Sök i Ratio Lex

Angående anslag till förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag, m. m

1955-01-21 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:60, Angående anslag till förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 60

1

Nr 60

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till förvärv

av aktierna i Törefors aktiebolag, m. m.; given

Stockholms slott den 21 januari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

Såsom ett led i strävandena att trygga sysselsättningen i Töre kommun,

Norrbottens län, föreslås att medel skall anvisas för Aktiebolaget Statens

skogsindustriers förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag. För detta ändamål

äskas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 å kapitalbudgeten

ett investeringsanslag av 850 000 kronor under Statens affärsverksfonder:

Domänverket: Rörelsekapital till domänverket. Vidare hemställes om

riksdagens medgivande till statens skogsindustriers förvärv av aktierna i

Aktiebolaget Åry manufakturverk.

1 Hihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 60

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag till

förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag, in. m. och anför därvid.

Inledning

Den 30 april 1953 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för socialdepartementet,

statsrådet Sträng, att tillkalla högst sex sakkunniga med uppdrag att

verkställa utredning rörande erforderliga åtgärder för lösandet av de sysselsättningsproblem,

som väntades uppstå i Töre kommun. Med stöd av

detta bemyndigande tillkallades den 6 maj 1953 såsom sakkunniga landshövdingen

Folke Thunborg, tillika ordförande, försäljningschefen hos domänstyrelsen

Thore Oskar Arosenius, ordföranden i Töre arbetslöshetsnämnd

Levi Boström, ledamoten av riksdagens första kammare, bruksdisponenten

Gerard de Geer, byråchefen hos arbetsmarknadsstyrelsen Bertil Johansson

samt disponenten vid Aktiebolaget Statens skogsindustrier Rutger

Martin-Löf.

De sakkunniga, vilka antog benämningen Töreutredningen, framlade med

skrivelse den 14 november 1953 betänkande I med redogörelser för arbetsmarknadsläget

inom Töre kommun och för Törefors aktiebolag samt ett förslag

rörande ombildning och utvidgning av Töreverken aktiebolag (stencilerat).

I en den 26 oktober 1953 överlämnad promemoria samt i skrivelse

den 18 november 1953 med bilagd promemoria redogjorde utredningen vidare

för de åtgärder, som den vidtagit för att söka hålla driften i gång vid

Törefors aktiebolags sågverk i Töre under tiden januari—maj 1954. Med

skrivelse den 22 januari 1954 överlämnade utredningen därefter betänkande

II med utredning rörande elementhusfabrik samt förslag rörande utvidgning

av Firma Hjalmar Nilssons träförädling, Morjärv (stencilerat).

De av utredningen i nu nämnda betänkanden, promemorior och skrivelser

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 60

3

framförda förslagen har efter hand föranlett beslut av Kungl. Maj :t i huvudsaklig

överensstämmelse med vad utredningen förordat. Den 20 november

1953 föreskrev sålunda Kungl. Maj :t, att Lesjöfors aktiebolag på vissa

villkor skulle för genomförande av viss sågning vid Törefors aktiebolag, som

bolaget åtagit sig, äga att av statsmedel uppbära sammanlagt 200 000 kronor

såsom ersättning för vissa av sågningen föranledda merkostnader. Beloppet

anvisades att utgå från reservationsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m. Den 10 september 1954 bemyndigade Kungl.

Maj :t Norrbottens företagareförening att i enlighet med föreskrifterna i kungörelsen

den 4 juni 1954 (nr 409) med vissa bestämmelser rörande statlig

garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m. på statens vägnar

teckna statlig garanti för ett lån å 500 000 kronor, avsett att av Firma

Hjalmar Nilssons träförädling, Morjärv, på vissa villkor och mot vissa säkerheter

upptagas i Skandinaviska banken aktiebolag och att användas för

utbyggnad av företaget. Kungl. Maj :t föreskrev samtidigt, att företaget skulle

ur reservationsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

äga erhålla dels ett belopp av 100 000 kronor såsom ersättning för det avbräck,

som driftsstörningar under utbyggnadstiden beräknades medföra,

dels ock ett belopp, motsvarande räntan intill den 1 juli 1956 å det lån, som

nyssnämnda lånegaranti avsåg, vilket belopp dock icke fick överstiga 30 000

kronor. Vidare medgav Kungl. Maj:t genom beslut samma dag, att Norrbottens

företagareförening av medel, som från Fonden för lån till företagareföreningar

in. fl. samt anslaget till Bidrag till företagareföreningar m. fl.

ställdes till föreningens förfogande, fick till Töreverken aktiebolag efter

föreningens beprövande utlämna ett tjuguårigt amorteringslån å högst

600 000 kronor att av företaget användas för uppförande av nya industribyggnader

samt anskaffande av maskiner m. in. under förutsättning, att

bolagets aktiekapital genom nyteckning bringades att uppgå till 100 000

kronor samt att aktiekapitalet under lånetiden icke nedsattes under detta

belopp.

Med skrivelse den 9 oktober 1954 har utredningen överlämnat betänkande

III med utredning rörande skogsindustriella företag och förslag om Aktiebolaget

Statens skogsindustriers förvärv av Törefors aktiebolag (stencilerat).

Utredningens förslag är enhälligt. I skrivelse den 4 november 1954

har utredningen därefter dels anmält, att statens skogsindustrier med tillträde

den 1 november 1954 förvärvat Törefors aktiebolag på villkor, som

närmare framgår av en vid skrivelsen fogad avskrift av köpekontrakt, daterat

den 30 oktober 1954, dels föreslagit viss ändring av sin i betänkandet

gjorda hemställan.

Över sistnämnda betänkande har, efter remiss, utlåtanden avgivits av fullmäktige

i riksgäldskontoret, statskontoret, kommerskollegium, arbetsmarknadsstyrelsen

och länsstyrelsen i Norrbottens län. I skrivelse den 17 december

1954 bar domänstyrelsen tillstyrkt bifall till utredningens i skrivelsen

den 4 november 1954 gjorda hemställan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60

1 betänkandet III föreslår utredningen, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier

skall förvärva samtliga aktier i Törefors aktiebolag och på detta

bolags industriområde uppföra en fabrik för tillverkning av porös wallboard

eller någon annan fabrik, som statens skogsindustrier kan komma att föreslå.

I överensstämmelse härmed hemställer utredningen, att till rörelsekapital

för domänverket för budgetåret 1955/56 skall anvisas ett investeringsanslag

av 850 000 kronor, avsett att för nyssnämnda förvärv överlåtas på

statens skogsindustrier. Därjämte hemställer utredningen om anvisande av

statsmedel till statens skogsindustrier såsom ersättning för de merkostnader,

som i förhållande till driftskostnaderna vid ett normalrationaliserat sågverk

beräknas uppkomma för upprätthållandet av sågverksdriften i Törefors

under vintern 1954/55.

