Med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 30 maj 1952 (nr 325) med särskilda bestämmelser om inoch upplåning vid centralkassa för jordbrukskredit
1955-02-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1955:79, Med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 30 maj 1952 (nr 325) med särskilda bestämmelser om inoch upplåning vid centralkassa för jordbrukskredit
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 79
1
Nr 79
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om fortsatt tillämpning av förordningen den 30
maj 1952 (nr 325) med särskilda bestämmelser om
in- och upplåning vid centralkassa för jordbrukskredit;
given Stockholms slott den 11 februari 1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen
den 30 maj 1952 (nr 325) med särskilda bestämmelser om inoch
upplåning vid centralkassa för jordbrukskredit.
GUSTAF ADOLF
Sam B. Norup
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att förordningen den 30 maj 1952, genom vilken
centralkassa för jordbrukskredit provisoriskt berättigats att öka sin inlåning
under år 1953 och, enligt förordning den 24 april 1953, jämväl under
åren 1954 och 1955, skall äga giltighet även under år 1956.
1 Biliang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 79
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 79
Förslag
till
Förordning
om fortsatt tillämpning av förordningen den 30 maj 1952 (nr 325) med
särskilda bestämmelser om in- och upplåning vid centralkassa
för jordbrukskredit.
Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 30 maj 1952 med särskilda
bestämmelser om in- och upplåning vid centralkassa för jordbrukskredit
stadgas i fråga om in- och upplåning under år 1953 och, jämlikt förordning
den 24 april 1953 (nr 165), utsträckts att gälla även under åren
1954 och 1955, skall äga motsvarande tillämpning jämväl i fråga om in- och
upplåning under år 1956.
Kungl. Maj:ts proposition nr 79
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 februari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om fortsatt tilllämpning
av förordningen med särskilda bestämmelser om in- och upplåning
vid centralkassa för jordbrukskredit samt anför därvid följande.
Den 19 januari 1955 har 1950 års jordbrukskasseutredning överlämnat
ett betänkande med förslag till lag om jordbrukskasserörelsen m. m. (SOU
1955: 1). I betänkandet har utredningen såsom dag för lagstiftningens
ikraftträdande förslagsvis satt den 1 januari 1957. Samtidigt har erinrats
om att förordningen den 30 maj 1952 (nr 325) med särskilda bestämmelser
om in- och upplåning vid centralkassa för jordbrukskredit upphör att
gälla med utgången av år 1955 och att anledning torde föreligga att förordningen
förlänges att gälla intill utgången av år 1956.
Över frågan om förlängning av 1952 års förordning har, efter remiss av
betänkandet, särskilda utlåtanden avgivits av bank- och fondinspektionen,
fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret samt svenska
jordbrukskreditkassan.
Jordbrukskasserörelsens organisation är författningsmässigt reglerad genom
förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor
(j ordbruk skasseförordningen).
Kasserörelsen är organiserad i tre led, jordbrukskassorna, centralkassorna
och svenska jordbrukskreditkassan. Varje centralkassa skall vara ansluten
till svenska jordbrukskreditkassan och varje jordbrukskassa till den
centralkassa, inom vars verksamhetsområde styrelsen har sitt säte.
Jordbrukskassorna är kasserörelsens lokala organ. Deras huvudsakliga
uppgift är att bereda sina medlemmar kredit. De härför erforderliga medlen
erhåller jordbrukskassorna genom att hos vederbörande centralkassa återbelåna
fordringsbevis, som belånats hos jordbrukskassan.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 79
Centralkassorna tjänstgör såsom kreditgivare åt jordbrukskassorna. Medel
för detta ändamål anskaffar de bl. a. genom att från allmänheten mottaga
inlåning på räkning som av bank allmänneligen begagnas — sparkasseräkning,
depositionsräkning, kapitalräkning och checkräkning.
Svenska jordbrukskreditkassan bedriver viss utlåning till centralkassorna
samt utövar dessutom kontroll och tillsyn över centralkassorna och jordbrukskassorna.
Jordbrukets kreditkassor är samtliga organiserade såsom ekonomiska föreningar
med begränsad personlig ansvarighet. Lagen om ekonomiska föreningar
är tillämplig för kassorna i den mån särskilda föreskrifter icke meddelats
för dem.
Centralkassornas inlåningsrätt regleras främst genom bestämmelserna i
32 § jordbrukskasseförordningen.
Enligt första stycket av denna paragraf äger centralkassa inlåna penningar
dels till ett belopp, för vilket full täckning hos kassan finnes i kontanta
penningar, i medel som för kassans räkning innestår hos riksbanken,
jordbrukskreditkassan eller inländskt bankaktiebolag, eller på postgiro, i
statens eller Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer eller i fordringar
på grund av lån, för vilkas fulla gäldande staten är ansvarig, eller för vilka
säkerheten utgöres av inteckning inom sex tiondelar av senast fastställda
taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, dels därutöver till ett belopp motsvarande
tolv och en halv gånger centralkassans och därtill anslutna jordbrukskassors
fonder och insatskapital.
