Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättningsoch utskånkningsskait å rusdrycker, m. m
1955-01-14 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1955:54, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättningsoch utskånkningsskait å rusdrycker, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
1
Nr 54
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 26 februari
1954 (nr 72) angående omsättnings- och utskånkningsskait
å rusdrycker, m. mgiven Stockholms slott den
den 14 januari 1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) förordning om ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72)
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker;
2) lag om ändrad lydelse av 30 § 4 mom. kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370).
GUSTAF ADOLF
Per Edvin Sköld
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag om skärpt kontroll över utskänkningsskatten
och viss förenkling i beräkningen av restauratörernas utskänkningsvinst.
Förslagen, som föranletts av den nya ordningen för försäljning
av rusdrycker, innefattar en provisorisk reglering i avvaktan på att definitiv
ståndpunkt tages i fråga om formerna för utskänkningsskattens uttagande
och om restauratörernas ersättning för utskänkningen. Vidare förordas att
omsättningsskatt icke skall utgå för spritdrycker, som användes för vissa
medicinska och farmaceutiska ändamål. Slutligen föreslås vissa formella
ändringar i kommunalskattelagen, vilka sammanhänger med den nya rusdrycksförsäljningsförordningen.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 54
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker.
Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 26 februari 1954 angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker skall upphöra att gälla,
att 1 §, 2 § 1 och 3 inom., 4 §, 6—8 §§ och 10 § nämnda förordning skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, samt att förordningens rubrik
skall hava följande lydelse.
Förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och vin
(Nuvarande lydelse)
1 §•
För rusdrycker, som försäljas
här i riket, skall, i den utsträckning
och i den ordning nedan sägs, till
staten erläggas dels omsättningsskatt
och dels utskänkningsskatt.
2 §.
1 mom. Omsättningsskatten upptages
vid detaljhandelsbolags inköp
av rusdrycker och utgår, där ej annat
i 2 eller 3 mom. stadgas,
a) för spritdrycker — — — utminuteringspriset;
samt
b) för vin,---av utminute
ringspriset.
Utminuteringspriset utgöres —
— -— varornas utminutering.
3 mom. För spritdrycker, som
jämlikt av Kungl. Maj:t med stöd
av 1 kap. 4 § 3 mom. eller 2 kap.
10 § 5 mom. förordningen den 18
juni 1937 angående försäljning av
rusdrycker meddelade bestämmelser
hos partihandelsbolaget inköpas eller
till riket införas, skall omsätt
-
(Föreslagen lydelse)
1 §•
För spritdrycker och vin, som försäljas
här i riket, skall, i den utsträckning
och i den ordning nedan
sägs, till staten erläggas dels omsättningsskatt
och dels utskänkningsskatt.
2 §.
1 mom. Omsättningsskatt upptages
vid detaljhandelsbolagets inköp
av spritdrycker och vin och utgår,
där ej annat i 2 mom. stadgas,
a) för spritdrycker---ut
minuteringspriset;
samt
b) för vin,---av utminute
ringspriset.
Utminuteringspriset utgöres —
--varornas utminutering.
3 mom. För spritdrycker, som
jämlikt av Kungl. Maj:t med stöd
av 6 § 3 mom. eller 12 § 5 mom.
rusdrycksförsäljningsförordningen
meddelade bestämmelser hos partihandelsbolaget
inköpas eller till riket
införas, skall omsättningsskatt
utgå med en grundavgift av 2 kro
-
3
Kungl. Maj :st proposition nr 54
(Nuvarande lydelse)
ningsskatt utgå med en grundavgift
av 2 kronor 70 öre för liter.
4 §.
1 mom. Sker inköp av rusdrycker
hos partihandelsbolaget, skall vid
dryckernas betalning omsättningsskatt
för desamma erläggas till detta
bolag; och åligger det bolaget att i
den ordning, Kungl. Maj :t bestämmer,
till statsverket inleverera omsättningsskatten.
2 mom. Vid inköp av rusdrycker
annorledes än hos partihandelsbolaget
åligger det detaljhandelsbolag
att senast den femtonde dagen i månaden
näst efter den, under vilken
inköpet ägt rum, å statsverkets
checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens
räkning insätta å
dryckerna belöpande omsättningsskatt.
Till grund för procentavgiften
skall läggas varans beräknade utminuteringspris.
Detalj handelsbolaget
skall senast den tjugonde dagen
i månaden näst efter den, under
vilken inköpet ägt rum, till kontrollstyrelsen
avlämna en till riktigheten
bestyrkt uppgift rörande köpeskillingens
storlek, däri inberäknad
tull- och fraktkostnad.
3 mom. Den, som enligt kontrollstyrelsens
i föreskriven ordning
meddelade tillstånd till riket inför
(Föreslagen lydelse)
nor 70 öre för liter. Sådan skatt skall
dock icke utgå för spritdrycker, som
skola användas för tillverkning av
varor, vilka enligt apoteksvarustadgan
äro att hänföra till apoteksvaror,
eller för spritdrycker, som av
apotek skola utlämnas mot vederbörligt
recept.
4 §•
1 mom. Sker inköp av spritdrycker
och vin hos partihandelsbolaget,
skall vid dryckernas betalning omsättningsskatt
för desamma erläggas
till detta bolag; och åligger det
bolaget att i den ordning, Kungl.
Maj :t bestämmer, till statsverket inleverera
omsättningsskatten.
2 mom. Vid inköp av spritdrycker
och vin annorledes än hos partihandelsbolaget
åligger det detaljhandelsbolaget
att senast den femtonde
dagen i månaden näst efter den,
under vilken inköpet ägt rum, antingen
å kontrollstyrelsens postgirokonto
eller å statsverkets checkräkning
i riksbanken för kontrollstyrelsens
räkning insätta å dryckerna
belöpande omsättningsskatt. Till''
grund för procentavgiften skall läggas
varans beräknade utminuteringspris.
Detaljhandelsbolaget skall
senast den tjugonde dagen i månaden
näst efter den, under vilken inköpet
ägt rum, till kontrollstyrelsen
avlämna en till riktigheten bestyrkt
uppgift rörande köpeskillingens
storlek, däri inberäknad tull- och
fraktkostnad.
3 mom. Den, som enligt kontrollstyrelsens
i föreskriven ordning
meddelade tillstånd till riket inför
4
Kungl. Maj:st proposition nr 54
(Nuvarande lydelse)
rusdrycker för vetenskapligt, medicinskt,
farmaceutisk^ tekniskt, industriellt
eller likartat ändamål,
skall genom insättning å statsverkets
checkräkning i riksbanken för
kontrollstyrelsens räkning erlägga
å dryckerna belöpande omsättningsskatt.
Importören har att, om så
påfordras, i samband med ansökning
om införseltillstånd hos detaljhandelsbolaget
ställa av bolaget godkänd
säkerhet för å rusdryckerna
belöpande omsättningsskatt. Det
åligger kontrollstyrelsen att vid beviljandet
av tillstånd till införseln
meddela de föreskrifter, som erfordras
för erhållande av en betryggande
kontroll å utgörandet av omsättningsskatten,
ävensom att övervaka,
att skatten vederbörligen inbetalas
till statsverket.
6 §.
Utskänkningsskatten upptages av
detaljhandelsbolag vid försäljning
av spritdrycker och starkvin till innehavare
av överlåtet tillstånd till
utskånkning eller sådant tillstånd,
som jämlikt 3 kap. 13 § förordningen
den 18 juni 1937 angående försäljning
av rusdrycker meddelats
annan än detaljhandelsbolag.
7 §■
För utskänkningsskatten ansvarar
vederbörande detaljhandelsbolag.
(Föreslagen lydelse)
spritdrycker för vetenskapligt, medicinskt,
farmaceutiskt, tekniskt, industriellt
eller likartat ändamål,
skall genom insättning antingen å
kontrollstyrelsens postgirokonto eller
å statsverkets checkräkning i riksbanken
för kontrollstyrelsens räkning
erlägga å dryckerna belöpande
omsättningsskatt. Importören har
att, om så påfordras, i samband
med ansökning om införseltillstånd
hos kontrollstyrelsen ställa av styrelsen
godkänd säkerhet för å spritdryckerna
belöpande omsättningsskatt.
Det åligger kontrollstyrelsen
att vid beviljandet av tillstånd till
införseln meddela de föreskrifter,
som erfordras för erhållande av en
betryggande kontroll å utgörandet
av omsättningsskatten, ävensom att
övervaka, att skatten vederbörligen
inbetalas till statsverket.
6 §•
1 mom. Utskänkningsskatten upptages
av detaljhandelsbolaget vid
försäljning av spritdrycker och
starkvin till den å vilken rätt till utskänkning
överlåtits (rättighetsinnehavare).
2 mom. I rättighetsinnehavares rörelse
må icke utskänkas andra spritdrycker
och starkviner än som inköpts
i den ordning detaljhandelsbolaget
bestämmer för förvärv av sådana
drycker till utskänkningsändamål.
7 §.
1 mom. Kontrollen över beskattningen
utövas av kontrollstyrelsen.
För utövande av skattekontrollen
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
(Nuvarande lydelse)
8 §•
Detaljhandelsbolag åligger
dels att senast den femtonde dagen
i varje månad å statsverkets
checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens
räkning insätta utskänkningsskatt,
som belöper på
spritdrycker och starkvin, vilka från
bolaget under nästföregående månad
försålts för utskänkningsändamål,
dels ock att senast den tjugonde
dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna en till riktigheten
bestyrkt uppgift rörande omfattningen
av nämnda försäljning.
