Angående dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel
1955-01-07 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1955:28, Angående dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 28
1
Nr 28
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dispositionen
av kolclearingkassans överskottsmedel; given Stockholms
slott den 7 januari 1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
John Ericsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att av kolclearingkassans disponibla överskottsmedel,
som beräknas uppgå till omkring 31 milj. kronor, ett belopp av ca
18,2 milj. kronor användes för att täcka statens utgifter av anslagsmedel
under budgetåren 1950/51—1954/55 för olika åtgärder sammanhängande
med vår bränsleförsörjning, 2,5 milj. kronor överföres ti!! 1953 års fond för
forsknings- och försöksverksamhet på bränsleområdet, 3,8 milj. kronor avsättes
till 1953 års fond för teknisk forskning, varvid 0,3 milj. kronor reserveras
för tekniskt-vetenskaplig och industriell representation i utlandet under
viss tid, samt återstående 6,5 milj. kronor tillföres handels- och sjöfartsfonden.
Av sistnämnda belopp avses 2 milj. kronor skola användas för forsknings-,
försöks- och upplysningsverksamhet av betydelse för konsumenterna
och 4,5 milj. kronor för i huvudsak utrikeshandelsfrämjande åtgärder.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 28
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 28
Utdrag av protokollet över han delsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lange.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och statsrådet
Lindström anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson,
fråga om dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel samt anför
därvid följande.
Inledning
Under krigs- och efterkrigsåren inrättades dels tvångsvis och dels genom
överenskommelser med enskilda företagarsammanslutningar ett antal
clearingkassor för prisclcaring beträffande olika slag av varor. I propositionen
nr 39/1953 framlade jag förslag rörande dispositionen av överskottsmedlen
— sammanlagt ca 7,6 milj. kronor — i ett antal dylika kassor, vilkas
verksamhet upphört. De ifrågavarande kassorna var clearingkassorna
för smörjmedel, raka, gjutna tryckrör, hudar, bomull och cellull, kemikalier
samt handels järn ävensom den s. k. krigsriskkassan, som inrättats för att
bereda visst försäkringsskydd vid import av stenkol, koks och kolbriketter.
I propositionen framhöll jag, att övervägande delen av inbetalningarna till
de olika kassorna inkalkylerats i varupriserna. Det hade därför som regel
i sista hand varit konsumenterna som åsamkats en extra utgift, då överskott
uppkommit i kassorna. En återbäring av överskottsmedlen direkt till
konsumenterna kunde emellertid icke praktiskt genomföras. I vissa fall
kunde företagare ha lidit förlust till följd av kassornas verksamhet. Det
syntes emellertid mycket ovisst, huruvida detta förhållande kunde anses
motivera rättsligt grundande anspråk på ersättning från kassorna. Några
krav i den riktningen hade icke framställts. Om frågan betraktades som
ett praktiskt problem, syntes hinder knappast föreligga för staten att förfoga
över överskottsmedlen i kassorna. I sammanhang härmed påpekade
3
Kungl. Maj. ts proposition nr 28
jag, att i bestämmelserna för kassorna föreskrivits att uppkommande överskott
skulle inbetalas till statsverket.
Med hänsyn till överskottsmedlens speciella karaktär fann jag, att medlen
icke borde indragas till statsverket för tillgodoseende av allmänna budgetändamål.
Avsikten med clearingverksamheten hade icke varit att skaffa
staten inkomster. Den omständigheten att medlen härrörde från vissa mer
eller mindre klart avgränsade branscher och att deras uppkomst inneburit
uppoffringar från konsumenternas och möjligen vissa företagares sida talade
för alt medlen disponerades för ändamål, som tjänade ifrågavarande
konsumenters och företagares intressen. Såsom sådana ändamål hade
nämnts försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet, teknisk forskning
och åtgärder för att främja varuutbytet med utlandet. En sådan linje
överensstämde med vad som tidigare beslutats rörande dispositionen av
överskottsmedel i vissa hos statens handel skommission inrättade clearingkassor.
Jag framhöll emellertid samtidigt, att den omständigheten att överskottsmedlen
härrörde från vissa branscher icke genomgående borde tillmätas
avgörande betydelse. Beträffande krigsriskkassans medel förhöll det
sig så, att de avgifter, genom vilka överskottet uppkommit, i sista hand bestritts
av bränslekonsumenterna. Då dessa knappast kunde sägas utgöra
någon bestämt avgränsad samhällsgrupp och då överskottsmedlen i denna
kassa uppgick till ett jämförelsevis betydande belopp (ca 6,3 milj. kronor),
fann jag det motiverat, att viss del av ifrågavarande medel disponerades för
andra ändamål än försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet,
exempelvis för forskningsuppgifter samt försöks- och upplysningsverksamhet
rörande sådana frågor, som är av betydelse för de stora konsumentgrupperna
i vårt land.
