Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättningsoch utskånkningsskait å rusdrycker, m. m

1955-01-14 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:54, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättningsoch utskånkningsskait å rusdrycker, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

1

Nr 54

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 26 februari

1954 (nr 72) angående omsättnings- och utskånkningsskait

å rusdrycker, m. mgiven Stockholms slott den

den 14 januari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72)

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker;

2) lag om ändrad lydelse av 30 § 4 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

GUSTAF ADOLF

Per Edvin Sköld

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om skärpt kontroll över utskänkningsskatten

och viss förenkling i beräkningen av restauratörernas utskänkningsvinst.

Förslagen, som föranletts av den nya ordningen för försäljning

av rusdrycker, innefattar en provisorisk reglering i avvaktan på att definitiv

ståndpunkt tages i fråga om formerna för utskänkningsskattens uttagande

och om restauratörernas ersättning för utskänkningen. Vidare förordas att

omsättningsskatt icke skall utgå för spritdrycker, som användes för vissa

medicinska och farmaceutiska ändamål. Slutligen föreslås vissa formella

ändringar i kommunalskattelagen, vilka sammanhänger med den nya rusdrycksförsäljningsförordningen.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 54

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 26 februari 1954 angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker skall upphöra att gälla,

att 1 §, 2 § 1 och 3 inom., 4 §, 6—8 §§ och 10 § nämnda förordning skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, samt att förordningens rubrik

skall hava följande lydelse.

Förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och vin

(Nuvarande lydelse)

1 §•

För rusdrycker, som försäljas

här i riket, skall, i den utsträckning

och i den ordning nedan sägs, till

staten erläggas dels omsättningsskatt

och dels utskänkningsskatt.

2 §.

1 mom. Omsättningsskatten upptages

vid detaljhandelsbolags inköp

av rusdrycker och utgår, där ej annat

i 2 eller 3 mom. stadgas,

a) för spritdrycker — — — utminuteringspriset;

samt

b) för vin,---av utminute
ringspriset.

Utminuteringspriset utgöres —

— -— varornas utminutering.

3 mom. För spritdrycker, som

jämlikt av Kungl. Maj:t med stöd

av 1 kap. 4 § 3 mom. eller 2 kap.

10 § 5 mom. förordningen den 18

juni 1937 angående försäljning av

rusdrycker meddelade bestämmelser

hos partihandelsbolaget inköpas eller

till riket införas, skall omsätt
-

(Föreslagen lydelse)

1 §•

För spritdrycker och vin, som försäljas

här i riket, skall, i den utsträckning

och i den ordning nedan

sägs, till staten erläggas dels omsättningsskatt

och dels utskänkningsskatt.

2 §.

1 mom. Omsättningsskatt upptages

vid detaljhandelsbolagets inköp

av spritdrycker och vin och utgår,

där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för spritdrycker---ut
minuteringspriset;

samt

b) för vin,---av utminute
ringspriset.

Utminuteringspriset utgöres —

--varornas utminutering.

3 mom. För spritdrycker, som

jämlikt av Kungl. Maj:t med stöd

av 6 § 3 mom. eller 12 § 5 mom.

rusdrycksförsäljningsförordningen

meddelade bestämmelser hos partihandelsbolaget

inköpas eller till riket

införas, skall omsättningsskatt

utgå med en grundavgift av 2 kro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj :st proposition nr 54

(Nuvarande lydelse)

ningsskatt utgå med en grundavgift

av 2 kronor 70 öre för liter.

4 §.

1 mom. Sker inköp av rusdrycker

hos partihandelsbolaget, skall vid

dryckernas betalning omsättningsskatt

för desamma erläggas till detta

bolag; och åligger det bolaget att i

den ordning, Kungl. Maj :t bestämmer,

till statsverket inleverera omsättningsskatten.

2 mom. Vid inköp av rusdrycker

annorledes än hos partihandelsbolaget

åligger det detaljhandelsbolag

att senast den femtonde dagen i månaden

näst efter den, under vilken

inköpet ägt rum, å statsverkets

checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning insätta å

dryckerna belöpande omsättningsskatt.

Till grund för procentavgiften

skall läggas varans beräknade utminuteringspris.

Detalj handelsbolaget

skall senast den tjugonde dagen

i månaden näst efter den, under

vilken inköpet ägt rum, till kontrollstyrelsen

avlämna en till riktigheten

bestyrkt uppgift rörande köpeskillingens

storlek, däri inberäknad

tull- och fraktkostnad.

3 mom. Den, som enligt kontrollstyrelsens

i föreskriven ordning

meddelade tillstånd till riket inför

(Föreslagen lydelse)

nor 70 öre för liter. Sådan skatt skall

dock icke utgå för spritdrycker, som

skola användas för tillverkning av

varor, vilka enligt apoteksvarustadgan

äro att hänföra till apoteksvaror,

eller för spritdrycker, som av

apotek skola utlämnas mot vederbörligt

recept.

4 §•

1 mom. Sker inköp av spritdrycker

och vin hos partihandelsbolaget,

skall vid dryckernas betalning omsättningsskatt

för desamma erläggas

till detta bolag; och åligger det

bolaget att i den ordning, Kungl.

Maj :t bestämmer, till statsverket inleverera

omsättningsskatten.

2 mom. Vid inköp av spritdrycker

och vin annorledes än hos partihandelsbolaget

åligger det detaljhandelsbolaget

att senast den femtonde

dagen i månaden näst efter den,

under vilken inköpet ägt rum, antingen

å kontrollstyrelsens postgirokonto

eller å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning insätta å dryckerna

belöpande omsättningsskatt. Till''

grund för procentavgiften skall läggas

varans beräknade utminuteringspris.

Detaljhandelsbolaget skall

senast den tjugonde dagen i månaden

näst efter den, under vilken inköpet

ägt rum, till kontrollstyrelsen

avlämna en till riktigheten bestyrkt

uppgift rörande köpeskillingens

storlek, däri inberäknad tull- och

fraktkostnad.

3 mom. Den, som enligt kontrollstyrelsens

i föreskriven ordning

meddelade tillstånd till riket inför

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:st proposition nr 54

(Nuvarande lydelse)

rusdrycker för vetenskapligt, medicinskt,

farmaceutisk^ tekniskt, industriellt

eller likartat ändamål,

skall genom insättning å statsverkets

checkräkning i riksbanken för

kontrollstyrelsens räkning erlägga

å dryckerna belöpande omsättningsskatt.

Importören har att, om så

påfordras, i samband med ansökning

om införseltillstånd hos detaljhandelsbolaget

ställa av bolaget godkänd

säkerhet för å rusdryckerna

belöpande omsättningsskatt. Det

åligger kontrollstyrelsen att vid beviljandet

av tillstånd till införseln

meddela de föreskrifter, som erfordras

för erhållande av en betryggande

kontroll å utgörandet av omsättningsskatten,

ävensom att övervaka,

att skatten vederbörligen inbetalas

till statsverket.

6 §.

Utskänkningsskatten upptages av

detaljhandelsbolag vid försäljning

av spritdrycker och starkvin till innehavare

av överlåtet tillstånd till

utskånkning eller sådant tillstånd,

som jämlikt 3 kap. 13 § förordningen

den 18 juni 1937 angående försäljning

av rusdrycker meddelats

annan än detaljhandelsbolag.

7 §■

För utskänkningsskatten ansvarar

vederbörande detaljhandelsbolag.

(Föreslagen lydelse)

spritdrycker för vetenskapligt, medicinskt,

farmaceutiskt, tekniskt, industriellt

eller likartat ändamål,

skall genom insättning antingen å

kontrollstyrelsens postgirokonto eller

å statsverkets checkräkning i riksbanken

för kontrollstyrelsens räkning

erlägga å dryckerna belöpande

omsättningsskatt. Importören har

att, om så påfordras, i samband

med ansökning om införseltillstånd

hos kontrollstyrelsen ställa av styrelsen

godkänd säkerhet för å spritdryckerna

belöpande omsättningsskatt.

Det åligger kontrollstyrelsen

att vid beviljandet av tillstånd till

införseln meddela de föreskrifter,

som erfordras för erhållande av en

betryggande kontroll å utgörandet

av omsättningsskatten, ävensom att

övervaka, att skatten vederbörligen

inbetalas till statsverket.

6 §•

1 mom. Utskänkningsskatten upptages

av detaljhandelsbolaget vid

försäljning av spritdrycker och

starkvin till den å vilken rätt till utskänkning

överlåtits (rättighetsinnehavare).

2 mom. I rättighetsinnehavares rörelse

må icke utskänkas andra spritdrycker

och starkviner än som inköpts

i den ordning detaljhandelsbolaget

bestämmer för förvärv av sådana

drycker till utskänkningsändamål.

7 §.

1 mom. Kontrollen över beskattningen

utövas av kontrollstyrelsen.

För utövande av skattekontrollen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

(Nuvarande lydelse)

8 §•

Detaljhandelsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen

i varje månad å statsverkets

checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning insätta utskänkningsskatt,

som belöper på

spritdrycker och starkvin, vilka från

bolaget under nästföregående månad

försålts för utskänkningsändamål,

dels ock att senast den tjugonde

dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna en till riktigheten

bestyrkt uppgift rörande omfattningen

av nämnda försäljning.

10 §.

