Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland

1955-02-04 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:62, Angående statsbidrag till inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

1

Nr 62

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsbidrag till

inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland;

given Stockholms slott den 4 februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med hänsyn till behovet ur försvarsberedskapssynpunkt att förstärka

laboratorieorganisationen i Norrland föreslås, att statsbidrag skall medgivas

till inrättande av bakteriologiska laboratorier i Umeå och Sundsvall.

Bidraget föreslås utgå med 300 000 kronor för vartdera laboratoriet,

under förutsättning, att vissa av beredskapsskäl påkallade villkor uppfylles.

För ändamålet erforderlig medelsanvisning, 600 000 kronor, föreslås fördelad

med hälften på vartdera av budgetåren 1955/56 och 1956/57.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund,

fråga om statsbidrag till inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier

i Norrland samt anför.

I. Inledning

Genom beslut den 15 januari 1954 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen

för inrikesdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom

departementet biträda med utredning rörande frågan om statlig ekonomisk

medverkan vid inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 30

januari 1954 såsom sakkunniga statskommissarien K. A. Lindbergson

och docenten B. I. Zetterberg, varjämte åt Lindbergson uppdrogs att

såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Departementschefen uppdrog

vidare den 28 april 1954 åt förste byråsekreteraren i försvarets civilförvaltning

L. J. T. Stiernstedt att vara sekreterare åt de sakkunniga.

De sakkunniga har — efter samråd bl. a. med rådet för skydd mot biologisk

krigföring — den 26 november 1954 avgivit betänkande i ämnet

(stencilerat).

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av statskontoret,

chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse, medicinalstyrelsen

efter hörande av dess sjukvårdsberedskapsnämnd, styrelsen för statens

bakteriologiska laboratorium, länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, civilförsvarsstyrelsen, svenska landstingsförbundets

styrelse samt landstingens förvaltningsutskott i Västernorrlands

och i Västerbottens län.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

3

II. Tidigare skrivelser och förslag

Frågan om förstärkning av landets resurser för utförande av bakteriologiska

undersökningar berördes av medicinalstyrelsen i skrivelse den

13 april 19k6 med förslag till ändrade bestämmelser rörande gäldandet

av kostnaderna för bakteriologiska prov m. m. Enligt styrelsens mening

spelade bakteriologiska undersökningar inom hälso- och sjukvården en

avgörande roll vid konstaterandet och bekämpandet av epidemiska sjukdomar.

Sådana undersökningar vore oftast den enda möjligheten att fastslå,

när den undersökte vore fri från smitta. Bakteriologisk undersökning

av vatten och livsmedel inginge som ett betydelsefullt led vid utforskandet

av vägarna för smittspridning. Dylika undersökningar vore även av vikt

som en allmänhygienisk åtgärd, syftande till att förebygga uppkomsten av

smittsam sjukdom. Medicinalstyrelsen hade därför funnit det befogat

med en lämplig bakteriologisk undersökningsorganisation, där utförande

av bakteriologiska och serologiska undersökningar å blodprov, svalgprov,

avförings- och urinprov m. in. kunde företagas. Vidare borde bakteriologiska

undersökningar på vatten och livsmedel utföras. För att möjliggöra

sådana undersökningar föreslog styrelsen en organisation, bestående av

ett centrallaboratorium i Stockholm och ett antal regionala laboratorier.

I syfte att erhålla så stor spridning som möjligt av dessa laboratorier borde

sådana tillkomma på ett flertal platser, bl. a. i Sundsvall eller Härnösand,

Umeå och Boden. Avsikten härmed var att genom jämn fördelning av

provmaterialet och under hänsynstagande till rådande transportförhållanden

bättre betjäna olika landsdelar. Genom den föreslagna regionindelningen

borde laboratorierna kunna erhålla bättre överblick över förekomsten

av sådana epidemiska sjukdomar, vilkas diagnostisering skedde

genom laboratorieundersökningar, än när prov från samma landsdel sändes

till olika laboratorier.

Till uppförande eller inrättande av nytillkommande laboratorier borde

statsbidrag utgå med 50 procent av kostnaden, dock högst med 250 000

kronor per laboratorium. Medicinalstyrelsens förslag återremitterades den

14 juli 1950 av Kungl. Maj:t till styrelsen för avgivande av utlåtande

med beaktande av från remissinstanserna framförda erinringar.

Frågan om regionindelning upptogs sedermera av de sakkunniga rörande

bakteriologisk krigföring samt av utredningsmannen angående planläggningen

av viss laboratorieverksamhet i krig (betänkanden den 26 april

resp. den 4 december 1951). Såväl de sakkunniga som utredningsmannen

påyrkade, att en uppdelning av landet i lämpliga laboratorieenheter verkställdes.

Fördelarna med en sådan indelning vore flera. Tillförlitligheten

av undersökningsresultaten ökades ju mer transporttiden för proven nedbringades.

Ett snabbare omhändertagande av smittkällor skulle möjliggöras,

varigenom antalet sekundärfall kunde nedbringas med därav föl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 62

jande färre underhållsdagar å epidemisjukhus. Slutligen skulle regionala

laboratorier få en större förtrogenhet med de epidemiologiska och sanitära

förhållandena inom resp. upptagningsområden än vad nuvarande laboratorier

kunde erhålla.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har medicinalstgrelsen vidare erinrat

om att f. n. det nordligast belägna, av styrelsen godkända bakteriologiska

laboratoriet är universitetets i Uppsala bakteriologiska institution, som

har ett upptagningsområde med cirka 1,25 miljoner invånare. Vid sammanträde

den 28 januari 1953 hade rådet för skydd mot biologisk krigföring

uttalat, att möjligheterna till ett verksamt skydd mot biologisk

krigföring vore i hög grad beroende av att vårt land hade en så god fredsmässig

laboratorieorganisation som möjligt. Till de mest angelägna uppgifterna

på området hörde enligt rådet upprättandet i Norrland av åtminstone

två laboratorier av tillräcklig kapacitet. Medicinalstyrelsen upplyser,

att landstingen i Västernorrlands och Västerbottens län numera

förklarat sig beredda att i Sundsvall resp. Umeå uppföra var sitt välutrustade

bakteriologiska laboratorium. Staten har sedan länge lämnat såväl

by§gna<is- som driftbidrag till den slutna epidemivården, då skyddet mot

epidemiska sjukdomar ansetts inrymma ett riksintresse. Medicinalstyrelsen

finner alltjämt vissa skäl tala för, att staten bidrager till bekämpandet av

de smittsamma sjukdomarna genom ekonomiskt stöd jämväl till inrättandet

av bakteriologiska laboratorier. Ur försvarberedskapssynpunkt föreligger

särskild anledning för staten att lämna bidrag till uppförande av

laboratorier i Sundsvall och Umeå, vilka skall betjäna de i detta hänseende

synnerligen illa tillgodosedda fyra nordligaste länen. Storleken av statsbidraget

föreslogs av medicinalstyrelsen utgöra 50 procent av anläggningsoch

utrustningskostnaderna, dock högst 500 000 kronor per laboratorium.

