Sök i Ratio Lex

Angående ändring av vissa posta vgift er

8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:80, Angående ändring av vissa posta vgift er

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 80

1

Nr 80

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändring

av vissa posta vgift ergiven Stockholms slott den it

februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikation särenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att postavgiften för korsband, som uteslutande

innehåller blindskrift, slopas. Enligt 4 § kungörelsen den It maj 1951 (nr

248) angående postavgifterna in. in. utgör avgiften för dylika försändelser

för närvarande 8 öre per kg eller del därav.

Vidare föreslås ett sådant tillägg till 6 § nämnda kungörelse, att generalpoststyrelsen

erhåller rätt att beträffande korsband av lokal karaktär medge

rabatt — utöver vad som är möjligt vid nuvarande bestämmelser å de

avgifter, som utgår enligt den vanliga korsbandstaxan.

288 65

It i hem g till riksdagens protokoll 1005.

1 samt. Nr SO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 80

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den It februari 1955.

Närvarande

Statsministern Erlander,] ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

1 :o

I skrivelse den 21 januari 1955 föreslår generalpoststyrelsen, att blindskriftsförsändelser

fr. o. m. den 1 januari 1956 skall befrias från avgift.

Styrelsen meddelar, att portofrihet för blindskriftsförsändelser infördes

i den internationella postutväxlingen genom beslut vid världspostkongressen

i Bryssel år 1952. Bestämmelsen härom finns intagen i artikel 38 av

världspostkonventionen. Såsom undantag från denna bestämmelse gäller

emellertid, enligt artikel II av slutprotokollet till konventionen, att de länder,

som i sin inrikes rörelse icke medgiver portofrihet för blindskriftsförsändelser,

äger rätt att upptaga eu avgift, som dock icke må överstiga den

i deras inrikes rörelse gällande avgiften.

I Sverige upptages för såväl inrikes blindskriftsförsändelser som blindskriftsförsändelser

till utlandet en avgift av 3 öre per kg. Beträffande avgiften

för inrikes försändelser, vilken bestämmes av riksdagen, har beloppet

tillämpats sedan den 1 april 1942. Beslutet härom meddelades av

Kungl. Maj:t den 13 mars 1942. Avgiften för blindskriftsförsändelser till

utlandet åter fastställes av Kungl. Maj:t. Den nu gällande avgiften, 3 öre

per kg, har jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 24 september 1934 tillämpats

alltsedan den 1 januari 1935.

Maximivikten för inrikes blindskriftsförsändelser är densamma som i

den internationella utväxlingen, nämligen 7 kg. Även i övriga avseenden

tillämpas för inrikes blindskriftsförsändelser samma bestämmelser, som

enligt världspostkonventionen gäller för sådana försändelser i de allmänt

internationella förbindelserna. I blindskriftsförsändelser får förutom blindskriftstryck

även sändas klichéer med blindskriftstecken. Detsamma gäller

i fråga om sådant särskilt papper och sådana ljudupptagningar, som

är avsedda uteslutande till bruk för blinda, under förutsättning att de avsändes

från eller är adresserade till ett officiellt erkänt blindinstitut.

I skrivelse den 6 mars 1953 angående tillämpningen av vissa vid världspostkongressen

i Bryssel fastställda avgifter in. m. anförde styrelsen be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kiinijl. Muj:ts proposition nr Hd

3

träffande kongressens beslut i fråga om avgiften för blindskriftsförsändelser

bl. a., att den avgift, som svenska postverket upptar för dylika försändelser,

närmast är av symbolisk karaktär och utan nämnvärd betydelse

för postverkets ekonomi samt att den i flertalet fall även torde vara av

underordnad ekonomisk betydelse för avsändarna av blindskriftsförsändelser.

Styrelsen hyste dock vissa principiella betänkligheter mot en utvidgning

av den av svenska postverket tillämpade portofriheten, som omfattar

endast postsaksförsändelser samt försändelser gällande krigsfångar

och civilinternerade. Sålunda borde enligt styrelsens mening, om ett statligt

stöd till viss institution eller befolkningsgrupp kunde anses påkallat

av humanitära eller andra skäl, ett sådant stöd icke lämnas i form av befrielse

från postavgifter utan genom statsunderstöd i egentlig mening. Ett

avsteg från denna princip kunde föranleda, att krav på liknande förmåner

med samma eller högre grad av berättigande framställdes från andra

håll. Styrelsen ansåg därför, att avgiften för blindskriftsförsändelser borde

tills vidare bibehållas i såväl den utrikes som den inrikes utväxlingen.

