Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m

1956-03-02 · 140 sidor, varav 137 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 137 av 140 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:106, Angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

1

Nr 106

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m.; given Stockholms

slott den 2 mars 1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till en reviderad generalplan för modernisering

och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen, avsedd att tjäna

som en allmän riktlinje för det framtida utbyggandet av dessa sjukhus.

Förslaget innebär, att man tills vidare bör inrikta sig på att t. o. m. budgetåret

1966/67 inrätta cirka 3 000 vårdplatser utöver de 18 000, som innefattas

i den gällande generalplanen av år 1950. För platsbehovets tillgodoseende

räknas med tillkomsten av åtminstone fyra nya sinnessjukhus utöver vad

som innefattas i 1950 års plan.

Vidare föreslås i propositionen, att anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid

statens sinnessjukhus m. m. för nästa budgetår upptages till 32 500 000 kronor,

vilket innebär en ökning i förhållande till anslaget på riksstaten för

innevarande budgetår med cirka 4 000 000 kronor. I samband härmed framlägges

bl. a. förslag om uppförande av nya sinnessjukhus i Gävleborgs och

Örebro län samt tio nya vårdpaviljonger vid befintliga sjukhus.

Slutligen äskas i propositionen för budgetåret 1956/57 ett anslag å

3 946 000 kronor till Utrustning av nya sinnessjukhus.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 106

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lindholm.

. [ I . V j 4 it \ f i ''?

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 34, har anslaget

till Utrustning av nya sinnessjukhus upptagits med ett preliminärt beräknat

belopp, 4 000 000 kronor. Anledningen härtill var, att medicinalstyrelsen

vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande inkommit med

allenast preliminärt förslag.

Vidare har Kungl. Maj :t i sagda proposition på min hemställan under

kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,

punkten 2, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret

1956/57 beräkna ett investeringsanslag av 33 500 000 kronor.

Sedan förslag nu inkommit från medicinalstyrelsen beträffande beräkningen

av anslaget för utrustning av nya sinnessjukhus (skr. 27/1 1956)

och från statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande angående

byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen under nästa budgetår (skr. 16/1 1956)

anhåller jag att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

Innan jag ingår på dessa frågor torde jag emellertid först få lämna en översikt

av 1950 års generalplan för sinnessjuk vården samt anmäla den del av

det av nyssnämnda kommitté den 18 december 1954 avgivna betänkandet,

som avser en revidering av generalplanen.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 maj 1950 utsåg dåvarande

chefen för inrikesdepartementet en kommitté bestående av sex ledamöter

med uppdrag att — i enlighet med de riktlinjer, som förordats av

föredragande departementschefen i proposition nr 113 till 1950 års riksdag

samt med beaktande av vad som anförts i statsutskottets utlåtande nr

127/1950 — inom inrikesdepartementet biträda med den fortsatta handläggningen

av frågorna om modernisering och utbyggnad av de statliga

sinnessjukhusen. Till ledamöter utsågs ledamoten av riksdagens första kam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

mare, grosshandlaren E. Birke, ordförande, medicinalrådet P. B- T, Björck,

överläkaren vid Långbro sjukhus i Stockholm G. A. R. Lundquist, numera

byråchefen i centrala sjukvårdsberedningen M. E. Molander, ledamoten av

riksdagens första kammare, förste uppsyningsmannen J. G. Snygg och numera

generaldirektören G. W. Wejke.

Kommittén, som antagit namnet statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande, har årligen avgivit förslag till byggnadsarbeten vid de

statliga sinnessjukhusen.

Med skrivelse den 18 december 1954 har kommittén överlämnat betänkande

angående bl. a. reviderad generalplan för sinnessjukvården (stencil).

Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen

— efter hörande av direktionerna för vederbörande sjukhus —, kommittén

för översyn av hälso- och sjukvården i riket samt länsstyrelserna i

Stockholms, Södermanlands, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus,

Älvsborgs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens

län. Till länsstyrelsernas yttranden har i allmänhet fogats utlåtanden

av förste provinsialläkaren i resp. län. Vidare har yttranden avgivits av

samtliga landstings förvaltningsutskott (resp. sjukvårdsstyrelse) med undantag

för landstingen i Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Skaraborgs,

Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens län. Yttranden

har även avgivits av styrelsen för svenska landstingsförbundet, svenska

psykiatriska föreningen samt svenska läkaresällskapet.

I samband härmed torde även få redovisas vissa delar av en av Sveriges

läkarförbund och psykiatriska föreningen upprättad, till inrikesdepartementet

ingiven promemoria av den 5 juli 1955 angående sinnessjukvårdens organisation

och upprustning. Över denna promemoria —- som beträffande här

aktuella spörsmål i huvudsak överensstämmer med vad psykiatriska föreningen

anfört i sitt remissyttrande — ävensom över detta remissyttrande

har medicinalstyrelsen och statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande

avgivit utlåtande.

I. Översikt av 1950 års generalplan m. m.

I vårt land är staten sedan gammalt huvudman för större delen av

den slutna mentalsjukvården. Av de omkring 30 000 vårdplatser för egentligt

sinnessjuka, som f. n. finnes, kommer på statliga anstalter drygt 60

procent (18 431 vårdplatser den 31/12 1954). Medelbeläggningen vid sjukhusen

var under år 1954 21 781. Överbeläggningen under året utgjorde

3 249 eller 17,5 procent av det fastställda platsantalet 18 532. Antalet

exspektanter vid årets slut uppgick till 1 524, vilket innebar en minskning

från år 1953 med omkring 175.

Utöver nyssnämnda antal vårdplatser finnes f. n. fyra statliga sinnessjuk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

hus med tillsammans omkring 1 800 platser, helt avsedda för psykiskt efterblivna.

De tre största städerna svarar själva — enligt särskilda avtal mellan

dessa städer och staten — ehuru med statliga bidrag för huvudparten

av sin mentalsjukvård (omkring 5 100 vårdplatser). Landstingen och städerna

utanför landsting handhar vården av de s. k. lättskötta sinnessjuka

(cirka 4 000 vårdplatser) och alltjämt finnes ett mindre antal primärkommunala

sinnessjukhus och enskilda sjukhem för mentalsjuka (tillhopa omkring

1 800 platser).

Vid vissa undervisningssjukhus och ett fåtal landstings- och storstadssjukhus

har anordnats psykiatriska kliniker.

För vård av egentligt sinnessjuka har staten f. n. 18 primärsjukhus, 3

sekundärsjukhus samt 7 fristående sekundäravdelningar. Platsernas fördelning

på ifrågavarande sjukvårdsanstalter framgår av sammanställningen

å följande sida, som även innehåller uppgifter rörande beläggningsförhållandena

m. m. under år 1954.

Med hänsyn till behovet av en planmässig utbyggnad och upprustning

av sinnessjukvården framlade medicinalstyrelsen år 1945 en tioårsplan.

Styrelsen uppskattade därvid det aktuella behovet av vårdplatser inom den

statliga sinnessjukvården till omkring 22 000 och platsbehovet år 1955 till

25 000. För att täcka det stora platsbehovet föreslog styrelsen bl. a., att

statsbidrag skulle utgå till inrättande av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen,

att fem nya statliga sinnessjukhus skulle uppföras samt att en

utbyggnad av de befintliga sinnessjukhusen skulle ske. Av dessa förslag

genomfördes det förstnämnda år 1946, då planen redovisades för riksdagen.

I övrigt ansågs planen behöva överarbetas, vilken uppgift anförtroddes åt

en statens sinnessjukvårdsberedning.

I januari 1950 framlade sinnessjukvårdsberedningen förslag till generalplan

för sinnessjukvårdens modernisering och utbyggnad under åren 1951

—1965. Med ledning av en inventering uppskattade beredningen det då

föreliggande platsbehovet för vården av de egentligt sinnessjuka vid de statliga

sinnessjukhusen till 21 000. Med hänsyn till befolkningstillväxten och

förändringar i ålderssammansättningen beräknades platsbehovet — vid

oförändrad patientomsättning -— till 23 200 vid generalplanens slutår 1965.

Då beredningen emellertid förutsatt, att omsättningen — till följd av ökad

tillgång på läkare och annan vårdpersonal vid sjukhusen samt åtgärder

i övrigt för att nå bättre behandlings- och differentieringsmöjligheter

— skulle kunna successivt öka från 34 till 45 procent, stannade den för

att förorda en upprustning av statens sinnessjukvård till att 1965 omfatta

i runt tal 18 000 rationellt ordnade vårdplatser. Beredningen underströk,

att denna uppskattning var att betrakta som approximativ och endast

gällde för en begränsad tid. Platsbehovets storlek borde med lämpliga

mellanrum omprövas. Vidare betonades, att beräkningen bl. a. förutsatte

en utbyggnad av vårdhemmen för lättskötta sinnessjuka, anordnande av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

5

Sjukhus

Fastställt

antal

platser

Medel-

beläggn.

överbeläggning

totalt i %

Antal

exspektanter

31/12-54

Primärsjukhus

S:ta Maria..........................

1293

1 658

365

28,2

43

Ryhov .............................

1350

1636

286

21,2

79

S:t Lars............................

1 2911

1530

239

19

111

Ulleråker ..........................

1 467*

1510

43

2,9

160

Restad ............................

1080

1484

404

37,4

79

Säter..............................

984

1 270

286

29

136

S:ta Gertrud........................

986

1 241

255

25,9

64

Umedalen..........................

978»

1 171

193

19,7

27

S:t Sigfrid..........................

970

1 170

200

20,6

152

Marieberg..........................

1040

1 158

118

11,3

216

Sundby ............................

895

1069

174

19,4

65

Sidsjön............................

917

1017

100

10,9

48

Birgitta............................

870

919

49

5,7

71

Frösö ..............................

757

877

120

15,8

88

Furunäset..........................

682

744

62

9,1

55

S:t Jörgen..........................

410

532

122

30

51

S:t Olof............................

216

294

78

36,1

7

S:ta Anna..........................

206

262

56

22,3

42

Sekundärs jukhus

Källshagen.........................

870*

901

31

3,6

6

Gådeå .”...........................

279

358

79

28,3

15

Psykiatriska........................

312

293

—

9

Sekundåravdelningar

Pärlby.............................

151

155

4

2,6

120

122

2

1,7

120

118

_

120

117

_

_

78

74

_

_

55

61

6

10,9

Långasjö...........................

35

40

5

14,3

18 532*

21 781

3 249

17,5

1524

1 Exkl. 122 tbcplatser

3 » 60 *

3 Inkl. 60 *

4 Härav 283 för psykiskt efterblivna

3 Exkl. 182 tbcplatser men inkl. 283 platser för efterblivna. Vårdplatsantalet för sinnessjuka

sålunda 18 532 + 182 — 283 = 18 431.

särskilda anstalter för psykopater och sinnesslöa samt en utbyggnad av

familjevården från 2,7 till 5 procent av hela patientantalet.

I fråga om platsbehovets tillgodoseende innebar planen bl. a., att tre

äldre sjukhus — Psykiatriska sjukhuset i Stockholm, S:ta Anna i Nyköping

och Gådeå i Härnösand — skulle läggas ned. Om- och tillbyggnader

skulle ske på övriga sjukhus och nya tbc-avdelningar tillkomma. Slutligen

skulle tre nya sinnessjukhus uppföras, ett vid Karlskrona, ett i västra Sverige

och ett i stockholmstrakten, vart och ett om 732 vårdplatser. Dessutom

räknade man med 721 platser på nya sekundäravdelningar. Alla primär
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

sjukhus borde enligt beredningens mening ha mindre vårdavdelningar än

för det dåvarande — sålunda omkring 24 vårdplatser för de akuta fallen och

42 för kroniskt sjuka -— samt flera enkelrum. Härigenom skulle ökade

möjligheter vinnas till differentiering och individuell vård. Vidare föreslogs

utrymmen för arbetsterapi och fritidssysselsättning, bättre ekonomilokaler

och framförallt välutrustade medicinska centra. Även förslag om

bättre personalbostäder ingick i planen.

De totala kostnaderna för det i generalplanen föreslagna byggnadsprogrammet

beräknades av beredningen till i runt tal 250 miljoner kronor,

varav ca 50 miljoner kronor för personalbostäder. Med en utbyggnadsperiod

av högst 15 år skulle den årliga investeringskostnaden uppgå till omkring

17 miljoner kronor per år.

Beredningen betonade, att kostnaderna för generalplanens genomförande

givetvis även borde bedömas under hänsynstagande till uppkommande besparingar

i de årliga driftkostnaderna. Genom ökad patientomsättning på

de moderniserade vårdplatserna kunde en begränsning uppnås av det totala

platsbehovet.

Sinnessjukvårdsberedningen berörde i sitt betänkande även frågan om

huvudmannaskapet och uttalade, att den kommit till den uppfattningen, att

mycket talade för ett överförande av all sinnessjukvård på landstingen och

städerna utanför landsting. Någon förändring av huvudmannaskapet för

denna vård borde dock av skilda orsaker tills vidare icke äga rum. Det syntes

därför böra ankomma på staten att sörja för att vårdresurserna för sådana

sinnessjuka, som krävde kvalificerad behandling eller kontinuerlig

tillsyn, snarast möjligt utökades och bragtes i nivå med den moderna terapiens

krav. Härvid borde dock tillses, att en eventuell senare överflyttning

till de lokala huvudmännen i görligaste mån underlättades. I betraktande

av de fördelar, som var förenade med ett gemensamt huvudmannaskap

för sinnessjukvård och kroppssjukvård, ansåg beredningen det naturligt,

att frågan om ett överförande av den kvalificerade sinnessjukvården till de

lokala huvudmännen upptogs till förnyad prövning vid utbyggnadsperiodens

slut, då de organisatoriska förutsättningarna härför syntes vara avsevärt

gynnsammare.

Generalplanen redovisades för 1950 års riksdag (prop. nr 113). Föredragande

departementschefen uttalade, att planens beräkning av platsbehovet

syntes ligga alltför mycket i underkant, men att anledning saknades att

ingå i en närmare granskning av densamma. Han ansåg emellertid, att platsbehovet

i fortsättningen borde följas med stor uppmärksamhet och omprövas

med lämpliga mellanrum. Departementschefen framhöll vidare, att

generalplanen icke vore avsedd att vara i detalj bindande utan att den

närmast finge betraktas som en allmän riktlinje för det framtida utbyggandet

av den statliga sinnessjukvården. Såsom sådan fann han den i det

stora hela väl avvägd. I likhet med sinnessjukvårdsberedningen ansåg de
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956 7

partementschefen, att praktiska förutsättningar saknades för en överflyttning

av huvudmannaskapet till landstingen.

Statsutskottet anslöt sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 127)

1 princip till vad i propositionen anförts om behovet av en upprustning på

sinnessjukvårdens område samt beträffande platsbehovet och dess tillgodoseende.

Möjligheterna att förbättra sinnessjukvården var emellertid enligt

utskottet i sista hand beroende av samhällets ekonomiska bärkraft. Planens

förverkligande skulle ske genom successiva anslagsbeslut av riksdagen.

I fråga om huvudmannaskapet uttalade utskottet bl. a., att den planerade

utbyggnaden av vårdkapaciteten och förbättringen av vårdmöjligheterna

borde helt genomföras i statlig regi. Skulle vid utbyggnadsperiodens utgång

frågan om huvudmannaskapet alltjämt äga aktualitet, borde denna upptagas

till förnyat övervägande mot bakgrunden av då föreliggande förhållanden.

I anslutning härtill framhöll utskottet, att allteftersom utbyggnadsprogrammet

realiserades nödig uppmärksamhet borde ägnas åt ätt

sjukhusens upptagningsområden ändrades, så att den ur geografiska, kommunikationstekniska

och andra synpunkter lämpligaste fördelningen av

patienterna erhölls.

I detta sammanhang må nämnas, att sinnessjuk vården även granskats av

statens sjukhusutredning, som år 1948 framlade betänkande (SOU 1948:

37) med synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården. De allmänna

synpunkter, som där anfördes, var i stort sett desamma, som sedan återkommit

i reformdiskussionen. Sinnessjukvården borde i första hand få

bättre kvalitativa resurser personellt och materiellt så att vården effektivt

kunde höjas. Därefter, i den mån det behövdes, borde platsantalet

ökas. Sinnessjukhusens upptagningsområden borde så nära som möjligt

bringas att sammanfalla med landstingsområdena och åtskilligt talade

för, att hela vårdgrenen inordnades under kroppssjukvårdens huvudmän.

Ett särskilt avsnitt ägnades planeringen och utformningen av sinnessjukhus

i syfte att få bättre patientdifferentiering, ökade och ändamålsenliga

behandlingslokaler, utrymmen för rationell sysselsättnings- och

arbetsterapi m. m. Ett sjukhus borde enligt utredningen ej omfatta mer än

2 överläkaravdelningar — en för män och en för kvinnor — med tillsammans

omkring 700 vårdplatser dock med möjlighet öppen för utbyggnad

med högst 100 platser för speciella ändamål. Antalet vårdavdelningstyper

borde begränsas till två, en mindre om 20 å 25 vårdplatser för akut sjuka

och kroniskt mera svårskötta oroliga patienter och en större om ca 40

platser för övriga kroniker. Omkring 65 procent av vårdplatserna beräknades

för den mindre typen. I ett annat avsnitt diskuterades sjukvårdsarbetets

organisation och behovet av personal. I fråga om antalet läkare åberopades

ett tidigare uttalande om en sådan ökning av antalet, att per läkare

kom att vårdas i medeltal 100 å 125 patienter. Därvid räknades med, att

Iäkarpersonalen skulle avlastas arbetet med den öppna vården och mindre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

kvalificerade göromål. Beträffande behovet av vårdpersonal beräknades ett

platsantal av i genomsnitt 2,8 per befattningshavare. Personalplaner för

samtliga sjukhus framlades.

II. Kommitténs förslag till reviderad generalplan

1. Platsbehovet

Efter en redogörelse för 1950 års generalplan och dess uppskattning av

platsbehovet anför statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande.

Såsom i det föregående angivits, uppskattade sinnessjukvårdsberedningen

vårdplatsbehovet år 1965 till i runt tal 18 000 rationellt anordnade platser.

Beredningen utgick därvid från att de egentliga sinnessjukhusen skulle avlastas

från de lättskötta sinnessjuka, vissa psykopater och sinnesslöa. Även

om man beaktar att antalet patienter av nyssnämnda kategorier, som fortfarande

vårdas inom sinnesjukhusen, är jämförelsevis stort kan det redan

nu konstateras, att det i generalplanen angivna erforderliga platsantalet

år 1965 icke är tillräckligt. Oaktat att den av sjukhusen redovisade omsättningen

år 1953 uppgick till 52 procent och det fastställda antalet vårdplatser

utgjorde 18 185, förelåg nämligen en överbeläggning av cirka 3 100

eller drygt 17 procent och en exspektantlista, som upptog närmare 1 700

vårdbehövande. Nyssnämnda omständigheter utvisar, att det dolda vårdbehovet

inom landet är av stor omfattning. Det kan f. n. icke helt överblickas.

Detta torde vara möjligt först när sinnessjuk vården fått så stora

resurser, att de vårdbehövande kunna utan större dröjsmål beredas vård.

Under sitt arbete att tillgodose vårdplatsbehovet har kommittén vidare

fått anledning antaga, att frekvensen av sinnessjukdom inom skilda delar

av landet är växlande. Behovet av vårdplatser inom de av kommittén skisserade

upptagningsområdena skulle sålunda vara beroende ej blott av folkmängden

utan även av den särskilda sinnessjukdomsfrekvens, som vore

rådande inom respektive områden. Med hänsyn härtill samt angelägenheten

av att vårdplatsbehovet i sin helhet ånyo blev föremål för prövning,

borde enligt kommitténs mening därför verkställas en förnyad undersökning

rörande detta behov.

För att erhålla en jämförelse med den av sinnessjukvårdsberedningen

verkställda beräkningen borde undersökningen avse förhållandena den tidpunkt,

då upprustningen enligt generalplanen förutsattes vara genomförd,

nämligen vid utgången av år 1965. Den takt, i vilken upprustningen hittills

bedrivits, torde under oförändrade förhållanden komma att förlänga

upprustningsperioden med något eller några år. Kommittén har därför ansett,

att förhållandena i förevarande hänseende borde klarläggas även för

följande femårsperiod, nämligen vid utgången av år 1970.

Det har vidare ansetts angeläget, att söka utröna vårdklientelets sammansättning

med hänsyn till behovet av olika vårdavdelningstyper. Kostnaden

för såväl inrättande och modernisering som för driften av de mindre

vårdavdelningarna för akut sjuka och oroliga patienter äro nämligen betydligt

högre än för de större avdelningarna för kroniskt sjuka. Undersökningen

skulle därför taga sikte på att klarlägga jämväl behovet av vård
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

platser för akut och kroniskt sjuka. Kommittén är medveten om att denna

indelning av klientelet i akut och kroniskt sjuka är mycket schematisk

och att antalet sjuka, som bli kroniska vårdfall, sammanhänger med bl. a.

tillgängliga materiella och personella behandlingsresurser. Om en sådan

indelning dock göres skulle man även få möjlighet att bilda sig en uppfattning

om effekten av de förbättrade behandlingsmetoder, som framdeles

kunna komma att tillämpas. Däremot har det ej ansetts nödvändigt att

göra skillnad mellan män och kvinnor, då avdelningarnas utformning for

de olika könen ej företer någon väsentlig skillnad sinsemellan.

Mot bakgrunden av den förda diskussionen om sammanförande framdeles

av all sjukvård under landstingens huvudmannaskap, har kommittén

— i syfte att hålla möjligheterna öppna till ett smidigt överförande av huvudmannaskapet,

eventuellt även successivt — upptagit frågan om en ny

indelning av landet i upptagningsområden för de statliga sinnessjukhusen.

Enligt kommitténs mening bör gränserna för de nya upptagningsområdena

med undantag för Stockholms, Kristianstads, Malmöhus och Västmanlands

län följa de nuvarande länsgränserna. Södra delen av Stockholms län har

sammanförts med Södermanlands län till ett upptagningsområde för Sundby

sjukhus vid Strängnäs. Norra delen av länet bör enligt kommitténs mening

utgöra ett eget upptagningsområde. Inom Malmöhus län finnes två

sjukhus, nämligen S:t Lars’ sjukhus i Lund och S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg,

vilkas sammanlagda vårdplatsantal är tillräckligt för att tillgodose

vårdbehovet inom ett väsentligt större område än det, som utgöres av enbart

Malmöhus län. Med hänsyn härtill har större delen av Kristianstads

län sammanförts med Malmöhus län till ett område för dessa båda sjukhus.

Detta område förutsättes bli uppdelat i två upptagningsområden, avpassade

efter resp. sjukhus’ storlek. Den östligare delen av Kristianstads

län har ansetts tillsammans med Blekinge län böra bilda upptagningsområde

för det nya sinnessjukhuset i Karlskrona (Gullberna sjukhus). Västmanlands

län har sammanlagts med Uppsala län till ett upptagningsområde

för Ulleråkers sjukhus i Uppsala, vilket redan nu har ett vårdplatsantal,

som är tillräckligt för att försörja detta upptagningsområde. Denna indelning,

som successivt kan genomföras i samband med sjukhusens ombyggnad,

bör kunna tillämpas oavsett hur frågan om huvudmannaskapet löses.

Vid gränsernas uppdragande har kommittén vidare beaktat de i generalplanen

framförda förslagen om nedläggande av vissa sjukhus eller deras

utnyttjande för annat ändamål samt utgått från att vid sjukhusen redan

befintliga vårdplatser i möjligaste mån kommer att utnyttjas.

Med dessa utgångspunkter har kommittén genom docenten Carl-Otto Segerdahl

låtit utarbeta en prognos rörande vårdbehovet vid de statliga sinnessjukhusen

vid utgången av år 1965 och 1970. Rörande undersökningarnas

utförande må här endast nämnas, att uppgifter inhämtats direkt från sjukhusen

genom utsända frågeformulär, i vilka egentligt sinnessjuka från olika

län med patientnummer slutande på vissa siffror upptagits så att 40 pro
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

cent av dem, som vårdades eller som exspektanter var anmälda för intagning

vid de statliga sinnessjukhusen medtagits. Materialet har uppdelats

på kroniker och akuta fall samt de som borde vårdas på vårdhem för lättskötta

sinnessjuka, varvid vederbörande läkares bedömning varit avgörande.

Däremot har ej någon uppdelning av materialet på män och kvinnor

gjorts. Efter en fördelning av det framkomna materialet på olika åldrar,

har riskerna att vara sinnessjuk i olika åldrar och län vid den angivna

tidpunkten framräknats, varefter med tillämpning av den efter befolkningsstatistiska

grunder framskrivna befolkningen vid 1965 resp. 1970 års utgång

antalet sinnessjuka vid dessa tidpunkter i de olika länen beräknats.

Enligt prognosen skulle det totala antalet vårdbehövande vid statens sinnessjukhus

år 1965 och 1970 uppgå till i runt tal 22 200 respektive 22 900.

Med utgångspunkt från den schematiska uppdelningen av klientelet skulle

av antalet för år 1970 cirka 1 800 vara akut och 21 100 kroniskt sjuka. Det

beräknade antalet vid sinnessjukhus vårdbehövande sinnessjuka vid ut
-

Beräknat antal sinnessjuka i behov av vård på sinnessjukhus vid utgången av dr 1970

inom olika län med uppdelning på kroniker och akuta. Korrektion av beräkningen för

överföring i full utsträckning av det äldre klientelet till sinnessjukvården. Tillägg för

personer med hemort i utlandet men vårdade inom Sverige. Exkl. storstäder.

Län

Utan åldringskorrektion

Med åldringskorrektion

Kroniker

Akuta

Summa

fall

Summa fall

Stockholms...................

1 035

178

1 213

1 259

Uppsala......................

538

48

586

586

Södermanlands...............

688

35

723

788

Östergötlands ................

1 045

85

1 130

1 193

Jönköpings...................

991

147

1 138

1 189

Kronobergs...................

714

50

764

848

Kalmar......................

758

65

823

870

Gotlands.....................

164

43

207

207

Blekinge.....................

481

55

536

608

Kristianstads.................

827

80

907

952

Malmöhus....................

1359

97

1 456

1 561

Hallands.....................

557

20

577

637

Göteborgs och Bohus..........

832

48

880

965

Älvsborgs ....................

1 320

123

1 443

1 610

Skaraborgs...................

739

68

807

884

Värmlands...................

907

145

1052

1 102

Örebro.......................

782

50

832

876

Västmanlands................

769

30

799

841

Kopparbergs..................

1 411

70

1 481

1 591

Gävleborgs...................

675

58

733

810

Västernorrlands ..............

733

70

803

878

Jämtlands ...................

638

77

715

812

Västerbottens.................

612

53

665

740

Norrbottens..................

755

83

838

906

Summa med hemort i riket.....

19 330

1778

21 108

22 713

Utlänningar..................

186

27

213

213

Summa totalt

19 516

1 805

21 321

22 926

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

gången av år 1970 inom olika län med uppdelning på kroniker och akuta

framgår av tabellen å föregående sida. Med hänsyn till att, särskilt i vissa

län, de högre årsklasserna är kraftigt underrepresenterade på sinnessjukhusen

på grund av att dessa fall i viss utsträckning är intagna på ålderdomshemmen,

där de icke rätteligen bör vårdas, har för samtliga län utom två

gjorts en uppskattning av det medelvärde, som för åldrar över 65 år troligen

bör gälla.

För egen del anför kommittén bl. a., att det av prognosen framgår, att

behovet av vårdplatser vid de statliga sinnessjukhusen varierar starkt emellan

de olika upptagningsområdena. Sålunda uppvisar Jämtlands län ett

behov per 1 000 invånare av 5,6, medan för Gävleborgs län redovisas allenast

2,8 platser. Särskilt iögonenfallande är, att vårdplatsbehovet är minst

inom de län, som saknar statligt sinnessjukhus. Det är ej uteslutet, att

avsaknaden av ett sinnessjukhus inom dessa län kan ha medverkat till att

det inom hela landet förefintliga dolda vårdbehovet är större än det, som

prognosen utvisar.

Kommittén påpekar i detta sammanhang, att på de egentliga sinnessjukhusen

alltjämt vårdas patienter, som är att hänföra till sådana lättskötta

sinnessjuka, psykiskt efterblivna och psykopater, som icke skall vårdas på

sinnessjukhusen. Enligt av kommittén införskaffade uppgifter skulle cirka

2 400 vårdplatser för egentligt sinnessjuka vara belagda med patienter, som

bör vårdas på annan anstalt (drygt 1 600 lättskötta sinnessjuka, cirka 500

psykiskt efterblivna och 270 s. k. psykopater). En överflyttning av dessa

patienter till andra anstalter skulle i väsentlig mån minska överbeläggningen

vid sinnessjukhusen. Någon inverkan på det framräknade platsbehovet

skulle ett sådant friställande emellertid ej ha, då prognosen avser enbart

egentligt sinnessjuka.

Rörande omsättningens betydelse framhålles, att en ökad patientomsättning

obestridligen minskar behovet av vårdplatser. Genom effektivare behandlingsmetoder

har det nämligen i många fall varit möjligt att väsentligt

tidigare än förut och i större utsträckning utskriva patienter från sjukhusen

såsom återställda. Dessutom har man kunnat förbättra vissa patienters

tillstånd så, att de antingen kunnat vårdas utanför sjukhusen eller endast

tidvis behövt vård inom desamma. I detta sammanhang påpekar kommittén,

att i förefintliga uppgifter om den procentuella patientomsättningen

en hel del av återfallen jämställes med nya fall av sinnessjukdom. Härigenom

blir den redovisade procentuella omsättningssiffran icke ett adekvat

uttryck för förekomsten av sinnessjukdom och ej heller för ett effektivt

återställande av hälsotillståndet hos de sjuka. En på vårdplatsbehovet

i hög grad inverkande faktor blir patientomsättningen först när vårdmetoderna

blir sådana, att antalet kroniker och återfall väsentligt minskas, varigenom

platser för kroniker kan frigöras för vård av ytterligare ett antal

akut sjuka. Detta resultat kan emellertid med hänsyn till det stora

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

antalet kroniker vid sjukhusen uppnås först efter en relativt lång tidrymd.

I betraktande av dessa omständigheter har kommittén icke ansett

sig nu behöva ingå på en närmare undersökning av patientomsättningens

reducerande inverkan på vårdplatsbehovet, allrahelst som kommittén förutsätter,

att vårdplatsbehovet i fortsättningen skall undersökas med jämna

mellanrum. Dessa undersökningar torde nämligen komma att återspegla

bl. a. ifrågavarande faktor.

Kommittén framhåller i fortsättningen vikten av att alla vägar prövas

för tillgodoseende av det ökade vårdbehovet med minsta möjliga antal

vårdplatser. Sålunda bör sjukhusen förses med erforderlig läkarpersonal

och utbildad vårdpersonal. I detta sammanhang understrykes angelägenheten

av, att den av kommittén tidigare begärda och numera inom ecklesiastikdepartementet

igångsatta utredningen om inrättandet av forskningsavdelningar

vid sinnessjukhusen bedrives med stor skyndsamhet.

Vidare påpekas önskvärdheten av att familjevården ytterligare utvecklas.

F. n. vårdas omkring 2,9 procent av de vid sjukhusen intagna patienterna

i familjevård. Kommittén framhåller, att även om stora svårigheter

föreligger i dagens läge att nå den omfattning om cirka 5 procent, varmed

sinnessjukvårdsberedningen räknat, bör olika vägar prövas för att

uppnå detta procenttal. Kommittén ifrågasätter bl. a., om icke begreppet

familjevård kunde utvidgas så att flera former för denna vård än enbart

den enskilda inöjliggöres.

Vid bedömandet av de praktiska möjligheterna för anordnande av s. k.

dagsjukhus måste enligt kommitténs mening beaktas, att endast två statliga

primärsjukhus, nämligen S:ta Maria i Hälsingborg och Ulleråker i Uppsala,

är så placerade i städer av sådan storlek, att sagda vårdformer kan

ifrågakomma. Kommittén anser därför, att möjligheterna att anordna en

dylik vårdform bör undersökas i dessa fall. Någon mera betydande inverkan

på behovet av vårdplatser torde emellertid vårdformen ej ha för de statliga

sinnessjukhusens del.

Kommitténs slutsats beträffande det allmänna platsbehovet är, att enbart

de av sinnessjukvårdsberedningen och kommittén verkställda undersökningarna

av detta behov med hänsyn till de många osäkra faktorer, som

kan påverka utvecklingen, icke utgör tillräckligt underlag för en utbyggnad

av sjukvårdsplatserna i hela den omfattning, som prognosen ger vid handen.

Därest vårdplatsbehovet enligt prognosen skulle helt tillgodoses, skulle

år 1970 utöver generalplanens 18 000 erfordras ytterligare närmare (22 900

— 18 000) 5 000 platser. Då det f. n. kända behovet utgör cirka 23 000

vårdplatser och i runt tal 2 400 av de tillgängliga platserna upptages av

sjuka, som bör överföras till speciella anstalter, skulle det nu behövas

20 600 vårdplatser för egentligt sinnessjuka.

Även om i det föregående angivna åtgärder kan begränsa behovet av

vårdplatser, kommer detta behov enligt kommitténs mening likväl under

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

överskådlig tid att väsentligt överstiga den av sinnessjukvårdsberedningen

gjorda uppskattningen av vårdplatsantalet. En utbyggnad måste sålunda

komma till stånd. Denna bör dock ske försiktigt och på sådant sätt, att en

anpassning av sjukhusen efter senare gjorda beräkningar lätt kan genomföras.

Vid övervägande av på denna fråga inverkande faktorer har kommittén

stannat för att nu förorda inrättande av ytterligare cirka 2 950

vårdplatser utöver de i gällande generalplan beräknade.

Kommittén har härutöver gjort uttalanden om behovet av platser för

tuberkulossjuka och barn lidande av sinnessjukdom. Beträffande den förstnämnda

kategorin räknades i 1950 års generalplan med att sammanlagt 600

tuberkulosvårdplatser skulle erfordras. Enligt av kommittén inhämtade

uppgifter vårdas på sinnessjukhusen sammanlagt 915 tbcsjuka, varav endast

352 smittförande och i behov av särskilda för dem avsedda vårdplatser.

Då tre tidigare beslutade tuberkulosavdelningar vid Ulleråkers, Umedalens

och S:t Lars’ sjukhus med sammanlagt 364 platser nu är i huvudsak färdigställda,

uttalar kommittén — efter samråd med medicinalstyrelsens föredragande

i tuberkulosfrågor — att de ytterligare tuberkulosvårdsplatser,

som förutsatts i generalplanen, icke bör komma till utförande.

Beträffande sinnessjuka barn framhålles, att vid de statliga sinnesssjukhusen

vårdas ett 30-tal sådana barn i åldrar upp till 13 år. Den nuvarande

vården av klientelet — tillsammans med vuxna och ofta grovt psykiskt förändrade

patienter — är icke tillfredsställande. Kommittén föreslår därför

att liksom för tuberkulosfallen särskilda vårdplatser inrättas, på vilka fall

mottages från hela landet. Sådana vårdplatser bör lämpligen förläggas till

Ulleråkers sjukhus.

2. Platsbehovets tillgodoseende

Kommittén framhåller, att man vid förverkligandet av generalplanen i

stor utsträckning måst inrikta sig på att uppföra nya panncentraler, ombygga

ekonomibyggnader samt modernisera och uppföra nya bostäder. Vid

flertalet sjukhus var nämligen ifrågavarande byggnader i sådant skick, att

man först måste sätta dessa i stånd, innan moderniseringen av befintliga

vårdpaviljoner eller uppförande av nya sådana kunde påbörjas. Först under

senare budgetår har det varit möjligt att påbörja upprustningen och utbyggnaden

av vårdavdelningarna. Efter antagandet av gällande generalplan har

t. o. m. år 1954 vid de befintliga sjukhusen beslutats arbeten för ett sammanlagt

belopp av i runt tal 105 miljoner kronor, varav drygt 48 miljoner

belöper på uppförande av nya vårdpaviljonger och modernisering av befintliga

sådana. I förstnämnda belopp ingår även kostnader för uppförande av

Gullberna sjukhus vid Karlskrona med 27,4 miljoner kronor, vilket belopp

dock ej innefattar kostnaderna för uppförande av arbetsterapilokaler och

bostäder vid sjukhuset. Härutöver har principbeslut fattats om uppförande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

av det nya sjukhuset i västra Sverige, vilket skall förläggas till Falköping.

För utförande av de t. o. in. år 1954 beslutade arbetena enligt gällande

generalplan har anvisats tillhopa 90 miljoner kronor. En närmare redogörelse

för de beslutade byggnadsåtgärderna lämnas i bilaga 1, vilken kompletterats

med de vid 1955 års riksdag beslutade byggnadsarbetena. Såsom

framgår av bilagan har även beslutats utförande av arbeten, vilka ej förutsatts

i generalplanen.

I anslutning till den förordade utökningen av vårdplatsantalet har kommittén

utarbetat förslag till reviderad plan för de statliga sinnessjukhusens

om- och utbyggnad. Denna plan upptager jämväl fyra nya sinnessjukhus

utöver de tre nya sjukhus, som redovisas i 1950 års generalplan. Kommittén

har vidare — i överensstämmelse med gällande generalplan — räknat

med att psykiatriska sjukhuset i Stockholm, S:ta Anna, Källshagens och

Gådeå sjukhus samt sekundäravdelningen i Långasjö icke framdeles skall

utnyttjas för sinnessjukvård. Några nya sekundäravdelningar upptages

däremot ej i den reviderade generalplanen förutom den i 1950 års plan

upptagna, ännu ej helt färdigställda avdelningen i Uddevalla.

Platsbehovets tillgodoseende dels enligt 1950 års generalplan och dels

enligt kommitténs förslag till revision av denna plan framgår av bilaga 2

i vilken de vid 1955 års riksdag beslutade vårdplatserna fråndragits det

antal platser, som kommittén ansett ytterligare böra renoveras eller uppföras.

Beträffande de nya sinnessjukhus, som föreslås till uppförande, anför

kommittén.

Av de av kommittén föreslagna nya sjukhusen är det för Stockholmstrakten

redan förutsatt i gällande generalplan. Det nya sjukhuset bör tillgodose

vårdbehovet inom allenast norra delen av Stockholms län och beräknas

få ett platsantal av 850. I gällande generalplan beräknades för motsvarande

sjukhus 732 vårdplatser. Att Stockholms län ansetts böra uppdelas

i en norra och en södra del har närmast betingats av, att antalet vårdplatser

vid Sundby sjukhus kan beräknas tillgodose behovet inom ett

större område än enbart Södermanlands län. Med allenast en mindre utbyggnad

av Sundby sjukhus kan till upptagningsområdet för detta sjukhus

läggas södra delen av Stockholms län.

Utöver sjukhuset för Stockholmstrakten föreslår kommittén uppförande

av nya sjukhus för Hallands, Örebro och Gävleborgs län. Vårdbehovet inom

dessa län utgör enligt prognosen tillräckligt underlag för uppförande av

sjukhus av sådan storleksordning, att driften av dem kan anses bli ekonomiskt

tillfredsställande.

Vidare förordar kommittén, att ett nytt sjukhus uppföres inom Älvsborgs

län. Enligt prognosen skulle Restads sjukhus behöva utbyggas med

i runt tal 400 platser utöver de i gällande generalplan förutsatta. Därvid

räknar kommittén med, att den i Uddevalla beslutade sekundäravdelningen

om 110 vårdplatser skall överföras från Restads till S:t Jörgens sjukhus.

Med hänsyn till att befolkningen inom länet är koncentrerad till dess södra

del och då Restads sjukhus även i övrigt är mindre lämpligt placerat, har

kommittén ansett starka skäl tala för att detta platsbehov tillgodoses ge
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1»

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

nom att ett nytt primärsjukhus inrättas inom den södra delen av länet.

För att detta sjukhus skall få en ekonomiskt försvarlig storlek räknar

kommittén med, att från sjukhuset skall framdeles i administrativt och

ekonomiskt hänseende försörjas även en särskild avdelning för psykopater

om 150—200 vårdplatser.

Vad angår de befintliga sjukhus, som skall ingå i den nya planen, har

kommittén ansett, att Ryhovs, S:t Olofs, S:ta Maria och Sidsjöns sjukhus

skall bibehålla det platsantal, som angivits i gällande generalplan. I denna

plan förutsattes vidare, att vid Umedalens sjukhus skulle vara inrättade

884 vårdplatser. Den av kommittén verkställda prognosen utvisar, att vid

detta sjukhus skulle år 1970 erfordras allenast 740 platser för sjukhusets

nya upptagningsområde. Större delen av det sålunda överskjutande platsantalet

bör enligt kommitténs mening disponeras för vård av psykiskt

efterblivna.

Vad angår frågan om vårdplatsernas fördelning med hänsgn till klientelets

sammansättning erinrar kommittén om, att sjukhusutredningen —

med utgångspunkt från inhämtade uppgifter från sjukhusen — ansåg, att

platserna vid nya sinnessjukhus borde fördelas med 40 procent för akuta

lugna och halvoroliga, 26 procent för oroliga och 33 procent för kroniska

patienter. Kommittén har iakttagit, att detta icke överensstämmer med nuvarande

förhållanden. Detta bestyrkes jämväl av den av Segerdahl på

grundval av uppgifter från sjukhuscheferna utarbetade prognosen. Kommittén

fortsätter.

Enligt nämnda prognos skulle antalet akut sjuka patienter vid de statliga

sinnessjukhusen uppgå till blott cirka 8 procent. Även om förhållandena

i dag ge vid handen, att man skulle behöva akutplatser för endast en så

ringa del av klientelet, måste man dock antaga, att utvecklingen går därhän

att en större del av klientelet framdeles blir mera mottaglig för medicinskt

terapeutiska åtgärder. Kommittén har därför vid sin planläggning

av sjukhusens utformning ansett sig böra förorda ett större antal akutplatser

än det enligt prognosen framräknade behovet.

Vid inrättande av nya sjukhus bör dessa sålunda enligt kommitténs mening

i regel organiseras på basis av följande ungefärliga patientsammansättning,

nämligen minst 15 procent platser för akut sjuka, på vilka den

huvudsakliga omsättningen kommer att äga rum, 12 procent för oroliga

och 73 procent för kroniska patienter.

Vad angår vårdavdelningarnas storlek föreslog sjukhusutredningen en

uppdelning på avdelningar för dels oroliga, dels akuta halvoroliga eller

lugna patienter, dels kroniska halvoroliga och dels kroniska lugna patienter.

Beträffande de båda förstnämnda patientkategorierna borde avdelningarna

omfatta 24 och för de övriga 42 vårdplatser. Sinnessjukvårdsberedningen

förordade i sitt utlåtande över Karlskronasjukhuset i första

hand sjukhusutredningens förslag. Om emellertid den statsfinansiella

situationen icke skulle anses medgiva byggande av mindre avdelningar

med 24 platser, kunde enligt beredningens uppfattning även anses godtagbart,

att platsantalet höjdes till 28.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Föredragande departementschefen förordade i propositionen nr 113/1950,

att de mindre avdelningarna skulle omfatta 24 vårdplatser.

Statsutskottet (uti. nr 127/1950) uttalade, att det ej ställde sig avvisande

till tanken att utbygga vårdavdelningar med 28 platser för akuta lugna och

akuta halvoroliga patienter samt förordade, att Kungl. Maj :t till förnyat

övervägande upptog spörsmålet om avdelningarnas storlek. Det byggnadsprogram

för karlskronasjukhuset, som sedermera godkänts av Kungl.

Maj :t och riksdagen, är baserat på, att platsantalet på ifrågavarande vårdavdelningar

skall utgöra 28. Även vid övriga sjukhus företagna utbyggnader

av motsvarande vårdavdelningar har givits en häremot svarande utformning.

För egen del anför kommittén.

Såsom av det följande framgår skulle ett förverkligande av den av kommittén

föreslagna reviderade generalplanen kräva avsevärda ekonomiska

insatser från statens sida såväl med avseende på anläggningskostnader som

kostnader för driften. Man måste också beakta, att stora investeringar krävas

för en upprustning och utbyggnad av den statliga vården för psykiskt

efterblivna samt för anordnande av speciella avdelningar för psykopater.

Även inom andra områden av det statliga anstaltsväsendet kräves upprustning.

Det föreligger därför ett påtagligt behov av att i görligaste mån begränsa

kostnaderna. I betraktande av dessa förhållanden har kommittén

ansett sig böra vid planläggningen av den fortsatta upprustningen räkna

med vårdavdelningar om 30 platser för akuta och 48 för kroniskt sjuka patienter.

Avdelningarna för de kroniskt sjuka böra utformas så att de ge

möjlighet till en viss differentiering inom denna kategori sjuka. Intagningsavdelningarna

böra dock enligt kommitténs mening organiseras såsom dubbelavdelningar

om 15 + 15 vårdplatser. Avdelningar för oroliga patienter

böra liksom hittills utformas med 24 platser.

I fråga om organisationen av sjukhusen i övrigt hänvisar kommittén till

de dispositionsplaner, som fogats till betänkandet.

Beträffande frågan om personalbostäder yttrar kommittén bl. a.

Enligt kommitténs mening är det angeläget att i görligaste mån begränsa

uppförandet av nya tjänstebostäder. Sålunda böra bostäder vara inrättade

vid sjukhusen för överläkare, läkare, intendent och ett antal vikarier samt

i övrigt endast för de befattningshavare, som av hänsyn till driften av

sjukhuset eller av säkerhetsskäl böra bo inom sjukhusområdet. Övriga befattningshavare

böra liksom andra arbetstagare söka sig bostäder i allmänna

marknaden. Med hänsyn till det rådande läget på bostadsmarknaden

måste emellertid ett sålunda begränsat bostadsprogram i regel kräva medverkan

från kommunal sida. En dylik medverkan har kunnat tillförsäkras

från Karlskrona och Falköping, dit nya sjukhus skall förläggas. Kommittén

räknar med att ett sådant samarbete skall kunna etableras även i

övriga fall, då bostäder erfordras för sjukhuspersonal. I de fall så likväl

icke kan ske och bostäder ej äro att tillgå i allmänna marknaden bär frågan

om uppförande av ytterligare bostäder vid sjukhusen upptagas till

prövning. Givetvis bör dock renoveringen fortsättas av det kvarblivande

bostadsbeståndet, som ej befinner sig i tillfredsställande skick.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956 17

3. Personalbehov

Kommittén har gjort en preliminär beräkning av personalbehovet vid ett

genomförande av den reviderade generalplanen. Beräkningen har tjänat

till ledning vid kommitténs kostnadsberäkningar.

Allmänt anför kommittén, att ett genomförande av den reviderade generalplanen

kommer att innebära ett ökat personalbehov, ehuru man enligt

denna plan icke räknar med större platsantal än vad som i stort sett svarar

mot nuvarande medelbeläggning. Detta förorsakas i främsta rummet

av patienternas uppdelning på ett större antal sjukhus och på mindre vårdenheter

inom de olika sjukhusen än f. n. Ett indirekt ökat personalbehov

— främst av läkare — uppkommer därjämte på grund av de större möjligheter

till effektiv medicinsk och psykoterapeutisk behandling, som de nya

och renoverade sjukhusen kommer att erbjuda.

I fråga om läkare har kommittén enligt sjukhusutredningens grunder

räknat med 100 å 125 patienter per läkare, men säger sig därmed icke ha

tagit ställning till den lämpliga läkartätheten. Kommittén framhåller fastmera,

att det för en effektivisering av vården torde vara nödvändigt att avsevärt

öka läkartätheten. Beträffande vårdpersonalen i övrigt har kommittén

utgått från den personaltäthet, som enligt sjukhusutredningen erfordras

inom moderna vårdavdelningar för sinnessjuka.

På anförda grunder kommer utredningen för de befintliga sjukhus, som

skall bibehållas, till ett behov av ytterligare 30 läkare (cirka 16 000 vårdplatser

med 132 läkare år 1954). I fråga om avdelningspersonalen skulle

enligt kommittén erfordras ytterligare 490 tjänster. Behovet av utökning

av kontors- och ekonomipersonalen anser kommittén bli relativt obetydligt.

Tillhopa beräknas planens genomförande vid dessa sjukhus alltså föranleda

inrättande av omkring 520 tjänster.

Vid nytillkommande sju sjukhus räknar kommittén med omkring 55

läkare, 1 780 avdelningspersonal, varav 160 ej sjukvårdsutbildade biträden,

115 övrig sjukvårdspersonal, 80 kontorspersonal och 430 ekonomipersonal

eller tillhopa 2 460 personer.

Från det angivna personalbehovet -—- sammanlagt cirka 3 000 tjänster —- skall dragas personalen vid de sjukhus, som skall nedläggas som egentliga

sinnessjukhus. Denna utgör cirka 700. Genomförandet av den reviderade

generalplanen skulle sålunda medföra behov av ytterligare i runt tal 2 300

tjänster, varav 74 skulle vara läkare, 54 kontorspersonal, 1 809 vårdavdelningspersonal,

88 diverse sjukvårdspersonal och 266 ekonomipersonal.

4. Kostnadsberäkningar

Kommittén har funnit det angeläget att söka klarlägga storleksordningen

av totalkostnaderna för upprustningen och utbyggnaden av såväl de egent2

— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 106

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. I\Iaj:ts proposition nr 106 år 1956

liga sinnessjukhusen som sinnessjukhusen för vård av psykiskt efterblivna.

I sistnämnda de] har beräkningarna redovisats i propositionen nr 123 till

1955 års riksdag.

I fråga om erforderliga investeringar vid de egentliga sinnessjukhusen

utgår kommittén för de nya sjukhusens del från de beräknade kostnaderna

för Gullherna sjukhus om cirka 800 vårdplatser. Detta sjukhus

torde i sin helhet — arbetsterapiavdelningar och bostäder inräknade -—

komma att kräva en medelsanvisning av cirka 33 miljoner kronor, d. v. s.

i runt tal 41 000 kronor per plats. Då de nya sjukhusen emellertid kommer

att omfatta ett väsentligt större antal kronikerplatser än Gullherna

sjukhus, räknas för dem en genomsnittskostnad per plats (kostnaderna

för personalbostäder inräknade) av 37 000 kronor. För nya platser vid

befintliga sjukhus uppskattas den genomsnittliga platskostnaden till 22 000

kronor och för ombyggnad och modernisering av befintliga platser en

platskostnad av 15 000 kronor.

Med ledning härav har kommittén preliminärt uppskattat de totala kostnaderna

för de i den reviderade generalplanen ingående byggnadsåtgärderna

— om vilka beslut vid årsskiftet 1954/55 ännu ej fattats — till i runt

tal 365 miljoner kronor. Härtill kommer ett uppskattat medelsbehov av

25 miljoner kronor för upprustning och inrättande av nya bostäder vid

befintliga sjukhus.

Kommittén fortsätter.

Såsom i det föregående angivits ha hitintills beslutats byggnadsåtgärder i

enlighet med gällande generalplan m. m. för ett sammanlagt belopp av i

runt tal 105 miljoner kronor. Totalkostnaden för upprustningen och utbyggnaden

av de egentliga sinnessjukhusen efter de av kommittén uppdragna

riktlinjerna skulle sålunda uppgå till (390 + 105) 495 miljoner

kronor. Enligt sinnessjukvårdsberedningens beräkningar skulle förverkligandet

av den gällande generalplanen kräva 250 miljoner kronor, varav

48 miljoner avsågos för uppförande av tre nya sjukhus. Erfarenheterna

från kommitténs verksamhet ge emellertid vid handen, att upprustningen

är mer kostnadskrävande än som beräknats vid tiden för uppgörandet av

den gällande generalplanen bl. a. till följd av inträffade, väsentliga byggnadskostnadsstegringar.

De nya sjukhusen måste i stället beräknas kräva

i runt tal 30 miljoner vartdera eller tillhopa 90 miljoner kronor. Kostnaden

för övriga arbeten i gällande generalplan kunna nu uppskattas till i

runt tal 285 miljoner kronor. Förverkligandet av denna generalplan skulle

alltså kräva omkring (90 + 285) 375 miljoner kronor.

I enlighet härmed skulle sålunda för en om- och utbyggnad av de egentliga

sinnessjukhusen efter den av kommittén reviderade generalplanen

erfordras ett belopp, som med (495 — 375) 120 miljoner kronor överstiger

kostnaderna för den gällande generalplanen.