Slutligen har medicinalstyrelsen i skrivelse den 11 januari 1954 underställt

samtliga landsting och städer utanför landsting frågan om en

regiondelning samt därvid hemställt, att dessa ville delgiva styrelsen sina

synpunkter på denna fråga ur laboratorieorganisatorisk synpunkt ävensom

på en samtidigt föreslagen utbyggnad av bakteriologiska laboratorier. I

samma skrivelse framhöll medicinalstyrelsen, att den av styrelsen och

rådet för skydd mot biologisk krigföring framlagda utbyggnadsplanen

innebure, att nya laboratorier skulle tillkomma i Växjö, Linköping, Karlstad

(ev. Örebro), Sundsvall, Umeå och Boden samt att riket skulle indelas

i regioner enligt följande av styrelsen upprättade sammanställning:

Laboratorium

Region

Folkmängd

31/12 1951

Summa

Malmö ..........

195 592

195 592

Lund.........

Malmöhus län

Universitetets bakteriologiska institution

utom Malmö stad ..

391 160

Kristianstads län.....

259 231

650 391

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

5

Laboratorium

Region

Växjö................................

Nytt laboratorium vid lasarettet

Göteborg..............................

Sjukhusdirektionens bakteriologiska

laboratorium

Borås................................

Bakteriologiska laboratoriet vid lasarettet

Norrköping...........................

Bakteriologiska laboratoriet vid epidemisjukhuset
Linköping.

...........................

Nytt laboratorium vid lasarettet

Karlstad (ev. Örebro) .................

Nytt laboratorium vid lasarettet

Stockholm............................

Sjukhusdirektionens bakteriologiska

laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium ...

Uppsala..............................

Universitetets bakteriologiska institution

Sundsvall ............................

Nytt laboratorium vid lasarettet

Umeå................................

Nytt laboratorium vid lasarettet

Boden ...............................

Vid Garnisonssjukhuset

Kronobergs län.......

Kalmar län..........

Blekinge län.........

Göteborgs och Bohus län

Hallands län.........

Skaraborgs län.......

Älvsborgs län ........

(Jönköpings län)......

Norrköping...........

Östergötlands län

utom Norrköping ...

Jönköpings län.......

Värmlands län.......

Örebro län...........

Kopparbergs län......

Stockholms stad......

Stockholms län.......

Södermanlands län....

Västmanlands län.....

Gotlands län.........

(Östergötlands län)....

Uppsala län..........

Gävleborgs län.......

Västernorrlands län . . .

Jämtlands län........

Västerbottens län.....

(Norrbottens län).....

Norrbottens län......

Folkmängd

31/12 1951

Summa

158 526

237 562

146 552

542 640

562 475

164 214

248 896

975 585

361 314

(274 272)

361 314

85 948

85 948

264 484

274 272

538 756

281 779

249 906

269 656

801 341

752 193

752 193

365 088

216 134

207 395

58 854

(264 484)

847 471

155 822

287 032

442 854

284 969

144 199

429 168

231 859

(244 092)

231 859

(475 951)

244 092

244 092

I sistnämnda skrivelse framhölls vidare bl. a., att vid paratyfusepidemien

sommaren 1953 vunna erfarenheter med all tydlighet visat, att behovet av

en ytterligare utbyggnad av laboratorieorganisationen vore trängande. Därutöver

påpekades, att centrallasaretten hade ett växande behov av bakteriologiska

undersökningar, t. ex. i samband med antibiotikabehandling.

Även då större epidemier icke påginge, ställdes ökade krav på utvidgad

tillämpning av den kliniska bakteriologien. Nya laboratorier borde därför

lämpligen förläggas i anslutning till större centrallasarett.

I anledning av medicinalstyrelsens skrivelse förklarade sig berörda landsting

och städer i huvudsak kunna godtaga den föreslagna regionindelningen.

Jämtlands läns landsting förklarade emellertid, att tillkomsten av ett

bakteriologiskt laboratorium i Sundsvall visserligen skulle förbättra nuvarande

förhållanden för länet men icke innebära en tillfredsställande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 62

lösning av frågan. I ett av landstinget från förste provinsialläkaren infordrat

yttrande framhölls, att en sådan lösning icke kunde uppnås, förrän

ett bakteriologiskt laboratorium upprättats i Östersund. I samband härmed

uppgav landstinget, att länets mejeriförening ämnade uppföra ett sådant

laboratorium i Östersund. Förhandlingar skulle upptagas med landstinget,

hushållningssällskapet och stadens hälsovårdsnämnd i syfte att planera

ett laboratorium för hela hela länet.

Västernorrlands och Västerbottens läns landsting hade intet att erinra

mot regionindelningen.

Norrbottens läns landsting meddelade, att en nyinrättad tjänst såsom

överläkare vid avdelningen för epidemiska sjukdomar vid garnisonssjukhuset

i Boden jämväl avsåges för ett serobakteriologiskt laboratorium.

Därest tjänsten besattes med en epidemiolog, erfordrades dessutom en

laborator. Den tilltänkta laboratorstjänsten borde icke minst ur beredskapssynpunkt

snarast komma till stånd.

III. De sakkunnigas förslag

1. Behovet av en utbyggnad av laboratorieorganisationen i Norrland m. m.

Av den i det föregående redovisade planen för regionindelning av riket

i bakteriologiskt hänseende framgår, att f. n. finnes inrättade bakteriologiska

laboratorier med specialutbildad personal och erforderlig kapacitet

i Malmö, Lund, Göteborg, Borås, Norrköping, Stockholm och Uppsala.

I södra och mellersta Sverige är det sålunda förhållandevis väl sörjt för

bakteriologiska undersökningar. Norrland är i detta avseende hänvisat

till Stockholm och Uppsala. Utöver nu nämnda laboratorier finnes vid ett

flertal landstingslasarett smärre bakteriologiska laboratorier, avsedda att

tillgodose sjukhusens behov av mera rutinmässigt betonad diagnostik.

Som regel är dessa laboratorier icke utbyggda att svara för hela den

bakteriologiska diagnostiken vid resp. sjukhus och förestås ej heller av

specialister i bakteriologi. Än mindre kan dessa laboratorier påtaga sig

uPPgifter för landstingsområdet. Vid garnisonssjukhuset i Boden har

fr. o. m. den 1 juli 1954 inrättats en överläkartjänst i lönegrad Ce 29 vid

avdelningen för epidemiska sjukdomar jämte serobakteriologiskt laboratorium.

Denna tjänst har dock närmast tillkommit för att svara för

epidemivården vid sjukhuset.