10 §.
1. Om ansvar i vissa fall för den,
som vid lämnande av uppgift, varom
i b § 2 mom. eller 8 § sägs, lämnat
oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.
(Föreslagen lydelse)
äger kontrollstyrelsen anlita biträde
av särskilda kontrolltjänstemän.
Kontrolltjänsteman äger att på anfordran
när som helst erhålla tillträde
till lokaler och utrymmen, som
användas till utskänkning eller för
lagerhållning av rusdrycker eller varor
avsedda att tillhandahållas i
samband med utskänkning.
2 mom. Rättighetsinnehavare skall
utan ersättning ställa för kontrollen
nödiga hjälpmedel till förfogande
och lämna behövlig handräckning.
8 §•
Detaljhandelsbolaget åligger
dels att senast den femtonde dagen
i varje månad antingen å kontrollstyrelsens
postgirokonto eller å
statsverkets checkräkning i riksbanken
för kontrollstyrelsens räkning
insätta utskänkningsskatt, som belöper
på spritdrycker och starkvin,
vilka från bolaget under nästföregående
månad försålts för utskänkningsändamål,
dels ock att senast den tjugonde
dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna en till riktigheten
bestyrkt uppgift rörande omfattningen
av nämnda försäljning.
10 §.
i inom. Utskänker någon spritdrycker
eller starkvin i strid med bestämmelsen
i 6 § 2 mom., straffes
med dagsböter eller fängelse i högst
ett dr.
I fall som i första stycket avses
må kontrollstyrelsen ålägga rättighetsinnehavaren
att till detaljhandelsbolaget
gälda det belopp som sty
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
(Nuvarande lydelse)
2. Underlåter någon att inom föreskriven
tid avlämna sådan uppgift,
som i 4 § 2 mom. eller 8 § omförmäles,
äger kontrollstyrelsen vid
lämpligt vite förelägga den försumlige
att uppfylla sin skyldighet. Där
omsättningsskatt ej inom stadgad
tid av detaljhandelsbolag inbetalas,
eller där stadgad insättning av utskänkningsskatt
ej skett före utgången
av månaden näst efter den,
under vilken den myckenhet, för
vilken skatten utgått, blivit försåld,
må skatten utmätas med det belopp,
vartill kontrollstyrelsen efter
verkställd undersökning fastställer
densamma.
(Föreslagen lydelse)
relsen prövar hava undandragits bolaget.
Dår sådant belopp icke inbetalas
inom tid som av kontrollstyrelsen
föreskrives, må beloppet på
framställning av styrelsen omedelbart
utmätas.
2 mom. Hava flera medverkat till
gärning, som i 1 mom. sägs, gäller
vad i 3 kap. 4 och 5 §§ strafflagen
år stadgat. Den till vilken spritdrycker
eller starkvin utskänkts vare
dock ej förfallen till ansvar för annan
medverkan än anstiftan.
3 mom. Bryter råttighetsinnehavare
eller någon hos honom anställd
i annat fall än i 1 mom. sägs mot vad
i denna förordning är stadgat eller
mot föreskrift, som meddelats med
stöd av förordningen, straffes med
dagsböter.
Brott som i detta mom. avses må
av allmän åklagare åtalas allenast
efter angivelse av kontrollstyrelsen.
4 mom. Husbonde ansvarar, där
brott som i 1 och 3 mom. sågs begås
av hans husfolk eller i hans arbete
antagen person, för brottet, liksom
vore detta begånget av honom själv,
såframt ej omständigheterna göra
sannolikt, att brottet skett utan hans
vetskap och vilja.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1955.
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
7
Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 30 § 4 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 30 § 4 inom. kommunalskattelagen den 28
september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
30 §.
4 mom. För partihandelsbolag,
som avses i förordningen angående
försäljning av rusdrycker, skall
nettointäkten av handel med rusdrycker,
där den enligt här ovan
givna bestämmelser skulle beräknats
till högre belopp, anses utgöra 5 procent
å försäljningssumman för under
beskattningsåret försålda rusdrycker
med undantag för vara, vid
vars försäljning bolaget enligt avtal
med staten icke äger tillgodoräkna
sig handelsvinst.
För systembolag, varom förmäles
i nyssnämnda förordning, skall nettointäkten
av utminutering av rusdrycker,
där den enligt här ovan
givna bestämmelser skulle beräknats
till högre belopp, anses utgöra 7 procent
å försäljningssumman för under
beskattningsåret utminuterade
rusdrycker.
För utövare---försålda to
bak
svaror.
(Föreslagen lydelse)
30 §.
4 mom. För det partihandelsbolag,
som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen,
skall nettointäkten
av handel med rusdrycker, där
den enligt här ovan givna bestämmelser
skulle beräknats till högre
belopp, anses utgöra 5 procent å
försäljningssumman för under beskattningsåret
försålda rusdrycker
med undantag för vara, vid vars försäljning
bolaget enligt avtal med staten
icke äger tillgodoräkna sig handelsvinst.
För det detaljhandelsbolag, varom
förmäles i nyssnämnda förordning,
skall nettointäkten av utminutering
av rusdrycker, där den enligt här
ovan givna bestämmelser skulle beräknats
till högre belopp, anses utgöra
7 procent å försäljningssumman
för under beskattningsåret utminuterade
rusdrycker.
För utövare---försålda to
baksvaror.
Denna lag träder i kraft den t oktober 1955; dock att, såvitt avser beskattningen
av systembolag, äldre bestämmelser skola tillämpas i fiåga
om 1956 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1956 eller
tidigare år.
1 Senaste lydelse av 30 § 4 mom., se 1938: 368.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om
ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å rusdrgcker, m. m. samt anför därvid följande.
I. Kontrollen över utskänkningsskatten in. in.
Inledning
Med skrivelse den 13 november 1954 har kontrollstyrelsen överlämnat
en promemoria angående kontrollen över utskänkningsskatten efter den
nya rusdrycksförsäljningsförordningens ikraftträdande, m. m. Kontrollstyrelsen
har meddelat, att styrelsen vid förslagens utarbetande haft samråd
med detaljhandelsbolaget för rusdrycker, 1953 års utskänkningsvinstkommitté,
Sveriges centrala restaurangaktiebolag samt Sveriges hotell- och
restaurantförbund, vilka jämväl, efter remiss, avgivit yttranden över promemorian.
I ärendet har dessutom aktiebolaget vin- & spritcentralen yttrat
sig.
Kontrollstyrelsens förslag
Skattekontrollen. Gällande bestämmelser om utskänkningsskatt är intagna
i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å rusdrycker. Utskänkningsskatten utgår från och med
den 1 april 1954 för spritdrycker med 40 procent och för starkvin med
30 procent av varornas utminuteringspris. Skatten upptages av systembolagen
vid försäljning av spritdrycker och stark vin till innehavare av
utskänkningstillstånd. Systembolagen ansvarar för utskänkningsskatten
och inlevererar skatten månadsvis till statsverket. Varje månad skall
systembolag till kontrollstyrelsen lämna uppgift rörande omfattningen
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
av ifrågavarande försäljning. Till de nämnda bestämmelserna ansluter sig
vissa stadganden om ansvar för den som lämnat oriktig uppgift i nyssnämnda
hänseende, om vitesföreläggande vid underlåtelse att lämna uppgift
m. m.
Behovet av en skärpt kontroll över utskänkningsskatten efter restriktionssystemets
slopande berördes i olika sammanhang under behandlingen
av de nykterhetspolitiska frågorna föregående år. Kontrollstyrelsen påpekade
sålunda i yttrande över då framlagt förslag till omläggning av beskattningen
av rusdrycker bland annat, att en fri utminutering av rusdrycker
skulle medföra en viss risk för utskänkning av utminuterad sprit
och att det borde övervägas om icke kontrollen över utskänkningsskatten
skulle anordnas på samma sätt som varuskattekontrollen. En sådan ordning
kunde enligt styrelsen genomföras enligt följande linjer.
Restauratörerna får inköpa rusdrycker till utminuteringspris och ålägges
att månadsvis deklarera under föregående månad inköpta eller försålda
kvantiteter. Deklarationen bör kunna avgivas 15 dagar efter månadens
utgång, och samtidigt härmed bör utskänkningsskatten på inköpta eller
försålda kvantiteter erläggas till kontrollstyrelsen genom insättning på
postgiro. Vid en sådan omläggning uppkommer dock frågan om inarbetande
i utskänkningsskatten av systembolagens vinstandelar av handelsmarginalen
å utskänkningen. Förslag härom synes böra utarbetas av utredningen
rörande verkningarna på restaurangnäringen av utskänkningsvinstens avveckling
in. m.
I proposition nr 28: 1954 med förslag till förordning angående omsättnings-
och utskänkningsslcatt å rusdrycker, m. in. framhölls i anledning
av kontrollstyrelsens yttrande, att frågan om kontrollen över redovisningen
av utskänkningsskatten finge upptagas till omprövning, därest statsmakterna
framdeles skulle komma att fatta beslut om övergång till en friare
försäljning av rusdrycker.
Förevarande problem berördes även av särskilda utskottet vid 1954 års
riksdag i utlåtande nr 1 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken. Utskottet uttalade därvid
bland annat följande.
