Med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m
1955-03-25 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1955:182, Med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
1
Nr 182
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändringar
i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
m. m.; given Stockholms slott den 25 mars
1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels godkänna härvid fogade förslag till
1) kungörelse om ändring i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
den 30 juni 1947 (nr 416),
2) kungörelse om ändring i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente
den 30 juni 1947 (nr 417),
3) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1, 2 och 6 mom. förordningen den
1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för
civila statstjänstemän, m. m.,
4) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för de
högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 418),
5) kungörelse om ändring i 1947 års familjepensionsreglemente för de
högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 419),
6) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan
den 30 juni 1947 (nr 420),
7) kungörelse om ändrad lydelse av 10 § och 14 § 1 mom. 1947 års
familjepensionsreglemente för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 421),
8) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare
den 30 juni 1947 (nr 422) samt
9) kungörelse om ändrad lydelse av 13 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente
för arbetare den 30 juni 1947 (nr 423),
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar hange
i Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 182.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I förevarande proposition framlägges förslag till vissa generella ändringar
i gällande tjänste- och familjepensionsreglementen. Sålunda förordas —
förutom vissa redaktionella jämkningar — införandet av särskilda regler
om sammanträffande pensionsförmåner jämväl i de fall, då förmån utgår på
grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning, för vilken avgifterna
helt eller delvis gäldats av statsmedel.
Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar i pensionsreglementena
för de högre kommunala skolorna i anledning av att lärare vid dessa skolor
numera kan antagas för avkortad tjänstgöring. Förslag framlägges även i
fråga om pensionsreglering för lärarpersonal vid enhetsskolan och om ändrad
pensionsklass för professorer vid handelshögskolan i Göteborg samt för
vissa överläkare.
Slutligen förordas särskilda bestämmelser om beräkning av tjänstår i pensionshänseende
för vissa statens arbetare.
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
3
Förslag
till
kungörelse om ändring i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
den 30 juni 1947 (nr 416)
Härigenom förordnas, dels att 6 § 1, 2 och 5 mom., 8 §, 22 § 3 mom. samt
27 § 1 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente den 30 juni 1947
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att rubriken till
34 § 1 mom. reglementet1 skall erhålla lydelsen: ”Sjöfartsstyrelsen samt
lots- och fyrstaten”.
6 §.
1 mom. Ordinarie innehavare---offentligt uppdrag;
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst; eller
c) oavbrutet under—- — -—-sin tjänst.
2 mom. Annan ordinarie---pensionsåldern inträder;
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst; eller
c) tillföljd---sin tjänst.
Finner i--- — till avgörande.
Vad i--- — tjänsteman gällande.
5 mom. Icke-ordinarie befattningshavare —--två år;
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst; eller
c) tillföljd---sin tjänst.
I fall---motsvarande tillämpning. 8
8 §.
Med yrkesskada förstås i detta reglemente sådan skada, som inträffat vid
utövande av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan med
tjänstepensionsrätt förenad befattning och på grund varav rätt till ersättning
föreligger enligt lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring eller
lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete, ävensom sådan
i dylik befattning eller dylikt uppdrag ådragen yrkessjukdom, varom förmäles
i lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar.
Vad i reglementet stadgas om yrkesskada skall äga tillämpning jämväl där
tjänsteman på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående
stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel.
1 Senaste lydelse av 34 § 1 mom., se 1953: 331.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
22 §.
3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar
a) där tjänsten innehafts minst 12 år och sådant fall ej är för handen,
som nedan under b) sägs, ävensom där avgången är föranledd av yrkesskada,
det för befattningen gällande begynnelse- respektive slutunderlaget
(grundbelopp av hel pension);
b) där tjänsteman---avkortad pension).
I fråga —--innehavda tjänsten.
Där pensionsrätten —-— — författningsrum avses.
Vad i---denna paragraf.
27 §.
1 mom. Om den —--dem minskas.
Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor
ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta
och förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,
för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel.
Denna kungörelse träder i kraft i fråga om rubriken till 34 § 1 mom. den
1 januari 1956 och i övrigt den 1 juli 1955.
Förslag
till
kungörelse om ändring i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente
den 30 juni 1947 (nr 417)
Härigenom förordnas, dels att 16 § 1 mom. 1947 års allmänna familjepensionsreglemente
den 30 juni 1947 skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives, dels ock att rubriken till 23 § 1 mom. reglementet1 skall
erhålla lydelsen: ’’Sjöfartsstyrelsen samt lots- och fyrstaten”.
16 §.
1 mom. Innehade avliden — — — hörande förmånerna.
Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familjepensioner
eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med
avseende å sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och
1 Senaste lydelse av 23 § 1 mom., se 1953: 332.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 är 1955
5
förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,
för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel, eller avlöning
på grund av anställning, varmed är förenad rätt till förmån på grund
av dylik försäkring.
Denna kungörelse träder i kraft i fråga om 16 § 1 mom. den 1 juli 1955
samt i fråga om rubriken till 23 § 1 mom. den 1 januari 1956.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2 § 1, 2 och 6 mom. förordningen
den 1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser rörande
avgångsåldern för civila statstjänstemän, m. m.
Härigenom förordnas, att 2 § 1, 2 och 6 mom. förordningen den 1 juni
1951 om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän,
m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
2 §.
(I stället för 6 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.)
1 mom. Ordinarie innehavare---offentligt uppdrag;
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst; eller
c) oavbrutet under — -— — sin tjänst.
2 mom. Annan ordinarie — — — gällande pensioneringsperioden;
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst; eller
c) tillföljd----sin tjänst.
Finner i---till avgörande.
Vad i--— tjänsteman gällande.
6 mom. Icke-ordinarie tjänsteman —--fullt tjänstduglig;
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst; eller
c) tillföljd---sin tjänst.
I fall —--motsvarande tillämpning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
Förslag
till
kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för de
högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 418)
Härigenom förordnas, att 5 § 1 och 5 mom., 7 §, 9 § 2 mom., 11 § 3 mom.,
13 § 1 mom., 15 och 16 §§, 19 § 3 mom. samt 23 § 1 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente
för de högre kommunala skolorna den 30 juni 19471
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
5 §.
1 mom. Ordinarie lärare—---gällande pensioneringsperioden;
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin befattning; eller
c) till följd---sin befattning.
Finner i---Kungl. Maj :ts prövning.
5 mom. Extra ordinarie----—fullt tjänstduglig;
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin befattning; eller
c) tillföljd---sin befattning.
1 fall---motsvarande tillämpning.
7 §.
Med yrkesskada förstås i detta reglemente sådan skada, som inträffat vid
utövande av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan med
tjänstepensionsrätt förenad befattning och på grund varav rätt till ersättning
föreligger enligt lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring eller lagen
den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete, ävensom sådan i
dylik befattning eller dylikt uppdrag ådragen yrkessjukdom, varom förmäles
i lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar.
Vad i reglementet stadgas om yrkesskada skall äga tillämpning jämväl
där lärare på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående stycke
sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel.
9 §.
2 mom. Lärare, som---30 tjänstår.
Vid tjänstårsberäkning för det ändamål, som i första stycket avses, skola
tjänståren beräknas utan iakttagande av föreskrifterna i 13 § 1 mom. andra
och tredje styckena eller de motsvarande föreskrifter, som skola tillämpas
vid beräkning av tjänstår enligt 13 § 2 mom.
1 Senaste lydelse av 5 § 1 och 5 mom., 9 § 2 mom., 13 § 1 mom. samt 15 och 16 §§, se
1951: 339.
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
7
11 §.
3 mom. Där lärare---beräknade grundbeloppen.
Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från extra ordinarie med
tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenade befattningar, vilka
innehavas med avkortning i tjänstgöringstiden, må pensionernas grundbelopp
sammanlagt icke överstiga det högsta av tjänstepensionsunderlagen för befattningarna.
Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda grundbeloppen.
13 §.
1 mom. Såsom tjänstår---detta reglemente.
Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken
lärare av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller militärtjänstgöring
eller för uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt
eller i statens tjänst vidkänts C-avdrag å lönen. Härvid skall iakttagas, att
avdraget för tid, varunder läraren erhållit nedsättning av tjänstgöringstiden,
skall göras i förhållande till den omfattning, vari tjänstgöringstiden nedsatts.
Tid, under vilken extra ordinarie lärare enligt för honom gällande antagningsbevis
varit anställd för tjänstgöring med avkortad tjänstgöringstid, skall
vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom ovan i
andra stycket förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot den enligt
antagningsbeviset gällande avkortningen i tjänstgöringstiden.
15 §.
Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för läraren gällande begynnelse-
respektive slutunderlaget eller, i fråga om extra ordinarie lärare
med avkortad tjänstgöringstid, nämnda underlag reducerat i samma omfattning,
som vid avgången gällt i fråga om lönen. Beträffande lärare, som avgår
efter pensioneringsperiodens utgång, skall likväl grundbeloppet bestämmas
enligt de i 14 § angivna grunderna.
16 §.
Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 14 § angivna grunderna.
Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelse- respektive
slutunderlaget eller, i fråga om extra ordinarie lärare med avkortad
tjänstgöringstid, av nämnda underlag reducerat i samma omfattning, som
vid avgången gällt i fråga om lönen, allt i den mån beloppet icke härigenom
överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit
läraren, därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning
till pensioneringsperiodens utgång.
19 §.
3 inom. Grundbeloppet för år räknat av rektorspension motsvarar
a) där rektorsbefattningen innehafts minst 12 år eller avgången är för
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
anledd av yrkesskada, det för befattningen gällande begynnelse- respektive
slutunderlaget (grundbelopp av hel pension);
b) eljest begynnelse- respektive---avkortad pension).
Vid grundbeloppets---större underlaget.
Vad i---—denna paragraf.
23 §.
1 mom. Om den — — — dem minskas.
Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor
ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta
och förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,
för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.
Förslag
till
kungörelse om ändring i 1947 års familjepensionsreglemente för de högre
kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 419)
Härigenom förordnas, att 8 § 3 mom., 10 § och 15 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente
för de högre kommunala skolorna den 30 juni 19471
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
8 §.
3 mom. Där på —--beräknade familjepensionstalen.
Ägde den avlidne läraren familjepensionsrätt enligt detta reglemente för
särskilda extra ordinarie befattningar, vilka innehafts med avkortning i
tjänstgöringstiden, må familjepensionstalen sammanlagt icke överstiga det
högsta av familjepensionsunderlagen för befattningarna. Härav föranledd
minskning fördelas lika å de särskilda familjepensionstalen.
10 §.
Såsom tjänstår —--under a); samt
c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava
återstått till pensioneringsperiodens utgång; dock må sådan tid ej räknas
såsom tjänstår för lärare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.
Därest det jämlikt a) och b) beräknade antalet tjänstår för de fem sistförflutna
åren före dödsfallet eller avgången från befattningen understiger mot
-
1 Senaste lydelse, se beträffande 10 i 1951: 340 och beträffande 15 § 1 mom. 1951 : 406.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
svarande anställningstid, skall vid tillämpning av stadgandet under c) iakttagas,
att där omförmäld tid minskas med så stor del, som svarar mot förhållandet
mellan å ena sidan underskottet i tjänstår och å andra sidan
anställningstiden. Vid beräkning av tjänstår skall härvid allenast tagas i
betraktande tid, varunder innehafts med tjänstepensionsrätt förenad
anställning; motsvarande anställningstid beräknas i förekommande fall
med avdrag, som i 13 § 1 mom. andra stycket 1947 års tjänstepensionsreglemente
för de högre kommunala skolorna avses.
15 §.
1 mom. Innehade avliden---hörande förmånerna.
Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familjepensioner
eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med avseende
å sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och förmån på
grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning, för vilken avgifterna
helt eller till viss del gäldats av statsmedel, eller avlöning på grund
av anställning, varmed är förenad rätt till förmån på grund av dylik försäkring.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.
Förslag
till
kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan
den 30 juni 1947 (nr 420)
Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom., 6 §, 8 § 2 inom., 17 a § 4 mom. och
21 § 1 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan den 30 juni
19471 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
4 §.
1 mom. Såframt ej ----gällande pensioneringsperioden;
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin befattning; eller
c) tillföljd---sin befattning.
Finner i---skolöverstyrelsens prövning. 6
6 §.
