Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1955-04-15 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:189, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1955

1

Nr 189

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. mgiven Stockholms slott

den 15 april 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till avtal mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen m. m. under tiden

den 1 maj 1955—den 30 april 1956. Vidare föreslås, att rätten att till riket

införa socker från och med den 1 februari 1956 tills vidare, dock längst till

och med den 31 januari 1957, liksom hittills skall förbehållas staten eller

den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 189

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 april 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med

år 1932 har dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien

tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien

täckning av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot

det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av sockertillverkningen.

Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,

grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, har tillkommit

i överensstämmelse med beslut av 1954 års riksdag (prop. 171;

rskr. 181) och gäller för tiden till och med den 30 april 1955.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 23 april 1954 (nr 171) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 maj 1954, givits förlängd giltighet för tiden

till och med den 31 maj 1955. Enligt förordningen 1932: 30 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande, sådant

det lyder jämlikt förordningen 1950: 169, har dock ej avseende å

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

transitering, returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager

och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt

viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter införselrätt av

vara, som avses i förordningen 1932: 30, äger att lämna annan tillstånd

till införsel därav. Vara, som på grund av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas, må, därest densamma icke är enligt lagen om

straff för olovlig varuinförsel att anse såsom olovligen införd, åter utföras

under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget överensstämmer

med det förslag i ämnet, som fogats vid nyssnämnda proposition 1954:

171. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda

förslag. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj :t i brev till generaltullstyrelsen

den 23 april 1954 tillkännagivit, att Kungl. Maj :t å Svenska

sockerfabriksaktiebolaget för tiden till och med den 30 april 1955 överlåtit

rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120). Omfönnälda

brev har intagits i SFS (nr 170).

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1954

Såsom förut nämnts har statsmakterna för odlingsåren 1932—1954 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet

att tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Beträffande de grunder, efter vilka betpriset

bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen

1948: 262. För odlingen under ett vart av åren 1948 och 1949 utgjorde grundpriset

för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt 5 kronor

30 öre. Härjämte erhöll odlarna år 1949 inom vissa områden ett arealtilllägg.

Tillägg utgick vidare för odling å särskilt stenbunden mark. Nu nämnda

tillägg har utgått även under de följande åren. För 1950 års betodling höjdes

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 5

kronor 35 öre, varjämte infördes ett stimulanstillägg som gjordes beroende

av den odlade totalarealen på så sätt, att grundpriset ökades med ett

öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstigit 50 000 hektar.

Grundpriset fick dock icke överstiga 5 kronor 55 öre, vilket pris uppnåddes

vid en odling omfattande minst 54 000 hektar. Eftersom 1950 års odling

omfattade 54 400 hektar, uppnåddes sagda maximala grundpris. Vad angår

1951 års betodling höjdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16

procent sockerhalt till 6 kronor 25 öre. Härav ansågs 23 öre vara ett för

året utgående stimulanstillägg, vilket förutsattes skola inräknas i jordbrukskalkylen.

(Om odlingen kommit att understiga 50 000 hektar — vilket den

icke gjorde — skulle enligt avtalet grundpriset ha minskats med sagda 23

öre.) För att främja en i förhållande till år 1950 vidgad odling av sockerbetor

skulle ett ytterligare stimulanstillägg utgå, avsett att ligga utanför jord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 189

brukskalkylen, och beroende av den odlade arealen på så sätt, att grundpriset

skulle ökas med 1 öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen

överstege 54 000 hektar. Enär sockerbetsarealen år 1951 utgjorde cirka

54 100 hektar, utgick icke något tillägg av nu avsett slag. Beträffande 1952

års betodling höjdes grundpriset från 6 kronor 25 öre till 7 kronor 35 öre.

Härav ansågs 30 öre som ett för året utgående stimulanstillägg, vilket inräknades

i j ordbrukskalkylen. I motsats till föregående år skulle däremot

icke utgå något av odlingens omfattning beroende stimulanstillägg. Enligt en

för detta år gällande klausul skulle betodlarföreningen ha rätt att påyrka

nya förhandlingar om grundpriset för den händelse socialstyrelsens levnadskostnadsindex

skulle förändras så, att den i 1952 års avtal mellan Svenska

arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen ingående indexklausulen

trädde i tillämpning samt lantarbetarlönerna eller betackordet till följd därav

höjdes ytterligare under år 1952. För 1953 års betodling utgjorde grundpriset

för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt oförändrat

7 kronor 35 öre. Härav ansågs 30 öre som ett för året i anledning av 1952 års

dåliga skörderesultat utgående stimulanstillägg, vilket inräknades i jordbrukskalkylen.

Beträffande 1954 års odling har grundpriset för 100 kilogram

sockerbetor med 16 procent sockerhalt utgjort 7 kronor 20 öre.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. torde såvitt avser kampanjåren

1936/37—1944/45 få hänvisas till propositionen 1950:213. För de senare

åren må följande uppgifter lämnas.

Kampanjår

Betareal

Skörderesultat

Betpris,

öre per deciton

riket

Betskörd, inköpt

Socker-

Grund-

Tillägg

Tillhopa

hait

pris för

för

Hela

Deciton

%

16 %

socker-

riket

per

betor

halt

ton

hektar

1945/46 ...............

54 586

1 814 414

332

17,51

465,00

43.88

1 508,88

1946/47 ...............

54 664

1 777 062

325

17,50

465,00

43,72

1 508,72

1947/48 ...............

48 203

1 493 143

310

17,80

500,00

56,25

1 556,25

1948/49 ...............

47 544

1808 162

380

17,47

530,00

48,69

1 578,69

1949/50 ...............

49 287

1 770 050

359

17,69

530,00

55,98

1 585,98

1950/51 ...............

54 427

1 978 404

363

16,92

2 555,00

31,91

1 586,91

1951/52 ...............

54 080

1 732 241

320

18,01

3 625,00

78,52

1 703,52

1952/53 ...............

53 852

1 597 092

297

16,41

4 735,00

18,72

1 753,72

1953/54 ...............

51 168

1997 002

390

18,06

4 735,00

94,98

1 829,98

1954/55 (beräkn.).......

59 489

1 848 200

311

17,01

720,00

45,61

1 765,61

Därjämte har till betodlare som åren 1945—1954 tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma

Linköpings eller (t. o. m. 1949) Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget

?a ,feSa0°o-lares betskörd — utgjorde 8,33 öre per deciton för år 1945, 7,96 öre per deciton för

ar 194b, 8,So öre per deciton för år 1947, 7,43 öre per deciton för år 1948, 7,08 öre per deciton för

ar • Are per deciton för år 1950> 9.09 öre per deciton för år 1951, 9,50 öre per deciton

för ar 1959, 5,92 öre per deciton för år 1953 och 7,21 öre per deciton för år 1954.

2 Inklusive stimulanstillägg av 20 öre. 3 inklusive stimulanstillägg av 23 öre. 4 Inklusive

stimulanstillägg av 30 öre.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

Beträffande tillverkningen i riket av råsocker och raffinad må i fråga

om åren 1936/37—1944/45 likaledes hänvisas till propositionen 1950:213.

