Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 1 och 4 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager, m. m

1955-03-18 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:184, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 1 och 4 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1S''i

1

Nr 184

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av §§ 1 och 4 förordningen

den 15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager,

m. m.; given Stockholms slott den 18 mars

1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av §§ 1 och 4 förordningen den 15 november

1912 (nr 298) om provianteringsfrilager;

2) förordning om ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316);

3) lag om ändrad lydelse av 36 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående

statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror; samt

4) förordning med särskilda bestämmelser angående behandling i tullhänseende

av rusdrycker, som införas eller disponeras av aktiebolaget Vin&

spritcentralen.

GUSTAF ADOLF

Per Edvin Sköld

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att provianteringsfrilager skall få inrättas jämväl

å annan ort än stad med distrikttullanstalt eller avdelning därav samt

att svenskt fartyg, som är under byggnad i utlandet, skall få utrustas från

provianteringsfrilager utan erläggande av tull. Vidare förordas — med hänsyn

till att de nya skeppsmätningsreglerna medfört en sänkning av fartygens

beräknade nettodräktighet — att rusdrycker skall från provianteringsfrilager

få utlämnas till fartyg, under villkor, att fartygets dräktighet icke

understiger sjuttiofem ton. I anslutning till den nya rusdryckslagstiftningcn

föreslås vissa ändringar i provianteringsfrilagersförordningen, tulltaxeförordningen

och tobaksmonopollagen. Slutligen förordas förenklade regler

för behandling i tullhänseende av rusdrycker, som införes eller disponeras

av aktiebolaget Vin- & spritcentralen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 184

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 184

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av §§ 1 och 4 förordningen den 15

november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager

Härigenom förord nas att §§ 1 och 4 förordningen den 15 november 1912

om provianteringsfrilager1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

§ I
1.

Från utrikes — — — ägare

( provianteringsfrilager ).

Rätt till provianteringsfrilager för

proviantering och utrustning av fartyg

må åtnjutas endast i sådan vid

saltsjön eller inlandsvatten belägen

stad med distrikttullanstalt eller avdelning

därav, som av Konungen

erhållit särskilt tillstånd därtill. Sådant

tillstånd må ej meddelas med

mindre staden förbundit sig avstå

från hamnavgifter för fartyg, som

anlöper stadens hamn allenast för

att intaga proviant, kol eller skeppsförnödenheter

för fartygets behov

men utan att därstädes intaga annat

gods eller lossa.

Rätt till--- — sådan rätt.

2. Rusdrycker ävensom maltdrycker

av tredje klassen, som uppläggas

å provianteringsfrilager, skola

där förvaras under såväl tullverkets

som ägarens lås.

Föreslagen lydelse:

§ 1.

1. Från utrikes — — — ägare

(provianteringsfrilager).

Rätt till provianteringsfrilager för

proviantering och utrustning av fartyg

må åtnjutas endast i sådan vid

saltsjön eller inlandsvatten belägen

ort, som av Konungen erhållit särskilt

tillstånd därtill. Sådant tillstånd

må ej meddelas med mindre den för

orten gällande taxan å hamnavgifter

innehåller sådana bestämmelser,

att rätt till befrielse från hamnavgifter

föreligger för fartyg, som anlöper

ortens hamn allenast för att

intaga proviant, kol eller skeppsförnödenheter

för fartygets behov men

utan att därstädes intaga annat gods

eller lossa. För ort, som ej är stad

med distrikttullanstalt eller avdelning

därav, må tillstånd, som ovan

sagts, meddelas endast om rätten

till provianteringsfrilager finnes kunna

utövas å orten utan olägenhet för

tullverket.

Rätt till---sådan rätt.

2. Rusdrycker, som uppläggas å

provianteringsfrilager, skola där förvaras

under såväl tullverkets som

ägarens lås.

1 Senaste lydelse av §§ 1 och 4 se 1948:139.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr t8t

Nuvarande lydelse:

§ 4.

