Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal om inrättande och drift av ett institut för optisk forskning, m. m

1955-02-11 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:70, Angående godkännande av avtal om inrättande och drift av ett institut för optisk forskning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

1

Nr 70

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal om inrättande och drift av ett institut för

optisk forskning, m. m.; given Stockholms slott den

11 februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

John Ericsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag om inrättande och drift av ett institut

för optisk forskning, vilket är avsett att fullfölja det forskningsarbete, som

sedan några år bedrivits under ledning av den s. k. optiknämnden. Enligt

ett avtal, som forskningsinstitutkommittén för Kungl. Maj :t och kronan

träffat med Stiftelsen Svensk optikforskning — bildad av vissa industriföretag

— skall staten under fem år, räknat fr. o. in. den 1 juli 1955, lämna

årliga bidrag till främst vissa avlönings- och pensionskostnader vid institutet;

det statliga bidraget beräknas för budgetåret 1955/56 till 88 000 kronor.

Stiftelsen har förbundit sig att under nyssnämnda femårsperiod årligen

bidraga till kostnaderna för institutets verksamhet med lägst 54 500 kronor.

Det föreslås, att riksdagen godkänner det ingångna avtalet samt för

nästa budgetår anvisar erforderliga medel, 88 000 kronor, som bidrag till

institutet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 70

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 70

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och civildepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson,

fråga om inrättande av ett institut för optisk forskning, m. m. samt

anför därvid följande.

Inledning

I årets statsverksproposition (X ht, p. 46) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Institutet

för optisk forskning för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag

av 88 000 kronor. Jag torde nu få återkomma till hithörande frågor.

Med skrivelse till Kungl. Maj :t den 11 november 1949 överlämnade statens

naturvetenskapliga forskningsråd och statens tekniska forskningsråd

en utredning med förslag om inrättande av ett optiskt institut; förslaget var

utarbetat av en av sistnämnda forskningsråd tillsatt kommitté. Enligt förslaget

skulle staten och en av vissa industriföretag bildad stiftelse träffa ett

avtal på fem år om att inrätta och driva ett optiskt forskningsinstitut; dess

uppgift skulle vara att i samverkan med tekniska högskolan i Stockholm

och andra vetenskapliga institutioner bedriva optisk forskning samt medverka

till utbildningen inom områden, som berördes av institutets verksamhet.

Kostnaderna skulle till övervägande delen täckas genom bidrag av

staten och stiftelsen. Forskningsråden hemställde om godkännande av ett

till utredningen fogat avtalsförslag samt om medelsanvisning. Av statsmedel

tänktes enligt skrivelsen ett årligt belopp om ca 148 000 kronor bliva

erforderligt.

Över framställningen inhämtades utlåtanden från ett stort antal myndigheter

och institutioner (se X ht 1951, p. 39). Flertalet av dessa tillstyrkte

förslaget eller förklarade sig icke ha något att erinra mot dess genomförande.

I vissa yttranden anfördes emellertid betänkligheter med hänsyn till kostnadsfrågan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

Ärendet anmäldes i 1951 års statsverksproposition (X ht, p. 39). Det av

forskningsråden framlagda förslaget ansågs då icke kunna tillstyrkas.

Förnyade framställningar om inrättande av ett optiskt institut i huvudsaklig

överensstämmelse med 1949 års förslag — dock med vissa jämkningar

föranledda bl. a. av penningvärdets förändring — har sedermera

gjorts vid flera tillfällen, senast av statens tekniska forskningsråd i skrivelse

den 31 augusti 1953 med rådets anslagsäskanden för budgetåret 1954/

55. Ej heller dessa senare framställningar har hittills föranlett något förslag

till riksdagen.

För bedrivande av viss optisk forskning finnes för närvarande, såsom

omnämnts bl. a. i 1951 års statsverksproposition (s. 57), ett, formellt sett,

enskilt organ, den s. k. optiknämnden. Kostnaderna för verksamheten i optiknämnden,

vilken är förlagd till tekniska högskolan i Stockholm, bestrides

genom bidrag från forskningsanslag å riksstaten samt, i viss utsträckning,

genom inkomster av uppdrag. Meningen har varit, att det föreslagna institutet

skulle övertaga och fortsätta nämndens verksamhet.

över tekniska forskningsrådets år 1953 gjorda framställning om inrättande

av ett optiskt institut har utlåtande inhämtats av forsknings institutkommittén.

Sedermera har Kungl. Maj :t den 3 september 1954 bemyndigat

kommittén att upptaga förhandlingar med enskilda intressenter om inrättandet

av ett dylikt institut. Kommittén har den 27 december 1954 överlämnat

ett betänkande i ämnet samt ett — under förbehåll av Kungl. Maj :ts

godkännande — träffat avtal med en av vissa företag bildad stiftelse, benämnd

Svensk optikforskning, om inrättande och drift av ett optiskt institut

som skulle avlösa optiknämnden. Samtidigt har kommittén överlämnat förslag

till stadgar för institutet.

I detta sammanhang torde få beröras vissa spörsmål angående handhavandet

av ett antal såsom ljusnormaler avsedda lampor, vilka efter förslag

av mynt- och justeringsverket samt statens tekniska forskningsråd i skrivelse

den 11 april 1951 införskaffats till Sverige. Kungl. Maj :t föreskrev den

6 juni 1952, att tolv av nämnda lampor, som avsågs skola bli riksnormaler,

skulle tills vidare förvaras vid mynt- och justeringsverket under dubbla lås.

Samtidigt föreskrev Kungl. Maj :t att återstående fyra lampor, som avsågs

skola utgöra huvudnormaler, skulle förvaras vid tekniska högskolan i Stockholm

eller mynt- och justeringsverket, likaledes under dubbla lås. Nycklarna

till sistnämnda lås skulle deponeras, den ena hos mynt- och justeringsverket

och den andra hos optiknämnden. De såsom huvudnormaler avsedda lamporna

må användas till komparation endast i fall myntdirektören och laboratoriechefen

hos optiknämnden finner det erforderligt.

Enligt mynt- och justeringsverkets samt forskningsrådets förenämnda

skrivelse den It april 1951 erfordrades för betjänandet av huvudnormalerna

viss elektrisk utrustning. Kostnaderna härför beräknades till 11 500

kronor. Statens tekniska forskningsråd har i skrivelse den 11 februari 1954

anfört, alt behov föreligger av medel för anskaffning av ifrågavarande utrustning.

Det tidigare angivna beloppet är emellertid icke numera tillräck
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

ligt för ändamålet. Rådet hemställer, att frågan göres till föremål för utredning

i samband med behandlingen av frågan om ett optiskt institut.

Ytterligare bör här nämnas, att Svenska nationalkommittén för fysik i en

till Kungl. Maj:t ställd, den 10 december 1953 dagtecknad skrivelse föreslagit,

att statens omhänderhavande av normaler för fysikaliska enheter samt

organisationen av den fysikalisk-tekniska provningsverksamheten i Sverige

och därför nödvändig forskningsverksamhet skall utredas genom särskilda

sakkunniga. Härvid bör enligt nationalkommittén bl. a. särskilt undersökas,

huruvida icke betydande fördelar i avseende på såväl effektivitet

som ekonomi står att vinna genom att förefintliga och planerade organisationer

för mätteknisk forskning och kvalificerad provningsverksamhet på

det fysikalisk-tekniska området hopföres till en större enhet med samlade

resurser. Därest vårt land ägde en dylik fysikalisk-teknisk centralanstalt,

vore det enligt nationalkommitténs mening sannolikt den naturligaste lösningen

att organisera bl. a. det optiska institutet och ett planerat institut för

numerisk analys som avdelningar inom centralanstalten. Nationalkommittén

betonar angelägenheten av att under utredningsstadiet och till dess en

centralanstalt kommer till stånd de särskilda organen för forskning samt

utveckling av mätmetoder och härför erforderliga instrument erhåller nödiga

personella och ekonomiska resurser. Den vid sådant arbete vunna

erfarenheten anses bl. a. bli av stor betydelse för den föreslagna utredningen

och utgöra en god grund för motsvarande verksamhet inom en kommande

centralanstalt. — Nationalkommitténs framställning har t. v. icke

utsänts på remiss eller eljest föranlett någon åtgärd.