Att styrelsen nu ansett sig böra upptaga frågan om portofrihet för

blindskriftsförsändelser till förnyad behandling beror i första hand på att

De Blindas Förening hemställt om omprövning av denna fråga. Föreningen

har därvid bl. a. åberopat, att ett stort antal länder redan tilllämpar

avgiftsfrihet för ifrågavarande försändelser. Föreningen är visserligen

ense med generalpoststyrelsen om att den nuvarande avgiften icke

har någon större ekonomisk betydelse för de blinda men anser å andra

sidan, att avgiftstvånget som sådant bereder de blinda ganska stora praktiska

besvär och svårigheter i samband med inköp av frimärken och postandet

av försändelserna. Styrelsen bekräftar för sin del de av föreningen

lämnade uppgifterna beträffande portofriheten för blindskriftsförsändelser

i utlandet. Av de 117 länder, som meddelat upplysningar om portot för

ifrågavarande försändelser, tillämpar sålunda 73 länder avgiftsfrihet. Av

de nordiska länderna slopade Danmark avgiften för blindskriftsförsändelser

i samband med Brysselkonventionens ikraftträdande den 1 juli 1953.

Norge tillämpar portofrihet sedan den 1 januari i år. I Finland däremot

är blindskriftsförsändelserna liksom i Sverige alltjämt avgiftsbelagda.

Styrelsen har icke funnit anledning frångå sin principiella inställning

lill avgiftsfriheten för blindskriftsförsändelser. Däremot finns det numera

vissa praktiska skäl, som talar för införandet av eu sådan avgiftsfrihel.

Det förhållandet, att ett allt större antal främmande länder medgivit porlolrihet

för blindskriftsförsändelser och alt sålunda olika avgiftssystem tilllämpas

för ett och samma försändelseslag, medför nämligen olägenheter

för den praktiska posttjänsten. Dessa är särskilt märkbara beträffande

postutväxlingen med de nordiska grannländerna, i vilken antalet blindskriftsförsändelser

är av förhållandevis stor omfattning. All Danmark och

Norge infört portofrihet för blindskriftsförsändelser bör därför, enligt styrelsens

mening, tillmätas särskild vikt i detta sammanhang.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr SO

Sakläget är sålunda numera delvis ett annat än då styrelsen senast uttalade

sig i fråga om avgiften för blindskriftsförsändelser. Med hänsyn

härtill och till den ringa ekonomiska betydelse, som avgiften har för postverket,

har styrelsen nu funnit sig böra förorda, att avgiftsfrihet medges

för blindskriftsförsändelser. Denna avgiftsfrihet synes böra avse såväl inrikes

som utrikes försändelser och tillämpas i den utsträckning, som föreskrives

i världspostlconventionen. Jämlikt däri meddelade bestämmelser

skall ifrågavarande försändelser, som från postal synpunkt hänföres till

korsband, vara befriade från alla postavgifter. För flygbefordran av blindskriftsförsändelser

skall dock erläggas tilläggsavgift enligt samma grunder,

som tillämpas för övriga brevförsändelser. I den mån blindskrift expedieras

på annat sätt än som korsband, t. ex. såsom paket, utgår avgift

i vanlig ordning. Detsamma gäller beträffande postabonnemang på tidningar,

som är utförda i blindskrift.

Departementschefen

Jag har ingenting att erinra mot generalpoststyrelsens förslag och hemställer

därför att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med generalpoststyrelsens förslag utfärda bestämmelser

rörande portofrihet för korsband innehållande uteslutande

blindskrift.

2:o

I skrivelse den 21 december 1954 har generalpoststyrelsen föreslagit ett

sådant tillägg till 6 § kungörelsen den It maj 1951 (nr 248) angående postavgifterna

in. in., att styrelsen erhåller rätt att, i den mån så befinnes påkallat

beträffande korsband av lokal karaktär, medge rabatt — utöver vad

som är möjligt vid nuvarande bestämmelser — å de avgifter, som utgår

enligt den vanliga korsbandstaxan. Tillägget skulle träda i kraft den 1

juli 1955.