I anslutning till det anförda föreslog jag i propositionen, att av överskottsmedlen
i nyssnämnda kassor 5,5 milj. kronor skulle utgöra en fond för forsknings-
och försöksverksamhet på bränsleområdet samt 1,2 milj. kronor en
fond för teknisk forskning. Återstoden av medlen, i runt tal 0,9 milj. kronor,
skulle tillföras handels- och sjöfartsfonden. Av detta belopp skulle
400 000 kronor få användas för forskning samt försöks- och upplysningsverksamhet
av betydelse för konsumenterna.
Vid behandlingen av propositionen uttalade statsutskottet (uti. nr 38/
1953), alt utskottet delade den av mig uttalade uppfattningen att nu ifrågavarade
överskottsmedel icke borde indragas till statsverket för tillgodoseende
av allmänna budgetändamål utan borde anslås till speciella ändamål
under hänsynstagande till deras ursprung. Enligt utskottets mening utgjorde
de i propositionen föreslagna användningssätten en lämplig lösning. Statsutskottet
tillstyrkte därför propositionens förslag. Detta bifölls därefter av
riksdagen (r. skr. nr 106/1953).
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 28
Kolclearingkassan och förslag rörande dispositionen av dennas
överskottsmedel
I 1953 års proposition berördes icke kolclearingkassan. Detta sammanhängde
med att denna kassa vid ifrågavarande tidpunkt ännu icke avslutat
sin verksamhet.
Kolclearingkassan tillkom enligt kungörelse den 28 juni 1940, nr 650,
angående reglering av importpriserna å stenkol och koks m. m. I 1 § av
kungörelsen stadgades, att inom statens bränslekommission skulle inrättas
en särskild clearingkassa för reglering på sätt i kungörelsen stadgades
av importpriserna å stenkol, koks och kolbriketter.
För prisregleringens genomförande fastställde bränslekommissionen avräkningspriser
å ifrågavarande varuslag. Det ålåg den som importerade till
lägre pris än avräkningspriset att inbetala skillnaden till clearingkassan.
Den som importerade till högre kostnad än avräkningspriset var berättigad
att från kassan erhålla gottgörelse för det överstigande beloppet.
Clearingen trädde i kraft den 15 juli 1940 och ägde bestånd ända fram
till utgången av april 1953, då den upphävdes genom kungörelsen nr 166/
1953. Under tiden 1 juni 1949—17 mars 1951 avsåg den dock icke stenkolsbriketter
och stenkol med undantag av antracitkol (KK nr 230/1949 och
KK nr 122/1951).
Då statens bränslekommission den 30 juni 1953 upphörde med sin verksamhet,
överflyttades ansvaret för redovisningen av kolclearingkassan på
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap (prop. nr 156/1953, statsutsk.
uti. nr 88/1953 och r.skr. nr 205/1953).
Jämlikt 4 § i 1940 års kungörelse angående reglering av importpriserna
å stenkol och koks m. m. skall vid regleringens upphörande eventuellt föreliggande
överskott inlevereras till statsverket genom insättning å statsverkets
checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.
Enligt de i kungörelsen lämnade föreskrifterna för prissättningen borde
avräkningspriserna i möjligaste mån fastställas så, att vad som beräknades
skola utbetalas från clearingkassan motsvarade vad som väntades komma
att inflyta till kassan. På grund av ett försiktigt beräkningssätt samlades
emellertid inom kolclearingkassan mycket betydande belopp. Större delen
av dessa har använts för olika ändamål, sammanhängande med vår bränsleförsörjning.
Såsom exempel härpå må nämnas, att cirka 25,5 miljoner kronor
tagits i anspråk för subventionering av hushållens bränslekostnader under
budgetåret 1948/49 (prop. nr 284/1948, statsutsk. uti. 225/1948 och
r.skr. nr 432/1948).
Enligt nu inhämtade uppgifter från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
är kolclearingkassans verksamhet ännu icke helt avvecklad. Bl. a.
har slutlig ställning icke tagits till vissa yrkanden om utbetalning från kassan.
Summan av de begärda utbetalningarna uppgår emellertid ej till mer
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 5
än omkring 0,5 milj. kronor. Behållningen i kassan utgör nu drygt 31,5
milj. kronor.
