Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under återstoden av produktionsåret 1955/56

1955-11-25 · 123 sidor, varav 93 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 93 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:215, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under återstoden av produktionsåret 1955/56

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

1

Nr 215

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område under återstoden

av produktionsåret 1955/56; given Stockholms

slott den 25 november 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,

samt en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra sidan, angående prissättningen

på jordbrukets produkter under återstoden av regleringsåret 1955/56, har

Kungl. Maj :t den 9 och 11 november 1955 meddelat beslut i prisfrågorna.

Sagda prisöverenskommelse samt i anslutning därtill framlagda förslag

till åtgärder underställes i propositionen riksdagens prövning.

Till ledning för prisöverenskommelsen har legat en av kalkylsakkunniga

företagen omräkning av jordbrukskalkylen för regleringsåret 1955/56. Denna

visar jämfört med den i januari—februari 1955 upprättade förkalkylen

(justerad för de i vårens prisöverenskommelse förutsatta prisändringarna)

ett inkomstbortfall för jordbruket av 504 miljoner kronor. Enligt vårens

prisöverenskommelse skall jordbruket självt bära ett inkomstbortfall av 4

procent av inkomstsumman enligt nyssnämnda förkalkyl eller 165 miljoner

kronor. Det belopp, varmed jordbruket skall kompenseras, utgör sålunda

339 miljoner kronor. Den nu ingångna prisöverenskommelsen innebär i huvudsak,

att jordbruket skall, utöver de i den omräknade kalkylen redovisade

inkomsterna, tillföras i form av prisförhöjningar ett belopp av i runt tal 239

miljoner kronor. Av statliga medel skall dessutom i de av missväxten år

1 Bihang till riksdagens protokoll 19.r>5. i samt. Nr 215

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

1955 hårdast drabbade områdena utbetalas kontanta bidrag till ett sammanlagt

belopp av 98,9 miljoner kronor, varjämte av statliga medel skall utgå

0,6 miljoner kronor till pristillägg på stärkelsepotatis och 0,5 miljoner kronor

till Svenska mejeriernas riksförening för särskilda ersättningar i anledning

av skördeskadorna.

Prishöjningsbeloppet, jämfört med de i den omräknade kalkylen upptagna

inkomsterna, fördelar sig med 66,7 miljoner kronor på konsumtionsmjölk,

3,5 miljoner kronor på grädde, 4,0 miljoner kronor på ost, 46,7 miljoner

kronor på smör, 95,7 miljoner kronor på kött och fläsk, 7,8 miljoner

kronor på ägg, 8,0 miljoner kronor på matpotatis samt 0,5 miljoner kronor

på brännvinspotatis, vartill kommer 6,0 miljoner kronor som viss prisstegringsvinst

på lager av smör och ost.

Det belopp av 98,9 miljoner kronor, som jordbruket enligt överenskommelsen

avses skola tillföras av statliga medel, förutsättes skola disponeras

med 20 miljoner kronor till kontanta bidrag efter behovsprövning till de av

missväxten hårdast drabbade jordbrukarna, med cirka 58 miljoner kronor

till arealbidrag till jordbrukare inom vissa områden med särskilt svåra

skördeskador (jämte Norrbotten och delar av Västerbotten) samt med cirka

21 miljoner kronor till extra leveranstillägg till mjölkleverantörer, berättigade

till leveranstillägg, inom samma områden. Vidare föreslås, att en del

av inkomsttillskottet genom prishöjningarna på mjölk och mejeriprodukter

i de av skördeskador minst drabbade områdena i Skåne skall tagas i anspråk

för differentierade mjölkbidrag i de svårast skördeskadade områdena i övriga

delar av landet. Genom uttagande av slaktdjursavgift på svin för bland

annat stöd åt köttproduktionen samt en viss avvägning av priserna å kött

och fläsk avses skola erhållas en för missväxtområdena förmånlig fördelning

av prishöjningarna på dessa produkter.

För prisreglerande åtgärder på jordbrukets område äskas å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1955/56 ett reservationsanslag av 100 miljoner

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 november 1955.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Sträng,

Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam, Lindström, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område under återstoden av produktionsåret

1955/56 samt anför därvid.

Vid överläggningar, som under februari och mars 1955 ägde rum mellan

statens jordbruksnämnd, å ena, samt en av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra

sidan, träffades överenskommelse om prisregleringen på jordbrukets

produkter för regleringsåret 1955/56. överenskommelsen godkändes av

Kungl. Maj :t genom beslut den 25 mars 1955 och innebar i huvudsak, att

jordbruket — utöver de i den under januari—februari 1955 av kalkylsakkunniga

upprättade jordbrukskalkylen redovisade inkomsterna —- skulle

tillföras en inkomstökning till ett belopp av i runt tal 290 miljoner kronor

i form av prishöjningar på brödsäd, matpotatis, konsumtionsmjölk, grädde,

ost, ägg samt kött och fläsk. Överenskommelsen skulle vidare gälla hela

regleringsåret 1955/56 och förutsatte, att den s. k. 4-procentregeln skulle

äga tillämpning. Omräkning av jordbrukskalkylen skulle sålunda ske under

november 1955 på grundval av skörderapporterna per den 15 oktober 1955,

dock endast för såvitt sådan omräkning skulle begäras av jordbruksnämnden

eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

Överenskommelsen förelädes riksdagen genom propositionen 1955: 180

och vann även riksdagens godkännande (JoU 25, rskr. 320). I samband härmed

anvisade riksdagen å riksstaten för budgetåret 1955/56 bland annat till

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av

169 000 000 kronor. Vidare medgav riksdagen Kungl. Maj :t alt vidtaga erforderliga

åtgärder för reglering under regleringsåret 1955/56 av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i nyssnämnda proposition

och utskottsutlåtande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

På grund av de för jordbruket ogynnsamma väderleksförhållandena under

sommaren och hösten 1955 blev det redan tidigt klart, att en omräkning

av jordbrukskalkylen i enlighet med vårens prisöverenskommelse måste ske.

Med anledning av de inträffade skördeskadorna uppdrog Kungl. Maj :t genom

beslut den 16 augusti 1955 åt jordbruksnämnden att i samråd med lantbruksstyrelsen

utreda omfattningen och arten av de mera väsentliga skador,

som uppkommit å 1955 års skörd till följd av väderleksförhållandena. För

att i möjligaste mån påskynda utredningsarbetet i samband med nyssnämnda

omräkning av jordbrukskalkylen beslöt Kungl. Maj :t den 12 september

1955, efter framställning av jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation, att tidpunkten för avgivandet av skörderapporterna

skulle flyttas från den 15 till den 1 oktober. I syfte att bidraga till att avhjälpa

de kreditsvårigheter, som uppkommit till följd av förluster på grund

av felslagen skörd, framlade Kungl. Maj :t vidare den 22 september 1955

proposition till riksdagen angående utlämnande av stödlån till jordbrukare

in. m. (prop. 1955:203).

I skrivelse den 9 november 1955 har jordbruksnämnden hemställt om bemyndigande

att medge höjning fr. o. m. den 10 november 1955 av priserna

från mejeri på smör och ost med 75 respektive 10 öre per kilogram. Kungl.

Maj :t har den 9 november 1955 lämnat jordbruksnämndens framställning

utan erinran.

Vidare har jordbruksnämnden i skrivelse den 9 november 1955, vilken inkommit

till jordbruksdepartementet den 10 november samma år, hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte godkänna en mellan nämnden, å ena, och den av

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedda förhandlingsdelegationen,

å andra sidan, den 9 november 1955 träffad, av nämndens

råd samma dag enhälligt godkänd överenskommelse om prissättningen

på jordbrukets produkter under återstoden av regleringsåret 1955/56 i de

delar överenskommelsen berör prishöjningar på andra produkter än smör

och ost. Kungl. Maj:t har den 11 november 1955 godkänt sagda överenskommelse

i ifrågavarande delar.

I skrivelse den 11 november 1955 har jordbruksnämnden framlagt förslag

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under återstoden av regleringsåret

1955/56. Förslaget grundas på nyssnämnda mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation träffade överenskommelse

i ämnet. Vid nämndens skrivelse har fogats, bl. a., promemoria med reviderade

beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret

1955/56. Promemorian torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

Vidare har vid jordbruksnämndens skrivelse fogats en särskild skrivelse

från statens priskontrollnämnd med yttrande över sagda promemoria.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj :t frågan om utformningen i vissa

hänseenden av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område under

återstoden av regleringsåret 1955/56 och vissa därmed sammanhängande

spörsmål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

5

Det för regleringsåret 1955/56 fastställda systemet för prissättningen

på jordbruksprodukter

I sin skrivelse den 11 november 1955 med förslag till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område under återstoden av regleringsåret 1955/56 har

jordbruksnämnden redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets

produkter och förnödenheter, som fastställts för sagda regleringsår. Därvid

har nämnden i huvudsak anfört följande.

I början av år 1955 upprättade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt en

förkalkyl (normkalkyl) över jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåret 1955/56. Kalkylen anslöt sig i metodiskt hänseende i huvudsak

till de kalkyler, som på motsvarande sätt upprättats under de närmast

föregående åren. I ett väsentligt avseende avvek den dock från de

föregående årens motsvarande kalkyler. De kalkylsakkunniga hade nämligen

icke ansett möjligt att på objektiva grunder avgöra hur stor minskning

i arbetsvolymen, som skulle anses ha ägt rum från basåret 1950/51 till och

med 1955/56. Kalkylresultatet redovisades därför med fem olika alternativ,

i vilka arbetsvolymen antagits minska med respektive 3,0, 3,5, 4,0,

4,5 och 5,0 procent per år.

Enligt normkalkylen 1955 kunde jordbrukets sammanlagda inkomster

år 1955/56 beräknas uppgå till 3 834,6 miljoner kronor, innebärande en stegring

med 17,5 procent i förhållande till det för basåret 1950/51 beräknade

inkomstbeloppet. Jordbrukets sammanlagda kostnader under år 1955/56

beräknades i de fem olika alternativen till respektive 4 397,2, 4 335,1,

4 274,4, 4 214,9 och 4 156,6 miljoner kronor, innebärande en kostnadsökning

i förhållande till basåret med respektive 26,84, 25,05, 23,30, 21,58 och

19,90 procent. Motsvarande kalkylunderskott för 1955/56 uppgick till respektive

284, 226, 169, 113 och 58 miljoner kronor.1 De sakkunniga tog

icke ställning till de angivna alternativen. De önskade genom redovisningen

därav endast visa, hur olika antaganden om förändringen av arbetsvolymen

påverkade kalkylutfallet.

Normkalkylen för 1955/56 granskades och godkändes av jordbruksnämndens

råd den 11 februari 1955. Därefter vidtog mellan nämnden och en av

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation

överläggningar om prissättningen för ifrågavarande regleringsår.

Överläggningarna resulterade den 16 mars 1955 i en prisöverenskommelse,

som den 17 mars enhälligt godkändes av jordbruksnämndens råd.

Prisöverenskommelsen har av nämnden sammanfattats på följande sätt.

Till ledning för den statliga prissättningen skulle på vanligt sätt läggas

den av kalkylsakkunniga i februari 1955 framlagda inkomst- och

kostnadsprognosen för regleringsåret 1955/56. Denna kalkyl utvisade, som

1 I enlighet med prisöverenskommelsen våren 1952 utgick man härvid från att av eu räntekostnadsökning

med 55 miljoner kronor endast 44 miljoner kronor skulle beaktas vid prissättningen

för 1955/56. Se propositionen 1955: 180 s. 130*—131*.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

redan nämnts, underskott varierande mellan 284 och 58 miljoner kronor,

beroende på vilket alternativ för den årliga minskningen av arbetsvolymen,

som lades till grund för beräkningarna. I överenskommelsen togs även hänsyn

till den böjning av jordbrukets kostnader, som var att motse, sedan

förhandlingarna om nya kollektivavtal för lantarbetare och andra arbetargrupper

avslutats. Enighet rådde om att jordbruket utöver de i kalkylen redovisade

inkomsterna skulle tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar

till ett belopp av i runt tal 290 miljoner kronor. Härav erhölls 19,1

miljoner kronor genom att de tidigare sänkta rik Ipriserna för vete och råg

per den 1 april 1956 höjdes med 2 kronor per deeiton. De i kalkylen upptagna

inkomsterna för matpotatis höjdes — till följd av förväntad ökad övergång

till kvalitetspotatis — med 8,0 miljoner kronor. Priset på konsumtionsmjölk

höjdes med 8 öre per liter, motsvarande för jordbruket en inkomstökning

av 107,4 miljoner kronor, på tunn och tjock grädde med 10 respektive

20 öre per liter (tillhopa 6,6 miljoner kronor) och på ost med i genomsnitt

10 öre per kilogram (5,2 miljoner kronor). Inkomsterna för ägg förutsattes

öka med 11,3 miljoner kronor, därigenom att det i kalkylen upptagna genomsnittspriset

höjdes med 15 öre per kilogram, medan en höjning av priserna

på kött och fläsk med cirka 16 öre per kilogram utöver den medelprisnivå,

som tillämpades vid förhandlingstillfället, beräknades komma att medföra

en inkomsthöjning utöver det i kalkylen upptagna beloppet med 132,0 miljoner

kronor.

De definitiva inlösenpriserna för vete och råg skulle fastställas först på

sommaren 1955. Det förutsattes, att möjlighet till ytterligare justering av

riktpriserna då borde föreligga, därest priserna på världsmarknaden hade

visat en påtaglig stegring som kunde väntas bli bestående under regleringsåret

1955/56. En eventuell justering skulle ske med beaktande av att Svensk

spannmålshandels ekonomiska ställning icke äventyrades. Förmalningsavgiflen

skulle utgå med oförändrat 5 kronor per deeiton. Därest världsmarknadspriserna

på oljeväxtfrö påtagligt skulle stiga och denna stegring

kunde väntas bli bestående, skulle möjlighet föreligga att också taga upp

frågan om justering av grundpriserna på dessa fröer. Konjunkturutjämningsfondens

medel skulle dock icke få anlitas för att möjliggöra en sådan

justering.

Kollektivavtalet för lantarbetare och andra arbetare förutsattes skola tilllämpas

fr. o. in. den 1 januari 1955. För att bereda jordbruket kompensation

för de härav föranledda merkostnaderna under regleringsåret 1954/55

skulle detaljhandelspriset på mjölk höjas redan den 1 april 1955 med 5

öre per liter. Av detta belopp skulle jordbruket erhålla 4,5 öre och detaljhandeln

resten till förbättring av dess marginaler. Återstående höjning med

3 öre per liter skulle träda i kraft den 1 september 1955. Av denna höjning

skulle jordbruket tillföras 2,7 öre och detaljhandeln U,3 öre per liter. Vidare

förutsattes av samma skäl priserna på kött och fläsk stiga under

återstoden av det löpande regleringsåret, så att den för 1955/56 beräknade

genomsnittsnivån uppnåddes redan sommaren 1955.

Jordbruksnämnden förklarade sig beredd att liksom tidigare till prövning

upptaga önskemål om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter,

i den mån så erfordrades för att täcka inkomstbortfall på grund

av att förutsatta priser icke helt skulle kunna uttagas. Detsamma skulle

gälla i fråga om täckning av sådana kosnadsstegringar, som kunde komma

att inträffa under kalenderåret 1955 på grund av nya kollektivavtal för

livsmedels- och transportfacket. Därest sockerbetspriset sänktes vid de då

pågående förhandlingarna med betodlarna, skulle jordbruket äga påkalla

liknande justering för att täcka det härav föranledda inkomstbortfallet i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

kalkylen. Sedermera har kompensationsbeloppet för nämnda kostnadsstegringar

och inkomstbortfall fastställts till sammanlagt 19,0 miljoner kronor.

Enligt en överenskommelse mellan jordbruksnämnden och jordbrukets ekonomiska

organisationer har beloppet fördelats med 12,9 miljoner kronor till

Svenska mejeriernas riksförening och 6,1 miljoner kronor till Sveriges slakteriförbund.

Överenskommelsen skulle gälla hela regleringsåret 1955/56 och förutsatte

att den s. k. 4-procentregeln skulle äga tillämpning. Oavsett 4-procentregeln

förbehöll sig jordbrukets förhandlingsdelegation rätt att upptaga förhandlingar

med jordbruksnämnden om kompensation genom prishöjningar på

jordbrukets produkter, därest höjda löner efter den 1 januari 1956 till lantarbetare

eller andra arbetargrupper skulle föranleda en ökning av jordbrukets

kostnader.

överenskommelsen innebar, såsom redan nämnts, att jordbruket skulle

tillföras ett belopp av i runt tal 290 miljoner kronor utöver vad som överenskommits

i den prisuppgörelse, som gällde för regleringsåret 1954/55.

I sin skrivelse den 19 mars 1955 med förslag angående prissättningen på

jordbruksprodukter samt prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

under regleringsåret 1955/56 upplyste emellertid jordbruksnämnden, att

beloppet blev betydligt mindre, om man i stället jämförde prishöjningarna

med prisläget vid förhandlingstillfället. Enligt överenskommelsen för det

innevarande regleringsåret skulle nämligen priserna på kött och fläsk sänkas.

På grund av marknadsförhållandena hade emellertid denna sänkning

icke kunnat göras hösten 1954. Sedan det blivit klart, att betydande lönehöjningar

skulle komma att inträffa från och med den 1 januari 1955, hade

jordbruksnämnden icke ansett sig böra påfordra en sänkning av prisnivån.

I förhållande till den nivå, som enligt föregående års prisöverenskommelse

skulle ha tillämpats för år 1954/55, höjdes priserna med 39,5 öre per kilogram.

I jämförelse med det prisläge, som rådde vid förhandlingstillfället

våren 1955, stannade höjningen dock vid omkring 16 öre per kilogram. Jordbruksnämnden

anförde vidare, att förhållandet i viss mån var likartat i fråga

om brödsäd. Enligt en preliminär överenskommelse sommaren 1954 skulle

priserna på vete och råg sänkas med omkring 4 kronor 75 öre per deciton.

Av den nya överenskommelsen framgick det, att denna sänkning skulle

begränsas till 2 kronor 75 öre. Skillnaden mellan dessa två belopp — 2 kronor

per deciton — hade i överenskommelsen upptagits som en inkomstökning

för jordbruket.

Det kunde enligt jordbruksnämnden beräknas, att de angivna prishöjningarna

på konsumtionsmjölk, grädde och ost skulle komma att möjliggöra

en höjning av det genomsnittliga avräkningspriset på mejerimjölk med

inemot 2 öre per kilogram. Variationerna omkring detta belopp kunde dock

regionalt sett bli relativt stora, beroende på omfattningen av försäljningen

av konsumtionsmjölk inom olika områden. Denna höjning av avräkningspriset

har, upplyser nämnden, kunnat mer än förverkligas under den hittills

gångna delen av regleringsåret, trots att mejerikostnaderna blivit något

högre än man räknade med i våras. Detta sammanhänger bland annat med

förändringar i mejeriernas betalningspolitik och med att exportförlusterna

på mejeriprodukter sjunkit i och med att överskottsproduktionen blivit avsevärt

mindre än man tidigare hade anledning att räkna med. I normkalkylen

våren 1955 upptogs det genomsnittliga avräkningspriset för 1955/56

(exklusive beslutade prishöjningar) till 36,11 öre per kilogram, medan priset

i den reviderade kalkylen upptagits 3,44 öre högre eller till 39,55 öre per

kilogram. Det kan tilläggas, att eu minskning av mjölkinvägningen i och för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

sig bör medföra en höjning av avräkningspriset, genom att exportförlusterna

nedgår.

Kungl. Maj :t lämnade därefter den 25 mars 1955 beslut rörande prissättningen

på jordbrukets produkter under 1955/56 och godtog därvid förenämnda

prisöverenskommelse. Kungl. Maj :ts beslut i prisättningsfrågan

underställdes därefter riksdagens prövning (prop. 1955: 180). Riksdagen

beslutade sedermera i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen

(JoU 25, rskr. 320).

Den reviderade kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåret 1955/56

Den under januari och februari 1955 upprättade förkalkylen (normkalkylen)

över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1955/56 har under oktober 1955 omräknats av kalkylsakkunniga. Den omräknade

kalkylen har av jordbruksnämnden och dennas råd granskats vid

sammanträde den 2 november 1955 och efter smärre justeringar godkänts

vid ett nytt rådssammanträde den 9 november 1955. Nämnden har i sin

regleringsskrivelse den 11 november lämnat en redogörelse för innebörden

och resultatet av den omräknade kalkylen (jämför bilagan).

I redogörelsen anför jordbruksnämnden till en början, att de nu utförda

beräkningarna i metodiskt hänseende ansluter sig till motsvarande tidigare

undersökningar och på samma sätt som dessa är begränsade till att avse

den egentliga jordbruksdriften. Liksom tidigare gäller vidare, att de absoluta

talen för inkomster och kostnader icke kan direkt jämföras med varandra.

En jämförelse måste grundas på de indextal, som framräknas med

1950/51 som basår.

Vidare anför nämnden, att beräkningarna av jordbrukets inkomster 1955/

56 grundar sig vad angar de vegetabiliska produkterna i främsta rummet

på den undersökning av skördeutfallet år 1955, som nämnden företagit på

grundval av statistiska centralbyråns sammanställning av årsväxt- och skörderapporterna

per den 1 oktober. Den animaliska produktionen har uppskattats

med ledning av uppgifter rörande kreatursantalet den 1 juni samt

en beräkning av fodertillgångarna, varjämte beträffande fläskproduktionen

även statistiken över betäckta suggor har kommit till användning. De sakkunniga

har därjämte haft ledning av resultat, som framkommit i en av

nämnden företagen särskild undersökning av antalet kor och ungdjur den

15 september 1955 och under stallfodringsperioden 1955/56.

Nämnden framhåller, att kalkylsakkunniga har understrukit, att det försök

till en kvantitativ uppskattning av animalieproduktionen och behovet

av köpfodermedel, som framlagts i den omräknade kalkylen, har verkställts

med full insikt om den stora osäkerheten i dylika prognosberäkningar, särskilt

när produktionsförutsättningarna, såsom i år varit fallet, så starkt avviker

från de normala. De sakkunniga har vidare påpekat, att de prelimi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

nära skörderesultaten självfallet är omgivna av en betydande osäkerhetsmarginal.

Sålunda har det icke ansetts uteslutet, att skördeuppskattningarna

under ett år som det innevarande har blivit försiktigt hållna. I fråga

om inkomstberäkningarna har de sakkunniga dessutom nämnt, att resultatet

av en ny undersökning av hemslaktens storlek, som begärdes av de sakkunniga

i våras, icke förelegat vid sådan tidpunkt, att det kunnat beaktas

vid omräkningen. Den justering av slaktinkomsterna, som föranletts av den

nva undersökningen, redovisas i en särskild bilaga till kalkylpromemorian.

Ifrågavarande justering påverkar emellertid icke kalkylunderskottet enligt

4-procentregeln.

Ehuru de ändringar på kalkylens kostnadssida, som till huvudsaklig del

kan sägas vara en följd av det försämrade skördeutfallet, i främsta rummet

är att hänföra till posten köpfodermedel, har de sakkunniga, som framgår av

det följande, omräknat samtliga poster på kostnadssidan. Detta innebär,

att även sådana kostnadsändringar, som icke bör beaktas enligt 4-procentregeln,

redovisats. En särskild redogörelse för kalkylsakkunnigas ställningstagande

i fråga om de inkomst- och kostnadsförändringar, som bör inräknas

under 4-procentregeln, har emellertid samtidigt lämnats.

Nämnden tillägger slutligen, att de sakkunniga vid beräkningarna utgått

från Kungl. Maj:ts av riksdagen sedermera godtagna beslut den 25 mars

1955 angående prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter

under regleringsåret 1955/56.

Därefter övergår nämnden till att redogöra för beräkningarna av jordbrukets

inkomster och anför inledningsvis beträffande skörden i

huvudsak följande.

I normkalkylen förutsattes en minskning av brödsädsarealen med cirka

70 000 hektar i jämförelse med föregående år. Enligt arealinventeringen har

minskningen blivit cirka 134 000 hektar. Denna betydande avvikelse beror

främst på en stark minskning av vårvetearealen, vilken åtminstone delvis

kan förklaras med hänvisning till den ovanligt sena våren. För fodersäd och

foderväxter har å andra sidan inträffat en något större arealökning än man

förutsåg i normkalkylen. Ökningen från år 1954 blev 86 000 respektive

11 000 hektar i stället för i våras antagna 56 000 respektive 3 000 hektar.

Totalt har arealen för fodersäd och foderväxter ökat 1,5 procent mer än

man förutsatte i våras. Det kan tilläggas, att arealen träda och obrukad åkerjord,

som i normkalkylen höjdes från 185 000 hektar 1954 till 195 000 hektar

1955, enligt de reviderade beräkningarna har uppgått till 225 000 hektar.

I övrigt föreligger icke några större avvikelser i arealanvändningen jämfört

med normkalkylen. ,

De på grundval av skörderapporterna den 1 oktober 19o5 beraknade hektarskördarna

understiger avsevärt normskördarna enligt vårkalkylen. Största

avvikelsen uppvisar kokärter, för vilken gröda hektarskörden enligt skördeuppskattningen

utgör knappt hälften av normskörden. Även för havre, foderrotfrukter,

potatis, hö från odlad jord och vårvete är skördeininskningen

mycket betydande. För dessa grödor ligger skördeuppskattningen 20—30

procent under normskörden.

Vad härefter angår f oderlillgångnrna och foderförbrukningen under

1955/56 anför nämnden följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:Is proposition nr 215 år 1955

Pa grundval av beräkningarna rörande 1955 års skörd samt vissa andra

uppgifter har kalkylsakkunniga gjort uppskattningar om fodertillgångarna.

Enligt dessa uppskattningar kommer tillgångarna på vegetabiliskt foder under

stallfodringsperioden 1955/56 att bli nära 20 procent mindre än under

1954/55. Vid beräkningarna har hänsyn icke tagits till att årets skörd av

bland annat hö är av betydligt bättre kvalitet än fjolårets. Å andra sidan har

icke heller den synnerligen svaga återväxten på vallarna beaktats. Kalkylsakkunniga

har i detta sammanhang påpekat, att halm är ett kompletteringslöder,

varav användningen kan variera rätt avsevärt från år till år.

Beräkningarna rörande förbrukningen av foder under stallfodringsperioden

för varje särskilt djurslag har baserats på vissa utfodringsnormer,

samt uppskattningar rörande stallfodringsperiodens längd. Samma utfodringsnoimer

har använts som i tidigare kalkyler. Beräkningarna visar, att

förbrukningen av vegetabiliskt stallfoder 1955/56 kan väntas bli betydligt

mindre än under 1954/5o. Den största minskningen gäller mjölkkor och

svin men även för hästarna räknas med en nedgång.

Med hänsyn till det svaga underlaget för en bedömning av animalieproduktionens

storlek och behovet av köpfodermedel har de sakkunniga undersokt

nmhgheten i de gjorda beräkningarna genom vissa jämförelser mellan

tillgängen på fodermedel och den faktiska produktionen av animaliska livsmedel

under torråret 1947/48. Enligt dessa jämförelser synes det behov

av kopfoder, som de sakkunniga anser erforderligt, för att animalieproduktionen

under 1955/56 skall kunna uppehållas vid förutsatt nivå, ligga i

överkant. Å andra sidan pekar en jämförelse med produktionsåren 1953/54

och 19o4/55 på att en större foderåtgång än beräknat skulle vara behövlig

tor den animalieproduktion, som upptagits för 1955/56. Vid bedömningen

av animaheproduktionens omfattning och behovet av köpfoder har med

andra ord en avvägning skett med hänsynstagande till de faktiska förhållandena

under saväl torråret 1947/48 som under de senaste åren.

Efter denna översikt av skörde- och foderförhållandena behandlar nämnden

inkomstberäkningarna för olika vegetabiliska produkter och anför därvid

i huvudsak följande.

Jordbrukets inkomster av brödsäd (vete och råg) 1955/56 beräknas i den

nu föreliggande kalkylen till 300,6 miljoner kronor mot 385,6 miljoner kronor

i normkalkylen,1 vilket innebär en minskning med 85,0 miljoner kronor.

Nedgången sammanhänger dels med årets dåliga skördeutfall per hektar,

dels med den kraftiga nedgången i vårvetearealen samt viss minskning av

ragaiealen. För annan spannmål än brödsäd noteras jämfört med normkalkylen

en nedgång i inkomstsumman från 69,7 till 33,4 eller med 36,3 miljoner

kronor. Nedgången är praktiskt taget helt att hänföra till försämrat skördeutbyte

per hektar.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av potatis beräknas däremot bli i

stort sett oförändrade jämfört med normkalkylen. Härvid är dock att märka,

att en icke ringa skördeminskning för såväl mat- som fabrikspotatis uppvägts

av prishöjningar på det förra varuslaget. Härigenom har uppstått en

inkomstökning på 9,0 miljoner kronor för matpotatis. Inkomstminskningen

för fabrikspotatis uppgår samtidigt till 8,8 miljoner kronor. Ett inkomstbortfall

pa 34,0 miljoner kronor för sockerbetor förklaras främst av minskad

areal och försämrat skördeutfall såväl vad beträffar betskördens storlek

som sockerhalten.

1 Normkalkylens inkomstbelopp, här liksom i fortsättningen, inklusive beräknade inkomstökningar

enligt prisöverenskommelsen våren 1955.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Inkomsterna av olje- och spånadsväxter beräknas i den reviderade kalkylen

bli ungefär desamma som enligt normkalkylen. Det totala inkomstbeloppet

för oljeväxter uppgår sålunda i den reviderade kalkylen till 114,8

miljoner kronor mot 115,0 miljoner kronor enligt nonnkalkylen. For spanadsväxter

är motsvarande belopp 5,2 respektive 4,9 miljoner kronor.

I normkalkylen beräknades inkomsterna av köksväxter komma att uppgå

till 45,0 miljoner kronor. Posten har i den reviderade kalkylen — trots

att hektarskördarna för flertalet köksväxter i genomsnitt vant lagre an normalt

— till följd av prishöjningar upptagits till 54,3 miljoner kronor, vilket

motsvarar en inkomstökning av 9,3 miljoner kronor. For tobak har kalkylsakkunniga

i den reviderade kalkylen räknat med en mkomsthojning jämfört

med normkalkylen från 1,2 till 1,3 miljoner kronor.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier uppgår enligt den omräknade

kalkylen till 810,9 miljoner kronor mot 956,5 miljoner kronor enligt

normkalkylen. Nedgången, vilken utgör 145,6 miljoner kronor, beror som

framgått av det föregående främst på väsentligt minskade inkomster av

brödsäd, övrig spannmål samt sockerbetor men även på minskade inkomster

av fabrikspotatis.

Härefter redogör nämnden för jordbrukets inkomster av animaliska produkter

och behandlar därvid först mjölk och mejeriprodukter. Nämnden

anför härom.

Jordbrukets totala inkomster av mjölk och mejeriprodukter utgör enligt

den omräknade kalkylen 1 575,8 miljoner kronor mot 1 676,8 miljoner

kronor enligt normkalkylen. Nedgången — 101,0 miljoner kronor viken

nästan helt är att hänföra till mejerimjölken, sammanhanger med

att nu räknats med en lägre invägning vid mejerierna under aret 1955/öb

än enligt normkalkylen. Detta beror i sin tur framfor allt på den kraftiga

minskning av koantalet, som blivit en följd av årets svaga skördeutfall.

Sålunda har den av torkan i stora delar av landet —■ främst Mellansverige

_ starkt nedsatta återväxten på betesvallarna under sommaren och tor
hösten

fått följder, som tidigt återspeglats i uppgifterna om mjolkinvag
ningen

vid mejerierna. , , . . . , ,

Jordbrukets inkomster av ägg och av fjäderfäslakt har i den reviderade

kalkylen angetts med samma belopp som i normkalkylen, nämligen 2.2.J,4

respektive 24,0 miljoner kronor. Härvid har man utgått från att saval kvantiteterna

som priserna blir oförändrade jämfört med nonnkalkylen

Trots den ovanligt stora utslaktning, som blivit en följd av 1955 ars dahga

skördeutfall, redovisas nu en minskning av inkomsterna utav kött och ilask

på sammanlagt 60,7 miljoner kronor. Inkomsterna har nämligen minskat

från 1 275 3 miljoner kronor enligt normkalkylen till 1 214,6 miljoner kronor

enligt den reviderade kalkylen. Det med tanke på den stora utslaktningen

till synes egendomliga resultatet av omräkningen förklaras praktiskt

taget helt av en felbedömning av fläskproduktionen i nonnkalkylen. felbedömningen

sammanhänger med en överskattning av det väntade antalet

betäckningar under tiden januari—september 1955.

Enligt en till den reviderade kalkylen fogad bilaga angående hemslakten,

i vilken redogöres för de resultat, som erhållits vid bearbetningen av vissa

i samband med arealinventeringen den 1 juni 1955 inhämtade uppgifter om

antalet hemslaktade, icke veterinärbesiktigade djur in. in., skulle slaktinkomsterna

för 1955/56 minskas med ytterligare 22,7 miljoner kronor till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

foljd av en tidigare icke känd nedgång i hemslakten, framförallt av svin

och storboskap Denna inkomständring påverkar emellertid icke beräkningarna

av kalkylunderskottet för 1955/56 enligt 4-procentregeln.

Övriga förut ej nämnda inkomstposter bland animalierna (militärhästar

ull och export av levande djur) svarade i normkalkylen för ett belopp av

4,J miljoner kronor. Motsvarande inkomstsumma är enligt den reviderade

kalkylen 4,4 miljoner kronor. Nedgången hänför sig till något minskad ullproduktion

samt till posten export av levande djur.

De beräkningar, som nu verkställts rörande kreaturskapitalets förändrmgar,

har resulterat i en nedgång i detta kapital under 1955/56 av 99 2

miljoner kronor mot 27,9 miljoner kronor enligt normkalkvlen. Den ökade

nedgången jämfört med normkalkylen är främst en följd av en kraftig reduktion

av kostammen. ö

Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändlingarna

i kreaturskapitalet) utgör enligt den reviderade kalkylen 3 048,2

miljoner kronor mot 3 210,4 miljoner kronor enligt normkalkylen. Nedgången,

som utgör 162,2 miljoner kronor, beror huvudsakligen på minskade

mjölkinkomster men även på att fläskproduktionen nu bedömts annorlunda

än i våras.

Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) för 1955/56 beräknas enligt den nu föreliggande kalkylen

till 3 759,9 miljoner kronor med 4 139,0 miljoner kronor enligt normkalkylen

(inklusive beräknade inkomstökningar enligt prisöverenskommelsen

våren 1955). Inkomstminskningen utgör 379,1 miljoner kronor.

Vad härefter angår jordbrukets kostnader anför nämnden till

en början, att de ändringar på kalkylens kostnadssida, som till huvudsaklig

del kan sägas vara en följd av det försämrade skördeutfallet, i främsta

rummet hänför sig till posten köpfodermedel. Trots detta har emellertid

samtliga poster på kostnadssidan omräknats. Beräkningen bygger nu liksom

vid andra kalkyltillfällen på statistik över kvantiteter, priser och löner så

långt dylik statistik förelegat.

Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna redogör nämnden först

för arbetskostnaderna och anför härom.

• T!ar„nfmkalkylen 1955 utarbetades, hade det nya löneavtalet för 1955

ej trafiats och kunde alltså ej beaktas i kalkylen. Vid omräkningen har

hansyn tagits till de förändringar, som skett i avtalslönen (inklusive avtalsstipulerade

tillägg). Arbetsvolymen, som redovisas på samma sätt som i vårkalkylen,

har antagits vara densamma soin i våras. Liksom i normkalkvlen

har arbetsvolymen sålunda redovisats enligt de fem olika alternativ, som erhalles

om volymen från 1950/51 till och med 1955/56 antages ha nedgått

med 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 eller 5,0 procent per år. De totala arbetskostnaderna

under 1955/56 enligt de olika alternativen för minskning av arbetsvolvmen

framgår av följande tablå.

Skillnaden mellan det högsta och det lägsta alternativet, som enligt norinka

kyien utgjorde 240,6 miljoner kronor, utgör enligt den reviderade kalkylen

268,0 miljoner kronor.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna

for avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbätt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

3,0 %

3,5 %

4,0 %

4,5 %

5,0 %

Normkalkylen, miljoner

kronor................ 2 431,7

2 369,6

2 308,9

2 249,4

2191,1

Reviderad beräkning, miljo- ner kronor............ 2 709,3

2 640,1

2 572,5

2 506,2

2 441,3

Differens reviderad beräk- ning — normkalkylen,

miljoner kronor........ 277,6

270,5

263,6

256,8

250,2

ringar), ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnaderna

för elektricitet samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster anför

nämnden.

Kostnadsposten grundförbättringar upptogs i normkalkylen till 25,9 miljoner

kronor. Den bär nu beräknats till 28,4 miljoner kronor. Kostnadsökningen

— 2,5 miljoner kronor — hänför sig praktiskt taget helt till lönehöjningar,

som nu kunnat beaktas.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har

beräknats enligt samma metodik som tidigare. De kalkylsakkunniga har

sålunda ej funnit anledning att frångå sitt ställningstagande i samband med

normkalkylen, vilket innebar, att en omläggning av byggnadskostnadsberäkningen

borde anstå, tills resultaten av den i jordbruksekonomiska undersökningens

regi bedrivna utredningen av byggnadskostnadernas storlek i

jordbruket kan tillämpas. De sammanlagda kostnaderna för ekonomibyggnader,

vilka enligt normkalkylen beräknades till 197,7 miljoner kronor,

uppgår enligt den reviderade beräkningen till 206,2 miljoner kronor. Kostnadsökningen

— 8,5 miljoner kronor — har orsakats dels av höjda materialpriser,

dels av den lönehöjning från och med den 1 januari 1955 till de

lantarbetare, vilka delvis utför byggnadsarbete, som först nu kunnat beaktas.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap visar

en ökning från 434,9 miljoner kronor enligt normkalkylen till 448,1

miljoner kronor enligt den föreliggande kalkylen. Kostnadsökningen — 13,2

miljoner kronor — har orsakats av ökat maskinbestånd, höjda priser på

andra maskiner och redskap än traktorer samt höjda verkstadstaxor och

reservdelspriser.

Jordbrukets kostnader för elektricitet har i den reviderade kalkylen upptagits

med samma belopp som i normkalkylen, nämligen 87,5 miljoner

kronor.

Räntekostnaderna har däremot nu beräknats till 453,2 miljoner kronor

mot 421,3 miljoner kronor i normkalkylen. Kostnadsstegringen — 31,9 miljoner

kronor — hänför sig till den i våras företagna höjningen av räntefoten.

Kostnadsstegringen har emellertid i viss utsträckning motverkats av

att lantbrukskapitalet beräknats bli något lägre än enligt normkalkylen.

Jordbrukets sammanlagda kapitalkostnader uppgår enligt de nu utförda

beräkningarna till 1 223,4 miljoner kronor mot 1 167,3 miljoner kronor enligt

normkalkylen, ökningen, som sålunda utgör 56,1 miljoner kronor, beror

huvudsakligen på ökade räntekostnader samt höjda kostnader för avskrivning

och underhåll av maskiner och redskap.

Härefter övergår nämnden till att behandla jordbrukets kostnader för

olika slags förnödenheter. De viktigaste förnödenhetsposterna i jordbrukskalkylen

är driv- och smörjmedel, handelsgödsel och kalk samt köpfoderme
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

del. Övriga förnödenheter, vilka är av mindre betydelse, är i kalkylen sammanförda

under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande de nu nämnda

kostnadsposterna anför nämnden i huvudsak följande.

Kostnaderna för driv- och smörjmedel upptogs i normkalkylen till 115,7

miljoner kronor. I den reviderade beräkningen har de antagits bli 113,9 miljoner

kronor. Kostnadsminskningen på 1,8 miljoner kronor beror främst på

att man nu räknat med lägre kvantiteter motorfotogen och smörjolja än i

normkalkylen, samtidigt som priserna på dessa varuslag sänkts.

En kostnadsminskning för handelsgödsel och kalk från 262,2 miljoner

kronor enligt normkalkylen till 255,0 miljoner kronor enligt den reviderade

beräkningen, d. v. s. med 7,2 miljoner kronor, beror praktiskt taget helt på

att förbrukningen av alla handelsgödselslag med undantag för kalisalt och

ammoniumsulfat blivit mindre än som räknades med i normkalkylen. Den

starkaste nedgången gäller superfosfat och torde bland annat sammanhänga

med förändringarna i arealanvändningen.

En kostnadsökning av 161,3 miljoner kronor för köpfodermedel noteras

i den reviderade beräkningen jämförd med normkalkylen. I normkalkylen

upptogs nämligen en sammanlagd kostnad för köpfodermedel på 235,9 miljoner

kronor, vilket belopp vid omräkningen höjts till 397,2 miljoner kronor.

Kostnadsökningen orsakas framför allt av att man nu, med hänsyn till

den dåliga tillgången på inhemskt foder, räknat med avsevärt större kvantiteter

importfoder än i normkalkylen. Kostnadsökningen beror emellertid

även i viss utsträckning på att man i den reviderade beräkningen utgått från

förhöjda priser på vissa av de viktigare foderslagen, bland annat oljekrafttoder

och vetekli.

Samlingsposten diverse förnödenheter bär vid omräkningen ökat från 50,5

miljoner kronor enligt normkalkylen till 54,0 miljoner kronor. Huvuddelen

av kostnadsökningen är att hänföra till posten växtskydds- och ogräsmedel

m. in.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter år 1955/56 utgör

enligt nu föreliggande beräkningar 820,1 miljoner kronor mot 664,3 miljoner

kronor enligt normkalkylen. Kostnadsökningen, som sålunda utgör 155,8

miljoner kronor, beror praktiskt taget helt på ökade kostnader för köpfodermedel.

Under samlingsrubriken frakter m. m. har i kalkylen införts några kostnadsposter,

som är att hänföra varken till kapital- eller till förnödenhetskostnader.

Beträffande dessa anför nämnden följande.

Jordbrukets kostnader för frakter beräknas nu till 98,4 miljoner kronor

mot 101,8 miljoner kronor enligt normkalkylen. Nedgången beror helt på att

mjölkfrakterna med hänsyn till den minskade mjölkproduktionen antagits

bli avsevärt lägre än enligt normkalkylen. I motsatt riktning verkar smärre

kostnadsökningar för bil- och järnvägsfrakter.

Kostnaderna tör mjölkkontroll upptages i den föreliggande kalkylen till

7,9 miljoner kronor mot 7,2 miljoner kronor i normkalkylen. Seminkostnaderna

upptages samtidigt till 10,1 i stället för 9,8 miljoner kronor. Kostnaderna

för maskinlegor samt torkningskostnaderna för brödsäd har nu beräknats

till 9,8 respektive 2,0 miljoner kronor mot 8,8 respektive 6,3 miljoner

kronor i normkalkylen. Den kraftiga nedgången i torkningskostnaderna

sammanhänger främst med att 1955 års skörd av brödsäd bärgats under

gynnsamma väderleksbetingelser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

'' Jordbrukets sammanlagda kostnader under 1955/56 utgör (exklusive arbetskostnader)

enligt den nu föreliggande kalkylen 2171,7 miljoner kronor

mot 1 965,5 miljoner kronor enligt normkalkylen. Omräkningen visar sålunda

en sammanlagd kostnadsökning av 206,2 miljoner kronor.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

sammanfattar nämnden i följande tablå.

1950/51

1955/56

Norm-

kalkylen1

Reviderad

beräkning

Kostnader (inklusive arbetskostnader), miljoner

kronor

Alt. I...................................

3 466,7

4 674,8

4 881,0

II...................................

3 466,7

4 605,6

4811,8

III...................................

3 466,7

4 538,0

4 744,2

IV...................................

3 466,7

4 471,7

4 677,9

V...................................

3 466,7

4 406,8

4 613,0

Kostnadsindex

Alt. I...................................

100,00

134,85

140,80

II...................................

100,00

132,85

138,80

III...................................

100,00

130,90

136,85

IV...................................

100,00

128,99

134,94

V...................................

100,00

127,12

133,07

Inkomster, miljoner kronor.................

3 264,4

4 139,0

3 759,9

Avgår överskott 1950/51 enligt kalkyl med

1938/39 som basår, miljoner kronor.......

8,4

—

--

Basinkomst, framskriven medelst kostnadsindex,

miljoner kronor

Alt. I...................................

3 256,0

4 390,7

4 584,4

II...................................

3 256,0

4 325,6

4 519,3

III...................................

3 256,0

4 262,1

4 455,8

IV...................................

3 256,0

4 199,9

4 393,6

V...................................

3 256,0

4 139,0

4 332,8

Kalkylmässigt över- eller underskott, miljoner

kronor

Alt. I...................................

—

— 251,7

— 824,5

II...................................

—

—186,6

— 759,4

III...................................

—

— 123,1

— 695,9

IV...................................

—

— 60,9

— 633,7

V...................................

—

± 0,0

— 572,9

Anm. Alternativ I—V motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen från basåret med respektive

3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent.

1 Inklusive våren 1955 beslutade prishöjningar jämte kompensation för ökade löner i livsmedels-

och transportfacket. Dessutom har arbetskostnadsposten höjts enligt det nya lantarbetaravtalet,

varvid samma löneökning kalkylmässigt tillgodoförts jordbrukets egen arbetskraft.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

Nämnden erinrar härefter om att enligt prisöverenskommelsen våren 1952

av det dåvarande underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 miljoner

kronor) 55 miljoner kronor beräknades hänföra sig till ökade räntekostnader

på grund av höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt 1952

års fastighetstaxering ävensom ökade värden på kreaturs- och förrådskapital.