1. Om ansvar i vissa fall för den,

som vid lämnande av uppgift, varom

i b § 2 mom. eller 8 § sägs, lämnat

oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

(Föreslagen lydelse)

äger kontrollstyrelsen anlita biträde

av särskilda kontrolltjänstemän.

Kontrolltjänsteman äger att på anfordran

när som helst erhålla tillträde

till lokaler och utrymmen, som

användas till utskänkning eller för

lagerhållning av rusdrycker eller varor

avsedda att tillhandahållas i

samband med utskänkning.

2 mom. Rättighetsinnehavare skall

utan ersättning ställa för kontrollen

nödiga hjälpmedel till förfogande

och lämna behövlig handräckning.

8 §•

Detaljhandelsbolaget åligger

dels att senast den femtonde dagen

i varje månad antingen å kontrollstyrelsens

postgirokonto eller å

statsverkets checkräkning i riksbanken

för kontrollstyrelsens räkning

insätta utskänkningsskatt, som belöper

på spritdrycker och starkvin,

vilka från bolaget under nästföregående

månad försålts för utskänkningsändamål,

dels ock att senast den tjugonde

dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna en till riktigheten

bestyrkt uppgift rörande omfattningen

av nämnda försäljning.

10 §.

i inom. Utskänker någon spritdrycker

eller starkvin i strid med bestämmelsen

i 6 § 2 mom., straffes

med dagsböter eller fängelse i högst

ett dr.

I fall som i första stycket avses

må kontrollstyrelsen ålägga rättighetsinnehavaren

att till detaljhandelsbolaget

gälda det belopp som sty
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

(Nuvarande lydelse)

2. Underlåter någon att inom föreskriven

tid avlämna sådan uppgift,

som i 4 § 2 mom. eller 8 § omförmäles,

äger kontrollstyrelsen vid

lämpligt vite förelägga den försumlige

att uppfylla sin skyldighet. Där

omsättningsskatt ej inom stadgad

tid av detaljhandelsbolag inbetalas,

eller där stadgad insättning av utskänkningsskatt

ej skett före utgången

av månaden näst efter den,

under vilken den myckenhet, för

vilken skatten utgått, blivit försåld,

må skatten utmätas med det belopp,

vartill kontrollstyrelsen efter

verkställd undersökning fastställer

densamma.

(Föreslagen lydelse)

relsen prövar hava undandragits bolaget.

Dår sådant belopp icke inbetalas

inom tid som av kontrollstyrelsen

föreskrives, må beloppet på

framställning av styrelsen omedelbart

utmätas.

2 mom. Hava flera medverkat till

gärning, som i 1 mom. sägs, gäller

vad i 3 kap. 4 och 5 §§ strafflagen

år stadgat. Den till vilken spritdrycker

eller starkvin utskänkts vare

dock ej förfallen till ansvar för annan

medverkan än anstiftan.

3 mom. Bryter råttighetsinnehavare

eller någon hos honom anställd

i annat fall än i 1 mom. sägs mot vad

i denna förordning är stadgat eller

mot föreskrift, som meddelats med

stöd av förordningen, straffes med

dagsböter.

Brott som i detta mom. avses må

av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av kontrollstyrelsen.

4 mom. Husbonde ansvarar, där

brott som i 1 och 3 mom. sågs begås

av hans husfolk eller i hans arbete

antagen person, för brottet, liksom

vore detta begånget av honom själv,

såframt ej omständigheterna göra

sannolikt, att brottet skett utan hans

vetskap och vilja.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1955.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

7

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 30 § 4 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 30 § 4 inom. kommunalskattelagen den 28

september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

30 §.

4 mom. För partihandelsbolag,

som avses i förordningen angående

försäljning av rusdrycker, skall

nettointäkten av handel med rusdrycker,

där den enligt här ovan

givna bestämmelser skulle beräknats

till högre belopp, anses utgöra 5 procent

å försäljningssumman för under

beskattningsåret försålda rusdrycker

med undantag för vara, vid

vars försäljning bolaget enligt avtal

med staten icke äger tillgodoräkna

sig handelsvinst.

För systembolag, varom förmäles

i nyssnämnda förordning, skall nettointäkten

av utminutering av rusdrycker,

där den enligt här ovan

givna bestämmelser skulle beräknats

till högre belopp, anses utgöra 7 procent

å försäljningssumman för under

beskattningsåret utminuterade

rusdrycker.

För utövare---försålda to
bak

svaror.

(Föreslagen lydelse)

30 §.

4 mom. För det partihandelsbolag,

som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen,

skall nettointäkten

av handel med rusdrycker, där

den enligt här ovan givna bestämmelser

skulle beräknats till högre

belopp, anses utgöra 5 procent å

försäljningssumman för under beskattningsåret

försålda rusdrycker

med undantag för vara, vid vars försäljning

bolaget enligt avtal med staten

icke äger tillgodoräkna sig handelsvinst.

För det detaljhandelsbolag, varom

förmäles i nyssnämnda förordning,

skall nettointäkten av utminutering

av rusdrycker, där den enligt här

ovan givna bestämmelser skulle beräknats

till högre belopp, anses utgöra

7 procent å försäljningssumman

för under beskattningsåret utminuterade

rusdrycker.

För utövare---försålda to
baksvaror.

Denna lag träder i kraft den t oktober 1955; dock att, såvitt avser beskattningen

av systembolag, äldre bestämmelser skola tillämpas i fiåga

om 1956 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1956 eller

tidigare år.

1 Senaste lydelse av 30 § 4 mom., se 1938: 368.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om

ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å rusdrgcker, m. m. samt anför därvid följande.

I. Kontrollen över utskänkningsskatten in. in.

Inledning

Med skrivelse den 13 november 1954 har kontrollstyrelsen överlämnat

en promemoria angående kontrollen över utskänkningsskatten efter den

nya rusdrycksförsäljningsförordningens ikraftträdande, m. m. Kontrollstyrelsen

har meddelat, att styrelsen vid förslagens utarbetande haft samråd

med detaljhandelsbolaget för rusdrycker, 1953 års utskänkningsvinstkommitté,

Sveriges centrala restaurangaktiebolag samt Sveriges hotell- och

restaurantförbund, vilka jämväl, efter remiss, avgivit yttranden över promemorian.

I ärendet har dessutom aktiebolaget vin- & spritcentralen yttrat

sig.

Kontrollstyrelsens förslag

Skattekontrollen. Gällande bestämmelser om utskänkningsskatt är intagna

i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å rusdrycker. Utskänkningsskatten utgår från och med

den 1 april 1954 för spritdrycker med 40 procent och för starkvin med

30 procent av varornas utminuteringspris. Skatten upptages av systembolagen

vid försäljning av spritdrycker och stark vin till innehavare av

utskänkningstillstånd. Systembolagen ansvarar för utskänkningsskatten

och inlevererar skatten månadsvis till statsverket. Varje månad skall

systembolag till kontrollstyrelsen lämna uppgift rörande omfattningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

av ifrågavarande försäljning. Till de nämnda bestämmelserna ansluter sig

vissa stadganden om ansvar för den som lämnat oriktig uppgift i nyssnämnda

hänseende, om vitesföreläggande vid underlåtelse att lämna uppgift

m. m.

Behovet av en skärpt kontroll över utskänkningsskatten efter restriktionssystemets

slopande berördes i olika sammanhang under behandlingen

av de nykterhetspolitiska frågorna föregående år. Kontrollstyrelsen påpekade

sålunda i yttrande över då framlagt förslag till omläggning av beskattningen

av rusdrycker bland annat, att en fri utminutering av rusdrycker

skulle medföra en viss risk för utskänkning av utminuterad sprit

och att det borde övervägas om icke kontrollen över utskänkningsskatten

skulle anordnas på samma sätt som varuskattekontrollen. En sådan ordning

kunde enligt styrelsen genomföras enligt följande linjer.

Restauratörerna får inköpa rusdrycker till utminuteringspris och ålägges

att månadsvis deklarera under föregående månad inköpta eller försålda

kvantiteter. Deklarationen bör kunna avgivas 15 dagar efter månadens

utgång, och samtidigt härmed bör utskänkningsskatten på inköpta eller

försålda kvantiteter erläggas till kontrollstyrelsen genom insättning på

postgiro. Vid en sådan omläggning uppkommer dock frågan om inarbetande

i utskänkningsskatten av systembolagens vinstandelar av handelsmarginalen

å utskänkningen. Förslag härom synes böra utarbetas av utredningen

rörande verkningarna på restaurangnäringen av utskänkningsvinstens avveckling

in. m.

I proposition nr 28: 1954 med förslag till förordning angående omsättnings-

och utskänkningsslcatt å rusdrycker, m. in. framhölls i anledning

av kontrollstyrelsens yttrande, att frågan om kontrollen över redovisningen

av utskänkningsskatten finge upptagas till omprövning, därest statsmakterna

framdeles skulle komma att fatta beslut om övergång till en friare

försäljning av rusdrycker.

Förevarande problem berördes även av särskilda utskottet vid 1954 års

riksdag i utlåtande nr 1 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående

riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken. Utskottet uttalade därvid

bland annat följande.

