Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om skiljedom i viss arbetstvist

1955-05-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:197, Med förslag till lag om skiljedom i viss arbetstvist

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955

1

Nr 197

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

skiljedom i viss arbetstvist; given Stockholms slott

den 6 maj 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda i statsrådet och

lagrådet hållna protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag om skiljedom i viss avtalstvist.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås rätt för Konungen att förordna att, därest mellan

Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening uppkommen

arbetstvist icke löses avtalsvis, tvisten skall avgöras genom en för ändamålet

utsedd skiljenämnd.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 197

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kangl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955

Förslag

till

Lag om skiljedom i viss arbetstvist

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Därest arbetstvist, som uppkommit mellan Sveriges redareförening och

Sveriges fartygsbefälsförening och i vilken medling ägt rum inför en den

28 januari 1955 tillsatt förlikningskommission, icke blivit löst då denna

lag träder i kraft, äger Konungen förordna att tvisten skall avgöras genom

skiljedom av en för ändamålet utsedd skiljenämnd.

2 §.

Har förordnande som avses i 1 § givits, skall för tiden, intill dess skiljedom

meddelas, rörande anställningsvillkor och förhållandet i övrigt mellan

arbetsgivare och arbetstagare tillämpas vad senast enligt mellan parterna

upprättade kollektivavtal eller eljest varit gällande; och skall vad i 4 § lagen

den 22 juni 1928 om kollektivavtal är för där avsedda fall stadgat äga

motsvarande tillämpning å person eller sammanslutning, som omedelbart

beröres av tvisten. Vad sist sagts skall från och med dagen för förordnandet

avse även arbetsinställelse eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, som

inletts dessförinnan, dock ej fall där avmönstring skett före den 6 maj 1955.

Åsidosättande av förpliktelse, som följer av vad i första stycket sägs,

har samma verkan som förfarande i strid mot kollektivavtal och må beivras

vid arbetsdomstolen enligt vad i lagen den 22 juni 1928 om arbetsdomstol

stadgas.

3 §.

Skiljenämnden skall bestå av ordförande och fyra ledamöter.

Ordföranden och två ledamöter utses av Konungen bland personer, som

icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Av övriga

ledamöter utser vardera parten en. Har part icke inom tre dagar från det

att förordnande som avses i 1 § meddelats fullgjort vad sålunda åligger

honom, utser Konungen i partens ställe skiljeman.

4 §•

Skiljenämnden må, där det finnes lämpligt, giva särskild dom i del av

tvisten eller rörande viss däri uppkommen fråga ävensom hänskjuta viss

fråga till förhandling eller medling enligt anvisningar av nämnden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 191 år 1955

5 §.

Av skiljenämnden meddelad dom skall för tid, som bestämmes i domen,

anses innefatta sådant kollektivavtal mellan parterna, varom sägs i lagen

om kollektivavtal. Utan parternas medgivande må giltighetstiden ej sättas

längre än ett år räknat från det att senast mellan parterna upprättade kollektivavtal

upphört att gälla; dock må i skiljedomen föreskrivas förlängning

av giltighetstiden, för den händelse uppsägning ej verkställes viss

tid före giltighetstidens utgång.

6 §•

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft omedelbart.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1955

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 april

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar

Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder för

lösning av rådande arbetstvist mellan Sveriges redareförening och Sveriges

fartygsbefälsförening.

Föredraganden anför.

Mellan Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening gällde

under år 1954 tre kollektivavtal, nämligen dels ett angående anställningsvillkor

för befälhavare, som är medlemmar av fartygsbefälsföreningen

och anställda å maskindrivna fartyg, anslutna till redareföreningen, dels

ett angående löne- och arbetsförhållanden för styrmän som är medlemmar

av fartygsbefälsföreningen och anställda å nyssnämnda slag av fartyg, och

dels ett angående löne- och arbetsförhållanden för radiotelegrafister, som

är medlemmar av fartygsbefälsföreningen och anställda å dylika fartyg.