Utskottet har uppmärksammat, att då spritransoneringen helt bortfaller,
detta skulle kunna få konsekvenser för uppbörden av utskänkningsskatten
å spritdrycker. Denna skatt upptages nämligen i samband med restauratörernas
inköp hos systembolagen. En möjlighet till obegränsade spritinköp
skulle kunna innebära eu lrestelse för illojala restauratörer att undandraga
sig utskänkningsskatten. Såsom framhållits av departementschefen
i den av riksdagen förut behandlade propositionen nr 28, torde uppbörden
av denna skatt böra omprövas före eu övergång till fri försäljning av
spritdrycker.
Kont roll styrelsen framhåller i sin förevarande promemoria, att en definitiv
lösning av frågan efter de linjer, som tidigare angivits av styrelsen,
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
icke kunde genomföras innan ståndpunkt tagits i frågan om restauratörernas
ersättning för utskänkningen av spritdrycker och starkvin. Då denna
fråga vore under övervägande inom utskänkningsvinstkommittén, vore
det icke nu möjligt att genomföra en sådan omläggning av utskänkningsskatten.
Det torde fördenskull bli erforderligt att under en viss övergångstid,
i varje fall omfattande försäljningsåret 1 oktober 1955—30 september
1956, bibehålla den nuvarande utskänkningsskatten men genom provisoriska
föreskrifter skärpa kontrollen över dess erläggande. Därvid borde
eftersträvas å ena sidan att kontrollen bleve effektiv och å andra sidan
att minsta möjliga ingrepp gjordes i det nuvarande systemet för beräkning
av restauratörvinsterna.
Den av kontrollstyrelsen föreslagna provisoriska ordningen innebär i
huvudsak följande. Restauratörerna får icke i sin rörelse utskänka andra
lusdrycker än sådana som inköpts från detaljhandelsbolaget i den ordning
bolaget bestämmer. I överlåtelsekontraktet mellan bolaget och restauratören
skall stadgas skyldighet för den senare att företaga alla inköp på visst
försäljningsställe och att därvid uppge, att varorna skall utskänkas.
Skattekontrollen lägges både på inköpssidan och utskänkningssidan. Därvid
bör i första hand kontrolleras, att utskänkning icke äger rum av utminuteringsvis
inköpta rusdrycker. Kontrollen å inköpssidan skulle möjhggöras
främst genom att detaljhandelsbolaget skulle ha att fortlöpande
tillhandahålla kontrollstyrelsen uppgifter rörande de spritdrycker och starkviner,
som levererats till restaurang för utskänkningsändamål. Tyngdpunkten
måste emellertid läggas på utskänkningskonlrollen. För att denna skall
kunna bli effektiv erfordras möjlighet till granskning av restaurangnotor
och kassaremsor. Endast kassaregister, utrustade på sådant sätt att kontrollstyrelsen
anser sig kunna godkänna dem med hänsyn till de krav
styrelsen måste ställa ur kontrollsynpunkt, bör få användas. Möjligheter
måste finnas till avläsning och kontroll av nollställningen. Notor och
kassaremsor bör sparas under den tid kontrollstyrelsen kan komma att
föreskriva. Kontrollbesök bör avläggas relativt ofta. Därvid bör lagerinventering
kunna verkställas för erhållande av en tillfredsställande avstämning
mot det bokföringsmässiga lagret. Stor vikt bör vid inspektionerna
läggas vid att kassakontrollen är tillfredsställande ordnad. I vissa fall
skulle det vara erforderligt att bokföringen i sin helhet ställes till kontrollstyrelsens
förfogande för revision.
I övrigt innebär kontrollstyrelsens förslag att nu gällande ansvarsbestämmelser
för detaljhandelsbolag och dess personal slopas. I stället föreslås
särskilda ansvarsbestämmelser för rättighetsinnehavare.
Beräkningen av utskänkningsvinsten. Restauratörernas vinst på utskänkningen
är nu under avskrivning i enlighet med 1937 års riksdagsbeslut i
amnet. De närmare bestämmelserna angående utskänkningspriser, utskänk
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
It
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
ningsvinst och därmed sammanhängande förhallanden meddelas av kontrollstyrelsen.
Om den gällande ordningen lämnar styrelsen i huvudsak
följande redogörelse.
I varornas utminuteringspris, som fastställes av kontrollstyrelsen, ingår
partipriset, omsättningsskatten och en viss handelsmarginal, vilken sedan
den 1 april 1954 utgör för spritdrycker 6,5 procent, för starkviner 10
procent och för lättviner (svaga och musserande viner) 13 procent av
varornas utminuteringspris.
Utskänkningspriset för vissa slag av spritdrycker —- egentligt brännvin
med ett partipris ej överstigande 2 kronor 50 öre för liter, enklare slag av
eau-de-vie, som förskurits och tappats inom riket, samt punsch — fastställes
av kontrollstyrelsen. För övriga spritdrycker fastställer restauratoren
själv utskänkningspris med iakttagande av vissa av kontrollstyrelsen
uppställda regler, enligt vilka utskänkningsvinsten på visst sätt begränsas.
I praktiken har restauratörerna icke underskridit de enligt angivna regler
beräknade högsta utskänkningspriserna. Utskänkningspriset på viner bestämmes
av restauratören.
I fråga om spritdrycker och starkvin, som utskänkes av allmänt restaurangbolag
(Sveriges centrala restaurangaktiebolag), gäller, att restaurangbolaget
vid inköpet till vederbörande systembolag erlägger varans hela utskänkningspris
med avdrag av 1 procent å detta pris (»spillmånseisättning»).
För utskänkningen av spritdrycker och starkvin äger restaurangbolaget
härutöver av systembolaget åtnjuta s. k. fast kostnadsersättning
med visst årligt belopp, som utbetalas av systembolaget med en tolftedel
månatligen i efterskott.
Vad härefter angår spritdrycker och starkvin, som utskänkes av enskild
restauratör, gäller att utskänkningsvinsten, d. v. s. skillnaden mellan a ena
sidan utskänkningspriset och å andra sidan summan av det med detaljhandelsmarginalen
minskade utminuteringspriset och utskänkningsskatten,
skall fördelas med 25 procent på systembolaget och /5 procent på restauratören.
I syfte att begränsa det enskilda vinstintresset å rusdrycksförsäljningen
har kontrollstyrelsen emellertid sedan år 1920 föreskrivit, att endast
vissa årligen på förhand bestämda kvantiteter fått av restauratörerna inköpas
på dessa villkor. Vid inköp av spritdrycker och starkviner utom
dessa för varje restaurang fixerade vinstkvantiteter har restauratören att
erlägga varans utskänkningspris med avdrag av 2 procent spillmånsersättning.
Enligt beslut av 1937 års riksdag skall kostnadsersättningarna och vinstkvantiteterna
å spritdrycker och starkvin under en 25-årsperiod helt avvecklas
De nedskäres i enlighet härmed med 4 procent årligen. Under
försäljningsåret 1 oktober 1954—30 september 1955 utgör sålunda kostnadsersättningarna
resp. vinstkvantiteterna 32 procent av de år 1938 fastställda
grundtalen och för försäljningsåret 1 oktober 1955 30 september
1956 nedskrives de till 28 procent.
I fråga om musserande viner fördelas utskänkningsvinsten med 25 pioccnt
på systembolaget och 75 procent på restauratören, och i fråga om svaga
viner utgör vinstandelarna 15 procent för systembolaget och 85 procent för
restauratören. Villkoren är lika för restaurangbolaget och de enskilda
restauratörerna, och någon ytterligare vinstbegränsning för restauratorens
del förekommer icke.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
Kontrollstyrelsen påpekar att restaurangfaktureringen handhaves av
systembolagens kamerala avdelningar. Med hänsyn till att dessa avdelningar
i samband med övergången till det nya försäljningssystemet kommer
att ställas på avskrivning och arbetet överföras till central instans
inom detaljhandelsbolaget, bör faktureringen enligt kontrollstyrelsen förenklas
så, att den kan ombesörjas även å de utminuteringsställen, som
levererar varor till restaurangerna.
Styrelsen föreslår till att börja med, att samtliga restauratörers inköp
av spritdrycker och starkviner skall ske till utskänkningspriser, och att
vinsten å utskänkningen av detaljhandelsbolaget utbetalas till restauratörerna.
Förslaget innebär alltså, att den ordning som nu gäller för det
allmänna restaurangbolaget i princip skall tillämpas också på de enskilda
restauratörerna.
Beträffande det närmare förfarandet vid inköpen innehåller förslaget
följande.
Samtliga restauratörer (både det allmänna restaurangbolaget och de enskilda
restauratörerna) ålägges att rekvirera spritdrycker och starkviner
på fastställd paginerad blankett, på vilken för varje vara anges utminuteringspriset
och det utskänkningspris, som fastställts eller som restauratören
eljest avser att tillämpa. På fakturan uträknas i butiken sammanlagda
utminuteringspriset och sammanlagda utskänkningspriset. Restauratoren
betalar sammanlagda utskänkningspriset med avdrag för spillmånsersattnmg.
Detaljhandelsbolaget redovisar till kontrollstyrelsen utskänkmngsskatten
på det sammanlagda utminuteringspriset (40 procent för
spritdrycker och 30 procent för starkviner).