Av denna räntekostnadsökning skulle en femtedel eller 11 miljoner kronor

beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående del eller 44

miljoner kronor skulle successivt intäckas med en fjärdedel under vart och

ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed bör enligt nämnden de i nyssnämnda

tablå för 1955/56 angivna underskotten minskas med 11 miljoner

kronor.

För sistnämnda år har de sålunda justerade underskotten i avrundade tal

av nämnden ställts samman i följande tablå.

Alternativ minsk-

Underskott (—) respektive överskott ( + )

ning av arbets-

1955/56

volymen, %

Norm kalkylen,1

Reviderad beräknin:

miljoner kronor

miljoner kronor

3,0

— 241

— 813

3,5

— 176

— 748

4,0

— 112

— 685

4,5

— 50

— 623

5,0

+ 11

— 562

1 Se not till närmast föregående tablå.

Nämnden antör därefter, att det kalkylmässiga kompensationsbeloppet vid

tillämpning av 4-procentregeln av kalkylsakkunniga beräknats till 340 miljoner

kronor, samt återger vad de sakkunniga i anslutning till redovisningen

av omräkningens slutresultat anfört härom.

Med tillägg för de i vårens prisuppgörelse beslutade prishöjningarna, vartill

kommer 19,0 miljoner kronor, vilket belopp tillgodoräknats jordbruket

sasom kompensation för ökade löner i livsmedels- och transportfacket, kan

jordbrukets totala inkomster enligt normkalkylen beräknas uppgå till 4 139,0

miljoner kronor. Såsom framgår av föreliggande reviderade kalkyl har emellertid

en stor sänkning av jordbrukets produktionsvolym beräknats för innevarande

regleringsår, vilken endast till mindre del kompenserats av prisstegringar

utöver vad som förutsattes i uppgörelsen. Den totala inkomstsumman

beräknas sålunda nu till 3 759,9 miljoner kronor, vilket belopp med

379,t miljoner kronor understiger det i våras avsedda inkomstbeloppet. I

allt väsentligt kan denna inkomstminskning anses vara ett resultat av det

dåliga skördeutfallet. Smärre ändringar i beräkningsmetodiken har visserligen

företagits, till exempel för mjölk utanför mejeri och mjölk till hemmaförbrukning.

Vidare har en mindre sänkning av producentbidraget för mjölk

beräknats jämfört med normkalkylen,. Det kan ifrågasättas om inkomsterskjutningar

av nu nämnt slag bör inräknas under 4-procentregeln. Ifrågavarande

förskjutningar har emellertid en mycket ringa storleksordning jämfört

med det totala inkomstunderskottet och verkar dessutom i olika riktningar.

De sakkunniga har därför ansett, att man får en i stort sett riktig

uppfattning om inkomstbortfallet i jordbruket till följd av de ogynnsamma

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

17

väderleksbetingelserna genom att utgå från det totala underskottet på kalkylens

inkomstsida.

Kostnadssidan visar en ökning jämfört med normkalkylen med 206,2 miljoner

kronor. Härav kommer icke mindre än 161,3 miljoner kronor under

posten köpfodermedel. Till viss del beror ökningen på att prisnivån för fodermedel

nu beräknas vara något högre än man antog i våras. Kostnadsstegringen

är dock väsentligen en följd av att man nu förutsätter ett större

behov av köpfodermedel. (En exakt fördelning av kostnadsstegringarna på

pris- och volymökning låter sig icke göra med hänsyn till att beräkningen

upptager även sådana fodermedel — sorghum etc. — som icke upptogs i

normkalkylen).

Å andra sidan har det dåliga skördeutfallet medfört vissa smärre kostnadsbesparingar

till följd av minskad skördevolym och reducerat djurbestånd.

Detta gäller i främsta rummet posterna räntor, handelsgödsel, mjölkfrakter

och torkningskostnader för brödsäd, där kostnaderna i anledning av minskad

volym jämfört med normkalkylen beräknas sjunka med 8,7, 7,2, 6,7 respektive

4,3 miljoner kronor eller tillhopa 26,9 miljoner kronor. Enligt nu

anförda uppgifter kan kostnadsökningen till följd av det dåliga skördeutfallet

beräknas till (161,3 — 26,9==) 134,4 miljoner kronor. Sagda nettobelopp

motsvaras på kalkylens inkomstsida av 126,2 miljoner kronor. Tillsammans

med det förut angivna inkomstbortfallet utgör sålunda det på angivet sätt

beräknade underskottet (379,1 + 126,2 =) i runt tal 505 miljoner kronor.

Riskmarginalen, som jordbruket enligt prisöverenskommelsen självt svarar

för, utgör 4 procent av inkomstsumman enligt normkalkylen ökad med beslutade

prishöjningar. Detta belopp utgör omkring 165 miljoner kronor. Det

kalkylmässiga kompensationsbeloppet enligt 4-procentregeln uppgår sålunda

till (505 — 165 =) 340 miljoner kronor.

Vidare upplyser nämnden, att kalkylsakkunniga, som varit eniga om beräkningarna,

har understrukit, att kalkylresultatet är omgivet med stor osäkerlietsmarginal

såväl uppåt som nedåt. I fråga om köpfodermedel har emellertid

sakkunnigledamoten Holmström ansett, att kostnadsökningen tagits

upp till ett för lågt belopp, om animalieproduktionen skall kunna uppehållas

på den beräknade nivån.

Statens priskontrollnärnnd, som beretts tillfälle att taga del av den reviderade

kalkylen, har i yttrande den 3 november 1955 anfört i huvudsak

följande.

Beträffande arbetskostnadsposten hade det enligt priskontrollnämndens

mening varit önskvärt, att hänsyn kunnat tagas till att den starka nedgången

av skördade grödor och minskningen av kreatursstammen sannolikt medför

en lägre arbetsvolym än som skulle ha gällt under normala förhållanden.

Enligt priskontrollnämndens mening synes skälen till ett sådant beaktande

vara starkare då såsom i år stora avvikelser från normalår föreligger. Hänsyn

till denna minskning av arbetskostnadsposten bör kunna tagas vid de

förestående förhandlingarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

angående prissättningen. I övrigt har priskontrollnämnden

icke någon erinran mot de föreliggande beräkningarna.

I anslutning till kalkylresultatet framhåller priskontrollnämnden, att prisändringar

på jordbrukets produkter med sammantaget 340 miljoner kronor,

därest de beräknas på perioden den 1 januari—30 september 1956, skulle

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 215

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

påverka konsumentprisindex med 1,5—2 procent eller något mer än 2 enheter.

Härvid har hänsyn icke tagits till den eventuella ökning av de absoluta

handelsmarginalerna, som kan uppkomma i samband med prishöjningen.

Slutligen har priskontrollnämnden meddelat, att ledamoten av nämnden

N. O. Jönsson avgivit följande reservation.

Med anledning av priskontroll nämndens uttalande att en minskad skörd

borde ha föranlett en reduktion av de beräknade och i kalkylen angivna arbetskostnaderna,

får jag anmäla, att jag av bland annat följande skäl icke

kunnat ansluta mig till detta uttalande. De i kalkylen synnerligen summariskt

beräknade arbetskostnaderna fotar sig på de i jordbruket träffade

avtalsenliga lönerna. På grund av den ständigt stegrade konkurrensen om

arbetskraften torde det endast i undantagsfall vara möjligt att vid de mindre

och medelstora jordbruken få vare sig tillfällig eller fast arbetskraft med

mindre ett ej oväsentligt överskridande av dessa avtalslöner tillämpas, varvid

givetvis jordbrukets egen arbetsinkomst blir i motsvarande mån underkompenserad.

Därjämte bör hänsyn tagas till den reduktion av arbetskostnaderna,

som varje år beräknats uppstå på grund av rationalisering, vilken

reduktion i den nu föreliggande kalkylen är avsevärt större än tidigare år.

Detta är ett förhållande, som mera torde grunda sig på antaganden än på

ett verkligt objektivt bedömande.

Såsom tidigare nämnts har den omräknade kalkylen granskats av jordbruksnämnden

och dennas råd vid sammanträde den 2 november 1955. Vid

granskningen framställdes yrkanden om viss översyn av kalkylen, nämligen

dels i fråga om inkomstberäkningen för sockerbetor, dels huruvida de

ökade mejerikostnaderna innefattade lönehöjningar i livsmedels- och transportfacket

utöver det belopp, som förutsatts bli en följd av vårens prisöverenkommelse,

dels i fråga om inkomster vid upptagande av införselavgifter

vid en eventuell smörimport.

Jordbruksnämnden upplyser, att kalkylsakkunniga i ett tillägg till den

omräknade kalkylen behandlat dessa frågor, och sammanfattar de sakkunnigas

utredning på följande sätt.

Beträffande sockerbetorna konstateras, att sockerhalten nedgått väsentligt

jämfört med den uppskattning, som kalkylsakkunniga hade tillgänglig,

då kalkylen slutjusterades. Å andra sidan har betskörden per hektar ökat i

ungefär samma proportion, som sockerhalten minskat, varför totalinkomsten

av sockerbetor icke undergår någon större förändring. Den nya beräkningen

ger ett totalt inkomstbelopp för sockerbetor, som med 1 miljon kronor överstiger

den tidigare uppskattningen. I anledning härav bör kalkylunderskottet

sänkas med samma belopp.

I fråga om den andra punkten i rådets yrkanden har de sakkunniga funnit,

att de kalkylmässiga försäljningsinkomsterna av mejerimjölk visat sig

innehålla en något större ökning av mejerikostnaderna än den, som förutsatts

skola kompenseras enligt tidigare överenskommelse, nämligen 14,8

mot 12,9 miljoner kronor. Om hänsyn tages härtill, bör det kalkylmässiga

kompensationsbeloppet vid tillämpning av 4-procentregeln minskas med

skillnaden mellan nämnda belopp eller med 1,9 miljoner kronor.

Med hänsyn till ovissheten i fråga om konsumtionsutvecklingen för smör

har de sakkunniga icke ansett sig böra göra någon uppskattning av de in
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

19

komster, som i form av införselavgifter kan komma att inflyta vid en eventuell

import av smör.

I fråga om de justeringar av kalkylunderskottet, som företagits i anledning

av bland annat kalkylsakkunnigas utredning, anför jordbruksnämnden

i huvudsak följande.

Vid de förhandlingar, som efter granskningen av kalkylen i jordbruksnämndens

råd förevarit mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation,

har hänsyn tagits till den sänkning med 1 miljon kronor av

kalkylunderskottet, som föranletts av den nya uppskattningen av inkomsterna

utav sockerbetor. Nyssnämnda belopp om 1,9 miljoner kronor

har däremot kvittats mot andra konstaterade inkomst- och kostnadsförskjutningar,

vilka kalkylsakkunniga icke medtagit i slutredovisningen. Vid fastställandet

av kalkylunderskottet och kompensationsbeloppet har hänsyn vidare

tagits till den förmån, som jordbruket erhåller genom att stödlån i

anledning av skördeskadorna intill visst belopp förutsatts skola löpa räntefritt

under de två första åren. Denna förmån har uppskattats till ett belopp

av 3,2 miljoner kronor. Å andra sidan har emellertid uppmärksammats, att

de clearingmedel, som står till förfogande för Sveriges export- och importförening

för ägg, bör ökas med ett belopp av samma storleksordning, för att

den i vårens prisöverenskommelse förutsatta genomsnittliga prisnivån skall

kunna uppnås. Kalkylunderskottet har slutgiltigt fastställts till 504 miljoner

kronor och kompensationsbeloppet till (504—165=) 339 miljoner

kronor.

Som förut nämnts har den sålunda justerade jordbrukskalkylen godkänts

av jordbruksnämndens råd den 9 november 1955.

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer

om prissättningen

Jordbruksnämnden har i sin till jordbruksdepartementet den 10 november

1955 inkomna skrivelse anfört, bland annat, att efter granskningen av

jordbrukskalkylen i jordbruksnämndens råd den 2 november 1955 förhandlingar

om prissättningen på jordbrukets produkter för återstoden av

regleringsåret 1955/56 förevarit mellan jordbruksnämnden samt en av Sveriges

lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation.

Dessa förhandlingar resulterade den 9 november 1955

i en prisöverenskommelse av följande lydelse.

»För att bereda jordbruket kompensation för den nedgång av produktionen

och ökning av kostnaderna, som beräknas bli en följd av de ogynnsamma

väderleksbetingelserna under vegetationsperioden 1955, har förhandlingar

ägt rum mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation.

Därvid har träffats följande överenskommelse, avseende

återstoden av regleringsåret 1955/56.

1. Till ledning för överenskommelsen har legat den omräkning av jordbrukskalkylen

för 1955/56, som i enlighet med statsmakternas beslut

verkställts på grundval av skördeuppskattningen per den 1 oktober och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

som därefter granskats och godkänts vid sammanträden med jordbruksnämndens

råd den 2 och 9 november. Enligt denna kalkyl är jordbruket

berättigat att erhålla kompensation för ett inkomstbortfall av 504 miljoner

kronor med avdrag av 165 miljoner kronor, motsvarande 4 procent

av jordbrukets totala inkomstsumma enligt våruppgörelsen. Det belopp,

varmed jordbruket skall kompenseras, utgör sålunda 339 miljoner

kronor.

2. Utöver i kalkylen redovisade inkomster tillförs jordbruket genom prishöjningar

ett belopp av i runt tal 239 miljoner kronor, fördelat på följande

sätt:

Beräknad inkomstökning,

milj. kronor

a) Prishöjning på k-mjölk från mejeri, 5,5 öre per liter . . 41,8

Lokala prishöjningar utöver nämnda belopp till täckande

av vissa fraktkostnader m. m............... 1,5

Prishöjning på k-mjölk, försåld utanför mejeri, 6 öre

per liter....................................... 4,8

Prishöjning på hemmaförbrukad k-mjölk, 6 öre per

liter ......................................... 18,6 66,7

b) Prishöjning på grädde, 10 öre per liter.............. 3,5

c) Prishöjning på ost med i genomsnitt 10 öre per kg. .. . 4,0

d) Prishöjning på smör (mejerismör och lantsmör), 75 öre

per kg ........................................ 46,7

e) Medelprisnivån för kött och fläsk under regleringsåret

1955/56 höjs med i genomsnitt 31,5 öre per kg utöver

den medelprisnivå, som förutsattes i vårens prisuppgörelse

....................................... 98,7

För speciella regleringsändamål upptages under återstoden

av 1955/56 ep särskild slaktdjursavgift med

Netto

7 kronor per svin .............................. —10,0 88,7

f) För genomförande av en utjämning av de med somma
rens

och höstens stora nedslaktning förenade kostnaderna

för lagerhållningen av kött tillföres Svensk

Kötthandel av ovannämnda slaktdj ursavgift ...... 7,0

g) Prishöjning på ägg 15 öre per kg räknat för den på

återstoden av året fallande försäljningen; detta beräknas

medföra en höjning med ca 10 öre per kg

av det i jordbrukskalkylen upptagna årsmedelspriset 7,8

h) Det i jordbrukskalkylen upptagna priset för matpotatis

höjs med 2 öre per kg räknat för den på återstoden

av året fallande försäljningen.................... 8,0

i) Priset på potatis för brännvinstillverkning höjs med

2 öre per hektoliter och stärkelseprocent.......... 0,5

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

21

Beräknad inkomstökning,

milj. kronor

j) Prisstegringsvinst på Svenska mejeriernas riksförenings

(SMR) lager av smör och mejeriernas lager

av ost ........................................ 6,0

Summa 238,9

Prishöjningarna förutsätts träda i tillämpning

snarast möjligt.

3. Därest SMR respektive mejerierna inom loppet av tre år,

räknat från dagen för denna överenskommelses undertecknande,

på grund av prissänkning drabbas av förlust å inneliggande

lager av smör och ost, skall denna förlust ersättas

av till statens jordbruksnämnds förfogande stående

prisregleringsmedel, dock högst intill ett belopp av 6 miljoner

kronor.

4. Statliga medel med sammanlagt 100 miljoner kronor förutsätts

bli ställda till förfogande till ersättningar i anledning

av skördeskadorna. Av dessa medel disponeras till kontanta

bidrag i de av missväxten hårdast drabbade områdena

ett sammanlagt belopp av 98,9 miljoner kronor, fördelat

på följande sätt:

a) Till kontantbidrag att utgå efter särskild ansökan hos

och prövning av lantbruksnämnderna enligt de närmare

bestämmelser som må meddelas av Kungl. lantbruksstyrelsen

efter samråd med jordbruksnämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation ................ 29,0

b) Till brukare av mer än två hektar åker inom vissa områden

med särskilt svåra skördeskador (skada överstigande

35 procent av normal skörd) utbetalas arealbidrag,

preliminärt beräknat till ca 50 kronor per hektar

av hela åkerarealen. Inom vissa andra områden med

svåra skördeskador (skada mellan 25 och 35 procent

av normal skörd) utgår ett arealbidrag, preliminärt beräknat

till 25 kronor per hektar av hela åkerarealen.

Sistnämnda bidrag per hektar skall utgå även inom

Norrbotten och delar av Västerbotten. Sammanlagt .... ca 58,0

c) Till sådana mjölkleverantörer inom de under b) nämn
da

områdena, som är berättigade till leveranstillägg,

skall utgå extra leveranstillägg med samma belopp som

det för året 1954/55 utbetalade, dock med det undanlaget

att mjölkleverantör i Västerbotten, som icke blir

berättigad till arealbidrag, skall äga erhålla extra leveranstillägg

med hälften av det för året 1954/55 utbetalade

beloppet. Sammanlagt ...................... ca 21,0

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Beräknad inkomstökning,

milj. kronor

5. Diverse ersättningar.

a) För potatis som levereras till stärkelsefabrik utbetalas

ett pristillägg av 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent

........................................... 0,6

b) Till SMR att efter samråd med jordbrukets förhand
lingsdelegation

disponeras för särskilda ersättningar i

anledning av skördeskador^ ...................... 0,5.

Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckning.

»Det har förutsatts, att den genom Svenska mejeriernas riksförening

verkställda prisutjämningen å mjölk och mejeriprodukter justeras på sådant

sätt att den sedan 1 september 1955 rådande skillnaden mellan konsumtionsmjölkens

och smörmjölkens nettopriser hålles oförändrad. Vid de

nya avgifternas fastställande skall dock gälla, att de försäljande mejerierna

i genomsnitt får behålla minst värdet av den nu företagna gräddprishöjningen.

»

Jordbruksnämnden har upplyst, att överenskommelsen lämnats utan erinran

av styrelserna för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk samt enhälligt godkänts av jordbruksnämndens råd den 9 november

1955. Ledamoten av rådet Kuno Möller har emellertid anfört som sin

mening, att de merintäkter på mjölk och mejeriprodukter, som uppkommer

genom prishöjningarna, borde icke blott utgå till mjölkleverantörerna utan

även tagas i anspråk för tillägg till de arealbidrag, som föreslagits i överenskommelsen.

Överenskommelsen innebär sålunda, att jordbruket genom prishöjningar

skall tillföras ett belopp av i runt tal 239 miljoner kronor. Jordbruksnämnden

har upplyst, att prishöjningarna till jordbrukarna kan beräknas komma

att medföra en höjning av socialstyrelsens konsumentprisindex med

mindre än 1 procent. Indexeffekten för olika varuslag belyses närmare i följande

tablå.

Prishöjningarnas inverkan på socialstyrelsens konsumentprisindex

Varuslag

Prishöjning,

Indexeffekt

öre per

i procent

kilogram

Konsumtionsmjölk .........

.......... 5,5

0,25

Grädde ....................

.......... 10

0,02

Ost .......................

.......... 10

0,02

Smör .....................

.......... 80

0,25

Kött och fläsk ..............

.......... 31,5

0,33

Ägg.......................

.......... 15

0,04

Matpotatis .................

.......... 2

0,04

Summa

0,95

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Därjämte har jordbruksnämnden anfört, att man beträffande kött och

fläsk i tablån har utgått från den genomsnittliga höjningen av priserna med

31,5 öre per kilogram utöver den medelprisnivå, som förutsattes i vårens

prisuppgörelse. Genomsnittspriserna ligger emellertid för närvarande över

denna nivå. Den ytterligare prishöjning på kött och fläsk, som är att vänta

i enlighet med uppgörelsen, rör sig sålunda om cirka 20 öre per kilogram.

Med beaktande härav kan ökningen av konsumentprisindex med utgångspunkt

från dagsläget beräknas bli begränsad till 0,83 procent mot i tablån

upptagna 0,95 procent. Jordbruksnämnden har tillagt, att det är tveksamt,

huruvida den i och för sig obetydliga indexstegringen till följd av den förutsatta

ökningen av potatispriset bör medtagas i detta sammanhang. Å andra

sidan har i tablån icke räknats med några förbättringar av handelns marginaler,

bortsett från en höjning av handelsmarginalerna för smör med 5 öre

per kilogram.

I anslutning till redogörelsen för överenskommelsen meddelar jordbruksnämnden,

att nämnden för sin del funnit det önskvärt, att viss del av kompensationsbeloppet

hade avsatts till en grundfond för att användas vid genomförandet

av en planerad anordning i syfte att bereda skydd eller försäkring

mot framtida skördeskador. Nämnden anför, att ett sådant förfarande

visserligen skulle ha inneburit, att jordbruket icke nu i kontanta

medel skulle ha erhållit hela den kompensation, som det enligt vårens prisöverenskommelse

är berättigat till. En avsättning till en dylik fond redan

nu skulle dock enligt nämndens mening ur flera synpunkter ha inneburit

fördelar för jordbruket. De prishöjningar, som beslutats, skulle därvid visserligen

ha begränsats med motsvarande belopp, men samtidigt skulle risken

för att prishöjningarna kommer att leda till avsättningsminskning på hemmamarknaden

av bestående art ha blivit väsentligt mindre. I detta sammanhang

har nämnden särskilt haft den stora smörprishöjning, som nu beslutats,

i tankarna. Nämnden understryker i detta sammanhang också, att önskemålet

om avsättning av statliga medel för en skördeskadefond redan tidigare

har framförts av jordbrukets organisationer, framför allt av Riksförbundet

Landsbygdens folk. Nämnden upplyser, att den i förhandlingarnas slutskede

preciserat sitt önskemål och därvid angivit, att av beloppet 339 miljoner kronor

50 miljoner kronor skulle få anses kompenserat genom att staten beviljade

samma belopp till en sådan fond. Vidare har nämnden förklarat sig

beredd att hos Kungl. Maj:t och riksdagen tillstyrka att, om jordbruket nu

avstode detta belopp för ändamålet, staten därutöver skulle till fonden —

ulan avräkning på nu ifrågavarande uppgörelse — tillskjuta ytterligare ett

betydande belopp.

I fråga om skördeskadefonden har, upplyser jordbruksnämnden, i anslutning

till överenskommelsen följande deklaration avgivits av förhandlingsdelegationen

genom dess ordförande och vice ordtörande.

»Jordbrukets förhandlingsdelegation vill för sin del uttala sitt stora intresse

för att åtgärder till skydd mot skördeskador snarast möjligt kom
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

mer till stånd. Förhandlingsdelegationen har emellertid icke ansett det möjligt

att på sätt som föreslagits medverka till tillkomsten av en skördeskadefond

genom att nu avstå från inkomstförbättringar. I en situation då jordbruket

har lidit så betydande skördeskador som under åren 1954/55 och

1955/56 är jordbrukarna i trängande behov av att direkt tillföras alla de

inkomster, som enligt vårprisuppgörelsen skall tillkomma jordbruket.

Enligt förhandlingsdelegationens uppfattning synes ställning till fondbildning

till skydd mot skördeskador böra tagas först då skördeskadeutredningen

framlagt sitt betänkande.»

Trots att jordbruksnämndens önskemål i fråga om avsättning till en

skördeskadefond icke tillgodosetts vid överenskommelsen, har nämnden biträtt

densamma. Nämnden anför, att detta å andra sidan visar, att nämnden

har haft förståelse för att jordbruket mot bakgrunden av det svaga skördeutfallet

under såväl år 1954 som år 1955 icke har velat avstå från någon del

av den kompensation, som det enligt vårens överenskommelse är berättigat

till.

Jordbruksnämnden övergår härefter till att behandla spörsmål berörande

de i överenskommelsen förutsatta statliga bidragen och erinrar först om att

priset till producent på såväl brännvins- som stärkelsepotatis förutsatts skola

höjas med 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Av olika skäl har dock

ansetts lämpligt, att prishöjningen på stärkelsepotatis skall täckas genom

statligt bidrag. Nämnden utgår från att riksdagen skall föreslås anvisa medel

för sagda ändamål intill ett belopp av 600 000 kronor.

Vad angår de statliga bidragen i övrigt anför jordbruksnämnden, att punkten

4 a i överenskommelsen förutsätter, att ett belopp av 20 miljoner kronor

skall användas till kontanta bidrag åt jordbrukare, som är i trängande

behov av ekonomiskt stöd till följd av att de drabbats av skördeskador av

katastrofal natur. I likhet med vad som var fallet under regleringsåret

1954/55, bör enligt nämndens mening sådana bidrag utgå efter särskild

ansökan hos och prövning av lantbruksnämnd. Liksom tidigare bör vidare

fördelningen av de kontanta bidragen genomföras i två etapper. I den första

skall centralt företagas en fördelning av totalbeloppet — 20 miljoner kronor

på lantbruksnämnderna av lantbruksstyrelsen i samråd med representanter

för jordbruksnämnden, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk. Den slutliga fördelningen skall därefter ske lokalt

genom lantbruksnämndernas försorg, varvid dessa lämpligen bör ha

kontakt med representanter för jordbrukets organisationer. I motsats till

vad som gällde under 1954/55 bör emellertid någon sammankoppling icke

ske med stödlåneverksamheten. De nu föreslagna bidragen bör alltså enligt

nämndens mening utbetalas kontant till vederbörande och icke avskrivas på

erhållna stödlån.

1 fråga om stödlånen anför jordbruksnämnden, att lantbruksstyrelsen

gjort en sammanställning av de ansökningar om dylika lån, som inkommit

till lantbruksnämnderna före den 1 november 1955. Sammanställningen, som

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

återges i det följande, visar antalet ansökningar om stödlån samt lånebehovets

storlek totalt och i kronor per 10 hektar åker inom olika län. I anslutning

till sammanställningen anför nämnden i huvudsak följande.

Ansökningar om stödlån, inkomna till lantbruksnämnderna före den 1 november 1955

Antal

Belopp,

Belopp,

1 000-tal

kronor per

kronor

10 hektar

åker

Stockholms län och stad ..

321

2 410

166

Uppsala län..............

181

1 422

95

Södermanlands län........

846

6 462

379

Östergötlands län.........

879

5 250

218

Jönköpings län...........

206

889

69

Kronobergs län...........

91

227

24

Kalmar läns norra del ....

243

1 136

187

Kalmar läns södra del ....

136

692

59

Gotlands län.............

118

441

52

Blekinge län.............

78

224

39

Kristianstads län.........

172

817

36

Malmöhus län............

80

546

17

Hallands län.............

258

1 394

98

Göteborgs och Bohus län. .

95

461

51

Älvsborgs läns norra del . .

318

1 350

104

Älvsborgs läns södra del . .

43

117

16

Skaraborgs län...........

773

4 449

144

Värmlands län...........

186

988

54

Örebro län...............

167

977

65

Västmanlands län.........

209

1 505

94

Kopparbergs län..........

34

140

13

Gävleborgs län...........

55

171

15

Västernorrlands län.......

89

159

16

Jämtlands län............

42

97

14

Västerbottens län.........

35

65

5

Norrbottens län..........

373

752

87

Hela landet

6 028

33 153

91

Enligt sammanställningen utgör antalet ansökningar drygt 6 000, innefattande

begäran om lån med sammanlagt drygt 33 miljoner kronor. Enär

ansökningstiden för stödlånen utgår först den 1 december 1955, kan man

för närvarande endast få en ungefärlig uppfattning om storleksordningen

av det slutliga lånebehovet. Lantbruksstyrelsen räknar för sin del med att

lånebehovet inom vissa områden kan komma att uppgå till ungefär det

dubbla, jämfört med det anmälda behovet per den 1 november, ökningen

i andra delar av landet kan däremot bli mindre. Därest styrelsens uppfattning

är riktig, torde de medel, som Kungl. Maj :t i propositionen 1955: 203

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

föreslagit skola användas för ifrågavarande ändamål, vara tillräckliga. Nämnden

och styrelsen har emellertid för avsikt att återkomma till denna fråga,

sedan lånebehovet definitivt fastställts.

I fråga om de i punkten 4 b i överenskommelsen förutsatta arealbidragen

framhåller jordbruksnämnden, att hittills verkställda undersökningar visat,

att det högre bidraget (cirka 50 kronor per hektar av hela åkerarealen)

bör utgå i praktiskt taget hela Södermanlands län, angränsande delar av

Stockholms län, östra delarna av Östergötlands län, större delen av norra

Kalmar län, en mindre del av södra Kalmar län, de norra delarna av Skaraborgs

län samt eventuellt ytterligare några mindre områden i Mellansverige.

Det lägre bidraget (cirka 25 kronor per hektar) bör enligt nämnden utgå

i större delen av Stockholms och Östergötlands län, på Öland samt i norra

Blekinge län, Göteborgs och Bohus län, de nordliga delarna av Älvsborgs län,

vissa delar av Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Uppsala

län ävensom i hela Norrbotten samt i delar av Västerbotten.

I fråga om det administrativa förfaringssättet vid utbetalningen av arealbidragen,

vilka bör utgå till brukare av jordbruksfastighet med mer än två

hektar åker, upplyser jordbruksnämnden, att den haft överläggningar med

representanter för lantbruksstyrelsen. Därvid har överenskommits, att ansökningar

om arealbidrag skall av brukaren inges till lantbruksnämnden i

vederbörande område. Beträffande förfaringssättet i övrigt anför nämnden i

huvudsak följande.

I ansökningen bör uppgift lämnas om storleken av brukarens totala åkerareal.

Arealuppgiften skall därefter kontrolleras med ledning av det fastighetsregister,

som upplagts av Biksförbundet Landsbygdens folk, och den i

samband med 1951 års jordbruksräkning gjorda arealinventeringen. I den

man brukarens uppgift mera väsentligt skulle avvika från de i nämnda material

tillgängliga uppgifterna om åkerarealen, bör det åligga lantbruksnämnden

att föranstalta om särskild undersökning. Statistiska centralbyrån

och Riksförbundet Landsbygdens folk har lovat tillhandahålla lantbruksnämnderna

det nu berörda uppgiftsmaterialet. Ansökningarna om arealbidrag

bör inges snarast möjligt och senast den 1 mars 1956. Det har förutsatts,

att ansökningarna skall behandlas allt efter som de inkommer till

nämnderna. Utanordning av arealbidragen bör ske genom nämndernas försorg.

Med tanke på att lantbruksnämnderna skall handha administrationen av

såväl stödlånen som kontantbidragen torde det enligt jordbruksnämndens

och lantbruksstyrelsens mening bli nödvändigt att under viss tid förstärka

personalen hos de nämnder, som även har att utdela arealbidrag. Ämbetsverken

har därför förutsatt, att riksdagen skall lämna Kungl. Maj :t bemyndigande

att medge erforderlig förstärkning av personalen vid dessa lantbruksnämnder

under den tid, då ansökningarna behandlas.

I fråga om de i punkten 4 c i överenskommelsen förutsatta extra leveranstilläggen

anför jordbruksnämnden, att man vid förhandlingarna diskuterat

två alternativ. Enligt det ena skulle leveranstillägg utbetalas till samtliga

mejerier i de skördeskadade områdena, geografiskt begränsade enligt punk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

ten 4 b. Enligt det andra alternativet skulle det extra leveranstillägget utgå

till de mjölkleverantörer, som har sina brukningsdelar belägna inom ifrågavarande

områden. Det förra alternativet är enligt nämnden lätt att realisera

administrativt sett men ger icke garanti för att de jordbrukare, som bäst

behöver bidraget, verkligen kommer i åtnjutande av detsamma. Man har

därför vid förhandlingarna stannat för det senare alternativet.

Följderna av det dåliga skördeutfallet

Jordbruksnämnden lämnar i ett särskilt avsnitt av sin skrivelse den 11

november 1955 en redogörelse för de lokala verkningarna av det dåliga

skördeutfallet år 1955 samt, mot bakgrund därav, för fördelningen av kompensationsbeloppet.

Redogörelsen inledes med vissa uppgifter om jordbiukets

totala produktionsvolym samt prisutvecklingen. Härom anför nämnden

bland annat följande.

Ett sammanfattande mått på nedgången i jordbrukets produktionsvolym

till följd av de ogynnsamma väderleksbetingelserna lämnas i tabellen på

följande sida. Av denna framgår, att volymen jämfört med normkalkylen

sjunkit med 11 procent. Minskningen utgör i fråga om den vegetabiliska avsaluproduktionen

icke mindre än 19 procent. Den animaliska produktionen

beräknas sjunka med i genomsnitt sex procent, vartill kommer en betydande

reduktion av kreaturskapitalet. Det kan i detta sammanhang tilläggas, att

man — trots den stora nedgången i vegetabilieproduktionen för avsalu

av olika skäl icke räknat med några prishöjningar för nämnda produkter,

bortsett från potatis. Prisnivån på grödor, som företrädesvis odlas i slättbygdsområdena

och på större brukningsenheter — brödsäd, oljeväxter^ sockerbetor

— kvarstår sålunda i stort sett oförändrad i förhållande till varens

prisöverenskommelse. Det bör erinras om att genom denna överenskommelse

priserna på brödsäd och sockerbetor sänktes ej oväsentligt. Även priserna

på höstsådda oljeväxter justerades nedåt. .

Beträffande överenskommelsens verkningar på den inhemska prisnivau

har förut anförts, att prishöjningarna till jordbrukarna kan beräknas medföra

en höjning av socialstyrelsens konsumentprisindex med mindre an en

procent. I förhållande till priserna på utlandsmarknaderna innebar överenskommelsen

däremot en tämligen betydande förskjutning, något som narmare

belyses av följande indexserier.

1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

prognos

Import/exportpriser

...... 100 104

Svenska priser 100 104

no

111

118 in 105 103

132 144 139 140 152

De svenska priserna ligger nu drygt 50 procent över 1948/49 års nivå, medan

utlandspriserna fram till sommaren 1955 endast obetydligt skilt sig

från denna nivå. Under de senaste månaderna har utlandspriserna visat en

stigande tendens, varvid fläskpriset stigit kraftigt. Iill följd av prisuppgången

inom landet på smör, kött och fläsk samt ägg enligt den nya överenskommelsen,

vartill får läggas de prishöjningar på animalier, som toretogs

i våras, kan skyddet för den svenska jordbruksproduktionen nu approximativt

beräknas ha stigit från av jordbruksprisutredningen angivna 20 procent

till cirka 25 procent.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Sammandrag av jordbrukets produktionsvolym räknad i 1955/56 års priser,1

miljoner kronor

1950/51

1959/54

1954/55

1955/56

Reviderad

Yårkalkylen Reviderad

beräkning

beräkning

i % av vår- kalkylen

Brödsäd.........

285,4

436,6

431,2

395,3

300,6

76

Övrig spannmål ..

Potatis och socker-

42,2

71,0

45,4

78,2

33,4

43

betor2.........

350,3

368,3

324,2

361,0

301,3

83

Olje- och spånads-

växter........

Köksväxter och

177,9

81,5

136,3

119,4

120,0

101

tobak .........

52,6

48,8

46,6

48,3

55,6

115

Summa vegetabi-

liska produkter

908,4

1 006,2

983,7

1 002,2

810,9

81

Index ...........

100

in

108

no

89

Mjölk och mejeri- produkter3 .....

Ägg och slakt-

1 831,2

1 695,5

1 627,0

1 674,3

1 531,9

91

fjäderfä.......

232,8

235,9

248,2

253,4

253,4

100

Slaktdjur........

1 179,7

1 235,9

1 309,2

1 267,9

1 215,0

96

Övrigt..........

Summa animaliska

5,9

4,8

4,5

5,1

4,4

86

produkter 3 249,6

3 172,1

3 188,9

3 200,7

3 004,7

94

Index ...........

100

98

98

98

92

Samtliga inkomster 4 158,0

4 178,3

4 172,6

4 202,9

3 815,6

91

Index ...........

100

100

100

101

92

Förändringar i kre-

aturskapitalet ..

— 54,6

— 10,1

— 96,1

— 27,9

— 99,2

Summa

4 103,4

4 168,2

4 076,5

4 175,0

3 716,4

89

Index ...........

100

102

99

102

91

1 Exklusive nu föreslagna prishöjningar.

2 Hänsyn tagen till förändringar i sockerhaiten.

3 Hänsyn tagen till förändringar i mejerimjölkens fetthalt. Exklusive producentbidrag för

Det karakteristiska för årets skördeutfall har varit de stora variationerna

både mellan olika grödor och mellan skilda delar av landet. Med anledning

härav är det angeläget att så långt möjligt söka belysa, hur pass väl

fördelningen av kompensationsbeloppet ansluter sig till variationerna i skör
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

deutfallet. Jordbruksnämnden lämnar därför i fortsättningen av sin skrivelse

en redogörelse dels för skördevariationerna, sådana dessa kommit till

uttryck i skördeuppskattningen per den 1 oktober, dels för prishöjningarnas

regionala effekt för gårdar med 15 respektive 25 hektar åker, dels för

skördeutfallet i landets 64 s. k. naturliga jordbruksområden och prishöjningarnas

effekt vid normal produktionsvolym inom dessa områden. Vad

först angår skördevariationerna anför nämnden i huvudsak följande.

Totalomdömet för skörden av höstvete uppgår till 2,8, av höstråg till 2,5,

av höstraps till 2,6 och av höstrybs till 2.4.1 övervintringen av höstsäden har

för riket i sin helhet varit god. Den torra och kyliga väderleken under försommaren

hämmade utvecklingen, men i Skånelänen och Uppsala län har

medelmåttig skörd eller mer erhållits. De lägsta resultaten för höstsäden

har framkommit i Jönköpings och Kronobergs län, Kalmar läns norra del

samt Skaraborgs län. Vidare redovisas ett lågt värde för höstråg i Stockholms

län.

Vårsådden blev i år mycket försenad och verkställdes under ogynnsamma

förhållanden. Den kalla och torra försommaren hämmade vårsädens utveckling,

liksom den torra och varma högsommaren bidrog till att vårsäden

i många fall brådmognade. Utvecklingen varierade avsevärt geografiskt sett

men också inom ett och samma område till följd av olikheter med avseende

på jordmånen. Betraktas länen som helhet finner man, att ungefär medelmåttig

skörd av vårsäd erhållits endast i Kristianstads och Malmöhus län.

De lägsta värdena har framkommit i Södermanlands län, där skörden genomgående

betraktas som nära missväxt. De därnäst lägsta omdömena har

erhållits från Stockholms och Östergötlands län, Kalmar läns norra del samt

Värmlands län. För riket i dess helhet har skördeomdömet uppgått till för

vårvete och vårråg 2,2, för korn 2,5, för havre 1,9, för blandsäd 2,3, för kokärter

1,4 samt för foderärter och vicker 2,1.

De höstsådda oljeväxter^ har icke lämnat fullt medelmåttig skörd, för

riket i dess helhet redovisas omdömena 2,6 och 2,4. I Skånelänen och pa

Gotland har dock erhållits nära medelmåttig skörd. De vårsådda oljeväxterna

har lämnat en svag skörd. För vårraps och vårrybs redovisas för riket i

dess helhet omdömet 1,7 och för oljelin 2,3. I huvudsak har samma områden

som beträffande vårsäden fått god respektive dålig skörd.

Potatis och foderrotfrukter blev försenade under våren och iorsommaren

på grund av sen sättning och sådd samt kall och torr väderlek. Ten kan

under juli och augusti hämmade utvecklingen, men åtminstone i vissa delar

av landet skedde en förbättring efter nederbörden i september. I Alvsborgs

läns södra del samt Jämtlands och Västerbottens län har skörden av

potatis uppskattats bli nära medelmåttig. För Södermanlands lan har uppgivits

nära missväxt. De därnäst sämsta områdena är Stockholms, Uppsala

och Östergötlands län, Kalmar läns norra del, Gotlands, Skaraborgs samt

Västmanlands län. För foderrotfrukterna har de regionala variationerna i

skörderesultaten varit ungefär desamma som för potatisen.

För såväl hö från odlad jord som hö från naturlig äng är omdomet tor

hela riket 2,3. Ungefär medelmåttig skörd har erhållits i Gotlands, Kristianstads

och Malmöhus län samt, beträffande hö från naturlig ang, i Norrbottens

län. De lägsta värdena redovisas för Kalmar läns norra del.

Sockerbetsskörden uppskattas bli betydligt lägre än föregående ar sammanhängande

med såväl minskad areal som minskad skörd per hektar.

1 3,0 motsvarar normal skörd, 2,0 betydligt under medelmåttig skörd, 1 nära missväxt och

0 fullständig missväxt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Sammanfattningsvis framhåller jordbruksnämnden beträffande årets skörderesultat,

att det skånska kustlandet praktiskt taget är den enda del av

landet, som givit normal skörd. Redan en jämförelse mellan detta område

samt de centrala och norra delarna av Skåne ger rätt stora kontraster. Ett

område i östra Sverige, omfattande Kalmar läns norra del, östliga delar av

Östergötlands län och nära nog hela Södermanlands län har drabbats mycket

hårt av torkan. Ett hårt drabbat område sträcker sig även över Örebro,

Skaraborgs, Värmlands samt Göteborgs och Bohus län ävensom delar av

Hallands län.

Till belysning av de överenskomna prishöjningarnas effekt för gårdar

med 15 respektive 25 hektar åker inom rikets åtta naturliga jordbruksområden

anför jordbruksnämnden vissa beräkningar, vilkas resultat återges i

tabellform i det följande. I anslutning härtill framhåller nämnden, att man,

enär prishöjningarna i huvudsak berör de animaliska produkterna, å priori

kan utgå från att de mindre gårdarna med deras intensivare produktionsinriktning

erhåller ett högre kompensationsbelopp per hektar än de större.

Detta bekräftas också av tabellen. Inkomstökningen per hektar är genomgående

större för gårdar med 15 än för gårdar med 25 hektar åker. Nämnden

upplyser vidare, att en överslagsberäkning visat, att det sagda gäller

icke endast för nu nämnda storleksgrupper. Inkomstökningen per hektar

minskar ytterligare för gårdar över 25 hektar, medan den ökar för gårdar

under 15 hektar.

Med utgångspunkt från nu nämnda tabell samt resultat från en undersökning

utförd av Jordbrukets utredningsinstitut har jordbruksnämnden

sammanställt en tabell, som ger en mera detaljerad bild av prishöjningarnas

effekt. Denna tabell, som återges på s. 33—34, visar — förutom årets skörd

i procent av det normala produktionsvärdet — prishöjningarna i procent

av samma värde i de 64 s. k. naturliga jordbruksområdena. Vid beräkningen

av sistnämnda procenttal har man utgått från prishöjningarna per hektar

för 15-hektarsgårdarna i de åtta större jordbruksområdena. Som framgår

av ifrågavarande tabell ger prishöjningarna vid normal produktionsvolym

tillskott, som i de olika områdena i regel varierar mellan 10 och 15 procent

av det totala produktionsvärdet. I missväxtområdena tillkommer dessutom

arealtilläggen och det extra leveranstillägget jämte det särskilda kontantbidraget.

Enligt nämndens uppskattningar ger dessa bidrag ett tillskott till

15-hektarsgårdarna av omkring 15 procent av produktionsvärdet i de hårdast

drabbade missväxtområdena och omkring 10 procent eller något mera i de

återstående hårt drabbade områdena. De statliga bidragen betyder sålunda enligt

nämnden minst lika mycket som prishöjningarna i missväxtområdena och

torde i själva verket komma att ge relativt sett betydligt mer till följd av att

de utgår oberoende av produktionsvolymen, medan effekten av prishöjningarna

däremot reduceras inom de svårt skördeskadade områdena.

Jordbruksnämnden är i detta sammanhang angelägen att understryka, att

förenämnda tabellsammanställningar icke utan vidare kan utnyttjas för en

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955 31

Inkomstökning per gård respektive per hektar till följd av de föreslagna prishöjningarna

Per bruknings-

Per hektar,

Per bruknings-

Per hektar,

del, kronor

15,0 hektar

kronor

del, kronor

25,0 hektar

kronor

Skåne-Hallands slättbygd

Matpotatis......................

64

4,30

72

2,90

Fabrikspotatis...................

14

0,90

15

0,60

Mjölk...........................

824

55,00

889

35,50

Kött...........................

240

16,00

299

12,00

Fläsk...........................

850

56,70

996

39,80

Ägg...........................

66

4,40

51

2,00

Summa

2 058

137,30

2 322

92,80

Sydsvenska mellanbygden, Öland

och Gotland

Matpotatis......................

30

2,00

48

1,90

Fabrikspotatis...................

43

2,90

69

2,80

Mjölk...........................

775

51,70

1 002

40,10

Kött...........................

242

16,20

356

14,20

Fläsk...........................

576

38,40

719

28,70

Ägg............................

47

3,10

57

2,30

Summa

1 713

114,30

2 251

90,00

Sydsvenska höglandet, Östsvenska

dalbygden, Västsvenska dal- bygden

Matpotatis......................

65

4,30

69

2,80

Mjölk..........................

879

58,60

1 181

47,20

Kött...........................

239

15,90

347

13,90

Fläsk...........................

375

25,00

400

16,00

Ägg............................

41

2,70

27

1,10

Summa

1 599

106,50

2 024

81,00

Östgötaslätten, Vänerslätten exkl.

Värmlands läns slättbygd

Matpotatis......................

23

1,60

22

0,90

Mjölk..........................

786

52,40

1 039

41,60

Kött...........................

167

11,10

251

10,00

Fläsk...........................