Styrelsen erinrar i skrivelsen om att befordringsavgiften för sådana inrikes

korsband, som utgöres av trycksaker (utom utgivarkorsband), affärshandlingar,

varuprov eller varukorsband jämlikt riksdagens beslut för närvarande

utgör: om försändelsens vikt icke överstiger 50 gram 10 öre, om

vikten överstiger 50 men icke 100 gram 15 öre, om vikten överstiger 100

gram 15 öre för de första 100 grammen med tillägg av 5 öre för varje följande

viktsats av 100 gram eller del därav. För inrikes affärshandlingar

gäller dessutom, att minsta avgiften för varje försändelse är 25 öre.

Särskilda slag av trycksakskorsband utgör masskorsband och gruppkorsband.

Såsom masskorsband kan sändas inrikes trycksaksförsändelser, under

förutsättning att minst 1 000 försändelser av sins emellan lika vikt och

format samtidigt inlämnas av en och samma avsändare. Avsändaren är

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr SO

skyldig att etter inlämningspostanstaltens anvisningar avlämna försändelserna

sorterade och buntade.

Gruppkorsband är masskorsband utan individuell adress. De utdelas till

vissa grupper av mottagare. Sammanlagda antalet på en gång inlämnade

försändelser skall uppgå till minst 500. Samtliga försändelser skall vara

av lika vikt och format. Postverket tillhandahåller uppgifter om antalet

mottagare inom de olika grupperna. Det åligger avsändaren att med ledning

av dessa uppgifter fördela försändelserna på resp. utdelningspostanstalter

och att slå in de för utdelning genom eu och samma postanstalt avsedda

försändelserna i ett eller flera paket eller kuvert, adresserade tdl

denna postanstalt.

Beträffande såväl masskorsband som gruppkorsband gäller, att de \aiken

frankeras eller datumstämplas.

Avsändare av mass- och gruppkorsband åtnjuter i form av rabatt mss

nedsättning i den vanliga taxan för trycksaker. Rabatten bär i båda fallen

bestämts av Kungl. Maj:t enligt bemyndigande av riksdagen (Rskr. 1019:

125). Rabatten för masskorsband har genom kungl. brev den 19 mars

1926 fastställts till 20 %. I fråga om gruppkorsband har genom kungl.

brev den 29 oktober 1937 medgivits en rabattering med högst 50 %. Detta

medgivande tillämpas av styrelsen på så sätt, att rabatten enligt en viss

skala stiger med sändningarnas storlek. Sändningar, som omfattar mei

än 20 000 försändelser, kommer i åtnjutande av den högsta medgivna i abatten,

50 %.

Med inrättandet av mass- och gruppkorsbandsrörelserna har en med

hänsyn till såväl allmänhetens som postverkets intressen påkallad anpassning

skett till marknadens behov av enkla och billiga distributionsformer

för masstrycksaker. I portohänseende har anpassningen skett enligt principen,

att försändelser, som ställer sig särskilt förmånliga for postverket

ur arbets- och kostnadssynpunkt, bör komma i åtnjutande av avgiftsnedsättning.

Anordningen har medfört stora fördelar för både allmänheten

och postverket. För allmänhetens del har utsändningen av masstrycksaker

väsentligt underlättats. Postverket har tillförts en stor postmangd,

som möjliggör ett bättre utnyttjande av distributionsapparaten och medför

ett betydande inkomsttillskott. Under år 1953 distribuerades i ninl

tal 41 milj. masskorsband ocii 31 milj. gruppkorsband för en sammanlagd

portokostnad av 6 milj. kr. År 1954 har både mass- och gruppkorsbandsrörelserna

ökat kraftigt i omfattning — antalet gruppkorsband, betralfande

vilket försändelseslag ökningen är särskilt markant, beraknas stiga

till ej mindre än omkring BO milj. — vilket ytterligare understryker, all

det är ett mycket väsentligt behov, som tillgodosetts genom inrättandet av

dessa rörelsegrenar.

Postverkets monopolrält berör blott i begränsad omfattning korsbandsförsändelser.

