Sök i Ratio Lex

Angående dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel

1955-01-07 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:28, Angående dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28

1

Nr 28

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dispositionen

av kolclearingkassans överskottsmedel; given Stockholms

slott den 7 januari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

John Ericsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att av kolclearingkassans disponibla överskottsmedel,

som beräknas uppgå till omkring 31 milj. kronor, ett belopp av ca

18,2 milj. kronor användes för att täcka statens utgifter av anslagsmedel

under budgetåren 1950/51—1954/55 för olika åtgärder sammanhängande

med vår bränsleförsörjning, 2,5 milj. kronor överföres ti!! 1953 års fond för

forsknings- och försöksverksamhet på bränsleområdet, 3,8 milj. kronor avsättes

till 1953 års fond för teknisk forskning, varvid 0,3 milj. kronor reserveras

för tekniskt-vetenskaplig och industriell representation i utlandet under

viss tid, samt återstående 6,5 milj. kronor tillföres handels- och sjöfartsfonden.

Av sistnämnda belopp avses 2 milj. kronor skola användas för forsknings-,

försöks- och upplysningsverksamhet av betydelse för konsumenterna

och 4,5 milj. kronor för i huvudsak utrikeshandelsfrämjande åtgärder.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 28

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 28

Utdrag av protokollet över han delsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lange.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och statsrådet

Lindström anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson,

fråga om dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel samt anför

därvid följande.

Inledning

Under krigs- och efterkrigsåren inrättades dels tvångsvis och dels genom

överenskommelser med enskilda företagarsammanslutningar ett antal

clearingkassor för prisclcaring beträffande olika slag av varor. I propositionen

nr 39/1953 framlade jag förslag rörande dispositionen av överskottsmedlen

— sammanlagt ca 7,6 milj. kronor — i ett antal dylika kassor, vilkas

verksamhet upphört. De ifrågavarande kassorna var clearingkassorna

för smörjmedel, raka, gjutna tryckrör, hudar, bomull och cellull, kemikalier

samt handels järn ävensom den s. k. krigsriskkassan, som inrättats för att

bereda visst försäkringsskydd vid import av stenkol, koks och kolbriketter.

I propositionen framhöll jag, att övervägande delen av inbetalningarna till

de olika kassorna inkalkylerats i varupriserna. Det hade därför som regel

i sista hand varit konsumenterna som åsamkats en extra utgift, då överskott

uppkommit i kassorna. En återbäring av överskottsmedlen direkt till

konsumenterna kunde emellertid icke praktiskt genomföras. I vissa fall

kunde företagare ha lidit förlust till följd av kassornas verksamhet. Det

syntes emellertid mycket ovisst, huruvida detta förhållande kunde anses

motivera rättsligt grundande anspråk på ersättning från kassorna. Några

krav i den riktningen hade icke framställts. Om frågan betraktades som

ett praktiskt problem, syntes hinder knappast föreligga för staten att förfoga

över överskottsmedlen i kassorna. I sammanhang härmed påpekade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 28

jag, att i bestämmelserna för kassorna föreskrivits att uppkommande överskott

skulle inbetalas till statsverket.

Med hänsyn till överskottsmedlens speciella karaktär fann jag, att medlen

icke borde indragas till statsverket för tillgodoseende av allmänna budgetändamål.

Avsikten med clearingverksamheten hade icke varit att skaffa

staten inkomster. Den omständigheten att medlen härrörde från vissa mer

eller mindre klart avgränsade branscher och att deras uppkomst inneburit

uppoffringar från konsumenternas och möjligen vissa företagares sida talade

för alt medlen disponerades för ändamål, som tjänade ifrågavarande

konsumenters och företagares intressen. Såsom sådana ändamål hade

nämnts försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet, teknisk forskning

och åtgärder för att främja varuutbytet med utlandet. En sådan linje

överensstämde med vad som tidigare beslutats rörande dispositionen av

överskottsmedel i vissa hos statens handel skommission inrättade clearingkassor.

Jag framhöll emellertid samtidigt, att den omständigheten att överskottsmedlen

härrörde från vissa branscher icke genomgående borde tillmätas

avgörande betydelse. Beträffande krigsriskkassans medel förhöll det

sig så, att de avgifter, genom vilka överskottet uppkommit, i sista hand bestritts

av bränslekonsumenterna. Då dessa knappast kunde sägas utgöra

någon bestämt avgränsad samhällsgrupp och då överskottsmedlen i denna

kassa uppgick till ett jämförelsevis betydande belopp (ca 6,3 milj. kronor),

fann jag det motiverat, att viss del av ifrågavarande medel disponerades för

andra ändamål än försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet,

exempelvis för forskningsuppgifter samt försöks- och upplysningsverksamhet

rörande sådana frågor, som är av betydelse för de stora konsumentgrupperna

i vårt land.