I fråga om sistnämnda framställning torde jag få anmäla, att Kungl.

Maj :t den 5 november 1954 anbefallt arbetsmarknadsstyrelsen att från reservationsanslaget

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. på

visst villkor till domänstyrelsen utbetala 100 000 kronor att av domänstyrelsen

utgivas till statens skogsindustrier såsom ersättning för nyssnämnda

merkostnader för upprätthållande av driften vid sågverket i Törefors under

tiden december 1954—maj 1955 med i genomsnitt minst 60 man.

I sin i anslutning till betänkandet III avgivna skrivelse anför utredningen,

bland annat, att arbetsmarknadsläget inom Töre kommun efter genomförandet

av en utav utredningen tidigare föreslagen reindustrialisering vid Törefors

samt genom den ökade sysselsättning, som kommer att följa av den

på förslag av utredningen beslutade utvidgningen av Aktiebolaget Töreverken

och Firma Hjalmar Nilssons träförädling i Morjärv, så avsevärt förbättrats,

att det tills vidare torde få bero med ytterligare åtgärder från det

allmännas sida. Utredningen anmäler därför, att den med avgivandet av

betänkandet III anser sitt uppdrag vara slutfört.

I detta sammanhang torde jag få anmäla eu av Aktiebolaget Statens skogsindustrier

i skrivelse den 16 december 1954 gjord framställning om godkännande

av bolagets förvärv av aktierna i Aktiebolaget Ary manufakturverk.

Enligt köpekontrakt den 21 och 27 december 1954, vilket upprättats under

förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande, utgör köpeskillingen för samtliga

aktier i manufakturverket 500 000 kronor. Beloppet avses skola bestridas

av statens skogsindustriers egna medel. Vad angår förvärvet anföres i

huvudsak följande i skrivelsen.

Aktiebolaget Statens skogsindustrier har erhållit hembud å samtliga aktier

i Aktiebolaget Åry manufakturverk med anläggningstillgångar bestående av

skogs- och jordbruksfastigheter, vilka omfattar bland annat 1 327 hektar

produktiv skogsmark, sågverksanläggning, snickerifabrik in. in. jämte samtliga

aktier i fastighetsbolaget Valhalla. Åry bruk är en industriplats med

mycket god belägenhet för skogsindustri — dock icke massafabrik — och

bör kunna utnyttjas såsom sådan i utvecklingen av den sydsvenska skogsindustrien.

Statens skogsindustrier har likväl ställt sig tveksam till förvärvet

med hänsyn till dels den omständigheten, att dess huvudsakliga syfte är att

förädla virke från statens skogar, under det att den nu bedrivna rörelsen i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 60

Äryd och i ännu högre grad en eventuellt utvidgad rörelse huvudsakligen måste

grundas på virke från enskilda skogar, dels det förhållandet, att statens

skogsindustrier till följd av sina stora uppgifter på andra håll icke kan under

åtskilliga år framåt disponera medel för större investeringar i manufakturverket.

Då genom den nyligen publicerade utredningen om skogstillgångarna

i södra Sverige visats, att skogsindustrien inom dessa områden bör ganska

kraftigt utbyggas, har statens skogsindustrier emellertid ansett lämpligt att

nu förvärva ifrågavarande industri, varigenom statens skogsindustrier skulle

bli i tillfälle att efter måttet av sina tillgångar göra den insats i utbyggnaden

av skogsindustrien i södra Sverige, som förhållandena kan komma att kräva.

Statens skogsindustrier upplyser vidare, att avsikten är att behålla industrifastigheterna

vid Åryd i dess ägo, medan skogsfastigheterna enligt

överenskommelse med domänstyrelsen och under förutsättning av Kungl.

Maj :ts godkännande skall säljas till domänverket till pris, som närmare kan

överenskommas, varvid skogen skall likvideras med tillgängliga medel ur

markfonden.

Därefter har domänstyrelsen i skrivelse den 23 december 1954 anmält,

att styrelsen är villig att för kronans räkning inköpa de i det av statens

skogsindustrier ifrågasatta förvärvet ingående skogsfastigheterna, utgörande

det s. k. Attsjökomplexet, för en köpeskilling av 1 800 000 kronor, vilken

styrelsen efter företagen värdering funnit vara skälig.

Jag torde härefter få övergå till en närmare redogörelse för Töreutredningens

ifrågavarande betänkande, såvitt nu är i fråga, och de däröver avgivna

yttrandena.

Töreutredningens betänkande

I direktiven till utredningen anfördes, bland annat, att bland de väckta

förslagen till åtgärder i syfte att motverka följderna av ett definitivt driftsstopp

vid Törefors aktiebolags anläggningar, bestående av sågverk och wallboardfabrik,

borde undersökas, om icke Aktiebolaget Statens skogsindustrier

skulle kunna driva ett företag inom Töre kommun. Utredningen har i förevarande

betänkande närmare prövat detta uppslag, varvid den först redovisat

vissa undersökningar och diskussioner i frågan samt därefter närmare

kommenterat de framkomna förslagen.

Råvaruförsörjningen. Vid övervägandena angående förutsättningarna för

att i Töre kommun driva ett skogsindustrielit företag, vilket skulle kunna

ge sysselsättning åt någon större del av den efter ett nedläggande av driften

vid Törefors aktiebolag friställda arbetskraften, har frågan om råvaruförsörjningen

tillmätts en avgörande betydelse. Utredningen anför om den hittillsvarande

utvecklingen i detta hänseende i huvudsak följande.

Under eu lång följd av år hade Törefors sågverk sin råvaruförsörjning

tryggad genom egna skogar och koncessioner på statsskogar. På 1850-talet

erhölls sålunda såsom stöd ett skogsområde på cirka 22 000 hektar produk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 60

tiv skogsmark inom Råneå och Kalix socknar för en tid av 50 år. Från detta

område, som återgick till staten år 1906, avverkades i genomsnitt 100 000

sågtimmer årligen. När Ytterstfors-Munksunds aktiebolag under 1920-talet

sålde företaget till en dansk firma, behöll bolaget de Töreforsföretaget tillhöriga

skogarna. Råvaruförsörjningen har därefter varit företagets mest

brännande problem. Företagets råvarubehov utgör omkring 2 miljoner f3 fl

sågtimmer, varav under senare år något mer än hälften levererats av domänverket

samt återstoden från enskilda skogar och allmänningsskogar.

Denna timmerfångst svarar mot en produktion av 7 000 standards sågad vara.

Råvaran för tillverkningen av träfiberplattor utgöres av avfall från sågverket.