Under åren därefter uppgick tillverkningen till de myckenheter, som redo-

visas i följande tablå.

Kampanjår

Tillverkat

Tillverkad

råsocker, ton

raffinad, ton

1945/46 ............

....... 294 405

233 778

1946/47 ............

....... 289 130

248 244

1947/48 ............

....... 242 706

219 084

1948/49 ............

....... 291 136

254 265

1949/50 ............

....... 290 154

229 526

1950/51 ............

....... *310 989

252 082

1951/52 ............

....... 1 2292 910

252 379

1952/53 ............

....... s241 561

199 289

1953/54 (def.).......

....... *351914

218 529

1954/55 (beräkn.) ...

....... 5304 188

245 000

Försäljningen

av socker inom riket

m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna

å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter

världsmarknaden, varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort

ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår

av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

131 öre per kg för tiden V3—20/n 1936

V3 1936—28/2 1937.................. öre per kg därefter

i/s 1937 —28/a 1938 .................. 32 öre per kg

Vs 1938—29/2 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockerlillverkningen erhållna inkoms
-

1 Härav 304102 ton ur svenska betor. 2 Härav 285 249 ton ur svenska betor. 8 Härav 234 021

ton ur svenska betor. 4 Härav 334 518 ton ur svenska betor. 6 Härav 288 474 ton ur svenska

betor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

ter. Det har förutsatts, att priserna skall av Kungl. Maj :t så avvägas, att

den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets

sockerförsäljningar, en princip som emellertid under vissa av krigsoch

efter krigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra

följas.

Även beträffande de under tidigare år faktiskt tillämpade priserna å socker

av de viktigaste märkena må hänvisas till propositionen 1950:213.

Från och med mitten av år 1942 har berörda priser uppgått till de belopp,

som angives i följande sammanställning.

Tidsperiod Priskurantpriserna i öre per kg

enligt sockerbolagets noteringar

Krossmelis Bitsocker Toppsocker

13/7

1942- Vj

1947 ...............

55

56

2/i

1947— 6/s

1947 ...............

66

_

7*

1947—17/5

1948 ...............

69

_

13/5

1948- 7/s

1950 ..............

71,25

_

3/5

1950— 9/2

1951...............

73,25

_

1%

1951—16/s

1951...............

83,25

_

ll/3

1951-30/4

1951...............

86,25

—

76

1951— »/t

1951...............

83,75

_

9 ''fr

1951—i6/3

1952 ...............

90,00

_

”/»

1952—’°/9

1953 ...............

100,00

- ,

!/l0

1953— */5

1954 ...............

97,00

_

3/5

1954—3o/6

1954 ...............

95,00

_

7»

1954-

95,00

—

Det bör anmärkas, att sockerbolaget t. o. m. den 30 april 1951 tillämpat

bruttoprissättning med 4 procent grossistrabatt. Härefter har bolaget övergått

till nettoprissättning med 1 procent kassarabatt.

Granskningen av Svenska sockerfabriksaktiebolagets

verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Maj :t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 1940: 189 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj:t den 10

maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända

till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. Enligt den nya ordningen

skulle sockernämndens viktigaste uppgift vara att granska sockerbolagets

verksamhet. Därtill kom vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet

beträffande arbetslöner m. m. ävensom, enligt särskild författning,

att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för utförande

av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen på

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens uppdrag

bedrivna sockerimporten. Nämndens uppgifter har från och med den

1 juli 1950 överförts till statens jordbruksnämnd (prop. 1950:161, rskr.

248).

Med skrivelse den 5 april 1955 har statens jordbruksnämnd överlämnat

en redogörelse för sockerbolagets verksamhet avseende avtalsåret 1953/54.

Redogörelsen har upprättats av revisorn A. Ljunggren, sockernämndens expert

i industriell bokföring och organisation, vilken jämte numera avlidne

landshövdingen C. Mannerfelt på sin tid erhållit jordbruksnämndens uppdrag

att biträda denna med granskningen av sockerbolagets verksamhet.

Beträffande det närmare innehållet av redogörelsen, vilken uppställts på

liknande sätt som sockernämndens tidigare verksamhetsberättelser, torde

jag få hänvisa till densamma. Här torde blott få beröras vad Ljunggren

anfört rörande det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och sockerbolaget.

..... ,

Av redogörelsen framgår, att sockerbolagets bokslut för rakenskapsaret

1953/54 utvisar ökning av statsregleringens inbalanserade fordran å sockerbolaget

från cirka 11 022 000 kronor till cirka 11 810 000 kronor. Det under

året å den svenska sockerrörelsen uppkomna underskottet utgör cirka

10 759 000 kronor eller, om — för vinnande av jämförelse med närmast

föregående år — sirapsrörelsen medräknas, cirka 9 796 000 kronor. Gentemot

närmast föregående år redovisas en resultatförsämring av cirka

6 074 000 kronor. Försämringen har huvudsakligen föranletts av att det genomsnittliga

försäljningspriset under året minskat med 2,21 öre per kilogram,

motsvarande ett belopp av cirka 5 800 000 kronor. Till försämringen

har vidare bidragit genom minskad försäljning och lägre pris minskade

melassintäkter, genom lägre pris minskad intäkt å sirapstillverkningen

samt slutligen högre låst kostnadsersättning. Kostnadsfördyringen har å

andra sidan motverkats av lägre betkostnader, ökade intäkter på försäljningen

av råsocker till sirap samt av ökade betmasseintäkter. I motsats till

den°svenska redovisar den utländska sockerrörelsen ett betydande överskott

av cirka 14 366 000 kronor, innebärande en förbättring gentemot närmast

föregående år med cirka 11 396 000 kronor. Orsaken till den betydande ökningen

av överskottet 1953/54 är huvudsakligen att finna, förutom i sänkta

kostnader särskilt för lager och räntor, i att försäljningen i det närmaste

fördubblats, samtidigt som priset på utlandssockret nedgått. Sockerbolaget

hade i sin vid statsförhandlingarna 1954 avlämnade kalkyl, baserad på i december

1953 gällande priser, beräknat, att underskottet på den svenska

sockerrörelsen för verksamhetsåret 1953/54 skulle komma att utgöra

13 393 000 kronor, medan på den utländska sockerrörelsen skulle komma

att redovisas ett överskott av 15 379 000 kronor eller sålunda på båda rörelserna

sammantagna ett överskott å 1 986 000 kronor. Resultaten enligt bokslutet

blev ett underskott på den svenska sockerrörelsen av cirka 9 796 000

kronor och ett överskott på den utländska av cirka 14 366 000 kronor, d. v. s.

ett saldoöverskott på båda rörelserna av cirka 4 570 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

Ljunggren framhåller emellertid, att det å statsregleringens konto redovisade

bokslutsresultatet av den inhemska sockerrörelsen, liksom alla tidigare

år under statsregleringsperioden, icke ger ett fullgiltigt uttryck för

mellanhavandet mellan staten och bolaget. Detta beror bland annat på att

vissa kostnadsposter kommer att påverkas av utredningar, vilka vid bokslutstillfället

ej kunnat slutföras, eller på att bokslutet baserats på siffror,

som först vid senare tidpunkt kan definitivt fastställas. Kontot kommer därför

att i innevarande års räkenskaper i viss mån korrigeras genom tillkommande

eller avgående poster, hänförande sig till ett tidigare års verksamhet.

