Med förslag till lag om ändrad Igdelsc av 25 § arbctarskgddslagen den 3 januari 1949 (nr 1)
1955-01-07 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1955:58, Med förslag till lag om ändrad Igdelsc av 25 § arbctarskgddslagen den 3 januari 1949 (nr 1)
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 58
1
Nr 58
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad Igdelsc av 25 § arbctarskgddslagen den 3 januari
1949 (nr 1); given Stockholms slott den 28 januari
1955.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen
att antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § arbetarskyddslagen
den 3 januari 1949 (nr 1).
GUSTAF ADOLF
/ G. E. Sträng
Propositionens innehåll
Enligt gällande arbetarskyddslag får minderårig, d. v. s. den som ej fyllt
18 år, ej användas till arbete under jord i gruva. Arbctarskyddsstyrelsen
äger dock, när särskilda skäl är därtill, medgiva dispens från detta förbud
beträffande yngling, som fyllt 16 år och som vid läkarbesiktning befunnits
äga god hälsa och kroppsutveckling.
I propositionen föreslås sådan ändring i lagen, att när dispens finnes påkallad
av hänsyn till vederbörandes yrkesutbildning, dispensregeln skall
avse yngling, som fyllt eller under kalenderåret fyller 15 ar.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 58
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 58
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 25 § arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 (nr 1).
Härigenom förordnas, att 25 § arbetarskyddslagen den 3 januari 1949
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
Till arbete------icke
När särskilda skäl äro därtill, må
arbetarskyddsstyrelsen beträffande
yngling, som fyllt sexton år och som
vid läkarbesiktning befunnits äga
god hälsa och kroppsutveckling,
medgiva undantag från vad i första
stycket är stadgat.
(Föreslagen lydelse)
25 §.
användas.
När särskilda skäl äro därtill, må
arbetarskyddsstyrelsen beträffande
yngling, som fyllt sexton år och som
vid läkarbesiktning befunnits äga
god hälsa och kroppsutveckling,
medgiva undantag från vad i första
stycket är stadgat. Undantag som
här avses må även, under de särskilda
villkor, som föreskrivas av styrelsen,
medgivas beträffande yngling,
som fyllt femton år eller under
kalenderåret uppnår femton års
ålder och som vid läkarbesiktning
befunnits äga god hälsa och kroppsutveckling,
där så finnes påkallat
av hänsyn till hans yrkesutbildning.
Denna lag träder i kraft dagen
efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling.
Kungi. Majits proposition nr 58
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lange.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om viss ändring
i arbetarskyddslagens bestämmelser angående minimiålder för utförande
av arbete under jord i gruva samt anför.
Gällande bestämmelser
Arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 (nr 1; ändr nr 70/1950) innehåller
i 4 kap. särskilda bestämmelser om minderårigas användande i
arbete. Dessa bestämmelser avser dels den minimiålder en minderårig skall
ha uppnått för att få användas i arbete, dels de minderårigas arbetstid och
ledighet för nattvila och dels läkarkontroll av minderåriga arbetstagare.
Med minderårig förstås i arbetarskyddslagen den som ej fyllt aderton
år (22 §).
Såsom huvudregel angående minimiåldern för minderårigs användande till
arbete gäller (23 §) att minderårig ej får användas till arbete med mindre
han fyllt eller under kalenderåret fyller fjorton år samt — där fråga ej är
om arbete under ferietid -— att han fullgjort sin skolplikt, dvs. inhämtat
den för folkskolan bestämda lärokursen eller däremot svarande kunskaper
och färdigheter eller också ha erhållit behörigt tillstånd att lämna folkskolan.
Från denna huvudregel äger emellertid arbetarskyddsstyrelsen och
i den utsträckning styrelsen bestämmer (jfr 72 §) även yrkesinspektör
medge undantag i fråga om lätt arbete, som kan antagas ej inverka menligt
på den minderåriges hälsa eller kroppsutveckling eller hans förmåga
att tillgodogöra sig skolundervisningen.
För arbete, som kan antagas vara mera påfrestande för minderåriga,
har i lagen fastställts högre minimiålder än som gäller enligt huvudregeln.