Jag torde nu få övergå till att redogöra för vad forskningsinstitutkommittén

anfört om här upptagna spörsmål. Av kommittén överlämnade avtal och

förslag till stadgar beträffande det föreslagna institutet för optisk forskning

torde såsom bilagor (Bilagor 1 och 2) få fogas till statsrådsprotokollet i

detta ärende.

Forskningsinstitutkommitténs förslag

I forskningsinstitutkommitténs remissutlåtande över tekniska forskningsrådets

senaste framställning om inrättande av ett optiskt institut anföres

följande beträffande behovet av ett centralt organ för optisk

forskning och betydelsen av att ett dylikt organ kommer till stånd.

Såsom framhålles i forskningsrådens utredning är studiet av högre optik

eftersatt i Sverige. Kunnigheten i optik anses därför vara otillfredsställande

även hos inånga, som för sin verksamhet skulle behöva sådan kunskap.

Orsaken härtill synes i sista hand vara, att optiken är ett gemensamt område

för ett flertal vetenskapliga discipliner och att till följd härav ingen viss

kategori av landets utbildningsanstalter ansett sig ha större anledning än

andra att mera vitt- och djupgående sysselsätta sig med denna vetenskapsgren.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 70 5

Såväl av forskningsrådens utredning som av de utlåtanden, vilka avgivits

rörande förslaget om ett optiskt institut, framgår att optiken är av stor betydelse

på flera områden. På det militära området har optiken en

mångfaldig användning, som icke i väsentlig mån torde komma att inskränkas

under överskådlig tid framåt. Detta sammanhänger med att optisk materiel

av mycket högkvalificerat och speciellt slag kommer till användning i

samband med de modernaste militära vapnen. Inom olika industriella

fack har under de senaste åren optiska analysmetoder, särskilt inom infraröd-

och ultraviolettområdena, fått en alltmera ökad betydelse. Inom verkstadstekniken

och därmed besläktade verksamhetsområden kan åtskilliga

vinster i tid och kvalitet göras, om optiska justerings- och kontrollmetoder

får ersätta äldre rent mekaniska. Även för regleringstekniken inom olika tekniska

fack spelar optiken en icke obetydlig roll. Framstegen på flera medicinska

områden ävensom inom växt- och djurbiologien har i många

fall möjliggjorts eller underlättats genom olika optiska metoder. Det hav

härvid i regel varit fråga om en tillämpning eller utveckling av mikroskoperingstekniken.

Optiken är vidare en av astronomins viktigaste grundvetenskaper

och är av betydelse för fotograf in och fotogrammetrin. Jämväl inom

flera andra vetenskapliga områden och tekniska tillämpningar

har optiska konstruktioner viktiga funktioner att fylla.

Nu angivna förhållanden styrker enligt kommitténs mening behovet av

ett särskilt organ i vårt land för optisk forskning. Kommittén framhåller,

att ett sådant organ bör undan för undan kunna bliva av betydelse

för allt flera av de olika områden, inom vilka optiken spelar en betydelsefull

roll.

Organet synes först och främst böra utgöra ett säte för den högre optiska

forskningen i Sverige. Det kan samtidigt främja utbildningen av kvalificerade

optiker genom att personer, som önskar specialisera sig på optik, beredes

tillfälle att under en längre tid arbeta hos organet i fråga. Personalen

hos organet och där befintlig utrustning bör även kunna nyttiggöras genom

viss kursverksamhet för andra kategorier av studerande och för yrkesmän.

Organet bör också utöva en vetenskaplig konsultverksamhet till fronnna för

olika optikintressenter. Härigenom torde eventuellt behovet av optiskt skolad

personal på andra håll kunna nedbringas. Hos organet torde vidare i anslutning

till den där bedrivna forskningen böra förekomma viss provningsverksamhet.

Denna synes dock aldrig böra omfatta rutinprov utan torde böra vara

inskränkt till sådan provning, för vilken organet är speciellt skickat genom

den personal och den utrustning, som där finnes. Provningen synes aldrig

böra få inkräkta på forskningen, som bör vara organets huvuduppgift.

Ett organ för optisk forskning kräver givetvis cn ganska dyrbar apparatutrustning.

Denna kan emellertid bliva till nytta icke blott för organets egen

forskning utan även för ett flertal utomstående myndigheter och institutioner.

Såsom framhållits i några remissutlåtanden över forskningsrådens förslag

rörande inrättande av ett optiskt institut måste det anses rationellt att hos

ett forskningsorgan koncentrera sådan apparatur, som på eu gång kan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 70

främja forskningen och utnyttjas av andra intressenter, ofta statliga myndigheter,

som var och en för sig icke fullt kan utnyttja apparaterna i fråga.

Ett organ för optisk forskning är icke blott av betydelse för främjande

av vetenskap och teknik inom sådana områden, där optiska metoder och

konstruktioner spelar en roll. Ett dylikt organ kan samtidigt stödja och

främja utvecklingen av den optiska industri, som nu finnes i Sverige. Ett

motsvarande stöd lämnas den optiska industrien i flera andra länder. Många

nya metoder och uppslag inom optiken saknar vår inhemska industri för

närvarande möjligheter att bearbeta, därför att den icke har råd att nedlägga

erforderliga kostnader på utrustning och forskningspersonal. Industriens

läge förbättras i den mån ett statligt forskningsorgan kan taga hand

om forsknings- och utvecklingsarbetet på vissa betydelsefulla områden. Ett

sådant organ kan också vara av betydelse för den inhemska optiska industrien

genom att underlätta industriens kontakter med den internationella

vetenskapliga optiken och med företrädare för de olika vetenskaper, som

utnyttjar optik.

Framhållas må att staten måste anses ha ett betydande intresse av att

det finns en kvalificerad inhemsk optisk industri. Ur militära beredskapssynpunkter

är det av vikt, att möjligheter finnes att inom landet justera,

reparera och nytillverka optisk materiel för militära ändamål. Det synes

icke heller uteslutet, att efter inrättandet av ett organ för optisk forskning

svensk optisk industri skall kunna få till stånd en export av svenska optiska

artiklar. Optiken utgör ett fält, där forskning, experimentarbete och

högre teknisk utbildning kan bli betydelsefulla vapen i den internationella

konkurrensen. I fråga om en optisk kvalitetstillverkning bör vi ha större

förutsättningar att hävda oss i konkurrensen med utlandet än på en hel del

andra områden. I allt fall medför en inhemsk optisk tillverkning en minskning

av vårt lands behov att importera utländska optiska artiklar.

Betydelsen av inhemsk optisk forskning förringas icke av att optikforskning

bedrives i utlandet. Endast under förutsättning att jämväl vi själva

bedriver forskning på området vågar man räkna med att impulser utifrån

blir utnyttjade här i landet. Förhandenvaron av en inhemsk forskningsmiljö

torde vara en förutsättning för att man effektivt skall kunna tillgodogöra

sig utlandets resultat. Härtill kommer, såsom forskningsråden framhållit,

att det råder speciella förhållanden inom optiken, där den vetenskapliga

grundforskningen är intimt sammanknuten med den industriella tekniken.

Vad som publiceras är mestadels avhandlingar och uppsatser, som

rör sig om teoretiska beräkningar eller angiver experimentella framsteg,

men de senare skisseras i regel endast i princip. Ibland saknas just de moment,

som har den största betydelsen för konstruktionerna ifråga. För att

vårt land skall kunna tillgodogöra sig framstegen är det i sådana fall nödvändigt,

att en inhemsk forskning fyller ut de luckor, som de utländska

redogörelserna innehåller.