Med yrkesskada förstås i detta reglemente sådan skada, som inträffat vid
utövande av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan med
tjänstepensionsrätt förenad befattning och på grund varav rätt till ersättning
l Senaste lydelse, se beträffande 4 § 1 mom. och 8 § 2 mom. 1951:342 samt beträffande
17 a § 4 mom. 1954:395.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
föreligger enligt lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring eller lagen
den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete, ävensom sådan i dylik
befattning eller dylikt uppdrag ådragen yrkessjukdom, varom förmäles i
lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar.
Vad i reglementet stadgas om yrkesskada skall äga tillämpning jämväl
där befattningshavare på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående
stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel.
8 §.
2 mom. Befattningshavare, som---30 tjänstår.
Vid tjänstårsberäkning för det ändamål, som i första stycket avses, skola
tjänståren beräknas utan iakttagande av föreskrifterna i 12 § 1 mom. andra
stycket eller de motsvarande föreskrifter, som skola tillämpas vid beräkning
av tjänstår enligt 12 § 2 mom.
17 a §.
b mom. Grundbeloppet för år räknat av överlärarpension motsvarar
a) där distriktsöverlärarbefattningen innehafts minst 12 år eller avgången
är föranledd av yrkesskada, det för befattningen gällande begynnelse-
respektive slutunderlaget (grundbelopp av hel pension); samt
b) eljest begynnelse- respektive----avkortad pension).
Vid grundbeloppets---större underlaget.
Har för---ägt rum.
Där befattningshavare--— beräknade grundbeloppen.
Vad i---denna paragraf.
21 §.
1 mom. Om den--— dem minskas.
Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor
ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta
och förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,
för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.
Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 10 § och 14 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente
för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 421)
Härigenom förordnas, att 10 § och 14 § 1 mom. 1947 års familjepensions
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
reglemente för folkskolan den 30 juni 19471 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.
10 §.
Såsom tjänstår---under a); samt
c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått
till pensioneringsperiodens utgång; dock må sådan tid ej räknas såsom
tjänstår för befattningshavare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.
14 §.
1 mom. Innehade avliden---hörande förmånerna.
Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familjepensioner
eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med avseende
å sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och förmån
på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning, för vilken
avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel, eller avlöning på
grund av anställning, varmed är förenad rätt till förmån på grund av dylik
försäkring.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.
Förslag
till
kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare
den 30 juni 1947 (nr 422)
Härigenom förordnas, att 6, 8 och 20 §§ 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare den 30 juni 19472 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
6 §.
Rätt att---föreligger (ålderspension);
b) till följd av yrkesskada befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt utföra honom åliggande arbete och prövas icke lämpligen
kunna överflyttas till annat arbete vid vederbörande verk (invalid pension);
eller
c) till följd — — — förvärvskälla (sjukpension).
I fråga--- — föregående arbetsgivaren.
8 §‘
Med yrkesskada förstås vid tillämpning av detta reglemente sådan skada,
1 Senaste lydelse av 10 §, se 1951: 343.
2 Senaste lydelse av G §, se 1951:347.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
som inträffat vid utförande av arbete eller uppdrag i statens tjänst eller
utövande av med tjänstepensionsrätt förenad befattning och på grund varav
rätt till ersättning föreligger enligt lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring
eller lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete,
ävensom sådan i dylikt arbete eller uppdrag eller i dylik befattning ådragen
yrkessjukdom, varom förmäles i lagen den 14 juni 1929 om försäkring för
vissa yrkessjukdomar.
Vad i reglementet stadgas om yrkesskada skall äga tillämpning jämväl
där arbetare på grund av arbete, uppdrag eller befattning, som i nästföregående
stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel.
20 §.
Om den---dem minskas.
Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor
ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta
och förmån på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,
för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.
Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 13 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente
för arbetare den 30 juni 1947 (nr 423)
Härigenom förordnas, att 13 § 1 mom. 1947 års familjepensionsreglemente
för arbetare den 30 juni 1947 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
13 §.
1 mom. Innehade avliden---hörande förmånerna.
Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familjepensioner
eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med avseende
å sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och förmån
på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning, för
vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel, eller avlöning
på grund av anställning, varmed är förenad rätt till förmån på grund av
dylik försäkring.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
13
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 mars
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för civildepartementet, statsrådet Lange, vissa pensionsfrågor och anför
därvid följande.
I. Redaktionella ändringar.
Fr. o. m. den 1 januari 1955 har lagen den 17 juni 1916 om försäkring för
olycksfall i arbete och lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar
ersatts av lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring. Härav
föranledes redaktionella ändringar i samtliga pensionsreglementen.
I prop. 1955: 124 har Kungl. Maj :t underställt riksdagen förslag om inrättandet
av ett särskilt verk — sjöfartsstyrelsen — avsett att fr. o. m. den
1 januari 1956 ersätta bl. a. lotsstyrelsen och sjökarteverket samt vissa delar
av kommerskollegium. Bifalles detta förslag, påkallas redaktionella jämkningar
i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.
I kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning
av 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för folkskolan, vilken
kungörelse enligt sin nuvarande lydelse äger tillämpning på bl. a. befattningshavare
vid sinnesslöskolorna, påkallas en redaktionell ändring i anledning
av att dessa skolor numera benämnes särskolor för psykiskt efterblivna.
II. Reglering av sammanträffande förmåner i vissa fall.
I årets statsverksproposition (VIII ht, p. 356, IX ht, p. 16 och X ht, p. 41)
har tagits upp fråga om ordnande av pensionering för viss forskarpersonal,
avlönad från forskningsanslag. En sådan pensionering föreslås skola ordnas
försäkringsvägen enligt i huvudsak de grunder, som tillämpas inom näringslivet.
I anslutning härtill uttalas, att fråga om jämkning av reguljära statliga
pensionsförmåner, som sammanträffar med förmåner på grund av nu ifråga
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
varande pensionering, torde komma att i annat sammanhang anmälas av
chefen för civildepartementet.
Med erinran om vad sålunda förekommit vid behandling i statsverkspropositionen
av frågan om pensionering för viss forskarpersonal har statskontoret
i skrivelse den 1 februari 1955 avgivit förslag till vissa ändringar i gällande
pensionsreglementen och i anslutning därtill anfört i huvudsak följande.
Pensionering försäkringsvägen (Svenska personal-pensionskassan) med
anlitande av statsmedel förekommer sedan ett antal år vid svenska träforsknings-
m. fl. institut. Även eljest torde det kunna ifrågakomma, att dylik försäkring
helt eller till viss del bekostas av statsmedel beträffande befattningshavare,
som sedermera övergår till statlig pensionsberättigande tjänst.
Ämbetsverket vill fördenskull föreslå, att i de statliga pensionsreglementena
införes en allmän bestämmelse om reglering av sammanträffande mellan
tjänste- respektive familjepension enligt av Kungl. Maj :t och riksdagen antagna
pensionsbestämmelser och pension enligt pensionsförsäkring, till vars
betalning staten bidragit helt eller till någon del. Detta torde lämpligen böra
ske på så sätt, att bestämmelserna i 27 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
och 16 § 1 och 2 mom. 1947 års allmänna familjepensionsreglemente
utvidgas att avse jämväl sammanträffande med pensionsförmån enligt
pensionsförsäkring i enskild pensionsinrättning, för vilken försäkringsavgifterna
helt eller till någon del gäldats av statsmedel. Motsvarande ändringar
bör göras i övriga pensionsreglementen för statstjänstemän m. fl., där liknande
sammanträffandebestämmelser återfinnes.
Statens pensionsanstalt, som yttrat sig i ärendet, framhåller att anstalten
ansluter sig till det av statskontoret framlagda förslaget om införande i de
statliga pensionsreglementena av en allmän bestämmelse om reglering av
tjänste- eller familjepensioner, som sammanträffar med pension på grund av
pensionsförsäkring, till vars betalning staten bidragit helt eller till någon
del. Vid ett genomförande av ifrågavarande förslag skulle vad rör pensionsanstaltens
verksamhetsområde erfordras en omarbetning av 36 och 37 §§
SPA-reglementet, 21 § 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan, 14 §
1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan, 23 § 1947 års tjänstepensionsreglemente
för de högre kommunala skolorna, 15 § 1947 års familjepensionsreglemente
för de högre kommunala skolorna, 20 § 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare samt 13 § 1947 års familjepensionsreglemente
för arbetare. Enligt pensionsanstaltens mening bör vid tecknande av sådan
här avsedd pensionsförsäkring, som avses skola helt eller delvis bestridas av
statsmedel, hänsyn tagas till förefintlig rätt till tjänste- och familjelivränta
enligt statliga pensionsbestämmelser.
Departementschefen. I samtliga tjänste- och familjepensionsreglementen
har upptagits ett allmänt stadgande om befogenhet för Kungl. Maj :t att besluta
om reglering vid sammanträffande av sådana statliga tjänste- eller
familjepensioner, som intjänats av en och samma person. Vidare är i familjepensionsreglementena
stadgat enligt vilka grunder reglering skall ske vid
sammanträffande av tjänstepension och familjepension eller av familjepen
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
15
sioner, som intjänats av olika personer. Vad sålunda finnes stadgat om reglering
av sammanträffande statliga pensioner äger motsvarande tillämpning
med avseende å sammanträffande av statlig pension och statlig livränta eller
av flera sådana livräntor. I förevarande hänseende betraktas den statliga pensioneringen
som ett helt och regleringen påverkas således icke av om de
sammanträffande förmånerna utgår efter ett och samma eller efter olika
reglementen.
Det är således möjligt att åstadkomma en skälig reglering av totalförmånerna
vid sammanträffande av reguljära pensions- eller livränteförmåner.
Utom i visst fall beträffande förmån enligt SPA-reglementet föreligger icke
någon motsvarande möjlighet att få till stånd en reglering vid sammanträffande
av pension eller livränta enligt statliga pensionsbestämmelser och därmed
jämförlig förmån av annat slag.
Svårigheterna är betydande att samordna pensioner, intjänade hos olika
arbetsgivare med olika pensioneringssystem, så att de sammanlagda pensionsförmånerna
blir acceptabla ur skilda synpunkter. En dylik samordning har
hitintills inte kunnat generellt ernås på ett tillfredsställande sätt. Frågan är
emellertid föremål för uppmärksamhet från 1951 års pensionsutrednings sida.
Efter tillkomsten av nu gällande pensionsreglementen har statens medverkan
till pensionering med anlitande av enskild försäkringsinrättning fått en
betydligt vidgad omfattning. Ett genomförande av i årets statsverksproposition
framlagda förslag till ordnande av pensionering för viss forskarpersonal
torde komma att innebära en ytterligare utvidgning av den av staten understödda
pensionering, som ombesörjes i sådan ordning. Frågan om viss samordning
av förmån enligt statliga pensionsbestämmelser och sådan därmed
jämförlig förmån av annat slag, som helt eller delvis bekostats av statsmedel,
måste därför aktualiseras redan nu.
Såsom statens pensionsanstalt framhållit bör vid tecknande av sådan försäkring
hos enskild försäkringsinrättning, som avses skola helt eller delvis
bestridas av statsmedel, kunna tagas hänsyn till i förekommande fall föreliggande
rätt till livränteförmåner enligt statligt pensionsreglemente. Däremot
synes förutsättning knappast finnas för någon jämkning av rätt till pension
eller därmed jämförlig förmån, som grundats genom försäkring av sådant
slag. Den reglering, som i vissa fall kan komma ifråga, bör därför på sätt
statskontoret och pensionsanstalten förordat ske genom minskning av den
statliga pensions- eller livränteförmånen. De principer, som enligt av Kungl.
Maj :t meddelade beslut kommit till uttryck vid tillämpning av nu gällande
bestämmelser om sammanträffande av förmåner, bör härvid beaktas.
Vad jag sålunda förordat föranleder ändringar i 1947 års pensionsreglementen
för statliga tjänstemän och arbetare samt motsvarande reglementen
för folkskolan och de högre kommunala skolorna, ävensom i vissa andra av
Kungl. Maj :t utfärdade pensionsförfattningar, i första hand 1951 års pensionsreglementen
för präster och SPA-reglementet.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
III. Pensionsreglering för viss lärarpersonal.
Extra ordinarie lärare vid de högre kommunala skolorna m. fl.
I skrivelse den 18 februari 1955 har skolöverstyrelsen gjort framställning
i fråga om viss reglering av pensionsförhållandena för extra ordinarie lärare,
som är underkastade pensionsreglementena för de högre kommunala skolorna.