Mot bakgrunden av dessa stora investeringsbehov är det givetvis angeläget

att söka begränsa kostnaderna för de erforderliga byggnadsarbetena.

I detta syfte överväger kommittén bl. a. att vid planläggningen av nya

sjukhus åstadkomma en större koncentration av byggnaderna samt att

undersöka förutsättningarna för att beträffande anläggningar inom denna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

sjukvårdsgren tillämpa de byggnadsmetoder, som i förbilligande syfte

under senare tid alltmer kommit till användning inom byggnadsindustrin.

Vid bedömandet av frågan, i vilken takt den reviderade planen för sinnessjukvården

och planen för upprustningen och utbyggnaden av sjukhusen

för psykiskt efterblivna böra förverkligas måste man beakta angelägenheten

av att de sjuka, varom här är fråga, så snart som möjligt beredas

vård. Även med hänsyn till kostnaderna är det angeläget att upprustningsperioden

icke göres längre än som är oundgängligen nödvändigt.

Kommittén räknar med, att upprustningen skall vara i huvudsak slutförd

med utgången av budgetåret 1966/67.

Kommittén har gjort upp en preliminär investeringsplan, vari investeringsbehoven

för såväl de egentliga sinnessjukhusen som sjukhus för psykiskt

efterblivna, resp. 405 och 85 miljoner kronor, fördelats på de tolv

budgetåren fr. o. m. 1955/56 t. o. m. 1966/67.

Beträffande drift- och utrustningskostnaderna vid de egentliga sinnessjukhusen

framhåller kommittén, att den ökning av de löpande kostnaderna,

som planens genomförande kommer att medföra, torde bli av relativt

obetydlig omfattning, enär den reviderade generalplanen icke upptager

större platsantal än som svarar mot nuvarande medelbeläggning.

Det måste dock förutsättas, att den sedan några år pågående standardhöjningen

fortsätter.

De mest betydande kostnadsstegringarna kommer att föranledas av den

erforderliga personalökningen. Med utgångspunkt från den beräknade

personalökning, som tidigare redovisats, uppskattar kommittén den därav

föranledda kostnadsstegringen vid de befintliga sjukhus, som avses att bibehållas,

till omkring 5,5 miljoner kronor. Vid de 7 nytillkommande sjukhusen

beräknas de årliga personalkostnaderna till 24,4 miljoner kronor per

år. Vid nedläggande av eller ianspråktagande för annat ändamål av de befintliga

sjukhus, som ej ingår i generalplanen, kommer kostnadsstegringen

för de egentliga sinnessjukhusens del att reduceras med drygt 7 miljoner

kronor, vilket belopp motsvarar nuvarande personalkostnader vid ifrågavarande

sjukhus.

För kostnaderna för nyutrustning av renoverade platser, torde man enligt

kommittén icke behöva räkna med högre anslagsbelopp än vad som för

samma ändamål i genomsnitt årligen anvisats under den tid upprustningen

av ifrågavarande sjukhus redan pågått. Relativt stora kostnader kommer

däremot utrustningen av de nytillkommande sjukhusen att medföra. Med

ledning av under de senaste åren verkställda utrustningar av nytillkommande

vårdplatser m. m. uppskattas ifrågavarande kostnader för de nytillkommande

sjukhusens del till omkring 3 000 kronor per vårdplats, och

sålunda beräknas de sammanlagda kostnaderna härför till omkring

(4 992 X 3 000) 15 miljoner kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

III. Yttranden

I yttrandena har allmänt understrukits att kommitténs uppskattning av

vårdplatsbehovet inrymmer betydande osäkerhetsmoment, särskilt

som ett stort latent vårdbehov föreligger inom mentalsjukvården. Den föreslagna

utbyggnaden med 2 950 platser har i allmänhet godtagits, ehuru

den ansetts representera ett minimum. Vidare har framhållits, att nya

undersökningar om platsbehovet bör verkställas med jämna mellanrum.

Statskontoret finner det klart framgå av de redovisade undersökningarna,

att en utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen inom ramen för gällande

generalplan icke längre kan anses tillfyllest. Med hänsyn till de olika på

ifrågavarande vårdbehov inverkande faktorerna särskilt sinnessjukvårdens

fortskridande effektivisering och den därmed ökade patientomsättningen

torde ett tillskott i enlighet med kommitténs förslag av ytterligare 2 950

vårdplatser få anses väl avvägt.

Medicinalstyrelsen, som tillstyrker den av kommittén föreslagna utbyggnaden,

yttrar bl. a.

Kommittén anför, att omsättningen, sedan beräkningen av platsbehovet

verkställdes inom sinnessjukvårdsberedningen, ökat och att den år 1953

uppgick till 52 % av medelbeläggningen. Kommitténs beräkning synes emellertid

vara gjord med utgångspunkt endast från platserna på primärsjukhusen,

medan den tidigare kalkylen rörande omsättningen omfattade även

samtliga platser på de s. k. sekundärsjukhusen. En enligt sistnämnda principer

företagen beräkning av omsättningen år 1953 ger endast 42 %. Beträffande

omsättningen kan ytterligare anföras, att densamma under åren

1948—53 ifråga om förstagångsintagningarna har ökat med 30 % men

ifråga om samtliga intagningar med 36 %. Det förekommer alltså i ökad utsträckning

utskrivning av patienter, som ej äro helt återställda och som

snart måste återintagas på grund av recidiv. Ökningen av omsättningen

har enligt vad kommittén anför icke medfört en minskning i fråga om

efterfrågan på platser. Detta sammanhänger sannolikt med, att den ökade

omsättningen icke kommit att omfatta det kroniska klientelet.

Rörande kommitténs statistiska beräkning av platsantalet, anför styrelsen.

Styrelsen har intet att erinra mot denna beräkning men delar och vill

understryka den skepsis, som såväl i betänkandet som i yttrandena från

direktionerna framskymtat beträffande de länsvis beräknade variationerna

i sjukdomsfrekvensen. Vidare bör uppmärksammas, att kommittén —

i motsats mot sinnessjukvårdsberedningen — vid sina förfrågningar icke

lämnat någon definition på begreppen akuta och kroniska fall. Denna omständighet

torde hava bidragit till de betydande olikheter beträffande fördelningen

av dessa patientkategorier, som framkomma vid en jämförelse

mellan sjukvårdsberedningens och kommitténs beräkningar.

I remissyttrandena från direktionerna har i vissa fall kritik framförts mot

kommitténs beräkningsgrunder. På det hela taget synes man dock benägen

att godtaga den föreslagna utbyggnadsplanen. På grund av den tilltagande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956 21

efterfrågan på vårdplatser förordar dock vissa direktioner en provisorisk

utökning av antalet vårdplatser utöver vad kommittén föreslagit.

Styrelsen framhåller vidare att man vid diskussionen av platsbehovet

måste ta hänsyn till, att kommitténs beräkningar bygger på antalet vid

en viss tidpunkt på sinnessjukhusen befintliga patienter samt antalet registrerade

exspektanter. Vid beräkningen har man icke kunnat ta hänsyn

till det latenta vårdbehovet, som med all sannolikhet är större än vad kommitténs

kalkyler utvisar. Å andra sidan måste hänsyn tagas till att framstegen

på det terapeutiska området i en framtid kan bli av sådan art, att

även det kroniska klientelet kan behandlas med framgång. Det kan också

diskuteras, huruvida icke vissa till de senila psykosernas kategori hörande

patienter kan omhändertagas på annat sätt än inom den egentliga sinnessjukvården.

Det torde på sinnessjukhusen finnas en del fall, som ur somatisk

synpunkt är svårskötta men ur psykiatrisk synpunkt lättskötta och som

skulle kunna vårdas vid de anstalter utan retentionsrätt, som f. n. drives

under landstingens huvudmannaskap — kronikerhem och vårdhem för lättskötta

sinnessjuka. Antalet sådana fall är f. n. relativt litet men kan komma

att öka genom befolkningsutvecklingen. Medicinalstyrelsen finner det önskvärt,

att detta klientel inventeras och möjligheterna att vårda detsamma

utanför sinnessjukhusen närmare utredes.

Med nu angivna reservationer anser styrelsen, att kommitténs beräkningar

beträffande platsbehovet kan tills vidare godtagas som en praktisk norm för

vårdens utbyggande, helst som regelbundna återkommande prognoser avses

komma till stånd.

Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket framhåller, att

den huvudsakliga anledningen till ökningen av vårdbehovet torde vara, att

redan inrättandet av nya sinnessjukhus liksom förbättrad vård och effektiviserad

behandling avslöjar ett latent vårdbehov. Sådana omständigheter

jämte stigande upplysning och ökad vetskap om vad en behandling numera

kan ge, har medfört en omvärdering av allmänhetens syn på sinnessjukvården.

Allt flera psykiskt sjuka blir villiga och angelägna att låta behandla

sig på sjukhus. Allt flera psykiska sjukdomsfall måste också rubriceras

som behandlingsbara. En annan anledning till det ökade vårdbehovet torde

ligga i förändringar i samhället sammanhängande med sådana företeelser

som urbaniseringen och familjens förändrade ställning. Kommittén påpekar

vidare, att det föreslagna platsantalet överensstämmer nära med en

uppskattning, grundad på de mest direkta och synbara uttrycken för det

aktuella behovet 1953. Då vårdades på statens sinnessjukhus i genomsnitt

21 304 patienter eller drygt 3 000 mer än som svarade mot det fastställda

platsantalet. I själva verket baseras alltså den reviderade generalplanen inte

alls på verkliga beräkningar av det framtida platsbehovet. Det är fråga om

eu tämligen fri uppskattning.

Efter ett påpekande om att behovet av en viss platsreserv ej synes ha

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

beaktats i förslaget, kommer sjukvårdskominittén till följande slutsats angående

platsbehovet.

De överväganden, som anförts i detta avsnitt, synes sålunda tala för en

icke oväsentlig »uppräkning» av det förslag, som framlagts av byggnadskommittén.

Av skäl som angivits i föregående avsnitt och som synes stå

i överensstämmelse med byggnadskommitténs motivering vill vi dock under

vissa nedan angivna förutsättningar avstå från att påfordra en utökning av

generalplanen utöver vad byggnadskommittén föreslagit. Vi åtnöjer oss sålunda

med att tillstyrka en fortsatt upprustning och utbyggnad av den

slutna sinnessjukvården av den storleksordning som föreslås i den reviderade

generalplanen. Att det under alla förhållanden behövs en utbyggnad av

minst denna storlek kan det inte råda någon tvekan om.

Det är viktigt — som byggnadskommittén föreslagit — att man företar

nya beräkningar av platsbehovet med jämna mellanrum. Men schematiska

framräkningar av nu utfört slag är tydligen av begränsat värde. Vi föreslår

därför att man i fortsättningen försöker pröva möjligheten att företa direkta

inventeringar av antalet sinnessjuka på liknande sätt som i företagna och

pågående fältundersökningar i vissa län. Kostnaderna härför torde bli

ganska måttliga. Först därefter kan någorlunda säkra kalkyler om det framtida

platsbehovet utföras.

En ovillkorlig förutsättning för att vi icke redan nu begär en starkare

utökning av antalet platser vid sinnessjukhusen än den byggnadskommittén

föreslagit är emellertid också, att man mycket mer energiskt än hittills

söker stärka sådana anordningar, som kan hålla tillbaka en framtida ökning

av behovet av vård på sinnessjukhus.

Även landstingsförbundets styrelse understryker önskvärdheten av, att

man kommer fram till en mera säker uppskattning av sinnessjukvårdens

platsbehov än vad hittills företagna undersökningar visat sig kunna bjuda.

De stora avvikelser beträffande platsbehovet mellan olika sjukvårdsområden,

som redovisas i den föreliggande generalplanen, tyder på, att den använda

metoden är behäftad med stora bristfälligheter. Så mycket torde dock

vara uppenbart, att, trots tillkomsten av psykiatriska lasarettsavdelningar,

en utökning av det nuvarande platsantalet vid de statliga sinnessjukhusen

icke endast är behövlig utan snarast möjligt bör komma till stånd.

Kommitténs uppskattning av platsbehovet har godtagits av flertalet landsting,

ehuru åtskilliga av dem understryker, att behovet torde vara större än

vad prognosen utvisar.

Med anledning av kommitténs uttalande, att en väsentlig avlastning av

sinnessjukhusen skulle ernås, därest de lättskötta sinnessjuka kunde överflyttas

till landstingens vårdhem för detta klientel, framhåller Jämtlands

läns landsting bl. a., att — under trycket av platsbristen — en klar och för

vissa landsting kännbar tendens förefunnits från sinnessjukhusens sida att

till vårdhem för lättskötta sinnessjuka överföra ett klientel, som åtminstone

enligt äldre språkbruk ingalunda är lättskött. En gränsdragning i så klara

ordalag som möjligt måste göras, om ett legalt huvudmannaskap för landstingens

del skall fastslås för nämnda vårdform.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Mcij:ts proposition nr 106 år 1956

Svenska läkaresällskapet framhåller, att den höjda patientomsättningen

icke synes i den utsträckning, som sinnessjukvårdsberedningen räknat med,

ha berört det kroniska patientmaterialet. I stället har det skett en ökad

tillströmning av patienter med behandlingsbara sjukdomar och ett relativt

kortvarigt vårdbehov. Enligt sällskapets mening synes det latenta vårdbehovet

vara högst betydande. Sällskapet anför vidare bl. a.

Inom psykiatriska kretsar knyter man ofta stora förhoppningar till nya

framsteg på det terapeutiska området. Även om de nyare behandlingsmetoderna

äro av största terapeutiska värde har det dock visat sig, att de hittills

icke medfört någon minskning i fråga om behovet av vårdplatser. Enligt

sällskapets mening vågar man icke heller för den närmaste framtiden

hysa förhoppningar om en minskning i efterfrågan på vårdplatser. Sällskapet

kan därför tillstyrka den av kommittén föreslagna utbyggnaden av

den statliga sinnessjukvården med omkring 3 000 platser endast under förutsättning,

att detta betraktas som ett minimum i fråga om platsbehov.

Psykiatriska föreningen anser, att kommitténs beräkningar av platsantalet

gjorts med stor samvetsgrannhet och besitter stora förtjänster, men att

de trots detta kan tillmätas endast mycket begränsat värde. Mentalsjukvårdens

platsbehov kan helt enkelt icke beräknas, då det är beroende av samhällsstrukturens

successiva förändringar. Så mycket kan emellertid sägas,

att platsbehovet f. n. ingenstans är tillfredsställande tillgodosett. Om man

sålunda måste ställa sig tvivlande till möjligheterna att beräkna det framtida

platsbehovet inom den psykiatriska sjukvården, så torde det å andra

sidan icke vara så, att de av kommittén framlagda siffrorna är tilltagna

i överkant. Föreningen framhåller med skärpa, att omedelbara åtgärder för

en upprustning av sinnessjukvården kräves och anför bl. a. följande.

I nuvarande stund förelåg utan tvivel vid det stora flertalet av våra mentalssjukhus

en skriande platsbrist. Förhållandena är sådana, att verksamheten

icke kan pågå ytterligare ett eller två år utan att resultera i katastrof

och skandal. Svårt sjuka människor med trängande vårdbehov kan ej beredas

plats. Kroniska oroliga sjuka blandas med nyligen insjuknade, formellt

ordnade sjuka. Ordentliga sängplatser saknas.

Även i Sveriges läkarförbunds och psykiatriska föreningens förutnämnda

promemoria, som innefattar förslag och synpunkter beträffande mentalsjukvårdens

organisation och upprustning, kräves skyndsamma åtgärder

för den erforderliga omdaningen av mentalsjukvården. Bl. a. anföres, att

redan ur humanitär synpunkt är det nuvarande katastrofläget ovärdigt ett

kultursamhälle. Dessutom medför de bristande behandlingsresurserna nationalekonomiska

förluster.

I sitt utlåtande över nämnda promemoria samt psykiatriska föreningens

remissyttrande framhåller medicinalstyrelsen bl. a. följande.

Styrelsen vill inledningsvis erinra om, att sinnessjukvården under de

senaste 10 åren varit föremål för ingående utredningar inom såväl medicinalstyrelsen

som tre olika kommittéer, vilka utmynnat i förslag till

preciserade riktlinjer för vårdens modernisering och utbyggnad. Dessa rikt
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

linjer ha också redovisats för riksdagen, som godtagit desamma såsom

principiell grundval för konkreta beslut på området. I samband med dessa

utredningar och förslag ha flertalet av de spörsmål, som läkarorganisationerna

nu berört, diskuterats och belysts från olika sidor, varvid man

dock av praktiska och ekonomiska hänsyn samt på grund av rådande läkarbrist

hittills icke ansett sig kunna förorda en så radikal omdaning, som

organisationerna nu gjort sig till tolk för. De allmänna synpunkter, som

framföras i remisshandlingarna, äro därför icke främmande för medicinalstyrelsen

och sinnessjukvårdens intressenter i övrigt. Det oaktat finner

medicinalstyrelsen organisationernas nu gjorda framstöt på området utgöra

en välkommen, om ock något sen, manifestation från läkarorganisationernas

sida i syfte att understryka nödvändigheten, av att en mera forcerad och i

vissa delar mera radikal upprustning och utbyggnad av sinnessjuk vården

kommer till stånd.

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande (yttrande den 18

januari 1956) finner icke psykiatriska föreningens skildring av läget inom

sinnessjukvården berättigad. Kommittén anför.

Kommittén är väl medveten om den stora platsbrist på sinnessjukhusen,

som ännu är rådande på sina håll. I föreningens yttrande förekommande

skildringar av de allmänna vårdförhållandena på sjukhusen synas emellertid

hänförliga till ett tillstånd, som numera får anses vara i huvudsak

passerat.---Från statsmakternas sida ha i själva verket betydande

insatser gjorts för sinnessjukvårdens upprustning och utbyggnad under

de sista fem åren. Av riksdagen sedan år 1950 beslutade utbyggnadsåtgärder

vid befintliga sjukhus ha inneburit en ökning av antalet vårdplatser med

över 1 600. Därjämte har beslut fattats om uppförande av två nya sjukhus,

varav det ena beräknas kunna tagas i bruk i början av år 1957. För ifrågavarande

ändamål har riksdagen anvisat tillhopa omkring 125 miljoner kronor

samt medgivit inrättande av mer än 1 000 nya befattningar, varav ej

mindre än 400 under de två senaste åren. För att ytterligare belysa den

fortgående snabba utvecklingen på området må vidare nämnas, att för nästkommande

budgetår bortåt halva tusentalet tjänster torde komma att nyinrättas

för sinnessjukvårdens del samt förslag väntas bliva framlagda om

lortsatta utbyggnadsåtgärder, medförande ett tillskott av cirka 500 nya

vårdplatser. Föreningens förklaring, att förhållandena vid sjukhusen »äro

sådana att verksamheten icke kan pågå ytterligare ett eller två år utan

att resultera i katastrof eller skandal», kan sålunda icke anses vara berättigad.

Vissa synpunkter på platsbehovet i några av sjukhusens upptagningsområden

återgives i det följande.

Frågan om ett överflyttande av huvudmannaskapet

för sinnessjuk vården på landstingen diskuteras i åtskilliga

yttranden. Från vissa håll uttalas önskemål om att detta överförande

hör ske snarast möjligt. Några remissinstanser förordar överförande av

huvudmannaskapet i de fall vederbörande landsting så önskar. Behovet

av en utbyggnad av landstingens del av mentalsjukvården och vikten av

en samordning vid planeringen av olika delar av mentalsjukvården understrykes

i åtskilliga yttranden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

Medicinalstyrelsen yttrar bl. a.

Medicinalstyrelsen har den uppfattningen, att i princip ett enhetligt huvudmannaskap

för all sjukvård bör eftersträvas men anser, att tidpunkten

ännu icke är inne för ett överförande av huvudmannaskapet för den egentliga

sinnessjukvården till landstingen. Frågan härom synes medicinalstyrelsen

icke aktuell förrän landstingen haft möjlighet att utbygga viktiga

delar av sin redan existerande sjukvårdsorganisation (psykiatriska lasarettsavdelningar,

vårdhem för lättskötta sinnessjuka, kronikerhem, specialistvård

m. in.) samt övertagit ansvaret för den öppna vården genom de nuvarande

tjänsteläkarna, vilket styrelsen anser mera angeläget än övertagandet

av huvudmannaskapet för sinnessjukvården. Den fortsatta utbyggnaden

av sinnessjukvården bör sålunda tills vidare alltjämt enligt medicinalstyrelsens

uppfattning ske i statens regi, men därvid böra möjligheterna

för ett smidigt överförande till landstingen ständigt hållas i sikte.

Enligt medicinalstyrelsens mening kunna skäl anföras lör att vissa vårdformer

böra kvarbliva eller utbyggas i statlig regi. Här kan nämnas vården

av barnpsykoserna samt vissa delar av psykopatvården, vilken sistnämnda

vårdgren för närvarande är föremål för utredning inom kommittén. Även

ifråga om alkoholistvården bör huvudmannaskapet bli föremål för närmare

utredning. Styrelsen vill dock i detta sammanhang framhålla, att det i vissa

fall torde vara möjligt att låta dylika vårdgrenar övertagas av landstingen

i den formen, att vissa landsting etablera samarbete om gemensamma sjukvårdsinrättningar

(s. k. rayonsjukhus).

Flertalet sjukhusdirektioner, som yttrat sig i denna fråga, har anfört

liknande synpunkter rörande huvudmannaskapet. Vissa direktioner har

dock ansett, att ett överförande av detla bör ske snarast möjligt, medan

andra ej uttalat någon bestämd uppfattning i fråga om tidpunkten.

Landstingsförbundets styrelse anför bl. a.

Att starka skäl kunna anföras för ett enhetligt huvudmannaskap för sinnessjukvården

är enligt styrelsens mening uppenbart. Den nuvarande splittringen

på detta område är föga rationell och skapar besvärliga samarbetsproblem.

Det nära sambandet mellan kroppslig och själslig sjukdom talar

också mot att vården av dessa sjukdomar uppdelas på olika huvudmän.

Såvitt styrelsen kan finna äro emellertid förutsättningarna för 1950 års

riksdagsbeslut orubbade. Ännu återstår huvudparten av det tidigare uppgjorda

byggnadsprogrammet att realisera och, som av den föreliggande generalplanen

framgår, är eu väsentlig utökning av detta påkallad. Ej heller

tillgången på läkare är sådan, att den nu möjliggör eu intensifierad vård.

Styrelsen är därför av den uppfattningen, att tiden nu icke är mogen för

ett allmänt obligatoriskt överförande av den statliga sinnessjukvården under

landstingens huvudmannaskap. Frågan härom synes bli aktuell, först

när del statliga nybyggnadsprogrammet genomförts och tillgången på läkare

blivit mera tillfredsställande.

Denna principiella uppfattning utesluter icke, att man kan gå fram successivt.

Förutsättningar för landstingen att övertaga den statliga sinnessjukvården

kunna icke förväntas föreligga samtidigt i alla sjukvårdsområden.

Då de tre största städerna helt övertagit sinnessjukvården inom sina

respektive områden, synes del naturligt, alt möjligheter beredas även landsting,

som så önska och där förutsättningar i övrigt äro eller bli förhanden,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

att övertaga ansvaret för sinnessjukvården inom sina respektive områden.

Det vore värdefullt att så sker på åtminstone något eller några håll, varigenom

erfarenheter skulle vinnas rörande lämplig organisation, kostnader,

storleken av den statliga ersättningen in. in. Styrelsen utgår nämligen

ifrån, att ett eventuellt landstingsövertagande av ansvaret för sinnessjukvården

givetvis icke kan ske utan att staten beviljar avsevärda bidrag till

verksamheten. Dessa bidrag böra avvägas icke i förhållande till statens

nuvarande kostnader för sinnessjukvården utan med hänsyn till de kostnader

en rationellt organiserad och modernt arbetande sinnessjukvård

koinme att draga.

Om såsom ovan ifrågasatts ett successivt överförande av den statliga

sinnessjukvården i landstingsregi möjliggöres, är det av vikt att de ekonomiska

förutsättningar, under vilka ett dylikt överförande kan tänkas

ske, bliva klarlagda. Med hänsyn till den prejudicerande verkan, som kan

väntas av en ekonomisk uppgörelse i denna fråga med ett enskilt landsting,

anser styrelsen önskvärt, att landstingsförbundet på ett tidigt stadium inkopplas

på de förhandlingar, som i dylikt fall måste komma till stånd.

Om man som ett framtidsperspektiv ser möjligheten av en länsvis organisation

av hela mentalsjukvården, är det angeläget, att man bildar sig "en

uppfattning om hur denna sjukvård skall uppbyggas och fungera. Egentligen

borde denna fråga i första hand penetreras, så att anstaltsorganisationen

kan anpassas därefter. Det är därför enligt styrelsens mening angeläget,

att denna fråga utan större tidsutdräkt upptages till övervägande.

Med nyssnämnda framtidsperspektiv synes det styrelsen vidare nödvändigt,

att den statliga utbyggnad av sinnessjukvårdens anstaltsbestånd, som

nu planeras, sker i intimt samarbete med berörda landsting.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott framhåller, att huvudmannen

måste behärska hela vårdregistret och härvid även den intima vårdkontakt,

som är nödvändig mellan soma och psyke, om man skall kunna få till

stånd en tillfredsställande differentiering av klientelet och en samordning

av vården. Övervägande skäl talar för, att en sådan samordning kommer

till stånd under landstingens huvudmannaskap. Ett överförande av huvudmannaskapet

måste försiggå efter noggranna utredningar och bedömningar

beträffande kostnadsfördelningen mellan den tidigare huvudmannen staten

och de nya huvudmännen landstingen. Utskottet anför vidare.

Förvaltningsutskottet är fullt medvetet om att ett övertagande kan komma

att ske successivt men vill härtill understryka, att det torde vara mest rationellt

att de landsting, inom vilkas områden nya sinnessjukhus planeras,

omedelbart må komma i huvudmannaställning och sålunda redan från början

bliva i tillfälle att påverka utformningen av organisationsplaner och

utbyggnader av mentalsjukvården inom respektive områden. Detta är så

mycket mera motiverat därav, att man härigenom etablerar en verksamhet,

där vunna erfarenheter kunna komma till nytta vid ett senare överförande

av huvudmannaskapet i dess helhet på landstingen.

Även om förvaltningsutskottet i Uppsala läns landsting med oro ser på

landstingens allt större arbetsbörda och ekonomiska belastning, synes det

enligt utskottets mening vara nödvändigt att principiell ställning snarast

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

tages till ett eventuellt överflyttande av sinnessjukvården till landstingen.

Det måste emellertid med skärpa understrykas, att detta icke får innebära

en ekonomisk belastning för landstingen utan att staten liksom hittills

fortfarande skall svara för byggnads- och driftkostnader. Därest landstingen

skall bli huvudmän för sinnessjukvården, måste dessa, innan utbyggnad

av sinnessjukvården sker, kontaktas och få framföra sina synpunkter

på upptagningsområden, platsantal, planering och differentiering.

Försöksverksamhet med sammanslagning av kropps- och sinnessjukvård

bör under alla förhållanden snarast igångsättas. Som ett lämpligt försöksobjekt

hänvisar förvaltningsutskottet till Uppsala län, där staten driver

dels ett sinnessjukhus och dels en lasarettsansluten psykiatrisk klinik

samt deltager i kostnaderna för driften av ett stort undervisningssjukhus.

Örebro läns landstings förvaltningsutskott anser en försöksverksamhet

vara värdefull. Utskottet förordar därför, att till prövning upptages frågan

om möjlighet för landsting, som så önskar, att övertaga sinnessjukvården

på villkor, som icke ställer landstinget i en sämre ekonomisk situation än

de landsting, där staten alltjämt ombesörjer sinnessjukvården. Utskottet

anför vidare bl. a.

Örebro läns landsting har vid 1954 års lagtima möte beslutat uppdraga

åt förvaltningsutskottet att upptaga överläggningar med vederbörande statliga

myndigheter rörande landstingets eventuella övertagande av sinnessjukvården

inom länet mot åtnjutande av ett statsbidrag motsvarande statens

självkostnader för uppförande och drift av sinnessjukhusplatser för

länets behov. Örebro läns landsting är således under vissa förutsättningar

berett att påtaga sig huvudmannaskapet för sinnessjukvården inom länet.

Ett sådant övertagande borde lämpligen ske i samband med föreslagen utbyggnad

av vårdorganisationen.

Gotlands läns landstings förvaltningsutskott anser ett överförande av

huvudmannaskapet omöjligt, om landstinget därigenom kommer att åsamkas

ökade utgifter.

Hallands läns landstings förvaltningsutskott anför, att överlåtande av huvudmannaskapet

för sinnessjukvården med det inom denna vårdgren uppsamlade

ny- och ombyggnadsbehovet till landstingen knappast nu skulle

vara till gagn för sinnessjukvården.

Frågan om huvudmannaskapet kan inte längre skjutas på framtiden, hävdar

kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket, som bl. a.

anför.

Snabbt beslut i ärendet är tvärtom av stor betydelse för ett lyckligt genomförande

av den reviderade generalplanen. Denna måste kompletteras

med planer för hela den psykiatriska vården i de olika landstingen. Uppenbarligen

bör man icke dröja härmed til! efter sinnessjukhusens upprustning.

Stora vårdenheter bär rests på olika bål! utan hänsyn till samordning

med andra psykiatriska vårdgrenar, som måhända förblivit outvecklade. Att

landstingen skulle vara mera benägna all överta en nyuppbyggd vårdapparat,

som de icke själva varit med om att utforma och att infoga i sin övriga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kangl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

sjukvårdande verksamhet, än att träda in nu och själva ta ansvaret för

planering och utbyggnad förefaller föga troligt. Genom att uppskjuta principbeslut

riskerar man alltså att låsa fast utvecklingen på lång sikt. Man

försummar tillfället att överbrygga motsättningen mellan kroppssjukvård

och mentalsjukvård och mellan de olika grenarna av mentalsjukvården,

som skulle kunna ske genom att låta landstingen utforma det hela enligt

en gemensam, väl differentierad och väl avvägd plan. Det är naturligtvis

just när man står inför en ny utveckling på området, som landstingen skall

ges tillfälle att vara med och göra sina synpunkter gällande. Därest det ej

visar sig möjligt att överföra huvudmannaskapet i ett sammanhang, bör

det kunna ske successivt i den mån överenskommelser kan träffas med

olika landsting, överförandet bör dock i sådant fall vara avslutat inom

viss tid, förslagsvis 10 år.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns landsting — vars principiella

grundinställning till de hithörande spörsmålen sammanfaller med de synpunkter,

som kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket givit

uttryck åt — uttalar sitt stora intresse för tanken på ett enhetligt huvudmannaskap

för hela mentalsjukvården. Utskottet uttalar också sin beredvillighet

att därvidlag göra vad på landstinget rimligen kan ankomma

för att nå fram till en tillfredsställande framtidslösning av detta vitala

organisationsproblem och skulle gärna emotse ett initiativ från statsmakternas

sida till underhandlingar i denna angelägenhet.

Även psgkiatriska föreningen och svenska läkaresällskapet förordar att

huvudmannaskapet snarast överföres på landstingen.

Några remissmyndigheter, som understrukit vikten av samordning vid

planeringen av olika delar av mentalsjukvården, har i anslutning härtill

framfört vissa synpunkter på hur den psykiatriska vårdorganisationen

lämpligen bör utlormas inom ett sjukvårdsområde. Härvid har särskilt frågor

rörande de psykiatriska lasarettsavdelningarnas förläggning och uppgifter

berörts.

I fråga om platsbehovets tillgodoseende har kommitténs

förslag till uppförande av fyra nya sjukhus i län, där sådana sjukhus nu

saknas, hälsats med allmän tillfredsställelse i yttrandena. Åtskilliga remissmyndigheter

hävdar dock, att man genomgående eller i vart fall i större

utsträckning bör eftersträva, att sjukhusens upptagningsområden sammanfaller

med landstingsområdena. Önskemål uttalas bl. a. om att nya sinnessjukhus

bör uppföras även i Västmanlands och Kristianstads län. Dylika

invändningar mot kommitténs förslag angående utbyggnadsplan och upptagningsområden

återfinnes i yttranden från bl. a. medicinalstgrelsen,

landstingsförbundets styrelse, kommittén för översyn av hälso- och sjukvården

i riket, psykiatriska föreningen och svenska läkaresällskapet.

Vad angår platsbehovets tillgodoseende i Stockholms, Uppsala, Södermanlands

och Västmanlands län anför direktionen för Sundby sjukhus, att

enbart för Södermanlands län erfordras f. n. 900 vårdplatser mot av kommittén

föreslagna 722. (Härtill kommer enligt kommitténs förslag 297

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

vårdplatser för de delar av Stockholms län, som skulle tillföras upptagningsområdet.

) Då kommitténs förslag beträffande platsantalet blir otillräckligt,

föreslår direktionen, att sjukhusets upptagningsområde endast

skall omfatta Södermanlands län. Sjukhuset skulle då komma att få omkring

100 platser för mycket, om det utbygges enligt kommitténs förslag.

Sjukhuset har emellertid behov av nya arbetsterapi- och behandlingslokaler,

som skulle kunna inredas i någon av de byggnader, som nu inrymmer

vårdavdelningar. Direktionen föreslår, att sjukhuset i Stockholms län i

stället utökas med 300 platser.

Direktionen för S:ta Annas sjukhus framhåller, att antalet vårdbeliövande

väsentligt ökat sedan 1950. Med hänsyn härtill torde sjukhuset böra bibehållas,

givetvis efter en genomgripande ombyggnad. Sannolikt måste sjukhuset

under alla förhållanden utnyttjas ännu under många år. Betydande

tillbyggnads- och reparationsarbeten måste företagas redan nu, om det över

huvud taget skall vara möjligt att bereda en vård, som motsvarar nutida

krav.

Södermanlands läns landstings hälso- och sjukvårdsstgrelse påyrkar, att

Södermanlands län får utgöra eget upptagningsområde, att ett nytt sinnesjukhus

uppföres i Eskilstuna, samt att utredning skyndsamt verkställes

rörande förutsättningarna för omändring av Sundby sjukhus till planerat

sjukhus i Mellansverige för vissa psykiskt efterblivna.

Till stöd för dessa yrkanden anför styrelsen bl. a., att upptagningsområdena

principiellt bör följa de nuvarande länsgränserna, därest man allvarligt

överväger ett framtida överflyttande av huvudmannaskapet på landstingen.

Redan den aktuella planläggningen måste ske med tillbörligt beaktande

av den somatiska sjukvårdens nuvarande och blivande planläggning

inom respektive sjukvårdsområden för att möjliggöra sådana anordningar

och ett sådant samarbete mellan kropps- och sinnessjukvård, som

numera framstår som ofrånkomligt för en fullvärdig somatisk och psykisk

vård. Styrelsen är av den bestämda meningen, att Sundby sjukhus icke

är så beläget att ett i framtiden ofrånkomligt samarbete mellan psykiatrisk

och somatisk vård kan på ett tillfredsställande sätt säkerställas. Ett för

länet avsett och med sjukvården i övrigt samarbetande sinnessjukhus

måste enligt styrelsens mening förläggas i nära anslutning till länets centrallasarett

i Eskilstuna. Då det torde stå klart, att en modern sinnessjukvård

är mera utrymmeskrävande och ställer större krav på en lämplig planlösning

än vårdplatser för psykiskt efterblivna, skulle Sundby sjukhus med

fördel kunna apleras för vård av psykiskt efterblivna utan att ombyggnadskostnaden

härigenom skulle bli större än beräknat. Härvid skulle samtidigt

en ändamålsenlig planering av sinnessjukvården utan kostnadsökning

kunna uppnås såväl i Stockholm som Södermanlands län.

Länsstyrelsen i Södermanlands lön förordar, att man överväger en sådan

ändring av planen, som landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse före
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

slagit. Därjämte anser länsstyrelsen, att S:ta Annas sjukhus torde bli absolut

nödvändigt under så lång tid framåt, att en grundlig modernisering

av detta bör med det snaraste komma till stånd.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott, vars synpunkter delas av

länsstyrelsen i Stockholms lån, anför.

Förslaget att överföra i huvudsak hela södra länsdelen till Sundbv sjukhus

är enligt förvaltningsutskottets mening mycket olämpligt ur kommunikationstekniska

synpunkter. Kommunikationerna inom de södra, östra

och centrala delarna av detta område äro inriktade mot Stockholm—Älvsjö

och patienter respektive anhöriga från området skulle sålunda mycket snabbare

och lättare kunna nå det nya sjukhuset norr om Stockholm än att via

Stockholm—Älvsjö transporteras ner till Strängnäs och Sundby sjukhus.

Rent psykologiskt måste den föreslagna uppdelningen av länsbefolkningen

på två upptagningsområden vidare vara lika olämplig. Sålunda kommer den

ena delen av länet att betjänas av ett nytt inom länet beläget modernt sjukhus,

medan däremot den andra hänföres till ett visserligen restaurerat men

utanför länet beläget omodernt sinnessjukhus. Förslaget är vidare olämpligt

med hänsyn till såväl i betänkandet som i andra sammanhang framförda

planer på att överföra sinnessjukvården under landstingskommunalt huvudmannaskap,

då en splittring av länets mentalsjukvård på ett utanför länet

beläget sjukhus motverkar den samordning och enhetliga administrativa

organisation, som anses stå att vinna genom att landstingen blir huvudmän

för såväl kroppssjukvård som mentalsjukvård.

Förvaltningsutskottet motsätter sig sålunda bestämt byggnadskommitténs

förslag om att befolkningen i södra länsdelen skall i sinnessjukvårdande

hänseende vara hänvisad till Sundby sjukhus i Södermanlands län och vill

i stället förorda, att Stockholms län i sin helhet bildar ett upptagningsområde

och att inom länet kommer till stånd tillräckligt antal sinnessjukvårdsplatser

för att täcka länsbefolkningens behov inom denna vårdform.

Detta så mycket mera motiverat av att Sundby sjukhus utan tillbyggnad

torde motsvara vårdplatsbehovet inom Södermanlands län.

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott yttrar.

Vad närmast beträffar Uppsala läns landsting så finnes i Uppsala ett

sinnessjukhus — Ulleråkers sjukhus — vars upptagningsområde nu omfattar

Uppsala län, Stockholms län och vissa delar av Västmanlands län. Sjukhuset

ligger alltså mycket centralt i upptagningsområdet, om man undantager

de delar av Stockholms län, som ligger söder om Mälaren. Kommittén

föreslår nu, att Ulleråkers sjukhus skulle hava till upptagningsområde Uppsala

och Västmanlands län. Sjukhuset skulle alltså ligga i östra kanten av

upptagningsområdet med dåliga förbindelser mot hela västra delen av upptagningsområdet.

Enligt utskottets mening skulle landskapet Uppland bättre

utgöra ett lämpligt upptagningsområde, därest Uppsala län anses för litet

för att ha eget sinnessjukhus.

Västmanlands läns landstings förvaltningsutskott kan icke finna, att kommittén

anfört tillräckliga skäl för att Västmanlands län icke skulle utgöra

upptagningområde för eget sjukhus samt uttalar.

Mot bakgrunden av de i betänkandet anförda siffrorna för vårdplatsbehovet

m. m. inom Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungi. Maj:ts proposition nr 106 ur 1956

synes en sådan indelning i upptagningsområden avseende dessa län vara

möjlig, att Västmanlands län komme att utgöra eget upptagningsområde

för ett nytt sinnessjukhus inom länet. Härigenom skulle för länets del vinnas

de fördelar ur administrativa och medicinska synpunkter vid sammanförande

av såväl kropps- som mentalsjukvården under landstingens huvudmannaskap,

som är kommitténs målsättning vid landets indelning i upptagningsområden

för sinnessjukhusen efter länsgränserna. Härtill kommer,

att en sådan avgränsning för Västmanlands läns del har utomordentligt

stora fördelar även ur geografiska och kommunikationstekniska synpunkter

i förhållande till kommitténs förslag. Utskottet hemställer, att Västmanlands

län får utgöra ett eget upptagningsområde för ett nytt sinnessjukhus

i länet samt att utskottet beredes tillfälle till yttrande innan beslut fattas

om den närmare förläggningen av sjukhuset.

Även länsstyrelsen i Västmanlands län och direktionen för Salberga sjukhus

avstyrker kommitténs förslag i denna del och förordar ett nytt sinnessjukhus

med länet som upptagningsområde.

Medicinalstyrelsen förordar, att Västmanlands län förses med ett sjukhus.

Om detta förslag godtages, skulle Ulleråkers sjukhus få ett för stort

antal platser för enbart Uppsala län. De byggnader, som icke behöver disponeras

för Uppsala län, kan emellertid användas såsom sekundäravdelningar

för patienter från Stockholms län, som icke kan beredas plats på

det nya sjukhuset i Stockholms län, varvid dock förutsättes ett framtida

samgående mellan de båda länen. Det bör övervägas, huruvida vårdplatsbehovet

i Stockholms län kan helt tillgodoses genom den föreslagna anordningen

med sekundäravdelningar vid Ulleråkers sjukhus eller om en mindre

utökning av antalet platser vid det inom Stockholms län planerade sjukhuset

erfordras. I anslutning till detta ståndpunktstagande förordar styrelsen,

att upptagningsområdet för Sundby sjukhus endast skall omfatta Södermanlands

län.

Enligt psykiatriska föreningens mening bör varje landsting få sin egen

mentalsjukvård. Inga oöverkomliga svårigheter för ett sådant arrangemang

torde föreligga för Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län. Ulleråkers

sjukhus innefattar med säkerhet ännu ett antal mycket sekunda

vårdavdelningar, som kan slopas eller omdisponeras för nya ändamål, om

det nu planerade platsantalet skulle anses för stort för Uppsala län. Ett nytt

sjukhus bör uppföras i Västmanlands län och i Stockholms län lämpligen

två sjukhus. Sundby sjukhus är lagom dimensionerat för Södermanlands

län, men önskvärt är, om mentalsjukvården inom länet kan uppdelas på

tvenne sjukhus i anslutning till centrallasarett.

Även landstingsförbundets styrelse förordar ett nytt sinnessjukhus i Västmanlands

län. Den föreslagna hänvisningen av Stockholms läns södra del

till Sundby sjukhus finner styrelsen mindre ändamålsenlig ur skilda synpunkter.

Naturligare synes vara, att man löser denna fråga så alt Stockholms

län får eventuellt ytterligare ett sjukhus.

Även beträffande platsbehovets tillgodoseende i Kalmar, Blekinge och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

Kristianstads län framföres vissa erinringar. Sålunda anser medicinalstyrelsen

alt en minskning av Gullberna sjukhus’ upptagningsområde bör ske.

Detta sjukhus, som kommer att få 800 platser, synes redan från början

bli belagt med cirka 700 patienter från Blekinge län. Det latenta vårdbehovet

inom Blekinge län är icke känt, men torde vara stort. Om sjukhusets

upptagningsområde också skall omfatta delar av Kristianstads län, torde

därför sjukhuset redan från början bli överbelagt. För Kristianstads län

torde det tills vidare vara till fyllest om S:ta Maria sjukhus avdelas för

täckande av platsbehovet.

Kalmar läns södra landstings förvaltningsutskott förordar ett annat alternativ

och anför.

För Kalmar läns södra landstingsområde vore det med hänsyn till kommunikationerna

ett önskemål, att södra delen av området och Öland hänfördes

till Gullberna sjukhus samt norra delen till S:ta Gertruds sjukhus.

Även om sinnessjukhusen skulle komma att övertagas av landstingen, torde

det icke vara av väsentlig betydelse, att länsområdena sammanfalla med

upptagningsområdena. Landstingen har f. n. samarbete sinsemellan, vilket

fungerat tillfredsställande. För Kalmar län, som är uppdelat i två landstingsområden,

kommer det ändock att erfordras ett samarbete mellan de

båda landstingen ifråga om driften av S:ta Gertruds sjukhus.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns landsting framhåller, att det

varit önskvärt med ett sinnessjukhus inom Kristianstads län, som med

sina 260 000 innevånare bör utgöra underlag för en anstalt. Frågan härom

aktualiseras i synnerhet, om landstinget skulle bli huvudman för denna

vårdgren. När Gullberna sjukhus står färdigt kommer de sjuka från Kristianstads

län att hänvisas till tre olika mentalsjukhus, ett förhållande, som

måste betraktas som olyckligt.

Önskemål om ett sinnessjukhus i Kristianstads län framföres även av

landstingsförbundes styrelse och svenska läkaresällskapet.

Vad angår Älvsborgs län tillstyrker förvaltningsutskottet i Älvsborgs läns

landsting för sin del livligt vad kommittén föreslagit ifråga om sinnessjukvårdens

ordnande inom landstingsområdet och har i princip intet att erinra

mot beräkningen av antalet erforderliga platser för kvalificerad vård.

Direktionen för Restads sjukhus anser däremot, att rätt allvarliga betänkligheter

kan resas mot förslaget att till det nya sjukhuset i Borås av driftsekonomiska

skäl ansluta en psykopatavdelning på 150—200 platser på

grund av de ogynnsamma erfarenheterna från andra håll av en sådan sammankoppling.

Med hänsyn till den platsbrist, som råder inom sinnessjukvården

inom överskådlig tid, förefaller det direktionen icke tillrådligt att

avhända vården de 597 sekundärplatserna för sinnessjuka på Källshagen.

Jämväl länsstyrelsen och förste provinsialläkaren i Älvsborgs län ifrågasätter

lämpligheten av, att Källshagens sjukhus helt utnyttjas för vård av

psykiskt efterblivna. Direktionen för Källshagens sjukhus anför, att beslut

om den framtida användningen av sjukhuset först bör fattas sedan utredning

skett om förutsättningarna för det ena eller andra ändamålet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Vad angår utbyggnadsplanen i övrigt framföres önskemål

om ökat antal platser inom vissa upptagningsområden, bl. a. inom Gotlands,

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Gotlands läns landstings förvaltningsutskott framhåller, att landstinget

har den högsta utdebiteringen per skattekrona av landets samtliga landsting.

Med hänsyn till väntade utgiftsökningar på andra vårdområden och

risken för en minskning av skatteunderlaget med nuvarande befolkningstendens

finner utskottet det omöjligt för landstinget att deltaga i ordnandet

av sinnessjukvården genom att inrätta en psykiatrisk lasarettsavdelning

i Visby eller att anordna vårdhem för lättskötta sinnessjuka. Behovet av

dessa vårdformer får därför tillgodoses genom erforderlig utbyggnad av

S:t Olofs sjukhus genom statens försorg. Till följd härav torde det i planen

föreslagna platsantalet 216 för detta sjukhus få ökas väsentligt.

Direktionen för S:t Olofs sjukhus påpekar, att sjukhuset redan nu måste

betjäna de av förvaltningsutskottet angivna vårdformerna jämte alkoholistvården

samt att länsnykterhetsnämnden anmält önskemål om ett 20-tal

vårdplatser på sjukhuset för vård av alkoholskadade. Direktionen anser,

att en betydande utökning av antalet vårdplatser måste komina till stånd.

Medicinalstyrelsen ansluter sig till uppfattningen, att en viss utökning av

antalet vårdplatser på S:t Olofs sjukhus bör ske. Det bör vidare enligt styrelsens

mening utredas, huruvida landstinget, utöver vad gällande statsbidragsbestämmelser

medgiver, kan stödjas i syfte att redan nu ge detta

bättre möjligheter att anordna vårdhem för lättskötta sinnessjuka och

psykiatrisk lasarettsavdelning.

Direktionen för Sidsjöns sjukhus anför, att platstillgången på Sidsjöns

sjukhus efter överförandet av Gådeå sjukhus till sinnesslövården, kommer

att vara alltför ringa för att tillgodose vårdbehovet i Västernorrlands län.

Omkring 200 patienter kommer sålunda ej att kunna beredas plats. En utökning

krävs därför av antalet platser inom sjukhusets upptagningsområde.

Medicinalstyrelsen anser, att vad direktionen anfört är värt allt beaktande

och att platsbehovet bör tillgodoses genom anordnande av provisoriska sekundäravdelningar,

anslutna till sjukhuset.

Direktionen för Umedalens sjukhus anför, att kommitténs beräkning av

platsbehovet icke håller streck och att det därför icke finns skäl att disponera

upptagningspaviljongens 104 platser för psykiskt efterblivna. För övrigt

är paviljongen belägen vid sjukhusets entré, varför det är olämpligt

att belägga den med det klientel kommittén föreslagit.

Platsantalet för Norrbottens län är helt otillräckligt, anser direktionen

för Furunäsets sjukhus, som åberopar en inventering av antalet vårdbehövande

inom upptagningsområdet, som utförts av överläkarna Sahlström

och Åderman vid sjukhuset. Denna inventering visar, att vårdbehovet vid

mitten av år 1952 uppgick för män till 8 promille och för kvinnor till 6,7

promille av befolkningen. Med utgångspunkt härifrån har man kommit

3—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 106

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

fram till en platsbrist inom sinnessjukvårdens olika vårdformer i länet vid

sjukhusets färdigställande på omkring 500 platser. Direktionen anser, att

300 platser är trängande nödvändiga och att dessa erfordras inom den allra

närmaste tiden.

Medicinalstyrelsen framhåller, att psykomorbiditeten i Norrbottens län

torde vara större än inom stora delar av landet och anser, att åtminstone

provisoriska åtgärder för ytterligare tillgodoseende av vårdplatsbehovet bör

vidtagas. Vid planeringen av utbyggnaden bör också möjligheterna att för

Norrbottens län disponera mera platser på Umedalens sjukhus närmare

övervägas.

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller, att såväl den Sahlström—

Ådermanska utredningen som annat utredningsmaterial förefaller att bättre

överensstämma med de verkliga förhållandena än den av docenten Segerdahl

verkställda prognosen rörande vårdplatsbehovet. Länsstyrelsen anser, att

betänkandet icke kan läggas till grund för de tilltänkta utbyggnadsplanerna

av den statliga sinnessjukvården i länet. En ytterligare utredning i fråga

om det aktuella och framtida vårdbehovet bör komma till stånd. Beträffande

åtgärder för att snabbt öka platstillgången bör möjligheterna att ordna

sekundäranläggningar på andra orter i länet och en ytterligare utbyggnad

av Furunäsets sjukhus prövas. Länsstyrelsen förordar det sistnämnda alternativet,

om detta kan realiseras snabbt och utan att sjukhuset därigenom

ur medicinska synpunkter blir för stort. Slutligen hemställer länsstyrelsen,

att skyndsamma åtgärder vidtages för att bemästra den svåra situationen

inom sinnessjukvården i länet och att förslag härom förelägges 1956

års riksdag. Liknande synpunkter anföres av förvaltningsutskottet i Norrbottens

läns landsting.

Provisoriska åtgärder för platsbehovets tillgodoseende förordas

av psykiatriska föreningen, som föreslår att de landsting, som ännu

icke i någon eller tillräcklig utsträckning utbyggt vården för lättskötta

sinnessjuka, ålägges att göra detta omedelbart. Vidare föreslås att alla tillgängliga

resurser utnyttjas för anordnandet av smärre vårdenheter på 30

till 50 platser för mera svår skötta, men ej farliga kroniskt sjuka (senilfall,

kroniska demenser m. m.). Dessa enheter skulle administrativt lyda under

närmaste sinnessjukhus och sjukvården stå under tillsyn av sjukhusets

läkare. I den mån möjligheter att realisera förslaget saknas inom rimligt

avstånd från sjukhuset, bör erforderligt antal barackenheter uppföras inom

sjukhusområdet. Föreningen framhåller, att erfarenheterna utomlands av

sådana byggnader är goda. Även kommittén för översyn av hälso- och sjukvården

i riket ifrågasätter dylika provisoriska byggnadsåtgärder.

Såväl medicinalstyrelsen som statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande

anser sig icke kunna tillstyrka de provisoriska åtgärder, som

psykiatriska föreningen förordat. Medicinalstyrelsen yttrar.