I avseende på regleringen av restauratörernas vinster av utskänkningen
föreslår kontrollstyrelsen följande. Kostnadsersättning för utskänkningen
av spritdrycker och starkvin till det allmänna restaurangbolaget utbetalas
liksom hittills månadsvis i efterskott. xMed hänsyn till att denna ersättning
på grund av penningvärdets fall reducerats betydligt snabbare än som
avsetts genom den årliga nedskrivningen, synes emellertid enligt kontrollstyrelsen
en höjning av bolagets spillmånsersättning från nuvarande 1
procent till 1,3 procent böra medges för försäljningsåret 1 oktober 1955_
30 september 1956.
För de enskilda restauratörernas del föreslås en approximativ beräkning
av vinstandelarna, innebärande att vinsten på utskänkningen av spritdrycker
och starkvin för försäljningsåret den 1 oktober 1955—den 30
september 1956 fastställes till 90 procent av det föregående årets vinstbelopp.
Styrelsen anför härvidlag.
För de enskilda restauratörernas del tillämpas från och med den 1
oktober 1955 en approximativ beräkning av vinstandelarna, så att för varje
restauratör summan av vinstandelarna å spritdrycker och starkviner under
örsäljningsåiet 1 oktober 1954—30 september 1955 reduceras med viss
procent. Vinstkvantiteterna skulle för påföljande år enligt gällande regler
minskas i proportionen 32 : 28 eller med 12,5 procent. Med hänsyn till den
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
fortgående stegringen av den genomsnittliga vinsten per liter å varor
inköpta inom vinstkvantiteten kan man emellertid räkna med att restauratörernas
vinstandelar under sistnämnda år vid ett bibehållande av hittillsvarande
beräkningsmetoder skulle ha minskats med endast 7 ä 8
procent. Då vidare spillmånsersättningen, som hittills utgått endast å varor,
som inköpts utom vinstkvantiteten, i fortsättningen av praktiska skäl bör
utgå å hela den inköpta kvantiteten spritdrycker och starkviner, synes
nyssnämnda reduktion av vinstandelarna för försäljningsåret 1 oktober
1955—30 september 1956 böra bestämmas till 10 procent av det föregående
försäljningsårets vinstandelar. Det sålunda framräknade beloppet fördelas
på månader på samma sätt som de hittillsvarande vinstkvantiteterna samt
utbetalas förskottsvis till restauratörerna. För nya företag fastställer
kontrollstyrelsen motsvarande belopp.
I fråga om utskänkning av lättvin förutsätter förslaget, att restauratörerna
i fortsättningen i princip skall få verkställa inköp till utminuteringspriser.
Detta innebär att de å ena sidan icke vidare får åtnjuta nu utgående
rabatt å 13 procent men å andra sidan icke behöver avstå någon del av
utskänkningsvinsten. Beträffande det centrala restaurangbolaget, som håller
jämförelsevis låga utskänkningspriser å lättviner, torde enligt kontrollstyrelsen
en sådan omläggning icke få nämnvärda ekonomiska konsekvenser.
Däremot är — framhåller styrelsen — systembolagens vinstandelar å
de enskilda restauratörernas utskänkning av lättviner något större än den
13-procentiga rabatten å utminuteringspriset. Detaljhandelsbolaget borde
därför vid försäljning till enskild restauratör av lättviner för utskänkningsändamål
få tillgodoräkna sig ett mindre pålägg på utminuteringspriset, förslagsvis
3 procent.
Remissyttrandena
Kontrollstyrelsens förslag lämnas helt utan erinran av aktiebolaget vin&
spritcentralen och 1953 års utskänkningsvinstkommitté. Detaljhandelsbolaget
för rusdrycker anför erinringar endast på en punkt i förslaget om
debiteringen av restauratörernas utskänkningsvinst.
Sveriges centrala restaurangaktiebolag vill i princip icke motsätta sig
en provisorisk omläggning av debiteringsförfarandet och skattekontrollen,
om en sådan omläggning anses nödvändig. Bolaget gör emellertid reservationer
mot kontrollstyrelsens förslag i ett flertal avseenden.
Sveriges hotell- och restaurantförbund uttalar, att förbundet — då en
omläggning av kontroll- och debiteringsförfarandet ansetts nödvändig —
icke velat motsätta sig en sådan under förutsättning, att den icke får alltför
ogynnsamma konsekvenser för restaurangnäringen. Också hotell- och restaurantförbundet
anför erinringar mot kontroll styrelsens förslag på vissa
punkter.
Sveriges centrala restaurangaktiebolag framhåller, att något nödvändigt
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
samband icke synes föreligga mellan frågan om omläggning av skattekontrollen
och frågan om omläggning av debiteringsförfarandet. Bolaget
anför bl. a. följande.
På inköpssidan skulle kontrollen möjliggöras främst genom att detaljhandelsbolaget
fortlöpande tillhandahölle kontrollstyrelsen uppgifter röiande
de spiitdrycker och starkviner, som levererats till restaurangerna för
utskänkningsändamål. Dylika uppgifter kunna emellertid, såvitt bolaget
kan finna, lika väl lämnas med nuvarande faktureringssystem. Förslaget
till omlagd fakturering — vilket med hänsyn till pågående utredningar
endast avser en provisorisk anordning — synes därför icke betingat av
skattekontrollen utan av en önskan att i samband med nedskärningen av
försäljningsorganisationen förenkla debiteringen. En dylik önskan förtjänar
givetvis beaktande, förutsatt att icke från eljest gällande grundsatser
principiella erinringar kunna resas mot de föreslagna provisoriska lösningarna.
Beträffande skattekontrollen understryker Sveriges hotell- och
restaurantförbund att de föreslagna åtgärderna och de föreskrifter kontrollstyielsen
kan komma att lämna icke bör bli av mer ingripande art än
som oundgängligen betingas av de åsyftade kontrollmöjligheterna.
Sveriges centrala restaurangaktiebolag finner det från principiella utgångspunkter
naturligt, att tanken pa en omläggning av kontrollen över
utskänkningsskatten efter mönster av varuskattekontrollen upptagits till
närmare pi övning. Den viktigaste anledningen till bedrägeririsken på detta
omiåde är emellertid enligt bolaget prisldyftan mellan utminuterade och
utskänkta spritdrycker och en prisutjämning mellan de båda detaljhandelsformerna
framstår för bolaget som ett allmänt intresse. Riskerna för
skatteförbrytelser bör dock enligt bolaget icke överdrivas. Det ifrågasättes
huruvida faran är så överhängande, att icke någon tids erfarenhet av det
nya försäljningssystemet utan större våda kunde avvaktas och huruvida
det kan vara påkallat att genomföra kontrollen på ett i alla avseenden likformigt
sätt över hela fältet. Avsevärda besparingar skulle kunna göras
genom en förenkling av kontrollen i vad avser restaurangbolagens rörelser.
t övrigt anför bolaget följande.
De krav, som enligt förslaget skulle uppställas på restaurangernas kassaapparater,
skulle medföra mycket betydande kostnader; för ett av dotterbolagen
beräknade till c:a 170 000 kr. Förvaringen av notor och kassaremsor
kommer att bli en lokal- och arbetskrävande uppgift. I förslaget
hai icke angivits, för huru lång tid sådan förvaring kommer att påfordras.
Bolaget utgår ifrån att längre tids förvaring av ifrågavarande material
an ett halvt år icke kan erfordras för efterkontrollen. I detta sammanhang
anser bolaget sig böra påpeka, att notor i regel icke utskrivas på de egentliga
folkrestaurangerna. Ett föreläggande att härvidlag vidtaga ändring
skulle för serveringspersonalen medföra ökat arbete, vilket under rusningstillfällen
ej skulle medhinnas.
Med stöd av uttalanden under förhandsöverläggningarna förutsätter bolaget,
att om förslaget genomföres, ifrågavarande krav beträffande kassa
-
15
Kungi. Maj:ts proposition nr 54
apparater och notor komma att uppställas endast i sådana undantagsfall,
där så av särskilda omständigheter påkallas.
Det är slutligen ett icke oviktigt önskemål, att de blivande kontrollanterna
instrueras att avlägga sina kontrollbesök på restaurangerna vid tider,
då serveringens behöriga fullgörande icke hindrar personalen att lämna
den handräckning, som från kontrollantens sida kan begäras. Bolaget förutsätter,
att detta betraktas som ett gemensamt intresse.
Beträffande beräkningen av uts k än k nings vinsterna anföres i
yttrandena följande.
Befäl^handelsbolaget för rusdrycker framhåller att viss risk föreligger
att staten får vidkännas en inkomstminskning om förslaget genomföres i
oförändrat skick. Bolaget erinrar om att detta synes utgå från att restauratörerna
bibehåller nu gällande utskänkningspriser samt anför följande.
Restauratörerna har i praktiken veterligen icke i något fall underskridit
de föreskrivna högsta utskänkningspriserna å spritdrycker. Genom den
förordade omläggningen av vinstandelarnas beräkning göres dessa andelars
storlek beroende av förhållandena under försäljningsåret 1 oktober 1954—
30 september 1955, d. v. s. vinstandelarnas beräkning frikopplas fr. o. m.
den 1 oktober 1955 från utskänkningsprisets höjd. Denna omständighet
— som medför att restauratören icke längre har intresse av att ta ut högsta
möjliga utskänkningspris, varigenom han själv bereder sig största vinst —
kan leda till, att restauratör på grund av konkurrensskäl eller andra orsaker
kommer att sänka utskänkningspriset under det, som tillämpas med
nu gällande prisberäkningsnormer. En sådan sänkning av utskänkningspriset
skulle i sin tur dra med sig, att statens andel av utskänkningsvinsten
kommer att minska, vilket såsom nämnts icke varit avsikten vid förslagets
utarbetande.