över framställningen har efter remiss yttranden avgivits av statens
pensionsanstalt och statskontoret. I sitt yttrande har pensionsanstalten även
tagit upp vissa frågor berörande befattningshavare, som är underkastade
pensionsreglementena för folkskolan eller beträffande vilka kungörelsen den
30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning av nämnda reglementen
äger tillämpning.
Vid tillkomsten av nu gällande pensionssystem kunde icke-ordinarie
tjänstemän i allmänhet men däremot ej motsvarande ämneslärare antagas
för avkortad tjänstgöring med tillämpning av reguljära anställningsformer.
I anledning härav har i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
stadgats särskilda grunder för beräkning av pension för tjänsteman
med avkortad tjänstgöring resp. efterlevande till sådan tjänsteman, medan
några motsvarande stadganden icke upptagits i 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för de högre kommunala skolorna.
Skolöverstyrelsen erinrar om att numera även icke-ordinarie lärare kan
antagas för avkortad tjänstgöring. Under åberopande härav föreslår överstyrelsen,
att i pensionsreglementena för de högre kommunala skolorna skall
— efter förebild från vad som gäller enligt de allmänna pensionsreglementena
— intagas bestämmelser om beräkning av pension för lärare med avkortad
tjänstgöring, överstyrelsen fäster uppmärksamheten på att frågor om
avdrag vid tjänstårsberäkning för tid, under vilken tjänsteman erhållit nedsättning
av tjänstgöringstiden, och om inverkan på tjänstårsberäkningen av
tjänstledighet för uppehållande av befattning i statens tjänst, regleras beträffande
lärarna vid de högre kommunala skolorna i själva reglementet men
beträffande statens tjänstemän i vederbörande tillämpningsföreskrifter. För
att härvidlag ernå överensstämmelse med regleringen enligt de allmänna pensionsbestämmelserna
föreslår överstyrelsen, att berörda frågor vad rör lärare
vid de högre kommunala skolorna skall regleras i tillämpningsföreskrifterna
till pensionsreglementena för nämnda skolor. Även frågan om tjänstårsberäkning
för tid, varunder lärare åtnjutit tjänstledighet för uppehållande av
lärarbefattning vid annan kommunal läroanstalt, bör enligt skolöverstyrelsens
mening regleras i sålunda föreslagen ordning, överstyrelsen tager vidare
upp fråga om viss modifiering av den i tjänstepensionsreglementet angivna
förutsättningen om visst minsta antal tjänstår för att rätt till förtidspension
skall kunna medgivas. I detta hänseende förordar överstyrelsen, att efter
förebild från allmänna tjänstepensionsreglementet tjänståren skall, även där
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
17
detta icke följer av nuvarande bestämmelser, beräknas utan att avdrag verkställes
för tid, varunder läraren vidkänts C-avdrag å lönen. För genomförande
av i det föregående angivna förslag förutsättes, efter vad överstyrelsen framhåller,
ändring i 9 § 2 inom., 11 § 3 mom., 13 § 1 mom. ävensom 15 och 16 §§
tjänstepensionsreglementet samt i 8 § 3 mom. familjepensionsreglementet.
Vidare påkallas vissa tillägg till tillämpningsföreskrifterna till reglementena.
Statskontoret tillstyrker, att 1947 års pensionsreglementen för de högre
kommunala skolorna kompletteras med bestämmelser om tjänstårsberäkning
in. in. för lärare, som varit anställd för avkortad tjänstgöring. I anledning av
skolöverstyrelsens förslag i fråga om överflyttning av vissa tjänstårsberäkningsstadganden
från tjänstepensionsreglementet till vederbörande tillämpningsföreskrifter
uttalar statskontoret, att ämbetsverket bestämt motsätter
sig en dylik överflyttning. Enligt statskontorets uppfattning är ifrågavarande
bestämmelser av den vikt och karaktär, att de alltjämt bör redovisas i huvudförfattningen,
oaktat nuvarande formella olikheter mellan nämnda reglemente
och 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente härigenom kommer
att bli bestående.
Statens pensionsanstalt framhåller, att syftet med den pensionsreglering,
som år 1943 genomfördes för de högre kommunala skolornas lärare, var att
åstadkomma en anpassning till pensionssystemet för statens tjänstemän.
Den år 1947 genomförda pensionsregleringen innebar icke något avsteg härvidlag.
Den pensionering, som äger rum med tillämpning av 1947 års pensionsreglementen
för de högre kommunala skolorna, får sålunda anses bygga
på grunderna i nämnda pensionssystem. I betraktande härav anser pensionsanstalten,
att pensionsförmånerna för deltidsanställda lärare vid de högre
kommunala skolorna icke bör överstiga de förmåner, som är förenliga med
sagda grunder.
Enligt pensionsanstaltens mening talar övervägande skäl mot skolöverstyrelsens
förslag om överföring av vissa bestämmelser om tjänstårsberäkning
från tjänstepensionsreglementet till dithörande tillämpningsföreskrifter.
Däremot anser sig pensionsanstalten kunna biträda överstyrelsens förslag
om jämkning av det för medgivande av rätt till förtidspension stadgade villkoret
i fråga om tjänstetid. Vid ett genomförande av sistnämnda förslag
påkallas emellertid, efter vad pensionsanstalten vidare anför, visst tillägg till
det i 10 § familjepensionsreglementet intagna stadgandet om beräkning av
tjänstår för tid efter pensionsavgång.
Pensionsanstalten tager i detta sammanhang upp vissa frågor berörande
befattningshavare med pensionsrätt enligt pensionsreglementena för folkskolan.
Enligt pensionsanstaltens mening bör, om i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag viss modifiering sker av den i tjänstepensionsreglementet för
de högre kommunala skolorna angivna förutsättningen om visst minsta antal
tjänstår för att rätt till förtidspension skall kunna medgivas, en motsvarande
omläggning ske beträffande betingelserna för förtidspensionering av nu
- Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 182.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
avsedda befattningshavare. Pensionsanstalten föreslår därför viss ändring i
8 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet för folkskolan och som en följd därav
även en ändring i 10 § familjepensionsreglementet för folkskolan.
Pensionsanstalten anser det vidare påkallat med vissa ändringar i kungörelsen
den 30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning av 1947
års tjänste- och familjepensionsreglementen för folkskolan och anför som
skäl härför följande.
Folkskolans nu gällande pensionsreglementen innefattar ej särskilda bestämmelser
för lärare med anställning för avkortad tjänstgöringstid. Sådan
anställning torde f. n. icke kunna ifrågakomma inom reglementenas egentliga
giltighetsområde. Däremot kan dylik anställning förekomma i fråga om
sådana extra ordinarie befattningshavare, för vilka reglementena skall gälla
enligt nämnda kungörelse den 30 juni 1947. I denna kungörelse finnes också
vissa särskilda bestämmelser för befattningshavare med avkortad tjänstgöringstid.
Dessa bestämmelser, som allenast avser tjänstårsberäkningen för
tid, under vilken befattningshavare är underkastad tjänstepensionsreglementet
för folkskolan, reglerar emellertid icke bestämmandet av invalid- eller
sjukpension för dylik befattningshavare och ej heller tillgodoräkning av
utökningstid vid bestämmande av familjepensionstal för efterlevande. Enligt
pensionsanstaltens mening bör kungörelsen kompletteras med föreskrifter i
nämnda hänseenden.
Departementschefen. De statliga pensionsbestämmelserna är grundade på
principen att såsom tjänstår må tillgodoräknas tid för innehav av pensionsberättigande
anställning. Såsom inskränkning i förhållande till nämnda
princip gäller bl. a., att vid pensionsförmånernas utmätande hänsyn tages
till om anställningen avsett avkortad tjänstgöring.
Vid den tidpunkt, då nu gällande pensionsreglementen för de högre kommunala
skolorna tillkom, förelåg ej möjlighet att deltidsanställa lärare med
tillämpning av reguljära anställningsformer. I anledning härav upptogs ej
i nämnda reglementen några föreskrifter om särskilda grunder för utmätande
av pensionsförmån under hänsynstagande till att tjänstgöringen genomgående
eller under viss tid varit avkortad. Då emellertid extra ordinarie
lärare vid högre kommunal skola numera kan antagas för avkortad tjänstgöring,
synes det mig angeläget, att i här avsedda pensionsreglementen
upptages föreskrifter av dylik innebörd.
Den av mig sålunda förordade regleringen bör ske i huvudsaklig anslutning
till skolöverstyrelsens av remissmyndigheterna biträdda förslag. I första
hand erfordras alltså ett allmänt stadgande om beräkning av tjänstår för
tid, varunder tjänstgöringen varit avkortad, och vissa särskilda föreskrifter
om beräkning av invalid- eller sjukpensions grundbelopp. Särskild reglering
påkallas även för det fall, att lärare samtidigt avgår från eller vid sin död
åtnjuter pensionsrätt för mer än en befattning, som innehafts med avkortning
i tjänstgöringstiden. Såsom statens pensionsanstalt framhållit bör härutöver
stadgas särskilda grunder för beräkning i vissa fall av tjänstår för
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955 19
familjepension med avseende å tid, infallande efter dödsfallet eller avgången
ur tjänst.
Tjänstepensionsreglementets bestämmelser om avdrag vid tjänstårsberäkning
för tid, under vilken lärare erhållit nedsättning av tjänstgöringstiden,
och om inverkan på tjänstårsberäkningen av tjänstledighet för uppehållande
av befattning vid kommunal läroanstalt eller i statens tjänst, anser jag vara
av den art, att de alltjämt bör redovisas i själva reglementet. Jag kan alltså
i likhet med remissmyndigheterna icke biträda skolöverstyrelsens förslag
om redovisning av nämnda bestämmelser såsom tillämpningsföreskrifter till
reglementet.
Vid beräkning av det antal tjänstår, som förutsättes för att lärare skall
kunna medgivas rätt till förtidspension, skall enligt tjänstepensionsreglementet
i dess nuvarande lydelse göras avdrag för tid, varunder läraren av
andra anledningar än vissa särskilt angivna vidkänts C-avdrag å lönen. Då
någon motsvarande avdragsregel ej tillämpas beträffande statens tjänstemän,
synes det rimligt, att även här avsedda lärare får för nämnda ändamål
räkna tjänstår utan sådana avdrag. Såsom en följd härav bör i familj epensionsreglementet
införas en bestämmelse om att såsom tjänstår för familjepension
må, där lärare vid sin död åtnjöt förtidspension, ej tillgodoräknas
tid efter lärarens avgång ur tjänst.
Jag biträder pensionsanstaltens förslag, att de sålunda förordade ändrade
reglerna för beräkning av tjänstår för rätt till förtidspension skall tillämpas
även på befattningshavare, som är underkastade pensionsreglementena för
folkskolan. Likaledes i enlighet med förslag av pensionsanstalten förordar
jag, att i kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning
av sistnämnda reglementen införes särskilda föreskrifter med hänsyn
till att vissa i kungörelsen avsedda befattningshavare kan antagas för avkortad
tjänstgöring.
Lärare på enhetsskolans högstadium.
Med skrivelse den 15 december 1954 har skolöverstyrelsen efter samråd
med överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen och de sakkunniga
för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område avlämnat
förslag till ändrade bestämmelser om försöksverksamheten med nioårig
enhetsskola. Förslaget omfattar bl. a. vissa föreskrifter rörande tjänste- och
familjepension för lärare, som innehar tjänst avsedd för tjänstgöring på
enhetsskolans högstadium, över förslaget i denna del har efter remiss yttranden
avgivits av statskontoret och statens pensionsanstalt.
Till och med läsåret 1950/51 var det tekniskt möjligt att beträffande försöksdistrikten
i huvudsak tillämpa de för den nuvarande folkskolan gällande
författningsbestämmelserna rörande lärares anställnings- och avlönings
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
förhållanden samt statsbidrag m.m. Då försöksverksamheten läsåret 1951/52
för första gången nådde upp i enhetsskolans högstadium, blev det nödvändigt
att tillskapa vissa särskilda bestämmelser i nämnda hänseenden. Frågan
härom upptogs i prop. 1951:155, vari behandlades spörsmål om lärarkategorier
och kompetenskrav, anställningsform och tillsättningsförfarande,
undervisningsskyldighet, löneställning samt statsbidrag m.m., allt avseende
lärarpersonalen på högstadiet. Med stöd av riksdagens beslut i anledning av
nämnda proposition utfärdade Kungl. Maj :t den 8 juni 1951 särskilda bestämmelser
beträffande försöksverksamheten inom vissa skoldistrikt m.m.