Beträffande det ekonomiska resultatet av sockerrörelsen under nu löpande

verksamhetsår erinrar Ljunggren om att detta år utgår först den 30 april

1955, varför definitiva siffror ej föreligger. Då betkampanjen är avslutad

samt dess allmänna förutsättningar och resultat i stort sett är kända, torde

dock, framhåller Ljunggren, de nu tillgängliga preliminära siffrorna sannolikt

icke komma att avvika särskilt mycket från de vid räkenskapsårets slut

definitiva siffrorna. Beträffande sockerrörelsen i dess helhet och dess ekonomiska

slutresultat 1954/55 anför Ljunggren följande.

Sockerbolaget beräknade i sin vid statsförhandlingarna 1954 avlämnade

i rörande de svenska och utländska sockerrörelserna verksamhetsåret

1954/55, att vid da gallande priser på socker, sirap och melass ett underskott

skutte föreligga pa den svenska sockerrörelsen vid räkenskapsårets slut av

Cir^oö7 nlf |0^° kronor. Kalkylen var baserad på en normalråsockervolym

om 287 000 ton, vidare på oförändrat betpris och försäljningspris på sockerrorelsens

produkter, på en låst kostnadsersättning av 41,87 öre per tillverkat

° °fnennnna!0ck<:r sa:!nt På en försäljning av svenskt socker och svensk sirap

om 30b 000 ton, i raffinadvarde räknat. I årets vid statsförhandlingarna 1955

aviamnade kalkyl har åter underskottet på den svenska sockerrörelsen per

den 30 april 1955 beräknats utgöra 14 821 000 kronor. En differens mellan

d®, b j a myterna föreligger sålunda på 3 631 000 kronor, föranledd av

etter den förstnämnda kalkylens upprättande inträffade förändringar i frå
ooc^n

°StDaC!er °ch intäkter- Huvudsakligen på grund av från 234 574 till

_2o 219 ton minskade sockerlager har sålunda ingående värdet i dessa lager

innn7* nnnJi 1954 gentemot samma värde i 1954 års kalkyl nedgått med

10 07,J. 000 kronor. Betkostnaden, som i kalkylen 1954 beräknades på basis

av oforandrat grundpris, 735 öre per deciton betor, har på grund av lä«re

hektarskörd och lägre sockerhalt samt sedan grundpriset vid statsförhandlingarmi

1954 sänkts till 720 öre per deciton minskat med 2 545 000 kronor.

Slutligen har ersättningen för låsta kostnader gentemot kalkylen 1954 efter

qqao a^a^11^ 4ar kostnadsposterna emballage och bränsle nedgått med

3 862 000 kronor dels på grund av en med 1,25 öre till 40,62 öre per tillverkat

kilogram rasocker sankt multipel, dels på grund av att den i multipelersättningen

ingående ersättningen för förelöpande raffinadtillverkning nedgått

från tidigare beräknade 3 300 000 kronor till 2 427 000 kronor, beroende på

en trån 34 255 ton till 24 254 ton minskad förelöpande raffinadtillverkning.

Kostnadsminskningarna har i viss mån motverkats av att icke låsta kostnader

AAAnSCtt ^kostnader (räntor, rabatter och diverse kostnader) ökat med

" ’ qaaaaÅ1101’ variämte nytillkommit årets beslutade investeringsavgifter

om 200 000 kronor. Sammanlagt innebär kostnadsändringarna gentemot

kalkylsiffrorna 1954 en kostnadsminskning av 16 019 000 kronor. Å andra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 189

9

sidan föreligger även betydande intäktsändringar. Utgående lagervärdet har

ökat med 5 148 000 kronor, beroende till övervägande delen på en från

191 449 ton till 199 713 ton ökad utgående lagerkvanlitet. Differensen har

emellertid även påverkats av att lägre priser än tidigare beräknats på bristkvantiteten

i råsockerlagret, ävensom på övernormallagerkvantiteten av raffinad.

överskottet på sirapstillverkningen har ökat med 238 000 kronor beroende

på ett från 80 kronor till 74,33 kronor per deciton sänkt pris på råsockret,

vilken prissänkning likväl delvis motvägts av sirapens under året

med 3 öre per kilogram sänkta utförsäljningspris. Intäkterna av försäljningen

av raffinad och råsocker har däremot minskat med 22 874 000 kronor,

beroende på en med 17 947 ton minskad försäljning och ett genom prissänkningarna

den 3 maj och den 1 juli 1954 med sammanlagt 3 öre per kilogram

sänkt försäljningspris. Genomsnittliga nedgången i försäljningspriset

i 1955 års kalkyl beräknas utgöra 2,16 kronor per deciton och försålda sockerkvantiteten

270 453 ton. Intäktsminskning företer vidare försäljningen

av råsocker till sirap på grund av nyssnämnda prissänkning, vilken emellertid

i viss mån motverkats av en med 400 ton ökad råsockerförbrukning.

Intäktsminskningen utgör 703 000 kronor. Slutligen har intäkterna av försäljningen

av melass gentemot 1954 års kalkyl beräknats minska med

1 499 000 kronor. Nedgången i intäkten har huvudsakligen föranletts av prissänkningen

den 1 oktober 1954 med 3 öre per kilogram vid försäljning till

foderhandlare och industrier och med 1,5 respektive 3 öre per kilogram vid

försäljning till betfor och sirap. Den sammanlagda intäktsminskningen

skulle sålunda inräknat några mindre här ej nämnda intäktsändringar utgöra

19 650 000 kronor. Då kostnadsminskningarna utgör 16 019 000 kronor,

skulle den svenska sockerrörelsens resultat enligt 1955 års kalkyl jämfört

med samma resultat i kalkylen 1954 ha försämrats med 3 631 000 kronor.

Beträffande den utländska sockerrörelsen förelåg enligt 1954 års kalkyl ett

överskott av 812 000 kronor, medan kalkylen 1955 redovisar ett överskott

av 7 581 000 kronor. Resultatförbättringen gentemot den förstnämnda kalkylen

utgör sålunda 6 769 000 kronor och har huvudsakligen föranletts av

lagerförändringar samt av att i 1954 års kalkyl beräknades, att lagret av

importsocker skulle slutförsäljas under 1954/55 och att import av utländskt

socker detta år ej skulle behöva ifrågakomma. Ingående lagervärdet den 1

maj 1954 har minskat med 1 524 000 kronor, beroende på att lagret, som i

kalkylen år 1954 värderades till priset å förtullat socker i lager den 1 maj

1953, i kalkylen år 1955 upptagits till det pris, vartill inköp skett under

1953/54 eller 66,43 kronor per deciton för förtullat respektive 56,43 kronor

per deciton för oförtullat socker. Å andra sidan har i kalkylen år 1955 tillkommit