Sedan dessa avtal under november 1954 uppsagts från fartygsbefälsföreningens

sida, har mellan parterna förts förhandlingar om upprättandet

av nya kollektivavtal, senast inför en av Kungl. Maj:t den 28 januari 1955

tillsatt förlikningskommission med landshövdingen Per Westling såsom

ordförande. Förhandlingarna, som vid ett par tillfällen förklarats strandade,

har hittills ej lett till uppgörelse mellan parterna. Förlikningskommissionen

har tillkännagivit, att den ämnar ånyo sammanföra parterna den 3 innevarande

maj. Med hänsyn till de starka meningsmotsättningar, som visat

sig föreligga mellan parterna, torde det dock vara ovisst huruvida en uppgörelse

kan komma till stånd.

Det må i detta sammanhang nämnas att förhandlingarna inför förlikningskommissionen

avsett ej blott ifrågavarande avtalstvist utan även

frågan om upprättandet av nya kollektivavtal mellan redareföreningen, å

ena, samt Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska stewartsföreningen och

Svenska sjöfolksförbundet, å andra sidan. Såvitt angår dessa organisationer

har medlingen lett till avtalsuppgörelse.

I den föreliggande tvisten har fartygsbefälsföreningen tillgripit arbets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955

nedläggelse såsom stridsåtgärd. Föreningens medlemmar har efter anmaning

från föreningen i betydande utsträckning uppsagt sina enskilda arbetsavtal

till upphörande. För flera av arbetstagarna har uppsägningstiden gått

till ända, och många av dem har därefter avmönstrat. I andra fall har avmönstring

— som i regel skall äga rum i svensk hamn — ännu icke kunnat

ske. För vissa arbetstagare med längre uppsägningstid har uppsägningstiden

ännu ej utgått.

Därest arbetsinställelsen helt eller till större delen genomföres, kommer

detta att praktiskt taget lamslå sjöfarten med svenska fartyg med härav

följande synnerligen allvarliga återverkningar för vårt lands ekonomiska

liv.

Den svenska arbetsfredslagstiftningen bygger på att parterna på arbetsmarknaden

skall själva reglera sina förhållanden genom frivilliga överenskommelser.

I den mån dylika överenskommelser träffas följer av lagstiftningen

om kollektivavtal, att arbetsfred skall råda såtillvida, att stridsåtgärder

i form av arbetsinställelse eller därmed jämförliga åtgärder icke

får tillgripas så länge kollektivavtal gäller. Om däremot, såsom här är

fallet, något gällande kollektivavtal icke existerar, finnes i svensk lagstiftning

bestämmelser i syfte att trygga arbetsfreden meddelade endast i

form av föreskrifterna om medling i arbetstvister. Frågan om lagstiftningsåtgärder

i syfte att trygga arbetsfreden, då denna varit hotad, har vid skilda

tillfällen varit föremål för diskussion men icke lett till införande av någon

allmän lagstiftning härom. I stort sett torde man vara ense om att detta icke

varit till någon olägenhet utan tvärtom bidragit till att hos parterna på

arbetsmarknaden skapa en samförståndsvilja och en känsla av ömsesidigt

ansvar för upprätthållande av arbetsfreden och tryggande av produktionen.

I ett par speciella situationer under senare år har emellertid statsmakterna

icke ansett sig böra stå overksamma inför den utsikten att en fredlig

lösning av uppkomna arbetstvister ej skulle kunna nås. Jag syftar härvid

på 1947 års poliskonflikt och 1951 års sjuksköterskekonflikt. Faran av att

ett stort antal av landets polismän skulle, till följd av tvist angående anställningsvillkoren,

lämna polistjänsten med därav följande risk för störningar

i den allmänna ordningen och säkerheten föranledde år 1947 statsmakterna

att införa en särskild form av tjänsteplikt för polisens del. Bestämmelserna

härom återfinnes i lagen den 26 juli 1947 (nr 536) om särskilda

åtgärder för polisverksamhetens upprätthållande i vissa fall. Denna

lag, som gällde till och med den 30 juni 1948, behövde dock aldrig tillämpas.

