifrågakomma, att dylik försäkring

helt eller till viss del bekostas av statsmedel beträffande befattningshavare,

som sedermera övergår till statlig pensionsberättigande tjänst.

Ämbetsverket vill fördenskull föreslå, att i de statliga pensionsreglementena

införes en allmän bestämmelse om reglering av sammanträffande mellan

tjänste- respektive familjepension enligt av Kungl. Maj :t och riksdagen antagna

pensionsbestämmelser och pension enligt pensionsförsäkring, till vars

betalning staten bidragit helt eller till någon del. Detta torde lämpligen böra

ske på så sätt, att bestämmelserna i 27 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

och 16 § 1 och 2 mom. 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

utvidgas att avse jämväl sammanträffande med pensionsförmån enligt

pensionsförsäkring i enskild pensionsinrättning, för vilken försäkringsavgifterna

helt eller till någon del gäldats av statsmedel. Motsvarande ändringar

bör göras i övriga pensionsreglementen för statstjänstemän m. fl., där liknande

sammanträffandebestämmelser återfinnes.

Statens pensionsanstalt, som yttrat sig i ärendet, framhåller att anstalten

ansluter sig till det av statskontoret framlagda förslaget om införande i de

statliga pensionsreglementena av en allmän bestämmelse om reglering av

tjänste- eller familjepensioner, som sammanträffar med pension på grund av

pensionsförsäkring, till vars betalning staten bidragit helt eller till någon

del. Vid ett genomförande av ifrågavarande förslag skulle vad rör pensionsanstaltens

verksamhetsområde erfordras en omarbetning av 36 och 37 §§

SPA-reglementet, 21 § 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan, 14 §

1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan, 23 § 1947 års tjänstepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna, 15 § 1947 års familjepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna, 20 § 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare samt 13 § 1947 års familjepensionsreglemente

för arbetare. Enligt pensionsanstaltens mening bör vid tecknande av sådan

här avsedd pensionsförsäkring, som avses skola helt eller delvis bestridas av

statsmedel, hänsyn tagas till förefintlig rätt till tjänste- och familjelivränta

enligt statliga pensionsbestämmelser.

Departementschefen. I samtliga tjänste- och familjepensionsreglementen

har upptagits ett allmänt stadgande om befogenhet för Kungl. Maj :t att besluta

om reglering vid sammanträffande av sådana statliga tjänste- eller

familjepensioner, som intjänats av en och samma person. Vidare är i familjepensionsreglementena

stadgat enligt vilka grunder reglering skall ske vid

sammanträffande av tjänstepension och familjepension eller av familjepen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

15

sioner, som intjänats av olika personer. Vad sålunda finnes stadgat om reglering

av sammanträffande statliga pensioner äger motsvarande tillämpning

med avseende å sammanträffande av statlig pension och statlig livränta eller

av flera sådana livräntor. I förevarande hänseende betraktas den statliga pensioneringen

som ett helt och regleringen påverkas således icke av om de

sammanträffande förmånerna utgår efter ett och samma eller efter olika

reglementen.

Det är således möjligt att åstadkomma en skälig reglering av totalförmånerna

vid sammanträffande av reguljära pensions- eller livränteförmåner.

Utom i visst fall beträffande förmån enligt SPA-reglementet föreligger icke

någon motsvarande möjlighet att få till stånd en reglering vid sammanträffande

av pension eller livränta enligt statliga pensionsbestämmelser och därmed

jämförlig förmån av annat slag.

Svårigheterna är betydande att samordna pensioner, intjänade hos olika

arbetsgivare med olika pensioneringssystem, så att de sammanlagda pensionsförmånerna

blir acceptabla ur skilda synpunkter. En dylik samordning har

hitintills inte kunnat generellt ernås på ett tillfredsställande sätt. Frågan är

emellertid föremål för uppmärksamhet från 1951 års pensionsutrednings sida.

Efter tillkomsten av nu gällande pensionsreglementen har statens medverkan

till pensionering med anlitande av enskild försäkringsinrättning fått en

betydligt vidgad omfattning. Ett genomförande av i årets statsverksproposition

framlagda förslag till ordnande av pensionering för viss forskarpersonal

torde komma att innebära en ytterligare utvidgning av den av staten understödda

pensionering, som ombesörjes i sådan ordning. Frågan om viss samordning

av förmån enligt statliga pensionsbestämmelser och sådan därmed

jämförlig förmån av annat slag, som helt eller delvis bekostats av statsmedel,

måste därför aktualiseras redan nu.

Såsom statens pensionsanstalt framhållit bör vid tecknande av sådan försäkring

hos enskild försäkringsinrättning, som avses skola helt eller delvis

bestridas av statsmedel, kunna tagas hänsyn till i förekommande fall föreliggande

rätt till livränteförmåner enligt statligt pensionsreglemente. Däremot

synes förutsättning knappast finnas för någon jämkning av rätt till pension

eller därmed jämförlig förmån, som grundats genom försäkring av sådant

slag. Den reglering, som i vissa fall kan komma ifråga, bör därför på sätt

statskontoret och pensionsanstalten förordat ske genom minskning av den

statliga pensions- eller livränteförmånen. De principer, som enligt av Kungl.

Maj :t meddelade beslut kommit till uttryck vid tillämpning av nu gällande

bestämmelser om sammanträffande av förmåner, bör härvid beaktas.

Vad jag sålunda förordat föranleder ändringar i 1947 års pensionsreglementen

för statliga tjänstemän och arbetare samt motsvarande reglementen

för folkskolan och de högre kommunala skolorna, ävensom i vissa andra av

Kungl. Maj :t utfärdade pensionsförfattningar, i första hand 1951 års pensionsreglementen

för präster och SPA-reglementet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

III. Pensionsreglering för viss lärarpersonal.

Extra ordinarie lärare vid de högre kommunala skolorna m. fl.

I skrivelse den 18 februari 1955 har skolöverstyrelsen gjort framställning

i fråga om viss reglering av pensionsförhållandena för extra ordinarie lärare,

som är underkastade pensionsreglementena för de högre kommunala skolorna.

över framställningen har efter remiss yttranden avgivits av statens

pensionsanstalt och statskontoret. I sitt yttrande har pensionsanstalten även

tagit upp vissa frågor berörande befattningshavare, som är underkastade

pensionsreglementena för folkskolan eller beträffande vilka kungörelsen den

30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning av nämnda reglementen

äger tillämpning.

Vid tillkomsten av nu gällande pensionssystem kunde icke-ordinarie

tjänstemän i allmänhet men däremot ej motsvarande ämneslärare antagas

för avkortad tjänstgöring med tillämpning av reguljära anställningsformer.

I anledning härav har i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

stadgats särskilda grunder för beräkning av pension för tjänsteman

med avkortad tjänstgöring resp. efterlevande till sådan tjänsteman, medan

några motsvarande stadganden icke upptagits i 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för de högre kommunala skolorna.

Skolöverstyrelsen erinrar om att numera även icke-ordinarie lärare kan

antagas för avkortad tjänstgöring. Under åberopande härav föreslår överstyrelsen,

att i pensionsreglementena för de högre kommunala skolorna skall

— efter förebild från vad som gäller enligt de allmänna pensionsreglementena

— intagas bestämmelser om beräkning av pension för lärare med avkortad

tjänstgöring, överstyrelsen fäster uppmärksamheten på att frågor om

avdrag vid tjänstårsberäkning för tid, under vilken tjänsteman erhållit nedsättning

av tjänstgöringstiden, och om inverkan på tjänstårsberäkningen av

tjänstledighet för uppehållande av befattning i statens tjänst, regleras beträffande

lärarna vid de högre kommunala skolorna i själva reglementet men

beträffande statens tjänstemän i vederbörande tillämpningsföreskrifter. För

att härvidlag ernå överensstämmelse med regleringen enligt de allmänna pensionsbestämmelserna

föreslår överstyrelsen, att berörda frågor vad rör lärare

vid de högre kommunala skolorna skall regleras i tillämpningsföreskrifterna

till pensionsreglementena för nämnda skolor. Även frågan om tjänstårsberäkning

för tid, varunder lärare åtnjutit tjänstledighet för uppehållande av

lärarbefattning vid annan kommunal läroanstalt, bör enligt skolöverstyrelsens

mening regleras i sålunda föreslagen ordning, överstyrelsen tager vidare

upp fråga om viss modifiering av den i tjänstepensionsreglementet angivna

förutsättningen om visst minsta antal tjänstår för att rätt till förtidspension

skall kunna medgivas. I detta hänseende förordar överstyrelsen, att efter

förebild från allmänna tjänstepensionsreglementet tjänståren skall, även där

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

17

detta icke följer av nuvarande bestämmelser, beräknas utan att avdrag verkställes

för tid, varunder läraren vidkänts C-avdrag å lönen. För genomförande

av i det föregående angivna förslag förutsättes, efter vad överstyrelsen framhåller,

ändring i 9 § 2 inom., 11 § 3 mom., 13 § 1 mom. ävensom 15 och 16 §§

tjänstepensionsreglementet samt i 8 § 3 mom. familjepensionsreglementet.

Vidare påkallas vissa tillägg till tillämpningsföreskrifterna till reglementena.

Statskontoret tillstyrker, att 1947 års pensionsreglementen för de högre

kommunala skolorna kompletteras med bestämmelser om tjänstårsberäkning

in. in. för lärare, som varit anställd för avkortad tjänstgöring. I anledning av

skolöverstyrelsens förslag i fråga om överflyttning av vissa tjänstårsberäkningsstadganden

från tjänstepensionsreglementet till vederbörande tillämpningsföreskrifter

uttalar statskontoret, att ämbetsverket bestämt motsätter

sig en dylik överflyttning. Enligt statskontorets uppfattning är ifrågavarande

bestämmelser av den vikt och karaktär, att de alltjämt bör redovisas i huvudförfattningen,

oaktat nuvarande formella olikheter mellan nämnda reglemente

och 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente härigenom kommer

att bli bestående.