ett utgående lager av 5 453 ton med ett lagervärde av 66,43 kronor

per deciton för förtullat socker, innebärande en intäktsökning med 3 622 000

kronor, medan i 1954 års kalkyl lager av utländskt socker icke beräknades

inneligga den 30 april 1955. Intäkterna av försäljningen ur ingående lagret

av importsocker har genom en med 4 988 ton minskad försäljning och genom

ett med 3,96 kronor per deciton sänkt pris minskat med 4 789 000 kronor,

samtidigt som kostnaderna huvudsakligen genom inräknandet av tullkostnader

i kalkylen ökat med 615 000 kronor. Slutligen har i 1955 års kalkyl

räknats med att under 1954/55 inköp av raffinad ur kubaråsocker samt

ur danska betor skulle komma att företagas med sammanlagt 34 297 ton,

medan som nämnts i den tidigare kalkylen beräknades atl dylika inköp av

utländskt socker icke skulle komma att äga rum. På nämnda raffinadkvanlitet,

som i sin helhet antagits bli försåld under 1954/55, bar beräknats

framkomma ett intäktsöverskolt av 7 027 000 kronor. Jämfört med kalkylen

år 1954 skulle sålunda resultatet av den utländska sockerrörelsen under

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

1954/55 enligt 1955 års kalkyl ha förbättrats med 6 769 000 kronor. Så långt

nu kan bedömas och under förutsättning av oförändrade sockerpriser och

under i övrigt lika förhållanden skulle därför på statsregleringens konto i

1954/55 års bokslut ett underskott komma att redovisas å den svenska sockerrörelsen

med 14 821 000 kronor, medan på den utländska rörelsen ett

överskott skulle föreligga på 7 581 000 kronor. Då på statsregleringens konto

vid innevarande verksamhetsårs ingång inbalanserades en statens fordran

på bolaget av 11 810 000 kronor, skulle, sedan hänsyn tagits till övriga tidigare

nämnda kontot berörande kostnader och intäkter, statsregleringens

fordran å bolaget per den 30 april 1955 komma att redovisas med 4 756 000

kronor.

Statens jordbruksnämnd har lämnat Ljunggrens redogörelse utan erinran.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Statens jordbruksnämnd har under januari—mars 1955 haft överläggningar

med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter

för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren för 1955 års

betodling och sockerproduktion. Vid överläggningarna har statens priskontrollnämnd

varit representerad. Därjämte har till överläggningarna med centralföreningen

representanter för jordbrukets förhandlingsdelegation varit

kallade. Någon representant för delegationen har dock icke närvarit.

I sin skrivelse den 5 april 1955 har jordbruksnämnden redogjort för nyssnämnda

överläggningar. Skrivelsen innehåller jämväl förslag till villkor för

1955 års betodling och till överenskommelse mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Av nämndens redogörelse framgår vidare, att förslagen

antagits av centralföreningens stämma och bolaget. Nämnden har för

egen del förklarat sig biträda förslagen.

Vad först angår överläggningarna med Sveriges betodlares

centralförening lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse

för de därvid framkomna synpunkterna och förslagen.

Vid de i år med centralföreningens styrelse förda förhandlingarna företeddes

en undersökning av kostnader och intäkter vid odling av sockerbetor,

höstvete och höstraps, utförd under ledning av en särskild kommitté på uppdrag

av jordbruksnämnden. Undersökningen visade, att lönsamheten vid betodling

var cirka 20 procent bättre än vid höstveteodling. Vidare framlades

en sammanställning över producentpriserna på betor i Danmark och Sverige

under åren 1951/52—1954/55. Odlarpriserna på sockerbetor i Danmark hade

under den angivna tidsperioden i stort sett följt utvecklingen av världsmarknadspriserna

på socker. Av sammanställningen framgick vidare att det

svenska sockerbetspriset 1951/52 översteg det danska med omkring 1 krona

40 öre per deciton och att denna differens successivt ökat för att 1954/55

beräknas utgöra omkring 2 kronor 50 öre. I samband härmed framhölls, att

den svenska sockernäringen för närvarande åtnjöt ett gränsskydd på över

50 procent mot cirka 20 procent för övriga grenar inom det svenska jordbruket.

Med hänsyn till nu nämnda material föreslog statsdelegerade centralföreningens

styrelse, att grundpriset på sockerbetor med 16 procent sockerhalt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

av 1955 års skörd skulle sänkas med 50 öre till 6 kronor 70 öre per deciton

samt framhöll, att kompensation ej kunde påräknas för kostnadsökningar

till följd av den väntade höjningen av arbetslönerna. Föreningen å

sin sida yrkade på oförändrat betpris samt kompensation för väntad ökning

av arbetskostnaderna och därav följande konsekvensprisstegringar. Gentemot

vad nämnden anfört till stöd för sitt förslag, framhöll föreningen bland

annat, att förhållandena i Sverige och Danmark icke kunde anses jämförbara.

Sverige hade sämre naturliga förutsättningar för betodling än de

danska betdistrikten och hade väsentligt högre arbetslöner. Det danska betpriset

skulle också komma att undergå en avsevärd höjning innevarande

år. Föreningen medgav, att den på nämndens uppdrag gjorda kostnadsundersökningen

visade, att betodling i Sverige lönade sig bättre än höstveteodling.

Emellertid skulle enligt undersökningen den sistnämnda odlingen

bli förlustbringande vid de priser och kostnader, som skulle komma att gälla

innevarande år. Större avseende borde därför enligt föreningen icke fästas

vid denna lönsamhetsjämförelse.

Jordbruksnämnden upplyser därefter, att vid slutförhandlingarna enighet

nåddes om att grundpriset år 1955 för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt skall utgöra 7 kronor. I förhållande till ar 1954 skall grundpriset

sålunda sänkas med 20 öre per 100 kilogram, varjämte betodlarna

själva kommer att få bära de kostnadsstegringar, som föranledes av de höjda

arbetslönerna och som av föreningen beräknats till 50 öre per 100 kilogram.

I samband med årets förhandlingar har vidare överläggningar ägt rum i

fråga om kostnaderna i samband med överföring av arbetskraft till betodlingen

under år 1954. Härom anför nämnden följande.

Kostnaderna för överföring av arbetskraft till betodlingen under år 1954

har som följd av den stora betodlingsarealen nämnda år varit betydande

och har preliminärt beräknats uppgå till omkring 600 000 kronor, vilket

belopp med 150 000 kronor överstiger det belopp på 450 000 kronor, som tidigare

ställts till förfogande från statsregleringens konto hos Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Vid de förhandlingar, som förts i frågan, har sockerbolaget

och centralföreningen förbundit sig att vardera ersätta en tredjedel

av det belopp, varmed kostnaderna överstiger 450 000 kronor. Den återstående

tredjedelen har nämnden föreslagit skola ersättas över statsregleringens

konto hos sockerbolaget. Enligt senare beräkningar har tredjedelen av

det överskjutande beloppet stigit från 50 000 kronor till omkring 58 000 kronor.

Ytterligare någon ökning av beloppet kan väntas, sedan återstående räkningar

från vissa trafikföretag för sista kvartalet 1954 kommit in. Vid föreningens

stämma den 4 april 1955 har föreningen erhållit fullmakt att utbetala

sammanlagt 58 105 kronor 50 öre för ändamålet. Eventuellt överskjutande

belopp vid slutavräkningen torde enligt nämndens mening få belasta

statsregleringens konto.