För att erhålla närmare hållpunkter rörande behovet och omfattningen

av de föreslagna laboratorierna har de sakkunniga från statens bakteriologiska

laboratorium och hygienisk-bakteriologiska institutionen i Uppsala

infordrat i följande tabell redovisade uppgifter rörande det antal prov

för bakteriologisk undersökning, som under åren 1952 och 1953 inkommit

från de sex nordligaste länen:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 62

Län

Statens bakteriolo- giska laboratorium

Hygienisk-bakteriolo- giska Institutionen

........ 3 194

5 776

2 —

.... 11 150

6 900

119 96

4 216

20 490

3 301 5 syo

....... 2 049

3 187

1 027 3 824

230 53

2 255

4 085

...... 4 422

6 866

Det vid centrallasarettet i Umeå befintliga bakteriologiska laboratoriet,

som förestås av överläkaren för lasarettets patologiska avdelning, har

under samma år utfört cirka 13 000 resp. 14 000 prov. For Sundsvallslasarettets

del uppskattas det antal prov, som beraknas bliva utförda vi

ett till lasarettet planerat laboratorium, till 10 000 å 15 000 per år. I detta

antal ingår allenast prov från Västernorrlands län. Härtill torde bora laggas

de prov, som beräknas bliva insända från Jämtlands län och norra delen

av Gävleborgs län.

Enligt nuvarande ordning måste sålunda prov för bakteriologisk undersökning

från Norrland sändas till Uppsala eller Stockholm. Inrättande

av särskilda laboratorier i Sundsvall och Umeå skulle enligt till de sakkunniga

framförda synpunkter innebära kortare transporttider, varigenom

diagnostik av känsliga mikroorganismer, exempelvis gonokocker, komme

att möjliggöras och förbättrad diagnostik erhållas för andra organismer,

som kan skadas vid långa transporter. Andra rent fredsmassiga fördelar

vore, att ett latent behov av bakteriologisk diagnostik, avseende epidemiologiska

och kliniskt-bakteriologiska prov, kunde tillgodoses. Vidare skul e

ökade resurser för epidemibekämpandet erhållas. Fackman p omr e

med kännedom om de lokala förhållandena inom Norrland skulle finnas

tillgängliga vid epidemiologiska utredningar. Rapporteringen av fall av

epidemiska sjukdomar kunde förbättras och kortare vårdtider på epidemisjukhusen

säkerligen åstadkommas. Särskilt har framhållits, att en orstärkning

av laboratorieorganisationen genom inrättande av särskilda

laboratorier i Norrland vid större epidemier komme att innebara rimligare

arbetsförhållanden vid nu befintliga laboratorier och samtidigt vara till

nytta för landet i dess helhet.

Vad speciellt angår Umeå har understrukits, att, därest den planerade

utbyggnaden av tandläkarhögskolan i Stockholm med en filial i Umeå

komme till stånd, behovet av bakteriologisk diagnostik for högskolans

räkning kunde fyllas av ett till centrallasarettet i Umeå förlagt bakteriologiskt

laboratorium.

Vidare medför den under år 1954 vidtagna ändringen i förordningen

den 31 december 1917 angående läkarintyg för sjöfolk, innebärande en

effektivisering av undersökningarna av sjömäns hälsotillstånd, bl. a. öta

provtagning för utförande av Wassermanns reaktion för konstaterande av

syfilis. Särskilt Sundsvall med dess livliga sjötrafik berores härav.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 62

Slutligen har de sakkunniga genom företrädare för totalförsvaret erhållit

ingående kännedom om de uppgifter och särskilda krav, som ställes

på laboratorieorganisationen ur beredskapssynpunkt. Dessa har dock

sådan karaktär, att de icke bör intagas i statsrådsprotokollet.

För att tillgodose nu angivna behov föreligger redan planer på inrättande

av laboratorier i Umeå och Sundsvall. I Umeå avses delar av en

under uppförande varande byggnad för laboratorium med djurstallar.

Byggnadskostnaderna för laboratoriet och djurstallarna beräknas enligt

från landstinget erhållna uppgifter till i runt tal 900 000 kronor. Härtill

kommer kostnaden för utrustning samt erforderliga lager av förbrukningsmateriel,

370 000 kronor.

I Sundsvall avses laboratoriet skola inrymmas i en fristående byggnad

i närheten av det blivande epidemisjukhuset. Byggnadskostnaderna samt

kostnaden för utrustning jämte erforderliga lager av förbrukningsmateriel

beräknas enligt av landstinget lämnade uppgifter till samma belopp som

för Umeålaboratoriet eller till 900 000 resp. 370 000 kronor.

2. Statsbidragsfrågan

Beträffande frågan huruvida statsbidrag bör utgå till inrättande

av vissa laboratorier i Norrland anför de sakkunniga bl. a.

Ansvaret för ordnandet av den allmänna sjukvården vid smittsamma

sjukdomar inom landet åvilar enligt epidemilagen landstingen. I den mån

det befinnes påkallat att för bekämpande av epidemiska sjukdomar ha tillgång

till speciallaboratorier, lärer det sålunda i första hand vara en landstingens

angelägenhet att svara härför, även om det ytterst ankommer på

statsmakterna att tillse, att det är väl sörjt för epidemivården för riket i

dess helhet.

Enbart den omständigheten, att inom vissa landsdelar avståndet från

tillgängliga laboratorier eller dessas otillräckliga kapacitet medför svårigheter

att på ett effektivt sätt bekämpa uppkommande epidemier, utgör

sålunda i och för sig icke ett tillräckligt skäl för att staten genom bidragsgivnmg

skall stimulera uppbyggande av en laboratorieorganisation i dessa

landsdelar. Med fog skulle annars epidemidistrikt, som utan ekonomisk

medverkan från statens sida redan sörjt för en sådan organisation, kunna

göra anspråk på motsvarande tillskott.

Att det för Norrlands del ur fredsbehovssynpunkt är mindre väl sörjt

i fråga om tillgången till bakteriologiska laboratorier, kan sålunda icke

tillmätas avgörande betydelse vid bedömandet av frågan om statsbidrag.

Däremot synes det ur beredskapssynpunkt vara ett riksintresse, att bättre

laboratorieresurser än de nuvarande står till förfogande. Med den belastning

på transportapparaten och den tidsnöd, som kan antagas uppkomma

i ett skärpt beredskapsläge, torde uppenbara svårigheter möta att utsprida

nu tillgängliga, i och för sig otillräckliga personella och materiella

resurser till de norra delarna av landet samtidigt som befolkningsomflyttningar

m. m. kan påkalla insatser av extraordinär storleksordning inom

dessa områden. Dessa omständigheter är för Norrlands del så speciella,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts proposition, nr 62

att de icke med fog kan åberopas som motiv för en bidragsgivning till

upprättande av laboratorier inom andra delar av landet. Tillskapas därför

de nu aktuella laboratorierna och inrättas dessa på ett sådant sätt, att de kan

sörja för Norrlands behov vid beredskap eller krig, måste därigenom en

avsevärd lättnad ernås i statens uppgift att svara för krigsplanläggningen

på hithörande område. Vidare skulle därigenom de resurser, som f. n.

reserveras för Norrlands behov, kunna disponeras för landet i övrigt och

därigenom en bättre beredskap för riket i dess helhet uppnås.