Utskottet har uppmärksammat, att då spritransoneringen helt bortfaller,

detta skulle kunna få konsekvenser för uppbörden av utskänkningsskatten

å spritdrycker. Denna skatt upptages nämligen i samband med restauratörernas

inköp hos systembolagen. En möjlighet till obegränsade spritinköp

skulle kunna innebära eu lrestelse för illojala restauratörer att undandraga

sig utskänkningsskatten. Såsom framhållits av departementschefen

i den av riksdagen förut behandlade propositionen nr 28, torde uppbörden

av denna skatt böra omprövas före eu övergång till fri försäljning av

spritdrycker.

Kont roll styrelsen framhåller i sin förevarande promemoria, att en definitiv

lösning av frågan efter de linjer, som tidigare angivits av styrelsen,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

icke kunde genomföras innan ståndpunkt tagits i frågan om restauratörernas

ersättning för utskänkningen av spritdrycker och starkvin. Då denna

fråga vore under övervägande inom utskänkningsvinstkommittén, vore

det icke nu möjligt att genomföra en sådan omläggning av utskänkningsskatten.

Det torde fördenskull bli erforderligt att under en viss övergångstid,

i varje fall omfattande försäljningsåret 1 oktober 1955—30 september

1956, bibehålla den nuvarande utskänkningsskatten men genom provisoriska

föreskrifter skärpa kontrollen över dess erläggande. Därvid borde

eftersträvas å ena sidan att kontrollen bleve effektiv och å andra sidan

att minsta möjliga ingrepp gjordes i det nuvarande systemet för beräkning

av restauratörvinsterna.

Den av kontrollstyrelsen föreslagna provisoriska ordningen innebär i

huvudsak följande. Restauratörerna får icke i sin rörelse utskänka andra

lusdrycker än sådana som inköpts från detaljhandelsbolaget i den ordning

bolaget bestämmer. I överlåtelsekontraktet mellan bolaget och restauratören

skall stadgas skyldighet för den senare att företaga alla inköp på visst

försäljningsställe och att därvid uppge, att varorna skall utskänkas.

Skattekontrollen lägges både på inköpssidan och utskänkningssidan. Därvid

bör i första hand kontrolleras, att utskänkning icke äger rum av utminuteringsvis

inköpta rusdrycker. Kontrollen å inköpssidan skulle möjhggöras

främst genom att detaljhandelsbolaget skulle ha att fortlöpande

tillhandahålla kontrollstyrelsen uppgifter rörande de spritdrycker och starkviner,

som levererats till restaurang för utskänkningsändamål. Tyngdpunkten

måste emellertid läggas på utskänkningskonlrollen. För att denna skall

kunna bli effektiv erfordras möjlighet till granskning av restaurangnotor

och kassaremsor. Endast kassaregister, utrustade på sådant sätt att kontrollstyrelsen

anser sig kunna godkänna dem med hänsyn till de krav

styrelsen måste ställa ur kontrollsynpunkt, bör få användas. Möjligheter

måste finnas till avläsning och kontroll av nollställningen. Notor och

kassaremsor bör sparas under den tid kontrollstyrelsen kan komma att

föreskriva. Kontrollbesök bör avläggas relativt ofta. Därvid bör lagerinventering

kunna verkställas för erhållande av en tillfredsställande avstämning

mot det bokföringsmässiga lagret. Stor vikt bör vid inspektionerna

läggas vid att kassakontrollen är tillfredsställande ordnad. I vissa fall

skulle det vara erforderligt att bokföringen i sin helhet ställes till kontrollstyrelsens

förfogande för revision.

I övrigt innebär kontrollstyrelsens förslag att nu gällande ansvarsbestämmelser

för detaljhandelsbolag och dess personal slopas. I stället föreslås

särskilda ansvarsbestämmelser för rättighetsinnehavare.

Beräkningen av utskänkningsvinsten. Restauratörernas vinst på utskänkningen

är nu under avskrivning i enlighet med 1937 års riksdagsbeslut i

amnet. De närmare bestämmelserna angående utskänkningspriser, utskänk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

ningsvinst och därmed sammanhängande förhallanden meddelas av kontrollstyrelsen.

Om den gällande ordningen lämnar styrelsen i huvudsak

följande redogörelse.

I varornas utminuteringspris, som fastställes av kontrollstyrelsen, ingår

partipriset, omsättningsskatten och en viss handelsmarginal, vilken sedan

den 1 april 1954 utgör för spritdrycker 6,5 procent, för starkviner 10

procent och för lättviner (svaga och musserande viner) 13 procent av

varornas utminuteringspris.

Utskänkningspriset för vissa slag av spritdrycker —- egentligt brännvin

med ett partipris ej överstigande 2 kronor 50 öre för liter, enklare slag av

eau-de-vie, som förskurits och tappats inom riket, samt punsch — fastställes

av kontrollstyrelsen. För övriga spritdrycker fastställer restauratoren

själv utskänkningspris med iakttagande av vissa av kontrollstyrelsen

uppställda regler, enligt vilka utskänkningsvinsten på visst sätt begränsas.

I praktiken har restauratörerna icke underskridit de enligt angivna regler

beräknade högsta utskänkningspriserna. Utskänkningspriset på viner bestämmes

av restauratören.

I fråga om spritdrycker och starkvin, som utskänkes av allmänt restaurangbolag

(Sveriges centrala restaurangaktiebolag), gäller, att restaurangbolaget

vid inköpet till vederbörande systembolag erlägger varans hela utskänkningspris

med avdrag av 1 procent å detta pris (»spillmånseisättning»).

För utskänkningen av spritdrycker och starkvin äger restaurangbolaget

härutöver av systembolaget åtnjuta s. k. fast kostnadsersättning

med visst årligt belopp, som utbetalas av systembolaget med en tolftedel

månatligen i efterskott.

Vad härefter angår spritdrycker och starkvin, som utskänkes av enskild

restauratör, gäller att utskänkningsvinsten, d. v. s. skillnaden mellan a ena

sidan utskänkningspriset och å andra sidan summan av det med detaljhandelsmarginalen

minskade utminuteringspriset och utskänkningsskatten,

skall fördelas med 25 procent på systembolaget och /5 procent på restauratören.

I syfte att begränsa det enskilda vinstintresset å rusdrycksförsäljningen

har kontrollstyrelsen emellertid sedan år 1920 föreskrivit, att endast

vissa årligen på förhand bestämda kvantiteter fått av restauratörerna inköpas

på dessa villkor. Vid inköp av spritdrycker och starkviner utom

dessa för varje restaurang fixerade vinstkvantiteter har restauratören att

erlägga varans utskänkningspris med avdrag av 2 procent spillmånsersättning.

Enligt beslut av 1937 års riksdag skall kostnadsersättningarna och vinstkvantiteterna

å spritdrycker och starkvin under en 25-årsperiod helt avvecklas

De nedskäres i enlighet härmed med 4 procent årligen. Under

försäljningsåret 1 oktober 1954—30 september 1955 utgör sålunda kostnadsersättningarna

resp. vinstkvantiteterna 32 procent av de år 1938 fastställda

grundtalen och för försäljningsåret 1 oktober 1955 30 september

1956 nedskrives de till 28 procent.

I fråga om musserande viner fördelas utskänkningsvinsten med 25 pioccnt

på systembolaget och 75 procent på restauratören, och i fråga om svaga

viner utgör vinstandelarna 15 procent för systembolaget och 85 procent för

restauratören. Villkoren är lika för restaurangbolaget och de enskilda

restauratörerna, och någon ytterligare vinstbegränsning för restauratorens

del förekommer icke.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

Kontrollstyrelsen påpekar att restaurangfaktureringen handhaves av

systembolagens kamerala avdelningar. Med hänsyn till att dessa avdelningar

i samband med övergången till det nya försäljningssystemet kommer

att ställas på avskrivning och arbetet överföras till central instans

inom detaljhandelsbolaget, bör faktureringen enligt kontrollstyrelsen förenklas

så, att den kan ombesörjas även å de utminuteringsställen, som

levererar varor till restaurangerna.

Styrelsen föreslår till att börja med, att samtliga restauratörers inköp

av spritdrycker och starkviner skall ske till utskänkningspriser, och att

vinsten å utskänkningen av detaljhandelsbolaget utbetalas till restauratörerna.

Förslaget innebär alltså, att den ordning som nu gäller för det

allmänna restaurangbolaget i princip skall tillämpas också på de enskilda

restauratörerna.

Beträffande det närmare förfarandet vid inköpen innehåller förslaget

följande.

Samtliga restauratörer (både det allmänna restaurangbolaget och de enskilda

restauratörerna) ålägges att rekvirera spritdrycker och starkviner

på fastställd paginerad blankett, på vilken för varje vara anges utminuteringspriset

och det utskänkningspris, som fastställts eller som restauratören

eljest avser att tillämpa. På fakturan uträknas i butiken sammanlagda

utminuteringspriset och sammanlagda utskänkningspriset. Restauratoren

betalar sammanlagda utskänkningspriset med avdrag för spillmånsersattnmg.

Detaljhandelsbolaget redovisar till kontrollstyrelsen utskänkmngsskatten

på det sammanlagda utminuteringspriset (40 procent för

spritdrycker och 30 procent för starkviner).

I avseende på regleringen av restauratörernas vinster av utskänkningen

föreslår kontrollstyrelsen följande. Kostnadsersättning för utskänkningen

av spritdrycker och starkvin till det allmänna restaurangbolaget utbetalas

liksom hittills månadsvis i efterskott. xMed hänsyn till att denna ersättning

på grund av penningvärdets fall reducerats betydligt snabbare än som

avsetts genom den årliga nedskrivningen, synes emellertid enligt kontrollstyrelsen

en höjning av bolagets spillmånsersättning från nuvarande 1

procent till 1,3 procent böra medges för försäljningsåret 1 oktober 1955_

30 september 1956.