I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har jordbruksnämnden

framlagt följande förslag till villkor för 1955 års

betodling.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 7 kronor.

2. Prisbestämmelserna för sockerbetor behålles i övrigt oförändrade från

år 1954.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

3. De i 1954 års betodlingskontrakt intagna bestämmelserna för fraktkostnadsberäkning

vid järnvägstransport av betor och betmassa skall ha oförändrad

lydelse.

4. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp

besått betfält antecknas, att centralföreningen och sockerbolaget överenskommit

om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.

5. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt behålles

jämväl för år 1955 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid direkta förhandlingar mellan centralföreningen och sockerbolaget.

6. Beträffande bidrag till ledararvode och kockahushåll samt reseersättning

för betarbetare skall gälla den överenskommelse, som härom träffas

mellan statens jordbruksnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen, å ena, samt

centralföreningen och sockerbolaget, å andra sidan. Sockerbolaget skall ersätta

högst 250 000 kronor av vad arbetsmarknadsstyrelsen utger under år

1955 för ändamålet. Ersättningen ingår under de av staten garanterade kostnaderna.

7. Beträffande arbetskraftsfrågan i övrigt åberopas vad härom meddelats

vid årets förhandlingar.

8. Beträffande melasstilldelningen år 1955 skall gälla samma bestämmelser

som under år 1954.

9. Beträffande ersättning till centralföreningen för dess utbetalningar och

kostnader för bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst

skall vad härom för år 1954 gällt även tillämpas för år 1955.

10. Beträffande villkor för odling och leverans av i Västergötland odlade

betor förutsättes, att vad förra året härom blivit överenskommet i tillämpliga

delar också skall gälla för år 1955.

11. Det antecknas beträffande frakter för betor, där transporten sker genom

sockerbolagets försorg per bil, att sockerbolaget förklarar sig vilja såsom

hittills söka att på ett för odlarna ekonomiskt sätt ordna dessa transporter.

Jordbruksnämnden redogör härefter för överläggningarna med

socker bolaget. Till överläggningarna hade från bolaget infordrats siffermaterial,

vilket efter granskning legat till grund för dessa. Beträffande

innebörden av bolagets kalkyler för verksamhetsåret 1955/56 i vad dessa

avser den låsta posten hänvisar nämnden till den på följande sida intagna

sammanställningen, i vilken till jämförelse även intagits vissa uppgifter,

som avser motsvarande kostnadsposter innevarande och närmast föregående

år. Sammanställningen upptar för år 1955/56 dels bolagets ursprungliga kalkyl,

baserad på en råsockertillverkning av 255 000 ton, dels en av bolaget senare

framräknad kalkyl, vilken utgår från en råsookerkvantitet av 300 000

ton. Kalkylerna är grundade på de priser, som gällde i december 1954.

Angående gången av förhandlingarna rörande den s. k. multipeln in. in.

anför nämnden i huvudsak följande.

Vid förhandlingarnas början yrkade sockerbolaget, att låsta kostnaders

kalkyl skulle utgå från eu produktion av 255 miljoner kilogram normalråsocker

med en s. k. fast multipel — d. v. s. en multipel för de icke statsgaranterade

kostnaderna, vilken var oberoende av den faktiska kvantiteten tillverkat

råsocker. Nämnden å sin sida klargjorde redan i början av förhandlingarna,

att sockerbolaget icke kunde räkna med att för 1955/56 erhålla ett

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 189 13

Sammanställning av låsta kostnader (i 1000-tal kronor)

Kostnadsslag

Enligt

sockerbola- gets bok- slut för

1953/54

334 958 ton

råsocker

Enligt sockerbolagets kalkyler i

januari och februari 1955

För

1954/55

288 000 ton

råsocker

För 1955/56 grundat på

priserna i december 1954

255 000 ton

råsocker

300 000 ton

råsocker

Underhåll............................

7 388

7 949

7 762

7 762

Avskrivningar på anskaffningsvärdet ...

7 241

8 209

9 628

9 628

Meravskr. ber. på återanskaffningsvärdet

10 756

7 550

7 550

Skatter...............................

2 732

5 200

5 500

5 500

Omkostnader (fri disposition) ..........

300

300

300

300

Personalkostnader (avlöningar m. m.) ..

29 181

31 328

31852

33 707

Vågpersonalavlöningar ................

822

814

778

915

Pensioner ............................

5 597

4 296

4 274

4 274

Försäkringar..........................

645

662

645

689

Betfrö................................

4 820

4141

3513

4132

Kalksten..............................

2103

2 034

1793

2107

Kalkstensfrakter......................

384

332

319

375

Förbrukningsmaterial för drift.........

1753

1554

1468

1731

Betfrakter............................

5 866

5 743

5 36G

6 512

Råsockerfrakter.......................

3 863

3 777

2 953

3 568

Omkostnader..........................

2 813

2 789

2 979

2 979

Emballage............................

7 551

9 873

10169

10 729

Raffinadfrakter.......................

3 330

3 801

4 051

4 051

Bränsle ..............................

11078

10 662

9 703

11251

Regleringskonto ......................

133

186

—

—

Kapitalränta..........................

2 461

4 700

5 300

5 300

Summa

1000(51

119106

115903

123060

Belopp i öre per kilogram råsocker ....

(29,87)

(41,36)

45,45

41,02

Tillkommer låsning av kostnadsposterna

Räntor, civilförsvar m. m.............

665

Melassfrakter..........................

775

Summa belopp i öre per

kilogram råsocker

41,50

högre belopp per kilogram råsocker som ersättning för de icke statsgaranterade

kostnaderna än under 1954/55. Den för sistnämnda år erhållna multipeln

utgjorde 40,15 öre vid en råsockerkvantitet av 300 miljoner kilogram.

Nämnden ansåg, att detta belopp borde gälla under 1955/56 oberoende av den

faktiska kvantiteten tillverkat råsocker. Den under föregående år gällande

indexregleringen av vissa kostnadsposter (bränsle och emballage) borde vidare

slopas för 1955/56. För eventuella kostnadsökningar under 1955/56

borde bolaget skaffa sig kompensation genom fortsatt rationalisering av

driften. Nämnden framhöll, att det på längre sikt var nödvändigt med en

successiv sänkning av kostnaderna för sockertillverkningen med hänsyn till

att sockernäringen åtnjöt ett gränsskydd på över 50 procent mot omkring

20 procent för övriga grenar av jordbruksproduktionen.

Statsdelegerade föreslog, att tre tidigare icke låsta kostnadsposter ■— melassfrakter,

civilförsvar in. in. samt räntor — skulle intagas i den låsta kost
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

nadsposten. Häremot hade bolaget ingen erinran. Kostnaderna för dessa poster

för 1955/56 beräknades av bolaget till 1 440 000 kronor eller 0,48 öre per

kilogram råsocker.