Wallboardfabrikens maximala kapacitet är 8 000 ton per år.

Utredningen går därefter in på frågan om den framtida råvaruförsörjningen

och anför, att representanter för såväl domänstyrelsen som statens skogsindustrier

vid överläggningar med utredningen framhållit, att domänverkets

timmerfångst inom de avverkningsområden, som här kan komma i fråga,

lör närvarande icke är tillräcklig för att tillgodose ens behovet av sågtimmer

för de sågverk, som statens skogsindustrier redan driver i övre Norrland.

^ arje ytterligare efterfrågan skulle därför icke kunna tillgodoses utan en

motsvarande reduktion av leveranserna till de redan befintliga sågverken.

Till belysning av domänstyrelsens syn på frågan om råvaruförsörjningen för

sågverksindustrien i Norrbotten återger utredningen vissa delar av ett remissyttrande

av domänstyrelsen den 3 februari 1951 över en ansökan av

Töre kommun om åtgärder för Töreforsbolagets fortsatta bestånd in. in.

Den i yttrandet förda virkespolitiska diskussionen ledde domänstyrelsen närmast

till slutsatsen, all skogsindustrien i Törefors icke borde rekonstrueras.

Med hänsyn härtill och till de mycket betydande belopp, vilka en upprustning

av Töreforsindustrien skulle draga, uttalade domänstyrelsen i nämnda

yttrande som sin mening, att denna industri icke borde övertagas av staten.

Till utredningen har i juni 1953 av domänverket överlämnats två alternativa

beräkningar av tillgången på timmer i domänverkets egna skogar i Norrbottens

län. Av beräkningarna framgår, att den på domänverkets skogar

disponibla timmerkvantiteten ej är tillräcklig för att upprätthålla en hundraprocentig

drift vid statens egna skogsindustriella verk. Domänverket har i

anslutning till beräkningarna anfört i huvudsak följande.

I detta sammanhang måste beaktas, att timret till statens skogsindustriers

verk under åren 1947—1952, på vilken tidsperiod utbytesprocenten av timmer

grundar sig, uttagits från 4 y„" i topp för tall och 5" för gran. Volymen

4 V2"—5 1/2" furu och 5"—5 1/2" gran utgör cirka 18 procent av timmerfångstens

hela volym. Vidare tillföres statens skogsindustrier numera allt

fanérvirke, beräknat till 8 procent av timmervolymen över 8", såsom timmer.

Redan fr. o. in. instundande säsong begär statens skogsindustrier, att timmerdimensionen

skall höjas till 5" för furu och 6" för gran, beroende på

övermättnad av de klenare dimensionerna. I allmänna marknaden torde den

vanligaste gränsen mellan timmer och massaved ligga vid 6". Svårigheter

föreligger för närvarande att avsätta framför allt sulfatveden i Norrbotten.

Köparna av detta sortiment fordrar som regel, att de, för att de överhuvud

laget skall köpa sulfatved, även får övertaga viss volym timmer. Det må även

framhållas, att Sveriges sågverksägares riksförbunds medlemmar förklarat

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 60

sig inse det berättigade i kravet på att de vid timmerleverans även skall mottaga

vissa kvantiteter massaved, ehuru de givetvis i sin huvudrörelse icke

har någon direkt användning av sådan.

Utredningen har även överlagt med representanter för Norrbottens läns

skogsägareförening, varvid dessa förklarat, att det från föreningens sida föreligger

ett visst intresse för delägarskap i en rekonstruerad industri i Törefors.

De trodde emellertid icke, att det skulle vara möjligt att intressera medlemmarna

för en aktieteckning av större betydelse. Någon garanti för kontinuerliga

timmerleveranser ansåg sig föreningens representanter icke kunna

ställa.

Utredningar om en upprustning av anläggningarna vid Törefors. Utredningen

anför, att den redan på ett tidigt stadium av sitt arbete inlett förhandlingar

med statens skogsindustrier för att få utrönt detta företags möjligheter

att vid Törefors eller på annan plats inom Töre kommun driva ett

skogsindustriellt företag. Utgångspunkten för överläggningarna var en utredning,

som företagets verkställande direktör Knut O. Norlin på uppdrag

av chefen för socialdepartementet verkställde år 1949 och som avsåg förutsättningarna

att på längre sikt uppehålla driften vid Törefors aktiebolag.

Innehållet i utredningen sammanfattas i betänkandet på följande sätt.

Norlin beräknade, att en upprustning av sågverket och bostadsbeståndet

samt anläggandet av en ny wallboardfabrik i stället för den befintliga, vilken

utdömdes såsom varande alltför omodern, skulle kosta 8 900 000 kronor,

räknat i 1949 års priser. Därutöver skulle i driftskapital behövas omkring

2 000 000 kronor, vartill skulle komma det belopp, till vilket aktierna i Törefors

aktiebolag efter förhandlingar kunde förvärvas av dåvarande ägaren.

Produktionen vid en sålunda upprustad industri beräknades kunna ge sysselsättning

året runt åt i medeltal vid sågen 115 man och i wallboardfabriken

SO man eller tillhopa 195 man.

På utredningens begäran har domänstyrelsen uppräknat de i Norlins undersökning

beräknade kostnaderna till kostnadsnivån vid årsskiftet 1952/53

och i övrigt aktualiserat undersökningen med hänsyn till den fortgående

tekniska utvecklingen på det skogsindustriella området. De nya beräkningarna,

vilka avser byggnader och maskiner men icke vissa lagrings-, mottagnings-,

transport- och utlastningsanordningar samt ej heller friskvattenoch

avloppsledningar, utvisar en kostnad av 14 628 250 kronor, varav för sågverket

vid en årskapacitet av 6 500 standards 3 990 000 kronor, för wallbordfabriken

vid en årskapacitet av 13 500 ton 7 668 250 kronor, för bostäder

m. m. 1 470 000 kronor och för ångpanneanläggning 1 500 000 kronor.

Utredningar om en fristående wallboardfabrik. Utredningen refererar till

en början under denna rubrik de förhandlingar, som förts med styrelsen för

statens skogsindustrier om olika industrialternativ i Töre kommun, samt

vissa utredningar, som därvid utförts av statens skogsindustrier. Därefter

övergår utredningen till att i anslutning till en av statens skogsindustrier

under medverkan av bland andra disponenten vid Piteåverken, John Elias
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 60

son, utförd kostnadskalkyl behandla frågan om en fristående wallboardindustri

i Töre kommun.