344

23,00

503

20,10

Ägg............................

30

2,00

27

1,10

Summa

1 350

90,10

1 842

73,70

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Per bruknings- Per hektar, Per bruknings- Per hektar,

del, kronor

15,0 hektar

kronor

del, kronor

25,0 hektar

kronor

Värmlands läns slättbygd, Mälar- och Hjälmarbygden

Matpotatis......................

20

1,30

25

1,00

Mjölk..........................

692

46,10

1 006

40,20

Kött...........................

136

9,00

208

8,30

Fläsk...........................

187

12,40

238

9,50

Ägg............................

19

1,30

23

0,90

Summa

1 054

70,10

1 500

59,90

Södra Bergslagen, Västsvenska dal- sjöområdet, norra Bergslagen,

östra Dalarna (utom Gästrikland)

Matpotatis......................

32

2,20

23

0,90

Mjölk...........................

754

50,30

1 099

43,90

Kött...........................

158

10,50

247

9,90

Fläsk...........................

155

10,40

193

7,70

Ägg............................

23

1,50

13

0,50

Summa

1 122

74,90

1 575

62,90

Kustlandet i nedre Norrland, nord- svenska mellanbygden, jämtländ- ska silurområdet

Matpotatis......................

35

2,30

35

1,40

Mjölk..........................

681

45,40

972

38,90

Kött...........................

155

10,40

248

9,90

Fläsk...........................

129

8,60

176

7,00

Ägg............................

15

1,00

5

0,20

Summa

1 015

67,70

1 436

57,40

Kustlandet i övriga Norrland, fjäll- te och moränbygden

Matpotatis......................

Mjölk..........................

Kött...........................

Fläsk...........................

Ägg............................

Summa

36

749

167

242

10

1 204

2,40

49,90

11,20

16,10

0,60

80,20

Anm. Beräkningarna har för samtliga produkter utom kött grundats på de treårsmedeltal

i fråga om kvantiteterna (1950/51—1952/53), som redovisas i bilaga 1 till jordbruksprisutredningen.

För kött föreligger ej kvantiteter, varför beräkningarna grundats på motsvarande treårsmedeltal

i fråga om värdesummor (vid 1952/53 års prisnivå).

Den genomsnittliga ändringen av avräkningspriset för mjölk på grund av förutsatta prishöjningar

på mejeriprodukter har tillämpats inom samtliga områden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

33

Årets skörd samt prishöjningarnas effekt i procent av normalt produktionsvärde

inom naturliga jordbruksområden

Naturligt jordbruksområde

I % av normalt

produktions- värde

Årets Prishöj- skörd ningar

Stockholms stad och län ..

67

10

Uppsala län............

77

10

Södermanlands län......

59

10

Östergötlands län

Norra skogsbygden____

70

12

Östgötaslätten........

74

11

Södra skogsbygden ....

67

16

Södra kustlandet......

59

16

Jönköpings län.........

80

16

Kronobergs län..........

83

15

Kalmar län

länets norra del

Norra kustlandet.....

57

16

Skogsbygden.........

66

16

länets södra del

Kalmarslätten........

81

13

Norra kustlandet.....

62

15

Skogsbygden.........

75

14

Öland...............

75

12

Gotlands län............

88

13

Blekinge län

Skogsbygden.........

71

11

Slättbygden..........

78

11

Kristianstads län

Skogsbygden .........

83

10

Mellanbygden.........

87

12

Slättbygden..........

95

11

Malmöhus län

Skogsbygden .........

88

13

Mellanbygden.........

92

13

Slättbygden..........

98

10

Hallands län

Slättbygden..........

82

13

Skogsbygden .........

84

14

Norra Halland........

79

16

Göteborgs och Bohus län ..

74

16

Naturligt jordbruksområde

Älvsborgs län

länets norra del

I % av normalt

produktions- värde

Årets Prishöj- skörd ningar

Slättbygden..........

69

14

Dalbygderna..........

75

17

Dalslands bergsbygd...

67

13

Södra höglandet......

82

15

länets södra del

Dalbygderna..........

83

16

Södra höglandet......

82

16

Skaraborgs län

Slättbygden..........

69

13

Falbygden............

73

13

Nordöstra höglandet...

62

13

Sydöstra höglandet....

73

16

Värmlands län

Slättbygden..........

65

11

Centr. och v:a Värmland

72

13

Bergslagen...........

76

13

Norra Värmland......

88

11

Örebro län

Södra skogsbygden ....

74

13

Slättbygden..........

73

11

Bergslagen...........

69

13

Västmanlands län

Bergslagen...........

68

14

Slättbygden..........

71

10

Kopparbergs län

Bergslagen...........

83

13

Östra Dalarne........

75

14

Mellanbygden.........

86

11

Fjällbygden..........

88

12

Gävleborgs län

Gästrikland...........

75

13

Hälsinglands kustland .

79

12

Inlandet.............

79

13

3 Dihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Naturligt jordbruksområde

I % av normalt

Naturligt jordbruksområde

I % av normalt

produktions-

produktions-

värde

värde

Årets

Prishöj-

Årets

Prishöj-

skörd

ningar

skörd

ningar

Västernorrlands län

Västerbottens län

Kustlandet..........

. 76

it

Kustlandet..........

. 79

13

Inlandet............

. 81

it

Inlandet............

. 73

11

Silurområdet........

. 72

it

Norrbottens län

Jämtlands län

Kustlandet..........

. 75

13

Silurområdet........

. 80

it

Inlandet............

. 66

13

Mellanbygden........

. 80

it

Hela riket.............

. 79

Fjällbygden.........

. 84

13

bedömning av huruvida kompensationsbeloppet fördelats något så när rättvist

i geografiskt hänseende. Vid uppgörandet av desamma har man, som

förut nämnts, utgått från att produktionsvolymen inom de olika områdena

icke påverkats av skördeutfallet. Så har dock i hög grad varit fallet. De

förut lämnade uppgifterna om produktionsvolymens utveckling visar, att

den vegetabiliska produktionen sjunkit betydligt mer än som kan förväntas

i fråga om animalieproduktionen. Enbart den kvantitativa nedgången på

brödsäd och sockerbetor har enligt jordbrukskalkylen medfört ett inkomstbortfall

av cirka 120 miljoner kronor. Dessa vegetabilier odlas företrädesvis

inom slättbygdsområdena och väger särskilt tungt i södra Sverige.

Vid en bedömning av fördelningsfrågan bör därför enligt nämndens mening

hänsyn tagas till att den kompensation, som jordbruket skall erhålla

enligt överenskommelsen, icke i nämnvärd utsträckning utgår för vegetabiliska

produkter utan praktiskt taget helt kommer animalieproducenterna

till godo. Nämnden erinrar i detta sammanhang ånyo om att priserna på

brödsäd och sockerbetor i enlighet med vårens prisöverenskommelse sänkts

ej obetydligt.

Vidare framhåller jordbruksnämnden, att vid berörda statistiska sammanställningar

hänsyn icke heller kunnat tagas till att prishöjningen på

fläsk kommer att minskas med cirka 10 öre per kilogram, därigenom att

en slaktdjursavgift av sju kronor per svin kommer att upptagas. Denna

avgift är avsedd att i sin helhet komma köttprodukter och ägg till godo.

Nämnden upplyser, att under förhandlingarna har ifrågasatts, att man genom

att taga upp slaktdj ursavgifter, utöver nämnda belopp för svin och

utöver den avgift, som nu utgår för storboskap, skulle få möjlighet att överföra

ytterligare medel till de av missväxten hårdast drabbade områdena.

Denna tanke har emellertid bestämt avvisats av jordbrukets ekonomiska

organisationer med hänsyn till risken för att den icke veterinärbesiktigade

slakten i sådant fall skulle komma att väsentligt öka. Under alla förhållanden

finner nämnden det vara klart, att någon större utjämning icke kan

åstadkommas genom en höjning av slaktdj ursavgifterna.

Jordbruksnämnden tillägger i detta sammanhang, att priserna på kött

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

under den gångna hösten hållits uppe över den nivå, som förutsattes i vår

rens överenskommelse, något som särskilt har kommit de jordbrukare till

godo, vilka måst företaga en större utslagning än normalt. Nämnden framhåller

vidare i fråga om prishöjningarna, att de förut redovisade beräkningarna

ger en alltför onyanserad uppfattning om möjligheterna till prisdifferentieringar.

Sålunda kan den genomsnittliga prishöjningen på kött och fläsk,

om så anses lämpligt, tagas ut till större del på kött än på fläsk. En motverkande

faktor är dock, att fläskpriset ur försörj ningssynpunkt lämpligen

bör hållas på en relativt hög nivå, beroende bland annat på att importpriset

på fläsk under senare tid stigit kraftigt. Möjligheten till prisdifferentiering

kan däremot enligt nämnden få större betydelse på mejeriområdet.

Tekniskt sett föreligger nämligen intet hinder för att inom ramen för den

av Svenska mejeriernas riksförening nu tillämpade prisutjämningen ändra

prisrelationerna till förmån för de av missväxten drabbade områdena. Denna

möjlighet bör också enligt nämndens mening utnyttjas under återstoden

av regleringsåret.

Jordbruksnämndens förslag angående regleringsåtgärder i fråga om

kött och fläsk samt ägg

I sin skrivelse den 11 november 1955 har jordbruksnämnden tagit upp

frågan om vissa regleringsåtgärder beträffande kött och fläsk samt ägg i an<- slutning till den träffade prisöverenskommelsen.

I fråga om den nuvarande regleringen av kött och fläsk ai>

för nämnden i huvudsak följande.

Den av årets skördeförhållanden orsakade utslaktningen av storboskap hax

medfört, att eu omfattande fryshuslagring av kött måst vidtagas under soim

maren och hösten. För lager tillhörande medlemmar av Svensk kötlhandel,

förening u. p. a., utgår från och med den 20 augusti 1955 ett visst lagringsbidrag.

Detta bidrag är dock så avpassat, att det icke medger full täckning

för samtliga lagringskostnader. Till lagringsbidraget användes medel, som

upptagits genom en slaktdjursavgift för storboskap. Denna utgår för närvarande

med 12 kronor för nötkreatur, vägande 150 kilogram eller mer,

och med G kronor för nötkreatur, vägande under 150 kilogram. Det bidragsberättigade

lagret uppgick i början av november 1955 till cirka 12 000 ton,

varav nära 10 000 ton nötkött. Enligt gällande förordning får slaktdjursavgiften

för storboskap icke överstiga 15 kronor per djur.

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att rapporterna över antalet till slakt

anmäld storboskap tyder på att nötkött torde komma att inlagras ytterligare

några veckor, samt framhåller, att det — att döma av tidigare erfarenheter

— kan förväntas, att försäljningen av det inlagrade köttet, när

lagret längre fram under regleringsåret uttages från fryshusen för konsumtion,

måste ske med betydande avdrag i förhallande till priset föi färsk vara.

För att i möjligaste mån hålla lagerhållarna skadeslösa för de förluster, som

kan beräknas uppstå vid försäljning av det frysta köttet, har i den nu träf
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

fade överenskommelsen intagits en bestämmelse, att visst belopp skall tillföras

Svensk kötthandel att användas för ifrågavarande ändamål. Medel härför

har förutsatts skola anskaffas genom uttagande av en slaktdjursavgift

för svin med 7 kronor per djur under återstoden av regleringsåret. Nämnden

upplyser, att avräkningspriset till producent för fläsk därigenom kommer

att sjunka med cirka 10 öre per kilogram.

Den nu träffade prisöverenskommelsen innebär i fråga om kött och fläsk

i övrigt, att medelprisnivån under regleringsåret 1955/56 skall tillåtas stiga

med ett belopp, som motsvarar 31,5 öre per kilogram utöver den medelprisnivå,

som förutsattes i vårens prisöverenskommelse. Viss del av denna prishöjning

beräknas komma fläskproducenterna till godo. Det har enligt jordbruksnämnden

ansetts rimligt att i nuvarande läge, då fläskproduktionens

lönsamhet bedömes vara bättre än vid samma tid föregående år, något minska

denna lönsamhet genom upptagande av en slaktdjursavgift. Nämnden

framhåller emellertid härvid, att fläskproduktionen trots den relativt goda

lönsamheten för närvarande icke helt täcker den inhemska konsumtionen.

Prognosen för regleringsåret 1955/56 pekar också på en fortsatt minskning av

produktionen utav fläsk. De inhemska priserna på fläsk är dessutom enligt

nämnden för närvarande lägre än motsvarande importpriser.

I fråga om äggregleringen erinrar jordbruksnämnden om att för

regleringsåret 1954/55 uppnåtts ett medelproducentpris av 2 kronor 91 öre

per kilogram ägg samt att enligt vårens prisöverenskommelse för 1955/56

producentpriset för ägg skulle höjas till 3 kronor 5 öre per kilogram. Den

nu överenskomna ytterligare höjningen av äggpriset beräknas ge ett medelproducentpris

under 1955/56, som ligger cirka 10 öre högre än vad man

utgick från våren 1955.

Enligt de av riksdagen fastställda direktiven skall prisbildningen på ägg i

huvudsak vara fri under regleringsåret 1955/56. Dock gäller den inskränkningen,

att då medelproducentprisnoteringen tenderar att nå en övre prisgräns

av 4 kronor 25 öre per kilogram, import av ägg bör företagas och export

endast i undantagsfall får äga rum. Det högsta producentpris, som hittills

uttagits under innevarande regleringsår är enligt jordbruksnämnden

3 kronor 50 öre per kilogram. Detta pris ligger avsevärt under angivna

övre prisgräns. För att kunna uppnå det i överenskommelsen beräknade medelpriset

bör enligt nämndens mening Sveriges export- och importförening

för ägg efter av nämnden lämnade direktiv vid utförsel av ägg äga utbetala

exportbidrag för att stödja ett medelproducentpris av 3 kronor 15 öre per

kilogram. I övrigt föreslår nämnden icke någon ändring av direktiven för

den prisreglerande verksamheten för ägg. Nämnden anmäler slutligen, att

den nu överenskomna höjningen av medelproducentpriset förutsätter relativt

höga bidrag vid export av ägg. Det kan dock enligt nämnden beräknas,

att tillgängliga clearingmedel, som för detta ändamål kan ställas till förfogande

för Sveriges export- och importförening för ägg, skall visa sig tillräckliga.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

37

Anslagsäskanden

Enligt prisöverenskommelsen har av statliga medel ett belopp av sammanlagt

100 miljoner kronor förutsatts skola ställas till förfogande för utlämnande

till de av skördeskador hårdast drabbade jordbrukarna. Av totalbeloppet

skall till kontantbidrag, efter prövning i varje särskilt fall, utgå 20

miljoner kronor, medan återstående 80 miljoner kronor avses skola fördelas

på arealbidrag och extra leveranstillägg för mjölk samt med ett belopp

av intill 0,6 miljoner kronor till odlare av potatis, som levereras till

stärkelsefabrik. Jordbruksnämnden framhåller, att fördelningen av medelsbehovet

på arealbidrag och leveranstillägg icke nu kan göras exakt, enär

avgränsningen av skördeskadeområdena ännu icke kunnat i detalj fastställas.

Nämnden förutsätter, att det skall få ankomma på nämnden att senare

verkställa denna fördelning. Med hänvisning härtill föreslår nämnden, att

det sammanlagda anslaget skall få formen av ett extra reservationsanslag

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan

Kungl. Maj:t har, såsom förut nämnts, den 9 november 1955 på därom

av jordbruksnämnden gjord framställning lämnat utan erinran, att priserna

från mejeri på smör och ost från och med den 10 november 1955 skulle höjas

med 75 respektive 10 öre per kilogram.

Vidare har Kungl. Maj:t den 11 november 1955 godtagit den mellan jordbruksnämnden,

å ena, och den av jordbrukets riksorganisationer utsedda

förhandlingsdelegationen, å andra sidan, den 9 november 1955 träffade överenskommelsen

angående prissättningen på jordbrukets produkter under återstoden

av regleringsåret 1955/56 i de delar, överenskommelsen berör prishöjningar

på andra produkter än smör och ost. Beslutet innebär, bland annat,

att Kungl. Maj :t lämnat utan erinran en höjning utav priset på konsumtionsmjölk

från mejeri med 5,5 öre per liter. Vidare får priset på konsumtionsmjölk,

som försäljes utanför mejeri, höjas med 6 öre per liter samt

priserna från mejeri på tunn och tjock grädde med 10 öre per liter.

Departementschefen

Den våren 1955 mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffade prisöverenskommelsen rörande jordbruksprodukter,

vilken godkändes av Kungl. Maj :t och riksdagen, avsågs skola gälla för hela

regleringsåret 1955/56. Emellertid förutsattes i överenskommelsen, bland annat,

att den s. k. 4-procentregeln skulle tillämpas. Omräkning av den till ledning

för överenskommelsen liggande normkalkylen skulle på grund därav

ske under november 1955 på grundval av skörderapporterna per den 15 oktober,

såvitt begäran därom framställdes av jordbruksnämnden eller jordbrukets

förhandlingsdelegation. 1 enlighet med 4-procentregeln skulle efter

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

eu dylik omräkning prissättningen på jordbrukets produkter justeras så, att

överskott eller underskott, överstigande 4 procent av normkalkylens inkomstsumma,

skulle utjämnas.

Till följd av de för jordbruket ogynnsamma väderleksförhållandena under

sommaren och hösten 1955 aktualiserades redan tidigt frågan om en omräkning

av jordbrukskalkylen. För att i möjligaste mån påskynda utredningsarbetet

i samband med denna beslöt Kungl. Maj :t på framställning av

jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,

att tidpunkten för avgivandet av skörderapporterna skulle flyttas från den

15 till den 1 oktober.

Sedan skörderesultaten, baserade på rapporterna per den 1 oktober, blivit

tillgängliga, har kalkylsakkunniga upprättat en kalkyl med reviderade beräkningar

av jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret

1955/56. Den reviderade kalkylen har efter smärre kompletteringar godkänts

av jordbruksnämndens råd.

Vid jämförelse med den våren 1955 upprättade normkalkylen för regleringsåret

1955/56 (justerad för de i prisöverenskommelsen våren 1955

förutsatta prisändringarna) visar den sålunda reviderade kalkylen ett underskott

av 504 miljoner kronor, fallande under 4-procentregeln. Den riskmarginal,

som jordbruket enligt vårens prisöverenskommelse självt skall

svara för, utgör 4 procent av inkomstsumman enligt normkalkylen, ökad

med beslutade prishöjningar. Detta belopp belöper sig till omkring 165

miljoner kronor. Det kalkylmässiga kompensationsbeloppet enligt 4-procentregeln

uppgår sålunda till (504 — 165 =) 339 miljoner kronor.

Den reviderade kalkylen har tjänat till ledning vid förhandlingar mellan

jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation om kompensation

till jordbruket för den nedgång av produktionen och ökning av kostnaderna,

som beräknas bli en följd av de för jordbruket ogynnsamma väderleksbetingelserna

under vegetationsperioden 1955. Förhandlingarna har resulterat

i en överenskommelse den 9 november 1955 angående prissättningen

på jordbrukets produkter under återstoden av regleringsåret 1955/56.

Överenskommelsen, som enhälligt har godtagits av jordbruksnämndens råd,

innebär, bland annat, att jordbruket skall, utöver de i den omräknade kalkylen

redovisade inkomsterna, tillföras i form av prishöjningar ett belopp

av i runt tal 239 miljoner kronor. Av statliga medel avses dessutom kontanta

bidrag till ett sammanlagt belopp av 98,9 miljoner kronor skola utbetalas i

de av missväxten hårdast drabbade områdena, varjämte av statliga medel

skall utgå 0,6 miljoner kronor till pristillägg på stärkelsepotatis och 0,5 miljoner

kronor till Svenska mejeriernas riksförening för särskilda ersättningar

i anledning av skördeskadorna.

De överenskomna prisjusteringarna berör i huvudsak de animaliska produkterna.

Jordbruket beräknas sålunda komma att tillföras genom prishöjningar

å mjölk och mejeriprodukter ett belopp av 126,9 miljoner kronor, å

kött och fläsk 95,7 miljoner kronor samt å ägg 7,8 miljoner kronor eller

sammanlagt 230,4 miljoner kronor. I fråga om de vegetabiliska produkterna

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

har räknats med prishöjningar endast för niatpotalis och brännvinspotatis

med 8,0 respektive 0,5 miljoner kronor. I detta sammanhang bör erinras om

att priserna på brödsäd och sockerbetor, vilka således ej justeras nu, sänktes

vid vårens prisöverenskommelse.

En del av det belopp, som beräknas inflyta genom prishöjningarna å mjölk

och mejeriprodukter, eller 6 miljoner kronor utgöres av prisstegringsvinster

på Svenska mejeriernas riksförenings lager av smör och mejeriernas lager

av ost. I anledning härav har överenskommits, att därest riksföreningen

respektive mejerierna inom loppet av tre år, räknat från den 9 november

1955, på grund av prissänkning drabbas av förlust å inneliggande lager av

smör och ost, denna förlust skall ersättas av prisregleringsmedel, som står

till jordbruksnämndens förfogande, dock högst med ett belopp av 6 miljonei

kronor.

En viss omföring mellan olika geografiska områden av de medel, som tillföres

jordbruket genom prishöjningarna, har förutsatts vid överenskommelsen.

Sålunda skall en särskild slaktdjursavgift av 7 kronor per svin upptagas

under återstoden av regleringsåret 1955/56. Större delen av de härigenom

inflytande medlen, vilka till betydande del kommer från områden med mindre

skördeskador, skall användas för att utjämna kostnaderna för den lagerhållning

av kött, som under sommaren och hösten i år blivit nödvändig på

grund av den stora nedslaktningen i särskilt de av missväxten hårt drabbade

områdena. Härutöver avses de på mjölk och mejeriprodukter överenskomna

prishöjningarna skola till större delen utjämnas sinsemellan genom

höjning av utjämningsavgifter och utjämningsbidrag.

Huvuddelen av det belopp, som jordbruket enligt överenskommelsen avses

skola tillföras av statliga medel, eller 98,9 miljoner kronor, har förutsatts

skola användas för inkomstförbättringar uteslutande i de av missväxten

hårdast drabbade områdena. Av ifrågavarande belopp kan cirka 58 miljoner

kronor sägas ha anknutits till växtodlingen, vilken som nyss nämnts endast

i ringa utsträckning direkt tillgodosetts genom prishöjningar. Sagda delbelopp

avses nämligen skola utgå till brukare av mer än två hektar åker inom

vissa områden i form av bidrag per hektar åker. I områden med skördeskador

överstigande 35 procent av normal skörd förutsättes arealbidraget preliminärt

skola utgå med 50 kronor per hektar och i områden med skördeskador

på mellan 25 och 35 procent av normal skörd med 25 kronor per hektar.

Det lägre bidraget skall även utgå i Norrbottens och vissa delar av Västerbottens

län, bland annat med hänsyn till att dessa delar av landet jämväl

förra året hade särskilt svåra skördeskador. För att i möjligaste män tillgodose

även jordbrukare med mindre åkerarealer men relativt stor mjölkproduktion

har vidare överenskommits, att ett extra leveranstillagg for

mjölk — beräknat till totalt cirka 21 miljoner kronor — skall utgå till sådana

mjölkleverantörer, som nu är berättigade till leveranstillägg och vilkas brukningsenheter

är belägna inom områden med minst 25 procent skördeskador

eller inom Norrbottens och Västerbottens län. Vidare har överenskommits,

att det extra leveranstillägget skall utgå med samma belopp, som utbetalats

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

i leveranstillägg för regleringsåret 1954/55. Emellertid skall sådan mjölkleverantör

i Västerbotten, som icke blir berättigad till arealbidrag, erhålla

extra leveranstillägg med endast hälften av det leveranstillägg, som utbetalats

för regleringsåret 1954/55.

I syfte att bidraga till att avhjälpa de kreditsvårigheter, som uppkommit

till följd av felslagen skörd innevarande år, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

(prop. 1955:203), att stödlån skall kunna utlämnas till behövande

jordbrukare. I vissa delar av landet har emellertid till följd av särskilt ogynnsamma

betingelser skördeskadorna varit av så katastrofal natur, att de medfört

ett trängande behov av ekonomiskt stöd utöver stödlån och de åtgärder,

för vilka redogjorts i det föregående. För att tillgodose detta behov har överenskommits,

att 20 miljoner kronor av de statliga medlen skall användas till

behovsprövade bidrag utan återbetalningsskyldighet. Bidragen har förutsatts

skola utgå efter särskild ansökan hos lantbruksnämnderna och enligt närmare

bestämmelser, vilka avses skola meddelas av lantbruksstyrelsen efter

samråd med jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation.

De i överenskommelsen avsedda prishöjningarna till jordbruket beräknas

enligt jordbruksnämnden medföra en höjning av socialstyrelsens konsumentprisindex

med mindre än 1 procent.

Kungl. Maj :t har den 9 och 11 november 1955 godkänt den träffade överenskommelsen

i de delar, den berör prishöjningar på vissa produkter.

Vad angår det inkomsttillskott i form av statsmedel, som utöver prishöjningarna

avses skola tillföras jordbruket, synes överenskommelsen innefatta

en lämpligt avvägd lösning. Överenskommelsen synes mig därför även i

denna del böra godtagas.

Vid avvägningen av fördelningen av inkomsttillskotten genom prishöjningarna

har det givetvis varit önskvärt att så långt möjligt beakta olikheterna

i skördeutfallet inom skilda delar av landet. Ett hänsynstagande

till skördeskadornas omfattning och deras verkningar för jordbruk av olika

storlek och i skilda trakter innefattas i överenskommelsen. Prishöjningarna

hänför sig sålunda som förut nämnts praktiskt taget helt till de animaliska

produkterna. Hänsyn har därigenom tagits till att animalieproduktionen,

särskilt mjölk- och den därmed förenade köttproduktionen, är den viktigaste

inkomstkällan för mindre och ekonomiskt svagare brukningsenheter

icke minst i de områden, som drabbats av skördeskador, överstigande 15

procent av normal skörd. Rörande övriga åtgärder för att åvägabringa en

omfördelning av inkomsttillskotten genom de generella prishöjningarna till

förmån för de områden, som hårdast drabbats av skördeskador, torde jag

få anföra följande. Av jordbruksnämndens redogörelse för årets skördeutfall

framgår, att betydande variationer föreligger mellan såväl olika grödor

som olika delar av landet. De sämsta skörderesultaten — innebärande 35

procent skördeminskning eller mer — torde enligt vad jag inhämtat ha

erhållits i södra delarna av Stockholms län, hela Södermanlands län, Östergötlands

östligaste del, Kalmar läns norra del, norra och östra delarna av

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Skaraborgs län samt ett område längs Vänerns västra sida. Praktiskt taget

den enda del av landet -— härmed avses större sammanhängande områden

—- som enligt nämndens utredning givit i det närmaste normal skörd är

kustlandet i Skåne, omfattande i stort sett slättbygderna i Malmöhus och

Kristianstads län, vilket område i genomsnitt torde ha icke fullt 2 procent

skördeminskning. Mellan 5 och 15 procent skördeminskning föreligger i

återstående del av Malmöhus län, de östra och sydliga delarna samt Bjärehalvön

av Kristianstads län, Gotland, norra delen av Värmlands län samt

de nordvästra delarna av Kopparbergs län.

Såsom förut nämnts har i överenskommelsen förutsatts en viss omfördelning

av den avtalade prishöjningen på kött och fläsk. Genom införandet av

en särskild slaktdjursavgift på svin reduceras sålunda fläskpriset med omkring

10 öre per kilogram. Denna reduktion drabbar främst de minst skadade

områdena, eftersom dessa har den relativt största delen av fläskproduktionen.

Vidare skall de medel, som inflyter genom denna slaktdj ursavgift,

till större delen användas för att stödja nötköttspriset. Härigenom får

de av skördeskadorna hårdast drabbade områdena ett tillskott, eftersom nötslakten

inom dessa redan normalt är förhållandevis stor.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anmält, att det under förhandlingarna

ifrågasatts, att man genom att uttaga slaktdjursavgifter utöver föreslagna

och utgående avgifter skulle få möjlighet att överföra ytterligare

medel till de av missväxten hårdast drabbade områdena. Denna tanke har

emellertid avvisats av jordbrukets ekonomiska organisationer med hänsyn

till risken för att den icke veterinärbesiktigade slakten i sådant fall skulle

komma att väsentligt öka. Liksom nämnden vill jag i anledning härav framhålla,

att det synes klart, att någon större utjämning utöver den nu angivna

icke kan åstadkommas genom ytterligare höjning av slaktdj ursavgifterna.

Vidare har jordbruksnämnden framhållit, att priserna på kött under den

gångna hösten hållits över den nivå, som förutsattes i vårens prisöverenskommelse,

något som särskilt kommit de jordbrukare till godo, vilka måst

företaga större utslaktning än normalt. Nämnden har därjämte påpekat, att

en ytterligare differentiering av priserna på kött och fläsk till förmån för de

hårdast drabbade områdena med deras relativt större köttproduktion kan

erhållas genom att den överenskomna höjningen av genomsnittspriserna

tages ut till större del på kött än på fläsk. En motverkande faktor är dock

enligt nämnden, att fläskpriset ur försörjningssynpunkt bör hållas på en

relativt hög nivå, beroende bland annat på att importpriserna på fläsk under

senare tid stigit kraftigt. I detta sammanhang bör erinras om att en

fläskprishöjning stimulerar till ökade priser på smågrisar. Denna senare

prishöjning kommer i stor utsträckning jordbruk, särskilt mindre jordbruk,

inom mera väsentligt skördeskadade områden till godo. Jordbrukets förhandlingsdelegation

har emellertid meddelat mig, att den varit ense med

Sveriges slakteriförbund om att förbundet för den tid, som nu kan överblickas

och så långt marknadsmässiga eller andra omständigheter av tvingande

karaktär icke föranleder till annat, ämnar föra en sådan prispoli
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

tik, som nämnden antytt. Därvid avses den genomsnittliga prishöjningen

på kött och fläsk — 31,5 öre per kilogram — skola fördelas med cirka

20 öre per kilogram fläsk, vilket innebär ett jämfört med dagsläget oförändrat

pris, och med 40 ä 50 öre per kilogram kött. Detta innebär, att köttproduktionen

under återstående del av regleringsåret 1955/56 torde komma

att på fläskproduktionens bekostnad tillföras omkring 13,5 miljoner kronor

mer än om prishöjningarna fördelas lika på kött och fläsk. Som jag

tidigare framhållit har de av missväxten minst drabbade områdena en jämförelsevis

betydande del av fläskproduktionen, medan de svårast skördeskadade

områdena har en relativt sett stor köttproduktion. Härigenom

kommer de av förhandlingsdelegationen och förbundet tillämnade åtgärderna

att — utöver effekten av höstens prispolitik på detta område och

den nu överenskomna slaktdjursavgiften för svin — medverka till en omfördelning

av prishöjningsbeloppet till förmån för de i skördehänseende

sämst ställda delarna av landet. Salunda kommer en icke obetydlig omföring

av de till följd av prishöjningarna ökade slaktinkomsterna från de delar

av Skåne, som har en skördeminskning av mindre än 15 procent, att äga

rum. De belopp, som därvid kommer ifråga, torde kunna uppskattas beträffande

slaktdj ursavgiften på svin till i runt tal 3 miljoner kronor och beträffande

den nu tillämnade prispolitiken till drygt 4 miljoner kronor.

Vad därefter angår mejeriområdet föreligger jämfört med kött- och fläskproduktionen

i viss utsträckning större tekniska möjligheter att med statliga

åtgärder åstadkomma en omfördelning av inkomsttillskott till följd av

prishöjningar. Härvidlag har, såsom förut anförts, till överenskommelsen

fogats en protokollsanteckning, som tager sikte på utjämningen mellan olika

grenar av mejerirörelsen utav de merintäkter, som kommer att inflyta

genom prishöjningarna på mjölk och mejeriprodukter. Enligt vad jag inhämtat

har jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation vidare

enats om att inom ramen för den träffade överenskommelsen en omfördelning

skall ske av viss del av det inkomsttillskott, som blir en följd av

de höjda priserna på mjölk och mejeriprodukter. För en sådan omfördelning

har närmast ansetts böra komma i fråga sagda inkomsttillskott i vissa

delar av Skåne, Gotland, de norra delarna av Värmlands län samt de nordvästra

delarna av Kopparbergs län, vilka områden visar en skördeminskning

av mindre än 15 procent. Främst med hänsyn till produktionsbetingelserna

avser emellertid nämndens och förhandlingsdelegationens överenskommelse

endast viss del av inkomsttillskottet i de delar av Skåne, som har mindre

än 15 procent skördeminskning. De medel, som genom nämnda omfördelning

blir tillgängliga, skall användas för utlämnande av differentierade

mjölkbidrag till jordbruk i de områden, vilka uppvisar skördeskador, överstigande

35 procent.

Omfördelningen har förutsatts skola ske på så sätt, att mjölkavgift med

stöd av förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift upptages

å mjölk och grädde, som levereras till mejeri av mjölkproducenter i

nyss nämnda delar av Skåne. Avgiften är avsedd att utgå med 2 öre per

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde i de områden i Skåne, där

skördeminskningen i förhållande till normal skörd utgör mindre än 5 procent

eller skördeökning föreligger, och med 1 öre per kilogram inom de områden,

där skördeminskningen uppgår till mellan 5 och 15 procent. Avgifterna

skall utgå under tiden den 1 december 1955—31 augusti 1956. Enligt

gjorda beräkningar skulle härigenom erhållas ett belopp av cirka 6,3 miljoner

kronor.

Uppbörden av avgifterna och utlämnandet av bidragen bör handhas av

jordbruksnämnden eller, efter nämndens bemyndigande, av Svenska mejeriernas

riksförening. Bidragen bör utgå för de löpande mjölkleveranserna,

och differentiering bör ske med hänsyn till storleken av den nedgång i

mjölkinvägningen, som områdesvis blivit en följd av skördeskadorna.

Enligt gjorda beräkningar skulle berörda belopp, 6,3 miljoner kronor,

förslå till utbetalande av bidrag med i genomsnitt cirka 3,5 öre per kilogram

mjölk och till mjölk omräknad grädde.

Vad jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation sålunda

har enats om, kan jag för min del biträda. Jag har för avsikt att senare

denna dag föreslå, att mjölkavgift skall uttagas med de belopp och inom de

områden, som förut angivits. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden att utfärda närmare

bestämmelser om utbetalningen av de differentierade bidragen.

Jag torde härefter få övergå till vissa av jordbruksnämnden berörda regleringsåtgärder

och därmed sammanhängande spörsmål i anledning av den

träffade prisöverenskommelsen.

Beträffande fördelningen av de kontanta bidragen å sammanlagt

20 miljoner kronor vill jag understryka vad jag anförde i enahanda

fråga föregående år, nämligen att syftet med dessa bidrag uppenbarligen

bör vara att bringa hjälp åt sådana av skördeskador drabbade jordbrukare,

som är i störst behov därav och beträffande vilka man kan räkna med att

bidragen verkligen kommer till nytta. Jag ansluter mig därför till jordbruksnämndens

i enlighet med överenskommelsen framlagda förslag, att

kontantbidraget skall utgå efter särskild ansökning hos och behovsprövning

av lantbruksnämnd. Det synes mig därvid angeläget, att bidraget ej

beviljas efter några alltför schematiska regler utan — med nödig hänsyn

till det disponibla totalbeloppet — så långt möjligt awäges efter det föreliggande

hjälpbehovet, i den mån detta uppkommit genom årets skördeskador.

Bidragen bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag utbetalas kontant

till de därtill berättigade och icke avskrivas på eventuellt erhållna stödlån.

Fördelningen av de statliga medlen till kontantbidrag bör i enlighet med

jordbruksnämndens förslag, liksom tidigare skett i liknande fall, äga lum

i två etapper. I den första bör sålunda totalbeloppet — 20 miljoner kronor

__ centralt fördelas på lantbruksnämnderna av lanlbruksstyrelsen i samråd

med representanter för jordbruksnämnden, Sveriges lantbruksförbund

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

och Riksförbundet Landsbygdens folk. Den slutliga fördelningen bör därefter

äga rum genom lantbruksnämndernas försorg. Därvid bör vederbörande

lantbruksnämnd samråda med representanter för hushållningssällskapet

och jordbrukets organisationer. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen att meddela

närmare föreskrifter i ämnet.

I fråga om arealbidragen har jordbruksnämnden efter överläggningar

med representanter för lantbruksstyrelsen föreslagit, att även ansökning

om dylikt bidrag skall av vederbörande brukare av mer än två

hektar åker inges till lantbruksnämnd. Häremot har jag icke något att erinra.

Jag kan även biträda det föreslagna tillvägagångssättet vid utbetalningen

av arealbidragen. I ansökningen bör sålunda uppgift lämnas om storleken

av brukarens totala åkerareal. Arealuppgiften skall därefter av lantbruksnämnden

kontrolleras med ledning av det fastighetsregister, som upplagts

av Riksförbundet Landsbygdens folk och som riksförbundet utfäst sig att

tillhandahålla erforderliga uppgifter ur, samt den i samband med 1951 års

jordbruksräkning gjorda arealinventeringen, ur vilken statistiska centralbyrån

skall lämna nödigt uppgiftsmaterial. Ansökning om arealbidrag bör

inges snarast möjligt och senast den 1 mars 1956. Lantbruksnämnd bör behandla

ansökningarna, allt efter som de inkommer. Utanordning av bidragen

bör ske genom lantbruksnämndernas försorg. Sedan nu pågående kompletterande

utredning om den närmare avgränsningen av de arealbidragsberättigade

områdena slutförts, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t eller,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden att fastställa

denna avgränsning. Erforderliga föreskrifter för utbetalningen av arealbidragen

torde få meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden i samråd.

På grund av att lantbruksnämnderna skall handha administrationen

av både stödlånen och kontantbidragen synes det enligt lantbruksstyrelsen

och jordbruksnämnden vara nödvändigt att under viss tid

förstärka personalen hos de lantbruksnämnder, som dessutom skall ombesörja

utdelningen av arealbidrag. Med hänsyn till den ökning av arbetsbelastningen,

varom här torde bli fråga, delar jag ämbetsverkens uppfattning.

Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att till Kungl. Maj :t inkomma med

förslag till den tillfälliga personalförstärkning, som sålunda kan bli erforderlig.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde Kungl.

Maj:t böra äga att av reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område anvisa erforderliga medel till avlöningar åt sagda extra

personal.

I jordbruksprisöverenskommelsen våren 1955 förutsattes för innevarande

regleringsår ett medelproducentpris för ägg av 3 kronor 5 öre per kilogram.

Prisbildningen är emellertid i huvudsak fri. Producentprisnoteringen

får sålunda fritt variera intill en gräns, som fastställts till 4 kronor 25 öre

per kilogram. Därest noteringen tenderar alt nå denna gräns, bör import

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

av ägg företagas och export endast i undantagsfall äga rum. Jordbruksnämnden

har upplyst, att det högsta producentpris, som hittills under innevarande

regleringsår uttagits, är 3 kronor 50 öre per kilogram.

I den nu träffade prisöverenskommelsen har förutsatts, att medelproducentpriset

för ägg under regleringsåret 1955/56 skall höjas med 10 öre till

3 kronor 15 öre per kilogram. Man har härvid räknat med en höjning för

återstoden av regleringsåret med 15 öre per kilogram. Vidare har jordbruksnämnden

föreslagit, att Sveriges export- och importförening för ägg skall

vid export efter direktiv av nämnden få utbetala exportbidrag för att stödja

ett medelpris av 3 kronor 15 öre per kilogram. Någon ändring i övrigt av

direktiven för den prisreglerande verksamheten för ägg har nämnden ej

ansett erforderlig. En förutsättning för den beräknade höjningen av medelpriset

på ägg är, att relativt höga bidrag kan utbetalas vid export. Nämnden

har anmält, att tillgängliga clearingmedel, som för detta ändamål kan ställas

till förfogande för export- och importföreningen, torde vara tillräckliga.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär ett bifall till överenskommelsen

i denna del. Vad nämnden anfört angående riktlinjerna i övrigt kan jag

biträda.

Den nu föreliggande prisöverenskommelsen innebär, att priserna på kött

och fläsk under regleringsåret 1955/56 genomsnittligt skall tillåtas stiga

med ett belopp, som motsvarar 31,5 öre per kilogram utöver den medelprisnivå,

som förutsattes i vårens prisöverenskommelse. Vidare skall, såsom

förut nämnts, en särskild slaktdjursavgift av 7 kronor per svin upptagas.

Av de härigenom inflytande medlen avses 7 miljoner kronor skola

tillföras Svensk kötthandel, förening u. p. a., för utjämning av de med sommarens

stora utslaktning förenade kostnaderna för lagerhållningen av kött.

Vidare har jordbruksnämnden anmält, att nämnden från och med den 20

augusti 1955 lämnat visst lagringsbidrag för kött. Bidraget, som varit så avpassat,

att det icke medgett full täckning för alla lagringskostnader, har

finansierats med medel, som erhållits genom att slaktdjursavgift för storboskap

uttagits.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär bifall till den överenskomna

genomsnittliga prishöjningen på kött och fläsk. Vad jordbruksnämnden

anfört i fråga om de i överenskommelsen föreslagna eller redan vidtagna

regleringsåtgärderna beträffande kött och fläsk föranleder ingen erinran

från min sida. Jag förutsätter därvid, att den av jordbrukets förhandlingsdelegation

och Sveriges slakteriförbund avsedda prispolitiken beträffande

ifrågavarande produkter kommer att följas.

Under innevarande regleringsår utgår, liksom under regleringsåret 1954/

55, för mj ölk av statliga medel bland annat ett s. k. leveranstillägg av

3 öre per kilogram för varje mjölkproducents mejerileverans upp till 10 000

kilogram per år. För leveranser mellan 10 000 och 25 000 kilogram utgör

tillägget 300 kronor för att därefter minska med 6 öre per kilogram och

helt upphöra vid cn årsleverans av 30 000 kilogram.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Såsom förut nämnts skall enligt den nu träffade överenskommelsen i bland

annat de av missväxten hårdast drabbade områdena utgå extra leveranstilllägg

med samma belopp, som utbetalats i leveranstillägg för regleringsåret

1954/55. Jordbruksnämnden har anfört, att man vid förhandlingarna överenskommit,

att det extra leveranstillägget skall utgå till de leveranstilläggsberättigade

mjölkleverantörer, som har sina brukningsdelar belägna inom

ifrågavarande skördeskadeområden. Det extra leveranstillägget har sålunda

icke knutits till mejeriets belägenhet, vilket hade varit administrativt enklare.

Med hänsyn till att, såsom jordbruksnämnden anfört, det extra tillägget

bör tillkomma de jordbrukare, som bäst behöver bidraget, kan jag biträda

nämndens förslag.

I fråga om övriga nu aktuella frågor berörande mjölkregleringen torde

jag i huvudsak få hänvisa till vad som förut anförts rörande upptagande av

mjölkavgift och utlämnande av differentierade mjölkbidrag. Vad angår de

lokala prishöjningarna för att täcka vissa fraktkostnader m. m. har jag icke

något att erinra.

Beträffande fabri k spotatis innebär den nu träffade överenskommelsen,

att priset på potatis för brännvinstillverkning skall höjas med 2 öre

per hektoliter och stärkelseprocent. För potatis, som levereras till stärkelsefabrik,

har en lika stor prishöjning förutsatts. Denna har dock av olika

skäl ansetts böra täckas av ett statligt bidrag. Jordbruksnämnden har föreslagit,

att för detta ändamål skall anvisas statsmedel intill ett belopp av

600 000 kronor. I fråga om de för innevarande regleringsår fastställda riktlinjerna

för fabrikspotatisregleringen har eljest inga ändringar föreslagits.

Vad sålunda överenskommits och föreslagits föranleder ingen erinran från

min sida.

Vid jordbruksnämnden anfört i fråga om medelsbehovet till stödlån till

jordbrukare torde i detta sammanhang icke böra föranleda någon Kungl.

Maj :ts eller riksdagens åtgärd. Skulle det, såsom jag anförde i propositionen

1955: 203, framdeles visa sig att ytterligare medelsanvisning är påkallad,

torde jag få framlägga förslag därom i annat sammanhang.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit beträffande statligt stöd

till de av skördeskador hårdast drabbade jordbrukarna erfordras ett anslag

av sammanlagt 100 miljoner kronor. Av detta belopp avser 20 miljoner kronor

kontantbidrag efter prövning i varje särskilt fall, medan återstående 80

miljoner kronor avser arealbidrag och extra leveranstillägg för mjölk in. in.

samt, intill ett belopp av 0,6 miljoner kronor, bidrag till odlare av potatis,

som levereras till stärkelsefabrik. Enligt vad jordbruksnämnden anfört kan

fördelningen av medelsbehovet på arealbidrag och leveranstillägg icke göras

exakt, förrän avgränsningen av skördeskadeområdena kunnat i detalj fastställas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, jordbruksnämnden att senare verkställa denna fördelning.

Medelsbehovet torde lämpligen böra täckas genom ett tilläggsanslag till pris
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

regleringsanslaget. Jag förordar alltså, att å tilläggsstat I till riksstaten för

innevarande budgetår till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

skall anvisas ett reservationsanslag av 100 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels medge Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under tiden intill den 1 september 1956 av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som

jag angivit i det föregående;

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1955/56

under nionde huvudtiteln anvisa till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område ett reservationsanslag av 100 000 000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

1

Bilaga

PM

med reviderade beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader

under regleringsåret 1955/561

Grunderna för beräkningarna

Till grund för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets

produkter under regleringsåret 1955/56 utarbetade kalkylsakkunniga i början

av år 1955 en förkalkyl över den vid normala väderleksförhållanden förväntade

utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader under sagda

regleringsår (prop. 1955: 180, bil. 5). Enligt Kungl. Maj:ts beslut rörande

prissättningen den 25 mars 1955 skulle bl. a. den s. k. 4-procentregeln äga

tillämpning under 1955/56. En ny kalkyl över jordbrukets inkomster och

kostnader skulle med anledning härav upprättas under november 1955 på

grundval av skörderapporterna den 15 oktober. Vad sålunda beslutats, stod

i överensstämmelse med den överenskommelse om prissättningen, som våren

1955 träffades mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation.