I fråga om emballagekostnaderna framhöll bolaget, att dessa väntades öka

starkt under 1955/56 som följd av att det paketerade sockrets andel i den

försålda kvantiteten var i kraftigt stigande. Den därav föranledda kostnadsstegringen

uppvägdes emellertid av högre försäljningsintäkter till staten,

varför bolaget yrkade på motsvarande tillägg i multipeln. Statsdelegerade

hade ingenting att invända häremot. Kostnadsökningen beräknades av bolaget

utgöra 0,65 öre per kilogram råsocker. Den av delegerade erbjudna multipeln

utgjorde sålunda totalt (40,15 + 0,48 0,65 =) 41,28 öre.

Jordbruksnämnden upplyser därefter, att i slutförhandlingarna enighet

nåddes om att multipeln vid 300 miljoner kilogram råsocker skall utgöra

41,50 öre per kilogram. Emellertid framhåller nämnden, att de vid förhandlingarna

överenskomna multipelbeloppen kan komma att justeras under

loppet av avtalsåret, enär posterna emballage och bränsle liksom i år

skall indexregleras.

Vidare erinrar jordbruksnämnden om att man vid beräkningen av multipelbeloppet

utgått ifrån att hälften av beloppet per kilogram råsocker

skall vara fixerad, medan återstoden skall vara rörlig på sådant sätt, att

den blir proportionell mot det kostnadsbelopp, som nu kan beräknas per

kilogram råsocker, när råsockermängden tillätes variera. Till belysande

av beräkningssättet, som i fråga om metoden helt överensstämmer med

det för 1954/55 tillämpade, anför nämnden följande.

Den fixerade delen av beloppet ingår med 5/10 av det enligt det föregående

överenskomna öretalet 41,50 vid 300 miljoner kilogram råsocker.

Den rörliga delen utgör kvoten mellan de beräknade icke statsgaranterade

kostnaderna och kvantiteten råsocker. Beräkningssättet belyses närmare

av följande formel (beteckningar: t = totala icke statsgaranterade kostnader

i tusental kronor; r = kvantitet tillverkat råsocker i miljoner kilogram;

a — beräknad kostnadsändring i tusental kronor per 1 miljon kilogram

tillverkat råsocker; mr = multipel vid råsockermängden r; m300 =

multipel vid 300 miljoner kilogram råsocker; m+ = multipel enligt det

föreslagna beräkningssättet).

= 0,5 ni3oo + 0,5 mr

där mr beräknas ur relationen

10 W-r = tr = I300 -f- u (r — 300)

r r

och konstanterna t300, m300 och a har följande värden

I300....................... 124 500

...................... 41,50

a......................... 156,15

Vid formelns tillämpning skall faktiskt utvunnen råsockerkvantitet avrundas

uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Multipeln skall icke

understiga det belopp, som enligt samma formel beräknas för 340 miljoner

kilogram råsocker, och icke överstiga det belopp, som beräknas för 260 miljoner

kilogram råsocker.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 189 15

Följande tabell visar multipelns storlek vid vissa angivna kvantiteter råsocker.

Utvunnen råsocker- Belopp i öre per

kvantitet milj. kg (r) kg råsocker ^m +

260 och därunder 43,49

270

42,94

280

42,42

290

41,95

300

41,50

310

41,08

320

40,69

330

40,32

340 och däröver 39,98

Enligt vad jordbruksnämnden upplyser, synes ett bifall till vad sålunda

avhandlats icke böra medföra någon sänkning av sockerbolagets försäljningspris

för socker. Sänkningen av betpriset medför visserligen en kostnadsbesparing

för sockertillverkningen av omkring 4,2 miljoner kronor eller

1,4 öre per kilogram råsocker. Statsregleringens konto hos bolaget visar

emellertid enligt nuvarande beräkningar ett överskott för 1955/56 av endast

2 857 000 kronor, motsvarande vid en antagen försäljning av 329 000

ton socker och sirap, uttryckt i raffinadvärde, 0,87 öre per kilogram. Med

hänsyn till att en viss säkerhetsmarginal är önskvärd, finner sig nämnden

icke böra föreslå någon prissänkning.

I fråga om kostnaderna för sirapstillverkningen upplyser jordbruksnämnden,

att sockerbolaget föreslagit fortsatt låsning enligt oförändrade

grunder. Nämnden har för sin del icke haft något att erinra häremot. Låsta

kostnaders kalkyl för sirapstillverkningen 1955/56 uppgår vid en beräknad

tillverkning av 23 500 ton till 4 761 000 kronor eller 20,26 öre per kilogram

sirap. De i sirapskalkylen 1955/56 ingående kostnadsposterna är

baserade på prisläget i december 1954. Enär posterna emballage och

bränsle, liksom under avtalsåret 1954/55, skall indexregleras, kan emellertid

det sålunda överenskomna multipelbeloppet för sirap komma att

justeras under loppet av året.

I anslutning till de förda förhandlingarna har jordbruksnämnden utarbetat

följande förslag till överenskommelse rörande

villkoren för sockertillverkningen in. in. under reg 1 eringsåret

1 maj 195 5—3 0 a p r i 1 1 956.

»a) Det för tiden 1 maj 1954—30 april 1955 gällande kontraktet mellan

Svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående socker
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

tillverkningen m. m. förnyas att gälla för tiden 1 maj 1955—30 april 1956,

därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—g) angivna

ändrade bestämmelser.

b) Vad i äldre kontraktet sägs om tiden 1 maj 1954—30 april 1955 skall

i stället gälla tiden 1 maj 1955—30 april 1956, liksom vad i det äldre kontraktet

sägs rörande förhållandena den 30 april 1955 i stället skall avse

den 30 april 1956. I § 2 fjärde stycket skall 1953 ändras till 1954.

c) I § 2 första stycket intagna grundpriset 7 kronor 20 öre sänks till

7 kronor.

d) 4 § 1 mom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse: ''Statens

garanti---frakter för kalksten, betor, melass, råsocker och raf
finad,

emballage, försäkringar, bränsle, civilförsvar m. m. och räntor samt

ej heller---närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantite
ten

uppgår till 300 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra

41,50 öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 300 miljoner

kilogram skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under

det att återstående beloppet görs rörligt och beräknas som hälften av kvoten

mellan de kostnader, vilka enligt ovan icke omfattas av statsgarantien

(i fortsättningen benämnda de låsta kostnaderna) och den tillverkade

kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader, som vid 300 miljoner kilogram

beräknas utgöra 124 500 000 kronor skola minskas respektive ökas

med 156 150 kronor för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade

råsockerkvantiteten understiger respektive överstiger 300 miljoner kilogram.

Det sammanlagda beloppet skall dock icke understiga 39,98 öre per

kilogram råsocker och ej heller överstiga 43,49 öre per kilogram råsocker.

Ifrågavarande belopp---december 1954. Justeringen —- -— — pris
index.