I anslutning till det anförda föreslog jag i propositionen, att av överskottsmedlen

i nyssnämnda kassor 5,5 milj. kronor skulle utgöra en fond för forsknings-

och försöksverksamhet på bränsleområdet samt 1,2 milj. kronor en

fond för teknisk forskning. Återstoden av medlen, i runt tal 0,9 milj. kronor,

skulle tillföras handels- och sjöfartsfonden. Av detta belopp skulle

400 000 kronor få användas för forskning samt försöks- och upplysningsverksamhet

av betydelse för konsumenterna.

Vid behandlingen av propositionen uttalade statsutskottet (uti. nr 38/

1953), alt utskottet delade den av mig uttalade uppfattningen att nu ifrågavarade

överskottsmedel icke borde indragas till statsverket för tillgodoseende

av allmänna budgetändamål utan borde anslås till speciella ändamål

under hänsynstagande till deras ursprung. Enligt utskottets mening utgjorde

de i propositionen föreslagna användningssätten en lämplig lösning. Statsutskottet

tillstyrkte därför propositionens förslag. Detta bifölls därefter av

riksdagen (r. skr. nr 106/1953).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 28

Kolclearingkassan och förslag rörande dispositionen av dennas

överskottsmedel

I 1953 års proposition berördes icke kolclearingkassan. Detta sammanhängde

med att denna kassa vid ifrågavarande tidpunkt ännu icke avslutat

sin verksamhet.

Kolclearingkassan tillkom enligt kungörelse den 28 juni 1940, nr 650,

angående reglering av importpriserna å stenkol och koks m. m. I 1 § av

kungörelsen stadgades, att inom statens bränslekommission skulle inrättas

en särskild clearingkassa för reglering på sätt i kungörelsen stadgades

av importpriserna å stenkol, koks och kolbriketter.

För prisregleringens genomförande fastställde bränslekommissionen avräkningspriser

å ifrågavarande varuslag. Det ålåg den som importerade till

lägre pris än avräkningspriset att inbetala skillnaden till clearingkassan.

Den som importerade till högre kostnad än avräkningspriset var berättigad

att från kassan erhålla gottgörelse för det överstigande beloppet.

Clearingen trädde i kraft den 15 juli 1940 och ägde bestånd ända fram

till utgången av april 1953, då den upphävdes genom kungörelsen nr 166/

1953. Under tiden 1 juni 1949—17 mars 1951 avsåg den dock icke stenkolsbriketter

och stenkol med undantag av antracitkol (KK nr 230/1949 och

KK nr 122/1951).

Då statens bränslekommission den 30 juni 1953 upphörde med sin verksamhet,

överflyttades ansvaret för redovisningen av kolclearingkassan på

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap (prop. nr 156/1953, statsutsk.

uti. nr 88/1953 och r.skr. nr 205/1953).

Jämlikt 4 § i 1940 års kungörelse angående reglering av importpriserna

å stenkol och koks m. m. skall vid regleringens upphörande eventuellt föreliggande

överskott inlevereras till statsverket genom insättning å statsverkets

checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

Enligt de i kungörelsen lämnade föreskrifterna för prissättningen borde

avräkningspriserna i möjligaste mån fastställas så, att vad som beräknades

skola utbetalas från clearingkassan motsvarade vad som väntades komma

att inflyta till kassan. På grund av ett försiktigt beräkningssätt samlades

emellertid inom kolclearingkassan mycket betydande belopp. Större delen

av dessa har använts för olika ändamål, sammanhängande med vår bränsleförsörjning.

Såsom exempel härpå må nämnas, att cirka 25,5 miljoner kronor

tagits i anspråk för subventionering av hushållens bränslekostnader under

budgetåret 1948/49 (prop. nr 284/1948, statsutsk. uti. 225/1948 och

r.skr. nr 432/1948).

Enligt nu inhämtade uppgifter från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

är kolclearingkassans verksamhet ännu icke helt avvecklad. Bl. a.

har slutlig ställning icke tagits till vissa yrkanden om utbetalning från kassan.

Summan av de begärda utbetalningarna uppgår emellertid ej till mer

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 5

än omkring 0,5 milj. kronor. Behållningen i kassan utgör nu drygt 31,5

milj. kronor.