Statens pensionsanstalt framhåller, att syftet med den pensionsreglering,

som år 1943 genomfördes för de högre kommunala skolornas lärare, var att

åstadkomma en anpassning till pensionssystemet för statens tjänstemän.

Den år 1947 genomförda pensionsregleringen innebar icke något avsteg härvidlag.

Den pensionering, som äger rum med tillämpning av 1947 års pensionsreglementen

för de högre kommunala skolorna, får sålunda anses bygga

på grunderna i nämnda pensionssystem. I betraktande härav anser pensionsanstalten,

att pensionsförmånerna för deltidsanställda lärare vid de högre

kommunala skolorna icke bör överstiga de förmåner, som är förenliga med

sagda grunder.

Enligt pensionsanstaltens mening talar övervägande skäl mot skolöverstyrelsens

förslag om överföring av vissa bestämmelser om tjänstårsberäkning

från tjänstepensionsreglementet till dithörande tillämpningsföreskrifter.

Däremot anser sig pensionsanstalten kunna biträda överstyrelsens förslag

om jämkning av det för medgivande av rätt till förtidspension stadgade villkoret

i fråga om tjänstetid. Vid ett genomförande av sistnämnda förslag

påkallas emellertid, efter vad pensionsanstalten vidare anför, visst tillägg till

det i 10 § familjepensionsreglementet intagna stadgandet om beräkning av

tjänstår för tid efter pensionsavgång.

Pensionsanstalten tager i detta sammanhang upp vissa frågor berörande

befattningshavare med pensionsrätt enligt pensionsreglementena för folkskolan.

Enligt pensionsanstaltens mening bör, om i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag viss modifiering sker av den i tjänstepensionsreglementet för

de högre kommunala skolorna angivna förutsättningen om visst minsta antal

tjänstår för att rätt till förtidspension skall kunna medgivas, en motsvarande

omläggning ske beträffande betingelserna för förtidspensionering av nu

- Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 182.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

avsedda befattningshavare. Pensionsanstalten föreslår därför viss ändring i

8 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet för folkskolan och som en följd därav

även en ändring i 10 § familjepensionsreglementet för folkskolan.

Pensionsanstalten anser det vidare påkallat med vissa ändringar i kungörelsen

den 30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning av 1947

års tjänste- och familjepensionsreglementen för folkskolan och anför som

skäl härför följande.

Folkskolans nu gällande pensionsreglementen innefattar ej särskilda bestämmelser

för lärare med anställning för avkortad tjänstgöringstid. Sådan

anställning torde f. n. icke kunna ifrågakomma inom reglementenas egentliga

giltighetsområde. Däremot kan dylik anställning förekomma i fråga om

sådana extra ordinarie befattningshavare, för vilka reglementena skall gälla

enligt nämnda kungörelse den 30 juni 1947. I denna kungörelse finnes också

vissa särskilda bestämmelser för befattningshavare med avkortad tjänstgöringstid.

Dessa bestämmelser, som allenast avser tjänstårsberäkningen för

tid, under vilken befattningshavare är underkastad tjänstepensionsreglementet

för folkskolan, reglerar emellertid icke bestämmandet av invalid- eller

sjukpension för dylik befattningshavare och ej heller tillgodoräkning av

utökningstid vid bestämmande av familjepensionstal för efterlevande. Enligt

pensionsanstaltens mening bör kungörelsen kompletteras med föreskrifter i

nämnda hänseenden.

Departementschefen. De statliga pensionsbestämmelserna är grundade på

principen att såsom tjänstår må tillgodoräknas tid för innehav av pensionsberättigande

anställning. Såsom inskränkning i förhållande till nämnda

princip gäller bl. a., att vid pensionsförmånernas utmätande hänsyn tages

till om anställningen avsett avkortad tjänstgöring.

Vid den tidpunkt, då nu gällande pensionsreglementen för de högre kommunala

skolorna tillkom, förelåg ej möjlighet att deltidsanställa lärare med

tillämpning av reguljära anställningsformer. I anledning härav upptogs ej

i nämnda reglementen några föreskrifter om särskilda grunder för utmätande

av pensionsförmån under hänsynstagande till att tjänstgöringen genomgående

eller under viss tid varit avkortad. Då emellertid extra ordinarie

lärare vid högre kommunal skola numera kan antagas för avkortad tjänstgöring,

synes det mig angeläget, att i här avsedda pensionsreglementen

upptages föreskrifter av dylik innebörd.

Den av mig sålunda förordade regleringen bör ske i huvudsaklig anslutning

till skolöverstyrelsens av remissmyndigheterna biträdda förslag. I första

hand erfordras alltså ett allmänt stadgande om beräkning av tjänstår för

tid, varunder tjänstgöringen varit avkortad, och vissa särskilda föreskrifter

om beräkning av invalid- eller sjukpensions grundbelopp. Särskild reglering

påkallas även för det fall, att lärare samtidigt avgår från eller vid sin död

åtnjuter pensionsrätt för mer än en befattning, som innehafts med avkortning

i tjänstgöringstiden. Såsom statens pensionsanstalt framhållit bör härutöver

stadgas särskilda grunder för beräkning i vissa fall av tjänstår för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955 19

familjepension med avseende å tid, infallande efter dödsfallet eller avgången

ur tjänst.

Tjänstepensionsreglementets bestämmelser om avdrag vid tjänstårsberäkning

för tid, under vilken lärare erhållit nedsättning av tjänstgöringstiden,

och om inverkan på tjänstårsberäkningen av tjänstledighet för uppehållande

av befattning vid kommunal läroanstalt eller i statens tjänst, anser jag vara

av den art, att de alltjämt bör redovisas i själva reglementet. Jag kan alltså

i likhet med remissmyndigheterna icke biträda skolöverstyrelsens förslag

om redovisning av nämnda bestämmelser såsom tillämpningsföreskrifter till

reglementet.

Vid beräkning av det antal tjänstår, som förutsättes för att lärare skall

kunna medgivas rätt till förtidspension, skall enligt tjänstepensionsreglementet

i dess nuvarande lydelse göras avdrag för tid, varunder läraren av

andra anledningar än vissa särskilt angivna vidkänts C-avdrag å lönen. Då

någon motsvarande avdragsregel ej tillämpas beträffande statens tjänstemän,

synes det rimligt, att även här avsedda lärare får för nämnda ändamål

räkna tjänstår utan sådana avdrag. Såsom en följd härav bör i familj epensionsreglementet

införas en bestämmelse om att såsom tjänstår för familjepension

må, där lärare vid sin död åtnjöt förtidspension, ej tillgodoräknas

tid efter lärarens avgång ur tjänst.

Jag biträder pensionsanstaltens förslag, att de sålunda förordade ändrade

reglerna för beräkning av tjänstår för rätt till förtidspension skall tillämpas

även på befattningshavare, som är underkastade pensionsreglementena för

folkskolan. Likaledes i enlighet med förslag av pensionsanstalten förordar

jag, att i kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning

av sistnämnda reglementen införes särskilda föreskrifter med hänsyn

till att vissa i kungörelsen avsedda befattningshavare kan antagas för avkortad

tjänstgöring.

Lärare på enhetsskolans högstadium.

Med skrivelse den 15 december 1954 har skolöverstyrelsen efter samråd

med överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen och de sakkunniga

för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område avlämnat

förslag till ändrade bestämmelser om försöksverksamheten med nioårig

enhetsskola. Förslaget omfattar bl. a. vissa föreskrifter rörande tjänste- och

familjepension för lärare, som innehar tjänst avsedd för tjänstgöring på

enhetsskolans högstadium, över förslaget i denna del har efter remiss yttranden

avgivits av statskontoret och statens pensionsanstalt.

Till och med läsåret 1950/51 var det tekniskt möjligt att beträffande försöksdistrikten

i huvudsak tillämpa de för den nuvarande folkskolan gällande

författningsbestämmelserna rörande lärares anställnings- och avlönings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

förhållanden samt statsbidrag m.m. Då försöksverksamheten läsåret 1951/52

för första gången nådde upp i enhetsskolans högstadium, blev det nödvändigt

att tillskapa vissa särskilda bestämmelser i nämnda hänseenden. Frågan

härom upptogs i prop. 1951:155, vari behandlades spörsmål om lärarkategorier

och kompetenskrav, anställningsform och tillsättningsförfarande,

undervisningsskyldighet, löneställning samt statsbidrag m.m., allt avseende

lärarpersonalen på högstadiet. Med stöd av riksdagens beslut i anledning av

nämnda proposition utfärdade Kungl. Maj :t den 8 juni 1951 särskilda bestämmelser

beträffande försöksverksamheten inom vissa skoldistrikt m.m.

I anledning av beslut vid 1952 års riksdag (prop. 241) vidtogs med giltighet

från och med den 1 januari 1953 vissa ändringar i nämnda bestämmelser.

I och med att verksamheten på försöksskolans högstadium utbyggdes,

aktualiserades frågan om särskilda statsbidrag till denna verksamhet. Spörsmålet

härom prövades vid 1953 års riksdag (prop. 126). Därvid beslöts, att

nya statsbidragsgrunder skulle jämte 1951 års särskilda föreskrifter, i vad

dessa tillkommit på grundval av riksdagens beslut, äga tillämpning till och

med budgetåret 1954/55. Med stöd av 1953 års riksdags beslut utfärdade

Kungl. Maj:t den 30 juni 1953 »Särskilda bestämmelser beträffande försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola». I enlighet med vid 1954 års riksdag

meddelade beslut (prop. 137, 149 och 160) har dessa bestämmelser såvitt

rör lärarpersonalen på högstadiet undergått tämligen genomgripande ändringar

med verkan från och med den 1 juli 1954.

Beträffande innehållet i nu gällande bestämmelser rörande verksamheten

å enhetsskolans högstadium torde böra nämnas följande.