Härefter går kommittén i sitt utlåtande in på frågan vilken organisationsform

som ett centralt forskningsorgan på optikens område lämpli
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 70

gen bör ha. Kommittén erinrar därvid, att i landet f. n. finns ett dylikt centralorgan,

nämligen optiknämnden, samt att en icke obetydlig optisk forskning

under flera år bedrivits i nämndens regi med goda resultat. Emellertid

framhåller kommittén, att optiknämnden är en privat institution och att

den organisationsform, som nämnden utgör, icke synes kunna bibehållas

för en längre tid framåt. Den har icke heller av sina upphovsmän ansetts

som något annat än ett provisorium. För närvarande hämmas den optiska

forskningen av att den icke fått det officiella erkännande och den garanti

för framtiden, som inrättandet av ett institut eller av annan mera fast organisationsform

med statligt stöd utgör. Den nuvarande organisationsformen

är bland annat förenad med den nackdelen, att inga av forskarna kan erhålla

mera fasta anställningar med rätt till pension. Lika litet som annan

forskning kan den optiska forskningen i längden konkurrera om forskarbegåvningarna,

såvida den icke kan erbjuda utsikter till någorlunda tiygga anställningsvillkor.

Man torde få räkna med att det på längre sikt möter svårigheter

att hålla någon optisk forskning av betydelse igång, därest icke

andra anställningsformer än de nuvarande kan erbjudas. En ny organisationsform

synes således påkallad, om icke den i optiknämndens regi hittills

bedrivna forskningen skall riskera att behöva nedläggas på grund av peisonalavgång

och rekryteringssvårigheter.

Kommittén har sålunda kommit till den uppfattningen, att det föreliggei

behov av ett särskilt organ för optisk forskning med arbetsuppgifter, som

angivits i det föregående, att detta organ bör få en mera officiell prägel än

den nuvarande optiknämnden samt att organet bör kunna erbjuda forskarna

någorlunda goda anställningsvillkor.

Det av statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens tekniska

forskningsråd framlagda förslaget angående inrättande av ett optiskt institut

_enligt vilket förslag staten och en industristiftelse skulle vara ekono
miska

huvudmän för institutet och verksamheten regleras genom ett avtal

mellan staten och stiftelsen — gjordes i forskningskommitténs nu ifrågavarande

utlåtande — vilket bör särhållas från kommitténs betänkande i frågan,

som kommer att behandlas i det följande — till föremål för vissa erinringar.

Kommittén framhöll därvid bl. a. att den ställning, som det optiska institutet

och dess personal skulle få enligt forskningsrådens avtalsförslag, i viktiga

avseenden skilde sig från vad som gäller för träforskningsinstitutet och textilforskningsinstitutet.

På anförda skäl kom forskningsinstitutkommittén i det utlåtande, för vars

innehåll nu redogöres, närmast till den slutsatsen, att det förordade centralorganet

för optisk forskning borde erhålla formen av en helt statlig institution,

förslagsvis benämnd statens optiknämnd. Endast eu del av statens

utgifter för nämnden borde belasta ett särskilt anslag på riksstaten vilket

beräknades till 87 000 kronor; återstoden av statens utgifter borde bestridas

av medel från de forskningsanslag, som står till statens tekniska forskningsråds

och statens naturvetenskapliga forskningsråds disposition. Dessutom

förutsattes vissa bidrag från den optiska industrien samt inkomst i

form av ersättningar för utförda uppdrag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj.ts proposition nr 70

Inrättandet av en statens optiknämnd syntes enligt kommittén icke behöva

föranleda någon ändring i mynt- och justeringsverkets ställning såsom

den myndighet, vilken närmast under Kungl. Maj :t skall ha ansvaret

för de till Sverige införskaffade ljusnormalerna. Därest någon eller några

befattningshavare hos optiknämnden skulle taga befattning med ljusnormalerna

vilket syntes kommittén vara en lämplig ordning — borde nämnden

därför erhålla ersättning av mynt- och justeringsverket. Kommittén tillstyrkte,

att medel anvisades för anskaffande och sammanbyggande av den

utrustning, som erfordras för normallampornas utnyttjande. Då denna utrustning

avsåg normalhållningen, syntes kostnaden för densamma icke böra

bestridas pa det sätt som föreslagits för optiknämndens forskningsutrustning

utan borde bestridas av medel, anvisade å riksstaten för ifrågavarande

ändamål.

Enligt vad som anföres i forskningsinstitutkommitténs betänkande om inrättande

av ett institut för optisk forskning har kommittén vid de förhandlingar,

som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 september 1954 förts

med enskilda intressenter, utgått från att institutet skulle få formen, icke

av en rent statlig institution, utan av ett blandat statligt-industriellt

forskningsinstitut av i huvudsak samma typ som Svenska

träforskningsinstitutet och Svenska textilforskningsinstitutet. I flertalet

praktiska hänseenden har kommittén emellertid knutit an till sitt förslag

i nyssnämnda remissutlåtande. Förhandlingar har förts med företrädare för

följande industriella företag, nämligen Svenska Ackumulator aktiebolaget

Jungner, Svenska aktiebolaget Gasaccumulator samt Lumalampan aktiebolag.

Dessa företag har bildat en särskild stiftelse, Stiftelsen Svensk optikforskning.

Med denna stiftelse har kommittén ingått ett avtal om inrättande och

drift av ett institut för optisk forskning. Institutets verksamhet avses skola

böija den 1 juli 19o5, och avtalet gäller en tidrymd av fem år. Institutets svfte

är enligt avtalet att i nära samarbete med tekniska högskolan i Stockholm

och under samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva optisk

forskning ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker

och forskare inom områden, som berörs av institutets verksamhet.

Stiftelsen förbinder sig enligt avtalet att bidraga till kostnaderna för institutets

vei ksamhet med lägst 54 500 kronor per år. Staten bidrager främst

till avlöning och pensionering av viss personal; statsbidraget för budgetåret

1955/56 beräknas till 88 000 kronor. Kommittén föreslår, att ett särskilt anslag

å detta belopp uppföres under tionde huvudtiteln.

Beträffande institutets organisation samt omfattningen

av dess verksamhet in. in. anför kommittén följande.

Av statsmedel bör bestridas avlöningskostnader för en föreståndare,

två förste forskningsingenjörer och en annan ingenjör. Till innehavaren

av befattningen som föreståndare för institutet har kommittén icke kunnat

tillstyrka högre ersättning av statsmedel än som motsvarar lön enligt 37

Iöneklassen eller t. n., inberäknat rörligt tillägg, 26 700 kronor om året.

Den nuvarande föreståndaren för optiknämnden docenten E. Ingelstam åt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 70

njuter som föreståndare ersättning för mistade löneförmåner som lektor,

inklusive visst arvode, med 27 624 kronor. Härjämte uppbär han som biträdande

lärare vid tekniska högskolan ett arvode av 5 900 kronor om året,

varvid han dock för assistenthjälp avstått ca 500 kronor. Hans totala löneförmåner

som föreståndare för optiknämnden och som biträdande lärare

uppgår sålunda till (27 624 + 5 900 — 500 =) 33 024 kronor. Med hänsyn

bl. a. till Ingelstams fleråriga arbete i optiknämnden anser kommittén, att

han — om han utses till föreståndare för institutet för optisk forskning —

bör bibehållas vid sina nuvarande förmåner. Han bör alltså i fortsättningen

åtnjuta — utöver ersättning för mistade löneförmåner — arvode som föreståndare

med sådant belopp, att detta tillsammans med de inkomster han

kan erhålla från tekniska högskolan uppgår till 5 400 kronor. Inom denna

ram bör emellertid ersättningen för föreståndarebefattningen kunna avpassas

med hänsyn till en eventuellt framdeles önskvärd förskjutning mellan

undervisningsgöromålen vid tekniska högskolan och institutionsarbetet

i sådan riktning, att Ingelstam ges möjlighet att i ökad utsträckning ägna

sig åt institutet. Om Ingelstam blir innehavare av professur vid högskolan

och därvid kvarstår som föreståndare, skall ersättningen till honom omprövas.