I fråga om de allmänna förutsättningarna för eu dylik industri

bygger utredningens framställning på ett protokoll från statens skogsindustriers

styrelsesammanträde den 13 september 1954, av vilket framgår,

bland annat, att styrelsen ansett en produktion av wallboard i Törefors vara

vansklig med hänsyn till såväl det geografiska läget och de ovissa avsättningsmöjligheterna

som svårigheterna i Norrbottens kustland att erhålla

arbetskraft, som är intresserad av arbete vid skogsindustrien året runt.

Enligt protokollet beslöt styrelsen emellertid göra följande uttalande.

De bedömningar, som under det gångna året gjorts inom bolaget synes

styrelsen utvisa, att det måste betecknas som ett vanskligt ekonomiskt företåg

att nu uppbygga en ny industriell stordrift i Töre. Därest läget i Töre

av statsmakterna nu bedömes vara sådant, att anläggning av en statlig

skogsindustri utgör ett nödvändigt led i en tillfredsställande lösning av Töre*

bygdens sysselsättningsfrågor, anser styrelsen, att statens skogsindustrier bör

ställa sig till förfogande för att söka lösningen av frågorna efter denna linje.

I en till protokollet fogad promemoria anförde verkställande direktören,

Knut O. Norlin, vissa uppgifter till belysning av svårigheterna i fråga om

i åvaruförsörjningen vid en fristående wallboardindustri samt av de relativt

höga transportkostnaderna från Töre till konsumtionscentra respektive linjebåtshamn.

Beträffande marknadsläget och prisutvecklingen för

wallboard lämnar utredningen en redogörelse, av vilken bland annat

framgår, att den svenska wallboardindustrin efter en nedgång år 1952 numera

torde arbeta med full kapacitet. Av produktionen av hård wallboard

exporteras något mer än hälften, medan i fråga om porös wallboard exporten

utgör icke fullt 45 procent av produktionen. Vidare omnämnes, att de

inhemska priserna på porös board för närvarande är betydligt högre än exportpriserna,

ett förhållande som dock icke väntas bestå på längre sikt.

I en mera allmänt håller karakteristik har direktören Knut O. Norlin bedömt

marknadsläget på följande sätt.

Enligt nu tillgängliga uppgifter ökade Sveriges export under tiden januari

—maj 1954 med ej mindre än cirka 70 procent i jämförelse med samma

period år 1953. Procentuellt i förhållande till fabrikernas kapacitet var

denna ökning större för porös än för hård board.

Förklaringen till denna väsentliga förbättring i avsättningen för den

porösa boaiden torde ligga i det förhållandet att, medan å ena sidan världskonsumtionen

av porös board visserligen ökat långsammare än av den hårda

boarden, å andra sidan några nya fabriker för porös kvalitet knappast tillkommit

under de senaste 15 åren. Däremot har samtidigt nya produktionsenheter

för hård board vuxit fram världen runt. Någon risk för att denna

stora produktionsökning av hård board ej kommer att finna avsättning, torde

ej förefinnas, men den större världsproduktionen och därmed även den

allt hårdare konkurrensen kommer att ställa allt större krav på fabrikernas

konkurrensförmåga i fråga om produktions- och transportkostnader liksom

i kvalitetshänseende. Av den inträdda anmärkningsvärt stora förbättringen

På exportmarknaden för porös board, som väntas komma att ytterligare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 60

9

accentueras, då den viktiga engelska marknaden friställes även för porös

board i och med den pågående avvecklingen av de stora statliga beredskapslagren

av dylik board, torde man kunna draga den slutsatsen att utrymme

nu bör finnas för en produktionsökning av t. ex. 10 000 årston porös board.

En dylik fabriksenhet bör givetvis så planeras, att den senare, om de ekonomiska

och lokala betingelserna då skulle visa sig förefinnas, kan utan

större olägenhet utökas. Den senaste tidens forskningsarbete pekar även

mot ökade möjligheter för porös board, dels därigenom att man genom att

få fram en kvalitet flamhärdig porös board torde kunna komma förbi den

stora brandrisk, som hittills varit en stor olägenhet, dels därigenom att man

även beträffande porös board torde kunna uppnå en viss färgning av fibermaterialet

på samma sätt som i fråga om hård board.

Kostnaderna för anläggning av en wallboardfabri k

i Töre kommun har beräknats enligt följande fyra alternativ, vilka

skiljer sig i fråga om dels årskapacitet och kvalitet (hård eller porös board),

dels förläggningsort. Härvid har förutsatts, att Törefors aktiebolags tillgångar

kan förvärvas till ett av statens skogsindustrier förutsatt pris samt

att de gamla anläggningarna kommer att ha ett nyttovärde som delar av en

ny industri. Detta värde blir givetvis störst, om den nya fabriken förlägges

till Törefors. I tablån återges även driftsresultaten vid de olika alternativen,

beräknade med utgångspunkt från, bland annat, nettomedelspriser vid

fabrik under tiden januari—juni 1954, försäljningens nuvarande genomsnittliga

fördelning på export- och hemmamarknad samt fraktkostnaderna

från Töre.

Alternativ I a

Anläggning för 25 000 årston hård board förlagd till Törefors

AB:s industriområde

Total anläggningskostnad ................................ 15 000 000

Årligt driftsunderskott inklusive kapitalkostnader .......... 2 617 600

Alternativ I b

Anläggning för 25 000 årston hård board förlagd till industriområde

vid Töre djuphamn

Total anläggningskostnad ................................ 16 335 000

Årligt driftsunderskott inklusive kapitalkostnader .......... 2 720 400

Alternativ II a

Anläggning för 10 000 årston porös board förlagd till Törefors

AB:s industriområde

Total anläggningskostnad ................................ 5 992 000

Årligt driftsunderskott inklusive kapitalkostnader.......... 266 090

Alternativ II b

Anläggning för 10 000 årston porös board förlagd till industriområde

vid Töre djuphamn

Total anläggningskostnad ................................ 9 935 000

Årligt driftsunderskott inklusive kapitalkostnader .......... 664 670

Utredningen anser, som närmare framgår av de följande kommentarerna,

att det alternativ, som bör övervägas, är en fabrik för tillverkning av 10 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 60

ton porös wallboard per år, förlagd till Törefors aktiebolags industriområde

(alt. II a). Vid de förut återgivna förutsättningarna skulle en dylik fabrik

ge ett totalt försäljningsvärde för produkter av 3 838 000 kronor för år,

vilket skulle innebära ett överskott av 535 000 kronor utöver de direkta

tillverkningskostnaderna. Efter avdrag för kapitalkostnaderna skulle driften

uppvisa ett årligt underskott av cirka 266 000 kronor.

Beträffande effekten pa sysselsättningen av ett förverkligande

av något av alternativen anför utredningen, att en fabrik för tillserkning

av 25 000 ton hard board för år (alt. I a och b) skulle ge arbete

åt 155 man, medan en anläggning för tillverkning av 10 000 ton porös

board årligen (alt. II a och b) skulle sysselsätta 80 man. I båda fallen har

förutsatts s. k. kontinuerlig drift.