’

e) I 4 § 1 mom. andra stycket ändras beloppet 20,60 öre till 20,26 öre;

årtalet 1953 ändras till 1954.

f) 4 § 1 mom. åttonde stycket erhåller följande ändrade lydelse: ''Under

statsgarantien får inläggas dels av bolaget bestridda kostnader till bidrag

till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i enlighet

med vad som gällt under år 1954, dels intill ett belopp av 250 000 kronor,

vad bolaget enligt överenskommelse mellan statens jordbruksnämnd och

arbetsmarknadsstyrelsen, å ena, samt centralföreningen och sockerbolaget,

å andra sidan, kan komma att utgiva i bidrag till ledarearvode och kockahushåll

samt reseersättning för betarbetare.’

g) 4 § 4 mom utgår.»

Punkterna 1—3 i Allmänna uttalanden från 1954 års förhandlingar skall

vidare enligt nämnden kvarstå även i år.

Jordbruksnämnden hemställer, att förslaget till nytt avtal mellan staten

och bolaget måtte underställas riksdagen för godkännande ävensom

att av riksdagen måtte utverkas förlängning av nu gällande införselmonopol

för socker intill ingången av februari månad 1957. Nämnden anmäler

vidare, att — med hänsyn till att förslag framlagts om övergång till ett

nytt prissättningssystem för jordbruksprodukter, vilket beräknas träda i

i kraft senast den 1 september 1956 — en del bestämmelser i förslaget

till nytt avtal torde böra få äga giltighet även under tiden 1 maj—31

augusti 1956. Nämnden förklarar sig slutligen ha för avsikt att — i tid

för att underställas 1956 års riksdag — återkomma angående de frågor

i övrigt, som kan uppkomma i samband med en avveckling av det nuvarande

prissättningssystemet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

17

Departementschefen

Statsmakterna har under en följd av år reglerat sockernäringen i landet

genom avtal med såväl sockerindustrien som betodlarna. Huvudprincipen

för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot att

bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder. Därjämte har staten sedan ett

antal år garanterat bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen förenade

kostnader mot att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina inkomster

av sockertillverkningen.

Samma principer synes i huvudsak böra gälla även för nästa tillverkningsår.

Ett avtal mellan staten och bolaget rörande sockerproduktionen bör

alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan statens jordbruksnämnd och styrelsen för Sveriges

betodlares centralförening har nämnden framlagt förslag rörande villkoren

för sockerbetsodlingen under år 1955. Detta bär sedermera godkänts

av föreningen vid föreningsstämma den 4 april 1955.

De sålunda utarbetade villkoren för 1955 års odling avviker i vissa hänseenden

från dem, som gällde för 1954 års odling. Grundpriset för 100 kilogram

betor med 16 procent sockerhalt avses sålunda skola sänkas till 7 kronor.

Vidare må nämnas, att reglerna för bidrag till ledararvode och kockahushåll

samt reseersättning för betarbetare något omarbetats.

1 övrigt överensstämmer villkoren för årets odling i huvudsak med de

hittillsvarande. Sålunda skall även i år till odlare, som tecknar kontrakt för

leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik, utgå ett

areal tillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock

att för odling, som icke överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå

med endast 5 kronor. I den mån i övrigt intet särskilt nämnts i förslaget till

odlingsvillkor skall gälla vad som tillämpades förra året.

De angivna villkoren för sockerbetsodlingen under år 1955 torde böra godtagas.

Jag torde härefter till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och bolaget. Liksom under tidigare år har förslag till dylikt avtal

upprättats av nämnden efter överläggningar med bolaget. Såsom framgår av

den förut lämnade redogörelsen enades man därvid om att kalkylen över de

kostnader för bolagets verksamhet, vilka icke är föremål för statlig garanti,

under det kommande verksamhetsåret skall grundas på en produktion av

300 000 ton normalråsocker. Enligt min mening torde överenskommelsen i

denna del böra godkännas. I övrigt stämmer överenskommelsen i stora drag

överens med det nu löpande avtalet. Beträffande de viktigaste avvikelserna

må följande framhållas.

2 llihang till riksdagens protokoll 1955. I samt. Nr 189

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S9

Enligt det gällande avtalet mellan staten och bolaget omfattar den av staten

lämnade garantien för vissa av bolagets kostnader ej posterna underhåll,

avskrivningar, skatter, omkostnader (varav visst mindre belopp till bolagsstyrelsens

fria disposition), avlöningar och pensioner, försäkringar, betfrö,

kalksten, förbrukningsartiklar, frakter för kalksten, betor, råsocker och raffinad,

emballage och bränsle, vilka båda sistnämnda poster dock är indexreglerade,

samt förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget får under

innevarande år i stället för täckande av dessa poster tillgodoräkna sig

ett belopp av 40,15 öre per kilogram tillverkat socker (den s. k. multipeln).

Nyssnämnda belopp har beräknats med utgångspunkt från en råsockermängd

av 300 000 ton. Hälften av multipeln är fixerad, medan återstoden

är rörlig på så sätt, att den inom vissa gränser är proportionell mot det belopp,

som kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden tilllåtes

variera. Multipeln kan vidare ändras under året på grund av indexreglering

för posterna emballage och bränsle.

Den i år träffade överenskommelsen innebär inga ändringar i dessa bestämmelser

utom i fråga om, såsom förut nämnts, multipelns storlek samt

att posterna räntor, civilförsvar m. m. samt melassfrakter skall ingå bland

de låsta kostnaderna. Vid den förut nämnda kvantiteten om 300 000 ton

råsocker skall multipeln utgöra 41,50 öre per kilogram. Enligt överenskommelsen

skall endast hälften av denna multipel, vilken kan komma att justeras

under loppet av avtalsåret på grund av att posterna bränsle och emballage

skall indexregleras, vara fixerad. Återstoden av multipeln skall vara

rörlig på så sätt, att den skall göras proportionell mot det kostnadsbelopp,

som kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden tillåtes variera.

Multipeln kommer sålunda enligt överenskommelsen att variera alltefter

den utvunna mängden råsocker. Den skall dock icke understiga det

belopp, som enligt beräkningsgrunderna motsvarar en råsockerkvantitet av

340 000 ton, och icke överstiga det belopp, som motsvarar en kvantitet av

260 000 ton.

Mot de av nämnden föreslagna avtalsändringarna synes icke vara något

att erinra. Jag anser mig sålunda kunna förorda det av nämnden upprättade

förslaget till avtal. Detta har även godkänts av bolaget. Förslaget innehåller

vidare vissa allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Beträffande

de närmare detaljerna i detta torde jag få hänvisa till avtalstexten.

Avtalet torde lämpligen böra i huvudsak gälla under tiden den 1 maj 1955

—den 30 april 1956. Såsom framgår av avtalets innehåll kommer emellertid

vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter sistnämnda tidpunkt.

