Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 195t/55

1955-01-04 · 61 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 59 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:2, Angående utgifter å tillläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 195t/55

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

1

Nr 2

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

11 till riksstaten för budgetåret 195t/55; given

Stockholms slott den 4 januari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Per Edvin Sköld

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande

budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1954: 401) och

uppgår till 3 032 500 kronor å driftbudgeten samt 5 000 000 kronor å kapitalbudgeten.

Å driftbudgeten har anvisats 3 000 000 kronor till svenska övervaknings-

och repatrieringskontingenterna i Korea samt två smärre belopp

å anslag under fjortonde huvudtiteln. Det å kapitalbudgeten anvisade

beloppet avser stödlån till jordbrukare.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten lör

innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen

vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter a

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riksdagens

lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild

proposition, som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till

riksdagen, som Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—H) fattat,

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt

28 557 700 kronor å driftbudgeten och 105 590 000 kronor å kapitalbudgeten.

Av förstnämnda belopp hänför sig 1 250 000 kronor till civildepartementets

verksamhetsområde och avser täckning av beräknade

kostnader för obekvämhetstillägg. Under huvudtiteln Avskrivning

av oreglerade kapital medelsförluster äskas 26 000 000 kronor

till avskrivning å investeringar för ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö. Övriga

anslagsbelopp å tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till) mindre belopp

och avser vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande

olägenheter anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna

på tilläggsstaten till kapitalbudgeten avser 6 090 000 kronor statens allmänna

fastighetsfond, 1 000 000 kronor arméns delfond, 95 000 000 kronor lånefonden

för bostadsbyggande, 1 000 000 kronor fonden för låneunderstöd

samt 2 000 000 kronor väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—14) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Resare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter

Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför

därvid följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt arbetsdomstolen

[1] 4. Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett

obetecknat anslag av 91 000 kronor. Vid anmälan förut denna dag av medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår har jag (V ht p. 6) redogjort

för en av socialstyrelsen (skr. 18/10 1954) gjord framställning, vari

hemställts om ökad medelsanvisning till kostnaderna för insamling av uppgifter

till konsumentprisindex. För innevarande budgetår beräknas kostnaderna

till 123 000 kronor eller 32 000 kronor utöver det belopp som står till

förfogande. Jag har i nämnda sammanhang, efter samråd med chefen för

civildepartementet, anfört att uppgiftsinsamlingen tills vidare under innevarande

budgetår hör ske som nu. Socialstyrelsens kostnadsberäkning torde

därför få godtagas. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns

utredningsinstitut å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 32 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

[2] Fattigvård och barnavård för lappar. För innevarande budgetår har

under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 150 000 kronor. Från anslaget

betalas statsbidrag till kommuns kostnader för fattigvård och barnavård

åt personer tillhörande den renskötande lappbefolkningen enligt kungörelsen

1927: 277. Bidraget utgår med tre fjärdedelar av kommunens godkända

kostnader för ändamålet. Ansökan om statsbidrag, som för varje år

skall göras inom 2 månader efter årets utgång, prövas av länsstyrelsen;

före den 1 juli 1948 låg beslutanderätten i förevarande ärenden hos Kungl.

Maj :t.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har med skrivelse den 2 februari 1952

underställt Kungl. Maj :t ansökningar från fem kommuner i länet — Arjeplog,

Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna — om retroaktivt statsbidrag

till kostnader för vård av lappar på ålderdomshem. Bidrag har sökts

för vissa år under tiden 1940—1948 med sammanlagt 232 415 kronor, av

Gällivare även för 1949 och 1950 med 10 361 kronor. Till stöd för ansökningarna

har anförts, att bidrag för ifrågavarande år sökts på grundval icke

av de faktiska vårdkostnaderna utan av de lägre belopp som anges i den av

Kungl. Maj :t enligt 51 § fattigvårdslagen utfärdade vårdtaxan. Länsstyrelsen

har i princip tillstyrkt ansökningarna och upplyst, att länsstyrelsen beviljat

kommunerna statsbidrag efter förstnämnda grunder för 1949 och tiden

därefter.

Statskontoret har vitsordat, att statsbidraget torde böra beräknas på de

verkliga fattigvårdskostnaderna. Ehuru statskontoret funnit vissa skäl tala

för ett tillmötesgående av de gjorda framställningarna, har ämbetsverket

dock med tanke på konsekvenserna för behandlingen av andra liknande ansökningar

ansett sig svårligen kunna tillstyrka, att kommunerna erhåller

den begärda gottgörelsen. Skulle framställningarna bifallas, bör den ytterligare

ersättningen bestämmas under hänsynstagande till de skatteutjämningsbidrag,

som kommunerna åtnjutit och vilka fastställts med hänsyn till

bl. a. kommunernas fattigvårdskostnader. Statskontoret har därjämte anmärkt,

att de kommuner i Jämtlands län som haft kostnader för fattigvård

åt lappar fått statsbidrag härtill med tre fjärdedelar av vårdtaxans belopp.

Departementschefen. Förarbetena till 1927 års kungörelse om statsbidrag

till fattigvård och barnavård för lappar utvisar, att statsmakterna haft för

avsikt att gottgöra kommunerna med tre fjärdedelar av deras faktiska kostnader

för ifrågavarande ändamål. Den omständigheten att vissa kommuner

under en tid av misstag grundat sina ansökningar om statsbidrag på ett

lägre belopp synes av billighetsskäl inte böra hindra att ytterligare statsbidrag

nu lämnas dem. I den mån de har fått sina fattigvårdskostnader

täckta genom att skatteutjämningsbidrag samtidigt utgått bör dock, såsom

statskontoret erinrat, avdrag göras på den nu sökta ytterligare ersättningen.

Sådant bidrag har åtminstone under vissa av de år som här är aktuella utgått

till Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk och Gällivare men ej till Kiruna (förutvarande

Jukkasjärvi). Med hänsyn härtill och då för Gällivare liksom för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

övriga kommuner gottgörelse ej bör beräknas för tid efter 1948, bör sammanlagda

beloppet av det retroaktiva statsbidraget reduceras till ca 138 000 kronor.

En närmare genomgång av ansökningarna torde kunna leda till att de

sökta beloppen befinnes böra minskas ytterligare. Bl. a. torde det med hänsyn

till att lång tid förflutit sedan fattigvårdskostnaderna uppstod kunna visa

sig lämpligt att pröva ansökningarna efter i viss mån schematiska grunder.

Samma principer torde böra användas vid prövning av eventuellt ytterligare

ifrågakonunande ansökningar av samma slag.

Med hänsyn till omständigheterna torde riksdagens samtycke böra inhämtas

till att ifrågavarande ersättningar får utgå.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att från det för budgetåret 1954/55 till Fattigvård

och barnavård för lappar anvisade förslagsanslaget

må utgivas ersättningar i enlighet med de av mig i det föregående

förordade grunderna.

[3J 37. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 1 750 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 21/7 1954) hemställt om anvisande av medel

för uppförande av en elevförläggning m. m. vid Johannisberg. Härom anföres

i huvudsak följande.

Natten den 4—5 mars 1954 nedbrann elevförläggningen Norr gården vid

Johannisberg praktiskt taget fullständigt, varvid tillika förstördes inventarier

till ett värde av ca 16 000 kronor. Det synes sannolikt att branden

uppstått genom straffbelagd handling; någon misstänkt har dock hittills

icke kunnat påträffas.

Norrgården var avsedd för 20 elever. Byggnaden innehöll i bottenvåningen

kök och ekonomiutrymmen, elevmatsal, dagrum, diskrum och tambur. I

andra våningen inrymdes en personalbostad om 2 rum och kök, 6 elevrum,

vaktrum, rökrum, tvättrum och hall. Källarvåningen innehöll ping-ponghall,

rökrum, omklädningsrum, klädrum, tvättrum, pannrum, vedrum, verkstad,

matkällare och personalbadrum. Vindsvåningen var oinredd. F. n.

utnyttjas som elevförläggning vissa utrymmen i Sörgården, däribland en

vårdarbostad, samt som tillfälligt kök m. m. en lägenhet i ett personalbostadshus.

Med anledning av branden bör en ny elevförläggning för 15 elever uppföras.

Vidare bör den andra elevförläggningen, Sörgården, byggas om och

vissa personalbostäder uppföras.

Nybyggnad av elevhem med sovrum, tvättrum, dagrum och övriga fritidsutrymmen

jämte centralkök, ckonomiutrymmen och panncentral beräknas

draga en kostnad av 375 000 kronor. För 90 750 kronor beräknas ett friliggande

personalbostadshus om 2 lägenheter kunna uppföras, varav en familjebostad

om 3 rum och kök å 65 m- samt cn bostad för husföreståndaren om

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

1 rum, alkov och kök å 45 m2, i stället för tidigare personalbostäder inom

elevförläggningarna. För kabel- och kulvertledningar samt vissa ombyggnads-

och reparationsarbeten av andra byggnader, vilka på grund av branden

tillfälligt måst utnyttjas som elevförläggning och kök m. m., beräknas

34 340 kronor. Därutöver erfordras för nyanskaffning av vissa genom branden

förstörda inventarier minst 25 000 kronor.

Ombyggnaden av Sörgården drager en kostnad av 30 700 kronor och medför,

att utrymmena här skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt än hittills.

Genom att husföreståndarens bostad förlägges till det nya personalbostadshuset

kan ifrågavarande utrymme begagnas såsom syrum. Det nuvarande

arbets- och syrummet med förråd kan härigenom omändras till elevdagrum

och arkiv samt det nuvarande dagrummet till elevmatsal och serveringskök,

vilket f. n. saknas.

Slutligen beräknas på sedvanligt sätt ett tillägg av 12 % för arvoden, administration

och oförutsett, vilket gör ett belopp av 63 710 kronor.

Kostnaderna belöper således till (375 000 -j- 90 750 + 34 340 + 25 000 4- 30 700 + 63 710) 619 500 kronor.

Byggnadsstyrelsen anser, att ritningarna till de berörda byggnadsföretagen

i huvudsak kan läggas till grund för det fortsatta ritningsarbetet.

Planlösningen för personalbostadshuset bör dock revideras något. De beräknade

kostnaderna kan godtagas.

Departementschefen. Inom hela Norrland finns endast en ungdomsvårdsskola,

som är inrättad för yrkesutbildning av manligt klientel, nämligen Johannisberg

strax utanför Kalix. Platsantalet vid denna skola har genom den

inträffade branden minskat med 20. Ungdomsvårdsskoleorganisationen saknar

möjlighet att kompensera denna minskning inom ramen för organisationen

i övrigt. Det är därför angeläget att en ny avdelning uppföres i stället

för den nedbrunna. Förut denna dag har jag vid behandlingen av ungdomsvårdsskoleutredningens

betänkande (V ht p. 37) anslutit mig till den

synpunkten att elevavdelningarna bör vara relativt små. Enligt min mening

bör därför platsantalet vid den nya avdelningen vid Johannisberg icke uppgå

till mer än 15, vilket även överensstämmer med socialstyrelsens förslag.

Mot det framlagda byggnadsprojektet har jag intet att erinra. Jämväl

kostnadsberäkningarna synes godtagbara. För ändamålet erfordras sålunda

ett anslag av 619 500 kronor.

De nuvarande provisoriska anordningarna vid Johannisberg är av mycket

besvärande natur. Det är därför enligt min mening av vikt att återuppbyggnadsarbetet

får påbörjas snarast. Jag föreslår, att medel för ändamålet

anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

619 500 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

7

G. Folkpensionering m. m.

[4] Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. Under denna rubrik

har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 415 000 kronor,

varav till arvoden avsetts 270 000 kronor och till reseersättningar 145 000

kronor.

Pensionsstyrelsen har (skr. 3/7 1954) anfört, att genomförandet av de av

statsmakterna år 1952 beslutade ändringarna i lagstiftningen om folkpensioner

samt bidrag till änkor och änklingar med barn under avsevärd tid

medfört en kraftig ökning av arbetsbördan för pensionsstyrelsens ortsombud.

De ifrågavarande lagändringarna omfattade dels fr. o. m. den 1 januari

1954 en allmän ändring av reglerna för inkomstprövning samt införande av

kommunala bostadstillägg i stället för dittillsvarande bostadstillägg och särskilda

bostadstillägg, dels fr. o. m. den 1 juli 1952 vissa utvidgningar avrätten

till folkpension, varav den på ombudens arbete mest inverkande innebar,

att folkpensionärer med pension på grund av förutvarande arbetsansfållning

kunde få denna pensions inverkan på inkomstprövade folkpensionsförmåner

helt eller delvis upphävd under tiden fram till den 1 januari

1954.

Den större folkpensionsreformen, vilken trädde i tillämpning den 1 januari

1954, genomfördes i två etapper. Först hade kommunerna att besluta om

de kommunala bostadstilläggens belopp och närmare utformning. Därvid

fyllde ombuden i allmänhet en viktig funktion såsom rådgivare åt de kommunala

organen. Så snart kommunens beslut om kommunala bostadstillägg

förelåg hade vederbörande pensionsnämnd att svara för omräkningen av alla

inom kommunen utgående inkomstprövade folkpensioner. Antalet ärenden

av detta slag kan uppskattas till omkring 270 000. I denna del av omräkningen

ställdes ombuden främst inför krav på allmän rådgivning. Vad beträffar

nya ansökningar om inkomstprövade folkpensioner har det under år

1953 ålegat ombuden att granska dubbla beräkningar (för tiden före resp.

efter den 1 januari 1954). Genom de nya bestämmelserna har vidare ett

stort antal folkpensionärer, som förut endast åtnjutit förmåner av icke inkomstprövad

natur, erhållit rätt till inkomstprövade pensioner. Dessa fall

har fordrat handläggning å sammanträde med pensionsnämnd och vedeibörlig

granskning av ombudet. Antalet sådana ärenden samt omräkningsärenden

med nämndsbeslut har under omräkningstiden uppgått till omkring

100 000.

Inom pensionsstyrelsen har gjorts viss bearbetning av ombudens halvårsrapporter

rörande bl. a. det antal ärenden, som förekommit till behandling

vid pensionsnämndssammanträdena inom ombudsområdet. På grund

av viss ofullständighet kan jämförbara totaluppgifter för olika halvår inte

lämnas, men rapporterna visar dock en klar tendens. Enligt det föreliggande

materialet skulle genomsnittsantalet behandlade ärenden per ombud ha

varit omkring 550 under första halvåret 1952, omkring 000 under andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

B Kungl. Maj:ts proposition nr 2

halvåret 1952 samt omkring 1 000 under vartdera av första och andra halvåren

1953.

I skrivelse till pensionsstyrelsen från Föreningen Kungl. Pensionsstyrelsens

ombud har ifrågasatts särskilda arvoden med minst 50 % av de arvoden,

som utbetalats för tiden 1 juli 1952—31 december 1953. Styrelsen

finner 50 % av dessa arvoden skäligt som en genomsnittsersättning för av

lagändringarna föranlett merarbete av engångsnatur. Det är emellertid uppenbart,

att ombudens prestationer varierat. Styrelsen bör därför ha möjlighet

att fördela det belopp som ställes till förfogande efter individuella hänsynstaganden

i den mån så lämpligen kan ske.

Till de 84 ombuden har för angivna tid utbetalats arvoden och semesterlöner

med sammanlagt 380 745 kronor. Den särskilda ersättningen bör uppgå

till hälften härav eller avrundat 190 000 kronor.

Statskontoret har inte haft något att erinra mot att särskild ersättning

medgives utgå till ifrågavarande ombud för deras merarbete med anledning

av 1952 års folkpensionsreform. I betraktande av den förebragta utredningen

angående omfattningen av här avsedda arbetsuppgifter av engångsnatur

synes icke heller något vara att erinra mot vad pensionsstyrelsen

anfört och föreslagit beträffande ersättningens storlek.