Man torde kunna utgå från att kolclearingkassans verksamhet helt kan

avvecklas under innevarande budgetår. Fråga har därför uppkommit, hur

man skall förfara med överskottet i kassan. I detta sammanhang må erinras

om att bankoutskottet år 1951 i utlåtande över motioner angående avveckling

av s. k. clearingkassor in. m. (uti. nr 10/1951) uttalat, att frågan

om dispositionen av överskottsmedlen i olika clearingkassor i allmänhet

icke slutgiltigt lösts. Även om Kungl. Maj :t vid inrättandet av en clearingkassa

föreskrivit, att vid clearingens upphörande förefintliga överskottsmedel

skulle inlevereras till statsverket genom insättning å statsverkets

checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning, var därmed frågan

om den slutliga dispositionen icke avgjord. Utskottet fann det angeläget, att

en slutlig reglering av dessa frågor kom till stånd, och förutsatte, att riksdagen

förelädes de förslag vartill gjorda överväganden kunna föranleda.

Förslag rörande användningen av kolclearingkassans överskott har framlagts

i en inom handelsdepartementet utarbetad promemoria angående dispositionen

av kolclearingkassans överskottsmedel.

I promemorian, som räknar med ett disponibelt överskott av 30 milj. kronor,

framhålles att någon nämnvärd principiell olikhet icke synes föreligga

mellan kolclearingkassan och de clearingkassor, vilka berördes i den förut

behandlade propositionen nr 39/1953. Det är därför enligt promemorian berättigat

att i fråga om kolclearingkassan föra i stort sett samma resonemang

som i nämnda proposition. Fn återbetalning av överskottsmedlen till

kolimportörerna bör således icke komma i fråga. Några direkta yrkanden

om en sådan återbetalning har enligt promemorian ej heller gjorts från

branschhåll.

Avsikten med clearingverksamheten har icke varit att skaffa staten inkomster.

överhuvud har clearingförfarandet icke beslutats eller genomförts

i sådan ordning att överskottsmedlen kan betraktas som statsinkomster av

sådan art att de bör indragas till statsverket för tillgodoseende av allmänna

budgetändamål. Med hänsyn till överskottets uppkomstsätt bör enligt promemorian

i första hand två olika användningsområden komma ifråga. Medlen

kan användas för att täcka förluster, som uppstått i samband med statliga

åtgärder för att trygga försörjningen med kol. Vidare ligger det nära

till hands att disponera medlen för bränsleteknisk och allmänt teknisk forskning,

för försöks- och upplysningsverksamhet av betydelse för konsumenterna

samt för utrikeshandelsbefrämjande åtgärder. Det anses därvid böra

generellt gälla att medlen huvudsakligen skall användas för åtgärder, för

vilka medel ej står Lill förfogande på riksstaten.

I fråga om den närmare användningen av överskottsmedlen i kolclearingkassan

anföres i promemorian, alt staten under senare år åsamkats förluster

och kostnader i samband med inköp och lagring av kol. Såsom komplement

till dessa åtgärder har statsmakterna hl. a. vidtagit vissa åtgärder för

anskaffning av ved samt lämnat avsättningsgarantier för torv. Även liärige
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 28

nom har staten åsamkats förluster. För budgetåren 1950/51—-—1953/54 beräknas

ett sammanlagt belopp av i runt tal 16 milj. kronor ha tagits i anspråk

från anslag under riksstaten för här angivna ändamål. För innevarande

budgetår förutses ytterligare kostnader — i första hand i samband

med garantiåtaganden beträffande torv -— å cirka 2,2 milj. kronor. I promerian

föreslås att samtliga nu berörda kostnader, som utgått av anslagsmedel,

eller 18,2 milj. kronor, i sista hand skall täckas med anlitande av

kolclearingkassans överskottsmedel. Detta anses enklast kunna ske genom

att nämnda belopp inbetalas till statsverket och tillgodoföres den å riksstatens

inkomstsida uppförda inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.

För forsknings- och försöksverksamhet på bränsleområdet avsattes, såsom

förut sagts, i anslutning till propositionen nr 39/1953 en fond av 5,5

milj. kronor. Medelsbehovet för detta ändamål är emellertid på längre sikt

betydande. Med hänsyn härtill och till det nära sambandet mellan kolclearingkassans

ursprung och ifrågavarande verksamhet föreslås i promemorian,

att av denna kassas överskottsmedel ytterligare 2,5 milj. kronor avsättes för

ifrågavarande ändamål. Fonden skulle härigenom komma att uppgå till 8

milj. kronor.

Behovet av medel för annan teknisk forskning är ävenledes avsevärt. Statens

tekniska forskningsråd har under en följd av år framhållit, att en rad

viktiga uppgifter med nuvarande medelstillgång ej kan understödjas. Av

den i anslutning till propositionen nr 39/1953 bildade forskningsfonden å

ursprungligen 1,2 milj. kronor har visserligen hittills endast ett mindre belopp

tagits i anspråk. Inom tekniska forskningsrådet pågår emellertid utredningar

om angelägna forskningsarbeten, vilkas genomförande skulle medföra,

att fondens medel förbrukas i jämförelsevis snabb takt och att ytterligare

medel blir behövliga. I anledning härav föreslås i promemorian, att

fonden från kolclearingkassans överskottsmedel tillföres ytterligare 3,8 milj.

kronor, varigenom fondkapitalet skulle komma att uppgå till ca 5 milj.

kronor.