Föreningen kräver omedelbara åtgärder för platsbristens avhjälpande,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

särskilt beträffande lättskötta sinnessjuka men även för de mera svårskötta

senilfallen in. fl. För sistnämnda grupp bör man enligt promemorian

icke hesitera för barackbyggen. Att omedelbara kraftåtgärder äro

ofrånkomliga finner styrelsen vara ostridigt. Styrelsen avråder dock bestämt

från barackbyggen för vård av psykiskt sjuka. Sådana baracker brukar visa

en allvarlig benägenhet att permanentas och innebära risker för en kvarstående

standardsänkning beträffande sinnessjukvårdens lokalbestånd. Ett

mera tillfredsställande resultat torde vinnas genom en forcering av uppförandet

av nya sinnessjukhus, varigenom de nuvarande sinnessjukhusen

kunna frigöras för vård i vidgad omfattning av senilfallen och dylikt.

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande anför följande.

I yttrandet rekommenderas provisoriska arrangemang för ett snabbt tillgodoseende

av platsbehovet vid sjukhusen. Vissa av dessa synas icke realiserbara.

Det är sålunda icke möjligt att — ens såsom ett provisorium —

»ålägga» landstingen att »omedelbart» utbygga vården för lättskötta sinnessjuka.

Därjämte föreslås bl. a. att erforderligt antal barackenheter uppföras

vid de mest beträngda sjukhusen. Då det gäller permanenta lokalbehov kan

kommittén icke f. n. tillstyrka förverkligandet av dylika mer eller mindre

långvariga s. k. provisorier, vilka enligt kommitténs mening skulle kunna

ogynnsamt påverka vårdens kvalitet i sin helhet. En omedelbar ökning av

platsantalet skulle visserligen kunna åstadkommas men det är vid de ifrågakommande

sjukhusen icke möjligt att i samma takt och med bibehållande

av kvalifikationskraven utan vidare öka vårdpersonalen. Därtill kommer,

att sjukhusens administration samt ekonomi- och driftanordningar ej äro

av sådan storleksordning att de kunna möta en hastig ansvällning av vårdplatsantalet

vid sjukhusen. Att baracker ansetts vara en i vissa fall praktisk

och ekonomisk byggnadsform för sjukhus i England och USA behöver

icke utan vidare innebära, att en sådan byggnadsform är lämplig i vårt land.

Frågan om sjukhusens storlek diskuteras i några yttranden.

Sålunda erinrar statskontoret om, att man vid antagandet av gällande generalplan

utgick från att ett sinnessjukhus — med hänsyn till differentiering

patienterna emellan samt angelägenheten av att rationellt tillvarataga överläkarnas

kapacitet — helst icke borde inrymma mindre än 600 vårdplatser.

Ämbetsverket utgår från, att angivna förutsättningar kommer att vara

förhanden jämväl beträffande det föreslagna sjukhuset i Borås.

Från åtskilliga håll varnas för tillskapande av alltför stora sjukhusenheter.

Sålunda anser medicinalstyrelsen, att de nya sjukhusen icke bör

göras alltför stora, då vissa osäkra faktorer föreligger i fråga om beräkningarna

rörande platsbehovet. Styrelsen vidhåller sin i utlåtande rörande

nytt sinnessjukhus i Falköping framförda uppfattning om en begränsning

av platsantalet förslagsvis till 750 eller maximalt 800. I vissa fall synes det

lämpligt att ytterligare begränsa platsantalet. Om detta i framtiden skulle

visa sig otillräckligt för något eller några av de nya sjukhusen, bör nytillkommande

platser anordnas i form av sekundäravdelningar, knutna till

huvudsjukhuset.

Landstingsförbundets styrelse säger sig icke vara övertygad om nödvändigheten

och lämpligheten av att i fortsättningen sammanföra de sinnes
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

sjuka till så stora enheter, som för närvarande är fallet. Vård- och andra

skäl synes tala för mindre enheter. Ur denna synpunkt måste flera av de

nuvarande sinnessjukhusen anses mindre lämpliga. Det kan därför ifrågasättas,

att dessa minskas eller efter hand utmönstras och ersättes med

nya. Viss försiktighet bör därför iakttagas, så att ej alltför stora summor

nedlägges på renovering och ombyggnad av dessa sjukhus i deras helhet.

Förvaltningsutskottet i Kalmar läns södra landsting ifrågasätter lämpligheten

av anläggandet av sjukhus med platsantal över 800. Anordnandet

av mindre sjukhus i närheten av befintliga centrallasarett skulle medföra

ett intimare samarbete mellan kroppssjukvården och sinnessjukvården.

Genom anordnande av flera smärre sjukhus skulle också dessa

kunna utnyttjas som dagsjukhus. Liknande synpunkter anföres av Hallands

läns landstings förvaltningsutskott. De nya sjukhusens platsantal

bör ligga mellan 600 och 800 platser, anser svenska läkaresällskapet. Det

är f. n. icke möjligt att med tillräcklig grad av säkerhet beräkna det

exakta framtida platsbehovet för varje län. Det torde därför vara riktigast

att räkna med möjligheter till utökning av platsantalet genom att

anordna någon form av sekundärsjukhus eller sekundäravdelningar.

I en del yttranden beröres spörsmålen om vårdplatsernas fördelning

efter klientelets beskaffenhet samt vårdavdelningarnas

storlek, varvid vissa kritiska synpunkter på kommitténs förslag

framföres.

Medicinalstyrelsen förordar en omprövning av platsfördelningen på de

nya sjukhusen till förmån för flera mindre avdelningar. Styrelsen yttrar

härom bl. a.

Medicinalstyrelsen är väl medveten om att genom befolkningsunderlagets

förskjutning mot allt högre åldrar det kroniska klientelet belägger den

ojämförligt större delen av platstillgången å primärsjukhusen och att detta

under de närmaste decennierna kommer att än mer accentueras såvida icke

särskilda sekundäravdelningar inrättas i takt med det växande behovet. Å

andra sidan har man att beakta, att denna tendens kan väntas nedgå mot

slutet av 1980-talet, medan de nya sjukhusen måste antagas komma att betjäna

sitt ändamål under avsevärt längre tid. Genom ökade forskningsinsatser

på psykiatrins område bör man kunna räkna med att allt större del av

det psykiatriska klientelet skall kunna påverkas genom terapeutiska åtgärder.

En intensifiering av behandlingen underlättas också väsentligt om

vårdavdelningarna icke tillmätas för stora. Med hänsyn härtill måste styrelsen

uttala allvarliga betänkligheter mot att begränsa antalet mindre avdelningar

i den utsträckning, som föreslagits i den reviderade generalplanen.

Ett godtagande av planen i denna del skulle innebära en tillbakagång i förhållande

till vad som beslutats respektive förordats i fråga om de nya sinnessjukhusen

i Karlskrona och Falköping samt är ägnat att motverka den

allmänna strävan för aktivering och intensifiering av sinnessjukvården,

som alltmer gjort sig gällande under senare år. Styrelsen anser sig därför

icke kunna biträda den nu föreliggande planen härutinnan utan förordar,

att en omprövning av platsfördelningen å nya sinnessjukhus vidtages i syfte

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 100 år 1956

37

att bereda ökat utrymme för den mindre avdelningstypen. Den relativt obetydliga

merkostnad, som detta skulle medföra, torde enligt medicinalstyrelsens

uppfattning komma att i längden ge god avkastning i form av förbättrade

behandlingsresultat. Enligt medicinalstyrelsens mening bör avdelningarna

för akuta fall omfatta högst 24 platser, avdelningarna för uppegående

kroniskt sjuka 48 platser och avdelningarna för sängliggande kroniskt

sjuka 40 platser. Mot förslaget om 24 platser på de oroliga avdelningarna

har styrelsen intet att erinra.

Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket betecknar kommitténs

förslag i denna del som ett steg tillbaka i utvecklingen och som ett

utslag av ovist sparsamhetsnit. Kommittén finner det ytterst tvivelaktigt,

om det är tillräckligt att reservera 15 procent av platserna för s. k. akuta

fall. Det kan f. ö. ifrågasättas, om indelningen av sinnessjuka i akuta och

kroniska fall är den mest adekvata. Mycket talar, enligt kommitténs mening

för, att man indelar klientelet i behandlingsbara och f. n. icke (eller

mindre) behandlingsbara fall. Det är möjligt att man då skulle erhålla helt

andra resultat vid en inventering av klientelet. Kommittén anser därför,

att vid den fältundersökning av antalet sinnessjuka i landet, som den i annat

sammanhang förordat, försök bör göras att indela i varje fall de på

sinnessjukhus intagna efter behandlingsbarheten. Vidare påpekas att även

avdelningarna för oroliga patienter måste differentieras på akuta och kroniska

fall samt att varje överläkaravdelning bör vara en funktionell enhet.

Fall skall kunna överflyttas mellan olika avdelningar allt efter förändringarna

av patientens tillstånd utan att denne skall behöva byta läkare.

Vidare bör varje överläkaravdelning omfatta både män och kvinnor. En

fullständig överläkaravdelning skulle då differentieras både med hänsyn

till kön, behandlingsbarhet och orosgrad, d. v. s. den skulle omfatta 12

vårdavdelningar. Därtill skulle komma särskilda vårdavdelningar för senilfallen.

En sådan överläkaravdelning skulle komma att omfatta mellan

400—500 patienter, om byggnadskommitténs uppfattning om avdelningsstorlek

och klientelfördelning skulle följas. Kommittén fortsätter.

Det är klart, att så stora avdelningar kan vara oundvikliga under nuvarande

svåra brist på psykiater. Nya sjukhus skall emellertid planeras

för framtiden, och då måste man räkna med en avsevärd stegring av läkartätheten

och minskning av överläkaravdelningarnas storlek. Skall överläkaravdelningarna

kunna fungera som enheter blir det därför nödvändigt

att minska de olika vårdavdelningarnas platsantal avsevärt under vad

byggnadskommittén gått in för. Här bör enbart det medicinskt ändamålsenliga

fälla utslaget. Särskilt avdelningarna för behandlingsbara fall kan

behöva vara små. Man bör inte dra sig för avdelningar på 10—20 platser,

om det efter en närmare undersökning av saken skulle befinnas bäst.

Vi kan alltså inte godta de normer för sjukhusens utformande, som

följts av byggnadskommittén, utan anser att hela denna fråga måste underkastas

en snabb revision och baseras dels på den fördelning av klientelet

efter behandlingsbarhet och orosgrad, som framkommer vid den föreslagna

förnyade inventeringen av klientelet, dels på principen om varje överläkar
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

avdelning som en funktionell enhet även vid en betydligt större läkartäthet

än för närvarande.

Kommittén framhåller vidare, att det är nödvändigt att vid ett upprustningsprogram

beräkna hur många läkare och annan kvalificerad personal,

som i framtiden skall arbeta i dessa byggnader. Läkarexpeditioner, terapilokaler,

samtalsrum m. m. måste ju dimensioneras därefter, så att inte

trängsel längre fram äventyrar möjligheterna att lämna behövlig vård.

Kommittén finner, att vid förverkligandet av gällande generalplan har

märkts en tendens i motsatt riktning; terapilokaler, samtalsrum etc. har

snarast blivit underdimensionerade redan med hänsyn till nuvarande tillgång

på kvalificerad personal.

Förvaltningsutskottet i Jämtlands läns landsting finner de högst varierande

resultat, som olika sakkunniga kommit till med avseende på klientelets

väntade framtida sammansättning av akuta sjuka, oroliga och kroniska

patienter, förbryllande. En ytterligare omprövning i denna del bör

göras före ett definitivt ställningstagande.

Psykiatriska föreningen anser, att inrättandet av medicinska behandlingscentra

för de akuta fallen är av den största angelägenhetsgraden och

förordar, att inga akutavdelningar vid mentalsjukhusen göres mindre än

motsvarande 25 procent av platsantalet. Föreningen håller före, att den

gjorda undersökningen är missvisande beträffande fördelningen av akuta

och kroniska fall.

Vidare finner föreningen den indelningsprincip kommittén tillämpat

synnerligen otillfredsställande. Akuta fall kan vara lugna eller oroliga.

Därjämte påtalas, att kommittén synes räkna med att akuta oroliga sjuka

skall vårdas tillsammans med kroniskt oroliga. Föreningen protesterar med

skärpa häremot.

Föreningen anför vidare, att — i varje fall vid nybyggen — varje överläkare

bör kunna vårda såväl kvinnliga som manliga patienter samt att

varje läkare skall ha tillgång till en differentierad akutavdelning och

kronikeravdelningar, så att han kan följa sina fall på alla nivåer. Överläkaravdelningarna

bör icke överskrida 350—375 sängar.

Fördelningen av verksamheten vid ett något så när tillfredsställande

mentalsjukhus skisseras av föreningen på följande sätt.

Som utgångspunkt tages ett mentalsjukhus med 700—740 sängar. I

enlighet med vad som tidigare sagts förutsättes att 180 sängar av dessa

disponeras för akutvård och resten för kronikervård.

Sjukhuset måste ha två överläkare, vilka båda bör ha tillfälle att vårda

såväl manligt som kvinnligt klientel. Varje överläkare disponerar då 90

akutsängar, 45 för vardera könet. Dessa 45 sängar skola fördelas på tre

avdelningar för de »lätta», »svårare» och »svåra» fallen. Proportionerna

bör vara ungefär 17, 17, 11 resp. Gemensamt för båda överläkaravdelningarna

bli utrymmen för fysikalisk behandling (insulincoma, el-behandling)

samt diagnostiska resurser (laboratorier).

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Det kroniska klientelet kan till cirka 10 % förmodas utgöras av senilfall,

d. v. s. personer som insjuknat på grund av senila hjärnförändringar.

Dessa böra avskiljas från det övriga kroniska klientelet, som huvudsakligen

utgöres av kroniska schizofrenier. Senilfallen kunna uppdelas så att

varje överläkare handhar hälften av de 70 sängarna (= 10 % av 700). I

många fall kan givetvis hela klientelet tilldelas en för området särskilt intresserad

läkare. Könsuppdelningen och uppdelningen på åtminstone två

svårskötthetsgrader medföra att man icke rimligen kan räkna med två

fullständiga enheter omfattande fyra avdelningar per överläkare.

För varje överläkaravdelning återstår en differentiering av de återstående

205 kroniska psykosfallen. Lämpligen bör uppdelningen ske så att

för varje kön finnes tre avdelningar. En med 40 sängar för »lugna», en med

40 sängar för »halvlugna» och en med 22—23 sängar för »oroliga». Dessutom

erfordras två öppna konvalescentavdelningar, som kunna vara gemensamma

för de båda överläkarna.

Föreningen hemställer att ovanstående synpunkter beaktas särskilt vid

nybyggnad av sjukhus. Men även vid utbyggnad av gamla sjukhus och

speciellt vid nybyggnad av akutavdelningar för intensivbehandling är det

synnerligen angeläget att behovet av fullständiga behandlingsenheter för

varje överläkare beaktas. Utan sådant arrangemang kan icke en effektiv

och stimulerande verksamhet komma till stånd inom mentalsjukvården.

Föreningen är givetvis medveten om att många gamla sjukhus icke kunna

omdisponeras på så sätt, att varje överläkarenhet tillgodoses enligt ovanstående

rekommendationer, men man bör eftersträva att så långt som

möjligt driva utvecklingen i denna riktning. Kommittén synes icke ha

beaktat detta.

Liknande synpunkter anföres i läkarorganisationernas promemoria, vari

dessutom understrykes, att den klart angelägnaste uppgiften inom svensk

sjukvård överhuvudtaget är skapande av psykiatriska lasarettsavdelningar

vid centrallasaretten inom samtliga landsting.

I sitt utlåtande över psykiatriska föreningens yttrande samt nämnda

promemoria framhåller medicinalstyrelsen bl. a., att den är fullt ense med

läkarorganisationerna om att den angelägnaste uppgiften på sjukvårdens

område är tillskapandet av »mentalkliniker» vid samtliga centrallasarett.

Styrelsen har på olika sätt sökt främja en utbyggnad av dessa och landstingen

har under senare år visat ett påtagligt intresse för denna vårdgren.

Utvecklingen av densamma synes numera ha kommit i gång på allvar. Styrelsen

anför vidare.

Beträffande »mentalsjukhusen» är styrelsen fullt ense med läkarorganisationerna

om att den angelägnaste differentieringsuppgiften är åvägabringandet

av medicinska behandlingscentra för de akuta fallen. Detta har även

varit vägledande vid den pågående moderniseringen av statens sinnessjukvård.

I sitt yttrande över förslaget till reviderad generalplan har styrelsen

vidare uttalat allvarliga betänkligheter mot att begränsa antalet akutavdelningar

i den utsträckning, som föreslagits av statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande, och hemställt att en omprövning av platsfördelningen

å nya sinnessjukhus verkställes i sytte att bereda väsentligt ökat

utrymme för den mindre avdelningstypen. De oroliga avdelningarna å nya

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

sinnessjukhus, som styrelsen på senare tid godkänt, äro så planerade att

någorlunda tillfredsställande vård i detta avseende kan givas även patienter

med akuta förvirringstillstånd. På det under byggnad varande Gullberna

sjukhus i Karlskrona kommer dessutom att finnas en upptagningsavdelning

med 20 (9+ llf platser, där bland annat sådana fall kunna tagas emot.

I planerna för det nya sjukhuset i Falköping ha avdelningar för akuta

fall förlagts till särskilda byggnader, helt skilda från avdelningarna för

kroniska fall. Läkarorganisationernas synpunkter i denna fråga komma

därför att i framtiden tillgodoses på ett betydligt bättre sätt än hittills.

I fråga om överläkaravdelningarnas storlek och organisation har medicinalstyrelsen

i stort sett intet att erinra mot vad föreningen anfört. Vid

lösningen av dessa spörsmål måste emellertid hänsyn tagas till de ekonomiska

resurser, soin nu stå till förfogande och i framtiden kunna påräknas,

liksom till svårigheterna att skaffa personal. Lösningen är därför en

avvägningsfråga, där det bästa ej får bli det godas fiende.

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande upptager till bemötande

vissa synpunkter i psykiatriska föreningens remissyttrande. Beträffande

frågorna om medicinska centra, sammansättningen av vårdldientelet

samt vårdavdelningarnas storlek yttrar kommittén, som före

utlåtandets avgivande haft en överläggning med representanter för psykiatriska

föreningen, vissa inbjudna psykiatriker samt överinspektören för sinnessjukvården

i riket, följande.

Beträffande inrättande vid sinnessjukhusen av medicinska centra för

akut vård har föreningen funnit anledning att i yttrandet med skärpa framhålla

angelägenheten av föreliggande behov. Kommittén har under hela

sin verksamhetstid strävat efter att inom det möjligas ram fullfölja de av

medicinalstyrelsen redan före kommitténs tillkomst tagna initiativen på

detta område. Numera finnas också medicinska centra inrättade vid flertalet

sinnessjukhus. Den i betänkandet förordade sammansättningen av

vårdklientelet vid nya sinnessjukhus har föranlett kritik av föreningen.

Den undersökning beträffande fördelningen vid statliga sinnesjukhus av

akuta och kroniska fall, som kommittén vidtagit, kan självfallet icke göra

anspråk på att vara fullt tillförlitlig, eftersom den grundat sig på olika

läkares uppfattning om vilka fall, som böra hänföras till kroniskt klientel,

en uppfattning som förståeligt nog måste ha varierat. Ett faktum är dock

att f. n. endast cirka 15 procent av de på sjukhus vårdade patienterna varit

intagna kortare tid än ett år. Det oaktat har kommittén fördubblat den vid

undersökningen erhållna procentsiffran för antalet akuta patienter. Vid utformningen

av nya sjukhus har kommittén dessutom eftersträvat, att platsantalet

för det akuta klientelet skall vid behov kunna ytterligare ökas.

Detta har möjliggjorts genom att avdelningarna för annat klientel vid sjukhusen

planerats så, att de utan mera ingripande förändringar kunna disponeras

såsom akutavdelningar. Enligt kommitténs mening vinnes härigenom

en större elasticitet inom sjukhuset än med tillämpning av den av

föreningen förordade normen för platsantalets fördelning. Kommittén anser

det för sin del icke osannolikt, att den framtida utvecklingen på terapins

område kan gå därhän att en betydligt större andel av platsantalet än f. n.

kommer att utgöras av akuta fall. Det är därför nödvändigt, att avdelningarna

i framtiden kunna lämpas efter förändringarna i klientelets sammansättning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

Föreningens protest mot en enligt dess mening föreliggande tanke hos

kommittén att akuta oroliga sjuka skola vardas tillsammans med kioniska

oroliga kan icke vara föranledd av något i kommitténs betänkande gjort

uttalande. Kommittén delar självfallet föreningens uppfattning, att en blandning

av akuta oroliga och kroniska oroliga patienter på allt sätt bör undvikas.

Såsom framgår av de vid betänkandet fogade planerna för vårdavdelningarnas

framtida disposition vid vissa befintliga sinnessjukhus föreslås

varje sjukhus utom ett — S:t Olofs sjukhus — omfatta åtminstone fjia

avdelningar för oroliga. Flertalet akuta oroliga fall torde kunna vardas

inom de block, som äro avsedda för vård av akut sjuka. Dessutom måste

man förutsätta en strävan hos vederbörande överläkare att med utnyttjande

av förefintliga differentieringsmöjligheter utan dröjsmål vidtaga de

förflyttningar av en patient till lämplig avdelning inom sjukhuset, som

indiceras av förändringar i dennes sjukdomstillstånd. Att kommittén vid

planläggningen av sinnessjukvårdens fortsatta upprustning ansett sig böra

räkna med vårdavdelningar om 30 platser för akuta och 48 för kroniskt

sjuka patienter är betingat av ekonomiska hänsyn, som kommittén sett

sig nödsakad att taga för att kunna framlägga en realiserbar upprustningsplan.

Föreningen finner, att denna motivering är synnerligen otillfredsställande

och icke tager nödig hänsyn till väsentliga synpunkter. Såsom

framgår av vad ovan anförts rörande den förordade sammansättningen av

vårdklientelet vid sjukhusen ha emellertid de olika vårdavdelningarna utformats

så, att en god differentiering inom avdelningarna är möjlig. Intagningsavdelningarna

ha föreslagits organiserade såsom dubbelavdelningar

om 15 + 15 platser och kommittén prövar att på vissa ställen utforma även

kronikeravdelningarna som dubbelavdelningar. Såsom en avgörande faktor

för ernående av en effektiv sjukvård har föreningen framhållit, att varje

överläkare bör kunna vårda såväl kvinnliga som manliga patienter med

tillgång till differentierade akut- och kronikeravdelningar. Kommittén kan

väl förstå, att detta är ett starkt önskemål från läkarhåll i syfte att göra

verksamheten vid sinnessjukhusen stimulerande och attraktiv. Troligt är

också att ett dylikt arrangemang är möjligt att genomföra vid vissa större

sjukhus men det kan vid andra medföra den stora nackdelen, att differentieringsmöjligheterna

väsentligt minskas. Det torde dessutom medföra, att

vårdavdelningar med ett så ringa platsantal måste inrättas vid sjukhusen,

att detta icke kan anses vara försvarligt med hänsyn till personaltillgång och

ekonomi. Av en i föreningens yttrande intagen principskiss över indelningen

vid ett sjukhus av normal storleksordning framgår också, att man räknar

med vårdavdelningar för akuta fall med ända ned till It sängar. Representanter

för psykiatriska föreningen, som besitta stor erfarenhet av akut sinnessjukvård,

har vid den omnämnda överläggningen förklarat sig icke

kunna godtaga en principiell sjukhusindelning som den i yttrandet förordade.

Vad angår överläkaravdelningarnas storlek anför kommittén.

Föreningen påpekar, »att kommittén pa ett tlertal ställen tydligen läknar

med att överläkaravdelningar fortfarande skola kunna omfatta mer

än 500 sängar och att hela utbyggnadsprogrammet synes bygga på detta»,

samt tillägger, alt »ett sådant förhållande icke kan accepteras». Det är rikligt,

att kommittén på vissa sjukhus faktiskt måst räkna med överläkaravdelningar

om mer än 500 platser beroende på alt förhållandena vid sjukhusen

varit sådana, att en annan uppdelning icke varit möjlig. Däremot är

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

det felaktigt att påstå, att »hela utbyggnadsprogrammet synes bygga på

detta». Kommittén har i själva verket icke tagit något slutligt ställningstagande

till frågan om överläkaravdelningarnas lämpliga storlek men anser

i likhet med föreningen, att varje överläkaravdelning icke bör omfatta

mer än 300—350 platser. Kommittén har dock förutsatt, att det sedan några

år pågående inrättandet av biträdande överläkartjänster vid sinnessjukhusen

kommer att fortsätta och att överläkaravdelningarna därigenom successivt

minskar i storlek.

Frågan om anordnande av dagsjukhus beröres i ett fåtal yttranden.

Direktionen för Mariebergs sjukhus uttalar, att det torde vara svårt att

realisera tanken på s. k. dagsjukhus i enlighet med Maudsley Hospital i

London, där patienterna vårdas och behandlas på sjukhuset om dagen men

ligger hemma på natten.

I andra yttranden förordas, att de praktiska möjligheterna till anordnande

av dagsjukhus närmare prövas. Kommittén för översyn av hälso- och

sjukvården i riket framhåller, att man möjligen kan behöva skapa nya

former för familjevård eller mellanformer mellan sjukhusvård och vård i

hemmet. Förslaget om dagsinnessjukhus förtjänar därvid att prövas. Förvaltningsutskottet

i Kalmar läns södra landsting har, som tidigare nämnts,

förordat flera smärre sjukhus, varigenom dessa också skulle kunna användas

som dagsjukhus. Även landstingens förvaltningsutskott i Kristianstads

och Älvsborgs län anser förslaget om dagsjukhus böra närmare prövas.

Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott framhåller, att frågan om inrättande

av s. k. dagsjukhus torde böra utredas icke blott beträffande S:ta

Maria och Ulleråkers sjukhus utan jämväl i vad avser S:t Lars’ sjukhus

i Lund.

En utbyggnad av familjevården har allmänt ansetts önskvärd,

ehuru i vissa yttranden uttalas tvivel om det är möjligt att ytterligare utvidga

denna vårdform. De flesta sjukhusdirektioner, som yttrat sig i denna

fråga, har gjort gällande, att nuvarande procent i familjevård svårligen kan

höjas. Direktionen för Birgittas sjukhus framhåller, att ersättningen är för

låg, men att en höjning av denna kan locka olämpliga vårdfamiljer. Möjligen

skulle familjevården kunna kombineras med landstingens vård av lättskötta

sinnessjuka. Direktionen för S:ta Gerlruds sjukhus anser, alt familjevården

aldrig kommer att kunna gälla andra än dem, som kunde varit intagna

på vårdhem eller sinnesslöanstalter. Direktionen för Säters sjukhus

anför, att om en patient kan vara i arbete i familjevård, kan han i regel

försöksutskrivas. Med nuvarande särskilda organisation blir familjevården

alltför dyrbar för staten, framhåller direktionen för Umedalens sjukhus.

I stället borde vården betraktas som en till varje könssida knuten avdelning

med tillsyn av dess läkare. När statens huvudmannaskap upphört torde

familjevården kunna utvecklas och mer än 5 procent placeras i sådan vård.

Det är angeläget att familjevården utvecklas ytterligare, framhåller kommittén

för översyn av hälso- och sjukvården i riket, som anför.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Erfarenheterna synes dock visa, att det numera blir allt svårare att rekrytera

lämpliga familjer. Detta uppges sammanhänga bl. a. med den ökade

motoriseringen i lantbruket och det allt vanligare förhållandet, att husmodern

har förvärvsarbete utom hemmet. Den stegrade standarden medför

också att den inkomst, som värdfamiljerna får genom sina inackorderingar,

spelar mindre roll än tidigare.

Det torde därför bli nödvändigt att ompröva denna verksamhet. Den kan

behöva differentieras ytterligare och patienter i större utsträckning placeras

även hos små företagare, personer med egna rörelser in. m. För att

underlätta rekryteringen av lämpliga familjer borde bl. a. de nuvarande

ersättningarna på högst G kronor om dagen till värdfamiljerna höjas icke

oväsentligt. Möjligen kan man även behöva skapa nya former för familjevård

eller mellanformer mellan sjukhusvård och vård i hemmet.

Frågan om möjligheterna att utvidga familjevården är svårbedömd, säger

psykiatriska föreningen. Det synes dock föreningen vara möjligt, särskilt

med hänsyn till utländska erfarenheter, att utveckla familjevården till

åtminstone 5 procent av den totala beläggningen. En förutsättning härför

är dock, att familjeomhändertagandet göres lönande. Det torde icke räcka

med att endast ge ersättning för faktiska utgifter. Man måste även ge en

viss ersättning för det besvär, som den sjuke förorsakar värdfamiljen. Föreningen

finner det också angeläget att familjevård likställes med sjukhusvård

i den allmänna sjukförsäkringen.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns landsting finner det oklart

varthän kommittén syftar, då den ifrågasätter, om icke begreppet familjevård

kan utvidgas så, att flera former för denna vård än enbart den enskilda

möjliggöres.

Förvaltningsutskottet i Älvsborgs läns landsting hyser farhågor för att

familjevården, när det gäller sinnessjukklientelet icke kan genomföras i

den utsträckning, som enligt kommitténs beräkning av ifrågavarande behov

skulle vara förhanden. Försiktigheten bjuder därför, att familjevårdens

utbyggnad bedömes restriktivt och att icke optimistiska beräkningar ger

anledning till nedvärdering av antalet vårdplatser på sinnessjukhusen. Liknande

synpunkter anföres av förvaltningsutskottet i Jämtlands läns landsting.

I remissyttrandena har allmänt understrukits behovet av ökad tillgång på

läkare och övrig personal vid sinnessjukhusen. Därvid har särskilt

understrukits, att de hittills godtagna beräkningsgrunderna ifråga om

läkartätheten icke längre är hållbara. Dylika synpunkter anföres bl. a. av

flera sjukhusdirektioner. Även medicinalstyrelsen understryker, att en utökning

av antalet läkare och övrig personal är trängande nödvändig, om

den terapeutiska verksamheten skall kunna bedrivas i tillräcklig omfattning.

Denna fråga är föremål för fortlöpande uppmärksamhet från medicinalstyrelsens

sida.

Huruvida det kan anses riktigt alt framlägga eu generalplan för sinnessjukvårdens

upprustning utan samtidiga kalkyler om alla de personal
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

krav, som denna upprustning kan väntas medföra, finner kommittén för

översyn av hälso- och sjukvården i riket vara tveksamt. Svårast torde läkarfrågan

vara att lösa. På storstädernas sinnessjukhus har man redan hunnit

till 1 läkare på 86 platser och det är känt, att man där strävar efter en ytterligare

stegring av läkartätheten. I diskussionen nämns, enligt vad kommittén

erfarit, pa sina håll 1 läkare på 40 eller 50 platser som en rimlig

proportion. De av statens sjukhusutredning för snart tio år sedan uppställda

normerna måste därför betraktas som i hög grad förlegade. Kommittén

framhåller vidare, att det förefaller icke alldeles säkert att läkartillgångens

ökning under de närmaste åren kommer att hålla jämna steg

med den stegring i särskilt pockande anspråk, som säkerligen kommer att

göra sig gällande på flera sjukvårdsområden.

För att sinnessjukvården snarast möjligt skall komma upp i samma

standard som kroppssjukvården erfordras en betydande utökning av antalet

läkare samt övriga personalkategorier, framhåller även svenska läkaresällskapet,

som vidare anför.

På avdelningar för akuta sjukdomsfall bör läkartätheten vara densamma

som på de psykiatriska klinikerna och lasarettsavdelningarna,

d. v. s. en läkare per 15—20 patienter, och på avdelningarna för kroniska

fall bör den utgöra en läkare per 80—100 patienter. När det gäller personalantalet

i övrigt vill sällskapet särskilt påpeka, att angelägna behov för de

terapeutiska uppgifterna måste täckas. Sällskapet vill också föreslå, att

kuratorstjänster vid sinnessjukhusen snarast möjligt inrättas. Behovet av

testpsykologer bör också beaktas.

Psykiatriska föreningen, som anför vissa beräkningar angående arbetsförhållandena

för över- och underläkare vid en läkartäthet av 1 på 100

vårdplatser, finner det uppenbart, att nämnda läkartäthet är otillräcklig.

Hur stor den skall vara kan ej fastställas, men det synes rimligt att nu, då

man avser att rycka upp mentalsjukvården och ställa den i nivå med

kroppssjukhusen, åtminstone planera för en läkartäthet motsvarande 1 : 75.

Spörsmålen om läkartätheten vid mentalsjukhusen, behovet av psykiatriker

över huvud taget samt den framtida tillgången på läkare för den

närmaste 10-årsperioden beröres även i läkarorganisationernas promemoria.

I sitt utlåtande över promemorian framhåller medicinalstyrelsen

bl. a. I

I promemorian framhålles med rätt, att läkartätheten vid de statliga sinnessjukhusen

är för lag. Läkarorganisationerna ha för sin del med ledning

av visst arbetsschema kommit till den uppfattningen att en läkartäthet av

1 . 100 vårdplatser är otillräcklig och förordat att man planerar för en

läkartäthet av 1 : 75. Läkarförbundet anser att utrymme för en sådan läkartäthet

kommer att finnas inom ramen för den ökade utbildning av

läkare, som statsmakterna numera fastställt men om vilken tidigare delade

meningar rått. Härigenom komma otvivelaktigt möjligheter att finnas

till en snabbare utvidgning av den psykiatriska sjukvården än som hittills

varit fallet. Styrelsen är dock för sin del icke beredd att utan komplette
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

45

rande utredning taga bestämd ställning till läkarorganisationernas förslag

på denna punkt och begränsar sig därför till att i detta sammanhang

betona, att en väsentlig ökning av läkarkadern utöver den hittills godtagna

normen 1 : 125 kommer att krävas för att höja den psykiatriska

vården till önskvärd nivå. Styrelsen anser det icke osannolikt, att med

ökad öppen vård, mindre vårdenheter, differentiering av klientel och intensifiering

av undersökning och vård vid ifrågavarande sjukhus även den

av organisationerna föreslagna läkartätheten kan visa sig vara för lågt

beräknad.

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande påpekar i sitt utlåtande,

att den icke rekommenderat en viss fixerad läkartäthet. I syfte att

ge en bild av det ökade läkarbehovet, som genomförandet av den reviderade

generalplanen skulle medföra, har en beräkning gjorts enligt de av

statens sjukhusutredning tillämpade beräkningsgrunderna — 100 å 125

patienter per läkartjänst. I betänkandet har angivits, att kommittén icke

därmed tagit ställning till den lämpliga läkartätheten. Den har dock framhållit,

att det för en effektivisering av vården torde bli nödvändigt att avsevärt

öka läkartätheten.

Vikten av att behovet av psykiater tillgodoses genom ökad utbildning

samt att möjligheterna till forskning utvidgas framhålles allmänt

i yttrandena. Några remissmyndigheter framför förslag om omedelbara

åtgärder i detta syfte.

Frågan om ett bättre tillgodoseende av läkarnas arbets- och

anställningsförhållanden inom sinnessjukvården beröres i

yttranden bl. a. av kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket,

psykiatriska föreningen, svenska läkaresällskapet och länsstyrelsen i Kopparbergs

län. De två förstnämnda remissmyndigheterna förordar bl. a. en

revidering av nu rådande löneförhållanden, förstärkning av skrivpersonalen,

ökad tillgång till diktafoner samt anställande av flera kuratorer och arbetsterapeuter

för att läkarna skall kunna avlastas från rutinarbete, som kan

utföras av andra personer, större möjligheter till studieresor och kongressdeltagande

samt rikhaltigare bibliotek. För att stimulera ett större antal

privatpraktiserande läkare att ägna sig åt denna verksamhetsgren framför

es önskemål om en revision av nu gällande sjulckassetaxa.

Kommitténs kostnadsberäkningar har icke närmare berörts

i yttrandena. Statskontoret påpekar dock, att den fortsatta utbyggnaden

av den statliga sinnessjukvårdsorganisationen kommer att draga avsevärda

kostnader och endast kunna genomföras i etapper. Ämbetsverket förutsätter,

att åtgärder vidlages för att i möjligaste mån begränsa kostnaderna och

xitt de erfarenheter, som efter hand kan vinnas rörande sinnessjuk vårdens

rationalisering, härvid vinner beaktande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

IV. Departementschefen

Den statliga sinnessjukvården är sedan några år föremål för en oinfattande

upprustning. Denna är i vad avser byggnadsåtgärder baserad på en

av 1950 års riksdag godkänd generalplan, vilken tjänar såsom allmän riktlinje

för vårdgrenens utbyggande. Enligt nämnda generalplan skall bl. a. tre

nya sinnessjukhus samt ett antal sekundäravdelningar uppföras, fyra äldre

sjukhus läggas ned eller användas för andra vårduppgifter medan övriga

sjutton för sinnessjukvård använda statliga sinnessjukhus skall renoveras

och där så erfordras ombyggas till moderna sjukvårdsanstalter. I planens

slutår 1965 skulle cirka 18 000 vårdplatser finnas vid de statliga sinnessjukhusen,

vilket innebär en viss reduktion av det nuvarande fastställda

platsantalet; enligt senaste officiella siffror utgör det nuvarande antalet

18 431 för egentligt sinnessjuka — på sinnessjukhusen för sådana sjuka

vårdades 1954 i genomsnitt cirka 21 700 patienter. Planens realiserande

förutsätter, att vården ordnas rationellt och tillföres ökad och bättre utbildad

personal, att vårdhemmen för lättskötta sinnessjuka och den öppna

vården utbygges samt att särskilda nya anstalter inrättas för psykopater

och psykiskt efterblivna. Kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder

vid de egentliga sinnessjukhusen under den 15-årsperiod, som planen omfattar,

kan i nuvarande priser beräknas till omkring 375 miljoner kronor.

Efter generalplanens godkännande har till ifrågavarande byggnadsåtgärder

anvisats drygt 125 miljoner kronor, varav närmare hälften under de

två senaste åren. Till en del innefattar anslagen byggnadsåtgärder, som

ligger utanför planen. Fr. o. m. årsskiftet 1948/49, som utgjorde utgångspunkten

för generalplanen, har antalet vårdplatser vid sinnessjukhusen ökat

med omkring 1 200. Ett nytt sinnessjukhus med omkring 800 vårdplatser

är f. n. under byggnad i Karlskrona och beräknas bli helt färdigställt i slutet

av nästa år. Därjämte pågår anordnandet av en ny sekundäravdelning

i Uddevalla och nya vårdpaviljonger vid befintliga sjukhus. Tillhopa omkring

1 800 vårdplatser är f. n. under byggnad. Ytterligare ett nytt sinnessjukhus

skall dessutom enligt beslut av 1954 års riksdag uppföras i Falköping.

En betydande personell upprustning har även skett i det att från 1950

vid sinnessjukhusen tillkommit 864 nya tjänster, varav 27 avsedda för

läkare. Jag vill i detta sammanhang erinra om, att beslut om en väsentligt

förbättrad grundutbildning av sinnessjukvårdspersonalen fattats av 1954

års riksdag, vilken utbildningsverksamhet påbörjats under innevarande

budgetår. Tidigare framlagt förslag om en reformerad högre utbildning

för sinnessjukvårdspersonalen är f. n. föremål för kompletterande utredning

inom medicinalstyrelsen. Förslag i frågan beräknas kunna föreläggas

nästa års riksdag. Vidare vill jag erinra om, att 1954 års riksdag beslutat

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

en upprustning av vården av de psykiskt efterblivna, för vilka landstingen

och städer utanför landsting skall ha huvudmannaskapet, samt att fjolårets

riksdag i princip godkänt en plan för upprustning av de statliga sinnessjukhusen

för vård av svårskötta och asociala psykiskt efterblivna.

Trots de omfattande åtgärder, som sålunda särskilt under de senaste

åren vidtagits för en upprustning och utbyggnad av den statliga sinnessjukvården,

är denna vårdgrens läge enligt min mening ännu långt ifrån tillfredsställande.

Det nuvarande byggnadsbeståndet är mångenstädes i dåligt

skick med hänsyn till nutida krav. Överbeläggningen är stor, i genomsnitt

omkring 17 procent; på något sjukhus närmare 38 procent. Samtidigt är

cirka 1 500 sjuka anmälda för vård vid sjukhusen utan att kunna beredas

plats. Därutöver finnes med all sannolikhet ett betydande latent vårdbehov,

vars storlek svårligen låter sig uppskattas. Personalen är alltjämt otillräcklig

och möjligheterna att bereda patienterna effektiv behandling och god

vård försvåras av lokalernas utformning. En angelägen differentiering av

patienterna kan sålunda icke genomföras på alla sjukhus.

Med hänsyn till bl. a. dessa brister har kommittén för sinnessjukvårdens

utbyggande framlagt förslag till en reviderad generalplan för ifrågavarande

vårdgren. Enligt denna skall den statliga sinnessjukvården, då planen 1967

är förverkligad, omfatta cirka 21 000 platser eller 3 000 mer än 1950 års

plan. Fyra nya sinnessjukhus utöver vad denna plan upptar föreslås skola

byggas, så att sådana sjukhus skall finnas i samtliga län utom i Kristianstads

och Västmanlands. Totalkostnaden för byggnadsåtgärderna enligt planen

beräknas till 495 miljoner kronor; då 125 miljoner kronor redan anvisats,

uppgår de beräknade återstående investeringarna till 370 miljoner

kronor.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har behovet av en ytterligare

utbyggnad och upprustning av sinnessjukvården allmänt understrukits.

Den reviderade planens platsantal har i regel godtagits men ansetts

representera ett minimum. I ett flertal yttranden har till behandling upptagits

frågan om ett överflyttande av huvudmannaskapet för sinnessjukvården

från staten till landstingen. Härvid har från läkarhåll påyrkats, att huvudmannaskapet

överflyttas snarast möjligt, medan andra remissinstanser,

däribland 1954 års kommitté för översyn av hälso- och sjukvården i riket

anser, att frågan omedelbart måste omprövas och att i varje fall ett successivt

överförande bör ske. Jämväl vissa landsting uttalar sympatier för sistnämnda

lösning. Medicinalstyrelsen förordar en utredning om försöksvis

överförande av huvudmannaskapet i någon eller några sjukvårdsområden.

Frågan om ett totalt överförande är däremot enligt styrelsen icke aktuell

f. n. Denna uppfattning delas av landstingsförbundet, som emellertid framhåller

att, om man som ett framtidsperspektiv ser möjligheten av en länsvis

organisation av hela mentalsjukvården, det är angeläget, att man bildar

sig en uppfattning om hur denna sjukvård skall uppbyggas och fun
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

gera. Denna fråga bör därför enligt förbundsstyrelsens mening utan större

iidsutdräkt upptas till övervägande.

I vissa yttranden har även framförts en rad andra synpunkter och förslag

rörande mentalsjukvårdens organisation, den öppna vården av de psykiskt

sjuka, sinnessjukhusens omfattning, deras förseende med personal

samt behovet av provisoriska åtgärder in. in. Förslag av sådan innebörd

har även framlagts i en av läkarförbundet och psykiatriska föreningen upprättad

promemoria, som i juli 1955 ingivits till inrikesdepartementet.

På grundval av det utredningsmaterial och de synpunkter, som sålunda

redovisats, samt de iakttagelser jag gjort vid besök på åtskilliga sjukhus,

har jag blivit övertygad om, att utbyggnaden och upprustningen — personellt

och materiellt — av den statliga sinnessjukvården bör icke blott

fullföljas utan även ytterligare intensifieras. Av denna anledning har jag

i årets statsverksproposition föreslagit en väsentlig utökning av antalet läkare

och övrig personal — sammanlagt 446 tjänster. Såsom framgår av det

följande har jag även ifråga om byggnadsåtgärderna ansett det angeläget,

att upprustningen sker i snabbare takt.

Byggnadskommittén har — mot bakgrunden av den förda diskussionen

om sammanförande framdeles av all sjukvård under landstingens huvudmannaskap

och i syfte att hålla möjligheterna öppna till ett smidigt överförande

av huvudmannaskapet, eventuellt även successivt — upptagit frågan

om en ny indelning av landet i upptagningsområden för de statliga sinnessjukhusen.

Med hänsyn till de synpunkter, som vid remissbehandlingen

framförts rörande huvudmannaskapet och dess inverkan på generalplanens

utformning, vill jag här först beröra dessa spörsmål, innan jag till

närmare behandling upptager kommitténs förslag.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 november 1955 har jag

uppdragit åt en delegation inom kommittén för översyn av hälso- och sjukvården

i riket att utreda vissa frågor om mentalsjukvården. I direktiven för

nämnda utredning har jag uttalat bl. a. följande.

Den fullständiga samordningen av all mentalsjukvård inom ett sjukvårdsområde

liksom av denna vård och kroppssjukvården torde icke komma

till stånd förrän all sjukvård åtminstone i princip sammanförts under ett

enhetligt huvudmannaskap. En dylik samordning är otvivelaktigt betydelsefull

för att få en effektiv och god sjukvård. Som en allmän målsättning

för reformarbetet på detta område kan jag därför acceptera ett sådant

huvudmannaskap. Jag förutsätter självfallet härvid, att detta kommer att

åvila landstingen och städerna utanför landsting. Emellertid delar jag den

av bl. a. medicinalstyrelsen och landstingsförbundet framförda meningen,

att ett generellt överförande av huvudmannaskapet för sinnessjukvården

icke lämpligen kan ske förrän den nu planerade upprustningen av de statliga

sinnessjukhusen genomförts. Tänkbart är emellertid, att ett överförande

av huvudmannaskapet endast inom något eller några landstingsområ
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

den kan komma ifråga redan innan upprustningen i hela landet är slutförd.

Det är därför angeläget att utan onödig tidsutdräkt klarlägga de ekonomiska

förutsättningarna och villkoren för ett överförande och för driften

i landstingens regi. Med hänsyn härtill är det min avsikt att vid lämplig

tidpunkt begära bemyndigande att föranstalta om en allsidig utredning

härom. Innan en sådan utredning företas är det emellertid, såsom landstingsförbundet

framhållit, angeläget att vinna klarhet om hur den länsvis

organiserade mentalsjukvården bör uppbyggas och fungera. Dessa spörsmål

är självfallet av betydelse redan vid den nuvarande uppdelningen av

huvudmannaskapet och deras lösning också inom denna ram är därför av

omedelbart värde. Andra frågor får däremot aktualitet först då huvudmannaskapet

i princip skall göras enhetligt. Här bör särskilt nämnas den

av medicinalstyrelsen berörda frågan, om ej vissa grenar av mentalsjukvården

under alla förhållanden bör åvila staten.

Med vad jag sålunda anfört i ifrågavarande direktiv har jag angivit

min principiella uppfattning rörande huvudmannaskapet. Den därvid av

mig bebådade allsidiga utredningen i saken har ännu icke tillsatts; däremot

har jag som nyss nämnts uppdragit åt en delegation inom kommittén

för översyn av hälso- och sjukvården i riket att utreda frågan om mentalsjukvårdens

och särskilt den öppna mentalsjukvårdens organisation, dess

samordning med annan sjukvård och därmed sammanhängande spörsmål.

Vad härefter angår platsbehovet innebär byggnadskommitténs förslag

till reviderad generalplan som nyss nämnts, att man tills vidare bör inrikta

sig på att till och med budgetåret 1966/67 inrätta cirka 3 000 vårdplatser utöver

de 18 000, som innefattas i gällande plan. Kommittén har framhållit,

att de verkställda undersökningarna av platsbehovet med hänsyn till de

många osäkra faktorer, som kan påverka utvecklingen på detta vårdområde,

icke utgör tillräckligt underlag för en utbyggnad av vårdplatsernas

antal i hela den omfattning, som prognosen ger vid handen, d. v. s. till nära

23 000 platser år 1970. Vidare har kommittén uttalat, att vårdplatsbehovet

i fortsättningen bör undersökas med jämna mellanrum.

Kostnaderna för byggnadsarbeten enligt den reviderade planen beräknas,

som framgår av vad jag förut anfört, med 120 miljoner kronor överstiga

de beräknade kostnaderna för 1950 års plan, omräknade i nuvarande penningvärde.

Härtill kommer betydande merkostnader för utrustning och

personal.

I likhet med flertalet remissinstanser anser jag, att de beräkningar, som

ligger till grund för det framtida platsbehovets storlek, inrymmer betydande

osäkerhetsmoment. Härvidlag kan framhållas att det självfallet är

omöjligt att förutse i vad mån framstegen inom den psykiatriska forskningen

kan ge resultat, som inom överskådlig tid kan mera väsentligt påverka

vårdtiderna och vårdresultaten. Dessutom måsle beaktas, att med

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 106

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

all sannolikhet ett stort latent vårdbehov föreligger på mentalsjukvårdens

område, vars storlek är svårt att uppskatta.

Emellertid torde en utbyggnad av sinnessjukvården i den omfattning,

som kommittén förordat, under alla förhållanden vara erforderlig. Även

om merkostnaderna i förhållande till 1950 års plan är betydande, kan det

icke vara försvarligt att längre som riktlinje för utbyggnaden ha en plan,

som i slutåret 1965 upptar ett platsantal, vilket med drygt 3 000 understiger

den nuvarande beläggningen på sinnessjukhusen. Visserligen torde större

delen av denna överbeläggning komma att bortfalla, om vården av de lättskötta

sinnessjuka, psykiskt efterblivna m. fl. utbygges. Men mot detta

svarar delvis över 1 500 exspektanter, varjämte åtskilliga sjuka i behov av

vård på sinnessjukhus torde vårdas på ålderdomshem eller vårdhem eller

i hemmen utan att ha anmälts för intagning.

Det föreslagna platsantalet måste av nu antydda skäl visserligen anses

vara ett minimum. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna och vikten

av att i ett sådant läge icke binda sig för en större utbyggnad än som kan

anses oundgängligen nödvändig, anser jag mig emellertid i likhet med

flertalet remissmyndigheter kunna tills vidare i stort sett godtaga detta

platsantal som ett mål för den fortsatta utbyggnaden och den reviderade

planen som en praktisk arbetsnorm för dess uppnående. Det är emellertid

nödvändigt, såsom kommittén också framhållit, att vårdplatsbehovet i fortsättningen

undersökes med jämna mellanrum. Härvid bör övervägas, huruvida

man inte inom åtminstone vissa upptagningsområden kan använda

sig av sådana fältundersökningar, som kommittén för översyn av hälsooch

sjukvården i riket förordat.

Beträffande platsbehovets tillgodoseende har kommitténs förslag om

uppförande av ytterligare nya sinnessjukhus mött allmän anslutning vid

remissbehandlingen. Från åtskilliga håll har dock hävdats, att man i vart

fall i större utsträckning än vad den reviderade planen innebär bör eftersträva,

att sjukhusens upptagningsområden sammanfaller med landstingsområdena.

I anslutning härtill har önskemål uttalats om, att nya sinnessjukhus

bör uppföras även i de två län — Västmanlands och Kristianstads

— som enligt planen alltjämt skulle sakna sådana sjukhus inom sina områden.

Vidare har uttalats önskemål om ökat platsantal vid vissa sjukhus.

I anledning härav vill jag understryka, att den reviderade generalplanen

självfallet icke är avsedd att vara i detalj bindande. I stället bör den, såsom

också är fallet med gällande generalplan, tjäna som en allmän riktlinje

för utbyggandet av den statliga sektorn av sinnessjukvården. Som en sådan

allmän riktlinje synes mig den reviderade generalplanen i stort sett väl

avvägd. Liksom hittills skett torde de i planen ingående byggnadsföretagen

få göras till föremål för närmare utredning inom byggnadskommittén

i samråd med berörda landsting och därefter inom ramen för möjliga

medelsanvisningar underställas Kungl. Maj :ts och riksdagens prövning. En

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

del särskilda företag, som sammanhänger med planens genomförande,

anmäler jag i det följande. Det synes mig därför icke erforderligt att i

detta sammanhang upptaga olika detalj spörsmål rörande platsbehovets tillgodoseende

till någon ingående prövning, särskilt som någon principiell

ändring i gällande generalplan knappast ifrågasatts. För egen del finner

jag det dock vara av vikt, att planläggningen sker på sådant sätt, att ett

eventuellt framtida överförande av huvudmannaskapet till landstingen i

görligaste mån underlättas samt att man så långt möjligt undviker en

ytterligare utbyggnad av de större sinnessjukhusen. På grund härav förordar

jag, att de av kommittén föreslagna nya sinnessjukhusen i Hallands,

Älvsborgs, Örebro och Gävleborgs län — det i stockholmstrakten har redan

förutsatts i 1950 års generalplan -— kommer till stånd.