På grund av de speciella väderleksförhållandena innevarande

år har emellertid jordbruksnämnden efter framställning från förhandlingsdelegationen

begärt hos statistiska centralbyrån, att oktoberrapporterna

skulle förläggas till den 1 i stället för den 15 oktober. Statistiska

centralbyråns framställning därom till Kungl. Maj:t bifölls den 12 september

1955 (kungörelsen nr 534).

Med beaktande av vad nu anförts framlägger kalkylsakkunniga en reviderad

beräkning av jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret

1955/56. Rörande uppläggningen och innebörden av denna kalkyl får

de sakkunniga anföra följande. I metodiskt hänseende ansluter sig beräkningarna

till motsvarande tidigare undersökningar. De avser att belysa de

procentuella förändringar i jordbrukets inkomster och kostnader, som kan

förväntas inträffa under år 1955/56 jämfört med basåret 1950/51. Beräkningarna

är på samma sätt som tidigare begränsade till att avse den egentliga

jordbruksdriften. Liksom tidigare gäller vidare, att de absoluta talen

för inkomster och kostnader icke kan direkt jämföras med varandra; en

jämförelse måste grundas på de indextal, som framräknas med 1950/51

som basår.

Beräkningarna av jordbrukets inkomster 1955/56 grundar sig, vad angår

de vegetabiliska produkterna, i främsta rummet på den undersökning

av skördeutfallet år 1955, som jordbruksnämnden företagit på grundval av

statistiska centralbyråns sammanställning av årsväxt- och skörderapporterna

per den 1 oktober. Den animaliska produktionen har uppskattats

med ledning av uppgifter rörande kreatursantalet den 1 juni samt en beräkning

av fodertillgångarna, varjämte beträffande fläskproduktionen även

statistiken över betäckta suggor kommit till användning. De sakkunniga

1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 27 oktober

1955.

4 Ililiang till riksdagens protokoll 1955. i samt. Nr 215

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

har därjämte haft ledning av resultat, som framkommit i en av jordbruksnämnden

företagen särskild undersökning av antalet kor och ungdjur den

15 september 1955 och under stallfodringsperioden 1955/56.

I detta sammanhang vill de sakkunniga understryka, att det försök till

en kvantitativ uppskattning av animalieproduktionen och behovet av köpfodermedel,

som lägges fram i denna promemoria, har verkställts med full

insikt om den stora osäkerheten i dylika prognosberäkningar, särskilt när

produktionsförutsättningarna, såsom i år är fallet, så starkt avviker från

de normala. Bestämmande för animalieproduktionens storlek är icke blott

foderskörden och importen av fodermedel utan även bl. a. de lagerreserver,

som förefinnes i jordbruket vid ett regleringsårs början. De sakkunniga har

icke haft någon kännedom om storleken av denna reserv. Vidare är de

preliminära skörderesultaten självfallet omgivna av en betydande osäkerhetsmarginal.

Det är icke uteslutet, att skördeuppskattningarna under ett år

som det innevarande har blivit försiktigt hållna; till exemplifiering härav

kan nämnas, att skörden av sockerbetor med utgångspunkt från skörderapporterna

den 1 oktober kan beräknas till 1 423 milj. kg, medan sockerbolagets

uppskattning, som enligt erfarenhet brukar ge ett säkrare resultat,

för den 3 oktober ger resultatet 1 554 milj. kg. Det senare talet är ca 9 procent

högre än det förra. Liknande kontrollmöjligheter saknas för övriga

grödor. En fråga av betydelse är även i vad mån den kvantitativa skördeminskningen

till någon del har uppvägts av kvalitetsförbättringar. Statistiskt

underlag saknas för en tillfredsställande belysning av detta spörsmål.

Med hänsyn till det svaga underlaget för en bedömning av animalieproduktionens

storlek och behovet av köpfodermedel har de sakkunniga undersökt

rimligheten i de gjorda beräkningarna genom vissa jämförelser

mellan tillgången på fodermedel och den faktiska produktionen av animaliska

livsmedel under torråret 1947/48. Enligt dessa jämförelser synes det

behov av köpfoder, som de sakkunniga anser erforderligt för att animalieproduktionen

under 1955/56 skall kunna uppehållas vid förutsatt nivå, ligga

i överkant. Ä andra sidan pekar en jämförelse med åren 1953/54 och 1954/

55 på att en större foderåtgång än beräknat skulle vara behövlig för den

animalieproduktion som upptagits för 1955/56. Vid bedömningen av animalieproduktionens

omfattning och behovet av köpfoder har med andra

ord en avvägning skett med hänsynstagande till de faktiska förhållandena

under såväl torråret 1947/48 som under de senaste åren. Det statistiska material,

som använts vid bedömningen, har sammanförts i en särskild tabellbilaga

(bilaga 1).

I fråga om inkomstberäkningarna må i övrigt nämnas, att resultatet av

en ny undersökning av hemslaktens storlek, som begärdes av de sakkunniga

i våras, icke förelegat vid sådan tidpunkt, att de kunnat beaktas i

föreliggande promemoria (skälet härför har bl. a. varit, att kalkylomräkningen

företagits tidigare än som ursprungligen var avsett). Den justering

av slaktinkomsterna, som kan föranledas av den nya undersökningen

ämnar de sakkunniga inom kort redovisa i en särskild promemoria (bilaga

2).

De ändringar på kalkylens kostnadssida, som till huvudsaklig del kan

sägas vara en följd av det försämrade skördeutfallet, hänför sig i främsta

rummet till posten köpfodermedel. De sakkunniga har dock såsom framgår

av det följande omräknat samtliga poster på kostnadssidan, varför även

sådana justeringar, som icke bör beaktas enligt 4-procentregeln, redovisas.

I sammanfattningen till kalkylresultatet återkommer de sakkunniga till

frågan om de inkomst- och kostnadsförändringar, som bör inräknas under

4-procentregeln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3°

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Vid beräkningarna har de sakkunniga i övrigt bl. a. haft att utgå från

Kungl. Maj :ts av riksdagen sedermera godtagna beslut den 25 mars 1955

angående prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under

regleringsåret 1955/56. .....

I samband med revideringen av förkalkylen har en översyn jamval företagits

av kalkylutfallet för år 1954/55. Härvid har i regel statistiska uppgifter

förelegat för hela regleringsåret, varför kalkylresultatet för sagda år

nu kan betraktas såsom i stort sett definitivt. En justering med anledning

av de nya uppgifterna om hemslakten bör dock företagas.

Jordbrukets inkomster

1955 års skörd

I tabell 1 redovisas åkerjordens fördelning på olika grödor enligt arealinventeringen

den 1 juni 1955 samt motsvarande fördelning enligt prognosen

i årets vårkalkyl. Till jämförelse anges även de definitiva uppgifterna för

vissa tidigare år.

I vårkalkylen räknade man med en minskning i brödsädsarealen om ca

70 000 hektar i jämförelse med föregående år. Enligt arealinventeringen har

minskningen blivit ca 134 000 hektar. Denna betydande avvikelse beror

främst på en stark minskning i vårvetearealen, orsakad bl. a. av den osedvanligt

sena våren.

Såsom man förutsåg i vårkalkylen, har arealen fodersäd och foderväxter

ökat. Arealökningen för dessa grödor har dock blivit större än man räknade

med.

På grundval av arealuppgifterna samt årsväxt- och skörderapporterna per

den 1 oktober 1955 har en kvantitativ beräkning av 1955 års skörd verkställts.

Såsom tidigare har denna utförts enligt två metoder, kallade metod

I och metod III.

Metod I grundar sig på de i årsväxt- och skörderapporterna angivna s. k.

skördeomdömena. Beräkningarna har utförts på följande sätt. För varje

växtslag har de definitiva hektarskördarna under närmast föregående 10- årsperiod, d. v. s. åren 1945—1954, satts i relation till respektive års skördeomdöme

för oktober månad. Ur de erhållna kvantiteterna har enkla medelvärden

framräknats. Dessa koefficienter uttrycker sålunda den genomsnittliga

skörden per enhet i skördeomdömet för förevarande period och växtslag.

Då erfarenheterna från tidigare skördeuppskattningar gett vid handen,

att på dylikt sätt gjorda beräkningar i regel ger för låga värden, har procentuella

tillägg gjorts till hektarskördarna av vissa växtslag; för dessa

tillägg har redogjorts närmare bl. a. i Jordbruksekonomiska Meddelanden

1952:8.

Metod III innebär en direkt tillämpning av medelvärdena för de i statistiska

centralbyråns årsväxt- och skörderapporter per den 1 oktober 1955 uppgivna

hektarskördarna. Uppgifter om hektarskördarna har dock icke infordrats

för samtliga grödor. I beräkningarna har som tidigare metod III använts

för de grödor, för vilka heklarskördar uppgetts, medan metod I använts

för övriga grödor (ärter, potatis och foderrotfrukter).

Resultaten av beräkningarna har sammanfattats i tabell 2 a och 2 b, i vilka

till jämförelse även medtagits de definitiva skördeuppgifterna för vissa

tidigare år.

Beträffande sockerbetor har en per den 3 oktober 1955 av Svenska sockerfabriksaktiebolaget

företagen uppskattning kommit till användning.

De nu beräknade hektarskördarna understiger rätt avsevärt de antagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

4°

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 1.

Åkerjordens användning nedanstående år1

Höstvete ...............

Vårvete................

Höstråg ................

Vårråg ................

Summa brödsäd........

Korn ..................

Havre .................

Blandsäd ..............

Summa fodersäd ........

Kokärter ..............

Foderärter .............

Vicker .................

Summa trindsäd ........

Summa säd ............

Potatis ................

Sockerbetor ............

Foderrotfrukter ........

Summa potatis och rotfrukter

................

Grönfoder av säd o. balj
växter.

.................

Vall till hö och ensilage

Vall till fröskörd .......

Vall till grönfoder och avbetning

................

Permanent betesvall ____

Summa foderväxter ....

Oljeväxter .............

Spånadsväxter .........

Köksväxter ............

Andra växtslag ........

Summa ................

Summa skördad areal....

Träda och obrukad åkerjord

....................

Summa åkerjord........

1936/40

hektar

1951

hektar

1952

hektar

1953

hektar

1954

hektar

1955

prognos

våren

1955

hektar

prel.

Ve 1955

hektar

231 297

75 644

181193

8 020

147 538

176 561

| 97 191

159 786

168 477

122 786

189 414

197 928

131990

220 450

211 898

1 145 139

\ 3 866

178 000

230 000

101 000

4 000

187 700

165 000

91100

3 400

496154

421 290

451 049

519 332

581 353

513 000

447 200

102 344

656 769

259 793

112 527

496 239

319 119

152 288

496 407

320 939

188 885

487 035

302 157

166 204

474 297

298 506

195 000

490000

310 000

213 000

510 500

301300

1018 906

927 885

969 634

978 077

939 007

995 000

1 024 800

| 19 727

11 458

11336

13 848

14 836

14 000

16 100

4 777

| 13193

10 347

8 742

9 995

9000

9 400

24 504

24 651

21 683

22 590

24 831

23 000

25 500

1539 564

1 373 826

1 442 366

1519 999

1 545 191

1531 000

1 497 500

132 847

52 514

69 684

121 234

54 080

43 450

136 825

54 146

39 903

127 105

51168

37 405

120 391

59 418

33 279

125 000

55 000

33 000

122 500

52 500

31000

255 045

218 764

220 874

215 678

213 088

213 000

206 000

98 752

1 379 444

1

SO 297

1 284 699

40 805

86 643

1 201182

40 950

76 102

1189 029

35 593

69 049

1 185 212

33 369

75 000

1 170000

35000

70 900

1186 700

37 900

> 231191

114 966

158101

127 436

181 829

126 472

178 669

112 279

182 143

120000

185 000

110 600

187 200

1 709 387

1 678 868

1638 040

1 605 865

1582 052

1585 000

1593300

| 10 311

178,911

4 805

10 027

11430

149 448

5 061

8 647

9 016

86 852

3 872

9100

8 466

99 873

4 400

8 680

9 387

100 000

4 000

9 000

10 000

101100

4 900

10 400

9 000

10 311

205173

172 172

108 290

122 340

123 000

125 400

3 514 307

3 476 631

3 473452

3449832

3 462671

3452000

3 422 200

223 040

170 656

173 835

197 455

184 616

195 000

225100

3 737 347

3 647 287

3647 287

3 647 287

3647 287

3 647 000

3 647 300

1 De tidigare_ för åren 1951—1954 redovisade arealuppgifterna bär justerats med ledning av

resultat från 1951 års allmänna jordbruksräkning.

normskördarna. Största avvikelserna uppvisar kokärter, för vilka hektarskörden

enligt skördeuppskattningen utgör knappt hälften av normskörden. Även

för havre, foderrotfrukter, potatis, hö från odlad jord och vårvete är skördeminskningen

mycket betydande. För dessa grödor ligger oktoberuppskattningen

20—30 procent under normskörden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 2 a. Skörd per hektar, kilogram

5°

1931

/ 40

1941

/45

1951

1952

1953

1954

1955

pro-

gnos

våren

1955

enligt

skörde- uppskatt- ning per

Vid 1955

skörde- uppskatt- ning i

% av

prognos

Höstvete............

2 350

1 920

1690

2 850

2 780

2 640

2 550

2 460

96

Vårvete ............

1820

1470

1260

1890

2 330

2 070

2 150

1730

80

Höstråg ............

1880

1700

1810

2 290

2 280

2 040

2 200

1890

86

Vårråg ............

1340

1060

1 130

1130

1370

1270

1350

1110

82

Kom ..............

2 020

1850

2 260

2150

2 480

2170

2 350

1990

85

Havre..............

1800

1390

1650

1580

1940

1820

1775

1240

70

Blandsäd ..........

2130

1700

2100

2110

2 370

2 200

2150

1820

85

Ärter ..............

1510

1280

1480

1520

1540

1600

1650

770

47

Vicker..............

1570

1290

1500

1460

1520

1470

1650

1140

69

Potatis ............

14 300

12 900

13 430

13490

13590

11870

14 800

11480

78

Sockerbetor ........

35 300

34 000

32 030

29 500

39 000

31100

35 000

29 500

84

Foderrotfrukter.....

37 700

32 800

32 820

28 750

35 980

29 300

35 000

25 890

74

Hö från odlad jord..

3 480

3 040

3 540

3 820

4150

3 990

3 650

2 830

78

Hö från naturlig äng

1210

1 160

1360

1250

1460

1510

1420

1270

89

Tabell 2 b. Totalskörd, milj. kg 1

1931

140

1941

/ 45

1951

1952

1953

1954

1955

prognos

våren

1955

enligt

skörde- uppskatt- ning per

>/io 1955

Höstvete............

531,1

342,3

249,3

445,4

526,6

581,0

453,9

462,4

Vårvete ............

128,8

149,4

222,5

318,4

461,2

439,4

494,5

284,9

Summa vete

659,9

491,7

471,8

763,8

987,8

1 020,4

948,4

747,3

Höstråg ............

Vårråg ............

374,3

10,2

345,51

7,5/

173,3

276,7

297,4

295,81

4,9/

227,6

176,0

Summa råg

384,5

353,0

173,3

276,7

297,4

300,7

227,6

176,0

Summa brödsäd

1 044,4

844,7

645,1

1040,5

1285,2

1 321,1

1176,0

923,3

Korn ..............

213,2

190,9

254,3

327,4

468,4

359,9

458,2

423,2

Havre..............

1183,3

807,4

818,8

784,3

944,8

861,1

869,8

634,1

Blandsäd ..........

535,9

475,4

670,2

677,2

716,1

655,8

666,5

547,0

Summa fodersäd

1932,4

1 473,7

1 743,3

1 788,9

2129,3

1 876,8

1 994,5

1604,3

Ärter ..............

30,3

37,0

217,0

217,2

2 21,3

2 23,8

2 23,1

212,4

Vicker..............

7,0

7,2

819,8

815,1

313,3

314,7

814,8

310,7

Potatis ............

1 897,7

1 835,2

1 628,2

1 710,9

1 727,4

1 428,8

1 850,0

1 406,3

Sockerbetor ........

1 746,6

1 812,6

1 732,2

1597,1

1 997,0

1 848,2

1 925,0

1 554,0

Foderrotfrukter ____

2 825,8

2 177,4

1 426,0

1 147,2

1 345,8

975,1

1155,0

803,7

Hö från odlad jord..

4 790,2

4 047,5

4 547,8

4 588,5

4 934,5

4 728,7

4 270,5

3 358,2

Hö från naturlig äng

479,0

362,8

182,8

168,0

196,3

202,8

241,4

171,1

1 De tidigare för åren 1951—1954 redovisade skördeuppgifterna har liksom arealuppgifterna

justerats med ledning av resultat från 1951 års allmänna jordbruksräkning. — 2 Endast kokärter,

tidigare både kok- och foderärter. — 8 Vicker och foderärter, tidigare endast vicker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6''

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Fodertillgångarna och foderförbrukningen 1955/56

På grundval av de förut gjorda beräkningarna av 1955 års skörd samt

vissa andra uppgifter har uppskattningar gjorts av foder tillgångarna. Den

beräknade totala produktionen av olika grödor har därvid reducerats för

lagringsförluster, varefter återstående kvantiteter fördelats på direktkonsumtion,

industriell förbrukning, utsäde och foder. De för utfodring tillgängliga

kvantiteterna har uttryckts i foderenheter, varjämte kvantiteten

smältbar äggvita och torrsubstans beräknats. Med ledning av de längre

fram i promemorian återgivna beräkningarna av kreatursantalet har vidare

de disponibla fodermedelstillgångarna fördelats på olika grenar av den animaliska

produktionen.

Beträffande det vid uppskattningarna använda statistiska materialet må

följande framhållas. För vete och råg har avrens och utfodring liksom i

vårkalkylen antagits utgöra 6 respektive 10 procent av skörden. Av kornskörden

har 62 milj. kg beräknats åtgå för direkt konsumtion och industriell

förbrukning. Av inhemsk havre beräknas åtgå 12 milj. kg för framställning

av gryn.

Utfodringen av halm har beräknats på samma sätt som tidigare. Av potatis

har räknats med en förbrukning av 680 milj. kg matpotatis och 210 milj.

kg fabrikspotatis. Kvantiteterna sockerbetsblast och blast av foderrotfrukter

har som vanligt beräknats motsvara 50 respektive 20 procent av de redovisade

rotskördarna.

Beträffande de inhemska fodertillgångarnas komplettering med importerade

fodermedel må nämnas, att man för 1955/56 i förhållande till normkalkylen

räknat med betydligt ökade kvantiteter oljekraftfoder och kli samt

importerad foder säd. Även för majs räknas med en viss ökning. Vid bedömning

av behovet av köpfodermedel har de sakkunniga jämfört 1955/56 års

inhemska foderskörd och den beräknade animalieproduktionen med motsvarande

data under åren 1954/55, 1953/54 och 1947/48.

I följande tablå har sammanställts huvudresultaten av de verkställda beräkningarna

rörande tillgången på vegetabiliskt foder i foderenheter räknat

under stallfodringsperioderna 1955/56 och 1954/55.

Som framgår av tablån kan tillgången på vegetabiliskt foder under stallfodringsperioden

1955/56 på basis av skörderapporterna per den 1 oktober

beräknas bli närmare 20 procent mindre än under 1954/55. Vid dessa beräkningar

har hänsyn icke tagits till att årets skörd av bl. a. hö är av betydligt

bättre kvalitet än fjolårets. Å andra sidan har den synnerligen svaga återväxten

på vallarna icke beaktats. Man bör vidare observera, att halm är ett

kompletteringsfoder, varav användningen kan variera rätt avsevärt från år

till år.

Beräkningarna rörande förbrukningen av foder under stallfodringspe
-

Inhemsk foderskörd och produkter därav .....

1954/55

milj. fe

5 203

1955/56

milj. fe

(prognos)

3 898

Förändring

i % från

1954/55

— 25,1

Importfoder (netto) .........................

333

548

+ 64,6

Summa

5 536

4 446

— 19,7

Därav

Kraftfoder ...............................

2 084

1 871

— 10,2

Hö......................................

2 430

1 739

— 28,4

Halm....................................

679

540

— 20,5

Saftfoder.................................

343

296

— 13,7

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

noden för varje särskilt djurslag har baserats på vissa utfodringsnormer

samt uppskattningar rörande stallfodringsperiodens längd. Samma utfodringsnormer

har använts som i tidigare kalkyler. Uppdelningen av foderåret

på stallfodrings- och betesperiod bygger delvis på direkta undersökningar

och delvis på erfarenhetsmässiga uppskattningar. I fråga om de för normala

år tillämpade utfodringsnormerna samt stallfodringsperiodens längd

kan nämnas, att desamma nära överensstämmer med tal, som använts vid

beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, rörande foder förbrukningen

under 1930-talet.

Beräkningarna visar, att förbrukningen av vegetabiliskt stallfoder 1955/56

kan väntas bli betydligt mindre än under 1954/55. Den största minskningen

gäller mjölkkor och svin, men även för hästarna räknas med en nedgång.

Beträffande bedömningen av behovet av importfoder har herr Holmström

avgivit särskilt yttrande.

Vegetabilier

Brödsäd

År 1954/55. I följande tablå redovisas saluöverskott och löneförmalning av

brödsäd av 1954 års skörd. Saluöverskottet utgöres av jordbrukarnas försäljning

till spannmålshandeln och kvarnarna, reducerad för försäljning av utsäde.

De kvantiteter icke kvarnduglig brödsäd, som återinköpts av jordbrukarna

för utfodring, upptages även på kostnadssidan. Den totala löneförmalningen

av vete — 27 milj. kg — antages liksom tidigare fördela sig på

höst- och vårvete i samma proportion som saluöverskottet.

Salu-

Löne-

Summa,

överskott,

förmalning,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete.............

480

16

496

Vårvete...............

317

11

328

Håg..................

218

8

226

Summa brödsäd

1015

35

1050

Genomsnittspriserna på brödsäd under 1954/55 har beräknats med användning

av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter under

månaderna september, december, mars och juni (nämligen de månader,

för vilka prisuppgifter inhämtas) samt jordbrukarnas faktiska försäljningar

under augusti—september, oktober—december, januari—mars, april—augusti

enligt Svensk spannmålshandels leveransstatistik. Efter avdrag från

kvarnpriserna för handelsmarginaler och frakter har producentpriserna för

höstvete, vårvete och råg beräknats till respektive 43,51, 46,37 och 37,57

kr/dt. På grund av skördeskadorna hösten 1954 inköpte centralföreningarna

vissa kvantiteter brödsäd, främst råg, till lägre pris än kvarnpris. De sakkunniga

inhämtade uppgifter härom i samband med vårkalkylen. Dessa

uppgifter visade knappast några nämnvärda avvikelser från kvarnpriserna

i fråga om vete. Beträffande råg syntes centralföreningarna dock ha inköpt

vissa kvantiteter icke kvarnduglig vara till lägre pris än kvarnpris. På grund

härav minskades det med ledning av kvarnpriserna beräknade producentpriset

med 0,65 kr/dt. De sakkunniga har icke funnit anledning att frångå

detta beräkningssätt i den föreliggande kalkylen och har sålunda reducerat

det nyssnämnda rågpriset med 0,65 kr/dt till 36,92 kr/dt. Sålunda erhålles

följande priser att upptagas i kalkylen: höstvete 43,51 kr/dt, vårvete 46,37

kr/dt och råg 36,92 kr/dt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8''

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Så1SO“ fram§år av tabell 2 b beräknas skörden av brödsäd

U|>Pgå till 923 milj. kg, varav 462 milj. kg höstvete, 285 milj. kg vårvete och

I/d milj. kg råg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 %), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring har

antagits utgöra 6 procent för vete och 10 procent för råg liksom i vårkalkylen

vid beräkningen av utsädet (för sådden 1955/56) har räknats med

t oljande besadda arealer, nämligen höstvete 210 000 hektar, vårvete 190 000

hektar och råg 120 000 hektar samt med en utsädeskvantitet per hektar av

220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna

per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning av utsädesmangderna

1946). Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning

disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Höstvete,

milj. kg

Skörd................... 462,4

Avgår:

lagringsförlust.......... 9,2

avrens och utfodring ... 27,7

utsäde................. 46,2

Kvarstår till försäljning och

löneförmalning......... 379,3

Vårvete,

Summa

Råg,

Summa

milj. kg

vete,

milj. kg

milj. kg

brödsäd,

milj. kg

284,9

747,3

176,0

923,3

5,7

14,9

3,5

18,4

17,1

44,8

17,6

62,4

42,8

89,0

24,0

113,0

219,3

598,6

130,9

729,5

Det kan i detta sammanhang nämnas, att den redovisade kvantiteten för

vårvete är något mindre och för råg något större än vad som kan beräknas

med ledning av uppgifter om de hittills levererade kvantiteterna under september

1955. r

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

under senare år.

Skörd av brödsäd, milj. kg

1950

1953

1954

1955

(prognos)

Vår-

Revi-

kalkylen

derad

beräk-

Höstvete........

527

581

454

ning

462

Vårvete.........

461

439

494

285

Rag............

297

301

228

176

Summa brödsäd .

............. 983

1285

1 321

1176

923

Saluöverskott och löneförmalning,

milj. kg

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

(prognos)

Vår-

Revi-

kalkylen

derad

beräk-

Höstvete........

441

496

375

ning

380

Vårvete.........

383

328

403

219

Rag............

238

226

178

131

Summa brödsäd .

1062

1050

956

730

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

9

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet har framräknats på

grundval av Lantbruksförbundets noteringar under september och oktober

och de av Kungl. Maj :t fastställda inlösenpriserna per den 1 april 1956. Med

hänsyn till bristen på råg samt till gällande importpriser räknas med att

rågpriset kommer att överstiga det i våras överenskomna priset med ca 1,50

kr/dt. Prisstegringen från mitten av oktober 1955 fram till den 1 april 1956

har härvid förutsatts vara jämnt fördelad på olika månader. Månadsmedelpriserna

har vägts med leveransernas fördelning på olika månader 1954/55.

De sålunda beräknade genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet

utgör 1955/56 för höstvete 40,34, vårvete 40,50 och råg 36,65 kr/dt. Dessa

priser har med ledning av de av kvarnarna erlagda priserna för kvantiteter,

som mottagits under september, justerats till respektive 41,35, 42,93 och

37,75 kr/dt.

Kom

Åren 1954/55 och 1955/56. Förbrukningen av korn (för andra ändamål än

utfodring och utsäde) har beräknats efter samråd med jordbruksnämndens

vegetabiliebyrå. Husbehovsförmalningen har liksom i vårkalkylen upptagits

till 11 milj. kg per år. Kvantiteterna till olika ändamål redovisas närmare i

följande tablå (milj. kg).

1950/51

Grynkvarnar............ 4

Bryggerier och mälterier .. 37

Brännerier.............. 3

Export................. 1

Husbehovsförmalning .... 11

Summa korn 56

1953/54

1954/55

(prel.)

1955/56

Vår-

kalkylen

Reviderad

beräkning

5

4

5

4

40

35

50

41

6

6

6

6

46

1

50

—

11

11

11

11

108

57

122

62

Genomsnittspriset på korn har liksom tidigare beräknats som ett vägt

medeltal av priserna på malt- och foderkorn enligt Lantbruksförbundets noteringar,

varvid maltkornet tilldelats vikten 2 och foderkornet vikten 1. För

1954/55 erhålles ett medelpris av 36,71 kr/dt, medan medelpriset för 1955/56

med ledning av hittills föreliggande noteringar beräknats till 36 kr/dt.

Havre

Åren 1954/55 och 1955/56. Den beräknade försäljningen av havre framgår

av följande tablå, som uppgjorts efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå.

(Uppgifterna i tablån i milj. kg.)

1950/51 1953/54 1954/55 1955/55

Vår- Reviderad

kalkylen beräkning

Grynkvarnar............ 18 29 23 31 12

Armén.................. 9 6 6 6 6

Export................. 4 20 1 20 —

Summa havre 31 55 30 57 18

Priset på havre (vilhavre) uppgick enligt Lantbruksförbundets noteringar

under 1954/55 till 34,33 kr/dt. Priset för 1955/56 har med utgång från

föreliggande noteringar beräknats till 35 kr/dl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10°

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Kokärter''

Åren 1954/55 och 1955/56. De för försäljning och hemraaförbrukning disponibla

kvantiteterna kokärter har beräknats med tillämpning av tidigare

använda metoder. Skörden 1955/56 har erhållits på grundval av skördeuppskattningen

per den 1 oktober och arealinventeringen per den 1 juni. Beräkningen

framgår av följande tablå (milj. kg).

1950/51

Skörd.................... 18,4

Avgår:

lagringsförlust och avrens,

8 %................... 1,5

utsäde.................. 2,7

Kvarstår till försäljning och

hemmaförbrukning....... 14,2

1 Med hänsyn till kvaliteten på årets skörd

till 20.

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Vår-

kalkylen

Revi-

derad

beräk-

ning

17,2

21,3

23,8

23,1

12,4

1,4

1,7

1,9

1,8

*2,5

3,3

3,6

3,9

3,4

3,9

12,5

16,0

18,0

17,9

6,0

har svinn

• och avrensprocenten för 1955/56 höjts

Genomsnittspriset på kokärter 1954/55 har på grundval av Lantbruksförbundets

noteringar beräknats till 61,70 kr/dt. För 1955/56 har priset med

ledning av hittills föreliggande noteringar beräknats till 80 kr/dt.

Matpotatis

Åren 1954/55 och 1955/56. Liksom i vårkalkylen räknas för vartdera av

åren 1954/55 och 1955/56 med en total förbrukning av 750 milj. kg matpotatis.

I normkalkylen reducerades denna kvantitet med hänsyn till den i våras

beräknade importen av matpotatis med 15 milj. kg (lika med den uppskattade

ökningen i importen under ifrågavarande regleringsår i förhållande

till basåret). Med hänsyn till den stora import av matpotatis, som sedan

dess har ägt rum, har i den reviderade beräkningen för 1954/55 gjorts en

motsvarande reduktion med 85 milj. kg. För 1955/56 antages importökningen

sedan basåret bli 70 milj. kg.

Priset på matpotatis 1954/55 har nu beräknats till 23,26 kr/dt. Det har i

princip fastställts enligt samma metod som i normkalkylen, varvid dock vid

sammanvägningen beaktats den omfattande importen under regleringsåret.

Sålunda bär vikterna (enligt prop. 1953: 224, s. 60*) för den inhemska varan

med hänsyn till importen under olika leveransperioder ändrats enligt

följande.

Vikter enligt

prop.

reviderad

1953: 224

beräkning för

%

1955/56

September—december........

42

Januari—mars.............

22

April—juni..................

25

Juli........................

n

Augusti.....................

4

100

100

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

För maj och juni, då det rådde brist på inhemsk potatis av fjolårets skörd,

saknades engrosprisnotering på gammal potatis för Stockholm. De sakkunniga

har genom en specialundersökning funnit, att priserna under de båda

nämnda månaderna torde ha motsvarat senast satta notering för maj månad

1955 (den 29 april), som var 26 kr/dt. Vid sammanvägningen av priserna

under juni och juli på gammal och färsk potatis har samma vägningstal

för respektive månader som i normkalkylen tillämpats.

För 1955/56 har de sakkunniga, med ledning av vissa uppgifter om den

importpolitik, som jordbruksnämnden ämnar föra, räknat med ett pris av

24 kr/dt. Det i vårkalkylen upptagna priset utgjorde 19,50 kr/dt.

Fabrikspotatis

Åren 1954/55 och 1955/56. Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats

efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå, vilken även införskaffat

uppgifter om stärkelsehalten. Priset per hl och stärkelseprocent

1955/56 har upptagits enligt den vid vårens prisförhandlingar träffade överenskommelsen.

Kvantitets- och prisberäkningarna sammanfattas i följande tablå.

1950/51

1954/55

1955/56

Vår-

kalkylen

Reviderad

beräkning

20,4

17,5

25,0

20,0

17,9

l36,8

36,0

25,0

116

98

140

no

81

130

150

100

197

228

290

210

16,5

15,8

17,25

17,0

35

43

43

43

8,25

9,71

10,60

10,44

16,3

22,1

30,7

21,9

Potatisbrännvin, milj. normalliter

Pris per hl och stärkelseprocent, öre ..

Pris per dt, vid angiven stärkelsehalt, kr

(Totalvärde, milj. kr

1 I förhållande till den förbrukade potatiskvantiteten är den tillverkade brännvinskvantiteten

större än vanligt. Detta beror på att under tillverkningsåret som råvara anvants aven rag.

Sockerbetor

Åren 1954/55 och 1955/56. Uppgifter om skörd, sockerhalt, råsockerproduktion

och priser för 1954/55 har meddelats av Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

som även gjort uppskattningar för 1955/56. Enligt dessa uppskattningar

— som utförts den 3 oktober — skulle skörden komma att uppgå till

1 554 milj. kg med en medelsockerhalt om 16,71 procent och ett beräknat

råsockerutbyte om 238 milj. kg. Uppgifterna har sammanställts i följande

ta vfssa tillägg — stenbundenhetstillägg, tillägg för resekostnader för betarbetare

m. in. — har icke inkluderats i prisberäkningen. De har varit helt

obetydliga åren före 1952 och har icke utgått till odlarna utan till hetarbetarna.

Dessa tillägg uppgick sammanlagt till respektive 0,04, 0,03, 0,03 och

0,02 kr/dt under respektive 1952, 1953, 1954 och 1955.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Sockerbetsskörd, milj. kg.............

Sockerhalt, %........................

Råsockerproduktion, milj. kg..........

Grundpris, kr/dt......................

Genomsnittligt tilläggspris för sockerhalt

över 16 %, kr/dt...................

Arealtillägg utslaget på hela betskörden,

kr/dt..............................

Täckningskostnader, utslagna på hela betskörden,

kr/dt......................

Tillägg för 63-dygnsregeln, kr/dt.......

Summa betpris, kr/dt.................

1950/51

1954/55

1955/56

Vår-

Reviderad

kalkylen 1

beräkning

1 978

1 848

1 925

1 554

16,92

17,02

17,50

16,71

304

2 288

308

238

5,55

7,20

7,00

7,00

0,32

0,46

0,66

0,31

0,01

0,01

0,01

0,01

0,13

0,13

0,12

0,15

0,01

0,01

0,01

0,01

6,02

7,81

7,80

7,48

''Enligt prisöverenskommelsen våren 1955; i vårkalkylen räknades med ett grundpris på 7,20

kr/dt. — 2 Preliminär uppgift.

Oljeväxter

År 195Å/55. Från Öljeväxtintressentföreningen har uppgifter erhållits om

de till odlare utbetalda beloppen för oljeväxtfrö av 1954 års skörd. Beloppen —

efter avdrag för kostnaderna för försålt utsäde — återfinnes i följande tablå,

vilken även upptager uppgifter om de kvantiteter oljeväxtfrö av 1954 års

skörd, som levererats till fabrik eller exporterats (räknade i 18 % vattenhalt).

Priserna har erhållits genoon att värdena dividerats med kvantiteterna.

.. Frökvantitet Värde, Genom
Frosla§

(18 % vattenhalt), milj. kr snittspris,

milj. kg öre/kg

Höstraps .................... 132,4 103,7 78

Höstrybs ................... 29,0 22,1 76

Yårraps ..................... 6,3 4,2 67

Vårrybs .................... 1,2 0,8 67

Vitsenap .................... 9,4 5 2 55

Summa 178,3 136,0 —

Oljelin...................... 2,2 1,4 64

Totalt 180,5 137,4 —

År 1955/56. I följande tablå har sammanställts uppgifter om oljeväxtskörden

1955/56 (exkl. utsäde). Arealuppgifterna har erhållits från arealinvent^ringen

per den 1 juni 1955. Den i arealinventeringen uppgivna arealen

»övriga oljeväxter» har antagits i sin helhet hänföra sig till vitsenapsodlingen.

Preliminära uppgifter om totalskörden av höstsådda oljeväxter har erhållits

från Oljeväxtintressentföreningen. Hektarskördarna har beräknats på

grundval härav. I fråga om vårsådda oljeväxter har Oljeväxtintressentföreningen

lämnat uppskattningar av hektarskördarna. Totalskörden har beräknats

med ledning av dessa uppgifter.

Renhetsgraden i de från odlarna levererade oljeväxtfröerna har regelmässigt

visat sig överstiga den renhetsgrad, på vilken grundpriset baserats. Med

hansyn härtill samt till att i basåret upptagits faktiskt utbetalda belopp (inkluderande

även ersättning för högre renhetsgrad) har de sakkunniga lik
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Fröslag

Areal, hektar

Skörd1, milj. kg

Skörd1, kg/ha

Pris,1

Värde,

milj. kr

Vår-

Revi-

Vår-

Revi-

Vår-

Revi-

öre/kg

Vår-

Revi-

kalkylen

derad

kalkylen

derad

kalkylen

derad

kalkylen derad

beräk-

beräk-

beräk-

beräk-

ning

ning

ning

ning

Höstraps

59 000

65 500

112,1

115,1

1 900

1755

73

81,8

84,0

Höstrybs

19 000

19 700

21,8

27,1

1 150

1 375

71

15,5

19,2

Vårraps

10 000

4 700

12,0

4,2

1200

900

67

8,0

2,8

Vårrybs

3 000

2100

2,4

1,4

800

675

65

1,6

0,9

Vitsenap

7 000

8 200

7,7

9,3

1 100

1 130

54

4,2

5,0

Summa

98 000

100 200

156,0

157,1

111,1

111,9

Oljelin

2000

900

2,4

0,9

1200

1015

2 67

1,6

0,6

Totalt

100 000

101100

158,4

158,0

112,7

112,5

1 Avser vara med 18% vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde. — 2 Priset på oljelin var enligt

vårkalkylen 1955 65 öre/kg.

som tidigare gjort ett tillägg av 2 procent till nyss anförda inkomstbelopp.

Det totala inkomstbeloppet för oljeväxter 1955/56 blir härigenom 11 i,8 milj.

kr. I vårkalkylen beräknades inkomstbeloppet till 115,0 milj. kr.

Olje- och spånadsväxtskördarnas sammanlagda olje- och foderinnehåll

framgår av följande tablå (milj. kg).

1950/51 1953/54 1954/55 1955/56

(prel.) Vår- Reviderad

kalkylen beräkning

Olja.............. 89,5 38,0 63,9 60,2 60,3

Foder............ 125,6 59,3 94,2 78,3 77,8

Spånadsväxter

Åren 1954/55 och 1955/56. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter

avdrag för utsädeskostnader) har för 1954/55 och 1955/56 reviderats med

ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa. Uppgifterna om

jordbrukets beräknade inkomster av spånadsväxter har sammanställts i följande

tablå (milj. kr).

1950/51

1954/55

1955/56

Vår-

Reviderad

kalkylen

beräkning

Lin

Halm .

2,5

2,5

3,0

3,3

Frö1 ..

1,7

0,7

1,2

1,3

Summa

4,2

3,2

4,2

4,6

Hampa

Halm .

0,7

0,6

0,6

0,6

Frö1 ..

0,1

—

0,1

—

Summa

0,8

0,6

0,7

0,6

Summa spånadsväxter

5,0

3,8

4,9

5,2

1 Exkl. utsäde.

Fältmässigt odlade köksväxter

Arealer. Uppgifter föreligger enligt den representativa arealinventeringen

den 1 juni 1955 om den sammanlagda arealen av fältmässigt odlade köksväxter

under året. Uppgifterna avser endast totalarealen. Under de före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

gående åren har arealen för bruna bönor redovisats separat, men i årets inventering

har denna uppdelning ej gjorts. Arealen 1954 uppgick totalt till

8 600 hektar, varav 1 000 hektar upptogs av bruna bönor. Årets areal har

ökat till 10 353 hektar. På grund av att arealerna ej specificerats för enskilda

växtslag är det ej möjligt att med säkerhet avgöra hur de fördelar sig

på växtslagen. På grund av uppgifter från konservfabrikerna om kontraktsodlade

arealer 1955 har det emellertid varit möjligt att med relativt god

säkerhet ange ökning för vissa växtslag, nämligen för märgärter (konservärter)

med 600 hektar, för gurkor med 135 hektar, för spenat med 20 hektar

och för rödbetor med 150 hektar eller tillhopa 905 hektar.

I övrigt föreligger som nämnts inga detaljuppgifter. Emellertid har från

uppköpare på Öland och i Kalmar län meddelats, att arealen bruna bönor,

som för få år sedan uppgick till över 2 000 hektar, i år ånyo ökat väsentligt.

Det har uppgetts, att en areal om 1 500—2 000 hektar kan anses sannolik.

Med anledning härav har de kalkylsakkunniga räknat med, att återstående

ökning av totalarealen fältmässigt odlade köksväxter 1955, d. v. s. 848 hektar,

är att hänföra till bruna bönor.

Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek har

som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (om skörden per hektar på

kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de län, inom

vilka fältmässig köksväxtodling bedrives i större omfattning. Uppgifterna

får ännu anses preliminära, eftersom skörden i år, särskilt för rotfrukterna,

är relativt sen och vid tiden för beräkningarna ej avslutad. Vidare må omnämnas,

att skörden per hektar av konservärter, som upptager ca 2 500 hektar,

är i det närmaste exakt känd. I övrigt är uppgifterna om hektarskördarnas

storlek liksom tidigare osäkra. Torkan under sommaren 1955 har

vad genomsnittsskördarna beträffar ej medfört så stor nedsättning som för

de flesta andra grödor. I allmänhet är dock skördarna i genomsnitt lägre än

normalt, givetvis med betydande variationer för olika delar av landet. Endast

i fråga om gurkor, spenat och vaxbönor anges skördarna ligga något

över normalskörd. Detta återspeglas i priserna, som för gurkor och spenat

är lägre än för 1954 års skörd.

Priser. De i kalkylen använda priserna bygger som vanligt på uppgifter

från följande uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads slakthus- och

saluhallsstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter från

Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser), konservfabrikerna

(priser till producent vid fabrik), Konsums grönsakscentral i Stockholm

(vägda inköpspriser reducerade till producentpriser) samt Grönsakscentralen

i Malmö (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser).

Definitiv prisstatistik föreligger nu för produktionsåret 1954/55. Priserna

för 1955 års skörd har nu bedömts med hänsyn till priserna under höstmånaderna

1955 i jämförelse med priserna under motsvarande tid 1954. Som

förut anförts^ är priserna 1955 lägre än 1954 för gurkor och spenat. I övrigt

är priserna så långt dessa är kända högre än 1954 — i genomsnitt ca 25 procent

högre.

Beräknade inkomstsummor. År 1954/55. Den i vårkalkylen 1955 beräknade

inkomstsumman (40,5 milj. kr) har nu justerats till 43,1 milj. kr.

År 1955/56. I vårkalkylen beräknades en total inkomstsumma av 45,0 milj.

kr, medan den reviderade summan är 54,3 milj. kr. ökningen står i samband

med såväl prishöjningar som större arealer än de i vårkalkylen förutsatta.

Å andra sidan har hektarskördarna, som förut nämnts, blivit lägre än normalt.

Om inkomstsumman beräknas med utgång från de nu kända arealerna

och de priser, som tillämpades i vårkalkylen, erhålles ett belopp av 43,8 milj.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

kr (minskningen jämfört med vårkalkylen beror på lägre hektarskörd).

Inkomstbeloppen redovisas i följande tablå.

Vårkalkylen Reviderad beräkning

Milj. kr

Index

Milj. kr

Index

1950/51.......

..... 42,1

100,0

1951/52.......

..... 55,7

132,3

1952/53.......

..... 44,1

104,8

1953/54.......

..... 45,4

107,8

1954/55.......

..... 40,5

96,2

43,1

102,4

1955/56.......

..... 45,0

106,9

54,3

129,0

Tobak

Åren 1954/55 och 1955/56. Jordbrukets inkomster av tobaksodlingen har

liksom tidigare beräknats med ledning av uppgifter från Tobaksmonopolet.

Inkomsterna framgår av följande tablå.

År

Vårkalkylen

Reviderad beräkning

Antal

Areal,

Av Tobaks-

Pris,

Värde,

odlare

hektar

monopolet in- köpt kvantitet

tobaksblad, ton

öre/kg

milj. kr

804

186

343

295

1.0

737

158

320

387

1,2

756

162

255

392

1.0

750

150

300

400

1.2

756

162

255

392

1.0

748

160

300

425

1.3

Ariimalier

Mjölk

År 1954/55. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under produktionsåret

1954/55 uppgått till 3 456 milj. kg, vilken kvantitet med 3,9 procent understiger

invägningen under 1953/54. Försäljningen . av konsumtionsmjölk

utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk samt kvantiteten

mjölk till lantsmör har upptagits oförändrade från vårkalkylen. Förbrukningen

av fodermjölk har beräknats med utgång från antalet liv-, godoch

spädkalvar och en helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200,

270 och 10 kg samt en uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar.

Räknat per ko erhålles för 1954/55 en mjölkproduktion av 2 799 kg, vilket

är 3,2 procent mindre än under 1953/54.

Den totala mjölkproduktionen under 1954/55 blir under angivna förutsättningar

4 221 milj. kg, vilket är 4,0 procent mindre än under 1953/54.