— Ersättningen till föreståndaren bör fastställas av Kungl. Maj :t.

För de båda förste forskningsingenjörerna har kommittén räknat med

ersättning motsvarande 29 löneklassen å löneplan 1, d. v. s. till envar 20 148

kronor. Till dessa befattningshavare må utan Kungl. Maj :ts medgivande icke

utgå högre ersättning av statsmedel än med nämnda belopp. För ingenjören

har beräknats avlöning med belopp enligt 23 löneklassen. För annan person

än förste forskningsingenjörerna må styrelsen för institutet emellertid

inom ramen för tillgängliga medel kunna besluta om avlöning av statsmedel

med belopp motsvarande högst 25 löneklassen. Slutligen har kommittén till

ersättning för administrativa göromål o. dyl. beräknat ett belopp om 3 300

kronor. Sistnämnda medel bör även kunna tagas i anspråk för ersättning till

Ingelstam, om denne till följd av ökat arbete med optisk forskning erhåller

mindre inkomster från tekniska högskolan.

I likhet med vad som gäller för andra motsvarande forskningsinstitut bör

föreståndaren — såvitt han icke redan innehar tjänst med pensionsrätt —

vara berättigad till pension på statens bekostnad i Svenska personalpensionskassan.

Samma förmån bör enligt styrelsens bedömande tillkomma

annan befattningshavare vid institutet med lön av statsmedel, som varit anställd

minst två år. Om vid institutet anställes personal, som under längre

tid tjänstgjort vid den nuvarande optiknämnden, bör Kungl. Maj :t efter förslag

av styrelsen kunna medge reducering av nyss angivna tidsgräns för

pensionsrätt. 1 avbidan på det förslag rörande pensionering genom statens

pensionsanstalt av vissa icke statliga befattningshavare, som kommer att

framläggas av 1951 års pensionsutredning, bör de av statsmedel bekostade

pensionsavgifterna beräknas i förhållande till grundlönerna enligt statens

löneplansförordning av år 1947. Kommittén förutsätter emellertid att Kungl.

Maj :t tills vidare — på sält chefen för handelsdepartementet uttalat i pro
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 70

positionen nr 95 till 1954 års riksdag angående godkännande av avtal om fortsatt

drift av Svenska träforskningsinstitutet, m. in. — vid uppkommande

pensionsfall skall äga besluta om provisoriska tillägg å pensionerna av

statsmedel.

Den nuvarande optiknämnden har viss optisk utrustning som bör

få övertagas av det nya institutet. Det är emellertid uppenbart, att vid den

föreslagna intensifierade forskningsverksamheten ytterligare utrustning erfordras.

Föreståndaren för optiknämnden har beräknat medelsbehovet för

ytterligare utrustning till 156 000 kronor. I nuvarande läge anser kommittén

sig icke kunna förorda, att medel för utrustning anvisas å riksstaten. Viss

utrustning bör kunna erhållas från industrien. Härjämte hemställer kommittén,

att av fondmedel, som kan stå till Kungl. Maj :ts disposition för hithörande

ändamål, anvisas ett engångsbelopp av 50 000 kronor för utrustning

till institutet för optisk forskning. Om institutets styrelse finner ytterligare

medelsanvisning för utrustning erforderlig under senare delen av femårsperioden

1955—1960 torde styrelsen få inkomma till Kungl. Maj :t med

framställning härom.

Optiknämnden disponerar f. n. lokaler i tekniska högskolans byggnader.

Kommittén förutsätter, att dessa eller likvärdiga lokaler inom h ögskolan

får disponeras av institutet för optisk forskning; ett sådant arrangemang

torde vara till nytta för undervisningen vid högskolan. För det

i all, att viss del av lokalerna kommer att behöva tagas i anspråk för tekniska

högskolans egen räkning, kan emellertid — enligt skrivelse från chefen

för statens provningsanstalt — tillräckligt utrymme erhållas inom statens

provningsanstalt. Några medel för nybyggnad eller för hyra av lokaler behöver

sålunda ej beräknas. Om lokalerna inom provningsanstalten tages i

anspråk för institutet, uppstår dock vissa kostnader för flyttning, inredning

o. dyl. Dessa kostnader synes böra bestridas av statsmedel.

På grundval av de sålunda angivna förutsättningarna har kommittén upprättat

följande finansieringsplan för institutet avseende budget
-

året 1955/56.

Statsbidrag

Arvode till av Kungl. Maj :t utsedda styrelseledamöter .... 1 000

Avlöning till

föreståndaren (docent Ingelstam)................... 27 624

två förste forskningsingenjörer..................... 40 296

en annan ingenjör ................................ 14 772

Ersättning för administrativa göromål m. in........... 3 308

Arbetsgivarbidrag till allmän sjukförsäkring samt avgift

för yrkesskadeförsäkring .......................... 1 000 88 000

Industribidrag .............................................. 54 500

Inkomster av uppdrag........................................ 30 000

Summa kronor 172 500

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 70

Kommittén framhåller, att statsbidraget till institutet kan efter första

verksamhetsåret komma att stiga med ett mindre belopp, motsvarande utgifter

för pensionering av personal.

Utöver statsbidrag, industribidrag och inkomster av uppdrag bör till institutets

verksamhet enligt kommittén kunna påräknas bidrag från statens

tekniska forskningsråd och statens naturvetenskapliga forskningsråd. Bidraget

från industrien samt inkomsterna av uppdrag och från forskningsråden

avses för avlöning av den ytterligare personal vid institutet, som kan

erfordras, samt bestridande av utgifter av omkostnadsnatur m. m.

Kommittén uttalar, att det med Stiftelsen Svensk optikforskning ingångna

avtalet utformats i överensstämmelse med de riktlinjer, för vilka kommittén

redogjort i betänkandet. Vidare meddelar kommittén, att stiftelsen icke

funnit anledning till erinran mot det framlagda stadgeförslaget.

Yttranden

Över det i forskningsinstitutkommitténs betänkande framlagda förslaget

om inrättande av ett institut för optisk forskning har yttranden avgivits av

statskontoret, mynt- och justeringsverket, statens provningsanstalt, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna — som överlämnat utlåtande från tekniska

högskolans i Stockholm kollegienämnd — statens naturvetenskapliga

forskningsråd, statens tekniska forskningsråd samt optiknämnden.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm, till vars yttrande

överstyrelsen för de tekniska högskolorna ansluter sig, statens provningsanstalt,

de båda forskningsråden samt optiknämnden tillstyrker i huvudsak

förslaget. Vissa av nu nämnda remissinstanser erinrar dock om att det föreslagna

institutet icke får den omfattning, som ursprungligen avsågs eller

som med hänsyn till föreliggande forskningsbehov är erforderlig. Statskontoret,

som visserligen konstaterar, att det nu framlagda förslaget förutsätter

ekonomisk medverkan från statsverkets sida av väsentligt mindre omfattning

än forskningsrådens ursprungliga förslag i ämnet, hyser dock betänkligheter

mot att staten under nu rådande förhållanden utvidgar sina åtaganden på

forskningens område till nya institutioner.