Man torde kunna utgå från att kolclearingkassans verksamhet helt kan
avvecklas under innevarande budgetår. Fråga har därför uppkommit, hur
man skall förfara med överskottet i kassan. I detta sammanhang må erinras
om att bankoutskottet år 1951 i utlåtande över motioner angående avveckling
av s. k. clearingkassor in. m. (uti. nr 10/1951) uttalat, att frågan
om dispositionen av överskottsmedlen i olika clearingkassor i allmänhet
icke slutgiltigt lösts. Även om Kungl. Maj :t vid inrättandet av en clearingkassa
föreskrivit, att vid clearingens upphörande förefintliga överskottsmedel
skulle inlevereras till statsverket genom insättning å statsverkets
checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning, var därmed frågan
om den slutliga dispositionen icke avgjord. Utskottet fann det angeläget, att
en slutlig reglering av dessa frågor kom till stånd, och förutsatte, att riksdagen
förelädes de förslag vartill gjorda överväganden kunna föranleda.
Förslag rörande användningen av kolclearingkassans överskott har framlagts
i en inom handelsdepartementet utarbetad promemoria angående dispositionen
av kolclearingkassans överskottsmedel.
I promemorian, som räknar med ett disponibelt överskott av 30 milj. kronor,
framhålles att någon nämnvärd principiell olikhet icke synes föreligga
mellan kolclearingkassan och de clearingkassor, vilka berördes i den förut
behandlade propositionen nr 39/1953. Det är därför enligt promemorian berättigat
att i fråga om kolclearingkassan föra i stort sett samma resonemang
som i nämnda proposition. Fn återbetalning av överskottsmedlen till
kolimportörerna bör således icke komma i fråga. Några direkta yrkanden
om en sådan återbetalning har enligt promemorian ej heller gjorts från
branschhåll.
Avsikten med clearingverksamheten har icke varit att skaffa staten inkomster.
överhuvud har clearingförfarandet icke beslutats eller genomförts
i sådan ordning att överskottsmedlen kan betraktas som statsinkomster av
sådan art att de bör indragas till statsverket för tillgodoseende av allmänna
budgetändamål. Med hänsyn till överskottets uppkomstsätt bör enligt promemorian
i första hand två olika användningsområden komma ifråga. Medlen
kan användas för att täcka förluster, som uppstått i samband med statliga
åtgärder för att trygga försörjningen med kol. Vidare ligger det nära
till hands att disponera medlen för bränsleteknisk och allmänt teknisk forskning,
för försöks- och upplysningsverksamhet av betydelse för konsumenterna
samt för utrikeshandelsbefrämjande åtgärder. Det anses därvid böra
generellt gälla att medlen huvudsakligen skall användas för åtgärder, för
vilka medel ej står Lill förfogande på riksstaten.
I fråga om den närmare användningen av överskottsmedlen i kolclearingkassan
anföres i promemorian, alt staten under senare år åsamkats förluster
och kostnader i samband med inköp och lagring av kol. Såsom komplement
till dessa åtgärder har statsmakterna hl. a. vidtagit vissa åtgärder för
anskaffning av ved samt lämnat avsättningsgarantier för torv. Även liärige
-
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 28
nom har staten åsamkats förluster. För budgetåren 1950/51—-—1953/54 beräknas
ett sammanlagt belopp av i runt tal 16 milj. kronor ha tagits i anspråk
från anslag under riksstaten för här angivna ändamål. För innevarande
budgetår förutses ytterligare kostnader — i första hand i samband
med garantiåtaganden beträffande torv -— å cirka 2,2 milj. kronor. I promerian
föreslås att samtliga nu berörda kostnader, som utgått av anslagsmedel,
eller 18,2 milj. kronor, i sista hand skall täckas med anlitande av
kolclearingkassans överskottsmedel. Detta anses enklast kunna ske genom
att nämnda belopp inbetalas till statsverket och tillgodoföres den å riksstatens
inkomstsida uppförda inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.
För forsknings- och försöksverksamhet på bränsleområdet avsattes, såsom
förut sagts, i anslutning till propositionen nr 39/1953 en fond av 5,5
milj. kronor. Medelsbehovet för detta ändamål är emellertid på längre sikt
betydande. Med hänsyn härtill och till det nära sambandet mellan kolclearingkassans
ursprung och ifrågavarande verksamhet föreslås i promemorian,
att av denna kassas överskottsmedel ytterligare 2,5 milj. kronor avsättes för
ifrågavarande ändamål. Fonden skulle härigenom komma att uppgå till 8
milj. kronor.
Behovet av medel för annan teknisk forskning är ävenledes avsevärt. Statens
tekniska forskningsråd har under en följd av år framhållit, att en rad
viktiga uppgifter med nuvarande medelstillgång ej kan understödjas. Av
den i anslutning till propositionen nr 39/1953 bildade forskningsfonden å
ursprungligen 1,2 milj. kronor har visserligen hittills endast ett mindre belopp
tagits i anspråk. Inom tekniska forskningsrådet pågår emellertid utredningar
om angelägna forskningsarbeten, vilkas genomförande skulle medföra,
att fondens medel förbrukas i jämförelsevis snabb takt och att ytterligare
medel blir behövliga. I anledning härav föreslås i promemorian, att
fonden från kolclearingkassans överskottsmedel tillföres ytterligare 3,8 milj.
kronor, varigenom fondkapitalet skulle komma att uppgå till ca 5 milj.
kronor.