Därmed är emellertid icke sagt att tillkomsten av dessa laboratorier

skulle vara av underordnad betydelse i fredstid. Erfarenheterna från 1953

års paratyfusepidemi talar sålunda för en förstärkning av laboratorieresurserna

inom landet. Även ur fredsanvändningssynpunkt är det angeläget,

att denna utbyggnad kommer till stånd just i Norrland. De långa

transporttiderna till det nu mest närbelägna laboratoriet (i Uppsala)

omöjliggör en tillförlitlig diagnostik av vissa känsliga mikroorganismer.

De sakkunniga anser det sålunda betydelsefullt, att för Norrlands vidkommande

förbättrade möjligheter till bakteriologisk diagnostik tillskapas.

Fredsanvändningsbehovet synes, ehuru i och för sig betydelsefullt, knappast

kunna motivera ett statsbidrag. Däremot torde, om utrustningen göres lätt

flyttbar, tillkomsten av ett eller flera laboratorier i Norrland avsevärt förbättra

försvarsberedskapen på hithörande område, varför ur den synpunkten

ett bidrag från statens sida med syfte att stimulera åtgärder av

angiven innebörd synes väl motiverat.

Medicinalstyrelsens plan till regionindelning innebar, att bakteriologiska

laboratorier skulle inrättas i Sundsvall, Umeå och Boden. Enligt de sakkunnigas

mening synes emellertid i övre Norrland med hänsyn till folkmängden

och övriga förhållanden knappast finnas underlag för inrättande av två sådana

laboratorier av den storleksordning, varom här är fråga. Då av vissa

beredskapsskäl Umeå i detta fall bör givas ett bestämt företräde framför

Boden, bör anordnandet av ett bakteriologiskt laboratorium vid garnisonssjukhuset

i Boden ställas på framtiden. Detta bör givetvis icke hindra,

att där liksom vid vissa andra större kroppssjukhus möjligheter till bakteriologisk

diagnostik skapas, närmast för sjukhusets eget behov. Länets

behov i stort lärer emellertid böra tillgodoses av laboratoriet i Umeå, som

sålunda främst skulle betjäna Västerbottens och Norrbottens län med

tillhopa närmare en halv miljon innevånare. Med nuvarande omfattning

av den bakteriologiska diagnostiken inom dessa områden kan antalet

prov beräknas till omkring 25 000 per år. I och med att bättre resurser

tillkommer torde antalet prov komma att öka. Som skäl mot statsbidrag

skulle måhända i detta fall kunna anföras, att anledning finnes att räkna

med ett laboratorium i Umeå, även om staten undandroge sig ekonomisk

medverkan. Den omständigheten, att landstinget — i förlitan på statsmakternas

välvilliga prövning av frågan —- redan vidtagit åtgärder för

att snabbt realisera planerna i samband med pågående utbyggnad av

centrallasarettet bör emellertid icke försätta landstinget i ett sämre läge.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

Sundsvallslaboratoriet avses skola betjäna Västernorrlands och Jämtlands

län samt antagligen den nordligaste delen av Gävleborgs län. Antalet

innevånare inom området torde kunna beräknas till ungefär 450 000 och

antalet prov under nuvarande förhållanden till ungefär 20 000 årligen. Med

utnyttjande av förefintliga förbindelser med Jämtland och norra Medelpad

skulle proven komma under snabbare behandling än om laboratorierna i

Uppsala och Stockholm utnyttjades. Om beredskapen på ifrågavarande

område på ett avgörande sätt skall förbättras, synes det angeläget, att även

detta laboratorium kommer till stånd.

Sammanfattningsvis uttalar de sakkunniga, att vägande skäl ur beredskapssynpunkt

talar för att staten i viss utsträckning och på vissa villkor

ekonomiskt medverkar vid upprättande av laboratorier i Umeå och Sundsvall.

Anses i nuvarande läge bidrag kunna anvisas endast till ett laboratorium,

synes tillkomsten av Umeålaboratoriet ur statens synpunkt vara

mest betydelsefullt.

I fråga om statsbidragets konstruktion och storlek

framhåller de sakkunniga, att det i ett skärpt läge ingalunda är säkert, att

laboratorierna bör arbeta på nu tilltänkta platser. I krig får det betraktas

såsom uteslutet. Staten har därför intresse av att laboratorieutrustningen

utan allt för stora svårigheter kan flyttas. Likaledes måste det ur beredskapssynpunkt

anses betydelsefullt att landstingen kan åtaga sig att hålla

och omsätta ett större lager förbrukningsartiklar (glasvaror, preparat

m. in.) än som är påkallat av den normala fredsförbrukningen. Härigenom

skulle staten vinna en påtaglig lättnad i sitt ansvar för krigsplanläggningen,

då berörda landsting de facto komme att svara härför inom sina

regioner.

Med vissa undantag torde några praktiska svårigheter icke möta att

utföra utrustningen på sådant sätt, att den lätt kan evakueras. I samråd

med utredningen har vederbörande landsting låtit göra ingående beräkningar

av utrustningskostnaderna, varvid kostnadsökningen för en transportabel

utrustning särskilt redovisats. I vissa hänseenden skulle det uppenbarligen

icke vara rationellt att i fredstid driva laboratorierna med så små

enheter, som motiveras av behovet på lättrörlighet. För beredskapsbehov

bör därför vissa transportabla enheter hållas i reserv. Merkostnaden för

en på dylikt sätt uppbyggd rörlig utrustning beräknas till för vartdera

laboratoriet 34 930 kronor, vilka belopp föreslås skola utgå av statsmedel.

Den verkliga kostnaden för landstingen måste emellertid bli lägre, då

viss utrustning icke torde behöva nyanskaffas.

Laboratorierna beräknas normalt hålla lager av förbrukningsartiklar

för tre månader. Av olika skäl, främst det förhållandet att verksamheten

i ett beredskapsläge kan svälla avsevärt, bör laboratorierna därutöver hålla

förbrukningsartiklar i lager, motsvarande ungefär den årliga fredsförbrukningen.

Detta lager bör successivt omsättas. Merkostnaden för att i denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

omfattning hålla lagringsduglig materiel i förråd beräknas för vartdera

sjukhuset till 70 000 kronor och synes böra ersättas av statsmedel.