Frågan om det optiska institutets allmänna syftemål, ställning och arbetsuppgifter

görs i några yttranden till föremål för principiella erinringar. Sålunda

anför de båda forskningsråden i likalydande ordalag — närmast i anslutning

till bedömningen av sättet för lokalfrågans lösning — att ett institut av här

ifrågavarande art i princip ej bör organisatoriskt eller i lokalt avseende inlemmas

i viss högskola eller visst universitet. Naturvetenskapliga forskningsrådet

utvecklar närmare denna tankegång och framhåller, att institutets

stadgar klart bör ge uttryck lör det förhållandet att institutet bortsett från

de hänsyn som kan böra tagas till industriens behov och önskemål skall

anses som eu riksinstitution, avsedd att tillgodose behoven från alla slag

av allmännyttig forskningsverksamhet. Rådet finner det sålunda vara syn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

nerligen viktigt, alt forskningsinstitutet i sin verksamhet icke blott har

kontakt med den tekniskt-vetenskapliga forskningen utan också med den

allmänt naturvetenskapliga. Det bör vara institutets uppgift att verka fölen

allsidig utveckling inom den optiska forskningen men också att vara ett

rådgivande organ för de institutioner och forskare, som för sina arbeten är

i behov av råd och ledning på det optiska området. Möjligheten för forskare

även utanför de tekniska högskolorna att bedriva arbeten vid institutet bör

också i princip vara så stor som är praktiskt möjligt. Rådet anser, att den

föreslagna formuleringen av stadgarna på denna punkt — § 10 — är alltför

snäv, och vill i stället föreslå följande formulering av nämnda paragraf:

»Forskare och studerande, vilka önska vid institutet utföra egna forskningsarbeten

och vilkas kvalifikationer av föreståndaren eller styrelsen anses

tillräckliga, böra beredas tillfälle att utföra sådana arbeten vid institutet

i den mån upplåtelse kan ske utan olägenhet för övrig forskningsverksamhet

vid institutet. I vad mån kostnaderna för dylika arbeten skola bestridas av

institutet avgöres av styrelsen.

Forskare och studerande, varom i denna paragraf nämnts, skola ställa sig

till efterrättelse för institutets personal gällande ordningsregler.»

I stadgarna borde enligt naturvetenskapliga forskningsrådets mening vidare

föreskrivas, att institutet är tillgängligt för konsultation på villkor, som

avgöres för varje särskilt fall, för institutioner och forskare, vilka för sina

arbeten är i behov därav.

Statens provningsanstalt förutsätter, att anstalten även efter tillkomsten

av ett optiskt institut bör ha möjlighet att liksom hittills mottaga och utföra

uppdrag avseende såväl enklare rutinprovningar som mera komplicerade

tekniskt-vetenskapliga undersökningar inom det optiska området. Den senare

kategorien av uppdrag bör sålunda enligt anstaltens mening icke förbehållas

institutet.

I vissa yttranden göres erinringar mot förslaget i vad detsamma avser storleken

av ersättningen till institutets föreståndare. Sålunda anser kollegicnämnden

vid tekniska högskolan i Stockholm och tekniska forskningsrådet,

att ifrågavarande ersättning bör utgå med belopp motsvarande lön efter 37

löneklassen ökat med ett årligt arvode av 5 000 kronor. Enligt naturvetenskapliga

forskningsrådets mening bör ersättningen icke understiga avlöningen

för en professor och institutionschef. Optiknämnden förordar alternativt

nu nämnda ersätlningsgrunder. Som motivering för en bättre löneställning

än den som avses i kommitténs förslag åberopas de självständiga och krävande

arbetsuppgifter, som är förenade med föreståndarbefattningen, ävensom

de kompetenskrav, som måste ställas på innehavaren av densamma, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna framhåller, att docenten Ingelstam,

därest han utses till föreståndare för institutet för optisk forskning, som ersättning

härför och för läraruppdrag vid högskolan sammanlagt bör erhålla

samma lönebelopp, som han f. n. har i egenskap av föreståndare vid optiknämnden

och biträdande lärare vid högskolan. Statskontoret — som i övrigt

icke har något att erinra mot den föreslagna löneställningen — förordar, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Iliingl. Maj:ts proposition nr 70

Ingeistam, med avstående av löneförmånerna i den av honom innehavda lektorstjänsten,

får uppbära lön efter 37 löneklassen. Ämbetsverket säger sig icke

kunna tillstyrka, att ersättning härutöver tillerkännes Ingeistam för tidigare

utgående arvoden vid tekniska läroverket i Stockholm. Statskontoret förutsätter,

att Ingelstams tjänstgöring som lärare vid tekniska högskolan i Stockholm

kan förenas med befattningen som föreståndare vid institutet. Kollegienämnden

understryker, att någon automatisk hopkoppling av föreståndarbefattningen

med lärarbefattning icke kan godtagas av högskolan.

Skulle å andra sidan en professor utses till föreståndare för institutet bör

han enligt nämndens mening jämte sin lön som professor åtnjuta särskilt

arvode som föreståndare.

1 de remissyttranden, som avgivits av kollegienämnden och tekniska forskningsrådet,

föreslås, att institutets föreståndare och förste forskningsingenjörer

beredes rätt till förhöjning av den av statsmedel utgående lönen efter

samma grunder som gäller i fråga om löneklassuppflyttning av statliga befattningshavare.

Även i fråga om semester bör ifrågavarande befattningshavare

enligt nämnda remissinstansers mening vara likställda med befattningshavare

i statens tjänst. Optiknämnden anser, att löneförhöjning enligt nyssnämnda

grunder bör kunna tillerkännas institutets av statsmedel avlönade

personal.

Frågan om anskaffning av utrustning för institutet har upptagits av kollegienämnden

och tekniska forskningsrådet, vilka funnit, att hela det av optiknämndens

föreståndare beräknade beloppet av 156 000 kronor kommer

att behövas under den femårsperiod, för vilken avtalet gäller. Även optiknämnden

vitsordar, att hela ifrågavarande belopp är nödvändigt om verksamheten

skall kunna bedrivas på avsett sätt.

Vad angår institutets lokalfråga förklarar kollegienämnden sig icke ha något

att erinra mot att institutet under begränsad tid får disponera de utrymmen,

som f. n. provisoriskt är upplåtna åt optiknämnden. Kollegienämnden

understryker dock, att institutet måste kunna förflyttas från dessa lokaler

efter kort varsel, därest högskolans intressen så skulle fordra. Detsamma gäller

beträffande vissa andra utrymmen inom högskolan, vilka institutet enligt

nämnden eventuellt skulle kunna få disponera. Statens provningsanstalt bekräftar

sin utfästelse att, om så erfordras, i viss utsträckning och för begränsad

tid upplåta lokaler för institutet. Naturvetenskapliga forskningsrådet och

tekniska forskningsrådet finner den föreslagna lösningen av lokalfrågan rimlig

med hänsyn till institutets begränsade omfattning samt förenad med vissa

praktiska fördelar. Forskningsråden gör dock därvid principiella förbehåll,

vilka tidigare omnämnts.

Vad angår formerna för statens bidragsgivning framhåller statskontoret,

med hänsyn till verksamhetens stadigvarande natur, principiella betänkligheter

mot att till forskningsrådens disposition stående medel i viss utsträckning

skulle förbehållas nu ifrågavarande institut. Forskningsrådens medel

hör enligt ämbetsverkets åsikt icke på detta sätt bindas för bidrag till löpande

utgifter vid ett institut, som i annan ordning erhåller anslag av statsmedel.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 70

Kollegienämnden anser, att var och en av de tre ledamöter av institutets

styrelse ävensom en suppleant, vilka enligt det framlagda stadgeförslaget

skall utses av Kungl. Maj :t, bör förordnas på förslag av respektive naturvetenskapliga

forskningsrådet, tekniska forskningsrådet och kollegienämnden.

De båda forskningsråden framför förslag av i huvudsak samma innebörd.