Återstoden av kolclearingkassans behållning, som i departementspromemorian
beräknas till (30 — 18,2 — 2,5 — 3,8=) 5,5 milj. kronor, bör enligt
promemorian överföras till handels- och sjöfartsfonden. En del av det
ta belopp anses böra reserveras för forsknings- och upplysningsverksamhet
av betydelse för konsumenterna. För detta ändamål har i anslutning till
propositionen nr 39/1953 tidigare avsatts ett belopp av 0,4 milj. kronor.
Dessa medel har emellertid i det närmaste tagits i anspråk bl. a. för stöd
till distributionsekonomisk forskning och undersökningar beträffande mär - kesvaror och tvättforskning. Behovet av medel till forsknings- och upplysningsverksamhet
på ifrågavarande område kan under den närmaste tiden
förutses komma att öka avsevärt. Med hänsyn härtill bör enligt promemorian
av de 5,5 milj. kronor, som överföres till handels- och sjöfartsfonden,
2 milj. kronor avsättas för sådan verksamhet. Återstående 3,5 milj. kronor
anses böra användas för i huvudsak utrikeshandelsfrämjande åtgärder.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28
7
Yttranden
Över den inom handelsdepartementet utarbetade promemorian angående
dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel har yttranden avgivits
av statskontoret, riksräkenskapsverket, kommerskollegium, statens tekniska
forskningsråd, Hemmens forskningsinstitut, Ingenjörsvetenskapsakademien,
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission,
bränsleutredningen 1951, utredningen om Sveriges tekniskt-vetenskapliga
och industriella representation i utlandet samt Svenska
stenkolsimportörers förening. Kommerskollegium har till sitt yttrande fogat
införskaffade utlåtanden från Stockholms handelskammare, handelskammaren
i Göteborg, Skånes handelskammare, Sveriges industriförbund
och Sveriges allmänna exportförening.
Samtliga remissinstanser utom statskontoret och riksräkenskapsverket
är införstådda med att kolclearingkassans överskottsmedel icke bör indragas
till statsverket för allmänna budgetändamål.
Kommerskollegium förklarar sig i huvudsak biträda de allmänna synpunkter,
som anförts i promemorian beträffande dispositionen av nu ifrågavarande
medel, och finner, att dessa främst bör användas för sådana ändamål
att de direkt eller indirekt kommer konsumenterna och folkhushållet
till godo.
Skånes handelskammare, som anser det stå öppet huruvida rättsligen
grundade ersättningsanspråk kan framställas med avseende å överskottsmedlen,
har med denna reservation i stort sett intet att erinra mot den i
promemorian föreslagna användningen av medlen.
Såvitt handelskammaren i Göteborg kan finna är det icke praktiskt möjligt
att nu i efterhand genomföra en rättvis återbetalning av kassans överskottsmedel
till konsumenterna och kolimportörerna.
Sveriges allmänna exportförening finner att den omständigheten att medlen
härrör från en viss, klart avgränsad bransch och att deras uppkomst
inneburit uppoffringar för konsumenterna — samt möjligen vissa företagare
— talar för att medlen disponeras för ändamål, vilka tjänar ifrågavarande
konsumenters och företagares intressen. Med beaktande av de varuslag,
som omfattats av kolclearingen, bör överskottsmedlen enligt föreningens
mening så långt möjligt användas till att främja vår bränsleförsörjning.
Förslaget att viss del av kolclearingkassans överskottsmedel skall begagnas
för att täcka vissa kostnader och förluster, som uppkommit
för staten i samband med åtgärder för bränsleförsörjningen
finner kommerskollegium icke obefogat, även om
det i och för sig hade varit önskvärt, att överskottsmedlen i sin helhet avsatts
för andra angelägna ändamål. Jämväl handelskammaren i Göteborg
finner detta förslag rimligt. Icke heller Svenska stenkolsimportörers förening
gör någon erinran mot detsamma.
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 28
Statens handels- och industrikommission ifrågasätter däremot, om kassans
överskottsmedel skall användas för återbetalning av medel, som disponerats
under riksstatsanslag. Jämväl Stockholms handelskammare och
Sveriges industriförbund vänder sig mot denna del av förslaget, som icke
anses stå i överensstämmelse med principen att clearingkassornas överskottsmedel
ej skall användas för att tillgodose allmänna budgetändamål.
Av yttrandet från Sveriges allmänna exportförening framgår, att även exportföreningen
anser att ingen del av överskottsmedlen bör användas för
att täcka nu ifrågavarande kostnader.