Vidare var nödvändigheten av sjukvårdens upprätthållande anledning till

att Kungl. Maj :t —- sedan viss tvist rörande anställningsvillkoren för hos

landstingen och städerna utanför landsting anställda sjuksköterskor syntes

kunna utveckla sig till öppen konflikt — i proposition (nr 212) till 1951

års riksdag föreslog riksdagen alt antaga ett förslag till lag om särskilda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955

åtgärder för upprätthållande av viss sjukvårdande verksamhet. Den föreslagna

lagstiftningen var utformad i första hand som en lagstiftning om

obligatorisk skiljedom i den aktuella tvisten. Denna löstes emellertid innan

riksdagen tagit ståndpunkt till förslaget, varför propositionen av Kungl.

Maj :t återkallades.

Såsom jag redan framhållit skulle en öppen konflikt på det område det

nu gäller få allvarliga följder. Med hänsyn härtill bör enligt min mening

även i detta fall garantier skapas för arbetsfredens bevarande, därest förlikningskommissionen

icke skulle lyckas ena de tvistande parterna. Redan

nu bör därför såsom en beredskapsåtgärd en lagstiftning komma till stånd,

som ger samhället erforderliga maktmedel att hävda dess intressen om

situationen skulle bli den nyss angivna.

Olika möjligheter står här till buds. Vid övervägande av de olika alternativ,

som kan tänkas, har jag ansett mig böra stanna för en lagstiftning

som går ut på att åstadkomma normer, som kan träda i stället för de kollektiva

överenskommelser, vartill de förda förhandlingarna syftat. För

detta ändamål synes lämpligen ett skiljedomsförfarande böra komma till

stånd; lagstiftningen bör i enlighet härmed utformas som en lagstiftning

om obligatorisk skiljedom i den ifrågavarande tvisten, meddelad av en för

ändamålet utsedd skiljenämnd med partsrepresentation. Sådan skiljedom

bör gälla som kollektivavtal mellan parterna. Inom socialdepartementet har

upprättats ett förslag till lagstiftning i detta hänseende, vilket såsom bilaga

torde få fogas till statsrådsprotokollet i ärendet.

Beträffande lagförslagets utformning vill jag anföra följande.

Enligt 1 § äger Kungl. Maj :t förordna, att den nu aktuella tvisten skall

avgöras genom skiljedom. Självfallet är det önskvärt, att parterna inför

förlikningskommissionen eller eljest kommer överens om anställningsvillkoren

och att konflikten sålunda löses utan att skiljenämnden behöver

träda i verksamhet. Lagen har därför ansetts böra få karaktär av fullmaktslag.

Därest Kungl. Maj :t förordnar att skiljedomsförfarande skall äga rum,

bör det råda förbud mot arbetsinställelse eller annan därmed jämförlig

stridsåtgärd. Bestämmelser härom har upptagits i 2 §. Det har ansetts lämpligt

att anknyta till gällande bestämmelser om olovliga stridsåtgärder i

lagen om kollektivavtal. I och med att Kungl. Maj :t förordnar om skiljedomsförfarande

skall sålunda anses som om vederbörande arbetsgivare och

arbetstagare ävensom deras organisationer vore bundna av kollektivavtal

med därav följande fredsplikt för såväl den enskilde arbetsgivaren resp.

arbetstagaren som deras organisationer. Arbetsinställelse eller annan därmed

jämförlig stridsåtgärd, som vidtagits före det förordnandet givits, bör

vara att betrakta såsom olovlig från och med dagen för förordnandet; och

så även om avmönstring redan skulle ha skett. Från fall, där avmönstring

skett före den 6 maj 1955, torde dock i detta sammanhang böra bortses.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1955

Lagförslagets 3 § innehåller bestämmelser om skiljenämndens sammansättning.

