Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för att främja ett alkoholfritt umgängesliv

59 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:22, Angående vissa åtgärder för att främja ett alkoholfritt umgängesliv

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

1

Nr 22

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

för att främja ett alkoholfritt umgängesliv; given

Stockholms slott den 17 december 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Per Edvin Sköld

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om vissa åtgärder för att främja ett

alkoholfritt umgängesliv. Förslagen omfattar i första hand en av statsmedel

stödd kampanj för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker och för ett

alkoholfritt umgängesliv. Kampanjen är avsedd att samordnas med den

kampanj för ansvar och nykterhet i anslutning till motbokssystemets avskaffande

som beslutats av 1954 års rikdag. Vidare förordas ett mindre

statsbidrag till Föreningen fruktdrycker för kontinuerlig upplysningsverksamhet

rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Kostnaden för dessa

åtgärder beräknas under budgetåret 1955/56 uppgå till 225 000 kronor.

Slutligen föreslås att lån av statsmedel skall kunna beviljas till inrättande

av alkoholfria restauranger med god standard. Förslaget innefattar en begränsad

försöksverksamhet på området. Med hänsyn till de svårigheter, som

särskilt under de första åren kan uppstå för restaurangrörelser av denna

art, förordas, att lånen utlämnas på villkor, som innebär viss subventionering

av driften. Det för ändamålet erforderliga investeringsanslaget beräknas

till 500 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 22

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 december 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter, fråga om åtgärder för att

främja ett alkoholfritt umgängesliv samt anför.

I. Inledning

Vid 1954 års riksdag har, bl. a. på grundval av propositionen nr 151, beslut

fattats om nya riktlinjer för den framtida nykterhetspolitiken. Genom

dessa beslut har tyngdpunkten förskjutits från restriktionslagstiftning till

positiva nykterhetsfrämjande åtgärder av olika slag. För genomförande härav

har nya eller ökade anslag beviljats till bl. a. folkupplysning i alkoholfrågan,

stöd åt ungdomsvårdande sammanslutningar, åt ungdomsidrott och

annan organiserad fritidsverksamhet bland ungdom samt till en utbyggnad

av nykterhetsvården.

Det för reformerna grundläggande utredningsarbetet hade verkställts av

1944 års nykterhetskommitté. Medan denna kommittés förslag remissbehandlades,

fann jag lämpligt att som ett komplement till de utredningar

nykterhetskommittén haft att utföra undersöka möjligheterna att vidta vissa

ytterligare åtgärder för att främja de nykterhetspolitiska strävandena.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag sålunda vid skilda

tillfällen under år 1953 särskilda sakkunniga, fördelade på sju olika kommittéer,

för att skyndsamt utreda vissa specialfrågor. Fem av kommittéerna

avslutade sitt arbete på sådan tid att de av dem behandlade frågorna kunde

medtagas vid den allmänna omprövningen av nykterhetspolitiken. De frågor

som utreddes av de båda återstående kommittéerna var av mera tidskrävande

art, och jag förutskickade att dessa frågor finge upptagas senare.

En av dessa kommittéer, som haft i uppdrag att verkställa en utredning

om åtgärder för främjande av ett alkoholfritt umgängesliv, har med skrivelse

den 8 juli 1954 överlämnat ett betänkande med förslag i ämnet (stencilerat).

Utredningen har bestått av direktören H. Bergils, ordförande, kas
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 22

3

sören G. Eriksson, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren

G. Larsson, direktören K. Wennberg och försäljningsdirektören A. Wickberg.

I betänkandet framlägger utredningen i skilda kapitel förslag angående

alkoholfria drycker, om alkoholfria restauranger, rörande bidrag till utrustning

av allmänna samlingslokaler samt om förmedling av underhållningsinslag

in. in.

Över betänkandet i dess helhet har efter remiss utlåtanden avgivits av

statskontoret, kontrollstyrelsen och Sveriges nykterhetsvänners landsförbund.

Sveriges storloge av IOGT samt Motorförarnas helnykterhetsförbund

har likaledes inkommit med yttranden över hela betänkandet.

Därjämte har, såvitt avser kapitlen om alkoholfria drycker och alkoholfria

restauranger, yttranden avlämnats av Sveriges centrala restaurangaktiebolag,

Sveriges hotell- och restaurantförbund, Alkoholfria hotell och restaurangers

andelsförening u. p. a. (AHRA) samt Svensk industriförening.

Vidare har, såvitt avser kapitlet om alkoholfria drycker eller delar av

detta kapitel, utlåtanden avgivits av kommerskollegium, generaltullstyrelsen,

1952 års tulltaxekommitté, Detaljhandelsbolaget för rusdrycker, aktiebolag,

Sveriges musteriförbund, Sveriges pomologiska förening, Sveriges

vattenfabrikanters riksförbund och Föreningen fruktdrycker.

Över kapitlet om bidrag till utrustning av allmänna samlingslokaler har

statens nämnd för samlingslokaler, Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets

husföreningarnas riksorganisation och Våra gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens

allmänna samlingslokaler, utlåtit sig.

Slutligen har, såvitt avser kapitlet om förmedling av underhållningsinslag

m. m., yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarnas

bildningsförbund, Svenska landsbygdens studieförbund och Riksidrottsförbundet.

Vid yttrandet från Sveriges centrala restaurangaktiebolag har fogats utlåtanden

från Stockholmsdistriktets allmänna restaurangaktiebolag, Östra

Sveriges allmänna restaurangaktiebolag, Skånes allmänna restaurangaktiebolag,

Västsverig/es allmänna restaurant aktiebolag1 och Bergslagens allmänna

restaurangaktiebolag.

Kommerskollegium har bifogat yttranden från handelskamrarna i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Gävle samt från Sveriges industriförbund.

Jag anhåller nu att få upptaga huvuddelen av utredningens förslag.

Förslaget om bidrag till utrustning av allmänna samlingslokaler torde

komma att anmälas av chefen för socialdepartementet i statsverkspropositionen.

I detta sammanhang bör ytterligare nämnas, att ett förslag till revision

av lagstiftningen om försäljning av alkoholfria drycker, som tidigare anmälts

av mig, framlägges för 1955 års riksdag genom propositionen nr 6

samt att vissa andra frågor, som har samband med den nya nykterhetslagstiftningen,

upptages i propositionen nr 5 till samma riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij:ts proposition nr 22

II. Allmänna synpunkter

U t rednings direktiv en

I direktiven för utredningen utvecklade jag på följande sätt bakgrunden

till de frågor utredningen haft att behandla.

Nykterhetskommitténs utredningar om alkoholvanornas förändringar visar

bl. a. att bruket av alkohol har en tydlig tendens att sprida sig till kretsar

som tidigare varit absolutistiska eller nästan absolutistiska. Kommittén

har ingående analyserat de faktorer som påverkar alkoholvanorna, såväl

nykterhetslagstiftningen som övriga s. k. utomlegislativa faktorer. Beträffande

de senare konstaterar kommittén att de i stort sett främjat nykterheten

men att negativa drag också finnes. Vissa faktorer, som huvudsakligen

verkat för en sundare inställning till alkoholen, har samtidigt bidragit till

spridning av alkoholbruket.

Bland sådana faktorer kan nämnas den allmänna kulturlyftningen, benägenheten

hos de breda folklagren att tillägna sig de bättre situerade befolkningsgruppernas

vanor samt höjd levnadsstandard och bättre bostadsvillkor

för de breda lagren. Dessa omständigheter har bl. a. medfört att gemene

man i en helt annan utsträckning än under gångna tider brukar samlas

till enskilda samkväm på restauranger. Det är vanligt att därvid i stor

utsträckning sprit och vin ingår i föi täringen. Men även vid samkväm i hemmen

är alkoholförtäring vanligare nu än förr. Benägenheten att efterbilda

de bättre situerades vanor spelar här in. Det står utom allt tvivel att den

utveckling som nu antytts haft avsevärd betydelse vid alkoholvanornas utbredning.

En möjlighet att motverka denna utveckling kan tankas vara att söka

skapa bättre förutsättningar för ett trivsamt alkoholfritt umgängesliv. I och

med att vin och sprit icke längre kom att anses vara ett nödvändigt tillbehör

till bjudningar, skulle måhända åtskilligt av lockelsen därtill försvinna.

Utredningen

Utredningen sammanfattar sin principiella syn på frågorna med bl. a.

dessa ord.

Det är verklighetsfrämmande att som allmän norm eftersträva sådana

former för samvaro, som genom exklusivitet och särprägling isolerar människor

med olika inställning till alkoholbruket från varandra. I de flesta av

livets sammanhang, i arbete och fest, samverkar nykterister och icke-nykterister,

utan att alkoholen får verka särskiljande. Mera realistiskt är att i

den normala miljö, där alkoholen förekommer, söka skapa ökad resonans

för en absolutistisk livsföring och även i övrigt gynnsammare betingelser

för en sådan.

Den miljö, där alkohol förekommer, uppfattas allmänt som den i gängse

mening normala. Erfarenhetsmässigt kan också fastslås, att absolutister,

antingen de gästar av enskilda eller korporationer anordnade tillställningar

eller besöker våra vanliga restauranger, ofta har svårt att få en med övriga

gäster likvärdig behandling och service. Delvis beror väl detta på att exempelvis

genomslagskraftiga alternativ till spritdrycker och vin i viss utsträckning

saknas, eller i varje fall länge saknats — producenter och importörer

har sent fått upp ögonen för detta problem. Som en annan orsaksfaktor

framstår oföretagsamhet och slentrian hos värdar av olika kategorier. Fram

till de senaste åren har också föga åtgjorts för en vägledande konsument
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Mcij:ts proposition nr 22

upplysning på detta område och de prisvärda ansatser till en sådan, som

på sistone gjorts, har uppburits av stort personligt intresse men begränsats

av otillräckliga ekonomiska resurser.

Strävandena att genom olika begränsade åtgärder påverka det umgängesliv,

där alkohol förekommer, därhän att det anses lika naturligt att vara

absolutist som att inte vara det och att således alla behandlas lika, utesluter

emellertid inte betydelsen av särskilda ansträngningar att skapa och vidmakthålla

helt alkoholfria miljöer. Värdet av sådana motiveras dels av det

allmänna önskemålet att tränga alkoholseden ytterligare tillbaka, dels av

den speciella hänsynen till dem som ännu inte fixerat sin ståndpunkt eller

vunnit stadga i sitt förhållande till alkoholbruket, i första hand ungdomen.

Utredningen framlägger i första hand förslag som avser att stimulera produktion,

import och konsumtion av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.

Förslagen omfattar en upplysningskampanj för sådana drycker samt statsbidrag

till Föreningen fruktdrycker för upplysningsverksamhet och kvalitetskontroll

av dryckerna. Vidare förordas att tullsatserna för alkoholfria

drycker omprövas och att detalj handelsbolaget för rusdrycker skall uppta

försäljning av alkoholfria kvalitetsdrycker. I detta sammanhang behandlar

utredningen även förhållandena på restauranger med rusdrycksutskänkning.

För att öka utbudet av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker på dessa

restauranger och tillse att gäster, som avstår från alkohol, blir väl betjänade,

förordar utredningen att detaljhandelsbolaget för rusdrycker låter

utarbeta en handledning för restauratörerna med råd och anvisningar om

tillhandahållande av alkoholfria drycker och därmed sammanhängande frågor;

en erinran om handledningen skulle upptas i bolagets kontrakt med

restauratörerna.

Den andra huvuddelen av utredningens förslag avser stöd för inrättande

av alkoholfria restauranger med god standard. Stödet skulle lämnas i form

av lån från en fond om 3 miljoner kronor. Lånen skulle vara amorteringsfria

de första fyra åren, och räntebefrielse skulle efter särskild prövning

kunna beviljas under två år. I övrigt skulle i huvudsak samma villkor gälla

som vid annan statlig utlåningsverksamhet.

Slutligen föreslår utredningen statsbidrag om 200 000 kronor till utrustning

av allmänna samlingslokaler med servis och köksinventarier m. in.

samt en förmedling i den statliga arbetsförmedlingens regi av underhållningsinslag

för enskilda fester in. in. Sistnämnda uppgift skulle utföras

i samråd med vissa organisationer och bl. a. förutsätta ett anslag om

15 000 kronor till särskilda kontaktmän vid länsarbetsnämnderna.

Yttranden

I yttrandena har delade meningar yppats beträffande flertalet av utredningens

förslag. De organ som ingått på målsättningen för förslagen ger

emellertid i allmänhet uttryck för eu positiv inställning.

Sveriges centrala restanrangakiiebolag framhåller, att alkoholvanornas

förändringar har lett till vissa företeelser, vilkas verkningar visserligen icke

är så påfallande som det direkta alkoholmissbrukets men som dock kräver

skärpt uppmärksamhet. Sålunda har bruket av alkoholdrycker visat en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 22

otvetydig tendens att sprida sig till grupper, vilka tidigare ställt sig avvisande

eller likgiltiga till konsumtion av alkohol. Såsom särskilt betänkligt

ur nykterhetsvårdande synpunkter framstår därvid, att alkoholvanorna

synes utbreda sig bland ungdomen. Uppenbart är, att det finnes anledning

vidtaga åtgärder, som kan antagas motverka en sådan utveckling. Bolaget

uttalar sin fulla anslutning till utredningens målsättning att i den normala

miljö, där alkohol förekommer, söka skapa ökad resonans för en absolutistisk

livsföring och även i övrigt gynnsammare betingelser för en sådan samt

att skapa och vidmakthålla helt alkoholfria miljöer.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund finner, att utredningens förslag

i syfte att sprida och vidmakthålla alkoholfria dryckesvanor ligger helt i

linje med den beslutade omläggningen av nykterhetspolitiken i mera positiv

riktning. Landsförbundet finner de föreslagna åtgärderna i stort sett väl

lämpade att föras ut till praktiskt förverkligande. Med dessa åtgärder torde

enligt landsförbundets mening finnas goda utsikter att påverka det allmänna

nykterhetstillståndet i gynnsam riktning. Förbundet anmärker vidare.

Icke minst beaktande förtjänar i detta sammanhang strävandena att höja

trafiksäkerheten. Motorismens utbredning reser med allt större styrka kravet

på nykterhet i trafiken. Sällskapslivet måste anpassas efter denna utveckling.

Här spelar tillgång på alkoholfria festdrycker med tillräckligt hög

kvalité på restaurangerna en viktig praktisk roll.

Även Motorförarnas helngkterhetsförbund framhåller den betydelse ett

alkoholfritt umgängesliv har för trafiksäkerheten.

10GT uttalar, att utredningens olika förslag synes vara väl ägnade att positivt

främja nykterhetstillståndet i vårt land.

A andra sidan erinrar statskontoret om att utredningens förslag bl. a.

skulle innebära, att statsmedel i väsentlig utsträckning ställdes till det enskilda

näringslivets förfogande för åtgärder, vilkas bekostande hittills normalt

ansetts böra åvila vederbörande företagare själva. Även om de föreslagna

åtgärderna i och för sig torde vara ägnade att tillgodose de nykterhetspolitiska

synpunkter som legat till grund för utredningens arbete, bör

förslagen enligt statskontorets uppfattning bli föremål för en noggrann

prövning. Ur de synpunkter statskontoret har att företräda synes erinringar

kunna riktas mot vissa av förslagen.

Departementschefen

Enligt statsmakternas beslut skall tyngdpunkten i den framtida nykterhetspolitiken

ligga på positiva åtgärder av olika slag. Av 1954 års riksdag

beviljades för dessa ändamål såväl betydande höjningar av tidigare utgående

anslag som helt nya anslag. I propositionen nr 151 angående riktlinjerna

för den framtida nykterhetspolitiken in. m. erinrade jag om att positiva

nykterhetsfrämjande insatser i ny form syntes möjliga genom åtgärder

för att främja ett alkoholfritt umgängesliv. I den mån den då pågående

utredningen kunde ge anvisning på lämpliga åtgärder, borde förslag

i ämnet föreläggas riksdagen så tidigt att åtgärderna kan vidtagas tillsammans

med övriga reformer inom nykterhetspolitiken.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

Av den nu framlagda utredningen synes framgå, att åtgärder för att främja

ett alkoholfritt umgängesliv med fördel kan insättas på vissa områden.

Åtskilliga av utredningens förslag har blivit föremål för kritik vid remissbehandlingen.

Förslagen synes emellertid i vissa delar vara ägnade att ligga

till grund för beslut av statsmakterna.

Jag vill därför förorda att förslagen nu tas upp till prövning. Härvid

kommer jag att begränsa mig till förslagen angående alkoholfria drycker

och alkoholfria restauranger. Såsom anmärkts i inledningen torde frågan

om bidrag till utrustning av allmänna samlingslokaler komma att prövas i

annat sammanhang. Vad åter angår förslaget om förmedling av underhållningsinslag

m. m. har detta visserligen tillstyrkts från flera håll. Betänkligheter

har emellertid anförts av bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, som erinrat

om att den offentliga arbetsförmedlingsorganisationen för närvarande

har vissa svårigheter att bemästra sina arbetsuppgifter. Med hänsyn

härtill har jag, efter samråd med chefen för socialdepartementet, funnit

att förslag i ämnet icke i detta sammanhang bör framläggas för riksdagen.

Genom fortsatta undersökningar torde kunna klarläggas på vad sätt syftet

med utredningens förslag i denna del lämpligen skall kunna tillgodoses.

III. Upplysningsverksamhet rörande alkoholfria drycker m. m.

I den del av utredningens betänkande som redovisas under rubriken Alkoholfria

drycker upptas dels förslag om upplysningsverksamhet m. m. för

att stimulera produktion, import och konsumtion av alkoholfria drycker,

dels förslag till åtgärder för att öka utbudet av dessa drycker på restauranger

med rusdrycksutskänkning och att tillse att gäster som avstår från

alkohol blir väl betjänade. För innebörden av förslagen har nyss redogjorts

i korthet.

Då de frågor som sammanhänger med restaurangerna erbjuder särskilda

problem, kommer de att behandlas för sig. Utredningens övriga förslag rörande

alkoholfria drycker torde däremot lämpligen kunna prövas gemensamt.

Utredningen

De förslag från utredningen som här är i fråga avser att främja konsumtionen

av alkoholfria fest- och sällsk a psd rycker. Under

denna beteckning sammanfattar utredningen frukt- och bärmuster, druvsafter

och druvviner, juicer, »alkoholfritt vin» av typen Grawensteiner samt

»alkoholsvagt vin», d. v. s. essensdrycker, smaksatta med olika vinsorter.

Dessa drycker utgör, framhåller utredningen, ett från dess utgångspunkter

värdefullt inslag. Däremot framlägger utredningen icke några förslag rörande

alkoholfria måltids- och vardagsdrycker, varmed avses bordsvatten, söta

läskedrycker, coladrycker, saft och lättöl. De alkoholfria vardagsdryckerna

existerar, framhåller utredningen, i rik sortering och reklameras energiskt.

Så är däremot i stort icke fallet med drycker av mera exklusiv karaktär, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

från olika synpunkter — psykologiska och med hänsyn till smak och typ —

skulle kunna fungera som alternativ till spritdrycker och vin vid sällskaplig

samvaro. Beträffande måltids- och vardagsdryckerna konstaterar utredningen

att t. ex. läskedryckerna långt ifrån saknat betydelse men att deras

räckvidd och genomslagskraft i festliga sammanhang varit otillräckliga.

På grundval av utredningar — redovisade i betänkandet s. 19 f. — rörande

produktions- och avsättningsförhållanden för svenska fruktdrycker uttalar

utredningen att råvaruförhållandena för de alkoholfria vinernas vidkommande

inte torde erbjuda producenterna några svårigheter. Mera komplicerad

ter sig situationen i fråga om musterna. Härvidlag erinrar utredningen

om den expansion som den svenska fruktodlingen för närvarande

genomgår. Vidare framhåller utredningen att det råder tveksamhet huruvida

svensk frukt och svenska bär är det lämpligaste utgångsmaterialet för

must. Enligt utredningen efterfrågas de existerande fruktmusterna inte i

önskvärd omfattning. Anledningen härtill är enligt utredningen, att marknadsförda

produkter varken i fråga om sortiment eller kvalitet fyller de anspråk

som man bör kunna ställa. Av den viktigaste produkten, äppelnmst,

uPPSår årsproduktionen till 800 000—900 000 liter under normala fruktår.

En viss ökning av mustproduktionen har ägt rum under det senaste decenniet,

men jämfört med utvecklingen i en råd andra länder måste den

svenska musttillverkningen anses ha stagnerat. Utredningen fortsätter.

En orsaksfaktor bland andra till att mustproduktionen till stor del misslyckats

med att framställa från kvalitets- och smaksynpunkt högklassiga

drycker av inhemska frukter och bär — vilket lyckats exempelvis i Schweiz

och Tyskland på grundval av motsvarande råvaror — måste själva den näringsmässiga

organisationen anses vara. Tillverkningen har i Sverige stannat

på det hantverksmässiga planet, och dess ekonomiska och tekniska resurser

har varit otillräckliga. Förutsättningarna för en svensk kvalitetstillverkning

är, förutom ett strängt råvaruurval, att den internationella vetenskapliga

och tekniska forskningens erfarenheter på området kan tillgodogöras

också bär. Detta synes inte genomförbart inom ramen av nuvarande

företagsformer. I utlandet har på vissa håll verkliga storindustrier vuxit

tram, rent explosionsartad har i U. S. A. utvecklingen av juiceframställningen

på grundval av frystekniken varit.

Import av utländska bär- och fruktdrycker har under senare år försiggått

i ökande omfattning, men kvantiteten är dock ringa i jämförelse med

införseln av exempelvis spritdrycker och vin. Värdemässigt utgör importen

av alkoholfria drycker endast några få procent av den totala importen

av drycker : 1950 — 4,0 procent, 1951 — 4,5 procent, 1952 — 3,0 procent

och 1953, enligt preliminär uppgift — 4,6 procent. Importvärdet utgjorde år

1950 1 436 000 kronor, år 1951 1 736 000 kronor, år 1952 1 485 000 kronor

samt år 1953, enligt preliminär uppgift, 2 606 000 kronor.

Utredningen konstaterar att det föreligger ett behov av en rikare och högklassigare

sortering av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Att få fram

sådana drycker är enligt utredningens mening en uppgift som i första hand

ankommer på producenterna inom landet och på importörerna. Utredningen

anför vidare.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 9

Rätt utnyttjade kan inhemska frukter och bär enligt vad erfarenheten

visat bli grundmaterial för kvalitetsdrycker. Problemet har hittills knappast

beaktats med tillräcklig energi, men bl. a. med hänsyn till emotsedda

väsentliga ökningar av fruktskörden är det på väg att starkare aktualiseras.

Nya företagargrupper med moderna tekniska resurser till sitt förfogande

har också börjat demonstrera sitt intresse. Vid sidan om de inhemska fruktdryckerna

har under senare år också importerade produkter av likartade

slag i allt större utsträckning vunnit terräng här i landet. Enligt utredningens

mening finnes ett framträdande behov även av sådana drycker.

Utredningen föreslår — bortsett från en tullfråga — icke något direkt

stöd åt producenter och importörer av alkoholfria drycker. Emellertid finner

utredningen det vara ett samhällsintresse, att konsumenterna upplyses om

de alkoholfria sällskapsdryckernas existens och värde, eftersom önskvärdheten

från allmänna synpunkter av att dessa drycker framföres som alternativ

till spritdrycker och vin gör sig gällande vid sidan av affärssynpunkterna.