Tanken att överskottsmedel från kolclearingkassan skall överföras till
1953 års fond för forsknings- och försöksverksamhet
på bränsleområdet har vunnit stark anslutning. Promemorians förslag
att 2,5 milj. kronor skall användas för detta ändamål tillstyrkes av
kommers kollegium och Skånes handelskammare. Riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, som beräknar det disponibla överskottet i kolclearingkassan
till 31 milj. kronor i stället för 30 milj. kronor, förordar att
fonden för forsknings- och försöksverksamhet på bränsleområdet ökas med
1 milj. kronor utöver vad departementspromemorian föreslagit.
Handelskammaren i Göteborg förordar att vad som återstår, sedan i enlighet
med promemorians förslag förut nämnda kostnader och förluster för
staten i samband med vår bränsleförsörjning blivit täckta, helt användes
för forskningsarbete inom bränsleområdet. Jämväl Svenska stenkolsimportörers
förening förordar en mycket hög avsättning för nu ifrågavarande ändamål
och föreslår att forsknings- och försöksverksamheten skall avse användningen
av fasta bränslen. Sveriges allmänna exportförening förordar,
att hela två tredjedelar av kolclearingkassans överskottsmedel disponeras
för teknisk forskning och försöksverksamhet på bränsleområdet.
Statens handels- och industrikommission anser att behovet av medel för
forsknings- och försöksverksamhet inom främst bränsleområdet är så angeläget
att avsättning till detta ändamål bör verkställas i största möjliga
utsträckning. Bränsleutredningen 1951 räknar med att fonden för försöksverksamhet
och forskning på bränsleområdet efter ett par års startperiod
med successivt ökade medelsbehov kommer att belastas med en årlig medelsförbrukning
av storleksordningen 2 å 3 milj. kronor. Med häsyn härtill
hemställer utredningen, att största möjliga belopp skall tillföras fonden.
Sveriges industriförbund förordar, att huvudparten av kolclearingkassans
överskottsmedel överföres till nu ifrågavarande fond. Ingen annan användning
skulle enligt förbundets mening bättre tillgodose intresset hos de
grupper, som tillskjutit medlen.
Förslaget att avsätta 3,8 milj. kronor av kolclearingkassans överskottsmedel
till 1953 års fond för teknisk forskning tillstyrkes
av statens tekniska forskningsråd och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
Forskningsrådet understryker, att under en följd av år anspråken
på bidrag för tekniskt vetenskapliga forskningsuppgifter varit större
än det riksstatsanslag, som stått till förfogande. Medel erfordras för ett
9
Kangl. Maj. ts proposition nr 28
flertal forskningsområden, bl. a. åt den biotekniska forskningen och forskningen
rörande avlopps-, vattenrenings- och grundvattenfrågor.
Kommerskollegium har intet att erinra mot att en del av kolclearingkassans
överskottsmedel överföres till fonden för teknisk forskning men anser
att beloppet bör begränsas till 2,3 milj. kronor.
Sveriges industriförbund anser att medel för annan teknisk forskning än
bränsleforskning bör ställas till Tekniska forskningsrådets förfogande på
annat sätt än genom anlitande av kolclearingkassans medel.
Ingenjörsvetenskapsakademien, som med tillfredsställelse ser att avsevärda
belopp ställes till forskningens förfogande, framhåller betydelsen av
Akademiens allmänna forskningsfrämjande insatser, bl. a. det internationella
samarbetet genom en särskild kontaktman i New York, uppbyggandet
av forskarnas kontaktorgan samt inrättandet av en upplysningstjänst.
Akademien hemställer att 10 å 20 procent av kolclearingkassans överskottsmedel
reserveras för allmänt forskningsfrämjande åtgärder och för detta
ändamål ställes till Akademiens förfogande.
Utredningen om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation
i utlandet understryker, att det nuvarande riksstatsanslaget till
Ingenjörsvetenskapsakademien för tekniskt-vetenskaplig och industriell representaion
i utlandet är otillräckligt för en kontinuerlig representation i
Amerikas förenta stater. Det skulle därför enligt utredningsmannen vara
av stort värde, om ett kompletterande stöd kunde lämnas på annan väg.
Ett sådant stöd skulle bli besläktat med stödet både åt teknisk forskning
och åt utrikeshandelsfrämj ande åtgärder. Det synes utredningsmannen troligt,
att utöver riksstatsanslaget ett årligt bidrag av 50 000 å 100 000 kronor
kan komma att erfordras.
En överföring av medel från kolclearingkassan till handels- och
sjö farts fonden tillstyrkes av ett flertal remissinstanser. Det råder
emellertid ganska olika meningar om vilket belopp som bör överföras och
beträffande användningen av de överförda medlen.