Den sammanlagda merkostnaden uppgår alltså till 104 930 kronor för

vartdera laboratoriet. Härtill kommer vissa kostnader för lagerutrymmen,

tillsyn in. m.

Vid sidan av dessa i penningar mätbara prestationer från landstingens

sida gäller det att fastställa det tillskott, som staten skäligen bör lämna

i syfte att stimulera landstingen att påtaga sig nämnda beredskapsuppgifter.

De sakkunniga har enat sig om att för vartdera landstinget föreslå

ett sammanlagt statsbidrag om 300 000 kronor. Hänsyn har härvid tagits

även till landstingens utgifter för lagerhållning in. m. Bidraget bör utgå

under villkor, att vederbörande landsting dels upprättar laboratorierna

i huvudsaklig överensstämmelse med nu föreliggande ritningar, dels utrustar

dessa med särskild hänsyn till att utrustningen göres lättrörlig,

dels — i den mån sådan utrustning väljes, som icke utan svårighet kan transporteras

— åtager sig att hålla i beredskap reservutrustning av den typ,

som medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd kan godtaga, och med

i huvudsak den kapacitet, som angivits i utredningen, dels vid sidan av

normalt lagerbehov svarar för lagerhållning och fortgående omsättning av

förbrukningsartiklar för ett års förbrukning, dels ock medgiver, att sjukvårdsberedskapsnämnden

eller statlig revisionsmyndighet må kontrollera,

att de gjorda åtagandena fullgöres.

För sina förpliktelser i samband med lyftandet av statsbidragen torde

landstingen böra avlämna förbindelse för förslagsvis 25 år. Även om efter

nämnda tidsperiods utgång någon formell förpliktelse härtill icke föreligger,

bör landstingen ändock i skälig omfattning och med beaktande av

då föreliggande förhållanden medverka till upprätthållandet av beredskapen

på ifrågavarande område.

IV. Yttranden

I flera remissyttranden har framhållits, att behovet av en utbyggnad

av laboratorieorganisationen är trängande. Sålunda erinrar

medicinalstyrelsen om att sedan mitten av 1940-talet såväl styrelsen

som andra med epidemiologiska frågor förtrogna instanser framhållit, att

resurserna för bakteriologiska undersökningar är otillfredsställande redan

under relativt epidemifria år. Denna brist framträdde särskilt under 1953

års paratyfusepidemier. Härtill kommer den olämpliga geografiska fördelningen

av befintliga laboratorier. De vidsträckta områdena norr om

Dalälven saknar f. n. helt bakteriologiska laboratorier av godkännbar

standard. Varje upprustning, som sker på ett ändamålsenligt sätt, är därför

ytterst välkommen. Enligt den av styrelsen år 1946 framlagda, seder
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

mera reviderade planen för upprustning av de bakteriologiska undersökningsresurserna

skulle för Norrland finnas tre laboratorier, nämligen i

Sundsvall, Umeå och Boden. Ur fredsmässig synpunkt finner styrelsen

alltjämt önskvärt och ändamålsenligt, att samtliga dessa tre laboratorier

kommer till stånd. Man synes därvid icke enbart böra taga hänsyn till

en på hittillsvarande undersökningsfrekvens grundad prognos för laboratoriernas

utnyttjande utan också till transportförhållandena inom berörda

områden och därav betingade försändningstider. Ur krigsberedskapssynpunkt

delar styrelsen de sakkunnigas uppfattning, att sundsvalls- och

umeålaboratorierna snarast bör inrättas, önskvärdheten av bodenlaboratoriet

är ur denna synpunkt främst en militär bedömningsfråga, på vilken

styrelsen saknar anledning ingå i detta sammanhang, då framställningar

om statsbidrag föreligger endast beträffande förstnämnda båda laboratorier.

Beträffande beredskapssynpunkterna hänvisar styrelsen vidare till ett

av dess sjukvårdsberedskapsnämnd avgivet yttrande, vari framhålles bl. a.

följande:

Grundläggande för beredskapen på den allmänt civila hälso- och sjukvårdens

område är den i fred befintliga organisationen. Det totala krigets

metoder och medel nödvändiggör dock, förutom en väsentlig utökning av

resurserna, en i vissa hänseenden genomgripande omorganisation av de

fredsmässiga anordningarna, icke minst laboratorieorganisationen. Enligt

den krigsplanläggning, som nämnden till viss del redan slutfört, har för

ett vart av fredslaboratorierna utsetts vissa evakueringsplatser, i den mån

laboratorierna icke enligt planläggningen till viss del skall kvarbliva på

sina fredsplatser.

Enligt vad nämnden funnit har de sakkunniga lämnat en fyllig och i allo

riktig redogörelse för de förhållanden av beredskapsnatur, som bör beaktas

vid bedömandet av frågan om statsbidrag till förstärkning av laboratorieorganisationen

i Norrland. Nämnden vill kraftigt understryka vad utredningen

anfört rörande svårigheterna att i ett verkställighetsläge realisera

hittills uppgjorda evakueringsplaner. Ett upprättande av regionala fredslaboratorier

i Norrland enligt den nu aktuella planen kommer att på

ett avgörande sätt förbättra beredskapsläget på det epidemiologiska området.

Garantier skapas därigenom för att en laboratorieberedskap i Norrland

av godtagbar natur överhuvud kommer till stånd, varjämte de för

Norrland nu avsedda moderlaboratorierna kan frigöras för verksamhet i

mellersta Sverige, där en förstärkning av laboratorieberedskapen är i hög

grad av behovet påkallad.

Chefen för försvarsstaben erinrar om att enligt överbefälhavarens förslag

till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling skyddsåtgärderna mot

biologiska stridsmedel måste samordnas inom hela samhället och omfatta

bl. a. inrättande av lämpligt fördelade och utrustade bakteriologiska laboratorier

med stor kapacitet. Mot bakgrunden härav måste varje utökning

av landets laboratorieresurser ur beredskapssynpunkt hälsas med tillfredsställelse.