Detta motiverar enligt utredningen, att det allmänna, i synnerhet i

ett inledande skede, stödjer säljarsidan och informerar köparsidan.

Utredningen föreslår, att staten för en allmän upplysningska mpanj

om alkoholfria kvalitetsdrycker för budgetåret 1955/56 under tionde

huvudtiteln beviljar ett engångsanslag om 400 000 kronor. Genom pressen,

filmen och annorledes skall för allmänheten redovisas, vad som finnes

av sådana drycker, och deras värde och betydelse i olika sammanhang understrykes.

Utredningen anför.

I olika sammanhang — bl. a. i betänkande avgivet den 11 november 1953

av kommittén för motverkande av missbruk vid övergång till friare spritförsäljning

och proposition med anledning av nämnda betänkande (nr 153/

1954) _ har framhållits, att reklamen för alkoholfria drycker i första hand

borde vara en angelägenhet för fabrikanterna. Även utredningen anser, att

producenter, importörer och säljare i olika led av hithörande produkter

väsentligen själva bör bära kostnaderna för konsumentupplysningen. I den

mån en dylik hittills förekommit, har så också varit förhållandet. När

emellertid utöver de rent affärsmässiga synpunkterna nykterhetsintresset

kräver beaktande, är det försvarligt om man gör ett undantag från en eljest

allmänt accepterad princip, att staten inte ekonomiskt skall stödja reklamen

för av enskilda producent- eller handelsintressen marknadsförda

varor eller varugrupper. Utredningen är fullt medveten om differenserna

mellan här rekommenderade åtgärder och de rent idémässiga reklamkampanjer,

exempelvis för sparfrämjande och trafiksäkerhet liksom också upplysningsverksamheten

i samband med övergång till friare försäljning av

rusdrycker, vilka redan medgivits statligt ekonomiskt stöd. Å andra sidan

föreligger beträffande en reklamkampanj för alkoholfria drycker icke den

risk för kontrasuggestiv effekt, som från sina håll föranlett viss tveksamhet

i fråga om nyssnämnda upplysningsverksamhet vid övergången till fria

försälj ningsformer.

Utredningen påpekar, att vederbörande intressenter själva måste ta ansvaret

för den fortlöpande reklam, som är nödvändig för att hålla uppe

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

köpintresset och soni är angelägen för att bekantgöra existensen av nya

■\arutyper

statliga åtgärderna parallelliseras med de enskilda, och stödet bör därför i

så stor utsträckning som möjligt ges formen av ett slags indirekt stimulansbidrag

åt annonsörer m. fl.

I frågan hur en kampanj bör läggas upp har utredningen ansett en positiv

linje vara den rätta. Kampanjen skall inte vända sig mot spritdrycker

och vin utan argumentera för alkoholfria festdrycker av alla tänkbara slag.

Kostnaderna för kampanjen beräknas av utredningen på följande sätt.

1. Presskontakter ............................................ 35 qoo

2. Allmän annonskampanj .................................... 190 000

3. Kvalitetsmärkning av drycker .............................. 10 000

4. Affärsskyltning ........................................... 25 000

5. Restaurangreklam......................................... 15 qoO

6. Husmodersfilm............................................ 50 000

7. Broschyr till husmödrar.................................... 25 000

8. Diverse .................................................. 40 000

Summa kronor 400 000

Beträffande de särskilda kostnadsposterna anför utredningen bl. a.

Kontakten med pressen är en så väsentlig gren av upplysningsverksamheten,

att en särskild, i hithörande frågor väl insatt person med goda presskontakter

bör engageras. Dennes uppgift blir bl. a. att lansera publicitetsuppslag,

ordna artiklar om alkoholfria drycker samt i övrigt hålla kontakt

med dagspressen och andra publikationer. Han skall därjämte förbereda

och leda hela reklamkampanjen, och han bör med hänsyn härtill vara en i

praktiskt reklamarbete väl förfaren kraft, som dessutom om möjligt bör ha

anknytning till folkrörelserna. Kostnaderna för erforderligt expeditionsarbete

har likaledes hänförts till den första delposten.

Utredningen förordar, att anställningstiden för kampanjens ledare begränsas

till åtta månader, varav fyra å sex förlägges till tiden före kampanjens

igångsättande. Arvodet för kampanj ledaren beräknas till 15 000 kronor.

Utredningen fortsätter.

Annonseringen i pressen är fortfarande enligt gjorda marknadsundersökningar

ett av de effektivaste medlen att upplysa konsumenterna och animera

dem till inköp. En väsentlig del av kostnaderna för den föreslagna

reklamkampanjen har därför disponerats för detta propagandamedel.

En av de betydelsefullaste sektorerna, när det gäller att göra konsumentsidan

medveten om de alkoholfria dryckernas existens och betydelse, är att

upplysa husmödrarna. De nås naturligtvis också av alla ovan angivna medel,

men det finns anledning att genom speciella medel vända sig till dem.

Utredningen har i detta sammanhang räknat med dels en kortfilm (s. k.

husmodersfilm), som enligt uppgift normalt når en publik om ca 250 000

personer, dels en särskild för husmödrar avsedd upplysningsbroschyr, som

skall tillhandahållas i de affärer, där alkoholfria drycker försäljes.

Slutligen har utredningen också räknat med att radion bör kunna utnyttjas

i sammanhanget. De kostnader, som kan tänkas uppkomma i samband

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

härmed, liar hänförts till diverseposten i sammanställningen ovan, inom

vilken i övrigt inrymmes sådana oförutsedda utgifter, som kan uppstå vid

detaljplaneringen och genomförandet av reklamkampanjen.

Såsom huvudman för kampanjen och vissa nedan nämnda ytterligare uppgifter

föreslår utredningen Föreningen fruktdrycker.

Om denna förening lämnas i betänkandet följande uppgifter.

En särställning bland de organisationer, som sysslar med propaganda och

upplysning för alkoholfria drycker, intar den år 1950 bildade Föreningen

Fruktdrycker. I stadgarna för föreningen anges dess uppgifter vara:

»att främja användandet av alkoholfria fest- och vardagsdrycker, tillverkade

av frukt och bär,

att arbeta för att få fram högsta möjliga kvaliteter på sådana drycker,

att utge receptsamlingar och förmedla råd och anvisningar rörande fruktdryckernas

användning,

"att sprida kännedom om var dryckerna kunna erhållas samt genom praktiska

initiativ medverka till en effektiv distribution.»

Föreningen hade den 31 december 1953 150 medlemmar, huvudsakligen

enskilda personer men också några musteriföretag. Föreningens ekonomi

har under år 1953 baserats på — förutom medlemsavgifter — anslag från

Kooperativa förbundet (1 000 kronor), Sveriges Yrkesfruktodlares Riksförbund

(500 kronor) och Kristianstads läns Hushållningssällskap (500 kro
nor).

....

Föreningens verksamhet har bl. a. omfattat broschyrspridning, demonstration

av alkoholfria drycker vid utställningar och sammankomster av olika

slag samt materialutlämning till pressen.

Utredningen anför.

Utredningen har haft överläggningar med Föreningen Fruktdryckers styrelse

för att söka erhålla uppfattning om huruvida föreningen är villig och

anser sig ha möjligheter att stå som huvudman och ta ansvaret för ovan

angivna uppgifter. Med de begränsade resurser i hl. a. ekonomiskt hänseende,

som man disponerar över, och den ringa medlemsanslutningen, har

föreningen ansett de antydda uppgifterna vara av en storleksordning, som

man inte utan vidare kan bemästra. Man har emellertid anmält sitt stora

intresse för uppgifterna och förklarat sig beredd att omorganisera föreningen

i syfte att bredda dess organisatoriska underlag och stärka dess ekonomiska

ställning. Åtgärder härför har, efter beslut vid föreningens senaste

årsmöte i mars 1954, redan börjat vidtagas, bl. a. i syfte att skaffa ökad

anslutning från enskilda och organisationer, intresserade för saken, och

detta arbete kommer under alla omständigheter att fullföljas.

Enligt utredningens uppfattning finns klara möjligheter att skapa good

■svin för en organisation av Föreningen Fruktdryckers slag och att vinna

anslutning och stöd för densamma från enskilda och sammanslutningar

inom en ganska vid ram. Nyrekrytering av medlemmar kommer utan tvivel

att underlättas, om statligt ekonomiskt och annat stöd kan påräknas för

genomförande av här föreslagna betydelsefulla uppgifter. De intressen, som

i första hand synes 1m anledning alt gå samman, återfinnes inom nedan an
-

givna grupper.

1. Producenter: musteriföretag; läskedrycks- och konservfabriker; truktodlare;

ekonomiska och andra sammanslutningar bland de nämnda.

2. Säljarintressen: gross- och detaljhandeln; importörer; restaurangföretag.

3. Konsument sammanslutningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 22

4. Ideella föreningar: nykterhets- och kvinnoorganisationer; idrottsföreningar

in. fl.

5. Diverse intressenter: motororganisationer, försäkringsbolag, målsmannasammanslutningar

etc.

Utredningen förordar, att föreningens verksamhet skall stå under tillsyn

av kommerskollegium. Tillsynen bör utövas i samband med föreningens

anslagsredovisning och anslagsäskanden. Däremot föreslår utredningen icke

att staten skall bli representerad i föreningens styrelse.

Såsom ett alternativ diskuterar utredningen att den föreslagna kampanjen

för alkoholfria drycker skall administreras av det kansli som inrättats

föi den av statsmakterna beslutade upplysningskampanjen för ansvar och

nykterhet. Härvid framhåller utredningen att en särskild pressombudsman

under alla förhållanden erfordras för kampanjen om alkoholfria drycker.

Utiedningen framhåller, att en tidsmässigt begränsad reklamkampanj

skulle förlora en väsentlig del av sin betydelse, om inte dess initialresultat

följdes upp av en fortsatt verksamhet. Kontinuerliga åtgärder i form av

initiativ för bättre produktion och konsumentupplysning erfordras. Inom

ramen för denna verksamhet faller också en fortlöpande kontakt med olika

organisationer, ekonomiska och ideella, vilken enligt utredningens uppfattning

måste till för att garantera de alkoholfria dryckernas genoinslagsförmåga.

Som huvudman för även dessa uppgifter föreslår utredningen Föreningen

fruktdrycker.

Statsbidrag föreslås, under förutsättning att förut angiven utbyggnad

av organisationen genomföres, utgå till föreningen för dess upplysningsoch

propagandaverksamhet och för administreringen av densamma. Bidraget

föreslås få formen av dels ett grundbidrag om 5 000 kronor, dels ett

stimulansbidrag, som utgår med samma belopp som föreningen själv presterar,

tills vidare dock högst 5 000 kronor för år, eller tillsammans högst

10 000 kronor. Utredningen förordar, att anslag med dessa belopp anvisas

för budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln.

Såsom en ytterligare arbetsuppgift för Föreningen fruktdrycker föreslår

utredningen, att föreningen skall handha en frivillig, fortlöpande kvalitetskontroll

för alkoholfria festdrycker. Denna skulle till en början

samordnas med den av utredningen föreslagna kampanjen. I kalkylen för

denna har ett belopp av 10 000 kronor reserverats för ändamålet. I fortsättningen

räknar utredningen med att det erforderliga anslaget kan begränsas.

Föreningen fruktdrycker får, framhåller utredningen, såsom huvudman

för verksamheten beräkna det framtida anslagsbehovet, som dock tills

vidare bör maximeras till 10 000 kronor.

Utredningen erinrar om att man på många håll anser alt de alkoholfria

festdryckerna från kvalitetssynpunkt inte uppfyller så höga krav som man

har rätt att ställa. Ofta har önskemål framförts om kvalitetskontroll. En

sådan kontroll har förut bedrivits av Sveriges pomologiska förening i fråga

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

om äppelmust. Verksamheten upphörde, sedan statsbidrag för ändamålet

indragits. Sveriges musteriförbund skall enligt sina stadgar utöva sådan

kontroll, men detta har till följd av brist på medel aldrig förverkligats.

Utredningen vill överlåta åt Föreningen fruktdrycker att besluta hur kvalitetskontrollen

skall utformas. I detta sammanhang anför utredningen

vidare bl. a.

Kontrollens räckvidd och möjligheter blir naturligtvis ytterst beroende

på anslutningen från tillverkare och säljare och på de ekonomiska och personella

resurser föreningen kan disponera. Lämpligt torde vara att för bedömningen

en speciell, någorlunda permanent jury utses. I denna bör ingå

representanter såväl för producent- och importörintressena som för konsumenterna,

exempelvis husmödrar och restaurangmän. Det är natuiligtvis

en öppen fråga i vad mån en dylik jury kan bli auktoritativ. Det är emellertid

sannolikt, att juryns omdömen kan få ett sådant reklammässigt värde,

att producenter och importörer finner det förenligt med sina egna intressen

att underställa sina produkter juryns prövning. Man kan nämligen

då räkna med att Föreningen Fruktdrycker även i andra sammanhang reklamerar

för ifrågavarande drycker.

Som bevis på att en dryck kvalitetsprovats och godkänts av juryn bor

vederbörande producent eller importör ha rätt att a varans emballage och

i sin reklamverksamhet utnyttja ett speciellt märke. Man kan tänka sig

exempelvis någon form av »stjärnmärkning». Under ett inledningsskede,

exempelvis ett år, bör omkostnaderna för kvalitetsmärkningen bekostas av

allmänna medel och inrymmas i anslaget till reklamkampanjen, men därefter

bör de betalas av vederbörande intressenter själva. I den man märket

blir accepterat av dessa och får ett erkänt reklam- och kvalitetsvärde, torde

de inte avskräckas av denna kostnad, som kan hållas låg, även om kalkylerna

lägges så att också jurykostnaderna betalas av inkomsterna på försålda

märken.

Utredningen förutsätter, att Föreningen fruktdrycker för att effektivt

kunna handha de föreslagna uppgifterna måste anställa en verkställande

tjänsteman. Denne person, förslagsvis kallad konsulent, torde med

hänsyn till arbetsuppgifternas natur (kvalitetskontrollen) böra ha viss

teknisk erfarenhet men dessutom vara inriktad på reklam- och försälj ningsfrågor

och äga kännedom om och kontakt med organisationsväsendet.

I betänkandet föreslås att för budgetåret 1955/o6 under tionde huvudtiteln

anvisas bidrag till lön åt hos Föreningen fruktdrycker anställd konsulent

med tre fjärdedelar av utgående lön, dock högst 15 000 kronor, samt

därutöver till resekostnads- och traktamentsersättningar högst 4 000 kronor.

Utredningen yttrar.

Konsulenten skall avlönas av Föreningen Fruktdrycker, som för ändamålet

erhåller statsbidrag. Vid lönesättningen bör vissa jämförelser göras

med de till instruktörerna inom nykterhetsorganisationerna och ungdomsarbetet

utgående lönerna. Särskilda sakkunniga föreslog, att lönerna för

instruktörerna skulle till två tredjedelar betalas av staten vid eu lön ej

överstigande 15 000 kronor. 1 propositioner (nr 155 och nr 156 år 1954) bär

vederbörande departementschef i stället förordat, att statsbidrag skall utgå

med tre fjärdedelar av lönen, dock högst 9 000 kronor. För varje instruktör

föreslås dessutom ett bidrag om högst 3 600 kronor till resekostnads
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

och traktamentsersättning. Riksdagen har beträffande dessa förslag beslutat

i enlighet med propositionerna.

Lönesättningen för här ifrågavarande konsulent föreslås högre än för instruktörerna

med hänsyn dels till uppställda speciella kvalifikationskrav,

dels till att tjänsten i motsats till instruktör sbefattningarna inte är avsedd

att vara en genomgångstjänst.

För de föreslagna åtgärderna anger utredningen följande tidsschema.

I första hand bör Föreningen Fruktdryckers organisatoriska utbyggnad

genomföras. Samtidigt därmed torde också en inventering av tillgången på

alkoholfria drycker på den svenska marknaden kunna verkställas av den

redan existerande föreningen. Kvalitetskontrollen och eventuell »stjärnmärkning»

måste också till tiden gå före reklamkampanjen. Konsulenten

hos Föreningen Fruktdrycker bör anställas från den 1 juli 1955 och från

samma tidpunkt bör statsbidraget till föreningens allmänna verksamhet

utgå. Reklamkampanjen anordnas lämpligen våren 1956 och i anslutning

därtill anställes kampanjledaren från och med den 1 januari 1956 eller

eventuellt någon månad tidigare.

Utredningen föreslår vidare, att försäljning av alkoholfria fruktdrycker

och liknande drycker försöksvis anordnas från det i rusdrycksförsäljningsförordningen

omförmälda detaljhandelsbolagets utminuteringsställen.

I anslutning härtill påpekar utredningen, att förordningen bör kompletteras

med en bestämmelse av innehåll att utminutering skall omfatta

jämväl alkoholfria drycker av vissa i förordningen närmare angivna kategorier

(festdrycker).

Utredningens förslag på denna punkt är icke enhälligt. Två av utredningens

fem ledamöter, herrar Bergils och Larsson, avstyrker detsamma.

Enligt utredningens majoritet talar i huvudsak följande skäl för förslaget.

Det existerar redan en försäljningsorganisation för dryckesvaror, och

det borde vara rationellt att utnyttja denna för att bl. a. öka antalet försäljningsställen

för alkoholfria drycker. Att kunna erbjuda kunderna både

rusdrycker och alkoholfria drycker på ett och samma ställe får anses som

ett uttryck för god service. Såväl vid inköp till familjebjudningar som för

restaurangernas behov skulle det vara till fördel att kunna vända sig till

ett och samma ställe för rekvisition av båda dryckeskategorierna. Genom att

de alkoholfria dryckerna noteras på den ordinarie prislistan för vin och

sprit, är valmöjligheten redan från början given. Detalj handelsbolaget har

större möjligheter i ekonomiskt hänseende än flertalet privata affärer att

hålla ett rikhaltigt sortiment av alkoholfria drycker. Det är slutligen tänkbart,

att man genom att lämna försäljningsprovisioner på alkoholfria drycker

åt bolagsaffärernas personal skulle kunna mobilisera ett ökat försäljningsintresse.

Även utredningsmajoriteten finner att åtskilliga skäl talar emot förslaget.

Härvidlag erinras om detaljhandelsbolagets ställning av monopolbolag för

försäljningen av rusdrycker; ett utnyttjande av utminutering,saffärerna för

försäljning av andra varor ter sig redan av psykologiska skäl främmande

eller icke önskvärt. Kunder, som avser att inköpa enbart alkoholfria dryc
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

ker, kommer knappast att frekventera dessa affärer. Man kan icke heller

bortse från risken att den som i en bolagsaffär önskar köpa alkoholfria drycker

kan suggereras att köpa exempelvis vin. Vidare framhålles att detaljhandelsbolaget

organisatoriskt är uppbyggt för en enda varugrupp, nämligen

vin, spritdrycker och starköl. Även om man begränsar sig till de högklassiga

alkoholfria dryckerna, representeras dessa på den svenska marknaden av en

tämligen heterogen grupp av märken och kvaliteter. Valet mellan olika inhemska

och utländska drycker skulle kunna medföra problem.

Utredningsmajoriteten anför slutligen.

En summering av skälen för respektive emot en försäljning av alkoholfria

drycker genom detalj handelsbolagets utminuteringsställen kan knappast

sägas leda till att den ena eller andra vägen framträder som prononcerat

fördelaktigast. Men då situationen enligt utredningens uppfattning är den,

att alla åtgärder, som kan tänkas medverka till en ökad spridning och försäljning

av alkoholfria drycker, är angelägna från nykterhetssynpunkt, synes

också den utvidgning av försäljningsapparaten, som ianspråktagandet

av detaljhandelsbolagets försäljningsställen skulle innebära, böra utnyttjas.

En försöksvis anordnad försäljning av alkoholfria drycker genom bolagsbutikerna

bör därför prövas. Försöksverksamheten kan antingen omfatta

hela landet eller erhålla en lokal avgränsning. Det förstnämnda av dessa

alternativ synes vara att föredraga, i synnerhet som den centrala organisationen

inte blir väsentligt mera betungad än vid ett partiellt försök.

Minoriteten inom utredningen påpekar bl. a. att den praktiska uppgiften

för försälj ningsorganet skulle bli olikartad den som föreligger vid rusdrycksför

sälj ningen. I det senare fallet gäller det att genom utmönstringen

av enskilda vinstintressen göra utbudet passivt och försäljningen samhälleligt

tolerabel, i det förra att stimulera utbudet och göra varan attraktiv.

Minoriteten anser det icke ändamålsenligt att hos ett gemensamt försäljningsorgan

sammanföra så disparata uppgifter. Minoriteten befarar vidare

komplikationer i förhållandet mellan å ena sidan det statsägda, ekonomiskt

oberoende detaljhandelsbolaget och å andra sidan företrädarna för den enskilda

affärsverksamhet, som förutsättes vid sidan av bolaget bearbeta marknaden

för ökad avsättning av alkoholfria drycker. Kombinationen av försäljare

med så olika intressen och resurser synes böra undvikas, icke minst

därför att den enskilda affärsverksamheten i särskilda lägen kan känna sig

ställd inför en konkurrens, som arbetar utifrån helt olikartade förutsättningar,

och därmed förlora intresset för vidare insatser på området. Enligt

minoritetens mening har det icke visats att något behov föreligger att taga

utminuteringsställena i anspråk för ifrågavarande försäljning eller att några

väsentliga fördelar skulle vinnas genom en sådan anordning.

Utredningen gör slutligen vissa rekommendationer i fråga om t u 11 s ä 11- ningen på importerade alkoholfria drycker.

I betänkandet anföres.

Från importörhåll har anförts, att tullsatserna för vissa av de importerade

dryckerna är för höga och uttages på sådant sätt att varan onödigt fördyras

för konsumenterna. Detta gäller bl. a. sådana druvsafter, som importeras

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

på originalflaskor. Tullen beräknas härvid brutto för netto, varigenom det

tunga emballaget inräknas i den tullbelagda varan. Den butelj visa importen

ställer sig härigenom relativt dyrare än om större kärl kommer till användning.

Detta påverkar exempelvis priserna på de schweiziska druvsafterna på

ett oförmånligt sätt. Det har också framhållits, att den härvid tillämpade principen

för tullsättning är motsatt den som gäller vid import av maltdrycker.

De svenska tullinkomsterna av frukt- och bärsafter (statistiskt nummer

■325 och 326) under senare år visar följande siffror.

1950 .......................... 217 000 kronor

1951 .......................... 194 000 »

1952 .......................... 191 000 »

1953 .......................... 373 000 » (Preliminär uppgift.)

I samband med det inom 1952 års tulltaxekommitté pågående arbetet med

förslag till revision av gällande tulltaxebestänunelser synes det vara önskvärt

att frågor om möjliga lättnader för importerade alkoholfria drycker

överväges. I den mån inga reella eller formella hinder är för handen för en

liberalare tullsättning av druvsafter, juicer etc., anser utredningen, att sådana

lättnader med ty åtföljande prissänkningar på den inhemska marknaden

från de synpunkter utredningen företräder är väl motiverade. Det är

inte alldeles betydelselöst att tullsatserna är så konstruerade, att de fördyrar

drycker, som importeras exempelvis på mindre flaskor.

Något mera betydande bortfall av tullintäkter kan det i varje fall inte under

relativt lång tid framåt bli frågan om för den händelse tullsänkningar

för hithörande drycker medgives. I detta sammanhang bör det även framhållas,

att det framförallt är fråga om produkter, som saknar inhemska motsvarigheter

eller ersättningar.