Åldersgränsen är sålunda (24 §) ett år högre — den minderårige skall ha
fyllt eller under kalenderåret fylla femton år — för att minderårig skall få
användas till hantverks- eller industriellt arbete, byggnadsarbete, arbete
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 58
i gruva, stenbrott eller grustag eller å annat dylikt arbetsställe, skogsavverknings-
eller kolningsarbete eller arbete med transport av personer eller
gods eller arbete i hotell-, restaurang- eller kaférörelse. Den sålunda fastställda
högre minimiåldern gäller dock ej i fråga om arbete, som består
i uträttande av bud eller ärende eller lättare distributionsarbete, dvs.
sådant arbete som i allmänhet benämnes springpojksarbete.
Från ifrågavarande högre minimiålder för industriellt och därmed likställt
arbete äger arbetarskyddsstyrelsen, ej yrkesinspektör, medgiva
dispens. Sådan kan ifrågakomma såvitt angår feriearbete som är att anse
såsom synnerligen lätt, i vilket fall även generell dispens för vissa slag av
arbeten kan beviljas. Individuell dispens får meddelas minderårig, som
uppnått den allmänna minimiåldern för att få användas i arbete, dvs. om
han fyllt eller under kalenderåret fyller fjorton år, såframt dispens är påkallad
av hänsyn till den minderåriges yrkesutbildning eller det eljest kan
anses vara till gagn för honom.
En ytterligare höjd minimiålder gäller för arbete under jord i gruva
eller stenbrott eller å annan med gruva eller stenbrott jämförlig arbetsplats.
Till sådant arbete får minderårig — alltså den som ej fyllt aderton
år — överhuvud ej användas utan dispens (25 §). Sådan får beviljas av
arbetarskyddsstyrelsen i fråga om yngling, som fyllt sexton år och vid
läkarundersökning befunnits äga god hälsa och kroppsutveckling.
Det bör nämnas att reglerna i 23—25 §§ icke är tillämpliga på elever
vid anstalter för yrkesutbildning (jfr 2 och 4 §§).
Angående förbud att använda minderåriga till vissa slag av arbete finnes
vidare regler i 26 §. Detta lagrums första stycke innehåller en allmän regel
av innebörd att arbetsgivare skall särskilt tillse, att minderårigs användande
till arbete icke medför fara för olycksfall eller för överansträngning
eller annan menlig inverkan på den minderåriges hälsa eller kroppsutveckling.
Bestämmelsen innehåller vidare, att den minderårige icke får användas
till arbete, som innebär våda i moraliskt hänseende.
Andra stycket av 26 § bemyndigar Kungl. Maj :t att utfärda speciella
skyddsföreskrifter för minderårigs användande till vissa slag av arbete. Med
stöd av detta bemyndigande äger Kungl. Maj :t antingen föreskriva särskilda
villkor för minderårigs användande till visst arbete eller förordna
att minderårig överhuvud taget ej får användas däri.
Föreskrifter av ifrågavarande art har meddelats i kungörelsen den 6 maj
1949 (nr 209) om förbud att använda minderårig till vissa farliga arbeten.
Dessa arbeten har upptagits i en vid kungörelsen fogad förteckning, som
beträffande ett flertal av de däri upptagna arbetena innehåller föreskrifter
om under vilka villkor arbete, som omnämnts i förteckningen, får utföras
av minderårig. Såsom allmänt undantag gäller, att förbudet inte avser
arbete, som elev utför vid anstalt för yrkesutbildning eller avdelning därav.
Arbetarskyddsstyrelsen äger vidare medge dispens från förbudet om den
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 58
fara, som i regel är förbunden med det farliga arbetet, i visst fall på grund av
att särskilt förhållande anses inte vara för handen.
Ur förteckningen må här återgivas följande:
Förteckning
Minderårig får ej användas till:
Förbudet gäller ej:
1. Utvinning, bearbetning eller bland- ning av kvartshaltigt material, där
risk för stendammslunga (silikos) fö- religger. — — —
—
9. Arbete med borr-, mejsel- eller nit- verktyg eller annat därmed jämför- ligt verktyg, där risk för skada genom
stötverkan föreligger.---
—
15. Sysselsättning som förare eller skö- tare av mekaniskt driven hiss, kran,
travers, linbana, hängbana, släp- skopa eller annan därmed j ämförlig
lyft- eller transportanordning.
Manövrering av tryckknapphiss eller
manövrering av annan hiss, såframt min- derårig fyllt femton år och med intyg av
hissbesiktningsman styrker sig vara fullt
förtrogen med hissens manövrering.