Departementschef en. Med hänsyn till omfattningen av det merarbete av

engångsnatur, som genomförandet av 1952 års folkpensionsreform medfört

för pensionsstyrelsens ortsombud, synes det rimligt att ombuden tilierkännes

särskild ersättning för detta merarbete. Mot den föreslagna beräkningsgrunden

har jag intet att erinra. Ersättningarna bör bestridas från det

för innevarande budgetår anvisade anslaget till pensionsstyrelsens ortsombud.

Detta anslag har anvisats med ett förslagsvis beräknat belopp. På grund

av storleken av det belopp, 190 000 kronor, varom här är fråga, bör emellertid

ärendet underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att från det för budgetåret 1954/55 till Pensionsstyrelsen:

Pensionsstyrelsens ortsombud anvisade förslagsanslaget

må bestridas särskilda ersättningar med sammanlagt

högst 190 000 kronor till ortsombuden för sådant

arbete av engångsnatur, som föranletts av 1952 års folkpensionsreform.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alf Björnelid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

9

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter

Sjunde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] Statskontoret: Avlöningar. I samband med prövning och utbetalning

av ersättningar i anledning av paratyfusepidemien år 1953 ankommer vissa

arbetsuppgifter på statskontoret. För att den tillfälliga personalförstarknmg,

som erfordras i anledning härav, skulle kunna tillföras ämbetsverket, erhöll

Kungl. Maj :t för budgetåret 1953/54 riksdagens bemyndigande att medge

överskridande av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal i

statskontorets avlöningsstat med för ändamålet erforderligt belopp (1953:

prop. 240; SU 206; rskr 434). Med stöd av detta bemyndigande medgav

Kungl. Maj :t för budgetåret 1953/54 överskridande av sagda anslagspost

med 6 000 kronor.

Statskontoret har i skrivelser den 10 juni och 30 augusti 19;>4 anmalt, att

arbetet med ifrågavarande ersättningar även under innevarande budgetår

erfordrar viss personalförstärkning. Totala antalet ersätlningsärenden uppskattas

till 2 300, varav i mitten av augusti 1954 något mer än 1 500 hade inkommit

till statskontoret. Vid samma tidpunkt hade drygt 1 100 ärenden

behandlats. Med hänsyn till vikten av snabbast möjliga handläggning av

ifrågavarande ärenden hade statskontoret för avsikt att förordna ytteiligaie

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

en föredragande härför. Kostnaderna för arbetet med paratyfusersättningarna

beräknades för innevarande budgetår icke komma att understiga 7 000

kronor.

Departementschefen. Det bemyndigande, som Kungl. Maj :t erhållit att på

grund av statskontorets medverkan vid prövning av frågor rörande ersättning

i anledning av 1953 års paratyfusepidemi medge överskridande av den

i ämbetsverkets avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie personal, avsåg endast budgetåret 1953/54. Som statskontoret

anmält, erfordras för att ifrågavarande ersättningsärendcn skall kunna behandlas

så skyndsamt som möjligt även under innevarande budgetår viss

personalforstarknmg. Enligt vad jag inhämtat från statskontoret kan den

tor detta ändamål erforderliga ytterligare medelsanvisningen med hänsyn

till att samtliga ersättningsärendcn ännu icke inkommit till ämbetsverket

. n. icke slutligt angivas, men den torde numera kunna uppskattas till omrmg

11 000 kronor. Erforderligt belopp torde även för innevarande budgetai

ampligen stallas till statskontorets förfogande genom att Kungl. Mai.t

bemyndigas medgiva ämbetsverket att överskrida den i ämbetsverkets av
Jomngsstat

uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal.

*

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva att den i avlöningsstaten för statskontoret

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1954/55 överskridas med det belopp,

som erfordras på grund av ämbetsverkets arbete med

ärenden rörande ersättning i anledning av paratyfusepidemien

år 1953.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Resare

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

11

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter

Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55

samt anför därvid följande.

C. Kyrkliga ändamål

fl] 10 a. Vissa brandskyddsåtgärder å Uppsala domkyrka. På därom i propositionen

1951: 146 gjord framställning anvisade riksdagen till vissa brandskyddsåtgärder

å Uppsala domkyrka för budgetåret 1951/52 ett reservationsanslag

av 474 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1954 hemställer byggnadsstyrelsen, att ett reservationsanslag

av 135 000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår för täckande av uppkomna merkostnader för förutnämnda brandskyddsåtgärder.

Byggnadsstyrelsen anför huvudsakligen följande.

Kungl. Maj :t uppdrog den 29 augusti 1952 åt byggnadsstyrelsen att i samråd

med Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga vidtaga erforderliga

brandskyddsåtgärder å domkyrkan samt ställde det av riksdagen för ändamålet

anvisade reservationsanslaget av 474 000 kronor till styrelsens förfogande.

Till grund för anslagets beräkning låg en av framlidne professorn H.

Kreuger den 5 maj 1950 verkställd kostnadsberäkning slutande å 444 000

kronor. Vid förslagets framläggande i propositionen 1951: 146 lades till

nämnda kostnad dels ett belopp av 5 000 kronor för kulturhistorisk kontroll,

dels ett belopp av 25 000 kronor för vissa av byggnadsstyrelsen forordade

brandskyddsåtgärder, vilka icke upptagits i Kreugers förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 2

Brandskyddsåtgärderna påbörjades i april månad 1953 och är nu i huvudsak

färdiga. Enär byggnadsanslaget anvisats såsom reservationsanslag har

byggnadsföretaget icke kunnat medtagas bland de företag, för vilka de genom

den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkomna merkostnaderna

bör täckas av det kollektiva anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.

Enligt de kostnadsstegringstal, som ligger till grund för beräkning

a\ nyssnämnda kollektivanslag, skulle merkostnaderna för ifrågavarande

byggnadsanslag uppgå till 35 procent, motsvarande ett belopp av i avrundat

tal 165 000 kronor. Styrelsen räknar med att de slutliga kostnaderna kommer

att uppgå till 609 000 kronor, vilket innebär att ett tilläggsanslag av 135 000

kronor erfordras. Då arbetena i huvudsak färdigställts, bör detta tilläggsanslag

stå till styrelsens förfogande under budgetåret 1954/55.

Statskontoret har icke något att erinra mot byggnadsstyrelsens framställning.

Departementschefen. De slutliga kostnaderna för ifrågavarande brandskyddsåtgärder

kommer att rätt väsentligt överstiga de härför år 1950 beräknade

utgifterna till följd av den under mellantiden skedda allmänna stegringen

av byggnadskostnaderna. Mot den av byggnadsstyrelsen beräknade

kostnadsökningen, 135 000 kronor, synes mig icke vara något att invända.

Med hänsyn härtill och då några andra medel för täckande av nu avsedda

merkostnader icke finnes tillgängliga, tillstyrker jag det av byggnadsstyrelsen

föreslagna reservationsanslaget, vilket torde böra anvisas å tilläggsstat

för innevarande budgetår. Jag förutsätter, att vid ingången av detta budgetår

förefintlig behållning å det för budgetåret 1951/52 anvisade reservationsanslaget

må överföras till det föreslagna tilläggsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa brandskyddsåtgärder å Uppsala domkyrka å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 135 000 kronor.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.

[2] Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning av

institutets nybyggnader. Till detta ändamål har å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisats ett reservationsanslag av 285 300 kronor.

Genom beslut den 18 juni 1953 har Kungl. Maj :t medgivit, att vid utgången

av budgetaret 1952/53 förefintlig behållning å detta anslag finge

disponeras intill utgången av budgetåret 1953/54. Med anledning av en framställning

av karolinska institutets lärarkollegium hemställer nu universitetskanslern

om utverkande av riksdagens bemyndigande alt disponera vid utgången

av budgetåret 1953/54 förefintlig behållning å anslaget jämväl under

budgetåret 1954/55. Av handlingarna i ärendet framgår, att oförutsedda

leveransförseningar varit anledningen till att anslaget icke kunnat tagas i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

anspråk före utgången av budgetåret 1953/54. Riicsräkenskapsverket har

icke funnit anledning till erinran mot kanslerns framställning.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att det av kanslern angivna bemyndigandet

utverkas av riksdagen, och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva att vid utgången av budgetåret 1953/54 förefintlig

behållning å det å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget

till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Inredning och utrustning av institutets nybyggnader må

disponeras intill utgången av budgetåret 1954/55.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Margareta Almling

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

15

Bilaga 4

Egentliga statsutgifter

Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undf.n, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet

Hjalmar Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1954/55, statsrådet Norup beträffande punkterna 1—5, 7, 8 och

10 samt statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkterna 6 och 9. Föredragandena

anför därvid följande.

C. Lantbruksakademien m. m.

[1] Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. I den för budgetåret 1954/55

för statens växtskyddsanstalt fastställda avlöningsstaten har till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal upptagits ett belopp av 420 000 kronor.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt (skr. 27/11 1954) hemställer, att

ifrågavarande anslagspost skall få överskridas med ett belopp av 9 654 kronor,

motsvarande grundlöner under ett halvt år till en förste kemist i lönegrad

Ce 29 och ett laboratoriebiträde i lönegrad Ce 13. Till stöd för sin

hemställan anför styrelsen i huvudsak följande.

I propositionen nr 99 till 1952 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t, att vid

statens växtskyddsanstalt skulle inrättas bl. a. en tjänst som förste kemist

i lönegrad Ce 29 och en laboratoriebiträdestjänst. Dessa båda tjänster syntes

dock icke böra tillsättas förrän den 1 januari 1953. Riksdagen biföll

propositionen och vid den med anledning därav företagna uppräkningen

av icke-ordinarieposten i anstaltens avlöningsstat erhöll anstalten för nämnda

båda tjänster (6 612 -f- 3 042 =) 9 654 kronor, motsvarande hälften av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

på dem belöpande årslöner. Härtill kom en motsvarande uppräkning av den

förslagsvis upptagna posten till rörligt tillägg. I sitt anslagsäskande för

budgetåret 1953/54, under vilket hela årslöner för dessa tjänster skulle utgå,

begärde anstalten dock icke den på grund härav erforderliga ökningen

av icke-ordinarieposten med ytterligare 9 654 kronor. Den därigenom uppkomna

bristen kunde anstalten dock täcka med genom vakanser ledigblivna

medel. För innevarande budgetår synes sådan möjlighet att täcka bristen

icke föreligga.

Departementschefen. Såsom framgår av anstaltsstyrelsens hemställan

synes det erforderligt att under innevarande budgetår ställa ytterligare medel

till anstaltens förfogande för att täcka avlöningskostnaderna för ifrågavarande

båda tjänstemän. Detta torde såvitt angår grundlönerna, såsom

styrelsen föreslagit, lämpligen böra ske i den formen, att medgivande lämnas

att överskrida den i anstaltens avlöningsstat upptagna icke-ordinarieposten

med högst 9 700 kronor. Härför erfordras emellertid riksdagens medgivande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens växtskyddsanstalt

upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1954/55 överskridas med högst

9 700 kronor.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

[2] Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under

denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 501 800 kronor.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (skr. 30/4,

24/8 och 1/10 1954) hemställer dels att till täckande av återstående underskott

å rörelsen vid mejeriet för budgetåret 1953/54 samt förlusterna å rörelsen

vid trädgårdarna t. o. m. samma budgetår måtte anvisas tillhopa i

runt tal 565 500 kronor, dels att styrelsen måtte bemyndigas att för nämnda

ändamål taga i anspråk till statsverket icke inlevererade överskottsmedel

från egendomen, dels att till täckande av de förluster, som beräknas uppstå

å rörelserna vid mejeriet och trädgårdarna under budgetåret 1955/56, måtte

anvisas tillhopa 250 000 kronor, dels att såsom ytterligare rörelsekapital

måtte anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Institutsstyrelsen — som på vissa punkter hänvisar till sin framställning

den 25 augusti 1954 rörande anslag till omkostnader vid institutet för budgetåret

1955/56 — anför bl. a., att mejeriets bokslut för budgetåret 1953/54

uppvisar ett underskott av i runt tal 140 400 kronor. Resultatsanalysen för

samma budgetår visar ett underskott på driften av omkring 167 600 kronor.

För att täcka detta underskott erfordras ett anslag av 140 400 kronor. Å

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

rörelsen vid trädgårdarna har uppkommit ett underskott, som för tiden

t. o. m. budgetåret 1953/54 uppgår till 425 000 kronor. För att täcka detta behövs

ett anslag av motsvarande belopp. Ej inlevererade överskottsmedel å

rörelsen vid egendomen utgör för budgetåret 1951/52 1953/54 i iunt tal

576 000 kronor. Enligt styrelsens uppfattning skulle dessa medel kunna i

erforderlig utsträckning tagas i anspråk för täckande av nyss angivna underskott

å tillhopa 565 400 kronor. Vidare anföres, att Alnarps egendom, mejeri

och trädgårdar gemensamt disponerar ett rörelsekapital å 850 000 kronor.

Genom att driften vid mejeriet och trädgårdarna gått med förlust, har efter

hand en stor del av rörelsekapitalet måst tagas i anspråk tör att täcka de

uppkomna underskotten. Därigenom har överskott på egendomens drift ej

kunnat inlevereras i föreskriven ordning. Under hänvisning till en vid skrivelsen

fogad sammanställning över det ekonomiska läget vid egendomen,

mejeriet och trädgårdarna vid utgången av budgetåret 1953/54 äskar styrelsen

ett belopp av 500 000 kronor såsom ytterligare rörelsekapital.

Lantbruksstyrelscn anför bl. a., att Alnarps mejeri för att tillförsäkra

mejeriet tillgång till erforderlig mjölkmängd vid årsskiftet 1948/49 övertog

mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri. På grund av att Alnarpsmejeriet

måst dels betala mjölken från Kävlinge med det konsumentpris, som mejeriet

i Lund betalar till leverantören, dels bekosta transporten av mjölken från

Kävlinge till Alnarp har kostnaderna för den till Alnarpsmejeriet invägda

mjölken ökat högst väsentligt. Då det icke varit möjligt att genom smör- och

ostförsäljningen täcka dessa kostnader, har rörelsen vid Alnarps mejeri gått

med förlust. Såvitt angår trädgårdarna framhåller lantbruksstyrelsen, att

rörelsen fr. o. m. budgetåret 1949/50 gått med förlust. Orsaken härtill har

varit dels trädgårdarnas utnyttjande för undervisningsändamål, dels trädgårdsnäringens

försämrade ekonomiska lönsamhet och speciellt den vid

Alnarp starkt minskade försäljningen av trädskolealster. De sammanlagda

förlusterna å rörelserna vid mejeriet och trädgårdarna har uppgått till i

runt tal 565 400 kronor. Då institutet icke förfogar över andra medel än de

överskott, som uppkommit å driften vid egendomen och vilka enligt gällande

bestämmelser skall inlevereras till statskontoret, torde medel böra anvisas

till täckande av nämnda förluster. När institutet erhållit dessa medel, torde

egendomens överskottsmedel höra inlevereras till sagda ämbetsverk. Vidare

tillstyrker styrelsen, att ett belopp av 500 000 kronor skall anvisas såsom

rörelsekapital för egendomen, mejeriet och trädgårdarna. Såväl beloppet å

565 400 kronor som rörelsekapitalet å 500 000 kronor bör enligt styrelsens

mening anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Statskontoret erinrar om att ämbetsverket vid olika tillfällen, senast i utlåtande

den 7 februari 1949 angående en av Alnarpsinstitutet gjord framställning

om inköp av Kävlinge mejeri, påkallat en allsidig utredning av

frågan om tillförseln av mjölk till Alnarps mejeri och om mejerirörelsens

ekonomi. Med hänsyn till de betydande underskott, som år efter år uppkommit

å mejerirörclscn, finner statskontoret oundgängligen erforderligt,

att en sådan utredning snarast kommer till stånd. Då en likartad ekonomisk

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

situation uppkommit beträffande rörelsen vid Alnarps trädgårdar, torde jämväl

denna verksamhetsgren böra göras till föremål för en ingående utredning.