Utredningen föreslår, att tulltaxekommittén eller de instanser, som uppgiften

annars kan tänkas ankomma på, erhåller i uppdrag att undersöka

förutsättningarna för en sådan tullsättning av importerade alkoholfria drycker,

att med hänsyn till nykterhetssynpunkten fördelaktigast möjliga prissättning

kan uppehållas.

Yttranden

Vad utredningen anfört om den nykterhetspolitiska betydelsen av en

ökad konsumtion av alkoholfria festdrycker och övriga

skäl för statliga stödåtgärder för en sådan konsumtion vinner i allmänhet

stöd i yttrandena.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag delar utredningens uppfattning att

förekomsten av ett tillfredsställande urval av de alkoholfria drycker, som

kan betecknas som sällskapsdrycker, kan innebära ett ur nykterhetssynpunkt

värdefullt alternativ till sprit och vin, av betydelse icke endast för

dem, som har en avgjort absolutistisk inställning, och för till alkoholbruket

indifferenta, utan även för alkoholkonsumenter, som vid särskilda tillfällen

önskar avstå från alkoholhaltiga drycker. Detta gäller särskilt beträffande

utskänkningen av nämnda drycker på restauranger. Bolaget finner även, i

likhet med utredningen, att särskilda åtgärder från samhällets sida är mo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 17

tiverade för att stimulera tillhandahållande och konsumtion av dessa drycker.

Sveriges hotell- och restaurantförbund förklarar, att förbundet icke har

något att erinra mot utredningens överväganden i förevarande hänseende.

Föreningen fruktdrycker anför.

Föreningen finner utredningens motiveringar för statliga åtgärder till förmån

för användningen av alkoholfria fruktdrycker vara i hög grad värda

beaktande. Enligt de erfarenheter föreningen gjort under sin hittillsvarande

verksamhet är det, då man strävar att åstadkomma en inskränkning av alkoholbruket,

av allra största betydelse, att de värdefulla alkoholfria drycker,

som i allt större utsträckning framkommer på den svenska marknaden, blir

kända och finnas tillgängliga såväl i hemmen som på näringsställen av olika

slag.

Erfarenheterna ger vid handen, att det fortfarande finnes mycket stora

befolkningsgrupper, som icke äga kännedom om de alkoholfria fruktdryckerna,

och att det, i de fall då dryckerna i någon mån äro kända, brister i kunskap

beträffande deras användningsområde. Detta gäller i lika mån för hemmen

och de allmänna näringsställena. Skall det bli möjligt, att under de

kritiska åren i samband med den nya alkohollagstiftningen utnyttja fruktdryckerna

som ett medel för ökad folknykterhet, är det av vikt att en kraftig

upplysningsverksamhet igångsättes snarast.

En upplysningsverksamhet på detta område synes ha mycket stora förutsättningar

att lyckas. Föreningens erfarenhet från utställningar och demonstrationer

visar nämligen, att allmänheten oberoende av sin inställning till

en helnykter livsform genomgående uttalar sin tillfredsställelse med dessa

alternativ till alkoholdrycker inte minst med tanke på trafiksäkerhetens krav.

Svensk industriförening förklarar, att ett populariserande av de alkoholfria

dryckerna är en samhällsfråga av yttersta vikt.

1 några yttranden uttalas att utredningen överbetonat betydelsen av de

alkoholfria festdryckerna.

Sålunda anför kontrollstyrelsen.

Kontrollstyrelsen delar utredningens uppfattning, att de alkoholfria festdryckerna

i vissa sammanhang kan utgöra ett lämpligt alternativ till spritdrycker

och vin. Den största betydelsen har ett sådant alternativ självfallet

för dem, som utan att vara absolutister ännu icke förvärvat några alkoholvanor.

Detta gäller framför allt ungdomen men också många andra, som är

odeciderade i sin inställning till alkoholbruket, särskilt bland kvinnorna och

landsbygdens befolkning. Men även personer med regelbundna, måttliga

alkoholvanor kan vid åtskilliga tillfällen vara betjänta av att äga tillgång till

ett alkoholfritt alternativ. Så kan t. ex. vara fallet i samband med förande

av motorfordon och vid representationsmåltider, som skall efterföljas av

arbete eller idrott.

Att stärka de alkoholfria dryckernas ställning ligger, såsom utredningen

påpekat, i linje med de aktuella strävandena att inrikta konsumtionen från

alkoholstarkare till svagare drycker.

De alkoholfria festdryckernas betydelse ur nykterhetssynpunkt bör emellertid

icke överskattas. Behovet av ett alternativ till sprit och vin bär på

senare tid blivit mindre framträdande. Det torde nämligen förhålla sig sa,

att personer med någon restaurangvana numera ofta i förekommande fall

avstår från sprit utan alt därvid känna behov av något alkoholfritt alterna
2

Bihang till riksdagens protokoll 191)5. 1 samt. Nr 22

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

tiv. Över huvud torde man för närvarande kunna konstatera en tendens till

större frihet för restauranggästen i fråga om valet av förtäring.

Det kan också ifrågasättas om man i det rent alkoholfria umgänget bör

introducera den gängse alkoholritualen med dess serie av drycker av olika

styrka och färg, serverade i glas av varierande form och storlek. En tillvänjning

till de yttre formerna för sprit- och vinceremonielet kan mycket väl

tänkas för mindre självständiga ungdomar förmedla en övergång från alkoholfria

drycker till vin och sprit.

Ehuru kontrollstyrelsen finner syftet med de framlagda förslagen behjärtansvärt,

hyser styrelsen sålunda den meningen, att de alkoholfria festdryckernas

betydelse ur nykterhetssynpunkt är mera begränsad än utredningen

antagit. Med denna utgångspunkt är det naturligt, att kontrollstyrelsen måste

ställa sig tveksam inför vissa av utredningens förslag i fråga om dessa

drycker.

Liknande synpunkter anföres av kommerskollegium och Sveriges vattenfabrikanters

riksförbund.

I vissa yttranden framföres kritik emot att utredningen begränsat sina

förslag till alkoholfria fest- och sällskapsdrycker samt lämnat läskedrycker

och andra s. k. måltids- eller vardagsdrycker åsido. Härvid framhålles, att

den växande konsumtionen av läskedrycker haft stor betydelse för nykterhetstillståndet.

Yttrandena utmynnar i allmänhet i förslag om slopande eller

lindring av läskedrycksskatten.

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund yttrar.

Även om tillgången för närvarande på alkoholfria festdrycker icke är så

otillfredsställande som utredningen vill göra gällande, är intet att erinra

mot en ökning av sortimentet av dessa drycker, då detta kan vara ägnat att

stärka de alkoholfria festdryckernas position. Men enbart genom att öka och

förbättra sortimentet på dessa senare drycker kan man enligt förbundet icke

uppnå nämnvärda resultat i nykterhetsbefrämjande syfte, enär verkningsområdet

då blir alltför snävt och begränsat endast till umgängesliv av utpräglad

festkaraktär.

Förbundet anser för sin del att icke minst viktigt i detta sammanhang är

att tillgodose behovet och främja konsumtionen av alkoholfria drycker även

vid umgängesliv och sammankomster under litet mera vardagliga förhållanden.

Dessa senare former av umgänge är de oftast förekommande, när det

gäller både hemmen och samlings- och andra liknande lokaler, och det är

vid dessa tillfällen som vanor och seder i hög grad grundläggs. Om man vill

söka åstadkomma en ändring i alkoholvanorna bör åtgärderna därför i

första hand ta sikte på dessa former av umgängesliv.

Här har läskedryckerna, som är den stora artikeln bland de alkoholfria

dryckerna, en synnerligen stor betydelse.

Genom den utbredning hos alla samhällslager läskedrycker nått och den

användbarhet i olika sammanhang de besitter, skulle åtgärder inriktade på

att ytterligare stimulera läskedryckskonsumtionen få verkan på en betydligt

bredare front än om åtgärderna begränsas till enbart festdrycker i utredningens

mening.

En effektiv åtgärd för att via en ökad läskedryckskonsumtion främja ett

alkoholfritt umgängesliv vore därför enligt förbundets mening att slopa

läskedrycksskatten eller i varje fall starkt reducera denna för att därmed

möj liggöra sänkning av priset å läskedrycker.

Enligt utredningen intar mustdryckerna, av vilka äppelmusten utgör den

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

dominerande typen, en särställning. Medan läskedryckerna i utredningens

kategoriindelning hänförts till måltids- och vardagsdrycker, har mustdryckerna

klassificerats som fest- och sällskapsdrycker. Som skäl härför anföres

att musterna är rena naturprodukter och därför enligt utredningen värdefullare.

Förbundet vill då först framhålla att den stora gruppen fruktsaftläskedrycker

har samma frukt till råvara som motsvarande muster (juicer).

Skillnaden mellan dessa båda slag av drycker ligger främst däri att de representerar

olika typer av drycker: läskedryckerna en lättare, kolsyrad och

musterna en tyngre, icke kolsyrad dryck.

Förbundet finner det för övrigt i förevarande sammanhang irrelevant, om

en dryck är att hänföra till ren naturprodukt eller icke. Syftet med de åtgärder

som föreslås är att stimulera till en ökad konsumtion av alkoholfria

drycker. Det väsentligaste härvidlag är att en dryck i fråga om typ, kvalitet,

utstyrsel och övriga egenskaper vinner konsumenternas uppskattning.

I samma riktning uttalar sig Sveriges industriförbund, Svensk industriförening

och handelskammaren i Göteborg.

Utredningens förslag om en av allmänna medel bekostad r e k 1 a mkampanj

för alkoholfria festdrycker har upptagits till bedömande i ett

flertal yttranden. Tanken på statligt stöd för ändamålet får stöd av nästan

alla remissorgan. I avstyrkande riktning uttalar sig endast Sveriges industriförbund,

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund, Stockholms handelskammare

och handelskammaren i Gävle.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund anför.

Propagandaåtgärder med nykterhetssyfte liksom åtgärder med konsumtionsbegränsande

ändamål överhuvudtaget på alkoholfrågans område äro eller

tendera lätt att till sin utformning bli mer eller mindre negativa. Den

föreslagna propagandan för ökad konsumtion av alkoholfria festdrycker, om

vilkens förekomst och rätta användning kunskapen bland allmänheten och

t. o. m. bland restaurangägare och -personal alltjämt torde vara relativt

begränsad, kan däremot läggas alltigenom positivt och bör därför ha särskilda

förutsättningar att lyckas.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag upplyser, att man inom de allmänna

restaurangbolagen sedan början av år 1953 med framgång vidtagit åtgärder

för att stimulera till ökad efterfrågan av alkoholfria drycker på

restaurangerna. Centralbolaget har, bl. a. med stöd av de egna erfarenheterna

i dessa avseenden, anledning antaga att en lämpligt upplagd och genomförd

allmän upplysningskampanj skulle kunna leda till betydande och bestående

resultat.

Sveriges hotell- och restaurantförbund yttrar.

Den av kommittén anvisade metoden att genom en av statliga medel finansierad

reklamkampanj öka allmänhetens intresse för dessa drycker torde

vara en synnerligen lämplig väg att stimulera produktionen av och handeln

med dessa drycker. På grund av erfarenheten om den hittills mycket långsamt

ökande efterfrågan på dessa drycker anser förbundet en dylik statlig

stödkampanj oundgänglig, om man på relativt kort tid önskar nå ett märkbart

resultat.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

Å andra sidan uttalar Sveriges vatten fabrikanters riksförbund.

Som allmänt omdöme måste förbundet konstatera att utredningens ifrågavarande

förslag saknar realistiskt underlag. Utredningens utförliga utläggningar

i dessa frågor och om sina förhandlingar med styrelsen för Föreningen

Fruktdrycker gör närmast ett beklämmande intryck.

Förbundet ställer sig starkt tvivlande till värdet av att med statligt ekonomiskt

stöd söka främja produktion eller försäljning av alkoholfria drycker.

Dessa produkter bör självfallet av egen kraft och utan hjälp av subventioner

slå sig fram och hävda sin ställning på marknaden.

Sveriges industriförbund finner det svårt att tro, att en reklamkampanj

för alkoholfria drycker —- särskilt av den ganska begränsade omfattning som

utredningen föreslagit — skulle kunna åstadkomma någon större och mera

varaktig ökning av allmänhetens efterfrågan.

De remissorgan som uttalat sig positivt tillstyrker i allmänhet förslaget

oförändrat eller med vissa jämkningar, i några fall innefattande ytterligare

medelsanvisning för ändamålet. Tillstyrkande yttranden har sålunda avgivits

av Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, IOGT, Motorförarnas helnykterhetsförbund,

Sveriges musteriförbund, Sveriges pomologiska förening,

Föreningen fruktdrycker, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Sveriges

hotell- och restaurantförbund, handelskammaren i Göteborg och Skånes

handelskammare. Andra remissorgan intar en mera kritisk hållning och

framför förslag som innebär större eller mindre nedskärning av det ifrågasatta

anslaget. Härvid yppas också tvivel, huruvida Föreningen fruktdrycker

lämpligen bör anlitas som huvudman för en kampanj. I allmänhet går dessa

förslag ut på att den tilltänkta kampanjen inarbetas i den allmänna upplysningskampanj

för ansvar och nykterhet som beslutats av statsmakterna.

Förslag med sådan eller liknande innebörd framföres av statskontoret, kontrollstyrelsen,

kommerskollegium och Svensk industriförening. Samma utväg

anvisas också i andra hand i några av de avstyrkande yttrandena.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund tillstyrker i allo förslaget samt

föreslår därutöver statsbidrag till vissa utbildningskurser. Förbundet anför.

Landsförbundet. vill i detta sammanhang erinra om att Centralförbundet

för nykterhetsundervisning (CFN), nykterhetssällskapen och De Kristna

Samfundens Nykterhetsrörelse utfört ett relativt omfattande upplysningsarbete

på detta område. CFN har nyligen färdigställt en kortfilm om dessa

drycker. Det intresse för att sprida kännedom om sådana drycker, som sålunda

redan finns inom nykterhetsrörelsen och i CFN, bör självfallet utnyttjas

i den föreslagna kampanjen. Det bör vidare särskilt tillses, att kampanjen

anordnas i närmaste kontakt med ej endast producenterna och importörerna

av alkoholfria festdrycker utan också under nära förbindelse

med folkrörelserna och ungdomsorganisationerna i allmänhet, så att dessas

aktiva medverkan kan inkopplas och utnyttjas.

För att ytterligare sprida kännedom om de olika förekommande alkoholfria

festdryckerna i allmänhet och deras användning till olika maträtter får

Landsförbundet föreslå, att utbildningskurser anordnas för i första hand sådan

personal, som kan användas som instruktörer rörande dessa drycker och

deras användningssätt åt den öppna handeln (särskilt butiks- och lager
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

personal), samt för personer i övrigt, som skola eller önska medverka i

upplysningsverksamheten angående dessa drycker. Landsförbundet vill förorda,

att under budgetåret 1955/56 två internatkurser av detta slag anordnas

för 40 deltagare i varje. Kurserna böra pågå under förslagsvis fem dagar.

Kursdeltagarna eller deras arbetsgivare böra själva bära kostnader för resor

samt utebliven arbetsförtjänst, medan kostnaderna i övrigt böra bestridas av

statsmedel.

Det statliga stödet till två kurser beräknas till sammanlagt 11 600: —

kronor.

Sveriges pomologiska förening uttalar som sin uppfattning, att om något

verkligt resultat skall kunna utmynna ur den föreslagna kampanjen, bör

staten om möjligt understödja reklamen för alkoholfria drycker under längre

period än som förordats av utredningen.

Föreningen fruktdrgcker förklarar sig beredd att åta sig att organisera

kampanjen samt förelår liksom landsförbundet statsbidrag till utbildningskurser.

Föreningen yttrar.

Föreningen beslöt redan vid sitt årsmöte i mars innevarande år att under

hösten 1954 i betydande grad utvidga och förstärka kontakten med ungdomsrörelserna

och folkrörelserna i allmänhet. Styrelsen är nu i full gång

att organisera en breddning av föreningens bas, som väl överensstämmer

med utredningens förslag.

Föreningen finner kommitténs förslag till propagandakampanj väl avvägt,

men anser att en något annorlunda avvägning mellan anslagsposterna under

arbetets gång kan komma att bli nödvändig. Föreningen vill därför rekommendera

en viss elasticitet mellan delposterna i ett sådant anslag. Föreningen

vill i samband härmed understryka, att möjligheter bör finnas att

anordna kurser i dessa frågor för grupper av speciell betydelse, då det gäller

att sprida upplysning om de olika slagen av alkoholfria festdrycker och

deras användning.

Sveriges hotell- och restaur ant förbund framhåller att kampanjen bör planläggas

noga i samråd med representanter för olika märken. Dessa skulle

samtidigt och under tiden efter kampanjen intensifiera sin märkesannonsering,

så att allmänheten, när dess intresse väckts, vet vad den skall fråga

efter. Faran är annars att den mer generellt drivna kampanjen blir ett dyrbart

slag i luften.

Statskontoret finner naturligt, att kostnaderna för en reklamkampanj huvudsakligen

bäres av de företag, vilka kommer att draga nytta därav. Ämbetsverket

är sålunda icke berett att förorda en medelsanvisning för ifrågavarande

ändamål av den i betänkandet avsedda omfattningen. Däremot synes

det möjligt att understödja denna reklamverksamhet genom att bereda visst

utrymme åt de alkoholfria dryckerna i den redan beslutade upplysningskampanjen

i samband med övergången till friare försäljning av rusdrycker.

Statskontoret föreslår därför, att det uppdrages åt centralkommittén för

sagda upplysningskampanj att i samråd med vederbörande intressenter inom

näringslivet utforma en reklamkampanj för de alkoholfria dryckerna i anslutning

till den mera brett upplagda upplysningskampanjen för ansvar och

nykterhet. Genom en dylik samordning torde kampanjen för de alkoholfria

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

dryckerna, utan eftersättande av effektiviteten, kunna göras väsentligt mindre

kostnadskrävande än som skulle bli fallet vid ett realiserande av de i

betänkandet skisserade planerna.

Kontrollstyrelsen förordar, att en mera begränsad reklamverksamhet för

alkoholfria drycker inordnas i den allmänna upplysningskampanjen för ansvar

och nykterhet. Reklamen bör i förhållande till utredningsförslaget starkt

begränsas. Den bör framför allt innefatta en generell propaganda för ett

alkoholfritt umgängesliv och först i andra hand inrikta sig på de alkoholfria

festdryckerna. Något särskilt anslag torde enligt kontrollstyrelsens uppfattning

icke behövas för ändamålet, utan kostnaderna bör kunna bestridas av

de för den allmänna upplysningskampanjen anvisade medlen.

Svensk industriförening finner uppenbart, att en reklamkampanj för alkoholfria

drycker för att få bredast möjliga effekt, dels måste omfatta alla

alkoholfria drycker, dels icke förutsätter att någon särskild näringsorganisation

härför användes eller tillskapas. Reklamen för de alkoholfria dryckerna

bör lämpligen samordnas med den allmänna kampanj, som skall igångsättas

i samband med motbokens avskaffande.

Kommerskollegium uttalar den meningen, att reklam för olika slag av

alkoholfria drycker icke nämnvärt torde inverka på alkoholvanorna. Det är

därför icke ur allmän synpunkt angeläget att staten stöder en kampanj för

sådana drycker genom ekonomiska bidrag. Frågan huruvida och i vilken omfattning

reklam bör göras för en viss alkoholfri dryck eller ej bör avgöras

av den enskilde företagaren ensam eller under medverkan av den organisation

han kan tillhöra. Däremot finner kollegium lämpligt att de nykterhetsfrämjande

sammanslutningarna i landet erhåller ett skäligt avvägt bidrag

av staten att användas till en propaganda för de alkoholfria dryckerna i allmänhet

med tyngdpunkten lagd på ett framhållande av att förtäring av alkoholhaltiga

drycker icke behöver utgöra en nödvändig förutsättning för ett

angenämt umgängesliv. Det synes enligt kommerskollegium icke vara något

att erinra, därest denna propaganda utformas i samråd med Föreningen

fruktdrycker.

Beträffande utredningens förslag om stöd åt Föreningen fruktdrycker för

upplysningsverksamhet och kvalitetskontroll uttalar

sig statskontoret, kommerskollegium, Sveriges industriförbund, handelskamrarna

i Stockholm och Göteborg, Sveriges vattenfabrikanters riksförbund och

Svensk industriförening i avstyrkande riktning.

Förslagen tillstyrkes däremot helt eller med vissa jämkningar av Sveriges

nykterhetsvänners landsförbund, Motorförarnas helnykterhetsförbund, handelskamrarna

i Malmö och Gävle, Sveriges musteriförbund, Sveriges pomologiska

förening, Föreningen fruktdrycker, Sveriges centrala restaurangaktiebolag

samt Alkoholfria hotell och restauranger andelsförening u. p. a.

Kontrollstyrelsen uttalar att förevarande frågor bör upptagas, så snart

den ifrågasatta omorganisationen genomförts och föreningen därmed vunnit

sådan omfattning och stadga, att värdet av dess verksamhet kan bättre

bedömas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

Kommers kollegium finner de föreslagna åtgärderna vara av intet eller

ringa värde såsom medel att främja ett alkoholfritt umgängesliv. I allt fall

måste de fördelar, som förslagen skulle medföra, anses vara obetydliga i

förhållande till de påtagliga nackdelarna. Kollegium framhåller, att statsmakterna

under de senaste åren genom lagstiftning och andra åtgärder sökt

skapa förutsättningar för en fri konkurrens inom näringslivet. Grundtanken

är, att begränsning får förekomma endast där det ur allmän synpunkt är påkallat.

Kollegium finner, att principen om fri konkurrens inom näringslivet

skulle bli eftersatt, därest förslaget godkändes.

Härom anföres vidare.

Förslaget förutsätter nämligen, att kontrollen — vars syfte skulle vara att

främja framställningen av högklassiga alkoholfria drycker handhaves av

en sammanslutning, vari bl. a. tillverkare och importörer skulle inga som

medlemmar samt att verksamheten skulle stå under statlig tillsyn och till

stor del bekostas av statliga medel. Det fordras synnerligen starka skäl för

att man skall kunna godkänna en sådan ordning, vilken kan antagas medföra

konkurrensbegränsande verkningar inom detta avsnitt av det enskilda

näringslivet. Några sådana skäl föreligga icke. Om det verkligen skulle förhålla

sig så att efterfrågan på alkoholfria drycker är hämmad på grund av

deras låga kvalitet, bör det ankomma på tillverkarna själva att hoj a kvaliteten

samt att på lämpligt sätt bringa detta till allmänhetens kännedom för

att öka avsättningen.

Kommerskollegium förklarar emellertid, att om förslaget genomföres, har

ämbetsverket icke något att erinra emot att vara tillsynsmyndighet.

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund tar bestämt avstånd från förslaget

att göra Föreningen fruktdrycker till en gemensam organisation för alkoholfria

drycker. Förbundet anför.

Förbundet betvivlar över huvud starkt nyttan av att skapa en gemensam

organisation av detta slag för de alkoholfria dryckerna och anser att en

sådan snarare kommer att accentuera förefintliga intressemotsättningar an

att överbrygga dessa. Ett statligt ekonomiskt stöd lär icke kunna förhindra

en sådan utveckling. De alkoholfria dryckerna är visserligen av skiftande

typer men är likväl sinsemellan konkurrenter. Var och en av de olika intressenterna

måste sträva efter att få ökad avsättning för sina produkter och

inriktar sina kvalitets- och försäljningsbefrämjande åtgärder på detta. Under

sådana förhållanden är det givet att det måste uppstå starka intressekonflikter,

om alla dessa intressenter skulle samlas i en gemensam organisation,

som i sin upplysnings- och reklamverksamhet icke torde kunna undga

att få göra värderingar av de olika dryckerna inbördes. Även om ledningen

för organisationen skulle lyckas med den i och för sig hart när omojliga

uppgiften att därvid göra objektivt riktiga bedömanden, skulle många av intressenterna

i alla fall anse sina intressen åsidosatta och lämna organisationen.