En god fredsorganisation på ifrågavarande område är en grundförutsättning

för en väl fungerande krigsorganisation. En utökning av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds proposition nr 62

laboratorieresurserna i Norrland är till direkt fördel för landets totala

laboratorieberedskap. Härigenom kominer på längre sikt att ske en utökning

av med laboratorieverksamhet förtrogen personal, varjämte landets

övriga delar icke berövas laboratorier för att vid beredskapstillstånd och

krig tillgodose Norrlands behov. På grund av storleken av umeålaboratoriets

upptagningsområde och därmed sammanhängande kommunikationssvårigheter

kan under beredskapstillstånd och krig behovet av laboratorieprov

för såväl civilbefolkningen som krigsmaktens förband icke tillgodoses

av ett enda laboratorium. Med hänsyn härtill och till risken för ett biologiskt

angrepp före eller i samband med mobilisering bör ett laboratorium

redan i fred finnas inom bodenområdet.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser en utbyggnad av de bakteriologiska

laboratorierna i Norrland vara en ur såväl freds- som krigssynpunkt tvingande

nödvändighet och delar därför helt förslaget om inrättande av sådana

laboratorier i Sundsvall och Umeå. De motiv, som anförts härför,

anser sjukvårdsstyrelsen emellertid i minst lika hög grad gälla ett bakteriologiskt

laboratorium i Boden. Befolkningsunderlaget är snarast större

för ett regionalt laboratorium där än för ett i Umeå. I krigstid måste man

räkna med tillkomsten av stora truppstyrkor i eller norr om bodenområdet,

vartill kan väntas komma stora flyktingskaror. Besvärliga transportförhållanden

mellan detta område och Umeå — avståndet är över 300

kilometer — medför, att det i fredstid ofta kommer att åtgå kortare tid

att från Boden sända prover till Uppsala eller Stockholm än till Umeå.

Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium framhåller, att inrättande

av bakteriologiska laboratorier i Umeå och Sundsvall utgör den mest

trängande delen av laboratorieorganisationens utbyggnad.

Länsstyrelsen i Våsternorrlands län anser starka skäl tala för att ett

bakteriologiskt laboratorium med det snaraste kommer till stånd i länet.

Med hänsyn till laboratoriets användning i fredstid synes lämpligt att förlägga

detsamma till Sundsvall. Ur beredskapssynpunkt kan visserligen en

annan placering vara ändamålsenligare men länsstyrelsen håller före, att

beredskapskravet i erforderlig utsträckning bör kunna tillgodoses även

vid ett till Sundsvall förlagt laboratorium. Ett laboratorium där synes

också kunna förverkligas utan dröjsmål.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser inrättandet av laboratorier i Sundsvall

och Umeå otvivelaktigt medföra fördelar ur såväl freds- som beredskapssynpunkt.

Länsstyrelsen framhåller dock, i likhet med förste provinsialläkaren

och landstingets förvaltningsutskott, att tillkomsten av ett

laboratorium i Sundsvall icke skulle för Jämtlands län innebära en tillfredsställande

slutlig lösning av förevarande problem. Behov föreligger

nämligen av att jämväl i Östersund inrätta ett bakteriologiskt laboratorium.

Det fredsmässiga behovet härav bestyrkes av att planer redan föreligger

att anordna ett sådant laboratorium. Länets karaktär av gränslän

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 62

och ett från civilförsvarssynpunkt i olika hänseenden betydelsefullt län

— bl. a. beträffande inkvartering — torde dokumentera ett mycket framträdande

beredskapsbehov. Därest endast två laboratorier skall komma

till stånd i Norrland, har länsstyrelsen intet att erinra mot att de placeras

i Sundsvall och Umeå.

Länsstyrelsen i Västerbottens län understryker behovet av ett bakteriologiskt

laboratorium i Umeå. I en till länsstyrelsens yttrande fogad skrivelse

från förste provinsialläkaren i länet erinras särskilt om de svårigheter,

som avsaknaden av ett sådant laboratorium medförde vid ditflyttningen

under 1940-talet av omkring 16 000 finska evakuerade.

Länsstyrelsen i Norrbottens län erinrar om att de två nordligaste länen

och synnerligast Norrbottens län i ett beredskapsläge kommer att bli i särskilt

behov av snabba och säkra provtagningar och bakteriologiska undersökningar.

Man måste alltid räkna med att till länen kommer en betydande

flyktingström från våra grannländer, varjämte en evakuering av den egna

befolkningen från gränsområdena kan bli aktuell. Bakteriologiska laboratorier

bör därför inrättas både i Umeå och Boden. Bodenprojektet bör

därvid äga ett klart företräde, i synnerhet av beredskapsskäl. Även med

hänsyn till effektiviseringen av undersökningarna av sjömäns hälsotillstånd

synes ett laboratorium i Boden mera angeläget än ett i Umeå. Länsstyrelsen

syftar härvid på det Boden närbelägna Luleå med dess livliga

sjötrafik. Vidare är Umeå beläget i sydligaste delen av det angivna verksamhetsområdet,

varför ett laboratorium i Umeå för Norrbottens del icke

torde erbjuda någon avsevärd förbättring i fråga om nedbringande av

transporttiden.

Civilförsvarsstyrelsen finner starka skäl ur beredskapssynpunkt tala för

inrättande av bakteriologiska laboratorier i Umeå och Sundsvall. I händelse

f. n. endast ett av dessa anses böra komma till stånd, bör laboratoriet i

Umeå komma i första hand.

Svenska landstingsförbundets styrelse anser en utbyggnad av den bakteriologiska

laboratorieorganisationen i landet påkallad. Det förslag till

regionindelning för dessa laboratorier, som medicinalstyrelsen tidigare

framlagt, har styrelsen i stort sett lämnat sin anslutning till. Styrelsen är

sålunda helt införstådd med tanken att till Sundsvall och Umeå förlägga

sådana laboratorier.

Våsternorrlands läns landstings förvaltningsutskott framhåller, att en

förstärkning av laboratorieorganisationen i landet länge varit av behovet

påkallad.

Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott anser inrättandet av

ett väl utrustat bakteriologiskt laboratorium i Umeå synnerligen angeläget,

särskilt ur sjukvårdsberedskapssynpunkt. Erfarenheterna ifråga om den

finska flyktingströmmen under det senaste kriget samt paratyfusepidemin

1953 ger tydliga belägg härför. En ytterligare motivering är behovet av

förbättrad vattenvård, ökad livsmedelshygien m. m.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

Förslaget att statsbidrag skall utgå för en utbyggnad av

laboratorieorganisationen har lämnats utan erinran av samtliga

de remissinstanser, som yttrat sig i denna fråga. Statskontoret vill

sålunda med hänsyn till angelägenheten — särskilt ur beredskapssynpunkt

— av att bakteriologiska laboratorier inrättas i Norrland icke motsätta

sig, att staten genom ekonomiskt bistånd stimulerar härtill. De skäl, utredningsmännen

anfört för statsbidrag till upprättande av laboratorier

i Umeå och Sundsvall, finner statskontoret bärande. Statskontoret understryker

emellertid, att statens bistånd i föreliggande fall är motiverat av

särskilda omständigheter, som uteslutande har avseende å Norrland, varför

motsvarande tillskott vid upprättandet av laboratorier i landet i övrigt

ej bör ifrågakomma, såvida ej särskilda skäl kan åberopas.

Chefen för försvarsstaben — som framhåller, att frågan om inrättande

av ett laboratorium i Boden icke bör hindra, att man nu upptager spörsmålet

om statsbidrag till laboratorierna i Umeå och Sundsvall — tillstyrker

kraftigt, att statsbidrag måtte utgå i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Medicinalstyrelsen anser i likhet med de sakkunniga en statlig medverkan

vid laboratoriernas upprättande motiverad ur beredskapssynpunkt.