Utredningen erinrar därefter om den förut återgivna principiella inställning

till ett förvärv av Törefors aktiebolag, som styrelsen för

statens skogsindustrier intagit, samt återger styrelsens förslag i fråga om

tillvägagångssättet, vilket förslag är av följande innehåll.

1. Kungl. Maj :t och riksdagen skall anvisa statsmedel för bolagets inköp

av aktierna i Törefors aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med ett

föreliggande erbjudande den 18 augusti 1954.

2. Sedan sa skett och Törefors aktiebolag inlemmats i statens skogsindustrier

som ett helägt dotterbolag, är styrelsen beredd att hålla Törefors

sågverk i temporär drift under sex månader, lämpligen december 1954—

maj 1955, under förutsättning att bolaget av statsmedel kompenseras för

merkostnaden för denna tillfälliga försågning med 100 000 kronor. Med

motsvarande bidrag är styrelsen även beredd att svara för en liknande temporär

sågning den närmast därefter följande vintern, för den händelse arbetsförsörjningen

då så skulle kräva.

3. Sedan statens skogsindustrier övertagit anläggningarna i Törefors och

ytterligare någon tid förflutit, torde bättre möjligheter föreligga för statens

skogsindustrier att bedöma förutsättningarna för industriell drift av

skilda slag. Statens skogsindustrier avser att utnvttja dessa möjligheter för

fortsatt planering.

4. Enär statens skogsindustrier varken bör eller kan påtaga sig alla ekononnska

risker, som uppbyggandet av en skogsindustri i Törefors innebär,

förutsätter förslaget enligt punkt 1 att, då frågan om industrianläggning i

Törefors kan bli aktuell, statsmakterna skall vara villiga att anslå de medel,

som kan erfordras för anläggnings- och rörelsekapital samt för att ekonomiskt

stödja rörelsen genom skälig ränte- och amorteringsfrihet för kapitalet.

5. Då igångsättande av tillfällig sågning under vintern 1954/55 erfordrar

en rad tidskrävande åtgärder, bör preliminärt besked om det i dessa punkter

framlagda förslaget lämnas före den 15 oktober 1954.

Enligt inhämtade uppgifter utgör taxeringsvärdet å den Törefors aktiebolag

tillhöriga egendomen 1 442 900 kronor, därav markvärde 62 000 kronor och

byggnadsvärde inklusive fasta maskiner 1 380 900 kronor. Brandförsäkringsvärdet

utgör för byggnader 2 600 000 kronor samt för maskiner och inventarier

2 450 000 kronor.

Utredningens yttrande. Utredningen gör i senare delen av sitt betänkande

vissa kommentarer till de verkställda utredningarna och framförda förslå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts proposition nr 00

gen. Den framhåller därvid först, att det i och för sig är ganska naturligt,

om den av driftsnedläggelsen vid Törefors hotade kommunen hoppats, att

det skulle vara möjligt att med statsmakternas ekonomiska medverkan rekonstruera

det sedan många år krishärjade skogsindustriella företaget och

åt bygdens folk bevara de arbetstillfällen, som ett modernt, konkurrenskraftigt

företag av samma struktur skulle kunna erbjuda. Det har legat nära

till hands att visa på vilken pånyttfödelse inom denna sektor av Norrbottens

näringsliv, som statens skogsindustrier åstadkommit på Seskarö, i Båtskärsnäs,

vid Karlsborgs bruk och i Piteå.

I diskussionen om råvaruförsörjningen anför utredningen i huvudsak

följande.

När statsmakterna på sin tid beslutade att uppdraga åt domänstyrelsen

och sedermera åt statens skogsindustrier att övertaga, tekniskt rusta upp,

ekonomiskt sanera och på affärsmässig basis driva vissa av de i Norrbottens

län då existerande sågverken, som i annan regi visat sig ha mycket stora

svårigheter att bemästra, inleddes utan tvivel en ny epok i länets industriella

historia. Även då rådde emellertid delade meningar om huruvida råvarubasen

var tillräcklig för en skogsindustriell företagsamhet av den omfattning,

som planerades. Det har visat sig, att de prognoser rörande råvaruförsörjningen,

som då förelåg och som av vissa sakkunniga ansågs— tillsammans

med andra motiv — tala emot ett statligt engagemang i den norrbottniska

skogsindustrien, var överdrivet pessimistiska. Även om en del av

timmerfångsten fått hämtas i Finland, har de skogliga resurserna visat sig

tillräckligt stora för att medge en utbyggnad och differentiering av de statsägda

företagens produktion i en omfattning och på ett sätt, som gått väsentligt

utöver de ursprungliga beräkningarna. Härtill har givetvis den skogsindustriella

teknikens nya landvinningar bidragit i hög grad. Även de nu

föreliggande råvaruprognoserna kan givetvis ha en viss osäkerhetsmarginal

och kan möjligen i framtiden erfarenhetsmässigt korrigeras uppåt. Att

skogsvården bör intensifieras för att på längre sikt öka råvarubasen och

därigenom skapa bättre betingelser för en skogsindustriell expansion anser

utredningen vara nödvändigt med hänsyn till behovet av att i framtiden öka

sysselsättningsfrekvensen inom såväl det egentliga skogsbruket som inom

dess industrisektor.

I fråga om sysselsättningen konstaterar utredningen, bland annat, att de

två företag inom Töre kommun, som redan nu med statens stöd betydligt

utvidgar sin produktion, efter pågående utbyggnad kommer att öka antalet

anställda med ett hundratal man. Kvar står emellertid t rågan om varaktig

sysselsättning åt den arbetskraft, som friställts genom att driften i stort

sett upphört vid Törefors aktiebolag och som under nuvarande förhållanden

icke kan beredas varaktigt arbete inom kommunen eller i angränsande områden.

Skulle denna försämring av sysselsättningsmöjligheterna bli permanent,

skulle det enligt utredningen uppstå ytterst kännbara följdverkningar

såväl för befolkningen i Töre som för kommunen. Med hänsyn härtill har

utredningen ingående övervägt de alternativa förslag, som i det föregående

refererats, och därvid funnit, att förutsättningar bör finnas alt i Töre driva

eu skogsindustriell rörelse i någon form. Utredningen har därför ansett sig

böra föreslå, alt statens skogsindustrier förvärvar Törefors aktiebolag. Eu
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 60

ligt utredningen bör statens skogsindustrier, såsom förut nämnts, på bolagets

industriområde anlägga en fabrik för tillverkning av 10 000 ton porös

wallboard för år eller någon annan fabrik med samma sysselsättningseffekt,

som den föreslagna wallboardfabriken skulle ge. Utredningen anför härom i

huvudsak följande.