, „ , .... . . ..

Vad därefter angår förslaget om kvalitetskontroll måste förbundet aven

bestämt avstyrka detta. De starkt skiftande typerna av alkoholfria drycker

<>ör det nämligen svårt för att icke säga omöjligt att tillämpa någorlunda

enhetliga och lika bedömningsgrunder för de olika dryckerna, bortsett

från det'' förhållandet att de tekniska grunderna för en kvalitetsgradering

måste bedömas såsom mycket osäkra.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

Svensk industri förening säger sig ta bestämt avstånd från förslaget att

göra om en f. n. oansenlig, på privatintressen vilande sammanslutning, Föreningen

fruktdrycker, till något slags halvstatlig kontrollstyrelse för alkoholfria

drycker. I yttrandet anföres vidare.

Kommer allmänhetens intresse för de alkoholfria dryckerna att i framtiden

väsentligt ökas. bl. a. till följd av aktiviserande åtgärder av olika slag,

torde också som följd härav konkurrensen inom producent- och för sälj arleden

att avsevärt ökas, ett förhållande som alltid regelmässigt tar sig uttryck

i intensifierad varureklam. Konkurrensen och de ökade pretentfoner

fi ån allmänhetens sida pa en varas kvalitet, som följer med en utvidgad

användning av densamma, kommer också enligt föreningens uppfattning

att tillskapa den effektivaste kvalitetskontrollen och det är således icke heller

i detta avseende nödvändigt med ett särskilt organ för denna kontroll.

Föreningen har f. ö. från andra branscher den erfarenheten, att experiment

med organisationer, de må vara halvstatliga eller icke, vilka skola

övervaka kvalitetskontrollen inom en viss bransch, ofta slutar med rent

misslyckande. Det insmyger sig alltför lätt misstroende mot dem som handhar

kontrollen, betingat av intriger och stridiga privatintressen, och kontrollorganet,

om detta utgöres av en styrelse eller en särskild nämnd, får

aldrig tillräcklig auktoritet. Skall en kvalitetskontroll kunna genomföras

med verklig framgång förutsätter detta en helt statlig myndighet, som genomför

kontrollen med statens myndighet och med oväldiga ämbetsmän.

I motsats till nu återgivna remissorgan finner Sveriges nykterhetsvänners

landsförbund de föreslagna åtgärderna för kvalitetskontroll synnerligen angelägna

och beaktansvärda. Förbundet föreslår dock, att den av utredningen

förordade juryn tillsättes av Institutet för konserveringsforskning.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag finner den föreslagna kvalitetskontrollen

ägnad att främja föreliggande syfte. Det torde emellertid böra

undersökas, huruvida icke denna kontroll i någon form kan samordnas

med den av varudeklarationsnämnden utövade verksamheten, som i olika

avseenden har nära samband med den nu föreslagna kvalitetskontrollen.

Föreningen fruktdrycker biträder i allo utredningens förslag samt understryker

särskilt förslaget att komplettera den vetenskapliga kontrollen med

en jury, där konsumentgruppernas önskningar och synpunkter också kan

göra sig gällande.

Sveriges musteriförbund, som likaledes tillstyrker förslagen, erinrar om

att Sveriges pomologiska förening gjort en betydelsefull insats för att sprida

ökad kännedom om alkoholfria drycker. Det synes förbundet lämpligt

att pomologiska föreningens erfarenhet inom detta område utnyttjas. Förbundet

upplyser vidare om att det på sitt program har att anställa en konsulent,

vilken skulle kvalitetskontrollera medlemmarnas produktion, granska

hygienen in. m. i musterierna samt utöva rådgivande verksamhet i dessa

och jämväl även i fabrikationstekniska frågor. Förbundet har vidare i

samarbete med Sveriges pomologiska förening och professor Georg Borgström

vid Institutet för konserveringsforskning låtit utarbeta »Normer för

klassificering av juice (must)», vilka normer synes förbundet ändamålsenliga

att tillämpa av den i betänkandet föreslagna juryn för bedömning

och rådgivning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

Sveriges pomologiska förening yrkar alt de föreslagna bidragen till Föreningen

fruktdrycker ökas samt förordar ytterligare statsanslag till resestipendium

för den blivande konsulenten och till anläggande av ett försöksmusteri.

Pomologiska föreningen framhåller, att Föreningen fruktdryckers

resurser, även med de av utredningen föreslagna statsbidragen, skulle bli

jämförelsevis små, då samma förening av egna medel skulle bekosta 1/4 av

konsulentens lön. Förslaget om ett resestipendium motiveras med att det

f. n. är svårt att anskaffa eu konsulent med erforderliga kunskaper. Stipendiet

skulle utgå med 5 000 kronor. Ett försöksmusteri anser pomologiska

föreningen betydelsefullt för produktionens framtida inriktning. Ett engångsanslag

å 10 000 kronor förordas för ändamålet.

I frågan om kvalitetskontroll erinrar pomologiska föreningen, i likhet med

musteriförbundet, om de riktlinjer som organisationerna jämte Institutet

för konserveringsforskning uppdragit för sådan verksamhet. Pomologiska

föreningen föreslår, att frågan om kvalitetskontroll och kvalitetsmärkning

överlåtes till organisationerna och institutet, att kvalitetskontrollen verkställes

vid institutet samt att detta, förutom det ekonomiska stöd som musterinäringen

kan ge, erhåller visst statsanslag för denna verksamhet.

Skånes handelskammare erinrar om de svårigheter för musteriindustrin

som föranledes av det år från år växlande skördeutfallet inom fruktodlingen.

Flertalet musterier saknar lagerlokaler av sådan storlek att mustdrycker

skulle kunna finnas ständigt i handeln oavsett skördeutfallets växlingar.

Handelskammaren ifrågasätter, om icke lån för investeringsändamål

kunde beredas musterierna ur tillgängliga statliga lånefonder.

Utredningens förslag att försöksvis anordna försäljning av alkoholfria

kvalitetsdrycker genom detalj handelsbolagets utminuteringsställen

har väckt gensagor i de allra flesta yttrandena. Förslaget tillstyrkes

endast av Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, IOGT, Alkoholfria hotell

och restauranger andelsförening u. p. a. och Svensk industriförening.

Det avstyrkes av statskontoret, kontrollstyrelsen, detaljhandelsbolaget, kommerskollegium,

samtliga handelskamrar, Sveriges musteriförbund, Sveriges

pomologiska förening, Föreningen fruktdrycker, Sveriges centrala restaurangaktiebolag

och två av dess dotterbolag samt Sveriges hotell- och restaurantförbund.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund finner sig böra förorda förslaget,

vilket av förbundet betecknas som en till utminuteringsoinrådet utdragen

och i och för sig tilltalande konsekvens av principen i 48 § nya rusdrycksförsäljningsförordningen.

Visserligen kan, fortsätter landsförbundet, i denna

fråga anföras vissa av reservanterna åberopade nackdelar. Landsförbundet

vill likväl ansluta sig till majoritetens ståndpunkt på grund av att det

enligt denna endast är fråga om en försöksverksamhet. Landsförbundet förutsätter,

att Vin- och Spritcentralen skall lämna sin aktiva medverkan till

anskaffande av alkoholfria drycker av hög kvalitet genom den inhemska

produktionen eller genom import.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

Kontrollstyrelsen anför.

Kontrollstyrelsen kan för sin del icke finna annat än att de negativa skälen

överväger. Uppgiften att sälja alkoholfria drycker måste bli helt främmande

för detalj handelsbolaget. Såsom utredningsminoriteten påpekar,

skulle vidare den praktiska uppgiften för bolaget vid en försäljning av alkoholfria

drycker bli helt olikartad mot den som föreligger vid rusdrycksförsäljningen.

Vid sistnämnda försäljning gäller det att genom utmönstring

av enskilt vinstintresse göra utbudet passivt och försäljningen samhälleligt

lolerabel. Vid alkoholfri försäljning skulle det däremot gälla att stimulera

utbudet och göra varan attraktiv. Minoriteten uttalar med rätta, att denna

kombination av uppgifter icke kan vara lämplig. En särskild gensaga synes

höra riktas mot utredningens tanke att man skulle lämna försäljningsprovisioner

på alkoholfria drycker åt bolagets affärspersonal.

Om bolaget skulle vilja hålla ett någorlunda rikhaltigt sortiment av alkoholfria

drycker i sina affärer, skulle det vidare — åtminstone temporärt —

bli besvärligt att skaffa tillräckliga lagerutrymmen. Redan i samband med

starkölets införande torde betydande lokalsvårigheter komma att göra sig

gällande. I fråga om bolagets försändningsverksamhet skulle speciella komplikationer

uppstå. Försändning av rusdrycker sker nämligen på landsbygden

i viss utsträckning kostnadsfritt. Att medge helt eller delvis fri försändning

även för alkoholfria drycker synes däremot ur konkurrenssynpunkt

icke kunna komma i fråga.

Ur servicesynpunkt vore det självfallet en fördel om eu kund, exempelvis

en restaurang, kunde köpa olika slag av drycker på samma ställe. Men

någon möjlighet finns ju icke att från bolagsaffärerna leverera hela det

dryckessortiment — inklusive läskedrycker och vanligt Öl — som kan ifrågakomma.

En gränsdragning måste alltså ske, innebärande att endast vissa

av de alkoholfria dryckerna levererades från bolaget. Denna gränsdragning

måste bli mycket vansklig. Om den, som utredningsmajoriteten antytt,

skulle i allmänhetens ögon innebära något slags auktorisation av vissa slag

av drycker, måste detta medföra svårbedömliga konsekvenser.

I betänkandet understrykes även, att detaljhandelsbolaget i motsats till

den fria handeln icke är nödsakat att räkna med skälig handelsvinst. Situationer

kan därför, framhålles det, tänkas uppkomma, där bolagets prissättning

är konkurrensmässigt oförmånlig för den övriga handeln. I anslutning

härtill må ytterligare anföras, att detalj handelsbolaget genom sitt monopol på

försäljningen av rusdrycker kan vid en ökning av varusortimentet räkna

med lägre fasta kostnader för försåld vara än den vanliga detaljhandeln och

därmed intar en särställning i konkurrenshänseende.

Detaljhandelsbolaget yttrar.

Detaljhandelsbolaget vill till en början erinra om att bolaget från den

1 oktober 1955 ålagts att sälja stanköl i sina butiker. Detta nya varusortiment

torde — med hänsyn till situationen på byggnadsmarknaden — komma

att ställa bolaget inför åtskilliga svårigheter i fråga om anskaffande

av erforderliga lagerutrymmen. Ålägges bolaget härjämte att tillhandahålla

alkoholfria drycker, torde lagersituationen komma att ytterligare förvärras.

Butikernas redovisning av försäljningen skulle — bland annat med hänsyn

till kommitténs förslag om provision till försäljningspersonalen på omsättningen

av alkoholfria drycker samt med hänsyn till bolagets försändningsverksamhet

— komma att kompliceras.

De nu nämnda svårigheterna av huvudsakligen teknisk art anser sig dock

bolaget kunna bemästra, om statsmakterna skulle finna det ur nykterhets
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 27

synpunkt önskvärt att bolaget tillhandahåller alkoholfria drycker i små

butiker.

Bolaget framhåller liksom kontrollstyrelsen, att det synes bli svårt att hos

butikspersonalen förena den speciella försäljningsattityd som handeln med

rusdrycker kräver med den aktiva inställning till försäljningen som utredningen

förutsätter i fråga om handeln med alkoholfria drycker.

Vidare erinrar bolaget om att det på grund av sina lägre fasta kostnader

skulle komma att inta en gynnad ställning i konkurrensen med enskilda

försäljare av alkoholfria drycker samt fortsätter.

Bland annat kan anföras att bolagets fasta kostnader endast i obetydlig

utsträckning kommer att påverkas om dess varusortiment utökas med alkoholfria

drycker. Skulle bolaget utifrån dessa förutsättningar faststalla sitt

försäljningspris efter affärsmässiga grunder, kommer detta sannolikt att

bli lägre än de priser, som den enskilda handeln måste räkna med. Än mer

markerad synes denna företrädesställning bli, om bolaget såsom kommittémajoriteten

föreslår — skulle enligt samma principer som nu tillämpas

för rusdrycker kostnadsfritt försända alkoholfria drycker till små kunder

Den förmånsställning i dessa hänseenden, som bolaget kommer att fa,

torde — med rätta — komma att medföra opposition från den enskilda och

den kooperativa handelns företrädare.

Man torde kunna förutsätta att alkoholfria drycker i bolagets butiker

kommer att efterfrågas av ungdom och andra personer utan speciell varukännedom

i fråga om alkoholhaltiga drycker. I sådana fall synes man, sasom

även. kommittémajoriteten berört, icke kunna bortse från risken att besöket

i bolagets butik kan ge impuls till inköp av rusdrycker.

Andra avstyrkande remissorgan, t. ex. Sveriges pomologiska förening och

Föreningen fruktdrgeker, framhåller särskilt risken för att ett genomförande

av förslaget skulle leda till minskat intresse för alkoholfria drycker

hos den enskilda handeln.

Utredningens rekommendationer om tullsättningen på alkoholfria

drycker har berörts endast i ett fåtal yttranden. I tillstyrkande riktning

uttalar sig Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, IOGT och Föreningen

fruktdrycker. Sveriges pomologiska förening kan endast biträda utredningens

ståndpunkt i fråga om sådana fruktsafter som helt saknar inhemska

motsvarigheter, medan handelskammaren i Gävle avstyrker i fråga om

frukt- och bärsafter men tillstyrker beträffande druvsafter och juicer, till

vilka motsvarigheter icke kan uppbringas inom landet.

Kommerskollegium uttalar, att en tullsänkning för alkoholfria drycker

icke bör ifrågakomma av nykterlietspolitiska skäl utan att denna fråga bör

lösas enligt sedvanliga bedömningsgrunder. En tullsänkning torde nämligen

knappast bidra till att minska konsumtionen av alkoholhaltiga drycker

till förmån för de alkoholfria. Skulle 1952 års tulltaxekommitté av andra

skäl finna att tullarna på alkoholfria drycker bör sänkas eller borttagas,

får statsmakterna tillfälle att taga ställning till denna fråga i dess rätta sammanhang.

General tullstyrelsen framhåller, att ur tullteknisk synpunkt hinder ej

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Mctj. ts proposition nr 22

möter för att företaga justeringar av gällande tullsatser för de åsyftade

varuslagen. Styrelsen erinrar emellertid om, att tullsatserna för vissa fruktsafter

är bundna i Gatt (tulltaxenr 147: 1—4 och ur nr 148: 1_4). Ett

bedömande av frågan om möjligheten och lämpligheten av att vidtaga ändringar

av tullsatserna för ifrågavarande varuslag förutsätter en närmare

utredning med beaktande även av närings- och handelspolitiska synpunkter.

1952 års tulltaxekommitté anför.

Tulltaxekommittén har under sitt arbete med revision av tulltaxan ännu

icke haft tillfälle att i detalj behandla tullsatserna å drycker, bl. a. beroende

på vissa ännu icke utredda frågor rörande gränsskyddet för jordbruksprodukter

samt frukt och trädgårdsprodukter. Enligt kommitténs uppfattning

kan den av utredningsmännen väckta frågan icke anses vara av den angelägenhetsgrad,

att någon särbehandling av densamma är påkallad, utan

frågan torde lämpligen böra lösas i samband med revisionen av tulltaxan i

dess helhet. För belysande av de frågeställningar som därvid kunna uppkomma

må likväl anföras följande preliminära synpunkter.

Någon tullbeskattning av ifrågavarande produkter i fiskalt syfte torde

icke böra förekomma. Däremot kan en tullbeläggning i skyddssyfte icke

från början uteslutas, även om det gäller produkter som icke äro föremål

för tillverkning inom landet. En viss konkurrens torde nämligen ej sällan

föreligga mellan olika slag av alkoholfria drycker. Detta ha utredningsmännen

själva ansett vara fallet beträffande vissa slag av inhemska fruktdrycker,

men samma förhållande torde kunna förekomma mellan inhemska och

importerade drycker (t. ex. äppelmust kontra druvmust). Även om i och

för sig hinder icke skulle anses möta att medgiva tullfrihet för vissa utländska

fruktdrycker, är det vidare tänkbart att man av tulltekniska skäl

kan finna det önskvärt att undvika en differentiering av tulltaxan. I detta

sammanhang kan erinras om vad utredningsmännen anfört rörande svårigheten

att genomföra en distinkt gränsdragning mellan de olika kategorierna

av här ifrågavarande drycker. I alla händelser torde man emellertid

icke ha anledning räkna med en tull av sådan storlek att den därav förorsakade

fördyringen kan tänkas ha någon avgörande betydelse för konsumentens

val mellan alkoholfria och alkoholhaltiga drycker.

Departementschefen

De vid 1954 års riksdag antagna riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken

avser bl. a. åtgärder som kan främja en övergång från konsumtion

av starkare alkoholdrycker, särskilt spritdrycker, till svagare sådana

och till alkoholfria drycker. Vissa sådana åtgärder har redan beslutats. Jag

får härvidlag särskilt erinra om den ändrade avvägning av beskattningen på

olika drycker som skett på grundval av propositionerna nr 28 och 154 till

1954 års riksdag och som bl. a. lett till att skatten på lagrat lättöl borttagits.

Genom den nu framlagda utredningen med syfte att främja ett alkoholfritt

umgängesliv aktualiseras frågan om ytterligare åtgärder i samma riktning.

Beträffande de alkoholfria drycker som utredningen betecknar som måltids-

och vardagsdrycker, t. ex. lättöl och läskedrycker, kan utvecklingen i

det stora hela sägas vara tillfredsställande. Slopandet av skatten på lättöl

har skapat bättre förutsättningar för drycker av denna typ att göra sig

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

gällande. I fråga om läskedryckerna kan konstateras, att konsumtionen

stadigt ökat, att kvaliteten förbättrats samt att ett tämligen rikhaltigt urval

finns att tillgå.

Vad angår de drycker åter, som utredningen betecknat som alkoholfria

fest- och sällskapsdrycker — d. v. s. äppelmust, druvsafter, juicer, alkoholfria

och alkoholsvaga viner samt andra drycker som i fråga om typ och

smak utgör viss motsvarighet till vinerna — är bilden en annan. Produktionen

inom landet sker i liten skala, och utvecklingen har åtminstone delvis

stagnerat. Urvalet av inhemska drycker av ifrågavarande slag är tämligen

begränsat och förmår icke tillgodose skilda smakriktningar. Under senare

år har en ökad import av sådana drycker ägt rum, men även här rör det sig

om förhållandevis små kvantiteter och ett begränsat urval. Man kan vidare

konstatera, att kännedomen om dessa drycker är bristfällig, icke blott hos

allmänheten utan även hos restauratörer, restaurangpersonal och hos detaljhandeln.

De förslag från utredningen som nyss redovisats avser att stimulera produktion,

import och konsumtion av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.

Man har i vissa yttranden gjort gällande att utredningen överbetonat de

alkoholfria dryckernas betydelse ur nykterhetssynpunkt. I andra yttranden

har anförts kritik mot att utredningen begränsat sina förslag till de alkoholfria

fest- och sällskapsdryckerna.

Det ligger i sakens natur att man icke kan med säkerhet förutsäga vilken

betydelse för nykterhetstillståndet som de föreslagna åtgärderna skulle kunna

få. Om man emellertid vill försöka gynna en övergång från alkoholhaltiga

till alkoholfria drycker och främja ett alkoholfritt umgängesliv, är det en

viktig förutsättning att alkoholfria drycker marknadsföres i någorlunda rikligt

urval och i goda kvaliteter samt att konsumenterna äger kännedom om

dryckerna.

I fråga om läskedrycker och andra måltids- eller vardagsdrycker synes

utvecklingen vara sådan, att särskilda åtgärder icke är påkallade. Vad angår

de i vissa yttranden framförda förslagen om avskaffande eller lindring

av läskedrycksskatten får jag erinra om att statsmakterna så sent som vid

1954 års riksdag tagit ställning till denna skatt.

Däremot synes påkallat att göra en insats för ökad användning av alkoholfria

fest- och sällskapsdrycker. Om man vill finna alternativ till de inom

sällskapslivet brukade alkoholdryckerna, torde man i huvudsak vara hänvisad

till nu ifrågavarande drycker. Utan stöd från det allmännas sida synes

man icke kunna räkna med att inom en nära framtid ha tillgång till ett

rikhaltigare sortiment av dessa drycker och en efterfrågan som kan motivera

ett ökat intresse från produktionens och handelns sida.

Jag finner, med hänsyn till det anförda, alt skäl föreligger för att överväga

.stödåtgärder av den begränsade art varom nu är fråga.

Utredningen föreslår bl. a. att ett engångsanslag av 400 000 kronor skall

ställas till Föreningen fruktdryckers förfogande för en upplysning skampanj

rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker samt alt för
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

eningen därutöver skall erhålla kontinuerligt stöd med mindre belopp för

upplysningsverksamhet om sådana drycker. I de föreslagna anslagen ingår

även vissa belopp till bestridande av kvalitetskontroll beträffande dryckerna.

I propositionen nr 153 till 1954 års riksdag uttalade jag, att reklamen

för alkoholfria drycker i första hand bör vara en angelägenhet för fabrikanterna.

Tillika framhöll jag emellertid, att frågan om stöd åt sådan reklam

föll inom området för utredningen om åtgärder för att främja ett

alkoholfritt umgängesliv. Riksdagens särskilda utskott har i sitt utlåtande

nr 4 gjort ett uttalande av samma innebörd.

Av de skäl som framförts av utredningen och i vissa yttranden finner

jag påkallat, att en upplysningskampanj inom ifrågavarande område anordnas

med statens stöd. En sådan kampanj bör lämpligen insättas i viss

anslutning till ikraftträdandet av det beslutade friare systemet för försäljning

av rusdrycker.

Vid samma tid skall enligt statsmakternas beslut en allmän upplysningskampanj

för ansvar och nykterhet äga rum. Ämnet för de båda kampanjerna

kan åtminstone delvis komma att bli detsamma. Även inom ramen

för den allmänna kampanjen kan det visa sig lämpligt att bedriva upplysning

om alkoholfria drycker och påvisa de möjligheter som drycker av detta

slag kan erbjuda vid festlig samvaro såsom alternativ till rusdrycker. I båda

fallen är det en viktig uppgift att etablera samarbete med organisationer av

olika slag. För den allmänna kampanjen har redan organiserats en centralkommitté

med arbetsutskott och kansli; härtill skall komma länsombud och

lokalkommittéer.

Åtskilliga fördelar synes kunna vinnas genom att anförtro nu ifrågavarande

kampanj åt centralkommittén för den allmänna kampanjen. Utredningen

har också i andra hand anvisat denna lösning. Man kan utnyttja en

färdig organisation och tillgodogöra sig de kontakter med olika sammanslutningar

som skapats av denna. Härigenom torde kunna åstadkommas

ökad effektivitet och avsevärda besparingar. Man kan räkna med att ledningen

för den allmänna kampanjen lägger upp nu ifrågavarande propaganda

på ett alltigenom positivt sätt. Att en sammankoppling med kampanjen

för ansvar och nykterhet skulle skapa ett försämrat psykologiskt

utgångsläge för denna propaganda finnes därför icke anledning att befara.