I anledning av beslut vid 1952 års riksdag (prop. 241) vidtogs med giltighet
från och med den 1 januari 1953 vissa ändringar i nämnda bestämmelser.
I och med att verksamheten på försöksskolans högstadium utbyggdes,
aktualiserades frågan om särskilda statsbidrag till denna verksamhet. Spörsmålet
härom prövades vid 1953 års riksdag (prop. 126). Därvid beslöts, att
nya statsbidragsgrunder skulle jämte 1951 års särskilda föreskrifter, i vad
dessa tillkommit på grundval av riksdagens beslut, äga tillämpning till och
med budgetåret 1954/55. Med stöd av 1953 års riksdags beslut utfärdade
Kungl. Maj:t den 30 juni 1953 »Särskilda bestämmelser beträffande försöksverksamheten
med nioårig enhetsskola». I enlighet med vid 1954 års riksdag
meddelade beslut (prop. 137, 149 och 160) har dessa bestämmelser såvitt
rör lärarpersonalen på högstadiet undergått tämligen genomgripande ändringar
med verkan från och med den 1 juli 1954.
Beträffande innehållet i nu gällande bestämmelser rörande verksamheten
å enhetsskolans högstadium torde böra nämnas följande.
Undervisningen i kunskapsämnen utövas i första hand av lärare i kunskapsämnen,
vilka anställes i ordinarie eller extra ordinarie adjunkts- eller
ämneslärartjänst eller såsom extra ordinarie eller extra lärare, i huvudsak
med lön enligt reglerad befordringsgång, samt av ordinarie folkskollärare i
23 lönegraden. För undervisningen i kunskapsämnen finnes vidare att tillgå
bl. a. extra ordinarie folkskollärare i 19 lönegraden, som förordnas med full
tjänstgöring på högstadiet enligt Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1952. I fråga
om lärare i kunskapsämnen tillämpas i princip samma behörighetsvillkor
som för lärare vid kommunal realskola resp. praktisk kommunal realskola.
I lönehänseende har däremot beträffande såväl sistnämnda lärare som folkskollärare
i 23 lönegraden i huvudsak anpassning skett till de avlöningsbestämmelser,
som gäller folkskollärare vid egentlig folkskola. Nämnda
avlöningsbestämmelser äger direkt tillämpning å folkskollärare i 19 lönegraden.
övningslärare, för vilka finnes inrättade extra ordinarie eller extra
tjänster, åtnjuter i princip avlöning enligt bestämmelserna i avlöningsreglementet
för övningslärare. Yrkeslärares avlöningsförmåner bestämmes
av vederbörande försöksdistrikt.
För samtliga i nästföregående stycke nämnda lärare, frånsett folkskollärare
i 23 lönegraden, föreligger ej rätt till pension enligt statliga pensionsbestämmelser.
Försöksdistrikten får genom statsbidrag täckning för hela kostnaden för
avlöning åt lärare i kunskapsämnen och sådana folkskollärare, som är an
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
21
ställda för full tjänstgöring på högstadiet. Däremot beräknas statsbidraget
för avlöning åt övningslärare enligt folkskolans grunder, vilket innebär
bidrag med 78 procent av kostnaden. Till avlöning åt yrkeslärare utgives
f. n. statsbidrag med belopp motsvarande totala kostnaden, dock med i allmänhet
högst 7 kronor 40 öre för undervisningstimme.
I sin förenämnda skrivelse den 15 december 1954 föreslår skolöverstyrelsen
bl. a. inrättande av ordinarie tjänster för övningslärare på enhetsskolans
högstadium samt en provisorisk reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena
in. m. beträffande lärare för den förberedande yrkesundervisningen
i klass 9 y, innebärande i första hand inrättande av lönegradsplacerade
yrkeslärartjänster och särskilda adjunkts- och ämneslärartjänster
för undervisning i de yrkesteoretiska ämnena.
Skolöverstyrelsens förslag har i berörda delar på föredragning av chefen
för ecklesiastikdepartementet anmälts för riksdagen i propositionen den 25
februari 1955 (nr 120) angående vissa frågor rörande försöksverksamheten
med nioårig enhetsskola, m. in. I propositionen föreslås bl. a. inrättande av
ordinarie övningslärartjänster men däremot framlägges ej förslag till reglering
av anställnings- och avlöningsförhållandena för lärare i klass 9 y. I
syfte att effektivisera den förberedande undervisningen i nämnda klass förordas
i propositionen i stället vissa särskilda anordningar, bl. a. förhöjt
statsbidrag till kostnaderna för avlöning åt yrkeslärare.
Skolöverstyrelsens förevarande förslag omfattar även vissa föreskrifter
rörande tjänste- och familjepension för de lärarkategorier på högstadiet,
beträffande vilka pensionsfrågan ännu icke prövats av statsmakterna.
Skolöverstyrelsen framhåller, att behov av särskilda bestämmelser i pensionshänseende
tidigare icke varit aktuella inom försöksdistrikten. Emellertid
har numera ordinarie tjänster inrättats och över huvud taget anställningsförhållandena
fått en fastare utformning i jämförelse med tidigare.
Därtill kommer, att i takt med försöksverksamhetens kraftiga utveckling
även antalet lärare i försöksdistrikten ökat starkt. Det syntes därför överstyrelsen
påkallat, att en fastare reglering av pensionsavgången samt förutsättningen
för avgångsskyldigheten för dessa lärare nu kommer till stånd.
Skolöverstyrelsens förslag till pensionsbestämmelser för lärare å enhetsskolans
högstadium innebär tillämpning av icke blott pensionsreglementena
för folkskolan, vilka redan gäller beträffande folkskollärare i 23 lönegraden,
utan också pensionsreglementena för de högre kommunala skolorna och
SPA-reglcmentet. Folkskolans pensionsreglementen avses skola tillämpas
beträffande samtliga folkskollärare — således även de i 19 lönegraden —
som innehar tjänst avsedd för tjänstgöring på högstadiet. Efter förebild från
vad som gäller beträffande yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna
anser överstyrelsen det kunna ifrågasättas att bereda yrkeslärarna i försöksdistrikten
pensionsrätt enligt SPA-reglementet. övervägande skäl synes dock
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
överstyrelsen tala för att i stället pensionsreglementena för folkskolan göres
tillämpliga även på sistnämnda lärare. För lärare i kunskapsämnen har löneställning
och kompetenskrav avvägts efter förebild från vad som gäller motsvarande
lärare vid de kommunala realskolorna. Med hänsyn härtill anser
överstyrelsen, att pensionsreglementena för de högre kommunala skolorna
bör äga motsvarande tillämpning beträffande lärare i nämnda ämnen. Vad
slutligen angår övningslärare å högstadiet avses enligt förslaget SPA-reglementet
vara tillämpligt.
Förslaget förutsättes skola genomföras fr. o. m. den 1 juli 1951 beträffande
de lärarkategorier, som kunnat beredas anställning såsom extra ordinarie
lärare redan fr. o. m. nämnda dag, och i övrigt fr. o. m. den 1 juli 1955.
Statskontoret finner det ur skilda synpunkter vara att föredraga, att lärare
i kunskapsämnen i pensionshänseende jämställes med folkskollärare i 23
lönegraden, som har sin tjänstgöring förlagd till enhetsskolans högstadium.
Statskontoret förordar därför, att pensionsreglementena för folkskolan göres
tillämpliga på lärare i kunskapsämnen. Däremot anser statskontoret, som.
avstyrkt skolöverstyrelsens förslag till provisorisk reglering av anställningsoch
avlöningsförhållandena för lärarna för den förberedande undervisningen
i klass 9 y, att nämnda reglementen icke bör vinna tillämpning å yrkeslärare.
I den mån kommunerna anser sig böra inrätta pensionsberättigande tjänster
för sådana lärare, bör dessa enligt statskontorets mening kunna förenas
med pensionsrätt enligt SPA-reglementet. Av principiella skäl bör ej ifrågakomma,
att pensionsregleringen erhåller retroaktiv verkan. Syftet med förslaget
i denna del bör i stället tillgodoses genom att i särskild övergångsbestämmelse
medgives tillgodoräkning i full utsträckning av anställningstid
såsom extra ordinarie lärare vid försöksskola före den 1 juli 1955.
Statens pensionsanstalt uttalar, att regleringen av personalens anställningsförhållanden
torde vara att anse som provisorisk med hänsyn till att
fråga är om försöksverksamhet. Med hänsyn härtill bör, efter vad pensionsanstalten
vidare anför, pensionsfrågan erhålla en blott provisorisk men
såvitt möjligt enhetlig lösning. Pensionsanstalten förordar därför utfärdandet
av provisoriska bestämmelser, som gör det möjligt att tillämpa samma
pensionsförfattning på samtliga lärarkategorier. Enligt pensionsanstaltens
mening talar övervägande skäl för en anknytning till SPA-reglementet. Härvid
bör dock göras undantag för å högstadiet tjänstgörande folkskollärare,
beträffande vilka pensionsreglementena för folkskolan bör gälla.
Pensionsanstalten behandlar i sitt yttrande även vissa frågor om grupptillhörighet,
pensionsklass, pensionsålder m. in., som aktualiseras vid ett
genomförande av pensionsanstaltens förslag om anslutning till SPA-reglementet
av lärare i kunskapsämnen, yrkeslärare och övningslärare. Pensionsanstalten
förordar, att ifrågavarande lärare hänföres till grupp A och den
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
23
pensionsklass, som motsvarar slutlöneklassen inom vederbörande lönegrad.
Pensionsåldern bör fastställas till 63 år för övningslärare i musik eller
gymnastik och yrkeslärare samt till 65 år för övriga här avsedda lärare. Då
pensionsåldern förutsättes skola inträda vid utgången av det kalenderhalvår,
under vilket föreskriven levnadsålder uppnås, bör tilläggsstadgandet 10 a
i 38 § göras tillämpligt. Övriga stadganden i 38 §, som bör gälla, är 18 b och
beträffande vissa lärare även 2 b och 21 b. Pensionsanstaltens förslag i fråga
om grupptillhörighet, vilket innebär obligatorisk pensionering enligt SPAreglementet,
förutsätter att avlöningsförhållandena regleras genom anknytning
till statligt avlöningsreglemente. Om i nuvarande läge en dylik lönereglering
skulle befinnas icke böra genomföras för viss lärarkategori, t. ex.
yrkeslärarna, men möjlighet till pensionsrätt enligt SPA-reglementet ändock
skall beredas för lärarna i fråga, bör dessa enligt pensionsanstaltens mening
hänföras till grupp B. För sådant fall synes tillämpning av tilläggsstadgandena
2 b, 18 b och 21 b icke vara påkallad.
I stället för att de förordade bestämmelserna gives retroaktiv tillämpning
bör enligt pensionsanstaltens mening genom övergångsbestämmelser särskild
tillgodoräkning i tjänstår shänseende medgivas.
Departementschefen. Skolöverstyrelsen anser det påkallat med en fastare
reglering av pensionsavgången och förutsättningen för avgångsskyldigheten
med avseende å de lärare, som innehar tjänst avsedd för undervisning på
enhetsskolans högstadium, och har därför i sitt ifrågavarande förslag upptagit
vissa föreskrifter rörande tjänste- och familjepension för sådana lärare.
Särskilt med hänsyn till att anställningsförhållandena inom enhetsskolans
högstadium numera fått en betydligt fastare utformning än tidigare samt att
i takt med försöksverksamhetens utveckling antalet lärare å högstadiet ökat
i betydande omfattning, finner jag i likhet med överstyrelsen det motiverat
att nu taga upp frågan om en pensionsreglering för de lärarkategorier på
högstadiet, beträffande vilka pensionsfrågan ännu icke prövats av statsmakterna.
En blivande pensionsreglering bör i princip omfatta samtliga de lärare,
som för tjänstgöring å högstadiet är innehavare av ordinarie eller extra ordinarie
tjänst å vederbörande skolas stat utan att i sådan egenskap åtnjuta
pensionsrätt. Med hänsyn till att den av skolöverstyrelsen föreslagna regleringen
av anställnings- och avlöningsförhållandena för yrkeslärare icke ansetts
böra genomföras nu skulle det visserligen kunna ifrågasättas, om sistnämnda
lärare bör komma i fråga för reguljär pensionering. Jag anser
emellertid övervägande skäl, bl. a. ur synpunkten av föreliggande rekryteringssvårigheter,
tala för att även deras pensionsfråga löses i detta sammanhang.