Undervisningen i kunskapsämnen utövas i första hand av lärare i kunskapsämnen,

vilka anställes i ordinarie eller extra ordinarie adjunkts- eller

ämneslärartjänst eller såsom extra ordinarie eller extra lärare, i huvudsak

med lön enligt reglerad befordringsgång, samt av ordinarie folkskollärare i

23 lönegraden. För undervisningen i kunskapsämnen finnes vidare att tillgå

bl. a. extra ordinarie folkskollärare i 19 lönegraden, som förordnas med full

tjänstgöring på högstadiet enligt Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1952. I fråga

om lärare i kunskapsämnen tillämpas i princip samma behörighetsvillkor

som för lärare vid kommunal realskola resp. praktisk kommunal realskola.

I lönehänseende har däremot beträffande såväl sistnämnda lärare som folkskollärare

i 23 lönegraden i huvudsak anpassning skett till de avlöningsbestämmelser,

som gäller folkskollärare vid egentlig folkskola. Nämnda

avlöningsbestämmelser äger direkt tillämpning å folkskollärare i 19 lönegraden.

övningslärare, för vilka finnes inrättade extra ordinarie eller extra

tjänster, åtnjuter i princip avlöning enligt bestämmelserna i avlöningsreglementet

för övningslärare. Yrkeslärares avlöningsförmåner bestämmes

av vederbörande försöksdistrikt.

För samtliga i nästföregående stycke nämnda lärare, frånsett folkskollärare

i 23 lönegraden, föreligger ej rätt till pension enligt statliga pensionsbestämmelser.

Försöksdistrikten får genom statsbidrag täckning för hela kostnaden för

avlöning åt lärare i kunskapsämnen och sådana folkskollärare, som är an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

21

ställda för full tjänstgöring på högstadiet. Däremot beräknas statsbidraget

för avlöning åt övningslärare enligt folkskolans grunder, vilket innebär

bidrag med 78 procent av kostnaden. Till avlöning åt yrkeslärare utgives

f. n. statsbidrag med belopp motsvarande totala kostnaden, dock med i allmänhet

högst 7 kronor 40 öre för undervisningstimme.

I sin förenämnda skrivelse den 15 december 1954 föreslår skolöverstyrelsen

bl. a. inrättande av ordinarie tjänster för övningslärare på enhetsskolans

högstadium samt en provisorisk reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena

in. m. beträffande lärare för den förberedande yrkesundervisningen

i klass 9 y, innebärande i första hand inrättande av lönegradsplacerade

yrkeslärartjänster och särskilda adjunkts- och ämneslärartjänster

för undervisning i de yrkesteoretiska ämnena.

Skolöverstyrelsens förslag har i berörda delar på föredragning av chefen

för ecklesiastikdepartementet anmälts för riksdagen i propositionen den 25

februari 1955 (nr 120) angående vissa frågor rörande försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola, m. in. I propositionen föreslås bl. a. inrättande av

ordinarie övningslärartjänster men däremot framlägges ej förslag till reglering

av anställnings- och avlöningsförhållandena för lärare i klass 9 y. I

syfte att effektivisera den förberedande undervisningen i nämnda klass förordas

i propositionen i stället vissa särskilda anordningar, bl. a. förhöjt

statsbidrag till kostnaderna för avlöning åt yrkeslärare.

Skolöverstyrelsens förevarande förslag omfattar även vissa föreskrifter

rörande tjänste- och familjepension för de lärarkategorier på högstadiet,

beträffande vilka pensionsfrågan ännu icke prövats av statsmakterna.

Skolöverstyrelsen framhåller, att behov av särskilda bestämmelser i pensionshänseende

tidigare icke varit aktuella inom försöksdistrikten. Emellertid

har numera ordinarie tjänster inrättats och över huvud taget anställningsförhållandena

fått en fastare utformning i jämförelse med tidigare.

Därtill kommer, att i takt med försöksverksamhetens kraftiga utveckling

även antalet lärare i försöksdistrikten ökat starkt. Det syntes därför överstyrelsen

påkallat, att en fastare reglering av pensionsavgången samt förutsättningen

för avgångsskyldigheten för dessa lärare nu kommer till stånd.

Skolöverstyrelsens förslag till pensionsbestämmelser för lärare å enhetsskolans

högstadium innebär tillämpning av icke blott pensionsreglementena

för folkskolan, vilka redan gäller beträffande folkskollärare i 23 lönegraden,

utan också pensionsreglementena för de högre kommunala skolorna och

SPA-reglcmentet. Folkskolans pensionsreglementen avses skola tillämpas

beträffande samtliga folkskollärare — således även de i 19 lönegraden —

som innehar tjänst avsedd för tjänstgöring på högstadiet. Efter förebild från

vad som gäller beträffande yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna

anser överstyrelsen det kunna ifrågasättas att bereda yrkeslärarna i försöksdistrikten

pensionsrätt enligt SPA-reglementet. övervägande skäl synes dock

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

överstyrelsen tala för att i stället pensionsreglementena för folkskolan göres

tillämpliga även på sistnämnda lärare. För lärare i kunskapsämnen har löneställning

och kompetenskrav avvägts efter förebild från vad som gäller motsvarande

lärare vid de kommunala realskolorna. Med hänsyn härtill anser

överstyrelsen, att pensionsreglementena för de högre kommunala skolorna

bör äga motsvarande tillämpning beträffande lärare i nämnda ämnen. Vad

slutligen angår övningslärare å högstadiet avses enligt förslaget SPA-reglementet

vara tillämpligt.

Förslaget förutsättes skola genomföras fr. o. m. den 1 juli 1951 beträffande

de lärarkategorier, som kunnat beredas anställning såsom extra ordinarie

lärare redan fr. o. m. nämnda dag, och i övrigt fr. o. m. den 1 juli 1955.

Statskontoret finner det ur skilda synpunkter vara att föredraga, att lärare

i kunskapsämnen i pensionshänseende jämställes med folkskollärare i 23

lönegraden, som har sin tjänstgöring förlagd till enhetsskolans högstadium.

Statskontoret förordar därför, att pensionsreglementena för folkskolan göres

tillämpliga på lärare i kunskapsämnen. Däremot anser statskontoret, som.

avstyrkt skolöverstyrelsens förslag till provisorisk reglering av anställningsoch

avlöningsförhållandena för lärarna för den förberedande undervisningen

i klass 9 y, att nämnda reglementen icke bör vinna tillämpning å yrkeslärare.

I den mån kommunerna anser sig böra inrätta pensionsberättigande tjänster

för sådana lärare, bör dessa enligt statskontorets mening kunna förenas

med pensionsrätt enligt SPA-reglementet. Av principiella skäl bör ej ifrågakomma,

att pensionsregleringen erhåller retroaktiv verkan. Syftet med förslaget

i denna del bör i stället tillgodoses genom att i särskild övergångsbestämmelse

medgives tillgodoräkning i full utsträckning av anställningstid

såsom extra ordinarie lärare vid försöksskola före den 1 juli 1955.

Statens pensionsanstalt uttalar, att regleringen av personalens anställningsförhållanden

torde vara att anse som provisorisk med hänsyn till att

fråga är om försöksverksamhet. Med hänsyn härtill bör, efter vad pensionsanstalten

vidare anför, pensionsfrågan erhålla en blott provisorisk men

såvitt möjligt enhetlig lösning. Pensionsanstalten förordar därför utfärdandet

av provisoriska bestämmelser, som gör det möjligt att tillämpa samma

pensionsförfattning på samtliga lärarkategorier. Enligt pensionsanstaltens

mening talar övervägande skäl för en anknytning till SPA-reglementet. Härvid

bör dock göras undantag för å högstadiet tjänstgörande folkskollärare,

beträffande vilka pensionsreglementena för folkskolan bör gälla.

Pensionsanstalten behandlar i sitt yttrande även vissa frågor om grupptillhörighet,

pensionsklass, pensionsålder m. in., som aktualiseras vid ett

genomförande av pensionsanstaltens förslag om anslutning till SPA-reglementet

av lärare i kunskapsämnen, yrkeslärare och övningslärare. Pensionsanstalten

förordar, att ifrågavarande lärare hänföres till grupp A och den

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

23

pensionsklass, som motsvarar slutlöneklassen inom vederbörande lönegrad.

Pensionsåldern bör fastställas till 63 år för övningslärare i musik eller

gymnastik och yrkeslärare samt till 65 år för övriga här avsedda lärare. Då

pensionsåldern förutsättes skola inträda vid utgången av det kalenderhalvår,

under vilket föreskriven levnadsålder uppnås, bör tilläggsstadgandet 10 a

i 38 § göras tillämpligt. Övriga stadganden i 38 §, som bör gälla, är 18 b och

beträffande vissa lärare även 2 b och 21 b. Pensionsanstaltens förslag i fråga

om grupptillhörighet, vilket innebär obligatorisk pensionering enligt SPAreglementet,

förutsätter att avlöningsförhållandena regleras genom anknytning

till statligt avlöningsreglemente. Om i nuvarande läge en dylik lönereglering

skulle befinnas icke böra genomföras för viss lärarkategori, t. ex.

yrkeslärarna, men möjlighet till pensionsrätt enligt SPA-reglementet ändock

skall beredas för lärarna i fråga, bör dessa enligt pensionsanstaltens mening

hänföras till grupp B. För sådant fall synes tillämpning av tilläggsstadgandena

2 b, 18 b och 21 b icke vara påkallad.

I stället för att de förordade bestämmelserna gives retroaktiv tillämpning

bör enligt pensionsanstaltens mening genom övergångsbestämmelser särskild

tillgodoräkning i tjänstår shänseende medgivas.

Departementschefen. Skolöverstyrelsen anser det påkallat med en fastare

reglering av pensionsavgången och förutsättningen för avgångsskyldigheten

med avseende å de lärare, som innehar tjänst avsedd för undervisning på

enhetsskolans högstadium, och har därför i sitt ifrågavarande förslag upptagit

vissa föreskrifter rörande tjänste- och familjepension för sådana lärare.