Av de nu föreliggande kalkylerna att döma synes en produktion av porös

board vara att föredraga, ehuru driftskalkylen tyder på att en sådan produktion

i nuvarande marknadsläge icke skulle kunna förränta hela det

investerade kapitalet. Den allmänna marknadsprognosen för denna produkt

synes dock vara förhållandevis gynnsam. Även om detta förslag, därest det

definitivt kan komma att aktualiseras av statens skogsindustrier, skulle

komma att grunda sig på en kalkyl, som förutsätter ett statligt engångsanslag

för en viss omedelbar avskrivning av det investerade kapitalet, anser

utredningen, att det är motiverat av det extraordinära läget i Töre. En mer

eller mindre »permanent» sysselsättning i allmänna arbeten eller i form av

andra åtgärder måste nämligen draga betydligt större kostnader för statsverket

och kommunen än en avskrivning av någon del av det kapital, som

kan komma i fråga i detta fall. I detta sammanhang framhåller utredningen

även, att en industri i denna bygd, som kan använda klenvirke som råvara,

ur skogsvårdssynpunkt måste tillmätas en viss betydelse.

Styrelsen för statens skogsindustrier har framhållit, att detta bolag icke

är berett att omedelbart efter ett eventuellt förvärv av Törefors aktiebolag

anlägga en industri i Töre, utan har ansett, att denna fråga bör ytterligare

utredas och slutgiltigt aktualiseras först sedan ytterligare någon tid förflutit.

I avvaktan härpå har emellertid styrelsen förklarat sig villig att under tiden

december 1954—maj 1955 och eventuellt under en motsvarande period

1955—1956 driva sågverket vid Törefors under förutsättning, att statens

skogsindustrier gottgöres med 100 000 kronor för merkostnaderna för en

vintersågning vid Törefors i förhållande till ett normalrationaliserat sågverk.

Statens skogsindustrier bör självfallet ha skälig tid på sig att slutgiltigt

planera en nyanläggning och även i övrigt närmare överväga, hur reindustrialiseringen

lämpligen bör genomföras. Utredningen anser det dock böra

framhållas, att det ur olika synpunkter vore önskvärt, att den fabrik, som

styrelsen för statens skogsindustrier finner böra komma till stånd, kunde

börja byggas under senare delen av år 1955. I den händelse styrelsens fortsatta

utredning skulle visa, att produktionsprogrammet med fördel skulle

kunna utformas på annat sätt än som framgår av dess nu föreliggande förslag,

bör givetvis företaget icke vara bundet av det nu aktuella förslaget.

Utredningen utgår emellertid ifrån alt sysselsättningseffekten vid det företag,

som kan komma till stånd, icke får bli mindre än den som beräknats

för den wallboardfabrik, utredningen förordat, och icke för liten i förhållande

till kapitalinsatsen.

I fråga om finansieringen av statens skogsindustriers förvärv utav aktierna

i Törefors aktiebolag föreslår utredningen att i form av rörelsekapital

till domänverket skall anvisas ett investeringsanslag, avsett att överlåtas

på statens skogsindustrier. Vad gäller finansieringen av reindustrialiseringen

i Törefors bör det enligt utredningen ankomma på styrelsen för statens

skogsindustrier att, när dess definitiva förslag föreligger, direkt hos Kungl.

Maj :t aktualisera frågan om statsmakternas eventuella medverkan i form av

lån eller andra åtgärder.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 60

13

Yttrandena

Töreutredningens förslag i betänkande III och hemställan i den i anslutning

därtill av utredningen avgivna skrivelsen den 4 november 1954 har

tillstyrkts eller lämnats utan väsentlig erinran av alla remissmyndigheter

utom fullmäktige i riksgäldskontoret. Av innehållet i de avgivna yttrandena

torde här få återges följande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret är för sin del icke benägna att nu biträda

utredningens förslag, såvitt avser medelsanvisning till förvärv av ''lörefois

aktiebolag, enär — enligt uttalanden som gjorts av domänstyrelsen och styrelsen

för statens skogsindustrier — några utsikter att förränta en investering

av det slag, som utredningen föreslagit, icke för närvarande kan anses

föreligga. Fullmäktige anser, att med ett definitivt ställningstagande till

denna fråga bör anstå i avvaktan på en mera fullständig utredning rörande

en eventuell reindustrialisering vid Törefors. Kostnaderna för förvärvet av

aktierna i Törefors aktiebolag bör enligt fullmäktiges mening tills vidare

bestridas av de rörelsemedel, som står till statens skogsindustriers förfogande.

Fullmäktige anför till stöd för sin uppfattning i huvudsak följande.

Utredningens förslag om anvisning av 850 000 kronor för förvärv av aktierna

i Törefors aktiebolag innebär i och för sig icke något större engagemang

för staten och skulle ur den synpunkten kunnat accepteras, under förutsättning

att därmed vunnes en varaktig förbättring av sysselsättningsförhållandena

inom Töre kommun. Så är ju emellertid ingalunda förhållandet.

Såsom framgår av utredningen, skulle härför erfordras uppbyggandet av en

modern skogsindustri på grundval av bolagets nuvarande anläggningar, vilket

i sin tur skulle komma att kräva kapitalinsatser från statens sida av en

helt annan storleksordning än som nu ifrågasättes. Styrelsen för statens

skogsindustrier framhåller sålunda, att ett statsförvärv av Törefors aktiebolag

förutsätter, att statsmakterna skall vara villiga att anslå de medel,

som kan erfordras för anläggnings- och rörelsekapital för uppbyggandet av

en skogsindustri i Törefors samt för att ekonomiskt stödja rörelsen genom

skälig ränte- och amorteringsfrihet. Ett beslut om statsförvärv av Törefors

aktiebolag skulle alltså, visserligen icke formellt men i realiteten, för framtiden

binda statsmakterna för ytterligare kapitalinvesteringar och finansiella

stödåtgärder av en omfattning, som den föreliggande utredningen knappast

ger tillräcklig möjlighet alt närmare bedöma.

Statskontoret anser, att i det läge, vari ärendet befinner sig, ämbetsverket

allenast har att uppmärksamma de budgettekniska frågor, som sammanhänger

med statens skogsindustriers aktieförvärv, och anför härom följande.