För de enskilda restauratörernas del föreslås en approximativ beräkning

av vinstandelarna, innebärande att vinsten på utskänkningen av spritdrycker

och starkvin för försäljningsåret den 1 oktober 1955—den 30

september 1956 fastställes till 90 procent av det föregående årets vinstbelopp.

Styrelsen anför härvidlag.

För de enskilda restauratörernas del tillämpas från och med den 1

oktober 1955 en approximativ beräkning av vinstandelarna, så att för varje

restauratör summan av vinstandelarna å spritdrycker och starkviner under

örsäljningsåiet 1 oktober 1954—30 september 1955 reduceras med viss

procent. Vinstkvantiteterna skulle för påföljande år enligt gällande regler

minskas i proportionen 32 : 28 eller med 12,5 procent. Med hänsyn till den

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

fortgående stegringen av den genomsnittliga vinsten per liter å varor

inköpta inom vinstkvantiteten kan man emellertid räkna med att restauratörernas

vinstandelar under sistnämnda år vid ett bibehållande av hittillsvarande

beräkningsmetoder skulle ha minskats med endast 7 ä 8

procent. Då vidare spillmånsersättningen, som hittills utgått endast å varor,

som inköpts utom vinstkvantiteten, i fortsättningen av praktiska skäl bör

utgå å hela den inköpta kvantiteten spritdrycker och starkviner, synes

nyssnämnda reduktion av vinstandelarna för försäljningsåret 1 oktober

1955—30 september 1956 böra bestämmas till 10 procent av det föregående

försäljningsårets vinstandelar. Det sålunda framräknade beloppet fördelas

på månader på samma sätt som de hittillsvarande vinstkvantiteterna samt

utbetalas förskottsvis till restauratörerna. För nya företag fastställer

kontrollstyrelsen motsvarande belopp.

I fråga om utskänkning av lättvin förutsätter förslaget, att restauratörerna

i fortsättningen i princip skall få verkställa inköp till utminuteringspriser.

Detta innebär att de å ena sidan icke vidare får åtnjuta nu utgående

rabatt å 13 procent men å andra sidan icke behöver avstå någon del av

utskänkningsvinsten. Beträffande det centrala restaurangbolaget, som håller

jämförelsevis låga utskänkningspriser å lättviner, torde enligt kontrollstyrelsen

en sådan omläggning icke få nämnvärda ekonomiska konsekvenser.

Däremot är — framhåller styrelsen — systembolagens vinstandelar å

de enskilda restauratörernas utskänkning av lättviner något större än den

13-procentiga rabatten å utminuteringspriset. Detaljhandelsbolaget borde

därför vid försäljning till enskild restauratör av lättviner för utskänkningsändamål

få tillgodoräkna sig ett mindre pålägg på utminuteringspriset, förslagsvis

3 procent.

Remissyttrandena

Kontrollstyrelsens förslag lämnas helt utan erinran av aktiebolaget vin&

spritcentralen och 1953 års utskänkningsvinstkommitté. Detaljhandelsbolaget

för rusdrycker anför erinringar endast på en punkt i förslaget om

debiteringen av restauratörernas utskänkningsvinst.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag vill i princip icke motsätta sig

en provisorisk omläggning av debiteringsförfarandet och skattekontrollen,

om en sådan omläggning anses nödvändig. Bolaget gör emellertid reservationer

mot kontrollstyrelsens förslag i ett flertal avseenden.

Sveriges hotell- och restaurantförbund uttalar, att förbundet — då en

omläggning av kontroll- och debiteringsförfarandet ansetts nödvändig —

icke velat motsätta sig en sådan under förutsättning, att den icke får alltför

ogynnsamma konsekvenser för restaurangnäringen. Också hotell- och restaurantförbundet

anför erinringar mot kontroll styrelsens förslag på vissa

punkter.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag framhåller, att något nödvändigt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

samband icke synes föreligga mellan frågan om omläggning av skattekontrollen

och frågan om omläggning av debiteringsförfarandet. Bolaget

anför bl. a. följande.

På inköpssidan skulle kontrollen möjliggöras främst genom att detaljhandelsbolaget

fortlöpande tillhandahölle kontrollstyrelsen uppgifter röiande

de spiitdrycker och starkviner, som levererats till restaurangerna för

utskänkningsändamål. Dylika uppgifter kunna emellertid, såvitt bolaget

kan finna, lika väl lämnas med nuvarande faktureringssystem. Förslaget

till omlagd fakturering — vilket med hänsyn till pågående utredningar

endast avser en provisorisk anordning — synes därför icke betingat av

skattekontrollen utan av en önskan att i samband med nedskärningen av

försäljningsorganisationen förenkla debiteringen. En dylik önskan förtjänar

givetvis beaktande, förutsatt att icke från eljest gällande grundsatser

principiella erinringar kunna resas mot de föreslagna provisoriska lösningarna.

Beträffande skattekontrollen understryker Sveriges hotell- och

restaurantförbund att de föreslagna åtgärderna och de föreskrifter kontrollstyielsen

kan komma att lämna icke bör bli av mer ingripande art än

som oundgängligen betingas av de åsyftade kontrollmöjligheterna.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag finner det från principiella utgångspunkter

naturligt, att tanken pa en omläggning av kontrollen över

utskänkningsskatten efter mönster av varuskattekontrollen upptagits till

närmare pi övning. Den viktigaste anledningen till bedrägeririsken på detta

omiåde är emellertid enligt bolaget prisldyftan mellan utminuterade och

utskänkta spritdrycker och en prisutjämning mellan de båda detaljhandelsformerna

framstår för bolaget som ett allmänt intresse. Riskerna för

skatteförbrytelser bör dock enligt bolaget icke överdrivas. Det ifrågasättes

huruvida faran är så överhängande, att icke någon tids erfarenhet av det

nya försäljningssystemet utan större våda kunde avvaktas och huruvida

det kan vara påkallat att genomföra kontrollen på ett i alla avseenden likformigt

sätt över hela fältet. Avsevärda besparingar skulle kunna göras

genom en förenkling av kontrollen i vad avser restaurangbolagens rörelser.

t övrigt anför bolaget följande.

De krav, som enligt förslaget skulle uppställas på restaurangernas kassaapparater,

skulle medföra mycket betydande kostnader; för ett av dotterbolagen

beräknade till c:a 170 000 kr. Förvaringen av notor och kassaremsor

kommer att bli en lokal- och arbetskrävande uppgift. I förslaget

hai icke angivits, för huru lång tid sådan förvaring kommer att påfordras.

Bolaget utgår ifrån att längre tids förvaring av ifrågavarande material

an ett halvt år icke kan erfordras för efterkontrollen. I detta sammanhang

anser bolaget sig böra påpeka, att notor i regel icke utskrivas på de egentliga

folkrestaurangerna. Ett föreläggande att härvidlag vidtaga ändring

skulle för serveringspersonalen medföra ökat arbete, vilket under rusningstillfällen

ej skulle medhinnas.

Med stöd av uttalanden under förhandsöverläggningarna förutsätter bolaget,

att om förslaget genomföres, ifrågavarande krav beträffande kassa
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition nr 54

apparater och notor komma att uppställas endast i sådana undantagsfall,

där så av särskilda omständigheter påkallas.

Det är slutligen ett icke oviktigt önskemål, att de blivande kontrollanterna

instrueras att avlägga sina kontrollbesök på restaurangerna vid tider,

då serveringens behöriga fullgörande icke hindrar personalen att lämna

den handräckning, som från kontrollantens sida kan begäras. Bolaget förutsätter,

att detta betraktas som ett gemensamt intresse.

Beträffande beräkningen av uts k än k nings vinsterna anföres i

yttrandena följande.

Befäl^handelsbolaget för rusdrycker framhåller att viss risk föreligger

att staten får vidkännas en inkomstminskning om förslaget genomföres i

oförändrat skick. Bolaget erinrar om att detta synes utgå från att restauratörerna

bibehåller nu gällande utskänkningspriser samt anför följande.

Restauratörerna har i praktiken veterligen icke i något fall underskridit

de föreskrivna högsta utskänkningspriserna å spritdrycker. Genom den

förordade omläggningen av vinstandelarnas beräkning göres dessa andelars

storlek beroende av förhållandena under försäljningsåret 1 oktober 1954—

30 september 1955, d. v. s. vinstandelarnas beräkning frikopplas fr. o. m.

den 1 oktober 1955 från utskänkningsprisets höjd. Denna omständighet

— som medför att restauratören icke längre har intresse av att ta ut högsta

möjliga utskänkningspris, varigenom han själv bereder sig största vinst —

kan leda till, att restauratör på grund av konkurrensskäl eller andra orsaker

kommer att sänka utskänkningspriset under det, som tillämpas med

nu gällande prisberäkningsnormer. En sådan sänkning av utskänkningspriset

skulle i sin tur dra med sig, att statens andel av utskänkningsvinsten

kommer att minska, vilket såsom nämnts icke varit avsikten vid förslagets

utarbetande.

Detalj handelsbolaget förutsätter, att kontrollstyrelsen, i den mån så

finnes påkallat, utfärdar föreskrifter i syfte att förhindra en utveckling

i angiven riktning.