Detalj handelsbolaget förutsätter, att kontrollstyrelsen, i den mån så
finnes påkallat, utfärdar föreskrifter i syfte att förhindra en utveckling
i angiven riktning.
Sveriges hotell- och restnurnniförbund framhåller att det framlagda förslaget
innehåller vissa osäkerhetsmoment för de enskilda företagarna vad
beträffar konsekvenserna av de till grund för förslaget liggande beräkningarna.
Det låge i sakens natur, att beräkningar efter de relativt
schablonartade metoder, som kommit till användning i kontrollstyrelsens
förslag, kunde komma att verka ojämnt på de olika företagen. Det kunde
därför ifrågasättas, om icke nu gällande system kunde bibehållas till dess
ett förslag till definitiv lösning föreligger.
Denna synpunkt framhålles särskilt beträffande debiteringen av lättvin.
Det vore enligt förbundet ur rättvisesynpunkt utan tvekan fördelaktigast,
om det nuvarande debiteringssystemet beträffande lättviner linge gälla
även i fortsättningen. Med hänsyn till önskemålet om ett enhetligt och
därigenom förenklat debiteringsförfarande vill förbundet dock icke helt
motsätta sig kontrollstyrelsens förslag. Förbundet är sålunda berett att
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
acceptera ett enhetligt inköpspris för lättviner om förslaget modifieras så
att de restauranger som håller låga vinpriser åtminstone icke försättes i ett
sämre läge än nu. Förbundet föreslår, att inköpspriset för de enskilda
restauratörerna liksom för det allmänna restaurangbolaget sättes lika
med utminuteringspriset, d. v. s. att det av kontrollstyrelsen föreslagna
3 procentpåiägget för de förra sålunda slopas. I den mån restauratörerna
genom en sådan ordning komme att gynnas, främjades samtidigt även strävandena
för en övergång till alkoholsvagare varuslag.
I förevarande sammanhang anför förbundet bland annat följande.
Avsikten är ju att det föreslagna pålägget för de enskilda restauranterna
skall träffa de restauranter som på grund av sin vinprissättning eljest
skulle komma att gynnas genom omläggningen av debiteringsförfarandet.
Emellertid bli konsekvenserna av denna omläggning och i än högre grad
efter pålägget, att de restauranter som hålla lägre priser än genomsnittet
komma i en missgynnad ställning medan restauranter med högre vinpriser
komma i en ställning som är gynnsammare ju högre priser de tillämpa.
Detta är en konsekvens som förbundet icke kan acceptera. Det kan icke
vara rimligt, att de vinrestauranter och spritrestauranter som för närvarande
taga ut relativt små marginaler på sin vinförsäljning skall få dessa
ytterligare beskurna medan restauranter med redan stora marginaler skall
få dessa ökade. En följd härav skulle kunna bli att företag med låga
vinpriser komme att justera dessa åtminstone upp till den nivå, där det
som vunnits respektive förlorats på grund av omläggningen komme att
väga jämnt. En sådan utveckling skulle knappast ligga i linje med strävandena
att främja alkoholsvagare varuslag på bekostnad av alkoholstarkare.
Likartade synpunkter beträffande utskänkningen av lättvin anföres också
av Sveriges centrala restaurangaktiebolag. Bolaget framhåller emellertid,
att förslaget genom att gynna restauranger med höga vinpriser också innebär
ett gynnande av de enskilda restauratörerna och ett missgynnande
av den allmänna restaurangrörelsen. Bolaget anför härvid bland annat
följande exempel.
Ett svagvin med ett utminuteringspris av exempelvis 5: — kr. för helbutelj
kostar f. n. på SARA:s högreklassrestauranger 7: — kr. Härav utgör
2 kr. 25 öre bolagets vinst. Denna skulle enligt förslaget sjunka till 2 kr.,
eller med 25 öre. Motsvarande utskänkningspris på en enskild A 2-restaurang
torde ligga vid lägst 11: — kr. Härav utgör 5 kr. 65 öre vinst, och denna
skulle enligt förslaget stiga till 5 kr. 85 öre, eller med 20 öre.
Ifrågavarande förlust vid oförändrat utskänkningspris skulle för de allmänna
bolagen uppgå till ca 80 000 kronor för ett år.
I övrigt anför bolaget på förevarande punkt bland annat följande.
För restaurangbolagens vidkommande torde en mindre del av den föreslagna
höjningen av spillmånsersättningen på spritdrycker och starkvin från
1,0 till 1,3 procent vara avsedd som täckning för ifrågavarande förlust.
Den omständigheten, att ett vinstbortfall på lättvin skall kompenseras med
en vinstökning på spritdrycker och starkvin, för att eu prishöjning på de
17
Kungl. Maj ds proposition nr 54
alkoholsvagare varuslagen skall kunna undvikas, belyser emellertid förslagets
principiella svaghet. För den enskilda restaurangnäringens vidkommande
har enligt förslagets motivering det 3-procentiga tillägget till utminuteringspriset
tillkommit för att till det allmänna överföra den mervinst,
som förslaget eljest skulle tillföra utskänkningsinnehavarna. Det är
möjligt, att den föreslagna regeln kan fylla denna funktion, även om
tillgängliga prisexempel knappast göra detta sannolikt. Regeln är emellertid
till sin natur generell och undanröjer icke stimulansen till högre priser.
Vid låga vinstpålägg medför regeln förlust, och den restauratör, som nöjt
sig med sådana lägre vinster och alltså kommer att göra förluster, lärer
väl knappast underlåta att genom prishöjning täcka in sig härför, enbart
av den anledningen att hans kolleger tack vare sina högre vinstpålägg göra
motsvarande vinstökningar.
Därest icke en sådan omarbetning av förslaget i fråga om lättvinerna kan
ske, att de påtalade olägenheterna elimineras, ifrågasätter bolaget, om de
praktiska svårigheterna med det nuvarande faktureringssystemets bibehållande
under provisorietiden är så betydande, att en omläggning är
påkallad.
Beträffande debiteringen av spritdrycker och starkvin anser bolaget
— om ett provisorium som det föreslagna förverkligas — att det vore
motiverat att över hela fältet tillämpa samma nedskrivningskoefficient
(förslagsvis 10 procent) och samma spillmånsersättning (förslagsvis 2
procent). Det framhålles att en sådan ordning under provisorietiden icke
med skäl kan anses föregripa en mera definitiv lösning av ersättningsproblemen,
då det i ett sådant sammanhang måste komma att röra sig
om belopp av helt annan storleksordning, bl. a. beroende på den omfattande
standardförbättring, som skett och sker på de egentliga folkrestaurangerna.
Bolaget erinrar om att de olika metoderna för vinstbegränsningen för
den allmänna respektive den enskilda restaurangrörelsen medfört, att de
allmänna bolagen erhållit reducerade ersättningsbelopp i ett försämrat
penningvärde, medan den enskilda restaurangnäringen — tack vare stegrade
bruttovinster per volymenhet — kunnat icke endast behålla utan
t. o. m. öka sin ersättningssumma låt vara i ett försämrat penningvärde.
Medan under tiden 1940—1953 bolagens ersättningar för utskänkningen
av spritdrycker och starkvin nedgått från 2,8 till 2,4 milj. kr., har de
enskilda restauratörernas bruttovinster på samma varuslag stigit från
8,1 till 10,5 milj. kr. (I nämnda belopp ingår även den s. k. spillmånsersättningen.
)
Bolaget påpekar, att av den föreslagna höjningen av spillinånsersättningen
för de allmänna företagen ca en tredjedel skulle åtgå för att täcka
förlusten på lättvinsutskänkningen. I övrigt anför bolaget bl. a. följande.
För den enskilda restaurangnäringen skulle utskänkningsvinsten på
spritdrycker och starkvin under provisorietiden utgå med dels 90 procent
av de sammanlagda vinstandelsbeloppen under sistförflutna försäljningsår,
dels spillmånsersättning med 2 procent på de totala inköpens utskänknings
2—Bihang
till riksdagens protokoll 1055. 1 sand. Nr 54
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
pris. Här föreligger alltså en dubbel ersättninghöjning, dels genom sänkningen
av nedskrivningskoefficienten från 12,5 till 10 procent, dels genom
breddningen av underlaget för spillmånsersättningen. Förslaget har motiverats
med att den avsedda vinstreduceringen i verkligheten aldrig kunnat
ernås utan kompenserats av den stegrade genomsnittliga vinsten per liter.
Vinstandelarna skulle därför egentligen ha minskats endast med 7—8 procent,
men av praktiska skäl har man stannat vid 10 procent och i stället
höjt spillmånsersättningen. Mot den siffermässiga beräkningen i denna del
torde inga väsentliga invändningar kunna göras, så länge man fasthåller
vid att anordningarna under provisorietiden skola återspegla nu rådande
vinstrelationer. Detta innebär emellertid, att man under nuvarande osäkra
förhållanden garanterar den enskilda restaurangnäringen dess gynnade
och restaurangbolagskoncernen dess missgynnade ställning.
När spillmånsersättningen för restaurangbolagen på sin tid fastställdes
till 1 procent av utskänkningspriset för hela den inköpta myckenheten
spritdrycker och starkvin, motsvarade detta ungefär vad spillmånsersättningen,
på motsvarande sätt beräknad, utgjorde för den enskilda restaurangnäringen.