Endast de korsband, som innehåller sådana skrivna medde
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr SO

landen av personlig karaktär, vilka enligt särskilda medgivanden får förekomma

i korsband, omfattas av postmonopolet. Varuprov och varukorsband

samt flertalet trycksaker och affärshandlingar faller däremot utanför

detta. Vidare anses varje befordran, som ombesörjes av avsändaren

sjalv eller genom en i hans tjänst anställd eller för visst tillfälle anlitad

person, falla utanför monopolet.

Särskilt i fråga om sådana lokala korsbandsförsändelser, som distribueras

i större mängd och med stark koncentration inom utdelningsområdet,

förekommer enskild utdelning. Under de senaste åren har nämligen sändningar

av denna karaktär tillkommit, beträffande vilka det varit möjligt

att ordna en enskild distribution till lägre kostnad per försändelse än nu

tillämpligt korsbandsporto. Till eu väsentlig del är dessa sändningar eu

följd av att vederbörande avsändare, i samband med övergång till hålkor tsmetoden

i sitt kontorsarbete, ändrat formen för vissa av sina kontakter

med kunderna. Den enskilda lokaldistributionen av korsbandsförsändelser

ar visserligen obetydlig i jämförelse med postverkets lokalutdelning

av korsband, men den omfattar dock numera åtskilliga miljoner försändelser

per år. Man måste vidare räkna med att den kommer att tilltaga i

omfattning, bl. a. i samband med ett utvidgat utnyttjande av de fördelar,

som hålkortsmetoden innebär. Förhållandet kan därför icke negligeras av

postverket.

Ifrågavarande lokalförsändelser utgöres huvudsakligen av vissa slags

rakningar och tryckalster, vid postbefordran hänförliga till försändelseslagen

affärshandlingar resp. trycksaker. I vissa fall innehåller de varor

- oftast i kombination med ett tryckalster — varvid de vid postbefordran

skulle taxeras som varuprov eller varukorsband. Som ett typexempel kan

de lokala elräkningarna tjäna. Fyra å fem milj. dylika räkningar per år

utdelas för närvarande i sådan ordning, att de är möjliga att återföra till

postdistribution. Avsändarna är intresserade av en dylik överföring, men

en förutsättning är, att postverket kan erbjuda ett lägre porto än det nu

tillämpliga. Beträffande de lokala elräkningarna talar flera omständigheter

för att eu eventuell postutdelning skulle vara särskilt gynnsam för

postverket ur arbets- och kostnadssynpunkt. Det är själva den lokala begränsningen

av utdelningen, det relativt stora antalet försändelser i varje

ul d el in n g so in gång, den starka koncentrationen inom varje utdelningsomrade,

den regelbundna inlämningen, uppskovsmöjligheten beträffande utdelningen

samt det förhållandet, att räkningarna av avsändarna är ordnade

på ett sätt som väsentligt underlättar postutdelningen. Försändelserna

skulle

De lokala elräkningarna har här särskilt berörts därför alt de utgör eu

förhållandevis stor grupp av de försändelser, varom här är fråga. De är

samtidigt ett representativt exempel på dessa försändelser. De omständigheter,

som skulle göra en eventuell postdistribution av dessa elräkningar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SO

7

särskilt förmånlig för postverket ur arbets- och kostnadssynpunkt, föreligger

i allt väsentligt också beträffande övriga ifrågavarande försändelser.

Variationer förekommer givetvis i fråga om antalet försändelser.

Vidare kan regelbunden inlämning ej alltid påräknas, men avsändaren kan

i stället erbjuda eu ungefärligen likvärdig förmån genom att i god tid

underrätta vederbörande postanstalt om planerade utsändningar och genom

att anpassa tidpunkten för inlämningen efter postverkets eventuella önskemål.

Enligt generalpoststyrelsens uppfattning är det angeläget, alt eu lämplig

anpassning kommer till stånd från postverkets sida, så att avsändarna av

berörda lokala korsbandsförsändelser finner med sin fördel förenligt att

distribuera dessa genom postverket. Därmed skulle allmänhetens anspråk

på postverkets användbarhet för ändamålet — vilka anspråk måste anses

berättigade — uppfyllas. Vidare skulle postverket tillföras en ökad postmängd,

som skulle medföra ett mera rationellt och alltså även mera lönsamt

utnyttjande av distributionsapparaten. Anpassningen måste för att

få avsedd verkan i främsta rummet ske i form av eu portoreducering.