Därvid synes böra klarläggas de faktorer, som bidragit till det förlustbringande

resultatet vid de båda rörelserna, och vilka åtgärder som bör vidtagas

för att i möjligaste mån förhindra, att sådana resultat framdeles uppstår.

Innan resultatet av en sådan utredning föreligger, är statskontoret för sin

del icke berett tillstyrka, att medel skall ställas till institutets förfogande

vare sig för täckande av uppkomna underskott eller för ytterligare förstärkning

av institutets rörelsekapital. Statskontoret förutsätter sålunda, att driften

tills vidare kan upprätthållas med hjälp av det betydande rörelsekapital,

som redan nu står till institutets förfogande. Institutets begäran om en

uppräkning av omkostnadsanslaget för att täcka de förluster, som väntas

uppkomma å angivna rörerelsegrenar under nästkommande budgetår, lärer

f. n. ej böra vinna beaktande. Statskontoret föreslår alltså, att förevarande

framställningar ej skall föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Departementschefen. Med anledning av de årliga förlusterna å rörelserna

vid Alnarps mejeri och trädgårdar ämnar jag begära Kungl. Maj:ts bemyndigande

att tillsätta en utredning angående de ekonomiska och organisatoriska

förhållandena vid Alnarpsinstitutet. I avvaktan på resultatet av denna

är jag icke beredd att tillstyrka institutsstyrelsens här ifrågavarande yrkanden

i vidare mån än att jag, för att bereda institutet tillgång till nödiga

rörelsemedel för den närmaste tiden, föreslår att medel skall ställas till institutets

förfogande för att täcka förlusten å mejerirörelsen under budgetåret

1953/54, i runt tal 140 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av det för budgetåret 1954/55 anvisade förslagsanslaget

till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Omkostnader må till täckande av viss förlust vid Alnarps

mejeri tagas i anspråk ett belopp av 140 000 kronor. 3

[3] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår

är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 1 813 000 kronor.

Lantbruksakademien (skr. 30/8 1954) hemställer, att ett särskilt driftkostnadsbidrag

å 45 400 kronor skall anvisas för verksamheten vid akademiens

trädgårdsskola å Experimentalfältet under läsåret 1954/55. Akademien

erinrar om att den i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår

anhöll om dylikt bidrag till skolan för såväl läsåret 1953/54 som 1954/55.

Statsmakterna beviljade emellertid bidrag för endast förstnämnda läsår.

Akademien framhåller, att det nu begärda anslaget, 45 400 kronor, utgör

en förutsättning för att undervisningen vid skolan skall kunna uppehållas

under läsåret 1954/55.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

Departementschefen. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t tillkallade jag

den 1 november 1954 utredningsmän för att verkställa översyn av verksamheten

vid de statsunderstödda och statliga trädgårdsskolorna. I avbidan på

resultatet av denna utredning bör de nuvarande trädgårdsskolorna fortsätta

sin verksamhet. Det särskilda driftkostnadsbidrag, som av lantbiuksakademien

begärts till trädgårdsskolan å Experimentalfältet, torde vara erforderligt

för att verksamheten vid denna skola skall kunna fortgå i hittillsvarande

omfattning jämväl under läsåret 1954/55. Vid sådant förhållande är

jag beredd tillstyrka akademiens framställning om ytterligare bidrag till

skolan för nämnda läsår. Det synes tillräckligt, att bidraget utgår med samma

belopp, som anvisats för närmast föregående läsår, alltså med 45 000

kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande skall inhämtas till att beloppet

får bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats

till driftkostnader vid vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Jag torde vidare få erinra om att jag denna dag under nionde huvudtiteln

(punkt 45) tillika förordat, att ett belopp av 30 000 kronor skall anvisas

för budgetåret 1954/55 såsom särskilt driftkostnadsbidrag till Norrlands

trädgårdsskola i Söråker. Jämväl detta belopp torde, därest riksdagen icke

har något att erinra däremot, få utgå från nyssnämnda driftkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t matte

föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1954/55 anvisade förslagsanslaget

till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt

vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader

må till ytterligare understöd åt i det föregående angivna

trädgårdsskolor för sagda budgetår tagas i anspråk ett belopp

av sammanlagt högst 75 000 kronor.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[4] 7. Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under denna

anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 185 200

kronor. Av beloppet avses 49 500 kronor till svinstamkontroll.

Lantbruks styrelsen (skr. 30/8 1954) hemställer, såvitt nu är i fråga —

med överlämnande av en den 29 mars 1954 dagtecknad framställning i ärendet

från Per Bondessons landtbruksaktiebolag, Svalöv — om bemyndigande

att av det överskott, som kan beräknas uppstå å det för budgetåret 1953/54

under förevarande anslagsrubrik anvisade anslaget få disponera högst 5 037

kronor för utanordnande till nämnda bolag av ersättning för viss förlust,

som bolaget åsamkats i samband med nedläggandet av driften vid svinstamkontrollstationen

i Åstorp.

Lantbruksstyrelsen erinrar inledningsvis om att avkastningskontrollen

rörande avclssvin (svinstamkontrollen) genom beslut av 1952 års riksdag

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

ställdes under lantbruksstyrelsens överinseende. I samband därmed övertog

lantbruksstyrelsen den nyttjanderätt till bl. a. svinstamkontrollstationen

i Åstorp, som statens husdj ursförsök förvärvat genom ett med sagda bolag

tecknat kontrakt, löpande med två års ömsesidig uppsägning. Enligt riksdagens

beslut skulle verksamheten vid kontrollstationen upprätthållas intill

dess jordbrukarna själva ordnat erforderligt antal dylika stationer. Sedan

styrelsen för Sydöstra Sveriges svinstamkontrollstation i öllsjö, Kristianstads

län, hos lantbruksstyrelsen anmält, att stationen kunde ställas till

svinstamkontrollens förfogande senast den 1 augusti 1953, uppsade lantbruksstyrelsen

den 5 maj samma år det med bolaget tecknade kontraktet

rörande nyttjanderätten till kontrollstationen i Åstorp. Därvid utgick lantbruksstyrelsen

från att verksamheten därstädes skulle kunna upprätthållas

intill kontraktstidens utgång två år efter uppsägningen. Jordbrukarna visade

emellertid större intresse för inrättandet av egna kontrollstationer än

som vid nämnda tidpunkt kunde förutses. Den 1 januari 1954 ställde sålunda

styrelsen för Västra Sveriges svinstamkontrollstation en i Eskilsryd,

Brärnhult, Älvsborgs län, inrättad kontrollstation till svinstamkontrollens

förfogande. Till följd härav blev det efter nämnda tidpunkt icke längre möjligt

för lantbruksstyrelsen att anvisa nya kontrollgrupper till kontrollstationen

i Åstorp, varför verksamheten där efter hand måste avvecklas. Denna

avveckling slutfördes under maj månad 1954, d. v. s. ungefär ett år före

kontraktstidens utgång.

I sin skrivelse den 29 mars 1954 har bolaget gjort gällande, att bolaget

på grund av att verksamheten vid kontrollstationen i Åstorp avvecklats före

utgången av kontraktstiden förorsakats vissa förluster. Enligt kontraktet

har nämligen bolaget tillförsäkrats rätt att inlösa alla grisar, som ingår i

de till kontrollstationen i Åstorp hänvisade kontrollgrupperna, mot en ersättning

motsvarande högst 80 procent av Sveriges lantbruksförbunds medelnotering

för smågrisar under den månad, respektive kontrollgrupper inkommit

till stationen. Bolaget har under tiden den 1 juli 1952—30 juni

1953, då kontrollstationen var normalt belagd, inköpt grisar för ett nettobelopp

av omkring 20 000 kronor. På bruttobeloppet räknat medförde detta

en rabatt av 5 037 kronor. Enär rabatten bortfaller då verksamheten upphör,

skulle en årsförlust uppstå för bolaget med motsvarande belopp.

Lantbruksstyrelsen finner det för sin del skäligt, att bolaget gottgöres den

förlust, som det åsamkas genom bortfallet av sagda förmån under den del

av kontraktstiden, som infaller under tiden den 1 juli 1954—30 juni 1955.

Lantbruksstyrelsen upplyser, att under den senaste femårsperioden till svinstamkontrollstationen

i Åstorp årligen inkommit i medeltal 380 grisar med

ett sammanlagt värde enligt den i kontraktet angivna noteringen av omkring

26 000 kronor. Med hänsyn härtill tillstyrkes, att ersättning utgår till bolaget

med det begärda beloppet.

Riksräkenskapsverket har intet att erinra mot att bolaget för ifrågavarande

ändamål får ersättning av statsmedel med ett belopp av 5 037 kronor.

Då ett obetecknat anslag icke kan disponeras efter riksstatsårets utgång, kan

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 2

emellertid angivna belopp icke på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit anvisas

att utgå från det för budgetåret 1953/54 beviljade obetecknade anslaget till

diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Därest motsvarande anslag

för nu löpande budgetår icke lämnar tillgång för beloppets gäldande,

torde anslag för ändamålet få utverkas av riksdagen.

Statskontoret uttalar, såvitt nu är i fråga, att det icke funnit anledning

till erinran mot lantbruksstyrelsens förslag rörande ersättning åt bolaget.

Ämbetsverket framhåller dock, att den behållning, som den 30 juni 1954

ännu kvarstod å 1953/54 års anslag till diverse åtgärder på husdjursavelns

område m. m., överförts till budgetutjämningsfonden. Ett ianspråktagande

av överskottet på nämnda anslag kan därför, såsom också riksräkenskapsverket

framhållit, icke komma i fråga. För att bestrida kostnaden för fullgörande

av den i samband med nedläggandet av Åstorpsstationen uppkomna

betalningsförpliktelsen bör enligt statskontorets mening icke disponeras

andra medel än de, som anvisats under innevarande budgetårs anslag till

diverse åtgärder på husdjursavelns område, under vilket medel beräknats

för stationens upprätthållande.

Departementschefen. Av det anförda framgår, att lantbruksstyrelsen ansett

verksamheten vid svinstamkontrollstationen i Åstorp böra nedläggas

före utgången av den enligt avtal mellan styrelsen och ifrågavarande bolag

överenskomna kontraktstiden. På grund härav har bolaget gått miste om

bl. a. förmånen att till ett reducerat pris få inlösa grisar, som ingått i de

till kontrollstationen hänvisade kontrollgrupperna. Enligt min mening är

det därigenom uppkomna inkomstbortfallet av sådan beskaffenhet, att bolaget

bör få ersättning av statsmedel med ett mot detsamma svarande belopp.

Mot beräkningen av ersättningens storlek — 5 037 kronor — har jag

icke något att erinra. Enligt vad jag under hand inhämtat finnes icke under

innevarande budgetårs anslag medel tillgängliga för att täcka ifrågavarande

kostnad. Vid sådant förhållande förordar jag, att för ändamålet skall å tillläggsstat

för innevarande budgetår anvisas ett anslag av 5 100 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett anslag av 5 100 kronor.

C. Lanthushållning i allmänhet

[5] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Å riksstaten för budgetåret 1954/55 är under förevarande anslagsrubrik

uppfört ett anslag av 915 500 kronor.

Sveriges utsädesförening (skr. 16/3 1954) hemställer, att ett belopp av

22 775 kronor skall anvisas å tilläggsstat för alt täcka kostnader för ökade

timlöner åt föreningens arbetare på grund av ett den 9 mars 1954 träffat nytt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

kollektivavtal avseende tiden den 1 januari—31 december 1954. Av beloppet

utgör 7 171 kronor kostnadsökningar under tiden den 1 januari—30 juni

1954 och 15 604 kronor dylika ökningar under tiden den 1 juli 1954—30

juni 1955.

Föreningen framhåller, att den vid uppgörandet i juli 1952 och 1953

av de budgetförslag, som låg till grund för dess anslagsäskanden för budgetåren

1953/54 och 1954/55, räknade med oförändrade löner under anslagsperioderna

i fråga åt föreningens timavlönade arbetare. Enligt kollektivavtalet

i mars 1954 höjdes emellertid timlönerna med i medeltal 11,6 öre.

Vid beräkningen av de därigenom ökade kostnaderna har hänsyn ej tagits

till utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra medel

än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns verksamhet, som

gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets saluförda produkter, den del

av de kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör analyser åt

främmande uppdragsgivare, samt den förädlingsverksamhet med nya kulturväxter,

som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller ingår utgiftsökningen

på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet, för vars verksamhet

särskilt statsanslag utgår, samt lönekostnaderna för personal, som sysselsättes

med egentligt jordbruksarbete eller med arbete, bekostat genom särskilda

anslag.

Slutligen anför föreningen, att den kostnadsram, som beräknats för budgetåren

1953/54 och 1954/55, icke lämnar rum för ökade utgifter till lönehöjningar.

Föreningen vågar icke heller förutsätta, att dess inkomster utöver

statsbidraget kommer att överstiga vad som beräknats i statförslaget.

Inkomsterna från nyssnämnda verksamhet vid de kemiska och cereala

laboratorierna beräknas tvärtom komma att ej oväsentligt minska. Även

tilläggsavgiften från Svenska utsädesaktiebolaget beräknas nedgå betydligt

på grund av minskad försäljning av utsädesvaror. Även om alla möjligheter

till rationalisering av verksamheten tillvaratages, ser sig föreningen

därför nödsakad att begära ytterligare medel å tilläggsstat för att täcka utgiftsökningen

för lönehöjningar.

Departementschefen. De i det föregående angivna kostnadsökningarna å

sammanlagt 22 775 kronor har, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,

föranletts av att nytt kollektivavtal träffats för Sveriges utsädesförenings

timavlönade arbetare. Av beloppet avser 7 171 kronor kostnadsökningar

under sista hälften av budgetåret 1953/54 och 15 604 kronor sådana ökningar

under budgetåret 1954/55. Då föreningen bör få dessa merkostnader

täckta, förordar jag, att statsbidraget till föreningen skall höjas med motsvarande

belopp, i runt tal 22 800 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till

Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 22 800 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

23

I. Fiskeriväsendet

[6] 10. Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. Under denna anslagsrubrik

anvisades för budgetåret 1953/54 ett reservationsanslag av 57 000

kronor. Genom beslut den 5 juni 1953 medgav Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet),

att en minsvepare ur Karlskronaavdelningen finge samma år

tagas i anspråk för att, enligt i kommandoväg meddelade närmare bestämmelser,

utgå på en expedition till isländska farvatten, med uppgift tillika

att vara bevakningsfartyg för svenskt fiske därstädes. Tillika förklarade

Kungl. Maj :t, att särskilda kostnader för expeditionen, såsom kostnader

för drivmedel (utom till ankars), av bevakningsuppdraget föranledda kostnader

för speciell inredning och utrustning m. m. samt kostnader för av

samma uppdrag föranledda skador och förslitning av materielen utöver den

normala m. m., skulle bestridas ur förenämnda anslag samt att kostnaderna

i övrigt för expeditionen skulle bestridas ur marinens anslag.

Fiskeristgrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 14/6 1954) hemställer, ati

ytterligare ett belopp av 13 216 kronor skall ställas till förfogande för det

med anslaget avsedda ändamålet. Styrelsen anför, att marinförvaltningen

i skrivelse den 3 april 1954 meddelat, att de av ämbetsverket förskotterade

kostnaderna för den för nyssnämnda expedition anlitade minsveparen Holrnön

uppgått till 69 615 kronor 86 öre, varav 35 949 kronor 32 öre för utrustning

och reparation samt 33 666 kronor 54 öre för drivmedel (utom till

ankars). Till styrelsens förfogande för bestridande av de utav marinförvaltningen

förskjutna kostnaderna har stått 56 400 kronor av det för budgetåret

1953/54 anvisade reservationsanslaget. Detta belopp har tillgodoförts

marinförvaltningen. För gäldande av kostnaderna erfordras således

ytterligare ett belopp av (69 615:86 — 56 400 =) 13 215 kronor 86 öre.

Föredraganden. Såsom framgår av den föregående redogörelsen uppgick

de kostnader för 1953 års expedition, vilka skulle bestridas ur det för budgetåret

1953/54 anvisade reservationsanslaget å 57 000 kronor till bevakningsfartyg

vid Island, till -— avrundat — 69 616 kronor. För att täcka dessa

kostnader har av nyssnämnda anslag ställts till förfogande ett belopp

av 56 400 kronor. För ändamålet bör sålunda i enlighet med fiskcristyrelsens

förslag anvisas ytterligare (69 616 — 56 400 =) i runt tal 13 300 kronor.

Detta belopp synes böra upptagas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 13 300 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 2

J. Skogsväsendet

[7] Skogsstyrelsen: Avlöningar. Genom beslut den 9 april 1954 fastställde

Kungl. Maj :t, med tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55,

avlöningsstat för skogsstyrelsen, upptagande bl. a. en anslagspost till arvoden,

bestämda av Kungl. Maj:t, å 6 000 kronor. Kungl. Maj:t föreskrev

tillika, att nämnda anslagspost skulle disponeras till arvoden å 1 500 kronor

till fyra särskilda styrelseledamöter. Den 21 maj 1954 ställde Kungl.

Maj :t det av riksdagen för budgetåret 1954/55 anvisade reservationsanslaget

till Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. till skogsstyrelsens

förfogande. Kungl. Maj :t förordnade därvid — med ändring av

vad tidigare härutinnan stadgats — att skogsstyrelsen från och med den

1 juli 1954 skulle utgöras av en överdirektör och chef samt fem ledamöter.

På därom av skogsstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1954 gjord framställning

bemyndigade Kungl. Maj :t genom beslut den 24 september samma

år styrelsen att under innevarande budgetår taga i anspråk ifrågavarande

arvodespost iör utbetalande av arvoden å 1 500 kronor till en var av styrelsens

fem ledamöter.

På grund av utökningen från och med den 1 juli 1954 av antalet ledamöter

i skogsstyrelsen från fyra till fem torde den i styrelsens avlöningsstat

för innevarande budgetår upptagna posten till arvoden, bestämda av

Kungl. Maj :t, böra tillföras ett belopp motsvarande arvodet till ytterligare

en ledamot eller 1 500 kronor. Medelsanvisningen synes lämpligen böra ske

i den formen, att medgivande lämnas att överskrida arvodesposten med

nämnda belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medgiva,

att den i avlöningsstaten för skogsstyrelsen upptagna anslagsposten

till arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, må för

budgetåret 1954/55 överskridas med 1 500 kronor. 8

[8] 12 a. Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. Å riksstaten för

budgetåret 1953/54 anvisades under förevarande anslagsrubrik ett reservationsanslag

av 131 000 kronor. Av detta belopp avsågs 31 000 kronor till reparation

av rektorsbostaden och andre lärarens bostad, 65 000 kronor till

omläggning av värmecentralen samt 30 000 kronor till iståndsättande av

herrgårdsbyggnadens bottenvåning och upprustning av stallflyglarna. Vidare

anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår 48 800 kronor

till vissa merkostnader i samband med ifrågavarande byggnadsarbeten.

Således uppräknades det för reparation av rektors- och lärarbostäderna avsedda

beloppet med 32 000 kronor till 63 000 kronor samt det för ombyggnad

av herrgårdens bottenvåning och upprustning av stallflyglarna avsedda

beloppet med 16 800 kronor till 46 800 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

Styrelsen för statens skogsmästarskola (skr. 11/11 1954) hemställer, att

å tilläggsstat för innevarande budgetår skall anvisas ytterligare ett belopp

av 35 200 kronor till vissa av de i det föregående angivna byggnadsföretagen.

Styrelsen framhåller att byggnadernas höga ålder — de har i huvudsak

uppförts under åren 1770 till 1780 — varit en i hög grad bidragande orsak

till svårigheten att göra en fullt tillförlitlig uppskattning av ombyggnadsoch

reparationskostnaderna. Byggnadsarbetena har emellertid nu fortskridit

så långt, att det blivit möjligt att närmare överblicka dessa. Sålunda uppskattas

numera kostnaderna för reparation av rektors- och lärarbostäderna

till 80 800 kronor, vilket belopp med 17 800 kronor överstiger de för detta

ändamål anvisade medlen. Till omläggning av värmecentralen erfordras

80 700 kronor eller 15 700 kronor mer än som ursprungligen upptagits för

ändamålet. Iståndsättandet av herrgårdsbyggnaden och östra stallflygeln beräknas

draga en kostnad av sammanlagt 46 000 kronor. För dessa arbeten

har tidigare beräknats 46 800 kronor. Slutligen upptages en post å 2 500

kronor till oförutsedda utgifter för ej avslutade arbeten. Merkostnaderna för

de byggnadsarbeten, vartill medel anvisats för budgetåret 1953/54, uppgår

således" till (17 800 + 15 700 — 800 + 2 500 =) 35 200 kronor.

Statskontoret anför, att vissa i framställningen avsedda kostnader, t. ex.

för installation av varmvattenberedare m. m. i värmecentralen, synes avse

sådana ändamål, som borde ha medtagits i den ursprungliga ombyggnadsplanen.

Då emellertid samtliga anläggningsarbeten, för vilka medel nu begäres,

redan slutförts, torde det vara erforderligt, att anslag för täckande

av de uppkomna merkostnaderna äskas av riksdagen. Innan återstående arbeten

vid skolan — närmast avseende vindsvåningen i östra flygeln —

igångsättes, torde enligt ämbetsverket noggranna kostnadsberäkningar böra

utföras och anslagsfrågan underställas riksdagen.

Departementschefen. Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen

har ifrågavarande byggnadsarbeten visat sig draga en merkostnad

av 35 200. Med hänsyn till att dessa arbeten till huvudsaklig del redan

slutförts, tillstyrker jag, att medel för ändamålet skall anvisas redan å tillläggsstat

för innevarande budgetår. Mot kostnadsberäkningen har jag icke

något att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 35 200 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk

[9] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisades under förevarande anslagsrubrik

ett reservationsanslag av 220 000 kronor. Anslaget avsågs för reparation

m. m. av det kartverket tillhöriga flygplanet SE — KAG, som våren

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

1952 störtade i Södra Björköfjärden i Stockholms län. Beträffande beräkningen

av de utav haveriet föranledda kostnaderna torde få hänvisas till

prop. 1953: 2, bil. 8, sid. 38 och 39.

Rikets allmänna kartverk (skr. 4/9 1954) hemställer, att å tilläggsstat

för innevarande budgetår skall anvisas 64 000 kronor till vissa merkostnader,

som uppstått i samband med reparationen av ifrågavarande flygplan.

Kart\erket anför, att reparationen av flygplanet tagit längre tid än beräknat

och kunnat slutföras först i början av år 1954. Orsaken härtill har

bl. a. varit svårigheten att erhålla reservdelar från Frankrike samt arbetsbelastningen

vid centrala flygverkstaden i Västerås. Härigenom har kostnaderna

för hyra av annat flygplan blivit högre än kartverket ursprungligen

räknat med. Reparationskostnaderna har ej heller kunnat hållas inom den

preliminärt beräknade ramen. Kostnaderna för bärgning och reparation samt

för hyra av flygplanet har således uppgått till i runt tal 264 000 kronor. På

grund av den stora efterfrågan på flygbilder har kartverket även under

sommaren 1954 hyrt ett annat flygplan. För den översyn av motorerna till

detta plan, vilken det åligger kartverket att utföra, upptogs i de ursprungliga

kostnadskalkylerna ett belopp av 20 000 kronor. Dessa kostnader, vilka

alltjämt uppskattas till sistnämnda belopp, har ännu icke debiterats ämbetsverket.

De totala kostnaderna i samband med haveriet uppskattas således till omkring

(264 000 + 20 000 =) 284 000 kronor eller till 64 000 kronor mer än

det för ändamålet å tilläggsstat anvisade anslaget. Ifrågavarande kostnader

har, med undantag av det ännu ej debiterade beloppet å 20 000 kronor för

motoröversynen, av kartverket förskotterats från det för innevarande budgetår

till Kartarbeten m. m. anvisade reservationsanslaget å 1 145 000 kronor.

För att kartverkets arbeten under budgetåret 1954/55 skall kunna fullföljas

i avsedd omfattning är det nödvändigt, att detta anslag tillföres ett

belopp, motsvarande nyss angivna merkostnader å 64 000 kronor.

Föredraganden. Av i kartverkets framställning närmare angivna orsaker

har kostnaderna i samband med reparationen av ifrågavarande flygplan

blivit avsevärt högre än beräknat. Dessa merkostnader, 64 000 kronor, har

till större delen av kartverket förskotterats från det för innevarande budgetår

till kartarbeten m. m. anvisade reservationsanslaget. För att icke den

med detta anslag avsedda verksamheten skall behöva inskränkas, synes det

erforderligt alt tillföra anslaget ett mot merkostnaderna svarande belopp.

Då jag icke bar något att erinra mot den av kartverket gjorda kostnadsberäkningen,

tillstyrker jag således, att å tilläggsstat för innevarande budgetår

skall anvisas ett anslag av 64 000 kronor såsom täckning för ifrågavarande

kostnader.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 64 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

27

N. Diverse

[10] 16. Kommittér och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av anslag

till förevarande ändamål (IX ht p. 233) hemställer jag, att Kungl. Maj .t

måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

29

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter

Tionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt

anför därvid följande.

H. Diverse

[1] 14. Kostnader för företagsräkning

År 1950 fattade riksdagen beslut om anordnande av en företagsräkning,

för vilken kostnaderna preliminärt uppskattades till 1,8 miljon kronor. Etter

vissa förberedelsearbeten beräknade kommerskollegium kostnaderna till

2,5 miljoner kronor. Vid anmälan av ärendet i proposition nr 97/1951 anförde

emellertid departementschefen, att arbetet borde läggas upp så att den

från början angivna kostnadsramen, 1,8 miljon kronor, ej väsentligt överskreds;

härvid inräknades ej de löneförhöjningar, vilka tillkom som en

ofrånkomlig fördyrande faktor. Riksdagen, som biföll propositionen, underströk

(SU nr 105, r. skr. nr 190), att största sparsamhet måste iakttagas vid

arbetets utförande.

Till kostnader för företagsräkning har medel anvisats för budgetåren

1950/51—1953/54 i form av reservationsanslag under tionde huvudtiteln;

härjämte har 30 000 kronor utgått från anslag under tolfte huvudtiteln i

anledning av de från och med den 1 januari 1952 genomförda löneförhöjningarna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

För 1950/51 anvisades 173 200 kronor, varav 9 000 kronor avsåg löneförhöjningar.

För 1951/52 anvisades 860 000 kronor, varav viss del avsåg löneförhöjningar;

och för 1952/53 600 000 kronor, vari förutom löneförhöjningar

ingick ett belopp å 16 000 kronor för icke förutsedda utgifter. För 1953/54

anvisades 569 000 kronor. Vid anmälan av detta anslag anförde departementschefen

(X ht 1953 s. 180), att totalkostnaderna för företagsräkningen

därmed skulle uppgå till 2 232 200 kronor och sålunda överstiga den ursprungliga

kostnadsramen å 1,8 miljon kronor. Då emellertid en närmare

genomgång givit vid handen att överskridandet helt betingats av inträdda

pris- och löneförhöjningar, godtogs medelsberäkningen. Riksdagen gjorde

ingen erinran (SU nr 10, p. 96; r. skr. nr 10).

Ursprungligen beräknades företagsräkningen vara slutförd med utgången

av budgetåret 1953/54. På framställning av kommerskollegium medgav

Kungl. Maj :t den 30 juni 1954, att arbetet fick slutföras under tiden 1/7—

30/11 1954 med anlitande av 184 000 kronor av befintlig reservation å anslaget.

Kommerskollegium (skr. 1/11 1954) hemställer, att för budgetåret 1954/55

anvisas ett reservationsanslag av 194 800 kronor till Kostnader för företagsräkning.

Till stöd för sin hemställan anför kollegium i huvudsak följande.

När kollegium beräknade att företagsräkningen skulle kunna slutföras

med utgången av november 1954 återstod ännu större delen av jämförelsen

mellan primärmaterialet för företagsräkningen och kollegiets årliga industristatistik.

Först sedan detta arbete nu avslutats har det blivit möjligt att upprätta

definitiva kalkyler beträffande tidsåtgång och kostnader för de olika

återstående arbetsmomenten. Kollegium beräknar nu, att företagsräkningen

icke kan slutföras förrän vid utgången av innevarande budgetår. Vid denna

tidpunkt väntas emellertid berättelsen om företagsräkningen föreligga i slutligt

korrektur. För närmare kännedom om arbetsplanen torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

Den totala kostnaden för budgetåret 1954/55 beräknar kollegium till sammanlagt

381 000 kronor med följande fördelning. 1 2 3 4 5

1. Personal...................................... 202 000

2. Städning, lyse m. m........................... 5 000

3. Skrivmaterialier m. m.......................... 14 000

4. Maskinbearbetning ............................ 114 000

5. Tryckning .................................... 46 000

Summa kronor 381 000

Då reservationen å tidigare anvisade anslag den 1 juli 1954 uppgick till

ca 186 200 kronor, varav 184 000 kronor redan ställts till kollegiets disposition,

skulle till täckande av kostnaderna erfordras ytterligare 194 800 kronor.

Härmed skulle de totala kostnaderna för företagsräkningen uppgå till

2 397 000 kronor, frånsett det över tolfte huvudtiteln särskilt anvisade belop
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

pet å 30 000 kronor till löneförhöjningar. Enligt en av kollegium verkställd

utredning utgör emellertid ca 644 400 kronor av förenämnda belopp kostnader

för löne- och prisförhöjningar jämte vissa oförutsedda utgifter. Omräknat

till löne- och prisnivån 1949—1950 skulle de sammanlagda kostnaderna

för företagsräkningen uppgå till omkring 1 752 600 kronor, sålunda

ca 47 400 kronor mindre än den ursprungligen fastställda kostnadsramen å

1,8 miljon kronor.

Departementschefen

Den omständigheten att företagsräkningen ej hunnit slutföras inom beräknad

tid är, enligt vad kommerskollegium framhållit, främst orsakad av att

bearbetningen av primärmaterialet visat sig mera tidskrävande än som från

början kunnat förutses. Den försening med företagsräkningens färdigställande

som inträtt är i och för sig beklaglig, och jag förutsätter att kommerskollegium

tillgriper erforderliga åtgärder för att räkningsresultatet skall

kunna publiceras snarast möjligt.

Hittills har till kostnader för företagsräkningen anvisats sammanlagt

2 232 200 kronor. Kommerskollegium har nu begärt att ytterligare 194 800

kronor anvisas för ändamålet, varigenom totalkostnaden skulle komma att

uppgå till 2 427 200 kronor. Detta innebär att utöver den ursprungligen angivna

kostnadsramen av 1,8 miljon kronor skulle åtgå ett belopp av 627 200

kronor. Denna merkostnad synes ha betingats väsentligen av inträdda prisoch

löneförhöjningar samt i någon mån av icke tidigare förutsedda utgifter.