Återstoden av kolclearingkassans behållning, som i departementspromemorian

beräknas till (30 — 18,2 — 2,5 — 3,8=) 5,5 milj. kronor, bör enligt

promemorian överföras till handels- och sjöfartsfonden. En del av det

ta belopp anses böra reserveras för forsknings- och upplysningsverksamhet

av betydelse för konsumenterna. För detta ändamål har i anslutning till

propositionen nr 39/1953 tidigare avsatts ett belopp av 0,4 milj. kronor.

Dessa medel har emellertid i det närmaste tagits i anspråk bl. a. för stöd

till distributionsekonomisk forskning och undersökningar beträffande mär - kesvaror och tvättforskning. Behovet av medel till forsknings- och upplysningsverksamhet

på ifrågavarande område kan under den närmaste tiden

förutses komma att öka avsevärt. Med hänsyn härtill bör enligt promemorian

av de 5,5 milj. kronor, som överföres till handels- och sjöfartsfonden,

2 milj. kronor avsättas för sådan verksamhet. Återstående 3,5 milj. kronor

anses böra användas för i huvudsak utrikeshandelsfrämjande åtgärder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28

7

Yttranden

Över den inom handelsdepartementet utarbetade promemorian angående

dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel har yttranden avgivits

av statskontoret, riksräkenskapsverket, kommerskollegium, statens tekniska

forskningsråd, Hemmens forskningsinstitut, Ingenjörsvetenskapsakademien,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission,

bränsleutredningen 1951, utredningen om Sveriges tekniskt-vetenskapliga

och industriella representation i utlandet samt Svenska

stenkolsimportörers förening. Kommerskollegium har till sitt yttrande fogat

införskaffade utlåtanden från Stockholms handelskammare, handelskammaren

i Göteborg, Skånes handelskammare, Sveriges industriförbund

och Sveriges allmänna exportförening.

Samtliga remissinstanser utom statskontoret och riksräkenskapsverket

är införstådda med att kolclearingkassans överskottsmedel icke bör indragas

till statsverket för allmänna budgetändamål.

Kommerskollegium förklarar sig i huvudsak biträda de allmänna synpunkter,

som anförts i promemorian beträffande dispositionen av nu ifrågavarande

medel, och finner, att dessa främst bör användas för sådana ändamål

att de direkt eller indirekt kommer konsumenterna och folkhushållet

till godo.

Skånes handelskammare, som anser det stå öppet huruvida rättsligen

grundade ersättningsanspråk kan framställas med avseende å överskottsmedlen,

har med denna reservation i stort sett intet att erinra mot den i

promemorian föreslagna användningen av medlen.

Såvitt handelskammaren i Göteborg kan finna är det icke praktiskt möjligt

att nu i efterhand genomföra en rättvis återbetalning av kassans överskottsmedel

till konsumenterna och kolimportörerna.

Sveriges allmänna exportförening finner att den omständigheten att medlen

härrör från en viss, klart avgränsad bransch och att deras uppkomst

inneburit uppoffringar för konsumenterna — samt möjligen vissa företagare

— talar för att medlen disponeras för ändamål, vilka tjänar ifrågavarande

konsumenters och företagares intressen. Med beaktande av de varuslag,

som omfattats av kolclearingen, bör överskottsmedlen enligt föreningens

mening så långt möjligt användas till att främja vår bränsleförsörjning.

Förslaget att viss del av kolclearingkassans överskottsmedel skall begagnas

för att täcka vissa kostnader och förluster, som uppkommit

för staten i samband med åtgärder för bränsleförsörjningen

finner kommerskollegium icke obefogat, även om

det i och för sig hade varit önskvärt, att överskottsmedlen i sin helhet avsatts

för andra angelägna ändamål. Jämväl handelskammaren i Göteborg

finner detta förslag rimligt. Icke heller Svenska stenkolsimportörers förening

gör någon erinran mot detsamma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 28

Statens handels- och industrikommission ifrågasätter däremot, om kassans

överskottsmedel skall användas för återbetalning av medel, som disponerats

under riksstatsanslag. Jämväl Stockholms handelskammare och

Sveriges industriförbund vänder sig mot denna del av förslaget, som icke

anses stå i överensstämmelse med principen att clearingkassornas överskottsmedel

ej skall användas för att tillgodose allmänna budgetändamål.

Av yttrandet från Sveriges allmänna exportförening framgår, att även exportföreningen

anser att ingen del av överskottsmedlen bör användas för

att täcka nu ifrågavarande kostnader.