Från provianteringsfrilager må

gods, fördelat i större eller mindre

partier, för proviantering eller utrustning

utlämnas till fartyg eller

luftfartyg, under -villkor,

beträffande fartyg, att dess dräktighet

icke understiger det tontal, som

av Konungen i sådant avseende bestämts

vid meddelandet för staden av

tillstånd till åtnjutande av provianteringsfrilagersrätt,

eller, där fråga är

om utlämning av rusdrycker, etthundra

ton, och,

såvitt angår luftfartyg, att detsamma

användes i yrkesmässig trafik

samt i övrigt i fråga om storlek och

användning uppfyller de villkor, som

av Konungen i sådant avseende bestämts

vid meddelandet av tillstånd

till åtnjutande av provianteringsfrilagersrätt.

Såsom villkor--— belägen fis
keplats.

Föreslagen lydelse:

§ 4.

Från provianteringsfrilager må

gods, fördelat i större eller mindre

partier, för proviantering eller utrustning

utlämnas till fartyg eller

luftfartyg, under villkor,

beträffande fartyg, att dess dräktighet

icke understiger det tontal,

som av Konungen i sådant avseende

bestämts vid meddelandet för orten

av tillstånd till åtnjutande av provianteringsfrilagersrätt,

eller, där fråga

är om utlämning av rusdrycker,

sjuttiofem ton, och,

såvitt angår luftfartyg, att detsamma

användes i yrkesmässig trafik

samt i övrigt i fråga om storlek och

användning uppfyller de villkor, som

av Konungen i sådant avseende bestämts

vid meddelandet av tillstånd

till åtnjutande av provianteringsfrilagersrätt.

Såsom villkor —----belägen fis
keplats.

Utan hinder av vad i föregående

stycke sägs må gods överföras från

provianteringsfrilager till svenskt fartyg

under byggnad å utrikes ort.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1955.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316)

Härigenom förordnas, att 5 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 19291

skall i nedan angivna delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av det

följande.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

5 §. 5 §.

Tullfrihet åtnjutes för: Tullfrihet åtnjutes för:

d) gångkläder, sängkläder och d) gångkläder, sängkläder och

andra för personligt bruk avsedda andra för personligt bruk avsedda

1 Senaste lydelse av 5 § d) och e) se 1952: 707.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr IHi

Nuvarande lydelse:

förnödenheter, tillhöriga resande eller

å transportmedel anställda personer,

i den mån Konungen därom

förordnar; dock skall i fråga om

rätt att tullfritt medföra färdiga tobaksvaror

och cigarrettpapper, rusdrycker

samt exportöl gälla vad särskilt

stadgas;

e) andra av resande medförda varor

än i d) sägs till ett sammanlagt

värde av högst 275 kronor, i den

mån Konungen därom förordnar,

ävensom av resande, hemmahörande

i utomeuropeiskt land, medförda

och för återutförsel avsedda resesouvenirer

till ett sammanlagt värde

av högst 2 500 kronor; dock skall i

fråga om rätt att tullfritt medföra

färdiga tobaksvaror och cigarrettpapper,

rusdrycker samt exportöl

gälla vad särskilt stadgas;

Föreslagen lydelse:

förnödenheter, tillhöriga resande eller

å transportmedel anställda personer,

i den mån Konungen därom

förordnar; dock skall i fråga om

rätt att tullfritt medföra färdiga tobaksvaror

och cigarrettpapper samt

rusdrycker gälla vad särskilt stadgas;

e) andra av resande medförda varor

än i d) sägs till ett sammanlagt

värde av högst 275 kronor, i den

mån Konungen därom förordnar,

ävensom av resande, hemmahörande

i utomeuropeiskt land, medförda

och för återutförsel avsedda resesouvenirer

till ett sammanlagt värde

av högst 2 500 kronor; dock skall i

fråga om rätt att tullfritt medföra

färdiga tobaksvaror och cigarrettpapper

samt rusdrycker gälla vad

särskilt stadgas;

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1955.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 36 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346)

angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror

Härigenom förordnas, att 36 § lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

36 §.

Till riket inkommen vara, som enligt

denna lag ej må införas, må,

därest den icke är att enligt lagen

om straff för olovlig varuinförsel

anse såsom olovligen införd, av varuägaren

återutföras. Sker ej återutförsel,

skall med varan förfaras

på sätt Konungen förordnar.