Sysselsättning som spelstyrare eller
mottagare vid uppfordring ur gruva
eller stenbrott.
—
16. Förande av lokomotiv, truck, motor- fordon eller motorredskap.
Förande av truck, motorcykel, traktor
eller annat motorredskap, såframt den
minderårige fyllt sexton år.
Spårväxling eller vagnskoppling vid
järnväg eller annan spårbana för mo- tordrivna fordon.
—
18. Tillverkning, bearbetning eller annat
handhavande av sprängämne, krut,
sprängkraftigt tändmedel eller
sprängladdad ammunition samt till- verkning eller bearbetning av metall- legering med hög magnesiumhalt,
celluloid eller annat därmed från
brand- och explosionsfaresynpunkt
jämförligt ämne.
Beträffande minderårig, som fyllt sex- ton år, däryrkesinspektören medgivit, att
den minderårige användes till arbetet.
Förhud mot alt använda minderårig till visst arbete är också meddelat
genom kungörelsen den 6 maj 19i9 (nr 210) om förbud att använda arbetstagare
till målningsarbete med blyfärg.
För att möjliggöra en effektivare kontroll av de förhållanden, under vilka
minderåriga användes till arbete, och av deras hälsotillstånd föreskrives
6
Kungl. Ma''j:ts proposition nr 58
i 27 § att minderårig inte får användas till arbete utan att till arbetsgivaren
avlämnats arbetsbok för den minderårige. Arbetsboken skall innehålla
vissa uppgifter rörande den minderåriges utveckling, kön, ålder och skolförhållanden
ävensom läkarintyg angående den minderårige.
Enligt 28 § skall minderårig genom arbetsgivarens försorg årligen undergå
läkarbesiktning till utrönande huruvida sysselsättning, vartill den minderårige
användes, är till men för dennes hälsa eller kroppsutveckling.
Slutligen innehåller, såsom redan berörts, ifrågavarande avsnitt av arbetarskyddslagen
särskilda bestämmelser om de minderårigas arbetstid och
nattvila. Beträffande innehållet i dessa bestämmelser torde få hänvisas till
81—33 66.
Framställning i ärendet
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 14 juli 1954 har Grängesbergskoncernens
gruvförbund, Mellansvenska gruvförbundet och Svenska arbetsgivareföreningens
allmänna grupp ävensom Svenska gruvindustriarbetareförbundet
gemensamt hemställt om sådan ändring av 25 § arbetarskyddslagen, att
arbetarskyddsstyrelsen medgives rätt att bevilja dispens för yngling att
få arbeta under jord från det kalenderår, varunder han fyller 15 år. Enligt
vad i skrivelsen framhålles utgör den i paragrafen fastställda 16-årsgränsen
ett allvarligt hinder för en rationell yrkesutbildning av gruvarbetare.
I övrigt hänvisas i skrivelsen till en av bergsingenjören B.-K. Lundin vid
LKAB i Kiruna för Grängesbergskoncernens yrkesutbildningskommitté i
ärendet upprättad promemoria.
I denna promemoria uttalas, att den förut berörda kungörelsen den 6
maj 1949 (nr 209) om förbud att använda minderårig till vissa farliga
arbeten medgiver betydligt större dispensmöjligheter för sådana arbeten
än vad arbetarskyddslagen gör beträffande gruvarbete. Realiter ställde
lagen gruvarbetare under jord i särklass genom att fastställa en minimiålder
av 16 år för detta arbete och utan att medge någon dispensmöjlighet.
Detta omöjliggjorde en rationellt ordnad lärlingsutbildning för sådana
ynglingar, som ville utbilda sig till gruvarbetare. I promemorian anföres
vidare.
F. n. slutar de flesta pojkar folkskolan vid 14 års ålder. Såväl de själva
som föräldrarna torde väl då vara angelägna, att pojkarna så fort som
möjligt får något arbete. I den mån den sedan några år tillbaka intensivt
bedrivna propagandan för en ordentlig yrkesutbildning vinner gehör hos
de unga torde det vara självklart, att ingen av dem är intresserad av en
gruvlärlingsskola, som står öppen för dem först om 2—2% år. Visserligen
har man försökt att bereda pojkarna ovanjordsarbete i verk, verkstäder,
förråd o. s. v. under mellantiden. Men det är ju uppenbart, dels att detta
inte är någon rationell ordning, dels att dessa möjligheter äro ganska begränsade.