Mot de sakkunnigas uppfattning, att en sådan medverkan icke skulle vara

motiverad ur fredssynpunkt, framhåller styrelsen följande:

Ett otillfredsställande epidemiologiskt läge i en landsdel är till stor

nackdel för riket i dess helhet. Ett eftersättande av den epidemiologiska

fredsberedskapen är liktydigt med en bristfällig krigsberedskap. Det må

vidare erinras om att staten sedan gammalt leder den fältepidemiologiska

verksamheten och helt bekostar den del därav, som åvilar provinsialläkarna

och de experter, som utsändes av medicinalstyrelsen. Som stöd för

denna verksamhet spelar de bakteriologiska laboratorierna en alltmer

framträdande roll. Staten lämnar vidare bidrag till uppförande och drift

av epidemivårdanstalter, vilka främst tillkommit för att genom isolering

förhindra smittspridning. Utan att emellertid nu närmare ingå på frågan

om statens framtida stöd åt den del av smittbekämpandet, som ankommer

på laboratorierna, vill styrelsen starkt understryka de sakkunnigas uppfattning,

att det mest aktuella behovet på detta område skulle täckas, därest

laboratorierna i Sundsvall och Umeå komme till stånd.

Länsstyrelserna i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län

anser de föreslagna laboratoriernas betydelse ur beredskapssynpunkt motivera,

att statsbidrag utgår. Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller härutöver,

att eftersom statens medverkan skall avse en förbättring av den

bakteriologiska försvarsberedskapen, det kan starkt ifrågasättas, om icke

en sådan medverkan bör avse även ett laboratorium i Boden. Finnes t. n.

endast ett laboratorium i övre Norrland böra inrättas med bidrag av statsmedel,

förordar länsstyrelsen — under hänvisning till vad förut anförts —

att i första hand bidrag utgår till laboratoriet i Boden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår, att frågan om statens medverkan

till inrättande av ett bakteriologiskt laboratorium i Östersund blir föremål

för utredning.

Svenska landstingsförbundets styrelse och Västernorrlands läns landstings

förvaltningsutskott anser starka skäl tala för att staten lämnar bidrag

till laboratoriernas inrättande. Även Västerbottens läns landstings

förvaltningsutskott tillstyrker, att statsbidrag utgår för ändamålet.

Konstruktionen av statsbidraget och storleken av de

föreslagna bidragsbeloppen har av statskontoret, länsstyrelsen

i Norrbottens län och medicinalstyrelsen lämnats utan erinran. Medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd, i vars yttrande styrelsen instämt,

anser det emellertid — med hänsyn till angelägenheten av att utnyttja

den erfarenhet, nämnden såsom statligt upphandlingsorgan vunnit bl. a.

ifråga om laboratorieutrustning — böra föreskrivas, att upphandlingen

skall ske i samråd med nämnden.

Även styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium tillstyrker de

föreslagna statsbidragen och därtill knutna villkor, men förordar, att sjukvårdsberedskapsnämnden

vid bedömningen av anskaffningsfrågor samråder

med laboratoriet.

Länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län förordar med

hänsyn till de krav, som ur beredskapssynpunkt måste ställas, en höjning

av statsbidraget till 500 000 kronor resp. 50 procent av de verkliga kostnaderna.

Även landstingens förvaltningsutskott i nämnda båda län förordar

med hänsyn till de stora ekonomiska åtagandena för landstingen en höjning

av bidraget till 500 000 kronor.

Civilförsvar sstyr elsen understryker vikten av att laboratorierna av beredskapsskäl

förses med viss transportabel utrustning och därjämte med

ett så stort lager av förbrukningsmateriel, att verksamheten under krigsförhållanden

kan anses i erforderlig grad säkerställd. Det synes rimligt,

att därav orsakade merkostnader helt bestrides med statsmedel. Icke heller

i övrigt ger de sakkunnigas förslag någon anledning till erinran från

styrelsens sida.

Svenska landstingsförbundets styrelse — som erinrar, att medicinalstyrelsen

redan 1946 fann ett statsbidrag om 250 000 kronor motiverat

— anser det föreslagna beloppet, 300 000 kronor, vara snävt tilltaget. Med

hänsyn till inträdd penningvärdeförsämring och byggnadskostnadsstegring

skulle beloppet behöva ej oväsentligt uppräknas, helst som detta även avses

innefatta ersättning för de merkostnader, som är förbundna med de uppställda

beredskapskraven.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62

17

V. Departementschefen

Såsom de sakkunniga framhållit har frågan om en förstärkning av landets

resurser för utförande av bakteriologiska undersökningar vid flera tillfällen

varit under diskussion. Jag vill härvid erinra om att medicinalstyrelsen

i skrivelse den 13 april 1946 framlade förslag om en indelning

av riket i regioner kring var sitt bakteriologiska laboratorium. Avsikten

härmed var bl. a. att genom en jämn fördelning av provmaterialet och

under hänsynstagande till rådande transportförhållanden bättre betjäna

olika landsdelar med sådana undersökningar. Samtliga då befintliga laboratorier

skulle ingå i den nya organisationen, varjämte föreslogs inrättande

av ett antal nya laboratorier, bl. a. i Sundsvall (ev. Härnösand), Umeå

och Boden. Förslaget återremitterades emellertid den 14 juli 1950 till

styrelsen. Frågan om en indelning av landet i särskilda laboratorieregioner

upptogs sedermera i betänkanden, avgivna dels av de sakkunniga röiande

bakteriologisk krigföring, dels ock av utredningsmannen angående planläggningen

av viss laboratorieverksamhet i krig. Saväl de sakkunniga som

utredningsmannen förordade en uppdelning i lämpliga laboratorieenheter.

1 samband därmed föreslogs en utbyggnad av de befintliga laboratorierna

och inrättande av ett antal nya laboratorier.

Förslag grundade på nämnda båda betänkanden förelädes 1952 års

riksdag i propositionen nr 130/1952 angående åtgärder till skydd mot

biologisk krigföring. Jag framhöll därvid bl. a., att de stora krav, som

under krig komme att ställas på laboratoriernas diagnostikresurser, nödvändiggjorde

en förstärkning av den fredsmässiga laboratorieorganisationen.

Jag förklarade mig emellertid icke vara övertygad om att en förstärkning

borde åstadkommas på föreslaget sätt. En realistisk planeiing

borde därför utgå från ett mera begränsat program.

I nu föreliggande betänkande har de sakkunniga — med utgångspunkt

från ett av medicinalstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1953 framlagt

förslag och efter samråd med rådet för skydd mot biologisk krigföring

enligt meddelade direktiv till behandling upptagit frågan om en statlig

ekonomisk medverkan vid inrättande av bakteriologiska laboratorier i

Norrland.