Kostnaderna för företagsräkningen synes i realiteten sålunda ha hållits vid

den nivå, som från början förutsatts. Med hänsyn härtill har jag ej någon

erinran mot det nu begärda tilläggsanslaget utan förordar att på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisas ett reservationsanslag av

194 800 kronor till Kostnader för företagsräkning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för företagsräkning å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 194 800 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnel Ljungar

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

33

Bilaga 6

Egentliga statsutgifter

Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför

därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

[1] Statens rättsläkarstation i Stockholm: Inredning och utrustning. Under

denna rubrik anvisade riksdagen å riksstaten för budgetåret 1948/49 ett

reservationsanslag av 374 000 kronor. 1953 års riksdag (skr. nr 162) medgav,

att anslaget finge disponeras jämväl under budgetåret 1953/54. Vid utgången

av sistnämnda budgetår innestod å anslaget ett belopp av 119 691

kronor 63 öre.

I skrivelse den 19 oktober 1954 bar medicinalstyrelsen anfört, att vissa

leveranser för rättsläkarstationens inredning och utrustning av olika anledningar

fördröjts och att utgifterna för anskaffningarna icke helt kunnat

bestridas under budgetåret 1953/54. Sammanlagda beloppet för sådana leveranser,

som icke kunnat likvideras före den 1 juli 1954, uppginge till

40 863 kronor 93 öre. Anslaget borde därför få disponeras jämväl under

budgetåret 1954/55.

Departementschefen. I anledning av medicinalstyrelsens förslag tillstyrker

jag, alt av anslaget må under budgetåret 1954/55 disponeras ett belopp av

40 863 kronor 93 öre. Enligt vad jag under hand inhämtat har riksräken
il

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Iiungl. Maj.ts proposition nr 2

skapsverket ingen erinran mot ett dylikt förfarande. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att av återstående medel av det på riksstaten

för budgetåret 1948/49 uppförda reservationsanslaget till

Statens rättsläkarstation i Stockholm: Inredning och utrustning

må under budgetåret 1954/55 disponeras ett belopp av

40 863 kronor 93 öre.

[2] 37 a. Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Merkostnader för uppförande

av ett personalbostadshus. Till uppförande av ett personalbostadshus

på Salbohed har 1952 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52 anvisat ett reservationsanslag av 25 100 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1954 har byggnadsstyrelsen anfört:

Genom beslut den 9 maj 1952 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra ifrågavarande porsonalbostadshus samt ställde det anvisade

anslaget till styrelsens förfogande. Samtidigt föreskrev Kungl. Maj :t, att vid

utgången av budgetåret 1951/52 förefintliga behållningar å reservationsanslagen

till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Ombyggnad av rättarbostad

m. m. samt Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Renoveringsarbeten

m. m. skulle tillföras det nya anslaget. Behållningarna uppgick till

resp. cirka 25 900 kronor och 4 000 kronor. Tillgängliga medel för uppförande

av personalbostadshuset utgjorde alltså (25 100 + 25 900 + 4 000)

55 000 kronor. Sistnämnda summa motsvarar den för ändamålet beräknade

kostnaden enligt prisläget sommaren 1950.

Uppförandet av bostadshuset kunde med hänsyn till det under sommaren

1953 rådande förbudet att utlägga nya entreprenader icke påbörjas förrän

i början av september månad. Arbetet är numera i huvudsak avslutat. Den

sedan sommaren 1950 inträffade allmänna byggnadskostnadsstegringen uppgår

till 35 procent eller i runt tal 19 000 kronor. Med hänsyn till tiden för

arbetets färdigställande bör medel till merkostnadernas bestridande anvisas

å tilläggsstat för budgetåret 1954/55.

Departementschefen. Under den tid, som förflutit efter det ifrågavarande

personalbostadshus kostnadsberäknades, har inträffat väsentliga stegringar

av byggnadskostnaderna. I den mån kostnadsökningen för detta byggnadsföretag

icke kan inrymmas inom ramen för redan anvisat belopp, bör ytterligare

medel ställas till förfogande.

Med hänsyn härtill och då byggnadsstyrelsens beräkning icke givit mig

anledning till erinran föreslår jag, att ett särskilt reservationsanslag, benämnt

Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Merkostnader för uppförande

av ett personalbostadshus å 19 000 kronor uppföres å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1954/55.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måte föreslå riksdagen

att till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Merkostnader

för uppförande av ett personalbostadshus å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 19 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

35

[3] Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Under den i centrala sjukvårdsberedningens

avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal har för innevarande budgetår beräknats 11 500

kronor för vissa standardiserings- och granskningsuppgifter.

Centrala sjukvårdsberedningen (skr. 2/10 1954) har hemställt om anvisande

å tilläggsstat för budgetåret 1954/55 av ytterligare 8 500 kronor för

nyssnämnda ändamål. Beredningen anför i huvudsak följande.

Arbetet med utrustningsgranskningen har ökat år från år i takt med bl. a.

utbyggnaden av sjukhusväsendet. För budgetåren 1952/53 och 1953/54 avsåg

granskningarna utrustningar till ett värde av cirka 3,5 resp. 3,2 miljoner

kronor, och de resulterade i att nedskärningar kunde föreslås av

äskade belopp med cirka 250 000 resp. 410 000 kronor. För innevarande budgetår

torde beredningen icke utan personalökning kunna behandla för

granskning och yttrande överlämnade utrustningsärenden. Redan under

budgetårets första tre månader har till beredningen överlämnats granskningsuppdrag

till ett utrustningsvärde av cirka 7 miljoner kronor. För att

kunna handlägga dessa ärenden har anställts bl. a. en tillfällig befattningshavare

med arvode enligt 23 löneklassen. Det för utrustningsgranskning tillgängliga

beloppet, från vilket ersättningar även utbetalas till vissa prissakkunniga,

måste till följd härav höjas för innevarande budgetår.

Statskontoret har i utlåtande över framställningen förklarat sig ej ha något

att erinra mot bifall till densamma.

Departementschefen. I årets statsverksproposition (XI, p. 136) har jag

föreslagit en höjning av det för ifrågavarande standardiserings- och granskningsuppgifter

avsedda beloppet för budgetåret 1955/56 med 6 000 kronor.

Jag anser mig böra tillstyrka en motsvarande höjning av det för innevarande

budgetår anvisade beloppet. På grund härav bör beredningens anslagspost

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal få överskridas med 6 000

kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för centrala sjukvårdsberedningen

upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1954/

55 överskridas med högst 6 000 kronor.

C. Alkoholistvård in. m.

[4] 3 a. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Inventarier till samlingslokal. I skrivelse den 24 september 1954 har

stgrelsen för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes hemställt om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1954/55 av 271 000 kronor för inventarieanskaffning samt vissa

byggnadsarbeten. Styrelsen anför:

För budgetåret 1953/54 (prop. nr 172/53) anvisades 390 000 kronor för

anordnande av en ny samlingslokal vid anstalten. Byggnaden torde kunna

tagas i bruk i början av 1955. Enligt vad som inhämtas från byggnads
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

styrelsen har vid kostnadsberäkningen av byggnaden icke medtagits utgifterna

för erforderliga inventarier. Kostnaden för dessa har i samråd med

byggnadsstyrelsen beräknats till 25 000 kronor, varav 12 000 kronor till

möbler, 1 200 kronor till gardiner, 3 000 kronor till elektrisk armatur och

8 800 kronor till scenanordningar. Ur vårdsynpunkt är det synnerligen angeläget,

att den nya byggnaden snarast möjligt kommer till användning.

Den allmänna byggnadsplanen för anstalten, som f. n. utarbetas av byggnadsstyrelsen,

berör icke byggnadsbehovet för anstaltens jordbruk. Emellertid

har byggnadernas ålder och den fortgående mekaniseringen i allt högre

grad aktualiserat kravet på tidsenliga lokaler även för jordbrukets del.

Yrkesinspektionen har nyligen påyrkat ombyggnad av befintlig verkstadsbyggnad

(smedja, reparationshall, snickeri m. m.) ävensom påtalat avsaknaden

av erforderliga personallokaler i djurstallarna. Behov föreligger vidare

av nybyggnader för traktorgarage med tillhörande verkstad, spannmålstork

och svinstall. Kostnaden har beräknats för om- och tillbyggnad av verkstadsbyggnaden

till 135 000 kronor, för anordnande av personallokaler för

djurskötarna till 53 000 kronor samt för uppförande av ny garagebyggnad till

58 000 kronor. Dessa arbeten bör utföras med det snaraste.

Centrala sjukvårdsberedningen har i utlåtande över framställningen gjort

vissa erinringar mot den föreslagna inventarieanskaffningen samt framhållit,

att ett belopp av högst 17 000 kronor borde vara tillräckligt för anskaffning

av erforderlig utrustningsmateriel.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att styrelsen beträffande jordbrukets byggnader

i sin byggnadsplan för anstalten räknat med att åtgärder skall genomföras

i den mån så med hänsyn till jordbrukets räntabilitet kan visa sig

lämpligt. En förbättring av verkstadslokalerna bör snarast genomföras. För

en betydligt enklare tillbyggnad av verkstaden än enligt anstaltens förslag

erfordras cirka 150 000 kronor. Även förslagen till de övriga byggnadsobjekten

bör göras enklare för att kunna genomföras för angivna kostnader.

Departementschefen. I likhet med anstaltsstyrelsen finner jag önskvärt,

att den nyuppförda samlingslokalen snarast kan förses med erforderlig inventarieutrustning,

så att byggnaden härefter utan dröjsmål kan tagas i bruk.

Jag anser mig härvid böra godtaga centrala sjukvårdsberedningens beräkning

av medelsbehovet för ändamålet. Det erforderliga beloppet, 17 000 kronor,

synes böra anvisas under ett särskilt anslag på tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Vad härefter angår de av anstaltsstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena

för anstaltens jordbruk anser jag, att jordbruksdriftens byggnadsbehov bör

komma under bedömande i samband med ställningstagandet till den plan för

byggnadsarbeten vid Svartsjöanstalten, som nyligen framlagts av byggnadsstyrelsen

och vilken f. n. är föremål för remissbehandling. Jag kan därför

icke nu förorda medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsåtgärder.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens

alkoholistanstalt därstädes: Inventarier till samlingslokal å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 17 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

37

[5] Ersättning för driftförluster vid erkända alkoholistanstalten Kalbo.

I skrivelse den 21 juni 1954 har styrelsen för alkoholistanstalten Kalbo anhållit

om statsbidrag till täckande av uppkomna driftunderskott vid anstalten

för budgetåren 1952/53 och 1953/54 med tillhopa 33 145 kronor 21 öre samt

ett beräknat underskott för budgetåret 1954/55 med 29 854 kronor 79 öre.

Styrelsen anför.

Anstaltens räkenskaper för år 1952 utvisar ett underskott av 19 528 kronor

55 öre. I väsentliga delar har de verkliga inkomsterna nämnda år understigit

de i driftstaten beräknade, samtidigt som utgifterna av mellankommande

omständigheter överstigit de i staten upptagna. Bidragande orsaker

härtill är dels den omständigheten, att driftbidragen beräknats från det

anstalten öppnades den 9 maj 1952, under det att anstalten fått vidkännas

kostnader för bl. a. personalens löner från den 14 mars samma år, dels ock

det mindre antalet vårddagar, innan anstalten blivit fullbelagd.

Vid uppgörandet av 1953/54 års statförslag hade anstalten varit i verksamhet

alltför kort tid för att kunna framlägga en hållbar driftkostnadsberäkning.

Bokslutet för år 1953 utvisar ett underskott av 13 616 kronor 66 öre.

Oförutsedda kostnader för fastighetens och inventariernas underhåll, ett stegrat

lönekonto m. m. har bidragit till underskottets uppkomst.

För budgetåret 1954/55 belastas utgiftsstaten med bl. a. fortlöpande avgifter

till statens pensionsanstalt, vilka utgifter ej torde kunna täckas trots

maximalt garanti- och beläggningsbidrag.

Socialstyrelsen anför i utlåtande över framställningen, att det ogynnsamma

driftutfallet för år 1952 nödvändiggjort för anstalten att ordna tillfälliga

bankliån. Kostnaden härför har i sin tur bidragit till att höja anstaltens utgifter

och i motsvarande mån försämra driftresultatet. Bland utgifterna

under år 1954 har anstalten nödgats upptaga pensionsavgifter för personalen

för åren 1952, 1953 och 1954 med tillhopa 16 700 kronor. Styrelsen, som

icke har någon erinran mot anstaltens räkenskaper för åren 1952 och 1953

och beräkningarna för 1954, tillstyrker, att ersättning för driftförlusterna

tillerkännes anstalten med högst 63 000 kronor. Lämpligast vore, om ersättningen

kunde utgå redan under innevarande budgetår, exempelvis från förslagsanslaget

till Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

m. m.

Statskontoret tillstyrker, att anstalten erhåller ett särskilt bidrag av statsmedel

till täckande av driftförlusterna under åren 1952—1954 med högst

57 000 kronor, vilket skulle medge avlyftande av det tillfälliga banklån å

30 000 kronor, som anstalten upptagit för att balansera förlusterna för åren

1952 och 1953, samt täcka uppkommande underskott för år 1954 intill 27 000

kronor. Vid uppgörandet av staten för sistnämnda år synes ej ha räknats

med ett tilläggsbidrag å 4 884 kronor, som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10

september 1954 skulle tilldelas anstalten för merkostnader med anledning av

ändrad dyrortsgruppering. För ändamålet torde böra anvisas särskilt anslag

å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Departementschefen. Kalboanstalten har alltsedan tillkomsten år 1952

åsamkats betydande årliga driftunderskott, oaktat anstalten åtnjutit högsta

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

möjliga statsbidrag till driften. Vid anmälan av anslagen å driftbudgeten

för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln har jag tidigare denna dag

föreslagit en höjning av driftbidragen till de erkända alkoholistanstalterna.

Därest förslaget bifalles, kommer driftbidrag fr. o. m. budgetåret 1955/56

att kunna utgå med så stora belopp, att större driftunderskott framdeles

torde kunna undvikas. Däremot synes de föreslagna maximibeloppen för Kalboanstaltens

del icke giva utrymme för ett täckande av de redan uppkomna

förlusterna. Med hänsyn härtill och då nämnda anstalts likviditet f. n. är

mycket hårt ansträngd, anser jag mig böra förorda, att anstalten nu i särskild

ordning tillerkännes ersättning av statsmedel för dessa förluster. Jag

föreslår, att ersättningen skall utgå med 33 145 kronor för förlusterna under

åren 1952 och 1953 ävensom med ett belopp, motsvarande det framdeles

styrkta, verkliga driftunderskottet för år 1954, dock högst 29 855 kronor.

Medlen synes böra få utbetalas till anstalten från det å riksstaten för innevarande

budgetår anvisade förslagsanslaget till Bidrag till erkända och enskilda

alkoholistanstalters driftkostnader m. m.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

a) att erkända alkoholistanstalten Kalbo må för täckande

av driftförluster under åren 1952—1954 komma i åtnjutande

av statsbidrag med högst 63 000 kronor;

b) att ifrågavarande statsbidrag må bestridas från det för

budgetåret 1954/55 anvisade förslagsanslaget till Bidrag till

erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

m. m.

E. Polisväsendet

[6] Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar

Enligt en av riksräkenskapsverket företagen granskning av anslagsförbrukningen

hos statspolisen under budgetåret 1952/53 har framkommit, att

den under avlöningsanslaget till statspolisintendenten m. fl. upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal för nämnda budgetår

synes ha överskridits med 28 183 kronor 21 öre.