Det uttalades då, att eftersom detta senare belopp undan
för undan stege — med den fortgående nedskrivningen av vinstkvantiteterna
— finge frågan om en förbättrad spillmånsersättning även för bolagen
efter någon tid upptagas till omprövning. Det kunde då icke förutses, att
så lång tid skulle komma att förflyta, innan frågan om en rättvisare avvägning
av utskänkningsersättningarna skulle på allvar aktualiseras. F. n.
torde spillmånsersättningen för den enskilda restaurangnäringen motsvara
ca 1,6 procent på hela utskänkningsvärdet av ifrågavarande varuslag. Med
erinran om att restaurangbolagens sammanlagda ersättning för rusdrycksutskänkningen
relativt sett utgör föga mer än femtedelen av motsvarande
ersättning till den enskilda restaurangnäringen (3 procent mot 14), vill
centralbolaget ifrågasätta, om icke i nu förevarande sammanhang åtminstone
den till restaurangbolagen utgående spillmånsersättningen borde
bringas i nivå med vad som gäller för näringen i övrigt.
Därest icke bolagets nu berörda förslag anses godtagbara bör det enligt
bolagets mening övervägas, huruvida icke frågan om ändrade debiteringsgrunder
kan särskiljas från frågan om skattekontrollen och anstå till dess
1953 års utskänkningsvinstkommitté framlagt sitt förslag.
Departementschefen
Kontrollstyrelsen föreslår i sin promemoria, att — i anslutning till att restriktionssystemet
avskaffas den 1 oktober innevarande år — vissa åtgärder
vidtages i syfte att skärpa kontrollen över uppbörden av utskänkningsskatt
och att förenkla debiteringen vid restaurangernas inköp av rusdrycker. Med
förslagen avses att åstadkomma en provisorisk lösning av hithörande frågor
i avvaktan på ett blivande ställningstagande till de förslag, som det ankommer
på 1953 års utskänkningsvinstkommitté att framlägga.
I fråga om skattekontrollen innebär styrelsens förslag, att restauratörerna
skall åläggas att företaga sina inköp på ett visst försäljnings
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
ställe och att i sin rörelse icke utskänka andra drycker än som där inköpts.
Vidare skulle detalj handelsbolaget till kontrollstyrelsen lämna uppgifter om
försäljningen till de olika restaurangföretagen. Kontrollstyrelsen skulle
erhålla befogenhet att granska restaurangernas kassaredovisning, notor
in. m. ävensom kunna ålägga restauratörerna att anskaffa kassaapparater
och vidtaga de åtgärder i övrigt som kan finnas erforderliga för kontrollens
utövande. I övrigt innebär förslaget att de nuvarande ansvarsbestämmelserna
utgår och ersättes med bestämmelser om straff för rättighetsinnehavare
som utskänker sprit och starkvin som icke inköpts i laga ordning,
m. m.
Den sålunda föreslagna ordningen har i princip tillstyrkts vid remissbehandlingen.
Sveriges hotell- och restaurantförbund samt Sveriges centrala
restaurangaktiebolag understryker emellertid, att kraven på åtgärder
från restauratörernas sida bör inskränkas till vad som oundgängligen eifordras
för kontrollens genomförande. Restaurangaktiebolaget framhåller
särskilt, att vissa av de ifrågasatta åtgärderna, exempelvis anskaffande av
nya kassaapparater, kunde bli synnerligen kostnadskrävande.
I samband med föregående års beslut om en friare försäljning av rusdrycker
framhölls, att den nya ordningen nödvändiggjorde en skarpt kontroll
över restaurangernas inköp och försäljning av rusdrycker i syfte att
förhindra att utminuterade rusdrycker användes till utskänkmng. Kontrollen
tänktes därvid utformad i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som nu gäller för varuskatten. Ett definitivt ståndpunktstagande härvidlag
synes emellertid kunna ske endast i samband med en reglering av frågan
om restauratörernas ersättning för utskänkningen. Då den kommitté, som
sysslar med denna fråga, ännu icke slutfört sin utredning och förslag sålunda
icke kan föreläggas årets riksdag, torde det vara nödvändigt att tillsvidare
införa ett provisoriskt kontrollsystem. Det av kontrollstyrelsen framlagda
förslaget synes i sådant hänseende kunna i huvudsak godtagas. I anslutning
till vad som anförts vid remissbehandlingen vill jag understryka, att
kontrollen bör genomföras på sådant sätt, att minsta möjliga olägenhetei
åsamkas restaurangföretagen. Med hänsyn till de nu ifrågasatta reformernas
provisoriska karaktär bör det tagas till riktpunkt att icke låta
kraven på kontrollanordningar — såsom kassaapparater och dylikt — gå
utöver vad som kan komma att erfordras i framtiden efter en slutgiltig
omläggning av skattekontrollen. Restauratörerna bör också ges rimlig tid
att anpassa sig till den nya ordningen.
Med de erinringar, som nu gjorts, finner jag mig kunna tillstyrka de av
kontrollstyrelsen föreslagna riktlinjerna för skattekontrollens genomförande.
Härav påkallas åtskilliga ändringar i 1954 års förordning angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker. Förslag härom har utarbetats
inom finansdepartementet i huvudsaklig anslutning till ett vid
kontrollstyrelsens promemoria fogat författningsutkast. I detta samman
-
20
Kangl. Maj:ts proposition nr 54
hang må endast ytterligare anmärkas, att de i författningsförslaget ingående
ansvarsbestämmelserna endast avser utskänkning av spritdrycker och
starkvin men icke lättvin. Anledningen härtill är, att lättvin sedan den 1
april 1954 fritagits från utskänkningsskatt. Såsom nedan närmare skall
utvecklas anser jag, att det allmänna även i fortsättningen bör förbehålla
sig andel i vinsten på utskänkning av lätta viner. I den mån särskilda
kontrollföreskrifter erfordras i syfte att förhindra att rättighetsinnehavare
utskänker utminuterade lättviner för att sålunda undandra detaljhandelsoolaget
dess andel av utskänkningsvinsten, torde bestämmelser härom böra
- på grundval av föreskrifter från kontrollstyrelsen enligt 41 § andra
stycket rusdrycksförsäljningsförordningen — intagas i överlåtelsekontraktet.
Då rättighetsinnehavare endast i vissa fall skulle kunna bereda sig
vinning genom ett sådant förfarande och då vinsten i allmänhet skulle
bli ringa, torde kontraktbestämmelserna innebära tillräcklig garanti mot
missbruk.
Jag övergår härefter till frågan om beräkningen av utskänkning s\
i n s t e n och därmed sammanhängande spörsmål.
1 deUa hänseende §äller enligt 3 kap. 16 § 2 inom. i 1937 års rusdrycksforsaljningsförordning
att kontrollstyrelsen skall utfärda erforderliga föreskrifter
for restauratörernas rusdrycksinköp. Dessa föreskrifter skall bl. a.
innebära, att restauratörens ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej göres
beroende av myckenheten utskänkta rusdrycker och starkare viner. En
bestämmelse av samma innebörd har införts i 41 § andra stycket av 1954
års rusdrycksförsäljningsförordning.
Vägledande för kontrollstyrelsens tillämpning av nyssnämnda stadgande
i 1937 års förordning har varit vissa uttalanden som gjordes av statsmakterna
i samband med förordningens antagande.
Den sedan 1937 gällande ordningen för begränsning av det enskilda
vinstintresset inom utskänkningen innebär, att restauratören får tillgodoräkna
sig vinst endast å en viss kvantitet spritdrycker och starkvin. Denna
kvantitet nedskrives med 4 procent varje år och utgör innevarande försaljningsår
32 procent av grundtalet. Inom vinstkvantiteten fördelas vinsten
med 25 procent på systembolagen och 75 procent på restauratören. För utskänkning
utöver vinstkvantiteten åtnjutes endast s. k. spillmånsersättning
med 2 procent å utskänkningspriset. Beträffande de allmänna restaurangbolagens
utskänkning fastställes icke vinstkvantiteter utan i stället vissa
kostnadsersättningar, som sänkes varje år i takt med de privata restaurangernas
vinstkvantiteter. Spillmånsersättning utgår till allmänt restaurangbolag
med 1 procent för hela utskänkningen. Den sålunda gällande ordningen
avser icke utskänkningen av mousserande och svaga viner. I fråga om
mousserande viner fördelas utskänkningsvinsten med 25 procent på systembolaget
och 75 procent på restauratören och i fråga om svaga viner utgör
vinstandelarna 15 procent för systembolaget och 85 procent för restaura
-
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 5b
tören. Villkoren är lika för restaurangbolaget och de enskilda restauratörerna
och någon ytterligare vinstbegränsning förekommer icke.
Kontrollstyrelsens förslag syftar till en förenklad beräkning av priser
och vinster vid försäljningen till restaurangerna och har närmast föranletts
av den omorganisation av detaljhandeln med rusdrycker som beslutats
av 1954 års riksdag. Enligt vad styrelsen framhåller, medför omorganisationen
bl. a. att de kamerala avdelningarna vid systembolagen avvecklas den
1 oktober innevarande år, och beräkningen av restauratörvinsterna kommer
därvid att överflyttas till utminuteringsbutikerna. Styrelsen anser
därför nödvändigt att från nämnda tidpunkt införa förenklade beräkningsgrunder.