Ämbetsverket vill till en början erinra om att statens skogsindustriers

aktiekapital nyligen fördubblats, i samband varmed domänverkets rörliga

kredit hos riksgäldskontoret utökats. Kapitalförsörjningen för bolaget, som

bland annat sker via domänfonden, borde därför normalt sett icke behöva

påkalla särskilda åtgärder i anledning av berörda aktieförvärv. Då de av bolaget

för detta ändamål disponerade medlen icke synes kunna förräntas,

skulle det ekonomiska utfallet av bolagets rörelse försämras med ett belopp

motsvarande räntekostnaden. Enär förvärvet av Törefors-anläggningen icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 60

betingats av bolagets behov av nya fabriksområden, måste ett sådant resultat

te sig mindre tillfredsställande för bolaget. Emellertid skall med hänsyn

till aktuella sysselsättningssynpunkter viss temporär verksamhet bedrivas

vid anläggningen i avvaktan på närmare utredning genom bolagets försorg

rörande den fiamtida dispositionen av anläggningen. Under sådana omständigheter

torde måhända kunna övervägas, om icke förenämnda räntekostnader

tills vidare bör anses utgöra en sådan merkostnad för bolaget, som

bör gottgöras från anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

in. in. I så fall synes frågan om anvisande av investeringsanslag behöva upptagas

först sedan bolagets fortsatta undersökningar lett till resultat och klarhet

vunnits om storleken av de medel, som erfordras för Törefors-anläggningens

modernisering. I sådant läge finnes bättre möjligheter att överblicka,

om och i vilken utsträckning kapitalförsörjningen för bolaget lämpligen

bör ske genom ökning av aktiekapitalet eller genom tillskott av medel

i annan ordning. Skulle emellertid svårigheter nu föreligga för bolagets kapitalförsörjning

vid sidan om eller via domänfonden, lärer erinran icke kunna

riktas mot ett bifall till framställningen om omedelbart anvisande av medel

i erforderlig utsträckning.

Kommerskollegium har med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter

ej något att erinra mot bifall till vad utredningen föreslagit i fråga

om medelsanvisningen till bestridande av kostnaderna för förvärvet av aktierna

i Törefors aktiebolag.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att det ur arbetsmarknadssynpunkt

är synnerligen angeläget, att ytterligare sysselsättningsbefrämjande åtgärder

utöver de av Kungl. Maj :t redan vidtagna företages i Töre kommun. Styi

elsen erinrar om att den i tidigare remissvar tillstyrkt Töreutredningens

förslag i betänkandena I och II, samt tillstyrker utredningens nu förevarande

förslag om statens skogsindustriers förvärv av aktierna i Törefors

aktiebolag. I fråga om arbetsmarknadsläget i Töre kommun anför styrelsen

i huvudsak följande.

Såsom framgår av betänkande III har såväl länsarbetsnämnden som arbetsförmedlingen

i Töre gjort stora ansträngningar för att omplacera de arbetslösa.

Sedan den 1 juni 1954 har verksamheten vid arbetsförmedlingen i Töre

föreståtts av en heltidsanställd tjänsteman, varigenom ökade förutsättningar

skapats för att alla tillgängliga arbetstillfällen blir tillvaratagna. Även om

ytterligare en del av de arbetslösa kan beredas sysselsättning på annan ort,

måste man räkna med ett icke ringa kvarstående överskott av arbetskraft.

Enligt en räkning av antalet hos arbetsförmedlingen anmälda arbetslösa, som

företogs den 13 december 1954, uppgick antalet arbetslösa i Töre till 176.

Av dessa var 60 sågverksarbetare och 17 wallboardfabriksarbetare. I beredskapsarbeten

och andra allmänna arbeten sysselsattes 101 man, varav 47 sågverksarbetare

och 9 wallboardfabriksarbetare. Arbetslöshetens omfattning

och sysselsättningen vid arbetsföretag igångsatta i arbetslöshetsbekämpande

syfte under de båda senaste åren framgår av följande tabell. I antalet arbetslösa

ingår de i egentliga beredskapsarbeten sysselsatta.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 60 15

Antal

arbetslösa

Antal sysselsatta vid bered- skapsarbeten och allmänna

arbeten

1953

1954

1953

1954

Januari ...........

........ 218

196

174

117

Februari..........

........ 113

113

207

167

Mars..............

........ 85

119

191

152

April .............

........ 72

104

221

176

Maj ..............

........ 34

193

126

165

Juni..............

........ 18

112

44

in

Juli..............

........ 16

147

51

34

Augusti ...........

........ 20

128

12

25

September .........

........ 33

172

24

53

Oktober ..........

........ 62

117

25

69

November ........

........ 123

122

48

41

December ........

........ 112

176

108

101

Såsom framgår av tabellen förvärrades situationen betydligt under år

1954. Det genomsnittliga antalet arbetslösa var sålunda 142 under år 1954

mot 76 under år 1953. Den ökade arbetslösheten beror huvudsakligen på sysselsättningssvårigheterna

för sågverks- och wallboardfabriksarbetarna. Det

är ytterst angeläget att kunna ersätta de arbeten, som bedrivits i arbetslöshetsbekämpande

syfte, med arbetstillfällen i den öppna marknaden. Det är

icke praktiskt möjligt att inom kommunen för någon längre tid bedriva allmänna

arbeten i nuvarande omfattning. Problemet kan inte heller lösas

enbart med arbetsförmedlande åtgärder. Detta belyses av verksamheten vid

arbetsförmedlingen. Antalet arbetssökande steg från 1 366 år 1953 till 2 093

år 1954. Antalet arbetsanvisningar steg samtidigt från 735 till 951. Arbetsförmedlingen

har gjort värdefulla insatser, men dessa måste kompletteras

med direkt sysselsättningsbefrämjande åtgärder inom kommunen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker, att medel ställes till domänverkets

förfogande på sätt utredningen föreslagit och anför i huvudsak följande.

Med tillfredsställelse konstaterar länsstyrelsen, att utredningens undersökningar

lett till att statens skogsindustrier nu förvärvat Törefors aktiebolag

och under innevarande vinter håller sågverket i Töre i gång. Genom förvärvet

och de på utredningens förslag redan genomförda åtgärderna har

möjligheter skapats att lösa Törebygdens sysselsättningsfrågor. Utredningen

synes visa, att förutsättningar bör finnas att i Töre driva en skogsindustriell

rörelse i någon form. Med hänsyn till de svårbemästrade sysselsättningsproblemen

i Töre måste det enligt länsstyrelsen för bygdens framtid anses

ofrånkomligt, att en reindustrialisering genomföres efter i stort sett de riktlinjer,

som utredningen förordat i sina betänkanden.

Departementschefen

Sysselsättningen inom Töre kommun i Norrbottens län har under flera

år varit synnerligen ojämn och tidvis har en besvärande arbetslöshet förelegat.

