Sök i Ratio Lex

Angående tillämpning av polislönereglementet på vissa polismän i Göteborgs stads polisdistrikt m. m

1955-02-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:63, Angående tillämpning av polislönereglementet på vissa polismän i Göteborgs stads polisdistrikt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63

1

Nr 63

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillämpning

av polislönereglementet på vissa polismän i Göteborgs

stads polisdistrikt m. mgiven Stockholms slott den

4 februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i huvudsak, att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande

att utfärda föreskrifter i syfte att göra polislönereglementet och

den av stadsfullmäktige i Göteborg fastställda nya personalstaten tillämpliga

på sådan polispersonal, som tagit avstånd från de mot Göteborgs; stads

polisdistrikt riktade stridsåtgärder!^

1 llihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 6,3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 63

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 februari

1955.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange.

Efter gemensam beredning med chefen för inrikesdepartementet anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lange, fråga om tillämpning av

polislönereglementet på vissa polismän i Göteborgs stads polisdistrikt m. m.

samt anför därvid följande.

I prop. 1954: 75 angående polispersonalens avlöningsförmåner in. m.

hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens bemyndigande dels att utfärda polislönereglemente

i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid statsrådsprotokollet

i ärendet såsom bilaga fogat författningsförslag att gälla från

och med den 1 juli 1954, dels att under de förutsättningar och i den omfattning,

som i protokollet närmare angivits, vidtaga ändringar i reglementet,

dels ock att utfärda erforderliga övergångsbestämmelser. Genom riksdagens

skrivelse nr 152 erhöll Kungl. Maj :t det begärda bemyndigandet. Med stöd

härav utfärdade Kungl. Maj:t den 14 maj 1954 polislönereglemente (SFS

nr 226), tilläggsbestämmelser till reglementet (SFS nr 227) och övergångsbestämmelser

till detsamma (SFS nr 294).

I det vid prop. 1954: 75 fogade statsrådsprotokollet framhöll min företrädare

i ämbetet bl. a., att löneregleringen för polispersonalen borde träda

i kraft den 1 juli 1954 och, med vissa övergångsvis gällande undantag, i

princip tillämpas på all polispersonal, för vilken polislönereglementet enligt

1 § reglementsförslaget skulle gälla (d. v. s. bl. a. polisdistriktens polispersonal

i högst kommissaries tjänstegrad). Genomförandet av förslaget med

de ökade kostnader det medförde borde emellertid kunna anstå beträffande

sådan personal, som vid lönereglementets ikraftträdande innehade anställning

inom sådana organisationsenheter av polisväsendet, där stridsåtgärder

— i sak innebärande blockad eller dylikt — upprätthölls av polispersonalen,

och som tillhörde personalgrupp, vilken vidtagit stridsåtgärderna. På

dylik personal borde förslaget tillämpas först från den tidpunkt, då stridsätgärderna

hävts eller på annat sätt bringats att upphöra. Med hänsyn till

att enligt 8 § polislagen i dess lydelse jämlikt lagen den 5 juni 1953 (nr

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 63

442) polisdistrikt blev skyldigt att från och med den 1 juli 1954 avlöna

polispersonalen enligt bestämmelserna i polislönereglementet, måste i detta

införas en regel om uppskov med tillämpningen av löneregleringen av skäl

och på sätt nyss angivits. Det borde ankomma på vederbörande kommunala

myndighet att besluta om sådant uppskov. Beslutet borde underställas länsstyrelsens''

prövning. I avbidan på lönereglementets tillämpning borde gälla

de kommunala avlöningsbestämmelser, som var tillämpliga på polisdistriktets

polispersonal den 1 februari 1954.

En i anslutning till departementschefsuttalandet utformad ikraftträdandebestämmelse

fanns intagen i det propositionen bilagda reglementsförslaget.

Varken den föreslagna bestämmelsen eller uttalandet föranledde någon

erinran från riksdagens sida. I enlighet härmed fogades vid polislönereglementet

följande bestämmelse.

Beträffande polisdistrikt eller organisationsenhet inom polisdistrikt, som

är föremål för stridsåtgärd från polispersonalens sida, må kommunal

myndighet i vederbörlig ordning besluta om uppskov med reglementets

tillämpning på den vid reglementets ikraftträdande inom distriktet eller

organisationsenheten anställda polispersonalen tills vidare, intill dess stridsätgärderna

hävts eller på annat sätt bringats att upphöra. I avbidan härpå

skola för ifrågavarande polispersonal de kommunala bestämmelser, som

tillämpades den 1 februari 1954, äga fortsatt tillämpning. Beslut om uppskov

med polislönereglementets tillämpning skall fattas före den 1 juli 1954

och skall underställas länsstyrelsens prövning enligt 14 § 1 mom. lagen den

6 juni 1925 om polisväsendet i riket i dess före den 1 juli 1954 gällande

lydelse.