Enligt paragrafens andra stycke må dock i intet fall in- och upplåningen
med avdrag av ett belopp motsvarande centralkassans kassa och de medel,
som för centralkassans räkning innestår hos riksbanken, jordbrukskreditkassan
eller inländskt bankaktiebolag eller på postgiro, överstiga trettio
gånger centralkassans och därtill anslutna jordbrukskassors fonder och insatskapital.
Reglerna i 32 § jordbrukskasseförordningen har alltsedan den 1 juli 1948
modifierats genom särskilda bestämmelser om in- och upplåning vid centralkassa
för jordbrukskredit. Stadgandena ger vissa lättnader i jordbrukskasseförordningens
inlåningsbestämmelser. För år 1953 har sådana bestämmelser
givits i förordningen den 30 maj 1952 (nr 325). Dessa bestämmelser
bär genom förordning den 24 april 1953 (nr 165) förklarats skola äga motsvarande
tillämpning i fråga om in- och upplåning under åren 1954 och 1955.
Enligt 1 § 1952 års förordning skall vid bestämmande av den omfattning,
i vilken centralkassa på grund av stadgandena i 32 § första stycket jordbrukskasseförordningen
må in- och upplåna penningar, dels med kontanta
penningar i centralkassan likställas kontanta penningar i därtill anslutna
jordbrukskassor, dels med fordringar, som avses i nämnda stadgande, likställas
fordringar på grund av lån, för vilka säkerheten utgöres av inteckning
inom hälften av det senast fastställda taxeringsvärdet å sådan i 52 §
andra stycket sagda förordning omförmäld fastighet, vars huvudsakliga
värde består i tomt eller bostadsbyggnad. — Nu angivna bestämmelser träd
-
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 79
de i stället för bestämmelser av enahanda innehåll i förordningen den 26
juni 1948 (nr 376), vars giltighetstid utlöpte med utgången av 1952.
Enligt 2 § 1952 års förordning äger Konungen på framställning av centralkassa
efter hörande av bank- och fondinspektionen medgiva att, utan hinder
av stadgandet i 32 § andra stycket jordbrukskasseförordningen, in- och
upplåningen med det avdrag, som i nyssnämnda författningsrum sägs, må
överstiga centralkassans och därtill anslutna jordbrukskassors fonder och
insatskapital det antal gånger, över trettio men högst femtio, som Konungen
med hänsyn till omständigheterna finner skäligt bestämma. Dispensregeln
i 32 § hade icke någon motsvarighet i förut gällande författningar för kassorna.
Det är att märka att dispens kan medgivas endast från den särskilda
regeln i 32 § andra stycket jordbrukskasseförordningen. Från huvudregeln i
32 § första stycket kan undantag ej meddelas.
1952 års förordning tillkom sedan jordbrukskasseutredningen anmält, att
behov förelåg av provisoriska bestämmelser för centralkassornas inlåningsrätt
i avvaktan på att en ny författning om jordbrukets kreditkassor kunde
träda i kraft. 1953 års författning om fortsatt giltighet av bestämmelserna
i 1952 års förordning föranleddes av en ny framställning från utredningen,
vari utredningen förklarade, att ny författning ej kunde beräknas träda i
kraft före den 1 januari 1956, varför provisoriska bestämmelser komme att
erfordras även för tiden till och med utgången av år 1955. Beträffande motiven
i övrigt till 1952 och 1953 års förordningar torde jag få hänvisa till
propositionerna nr 185 till 1952 års riksdag och nr 44 till 1953 års riksdag.
I betänkandet (s. 146) anmäler utredningen, att den har kännedom om
att man inom jordbrukskasserörelsen önskar, att ny lagstiftning om möjligt
skall träda i kraft tidigare än den 1 januari 1957, varjämte utredningen
förklarar, att den i och för sig ej finner något att erinra mot att så sker.
Vidare har utredningen i annat sammanhang (s. 59) redogjort för tillämpningen
av den dispensregel som infördes genom 1952 års förordning. Utredningen
anför, att dispens, gällande år 1953, under våren 1953 beviljades
i tre fall. I ett fall medgavs höjning av relationstalet enligt 32 § andra
stycket jordbrukskasseförordningen från 30 till 35, i två fall från 30 till 33.
För åren 1954—1955 hade sedermera dispens givits för fyra centralkassor.
För alla fyra hade höjning till 35 medgivits. — Utredningens redogörelse
torde få kompletteras med uppgiften att numera ytterligare fem ccntralkassor
erhållit tillstånd att utnyttja ett till 35 förhöjt relationstal. Därjämte
har en centralkassa, som tidigare fått tillstånd att utnyttja relationstalet
35, gjort framställning om ytterligare höjning till 40. Denna framställning
är för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts prövning.