I skrivelse den 25 februari 1954 har statspolisintendenten — med förmälan,

att nämnda överskridande synes ha sin grund i att ifrågavarande anslagspost

under budgetåret blivit i en icke förutsedd omfattning belastad

med sådana utgifter, som avsåges i Kungl. Maj :ts cirkulär den 15 maj 1952

angående överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna -— hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte låta bero vid den i ärendet sålunda avgivna förklaringen.

Riksräkenskapsverket har i ett den 17 mars 1954 avgivet utlåtande förklarat

sig icke ha något att erinra mot att vid det gjorda överskridandet finge

bero men framhållit, att frågan härom torde underställas riksdagen, enär

överskridandet icke helt erfordrats av sådana anledningar, som avsåges i

det tidigare nämnda cirkuläret.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

Departementschefen. Under åberopande av vad riksräkenskapsverket anfört

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att vid av statspolisintendenten gjort överskridande

av den under anslaget till Statspolisintendenten m. fl.:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal må bero.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Torsten Jeppsson

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

41

Bilaga 7

Egentliga statsutgifter

Tolfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindei.l, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under

civildepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför därvid följande.

F. Diverse

[1] 7. Täckning av beräknade kostnader för obekvämhetstillägg. På min

hemställan har Kungl. Maj :t den 10 december 1954 beslutat att till riksdagen

avlåta proposition angående ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid

m. m. Under åberopande av vad jag i nämnda sammanhang anfört

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av beräknade kostnader för obekvämhetstillägg

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Skarin

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

43

Bilaga 8

Utgifter för statens kapitalfonder

A vskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari t955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om anslag

till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster a tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1954/55 och anför därvid följande.

[1] 3. Avskrivning å investeringar för ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö.

Under åberopande av vad chefen för kommunikationsdepartementet tidigare

denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande

fråga (bil. 27, avsnitt 5) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Avskrivning å investeringar för ombyggnad till

normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda

och Bredåkra—Växjö å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

26 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Resare

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

45

Bilaga 9

Kapitalinvesteringar

Försvarsdepartementet

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler härefter

ett under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret 1954/55.

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond

[1] 6. Förråd för armén. Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört

i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 7) får jag hemställa att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förråd för armén på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

47

Bilaga 10

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

socialdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 2. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

under budgetåret 1954/55 må meddelas intill ett belopp av 550 000 000 kronor

(prop. 1954:1, bil. 26; statsutsk. uti. 1954:123; rskr. 1954:294). Vid

anmälan tidigare denna dag av frågan om ram för den preliminära långivningen

och anslag till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1955/

56 har jag redogjort för en förnyad beräkning av långivningen under innevarande

budgetår.

Enligt denna beräkning kan antagas att under budgetåret 1954/55 kommer

att igångsättas 57 000 å 58 000 lägenheter. På grundval härav uppskattas

den preliminära långivningen under budgetåret till 590 000 000 kronor,

varav 265 000 000 kronor för tertiärlån och 325 000 000 kronor för egnahemslån

och förbättringslån. För avveckling av föreliggande balans av ärenden

avseende lån till bostadshus har vidare beräknats, alt ramen bör utökas

med 160 000 000 kronor, varav 95 000 000 kronor avser tertiärlån och

65 000 000 kronor egnahemslån.

I anledning av vad sålunda har anförts föreslår jag, att under innevarande

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 2

budgetår preliminära beslut om tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån

skall kunna meddelas med ytterligare högst 200 000 000 kronor. Preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, bör alltså

under budgetåret 1954/55 kunna meddelas intill ett belopp av

(550 000 000 + 200 000 000) 750 000 000 kronor.

Förut nämnda igångsättning av nya byggnadsföretag under budgetåret

1954/55 medför att medelsbehovet blir större än som ursprungligen beräknats,

sammanhängande med att beviljade egnahemslån i flertalet fall utbetalas

i förskott. Vid anmälan av frågan om anslag till lånefonden för bostadsbyggande

för nästa budgetår har jag uppskattat det ytterligare medelsbehov

under innevarande budgetår, som föranledes dels av den nämnda ökade

igångsättningen av lägenheter i en- och tvåfamilj shus, dels av en icke förutsedd

ökning av färdigställandet av lägenheter under 1953 och 1954, till

95 000 000 kronor. Angivna belopp bör anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1954/55 preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 750 000 000 kronor;
b)

till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 95 000 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd

[2] Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Riksdagen har medgivit,

att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till tilläggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet, under budgetåret 1954/55 må meddelas

intill ett belopp av 167 000 000 kronor. Under nästföregående punkt

har jag förordat, att den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda

ramen för preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

skall ökas från 550 000 000 kronor till 750 000 000 kronor.

Härvid har jag förutsatt, att avveckling av en balans av ärenden avseende

lan till flerfamiljshus bör ske intill ett belopp av 95 000 000 kronor i tertiärlån.

Häremot svarar ett belopp av 60 000 000 kronor i tilläggslån. Jag föreslår

därför, att preliminära beslut om tilläggslån under budgetåret 1954/55

skall kunna meddelas med ytterligare 60 000 000 kronor, d. v. s intill ett be

lopp av (167 000 000 + 60 000 000) 227 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att under budgetåret 1954/55 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från anslaget till tilläggslån till

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

viss bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett belopp

av 227 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alf Björnelid

4 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 2

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2

51

Bilaga 11

Kapitalinvesteringar

Kommunikationsdepartementet

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 4 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55

samt anför därvid följande.

m. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 15 a. Utökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge. Till utökade

lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge har riksdagen för budgetåret

1947/48 anvisat 640 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1954 meddelar byggnadsstyrelsen, att det ritningsförslag,

som låg till grund för det av 1947 års riksdag anvisade anslaget,

i viss utsträckning omarbetats. De planerade två flyglarna har sålunda, enligt

ett den 15 juni 1953 upprättat ritningsförslag, ersatts med en tillbyggnad

på hovrättsbyggnadens norra sida. Arbetena är kostnadsberäknade till

1 000 000 kr. Skillnaden mellan detta belopp och det anvisade anslaget motsvarar

ungefär den sedan anslagsberäkningen inträffade allmänna kostnadsstegringen

och förutsättes kunna täckas från anslaget till Merkostnader för

vissa byggnadsarbeten. Byggnadsföretaget pågår f. n.

I samband med att de slutliga ritningarna utarbetades, visade det sig angeläget

att vidtaga vissa förbättringsarbeten inom den nuvarande liovrättsbyggnaden.

Styrelsen hemställde därför i skrivelse den 31 augusti 1953, att

ett anslag av 425 000 kr. måtte anvisas för ändamålet. Framställningen för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

anleddc icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Under hänvisning till sistnämnda

skrivelse äskar styrelsen nu på nytt anslag för ändamålet.

Av byggnadsstyrelsens skrivelse den 31 augusti 1953 framgår bl. a. följande.

Med hänsyn till den beslutade till- och ombyggnaden av hovrättsbyggnaden

har alla mera omfattande underhålls- och förbättringsarbeten uppskjutits.

Någon genomgripande översyn av byggnadens inre har för övrigt inte verkställts,

sedan den togs i bruk. Rätt omfattande arbeten måste därför nu vidtagas.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att byggnaden uppfördes år 1918 och

att då på grund av rådande krisförhållanden undermålig materiel i viss utsträckning

synes ha kommit till användning. Detta har medfört, att stora

skador uppstått på ledningar och golv m. m. Värmesystemet är därjämte

underdimensionerat och därför oekonomiskt. Eftersom såväl rörledningar

som radiatorer är angripna av rost, måste systemet helt utbytas. Den elektriska

utrustningen och ventilationssystemet måste även förnyas. Det är

därjämte nödvändigt att i vissa fall lägga om golven. Nämnda arbeten medför,

att efterlagningar och ommålning av samtliga utrymmen i byggnaden

blir erforderliga. I samband med att dräneringsledningar anordnas för tillbyggnaden,

bör även den äldre fastigheten effektivt dräneras.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknar byggnadsstyrelsen till 425 000 kr.,

varav 100 000 kr. avser omläggning av värme-, ventilations- och sanitetsanläggningarna,

90 000 kr. omläggning av de elektriska ledningarna, 180 000

kr. diverse byggnadsarbeten samt 55 000 kr. ritningar, kontroll och oförutsedda

kostnader. Arbetena bör av praktiska och ekonomiska skäl utföras i

samband med tillbyggnaden av hovrättsbyggnaden.

Departementschefen. Såsom nämnts i det föregående har arbetena med

tillbyggnaden för hovrätten i Malmö numera kommit igång. Byggnadsstyrelsen

bar föreslagit, att i samband med tillbyggnaden en upprustning av

gamla hovrättsbyggnaden skall företas. Jag har ingenting att erinra mot

detta förslag, då det i alla fall inom en nära framtid synes bli nödvändigt

genomföra upprustningen. Den medför emellertid ett ytterligare medelsbehov

om 425 000 kr., vilket belopp lämpligen bör anvisas som förstärkning

av det tidigare beviljade anslaget.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55

anvisa ett investeringsanslag av 425 000 kr.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Kahm

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

53

Bilaga 12

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar'' Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55

samt anför därvid följande.

III. Statens alllmänna fastighetsfond

[1] Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

Å riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisades till Byggnadsarbeten vid

lantbrukshögskolan ett investeringsanslag av 84 600 kronor. Av detta belopp

avsågs 32 000 kronor till kostnaderna för bl. a. vinterboning av maskintekniska

institutionens östra vingparti (kapitalbudgeten 1948, jordbruksdepartementet,

s. 3—7; rskr. 309). Den 1 december 1954 hade av sistnämnda

belopp ännu icke disponerats 2 922 kronor 57 öre. Vidare anvisade

1950 års riksdag under rubriken Ytterligare byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök för budgetåret 1950/51 ett investeringsanslag

av 77 000 kronor. Detta anslag avsågs för omläggning av taket

på maskintekniska institutionens verkstadsbyggnad samt för förbättring

av värmeisoleringen och ventilationsanordningarna inom byggnaden (prop.

1950: 119; rskr. 145). Å sistnämnda anslag förefanns den 1 december 1954

en odisponerad behållning av 6 461 kronor 35 öre.

Stgrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 8/3

1954) hemställer — på därom av föreståndaren för maskintekniska institutionen

i skrivelse den 24 februari 1954 till styrelsen gjord framställning

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

— om bemyndigande att för isolering med brandhärdigt material av ett såsom

uppställningsplats för traktorer disponerat utrymme i nämnda institution

till ett belopp av 3 000 kronor få disponera behållningen å nyss angivna

för budgetåret 1950/51 anvisade investeringsanslag. Av föreståndarens skrivelse

inhämtas, att brandinspektören förklarat, att lokalen icke får användas

för här avsett ändamål, därest den icke beklädes med brandsäkert material.

Enligt infordrat anbud har kostnaderna härför beräknats till 6 000

kronor. Vidare framgår av skrivelsen, att det belopp av 2 922 kronor 57

öre, som icke disponerats under det till vissa byggnadsarbeten vid högskolan

för budgetåret 1948/49 anvisade investeringsanslaget, ansetts kunna

tagas i anspråk för ändamålet. Kostnaderna skulle alltså till ett belopp av

(3 000 -f- 2 922:57 =) 5 922 kronor 57 öre kunna täckas av behållningar

å nämnda investeringsanslag. Vad därutöver erfordras torde enligt föreståndaren

kunna bestridas av medel, som institutionen disponerar över ur

anslaget till institutioner och samlingar.

Riksräkenskapsverket uttalar, att frågan om disposition för ifrågavarande

ändamål av besparingar å de för budgetåren 1948/49 och 1950/51 anvisade

investeringsanslagen till vissa byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan

enligt ämbetsverkets mening måste underställas riksdagens prövning.

Dessa anslag är nämligen av riksdagen anvisade för andra ändamål än det,

som avses med föreliggande framställning.

Departementschefen. Såsom framgår av den i ärendet lämnade redogörelsen

är det oundgängligen nödvändigt, att den för ifrågavarande ändamål

avsedda lokalen sättes i sådant skick, att den tillfredsställer de krav, som

ur brandsäkerhetssynpunkt kan ställas på densamma. Jag är därför beredd

tillstyrka, att erforderliga medel ställes till förfogande för ändamålet. Ett

lämpligt förfaringssätt synes därvid vara att disponera de behållningar, som

förefinns å de i det föregående angivna, till vissa byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan

för budgetåren 1948/49 och 1950/51 anvisade investeringsanslagen.

Såsom riksräkenskapsverket anfört synes emellertid dessa anslag

icke utan riksdagens medgivande kunna användas för att täcka nu ifrågavarande

kostnader. Dessa har beräknats till 6 000 kronor. Mot denna beräkning

har jag intet att erinra. I första hand bör enligt min mening för ändamålet

tagas i anspråk det belopp av 2 922 kronor 57 öre, som ännu icke

disponerats av det för budgetåret 1948/49 anvisade investeringsanslaget.

Resten av kostnaderna synes böra täckas med anlitande av behållningen å

det för budgetåret 1950/51 anvisade investeringsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medgiva,

att till täckande av kostnaderna för ifrågavarande ändamål

må intill ett belopp av högst 6 000 kronor disponeras

de i det föregående angivna behållningarna under dels det

till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan för budgetåret

1948/49 anvisade investeringsanslaget av 84 600 kronor, dels

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

ock det till Ytterligare byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök för budgetåret 1950/51

anvisade investeringsanslaget av 77 000 kronor.

[2] 30. Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
Styrelsen

för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (skr. 7/4

och 16/9 1954) hemställer om ett anslag av 123 000 kronor för iordningställande

av en genom eldsvåda den 29 oktober 1953 brand- och vattenskadad

byggnad vid institutet, inrymmande restauranglokaler. Styrelsen anför, att

skadorna å byggnaden, vilken i enlighet med givna direktiv icke är brandförsäkrad,

är av sådan omfattning, att bjälklag och takstol i icke ringa utsträckning

måste utbytas. Vissa bjälklag är dessutom så svårt angripna av

husbock, att de måste ersättas med nya. På institutsstyrelsens föranstaltande

har förslag utarbetats till byggnadernas iordningställande. Av handlingarna

i ärendet inhämtas, att byggnadsstyrelsen, som i huvudsak icke

haft något att erinra mot detta förslag, beräknat kostnaderna för erforderliga

arbeten till 123 000 kronor. Av detta belopp avses 15 000 kronor för

utbyte av bjälklag, som angripits av husbock. Sedermera har byggnadsstyrelsen

i en den 17 juni 1954 dagtecknad promemoria beräknat kostnaderna

för de arbeten, som är oundgängligen nödvändiga för reparation av byggnadens

brandskadade partier, till 85 000 kronor.

Kiksräkenskapsverket anför, att medel för reparation och ombyggnad av

den brandskadade byggnaden bör anvisas under investeringsanslag för statens

allmänna fastighetsfond. I avvaktan på att frågan härom prövas av

riksdagen, bör enligt ämbetsverket kostnaderna för omedelbart erforderliga

åtgärder för byggnadens återställande efter branden kunna förskjutas från

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Då byggnaden icke är redovisad

å fastighetsfonden, bör byggnadsstyrelsen få i uppdrag att avgiva förslag

angående de värden, varmed byggnaden bör upptagas till redovisning a

nämnda fond, sedan ombyggnadsarbetena avslutats.