Kommerskollegium förordar, att avsättningen till handels- och sjöfartsfonden
ökas med 1,5 milj. kronor utöver vad departementspromemorian föreslagit.
Denna ökning bör enligt kollegiets mening reserveras för transportekonomisk
forskning. Kollegium tillstyrker, att 2 milj. kronor av avsättningen
till fonden reserveras för distributionsekonomisk forskning. Avsättningen
för utrikeshandelsfrämj ande åtgärder bör däremot enligt kollegiets
mening minskas med 1 milj. kronor, vilket belopp bör få användas
för sjöfartsfrämjande åtgärder.
Kiksnämndcn för ekonomisk försvarsberedskap ifrågasätter,, om icke avsättningen
till handels- och sjöfartsfonden nu bör begränsas till 3,5 milj.
kronor. Återstående 2 milj. kronor bör enligt Kungl. Maj :ts bestämmande
framdeles få tillföras den eller de av de i promemorian berörda fonderna,
som blir i största behov av tillskott.
Stockholms handelskammare föreslår att till handels- och sjöfartsfonden
överföres 10 milj. kronor, varav ett väsentligt större belopp än som i prome
-
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 28
morian föreslagits borde få användas för distributionsekonomisk forskning.
Handelskammaren framhåller därjämte behovet av transportekonomisk
forskning och förordar en särskild fond för detta ändamål. Jämväl Sveriges
allmänna exportförening föreslår en mycket kraftig ökning av handels- och
sjöfartsfonden, nämligen med en tredjedel av kolclearingkassans överskottsmedel.
De överförda medlen bör emellertid enligt föreningens mening
uteslutande användas till utrikeshandelsfrämjande åtgärder.
Sveriges industriförbund anser det rimligt att en mindre del av kolclearingkassans
överskottsmedel överföres till handels- och sjöfartsfonden för
utrikeshandelsfrämjande åtgärder. Däremot finner förbundet det uppenbart,
att man ej bör taga medel för sådana uppgifter som distributionsekonomisk
forskning och undersökningar beträffande märkesvaror och tvättforskning
ur kolclearingkassan och därigenom minska möjligheterna att
göra en insats på främst bränsleområdet.
Hemmens forskningsinstitut uttrycker sin tillfredsställelse över förslaget
om en anvisning av medel till undersöknings- och upplysningsverksamhet
av betydelse för konsumenterna. Institutet omnämner flera aktuella medelskrävande
arbetsuppgifter, bl. a. undersökningar på det tvättkemiska
området, forskning rörande bostädernas ventilationsfrågor, studiet av arbetskläder
samt en rationalisering av arbetsmetoderna inom husligt arbete.
Vid beviljandet av bidrag till utrikeshandelsfrämjande åtgärder bör enligt
institutets mening även konsumentsynpunkterna beaktas.
Skånes handelskammare förordar en viss medelsavsättning till konsumentupplysning
i avsikt att åstadkomma effektivare och mera rationell
användning av kolbränslet.
I några yttranden föreslås att vissa andra ändamål än de ovan
nämnda skall tillgodoses vid dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel.
Svenska stenkolsimportörers förening framhåller, att kolimportörerna
1950 i flera fall led förluster på grund av prisfall och att genom prisclearingens
återinförande för kol 1951 importörerna av kol från Storbritannien
och Saar förhindrades att uttaga eljest möjliga prisstegringsvinster på kontrakt,
ursprungligen avsedda för skeppning 1950 och tecknade i en fri
marknad 1949 eller 1950. Syftet att finansiera prisregleringen å polska kol
hade emellertid kunnat realiseras utan någon konfiskation av prisstegringsvinsterna
på dessa gamla kontrakt. Föreningen hemställer därför, att de
clearingavgifter, som uttagits på engelska kol och Saar-kol, kontrakterade
1949 och 1950 för leverans senast 1950, återbetalas. Vidare anhåller föreningen,
att 500 000 kronor utbetalas till Svenska kolhandelns understödsstiftelse
och 100 000 kronor till Föreningen Engelsk kolimports stipendiefond.
Skånes handelskammare ifrågasätter, om icke ett visst mindre belopp
bör avsättas till understöd åt svenska kolagenter, som frånhänts sina ordinarie
inkomster genom förstatligandet av kolindustrin i vissa länder.
En fullständig indragning till statsverket av kolclearing
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 28
kassans överskottsmedel förordas, såsom förut antytts, av statskontoret
och l-iksräkenskapsverket. Statskontoret upprepar härvid sin i tidigare sammanhang
deklarerade uppfattning att det icke är tillfredsställande att clearingkassornas
verksamhet bedömes fristående från andra av krigstiden föranledda
prisregi erande åtgärder. Kolclearingen utgjorde endast ett led i
strävandena för bränsleförsörjningen, som krävt väsentliga insatser av statsmedel.