År 1955/56. I normkalkylen antogs mjölkproduktionen år 1955/56 bli

ungefär lika stor som under 1954/55. Till grund för denna beräkning låg

en uppskattning av medelkoantalet och mjölkproduktionen per ko. Med

ledning av uppgifter om slakten och kreatursantalet enligt husdjursräkningarna

kunde koantalet beräknas minska med 0,8 procent jämfört med

1954/55. Å andra sidan räknades med en ökad avkastning per ko med 1

procent, varvid förutsattes normal tillgång på foder till mjölkkorna, ökningen

avsåg att markera den produktivitetsstegring, som tidigare förelegat

på längre sikt (förbättrad utfodring, förbättrat djurmaterial etc.).

Nu nämnda förutsättningar har helt förändrats till följd av det svaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

16°

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

skördeutfallet. Den av torkan i stora delar av landet — främst i Mellansyerige

starkt nedsatta återväxten på betesvallarna under sommaren och

förhösten har fått följder, som tydligt återspeglas i uppgifterna om mjölkmvagningen

vid mejerierna. Invägningen låg under våren och försommaren

ca 3—5 procent lägre än under samma tid föregående år men var under juli

i nivå med fjolårets. För augusti och september månader redovisas emellertid

en minskning med 8 respektive 11 procent jämfört med samma månader

19o4.

rJcr^111?''11^11 av mjölkproduktionen och mjölkinvägningen under

1955/56 har de sakkunniga haft två beräkningsmöjligheter att utgå från

nämligen dels en undersökning av förändringarna i koantalet och mjölkpro
uktionen

per ko, dels en direkt uppskattning av mjölkinvägningen med

ledning av den hittills statistiskt registrerade utvecklingen. En uppskattning

av koantalet måste under alla förhållanden göras för bedömning av

slakten av storboskap och förändringarna i kreaturskapitalet (härför redogores

narmare under rubrikerna Köttproduktionen och Förändringar i kreaturskapitalet).

Någon tillfredsställande grund för beräkning av mjölkproduktionen

per ko föreligger emellertid icke. De sakkunniga har därför ansett

sig bora fasta större avseende vid den hittillsvarande faktiska utveckligen

i mjölkproduktionen, sådan denna kommer till uttryck i mjölkinvägmngen,

vid uppskattningen för hela året 1955/56. Det kan tilläggas, att sam?ia

Vn/-?^-831188,8^1 anvandes vid uppskattning av mjölkproduktionen hösavni940-t5ertreS

ermgSåret 1947/48 °ch likaså under missväxtåren i början

De sakkunniga räknar schematiskt med att invägningen under stallfodringspenoden

i genomsnitt skall komma att ligga inemot 10 procent under

tjolarets mva. Till grund för detta antagande har legat nedgången i mjölkin\

agningen under augusti—september i år. De sakkunniga är medvetna

om svagheten i denna beräkning; produktionen under nämnda månader baserades

i huvudsak på den knappa betestillgången, medan tillgången på

ftoal.llod.er, ,ar. av§oraade för den fortsatta utvecklingen. Såsom redan framhallits

i början av denna promemoria är tillgången totalt sett otillräcklig

tor den har uppskattade animalieproduktionen i dess helhet, om jämförelse

gores med de senaste åren, medan däremot en betryggande marginal skulle

orehgga sett mot bakgrunden av förhållandena under torråret 1947/48.

För varen och sommaren 1956 räknas med normala betesförhållanden.

Vad angar denna del av produktionsåret utgår de sakkunniga från ungefär

samma invagning som under betesperioden 1955. Mot detta talar bl. a att

decimeringen av kostammen bör leda till minskad mjölkinvägning jämfört

med tidigare. A andra sidan får beaktas, att mjölkinvägningen redan under

av torkan °regaende produktlonsar la§ under den normala nivån till följd

Med nu nämnda utgångspunkter beräknas invägningen under 1955/56

komma att ligga 6 procent under 1954/55 års nivå. 7

Den anvanda beräkningsmetoden innebär, att den totala mjölkproduktmnen

framkommer på samma sätt som vid en definitiv beräkning där

mjölkinvägningen ingår som en känd faktor. Till den uppskattade mjölkinvagmngen

har salunda lagts de kvantiteter mjölk, som försäljes utanför

mejerier respektive användes for hemmaförbrukning, till produktion av

jämfö^me? for [0<?fr^ndamäk Dessa poster har upptagits oförändrade

medf^n nnn f med undantag för fodermjölk, där en nedgång

antalet kalvar1 ^ 1 195 0°° t0n förutsattes ske 1 anledning av reduktionen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955 17°

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i närmast följande

tablå.

Uppgifter rörande mjölkproduktionen åren 1938/39 och 1950151—1955156

1938/39

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55 1955/56

Medelkoantal.....

1 920

1 624

1 568

1 527

1 519

1 508

Vårkal-

kylen

1 494

Revi-

derad

beräk-

ning

1436

Procentuell föränd- ring sedan före- gående år......

— 1.5

-3,4

-2,6

— 0,5

— 0,7

— 0,8

— 4,8

Produktion per ko,

kg.............

2 455

2 938

2 894

2 942

2 893

2 799

2 899

2 774

Procentuell föränd- ring sedan före- gående år......

— 0,6

-1.5

+ 1,7

— 1,7

— 3,2

+ 1.0

— 0,9

Total mjölkproduk- tion, milj. kg . . .

4 714

4 772

4 538

4 492

4 395

4 221

4 331

3983

Procentuell föränd- ring sedan före- gående år......

— 2,1

-4,9

— 1,0

— 2,2

-4,0

+ 0,2

— 5,6

Invägning vid meje- rier, milj. kg. . ..

3 129

3 858

3 670

3 666

3 598

3 456

3 587

3249

Procentuell föränd- ring sedan före- gående år......

+ 3,6

-1.7

-4,9

— 0,1

-1,9

— 3,9

+ 1,0

— 6,0

Det bör observeras, att de under 1955/56 angivna procenttalen avser uppskattade

förändringar jämfört med 1954/55, då produktionsresultatet redan

påverkats av väderleksförhållandena. Jämför man i stället 1955/56 med

det mera normala året 1953/54 blir nedgången i koantalet 5,5 procent, i produktionen

per ko 4,1 procent, i totala mjölkproduktionen 9,4 procent och i

invägningen 9,7 procent. Det kan nämnas, att motsvarande definitiva tal

vid jämförelse mellan åren 1945/46 och 1947/48 var 4,1, 1,7, 5,8 och 5,6 procent

(se prop. 1949: 212). De sakkunniga räknar sålunda nu för en tvåårsperiod

med en betydligt starkare minskning i mjölkproduktionen än vad

som faktiskt blev fallet under torråret 1947/48 jämfört med 1945/46. Härvid

bör beaktas att mjölkproduktionen, liksom jordbruksproduktionen över

huvud taget, vid normala väderleksförhållanden visade en stark uppåtgående

trend under slutet av 1940-talet, medan däremot produktionen under

de senaste 5—6 åren har visat stagnation eller — vad speciellt angår mjölkproduktionen

— en nedåtgående tendens.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning sammanfattas i

tablån överst på nästa sida.

Inkomster av mejerimjölk

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk

har utförts enligt samma metod som i vårkalkylen. Inkomsterna av mejerimjölken

utgöres av dels inkomster genom försäljning av mejeriprodukter

(försäljningsinkomster), dels statliga bidrag.

5 Ililumg till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 215

opaginerad Kontrollera mot PDF

18° Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Mjölkproduktionens användning åren 1938/39 och 1950/51—1955/56, milj. kg

1938/39 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

Vårkal- Revikylen

derad

beräkning
Total

mjölkproduk
-

tion............

4 714

4 772

4 538

4 492

4 395

4 221

4 331

3 983

1.

Invägning vid

mejeri.........

3 129

3 858

3 670

3 666

3 598

3 456

3 587

3 249

2.

Lantsmörmjölk.

420

55

50

45

40

36

32

32

3.

Konsumtions-

mjölk försåld

utanför mejerier

240

138

128

121

115

109

104

104

4.

Av producenter- na hemmaför- brukad konsum- tionsmjölk.....

537

496

475

455

437

420

403

403

5.

Fodermjölk ....

388

225

215

205

205

200

205

195

Vid beräkningen av försåljningsinkomsterna för de enskilda produktslagen

har för åren t. o. m. 1954/55 använts försålda kvantiteter för mjölk

och grädde respektive tillverkade kvantiteter för smör och ost (ostkvantiteten

med avdrag för lagringsförlust) enligt mejeristatistiken. För 1955/56

har ifrågavarande kvantiteter beräknats med hänsyn till hittillsvarande utvecklingstendenser.

Den invägda helmjölkens användning samt beräknade kvantiteter färdiga

produkter framgår av följande tablå.

Mejerimjölkens användning

Fetthalt, procent..............

Helmjölk milj. kg, till:

1950/51

1953/54 1954/55

1955/56

Vår-

kalkylen

Reviderad

beräkning

3,72

3,76

3,76

3,79

3,75

Konsumtionsmjölk, 3,0 % ____

747

731

733

719

741

» , 3,5 % ....

—

42

53

60

59

Grädde .......................

258

288

301

311

315

Ost..........................

397

407

408

407

407

Torrmjölk m. m...............

48

37

34

35

30

Smör.........................

2 394

2 078

1 919

2 040

1 689

Svinn........................

14

15

8

15

8

Summa 3 858 3 598

Motsvarande produktmängd,

3 456

milj. kg

3 587

3 249

Konsumtionsmjölk, 3,0 %.....

930,6

916,4

919,0

908,0

927,0

> 3,5 %.....

—

45,5

57,2

65,0

63,0

Grädde, tunn.................

30,6

25,3

24,3

23,2

23,3

» , tjock.................

13,5

18,2

19,8

21,2

21,1

Ost, salufärdig................

50,7

52,0

51,2

52,0

51,0

Smör........................

108,1

94,5

86,7

93,5

76,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

I fråga om priserna har t. o. m. 1954/55 använts föreliggande minut- eller

partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vid beräkning av medelpriserna

för 1955/56 har tillämpats de priser, som gällt från den 1 september

1955.

Från mejeriernas beräknade bruttoinkomster för de olika produkterna

har mejerikostnaderna avdragits. I föreliggande kalkyl har liksom i vårkalkylen

tillämpats mejerikostnader grundade på en undersökning över 1953

års kostnader per kg mjölk för olika produktslag. För prognosåren sker

framskrivning av kostnaderna 1953 med hjälp av en mejerikostnadsindex.

På grund av löne- och räntehöjningar in. m. under 1955 visar mejerikostnadsindex

per den 30 juni 1955 en stegring jämfört med index per den 31

december 1954, som uppgår till nära 10 procent för mejerimjölkens grundkostnader

och ca 8,5 procent för merkostnaderna vid konsumtionsmjölksrespektive

ostproduktion.

Den tillämpade mejerikostnadsindexen är grundad på mejerikostnadernas

sammansättning 1950. Beräkningen av mejerikostnadsindex har liksom

tidigare utförts av Svenska mejeriernas riksförening.

Vid beräkning av mejerikostnaderna enligt de principer, som hittills tilllämpats

i jordbrukskalkylen, tages ej hänsyn till de förändringar i enhetskostnaderna,

som kan uppstå genom kvantitativa förändringar i mjölkproduktionen

och därmed sammanhängande förändringar i invägningen

vid mejeri. Framskrivningen av enhetskostnaderna från det senaste år, för

vilket dessa är kända, till prognosåren göres med hänsyn endast till konstaterade

pris- och löneförändringar. Detta förfaringssätt har motiverats av

att den tidsperiod, för vilken framskrivning är erforderlig, omspänner eu

relativt kort tidrymd och att större variationer i mjölkproduktionens omfattning

normalt ej förekommer under en så kort tidsperiod. På grund av den

starka minskning i mjölkproduktionens omfattning, som av olika anledningar

ägt rum sedan det senaste året (1953), för vilket mejeriernas genomsnittliga

enhetskostnader föreligger, har de kalkylsakkunniga nu ansett det

motiverat att söka klarlägga, hur den minskade invägningen vid mejeri

påverkar dessa kostnader. Vid förändringar i mjölkinvägningen påverkas

mejerikostnaderna endast till den del de är att anse såsom fasta. En särskild

beräkning har utförts angående den genom förändrat kapacitetsutnyttjande

uppkommande totala kostnadsförändringen vid mejerierna. Denna

beräkning har utförts med ledning av uppgifter ur den inom Svenska mejeriernas

riksförening utförda driftsredovisningen för 1953. De kostnadsposter,

som därvid beaktats, är löne- och kapitalkostnaderna vid avdelningarna

för allmän mjölkbehandling och smörtillverkning, motsvarande kostnader

vid hjälpavdelningarna (värme-, kyl- och vattenavd.) samt kostnaderna

för mjölk- och produktkontroll. Vid den förutsatta mjölkinvägningen 1955/

56, vilken understiger invägningen 1953 med 11,3 procent, skulle enligt den

utförda beräkningen mejerikostnaderna på grund av försämrat kapacitetsutnyttjande

komma att bli ca 7 milj. kr högre än kostnaderna beräknade

på vanligt sätt. Enligt den i vårkalkylen för 1955/56 förutsatta invägningen

skulle motsvarande relativa kostnadsökning uppgå till ca 1,3 milj. kr.

Därvid har förändringarna i konsumtionsmjölks- respektive osttillverk

ningen sedan 1953 ej beaktats, då dessa påverkar mejerikostnaderna i olika

riktningar och i stort sett torde taga ut varandra.

De nu berörda förändringarna i mejerikostnaderna har ej beaktats. De

sakkunniga har emellertid genom den här i korthet beskrivna överslagsberäkningen

velat klarlägga storleksordningen av den kostnadsförskjutning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

20° Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

som kan förväntas med anledning av den nu aktuella förändringen i kapacitetsutnyttjandet.

De statliga bidragen har så långt möjligt upptagits till kända belopp. Vid

beräkningstillfället är det beträffande 1954/55 endast leveranstillägget som

ej är känt. För 1955/56 har bidragsbelopp beräknats enligt de grunder, som

gäller för utbetalning av dylika bidrag.

De på förut angivet sätt beräknade inkomsterna har kompletterats med

hänsyn till vissa speciella inkomster, som icke inkluderas vid beräkningen

av försäljningsinkomsterna eller pristilläggen, samt för förluster, som

sammanhänger med underpris vid export, lagringskostnader m. m. Samtliga

dessa kompletteringar har sammanförts i en post för respektive år.

De sålunda beräknade mejeriinkomsterna jämföres med verkligt utbetalda

mjölklikvider, så långt dessa är kända. Jämförelsen har till syfte att för

prognosåren åstadkomma en korrektion av beräkningarna, så att kalkylsummorna

så nära som möjligt ansluter sig till jordbrukarnas faktiska

inkomst av mejerimjölken. För prognosåren göres därför ett tillägg med

ledning av den genomsnittliga skillnaden under de fem senaste år, för vilka

mejerilikviderna är kända. I den mån prisregleringarna i form av avgifter

och pristillägg handhafts på ett sådant sätt, att de på visst år belöpande

inkomsterna också utgått i form av bidrag eller ersättningar samma år, erbjuder

jämförelsen inga svårigheter. Beräknade inkomster av mejerimjölk

kan då direkt jämföras med redovisade mjölklikvider. Emellertid uppkommer

ofta tidsförskjutning, så att belopp, vilka upptagits som inkomst ett

år, delvis icke blir utbetalda förrän ett följande år. En undersökning har

gjorts för att i möjligaste mån eliminera verkan av denna tidsförskjutning,

så att de beräknade mejeriinkomsterna och de verkliga mejerilikviderna

blir mera direkt jämförbara. Resultatet av denna undersökning framgår

av följande sammanställning. I medeltal för de fem åren framkommer

en skillnad på 29,1 milj. kr per produktionsår, vilken summa tillagts de

beräknade inkomsterna för 1954/55 och 1955/56.

Jämförelse mellan beräknade inkomster av mejerimjölk

och redovisade

mjölklikvider,

milj. kr

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

I kalkylen beräknade inkomster

1 122,3

1 128,9

1 315,2

1 327,9

1 267,4

Justeringsposter.............

-4,0

+ 3,2

— 22,2

— 5,3

+ 9,4

Justerade inkomster.........

1 118,3

1 132,1

1 293,0

1 322,6

1 276,8

Mejeriernas mjölklikvider.....

Skillnad mellan mjölklikvider

1 134,9

1 167,1

1 310,3

1 362,2

1 313,8

; och justerade inkomster....

Medeltal 1949/50—1953/54

16,6

35,0

17,3

29,1

39,6

37,0

I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som

framgår av tabellen, beräknas dessa uppgå till 1 274,3 milj. kr för 1954/55

och 1 284,9 milj. kr för 1955/56.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk har i översikten på s. 21° anförts hur likviden, räknad i öre

per kg invägd mjölk, fördelar sig på försäljningsinkomster respektive statliga

bidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955 21°

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk, milj. kr

1950/51

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Vår-

Revide-

kal-

rad be-

Beräknade inkomster

kylen

räkning

1. Försäljningsinkomster

Konsumtionsmjölk ................

232,8

257,1

262,0

282,9

3“5.5

335,8

Grädde............................

107,4

116,6

124,4

130,5

140,3

139,6

Ost................................

120,0

180,1

174,2

170,2

175,9

181,2

Torrmjölk m. m...................

13,3

11,6

11,0

10,1

10,6

9,1

Smör..............................

554,5

544,8

530,7

485,0

525,3

424,3

Prisstegringsvinster, exportförluster,

import- resp. exportavgifter m. m.,

saldo............................

- 3,0

- 4,6

— i/,3

- 7,7

- 21,9

— 3,8

Summa

1 025,0

1 105,6

1 085,0

1071,0

1165,7

1 086,2

2. Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg............

78,6

169,2

100.9

96,7

101,1

90,6

Extra tillägg i norra Sverige ......

23,5

31,4

31,4

27,5

31,0

Leveranstillägg och clearingtillägg . ..

—

>21,7

50,1

2 50,0

50,0

Körlinjebidrag ....................

1,7

—

—

—

—

Merfrakttillägg ....................

0,1

—

—

—

—

Summa

103,9

222,3

182,4

174,2

182,1

169,6

Summa beräknade inkomster

1128,9

1327,9

1 267,4

1245,2

1347,8

1255,8

Mejeriernas mjölklikvider8 ............

1167,1

1 362,2

1 313,8

Tillägg i prognosberäkningen med

stöd av särskild undersökning ......

—

—

—

29,1

27,1

29,1

Kalkylsummor

1167,1

1362,2

1313,8

1274,3

41374,9

1284,9

1 Härutöver har som leveranstillägg utbetalats 29,2 milj. kr dels ur statliga medel trän föregående

regleringsår (17,4 milj. kr), dels av medel överförda från ovan redovisade försäljningsinkomster.

8 Preliminärt tal.

* Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid och leveranstillägg, fritt mejeri, vid

årets medelfetthalt, exklusive värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

4 Utöver det tillägg enligt prisöverenskommelsen, som här medtagits skall mjölkinkomsterna

ökas med 12,9 milj. kr, utgörande kompensation för höjda löner i livsmedels- och transportfacket.

Detta belopp är inkluderat i de värdesummor, som anges i sammandragstabellerna s. 30° o. ff.

Likvider i öre per kilogram mjölk 1950/51 och 1952/53—1955/56

1950/51

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Vår

Revi-

kal-

derad

kylen

beräk-

ning

Försäljningsinkomster .

27,56

31,10

31,45

31,83

33,61

34,33

Statliga bidrag.......

2,69

6,06

5,07

5,04

5,08

5,22

Summa

30,25

37,16

36,52

36,87

38,69

39,55

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har för 1954/

55 och 1955/56 beräknats med utgång från senaste av jordbruksnämnden

fastställda priser för ostandardiserad mjölk vid direkt försäljning (40,70

öre/kg). Härtill har lagts prishöjningar på 5 respektive 3 öre/l, motsvarande

höjningar av detalj handelspriset den 1 april och den 1 september

1955 (2,02 respektive 7,76 öre/kg).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken

framgår av följande sammanställning (öre/kg).

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Vårkalkylen..........

. 36,60

39,40

40,70

40,85

43,45

43,45

Reviderad beräkning ..

. 36,60

39,40

40,70

40,85

42,70

48,45

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet

in. in. samt försäljning till anställda) har för 1954/55 beräknats till

samma pris som insatts i vårkalkylen för tiden september—december 1954.

Denna beräkning grundade sig på de före den 1 oktober 1954 för varje

län (»länet i övrigt») gällande normalpriserna på konsumtionsmjölk vid

utminutering, varvid samtidigt beaktades de lokala prishöjningar fr. o. in.

den 1 september 1954, som utgjorde kompensation för bortfall av statligt

lagringsstöd på smör. Enligt tidigare gällande lantarbetaravtal skulle detta

pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare t. o. m. 31 december

1954. Vid medeltalsberäkningen har som vikter använts uppgifter om jordbruksbefolkningens

storlek i olika län enligt 1950 års folkräkning.

För tiden januari—augusti 1955 har insatts 42,26 öre/kg, som motsvarar

det genomsnittspris lantarbetarna fått betala under nämnda period. Enligt

senaste lantarbetaravtal skall vid försäljning av mjölk till lantarbetare efter

den 1 januari 1955 uttagas det pris 3-procentig standardiserad mjölk i lös

vikt betingar i närmaste butik. Genomsnittspriset för tiden januari—augusti

1955 har erhållits genom att detaljhandelspriset för varje län enligt socialstyrelsens

prismaterial sammanvägts på samma sätt som tidigare.

För 1955/56 har man utgått från att priset under september 1955, beräknat

enligt samma metod som för tiden januari—augusti 1955, skall vara

det för produktionsåret gällande.

De beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgår

av följande sammanställning (öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

Vårkalkylen........... 37,65 37,65 37,80 37,80

Reviderad beräkning ... 37,65 37,65 40,77 46,91

Priset på mjölk till lantsmör har liksom tidigare beräknats med ledning

av riksnoteringen på mejerismör. Man har utgått från att priset på lantsmör

överensstämmer med priset på omärkt smör.

De beräknade priserna på lantsmörmjölk framgår av följande sammanställning

(öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

Vårkalkylen .......... 23,24 22,08 22,20 22,20

Reviderad beräkning.... 23,24 22,08 23,30 23,40

Producentbidrag för mjölk

Åren 1954/55 och 1955/56. De sammanlagda beloppen till producentbidrag

har med ledning av preliminära uppgifter från lantbruksstyrelsen för

1954/55 beräknats till 45 milj. kr och för 1955/56 till 44 milj. kr, eller för

vartdera produktionsåret till 1 milj. kr lägre belopp än som angetts i vårkalkylen.

Ägg och slaktfjäderfä

Åren 1954/55 och 1955/56. För en bedömning av äggproduktionens utveckling

föreligger bl. a. resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland

opaginerad Kontrollera mot PDF

23°

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

den 18 april 1955 och preliminära uppgifter om partihandelns inköp av

ägg t. o. m. september månad 1955. Det tillgängliga materialet har icke

givit anledning att ändra den tidigare gjorda uppskattningen for 1954/55

och 1955/56.

Äaepriset (svensk äganotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)

utgjorde 291 öre/kg 1954/55. För 1955/56 har de sakkunniga

räknat med ett pris av 305 öre/kg, d. v. s. samma pris som man raknade

med vid prisförhandlingarna i våras. För att uppnå detta pris förutsa es

därvid att Export- och importföreningen för ägg skulle tillgodoforas regleringsmedel

till ett sammanlagt belopp av ca 5 milj. kr. Enligt de Iran

jordbruksnämnden nu inhämtade upplysningarna skulle föreningen vid

oförändrade importavgifter på fodermedel för 1955/56 kunna disponera ett

belopp av ca 3,8 milj. kr.

Värdet av fjäderfäslakten har liksom tidigare beräknats med utgång från

värdet under 1949/50 samt prisutvecklingen for slakthons enligt Svenska

ägghandelsförbundets noteringar. För 1955/56 har räknats med samma varde

som förutsattes i vårens prisuppgörelse.

Jordbrukets andel av äggproduktionen och fjäderfaslakten har upptagits

till samma procenttal som i vårkalkylen. ..... .

Beräkningarna av äggproduktionen och fjäder faslakten sammanfattas

följande tablå.

År

Äggproduktion,

milj. kg

Totalt

Jordbruket

Vår kalkylen

1950/51 .......

... 83,0

68,9

1954/55 .......

,.. 84,0

73,5

1955/56 .......

,.. 86,0

75,2

Reviderad beräkning

1954/55 .......

... 84,0

73,5

1955/56 ......

... 86,0

75,2

Pris,

Värde, milj. kr

Fjäderfä-

öre/kg

Totalt

Jordbruket

slaktens

värde för

jordbruket,

milj. kr

272

225,8

187,4

17,8

290

243,6

213,2

23,0

305

262,3

229,4

24,0

291

244,4

213,9

22,8

305

262,3

229,4

24,0

Köttproduktionen

År 1954/55. Den besiktigade marknadsförda slakten har liksom tidigare

beräknats med utgång från antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinarstyrelsens

statistik och medelvikterna inom slakteriföreningarna. För att

erhålla den totala marknadsförda kvantiteten har härtill lagts den icke b

siktigade saluförda slakten, som har antagits utgöra snmmaAcl (eller n armare

3 procent) av den besiktigade slakten som under 1948/49, da fullstan

diga uppgifter härom förelåg (i livsmedelskommissionens ransoneringssta
tlSHemslakten

av storboskap, får och häst har i avvaktan på uppgifter från

en särskild undersökningi antagits vara lika stor som underDtfO enligt

för detta år verkställd undersökning (se prop. 1952:176, s. 60 61). Hem

slakten av kalv har erhållits som restpost vid de utförda berakmngaina a

nötkreatursantalet och dess förändringar under 1954/55. Fördelningen på

större och mindre kalv har skett i samma proportion som under 1J50 en- 1

1 Den inverkan på slaktinkomsterna, som resultaten av denna undersökning medför, redovisas

i bilaga 2 till denna promemoria.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 4. Köttproduktionen 1954/55

Djurslag

Antal djur

Medelslakt- vikt, kg

Total slakt

vikt, ton

Storboskap

Marknadsförd slakt..............

477 500

202,3

96 607

Hemslakt ......................

3100

150,0

465

Summa

4S0600

202,0

97 072

Större kalv

Marknadsförd slakt..............

410 900

55,9

22 950

Hemslakt ......................

12 000

50,0

600

Summa

422800

55,7

23550

Mindre kalv

Marknadsförd slakt..............

539 400

20,5

10858

Hemslakt ......................

38 000

19,0

722

Summa

567 400

20,4

11580

För och getter

Marknadsförd slakt..............

111 600

15,8

1739

Hemslakt ......................

17 000

15,0

255

Summa

128600

15,5

1994

Häst

Marknadsförd slakt..............

33 200

341,8

11348

Hemslakt ......................

200

330,0

66

Summa

33400

341,7

11414

ligt nyssnämnda undersökning. Medelslaktvikterna på hemslaktade djur

har upptagits oförändrade från 1953/54.

Resultaten av beräkningarna framgår av tabell 4. Inkomsterna har beräknats

på grundval av de i tabellen angivna kvantiteterna samt för 1954/

55 införskaffade uppgifter om avräkningspriserna.

År 1955/56. Med ledning av jordbruksnämndens tidigare omnämnda särskilda

undersökning av nötkreatursantalet beräknas koantalet den 15 september

1955 till 1 457 000 djur eller 4 procent lägre än vid samma tidpunkt

ett år tidigare. Slakten av storboskap under 1955/56 har uppskattats till

470 000 djur. Rekryteringen av ungdjursgruppen har bedömts komma att

uPPgå till 410 000 djur. Med utgång härifrån beräknas antalet kor vid slutet

av produktionsåret 1955/56 till 1 427 000 och antalet ungdjur till 505 000.

Detta innebär en minskning av koantalet från 15 september 1955 med 30 000

och av antalet ungdjur med likaledes 30 000.

Antalet kalvar uppgick enligt kreatursräkningen den 1 juni 1955 till

483 000 djur. En sänkning beräknas ske under året ner till 440 000 djur i

september 1956. Antalet under 1955/56 födda kalvar beräknas med ledning

av medelkoantalet1 1 och kalvprocenten (92 procent) till 1 321 000 st. Härav

beräknas 954 000 till slakt. Relationen mellan större och mindre kalv var

1 Medelkoantalet 1954/55 och 1955/56 har beräknats på följande sätt. Antalet i september

1954 1 518 000 kor — har antagits vara oförändrat under stallfodringsperioden, varefter

en successiv nedgång med sammanlagt 4 procent eller 61 000 kor, antagits ske fram till september

1955. Den ytterligare nedgången under innevarande stallfodringsperiod har beräknats till

30 000, varvid antalet vid periodens slut kommer att utgöra 1427 000. Detta antal har

förutsatts vara oförändrat under betesperioden fram till produktionsårets slut den 1 september

1956. Det på angivet sätt beräknade medelkoantalet utgör 1 508 000 år 1954/55 och 1 436 000

år 1955/56.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

1954/55 i den besiktigade slakten 43:57. Medräknas hemslakten blir relationen

42: 58. Enligt erfarenhet sjunker antalet slaktade större kalvar under

år, då knapphet på foder råder. Med hänsyn härtill har för 1955/56 räknats

med relationen 40: 60 vid fördelningen av totalslakten på större och mindre

kalv.

Slakten av får och häst har uppskattats till 128 000 respektive 34 000

djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek har använts i stort sett

samma medelslaktvikter som för 1954/55. Dessa har genomgående blivit

något lägre än man kunde förutse våren 1955.

Vid beräkningen av producentpriserna på slaktdjur av nötkreatur, häst

och svin 1955/56 har man utgått från de för 1954/55 erhållna avräkningspriserna.

Till dessa har lagts den höjning av dessa priser, som beräknas bli

en följd av partiprisernas höjning enligt överenskommelsen våren 1955 samt

av senare överenskommen kompensation för bl. a. stegrade slakteriarbetarlöner.

Priset på fläsk har därefter ökats med det belopp, som kommit jordbrukarna

till godo genom att slaktdjursavgiften på svin slopats fr. o. in. den

1 juni 1955. Å andra sidan har priset på storboskap minskats med hänsyn

till att slaktdjursavgift på storboskap införts fr. o. m. den 5 september

1955. De efter anförda tillägg och avdrag erhållna priserna på nötkreatur,

häst och svin har upptagits i kalkylen för 1955/56. I fråga om fårkött har

priset under 1955/56 med hänsyn till den hittillsvarande prisutvecklingen

antagits bli 500 öre/kg, vilket i jämförelse med 1954/55 innebär en höjning

med 8 öre/kg.

Fläskproduktionen

År 195i/55. Antalet slaktsvin och medelslaktvikten för de marknadsförda

svinen 1954/55 har beräknats på samma sätt som slakten av övriga djurslag

(jfr under rubriken Köttproduktionen). Hemslakten av svin har i avvaktan

på resultaten av en särskild undersökning i samband med 1955 års

arealinventering beräknats med utgång från antalet enligt en undersökning

för 1951 reducerat med hänsyn till nedgången i antalet hushållssvin enligt

svinräkningarna. Medelslaktvikten för de hemslaktade icke veterinärbesiktigade

svinen har liksom tidigare upptagits till 90 kg. Vidare har medtagits

exporten av levande svin, vilka har omräknats till slaktyikt.

Resultatet av beräkningarna framgår av följande tablå.

Antal djur Medelslakt- Total slakt
vikt,

kg vikt, ton

Marknadsförd slakt.......... 2 421 000 71,9 174109

Hemslakt................... 250 000 90,0 22 500

Export .................... 27 000 85,2 2 300

Summa 2 698 000 73,7 198 909

År 1955/56. Kvoten mellan totalantalet producerade svin 1954/55 och

antalet suggbetäckningar ca 11 månader tidigare har framräknats. rlill grund

för 1954/55 års svinproduktion ligger betäckningarna för tiden från mitten

av oktober 1953 till mitten av oktober 1954. Då emellertid en omläggning av

suggbetäckningsstatistiken genomförts fr. o. in. februari 1954, vilken medfört

en fullständigare redovisning, har antalet betäckningar, som hänför sig

till den gamla betäckningsstatistiken, först justerats. Härvid har man liksom

i vårkalkylen i år utgått ifrån att betäckningsstatistiken före februari

1954 omfattade endast 81 procent av det efter omläggningen redovisade antalet.

Det på detta sätt framräknade utbytestalet för 1954/55 utgör 8,48.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26° Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Härvid har beaktats den under 1954/55 inträffade obetydliga uppgången i

slaktåldern.

I samband med vårkalkylen i år gjordes vissa beräkningar om antalet

dräktiga suggor per betäckning före och efter omläggningen av statistiken.

Dessa beräkningar har nu kompletterats med motsvarande relationstal baserade

på antalet dräktiga suggor enligt svinräkningarna per den 18 april

och den 1 juni. Dessa relationstal har ökat med ca 3 procent, vilket tyder på

att den nya betäckningstatistiken har blivit ungefär lika många procent

ofullständigare. Dessutom har kompletterande beräkningar gjorts om relationen

mellan antalet grisar under 3 månader enligt svinräkningen per den

18 april och häremot svarande antal betäckta suggor. Denna relation tyder

på en försämring av betäckningstatistiken med ca 6 procent. Procenttalet

är dock för högt på grund av att betäckningsstatistiken redan före omläggningen

förbättrades något. Med anledning av dessa jämförelser har de sak
-

Sammandrag av slaktberäkningarna

1954/55

Storboskap ........

Större kalv.......

Mindre kalv.......

Häst.............

Svin..............

Antal

slaktdjur

480 600

422 900

567 400

33 400

2 698 000

Medelslakt- vikt. kg

202,0

55.7

20,4

341,7

73.7

Köttproduktion,

milj. kg

97,1

23.6

11.6

11,4

198,9

Pris,

öre/kg

364

508

394

256

346

Värde,

milj. kr

353,4

119,9

45,7

29,2

688,2

Summa

342,6

361

1 236,4

Får..............

128 600

15,5

2,0

492

9,8

Totalt

344,6

1 246,2

1955/561

Vdrkalkglen

Storboskap ........

Större kalv.......

Mindre kalv.......

Häst.............

Svin..............

430 000

395 000

549 000

30 000

2 706 000

210,0

53.5

20.5

350,0

73.6

90.3

21,1

11.3

10,5

199,2

Summa

332,4

381

1 265,9

Får..............

125 000

16,0

2,0

470

9,4

Totalt

334,4

1 275,3

Reviderad beräkning

Storboskap ........

Större kalv.......

Mindre kalv.......

Häst.............

Svin..............

470 000

382 000

572 000

34 000

2 418 000

200,0

55.0

20.0

342,0

74,5

94.0

21.0

11,4

11,6

180,2

Summa

318,2

379

1 204,6

Får..............

128 000

16,0

2,0

500

10,0

Totalt

320,2

1 214,6

1 Justerad enligt vårens överenskommelse. Dessutom har slaktinkomsterna ökats med 6,1

milj. kr, utgörande kompensation för höjda löner i livsmedels- och transportfacket (jfr punkt

5 i uppgörelsen).

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

kunniga för beräkning av svinproduktionen för 1955/56 höjt det nyssnämnda

utbytestalet för 1954/55 med 3 procent till 8,73.

Medelslaktvikten på gödsvin uppgick vid 1955/56 års början till 69 kg

och beräknas icke undergå någon förändring under året. Detta innebär, att

antalet slaktade svin under 1955/56 härrör från jämnt 12 månaders betäckningar.

Till grund för beräkningen av 1955/56 års svinproduktion bör sålunda,

eftersom tiden mellan betäckning och slakttillfälle uppgår till närmare

11 månader, läggas det i statistiken redovisade antalet suggbetäckningar

för tiden från mitten av oktober 1954 till mitten av oktober 1955. Härvid

har statistiska uppgifter funnits tillgängliga t. o. m. september 1955.

En uppskattning av antalet betäckningar har sålunda gjorts endast för första

hälften av oktober. På grundval av det nyssnämnda utbytestalet och antalet

betäckningar har antalet slaktsvin under 1955/56 beräknats utgöra

2 418 000. Medelslaktvikten har beräknats till 74,5 kg (vägt medeltal för

gödsvin, suggor och galtar, hemslakt samt export av levande slaktsvin,

omräknade till slaktvikt) och totala fläskproduktionen till 180,2 milj. kg.

I vårkalkylen uppskattades fläskproduktionen till 199,2 milj. kg. Felbedömningen

sammanhänger med en överskattning av det väntade antalet

betäckningar under tiden januari—september 1955.

Medelpriset för 1954/55 har på vanligt sätt beräknats med ledning av

slakteriföreningarnas avräkningspriser. Beträffande prisberäkningen för

1955/56 hänvisas till beräkningen av priserna på nötkreatur och häst under

rubriken Köttproduktionen.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under 1954/55—1955/56 har sammanställts

i tablån över slakten på föregående sida.

Försäljning av militärhästar

Åren 1954/55 och 1955/56. I samband med beräkningarna om husdjursantalets

förändringar har uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna

angående beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna,

vilka utförts på samma sätt som tidigare (se prop. 1946: 267,

s. 116), framgår av följande sammanställning.

Vdrkalkylen

Militärens inköp

Remonter.................

Övriga hästar.............

Avgår

Slakt av militärhästar......

Försäljning till jordbrukare.

Nettoinkomst för jordbruket

Reviderade beräkningar

Militärens inköp

Remonter.................

Övriga hästar.............

Avgår

Slakt av militärhästar......

Försäljning till jordbrukare

Nettoinkomst för jordbruket

1954/55

Antal

Milj.

kr

550

1,4

280

0,6

2,0

608

0,5

67

0,1

0,6

1,4

550

1,4

280

0,6

2,0

810

0,7

90

0,1

0,8

1,2

1955/56

Antal

Milj.

kr

550

1,5

325

0,6

2,1

608

0,5

67

0,1

0,6

1,5

550

1,5

300

0,6

2,1

608

0,5

67

0,1

0,6

1,5

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Export av levande djur

Åren 1954/55 och 1955/56. Enligt uppgifter från Lantbruksförbundet utgjordes

exporten under produktionsåret 1954/55 av 462 nötkreatur, 55 svin

och 60 getter. Jordbrukarnas intäkter av denna export belöpte sig till ca 0,8

milj. kr. De levande svin (ca 27 000 st), som under 1954/55 exporterats för

slakt, har inkluderats i den beräknade svinslakten.

Även för produktionsåret 1955/56 väntas jordbrukarnas inkomster av exporten

av levande djur, exklusive levande slaktsvin, uppgå till omkring 0,8

milj. kr. I vår kalkylen beräknades djurexporten såväl för 1954/55 som för

1955/56 till ett värde av 1,0 milj. kr.

Ull

Åren 1954/55 och 1955/56. Kvantiteterna ull, som i basåret utgjorde 0,49

milj. kg, har liksom tidigare beräknats med ledning av antalet tackor. För

1954/55 beräknas kvantiteten till 0,37 milj. kg. För 1955/56 väntas den

uppgå till 0,32 milj. kg. Medelpriset på ull, som i basåret var 940 öre/k<- (inklusive statligt pristillägg på 100 öre/kg), har för 1954/55, med utgång

från föreliggande noteringar, beräknats till 622 öre/kg (inklusive statligt

pristillägg på 150 öre/kg). För 1955/56 har räknats med ett medelpris av

643 öre/kg inklusive statligt pristillägg (150 öre/kg). Vid kalkyltillfället

radande priser har härvid antagits bestå under resten av detta produktionsår.

Med utgång från angivna kvantiteter och priser blir värdena för basåret

1954/55 och 1955/56 respektive 4,6, 2,3 och 2,1 milj. kr.

Tabell 5. Husdjnrsantalet den 15 september åren 1951—56, 1 000-tal djur

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Vår-

kal-

kylen

Revi-

derad

beräk-

ning

Hästar

3 år och däröver..................

359

334

316

296

272

245

243

Unghästar........................

25

22

19

16

15

14

14

Föl ...................

12

11

9

9

7

7

7

Summa unghästar och föl.........

37

33

28

25

22

21

21

Summa hästar exkl. militärhästar

396

367

344

321

294

266

264

Nötkreatur

Oxar .....................

1

1

1

1

1

1

1

Tjurar, 3 år och däröver..........

17

17

17

17

16

16

16

Kor..................

1603

1534

1520

1518

1457

1494

1427

Summa oxar, tjurar och kor ......

1621

1552

1538

1536

1474

1 511

1444

Ungnöt ..........................

509

521

512

537

535

545

505

Kalvar under 1 år................

485

443

485

477

483

460

440

Summa nötkreatur

2 615

2 516

2 535

2 550

2 492

2 516

2 389

Svin

Fargaltar ...................

4

4

5

5

5

5

5

Modersuggor............

131

158

163

175

158

170

158

Summa

135

162

168

180

163

175

163

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 6. Husdjursbeståndets värde den 15 september åren 1951—56

29

Pris,

kronor

Värde i

milj. kr

Pris,

kronor

Värde

i milj. kr

per st

1951

1952

per st

1952

1953

1954

1955

1956

Vår-

kal-

kylen

Revi-

derad

beräk-

ning

Hästar1

3 år och däröver..

1 150

1150

412,8

28,8

384,1

25,3

1300

1300

434,2

28,6

410,8

24,7

384,8

20,8

353,6

19,5

318,5

18,2

315,9

18,2

För..............

500

6,0

5,5

500

5,5

4,5

4,5

3,5

3,5

3,5

Summa

447,6

414,9

468,3

440,0

410,1

376,6

340,2

337,6

Nötkreatur

Kor, tjurar och oxar

750

650

1 215,8

330,8

1164,0

338,6

900

750

1 396,8

390,8

1 384,2

384,0

1 382,4

402,8

1 326,6

401,2

1359,9

408,8

1 299,6

378,8

200

97,0

88,6

250

110,8

121,2

119,2

120,8

115,0

110,0

Summa

1 643,6

1 591,2

1 898,4

1 889,4

1904,4

1848,6

1883,7

1 788,4

Svin

Fargaltar och mo-

350

47,2

2138,4

56,7

400

64,8

67,2

72,0

65,2

70,0

65,2

Totalsumma

2 062,8

2431,5

2 396,6

2 386,5

2 290,4

2293,9

2191,2

Värdeförändring

från närmast före- gående år ......

- 46,7

-75,6

-34,9

- 10,1

-96,1

- 27,9

- 99,2

1 Exklusive militärhästar.

Förändringar i kreaturskapitalet

Åren 1954/55 och 1955/56. Antalet djur vid slutet av 1954/55 har beräknats

med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen

den 1 juni 1955 samt de sedvanliga korrigeringar som erfordras för att erhålla

djurantalet vid produktionsårets slut.

Jordbrukets kostnader

Arbetskostnader

Jordbrukets arbetskostnader har i de senaste kalkylerna beräknats med

tillämpande av avtalsenliga löner sammanvägda med hänsyn till arbetskraftens

fördelning på olika lönckategorier samt med tillägg för semesterersättning

och beräknad extra ersättning vid övertidsarbete utslagen på all arbetad

tid.

Lönestatistik och avtal. Avtalet för år 1955. När vårkalkylen 1955 utarbetades,

hade det nya löneavtalet för 1955 ej träffats och kunde alltså ej beaktas

i kalkylen. Nämnda avtal träffades sedermera den 24 mars 1955 och

kunde beaktas vid prisförhandlingarna. Det innebar i första hand en höjning

av timlönerna med 30 öre för manliga och 25 öre för kvinnliga arbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30''

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 7. översikt över jordbrukets inkomster

1950/51

1954/55

Kvant.

Pris

Värde

Kvant.

Pris

Värde

milj. kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Höstvete..............

322

30,00

96,6

496

43,51

215,8

Vårvete ..............

215

33,15

71,3

328

46,37

152; i

Råg..................

159

28,70

45,6

226

36,92

83,4

Arealbidrag för vete ..

—

—

—

—

—

—

Korn ................

56

29,67

16,6

57

36,71

20,9

Havre................

31

27,38

8,5

30

34;33

io;3

Kokärter ............

14,0

47,78

6,7

18,0

ölJO

11,1

Potatis, mat-..........

750

17,76

133,2

665

23,26

154,7

Potatis, fabriks- ......

197

8,25

16,3

228

9,71

22,1

Sockerbetor ..........

1978

6,02

119,1

1848

731

1443

Oljeväxter............

—

_

188,2

137,4

Spånadsväxter........

—

—

5,0

_

_

33

Köksväxter...........

—

—

42,1

_

43,1

Tobak................

0,3

295

1,0

0,3

392

1,0

Mejerimjölk ..........

3 858

30,25

1167,1

3 456

36,87

1 274,3

K-mjölk utanför mejeri

K-mjölk till hemmaför-

138

36,60

50,5

109

42,70

463

brukning ..........

496

33,42

165,8

420

40,77

171,2

Lantsmörmjölk........

Producent- och kontant-

55

21,15

11,6

36

23,30

8,4

bidrag för mjölk ....

—

—

70,4

—

—

45,0

Ägg..................

68,9

272

187,4

73,5

291

213,9

Slakt av fjäderfä......

—

—

17,8

223

Storboskap............

88,7

286

253,7

97,1

364

353,4

Kalv, större..........

23,4

371

86,8

23,6

508

1193

Kalv, mindre..........

13,4

11,8

295

39,5

11,6

394

45,7

Häst ................

151

17,8

11,4

256

293

Svin..................

169,8

281

477,1

198,9

346

6883

Får..................

Statliga pristillägg på

2,3

334

7,7

2,0

492

93

fläsk ..............

—

—

—

—

—

—

Militärhästar..........

_

_

1,3

13

2,3

Ull ..................

0,49

940

4,6

0,37

622

Export av levande djur

—

—

1,8

0,8

Summa inkomster

—

—

8 311,1

—-

—

4 032,6

Index

Förändringar i kreaturs-

—

—

100,0

—

—

121,8

kapitalet............