Föreslagen lydelse:

36 §.

Till riket inkommen vara, som enligt

denna lag ej må införas, må,

därest den icke är att enligt lagen

om straff för olovlig varuinförsel

anse såsom olovligen införd, av varuägaren

återutföras i enlighet med

de föreskrifter generaltullstyrelsen

äger meddela. Sker ej återutförsel,

skall med varan förfaras på sätt Konungen

förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1955.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b

5

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser angående behandling i tullhänseende

av rusdrycker, som införas eller disponeras av aktiebolaget

Vin- & spritcentralen

Härigenom förordnas, att i fråga om behandlingen i tullhänseende av

rusdrycker, som införas eller disponeras av aktiebolaget Vin- & spritcentralen,

följande särskilda bestämmelser skola gälla utan hinder av vad mot

desamma stridande är stadgat.

1 §•

Rusdrycker, som av aktiebolaget Vin- & spritcentralen införas från utrikes

ort och anmälas till direkt förtullning må av bolaget utbekommas

från tullverket utan att den myckenhet, som skall läggas till grund för beräknande

av tull för varan, dessförinnan blivit av tullverket utrönt. Det

åligger bolaget att i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer erlägga belöpande

tull för varan.

2 §.

Inom riket tillverkade eller tidigare förtullade rusdrycker må uppläggas

å provianteringsfrilager.

3 §.

För rusdrycker, som i 1 § avses, må vid utförsel, uppläggning å provianteringsfrilager

eller försäljning till den, som enligt särskilt stadgande äger

åtnjuta tullfrihet för varor, vilka inkomma från utlandet, åtnjutas befrielse

från tull eller återbäring av erlagd tull.

4 §•

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, generaltullstyrelsen

äger utfärda de ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen

av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1955.

Genom förordningen upphäves förordningen den 15 maj 1952 (nr 305)

med särskilda bestämmelser angående aktiebolaget Vin- & spritcentralens

tullnederlagsrörelse, dock att sistnämnda förordning skall äga tillämpning

i fråga om gods som av bolaget före nämnda dag anmälts till uppläggning

å tullnederlag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 18i

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 mars

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om utvidgad rätt

att inrätta provianteringsfrilager, m. m. samt anför därvid följande.

I. Utvidgad rätt att inrätta provianteringsfrilager, m. m.

Gällande bestämmelser

Enligt § 1 mom. 1 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager

kan provianteringsfrilager nu inrättas endast i sådan vid

saltsjön eller inlandsvatten belägen stad med distrikttullanstalt eller avdelning

därav, som av Kungl. Maj :t erhållit särskilt tillstånd därtill. Vidare

gäller enligt § 4 förordningen, bland annat, att provianteringsfrilagersgods

må för proviantering eller utrustning utlämnas till fartyg eller luftfartyg endast

under villkor, att fartyget eller luftfartyget utklarerat till utrikes ort,

vare sig direkt eller via en eller flera andra svenska orter, eller ock befinner

sig på resa mellan utrikes orter. Jämlikt sistnämnda paragraf äger emellertid

Kungl. Maj :t att, vid meddelande av tillstånd till provianteringsfrilagersrätt,

medgiva att rätt att från provianteringsfrilager intaga gods jämväl må

tillkomma fartyg eller luftfartyg, vilket inkommit från utrikes ort med destination

till annan svensk ort, eller med vederbörligt svenskt mätbrev försett

däckat fiskefartyg, vilket skall avgå till i Nordsjön eller därbortom belägen

fiskeplats.

Generaltullstyrelsens förslag

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 25 september 1954 hemställt dels

att § 1 mom. 1 förordningen erhåller sådan ändrad lydelse, att rätt till provianteringsfrilager

under vissa förutsättningar skall få åtnjutas även å ort,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b

som icke är stad med distrikttullanstalt eller avdelning därav, dels ock att

§ 4 förordningen ändras på så sätt att svenskt fartyg som är under

byggnad i utlandet, skall få utrustas med å frilager i Sverige

liggande gods utan erläggande av å godset belöpande tull.

Beträffande den ifrågasatta ändringen av § 1 mom. 1 förordningen har

styrelsen anfört i huvudsak följande.

Under senare år hade vid flera tillfällen förfrågningar gjorts hos styrelsen

angående möjligheterna att inrätta provianteringsfrilager i vissa uthamnar,

som icke vore städer med distrikttullanstalt eller avdelning därav. Härvid

hade varit fråga om hamnar på Norrlandskusten samt på Gotland. Vidare

hade stadsfullmäktige i Oxelösund, där tullkammare eller avdelning därav

icke funnes inrättad, anhållit om provianteringsfrilagersrätt för staden. Proviantering

av fartyg i uthamnar, varom nu vore fråga, med frilagersgods

skedde för närvarande genom överföring av gods från frilager i närbelägen

stad med distrikttullanstalt. För sådan överföring erfordrades särskilt medgivande

av Kungl. Maj :t. Dylikt medgivande plägade lämnas provianteringsfrilagershavare

för en tid av fem år åt gången, överföring till fartyg å ort,

belägen utom det tulldistrikt, inom vilket frilagret vore beläget, medgåves i

allmänhet icke. Inrättande av provianteringsfrilager i vissa uthamnar med

mera omfattande sjöfart skulle otvivelaktigt vara till gagn såväl för därav

berörda rederier som för näringsidkare å orten. Även för tullverkets del

skulle en sådan anordning vara till fördel, då tullkontrollen i vissa fall skulle

förenklas. Det förutsattes emellertid, att rätt till provianteringsfrilager skulle

medgivas allenast beträffande ort, där sjöfarten vore av sådan omfattning

och där eljest sådan tullbevakning funnes anordnad, att rätten kunde utövas

utan olägenhet för tullverket.

Vad angår den föreslagna ändringen i § 4 förordningen har generaltullstyrelsen

framhållit att Kungl. Maj :t på grund av nu gällande föreskrifter

icke hade kunnat bifalla av Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd och Aktiebolaget

Broströms Linjeagentur gjorda ansökningar om rätt att från bolagens

provianteringsfrilager i Göteborg överföra vissa varor till fartyg, som å utrikes

ort varit under byggnad för nämnda bolags respektive för det till Broströmskoncernen

anslutna Aktiebolaget Svenska Amerika Liniens räkning.

Departementschefen

Då de föreslagna ändringarna i provianteringsfrilagersförordningen synes

kunna innebära vissa fördelar för sjöfarten och även eljest kan vara till

gagn, har jag icke något att erinra mot förslaget. .lag tillstyrker sålunda de

föreslagna ändringarna av § 1 mom. 1 och § 4 i provianteringsfrilagersförordningen.

I detta sammanhang torde också böra upptagas frågan om rätten att från

provianteringsfrilager utlämna rusdrycker till fartyg. Enligt § 4 provianteringsfrilagersförordningen

må rusdrycker utlämnas till fartyg endast om

fartygets dräktighet icke understiger etthundra ton. Från och med den 1 ja
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr i8''t

nuari 1955 gäller nya mätningsregler för fartyg. Dessa regler har medfört,

att den beräknade nettodräktigheten för fartyg kommit att nedgå till i genomsnitt

77 å 78 procent av de tidigare nettodräktighetstalen. Den ifrågavarande

100-tonsgränsen i § 4 har därför medfört, att rätten att utlämna rusdrycker

från provianteringsfrilager upphört såvitt angår utlämning till fartyg,

vilkas dräktighet genom mätningsreformen kommit att nedgå under

etthundra ton. Detta gäller visserligen endast ett begränsat antal fartyg, men

då vid införandet av de nya mätningsreglerna principen varit att den ändring

i fartygens tontal som dessa regler medförde icke skulle rubba dittillsvarande

förmåner och skyldigheter, torde ifrågavarande tontalsgräns böra

jämkas så att gränsen återställes till det reella läge den hade före mätningsreformen.

Jag förordar därför att § 4 provianteringsfrilagersförordningen

får det ändrade innehållet att från provianteringsfrilager rusdrycker må

utlämnas till fartyg, under villkor, att fartygets dräktighet icke understiger

sjuttiofem ton.

II. Vissa av den nya rusdryckslagstiftningen föranledda författningsändringar
Enligt

stadgande i § 1 mom. 2 förordningen den 15 november 1912 (nr

298) om provianteringsfrilager skall rusdrycker ävensom maltdrycker av

tredje klassen, som uppläggas å provianteringsfrilager, där förvaras under

såväl tullverkets som ägarens lås.

5 § d) och e) tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929, nr 316 (senaste

lydelse av 5 § d) och e) se förordningen den 21 november 1952, nr 797).

innehåller föreskrifter om tullfrihet för varor, medförda av resande eller å

transportmedel anställda personer. I fråga om rätt att tullfritt medföra färdiga

tobaksvaror och cigarrettpapper, rusdrycker samt exportöl hänvisas i

författningsrummen till vad därom särskilt stadgas.

Enligt 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521),

vilken träder i kraft den 1 oktober 1955, omfattar begreppet rusdrycker även

starköl. Vad som är att hänföra till starköl angives i sin tur i 3 § förordningen

den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker (senaste lydelse av paragrafen se förordningen den 26

maj 1954, nr 524). Jämlikt sistnämnda paragraf omfattar maltdrycker av

tredje klassen eller starköl sådana maltdrycker, vilkas alkoholhalt överstiger

två och åtta tiondels viktprocent. Genom 1954 års rusdrycksförsäljningsförordning

upphäves bland annat förordningen den 1 juni 1923 (nr 141) angående

förbud mot införsel till och försäljning inom riket av exportöl. Enligt

sistnämnda förordning förstås med exportöl alla maltdrycker som enligt

förordningen angående tillverkning och beskattning av maltdrycker är att

hänföra till tredje klassen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 184

Med hänsyn till den definition på begreppet rusdrycker, som meddelats i

den nya rusdrycksförsäljningsförordningen, förordar jag att nyssnämnda

stadganden i § 1 mom. 2 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) om

provianteringsfrilager och 5 § d) och e) tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) ändras på så sätt att uttrycken »rusdrycker ävensom maltdrycker

av tredje klassen» och »rusdrycker samt exportöl» ersättes med

ordet »rusdrycker».

Slutligen torde bestämmelsen i 36 § tobaksmonopollagen om återutförsel

av tobaksvaror givas samma formulering som motsvarande stadgande i 86 §

1 mom. i 1954 års rusdrycksförsäljningsförordning.

III. Behandlingen i tullhänseende av rusdrycker, som införes eller

disponeras av aktiebolaget Vin- & spritcentralen

Gällande bestämmelser

Förordningen den 15 maj 1952 (nr 305) med särskilda bestämmelser angående

aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse tillkom i syfte

att med avseende å tullklareringen av bolagets importvaror genomföra

en förenkling utan förfång för tullbeskattningen. Förordningen innebär tilllämpning

av ett system, enligt vilket all den trafik som äger rum med bolagets

importvaror sker över tullnederlag, därvid bolaget övertager tullverkets

löpande bestyr med detaljbokföring och varukontroll ävensom svarar

för beräkning och inbetalning av tullavgifter. Förordningens stadganden innebär

emellertid även avvikelse från vad i allmänhet gäller i fråga om omfattningen

av tullnederlagsrätten. Denna rätt som enligt tullagstiftningen eljest

är begränsad till att avse endast gods, som införts till tullområdet, har

nämligen i förordningen utsträckts till att omfatta även inom riket tillverkad

vara, som upplägges på tullnederlag för vissa ändamål, nämligen för utförsel,

för överföring till provianteringsfrilager eller för försäljning till den,

som enligt särskilt stadgande äger åtnjuta tullfrihet för varor, som inkommer

från utlandet. Nyssnämnda möjlighet att överföra inom riket tillverkad

vara till provianteringsfrilager innebär avvikelse från eljest gällande bestämmelser

om provianteringsfrilager såtillvida att § 1 i Kungl. Maj :ts förordning

den 15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager förutsätter

att varan skall ha införts från utrikes ort.