Beträffande Föreningen fruktdrycker må erinras om att denna sammanslutning

är ny och har tämligen ringa anslutning. En breddning av föreningens

organisatoriska underlag pågår visserligen, och en del resultat

har uppnåtts, men organisationsarbetet har ännu icke slutförts.

Jag får därför i likhet med åtskilliga remissorgan förorda, att nu ifrågavarande

kampanj anförtros åt centralkommittén för den allmänna kampanjen.

Den sakkunskap som finnes företrädd inom Föreningen fruktdrycker

synes kunna tillvaratas genom att kommitténs arbetsutskott samråder med

föreningen vid kampanjens utformning.

Arbetsutskottet för den allmänna kampanjen har den 21 november 1954

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

inkommit till Kungl. Maj :t med förslag till en plan för denna kampanjs

genomförande. Förslaget upptar en kostnadsram av 2 068 000 kronor, varav

495 000 kronor till film, 275 000 kronor till annonsering i pressen,

450 000 kronor till material för olika folkrörelsers och organisationers direkta

medverkan, 355 000 kronor till administrationsomkostnader samt

150 000 kronor såsom reserv. Planen för kampanjen och därav föranlett

medelsbehov har jag för avsikt att senare anmäla för Kungl. Maj :t.

Om kampanjen för alkoholfria festdrycker överlämnas till arbetsutskottet,

kommer utskottet självfallet att vid utformningen av de propagandamedel

som ingår i den allmänna kampanjen taga behörig hänsyn till den nya

uppgiften. I denna bör ingå att propagera icke blott för alkoholfria fest- och

sällskapsdrycker utan även för ett alkoholfritt umgängesliv överhuvud taget.

De kostnader som föranledes av den nya uppgiften synes, såsom förut

antytts, kunna bli åtskilligt lägre än vad utredningen beräknat för sitt förslag.

Ett sammanlagt belopp av 200 000 kronor torde vara tillräckligt. Detta

kan lämpligen uppdelas i ungefär lika stora poster för pressannonsering,

film samt material för folkrörelsernas och organisationernas direkta medverkan.

Det ligger i sakens natur att den förstärkning av olika omkostnadsposter

för den allmänna kampanjen som här ifrågasatts måste vara ungefärlig

samt att arbetsutskottet bör ha tämligen stor frihet till omdisposition i anslutning

till de båda kampanjernas slutgiltiga uppläggning.

Förslaget om kvalitetskontroll över alkoholfria fest- och sällskapsdrycker,

för vilket ändamål medel skulle beräknas bl. a. inom ramen för den av utredningen

föreslagna kampanjen, har avstyrkts av flera remissorgan, däribland

statskontoret och kommerskollegium. Såsom framhållits i de avstyrkande

yttrandena kan vissa principiella skäl anföras mot att staten lämnar

bidrag till en sådan verksamhet; denna bör enligt sakens natur åvila de

ekonomiska intressenterna själva. Härtill kommer att en kvalitetskontroll,

som principiellt skall kunna omfatta alla drycker av ifrågavarande slag,

torde vara förenad med praktiska svårigheter. Jag kan därför icke tillstyrka

utredningens förslag i denna del. Medel för kvalitetskontroll bör alltså icke

beräknas inom ramen för upplysningskampanjen för alkoholfria drycker

och ett alkoholfritt umgängesliv.

På grund av det anförda vill jag förorda att ett belopp av 200 000 kronor

ställes till centralkommitténs förfogande för en upplysningskampanj rörande

alkoholfria fest- och sällskapsdrycker och ett alkoholfritt umgängesliv.

Detta synes lämpligen kunna ske i den formen att anslaget till upplysningskampanjen

för ansvar och nykterhet uppräknas med nämnda belopp.

Jag torde senare få återkomma härtill vid anmälan av mina förslag rörande

medelsbehovet under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1955/56.

I likhet med utredningen finner jag lämpligt att de resultat som kan nås

genom en kampanj för alkoholfria festdryckcr tillvaratas genom fortsatt

upp lysnings v erksa in het på området.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kangl. Maj:ts proposition nr 22

Såsom huvudman för verksamheten föreslår utredningen Föreningen

fruktdrycker. Denna organisation skulle — förutom medel till kvalitetskontroll

— erhålla grundbidrag, stimulansbidrag och bidrag till anställande

av en konsulent med tillhopa högst 29 000 kronor för år.

Såsom nyss nämnts anser jag mig icke kunna biträda förslaget om kvalitetskontroll.

Det stöd från statens sida som kan ifrågakomma bör alltså

enbart avse en allmän upplysningsverksamhet på området med sikte på

att sprida bruket av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Upplysningsverksamheten

bör handhas av ett organ, som företräder de intressen som

främst synes böra komma till tals i ett sammanhang som detta, d. v. s. å

ena sidan producenter, importörer och försäljare samt å andra sidan nykterhetsorganisationer

och ungdomsorganisationer med någorlunda bred

förankring.

Det enda organ som härvid synes kunna komma i fråga är Föreningen

fruktdrycker. Föreningen är, såsom nyss antytts, i färd med att bredda sitt

organisatoriska underlag, så att detta omfattar de intressen som här nämnts,

och föreningen har därvid redan uppnått vissa resultat. Med hänsyn till att

organisationen sålunda kommer att företräda icke blott ideella utan även

kommersiella intressen kan jag emellertid icke förorda att stöd från statens

sida ges i de av utredningen föreslagna formerna. En förutsättning för statsbidrag

bör vara att de av föreningen företrädda producenterna, importörerna

och försäljarna bidrar med åtminstone samma belopp. På föreningen

och dess intressenter bör vidare ankomma att själva anställa och avlöna

personal. För att upplysningsverksamheten skall bli av något värde torde

å andra sidan statens bidrag icke böra begränsas alltför snävt. En maximering

till 25 000 kronor synes kunna förordas.

Föreningen kan redan under budgetåret 1955/56 på olika sätt anknyta till

den upplysningsverksamhet på området som enligt vad jag nyss förordat

skall bedrivas av ledningen för kampanjen för ansvar och nykterhet. Den

bör vidare stå beredd att taga vid, när nämnda upplysningsverksamhet

slutförts. Med hänsyn härtill bör, så långt föreningen kan erhålla däremot

svarande bidrag från de ekonomiska intressenterna, statsbidraget stå till

förfogande redan under budgetåret 1955/56 och därefter utgå tills vidare.

Med hänsyn till bl. a. det här ifrågasatta statsbidragets syfte och utformning

synes det lämpligt att kontrollstyrelsen blir tillsynsmyndighet.

Jag får alltså förorda att ett statsbidrag av högst 25 000 kronor för år utgår

fr. o. in. budgetåret 1955/56 såsom bidrag till Föreningen fruktdrycker

för upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.

Beloppet bör ställas till kontrollstyrelsens förfogande för att, efter ansökan

av föreningen utbetalas, i den mån föreningen visar sig ha från producenter,

importörer och försäljare av sådana drycker erhållit bidrag med motsvarande

belopp för ändamålet. Vid ansökan om bidrag bör föreningen

bifoga en specifikation över de kostnader som avses skola täckas genom

statsbidraget. Innan någon del av beloppet utbetalas, bör föreningen ha

styrkt inför styrelsen att den vunnit anslutning dels från producenter, im
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

portörer och försäljare av ifrågavarande drycker, dels från nykterhetsorganisationer

och ungdomsorganisationer med ett sammanlagt medlemsantal

av förslagsvis minst 100 000. Det bör åligga föreningen att till kontrollstyrelsen

avge berättelse över användningen av erhållet statsbidrag. På styrelsen

bör ankomma att i såväl formellt som sakligt hänseende granska

föreningens verksamhet samt att efter framställning från föreningen inkomma

till Kungl. Maj:t med eventuella förslag om bidrag till föreningen

under följande budgetår.

Anslag för nu ifrågavarande ändamål torde böra anvisas under riksstatens

sjunde huvudtitel. Till anslagsäskandet för budgetåret 1955/56 torde

jag få återkomma vid anmälan av medelsbehovet för delta budgetår under

sagda huvudtitel.

Såsom ett medel att ytterligare stimulera konsumtionen av alkoholfria

kvalitetsdrycker föreslår utredningen att sådana drycker skall försäljas av

detaljhandelsbolaget för rusdrycker.

Vissa skäl kan i och för sig tala för detta förslag. Bl. a. skulle bolaget kunna

förväntas tillhandahålla vissa utländska kvalitetsdrycker som hittills icke

förekommit i den svenska marknaden. Såsom framhållits redan av utredningen,

skulle emellertid den föreslagna anordningen vara förenad med påtagliga

olägenheter. Dessa sammanhänger i huvudsak med detaljhandelsbolagets

ställning av monopolföretag för försäljning av rusdrycker. Det

finns bl. a., såsom påpekats från flera håll, anledning befara att den enskilda

handelns intresse för dryckerna skulle minska. Förslaget skulle härigenom

kunna motverka sitt eget syfte.

På grund av det anförda finner jag, i likhet med två av utredningens ledamöter

och flertalet remissorgan, att de skäl som talar emot förslaget överväger.

Jag kan således icke tillstyrka utredningens förslag i denna del.

Utredningen har slutligen förordat en omprövning av t u 11 s ä 11- ningen på importerade alkoholfria fest- och sällskapsdrycker, varvid

bl. a. erinrats om att tullen beräknas brutto för netto och således även utgår

på flaskor och annat emballage.

Tullarna på ifrågavarande drycker torde icke nämnvärt inverka på möjligheterna

att avsätta dryckerna.

Det utredningsuppdrag som lämnats 1952 års tulltaxekommitté avser

en allmän revision av tullsatserna, och kommittén kommer härvid att uppta

frågan om tullen även på alkoholfria drycker. När kommittén — som haft

utredningens förslag på remiss — går att behandla nämnda fråga, torde

den även komma att pröva de skäl som anförts av utredningen.

it Bihang Ull riksdagens protokoll lOöö. 1 samt. AV 22

opaginerad Kontrollera mot PDF

34:

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

IV. Restauranger med alkoholutskänkning

Författningsbestämmelser m. m.

I direktiven för utredningen tog jag i första hand upp förhållandena på

vanliga restauranger av god standard. Därvid framhöll jag bl. a., att det

borde tillses att gäster som avstår från alkohol kan finna trivsel på dessa

restauranger.

Sedermera har i den nya rusdrijeksförsåljningsförordningen av den 26

maj 1954 (nr 521) införts en bestämmelse (48 §), enligt vilken alkoholfria

drycker skall finnas att tillgå i tillfredsställande urval vid utskänkning

av rusdrycker. I motiven till nämnda bestämmelse anmärkte jag, att urvalet

får avpassas efter utskänkningsställets karaktär. Såsom exempel på

drycker, som bör tillhandahållas, framhöll jag, utom kaffe o. dyl., olika

slag av fruktmuster och läskedrycker samt färskt och lagrat lättöl.

Kontrollen över att nämnda bestämmelse följes vilar i första hand på

det nya detaljhandelsbolagets distriktschefer. Dessa bär huvudansvaret för

kontrollen över utskänkningsbestämmelsernas efterlevnad och utskänknings

handhavande i övrigt. Dis triktscheferna intar därvid ställning av offentliga

tjänstemän, intendenter för utskänkningsärenden, och är underställda

länsstyrelsen (24 och 57 §§ rusdrycksförsäljningsförordningen). Instruktion

för intendenterna har utfärdats av Kungl. Maj:t den 12 november

1954 (nr 647).

Bland rusdrycksförsäljningsförordningens bestämmelser må ytterligare

erinras om 41 § andra stycket andra punkten, varav framgår att kontrollstyrelsen

äger utfärda föreskrifter rörande prissättning på utskänkta rusdrycker

och vad därmed äger samband. Med sistnämnda uttryck avses enligt

motiven bl. a. frågor om prislistor. På grundval av sålunda utfärdade

föreskrifter skall bestämmelser upptas i de kontrakt, varigenom detaljhandelsbolaget

överlåter rätt till utskänkning på vederbörande restauratör.

Utredningen

Utredningen har försökt bilda sig en uppfattning om i vilken utsträckning

alkoholfria drycker tillhandahålles på restaurangerna. Utredningen

anför.

Från restauranghåll har framhållits, att alkoholfria drycker av olika

slag alltså inte blott bordsvatten och vanliga läskedrycker — på senare

är blivit en allt mera normal företeelse på många restauranger och att denna

utveckling ägt rum utan några tvingande bestämmelser från myndigheternas

sida. Dessa förhållanden vitsordas också av restauranggästerna, även

om man bland dem ofta möter uppfattningen, att stora ojämnheter råder

mellan olika restaurangers service i fråga om alkoholfria drycker. Det är

således knappast ens regel, att vid festvåningsarrangemang juice bjudes

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj. ts proposition nr 22

som alternativ till snaps, trots att man här måste räkna med att det bland

gästerna ofta finns sådana, som inte önskar dricka sprit.

Utredningen påpekar vidare, att anmärkningarna mot servicen i fråga om

alkoholfria drycker framför allt har tagit sikte på spritrestaurangerna.

Emellertid har, fortsätter utredningen, förevarande fråga på senare tid

vunnit beaktande inom bl. a. restaurangnäringens egna organisationer. Sålunda

har Sveriges hotell- och restaurantförbund i flera cirkulärskrivelser

till sina medlemmar under år 1954 framhållit betydelsen av att vinlistorna

kompletteras med ett alkoholfritt sortiment.

Vissa ytterligare åtgärder i samma riktning redovisas i fortsättningen

ur yttrandet från kontrollstyrelsen.

Utredningen har under medverkan från Sveriges centrala restaurangaktiebolag

samt Sveriges hotell- och restaurantförbund verkställt förfrågningar

hos ett antal restauranger angående förekomsten av andra alkoholfria

drycker än bordsvatten och läskedrycker. Resultaten redovisas i betänkandet

s. 44 f.

Utredningen har även ingått på frågan huruvida och i vilken utsträckning

en faktisk eller psykologisk press att förtära sprit eller vin förekommer

på alkoholrestaurangerna. Härvid konstaterar utredningen att det finnes

motsatta uppfattningar om de verkliga förhållandena. Vidare framhålles,

att serveringspersonalen med hänsyn till drickspengarna har ett orubbat

intresse av att gästerna dricker sprit och vin.

Vid sina överväganden i frågan finner utredningen, att problemet blir

att fixera och pröva förutsättningarna för att 48 § nya rusdrycksförsäljningsförordningen

skall kunna förverkligas och vad som kan göras för

att bestämmelsen inte till stora delar skall stanna på papperet.

Utredningen anser, att önskemålen om alkoholfria måltids- och festdrycker

på restaurangerna icke är väl tillgodosedda. I varje fall gäller detta

beträffande festdryckerna. Emellertid finner utredningen att man inte bör

tillgripa detalj reglerande bestämmelser Jför att åstadkomma ett bättre sakernas

tillstånd. Den nya förordningens 48 § synes vara till fyllest. Andra

utvägar att vidga de alkoholfria dryckernas användning på restaurangerna

får sökas. Enligt utredningens uppfattning torde det härvid framförallt

gälla att förena service- och nykterhetssynpunkterna.

Utredningen föreslår, att detaljhandelsbolaget utarbetar en handledning

för restauratörerna och deras personal med råd och anvisningar angående

tillämpningen av 48 § nya rusdrycksförsäljningsförordningen. I de kontrakt,

varigenom bolaget överlåter utskänkningsrätt på vederbörande restauratör,

bör vidare enligt förslaget upptas en erinran om vikten av att i

handledningen angivna detaljer blir föremål för ständigt beaktande och

nödiga åtgärder. Utredningen anför hl. a.

I stället för att bygga ut författningstexten med ytterligare paragrafer

får man söka andra och smidigare anordningar för att uppnå önskvärd

normalisering eller åtminstone ange minimifordringarna i fråga om sortiment

av och service med alkoholfria drycker.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 22

I törsta hand kan man tänka sig att noggranna föreskrifter intas i detalj

handelsbolagets kontrakt för överlåtelse av utskänkningsrättigheter. I

viss utsträckning synes en komplettering av 48 § böra meddelas i kontraktet,

men frågans natur med betydande inslag av personligt intresse för god

service föranleder dock, att man här måste bygga på vederbörandes önskan

att göra mera än vad som ligger inom ramen av meddelade eller tänkbara

föreskrifter. Området alkoholfria drycker är i långa stycken nytt och

oprövat, och bl. a. detta motiverar, att en tryckt, relativt utförlig handledning

i frågan utarbetas av detaljhandelsbolaget med råd och anvisningar

till restaurangföretagarna och deras personal. I överlåtelsekontraktet torde

man då väsentligen kunna inskränka sig till att understryka vikten av att

i handledningen angivna detaljer blir föremål för ständigt beaktande och

nödiga åtgärder.

I handledningen kan närmare diskuteras, vad soin från allmänna synpunkter

är att anse som ett tillfredsställande urval, och vidare kan häri

behandlas vissa service- och prisfrågor. Individuella och detaljerade regler

för olika restauranger torde det knappast vara görligt att utforma men

däremot allmänna riktlinjer och minimikrav beträffande anspråken på restauranger

av olika klasser och grundtyper. Speciella förhållanden för restauranger

med stort inslag av utländska turister bör beaktas, liksom också

de särproblem, soin möter på folk- och vinrestauranger. Restauranger av

högre och högsta klass måste naturligtvis räkna med att kunna erbjuda alternativ

till sprit och vin på olika stadier i och sammansättningar av måltider

— och helst även efter måltidens slut. Just »vid kaffet» lämnas absolutisten

i sticket av de alkoholfria dryckerna och av restaurangerna.

I handledningen skall också understrykas vikten av att alkoholfria drycker

effektivt och attraktivt reklameras inför restaurangernas gäster, både i

matsal och festvåning. Reklammedel och reklammetoder kommer naturligtvis

att växla, men mera generellt kan framhållas, att de alkoholfria dryckerna

bör annonseras på samma lista som spritdrycker och vin.

I den föreslagna handledningen bör också anges restauratörernas skyldighet

att i samband med intern personalinformation och personalinstruktion

behandla frågor om alkoholfria drycker, dels rent varukunskapsmässigt,

dels från servicesynpunkt. Även speciella nykterhetssynpunkter bör anläggas.

I samband med den yrkesutbildning, som meddelas vid de statsunderstödda

och statsinspekterade restaurangskolorna, bör också frågor om alkoholfria

drycker behandlas.

I fortsättningen erinrar utredningen om de nya distriktscheferna — intendenterna

för utskänkningsärenden. Enligt utredningen torde intendenternas

verksamhet till väsentlig del bli förlagd till det rådgivande och positivt övervakande

planet, och en naturlig arbetsuppgift för dem blir då att tillse, hur

lämnade anvisningar angående alkoholfria drycker efterleves.

Utredningen anser icke, att prisreglerande bestämmelser bör utfärdas i

fråga om alkoholfria drycker som tillhandahålles på restaurangerna.

Slutligen erinrar utredningen om att drickspenningsfrågan behandlas av

1953 års utskänkningsvinstkommitté. I den mån drickspenningsproblemet

aktualiseras och kräver beaktande också i samband med serveringen av alkoholfria

drycker, bör detta ske inom ramen för de uppgifter, som åvilar nämnda

kommitté.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

Yttranden

37

Såsom framgår av redogörelsen för remissorganens inställning till utredningens

förslag om upplysningsverksamhet rörande alkoholfria drycker m. m.

har i några yttranden anförts vissa allmänna synpunkter på utredningens

uppfattning om de alkoholfria dryckerna. Till denna redogörelse torde här

få hänvisas.

Utredningens förslag angående restaurangerna och de alkoholfria dryckerna

tillstyrkes helt eller i huvudsak av Sveriges nykterhetsvänners landsförbund,

IOGT, handelskammaren i Gävle, Sveriges musteriförbund, Sveriges

pomologiska förening, Föreningen fruktdrycker och Svensk industriförening.

Fn övervägande kritisk hållning intas däremot av kontrollstyrelsen,

Detaljhandelsbolaget för rusdrycker, aktiebolag, Sveriges centrala restaurangaktiebolag

och dess dotterbolag, samt Sveriges hotell- och restaurantförbund.

Även i dessa yttranden ger man emellertid i allmänhet uttryck för

en positiv inställning till syftet att på restaurangerna erhålla en god service

för dem som icke önskar förtära alkoholdrycker.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund framhåller, att den av utredningen

föreslagna handledningen bör i största möjliga mån utformas som en

kommentar till 48 § nya rusdrycksförsäljningsförordningen. Genom bestämmelse

i vederbörande överlåtelsekontrakt bör i varje särskilt fall fastställas

en förpliktelse om efterföljd av denna kommentar. I handledningen borde

bl. a. understrykas, att nämnda föreskrift i försäljningsförordningen åsyftar,

att alkoholfria drycker skall erhålla en med alkoholdryckerna fullt jämbördig

ställning på matsedlar och listor över tillgängliga drycker och att serveringspersonalen

är skyldig att beredvilligt lämna lika utförliga upplysningar

om de alkoholfria dryckerna som om alkoholdryckerna samt betjäna restauranggästerna

lika alldeles oavsett arten av de drycker de konsumera.

Liknande synpunkter anföres av IOGT.

Enligt Svensk industriförening torde det utan vidare stå klart, att den gäst

som på I-klass restaurang önskar förtära alkoholfria drycker erbjudes en

väsentligt sämre service när det gäller urvalet av drycker och tyvärr ofta också

i fråga om betjäningen än den gäst, som beställer in starksprit. Det är

därför av största vikt med hänsyn till den stora roll som restauranglivet spelar

vid utbildandet av olika slags dryckesvanor, att alla restauranger genom

olika medel förmås att aktivt börja arbeta för de alkoholfria dryckernas

populariscring.

K ont rollstyr elsen finner, att utredningens förslag föranleder vissa erinringar

samt anför bl. a.

Utredningen framhåller med rätta, att gäster, som endast förtär alkoholfria

drycker, bör komma i åtnjutande av samma service från restaurangpersonalens

sida som de gäster, vilka beställer sprit eller vin. Kontrollstyrelsen

finner det emellertid också angeläget att betona, alt den icke spritförtärande

gästen bör bli lika väl behandlad även om han avböjer också den alkoholfria

drycken. Ur synpunkten av gästens frihet att själv bestämma sin

förtäring är ett »juicctvång» lika olämpligt som ett »sprittvång».

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

Kontrollstyrelsen påpekar vidare, att i den män särskilda föreskrifter skall

meddelas i fråga om utskänkningen av alkoholfria festdrycker, denna uppgift

icke, såsom utredningen förutsatt, bör ankomma på "detaljhandelsbolaget.

Den nyligen beslutade försäljningslagstiftningen innebär nämligen, att

detaljhandelsbolaget som sådant icke skall ha att ta någon befattning med

den sociala kontrollen över utskänkningen. I den mån generella föreskrifter

härom erfordras, torde sådana böra meddelas av kontrollstyrelsen. Den direkta

tillsynen över utskänkningsförhållandena på restauranger tillkommer

länsstyrelserna och detalj handelsbolagets distriktschefer i deras egenskap

av till länsstyrelsen knutna intendenter för utskänkningsärenden. I

samband med kontrollen över rusdrycksutskänkningen bör intendenterna

självfallet även utöva tillsyn över att restaurangerna fullgör den i 48 § nya

rusdrycksförsäljningsförordningen föreskrivna skyldigheten att tillhandahålla

alkoholfria drycker i tillfredsställande urval.