Beträffande den yttre form, vari pensionsbestämmelser för ifrågavarande
lärare bör meddelas, är att märka, att f. n. tillämpas skilda pensionsförfatt
-
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
ningar för icke-statliga ämneslärare i läroämnen beroende på den skolform,
vid vilken vederbörande lärare är anställd. Sålunda gäller för lärare vid högre
kommunal skola eller egentlig folkskola 1947 års pensionsreglementen för
de högre kommunala skolorna resp. motsvarande reglementen för folkskolan,
medan lärare vid statsunderstött privatläroverk är underkastad SPAreglementet.
För de kommunalanställda övningslärarna gäller icke samma
pensionsbestämmelser som för övriga kommunalanställda lärare, utan sistnämnda
pensionsreglemente är tillämpligt å de vid samtliga ifrågavarande
skolformer tjänstgörande övningslärarna.
Olika uppfattningar har kommit till uttryck i fråga om vilka av förenämnda
pensionsreglementen som bör tillämpas beträffande lärarna på
enhetsskolans högstadium. Skolöverstyrelsens förevarande förslag innebär
tillämpning av samtliga dessa reglementen: pensionsreglementena för de
högre kommunala skolorna å lärare i kunskapsämnen, pensionsreglementena
för folkskolan å folkskollärare i 23 och 19 lönegraderna ävensom
yrkeslärare samt SPA-reglementet å övningslärare. Såsom av det föregående
framgår har remissmyndigheterna funnit anledning till erinran mot överstyrelsens
förslag i vissa hänseenden. Pensionsanstalten, som med hänsyn
till försöksverksamhetens provisoriska natur finner skäl tala för en provisorisk
och så vitt möjligt enhetlig pensionsreglering, uttalar sig sålunda
beträffande samtliga lärarkategorier, frånsett folkskollärarna, för en anknytning
till SPA-reglementet. Statskontoret är i princip av samma uppfattning
som pensionsanstalten men räknar i fråga om lärare i kunskapsämnen
med att pensionsreglementena för folkskolan i första hand bör
tillämpas.
Vilken ståndpunkt man intager härvidlag blir icke av någon större betydelse
för pension sförhållandenas materiella gestaltning med hänsyn till den
nära överensstämmelsen mellan de pensionsreglementen, som enligt de i
ärendet hörda myndigheterna kan aktualiseras beträffande lärarpersonal
på enhetsskolans högstadium.
Enligt beslut vid 1954 års riksdag (prop. 160) åtnjuter å högstadiet tjänstgörande
folkskollärare i 23 lönegraden pensionsrätt enligt pensionsreglementena
för folkskolan. Någon anledning till ändrat ståndpunktstagande
härvidlag föreligger icke. Dessa reglementen bör även tillämpas på extra
ordinarie folkskollärare i 19 lönegraden, som innehar tjänst avsedd för
tjänstgöring på högstadiet. Om så sker, kommer samtliga å enhetsskolans
stat anställda ordinarie och extra ordinarie folk- och småskollärare att ha
sin pensionering ordnad enligt enhetliga grunder.
Med hänsyn till att det avses skola ankomma på vederbörande huvudmän
att liksom hittills besluta om yrkeslärarnas avlöningsförmåner bör pensionsreglementena
för folkskolan icke vinna tillämpning å dessa lärare. I
den mån huvudmännen anser sig böra inrätta pensionsberättigande yrkeslärartjänster,
bör dessa i stället kunna förenas med pensionsrätt enligt SPA
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955 25
reglementet, övningslärarna bör i pensionshänseende vara jämställda med
övningslärare vid egentlig folkskola och således även de hänföras till sistnämnda
reglemente.
I och för sig kan skäl anföras för att i enlighet med statskontorets förslag
tillämpa pensionsreglementena för folkskolan å lärare i kunskapsämnen.
Emellertid skulle i så fall erfordras en betydande utbyggnad av i första hand
folkskolans tjänstepensionsreglemente. För tillämpning av SPA-reglementet
å nämnda lärare förutsättes endast vissa ändringar i en paragraf i reglementet.
Med beaktande härav och då den nu avsedda pensionsregleringen
för lärare å högstadiet närmast avses som ett provisorium i avbidan på 1951
års pensionsutrednings prövning av grunderna för den statliga pensioneringen
finner jag övervägande skäl tala för att pensionsförhållandena för
lärare i kunskapsämnen regleras genom anknytning till sistnämnda reglemente.
Jag förutsätter härvid, att till fortlöpande avgifter enligt reglementet
för lärare i kunskapsämnen skall utgå statsbidrag med belopp motsvarande
hela kostnaden.
För tillämpning av pensionsreglementena för folkskolan på extra ordinarie
folkskollärare i 19 lönegraden erfordras ej någon särskild föreskrift. Genom
att en formell ändring kommer att vidtagas i försöksskolebestämmelsernas
föreskrift om övningslärarstadgans giltighet beträffande övningslärare på
försöksskolans högstadium påkallas ej heller särskild reglering för att SPAreglementet
skall vinna tillämpning på sådana lärare. Härvid förutsättes, att
beträffande ifrågavarande folkskollärare i 19 lönegraden och övningslärare
skall gälla samma regler i fråga om avgångsskyldighet och, vad rör sistnämnda
lärare, även samma grunder för pensioneringens ordnande i övrigt
som för motsvarande lärare vid t. ex. egentliga folkskolor.
För SPA-reglementets tillämpning på lärare i kunskapsämnen och yrkeslärare
förutsättes däremot vissa ändringar i reglementet. I första hand bör i
39 § reglementet angivas, att ifrågavarande befattningar tillhör reglementets
tillämpningsområde. Vidare bör i samma paragraf regleras frågor om grupptillhörighet,
pensionsklassbestämning, avgångsålder m. in. I överensstämmelse
med vad pensionsanstalten föreslagit bör i sistnämnda hänseende
gälla följande.
Lärare i kunskapsämnen bör för tillämpning av SPA-reglementet hänföras
till grupp A och alltså obligatoriskt erhålla pensionsrätt. Däremot bör
i fråga om yrkeslärare tillämpas grupp B och pensionsrätten alltså göras
beroende av framställning från vederbörande huvudman. Enligt i allmänhet
tillämpade principer för bestämning av pensionsklass bör beträffande förstnämnda
lärare angivas i reglementet vilken pensionsklass de skall tillhöra,
medan det bör ankomma på pensionsanstalten att bestämma pensionsklassen
för sistnämnda lärare med utgångspunkt från utgående lön. Pensionsåldern
bör fastställas till 65 år för lärare i kunskapsämnen och till 63 år för yrkes
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
lärare samt inträda vid utgången av det kalenderhalvår, varunder föreskriven
levnadsålder uppnås. Vid ett genomförande av i prop. 1955:159 framlagt
förslag om införande av pensioneringsperioder för befattningshavare
med pensionsrätt enligt SPA-reglementet bör för nu ifrågavarande lärare —
liksom även för övningslärarna — tillämpas den pensioneringsperiod, vars
nedre gräns motsvarar den pensionsålder, som eljest skulle gälla.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig anslutning till
pensionsanstaltens förslag meddela bestämmelser om de ytterligare stadganden
i 38 § reglementet, som bör göras tillämpliga å lärare i kunskapsämnen
och yrkeslärare.
Jag kan av principiella skäl icke biträda skolöverstyrelsens förslag, att
den här avsedda pensionsregleringen skall givas retroaktiv verkan för vissa
lärarkategorier. Syftet med förslaget torde vad rör folkskollärare i 19 lönegraden
böra tillgodoses på så sätt, att de medgives att såsom tjänstår för
pension och livränta helt tillgodoräkna tid före ikraftträdandet, varunder
de innehaft extra ordinarie tjänst avsedd för undervisning på enhetsskolans
högstadium. På statens pensionsanstalt ankommer att pröva om och i vad
mån lärare, som underkastas SPA-reglementet, skall få räkna tjänstår på
grund av tidigare anställning på högstadiet. I sistberörda fall förutsättes
för tjänstårsberäkningens aktualiserande, att av pensionsanstalten föreskriven
engångsavgift erlägges.
Ämneslärare vid icke statsunderstött kommunalt gymnasium.
I gemensam skrivelse den 27 november 1953 har styrelserna för svenska
stadsförbundet och för svenska landskommunernas förbund gjort framställning
om pensionsrätt enligt SPA-reglementet för ämneslärare vid icke statsunderstött
kommunalt gymnasium. Statens pensionsanstalt har efter remiss
avgivit utlåtande över framställningen.
För inrättande av kommunalt gymnasium, vilket enligt nuvarande ordning
sker endast i förening med allmänt läroverk, fordras Kungl. Maj:ts
medgivande. Dylikt gymnasium erhåller enligt praxis statsbidrag tidigast
från och med läsåret näst efter det, varunder studentexamen för första
gången avlagts vid gymnasiet. Statsbidraget — f. n. 15.000 kronor om året
per ring och linje — utgår för förstnämnda och nästföljande läsår för endast
en resp. två ringar samt för tid därefter för hel linje.
Närmaste ledningen av kommunalt gymnasium utövas i allmänhet av
rektorn vid det allmänna läroverket, vilken av skolöverstyrelsen förordnas
att för viss tid vara rektor jämväl vid det kommunala gymnasiet. Undervisningen
utövas av lektorer till det antal, som skolöverstyrelsen bestämmer,
samt i övrigt av extra lärare och timlärare. Vid varje kommunalt gymnasium
finnes inrättade lika många ämneslärartjänster som vid statligt gym
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
nasium av motsvarande storlek. Lektorstjänsterna, för vilka gäller samma
behörighetskrav som för statlig lektor st jänst, tillsättes av skolöverstyrelsen
genom förordnande tills vidare. Beträffande avlönings- och anställningsvillkoren
för lärare i läroämnen vid kommunala gymnasier har utvecklingen
gått mot en allt större överensstämmelse med de statliga förhållandena.
För nämnda lärare tillämpas sålunda i stort samma villkor som för
motsvarande lärare vid allmänt läroverk.
Enligt SPA-reglementet i dess nuvarande lydelse äger ämneslärare vid ett
med allmänt läroverk förenat kommunalt gymnasium pensionsrätt enligt
SPA-reglementet, varvid dock förutsättes att gymnasiet åtnjuter statsunderstöd.
Pensionsrätt under sådana betingelser har funnits alltsedan reglementets
ikraftträdande den 1 januari 1950. För tid, varunder statsbidrag ej utgår
till gymnasiet, torde huvudmännen som regel garantera samma förmåner
som om statligt pensionsreglemente varit tillämpligt; någon rätt att vid
övergång på statligt reglemente få räkna sådan tid som tjänstår för pension
föreligger däremot icke.
Styrelserna för svenska stadsförbundet och för svenska landskommunernas
förbund framhåller, att utvecklingen på gymnasieorganisationens område
de allra senaste åren synes tala för att man nu tager under omprövning,
om pensioneringen av lärarna vid de kommunala gymnasierna icke
skulle redan från tidpunkten för vederbörande gymnasiums inrättande
kunna ordnas genom anslutning till statens pensionsanstalt. I anslutning
härtill anför styrelserna bl. a. följande.
Gymnasieorganisationen är f. n. under utbyggnad samtidigt som den
successivt förstatligas. Någon gräns för det antal gymnasier, som slutligen
skall övertagas av staten, kan ej fixeras. Under denna utveckling har de
kommunala gymnasiet blivit ett normalt förstadium till det statliga. I prop.
1952- 140 har föredragande departementschefen framhållit, att varje kommun,
som får tillstånd att anknyta ett kommunalt gymnasium till en statlig
realskola på orten, bör kunna räkna med att gymnasiet, om det pa grund
av läriungefrekvensen kan anses klart behövligt och gymnasiet icke företer
påtagliga brister i fråga om lokalförhållanden eller dylikt, i sinom tid skall
kunna erhålla statlig karaktär. De här avsedda gymnasierna ingår alltså
som ett betydelsefullt led i den högre allmänna undervisningen. I och med
att Kungl. Maj :t medgivit inrättande av ett kommunalt gymnasium förefaller
dess utveckling bestämd. Vid sådant förhållande synes frånvaron av
statsbidrag under de första åren av gymnasieverksamheten icke behöva med
nödvändighet föranleda, att lärarna icke skall kunna anslutas till statens
pensionsanstalt redan från och med gymnasiets tillkomst.