Angående spörsmålet om handhavandet av ljusnormalerna anför myntoch

justeringsverket, att om institutet för optisk forskning erhåller den av

kommittén föreslagna formen av ett blandat statligt-industriellt forskningsinstitut,

bör frågan om huvudnormalernas betjänande upptagas till prövning,

varjämte åläggande för institutet att utan kostnad tillhandahålla lokal,

instrument och erforderlig hjälppersonal bör intagas i avtalet. Om institutet

icke får någon befattningshavare i laborators ställning, bör det ankomma

på mynt- och justeringsverket att genom en arvodesanställd tjänsteman

komparera institutets arbetsnormaler med verkets huvudnormaler utan särskild

kostnad för institutet. Det sistnämnda skulle därefter äga rätt att utnyttja

arbetsnormalerna till optisk forskning eller till bestämmande av industrinormaler.

För nyssnämnda tjänsteman beräknar mynt- och justeringsverket

ett arvode för tre månader per år om ungefär 6 000 kronor.

— Verket erinrar, att de anskaffade normalerna icke kan utnyttjas, förrän

viss elektrisk utrustning anskaffats. Kostnaderna för utrustningen och

installation av densamma beräknas — enligt uppgift av optiknämnden —

till 19 500 kronor.

Statens provningsanstalt anser icke lämpligt, att det optiska institutet

övertager vissa ljusnormaler, utan föreslår, att normalerna förvaras och

handhaves av anstalten.

Departementschefen

Frågan om den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande var i början

av 1940-talet föremål för utredning av särskilda sakkunniga under ledning

av f. d. generaldirektören G. Malm. Härvid gjordes en inventering av

aktuella forskningsbehov. De sakkunniga fann det befogat, att staten och

industrien gjorde gemensamma insatser för att främja grundforskningen

på vissa områden. På hemställan av de sakkunniga godkände riksdagen

under åren 1942—1946 förslag rörande Svenska träforskningsinstitutet,

Svenska textilforskningsinstitutet, Metallografiska institutet och Institutet

för konserveringsforskning. Verksamheten vid samtliga dessa institut bekostas

av staten och särskilda industristiftelser enligt ingångna avtal. I

fråga om driften av träforskningsinstitutet godkände föregående års riksdag

ett nytt avtal för perioden 1954—1959 (prop. 95, SU 10, s. 23, Rskr 10).

Avtalet rörande metallografiska institutet har enligt beslut av Kungl. Maj :t

den 30 juni 1954 förlängts för fem år. Förslag om nytt avtal angående driften

av textilforskningsinstitutet torde inom kort få föreläggas riksdagen. Erfarenheterna

av det samarbete, som staten och industrien på dessa områden

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 70

bedrivit, torde utan tvekan kunna betecknas som goda. Verksamheten vid

instituten har varit av stor betydelse och på olika sätt kommit även det

allmänna till godo.

Under senare år har åtskilliga förslag framlagts om inrättande av nya

forskningsinstitut av här angivet slag. Det har emellertid av såväl statsfinansiella

som andra skäl icke varit möjligt att förverkliga dessa förslag.

I fråga om ett av dessa projekt, gällande den optiska forskningen, finner

jag emellertid särskilt starka skäl föreligga att nu skrida till åtgärder.

Redan år 1949 föreslog statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens

tekniska forskningsråd inrättandet av ett institut för optisk forskning.

Förslaget har sedermera ånyo framförts vid flera tillfällen. I viss omfattning

bedrives sedan flera år optisk forskning vid den på privat initiativ tillkomna

optiknämnden, som disponerar vissa lokaler vid tekniska högskolan

i Stockholm. Optiknämndens verksamhet, vartill bidrag lämnats från statens

naturvetenskapliga forskningsråd och statens tekniska forskningsråd,

är i princip av samma slag som de förut angivna forskningsinstitutens, och

nämnden har motsvarande betydelse för den optiska industrien som de

berörda forskningsinstituten för respektive andra industrier. Optisk forskning

kan emellertid ej i längden bedrivas i den provisoriska form som optiknämnden

representerar, bl. a. av den anledningen att för kvalificerade

forskare fordras andra arbetsbetingelser än de som optiknämnden kan erbjuda.

Det synes även lämpligt att genom ett avtal av samma typ som beträffande

de förut nämnda forskningsinstituten tillförsäkra den optiska

grundforskningen ett fast bidragsstöd från intresserade företag.

En fortsatt och intensifierad optisk forskning är av flera skäl önskvärd.

I vårt land finns en förhållandevis liten men kvalitativt högtstående

optisk industri. Tillkomsten av ett mera bestående organ för optisk forskning

kan väntas verksamt bidraga till utvecklingen av optikindustrien. Forskningsinstitutkommittén

har i detta sammanhang — icke utan fog — understrukit,

att optiken utgör ett fält, där bl. a. forskning och experimentarbete

kan bli betydelsefulla tillgångar i den internationella konkurrensen.

En utveckling av den optiska industrien och ett därmed sammanhängande

minskat behov av import av optiska artiklar är självfallet till gagn för

folkhushållet i stort. Frånsett detta har staten emellertid — främst av militära

beredskapsskäl — ett direkt intresse av att det inom landet finns en

högtstående optisk industri för konstruktion och underhåll av komplicerade

optiska instrument.

Av den tidigare lämnade redogörelsen torde ha framgått, att optiken på

åtskilliga områden fått ökad betydelse. Ur rent vetenskaplig synpunkt är

det därför angeläget, att den optiska forskningen organiseras i fastare former

och förstärkes. Härigenom erhålles möjligheter för ett fruktbringande

samarbete med utländska forskningsorgan på detta område, samtidigt som

bättre förutsättningar skapas för utbildning av optikforskare inom landet.

Forskningsinstitutkommittén har nu lagt fram etl förslag om inrättande

av ett institut för optisk forskning. I sin slutliga utformning innebär för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 70

slaget, att staten och en särskild stiftelse, benämnd Svensk optikforskning

och bildad av tre svenska företag, som tillverkar optisk materiel, tillsammans

bekostar driften av ett dylikt institut. Detta skulle erhålla en förhållandevis

liten organisation; den fasta personalen skulle sålunda bestå av — förutom

föreståndaren — endast två förste forskningsingenjörer och en annan

ingenjör. Institutet skulle tills vidare inrymmas inom tekniska högskolan

i Stockholm. Stiftelsens årliga bidrag under perioden 1955—1960 beräknas

till lägst 54 500 kronor. Staten skall främst bidraga till vissa avlönings-

och pensionskostnader; för nästa budgetår beräknas det statliga bidraget

till 88 000 kronor. Härjämte föreslås, att Kungl. Maj :t av tillgängliga

fondmedel anvisar ett engångsbelopp av 50 000 kronor till utrustning vid

institutet.

Med hänsyn till vad jag förut anfört om önskvärdheten av att intensifiera

den optiska forskningen och ge den en fastare organisation anser jag mig

böra biträda kommitténs förslag om inrättande av ett institut för optisk

forskning. En i annat sammanhang ifrågasatt utredning om en fysikaliskteknisk

centralanstalt bör icke utgöra hinder däremot. Det är värdefullt,

att industrien genom det föreslagna institutet blir direkt intresserad av den

vetenskapliga forskningen på området och samtidigt också kommer att

avtalsmässigt bidraga med, förhållandevis, icke obetydliga belopp. Den av

kommittén föreslagna ramen för institutet föranleder ej heller erinran från

min sida; i mån av ökade inkomster av uppdrag och ytterligare bidrag från

stiftelsen kan institutets omfattning efter hand vidgas.

Såsom kommittén framhållit, synes det lämpligt att institutet inrymmes

i tekniska högskolan i Stockholm. För det fall att ifrågavarande utrymmen

behöver tagas i anspråk för högskolans egen räkning har statens

provningsanstalt förklarat sig kunna ställa erforderliga lokaler till förfogande.

Något medelsbehov för nybyggnad eller för hyra av lokaler uppkommer

alltså icke.

Med anledning av vad naturvetenskapliga forskningsrådet anfört i sitt

yttrande över kommitténs förslag vill jag erinra, att institutets syfte angivits

vara att bl. a. samverka med andra vetenskapliga institutioner. Jag förutsätter

därför, att institutet kommer att ha kontakt även med den allmänt

naturvetenskapliga forskningen.