Departementschefen. Jag torde få anmäla, att Kungl. Maj :t genom beslut

den 30 juni 1954 ställt ett belopp av högst 85 000 kronor till institutsstyrelsens

förfogande till kostnaderna för de arbeten, som ansetts oundgängligen

nödvändiga för reparation av ifrågavarande byggnad. Beloppet har

anvisats från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

De sammanlagda kostnaderna för iordningställande av byggnaden har av

byggnadsstyrelsen uppskattats till 123 000 kronor. Av detta belopp avses

15 000 kronor för utbyte utav vissa av husbock angripna bjälklag. Då jag anser

det angeläget, att den brandskadade byggnaden snarast iordningställes

är jag beredd tillstyrka, att särskilt anslag härför beräknas å tilläggsstat

för innevarande budgetår. Det synes emellertid tillräckligt, att utöver det

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 2

belopp av 85 000 kronor, som förskottsvis anvisats från anslaget till oförutsedda

utgifter, 15 000 kronor ställes till förfogande för utbyte av nyssnämnda

bjälklag, eller således tillhopa 100000 kronor. Vid bifall härtill torde

beloppet å 85 000 kronor få tillgodoföras anslaget till oförutsedda utgifter.

Då ifrågavarande byggnad, såsom riksräkenskapsverket anfört, icke

är redovisad å tastighetsfonden, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

efter förslag av byggnadsstyrelsen fastställa det värde, varmed byggnaden

bör upptagas till redovisning å nämnda fond, sedan ombyggnadsarbetena

slutförts.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 100 000

kronor.

[3] 33. Byggnadsarbeten vid skogshögskolan

För innevarande budgetår är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett

investeringsanslag av 481 400 kronor. Av detta belopp avses 435 000 kronor

för uppförande av ny elevbyggnad vid Garpenberg.

Sedan Kungl. Maj :t den 23 april 1954 anbefallt byggnadsstyrelsen att i

samråd med styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut

utarbeta slutliga ritningar till ifrågavarande elevbyggnad, överlämnade

byggnadsstyrelsen med skrivelse den 13 september samma år förslag

till dylika ritningar. Byggnadsstyrelsen meddelade därvid, att den beräknat

kostnaderna för byggnadsföretaget till 500 000 kronor. Skillnaden mellan

detta belopp och det för ändamålet anvisade utgör 65 000 kronor. Sistnämnda

belopp avser vissa kostnader för yttre arbeten, arvoden och administration,

till vilka medel icke anvisats för innevarande budgetår. Genom beslut

den 19 november 1954 godkände Kungl. Maj:t ifrågavarande förslag till

ritningar.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut (skr.

1/10 1954) hemställer — under åberopande av byggnadsstyrelsens skrivelse

den 13 september 1954 — att å tilläggsstat för innevarande budgetår

skall anvisas 65 000 kronor till i det föregående angivna kostnader i samband

med uppförandet av elevbyggnaden vid Garpenberg.

Departementschefen. Jag har icke något att erinra mot högskolestyrelsens

framställning och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid skogshögskolan å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 65 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

57

V. Statens utlåningsfonder

[4] 7. Statens avdikningslånefond. Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond

är meddelade i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432),

ändrad genom kungörelserna nr 348/1945, 185/1948, 343/1948, 415/1951,

683/1952 och 413/1953. Jämlikt riksdagens belut har det högsta belopp, vartill

lån ur fonden årligen fått beviljas, för vart och ett av budgetåren 1939/

40—1941/42 uppgått till 2 800 000 kronor. Därefter har utlåningens storlek

bestämts för ett vart av budgetåren 1942/43—1944/45 till högst 3 000 000

kronor, för budgetåren 1945/46—1947/48 till högst respektive 3 500 000,

3 300 000 och 4 000 000 kronor, för vartdera budgetåret 1948/49 och 1949/50

till högst 3 500 000 kronor, för ettvart av budgetåren 1950/51—1953/54 till

högst 4 000 000 kronor samt för budgetåret 1954/55 till högst 4 500 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen (skr. 8/9 1954) hemställer dels att beloppet för utlåning

från avdikningslånefonden under budgetåret 1954/55 skall ökas med

5 500 000 kronor till 10 000 000 kronor, dels att såsom ytterligare kapitaltillskott

till fonden under innevarande budgetår skall anvisas ett investeringsanslag

av minst 500 000 kronor. Styrelsen anför härvid i huvudsak följande.

Vid utgången av budgetåret 1953/54 fanns i lantbruksstyrelsen ansökningar

om lån ur fonden till ett sammanlagt lånebelopp av omkring 8 900 000

kronor, vilket belopp på grund av inträffade prisstegringar synes böra uppräknas

till 9 500 000 kronor. Härav avser omkring 3 500 000 kronor sådana

torrläggningsföretag, som redan föregående budgetår beviljats statsbidrag

från rationaliseringsanslaget, och omkring 2 000 000 kronor företag,

som redan beviljats bidrag ur avdikningsanslaget. Återstående 4 000 000

kronor utgör lånebehovet till sådana större företag, som styrelsen avser att

bevilja bidrag ur avdikningsanslaget under innevarande budgetår.

Tidigare har det årliga anslaget ur fonden avvägts så, att lån kunnat beviljas

torrläggningsföretagen samtidigt som bidragsfrågan behandlats. Detta

jämviktsläge har emellertid icke kunnat upprätthållas under budgetåret

1953/54.

Såsom ett led i den år 1951 beslutade decentraliseringen till lantbruksnämnderna

av bidragsgivningen till vissa mindre torrläggningsföretag har

nämnderna tilldelats befogenhet att bevilja bidrag från rationaliseringsanslaget

även i sådana fall, då finansieringen i övrigt stödes genom lån ur

fonden. Efter nämndens beslut i bidragsfrågan överlämnas låneansökningen

till styrelsen, som har att besluta i lånefrågan. Styrelsen har alltså numera

att taga hänsyn till ett betydande lånebehov ur fonden i samband

med nämndernas bidragsgivning. Detta lånebehov uppgick vid utgången

av budgetåret 1953/54 till omkring 3 500 000 kronor. Det under innevarande

och nästkommande budgetår uppkommande ytterligare lånebehovet

till dylika företag kan uppskattas till minst 1 000 000 kronor per år. Vidare

har den behovsprövning av bidragsansökningar, som infördes år 1951, medfört

en avsevärd begränsning av bidragstilldelningen, vilket i motsvarande

grad ökat lånebehovet. För att möta den av nyssnämnda orsaker väntade

stegringen i lånebehovet och hålla de balanserade ärendena på en rimlig

nivå hemställde styrelsen bl. a. i särskild framställning den 9 november

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

1953, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva en höjning med

2 000 000 kronor av det lånebelopp, som för budgetåret 1953/54 fick beviljas

ur fonden. Kungl. Maj :t fann Sig dock i dåvarande läge icke böra

framlägga förslag därom till riksdagen.

Situationen har emellertid nu ändrats så, att eftersläpningen i lånebeviljandet

till företag, som fått statsbidrag, ökat rätt avsevärt. Vid ingången

av innevarande budgetår uppgick denna eftersläpning såsom tidigare nämnts

till omkring 5 500 000 kronor. Det förtjänar även framhållas, att 3 000 000

kronor av låneramen för innevarande budgetår redan disponerats under

budgetårets två första månader. I de ofta förekommande fall, då intressenterna

icke kan finansiera torrläggningsarbetena utan statligt stöd, fördröjer

eftersläpningen i lånebeviljandet igångsättandet och genomförandet av

företagen. Det kan även inträffa, att intressenterna i ett företag, som fått

bidrag, nödgas avbryta arbetena i avvaktan på styrelsens beslut i lånefrågan.

Eftersläpningen kan medföra fördyring av arbetena och allvarliga olägenheter

för intressenterna. Styrelsen får i nuvarande läge ett stort antal

förfrågningar och framställningar från företag, som anmäler svårigheter

på grund av lång väntetid i avseende på besked i lånefrågor. Ur styrelsens

synpunkt är det angeläget, att låneansökningarna kan behandlas på ett så

tidigt stadium, att uppgifter rörande äganderättsförhållanden, kostnadsberäkningar

o. d. är aktuella. I annat fall måste nya uppgifter införskaffas

och nya beräkningar göras, vilket kräver åtskilligt arbete. Även ur administrativ

synpunkt är det lämpligt, att bidrags- och låneansökningarna behandlas

samtidigt. Detta innebär nämligen, att kontrakt och säkerhetsförbindelser

kan införskaffas och bedömas i ett sammanhang, varigenom

betungande dubbelarbete och tidsutdräkt undvikes.

Utbetalningarna från fonden har för innevarande budgetår beräknats uppgå

till omkring 5 000 000 kronor. Fondens behållning uppgick vid ingången

av budgetåret till i runt tal 2 100 000 kronor. Kapitalåterbäringen under

budgetåret har beräknats uppgå till omkring 2 500 000 kronor. De disponibla

medlen för utbetalning under innevarande budgetår beräknas sålunda

understiga det belopp, som skall utbetalas, med omkring 400 000 kronor.

Departementschefen. Av utredningen i ärendet framgår, att den år 1951

beslutade decentraliseringen till lantbruksnämnderna av bidragsgivningen

till vissa mindre torrläggningsföretag och behovsprövningen av bidragsansökningar

haft till följd, att anspråken på lån från ifrågavarande fond ökat

avsevärt. På grund härav har under de senaste åren de för utbetalning disponibla

medlen i fonden icke räckt till för att bevilja lån till åtskilliga företag,

som erhållit statsbidrag. För att undvika en eftersläpning vid beviljandet

av lån torde det därför enligt min mening vara nödvändigt, att fonden

för innevarande budgetår tillföres ett ytterligare kapitaltillskott. Jag föreslår

sålunda, att i enlighet med lantbruksstyrelsens beräkning ett belopp

av 500 000 kronor anvisas för detta ändamål. Beloppet torde böra uppföras

å tilläggsstat för innevarande budgetår. Däremot är jag icke beredd att förorda

en ökning av utlåningsramen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

att till Statens avdikningslånefond å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

61

Bilaga 13

Kapitalinvesteringar

Handelsdepartementet

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt

anför därvid följande.

IX. Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

[1] 9. Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i

statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil. 31, p. 8) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnel Ljungar

opaginerad Kontrollera mot PDF

.•''.. iG iv >:

i: ..

.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

63

Bilaga 14

Kapitalinvesteringar

Inrikesdepartementet

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Länge.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 samt

anför därvid följande.

in. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 37. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. I skrivelse

den 11 oktober 195t har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Till merkostnader till följd av prisstegringar å vissa byggnadsarbeten har

1953 och 1954 års riksdagar å tilläggsstat för budgetåren 1952/53 och 1953/

54 anvisat 2 500 000 resp. 3 500 000 kronor eller tillhopa 6 000 000 kronor.

Till grund för dessa anslag ligger en av byggnadsstyrelsen den 31 augusti

1953 framlagd beräkning beträffande medelsbehovet för att täcka de genom

den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkommande merkostnaderna

för ett antal byggnadsföretag vid statens sinnessjukhus m. m. Den därvid

framlagda förteckningen omfattade byggnadsföretag med en av riksdagen

godkänd kostnad av sammanlagt 98 272 500 kronor och ett intill sommaren

1953 beräknat medelsbehov av 11 460 500 kronor.

Byggnadskostnadsnivån är nu i huvudsak densamma soin den sommaren

1953 rådande. En obetydlig sänkning har visserligen inträffat, men då denna

endast rör sig om cirka en procent och tendensen f. n. är stigande har byggnadsstyrelsen

ansett det befogat att även i år räkna med samma värden på

kostnadsstegringarna som i den förra året framlagda förteckningen. En korrigering

har måst göras beträffande ett av de i förteckningen ingående byggnadsföretagen,

vilket medför att merkostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag

kommer att minskas med 145 000 kronor till 11 315 500 kronor. Av

sistnämnda belopp har 1952 års riksdag anvisat 1 541 000 kronor. Det resterande

medelsbehovet uppgår således till (11 315 500 — 1 541 000 — 6 000 000)

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

3 774 500 kronor. Då samtliga i förteckningen upptagna byggnadsföretag antingen

är färdigställda eller beräknas bli i huvudsak färdigställda under innevarande

budgetår, erfordras hela detta belopp å tilläggsstat för budgetåret

1954/55.

Ehuru flertalet av de i förteckningen ingående byggnadsföretagen slutförts

har för intet av dem räkenskaperna kunnat slutföras, vilket med hänsyn till

garantitiden o. d. normalt icke kan ske förrän minst två år förflutit efter

färdigställandet. Byggnadsstyrelsen kan därför ännu icke lämna någon redovisning

över den definitiva förbrukningen av anvisade belopp till merkostnader

till följd av prisstegringar.

Genom beslut av Kungl. Maj :t den 30 juni 1954 har arkitekttaxan höjts

med retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 januari 1954. För sådana byggnadsföretag,

där riksdagen redan godkänt hela den ursprungligen beräknade kostnaden,

innebär detta beslut, att styrelsen skulle nödgas att vid behov för

vart och ett av företagen inkomma med framställning om tilläggsanslag

motiverat av nämnda ökning av arkitektarvodet. Antalet ifrågavarande

byggnadsföretag, för vilka den beräknade slutkostnaden helt eller delvis anvisats

av riksdagen, är relativt stort och den sammanlagda ökningen av arkitektarvodena

torde uppskattningsvis uppgå till cirka 600 000 kronor. Kostnaden

torde böra täckas från prisstegringsanslaget. Efterhand som byggnadsföretagen

färdigställs kan byggnadsstyrelsen redovisa för medelsanvändningen.

Av beloppet erfordras ungefär hälften under innevarande budgetår

och återstoden under nästa budgetår.

Enligt det anförda skulle det sammanlagda medelsbehovet uppgå till

(3 774 500 + 300 000) 4 074 500 kronor eller avrundat 4 000 000 kronor. Styrelsen

hemställer att sistnämnda belopp måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Vidare har byggnadsstyrelsen i en skrivelse den 15 november 1954- hemställt,

att å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår måtte anvisas

ytterligare 3,5 miljoner kronor. Till stöd för denna framställning har styrelsen

anfört.

För de av riksdagen hittills beslutade arbetena vid Gullberna sjukhus för

en kostnad av 27,0 miljoner kronor har tidigare framlagts en tidplan, enligt

vilken sjukhuset delvis skulle kunna tagas i bruk omkring årsskiftet 1957/58

och i sin helhet omkring årsskiftet 1959/60. Denna plan, för vilken redogörelse

lämnats i proposition nr 124/1953, förutsatte en årlig investering av

cirka 4,5 miljoner kronor. Vid sidan av denna investering förutsatte den investering,

som betingades av uppförande av de av riksdagen ännu ej beslutade

bostäderna och byggnad för arbetsterapi.

Hittills utförda arbeten vid sjukhuset — vilka omfattat uppförande av

byggnader för administration, kök, matsal jämte grundarbeten för vissa

paviljonger m. m. — har i huvudsak påbörjats enligt tidplanen men kunnat

efter samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna bedrivas i något snabbare

takt än vad planen förutsatt. Därest de nu pågående arbetena skall kunna

fortsättas i nuvarande takt erfordras under innevarande budgetår ett tilläggsanslag

av 1,5 miljoner kronor.

Enligt den tidigare arbetsplanen skulle nästa byggnadsetapp, omfattande

sex manspaviljonger, påbörjas våren 1955. Då emellertid statsmakterna i olika

sammanhang uttalat angelägenheten av att sinnessjukvården utbygges i

snabbast möjliga takt, har byggnadsstyrelsen beträffande föreliggande byggnadsföretag

drivit projekteringsarbetet i snabbare takt och har nu programhandlingarna

färdiga, så att denna etapp kan utbjudas på entreprenad med

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungi. Maj:ts proposition nr 2

beräknad igångsättning i januari 1955. Härför skulle emellertid erfordras

en inedelsanvisning av 2,0 miljoner kronor för innevarande budgetår, varigenom

sammanlagda medelsbehovet å tilläggsstat för budgetåret 1954/55

skulle komma att uppgå till 3,5 miljoner kronor. För nästa budgetår beräknas

därvid medelsåtgången för fortsättande av de sex manspaviljongerna till

5,5 miljoner kronor.