Styrelsen fortsätter.

Emellertid torde det, i varje fall tills vidare, kunna väsentligen överlämnas

åt restaurangerna själva att genomföra en god service i fråga om alkoholfria

festdrycker, så mycket mera som de otvivelaktigt har ett starkt ekonomiskt

intresse av att öka sin försäljning av sådana drycker. På restauratörhåll

förekommer för närvarande en livlig aktivitet för att lansera och popularisera

de alkoholfria festdryckerna. Sålunda har exempelvis från Stockholmsdistriktets

allmänna restaurangaktiebolag utfärdats två cirkulär, som förutom

prislistor upptager föreskrifter om visst sortiment och viss reklam

gentemot gästerna. Från Sveriges Hotell- och Restaurantförbund har utgått

tre cirkulär med vissa rekommendationer rörande sortiment, prissättning

m. m. Ett av cirkulären presenterar en av Försäkringsbolaget för helnyktra,

Ansvar, i samråd med de allmänna och privata restaurangerna startad kampanj

för alkoholfria festdrycker. Från restaurangernas sida betonas särskilt,

att en ökad försäljning av alkoholfria drycker blir förmånlig för restauratörerna

med hänsyn till vinstbegränsningen för sprit och vin.

Även Detaljhandelsbolaget för rusdrycker påpekar att bolaget som sådant

inte skall utöva tillsyn över restaurangernas skötsel ur social synpunkt. Bolaget

förordar att i instruktionen för restaurangintendenterna intas anvisningar

om att intendenterna är skyldiga att observera hithörande problem

och genom olika åtgärder arbeta för att alkoholfria festdrycker tillhandahålles

på restaurangerna.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag förklarar sig kunna följa utredningen

endast i så måtto, att bolaget kan finna motiverat, att detaljhandelsbolaget

eller kontrollstyrelsen i anslutning till 48 § rusdrycksförsäljningsförordningen

utarbetar en handledning, vari diskuteras de särskilda frågor,

som kan behöva belysas i detta sammanhang, såsom urvalet av drycker,

reklammedel och reklammetoder samt personalinstruktion. Bolaget anför vidare.

Därest en sådan handledning kommer till stånd, bör den utarbetas i samråd

med näringens organisationer. Däremot bör handledningen icke få eu

sådan form av råd och anvisningar, att den i tillämpningen kan bli en detaljrik

lagstiftning av lägre valör. Då statsmakterna nyligen beträffande de

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 22

betydlist mer ömtåliga och komplicerade frågorna om utskänkning av rusdrycker

genomfört en lagstiftning, som bygger på ökad frihet och vidga

ansvar för därav berörda parter, kan ingen anledning föreligga att beträffande

de ofarliga alkoholfria dryckerna införa detalj bestämmelser och detaljkontroll.

Om alltför detaljerade »råd och anvisningar» utfärdas, kan

det befaras, att ett rent formellt iakttagande av dessa anses vara tillfyllest,

vilket kan komma att verka hämmande på intresset för en aktiv insats pa

detta område och därmed motverka syftet med föreskrifterna och stora en

redan påbörjad önskvärd utveckling. De allmänna restaurangbolagen komma

att helhjärtat verka för en vidgad konsumtion av alkoholfria drycker av

skilda slag. Av särskild vikt är därvid att få serveringspersonalen aktivt

engagerad. För detta ändamål kommer samarbete att upptagas med personalorganisationerna.

Sveriges hotell- och restcinrantförbund yttrar.

Ett drivande i större skala av en utskänkning avseende alkoholfria drycker

är en fråga icke blott om utbud utan även om efterfrågan. Då restauratörerna

ha att driva sina företag på ett ur ekonomisk synpunkt realistiskt

sätt, kunna de icke ligga med lager av alkoholfria drycker, som icke motsvaras

av efterfrågan. Härmed avses icke att det skulle vara ekonomiskt

sett fördelaktigare för restauratörerna att sälja spritdrycker än att sälja alkoholfria

drycker. Förhållandet är snarare det motsatta.

Vad som emellertid är det väsentliga, och där har förbundet en med utredningen

helt överensstämmande uppfattning, det är, att rådande ojämnheter

i vad avser tillhandahållandet av alkoholfria drycker bör med alla

möjliga medel avhjälpas.

Förbundet erinrar i fortsättningen om de i kontrollstyrelsens yttrande omtalade

åtgärderna i detta syfte från förbundets och de allmänna restauiangbolagens

sida. Förbundet förklarar sig med hänsyn härtill kunna se med

tillförsikt på den framtida utvecklingen i vad gäller förande av alkoholfria

drycker på de privata restaurangerna. Detta skulle i än högre grad gälla,

om den av utredningen föreslagna reklamkampanjen komme till stånd.

Vad utredningen anfört om press till alkoholförtäring på restaurangerna

föranleder förbundet till bl. a. dessa uttalanden.

Enligt förbundets mening äro de av utredningen framförda synpunkterna

överdrivna. Den nykterhetspolitiskt sett ogynnsamma effekten av angivna

missförhållanden — där de nu förekomma —• torde vara ganska ringa. Förbundet

vill ej förneka, att ett mindre trevligt uppträdande från serveringspersonalens

sida gentemot en icke alkoholförtärare i och för sig kan vara

obehagligt men att det, även för en känslig person, skulle medlöra någon

märkbar ogynnsam nykterhetseffekt, finner förbundet osannolikt. I anslutning

härtill önskar förbundet meddela, att dess styrelse beslutat igångsätta

en i samråd med restaurantpersonalorganisationen stort upplagd kampanj

för likabehandling av alla gäster och för propagerande för alkoholfria drycker.

Vad beträffar utredningens förslag om eu handledning för restauratörerna

ifrågasätter förbundet, om en sådan kan bli av något som helst värde,

samt anför vidare.

1 den mån ej restauratörerna anses vara i besittning av tillräcklig varukännedom

på detta område eller kommer att vara det när efterfrågan akti
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

veras och det således står i deras eget intresse att vara det, torde det lämpligen

ankomma på den organisation, som skall tillvarataga restauratörernas

egna intressen, att utarbeta en sådan handledning. Det skulle däremot kunna

vara av värde, om en kortfattad handledning i samband med den föreslagna

reklamkampanjen kunde distribueras till den köpande allmänheten.

Mot den föreslagna bestämmelsen i överlåtelsekontrakten har förbundet

intet annat att invända än att en sådan bestämmelse förefaller onödig särskilt

som utvecklingen går i den riktningen, att restauranterna i eget intresse

tillhandahålla alkoholfria drycker.

Departementschefen

Eu viktig uppgift i förevarande sammanhang är att skapa bättre förutsättningar

för ett alkoholfritt umgängesliv på restaurangerna. Gäster, som

avstår från alkohol, bör kunna finna trivsel på vanliga restauranger av god

standard. Härför erfordras bl. a. att välsmakande alkoholfria drycker tillhandahålles

i tillfredsställande urval. Utredningen har främst uppehållit sig

vid denna sida av saken. Man bör emellertid också kunna fordra att betjäningen

är lika god, oavsett vilka drycker som beställes. Självfallet bör

det icke förekomma någon press på gästerna att förtära drycker av något

slag.

Utredningen har verkställt vissa undersökningar som synes visa att förekomsten

på restaurangerna av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker är

varierande. I vilken utsträckning önskemålen i fråga om betjäning in. in.

ar tillgodosedda har icke närmare utretts. Åtskilliga personers samstämmiga

erfarenheter ger emellertid vid handen, att förhållandena på åtskilliga

rusdrycksrestauranger ger anledning till anmärkningar i här aktuella

hänseenden. Inom restaurangnäringen har på senare år tagits initiativ till

förbättringar, särskilt i fråga om servicen med alkoholfria drycker. Det

arbete som sålunda nedlagts synes emellertid icke göra det överflödigt atl

statsmakterna överväger åtgärder för att bättre tillgodose de nyss angivna

önskemålen.

I den nya rusdrycksförsäljningsförordningen föreskrives att alkoholfria

drycker skall tillhandahållas i tillfredsställande urval på restauranger med

rätt att utskänka rusdrycker.

Utredningen anser att denna bestämmelse i och för sig är tillfyllest och

avvisar tanken på detaljföreskrifter i ämnet. För att vinna garantier för

en riktig tillämpning av bestämmelsen förordar emellertid utredningen, att

detaljhandelsbolaget låter utarbeta en handledning för restauratörerna med

råd och anvisningar för tillämpningen.

Vid utformningen av den nya rusdrycksförsäljningsförordningen har eftersträvats

att undvika detaljmässiga föreskrifter. Utredningens ståndpunkt

att detaljregleringar icke bör ske på förevarande område står i överensstämmelse

med denna princip och bör i och för sig kunna godtagas. Dess

förslag om en handledning synes emellertid icke stå helt i överensstämmelse

härmed. Enligt förslaget skulle en erinran om handledningen upptas

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

i restauratörernas kontrakt med detaljhandelsbolaget. De i handledningen

lämnade råden och anvisningarna skulle härigenom åtminstone i viss utsträckning

få förpliktande verkan för restauratörerna och kunna uppfattas

såsom detaljföreskrifter av den art som utredningen velat undvika. Såsom

kontrollstyrelsen och bolaget självt påpekat, ger rusdrycksförsäljningsförordningen

icke bolaget befogenhet att utfärda föreskrifter av ifrågavarande

art, och det synes icke heller lämpligt att genom ändring av förordningen

tillskapa en dylik befogenhet. Jag kan alltså icke biträda utredningens förslag

i denna del.

Även enligt min mening bör emellertid, utöver bestämmelsen i rusdrycksförsäljningsförordningen,

särskilda föreskrifter meddelas i några hänseenden.

Det synes sålunda påkallat att uttryckliga bestämmelser gäller i fråga

om upptagande av alkoholfria drycker på vinlistor o. dyl. Såsom en allmän

princip synes böra gälla, att alkoholfria och alkoholhaltiga drycker reklameras

på samma listor och på likvärdigt sätt. På vinlistan bör sålunda upptas

juicer och liknande drycker som alternativ till spritdrycker, cocktails

och apéritifer. På samma sätt bör alkoholsvaga eller alkoholfria viner,

muster av frukt, druvor och bär jämte andra fruktdrycker upptas som

alternativ till vinerna. Reklameras rusdrycker i annan form, exempelvis på

matsedlar, bör motsvarande alkoholfria alternativ samtidigt omnämnas.

Såsom den föregående redogörelsen utvisar, har kontrollstyrelsen erhållit

befogenhet att meddela föreskrifter angående bl. a. prislistor för utskänkta

rusdrycker. Enligt vad jag under hand inhämtat från styrelsen,

kommer denna att utfärda bestämmelser i ämnet, varigenom nyss angivna

önskemål tillgodoses.

Kontrollen över utskänkningen av rusdrycker har omlagts genom den

nya rusdrycksförsäljningsförordningen, bl. a. i syfte att öka effektiviteten.

Huvudansvaret har lagts på intendenterna för utskänkningsärenden. För

dessa kommer det att bli en icke oviktig uppgift att tillse att föreskrifterna

om tillhandahållande av alkoholfria drycker och om prislistor iakttages. I

den nyligen utfärdade instruktionen för intendenterna har dessa befattningshavare

också uttryckligen ålagts att vid besök på restaurangerna övervaka

efterlevnaden av nämnda föreskrifter.

Den effektiviserade kontrollen genom restaurangintendenter erbjuder

även vissa möjligheter att tillgodose de önskemål beträffande betjäning

o. dyl. som inledningsvis angivits samt att åstadkomma en samverkan med

de aktuella strävandena inom restaurangnäringen för eu bättre service åt

gäster som icke förtär alkohol. Såsom antytts av utredningen, hör intendenten

inom ramen för utskänkningskontrollen lillhandagå restauratörerna

med råd och anvisningar. Han bör därvid försöka förmå restauratörerna

att, utöver ett formellt iakttagande av bestämmelserna om alkoholfria

drycker och om prislistor, tillhandahålla den allmänt förbättrade service

åt icke alkoholförlärande gäster, vartill bestämmelserna ytterst syftar.

I enlighet härmed har i instruktionen för intendenterna stadgats, alt intendenten

bör genom råd och anvisningar verka för att ändamålet med sagda

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

bestämmelser blir väl tillgodosett. I samma syfte bör intendenten,'' där så

lämpligen kan ske, i samråd med utskänkningsinnehavaren upptaga överläggningar

med dennes personal.

I det föregående har jag förordat att statsbidrag skall utgå till Föreningen

fruktdrycker för upplysningsverksamhet rörande alkoholfria drycker.

För föreningen bör det vara en angelägen uppgift att i samråd med ledningen

för de allmänna restaurangbolagen och sammanslutningar av enskilda

restauratörer verka för ökad avsättning av sådana drycker på restaurangerna.

De krafter inom restaurangnäringen som verkar för en förbättrad

service i nu aktuella hänseenden torde också kunna påräkna stöd

genom den av mig föreslagna upplysuingskampanjen för alkoholfria drycker

och ett alkoholfritt umgängesliv.

Såsom framhållits av utredningen, kan förekommande missförhållanden

äga visst samband med drickspenningssystemet. Detta spörsmål är emellertid

föremål för särskild utredning och bör därför icke prövas nu.

Av det anförda torde framgå att några åtgärder som kräver riksdagens

medverkan för närvarande icke bör vidtagas på förevarande område. Med

hänsyn till de här avhandlade frågornas betydelse för strävandena att

främja ett alkoholfritt umgängesliv har jag emellertid ansett det värdefullt

redovisa min ståndpunkt.

V. Alkoholfria restauranger

Nuvarande förhållanden m. m.

Antalet spritrestauranger i vårt land uppgick år 1953 till 619, varav 100

hade säsongrättigheter. Motsvarande siffror för vinrestaurangerna var 421

och 46.

Utskänkningsställena för enbart Öl var 2 738 år 1949, därav 361 säsongrättigheter.

Beträffande antalet alkoholfria näringsställen föreligger, såvitt framgår

av utredningens betänkande, icke några säkra siffror från senare år. Av

äldre siffror, som redovisas av utredningen, synes emellertid framgå, att de

alkoholfria företagen skulle utgöra omkring 80 procent av samtliga näringsställen.

I en inom kontrollstyrelsen upprättad promemoria, som ligger till

grund för propositionen nr 6 till 1955 års riksdag med förslag till förordning

om försäljning av alkoholfria drycker, har antalet rättigheter till enbart alkoholfri

utskänkning uppskattats till mellan 8 000 och 10 000.

Utredningen framhåller, att det i vårt land råder god tillgång på välskötta

och välfrekventerade alkoholfria restauranger av vad utredningen betecknar

såsom mellanklass. Däremot saknas enligt utredningen alkoholfria företag,

som standardmässigt kan jämföras med sådana spritrestauranger, dit

allmänheten söker sig för att idka umgängesliv och roa sig. De alkoholfria

restaurangerna, möjligen med något enstaka undantag, bjuder sällan sina

gäster musik eller annan underhållning och kan inte tillhandahålla möjlighe
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

ter till dans. Den alkoholfria miljön innebär inte heller i och för sig en

sådan tillgång, att den visat sig äga förmåga till konkurrens med spritrestaurangerna

och vad dessa i sin tur skänker av trivsel och standard.

Enskilda och organisationer, framför allt nykterhetsorganisationer och

religiösa sammanslutningar, har av sociala skäl vid olika tillfällen prövat

möjligheterna att inrätta alkoholfria restauranger och hotell. Så har i synnerhet

varit fallet under 1900-talets första decennium. Om dessa försök anföi

utredningen.

Dylika restauranger har emellertid ofta visat sig vara ekonomiskt mindre

bäriga, och många bär på grund härav eller av andra anledningar inte blivit

bestående någon längre tid. Deras ekonomiska svårigheter har också medfört,

att standarden ofta varit torftig och därför mindre konkurrensduglig,

och miljön lockade i varje fall inte den utanför respektive organisationer stående

allmänheten i större utsträckning. Ett och annat företag har visat

större livskraft, beroende exempelvis på speciellt gynnsam förläggning. Så

har förhållandet varit med de av enskilda krafter inom Vita Bandet uppburna

Margaretaminnet i Malmö och restaurangen i Slottsskogen i Göteborg

samt det av IOGT i Östersund drivna Sandviken — ävensom med vissa

företag, som drivits eller understötts av de religiösa rörelserna.

Efter initiativ av Ordenshusens riksförening (numera Våra gårdar) bildades

år 1951 Alkoholfria hotell och restauranger andelsförening u. p. a.

(AHRA), i vilken samtliga större nykterhetsorganisationer är andelsägare.

Ändamålet med verksamheten anges i föreningens stadgar bl. a. vara att inköpa

och till medlemmarna försälja inom hotell- och restaurangbranschen

förekommande varor, att befrämja vidmakthållandet och upprättandet av

alkoholfria hotell och restauranger samt att i egen regi driva sådan rörelse.

AHRA:s verksamhet har hittills huvudsakligen omfattat propaganda för

idén om alkoholfria restauranger. I någon mån har man därjämte bedrivit

central inköpsverksamhet för anslutna medlemmars räkning. Någon egen

restaurang har föreningen ännu inte startat. De planer, som man haft i

denna riktning, har hittills inte kunnat realiseras på grund av bristande

ekonomiskt underlag. Den 31 december 1953 uppgick föreningens tecknade

insatskapital till 18 300 kronor, varav 14 670 kronor inbetalats.

I direktiven för utredningen framhöll jag — efter att ha erinrat om tänkbara

åtgärder i fråga om rusdrycksrestaurangerna — att en ytterligare väg

att främja ett alkoholfritt umgängesliv skulle vara att inrätta särskilda

alkoholfria restauranger med ungefär samma standard som de nuvarande

restaurangerna av god klass. Denna fråga borde prövas av utredningen. Härvid

anförde jag vidare.

För att en alkoholfri restaurang såsom lokal för samkväm och måltider

under trivsamma former skall kunna konkurrera med de nuvarande

bättre restaurangerna erfordras att den icke står efter dessa i fråga om mathållning,

inredningens standard, uppassning och övrig service. En sådan

rörelse kan dock knappast helt bära sig själv förrän den hunnit inarbetas

i allmänhetens medvetande. Ett visst stöd från det allmännas sida torde

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

vara nödvändigt. I detta avseende kan erfordras -- utom bidrag till igångsättande

utvidgning och modernisering — någon subventionering av driften,

åtminstone de första åren. Restaurangerna kan, såsom nykterhetskommittén

påpekat, drivas av de allmänna restaurangbolagen. Det statliga stödet bör

1 så fall få den formen att en del av vinsten på bolagens verksamhet i övrigt

får användas till att täcka förluster på de nya restaurangerna. Det är

emellertid också tänkbart att det allmänna subventionerar alkoholfria restauranger

i enskild ägo. Denna möjlighet bör också övervägas.

Alkoholfria restauranger i vissa andra länder

Norge

I vissa avseenden skiljer sig förhållandena i Norge beträffande restaurangnäringen

från motsvarande förhållanden i Sverige. Den stora betydelse,

som turisttrafiken från utlandet har för den norska samhällsekonomin, har

betingat en rad åtgärder från statens sida till stöd för hotell- och restaurangföretagen.

Från och med år 1935 gavs möjlighet att av allmänna medel erhålla

bidrag till inrättande av dylika företag till reselivets främjande. Efter

kriget har denna verksamhet återupptagits i vidgad omfattning i samband

med inrättandet av Statens Hotellfond år 1946.

De alkoholfria hotellen och restaurangerna har i Norge fått en avsevärt

större betydelse och omfattning än i vårt land.

Den norska rusdryckskonsumtionen har delvis en annan karaktär än den

svenska. En mycket ringa del av spritdrycksförbrukningen, endast cirka tre

procent, kommer på utskänkningen, medan i Sverige utskänkningens andel

är fyra å fem gånger större.

Stödet från hotellfonden har, enligt vad som framgår av utredningens betänkande,

i avsevärd mån avsett alkoholfria företag.

År 1951 beslöts att vid sidan av hotellfonden inrätta en »Statens fond för

alkoholfrie hoteller, andre herberger og bevertninger». Fonden uppgår till

2 miljoner kronor. Fonden skall brukas för lån till igångsättande, utvidgning

och modernisering av alkoholfria hotell och restauranger. Fondmedlen får

inte användas som bidrag men de kan i undantagsfall tas i anspråk för

teckning av behövligt aktiekapital, eventuellt till inköp av aktier i de rörelser,

varom här är fråga. Om socialdepartementet finner anledning därtill,

skall staten vara representerad i företagets ledning och/eller ges tillfälle

till att kontrollera rörelsen, dess upprätthållande, räkenskaper o. s. v. på

sätt departementet finner nödigt. Departementet fastställer de närmare villkoren

för stödet åt varje enskilt projekt. Lånen lämnas genom kunglig

resolution efter föredragning av socialdepartementet.

Enligt närmare föreskrifter från socialdepartementet gäller bl. a. att säkerhet

skall lämnas genom inteckning i egendomen med inventarier. Amorteringarna

fastställes enligt annuitetsprincipen med en bestämd minimisuinma

(räntor och amorteringar) årligen. Räntesatsen skall vara den för

lån från statens fonder gängse. Lånetiden skall vara maximum 20 år. Egendomen

får icke säljas eller övergå till annat ändamål utan socialdepartementets

medgivande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

45

Från fonden för stöd till alkoholfria rörelser har fram till maj 1954 beviljats

17 lån med ett sammanlagt belopp av 1 765 000 kronor, varav cirka

1 000 000 kronor till hotell i kombination med restaurang och/eller kaférörelse

och drygt 700 000 kronor till rena restaurang- och kaféföretag. Det

högsta belopp som lämnats till ett företag av sistnämnda slag är 150 000

kronor och det lägsta 10 000 kronor.

Danmark

I Danmark utgör de alkoholfria företagen endast omkring 40 procent av

alla näringsställen.

Flertalet av de restauranger som saknar rätt att utskänka alkoholhaltiga

drycker får enligt utredningen anses befinna sig på en standardmässigt blygsam

nivå både i fråga om inredning, mathållning och allmän service.

En särställning inom dansk restaurangnäring intar, framhåller utredningen,

Kvindernes Alkoholfri Restauranter (KAR), en verksamhet, som

bedrives sedan 1911. Närmast efter mönster från Schweiz tog en grupp av

för nykterhetssaken intresserade kvinnor initiativet till en fristående organisation

med ändamål att driva alkoholfria restaurangföretag. Från den

kristna nykterhetsrörelsen Det blaa Kors erhöll man hjälp med startkapitalet,

men detta lån återbetalades snart. Verksamheten har inte åtnjutit

något stöd från det allmänna i ekonomiskt avseende, men företaget bedriver

däremot själv viss social verksamhet genom att en del av vinsten disponeras

för olika samhällsuppgifter.

För närvarande har KAR fyra restauranger i Köpenhamn och en i Århus.

Tidvis har verksamheten varit ekonomiskt mindre framgångsrik, men under

senare år har utfallet av rörelsen varit gynnsamt. År 1952 uppgick den redovisade

vinsten till 80 000 kronor på en omsättning av något över 1,5 miljoner

kronor. Föreningen äger numera två av de fastigheter, där dess restauranger

är inrymda, och planerar dessutom att ytterligare bygga ut sin verksamhet

med nya enheter.