I några yttranden föreslås högre löneförmåner till institutets föreståndare.

Givetvis måste på innehavaren av denna befattning ställas höga kompetenskrav;

jag är emellertid icke beredd förorda avlöning av statsmedel

med högre belopp än som motsvarar 37 löneklassen. Om den nuvarande

föreståndaren för optiknämnden utses till institutets föreståndare

bör han, på sätt kommittén föreslagit, bibehållas vid sina hittillsvarande

löneförmåner.

Vid övriga forskningsinstitut av denna typ utgår icke bidrag av statsmedel

med belopp motsvarande löneklassuppflyttningar. Några avsteg från

dessa grunder bör icke göras i fråga om institutet för optisk forskning.

Kommitténs förslag i fråga om pensionsförsäkring — utformat i över
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

ensstämmelse med vad som gäller eller föreslagits för övriga forskningsinstitut

— bör godtagas. Jag delar kommitténs uppfattning, att Kungl.

Maj :t bör kunna medge avsteg från villkoret om två års anställning för

pensionsrätt i fråga om befattningshavare, som varit anställd vid optiknämnden.

I förekommande fall bör Kungl. Maj :t — i avbidan på pensionsfrågans

slutliga lösning -— kunna besluta om provisoriska tillägg å pensionen

av statsmedel.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva frågan om bidrag av

fondmedel till utrustning vid institutet. Jag kan icke tillstyrka, att medel

för detta ändamål uppföres å riksstaten. Frågan om bidrag från statens naturvetenskapliga

och statens tekniska forskningsråd torde i första hand få

bedömas av råden i anslutning till övriga framställningar om bidrag.

Vad härefter beträffar handhavandet av vissa s. k. ljusnormaler, vilken

fråga under remissbehandlingen blivit föremål för delade meningar, synes

saken böra närmare övervägas sedan institutet kommit till stånd.

Stadgar för institutet torde få utfärdas av Kungl. Maj :t i huvudsaklig

överensstämmelse med det av kommittén framlagda förslaget.

Vad kommittén i övrigt föreslagit har icke givit mig anledning till erinran.

Jag tillstyrker att i enlighet med kommitténs medelsberäkningar för

nästa budgetår till bidrag till institutet för optisk forskning anvisas ett

förslagsanslag av 88 000 kronor. Jag tillstyrker vidare, att det preliminära

avtalet mellan staten och Stiftelsen Svensk optikforskning godkännes av

staten; riksdagens bemyndigande härtill torde böra inhämtas. Om behov

av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna skulle komma att uppstå,

torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta om erforderliga

ändringar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna vid statsrådsprotokollet

fogat avtal med Stiftelsen Svensk optikforskning;
b)

till Bidrag till Institutet för optisk forskning för budgetåret

1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 88 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Blom

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. .Vr 70

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

Bilaga 1

Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen

Svensk optikforskning angående inrättande och drift av

Institutet för optisk forskning

§ 1.

Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk optikforskning åtaga sig att i enlighet

med detta avtal inrätta och driva ett forskningsinstitut, benämnt Institutet

för optisk forskning.

Institutets syfte är att i nära samarbete med tekniska högskolan i Stockholm

och under samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva

optisk forskning ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen

av tekniker och forskare inom områden, som beröras av institutets verksamhet.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka

för att vara gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning

och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets

styrelse.

§ 3.

Kungl. Maj :t förbinder sig att utan särskild kostnad för institutet ställa

lokaler till institutets förfogande.

§ 4.

Institutet skall övertaga den utrustning, som tillhör den hittillsvarande

optiknämnden. Utrustning, som erhållits från företag, vilket ingår i stiftelsen,

eller som kommer att anskaffas av stiftelsen, skall tillhöra denna; övrig

utrustning skall tillhöra staten.

§ 5.

1 mom. Vid institutet skola finnas anställda en föreståndare, minst två

förste forskningsingenjörer samt den personal i övrigt, som institutets styrelse

med hänsyn till behovet och tillgången på avlöningsmedel bestämmer.

2 mom. Av statsmedel skall årligen enligt styrelsens bestämmande utgå

till föreståndaren lön eller arvode med högst 23 220 kronor,

till övriga befattningshavare lön eller arvode med tillhopa högst 47 880

kronor, därvid lön må bestämmas högst till belopp motsvarande grundlönen

i lägsta löneklassen, ortsgrupp 5, i den lönegrad å löneplan nr 1 i statens

grundlöneförordning, till vilken vederbörande befattningshavare enligt styrelsens

bedömande varit att hänföra, därest han varit underkastad statens

allmänna avlöningsreglemente. Utan Kungl. Maj :ts medgivande må lön icke

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

bestämmas till högre belopp för år räknat än vad angår förste forskningsingenjör

17 520 kronor samt vad angår övriga anställda 14 316 kronor.

Om föreståndaren för den hittillsvarande optiknämnden utses till föreståndare

för institutet, skall han av statsmedel uppbära ersättning för mistade

förmåner i fråga om lön och arvode såsom lektor. Därest hans nuvarande

ersättning från tekniska högskolan reduceras till följd av hans ökade

arbete vid institutet, skall han av statsmedel åtnjuta gottgörelse med motsvarande

belopp.

År befattningshavares av statsmedel utgående ersättning bestämd att utgå

såsom lön, skall jämte lönen av statsmedel utgå särskilt lönetillägg enligt de

grunder, som gälla för närmast jämförlig statlig befattningshavare, underkastad

statens allmänna avlöningsreglemente.

Styrelsens beslut om avlöning till föreståndaren skall underställas Kungl.

Maj :t för godkännande.

Har avlöningen till föreståndaren bestämts till lägre belopp än maximibeloppet,

må skillnaden mellan nämnda belopp användas för avlöning av

övriga befattningshavare.

3 mom. Föreståndaren är, såvida han icke innehar statlig tjänst med pensionsrätt,

berättigad till pension i Svenska personal-pensionskassan. Annan

befattningshavare med lön av statsmedel, som är anställd vid institutet sedan

minst två år, må enligt styrelsens bedömande komma i åtnjutande av pensionsrätt.

Pensionsrätt omfattar 100-procentig ålders- och invalidpension, kapitalunderstöd

förbundet med egenpension, kapitalunderstöd förbundet med familjepension

samt familjepension enligt Svenska personal-pensionskassans

normalplan, dock att planens bestämmelser om högsta förmånsbelopp icke

skola äga tillämpning. Pensionsavgifterna, vilka helt bekostas av statsmedel,

beräknas i förhållande till grundlönerna i lägsta löneklassen av vederbörande

lönegrader enligt statens löneplansförordning år 1947.

Pensionsförsäkringar, vilka enligt detta avtal skola bekostas av statsmedel,

skola i varje särskilt fall tecknas i samråd med statskontoret.

4 mom. Av statsmedel skola jämväl bestridas arbetsgivarebidraget till allmän

sjukförsäkring och avgiften för yrkesskadeförsäkring av den personal

vid institutet, som avlönas av statsmedel.

§ 6.

Den forskningsverksamhet till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager

skall företrädesvis avse problem av grundläggande och principiellt intresse

inom här berörda områden.

§ 7.

Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering av

institutets verksamhet på sätt som i stadgarna närmare angives. Stiftelsen

förbinder sig att bekosta verksamheten utöver de bidrag, som staten enligt

detta avtal eller eljest lämnar. Det av stiftelsen garanterade beloppet utgör

lägst 54 500 kronor per år.

§ 8.

Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1960.

Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång är uppsagt från

endera partens sida, skall det anses förlängt för fem år.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

§ 9.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1955 under förutsättning att det dessförinnan

godkännes av Kungl. Maj :t.