Sveriges hotell- och restnurnniförbund framhåller att det framlagda förslaget

innehåller vissa osäkerhetsmoment för de enskilda företagarna vad

beträffar konsekvenserna av de till grund för förslaget liggande beräkningarna.

Det låge i sakens natur, att beräkningar efter de relativt

schablonartade metoder, som kommit till användning i kontrollstyrelsens

förslag, kunde komma att verka ojämnt på de olika företagen. Det kunde

därför ifrågasättas, om icke nu gällande system kunde bibehållas till dess

ett förslag till definitiv lösning föreligger.

Denna synpunkt framhålles särskilt beträffande debiteringen av lättvin.

Det vore enligt förbundet ur rättvisesynpunkt utan tvekan fördelaktigast,

om det nuvarande debiteringssystemet beträffande lättviner linge gälla

även i fortsättningen. Med hänsyn till önskemålet om ett enhetligt och

därigenom förenklat debiteringsförfarande vill förbundet dock icke helt

motsätta sig kontrollstyrelsens förslag. Förbundet är sålunda berett att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

acceptera ett enhetligt inköpspris för lättviner om förslaget modifieras så

att de restauranger som håller låga vinpriser åtminstone icke försättes i ett

sämre läge än nu. Förbundet föreslår, att inköpspriset för de enskilda

restauratörerna liksom för det allmänna restaurangbolaget sättes lika

med utminuteringspriset, d. v. s. att det av kontrollstyrelsen föreslagna

3 procentpåiägget för de förra sålunda slopas. I den mån restauratörerna

genom en sådan ordning komme att gynnas, främjades samtidigt även strävandena

för en övergång till alkoholsvagare varuslag.

I förevarande sammanhang anför förbundet bland annat följande.

Avsikten är ju att det föreslagna pålägget för de enskilda restauranterna

skall träffa de restauranter som på grund av sin vinprissättning eljest

skulle komma att gynnas genom omläggningen av debiteringsförfarandet.

Emellertid bli konsekvenserna av denna omläggning och i än högre grad

efter pålägget, att de restauranter som hålla lägre priser än genomsnittet

komma i en missgynnad ställning medan restauranter med högre vinpriser

komma i en ställning som är gynnsammare ju högre priser de tillämpa.

Detta är en konsekvens som förbundet icke kan acceptera. Det kan icke

vara rimligt, att de vinrestauranter och spritrestauranter som för närvarande

taga ut relativt små marginaler på sin vinförsäljning skall få dessa

ytterligare beskurna medan restauranter med redan stora marginaler skall

få dessa ökade. En följd härav skulle kunna bli att företag med låga

vinpriser komme att justera dessa åtminstone upp till den nivå, där det

som vunnits respektive förlorats på grund av omläggningen komme att

väga jämnt. En sådan utveckling skulle knappast ligga i linje med strävandena

att främja alkoholsvagare varuslag på bekostnad av alkoholstarkare.

Likartade synpunkter beträffande utskänkningen av lättvin anföres också

av Sveriges centrala restaurangaktiebolag. Bolaget framhåller emellertid,

att förslaget genom att gynna restauranger med höga vinpriser också innebär

ett gynnande av de enskilda restauratörerna och ett missgynnande

av den allmänna restaurangrörelsen. Bolaget anför härvid bland annat

följande exempel.

Ett svagvin med ett utminuteringspris av exempelvis 5: — kr. för helbutelj

kostar f. n. på SARA:s högreklassrestauranger 7: — kr. Härav utgör

2 kr. 25 öre bolagets vinst. Denna skulle enligt förslaget sjunka till 2 kr.,

eller med 25 öre. Motsvarande utskänkningspris på en enskild A 2-restaurang

torde ligga vid lägst 11: — kr. Härav utgör 5 kr. 65 öre vinst, och denna

skulle enligt förslaget stiga till 5 kr. 85 öre, eller med 20 öre.

Ifrågavarande förlust vid oförändrat utskänkningspris skulle för de allmänna

bolagen uppgå till ca 80 000 kronor för ett år.

I övrigt anför bolaget på förevarande punkt bland annat följande.

För restaurangbolagens vidkommande torde en mindre del av den föreslagna

höjningen av spillmånsersättningen på spritdrycker och starkvin från

1,0 till 1,3 procent vara avsedd som täckning för ifrågavarande förlust.

Den omständigheten, att ett vinstbortfall på lättvin skall kompenseras med

en vinstökning på spritdrycker och starkvin, för att eu prishöjning på de

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds proposition nr 54

alkoholsvagare varuslagen skall kunna undvikas, belyser emellertid förslagets

principiella svaghet. För den enskilda restaurangnäringens vidkommande

har enligt förslagets motivering det 3-procentiga tillägget till utminuteringspriset

tillkommit för att till det allmänna överföra den mervinst,

som förslaget eljest skulle tillföra utskänkningsinnehavarna. Det är

möjligt, att den föreslagna regeln kan fylla denna funktion, även om

tillgängliga prisexempel knappast göra detta sannolikt. Regeln är emellertid

till sin natur generell och undanröjer icke stimulansen till högre priser.

Vid låga vinstpålägg medför regeln förlust, och den restauratör, som nöjt

sig med sådana lägre vinster och alltså kommer att göra förluster, lärer

väl knappast underlåta att genom prishöjning täcka in sig härför, enbart

av den anledningen att hans kolleger tack vare sina högre vinstpålägg göra

motsvarande vinstökningar.

Därest icke en sådan omarbetning av förslaget i fråga om lättvinerna kan

ske, att de påtalade olägenheterna elimineras, ifrågasätter bolaget, om de

praktiska svårigheterna med det nuvarande faktureringssystemets bibehållande

under provisorietiden är så betydande, att en omläggning är

påkallad.

Beträffande debiteringen av spritdrycker och starkvin anser bolaget

— om ett provisorium som det föreslagna förverkligas — att det vore

motiverat att över hela fältet tillämpa samma nedskrivningskoefficient

(förslagsvis 10 procent) och samma spillmånsersättning (förslagsvis 2

procent). Det framhålles att en sådan ordning under provisorietiden icke

med skäl kan anses föregripa en mera definitiv lösning av ersättningsproblemen,

då det i ett sådant sammanhang måste komma att röra sig

om belopp av helt annan storleksordning, bl. a. beroende på den omfattande

standardförbättring, som skett och sker på de egentliga folkrestaurangerna.

Bolaget erinrar om att de olika metoderna för vinstbegränsningen för

den allmänna respektive den enskilda restaurangrörelsen medfört, att de

allmänna bolagen erhållit reducerade ersättningsbelopp i ett försämrat

penningvärde, medan den enskilda restaurangnäringen — tack vare stegrade

bruttovinster per volymenhet — kunnat icke endast behålla utan

t. o. m. öka sin ersättningssumma låt vara i ett försämrat penningvärde.

Medan under tiden 1940—1953 bolagens ersättningar för utskänkningen

av spritdrycker och starkvin nedgått från 2,8 till 2,4 milj. kr., har de

enskilda restauratörernas bruttovinster på samma varuslag stigit från

8,1 till 10,5 milj. kr. (I nämnda belopp ingår även den s. k. spillmånsersättningen.

)

Bolaget påpekar, att av den föreslagna höjningen av spillinånsersättningen

för de allmänna företagen ca en tredjedel skulle åtgå för att täcka

förlusten på lättvinsutskänkningen. I övrigt anför bolaget bl. a. följande.

För den enskilda restaurangnäringen skulle utskänkningsvinsten på

spritdrycker och starkvin under provisorietiden utgå med dels 90 procent

av de sammanlagda vinstandelsbeloppen under sistförflutna försäljningsår,

dels spillmånsersättning med 2 procent på de totala inköpens utskänknings
2—Bihang

till riksdagens protokoll 1055. 1 sand. Nr 54

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

pris. Här föreligger alltså en dubbel ersättninghöjning, dels genom sänkningen

av nedskrivningskoefficienten från 12,5 till 10 procent, dels genom

breddningen av underlaget för spillmånsersättningen. Förslaget har motiverats

med att den avsedda vinstreduceringen i verkligheten aldrig kunnat

ernås utan kompenserats av den stegrade genomsnittliga vinsten per liter.

Vinstandelarna skulle därför egentligen ha minskats endast med 7—8 procent,

men av praktiska skäl har man stannat vid 10 procent och i stället

höjt spillmånsersättningen. Mot den siffermässiga beräkningen i denna del

torde inga väsentliga invändningar kunna göras, så länge man fasthåller

vid att anordningarna under provisorietiden skola återspegla nu rådande

vinstrelationer. Detta innebär emellertid, att man under nuvarande osäkra

förhållanden garanterar den enskilda restaurangnäringen dess gynnade

och restaurangbolagskoncernen dess missgynnade ställning.

När spillmånsersättningen för restaurangbolagen på sin tid fastställdes

till 1 procent av utskänkningspriset för hela den inköpta myckenheten

spritdrycker och starkvin, motsvarade detta ungefär vad spillmånsersättningen,

på motsvarande sätt beräknad, utgjorde för den enskilda restaurangnäringen.