I anslutning till förslaget att 18,2 milj. kronor skall användas för
att täcka statens förluster och kostnader från och med budgetåret 1950/51
för inköp och lagring av kol, anskaffning av ved och i samband med garantiåtaganden
för avsättning av torv framhåller riksräkenskapsverket, att
det enligt dess uppfattning föreligger lika goda skäl att ersätta de kostnader
av detta slag, som uppkommit före budgetåret 1950/51. Härtill kommer,
att de prisregleringsavgifter, som inbetalats till kolclearingkassan, enligt
riksräkenskapsverkets uppfattning haft karaktären av pålagor eller allmänna
avgifter och därför helt bör likställas med riksstatsinkomster. Beaktas
bör ytterligare enligt verkets mening, att de särskilda ändamål, vilka
enligt promemorieförslaget skall tillgodoses, redan beretts en riklig medelstilldelning
genom disposition av vissa andra clearingkassors överskottsmedel.
Departementschefen
Liksom ett stort antal andra clearingkassor inrättades kolclearingkassan
under det senaste världskriget för att åstadkomma en prisutjämning för vissa
varuslag. De av kolclearingen omfattade varorna var stenkol, koks och
kolbriketter. Till grund för clearingen lades vissa av statens bränslekommission
fastställda avräkningspriser. Därest det verkliga importpriset för ett
av clearingen berört varuparti underskred avräkningspriset, hade vederbörande
företagare att till kassan inbetala skillnaden. I motsatt fall blev den
överskjutande anskaffningskostnaden täckt av medel ur kassan.
Kolclearingen upphörde slutligt med utgången av april 1953. Då bränslekommissionen
sedermera samma år upphörde med sin verksamhet, överflyttades
redovisningen av kolclearingkassan på riksnämnden för ekonomisk
förvarsberedskap. Av uppgifter som lämnats av riksnämnden framgår
att kassans verksamhet visserligen ännu icke helt avvecklats, i det att bl. a.
slutlig ställning icke tagits till vissa betalningsyrkanden på ca 0,5 milj.
kronor. Man torde emellertid kunna förvänta att avvecklingen skall kunna
slutföras under innevarande budgetår. Anledning föreligger därför att nu
taga ställning till frågan om dispositionen av det överskott, som kommer
att föreligga. På grund av den försiktiga prissättning som bränslekommissionen
tillämpat har överskottet i kolclearingkassan blivit mycket betydande.
Stora belopp därav har tagits i anspråk för olika åtgärder sammanhängande
med vår bränsleförsörjning. Behållningen i kassan utgör för närvarande
ca 31,5 milj. kronor. Därest man frånräknar det belopp, som omfattas
av de nyssnämnda betalningsyrkandena, blir de disponibla överskottsmedlen
i kassan i runt tal 31 milj. kronor.
12
Kungi. Maj:ts proposition nr 28
Det förhållandet att överskott uppkommit i kolclearingkassan torde som
regel få anses innebära att i sista hand konsumenterna belastats med extra
utgifter. Någon praktisk möjlighet att återbära överskottsmedlen till bränslekonsumenterna
finns emellertid icke. I vissa fall kan det ha varit importörerna
som lidit förlust till följd av kassans verksamhet. Det torde emellertid
vara ogörligt att träffa ett i förhållande till alla företagen inom branschen
rättvist avgörande i sådana förlusttäckningsfrågor. Några rättsligt
grundade anspråk på de ovannämnda disponibla överskottsmedlen har icke
framförts från något håll. I alla händelser om man betraktar frågan icke
som ett teoretiskt utan som ett praktiskt problem torde — såsom anfördes
i 1953 års proposition beträffande andra clearingkassor — hinder knappast
föreligga för staten att förfoga över överskottsmedlen. Framhållas må också
att i 1940 års kungörelse om reglering av importpriserna å stenkol och
koks m. m. stadgades, att vid regleringens upphörande eventuellt föreliggande
överskott skulle inbetalas till statsverket.
I den inom handelsdepartementet upprättade promemorian angående dispositionen
av kolclearingkassans överskottsmedel framhålles, att ifrågavarande
medel icke kan betraktas som statsinkomster av sådan art att de bör
indragas till statsverket för tillgodoseende av allmänna budgetändamål. Avsikten
med clearingverksamheten har icke varit att skaffa staten inkomster.
Med hänsyn till överskottets ursprung anses i första hand två olika användningsområden
böra ifrågakomma. Det ena är att medlen nyttjas för att
täcka förluster i samband med statliga åtgärder för att trygga försörjningen
med kol och andra bränslen. För sådant ändamål bör enligt promemorian
ca 18,2 milj. kronor användas, varigenom täckning skulle erhållas för statens
utgifter under riksstaten för ifrågavarande ändamål från och med
budgetaret 1950/51 till och med innevarande budgetår. Det andra i promemorian
föreslagna användningsområdet, som anses böra ifrågakomma för
återstoden av överskottsmedlen, är att medlen disponeras för bränsleteknisk
och allmänt teknisk forskning, för försöks- och upplysningsverksamhet av
betydelse för konsumenterna samt för utrikeshandelsfrämjande åtgärder.