Styrelserna framhåller vidare, att ett medtagande i SPA-pensioneringen
av här avsedda lärare vid de kommunala gymnasierna i och för sig icke —
vare sig för staten eller för kommunerna — skulle medföra några ekonomiska
konsekvenser av större räckvidd. Såvitt styrelserna kan bedöma
finnes ingen som helst risk för att ett sådant medtagande skulle missbrukas
28
Kiingl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
av kommunerna. Styrelserna anser detta framgå redan av att Kungl. Maj :ts
medgivande fordras för inrättande av dylikt gymnasium. Styrelsernas hemställan
grundas ej heller på ekonomiska utan på administrativa skäl. Den
nuvarande ordningen, där under en kortare eller längre övergångstid en pensionering
av något slag måste ordnas av kommunen, skapar nämligen en rad
administrativa problem, som styrelserna finner önskvärt att eliminera.
Under hänvisning till det anförda hemställer styrelserna, att ämneslärare
vid kommunalt gymnasium, som med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande
inrättats i förening med allmänt läroverk, måtte få åtnjuta pensionsrätt
enligt SPA-reglementet, även om vederbörande gymnasium ej åtnjuter statsunderstöd.
Statens pensionsanstalt uttalar, att det ej synes tillfredsställande, att
lärarna vid de kommunala gymnasierna behandlas olika i pensionshänseende
allt efter som vederbörande gymnasium är statsunderstött eller icke.
Denna företeelse är emellertid, efter vad pensionsanstalten vidare anför, förhållandevis
allmän inom de skilda verksamhetsområden, som omfattas av
SPA-pensioneringen. Pa grund härav kan det synas tveksamt, om gränsdragningen
för SPA-området bör i särskilda fall ändras innan resultatet av
1951 års pensionsutredning föreligger.
Emellertid framhåller pensionsanstalten vidare, att lärarna vid de kommunala
gymnasierna i regel vid jämförelsevis unga år erhåller pensionsrätt,
antingen enligt SPA-reglementet eller, i händelse av övergång till statligt
läroverk, enligt de allmänna pensionsreglementena. Med hänsyn härtill och
även till att Kungl. Maj :t i särskild ordning plägat medge statliga lektorer
viss tjänstårsberäkning för anställningstid vid icke statsunderstött kommunalt
gymnasium räknar pensionsanstalten med att en tillämpning av
SPA-reglementet på lärarpersonal vid kommunalt gymnasium, som icke tilldelats
statsbidrag, knappast skulle innebära ökade utgifter för statsverket.
Med beaktande härav och då den ifrågasatta tillämpningen avser institutioner,
som mer än de flesta står staten nära, har pensionsanstalten icke
något att erinra mot bifall till framställningen.
Departementschefen. Såsom styrelserna för stadsförbundet och för landskommunernas
förbund framhållit far utvecklingen av ett kommunalt gymnasium
anses på visst sätt förutbestämd i och med att Kungl. Maj :t medgivit
dess inrättande i förening med allmänt läroverk. Statsbidrag synes sålunda,
där ej särskilda skäl annat föranleder, kunna påräknas redan från och med
läsåret näst efter det, varunder studentexamen för första gången avlagts vid
gymnasiet. Då möjligheterna att ansluta ämneslärarna till statens pensionsanstalt
aktualiseras först i och med att gymnasiet tilldelas statsbidrag, har
vederbörande huvudmän sett sig nödsakade att för tiden intill dess ordna
en pensionering för dessa lärare i egen regi. Härav föranledes, efter vad som
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
uppgivits, vissa administrativa problem, som för huvudmännen helt naturligt
ter sig särskilt besvärande med hänsyn till pensioneringens karaktär av
övergångsanordning. En dylik pensionering medför även i vissa fall svårigheter
att efter vederbörande lärares övergång till mera reguljär pensionering
samordna de skilda pensionsförmånerna till skäliga totalförmåner. Ett
rationellt ordnande av förevarande pensioneringsspörsmål, vilket enklast
sker genom medgivande av SPA-anslutning utan iakttagande av nu stadgad
förutsättning om statsbidrag, utgör därför ett påtagligt intresse, som berör
icke bara kommunerna utan även staten.
Trots att jag sålunda finner skäl tala för att i förevarande fall medge
anslutning till statens pensionsanstalt oberoende av om statsbidrag utgår,
skulle jag likväl, med hänsyn till den ståndpunkt som intagits i frågan om
direkt statsbidragsgivning till de kommunala gymnasierna, icke vilja medverka
till en dylik utvidgning av SPA-pensioneringen, om den skulle innebära
statsbidragsgivning i annan ordning. Emellertid kan, efter vad statens
pensionsanstalt meddelat, en sådan omläggning av här avsedda lärares pensionering
beräknas komma att ej medföra någon egentlig kostnadsökning
för staten. Flertalet av lärarna är nämligen vid första tillträde av tjänst vid
kommunalt gymnasium i sådan ålder eller har dessförinnan innehaft pensionsberättigande
läraranställning under så lång tid, att de kan antagas
hinna före pensionsåldern tjäna in för hel pension erforderligt antal tjänstår.
Härtill kommer, att med tillämpning av nu gällande pensionsbestämmelser
en efterhandsreglering kan ske genom att viss tjänstårsberäkning medgives,
varvid kostnaderna helt eller, vid tillämpning av SPA-reglementet, till viss
del bestrides av statsmedel. Den egentliga innebörden av en SPA-anslutning
för nu ifrågavarande lärare skulle således närmast vara att sänka inträdesåldern
och därmed förlänga avgiftsbetalningstiden för lärargruppen som
helhet tagen, mot att staten skulle åtaga sig att enligt SPA-reglementet svara
för bl. a. riskskyddet för vederbörande lärare redan från den tidpunkt han
börjar tjänstgöra vid gymnasiet.
Ur, samordnings- och administrationssynpunkter synes, såsom av det föregående
framgår, en utvidgning av SPA-pensioneringen till att omfatta här
avsedda lärare vara väl motiverad. I enlighet med vad nyss anförts föreligger
vidare icke ur statens synpunkt några hinder mot en dylik utvidgning
med hänsyn till de ekonomiska verkningarna därav. Med beaktande
härav är jag beredd att medverka till att ämneslärare vid kommunalt gymnasium
får åtnjuta pensionsrätt enligt SPA-reglementet även under den tid,
varunder statsbidrag ej utgår till gymnasiet. Då jag härvid avser endast de
gymnasier, som med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande inrättats i förening
med allmänt läroverk, torde omfattningen av statens förpliktelser vid den
föreslagna utvidgningen av pensioneringen kunna utan svårighet överblickas.
.lag förordar alltså, att sådana ändringar vidtages i bestämmelserna om
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
anslutning till statens pensionsanstalt av ämneslärare vid kommunalt gymnasium,
att SPA-pensioneringen skall kunna avse även den tid, varunder
direkt statsbidrag icke utgår, under förutsättning att gymnasiet med stöd av
Kungl. Maj :ts medgivande inrättats i förening med allmänt läroverk.
IV. Pensionsklass för vissa SPA-reglementet underkastade
befattningshavare.
Professorer vid handelshögskolan i Göteborg.
Enligt beslut vid 1953 års riksdag (prop. 215) må befattningarna vid
handelshögskolan i Göteborg förenas med pensionsrätt enligt SPA-reglementet.
Befattningarna tillhör grupp B, vilket innebär att huvudmannen har att
göra särskild ansökan hos statens pensionsanstalt om befattningarnas förenande
med pensionsrätt. I reglementet finnes ej angivet till vilka pensionsklasser
befattningarna skall vara hänförda, utan det ankommer på pensionsanstalten
att bestämma pensionsklassen. Härvid må dock ifrågakomma
endast pensionsklass inom nummerserien 1: 1—1: 40 samt, där Kungl. Maj :t
ej annat förordnar, ej högre pensionsklass än 1: 34. På befattningshavarna
vid handelshögskolan tillämpas vissa delar av statens allmänna avlöningsreglemente.
Statens pensionsanstalt har den 27 februari 1954 meddelat beslut om pensionsrätt
för befattningarna vid högskolan och i anslutning därtill bestämt
pensionsklass för dem. Härvid har de befattningar, som tillhör lönegrader
å löneplan nr 1, av pensionsanstalten hänförts till den pensionsklass inom
nummerserien 1: 1—1: 40, vars nummer överensstämmer med numret på
slutlöneklassen inom lönegraden, medan för befattning såsom professor,
vilken tillhör lönegrad Co 14, fastställts pensionsklass 1:34.
Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg har i skrivelse den 6 februari
1954 hemställt, att befattning såsom professor vid högskolan måtte hänföras
till pensionsklass 2: 14.
över högskolestyrelsens framställning har utlåtande avgivits av statens
pensionsanstalt, som tillstyrkt bifall till densamma.
Departementschefen. Frågan vilken pensionsklass som bör gälla för befattning,
beträffande vilken pensionsklass ej är angiven i 39 § SPA-reglementet,
är i och för sig icke av natur att behöva underställas riksdagens prövning,
utan det ankommer i princip på statens pensionsanstalt att besluta härom.
Emellertid kan enligt 7 § 1 mom. reglementet befattning, vilken tillhör
grupp B, hänföras endast till pensionsklass inom nummerserien 1: 1—1: 40.
Vidare må enligt 7 § 2 mom. reglementet för befattning, beträffande vilken
pensionsklass ej är angiven i 39 § reglementet, ej fastställas annan pensionsklass
än inom nämnda nummerserie.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
31
För att här avsedda och liknande befattningar skall kunna hänföras till
pensionsklass inom nummerserien 2:1—2:21 förutsättes således vissa
ändringar i SPA-reglementet. I första hand erfordras, att i 7 § 1 mom. intagna
bestämmelser om pensionsklasser kompletteras på så sätt, att befattning,
tillhörande grupp B, skall kunna hänföras till pensionsklass inom inte
bara nummerserien 1:1—1: 40 utan också nummerserien 2: 1—2: 21. Vidare
påkallas viss ändring i 7 § 2 mom. i syfte att möjliggöra bestämning av pensionsklass
inom sistnämnda nummerserie för befattning, beträffande vilken
pensionsklass ej finnes angiven i 39 §.
Lönegradsplaceringen för befattning såsom professor vid handelshögskolan
i Göteborg har fastställts av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut.
Enligt de grunder, som eljest tillämpas vid bestämning av pensionsklass, bör
dylik befattning hänföras till pensionsklass inom nummerserien 2: 1—2: 21
med samma nummer som numret på den löneklass lönegraden omfattar.
Tillämpning av pensionsklass inom nämnda nummerserie skulle kunna
ifrågakomma även i vissa andra fall, där riksdagens hörande ej förutsättes
för bestämning av den pensionsklass som skall gälla. Med beaktande härav
anser jag mig böra förorda, att sådana ändringar vidtages i SPA-reglementet,
som enligt det anförda påkallas för tillämpning av pensionsklass inom
nummerserien 2: 1—2: 21 på befattning, vilken tillhör grupp B och (eller)
beträffande vilken pensionsklass ej finnes angiven i 39 § reglementet.
Vissa överläkare.
Obligatorisk pensionsrätt enligt SPA-reglementet föreligger för av Kungl.
Maj :t utnämnd överläkare vid sådant lasarett, sanatorium eller epidemisjukhus,
varå lagen om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus
äger tillämpning. I 39 § reglementet angives, att för sådan överläkare skall
tillämpas pensionsklass 1: 34.
Mellan svenska landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund har den
8 mars 1955 träffats överenskommelse rörande taxor för lasarettsläkare
m. fl. vid mottagning i öppen sjukvård samt rörande anställnings- och avlöningsvillkor
för i landstingets tjänst anställda läkare, överenskommelsen
innebär bl. a., att vissa överläkare (lasaretts-, sanatorie- och epidemisjukhusläkare)
skall från och med den 1 juli 1955 vara placerade i 37 lönegraden
å den löneplan, som gäller för landstingens tjänstemän, överenskommelsen
i sistberörda del avser i första hand dem, som tillträder sådan läkaranställning
efter utgången av juni 1955, men gäller under vissa förutsättningar
även de nuvarande överläkarna.