Denna reducering måste givetvis hållas inom en för postverkets del ekonomiskt

riktig ram. Detta innebär, att den endast bör komma sådana

korsbandsförsändelser till godo, beträffande vilka nämnda speciella skäl för

avgiftsreducering föreligger, och vidare att reduceringen i fråga om dessa

försändelser icke bör bli större än vad som är påkallat för att vinna ifrågavarande

syfte.

Grunden för por loreduceringen, vilken bör ske i form av rabatt på tilllämpligt

korsbandsporto, skulle alltså bli densamma, som nu tillämpas beträffande

mass- och gruppkorsband, nämligen att postverket skulle kunna

uppnå särskilda, genom villkor för rabattens åtnjutande fixerade förmåner

ur arbets- och kostnadssynpunkt. Ett visst mått av sådana förmåner bör

vara förutsättningen för att en reducering överhuvudtaget skall komma

i fråga. Om detta mått avsevärt överskrides, bör en något större reducering

kunna lämnas. Reduceringen bör liksom i fråga om gruppkorsband

kunna varieras. Detta är motiverat även av den anledningen, att behovet

av och utrymmet för rabatt är olika stort för olika försändelseslag, såsom

trycksaker, varuprov, varukorsband och affärshandlingar. Särskilt beträffande

affärshandlingar kan en större rabattering vara påkallad på grund

av den högre minimiavgiften för dessa försändelser. Med hänsyn till dessa

variationer synes det icke lämpligt, att någon fix gräns fastställes för rabatten,

utan styrelsen bör få rätt att medge reducering inom ramen för vad

som befinnes påkallat.

Del lokala område, inom vilket utdelning mot nedsatt avgift kan erbjudas,

bör fastställas från fall till fall under hänsynstagande till rådande

postala förhållanden i trafiktekniskt hänseende, brevbäringens utbyggnad

på resp. orter, den lokala administrationens omfattning in. m. En sådan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr SO

lösning är den enda ändamålsenliga. Därigenom undvikes de praktiska svårigheter,

varmed det tidigare lokalportot i så hög grad var förknippat och

som sammanhängde med att tillämpningsområdena för portot fixerades enligt

en viss, i princip för alla orter giltig norm.

Styrelsen anför vidare, att den ägnat detta spörsmål ett ingående studium

och grundliga överväganden. Det föreslagna rabatteringssystemet anknyter

till de system, som redan tillämpas beträffande mass- och gruppkorsbanden,

och är enligt styrelsens uppfattning det enda medel, som för

närvarande står till buds för att lösa problemet på ett för såväl allmänheten

som postverket fördelaktigt sätt. Om förslaget genomföres, kan man

räkna med att utdelningen av flera miljoner försändelser per år kommer

att på relativt kort tid överföras till postverket. Det föreslagna rabatteringssystemet

kommer emellertid med all sannolikhet att få ännu större

betydelse på längre sikt. I samband med den mekanisering och rationalisering,

som nu kännetecknar affärslivet och som utgör en av förklaringarna

till den markanta ansvällningen på senare tid av mass- och gruppkorshandsrörelserna,

får man nämligen räkna med tillkomsten av stora mängder

lokala korsbandsförsändelser av sådan karaktär, att det skulle vara

möjligt för avsändarna att anordna utdelning till lägre kostnad per försändelse

än eljest tillämpligt vanligt korsbandsporto. Eftersom det här

väsentligen är fråga om prognoser, är det emellertid icke möjligt att nu i

siffror beräkna det inkomsttillskott, som den föreslagna möjligheten till

rabattering skulle kunna medföra för postverket.

Departementschefen

Jag tillstyrker generalpoststyrelsens förslag och hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med generalpoststyrelsens förslag utfärda bestämmelser

rörande rätt för styrelsen att medgiva avgiftsnedsättning beträffande

korsband av lokal karaktär.

Till vad föredragande departementschefen under

punkterna 1 :o och 2:o hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämmer, behagar Hans Maj :t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Dngnmr Brunn

Sthlm 1953. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.