Särskilt med hänsyn till att anställningsförhållandena inom enhetsskolans

högstadium numera fått en betydligt fastare utformning än tidigare samt att

i takt med försöksverksamhetens utveckling antalet lärare å högstadiet ökat

i betydande omfattning, finner jag i likhet med överstyrelsen det motiverat

att nu taga upp frågan om en pensionsreglering för de lärarkategorier på

högstadiet, beträffande vilka pensionsfrågan ännu icke prövats av statsmakterna.

En blivande pensionsreglering bör i princip omfatta samtliga de lärare,

som för tjänstgöring å högstadiet är innehavare av ordinarie eller extra ordinarie

tjänst å vederbörande skolas stat utan att i sådan egenskap åtnjuta

pensionsrätt. Med hänsyn till att den av skolöverstyrelsen föreslagna regleringen

av anställnings- och avlöningsförhållandena för yrkeslärare icke ansetts

böra genomföras nu skulle det visserligen kunna ifrågasättas, om sistnämnda

lärare bör komma i fråga för reguljär pensionering. Jag anser

emellertid övervägande skäl, bl. a. ur synpunkten av föreliggande rekryteringssvårigheter,

tala för att även deras pensionsfråga löses i detta sammanhang.

Beträffande den yttre form, vari pensionsbestämmelser för ifrågavarande

lärare bör meddelas, är att märka, att f. n. tillämpas skilda pensionsförfatt
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

ningar för icke-statliga ämneslärare i läroämnen beroende på den skolform,

vid vilken vederbörande lärare är anställd. Sålunda gäller för lärare vid högre

kommunal skola eller egentlig folkskola 1947 års pensionsreglementen för

de högre kommunala skolorna resp. motsvarande reglementen för folkskolan,

medan lärare vid statsunderstött privatläroverk är underkastad SPAreglementet.

För de kommunalanställda övningslärarna gäller icke samma

pensionsbestämmelser som för övriga kommunalanställda lärare, utan sistnämnda

pensionsreglemente är tillämpligt å de vid samtliga ifrågavarande

skolformer tjänstgörande övningslärarna.

Olika uppfattningar har kommit till uttryck i fråga om vilka av förenämnda

pensionsreglementen som bör tillämpas beträffande lärarna på

enhetsskolans högstadium. Skolöverstyrelsens förevarande förslag innebär

tillämpning av samtliga dessa reglementen: pensionsreglementena för de

högre kommunala skolorna å lärare i kunskapsämnen, pensionsreglementena

för folkskolan å folkskollärare i 23 och 19 lönegraderna ävensom

yrkeslärare samt SPA-reglementet å övningslärare. Såsom av det föregående

framgår har remissmyndigheterna funnit anledning till erinran mot överstyrelsens

förslag i vissa hänseenden. Pensionsanstalten, som med hänsyn

till försöksverksamhetens provisoriska natur finner skäl tala för en provisorisk

och så vitt möjligt enhetlig pensionsreglering, uttalar sig sålunda

beträffande samtliga lärarkategorier, frånsett folkskollärarna, för en anknytning

till SPA-reglementet. Statskontoret är i princip av samma uppfattning

som pensionsanstalten men räknar i fråga om lärare i kunskapsämnen

med att pensionsreglementena för folkskolan i första hand bör

tillämpas.

Vilken ståndpunkt man intager härvidlag blir icke av någon större betydelse

för pension sförhållandenas materiella gestaltning med hänsyn till den

nära överensstämmelsen mellan de pensionsreglementen, som enligt de i

ärendet hörda myndigheterna kan aktualiseras beträffande lärarpersonal

på enhetsskolans högstadium.

Enligt beslut vid 1954 års riksdag (prop. 160) åtnjuter å högstadiet tjänstgörande

folkskollärare i 23 lönegraden pensionsrätt enligt pensionsreglementena

för folkskolan. Någon anledning till ändrat ståndpunktstagande

härvidlag föreligger icke. Dessa reglementen bör även tillämpas på extra

ordinarie folkskollärare i 19 lönegraden, som innehar tjänst avsedd för

tjänstgöring på högstadiet. Om så sker, kommer samtliga å enhetsskolans

stat anställda ordinarie och extra ordinarie folk- och småskollärare att ha

sin pensionering ordnad enligt enhetliga grunder.

Med hänsyn till att det avses skola ankomma på vederbörande huvudmän

att liksom hittills besluta om yrkeslärarnas avlöningsförmåner bör pensionsreglementena

för folkskolan icke vinna tillämpning å dessa lärare. I

den mån huvudmännen anser sig böra inrätta pensionsberättigande yrkeslärartjänster,

bör dessa i stället kunna förenas med pensionsrätt enligt SPA
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955 25

reglementet, övningslärarna bör i pensionshänseende vara jämställda med

övningslärare vid egentlig folkskola och således även de hänföras till sistnämnda

reglemente.

I och för sig kan skäl anföras för att i enlighet med statskontorets förslag

tillämpa pensionsreglementena för folkskolan å lärare i kunskapsämnen.

Emellertid skulle i så fall erfordras en betydande utbyggnad av i första hand

folkskolans tjänstepensionsreglemente. För tillämpning av SPA-reglementet

å nämnda lärare förutsättes endast vissa ändringar i en paragraf i reglementet.

Med beaktande härav och då den nu avsedda pensionsregleringen

för lärare å högstadiet närmast avses som ett provisorium i avbidan på 1951

års pensionsutrednings prövning av grunderna för den statliga pensioneringen

finner jag övervägande skäl tala för att pensionsförhållandena för

lärare i kunskapsämnen regleras genom anknytning till sistnämnda reglemente.

Jag förutsätter härvid, att till fortlöpande avgifter enligt reglementet

för lärare i kunskapsämnen skall utgå statsbidrag med belopp motsvarande

hela kostnaden.

För tillämpning av pensionsreglementena för folkskolan på extra ordinarie

folkskollärare i 19 lönegraden erfordras ej någon särskild föreskrift. Genom

att en formell ändring kommer att vidtagas i försöksskolebestämmelsernas

föreskrift om övningslärarstadgans giltighet beträffande övningslärare på

försöksskolans högstadium påkallas ej heller särskild reglering för att SPAreglementet

skall vinna tillämpning på sådana lärare. Härvid förutsättes, att

beträffande ifrågavarande folkskollärare i 19 lönegraden och övningslärare

skall gälla samma regler i fråga om avgångsskyldighet och, vad rör sistnämnda

lärare, även samma grunder för pensioneringens ordnande i övrigt

som för motsvarande lärare vid t. ex. egentliga folkskolor.

För SPA-reglementets tillämpning på lärare i kunskapsämnen och yrkeslärare

förutsättes däremot vissa ändringar i reglementet. I första hand bör i

39 § reglementet angivas, att ifrågavarande befattningar tillhör reglementets

tillämpningsområde. Vidare bör i samma paragraf regleras frågor om grupptillhörighet,

pensionsklassbestämning, avgångsålder m. in. I överensstämmelse

med vad pensionsanstalten föreslagit bör i sistnämnda hänseende

gälla följande.

Lärare i kunskapsämnen bör för tillämpning av SPA-reglementet hänföras

till grupp A och alltså obligatoriskt erhålla pensionsrätt. Däremot bör

i fråga om yrkeslärare tillämpas grupp B och pensionsrätten alltså göras

beroende av framställning från vederbörande huvudman. Enligt i allmänhet

tillämpade principer för bestämning av pensionsklass bör beträffande förstnämnda

lärare angivas i reglementet vilken pensionsklass de skall tillhöra,

medan det bör ankomma på pensionsanstalten att bestämma pensionsklassen

för sistnämnda lärare med utgångspunkt från utgående lön. Pensionsåldern

bör fastställas till 65 år för lärare i kunskapsämnen och till 63 år för yrkes
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

lärare samt inträda vid utgången av det kalenderhalvår, varunder föreskriven

levnadsålder uppnås. Vid ett genomförande av i prop. 1955:159 framlagt

förslag om införande av pensioneringsperioder för befattningshavare

med pensionsrätt enligt SPA-reglementet bör för nu ifrågavarande lärare —

liksom även för övningslärarna — tillämpas den pensioneringsperiod, vars

nedre gräns motsvarar den pensionsålder, som eljest skulle gälla.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig anslutning till

pensionsanstaltens förslag meddela bestämmelser om de ytterligare stadganden

i 38 § reglementet, som bör göras tillämpliga å lärare i kunskapsämnen

och yrkeslärare.

Jag kan av principiella skäl icke biträda skolöverstyrelsens förslag, att

den här avsedda pensionsregleringen skall givas retroaktiv verkan för vissa

lärarkategorier. Syftet med förslaget torde vad rör folkskollärare i 19 lönegraden

böra tillgodoses på så sätt, att de medgives att såsom tjänstår för

pension och livränta helt tillgodoräkna tid före ikraftträdandet, varunder

de innehaft extra ordinarie tjänst avsedd för undervisning på enhetsskolans

högstadium. På statens pensionsanstalt ankommer att pröva om och i vad

mån lärare, som underkastas SPA-reglementet, skall få räkna tjänstår på

grund av tidigare anställning på högstadiet. I sistberörda fall förutsättes

för tjänstårsberäkningens aktualiserande, att av pensionsanstalten föreskriven

engångsavgift erlägges.

Ämneslärare vid icke statsunderstött kommunalt gymnasium.

I gemensam skrivelse den 27 november 1953 har styrelserna för svenska

stadsförbundet och för svenska landskommunernas förbund gjort framställning

om pensionsrätt enligt SPA-reglementet för ämneslärare vid icke statsunderstött

kommunalt gymnasium. Statens pensionsanstalt har efter remiss

avgivit utlåtande över framställningen.

För inrättande av kommunalt gymnasium, vilket enligt nuvarande ordning

sker endast i förening med allmänt läroverk, fordras Kungl. Maj:ts

medgivande. Dylikt gymnasium erhåller enligt praxis statsbidrag tidigast

från och med läsåret näst efter det, varunder studentexamen för första

gången avlagts vid gymnasiet. Statsbidraget — f. n. 15.000 kronor om året

per ring och linje — utgår för förstnämnda och nästföljande läsår för endast

en resp. två ringar samt för tid därefter för hel linje.