Enligt utredningen får KAR:s restauranger anses ha god standard i fråga

om både inredning och mathållning. Priserna är emellertid så relativt låga,

att rörelsen förutsätter täta kundväxlingar och stor besöksfrekvens. Däremot

erbjuder dessa restauranger knappast utrymme för ett mera nyanserat

och festbetonat alkoholfritt umgängesliv.

Schweiz

Detta land har en väl utbyggd hotell- och restaurangnäring. På en befolkning

av nära fem miljoner invånare räknar man ungefär 25 000 näringsställen

av olika kategorier. En undersökning från år 1937 anger siffran

23 246 hotell, restauranger, kaféer o. dyl. med alkoholutskänkning i någon

form. Härtill kommer cirka 2 000 alkoholfria företag. Någon mera betydande

nyetablering av restauranger har under och efter kriget inte ägt rum.

Schweiz har varit ett av föregångsländerna för en av sociala och nykterhetsskäl

motiverad strävan att skapa alkoholfria restauranger. Redan på

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Iiungl. Maj.ts proposition nr 22

1890-talet togs initiativ för att sanera en restaurangnäring, som ekonomiskt

i stor utsträckning var beroende av vinodlar- och framförallt bryggerikapital.

Bakom några av de största alkoholfria företagen står ideella organisationer,

av vilka den viktigaste anses vara Ziircher Frauenverein för Alkoholfreie

Wirtschaften. Denna organisation bildades år 1894 och öppnade

samma år en liten kaffeservering och 1898 en större restaurang. I dag

driver föreningen i Ziirich och dess närmaste omgivning tre kombinerade

hotell- och restaurangföretag och 13 restauranger. År 1952 hade man en

samlad omsättning på 7,7 miljoner francs och antalet gäster — utom hotellgäster

— uppgick till 4,7 miljoner. Antalet nattlogin på hotellen var

omkring 71 000.

Genomsnittskostnaderna för gästernas förtäring uppgick till 1,48 francs

(motsvarande 1,75 svenska kronor). På vissa av restaurangerna är det emellertid

vanligt att gästerna — såsom restaurangseden tillåter i flertalet kontinentala

länder — förtär endast en kopp kaffe eller ett glas Sussmost.

Både Ziircher Frauenverein och andra liknande föreningar bedriver sin

verksamhet utan ekonomiskt stöd från de statliga eller kantonala myndigheterna.

Alkoholfria restauranger sådana som de av Ziircher Frauenverein drivna

har, enligt vad utredningen framhåller, i stor utsträckning tack vare sin

höga standard i fråga om mat och service blivit accepterade även av ickeabsolutistiska

gäster. Endast undantagsvis har de däremot genom speciella

attraktioner (musik, dans) sökt tillgodose ungdomens behov av en alkoholfri

nöjesmiljö.

Utredningen

Överväganden

Utredningen finner, att det allmänna genom lån på gynnsamma villkor

från en statlig fond bör stödja tillkomsten av alkoholfria restauranger

av god klass. Sin principiella syn på hithörande frågor sammanfattar utredningen

med följande ord.

Även om en av utredningens huvudlinjer är, att det alkoholfria inslaget

bör ges en mera erkänd plats inom ramen av gängse umgängesformer och

man i anslutning därtill anser, att den alkoholfria samvarons särart inte

bör överdrivet markeras, finner utredningen det ovedersägligt, att en helt

alkoholfri miljö under vissa omständigheter innebär avgjorda företräden

i nykterhetsfrämjande riktning. Med hänsyn härtill har utredningen ansett

det vara en angelägen uppgift, att alkoholfria restauranger av god klass

inrättas. Särskilt torde det vara av värde för yngre generationer att kunna

mötas till samvaro utan att behöva känna den psykologiska press av alkoholseden,

som lätt gör sig gällande på restauranger med sprit- och vinutskänkning.

I Sverige förefintliga alkoholfria restauranger torde knappast

i något fall standardmässigt kunna jämföras med de bättre spritrestaurangerna

utan har mer eller mindre karaktären av matserveringar eller

konditorirörelser. Utredningen finner visserligen de ekonomiska förutsätt
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 22

47

ningarna ogynnsammare för alkoholfria restauranger av högre klass än

för restauranger av motsvarande standard med utskänkning av rusdrycker

men har dock bedömt utsikterna såsom positiva under vissa omständigheter.

Sålunda har man räknat med att starthjälp i form av lån på gynnsamma

villkor skulle kunna utgöra ett incitament till inrättande av sådana

restauranger och kunna hjälpa över eventuella initialsvårigheter.

Utredningen betraktar företag, som betecknas A 1, A 2 och B 1, såsom

restauranger av högre klass. Utredningens kostnadskalkyler avser restauranger

av näst högsta prisklassen (A 2).

Målsättningen för de restauranger som avses med utredningens förslag

anges sålunda.

Dessa bör erbjuda sina gäster allt — exklusive alkoholen -—- som utgör

dragningskraften hos spritrestaurangerna: god standard i fråga om inredning,

mathållning, allmän service etc. Men fråga är, om man bör och kan

stanna vid denna punkt och inte ställa frågan, vad det finns för något speciellt

och säreget, som de alkoholfria ensamma kan tillhandahålla, något

som kan vara en extra lockelse. Musik, dans och annan, högklassig underhållning

bör kunna förekomma, men dylikt finns också, framför allt sedan

den s. k. varietéparagrafen fått en liberalare avfattning i den nya rusdrycksförsäljningsförordningen,

på spritrestaurangerna, vilka dessutom

framdeles i konkurrenssyfte kan tänkas försöka överbjuda varandra i fråga

om attraktioner. Det blir en vital uppgift för de alkoholfria företagen att

ständigt och i olika avseenden befinna sig minst i jämbredd med de bästa

jämförliga spritrestaurangerna och ett maktpåliggande värv för uppslagsrika

företagare inom denna speciella bransch att helst också flytta sina

positioner ett stycke förbi de nämnda konkurrenterna.

Utredningen finner att förhållandena i Norge i fråga om alkoholfria restauranger

utvecklats gynnsammare än i vårt land. En betydelsefull orsak

härtill ser utredningen däri att frekvensen av utskänkningstillstånd är avsevärt

lägre i Norge än här i landet, och dessutom gäller i vårt grannland

utskänkningsförbud för spritdrycker sön- och helgdagar samt lördagar och

dag före helgdag. Övriga dagar får spritutskänkningen börja först kl. 15.

Antalet spritutskänkningstillstånd var 62 år 1950, och utskänkning av sprit

förekom endast i sju städer.

De alkoholfria restaurangerna i Norge har härigenom, framhåller utredningen,

ett konkurrensmässigt avsevärt gynnsammare utgångsläge, än vad

de kan tänkas få i Sverige. Bebyggelseförhållandena i Norge medför dessutom,

att det där är svårare än här alt genom lätta och billiga kommunikationer

nå de fåtaliga spritrestaurangerna. Tack vare frånvaron på många

platser av utpräglad konkurrens från spritrestaurangernas sida har de

alkoholfria rent standardmässigt också kunnat hållas på ett högre plan. Det

har varit möjligt för nykterhetsrörelsen och densamma närstående personer

att mobilisera kapitalinsatser av betydande storleksordning.

Utredningen ställer sig frågan, i vilken utsträckning man kan räkna med

alt den privata företagsamheten i vårt land är villig att investera kapital

och intresse i dylika restauranger. Ytterst blir detta beroende på i vad mån

sådana företag kan tänkas bli ekonomiskt bäriga. Hittills har möjlighe
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 22

terna bedömts som i stort sett negativa, och några alkoholfria högklassiga

restauranger har heller inte inrättats.

Genom utredningens försorg har direktören F. Hildestrand verkställt en

undersökning angående bärigheten av alkoholfri restaurangverksamhet. Undersökningen

redovisas i en i betänkandet s. 186 f. intagen promemoria. Två

kalkyler har upprättats. Den första har byggts på de verkliga förhållandena

under år 1950 vid ett kombinerat hotell- och restaurangföretag (kategori

A 2) med rättighet till utskänkning av spritdrycker, vin och maltdrycker

och beläget i en medelstor svensk stad. Genom olika operationer har

här hotellverksamhet och försäljning av rus- och maltdrycker frånskilts

och konsekvenserna härav beräknats vad beträffar intäkterna och kostnaderna.

I den andra har en rent teoretisk jämförande kalkyl uppbyggts, som

är grundad på erfarenheter från ett större antal restauranger av kategori

A 2 i Stockholm under år 1953. Härvid har även några alkoholfria restauranger,

som i viss mån kan jämföras med spritrestaurang av ifrågavarande

typ, gjorts till föremål för undersökning, och resultatet härav har i vissa

avseenden påverkat kalkylen. För att ha en fast utgångspunkt och ej komma

in på alltför vidlyftiga spekulationer förutsättes i bägge alternativen

samma försäljning av mat. Detta under fullt medvetande om att ett positivt

samband mellan matomsättning och rusdrycksutskänkning föreligger.

Den förstnämnda kalkylen visar i utgångsläget en omsättning av

1 018 000 kronor och ett återstående belopp av 70 000 kronor till avskrivningar,

räntor, skatter och chefslön. Bortopereras hotellrörelsen, blir motsvarande

siffror 880 000 och 57 500. Sedan rusdrycksutskänkningen borträknats,

erhålles siffrorna 525 500 och 19 500. Om slutligen även ölutskänkningen

avräknas, fås vid helt alkoholfri drift en omsättning av 521 500

kronor och ett återstående belopp till avskrivningar, räntor, skatter och

chefslön av 19 700 kronor.

I det andra fallet blir omsättningen med rusdrycksutskänkning 1 208 500

kronor och återstoden till bl. a. chefslön 74 530 kronor, medan motsvarande

belopp vid alkoholfri drift blir 682 000 kronor och 23 440 kronor. I

samma fall har för inredning, inventarier och utrustning (förhyrd lokal)

räknats med en anläggningskostnad av 360 000 kronor för drift" med rusdrycksutskänkning

och 325 000 kronor för alkoholfri rörelse.

Utredningen uttalar, att de kalkyler, som utredningen låtit utföra, ger

vid handen, att de ekonomiska förutsättningarna måste bedömas väsentligt

ogynnsammare för alkoholfria företag av här avsett slag än för närmast

jämförliga företag med rusdrycksutskänkning. Detta gäller även under

det i kalkylerna gjorda antagandet av lika matomsättning för de båda

typerna av restauranger.

De reservationer angående bärigheten av alkoholfria restauranger av god

klass som kan göras kan enligt utredningen icke lämnas obeaktade. Utredningen

fortsätter.

Fråga är då, vilka ytterligare motiv som kan åberopas för en restauranglånefond,

och om dessa är tillräckligt starka att bära fram förslaget, trots

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj. ts proposition nr 22

anförda negativa faktorer. Utredningen är av den uppfattningen, att alkoholfria

restauranger i och för sig har väsentliga nykterhetsfrämjande värden.

Dessa är enligt utredningens mening tillräckligt stora, för att man skall

ta vissa risker för förluster i form av uteblivna räntor och amorteringar.

Det är givetvis vanskligt att bedöma, i vad mån enbart förefintligheten av

en lånefond kan bli ett incitament till att alkoholfria restauranger inrättas.

Kapitalanskaffningen erbjuder emellertid ofta så stora svårigheter, att ett

underlättande härav i åtskilliga fall kan bli av utslagsgivande betydelse.

Någon undersökning om eventuellt existerande önskemål eller inventering av

eventuellt planerade åtgärder har inte företagits. Under hand har det emellertid

kommit till utredningens kännedom, att vissa lokala initiativ tagits.

Alkoholfria restaurangföretag har diskuterats i bl. a. Jönköping, Karlstad

och Umeå; i de nämnda fallen är det nykterhetsrörelsen eller denna närstående

organ, som upptagit frågan till behandling.

Utredningen dryftar ytterligare frågorna om subventioner bör lämnas till

driften av alkoholfria restauranger samt om de allmänna restaurangbolagen

bör åläggas att driva alkoholfria restauranger eller restaurangavdelningar.

Dessa utvägar bör enligt utredningen icke anlitas, åtminstone inte i första

hand.

I frågan om driftssubventioner anför utredningen.

Utredningen ställer sig tveksam till subventionstanken. Även om det i och

för sig är möjligt att tekniskt beräkna hjälpbehoven, skulle detta förutsätta

invecklade procedurer, speciellt i de fail, där den alkoholfria restaurangrörelsen

är samordnad med annan restaurangverksamhet. Rättvisekravet

bleve svårt att tillgodose på grund av företagens växlande förutsättningar och

olika struktur och med hänsyn till att i varje fall endast ett mindretal

restauranger kan påräkna att erhålla subventioner. Om dessutom, behovsprincipen

strikt tillämpas, skulle det bli de ekonomiskt minst bäriga företagen,

som komme i åtnjutande av subventioner, inte alltid de, som från

nykterhetssynpunkt gör de värdefullaste insatserna och som med ekonomiskt

stöd av detta slag skulle kunna tänkas bli i stånd att ytterligare

bygga ut sina positioner. Om en subvention skall ha åsyftad verkan, får

dess storlek bestämmas i relation till rörelsens ekonomiska underskott, medan

däremot omsättning, gästfrekvens och betydelse som nykterhetsfrämjande

faktor kommer i andra rummet vid bedömningen.

Beträffande en eventuell medverkan från de allmänna restaurangbolagen

uttalar utredningen bl. a.

Från vissa synpunkter skulle det onekligen erbjuda fördelar om bolagen.

— vid sidan om enskilda företagare — startade alkoholfria rörelser.

Dessa skulle härigenom tillföras sådana näringsmässiga erfarenheter, som

måste utgöra en av grundvalarna för att företagen skall kunna bära sig

ekonomiskt på längre sikt. I den mån initialsvårigheter att diiva restaurangerna

kommer att uppstå, har bolagen en sådan ekonomisk ryggrad, att

svårigheterna skulle kunna övervinnas. För att de allmänna bolagen bör

inrätta alkoholfria restauranger talar också deras regionala spridning, som

möjliggör att restauranger skulle kunna organiseras på de orter i landet,

där detta efter någon form av marknadsundersökning befunnes önskvärt och

lämpligt. ...... . , .

Från andra utgångspunkter måste emellertid lämpligheten av bolagen som

bärare i större utsträckning av alkoholfria företag ifrågasättas. Vad som

från eu synpunkt är att anse som en fördel, nämligen bolagens möjlighet

4 Bihang till riksdagens protokoll 4955. t samt. Nr 22

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

att tack vare sin övriga verksamhet ekonomiskt genomföra alkoholfria företag,

kan å andra sidan också tolkas som en nackdel, nämligen att dessa

företag blir otillbörligt gynnade i konkurrensen med enskilda alkoholfria

rörelser. Bolagen skulle övergångsvis kunna driva alkoholfria restauranger

med begränsad hänsyn till det ekonomiska utfallet, vilket enskilda företagare

knappast kan tänkas göra.

Det måste också betecknas som en psykologiskt olycklig utgångspunkt

vid startandet av alkoholfria restaurangföretag, om allmänheten bibringas

den uppfattningen, att ''det är spritdryckskonsumenterna, som subventionerar

den alkoholfria driften.

Utredningen anser, att dilemmat mellan å ena sidan en restaurangfond

och å andra sidan subventionerade alkoholfria restauranger inom de allmänna

bolagens ram måste lösas så, att fonden bör vara det primära alternativet.

Skulle det visa sig att fonden inte erbjuder tillräckligt gynnsamma

förmåner för att få till stånd alkoholfria restauranger, bör i första hand

prövas en utvidgning av lånemöjligheterna. Först om också detta visat sig

otillräckligt som drivfjäder för enskild företagsamhet, bör frågan om skyldighet

för de allmänna bolagen att inrätta alkoholfria restauranger ånyo

övervägas. Tillsvidare bör bolagen inte intaga någon särställning i fråga om

att inrätta alkoholfria restauranger.

Förslag

Utredningen föreslår, närmast efter norskt mönster, att staten inrättar

en lånefond om tillsvidare 3 miljoner kronor, ur vilken fond såväl nyinrättade

som redan existerande företag skulle kunna erhålla lån för byggnader,

inredning och inventarier. Utredningen anmärker, att den vid förslagets

utformning i stor utsträckning följt de linjer, som i Kungl. Maj:ts proposition

1954: 210 uppdragits för en i vissa avseenden jämförbar verksamhet,

nämligen låneverksamheten till hantverks- och småindustriföretag.

Följande riktlinjer föreslås.

1. Lån till inrättande av alkoholfria restauranger beviljas tills vidare

intill ett belopp av 3 miljoner kronor. Fonden benämnes »Statens lånefond

för alkoholfria restauranger».

2. Lånen skall användas till igångsättning, utvidgning och modernisering

av alkoholfria restauranger.

Lånemedlen skall kunna utnyttjas för verkliga nybyggnader av restauranger

eller för den del av kostnaderna för en större byggnad, som disponeras

av restaurangen. Vidare skall de kunna tas i anspråk för utvidgning

eller modernisering av redan förefintliga lokaler. Slutligen skall lånen

kunna användas för inredning av lokaler och för inköp av inventarier av

alla slag både för matsal, sällskapsrum och ekonomiavdelning. I de fall ett

företag driver eller avser att driva både restaurang- och hotellrörelse, skall

lån från fonden kunna erhållas endast för det förstnämnda avsnittet. Om en

alkoholfri restaurang drives eller inrättas som annex till en sprit- eller vinrestaurang,

skall lån kunna medgivas i den mån kostnaderna är att hänföra

till den alkoholfria delen av verksamheten.

3. Lånebeloppen bör till sin storlek inte vara maximerade. Då medlen

skall kunna utnyttjas för alla förekommande led i samband med uppbyggandet

av ett restaurangföretag, kan behovet av lån i de enskilda fallen bli

ganska betydande.

Utredningen räknar med att lånebehoven till upp emot hälften av anlägg
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

ningskostnaderna skall kunna täckas genom krediter i banker otc. Vidare

bör företagarna själva vara kapabla att göra en inte alltför obetydlig investering.

Det ‘lånebehov, som skall täckas genom den föreslagna fonden avser

alltså finansieringen mellan de vanliga krediterna och den egna insatsen.

Däremot anser utredningen, att en minimisiffra för lån bör fastställas.

Ändamålet med fonden skall vara att underlätta inrättandet av restauranger

av god klass, men den skall däremot inte kunna utnyttjas för igångsättande

av konditorier, kaféer, matserveringar o. dyl. Utredningen bär

stannat vid att sätta summan så lågt som vid 40 000 kronor för att inte

hindra, att stöd kan lämnas åt önskvärda företag, som på andra vagar finansierar

den övervägande delen av kostnaderna. Även nämnda belopp synes

i undantagsfall böra få underskridas, där särskilda skäl härför kunna

åberopas. ..

4. För lån från restaurangfonden bör gälla de allmänna villkor, som angivits

i propositionen 1954:210, och bl. a. med hänsyn härtill har utredningen

inte ansett sig böra i detalj utforma förslag till statuter för lånefonden,

utan torde detta böra ankomma på Kungl. Maj :t. Utredningen ansluter sig

till uppfattningen, att räntesatsen inte bör fastlåsas, men med hänsyn till

fondens ändamål bör eftersträvas att hålla den så låg som möjligt. Beträffande

säkerhet för restauranglånen bör samma regler gälla som for andra

statliga lån. Däremot synes skäl föreligga att tillämpa andra och fördelaktigare

amorteringsvillkor för lån från restaurangfonden. I andra sammanhang gäller

bestämmelserna om tioåriga lika annuiteter. Utredningen föreslår, att

amorteringstiden för bär avsedda lån skall fastställas till 20 ar och att de

fyra första åren skall vara amorteringsfria. Räntcfrihet under de bada

första åren må efter särskild prövning kunna medgivas.

5. Ansökningar om lån skall ingivas till Kungl. Maj :t (handelsdepartementet),

som även beslutar i ärendena oavsett lånesummans storlek. Beredning

av ärendena bör ske inom departementet genom en särskilt för ändamålet

tillsatt nämnd. I en dylik, av Kungl. Maj :t utsedd nämnd, förslagsvis

med fem ledamöter, bör dels restaurangnäringen, dels nykterhetsrörelsen

vara representerad vid sidan om representanter för allmänna och administrativa

intressen.

6. Lån skall kunna erhållas av fysisk eller juridisk person.

Vid fördelningen av lånen måste naturligtvis vissa garantier föreligga for

att medlen blir rationellt utnyttjade och kommer i rätta händer. Liksom

flertalet andra näringsgrenar förutsätter restaurangverksamhet yrkeskunskaper.

Utredningen ansluter sig i detta sammanhang till ett principuttalande

av handelsministern gjort i propositionen 1954: 210. .....

»Statsgaranti bör beviljas endast sådana företag, där goda förutsättningar

för rörelsens lönsamhet bedömes föreligga. Prövningen av garantiärendena

bör med andra ord ske efter rent affärsmässiga grunder. Sökandens

personliga kvalifikationer bör naturligtvis spela roll. Som allmän regel bör

härjämte gälla, att företagare, som beviljas statsgaranti för lån, skall i sin

rörelse ha insntt eget kapital av rimlig storlek.»

Beträffande möjligheten att ett företag, som erhållit lån av fonden, söker

och erhåller tillstånd att utskänka rusdrycker uttalar utredningen att lånet

i och för sig inte bör utgöra något hinder för ändring av företagets karaktär,

men däremot måste möjligheter förefinnas alt i en sådan situation

uppsäga lånet till omedelbar och fullständig inbetalning. Detta måste anses

vara eu fullt normal åtgärd i syfte att tillse, att fondmedlen disponeias

för avsett ändamål. Det bör ankomma på detaljhandelsbolaget alt hålla

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungi. Maj:ts proposition nr 22

nämnden för restauranglån underrättad om ansökningar om utskänkningstillstånd

från låntagare.

Utredningen anser, att någon begränsning i fråga om storlek och disposition

av eventuell vinst inte bör införas i lånevillkoren liksom inte heller

någon förändring i fråga om amorteringsvillkoren vid speciellt gynnsamt

rörelseutfall. Inte heller bör några speciella villkor utformas beträffande

alkoholfria restauranger, exempelvis i fråga om tillämpande av drickspenningssystem

etc., utan nämnda företag bör beredas möjlighet att arbeta enligt

för restaurangnäringen i övrigt gängse normer. Inte heller bör några

krav på personlig absolutism hos ägare och personal uppställas, men vid

prövningen av låneansökningarna kommer företagarens personliga inställning

till nykterhetsfrågan självfallet att vara en av de vägledande faktorerna

vid lämplighetsbedömningen.

Yttranden

Utredningens förslag tillstyrkes av Sveriges nykterhetsvänners landsförbund,

IOGT, AHRA, Våra gårdar och Svensk industriförening. Landsförbundet

förordar emellertid tillika att de allmänna restaurangbolagen inrättar

en eller ett par alkoholfria restauranger av hög klass. Statskontoret

och kontrollstyrelsen avstyrker förslaget om en lånefond och anvisar i stället

möjligheten att de allmänna restaurangbolagen anordnar alkoholfria

restauranger eller restaurangavdelningar. En delvis kritisk ståndpunkt intar

även Sveriges centrala restaurangaktiebolag och dess dotterbolag. Dessa

instanser avråder bestämt från att de allmänna restaurangbolagen skulle

aläggas att driva alkoholfria restauranger. Sveriges hotell- och restaurantförbund

avstyrker utredningens förslag. Avstyrkande uttalanden göres också

av handelskamrarna i Stockholm och Malmö.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund delar utredningens uppfattning

att man icke bör överdrivet markera den alkoholfria festsamvaron genom

att förlägga denna till speciella nykterhetsrestauranger. Emellertid är tillgången

på dylika restaurangföretag f. n. mycket ringa. Ett betydande utrymme

finnes för sådana företag till betjänande av icke endast nykterister

utan även av ungdom i allmänhet och sannolikt betydande folkskikt i övrigt,

vilka bättre finner sig till rätta i en alkoholfri miljö än å en spritrestaurang.