Tanken att överskottsmedel från kolclearingkassan skall överföras till

1953 års fond för forsknings- och försöksverksamhet

på bränsleområdet har vunnit stark anslutning. Promemorians förslag

att 2,5 milj. kronor skall användas för detta ändamål tillstyrkes av

kommers kollegium och Skånes handelskammare. Riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, som beräknar det disponibla överskottet i kolclearingkassan

till 31 milj. kronor i stället för 30 milj. kronor, förordar att

fonden för forsknings- och försöksverksamhet på bränsleområdet ökas med

1 milj. kronor utöver vad departementspromemorian föreslagit.

Handelskammaren i Göteborg förordar att vad som återstår, sedan i enlighet

med promemorians förslag förut nämnda kostnader och förluster för

staten i samband med vår bränsleförsörjning blivit täckta, helt användes

för forskningsarbete inom bränsleområdet. Jämväl Svenska stenkolsimportörers

förening förordar en mycket hög avsättning för nu ifrågavarande ändamål

och föreslår att forsknings- och försöksverksamheten skall avse användningen

av fasta bränslen. Sveriges allmänna exportförening förordar,

att hela två tredjedelar av kolclearingkassans överskottsmedel disponeras

för teknisk forskning och försöksverksamhet på bränsleområdet.

Statens handels- och industrikommission anser att behovet av medel för

forsknings- och försöksverksamhet inom främst bränsleområdet är så angeläget

att avsättning till detta ändamål bör verkställas i största möjliga

utsträckning. Bränsleutredningen 1951 räknar med att fonden för försöksverksamhet

och forskning på bränsleområdet efter ett par års startperiod

med successivt ökade medelsbehov kommer att belastas med en årlig medelsförbrukning

av storleksordningen 2 å 3 milj. kronor. Med häsyn härtill

hemställer utredningen, att största möjliga belopp skall tillföras fonden.

Sveriges industriförbund förordar, att huvudparten av kolclearingkassans

överskottsmedel överföres till nu ifrågavarande fond. Ingen annan användning

skulle enligt förbundets mening bättre tillgodose intresset hos de

grupper, som tillskjutit medlen.

Förslaget att avsätta 3,8 milj. kronor av kolclearingkassans överskottsmedel

till 1953 års fond för teknisk forskning tillstyrkes

av statens tekniska forskningsråd och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Forskningsrådet understryker, att under en följd av år anspråken

på bidrag för tekniskt vetenskapliga forskningsuppgifter varit större

än det riksstatsanslag, som stått till förfogande. Medel erfordras för ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kangl. Maj. ts proposition nr 28

flertal forskningsområden, bl. a. åt den biotekniska forskningen och forskningen

rörande avlopps-, vattenrenings- och grundvattenfrågor.

Kommerskollegium har intet att erinra mot att en del av kolclearingkassans

överskottsmedel överföres till fonden för teknisk forskning men anser

att beloppet bör begränsas till 2,3 milj. kronor.

Sveriges industriförbund anser att medel för annan teknisk forskning än

bränsleforskning bör ställas till Tekniska forskningsrådets förfogande på

annat sätt än genom anlitande av kolclearingkassans medel.

Ingenjörsvetenskapsakademien, som med tillfredsställelse ser att avsevärda

belopp ställes till forskningens förfogande, framhåller betydelsen av

Akademiens allmänna forskningsfrämjande insatser, bl. a. det internationella

samarbetet genom en särskild kontaktman i New York, uppbyggandet

av forskarnas kontaktorgan samt inrättandet av en upplysningstjänst.

Akademien hemställer att 10 å 20 procent av kolclearingkassans överskottsmedel

reserveras för allmänt forskningsfrämjande åtgärder och för detta

ändamål ställes till Akademiens förfogande.

Utredningen om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation

i utlandet understryker, att det nuvarande riksstatsanslaget till

Ingenjörsvetenskapsakademien för tekniskt-vetenskaplig och industriell representaion

i utlandet är otillräckligt för en kontinuerlig representation i

Amerikas förenta stater. Det skulle därför enligt utredningsmannen vara

av stort värde, om ett kompletterande stöd kunde lämnas på annan väg.

Ett sådant stöd skulle bli besläktat med stödet både åt teknisk forskning

och åt utrikeshandelsfrämj ande åtgärder. Det synes utredningsmannen troligt,

att utöver riksstatsanslaget ett årligt bidrag av 50 000 å 100 000 kronor

kan komma att erfordras.

En överföring av medel från kolclearingkassan till handels- och

sjö farts fonden tillstyrkes av ett flertal remissinstanser. Det råder

emellertid ganska olika meningar om vilket belopp som bör överföras och

beträffande användningen av de överförda medlen.

Kommerskollegium förordar, att avsättningen till handels- och sjöfartsfonden

ökas med 1,5 milj. kronor utöver vad departementspromemorian föreslagit.