För den därnäst loijuiiue byggnadsetappen, bestående av fem kvinnopaviljonger,

kan projekteringsarbetet bedrivas så, att etappen skulle kunna påbörjas

redan hösten 1955. Vid denna tidpunkt pågår emellertid uppförandet

av de sex manspaviljongerna med full arbetsstyrka och utbyggandet av bostadsområdet

måste då igångsättas. Detta skulle innebära, att den sammanlagda

arbetsstyrkan under vintern 1955/56 skulle uppgå till inemot 250

byggnadsarbetare. Ur arbetsmarknadssynpunkt är det olämpligt att temporärt

öka arbetsstyrkan vid sjukhuset till denna storlek. Styrelsen räknar

därför med att påbörja de fem kvinnopaviljongerna först under våren 1956,

då arbetarbehovet för manspaviljongerna nedgår. För budgetåret 1955/56

erfordras därvid för påbörjande av de fem kvinnopaviljongerna och fortsättande

av vissa yttre arbeten 2,0 miljoner kronor.

Tillsammans med det förut angivna beloppet 5,5 miljoner kronor skulle

alltså medelsbehovet för budgetåret 1955/56 uppgå till 7,5 miljoner kronor.

För budgetåret 1956/57 beräknas medelsåtgången till i runt tal 0,5 miljoner

kronor, vartill kommer kostnaderna för bostäderna och arbetsterapibyggnaden.

Vid utbyggnad enligt det nu redovisade tidsschemat kan sjukhuset tagas

i bruk med sex paviljonger hösten 1956 och i sin helhet hösten 1957. "Ur

arbetsmarknadssynpunkt är en tidplan, som medger jämn sysselsättning

under ungefär 2 år, ett angeläget önskemål.

Därest de förut anmälda medelsbehoven om 3,5 miljoner kronor för budgetåret

1954/55 och 7,5 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 icke skulle

kunna rymmas inom ramen för totalinvesteringarna i sjukhus för resp.

budgetår, måste arbetena bedrivas i en långsammare byggnadstakt. Detta

skulle innebära, att de i styrelsens egen regi nu pågående yttre arbetena

måste helt nedläggas samt att de sex manspaviljongerna påbörjas först

hösten 1955 och de fem kvinnopaviljongerna hösten 1956. Medelsbehovet för

budgetåren 1954/55 och 1955/56 skulle därvid minskas till 1,0 miljoner

resp. 4,5 miljoner kronor, medan medelsbehovet för budgetåret 1956/57

skulle stiga till 8,5 miljoner kronor. Till dessa belopp skall läggas den av

bostäderna och arbetsterapibyggnaden betingade investeringen. Vid utbyggnad

enligt denna tidplan kan sjukhuset tagas i bruk med sex paviljonger

sommaren 1957 och i sin helhet sommaren 1958.

Skulle arbetena bedrivas i den långsammare takten uppstår betydande

olägenheter ur sysselsättningssynpunkt. Arbetsstyrkan måste nämligen redan

inom mycket kort tid minskas för att sedan successivt nedgå och arbetet

för en tid helt nedläggas, vilket därutöver skulle medföra vissa merkostnader.

Byggnadsstyrelsen, som i detta ärende samrått med arbetsmarknadsstyrelsen

och statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, förordar

alt arbetena får bedrivas i den snabbare takten.

Departementschefen. Vad angår merkostnaderna till följd av prisstegringar

på byggnadsföretagen vid de statliga sinnessjukhusen finner jag

lämpligt, alt elt särskilt belopp liksom för budgetåret 1953/54 anvisas å

tilläggsstat för bestridande av sådana kostnader. Enligt byggnadsstyrelsens

framställning skulle krävas 3 774 500 kronor för att samtliga de beräknade

•r> Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 2

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

merkostnaderna skulle kunna täckas. F. n. är jag ej beredd att tillstyrka

större medelsanvisning än 2 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Ej

heller anser jag mig nu böra tillstyrka en särskild medelsanvisning för

täckande av de merkostnader, som föranledes av den beslutade höjningen

av arkitekttaxan fr. o. m. den 1 januari 1954.

Enligt den från början uppgjorda tidsplanen för uppförande av Gullberna

sjukhus skulle sjukhuset kunna börja beläggas omkring årsskiftet 1957—

58 och helt utnyttjas vid årsskiftet 1959—60. Detta program förutsatte en

genomsnittlig medelsanvisning av 4,5 miljoner kronor per budgetår. Av

den beräknade kostnaden om 27 miljoner kronor — kostnaderna för arbetsterapibyggnad

och bostäder ej inräknade — har hittills anvisats 9,5 miljoner

kronor. Det har emellertid varit möjligt att bedriva byggnadsarbetena

i en snabbare takt än beräknat. Därest denna takt hålles i stort sett oförändrad,

skulle det vara möjligt att redan under hösten 1956 börja taga

sjukhuset i anspråk för sjukvård. Under samma förutsättning skulle sjukhuset

vara i huvudsak färdigställt hösten 1957 d. v. s. drygt 2 år tidigare

än som ursprungligen beräknats. För att denna byggnadstakt skall kunna

hållas kräves emellertid en medelsanvisning av 3,5 miljoner kronor på tillläggsstat

för nu löpande budgetår samt resp. 7,5, 5,0 och 1,5 miljoner under

budgetåren 1955/56—1957/58. Enligt vad jag under hand inhämtat kan

de bostäder för personalen, som Karlskrona stad förutsatts skola tillhandahålla,

vara tillgängliga vid nämnda tidpunkter. Såsom framgår av styrelsens

skrivelse föreligger ej heller ur arbetsmarknadssynpunkt hinder för

att bedriva byggnadsverksamheten i nuvarande takt. Sett ur sjukvårdens

synpunkt finner jag det tillfredsställande, att sjukhuset kan färdigställas så

snart som hösten 1957. Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter

tillstyrker jag, att på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

anvisas ett belopp av 3,5 miljoner kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1954/55 under anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid

statens sinnessjukhus m. m. anvisas sammanlagt (2,0 + 3,5) 5,5 miljoner

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55

till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd

t

[2] 8 a. Lån till föreningen kustsanatoriet Apelviken. 8 b. Lån till föreningen

Kronprinsessan Victorias kustsanatorium. I

I skrivelse den 15 oktober 1954 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel för bestridande av driftkostnaderna under första

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj. ts proposition nr 2

kvartalet 1955 vid Apelvikens och Kronprinsessan Victorias kustsanatorier.

Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Svenska kustsanatoriernas samorganisation har hos medicinalstyrelsen

hemställt, att styrelsen måtte medverka till att Apelvikens och Kronprinsessan

Victorias kustsanatorier för tiden fr. o. m. den 1 januari 1955 erhåller

driftförskott av statsmedel, kustsanatoriet Apelviken med 600 000 kronor

och Kronprinsessan Victorias kustsanatorium med 400 000 kronor, samt att

med återbetalning av förskotten får anstå i avvaktan på erfarenhet av det

nya systemet för finansiering av driften vid ifrågavarande sanatorier. Enligt

hittills tillämpad praxis har dessa sanatorier ägt att kvartalsvis i mån

av behov hos medicinalstyrelsen rekvirera förskott till bestridande av sina

driftkostnader med belopp motsvarande cirka en fjärdedel av de belopp, som

enligt för respektive anstalter fastställda stater är beräknade för driften

efter avdrag av andra inkomster än statsbidrag. Dessa medel har av styrelsen

utanordnats från ett för ändamålet upplagt förskottskonto. Vid utarbetandet

av sitt förslag till omläggning av verksamheten från och med den 1

januari 1955 vid kustsanatorierna beaktade medicinalstyrelsen även frågan

om sanatoriernas behov av likvida medel. Styrelsen förutsatte därvid, att

denna fråga skulle lösas genom förskottslikvider från landsting och landstingsfria

städer för vårdkostnaderna. Ett dylikt system med förskottslikvider

beträffande patientavgifterna tillämpas exempelvis vid statens sinnessjukhus.

Vid de förhandlingar, som styrelsen innevarande höst i enlighet

med Kungl. Maj :ts uppdrag fört med landstingsförbundet, stadsförbundet

och direktionerna för sanatorierna, har emellertid vissa praktiska skäl anförts

mot införandet av ett dylikt system vid kustsanatorierna. En olägenhet

är bl. a., att ett relativt stort antal patienter vid dessa anstalter — särskilt

sådana, som inskrives för erhållande av stödjebandage — är intagna under

kort tid utan att varaktigheten av vården kan bestämmas redan vid intagningen.

På grund härav anser sig styrelsen böra i princip tillstyrka samorganisationens

framställning. De belopp, som samorganisationen föreslagit,

är enligt styrelsens mening lämpligt avvägda. Samorganisationens beteckning

av medlen såsom driftförskott synes däremot vara oriktig. Benämningen

förskott torde nämligen endast kunna användas i förevarande sammanhang

under förutsättning, att staten åtagit sig att framdeles helt ersätta de

lämnade förskotten genom statsbidrag. Så avses emellertid icke här bli fallet.

Verksamheten skall nämligen fr. o. m. den 1 januari 1955 — bortsett

från de statliga ordinarie vårddagsbidragen samt patientavgifterna — bestridas

av landsting och landstingsfria städer. De åtaganden, som staten i

förevarande fall kan komma att göra, erhåller sålunda karaktär av lån. Medicinalstyrelsen

tillstyrker, att lånen lämnas räntefria och att med återbetalning

av desamma får anstå tills vidare t. o. m. den 1 januari 1957, då erfarenhet

torde ha vunnits av det nya finansieringssystemet.

Statskontoret vill icke motsätta sig, att erforderligt rörelsekapital, högst

600 000 resp. 400 000 kronor, ställes till förfogande av statsmedel. Som medicinalstyrelsen

framhållit bör medlen lämnas i form av lån. Däremot finner

statskontoret anledning icke föreligga att låta lånen bli räntefria. Kostnader

för erforderliga rörelsemedel är uppenbarligen att hänföra (ill utgifter för

verksamhetens drift och bör således påföras denna. Ett medgivande av räntefrihet

skulle innebära bidrag av statsmedel i annan ordning än som avsetts

genom riksdagens beslut. Förräntning av medlen synes böra ske efter 01/-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 2

procent. För ändamålet erforderliga medel torde böra äskas under fonden

för låneunderstöd.

Departementschefen. I proposition nr 106/1954 framlade jag förslag om

ändrade grunder för finansieringen av verksamheten vid Apelvikens och

Kronprinsessan Victorias kustsanatorier, innebärande att landsting och

landstingsfria städer för av dem belagda vårdplatser fr. o. m. den 1 januari

1955 skulle erlägga ersättning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som angives i gällande s. k. utomlänsavtal, dock att ersättningen tills

vidare skulle maximeras till 35 kronor. Dittills utgående statsbidrag för vård

av kirurgisk tuberkulos och för eftervård av barnförlamningspatienter tänktes

alltjämt skola utgå och staten bära ansvaret för täckning av vårdkostnaderna

i den mån dessa översteg 35 kronor, d. v. s. för eventuellt underskott.

Vid förslagets framläggande förutsatte jag, att sanatoriernas behov av likvida

medel efter den 1 januari 1955 skulle tillgodoses genom förskottslikvider

från de lokala huvudmännen. Av vad medicinalstyrelsen numera anfört

framgår emellertid, att man från landstingens sida icke ansett sig kunna

medverka till en sådan anordning. Som en följd härav kommer ifrågavarande

sanatorier att under en övergångstid sakna erforderliga medel för driftens

upprätthållande. Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter

finner jag det motiverat, att statsmedel ställes till förfogande för ändamålet.

Det statliga stödet torde böra lämnas i form av amorteringslån, att avbetalas

under fem år med första avbetalningen två år efter det att lånet lyfts. Jag

tillstyrker sålunda, att föreningen kustsanatoriet Apelviken beviljas ett lån

på 600 000 kronor och föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

ett lån på 400 000 kronor. I likhet med statskontoret anser jag, att förräntning

av lånemedlen bör ske efter 3V2 procent. Såsom villkor för lånens erhållande

torde böra föreskrivas, att föreningarna ställer säkerhet, som av

Kungl. Maj :t godkännes. Medel för lånen bör anvisas under fonden för låneunderstöd.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55

anvisa

a) till Lån till föreningen kustsanatoriet Apelviken ett investeringsanslag

av 600 000 kronor;

b) till Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Torsten Jeppsson

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

69

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1954/55

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

V. Socialdepartementet Kronor

Socialstyrelsen:

B: 4 Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut 32 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

B: 37 Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag............. 619 500

651 500

VIII. Ecklesiastikdepartementet

C: 10 a Vissa brandskyddsåtgärder å Uppsala domkyrka, reservationsanslag

........................................... 135 000

IX. Jordbruksdepartementet

E: 7 Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.......... 5 100

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 11 Bidrag till Sveriges utsädesförening.................... 22 800

I: 10 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag. 13 300

Statens skogsmästarskola:

J: 12 a Byggnadsarbeten, reservationsanslag................... 35 200

Rikets allmänna kartverk:

L: 3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag.................. 64 000

N: 16 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

........................................... 150 000

290 400

X. Handelsdepartementet

H: 14 Kostnader för företagsräkning, reservationsanslag.......... 194 800

XI. Inrikesdepartementet

Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:

B: 37 a Merkostnader för uppförande av ett personalbostadshus,

reservationsanslag................................... 19 000

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes:

C: 3 a Inventarier till samlingslokal, reservationsanslag........ 17 000

36 000

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 2

XII. Civildepartementet Kronor

F: 7 Täckning av beräknade kostnader för obekvämhetstillägg,

förslagsanslag......................................... 1 250 000

Säger för egentliga statsutgifter 2 557 700

B. Utgifter för statens kapitalfonder

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels förluster

3 Avskrivning å investeringar för ombyggnad till normalspår

av linjerna Karlskrona-—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda

och Bredåkra—Växjö............................ 26 000 000

Säger för driftbudgeten 28 557 700

Kapitalbudgeten

Kapitalinvesteringar

III. Statens allmänna fastighets fond

Kommunikationsdepartementet:

15 a Utökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge .. 425 000

Jordbruksdepartementet:

30 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut.................................... 100 000

33 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan.................. 65 000

Inrikesdepartementet:

37 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. .. 5 500 000

6 090 000

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond:

6 Förråd för armén................................... 1 000 000

V. Statens utlånings fonder

Socialdepartementet:

2 Lånefonden för bostadsbyggande...................... 95 000 000

Jordbruksdepartementet:

7 Statens avdikningslånefond........................... 500 000

95 500 000

V/. Fonden för låneunderstöd

Inrikesdepartementet:

8 a Lån till föreningen kustsanatoriet Apelviken............ 600 000

8 b Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanato
rium

............................................... 400 000

1 000 000

IX. Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

9 Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning 2 000 000

Säger för kapitalbudgeten 105 590 000

547822. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

19 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (19)

19 kopplingar.

  1. SU 1955:158 Memorial angående tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 195b/55. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1955:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55, i vad propositionen a1 i texten
  3. SU 1955:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55, i vad propositionen avser utgifte s. 1 i texten
  4. Rskr. 1955:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående utgif ter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55, i vad proposition a1 i texten
  5. Rskr. 1955:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående utgif ter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55, i vad proposition s. 10 i texten

Visa alla 19