Valet av ordförande och två ledamöter har lagts i Kungl. Maj:ts

hand, varjämte vardera parten tillerkänts rätt att välja en skiljeman.

I 4 § har upptagits vissa bestämmelser om skiljenämndens verksamhet.

Härutöver synes några bestämmelser i lag om förfarandet i nämnden icke

vara erforderliga. De ytterligare föreskrifter, som må anses påkallade, torde

få meddelas i administrativ ordning. Självfallet bör parterna beredas tillfälle

att inför nämnden framföra yrkanden och sina synpunkter på de

olika tvistefrågorna. Skiljenämnden har att efter prövning om och i vilken

mån dessa påståenden är befogade och på vilket sätt tvisten följaktligen

bör lösas skilja de tvistande emellan.

Skilj edomsförfarandet skall, såsom tidigare nämnts, gå ut på att åstadkomma

en tvångsförlikning, som kan träda i stället för kollektivavtal mellan

de båda i konflikten indragna organisationerna. Rättsverkningarna av

skiljedomen bör alltså vara desamma som rättsverkningarna av ett vanligt

kollektivavtal. Beträffande giltighetstiden bör gälla att skiljedomen ej

utan parternas medgivande skall gälla för längre tid än ett år från det

senast mellan parterna upprättade avtal upphört att gälla; dock med rätt

för skiljenämnden att i skiljedomen föreskriva förlängning i händelse uppsägning

ej sker inom viss tid förenämnda dag. Tvist rörande skiljedomen

bör bedömas på samma sätt som en tvist om kollektivavtal. Bestämmelser

i förevarande hänseenden återfinnes i 5 §.

Kostnaderna för skiljedomsförfarandet torde böra bestridas från de

under femte huvudtiteln upptagna förslagsanslagen till Förlikningsmän

för medling i arbetstvister m. m.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över det upprättade

förslaget till lag om skiljedom i viss arbetstvist1 måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

A. Börje Carlsson

1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här utelämnats.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 6 maj

1955.

Närvarande:

justitieråden Lech,

Regner,

Gösta Lind,

regeringsrådet Lorichs.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över

socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 29 april

1955, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om skiljedom i viss arbetstvist.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet, hovrättsrådet G. Y.

Samuelsson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg

s. 9 Kontrollera mot PDF

Iiiingl. Maj. ts proposition nr 197 år 1955

9

Utdrag av protokollet över socialärenden, hullet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 maj 1955.

Närv a rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange,

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, lagrådets den 6 maj 1955

avgivna utlåtande över det till lagrådet den 29 april 1955 remitterade förslaget

till lag om skiljedom i viss arbetstvist.

Föredraganden anför.

Såsom framgår av vad jag uttalat vid remissen till lagrådet av ifrågavarande

lagförslag är detsamma betingat av de synnerligen allvarliga återverkningar

för vårt lands ekonomiska liv, som skulle uppstå, om samhället

ej ägde erforderliga möjligheter att ingripa, för fall att den nu mellan

Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening rådande arbetstvisten

skulle leda till en mera allmän arbetsinställelse inom den svenska

sjöfarten.

Ännu är det osäkert huruvida den för medling i tvisten tillsatta förlikningskommissionen

skall lyckas ena de tvistande parterna; i varje fall

synes det ovisst huruvida någon uppgörelse kan komma till stånd före

slutet av denna riksdagssession. Med hänsyn härtill förordar jag, att lagförslaget,

som av lagrådet lämnats utan erinran, nu måtte underställas

riksdagen.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagförslaget

måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Björnelid

•>

Bihung till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 197

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1955:36 Memorial i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med återkallande av propositionen nr 197 med förslag till lag om skiljedom i viss arbetstvist. s. 1 i texten