I den reviderade generalplanen förutsättes i motsats till 1950 års plan

inga nya sekundäravdelningar. Med hänsyn särskilt till, att platsantalet på

flertalet befintliga sjukhus överstiger och vid de föreslagna sjukhusen i

ett par fall uppnår den övre gränsen för vad som kan anses rationellt och

lämpligt, förutsätter jag, att den nyssnämnda mentalsjukvårdsdelegationen

överväger frågan, huruvida sådana sekundäravdelningar i allmänhet bör

inrättas eller vården av vissa mentalsjuka ordnas på annat sätt.

Kommittén har förutsatt, att upptagningsområdet för Sundby sjukhus

skall förutom Södermanlands län omfatta södra delen av Stockholms län,

att det nya sinnessjukhus, som förutsatts i gällande generalplan, skall

uppföras i norra delen av Stockholms län samt att upptagningsområdet

för Ulleråkers sjukhus skall utgöras av Uppsala och Västmanlands län.

Dessa förslag har rönt åtskilliga invändningar vid remissbehandlingen. Vid

övervägande av desamma har jag för egen del funnit dem böra ytterligare

prövas, bl. a. emedan starka skäl talar för att ett nytt sinnessjukhus bör

uppföras även i Västmanlands län. Härtill kommer, att vid bedömningen

av storleken av ett eventuellt sådant sjukhus samt av övriga befintliga

och planerade sinnessjukhus i mälarlänen lösningen av vissa av de samordnings-

och organisationsproblem, som f. n. prövas av mentalsjukvårdsdelegationen,

torde få speciell betydelse. Då spörsmålet om platsbehovets

tillgodoseende i mälarlänen samt upptagningsområdenas omfattning bör

lösas i ett sammanhang, är jag därför icke nu beredd att definitivt taga

ställning till de olika synpunkter och erinringar, som framkommit i denna

del. Dessa bör upptagas till prövning vid förnyade överväganden inom

byggnadskommittén, som härvid bör samråda med den nämnda delegationen

och berörda landsting. Jag förutsätter, att ifrågavarande utredning

skyndsamt verkställes av kommittén, då jag anser det önskvärt att redan

till nästa års riksdag kunna framlägga mera definitiva förslag i dessa

frågor.

Vad angår upptagningsområdet för Gullberna sjukhus anser jag mig

kunna tills vidare godtaga kommitténs förslag. Huruvida området i fram
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

tiden bör omfatta endast Blekinge län, kan säkrare bedömas först sedan

sjukhuset varit i drift någon tid. —• Från vissa håll har ifrågasatts att

även i Kristianstads län skulle uppföras ett nytt sinnessjukhus. Då i Malmöhus

län finnes två sjukhus, vilka beräknas kunna tillgodose platsbehovet

inom de båda skånelänen, kan behov av ett nytt sinnessjukhus i Kristianstads

län enligt min mening nu icke anses föreligga.

I några remissyttranden har påpekats behovet av en snar utökning av

antalet vårdplatser vid vissa sjukhus. Såsom framgår av det följande har

jag redan för nästa budgetår beaktat en del av dessa önskemål.

För att snabbt kunna utöka antalet vårdplatser har från vissa håll

föreslagits, att barackbyggnader skulle uppföras vid befintliga sjukhus.

Dessa förslag har icke biträtts av medicinalstyrelsen och byggnadskommittén

och icke heller för egen del är jag beredd att förorda desamma.

Enligt min mening synes vinsten med dylika provisorier vara diskutabel.

Övervägande skäl talar för, att man i stället bör inrikta sig på mera definitiva

lösningar av vårdplatsproblemen och forcera uppförandet av nya

sjukhus och vårdpaviljonger.

Såväl av byggnadskommittén som av åtskilliga remissmyndigheter har

starkt framhållits angelägenheten av, att en tillräcklig utbyggnad av landstingens

vårdhem för lättskötta sinnessjuka snarast kommer till stånd samt

att antalet psykiatriska lasarettsavdelningar väsentligt utökas. Även enligt

min mening är detta en angelägenhet av största vikt för platsbehovets tillgodoseende

och för vinnande av en god mentalsjukvård. Från landstingshåll

bär önskemål uttalats om en särskild hyggnadskvot för psykiatriska

lasarettsavdelningar. Jag vill i anledning härav uttala, att dylika avdelningar

gives prioritet vid byggnadskvotens fördelning och att så enligt

min mening bör ske även framdeles.

Med hänsyn till vad jag tidigare anfört om att den reviderade planen

icke är avsedd att vara i detalj bindande utan att varje byggnadsföretag

skall prövas i särskild ordning, synes det mig icke erforderligt att i detta

sammanhang taga definitiv ställning till av kommittén och i remissvaren

framförda synpunkter och yrkanden rörande sjukhusens storlek, vårdplatsernas

fördelning med hänsyn till klientelets framtida sammansättning samt

vårdavdelningarnas storlek.

Jag vill dock allmänt uttala, att ett nytt sinnessjukhus i princip icke bör

göras större än omkring 800 vårdplatser, d. v. s. av ungefär karlskronasjukhusets

storlek. Om möjligt bör mindre sjukhus eftersträvas såsom

också skett i den reviderade planen, enligt vilken sjukhuset i södra Älvsborgs

län har 400 och sjukhuset i Hallands län G00 vårdplatser. I den mån

ytterligare platsbehov föreligger, bör detta tillgodoses genom en uppdelning

av nya sjukhus, genom till sjukhusen anknutna sekundäravdelningar

eller genom anordnande av platser i annan lämplig vårdform.

Vid remissbehandlingen har en omprövning av platsfördelningen på de

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr t06 år 1956

nya sjukhusen till förmån för flera mindre avdelningar ifrågasatts och

från vissa håll har ansetts, att platsantalet vid sjukhusens akutavdelningar

icke bör göras mindre än 25 procent av det totala platsantalet. Även för egen

del har jag funnit, att man vid planläggningen av nya sjukhus bör sikta

till att möjliggöra flera mindre vårdavdelningar för akut sjuka än byggnadskommittén

förordat. Jag är emellertid icke nu beredd att ange något

bestämt procenttal men vill understryka vikten av, att behovet av elasticitet

i avdelningarnas storlek beaktas. Byggnadskommittén har också sökt

eftersträva en sådan utformning av vårdavdelningarna, att en framtida

uppdelning av vissa av dem kan ske, därest behov av ökat antal akutsjukplatser

skulle uppkomma.

Icke heller beträffande vårdavdelningarnas storlek för olika patientkategorier

synes mig ett definitivt ställningstagande böra ske i detta sammanhang.

Riktpunkten för planeringen bör emellertid vara en god vårdstandard

med tillfredsställande differentieringsmöjligheter. Jag återkommer

till denna fråga i det följande.

I några yttranden har yrkats att varje överläkaravdelning skall förses

med både manliga och kvinnliga avdelningar, vilket f. n. endast undantagsvis

är fallet vid sinnessjukhusen. I och för sig vore detta måhända en

ur vissa synpunkter önskvärd reform. Dess genomförande torde emellertid

vara förenad med olika svårigheter bl. a. med hänsyn till önskemålet om

en förbättrad differentiering utan alltför små avdelningar. Jag kan därför

icke utan vidare ansluta mig till tanken men vill förorda, att förslaget

prövas vid det fortsatta utredningsarbetet inom byggnadskommittén och

mentalsjukvårdsdelegationen.

Ej heller frågorna om inrättande av dagsjukhus och utbyggnaden av

familjevården anser jag mig nu böra upptaga till prövning, då dessa och

andra spörsmål rörande den öppna mentalsjukvården skall närmare utredas

av den förutnämnda delegationen.

Byggnadskommitténs uppskattning av antalet läkare och övrig personal

vid de statliga sinnessjukhusen har tjänat som en utgångspunkt för kommitténs

kostnadsberäkningar. Emellertid har från åtskilliga håll uttalats,

att de hittills godtagna beräkningsgrunderna särskilt i fråga om läkartätheten

icke längre är hållbara. Vidare har uttalats önskemål om åtgärder

i syfte att genom ökad utbildning förbättra läkartillgången, om ökade

resurser för psykiatrisk forskning samt om vissa förbättringar av läkarnas

arbets- och anställningsförhållanden.

Beträffande personalfrågan vill jag först hänvisa till det förslag om

personalförstärkningar vid sinnessjukhusen under nästa budgetår, som

framlagts i årets statsverksproposition och de synpunkter jag därvid anfört.

Jag förutsätter att liksom hittills inom medicinalstyrelsen fortlöpande

prövas, vilka personalförstärkningar och åtgärder i övrigt, som bör vidtagas

för att förbättra och effektivisera behandlingen och förkorta vård
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

tiderna samt underlätta läkarnas arbetsförhållanden. Frågan om en ökad

läkartäthet beror i avgörande grad på läkartillgången. Det är enligt min

mening angeläget att förbättra tillgången på läkare inom psykiatrin liksom

att förbättra resurserna för psykiatrisk forskning. Dessa sistnämnda spörsmål

torde få prövas inom ecklesiastikdepartementet.

Såsom kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket framhållit,

är det nödvändigt att vid ett upprustningsprogram beräkna hur

många läkare och annan kvalificerad personal, som i framtiden skall arbeta

i byggnaderna. Läkarexpeditioner, terapilokaler o. d. måste dimensioneras

därefter, så att i framtiden icke uppstår en trängsel, som försvårar möjligheterna

att lämna en god vård. Enligt vad jag under hand inhämtat har

byggnadskommittén vid sin planering av byggnadsåtgärderna utgått från

de normer rörande personaltätheten, som angivits i sjukhusutredningens

förenämnda betänkande. Kommittén har emellertid räknat med, att personalen

i framtiden kan komma att ytterligare utökas och vid utformningen

av sina förslag eftersträvat lösningar, som kan möjliggöra detta. Jag vill

understryka vikten av att så sker och att nya sjukhus och avdelningar förses

med tillräckliga reservutrymmen.

Med hänsyn främst till de omfattande byggnadsarbeten, som erfordras

för den reviderade planens genomförande, synes den av byggnadskommittén

gjorda preliminära kostnadsberäkningen icke orimlig. Kommittén har

räknat med, att den föreslagna upprustningen skall vara slutförd år 1967.

För egen del finner jag det önskvärt, att upprustningen kan ske enligt

denna tidsplan. Självfallet blir emellertid den takt, i vilken byggnadsprogrammet

kan genomföras, beroende av det framtida investeringsläget.

Beträffande de ökade driftkostnaderna har kommittén endast beräknat

personalkostnaderna och uppskattat ökningen till 30 miljoner kronor. I

varje fall i vad avser befintliga sjukhus torde emellertid merkostnaderna

för personal bli väsentligt högre än det belopp kommittén angivit. V.

V. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Inledning

Som tidigare anförts har statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande

i skrivelse den 16 januari framlagt förslag till byggnadsarbeten vid

sinnessjukhusen under budgetåret 1956/57. Kommittén har därvid inledningsvis

anfört bl. a. följande.

Med avseende på de egentliga sinnessjukhusen ansluter sig förslagen till

1950 års generalplan samtidigt som de omfattar vissa av de byggnadsåtgärder,

vilka förutsatts i den av kommittén i betänkande den 18 december

1954 framlagda reviderade generalplanen för sinnessjukvårdens upprustning.

Förslagen avser bl. a. uppförande av tio vårdpaviljonger och renovering

av två befintliga paviljonger. Antalet vårdplatser i de nya paviljongerna

uppgår till 584. Det blivande antalet vårdplatser i de till renovering före
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 är 1956

slagna paviljongerna utgör 162. Förslagen omfattar alltså sammanlagt 746

platser. På grund av att en del äldre paviljonger föreslås skola utgå och att

den föreslagna moderniseringen av vissa paviljonger medför en minskning

av det för dem fastställda vårdplatsantalet avgår emellertid tillhopa 323

platser. De av kommittén föreslagna byggnadsåtgärderna innebär sålunda

en ökning av platstillgången vid sjukhusen med (746 — 323) 423 platser.

Av riksdagen tidigare beslutade och under år 1955 genomförda eller ännu

pågående byggnadsarbeten av motsvarande slag beräknas medföra en ökning

av det. totala antalet vårdplatser med omkring 2 300. I nu angivna

siffror ingår icke de vårdplatser, som beräknas tillkomma vid det beslutade

nya sjukhuset i Falköping och vid de nya sjukhus, som av kommittén i det

följande föreslås skola uppföras.

Kommittén erinrar om, att vissa av kommittén tidigare förordade arbeten

upptagits såsom beredskapsarbeten. Dessa objekt har hittills icke kommit

till utförande, och man torde ej heller kunna räkna med, att de ianspråktages

såsom beredskapsarbeten före nästa budgetårsskifte. Kommittén föreslår,

att medel för vissa av ifrågavarande arbeten upptages på kapitalbudgeten

med hänsyn till angelägenheten av att arbetena snarast igångsättes.

På grund av inträffad stegring i byggnadskostnaderna har beträffande

dessa arbeten en uppräkning med omkring tre procent av tidigare

äskade medelsbelopp företagits. De för nya ändamål angivna kostnaderna,

vilka beräknats av byggnadsstyrelsen, grundar sig på prisläget den 1 juli

1955.

Kommittén erinrar vidare om, att av de i den reviderade generalplanen

föreslagna nya sjukhusen Gullberna sjukhus är under uppförande varjämte

det nya sjukhuset för västra Sverige enligt beslut av 1954 års riksdag skall

uppföras i Falköping. Gullberna sjukhus beräknas kunna till viss del tagas

i bruk i början av år 1957 och efter ytterligare ett år kunna beläggas i sin

helhet. Enligt kommitténs mening är det angeläget, att frågan om uppförande

av ytterligare nya sjukhus tages under övervägande och att förslag i

ämnet förelägges årets riksdag. Vid bedömandet av i vilken ordningsföljd

de av kommittén förordade nya sjukhusen bör komma till utförande måste

beaktas, att efter tillkomsten av Gullberna sjukhus och sjukhuset i Falköping

en viss lättnad i vårdplatsbehovet inträder för landets södra och

västra delar. Det synes därför kommittén rimligt, att åtgärder nu i första

hand vidtages för att förbättra vårdförhållandena inom de nordligare delarna

av landet. Kommittén förordar därför, att av de föreslagna nya sjukhusen

det för Gävleborgs län i första hand kommer till utförande. Med

hänsyn icke minst till de stora avstånden i Norrland såväl mellan de olika

befolkningscentra som mellan de där befintliga sinnessjukhusen är det

önskvärt, att sjukhusens täthet i denna landsdel ökas. Tillkomsten av ett

sinnessjukhus i Gävleborgs län kommer vidare att möjliggöra en sådan uppdelning

i upptagningsområden inom hela den norra delen av landet, att

dessa sammanfaller med landstingsområdena. Gävleborgs län, som f. n. ingår

i upptagningsområdena för Sidsjöns sjukhus i Sundsvall och Frösö

sjukhus vid Östersund, skulle därvid utgöra eget upptagningsområde. Genom

det nya sjukhuset underlättas även möjligheterna att frigöia Gådea

sjukhus i Härnösand för vård av psykiskt efterblivna och alt sålunda medverka

till eu rationalisering av denna vårdgren. Härigenom ökas även

möjligheterna för staten att fullgöra sin andel av upprustningen inom detta

sjukvårdsområde, varav en stor börda lagts på landstingen och städerna

utom landsting efter den 1 januari 1955.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

Beträffande den ordningsföljd, i vilken övriga föreslagna nya sjukhus

bör komma till stånd, talar starka skäl för att det förordade nya sinnessjukhuset

för Stockholms län gives företräde. Den fortgående snabba befolkningsökningen

gör det nödvändigt, att åtgärder vidtages till förbättrande av

vårdinöjligheterna i detta län. Med hänsyn till att frågan om den mest

ändamålsenliga organisationen av sinnessjukvården inom denna landsdel

emellertid torde böra ytterligare övervägas synes det kommittén icke lämpligt

att före frågans lösning framlägga förslag om uppförande av ett sinnessjukhus

i Stockholms län. Kommittén räknar dock med, att utredning i frågan

skall kunna genomföras i så god tid, att förslag i ämnet kan föreläggas

nästa års riksdag.

Med utgångspunkt från de vid sjukhusen rådande vårdförhållandena

är dessa för Restads sjukhus — vars upptagningsområde omfattar Älvsborgs

län jämte norra delen av Göteborgs och Bohus län — sådana, att

snabba åtgärder för sjukhusets upprustning är erforderliga. På grund av

sjukhusets storlek är det icke möjligt att genom utbyggnad minska den

där rådande överbeläggningen. Det kunde därför i och för sig anses angeläget,

att det av kommittén förordade nya sjukhuset för Älvsborgs län kom

till utlörande. Kommittén har emellertid funnit den närmaste vägen att

åstadkomma eu avlastning av Restads sjukhus vara en intensifierad

utbyggnad av S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. I och med att en nv panncentral

nyligen uppförts vid detta sjukhus har förberedande åtgärder för sjukhusets

utbyggnad vidtagits. Det fastställda antalet vårdplatser vid sjukhuset

utgör 410. En ny paviljong med 132 vårdplatser är redan beslutad,

varjämte kommittén föreslår uppförande av ytterligare två paviljonger med

sammanlagt 136 vårdplatser. Antalet platser vid sjukhuset kommer sålunda

att uppgå till närmare 700 eller nära nog det antal vårdplatser, som

enligt den reviderade generalplanen beräknats för hela Göteborgs och Bohus

län utom Göteborgs stad såsom upptagningsområde för sjukhuset.

Vidare har kommittén räknat med, att den i Uddevalla belägna sekundäraydelningen

om 110 vårdplatser skall överföras från Restads till S:t Jörgens

sjukhus. Genom nu förordade åtgärder skulle, åtminstone för en övergångstid-

en icke obetydlig del av upptagningsområdet för Restads sjukhus —

törslagsvis den del av Göteborgs och Bohus län, som ingår i detta område

— kunna övertagas av S:t Jörgens sjukhus. Detta kommer att medföra en

kraftig avlastning av trycket på Restads sjukhus och skapa möjligheter att

snabbare iståndsätta detta inom en relativt nära framtid. Utbyggandet av

S.t Jöigens sjukhus i ovan angivna omfattning kan nämligen beräknas vara

slutfört inom fyra ar. Att sjukhusets utbyggnad tullföljes torde få anses

angeläget jämväl med hänsyn till önskvärdheten av att bereda möjlighet

för inrättande av undervisnings- och forskningsavdelningar vid sjukhuset.

Genom utbyggnaden uppnås därjämte att Göteborgs och Bohus län bildar

ett eget upptagningsområde. Det synes sålunda möjligt att genomföra en

upprustning av Restads sjukhus och att även eljest åstadkomma en lättnad

av rådande svårigheter inom Älvsborgs län på sinnessjukvårdens område

utan att det av kommittén föreslagna nya sjukhuset för länet först

måste komma till utförande. Kommittén har därför funnit det omedelbara

behovet av ett nytt sjukhus i länet icke f. n. vara så framträdande, att

förslag om dess uppförande nu bör framläggas. Starka skäl talar dock för,

att Älvsborgs län placeras högt i angelägenhetsgrad vid den fortsatta prövningen

om uppförande av nya sinnessjukhus.

Vad beträffar det av kommittén föreslagna nya sjukhuset för Hallands

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

län är det väl i och för sig önskvärt, att detta sjukhus kommer till stånd.

Vid bedömningen av sjukhusets angelägenhetsgrad bör det emellertid beaktas,

att tillkomsten av Gullberna sjukhus kommer att medföra vissa lättnader

för de sjukhus, på vilka de södra länen replierar, nämligen S:ta Maria

sjukhus i Hälsingborg och S:t Lars sjukhus i Lund. För att skapa ökade

möjligheter för psykiatrisk undervisning och forskning är det dessutom

påkallat, att man inom den södra delen av landet i första hand fortsätter

den påbörjade upprustningen av S:t Lars’ sjukhus.

Utöver ovan redovisade sjukhus har kommittén förordat, att ett sjukhus

uppföres i Örebro län. Det synes icke råda någon tvekan om lämpligheten

av, att detta sjukhus kommer till stånd inom en nära framtid. Även här

skulle sjukhusets tillkomst ansluta sig till den av kommittén förordade

principen om en landstingsvis uppdelning av sinnessjukhusens upptagningsområden.

Den skulle vidare innebära möjligheter till en snabbare avlastning

av Sundby sjukhus vid Strängnäs och Mariebergs sjukhus i Kristinehamn,

på vilka länet replierar, och därmed verka återhållande på kraven

att utbygga dessa sjukhus. Den företagna upprustningen av Mariebergs

sjukhus befinner sig f. n. i sitt avslutningsskede. Därest emellertid åtgärder

icke snart vidtagas att möta det redan nu stora vårdbehovet inom Örebro

län, kommer krav att resas på en ytterligare utbyggnad av sjukhuset, vilken

med hänsyn till dess storleksordning icke lämpligen bör ifrågakomma. Härtill

kommer, att frågan om användningen av Sundby sjukhus kan komma

att omprövas i samband med de överväganden, som synes påkallade rörande

sinnessjuk vårdens organisation inom mälarlänen.

Förslag

Ulleråkers sjukhus i Uppsala

Ombyggnad av norra mansavdelningen

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 113/1950 framlagt förslag

anvisade riksdagen (skr. nr 209) 475 000 kronor till ombyggnad av

norra mansavdelningen vid sjukhuset.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att verkställa ombyggnad av avdelningens södra flygel samt föreskrev, att

styrelsen för ändamålet skulle för budgetåret 1950/51 äga disponera 475 000

kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 151/1951 anvisade riksdagen

(skr. nr 195) 900 000 kronor för fortsättande av byggnadsarbetena.

Vidare anvisade 1952 års riksdag (skr. nr 245) efter förslag av Kungl.

Maj :t i propositionen nr 123 ytterligare 895 000 kronor för slutförande av

arbetena å den södra flygeln samt för påbörjande av ombyggnaden av den

norra flygeln.

Slutligen anvisade 1953 års riksdag (prop. nr 124; riksd. skr. nr 237)

1 330 000 kronor för slutförande av ombyggnaden av sistnämnda flygel.

Sålunda har för ombyggnad av flyglarna anvisats tillhopa (475 000 +

900 000 + 895 000 + 1 330 000) 3 600 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1954 års riksdag (prop. nr

127; riksd. skr. nr 266) ombyggnad jämväl av återstående del av norra

mansavdelningen, nämligen mittpartiet, för en beräknad kostnad av högst

1 600 000 kronor.

Den 21 maj 1954 bemyndigades byggnadsstyrelsen att för arbetets påbörjande

disponera 600 000 kronor för budgetåret 1954/55.

I enlighet med beslut av 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr

267) har Kungl. Maj :t den 3 juni 1955 bemyndigat byggnadsstyrelsen att

för arbetenas fortsättande disponera 400 000 kronor för budgetåret 1955/56.

Kommittén hemställer — med förmälan att ifrågavarande ombyggnadsarbeten,

som påbörjats under hösten 1955, beräknas bli i huvudsak slutförda

under budgetåret 1956/57 — att för nästa budgetår måtte anvisas

300 000 kronor.

Uppförande av två paviljonger för oroliga patienter

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1954 års riksdag (prop.

nr 127;'' riksd. skr. nr 266), att vid sjukhuset skulle uppföras två paviljonger

för oroliga patienter för en beräknad kostnad av sammanlagt högst

2 775 000 kronor.

Den 21 maj 1954 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att låta

utföra ifrågavarande byggnadsarbeten samt ställde för budgetåret 1954/55

1 000 000 kronor till styrelsens förfogande för arbetenas påbörjande. Enligt

beslut av 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) har Kungl.

Maj :t den 3 juni 1955 bemyndigat byggnadsstyrelsen att för arbetenas fortsättande

disponera 1 300 000 kronor för budgetåret 1955/56.

Kommittén upplyser, att uppförandet av paviljongerna påbörjats under

våren 1955 samt att byggnaderna beräknas bli helt färdigställda under budgetåret

1956/57. Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade

kostnaden eller (2 775 000 — 1 000 000 — 1 300 000) 475 000 kronor måtte

anvisas för nästa budgetår.

Anslutning av vissa byggnader till panncentralen

Kommittén hemställer under åberopande av vad inledningsvis anförts

att för utförande av den i propositionen nr 123/1955 såsom beredskapsarbete

föreslagna anslutningen av vissa byggnaders uppvärmnings- och

varmvattensystem m. m. till sjukhusets värmecentral måtte för nästa budgetår

anvisas ett belopp av 280 000 kronor.

Installation av hissar i paviljongerna 12 och 15

Bland de av kommittén för budgetåret 1953/54 förordade arbetena ingick

installation av hissar i paviljongerna 12 och 15. Hissinstallationerna, som

avsågs bli en första åtgärd i paviljongernas fullständiga modernisering, syftade

bl. a. till att underlätta vårdpersonalens arbete. Vårdavdelningarna är

nämligen synnerligen arbetskrävande, emedan de är vertikalt organiserade

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

med matsalar i källarvåningen, dagrum i bottenvåningen, övervakningsoch

sovsalar i våningarna 1 och 2 trappor samt förråd i vindsvåningen.

Kommittén föreslog sedermera i sina anslagsäskanden för budgetåret

1955/56 hel ombyggnad av ifrågavarande paviljonger, vilket förslag icke

föranledde annan åtgärd än att detsamma uppfördes å beredslcapsstat. Med

hänvisning till vad kommittén inledningsvis anfört rörande dels förslag

till uppförande av nya sjukhus dels ock den därmed sammanhängande,

ännu icke definitivt klarlagda frågan om upprustning av sinnessjukvården

inom Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län, finner

kommittén ett ställningstagande i denna fråga böra avvaktas, innan förslag

framlägges om paviljongernas ombyggnad. Ett slutligt förslag till sinnessjukvårdens

utbyggande inom nämnda län kan nämligen komma att

innebära, att ifrågavarande paviljonger framdeles icke bör bibehållas. Tidpunkten

härför bedömes emellertid vara så avlägsen, att kommittén finner

nödigt ånyo föreslå, att paviljongerna förses med hissar. Såsom kommittén

ovan framhållit är nämligen arbetsförhållandena inom paviljongerna sådana,

att åtgärder till förbättrande av kommunikationerna inom desamma

framstår såsom nödvändiga. Avsikten är att förlägga hissarna i särskilda

tillbyggnader till paviljongerna.

Kostnaderna för nu avsedda arbeten har beräknats till 200 000 kronor.

Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Sundby sjukhus vid Strängnäs

Vissa förbättringsarbeten inom reningsverket

Avloppsvattnet från sjukhuset renas f. n. genom slamavskiljning, innan

det utsläppes i Mälaren. Avloppsledningarna är till övervägande del utförda

enligt det kombinerade systemet, d. v. s. både spill- och regnvatten avledes

i gemensamma ledningar till reningsanläggningen. Från sjukhuset har

framhållits, att utrotningen av avloppsvattnet icke är fullständig. På grund

härav måste icke utrotat slam tappas ut på torkbäddarna. Härigenom uppstår

en besvärande lukt, varjämte slammets torkning och borttransport försvåras.

För att avhjälpa rådande olägenheter erfordras anordningar för

slammets uppvärmning. Enligt upprättat ombyggnadsförslag bör uppvärmningen

ske med elkraft. För att tillgodose det ökade elkraftbehov, som

följer med den föreslagna uppvärmningsanordningen, måste en till reningsanläggningen

hörande transformator utbytas mot en större sådan. I samband

med föreslagna åtgärder för slamuppvärmning bör dessutom rötkammarens

nuvarande bräddavloppsanordningar ändras. Till reningsverket

hörande slamtorkbäddar är f. n. omslutna av plankväggar, som angripits

av röta och blivit så förmultnade, att de behöver utbytas.

Kostnaderna för nu avsedda arbeten har beräknats till sammanlagt 46 000

kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kiingl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Birgittas sjukhus i Vadstena

Uppförande av vårdpaviljong C III

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag

(.prop. nr 123; riksd. skr. nr 267), att vid sjukhuset skulle uppföras en

vårdpaviljong C III för oroliga manliga patienter till en kostnad av högst

1 465 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra vårdpaviljongen och bemyndigade styrelsen att för arbetets

påbörjande disponera 600 000 kronor för budgetåret 1955/56.

Kommittén hemställer — med förmälan att uppförandet av paviljongen

påbörjats under andra halvåret 1955 samt att byggnaden beräknas bli helt

färdigställd under budgetåret 1956/57 — att återstoden av den beräknade

kostnaden eller (1 465 000-—600 000) 865 000 kronor måtte anvisas för

nästa budgetår.

Utvidgning av verkstadsbyggnad

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén, att för påbörjande av den i propositionen nr 123/1955 såsom

beredskapsarbete föreslagna utvidgningen av sjukhusets verkstadsbyggnad

måtte för nästa budgetår anvisas 450 000 kronor.

Uppförande av vårdpaviljong C IV

Kommittén erinrar om, att 1955 års riksdag i enlighet med förslag av

Kungl. Maj:t (prop. nr 123; riksd. skr. nr 267), beslutat, att vid sjukhuset

skulle uppföras en vårdpaviljong, C III. Denna byggnad, som är avsedd för

oroliga män, ingår som den tredje av de fyra paviljonger, som skall tillkomma

enligt den ursprungliga planen för utbyggnad av sjukhusets manliga

avdelning.

Under nästa budgetår bör enligt kommitténs mening utbyggnaden av

sjukhuset fortsätta med uppförande av en paviljong — C IV — även den

avsedd för oroliga manliga patienter. Denna paviljong avses bli utformad

i överensstämmelse med paviljongen C III och kommer sålunda att inrymma

två avdelningar om vardera 24 vårdplatser eller sammanlagt 48

vårdplatser.

Kostnaden för paviljongen jämte utvändiga ledningar och planeringsarbeten

har beräknats till sammanlagt 1 420 000 kronor, varav 1 083 000

kronor för paviljongen och 337 000 kronor för promenadgårdar, yttre ledningar

samt väg- och planeringsarbeten m. m. Kommittén hemställer, att

för nästa budgetår måtte anvisas 700 000 kronor för påbörjande av arbetena.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

61

Installation av hissar i paviljongerna D I och D II

Paviljongerna D I och D II, som inrymmer kvinnliga patienter, hör till de

paviljonger, som först byggdes inom det nya sjukhusområdet. Vid tidpunkten

för byggnadernas planering var det ej brukligt att förse paviljonger av

denna storleksordning med hissar. Då utvecklingen kunde väntas medföra

krav på hissar även i dylika byggnader, planerades emellertid paviljongerna

så, att en framtida installation av hissar möjliggjordes. Sedan paviljongerna

nu varit i bruk ett antal år, har från vårdpersonalens sida framställts krav

på anordnande av hissar. Personalen har särskilt framhållit, att tillgång

till hissar skulle innebära betydande lättnader vid arbetet med transport

av matkantiner till avdelningarna. Ävenså skulle transport av utrustning

m. m. mellan avdelningarna och förråden i källarvåningen underlättas. Särskilt

för den kvinnliga personalen är det betungande att behöva bära matkantiner

och annat i trapporna.

Kommittén har funnit personalens framställning befogad och har försett

senare uppförda tvåvåningspaviljonger vid sjukhuset med hissar. Kommittén

föreslår därför, att sådana installeras jämväl i nu ifrågavarande

paviljonger. Kostnaden för hissarna jämte erforderliga byggnadsarbeten

har beräknats till 70 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp

anvisas för nästa budgetår.

Installation av oljeeldning i panncentralen

Ång- och varmvattenpannorna vid sjukhusets värmecentral är utrustade

med mekaniska apparater för eldning med stenkol. Aska och slagg måste

utrakas på golvet framför pannorna och därefter transporteras till slaggupplag.

För att avhjälpa härmed förenade olägenheter bör en asktransportör

med elevator och en särskild asksilo anordnas. Kostnaden härför har

uppskattats till minst 80 000 kronor.

Den nuvarande panncentralen är projekterad med hänsyn till en viss

begränsad utbyggnad av sjukhuset. Denna har emellertid genom beslutade

nya vårdpaviljonger kommit att väsentligt överskridas. De befintliga varmvattenpannorna

är därför otillräckliga för att fylla sjukhusets ökade värmebehov

och bör framdeles ersättas med större sådana. I samband därmed

måste även nya och större kolstokrar anskaffas samt en sopförbränningsugn

inrättas. Kommittén avser att i sina anslagsäskanden för budgetåret

1957/58 hemställa om anvisande av erforderliga medel härför.

I samband med sålunda ifrågasatta åtgärder i värmecentralen har kommittén

låtit utreda, huruvida en övergång till oljeeldning vid panncentralen

lämpligen bör ske. Ovannämnda särskilda anordningar för transport av

aska skulle i dylikt fall icke erfordras. Därjämte skulle kostnaderna för

centralens drift avsevärt minska, varigenom enligt nuvarande bränslepri
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

ser en årlig besparing av cirka 60 000 kronor göres. Till följd av det framtida

ökade bränslebehovet kan denna besparing beräknas komma att ytterligare

öka. Vid övergång till eldning med olja inbesparas därjämte den

f. n. erforderliga arbetskraften för kollämpning, asktransport o. dyk, vilken

kan värderas till minst 15 000 kronor för år.

Då betydande kostnadsbesparingar sålunda är att vinna vid en övergång

till oljeeldning föreslår kommittén, att panncentralen vid sjukhuset nu

förses med anordningar för sådan eldning. Oljeeldningsapparaterna för

varmvattenpannorna bör därvid utföras med sådan kapacitet, att de är

tillräckliga för de blivande större pannorna.

Kostnaderna för oljeeldningsanläggningen, inklusive därmed sammanhängande

byggnadsax-beten och elektriska installationer, har beräknats till

180 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för

nästa budgetår.

Ryhovs sjukhus i Jönköping

Modernisering av tvättinrättningen

Kommittén föreslår, att sjukhusets tvättinrättning moderniseras samt

anför till stöd härför följande.

Tvättinrättningen är inrymd i en tidigare gymnastiksalsbyggnad. Lokalerna

är i gott tillstånd och väl lämpade för ändamålet. Tvätteriets maskinutrustning,

som installerades år 1930, är däremot otidsenlig och i huvudsak

helt försliten. Inrättningens nuvarande kapacitet, omkring 1 700 kg

per dag, kan icke nöjaktigt tillgodose sjukhusets tvättbehov. Det är därför

nödvändigt att modernisera och förnya tvätteriets maskinpark. Därvid

bör åtgärder vidtagas för att vid tvättanläggningen kunna tillgodose tvättbehovet

jämväl för den i närheten av Jönköping belägna statens anstalt

för fallandesjuka i Vilhelmsro, Västra Ny sjukhus utanför Motala och

sekundäravdelningen i Hammar.

Tvättinrättningen vid anstalten för fallandesjuka är belägen i mycket

otillfredsställande lokaler i en källarvåning. Ångtrycket är otillräckligt

för mangling och maskinparken är försliten. Vad angår tvättinrättningen

vid Västra Ny sjukhus, som även den är otidsenlig, har det sedan länge

varit ett önskemål att nedlägga denna och överföra tvätten från sjukhuset

till annat tvätteri. Tvätt från sekundäravdelningen i Hammar utföres f. n.

vid Birgittas sjukhus. Detta sjukhus är emellertid numera utbyggt till sådan

storlek, att tvättbehovet för avdelningen i Hammar endast med svårighet

kan tillgodoses.

För att tvättinrättningen vid Ryhovs sjukhus skall kunna mottaga en

tvättmängd av nu föreslagen omfattning erfordras, att inrättningen utökas

med en större tvättmaskin, en centrifug, en ångmangel, ett pressaggregat

och tre torktumlare. En viss omdisposition av maskinparken och diverse

kompletteringar av inredningen i tvättutlämningen måste vidare företagas.

I samband härmed bör även ett omklädnadsrum för den vid tvätteriet arbetande

manliga personalen inredas inom tvättlokalen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

Kostnaden för nu föreslagna åtgärder, som är av mycket angelägen natur,

har beräknats till 575 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta

belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö

Omläggning av värmesystemet

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1955 års riksdag (prop.

nr 123; riksd. skr. nr 267), att omläggning av värmesystemet vid sjukhuset

skulle verkställas för en beräknad kostnad av 450 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra nämnda arbeten samt ställde ett belopp om 100 000

kronor till styrelsens disposition för ändamålet.

Ifrågavarande arbeten beräknas bli slutförda under budgetåret 1956/57.

Kommittén hemställer, att för detta budgetår återstoden av den beräknade

kostnaden eller (450 000 —100 000) 350 000 kronor måtte anvisas.

Uppförande av vårdpaviljongerna 57 och 58

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 123 till 1955 års riksdag

framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 267), att vid sjukhuset skulle

uppföras vårdpaviljongerna 57 och 58 för en beräknad kostnad av sammanlagt

högst 2 590 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra paviljongerna samt anvisade för budgetåret 1955/56

ett belopp av 100 000 kronor för ändamålet.

Kommittén hemställer — med förmälan att arbetet med uppförandet av

ifrågavarande paviljonger beräknas kunna igångsättas under hösten 1956

—■ att för arbetenas påbörjande och fortsättande måtte för nästa budgetår

anvisas 1 700 000 kronor.

Uppförande av vårdpaviljong 59

I det föregående har kommittén hemställt om medel för uppförande av

paviljongerna 57 och 58, avsedda för akut sjuka, lugna patienter. Utöver

dessa paviljonger har kommittén i sitt betänkande angående bl. a. reviderad

generalplan för sinnessjukvården föreslagit, att vid sjukhuset skall

uppföras ytterligare en ny paviljong. Denna avses skola ersätta den vid

sjukhuset befintliga paviljongen 2 för oroliga manliga patienter, som på

grund av sitt läge och dåliga beskaffenhet redan enligt 1950 års generalplan

föreslogs böra utgå och ersättas med nybyggnad.

Den nya paviljongen, som beräknas inrymma två avdelningar, vardera

med 24 platser, kommer att utföras i huvudsaklig överensstämmelse med

tidigare uppförda paviljonger för oroliga patienter. Paviljongen tänkes för
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

lagd öster om paviljong 3 inom det öppna område, där paviljongerna 57

och 58 skall förläggas.

Placeringen av paviljongen möjliggör bibehållandet av paviljong 2, vilken

kommittén finner tillsvidare böra vara kvar för att under tiden för

sjukhusets upprustning användas såsom evakueringspaviljong.

Kostnaden för den föreslagna paviljongen har beräknats till 1 350 000

kronor, varav 1 200 000 kronor för själva byggnaden samt 150 000 kronor

för promenadgårdar och yttre arbeten. Kommittén hemställer, att för förberedande

arbeten och upprättande av erforderliga entreprenadhandlingar

måtte för nästa budgetår anvisas 100 000 kronor.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik

Uppförande av två vårdpaviljonger

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 123/1955 framlagt förslag

beslöt riksdagen (skr. nr 267), att vid sjukhuset skulle uppföras två

nya vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av sammanlagt högst 2 330 000

kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra paviljongerna för en kostnad av högst 2 330 000 kronor

samt ställde ett belopp av 100 000 kronor till styrelsens disposition

för ändamålet.

Uppförandet av ifrågavarande paviljonger beräknas kunna igångsättas

under hösten 1956. Kommittén hemställer, att för budgetåret 1956/57 måtte

anvisas 1 700 000 kronor för arbetenas påbörjande och fortsättande.

Uppförande av panncentral

I enlighet med ett av Kungl. Maj :t framlagt nytt förslag i ärendet beslöt

1953 års riksdag (prop. nr 124; riksd. skr. nr 237), att en ny panncentral

m. m. skulle uppföras vid sjukhuset för en beräknad kostnad av högst

2 670 000 kronor.

Genom beslut den 5 juni 1953 updrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 2 670 000 kronor låta utföra ifrågavarande arbeten,

vilka omfattade nybyggnad av en panncentral, ombyggnad av den

gamla panncentralen och iordningställande av kolgården vid sjukhuset.

Styrelsen bemyndigades att för ändamålet disponera dels medel å tillhopa

980 000 kronor, som tidigare blivit anvisade enligt ett äldre byggnadsprogram,

och dels ett belopp av 1 200 000 kronor eller inalles 2 180 000 kronor.

Kommittén upplyser, att arbetet med uppförandet av den nya panncentralen

numera är avslutat. Däremot återstår huvuddelen av ombyggnadsarbetena

i gamla panncentralen samt iordningställandet av kolgården. Vad

beträffar sistnämnda arbeten har kommittén funnit, att icke oväsentliga

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

besparingar i bränsle- och personalkostnader kan göras genom övergång

till oljeeldning vid den nya panncentralen. De tidigare planerade arbetena

för kolgårdens iordningställande bör därför icke komma till utförande.

I stället bör sjukhusets panncentral förses med anordningar för oljeeldning.

Kostnaderna härför beräknas icke överstiga 220 000 kronor eller det belopp,

vartill kostnaderna för kolgårdens iordningställande uppskattats.

Kommittén hemställer, att för slutförandet av ombyggnaden av gamla

panncentralen och för installation av oljeeldning vid sjukhuset måtte för

nästa budgetår anvisas återstoden av den beräknade kostnaden eller

(2 670 000 — 2 180 000) 490 000 kronor.

Uppförande av bostadshus för ogift personal

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén,

att för uppförande av det i propositionen nr 127/1954 såsom beredskapsarbete

föreslagna bostadshuset för ogift personal vid sjukhuset måtte för

nästa budgetår anvisas ett belopp av 720 000 kronor.

Anordningar för tillförsel av råvatten till vattenverket m. m.

Kommittén föreslår åtgärder till säkerställande av sjukhusets råvattenförsörjning

m. m. samt anför härom följande.

Sjukhusets vattenbehov tillgodoses från eget ytvattenverk. Råvatten uttages

från den invid sjukhuset belägna sjön Maren. Detta vatten renas genom

långsamfiltrering och klorering, varefter det avsyras. Maren är en

grund och näringsrik sjö med stark bottenvegetation, varför filtren ofta

måste skummas och filtersanden tvättas. För att öka vattentillgången i

Maren och förbättra vattnets kvalitet utfördes år 1950 anordningar för

överföring av vatten från en utanför sjukhusområdet liggande sjö, Kvarnsjön,

till sjön Maren. Kvarnsjön är belägen 2,5 km nordväst om vattenverket

och saknar nästan helt vegetation. Sjön har ett rent och klart vatten,

väl lämpat såsom råvatten för framställning av vattenledningsvatten.

De åtgärder, som vidtagits till förbättrande av vattentillförseln och vattnet

i Maren, har befunnits otillräckliga för att på ett tillfredsställande

sätt tillgodose sjukhusets vattenförsörjning. Verkställd utredning har visat,

att Maren på grund av förenämnda förhållanden icke lämpligen bör

tagas i anspråk för råvattenuttag. Det är därför nödvändigt att basera hela

sjukhusets vattenförsörjning på uttag av råvatten från Kvarnsjön. Då

denna sjö på grund av sin ringa storlek vid två eller flera på varandra

följande torrår icke förmår fylla sjukhusets hela vattenbehov, måste vattentillgången

i sjön förstärkas. Detta kan lämpligen ske genom att vatten

från den omkring 200 meter från Kvarnsjön belägna sjön Gagern pumpas

över till Kvarnsjön. Vattnet i Gagern är liksom vattnet i Kvarnsjön ett

klart och näringsfattigt vatten, lämpat såsom råvatten.

De anordningar, som behöver vidtagas för att förse sjukhuset med vatten

enligt angivna förslag, är i huvudsak anordnande av intagsledning

i sjön Gagern jämte pumpverk med tryckledning för uppfordring av vatten

från Gagern till Kvarnsjön samt nedläggning av sluten ledning av gjutjärnsrör

för överföring av vatten från Kvarnsjön till sjukhusets vatten5

— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 106

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

verk. I anslutning härtill bör uppföras byggnad för flottörkammare och

kammare för tryckcistern, vattenståndsvisare i maskinhuset för indikering

av vattenståndet i Kvarnsjön, startanordningar för pumpverken vid

sjön Gagern och övriga för driften erforderliga anordningar.

Kostnaderna för nu föreslagna anläggningar har beräknats till sammanlagt

480 000 kronor. Årskostnaderna, innefattande ränta å anläggningskostnaderna,

förnyelsekostnader samt underhålls- och driftkostnader

har beräknats till 30 000 kronor. Medelförbrukningen av vatten kan uppskattas

till omkring 250 000 m3 per år. Fördelas årskostnaden på denna

vattenmängd blir kostnaden 12 öre pr m3 vatten. Med hänsyn till den förhållandevis

höga investering, som anordnandet av sjukhusets vattenförsörjning

enligt nu framlagt förslag kommer att medföra, har kommittén

låtit utreda vattenkostnaden för det fall, att sjukhusets vattenförsörjning

kunde ombesörjas från stadens vattenverk. Därvid har framkommit, att

om staden hade möjlighet att leverera vatten till sjukhuset, skulle vattnet

betinga en kostnad av 15 öre per m3. Härtill kommer kostnaden för en

tilloppsledning till sjukhusområdet med en längd av cirka 2 000 in. Ur

ekonomisk synpunkt skulle sålunda en leverans av vatten från staden

bli ofördelaktig för statsverket. Då staden därtill framhållit, att dess vattenverk

torde komma att behöva utnyttjas helt för stadens eget framtida

behov, föreslås, att sjukhusets vattenförsörjning säkras genom företagande

av nu föreslagna åtgärder. Då det är angeläget, att vattenfrågan

snarast löses, hör medel anvisas för nästa budgetår.

I samband med ordnandet av råvattenförsörjningen bör nya pumpverk

installeras i sjukhusets vattenledningsverk. EU utbyte av pumparna är

betingat av dels en hård förslitning av desamma och dels nu pågående

omläggning av sjukhusets elkaft från likström till växelström. F. n. finns

i vattenverket fem elmotordrivna pumpverk, varav två för uppfordring

av råvatten och tre för renvatten. Driften av pumpverken har hittills skett

manuellt och varit mycket tidskrävande för maskinpersonalen. För att

spara arbetstid och underlätta övervakningen bör därför vid installationen

av de nya pumpverken vidtagas anordningar för automatisering av driften.

Kostnaden för nya pumpverk jämte erforderliga byggnadsarbeten och

elektrisk utrustning med automatik för driften har beräknats till 60 000

kronor.

För nu föreslagna åtgärder erfordras sammanlagt (480 000 + 60 000)

540 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för

nästa budgetår.

Ombyggnad av administrationsbyggnaden

Kommittén föreslår, att sjukhusets administrationsbyggnad ombygges.

Till stöd för delta förslag anför kommittén.

Administrationsbyggnaden är uppförd i tre våningar med en i byggnadens

längdriktning utbyggd bottenvåning. I denna inrymmes 4 läkarexpeditioner,

kanslirum, expedition för intendent och sjukhuskontor, två expeditioner

för uppsyningspersonal samt lokaler för apotek, tandklinik,

laboratorium, direktionsrum och telefonväxel. I våningen 1 trappa finns

en bostad om 5 rum och kök för förste läkare, en expedition för hjälpverksamhet

och familjevård samt en dubblett och ett enkelrum. Våningen

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

2 trappor innehåller en bostad om 6 rum och kök för överläkare samt en

dubblett och ett enkelrum.

De nuvarande undersöknings- och behandlingslokalerna erbjuder icke

tillräckliga utrymmen för alt vid sjukhuset anordna ett medicinskt centrum.

Erforderliga väntrum saknas för läkarmottagningar och befintlig

tandpoliklinik, ökade utrymmen kräves för hjälpverksamhet och för apoteket.

Jämväl läkarexpeditionerna är otillräckliga och saknar liksom behandlingslokalerna

erforderlig sanitär utrustning. Arbetsförhållandena

inom adininistrationsbyggnaden är sålunda mycket besvärliga, varför en

modernisering och utökning av lokalerna är påkallad.

Sedan uppförandet av den av 1954 års riksdag beslutade nya läkarbostaden

vid sjukhuset (prop. nr 127; riksd. skr. nr 266) numera avslutats,

är det möjligt att frigöra erforderliga utrymmen för en utvidgning av

administralionslokalerna genom att den i första våningen belägna försteläkarbostaden

tages i anspråk för ändamålet. Kommittén har därför låtit

upprätta förslag till ombyggnad. Förslaget innebär i huvudsak att i den

ena hälften av byggnadens bottenvåning kommer att förläggas — förutom

lokal för personalläkarmottagning — samtliga till undersöknings- och

behandlingsavdelningar hörande lokaler jämte tandklinik, laboratorier

och apotek. Härigenom skulle en tillfredsställande lösning av sjukhusets

medicinska centrum erhållas. Våningen 1 trappa kommer att inrymma

erforderliga expeditioner för läkare och hjälpverksamhet samt direktionsrum

och bibliotek. Familjebostaden i våningen 2 trappor avses skola bibehållas.

Kostnaden för den föreslagna ombyggnaden av sjukhusets administrationsbyggnad

har beräknats till 145 000 kronor. Kommittén hemställer, att

detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

S:t Olofs sjukhus i Visby

Uppförande av snickeriverkstad m. m.

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén,

att för uppförande av den i propositionen nr 123/1955 såsom beredskapsarbete

föreslagna snickeriverkstaden m. m. måtte för nästa budgetår anvisas

170 000 kronor.

Uppförande av vårdpaviljong

Kommittén föreslår, att vid sjukhuset uppföres en vårdpaviljong för

akut sjuka och lättskötta vårdfall samt anför härom följande.

Sinnessjukhuset inrymmer 216 fastställda vårdplatser. Medelbeläggningen

har under de senaste tio åren varit omkring 300 patienter. Detta

förhållande sammanhänger med att sjukhuset måst tagas i anspråk för

vård av förutom i egentlig mening sinnessjuka ett icke obetydligt antal

lättskötta sinnessjuka och psykiskt efterblivna samt fall av alkoholister,

som i brist på annan vårdmöjlighet inom länet måst intagas på sjukhuset.

Därjämte har vid inträffade sjukdomsfall bland de å fångvårdsanstalten

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

i Visby intagna åtskilliga med hemortsrätt utom länet måst beredas plats

vid sjukhuset.

I framställningar till medicinalstyrelsen och kommittén har sjukhusets

ledning — med framhållande bl. a. av den till följd av avsaknad av tuberkulosavdelning

förefintliga smittorisken vid sjukhuset från tuberkulösa

patienter samt bristen på platser för orkeslösa, sängliggande åldringar

— föreslagit, att för dessa patientkategorier måtte uppföras en särskild

vårdpaviljong med två avdelningar, vardera om 24 vårdplatser. Därjämte

har påpekats, att insulinbehandlingen vid sjukhuset måste ske under

mycket provisoriska förhållanden och att behovet av nya, för sådan

behandling enbart avsedda ändamålsenliga lokaler med plats för 10 patienter

är ofrånkomligt. Vidare har framhållits, att de nuvarande intagningsavdelningarna

för manliga och kvinnliga patienter är alltför stora

för att tillåta ett tillfredsställande urval av patienter. Två intagningsavdelningar

för akut sjuka, vardera om cirka 20 platser, har därför föreslagits.

Dessa avdelningar med tillhörande behandlingsavdelning har ansetts vara

de mest angelägna.

Länsnykterhetsnämnden i länet har i skrivelse till medicinalstyrelsen

i februari 1955 — med förmälan att en för hela länet avsedd poliklinik för

alkoholskadade planerades bliva anordnad i Visby under förutsättning

att plats kunde beredas fall, som vore i behov av sjukhusvård — anhållit

om vidtagande av åtgärder i syfte att öka antalet platser vid sjukhuset

med 20, vilket antal enligt gjorda beräkningar erfordras för ifrågavarande

klientel.

Direktionen för sjukhuset har i skrivelse till medicinalstyrelsen framhållit

följande allmänna synpunkter på vårdplatsbehovet inom länet. Gotland

hade ej någon utvecklad industri och endast cirka 58 000 invånare.