Denna ökning bör enligt kollegiets mening reserveras för transportekonomisk

forskning. Kollegium tillstyrker, att 2 milj. kronor av avsättningen

till fonden reserveras för distributionsekonomisk forskning. Avsättningen

för utrikeshandelsfrämj ande åtgärder bör däremot enligt kollegiets

mening minskas med 1 milj. kronor, vilket belopp bör få användas

för sjöfartsfrämjande åtgärder.

Kiksnämndcn för ekonomisk försvarsberedskap ifrågasätter,, om icke avsättningen

till handels- och sjöfartsfonden nu bör begränsas till 3,5 milj.

kronor. Återstående 2 milj. kronor bör enligt Kungl. Maj :ts bestämmande

framdeles få tillföras den eller de av de i promemorian berörda fonderna,

som blir i största behov av tillskott.

Stockholms handelskammare föreslår att till handels- och sjöfartsfonden

överföres 10 milj. kronor, varav ett väsentligt större belopp än som i prome
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 28

morian föreslagits borde få användas för distributionsekonomisk forskning.

Handelskammaren framhåller därjämte behovet av transportekonomisk

forskning och förordar en särskild fond för detta ändamål. Jämväl Sveriges

allmänna exportförening föreslår en mycket kraftig ökning av handels- och

sjöfartsfonden, nämligen med en tredjedel av kolclearingkassans överskottsmedel.

De överförda medlen bör emellertid enligt föreningens mening

uteslutande användas till utrikeshandelsfrämjande åtgärder.

Sveriges industriförbund anser det rimligt att en mindre del av kolclearingkassans

överskottsmedel överföres till handels- och sjöfartsfonden för

utrikeshandelsfrämjande åtgärder. Däremot finner förbundet det uppenbart,

att man ej bör taga medel för sådana uppgifter som distributionsekonomisk

forskning och undersökningar beträffande märkesvaror och tvättforskning

ur kolclearingkassan och därigenom minska möjligheterna att

göra en insats på främst bränsleområdet.

Hemmens forskningsinstitut uttrycker sin tillfredsställelse över förslaget

om en anvisning av medel till undersöknings- och upplysningsverksamhet

av betydelse för konsumenterna. Institutet omnämner flera aktuella medelskrävande

arbetsuppgifter, bl. a. undersökningar på det tvättkemiska

området, forskning rörande bostädernas ventilationsfrågor, studiet av arbetskläder

samt en rationalisering av arbetsmetoderna inom husligt arbete.

Vid beviljandet av bidrag till utrikeshandelsfrämjande åtgärder bör enligt

institutets mening även konsumentsynpunkterna beaktas.

Skånes handelskammare förordar en viss medelsavsättning till konsumentupplysning

i avsikt att åstadkomma effektivare och mera rationell

användning av kolbränslet.

I några yttranden föreslås att vissa andra ändamål än de ovan

nämnda skall tillgodoses vid dispositionen av kolclearingkassans överskottsmedel.

Svenska stenkolsimportörers förening framhåller, att kolimportörerna

1950 i flera fall led förluster på grund av prisfall och att genom prisclearingens

återinförande för kol 1951 importörerna av kol från Storbritannien

och Saar förhindrades att uttaga eljest möjliga prisstegringsvinster på kontrakt,

ursprungligen avsedda för skeppning 1950 och tecknade i en fri

marknad 1949 eller 1950. Syftet att finansiera prisregleringen å polska kol

hade emellertid kunnat realiseras utan någon konfiskation av prisstegringsvinsterna

på dessa gamla kontrakt. Föreningen hemställer därför, att de

clearingavgifter, som uttagits på engelska kol och Saar-kol, kontrakterade

1949 och 1950 för leverans senast 1950, återbetalas. Vidare anhåller föreningen,

att 500 000 kronor utbetalas till Svenska kolhandelns understödsstiftelse

och 100 000 kronor till Föreningen Engelsk kolimports stipendiefond.

Skånes handelskammare ifrågasätter, om icke ett visst mindre belopp

bör avsättas till understöd åt svenska kolagenter, som frånhänts sina ordinarie

inkomster genom förstatligandet av kolindustrin i vissa länder.

En fullständig indragning till statsverket av kolclearing
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 28

kassans överskottsmedel förordas, såsom förut antytts, av statskontoret

och l-iksräkenskapsverket. Statskontoret upprepar härvid sin i tidigare sammanhang

deklarerade uppfattning att det icke är tillfredsställande att clearingkassornas

verksamhet bedömes fristående från andra av krigstiden föranledda

prisregi erande åtgärder. Kolclearingen utgjorde endast ett led i

strävandena för bränsleförsörjningen, som krävt väsentliga insatser av statsmedel.

