Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:19, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

1

Nr 19.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945

(nr 520) om återställande av viss från ockuperat land

härrörande egendom, m. m.; given Stockholms slott

den 10 december 1954.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag in. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

GUSTAF ADOLF.

Ingvar Lindell. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. iMaj:ts proposition nr 19.

Fö r s1 a g

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av viss

från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 26 februari

1954 (nr 60) gäller till och med den 30 juni 1955, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1956.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk

egendom in. in.1, vilken enligt lag den 26 februari 1954 (nr 61) gäller

till och med den 30 juni 1955, skall äga fortsatt giltighet till och med den

30 juni 1956.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (ur 885) om

administration av vissa bolag m.m.

Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration

av vissa bolag m. in., vilken enligt lag den 26 februari 1954 (nr 62) gäller till

och med den 30 juni 1955, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30

juni 1956. 1

1 Senaste lydelse, se SFS 1945: 887 och 1947: 110.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. iMaj. ts proposition nr 19.

3

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 19*7 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Härigenom förordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa

utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 26 februari 1954

(nr 63) gäller till och med den 30 juni 1955, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1956.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Knngl. Maj. ts proposition nr 19.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 november 1954.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg,

Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt

cheferna för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet av lagstiftningen

rörande den tyska egendomen i Sverige in. m. samt anför därvid

följande.

Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, som

eftei de s. k. axelmakternas nederlag uppstått beträffande vissa tillgångar i

Sverige, nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom

och dels egendom, som av de allierade makterna betraktas såsom tillhörig

fientliga rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i fyra olika lagar,

nämligen lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från

ockuperat land härrörande egendom, lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom in. in., lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag in. in. samt lagen den 10 juli 1947 (nr 486 )

om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar

gäller, efter vidtagna förlängningar, till och med den 30 juni 1955. För handhavandet

av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses med denna

lagstiftning, har inrättats en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån,

och en särskild statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.

Enligt lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande

egendom — den s. k. restitutionslagen — äger Kungl. Maj :t förordna, att

lagens bestämmelser skall gälla med avseende å egendom från stat, vars

område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en

särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom,

som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan

om sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån och

skall, då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas till restitutionsnämnden.

Nämnden kan förordna om kvarstad å egendom och

skall, då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föran
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

5

stalta om egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egendom

återställas, äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv

att av allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som med hänsyn

till vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse

för sina kostnader i samband med restitutionsärendet.

Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj :t förordnat

att bestämmelserna i restitutiönslagen skall gälla med avseende å egendom,

härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit

ockuperade av Tyskland. Lagen har tillämpats endast i jämförelsevis ringa

omfattning. T. o. in. 1949 hade restitutionsnämnden behandlat 66 ansökningar

om återställande av rövad egendom, varjämte under tiden 1/1—31/10

1950 till flyktkapitalbyrån inkommit 1 dylik ansökning. Efter oktober 1950

har ingen sådan ansökning inkommit till byrån.

Jämlikt lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m., i fortsättningen

benämnd kontrollagen, äger Kungl. Maj :t förordna om skingringsförbud å

här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person

eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i anledning

av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande, av kriget

föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll

över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning

av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under

skingringsförbud, om risk föreligger att egendomen undanstickes eller förstöres

eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till ändamålsenlig

och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under

samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom

utanför skingringsförbudets ram, nämligen här befintlig egendom, tillhörig

aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, över vilken ett

bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud.

Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av

flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Kungl.

Maj :t eller flyktkapitalbyrån försäljas, bl. a. om så befinnes erforderligt för

att den skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning.

Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr

526) förordnats om skingringsförbud å tysk egendom in. in. samt genom

kungörelse den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom m. in. Intill

utgången av november 1954 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad

i sammanlagt 1 280 fall.

Lagen om administration av vissa bolag m. m., i fortsättningen kallad

administration slagen, avser alt bereda möjlighet att under vissa förutsättningar

förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska

föreningar eller andra juridiska personer, över vilka föreligger ett bestämmande

utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud.

Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning av

flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av särskilt utsedd ad
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

ministrator, vilken har ej mindre att i förhållande till tredje man handla å

den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter

företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter som

eljest tillkommer bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse, firmatecknare,

likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För vissa

särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast egendom

eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd av

Kungl. Maj :t eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som

eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.

Administration har intill utgången av oktober 1951 beslutats i 63 fall,

samtliga avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Därefter har icke

något sådant fall förevarit. Beträffande åtskilliga bolag, över vilka ett bestämmande

tyskt inflytande förelegat, har det icke ansetts erforderligt att

begära administration. Nödig kontroll och ledning har då åvägabragts i annan

ordning. I ett flertal fall har sålunda de tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits

genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet förenade befogenheterna

med avseende å bolagets skötsel utövats av särskilt utsedd

syssloman.

Lagen om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar utgör

ett komplement till kontroll- och administrationslagarna. Enligt lagen kan

ett särskilt mortifikationsförfarande tillämpas i fråga om utomlands befintliga

aktier i svenska bolag under förutsättning att aktierna tillhör tyskt eller

tyskdominerat rättssubjekt. Detsamma gäller beträffande obligationer och

andra handlingar, vilkas företeende utgör villkor för rätt att söka betalning.

Då handling dödats, skall i dess ställe utfärdas ny handling, vilken

blir bärare av den rätt som kunnat grundas på den dödade handlingen.

Den nya handlingen kan därefter, liksom annan här befintlig tysk egendom,

bli föremål för åtgärd enligt kontrollagen.

Det särskilda dödningsförfarandet har intill utgången av oktober 1951

kommit till användning i 51 fall men därefter icke i något fall.