För egen del vill jag i detta sammanhang först framhålla, att jag nu

liksom tidigare helt ansluter mig till de sakkunnigas av remissinstanserna

delade uppfattning, att tillgängliga laboratorieresurser såväl personellt

som materiellt är otillräckliga. Detta gäller redan i fredstid och under

relativt epidemifria år. Erfarenheterna från bl. a. paratyfusepidemien 1953

bär ytterligare bestyrkt angelägenheten av en utbyggnad av laboratorieorganisationen

i olika hänseenden. Såsom de sakkunniga anfört, är det

emellertid förhållandevis väl sörjt för bakteriologiska undersökningar i

2 — Bihang till riksdagens protokoll 195i>. I samt. Nr 62

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 62

södra och mellersta Sverige, medan behovet av resurser härför främst gör

sig gällande i Norrland. Jag vill erinra om att det f. n. nordligast belägna,

av medicinalstyrelsen godkända laboratoriet är universitetets i Uppsala

bakteriologiska institution. Vad detta betyder i fråga om långa transporttider

och därav följande reducerade eller helt uteblivna möjligheter till

säker diagnostik av översända prov torde icke behöva ytterligare utvecklas.

Jag vill endast framhålla, att inrättande av regionala laboratorier också i

Norrland bör komma att öka tillförlitligheten av undersökningsresultaten,

medföra ett snabbare omhändertagande av smittkällor och därav följande

färre underhållsdagar på epidemisjukhusen samt öka förtrogenheten med

de epidemiologiska förhållandena inom upptagningsområdena.

Om det sålunda icke synes råda någon tvekan om behovet av en utbyggnad

av laboratorieorganisationen i Norrland, är därmed icke utan

vidare klart, att bidrag av statsmedel bör utgå till en sådan utbyggnad,

som i första hand tar sikte på det fredsmässiga behovet. Såsom de sakkunniga

anfört torde det av bestämmelserna i sjukhuslagen och epidemilagen

få anses följa, att det i första hand bör ankomma på de kommunala

huvudmännen att svara för en ur enbart dessa synpunkter motiverad uthyggnad

av organisationen. En utbyggnad av laboratorieväsendet torde

även, såsom förut framhållits, medföra minskade kostnader för huvudmännen

genom färre underhållsdagar på epidemisjukhusen. Emellertid

måste det ur försvarsberedskapssynpunkt vara ett riksintresse, att i Norrland

bättre undersökningsmöjligheter än f. n. står till förfogande. Bl. a.

synes de stora krav på snabb diagnostik, som under krig kommer att ställas

på laboratorierna i händelse av biologisk krigföring, nödvändiggöra en förstärkning

av laboratorieorganisationen. En tillfredsställande fredsmässig

laboratorieorganisation är en av förutsättningarna för ett verksamt skydd

mot sådan krigföring. Jag vill ytterligare framhålla, att svårigheterna att

i ett beredskapsläge realisera hittills uppgjorda evakueringsplaner av olika

skäl måste bliva betydande. Ett upprättande av regionala laboratorier i

Norrland kommer därför att på ett avgörande sätt förbättra beredskapsläget

på det epidemiologiska området. Garantier synes därigenom skapas för

att en godtagbar beredskap därstädes över huvud taget kommer till stånd.

Med hänsyn härtill och till den förbättring av beredskapsläget också för

landet i övrigt, som därigenom kommer att ernås, vill jag förorda, att statsbidrag

får utgå till inrättande av två bakteriologiska laboratorier i Norrland.

Ur nu anförda synpunkter torde därvid, såsom de sakkunniga anfört,

särskilda skäl föreligga för inrättande av sådana laboratorier i Umeå och

Sundsvall, vilka avses skola betjäna de i detta hänseende sämst ställda fyra

nordligaste länen. Utöver vad därutinnan tidigare anförts torde jag få hänvisa

till den särskilda promemoria, som fogats till betänkandet och vars

innehåll är av sådan natur, att en redogörelse för densamma icke torde

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 19

böra intagas i statsrådsprotokollet. Jag vill understryka, att de skäl, som

enligt vad jag nu anfört kan motivera statsbidrag till uppförande av bakteriologiska

laboratorier i nämnda båda städer, är speciella. Ett ytterligare

statligt engagemang vid en fortsatt utbyggnad av ifrågavarande laboratorieorganisation

bör sålunda icke ifrågakomma. Härav följer, att jag icke anser

tillräckliga skäl tala för statsbidrag till ett motsvarande laboratorium i Östersund.

Vissa skäl har däremot anförts för inrättande i anslutning till garnisonssjukhuset

i Boden av ett dylikt laboratorium. Frågan härom torde

emellertid, eftersom staten är huvudman för detta sjukhus, icke böra behandlas

i förevarande sammanhang utan i den ordning, som gäller för utbyggnad

av garnisonssjukhuset i övrigt.

Vad härefter angår frågan om konstruktionen av statsbidraget och

storleken av bidragsbeloppen har jag i huvudsak ansett mig kunna godtaga

de sakkunnigas förslag och därtill anknutna villkor. Statsbidrag bör

sålunda utgå med 300 000 kronor för vartdera laboratoriet. Jag vill därvid

särskilt framhålla angelägenheten av att utrustningen i erforderlig

utsträckning göres lättrörlig samt att — i den mån sådan utrustning väljes,

som icke utan svårighet kan transporteras — tillräcklig reservutrustning

hålles i beredskap. Vid anskaffande av denna utrustning samt av de förbrukningsartiklar,

som förutsättes skola hållas i lager, bör samråd ske med

medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd och styrelsen för statens

bakteriologiska laboratorium. Vidare synes frågan om den lämpligaste

platsen för denna förrådshållning böra prövas i anslutning till den revision

av beredskapsplanläggningen på detta område, som måste följa av nu framlagda

förslag.

Laboratoriebyggnaden i Umeå har redan påbörjats och väntas stå färdig

under innevarande år, medan byggnadsarbetena i Sundsvall torde komma

att påbörjas först under senare hälften av samma år. Denna byggnad kan

därför beräknas bliva färdigställd först under hösten 1956. Med hänsyn

härtill förordar jag, att för ändamålet erforderlig medelsanvisning, 600 000

kronor, fördelas med lika belopp på ett vart av budgetåren 1955/56 och

1956/57.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att statsbidrag må på förut angivna villkor

utgå till Västerbottens och Västernorrlands läns landsting

för inrättande av bakteriologiska laboratorier i Umeå resp.

Sundsvall;

b) till Inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier

i Norrland för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 62

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Jeppsson

IDUNS TRYCKERI AKTIEBOLAG

502427

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:143 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland. a1 i texten
  2. SU 1955:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland. s. 1 i texten