—

—

- 46,7

—

—

- 96,1

Summa

—

—

3 264,4

—

—

3 336,5

Index j

—

—

100,0

—

—

120,6

1 Justerad med hänsyn till prisöverenskommelsen våren 1955.

2 Utöver tillägg enl. punkt 2 i prisöverenskommelsen har mjölkinkomsterna ökats med 12,9

och slaktinkomsterna med 6,1 eller tillhopa 19,0 milj. kr, utgörande kompensation för höjda

löner i livsmedels- och transportfacket (jfr punkt 5 i nppgörelsen).

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1055

åren 1950/51 och 1954/55—1955/56

1955/56

Värdeförändring reviderad be- räkning — normkalkyl, bero- ende på förändring av (milj.kr

Normkalkylen 19551

Reviderad beräkning

Kvant,

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvant,

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

kvanti-

teter

priser

summa

375

403

178

40,60

42,25

35,45

152.2

170.3

63,1

380

219

131

41,35

42,93

37,75

157,1

94,0

49,5

+ 2,1

-77,8

- 16,7

+ 2,8

+ 1,5

+ 3,1

+ 4,9

-76,3

- 13,6

122

57

17,9

34.00

30.00

62.00

41,5

17.1

11.1

62

18

6,0

36.00

35.00

80.00

22,3

6,3

4,8

-20,4

-11,7

- 7,4

+ 1,2

+ 0,9

+ 1,1

- 19,2

- 10,8

- 6,3

750

290

1925

20,57

10,60

7,80

154.2

30,7

150.2

680

210

1554

24,00

10,44

7,48

163,2

21,9

•116,2

- 14,3

- 8,4

- 29,0

+ 23,3

- 0,4

- 5,0

+ 9,0

- 8,8

-34,0

0,3

400

115,0

4,9

45,0

1,2

0,3

425

114,8

5.2

54,3

1.3

- 0,2

+ 0,8

- 1,2

—""0,5

+ 10,5

+ 0,1

- 0,2

+ 0,3

+ 9,3

+ 0,1

3 587

104

38,69

51,21

2 1 387,8

53,3

3 249

104

39,55

48,45

1 284,9

50,4

-102,9

-_2,9

-102,9

- 2,9

403

32

45,56

22,20

183,6

7,1

403

32

46,91

23,40

189,0

7,5

—

+ 5,4

+ 0,4

+ 5,4

+ 0,4

—

—

45,0

—

—

44,0

- 1,0

—

- 1,0

75,2

305

229,4

24,0

75,2

305

229,4

24,0

—

—

—

90.3

21,1

11.3

10,5

199,2

2,0

381

470.

* 1 265,9

9,4

94.0

21.0

11,4

11,6

180,2

2,0

379

500

1 204,6

10,0

-61,3

+ 0,6

-61,3

+ 0,6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

0,4

600

1,5

2,4

1,0

0,32

643

1,5

2,1

0,8

- 0,5

- 0,2

+ 0,2

- 0,3

- 0,2

_

4166,9

—

—

3 859,1

-850,1

+ 42,3

-307,8

—

—

125,8

—

—

116,6

- 27,9

_

—

- 99,2

- 71,3

—

-71,3

_

4 139,0

—

—

3 759,9

421,4

+ 42,3

-379,1

—

—

126,8

—

—

115,2

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1950,51 och 1954/55—1955/56,

milj. kr

1950

1954

1955/56

Värdeförändring reviderad be-

/Öl

/ 55

räkning -

- normkalkyl bero-

Norm-

Revi-

ende på förändring av

kal-

derad

kylen1

beräk-

kvan-

priser

summa

ning

titeter

Brödsäd................

213,5

451,3

385,6

300,6

- 92,4

+ 7,4

- 85,0

Övrig spannmål ........

31,8

42,3

69,7

33,4

- 39,5

+ 3,2

- 36,3

Potatis och sockerbetor ..

268,6

321,1

335,1

301,3

- 51,7

+ 17.9

- 33,8

Olje- och spånadsväxter..

193,2

141,2

119,9

120,0

+ 0,6

- 0,5

+ 0,1

Köksväxter och tobak ..

43,1

44,1

46,2

55,6

- 1,2

+ 10,6

+ 9,4

Summa vegeta-

biliska produkter

750,2

1 000.0

956,5

810,9

- 184,2

+ 38,6

- 145,6

Index

100,0

133,3

127,5

108,1

Mjölk och mejeriprodukter

1 465,4

1 545,4

1 676,8

1 575,8

- 103,9

+ 2,9

- 101,0

Ägg och slaktfjäderfä____

205,2

236,7

253,4

253,4

—

—

—

Slaktdjur ..............

882,6

1 246,2

1 275,3

1214,6

- 61,3

+ 0,6

- 60,7

Övrigt..................

7,7

4,3

4,9

4,4

- 0,7

+ 0,2

- 0,5

Summa anima-

Ilska produkter

2 560,0

3 032,6

3 210,4

3 048,2

- 165,9

+ 3,7

- 162,2

Index

100,0

118,4

125,4

119,0

Samtliga inkomster

3 311,1

4 032,6

4166,9

3859,1

-350,1

+ 42,3

- 307,8

Index

100,0

121,8

125,8

116,6

Förändringar i kreaturs-

kapitalet .............

-46,7

-96,1

-27,9

- 99,2

- 71,3

—

- 71,3

Summa

3 264,4

3936,5

4139,0

3 759,9

- 421,4

+ 42,3

- 379,1

Index

100,0

120,6

126,8

115,2

tare. Månadslönen höjdes på motsvarande sätt. Vidare förekom justeringar

av olika tillägg, vilka procentuellt sett motsvarade eller översteg höjningarna

av timlönen för ordinarie tid. De ifrågavarande justeringarna skall senare

delvis beröras i samband med redovisningen av beräkningarna över den

sammanlagda timförtjänsten. Här omnämnes i fortsättningen endast vissa

smärre justeringar i de allmänna bestämmelserna. Några betydande principiella

förändringar i avtalet förekom ej.

Beträffande ackordspriserna må nämnas, att ersättningen för hässjning

och krakning av hö samt krakning och skylning av säd höjdes med i genomsnitt

13 procent, medan ackordspriserna för potatisupptagning höjdes med i

genomsnitt 12 procent. Dessa höjningar är något högre än den generella höjningen

av timlönen för ordinarie tid, som utgjorde 11 procent. Ackordspriserna

och deras utveckling beaktas emellertid ej i kalkylen.

En annan förändring i avtalet gäller mjölkpriset, som fastställdes till det

pris, som vid närmaste utminuteringsställe tillämpas för standardiserad

mjölk med 3 procent fetthalt i löst mått. Förut tillämpades det pris, som fick

uttagas vid försäljning enligt statens jordbruksnämnds normalprisbestämmelser

för »länen i övrigt».2 Den nya prisbestämmelsen för mjölk kan sägas

innebära, att lantarbetarna nu betalar minutpris för 3-procentig standar
1

Jfr not 1 till tabell 7.

2 De delar av de olika länen, för vilka ett gemensamt minimipris skulle gälla.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

diserad mjölk för helmjölk vid gården. Ehuru det ansetts befogat att omnämna

denna prisbestämmelse, skall den vid de principer, som nu tillämpas

för arbetskostnadsberäkningen i jordbrukskalkylen, ej beaktas.

Den nya sjnkförsäkringslagen har nödvändiggjort vissa ändringar i det

nya avtalet, vilka huvudsakligen är av formell natur.

Redan i vårkalkylen 1955 omnämndes, att den ändring av semesterlagen,

som innebär att även bortavaro på grund av sjukdom numera kvalificerar

till semester, skulle få vissa konsekvenser och givetvis nödvändiggöra motsvarande

ändringar i löneavtalets allmänna bestämmelser. Kalkylsakkunniga

har i propositionen 1955: 180, s. 98*, berört denna fråga men samtidigt

uttalat, att verkningarna av de ändrade grunderna för semesterkvalifikation

ej har kunnat beaktas, på grund av att tillförlitligt beräkningsunderlag

saknas. Några förutsättningar för att göra tillförlitliga kalkyler på detta

område föreligger ej heller nu.

Vissa förtydliganden har i det nya avtalet gjorts i fråga om själva definitionerna

för gränsdragningen mellan olika arbetarkategorier, vilka emellertid

ej påkallar någon särskild uppmärksamhet i samband med arbetskostnadsberäkningarna.

Bestämmelserna om bostadsavgifter o. dyl. undergick

ej någon förändring i samband med det nya avtalet.

Arbetsvolymen. I vårkalkylen 1955 redovisades en del nytt material i samband

med diskussionen om förändringarna i arbetsvolymen. Det nya materialet

hade framkommit genom undersökningar utförda av statistiska centralbyrån

i samband med arealinventeringarna. Fr. o. m. 1951 har i frågeformulären

till arealinventeringarna även införts frågor angående antalet

sysselsatta i jordbruket den 1 juni eller närmast följande vardag samt om

antalet lejda arbetstimmar under det närmast föregående året. Uppgifter

från centralbyråns undersökning förelåg till vårkalkylen 1955 för fyra år.

Vidare redovisades i vårkalkylen 1955 bearbetningar av annat material, som

tidigare vanligtvis icke studerats i samband med arbetskostnadsberäkningen,

nämligen dels uppgifter om antalet arbetsdagar i jordbruket för både lejd

personal och familjemedlemmar vid de gårdar, som lämnar uppgifter till

socialstyrelsens lönestatistik, dels uppgifter om antalet inkomsttagare enligt

taxeringsstatistiken med sin huvudsakliga inkomst från jordbruk. Tillsammans

med den jordbruksekonomiska undersökningen, som hittills utgjort

det viktigaste underlaget för bedömningen av jordbrukets arbetsvolym i samband

med jordbrukskalkylen, diskuterades alltså material från fyra olika

undersökningar, som kunde länkas belysa arbetsvolymens ^utveckling. En

omfattande redogörelse ingår i propositionen 1955: 180, s. 88*—96*.

Då emellertid material från de olika undersökningarna delvis gav sinsemellan

starkt avvikande resultat, ansåg de kalkylsakkunniga det icke vara

möjligt att på objektiva grunder avgöra, vilken vikt de olika undersökningarna

borde tillmätas. 1 stället redovisades arbetsvolymen enligt de fem

olika alternativ som erhålles, om denna fr. o. m. 1950/51 t o. in. 1955/56

antages ha nedgått med 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 ellei 5,0 procent per ai.

Då något nytt material inte framkommit, bar man ej ansett det vara möjligt

alt nu göra någon säkrare bedömning i fråga om arbetsvolymens utveckling

än vid tiden för vårkalkylen 1955. Följaktligen bar arbetsvolymen

alltjämt redovisats på samma sätt som i nämnda vårkalkyl.

Timlöner 1 samband med vårkalkylen 1955 presenterades nya beräkningar

för sammanvägning av timlönerna till arbetare inom olika lönekategorier.

En relativt utförlig redogörelse för dessa beräkningar, vilka även nu tillämpats,

finnes i propositionen 1955: 180, s. 96*—97*.

I följande tablå visas utvecklingen sedan basåret av den avtalsenhga tim
(j

lUlumg titt riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

lönen (utan semesterersättning och övertidsersättningar) sammanvägd enligt

i vårkalkylen 1955 angivna vägningstal.

Avtalsperiod

Genomsnittlig

Index, mars—dec.

timlön, öre

1950 = 100

1.3.

—31. 12

1950 ...........

100,0

1. 1.

—31. 12

1951 ...........

114,3

1. 1.

—31. 12

1952 ...........

143,1

1. 1.

—31. 12

1953 ...........

143,2

1. 1.

—31. 12

1954 ...........

150,7

1. 1.

1955—

167,9

Övertidsersättningen (tillägget utöver ordinarie lön vid övertidsarbete) beräknas

med utgång från uppgifter om övertid i procent av arbetad tid för

arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens lönestatistik, övertidsprocenten

för verklig övertid har under de senaste åren varit följande.

1951 ........................ 1,8

1952 ........................ 1,9

1953 ....................... 2,0

Medeltal.................... 1,9

Den genomsnittliga övertidsersättningen per timme beräknas genom sammanvägning

av avtalsmässig extra ersättning i öre per timme vid övertidsarbete

under å ena sidan vardagar samt å andra sidan helgdagsaftnar, sönoch

helgdagar samt nattarbete. Härvid tillämpas viktstalet 1 för den sistnämnda

gruppen av övertidsarbete, medan övertidsersättningen under vardagar

ges viktstalet 6.

Enligt 1955 års löneavtal höjdes övertidsersättningen på vardagar för

manliga arbetare under de två första timmarna med 10 öre/tim. samt för

överskjutande tid med 15 öre/tim. För arbete på sön- och helgdagar samt

nattetid höjdes övertidsersättningen med 20 öre/tim. övertidsersättningen

i öre/tim. redovisas i följande tablå fr. o. m. 1950.

År

Helgdagsaftnar,

sön- och helg- dagar etc.

Vardagar

(inkl. lör- dagar)

1950 ........

....... 90

60

1951........

....... no

70

1952 .........

....... 140

90

1953 .........

90

1954 .........

....... 180

nio

1955 .........

...... 200

a122,5

1 90 öre/tim. för de två första timmarna per dag samt därefter 130 öre/tim.

s 100 öre/tim. för de två första timmarna per dag samt därefter 145 öre/tim.

T. o. m. 1953 var den extra ersättningen vid övertid på vardagar inklusive

lördagar lika stor oavsett övertidsarbetets längd under en viss tid. Fr. o. m.

1954 har emellertid den extra ersättningen för övertid på vardagar differentierats.

Hur denna differentiering göres framgår av noten i föregående tablå.

Vid beaktandet av övertidsersättningen enligt 1954 och 1955 års avtal har

i fråga om vardagar (inklusive lördagseftermiddagar) räknats med att halva

övertiden betalas med den lägre extra ersättningen och halva tiden med

den högre extra ersättningen.

Tilläggen för djurskötare. Fr. o. m. vårkalkylen 1954 har beaktats de tilllägg

till timlönen för ordinarie tid, som utgår vid arbete med djurskötsel

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

under lördagseftermiddagar samt sön- och helgdagar. Tillägget utgår till ladugårdsförmän,

djurskötare, arbetare med blandat arbete vid utförande av

djurskötsel samt mjölkkörare.

Beräkningarna över dessa tillägg har gjorts i samråd med lantarbetsgivarnas

och lantarbetarnas organisationer. Tillägget har dock kunnat beaktas

endast i fråga om ladugårdsförmän och djurskötare, enär den tid, för

vilken tillägget utgår, ej har kunnat nöjaktigt bestämmas för arbetare med

blandat arbete samt mjölkkörare. Beräkningarna redovisas i propositionen

1954: 180, s. 91* och följande. Ersättningen per timme vid nämnda arbeten

höjdes i avtalet 1955 från 40 till 50 öre/tim. Tilläggets storlek beräknas

till 125 kr före 1954 års löneavtal, 200 kr under 1954 samt 250 kr enligt 1955

års avtal (500 tim. X 50 öre/tim.). Utslaget på 2 400 arbetade timmar per

år innebär detta ett tillägg på genomsnittslönen av tidigare 5,21 öre, under

1954 8,33 öre samt fr. o. m. 1955 10,42 öre/tim. för de berörda arbetarkategorierna.

Utslaget på all i jordbrukskalkylen inräknad arbetstid motsvarar

tillägget i följande tablå angivna värden.

Sön- och helgdagstillägg för djurskötare

År öre/tim. Index

1950 ......................... 1,07 100,0

1951 ......................... 1,06 99,1

1952 ......................... 1,05 98,1

1953 ......................... 1,04 97,2

1954 ......................... 1,65 154,2

1955 ........................ 2,05 191,6

Sjukförsäkringsreformen. Konsekvenserna i fråga om jordbrukets arbetskostnader

av den fr. o. m. den 1 januari 1955 införda allmänna sjukförsäkringen

beaktades i vårkalkylen 1955 och kommenteras i propositionen 1955:

180, s. 100*—101*.

Genomsnittlig timlön. De i en tidigare tablå redovisade genomsnittliga

avtalslönerna för olika löneperioder anges i följande översikt omräknade till

produktionsår. I översikten har även införts extra övertidsersättning samt

extra ersättning till djurskötare jämte semesterersättning och tillägg för

sjuk- och olycksfallsförsäkring. Slutligen har de nämnda tilläggen adderats

till den genomsnittliga avtalslönen för ordinarie tid.

Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1950151—1955/56

enligt avtalslön inklusive vissa avtalsstipulerade tillägg. Samtliga värden i öre/tim.

År

Avtalslön

övertids-

Extra

Extra

Semester-

för ordi- narie tid

procent

övertidsers.,

öre/över-

tidstim.

övertidsers.

utslagen på

all arbetad

tid

b x c

Tuö

ersättning

a

b

C

d

e

1950/51.......

..... 192,24

1,7

71,9

1,22

8,07

1951/52.......

..... 234,35

1,8

90,0

1,62

15,00

1952/53.......

..... 251,32

1,9

97,1

1,84

16,08

1953/54.......

..... 260,11

1,9

112,4

2,14

16,65

1954/55.......

..... 284,56

1,9

129,1

2,45

18,21

1955/56.......

..... 294,68

1,9

133,6

2,54

18,86

opaginerad Kontrollera mot PDF

36°

Kungl. Maj. ts proposition

nr 215 år

1955

År

Sön- och

helgdags- tillägg för

djurskötare

Summa

kalkylerad

timlön inkl.

tillägg

a+d+e+f

Tillägg för

sjuk- och

olycksfalls- försäkring

Summa

Index

f

g

h

i

k

1950/51.....

........ 1,06

202,59

2,77

205,36

100,0

1951/52.....

........ 1,05

252,02

3,44

255,46

124,4

1952/53.....

........ 1,04

270,28

3,69

273,97

133,4

1953/54.....

........ 1,45

280,35

3,83

284,18

138,4

1954/55.....

........ 1,92

307,14

5,45

312,59

152,2

1955/56......

........ 2,04

318,12

6,30

324,42

158,0

Kostnadssummor. I tabell 9 redovisas beräkningen av jordbrukets arbetskostnader

enligt de tidigare omnämnda alternativen i fråga om arbetsvolymen.

Tabell 9. Beräkning av jordbrukets arbetskostnader

År

Arbetsvolym milj. mt vid årlig minskning från basåret

med

Avtalslön inkl.

avtalsstipu- lerade tillägg,

öre/mt

3,0 %

3,5 %

4,0 *

4,5 %

5,0 %

Vdrkalkylen

1950/51 ..........

972,49

972,49

972,49

972,49

972,49

205,36

1951/52 ..........

943,32

938,45

933,59

928,73

923,87

255,46

1952/53 ..........

915,02

905,60

896,25

886,94

877,68

273,97

1953/54 ..........

1954/55 ..........

887,57

873,90

86(»,40

847,03

833,80

284,18

860,94

843,31

825,98

808,91

792,11

290,48

1955/56 ..........

835,11

813,79

792,94

772,51

752,50

291,18

Reviderad beräkning

1954/55 ..........

860,94

843,31

825,98

808,91

792,11

312,59

1955/56 ..........

835,11

813,79

792,94

772,51

752,50

324,42

Kalkylbelopp vid de olika alternativen i fråga om årlig arbetsvolymminskning
-

V årkalkylen

1950/51 ...

1951/52 ...

1952/53 ...

1953/54 ...

1954/55 ...

1955/56 ...

Reviderad beräkning

1954/55 ..........

1955/56 ..........

Milj. kr

Index 1950/51 = 100

3,0 %

3,5 %

4,0 %

4,5 %

5,0 %

3,0 %

3,5 %

4,0 %

4,5 %

5,0 %

1 997,1

1 997,1

1 997,1

1 997,1

1997,1

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

2 409,8

2 397,4

2 384,9

2 372,5

2 360,1

120,7

120,0

119,4

118,8

118,2

2 506,9

2 481,1

2 455,5

2 429,9

2 404,6

125,5

124,2

123,0

121,7

120,4

2 522,3

2 483,4

2 445,1

2 407,1

2 369,5

126,3

124,4

122,4

120,5

118,6

2 500,9

2 449,6

2 399,3

2 349,7

2 300,9

125,2

122,7

120,1

117,7

115,2

2 431,7

2 369,6

2 308,9

2 249,4

2 191,1

121,8

118,7

115,6

112,6

109,7

2 691,2

2 636,1

2 581,9

2 528,6

2 476,1

134,8

132,0

129,3

126,6

124,0

2 709,3

2 640,1

2 572,5

2 506,2

2 441,3

135,7

132,2

128,8

125,5

122,2

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

37

Kapitalkostnader

Grundförbättringar, avskrivning och underhåll

Täckdikning skostnader. Kostnaderna för täckdikning har alltsedan vårkalkylen

1947 beräknats enligt de grunder, som angetts i SOU 1950: 29. I

övrigt kan beträffande principerna för beräkningen hänvisas till vårkalkylen

1955, propositionen 1955: 180, s. 100*—102*.

Utvecklingen av den täckdikade arealen enligt 1951 års jordbruksräkning

kunde beaktas i vårkalkylen 1955. Däremot kunde utvecklingen av lantarbetarlönerna

då ej beaktas. Lönehöjningen har nu inräknats i kalkylen. Vidare

har priset på tegelrör sedan vårkalkylen 1955 stigit med ca 5 kr till

150 kr per 1 000 st. 2" rör.

Statsbidraget till täckdikning var vid tiden för vårkalkylen 1955 känt

t. o. m. kalenderåret 1954. Nu föreligger uppgifter även för 1954/55. Den

summa, som utgått i statsbidrag under budgetåret 1954/55, har upptagits

även för 1955/56.

Kostnader för underhåll av större, öppna diken. Längden av underhållskrävande,

öppna avloppsdiken har liksom i de närmast föregående kalkylerna

hållits oförändrad. Vid framskrivning av underhållskostnaderna har

löneutvecklingen under 1955 beaktats.

Sammandrag över jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas

i tabell 10, där även avdrag gjorts för de statliga bidragen.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader för grundförbättringar. Värdetal i milj. kr

År

Täck-

diknings-

kostnader

Kostnader för

underhåll av

större öppna

diken

Avgår

statsbidrag

Nettosumma

= jord- brukets

kostnader

Index

1950/51

= 100

Vårkalkylen

1950/51 ....................

10,59

8,46

0,58

18,47

100,0

1951/52 ....................

13,34

10,54

1,02

22,86

123,8

1952/53 ....................

14,06

11,33

0,90

24,49

132,6

1953/54 ....................

14,37

11,69

1,27

24,79

134,2

1954/55 ....................

15,18

11,90

1,33

25,75

139,4

1955/56 ....................

15,35

11,90

1,33

25,92

140,3

Reviderad beräkning

1954/55 ....................

15,84

12,84

1,40

27,28

147,7

1955/56 ....................

16,52

13,31

1,40

28,43

153,9

De nu beräknade kostnaderna för 1955/56 överstiger kostnaderna enligt

vårkalkylen med 2,51 milj. kr, varav 2,32 milj. kr står i samband med att

lönehöjningen nu kunnat beaktas.

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har beräknats

enligt samma metodik som tidigare. Beräkningen består av en

framskrivning av en för 1946 fastslagen kostnadssuinma med hjälp av en

riksindex för ekonomibyggnadskostnader utarbetad inom statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader (SFL). Från 1954 till 1955 har denna index

stigit med 13 enheter från 311 till 324 (1935/37 = 100). Index i fråga framskrives

i sin tur enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets månadsindex

för byggnadskostnader. Denna senare index, som i sig innefattar utvecklingen

av både arbetslöner och materialpriser, har sedan vårkalkylen 1955

opaginerad Kontrollera mot PDF

38''

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

påverkats av såväl höjda arbetslöner till byggnadsarbetare som ändrade

priser på en del byggnadsmaterial.

Fr. o. m. 1 januari 1955 höjdes lönerna till lantarbetare, som delvis utför

byggnadsarbete. Avtalsförhandlingarna var emellertid ej avslutade vid tiden

för vårkalkylen 1955, varför höjningen då ej kunde beaktas. För de egentliga

byggnadsarbetarna höjdes lönerna fr. o. in. 1 april 1955. Denna höjning,

som innebar att timförtjänsten för tidavlönade byggnadsarbetare ökades

med 31 öre genom att den s. k. ackordskompensationen höjdes från 39 till

70 öre/tim., beaktades i vårkalkylen 1955.

Delindex för arbetslön för 1953 med 1946 som bas beräknas nu till 194,6

och stiger sedan för 1954 och 1955 till 201,3 respektive 219,5. Motsvarande

indextal för material beräknas för 1953 till 200,2 och för 1954 och 1955 till

196,2 respektive 200,2. Materialpriserna, som under 1954 nästan genomgående

sänktes något, har under 1955 åter stigit. Träpriset sänktes i februari

1954 men har åter stigit under augusti 1955.

Fr. o. m. höstkalkylen 1951 har de sakkunniga av skäl, som närmare

redovisas i propositionen 1952: 176, lämnat utvecklingen av priserna på trävaror

obeaktad för tiden fr. o. m. januari 1950. Prisutvecklingen för trävaror

har i stället i beräkningen från nämnda tidpunkt helt fått följa utvecklingen

för annat material än trävaror.

I följande översikt visas Lantbruksförbundets (SL:s) prisindex med 1946

som bas, dels för trävaror, dels för allt byggnadsmaterial såväl med som

utan inverkan av prisutvecklingen på trävaror.

SL:s prisindex för byggnadsmaterial

Trävaror Allt byggnadsmaterial

med inverkan av med samma prisutveckprisutvecklingen

ling för trävaror som

för trävaror för övrigt material fr.

o. m. den 1 januari 1950

I II

1946 ............. 100,0 100,0 100,0

1949 ............. 128,9 117,2 117,2

1950 ............. 159,8 134,2 118,8

1951 ............. 277,8 207,6 146,0

1952 ............. 269,6 208,3 158,1

1953 ............. 261,4 200,2 148,8

1954 ............. 256,3 196,2 145,9

1955 ............. 261,3 200,2 148,8

1956 ............. 268,8 204,9 151,5

Framskrivning av

SFL:s index

med SL:s

index

År

SFL:s index

SL:s index

SFL:s index

framskri-

1935/37=100

1955 = 100

1949 = 100

ven med SL:

sindex

I

II

I

II

1949 ____

......... 204,7

100,0

204,7

1950 ____

......... 218,9

101,5

207,8

1951____

......... 316,8

124,3

254,4

1952 ____

......... 319,8

142,1

290,9

1953 ____

......... 308,5

138,7

283,9

1954 .....

......... 311,3

139,5

285,6

1955 .....

......... 324,5

100,0

146,8

324,5

300,5

1956 .....

101,7

148,8

330,0

304,6

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Dea gängse framskrivningen av SFL:s index enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets

månadsindex för byggnadskostnader har utförts enligt de

båda alternativen i fråga om prisutvecklingen för byggnadsmaterial.

Framskrivning av kostnaderna. Med tillämpande av de båda alternativen

har på vanligt sätt verkställts framskrivning av den kostnadssumma, som

genom inventering och särskilda beräkningar fastställts för 1946.

Tabell 11. Framskrivning av 1946 års kostnadssumma med SFL:s index

År

Kalenderår

Produktionsår

SFL:s index

milj. kr

milj. kr

Index

1946 = 100

1950/51

= 100

I

II

I

II

I

II

I

II

Vårkalkylen

1946 .................

100,0

100,0

123,5

123,5

1949 (1948/49) ........

112,7

112,7

139,2

139,2

139,3

1950 (1949/50) ........

120,5

114,4

148,8

141,3

145,6

140,6

1951 (1950/51) ........

174,4

140,1

215,4

173,0

193,2

162,4

100,0

100,0

1952 (1951/52) ........

176,1

160,2

217,5

197,8

216,8

189,5

112,2

116,7

1953 (1952/53) ........

168,4

156,3

208,0

193,0

211,2

194,6

109,3

119,8

1954 (1953/54) ........

170,7

157,0

210,8

193,9

209.9

193,6

108,6

119,2

1955 (1954/55) ........

173,1

159,4

213,8

196,9

212.8

195,9

110,1

120,6

1956 (1955/56) ........

174,0

160,4

214,9

198,1

214,5

197,7

111,0

121,7

Reviderad beräkning

1953 (1952/53) ........

169,9

156,3

209,8

193,0

212,4

194,6

109,9

119,8

1954 (1953/54) ........

171,4

157,3

211,7

194,3

211,1

193,9

109,3

119,4

1955 (1954/55) ........

178,7

165,5

220,7

204,4

217,7

201,0

112,7

123,8

1956 (1955/56) ........

181,7

167,7

224,4

207,1

223,2

206,2

115,5

127,0

Kostnaderna enligt alternativ II understiger motsvarande kostnader enligt

alternativ I med för 1954/55 16,7 milj. kr och för 1955/56 17,0 milj. kr.

I samband med vårkalkylen 1954 övervägde de kalkylsakkunniga att eventuellt

återgå till beräkningsalternativ I, vilket tillämpades t. o. in. vårkalkylen

1951 och som innebär fullt hänsynstagande till prisutvecklingen för

trävaror. Det anfördes då bl. a., att priserna på trävaror hade stabiliserats,

vilket framgick av att prisindex för dessa under en tid varit oförändrad.

Trots att utvecklingen på byggnadsområdet alltså kunde motivera en återgång

till den beräkningsmetodik, som tillämpades före 1951, ansågs det ej,

att en sådan borde företagas i vårkalkylen 1954. Detta sammanhängde med

önskvärdheten att inom kort med ledning av nytt material kunna ompröva

grunderna för beräkningen av byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen och

söka erhålla en kostnadssumma för ett senare år än 1946, vilket års byggnadskostnader

hittills bildat grundvalen för en indexmässig framskrivning.

Det var redan vid anförda kalkyltillfälle också bekant, att nämnden för den

jordbruksekonomiska undersökningen ämnade begära en ny utredning angående

byggnadskostnadernas storlek i jordbruket. Denna undersökning

hade vid tiden för vårkalkylen 1955 igångsatts. Kalkylsakkunniga har ej

funnit anledning att nu frångå sitt ställningstagande i samband med vårkalkylen

1955, vilket innebär, alt omläggning av byggnadskostnadsberäkningen

bör anstå, tills resultaten från den pågående undersökningen kan tilllämpas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll

Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap har fr. o. m. vårkalkylen 1948 utförts enligt de principer, som

angetts i SOU 1950: 29. Detta innebär, att avskrivningskostnaderna beräknas

med utgångspunkt från kända årliga inköpskostnader enligt en 15-årig avskrivningsplan

samt med tillämpning av återanskaffningsvärdeprincipen.

Vad underhållskostnaderna beträffar, innebär metoden kostnadsberäkning

genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt statistiska

centralbyråns deklarationsundersökning.

Avskrivningskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1955 tillämpades

iör avskrivningsberäkningen resultaten av undersökningar över jordbrukets

inköp av traktorer samt övriga maskiner och redskap 1953. Preliminärt beräknades

traktoranskaffningen för 1954 bli av ungefär samma omfattnin»

som under 1953. °

Vid nu utförda beräkningar över avskrivningsbeloppens storlek har resultat

förelegat från undersökningarna över jordbrukets traktor- och maskinanskaffning

under 1954.1 Dessa undersökningar har utförts enligt samma

principer som under de närmast föregående åren. Uppgifter har alltså in,

n^tauS -från tl.llverkare ,och importörer om såväl värdet av försäljningen

1954 beräknat i bruttopris som antal försålda maskiner.

.... Beträffande de utförda undersökningarna om maskininköpen skall i det

loljande lämnas vissa uppgifter.

Traktorer. Jordbrukets inköp av traktorer under 1954 uppgick enligt undersökningen

till 15 074. I följande tablå redovisas antalet av jordbrukarna

inköpta traktorer under de åtta senaste åren (exklusive trädgårdstraktorer).

1947 ..........

1948 ..........

1949 ..........

1950 ..........

1951..........

1952 ..........

1953 ..........

1954 ..........

en betydligt mindre anskaffning av traktorer än under

1954. Med ledning av antalet registrerade traktorer enligt länsstyrelsernas

traktorregister t. o. m. augusti 1955 beräknas jordbrukets inköp under 1955

inte komma att omfatta fler än 12 500 traktorer (jfr beräkningen av kostnaderna

för driv- och smörjmedel).

Jordbrukets inköpskostnader för traktorer enligt enkätundersökningen

redovisas i samma tablå som inköpen av övriga maskiner och redskap Inkopskostnaderna

för traktorer uppgick 1954 till 162,6 milj. kr. I jämförelse

med 1953 utgor detta belopp en nedgång med 1,6 milj. kr trots att antalet

inköpta traktorer ökat. Vid beräkningen av inköpskostnaderna för traktorer

under 1955 har räknats med att de traktorer som anskaffas detta år

kommer att ha samma genomsnittliga standard och storlek som under 1954.

IVagon anskaffning av dragbilar har ej räknats med under senare år Traktorinventermgen

i oktober 1954 visar, att antalet dragbilar minskat starkt

och det ar sannolikt, att nyanskaffningen numera är ytterst obetydlig Inköpskostnaderna

för jeepar ingår bland kostnader för andra maskiner och

reasKap.

1 Fullständig redogörelse finnes i »Lantmannen» 1955:15 och 1955:38.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

I de tre senaste vårkalkylerna har de kalkylsakkunniga berört de förändringar

i priser och försäljningsvillkor, som torde ha inträtt på grund av

den rikligare tillgången på traktorer i marknaden. Förändringen har beaktats

genom ett generellt avdrag med 5 procent på de priser, efter vilka återanskaffningsvärdena

beräknas. Också i nu utförda beräkningar har återanskaffningsvärdena

för traktorer — sådana dessa beräknats enligt katalogpriser

-—- reducerats med 5 procent.

Övriga maskiner och redskap. Kostnaden för jordbrukets inköp av maskiner

och redskap exklusive traktorer uppgick 1954 till 163,0 milj. kr mot

167,1 milj. kr 1953. För 1955 har analogt med principerna vid tidigare kalkyltillfällen

räknats med inköp av andra maskiner och redskap än traktorer

till samma volym, som nu tillämpats för 1954.

I följande tablå anges resultaten av undersökningarna över jordbrukets

inköpskostnader för traktorer och andra maskiner och redskap. Liksom tidigare

saknas uppgifter i fråga om jordbrukets inköp av vagnar, kälkar, pumpar

och hydroforer, elektriska motorer m. m. Dessa inventarier har icke

kunnat redovisas i enkätundersökningarna och ligger för samtliga år utanför

avskrivningsberäkningarna.

Jordbrukets kostnader för inköp av traktorer samt övriga maskiner och redskap,

redovisade i enkätundersökningarna, milj. kr

År Traktorer

exklusive

dragbilar

1938 ................... 21,0

1946 ................... 29,8

1947 ................... 54,0

1948 ................... 90,2

1949 ................... 102,2

1950 ................... 120,9

1951 ................... 141,7

1952 ................... 164,8

1953 ................... 164,2

1954 .................... 162,6

Övriga maski- ner och redskap

Summa

Index

1938 = :

42,0

63,0

100,0

95,2

125,0

198,4

105,4

159,4

253,0

125,8

216,0

342,9

130,2

232,4

368,9

141,3

262,2

416,2

165,3

307,0

487,3

164,0

328,8

521,9

167,1

331,3

525,9

163,0

325,6

516,8

I följande tablå anges inköpssummorna under de fem senaste åren reducerade

till 1938 års prisläge i jämförelse med de redovisade inköpssummorna

för 1938 (värde i milj. kr).

År

Traktorer

Övriga maskiner

och redskap

Summa

Index

1938 .....

................. 21,0

42,0

63,0

100,0

1950 .....

................. 72,5

97,5

170,0

269,8

1951.....

................. 76,9

100,0

176,9

280,8

1952 .....

................. 87,5

87,0

174,5

277,0

1953 .....

................. 87,4

87,7

175,1

277,9

1954 .....

................. 90,7

85,7

176,4

280,0

Inköpssummorna omräknade till 1938 års prisläge visar för traktorer en

betydande uppgång under 1954 jämfört med 1953. Övriga maskiner och redskap

har å andra sidan inköpts i något mindre omfattning under det senaste

redovisade året än under det närmast föregående.

På grundval av hittills tillgängliga uppgifter om maskininköpens storlek

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

samt med hänsyn till omnämnda uppskattningar av inköpen under 1955

har avskrivningsberäkningen justerats och framförts t. o. m. 1955/56. Avskrivningskostnaderna

för senare år redovisas i följande tablå.

Beräknade avskrivningskostnader för i enkätundersökningarna redovisade

maskiner och redskap, milj. kr

År Avskrivningskostnader beräknade på åter- Relativa tal

anskaffningsvärde för

traktorer övriga redovisade

maskiner

och red

skap m. m.

A B

1950/51 ........ 40,0 95,7

1951/52 ........ 49,9 116,4

1952/53 ........ 56,2 127,1

1953/54 ........ 62,1 133,3

1954/55 ........ 68,5 138,0

1955/56 ........ 75,6 145,5

1950/51 = 100

samtliga redovisade

maskiner

och redskap

m. m.

C

A

B

C

135,7

100,0

100,0

100,0

166,3

124,8

121,6

122,5

183,3

140,5

132,8

135,1

195,4

155,3

139,3

144,0

206,5

171,3

144,2

152,2

221,1

189,0

152,0

162,9

För produktionsåret 1954/55 uppgår de nu beräknade avskrivningskostnaderna

till 206,5 milj. kr mot 202,7 milj. kr enligt vårkalkylen 1955.

För produktionsåret 1955/56 beräknas avskrivningskostnaderna till 221,1

milj. kr mot 217,3 milj. kr enligt vårkalkylen.

Som inledningsvis anförts, beräknas avskrivningskostnaderna för maskiner

och redskap enligt återanslcaffningsvärdeprincipen. För såväl traktorer

som övriga maskiner och redskap tillämpas härvid särskilda prisindex,

som är publicerade i propositionen 1955: 180, s. 108*.

Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap

beräknas genom framskrivning av dessa kostnader enligt statistiska

centralbyråns deklarationsundersökning samt med beräknat tillägg för

kostnaderna vid jordbruk med mindre än 2 hektar åkerjord. Vid beräknandet

av detta tillägg har liksom tidigare räknats med samma kostnad per

hektar för de minsta brukningsenheterna som vid gårdar inom storleksgruppen

2—5 hektar.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1955 fanns uppgifter enligt deklarationsundersökningen

t. o. m. 1953. Några nya uppgifter har sedan dess icke

framkommit.

Framskrivning av kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen

för de aktuella kalkylåren har sedan höstkalkylen 1951 gjorts med hänsyn

till verkstadstaxornas utveckling samt liksom tidigare även med hänsyn

till utvecklingen av priserna på reservdelar.

Sedan slutet av 1954 har verkstadsarbetarnas löner stigit med 6 procent.

Med hänsyn till att en del verkstäder genom rationaliseringsåtgärder i någon

män kunnat motverka lönekostnadernas stegring uppskattar priskontrollnämnden

höjningen av verkstadstaxorna till 5 procent fr. o. m. januari 1955.

Inverkan av prisutvecklingen för reservdelar beaktas fr. o. m. vårkalkylen

1954 med utgång från en inom Jordbrukets utredningsinstitut utförd ny

indexberäkning för reservdelspriser. Denna är baserad på ett större sortiment

av reservdelar än tidigare index. Utvecklingen enligt den nya indexen

överensstämmer emellertid relativt väl med tidigare tillämpade indextal. Priserna

för reservdelar var under början av 1955 i fallande men har sedan

åter stigit.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Vid framskrivning tages även hänsyn till den årliga förändring av underhållskostnaderna,

som inträffar på grund av ökningen i maskinbeståndet.

Nu liksom i vårkalkylen har räknats med en årlig volymmässigt betingad

kostnadsstegring av 3,7 procent.

Framskrivningen av kostnadssumman för 1953 med beaktande av den förutsatta

volymmässigt betingade årliga ökningen samt indextalen för reservdelspriser

och verkstadstaxor redovisas i följande översikt, där kostnadssummorna

för kalenderår även omräknats till produktionsår (värden i milj.

kr).

År

Underhålls-

Kostnadssum-

Index för

Kostnadssum-

Om-

Index

kostnader

mor efter upp-

verkstads-

morna fr. o. m.

räknat

1950/51

enligt de-

räkning med

taxor och

1954 fram-

till

= 100

klarations-

3,7 % per år på

reservdels-

räknade med

pro-

undersök-

1953 års

priser,

prisindex

duk-

ningen

summa

1953 = 100

tions-

(volymökning)

år

1950

125,8

—

—

—

1951 (1950/51)

142,5

—

—

—

136,9

100,0

1952 (1951/52)

163,1

—

—

—

156,2

114,1

1953 (1952/53)

187,6

—

100,0

187,6

179,4

131,0

1954 (1953/54)

—

194,5

106,1

206,4

200,1

146,2

1955 (1954/55)

—

201,7

109,4

220,7

215,9

157,7

1956 (1955/56)

—

209,2

110,0

230,1

227,0

165,8

På grund av nu kända fakta angående kostnadsutvecklingen har underhållskostnaderna

för produktionsåret 1954/55 beräknats vara 5,8 milj. kr

högre än i årets vårkalkyl. Kostnaderna för prognosåret 1955/56 har beräknats

till 227,0 milj. kr, vilket är 9,4 milj. kr mera än den i vårkalkylen

beräknade kostnaden.

Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap redovisas i tabell 12.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader för

maskiner och redskap, milj. kr

Å r

Avskriv-

ningskost-

nader

Underhålls-

kostnader

Summa

Index

1950/51

= 100

Värkalkylen

1950/51 ..................

135,7

136,9

272,6

100,0

1951/52 ..................

166,5

156,2

322,7

118,4

1952/53 ..................

183,3

179,4

362,7

133,1

1953/54 ..................

193.9

199,9

393,8

144,5

1954/55 ..................

202,7

210,1

412.8

151,4

1955/56 ..................

217,3

217,6

434,9

159,5

Reviderad beräkning

1950/51 ..................

135,7

136,9

272,6

100,0

1951/52 ..................

166,3

156,2

322,5

118,3

1952/53 ..................

183,3

179,4

362,7

133,1

1953/54 ..................

195,4

200,1

395,5

145,1

1954/55 ..................

206,5

215,9

422,4

155,0

1955/56 ..................

221,1

227,0

448,1

164,4

De totala kostnaderna för maskiner och redskap beräknas nu till 422,4

milj. kr 1954/55 mot 412,8 milj. kr enligt vårkalkylen 1955. För prognos
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

44''

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

året 1955/56 har kostnaderna sammanlagt beräknats till 448,1 milj. kr,

vilket är 13,2 milj. kr mera än den i vårkalkylen 1955 beräknade kostnaden!

Elektricitet

Under 1955 har eltaxorna hittills varit praktiskt taget oförändrade. Däremot

förväntas en viss höjning komma att äga rum under 1956. Då emellertid

denna höjning inte är bestämd varken till tidpunkt eller storlek, har

den ej kunnat beaktas.

Något nytt statistiskt material från deklarationsundersökningen har ej

heller stått till förfogande, varför inga ändringar gjorts i de beräkningar

över jordbrukets kostnader för elektricitet, som utfördes våren 1955. För

närmare redogörelse över beräkningarna hänvisas till propositionen 1955:

180, s. no*.

Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet

År

Elkostnader

enl. deklara- tionsunder- sökningen i

1950 års pris- läge,1 milj. kr

Kostnadsökning

på grund av

Summa

elkost- nad,

milj. kr

Index

1950/51

= 100

taxehöj- ningar,

milj. kr

elskatt,

milj. kr

1950/51 ............

41,09

1,95

0,79

43,83

100.0

1951/52 ............

45,68

6.85

4,38

56,91

129,8

1952/53 ............

51,63

10,83

62,46

142,5

1953/54 ............

56,71

16,66

_

73,37

167,4

1954/55 ............

61,93

18,19

_

80,12

182,8

1955/56 ............

67,63

19,86

—

87,49

199,6

1 Framskrivna efter 1953 med hänsyn till fÖTut känd volymutveckling.

Räntekostnader

Åren 195Å/55 och 1955/56. Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader

har verkställts enligt samma beräkningsmetod som i vårkalkylen, vilket bl. a.

innebär att Sveriges slakteriförbunds och Skandinaviska kreatursförsäkringsbolagets

livdj ursstatistik har kommit till användning vid värderingen

av kreaturskapitalet (se propositionen 1953:224, s. 94* ff).

Resultaten av beräkningarna om jordbrukets räntekostnader redovisas i

tabell 14.

Kostnader för förnödenheter

Driv- och smörjmedel

Beräkningen av kostnaderna för driv- och smörjmedel har liksom i vår1955

grundats på de uppgifter över traktorinnehav den 1 oktober

1954 och driv- och smörj medelsförbrukning under 1954, som erhölls i samband

med arealinventeringen hösten 1954. Emellertid föreligger nu dessutom

resultat från undersökningen över jordbrukets traktoranskaffninp

under 1954. ö

Antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift

Egentliga traktorer. I årets varkalkyl räknades med att nyanskaffningen

av traktorer skulle uppgå till 14 000 per år för åren 1954, 1955 och 1956.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 14. Beräkning av jordbrukets räntekostnader. Lantbrukgkapitalet med fördelning på

fastighets- och driftskapital, milj. kr

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

Vårkal-

Reviderad

kylen

beräkning

Fastighetskapital....................

3163

4 441

4 441

4 441

4 441

Driftskapital

Kreaturskapital ..................

2 655

3 158

2 951

2 951

2 794

Maskin- och redskapskapital.......

1024

1546

1684

1787

1782

Förrådskapital....................

730

860

1001

872

792

Fältinventariekapital..............

461

561

599

561

585

Därav:

Arbete..........................