På grund av det geografiska läget m. m. tvingades landstinget uppehålla

en sjukvårdsberedskap, som överstege dess förmåga. I anledning därav

syntes möjligheter ej föreligga för landstinget att inom överskådlig tid

upprätta vårdhem för »den lättare psykiatrien» eller anordna en psykiatrisk

klinik vid lasarettet. Den yngre och friskare befolkningen flyttade

från ön. Morbiditeten för sinnessjukdomar, särskilt de senila psykoserna,

vore därför relativt större än på fastlandet. Kraven på sinnessjukvården

bleve därigenom särskilt stora. Sjukhuset hade därför haft att kämpa med

betydande beläggningssvårigheter, som hittills nödtorftigt kunnat bemästras

genom de nya behandlingsmetoderna, men på grund av det ökade antalet

senila psykoser med dess ringa behandlingsmöjligheter, förvärrades

svårigheterna alltjämt. Överbeläggningen vore sålunda tidvis närmare 40

procent. En intensifierad alkoholistvård ställde ytterligare krav på sjukhusets

kapacitet. Även om invånareantalet i länet genom en framtida avflyttning

skulle sjunka avsevärt komme dock under en övergångstid morbiditeten

icke att minska på grund av befolkningens åldersfördelning och

sammansättning i övrigt. Direktionen funne därför synnerligen tungt vägande

skäl tala för att en utredning om utbyggnad av sjukhuset för ökande

av antalet vårdplatser snarast komme till stånd.

Landstinget har med åberopande av dess svåra ekonomiska förhållanden

förklarat, att landstinget icke mäktar bära nya verksamhetsgrenar i den

omfattning, som vården av lättskötta sinnessjuka och alkoholskadade synes

kräva. Enligt en av förste provinsialläkaren i länet företagen utredning

angående förekomsten av sådana fall erfordrades för detta klientel en

vårdanstalt med omkring 70 vårdplatser.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

I utlåtande till Kungl. Maj:t den 18 oktober 1955 över en av landstinget

gjord framställning om bidrag av statsmedel till om- och tillbyggnad av

lasarettet i Visby och dess drift har medicinalstyrelsen redogjort för i

vilka sammanhang frågan om svårigheterna för den gotländska hälso- och

sjukvården tidigare varit föremål för behandling. Medicinalstyrelsen har

vidare anfört bl. a., alt den funne det för sin del beklagligt, att de sedan

många år aktuella sjukvårdsfrågorna på Gotland icke vunnit en tillfredsställande

lösning. Med de allt större landvinningar, som den medicinska

forskningen gör, och det som följd därav allt större behovet av ökad

specialistvård accentuerades för varje år svårigheterna för landstinget att

bereda öns befolkning en sjukvårdsorganisation, som motsvarade utvecklingens

krav. Att landstinget icke utan särskilt stöd från statens sida

kunde bemästra dessa svårigheter syntes styrelsen uppenbart.

I kommitténs betänkande den 18 december 1954 angående bl. a. reviderad

generalplan för sinnessjukvården har redovisats en av kommittén

företagen undersökning av det framtida behovet av vårdplatser inom detta

sjukvårdsområde. Med utgångspunkt från det statistiska material, som

legat till grund för därvid gjorda beräkningar, har man kommit fram till att

det år 1970 inom Gotlands län kommer att erfordras 207 platser för de

egentligt sinnessjuka. Enligt kommitténs plan för de befintliga sinnessjukhusens

modernisering har det totala platsantalet vid S:t Olofs sjukhus

med anledning härav föreslagits bli oförändrat, 216 platser, dock med

ett tillskott av 10 reservplatser. I avgivet yttrande över betänkandet har

landstingets förvaltningsutskott framhållit, att det med hänsyn till väntade

utgiftsökningar på andra vårdområden och risken för en minskning

av skatteunderlaget med nuvarande befolkningstendens icke är möjligt för

landstinget att deltaga i ordnandet av sinnessjukvården genom att inrätta

en psykiatrisk lasarettsavdelning i Visby eller att anordna vårdhem för

lättskötta sinnessjuka. Behovet av dessa vårdformer får därför tillgodoses

genom erforderlig utbyggnad av sjukhuset genom statens försorg. Till

följd härav torde det i planen föreslagna platsantalet för detta sjukhus få

ökas väsentligt. Direktionen för sjukhuset har i yttrande över betänkandet

erinrat om, att sjukhuset redan nu måste betjäna de anförda vårdformerna

och att länsnykterhetsnämnden anmält önskemål om ett 20-tal vårdplatser

vid sjukhuset för vård av alkoholskadade, varför en betydande utökning

av vårdplatsantalet måste komma till stånd. Medicinalstyrelsen har i sitt

yttrande över betänkandet anslutit sig till uppfattningen, att en viss utökning

av antalet vårdplatser bör ske, och framhållit, att det vidare bör

utredas, huruvida landstinget, utöver vad gällande statsbidragsbestämmelser

medgiver, kan stödjas i syfte att redan nu ge bättre möjligheter

att anordna vårdhem för lättskötta sinnessjuka och psykiatrisk lasarettsavdelning.

Som motivering för en utbyggnad av S:t Olofs sjukhus har från landstingets

sida huvudsakligen åberopats sådana skäl, som hänlores till landstingets

begränsade ekonomiska möjligheter. Kommittén anser sig emellertid

icke kunna enbart på dessa grunder tillstyrka, att på statens bekostnad

uppföres anläggningar för vård av sådant klientel, för vilket landstinget

självt har alt svara. Emellertid synes kommittén andra skäl tala för ett

tillmötesgående av landstingets önskemål. Länet har ett ringa invånareantal,

som dessutom minskat under senare år, från 58 129 den 1 januari

1954 till 57 526 den 1 januari 1955. Vid senaste årsskifte bar en ytterligare

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

minskning av folkmängden redovisats med över 500 personer. Med hänsyn

till det sålunda mycket begränsade befolkningsunderlaget inom upptagningsområdet

är det erforderliga antalet vårdplatser för det klientel varom

är fråga så ringa, att det icke kan anses ekonomiskt försvarligt att för

ändamålet uppföra och driva särskilda anläggningar. Det torde icke heller

vara möjligt att inom dylika små vårdenheter åstadkomma en efter rationella

riktlinjer anordnad vård. Enligt kommitténs mening är nu åberopade

synpunkter av avgörande betydelse. Praktiska skäl talar sålunda för, att

det behövliga antalet vårdplatser inrättas inom en redan befintlig sjukvårdsanstalt.

Lämpligast bör detta ske genom en utbyggnad av S:t Ölofs

sjukhus.

Vid bedömningen av de föreliggande vårdbehoven inom länet har kommittén

funnit mest angeläget, att större möjligheter skapas för vård av

akut sjuka och lättskötta vårdfall, i stort sett motsvarande klientelet vid

en psykiatrisk lasarettsavdelning. En härför lämpad vårdavdelning, där

platser skulle kunna beredas även för alkoholskadade, bör således utformas

såsom en psykiatrisk klinik vid sjukhuset. I anslutning till vårdavdelningarna

bör anordnas en särskild behandlingsavdelning, vilken samtidigt

kan utnyttjas som medicinskt centrum vid sjukhuset.

Kommittén föreslår alltså, att den begärda utbyggnaden av sjukhuset

tills vidare begränsas till uppförande för angivna ändamål av en paviljong

i två våningar, vardera inrymmande en vårdavdelning om 24 platser. I en

vinkelbyggnad till paviljongens huvuddel beräknas ovannämnda behandlingsavdelning

bli inrättad. I byggnadens souterrängvåning förlägges erforderliga

lokaler för arbetsterapi. Paviljongen tänkes förlagd inom sjukhusområdets

östra del.

Beträffande frågan, om och i vad mån landstinget bör lämna bidrag till

kostnaderna för den förordade vårdavdelningen vid sjukhuset, förutsätter

kommittén, att denna prövas av Kungl. Maj :t i annat sammanhang.

Kostnaderna för den föreslagna nybyggnaden har beräknats till sammanlagt

1 475 000 kronor, varav 1 350 000 kronor för själva byggnaden

och 125 000 kronor för yttre ledningar, planeringsarbeten m. m. Kommittén

hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas 700 000 kronor för

byggnadsarbetenas påbörjande.

Yttranden

Statskontoret erinrar om, att kommitténs förslag om inrättande vid S:t

Olofs sjukhus av en vårdavdelning om 48 platser för vissa kategorier

psykiskt sjuka avser att bereda ökade möjligheter för omhändertagande

huvudsakligen av sådant klientel, för vilket den kommunala sjukvårdshuvudmannen

har att svara. Ämbetsverket delar kommitténs mening, att det

ej kan anses ekonomiskt försvarligt att uppföra och driva särskilda anläggningar

för ett förhållandevis ringa antal vårdplatser. Med hänsyn till de

av ekonomiska skäl betingade svårigheterna för landstinget att påtaga sig

större kostnader för deltagande i sinnessjukvårdens ordnande å Gotland

och angelägenheten av att ökade vårdmöjligheter för mentalsjukvården

tillskapas motsätter sig icke statskontoret kommitténs förslag, att för det

avsedda klientelet erforderligt antal vårdplatser anordnas genom en ut
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

byggnad av S:t Olofs sjukhus. Olika utredningar pågår emellertid eller ar

förutskickade avseende skilda frågor berörande mentalsjukvården såsom

samordningen av all sådan sjukvård inom sjukvårdsområdena liksom av

denna vård och kroppssjukvården, om enhetligt huvudmannaskap för mentalsjukvården

och dylikt. Det är därför angeläget att i möjligaste män undvika

sådana åtgärder, som kan vara ägnade att föregripa utredningsarbetet

och påverka ställningstagandet till de uppkommande spörsmålen. Den föreslagna

utbyggnaden av S*.t Olofs sjukhus synes emellertid såsom betingad

av föreliggande särskilda omständigheter ej behöva få generellt piejudicerande

betydelse. En förutsättning för inrättandet av den förordade vårdavdelningen

vid sjukhuset bör dock vara, att landstinget påtager sig skälig

andel av anläggnings- och driftkostnaderna.

Länsstyrelsen i Gotlands län vitsordar det starka behovet av en utbygg

nåd av S:t Olofs sjukhus i enlighet med kommitténs förslag.

Länsstyrelsen har bifogat yttrande från förste provinsialläkaren i länet,

vilken bl. a. utifrån sina erfarenheter som neurolog framhåller svårigheterna

att f. n. bereda neuros- och psykosklientel tillfredsställande vård.

Behovet av en fastare organiserad öppen vård för alkoholister blir alltmera

trängande men en sådan vård kan icke organiseras utan stöd av tillfredsställande

möjligheter för inläggning å sjukhus av den del av klientelet,

som är i behov därav.

Behovet av platser för akut sjuka och s. k. lättskötta vårdfall är särskilt

trängande. Då S:t Olofs sjukhus under lång tid ständigt haft cirka 300 intagna,

torde man ej kunna räkna med, att den föreslagna utbyggnaden kommer

att i fortsättningen göra överbeläggning onödig, särskilt som utbyggnaden

delvis är avsedd att möjliggöra vård av för sjukhuset delvis nja

kategorier sjuka.

Gotlands läns landstings förvaltningsutskott tillstyrker kommitténs förslag

till utbyggnad av den psykiatriska sjukvården på Gotland. Även om

kommittén ansett sig icke kunna lägga enbart landstingets ekonomiska

svårigheter som grund för sitt förslag om skapande av ökade möjlighetei

för vård av akut sjuka och lättskötta fall, är likväl landstingets begränsade

resurser en realitet, som från landstingets sida mast anmälas som huvudorsak

till, att den psykiatriska sjukvården icke kunnat få någon medverkan

av landstinget. Med den beläggning, som förekommer vid S:t Olofs sjukhus

och vilken icke torde komma att nämnvärt förändras enligt vad direktionen

för sjukhuset framhållit, synes det angeläget, att den av kommittén antydda

vlterligare utbyggnaden icke förskjutes allt för långt i framtiden. Den nu

föreslagna paviljongen får dock anses vara ett synnerligen värdefullt och

välkommet tillskott för sjukhuset. Vad angår frågan, om och i vad mån

landstinget bör lämna bidrag till kostnaderna för den nya vårdavdelningen

vid sjukhuset, får denna fråga prövas i annat sammanhang. Såvitt förvaltningsutskottet

kan finna, torde f. n. några formella hinder icke möta mot,

att staten ensam svarar för en sådan avdelning.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

Gullberna sjukhus i Karlskrona

Uppförande av ekonomibyggnader och vårdpaviljonger m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1952 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 245), att i Karlskrona skulle uppföras ett nytt

sinnessjukhus för en beräknad kostnad av högst 27 000 000 kronor, kostnaderna

för personalbostäder och arbetsterapibyggnad ej inräknade, samt

anvisade för budgetåret 1952/53 ett belopp av 1 500 000 kronor för påbörjande

av dels etapp I — uppförande av stommen till en paviljong, kostnadsberäknad

till 1 200 000 kronor — och dels yttre arbeten, vilka beräknats

till sammanlagt 3 760 000 kronor.

Genom beslut den 30 maj 1952 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra nämnda sjukhus för en beräknad kostnad av

27 000 000 kronor samt ställde ett belopp av 1 500 000 kronor till styrelsens

disposition för arbetenas påbörjande.

1953 års riksdag (prop. nr 124; riksd. skr. nr 237) anvisade sammanlagt

3 500 000 kronor för slutförande av etapp I och påbörjande av etapp II

'' uppförande av kök, matsalar, panncentral, administrationslokaler och

intagningsavdelning m. in., kostnadsberäknade till 6 475 000 kronor —

samt för fortsättande av yttre arbeten.

Vidare har 1954 års riksdag (prop. nr 127; riksd. skr. nr 266) anvisat

4 500 000 kronor för slutförande av etapp II, för påbörjande av etapp III

— uppförande av sex vårdpaviljonger för män, kostnadsberäknade till

8 200 000 kronor — samt för fortsättande av de yttre arbetena.

Efter förslag av Kungl. Maj:t har 1955 års riksdag (prop. nr 2; riksd.

skr. nr 69) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisat

ytterligare 3 500 000 kronor för fortsättande av etapp III i snabbare takt än

ursprungligen avsetts.

Slutligen anvisade 1955 års riksdag (skr. nr 267) efter förslag av Kungl.

Maj :t i propositionen nr 123 sammanlagt 7 500 000 kronor för slutförande

av etapp III, påbörjande av etapp IV — uppförande av fem vårdpaviljonger

för kvinnor, kostnadsberäknade till 7 000 000 kronor -— samt för de yttre

arbetenas fortsättande.

Sålunda har hittills anvisats sammanlagt (1 500 000 + 3 500 000 +

+ 4 500 000 + 3 500 000 + 7 500 000) 20 500 000 kronor.

Enligt den uppgjorda tidsplanen för ifrågavarande byggnadsarbeten har

etapp III påbörjats i början av år 1955. Etapp IV beräknas kunna igångsättas

i början av innevarande år. För arbetenas fortsättande erfordras

för nästa budgetår 5 500 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp

måtte anvisas.

Uppförande av personalbostäder

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) uppförande av ett personalbostadshus

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

vid sjukhuset ■—• inrymmande samtliga vid sjukhuset erforderliga bostäder

med undantag av lägenheter för läkare och intendent — för en beräknad

kostnad av högst 2 570 000 kronor, kostnader för yttre ledningar och

planeringsarbeten in. m. inberäknade, samt anvisade för budgetåret

1955/56 1 700 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra nämnda byggnadsarbeten för en kostnad av högst

2 570 000 kronor samt ställde ett belopp av 1 700 000 kronor till styrelsens

disposition för arbetenas påbörjande.

Personalbostadshuset har börjat uppföras under hösten 1955 och beräknas

bli helt färdigställt under nästa budgetår. För budgetåret 1956/57

erfordras således återstoden av den beräknade kostnaden eller (2 570 000

— 1 700 000) 870 000 kronor.

Uppförande av bostäder för läkare och intendent

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1954 års riksdag

(prop. nr 127; riksd. skr. nr 266) uppförande av en bostad för överläkare

vid sjukhuset. Vidare har 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr

267) beslutat uppförande av bostadshus för den vård- och ekonomipersonal,

som anses böra vara bosatt inom sjukhusets område.

I sin framställning om anvisande av medel för uppförande av ovannämnda

överläkarbostad m. in. förklarade kommittén, att den icke var

beredd att framlägga slutligt förslag rörande bostadsprogrammet vid sjukhuset

utan begränsade sina äskanden till att omfatta överläkarbostaden

jämte bostad för sjukhusintendenten, då dessa befattningshavare ansågs

böra knytas till sjukhuset under senare delen av dess utbyggnadsperiod.

Förslaget i vad det avsåg intendentbostaden bifölls emellertid icke av

Kungl. Maj :t.

I samband med äskande av anslag för uppförande av vård- och ekonomipersonalens

bostadshus redovisade kommittén det antal bostäder, som enligt

av kommittén verkställd utredning borde uppföras vid sjukhuset.

Bland dessa upptog kommittén bl. a. två lägenheter för överläkare, en

lägenhet för intendent samt fyra lägenheter för läkare. Kommittén föreslår,

att beslut nu fattas om uppförande av de sålunda återstående bostäderna

vid sjukhuset.

Enligt vad kommittén tidigare framhållit bör föreslagna bostäder omfatta

en lägenhet om 6 rum och kök för överläkare, en lägenhet om 5 rum

och kök för intendent samt fyra lägenheter om 4 rum och kök för läkare.

Att kommittén sålunda ånyo framlägger förslag om uppförande av intendentbostad

vid sjukhuset är grundat på den av kommittén erfarenhetsmässigt

vunna övertygelsen, att det för ernående av en fullvärdig tillsyn

av sjukhuset och en effektiv ledning av dess drift är oundgängligen nödvändigt,

att intendenten är bosatt inom sjukhusområdet, vilken uppfatt
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj. ts proposition nr 10G år 1956

ning även delas av medicinalstyrelsen. Svsslomän vid lasarett innehar i

regel tjänstebostäder i anslutning till sjukhusen.

Av de sålunda föreslagna bostäderna beräknas överläkarbostaden inrymmas

i enfamiljshus, medan de fyra läkarbostäderna och intendentbostaden

förlägges till ett radhus. Bostäderna är till storlek och utrustning

planerade i enlighet med de normer som numera tillämpas för bostäder

vid de statliga sinnessjukhusen.

Kostnaderna för överläkarbostaden har beräknats till 110 000 kronor,

varav för yttre ledningar och arbeten 8 000 kronor. Motsvarande kostnad

för läkar- och intendentbostäderna uppgår till 480 000 kronor resp. 20 000

kronor. Sammanlagt erfordras sålunda (480 000 + 110 000) 590 000 kronor.

Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa

budgetår.

Uppförande av byggnad för arbetsterapi och sysselsättning

I sin skrivelse den 23 februari 1952 rörande bl. a. förslag till uppförande

av Gullberna sjukhus anförde kommittén beträffande behovet av lokaler

för arbets- och sysselsättningsterapi m. m. vid sjukhuset följande.

Storleken av för patienterna erforderliga arbets- och verkstadslokaler

har i det ursprungliga programmet icke närmare angivits i avvaktan på

resultatet av då pågående undersökningar av statens sjukhusutredning

rörande planläggningen av arbetsterapien inom sinnessjukvården. Sådana

undersökningar ha bedrivits även av kommittén. Någon definitiv ståndpunkt

till denna fråga har kommittén dock ännu icke fattat. På frågan inverkande

omständigheter är bl. a. det antal patienter, som kan beräknas

komma att sysselsättas inom arbetsterapin, samt tillgången på utbildad

personal för ledning av densamma. Med hänsyn till det anförda anser

sig kommittén f. n. icke kunna framlägga slutgiltigt förslag i frågan. De

på ritningarna angivna arbetsterapilokalerna jämte till dem anslutna, för

patienternas trevnad avsedda anordningar utvisar endast, hur kommittén

tänkt sig läget och den principiella utformningen av dessa lokaler.

Kommittén framhåller, att sysselsättnings- och arbetsterapien alltmer

vinner terräng inom sinnessjukvården, varför man vid planläggningen av

erforderliga lokaler för sådan terapi bör tillse, att dessa göres tillräckligt

rymliga. Denna strävan synes motiverad även med tanke på, att nya

verksamhetsgrenar framdeles kan behöva upptagas såsom arbetsterapi

med därav följande ökade krav på differentiering av de sysselsatta patienterna.

Av kommittén gjorda undersökningar har visat, att vid ett

sjukhus med det antal vårdplatser, till vilket Gullberna sjukhus utbygges —

omkring 800 platser — mellan 200 och 250 patienter f. n. beräknas kunna

deltaga i den egentliga arbetsterapien. En intensifierad aktiv terapi för det

kroniska klientelet torde emellertid komma att väsentligt öka detta antal.

Kommittén anför vidare.

Golvytan av de för terapiverksamhet erforderliga arbetslokalerna har

uppskattats till omkring 1 300 in2. Terapien förutsättes därvid omfatta

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 ur 1956

följande sysselsättningsområden, nämligen snickeri och metallslöjd, måleri,

tapetseri, vävnad och sömnad, skrädderi, skomakeri, korgmakeri och

bokbinderi. De olika arbetsterapilokalerna beräknas i erforderlig omfattning

utnyttjas även för arbeten, som sammanhänger med sjukhusets drift.

Utöver lokaler för nu angivna arbeten tillkommer kommunikationsutrymmen,

kapprum och toaletter. I anslutning till dessa utrymmen bör man

anordna bl. a. frisérsalong och kaffeservering, utställnings- och butikslokal

för försäljning av patienternas egna alster samt en affärslokal för

tobaksvaror, choklad, blommor och andra liknande förnödenheter åt såväl

sjukhusets patienter och personal som besökande vid sjukhuset. Den planerade

nybyggnaden, som anslutes till sjukhusets kulvertsystem, föreslås

1 enlighet med tidigare planläggning förlagd invid den centrala torgbildning,

som i övrigt begränsas av sjukhusets byggnader för administration

och medicinskt centrum, samlingssalar och matsal in. in.

Kostnaderna för byggnadsarbetena har beräknats till sammanlagt

2 220 000 kronor. Kommittén hemställer, att för nästa budgetår måtte

anvisas 1 000 000 kronor för arbetenas påbörjande.

S:t Lars’ sjukhus i Lund

Ombyggnad av vårdpaviljong nr 42 samt anordnande av

arbetsterapilokaler m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) ombyggnad av vårdpaviljong nr 42 samt

anordnande av arbetsterapilokaler in. in. vid sjukhuset för en beräknad

kostnad av sammanlagt högst 2 260 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1953 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande arbeten samt ställde för budgetåret

1955/56 ett belopp av 510 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas

påbörjande.

Arbetet med anordnande av arbetsterapilokaler har påbörjats under

hösten 1955 och ombyggnaden av vårdpaviljong nr 42 beräknas kunna

igångsättas under hösten 1956.

Kommittén hemställer, att 1 200 000 kronor måtte anvisas för nästa

budgetår för arbetenas fortsättande.

Uppförande av bostadshus för förste läkare

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén, att för uppförande av det i propositionen nr 124/1953 såsom

beredskapsarbete föreslagna bostadshuset för förste läkare vid sjukhuset

måtte för nästa budgetår anvisas 140 000 kronor.

Modernisering av personalbostäder

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén, att för genomförande av den i propositionen nr 124/1953 så
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

som beredskapsarbete föreslagna moderniseringen av de för gift personal

avsedda bostadshusen 61—67 vid sjukhuset måtte för nästa budgetår anvisas

300 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Ombyggnad av vårdpaviljong nr 45

Som en första etapp i renoveringen av de befintliga paviljongerna vid

sjukhuset har 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) beslutat

ombyggnad av vårdpaviljong nr 42. För fullföljande av dessa arbeten har

kommittén äskat medel i det föregående. Enligt kommitténs mening bör

den inom sjukhusets västra del sålunda påbörjade renoveringen fortsätta

och en upprustning av paviljong nr 45 därvid närmast komma till stånd.

Denna byggnad är utformad och disponerad på samma sätt som paviljong

nr 42 och företer samma brister som denna. Byggnaden bör därför bli

föremål för samma ombyggnadsåtgärder som beslutats för paviljong nr

42, innebärande i huvudsak en omdisposition av samtliga avdelningar och

Påbyggnad av vindsvåningen, installation av hiss i byggnaden samt inredande

av förråd och skyddsrum m. m. i källarvåningen. Härigenom

skulle paviljongen i likhet med paviljong nr 42 komma att inrymma en

vårdavdelning med 27 platser i varje våningsplan eller tillhopa fyra avdelningar

med sammanlagt (4 x 27) 108 platser.

Kostnaderna för ombyggnaden har beräknats till sammanlagt 1 800 000

kronor, varav 45 000 kronor för yttre arbeten. Kommittén hemställer, att

300 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för arbetenas påbörjande.

Vipeholms sjukhus i Lund

Uppförande av personalbostäder

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén, att för uppförande av de i propositionen nr 123/1955 såsom

beredskapsarbete föreslagna personalbostäderna måtte för nästa budgetår

anvisas 260 000 kronor.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg

Uppförande av bostadshus för ogift personal

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén, att för uppförande av det i propositionen nr 123/1955 såsom

beredskapsarbete föreslagna bostadshuset för ogift personal måtte för

nästa budgetår anvisas 405 000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

77

Ombyggnad av paviljong nr 5

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén, att för ombyggnad av den i propositionen nr 123/1955 såsom

beredskapsarbete föreslagna paviljong nr 5 måtte för nästa budgetår anvisas

720 000 kronor.

Anslutning av vissa personalbostadshus till panncentralen

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén, att för utförande av den i propositionen nr 123/1955 såsom beredskapsarbete

föreslagna anslutningen av vissa personalbostadshus till

sjukhusets panncentral måtte för nästa budgetår anvisas 390 000 kronor.

Ombyggnad av administrationsbyggnaden

Vid bifall till det av kommittén i det föregående framlagda förslaget om

uppförande vid sjukhuset av ett bostadshus för ogift personal skapas möjligheter

att frigöra vissa bostäder i bl. a. administrationsbyggnaden. Denna

byggnad, som uppfördes år 1927, har icke varit föremål för någon mera

genomgripande upprustning och modernisering. Beträffande byggnadens tillstånd

har statens sinnessjultvårdsberedning i sitt betänkande anfört i huvudsak

följande.

Administrationsbyggnaden vid sjukhuset är uppförd i tre våningar jämte

inredd souterrängvåning och sammanbyggd med paviljongerna 1 och 2. I

anslutning till administrationsbyggnaden är även sjukhusets fest- och samlingssal

förlagd. I souterrängvåningen inrymmes operations- och sterilrum,

apotek med förråd, bibliotek samt samlings- och sällskapslokaler. I bottenvåningen

finns fyra läkarexpeditioner, direktionsrum, expeditioner för föreståndarinnor,

postrum och portvaktsrum samt sjukhusets kontor. Våningen

1 trappa inrymmer förutom ett antal bostadsrum två laboratorierum samt

matsalar för läkare och kontorspersonal jämte serveringskök. Våningen 2

trappor disponeras helt för personalrum. De i souterrängvåningen belägna

operations- och apotekslokalerna är mörka, fuktiga och otillfredsställande.

Antalet läkarexpeditioner är otillräckligt och erforderliga rum för kanslioch

skrivbiträden saknas. Såsom framgår av ovan lämnade beskrivning över

lokalbeståndet inom byggnaden saknas i stor utsträckning de behandlingsoch

undersökningslokaler, som numera anses böra finnas vid ett modernt

utrustat sinnessjukhus. Det synes angeläget, att sjukhuset även i detta

avseende bringas i ett tillfredsställande skick; behovet av erforderliga lokaler

kan lämpligen täckas genom att taga de i våningen 1 trappa belägna

matsalarna och personalrummen i anspråk för ändamålet. Därvid bör

byggnaden förses med hiss, som ansluter till den i källarvåningen befintliga

kulvertförbindelsen. Ytterligare lokaler kan om så erfordras erhållas genom

att slopa personalrum i våningen 2 trappor.

I syfte att förbättra vårdmöjligheterna vid sjukhuset har kommittén

funnit angeläget, att sjukhusets medicinska centrum upprustas att motsvara

nutida krav. Sålunda är det viktigt, alt erforderliga undersöknings- och

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

behandlingslokaler tillskapas. Ävenså bör behovet av ökat utrymme för

läkarexpeditioner tillgodoses. Kommittén har därför låtit upprätta förslag

till ombyggnad, vilket i huvudsak innebär, att till souterrängvåningen förlägges

röntgenavdelning, utrymmen för elektroencephalografi och elektrokardiografi,

operationsrum samt lokaler för personalläkare och tandklinik.

Vidare föreslås anordnandet av en mindre hörsal för undervisningsändamål.

I byggnadens bottenvåning inrymmes läkarexpeditioner för två av

sjukhusets överläkaravdelningar samt postkontor och telefonväxel. I våningen

1 trappa anordnas expedition för den tredje överläkaravdelningen,

sjukhuskontor, laboratorier och apotek. I våningen 2 trappor inrymmes

expeditioner för hjälpverksamhet medan våningen i övrigt tages i anspråk

för jourrum och bostadsrum för vikarierande läkare. För att underlätta

transport mellan våningarna föreslås, att hiss installeras i byggnadens

trapphus.

Kostnaderna för nu föreslagna ombyggnadsarbeten har beräknats till

875 000 kronor. Kommittén hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas

300 000 kronor.

Ombyggnad av vattenverket

Kommittén föreslår ombyggnad av filteranläggningen till sjukhusets vattenverk.

Till stöd för detta förslag anför kommittén.

Sjukhusets vattenbehov tillgodoses f. n. dels från ett inom sjukhusområdet

beläget eget grundvattenverk, bestående av två stycken grundvattenbrunnar

med pumpverk jämte luftnings- och filteranläggning och dels

genom en ledning från Hälsingborgs stads vattenledningsnät. Av grundvattenbrunnarna

har den först anlagda ej varit inkopplad under de senaste

två åren, då den börjat sina. Vattnet i denna brunn har därjämte undergått

sådan förändring, att det ej är lämpligt som råvatten till filteranläggningen.

Den senast anlagda grundvattenbrunnen lämnar så rikligt med vatten,

att 600 m3 per dygn har kunnat uttagas ur brunnen. Företagna analyser

av detta vatten har visat, att den befintliga filteranläggningen kan

fullt tillfredsställande reducera vattnets järnhalt. Filtret har emellertid

visat sig icke vara tillfyllest för att befria vattnet från manganföroreningar.

Mangan har därför avlagrats i befintliga renvattenbehållare, hydroforsystem

och ledningar. Vid förändringar i vattnets strömningshastighet lösgöres

dessa avlagringar i större eller mindre kvantiteter, varvid ett starkt

mörkfärgat vatten tidvis erhålles vid olika förbrukningsställen. Nu påtalade

brister i vattnets filtrering har visat sig vara till stor olägenhet för

tvätt och varmvattenberedning. Olika förslag till förbättring av filteranläggningen

har diskuterats och man har därvid kommit till, att den nuvarande

luftningsmetoden icke längre bör användas. I stället bör vattnet filtreras

genom fällning med kalk före snabbfiltreringen. Med denna metod ernås

förutom effektiv avjärning och avmanganisering jämväl en avsevärd minskning

av vattnets hårdhetsgrad från cirka 20° till cirka 10°.

Den nu föreslagna metoden för vattnets avjärning och avmanganisering

kommer att något öka kostnaderna för framställning av vattenledningsvatten

från sjukhusets eget vattenverk, enär kalk måste inköpas och lagras.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

Å andra sidan medför den nya metoden vissa besparingar. På grund av det

renade vattnets mindre hårdhetsgrad kommer sålunda saltåtgången att

minska vid avhärdningen av det vatten, som användes till varmvattenberedning

och i kök.

Verkställd utredning har visat, att samtliga kostnader för framställning

av vattenledningsvatten från det egna verket kan beräknas till 5 öre per

in3. Det vatten, som levereras från Hälsingborgs vattenverk betingar f. n.

ett pris av 30 öre per m3. Kostnaden för ombyggnad av filteranläggningen

har beräknats till 30 000 kronor. I jämförelse med ett tillgodoseende av

sjukhusets hela vattenbehov från stadens vattenverk -—- vilket torde vara

den enda alternativa lösningen av sjukhusets vattenfråga — kan ombyggnadskostnaden

väntas bli inbesparad på mindre än ett år.

Kommittén hemställer, att för ifrågavarande ändamål ett belopp av

30 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg

Uppförande av vårdpaviljong nr 1

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1955 års riksdag (prop. nr

123; riksd. skr. nr 267), att vid sjukhuset skulle uppföras en vårdpaviljong

för en beräknad kostnad av högst 2 815 000 kronor samt anvisade för

budgetåret 1955/56 ett belopp av 900 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra paviljongen samt ställde för budgetåret 1955/56 ett

belopp av 900 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas påbörjande.

Arbetena beräknas kunna påbörjas under år 1956. Kommittén hemställer,

att för nästa budgetår måtte anvisas 1 000 000 kronor för arbetenas

fortsättande.

Uppförande av personalbostäder

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén,

att för uppförande av de i propositionen nr 127/1954 såsom beredskapsarbete

föreslagna personalbostäderna vid sjukhuset måtte för nästa budgetår

anvisas 555 000 kronor.

Uppförande av vård paviljongerna n:ris 2 och 3

Såsom en första etapp i upprustningen av sjukhusets vårdpaviljonger

har 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) beslutat uppförande

av paviljong nr 1. Kommittén föreslår, att ytterligare två nya paviljonger

uppföres vid sjukhuset samt anför härom följande.

Inledningsvis bar kommittén anfört, alt ett intensifierat utbyggande av

sjukhuset kommer att medverka till en i hög grad behövlig avlastning av

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Restads sjukhus. Härigenom skapas även möjligheter att snabbare genomföra

en modernisering av sistnämnda sjukhus, vilket med hänsyn till där

rådande förhållanden måste anses synnerligen angeläget. Tillkomsten av

nu föreslagna paviljonger skulle vidare skapa förutsättningar för att organisera

den av kommittén förordade undervisnings- och forskningsavdelningen

vid sjukhuset.

Vid utformningen av de föreslagna paviljongerna har sålunda förutsatts,

att till en undervisnings- och forskningsavdelning bör knytas såväl manliga

som kvinnliga patienter. Därjämte har kraven på goda möjligheter till

differentiering ansetts böra upprätthållas inom ramen för det något mindre

antal vårdplatser, som bör förekomma vid en dylik avdelning. Envar av

paviljongerna beräknas komma att inrymma en avdelning med 24 vårdplatser

för oroliga patienter, förlagd i våningen 1 trappa, och en avdelning

med 44 platser i bottenvåningen. I souterräng- och källarvåningen förlägges

lokaler för arbetsterapi förutom sedvanliga förrådsutrymmen och

skyddsrum. Paviljongerna, varav den ena är avsedd för manliga och den

andra för kvinnliga patienter, kommer att inredas och utrustas i enlighet

med numera gällande standard. Såsom ett led i avdelningens slutliga utformning,

avseende anslutning av såväl nu ifrågavarande paviljonger som

paviljong 1 till sjukhusets blivande medicinska centrum, föreslås anordnande

av kulvert mellan paviljongerna. Enligt den uppgjorda planen för

placering av nytillkommande byggnader vid sjukhuset tänkes medicinskt

centrum förlagt mellan paviljong nr 1 och nu föreslagna paviljonger.

Kostnaderna för paviljongerna har beräknats till sammanlagt 3 500 000

kronor, varav 3 000 000 kronor för nybyggnad av paviljongerna och 500 000

kronor för yttre arbeten. Kommittén hemställer, att för nästa budgetår

måtte anvisas 1 000 000 kronor för byggnadsarbetenas påbörjande.

Uppförande av bostadshus för överläkare och intendent

För att bereda plats för de ovan föreslagna nya paviljongerna n:ris 2

och 3 vid sjukhuset måste en å sjukhusområdet befintlig bostadsbyggnad

av trä slopas. Denna byggnad, som f. n. inrymmer bostäder för intendent

och en förste läkare, är av dålig beskaffenhet och har en sådan planläggning,

att i densamma icke kan iordningställas ändamålsenliga bostäder.

En ersältningsbyggnad för ifrågavarande bostadslägenheter skulle därför

ha blivit aktuell inom en snar framtid. På grund härav bör lägenheterna

nu ersättas med två nya bostadshus, vilka bör utföras som bostäder för

överläkare och intendent. Förslaget till uppförande av bostad för överläkare

sammanhänger med att den nuvarande överläkarbostaden, tillika

sjukhuschefens kontor, icke uppfyller de krav, som bör ställas på en bostad

för denne befattningshavare. Den nya överläkarbostaden skulle sålunda

framdeles komma att utnyttjas som bostad för sjukhuschefen eller den ytterligare

överläkare, som på grund av sjukhusets utbyggnad kan komma

att anställas.

Byggnaderna, som tänkes förlagda väster om sjukhusets nya bostadsområde

i närheten av den blivande huvudinfarten till sjukhuset, föreslås

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 ur 1956

utförda såsom enplansvillor med eu mindre del av källarvåningen utgrävd

för förråd in. m. I enlighet med numera tillämpade normer beträffande

ifrågavarande typ av bostäder kommer överläkarbostaden att få en lägenhetsyta

om cirka 160 in2 och omfatta 6 rum och kök. Intendentbostaden

får en lägenhetsyta av 140 in2 och kommer att inrymma 5 rum och kök.

I anslutning till byggnaderna anordnas friliggande garage. I övrigt utrustas

och inredas byggnaderna enligt gängse standard.

Kostnaderna för nu föreslagna bostäder har beräknats till sammanlagt

325 000 kronor, varav 285 000 kronor för själva byggnaderna samt 40 000

kronor för yttre ledningar och planeringsarbeten. Kommittén hemställer,

att hela det erforderliga beloppet, 325 000 kronor, måtte anvisas för nästa

budgetår.

Uppförande av vattentorn m. m.

Kommittén framhåller, att vid genomförandet av utbyggnaden av sjukhuset

är det nödvändigt, att bl.a. sjukhusets vattenförsörjning tryggas.

Kommittén anför härom följande.

Sjukhusets vattenbehov tillgodoses med grundvatten från eget vattenverk.

Vattnet uttages ur en grundvattenbrunn och uppfordras med centrifugalpumpar

till en högreservoar, rymmande 150 m3 och anlagd för utjämning

av vattenförbrukningens variationer och för att tjäna som eldsläckningsreserv.

Vattentrycket är otillräckligt för att förse de vid sjukhuset

nyuppförda bostadshusen med vatten. För tillgodoseende av vattenförsörjningen

har därför en tryckstegringsanläggning utförts. Denna är förlagd i

källaren till paviljong nr I.

Vattenverket befinner sig i dåligt skick. Pumpverken, som anskaffades år

1924, är förslitna och bör utbytas. Högreservoaren är otät och trots vidtagna

lagningar föreligger risk, att vattnet förorenas genom inträngande

dag- eller grundvatten. I ekonomibyggnaden och närliggande paviljonger

är vattentrycket i de övre våningarna otillfredsställande. Till de dåliga

tryckförhållandena bidrar rostavlagringar i de äldre huvudledningarna,

vilkas dimensioner därjämte är för klena. Högreservoarens rymd är dessutom

för liten för att samtidigt utjämna variationerna i sjukhusets vattenförbrukning

och hålla en tillräcklig eldsläckningsreserv. Kommittén har

låtit upprätta förslag till ny högreservoar. Reservoaren tänkes förlagd i ett

vattentorn med en vattenbehållare rymmande 250 m3. Hög- och lågvattenytorna

i den nya reservoaren kommer att ligga omkring 34,5 m v. p. högre

än i den nu befintliga reservoaren. Då vattentryckförhållandena vid sjukhuset

sålunda kommer att förbättras, kan efter tillkomsten av den nya

högreservoaren den förenämnda tryckstegringsanläggningen slopas. I samband

med anläggandet av vattentornet bör det befintliga vattenpumpverket

utbytas.

Den planerade utbyggnaden av sjukhuset gör det jämväl nödvändigt att

omlägga och komplettera vissa vatten- och avloppsledningar. Sålunda

är hl. a. en del huvudvattenledningar dels för klent dimensionerade och dels

i stor utsträckning igenslammade. Vidare är det nödvändigt alt företaga

rensning av vissa avloppsledningar, som blivit överväxta av trädrötter.

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 106

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kangl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

Därjämte bör en del regnvattenbrunnar, som nu är inkopplade på spillvattensystemet,

frikopplas från detta och anslutas till sjukhusets särskilda

ledningssystem för dagvatten. Med hänsyn till markens lösa beskaffenhet

måste vid nedläggning av nya ledningar spont utföras vid grävning av

rörgravarna samt särskild utbottning anordnas för ledningarna.

Vid Harås, beläget inom sjukhusområdets östra del, finns två bostadshus.

Vattenbehovet i dessa hus tillgodoses från sjukhusets vattenledningsverk.

Avloppsvattnet avledes till ett öppet dike, sedan det passerat en rensbrunn.

Hälsovårdsmyndigheterna tillåter icke, att spolvatten från vattenklosetter

utsläppes i diket. Avloppsledningarna avleder därför f. n. endast avloppsvatten

från disk och bad samt regnvatten. Ett villkor för att inkoppla

vattenklosettanläggningar är sålunda, att anordningar vidtages för att överföra

allt spillvatten från bostadshusen till sjukhusets avloppssystem. Då

Harås är skilt från det övriga sjukhusområdet av en vattendelare, måste

avloppsvattnet pumpas över denna och därefter ledas med självfall till

närmast belägna avloppsledning. Förslag till härför erforderlig pumpanläggning

med tryckledning samt självfallsledning har därför upprättats.

Dessa anordningar kan användas för att betjäna jämväl en framtida nybebyggelse

inom ifrågakommande delar av sjukhusets område.

Nu föreslagna åtgärder har kostnadsberäknats till 590 000 kronor, varav

281 000 kronor för uppförande av vattentorn med tilloppsledningar och

pumpverk, 262 000 kronor för omläggning av vatten- och avloppsledningar

samt 47 000 kronor för ordnande av avlopp från bostadshusen vid Harås.

Kommittén hemställer, att angivna belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Utbyggnad av centralköket m. m.

Kommittén har i det föregående hemställt om medel för uppförande av

tre nya paviljonger vid sjukhuset. För att tillgodose den ökade belastning

på sjukhusets centralkök, som tillkomsten av dessa paviljonger medför,

är en ökning av kökets kapacitet erforderlig. Kommittén förelår därför en

utbyggnad av centralköket in. m., samt anför härom följande.

Köket är planerat för 410 dagportioner, vilket motsvarar det för sjukhuset

fastställda vårdplatsantalet. På grund av överbeläggning vårdas vid

sjukhuset f. n. omkring 550 patienter. Härtill kommer den personal, som

intager måltider vid sjukhuset, uppgående till 50—60 befattningshavare.

Köket har sålunda f. n. att framställa omkring 600 dagportioner. De nya

paviljongerna beräknas föranleda en ökning med minst 300 portioner.

På grund av angivna omständigheter måste en sådan utökning av köket ske

med avseende på såväl apparatutrustning som lokalyta, att det framtida

portionsbehovet täckes.

I anslutning till det nuvarande centralköket i ekonomibyggnaden är

sjukhusets tvättinrättning inrymd. Enligt verkställd utredning rörande

kökets utvidgning har det befunnits vara mest ändamålsenligt, att denna

sker genom att taga en del av de angränsande tvättlokalerna i anspråk.

I kommitténs betänkande angående samordning av den statliga tvättverksamheten

in. in. föreslås att sjukhusets tvätteri nedlägges. Sjukhusets

tvättbehov beräknas i stället kunna tillgodoses vid en föreslagen centraltvättanläggning

för västkustområdet, förlagd till Trollhättan. Med hänsyn

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1056

83

till bl. a. att det nya sjukhuset i Falköping samt de för Hallands och Älvsborgs

län föreslagna sjukhusen avses skola betjänas av detta centraltvätten

räknar kommittén med, att detta måste komma till utförande inom de

närmaste åren. Enligt kommitténs mening kommer tvättinrättningen vid

S:t Jörgens sjukhus följaktligen att bibehållas endast under en övergångsperiod.

Kommittén har därför undersökt, huruvida möjligheter föreligger

att under denna tid få sjukhusets tvätt utförd vid annan tvättinrättning.

Några tvättanläggningar med tillräcklig kapacitet härför finns emellertid

f. n. icke alt tillgå. Vid ett ianspråktagande av en del av sjukhusets tvättlokaler

för kökets utbyggnad måste därför provisoriska anordningar vidtagas

för att säkerställa sjukhusets tvätt. Dessa anordningar omfattar,

såvitt angår centralköket, inredande i en del av tvättlokalen av mjölkkylanläggning,

brödrum samt hall för matutlämning. Vidare bör inom denna

lokal beredas plats för en utökning av kökets kallskänk. Ungefär hälften

av lokalens golvyta behöver sålunda tagas i anspråk. Till köket bör anskaffas

bl. a. fyra nya ånggrytor, två kokskåp, ett stekskåp och ett stekbord, varjämte

den befintliga elspisen, som är förbrukad, bör ersättas. Vad angår

tvättinrättningen bör den minskning av dennas lokaler, som föranledes

av kökets utökning ersättas med en provisorisk tillbyggnad av ekonomibyggnaden.

Den vid tvätteriet befintliga maskinutrustningen bör delvis

ersättas i samband med överflyttningen i tillbyggnaden. För att tillgodose

sjukhusets ökade tvättbehov måste dessutom en viss komplettering av

utrustningen ske. En tvättmaskin, en strykbordsmangel, tre torktumlare, en

skulderpress och ett pressaggregat måste sålunda anskaffas. Dessa nvanskaffade

maskiner kan användas i den blivande centraltvättanläggningen

i Trollhättan.

Kostnaderna för nu föreslagna åtgärder har beräknats till sammanlagt

900 000 kronor.

Enligt vad kommittén erfarit har ett samgående mellan försvarets

fabriksstyrelse och Värmlands läns landsting planerats för uppförande av

den i kommitténs betänkande föreslagna centraltvättinrättningen i Karlstad,

avsedd för Örebro och Värmlands län. Planerna härå har enligt uppgift

framskridit så långt, att byggnadsföretaget kan påbörjas, så snart byggnadstillstånd

erhålles, och vara slutfört till årsskiftet 1957/58. Därest så

kan ske, skulle den nya tvättanstalten kunna omhändertaga tvätten från

S:t Jörgens sjukhus, till dess centraltvättanstalten i Trollhättan kommer

till stånd. De nyss föreslagna anordningarna för att under en begränsad

tid bibehålla tvättanläggningen vid sjukhuset erfordras i dylikt fall alltså

icke. Den för kökets utvidgning icke ianspråktagna delen av tvättlokalen

bör i stället iordningställas för att inrymma sjukhusets tvättförråd samt

lokaler för in- och utlämning av tvätt. Enligt verkställd utredning skulle

kostnaden härför samt kostnaderna för föreslagen utbyggnad av köket

uppgå till 450 000 kronor. Medelsbehovet enligt denna alternativa lösning

av sjukhusets tvätlfråga skulle alltså understiga medelsbehovet för i det

föregående föreslagna anordningar med (900 000—450 000) 450 000 kronor.

Möjligheterna att realisera byggnadsplanerna rörande centraltvätteriet i

Karlstad måste emellertid bedömas såsom ovissa med hänsyn till föreliggande

svårigheter alt erhålla byggnadstillstånd. Då dessutom något ställningstagande

till frågan om den statliga tvättverksamhetens organisation

ännu icke föreligger från statsmakternas sida, anser sig kommittén nödsakad

åt! äska medel för alt genom provisoriska arrangemang för tvättanläggningens

bibehållande säkerställa sjukhusets drift.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

På grund av vad sålunda anförts hemställer kommittén, att för utbyggnad

av sjukhusets centralkök m. m. måtte för nästa budgetår anvisas tillhopa

900 000 kronor.

Restads sjukhus i Vänersborg

Uppförande av bostadshus för ogift personal

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén att för uppförande av det i propositionen nr 127/1954 såsom

beredskapsarbete föreslagna bostadshuset för ogift personal — inrymmande

2 dubbletter och 12 enkelrum — måtte för nästa budgetår anvisas 295 000

kronor.

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar samt anordnande

av reningsverk

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 23 september 1955 hemställde kommittén

om anvisande av 350 000 kronor å tilläggsstat II för budgetåret

1955/56 för viss omläggning av vatten- och avloppsledningar vid sjukhuset.

I skrivelsen anförde kommittén bl. a.

Restads sjukhus i Vänersborg uppfördes under åren 1900—1905. De i

samband därmed anlagda näten för yttre vatten- och avloppsledningar hade

sedan dess icke varit föremål för några mera omfattande förbättringsåtgärder.

Ledningsnäten befunne sig i så dåligt skick, att en omläggning av dem

snarast måste genomföras. Avloppsledningarna vore till större delen gemensamma

för dag- och spillvatten. Något reningsverk för avloppsvatten

funnes icke vid sjukhuset utan vatten utsläpptes orenat i Göta älv. Med

nutida krav ansåge kommittén det icke längre försvarligt att så skedde.

Vid en omläggning av vatten- och avloppsledningarna borde därför anordnas

ett reningsverk med biologisk rening för enbart spillvatten. Någon

särskild rening av dagvattnet vore icke erforderlig. För bortledande av detta

vatten beräknades de befintliga avloppsledningarna i betydande utsträckning

kunna utnyttjas. För spillvattnet borde däremot anläggas ett helt nytt

avloppsnät. Kommittén hade för avsikt att i sina petita rörande byggnadsåtgärder

vid de statliga sinnessjukhusen för nästa budgetår framlägga närmare

förslag rörande omfattningen av de avsedda arbetena, som beräknades

draga en sammanlagd kostnad av 1 875 000 kronor. Därvid skulle kommittén

jämväl underställa Kungl. Maj:ts prövning förslag om ett samgående

med Vänersborgs stad beträffande reningsverket in. m.

Sedan den genom kommitténs försorg företagna utredningen numera

färdigställts, kan omfattningen av de erforderliga åtgärderna närmare överblickas.

Kommittén anför härutinnan följande.

De rörledningsarbeten, som ingår i förenämnda hemställan, omfattar

huvudsakligen angivna vatten- och avloppsledningar från bostadshusen Ya

—Yc, Z och Å, den nya upptagningspaviljongen, bostadshuset Gamla Restad

och de befintliga paviljongerna XI och XII. Kostnaderna härför har såsom

tidigare uppgivits beräknats till 350 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

85

Utförandet av i övrigt erforderliga spillvattenledningar inom sjukhusområdet

har, under förutsättning att befintliga avloppsledningar kommer

att utnyttjas till separata regnvattenledningar, beräknats draga en kostnad

av 890 000 kronor.

Såsom kommittén i sin förenämnda skrivelse framhållit förutsätter kommittén

ett samgående med Vänersborgs stad beträffande det föreslagna reningsverket.

Stadens anslutning till reningsverket avser ett intill sjukhuset

befintligt bostadsområde, benämnt Mariedal. Då detta område är beläget

på betydande avstånd från stadens centrum, kan en anslutning av detsamma

till stadens centrala avloppssystem icke lämpligen ske. För stadens

del är det därför angeläget att kunna ansluta mariedal sområdet till det nu

föreslagna reningsverket. Staten och staden har därvid att efter vissa proportioner

fördela anläggningskostnaderna för verket och kostnaderna för

vissa andra gemensamma avloppsanläggningar.

Reningsverket anordnas för höggradig rening av spillvattnet och beräknas

få en kapacitet svarande mot 1 100 patienter samt 700 personer inom

det staden tillhöriga bostadsområdet. Hela anläggningskostnaden har beräknats

till 700 000 kronor. Vid en antagen maximal daglig vattenförbrukning

av 900 1 per patient, innefattande även förbrukningen för den inom

sjukhusets område boende personalen, samt 300 1 per person inom stadens

bostadsområde kommer sjukhusets andel i anläggningskostnaden att

uppgå till 83 procent eller 580 000 kronor. *

De anordningar, som förutom reningsverket blir gemensamma för staten

och staden, är en utmed sjukhusområdets västra gräns belägen, staden

tillhörig samlingsledning från bostadsområdet Mariedal och en föreslagen

tryckledning från samlingsledningen till reningsverket samt en för

tryckledningen erforderlig pumpanläggning. Kostnaderna härför har beräknats

till sammanlagt 140 000 kronor. För sjukhusets del kommer bostadshusen

inom sjukhusområdets västra del att anslutas till ledningarna

och pumpstationen. Med utgångspunkt från antalet inom dessa byggnader

boende personer och antalet invånare inom bostadsområdet Mariedal

har den på staten ankommande kostnaden för berörda del av anläggningen

beräknats til! 20 procent av totalkostnaden eller 28 000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för nu föreslagna arbeten skulle sålunda för

statens del komma att uppgå til! (350 000 + 890 000 + 580 000 + 28 000)

1 848 000 kronor. Skillnaden mellan den tidigare uppgivna och den nu framräknade

kostnaden (1 875 000— 1 848 000) 27 000 kronor förklaras av, att

stadens andel i kostnaderna tidigare beräknats för lågt.

För reglering av de på staten resp. Vänersborgs stad ankommande kostnaderna

för såväl anläggning som drift och underhåll av reningsverket och

övriga gemensamma anläggningar har kommittén efter förhandlingar med

staden slutit preliminärt avtal av följande lydelse:

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande såsom företrädare

för Kungl. Maj:t och Kronan, å ena, och Vänersborgs stads drätselkammare

såsom företrädare för Vänersborgs stad. å andra sidan, är —

under förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges i Vänersborg

godkännande — träffat följande avtal angående uppförande och utnyttjande

av gemensamt reningsverk in. in. för avloppsvatten från Restads

sjukhus och det inom staden belägna bostadsområdet Mariedal.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

§ I
Inom

området för Restads sjukhus anlägger Kronan ett reningsverk för

avloppsvatten från sjukhuset och från bostadsområdet Mariedal.

Reningsverket konstrueras för s. k. höggradig rening av avloppsvattnet.

Endast spillvatten och dräneringsvatten från husgrunder får tillföras verket.

§ 2.

Till anläggande av reningsverket bidrager staden med 17 procent av anläggningskostnaden.

§ 3.

I samband med reningsverkets uppförande anlägger Kronan inom sjukhusområdet

erforderlig pumpstation och tryckledning för att till verket

framföra avloppsvatten från bostadsområdet Mariedal och de sjukhuset

tillhöriga bostadshus, som äro anslutna till den staden tillhöriga samlingsledningen

utefter sjukhusets västra gräns. Samlingsledningen omlägges av

staden för att utnyttjas gemensamt för bostadsområdet Mariedal och sjukhusets

till ledningen anslutna bostadshus.

§ 4.

Till anläggande av pumpstationen och tryckledningen bidrager staden

med 80 procent av anläggningskostnaden.

Till omläggande av samlingsledningen bidrager Kronan med 20 procent

av kostnaderna för den del av ledningen, som utnyttjas för sjukhusets

bostadshus.

§ 5.

Driften och underhållet av reningsverket samt pumpstationen och tryckledningen

handhaves av Kronan. Såsom bidrag till drifts- och underhållskostnaderna

erlägger staden senast den 1 april varje år en avgift, beräknad

efter åtta (8) öre per kubikmeter spillvatten, som årligen tillföres verket

från bostadsområdet Mariedal.

Den årliga spillvattenmängden skall anses motsvara den enligt uppmätning

förbrukade vattenmängden inom bostadsområdet. Dock skall, så länge

vattenmätaranordningar saknas inom bostadsområdet, spillvattenmängden

beräknas efter en årlig förbrukning av 75 000 liter per invånare inom området.

§ 6.

Underhållet av stadens samlingsledning handhaves helt av staden.

Till underhållet av den del av ledningen, som utnyttjas även för sjukhusets

bostadshus, bidrager Kronan med 20 procent av uppkommande kostnader.

§ 7.

Den i § 5 såsom bidrag till underhåll och drift fastställda avgiften skall

vara indexreglerad enligt socialstyrelsens konsumentprisindex och har

beräknats enligt det för januari 1956 gällande indextalet. Mindre växlingar

i index än tio enheter skola icke föranleda ändring i avgiften.

§ 8.

Därest fråga uppkommer att på grund av förslitning eller annan orsak

vidtaga mera omfattande till- eller ombyggnad av reningsverk, pumpstation

eller ledningar, skall särskilt avtal träffas rörande fördelningen mellan

Kronan och staden av härav uppkommande kostnader.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

87

§ 9-

Därest samverkan mellan Kronan och staden skulle komma till stånd

om uppförande av personalbostäder för sjukhusets befattningshavare å

Kronan tillhörig mark utanför sjukhusets inhägnade område, skall fråga,

huruvida dessa bostäder enligt detta avtal skola ■ hänföras till sjukhusets

bostadsbestånd eller bostadsområdet Mariedal, bli beroende på särskild

överenskommelse mellan parterna.

§ 10.

Detta avtal gäller tillsvidare så länge behov föreligger för Kronan att

bibehålla de gemensamma avloppsanläggningarna.

Uppsägning av avtalet skall ske senast två år före den dag, fr. o. m. vilken

avtalet enligt uppsägningen skall upphöra.»

Jämlikt stadsfullmäktiges i Vänersborg protokoll den 29 december 1955

har staden för sin del godkänt avtalet.

Kommittén hemställer, att Kungl. Maj :t måtte godkänna avtalet samt

för nästa budgetår anvisa 500 000 kronor för arbetenas fortsättande.

Yttranden

Statskontoret förutsätter, att löner och pensioneringsutgifter för den personal,

som skall handha skötseln av anläggningarna, medräknats i underlaget

för bestämmandet av bidragen till drift- och underhållskostnader.

Statskontoret ifrågasätter, om icke i avtalet bör intagas föreskrift om periodiskt

återkommande översyn av nyssnämnda kostnader. Om så sker,

bör i avtalet även inryckas en klausul, som giver möjlighet till att under

löpande avtalstid vidtaga sådana bidragsändringar, vartill översynen kan

giva anledning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttalar.

Såväl fördelningen av anläggningskostnaderna mellan Kronan och staden

som den överenskomna avgiften, 8 öre/m3, för drift och underhåll av reningsanläggningen

jämte avloppspumpstation bedömes av styrelsen under

de i handlingarna angivna förutsättningarna vara skäliga. Möjligen kunde

ifrågasättas, om avtalet icke bort utformas så, att fördelningen av kostnaderna

närmare anpassas efter den omfattning i vilken staden och Kronan varje

år belastar reningsverket. Då emellertid differenserna mellan kostnadsfördelningen

efter föreliggande avtal och efter i antydd riktning modifierade

fördelningsregler icke bedömes bli av större betydelse, anser sig väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen kunna tillstyrka avtalet i oförändrat skick.

Uppförande av bostadshus för gift personal

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag (prop. nr 123) beslöt

1952 års riksdag (skr. nr 245), att vid sjukhuset skulle för en kostnad

av högst 1 360 000 kronor utföras dels nybyggnader för ogift personal och

dels modernisering samt ombyggnad av vissa familjebostäder. Genom särskilda

beslut av Kungl. Maj:t bar hela det anvisade beloppet sedermera

ställts till byggnadsstyrelsens förfogande.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 15 december 1955 har byggnadsstyrelsen

efter samråd med medicinalstyrelsen beträffande ifrågavarande ny- och

ombyggnader föreslagit, att den däri ingående moderniseringen av bostadshusen

Y 1—Y 3 icke måtte komma till utförande, då dessa byggnader är

i sådant skick, att det icke anses försvarligt att där vidtaga en genomgripande

iståndsättning. Byggnaderna bör enligt styrelsen under en övergångstid

kunna nyttjas för bostäder åt vikarier. För att täcka behovet av

permanenta bostäder har styrelsen föreslagit, att ett nytt bostadshus uppföres.

Byggnaderna Y 1—Y 3 skulle vid fullföljandet av ombyggnadsprogrammet

ha inrymt 3 stycken trerumslägenheter, 6 stycken tvårumslägenheter

samt 3 stycken enrumslägenheter. Kommittén, som icke har något att

erinra mot byggnadsstyrelsens förslag, föreslår, att i enlighet med numera

tillämpade normer för bostäder vid sinnessjukhusen, nybyggnaden utföres

att inrymma 9 trerumslägenheter om cirka 70 m2, 3 tvårumslägenheter

om cirka 55 m2 och 3 enkelrum om cirka 20 m2.

Kostnaderna för den föreslagna bostadsbyggnaden har beräknats till

620 000 kronor. Härtill kommer kostnader dels för utökning av utvändiga

rörledningar vid nybyggnad i stället för vid ombyggnad med 15 000 kronor

och dels för yttre arbeten med 40 000 kronor. Sammanlagt erfordras alltså

675 000 kronor. I de av riksdagen anvisade medlen ingår kostnader för

Y-husens modernisering med 260 000 kronor. Utöver detta belopp fordras

för bostadshusets uppförande sålunda (675 000 — 260 000) 415 000 kronor.

Kommittén hemställer, att nu föreslagen ändring i det beslutade bostadsby§§nadsprogrammet

vid sjukhuset måtte godkännas samt att för nästa

budgetår måtte för angivna ändamål anvisas 415 000 kronor.

Uppförande av två vårdpaviljonger

Kommittén erinrar om alt den i skrivelse den 31 januari 1955 med förslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för innevarande

budgetår föreslog, att paviljongerna 4 och 9 vid sjukhuset skulle rivas för

att ge plats åt två nybyggnader, avsedda för oroligt klientel. I samband

härmed framhöll kommittén, att det ur olika synpunkter visat sig olämpligt

att i de vid sjukhuset befintliga byggnaderna inrätta vårdavdelningar

för ifrågavarande klientel. I nämnda paviljonger kunde enligt kommitténs

mening på grund av byggnadernas ringa storlek och med hänsyn till deras

planlösning ej utan mycket stora kostnader anordnas ur driftsynpunkt

rationella vårdavdelningar. Förslaget medtogs emellertid icke i Kungl.

Maj:ts till riksdagen framlagda proposition (nr 123).

I samråd med sjukhusets ledning har kommittén ytterligare bearbetat

angivna nybyggnadsförslag. Det har därvid visat sig, alt uppförandet av

ifrågavarande vårdpaviljonger är den åtgärd, som i första hand bör vidtagas

för sjukhusets fortsatta upprustning och modernisering, sedan den

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

tidigare beslutade upptagningspaviljongen blivit färdigställd under innevarande

budgetår. Bl. a. är det. angeläget, att vid sjukhuset skapas större

möjligheter att evakuera patienterna från de paviljonger, som framdeles

måste ombyggas eller ersättas med nya.

Kommittén finner sig sålunda ånyo böra föreslå, att förslag nu framlägges

om att de befintliga paviljongerna 4 och 9 rives och att i deras ställe

uppföres två nya vårdpaviljonger, avsedda för oroliga patienter. I likhet

med kommitténs tidigare förslag avses nybyggnaderna komma att inrymma

vardera två avdelningar om 24 platser eller sammanlagt 96 platser samt

bli utformade och utrustade enligt numera tillämpade normer för vårdavdelningar

av ifrågavarande slag.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena beräknades i kommitténs tidigare

förslag på grundval av prisläget den 1 juli 1954 till sammanlagt 2 410 000

kronor, varav 2 350 000 kronor för byggnaderna jämte rivning av paviljongerna

4 och 9 samt 60 000 kronor för promenadgårdar och yttre ledningar.

På grund av härefter inträffad prishöjning med omkring tre procent

torde totalkostnaden nu böra uppräknas till 2 485 000 kronor. Kommittén

hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas ett belopp av

1 000 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Sekundär av delningen i Uddevalla

Vissa yttre arbeten

Den av 1953 års riksdag beslutade ombyggnaden m. m. av den i Uddevalla

belägna sekundäravdelningen till Restads sjukhus är nu i huvudsak

avslutad. En stor del av avdelningens markområde utgöres av okultiverad,

öppen gräsmark. Då avdelningen är belägen i direkt anslutning till gator

och allmän bebyggelse, finner kommittén angeläget, att å vissa delar av

området inplanteras häckar, träd och prydnadsväxter i syfte att avskärma

området från insyn och giva det ett mera tilltalande utseende. Några kostnader

för sådana arbeten har icke medräknats i tidigare anvisade medel

för avdelningens upprustning.

Enligt upprättat förslag till områdets ordnande uppgår kostnaden härför

till 140 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas

för nästa budgetår.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn

Utökning av panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag

uppförande av ny panncentral vid sjukhuset, omfattande två högtrycksångpannor

jämte varmvattenpannor. Vid tiden för planläggningen av den

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

nya panncentralen var det icke möjligt att fastställa det slutliga värmebehovet

för sjukhuset. Panncentralen planerades därför med tanke på att

möjliggöra en framtida installation av ytterligare en varmvattenpanna inom

byggnaden. Dessutom utformades centralen så, att den genom en tillbyggnad

skulle kunna bereda plats för flera pannor.

Omfattningen av sjukhusets slutliga utbyggnad, som blivit större än

vad från början planerats, kan nu överblickas. Medicinalstyrelsen har

träffat avtal med Värmlands läns landsting om leverans av bl. a. värme

till ett av landstinget å sjukhusområdet uppfört vårdhem för lättskötta

sinnessjuka. Med anledning härav är det nu erforderligt att i panncentralen

installera ytterligare en varmvattenpanna med en normaleffekt av 3 500 000

ltcal/h.

Enligt nyssnämnda avtal skall landstinget bära den andel i bl. a. anläggningskostnaderna

för värmepannorna, som svarar mot dess andel i värmeförbrukningen.

Sedan vårdhemmets värmebehov fixerats, skall denna andel

beräknas och ersättas antingen med ett engångsbelopp eller genom amorteringar

under högst tjugo år. Det torde ankomma å medicinalstyrelsen att,

när slutlig beräkning av landstingets ifrågavarande andel föreligger, till

statsverket redovisa och inleverera ersättningen för de på landstinget ankommande

kostnaderna.

Totalkostnaden för nu avsedda panninstallation har beräknats till 100 000

kronor. Kommittén hemställer, att hela detta belopp måtte anvisas för

nästa budgetår.

Utbyggnad av centralköket

1 likhet med vad kommittén i det föregående anfört beträffande behovet

av ny värmepanna inom panncentralen vid sjukhuset har sjukhusets fortsatta

utbyggnad även medfört ökade krav på centralkökets kapacitet. För

att kunna tillgodose sjukhusets ökade behov i avseende å kosthållet måste

en utbyggnad av köket företagas. Jämväl det förhållandet, att medicinalstyrelsen

enligt i det föregående angivet avtal med Värmlands läns landsting

förbundit sig att bl. a. tillhandahålla landstingets vårdhem kost från

sjukhusets centralkök, gör en utökning av kökets kapacitet erforderlig.

Ersättning för kosten skall utgå enligt vissa bestämmelser i avtalet.

Sålunda påkallad utbyggnad av centralköket omfattar i huvudsak utökning

av förrådslokaler och kylrum, beredningsrum, kallskänk och utlämningshall.

Därjämte måste vissa ändringar företagas för att bereda

ökade utrymmen för kökspersonalens omklädnadsrum. Behovet av utökade

lokaler tänkes skola tillgodoses genom två mindre tillbyggnader till

köksbyggnaden. I samband med de föreslagna tillbyggnaderna erfordras

jämväl smärre ändringar och omdispositioner av de befintliga kökslokalerna.

Ävenså erfordras en viss komplettering av kökets utrustning.

Beträffande kostnaderna för nu angivna utbyggnadsarbeten m. m. skall

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

enligt förenämnda avtal landstinget »erlägga andel per portionstagare»,

vilken andel skall ersättas med ett engångsbelopp, så snart arbetena färdigställts.

Storleken av detta belopp kommer att fastställas efter särskild utredning.

Det torde få ankomma på medicinalstyrelsen att verkställa denna

utredning samt till statsverket redovisa och inleverera ersättningen för de

på landstinget ankommande kostnaderna.

Kostnaden för föreslagen utbyggnad av centralköket har beräknats till

475 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för

nästa budgetår.

Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden

En ny administrationsbyggnad vid sjukhuset tillkom år 1946. Byggnaden

är uppförd i två våningar jämte inredd källarvåning. I det vid sinnessjukvårdsberedningens

betänkande fogade expertutlåtandet anfördes, att

administrationsbyggnaden och sjukhusets medicinska centrum icke fyllde

de krav i fråga om storlek och utrustning, som enligt statens sjukhusutrednings

betänkande rörande sinnessjukvården ansetts böra uppställas på

anläggningar av detta slag. En utökning av ifrågavarande lokaler genom

tillbyggnad måste därför anses behövlig.

Byggnaden inrymmer f. n. i bottenvåningen, förutom post och telefonväxel,

laboratorium, rum för undersökning, operation och omläggning,

sterilrum, apotek med förråd samt lokaler för röntgen och tandklinik. I

våningen 1 trappa finns sjukhuskontor, omfattande tre rum, 4 läkarexpeditioner,

2 expeditioner för hjälpverksamhet och ett rum för kanslibiträden.

Källaren inrymmer arkiv, skyddsrum och ett antal badrum för vårdpersonalen.

Enligt av kommittén verkställd utredning erfordras ytterligare 4 läkarexpeditioner,

2 rum för skrivbiträden, direktionsrum samt 2 rum för föreståndarinnor

vid hjälpverksamheten. Därjämte bör sjukhuskontoret utökas

med ett rum samt tjänsterum inredas för fyra föreståndarinnor och en

uppsyningsman. För att tillgodose behovet av ytterligare behandlingslokaler

bör rum iordningställas för elektroencephalografi, fysikalisk terapi, elchockbehandling

och psykotekniska prov. Vidare erfordras utökning av befintliga

lokaler för laboratorier, apotek och röntgen. Slutligen bör den till sjukhuset

förlagda rättspsykiatriska stationen lämpligen beredas plats inom administrations-

och behandlingsbyggnaden. Tillgodoseendet av nämnda lokalbehov

jämte därtill hörande biutrymmen såsom omklädningsrum för personal,

kapprum, väntrum och toaletter m. in. bör lämpligen ske genom tillbyggnad

av den befintliga administrationsbyggnaden. En rationell lösning av lokalbehovet

kräver dessutom vissa ändringsarbeten inom den gamla byggnaden.

Kostnaden för erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten har beräknats

till 950 000 kronor, varav 70 000 kronor för yttre arbeten. Härtill kommer

kostnader för rivning av en f. n. såsom byggnadskontor använd äldre pavil
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

jong med 15 000 kronor. Kommittén hemställer att för nästa budgetår måtte

anvisas 600 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Vissa yttre arbeten

Den nya vårdpaviljongen C 3 för oroliga kvinnliga patienter färdigställdes

under budgetaret 1953/54. Den av 1953 års riksdag beslutade ombyggnaden

av vårdpaviljongerna 15 och 16, avsedda för halvoroliga kvinnor,

beräknas vara avslutad under innevarande budgetår. I kostnaderna för

nämnda byggnadsarbeten ingick grovplanering av markområdena närmast

paviljongerna. För områdenas slutliga iordningställande genom anläggande

av gångar och gräsmattor samt plantering av träd och prydnadsväxter på

sådant sätt, att de ansluter sig till omkringliggande parkanläggningar, har

kommittén låtit upprätta ett förslag till erforderliga åtgärder. Kostnaden för

ifrågavarande arbeten, vilkas omfattning kommittén sökt att i möjligaste

mån begränsa, har beräknats till 90 000 kronor. Kommittén hemställer att

detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Säters sjukhus

Uppförande av bostadshus för läkare

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén, att för uppförande av de i propositionen nr 124/1953 såsom

beredskapsarbete föreslagna bostadshusen för läkare vid sjukhuset måtte

för nästa budgetår anvisas 260 000 kronor.

Utökning av panncentralen m. m.

Kommittén framhåller, att åtgärder snarast måtte vidtagas för att dels

tillgodose det ökade värmebehov, som de nya paviljongerna vid sjukhuset

medför, dels ock förbättra den f. n. otillräckliga uppvärmningen i vissa

befintliga byggnader. Kommittén anför härom följande.

Panncentralen vid sjukhuset består av 5 stycken tubreturpannor å 74 nP

eldyta. Högsta tillåtna ångtrycket har för en av pannorna nedsatts från 8

till 7,5 atö. Dessutom finnes en elektrisk panna för sekunda kraft, som

kan lämna en värmeeffekt av ca 4 000 kW. Bortsett från denna panna,

som kan användas endast då kraftleverantören har överskott på kraft, är

panncentralen f. n. fullbelastad. Efter anslutning av tre under byggnad

varande paviljonger vid sjukhuset beräknas det maximala värmebehovet

komma att ökas med inemot 1 000 Mcal/h. Panncentralen bör därför i motsvarande

grad utökas. Vid en sådan utökning bör hänsyn jämväl tagas

till det värmebehov, som erfordras för anslutning till panncentralen av ett

flertal byggnader, vilka f. n. är utrustade med separata uppvärmningsanläggningar.

Beträffande behovet av ånga vid sjukhuset erfordras sådan dels till kök

och tvätt och dels för uppvärmning av en del med ångvärmesystem försedda

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

sjukpaviljonger. För tvätten erfordras högtrycksånga, medan ångbehovet i

övrigt kan tillgodoses medelst lågtrycksånga. I sitt den 14 juni 1954 avgivna

betänkande angående samordning av den statliga tvättverksamheten m. m.

har kommittén föreslagit, att sjukhusets tvätteri nedlägges. Därest så sker,

kommer således intet behov av högtrycksånga att föreligga vid sjukhuset.

Behovet av lågtrycksånga för uppvärmning kommer vidare att bortfalla,

sedan de gamla ångsystemen i samband med sjukhusets fortsatta upprustning

ersatts med varmvattensystem. Därest slutligen kökets ångkokapparater

anordnas för elektrisk drift, kommer enbart varmvatten att erfordras.

Den befintliga panncentralen uppfördes år 1910. Såväl själva byggnaden

som till densamma hörande pannor och utrustning i övrigt är hårt förslitna.

Anläggningens beskaffenhet och utformning är sådan, att den ej

lämpar sig för ombyggnad eller modernisering. I likhet med vad fallet varit

vid ett flertal andra statliga sinnessjukhus bör upprustningen av panncentralen

vid Säters sjukhus enligt kommitténs mening ske medelst nybyggnad.

Den nya panncentralens utformning och utrustning är beroende av

i vad mån högtrycksånga framdeles erfordras vid sjukhuset. Av vad tidigare

sagts framgår, att sådant behov föreligger endast för det fall, att tvättanläggningen

vid sjukhuset bibehålies. Då detta i sin tur sammanhänger med

ett ställningstagande till den i nyssnämnda betänkande föreslagna samordningen

av den statliga tvättverksamheten, anser sig kommittén icke nu

kunna framlägga förslag om uppförande av en ny panncentral.

Kommittén föreslår därför, att den befintliga panncentralen tills vidare

bibehålles och att en varmvattenpanna om 2 500 Mcal/h anskaffas och

uppställes i en provisoriskt anordnad tillbyggnad i anslutning till den

nuvarande centralen. Denna panna, som utrustas för eldning med olja, bör

utföras så, att den kan användas i en blivande ny värmecentral. Kostnaden

för dessa arbeten har beräknats till 230 000 kronor.

I samband med föreslagen utökning av panncentralen hör åtgärder vidtagas

för att trygga försörjningen av förbrukningsvarmvatten inom sjukhusets

södra del, omfattande bl. a. tre nya vårdpaviljonger. Inom området

befintliga varmvattenledningar är förslitna och måste därför utbytas. Likaså

måste den ena av två befintliga varmvattenberedare ersättas. Kostnaden för

nu avgivna arbeten, inklusive erforderlig cirkulationspump och armatur

samt byggnadsarbeten och elektriska installationer, har beräknats till

220 000 kronor.

För föreslagna åtgärder erfordras sålunda sammanlagt (230 000 +

220 000) 450 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas

för nästa budgetår.

Uppförande av två vårdpaviljonger m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1954 års riksdag

(prop. nr 127; riksd. skr. nr 206), att vid Säters sjukhus skulle uppföras

två nya vårdpaviljonger. Dessa skulle ersätta två vid sjukhuset befintliga

paviljonger — 2 och 3 — som till huvudsaklig del disponeras för vård av

akut sjuka patienter. I sin hemställan om anvisande av medel för uppförande

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

av de nya paviljongerna anförde kommittén bl. a., att jämväl paviljongerna

4 och 5 vid sjukhuset, vari akutavdelningar inrymdes, befunne sig i sådant

skick, att de borde slopas och ersättas med nybyggnader.

Ersättningsbyggnaderna för paviljongerna 2 och 3 beräknas bli i det

närmaste färdigställda under innevarande budgetår. Kommittén föreslår,

att sasom en fortsättning på den sålunda påbörjade upprustningen av

sjukhuset två nya paviljonger nu uppföres för att ersätta paviljongerna

4 och 5. De nya paviljongerna bör anordnas för vård av halvoroliga manliga

och kvinnliga patienter. Vardera paviljongen kommer att inrymma två

vårdavdelningar, envar med 28 vårdplatser eller tillhopa (2 X 2 X 28) 112

platser. Paviljongerna inredes och utrustas enligt de principer, som numera

gäller för vårdavdelningar av ifrågavarande slag.

På grund av rådande terrängförhållanden måste paviljongerna förläggas

på de platser, där de nu befintliga är belägna. De senare paviljongerna måste

alltså rivas, innan nybyggnaderna kan påbörjas. Ersättningspaviljongerna

2 och 3 har däremot kunnat uppföras utan att riva eller utrymma de gamla

paviljongerna. Det synes kommittén lämpligt, att dessa paviljonger tills

vidare bibehålies och användes för evakuering av patienter från de paviljonger,

som under tiden för sjukhusets upprustning måste utrymmas.

Kostnaderna för rivning av paviljongerna 4 och 5 samt för uppförande av

nya har beräknats till sammanlagt 2 670 000 kronor, varav 110 000 kronor

för rivning, 2 300 000 kronor för själva nybyggnaderna samt 260 000 kronor

för yttre arbeten.

Kommittén hemställer, att för nästa budgetår anvisas 1 000 000 kronor för

arbetenas påbörjande.

Sekundär av delningen i Olofsfors

Anordnande av vårdavdelning m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 123/1955 framlagt förslag

beslöt riksdagen, att vid sekundäravdelningen i Olofsfors skulle dels anordnas

en vårdavdelning för manliga patienter jämte arbetssalar, dels ock

uppföras byggnad för samlingssal och arbetsterapilokaler samt bostäder

för en beräknad sammanlagd kostnad av högst 665 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra angivna byggnadsarbeten för en kostnad av högst 665 000

kronor samt ställde för budgetåret 1955/56 ett belopp av 500 000 kronor till

styrelsens disposition för arbetenas påbörjande.

Ifrågavarande arbeten påbörjades under hösten 1955, och beräknas bli

avslutade under budgetåret 1956/57. Kommittén hemställer därför, att för

detta budgetår måtte anvisas återstoden av den beräknade kostnaden,

(665 000 — 500 000) 165 000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

Vissa yttre arbeten

Sedan beslutade om- och utbyggnader av sekundäravdelningen genomförts,

beräknas avdelningen få sin slutliga utformning och storlek. I kostnaderna

för nämnda arbeten har endast grovplanering av markområdena

närmast byggnaderna medräknats. För sjukhusområdets slutliga iordningställande

erfordras vissa planerings- och planteringsarbeten, för vilka särskilda

medel bör anvisas. Kommittén, som låtit närmare utreda frågan

och därvid funnit att för ett nöjaktigt iordningsställande av markområdet

med gräsmattor och planteringar erfordras ett belopp av 35 000 kronor,

hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Furunäsets sjukhus vid Piteå

Uppförande av vårdpaviljong för ålderspsykoser och senila patienter

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1952 års riksdag (prop. nr

123; riksd. skr. nr 245), att en vårdpaviljong för ålderspsykoser och senila

patienter skulle uppföras vid sjukhuset för en beräknad kostnad av högst

1 905 000 kronor, samt anvisade för budgetåret 1952/53 ett belopp av

100 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Genom beslut den 30 maj 1952 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra vårdpaviljongen för en kostnad av högst 1 905 000

kronor samt ställde 100 000 kronor till styrelsens disposition för ändamålet.

Vidare har 1953 års riksdag (prop. nr 124; riksd. skr. nr 237) anvisat

500 000 kronor för arbetenas fortsättande.

Därjämte har 1954 års riksdag (prop. nr 127; riksd. skr. nr 266) beslutat

att för byggnadsföretaget anvisa 1 125 000 kronor.

Sålunda har till ifrågavarande ändamål anvisats sammanlagt (100 000 +

500 000 + 1 125 000) 1 725 000 kronor.

I de ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnaden ingick 180 000

kronor för anordnande av kulvert mellan paviljongen, sjukhusets huvudblock

och den intilliggande nya paviljongen för oroliga manliga patienter.

Sedan byggnadens uppförande påbörjats, visade en närmare undersökning,

att terrängen och markbeskaffenheten var sådan, att stora svårigheter förelåg

att utföra den beslutade kulverten. Med hänsyn till att vissa paviljonger

vid sjukhuset under alla förhållanden icke kan anslutas till huvudblocket

genom kulvert, varför transporter med bil alltid måste förekomma vid

sjukhuset, har kommittén i samråd med sjukhusets ledning funnit, att den

planerade kulverten icke bör komma till utförande.

Terrängens lutning på den plats, där paviljongen är förlagd, är så brant,

att det vid paviljongens uppförande varit möjligt att utmed dess ena långsida

inrymma en helt dagerbelyst källarvåning. Då brist förelegat på arbetsterapilokaler

vid sjukhuset, har kommittén ansett det lämpligt att anordna

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

sådana lokaler i denna källarvåning. Dessa arbeten har utförts i samband

med iordningställandet av byggnaden i övrigt, vilket varit till fördel ur

kostnadssynpunkt. Enligt vad byggnadsstyrelsen anmält har kostnaden för

ifrågavarande lokaler uppgått till 50 000 kronor.

Kommittén hemställer att Kungl. Maj :t måtte godkänna, att den planerade

kulvertförbindelsen inom sjukhuset icke utföres, samt att för nästa

budgetår måtte anvisas 50 000 kronor för bestridande av kostnaderna för

förenämnda arbetsterapilokaler.

Ombyggnad av personalbostadshuset nr 24

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört hemställer

kommittén att för ombyggnad av det i propositionen nr 123/1955 såsom

beredskapsarbete föreslagna personalbostadshuset nr 24 måtte för nästa

budgetår anvisas 190 000 kronor.

Uppförande av vårdpaviljong för kroniskt sjuka

I sitt den 18 december 1954 avgivna betänkande med förslag till bl. a.

reviderad generalplan för sinnessjukvårdens utbyggande har kommittén

uppskattat vårdplatsbehovet år 1970 inom det föreslagna upptagningsområdet

för Furunäsets sjukhus till 906 platser. Kommitténs förslag för

tillgodoseende av detta behov stannade emellertid vid inrättandet av 841

\ åi dplatser, vilket skulle innebära tillkomst av 100 nya platser inom upptagningsområdet.

Från sjukhusledningen sida har gjorts gällande, att

kommitténs förslag om utbyggnad av vårdplatstillgången är helt otillräckligt.

Sålunda skulle morbiditeten inom upptagningsområdet vara så hög,

att endast en ringa del av det kommande vårdplatsbehovet skulle tillgodoses

genom anskaffande av det förslagna antalet vårdplatser. Huruvida dessa

åberopade speciella förhållanden i fråga om sinnessjukfrekvensen inom

området kan i sin helhet vara för handen synes kommittén böra göras till

föremål för särskild utredning. Kommittén har emellertid funnit det föreliggande

platsbehovet vara så trängande, att en utökning av sjukhusets

\ ardplatsantal redan nu är påkallad. Ytterligare vårdplatser krävs i första

hand för kroniskt sjuka patienter. Vid sjukhuset bör med hänsyn härtill en

ny vårdpaviljong för kroniskt sjuka inrymmande två avdelningar om vardera

48 vårdplatser uppföras. Avdelningarna tänkes i likhet med den vid

sjukhuset senast uppförda paviljongen för senila patienter skola utformas

såsom dubbelavdelningar, envar om 26 + 22 platser. Avdelningarnas skilda

delar betjänas av gemensamma utrymmen för kök, matsal, dagrum, arbetsrum

och bilokaler. Till avdelningarna anordnas liggverandor. I paviljongens

källarvåning förlägges, förutom förrådslokaler och skyddsrum, omklädnadsrum

för personal och patienter. Paviljongen tänkes förlagd omedelbart

norr om det stora sjukhusblocket. För att bereda plats för paviljongen

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956 97

måste på vissa områden befintliga, ej erforderliga vedskjul och uthusbyggnader

rivas.

Kostnaderna för den föreslagna paviljongen har beräknats till 2 000 000

kronor, varav 1 820 000 kronor för själva byggnaden och 180 000 kronor

för rivnings- och andra yttre arbeten. Kommittén hemställer, att för nästa

budgetår måtte anvisas ett belopp av 800 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Vissa yttre arbeten

Den under senare år vidtagna upprustningen av sjukhuset har bl. a. omfattat

dels om- och tillbyggnad av det stora sjukhuset, uppförande av bostäder

för såväl läkare som gift och ogift personal, dels ock uppförande

av portvaktsstuga och ny paviljong för senila patienter. I kostnaderna för

ifrågavarande byggnadsarbeten har endast grovplanering av markområdena

närmast byggnaderna medräknats. Då ombyggnaden och utrustningen av

sjukhuset nu i stort sett fullföljts, synes berörda markområden böra slutligt

iordningställas. Sålunda erfordras anläggande av gräsmattor och gångar

samt inplantering av prydnadsbuskar och träd, så att områdenas karaktär

kommer att ansluta till den befintliga sjukhusparken.

Av kommittén anlitad trädgårdsexpert har beräknat kostnaderna för

erforderliga anläggningar till 100 000 kronor. Kommittén hemställer, att

detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Falköping

Inledning

I proposition nr 127/1954 föreslogs, att ett nytt sinnessjukhus om cirka

700 vårdplatser skulle uppföras i Skaraborgs län och förläggas till Falköpings

stad. Riksdagen (skr. nr 266) lämnade nämnda förslag utan erinran

och bemyndigade i enlighet med Kungl. Maj :ts hemställan Kungl.

Maj :t att godkänna ett av kommittén med staden slutet preliminärt avtal

om förvärv av mark m. m. för det planerade sjukhuset samt anvisade

125 000 kronor för fortsatta utredningar i frågan och för anordnande av

en arkitekttävlan om sjukhusets närmare utformning.

Genom beslut den 21 maj 1954 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att

inkomma med förslag till program för ifrågavarande arkitekttävling. Med

anledning härav överlämnade kommittén med skrivelse den 29 december

1954 ett av kommittén upprättat förslag till tävlingsprogram. Kommittén

har därefter den 7 februari 1955 till Kungl. Maj :t avgivit utlåtande i anledning

av medicinalstyrelsens yttrande över kommitténs förslag.

Genom beslut den 11 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén

att anordna arkitekttävlingen i huvudsaklig överensstämmelse med före7—Bihang

till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 106

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungi. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

nämnda program och kommitténs utlåtande. Samtidigt förordnade Kungl.

Maj:t till ledamöter i den nämnd, som skulle bedöma inkommande tävlingsförslag,

ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren

E. Birke, medicinalrådet P. Björck, byggnadsrådet H. Brunnberg, arkitekten

P. Celsing, överläkaren vid Långbro sjukhus, docenten G. Lundquist,

numera byråchefen M. E. Molander och generaldirektören G. Wejke.

Programmet för arkitekttävlingen

I programmet för arkitekttävlingen anfördes i huvudsak följande.1

Allmänna uppgifter beträffande sjukhusets förläggning och planering

Sjukhuset är avsett att uppföras på Mössebergs östra sluttning på ett

område av i runt tal 400 000 m2. Detta område, som i öster begränsas av

utfartsvägen mot Skara, utgöres av ett antal jordbruksfastigheter, till övervägande

delen bestående av åkermark. Markens beskaffenhet är enligt verkställda

undersökningar god.

Av befintlig bebyggelse på området är en gammal mangårdsbyggnad

nyligen moderniserad och befinner sig i gott skick. Byggnaden är av trä

och innehåller f. n. två lägenheter om vardera 6 rum och kök. Övriga byggnader

inom området är i sådant skick, att de icke torde kunna utnyttjas

för något sjukhusets ändamål.

Vatten-, avlopps- och elektricitetsledningar för sjukhuset beräknas få

anslutning till stadens ledningar.

Då anläggandet av ifrågavarande sjukhus är ett led i en omfattande

och för staten mycket kostnadskrävande upprustning av landets sinnessjukvård,

måste stort avseende fästas vid att sjukhuset erhåller en ekonomiskt

god lösning med hänsyn till såväl anläggnings- som driftkostnader,

utan åsidosättande likväl av skäliga krav i arkitektoniskt avseende.

Ur ekonomisk synpunkt torde ett sammanförande av sjukhusets olika

avdelningar till större enheter vara fördelaktigt. Det ligger emellertid i

sakens natur, att störningar mellan olika vårdavdelningar i ett sinnessjukhus

lätt kan uppkomma. Ett särskiljande av vissa grupper av avdelningar

inbördes är därför nödvändigt, vilket emellertid försvåras om koncentrationen

drives alltför långt. Sålunda måste bl. a. beaktas behovet av

lätt tillgängliga och väl belägna promenadgårdar för patienter av olika

kategorier. I motsats till vad fallet är vid de vanliga kroppssjukhusen är

vårdtiden för de sinnessjuka i allmänhet lång. Med hänsyn härtill och

miljöns inflytande på patienterna bör uppmärksamhet ägnas åt de faktorer,

som vid anläggningens utformning kan vara av särskild betydelse i

detta hänseende.

Lokalförteckning

Sjukhuset är avsett att inrymma 864 vårdplatser, fördelade på tre överläkaravdelningar,

nämligen en klinikavdelning med 72 vårdplatser för såväl

manliga som kvinnliga patienter samt en manlig och en kvinnlig avdelning

om vardera 396 vårdplatser. Då sjukhuset framdeles kan behöva

utbyggas med ytterligare ett 50-tal vårdplatser vid såväl den manliga som

1 I programmet var i detalj angivna de ytor, som borde givas de olika i sjukhusanläggningen

ingående lokalerna. Dessa uppgifter har här uteslutits.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

den kvinnliga överläkaravdelningen samt med ytterligare lokaler för behandlings-

och diagnostikavdelningar samt expeditioner bör möjligheter

härtill hållas öppna vid utformningen av sjukhuset.

Sjukhuset skall omfatta följande huvudgrupper av lokaler.

A. Vårdavdelningar för klinikavdelningen, (överläkaravdelning I.)

B. Vårdavdelningar för överläkaravdelningarna för manliga resp. kvinnliga

patienter, (överläkaravdelning II resp. överläkaravdelning III.)

C. Behandlings- och diagnostikavdelning samt expeditioner.

D. Arbets- och verkstadslokaler.

E. Samlingssal, sällskapsrum, gymnastiksal m. m.

F. Ekonomiavdelningar.

G. Bostäder för läkare och övrig personal.

A. Vårdavdelningar för överläkaravdelning I

1. Hit förlägges 2 vårdavdelningar om vardera 36 vårdplatser. Dessa

avdelningar uppdelas på 12 enkelrum, 4 2-patientrum och 4 4-patientrum.

Patientrummen inom vardera avdelningen bör uppdelas i två grupper,

som vardera utrustas med dag- och arbetsrum, snyggningsrum och patienttoaletter.

Övriga erforderliga bilokaler inom avdelningen bör vara gemensamma

för de båda vårdenheterna.

2. I fråga om avdelningarnas utformning och utrustning samt förseende

med bilokaler gäller vad härom sägs under B, punkten 3.

B. Vårdavdelningar för överläkaravdelningarna II och III

1. Envar av dessa överläkaravdelningar uppdelas på följande vård
-

enheter:

2 avdelningar för akut sjuka, envar om 30 vårdplatser 60

4 avdelningar för uppegående kroniskt sjuka, envar om 48 platser 192

2 avdelningar för huvudsakligen sängliggande kroniskt sjuka om vardera

48 platser .............................................. 96

2 avdelningar för oroliga sjuka om vardera 24 platser ............ 48

396

Möjligheterna till en minskning av de kroniska avdelningarna med 2

avdelningar för uppegående bör beaktas vid sjukhusets utformning, för

den händelse lämpliga sekundäravdelningar kan anordnas utanför sjukhuset.

2. Beträffande planläggningen av överläkaravdelningarna gäller följande:

a) Avdelningarna för akut sjuka bör förläggas helt skilda från avdelningarna

för kroniskt sjuka. Akutavdelningarna bör därjämte erhålla en

förläggning, som närmare angives nedan under allmänna synpunkter på

placeringen av olika lokalgrupper i förhållande till varandra.

b) Ur vårdsynpunkt kan avdelningarna för huvudsakligen sängliggande

kroniskt sjuka, såväl manliga som kvinnliga, förläggas till en gemensam

byggnad. För huvudsakligen uppegående kroniska patienter avsedda manliga

resp. kvinnliga avdelningar bör däremot förläggas åtskilda.

c) Avdelningarna om 30 platser uppdelas på 8 enkelrum, 5 2-patientrum

och 2 6-patientrum.

Vissa av patientrummen i dessa avdelningar, lämpligen de från dagrum

och matsal längst bort belägna, bör kunna avskiljas från avdelningen i

övrigt.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

d) Avdelningarna om 48 platser uppdelas på 8 enkelrum, 2 2-patientrum

och 6 6-patientrum.

Avdelningarna för huvudsakligen sängliggande patienter skall äga tillgång

till solverandor, vardera med plats för cirka 20 sängar. Vissa av

patientrummen inom avdelningarna bör såsom under c) angivits kunna

avskiljas.

e) Avdelningarna om 24 platser uppdelas på 12 enkelrum och 3

4-patientrum.

Ett visst antal enkelrum, förslagsvis 6, vilka avses bl. a. för vård avpatienter,

som icke lämpligen kan vårdas tillsammans med de övriga, bör

avgränsas från avdelningen i övrigt och förses med särskilda toalett- och

snyggningsutrymmen.

3. I fråga om vårdavdelningarnas utformning och utrustning gäller följande.

Patientrummens storlek beräknas för enkelrum till 9 å 10 in2 och för

övriga rum efter cirka 6 in2 per vårdplats.

Till avdelningarna anordnas sänghiss. Då denna hiss skall användas även

för de dagliga mattransporterna, bör den placeras i närheten av serveringsköket.

Vid vårdavdelningarnas planering bör eftersträvas en så central förläggning

som möjligt av de till avdelningarna hörande bilokalerna. Ur övervakningssynpunkt

är det dock lämpligt att vid avdelningar för oroliga

patienter i så stor utsträckning som möjligt sammanföra de lokaler, inom

vilka patienterna vistas.

Till vårdavdelningarna skall höra följande bilokaler: Dagrum med en

yta av cirka 2,0 in2 per patient för de båda mindre och cirka 1,5 m2 per

patient för de båda större typerna av avdelningar förlägges i direkt anslutning

till matsalen. Vid avdelningar för liggande patienter kan övervägas,

om icke en del av dagrumsutrymmet bör uppdelas i mindre utrymmen,

som förlägges i anslutning till avdelningarnas patientrum. Vid de

större avdelningarna för uppegående patienter är det en fördel om dagrummen

kan uppdelas på två enheter, utan att övervakningsmöjligheterna

försvåras. — Arbetsrum för patienter bör förläggas i direkt anslutning till

dagrummet. — Matsal, som skall ligga i direkt anslutning till dagrum, bör

beräknas för det antal patienter, som skall vårdas inom resp. avdelning;

dock skall matsal för avdelning med huvudsakligen liggande patienter

dimensioneras för cirka 25 personer. — Serveringskök förlägges i direkt

anslutning till matsal. Inom avdelningar för vård av akut sjuka bör möjligheten

hållas öppen för självservering. — Besöksrum. — Expeditionsoch

behandlingsrum anordnas inom avdelningar för kroniskt sjuka; inom

avdelningar för akut sjuka anordnas 1 expeditionsrum och 1 behandlingsrum.

— Snyggningsrum. — Badrum. — Förråd. Omedelbart invid dörren

till förrådet bör nedkast för smutstvätt anordnas. — Sköljrum. — Vädrings-

och piskbalkong förlagd i direkt anslutning till förråd och sköljrum

samt om möjligt direkt tillgänglig från korridor. — Förvaringsrum för

patientkläder, i huvudsak avsett för förvaring under natten av de kläder,

som uppegående patienter använder på dagen. — Personalrum. Varje

avdelning utrustas med ett personalrum, där vårdpersonalen kan vistas

under raster m. in. — Toalett för personal. — Omklädningsrum för patienter

med anordningar för förvaring av ytterkläder och sådana skodon, som

användes vid vistelse utanför vårdavdelningarna, samt i anslutning därtill

ett toalettrum. — Förrådslokal för varje avdelning för förvaring av bl. a.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

patienternas privata tillhörigheter av mera skrymmande art. — Rum för

smutstvätt. — Rum för torkning och förvaring av madrasser. •—- Soprum.

— Omklädnadsrum för personal.

C. 1. Behandlings- och diagnostikavdelning samt expeditioner

Laboratorium jämte mindre förråd och diskrum, operationsrum, omläggningsrum,

sterilrum, röntgenrum, manöverrum, framkallningsrum,

fotorum, rum för elektroencephalografi, rum för psykotekniska prov, elektrochockrum,

vilrum med möjlighet till avskärmade platser, behandlingsrum

för fysikalisk terapi, väntrum, omklädningsrum för patienter, som

förlägges så, att det kan utnyttjas för såväl röntgen som fysikalisk terapi,

tandkiinik med sterilrum, apotek med utlämningsfack, läkemedelsförråd

kan förläggas till källarvåning, varvid trappförbindelse anordnas mellan

apotek och förråd, mottagning för verksläkare, väntrum, som förlägges

så, att det kan utnyttjas gemensamt för tandklinik och verksläkare, samt

två reservrum.

2. Expeditioner

Överläkaravdelning I: expeditioner för överläkare och biträdande

läkare, rum för skrivbiträden, väntrum och reservrum.

Överläkaravdelning II och III, vardera: expedition för

överläkare och biträdande läkare, rum för skrivbiträden, väntrum och

reservrum.

Expeditioner för hjälpverksamhet och den öppna

vården: expedition för överläkare och två föreståndarinnor, rum för

skrivbiträde, väntrum och reservrum.

Övriga expeditioner in. in.: expedition för uppsyningsman och

föreståndarinnor, maskinskrivnings- och räknerum, sammanträdesrum för

direktionen, tillika medicinskt bibliotek, reservrum, rum för telefonväxel

och vaktrum, tillika postexpedition.

Sjuk hus kontor: rum för sjukhusintendent och kassör, kassavalv,

två rum för kontorspersonal, vardera med plats för två arbetsplatser, samt

maskinskrivnings- och räknerum.

I). Arbetsterapi- och verkstadslokaler m. m.: snickeriverkstad, trä- och

metallslöjdsalar, måleriverkstad, tapetserarverkstad, skomakeriverkstad,

verkstad för bokbinderi-, papp- och korgmakeriarbeten samt vävsalar för

manliga och kvinnliga patienter, skrädderiverkstad, sysal, kapprum för

manliga och kvinnliga patienter, 6 st. sjukrum, omklädnadsrum och toaletter

för manlig och kvinnlig personal, lunchrum för personal samt serveringskök.

Arbetsterapi- och verkstadslokalerna bör sammanföras till en

byggnad. De olika verkstäderna förses inom angivna ytor med erforderliga

förrådsutrymmen, expeditioner samt patienttoaletter.

E. Samlingssal, sällskapsrum, gymnastiksal in. m. Samlingssalen beräknas

för 250—300 personer. Salen är avsedd alt användas även för gudstjänster.

De härför erforderliga anordningarna bör ej försvåra lokalens

användning för andra ändamål. Till salen anordnas två omklädningsrum

samt apparatrum för filmförevisning. — Två sällskapsrum. Till dessa anordnas

mindre tekök jämte förråd. Rummen bör lämpligen förläggas så,

att de kan utnyttjas i anslutning till personalmatsalen och samlingssalen.

— Bibliotek. — Tre studierum. — Gymnastiksal; till densamma anordnas

mindre omklädningsrum samt dusch- och toalettrum. — Bastuavdelning,

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

omfattande avklädningsrum, tvagningsrum med duschar, bastu samt toaletter-

Serveringslokal. På lämplig plats inom sjukhusområdet anordnas

lokal för servering av kaffe, läskedrycker in. m. samt försäljning av tidningar,

tobak, choklad in. m„ huvudsakligen avsedd för patienter jämte

besökande till dessa. — Frisérsalong, uppdelad på avdelningar för män

resp. kvinnor jämte mindre förrådsutrymme. — Fest- och idrottsplats.

F. Ekonomiavdelningar

1. Panncentral m. m. Pannanläggningen planeras för oljeeldning; dock

att upplagsplats planeras, därest eldning med fasta bränslen skulle bli

aktuell.

I anslutning till panncentralen förlägges: utrymmen för förbränning av

sjukhusets sopor och avfall, vilka bör ha bekväm körbar förbindelse med

sjukhusets olika avdelningar. Särskilda lokaler för förvaring och rengöring

av sopkärl bör beräknas. Desinfektionsavdelning, utformad med körbar

förbindelse till sjukhusets olika vårdavdelningar, omfattande särskilda rum

för in- och utlämning ävensom vädringsrum. Elektrisk verkstad. Mekanisk

verkstad. Smedja.

Verkstäderna skall förläggas invid panncentralen och är avsedda endast

för sjukhusets skötsel. Mindre omklädnings- och duschrum anordnas för

personalen inom panncentral och verkstäder. — Garage för 7 bilar.

2. Centralkök. Köket, som bör ges en kapacitet av omkring 1 300 dagsportioner

(tre mål per dag), skall utformas på brukligt sätt med skilda

arbetsgrupper för kokning och stekning. Till köket hör sedvanliga biutrymmen

såsom renserier, beredningsrum, förrådsrum, kylrum för olika

varor, utlämningsrum, diskrum för köksdisk resp. kantiner, expeditionsrum

för föreståndarinna in. m. För personalen anordnas omklädningsrum

med klädskåp, toalett och duschrum. I anslutning till köket, förlägges i

källarvåningen det centrala proviantförrådet jämte övriga för köket erforderliga

källarlokaler. I anslutning till intag för centralkök och proviantförråd

anordnas lastbrygga.

3. Centralförråd. Förrådet, som kan förläggas till en souterrängvåning,

uppdelas på olika delar för skilda persedlar och materialier. Till detsamma

anordnas expedition med utlämning. Förrådet bör ha bekväm körbar förbindelse

med sjukhusets olika avdelningar. Det är en fördel, om förrådet

kan erhålla en samlad förläggning, ehuru en uppdelning på två enheter

kan godtagas. Då detta förråd och det centrala proviantförrådet förutsättes

stå under gemensam förvaltning, bör de om möjligt förläggas i anslutning

till varandra.

4. Personalmatsal. För samtliga personalgrupper anordnas en gemensam

matsal. Serveringen förutsättes ske från bardisk enligt självserveringsprincipen

med maten levererad från centralköket. Matsalen bör beräknas

för omkring 100 platser vid småbord. Matsalen, till vilken skall höra kapprum

och toalettrum samt telefonhytt, bör förläggas med bekväm förbindelse

till centralköket.

5. Ekonomiträdgård jämte bänkgårdar, växthus och förrådsbyggnader

inom ett område av cirka 20 000 in2.

G. Bostäder

Familjebostäder: 3 lägenheter om 6 rum och kök, 1 lägenhet om 5 rum

och kök, 6 lägenheter om 4 rum och kök och 8 lägenheter om 3 rum och kök.

Bostäder för ogift personal: 6 enkelrum med sovalkov, badrum och kok
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

vrå, 7 enkelrum med sovalkov, toalettrum och kokvrå samt cirka 86 enkelrum

med tvättställ. Samtliga enkelrum skall inom angivna golvyta förses

med entréutrymme och garderob. För varje 10-tal enkelrum anordnas

toalettrum, badrum, borstrum samt kokvrå. I källare inrymmes cykelstall

och förråd samt för varje 20-tal rum en mindre tvättstuga med tillhörande

tork- och strykrum.

Allmänna synpunkter på placeringen av olika lokalgrupper i förhållande

till varandra

Såsom ovan angivits skall sjukhuset uppdelas i 3 överläkaravdelningar,

varav klinikavdelningen är avsedd för vård av enbart akut sjuka och de

båda andra för vård av såväl akut som kroniskt sjuka. Samtliga vårdavdelningar

för akut sjuka bör lämpligen grupperas i nära anslutning till

behandlings- och diagnostikavdelningarna samt expeditioner. Kronikeravdelningarna

bör förläggas avskilda från akutavdelningarna. Kravet på

nära anslutning till behandlings- och diagnostikavdelningarna gör sig i

fråga om sistnämnda avdelningar ej så starkt gällande som beträffande

akutavdelningarna. Med hänsyn till den störande inverkan, som avdelningarna

för oroliga patienter kan utöva, bör detta förhållande beaktas vid

grupperingen av avdelningarna. Lokalerna under D och E kommer att

utnyttjas av såväl de akut som kroniskt sjuka och bör förläggas med beaktande

härav. Bostäderna för läkare och övrig personal bör förläggas till

ett i förhållande till den egentliga sjukhusanläggningen avskilt område.

För att transporterna inom sjukhuset skall underlättas bör samtliga i det

egentliga sjukhuset ingående enheterna förbindas genom kulvertar. Lutningar

på upp till 1 : 15 kan godtagas. Vertikala kommunikationsleder

inom olika i sjukhuset ingående byggnader bör vara bekvämt åtkomliga

från en dylik förbindelsegång. Till vårdavdelningarna skall med nedan

nämnda undantag anslutas promenadgårdar för patienternas utevistelse.

Därest flera likartade vårdavdelningar förlägges i samma byggnad kan

gemensamma promenadgårdar i viss utsträckning anordnas för dessa

avdelningar. Inom promenadgårdarna bör anordnas regn- och vindskyddade

sittplatser. För de i klinikavdelningen ingående vårdavdelningarna

erfordras icke slutna promenadgårdar.

Prisnämndens utlåtande

Sedan tävlingen numera ägt rum, har prisnämnden den 4 januari 1956

avgivit utlåtande rörande tävlingen. Nämnden har därvid på grundval av

sin bedömning av tävlingen angivit, att följande huvudprinciper bör gälla

vid det planerade sjukhusets utformning. Tävlingen har på ett värdefullt

sätt belyst olika möjligheter att utnyttja det anvisade området för den

beslutade anläggningen. En önskvärd förläggning av sjukvårdsbyggnader

och bostäder till skilda delar av området är möjlig att genomföra. Bostaderna

bör härvid förläggas närmast staden. Sjukvårdsbyggnaderna bör ej

skjutas för långt upp i slänten, där belysningsförhållandena blir mindre

goda. Orienteras byggnaderna parallellt med angränsande del av Mösseberg

är det svårt att undvika att ett stort antal vårdrum kommer mot ett

mindre fördelaktigt väderstreck. Såväl ur anläggnings- som driftsynpunkt

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 är 1956

är det önskvärt att kulvert- och vägsystem göras så rationella som möjligt.

Härvid bör beaktas de olägenheter — framförallt vid matdistributionen —

som en starkt förgrenad kulvertanläggning medför. I princip är därför ett

system med en sluten slinga, där trafiken kan flyta lätt, att föredraga.

Körbara vägar till varje paviljong är ett ofrånkomligt krav. Medicinskt

centrum skall vara lätt att nå för den besökande allmänheten. Man skall

också därifrån utan svårighet kunna orientera sig över anläggningen i sin

helhet. Med hänsyn till, att patienter från olika håll skall samlas till lokalerna

för arbetsterapi, är en central förläggning av dessa att föredraga.

Även om skälig grad av avskildhet bör eftersträvas för paviljongerna för

oroliga patienter, bör tillses att dessa ej förlägges alltför långt från medicinskt

centrum. Vid förläggning av promenadgårdar bör beaktas, att de

icke inbördes stör varandra och att sol- och vindskydd ernås på ett tillfredsställande

sätt. Inom vårdavdelningarna bör tillvaratagas den fördel,

ej minst ur trevnadssynpunkt, som en förläggning av dagrum och djupare

patientrum mot sydligt eller ostligt väderstreck medför. Där dubbelkorridorsystem

kommit till användning i vårdavdelningarna, har detta ej medfört

påtagligare fördelar men kan innebära svårigheter att ordna effektiv

övervakning.

Prisnämnden har funnit, att ett tävlingsförslag med motto »Sol ute sol

inne» bäst tillgodoser de nu nämnda huvudprinciperna, och för sin del

förordat att författaren till förslaget, arkitekten Lars-Erik Lallerstedt, erhåller

uppdrag att vidare utarbeta detsamma. Om detta förslag har nämnden

avgivit följande utlåtande. Den allmänna dispositionen är mycket god

med sjukhuset och bostadsområdet väl åtskilda och med mellanliggande

öppen terräng utnyttjad som festplats. Koncentrationen av byggnadskropparna

är vad beträffar själva sjukhusanläggningen måhända dock driven

alltför långt, vilket bl. a. kan innebära svårigheter beträffande framtida

u^byggnader. Arbetsterapien bildar centrum kring vilket de olika vårdavdelningarna

m. m. grupperar sig, varvid utblicken över slätten tillvaratagits.

Paviljongerna för oroliga patienter ligger måhända väl nära paviljongerna

för akut sjuka. Centralgården vid huvudentrén är väl utformad.

Kulvertsystemet är mycket bra. Vårdavdelningarnas solorientering är i

stort sett utan anmärkning. I anläggningen ingående enheter är väl planlagda,

även om vissa mindre felaktigheter förefinnes; de programenliga

ytorna har genomgående underskridits med cirka 5 procent. Anläggningens

yttre utformning ger ett trivsamt intryck.

Avtal med Falköpings stad

Mellan kommittén såsom företrädare för Kungl. Maj :t och Kronan och

Falköpings stad har den 14 och 28 juni 1954 slutligt avtal träffats om överlåtelse

till Kronan av visst markområde för det nya sjukhuset. I avtalet

stadgas bl. a., att området tillträdes av Kronan den 1 januari 1957 och att

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Kronan i ersättning till staden vid tillträdet erlägger ett belopp av 125 000

kronor för marken och 100 000 kronor för byggnader å området. Nu angivna

ersättning, varom överenskommelse hade träffats i det preliminärt

slutna avtalet med staden, torde böra utbetalas till staden under nästa

budgetår.

Enligt det slutliga avtalet har Kronan vidare förbundit sig att till anläggande

av ett reningsverk med biologisk rening för staden bidraga med

200 000 kronor, vilket belopp skall utbetalas till staden, när arbetet med

reningsverket påbörjas och medel finnas anvisade till detta bidrag. Angivna

bidragsbelopp understiger det i det preliminära avtalet överenskomna. I

skrivelse till kommittén den 14 april 1955 har drätselkammaren i Falköping

meddelat, att arbetet med reningsverkets anläggande påbörjats, och anhållit,

att statens bidrag anvisas och utanordnas till staden.

För utbetalande av de enligt avtalet utgående ersättningarna till Falköpings

stad erfordras sålunda (125 000 + 100 000 + 200 000) 425 000

kronor.

Kommitténs hemställan

Kommittén finner det av prisnämnden förordade förslaget böra läggas

till grund för sjukhusets utformning. Totalkostnaden för anläggningen har

på basis av tävlingsritningarna preliminärt uppskattats till omkring 30

miljoner kronor. För vidare bearbetning av förslaget, upprättande av programhandlingar

att läggas till grund för sjukhusets uppförande och en

detaljerad kostnadsberäkning samt för vissa förberedande arbeten på det

för sjukhuset avsedda markområdet erfordras ett belopp av 500 000 kronor.

Kommittén hemställer, att för ovan angivna ändamål, avseende det nya

sinnessjukhuset i Falköping, måtte för nästa budgetår anvisas sammanlagt

(425 000 + 500 000) 925 000 kronor.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Gävleborgs län

Kommittén har inledningsvis redogjort för den turordning, som enligt

kommitténs mening bör gälla för uppförandet av de av statens sinnessjukvårdsberedning

och kommittén föreslagna men ännu icke beslutade nya

sinnessjukhusen. Kommittén har därvid uttalat bl. a., att det av kommittén

förordade sjukhuset för Gävleborgs län i första hand bör komma till

stånd.

De i kommitténs betänkande den 18 december 1954 redovisade undersökningarna

av det framtida behovet av vårdplatser för egentligt sinnessjuka

utvisar för Gävleborgs län, att behovet år 1965 beräknas utgöra 775 vårdplatser

och år 1970 810 platser. Kommittén har emellertid stannat för att

i förslaget till reviderad generalplan för sinnessjukvården förorda, att det

planerade nya sjukhuset i länet skall omfatta omkring 700 vårdplatser.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

I avgivet yttrande över kommitténs betänkande har Gävleborgs läns

landstings förvaltningsutskott understrukit angelägenheten av, att ett sinnessjukhus

snarast uppföres i länet. Utskottet har därjämte givit uttryck

för tanken att det ur vårdsynpunkt kunde vara lämpligare, att två sjukhus

uppföres i länet, det ena beläget i Gästrikland och det andra i Hälsingland.

Med anledning härav framhåller kommittén, att densamma vid redogörelsen

för de företagna prognosundersökningarna förutskickat, att utvecklingen

av vårdplatsbehovet bör närmare följas genom att nya undersökningar

verkställas med jämna mellanrum. Genom tillkomsten i Gävleborgs

län av en helt ny, efter nutida krav inrättad sinnessjukvårdsanläggning

torde därjämte särskilda erfarenheter kunna vinnas om platsbehovets utveckling

inom detta län. Skulle sålunda en större ökning av det sannolika

behovet framdeles visa sig föreligga, kan fråga uppkomma om inrättande

av ytterligare ett sjukhus i länet.

För frågan om valet av förläggningsort för det planerade nya sinnessjukhuset

har från länets sida visats stort intresse. Erbjudanden om upplåtelse

av markområden har gjorts av ett betydande antal städer och kommuner.

Ett tjugutal alternativa områden har därvid anvisats. Av dessa har

kommittén besiktigat de av Hudiksvall, Bollnäs, Söderhamn och Gävle

samt Valbo kommun föreslagna områdena. Kommittén har vidare haft

överläggningar i frågan med representanter för länets landsting och Gävle

stad. I anslutning härtill har Gävle stads drätselkammare inkommit med

yttrande över kommitténs förslag till reviderad generalplan. Frågan om

sjukhusets förläggning har därjämte behandlats vid urtima landsting i länet

den 28 december 1955.

Drätselkammaren har i sitt yttrande starkt understrukit det påtagliga

behov av förbättrad sinnessjukvård, som föreligger inom länet, samt uttalat

sig för att sjukhuset förlägges till Gävle eller dess omedelbara närhet.

Därest ett ifrågasatt överförande av huvudmannaskapet för sinnessjukvården

till landstingen skulle föranleda, att sjukhuset förlädes till ort inom

landstingsområdet, vore drätselkammaren icke främmande för tanken, att

sjukhuset uppfördes inom någon av de till staden gränsande kommunerna

Valbo eller Hille.

Länets urtima landsting har beslutat att i första hand föreslå BollnäsSöderhamn-området

som lämplig förläggningsplats för det planerade statliga

sinnessjukhuset med hänsyn till att detta område är väl beläget ur

kommunikationstekniska och geografiska synpunkter. Om ur medicinska

och sjukvårdande synpunkter detta område icke anses kunna ifrågakomma,

har landstinget i andra hand föreslagit, att sinnessjukhuset förlägges till

Gävle-området.

I anslutning härtill anför kommittén följande.

Allt sedan 1920-talet har statsmakterna vid inrättande av nya sinnessjukhus

av primärkaraktär undantagslöst följt den principen, att sjuk
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

husen skall förläggas till städer med tillgång till ett väl utvecklat centrallasarett.

Erfarenheten har också visat, att detta varit till påtaglig fördel

för sinnessjukvårdens utveckling. Ett sinnessjukhus för vård av akut sjuka

är enligt kommitténs uppfattning i behov av all den medicinska konsulthjälp

inom olika discipliner, som ett centrallasarett kan erbjuda utöver

normallasarettets möjligheter. Införandet av många nya kroppsliga behandlingsmetoder

inom sinnessjukvården har medfört ett väsentligt ökat behov

av konsultation inom olika specialiteter. Som särskilt betydelsefullt och

nödvändigt framstår f. n. behovet av narkosläkares medverkan vid elektrochockbehandling

med kramphämmande medel. Ett alltmera vidgat samarbete

i fråga om diagnostik och behandling äger rum med ortopeder,

neurologer, neurokirurger, gynekologer, öron-, näs- och halsspecialister

m. fl. Allt tyder också på, att den fortsatta utvecklingen av skilda medicinska

behandlingsmetoder på sinnessjukvårdens område framdeles kommer

att nödvändiggöra ett än intimare samarbete med övriga medicinska

discipliner. Med utgångspunkt härifrån anser sig kommittén icke kunna

ur vårdsynpunkt godtaga en förläggning av det planerade sinnessjukhuset

för Gävleborgs län till annan plats än i närheten av orter med centrallasarett.

Väsentlig hänsyn i denna fråga synes vidare böra tagas till länets

befolkningsförhållanden, till vilka fördelningen inom länet av antalet vårdbehövande

naturligen står i relation.

Med beaktande av det sålunda anförda och särskilt med hänsyn till det

av urtima landstinget gjorda uttalandet förordar kommittén, att sjukhuset

förlägges till Gävle-området. Det torde få ankomma på kommittén att fortsätta

den förberedande utredningen för att snarast framlägga förslag om

definitiv förläggningsplats för sjukhuset inom detta område. Beslut härom

torde kunna meddelas av Kungl. Maj:t.

Kommittén föreslår, dels att principbeslut nu fattas om uppförande av

det i kommitténs betänkande förordade nya sinnessjukhuset i Gävleborgs

län med ett beräknat platsantal av omkring 700 att förläggas till Gävleområdet,

dels ock att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens bemyndigande att

efter förslag av kommittén fastställa förläggningsplats för sjukhuset inom

detta område.

Kommittén hemställer vidare, att för nästa budgetår måtte anvisas ett

belopp av 150 000 kronor för bestridande av kostnader i samband med

utredningar om förvärv av markområde för det nya sjukhuset och för

framläggande av förslag om sjukhusets planering och utformning.

Yttranden

över kommitténs förslag har efter remiss yttranden avgivits av länsstyrelsen

i Gävleborgs län, som bifogat yttranden av drätselkammaren i Hudiksvall

och kommunalnämnden i Hälsingtuna, samt arbetsmarknadsstyrelsen,

varjämte vissa skrifter inkommit i ärendet.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåller, att man ur rent medicinsk

synpunkt icke kan rikta någon erinran mot en förläggning av sjukhuset till

Gävle-området. Centrallasarettet i Gävle är länets största sjukhus och det

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

sjukhus, som är bäst utrustat med specialiteter. Centrallasarettet i Hudiksvall

kommer emellertid i fråga om specialiteter icke långt efter lasarettet

i Gävle och är avsett att framdeles innehålla alla sådana för länet nödvändiga

specialiteter, som icke uteslutande måste förbehållas Gävle-lasarettet.

Ur sjukvårdssynpunkt måste därför Hudiksvalls-lasareltet anses fylla de

krav på ett väl utrustat centrallasarett, som kommittén angivit. Om endast

rent medicinska synpunkter bör anläggas vid avgörandet av frågan om sinnessjukhusets

förläggning, finner länsstyrelsen såväl Hudiksvall som Gävle

kunna ifrågakomma som förläggningsort, med något företräde för Gävle.

Därest även ort med ett väl utvecklat kroppssjukhus, ehuru icke av centrallasarettets

omfattning, ur medicinsk synpunkt kan tänkas ifrågakomma,

utgör Bollnäs den enda tänkbara orten med sitt väl hållna normallasarett

och centralsanatorium.

Länsstyrelsen ifrågasätter emellertid, om icke även andra synpunkter

än de rent sjukvårdande bör komma i beaktande vid valet av förläggningsplats.

Sådana synpunkter synes också ha varit bestämmande för urtima

landstingets uppfattning, då detsamma som lämplig förläggningsplats för

sjukhuset funnit sig böra i första hand förorda Bollnäs—Söderhamnsregionen.

Ett sinnessjukhus bör ha ett sådant läge inom sitt upptagningsområde,

att det är lätt tillgängligt för de sjukas införande å sjukhuset. Ur sjukvårdande

synpunkt torde det för den sjukes lugn och välbefinnande vara av

stor betydelse, att den personliga kontakten med de anhöriga uppehälles.

De anhöriga bör ha möjlighet att utan alltför stora uppoffringar i kostnader

och tid besöka den sjuke. Sjukhuset bör därför förläggas till plats,

som ligger geografiskt centralt i länet och som har goda färdförbindelser

med länets olika delar. Ur nu angiven synpunkt ligger Gävle sämre till än

övriga tänkbara platser.

Den stigande folkmängden i länet beror på utvecklingen inom Gästrikland

och dess huvudindustriorter. Den till länet hörande delen av Hälsingland

visar en fortgående folkminskning. Denna kan särskilt lokaliseras

till norra och västra delarna av landskapet. Söderhamnsorten håller sin

numerära ställning bättre. En kraftig utflyttning framförallt av ungdom

äger rum såväl från landskapets inre som dess nordligare delar. Särskilt

gäller detta den kvinnliga ungdomen. Orsaken härtill kan tillskrivas sysselsättningssvårigheter

på grund av dessa länsdelars karaktär av främst

jordbruks- och skogsbruksområden med en föga differentierad industri.

Det är enligt länsstyrelsens åsikt angeläget, att denna utveckling motverkas.

Ur allmän lokaliseringssynpunkt bör därför Bollnäs- och Hudiksvallsorterna

komina före Gävleorten, när det gäller val av plats för sjukhus. Ur arbelsmarknadssynpunkt

finner däremot länsstyrelsen särskilt företräde icke

böra givas åt någon av de tilltänkta förläggningsplatserna.

När det gäller lokaliseringen av en industri eller annan anläggning, bör

skälig hänsyn jämväl tagas till dess sårbarhet ur civilförsvarssynpunkt. Beträffande

sjukvårdsanläggningar kommer härtill sjukvårdsberedskapens

krav. Det är uppenbart, att kuststäderna i ett krigsfall kan befaras bli särskilt

utsatta för fientliga åtgärder och att tryggheten för en anläggning i

det inre av landet därför är större. Med hänsyn till civilförsvarets intressen

är en förläggning av sinnessjukhuset till Bollnäs att föredraga framför

dess förläggning till Gävle eller Hudiksvall.

Beträffande bostadsförsörjningen torde helt allmänt kunna fastslås, att

denna vid nyetablering av företag är svårare att lösa ju mindre befolknings
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

109

underlaget är i en ort. Efter en lång tid av stillastående befinner sig Gävle

stad på rask frammarsch, vilket satt kraftiga spår efter sig, när det gäller

efterfrågan av bostäder i staden. Trots att stadens myndigheter på ett erkännansvärt

sätt sökt komma tillrätta med situationen är bostadsförsörjningen

för stadens nuvarande invånare icke tillfredsställande.

Inom Hudiksvall och Bollnäs bar under de senare åren nedlagts mycket

arbete på att förbättra bostadsstandarden inom städerna, vilken nu får

betecknas som god.

Oavsett vilken av de tre regionerna, som kommer i fråga för det nya sinnessjukhuset,

får man förutsätta, att erforderlig kvot för nybyggnad ställes

till förfogande för att tillgodose det ökade behovet i orten av bostäder.

Enligt länsstyrelsens mening bör ur bostadsförsörjningssynpunkt företräde

icke lämnas någondera orten framför de andra.

Även synpunkter rörande såväl byggnadsplanering som vatten och avlopp

måste skänkas beaktande. Härutinnan kan anmärkas, att vattenförsörjningen

icke är helt säkerställd i Gävle stad. Inom hela Gävleområdet

är därjämte avloppsfrågorna synnerligen besvärande. Kravet på reningsverk

är starkt påträngande. Inom Gävle stad råder vidare en viss eftersläpning

ifråga om gatu- och väghållning. Även här erfordras omfattande

insatser för eu upprustning under den närmaste tioårsperioden. Då staden

även i andra hänseenden har mycket stora investeringsbehov — för hamnen,

skolväsendet m. in., — synes en viss återhållsamhet böra iakttagas,

när det gäller anläggningar, som kan framtvinga nya investeringskrav eller

krav på snabbare takt i investeringarna. — När det gäller planeringsfrågorna

i stort är Hudiksvall och Bollnäs bättre ställda än Gävle.

Gävle är länets största stad, residensstad och säte för praktiskt taget alla

länsvårdande organ och institutioner. Staden har ett rikt differentierat näringsliv.

Arbetsmöjligheterna är goda och staden erbjuder sina innebyggare

stora möjligheter till fritidssysselsättningar. Museet och orkesterföreningen

samt det för en landsortsstad rika teaterlivet ger en god kulturell standard

åt staden. Utbildningsmöjligheterna för ungdomen är mycket goda, låt vara

att trängseln på mellanplanet är stor.

Mot Gävleorten talar således framförallt dess mindre gynnsamma geografiska

läge i förhållande till en stor del av länet. Ur arbetsmarknadssynpunkt

och bostadsförsörjningssynpunkt synes däremot något hinder icke

möta mot en förläggning av sjukhuset till Gävle-regionen.

Hudiksvall utgör huvudorten för länets norra och nordvästra delar. Stadens

näringsliv är ganska ensidigt. Utom handel och köpenskap är det sågverksindustrin,

som är den dominerande faktorn i staden. Det är önskvärt

att näringslivet på orten blir rikare differentierat. Ur kommunikationssynpunkt

ligger staden väl till ifråga om kommunerna efter havskusten och

relativt väl till i förhållande till de inre delarna av Hälsingland. Det bör

icke möta svårigheter att rekrytera personal till sjukhuset inom orten och

icke heller att bereda denna personal bostäder. Staden har museum och

teater. Skolväsendet är gott med realskola, gymnasium, flickskola och yrkesskola.

1 närheten av staden finns dessutom folkhögskola.

Bollnäs ligger geografiskt centralt i länet och erbjuder genomsnittligt

de kortaste förbindelserna till länets ytterområden. Ur kommunikationssynpunkt

har staden ett mycket fördelaktigt läge, vid skärningen av de

naturliga samfärdslederna efter Ljusnans och Voxnans älvdalar och i träffpunkten

mellan eu nord-sydgående och en öst-västgående järnvägslinje.

Kommunikationstekniskt sett är staden som förläggningsplats för sjukhu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

set klart överlägsen varje annan plats i länet. Icke minst betydelsefullt finner

länsstyrelsen det vara att kommunerna i det inre av Gästrikland har

direkt järnvägsförbindelse med Bollnäs. Det bör icke möta några svårigheter

att på orten rekrytera biträdespersonal till sjukhuset. Till rekryteringsområdet

lär med hänsyn till de goda förbindelserna kunna räknas

Arbrå i norr, Kilafors i söder och Edsbyn i väster, alla samhällen med utpräglat

manligt betonad industri. Skolförhållandena i Bollnäs få anses

goda, med realskola, gymnasium, folkhögskola och yrkesskola. Svagheten

med Bollnäs som förläggningsplats för ett sinnessjukhus på grund av lasarettets

brist på specialiteter kan självfallet icke förnekas, men bristen bör

å andra sidan icke överdrivas. Antalet mentalt sjuka personer på sjukhuset,

som skulle behöva konsultera en specialist, kan icke vara så stort.

Då patienterna väl ändå måste uppsöka specialisten i hans tjänstelokaler,

reduceras ju spörsmålet ytterst till en transportfråga, och det kan enligt

länsstyrelsens bedömande i det stora sammanhanget icke vara så påkostande,

administrativt och ekonomiskt, att — uppskattningsvis — ett tiotal

resor om året från sjukhuset till lasarettet ulsträckes från 4—5 kilometer

till 10—12 mil.

Vid övervägande av nu nämnda synpunkter finner länsstyrelsen, att

sjukhuset bör förläggas till Bollnäsorten. Därest denna plats icke anses

lämplig med hänsyn till sjukvårdens krav, finner länsstyrelsen övervägande

skäl tala för sjukhusets förläggning till Hudiksvallsorten. Först i tredje

hand finner länsstyrelsen Gävleorten böra komma ifråga.

Arbetsmarknadsstyrelsen delar i stort sett den uppfattning länsstyrelsen

givit till känna beträffande fördelarna av, att sjukhuset förlägges till Bollnäs.

Rekryteringsmöjligheterna ifråga om kvinnlig biträdespersonal torde

vara goda i Bollnäs. Sålunda har Bollnäs lasarett och en i Bollnäs landskommun

belägen sinnesslöanstalt utan svårigheter kunnat rekrytera erforderlig

personal. Lasarettet synes icke heller ha haft svårigheter att rekrytera

läkare. De goda rekryteringsmöjligheterna beträffande kvinnlig personal

sammanhänger med, att möjligheterna för kvinnor att erhålla förvärvsarbete

i Bollnäs och de omkringliggande tätbefolkade landskommunerna

är starkt begränsade. För att minska utflyttningen av yngre kvinnor

från området är det angeläget, att arbetstillfällen för kvinnor skapas

inom området.

Även i andra delar av Gävleborgs län finns emellertid starkt behov av

ökade arbetstillfällen för kvinnor. Det gäller i hög grad beträffande de mera

skogsbetonade områdena, såsom Ljusdalsområdet, men också beträffande

järnbruksområdena. Därest sjukhuset av medicinska skäl anses böra förläggas

till Gävle-området, skulle det ur allmän lokaliseringssynpunkt vara

värdefullt, om lokaliseringen kunde ske till den del av detta område, som i

särskilt hög grad är underförsörjd med sysselsättning för kvinnlig arbetskraft,

nämligen Sandviken—Forsbacka.

För att bereda kvinnorna möjligheter till förvärvsarbete och för att befrämja

en inflyttning av kvinnor vore det värdefullt, om sjukhuset — därest

lokalisering till Gävle-området beslutas — kunde förläggas i närheten av

Sandviken. Ett lasarett håller på att uppföras i Sandviken, varför en stor

del av de erforderliga kontakterna med ett kroppssjukhus torde kunna

ske i denna stad.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

111

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Örebro län

I det föregående har kommittén framhållit angelägenheten av, att ett

nytt sinnessjukhus uppföres i Örebro län. Enligt den i samband med kommitténs

förslag till reviderad generalplan för sinnessjukvårdens upprustning

redovisade prognosen rörande vårdplatsbehovet beräknas detta för

Örebro län uppgå till 853 platser år 1965 och 876 år 1970. Med anledning

härav har kommittén i betänkandet räknat med, att ett sinnessjukhus för

länet bör omfatta 800 vårdplatser. I avgivet yttrande över kommitténs betänkande

har Örebro läns landstings förvaltningsutskott uttalat, att det

med tillfredsställelse hälsar förslaget om nytt sinnessjukhus i länet, men

att det faktiska vårdplatsbehovet för länet på goda grunder kan antagas

vara större än det av kommittén beräknade.

Vad beträffar frågan om det nya sinnessjukhusets förläggning inom

länet får kommittén hänvisa till de allmänna synpunkter å val av förläggningsort,

som förut anförts i samband med förslag om uppförande av sinnessjukhus

i Gävleborgs län. För Örebro läns vidkommande har kommittén

under hand fört förhandlingar i frågan med representanter för länets

landsting. Landstinget har därvid i likhet med kommittén ansett sjukhuset

böra förläggas i anslutning till länets centrallasarett i Örebro, varest erforderligt

markområde enligt uppgift kan anskaffas. Kommittén har icke

haft tillfälle att närmare utreda de spörsmål, som sammanhänger med

sjukhusets tomtfråga. Detta synes kommittén dock icke utgöra hinder för

ett principiellt ställningstagande till uppförande av ett sinnessjukhus inom

länet. Kommittén föreslår därför, att principbeslut härom nu fattas och att

åt kommittén uppdrages att dels vidtaga åtgärder för anskaffande av mark

för sjukhuset och dels inkomma med förslag till sjukhusets närmare utformning

och planläggning.

Vid bifall härtill hemställer kommittén, att för nästa budgetår måtte

anvisas ett belopp av 150 000 kronor för bestridande av de med uppdraget

förenade kostnaderna.

Yttranden

Länsstyrelsen i Örebro län anser sjukhuset böra omfatta 850 å 900 vårdplatser.

Tomt och byggnader bör planeras så, att en utökning av vårdplatsantalet

kan ske utan alltför stora omändringar.

Länsstyrelsen har bifogat yttrande från förste provinsialläkaren i länet,

vilken framhåller, att behovet av ett sinnessjukhus inom länet med landstingsområdet

som upptagningsområde är mycket framträdande. Ett principbeslut

om uppförande av ett dylikt sjukhus bör därför fattas redan nu,

trots alt frågan om den lämpligaste förläggningsplatsen ännu icke avgjorts.

Vägande skäl talar för, att sjukhuset förlägges i anslutning till länets

centrallasarett.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att det planerade sinnessjukhuset ur

kommunikationssynpunkt och med hänsyn till att Örebro representerar

befolkningstyngdpunkten i länet bör förläggas i anslutning till länets centrallasarett.

Ur allmänna lokaliseringssynpunkter synes några avgörande

skäl icke kunna resas mot att sjukhuset lokaliseras i enlighet med kommitténs

förslag.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus

Under senare år har medel regelbundet anvisats för renovering och utbyggnad

av de elektriska installationerna vid statens sinnessjukhus. Kostnadsberäkningar

för sådana arbeten, vilka lämpligen bör utföras under

budgetåret 1956/57, har upprättats av aktiebolaget elektriska prövningsanstalten.

Efter samråd i ärendet med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen

föreslår kommittén beträffande dylika arbeten följande.

Psykiatriska sjukhuset. I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag

beslöt 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) omläggning av

den elektriska strömmen inom sjukhuset från likström till växelström och

komplettering av sjukhusets anläggning för ytterbelysning samt anvisade

för en första omläggningsetapp under budgetåret 1955/56 25 000 kronor,

varav 15 000 kronor för ytterbelysningsanläggningen.

Med hänsyn till de befintliga anläggningarnas tillstånd och planerade

renoveringar av byggnader vid sjukhuset bör omläggningsarbetena fortsätta.

Kommittén föreslår, att som en andra etapp utföres installationer

inom sex mansavdelningar och portvaktsbyggnaden (16 000 kronor) samt

fortsatt utbyggnad av anläggningen för ytterbelysning (15 000 kronor).

För budgetåret 1956/57 bör sålunda anvisas (16 000 + 15 000) 31 000

kronor.

Ulleråkers sjukhus. Totalkostnaden för den vid sjukhuset f. n. pågående

utökningen och kompletteringen av ytterbelysningen har beräknats till

71 000 kronor. För budgetåret 1954/55 anvisades för ändamålet tillhopa

34 000 kronor, för vilka medel ytterbelysningen inom det norra sjukhusområdet

färdigställts. För omläggning inom det södra sjukhusområdet anvisades

för budgetåret 1955/56 20 000 kronor. För ytterbelysningens färdigställande

inom detta område erfordras återstoden av den beräknade totalkostnaden

eller (71 000 — 34 000 — 20 000) 17 000 kronor.

Inom det södra sjukhusområdet förekommer huvudsakligen likström

2 X 110 V men även växelström 220/127 V användes bl. a. för värme och

motorkraft i köket. I samband med pågående renoveringar och ombyggnader

av paviljonger inom området bör likströmssystemet successivt avvecklas

och det elektriska nätet helt omläggas till system med 3-fas växelström

380/220 V. Detta system är erforderligt bl. a. för matning av befintlig

och erforderlig ytterligare elektrisk apparatur i köksbyggnaden. Det

nuvarande kabelsystemet är fullbelastat och medgiver icke några nyinstallationer.

Av ekonomiska skäl bör en förstärkning av detsamma med bibehållen

lägre spänning ej komma i fråga. För installation av likriktare,

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

varigenom strömkostnaderna vid sjukhuset skulle nedbringas, anvisades

för budgetåret 1955/56 25 000 kronor. I anslaget ingår kostnader för ny

transformatorstation med ställverk för 3 kV och med transformator för

likriktaren. För anordnande av det föreslagna nya 380/220 V-systemet erfordras

närmast installation av transformatorer, uppbyggnad av fördelningscentral

för utgående kablar och framdragande av ny matarkabel till

köksbyggnaden. Kostnaden härför har beräknats till 16 000 kronor.

För manöver- och indikeringsändamål för fläktmanövrering och för övervakning

av i första hand värmeanläggningarna vid sjukhuset har svagströmskablar

nedlagts från vissa delar av sjukhuset till maskincentralen,

övervakning av de olika anläggningarna är viktig ur driftsekonomisk synpunkt.

För anordningarnas färdigställande erfordras ytterligare svagströmskablar

från maskinhuset till norra bostadsområdet. Kostnaden för dessa

kablar inklusive nedläggningar och anslutningar har beräknats till 15 000

kronor.

Sammanlagt skulle sålunda för de elektriska arbetena vid sjukhuset för

nästa budgetår erfordras (17 000 + 16 000 + 15 000) 48 000 kronor.

Ryhovs sjukhus. För förstärkning av det elektriska nätet inom sjukhusets

bostadsområde anvisades för budgetåret 1954/55 40 000 kronor, avseende

det utvändiga distributionssystemets utbyggnad. Detta arbete har

färdigställts. Arbeten för komplettering och omläggning av inomhusinstallationerna

återstår och bör planenligt genomföras. Kostnaden härför som

tidigare beräknats till 7 000 kronor, uppgår numera till 8 000 kronor.

Den nuvarande ytterbelysningen vid sjukhuset består i huvudsak av

armaturer över ingångsdörrarna till resp. byggnader. Stolpbelysning finns

anordnad endast på stora infartsvägen från portvaktsstugan förbi administrationsbyggnaden.

De befintliga belysningsanordningarna är i sin helhet

otillräckliga och ger ej tillfredsställande belysning på vägarna inom

området. En ny tidsenlig ytterbelysning bör därför komma till utförande.

Såsom en första etapp i anläggningens utbyggnad föreslås ordnande av

vägbelysning från portvaktsstugan till ekonomibyggnaderna och till södra

bostadsområdet. Kostnaden härför, inklusive kabelnät och montage, har

beräknats till 20 000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså de elektriska arbetena vid sjukhuset för nästa

budgetår uppgå till en kostnad av (8 000 + 20 000) 28 000 kronor.

S:t Lars’ sjukhus. Ombyggnad av sjukhusets mottagningsstation för

elektrisk kraft och utläggande av nytt kabelsystem för växelström 380/220 V

har utförts. Omläggning och kompletteringar av installationerna inom de

byggnader, som matas med likström, pågår. För en första etapp av dessa

arbeten anvisades för budgetåret 1954/55 25 000 kronor, avsedda för omläggning

av bostadshus 2 och vissa paviljonger inom den västra delen av

sjukhuset. Omläggning av inomhusinstallationerna bör planenligt fortgå

och såsom andra etapp under budgetåret 1956/57 omfatta sjukhusets östra

förvaltningsbyggnad, bostadshus 62 och paviljong 4. Härför erfordras ett

belopp av 31 000 kronor.

Inom det västra sjukhusområdet har även ytterbelysningsanläggningarna

omlagts till växelström enligt tidigare upprättade planer. Inom östra området

kvarligger ytterbelysningen på likströmsnätet. Stolpar och armaturer

är färdigställda för anslutning till växelström men för omläggningen fordras

nytt kabelnät. Området kring de nya paviljongerna 83, 84, 85 och 86

8____llihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 106

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

saknar helt ytterbelysning. För att ordna belysning inom detta område

erfordras 24 stycken belvsningsstolpar. Kostnaden för dessa, inklusive erforderligt

kabelnät, har beräknats till 15 000 kronor.

För elektriska arbeten vid sjukhuset bör sålunda för nästa budgetår

anvisas (31 000 + 15 000) 46 000 kronor.

S:ta Maria sjukhus. Arbetena med omläggning av sjukhusets elektriska

distributionssystem från likström till växelström 380/220 V utföres i etapper.

För dylik omläggning inom bostadsområdet invid portvaktsstugan

anvisades för budgetåret 1954/55 15 000 kronor. För det kvarvarande likströmssystemet

vid sjukhuset alstras erforderlig kraft dels i ångturbindrivna

generatorer och dels i en roterande omformare, driven av växelströmsmotor.

Belastningsförhållandena i likströmsnätet medför olägenheter

ur driftsynpunkt för maskincentralens de!. Sålunda är panndriften beroende

av egengenerering och pannorna måste kvällstid hållas i gång, tills

likströmsbelastningen kan övertagas av omformaren. För erhållande av

gynnsammare och mera ekonomiska driftförhållanden har föreslagits, att

likströmsnätet avlastas genom fortsatt och forcerad omläggning till växelström.

I första hand böra härvid sådana belastningsobjekt omläggas, som

medför avlastningar under kvällar och nattetid. Nästa omläggningsetapp,

nr 2, föreslås omfatta omläggning dels av renvatten- och cirkulationspumpaggregaten

i maskinhuset samt maskininstallation i paviljong 8 och

dels av inomhusinstallationerna i paviljongerna 4, 6, 7 och 14. Kostnaden

härför har beräknats till 75 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa

budgetår.

Restads sjukhus. Vid sjukhuset pågår omläggning av det elektriska distributionsnätet

från likström till växelström. För fullföljande av spänningsomläggningen

återstår vissa kabelarbeten och inomhusinstallationer för

en beräknad kostnad av 14 000 kronor.

Parallellt med kabelarbetena för spänningsomläggningen utföres anläggning

för ytterbelysning inom sjukhusområdet. Därav återstår anläggande

av belysning inom sjukhusets västra område. Kostnaden härför har beräknats

till 16 000 kronor.

För nästa budgetår erfordras sålunda (14 000 + 16 000) 30 000 kronor

för elektriska arbeten vid sjukhuset.

Källshagens sjukhus. För påbörjande av arbeten med omläggning av det

elektriska nätets distributionsspänning till 380/220 V för en beräknad kostnad

av 86 000 kronor har för budgetåret 1954/55 anvisats 43 000 kronor.

För arbetenas slutförande föreslår kommittén, att för nästa budgetår anvisas

återstoden av den beräknade kostnaden eller (86 000 — 43 000) 43 000

kronor.

Mariebergs sjukhus. Inom sjukhuset erfordras dels komplettering av

nuvarande ytterbelysning och dels helt ny belysning inom området för

paviljongerna 12—18 och de nya paviljongerna C 6 och C 7. I första hand

föreligger behov av att komplettera och utöka belysningen utefter vägarna

närmast paviljongerna 12—18. Kostnaden härför bar beräknats till 10 000

kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Sjukhuset saknar helt reservkraftaggregat, vilket förhållande måste anses

innebära ytterst allvarliga risker i händelse av strömavbrott, särskilt

under den kalla årstiden. Driften vid panncentralen är helt beroende av

tillförseln av elektrisk kraft. För att trygga sjukhusets kraftförsörjning

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

vid strömavbrott är det därför nödvändigt att installera ett motordrivet

reservkraftaggregat för 100 kV A avgående växelströmseffekt. Kostnaden för

aggregatet jämte erforderliga kablar, instrument och montage har beräknats

till 50 000 kronor.

För utförande av sålunda föreslagna åtgärder vid sjukhuset erfordras

för nästa budgetår sammanlagt (10 000 + 50 000) 60 000 kronor.

Västra Marks sjukhus. Den nuvarande larmsignalanläggningen vid sjukhuset

är så gott som fullständigt uttjänt. Schema över anläggningen saknas,

varigenom en snabb lokalisering av uppkommande fel omöjliggöres. Någon

möjlighet att reparera det gamla systemet föreligger ej utan en helt ny

anläggning måste utföras. Kostnaden för ett nytt signalsystem beräknas

till é 000 kronor.

Inomhusbelysningen vid sjukhuset är för svag och otillräckligt utbyggd.

Vägguttag är mycket sparsamt anordnade. Egentlig nattbelysning saknas

helt. Reservbelysning finns ej. Bättre belysning kan i vissa lokaler anordnas

genom utbyte av armaturer. Inom övriga lokaler måste nya ljuspunkter

och gruppledningar införas. För nattbelysning bör särskild armatur installeras.

Erforderlig reservbelysning, som bör vara automatisk, kan matas från

samma batteri som larmsignalanläggningen. I samband med nu föreslagna

åtgärder bör även förberedelser vidtagas för övergång till 380/220 V spänning.

Ifrågavarande arbeten beräknas bli utförda i etapper allt eftersom

avdelningarna renoveras. För en första arbetsetapp erfordras ett belopp

av 17 000 kronor.

Belysningen inom snickeriverkstaden är i behov av komplettering. I

denna saknas vidare anordning för varmvattenuppvärmning. Sådan bör

lämpligast ordnas genom att en elektrisk varmvattenberedare installeras.

I samband härmed bör installationen i verkstaden ändras till 380/220 V

spänning. Kostnaderna för nu angivna arbeten beräknas till 2 000 kronor.

De elektriska arbetena vid sjukhuset för nästa budgetår uppgår sålunda

till en kostnad av (6 000 + 17 000 + 2 000) 25 000 kronor.

Salberga sjukhus. Administrationsbyggnad, gymnastikhus, huvudbyggnad

och personalbostadshus vid sjukhuset matas över samma lågspänningskabel

från panncentralen. Kraftuttagningen inom byggnaderna har stigit så,

att de befintliga matarkablarna ej tillåter ökad belastning. Inom gymnastikbyggnaden

kommer uppvärmning att anordnas. För anslutning av härför

erforderliga aggregat måste matarkabeln fram till administrations- och

gymnastikbyggnaden förstärkas. Kostnaden uppgår till 10 000 kronor, vilket

belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Sidsjöns sjukhus. Inom bostadsområdena vid sjukhuset är distributionsnätet

utfört som friledningar med trästolpar. Stolparna är med vissa undantag

utsatta för rötangrepp. Verkställd utredning om nätets renovering har

visat, att friledningsnätet bör slopas och ersättas med jordkablar. Totala

omläggningskostnaderna har beräknats till 60 000 kronor. Arbetena kan

utföras i etapper. Omläggning av det norra bostadsområdet är synnerligen

angelägen och bör ske såsom första etapp. Kostnaden härför uppgår till

43 000 kronor.

Även ytterbelysningen inom bostadsområdena är otidsenlig. Inom det

centrala området vid paviljongerna är den nuvarande belysningen med

armaturer på byggnaderna otillfredsställande och utefter vissa vägar saknas

belysningsanordningar. Omläggning och komplettering av ytterbelys
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

ningen bör därför vidtagas. Enligt upprättat förslag uppgår totalkostnaden

till 75 000 kronor. Nu angivna arbeten måste samordnas med ovannämnda

omläggning av det allmänna distributionsnätet. Såsom första etapp föreslås

därför ordnande av ny ytterbelysning inom det norra bostadsområdet

för en beräknad kostnad av 23 000 kronor.

För nästa budgetår erfordras sålunda (43 000 + 23 000) 66 000 kronor

för elektriska arbeten vid sjukhuset.

Furunäsets sjukhus. Inom de ombyggda delarna av sjukhuset ha installationerna

utförts för 380/220 V spänning. Kraftförsörjningen har provisoriskt

ordnats genom ett par mindre transformatorer. I samband med arbetenas

avslutande måste dessa transformatorer demonteras och matning

av elektrisk kraft ordnas enligt uppgjorda planer. För övergång till den

högre spänningen fordras utbyte, eventuellt omlindning av två stycken

transformatorer i den nya transformatorstationen. Kostnaderna uppgår till

cirka 12 000 kronor.

Oberoende av nu angivna omläggningsarbeten måste installationerna

inom bl. a. sjukhusets snickeriverkstad, svinhus, rökeri, murarbod, fastighet

7 a, potatiskällare och oljebod kompletteras. En del av dessa installationer

är mycket bristfälliga och ej alls ändamålsenliga. Kostnaden för

kompletteringsarbetena har beräknats till 18 000 kronor.

I samband med uppförande av två nya bostadshus och en ny paviljong

samt ombyggnad av huvudbyggnaden har nya vägar anlagts. Kostnaderna

för härav föranledd komplettering av ytterbelysningen uppgår till 10 000

kronor.

För ovan angivna elektriska kompletteringsarbeten vid sjukhuset torde

sålunda för nästa budgetår anvisas sammanlagt (12 000 + 18 000 + 10 000)

40 000 kronor.

För elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus skulle alltså för

nästa budgetår erfordras sammanlagt (31 000 + 48 000 + 28 000 + 46 000 +

75 000 + 30 000 + 43 000 + 60 000 + 25 000 + 10 000 + 66 000 + 40 000)

502 000 kronor.

Av de föreslagna arbetena kan de vid psykiatriska sjukhuset, Restads,

Källsliagens och Västra Marks sjukhus samt inomhusinstallationerna vid

Ryhovs sjukhus till stor del utföras av personalen vid resp. sjukhus. För

dessa arbeten äskade medel, tillhopa 137 000 kronor, bör därför lämpligen

ställas till medicinalstyrelsens disposition för arbetenas utförande i anslutning

till de löpande underhållsarbetena.

Utredningsmedel

Medelsbehovet för kommitténs verksamhet under nästa budgetår har

kommittén beräknat till 200 000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

117

Uppförande av bostäder för överläkare och intendent vid

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö

I skrivelse den 16 februari 1956 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande anfört bl. a.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1954 års riksdag, att

vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö skulle uppföras personalbostäder för en

beräknad kostnad av sammanlagt högst 1 500 000 kronor samt anvisade för

budgetåret 1954/55 ett belopp av 150 000 kronor för ändamålet. Sistnämnda

belopp avsågs i första hand för uppförande av nya bostäder åt sjukhuschefen

och intendenten vid sjukhuset.

I skrivelse till Kungl. Maj :t angående förslag till byggnadsarbeten vid

sinnessjukhusen under budgetåret 1955/56 anförde kommittén såvitt nu är

i fråga bl. a. följande.

De beslutade nya bostäderna skulle förläggas till ett särskilt bostadsområde

utanför det egentliga sjukhusområdet. På området är belägen en äldre

mangårdsbyggnad, kallad Kampagården, jämte flygelbyggnad, vilken senare

är ombyggd och moderniserad. Mangårdsbyggnaden, som inrymmer ett

antal mindre lägenheter, är i dåligt skick men bör bibehållas, då den har ett

visst kulturhistoriskt värde. Denna ombyggnad ingick icke i de av riksdagen

beslutade åtgärderna. Kommittén har nu närmare utrett, hur byggnaden

skall kunna utnyttjas. I byggnaden kan inrymmas fyra bostäder, varav

en överläkarbostad och 3 bostäder för läkare. Vid en sådana användning av

byggnaden blir det nuvarande behovet av läkarbostäder vid sjukhuset tillgodosett.

Den beslutade nya överläkarbostaden skulle därvid icke behöva

uppföras.

På grund av det anförda och då kommittén upptagit förhandlingar med

Växjö stad om dess medverkan vid tillgodoseende av behovet av övriga personalbostäder,

föreslog kommittén, att endast »Kampagården» ombyggdes

och att övriga byggnadsåtgärder i fråga om bostäder uppsköts tills vidare.

Kostnaderna beräknades till sammanlagt 390 000 kronor, varav 270 000

kronor för själva ombyggnaden, 60 000 kronor för anläggande av huvudavloppsledning,

avsedd att ingå som en första etapp i en framtida anslutning

av hela sjukhuset till stadens avloppsnät, 35 000 kronor för anläggande av

värmeledningskulvert jämte ledningar för att till sjukhusets centrala värmesystem

ansluta »Kampagården» och de byggnader, som i övrigt kunde komma

att uppföras inom området, samt 25 000 kronor för installation av en ny

elektrisk transformator.

Vad kommittén sålunda föreslagit upptogs av Kungl. Maj:t i proposition

till 1955 års riksdag och vann riksdagens bifall. Kungl. Maj:t uppdrog den

3 juni 1955 åt byggnadsstyrelsen att för en kostnad av högst 390 000 kronor

låta utföra ifrågavarande ombyggnadsarbeten in. in., därvid styrelsen

skulle äga disponera den för budgetåret 1954/55 upptagna medelsanvisningen

å 150 000 kronor samt av anslaget för budgetåret 1955/56 till vissa

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Kiinc/l. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus ett belopp av högst 240 000

kronor.

Närmare undersökningar av »Kampagården» har visat, att byggnadens

beskaffenhet är sämre än vad man från början räknade med. Då byggnadens

iordningställande torde medföra en ökad kostnad av minst 125 000 kronor,

bör byggnadens framtida användning omprövas i syfte att nedbringa kostnaderna

för dess iståndsättande. Därtill kommer att en del av byggnaden,

som f. n. uthyres till två befattningshavare vid sjukhuset, icke kan frigöras

för en ombyggnad utan att ersättningsbostäder anvisas. Den beslutade ombyggnaden

bör sålunda icke komma till utförande.

Sjukhuschefens nuvarande bostadsbyggnad är belägen i omedelbar närhet

av den plats, där en ny panncentral för sjukhuset är under uppförande.

Sjukhusbyggnaderna skall anslutas till centralen medelst kulvert. Denna

måste av tekniska och ekonomiska skäl givas eu sådan sträckning, att den

kommer att gränsa intill bostadsbyggnaden. Det är därför ofrånkomligt att

utrymma byggnaden, då kulverten framdrages förbi denna. Uppförandet av

panncentralen har nu framförts så långt, att arbetena med värmeledningskulverten

snarast bör påbörjas. Det är därför synnerligen angeläget, att en

ny bostad åt sjukhuschefen anskaffas. Dennes nuvarande bostad, som är

i mindre gott skick, bör med hänsyn till läget framdeles utnyttjas för bostäder

åt ogift personal.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall vid sjukhuset uppföras två nya

vårdpaviljonger, nr 57 och nr 58. Byggnadsarbetena beräknas komma att

påbörjas under hösten innevarande år. Den placering inom sjukhusområdet,

som från början avsågs för dessa paviljonger, förutsatte, att tre smärre,

redan utdömda bostadshus skulle rivas. Den ena av paviljongerna har emellertid

ansetts böra givas en något ändrad placering, som nödvändiggör att

riva den byggnad vid sjukhuset, vari intendentens bostad är inrymd. Denna

byggnad, som även den är av dålig beskaffenhet, ingår liksom sjukhuschefens

bostad i det bostadsbestånd vid sjukhuset, som enligt statens sinnessjukvårdsberednings

generalplan för sjukhusets upprustning skall förnyas.

På grund härav bör en ny bostad anskaffas jämväl åt intendenten

vid sjukhuset.

Då såväl sjukhuschefen som intendenten oundgängligen bör vara bosatta

inom sjukhusområdet, föreslås, att vid sjukhuset uppföres två nya bostadshus,

avsedda för respektive en överläkare och intendent. Sjukhuschefens

bostad föreslås utförd i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,

som förelädes 1954 års riksdag. Intendentbostaden bör inrymma fem

rum och kök och hålla en lägenhetsyta av omkring 140 m2.

Kostnaden för uppförande av ifrågavarande bostadshus har beräknats

till 125 000 kronor för sjukhuschefens bostad och 110 000 kronor för intendentbostaden,

tillhopa 235 000 kronor. Härtill kominer 20 000 kronor för

yttre arbeten, ytterbelysning och elservis samt 50 000 kronor för anläggande

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

av värmeledningskulvert och framdragande av vattenledningar till byggnaderna.

Kostnaderna uppgår sålunda till sammanlagt (235 000 + 20 000 +

50 000) 305 000 kronor.

De nya bostadshusen skall anslutas till sjukhusets centrala värmesystem.

Det för anläggande av värmeledningskulvert till området anvisade beloppet

35 000 kronor kommer sålunda att tagas i anspråk för avsett ändamål. 1 ill

bestridande av återstoden av de beräknade kostnaderna (305 000 — 35 000)

270 000 kronor föreslås, att de för själva ombyggnaden av »Kampagården»

anvisade medlen 270 000 kronor får disponeras.

Ordnande av avlopp från bostadshusen förutsättes kunna ske med anlitande

av härför erforderligt belopp av de för anläggande av huvudavloppsiedning

till området i fråga anvisade medlen 60 000 kronor. Eventuellt återstående

belopp av dessa medel torde böra reserveras för hela sjukhusets

anslutning till Växjö stads avloppsnät. Denna fråga är föremål för utredning

och kommittén avser, att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58

framlägga förslag i ämnet.

Det för installation av en ny elektrisk transformator anvisade beloppet

25 000 kronor bör reserveras för att i överensstämmelse med avsett ändamål

disponeras för tillgodoseende av elkraftbehovet för de byggnader, som

framdeles torde komma att uppföras inom ifrågavarande område.