I anslutning till förslaget att 18,2 milj. kronor skall användas för

att täcka statens förluster och kostnader från och med budgetåret 1950/51

för inköp och lagring av kol, anskaffning av ved och i samband med garantiåtaganden

för avsättning av torv framhåller riksräkenskapsverket, att

det enligt dess uppfattning föreligger lika goda skäl att ersätta de kostnader

av detta slag, som uppkommit före budgetåret 1950/51. Härtill kommer,

att de prisregleringsavgifter, som inbetalats till kolclearingkassan, enligt

riksräkenskapsverkets uppfattning haft karaktären av pålagor eller allmänna

avgifter och därför helt bör likställas med riksstatsinkomster. Beaktas

bör ytterligare enligt verkets mening, att de särskilda ändamål, vilka

enligt promemorieförslaget skall tillgodoses, redan beretts en riklig medelstilldelning

genom disposition av vissa andra clearingkassors överskottsmedel.

Departementschefen

Liksom ett stort antal andra clearingkassor inrättades kolclearingkassan

under det senaste världskriget för att åstadkomma en prisutjämning för vissa

varuslag. De av kolclearingen omfattade varorna var stenkol, koks och

kolbriketter. Till grund för clearingen lades vissa av statens bränslekommission

fastställda avräkningspriser. Därest det verkliga importpriset för ett

av clearingen berört varuparti underskred avräkningspriset, hade vederbörande

företagare att till kassan inbetala skillnaden. I motsatt fall blev den

överskjutande anskaffningskostnaden täckt av medel ur kassan.

Kolclearingen upphörde slutligt med utgången av april 1953. Då bränslekommissionen

sedermera samma år upphörde med sin verksamhet, överflyttades

redovisningen av kolclearingkassan på riksnämnden för ekonomisk

förvarsberedskap. Av uppgifter som lämnats av riksnämnden framgår

att kassans verksamhet visserligen ännu icke helt avvecklats, i det att bl. a.

slutlig ställning icke tagits till vissa betalningsyrkanden på ca 0,5 milj.

kronor. Man torde emellertid kunna förvänta att avvecklingen skall kunna

slutföras under innevarande budgetår. Anledning föreligger därför att nu

taga ställning till frågan om dispositionen av det överskott, som kommer

att föreligga. På grund av den försiktiga prissättning som bränslekommissionen

tillämpat har överskottet i kolclearingkassan blivit mycket betydande.

Stora belopp därav har tagits i anspråk för olika åtgärder sammanhängande

med vår bränsleförsörjning. Behållningen i kassan utgör för närvarande

ca 31,5 milj. kronor. Därest man frånräknar det belopp, som omfattas

av de nyssnämnda betalningsyrkandena, blir de disponibla överskottsmedlen

i kassan i runt tal 31 milj. kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 28

Det förhållandet att överskott uppkommit i kolclearingkassan torde som

regel få anses innebära att i sista hand konsumenterna belastats med extra

utgifter. Någon praktisk möjlighet att återbära överskottsmedlen till bränslekonsumenterna

finns emellertid icke. I vissa fall kan det ha varit importörerna

som lidit förlust till följd av kassans verksamhet. Det torde emellertid

vara ogörligt att träffa ett i förhållande till alla företagen inom branschen

rättvist avgörande i sådana förlusttäckningsfrågor. Några rättsligt

grundade anspråk på de ovannämnda disponibla överskottsmedlen har icke

framförts från något håll. I alla händelser om man betraktar frågan icke

som ett teoretiskt utan som ett praktiskt problem torde — såsom anfördes

i 1953 års proposition beträffande andra clearingkassor — hinder knappast

föreligga för staten att förfoga över överskottsmedlen. Framhållas må också

att i 1940 års kungörelse om reglering av importpriserna å stenkol och

koks m. m. stadgades, att vid regleringens upphörande eventuellt föreliggande

överskott skulle inbetalas till statsverket.

I den inom handelsdepartementet upprättade promemorian angående dispositionen

av kolclearingkassans överskottsmedel framhålles, att ifrågavarande

medel icke kan betraktas som statsinkomster av sådan art att de bör

indragas till statsverket för tillgodoseende av allmänna budgetändamål. Avsikten

med clearingverksamheten har icke varit att skaffa staten inkomster.

Med hänsyn till överskottets ursprung anses i första hand två olika användningsområden

böra ifrågakomma. Det ena är att medlen nyttjas för att

täcka förluster i samband med statliga åtgärder för att trygga försörjningen

med kol och andra bränslen. För sådant ändamål bör enligt promemorian

ca 18,2 milj. kronor användas, varigenom täckning skulle erhållas för statens

utgifter under riksstaten för ifrågavarande ändamål från och med

budgetaret 1950/51 till och med innevarande budgetår. Det andra i promemorian

föreslagna användningsområdet, som anses böra ifrågakomma för

återstoden av överskottsmedlen, är att medlen disponeras för bränsleteknisk

och allmänt teknisk forskning, för försöks- och upplysningsverksamhet av

betydelse för konsumenterna samt för utrikeshandelsfrämjande åtgärder.

Departementspromemorians förslag överensstämmer i stort med de riktlinjer,

som lör andra clearingkassors del uppdrogs i den förut omnämnda

propositionen nr 39/1953, vilken tillstyrktes av statsutskottet och bifölls av

riksdagen.

Vid remissbehandlingen har från en del håll framhållits, att en tillämpning

av principerna i nyssnämnda proposition borde medföra, att icke någon

del av kassans överskottsmedel tillfördes statsverket såsom täckning för statens

utgifter under riksstaten för bränsleförsörjningen. Med hänsyn till

omfattningen av statens sammanlagda utgifter för nu ifrågavarande ändamål

och under beaktande av överskottsmedlens storlek synes det emellertid

skäligt, att en del av överskottsmedlen användes för detta ändamål.

Promemorians förslag att täckning skall lämnas för statens ifrågavarande

utgifter under budgetåren 1950/51—1954/55 synes mig vara en rimlig avvägning.

Jag tillstyrker därför, att ifrågavarande statsutgifter, vilka beräk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 28

nas till ca 18,2 milj. kronor, får täckas med anlitande av kolclearingkassans

överskottsmedel. Detta torde i enlighet med promemorians förslag enklast

kunna ske genom att beloppet i fråga av riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap inbetalas till statsverket och tillgodoföres den å riksstatens

inkomstsida uppförda inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.

Återstoden av kolclearingkassans överskottsmedel torde böra användas

för ändamål, som tjänar bränslekonsumenternas och vederbörande importföretags

intressen. För bränslekonsumenternas del bör beaktas, att dessa

utgöres dels av den stora allmänheten och dels av näringslivet. Jag tillstyrker

därför promemorians tanke, att vad som återstår av överskottsmedlen,

sedan nyssnämnda statsutgifter blivit täckta, fördelas mellan bränsleforskning,

annan teknisk forskning, försöks-, forsknings- och upplysningsverksamhet

av betydelse för de stora konsumentgrupperna i vårt land samt

utrikeshandelsfrämjande åtgärder. I anledning av remissyttrandena torde

dock vissa mindre jämkningar böra göras i promemorieförslaget.

Till 1953 års fond för forsknings- och försöksverksamhet på bränsleområdet

torde såsom förelagits i promemorian böra avsättas 2,5 milj. kronor,

varigenom denna fond skulle komma upp till ett belopp av 8 milj. kronor.

Vidare torde i enlighet med promemorieförslaget till 1953 års fond för

teknisk forskning böra överföras 3,8 milj. kronor, varigenom fondkapitalet

skulle komma att utgöra ca 5 milj. kronor. Ett dylikt belopp synes erforderligt

för att statens tekniska forskningsråd skall kunna lämna bidrag i önskvärd

utsträckning till olika angelägna forskningsändamål. I anslutning till

remissyttrandena från Ingenjörsvetenskapsakademien och utredningen om

Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation i utlandet

synes av fondavsättningen ett belopp av 300 000 kronor böra reserveras för

bidrag till kostnaderna för tekniskt-vetenskaplig och industriell representation

i utlandet, i första hand Amerikas förenta stater, under den närmaste

femårsperioden. Jag förutsätter härvid, att nu ifrågavarande medelsreservering

icke skall föranleda någon beskärning av riksstatsanslaget till ifrågavarande

ändamål.

Jag biträder vidare förslaget att till handels- och sjöfartsfonden överföra

2 milj. kronor för att användas för forskningsuppgifter samt försöks- och

upplysningsverksamhet rörande frågor, som är av betydelse för de stora

konsumentgrupperna i vårt land.

Återstoden av överskottsmedlen, vilken enligt beräkningarna av riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap torde kunna uppskattas till

cirka 4,5 milj. kronor, torde likaledes böra tillföras handels- och sjöfartsfonden

samt till gagn för hela folkhushållet användas för i huvudsak utrikeshandelsfrämj

ande åtgärder.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser

om användningen av de medel, som sålunda avsättes till de olika förut

omnämnda ändamålen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28

att medgiva, att överskottsmedlen i kolclearingkassan, beräknade

till cirka 31 milj. kronor, må användas på sätt jag

i det föregående förordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Gustaf Gyllenhaal

856. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1955:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 under tionde huvu s. 23 i texten
  2. Rskr. 1955:119 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  3. SU 1955:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen av kolcleaiingkassans överskottsmedel. s. 1 i texten