241

295

289

279

279

Utsäde.........................

155

183

225

199

225

Handelsgödsel...................

65

83

85

83

81

Summa

4 870

6125

6 235

6171

5 953

Summa lantbrukskapital.............

8038

10 566

10 676

10 612

10394

Index ..............................

100,0

131,5

132,8

132,0

129,3

Vid beräkningen tillämpade ränte-

satser

Hypoteksränta......................

3,22

3,30

3,33

3,31

3,33

Hypoteksränta plus 0,5 procentenheter

3,72

3,80

3,83

3,81

3,83

Ränta å växel- och borgenslån......

4,35

4,67

5,16

4,80

5,93

Medelränta

3,76

3,92

4,11

3,97

4,36

Räntekostnader

Milj. kr.............................

302,2

414,2

438,8

421,3

453,2

Index ..............................

100,0

137,1

145,2

139,4

150,0

Det verkligen anskaffade antalet är nu känt för 1954 och uppgick till 15 074.

Anskaffningen av nya traktorer till jordbruket sedan 1950 framgår av följande

tablå.

Enligt undersökningen ...

Kalenderår

1950 12 490

Produktionsår

» »

1951

13 858

1950/51

13 402

» »

1952

14 788

1951/52

14 478

» » ...

1953

14 401

1952/53

14 530

» » ...

1954

15 074

1953/54

14 850

Uppskattat antal........

1955

12 500

1954/55

13 358

» » ........

1956

14 000

1955/56

13 500

Med hänsyn till årets dåliga skörd och de skärpta kreditrestriktionerna

kan traktoranskaffningen under 1955 förväntas bli lägre än under 1954. Enligt

en sammanställning av länsstyrelsernas traktorregister hade t. o. m.

augusti inregistrerats 8 673 traktorer under 1955, vilket är 1 359 färre än

under motsvarande tid 1954.

Jordbrukets traktoranskaffning under 1955 har med hänsyn härtill antagits

icke komma att omfatta fler än 12 500. Detta är 1 500 traktorer mind
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

re än som räknades med i vårkalkylen. För 1956 har liksom i vårkalkylen

antagits en anskaffning av 14 000 traktorer.

Beräkningen av antalet traktorer i drift har grundats på traktorräkningen

den 1 oktober 1954. Enligt denna fanns vid jordbruk med över 2 hektar

åker 107 458 egentliga traktorer. För att beräkna antalet per den 1 juli

1954 har förutsatts en kontinuerlig ökning av traktorantalet från föregående

traktorräkning den 3 juni 1952. Under denna förutsättning blir antalet

traktorer den 1 juli 1954 104 150. Utöver dessa traktorer, som är direkt

knutna till gårdarna, finnes traktorer för jordbruksdrift, som tillhör maskinstationer

och andra maskinhållare. Deras antal var 1950 drygt 1 000.

För 1954 har liksom i tidigare kalkyler antalet upptagits till 1 000. Hela

antalet traktorer i jordbruket den 1 juli 1954 blir då 105 150. Hur många

traktorer som dessutom kan finnas vid gårdar med mindre än 2 hektar åker

är ej känt.

Vid beräkningen av den sannolika utvecklingen av antalet traktorer i drift

efter den 1 juli 1954 har nyanskaffningen efter detta datum beaktats. Från

antalet nyanskaffade traktorer har antalet utrangerade dragits bort. Detta

senare antal har för 1951—1954 beräknats som skillnaden mellan antalet

nyanskaffade traktorer och ökningen i traktorbeståndet enligt traktorräkningarnas

resultat. Beräkningarna framgår av följande tablå. För de två

senaste åren har skrotningen uppskattats till 3 000 per år. Denna antagna

skrotning är 1 000 traktorer färre än som räknades med i vårkalkylen 1955.

Minskningen motiveras med de låga skrotningssiffrorna under de föregående

åren.

Tidpunkt

Antal i drift

Tillkommer

Avgår

Antal

1. 7, 1950 ....

ett år tidigare

inköp

skrotning

i drift

57 225

1. 7. 1951 ....

... 57 225

13 175

3 400

67 000

1. 7. 1952 ....

... 67 000

14 320

2 820

78 500

1. 7. 1953 ....

... 78 500

14 600

1 300

91 800

1. 7. 1954 ....

... 91 800

14 70Ö

1 350

105 150

1. 7. 1955 ....

... 105 150

13 800

3 000

115 950

1. 7. 1956 ....

... 115 950

13 250

3 000

126 200

Dragbilar och jeepar. Vid traktorräkningen den 1 oktober 1954 efterfrågades

också antalet dragbilar och jeepar. Vid denna tidpunkt hade jordbrukarna

6 157 dragbilar och 712 jeepar. Dessutom fanns hos maskinstationerna

ca 25 dragbilar och jeepar.

I nu utförda beräkningar har räknats med samma antal som i vårkalkylen

eller 6 200 dragbilar och 700 jeepar under samtliga beräkningsår.

Förbrukning av driv- och smörjmedel

Årsförbrukningen per fordon för egentliga traktorer. Beräkningarna har

baserats på uppgifter om driv- och smörj medelsförbrukningen under 1954

vid gårdar över 2 hektar enligt drivmedelsinventeringen den"l oktober 1954.

För de traktorer (1 000 st), som lagts till det i traktorräkningen för 1954

uppgivna antalet och som tillhör sådana maskinhållare, som ej är jordbrukare,

har räknats med samma förbrukning som till traktorer på jordbruk

större än 100 hektar.

Av ökningen i antalet traktorer mellan traktorräkningarna den 3 juni

1952 och den 1 oktober 1954 har 38 procent tillförts storleksgruppen 2—10

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 15. Egentliga traktorer, dragbilar och jeepar i drift, fördelade med

hänsyn till drivmedelsslag

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Reviderad beräkning

Egentliga traktorer

Bensindrivna ......................

4 950

5 500

6 460

8 520

11 no

13 670

Brännoljedrivna med startbensin ....

2 775

2 810

2 850

2 890

2 940

2 980

D:o utan startbensin ................

8 500

10 590

13 810

18 330

22 840

26 990

Motorfotogendrivna ................

47 525

55 770

64 250

70 960

75 460

79 140

Summa

63 750

74670

87 370

100 700

112 350

122 780

ökning sedan föregående år

10 920

12 700

13 330

11650

10 430

Dragbilar

Bensindrivna........................

3 900

3 490

3 130

2 840

2 840

2 840

Motorfotogendrivna ................

4 600

4 310

3 870

3 360

3 360

3 360

Summa

8 500

7 800

7 000

6200

6 200

6 200

Jeepar, bensindrivna ................

570

670

740

700

700

700

hektar, 40 procent storleksgruppen 10—20 hektar, 13 procent storleksgruppen

20—50 hektar och 9 procent gårdar större än 50 hektar. Som framgår

av dessa procenttal, kommer större delen av de nyansltaffade traktorerna

på relativt små brukningsenheter. Med hänsyn härtill har i beräkningarna

tillämpats en lägre förbrukning för nytillkommande traktorer. Härvid har

undersökts vilken inverkan på kostnaderna för driv- och smörjmedel som

erhålles, om man för de nytillkomna traktorerna räknar med medelförbrukningen

under 1954 i storleksgruppen 10—20 hektar eller i storleksgruppen

5—20 hektar. Liksom vid uppgörandet av vårkalkylen 1955 har kalkylsakkunniga

även nu ansett det riktigast att för de traktorer, som tillkommit

utöver det antal, som genomsnittligt var i drift under 1954, räkna med de

kvantiteter driv- och smörjmedel, som 1954 förbrukades per traktor vid

brukningsenheter i storleksgruppen 10—20 hektar.

I följande översikt redovisas i __

kol. 1: driv- och smörj medelsförbrukningen per traktor 1954 enligt drivmedelsinventeringen

den 1 oktober 1954; denna förbrukning har

tillämpats för det antal traktorer, som genomsnittligt fanns i drift

1954

kol. 2: driv- och smörj medelsförbrukningen per traktor 1954 vid jordbruk

inom storleksgruppen 10—20 hektar; denna förbrukning har tillämpats

för det antal traktorer, som tillkommit utöver genomsnittsantalet

i drift 1954

och i

kol. 3: driv- och smörjmedelsförbrukningen per traktor 1954 vid jordbruk

inom storleksgruppen över 100 hektar; denna förbrukning har tilllämpats

för det antal traktorer, som finnes vid maskinstationer

m. m. (1 000 st)

I kolumnerna 4, 5 och 6 redovisas den erhållna genomsnittliga driv- och

smörjmedelsförbrukningen per traktor och år för samtliga traktorer i drift

under åren 1954, 1955 och 1956.

s. 1954 Kontrollera mot PDF

48°

Kungl. Maj: t a proposition nr 215 år 1955

Driv- och smörjmedelsförbmkningen, liter respektive kg, per traktor och år

1954

l

2

3

1954

4

1955

5

1956

6

Drivmedel, liter

Bensindrivna.................

1 316

1 102

2 239

1 319

1 271

1 242

Brännoljedrivna..............

2 771

1 934

5 862

2 830

2 687

2 588

Fotogendrivna................

2 546

1 788

5 436

2 567

2 528

2 495

Startbensin för brännolje- och foto-

gendrivna, liter...............

251

220

349

252

250

249

Smörjmedel, kg

Bensindrivna.................

53

42

100

53

51

49

Brännoljedrivna..............

140

in

258

142

137

134

Fotogendrivna................

93

73

169

94

93

92

Årsförbrukningen per fordon för dragbilar och jeepar. Förbrukningen av

driv- och smörjmedel per fordon och år anges oförändrad från föregående

kalkyl.

Förbrukning per fordon och år av

drivmedel, startbensin, smörjmedel,

liter liter kg

Dragbilar

Bensindrivna............ 520 15

Fotogendrivna........... 850 135 25

Jeepar.................... 3 300 85

Förbrukningen av driv- och smörjmedel till traktorer, dragbilar och jeepar

År

Motor-

fotogen,

m3

Motor-

brännolja,

m3

Bensin,

m3

Summa

drivmedel,

ms

Smörj-

olja,

ton

1950/51 .....

. . . . 163 108

37 716

23 167

223 991

8 281

1951/52 .....

.... 180 575

41 817

25 575

247 967

9 345

1952/53 .....

.... 187 060

47 640

28 055

262 755

10 225

1953/54 .....

.... 189 354

59 772

33 433

282 559

10 692

1954/55 .....

.... 194 555

70 360

38 168

303 083

11 372

1955/56 .....

.... 201 142

78 482

41 810

321 434

12 215

Förbrukningen av motorbrännolja och bensin har under senare år ökat

betydligt snabbare än man tidigare räknat med. Å andra sidan har ökningen

i fotogenförbrukningen blivit mindre än den beräknade. För att i tabellen

angivna kvantiteter av drivmedel så nära som möjligt skall överensstämma

med den verkliga förbrukningen också för tidigare år, har omräkning nu

gjorts fr. o. in. 1952/53.

Skördetröskor. Beräkningen av driv- och smörj medelsförbrukningen till

skördetröskor grundar sig på uppgifter, som infordrades i samband med

arealinvenleringen hösten 1954. Dessa uppgifter omfattar dels antalet självgående

och med hjälpmotor försedda skördetröskor, dels under skördesäsongen

1954 förbrukade kvantiteter driv- och smörjmedel.

Drivmedelsförbrukningen per skördetröska och år har erhållits på så sätt,

att den totala förbrukningen av drivmedel till skördetröskor under skörde
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

49

säsongen 1954 dividerats med motsvarande antal tröskor. De redovisade

drivmedelskvantiteterna är inte fördelade på förbrukning till självgående

respektive bogserade skördetröskor. Som fördelningsnorm har i stället antagits,

att en självgående tröska i genomsnitt förbrukat ca 3 gånger så mycket

drivmedel som en med hjälpmotor utrustad. Antalet skördetröskor är

ej heller fördelat på drivmedelsslag i den nämnda undersökningen. Därför

har räknats med att förbrukningen per tröska är densamma, oavsett om

den drives med bensin eller fotogen.

Den totala förbrukningen har beräknats genom att medelförbrukningen

per skördetröska under 1954 multiplicerats med antalet tröskor under olika

år. Antalet har t. o. m. 1954 grundats på uppgifter, som lämnats av tillverkare

och importörer av skördetröskor. Uppgifterna inhämtas och sammanställes

av Jordbrukets utredningsinstitut.

För prognosåren har räknats med samma ökning som i genomsnitt under

de två senast kända åren.

Förbrukningen av driv- och smörjmedel till skördetröskor

År

Fotogen eller

annat driv- medel, m3

Bensin,

ms

Smörj-

medel,

ton

1950/51 .........

........ 223

477

21

1951/52 .........

........ 337

706

31

1952/53 .........

........ 554

1 056

48

1953/54 .........

........ 838

1 426

68

1954/55 ..........

........ 1 122

1 797

88

1955/56 .........

........ 1 402

2177

107

Prisutvecklingen på driv- och smörjmedel

Sedan vårkalkylen 1955 gjordes upp, har följande prisförändringar per

liter drivmedel ägt rum. Bensinpriset höjdes den 1 maj 1955 med 1 öre samt

den 1 september med ytterligare 1 öre. Priset på motorbrännolja höjdes den

17 mars 1955 med 1 öre men sänktes den 1 maj med 0,5 öre. Priset på motorfotogen

sänktes den 1 maj 1955 med 0,5 öre. Priset på smörjolja har

sänkts med 10 öre/kg.

Liksom i tidigare kalkyler har förutsatts, att förbrukningen av driv- och

smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning

erhålles följande årsmedelpriser inklusive zontillägg, redovisade i

följande tablå. För drivmedlen förutsättes köp i lånefat.

År

Motorfotogen

öre/liter

Motorbrännolja

öre/liter

Bensin

öre/liter

Smörjolja

öre/kg

1950/51 ......

...... 25,68

23,85

62,33

186,63

1951/52 ......

...... 26,97

25,05

57,09

200,00

1952/53 ......

...... 26,91

25,64

56,61

195,07

1953/54 ......

...... 25,80

23,93

58,62

180,00

1954/55 ......

...... 25,58

23,54

60,72

170,00

1955/56 ......

...... 25,25

23,75

62,75

170,00

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt

Sedan den 1 januari 1955 utgår 325 kr i restitution per bensindriven

traktor och år. Jämfört med vårkalkylen har ingen ändring gjorts i beräkningarna

av restituerade belopp per traktor.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215

opaginerad Kontrollera mot PDF

50''

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Summa kostnad för driv- och smörjmedel till traktorer, dragbilar,

jeepar och skördetröskor, milj. kr

År

Vårkalkylen.

Motor-

fotogen

Motor-

bränn-

olja

Bensin

Summa

kostnad

för

drivmedel

Smörj-

medel

Summa

kostnad

för driv- och smörj- medel

1950/51 ...

41,93

9,00

14,80

65,73

15,48

81,21

1951/52 ...

48,77

10,48

15,08

74,33

18,75

93,08

1952/53 ...

52,01

11,80

16,60

80,41

20,04

100,45

1953/54 ...

49,80

14,07

20,63

84,50

19,59

104,09

1954/55 ...

50,75

16,01

24,05

90,81

20,85

111,66

1955/56 ... 53,37

Reviderad beräkning

17,52

26,02

96,91

22,28

119,19

1950/51 ...

41,95

9,00

14,74

65,69

15,49

81,18

1951/52 ...

48,79

10,48

15,00

74,27

18,75

93,02

1952/53 ...

50,49

12,21

16,48

79,18

20,04

99,22

1953/54 ...

49,07

14,30

20,44

83,81

19,37

103,18

1954/55 ...

50,05

16,56

24,27

90,88

19,48

110,36

1955/56 ...

51,14

18,64

27,61

97,39

20,95

118,34

Beräkningarnas slutresultat

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel

under produktionsåren 1950/51—1955/56.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel i sammandrag, milj. kr

År

Beräknad

drivmedels-

kostnad

Avgår

restitu - tion

Netto- summa

för driv- medel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

1950/51

= 100

Vårkalkyl

1950/51.............

65,73

0,91

64,82

15,48

80,30

100,0

1951/52 .............

74,33

—

74,33

18,75

93,08

115,9

1952/53.............

80,41

1,15

79,26

20,04

99,30

123,7

1953/54.............

84,50

2,34

82,16

19,59

101,75

126,7

1954/55.............

90,81

2,99

87,82

20,85

108,67

135,3

1955/56 .............

96,91

3,49

93,42

22,28

115,70

144,1

Reviderad beräkning

1950/51.............

65,69

0,91

64,78

15,49

80,27

100,0

1951/52.............

74,27

—

74,27

18,75

93,02

115,9

1952/53.............

79,18

1,15

78,03

20,04

98,07

122,2

1953/54.............

83,81

2,50

81,31

19,37

100,68

125,4

1954/55 .............

90,88

3,53

87,35

19,48

106,83

133,1

1955/56.............

97,39

4,44

92,95

20,95

113,90

141,9

Handelsgödsel och kalk

Handelsgödsel. Den handelsgödsel, som förbrukas under ett visst produktionsår,

kommer i realiteten den i kalkylen för nästa produktionsår ingående

skörden till godo. De kostnader för handelsgödsel, som skall belasta

ett visst produktionsår, beräknas därför med utgångspunkt från förbrukade

kvantiteter och priser under närmast föregående år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

51°

Definitiva uppgifter föreligger nu fram t. o. m. förbrukningsåret 1954/

55 (som i beräkningarna motsvarar produktionsåret 1955/56). Som framgår

av tabell 17 har förbrukningen av alla handelsgödselslag med undantag

för kalisalt och ammoniumsulfat blivit mindre än som räknades med i normkalkylen

i januari i år. Den starkaste nedgången gäller superfosfat och torde

bl. a. sammanhänga med ändringar i arealanvändningen.

Den samlade förbrukningen av handelsgödsel under olika år (förbruk
-

ningsår) anges i följande tablå (milj. kg).

Gödselslag

1920/

1930/

1950/

1951/

1952/

1953/

1954/55

29

39

51

52

53

54

Vårkal-

Reviderad

kylen

beräkning

Kvävehaltiga (15,5 %) .

70

150

439

410

461

509

513

498

Fosfat (20 %).........

170

250

527

515

519

547

558

521

Kalisalt (40 %).......

60

75

136

152

171

185

193

208

Jordbrukskalk. Kostnaderna för jordbrukskalk har beräknats på samma

sätt som i årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finns intagen

i propositionen 1949: 212. Värdesummorna bygger på ett löpande femårsmedeltal

av inköpskostnader. Nu utförda beräkningar är baserade på preliminära

uppgifter över tillverkad jordbrukskalk år 1954 enligt kommerskollegii

statistik. För 1955 finnes ännu inga kvantitetsuppgifter tillgängliga.

Den för 1954 redovisade kvantiteten har fått gälla även för kalenderåren

1955 och 1956.

Den för 1954 preliminärt redovisade tillverkningen av jordbrukskalk understiger

tillverkningen 1953 med 10 procent.

Beträffande prisunderlaget må erinras om att årsmedelpriser införskaffas

från de 4 största försäljningsenheterna i landet, varefter sammanvägning

göres till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Uppgifterna

avser pris vid fabrik. Kvantitets-, pris- och kostnadsutvecklingen

belyses av följande uppgifter.

Femårsmedeltal

År

Kvantitet,

Pris,

kr/ton

Kostnad,

Index

Värkalkylen

milj. kg

milj. kr

1950/51 = 100

1950/51 ............

... 300,6

28,14

8,46

100,0

1951/52 ............

... 287,5

30,30

8,71

103,0

1952/53 ............

... 270,3

32,52

8,79

103,9

1953/54 ............

... 250,5

34,69

8,69

102,7

1954/55 ............

... 231,9

36,91

8,56

101,2

1955/56 ............

... 219,5

38,36

8,42

99,5

Reviderad beräkning

1952/53 .............

... 270,3

32,50

8,78

103,8

1953/54.............

. . 250,4

34,68

8,68

102,6

1954/55 .............

... 231,7

36,88

8,55

101,1

1955/56 ............

Köpfodermcdel

... 219,2

38,34

8,40

99,3

Åren 195Å/55 och 1955/56. För produktionsåret 1954/55 har definitiva

uppgifter kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom kostnadsberäkningarna

för köpfodermedel kunnat slutjusteras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52° Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jordbrukskalk

(I fråga om handelsgödsel avses förbrukning och priser under närmast föregående år)

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

Vårkalkylen

Reviderad

beräkning

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

ton

ton

ton

ton

ton

(kr/dt)

(kr dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

Chilesalpeter......

53 000

13,12

22 000

8.23

30 000

10,11

35 000

9,85

32 000

9,01

(24,76)

(37,40)

(33,70)

(28,15)

(28,15)

Kalksalpeter......

166 000

36,09

273 000

69,31

294 000

74,73

300000

73,50

294 000

72,03

(21,74)

(25,39)

(25,42)

(24,50)

(24,50)

Kalkkväve........

58 000

14,18

63 000

22,23

57 000

19,64

55000

17,98

51000

16,68

(24,44)

(35,28)

(34,45)

(32,70)

(32,70)

Svavelsyrad amm..

14 000

3,78

16 000

5,76

20 000

6,43

16 000

5,26

18 000

5,92

(27,00)

(35,98)

(32,13)

(32,88)

(32,88)

Kalkammonsalpeter

*78 000

15,38

154 000

17,23

2 63 500

19,49

264 000

19,45

2 62 000

18,84

(19,72)

(31,91)

(30,70)

(30,39)

(30,39)

Kalisalt 40 %......

138 000

28,47

171 000

30,28

185 000

32,17

193 000

33,39

208 000

36,00

(20,63)

(17,71)

(17,39)

(17,30)

(17,31)

Superfosfat 19-20%

494 000

67,09

520 000

91,26

545 000

90,20

550 000

91,02

513 000

84,90

(13,58)

(17,55)

(16,55)

(16,55)

(16,55)

Thomasfosfat.....

14 000

1,87

14 000

2,21

19 000

2,60

25 000

3,35

24 000

3,22

(13,35)

(15,80)

(13,70)

(13,40)

(13,40)

Summa

179,98

246,51

255,37

253,80

246,60

Index

100,0

137,0

141,9

141,0

137,0

Jordbrukskalk.....

8,46

8,68

8,55

8,42

8,40

Summa

188,44

255,19

263,92

262,22

255,00

Index

100,0

135,4

140,1

139,2

135,3

1 15,5 %-ig vara. — 2 20,5 %-ig vara.

Beräkningarna av kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför

jordbruket har reviderats. Hänsyn har härvid tagits till prognosen över äggproduktionen

och förändringen i priserna på olika fodermedel.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1955/56 har beräknats med ledning

av storleken av den inhemska produktionen av fodermedel samt hushusdjursantalets

och animalieproduktionens förändringar.

Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna

18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de

för 1954/55 och 1955/56 lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. Förbrukningen av importerad fodersäd beräknas under 1955/

56 uppgå till 335 milj. kg, varav 50 milj. kg majs, 150 milj. kg sorghum,

50 milj. kg korn, 30 milj. kg havre, 15 milj. kg blandsäd och 40 milj. kg

fodervete. I fråga om förbrukningen av oljekraftfoder räknar man med en

ökning för innevarande år i jämförelse med förbrukningen under 1954/55.

Den beräknade användningen av vegetabiliskt kraftfoder belyses närmare

i tablån på s. 55*. Vid kostnadsberäkningen har man utgått från förbrukarpriser

fritt fordon och noteringsort. För 1955/56 har priserna beräknats

med ledning av hittills gällande priser.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel

53

1950/51

1954/55

1955/56

Vårkalkylen

Reviderad

beräkning

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

ton

ton

ton

ton

A. Kraftfoder

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

Majs...................

106 500

34,39

44,400

21,92

40 000

18,40

50 000

23,00

(32,29)

(49,38)

(46,00)

(46,00)

Sorghum................

41350

13,17

48 000

18,42

—

—

150 000

51,00

(31,85)

(38,37)

(34,00)

Korn (importerat) ......

21800

5,92

55 500

21,99

—

—

50000

18,25

(27,14)

(39,63)

(36,50)

Havre (importerad).....

250

0,06

14 500

6,09

—

—

30 000

11,40

(26,00)

(42,00)

(38,00)

Blandsäd (importerad)...

—

—

16 400

6,72

—

—

15 000

5,55

(41,00)

(37,00)

Fodervete: inhemskt1 ....

_

_

42 000

16,59

—

—

—

—

(39,50)

> importerat ..

—

—

—

—

—

—

40 000

14,60

(36,50)

Foderråg: inhemsk1......

—

—

88 000

31,68

—

—

—

—

(36,00)

Kli av vete: inhemskt...

in 200

33,55

113 200

44,70

118 000

42,48

118 000

44,84

(30,17)

(39,49)

(36,00)

(38,00)

» > » importerat .

100 230

28,68

56 430

22,22

35 000

12,25

75 000

28,50

(28,61)

(39,38)

(35,00)

(38,00)

Kli av råg..............

13 400

3,88

14 900

5,27

16 000

4,96

15 000

5,32

(28,99)

(35,39)

(31,00)

(35,50)

> > havre...........

16 700

3,36

12 260

2,78

13 000

2,08

12 000

2,76

(20,12)

(22,65)

(16,00)

(23,00)

> > korn ............

3 850

0,93

3 750

0,98

4 000

0,92

4 000

1,08

(24,20)

(26,00)

(23,00)

(27,00)

>Övrigt> 2..............

7 640

2,54

670

0,22

—

—

—

—

Linkakmjöl och linfröka-

10 940

5,36

5 050

3,18

7 000

4,20

5 000

3,18

kor/expeller...........

(48,98)

(62,90)

(60,00)

(63,50)

Sojamjöl................

1

16 300

9,46

17 000

10,20

16 500

9,08

| 10 310

5,59

(58,04)

(60,00)

(55,00)

Jordnötsmjöl och -kakor..

(54,25)

2 500

1,62

5 000

3,00

2 500

1,61

1

(64,72)

(60,00)

(64,50)

Rapsmjöl...............

1 980

0,73

13 400

5,60

11000

3,96

13 500

5,87

(36,83)

(41,78)

(36,00)

(43,50)

Kokoskakor ............

20100

9,81

15 000

7,35

22 000

11,00

(48,79)

(49,00)

(50,00)

Oljekraftfoderblandningar

172 230

76,37

135 450

70,94

120 000

60,00

162 000

85,05

(44,34)

(52,37)

(50,00)

(52,50)

övrigt..................

3 100

1,64

5000

2,70

3 500

1,86

(53,00)

(54,00)

(53,00)

Summa

214,53

301,83

172,60

323,95

1 Såld genom Svenska spannmålsaktiebolaget eller Svensk spannmålshandel och genom andra

foderhandlarc. — 2 Tapioka- och maniokamjöl, risfodermjöl, majsglutenfoder och melasserat kli.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell IS (forts.). Kostnadsberäkning för fodermedel

1950/51

1954/55

1955/56

Vårkalkylen

Reviderad

beräkning

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

ton

ton

ton

ton

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr,''dt)

B. Fabriksavfall

Melass:

betodlare.............

23 100

1,46

26 200

1,70

23 000

1,49

24 000

1,55

(6,30)

(6,47)

(6,49)

(6,47)

övr. jordbrukare......

38175

9,54

41150

10,18

30 000

7,42

40 000

11,50

(25,00)

(24,75)

(24,75)

(28,75)

Sockersnitsel (importerad)

—

—

11750

3,54

—

_

20 000

7,20

(30,15)

(36,00)

Betmassa:

betodlare.............

795 720

2,35

705000

2,16

770 000

2,35

570 000

1,75

(0,295)

(0,307)

(0,305)

(0,307)

övr. jordbrukare......

61310

0,62

54 000

0,90

30 000

0,49

42000

0,70

(1,013)

(1,659)

(1,646)

(1,659)

Betfor:

betodlare .............

9 600

1,68

11 100

2,33

10 500

2,20

8 200

2,21

(17,50)

(21,00)

(21,00)

(27,00)

övr. jordbrukare......

17 300

4,37

21300

6,42

22 000

6,60

22 000

8,42

(25,25)

(30,15)

(30,00)

(38,25)

Drank, hl..............

1160 000

0,46

1860000

0,93

2140000

1,07

1430000

0,72

(0,40)

(0,50)

(0,50)

(0,50)

Drav, hl................

344 000

0,69

326 000

0,75

465 000

1,02

381000

0,91

(2,00)

(2,30)

(2,20)

(2,40)

Summa

21,17

28,91

22,64

34,96

C. Animaliskt foder m. m.

Köttfodermjöl...........

6110

2,23

10 180

5,58

10 800

5,94

10 500

5,78

(36,44)

(54,81)

(55,00)

(55,00)

Foderbenmjöl...........

5 261

1,55

4160

1,70

4 600

1,89

4 200

1,72

(29,50)

(40,80)

(41,00)

(41,00)

Dikalciumfosfat.........

2 690

1,34

3 510

1,44

2 000

0,84

3 800

1,67

(49,65)

(41,00)

(42,00)

(44,00)

Dinatriumfosfat.........

718

0,35

560

0,26

300

0,14

550

0,26

(48,70)

(46,50)

(46,50)

(47,00)

Blandat mineralfoder....

17 910

9,10

19 750

9,27

20 500

9,64

20 500

10,04

(50,80)

(46,95)

(47,00)

(49,00)

Fiskmjöl................

8 785

6,19

15 300

13,67

17 000

15,72

15 300

14,38

(70,42)

(89,35)

(92,50)

(94,00)

Fodertran...............

3 000

9,30

3 650

9,67

3 750

9,94

3 650

9,67

(310,00)

(265,00)

(265,00)

(265,00)

Vitaminfodermedel......

6 278

9,18

10 316

16,72

11500

18,52

11000

18,48

(146,15)

(162,06)

(161,00)

(168,00)

Summa

39,24

58,31

62,63

62,00

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

1950/51

milj. kg

Vetekli

Inhemskt, erhållet vid handels-

förmalning..................

99,5

Inhemskt, erhållet vid löneför-

målning....................

11,7

Importerat....................

100,2

Summa

211,4

Rågkli

Erhållet vid handelsförmalning ..

11,7

» » löneförmalning.....

1,7

Summa

13,4

Havrekli

Erhållet vid handelsförmalning ..

16,7

Kornkli

Erhållet vid handelsförmalning ..

1,1

» » husbehovsförmalning

2,8

Summa

3,9

Summa kli

245,4

Oljekraftfoder, totalt.............

195,5

Inhemskt foder av vete och rågs..

—

Importerad fodersäd, totalt.......

169,9

1953/54

1954/55

1955/56

Reviderad

beräkning

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Vårkal- kylen

milj. kg

1106,5

107,1

110,0

111,1

8,3

6,1

7,8

6,8

33,4

56,4

35,0

75,0

148,2

169,6

152,8

192,9

13,6

14,4

14,9

14,3

0,9

0,5

0,8

0,7

14,5

14,9

15,7

15,0

13,3

12,3

13,0

12,0

1,2

1,0

1,2

1,0

2,8

2,8

2,8

2,8

4,0

3,8

4,0

3,8

180,0

200,6

185,5

223,7

170,2

195,9

180,0

225,0

32,5

130,0

—

—

66,2

178,8

40,0

335,0

1 Avdrag har gjorts för exporterade 2,4 milj. kg.

* Sålt genom Svenska spannmålsaktiebolaget eller Svensk spannmålshandel och genom

andra foderhandlare.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor har förbrukningen

beräknats i samråd med Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Eftersom prisbildningen

nu i viss mån är fri, har de i kalkylen tillämpade priserna baserats

på överväganden rörande den sannolika prisutvecklingen.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning

att varje hl potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hl drank och att potatisens

hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har som vanligt beräknats

under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav. Förbrukarpnserna

på drank och drav har erhållits från Sveriges bränneriidkareförenmg

och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.

Animaliskt foder m. m. En redogörelse för beräkningsmetoderna återfinnes

i propositionen 1953: 224, s. 107*. Förbrukningen under 1955/56 har uppskattats

med ledning av tidigare års kvantiteter.

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Beräkningarna

har utförts enligt samma principer som tidigare (om beräkningsmetoderna

se propositionen 1947:280, s. 134—-136).

Diverse förnödenheter

Skördeqarn. Uppgifter föreligger nu angående tillverkningen av skördegarn

inom landet under första halvåret 1955. Dessa uppgifter tyder på en

i stort sett oförändrad total tillverkning jämfört med 1954, medan däremot

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

Vår-

Reviderad

kalkylen

beräkning

Kraftfoder................

214,53

21,17

39,24

188 97

172,50

22,64

62,63

323,95

34,96

62,00

Fabriksavfall................

93 11

Animaliskt foder m. m.......

52,36

Q1

Summa

274,94

264,44

389,05

257,77

420,91

Index

100,0

96,2

141,5

93,8

153,1

Avgår kostnader för foder till äggproduk-

tionen utanför jordbruket...........

24,67

23,27

23,23

21,89

23,67

Nettosumma

250,27

241,17

365,82

235,88

397,24

Index

100,0

96,4

146,2

94,3

158,7

en betydande förskjutning i fråga om fördelningen på pappers- respektive

sisalgarn synes ha ägt rum. De i vårkalkylen upptagna kvantiteterna skördegarn

har hållits oförändrade.

Priset på pappersskördegarn under skördesäsongen 1955 är enligt inhämtade

uppgifter oförändrat jämfört med det i vårkalkylen upptagna, d. v. s.

kr/kg, medan priset på sisalgarn nu anges till i genomsnitt 2,00 kr/kg,

vilket är 5 öre/kg högre än det i vårkalkylen upptagna priset. Priset på

sisalgarn har på vanligt sätt med hänsyn till antalet garnmeter per kg omläknats

till att motsvara priset på pappersgarn. Det därefter sammanvägda

genomsnittspriset för allt skördegarn blir 1,67 kr/kg för skördesäsongen

’.vllken m°tsvai-ar produktionsåret 1955/56. Sänkningen med 1 öre/kg

jämfört med vårkalkylen, trots höjt pris på sisalgarn, beror på dettas ökade

andel av tillverkningen. Priset på sisalgarn är med hänsyn till antalet garnmeter

per kg alltjämt lägre än priset på pappersgarn.

,...TlllaLmPa^fs kvantiteter och priser samt beräknade kostnader framgår av

följande tablå. ö

År

Kvantitet,

Pris,

kr/kg

Kostnad.

Vårkalkylen

ton

milj. kr

1950/51 ............

1,37

9,59

1951/52 ............

2,40

16,08

1952/53 ............

2,55

16,07

1953/54 ............

1,95

11,70

1954/55 ............

1,88

11,28

1955/56 ............

1,68

10,08

Reviderad beräkning

1955/56 .............

. .. 6 000

1,67

10,02

Foderkonserveringsmedel. Enligt den i vårkalkylen 1953 införda principen

beraknas kostnaderna för foderkonserveringsmedel under ett visst produktionsar

med utgång från förbruknings- och prisuppgifter för det kalenderar

under vilket produktionsåret börjar. För kalenderåret 1954 förehgger

definitiva uppgifter, vilka alltså insatts för produktionsåret 1954/55.

remimarä uppgifter angående försäljningen av foderkonserveringsmedel

under 1955, vilka nu kunnat erhållas, tyder på en relativt stark minskning

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

i användningen av nämnda preparat jämfört med föregående år, vilket står

i samband med den misslyckade vallskörden. Minskningen berör såväl AIVsyra

som övriga konserveringsmedel. De under sommaren 1955 rådande väderleksbetingelserna

har emellertid även varit gynnsamma för inläggning

utan tillsatsmedel. Kvantiteter och kostnader framgår av följande tablå.

År

Värkalkylen

1950/51 ........

1951/52 ........

1952/53 ........

1953/54 ........

1954/55 ........

1955/56 ........

Reviderad beräkning

1955/56 ........

AlV-syra

Kvantitet,

Pris,

Kostn.,

Övriga foder- konserverings-

Summa

kostn.,

ton

kr/ton

milj. kr

medel,

milj. kr

milj. kr

3 600

139,00

0,50

0,51

1,01

2 400

158,10

0,38

0,63

1,01

1 270

182,50

0,23

1,04

1,27

690

192,90

0,13

1,32

1,45

660

192,90

0,13

1,64

1,77

660

192,90

0,13

1,64

1,77

350

192,90

0,07

1,26

1,33

Kostnaderna för melass till foderkonservering upptages som vanligt under

kostnadsgruppen »Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen.

Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. I vårkalkylen 1955 infördes

definitiva uppgifter angående jordbrukets kostnader för växtskyddsoch

ogräsbekämpningsmedel m. m. under 1953. Undersökningen beträffande

dessa kostnader under 1954 hade då ej hunnit slutföras. Den kända kostnadssumman

för 1953 ökades för såväl 1954 som 1955 med 5 procent. Definitiva

uppgifter för 1954 föreligger nu. Kostnaderna för detta år överstiger

med nära 25 procent 1953 års kostnader. Ökningen av totalbeloppet

beror särskilt på starkt ökade kostnader för insektsmedel (45 procent),

ehuru betydande kostnadsökningar även förekommit för ogräsmedel (18

procent) och medel mot växtsjukdomar (11 procent).

Liksom tidigare tillämpas den för ett visst kalenderår konstaterade kostnaden

för det produktionsår, som börjar under kalenderåret i fråga. Då

uppgifter nu föreligger t. o. m. 1954, kan beräkningen alltså anses definitiv

t. o. m. produktionsåret 1954/55. Liksom i vårkalkylen har det nu ansetts

motiverat att för 1955/56 räkna med en femprocentig ökning av kostnaderna

för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel.

Rengörings- och desinfektionsmedel. Liksom i fråga om växtskydds- och

ogräsbekämpningsmedel föreligger nu definitiva uppgifter angående jordbrukets

kostnader för rengörings- och desinfektionsmedel under 1954. Vid

den senaste undersökningen av dessa kostnader erhölls fullständigare uppgifter

än tidigare, vilket medfört, att ändrade kostnadssummor nu upptagits

ända från basåret.

Nu föreliggande uppgifter möjliggör definitiv beräkning t. o. in. produktionsåret

1953/54. Då möjligheter saknas att närmare bedöma utvecklingen

för kommande år, bar för de följande produktionsåren införts samma belopp

(avrundat) som konstaterats för 1954, nämligen 3,41 milj. kr.

I fråga om övriga poster bland diverse förnödenheter har i några fall prishöjningar

inträffat. Effekten härav framgår av tabell 20, i vilken kostnaderna

för diverse förnödenheter sammandragits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

58° Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr

1950/51

1954/55

1955/56

Vår-

kalkylen

Reviderad

beräkning

Vår-

kalkylen

Reviderad

beräkning

Skördegarn........................

9,59

1,28

1,01

11,28

1,51

1,77

17,92

2,69

1,90

1,83

8,57

3,30

11 ?8

10,08

10,02

1,51

1,33

21,78

3,21

2,28

1,83

8,64

3,41

Hösalt........................

1,51

1,77

20,74

9

Foderkonserveringsmedel.............

1,77

18,81

2,69

1,90

1,83

Växtskydds- och ogräsmedel m. m.....

Hästskor....................

14,39

3,11

1 43

Hästskosöm.......................

1,97

1

Silfilter...........................

2,66

6,07

3,06

Torvströ......................

£ ^7

Rengörings- och desinfektionsmedel ...

3,41

3,30

Summa

42,60

50,77

53,92

50,53

54,01

Index

100,0

119,2

126,6

118,6

126,8

Kostnader för frakter m. m.

Frakter

Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter är som

vanligt baserade på uppgifter från Svenska mejeriernas riksförening beträffande

fraktkostnaderna per ton mjölk, den procentuella andel, för vilken

mejerierna betalar frakt, samt invägda mjölkkvantiteter. Beträffande fraktkostnaderna

per ton finnes uppgifter t. o. m. juli 1955.

Under 1955 har fraktkostnaderna för mjölk ökats dels till följd av nytt

löneavtal för chaufförerna, dels till följd av höjd bilskatt samt investeringsavgift.

Den hittillsvarande höjningen av fraktkostnaderna per ton t. o. m.

juli 1955 i jämförelse med motsvarande tid 1954 har emellertid varit relativt

måttlig (4,9 procent), beroende på att köravtalen är bundna för viss

tid. Höjningen slår därför igenom successivt i den takt avtalen förnyas.

Genom den minskade mjölkproduktionen har de totala kostnaderna för

mjölkfrakterna minskat med 1,94 milj. kr för 1954/55 och 5,69 milj. kr

för 1955/56 i jämförelse med beräkningarna i vårkalkylen 1955. Fraktkostnad

per ton mjölk och beräknade totalkostnader framgår av följande tablå.

År

Fraktkostnad

Beräknad mjölk-

Fraktkostnader

Vårkalkylen

per ton, kr

kvantitet med

betald frakt,

milj. kg

för mjölk,

milj. kr

1950/51 .....

.......... 16,58

3 824

63,40

1951/52 .....

.......... 18,33

3 641

66,75

1952/53 .....

.......... 19,17

3 640

69,78

1953/54 .....

.......... 19,40

3 573

69,32

1954/55 .....

.......... 20,21

3 526

71,26

1955/56 .....

.......... 20,21

3 561

71,96

Reviderad beräkning

1954/55.....

.......... 20,19

3 434

69,32

1955/56 .....

.......... 20,53

3 228

66,27

Bilfrakter. Kostnaderna för bilfrakter

beräknas genom framskrivning av

basarssumman med

ett index för frakttaxornas utveckling enligt uppgifter

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

från Svenska lasttrafikbilägareförbundet. Grundtaxorna har varit oförändrade

ända sedan mars 1952. Den 1 januari 1955 ändrades emellertid beskattningen

av motorfordonstrafiken. Inom Svenska lasttrafikbilägareförbundet

har beräknats, att taxorna delvis som följd av denna ändring stigit med ca

10 procent sedan december 1954. Kostnadssumman för 1954/55 har beräknats

till 20,75 milj. kr och för 1955/56 till 21,41 milj. kr mot 20,00 milj. kr

bägge åren enligt vårkalkylen.

JärnvägsfTäkter. Taxorna för järnvägsfrakter, som i stort sett varit oförändrade

sedan april 1952, höjdes den 1 juni 1955 med i genomsnitt 8,4 piocent

enligt uppgift från järnvägsstyrelsen. Taxehöjningen är större vid korta

transportavstånd än längre. Likaså är höjningen något olika beroende på

vilka varuslag som transporteras. Det har emellertid inte varit möjligt att

fastställa på vilka avstånd jordbrukets förnödenheter och produkter transporteras

eller vilka kvantiteter som transporteras efter de olika tarifferna.

Då i stort sett jordbrukets transporter inte torde avvika mera avsevärt från

SJ:s övriga transporter, har räknats med den genomsnittliga höjningen för

allt av SJ transporterat gods med undantag av malmtransporterna. För produktionsåret

1954/55 medför detta en kostnadsökning med 0,21 milj. kr

samt för 1955/56 0,83 milj. kr beräknat på den hittills tillämpade kostnadsvolymen

för järnvägsfrakter.

Mjölkkontroll

Antalet kontrollassistenter. Definitiv statistik för 1953/54 visar, att antalet

kontrollassistenter detta år var 891. För 1954/55 och 1955/56 har antalet

assistenter hållits oförändrat i kalkylen.

Löner till kontrollassistenterna. Liksom i tidigare kalkyler har assistentlönerna

för kontrollår (1/11—31/10) tillämpats för produktionsår utan omräkning.

Vid uppgörandet av vårkalkylen 1955 var assistentlönerna kända

t. o. m. 1953/54. I nu verkställd omräkning har tillämpats löner gällande för

1954/55.

Liksom tidigare har verkställts framräkning av kostnaderna for mat och

logi till assistenterna med hänsyn till prisutvecklingen. Den beräknade årskostnaden

för mat och logi per assistent uppgår för 1953/54 till 1 468 samt

för 1954/55 till 1 485 kr.

Statliga bidrag. Från lantbruksstyrelsen har erhållits uppgifter om utbetalda

statliga bidrag till kontrollverksamhetens uppehållande t. o. m. budgetåret

1953/54. Bidragen detta år uppgick till 0,37 milj. kr. För 1954/55

och 1955/56 antages bidragen bli av samma storlek. De angivna beloppen

har dragits från de beräknade totala kostnaderna för mjölkkontroll.

Kontroll-

Antal

Beräknad

år

assistenter

årskostnad

Värkalkylen

per assistent,

kr

1950/51 ........

. 1 087

5 993

1951/52 ........

. 1 023

8 045

1952/53 ........

. 901

8 078

1953/54 ........

. 891

8 481

1954/55 ........

. 890

8 481

1955/56 ........

. 890

8 481

Reviderad beräkning

1953/54 ........

. 891

8481

1954/55 ........

890

9 315

1955/56 ........

. 890

9 315

Total

Avgår

Kostnad

kost-

statliga

för jord-

nad,

bidrag,

bruket,

milj. kr

milj. kr

milj. kr

6,51

0,31

6,20

8,23

0,33

7,90

7,28

0,38

6,90

7,56

0,36

7,20

7,55

0,36

7,19

7,55

0,36

7,19

7,56

0,37

7,19

8,29

0,37

7,92

8,29

0,37

7,92

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Seminkostnader

Kostnaderna för insemination har beräknats på samma sätt som i vårkalkylen

1955. Närmare redogörelse för principerna finnes intagen i propositionen

1951:207. Beräkningarna är nu baserade på de totala seminkostnaderna

t. o. m. 1954. Vid upprättandet av vårkalkylen fanns uppgifter

endast t. o. m. 1953. För efterföljande år har nu liksom tidigare verkställts

tramskrivmng med hänsyn till förväntad ökning av seminverksamheten.

Kostnaderna redovisas i följande tablå, fördelade på tjurhållning respektive

övriga kostnader.