Med stöd av den lagstiftning för vilken nu redogjorts bedrives sedan 1945

flyktkapitalbyråns verksamhet för att omhändertaga och realisera den tyska

egendom, som finnes i Sverige. Genom realisationen förvandlas egendomen

i reda pengar, vilka insättes på svensk-tyska clearingkontot i riksbanken.

Rörande den slutliga dispositionen av de tyska tillgångarna i Sverige träffades

den IS juli 1946 i Washington en uppgörelse mellan å ena sidan svenska

regeringsrepresen tanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas

förenta staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen förelädes

riksdagen genom proposition nr 387/1946 och blev av riksdagen

godkänd. I korthet innebär denna överenskommelse följande. Sverige åtager

sig att fullfölja det nuvarande kontroll- och likvidationsförfarandet. Den

genom likvidationen uppkomna behållningen betraktas principiellt som tysk

egendom men skall användas för huvudsakligen följande två ändamål: Ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mnj:ts proposition nr 19.

belopp av 150 miljoner kronor skall användas till inköp av varor för det

tyska folkhushållets behov. Resten — som preliminärt uppskattades till omkring

225 miljoner kronor — skall disponeras för betalning av svenska fordringar

gentemot Tyskland. En förutsättning för en uppgörelse angående

den tyska egendomen efter angivna linjer har från svensk synpunkt varit,

att de enskilda tyskar, vilkas egendom likviderats, skall få ersättning för sin

egendomsförlust samt att de allierade svarar för att sådan ersättning blir

utbetalad.

Fördelningen mellan de svenska fordringsägarna av de för detta ändamål

tillgängliga tyska tillgångarna skall ske genom tvångsclearing. I proposition

nr 197/1950 hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens godkännande av

vissa allmänna riktlinjer för en dylik tvångsclearing. Med vissa ändringar,

som föranleddes av första lagutskottets i utlåtande nr 30/1950 gjorda uttalanden,

godkände riksdagen det i propositionen framlagda förslaget (riksdagens

skrivelse nr 356/1950). Verkställandet av tvångsclearing har uppdragits

åt en för ändamålet inrättad nämnd, likvidationsnämnden.

Flyktkapitalbyrån har i en den 7 oktober 1954 till justitiedepartementet

inkommen skrivelse hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för förlängning

ytterligare ett år av restitutions-, kontroll-, administrations- och dödningslagarna.

I en vid skrivelsen fogad promemoria har anförts:

I samband med framställningen om förlängning av giltighetstiden för

lagarna för tiden den 1 juli 1954- -den 30 juni 1955 framhöll byrån, att tidpunkten

när byråns verksamhet kunde avslutas intimt hängde samman med

vissa på tyskt initiativ inledda förhandlingar mellan Kungl. Utrikesdepartementet

om Västtyska Förbundsrepubliken angående bland annat ett komplex

frågor hänförliga till den tyska avvecklingen i Sverige. Byrån anförde

att det fanns vissa utsikter att förhandlingarna kunde resultera i ett avtal

mellan Sverige och Förbundsrepubliken, vilket kunde komma att stadga

likvidationsstopp räknat från viss tidpunkt beträffande den tyska egendomen

samt friställande av vissa kategorier av egendom. Ehuru det var oklart

när förhandlingarna kunde slutföras ansåg sig byrån ha anledning antaga

att så skulle ske senast årsskiftet 1953/54. Om så bleve fallet beräknade byrån

att kunna väsentligen slutföra sitt arbete med löpande ärenden under

första halvåret 1954. Byrån framhöll emellertid möjligheten att förhandlingarna

kunde draga ut längre på tiden, varvid fullföljandet av byråns arbetsuppgifter

komme att förskjutas i motsvarande mån.

Förhandlingarna ha ännu icke lett till något resultat delvis beroende på

att de blivit sammankopplade med eu tvist mellan Sverige och de Västallierade

makterna angående tolkningen av vissa frågor i Washingtonöverenskommelsen

den 18 juli 1946 mellan Sverige och de Västallierade makterna.

Detta har medfört, att byråns arbete icke kunnat fullföljas på beräknat sätt.

Det är fortfarande ovisst när förhandlingarna kunna slutföras och hyrån

anser sig icke kunna ställa någon säker prognos i detta avseende.

Med hänsyn till det anförda anser byrån (let vara nödvändigt att ha stöd

<,v den ifrågavarande lagstiftningen även efter den 30 juni 1955. Byrån finner

det därför erforderligt att giltighetstiden för lagarna ifråga förlänges

under ytterligare ett år eller således till och med den 30 juni 1956.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

Departementschefen.

Enär avvecklingen av den egendom, som avses med den ifrågavarande

lagstiftningen, med hänsyn till vad flyktkapitalbyrån anfört knappast kan

väntas vara helt slutförd när giltighetstiden för lagstiftningen den 30 juni

1955 utlöper, bör nämnda lagstiftning, på vilken byrån bygger sin verksamhet,

förlängas ytterligare ett år.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

1 Denna bilaga, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här

uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 30 november

1954.

Närvarande:

justitieråden Lech,

Regner,

Gösta Lind,

regeringsrådet Lorichs.

Enligt lagrådet den 27 november 1954 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen

i statsrådet den 19 november 1954, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas över upprättade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520)

om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr

835) om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet S. Dennemark.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg.

2 Rihang till riksdagens protokoll 1955. 1 srtml. Nr 19.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

Utdrag av protokollet över juslitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 december 195/i.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för finans- och handelsdepartementen anmäler t. f. chelen för justitiedepartementet,

statsrådet Lindell, lagrådets den 30 november 1954 avgivna

utlåtande över de till lagrådet den 19 november 1954 remitterade förslagen

till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

5429SO

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 a1 i texten
  2. 1LU 1955:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ds proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 s. 1 i texten