Det uttalades då, att eftersom detta senare belopp undan

för undan stege — med den fortgående nedskrivningen av vinstkvantiteterna

— finge frågan om en förbättrad spillmånsersättning även för bolagen

efter någon tid upptagas till omprövning. Det kunde då icke förutses, att

så lång tid skulle komma att förflyta, innan frågan om en rättvisare avvägning

av utskänkningsersättningarna skulle på allvar aktualiseras. F. n.

torde spillmånsersättningen för den enskilda restaurangnäringen motsvara

ca 1,6 procent på hela utskänkningsvärdet av ifrågavarande varuslag. Med

erinran om att restaurangbolagens sammanlagda ersättning för rusdrycksutskänkningen

relativt sett utgör föga mer än femtedelen av motsvarande

ersättning till den enskilda restaurangnäringen (3 procent mot 14), vill

centralbolaget ifrågasätta, om icke i nu förevarande sammanhang åtminstone

den till restaurangbolagen utgående spillmånsersättningen borde

bringas i nivå med vad som gäller för näringen i övrigt.

Därest icke bolagets nu berörda förslag anses godtagbara bör det enligt

bolagets mening övervägas, huruvida icke frågan om ändrade debiteringsgrunder

kan särskiljas från frågan om skattekontrollen och anstå till dess

1953 års utskänkningsvinstkommitté framlagt sitt förslag.

Departementschefen

Kontrollstyrelsen föreslår i sin promemoria, att — i anslutning till att restriktionssystemet

avskaffas den 1 oktober innevarande år — vissa åtgärder

vidtages i syfte att skärpa kontrollen över uppbörden av utskänkningsskatt

och att förenkla debiteringen vid restaurangernas inköp av rusdrycker. Med

förslagen avses att åstadkomma en provisorisk lösning av hithörande frågor

i avvaktan på ett blivande ställningstagande till de förslag, som det ankommer

på 1953 års utskänkningsvinstkommitté att framlägga.

I fråga om skattekontrollen innebär styrelsens förslag, att restauratörerna

skall åläggas att företaga sina inköp på ett visst försäljnings
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

ställe och att i sin rörelse icke utskänka andra drycker än som där inköpts.

Vidare skulle detalj handelsbolaget till kontrollstyrelsen lämna uppgifter om

försäljningen till de olika restaurangföretagen. Kontrollstyrelsen skulle

erhålla befogenhet att granska restaurangernas kassaredovisning, notor

in. m. ävensom kunna ålägga restauratörerna att anskaffa kassaapparater

och vidtaga de åtgärder i övrigt som kan finnas erforderliga för kontrollens

utövande. I övrigt innebär förslaget att de nuvarande ansvarsbestämmelserna

utgår och ersättes med bestämmelser om straff för rättighetsinnehavare

som utskänker sprit och starkvin som icke inköpts i laga ordning,

m. m.

Den sålunda föreslagna ordningen har i princip tillstyrkts vid remissbehandlingen.

Sveriges hotell- och restaurantförbund samt Sveriges centrala

restaurangaktiebolag understryker emellertid, att kraven på åtgärder

från restauratörernas sida bör inskränkas till vad som oundgängligen eifordras

för kontrollens genomförande. Restaurangaktiebolaget framhåller

särskilt, att vissa av de ifrågasatta åtgärderna, exempelvis anskaffande av

nya kassaapparater, kunde bli synnerligen kostnadskrävande.

I samband med föregående års beslut om en friare försäljning av rusdrycker

framhölls, att den nya ordningen nödvändiggjorde en skarpt kontroll

över restaurangernas inköp och försäljning av rusdrycker i syfte att

förhindra att utminuterade rusdrycker användes till utskänkmng. Kontrollen

tänktes därvid utformad i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som nu gäller för varuskatten. Ett definitivt ståndpunktstagande härvidlag

synes emellertid kunna ske endast i samband med en reglering av frågan

om restauratörernas ersättning för utskänkningen. Då den kommitté, som

sysslar med denna fråga, ännu icke slutfört sin utredning och förslag sålunda

icke kan föreläggas årets riksdag, torde det vara nödvändigt att tillsvidare

införa ett provisoriskt kontrollsystem. Det av kontrollstyrelsen framlagda

förslaget synes i sådant hänseende kunna i huvudsak godtagas. I anslutning

till vad som anförts vid remissbehandlingen vill jag understryka, att

kontrollen bör genomföras på sådant sätt, att minsta möjliga olägenhetei

åsamkas restaurangföretagen. Med hänsyn till de nu ifrågasatta reformernas

provisoriska karaktär bör det tagas till riktpunkt att icke låta

kraven på kontrollanordningar — såsom kassaapparater och dylikt — gå

utöver vad som kan komma att erfordras i framtiden efter en slutgiltig

omläggning av skattekontrollen. Restauratörerna bör också ges rimlig tid

att anpassa sig till den nya ordningen.

Med de erinringar, som nu gjorts, finner jag mig kunna tillstyrka de av

kontrollstyrelsen föreslagna riktlinjerna för skattekontrollens genomförande.

Härav påkallas åtskilliga ändringar i 1954 års förordning angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker. Förslag härom har utarbetats

inom finansdepartementet i huvudsaklig anslutning till ett vid

kontrollstyrelsens promemoria fogat författningsutkast. I detta samman
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kangl. Maj:ts proposition nr 54

hang må endast ytterligare anmärkas, att de i författningsförslaget ingående

ansvarsbestämmelserna endast avser utskänkning av spritdrycker och

starkvin men icke lättvin. Anledningen härtill är, att lättvin sedan den 1

april 1954 fritagits från utskänkningsskatt. Såsom nedan närmare skall

utvecklas anser jag, att det allmänna även i fortsättningen bör förbehålla

sig andel i vinsten på utskänkning av lätta viner. I den mån särskilda

kontrollföreskrifter erfordras i syfte att förhindra att rättighetsinnehavare

utskänker utminuterade lättviner för att sålunda undandra detaljhandelsoolaget

dess andel av utskänkningsvinsten, torde bestämmelser härom böra

- på grundval av föreskrifter från kontrollstyrelsen enligt 41 § andra

stycket rusdrycksförsäljningsförordningen — intagas i överlåtelsekontraktet.

Då rättighetsinnehavare endast i vissa fall skulle kunna bereda sig

vinning genom ett sådant förfarande och då vinsten i allmänhet skulle

bli ringa, torde kontraktbestämmelserna innebära tillräcklig garanti mot

missbruk.

Jag övergår härefter till frågan om beräkningen av utskänkning s\

i n s t e n och därmed sammanhängande spörsmål.

1 deUa hänseende §äller enligt 3 kap. 16 § 2 inom. i 1937 års rusdrycksforsaljningsförordning

att kontrollstyrelsen skall utfärda erforderliga föreskrifter

for restauratörernas rusdrycksinköp. Dessa föreskrifter skall bl. a.

innebära, att restauratörens ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej göres

beroende av myckenheten utskänkta rusdrycker och starkare viner. En

bestämmelse av samma innebörd har införts i 41 § andra stycket av 1954

års rusdrycksförsäljningsförordning.

Vägledande för kontrollstyrelsens tillämpning av nyssnämnda stadgande

i 1937 års förordning har varit vissa uttalanden som gjordes av statsmakterna

i samband med förordningens antagande.

Den sedan 1937 gällande ordningen för begränsning av det enskilda

vinstintresset inom utskänkningen innebär, att restauratören får tillgodoräkna

sig vinst endast å en viss kvantitet spritdrycker och starkvin. Denna

kvantitet nedskrives med 4 procent varje år och utgör innevarande försaljningsår

32 procent av grundtalet. Inom vinstkvantiteten fördelas vinsten

med 25 procent på systembolagen och 75 procent på restauratören. För utskänkning

utöver vinstkvantiteten åtnjutes endast s. k. spillmånsersättning

med 2 procent å utskänkningspriset. Beträffande de allmänna restaurangbolagens

utskänkning fastställes icke vinstkvantiteter utan i stället vissa

kostnadsersättningar, som sänkes varje år i takt med de privata restaurangernas

vinstkvantiteter. Spillmånsersättning utgår till allmänt restaurangbolag

med 1 procent för hela utskänkningen. Den sålunda gällande ordningen

avser icke utskänkningen av mousserande och svaga viner. I fråga om

mousserande viner fördelas utskänkningsvinsten med 25 procent på systembolaget

och 75 procent på restauratören och i fråga om svaga viner utgör

vinstandelarna 15 procent för systembolaget och 85 procent för restaura
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 5b

tören. Villkoren är lika för restaurangbolaget och de enskilda restauratörerna

och någon ytterligare vinstbegränsning förekommer icke.

Kontrollstyrelsens förslag syftar till en förenklad beräkning av priser

och vinster vid försäljningen till restaurangerna och har närmast föranletts

av den omorganisation av detaljhandeln med rusdrycker som beslutats

av 1954 års riksdag. Enligt vad styrelsen framhåller, medför omorganisationen

bl. a. att de kamerala avdelningarna vid systembolagen avvecklas den

1 oktober innevarande år, och beräkningen av restauratörvinsterna kommer

därvid att överflyttas till utminuteringsbutikerna. Styrelsen anser

därför nödvändigt att från nämnda tidpunkt införa förenklade beräkningsgrunder.