Närmaste ledningen av kommunalt gymnasium utövas i allmänhet av

rektorn vid det allmänna läroverket, vilken av skolöverstyrelsen förordnas

att för viss tid vara rektor jämväl vid det kommunala gymnasiet. Undervisningen

utövas av lektorer till det antal, som skolöverstyrelsen bestämmer,

samt i övrigt av extra lärare och timlärare. Vid varje kommunalt gymnasium

finnes inrättade lika många ämneslärartjänster som vid statligt gym
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

nasium av motsvarande storlek. Lektorstjänsterna, för vilka gäller samma

behörighetskrav som för statlig lektor st jänst, tillsättes av skolöverstyrelsen

genom förordnande tills vidare. Beträffande avlönings- och anställningsvillkoren

för lärare i läroämnen vid kommunala gymnasier har utvecklingen

gått mot en allt större överensstämmelse med de statliga förhållandena.

För nämnda lärare tillämpas sålunda i stort samma villkor som för

motsvarande lärare vid allmänt läroverk.

Enligt SPA-reglementet i dess nuvarande lydelse äger ämneslärare vid ett

med allmänt läroverk förenat kommunalt gymnasium pensionsrätt enligt

SPA-reglementet, varvid dock förutsättes att gymnasiet åtnjuter statsunderstöd.

Pensionsrätt under sådana betingelser har funnits alltsedan reglementets

ikraftträdande den 1 januari 1950. För tid, varunder statsbidrag ej utgår

till gymnasiet, torde huvudmännen som regel garantera samma förmåner

som om statligt pensionsreglemente varit tillämpligt; någon rätt att vid

övergång på statligt reglemente få räkna sådan tid som tjänstår för pension

föreligger däremot icke.

Styrelserna för svenska stadsförbundet och för svenska landskommunernas

förbund framhåller, att utvecklingen på gymnasieorganisationens område

de allra senaste åren synes tala för att man nu tager under omprövning,

om pensioneringen av lärarna vid de kommunala gymnasierna icke

skulle redan från tidpunkten för vederbörande gymnasiums inrättande

kunna ordnas genom anslutning till statens pensionsanstalt. I anslutning

härtill anför styrelserna bl. a. följande.

Gymnasieorganisationen är f. n. under utbyggnad samtidigt som den

successivt förstatligas. Någon gräns för det antal gymnasier, som slutligen

skall övertagas av staten, kan ej fixeras. Under denna utveckling har de

kommunala gymnasiet blivit ett normalt förstadium till det statliga. I prop.

1952- 140 har föredragande departementschefen framhållit, att varje kommun,

som får tillstånd att anknyta ett kommunalt gymnasium till en statlig

realskola på orten, bör kunna räkna med att gymnasiet, om det pa grund

av läriungefrekvensen kan anses klart behövligt och gymnasiet icke företer

påtagliga brister i fråga om lokalförhållanden eller dylikt, i sinom tid skall

kunna erhålla statlig karaktär. De här avsedda gymnasierna ingår alltså

som ett betydelsefullt led i den högre allmänna undervisningen. I och med

att Kungl. Maj :t medgivit inrättande av ett kommunalt gymnasium förefaller

dess utveckling bestämd. Vid sådant förhållande synes frånvaron av

statsbidrag under de första åren av gymnasieverksamheten icke behöva med

nödvändighet föranleda, att lärarna icke skall kunna anslutas till statens

pensionsanstalt redan från och med gymnasiets tillkomst.

Styrelserna framhåller vidare, att ett medtagande i SPA-pensioneringen

av här avsedda lärare vid de kommunala gymnasierna i och för sig icke —

vare sig för staten eller för kommunerna — skulle medföra några ekonomiska

konsekvenser av större räckvidd. Såvitt styrelserna kan bedöma

finnes ingen som helst risk för att ett sådant medtagande skulle missbrukas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kiingl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

av kommunerna. Styrelserna anser detta framgå redan av att Kungl. Maj :ts

medgivande fordras för inrättande av dylikt gymnasium. Styrelsernas hemställan

grundas ej heller på ekonomiska utan på administrativa skäl. Den

nuvarande ordningen, där under en kortare eller längre övergångstid en pensionering

av något slag måste ordnas av kommunen, skapar nämligen en rad

administrativa problem, som styrelserna finner önskvärt att eliminera.

Under hänvisning till det anförda hemställer styrelserna, att ämneslärare

vid kommunalt gymnasium, som med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande

inrättats i förening med allmänt läroverk, måtte få åtnjuta pensionsrätt

enligt SPA-reglementet, även om vederbörande gymnasium ej åtnjuter statsunderstöd.

Statens pensionsanstalt uttalar, att det ej synes tillfredsställande, att

lärarna vid de kommunala gymnasierna behandlas olika i pensionshänseende

allt efter som vederbörande gymnasium är statsunderstött eller icke.

Denna företeelse är emellertid, efter vad pensionsanstalten vidare anför, förhållandevis

allmän inom de skilda verksamhetsområden, som omfattas av

SPA-pensioneringen. Pa grund härav kan det synas tveksamt, om gränsdragningen

för SPA-området bör i särskilda fall ändras innan resultatet av

1951 års pensionsutredning föreligger.

Emellertid framhåller pensionsanstalten vidare, att lärarna vid de kommunala

gymnasierna i regel vid jämförelsevis unga år erhåller pensionsrätt,

antingen enligt SPA-reglementet eller, i händelse av övergång till statligt

läroverk, enligt de allmänna pensionsreglementena. Med hänsyn härtill och

även till att Kungl. Maj :t i särskild ordning plägat medge statliga lektorer

viss tjänstårsberäkning för anställningstid vid icke statsunderstött kommunalt

gymnasium räknar pensionsanstalten med att en tillämpning av

SPA-reglementet på lärarpersonal vid kommunalt gymnasium, som icke tilldelats

statsbidrag, knappast skulle innebära ökade utgifter för statsverket.

Med beaktande härav och då den ifrågasatta tillämpningen avser institutioner,

som mer än de flesta står staten nära, har pensionsanstalten icke

något att erinra mot bifall till framställningen.

Departementschefen. Såsom styrelserna för stadsförbundet och för landskommunernas

förbund framhållit far utvecklingen av ett kommunalt gymnasium

anses på visst sätt förutbestämd i och med att Kungl. Maj :t medgivit

dess inrättande i förening med allmänt läroverk. Statsbidrag synes sålunda,

där ej särskilda skäl annat föranleder, kunna påräknas redan från och med

läsåret näst efter det, varunder studentexamen för första gången avlagts vid

gymnasiet. Då möjligheterna att ansluta ämneslärarna till statens pensionsanstalt

aktualiseras först i och med att gymnasiet tilldelas statsbidrag, har

vederbörande huvudmän sett sig nödsakade att för tiden intill dess ordna

en pensionering för dessa lärare i egen regi. Härav föranledes, efter vad som

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

uppgivits, vissa administrativa problem, som för huvudmännen helt naturligt

ter sig särskilt besvärande med hänsyn till pensioneringens karaktär av

övergångsanordning. En dylik pensionering medför även i vissa fall svårigheter

att efter vederbörande lärares övergång till mera reguljär pensionering

samordna de skilda pensionsförmånerna till skäliga totalförmåner. Ett

rationellt ordnande av förevarande pensioneringsspörsmål, vilket enklast

sker genom medgivande av SPA-anslutning utan iakttagande av nu stadgad

förutsättning om statsbidrag, utgör därför ett påtagligt intresse, som berör

icke bara kommunerna utan även staten.

Trots att jag sålunda finner skäl tala för att i förevarande fall medge

anslutning till statens pensionsanstalt oberoende av om statsbidrag utgår,

skulle jag likväl, med hänsyn till den ståndpunkt som intagits i frågan om

direkt statsbidragsgivning till de kommunala gymnasierna, icke vilja medverka

till en dylik utvidgning av SPA-pensioneringen, om den skulle innebära

statsbidragsgivning i annan ordning. Emellertid kan, efter vad statens

pensionsanstalt meddelat, en sådan omläggning av här avsedda lärares pensionering

beräknas komma att ej medföra någon egentlig kostnadsökning

för staten. Flertalet av lärarna är nämligen vid första tillträde av tjänst vid

kommunalt gymnasium i sådan ålder eller har dessförinnan innehaft pensionsberättigande

läraranställning under så lång tid, att de kan antagas

hinna före pensionsåldern tjäna in för hel pension erforderligt antal tjänstår.

Härtill kommer, att med tillämpning av nu gällande pensionsbestämmelser

en efterhandsreglering kan ske genom att viss tjänstårsberäkning medgives,

varvid kostnaderna helt eller, vid tillämpning av SPA-reglementet, till viss

del bestrides av statsmedel. Den egentliga innebörden av en SPA-anslutning

för nu ifrågavarande lärare skulle således närmast vara att sänka inträdesåldern

och därmed förlänga avgiftsbetalningstiden för lärargruppen som

helhet tagen, mot att staten skulle åtaga sig att enligt SPA-reglementet svara

för bl. a. riskskyddet för vederbörande lärare redan från den tidpunkt han

börjar tjänstgöra vid gymnasiet.

Ur, samordnings- och administrationssynpunkter synes, såsom av det föregående

framgår, en utvidgning av SPA-pensioneringen till att omfatta här

avsedda lärare vara väl motiverad. I enlighet med vad nyss anförts föreligger

vidare icke ur statens synpunkt några hinder mot en dylik utvidgning

med hänsyn till de ekonomiska verkningarna därav. Med beaktande

härav är jag beredd att medverka till att ämneslärare vid kommunalt gymnasium

får åtnjuta pensionsrätt enligt SPA-reglementet även under den tid,

varunder statsbidrag ej utgår till gymnasiet. Då jag härvid avser endast de

gymnasier, som med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande inrättats i förening

med allmänt läroverk, torde omfattningen av statens förpliktelser vid den

föreslagna utvidgningen av pensioneringen kunna utan svårighet överblickas.

.lag förordar alltså, att sådana ändringar vidtages i bestämmelserna om

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

anslutning till statens pensionsanstalt av ämneslärare vid kommunalt gymnasium,

att SPA-pensioneringen skall kunna avse även den tid, varunder

direkt statsbidrag icke utgår, under förutsättning att gymnasiet med stöd av

Kungl. Maj :ts medgivande inrättats i förening med allmänt läroverk.

IV. Pensionsklass för vissa SPA-reglementet underkastade

befattningshavare.

Professorer vid handelshögskolan i Göteborg.

Enligt beslut vid 1953 års riksdag (prop. 215) må befattningarna vid

handelshögskolan i Göteborg förenas med pensionsrätt enligt SPA-reglementet.

Befattningarna tillhör grupp B, vilket innebär att huvudmannen har att

göra särskild ansökan hos statens pensionsanstalt om befattningarnas förenande

med pensionsrätt. I reglementet finnes ej angivet till vilka pensionsklasser

befattningarna skall vara hänförda, utan det ankommer på pensionsanstalten

att bestämma pensionsklassen. Härvid må dock ifrågakomma

endast pensionsklass inom nummerserien 1: 1—1: 40 samt, där Kungl. Maj :t

ej annat förordnar, ej högre pensionsklass än 1: 34. På befattningshavarna

vid handelshögskolan tillämpas vissa delar av statens allmänna avlöningsreglemente.

Statens pensionsanstalt har den 27 februari 1954 meddelat beslut om pensionsrätt

för befattningarna vid högskolan och i anslutning därtill bestämt

pensionsklass för dem. Härvid har de befattningar, som tillhör lönegrader

å löneplan nr 1, av pensionsanstalten hänförts till den pensionsklass inom

nummerserien 1: 1—1: 40, vars nummer överensstämmer med numret på

slutlöneklassen inom lönegraden, medan för befattning såsom professor,

vilken tillhör lönegrad Co 14, fastställts pensionsklass 1:34.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg har i skrivelse den 6 februari

1954 hemställt, att befattning såsom professor vid högskolan måtte hänföras

till pensionsklass 2: 14.

över högskolestyrelsens framställning har utlåtande avgivits av statens

pensionsanstalt, som tillstyrkt bifall till densamma.

Departementschefen. Frågan vilken pensionsklass som bör gälla för befattning,

beträffande vilken pensionsklass ej är angiven i 39 § SPA-reglementet,

är i och för sig icke av natur att behöva underställas riksdagens prövning,

utan det ankommer i princip på statens pensionsanstalt att besluta härom.

Emellertid kan enligt 7 § 1 mom. reglementet befattning, vilken tillhör

grupp B, hänföras endast till pensionsklass inom nummerserien 1: 1—1: 40.

Vidare må enligt 7 § 2 mom. reglementet för befattning, beträffande vilken

pensionsklass ej är angiven i 39 § reglementet, ej fastställas annan pensionsklass

än inom nämnda nummerserie.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

31

För att här avsedda och liknande befattningar skall kunna hänföras till

pensionsklass inom nummerserien 2:1—2:21 förutsättes således vissa

ändringar i SPA-reglementet. I första hand erfordras, att i 7 § 1 mom. intagna

bestämmelser om pensionsklasser kompletteras på så sätt, att befattning,

tillhörande grupp B, skall kunna hänföras till pensionsklass inom inte

bara nummerserien 1:1—1: 40 utan också nummerserien 2: 1—2: 21. Vidare

påkallas viss ändring i 7 § 2 mom. i syfte att möjliggöra bestämning av pensionsklass

inom sistnämnda nummerserie för befattning, beträffande vilken

pensionsklass ej finnes angiven i 39 §.

Lönegradsplaceringen för befattning såsom professor vid handelshögskolan

i Göteborg har fastställts av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut.

Enligt de grunder, som eljest tillämpas vid bestämning av pensionsklass, bör

dylik befattning hänföras till pensionsklass inom nummerserien 2: 1—2: 21

med samma nummer som numret på den löneklass lönegraden omfattar.

Tillämpning av pensionsklass inom nämnda nummerserie skulle kunna

ifrågakomma även i vissa andra fall, där riksdagens hörande ej förutsättes

för bestämning av den pensionsklass som skall gälla. Med beaktande härav

anser jag mig böra förorda, att sådana ändringar vidtages i SPA-reglementet,

som enligt det anförda påkallas för tillämpning av pensionsklass inom

nummerserien 2: 1—2: 21 på befattning, vilken tillhör grupp B och (eller)

beträffande vilken pensionsklass ej finnes angiven i 39 § reglementet.

Vissa överläkare.

Obligatorisk pensionsrätt enligt SPA-reglementet föreligger för av Kungl.

Maj :t utnämnd överläkare vid sådant lasarett, sanatorium eller epidemisjukhus,

varå lagen om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus

äger tillämpning. I 39 § reglementet angives, att för sådan överläkare skall

tillämpas pensionsklass 1: 34.

Mellan svenska landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund har den

8 mars 1955 träffats överenskommelse rörande taxor för lasarettsläkare

m. fl. vid mottagning i öppen sjukvård samt rörande anställnings- och avlöningsvillkor

för i landstingets tjänst anställda läkare, överenskommelsen

innebär bl. a., att vissa överläkare (lasaretts-, sanatorie- och epidemisjukhusläkare)

skall från och med den 1 juli 1955 vara placerade i 37 lönegraden

å den löneplan, som gäller för landstingens tjänstemän, överenskommelsen

i sistberörda del avser i första hand dem, som tillträder sådan läkaranställning

efter utgången av juni 1955, men gäller under vissa förutsättningar

även de nuvarande överläkarna.

I skrivelse den 9 mars 1955 meddelar svenska landstingsförbundets styrelse,

att såsom villkor för överenskommelsen i berörda del gäller, att den

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

nya lönesättningen blir pensionsgrundande, och hemställer under åberopande

härav, att de hos landstingen anställda lasaretts-, sanatorie- och epidemisjukhusläkare,

som från och med den 1 juli 1955 placeras i 37 lönegraden,

måtte från samma tidpunkt hänföras till pensionsklass 1: 40.

Statens pensionsanstalt, som yttrat sig i ärendet, erinrar om att förenämnda

hos landstingen anställda överläkare vid lasarett, sanatorier och epidemisjukhus

i 39 § SPA-reglementet upptagits i en befattningshavargrupp, som

även omfattar överläkare med motsvarande anställning hos vissa städer

utanför landsting eller vid vårdanstalt av angivet slag, som är gemensam

för landsting och stad utanför landsting. Enligt en till pensionsanstalten

från landstingsförbundet inkommen skrivelse har förevarande framställning

avsetts skola omfatta även överläkarna vid följande för landsting och stad

utanför landsting gemensamma vårdanstalter, nämligen centrallasarettet i

Gävle, Kolmårdssanatoriet och Orupssanatoriet. Även dessa läkare får således,

efter vad pensionsanstalten framhåller, anses inbegripna under den i

framställningen åberopade överenskommelsen. Ett tillmötesgående av framställningen

skulle få till följd, att den för nämnda läkare hittills rådande

enhetligheten i pensionshänseende komme att brytas. De i framställningen

avsedda läkarna utgör emellertid flertalet av de till gruppen hörande läkarna.

Med hänsyn härtill finner pensionsanstalten nämnda konsekvens icke

skäligen böra hindra en anpassning av pensionsklassen efter de nya löneavtalen.

Pensionsanstalten tillstyrker sålunda, att erforderlig ändring vidtages

i SPA-reglementet för att ifrågavarande överläkarbefattningar må bli

hänförda till pensionsklass 1: 40, dock med den begränsningen, att den nya

pensionsklassen skall avse endast de läkare, å vilka de nya avtalen kommer

att tillämpas.

Departementschefen. Landstingsförbundet och läkarförbundet är, efter vad

jag under hand inhämtat, ense om att ifrågavarande överenskommelse gäller

icke blott överläkare, som innehar anställning vid av landsting ägd vårdanstalt,

utan även överläkare vid länslasarettet i Gävle, Kolmårdssanatoriet

och Orupssanatoriet. I likhet med statens pensionsanstalt finner jag med

hänsyn till omständigheterna skäl kunna anföras för att den mellan förbunden

överenskomna förhöjda löneställningen för nämnda överläkare skall

kunna grunda rätt till förhöjd pension. Jag är alltså beredd att medverka

till att ifrågavarande överläkare hänföres till pensionsklass 1: 40 med giltighet

från och med den 1 juli 1955. Självfallet bör dock någon förbättring av

pensionsförmånerna icke medgivas de överläkare, som väljer att kvarstå

på äldre avlöningsvillkor.

För att ifrågavarande överläkare skall kunna hänföras till pensionsklass

1: 40 förutsättes en ändring i SPA-reglementet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj.ls proposition nr 182 är 1955

33

V. Tjänstårsberäkning för pension för vissa statens arbetare.

Enligt 12 § 1 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare må

såsom tjänstår tillgodoräknas sådan tid före pensioneringsperiodens utgång,

under vilken arbetaren varit underkastad reglementet. Vid tjänstårsberäkningen

skall dock avdrag göras för tid, räknad efter kalendervecka, under

vilken arbetaren — av annan anledning än ledighet för offentligt uppdrag

eller militärtjänstgöring -—- icke varit berättigad åtnjuta någon avlöning.

I skrivelse den 15 februari 1955 har statens avtalsnämnd anfört, att med

hänsyn till vissa nya kollektivavtal en ändring av förenämnda författningsrum

synes erforderlig. Avtalsnämnden har härom anfört i huvudsak följande.

Den 29 december 1954 träffades definitiv uppgörelse om nya kollektivavtal

för tiden från och med den 1 januari 1955 till och med den 31 mars

1956 avseende vattenfallsstyrelsens cirka 3.600 byggnadsarbetare samt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens cirka 440 hamn- och farledsarbetare.