Om det finns tillfälle antingen till ordnad utbildning för ett annat
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 58
yrke i eller i närheten av gruvsamhället eller i övrigt till sådana arbeten,
där »karriären» kan påbörjas direkt efter skolan, torde de unga vara
definitivt »förlorade» för gruvindustrien. En annan sak av utomordentlig
vikt i detta sammanhang är och blir organisationen av den föreslagna enhetsskolans
klass 9 y i gruvsamhällena. Inträdet i denna klass kommer
normalt att ske under det kalenderår, då eleven fyller 15 år. Gruvindustrien
har redan klargjort sitt stora intresse för samarbete med skolan härvidlag,
men förutsättningen är givetvis, att en utbildning kan ordnas för blivande
gruvarbetare. Lika självklart är, att denna utbildning delvis måste
förläggas under jord. Även om det kanske härvid icke kommer att röra sig
om avlönat arbete och alltså lagen möjligen icke gäller, torde gruvföretagen
vara angelägna om att få detta klart uttalat.
De ytterligare synpunkter, som enligt promemorian bör framhållas beträffande
lärlingsutbildningen, sammanfattas i promemorian sålunda:
1. Lärlingens arbete står under tillsyn av en lärlingsnämnd, som är sammansatt
av representanter för såväl arbetarna som arbetsgivaren.
2. Arbetet står hela tiden under kontroll av särskilt avdelad instruktör.
3. Arbetet kan, om så anses önskvärt, under första tiden förläggas till särskild
del av gruvan, där inget annat driftarbete förekommer.
4. Arbetet bedrives som rent timlönsarbete, icke ackord.
5. Arbetstiden för det praktiska arbetet är inskränkt till 32 timmar per
vecka eller mindre och förlagd till s. k. dagtid (utan skiftgång).
6. Om så anses erforderligt kan regelbunden läkarkontroll av lärlingarna
ordnas.
Remissyttranden
Över ifrågavarande framställning har efter remiss yttranden avgivits av
arbetarskyddsstyrelsen — som i ärendet hört bergmästarna —- medicinalstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, Svenska arbetsgivareföreningen
och Landsorganisationen i Sverige.
I samtliga remissyttranden ävensom av bergmästarna har den föreslagna
uppmjukningen av dispensbestämmelsen i 25 § tillstyrkts eller lämnats utan
erinran, av Landsorganisationen dock med vissa förbehåll.
I sitt yttrande framhåller arbetarskyddsstyrelsen, alt bergmästarna som
motiv för sina ställningstaganden huvudsakligen angivit svårigheten att
med gällande lagstiftning som grund anordna en rationell utbildning av
minderåriga gruvarbetare och därmed sammanhängande problem rörande
rekryteringen till gruvarbetaryrket. Vidare hade bl. a. framhållits behovet av
en vidlyftigare yrkesutbildning på grund av gruvindustrins ökade mekanisering
och betydelsen ur arbetarskyddssynpunkt av en redan vid unga år
påbörjad utbildning. Med hänsyn till att åldersgränsen i 25 § arbetarskyddslagen
ej endast avsåge arbetstagare under jord i gruva, utan även under
jord i stenbrott eller å annan med gruva eller stenbrott jämförlig arbetsplats
borde ingen åtskillnad göras mellan de olika kategorierna vid en
eventuell lagändring.
8
Kungl. ]\Iaj:ts proposition nr 58
Vid bedömningen huruvida dispensåldersgränsen borde sänkas eller ej
måste, enligt vad arbetarskyddsstyrelsen för egen del anför, hänsyn tagas
till bl. a. de risker för ohälsa och olycksfall, som minderåriga sysselsatta i
de av 25 § berörda yrkena skulle kunna utsättas för jämfört med minderåriga
av motsvarande ålder i andra yrken, samt till de rekryteringsproblem,
som gällande bestämmelser medförde. Härom anför styrelsen.
Risken för ohälsa vid arbete i gruvor och på liknande arbetsplatser har
under senare år minskat genom ökad mekanisering, som medfört att arbetet
blivit lättare; genom ökad övergång från torrborrning till våtborrning och
förbättrad ventilation m. in. även i fråga om olycksfallsrisken synes en förbättring
kunna skönjas. Det må även framhållas, att olycksfallsrisken vid
vissa arbeten, som ej beröras av 25 § arbetarskyddslagen, synes vara av
ungefär samma storleksordning som vid dem, vilka regleras av denna bestämmelse.