Beträffande vad jordbruksnämnden anfört om ytterligare utsträckning av

giltighetstiden för en del av bestämmelserna i avtalet i samband med en

eventuell övergång till nytt prissättningssystem för jordbruksprodukter

torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Grunderna för avtalet bör underställas riksdagen. Jag förutsätter dock att

— liksom tidigare varit fallet — den omständigheten, att avtalsgrunderna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

prövats av riksdagen, ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så

påkallas av väsentligt ändrade förhållanden, med berörda parter överenskomma

om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet

ävensom eljest företaga de mindre jämkningar, som kan finnas erforderliga.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut om att för tiden från den

31 januari 1956, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Erforderliga

närmare föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj :t. Det bör givetvis

iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje

styckena av kontraktet avsedda fallen. Ehuru avtalet med bolaget är avsett

att utgå den 30 april 1956, bör Kungl. Maj :t med hänsyn till en eventuell

avveckling av det nuvarande systemet ha möjlighet att utsträcka giltighetstiden

för införselmonopolet intill ingången av februari månad 1957.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1956

till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1957, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt

vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medge, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen m. m.

i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 189

Bilaga 1

Förslag

till

Kontrakt mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden

1 maj 1955—30 april 1956

Mellan svenska staten a ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom

en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1955 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges

betodlares centralförening vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd

överenskomna grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor

med 16 procent sockerhalt skall utgöra 7 kronor. Dessutom skall till odlare,

som år 1955 tecknar kontrakt för leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings

råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

21

halvt hektar odlade betor, dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts

hektar, arealtillägget skall utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset eller

bestämts vid årets förhandlingar.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder, som härom

tillämpats år 1954.

Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola

gälla härom särskilt bestämda villkor.

3 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som fastställas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av statens jordbruksnämnd.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos statens jordbruksnämnd.

4 §•

För avtalstiden 1 maj 1955—30 april 1956 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att —- med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av

bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen

omfattar icke kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter,

maskiner och inventarier, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens

fria disposition stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, kalksten, betfrö, frakter för kalksten, betor, melass,

råsocker och raffinad, emballage, försäkringar, bränsle, civilförsvar in. in.

och räntor samt cj heller förräntning av bolagets eget kapital (vinst), utan

skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna

sig visst belopp för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat

kilogram råsocker. Vid beräkning av detta belopp skall den under räkenskapsåret

tillverkade kvantiteten råsocker avrundas uppåt till närmast hela

miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten uppgår till 300 miljoner kilogram

skall ifrågavarande belopp utgöra 41,50 öre. Om råsockertillverkningcn

blir mindre eller större än 300 miljoner kilogram skall av nyssnämnda

belopp hälften bli bestående, under det att återstående beloppet göres rörligt

och beräknas som hälften av kvoten mellan de kostnader, vilka enligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

ovan icke omfattas av statsgarantien (i fortsättningen benämnda de låsta

kostnaderna),och den tillverkade kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader,

som vid 300 miljoner kilogram beräknas utgöra 124 500 000 kronor,

skola minskas respektive ökas med 156 150 kronor för varje miljontal kilogram,

varmed den avrundade råsockerkvantiteten understiger respektive

överstiger 300 miljoner kilogram. Det sammanlagda beloppet skall dock

icke understiga 39,98 öre per kilogram råsocker och ej heller överstiga 43,49

öre per kilogram råsocker. Ifrågavarande belopp per kilogram råsocker skola

emellertid i nedan angiven utsträckning indexregleras. Två däri ingående

poster — emballage och bränsle — skola nämligen vid slutet av avtalsåret

justeras med hänsyn till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande

till det genomsnittliga prisläget i december 1954. Justeringen skall

ske med tillämpning av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden

granskade prisindex.

_ Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen

omfattar icke kostnadsposterna avskrivningar å fastigheter, maskiner

och inventarier, skatter till stat och kommun, personalkostnader (avlöningar),

försäkringar, bränsle, emballage, förbrukningsmaterial, underhållsmaterial,

frakter för råsocker och sirap, omkostnader och särskild ersättning

till bolaget, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader, mot det att bolaget

äger tillgodoräkna sig ett belopp av 20,26 öre per kilogram tillverkad sirap.

Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek. Beloppet 20,26 öre

skall emellertid i nedan angivna utsträckning indexregleras. Posterna bränsle

och emballage skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn

till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga

prisläget i december 1954. Justeringen skall ske med tillämpning

av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.

Samtliga i närmast föregående två stycken omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under

statsgarantien, överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i

detta moments båda första stycken avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt

slag. Under avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar,

som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,

kolkranen, cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före

bokslutet å respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1956 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget

rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller

nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera

parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav

föranledd skälig jämkning av förenänmda belopp per kilogram råsocker.

I den mån sockertiliverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan

vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning

verkställas för fastställandet av den mängd råsockcr, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten

svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning

av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive

underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 18!)

stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens jordbruksnämnd

granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund

av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Under statsgarantien få inläggas dels av bolaget bestridda kostnader till

bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i

enlighet med vad som gällt under år 1954, dels intill ett belopp av 250 000

kronor, vad bolaget enligt överenskommelse mellan statens jordbruksnämnd

och arbetsmarknadsstyrelsen, å ena, samt centralföreningen och sockerbolaget,

å andra sidan, kan komma att utgiva i bidrag till ledarearvode

och kockahushåll samt reseersättning för betarbetare.

2 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall

— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall såsom

intäkt, för vilken bolaget gentemot staten är redovisningsskyldigt, räknas

ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager

av råsocker och raffinad värderat enligt följande grunder: Kvantitet över

normallagret värdesättes till det för året enligt bokslutet framräknade självkostnadspriset.

För brist i normallagret avsättes till en s. k. rekonstruktionsfond

för sockerlagret ett belopp, som till sin storlek är lika med bristkvantiteten

multiplicerad med självkostnadspriset för året efter avdrag av normallagerpriset.

Normallagret utgör 103 500 000 kilogram för råsocker och

51 200 000 kilogram för raffinad. Normallagerpriset utgör 55,69 öre per

kilogram råsocker respektive 78,38 öre per kilogram raffinad. Å andra sidan

skall såsom kostnader räknas dels värdet av lagret vid räkenskapsårets ingång

med avdrag för värdet av då förefintlig rekonstruktionsfond, dels

2 500 000 kronor, utgörande en tiondedel av en år 1953 överenskommen

nedskrivning med 25 000 000 kronor av sockerlagrets värde. Först sedan

hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret,

skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten få framkomma.

Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.

Maj :t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att

till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång

överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,

att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,

att den ej intränger "på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska

marknaden. Därest efter särskilt medgivande bolaget upptager tillverkning

av socker ur melass samt importerar melass, skall rörande dylik sidorörclse

och härav berörda produkter i stället gälla vad härom särskilt bestämmes.

3 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer

genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de

sockerrörelsens biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

/, mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockcrtillverkningcn får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets eko
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

nomiska bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan efter-''

sättande av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,

iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

5 r\om- sklllle avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets

utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång

överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,

därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva

det sålunda överskjutande beloppet.

6 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunderna äger Kungl. Maj:t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §.

Vid .försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

6 §.

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av statens jordbruksnämnd.

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

7 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs.

8 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj :t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

9 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 maj 1955 till och

med den 30 april 1956 eller, i den mån det av avfattningen av vissa bestämmelser

uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 189

25

Allmänna uttalanden från förhandlingarna

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40

i prop. nr 243/1946).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj :t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat an

efter medgivande av statens jordbruksnämnd.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 189

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:274 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockemäringen i riket m. TO. a1 i texten
  2. BevU 1955:44 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m. a1 i texten