Stockholm i december 1954

För KUNGL. MAJ :T och KRONAN

Kurt Holmgren

J/. Silfverstolpe

För STIFTELSEN SVENSK OPTIKFORSKNING

Robert Ameln

Gunnar Dalén

M. Hyström

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70

21

Bilaga 2

Förslag till

stadgar för Institutet för optisk forskning

att gälla från och med den 1 juli 1955

§ 1.

Institutet för optisk forskning har till ändamål att i nära samarbete med

tekniska högskolan i Stockholm och under samverkan med andra vetenskapliga

institutioner bedriva optisk forskning ävensom att i samband härmed

medverka till utbildningen av tekniker och forskare inom områden,

som beröras av institutets verksamhet.

§ 2.

Institutets angelägenheter handhavas av en styrelse, vilken består av ordförande

och sex ledamöter jämte två suppleanter för dem. Kungl. Maj :t förordnar

ordförande samt tre ledamöter och en suppleant, representerande

med institutet sammanhängande forskningsintressen.

Tre ledamöter och en suppleant utses av Stiftelsen Svensk optikforskning.

Styrelsens ordförande, ledamöterna och suppleanterna förordnas respektive

utses för en tid av högst tre år.

Styrelsen må uppdraga åt ett arbetsutskott att avgöra ärenden av löpande

natur eller eljest av mindre vikt.

§ 3.

På styrelsen ankommer: ...

att tillse att verksamheten vid institutet utövas enligt de riktlinjer samt

motsvarar de ändamål, som angivas i avtalet i december 1954 mellan Kungl.

Maj :t och Stiftelsen Svensk optikforskning;

att fastställa arbetsordning ävensom de föreskrifter i övrigt, som erfordras

för reglerande av institutets verksamhet utöver vad som framgår av

dessa stadgar;

att till Kungl. Maj :t avgiva förslag till förordnande av föreståndare tor

institutet; . .

att efter förslag av föreståndaren tillsätta den övriga vid institutet tast

anställda personalen;

att fastställa löner och anställningsvillkor för denna personal;

att årligen inom tid som i motsvarande fall gäller för statliga verk till

Kungl. Maj :t avgiva förslag till beräkning av statsanslag, som enligt nämnda

avtal skall utgå under nästkommande budgetår;

att årligen före utgången av september månad till Kungl. Maj :t, stiftelsen,

statens tekniska forskningsråd och statens naturvetenskapliga forskningsråd

avlämna redogörelse för institutets allmänna forskningsveiksamhet

under det sistförflutna budgetåret;

att senast under juni månad varje år fastställa stat för det kommande

budgetåret;

att i övrigt vidtaga de åtgärder, som

ankomma på styrelsen.

enligt dessa stadgar eller eljest

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

§ 4.

Styrelser! sammanträder pa ordförandens kallelse så ofta ärendena det

påfordra. Styrelsen är beslutsmassig, då minst fyra ledamöter äro närvarande.

Vid omröstning gäller enkel röstövervikt; vid lika röstetal är ordförandens

röst utslagsgivande. Vid styrelsens sammanträde föres protokoll.

§ 5.

Föreståndaren skall leda och övervaka forskningsarbetet samt själv deltaga

i detta arbete.

Föreståndaren skall vara föredragande inför styrelsen samt verkställa

styrelsens beslut. Han skall tillse, att institutets egendom väl vårdas och

underhålles och att de av styrelsen för verksamheten anvisade medlen komma

till avsedd användning.

§ 6.

Institutets forskningsverksamhet skall bedrivas dels enligt ett allmänt

forskningsprogram, vilket fastställes av styrelsen, dels ock, i den utsträckning

och på de villkor styrelsen bestämmer, på föranstaltande av särskild

uppdragsgivare.

Institutet bör även medverka i sådan utom institutet pågående gemensam

forskning på områden, som äro av intresse för dess verksamhet, bl. a. genom

att samarbeta med industriella laboratorier i branschen, deltaga i forskningskommittéer

och medverka i den centrala tekniska dokumentationen.

§ 7.

De resultat, som framkomma vid de på allmänt program utförda forskningarna,

skola, såvitt icke efter styrelsens bedömande särskilda hinder

föreligga, ställas till allmän disposition och, om så befinnes lämpligt, publiccras.

Resultaten av en på föranstaltande av enskild uppdragsgivare utförd undei

sökning må under tid som styrelsen bestämmer förbehållas uppdragsgivaren.

§ 8.

Styrelsen äger besluta, huruvida institutet enligt lagen om rätten till

arbetstagares uppfinningar skall helt eller delvis förvärva rätt till arbetstagares

uppfinning, vars utnyttjande faller inom ramen för institutets verksamhet.

Sådan rätt till uppfinning, som institutet äger överlåta, må enligt styrelsens

bestämmande överlatas pa annan. Sasom villkor för sådan överlåtelse

skall gälla, att den till vilken överlåtelsen sker åtager sig att på begäran

och mot närmare föreskriven avgift upplåta rätt att utöva uppfinningen

inom Sverige till svensk företagare.

Inkomster, som genom utövandet av rätten till uppfinning eller genom

överlåtande av sådan rätt tillföras institutet, äger styrelsen taga i anspråk

för den allmänna forskningsverksamheten.

§ 9.

Befattningshavare vid institutet, till vilkas lön utgår statligt bidrag enligt

avtalet, äro skyldiga att, efter hemställan från rektor vid tekniska högskolan

och i den mån så efter föreståndarens, eller vad avser föreståndaren

styrelsens, bedömande kan ske utan hinder för forskningsverksamheten,

genom föieläsningar samt handledning av examens- och studiearbeten med
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 70

verka till utbildningen av tekniska högskolans elever inom de områden,

som beröras av institutets verksamhet. För fullgörandet av sådant uppdrag

äger befattningshavare uppbära ersättning av högskolan enligt för denna

gällande grunder.

§ 10.

Studerande vid teknisk högskola, som medgivits utföra examensarbete

på hithörande områden, samt civilingenjörer, vilka bedriva specialstudier

för avläggande av teknisk licentiatexamen eller vinnande av teknisk doktorsgrad,

böra beredas tillfälle att utföra erforderliga forskningsarbeten

vid institutet, varvid lokal och apparatur skola ställas till förfogande i den

mån upplåtelse enligt bedömande av föreståndaren kan ske utan olägenhet

för övrig forskningsverksamhet vid institutet. Motsvarande möjligheter

kunna, i den mån föreståndaren anser lämpligt, jämväl beredas ingenjörer

och forskare i övrigt, vilka önska vid institutet utföra egna forskningsarbeten.

I vad mån kostnaderna för dylika arbeten skola bestridas av institutet

avgöres av styrelsen.

Studerande och forskare, varom i denna § nämnts, skola ställa sig till

efterrättelse för institutets personal gällande ordningsregler.

§ 11.

Räkenskap för den verksamhet vid institutet, till vilken enligt avtalet

bidrag av statsmedel utgår, skall för varje budgetår upprättas före utgången

av påföljande augusti månad.

§ 12.

Revision av ovannämnda räkenskaper utövas av tvenne revisorer, av vilka

den ena utses av Kungl. Maj :t och den andra av stiftelsen. Av revisionsberättelsen

skall ett exemplar ingivas till Kungl. Maj :t och ett till stiftelsen.

§ 13.

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet, skall sådan utrustning,

som tillhör stiftelsen, återgå till denna. Utrustning som tillhör staten eller

givits som gåva till institutet utan förbehåll ävensom institutets övriga tillgångar

skall överlämnas till tekniska högskolan eller annan institution,

som efter styrelsens förslag bestämmes av Kungl. Maj:t.

§ 14.

Ändring av dessa stadgar må endast ske efter överenskommelse mellan

Kungl. Maj :t och stiftelsen.

550380,

Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:10 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 u a1 i texten
  2. SU 1955:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 under tionde huvu s. 24 i texten