Vid bedömande av risken för ohälsa och olycksfall för minderårig
gruvarbetare måste även beaktas de möjligheter arbetarskyddsstyrelsen
har att med stöd av 25 § lagen föreskriva villkor för den minderåriges sysselsättning
under jord, t. ex. att han ej får användas till vissa särskilt riskfyllda
arbeten eller att han får användas till vissa arbeten först sedan han
uppnått viss ålder. Värdet av att en gruvarbetare redan vid unga år genom
en väl planlagd utbildning insättes i arbetets risker och lär sig att undvika
dem bör även beaktas. Det torde ej heller råda något tvivel om, att genomförandet
av den föreslagna lagändringen skulle underlätta rekryteringen av
gruvarbetare.
Åtskillnad av arbete, som under jord bedrives i gruva, samt arbete, som
bedrives under jord i stenbrott eller å annan med gruva eller stenbrott jämförlig
arbetsplats, anser styrelsen i likhet med bergmästarna ej vara motiverad
vid en eventuell lagändring.
Arbetarskyddsstyrelsen föreslår i enlighet med det anförda att styrelsen
skall äga att, när särskilda skäl äro därtill, beträffande yngling, som fyllt
eller under kalenderåret fyller femton år och som vid läkarbesiktning befunnits
äga god hälsa och kroppsutveckling, medgiva undantag från det i
25 § första stycket stadgade förbudet.
En ledamot av arbetarskyddsstyrelsen (herr Vilhelmsson) har hänvisat
till vad Landsorganisationen anfört i sitt i ärendet avgivna remissyttrande.
Medicinalstyrelsen anför.
Gruvarbete under jord innebär alltid att det utföres på en ur många synpunkter
— ej minst i fråga om belysning och ventilation -— ohygienisk
arbetsplats med bland annat åtskilliga förgiftningsrisker; i många fall är
arbetet mycket tungt och olycksfallsrisken mycket hög. Detta har på sin
tid föranlett krav på strängare skyddsbestämmelser för underjordsarbetet
i gruvor än för de flesta andra yrken. Tekniska framsteg och därav föranledda
förbättringar i arbetsförhållandena har dock numera undanröjt eller
minskat åtskilliga av de hälsorisker som föranlett den nyss berörda stränga
inställningen. Bättre rekreationsmöjligheter har nu beretts ungdomen, bland
annat genom semesterlagstiftningen. Det är ett samhällsintresse att ungdomen
utan dröjsmål får påbörja sin yrkesutbildning och komma i produk
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 58
tivt arbete. Och detta är i lika mån nödvändigt och till gagn för den minderårige.
Ur de synpunkter medicinalstyrelsen har att företräda finner styrelsen
icke något att erinra mot den föreslagna uppmjukningen av dispensbestämmelsen,
i all synnerhet som ett oeftergivligt villkor för en dispens
av här avsedd innebörd är att den minderårige vid läkarbesiktning skall ha
befunnits äga god hälsa och kroppsutveckling.
Överstyrelsen för yrkesutbildning finner den föreslagna ändringen av
25 § arbetarskyddslagen ändamålsenlig och tillstyrker bifall till förslaget.
Svenska arbetsgivareföreningen yttrar att föreningen i viss mån deltagit
i de förberedande överläggningar, som föregått framställningen i ärendet,
samt hemställer att framställningen bifalles.
Landsorganisationen framhåller bl. a. följande.
Till framställningen är fogad en p. m., vari bl. a. sägs att 1949 års kungörelse
om förbud att använda minderåriga till vissa farliga arbeten medger
betydligt större dispensmöjligheter än vad arbetarskyddslagen gör beträffande
gruvarbete. Kungörelsen och dess förteckning över farliga arbeten,
i vad dessa kan beröra gruvhanteringen, ger knappast tillräckligt stöd
för omdömet i fråga. För de ifrågavarande förtecknade arbetena är dispensåldersminimum
endast i ett fall 15 år, nämligen där arbetet avser manövrering
av tryckknapphiss eller annan hiss, där den minderårige med intyg
av hissbesiktningsman styrker sig vara förtrogen med sådant arbete. I
övrigt är de berörda förbuden antingen indispensabla eller dispensabla endast
beträffande minderårig som fyllt 16 år. Kungörelsens bestämmelse
om befogenhet för arbetarskyddsstyrelsen att i visst fall medge dispens från
de olika förbuden torde icke vara av intresse i avseende å under jordsarbete
i gruva, då förutsättningen för sådan dispens är att arbetet i det särskilda
fallet prövas icke vara farligt. Kungörelsens generella undantag för elev
vid anstalt för yrkesutbildning torde knappast heller kunna åberopas i förevarande
sammanhang, eftersom, trots den generella formuleringen av hithörande
bestämmelse i kungörelsen, denna endast torde avse sådana i 2 §
arbetarskyddslagen angivna anstalter, som är underkastade officiell tillsyn.
Trots den tveksamhet, som man — framhåller Landsorganisationen vidare
— från arbetarskyddssynpunkt måste hysa inför förslaget om en vidgad
dispensrätt ansåge sig Landsorganisationen inte böra motsätta sig detsamma
med hänsyn till den betydelse en sådan rätt sannolikt ägde för en organiserad
yrkesutbildning och därmed ej blott för gruvindustrin utan även för
de minderåriga arbetarna själva. Emellertid måste dispensrätten i de berörda
fallen uttryckligen i lagen begränsas till fall, där dispens vore påkallad
av hänsyn till den minderåriges yrkesutbildning, meddelad under
tillsyn av särskilt avdelad instruktör. Vidare borde, utöver föregående
läkarundersökning och läkarbesiktning enligt 28 § arbetarskyddslagen,
dispens förbindas med villkor om periodisk läkarbesiktning. Vid dispensprövningen
borde enligt sakens natur avseende ej fästas enbart vid den
minderåriges hälsotillstånd och kroppsutveckling utan även vid det aktuella
arbetets farlighetsgrad, vilket förutsatte alt dispens alltid begränsades att
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 58
avse viss bestämd arbetsplats. Slutligen borde gälla att alla ansökningar
om dispens underställdes bl. a. vederbörande arbetarorganisation för
yttrande.
Departementschefen
Arbetarskyddslagstiftningen inleddes i vårt land liksom i de flesta andra
länder med föreskrifter till skydd för minderåriga mot för tidigt användande
i arbete; och alltjämt ägnas denna del av lagstiftningen stor uppmärksamhet.
Den nuvarande arbetarskyddslagen — utfärdad den 3 januari
1949 — innehåller ett flertal specialregler, som tager sikte på att hindra
uppkomsten av ohälsa till följd av minderårigas användande i arbete. Bestämmelserna
härom återfinnes i lagens 4 kap. Av dessa regler är i detta
sammanhang av särskilt intresse föreskrifterna angående den minimiålder
en minderårig skall ha uppnått för att få användas i arbete.
Härvidlag gäller som allmän huvudregel att minderårig, varmed enligt
lagen förstås den som ej fyllt 18 år, överhuvud ej får användas till arbete,
såvida han ej fyllt eller under kalenderåret fyller 14 år. För arbete, som
kan antagas vara mera påfrestande för minderåriga — hit räknas industriellt
och därmed likställt arbete — är åldersgränsen ett år högre, och
för arbete under jord i gruva har fastställts en ytterligare höjd minimiålder.
I sistnämnda hänseende gäller (25 §) ett allmänt förbud att använda
minderårig, dvs. den som ej fyllt 18 år, till arbete. Detta förbud är dock
icke absolut. Arbetarskyddsstyrelsen äger nämligen, när särskilda skäl är
därtill, medgiva undantag beträffande yngling, som fyllt 16 år och som vid
läkarbesiktning befunnits äga god hälsa och kroppsutveckling.
Det kan i detta sammanhang förtjäna nämnas att den i nuvarande arbetarskyddslag
fastställda minimiåldern avseende gruvarbete innebär en höjning
i förhållande till vad tidigare gällt. I vår första egentliga arbetarskyddslag
— lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd — stadgades sålunda ursprungligen
att den, som ej fyllt 15 år, icke fick användas till arbete under
jord i gruva. Denna regel, som var indispensabel, gällde fram till år 1931, då
åldersgränsen höjdes till 16 år. Den dispensrätt i detta hänseende, som infördes
samtidigt med att i gällande lag minimiåldern för arbetstagares användande
till arbete under jord i gruva höjdes till 18 år, tillkom för att
underlätta rekryteringen av gruvarbetare.