I skrivelse den 9 mars 1955 meddelar svenska landstingsförbundets styrelse,
att såsom villkor för överenskommelsen i berörda del gäller, att den
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
nya lönesättningen blir pensionsgrundande, och hemställer under åberopande
härav, att de hos landstingen anställda lasaretts-, sanatorie- och epidemisjukhusläkare,
som från och med den 1 juli 1955 placeras i 37 lönegraden,
måtte från samma tidpunkt hänföras till pensionsklass 1: 40.
Statens pensionsanstalt, som yttrat sig i ärendet, erinrar om att förenämnda
hos landstingen anställda överläkare vid lasarett, sanatorier och epidemisjukhus
i 39 § SPA-reglementet upptagits i en befattningshavargrupp, som
även omfattar överläkare med motsvarande anställning hos vissa städer
utanför landsting eller vid vårdanstalt av angivet slag, som är gemensam
för landsting och stad utanför landsting. Enligt en till pensionsanstalten
från landstingsförbundet inkommen skrivelse har förevarande framställning
avsetts skola omfatta även överläkarna vid följande för landsting och stad
utanför landsting gemensamma vårdanstalter, nämligen centrallasarettet i
Gävle, Kolmårdssanatoriet och Orupssanatoriet. Även dessa läkare får således,
efter vad pensionsanstalten framhåller, anses inbegripna under den i
framställningen åberopade överenskommelsen. Ett tillmötesgående av framställningen
skulle få till följd, att den för nämnda läkare hittills rådande
enhetligheten i pensionshänseende komme att brytas. De i framställningen
avsedda läkarna utgör emellertid flertalet av de till gruppen hörande läkarna.
Med hänsyn härtill finner pensionsanstalten nämnda konsekvens icke
skäligen böra hindra en anpassning av pensionsklassen efter de nya löneavtalen.
Pensionsanstalten tillstyrker sålunda, att erforderlig ändring vidtages
i SPA-reglementet för att ifrågavarande överläkarbefattningar må bli
hänförda till pensionsklass 1: 40, dock med den begränsningen, att den nya
pensionsklassen skall avse endast de läkare, å vilka de nya avtalen kommer
att tillämpas.
Departementschefen. Landstingsförbundet och läkarförbundet är, efter vad
jag under hand inhämtat, ense om att ifrågavarande överenskommelse gäller
icke blott överläkare, som innehar anställning vid av landsting ägd vårdanstalt,
utan även överläkare vid länslasarettet i Gävle, Kolmårdssanatoriet
och Orupssanatoriet. I likhet med statens pensionsanstalt finner jag med
hänsyn till omständigheterna skäl kunna anföras för att den mellan förbunden
överenskomna förhöjda löneställningen för nämnda överläkare skall
kunna grunda rätt till förhöjd pension. Jag är alltså beredd att medverka
till att ifrågavarande överläkare hänföres till pensionsklass 1: 40 med giltighet
från och med den 1 juli 1955. Självfallet bör dock någon förbättring av
pensionsförmånerna icke medgivas de överläkare, som väljer att kvarstå
på äldre avlöningsvillkor.
För att ifrågavarande överläkare skall kunna hänföras till pensionsklass
1: 40 förutsättes en ändring i SPA-reglementet.
Kumjl. Maj.ls proposition nr 182 är 1955
33
V. Tjänstårsberäkning för pension för vissa statens arbetare.
Enligt 12 § 1 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare må
såsom tjänstår tillgodoräknas sådan tid före pensioneringsperiodens utgång,
under vilken arbetaren varit underkastad reglementet. Vid tjänstårsberäkningen
skall dock avdrag göras för tid, räknad efter kalendervecka, under
vilken arbetaren — av annan anledning än ledighet för offentligt uppdrag
eller militärtjänstgöring -—- icke varit berättigad åtnjuta någon avlöning.
I skrivelse den 15 februari 1955 har statens avtalsnämnd anfört, att med
hänsyn till vissa nya kollektivavtal en ändring av förenämnda författningsrum
synes erforderlig. Avtalsnämnden har härom anfört i huvudsak följande.
Den 29 december 1954 träffades definitiv uppgörelse om nya kollektivavtal
för tiden från och med den 1 januari 1955 till och med den 31 mars
1956 avseende vattenfallsstyrelsens cirka 3.600 byggnadsarbetare samt vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens cirka 440 hamn- och farledsarbetare.
De ifrågavarande nya avtalen saknar bestämmelser om sjukvårds- och
sjuklöneförmåner. De enligt tidigare avtal gällande förmånerna vid sjukdom
och olycksfall har helt avlösts och ersatts med — vad samtliga arbetare
angår — ett lönetillägg om 12 öre per arbetad timme. Därjämte kan vissa
förbättringar i övrigt till arbetarpartens fördel anses vara mera eller mindre
influerade av avlösningsfrågan. Nettokostnadsökningen för de nya avtalen
är obetydlig. Eftersom arbetet inom de berörda avtalsområdena huvudsakligen
utföres på ackord, blir förtjänstutvecklingen under avtalstiden beroende
av den allmänna konjunkturutvecklingen och arbetskraftsläget.
Statens pensionsanstalt framhåller i remissyttrande att ifrågavarande nya
avtal, enligt vilka sjukavlöning ej utgår, på grund av bestämmelserna i 12 §
1 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare kommer att få till
följd, att vid tjänstårsberäkning för pension avdrag med avseende å tid för
ledighet till följd av sjukdom kommer att ske även för sådan tid, för vilken
arbetaren vid fortsatt giltighet av tidigare gällande avtal skulle ha ägt åtnjuta
sjukavlöning. Det framgår ej, huruvida avtalsuppgörelserna i förevarande
del föregåtts av några överväganden med hänsyn till förenämnda
verkningar i pensionshänseende. Pensionsanstalten finner emellertid troligt,
att dessa verkningar över huvud taget icke beaktats. Med hänsyn härtill
synes det pensionsanstalten skäligt, att åtgärder vidtages för att i största
möjliga mån återställa den tidigare föreliggande avdragsfriheten vid tjänstårsberäkning
med avseende å sjukledighetstid.
Pensionsanstalten framhåller vidare, att utelämnandet i avtalen av bestämmelser
om sjuklöneförmåner torde ha föranletts av ikraftträdandet av
lagen om allmän sjukförsäkring, och anför i anslutning härtill följande.
Det skulle sålunda kunna ligga nära till hands att tänka sig ett hävande
av de nya avtalens verkningar på pensionsområdet genom en föreskrift,
enligt vilken sjukhjälp, som avses i nämnda lag och som utgår i form av
sjukpenning, beträffande förevarande arbetargrupper finge i tjänstårsberäk
:l
Blhaivj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 182.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
ningsavseende likställas med avlöning. Detta torde emellertid kunna medföra
avsevärd utvidgning av tidigare avdragsfrihet i nämnda avseende, vilket
vore betänkligt såväl principiellt som med hänsyn till den mera begränsade
avdragsfriheten för andra arbetargrupper. Frågan om ett eventuellt likställande
av sjukpenning med avlöning synes vidare äga samband med frågan
i vad mån tjänstepensionsförmån bör minskas för det fall den åtnjutes
jämsides med dylik sjukhjälp.
Av det anförda följer enligt pensionsanstaltens mening, att den av avtalsnämnden
väckta frågan är av sådan principiell innebörd och av sådan räckvidd,
att densamma bör prövas i ett större sammanhang. Om i avvaktan
härpå nyss angivna konsekvenser befinnes böra förebyggas, synes detta
därför böra ske genom utfärdande av provisoriska bestämmelser. Sådana
bestämmelser anser pensionsanstalten kunna givas den innebörden, att vid
tjänstårsberäkning för kalendervecka med sjukledighet avdrag icke skall
ske av den anledningen att arbetaren ej åtnjutit avlöning. Avdragsfriheten
bör dock avse endast kalendervecka, under vilken arbetaren enligt äldre
avtal och utan särskilt medgivande skulle ha ägt uppbära sjukavlöning. Om
en sådan anordning genomföres, bör det ankomma på vederbörande myndighet
att tillse, att i tjänstematrikeln för varje kalendervecka, varunder
arbetare varit sjukledig utan lön, antecknas huruvida arbetaren enligt äldre
avtal utan särskild prövning skulle ägt uppbära någon sjukavlöning.
Under hänvisning till det anförda föreslår pensionsanstalten, att bemyndigande
inhämtas för Kungl. Maj :t att på framställning av vederbörande
myndighet medge, att vid tillämpning av 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare tjänstårsberäkning med avseende å tid för sjukledighet utan
lön må ske enligt de grunder pensionsanstalten i det föregående angivit.
Statskontoret ansluter sig till vad pensionsanstalten i ärendet anfört och
föreslagit.
Departementschefen. Vid förhandlingar om nya kollektivavtal för statens
arbetare, avsedda att tillämpas från och med den 1 januari 1955, har i allmänhet
träffats uppgörelse om samordning av å ena sidan avtalsenligt utfästa
sjuklönc- och sjukvårdsförmåner och å andra sidan motsvarande förmåner
enligt den allmänna sjukförsäkringen in. m. Emellertid har, såsom
framgår av statens avtalsnämnds skrivelse, beträffande vissa grupper av
arbetare vid vattenfallsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen valts
ett annat system, innebärande avlösning av förstnämnda förmåner emot
ekonomisk gottgörelse i form av lönetillägg m. m.
Enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare gäller, att vid
tjänstårsberäkning för tid, varunder arbetare är ledig till följd av sjukdom,
avdrag skall göras i den mån arbetaren därunder icke uppburit avlöning.
Vad rör de arbetare, som bibehållit sjukavlöning såsom komplement till
sjukförsäkringens förmåner, innebär således sjukförsäkringen ej någon försämring
av pensionsförmånerna enligt nämnda reglemente. För de här ifrå
-
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
gavarande arbetare vid vattenfallsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vilka godtagit uppgörelse om avlösning av avtalsenliga sjukförmåner
mot ekonomisk gottgörelse, får däremot sjukförsäkringens genomförande
till följd ett upphörande av den tidigare föreliggande rätten att i viss
omfattning såsom tjänstår för pension tillgodoräkna tid, varunder de varit
lediga till följd av sjukdom.
Avtalsnämnden anser det påkallat med viss ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare, så att ifrågavarande arbetare ej behöver
vidkännas någon försämring av sina pensionsförmåner såsom en följd av
att de numera ej äger rätt till sjukavlöning. Även statens pensionsanstalt
och statskontoret finner det motiverat, att åtgärder vidtages i sådant syfte.
Även om betänkligheter ur principiella synpunkter kan anföras häremot,
anser jag det rimligt med en anordning, enligt vilken ifrågavarande arbetare
kan medgivas viss pensionsberäkning med avseende å sjukledighetstid, oberoende
av att de enligt nu gällande kollektivavtal ej äger rätt till sjukavlöning.
Härvid förutsättes, att en dylik anordning närmast får karaktären av
ett provisorium i avbidan på 1951 års pensionsutrednings prövning av förevarande
fråga.
Pension sanstaltens av statskontoret biträdda förslag innebär rätt för dessa
arbetare att räkna tjänstår i ungefär samma omfattning som om tidigare
gällande kollektivavtal alltjämt varit tillämpligt. Emellertid har vid förhandlingar
den 8 januari 1955 berörande övriga hos kommunikationsverken
anställda arbetare träffats uppgörelse om viss förlängning av den tid,
varunder sistnämnda arbetare äger uppbära avlöning vid sjukdom. Denna
uppgörelse får, såsom av det föregående framgår, vissa verkningar i pensionshänseende
till berörda arbetares fördel. Med beaktande härav och då
arbetare, som godtager uppgörelse om avlösning av avtalsenliga sjukförmåner,
synes böra med avseende å rätten till pensionsförmåner icke bli
sämre ställda än övriga arbetare i den mån ej annat följer av uppgörelsen,
förordar jag, att ifrågavarande arbetare vid vattenfallsstyrelsen samt vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen medgives att med avseende å ledighet till följd
av sjukdom räkna tjänstår för pension i samma omfattning som skulle ha
gällt, om vid varje tidpunkt gällande huvudavtal med allmänna bestämmelser
för arbetare vid kommunikationsverken varit tillämpligt på dem.