Ett visst tillskott av sådana restaurangföretag är därför enligt landsförbundets

mening att rekommendera. Av särskild betydelse skulle dylika restauranger

med en särskilt för ungdom avpassad underhållning kunna bli för alt få till

stånd en konkurrens med spritrestaurangerna om ungdomen. De föreslagna

åtgärderna finner landsförbundet i stort sett väl avvägda, varför dessa tillstyrkes.

Med tanke på de ekonomiska riskerna för rent privatägda restaurangföretag

av här förevarande typ vill landsförbundet emellertid förorda

att de allmänna restaurangbolagen, vilka genom sin verksamhet förvärvat

stor erfarenhet i restaurangbranschen, också på försök anordnar och driver

en eller ett par alkoholfria restauranger av hög klass.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

IOGT framhåller, att tillkomsten av alkoholfria restauranger av tillfredsställande

hög klass utan tvivel skulle visa sig få stor betydelse i nykterhetsfrämjande

riktning, främst vad ungdomen beträffar. Dylika restauranger

borde om möjligt drivas ej blott i de större städerna utan även på mindre

orter, där de sannolikt skulle komma att få en avsevärd betydelse vid skapandet

av alkoholfria festseder. Storlogen vill därför tillstyrka de åtgärder,

som de sakkunniga har föreslagit för att få till stånd alkoholfria restauranger

men vill därjämte framhålla, att statliga lån bör kunna lämnas

även till mindre restaurangföretag än vad de sakkunniga har förutsatt.

Även Våra gårdar förordar, att lån skall kunna ifrågakonnna till restauranger

av mindre storlek än utredningen förutsatt. Det kan vara behov av

dylika restauranger, som blir träffpunkter för ungdom och hemvist för

alkoholfria fester, även på mindre orter. Kvalitetskravet bör upprätthållas,

men villkoren får inte dras för snäva, så att de utestänger restauranger av

denna typ i mindre samhällen.

AHRA, som livligt förordar utredningens förslag, hemställer om statsbidrag

till en fast anställd arbetskraft, som kan följa upp och ytterligare aktivisera

intresset för startande av restauranger av den typ utredningen

föreslår och i övrigt stå dessa restauranger till tjänst för konsultation i

frågor som hör samman med verksamheten. Vidare förordas, att nykterhetsrörelsens

representant i den tilltänkta nämnden skall föreslås av AHRA.

Svensk industriförening framför tanken att det allmänna skulle lämna

alkoholfria restauranger stöd för reklamändamål samt för anordnande av

varietéer och kabaréer.

Statskontoret har icke blivit övertygat om att restauranger av ifrågavarande

slag, vilka icke ens skulle tillhandahålla Öl, överhuvud taget kan

komma att fylla avsett ändamål. De ekonomiska riskerna för dylika företag

måste också framstå såsom betydande. Det förefaller därför ämbetsverket

otillfredsställande, att staten engagerar sig på det sätt utredningen

föreslagit. Om en försöksverksamhet anses böra komma till stånd, synes

den böra upptagas antingen av de allmänna restaurangbolagen eller med

visst stöd från statens sida av AHRA. Nämnda organisationer bör, såvitt

statskontoret kan finna, äga förutsättningar att igångsätta och försöksvis

driva företag av här avsedd art. På grundval av de erfarenheter, som härigenom

vinnes, torde framdeles värdet och behovet av en utvidgning av

den statliga långivningen till andra företagare kunna bättre bedömas. I

yttrandet anföres vidare.

Beträffande villkoren för långivningen förutsätter ämbetsverket, att säkerheten

för lånen kommer att bestämmas av Kungl. Maj :t. Som säkerhet

bör kunna godtagas förlagsinteckning förstärkt med borgen av företagets

ledning. Den amorteringsfria tiden synes vidare vara i längsta laget. Särskilt

för en rörelse av nu avsedd karaktär, där behovet av förnyelse och

restaurering gör sig gällande med korta tidsintervaller, bör enligt statskontorets

mening amorteringen icke framskjutas. Slutligen har, såvitt ämbetsverket

kan finna, övertygande skäl icke framlagts till stöd för förslaget om

inrättande av en särskild nämnd, som inom vederbörande departement skulle

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

fatta beslut om ifrågavarande långivning. Med den begränsade omfattning

stödverksamheten enligt statskontorets mening till en början bör erhålla,

torde i varje fall något omedelbart behov av en dylik nämnd icke föreligga.

Kontrollstyrelsen finner i likhet med utredningen angeläget, att åtgärder

vidtages för att främja tillkomsten av alkoholfria restauranger av hög standard.

Beträffande formerna för statens medverkan härtill har kontrollstyrelsen

emellertid en annan mening än utredningen. Styrelsen yttrar.

Såvitt styrelsen kan finna är det, även om lånemöjligheter skapas i enlighet

med utredningens förslag, under nuvarande förhållanden ganska ovisst

om den privata företagsamheten är villig att satsa kapital på alkoholfria

företag av här avsedd typ. Om man vill vinna ett snabbt resultat, måste det

enligt styrelsens mening vara vida bättre att för ändamålet anlita den redan

befintliga organisationen av statliga restaurangbolag, vilkas uppgift är i

första hand social och icke kommersiell. Utredningens argument, att av de

allmänna restaurangbolagen drivna alkoholfria företag skulle bli otillbörligt

gynnade i konkurrensen med enskilda alkoholfria rörelser, är enligt

styrelsens mening icke hållbart, eftersom här avsedda enskilda företag icke

för närvarande förekommer i vårt land och med hänsyn till de ekonomiska

osäkerhetsmomenten knappast heller kan väntas komma till stånd under

den närmaste framtiden.

De allmänna restaurangbolagens verksamhet på förevarande område borde

enligt kontrollstyrelsens mening lämpligen få formen av en försöksverksamhet

och omfatta ett antal restauranger i olika delar av landet.

Kontrollstyrelsen får följaktligen — med avstyrkande av utredningens

förslag om inrättande av en lånefond för alkoholfria restauranger -— föreslå,

att Sveriges Centrala Restaurangaktiebolag snarast möjligt genom sina

dotterbolag försöksvis upprättar och driver ett antal alkoholfria restauranger

av hög klass. Restaurangerna torde lämpligen böra tillskapas såsom komplement

till eller genom uppdelning av vissa av bolagets första- eller andraklassrestauranger.

Genom att den alkoholfria avdelningen och rusdrycksavdelningen

därvid skulle kunna ha gemensamma ekonomilokaler och delvis

samma personal skulle möjlighet förefinnas att nedbringa rörelsens fasta

kostnader. Genom den nu företagna anordningen skulle man vidare kunna

utnyttja de nuvarande företagens goodwill.

De alkoholfria restaurangavdelningar varom här är fråga bör erbjuda sina

gäster allt — utom alkoholen — som utgör dragningskraften hos de bättre

spritrestaurangerna: god standard i fråga om inredning, mathållning, upppassning

och allmän service. Dessutom bör musik, dans och högklassig underhållning

förekomma i lämplig utsträckning. I fråga om möjligheterna

till underhållning är att märka att dessa icke begränsas av de restriktioner

som för sprit- och vinrestauranger kommer att gälla även enligt den moderniserade

varietéparagrafen i nya rusdrycksförsäljningsförordningen.

Det synes lämpligt att restaurangbolagen så snart ske kan framlägger ett

utarbetat förslag i ämnet. I samband därmed torde böra övervägas, huruvida

icke servering av maltdrycker av andra klassen borde tillåtas på de blivande

försöksrestaurangerna.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag ställer sig av principiella skäl tveksamt

till förslaget om särskilt stöd för alkoholfria restauranger men erkänner

att det kan finnas fog för påståendet att en helt alkoholfri miljö under

vissa omständigheter innebär företräden i nykterhetsfrämjande riktning.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 22

55

Bolaget betvivlar emellertid, att behovet av alkoholfria restauranger av den

högklassiga typ det här är fråga om framträder så samlat, att det med

hänsyn till dess rent kvantitativa omfattning kan bilda erforderligt underlag

för sådana restauranger annat än i något enstaka fall. Och denna

uppfattning torde ha sin giltighet även om man räknar med att tillkomsten

av alkoholfria restauranger skulle stimulera efterfrågan och skapa nya

behov. De av utredningen uppgjorda kalkylerna visar hur ringa ekonomisk

bärkraft ett företag av denna art skulle få. Det torde vara realistiskt att

räkna med att en alkoholfri restaurang av högsta klass kan bli ekonomiskt

lönande endast i Stockholm. Måhända skulle däremot på vissa andra orter

kunna skapas förutsättningar för drift av en alkoholfri restaurang, om den

utformas som avdelning inom ett större restaurangföretag. De fördelar av

gemensamt kök, gemensam ledning o. s. v., som därmed skulle föreligga,

skulle under gynnsamma omständigheter i övrigt kunna göra den alkoholfria

avdelningen av företaget ekonomiskt godtagbar. Bolaget kan sålunda icke

tillstyrka utredningens förslag om stöd åt alkoholfria restauranger annat än

i nu angivna begränsade omfattning. Den föreslagna lånefondens belopp

skulle därmed kunna väsentligt minskas.

I frågan, om de allmänna restaurangbolagen bör driva alkoholfria restauranger,

anför bolaget.

Utredningen har anfört starka skäl mot en eventuell förpliktelse för de

allmänna restaurangbolagen att driva alkoholfria restauranger och förordar

sålunda icke att dessa bolag skola erhålla speciella ålägganden att inrätta

sådana restauranger. Centralbolaget delar helt utredningens uppfattning i

denna fråga. Utöver av utredningen anförda skäl må framhållas, att de allmänna

restaurangbolagens huvuduppgift är att på bästa sätt driva folkliga

restauranger med spritutskänkning. Detta har i skilda sammanhang starkt

betonats. Det är därvid angeläget, att restaurangbolagens överskott av verksamheten

icke behöva användas till en eventuell subventionering av alkoholfria

rörelser. Dessa bolag stå mitt uppe i en intensiv och mycket kostnadskrävande

upprustning av folkrestaurangerna och mycket återstår ännu att

utföra. Med tillstyrkan av utredningens förslag i detta avseende får centralbolaget

sålunda bestämt avråda, att de allmänna restaurangbolagen skulle

i någon form åläggas att inrätta och driva alkoholfria restauranger.

Liknande synpunkter anföres av centralbolagets dotterbolag. Emellertid

anför Västsveriges allmänna restaurantaktiebolag.

Bolaget har stor respekt för den målsättning, som de sakkunniga uppsatt

och anser för sin del att det måhända vore tänkbart att det även inom de

allmänna bolagens verksamhet under en övergångstid gjordes vissa experiment

med helt spritfria avdelningar inom redan existerande restauranger.

Ett sådant experiment har visserligen vid ett tillfälle gjorls inom Varabolagets

verksamhet men tyvärr uppmuntrade det icke till någon fortsättning.

I cn medelstor stad inom bolagets verksamhetsområde arrangerade

bolaget på stadens begäran under en sommarutställning en särskild

matsal för enbart alkoholfri servering. Denna matsal var av samma storlek

och samma höga standard i fråga om utsmyckning, service etc. som den

matsal, i vilken spritdrycker serverades, och fick den mest attraktiva belägenheten.

Kök och matsedlar voro gemensamma. Medan den matsal, i vilken

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 22

spritdrycker serverades, var synnerligen väl frekventerad, stod den andra

matsalen praktiskt taget tom under hela utställningstiden. Trots detta anser

bolaget, att ytterligare experiment skulle kunna göras men endast under

en övergångstid.

En annan möjlighet vore att bidraga till här åsyftat resultat genom att

på söndagar, då efterfrågan på restauranger från familjernas sida är större,

göra någon restaurang av hög klass spritfri och därigenom måhända göra

den mera eftertraktad av de kretsar, som ej vilja uppsöka en miljö, i vilken

sprit förtäres, men som ändå gärna vill äta sin söndagsmiddag på restaurang.

Sveriges hotell- och restaurantförbund förklarar, att någon principiell invändning

icke kan göras mot ett projekt som går ut på att starta alkoholfria

restauranger av god klass. Förbundet anser emellertid varken att det föreligger

ett behov, som motiverar projektets inlemmande i den allmänna nykterhetspolitiken

eller att projektet kan anses praktiskt genomförbart, sett

på längre sikt. I den senare frågan påpekar förbundet bl. a. att de alkoholfria

restaurangerna i de länder, med vilka jämförelser verkställts, bygger

sin verksamhet på en tät växling av kundkretsen; genomsnittsförtäringen

per kund är låg. Det rör sig således i alla dessa länder om vardagsrestauranger

av växlande standard. Det synes som om de alkoholfria företagen i

och med denna sin karaktär har att inrätta sig i förhållande till kundkretsen

på ett visst givet sätt för att ha utsikt att bära sig. Förbundet vänder

sig även mot utredningens ståndpunkt, att lån från den föreslagna fonden

bör uppsägas om restaurangens innehavare söker och erhåller rättighet att

utskänka rusdrycker.

Departementschefen

Redan i direktiven för utredningen gav jag uttryck för den uppfattningen

att alkoholfria restauranger av god standard skulle innebära ett värdefullt

stöd för strävandena att främja ett alkoholfritt umgängesliv. Jag angav

därvid också de önskemål som borde uppställas i fråga om sådana restauranger.

Vad som framkommit genom utredningen och remissbehandlingen

synes ägnat att bekräfta att en fruktbärande nykterhetspolitisk insats

skulle kunna göras på detta område.

Av utredningen framgår att restauranger av den avsedda typen icke finnes

i vårt land. Däremot förekommer sådana restauranger i Norge. Även i Danmark

och Schweiz drives med framgång alkoholfria restauranger som,

ehuru av något annan typ, utmärker sig för god standard i fråga om mathållning

och betjäning.

Att alkoholfria restauranger av god klass ännu icke tillkommit i vårt land

synes i huvudsak bero på att sådana företag bedömts såsom mindre lönsamma.

De betänkligheter mot utredningens förslag som framkommit i vissa

yttranden, icke minst från restaurangnäringens sida, avser också främst

de ekonomiska förutsättningarna för sådana rörelser. Av utredningen har

framlagts kalkyler som synes ge vid handen, att alkoholfria företag av här

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

avsedd typ, åtminstone de första åren icke kan drivas med utsikt till vinst.

Jag vill härvidlag endast peka på att enligt kalkylerna alkoholfria restaurangrörelser

endast skulle medge blygsamma belopp till avskrivningar, räntor,

skatter och chefslön. Kalkylerna bygger dessutom på den, i varje fall

under de första åren tämligen osannolika förutsättningen att matomsättningen

skall vara lika stor som på motsvarande spritrestauranger.

Enligt utredningens förslag skulle lån av allmänna medel kunna beviljas

åt alkoholfria restaurangföretag. Lånevillkoren skulle emellertid i stort sett

vara de vid kreditgivning vanliga. De enda förmåner som, jämte hjälpen

med kapitalanskaffning, skulle beviljas företagen vore en förhållandevis

lång amorteringstid, 20 år, amorteringsfrihet under de första fyra åren

samt, efter särskild prövning, två års räntebefrielse.

Med hänsyn till det nyss anförda torde det vara föga sannolikt att den

föreslagna lånefonden överhuvud taget skulle komma att utnyttjas. Jag

har också i utredningens direktiv pekat på att det kunde bli nödvändigt

att i någon form lämna subventioner till driften. En möjlighet härtill kunde

vara att de allmänna restaurangbolagen ålades inrätta alkoholfria restauranger

samt täckte underskott å denna rörelse med överskott från restauranger

med rusdrycksutskänkning.

Utredningen har emellertid, åtminstone tills vidare, ansett sig böra avvisa

tanken på obligatorisk medverkan från de allmänna restaurangbolagens

sida och på subventioner i annan form. Beträffande frågan om direkta

driftssubventioner har utredningen bl. a. erinrat om svårigheterna att beräkna

dessa på ett rättvist sätt samt hänvisat till att subventionerna skulle

komma att utgå utan hänsyn till de understödda företagens förmåga att

infria syftemålen med det ifrågasatta statliga stödet.

Vad utredningen anfört gentemot direkta subventioner till driften synes

bärande. En medverkan från de allmänna restaurangbolagens sida skulle

däremot i och för sig kunna medföra fördelar. Denna utväg har också

livligt förordats av exempelvis kontrollstyrelsen. Sveriges centrala restaurangaktiebolag

och flertalet av dess dotterbolag har emellertid bestämt avrått

från att de skulle åläggas att driva alkoholfria restauranger. Med hänsyn

till den ståndpunkt de allmänna restaurangbolagen sålunda själva intagit

finner jag mig icke kunna förorda denna möjlighet.

Det ytterligare stöd som enligt det förut anförda erfordras vid sidan

av hjälpen med kapitalanskaffning synes böra lämnas i annan form. En

tänkbar utväg torde vara att göra lånevillkoren så gynnsamma, att de, särskilt

under de första åren, innebär visst stöd för driften. Härvid skulle

kunna ifrågakomma att utbygga utredningens förslag om befrielse från

skyldighet att betala räntor och amorteringar de första åren samt att därutöver

låta en del av lånet bli stående och räntefritt. De skäl som utredningen

anfört emot direkta subventioner till driften synes icke träffa ett

stöd som lämnas i nu antydd form. Ett sådant stöd innebär självfallet icke

någon garanti mot driftsförluster. Rörelscidkarens utgifter för räntor och

amorteringar minskas emellertid, och det oförmånliga utgångsläge som han

5 Biliang till riksdagens protokoll i955. t samt. Nr 22

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

intar i jämförelse med innehavaren av en rusdrycksrestaurang kan härigenom

delvis utjämnas. Även de allmänna restaurangbolagen synes, i den mån

de så önskar, böra kunna komma i åtnjutande av sådana lån.

Med hänsyn till svårigheterna att på förhand avväga det stöd som sålunda

kan komma i fråga "kan jag endast förorda en begränsad försöksverksamhet

på området och således i betydligt mindre skala än utredningen förutsatt.

För en sådan begränsning talar också den ovisshet som föreligger angående

publikunderlaget för alkoholfria restauranger med god standard.

Lån bör alltså ej utgå för mer än ett fåtal restauranger eller restaurangavdelningar

och i intet fall avse nybyggnad eller större ombyggnad.

Lånen bör kunna beviljas för mindre utvidgningar och moderniseringar

av redan förefintliga restauranglokaler samt till inredning och inköp av

inventarier för matsal, sällskapsrum och ekonomiavdelning. Även för att

täcka behov av rörelsemedel bör lån kunna erhållas. Någon högsta eller

lägsta gräns för lånesummans storlek synes icke behöva uppställas. En förutsättning

bör emellertid vara att sökanden visar att han på egen hand anskaffat

kapital till åtminstone samma belopp som det statliga lånet.

Restaurang eller restaurangavdelning, för vilken lån erhålles, bör vara

helt alkoholfri. Att, såsom ifrågasatts av kontrollstyrelsen, utskänkning av

Öl skulle kunna ifrågakomma, innebure att syftet med det statliga lånet i

viss mån skulle förfelas. Man finge även räkna med att nykterhetsrörelsens

stöd icke skulle kunna vinnas för en sådan verksamhet. Såsom utredningen

föreslagit, bör lånet kunna uppsägas till betalning, om rörelsen förenas

med utskänkning av alkoholhaltiga drycker. Detsamma bör gälla om

rörelsen nedlägges. Staten bör även förbehålla sig rätt att uppsäga lånet,

om rörelsen övergår till ny innehavare. Låntagaren bör åtaga sig underrättelseskyldighet

i dessa hänseenden.

De särskilda förmåner i fråga om skyldighet att betala räntor och amorteringar

som jag i det föregående ifrågasatt bör avvägas så, att rörelsens

innehavare å ena sidan erhåller en minskning av omkostnaderna som i

viss mån motsvarar de minskade nettointäkterna vid alkoholfri drift men

å andra sidan icke otillbörligt gynnar honom i förhållande till övriga rörelseidkare

inom branschen. Med understrykande av svårigheterna att bedöma

denna fråga på grund av det föreliggande materialet får jag förorda

att en fjärdedel av lånet blir stående och räntefritt samt att låntagaren

beträffande återstoden befrias från skyldighet att betala räntor och amorteringar

under de fyra första åren efter lånets utbetalande. Amorteringarna

för den del av lånet som icke är stående bör slutföras under de därpå

följande 16 åren. Räntan å samma del bör vara densamma som för statliga

lån av likartad karaktär, d. v. s. 4 procent, vilket motsvarar den för

närvarande fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.

Såsom säkerhet bör, i enlighet med vad statskontoret förordat, kunna godtagas

förlagsinteckning, förstärkt med borgen av företagets ledning.

Lånen bör beviljas av Kungl. Maj :t. Med hänsyn till bl. a. lånens syfte bör

ärendena beredas inom finansdepartementet. Då verksamheten enligt vad

jag här förordat får en mera begränsad karaktär än utredningen förutsatt,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 22

finnes icke anledning att tillsätta en särskild nämnd för ändamålet. Jag förordar

i stället, att den förberedande handläggningen verkställes av kontrollstyrelsen.

På denna bör ankomma att mottaga ansökningar samt att verkställa

utredning i fråga om företagsledarens yrkesmässiga egenskaper och

personliga förutsättningar i övrigt, rörande det kapital som rörelseidkaren

själv eller annan insatt i rörelsen, samt beträffande rörelsens förutsättningar

ur ekonomisk synpunkt och för att tillgodose syftet att främja ett alkoholfritt

umgängesliv. I ansökan, som bör innefatta en redogörelse för lånets

avsedda användning, bör även lämnas upplysningar i nyss nämnda hänseenden.

Den underrättelseskyldighet angående förändringar av rörelsen

som jag i det föregående förordat bör fullgöras gentemot kontrollstyrelsen.

Finnes på grund av förändring av rörelsen att lånet bör uppsägas, bör kontrollstyrelsen

äga befogenhet att besluta och verkställa denna åtgärd samt

att indriva utestående belopp.

Vad beträffar det för ifrågavarande låneverksamhet erforderliga investe^

ringsanslaget synes detta, med hänsyn till att här endast är fråga om en begränsad

försöksverksamhet, böra upptagas med 500 000 kronor. Jag kommer

i annat sammanhang (statsverkspropositionen 1955, bil. 28, p. 3), att

hemställa om anvisande av detta belopp för budgetåret 1955/56 å kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd.

VI. Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå 1955 års riksdag att

a) besluta att en upplysningskampanj för alkoholfria festoch

sällskapsdrycker och för ett alkoholfritt umgängesliv

skall anordnas med stöd av statsmedel i enlighet med av

mig förordade grunder;

b) medgiva, att bidrag av statsmedel må från och med

budgetåret 1955/56 utgå till Föreningen fruktdrycker för

upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker

i enlighet med av mig förordade grunder;

samt

c) besluta att lån av statsmedel må beviljas för inrättande

av alkoholfria restauranger i enlighet med av mig förordade

grunder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Har nid Högg q läs t

64777G. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. M\aj:ts proposition angående ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid ni. m. a1 i texten
  2. SU 1955:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för att främja ett alkoholfritt umgängesliv jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten