Sök i Ratio Lex

Angående livränta till A. Magnusson

1955-01-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:40, Angående livränta till A. Magnusson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

1

Nr 40.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående livränta till

A. Magnusson; given Stockholms slott den 4 januari

1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att hemmansägaren A. Magnusson, vars hustru

blivit bragt om livet av en på Källshagens sjukhus i Vänersborg intagen,

av familjen Magnusson vårdad patient, skall så länge han lever ogift äga

uppbära en livränta å 1 800 kronor om året, dock längst intill dess hans

yngsta barn i äktenskapet med den avlidna uppnått 16 års ålder.

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 40.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, fråga om

livränta till A. Magnusson.

Förslag

Med skrivelse den 19 februari 1954 har medicinalstyrelsen överlämnat en

av hemmansägaren A. Magnusson, Manhem, Väne-Åsaka, Älvsborgs län, i

en den 20 augusti 1952 dagtecknad skrift gjord framställning om ersättning

för avlönande av en husföreståndarinna tills dess att Magnussons

yngste son, född den 14 februari 1948, fyllt 18 år. Som skäl för ansökningen

har Magnusson anfört, att hans hustru blivit bragt om livet av en

på Källshagens sjukhus i Vänersborg intagen patient, vilken varit omhändertagen

i familjevård av Magnusson.

Medicinalstyrelsen har i sin skrivelse anfört i huvudsak följande.

Den 9 augusti 1952 misshandlade i familjevård överflyttade patienten vid

Källshagens sjukhus i Vänersborg Åke Erik Karlsson husmodern i familjevårdshemmet

Ruth Asta Magnusson så svårt att hon kort därefter avled.

Jämlikt 88 § stadgan den 19 september 1929 angående sinnessjukvården

i riket må för vid statens sinnessjukhus intagna, stillsamma och renliga

sinnessjuka, vilka anses kunna vistas utom sjukhuset utan fara för annans

personliga säkerhet eller eget liv, anordnas vård i enskilt hem (kontrollerad

familjevård). Enligt ett den 15 och 20 mars 1939 träffat avtal mellan

direktionen för Källshagens sjukhus och Magnusson hade denne åtagit

sig att för sådan vård mottaga högst två manliga patienter vid sjukhuset.

Åke Erik Karlsson straffriförklarades den 2 augusti 1951 jämlikt 5 kap.

5 § strafflagen efter att ha misshandlat sin moder och intogs den 28 september

1951 för vård på Källshagens sjukhus. På föranstaltande av sjukvårdsläkaren

därstädes S. Hermansson överflyttades han den 4 mars 1952

i familjevård och placerades den 22 april samma år hos familjen Magnusson.

Medicinalstyrelsens disciplinnämnd har med anledning av dråpet genom

beslut den 12 februari 1953 uttalat följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

»Utredningen giver vid handen, att Karlsson sedan början av år 1952

varit föremål för prövning i friare vårdform och varit utackorderad i familjevård

sedan början på mars månad utan att därvid någon anledning

till anmärkning mot hans uppträdande förefunnits. Handlingarna utvisa

vidare, att Karlsson ur psykiatrisk synpunkt varit ett svårbedömt fall. Med

hänsyn härtill finner disciplinnämnden den felbedömning av fallet, som

Hermansson gjort sig skyldig till, icke vara av sådan art att den för honom

bör medföra ansvar. På grund härav föranleder vad i ärendet förekommit

icke någon disciplinnämndens åtgärd.

Emellertid vill nämnden framhålla, att det i ett fall som detta varit av

omständigheterna påkallat, att vårdnadshavaren blivit närmare upplyst om

de tendenser till aggressivitet som Karlsson tidigare visat.»

Landsfogden i Älvsborgs län har genom resolution den 28 augusti 1952

beslutat, att, då Karlsson enligt intyg av överläkaren vid Källshagens sjukhus

begått ifrågavarande dråp under inflytande av sinnesslöhet och han

fortfarande vore i behov av vård å sinnessjukhus, ärendet icke skulle föranleda

till vidare åtgärd.

Då Karlssons överflyttande i familjevård, såvitt utredningen giver vid

handen, icke kan lastas den för beslutet ansvarige tjänstemannen som försummelse,

synes Magnusson icke äga möjlighet att på rättslig väg utfå någon

ersättning.

Beträffande frågan, huruvida Magnusson bör tillerkännas bidrag av statsmedel

till avlönande av en husföreståndarinna, har medicinalstyrelsen

anfört.

I kontrollerad familjevård omhändertagen sjuk är fortfarande inskriven

vid sjukhuset och vårdavgift för honom utgår på samma sätt som för å

sjukhuset vårdade patienter. Enligt 91 § ovannämnda stadga skall han

minst en gång i månaden besökas av läkare vid sjukhuset. Därjämte skall

tillsyn minst en gång i veckan ske genom därtill förordnad befattningshavare.

Vidare skall sjukjournal rörande honom föras. Hans vårdnadshavare

får dock anses ha visst ansvar för patientens vård. För Karlssons

vård har Magnusson icke mottagit någon ersättning av sjukhuset. Han har

däremot till Karlsson som ersättning för dennes arbete i jordbruket utbetalat

10 kronor i veckan, varjämte han till sjukhuset för Karlssons räkning

inbetalat 30 kronor i månaden.