De ifrågavarande nya avtalen saknar bestämmelser om sjukvårds- och

sjuklöneförmåner. De enligt tidigare avtal gällande förmånerna vid sjukdom

och olycksfall har helt avlösts och ersatts med — vad samtliga arbetare

angår — ett lönetillägg om 12 öre per arbetad timme. Därjämte kan vissa

förbättringar i övrigt till arbetarpartens fördel anses vara mera eller mindre

influerade av avlösningsfrågan. Nettokostnadsökningen för de nya avtalen

är obetydlig. Eftersom arbetet inom de berörda avtalsområdena huvudsakligen

utföres på ackord, blir förtjänstutvecklingen under avtalstiden beroende

av den allmänna konjunkturutvecklingen och arbetskraftsläget.

Statens pensionsanstalt framhåller i remissyttrande att ifrågavarande nya

avtal, enligt vilka sjukavlöning ej utgår, på grund av bestämmelserna i 12 §

1 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare kommer att få till

följd, att vid tjänstårsberäkning för pension avdrag med avseende å tid för

ledighet till följd av sjukdom kommer att ske även för sådan tid, för vilken

arbetaren vid fortsatt giltighet av tidigare gällande avtal skulle ha ägt åtnjuta

sjukavlöning. Det framgår ej, huruvida avtalsuppgörelserna i förevarande

del föregåtts av några överväganden med hänsyn till förenämnda

verkningar i pensionshänseende. Pensionsanstalten finner emellertid troligt,

att dessa verkningar över huvud taget icke beaktats. Med hänsyn härtill

synes det pensionsanstalten skäligt, att åtgärder vidtages för att i största

möjliga mån återställa den tidigare föreliggande avdragsfriheten vid tjänstårsberäkning

med avseende å sjukledighetstid.

Pensionsanstalten framhåller vidare, att utelämnandet i avtalen av bestämmelser

om sjuklöneförmåner torde ha föranletts av ikraftträdandet av

lagen om allmän sjukförsäkring, och anför i anslutning härtill följande.

Det skulle sålunda kunna ligga nära till hands att tänka sig ett hävande

av de nya avtalens verkningar på pensionsområdet genom en föreskrift,

enligt vilken sjukhjälp, som avses i nämnda lag och som utgår i form av

sjukpenning, beträffande förevarande arbetargrupper finge i tjänstårsberäk
:l

Blhaivj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 182.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

ningsavseende likställas med avlöning. Detta torde emellertid kunna medföra

avsevärd utvidgning av tidigare avdragsfrihet i nämnda avseende, vilket

vore betänkligt såväl principiellt som med hänsyn till den mera begränsade

avdragsfriheten för andra arbetargrupper. Frågan om ett eventuellt likställande

av sjukpenning med avlöning synes vidare äga samband med frågan

i vad mån tjänstepensionsförmån bör minskas för det fall den åtnjutes

jämsides med dylik sjukhjälp.

Av det anförda följer enligt pensionsanstaltens mening, att den av avtalsnämnden

väckta frågan är av sådan principiell innebörd och av sådan räckvidd,

att densamma bör prövas i ett större sammanhang. Om i avvaktan

härpå nyss angivna konsekvenser befinnes böra förebyggas, synes detta

därför böra ske genom utfärdande av provisoriska bestämmelser. Sådana

bestämmelser anser pensionsanstalten kunna givas den innebörden, att vid

tjänstårsberäkning för kalendervecka med sjukledighet avdrag icke skall

ske av den anledningen att arbetaren ej åtnjutit avlöning. Avdragsfriheten

bör dock avse endast kalendervecka, under vilken arbetaren enligt äldre

avtal och utan särskilt medgivande skulle ha ägt uppbära sjukavlöning. Om

en sådan anordning genomföres, bör det ankomma på vederbörande myndighet

att tillse, att i tjänstematrikeln för varje kalendervecka, varunder

arbetare varit sjukledig utan lön, antecknas huruvida arbetaren enligt äldre

avtal utan särskild prövning skulle ägt uppbära någon sjukavlöning.

Under hänvisning till det anförda föreslår pensionsanstalten, att bemyndigande

inhämtas för Kungl. Maj :t att på framställning av vederbörande

myndighet medge, att vid tillämpning av 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare tjänstårsberäkning med avseende å tid för sjukledighet utan

lön må ske enligt de grunder pensionsanstalten i det föregående angivit.

Statskontoret ansluter sig till vad pensionsanstalten i ärendet anfört och

föreslagit.

Departementschefen. Vid förhandlingar om nya kollektivavtal för statens

arbetare, avsedda att tillämpas från och med den 1 januari 1955, har i allmänhet

träffats uppgörelse om samordning av å ena sidan avtalsenligt utfästa

sjuklönc- och sjukvårdsförmåner och å andra sidan motsvarande förmåner

enligt den allmänna sjukförsäkringen in. m. Emellertid har, såsom

framgår av statens avtalsnämnds skrivelse, beträffande vissa grupper av

arbetare vid vattenfallsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen valts

ett annat system, innebärande avlösning av förstnämnda förmåner emot

ekonomisk gottgörelse i form av lönetillägg m. m.

Enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare gäller, att vid

tjänstårsberäkning för tid, varunder arbetare är ledig till följd av sjukdom,

avdrag skall göras i den mån arbetaren därunder icke uppburit avlöning.

Vad rör de arbetare, som bibehållit sjukavlöning såsom komplement till

sjukförsäkringens förmåner, innebär således sjukförsäkringen ej någon försämring

av pensionsförmånerna enligt nämnda reglemente. För de här ifrå
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

gavarande arbetare vid vattenfallsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vilka godtagit uppgörelse om avlösning av avtalsenliga sjukförmåner

mot ekonomisk gottgörelse, får däremot sjukförsäkringens genomförande

till följd ett upphörande av den tidigare föreliggande rätten att i viss

omfattning såsom tjänstår för pension tillgodoräkna tid, varunder de varit

lediga till följd av sjukdom.

Avtalsnämnden anser det påkallat med viss ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare, så att ifrågavarande arbetare ej behöver

vidkännas någon försämring av sina pensionsförmåner såsom en följd av

att de numera ej äger rätt till sjukavlöning. Även statens pensionsanstalt

och statskontoret finner det motiverat, att åtgärder vidtages i sådant syfte.

Även om betänkligheter ur principiella synpunkter kan anföras häremot,

anser jag det rimligt med en anordning, enligt vilken ifrågavarande arbetare

kan medgivas viss pensionsberäkning med avseende å sjukledighetstid, oberoende

av att de enligt nu gällande kollektivavtal ej äger rätt till sjukavlöning.

Härvid förutsättes, att en dylik anordning närmast får karaktären av

ett provisorium i avbidan på 1951 års pensionsutrednings prövning av förevarande

fråga.

Pension sanstaltens av statskontoret biträdda förslag innebär rätt för dessa

arbetare att räkna tjänstår i ungefär samma omfattning som om tidigare

gällande kollektivavtal alltjämt varit tillämpligt. Emellertid har vid förhandlingar

den 8 januari 1955 berörande övriga hos kommunikationsverken

anställda arbetare träffats uppgörelse om viss förlängning av den tid,

varunder sistnämnda arbetare äger uppbära avlöning vid sjukdom. Denna

uppgörelse får, såsom av det föregående framgår, vissa verkningar i pensionshänseende

till berörda arbetares fördel. Med beaktande härav och då

arbetare, som godtager uppgörelse om avlösning av avtalsenliga sjukförmåner,

synes böra med avseende å rätten till pensionsförmåner icke bli

sämre ställda än övriga arbetare i den mån ej annat följer av uppgörelsen,

förordar jag, att ifrågavarande arbetare vid vattenfallsstyrelsen samt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen medgives att med avseende å ledighet till följd

av sjukdom räkna tjänstår för pension i samma omfattning som skulle ha

gällt, om vid varje tidpunkt gällande huvudavtal med allmänna bestämmelser

för arbetare vid kommunikationsverken varit tillämpligt på dem.

De bestämmelser, som påkallas vid ett genomförande av vad jag nu förordat,

torde få meddelas vid sidan av 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare.

Under hänvisning till det anförda förordar jag, att bemyndigande inhämtas

för Kungl. Maj :t att medge här avsedda arbetare att i viss omfattning

såsom tjänstår för pension tillgodoräkna tid, varunder de varit lediga till

följd av sjukdom.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ls proposition nr 182 år 1955

VI. Reglering av f. d. borgmästaren i Söderköping A. E. öster

tillkommande pensionsförmåner.

Genom brev den 22 november 1946 förordnade Kungl. Maj :t med stöd av

2 § lagen den 17 juni 1932 (nr 263) om stads och landsbygds förenande i judiciellt

avseende, att rådhusrätten i Söderköping skulle upphöra från och med

den 1 januari 1947 och staden från och med samma dag i judiciellt avseende

förenas med Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga.

Förutvarande borgmästaren i Söderköping Anders Emanuel öster, född den

19 oktober 1888, var enligt fastställd arbetsordning och lönestat för stadens

rådhusrätt och magistrat skyldig att avgå med pension först efter fyllda 70 år.

Hans tjänst indrogs emellertid vid rådhusrättens upphörande. Den enligt

bestämmelse i nyssnämnda lagrum på grund därav för statsverket inträdda

skyldigheten att övertaga stadens förpliktelser gentemot Öster skulle enligt

beslut vid 1946 års riksdag (prop. 344, Rskr 495) fullgöras på så sätt, att

från och med den 1 januari 1947 skulle dels, intill dess han uppnådde 70 års

ålder, från allmänna indragningsstaten till honom utbetalas årlig ersättning

med 8.990 kronor jämte dyrtids- och kristillägg å ett belopp av 9.060 kronor

enligt de för befattningshavare i statens tjänst stadgade grunderna, dels ock

för bevarande av en hos Sveriges kommunalanställdas pensionskassa tecknad

pensionsförsäkring för öster och hans familj från allmänna indragningsstaten

till kassan årligen, intill dess han uppnådde 70 års ålder eller skyldighet

att erlägga pensionsavgift för honom eljest bortfölle, erläggas dylik avgift

med 2.364 kronor 44 öre.