Vid tidpunkten för utfärdandet av polislönereglementet hade stridsåtgärder

i form av blockad vidtagits dels i Stockholm av polisföreningen Kamraterna,

dels i Göteborg av polisföreningen Kamratskapet och Göteborgs

polisöverkonstapelsförening. I Stockholm trädde polislönereglementet i kraft

i full utsträckning den 1 juli 1954, medan i Göteborg stadsfullmäktige den

24 juni 1954 beslöt att med tillämpning av den av fullmäktige samma dag

fastställda personalstaten för stadens polisdistrikt och av polislönereglementet

skulle tills vidare anstå i vad avser befattningshavare i lägre grad

än kommissarie vid ordningspolisens central- och bevakningsavdelningar

samt statspolisens ordningsavdelning. Vidare bemyndigade stadsfullmäktige

Göteborgs stads löne- och tjänstenämnd att, sedan stridsåtgärderna hävts

eller bringats att upphöra, medge tillämpning av polislönereglementet och

den nya personalstaten för nyssnämnda personalgrupper. Stadsfullmäktiges

beslut fastställdes av länsstyrelsen den 22i juli 1954.

I enlighet med stadsfullmäktiges beslut har sålunda polislönereglementet

och den i anslutning därtill fastställda personalstaten för Göteborgs stads

polisdistrikt trätt i tillämpning endast på personalen vid stadens kriminaloch

ordonnanspolisavdelningar ävensom på kommissarierna vid ordningspolisens

central- och bevakningsavdelningar samt vid statspolisens ordningsavdelning.

Inom de undantagna avdelningarna finns emellertid ett antal

polismän, som icke stödjer de av vissa personalorganisationer vidtagna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 63

stridsåtgärderna men som ändock på grund av förenämnda ikraftträdandebestämmelse

och stadsfullmäktiges i anslutning därtill meddelade beslut

går miste om de fördelar polislönereglementet och den nya personalstaten

innebär för ordningspolispersonalen.

Nu angivna förhållande har påtalats av Svenska polisförbundet, som i

skrivelse den 17 december 1954 framhållit i huvudsak följande. •

Jämlikt ikraftträdandebestämmelserna i nya polislönereglementet har

Göteborgs stad beslutat om uppskov med reglementets tillämpning för viss

polispersonal. Ifrågavarande beslut — som "uppenbarligen tillkommit som

en följd av de stridsåtgärder, som proklamerats av de utanför Svenska polisförbundet

stående föreningarna Kamratskapet och Göteborgspolisens överkonstapelsförening

— har medfört att till vårt förbund anslutna polismän,

vilka icke upprätthåller någon konflikt mot staden, ställts utanför möjligheterna

att få del av de förmåner, som innehålles i nya polislönereglementet.

En beräkning, som gjorts beträffande det ekonomiska utfallet för en

poliskonstapel i Göteborgs stad med för närvarande lönegrad 15 i det kom,

nunala reglementet och med möjlighet att tillträda en Ca 17-tjänst i skiftestjänst

enligt nya reglementet, torde för tiden efter den 1 januari 1955 —

då tillägget för tjänstgöring på obekväm arbetstid beräknas bli högre —

uppskattas till ca 140:— kr per månad i inhiberad löneförhöjning jämte

betydligt bättre allmänna villkor. Förbundet anser det oriktigt att ickestridande

polismän skall lida så betydande inkomstförsämring på grund

av stridsåtgärder från grupper, som öppet fronderar mot förbundet.

Förbundet hemställer, att i anledning av angivna förhållanden åtgärder

skall vidtagas, så att påtalade konsekvenser av författningsbestämmelserna

undanröjes.

I anledning av förbundets framställning har Göteborgs stads löne- och

tjänstenämnd i skrivelse den 29 januari 1955 förklarat, att nämnden tillstyrker

att sådana åtgärder vidtages som kan undanröja av förbundet berörda

konsekvenser av gällande bestämmelser.

Av vad polisförbundet anfört framgår, att beslutet om undantagande

tills vidare av polispersonalen på vissa avdelningar i Göteborgs polisdistrikt

medfört, att ett antal icke stridande polismän hittills gått miste om de fördelar

polislönereglementet och tillämpningen av den nya personalstaten för

Göteborgs polisdistrikt innebär för personalen. För att ytterligare belysa de

törbättringar, som polislöneregleringen i olika hänseenden medfört för ordningspolisen

i Göteborg, torde jag få framhålla följande.

En jämförelse mellan tidigare personalstat för Göteborgs stads polisdistrikt

och den nya staten ger vid handen, att av omkring 465 ordinarie konstapelstjänster

i Ca 15 247 ersättes av förste konstapelstjänster i Ca 17. Den

omedelbara löneökningen, som följer av en uppflyttning från 15 :e till 17 :e

lönegraden, uppgår till lägst 792 och högst 1 044 kronor för år, beroende av

i vilken löneklass vederbörande befann sig den 30 juni 1954. Motsvarande

eller större löneökningar kommer vissa biträdande överkonstaplar och överkonstaplar

till del. Det nya polislönereglementet innebär vidare förbättringar

i fråga om rätt till vikariatsersättning och övertidsgottgörelse i för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 5

hållande till de för ordningspolispersonalen i Göteborg hittills gällande bestämmelserna.