Även i detta avseende är styrelsens förslag avsett att utgöra ett

provisorium i avvaktan på ett framtida beslut i anledning av utskänkningsvinstlcommitténs

förslag. I vad förslaget avser utskänkningen av spritdrycker

och starkvin innebär detta för de enskilda restauratörernas del,

att vinsten icke beräknas för viss kvantitet rusdrycker. I stället skall vinsten

för försäljningsåret 1 oktober 1955—1 oktober 1956 beräknas till 90

procent av vinstbeloppet för innevarande försäljningsår. Samtidigt skulle

spillmånsersättningen beräknas på hela utskänkningen av spritdrycker

och starkvin i stället för endast på den del därav som faller utom vinstkvantiteten.

För den allmänna restaurangrörelsens del föreslås endast den

ändringen, att spillmånsersättningen höjes från 1 till 1,3 procent.

I fråga om utskänkningen av lättviner föreslås att försäljningen •—- såväl

till enskild restauratör som allmänt restaurangbolag — skall ske till utminuteringspris

med slopande av nu gällande rabatt å 13 procent. De

enskilda restauratörerna skulle därjämte erlägga 3 procent av utminuteringspriset.

Restauratörerna skulle sedan få tillgodogöra sig hela den uppkommande

utskänkningsvinsten.

Vid remissbehandlingen har vissa ändringar föreslagits av Sveriges centrala

restaurangaktiebolag i fråga om debiteringsgrunderna för spritdrycker

och starkvin. Enligt bolagets förslag skulle vinstnedskrivningen ske i

samma proportion för allmänna och enskilda företag, förslagsvis 10 procent,

och samma spillmånsersättning (2 procent) lämnas alla företag.

I vad avser lättvinerna har såväl Sveriges hotell- och restaurantförbund

som Sveriges allmänna restaurangaktiebolag framhållit att förslagets genomförande

skulle medföra olika resultat för skilda restaurangföretag.

Hotell- och restaurantförbundet föreslår att de enskilda restauratörerna

liksom de allmänna bolagen skulle få inköpa lättvin till utminuteringspriser

utan särskilt 3-procentpålägg. Båda dessa remissinstanser ifrågasätter

om icke den nuvarande ordningen kan bibehållas beträffande dessa

dner.

I likhet med kontrollstyrelsen finner jag angeläget, att det nya detaljhandelsbolaget

icke skall vara nödsakat att enbart för debiteringsarbetet

vid restaurangernas rusdrycksinköp bibehålla eu särskild organisation,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

motsvarande systembolagens kamerala avdelningar. Vissa provisoriska förenklingar

i de för debiteringen gällande grunderna synes därför böra vidtagas

redan från och med nästa försäljningsårs början.

Behovet av förenklingar gör sig framför allt gällande i fråga om försäljningen

av spritdrycker och starkvin. Såsom tidigare nämnts har kontrollstyrelsen

föreslagit en schablonregel av innebörd att de enskilda

restauratörernas vinst skulle nedskrivas med 10 procent från innevarande

till nästkommande försäljningsår. Då förslaget är förbundet med en ökning

av spillmånsersättningen, är det förhållandevis förmånligt för restauratörerna.

Det bör emellertid framhållas, att den föreslagna ordningen kan

förutsättas bli tillämpad endast såsom ett kortare provisorium. Jag vill

därför icke motsätta mig förslaget på denna punkt.

Beträffande de allmänna restaurangbolagen finner jag i likhet med

kontrollstyrelsen, att anledning icke föreligger att nu ändra reglerna för

nedskrivningen av den bolagen tillkommande kostnadsersättningen. En

viss jämkning i spillmånsersättningen synes emellertid böra ske. Den av

kontrollstyrelsen föreslagna höjningen från 1 till 1,3 procent torde till

viss del ha betingats av den förlust för bolagen, som kunde väntas uppkomma

om debiteringsgrunderna för lättvin ändrades i enlighet med styrelsens

förslag. Då jag — såsom framgår av det följande -— icke anser

skäl föreligga för ändring i sistnämnda hänseende, torde höjningen böra

sättas något lägre än 3 promille, förslagsvis till 2 promille. Jag kan sålunda

icke förorda några ändringar av den omfattning Sveriges centrala

restaurangaktiebolag påyrkar i vad avser de till de allmänna bolagen

utgående ersättningarna för utskänkningen. Ett ställningstagande till dessa

spörsmål torde böra anstå till dess ersättningsfrågan i dess helhet upptages

till prövning.

Den förenkling vid restaurangernas inköp av lättviner som skulle kunna

vinnas med kontrollstyrelsens förslag synes icke vara av större betydelse.

Ett bibehållande av nuvarande ordning på denna punkt torde sålunda icke

utgöra något hinder för de lokala kameralavdelningarnas avveckling. Å

andra sidan är förslaget, såsom påpekats vid remissbehandlingen, förbundet

med vissa nackdelar. Bl. a. skulle restaurangernas försäljningsresultat påverkas

i olika mån alltefter de utskänkningspriser som tillämpas. Genom

det föreslagna 3-procenttillägget för de enskilda restauratörerna erhålles

visserligen någon utjämning mellan enskild och allmän restaurangnäring,

men detta inverkar icke på nyssnämnda förhållande. Icke heller genom

andra tänkbara jämkningar i förslaget synes något väsentligt vara att

vinna. Med hänsyn till vad nu anförts förordar jag att den nuvarande

ordningen tillsvidare bibehålies i fråga om försäljningen av lätta viner.

Jag finner mig sålunda — med förut angiven ändring i fråga om spillmånsersättningen

till de allmänna bolagen — kunna tillstyrka kontrollstyrelsens

förslag i fråga om beräkningen av utskänkningsvinst, såvitt avser

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

spritdrycker och starka viner, varemot nuvarande ordning beträffande lättvinerna

bör bibehållas tillsvidare.

Såsom tidigare nämnts är grunderna för beräkningen av utskänkningsvinsten

icke reglerade i författning på annat sätt än genom en rambestämmelse

i rusdrycksförsäljningsförordningen. Den närmare utformningen av

reglerna ankommer på kontrollstyrelsen. Därest från riksdagens sida invändning

icke göres mot vad jag här förordat, förutsätter jag att kontrollstyrelsen

kommer att genomföra därav påkallade åtgärder. De nya grunderna

bör tillämpas intill dess en slutgiltig reglering i fråga om restauratörernas

ersättning för utskänkningen kan träda i kraft. Härav följer, att om

en sådan ordning icke kan tillämpas från och med den 1 oktober 1956,

kontrollstyrelsen skall verkställa fortsatt nedskrivning av restauratörernas

vinster på spritdrycker och starkvin efter i princip samma metod som

här förordats med avseende å försäljningsaret 1955/56.

Omläggningen av reglerna för nedskrivning av restauratörernas vinstandelar

samt den förordade justeringen av spillmansersättningarna torde

komma att medföra någon minskning av statens eljest påräknade inkomst

av utskänkningen. Å andra sidan möjliggöres såsom tidigare nämnts besparingar

i detalj handelsbolagets administration. Däremot synes icke nu böra

tillåtas, att statens andel av utskänkningsvinsten reduceras av den anledningen

att restauratörerna förändrar prissättningen på spritdrycker och

starkvin. På sätt detaljhandelsbolaget förordat torde det få ankomma på

kontrollstyrelsen att vidtaga de åtgärder, som i sådant hänseende befinnes

erforderliga.

II. Omsättningsskatten å spritdrycker för medicinskt ändamål

I skrivelse den 25 maj 1954 har medicinalstyrelsen bl. a. gjort framställning

om befrielse från omsättningsskatt för spritdrycker, som tillhandahålles

apotek och läkemedelsfabriker för medicinskt och farmaceutisk!

ändamål, över framställningen har, såvitt nu är i fråga, yttrande

avgivits av kontrollstyrelsen den 11 september 1954.

Gällande bestämmelser. För spritdrycker, som för vetenskapligt, medicinskt,

farmaceutisk!, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål i enlighet

med därom meddelade bestämmelser inköpes hos partihandelsbolaget eller

importeras, utgår enligt 2 § 3 mom. förordningen om omsättnings- och utskänkningsskatt

å rusdrycker omsättningsskatt med en grundavgift av

2 kronor 70 öre för liter. Partihandelsbolagets försäljning för ifrågavarande

ändamål regleras i kungörelsen den 18 december 1918 (nr 987) angående

försäljning av sprit och andra alkoholhaltiga varor för vissa särskilda

ändamål. Förenämnda import regleras i kungörelsen den 18 december 1918

(nr 989) angående resandes rätt till införsel av rusdrycker ävensom an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

gående införsel av alkoholhaltiga varor för särskilda ändamål. Nyssnämnda

kungöi elser har av Kungl. Maj :t utfärdats med stöd av bemyndiganden

i 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning. Motsvarande bemyndigande

åtei linnes i 1 kap. 4 § 3 mom. och 2 kap. 10 § 5 mom. i den nu gällande

föiordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrjcker

samt i 1 kap. 6 § 3 mom. och 2 kap. 12 § 5 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521).

Medicinalstyrelsens framställning. Styrelsen erinrar inledningsvis om att

den då inom styrelsen arbetande medicinaltaxekommittcn i skrivelse till

styrelsen den 17 december 1953 anhållit, att styrelsen skulle taga under

övervägande frågan huruvida skatt fortsättningsvis borde uttagas på spritdrycker,

som för farmaceutiskt ändamål tillhandahölls apoteken och, i

viss utsträckning, läkemedelsindustrin. Vidare erinrar styrelsen om att

styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 maj 1949 uttalat sig för att

spritdrycker, som ingår i läkemedel eller användes för medicinska och

fai maceutiska ändamal, icke borde belastas av skatt. I nämnda skrivelse

meddelades, att en inom styrelsen verkställd utredning, baserad på apotekens

inköp av sprit under år 1947, hade givit vid handen att, om den

sålunda inköpta spriten hade ersatts med s. k. skattefri sprit, läkemedelspriserna

sammanlagt skulle ha sjunkit med omkring 1,7 miljoner kronor.

Det syntes medicinalstyrelsen mindre tillfredsställande, att skatt uttoges

på en vid läkemedelsframställning betydelsefull vara samtidigt som statsmakterna

på andra vägar sökte nedbringa läkemedelspriserna. I sin förevarande

skrivelse vidhåller styrelsen sin sålunda uttalade principiella inställning

och framhåller att frågan om skatt på de avsedda spritdryckerna

borde upptagas till prövning.

Kontrollstyrelsen. Styrelsen ansluter sig i princip till medicinalstyrelsens

uppfattning och finner det angeläget, att den föreslagna skattefriheten

genomföres snarast med hänsyn till omarbetningen av gällande medicinaltaxegrunder.

Styrelsen föreslår, att i förordningen angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å rusdrycker intages en bestämmelse om att kontrollstyrelsen

efter samråd med medicinalstyrelsen skall äga medgiva befrielse

från skyldighet att erlägga omsättningsskatt för sprit och spritdrycker, som

föisäljes eller införes för vissa medicinska eller farmaceutiska ändamål.

Skattefriheten bör dock enligt kontrollstyrelsen huvudsakligen förbehållas

sådana läkemedel som enligt apoteksvarustadgan är att anse som apoteksvaror

samt sådana spritdrycker och alkoholhaltiga läkemedel som på

apotek försäljs mot recept.

Kontrollstyrelsen erinrar om att styrelsen med stöd av förutnämnda

kungörelse angående försäljning av sprit och andra alkoholhaltiga varor

för vissa särskilda ändamål utfärdat tillstånd för varje föreståndare för

apotek att tills vidare inköpa för apoteksrörelsen erforderliga kvantiteter

absolut alkohol, sprit, franskt brännvin och vin. Vissa apotek hade där
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

jämte tillstånd att inköpa rom. Läkemedelsfabrikerna erhölle efter ansökan

tillstånd — vanligen för ett kalenderår i sänder — att inköpa erforderliga

kvantiteter sprit, spritdrycker och vin.

Styrelsen anser icke lämpligt att genomföra den ifrågasatta skattefriheten

genom ändring i förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående

handel med skattefri sprit. Härom uttalas följande.

Ett genomförande av den förordade skattefriheten skulle kunna ske

antingen genom att apoteken och läkemedelsfabrikerna efter vissa ändringar

i förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med

skattefri sprit meddelas erforderliga inköpstillstånd eller genom att i förordningen

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker införs

bestämmelser om undantag från omsättningsskatt för vissa spritdrycker,

som försäljs till apotek eller för läkemedelstillverkning. Förordningen

angående handel med skattefri sprit förutsätter som villkor för

skattefriheten i första hand att spriten skall vara denaturerad eller i andra

hand att kontroll över spritens förbrukning kan ersätta vad som brister

ifråga om denaturering. Enligt förordningen kan koncentrerad sprit, men

icke egentliga spritdrycker, säljas till den som erhållit kontrollstyrelsens

tillstånd. Med hänsyn till att apoteken och i några fall även läkemedelsfabrikerna

använder, förutom odenaturerad sprit, även egentliga spritdrycker

för sina beredningar och att apoteken under särskilda villkor äger

återför sälj a spritdrycker, varigenom kontrollen över varans slutliga användning

omöjliggöres, synes det mindre lämpligt att inarbeta bestämmelserna

om skattefrihet för medicinalsprit i förordningen angående handel

med skattefri sprit.

I fråga om den förutnämnda begränsningen av skattefriheten anför styrelsen

följande.

Skattelättnaden synes icke kunna utsträckas att omfatta alla spritdrycker

som används av apotek och läkemedelsfabriker. Dessa företag använder

nämligen spritdrycker även för tillverkning av s. k. för allmänna handeln

frigivna läkemedel, vilka i viss omfattning tillverkas av andra företag,

huvudsakligen inom den kosmetiska industrien. Enär något skäl till ändring

i beskattningen av de kosmetiska preparaten icke föreligger i detta

sammanhang och då någon klar gränslinje icke kan dragas mellan frigivna

läkemedel och kosmetiska preparat, finner kontrollstyrelsen att

skattefriheten huvudsakligen bör förbehållas sådana läkemedel som enligt

apoteksvarustadgan är att anse som apoteksvaror samt sådana spritdrycker

och alkoholhaltiga läkemedel som på apotek försäljs mot recept.

Den härigenom uppkommande olägenheten att apoteken blir tvungna att

använda såväl beskattade som obeskattade spritdrycker torde i huvudsak

kunna elimineras genom att tillverkningen av de på apoteken vanligast

förekommande alkoholhaltiga läkemedel, som icke är apoteksvaror, koncentreras

till ett fåtal apotek på liknande sätt som nu är fallet med

apotekens tillverkning av varuskattepliktiga varor. Kontrollstyrelsen förutsätter

att närmare föreskrifter beträffande apotekens användning av skattefria

och skattelagda spritdrycker kommer att utfärdas av medicinalstyrelsen.

9 — intrång till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 54

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 54

Departementschefen. Under senare år har från statsmakternas sida olika

åtgärder vidtagits i syfte att förbilliga läkemedlen. Det synes naturligt att

denna strävan fullföljes också genom slopande av beskattningen på sådan

sprit som användes för medicinskt eller farmaceutisk! ändamål. Jag ansluter

mig därför i princip till den ståndpunkt som intagits av medicinalstyrelsen

och kontrollstyrelsen. Den ifrågasatta skattelättnaden synes emellertid

icke böra åvägabringas på så sätt att kontrollstyrelsen bemyndigas

att medgiva befrielse från skatt i ifrågakommande fall. Enligt min mening

bör skattefriheten i stället fastställas i författningen. Jag förordar sålunda,

att förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt ändras

så att skattefrihet stadgas för spritdrycker, som skall användas för tillverkning

av varor, vilka enligt apoteksvarustadgan är att hänföra till

apoteksvaror samt för spritdrycker som av apotek utlämnas mot vederbörligt

recept. Den sålunda förordade skattebefrielsen skulle enligt gjorda

beräkningar medföra en inkomstminskning för staten å 1,2 å 1,3 miljoner

kronor.

I detta sammanhang vill jag nämna att jag tidigare i dag anmält fråga

om ny kungörelse angående försäljning av sprit å apotek för medicinskt

ändamål. Enligt den nya kungörelsen skall apotekens rätt att mot recept

försälja sprit begränsas till sådana fall då spriten är avsedd för utvärtes

bruk, desinfektion av instrument och liknande ändamål. I enlighet härmed

kommer apoteksförsäljning av spritdrycker för konsumtionsändamål icke

vidare att tillåtas.

III. Fråga om viss ändring i kommunalskattelagen

I 30 § 4 mom. kommunalskattelagen meddelas vissa bestämmelser om

beräknande av nettointäkten bl. a. för partihandelsbolag, som avses i förordningen

angående försäljning av rusdrycker samt för systembolag. Enligt

nämnda lagrum skall nettointäkten av partihandelsbolags handel med rusdrycker,

där densamma enligt eljest gällande regler skulle beräknats till

högre belopp, anses utgöra fem procent å försäljningssumman för under

beskattningsåret försålda rusdrycker med undantag för vara, vid vars

försäljning bolaget enligt avtal med staten icke äger tillgodoräkna sig

handelsvinst. För systembolag skall nettointäkten av utminutering av rusdrycker,

där den enligt eljest gällande bestämmelser skulle beräknats till

högre belopp, anses utgöra sju procent å försäljningssumman för under

beskattningsåret utminuterade rusdrycker.

De berörda bestämmelserna avser den nu gällande ordningen för försäljning

av rusdrycker. Då den föregående år antagna nya rusdrycksförsäljningsförordningen

träder i kraft den 1 oktober i år och systembolagen i

samband därmed ersättes av det nybildade detaljhandelsbolaget för rus
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

drycker, torde bestämmelserna böra ändras till överensstämmelse med den

nya ordningen. Jag förordar sålunda, att 30 § 4 mom. ändras så, att

hänvisning sker till den nya rusdrycksförsäljningsförordningen i stället

för till motsvarande nu gällande författning samt att den bestämmelse som

avser systembolagen kommer att hänföra sig till detaljhandelsbolaget för

rusdrycker. Härutöver torde också en materiell översyn av de berörda

beskattningsreglerna vara påkallad. Denna fråga kan emellertid upptagas

till prövning först sedan 1953 års utskänkningsvinstkommitté framlagt

förslag till reglering av restauratörernas ersättning för utskänkningen.

IV. Departementschefens hemställan

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till dels förordning om ändring i förordningen

den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å rusdrycker, dels lag om ändrad lydelse av 30 § 4 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karl-Ingmar Edstrand

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:114 Skrivelse till Konungen i anledning av Kimgl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 16 och 18 §§ förordningen den 26 februari 1954 a1 i texten