Den förmån av relativt billig arbetskraft, som Magnusson härigenom

åtnjutit, kan givetvis icke kompensera de risker, som kunna vara förenade

med att mottaga familjevårdspatienter. Styrelsen anser det därför rimligt,

att staten i ett fall som det förevarande träder emellan och ersätter de

merkostnader, som förorsakas av dylik patient. Styrelsen får därför tillstyrka,

att Magnusson medgives viss ersättning av statsmedel. Ersättningen

bör enligt styrelsens mening givas formen av årlig livränta till Magnusson

så länge han lever ogift, dock längst till dess hans yngsta barn i äktenskapet

med den avlidna uppnått 16 års ålder. Med hänsyn till omständigheterna

i fallet finner styrelsen skäligt föreslå, att sådan livränta utgår med

1 800 kronor för år. Styrelsen vill nämna, att månadslönen till hushållerska

på orten enligt från arbetsförmedlingen i Vänersborg under hand inhämtad

uppgift f. n. uppgår till 200—250 kronor.

Därest styrelsens förslag om beredande av livränta åt Magnusson icke

vinner statsmakternas bifall, torde höra övervägas att tillerkänna honom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

en engångsersättning för de kostnader, som varit förenade med dödsfallet.

Enligt handlingarna bilagt utdrag av bouppteckning uppgingo begravningskostnaderna

och kostnaderna för gravvård m. in. till 4 232 kronor

75 öre.

Medicinalstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att från det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

diverse pensioner och understöd in. in. må till A. Magnusson utgå livränta

med 1 800 kronor för år fr. o. m. den 1 september 1952 räknat så

länge han lever ogift, dock längst intill dess hans yngsta barn i äktenskapet

med den avlidna uppnått 16 års ålder, med iakttagande att å den

sålunda bestämda livräntan icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån

som enligt gällande bestämmelser eljest tillkommer pensionstagare.

Av vid medicinalstyrelsens skrivelse fogade handlingar framgår, att Magnusson

— förutom ovannämnda barn —- har ytterligare två barn, födda

resp. 1940 och 1942, att den i anledning av ifrågavarande dödsfall upprättade

bouppteckningen utvisar en behållning av i runt tal 34 900 kronor

samt att Karlsson åtnjuter folkpension och har endast obetydliga privata

tillgångar (den 23 augusti 1952 111 kronor).

Yttrande

Statskontoret tillstyrker med hänsyn till föreliggande omständigheter,

att Magnusson erhåller en årlig livränta med belopp och under förutsättning

som medicinalstyrelsen föreslagit. Ämbetsverket anser tillika skäligt,

att Magnusson såsom ersättning för kostnaderna i samband med hustruns

begravning tillerkännes ett engångsbelopp av 3 000 kronor.

Departementschefen

Av utredningen i ärendet framgår, att Åke Erik Karlsson den 2 augusti

1951 straffriförklarats efter att ha misshandlat sin moder och den 28

september 1951 intagits för vård på Källshagens sjukhus i Vänersborg.

Karlsson har därefter på föranstaltande av vederbörande sjukvårdsläkare

den 4 mars 1952 överflyttats i familjevård och den 22 april samma år placerats

hos hemmansägaren A. Magnusson, Väne-Åsaka i Älvsborgs län.

Den 9 augusti 1952 berövade Karlsson genom misshandel A. Magnussons

hustru livet.

Medicinalstyrelsens disciplinnämnd har uttalat, att Karlsson ur psykiatrisk

synpunkt varit ett svårbedömt fall samt att den felbedömning av

fallet, som sjukvårdsläkaren gjort sig skyldig till, ej vore sådan, att den

för honom borde medföra ansvar. Disciplinnämnden har emellertid påpekat,

att Magnusson bort bliva upplyst om de tendenser till aggressivitet,

som Karlsson tidigare ådagalagt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

Landsfogden i Älvsborgs län har beslutat att, då Karlsson enligt intyg

av överläkaren vid Källshagens sjukhus begått ifrågavarande dråp under

inflytande av sinnesslöhet och fortfarande vore i behov av vård på sinnessjukhus,

ärendet ej skulle föranleda vidare åtgärd.

Enligt vad handlingarna utvisar, åtnjuter Karlsson folkpension och har

endast obetydliga privata tillgångar.

Ersättning har av Magnusson yrkats för avlönande av en husföreståndarinna

att förestå hushållet för honom och hans tre barn intill dess det

yngsta barnet fyllt 18 år.

Frågan om det allmännas skadeståndsansvar utreds f. n. av en särskild

kommitté. Resultatet av denna utredning bör självfallet icke föregripas.

Utan att taga ställning till den principiella frågan om ersättning bör utgå

i fall av denna natur anser jag emellertid med hänsyn till de föreliggande

omständigheterna i likhet med statskontoret och medicinalstyrelsen skäligt,

att Magnusson tillerkännes en ersättning av statsmedel i form av livränta.

Denna torde böra bestämmas till 1 800 kronor för år och utgå fr. o. m.

1 september 1952 så länge Magnusson lever ogift, dock längst intill dess

hans yngsta barn i äktenskapet med den avlidna uppnått 16 års ålder. Å

livräntan bör icke utgå sådan tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser

eljest tillkommer pensionstagare. Kostnaden för livräntan synes

böra bestridas från förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd

m. m.

Vad angår det framförda förslaget om att tillerkänna Magnusson en engångsersättning

för kostnaderna i samband med hustruns begravning synes

Kungl. Maj :t utan riksdagens hörande äga att med anlitande av omkostnadsanslaget

för statens sinnessjukhus besluta om ersättning. Beslut

i denna fråga har ännu ej fattats.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

må räknat fr. o. in. den 1 september 1952 till A. Magnusson

utgå årlig livränta med 1 800 kronor så länge han lever

ogift, dock längst intill dess hans yngsta barn i äktenskapet

med hans avlidna hustru uppnått 16 års ålder, med

iakttagande av att å den sålunda bestämda livräntan icke

må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande

bestämmelser eljest tillkommer pensionstagare.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Torsten Jcppsson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:121 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till II. K. Almkvist m. fl. a1 i texten
  2. SU 1955:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående livränta till A. Magnusson. a1 i texten