Kalender-

Total

Avgår

år

semin-

tjur-

kostnad,

kost-

Vårkalkylen

milj. kr

nader,

milj. kr

1945 ........

. 0,72

0,21

1946 ........

. 1,42

0,31

1947 ........

. 2,09

0,48

1948 ........

. 3,42

0,69

1949 ........

. 4,88

0,79

1950 ........

. 5,87

0,88

1951........

. 6,54

0,99

1952 ........

. 7,67

1,06

1953 .........

. 8,64

1,12

Reviderad beräkning

1954 ......... 9,80 1,23

Återstående seminkostnader att medtas i

kalkylen per

kalenderår, produktionsår, Stegring sedan när
m*lj-

kr milj. kr mast töregående

produktionsår, %

0,51

1,11

1945/46

0,91

—

1,61

1946/47

1,44

58

2,73

1947/48

2,36

64

4,09

1948/49

3,63

54

4,99

1949/50

4,69

29

5,55

1950/51

5,36

14

6,61

1951/52

6,26

17

7,52

1952/53

7,22

15

1953/54

8,09

(12)

1954/55

8,90

(10)

1955/56

9,79

(10)

8,57

1953/54

8,22

14

1954/55

9,21

(12)

1955/56

10,13

(10)

Maskinlegor

Beräkningen av kostnaderna för maskinlegor grundar sig på en vid Jordbrukets

utredningsinstitut utförd undersökning över maskinhållarverksamheten

inom det svenska jordbruket. En redogörelse över denna undersökning

har lämnats i propositionen 1954: 180.

Jordbrukets kostnader för maskinlegor är delvis redan beaktade i jordbrukskalkylen.

Dessa redan beaktade poster får följaktligen dragas från

det belopp, som debiterats för arbeten i jordbruket. I följande tablå redovisas

för de år undersökningen omfattar debiterade belopp, avdragsposter

samt nettobelopp till jordbrukskalkylen.

De i tablån s. 61° på grundval av institutets undersökning beräknade nettobeloppen

avser åren 1948—1952. Kalkylsakkunniga har verkställt framskrivning

av det för 1952 beräknade beloppet under förutsättning av oförändrad

volym men med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Eftersom den i tabellen

anförda nettokostnaden till största delen representerar arbetskostnader, har

framskrivningen gjorts enligt utvecklingen av avtalslönen till motorkunniga

traktorförare i jordbruket. I nu föreliggande beräkning har ändringar i avtalslönen

under 1955 beaktats för 1955 och 1956. Efter framskrivning erhålles

kostnadssummor enligt tabell 21.

s. 1948 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955 61°

för maskinlegor per kalenderår, milj. kr

Jordbrukets kostnader

I. Debiterade belopp för arbeten i den

egentliga jordbruksdriften...........

II. Av dragsposter

1. Ränta på maskinkapitalet........

2. Avskrivning av maskinvärdet.....

3. Underhåll av maskinbeståndet ....

4. Driv- och smörjmedel............

5. Bekämpningsmedel...............

6. Skördegarn ......................

Summa avdrag

III. Nettobelopp till jordbrukskalkylen ...

1948

1949

1950

1951

1952

7,55

12,22

15,95

18,32

19,67

0,56

0,88

1,12

1,26

1,33

1,21

1,90

2,42

2,71

2,88

0,27

0,41

0,46

0,50

0,49

1,57

2,36

3,10

3,50

3,65

0,53

1,21

1,89

2,50

2,87

0,05

0,09

0,12

0,11

0,10

4,19

6,85

9,11

10,58

11,32

3,36

5,37

6,84

7,74

8,35

Tabell 21. Jordbrukets kostnader för maskinlegor, framskriYning och beräkning

för produktionsår, milj. kr

Kalenderår

Milj. kr

Index

föreg. år

= 100

Produk-

tionsår

Milj. kr

Index

1950/51

= 100

Vårkalkylen

1948 .......................

1949 .......................

3.36

5.37

159,8

1948/49

4,70

1950.......................

6,84

127,4

1949/50

6,35

100,0

1951.......................

7,74

113,2

1950/51

7,44

1952.......................

8,35

107,9

1951/52

8,15

109.5

1953.......................

8,35

100.0

1952/53

8,35

112,2

1954.......................

8,78

105,1

1953/54

8,64

116,1

1955.......................

8,78

100,0

1954/55

8,78

118,0

1956.......................

8,78

100,0

1955/56

8,78

118,0

Reviderad beräkning

126,9

1955.......................

9,77

111,3

1954/55

9,44

1956.......................

9.77

100,0

1955/56

9,77

131,3

Torkningskostnader för brödsäd

Åren 1955/55 och 1955/56. Torkningskostnaderna för brödsäd har beräknats

på samma sätt som tidigare (se propositionen 1954: 180, s. 120*).

Beräkningarna grundar sig sålunda på uppgifter från centralföreningarna.

De inkomna uppgifterna gäller odlarleveranser av 1955 års skörd under

augusti—september och avser dels beräknade medelvattenhalter för olika

brödsädsslag, dels torkningsavdragen per deciton mottagen vara. De inhämtade

uppgifterna representerar samtliga brödsädsproducerande län utom

Jönköpings, Kronobergs och Kopparbergs, varifrån odlarleveranserna emellertid

är ''förhållandevis små. För 1955 års skörd uppgår torkningskostnaderna

enligt de inkomna uppgifterna till endast 27,31 öre/dt mot 107,52

öre/dt för 1954 års skörd. Vid beräkningen av kostnaderna för 1955 års

skörd antages den genomsnittliga kostnaden per deciton under oktober vara

densamma som under september. Leveransernas fördelning på olika månader

antages vara densamma som i fjol. För leveranser efter oktober månad

har liksom tidigare icke räknats med några torkningskostnader.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

De väsentligt minskade torkningskostnaderna beror på betydligt lägre

vattenhalt hos 1955 års skörd. Torkningskostnaderna sammanfattas i följande

tablå.

År

Saluöverskott (inkl.

Torkningskostnad,

försålt utsäde),

milj. kg

öre/dt

milj. kr

Värkalkylen

1950/51 ...........

698

46,10

3,22

1951/52 ...........

483

53,83

2,60

1952/53 ...........

849

96,58

8,20

1953/54 ...........

1 066

65,27

6,96

1954/55 (prel.).....

1 034

110,12

11,39

1955/56 (prognos) ..

Reviderad beräkning

961

65,27

6,27

1954/55...........

1059

107,52

11,39

1955/56 (prel.).....

739

27,31

2,02

Sammandrag. De olika delposterna under rubriken »Frakter m. m.» återfinnes

i tabell 22.

Tabell 22. Kostnader för frakter m. m. i sammandrag, milj- kr

1950/51

Vårkalkylen

Reviderad beräkning

1953/54

1954/55

1955/56

1953/54

1954/55

1955/56

Mjölkfrakter................

Övriga frakter:

63,40

69,32

71,26

71,96

69,32

69,32

66,27

Bilfrakter.................

15,57

19,46

20,00

20,00

19,46

20,75

21,41

Järnvägstransporter.......

7,30

9,86

9,86

9,86

9,86

10,07

10,69

Summa frakter

86,27

98,64

101,12

101,82

98,64

100,14

98,37

Mjölkkontroll...............

6,20

7,20

7,19

7,19

7,19

7,92

7,92

Seminkostnader.............

5,36

8,09

8,90

9,79

8,22

9,21

10,13

Maskinlegor.................

7,44

8,64

8,78

8,78

8,64

9,44

V7

Torkningskostnader för bröd- säd.......................

3,22

6,96

11,39

6,27

6,96

11,39

2,02

Summa

108,49

129,53

137,38

133,85

129,65

138,10

128,21

Index (1950/51 = 100)

100,0

119,4

126,6

123,4

119,5

127,3

118,2

s. 1950 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 23. Jordbrukets kostnader (exklusive arbetskostnader) åren 1950/51

och 1954/55—1955/56, milj. kr

1950

1954

1955/56

Värdeförändring reviderad

/ 51

/55

beräkning — normkalkyl

beroende på förändring av

Norm-

Reviderad

kvan-

priser

sum-

kalkylen

beräkning

titeter

ma

Kapitalkostnader

Grundförbättringar......

18,5

27,3

25,9

28,4

—

+ 2,5

+ 2,5

Ekonomibyggnader......

162,4

201,0

197,7

206,2

—

+ 8,5

+ 8,5

Maskiner o. redskap ____

272,6

422,4

434,9

448,1

+ 3,8

+ 9,4

+ 13,2

Elektricitet.............

43,8

80,1

87,5

87,5

—

—

—

Räntekostnader.........

302,2

438,8

421,3

453,2

- 8,7

+ 40,6

+ 31,9

Summa kapitalkostnader

799,5

1169,6

1167,3

1 223,4

- 4,9

+ 61,0

+ 56,1

Index

100,0

146,3

146,0

153,0

Kostnader för förnödenheter

Driv- och smörjmedel ...

80,3

106,8

115,7

113,9

+ 0,1

- 1,9

- 1,8

Handelsgödselmedel och

kalk..................

188,4

263,9

262,2

255,0

- 7,2

+ 0,0

7,2

Köpfodermedel..........

250,3

365,8

235,9

397,2

. .

+161,3

Diverse förnödenheter___

42,6

53,9

50,5

54,0

- 0,4

+ 3,9

+ 3,5

Summa förnödenheter

561,6

790,4

664,3

820,1

• .

. •

+ 155,8

Index

100,0

140,7

118,3

146,0

Frakter m. m.

Frakter.................

86,3

100,2

101,8

98,4

- 6,7

+ 3,3

- 3,4

Mjölkkontroll...........

6,2

7,9

7,2

7,9

—

+ 0,7

+ 0,7

Seminkostnader.........

5,4

9,2

9,8

10,1

+ 0,3

—

■+■ 0,3

Maskinlegor ............

7,4

9,4

8,8

9,8

—

+ 1,0

+ 1,0

Torkningskostnader för

brödsäd ..............

3,2

11,4

6,3

2,0

— 4,3

—

— 4,3

Summa frakter m. m.

108,5

138,1

133,9

128,2

-10,7

+ 5,0

- 5,7

Index

100,0

127,3

123,4

118,2

Summa kostnader exklu-

sive arbetskostnader

1 469,6

2098,1

1965,5

2171,7

+ 206,2

Index

100,0

142,8

133,7

147,8

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna

Enligt prisöverenskommelsen våren 1952 beräknades av det dåvarande

underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 milj. kr) 55 milj. kr

hänföra sig till ökade räntekostnader på grund av höjning av jordvärdena

för jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom ökade

värden på kreaturs- och förrådskapital. Av denna räntekostnadsökning

skulle 1/5 eller 11 milj. kr beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan

återstående del eller 44 milj. kr skulle successivt intäckas med 1/4 under

vart och ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed skall de i följande

tablå angivna beloppen för kalkylmässigt underskott minskas med 22 milj.

kr för 1954/55 och 11 milj. kr för 1955/56.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har sammanfattats i följande tablå.

1950/51

1954/55

1955/56

Kostnader (inkl. arbets-

Vårkal-

Revide-

kostnader),

kylen1

rad be-

milj. kr

räkning

Alt. I.................

........ 3 466,7

4 789,3

4 674,8

4 881,0

» II................

........ 3 466,7

4 734,2

4 605,6

4 811,8

» III...............

4 680,0

4 538,0

4 744,2

» IV...............

........ 3 466,7

4 626,7

4 471,7

4 677,9

» V ................

........ 3 466,7

4 574,2

4 406,8

4 613,0

Kostnadsindex

Alt. I.................

........ 100,00

138,15

134,85

140,80

» II................

........ 100,00

136,56

132,85

138,80

» III...............

........ 100,00

135,00

130,90

136,85

» IV ...............

........ 100,00

133,46

128,99

134,94

» V................

131,95

127,12

133,07

Inkomster, milj. kr.......

........ 3 264,4

3 936,5

4 139,0

3 759,9

Avgår överskott 1950/51 enligt kal-

kyl med 1938/39 som

basår,

milj. kr...............

....... 8,4

—

—

_

Basinkomst, framskriven

medelst

kostnadsindex, milj. kr

Alt. I.................

4 498,2

4 390,7

4 584,4

» II................

4 446,4

4 325,6

4 519,3

» III...............

........ 3 256,0

4 395,6

4 262,1

4 455,8

» IV...............

....... 3 256,0

4 345,5

4 199,9

4 393,6

» V................

4 296,3

4 139,0

4 332,8

Kalkylmässigt underskott,

milj. kr

Alt. I.................

— 561,7

— 251,7

— 824,5

» II................

— 509,9

—186,6

— 759,4

» III...............

— 459,1

—123,1

— 695,9

» IV...............

— 409,0

— 60,9

— 633,7

» V................

— 359,8

± 0,0

— 572,9

Anm. Alternativen I—V motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen fr. o. m. basåret med

respektive 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent.

För 1955/56 har de sålunda justerade underskotten i avrundade tal

ställts samman i följande tablå.

Alternativ minsk- ning av arbetsvo-

Underskott (-

-) respektive överskott (+)

1955/56

lymen, %

Vårkalkylen,1

milj. kr

Reviderad beräkning,

milj. kr

3

— 241

— 813

3,5

— 176

— 748

4

— 112

— 685

4,5

— 50

— 623

5

+ 11

— 562

» Inklusive våren 1955 beslutade prishöjningar jämte kompensation för ökade löner i livsmedels-

och transportfacket. Dessutom har arbetskostnadsposten höjts enligt det nya lantarbetaravtalet,

varvid samma löneökning kalkylmässigt tillgodoförts jordbrukets egen arbetskraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955 65°

Det kalkylmässiga kompensationsbeloppet vid tillämpning av 4-procentregeln

Med tillägg för de i vårens prisuppgörelse beslutade prishöjningarna, vartill

kommer 19,0 milj. kr, vilket belopp tillgodoräknats jordbruket såsom

kompensation för ökade löner i livsmedels- och transportfacket, kan jordbrukets

totala inkomster enligt normkalkylen beräknas uppgå till 4 139,0

milj. kr. Såsom framgår av föreliggande reviderade kalkyl har emellertid en

stor sänkning av jordbrukets produktionsvolym beräknats för innevarande

regleringsår, vilken endast till mindre del kompenserats av prisstegringar

utöver vad som förutsattes i uppgörelsen. Den totala inkomstsumman beräknas

sålunda nu till 3 759,9 milj. kr, vilket belopp med 379,1 milj. kr

understiger det i våras avsedda inkomstbeloppet. I allt väsentligt kan denna

inkomstminskning anses vara ett resultat av det dåliga skördeutfallet.

Smärre ändringar i beräkningsmetodiken har visserligen företagits, t. ex.

för mjölk utanför mejeri och mjölk till hemmaförbrukning. Vidare har en

mindre sänkning av producentbidraget för mjölk beräknats jämfört med

normkalkylen. Det kan ifrågasättas om inkomstförskjutningar av nu nämnt

slag bör inräknas under 4-procentregeln. Ifrågavarande förskjutningar har

emellertid en mycket ringa storleksordning jämfört med det totala inkomstunderskottet

och verkar dessutom i olika riktningar. De sakkunniga har

därför ansett, att man får en i stort sett riktig uppfattning om inkomstbortfallet

i jordbruket till följd av de ogynnsamma väderleksbetingelserna genom

att utgå från det totala underskottet på kalkylens inkomstsida.

Kostnadssidan visar en ökning jämfört med normkalkylen med 206,2

milj. kr. Härav kommer icke mindre än 161,3 milj. kr på posten Köpfodermedel.

Till viss del beror ökningen på att prisnivån för fodermedel nu beräknas

vara något högre än man antog i våras. Ivostnadsstegringen är dock

väsentligen en följd av att man nu förutsätter ett större behov av köpfodermedel.

(En exakt fördelning av kostnadsstegringen på pris- och volymökning

låter sig icke göra med hänsyn till att beräkningen upptager även sådana

fodermedel — sorghum etc. — som icke upptogs i normkalkylen.)

Å andra sidan har det dåliga skördeutfallet medfört vissa smärre kostnadsbesparingar

till följd av minskad skördevolym och reducerat djurbestånd.

Detta gäller i främsta rummet posterna räntor, handelsgödsel, mjölkfrakter

och torkningskostnader för brödsäd, där kostnaderna i anledning

av minskad volym jämfört med normkalkylen beräknas sjunka med 8,7,

7,2, 6,7 respektive 4,3 milj. kr eller tillhopa 26,9 milj. kr. Enligt nu anförda

uppgifter kan kostnadsökningen till följd av det dåliga skördeutfallet beräknas

till (161,3 — 26,9 =) 134,4 milj. kr. Sagda nettobelopp motsvaras på

kalkylens inkomstsida av 126,2 milj. kr. Tillsammans med det förut angivna

inkomstbortfallet utgör sålunda det på angivet sätt beräknade underskottet

(379,1 + 126,2 =) i runt tal 505 milj. kr. Riskmarginalen, som

jordbruket enligt prisöverenskommelsen självt svarar för, utgör 4 procent

av inkomstsumman enligt normkalkylen ökad med beslutade prishöjningar.

Detta belopp utgör omkring 165 milj. kr. Det kalkylmässiga kompensationsbeloppet

enligt 4-procentregeln uppgår sålunda till (505 — 165 ==) 340

milj. kr.

De sakkunniga vill till sist återigen understryka, att beräkningen av

kalkylutfallet är omgiven med stor osäkerhetsmarginal såväl uppåt som

nedåt.

8 llihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 2Lr>

opaginerad Kontrollera mot PDF

66° Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Särskilt yttrande av herr Holmström

Jag anser mig icke kunna biträda den kostnadsberäkning för inköpta fodermedel

för produktionsåret 1955/56, som presenterats i kalkylen.

Det anföres i kalkylsakkunnigas skrivning, att uppskattningen av foderimporten

är förenad med betydande osäkerhet, och jag delar denna uppfattning.

Det är oundvikligt, att ifrågavarande beräkningar blir osäkra under

år med stora avvikelser från det normala både i fråga om fodertillgångar

av inländsk skörd och animalieproduktion. Tillgängliga uppgifter bör under

sådana förhållanden bedömas med försiktighet, emedan framförallt skördeuppskattningarna

kan inrymma betydande fel. Likväl anser jag, att tillbörlig

hänsyn ej tagits till föreliggande uppgifter om foderförbrukningen under

närmast föregående år samt fodertillgångarna av årets skörd i jämförelse

med fjolårets.

Jag vill särskilt understryka, att den säkraste bedömningen torde kunna

göras på grundval av uppgifter om fodertillgångar och produktion under de

senaste åren. Bedömningar grundade på erfarenheter från tidigare år torde

vara mera osäkra, bl. a. på grund av att tillvaratagandet av fodertillgångarna

försämrats genom bristen på arbetskraft i jordbruket. Dessutom kan

ingående foderlager i efterhand svårligen bedömas för utfodringssäsonger

ett antal år tillbaka i tiden — exempelvis vintern 1947/48.

I den föreliggande kalkylen för 1955/56 har för fodersäd och kli räknats

med en sammanlagd import av 410 000 ton. Jag anser denna kvantitet vara

lör liten med hänsyn till den förutsatta animalieproduktionen.

Under det nyligen avslutade produktionsåret 1954/55 har förbrukats följande

kvantiteter fodersäd och kli utöver den inländska fodersädsskörden.

Importvara ...................... 235 000 ton

Brödsäd utnyttjad som foder...... 190 000 ton

Summa 425 000 ton

Om man beräkningsvägen vill söka komma fram till den foderimport,

som kan anses rimlig 1955/56, får dessutom skördens storlek beaktas. Enligt

skördeuppskattningarna är årets fodersädsskörd 273 000 ton lägre än

fjolårets. Härtill kommer, att tillgången på avrens från brödsäd av 1955 års

skörd beräknas bli 26 000 ton lägre än fjolårskvantiteten. För att erhålla

samma totala tillgång på fodersäd och kli som 1954/55 skulle alltså krävas

en import motsvarande (425 000 + 273 000+ 26 000 = ) 724 000 ton.

Emellertid beräknas nu förändringar i fläsk- och äggproduktionen, vilka

tillsammans reducerar behovet av kraftfoder jämfört med 1954/55.

På grund av minskad fläskproduktion ......— 125 000 ton

På grund av ökad äggproduktion............ + 12 000 ton

Netto — 113 000 ton

Nyss anförda importkvantitet av fodersäd och kli kan sålunda reduceras

till (724 000— 113 000 =) 611 000 ton. Med denna importkvantitet skulle,

om skördeuppskattningarna till fullo beaktas, tillgången på fodersäd och kli

vara jämförbar med fjolårets. I kalkylen har som nämnts upptagits 410 000

ton, vilket t. o. in. är mindre än fjolårets förbrukning av ifrågavarande importvaror

jämte utfodrad brödsäd.

Fodersäd av 1955 års skörd är av bättre kvalitet än fjolårets. Det är dock

ej möjligt att avgöra hur mycket fjolårsskörden bör reduceras för att kunna

jämföras med årets skörd. Det synes i varje fall föga troligt, att hela det

underskott, som föreligger enligt anförda beräkningar, skulle kunna uppvägas

av bättre kvalitet hos årets foderskörd. Det må anföras, att importen

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

l''r. o. in. den 1 september tillsammans med partier köpta för avlastning intill

den 1 januari 1956 redan den 11 oktober 1955 uppgick till 168 000 ton.

Motsvarande kvantitet ett år tidigare var ca 50 000 ton. Tillgången på fodersäd

och kli på utlandsmarknaden är med hänsyn till Sveriges importbehov

obegränsad.

Jag vill även fästa uppmärksamheten på det betydande underskott pa

protein, som kan väntas föreligga med hänsyn till den begränsade tillgången

på hö och ensilage och vilket endast till ringa del kompenseras genom den

ökning i förbrukningen av oljekraftfoder, som förutsatts i kalkylen för 1955/

56. Årets höskörd från slåttervallar beräknas till 3 509 000 ton (efter lagringsförluster)

mot 4 937 000 ton 1954. Jordbruksnämnden har beräknat näringsvärdet

i höskördarna de båda åren (exklusive hö från slåtteräng samt

grönfoderhö) till följande.

1954 1955 Differens

Miljoner foderenheter (fe) ............ - 244 1 595 649

Smältbar äggvita, milj. kg.............. 276,4 196,5 79,9

På grund av att 1955 års höskörd genomsnittligt här högt allmänt näringsvärde

men (på grund av låg baljväxtprocent) låg proteinhalt, borde

antalet fe 1955 höjas något och mängden äggvita sänkas. Den i tablån angivna

mindre äggvitemängden i årets höskörd motsvarar omkring 245 000

lön oljekraf tfoder. Härtill kommer emellertid:

1. Mängden äggvita i blast och grönfoder blir mindre än föregående år

2. Inläggningen av ensilage, som 1954 var omfattande, har i år blivit väsentligt

mindre

3. Skörden av vallhö och grönfoderhö har inom de av torkan hårdast drabbade

områdena delvis förbrukats före den ordinarie stallfodringstiden,

eftersom återväxten på slåtter- och betesvallar inom dessa områden under

ett par månader var praktiskt taget obefintlig.

Det går att inom vissa gränser ersätta bortfallet av foderenheter i vallskördarna

genom ökade halmgivor. Protein måste emellertid då tillföras genom

starkt ökade kraftfodergivor.

År 1954/55 har enligt siffror i kalkylen förbrukats 196 000 ton oljekrattfoder.

För 1955/56 har räknats med 225 000 ton, vilket innebär ökning med

29 000 ton jämfört med fjolåret. Mängden smältbar äggvita i dessa 29 000

ton oljekraf tfoder kan beräknas till ca 10 milj. kg, vilket motsvarar 1/8

av den beräknade minskningen i proteintillgången i form av vallhö jämfört

med fjolåret.

Vid bedömningen får naturligtvis beaktas, att antalet mjölkkor antagits

minska med 58 000 och att mjölkproduktionen beräknats bli 243 milj. kg

lägre än 1954/55. Proteinbehovet till mjölkkor under stallfodringsperioden

1955/56 kan härigenom beräknas bli nära 12 milj. kg lägre än 1954/55.

Delvis motvägs emellertid detta genom att jordbrukarna disponerar mindre

kvantitet skummjölk till utfodring än föregående år. Nedgången i skummjölksmängden

kan beräknas motsvara 8—9 milj. kg protein.

Med hänsyn till dels de uppgifter som föreligger i fråga om årets skörd

i jämförelse med fjolårets, dels de förutsättningar, som gjorts i fråga om

animalieproduktionen, anser jag även den beräknade mängden oljekraftfoder

orealistisk. Det är visserligen på grund av tidigare erfarenheter känt, att

eu dålig skörd i regel ej sätter så stora spår i animalieproduktionen, som

kunde förväntas. Med hänsyn till storleken av de proteinunderskott det i

år kan röra sig om, måste emellertid enligt min uppfattning större proteintillskott

genom oljekraftfoder ges än som antagits i kalkylen, om den förutsatta

mjölkproduktionen skall kunna åstadkommas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 1. Utdrag ur jordbrukskalkyleraa för 1947/48

och 1955/56 avseende animalieproduktionen

Regleringsåret 1947/48

Norm- Augusti
-

I. Foderskörd, netto, milj. fe

Kraftfoder................

Stråfoder.................

Saftfoder.................

Summa

Avgår foder till hästar1 ....

Återstår (A)..............

Index ....................

II. Köpfoder

kalkylen

våren 1947

(1)

kalkylen

1947

(2)

Bilaga 1 till PM med reviderade beräkningar av jordbrukets

inkomster och kostnader under regleringsåret 1955/56

Regleringsåret 1955/56

Norm- Oktober- Differens

kalkylen kalkylen (7)—(6)

våren 1955 1955

(6) (7) (8)

Differens

(2)—(1)

(3)

Definitivt Differens

resultat (4;—(1)

(4)

(5)

1 142

919

— 223

808

— 334

1 491

1 207

— 284

2 995

2 388

— 607

2 312

— 683

2 904

2 279

— 625

557

442

— 115

386

— 171

418

296

— 122

4 694

3 749

— 945

3 506

— 1 188

4 813

3 782

— 1 031

1 004

977

— 27

997

— 7

569

573

+ 4

3 690

2 772

— 918

2 509

— 1 181

4 244

3 209

— 1035

100

100

100

115

116

4

t

4

4.

III. Animalieproduktionen

Mjölkproduktion, exkl. foder
-

128

Fodersäd, milj. kg.........

50

90

+ 40

90

+ 40

40

335

+

295

Kli, milj. kg..............

275

362

+ 87

247

— 28

186

224

+

38

Oljekraftfoder, milj. kg.....

140

200

+ 60

183

+ 43

180

225

+

45

Summa milj. fe (B)

423

596

+ 173

488

+ 65

388

750

+

362

Summa (A) och (B)

4113

3 368

— 745

2 997

— 1 116

4 632

3 959

673

Index ....................

100

100

100

113

118

i

4

4

4

1

132

mjölk, milj. kg..........

4 515

4 120

— 395

4 091

--

424

4 126

3 788

_

338

Kött, milj. kg............

141

142

+ 1

144

+

3

135

140

+

5

Fläsk, milj. kg............

141

155

+ 14

143

+

2

199

180

19

Ägg, milj. kg.............

60

51

— 9

56

4

75

75

±

0

Kreaturskapital, milj. kr . ..

Produktionen räknad i

— 18

— 55

— 37

— 82

—

64

— 28

— 99

71

1955/56 års priser,2 milj. kr

Index ...................

3 105

100

2 972

100

— 133

2 941

100

—

164

3 179

102

2 993

101

—

186

CD

OO

O

1 Räknat efter 2 030 fe under stallfodrings- I
perioden

för hästar över 3 år; 1 220 fe för övriga hästar.

* No mkalkylens priser för 1955/56 exkl. förändringar i kreaturskapitalet.

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Utdrag ur j ordbruks kalkylerna för 1952/53—1955/56 avseende animalieproduktionen

Definitiva beräkningar Reviderade beräkningar Differenser

1952/53

(1)

I. Foderskörd, netto, milj. fe

Kraftfoder.......................... 1 352

Stråfoder........................... 2 984

Saftfoder........................... 391

Summa 4 727

Avgår foder till hästar1.............. 697

Återstår (A)........................ 4 030

Index.............................. 100

i

II. Köp foder

Fodersäd, milj. kg.................. 53

Kli, milj. kg........................ 208

Oljekraftfoder, milj. kg.............. 168

Summa milj. fe (B) 405

Summa (A) och (B) 4 435

Index.............................. 100

1953/54

1954/55

1955/56

(4)—(1)

(4)—(2)

(4)-(3)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

1 638

1 639

1 207

— 145

— 431

— 432

3 251

3 109

2 279

— 705

— 972

— 830

422

343

296

— 95

— 126

— 47

5 311

5 091

3 782

— 945

—1 529

—1 309

676

628

573

— 124

— 103

— 55

4 635

4 463

3 209

— 821

—1 426

—1 254

100

100

80

t

k

1

>- 69

-*■ 72

66

179

335

+ 282

+ 269

+ 156

180

201

224

+ 16

+ 44

+ 23

170

196

225

+ 57

-|- 55

+ 29

395

550

750

+ 345

+ 355

+ 200

5 030

5 013

3 959

— 476

—1 071

—1 054

100

100

89

i

i__________i _______ *

III. Animalieproduktion

Mjölkproduktion, exkl. fodermjölk,

milj. kg.......................... 4 287

Kött, milj. kg...................... 141

Fläsk, milj. kg...................«. .. 187

Ägg, milj. kg....................... 69

Kreaturskapital, milj. kr............. — 35

Produktion räknad i 1955/56 års priser,2

milj. kr........................... 3 207

Index.............................. 100

4 190

4 021

3 788

— 499

—

402

—

233

136

146

140

— 1

+

4

—

6

190

199

180

— 7

10

—

19

70

74

75

+ 6

+

5

+

1

— 8

— 96

— 99

— 64

—

91

3

3 163

3 178

2 993

— 214

_

170

_

185

100 100 93

1 Räknat efter 2 030 fe under stgllfodringsperioden

för hästar över 3 år; 1 220 fe för övriga hästar. * 94

1 Narmkalkylens priser för 1955/3G exkl. förändringar i krcaturskapitalet.

05

<P

O

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 3. Jämförelser mellan beräknad tillgång och behov av foder (exkl. bete och

fodermjölk)

A.

Fodertillgång

1947/48 *

1953/54 i

1954/551

1955/56

I. Inhemsk foderskörd, milj. fe

Kraftfoder.................

916

1 752

1 751

1 323

Stråfoder..................

2 312

3 251

3 109

2 279

Saftfoder..................

386

422

343

296

Summa

3 614

5 425

5 203

3 898

II. Köpfoder exkl. återköpt

spannmål

Fodersäd, milj. kg..........

90

66

179

335

Sockersnitsel, milj. kg.......

—

--

12

20

Kli, importerat, milj. kg ....

103

33

56

75

Oljekraftfoder, milj. kg.....

183

170

196

225

Summa milj. fe

380

281

448

651

Summa I och II

3 994

5 706

5 651

4 549

Skillnad i förhållande till 1955/56,

(A).........................

— 555

+ 1 157

+ 1 102

—

fr

Skillnader i beräknat foderbehov i

förhållande till 1955/56

i.

Hästar2

Mjölk, 0,8 fe/kg mjölk för 60 %

+ 424

+ 103

+ 55

—

l

•

i

av årsproduktion............

Kött, 8 fe/kg på beräknade kvan-

+ 184

+ 198

+ 114

—

titeter nötkött3..............

— 42

+ 58

+ 58

—

i

Fläsk 6 fe/kg .................

— 221

+ 56

+ 104

—

Ägg, 7 fe/kg inkl. höns........

— 144

— 28

— 14

—

*

Summa (B)

+ 201

+ 387

+ 317

r

i •

*

i

C.

Netto: Foderbalans bättre (+) eller

sämre (—) än 1955/56

(A) minus (B).................

— 756

+ * 770

+ 785

• 1 Enligt definitiva uppgifter.

f 2 2 030 fe per häst över 3 år under stallfodringsperiod, 1 220 fe per häst under 3 år.

3 Foderåtgång förutom bete på beräknad viktökning (slaktvikt) från en utgångsvikt av

I ; * 40 kg. Kalvkött ej medtaget.

1 ; Kommentarer till tabell 3.

, Foderåtgången har beräknats endast för skillnaderna i animalieproduktionen under de olika

., • åren. De fel, som givetvis vidlåder en överslagsberäkning av foderåtgången, begränsas härigenom.

; '' Enligt beräkningen skulle foderbalansen ha varit c:a 770 milj. fe sämre under missväxtåret

* 1947/48 än den som framkommit för 1955/56 vid förutsatt produktion. För åren 1953/54 samt

j'' ; 1954/55 skulle foderbalansen i stället ha varit ungefär lika mycket bättre. Vid ingången av 1947/48

bör emellertid ha förelegat stora, här icke beaktade foderförråd, särskilt av hö, eftersom det

, '' föregående året (1946) uppvisade en mycket stor höskörd. De verkliga fodertillgångarna måste

! därför 1947/48 ha varit avsevärt större.

De skördade kvantiteterna har omräknats till foderenheter med användande av samma

I normtal för alla åren. Detta medför stora fel beroende på olikheter i kvaliteterna. Foderenhets
i

mängden hos 1954 års kvalitativt dåliga skörd har därigenom utan tvivel blivit för högt beräknad,

■'' medan de kvalitativt goda skördarna 1947 och 1955 blivit för lågt beräknade. För hö kan dessa

fel enskilda år mycket väl uppgå till 10 %.

I stråf od erskörden ingår 550 å 700 milj. fe halm, som under goda foderår kommer till relativt

'' , liten användning men under svaga foderår tages i anspråk i betydligt större omfattning.

. Anförda omständigheter jämte osäkerheter i skördeuppskattningarna kan till väsentlig del

utjämna de framkomna skillnaderna i foderbalansen för olika år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

71°

Bilaga 2 till PM med reviderade beräkningar

av jordbrukets inkomster och kostnader under

regleringsåret 1935/56

!

PM

angående hemslakten

I samband med arealinventeringen den 1 juni 1955 har inhämtats uppgifr

ter om antalet hemslaktade icke veterinärbesiktigade djur under år 1954

samt för kontroll härav även uppgifter om totalantalet slaktade och till

slakt försålda djur under samma år.

Undersökningen av slakten har liksom arealinventeringen och husdjursräkningen

utförts på stickprovsbasis1 och omfattat ca 10 procent av antalet

brukningsdelar över 2 hektar åker i hela riket.

Antalet slaktade djur vid brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker

har beräknats bygdevis med utgång från relationen mellan antalet djur vid

brukningsdelar 0—2 och 2—5 hektar åker enligt 1951 års jordbruksräkning

och antalet slaktade djur vid brukningsdelar med 2—5 hektar åker enligt

undersökningen för år 1954. Slakten vid gårdar med mindre än 2 hektar

åker har antagits fördela sig på marknadsförd slakt och hemslakt på samma

sätt som slakten vid brukningsdelar med 2—5 hektar åker.

Skillnaden mellan den från undersökningen erhållna totalslakten, varmed

avses det totala antalet slaktade och till slakt försålda djur, och hemslakten,

som omfattar för enskilt hushålls behov behållna, icke veterinärbesiktigade

slaktdjur, utgöres av marknadsförda slaktdjur och hemslaktade veterinärbesiktigade

slaktdjur. Denna s. k. marknadsförda slakt har jämförts med

den med utgång från veterinärstyrelsens löpande statistik över antalet besikt

tigade slaktdjur beräknade marknadsförda slakten (jfr tabell 1). Jämförelsen

har visat, att den marknadsförda slakten i undersökningen i fråga om

samtliga djurslag utom mindre kalv understiger den med ledning av löpande

statistik beräknade marknadsförda slakten. Differensen är särskilt stor

för får och getter. Med ledning av relationen mellan talen för den marknadsförda

slakten enligt de båda materialen har den i undersökningen för år

1954 erhållna hemslakten uppräknats respektive nedräknats. Man har härvid

antagit, att redovisningen av hemslakten i undersökningen är lika fullständig

som redovisningen av den marknadsförda slakten. Det kan tilläggas

att samma tillvägagångssätt användes vid närmast föregående undersökning

av hemslakten (avseende år 1950) och att de nu erhållna relationstalen (se

sista kolumnen i tabell 1) mycket nära överensstämmer med motsvarande

tal i den tidigare undersökningen.

Enligt höstkalkylen 1955 Enligt de nya befor

regleringsåret 1954/55 räkningarna för år

1954

Storboskap................. 3 100 300

Större kalv................ 12 000 20 000

Mindre kalv................ 38 000 43 000

Får och getter............. 17 000 10 000

Häst...................... 200 —

Svin....................... 250 000 172 000

1 Redogörelse för den använda metodiken finnes bl. a. i en artikel i 1954: 8 av Jordbruks»

ekonomiska Meddelanden.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Resultaten av beräkningarna över hemslakten (för enskilt hushålls behov

behållna, icke veterinärbesiktigade slaktdjur) framgår av tablån på

föregående sida (antal djur).

Som synes är hemslakten av större och mindre kalv större enligt de nya

beräkningarna än man antagit i kalkylen på basis av undersökningsresultatet

för år 1950 och en förutsatt årlig minskning av antalet slaktdjur fram

t. o. m. år 1954/55. Hemslakten av övriga djurslag är däremot betydligt

mindre än man förutsatt.

Beräkningarna samt deras inverkan på slaktinkomsterna åren 1954/55

och 1955/56 redovisas i följande tabeller. Det bör tilläggas, att de nya beräkningarna

icke medför en justering av kalkylunderskottet för 1955/56

enligt 4-procentregeln.

Tabell 1. Antalet slaktade djur år 1954

Djurslag Antalet slaktade djur år 1954 enligt »Faktisk* »Faktisk*

undersökningen den 1 juni 1955 marknads- i % av den

0—2 över 2 Totalt förd slakt beräknade

hektar1

hektar

Storboskap

Marknadsförd ....

Hemslakt.......

12 142

23

328 430

240

340 572

263

434 840

127,7

Summa

12 165

328 670

340 835

Större kalv

Marknadsförd ....

Hemslakt.......

15 499

1 699

273 290

13 160

288 789

14 859

397 740

137,7

Summa

17 198

286 450

303 648

Mindre kalv

Marknadsförd____

Hemslakt.......

21 387

5 432

554 890

42 700

576 277

48 132

518 690

90,0

Summa

26 819

597 590

624 409

Får och getter

Marknadsförd ....

Hemslakt.......

5 929

728

72 510

6 480

78 439

7 208

111 970

142,7

Summa

6 657

78 990

85 647

Häst

Marknadsförd ....

Hemslakt.......

1 399

20 710

22 109

30 180

136,5

Summa

1 399

20 710

22 109

Svin

Marknadsförd ....

Hemslakt.......

50 339

14 791

1 939 030

130 500

1 989 369

145 291

2 355 000

118,4

Summa

65 130

2 069 530

2 134 660

1 Antalet slaktade djur vid brukningsdelar med mindre än 2 hektar har beräknats bygdevis

med utgång från relationen mellan antalet djur vid brukningsdelar med 0—2 och 2—5 hektar

enligt 1951 års j ordbruksräkning samt antalet slaktade diur vid brukningsdelar med 2—5 hektar

enligt 1955 års undersökning. Totalslakten vid dessa gårdar (med mindre än 2 hektar) har antagits

fördela sig på marknadsförd slakt och hemslakt på samma sätt som vid brukningsdelar med

2—5 hektar åker.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

73

Tabell 2. Sammandrag av slaktberäkningarna

1954/55

Enligt höstkalkylen 1955

Antal

Medel slakt-

Köttpro-

Pris

Värde

slaktdjur

vikt, kg

duktion

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap ...........

480 600

202,0

97,1

364

353,4

Större kalv...........

422 900

55,7

23,6

508

119,9

Mindre kalv..........

567 400

20,4

11,6

394

45,7

Häst.................

33 400

341,7

11,4

256

29,2

Svin.................

2 698 000

73,7

198,9

346

688,2

Summa

342,6

1 236,4

Får..................

128 600

15,5

2,0

492

9,8

Totalt

344,6

1 246,2

Reviderad beräkning

(hemslakten enligt den

nya undersökningen)

Storboskap...........

477 800

202,3

96,7

364

352,0

Större kalv...........

430 900

55,6

24,0

508

121,9

Mindre kalv..........

572 400

20,4

11,7

394

46,1

Häst.................

33 200

341,8

11,3

256

28,9

Svin.................

2 620 000

73,2

191,9

346

664,0

Summa

335,6

1 212,9

Får..................

121 600

15,5

1,9

492

9,3

Totalt

337,5

1 222,2

1955/56

Enligt höstkalkylen 1955

Storboskap...........

470 000

200,0

94,0

Större kalv...........

382 000

55,0

21,0

Mindre kalv..........

572 000

20,0

11,4

Häst.................

34 000

342,0

11,6

Svin.................

2 418 000

74,5

180,2

Summa

318,2

379

1 204,6

Får..................

128 000

16,0

2,0

500

10,0

Totalt

320,2

1 214,6

Reviderad beräkning

(hemslakten enligt den

nya undersökningen)1

Storboskap...........

470 000

200,0

94,0

Större kalv...........

382 000

55,0

21,0

Mindre kalv..........

572 000

20,0

11,4

Häst.................

34 000

342,0

11,6

Svin.................

2 351 000

74,0

174,0

Summa

312,0

379

1 181,9

Får..................

128 000

16,0

2,0

500

10,0

Totalt

314,0

1 191,9

1 Enligt de i kalkylen tillämpade beräkningsmetoderna för prognosåret påverkas enbart svinslakten

av den nya undersökningen om hemslakten.

!) Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 3. Ökning (+) eller minskning (—) av slaktinkomsten till följd av den nya

undersökningen om hemslakten, milj. kr

1954/55 1955/56

Storboskap........................... — 1,4 —

Större kalv.......................... + 2,0 —

Mindre kalv......................... + 0,4 —

Häst................................ — 0,3 —

Svin................................. — 24,2 — 22,7

Summa — 23,5 — 22,7

Får................................. — 0,5 —

Totalt — 24,0 — 22,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

75°

Bilaga 3 till PM med reviderade beräkningar

av jordbrukets inkomster och kostnader under

regleringsåret 1955/56

Tillägg till PM med reviderade beräkningar av jordbrukets inkomster och

kostnader under regleringsåret 1955/56

Vid den granskning av kalkylen för 1955/56, som ägde rum vid jordbruksnämndens

rådssammanträde den 2 november 1955, framställdes yrkanden

om översyn av vissa poster. Denna borde omfatta dels inkomstberäkningen

för sockerbetor, dels frågan om huruvida de ökade mejerikoslnaderna inkluderade

lönehöjningar i livsmedels- och transportfacket utöver det belopp,

som förutsatts i vårens prisuppgörelse, dels frågan om inkomster av en eventuell

smörimport i form av importavgifter.

Beträffande inkomsterna av sockerbetor har de sakkunniga nu haft tillgång

till sockerbolagets senaste uppskattning per den 31 oktober. Enligt

denna har sockerhalten nedgått väsentligt jämfört med bolagets tidigare uppskattning

per den 3 oktober, vilken fanns tillgänglig, då kalkylen slutjusterades.

Å andra sidan har skörden per hektar ökat i ungefär samma proportion

som sockerhalten minskat, varför totalinkomsten endast obetydligt påverkas.

De nya uppgifterna har sammanställts i följande tablå.

1955/56

reviderad

beräkning

Sockerbetsskörd, milj. kg........................................ 1 667

Sockerhalt, %.................................................. 15,67

Råsockerproduktion, milj. kg..................................... 237

Grundpris, kr/dt................................................ 7,00

Genomsnittligt tilläggspris för sockerhalt över 16 %, kr/dt..........— 0,14

Arealtillägg utslaget på hela betskörden, kr/dt..................... 0,01

Täckningskostnader, utslagna på hela betskörden, kr/dt............. 0,15

Tillägg för 63-dygnsregeln, kr/dt.................................. 0,01

Summa betpris, kr/dt 7,03

Beräknad inkomst, milj. kr....................................... 117,2

Den tidigare beräkningen slutade på 116,2 milj. kr. Justering enligt den

senaste uppskattningen medför sålunda en sänkning av kalkylunderskottet

med jämnt 1 milj. kr.

I fråga om den andra punkten må erinras om att kompensationsbeloppen

till mejerier och slakterier för höjda löner enligt givna förutsättningar utgör

vissa andelar av 15 milj. kr jämte det inkomstbortfall, som uppkommit genom

att grundpriset för sockerbetor våren 1955 sänktes från 7,20 kr/dt till

7 kr/dt (tillhopa 19 milj. kr). Andelen för mejeriernas del har sedermera

fixerats till 12,9 milj. kr. Beräkningarna av jordbrukets kalkylmässiga försäljningsinkomster

av mejerimjölk i den reviderade kalkylen för 1955/56

visar sig innehålla en något större ökning av mejerikostnaderna än sagda

12,9 milj. kr, nämligen 14,8 milj. kr. Tages hänsyn härtill bör det kalkylmässiga

kompensationsbeloppet vid tillämpning av 4-procentregeln minskas

med skillnaden mellan nämnda belopp eller med 1,9 milj. kr.

Vad angår de inkomster, som kan inflyta i form av importavgifter och

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

dylikt vid införsel av smör, vill de sakkunniga framhålla, att vid den smörproduktion,

som upptagits i kalkylen, en viss import av smör får förutsättas

komma till stånd vid oförändrad smörkonsumtion. Med hänsyn till ovissheten

om konsumtionsutvecklingen har emellertid de sakkunniga icke ansett

sig böra göra någon uppskattning på denna punkt.

551685. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:395 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under återstoden av produktion a1 i texten
  2. JoU 1955:43 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under återstoden av produktionsåret 1955/56 s. 1 i texten