I en den 14 juli 1954 gjord framställning har de på området närmast
berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna gemensamt hemställt
om vidgade möjligheter till dispens från förbudet att använda minderåriga
till under jordsarbete i gruva. Förslaget innebär, att den i 25 § upptagna
dispensregeln skall få avse yngling, som fyllt eller under kalenderåret fyller
15 år. Framställningen har motiverats med att den nuvarande lagstiftningen
i hög grad försvårar en rationellt ordnad lärlingsutbildning avseende gruvarbete,
därvid åberopats att flertalet ynglingar lämnar folkskolan vid 14 års
Kungl. Maj.ts proposition nr 58 11
ålder och att dessa knappast kan antagas vara intresserade av en gruvläriingsskola
som står öppen för dem först efter några år. Vidare har, med
hänvisning till organisationen i gruvsamhällena av enhetsskolans klass 9 y,
framhållits att en förutsättning för ett samarbete mellan gruvindustrien
och skolan är, att utbildningen redan från början, då vederbörande är i
15-årsåldern, åtminstone delvis kan förläggas under jord.
Mot bakgrunden av den utveckling, som lagstiftningen på detta område
visat, och den särskilda vikt, som måste tillmätas förebyggandet av ohälsa
till följd av minderårigas användande i arbete, är det naturligt om en viss
tveksamhet inställer sig när man skall taga ståndpunkt till ifrågavarande
framställning. Emellertid har såväl arbetarskyddsstyrelsen som medicinalstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning tillstyrkt förslaget om vidgad
dispensrätt. Ej heller landsorganisationen bär velat motsätta sig att
det genomföres. Med hänsyn härtill och beskaffenheten av de skäl, som
åberopats för ett bifall till framställningen — betydelsen för såväl gruvindustrien
som de minderåriga själva av en väl organiserad yrkesutbildning
samt de av tekniska framsteg föranledda förbättrade arbetsförhållandena
och minskade riskerna för uppkomsten av ohälsa och olycksfall inom gruvindustrien
— anser jag mig kunna gå med på en utvidgning av dispensrätten
på detta område.
Därvid synes mig det böra direkt i lagen fastslås att såsom villkor för att
yngling, som fyllt 15 år eller under kalenderåret uppnår nämnda ålder, må
användas till under jordsarbete i gruva skall gälla — förutom att han vid
läkarbesiktning befunnits äga god hälsa och kroppsutveckling — att dispensen
finnes påkallad av hänsyn till den minderåriges yrkesutbildning. I
övrigt torde det få ankomma på arbetarskyddsstyrelsen att vid meddelande
av dispens föreskriva de särskilda villkor, som erfordras för att minderårigs
användande till arbete av ifrågavarande slag icke skall medföra fara
för olycksfall eller för överansträngning eller annan menlig inverkan på
den minderåriges hälsa eller kroppsutveckling. Sådana villkor synes böra
vara att arbetet lcdes och övervakas av sakkunnig personal och att den
minderårige blir föremål för periodisk läkarbesiktning. I övrigt synes
dispensprövningen böra ske med beaktande av de synpunkter på ifiågavarande
spörsmål, som framkommit i den vid framställningen fogade, i
ärendet redovisade promemorian. Vid dispensprövningen bör samråd ske
med vederbörande organisationer.
Föredragande departementschefen hemställer härefter att lagrådets utlåtande
över ett i enlighet med det anförda inom socialdepartementet upprättat
förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § arbetarskyddslagen den
3 januari 1941) (nr 1), av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte
1 Denna bilaga, som ar likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här utelämnats.
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 58
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom
utdrag av detta protokoll.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Alf Björnelid
Kungl. Maj.ts proposition nr 58
13
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 28
januari 1955.
N ärvarande:
justitieråden Lech,
Regner,
Gösta Lind,
regeringsrådet Lorichs.
Enligt lagrådet den 22 januari 1955 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 7 januari 1955, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § arbetarskyddslagen
den 3 januari 1949 (nr 1).
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet, hovrättsrådet G. Y.
Samuelsson.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Harriet Stangenberg
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 58
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 januari
i955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, lagrådets den 28 januari
1955 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 7 januari 1955 remitterade
förslaget til\lag om ändrad lydelse av 25 § arbetarskyddslagen den 3 januari
1949 (nr 1) och hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran,
måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
A. Börje Carlsson
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1955:126 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § arbetarskyddslagen dem, 3 januari 1949 a1 i texten
- 2LU 1955:12 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 s. 1 i texten