Departementspromemorians förslag överensstämmer i stort med de riktlinjer,
som lör andra clearingkassors del uppdrogs i den förut omnämnda
propositionen nr 39/1953, vilken tillstyrktes av statsutskottet och bifölls av
riksdagen.
Vid remissbehandlingen har från en del håll framhållits, att en tillämpning
av principerna i nyssnämnda proposition borde medföra, att icke någon
del av kassans överskottsmedel tillfördes statsverket såsom täckning för statens
utgifter under riksstaten för bränsleförsörjningen. Med hänsyn till
omfattningen av statens sammanlagda utgifter för nu ifrågavarande ändamål
och under beaktande av överskottsmedlens storlek synes det emellertid
skäligt, att en del av överskottsmedlen användes för detta ändamål.
Promemorians förslag att täckning skall lämnas för statens ifrågavarande
utgifter under budgetåren 1950/51—1954/55 synes mig vara en rimlig avvägning.
Jag tillstyrker därför, att ifrågavarande statsutgifter, vilka beräk
-
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 28
nas till ca 18,2 milj. kronor, får täckas med anlitande av kolclearingkassans
överskottsmedel. Detta torde i enlighet med promemorians förslag enklast
kunna ske genom att beloppet i fråga av riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap inbetalas till statsverket och tillgodoföres den å riksstatens
inkomstsida uppförda inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.
Återstoden av kolclearingkassans överskottsmedel torde böra användas
för ändamål, som tjänar bränslekonsumenternas och vederbörande importföretags
intressen. För bränslekonsumenternas del bör beaktas, att dessa
utgöres dels av den stora allmänheten och dels av näringslivet. Jag tillstyrker
därför promemorians tanke, att vad som återstår av överskottsmedlen,
sedan nyssnämnda statsutgifter blivit täckta, fördelas mellan bränsleforskning,
annan teknisk forskning, försöks-, forsknings- och upplysningsverksamhet
av betydelse för de stora konsumentgrupperna i vårt land samt
utrikeshandelsfrämjande åtgärder. I anledning av remissyttrandena torde
dock vissa mindre jämkningar böra göras i promemorieförslaget.
Till 1953 års fond för forsknings- och försöksverksamhet på bränsleområdet
torde såsom förelagits i promemorian böra avsättas 2,5 milj. kronor,
varigenom denna fond skulle komma upp till ett belopp av 8 milj. kronor.
Vidare torde i enlighet med promemorieförslaget till 1953 års fond för
teknisk forskning böra överföras 3,8 milj. kronor, varigenom fondkapitalet
skulle komma att utgöra ca 5 milj. kronor. Ett dylikt belopp synes erforderligt
för att statens tekniska forskningsråd skall kunna lämna bidrag i önskvärd
utsträckning till olika angelägna forskningsändamål. I anslutning till
remissyttrandena från Ingenjörsvetenskapsakademien och utredningen om
Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation i utlandet
synes av fondavsättningen ett belopp av 300 000 kronor böra reserveras för
bidrag till kostnaderna för tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet, i första hand Amerikas förenta stater, under den närmaste
femårsperioden. Jag förutsätter härvid, att nu ifrågavarande medelsreservering
icke skall föranleda någon beskärning av riksstatsanslaget till ifrågavarande
ändamål.
Jag biträder vidare förslaget att till handels- och sjöfartsfonden överföra
2 milj. kronor för att användas för forskningsuppgifter samt försöks- och
upplysningsverksamhet rörande frågor, som är av betydelse för de stora
konsumentgrupperna i vårt land.
Återstoden av överskottsmedlen, vilken enligt beräkningarna av riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap torde kunna uppskattas till
cirka 4,5 milj. kronor, torde likaledes böra tillföras handels- och sjöfartsfonden
samt till gagn för hela folkhushållet användas för i huvudsak utrikeshandelsfrämj
ande åtgärder.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser
om användningen av de medel, som sålunda avsättes till de olika förut
omnämnda ändamålen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 28
att medgiva, att överskottsmedlen i kolclearingkassan, beräknade
till cirka 31 milj. kronor, må användas på sätt jag
i det föregående förordat.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Gustaf Gyllenhaal
856. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- SU 1955:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 under tionde huvu s. 23 i texten
- Rskr. 1955:119 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
- SU 1955:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen av kolcleaiingkassans överskottsmedel. s. 1 i texten