Orsaken härtill har främst varit det ovissa läge, i vilken den största

industrien i kommunen, Törefors aktiebolag, som bedrivit sågverksrörelse

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 60

och wallbordfabrikation, under flera år befunnit sig. Bolaget har icke kunnat

hålla sin arbetsstyrka fullt sysselsatt, särskilt på grund av svårigheten

att få råvara i tillräcklig mängd. Härtill kommer emellertid, att bolaget har

haft att kämpa med betalningssvårigheter och att dess tekniska utrustning

är i behov av en omfattande och kostsam modernisering. Med hänsyn till

dessa omständigheter meddelade bolaget i mars 1953, att driften vid dess

sågverk och wallboardfabrik skulle komma att upphöra vid årsskiftet 1953/

54. Då det var uppenbart, att nedläggandet av driften vid bolagets anläggningar

skulle ställa befolkningen i Tore kommun i en svår belägenhet, talade

starka skäl för ett ingripande från det allmännas sida för att trygga sysselsättningen

för kommunens arbetsföra innevånare. Frågan om på vilket sätt

ingripandet borde ske, har nu varit föremal för närmare överväganden inom

Töreutredningen.

Av den föregående redogörelsen, till vilken jag torde få hänvisa, framgår

att utredningen successivt framlagt förslag till åtgärder för att dels tillfälligt

mildra sysselsättningssvårigheterna i Töre kommun, dels tillföra kommunen

ny permanent industriell verksamhet, delvis oberoende av skogen såsom

råvarubas. Förslagen har föranlett beslut av Kungl. Maj :t i huvudsaklig

överensstämmelse med vad utredningen förordat. Sålunda har med statens

stöd två företag inom kommunen väsentligt utvidgat sin produktion och

kommer efter pågående utbyggnad att öka antalet anställda med ett hundratal

man. Vidare har genom tillskott av medel ur reservationsanslaget till

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. driften vid bolagets sågverk

kunnat hållas i gång i viss utsträckning.

Genom de sålunda vidtagna åtgärderna har man emellertid icke löst frågan

om beredande av varaktig sysselsättning åt den arbetskraft, som friställts

genom att driften vid Törefors aktiebolag i huvudsak upphört och som icke

kunnat beredas permanent arbete inom kommunen eller i dess närhet. I sitt

sista betänkande har utredningen därför behandlat det i utredningens direktiv

omnämnda uppslaget, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier skulle

driva ett företag inom Töre kommun. Utredningen har därvid konstaterat,

att det för att mera varaktigt kunna lösa sysselsättningsfrågan och därmed

sammanhängande problem inom kommunen utöver redan vidtagna åtgärder

erfordras, att ytterligare industriell verksamhet anordnas. Efter förhandlingar

med styrelsen för statens skogsindustrier samt efter övervägande av

olika alternativ har utredningen funnit, att förutsättningar bör finnas för

statens skogsindustrier att i Töre driva skogsindustrien rörelse i någon form

med sådan omfattning, att den skulle bereda sysselsättning åt större delen

av den arbetskraft, som friställts vid nedläggandet av driften vid Törefors

aktiebolag. Utredningen har därvid närmast förordat uppförandet av en

fabrik för tillverkning av porös wallboard. Såsom önskvärt har framhållits,

att den blivande fabriken kan börja uppföras under senare delen av år 1955.

Genom köpekontrakt den 30 oktober 1954 har statens skogsindustrier för

en köpeskilling av 1 089 200 kronor förvärvat samtliga aktier i Törefors ak
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 60

tiebolag ävensom övertagit en fordran å bolaget. Av köpeskillingen belöper

861 862 kronor på aktierna. Tillträde har ägt rum den 1 november 1954.

Förvärvet av aktierna i Törefors aktiebolag har förestavats av att det ur

allmänt intresse ansetts nödvändigt att vidtaga åtgärder för att bereda varaktig

sysselsättning åt sådan arbetskraft, som friställts genom att driften vid

bolagets anläggningar nedlagts. Statens skogsindustrier har emellertid funnit

sig icke kunna omedelbart efter förvärvet anlägga en industri i Töre utan

har ansett, att denna fråga bör ytterligare utredas och slutgiltigt aktualiseras

först sedan ännu någon tid förflutit. Enligt inhämtade upplysningar har det

för förvärvet erforderliga kapitalet icke annat än förskottsvis kunnat ställas

till förfogande ur domänfonden. Vid nu angivna förhållanden torde på sätt

utredningen föreslagit medel för ändamålet böra anvisas genom anslag å riksstaten.

Jag föreslår alltså, att ett investeringsanslag av 850 000 kronor skall

anvisas å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket:

Rörelsekapital för domänverket. Då omedelbart behov av medlen föreligger,

torde anvisningar böra äga rum å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1954/55.

Sedan statens skogsindustrier närmare övervägt frågan om den fortsatta

verksamheten i Töre, torde jag — därest medverkan från statens sida påkallas

— få underställa frågan härom Kungl. Maj :ts och riksdagens provning.

Vad härefter angår statens skogsindustriers inköp av aktierna i Aktiebolaget

Åry manufakturverk framgår av vad som upplysts i ärendet, att förvärvet

föranletts bland annat därav, att det ur statens intressen ansetts lämpligt

att bli i tillfälle att göra den insats i utbyggnaden av skogsindustrien i

södra Sverige, som förhållandena synes komma att kräva. Den skogsindustriclla

rörelsen i Åryd grundas och måste även i fortsättningen huvudsakligen

grundas på virke från enskilda skogar. Enär statens skogsindustrier bildats

med huvudsakligt syfte att förädla virke från statens skogar, skulle emellertid

förvärvet av Åry manufakturverk innebära en viss utvidgning av den avsedda

råvarubasen för statens skogsindustriers verksamhet. Med hänsyn

härtill synes frågan böra underställas riksdagen.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot nyssnämnda förvärv, bör

Årybolagets skogsfastigheter i enlighet med vad som överenskommits mellan

domänstyrelsen och statens skogsindustrier överlåtas till domänverket. Den

av domänstyrelsen efter värdering föreslagna köpeskillingen av 1 800 000

kronor synes därvid böra godtagas. Förvärvet bör bestridas av tillgängliga

medel i domänverkets markinköpsfond.

Under åberopande av del anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

1) alt till Rörelsekapital för domänverket å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1954/55 under kapitalbudgeten,

Statens affärsverksfonder: Domänverket, anvisa ett investeringsanslag

av 850 000 kronor;

2 llilituuj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr G0

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 60

2) att medgiva, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier

må i överensstämmelse med vad jag förut angivit förvärva

aktierna i Aktiebolaget Åry manufakturverk.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

650074. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:344 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående anslag till förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag, m. m. jämte i ämnet väckta m a1 i texten
  2. JoU 1955:29 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag, m. m. jämte i ämnet väckta motioner m. m. s. 1 i texten