De bestämmelser, som påkallas vid ett genomförande av vad jag nu förordat,
torde få meddelas vid sidan av 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare.
Under hänvisning till det anförda förordar jag, att bemyndigande inhämtas
för Kungl. Maj :t att medge här avsedda arbetare att i viss omfattning
såsom tjänstår för pension tillgodoräkna tid, varunder de varit lediga till
följd av sjukdom.
36
Kungl. Maj:ls proposition nr 182 år 1955
VI. Reglering av f. d. borgmästaren i Söderköping A. E. öster
tillkommande pensionsförmåner.
Genom brev den 22 november 1946 förordnade Kungl. Maj :t med stöd av
2 § lagen den 17 juni 1932 (nr 263) om stads och landsbygds förenande i judiciellt
avseende, att rådhusrätten i Söderköping skulle upphöra från och med
den 1 januari 1947 och staden från och med samma dag i judiciellt avseende
förenas med Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga.
Förutvarande borgmästaren i Söderköping Anders Emanuel öster, född den
19 oktober 1888, var enligt fastställd arbetsordning och lönestat för stadens
rådhusrätt och magistrat skyldig att avgå med pension först efter fyllda 70 år.
Hans tjänst indrogs emellertid vid rådhusrättens upphörande. Den enligt
bestämmelse i nyssnämnda lagrum på grund därav för statsverket inträdda
skyldigheten att övertaga stadens förpliktelser gentemot Öster skulle enligt
beslut vid 1946 års riksdag (prop. 344, Rskr 495) fullgöras på så sätt, att
från och med den 1 januari 1947 skulle dels, intill dess han uppnådde 70 års
ålder, från allmänna indragningsstaten till honom utbetalas årlig ersättning
med 8.990 kronor jämte dyrtids- och kristillägg å ett belopp av 9.060 kronor
enligt de för befattningshavare i statens tjänst stadgade grunderna, dels ock
för bevarande av en hos Sveriges kommunalanställdas pensionskassa tecknad
pensionsförsäkring för öster och hans familj från allmänna indragningsstaten
till kassan årligen, intill dess han uppnådde 70 års ålder eller skyldighet
att erlägga pensionsavgift för honom eljest bortfölle, erläggas dylik avgift
med 2.364 kronor 44 öre.
öster har i en den 20 januari 1955 dagtecknad skrift gjort framställning i
syfte att bli med avseende å rätt till tjänste- och familjepension jämställd
med förste kanslisekreterare. Till stöd härför har öster åberopat, att lönesättningen
för borgmästartjänsten vid hans tillträde av densamma avvägts
efter förebild från vad som då gällde beträffande tjänst som förste kanslisekreterare.
Statskontoret, som avgivit yttrande i ärendet, har meddelat, att ämbetsverket
i samband med inleverering av pensionsavgifter till Sveriges kommunalanställdas
pensionskassa uppmärksammat, att pensionsåldern för
pension från kassan för östers del är 67 år. Det torde därför enligt statskontoret
kunna ifrågasättas, om icke öster för att erhålla pension skulle
ha varit skyldig avgå vid nämnda ålder. I vart fall lärer öster, därest han
kvarstått i tjänst vid det kommunala normalpensionsreglementets ikraftträdande
för Söderköpings stads befattningshavare, vid övergången på detta
reglemente ha erhållit en pensionsålder av 67 år.
Vad härefter angår frågan om omreglering av östers pensionsförmåner har
statskontoret anfört i huvudsak följande.
Vid tidpunkten för statsverkets övertagande av Söderköpings stads förpliktelser
i löne- och pensionshänseende gentemot öster förefanns, i vad avsåg
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år 1955
37
pension, icke någon rätt till andra förmåner än dem som följde av pensionsförsäkringen
i förenämnda pensionskassa. Att, såsom öster ifrågasatt, tillerkänna
honom pensionsrätt enligt statliga grunder i den lönegrad, enligt
vilken hans löneförmåner ursprungligen bestämts, lärer icke ifrågakomma.
Enligt vad statskontoret under hand inhämtat har staden emellertid numera
tillerkänt f. d. befattningshavare, som avgått med pension från pensionskassan
före den 1 januari 1948, rörligt tillägg med i allmänhet 53 procent
eller samma tillägg, som utgår å lön från staden eller å pension enligt normalpensionsreglementet.
Vissa andra justeringar av de äldre pensionerna har
jämväl vidtagits. En utredning av frågan huruvida för östers del, därest han
avgått med pension från staden före den 1 januari 1948, kunnat ifrågakomma
någon ändring i förmånlig riktning av honom tillförsäkrade grundförmaner
kan dock, enligt vad som uppgivits, svårligen göras. Däremot skulle med all
säkerhet rörligt tillägg med f. n. 53 procent ha utbetalats å pensionen från
kassan. Statskontoret finner det fördenskull skäligt, att staten tillerkännei
Öster rörligt tillägg å honom tillkommande pensionsförmåner. Sasom förutsättning
härför bör dock gälla, att överensstämmelse åvägabringas mellan
tidpunkten för östers frånträdande av lön och tidpunkten för hans tillträdande
av pension. I betraktande av det anförda anser statskontoret, att öster
för åtnjutande av rörligt tillägg å pensionen från pensionskassan skall vara
skyldig frånträda sin lön med utgången av oktober månad 1955, varunder
han uppnår 67 års ålder. Staten torde samtidigt böra utfästa sig att efter
Östers frånfälle utbetala rörligt tillägg å den familjepension, som kan komma
att utgå från pensionskassan till hans eventuella efterlevande.
Departementschefen. Stadsfullmäktiges i Söderköpings stad ställningstagande
till frågan om dvrtidstillägg å äldre pensioner synes mig innebära,
att stadsfullmäktige skulle, om staten icke övertagit stadens förpliktelser
gentemot öster, ha tillerkänt även honom rätt till sådant tillägg å den egenpension,
till vilken han äger rätt på grund av pensionsförsäkringen hos Sveriges
kommunalanställdas pensionskassa. På grund härav och med hänsyn
till penningvärdets fall framstår det icke längre såsom skäligt, att hans egenpension
icke är dyrtidsreglcrad. Enahanda skäl talar för att dyrtidsreglering
sker även av den familjepension, som kan komma att utgå på grund av
nämnda pensionsförsäkring. Någon annan förbättring av östers pensionsförmåner
än i form av dyrtidskompensation anser jag icke böra komma i fråga.
Jag förordar alltså, att förslag om dyrtidsreglering av östers pensionsförmåner
underställes riksdagen.
Såsom förutsättning för en sådan reglering bör emellertid gälla, att överensstämmelse
åvägabringas mellan tidpunkten för pensionsrättens aktualiserande
och den tidpunkt, intill vilken öster äger åtnjuta ersättning för mistad
lön. I detta hänseende förordar statskontoret, att öster för åtnjutande av
dyrtidskompensation skall vara skyldig frånträda berörda ersättning redan
vid fyllda 67 år. Otvivelaktigt kan viss motivering anföras för en reglering i
enlighet med statskontorets förslag. Jag anser emellertid övervägande skäl
tala för att öster icke frånhändes den rätt till ersättning för mistad lön intill
70 års ålder, som föreligger enligt beslut vid 1946 års riksdag. I överensstäm
-
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
melse härmed förordar jag, att såsom villkor för den föreslagna regleringen
av pensionsförmånerna skall gälla, att öster på statsverket överlåter honom
från Sveriges kommunalanställdas pensionskassa för tid intill 70 års ålder
tillkommande egenpension.
Den avsedda dyrtidskompensationen å egenpension och familjepension bör
bestridas från allmänna indragningsstaten samt utgå såsom rörligt tillägg
enligt grunder, som vid varje tidpunkt gäller beträffande statliga tjänsteresp.
familjepensioner. Rätten till sådant tillägg förutsättes skola aktualiseras
såvitt avser egenpensionen först vid 70 års ålder och såvitt rör familjepensionen
vid den tidpunkt den börjar utgå.
öster har i skrivelse den 8 mars 1955 förklarat sig acceptera detta förslag.
Hemställan.
I överensstämmelse med vad i det föregående under I—III anförts har inom
civildepartementet upprättats förslag till kungörelser om ändringar i 1947
års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen, förordningen den
1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för
civila statstjänstemän, m. m., 1947 års tjänste- och familj epensionsreglementen
för de högre kommunala skolorna, 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för folkskolan samt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare. Förslagen torde böra underställas riksdagen för godkännande.
Kungörelserna synes böra träda i kraft den 1 juli 1955, där ej annat
särskilt angives i vederbörande förslag. Kungl. Maj :t torde böra bemyndigas
att med tillämpning från samma tidpunkt vidtaga vissa ändringar av liknande
innebörd i 1951 års tjänste- och familjepensionsreglementen för präster
och SPA-reglementet ävensom de ändringar i sistnämnda reglemente, som
påkallas med hänsyn till vad i det föregående under III och IV förordats
beträffande vissa lärare, professorer och överläkare. Det torde vidare få
ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga vissa ändringar i kungörelsen den
30 juni 1947 (nr 695) angående utsträckt tillämpning av 1947 års tjänsteoch
familjepensionsreglementen för folkskolan ävensom att meddela erforderliga
övergångs- och tillämpningsbestämmelser.
Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört
och förordat hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. godkänna förenämnda förslag till
1) kungörelse om ändring i 19b7 års allmänna tjänstepensionsreglemente
den 30 juni 19U7 (nr 616),
2) kungörelse om ändring i 19i7 års allmänna familjepensionsreglemente
den 30 juni 19i7 (nr M7),
3) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1, 2 och 6 mom.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 182 år 1955
förordningen den 1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser
rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän,
m. m.,
4) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente
för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1947
(nr 418),
5) kungörelse om ändring i 1947 års familjepensionsreglemente
för de högre kommunala skolorna den 30 juni
1947 (nr 419),
6) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente
för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 420),
7) kungörelse om ändrad lydelse av 10 § och 14 § 1 mom.
1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan den 30
juni 1947 (nr 421),
8) kungörelse om ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare den 30 juni 1947 (nr 422) samt
9) kungörelse om ändrad lydelse av 13 § 1 mom. 1947 års
familjepensionsreglemente för arbetare den 30 juni 1947
(nr 423),
II. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med det anförda vidtaga ändringar i 1951 års
tjänste- och familjepensionsreglementen för präster samt i
SPA-reglementet och kungörelsen den 30 juni 1947 angående
utsträckt tillämpning av 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för folkskolan,
III. bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i det
föregående anförts meddela särskilda bestämmelser om beräkning
av tjänstår för pension för vissa statens arbetare,
IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,
som må finnas erforderliga vid genomförandet
av de under I—III angivna förslagen, samt
V. medge, att till f. d. borgmästaren i Söderköping Anders
Emanuel öster och hans efterlevande må å egenpension resp.
familjepension på grund av pensionsförsäkring hos Sveriges
kommunalanställdas pensionskassa fr. o. in. den 19 oktober
1958 resp. den dag sistnämnda pension börjar utgå från allmänna
indragningsstaten utbetalas rörligt tillägg enligt de
grunder, som vid varje tidpunkt gäller beträffande statliga
tjänste- resp. familjepensioner, dock under förutsättning att
öster på statsverket överlåter honom för tid intill förstnämnda
dag tillkommande egenpension.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 182 år li)55
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Jan-Chr. Montelius
Innehållsförteckning
Författningsförslag..................... 3
I. Redaktionella ändringar..................13
II. Reglering av sammanträffande förmåner i vissa fall........13
III. Pensionsreglering för viss lärarpersonal............16
Extra ordinarie lärare vid de högre kommunala skolorna in. fl. . . . 16
Lärare på enhetsskolans högstadium.............19
Ämneslärare vid icke statsunderstött kommunalt gymnasium .... 26
IV. Pensionsklass för vissa SPA-reglementet underkastade befattningshavare 30
Professorer vid handelshögskolan i Göteborg..........30
Vissa överläkare....................31
V. Tjänstårsberäkning för pension för vissa statens arbeiare......33
VI. Reglering av f. d. borgmästaren i Söderköping A. E. Öster tillkommande
pensionsförmåner....................36
Hemställan . . .....................38
Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1955
5.10115
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1955:331 Skrivelse till Konwngen i anledning av Kungl. Maj: ts ‘proposition med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. s. 1 i texten
- SU 1955:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till ändringar i 19U7 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ärendet vä s. 1 i texten