öster har i en den 20 januari 1955 dagtecknad skrift gjort framställning i

syfte att bli med avseende å rätt till tjänste- och familjepension jämställd

med förste kanslisekreterare. Till stöd härför har öster åberopat, att lönesättningen

för borgmästartjänsten vid hans tillträde av densamma avvägts

efter förebild från vad som då gällde beträffande tjänst som förste kanslisekreterare.

Statskontoret, som avgivit yttrande i ärendet, har meddelat, att ämbetsverket

i samband med inleverering av pensionsavgifter till Sveriges kommunalanställdas

pensionskassa uppmärksammat, att pensionsåldern för

pension från kassan för östers del är 67 år. Det torde därför enligt statskontoret

kunna ifrågasättas, om icke öster för att erhålla pension skulle

ha varit skyldig avgå vid nämnda ålder. I vart fall lärer öster, därest han

kvarstått i tjänst vid det kommunala normalpensionsreglementets ikraftträdande

för Söderköpings stads befattningshavare, vid övergången på detta

reglemente ha erhållit en pensionsålder av 67 år.

Vad härefter angår frågan om omreglering av östers pensionsförmåner har

statskontoret anfört i huvudsak följande.

Vid tidpunkten för statsverkets övertagande av Söderköpings stads förpliktelser

i löne- och pensionshänseende gentemot öster förefanns, i vad avsåg

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955

37

pension, icke någon rätt till andra förmåner än dem som följde av pensionsförsäkringen

i förenämnda pensionskassa. Att, såsom öster ifrågasatt, tillerkänna

honom pensionsrätt enligt statliga grunder i den lönegrad, enligt

vilken hans löneförmåner ursprungligen bestämts, lärer icke ifrågakomma.

Enligt vad statskontoret under hand inhämtat har staden emellertid numera

tillerkänt f. d. befattningshavare, som avgått med pension från pensionskassan

före den 1 januari 1948, rörligt tillägg med i allmänhet 53 procent

eller samma tillägg, som utgår å lön från staden eller å pension enligt normalpensionsreglementet.

Vissa andra justeringar av de äldre pensionerna har

jämväl vidtagits. En utredning av frågan huruvida för östers del, därest han

avgått med pension från staden före den 1 januari 1948, kunnat ifrågakomma

någon ändring i förmånlig riktning av honom tillförsäkrade grundförmaner

kan dock, enligt vad som uppgivits, svårligen göras. Däremot skulle med all

säkerhet rörligt tillägg med f. n. 53 procent ha utbetalats å pensionen från

kassan. Statskontoret finner det fördenskull skäligt, att staten tillerkännei

Öster rörligt tillägg å honom tillkommande pensionsförmåner. Sasom förutsättning

härför bör dock gälla, att överensstämmelse åvägabringas mellan

tidpunkten för östers frånträdande av lön och tidpunkten för hans tillträdande

av pension. I betraktande av det anförda anser statskontoret, att öster

för åtnjutande av rörligt tillägg å pensionen från pensionskassan skall vara

skyldig frånträda sin lön med utgången av oktober månad 1955, varunder

han uppnår 67 års ålder. Staten torde samtidigt böra utfästa sig att efter

Östers frånfälle utbetala rörligt tillägg å den familjepension, som kan komma

att utgå från pensionskassan till hans eventuella efterlevande.

Departementschefen. Stadsfullmäktiges i Söderköpings stad ställningstagande

till frågan om dvrtidstillägg å äldre pensioner synes mig innebära,

att stadsfullmäktige skulle, om staten icke övertagit stadens förpliktelser

gentemot öster, ha tillerkänt även honom rätt till sådant tillägg å den egenpension,

till vilken han äger rätt på grund av pensionsförsäkringen hos Sveriges

kommunalanställdas pensionskassa. På grund härav och med hänsyn

till penningvärdets fall framstår det icke längre såsom skäligt, att hans egenpension

icke är dyrtidsreglcrad. Enahanda skäl talar för att dyrtidsreglering

sker även av den familjepension, som kan komma att utgå på grund av

nämnda pensionsförsäkring. Någon annan förbättring av östers pensionsförmåner

än i form av dyrtidskompensation anser jag icke böra komma i fråga.

Jag förordar alltså, att förslag om dyrtidsreglering av östers pensionsförmåner

underställes riksdagen.

Såsom förutsättning för en sådan reglering bör emellertid gälla, att överensstämmelse

åvägabringas mellan tidpunkten för pensionsrättens aktualiserande

och den tidpunkt, intill vilken öster äger åtnjuta ersättning för mistad

lön. I detta hänseende förordar statskontoret, att öster för åtnjutande av

dyrtidskompensation skall vara skyldig frånträda berörda ersättning redan

vid fyllda 67 år. Otvivelaktigt kan viss motivering anföras för en reglering i

enlighet med statskontorets förslag. Jag anser emellertid övervägande skäl

tala för att öster icke frånhändes den rätt till ersättning för mistad lön intill

70 års ålder, som föreligger enligt beslut vid 1946 års riksdag. I överensstäm
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

melse härmed förordar jag, att såsom villkor för den föreslagna regleringen

av pensionsförmånerna skall gälla, att öster på statsverket överlåter honom

från Sveriges kommunalanställdas pensionskassa för tid intill 70 års ålder

tillkommande egenpension.

Den avsedda dyrtidskompensationen å egenpension och familjepension bör

bestridas från allmänna indragningsstaten samt utgå såsom rörligt tillägg

enligt grunder, som vid varje tidpunkt gäller beträffande statliga tjänsteresp.

familjepensioner. Rätten till sådant tillägg förutsättes skola aktualiseras

såvitt avser egenpensionen först vid 70 års ålder och såvitt rör familjepensionen

vid den tidpunkt den börjar utgå.

öster har i skrivelse den 8 mars 1955 förklarat sig acceptera detta förslag.

Hemställan.

I överensstämmelse med vad i det föregående under I—III anförts har inom

civildepartementet upprättats förslag till kungörelser om ändringar i 1947

års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen, förordningen den

1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för

civila statstjänstemän, m. m., 1947 års tjänste- och familj epensionsreglementen

för de högre kommunala skolorna, 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för folkskolan samt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för arbetare. Förslagen torde böra underställas riksdagen för godkännande.

Kungörelserna synes böra träda i kraft den 1 juli 1955, där ej annat

särskilt angives i vederbörande förslag. Kungl. Maj :t torde böra bemyndigas

att med tillämpning från samma tidpunkt vidtaga vissa ändringar av liknande

innebörd i 1951 års tjänste- och familjepensionsreglementen för präster

och SPA-reglementet ävensom de ändringar i sistnämnda reglemente, som

påkallas med hänsyn till vad i det föregående under III och IV förordats

beträffande vissa lärare, professorer och överläkare. Det torde vidare få

ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga vissa ändringar i kungörelsen den

30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning av 1947 års tjänsteoch

familjepensionsreglementen för folkskolan ävensom att meddela erforderliga

övergångs- och tillämpningsbestämmelser.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört

och förordat hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna förenämnda förslag till

1) kungörelse om ändring i 19b7 års allmänna tjänstepensionsreglemente

den 30 juni 19U7 (nr 616),

2) kungörelse om ändring i 19i7 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 19i7 (nr M7),

3) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1, 2 och 6 mom.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955

förordningen den 1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser

rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän,

m. m.,

4) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1947

(nr 418),

5) kungörelse om ändring i 1947 års familjepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna den 30 juni

1947 (nr 419),

6) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 420),

7) kungörelse om ändrad lydelse av 10 § och 14 § 1 mom.

1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan den 30

juni 1947 (nr 421),

8) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare den 30 juni 1947 (nr 422) samt

9) kungörelse om ändrad lydelse av 13 § 1 mom. 1947 års

familjepensionsreglemente för arbetare den 30 juni 1947

(nr 423),

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med det anförda vidtaga ändringar i 1951 års

tjänste- och familjepensionsreglementen för präster samt i

SPA-reglementet och kungörelsen den 30 juni 1947 angående

utsträckt tillämpning av 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för folkskolan,

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i det

föregående anförts meddela särskilda bestämmelser om beräkning

av tjänstår för pension för vissa statens arbetare,

IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som må finnas erforderliga vid genomförandet

av de under I—III angivna förslagen, samt

V. medge, att till f. d. borgmästaren i Söderköping Anders

Emanuel öster och hans efterlevande må å egenpension resp.

familjepension på grund av pensionsförsäkring hos Sveriges

kommunalanställdas pensionskassa fr. o. in. den 19 oktober

1958 resp. den dag sistnämnda pension börjar utgå från allmänna

indragningsstaten utbetalas rörligt tillägg enligt de

grunder, som vid varje tidpunkt gäller beträffande statliga

tjänste- resp. familjepensioner, dock under förutsättning att

öster på statsverket överlåter honom för tid intill förstnämnda

dag tillkommande egenpension.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år li)55

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Jan-Chr. Montelius

Innehållsförteckning

Författningsförslag..................... 3

I. Redaktionella ändringar..................13

II. Reglering av sammanträffande förmåner i vissa fall........13

III. Pensionsreglering för viss lärarpersonal............16

Extra ordinarie lärare vid de högre kommunala skolorna in. fl. . . . 16

Lärare på enhetsskolans högstadium.............19

Ämneslärare vid icke statsunderstött kommunalt gymnasium .... 26

IV. Pensionsklass för vissa SPA-reglementet underkastade befattningshavare 30

Professorer vid handelshögskolan i Göteborg..........30

Vissa överläkare....................31

V. Tjänstårsberäkning för pension för vissa statens arbeiare......33

VI. Reglering av f. d. borgmästaren i Söderköping A. E. Öster tillkommande

pensionsförmåner....................36

Hemställan . . .....................38

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1955

5.10115

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:331 Skrivelse till Konwngen i anledning av Kungl. Maj: ts ‘proposition med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1955:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till ändringar i 19U7 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ärendet vä s. 1 i texten