Även i detta avseende är styrelsens förslag avsett att utgöra ett
provisorium i avvaktan på ett framtida beslut i anledning av utskänkningsvinstlcommitténs
förslag. I vad förslaget avser utskänkningen av spritdrycker
och starkvin innebär detta för de enskilda restauratörernas del,
att vinsten icke beräknas för viss kvantitet rusdrycker. I stället skall vinsten
för försäljningsåret 1 oktober 1955—1 oktober 1956 beräknas till 90
procent av vinstbeloppet för innevarande försäljningsår. Samtidigt skulle
spillmånsersättningen beräknas på hela utskänkningen av spritdrycker
och starkvin i stället för endast på den del därav som faller utom vinstkvantiteten.
För den allmänna restaurangrörelsens del föreslås endast den
ändringen, att spillmånsersättningen höjes från 1 till 1,3 procent.
I fråga om utskänkningen av lättviner föreslås att försäljningen •—- såväl
till enskild restauratör som allmänt restaurangbolag — skall ske till utminuteringspris
med slopande av nu gällande rabatt å 13 procent. De
enskilda restauratörerna skulle därjämte erlägga 3 procent av utminuteringspriset.
Restauratörerna skulle sedan få tillgodogöra sig hela den uppkommande
utskänkningsvinsten.
Vid remissbehandlingen har vissa ändringar föreslagits av Sveriges centrala
restaurangaktiebolag i fråga om debiteringsgrunderna för spritdrycker
och starkvin. Enligt bolagets förslag skulle vinstnedskrivningen ske i
samma proportion för allmänna och enskilda företag, förslagsvis 10 procent,
och samma spillmånsersättning (2 procent) lämnas alla företag.
I vad avser lättvinerna har såväl Sveriges hotell- och restaurantförbund
som Sveriges allmänna restaurangaktiebolag framhållit att förslagets genomförande
skulle medföra olika resultat för skilda restaurangföretag.
Hotell- och restaurantförbundet föreslår att de enskilda restauratörerna
liksom de allmänna bolagen skulle få inköpa lättvin till utminuteringspriser
utan särskilt 3-procentpålägg. Båda dessa remissinstanser ifrågasätter
om icke den nuvarande ordningen kan bibehållas beträffande dessa
dner.
I likhet med kontrollstyrelsen finner jag angeläget, att det nya detaljhandelsbolaget
icke skall vara nödsakat att enbart för debiteringsarbetet
vid restaurangernas rusdrycksinköp bibehålla eu särskild organisation,
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
motsvarande systembolagens kamerala avdelningar. Vissa provisoriska förenklingar
i de för debiteringen gällande grunderna synes därför böra vidtagas
redan från och med nästa försäljningsårs början.
Behovet av förenklingar gör sig framför allt gällande i fråga om försäljningen
av spritdrycker och starkvin. Såsom tidigare nämnts har kontrollstyrelsen
föreslagit en schablonregel av innebörd att de enskilda
restauratörernas vinst skulle nedskrivas med 10 procent från innevarande
till nästkommande försäljningsår. Då förslaget är förbundet med en ökning
av spillmånsersättningen, är det förhållandevis förmånligt för restauratörerna.
Det bör emellertid framhållas, att den föreslagna ordningen kan
förutsättas bli tillämpad endast såsom ett kortare provisorium. Jag vill
därför icke motsätta mig förslaget på denna punkt.
Beträffande de allmänna restaurangbolagen finner jag i likhet med
kontrollstyrelsen, att anledning icke föreligger att nu ändra reglerna för
nedskrivningen av den bolagen tillkommande kostnadsersättningen. En
viss jämkning i spillmånsersättningen synes emellertid böra ske. Den av
kontrollstyrelsen föreslagna höjningen från 1 till 1,3 procent torde till
viss del ha betingats av den förlust för bolagen, som kunde väntas uppkomma
om debiteringsgrunderna för lättvin ändrades i enlighet med styrelsens
förslag. Då jag — såsom framgår av det följande -— icke anser
skäl föreligga för ändring i sistnämnda hänseende, torde höjningen böra
sättas något lägre än 3 promille, förslagsvis till 2 promille. Jag kan sålunda
icke förorda några ändringar av den omfattning Sveriges centrala
restaurangaktiebolag påyrkar i vad avser de till de allmänna bolagen
utgående ersättningarna för utskänkningen. Ett ställningstagande till dessa
spörsmål torde böra anstå till dess ersättningsfrågan i dess helhet upptages
till prövning.
Den förenkling vid restaurangernas inköp av lättviner som skulle kunna
vinnas med kontrollstyrelsens förslag synes icke vara av större betydelse.
Ett bibehållande av nuvarande ordning på denna punkt torde sålunda icke
utgöra något hinder för de lokala kameralavdelningarnas avveckling. Å
andra sidan är förslaget, såsom påpekats vid remissbehandlingen, förbundet
med vissa nackdelar. Bl. a. skulle restaurangernas försäljningsresultat påverkas
i olika mån alltefter de utskänkningspriser som tillämpas. Genom
det föreslagna 3-procenttillägget för de enskilda restauratörerna erhålles
visserligen någon utjämning mellan enskild och allmän restaurangnäring,
men detta inverkar icke på nyssnämnda förhållande. Icke heller genom
andra tänkbara jämkningar i förslaget synes något väsentligt vara att
vinna. Med hänsyn till vad nu anförts förordar jag att den nuvarande
ordningen tillsvidare bibehålies i fråga om försäljningen av lätta viner.
Jag finner mig sålunda — med förut angiven ändring i fråga om spillmånsersättningen
till de allmänna bolagen — kunna tillstyrka kontrollstyrelsens
förslag i fråga om beräkningen av utskänkningsvinst, såvitt avser
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
spritdrycker och starka viner, varemot nuvarande ordning beträffande lättvinerna
bör bibehållas tillsvidare.
Såsom tidigare nämnts är grunderna för beräkningen av utskänkningsvinsten
icke reglerade i författning på annat sätt än genom en rambestämmelse
i rusdrycksförsäljningsförordningen. Den närmare utformningen av
reglerna ankommer på kontrollstyrelsen. Därest från riksdagens sida invändning
icke göres mot vad jag här förordat, förutsätter jag att kontrollstyrelsen
kommer att genomföra därav påkallade åtgärder. De nya grunderna
bör tillämpas intill dess en slutgiltig reglering i fråga om restauratörernas
ersättning för utskänkningen kan träda i kraft. Härav följer, att om
en sådan ordning icke kan tillämpas från och med den 1 oktober 1956,
kontrollstyrelsen skall verkställa fortsatt nedskrivning av restauratörernas
vinster på spritdrycker och starkvin efter i princip samma metod som
här förordats med avseende å försäljningsaret 1955/56.
Omläggningen av reglerna för nedskrivning av restauratörernas vinstandelar
samt den förordade justeringen av spillmansersättningarna torde
komma att medföra någon minskning av statens eljest påräknade inkomst
av utskänkningen. Å andra sidan möjliggöres såsom tidigare nämnts besparingar
i detalj handelsbolagets administration. Däremot synes icke nu böra
tillåtas, att statens andel av utskänkningsvinsten reduceras av den anledningen
att restauratörerna förändrar prissättningen på spritdrycker och
starkvin. På sätt detaljhandelsbolaget förordat torde det få ankomma på
kontrollstyrelsen att vidtaga de åtgärder, som i sådant hänseende befinnes
erforderliga.
II. Omsättningsskatten å spritdrycker för medicinskt ändamål
I skrivelse den 25 maj 1954 har medicinalstyrelsen bl. a. gjort framställning
om befrielse från omsättningsskatt för spritdrycker, som tillhandahålles
apotek och läkemedelsfabriker för medicinskt och farmaceutisk!
ändamål, över framställningen har, såvitt nu är i fråga, yttrande
avgivits av kontrollstyrelsen den 11 september 1954.
Gällande bestämmelser. För spritdrycker, som för vetenskapligt, medicinskt,
farmaceutisk!, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål i enlighet
med därom meddelade bestämmelser inköpes hos partihandelsbolaget eller
importeras, utgår enligt 2 § 3 mom. förordningen om omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker omsättningsskatt med en grundavgift av
2 kronor 70 öre för liter. Partihandelsbolagets försäljning för ifrågavarande
ändamål regleras i kungörelsen den 18 december 1918 (nr 987) angående
försäljning av sprit och andra alkoholhaltiga varor för vissa särskilda
ändamål. Förenämnda import regleras i kungörelsen den 18 december 1918
(nr 989) angående resandes rätt till införsel av rusdrycker ävensom an
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
gående införsel av alkoholhaltiga varor för särskilda ändamål. Nyssnämnda
kungöi elser har av Kungl. Maj :t utfärdats med stöd av bemyndiganden
i 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning. Motsvarande bemyndigande
åtei linnes i 1 kap. 4 § 3 mom. och 2 kap. 10 § 5 mom. i den nu gällande
föiordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrjcker
samt i 1 kap. 6 § 3 mom. och 2 kap. 12 § 5 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521).