Utredningen har i betänkandet föreslagit inlåningsregler som utformats
efter delvis andra principer än de som för närvarande tillämpas. Till belysande
av förslaget i denna del må hänvisas till en i betänkandet (s. 78) intagen
tablå, avseende in- och upplåningsrättens utnyttjande i procent enligt
gällande regler och enligt jordhrukskasseutredningens förslag. Den 31/12
åren 1951, 1952 och 1953 skulle vid tillämpning av de i betänkandet före
-
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 79
slagna inlåningsreglerna centralkassorna vid utgången av år 1953 ha utnyttjat
sin inlåningsrätt i följande utsträckning: 81 % en kassa, 80.% en kassa,
79 % två kassor, 74 % en kassa, 69 % två kassor, 68 % en kassa, 66 % en
kassa, 63 % eu kassa och 59 % en kassa. Vid samma tidpunkt år 1953 var
inlåningsrätten enligt huvudregeln i 32 § första stycket jordbrukskasseförordningen
utnyttjad till 99 % av en kassa, till 96 % av tre kassor, till 92 %
av tre kassor, till 91 % av en kassa, till 90 % av en kassa, till 87 % av en
kassa och till 83 % av en kassa och enligt den särskilda regeln i 32 § andra
stycket till 101 % av en kassa, till 95 % av en kassa, till 94 % av en kassa,
till 93 % av en kassa, till 90 % av en kassa, till 88 % av en kassa, till 86 %
av en kassa och till 76 % av en kassa. Tre kassor hade vid denna tidpunkt,
med tillämpning av 2 § 1952 års förordning, fått tillstånd att vid beräkningav
inlåningsrätten enligt den särskilda regeln använda högre relationstal
än 30. — Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för dispensmöjlighetens
utnyttjande har numera tillhopa nio av de elva centralkassorna
erhållit tillstånd att överskrida relationstalet 30.
I yttrandena har fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret
samt bank- och fondinspektionen förklarat, att de icke har något att erinra
mot att förordningen den 23 maj 1952 (nr 325) får förlängd giltighet intill
utgången av år 1956. Svenska jordbrukskreditkassan har understrukit att
en förlängning av 1952 års förordning uppenbarligen är erforderlig, därest
den nya lagstiftningen ej kan träda i kraft den 1 januari 1956. Kassan
förutsätter, att en förlängning intill utgången av år 1956 ej skall hindra, att
den nya jordbrukskasselagstiftningen kan träda i kraft vid tidigare tidpunkt,
t. ex. den 1 juli 1956.
Departementschefen. Förordningen den 30 maj 1952 med särskilda bestämmelser
om in- och upplåning vid centralkassa för jordbrukskredit infördes
på jordbrukskasseutredningens förslag för att provisoriskt tillgodose
centralkassornas behov av viss utvidgning av inlåningsrätten under tiden
från del 1948 års förordning i samma ämne upphörde att gälla vid utgången
av år 1952 och till dess ny lagstiftning skulle träda i kraft. Detta beräknades
kunna ske den 1 januari 1954 och förordningen fick därför till en början
giltighet endast under 1953. Sedan det visat sig att lagstiftningen ej
kunde genomföras förrän tidigast från och med år 1956 blev 1952 års förordning
lörlängd intill utgången av år 1955. I det betänkande med förslag
till lag om jordbrukskasserörelsen in. in., som i januari 1955 avgivits av
jordbrukskasseutredningen, har utredningen förslagsvis satt dagen för den
nya lagstiftningens ikraftträdande till den 1 januari 1957 och förordat förlängning
av 1952 års förordning intill utgången av år 1956. Detta förslag
har lämnats utan erinran av fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret
samt bank- och fondinspektionen medan svenska jordbrukskreditkassan
tillstyrkt förslaget under förutsättning alt dess genomförande
ej hindrade att den nya lagstiftningen kunde träda i kraft före den av utredningen
angivna tidpunkten. För egen del finner jag förslaget välgrundat.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 79
Det torde ej vara att påräkna, att proposition med förslag till ny lagstiftning
kan föreläggas riksdagen i sådan tid att lagstiftningen kan sättas i
kraft från ingången av 1956. Skulle det visa sig möjligt att genomföra den
före den 1 januari 1957, kan givetvis 1952 års provisoriska bestämmelser
sättas ur kraft från och med den dag då inlåningsbestämmelserna i den nya
lagstiftningen skall tillämpas. Jag förordar därför att utredningens förslag
om förlängning intill utgången av år 1956 genomföres.
Härefter hemställer föredraganden att inom jordbruksdepartementet
upprättat förslag till förordning om fortsatt tillämpning ad förordningen
den 30 maj 1952 (nr 325) med särskilda bestämmelser om in- och upplåning
vid centralkassa för jordbrukskredit måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Arne Beckman
650400 Stockholm 11)55. Isanc Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1955:211 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majts proposition med förslag till lag om ändring i 11 kap. vattenlagen, dels och en i anledning av propositi s. 1 i texten
- BU 1955:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 30 maj 1952 s. 1 i texten