Denna personal har tidigare icke heller haft rätt till lönetillägg

för tjänstgöring på obekväm tid. Införandet av denna förmån kan

för ständigt skifttjänstgörande polispersonal beräknas medföra en löneökning

av 30—40 kronor för månad och, om den i prop. 1955: 21 föreslagna

höjningen genomföres, 45—60 kronor för månad. Därjämte ger polislönereglementet

möjlighet till kontant ersättning för beredskapstjänst och för

tjänstgöring i vissa fall mellan klockan 22 och 6. Mot dessa förändringar

till polispersonalens fördel står en viss försämring av beklädnadsförmånen.

I sammanhanget bör även uppmärksammas att de av Kungl. Maj:t utfärdade

övergångsbestämmelserna innebär ett fullständigt skydd mot löneminskning

för den polispersonal, som den 30 juni 1954 innehade ordinarie

anställning eller eljest innehaft fortlöpande anställning vid polisväsendet

sedan den 1 februari 1954.

Enligt min mening föreligger icke någon anledning till att de polismän,

som tär avstånd från de mot Göteborgs stads polisdistrikt riktade stridsåtgärderna,

undandrages de fördelar, som tillämpningen av det nya polislönereglementet

och den nya personalstaten för distriktet erbjuder. Jag får därför

föreslå, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att utfärda

föreskrifter i syfte att, utan hinder av stadsfullmäktiges i Göteborg förenämnda

beslut den 24 juni 1954, polislönereglementet och den i anslutning

till reglementet fastställda personalstaten skall erhålla tillämpning på sådana

polismän vid ordningspolisens central- och bevakningsavdelningar

samt statspolisens ordningsavdelning i Göteborg, som tagit avstånd från de

mot distriktet riktade stridsåtgärderna. Såsom av den föregående redogörelsen

framgår har Göteborgs stads löne- och tjänstenämnd, som av stadsfullmäktige

bemyndigats besluta om polislönereglementets och den nya

personalstatens tillämpning, förklarat sig tillstyrka åtgärder i angivna syfte.

Med hänsyn till de föreliggande omständigheterna synes skäligt, att

ifrågavarande polismän erhåller de förmåner, som följer av reglementet och

den nya personalstaten, med retroaktiv verkan från och med den 1 juli

1954. En retroaktiv utbetalning av avlöningsförmånerna torde i första hand

böra tillkomma de polismän, som redan i samband med polislönereglementets

ikraftträdande eller eljest på ett tidigt stadium givit till känna sin önskan

att övergå på reglementet. Möjlighet torde emellertid böra föreligga för

Kungl. Maj:t att medge retroaktiva avlöningsförmåner till andra polismän,

som i nu förevarande sammanhang anmäler sig vilja övergå på reglementet

och därvid tar avstånd från stridsåtgärderna på sådant sätt att det är uppenbart,

att de icke längre kommer att på något sätt stödja dessa åtgärder och

således icke heller kommer att medverka till upprätthållandet av den mot

Göteborgs stads polisdistrikt riktade blockaden. Jag vill erinra, att blockaden

på sin tid igångsattes utan stöd av polisförbundet, vilket med Svenska

stadsförbundet träffat det då gällande löneavtalet vid en tidpunkt när ifrågavarande

personalorganisationer i Göteborg alltjämt tillhörde polisförbundet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 63

Förslag till närmare bestämmelser i de hänseenden, varom här är fråga,

torde jag senare få anmäla.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att den polispersonal, som stödjer

mot det allmänna riktade stridsåtgärder, givetvis icke bör få del av de allmänna

löneförhöjningar, som kan komma statstjänstemännen och med dem

jämställda grupper till del.

Vad jag här anfört har avseende på förhållandena i Göteborg. Såsom jag

tidigare nämnt har i Stockholms stads polisdistrikt polislönereglementet

trätt i tillämpning i full utsträckning. Där har emellertid omkring 850 polismän

jämlikt 1 § 1 mom. övergångsbestämmelserna till polislönereglementet

(SFS 1954: 294) anmält, att de i avvaktan på överenskommelse med

Kamraterna, förening för Stockholms polismän, icke vill underkasta sig

polislönereglementets villkor och bestämmelser och att de av denna anledning

tills vidare kvarstår på för vederbörande gällande kommunala reglemente.

Då det synes vara oklart, huruvida ifrågavarande polismän insett,

att träffat val gäller för framtiden, intill dess vederbörande efter ansökan

tillträder tjänst å polislönereglementet — i vilket fall de speciella, för polislöneregleringen

gällande övergångsbestämmelserna icke blir tillämpliga —

har frågan om icke ett nytt anmälningsförfarande bör anordnas för dessa

polismän upptagits till övervägande inom civildepartementet. Det torde

emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i denna fråga ävensom

att meddela de bestämmelser, som kan föranledas därav.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

anförts meddela bestämmelser angående tillämpning

av polislönereglementet på vissa polismän i Göteborgs stads

polisdistrikt m. in.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

L-A. Frithiof

550343. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland. a1 i texten
  2. SU 1955:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tilllämpning av polislönereglementet på vissa polismän i Göteborgs stads polisdistrikt m. m. jämte i s. 4 i texten