Medicinalstyrelsens framställning. Styrelsen erinrar inledningsvis om att
den då inom styrelsen arbetande medicinaltaxekommittcn i skrivelse till
styrelsen den 17 december 1953 anhållit, att styrelsen skulle taga under
övervägande frågan huruvida skatt fortsättningsvis borde uttagas på spritdrycker,
som för farmaceutiskt ändamål tillhandahölls apoteken och, i
viss utsträckning, läkemedelsindustrin. Vidare erinrar styrelsen om att
styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 maj 1949 uttalat sig för att
spritdrycker, som ingår i läkemedel eller användes för medicinska och
fai maceutiska ändamal, icke borde belastas av skatt. I nämnda skrivelse
meddelades, att en inom styrelsen verkställd utredning, baserad på apotekens
inköp av sprit under år 1947, hade givit vid handen att, om den
sålunda inköpta spriten hade ersatts med s. k. skattefri sprit, läkemedelspriserna
sammanlagt skulle ha sjunkit med omkring 1,7 miljoner kronor.
Det syntes medicinalstyrelsen mindre tillfredsställande, att skatt uttoges
på en vid läkemedelsframställning betydelsefull vara samtidigt som statsmakterna
på andra vägar sökte nedbringa läkemedelspriserna. I sin förevarande
skrivelse vidhåller styrelsen sin sålunda uttalade principiella inställning
och framhåller att frågan om skatt på de avsedda spritdryckerna
borde upptagas till prövning.
Kontrollstyrelsen. Styrelsen ansluter sig i princip till medicinalstyrelsens
uppfattning och finner det angeläget, att den föreslagna skattefriheten
genomföres snarast med hänsyn till omarbetningen av gällande medicinaltaxegrunder.
Styrelsen föreslår, att i förordningen angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å rusdrycker intages en bestämmelse om att kontrollstyrelsen
efter samråd med medicinalstyrelsen skall äga medgiva befrielse
från skyldighet att erlägga omsättningsskatt för sprit och spritdrycker, som
föisäljes eller införes för vissa medicinska eller farmaceutiska ändamål.
Skattefriheten bör dock enligt kontrollstyrelsen huvudsakligen förbehållas
sådana läkemedel som enligt apoteksvarustadgan är att anse som apoteksvaror
samt sådana spritdrycker och alkoholhaltiga läkemedel som på
apotek försäljs mot recept.
Kontrollstyrelsen erinrar om att styrelsen med stöd av förutnämnda
kungörelse angående försäljning av sprit och andra alkoholhaltiga varor
för vissa särskilda ändamål utfärdat tillstånd för varje föreståndare för
apotek att tills vidare inköpa för apoteksrörelsen erforderliga kvantiteter
absolut alkohol, sprit, franskt brännvin och vin. Vissa apotek hade där
-
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
jämte tillstånd att inköpa rom. Läkemedelsfabrikerna erhölle efter ansökan
tillstånd — vanligen för ett kalenderår i sänder — att inköpa erforderliga
kvantiteter sprit, spritdrycker och vin.
Styrelsen anser icke lämpligt att genomföra den ifrågasatta skattefriheten
genom ändring i förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående
handel med skattefri sprit. Härom uttalas följande.
Ett genomförande av den förordade skattefriheten skulle kunna ske
antingen genom att apoteken och läkemedelsfabrikerna efter vissa ändringar
i förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med
skattefri sprit meddelas erforderliga inköpstillstånd eller genom att i förordningen
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker införs
bestämmelser om undantag från omsättningsskatt för vissa spritdrycker,
som försäljs till apotek eller för läkemedelstillverkning. Förordningen
angående handel med skattefri sprit förutsätter som villkor för
skattefriheten i första hand att spriten skall vara denaturerad eller i andra
hand att kontroll över spritens förbrukning kan ersätta vad som brister
ifråga om denaturering. Enligt förordningen kan koncentrerad sprit, men
icke egentliga spritdrycker, säljas till den som erhållit kontrollstyrelsens
tillstånd. Med hänsyn till att apoteken och i några fall även läkemedelsfabrikerna
använder, förutom odenaturerad sprit, även egentliga spritdrycker
för sina beredningar och att apoteken under särskilda villkor äger
återför sälj a spritdrycker, varigenom kontrollen över varans slutliga användning
omöjliggöres, synes det mindre lämpligt att inarbeta bestämmelserna
om skattefrihet för medicinalsprit i förordningen angående handel
med skattefri sprit.
I fråga om den förutnämnda begränsningen av skattefriheten anför styrelsen
följande.
Skattelättnaden synes icke kunna utsträckas att omfatta alla spritdrycker
som används av apotek och läkemedelsfabriker. Dessa företag använder
nämligen spritdrycker även för tillverkning av s. k. för allmänna handeln
frigivna läkemedel, vilka i viss omfattning tillverkas av andra företag,
huvudsakligen inom den kosmetiska industrien. Enär något skäl till ändring
i beskattningen av de kosmetiska preparaten icke föreligger i detta
sammanhang och då någon klar gränslinje icke kan dragas mellan frigivna
läkemedel och kosmetiska preparat, finner kontrollstyrelsen att
skattefriheten huvudsakligen bör förbehållas sådana läkemedel som enligt
apoteksvarustadgan är att anse som apoteksvaror samt sådana spritdrycker
och alkoholhaltiga läkemedel som på apotek försäljs mot recept.
Den härigenom uppkommande olägenheten att apoteken blir tvungna att
använda såväl beskattade som obeskattade spritdrycker torde i huvudsak
kunna elimineras genom att tillverkningen av de på apoteken vanligast
förekommande alkoholhaltiga läkemedel, som icke är apoteksvaror, koncentreras
till ett fåtal apotek på liknande sätt som nu är fallet med
apotekens tillverkning av varuskattepliktiga varor. Kontrollstyrelsen förutsätter
att närmare föreskrifter beträffande apotekens användning av skattefria
och skattelagda spritdrycker kommer att utfärdas av medicinalstyrelsen.
9 — intrång till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 54
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 54
Departementschefen. Under senare år har från statsmakternas sida olika
åtgärder vidtagits i syfte att förbilliga läkemedlen. Det synes naturligt att
denna strävan fullföljes också genom slopande av beskattningen på sådan
sprit som användes för medicinskt eller farmaceutisk! ändamål. Jag ansluter
mig därför i princip till den ståndpunkt som intagits av medicinalstyrelsen
och kontrollstyrelsen. Den ifrågasatta skattelättnaden synes emellertid
icke böra åvägabringas på så sätt att kontrollstyrelsen bemyndigas
att medgiva befrielse från skatt i ifrågakommande fall. Enligt min mening
bör skattefriheten i stället fastställas i författningen. Jag förordar sålunda,
att förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt ändras
så att skattefrihet stadgas för spritdrycker, som skall användas för tillverkning
av varor, vilka enligt apoteksvarustadgan är att hänföra till
apoteksvaror samt för spritdrycker som av apotek utlämnas mot vederbörligt
recept. Den sålunda förordade skattebefrielsen skulle enligt gjorda
beräkningar medföra en inkomstminskning för staten å 1,2 å 1,3 miljoner
kronor.
I detta sammanhang vill jag nämna att jag tidigare i dag anmält fråga
om ny kungörelse angående försäljning av sprit å apotek för medicinskt
ändamål. Enligt den nya kungörelsen skall apotekens rätt att mot recept
försälja sprit begränsas till sådana fall då spriten är avsedd för utvärtes
bruk, desinfektion av instrument och liknande ändamål. I enlighet härmed
kommer apoteksförsäljning av spritdrycker för konsumtionsändamål icke
vidare att tillåtas.
III. Fråga om viss ändring i kommunalskattelagen
I 30 § 4 mom. kommunalskattelagen meddelas vissa bestämmelser om
beräknande av nettointäkten bl. a. för partihandelsbolag, som avses i förordningen
angående försäljning av rusdrycker samt för systembolag. Enligt
nämnda lagrum skall nettointäkten av partihandelsbolags handel med rusdrycker,
där densamma enligt eljest gällande regler skulle beräknats till
högre belopp, anses utgöra fem procent å försäljningssumman för under
beskattningsåret försålda rusdrycker med undantag för vara, vid vars
försäljning bolaget enligt avtal med staten icke äger tillgodoräkna sig
handelsvinst. För systembolag skall nettointäkten av utminutering av rusdrycker,
där den enligt eljest gällande bestämmelser skulle beräknats till
högre belopp, anses utgöra sju procent å försäljningssumman för under
beskattningsåret utminuterade rusdrycker.
De berörda bestämmelserna avser den nu gällande ordningen för försäljning
av rusdrycker. Då den föregående år antagna nya rusdrycksförsäljningsförordningen
träder i kraft den 1 oktober i år och systembolagen i
samband därmed ersättes av det nybildade detaljhandelsbolaget för rus
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 54
drycker, torde bestämmelserna böra ändras till överensstämmelse med den
nya ordningen. Jag förordar sålunda, att 30 § 4 mom. ändras så, att
hänvisning sker till den nya rusdrycksförsäljningsförordningen i stället
för till motsvarande nu gällande författning samt att den bestämmelse som
avser systembolagen kommer att hänföra sig till detaljhandelsbolaget för
rusdrycker. Härutöver torde också en materiell översyn av de berörda
beskattningsreglerna vara påkallad. Denna fråga kan emellertid upptagas
till prövning först sedan 1953 års utskänkningsvinstkommitté framlagt
förslag till reglering av restauratörernas ersättning för utskänkningen.
IV. Departementschefens hemställan
I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet
upprättats förslag till dels förordning om ändring i förordningen
den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, dels lag om ändrad lydelse av 30 § 4 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).
Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edstrand
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:114 Skrivelse till Konungen i anledning av Kimgl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 16 och 18 §§ förordningen den 26 februari 1954 a1 i texten