Generaltullstyrelsens förslag

1 skrivelse till generaltullstyrelsen den 14 februari 1955 har aktieboinget

Vin- & spritcentralen framlagt förslag om vissa ändringar i ovannämnda

förordning den 15 maj 1952 (nr 305) och tillika hemställt att styrelsen måtte

hos Kungl. Maj :t utverka de erforderliga ändringarna. Enligt förslaget skulle

systemet med förtullning över tullnederlag bibehållas, men bolaget skulle i

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 184

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b

fortsättningen icke redovisa oförtullade varor. Från utlandet införda varor

skulle sålunda efter tulltaxeringen utan dröjsmål förtullas. Härigenom skulle

vinnas att lagerbokföringen förenklades till att avse endast förtullade varor.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 mars 1955 har generaltullstyrelsen

framlagt förslag i ärendet. Därvid har styrelsen meddelat, att det efter överläggningar

med bolaget befunnits att bolagets rationaliseringssträvanden

kunde tillgodoses efter riktlinjer som delvis avveke från dem bolaget föreslagit

i förenämnda skrivelse den 14 februari 1955. I enlighet härmed hade

inom styrelsen upprättats förslag till ny förordning, avsedd att ersätta förordningen

den 15 maj 1952 (nr 305) angående aktiebolaget Vin- & spritcentralens

tullnederlagsrörelse. Generaltullstyrelsen anför.

Styrelsens förslag — som utgör en ytterligare förenkling i fråga om behandlingen

i tullhänseende av rusdrycker, som importeras eller tillverkas

av bolaget — innebär till sina grundprinciper, att bolaget utöver tidigare

medgiven befrielse från tulltaxering av importvaror medgives viss tids tullkredit

utan anlitande av tullnederlag, rätt att å provianteringsfrilager direkt

uPPlägga såväl inom riket tillverkad som förtullad vara samt rätt till befrielse

från tull eller återbäring av erlagd tull utan hinder av härför i allmänhet

gällande formella förutsättningar. Dispositionsrätten över av bolaget

importerade eller tillverkade rusdrycker skulle alltså ej längre vara beroende

av varans uppläggning å tullnederlag. Med hänsyn till bolagets statliga ställning

torde någon vägande invändning ej kunna göras mot de av styrelsen

nu föreslagna ytterligare förenklingarna beträffande tullverkets befattning

med bolagets rörelse.

Styrelsen hänvisar till en skrivelse från aktiebolaget Vin- & spritcentralen

av den 4 mars 1955 i vilken bolaget förklarat sig icke ha något att erinra

mot den av styrelsen föreslagna nya regleringen i tullhänseende av bolagets

rörelse.

Departementschefen

Det synes mig vara av vikt att regleringen i tullhänseende av Vin- & spritcentralens

rörelse i görligaste mån förenklas därest så kan ske utan förfång

för tullbeskattningen. Det av generaltullstyrelsen framlagda av bolaget

tillstyrkta förslaget i ämnet finner jag ändamålsenligt och väl ägnat att tillgodose

önskemålet om ytterligare förenklingar. Med hänsyn till bolagets

ställning såsom statsägt företag bör enligt mitt förmenande den ifrågasatta

omläggningen, varken ur kontrollsynpunkt eller eljest, medföra någon olägenhet

i fråga om tullbeskattningen. Jag tillstyrker sålunda att förslaget genomföres.

IV. Departementschefens hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att antaga följande inom finansdepartementet upprättade

förslag till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 184

11

1) förordning om ändrad lydelse av §§ 1 och 4 förordningen

den 15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager,

2) förordning om ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316),

3) lag om ändrad lydelse av 36 § lagen den 11 juni 1943

(nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import

av tobaksvaror, samt

4) förordning med särskilda bestämmelser angående behandling

i tullhänseende av rusdrycker, som införas eller

disponeras av aktiebolaget Vin- & spritcentralen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Håggquist

660747 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds ;proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 1 och 4 förordningen den 15 november 1912 s. 1 i texten
  2. BevU 1955:39 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 1 och 4 förordningen den 15 november 1912 s. 2 i texten