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

I en den 11 februari 1956 dagtecknad promemoria har byggnadsstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

På därom i proposition nr 124/53 framlagt förslag anvisade 1953 års

riksdag å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 ett belopp

av 2 500 000 kronor för täckande av merkostnader till följd av prisstegringar

å vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. Till grund

för medelsanvisningen låg en av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 3 november

1952 framlagd plan, enligt vilken det sammanlagda medelsbehovet för

täckande av de till följd av prisstegringarna beräknade merkostnaderna

uppgick till 14 374 500 kronor, varav 1 541 000 kronor för budgetåret

1953/54.

I samband med redovisning av anslagets ställning per den 30 juni 1954

och 30 juni 1955 har byggnadsstyrelsen anmält, att vid dessa tidpunkter

förefintlig brist täckts genom ianspråktagande av under anslaget till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. befintliga medel. Med

hänsyn till det sätt på vilket medel anvisats har byggnadsstyrelsen nödgats

under löpande budgetår intill dess medel å tilläggstat erhållits på motsvarande

sätt förskottera större belopp än som framgår av ställningarna vid

budgetårsskiftena.

Genom att medelsanvisningen skurits ned — förra budgetåret från begärda

3 700 000 kronor till 2 000 000 kronor och i år enligt förslag i proposition

nr 2/1956 från begärda 2 500 000 kronor till 650 000 kronor — blir

situationen än värre. Medicinalstyrelsens kameralavdelning bär under hand

meddelat, att den har för avsikt att icke ställa medel till förfogande ur före
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj.ts proposition nr i06 år 1956

fintliga behållningar för att täcka den brist, som uppstår under det nu

löpande budgetåret. Då bristen vid ingången av budgetåret uppgick till

1 260 000 kronor och sedan vuxit under de sju månader, som nu förflutit,

med grovt uppskattat 500 000 kronor, torde bristen vid budgetårets slut

uPP§å till omkring 2 000 000 kronor. Med hänsyn härtill torde det vara

nödvändigt, att Kungl. Maj :t bemyndigar byggnadsstyrelsen att av förefintliga

behållningar å anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. förskottera bristen i det kollektiva merkostnadsanslaget.

Departementschefen

Som jag tidigare i olika sammanhang framhållit är det angeläget, att

man vid pågående upprustning tillvaratar alla möjligheter att i första hand

tillgodose behovet av vårdplatser. Mot bakgrunden härav tillstyrker jag

kommitténs förslag till uppförande av tio nya vårdpaviljonger samt renovering

av två redan befintliga paviljonger, vilka förslag innebär en ökning

av platsantalet med (746—323) 423. Jag tillstyrker även förslagen om

fortsatt medelsanvisning till vissa förut beslutade byggnadsarbeten. Med

hänsyn till den takt, i vilken arbetena beräknas komma att bedrivas, torde

emellertid föreslagen medelsanvisning för uppförande av två paviljonger

vid såväl S:ta Gertruds sjukhus som S:t Jörgens sjukhus kunna begränsas

till 857 000 resp. 800 000 kronor. Sistnämnda två paviljonger upptar enligt

förslaget vardera två avdelningar om 24 resp. 44 platser. Jag kan icke utan

vidare godtaga detta förslag utan förordar, att avdelningarnas storlek får

prövas av Kungl. Maj:t innan detalj ritningar göres upp. Motsvarande bör

gälla i fråga om en föreslagen ny vårdpaviljong för kroniskt sjuka vid

Furunäsets sjukhus.

Vad kommittén föreslagit i fråga om uppförande och modernisering av

ekonomi- och administrationsbyggnader in. m. anser jag mig i huvudsak

kunna biträda. Med hänsyn till de stora krav, som i olika hänseenden

förefinnes på statliga investeringar, finner jag dock att med föreslagen utvidgning

av verkstadsbyggnaden vid Birgittas sjukhus bör tills vidare anstå.

Detta byggnadsobjekt torde i händelse av försämrat arbetsmarknadsläge

få igångsättas med utnyttjande av den av riksdagen äskade fullmakten

för Kungl. Maj :t att meddela beslut om utförande av arbeten för sysselsättning

av arbetslösa. Av samma skäl bör enligt min mening såsom sysselsättningsarbeten

ifrågakomma installation av hissar i paviljongerna D I

och D II vid sistnämnda sjukhus samt anslutning av vissa personalbostadshus

till panncentralen vid S:ta Maria sjukhus. I enlighet härmed har jag

tidigare denna dag tillstyrkt, att ifrågavarande projekt till en sammanlagd

kostnad av 1 050 000 kronor tages in i urvalsmaterielet till investeringsreserven

för budgetåret 1956/57.

I de av 1952 års riksdag godkända totalkostnaderna för Gullberna sjukhus,

27 miljoner kronor, ingick ej kostnaderna för bl. a. byggnad för arbetsterapi.

En sådan bör emellertid vara anordnad vid ett modernt sinnessjuk
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

hus och den ingick också i det godkända programmet. Kommittén har nu

framlagt förslag om uppförande av byggnaden för 2,22 miljoner kronor

och begärt medel till dess påbörjande. Jag kan ansluta mig till detta förslag.

Jag har tidigare i andra sammanhang uttalat, att vid sinnessjukhusen

bör uppföras bostäder endast för sådan personal, som oundgängligen måste

vara bosatt inom sjukhusområdet, samt att övrig personal bör beredas bostäder

i den öppna hyresmarknaden. I anslutning härtill anser jag föreslagen

intendentbostad vid Gullberna sjukhus icke böra komma till stånd.

Liksom tidigare anser jag vidare uppförande av bostadshus för förste läkare

vid S:t Lars’ sjukhus böra upptagas som sysselsättningsarbete.

Vad angår kommitténs övriga förslag till byggnadsarbeten finner jag

frågan om vidtagande av åtgärder för tillgodoseende av vattenbehovet vid

S:ta Gertruds och S:t Jörgens sjukhus böra ytterligare utredas. Jag är

icke heller beredd att f. n. tillstyrka framställningen om anordnande av

avlopp från de inom S:t Jörgens sjukhusområde belägna bostadshusen vid

Harås.

Enligt vad jag under hand erfarit har Östergötlands läns landsting beslutat

att uppföra ett centraltvätteri i ödeshög, vilket anses bli så dimensionerat,

att detsamma även kommer att kunna tillgodose tvättbehovet vid

Ryhovs sjukhus. Det synes angeläget, att den möjlighet till kostnadsbesparing

för statsverket, som härigenom erbjuder sig, såvitt möjligt tillvaratages.

Då emellertid möjligheterna att realisera byggnadsplanerna rörande

centraltvätteriet i ödeshög måste bedömas som ovissa med hänsyn till frågan

om byggnadstillstånd samt med en modernisering av den nuvarande

tvättinrättningen vid Ryhovs sjukhus icke kan anstå någon längre tid, bör

medel beräknas för den av kommittén föreslagna upprustningen av tvättinrättningen

vid nämnda sjukhus. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att framdeles besluta om medlens ianspråktagande för ändamålet. Vad jag

nu anfört gäller i tillämpliga delar jämväl i fråga om föreslagna åtgärder

för tillgodoseende av tvättbehovet vid S:t Jörgens sjukhus.

Kommitténs förslag om inrättande vid S:t Olofs sjukhus av en paviljong,

inrymmande två vårdavdelningar om sammanlagt 48 platser för vissa kategorier

psykiskt sjuka anser jag mig i likhet med remissmyndigheterna

böra biträda med hänsyn till i detta fall föreliggande speciella omständigheter.

Till frågan i vilken omfattning landstinget hör bidraga till kostnaderna

för avdelningens uppförande och drift är jag icke f. n. beredd att

taga ställning. Denna fråga torde lämpligen få prövas i samband med den

utredning rörande med lasarettets i Visby utbyggnad sammanhängande

spörsmål, som jag har för avsikt att låta verkställa.

Beträffande äskandena om medel till yttre arbeten vid Mariehergs och

Furunäsets sjukhus samt sekundäravdelningen i Uddevalla anser jag en

viss begränsning av föreslagna åtgärder böra ske. Jag förordar sålunda att

för nämnda arbeten anvisas 50 000, 60 000 resp. 70 000 kronor.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Det mellan kommittén och Vänersborgs stads drätselkammare slutna

preliminära avtalet om uppförande och utnyttjande av gemensamt reningsverk

in. in. för avloppsvatten från Restads sjukhus och det inom staden

belägna bostadsområdet Mariedal, anser jag mig kunna biträda.

Sedan i propositionen nr 127/1954 föreslagits uppförande av ett nytt sinnessjukhus

i Skaraborgs län, beslöt riksdagen, att sjukhuset skulle förläggas

till Falköping, varjämte riksdagen anvisade medel för den fortsatta utredningen

i ärendet. Därvid förutsattes, att frågan om det nya sjukhusets

närmare utformning skulle göras till föremål för en allmän arkitekttävling.

En sådan tävling bär nu ägt rum i enlighet med ett av Kungl. Maj :t

fastställt program, vilket utförligt refererats i det föregående. Enligt detta

program skall sjukhuset omfatta 864 vårdplatser, fördelade på tre överläkaravdelningar,

nämligen en klinikavdelning med 72 vårdplatser för såväl

manliga som kvinnliga patienter samt en manlig och en kvinnlig avdelning

om vardera 396 vårdplatser. Möjligheten av en minskning av sjukhuset

med 96 platser till 768 borde dock beaktas vid utformningen. Bland

de 7 olika tävlingsförslagen har den av Kungl. Maj:t utsedda prisnämnden

enhälligt beslutat att med första pris belöna ett av arkitekten Lars-Erik

Lallerstedt uppgjort förslag samt förordat, att denne erhåller i uppdrag

att vidare utarbeta detsamma. Även kommittén har funnit detta förslag

bäst lämpat att i princip läggas till grund för uppförandet av det nya sinnessjukhuset.

Sedan jag haft tillfälle att taga närmare del av de olika tävlingsförslagen,

kan jag ansluta mig till denna uppfattning.

Härmed har jag dock icke tagit ställning vare sig till sjukhusets storlek

eller till de olika detaljerna i dess utformning utan dessa spörsmål torde

senare få prövas av Kungl. Maj:t. Här vill jag beröra några väsentliga

frågor, som i detta senare sammanhang synes böra lösas för Falköpingssjukhusets

del. Jag syftar på det föreslagna inrättandet av en klinikavdelning

med 72 platser under en särskild överläkare, vidare på fördelningen

av övriga platser på olika typer av avdelningar samt slutligen på

dessa avdelningars storlek. Det förstnämnda förslaget synes mig vara

en värdefull och intressant nyhet, som möjliggör observation, behandling

och vård av mentalsjuka, som frivilligt söker sig dit, utan att dessa

behöver formellt intagas på sinnessjukhus. Avdelningen kommer sålunda

att i viss mån fungera som en psykiatrisk lasarettsklinik. Någon sådan

finnes f. n. ej i Skaraborgs län och förslaget om dess inrättande vid det

nya sinnessjukhuset i Falköping har också tillkommit efter samråd med

länets landsting. Det har även tillstyrkts av medicinalstyrelsen i dess yttrande

över förslaget till tävlingsprogram. Emellertid tillhör fördelningen

inom ett landstingsområde av platserna för mentalsjuka mellan olika vårdformer

och särskilt mellan mentalsjukhusen och de psykiatriska lasarettsklinikerna

en av utredningsuppgifterna för den förut av mig vid olika tillfällen

berörda mentalsjukvårdsdelegationen inom kommittén för översyn

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

av hälso- och sjukvården i riket. Samtidigt som jag tillstyrker att byggnader

för klinikavdelning uppföres vill jag därför förorda att innan detaljritningar

upprättas frågan om avdelningens storlek, detaljutformning och

placering ytterligare prövas av byggnadskommittén i samråd med nyssnämnda

delegation. Skulle man härvid komma till det resultatet, att avdelningen

ej bör uppföras i anslutning till sjukhuset, torde byggnaden, därest

detta resultat godtages, få användas som en avdelning av sinnessjukhuset

i första hand för akut sjuka. Jag förutsätter, att de nu avsedda övervägandena

icke fördröjer sjukhusets uppförande.

Vad härefter angår spörsmålet om fördelningen av vårdplatser på olika

typer av avdelningar (för oroliga, övriga akut sjuka, kroniskt sjuka), så

har i föregående avsnitt redovisats såväl byggnadskommitténs principiella

inställning som remissinstansernas kritik av denna. För egen del anlade

jag i samma avsnitt vissa allmänna synpunkter på frågan, varvid jag bl. a.

underströk vikten av att behovet av elasticitet i avdelningarnas storlek beaktas.

Jag vill till detta endast foga den anmärkningen, att förslaget att

utforma kronikeravdelningar med 48 platser synes möjliggöra en uppdelning

av dem på två om 20 å 24 platser vardera, en i och för sig lämplig

avdelningsstorlek för akut sjuka. Med hänsyn bl. a. härtill synes förslaget

med vissa jämkningar kunna godtagas i nu avsedd del.

Beträffande slutligen avdelningarnas storlek vill jag här framhålla, att

jag icke kan godtaga någon sänkning av vårdstandarden i förhållande till

vad som på denna punkt tillämpas vid Gullberna sjukhus. Förslaget att

inrätta avdelningar för vissa akut sjuka med 30 platser och för kroniskt

sjuka med 48 platser mot 28 resp. 42 vid Gullberna sjukhus kan alltså av

mig tillstyrkas endast under förutsättning att garantier finns mot att en

sådan standardsänkning icke blir följden. Detta blir i sin tur beroende på

möjligheterna att göra en uppdelning, att förse avdelningarna med extra

ledande personal, att inrätta tillräckliga bilokaler in. m. Det föreliggande

utredningsmaterialet synes mig icke utgöra tillräckligt underlag för en

definitiv bedömning av dessa frågor. Såsom förut anförts torde ställningstagandet

— sedan kompletterande uppgifter inhämtats — få ankomma på

Kungl. Maj :t, varvid förut angivna principiella synpunkter på frågan bör

vara vägledande.

Med hänsyn till vikten av att sjukhuset inom en icke alltför avlägsen

framtid kan färdigställas, bör för nästa budgetår för förberedande arbeten

utöver vad kommittén ansett erforderligt ytterligare 200 000 kronor anvisas.

Jag förutsätter härvid, att de egentliga byggnadsarbetena kan börja senast

i slutet av budgetåret.

Kommittén har vidare föreslagit, att principbeslut nu fattas om uppförande

av nya sinnessjukhus i Gävleborgs och Örebro län. Jag biträder

vad kommittén härutinnan föreslagit och anser sålunda, att ett nytt sjukhus

bör uppföras i ettvart av de båda länen. Förslaget att förlägga det ena

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1956

sjukhuset till Örebro, vilket biträtts av länsstyrelsen i länet, kan jag tillstyrka.

I fråga om förläggningsort för det nya sjukhuset inom Gävleborgs

län råder såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen delade

meningar. Jag har med anledning härav underkastat denna fråga en ingående

prövning. Efter noggrant övervägande av samtliga de omständigheter,

som vid frågans bedömande föranleder beaktande — medicinska-,

kommunikations-, allmänna lokaliserings-, arbetsmarknads-, bostadsförsörjnings-

och civilförsvarssynpunkter — har jag i likhet med länsstyrelsen

ansett mig böra förorda, att sjukhuset förlägges till Bollnäs, vilken

ort enligt min mening bör tillerkännas företräde framför samtliga de övriga

förläggningsorter, varom förslag framlagts. Jag har härvid särskilt

beaktat, att Bollnäs ligger geografiskt centralt i länet med goda förbindelser

med länets olika delar, varför ett till denna ort förlagt sjukhus är lätt

att nå för de sjuka och deras anhöriga. I fråga om båda de nu föreslagna sjukhusen

förutsättes, att markfrågan kan ordnas på ett godtagbart sätt samt att

tillfredsställande utfästelser om byggande av personalbostäder göres från

kommunernas sida. Jag förordar, att Kungl. Maj :t bemyndigas uppdraga

åt kommittén att med beaktande av vad jag nu anfört dels vidtaga åtgärder

för förvärv av markområden i Örebro och Bollnäs för de nya sjukhusen

dels ock inkomma med förslag till sjukhusens närmare utformning och

planläggning. För bestridandet av med detta uppdrag förenade kostnader

torde för nästa budgetår böra anvisas 300 000 kronor.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga kommitténs förslag såväl med

avseende på byggnadsföretagens utformning som kostnadsberäkningarna,

vilka grundar sig på prisläget den 1 juli 1955. Jag förutsätter därvid, att

alla de möjligheter till besparingar, som kan föreligga beträffande planerade

byggnadsföretag, tillvaratages. Jag vill i detta sammanhang understryka,

att kostnaderna för de av styrelsen angivna bostadshusen synes

vara alltför höga, varför i fortsättningen alla ansträngningar bör inriktas

på att bringa dessa kostnader i närmare överensstämmelse med de belåningsvärden,

som Kungl. Maj:t genom beslut den 16 december 1955 fastställt

för egnahemslån till en- och tvåfamiljshus.

Jag föreslår, att för av kommittén föreslagna och av mig godtagna objekt

för nästa budgetår anvisas sammanlagt 32 250 000 kronor.

Medelsbehovet för kommitténs verksamhet under nästa budgetår har av

kommittén beräknats till 200 000 kronor. Med hänsyn till omfattningen av

kommitténs utredningsuppdrag, bl. a. frågan om uppförandet av ett nytt

sjukhus för höggradigt psykiskt efterblivna, föreslår jag en till 250 000

kronor förhöjd medelsanvisning för ändamålet.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget för nästa budgetår

bestämmas till (32 250 000 4- 250 000) 32 500 000 kronor. Härav belöper

17 882 000 kronor på vårdpaviljonger, varav 15 497 000 kronor för nybyggnader,

2 395 000 kronor på administrations- och behandlingslokaler,

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

3 340 000 kronor på ekonomibyggnader o. dyl., 5 085 000 kronor på personalbostäder

och 3 798 000 kronor på övriga arbeten.

Jag har intet att erinra mot att de för ombyggnad av »Kampagården»

vid S:t Sigfrids sjukhus för budgetåret 1955/56 anvisade medlen, 270 000

kronor, får tagas i anspråk för uppförande vid sjukhuset av en överläkarbostad

och en intendentbostad på sätt kommittén föreslagit.

För täckande av merkostnader till följd av prisstegringar på vissa byggnadsföretag

vid de statliga sinnessjukhusen har riksdagen på tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag av

650 000 kronor. Emellertid hade för att bristen under nu löpande budgetår

skulle helt täckas erfordrats ett belopp av 2 500 000 kronor. Ifrågavarande

merkostnader synes emellertid med hänsyn till den eftersläpning i medelsförbrukningen,

som regelmässigt föreligger under förevarande anslag,

kunna rymmas under anslaget. Därest riksdagen icke har någon erinran

häremot, föreslår jag därför, att det för nämnda budgetår anvisade anslaget

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. får intill

ett belopp av 1 850 000 kronor tas i anspråk för bestridande av sagda merkostnader.

VI. Utrustning av nya sinnessjukhus

Förslag

Med skrivelse den 27 januari 1956 har medicinalstyrelsen avgivit slutligt

förslag angående anslaget till Utrustning av nya sinnessjukhus.

Styrelsen har därvid till en början hemställt om medel för utrustning

av vissa nytillkommande och ombyggda lokaler

vid statens sinnessjukhus. Härom anföres i huvudsak följande.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. För utrustning av en ny administrationsbyggnad

har för innevarande budgetår preliminärt anvisats 70 000 kronor.

Sjukhusdirektionen har kostnadsberäknat erforderlig utrustning till 88 000

kronor, vilket belopp centrala sjukvårdsberedningen ansett böra höjas till

90 000 kronor. Härvid har icke medtagits kostnader för elarmatur, signalanordning

m. m., vilka kostnader av elektriska prövningsanstalten uppskattats

till 16 400 kronor. Medicinalstyrelsen föreslår, att ytterligare

(90 000 + 16 400 — 70 000) 36 400 kronor anvisas för utrustningens fullföljande.

Direktionen har vidare beräknat 182 000 kronor för utrustning av de två

nya paviljongerna nr 65 och 66 för oroliga patienter. Centrala sjukvårdsberedningen

tillstyrker 169 000 kronor, varvid kostnaden för elektrisk armatur,

signalanordningar in. in. icke medtagits. Elektriska prövningsanstalten

beräknar dessa kostnader till 16 000 kronor. Styrelsen tillstyrker, att

(169 000 + 16 000) 185 000 kronor anvisas för ifrågavarande utrustning.

Enligt det anförda bör för utrustning vid sjukhuset anvisas (36 400 +

185 000) 221 400 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Sundby sjukhus vid Strängnäs. För innevarande budgetår har preliminärt

anvisats 35 000 kronor för påbörjande av utrustning av ett bostadshus för

ogift personal. Centrala sjukvårdsberedningen har uppskattat medelsbehovet

till 48 000 kronor. Medicinalstyrelsen föreslår, att ytterligare (48 000 —

35 000) 13 000 kronor anvisas för ändamålet.

Ryhovs sjukhus i Jönköping. En byggnad för medicinskt centrum m. m.

är under uppförande. I samband därmed omändras vissa lokaler i administrationsbyggnaden

till expeditioner. För utrustning av ifrågavarande

lokaler har preliminärt anvisats 120 000 kronor. Enligt sjukhusdirektionens

beräkningar erfordras för ändamålet sammanlagt 409 500 kronor.

Beräkningarna har ännu icke granskats av centrala sjukvårdsberedningen.

I avvaktan på denna granskning bör enligt medicinalstyrelsens mening

ytterligare 140 000 kronor preliminärt anvisas.

S:t Lars’ sjukhus i Lund. För utrustning av arbetsterapilokaler in. in. vid

sjukhuset har direktionen anmält ett medelsbehov av 51 500 kronor. I avvaktan

på centrala sjukvårdsberedningens granskning av utrustningsförslaget

bör enligt medicinalstyrelsen 35 000 kronor anvisas för ändamålet.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. För innevarande budgetår har preliminärt

anvisats 160 000 kronor till utrustning av ekonomibyggnaden. Efter

granskning av ett av sjukhusdirektionen avgivet utrustningsförslag å 205 286

kronor tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen, att 193 000 kronor anvisas.

Härvid har beredningen avstyrkt anskaffning av två eldrivna traktorer

avsedda för en rationalisering av transporterna av patientkosten, enär personal

saknas för transporternas utförande. I sina petita för budgetåret

1956/57 till avlöningar vid statens sinnessjukhus har emellertid medicinalstyrelsen

föreslagit inrättande av två ekonomibiträdestjänster för dessa

transporter. Med hänsyn härtill bör det av beredningen tillstyrkta beloppet

uppräknas med 10 000 kronor motsvarande merkostnaden för den ifrågasatta

rationaliseringen.

I samband med ombyggnad av ekonomibyggnaden sker en modernisering

av inom densamma belägna bostadsrum för ogift personal. För komplettering

av dessa bostäder m. m. har för innevarande budgetår preliminärt

anvisats 15 000 kronor. Enligt av direktionen upprättat utrustningsförslag

erfordras för kompletteringen 18 492 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen

anser, att detta belopp bör ökas till 21 000 kronor.

För utrustning vid sjukhuset bör sålunda anvisas (193 000 + 10 000 +

21 000 — 160 000 —-15 000) 49 000 kronor.

Restads sjukhus i Vänersborg. Enligt ett av sjukhusdirektionen upprättat

förslag uppgår kostnaden för utrustning av en upptagningspaviljong med

två vårdavdelningar om vardera 28 platser till 155 000 kronor. Förslaget

har ännu icke slutgranskats av centrala sjukvårdsberedningen. Styrelsen

anser sig därför f. n. endast kunna föreslå preliminärt anvisande av 140 000

kronor.

För utrustning av ett bostadshus med undervisningslokaler har sjukhusdirektionen

beräknat 82 510 kronor. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens

granskning av förslaget anser sig medicinalstyrelsen böra föreslå,

att 60 000 kronor tillsvidare anvisas.

Medicinalstyrelsen beräknar sålunda behovet av medel för sjukhuset till

preliminärt (140 000 + 60 000) 200 000 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. Vid sjukhuset är två nya vårdpaviljonger

om vardera 56 platser under uppförande. Paviljongerna beräknas

bli disponibla omkring den 1 juli 1956 resp. 1 april 1957. Enligt av sjukhusdirektionen

ingivna utrustningsförslag erfordras för utrustning av paviljongerna

297 500 kronor. Förslagen har ännu icke granskats av centrala

sjukvårdsberedningen. Enligt styrelsens mening bör preliminärt anvisas

260 000 kronor.

Säters sjukhus. Vid sjukhuset pågår uppförande av en upptagningspaviljong

med 56 vårdplatser. För utrustning av paviljongen har direktionen

hemställt om 139 000 kronor. Styrelsen föreslår, att 128 000 kronor anvisas,

vilket belopp tillstyrkts av centrala sjukvårdsberedningen.

Direktionen har vidare inkommit med utrustningsförslag beträffande

två nya vårdpaviljonger om vardera 56 platser. Förslaget avser ett belopp

om 240 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen har tillstyrkt ett belopp

av 216 000 kronor och styrelsen föreslår, att detta belopp anvisas.

För utrustning vid sjukhuset bör alltså anvisas sammanlagt (128 000 +

216 000) 344 000 kronor.

Sekundäravdelningen i Olof sfors. För utrustning av en nybyggd paviljong

har direktionen för Säters sjukhus enligt upprättat utrustningsförslag beräknat

172 500 kronor. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens

granskning av förslaget tillstyrker styrelsen, att 135 000 kronor preliminärt

anvisas.

Gådeå sjukhus i Härnösand. För utrustning av det av staten förhyrda

kommunala sinnessjukhuset i Härnösand har för innevarande budgetår

preliminärt anvisats 20 000 kronor. Enligt ett vid sjukhuset upprättat utrustningsförslag

erfordras för utrustning av sjukhuset 87 600 kronor. Centrala

sjukvårdsberedningen tillstyrker 68 500 kronor. Medicinalstyrelsen

föreslår, att ytterligare (68 500 — 20 000) 48 500 kronor anvisas för slutförandet

av ifrågavarande utrustning.

För utrustning av den renoverade administrationsbyggnaden har beräknats

15 000 kronor. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens granskning

av upprättat utrustningsförslag tillstyrker medicinalstyrelsen, att

12 000 kronor preliminärt anvisas.

Furunäsets sjukhus vid Piteå. För komplettering av utrustningen vid en

nyuppförd vårdpaviljong för ålderspsykoser m. m. har för innevarande

budgetår preliminärt anvisats 25 000 kronor. Efter granskning av ett kompletterande

utrustningsförslag å 44 000 kronor tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen,

att 42 500 kronor anvisas. Medicinalstyrelsen föreslår, att

ytterligare (42 500 — 25 000) 17 500 kronor anvisas för ändamålet. Därjämte

bör för utvidgning av centralradioanläggningen m. m. samt komplettering

och utökning av elektriska anläggningar inom den s. k. Kolonin beräknas

tillhopa 20 000 kronor.

För utrustning vid sjukhuset bör sålunda anvisas (17 500 + 20 000)

37 500 kronor.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö. För utrustning av till den nya panncentralen

anslutna verkstäder har direktionen avgivit ett förslag å 43 000 kronor.

Centrala sjukvårdsberedningen har efter granskning av förslaget tillstyrkt

ett belopp av 39 000 kronor. Medicinalstyrelsen föreslår, att detta belopp

anvisas.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. Arbetena med uppförande av en panncentral

med verkstäder beräknas bli slutförda under innevarande år. Enligt

ett av sjukhusdirektionen avgivet förslag skulle för utrustning av centralen

och verkstäderna erfordras 32 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen

beräknar för sin del kostnaden till 22 000 kronor. Medicinalstyrelsen

föreslår, att det av centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkta beloppet

anvisas.

Birgittas sjukhus i Vadstena. För utrustning av till panncentralen anslutna

verkstäder har preliminärt anvisats 50 000 kronor. Efter granskning av ett

av sjukhusdirektionen avgivet utrustningsförslag å 88 570 kronor tillstyrker

centrala sjukvårdsberedningen, att 45 000 kronor anvisas. Sjukhusdirektionen

har sedermera ingivit ett kompletterande utrustningsförslag,

som upptager ett belopp å 17 700 kronor. Medicinalstyrelsen, som anser

det av centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkta anslaget icke vara tillfyllest

för en ändamålsenlig utrustning av verkstäderna, anser nödvändigt,

att ytterligare 10 000 kronor anvisas för denna utrustning.

För utrustning av paviljongerna M 2 och M 3 har sjukhusdirektionen

anmält ett medelsbehov av 149 500 kronor. Medicinalstyrelsen tillstyrker,

att 110 000 kronor preliminärt anvisas i avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens

granskning av upprättat utrustningsförslag.

För utrustning av paviljong K 4 har anvisats 58 000 kronor. Tidigare upprättat

utrustningsförslag utgick från, alt paviljongen skulle beläggas genom

överflyttning från andra befintliga paviljonger, varvid en del utrustning

samtidigt skulle överföras. Enligt numera föreliggande planer kommer

emellertid paviljongen i huvudsak att beläggas med nyintagna patienter,

vilket enligt upprättat utrustningsförslag nödvändiggör en ytterligare medelsanvisning

å 43 000 kronor för komplettering av utrustningen. Förslaget

har ännu icke detaljgranskats av centrala sjukvårdsberedningen. I avvaktan

på denna granskning bör enligt medicinalstyrelsens mening 30 000

kronor preliminärt anvisas.

Från sjukhuset har under hand meddelats, att medel för utrustning av

ny administrationsbyggnad erfordras under nästkommande budgetår. Något

förslag till utrustning föreligger ännu icke, men kostnaden har preliminärt

beräknats till 165 000 kronor. Enligt medicinalstyrelsens mening

bör preliminärt anvisas 120 000 kronor.

I sina anslagsäskanden rörande avlöningar till statens sinnessjukhus för

nästkommande budgetår har medicinalstyrelsen begärt erforderligt antal

tjänster för en tillkommande avdelning i den gamla kvinnoavdelningen B 3,

vilken renoverats och beräknas bli färdig att tagas i bruk omkring den 1

juli 1956. Sjukhusdirektionen har med anledning härav inkommit med

förslag till erforderlig nyutrustning av paviljongen, vilken utrustning kostnadsberäknats

till 96 000 kronor. Förslaget har ännu icke detaljgranskats

av centrala sjukvårdsberedningen. I avvaktan härpå bör preliminärt anvisas

75 000 kronor.

Medicinalstyrelsen beräknar sålunda behovet av medel för sjukhuset till

(10 000 + no 000 + 30 000 + 120 000 + 75 000) 345 000 kronor.

Frösö sjukhus vid Östersund. För utrustning till administrationsbyggnaden

in. in. har preliminärt anvisats 150 000 kronor. Efter granskning av sjukhusdirektionens

utrustningsförslag å 192 000 kronor tillstyrker centrala

sjukvårdsberedningen, att 136 000 kronor anvisas. Av tidigare anvisade medel

bör med hänsyn härtill 14 000 kronor återredovisas.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

För utrustning av en upptagningspaviljong har sjukhusdirektionen beräknat

156 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen har tillstyrkt ett belopp

av 131 600 kronor och medicinalstyrelsen föreslår, att detta belopp

anvisas.

För utrustning vid sjukhuset bör sålunda anvisas (— 14 000 + 131 600)

117 600 kronor.

Gullberna sjukhus i Karlskrona. För innevarande budgetår har preliminärt

anvisats 250 000 kronor för påbörjande av utrustning av sjukhuset.

Utöver tidigare färdigställda byggnader för kök, matsalar, panncentral med

verkstäder, administrationslokaler in. m. beräknas sex vårdpaviljonger och

ett bostadshus för ogift personal bli färdiga att tagas i bruk under budgetåret

1956/57. Då tjänsterna som sjukhuschef och sjukhusintendent tillsatts

först fr. o. m. den 1 januari resp. 1 februari 1956, föreligger ännu

icke något utrustningsförslag. Styrelsen föreslår att för anskaffande av utrustning

till nämnda byggnader för budgetåret 1956/57 preliminärt anvisas

1 700 000 kronor, varav 200 000 kronor avser tidigare lämnat beställningsbemyndigande.

Vidare erinrar styrelsen, att för innevarande budgetår under förevarande

anslag anvisats särskilda medel — 150 000 kronor — för anskaffning

av modern medicinsk utrustning till sinnessjukhusen. För successivt fortsatt

anskaffning och komplettering av sådan utrustning bör 150 000 kronor

anvisas för nästa budgetår. För röntgenutrustning vid Ryhovs sjukhus har

direktionen hemställt om ett anslag å 67 000 kronor. Medicinalstyrelsen

tillstyrker framställningen och hemställer således, att (150 000+ 67 000)

217 000 kronor måtte anvisas för anskaffning av medicinsk utrustning till

sinnessjukhusen under budgetåret 1956/57.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså enligt styrelsen uppgå till

sammanlagt (221 400 + 13 000 + 140 000 + 35 000 + 49 000 + 200 000 +

260 000 + 344 000 + 135 000 + 48 500 + 12 000 + 37 500 + 39 000 + 22 000 +

345 000 + 117 600 + 1 700 000 + 217 000) 3 936 000 kronor.

D epar tementschefen

Allt efter det nybyggnads- och renoveringsarbetena vid de statliga sinnessjukhusen

slutföres, uppkommer behov av att utrusta lokaler. Vissa av de

av medicinalstyrelsen beräknade beloppen för utrustning är preliminära. Då

de slutliga kostnaderna otvivelaktigt kommer att överstiga de preliminärt

beräknade beloppen och då jag i dessa delar icke funnit anledning till erinran

mot medicinalstyrelsens beräkningar, anser jag mig med i det följande

angivna jämkningar kunna tillstyrka dessa förslag.

Genom beslut den 10 februari 1956 har Kungl. Maj :t bemyndigat mig alt

tillsätta en kommitté, bestående av högst sju ledamöter med uppdrag att

handha de frågor om utrustning vid statens sinnessjukhus, som av mig

hänskjutes till kommittén för handläggning. Jag har för avsikt att inom

kort tillsätta denna kommitté, vilken till en början bör få i uppdrag att

9— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 106

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

handha frågan om utrustning av Gullberna sjukhus. Det bör ankomma på

kommittén att upprätta och till Kungl. Maj :t inkomma med ett fullständigt

förslag till utrustning av sjukhuset, varefter det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att fatta beslut angående utrustningsanslagets storlek inom

ramen för det av medicinalstyrelsen äskade beloppet, 1 700 000 kronor.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet torde tills vidare böra bestridas

från förevarande anslag. Jag beräknar dessa kostnader för budgetåret

1956/57 till omkring 10 000 kronor.

För utvidgning av centralradioanläggning m. in. vid Furunäsets sjukhus

samt för komplettering och utökning av elektriska anläggningar inom den

s. k. Kolonin har medicinalstyrelsen äskat 20 000 kronor. Jag förordar, att

detta förslag underkastas granskning av centrala sjukvårdsberedningen,

varefter det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma det belopp,

som må tagas i anspråk för ändamålet. Motsvarande förfarande torde böra

tillämpas i fråga om medicinalstyrelsens förslag om anvisning av dels

ytterligare 10 000 kronor — utöver det belopp på 50 000 kronor, som tidigare

preliminärt anvisats — för utrustning av verkstäder vid Birgittas

sjukhus, dels ock 67 000 kronor för röntgenutrustning vid Ryhovs sjukhus.

Jag vill i detta sammanhang erinra om den utredning, som f. n. pågår om

organisationen av maskin- och byggnadspersonalen vid statens sinnessjukhus.

I avvaktan på resultatet av denna utredning bör vid upphandling av

verkstadsmateriel viss restriktivitet iakttagas.

I övrigt har jag ej funnit anledning till erinran mot de av medicinalstyrelsen

beräknade beloppen. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra

uppföras med (221 400 + 13 000 + 140 000 + 35 000 + 49 000 + 200 000 +

260 000 + 344 000 + 135 000 + 48 500 + 12 000 + 37 500 + 39 000 + 22 000 +

+ 345 000 + 117 600 + 1 700 000 + 217 000 + 10 000) 3 946 000 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle under anslaget till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret

1956/57 anvisas medel för följande ändamål.

VU. Hemställan

Kronor

Ulleråkers sjukhus:

Ombyggnad av norra mansavdelningen

Uppförande av två paviljonger för oroliga patienter

Anslutning av vissa byggnader till panncentralen

Installation av hissar i paviljongerna 12 och 15

300 000

475 000

280 000

200 000

Sundby sjukhus:

Vissa förbättringsarbeten inom reningsverket .

46 000

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungi. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Birgittas sjukhus:

Uppförande av paviljong C III

Uppförande av paviljong CIV ............................

Installation av oljeeldning i panncentralen..................

Ryhovs sjukhus:

Modernisering av tvättinrättningen ........................

S:t Sigfrids sjukhus:

Omläggning av värmesystemet ............................

Uppförande av paviljongerna 57 och 58 ....................

Uppförande av paviljong 59 ..............................

S:ta Gertruds sjukhus:

Uppförande av två vårdpaviljonger

Uppförande av panncentral^..............................

Uppförande av bostadshus för ogift personal................

Ombyggnad av administrationsbyggnaden ..................

S:t Olofs sjukhus:

Uppförande av snickeriverkstad m. m.....................

Uppförande av vårdpaviljong ............................

Gullberna sjukhus:

Uppförande av ekonomibyggnader och vårdpaviljonger in. m.

Uppförande av personalbostäder ..........................

Uppförande av bostäder för läkare ........................

Uppförande av byggnad för arbetsterapi och sysselsättning ....

S:t Lars’ sjukhus:

Ombyggnad av vårdpaviljong 42 och anordnande av arbetsterapilokaler

m. m..................................*.....

Modernisering av personalbostäder ........................

Ombyggnad av vårdpaviljong 45 ..........................

Vipeholms sjukhus:

Uppförande av personalbostäder ..........................

S:ta Maria sjukhus:

Uppförande av bostadshus för ogift personal

Ombyggnad av paviljong 5................................

Ombyggnad av administrationsbyggnaden ..................

Ombyggnad av vattenverket

865 000

700 000

180 000

575 000

350 000

1 700 000

100 000

857 000

490 000

720 000

145 000

170 000

700 000

5 500 000

870 000

490 000

1 000 000

1 200 000

300 000

300 000

260 000

405 000

720 000

300 000

30 000

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

S:t Jörgens sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljong 1 ..........................

Uppförande av personalbostäder ..........................

Uppförande av vårdpaviljongerna 2 och 3 ..................

Uppförande av bostadshus för överläkare och intendent......

Utbyggnad av centralköket in. m...........................

tf

Restads sjukhus:

Uppförande av bostadshus för ogift personal................

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar samt anordnande

av reningsverk ..................................

Uppförande av bostadshus för gift personal ................

Uppförande av två vårdpaviljonger ........................

Sekundäravdelningen i Uddevalla:

Vissa yttre arbeten ......................................

Mariebergs sjukhus:

Utökning av panncentralen ..............................

Utökning av centralköket ................................

Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden ..........

Vissa yttre arbeten ......................................

Säters sjukhus:

Uppförande av bostadshus för läkare ......................

Utökning av panncentralen m. m...........................

Uppförande av två vårdpaviljonger m. m...................

Sekundäravdelningen i Olofs fors:

Anordnande av vårdavdelning m. m.........................

Vissa yttre arbeten ......................................

Furunäsets sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljong för ålderpsykoser och senila patienter

................................................

Ombyggnad av personalbostadshuset 24 ....................

Uppförande av vårdpaviljong för kroniskt sjuka ............

Vissa yttre arbeten .....................................

Uppförande av nytt sjukhus i Falköping....................

Uppförande av nytt sjukhus i Gävleborgs län................

Uppförande av nytt sjukhus i Örebro län ..................

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ..........

Utredningsmedel ........................................

1 000 000

555 000

800 000

325 000

900 000

295 000

500 000

415 000

1 000 000

70 000

100 000

475 000

600 000

50 000

260 000

450 000

1 000 000

165 000

35 000

50 000

190 000

800 000

60 000

1 125 000

150 000

150 000

502 000

250 000

Summa kronor 32 500 000

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1956/57 för nu föreslagna

arbeten in. in. skulle alltså uppgå till 32 500 000 kronor.

Fördelningen av medel under förevarande anslag bör icke vara i detalj

bindande. Därest en minskning av beräknad medelsdisposition för tidigare

beslutat eller av mig i det föregående förordat byggnadsföretag uppkommer,

torde enligt Kungl. Maj :ts bestämmande härigenom outnyttjade medel få

användas för att täcka ökade kostnader för andra godkända byggnadsobjekt.

Likaså torde, i den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas

bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt, enligt Kungl. Maj :ts

bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål

kunna ske mot det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

För utrustning av nya sinnessjukhus skulle slutligen anvisas 3 946 000

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna av mig förordade ändrade riktlinjer för modernisering

och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen;

II. besluta

a) att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

paviljong C IV för en beräknad kostnad av sammanlagt

1 420 000 kronor;

b) att vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

paviljong 59 för en beräknad kostnad av 1 350 000

kronor;

c) att vid S:t Olofs sjukhus i Visby skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

en vårdpaviljong för en beräknad kostnad av 1 475 000

kronor;

d) att vid Gullberna sjukhus i Karlskrona skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

byggnad för arbetsterapi och sysselsättning för en

beräknad kostnad av 2 220 000 kronor;

e) att vid S:t Lars’ sjukhus i Lund skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas

ombyggnad av vårdpaviljong 45 för en beräknad kostnad

av 1 800 000 kronor;

f) att vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas

ombyggnad av administrationsbyggnaden för en beräknad

kostnad av 875 000 kronor;

g) att vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag upp
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

föras vårdpaviljongerna 2 och 3 för en beräknad kostnad

av sammanlagt 3 500 000 kronor;

h) att vid Restads sjukhus i Vänersborg skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag

verkställas omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar

samt anordnande av reningsverk för en beräknad kostnad

av 1 848 000 kronor;

i) att vid Restads sjukhus i Vänersborg skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

två vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av sammanlagt

2 485 000 kronor;

j) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skall i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag

verkställas om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden

m. m. för en beräknad kostnad av 965 000 kronor;

k) att vid Säters sjukhus i Säter skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag uppföras två

vårdpaviljonger m. m. för en beräknad kostnad av sammanlagt

2 670 000 kronor;

l) att vid Furunäsets sjukhus i Piteå skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras en

vårdpaviljong för kroniskt sjuka för en beräknad kostnad

av 2 000 000 kronor;

m) att i Falköping skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag uppföras ett nytt sinnessjukhus;
n)

att i Örebro och Gävleborgs län skall uppföras nya sinnessjukhus;
III.

godkänna, att för ombyggnad av »Kampagården» vid

S:t Sigfrids sjukhus för budgetåret 1955/56 beräknade medel,

270 000 kronor, må tagas i anspråk för uppförande vid sjukhuset

av en överläkarbostad och en intendentbostad;

IV. godkänna, att det för innevarande budgetår anvisade

anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m., må intill ett belopp av 1 850 000 kronor tagas i

anspråk för täckande av merkostnader till följd av prisstegringar

på vissa byggnadsföretag vid de statliga sinnessjukhusen;
V.

bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett mellan

statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande och

Vänersborgs stads drätselkammare preliminärt slutet avtal

angående uppförande och utnyttjande av gemensamt reningsverk

m. m. för avloppsvatten från Restads sjukhus och

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj.ts proposition nr i06 år 1956

det inom Vänersborgs stad belägna bostadsområdet Mariedal;
VI.

till Utrustning av nya sinnessjukhus för budgetåret

1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 946 000 kronor;

VII. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 32 500 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Jan Ödmann.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsåtgärder vid de egentliga sinnessjukhusen, beslutade1 efter antagandet av gällande generalplan

(Beräknade totalkostnader äro angivna i 1 OOO-tal kronor)

Sjukhus

Arbeten ingående i gällande generalplan

Arbeten utöver

generalplanen

Summa

vårdpav

nybyggn.

iljonger

ombyggn.

administra- tions-, be- handlings- lok. m. m.

ekonomi- byggn. m. m.

bostäder

Övriga

arbeten

vårdpav.

administra- tions-, eko- nomilok.

m. m.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Ulleråker......

2 300

3 600

1 600

1 210

130

2 775

1 125

12 740

S:ta Anna......

—

—

—

—

660

—

_

_

660

Sundby ........

—

—

—

—

948

65

—

730

1 743

Birgitta........

6 740

—

1 260

300

650

75

_

465

9 490

Ryhov ........

—

—

980

—

1 105

—

—

—

2 085

S:t Sigfrid......

—

—

—

2 250

740

—

2 590

—

5 580

S:ta Gertrud....

—

_

_

2 727

515

___

2 330

5 572

S:t Olof........

—

—

—

—

_

_

_

35

35

Gullberna......

16 400

—

1 980

4 495

2 570

4 225

—

—

29 670

S:t Lars’.......

5 850

1 750

510

70

150

_

8 330

S:ta Maria.....

—

—

—

1600

260

—

_

50

1 910

S:t Jörgen......

2 815

—

—

2 275

—

—

—

—

5 090

Restad.........

—

1 605

_

2 135

1 365

_

1 125

130

6 360

Marieberg......

3 960

2 800

—

1 725

418

135

950

235

10 223

Säter..........

2 600

—

770

1 150

560

165

1 673

650

7 568

Sidsjön........

—

—

_

210

_

_

_

60

270

Frösö..........

1 535

—

870

250

775

—

—

105

3 535

Gådeå.........

—

—

—

—

625

—

—

460

1085

Umedalen......

2 700

—

_

1 120

570

_

100

30

4 520

Furunäset......

—

—

125

1590

1 095

—

1 905

315

5 030

44 900

9 755

8 095

21 897

14 216

4 795

13 448

4 390

121 496

1 T. o. m. år 1955.

136 Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1956

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

137

Bilaga 2

Sjukhus

(inkl. sekundäravdelningar)

Platsantal enligt

1950 års

generalplan

Platsantal

enligt reviderad

plan

Antal platser,

som återstår

att renovera

eller uppföra

1

2

3

4

_

732

830

830

1 148

1253

636

_

—

—

883

1 019

779

806

1 016

360

1 131

1 131

1 131

850

794

682

860

828

716

S:t Olof............................

216

216

—

732

800

—

S:t Lars*...........................

1 053

1 006

605

1 146

1 146

1 146

_

600

600

632

885

643

988

1 072

1016

_

400

400

_

—

—

852

828

828

889

1 025

143

_

800

800

1 132

1 394

915

_

730

730

917

815

—

Gådeå.............................

_

—

—

783

743

632

884

781

—

645

841

100

Särskilda sekundäravdelningar........

721

—

—

18 000

20 953

13 692

10 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 106

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. översikt av 1950 års generalplan m. in............................. 3

II. Kommitténs förslag till reviderad generalplan ...................... 8

1. Platsbehovet .................................................. g

2. Platsbehovets tillgodoseende .................................... 43

3. Personalbehov ................................................ 47

4. Kostnadsberäkningar .......................................... 17

III. Yttranden .................................................. 20

IV. Departementschefen .............................................. 4g

V. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. .............. 54

Inledning ...................................................... 54

Förslag ........................................................ 57

Ulleråkers sjukhus i Uppsala .................................. 57

Ombyggnad av norra mansavdelningen ........................ 57

Uppförande av två paviljonger för oroliga patienter ............ 58

Anslutning av vissa byggnader till panncentralen .............. 58

Installation av hissar i paviljongerna 12 och 15 ................ 58

Sundby sjukhus vid Strängnäs .................................. 59

Vissa förbättringsarbeten inom reningsverket .................. 59

Birgittas sjukhus i Vadstena .................................... 80

Uppförande av vårdpaviljong C III ............................ gg

Utvidgning av verkstadsbyggnad .............................. gg

Uppförande av vårdpaviljong C IV ............................ gg

Installation av hissar i paviljongerna D I och D II................ gl

Installation av oljeeldning i panncentralen...................... gl

Ryhovs sjukhus i Jönköping .................................... g2

Modernisering av tvättinrättningen ............................ g2

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö...................................... g3

Omläggning av värmesystemet ................................ g3

Uppförande av vårdpaviljongerna 57 och 58 .................... g3

Uppförande av vårdpaviljong 59 .............................. g3

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik .............................. g4

Uppförande av två vårdpaviljonger ............................ g4

Uppförande av panncentral.................................... g4

Uppförande av bostadshus för ogift personal .................... g5

Anordningar för tillförsel av råvatten till vattenverket m. m..... 65

Ombyggnad av administrationsbyggnaden ...................... gg

S:t Olofs sjukhus i Visby ...................................... g7

Uppförande av snickeriverkstad m. m......................... g 7

Uppförande av vårdpaviljong ................................ g7

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

139

Sid.

Gullberna sjukhus i Karlskrona ................................ 72

Uppförande av ekonomibyggnader och vårdpaviljonger in. m..... 72

Uppförande av personalbostäder .............................. 72

Uppförande av bostäder för läkare och intendent .............. 73

Uppförande av byggnad för arbetsterapi och sysselsättning ...... 74

S:t Lars’ sjukhus i Lund ........................................ 75

Ombyggnad av vårdpaviljong nr 42 samt anordnande av arbetsterapilokaler

m. m........................................... 75

Uppförande av bostadshus för förste läkare .................... 75

Modernisering av personalbostäder ............................ 75

Ombyggnad av vårdpaviljong nr 45 ............................ 76

Vipeholms sjukhus i Lund ...................................... 76

Uppförande av personalbostäder .............................. 76

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg ................................ 76

Uppförande av bostadshus för ogift personal.................... 76

Ombyggnad av paviljong nr 5 ................................ 77

Anslutning av vissa personalbostadshus till panncentralen ...... 77

Ombyggnad av administrationsbyggnaden ...................... 77

Ombyggnad av vattenverket .................................. 78

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg .................................. 79

Uppförande av vårdpaviljong nr 1 ............................ 79

Uppförande av personalbostäder .............................. 79

Uppförande av vårdpaviljongerna n:ris 2 och 3.................. 79

Uppförande av bostadshus för överläkare och intendent ........ 80

Uppförande av vattentorn m. m............................... 81

Utbyggnad av centralköket m. m............................. 82

Restads sjukhus i Vänersborg .................................. 84

Uppförande av bostadshus för ogift personal.................... 84

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar samt anordnande

av reningsverk .............................................. 84

Uppförande av bostadshus för gift personal .................... 87

Uppförande av två vårdpaviljonger .......................... 88

Sekundäravdelningen i Uddevalla ................................ 89

Vissa yttre arbeten .......................................... 89

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn .............................. 89

Utökning av panncentralen.................................... 89

Utbyggnad av centralköket .................!.................. 90

Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden .............. 91

Vissa yttre arbeten .......................................... 92

Säters sjukhus.................................................. 92

Uppförande av bostadshus för läkare ......................... 92

Utökning av panncentralen m. m............................... 92

Uppförande av två vårdpaviljonger m. m. ...................... 93

Sekundäravdelningen i Olofsfors ................................ 94

Anordnande av vårdavdelning m. m........................... 94

Vissa yttre arbeten .......................................... 95

Furunäsets sjukhus vid Piteå .................................... 95

Uppförande av vårdpaviljong för åhlerspsykoser och senila patienter

...................................................... 95

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1956

Sid.

Ombyggnad av personalbostadshuset nr 24...................... 96

Uppförande av vårdpaviljong för kroniskt sjuka ................ 96

Vissa yttre arbeten .......................................... 97

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Falköping.................... 97

Inledning .................................................... 97

Programmet för arkitekttävlingen .............................. 98

Prisnämndens utlåtande ...................................... 103

Avtal med Falköpings stad .................................... 104

Kommitténs hemställan ...................................... 105

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Gävleborgs län................ 105

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Örebro län .................. 111

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus .............. 112

Utredningsmedel .............................................. 116

Uppförande av bostäder för överläkare och intendent vid S:t Sigfrids

sjukhus i Växjö .......................................... 117

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus . . 119

Departementschefen ............................................ 120

VI. Utrustning av nya sinnessjukhus .................................. 125

Förslag.......................................................... 125

Departementschefen .............................................. 129

VII. Hemställan 130

Bilagor .............................................................. i36

10UNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 56

Ö02634

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1956/57 till främjande av b a1 i texten
  2. SU 1956:128 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa bgggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten