Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1956/57 m. m

1956-03-02 · 204 sidor, varav 201 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 201 av 204 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:110, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1956/57 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings-

m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel

för budgetåret 1956/57 m. m.; given Stockholms

slott den 2 mars 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa

anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med

allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges om ändringar beträffande den militärterritoriella indelningen

samt marinens och flygvapnets regionala ledningsorganisation,

försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning ävensom försvarets

musikorganisation.

Vidare föreslås att en pansarbataljon förlägges till Boden samt att reserver

för högbåtsinän och flygsignalister inrättas.

1—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

samt, såvitt avser punkten 3, med chefen för ecklesiastikdepartementet

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson,

följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid

anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast beräknade

belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts beträffande

några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag, som

återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling

vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän

räckvidd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

3

[1] Militärterritoriell indelning och regional ledningsorganisation

Med skrivelse den 19 december 1955 har överbefälhavaren ingivit principförslag

beträffande den militärterritoriella indelningen samt den regionala

ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet. Förslaget ansluter

i sistnämnda del till förslag som utarbetats av cheferna för marinen

och flygvapnet. I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 17) anförde

jag att jag avsåg att anmäla ärendet för Kungl. Maj:t i sådan tid att principfrågorna

kunde bringas till sin lösning genom beslut vid innevarande

års riksdag. Jag anhåller att nu få upptaga ärendet till behandling. Därvid

upptar jag först frågan om den militärterritoriella indelningen och

redogör därefter för framlagda förslag beträffande den regionala ledningsorganisationen.

Slutligen framlägger jag mina förslag i ämnet.

Ärendet är emellertid av sådan natur att en fullständig redogörelse icke

kan lämnas till statsrådsprotokollet. För inhämtande av ytterligare upplysningar

torde därför få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Den militärterritoriella indelningen

Enligt 1942 och 1948 års försvarsbeslut indelas riket i lantmilitärt hänseende

i militärområden. Militärområde indelas i försvarsområden, av

vilka vissa är marina. Territorialvattnet vid rikets kuster indelas i sjömilitärt

hänseende i marindistrikt. I marindistrikten ingår de marina försvarsområdena

jämväl till den del de icke utgöres av territorialvatten. I

flygmilitärt hänseende indelas riket i flygbasområden.

I syfte att åstadkomma förenklingar och rationaliseringar i organisationen

har sedan länge företagits utredningar rörande den militärterritoriella

indelningen. I anslutning till dessa utredningar har 1955 års riksdag

fattat principbeslut om upphävande av skillnaden mellan marina och

lantmilitära försvarsområden samt om sammanslagning av vissa marina

försvarsområden med omgivande lantmilitära (prop. 110, s. 100; SU 128;

rskr. 300).

I sitt nu framlagda förslag understryker överbefälhavaren behovet av

ett nära samarbete i olika instanser mellan det militära och det civila

försvaret. Olika försvarsåtgärder måste så långt möjligt samordnas så att

tillgängliga resurser utnyttjas pa ett för totalförsvaret rationellt sätt. Samverkan

får regionalt och lokalt ökad betydelse. Ur dessa synpunkter måste

eftersträvas att skapa eu enhetlig militärterritoriell indelning, så långt

möjligt sammanfallande med den civil-administrativa. De utredningar som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

verkställts har också lett fram till att en sådan förenkling och rationalisering

i fråga om indelningen kan genomföras. I enlighet härmed bör enligt

överbefälhavaren endast en militärterritoriell indelning finnas till

lands, nämligen i militärområden och försvarsområden. Den nuvarande

indelningen av landet i marindistrikt och flygbasområden anses därvid böra

bortfalla.

Rörande militärbefälhavarnas och försvarsområdesbefälhavarnas uppgifter

i den nya organisationen anför överbefälhavaren:

Militärbefälhavaren som under överbefälhavaren utövar ledningen av

det territoriella försvaret, även i vad rör marinens och flygvapnets baser,

är och bör i princip vara den, som i regional instans -— i samarbete med

berörda chefer ur marinen och flygvapnet — på militär sida svarar för

samverkan med det civila försvaret (civilbefälhavaren). Han har att samordna

verksamhet avseende t. ex. järnvägs- och landsvägstransporter, telekommunikationer,

viss reparationstjänst och vissa befästningsarbeten,

sjukvårdstjänst, livsmedelsförsörjning, kommunikationsskydd o. s. v. Försvarsområdesbefälhavarna

ha under militärbefälhavarna att i samverkan

med länsstyrelserna svara för verkställigheten.

Den regionala ledningsorganisationen

I samband med de föreslagna förändringarna beträffande den militärterritoriella

indelningen avses de staber vid marinen och flygvapnet, som

för närvarande har territoriella funktioner — marindistriktsstaber och

flygbasområdesstaber -— utnyttjas respektive infogas i organisationen såsom

marin- och flygoperativa ledningsorgan åt de chefer som för befäl

över vederbörliga operativa enheter. Förslag till sådana organ har, som

nämnts, utarbetats av cheferna för marinen och flygvapnet.

Marinen

Den regionala operativa planläggningen för marinens del ankommer för

närvarande på marindistriktscheferna (instruktion för marindistriktschefer

och marindistriktsstaber den 15 juni 1944; SFS 445/44). Visst planläggningsarbete

utföres därjämte av chefen för kustflottan. Marindistrikten är fem

till antalet, nämligen Norrlandskustens, Ostkustens, Gotlands, Sydkustens

och Västkustens. Chef för Gotlands marindistrikt är militärbefälhavaren

för sjunde militärområdet. Såsom chef för Norrlandskustens marindistrikt

förordnas i fred chefen för Hemsö kustartilleriförsvar; under krig avses

befälet skola utövas av officer i reserven. För övriga marindistrikt finnes

beställningar såsom marindistriktschef uppförda på marinens personalförteckningar

(Mo 17 i Ostkustens och Sydkustens marindistrikt samt

Mo 15 i Västkustens marindistrikt). Till sitt biträde har marindistriktschef

dels en stab, marindistriktsstaben, dels — utom i Gotlands marindistrikt

—- särskilda förvaltningsorgan.

Under chef för marindistrikt lyder i marindistriktet ingående lokala

sjöstridskrafter (lokalstyrka eller fartygsdepå), örlogsstation och/eller ör
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

5

logsdepå, örlogsvarv samt kustartilleriförsvar med vederbörligt kustartilleriförband.

örlogsvarven är förvaltningsmässigt underställda marinförvaltningen.

I krig tillkommer ytterligare förband in. m.

Chefen för kustflottan avses i krig direkt under chefen för marinen

föra befälet över huvuddelen av de operativa sjöstridskrafterna; i fred är

han chef för den för övningar sammandragna sjöslyrkan.

I särskild skrivelse till överbefälhavaren den 5 oktober 1955 har chefen

för marinen efter samråd med marinförvaltningen överlämnat principförslag

till ändrad regional ledningsorganisation av marinen i krig och fred.

Förslaget avser att skapa en enhetlig marinoperativ ledning inom varje

havsområde med en under chefen för marinen lydande operativ ledare,

vilken skall ha befälet över alla marina stridskrafter, som kan verka inom

området, jämte tillhörande baser och underhållsförband. För detta ändamål

föreslås den operativa verksamheten vid marinen i regional instans

skola ankomma på fyra marinkommandon: marinkommando Nord, Ost,

Syd och Väst svarande mot operationsområdena Bottniska viken, egentliga

Östersjön, sydvästra Östersjön med östersjöutloppen samt Kattegatt och

Skagerack. Med hänsyn till kravet på enhetlig ledning bör Gotland icke

längre bilda en särskild marin enhet i regional instans. De marina bevakningsorganen

på Gotland bör dock alltjämt sammanföras till ett särskilt

bevakningsområde.

Införandet av marinkommandon medför vissa förändringar i chefens

för kustflottan ställning. Under krig avses chefen för kustflottan i regel

komma att underställas den marinkommandochef till vars operationsområde

huvuddelen av sjöstridskrafterna avdelas och därvid utöva det taktiska

befälet till sjöss. I fred skall chefen för kustflottan tilldelas viss

operativ planläggning och under chefen för marinen leda utbildningen av

huvuddelen av de rustade sjöstridskrafterna. Han förutsättes därjämte

leda och samordna den taktiska utbildningen vid samtliga rustade sjöstyrkor

och därvid åläggas viss utökad inspektionsskyldighet.

I fråga om marinkommandochef underställda förband m. in. ur flottan

ansluter sig marinchefens förslag till det av honom framlagda förslaget

till centralisering av flottans personalredovisning och ändrad utbildningsorganisation

för flottan. (För detta förslag redogöres närmare i det följande

i samband med anmälan av marinens allmänna avlöningsanslag.)

Örlogsstationerna förutsättes sålunda ha utgått ur organisationen. De nytillkommande

utbildningsorganisationerna i Karlskrona och Göteborg samt

Bergaskolorna avses bli underställda cheferna för marinkommandona Syd,

Väst och Ost. Kustartilleriets förband anses i fråga om personal, utrustning

och organisation m. in. samt i marinoperativt hänseende böra lyda

under vederbörande marinkommandochefcr. Beträffande det territoriella

försvaret skall dock cheferna för de nuvarande kustartilleriförsvaren i

egenskap av försvarsområdesbefälhavare underställas vederbörande mili
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tärbefälhavare. Chef för marinkommando anses vidare böra ha viss direktivrätt

i förhållande till andra stridskrafter än marina i vad rör marinoperativ

verksamhet.

Marinchefen betonar att planläggningen i fred av den marinoperativa

verksamheten samt marinkommandochefs militära verksamhet i övrigt

kräver att denne i fred har befogenhet över den förvaltningsverksamhet,

som utgör grundvalen för underhållstjänstcn i krig. Marinchefen förutsätter

därför att marinkommandochef skall utöva ledningen av och uppsikten

över förvaltningsverksamheten vid underlydande förband och anstalter

med undantag av kustartilleriförsvar. Marinchefen räknar sålunda

med att vederbörande marinkommandochef —- till skillnad från marindistriktschef

—- skall utöva ledningen och uppsikten över förvaltningen

vid örlogsvarv på samma sätt som marindistriktschef i den nuvarande

organisationen utövar ledningen av och uppsikten över intendentur- och

sjukvårdsförvaltningen vid marindistrikten. Den närmare uppdelningen i

ansvarsområden i förvaltningshänseende för marinkommandochef, chef för

örlogsvarv samt cheferna för intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna

i marinkommando är föremål för särskild utredning inom marinledningen.

Chefen för marinen avser vidare att undersöka rationaliseringsmöjligheter

inom marinkommandos intendenturförvaltning. I fråga om kustartilleriförsvaren

anser marinchefen att erforderligt inflytande på förvaltningsverksamheten

skall kunna ernås genom att marinkommandochef, i

likhet med nuvarande marindistriktschef, instruktionsmässigt ges befogenhet

alt utfärda behövliga anvisningar och direktiv.

Behovet av personal för den föreslagna ledningsorganisationen beräknar

marinchefen i huvudsak kunna tillgodose inom ramen för befintliga

personalstater för flottan och kustartilleriet. En särskild beställning för

chef för marinkommando Nord anses dock framdeles komma att erfordras

liksom en kvalitativ förstärkning av denne chefs stab. I avbidan på att

den nämnda beställningen tillkommer avses chefen för Hemsö kustartilleriförsvar

skola i fred förordnas såsom marinkommandochef. Med hänsyn

till den omfattning förvaltnings- och underhållsfrågor kommer att få i

marinkommandona anses vidare att personalen i underhållstjänst vid marinkommandostaberna

behöver förstärkas i förhållande till motsvarande

personal i marindistriktsstaberna. Ytterligare personal för samverkan med

armén anses vidare erforderlig i lerig. Marinchefen anför att kostnaderna

för de personalförstärkningar som sålunda blir nödvändiga väl uppväges

av de kostnadsbesparingar som redan uppnåtts och kan förväntas

uppnås genom centraliseringen av flottans personalorganisation.

Flygvapnet

Det operativa planläggningsarbetet för flygvapnets del utföres i regional

instans dels av eskadercheferna dels ock av flygbasområdescheferna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Antalet eskadrar i fred är enligt 1942 års försvarsbeslut fyra. Eskaderindelningen

är för närvarande följande:

första eskadern omfattar de fyra attackflottiljerna F 6, F 7, F 14

och F 17;

andra eskadern omfattar fem jaktflottiljer F 4, F 9, F 10, F 12 och F 15;

tredje eskadern omfattar sex jaktflottiljer Fl, F 3, F 8, F 13, F 16

och F18;

fjärde eskadern, spaningsförband, omfattar Södermanlands flygflottilj

(F 11) och Norrbottens flygbaskår (F 21). Det ankommer på Kungl. Maj :t

att anpassa indelningen i eskadrar efter ändrade förhållanden beträffande

eskadrarnas krigsuppgifter m. m.

Eskadercheferna är beställningshavare i Mo 15. Eskaderchefs huvuduppgift

är att utöva den operativa och taktiska ledningen av eskadern.

Eskaderchef har befälsrätt över eskaderns förband i fred i alla avseenden

utom i fråga om förvaltningstjänst och sådan verksamhet som pålagts särskilda

inspektionsorgan eller som av kostnads- eller effektivitetsskäl kräver

central ledning. Till sitt förfogande har eskaderchef en stab omfattande

en stabsavdelning och en expeditionsavdelning. Stabschefen är

major i Ma 30. I vissa eskaderstaber ingår samverkanspersonal ur armén

och marinen.

Flygbasområdena är fem till antalet: Södra, Västra, östra och Norra

flygbasområdena samt Övre Norrlands flygbasområde.

Flygbasområdeschefs uppgifter omfattar dels flygvapnets bas- och underhållst

jänst dels ock ledningen av luftbevakningen.

Chef för övre Norrlands flygbasområde är chefen för F 21. Chefer för

övriga flygbasområden är pensionerade beställningshavare i 2: 14. Flygbasområdeschef

biträdes av en stab omfattande en stabsavdelning med

expedition och en underhållsavdelning. Stabschefen är major i Ma 30. Vid

Övre Norrlands flygbasområde saknas särskild flygbasområdesstab; dess

uppgifter åvilar F 21 kårstab.

I särskild skrivelse den 23 juni 1955 har chefen för flygvapnet framlagt

förslag till ny regional ledningsorganisation vid flygvapnet. Förslaget

syftar till att åstadkomma en ändamålsenligare operativ indelning, en fastare

sammanknytning av luftbevakning och jaktförsvar samt eu enhetlig

ledning i fråga om flygoperationer och därmed sammanhängande bas- och

underhållstjänst. Förslaget innebär i huvudsak att eskadercheferna ålägges

ansvaret såväl för flygoperationer som för bas- och undcrhållstjänst,

jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att

härvid eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås.

Eskaderindelningen i fred föreslås bli följande:

första eskadern liksom för närvarande omfattande de fyra attackflottiljerna;
andra

eskadern omfattande jaktflottiljerna F 3, F 9, b''10 och F 12;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tredje eskadern omfattande jaktflottiljerna Fl, F 8, F 13, F 16 och

F 18; samt

fjärde eskadern omfattande jaktflottiljerna F 4 och F 15 samt spaningsförbanden

F 11 och F21.

Eskaderchef föreslås, i avvaktan på slutlig prövning av de högre chefstjänstemännens

löneställning, bli placerad i Mo 17. Eskaderchefs väsentligt

utökade arbetsuppgifter medför behov av en ställföreträdande eskaderchef,

till vilken beslutanderätten rörande främst bas- och underhållstjänstfrågor

förutsättes skola delegeras. Ställföreträdande eskaderchef föreslås

skola placeras i Mo 14 vid andra och tredje eskadrarna och i Ma 37 eller

Ma 33 vid första eskadern. Vid fjärde eskadern förutsättes chefen för Norrbottens

flygbaskår bli ställföreträdande eskaderchef.

Eskaderstaben föreslås i fred vara delad i två delar, eskaderstab 1 och

eskaderstab 2. Ärenden rörande flygoperationer, luftbevakningstjänst och

signaltjänst bör förberedas inom eskaderstab 1, medan frågor rörande basoch

underhållstjänsten bör ankomma på eskaderstab 2. Samverkanspersonal

ur armén och marinen förutsättes i samma utsträckning som för

närvarande skola vara knuten till eskaderstaberna.

Eskaderstab 1, vars chef förutsättes vara i första eskaderstaben major

och i övriga eskaderstaber överstelöjtnant eller major, bör uppdelas i

en operationsavdelning, en signalavdelning samt — inom andra-fjärde

eskadrarna — en luftbevakningsavdelning. Sistnämnda eskadrars signalavdelningar

anses böra förstärkas med en major eller kapten, en kapten

och en flygdirektör av 2. graden.

Eskaderstab 2 bör uppdelas i en bas- och underhållsavdelning, en flygfältsavdelning

samt en expedition. Chefen för eskaderstab 2 bör liksom

stabscheferna i de nuvarande flygbasområdesstaberna vara major. Han

förutsättes tillika skola vara chef för bas- och underhållsavdelningen. I

fjärde eskaderns eskaderstab 2 anses härutöver en major böra ingå med

särskilda uppgifter i fråga om bas- och underhållstjänsten. Chef för den

i bas- och underhållsavdelningen ingående underhållssektionen förutsättes

vara kapten (i intendenturbefattning) i stället för såsom för närvarande

löjtnant. I tlygfältsavdelningen bör liksom för närvarande tjänstgöra

driftingenjör och fältmästare. I andra—fjärde eskaderstaberna anses två

(nu en) fältmästare behövliga.

De nya eskaderstaberna anses i allmänhet böra förläggas till flottilj.

Första eskaderstaben anses sålunda på längre sikt böra förläggas till F 6

(Karlsborg) eller F 7 (Såtenäs) men föreslås tills vidare bli förlagd till

Göteborg, där lokaler frigöres genom andra eskaderstabens bortflyttning.

Denna stab föreslås förlagd till F 10 (Barkåkra), medan fjärde eskaderstaben

förlägges till F 21 (Luleå). Tredje eskaderstaben slutligen förutsättes

bibehålla nuvarande förläggningsort (Stockholm). För att denna

förläggning av eskaderstaberna slutligt skall kunna genomföras erfordras

byggnader vid F 6 eller F 7, F 10 och F 21.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Chefen för flygvapnet räknar i vad rör krigsorganisationen bland annat

med förstärkning av flygvapnets samverkanspersonal vid armén och marinen.

Sammanfattningsvis föreslår chefen för flygvapnet följande förändringar

beträffande flygvapnets personal: Eskadercheferna uppflyttas från

Mo 15 till Mol7. Beställningar tillkommer för tre ställföreträdande eskaderchefer,

två i Mo 14 och en i Ma 37 eller Ma 33. Tre beställningar för

överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30 inrättas i utbyte mot tre

beställningar för major i Ma 30, och fyra beställningar för löjtnant i

Ma 23/19 (i intendenturbefattning) utbytes mot fyra beställningar för kapten

i Ma 27. Fyra tjänster för driftingenjör i Ce 25 tillkommer i utbyte

mot samma antal nu på sakanslag inrättade extra tjänster. Två tjänster

för fältmästare i Ce 22 föreslås tillkomma. För förstärkning av signalavdelningarna

inrättas följande beställningar, nämligen tre för major eller

kapten i Ma 30 eller Ma 27, tre för kapten i Ma 27 och tre för flygdirektör

av 2. graden i Ca 31. Slutligen utgår fyra arvodesbefattningar för flygbasområdeschefer

i 2:14, sju arvodesbefattningar för pensionerad officer i

1: 30, fem arvodesbefattningar för pensionerad underofficer i 1: 22 samt

tjänster för en kasernföreståndare i Ce 19, två vaktmästare i Ce 10, ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål, en förrådsman i Cg 11 och en driftingenjör

i Cg 25, sistnämnda tjänst med avlöning från sakanslag.

Behovet av samverkanspersonal anses kunna tillgodoses inom ramen för

de av chefen för flygvapnet på längre sikt föreslagna personalstaterna.

Chefen för flygvapnet beräknar att den föreslagna omorganisationen

skall medföra minskning i avlöningskostnaderna med 120 000 kronor. Vid

denna beräkning, som skett med utgångspunkt i den för krigsorganisationen

beräknade personaluppsättningen, har hänsyn ej tagits till kostnaderna

för den föreslagna förstärkningen av eskaderstabernas signalavdelningar,

omkring 220 000 kronor. Denna förstärkning anses nämligen vara

erforderlig oberoende av omorganisationen. Om avlöningskostnaderna på

såväl avlönings- som sakanslag beräknas med utgående från tjänsterna för

fredsorganisationen kan kostnadsminskningen beräknas till 20 000 kronor.

Hänsyn har härvid ej tagits till den föreslagna förstärkningen av signalavdelningarna.

Kostnaderna för erforderliga ny- och ombyggnader för

eskaderstabernas förläggning till flottilj beräknas till omkring 600 000 kronor;

de årliga kostnaderna för förhyrning av lokaler beräknas å andra

sidan minska med i runt tal 60 000 kronor. Slutligen räknar chefen för

flygvapnet med en viss minskning av expenskostnaderna.

Övergång till den nya organisationen förutsättes ske efter hand med

början budgetåret 1956/57. De för nästa budgetår föreslagna förändringarna

upptages i det följande vid anmälan av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Överbefälhavaren understryker behovet av personal för samverkan

i krig mellan de operativa cheferna vid marinen och flygvapnet, å ena, och

de territoriella cheferna, å andra sidan, överbefälhavaren anser det därför

riktigt att samverkanspersonalen förstärkes på sätt cheferna för marinen

och flygvapnet förutsatt; dock är överbefälhavaren tveksam om icke

viss ytterligare samverkanspersonal erfordras för marinens del.

Överbefälhavaren tillstyrker i princip huvudpunkterna i det av chefen

för marinen uppgjorda förslaget till operativ ledningsorganisation vid marinen.

Till frågan om marinkommandochefernas förvaltningsansvar (ifrågasatt

ändring i nuvarande marindistriktschefs förvaltningsuppgifter) anser

sig överbefälhavaren icke kunna taga ställning förrän resultat föreligger

av de inom marinledningen pågående utredningarna rörande dels den närmare

ansvarsfördelningen mellan chef för marinkommando, chef för örlogsvarv

samt cheferna för intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna

inom marinkommando, dels ock rationaliseringar inom marinkommandos

intendenturförvaltning, samt örlogsvarvsutredningens arbete slutförts.

I frågan om marinkommandochefs ställning i förvaltningshänseende

m. m. gör överbefälhavaren följande principiella uttalande.

Den allmänna strävan måste självfallet vara att skapa så enkla förhållanden

som möjligt och undvika dubbelorganisation. I princip bör därför

gälla att de operativa enheterna med sina basförråd i fråga om sådana

förnödenheter m. m., som äro gemensamma för krigsmakten, skola

falla tillbaka på och understödjas från underhållsanstalter, som ansluta till

den territoriella organisationen (försvarsområdesförråd etc.). Ansvaret för

de sistnämnda anstalterna bör naturligen ligga på de territoriella myndigheterna.

Kustartillerichef bör även om han icke tillika är försvarsområdeshefälhavare

beträffande det territoriella försvaret vara underställd vederbörande

territoriella chef.

Det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget till förbättrad ledningsorganisation

vid flygvapnet tillstyrkes i princip av överbefälhavaren.

Överbefälhavaren understryker särskilt vikten av att en eskaderstab förlägges

till Norrland.

Departementschefen

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har sedan en längre tid

tillbaka utredningar bedrivits rörande den militärterritoriella indelningen

och därmed sammanhängande spörsmål i syfte att åstadkomma förenklingar

och rationaliseringar. Jag hälsar med tillfredsställelse att utredningarna

nu lett fram till förslag, som synes ägnade att bringa nämnda

frågor till en ändamålsenlig lösning. För min del kan jag i allt väsentligt

tillstyrka vad överbefälhavaren föreslagit såväl beträffande den militärterritoriella

indelningen som i fråga om de därmed sammanhängande spörsmålen

om den regionala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Sålunda tillstyrker jag att principbeslut nu fattas om att endast en militärterritoriell

indelning till lands, i militärområden och försvarsområden,

skall finnas. Jag kan även i huvudsak ansluta mig till de synpunkter som

överbefälhavaren anfört i fråga om militärbefälhavares och försvarsområdesbefälhavares

uppgifter och ställning i organisationen.

I och med att en enhetlig militärterritoriell indelning kommer till stånd,

försvinner den hittillsvarande indelningen av landet i marindistrikt och

flygbasområden. De regionala staber vid marinen och flygvapnet som hitintills

haft territoriella funktioner — marindistriktsstaber och flygbasområdesstaber

— skall därvid enligt överbefälhavarens förslag utnyttjas

för den regionala operativa ledningsorganisationen vid dessa försvarsgrenar.

Det av marinchefen framlagda förslaget till regional operativ ledningsorganisation

har i sina huvudpunkter i princip tillstyrkts av överbefälhavaren.

För min del har jag icke heller något att invända mot de i förslaget

uppdragna riktlinjerna. Jag tillstyrker sålunda att ledningen av den

marinoperativa verksamheten i regional instans skall ankomma på fyra

marinkommandon Nord, Ost, Syd och Väst svarande mot i huvudsak de av

marinchefen angivna operationsområdena. Mot marinchefens förslag rörande

de marina bevakningsorganen på Gotland har jag intet att invända.

Vad marinchefen föreslagit i fråga om chefens för kustflottan ställning

i den nya organisationen har ej givit mig anledning till erinran.

Såsom överbefälhavaren anfört bör kustartillerichef, även om han icke

tillika är försvarsområdesbefälhavare, beträffande det territoriella försvaret

vara underställd vederbörande territorielle chef. I övrigt anser jag mig i

huvudsak kunna godtaga vad marinchefen föreslagit rörande marinkommandochefs

befäls- och direktivrätt. Till frågan om och i vilken utsträckning

marinkommandochef i fred bör utöva ledningen av och uppsikten

över förvaltningsverksamheten vid underställda förband och anstalter är

jag icke för närvarande beredd att fatta ståndpunkt. I avbidan på resultaten

av pågående utredningar och undersökningar räknar jag därför med

att marinkommandochef tills vidare kommer att i förvaltningshänseende

intaga ungefär samma ställning som för närvarande tillkommer marindistriktschef.

Marinchefen har räknat med att personalbehovet för marinkommandona

i huvudsak skall kunna tillgodoses inom ramen för befintliga personalstater

för flottan och kustartilleriet. Viss personalförstärkning bedömer

marinchefen dock bli erforderlig framdeles. Jag tar icke nu ställning till

dessa frågor utan förutsätter att personalbehovet för marinkommandona

får prövas i vanlig ordning i samband med de årliga medelsäskandena.

Det förslag som chefen för flygvapnet framlagt rörande ny regional ledningsorganisation

vid flygvapnet har i princip tillstyrkts av överbefälhavaren.

Förslaget innebär i korthet att eskadercheferna ålägges ansvaret

för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst, jakteskader
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1956

chef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att härvid

eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås. Jag tillstyrker att en sådan

sammanslagning av staberna kommer till stånd. Som framgått av min redogörelse

för flygvapenchefens förslag synes vissa kostnadsbesparingar

kunna vinnas genom en dylik omorganisation. I detta sammanhang vill jag

även erinra om att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1955 medgivit

att nuvarande tredje eskaderstaben och östra flygbasområdesstaben

försöksvis sammanföres till en enhetlig stab. Mot chefens för flygvapnet

förslag i fråga om eskaderindelningen har jag icke funnit anledning till

erinran. Det bör såsom för närvarande ankomma på Kungl. Maj:t att anpassa

eskaderindelningen efter ändrade förhållanden beträffande eskadrarnas

krigsuppgifter m. m.

Eskaderchef bör liksom för närvarande vara placerad i Mo 15. Jag är

således ej beredd att förorda någon ändring av eskaderchefs löneställning.

Som chefen för flygvapnet föreslagit bör vid varje eskader finnas en ställföreträdande

eskaderchef med huvudsakligen de arbetsuppgifter flygvapenchefen

angivit. Ställföreträdande eskaderchef vid fjärde eskadern bör vara

chefen för Norrbottens flygbaskår. Såsom ställföreträdande eskaderchefer

i övriga eskadrar torde få avses pensionerade beställningshavare i 2:14.

Flygvapenchefens förslag beträffande eskaderstabens uppdelning i eskaderstab

1 och eskaderstab 2 samt arbetsfördelningen mellan och inom

stab 1 och stab 2 kan jag i huvudsak biträda. Chefen för eskaderstab 1

bör placeras i Ma 30 vid första eskadern. Även befattningarna såsom chef

för stab 1 vid övriga eskadrar bör enligt min mening besättas med majorer.

För att undvika alltför täta ombyten på befattningarna föreslår jag emellertid

att för dessa avses beställningar i Ma 33 eller Ma 30. Till frågan

om förstärkning av eskaderstabernas signalavdelningar, vilken icke har

samband med förevarande omorganisation, tar jag icke ställning i detta

sammanhang. De i denna del framställda äskandena för nästa budgetår

upptar jag till behandling under flygvapnets avlöningsanslag i det följande.

Chef för eskaderstab 2 bör placeras i Ma 30. Huruvida ytterligare en beställningshavare

i Ma 30 bör ingå i eskaderstab 2 vid fjärde eskadern torde

framdeles få prövas. Chefen för underliållssektionen bör i vart fall tills

vidare liksom för närvarande vara löjtnant (i intendenturbefattning). I

eskaderstab 2 bör vidare ingå driftingenjör och fältmästare. Till frågorna

om ändrad anställningsform för driftingenjörerna och utökning av antalet

tjänster för fältmästare tar jag ej nu ställning.

Vad chefen för flygvapnet föreslagit beträffande eskaderstabernas förläggning

på längre sikt föranleder i princip icke någon erinran från min

sida. Jag vill erinra om att överbefälhavaren ansett det särskilt viktigt att

en eskaderstab förlägges till Norrland. Till frågan om medel för om- eller

^byggnader, som kan erfordras för eskaderstaberna, tar jag icke nu ställning.

Denna fråga torde få prövas i vanlig ordning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

övergången till den nya organisationen bör ske efter hand med början

under nästa budgetår. Till de för nästa budgetår erforderliga personalförändringarna

återkommer jag i det följande vid behandlingen av flygvapnets

avlöningsanslag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande

den militärterritoriella indelningen samt den regionala ledningsorganisationen

vid marinen och flygvapnet.

[2] Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen

inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål

samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den närmare

utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de fastighetsförvaltande

organen. Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den

20 januari 1956 avgivit förslag i ämnet.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,

chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets

civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, statens organisationsnämnd,

statskontoret, statens lönenämnd, svenska byggnadsingenjörers riksförbund,

statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges arbetsledareförbund, försvarets

civila tjänstemannaförbund, svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet,

försvarsväsendets underbefälsförbund och Sveriges

civilingenjörsförbund.

Innan jag upptar fortifikationsförvaltningens förslag och däröver avgivna

yttranden till behandling torde jag få erinra om det principförslag

i fråga om organisationen av försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning,

som jag på grundval av verkställda utredningar framlade vid

anmälan av propositionen 1954: 110. De i propositionen uppdragna allmänna

riktlinjerna för fastighetsförvaltningen inom försvaret godkändes

av riksdagen (rd. skr. 1954:320).

Enligt ifrågavarande principbeslut skall i de regionala organen, militärbefälsstaberna,

finnas en befästningsavdelning under en fortifikationsofficer

och en byggnadsavdelning under en civil byggnadsdirektör, vilken i fred

skall ha det tekniskt-ekonomiska ansvaret för byggnadsverksamheten. Frågan

huruvida befästnings-och byggnadsavdelningarna skall sammanföras till

en enhetlig fortifikationssektion under fortifikationsofficerens ledning har

lösts så, att i vart fall inom vissa ur mobiliseringssynpunkt särskilt viktiga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

militärområden bör finnas en fortifikationssektion, medan inom övriga

militärområden det i princip icke anses nödvändigt att sammanslå befästnings-

och byggnadsavdelningarna till en sektion. Under militärbefälhavare

skall lyda arméns och flygvapnets lokalmyndigheter medan för marinens

del kustartilleriförsvaren, bortsett från Gotlands kustartilleriförsvar, samt

örlogsvarven skall i likhet med regionalt organ lyda direkt under det

centrala ämbetsverket.

Beträffande den lokala organisationen anmäldes i propositionen att det

förslag, som framlagts av den av mig tillkallade utredningsmannen, direktören

A. Lindencrona, innebar i huvudsak följande. Vid arméns truppförband

skulle fastighetsfrågorna handläggas inom en kasernvårdsavdelning. Intendenten

borde regelmässigt tillika vara kasernofficer. Vidare borde finnas en

kasernunderofficer samt ett med hänsyn till de lokala förhållandena avpassat

antal fastighetsarbetare. Vid vissa förband borde finnas särskild skjutfältsofficer.

Frågan om befattningen såsom kasernunderoffieer skall bestridas

av underofficer på aktiv stat eller i arvodesbefattning borde enligt utredningsmannen

ytterligare undersökas. Utredningsmannen föreslog att brandtjänsten

skulle handhavas av kasernvårdspersonalen. Marinens och flygvapnets

truppförband borde bibehålla nuvarande personalorganisation. Försvarsområdesstabernas

fortifikationsavdelningar borde stå under ledning av en officer

med annan kvalificerad sysselsättning vid staben. För Kalix, Stockholms

och Malmö försvarsområdesstaber räknade utredningsmannen med heltidstjänstgörande

aktiva officerare ur fortifikationskåren. Vid envar av försvarsområdesstaberna

borde finnas en aktiv underofficer ur fortifikationskåren

som biträde åt avdelningschefen. Flygbasområdesstaberna borde

bibehållas vid nuvarande organisation. Lokalmyndigheterna skulle betjänas

av deltidstjänstgörande driftingenjörer tillhörande regionalorganen.

På garnisonsorter borde finnas en för samtliga förband på orten gemensam

arbetargrupp för större arbeten. Ensamliggande förband borde för sådana

arbeten anlita entreprenadförfarande. Utredningsmannen ansåg sig icke

kunna förorda att flera enheter ur krigsmakten belägna i närheten av

varandra betjänades av ett gemensamt organ i fastighetsfrågor.

Vid mina överväganden rörande den lokala organisationen kom jag till

delvis andra slutsatser än utredningsmannen. Jag ansåg sålunda att den av

utredningsmannen föreslagna arbetargruppen på orter med flera förband

borde kompletteras med personal för övriga kasernvårdsuppgifter. Jag

ansåg det vidare icke nödvändigt att inrätta särskilda kasernvårdsavdelningar

vid här avsedda förband. Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t

att besluta om den närmare utformningen av ifrågavarande organ. Vid

ensamliggande förband åter borde inrättas kasernvårdsavdelningar. Såsom

kasernofficer borde regelmässigt avses intendenten. Till hans förfogande

borde ställas underofficer, överfurir eller civil befattningshavare samt

ytterligare arbetskraft i erforderlig omfattning. Jag förklarade mig intet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

15

ha att erinra mot att ytterligare undersökningar verkställdes i frågan huruvida

kasernunderofficeren borde vara underofficer på aktiv stat eller underofficer

i arvodesbefattning. Driftingenjör borde ställas till förbandschefs

förfogande. Vad angår försvarsområdesstabernas organisation förklarade

jag mig icke kunna biträda utredningsmannens förslag. Jag räknade med

att ett mindre antal underofficersbeställningar på fortifikationskårens stat

inrättades för arbetsuppgifter vid försvarsområdesstaberna i utbyte mot

motsvarande antal tjänster för förrådsmästare.

Då jag framlade principförslaget förutsatte jag att vissa speciella frågor

måste ytterligare utredas samt att dessa undersökningar borde verkställas

i samband med att organisationen närmare utformades och genomfördes.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 5 juni 1954

byråchefen J. T. A. Broomé såsom utredningsman för att verkställa ifrågavarande

utredningsuppdrag. Utredningsmannen överlämnade den 15 december

1954 betänkande med förslag till huvudlinjer för organisationen av

försvarets fastighetsförvaltning. Såsom jag anförde vid anmälan av propositionen

1955: 110 (s. 71) anmälde jag nämnda betänkande den 25 februari

1955 i statsrådet, därvid jag förklarade mig för egen del anse, att det av

olika skäl icke var möjligt att framlägga något på utredningsmannens betänkande

grundat förslag i ämnet. De invändningar, som de militära myndigheterna

vid remissbehandlingen framfört mot av utredningsmannen föreslagen

organisationsform med helt självständiga byggnadsavdelningar inom

samtliga militärområden utom sjunde oavsett militärområdenas betydelse

ur beredskapssynpunkt, ansåg jag så vägande att jag för min del icke

fann tillrådligt att förorda utredningsmannens förslag till lösning av organisationsfrågan.

Vidare erinrade jag om att fullständiga personal- och

kostnadsberäkningar saknades. Den i statsmakternas principbeslut 1954

förutsatta utredningen — avseende de fastighetsförvaltande organen i såväl

central som regional och lokal instans — borde därför enligt min mening

fullföljas samt bedrivas efter då fastställda allmänna riktlinjer och med

beaktande i huvudsak av den uppfattning rörande fördelningen av arbetsuppgifterna

mellan befästnings- och byggnadsavdelningarna, som fortifikationsförvaltningen

framfört i yttrande över utredningsmannens förslag. I

övrigt borde utredningsmannens i betänkandet redovisade synpunkter beaktas

i den mån de var förenliga med de allmänna principerna för utredningens

bedrivande.

På min hemställan uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att - under beaktande av vad jag anfört i ämnet -— verkställa fortsatt utredning

rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret

m. in.

1 propositionen 1950: 196 anmäldes ett av statens organisationsnämnd

framlagt förslag om organiserande av garnisonsvis ordnad maskintjänst.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Förslaget innebar, att den fasta maskintjänsten vid de i garnison ingående

förbanden skulle sammanföras under en garnisonsövermaskinist

eller garnisonsmaskinmästare.

Sedan fortifikationsförvaltningen och dåvarande arméförvaltningen erhållit

Kungl. Maj :ts uppdrag att i samverkan med statens organisationsnämnd

utreda frågan om en samordning av maskintjänsten vid garnisonerna,

överlämnade ämbetsverken med underdånig skrivelse den 10 februari

1951 en av organisationsnämnden upprättad promemoria. Frågan

anmäldes i propositionen 1951: 110 (s. 44). Något förslag till samordnad

maskintjänst framlades icke i avvaktan på ställningstagandet till frågan

om den militära lokala fastighetsförvaltningens organisation. Däremot

framlades förslag till ändrad personalorganisation vid ett stort antal maskinanläggningar,

vilket innebar inrättande bl. a. av ordinarie tjänster dels

för maskinmästare i 19 eller 17 lönegraden och dels för reparatörer i 13

lönegraden samt extra ordinarie tjänster för maskinister i 15 lönegraden.

För att icke föregripa de fortsatta övervägandena i garnisonsmaskinistfrågan

inrättades dock inga ordinarie eller extra ordinarie tjänster för maskinmästare

och reparatörer respektive maskinister vid förband å garnisonsorter

men medgavs efter motsvarande grunder en personalanordning, som i huvudsak

innebar att innehavarna av vissa tjänster såsom maskinist i lönegrad

Ca 16 eller eldare av 1. klass i lönegrad Ca 11 finge förordnas att mot

vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på maskinmästare

respektive reparatör i angivna lönegrader. De vid garnisonsförbanden inrättade

tjänsterna för maskinister i lönegrad 15 föreslogs vidare skola placeras

på extra stat. Förslaget godkändes av riksdagen (rd. skr. 1951:4).

Fr. o. m. budgetåret 1954/55 är tjänsterna för maskinmästare i lönegraderna

19 och 17 uppflyttade till lönegraderna 20 respektive 18.

Fortifikationsförvaltningens förslag

Arbetsuppgifternas fördelning mellan instanser

Följande allmänna riktlinjer för verksamhetens uppdelning mellan instanser

har angivits.

På lokalmyndighet bör ankomma bland annat att upprätta förslag till

underhållsplaner samt att med till förfogande ställda medel ombesörja

underhåll. Lokalmyndighet skall till högre instans meddela sitt behov av

nybyggnads- och iståndsättningsarbeten samt avge förslag till förvärv av

eller anskaffande av nyttjanderätt till markområden och byggnader.

Vid försvarsområdesstab bör enligt militärbefälhavarens bestämmande

utföras sådan fortifikatorisk rustningsplanläggning, som erfordras för

lokalförsvarsförbanden och de övriga förband, som i krig skall lyda under

försvarsområdesbefälhavaren, varjämte det bör ankomma på sådan befäl
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

17

havare att biträda militärbefälsstaben med detaljplanläggning för de rustningsplaner,

som uppgöres inom militärbefälsstaben.

På regionalmyndighet bör ankomma att pröva förslag till samt att fastställa

stater för löpande underhåll av befästningar, kasernfastigheter och

specialbyggnader.

Vad beträffar mera omfattande underhållsåtgärder bör regionalmyndighet

bedriva utredningen så långt, att ett underlag erhålles för bedömning

av byggnadsbehovet, även sett i relation till andra byggnadsbehov. Befinnes

underhållsarbetet böra komma till utförande, bör fortifikationsförvaltningen

avgöra, huruvida den fortsatta planläggningen, d. v. s. upprättande av detalj

ritningar och arbetsbeskrivningar ävensom kostnadsberäkning, skall

uppdragas åt regionalorganet eller utföras centralt. Såsom en allmän riktlinje

har angivits, att detaljplanläggning och slutlig kostnadsberäkning av

ej alltför omfattande arbeten lämpligen kan uppdragas åt regionalmyndigheten,

medan motsvarande uppgifter beträffande mera komplicerade arbeten

bör utföras centralt. Anbudsinfordran och anbudsprövning bör, såvitt

ej fortifikationsförvaltningen annat bestämmer, verkställas av den

myndighet som upprättat programhandlingarna. Utförande och kontroll

bör som regel åligga regionalmyndigheten. Slutbesiktning av byggnadsarbeten

bör i princip verkställas av närmast överordnade myndighet. — Det

sagda bör i stort sett äga tillämpning även beträffande investeringsarbeten.

Den fortifikatoriska rustningsplanläggningen samt förrådsplanläggningen

bör sammanhållas i regionalorganen efter av fortifikationsförvaltningen

utfärdade direktiv. Regionalmyndighetens handläggning av ärenden

rörande förvärv och försäljning av fast egendom samt av ärenden, som hänför

sig till den rättsliga och praktiska vården av övnings- och skjutfält med

vad därtill hör, bör främst avse behovsutredningar och gradering av olika

underhållsbehov. Regionalmyndigheten bör vidare svara för riktigheten av de

tekniska utredningar, som i sistnämnda ärenden insändes till fortifikationsförvaltningen,

samt biträda ämbetsverket med kostnadsberäkningar

och dylikt. Tyngdpunkten i handläggningen av dessa ärenden ligger sålunda

lokalt och centralt.

Den slutliga bearbetningen av utredningar om underhålls- och nybyggnadsbehov,

varpå medelsframställningar till Kungl. Maj :t grundas, bör utföras

av fortifikationsförvaltningen. Centralt bör fastställas den kostnadsram,

som skall gälla för underhållsverksamheten inom de regionala områdena,

samt anges riktlinjer i stort för användningen av underhållsmedlen.

Fortifikationsförvaltningen bör verkställa behovsprövningar beträffande

så kallade iståndsättningsarbeten samt inom ramen för sina befogenheter

avgöra dels huruvida arbeten skall komma till utförande, dels

ock om den fortsatta planläggningen och utförandet av de olika arbetena

2—100 so Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

på grund av svårighetsgrad och andra omständigheter bör försiggå centralt

eller delegeras till regionalt organ.

Som ett led i den fortifikatoriska rustningsplanläggningen bör centralt

utarbetas planer för tillgodoseendet i krig av behovet av byggnadsmateriel,

verktyg och arbetsmaskiner. Härutöver kommer givetvis större utredningar

av olika slag, planläggningsuppgifter samt behovsprövningar och angelägenhetsgraderingar

på längre sikt ävensom prövning av framställningar om

medel för hastigt uppkommande behov att åvila centralorganet.

Frågor av juridisk-administrativ natur samt frågor berörande den praktiska

vården av jordbruks- och skogsfastigheter bör i väsentliga delar sammanhållas

centralt.

En viss lokal förvaltning föreslås skola liksom för närvarande utövas av

centralorganet.

Slutligen bör fortifikationsförvaltningen öva fortlöpande tillsyn och kontroll

över de underlydande organens verksamhet, följa den tekniska utvecklingen

samt lämna nämnda organ generella anvisningar i tekniskt, ekonomiskt

och administrativt hänseende.

Beträffande handläggningen i militärbefälsstab av flygvapnet berörande

byggnadsärenden föreslår fortifikationsförvaltningen särskilda anordningar

med hänsyn till att behovsprövning och angelägenhetsgradering i fråga om

byggnadsverksamheten för flygvapnet bör ankomma på chefen för flygvapnet.

Den regionala organisationen

Sektion eller helt fristående avdelningar

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att överbefälhavaren i yttrande

över Broomés betänkande givit uttryck för den uppfattningen, att det

är nödvändigt att freds- och krigsorganisationerna överensstämmer i

största möjliga utsträckning och att fortifikationssektion därför i princip

bör organiseras inom samtliga militärområden. Med hänsyn till den snabbhet

och oberäknelighet, som kännetecknar modern krigföring, anser fortifikationsförvaltningen

vanskligt att i fredstid särskilja något eller några

militärområden såsom ur mobiliseringssynpunkt mindre betydelsefulla, vid

vilka sålunda kravet på fortifikationssektion icke skulle behöva upprätthållas.

Ämbetsverket understryker vidare att övergången mellan freds- och

krigsförhållanden i vad angår byggnadsverksamheten icke är klar, i det

att befästningsverksamheten kan komma att intensifieras långt innan krigsmakten

mobiliseras. Fredsorganisationen bör då icke nödvändiggöra tvära

kast i befäls- och ansvarsförhållandena. Ämbetsverket framhåller även

andra skäl som talar för sektion. Sålunda framhålles att till ett nybyggnadsärende

i inledningsskedet hör ett såväl militärt som byggnadstekniskt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

19

bedömande för vilket fortifikationsofficer bör svara. Svårigheter möter

vidare att mellan avdelningarna till handläggning fördela förekommande

ärenden liksom att fördela till militärbefälhavarens förfogande ställda

medel på de olika avdelningarna, därest icke dessa sammanhålles inom en

sektion. För avdelningarna gemensam personal kan bättre utnyttjas inom

ramen av sektion. Ur rent administrativt organisatorisk synpunkt är det

en fördel om fredsorganisationen är enhetlig vid regionalorganen. Svårigheter

möter vid utarbetande av reglementen och instruktioner för jämsides

verkande, olika utformade organisationer.

Fortifikationsförvaltningen förordar sålunda, att fastighetsförvaltningen

inom samtliga militärområden ombesörjes inom ramen av en sektion under

ledning av en fortifikationsofficer. Vid IV. och VI. militärbefälsstaberna bör

i sektionen jämväl ingå domänavdelning. Härjämte bör i sektion ingå

för avdelningarna gemensam expedition. I VI. militärbefälsstabens fortifikationssektion

bör ingå vissa ytterligare organ. Inom VII. militärbefälsstabens

fortifikationssektion organiseras inga avdelningar.

Byråchefen Sjögren har anfört, att den av ämbetsverket föreslagna organisationen

är lämplig därest mobiliseringsskäl nödvändiggör inrättande av

fortifikationssektioner redan i fred. Om dessa skäl ej förefinnes bör enligt

Sjögrens mening två skilda avdelningar organiseras och därvid i stort

erhålla samma arbetsuppgifter som tilldelats dem i fortifikationsförvaltningens

förslag.

Fördelningen av arbetsuppgifterna mellan bef ästningsav
delningen

och byggnadsavdelningen

Den av fortifikationsförvaltningen förordade fördelningen av planläggningsuppgifterna

mellan militärbefälsstabens befästnings- och byggnadsavdelningar

innebär i stort sett, att planläggning av såväl investeringar som

underhåll avseende objekt å befästningars delfond utföres inom befästningsavdelningen

medan planläggning för objekt å försvarsgrenarnas delfonder

ankommer på byggnadsavdelningen. Det direkta utförandet av den

på grundval av planeringsverksamheten förekommande byggnadsverksamheten

bör däremot oavsett fondgränser sammanhållas inom byggnadsavdelningen.

Befästningsavdelningen föreslås sålunda komma att gentemot byggnadsavdelningen

fungera närmast såsom ett beställande organ i fråga om

utförande av såväl nybyggnader som underhållsåtgärder beträffande till

befästningsfonden hänförliga objekt. Ansvaret för arbetets administrerande

och för att utförandet sker inom ramen för till byggnadsavdelningens förfogande

för ändamålet ställda medel bör helt åvila denna avdelning. Militär

och fortifikatorisk kontroll utövas av befästningsavdelningen.

Fortifikatorisk rustningsplanläggning hör till befästningsavdelningen.

Handläggning av ärenden rörande inköp och försäljning av mark samt vår
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

den av övnings- och skjutfält bör jämväl ankomma på befästningsavdelningen,

dit även hänföres ärenden berörande säkerhetstjänst och luftskyddstjänst

samt ärenden av allmänt administrativ beskaffenhet. Brandskyddsärenden

bör falla under den avdelning, som svarar för planläggningen

av den anläggning frågan avser. Förrådsplanläggning bör utföras vid befästningsavdelningen,

om de förråd planläggningen avser redovisas på befästningsfonden.

Beträffande övriga förråd bör planläggningen utföras

inom byggnadsavdelningen.

Fördelning av ärendena mellan avdelningarna bör utföras av sektionschefen.

Byggnadsdirektörens ställning i förhållande till sektionschefen
Fortifikationsförvaltningen

anser, att byggnadsdirektören instruktionsmässigt

bör åläggas att vara förvaltningsgrenschef och sålunda föredraga

eller besluta i alla de ärenden, som tillhör hans avdelning. Han skall således

i förhållande till sektionschefen vara självständig i tekniskt-ekonomiskt

avseende. Sektionschefen bör emellertid ha det direkta ansvaret för

militära behovsutredningar i ärenden, som handlägges inom byggnadsavdelningen.

Till ett nybyggnadsärende hör, som förut berörts, i inledningsskedet

ett såväl militärt som byggnadstekniskt bedömande. Sådant bedömande

syftar till att göra en avvägning mellan rent militära krav inbördes

samt mellan militära och tekniskt-ekonomiska synpunkter. Det gäller sålunda

att klarlägga dels om det ifrågavarande behovet med hänsyn till militära

planer över huvud taget skall tillgodoses eller måhända bör tillgodoses

genom någon provisorisk anordning. Vidare kan behöva prövas, om frågan

kan lösas genom omdisposition av befintliga lokaler, eventuellt i förening

med ombyggnad, eller om nybyggnad bör komma till stånd samt var sådan

bör vara belägen. Slutligen erfordras militär angelägenhetsgradering mellan

olika aktuella objekt. Den ifrågavarande behovsutredningen, som även

bör omfatta ett klarläggande i stort av de militära önskemålen med avseende

på byggnadens utformning, bör utmynna i ett program. Sedan den

militära behovsutredningen slutförts föredrages ärendet av sektionschefen

för militärbefälhavaren, därvid byggnadsdirektören bör närvara. Skall

ärendet fullföljas inom militärbefälsstaben överlämnas programmet för den

tekniska projekteringen till byggnadsdirektören, som därmed övertar ansvaret

för ärendets fortsatta handläggning.

Frågor om antagande av entreprenörer och administrerande av byggnadsverksamheten

bör handläggas av byggnadsdirektören. Ansvaret för

att kostnaderna för utförandet — jämväl i vad avser egenregiarbeten —

hålles inom ramen för vad som avsatts för ändamålet åvilar byggnadsdirektören.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

21

Beträffande underhållet av såsom kasernfastigheter redovisade byggnader

m. m. bör beredningen åvila byggnadsdirektören, som emellertid bör vara

skyldig höra sektionschefen i fråga om militär behovsutredning, dock icke

i vad gäller s. k. löpande underhåll. Därest enighet ej skulle råda mellan

sektionschefen och byggnadsdirektören bör den senare föredraga ärendet

för militärbefälhavaren i sektionschefens närvaro. Ansvaret för förvaltningen

av underhållsmedlen på arméns delfond bör inom militärbefälsstaben

åvila byggnadsdirektören, utom i vad avser övnings- och skjutfält.

Sektionschefens ledande verksamhet i förhållande till byggnadsavdelningen

sammanfattas av fortifikationsförvaltningen så, att sektionschefen

har att svara för militära behovsutredningar samt att inom ramen av den

beslutanderätt, som delegerats till honom, ge byggnadsdirektören de direktiv

i fråga om utförandet av nybyggnader, som betingas av ändrade militära

förutsättningar eller av iakttagelser vid den militära och fortifikatoriska

kontrollen, liksom direktiv om medverkan i utförandet av militära

behovsutredningar. Skulle byggnadsdirektören finna att direktiv om ändringar,

som nyss sagts, får konsekvenser av teknisk eller ekonomisk art

skall detta omedelbart anmälas. Om sektionschefen eller byggnadsdirektören

det påfordrar bör frågan underställas militärbefälhavaren.

Personalbehovet vid militärbefälsstaberna

Fortifikationsförvaltningen anser behov av byggnadsdirektör föreligga

vid alla militärbefälsstaber utom den sjunde, där den odelade verksamheten

enligt förslaget skall stå under ledning av fortifikationsofficer.

Ämbetsverket föreslår, att tjänsterna för byggnadsdirektör placeras i Cs 10

vid I., II., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna samt i Ce 33 vid V. militär - befälsstaben. Byråcheferna Sjögren och Thelander anser dock att byggnadsdirektörerna

vid de förstnämnda militärbefälsstaberna bör placeras i

Cpl3. Ämbetsverket föreslår vidare att tjänster för biträdande byggnadsdirektör

inrättas, utom vid V. militärbefälsstaben, med placering i Ce 29

vid I., IV. och VI. militärbefälsstaberna samt i Ce 27 vid II. och III. militärbefälsstaberna.

För VII. militärbefälsstaben bör avses en tjänst för

förste driftingenjör i Ce 29. Ämbetsverket, som räknar med att driftingenjör

skall såsom konsult betjäna de lokala förvaltningsorganen, utöva

kontroll över arbeten som utföres på entreprenad samt under vederbörande

chef leda utförandet av arbeten i egen regi, föreslår inrättande av tjänster

för driftingenjörer enligt följande fördelning.

Milo...... I II III IV V VI VII

Antal..... 6 4 6 9 2 5 1

Av dessa tjänster avses 1 inom vardera I., II. och III. militärbefälsstaberna

samt 2 inom vardera IV. och VI. militärbefälsstaberna för forti
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

fikationssektionens befästningsavdelning. En av tjänsterna, avsedd för IV.

militärbefälsstaben, bör placeras i Ce 27 medan de övriga, för vilka arbetsuppgifterna

blir sinsemellan fullt likvärdiga, bör placeras i Ce 25. Vid

varje fortifikationssektion föreslås en tjänst för kvalificerad ws-ingenjör

och en tjänst för kvalificerad elingenjör med placering i Ce 27 vid I., III.,

IV. och VI. militärbefälsstaberna, i Ce 25 vid II. och V. militärbefälsstaberna

samt i Ce 23 vid VII. militärbefälsstaben. Ämbetsverket beräknar stadigvarande

behov av medhjälpare till vvs- och elingenjörerna föreligga vid

I., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna. För dessa föreslås tjänster i Ce 19

vid de båda förstnämnda och i Ce 21 vid de båda sistnämnda staberna. Ämbetsverket

föreslår jämväl tjänster för viss teknisk personal i lägre löneställning

(jfr sammanställningen s. 23). Fortifikationsförvaltningen föreslår

att vid varje fortifikationssektion avses en pensionerad underofficer i

1: 22 som chef för expeditionen samt en kontorsskrivare i Ce 19 såsom ansvarig

för den kamerala verksamheten och föredragande i dithörande frågor.

För biträde med kamerala göromål räknar ämbetsverket med ett

kanslibiträde i 11 lönegraden vid samtliga militärbefälsstaber utom den

femte.

Vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden föreslås utbyte av nuvarande

tjänst för skogvaktare i Ca 17 mot tjänst för förste skogvaktare i Ca 19.

Härjämte föreslås inrättande av en ny tjänst för skogvaktare i Ca 17, avsedd

för skötsel huvudsakligen av skogarna inom Kalix försvarsområde.

Av de för militärbefälsstaberna föreslagna tjänsterna bör enligt förslaget

de i Ce 27 och högre lönegrader upptagas på fortifikationsförvaltningens

personalförteckning, enär ämbetsverket icke endast bör tillsätta

respektive till Kungl. Maj:t avge förord vid tillsättning av tjänsterna utan

även kunna förflytta befattningshavare till centralförvaltningen eller till

annat regionalt organ än det, där vederbörande är placerad. De förändringar,

som av ämbetsverket föreslås beträffande den på personalförteckningar

för militärbefälsstaberna upptagna civila personalen, framgår av

följande sammanställning, där jämväl upptages de för militärbefälsstaberna

avsedda tjänsterna i Ce 27 och högre lönegrader.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

23

Tjänstebenämning

och lönegrad

M i 1 i t

ä r o m

r å d e

I

+ —

II

+

III

+ ~

IV

+ —

V

+ —

VI

+

VII

+ —

Fort F avlöningsanslag

Byggnadsdirektör

Cs 10

1

1

1

1

1

Byggnadsdirektör

Ce 33

1

Bitr. byggnadsdir.

Ce 29

1

1

1

Förste driftingenjör

Ce 29

1

Bitr. byggnadsdir.

Ce 27

1

1

Driftingenjör

Ce 27

2

2

3

2

Arméns avlöningsamlag

Förste skogvaktare Ca 19

i

Driftingenjör

Ce 27

3

Driftingenjör

Ce 25

5

5

6

7

3

3

Kaserningenjör

Ce 25

3

4

Ingenjör

Ce 23

2

2

Verkstadsförest.

Ce 23

Ingenjör

Ce 21

2

3

1

Verkmästare

Ce 21

1

Bitr. ingenjör

Ce 19

3

3

1

1

Kontorsskrivare

Ce 19

1

i

1

1

1

1

1

Verkmästare

Ce 19

i

1

3

1

1

2

Förrådsmästare

Ce 17

1

Ingenjörbiträde

Ce 17

1

1

1

1

Montör

Ce 13

1

Tekniker

Ce 13

1

1

Kanslibiträde

Cell

1

1

Bilförare

Ce 10

1

Biträde för skriv

- och

kontorsgöromål

3

i

1

1

Tekniskt biträde

Ce 8

1

i

Kansliskrivare

Cg 15

Biträde för skriv

- och

kontorsgöromål (extra)

1

Byggnadsanslag

Ingenjör

Ce 23

1

Verkmästare

Ce 21

Verkmästare

Ce 19

1

Förrådsmästare

Ce 17

1

Ingenjörbiträde

Ce 17

i

1

Verkstadsförman

Ce 17

Kontorist

Ce 13

1

Montör

Ce 13

1

Kanslibiträde

Ce 11

i

Bilförare

Ce 10

1

Biträde för skriv- och

kontorsgöromål

3

i

Den lokala organisationen

Frågan om garnisonsvis ordnad fastighetsförvaltning

Fortifikationsförvaltningen erinrar om de synpunkter, som framlades av

Broomé i frågan om arbeten borde bedrivas på entreprenad eller i egen

regi och som utmynnade i att med nuvarande ekonomiska organisation av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

byggnadsverksamheten stor återhållsamhet borde iakttagas i fråga om

arbeten i egen regi. Ämbetsverket framhåller att det stora flertalet myndigheter

och andra remissinstanser icke fann anledning till erinran mot vad

Broomé anfört i denna fråga.

Fortifikationsförvaltningen, som tagit frågan om den lokala organisationens

ordnande under allsidig prövning med utgångspunkt från att åt

entreprenör skall uppdragas sådana arbeten, som på grund av sin tekniska

beskaffenhet lämpligen kan utlämnas på entreprenad och som kan utan särskild

olägenhet för den militära verksamheten utföras på sådant sätt, har

nu funnit arbetsuppgifterna vid lokalorganen icke motivera anordnande av

gemensam fastighetsförvaltning på garnisonsorterna. Inom varje militärområde

förekommer dock årligen en del arbeten, som av olika anledningar

bör utföras i egen regi. Det bör enligt ämbetsverkets mening få ankomma

på regionalmyndigheten att pröva och lämna anvisning om vilken form

för olika arbetens bedrivande, som skall väljas, samt att sammanhålla och

leda den inom militärområdet förekommande egenregiverksamheten. Förslaget

innebär således ett överförande på regionalplanet av tanken att ordna

garnisonsvisa fastighetsförvaltningar. För ändamålet bör, allt efter som

behov uppkommer, vid militärbefälsstab inrättas en eller flera egenregiavdelningar.

Anordnande av fastighetsförvaltningar garnisonsvis skulle vidare enligt

fortifikationsförvaltningens uppfattning medföra åtskilliga olägenheter. Vid

frångående av nu tillämpad princip att den chef, som med ensamrätt disponerar

försvaret tillhöriga byggnader och markområden, tillika är förvaltningsmyndighet

för desamma, anser ämbetsverket det vara nödvändigt att

räkna med en mindre effektiv fastighetsförvaltning, enär den förvaltande

chefen, i vissa fall tillhörande annan försvarsgren, icke skulle ha lika goda

möjligheter och kanske icke heller samma personliga intresse att fortlöpande

hålla uppsikt över anläggningars och markområdens (skogars)

skötsel och tillstånd eller att omedelbart och effektivt ingripa mot olämpligt

och oekonomiskt utnyttjande av desamma. Anordningen skulle, beträffande

anläggningar som utnyttjas av trupp, enligt ämbetsverkets mening sannolikt

leda till ökad förslitning och större underhållskostnader. Särskilt vid

arméförbanden förekommer en mångfald arbetsuppgifter av militär och

administrativ natur, vilka icke utan olägenheter kan handläggas av ett

garnisonsorgan. Ämbetsverket framhåller också, att svårigheter flerstädes

skulle uppkomma att bereda garnisonsorganen lämpliga lokaler.

Beträffande anläggningar av mindre omfattning, som icke utnyttjas av

trupp, anser fortifikationsförvaltningen det emellertid vara befogat att

överföra fastighetsförvaltningen till annan med hänsyn till lokala eller

andra förhållanden lämplig myndighet. Såsom exempel nämnes att Karlsborgs

tygstation och provskjutningscentralen i Karlsborg samt arméns intendenturförråd

i Karlsborg bör i fråga om fastighetsförvaltning överföras

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

25

till chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente i samband varmed platsbefälhavarstaben

bör utgå ur organisationen. I fråga om flygvapnets lokalmyndigheter

bör fastighetsförvaltningen för försökscentralen i Malmslätt

och centralförrådet i Arboga överföras till styresmännen för centrala verkstäderna

i Malmslätt respektive Arboga. Vissa av chefen för Wendes artilleriregemente

förvaltade byggnader i Kristianstad bör överföras till förvaltning

av militärbefälhavaren för I. militärområdet. Även fastighetsförvaltningen

för arméns intendenturförråd i Växjö, Östersund och Boden samt Bodens

och Gotlands tygstationer bör överföras till lämplig angränsande lokal förvaltningsmyndighet

eller direkt ombesörjas av vederbörande militärbefälsstab.

Vad beträffar vissa i Stockholm belägna fastighetskomplex, vilka utnyttjas

av bl. a. försvarets centrala ämbetsverk och högre militära staber,

är enligt nuvarande organisation förvaltningen sammanförd, nämligen under

fortifikationsförvaltningen, som därvid fungerar såsom lokal förvaltningsmyndighet.

Med hänsyn till att de av ämbetsverket direkt förvaltade

fastighetskomplexen utnyttjas av myndigheter, vilka är fristående från

eller överordnade IV. militärbefälsstaben, anser ämbetsverket icke lämpligt

att nu överföra denna förvaltning till regionalorganet. Det är vidare av

värde för verket att genom utövande av omedelbar fastighetsförvaltning få

direkt kännedom om entreprenörpriser och andra förhållanden på byggnadsmarknaden,

som kan påverka bedömandet av frågan huruvida underhållsarbeten

lämpligen bör utföras genom entreprenör eller i egen regi.

Liksom för närvarande är fallet bör försvarets forskningsanstalt och försvarsväsendets

radioanstalt för sin lokala fastighetsförvaltning tillgodoses

med teknisk expertis från fortifikationsförvaltningen. Ämbetsverket har

vid utformningen av förslaget tagit hänsyn till riksdagens beslut under år

1955 angående ändrad organisation av Upplands och Västerbottens regementen,

Livregementets husarer, Norrlands dragonregemente, Skaraborgs

pansarregemente, Svea ingenjörkår och Signalregementet.

Fastighetsförvaltningen vid lokal myndighet

Arbetsuppgifter. Av den egentliga byggnadsverksamheten bör lokalmyndighet

svara dels för sådana huvudsakligen mindre underhållsarbeten,

som skall utsättas på entreprenad, dels för s. k. ordinarie underhåll, d. v. s.

dagligdags förekommande småreparationer. Härutöver förekommer vid

lokalmyndighet ett stort antal arbetsuppgifter av teknisk, militär och/eller

administrativ natur. Bland dylika arbetsuppgifter framhålles uppgörande

av förslag till underhållsstat för kommande budgetår, planläggning för

utförande av underhållsarbeten, handläggning av bostadsfrågor, planläggning

och utförande av fasta utbildningsanordningar, organisationsarbete

i samband med förrådsomflyttningar, skogsvård, markförvaltning, yttre

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

renhållning, väbeltjänst och i förekommande fall fortifikatorisk rustningsplanläggning.

Kasernofficerare. Vid prövning av frågan om vilken personal som bör

avses för omhänderhavande av lokalmyndighets fastighetsförvaltning utgår

fortifikationsförvaltningen från riksdagens principbeslut att såsom kasernofficer

vid normalförband regelmässigt bör avses intendenten. Med hänsyn

till de speciella uppgifter, som är förbundna med arvodesbefattningarna

såsom chef för kasernvårdsavdelning vid artilleri- eller luftvärnsförband,

föreslår ämbetsverket icke någon ändring för dessa befattningar. På grund

av de likartade förhållanden som gäller för Skånska pansarregementet

samt Skaraborgs och Södermanlands pansarregementen föreslår ämbetsverket,

att jämväl dessa förband tillföres officer i arvodesbefattning. Ämbetsverket

föreslår att arvodesbefattning för kasernofficer inrättas även

vid Södra skånska infanteriregementet för ledning av den mellan Ystad och

Revinge fördelade förvaltningsverksamheten, vilken på vardera platsen är

av ungefär samma omfattning som vid ett normalregemente. För arvodesbefattningarna

föreslår ämbetsverket tjänstebenämningen kasernofficer.

Kasernunderofficerare m. m. Med hänsyn till de olika förhållanden, som

råder vid å ena sidan flygförbanden och å andra sidan arméförbanden,

är det enligt ämbetsverkets mening icke möjligt att anlägga samma betraktelsesätt

vid bedömningen av deras personalbehov. Utmärkande för lokalförvaltningen

vid flygförbanden är förefintligheten av flygfälten, för vilkas

underhåll fortlöpande tillgång till tekniskt skolad arbetskraft ansetts erforderlig.

Vid arméförbanden måste underhållsåtgärderna planläggas och utföras

under ständigt aktgivande på vad de militära övningarna kan medge, varför

vid dessa förband större krav ställes på rent militära insikter hos fastighetsförvaltningens

utövare. Ämbetsverket framhåller att intendenterna vid

arméförbanden får ägna förhållandevis mycken tid åt mobiliseringsplanläggning

och förberedelser för fälttjänstövningar i regementsförband. Utöver

det biträde i tekniska frågor, som erhålles av vederbörande driftingenjör

och lokalmyndigheternas fasta maskinpersonal, erfordras vid

arméförbanden ingen enbart tekniskt utbildad personal. För handläggning

av de vid arméförbanden ofta talrikt förekommande uppgifterna av militär

och/eller administrativ natur är militär befattningshavare bestämt att föredraga.

Fortifikationsförvaltningen föreslår att för flygförbandens del någon

ändring i princip för närvarande icke göres i nuvarande organisation, enligt

vilken (utom vid Svea flygflottilj) kasernföreståndare i Ce eller Cg 19

tjänstgör som biträde åt intendenten, samt att arméförbandens kasernvårdsavdelningar

skall betjänas av militär befattningshavare såsom biträde

åt kasernofficer. Vidare föreslås att de extra kasernföreståndartjänsterna

vid Göta och Södermanlands flygflottiljer samt Skånska flygflottiljen extraordinariesättes

samt att även för Svea flygflottilj inrättas extra ordinarie

kasernföreståndartjänst.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

Fortifikationsförvaltningen framhåller såsom sin bestämda uppfattning,

att särskilt vid större arméförband intendenten på fastighetsförvaltningens

område på grund av omfattningen av hans blivande totala verksamhet nödgas

inrikta sig huvudsakligen på att ge allmänna direktiv för samt övervaka

verksamheten. För att denna skall kunna löpa tillfredsställande finner

förvaltningen nödvändigt att intendentens närmaste medhjälpare är av sådan

kvalitet och besitter sådana kunskaper att han kan självständigt göra

bedömanden och handla efter mera allmänna direktiv. För antagning såsom

kasernunderofficer bör under alla förhållanden erfordras speciell utbildning.

Fortifikationsförvaltningen anser, att det är alltför vanskligt att

uppbygga kasernvårdsavdelningarna med underofficerare, som rekryteras

dit först i pensionsåldern. Ämbetsverket framhåller dock att underofficeren

vid avgång ur aktiv tjänst vid femtio års ålder i normalfallet är i och

för sig fullt tjänstduglig i befattning såsom kasernunderofficer.

De vid försvarsområdesstaberna tjänstgörande förrådsmästarna anser

ämbetsverket kompetenta närmast för underhållsverksamheten. Däremot

kan de med enstaka undantag icke utnyttjas som biträden vid utförande

av den på försvarsområdesstaberna ankommande fortifikatoriska rustningsplanläggningen.

Detta har medfört en på en del håll betydande eftersläpning

av denna planläggning. Fortifikationsförvaltningen föreslår, att

förrådsmästartjänsterna utgår ur organisationen och att för försvarsområdesstaberna

avses motsvarande antal underofficerare.

Ämbetsverket framlägger det principförslaget, att på fortifikationskårens

stat sammanföres alla de underofficersbeställningar på aktiv stat, som vid

en detalj genomgång befinnes erforderliga. Härjämte skall finnas inrättade

ett antal arvodesbefattningar. Arvodesbefattningarna skall så utnyttjas, att

såsom innehavare förordnas pensionsavgående fanjunkare vid fortifikationskåren,

som är lämpliga och villiga mottaga förordnande. Förvaltarbeställningar

bör avses för sådana lokalmyndigheter, där behov föreligger

av särskilt erfaren och duglig kasernunderofficer. I fråga om övriga lokalmyndigheter

bör det icke på förhand bestämmas vilka som skall betjänas

av fanjunkare på aktiv stat eller av arvodist.

Fortifikationsförvaltningen är f. n. icke beredd föreslå indragning av

kasernöverfurirstjänsterna vid lokalmyndigheterna. Förvaltningen föreslår,

att undersökning göres beträffande behovet av överfurirer sedan den nya

lokala organisationen efter något års verksamhet stabiliserat sig.

Viss civil tjänstemannapersonal. Fortifikationsförvaltningen föreslår,

att en i personalförteckning för Skånska pansarregementet upptagen tjänst

för skogvaktare i Cg 17, varav stadigvarande behov föreligger, ordinariesättes.

Fn för ar tillcriskj ut skolan upptagen tjänst för skogvaktare i Ce 17

bör likaså göras ordinarie. Tjänsten bär upptagas på personalförteckning

för Bergslagens artilleriregemente, som är förvaltningsmyndighet för Villingsbergs

skjutfält. För Norrlands och Smålands artilleriregementen er
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

fordras jämväl tjänster för skogvaktare. Då behovet är stadigvarande bör

tjänsterna inrättas såsom ordinarie i Ca 17.

Fortifikationsförvaltningen är med hänsyn till pågående utredning angående

organisationen av vägunderhåll och vinterväghållning icke beredd

framlägga några förslag till ändringar i fråga om väghållningspersonalen

men framhåller, att vägförmän torde komma att erfordras framför allt på

garnisonsorterna för att vägunderhållet där skall kunna skötas på rätt sätt.

Ämbetsverket föreslår inrättande av en tjänst för brandmästare i Ce 17

såsom ansvarsman för brandskyddet i Karlsborg, att upptagas på personalförteckning

för Karlsborgs luftvärnsregemente.

Den fasta maskintjänsten. Fortifikationsförvaltningen, som liksom

byggnadsstyrelsen tidigare givit uttryck åt den uppfattningen, att några

vinster av en för garnison gemensam maskintjänst vore att påräkna endast

inom ramen för en i övrigt gemensam fastighetsförvaltning, har icke funnit

anledning att ändra ståndpunkt i denna fråga. De fördelar i ekonomiskt

hänseende, som eventuellt skulle kunna vinnas genom samordning av

maskintjänsten, finner ämbetsverket motverkas av bestämda olägenheter

av organisatorisk art, sammanhängande med svårigheterna att skapa klara

ansvarsförhållanden. Dessa olägenheter anser förvaltningen kunna leda till

driftsstörningar, försämrad skötsel av anläggningarna och en ekonomiskt

ogynnsam utveckling. Ämbetsverket föreslår därför icke samordnad maskintjänst

inom någon garnison. Däremot anser ämbetsverket, att maskintjänsten

vid vissa mindre lokalmyndigheter bör överföras till annan lokalmyndighet.

Ämbetsverket avser att i samband med överförande av den egentliga

fastighetsförvaltningen framlägga närmare förslag härom, översyn bör

även göras av maskintjänstens organisation vid de förband, vilkas fastighetsförvaltning

till följd av beslut av 1955 års riksdag skall överföras till

annan lokalmyndighet. Ämbetsverket anmäler, att inom den närmaste tiden

översyn även måste göras av organisationen vid vissa maskinanläggningar

med hänsyn till tillkomsten av en del bergrum.

Den översyn av maskinorganisationen, som sålunda kommer att företagas

från olika utgångspunkter, anser fortifikationsförvaltningen dock

icke böra hindra att för garnisonsförbandens maskinpersonal nu inrättas

ordinarie och extra ordinarie tjänster, som kan förutses bli under alla förhållanden

erforderliga. Sålunda föreslår förvaltningen, att från och med

budgetåret 1956/57 följande förändringar vidtages. Tjänsterna för maskinist

i Ca 16 vid 112, 119, P4 och Lv 2 utbytes mot tjänster för maskinmästare

i Ca 20. Tjänsterna för maskinist i Ca 16 vid I 4, I 5, I 6, I 8, I 18,

I 20, A 4, A 7, A 8, Lv 1, Ing 2, Ing 3, S 1, T 1 och T 2 utbytes mot tjänster

för maskinmästare i Ca 18. Tjänsterna för eldare av 1. klass vid 14, 15,

I 8, I 12, I 19, A 8, Lv 2, Ing 2, Ing 3, SI, TI och T 2 utbytes mot tjänster

för reparatör i Ca 13. Härvid upphör nuvarande provisoriska anordningar

med vikariatslöneförordnanden att bestrida göromål, som eljest ankommer

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

29

på tjänstemän i respektive högre lönegrader. I vissa angivna fall bör den

lägre tjänsten övergångsvis finnas kvar intill dess nuvarande innehavare

avgår. Tjänsterna vid Ing 1 för maskinist i Ca 16 och eldare av 1. klass

i Ca 11, vilkas innehavare haft förordnande att bestrida göromål som eljest

ankommer på maskinmästare i Ca 18 respektive reparatör i Ca 13, är

vakanta och bör ersättas med tjänster för maskinmästare i Cg 18 respektive

reparatör i Cg 13. Tjänsterna för maskinist i Cg 15 vid I 12, 119 och Lv2

utbytes mot extra ordinarie tjänster.

Fortifikationskårens organisation

Fortifikationsförvaltningen anför, att den snabba utvecklingen på vapenteknikens

område, särskilt av atomvapnen, medfört en motsvarande stegring

av befästningsverksamhetens betydelse. Befästningsproblemen är av sådan

art och omfattning att de icke kan tillfredsställande lösas utan en avsevärd

förstärkning med militära befästningsspecialister. Behovet av personalförstärkning

är mest framträdande för arméns vidkommande, d. v. s. vid militärbefäls-

och försvarsområdesstaber. Vid kustartilleriförsvaren betecknas

personaltillgången såsom i huvudsak tillräcklig utom i vad avser Hemsö

kustartilleriförsvar, där biträdande fortifikationsofficer bör tillkomma.

Vid fortifikationsförvaltningen tjänstgörande personal ur fortifikationskåren

redovisas för närvarande på fortifikationskårens personalförteckning.

Ur administrativ synpunkt medför detta vissa olägenheter. Ämbetsverket

föreslår därför att nämnda personal uppföres på ämbetsverkets

personalförteckning. Undantag härifrån bör dock göras för chefen

för fortifikationskåren, stabschefen vid kåren samt vid chefsexpeditionen

och befästningsbyrån placerade underofficerare, vilka bör redovisas på

fortifikationskårens personalförteckning. Bortsett från nyssnämnda officerare

tjänstgör i ämbetsverket, enligt beräkningar vid dess omorganisation

år 1948, 4 regementsofficerare och 7 kompaniofficerare. På grund

av senare tillkomna arbetsuppgifter utnyttjas i ämbetsverket härutöver

3 officerare av den reserv om 5 kompaniofficerare, som står till chefens

för fortifikationskåren förfogande. Av sistnämnda officerare avses en

såsom chef för maskeringsdetaljen vid befästningsbyråns mobiliseringssektion,

en såsom chef för befästningsbyråns centraldetalj och en för samma

byrås bergrumsplanläggningssektion. Fortifikationsförvaltningen föreslår

följande förändringar beträffande den ifrågavarande officerspersonalen.

Befästningsbyrån

Chef för mobiliseringssektionen .............................. Ma 33/30—Ma 37

Chef för sektionens maskeringsdetalj ........................ Ma 27 -—Ma 30

Chef för underhålls- och nyanläggningssektionen ...... Ma 33/30—Ma 33

Kasernbyrån

I regel

Chef för utredningssektionen ................................. Ma 33 -—Ma 33

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

I fråga om de under fortifikationsförvaltningen lydande myndigheternas

behov av fortifikationsofficerare framhåller ämbetsverket, att för de ur

fortifikatorisk synpunkt mest krävande militärområdena, I., IV. och VI.,

bör såsom chef för stabens fortifikationssektion avses överste med placering

i Ma 37 (I. och IV. militärområdena) respektive Mo 13 (VI. militärområdet).

Såsom sektionschefer vid II. och III. militärbefälsstaberna bör

avses överstelöjtnanter. För befattningen såsom fortifikationsbefälhavare

vid Stockholms kustartilleriförsvar bör liksom för närvarande avses överstelöjtnant,

medan motsvarande befattningar vid Blekinge och Göteborgs

kustartilleriförsvar, där nu överstelöjtnanter tjänstgör, bör beklädas av

majorer. Fortifikationsbefälhavaren vid VII. militärbefälsstaben med Gotlands

kustartilleriförsvar, fortifikationsbefälhavaren vid Hemsö kustartilleriförsvar

samt fortifikationsofficeren vid V. militärbefälsstaben bör jämväl

vara majorer vid kåren. Som ställföreträdande fortifikationsbefälhavare

vid VI. militärbefälsstaben avses en major. Härutöver beräknar

förvaltningen för samtliga militärområden och kustartilleriförsvar biträdande

fortifikationsofficerare enligt följande fördelning.

Militärområde Kapten Kapten/löjtnant

1...................................................................... 2 —

II ................................................................... 1 —

III ................................................................... 1 —

IV ................................................................... 2 —

V ................................................................... — 1

VI ................................................................... 2 1

‘)VII................................................................... 1 1

KA-försvar

Hemsö ............................................................... —

Stockholms ......................................................... 1

Blekinge ............................................................ —

Göteborgs ......................................................... -—

Summa 10

1

1

1

1

7

Av de biträdande fortifikationsofficerarna är en vid vardera I., IV. och

VI. militärbefälsstaben avsedd att huvudsakligen betjäna respektive Malmö,

Stockholms och Kalix försvarsområde.

Vidare avses för tjänstgöring vid fortifikationsförvaltningens chefsexpedition

en major och för tjänstgöring vid försvarsstaben en kapten.

Till kårchefens förfogande står en personalreserv av 3 kaptener och 2

kaptener/löjtnanter. Härav disponeras 1 officer permanent såsom repetitör

1 Jämväl Gotlands kustartilleriförsvar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

31

vid krigshögskolan. Ur personalreserven bör härjämte tagas i anspråk

officerare för läraruppgifter vid skolor och utbildningskurser samt för

mötande av tillfälliga behov. Personalreserven bör enligt förslaget utgöras

av 1 major, avsedd att under kårchefens ledning handha utbildningsverksamheten

samt utarbetande av reglementen och instruktioner, 2 kaptener

och 3 kaptener/löjtnanter.

Förslaget till utökning av den fortifikationsutbildade officerspersonalen

baserar sig på det krigsmässiga behovet av officerare på aktiv stat. Vid

fördelningen mellan olika militära grader har hänsyn även tagits till att

befordringsmöjligheterna bör vara desamma som inom andra personalkårer

med militär högskoleutbildning. Förslaget innebär i sin helhet följande.

Fortifikationskårens

nuvarande personal- förteckning

För

Fortifikationsförvaltningens

personalförteckning

slag

Fortifikationskårens

personalförteckning

1

Mo

15

—

1

Mo

15

—

—

1

Mo

13

1

Ma

37

1 Ma 37

2

Ma

37

1

Ma

37/33

—

—

1

Ma

33

2 Ma 33

3

Ma

33

1

Ma

33/30

■—

—

5

Ma

30

2 Ma 30

8

Ma

30

6

Ma

30/27

—

■—

13

Ma

27

9 Ma 27

13

Ma

27

10

Ma

27/23

—

10

Ma

27/23

Summa 39

Ti"

TF

Behovet av underofficerare på aktiv stat eller i arvodesbefattning bedömer

fortifikationsförvaltningen bli sammanlagt 90, varvid ämbetsverket

utgår från oförändrat antal aktiva fortifikationsunderofficerare för tillgodoseende

av de ändamål, som de för närvarande tjänar. Ämbetsverket

framhåller, att en matematisk beräkning ger till resultat att den ifrågavarande

personalkadern av 90 underofficerare bör bestå av 23 förvaltare,

46 fanjunkare och 21 underofficerare i arvodesbefattning. Förutsättningarna

för beräkningen är följande. Intransport till fortifikationskåren

sker först i samband med fanjunkarbefordran vid omkring 38 års ålder.

Förhållandet mellan antal förvaltare och antal fanjunkare är 0,5, vilket

obetydligt överstiger motsvarande förhållande för armén i dess helhet.

Förvaltarbefordran beräknas ske vid i genomsnitt 44 års ålder. Pensionsåldrarna

är oförändrade, 55 år för fanjunkare och 60 år för förvaltare.

Innehavare av arvodesbefattning beräknas kvarstå till 65 år. Alla pensionsavgående

fanjunkare förutsättes villiga övergå till arvodesbefattning.

Behov av förvaltare anser ämbetsverket med hänsyn till arbetsuppgif
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ternas kvalitet och omfattning föreligga vid 17, 115, I 19, I 20, Lv 1, Ing 1,

S 1 med AUS, T 1, T 2, T 3, T 4, fo 22, fo 32/31, fo 41, fo 47/48, fo 51, fo 52

och fo 66/65. Härjämte bör för VI. militärbefälsstaben, där fortifikationskassör

nu är placerad, avses en förvaltare. Chefen för domänavdelningen

vid VI. militärbefälsstaben bör likaledes vara förvaltare. Slutligen bör

för Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar avses förvaltare i stället

för fortifikationskassör, varjämte för tjänstgöring i fortifikationsförvaltningen

bör avses förvaltare i stället för där nu placerad departementsskrivare.

Enligt förslaget placeras av förvaltarna 13 i Ma 23 och 10 i Ma 21.

Av de förstnämnda avses 1 för fortifikationskårens chefsexpedition, 2 för

VI. militärbefälsstaben, 1 för vartdera Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar

samt 8 för arméförband och försvarsområdesstaber.

Beträffande förefintliga arvodesbefattningar för skjutfälts- (skjutplats-)

underofficer och förvaltningsunderofficer ifrågasättes inga förändringar.

Arvodesbefattningarna för andra underofficerare än skjutfälts-, skjutplatsoch

förvaltningsunderofficerare bör upptagas på personalförteckningen för

fortifikationsförvaltningen, varigenom samordning av placeringen av fortifikationskårens

pensionsavgående underofficerare samt rekryterings- och

utbildningsfrågor säkerställes. Befattningarna, som bör få tjänstebenämningen

kasernunderofficer respektive fortifikationsunderofficer allteftersom

placering sker vid förband eller försvarsområdesstab, bör tillsättas av

fortifikationsförvaltningen efter samråd med chefen för fortifikationskåren.

De föreslagna förändringarna i sammansättningen av underofficerspersonalen

inklusive förrådsmästarna vid försvarsområdesstaberna framgår av

följande sammanställning.

Nuvarande personal Föreslagen personal

F ortif ikationskåren F ortifikationskåren

3 Ca 23

1 Ca 21

12 Ma 19

2 Ma 19/16

3 Ma 16

Kasernförvaltare

24 Ma 21

Fanjunkare

1 Ma 19

Arvodesbefattningar

27 1:22

Förrådsmästare

20 Cg 17

13 Ma 23

10 Ma 21

46 Ma 19

Fortifikationsförvaltningen

21 1: 22

Summa 90

Summa 93

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Minskningen med 3 befattningshavare uppkommer genom sammanslagning

av fastighetsförvaltningen för K 3 och P 4, S 1 och AUS samt I 20

och K 4.

Förändringar inom centralförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen anmäler, att någon allmän översyn av den

centrala organisationen ännu icke verkställts. Förvaltningen har därför

begränsat sig till att dels göra en beräkning av vilka vid förvaltningen inrättade

tjänster, som oavsett organisatoriska förändringar inom ämbetsverket

kan utgå, därest den regionala och lokala organisationen uppbygges

enligt förslaget, och dels föreslå inrättande av vissa tjänster, vilka ämbetsverket

anser omedelbart erforderliga för att verksamheten skall kunna

fungera.

För fortlöpande inspektion av nybyggnads- och underhållsarbeten hos

underlydande myndigheter föreslår ämbetsverket, att tre tjänster för byggnadsinspektör

i Ce 33 inrättas. Innehavaren av en av dessa tjänster avses

huvudsakligen biträda chefen för byggnadsbyrån i dennes egenskap av

chef för byråns arbetssektion. I samband härmed kan ur organisationen

utgå en tjänst för byrådirektör i lönegrad Ce 31, vars innehavare nu fullgör

sistnämnda uppgift. Enligt reservation av byråchefen Sjögren bör byggnadsinspektörerna

placeras i Cp 13.

För besiktning av elektriska starkströmsanläggningar enligt av kommerskollegium

utfärdade säkerhetsföreskrifter samt för kontroll jämväl

av andra elektriska anläggningar föreslår ämbetsverket inrättande av två

tjänster för driftingenjör i Ce 25.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om ett tidigare framställt förslag,

att den inspektion av den värmetekniska driften, som utövas av arméintendenturförvaltningen,

överföres till fortifikationsförvaltningen. Det förnämsta

skälet för att så bör ske anser fortifikationsförvaltningen vara, att

en bränslebesparande eller eljest eldningsekonomisk åtgärd mången gång

icke är ur underhållssynpunkt ekonomisk. Ett olämpligt bränsle kan sålunda

medföra onormal pannförslitning eller skada på takbeläggning, som

kräver kostnader av långt större omfattning än värdet av den gjorda

bränslebesparingen. För att en i alla avseenden ekonomiskt bedriven maskin-

och eldningstjänst skall säkerställas bör det ekonomiska ansvaret

samlas på en hand. Då emellertid behovet av särskild personal för bränslekontrollen

kan tänkas minska sedan regionalorganen tillförts värmeteknisk

expertis och inspektionen av den värmetekniska driften bör samordnas

med den inspektion av vvs-anläggningar, som fortifikationsförvaltningen

utövar, bör ställning tagas till utformningen av bränslekontrollen och personalbehovet

för sistnämnda inspektion först i samband med den fortsatta

översynen av ämbetsverkets organisation. Fortifikationsförvaltningen före3—100

56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

slår, att principbeslut nu fattas om att inspektionen av den värmetekniska

driften skall överföras från arméintendenturförvaltningen till fortifikationsförvaltningen.

Genom den nya organisationen räknar ämbetsverket med en sådan ökning

av arbetsbördan för administrativa byråns kanslisektion att det blir

ofrånkomligt att uppdela de till kanslisektionen hörande ärendena. Detta

bör ske på så sätt, att personalärendena utbrytes från sektionen för handläggning

på ett särskilt personalkontor. Byråns omfattning -— förutom

kanslisektion och kameralsektion en marksektion och en domänsektion —

medför med nödvändighet att byråchefen endast i begränsad utsträckning

kan taga befattning med de olika ärendena och att sektionscheferna måste

få en betydande självständighet. Huvuddelen av föredragningen inför

verksledningen av personalärenden måste därför självständigt fullgöras av

chefen för personalkontoret, för vilken bör avses tjänst såsom byrådirektör

i lönegrad Ce 31.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att militärförvaltningsbyggnaderna

»Tre Vapen» och militärstabsbyggnaden i Stockholm för närvarande

utgör en maskinanläggning i klassificeringsgrupp 6 under direkt förvaltning

av ämbetsverket samt att de till förutvarande Lv 3 och intendenturförvaltningsskolan

hörande byggnaderna bildar en anläggning i grupp 5,

i förvaltningshänseende underställd chefen för Lv 3.

Personaluppsättningen vid de båda anläggningarna är följande.

Anläggningen i grupp 6

Anläggningen i grupp 5

1

maskinmästare ...............

Ce 20

1

maskinmästare ...............

eg 18

1

maskinist .....................

Ce 15

1

reparatör .....................

Cg 12

1

reparatör .....................

Ca 13

1

reparatör .....................

‘Ca 11

1

reparatör .....................

Ca 12

1

eldare ...........................

Cg 11

1

reparatör .....................

Ce 12

3

eldare ...........................

eg 10

2

eldare ...........................

Ce 11

3

eldare ...........................

Ce 10

■■ ”•

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att maskinanläggningarna sammanslås

till en anläggning, underställd fortifikationsförvaltningen, och att för

anläggningen upptages följande tjänster på ämbetsverkets personalförteckning.

1 maskinmästare ............... Ca 20

2 maskinister .................. Ce 15

2 reparatörer ..................... Ca 13

1 reparatör ..................... Ca 12

2 reparatörer ..................... Ce 12

1 reparatör ..................... Cg 12

5 eldare ........................... Ce 11

3 eldare .................. Cg 11 el. 10

Den sålunda föreslagna organisationen innebär ingen kostnadsökning.

1 Innehavaren må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer

på reparatör i Ca 13.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1956

Genom överflyttningen till militärbefälsstaberna av vissa på det centrala

ämbetsverket nu ankommande arbetsuppgifter blir främst de tjänster

extra ordinarie och extra — överflödiga, som finnes inrättade för ämbetsverkets

byggnadsorgan, de s. k. H-distrikten. Vid en granskning i övrigt

av de arbetsuppgifter, som är förenade med de olika extra ordinarie och

extra tjänsterna hos ämbetsverket, har konstaterats att utrymme i den

centrala organisationen kommer att saknas för ytterligare ett antal tjänster.

De överväganden som sålunda gjorts ger såvitt angår de extra ordinarie

tjänsterna till resultat, att av 329 tjänster vid fortifikationsförvaltningen

244 alltjämt erfordras medan sålunda 85 tjänster kan utgå. Då

enligt förslaget antalet tjänster vid militärbefälsstaberna (78) utökas med

69 blir den totala minskningen 16 tjänster. Vad beträffar extra personal

anser fortifikationsförvaltningen, att en minskning inom ämbetsverket bör

kunna genomföras motsvarande en årlig avlöningskostnad av cirka 1,3

miljon kronor. Avlöningskostnaden för militärbefälsstabernas extra personal

utgör för närvarande omkring 0,7 miljon kronor per år medan den blivande

kostnaden för sådan personal under förutsättning av oförändrad byggnadsvolym

kan beräknas till cirka l,o miljon kronor per år. Den beräknade

totala nedskärningen av tjänsterna för extra personal motsvarar således

en årlig kostnad av cirka l,o miljon kronor.

De av fortifikationsförvaltningen föreslagna förändringarna i ämbetsverkets

personalförteckning framgår av följande sammanställning.

För närvarande Enligt förslag

Tjänstemän å ordinarie stat

1 överste ...........

2 överstelöjtnanter

2 majorer ...........

9 kaptener ........

1 maskinmästare

1 reparatör ..................... Ca 13 2 reparatörer .....

Ma 37

Ma 33

Ma 30

Ma 27

Ca 20

Ca 13

Extra ordinarie tjänstemän (avlöningsanslag)

A. Tjänstgörande i fortifikationsförvaltningen

3 byggnadsinspektörer ......

3 förste byråingenjörer ...... Ce 29 2 förste byråingenjörer ......

5 ingenjörer ..................... Ce 23 1 ingenjör .....................

5 ingenjörer ..................... Ce 21 4 ingenjörer .....................

1 maskinmästare ............... Ce 20

5 biträdande ingenjörer ...... Ce 19 3 biträdande ingenjörer ...

1 maskinist ..................... Ce 15 2 maskinister ..................

3 kontorister .................. Ce 13 2 kontorister ..................

Ce 33

Ce 29

Ce 23

Ce 21

Ce 19

Ce 15

Ce 13

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1956

För närvarande

Enligt förslag

1 reparatör ...................

.. Ce 12

2 reparatörer ..................

Ce 12

2 eldare ......................

.. Cell

5 eldare ........................

Ce 11

3 kanslibiträden .............

.. Cell

2 kanslibiträden ...............

Ce 11

3 eldare ......................

.. Ce 10

B. Tjänstgörande vid militärbefäls stab

5 byggnadsdirektörer .........

Cs 10

1 byggnadsdirektör .........

Ce 33

3 biträdande byggnadsdirek-

törer ...........................

Ce 29

1 förste driftingenjör .........

Ce 29

2 biträdande byggnadsdirek-

törer ...........................

Ce 27

9 driftingenjörer ...............

Ce 27

Extra ordinarie

tjänstemän (byggnadsanslag)

8 byrådirektörer .............

.. Ce 31

4 byrådirektörer ...............

Ce 31

15 byråingenjörer .............

.. Ce 27

10 byråingenjörer ...............

Ce 27

38 byråingenjörer .............

.. Ce 25

27 byråingenjörer ...............

Ce 25

21 ingenjörer ...................

.. Ce 23

10 ingenjörer .....................

Ce 23

1 verkmästare ................

.. Ce 23

26 ingenjörer ...................

.. Ce 21

12 ingenjörer .....................

Ce 21

2 verkmästare ................

.. Ce 21

1 verkmästare ..................

Ce 21

16 biträdande ingenjörer

.. Ce 19

6 biträdande ingenjörer ......

Ce 19

8 kontorsskrivare ..........

.. Ce 19

7 kontorsskrivare ............

Ce 19

3 verkmästare ................

.. Ce 19

1 verkmästare ..................

Ce 19

6 ingenjörbiträden ..........

.. Ce 17

2 ingenjörbiträden ............

Ce 17

4 kansliskrivare .............

.. Ce 15

3 kansliskrivare ...............

Ce 15

4 tekniker ...................

.. Ce 15

3 tekniker .....................

Ce 15

11 kontorister ................

.. Ce 13

5 kontorister ..................

Ce 13

3 tekniker ...................

.. Ce 13

2 tekniker ......................

Ce 13

15 kanslibiträden .............

.. Cell

12 kanslibiträden ...............

Ce 11

4 expeditionsvakter .......

.. Ce 10

1 expeditionsvakt ............

Ce 10

Extra tjänstemän (avlöningsanslag)

1 reparatör ..................... Cg 12

3 eldare .................. Cg 11 el. 10

Personal i arvodesbefattningar (tjänstgörande vid

lokalmyndigheter)

21 pensionerade underofficerare,

löneklassen 1: 22

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kimyl. Maj:ts proposition nr HO år 1956

37

Vissa gemensamma frågor

Anställningsformer m. in.

Då den för militärbefälsstaberna beräknade personalen kan anses motsvara

ett stadigvarande behov, föreslår fortifikationsförvaltningen att personalen

erhåller extra ordinarie anställning samt med några undantag avlönas

från avlöningsanslag.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina medelsäskanden

för budgetåret 1955/56 framhållit önskvärdheten av att frågan

om beredande av ordinarie anställning åt ämbetsverkets personal i större

utsträckning än för närvarande upptoges till prövning och att detta lämpligen

borde ske i samband med den blivande översynen av verkets organisation.

Motsvarande spörsmål uppkommer beträffande regionalmyndigheternas

personal men bör enligt ämbetsverkets mening prövas tidigast i

samband med nämnda översyn. I förslaget har därför ordinarie tjänster

i huvudsak beräknats endast i den mån sådana tjänster finnes i den nuvarande

organisationen.

Från byggnadsanslag skall enligt förslaget avlönas dels den extra ordinarie

personal, som nu är uppförd på personalförteckning för platsbefälet

i Karlsborg med avlöning från byggnadsanslag och som i avbidan på närmare

utredning föreslås överförd till personalförteckning för Karlsborgs

luftvärnsregemente, dels viss personal vid VI. militärbefälsstaben, dels ock

erforderlig extra personal. Vad angår den sistnämnda kategorien befattningshavare

anser ämbetsverket, att då det kan förutses att åtskilliga av

de extra befattningshavare, som i den nya organisationen kommer att

knytas till militärbefälsstaberna, har längre tids anställning i nuvarande

organisation och blir erforderliga för överskådlig tid, extra ordinarie anställning

snarast möjligt bör beredas minst halva antalet befattningshavare

med avlöning från byggnadsanslag.

Kostnadsfrågor

En jämförelse mellan de beräknade kostnaderna för den gällande och

den föreslagna organisationen har givit till resultat, att avlöningskostnaderna

kan beräknas minska med i runt tal 0,8 miljon kronor, dock icke

under övergångstiden. Under denna tid räknar ämbetsverket med att personaluppsättningen

måste i viss mån dubbleras i det att arbetsuppgifterna

måste överflyttas successivt.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att det givetvis icke är möjligt

att med säkerhet bedöma hur den översyn av den centrala organisationen,

som framdeles skall göras, kan komma att ekonomiskt gestalta sig.

Vissa förändringar i den centrala organisationen kan emellertid förutses

bli nödvändiga för att den totala organisationen skall fungera effektivt.

Kostnaderna för den totala fastighetsförvaltningen efter genomförandet av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

organisatoriska och därmed sammanhängande förändringar i det centrala

ämbetsverket förutsättes dock komma att understiga kostnaderna för den

nuvarande organisationen. Ämbetsverket understryker, att framlagda beräkningar

grundar sig på oförändrad byggnadsvolym och att kostnaderna

givetvis kommer att variera med volymförändringar och med arten av de

byggnadsobjekt, som verksamheten avser.

I fråga om den tekniska personal för regionalorganen, som föreslagits

skola upptagas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, anser

förvaltningen att resekostnadsersättningar och traktamenten skall bestridas

från sakanslag. Beträffande omkostnader för sjukvård och expenser,

hänförliga till nyss nämnda personal, finner ämbetsverket mest ändamålsenligt

att ärenden därom handlägges av vederbörande regionala myndighet

och att uppkommande kostnader belastar försvarsgrenarnas anslag

till sjukvård och expenser.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att när erfarenheter vunnits av

den nya regionala organisationen och denna vunnit stadga det kan visa

sig påkallat att med hänsyn till förekommande arbetsuppgifters kvalitet

göra jämkningar i löneställningen för en del tjänster.

Organisationens genomförande

Fortifikationsförvaltningen föreslår att den nya organisationen i princip

träder i kraft den 1 juli 1956. För organisationens genomförande i personellt

hänseende och med avseende på utflyttningen till de underlydande

organen av arbetsuppgifter, som skall överföras dit från det centrala ämbetsverket,

beräknar fortifikationsförvaltningen eu tid av minst ett år.

I fråga om tillsättningen av de nya tjänsterna bör gälla att befattningshavare,

som för närvarande vid regionalt organ innehar viss extra ordinarie

tjänst, vars motsvarighet ingår i samma organs nya organisation,

icke skall anses automatiskt inneha tjänsten i den nya organisationen.

Under budgetåret 1956/57 föreslås övergångsvis samtliga befattningshavare,

som nu innehar extra ordinarie tjänster, få behålla dessa, oavsett

om befattningshavarna skulle kunna inrymmas i de nya personalförteckningarna

eller icke, dock under förutsättning att lämpliga arbetsuppgifter

kan beredas dem. När samtliga tjänster i den regionala organisationen

blivit tillsatta bör det möjliggöras att övergångsvis i extra ordinarie tjänst

bibehålla befattningshavare, som tills vidare erfordras med hänsyn till

arbetsuppgifterna men som icke kunnat inom ramen för de nya personalförteckningarna

erhålla sådan tjänst, dock under förutsättning att befattningshavaren

icke, utan förebringande av godtagbara skäl, avböjt att antaga

extra ordinarie tjänst hos regionalmyndighet.

För att såsom rådgivande organ biträda fortifikationsförvaltningen i

samband med tillsättningen av tjänsterna samt vid eventuella entlediganden

av övertalig personal föreslår ämbetsverket att, i likhet med vad som

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tillämpats vid genomförandet av omorganisationen av försvarets centrala

tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1954: 109), en särskild nämnd

inrättas. Nämnden bör även utöva förmedlande verksamhet i syfte att bereda

övertalig personal anställning hos annan statlig myndighet eller på

den enskilda arbetsmarknaden. Frågor om ersättningar till övertalig personal,

som icke kunnat beredas sådan anställning, bör få ankomma på

nämndens prövning. Vad i övrigt anförts i propositionen 1954: 109 rörande

vissa övergångsanordningar bör i tillämpliga delar i huvudsak gälla jämväl

beträffande den förevarande omorganisationen.

Yttranden

Överbefälhavaren anför, att fortifikationsförvaltningens förslag i allt

väsentligt fyller de krav som från militära, organisatoriska och ekonomiska

synpunkter måste ställas på försvarets fastighetsförvaltning samt att förslaget

därför bör snarast genomföras. En förutsättning för att byggnadsdirektören

skall kunna ges den ställning i organisationen, som förutsatts,

är dock att högkvalificerad ingenjör kan erhållas i lägst den lönegrad

som upptagits i förslaget.

Chefen för armén, chefen för marinen och chefen för flygvapnet har

intet att erinra mot principerna för förslaget.

Statens organisationsnämnd finner de av fortifikationsförvaltningen anförda

skälen för den regionala organisationens utformning enligt framlagda

principer bärande och har intet att erinra mot förslaget i vad avser fördelning

av arbetsuppgifter mellan befästningsavdelningen och byggnadsavdelningen

eller handläggningen i militärbefälsstab av flygvapnets byggnadsärenden.

Riktlinjerna för byggnadsdirektörens ställning i förhållande till

sektionschefen synes nämnden väl avvägda och ägnade att tillgodose byggnadsdirektörens

självständighet i tekniskt-ekonomiskt hänseende. Nämnden

ansluter sig till fortifikationsförvaltningens personalberäkningar för

regionalorganen beträffande byggnadsdirektörer, biträdande byggnadsdirektörer,

vvs- och elingenjörer samt driftingenjörer och framhåller, att

nämnden i fråga om behovet av driftingenjörer stöder sig på iakttagelser

vid förband där organisation med sådana ingenjörer nu tillämpas. Organisationsnämnden

biträder förslaget till utformning av den lokala organisationen

och framhåller att egenregiverksamhet vid lokalmyndigheterna

bör i möjligaste mån undvikas. Förslaget tillgodoser bättre och mer allsidigt

än tidigare förslag kravet på en tekniskt och ekonomiskt sett lämplig

lokalförvaltning. Nämnden förutsätter därvid att anläggningar sammanföres

i förvaltningshänseende i den omfattning förslaget anger. Vid

varje militärbefälsstab bör tjänstgöra eu regementsofficer (sektionschef)

ävensom kaptener till ett antal av två vid vardera I., IV. och VI. militär - befälsstaberna samt eu vid övriga militärbefälsstaber. Nämnden anser sig

i övrigt icke kunna bedöma förslagen till statändringar för fortifikations
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

kårens officerare. Nämnden har icke något att erinra mot vare sig principförslaget

rörande lokalorganens förseende med fortifikationsutbildade

underofficerare eller beräkningen av behovet av förvaltare, fanjunkare och

underofficerare i arvodesbefattning. Mot beräkningen av arvodesbefattningar

för kasernofficerare har nämnden ingen erinran. Detsamma gäller

förslaget beträffande kasernföreståndare vid flygförbanden. Nämnden biträder

förslaget om undersökning av behovet av kasernöverfurirer. I frågan

om garnisonsvis samordnad maskintjänst framhåller nämnden, att

sådan kommer till stånd som en följd av statsmakternas 1955 fattade beslut

om ändrad organisation av vissa regementen vid garnisonerna i

Skövde, Solna och Umeå samt att fortifikationsförvaltningens förslag innefattar

samordning av maskintjänsten vid vissa anläggningar i Karlsborg,

Stockholm och Uppsala. Med hänsyn till utformningen av fortifikationsförvaltningens

förslag i övrigt och då en garnisonsvis ordnad maskintjänst

ytterligare skulle kunna komma i fråga i endast ringa omfattning, anser

nämnden sig icke böra ifrågasätta införande därav. Nämnden tillstyrker

förslaget till ordnande av maskinpersonalens anställningsförhållanden.

Förslaget om fattande av principbeslut att inspektionen av den värmetekniska

driften överföres från arméintendenturförvaltningen till fortifikationsförvaltningen

föranleder ingen erinran. Nämnden biträder förslaget

om tjänster för skogvaktarpersonal. Organisationsnämnden, som finner

de föreslagna tjänsterna inom fortifikationsförvaltningen underlätta genomförandet

av och vara erforderliga vid tillämpningen av den regionala

och lokala organisationen samt icke föregripa eventuellt erforderliga ändringar

av den centrala organisationen i övrigt, har intet att erinra mot

tjänsternas inrättande.

Organisationsnämnden anser, att den föreslagna organisationen kommer

att vara betydligt effektivare än den nuvarande och efter genomförandet

innebära en kostnadsminskning. Mot riktlinjerna för organisationens genomförande

har nämnden ingen erinran. Nämnden anser angeläget att

organisationen snarast genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med

fortifikationsförvaltningens förslag.

Försvarets civilförvaltning tillstyrker förslaget att fastighetsförvaltningen

vid regionalorganen i princip organiseras inom ramen av sektion.

Civilförvaltningen biträder förslaget att tillämpa lönegraden Cs 10 för

byg8nadsdirektör. Inom ämbetsverket har ifrågasatts om icke byggnadsdirektören

vid åtminstone I. och IV. militärbefäl sstaberna bör placeras

i Cs 13. Ämbetsverket motsätter sig dock icke placering i Ce 33 av byggnadsdirektören

vid V. militärbefälsstaben. Civilförvaltningen delar uppfattningen

att såsom biträden åt byggnadsdirektörerna bör avses befattningshavare

i Ce 29 och Ce 27 enligt föreslagen fördelning. Tjänstebenämningen

bör vara förste driftingenjör. I fråga om behovet av ytterligare

teknisk personal vid militärbefälsstaberna anser sig civilförvaltningen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kiuif/I. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

41

sakna möjlighet bedöma vare sig antalet erforderliga befattningar eller

deras lämpliga fördelning på lönegrader men finner försiktigheten böra

till en början bjuda en viss återhållsamhet, i vart fall i fråga om tjänsternas

extraordinariesättning. Civilförvaltningen, som i förslaget till medelsäskanden

för budgetåret 1956/57 tillstyrkt utbyte av tjänsten för skogvaktare

i Ca 17 vid VI. militärbefälsstaben mot tjänst för förste skogvaktare

i Ca 19, anser med anledning av det föreliggande förslaget om

inrättande av en ny tjänst för skogvaktare i Ca 17 vid staben, att samma

skäl för uppflyttning av den befintliga skogvaktartjänsten icke längre

föreligger. I avvaktan på ytterligare erfarenheter bör därför anstå med

uppflyttning av tjänsten. Därest oundgängligt behov av arvodesbefattning

för underofficer såsom chef för fortifikationssektions expedition anses

föreligga synes det civilförvaltningen tillfyllest att för de kamerala

göromålen räkna med tjänster i lägre lönegrad än Ce 19. Civilförvaltningen

gör ej erinran mot det principiella förslaget till den lokala organisationens

ordnande. Tanken att på fortifikationskårens stat sammanföra

erforderliga beställningar för underofficerare samt att härjämte avse ett

antal arvodesbefattningar för kasernunderofficerare (motsvarande) finner

civilförvaltningen välgrundad. För att förslagets fördelar skall kunna utnyttjas

bättre föreslår civilförvaltningen emellertid, att för samtliga befattningar

får utnyttjas antingen aktiv personal eller personal i arvodesbefattning.

I anslutning till förslaget att till fortifikationsförvaltningen

överföra inspektionen av den värmetekniska driften, framhåller civilförvaltningen

att enligt verkets erfarenheter vissa olägenheter måste anses

förknippade med det nuvarande systemet.

I fråga om bedömningen av fortifikationskårens behov av officerare bör

en viss försiktighet iakttagas intill dess fortifikationsförvaltningens centrala

organisation blivit slutligen klarlagd och ytterligare erfarenheter vunnits

av den nya regionala och lokala organisationsformen. Fortifikationskårens

officerskader bör tills vidare begränsas till 46 beställningar med

följande fördelning: 1 chef, 3 överstar i Ma 37, 4 överstelöjtnanter i Ma 33,

10 majorer i Ma 30, 18 kaptener i Ma 27 och 10 kaptener/löjtnanter i Ma

27/23. Med överföring av vissa beställningar till fortifikationsförvaltningens

personalförteckning bör tills vidare anstå. Antalet beställningar

för förvaltare i Ma 23 bör tills vidare begränsas till 5. Av dessa bör avses

en för fortifikationskårens chefsexpedition, två för VI. militärbefälsstaben

samt en för vardera Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar. Beträffande

de föreslagna centralt placerade tjänsterna ifrågasätter civilförvaltningen

om icke en placering av tjänsterna för byggnadsinspektör i Ce 31

är tillfyllest. Även de för besiktning av elektriska anläggningar avsedda

befattningarna föreslås erhålla lägre lönegradsplacering. Frågan om utbrytande

ur administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personalkontor

bör enligt civilförvaltningens mening icke nu slutprövas utan, om

så erfordras, lösas provisoriskt.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1956

Statens lönenämnd ansluter sig till förslaget beträffande lönegradsplacering

av tjänsterna för byggnadsdirektörer och, med några undantag,

övriga tekniska tjänster. Vid VI. militärbefälsstaben bör i stället för tjänst

för verkstadsf öreståndare i Ce 23 avses tjänst för förste verkmästare i

Ce 22. Skäl för uppflyttning av 3 tjänster för verkstadsförman har enligt

nämndens mening icke förebragts. Nämnden motsätter sig icke inrättande

av tjänst för förste skogvaktare i Ca 19 vid VI. militärbefälsstaben

under förutsättning att arbetsuppgifter och ställning i organisationen

kommer att motsvara dem, som gäller för förste skogvaktare vid

IV. militärbefälsstaben. Lönenämnden är tveksam om arbetsuppgifter och

ställning i organisationen motiverar placering i Ce 19 av de för kameral

förhandsgranskning m. m. avsedda tjänstemännen. De beträffande den

fortifikationsutbildade personalen framförda förslagen, i vissa hänseenden

av organisatorisk art, har lönenämnden ansett sig icke kunna bedöma.

Nämnden anser svårigheter föreligga att bedöma föreslagen löneställning

för de nya tjänsterna i centralorganet innan den avsedda översynen av

dess personalorganisation verkställts men uttalar, att för byggnadsinspektörstjänsterna

icke synes böra ifrågakomma högre löneställning än 31 lönegraden.

Statskontoret håller före att den regionala utbyggnaden icke bör slutligt

prövas förrän återverkningarna på centralorganet kan fastställas.

Fortifikationsförvaltningens förslag att genomgående organisera sektion

avstyrkes av formella skäl. Statskontoret, som anser differentiering i lönehänseende

icke böra ifrågakomma, är närmast benäget föreslå placering

av byggnadsdirektörstjänsterna i Ce 31. Även för biträdande byggnadsdirektörerna

föreslås lägre löneställning än den föreslagna. Statskontoret

förordar att kasernunderofficerare genomgående anställes i arvodesbefattning,

varigenom skulle uppkomma, förutom tillfälle till sysselsättning avunderofficerare

vid avgång ur aktiv tjänst, en lönemässig minskning avkostnaderna.

Det av fortifikationsförvaltningen antydda förhållandet, att

en underofficer i pensionsåldern icke alltid har förmåga att tillgodogöra

sig avsedd utbildning, anser statskontoret icke böra utgöra hinder. Ämbetsverket

avstyrker utökning av antalet fortifikationsofficerare. Prövning

av lönegradsplaceringen för sektionscheferna vid militärbefälsstaberna bör

anstå i avvaktan på erfarenheter i fråga om dessas ansvarsställning och

arbetsuppgifter.

Arméintendenturförvaltningen, som endast haft att yttra sig i frågan

om överförande till fortifikationsförvaltningen av inspektionen av den

värmetekniska driften, anser tillräckliga skäl icke ha anförts för vidtagande

av en sådan åtgärd.

Försvarets civila tjänstemannaförbund, statsverkens ingenjörsförbund,

svenska byggnadsingenjörers riksförbund, Sveriges arbetsledareförbund

och Sveriges civilingenjörsförbund anser alltjämt, liksom i sina yttran
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

den över tidigare utredningar i ämnet, att militärbefälsstabernas byggnadsorgan

bör organiseras med helt självständiga avdelningar. Det förstnämnda

förbundet ansluter sig till byråchefen Sjögrens reservationsvis uttalade

mening i denna fråga. Statsverkens ingenjörsförbund ifrågasätter

om behov av militära behovsutredningar uppkommer vid militärbefälsstab.

Flertalet organisationer uttalar, att tjänsterna för byggnadsdirektörer

och byggnadsinspektörer bör placeras i Cp 13. Vidare framföres

önskemål om att av rekryteringsskäl inrättas ytterligare tjänster i Ce 29

eller Ce 27 vid I., III., V. och VI. militärbefälsstaberna. Statsverkens ingenjörsförbund

och försvarets civila tjänstemannaförbund anser lönesättningen

för vvs- och elingenjörerna vid VII. militärbefälsstaben (Ce 23)

alltför låg. Det sistnämnda förbundet finner inrättandet av ett personalkontor

vid administrativa byrån utgöra en angelägen förstärkning av organisationen.

Arbetsledareförbundet anser att egenregiverksamhet bör bedrivas

i en omfattning, som med utgångspunkt från noggranna självkostnadskalkyler

befinnes lämplig.

Svenska officersförbundet, svenska under of ficersförbundet och försvarsväsendets

underbefälsförbund har i huvudsak intet att erinra mot förslaget.

Departementschefen

Frågan om den militära fastighetsförvaltningens ordnande i regional

och lokal instans bär nu varit föremål för utredningar i mer än femton

år. Jag vill erinra om att den avsedda omorganisationen utgör ett komplement

till den omorganisation av den centrala fortifikations- och byggnadsverksamheten,

som beslöts av 1947 års riksdag. Den nuvarande regionala

och lokala organisationen lider av bristande enhetlighet, otillfredsställande

anpassning till den centrala organisationen och bristfälliga

resurser, vilket allt måste ogynnsamt påverka det ekonomiska utfallet av

den totala verksamheten. Det nu framlagda förslaget synes mig innebära

tillbörlig garanti för att de sammanlagda kostnaderna för organisationen

skall vid oförändrad byggnadsvolym icke blott hålla sig inom nuvarande

ram utan kunna ej oväsentligt nedbringas. Då förslaget jämväl i övrigt

synes väl ägnat att med endast smärre jämkningar läggas till grund för

ett beslut om omorganisation anser jag det i likhet med överbefälhavaren

och statens organisationsnämnd angeläget att staten snarast tillgodogör sig

de vinster, som följer av förslagets genomförande.

De av fortifikationsförvaltningen anförda skälen, såväl militärt betingade

som allmänna lämplighetsskäl, för att vid samtliga militärbefälsstaber organisera

fortifikationssektion synes mig beaktansvärda. Genom de av ämbetsverket

angivna, enligt min mening lämpligt uppdragna allmänna riktlinjerna

för fördelning av arbetsuppgifter och ansvar inom sektionens ram

mellan fortifikationsofficeren såsom sektionschef och den civile byggnads
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

direktören erhåller den senare en i tekniskt och ekonomiskt avseende självständig

ställning. Då härigenom grunden för min tidigare tveksamhet om

den lämpligaste organisationsformen undanröjts anser jag, att organisationen

bor vid samtliga militärbefälsstaber uppbyggas inom ramen av sektion.

Beträffande förslagets enskildheter d vad avser sektionernas sammansättning

inom de olika militärområdena har jag ingen annan erinran än

att den för avdelningarna gemensamma expeditionen, som inrymmer organ

för helt skilda verksamhetsgrenar, bör stå under direkt ledning av sektionschefen.

I fråga om personalberäkningarna för militärbefälsstaberna — jag bortser

tills vidare från fortifikationskårens personal — samt löneställningen

för tjänsterna biträder jag det av statens lönenämnd och försvarets civilförvaltning

tillstyrkta förslaget beträffande byggnadsdirektörerna och de

biträdande byggnadsdirektörerna med allenast de ändringarna, att även

byggnadsdirektören i V. militärbefälsstaben bör placeras i Cs 10 och att

de biträdande byggnadsdirektörerna bör erhålla tjänstebenämningen förste

driftingenjör (Ce 29) respektive driftingenjör (Ce 27). Med stöd av vad

statens organisationsnämnd anfört godtager jag beräkningen av antalet

driftingenjörer Md de olika militärbefälsstaberna. Enär arbetsuppgifterna

för driftingenjörerna med ett undantag icke synes motivera högre löneställning

än Ce 25 anser jag icke anledning föreligga att, såsom yrkats

av vissa personalorganisationer, frångå förslaget i denna del. Det synes

mig natuxligt att räkna med att dugliga driftingenjörer kan komma att

vinna befordran till tjänster i mellanlönegrader även hos centralmyndigheten.

Jag anser att vvs- och elingenjörerna vid VII. militärbefälsstaben

bör placeras i Ce 25 liksom motsvarande befattningshavare vid II.

och V. militärbetälsstaberna. I likhet med lönenämnden föreslår jag att

vid VI. militärbefälsstaben inrättas en tjänst för förste verkmästare i

Ce 22 i stället för tjänst för verkstadsföreståndare i Ce 23. Jag biträder

icke förslaget att utbyta tre tjänster för verkstadsförman i Ce 17 vid samma

stab mot tjänster för verkmästare. Sedan det av civilförvaltningen och

lönenämnden berörda, organisatoriskt mindre lämpliga förhållandet i fråga

om ledningen av expeditionen bragts att upphöra i enlighet med vad jag

nyss föreslagit, är det enligt min mening riktigt att såsom ansvarig för den

betydelsefulla kamerala verksamheten avse kontorsskrivare i Ce 19. Enär

den för förste skogvaktare vid VI. militärbefälsstaben föreslagna tjänsten

ar avsedd att i organisationen utnyttjas på motsvarande sätt som vid IV.

militärbefälsstaben och detta synes organisatoriskt lämpligt, biträder jag

fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om denna tjänst. Även i övrigt

ansluter jag mig till fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om militärbefälsstabernas

icke fortifikationsutbildade personal.

Beträffande den lokala fastighetsförvaltningens ordnande föreslår forlifikationsförvaltningen,

att en del anläggningar av mindre omfattning,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

45

som icke utnyttjas av trupp, i .förvaltningshänseende överföres till annan

myndighet. En i vissa delar samordnad förvaltningsverksamhet i Stockholm

föreslås även. Jag vill erinra om att en viss samordning av fastighetsförvaltningen

kommer till stånd å garnisonsorterna Skövde, Solna och Uipeå

såsom en direkt följd av 1955 års riksdagsbeslut om ändrad organisation

av vissa där belägna förband. Ämbetsverket räknar med att byggnadsverksamhet

i egen regi icke skall förekomma i sådan omfattning, att särskilda

garnisonsorgan erfordras i den normala organisationen. Vid behov skall

enligt förslaget egenregiavdelningar inrättas vid militärbefälsstaberna.

Genom förslaget och den utveckling frågan undergått uppnås i väsentliga

delar den av mig eftersträvade samordningen av förvaltningsverksamheten.

Jag har därför ingen erinran mot förslaget men vill understryka, att varje

ytterligare möjlighet att på lämpligt sätt sammanföra den lokala förvaltningsverksamheten

bör tillvaratagas.

Jag har intet att erinra mot att anordningen med kasernofficerare i arvodesbefattning

bibehålies i nuvarande omfattning och att nya sådana arvodesbefattningar

inrättas enligt förslaget. Såsom biträden åt arméförbandens

kasernofficerare bör avses underofficerare. Förslaget att i fortifikationskåren

organisatoriskt sammanföra erforderliga underofficersbeställningar

samt att avse ett antal arvodesbefattningar för pensionerade

fortifikationsunderofficerare anser jag innebära påtagliga fördelar i flera

avseenden. Jag har därför intet att invända mot förslaget i princip. Det

av fortifikationsförvaltningen härvid förutsatta utbytet av förrådsmästartjänsterna

vid försvarsområdesstaberna mot underofficersbeställningar bör

dock genomföras först i mån av uppkommande vakanser. Vissa av de nuvarande

förrådsmästarna torde äga sådana kvalifikationer, att de efter utbildning

kan antagas till fortifikationsunderofficerare. I fråga om övriga

förrådsmästare bör i första hand eftersträvas att bereda dem civil pensionsberättigande

anställning inom annat arbetsområde. Förrådsmästare, som

under omorganisationsperioden icke kunnat sålunda omplaceras, bör enligt

min mening kunna erhålla extra ordinarie anställning i innehavande befattning,

dock givetvis icke om han utan godtagbara skäl avböjt erbjuden

pensionsberättigande anställning inom annat område. Civilförvaltningens

förslag att för underofficerarna i fanjunkargrad avse alternativt beställningar

på aktiv stat eller arvodesbefattningar för pensionerad personal

anser jag mig icke böra biträda. Jag godtager fortifikationsförvaltningens

beräkning av antalet erforderliga fanjunkarbeställningar (46) och arvodesbefattningar

(21). Arvodesbefattningarna bör av skäl, som anförts av fortifikationsförvaltningen,

ställas till ämbetsverkets förfogande för avsedda

ändamål. Jag räknar med inrättande av tjänster för kasernföreståndare i

Ce 19 vid F 8, F 9, F 10 och F 11. I avbidan på närmare undersökningar

genom organisationsnämndens försorg är jag icke nu beredd att taga ställning

till behovet av beställningar för kasernöverfurir. Mot förslagen om

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

inrättande av tjänster för skogvaktare vid vissa förband samt av tjänst för

brandmästare vid Lv 1 har jag intet att erinra.

Vad beträffar förslaget till ändrad organisation av fortifikationskåren

får jag erinra om att kåren till följd av den väntade omorganisationen av

de regionala förvaltningsorganen i huvudsak icke undergått några förändringar

sedan år 1943. Genom den under senare år alltmer ökande betydelsen

av befästningsverksamheten har emellertid behovet av fortifikationsofficerare

blivit allt större, främst vid militärbefälsstaberna. Arbetsbelastningen

på kåren har vuxit avsevärt. Det synes mig icke tillrådligt att

ytterligare uppskjuta prövningen av kårens officersbehov. Någon anledning

att såsom statskontoret föreslagit låta prövningen av löneställningen

för fortifikationssektionernas chefer anstå i avvaktan på erfarenheter i

fråga om dessas ansvarsställning och uppgifter anser jag i och för sig ej

föreligga. I anslutning till vad vissa remissmyndigheter uttalat anser jag

emellertid, att stor återhållsamhet bör iakttagas vid bestämmandet av såväl

antalet beställningar som löneställningen för dessa med hänsyn till

den kommande översynen av centralmyndighetens organisation. Jag anser

sålunda att fortifikationskåren bör tillföras tre nya officersbeställningar

samt att officerskadern bör bestå av 1 chef i Mo 15, 2 överstar i

Ma 37, 2 överstelöjtnanter i Ma 33, 2 överstelöjtnanter eller majorer i Ma 33

eller Ma 30, 10 majorer i Ma 30, 15 kaptener i Ma 27 och 10 kaptener eller

löjtnanter i Ma 27 eller Ma 23/19. Något överförande av officersbeställningar

till fortifikationsförvaltningens personalförteckning anser jag för närvarande

icke böra ifrågakomma. Beräkningen av antalet förvaltarbeställningar

kan jag godtaga. Jag ansluter mig till civilförvaltningens uppfattning,

att förvaltarbeställningar i Ma 23 bör beräknas endast för de mest

kvalificerade arbetsuppgifterna. Utöver de av civilförvaltningen tillstyrkta

fem beställningarna i nämnda lönegrad föreslår jag en beställning avsedd

för Lv 1.

De av fortifikationsförvaltningen föreslagna tjänsterna för byggnadsinspektörer

anser jag vara ett viktigt komplement till den regionala och lokala

organisationen. Med hänsyn till den särskilda vikten av att centralmyndigheten

— icke minst under övergången till den nya organisationen och

de närmaste åren efter dess genomförande — övar effektiv uppsikt över

byggnadsverksamheten vid de underlydande organen, bland dem kustartilleriförsvaren

som ej har tillgång till högskoleutbildade byggnadstekniker,

anser jag det vara betydelsefullt att ämbetsverket förfogar över

kvalificerade organ för denna kontrollverksamhet. Vissa myndigheter anser

den föreslagna löneställningen för hög medan fortifikationsförvaltningens

byggnadschef och vissa personalorganisationer uttalar sig för en

högre löneställning. För min del finner jag icke anledning att frångå fortifikationsförvaltningens

förslag i fråga om lönegradsplaceringen, Ce 33. För

nästa budgetår kan jag emellertid icke tillstyrka att mer än en dylik tjänst

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

47

för byggnadsinspektör inrättas. — Jag är på de av fortifikationsförvaltningen

anförda skälen för min del beredd godtaga förslaget om inrättande

av två tjänster för byråingenjör i Ce 25 för besiktning av elektriska anläggningar.

Två för byggnadsbyråns elektrosektion avsedda tjänster i samma

lönegrad med avlöning från byggnadsanslag kan härvid indragas.

Tillräckliga skäl har enligt min uppfattning anförts för utbrytande ur

administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personalkontor och inrättande

av en tjänst för byrådirektör i 31 lönegraden såsom chef härför.

Tjänsten bör dock tills vidare inrättas som extra. I anslutning till vad

civilförvaltningen anfört anser jag att frågan om kontorets uppbyggnad

bör särskilt uppmärksammas vid översynen av ämbetsverkets organisation.

Viss å förteckning för platsbefälet i Karlsborg upptagen personal med

avlöning från byggnadsanslag bör i avvaktan på närmare undersökning

av behovet alltjämt avlönas från byggnadsanslag. Tjänsterna bör överföras

till förteckning för Lv 1. I övrigt bör lön till extra ordinarie personal

utgå från avlöningsanslag.

De av fortifikationsförvaltningen i stort angivna åtgärderna för lokal

samordning av den fasta maskintjänsten finner jag ändamålsenliga. Någon

ytterligare samordning av maskintjänsten finner jag icke anledning påyrka.

Personalorganisationen vid garnisonsförbanden bör därför bringas i överensstämmelse

med vad som gäller för ensamliggande förband i enlighet

med fortifikationsförvaltningens förslag. Mot en sammanslagning av maskinanläggningen

för f. d. Lv 3 in. fl. byggnader i Stockholm med förvaltningens

maskinanläggning eller mot personalberäkningen för den nya anläggningen

har jag intet att erinra.

Ansvaret för att de totala kostnaderna för uppvärmning av försvarets

anläggningar hålles på lägsta möjliga nivå bör enligt min mening hållas

samlat hos fortifikationsförvaltningen. Först därigenom blir det möjligt

att åstadkomma en allsidig och effektiv avvägning av kostnader för bränsle,

maskinutrustning och underhåll av såväl maskiner som byggnader. Principbeslut

bör därför nu fattas om överförande från arméintendenturförvaltningen

till fortifikationsförvaltningen av kontrollen av den värmetekniska

driften.

Genomförandet av den nya organisationen bör taga sin början den 1 juli

1956. I likhet med fortifikationsförvaltningen räknar jag med en viss

övergångstid, under vilken särskilda personalanordningar, såsom bibehållande

i tjänst av övertalig personal, kan bli erforderliga. Jag förutsätter

att dylika anordningar skall få vidtagas i huvudsak enligt förvaltningens

förslag. I det följande kommer jag att redogöra för de arbetsuppgifter,

som avses skola ankomma på en med stöd av den 10 februari 1956 lämnat

bemyndigande tillsatt personalnämnd för försvaret. Vissa av de åtgärder,

som enligt fortifikationsförvaltningen bör ankomma på en särskild

nämnd, kommer att åvila denna personalnämnd.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Det torde ta ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser,

som motiveras av uppkommande minskning av kostnaderna för personal

med avlöning från byggnadsanslag.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

besluta, att försvarets fastighetsförvaltning skall omorganiseras

efter i huvudsak de riktlinjer, som av mig i det föregående

angivits.

[3] Försvarets musikorganisation

I propositionen 1955: 110 (s. 103 och 104) lämnade jag en kortfattad

redogörelse för verkställda utredningar rörande försvarets musikorganisation.

överbefälhavaren hade under år 1954 föranstaltat om en utredning

i ämnet och på hösten samma år framlagt ett på utredningen grundat förslag

om den framtida utformningen av militärmusiken. Förslaget innebar

bland annat en förstärkning av musikkårernas såväl personella som

instrumentala sammansättning ävensom förändringar beträffande personalens

utbildning in. in. I fråga om organisationens omfattning framlades

i utredningen två olika alternativ. Båda alternativen innebar en väsentlig

minskning av antalet musikkårer. Enligt det ena alternativet (I) skulle

de rent militära behoven bli tillgodosedda, medan det civila musiklivet

icke i nämnvärd utsträckning skulle kunna erhålla stöd av militärmusiken.

Enligt det andra alternativet (II), som icke innebar en lika långt

gående inskränkning av musikkårernas antal, skulle även de civila intressena

kunna tillgodoses i väsentlig utsträckning, överbefälhavaren förordade

alternativ II och föreslog att kostnaderna skulle fördelas mellan

fjärde och åttonde huvudtitlarna. I nämnda proposition uttalade jag, att

jag icke kunde ansluta mig till någotdera alternativet men att jag i princip

anslöt mig till överbefälhavarens synpunkter i fråga om den lämpliga storleken

och den instrumentala sammansättningen av musikkårerna. Enligt

min mening borde militärmusiken ges en sådan organisation att nämnda

synpunkter blev i huvudsak tillgodosedda, och jag uttalade min avsikt att

uppdraga åt överbefälhavaren att framlägga förslag till en dylik organisation,

därvid alla möjligheter att sänka de nuvarande kostnaderna borde

tillvaratagas.

I enlighet härmed bemyndigades överbefälhavaren den 3 juni 1955 att

tillkalla högst fem utredningsmän för att — med beaktande av vad jag

anfört i frågan vid anmälan av propositionen 1955:110 — utarbeta förslag

till ny musikorganisation inom försvaret. Den med stöd härav till
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1956

satta utredningen1, som antagit namnet 1955 års militärmusikutredning,

har utarbetat ett betänkande med förslag i fråga om militärmusikens uppgifter,

instrument- och personalsammansättning, militärmusikorganisationens

omfattning, kårernas fördelning m. m. överbefälhavaren har med

skrivelse den 22 november 1955 överlämnat betänkandet jämte eget förslag

i ämnet. Utredningen fortsätter sitt arbete och avser att, sedan ställning

tagits till det nu föreliggande betänkandet, framlägga förslag i fråga

om personalens utbildning, regler för kårernas användning, repertoarfrågan

m. m.

Över nu föreliggande betänkande har yttranden avgivits av försvarets

civilförvaltning, statskontoret, statens lönenämnd, musikaliska akademien,

Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR) och Tjänstemännens centralorganisation

(TCO).

Innan jag upptager överbefälhavarens och utredningens förslag samt avgivna

yttranden till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse för

nuvarande organisation.

Nuvarande organisation

Genom 1942 års försvarsbeslut fick den militära musikorganisationen i

huvudsak sin nuvarande utformning. För tilldelning av musikkårer till

de militära förbanden tillämpades härvid i stort sett den principen, att det

inom varje förläggningsort skulle finnas en musikkår. Antalet musikkårer

i den nuvarande organisationen uppgår till 43. Dessa fördelar sig

på fyra olika typer, typ I, II och III samt typ flottan. De olika kårtyperna

har följande sammansättning.

Lönegrad

Antal beställningar

Beställning

typ I

typ II

typ III

typ

flottan

Musikdirektör...................

Ma 27 el.

Ma 23/19

1

1

1

1

Musikfanjunkare (motsv.) ........

Ma 19

3

2

2

) 10

Musiksergeant (motsv.) ..........

Ma 16

7

4

3

Musikfurir.....................

Me 11/10

10

7

5

12

Musikkorpral (motsv.)...........

Mha 2

4

2

i

2

Musikvicekorpral och menig (motsv.)

Mha 1

8

5

3

7

Musikelev......................

Särskilda

föreskrifter

3

1

2

6

Summa

36

22

17

38

Kårerna är fördelade på de tre försvarsgrenarna enligt följande sammanställning.

1 Byrådirektören U. S. Rosenblad, tillika ordförande, musikinspektören I. A. S. Gustafsson,

kaptenerna S. N.-E. Ljungqvist och A. A. Persson samt förvaltaren A. E. W.

Nyman. Sedan Persson erhållit begärt entledigande, ersattes han av kaptenen Å. J.

Kahlin.

4—100 66 Fi i han g till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Försvarsgren

Antal musikkårer

typ I

typ II

typ III

typ flottan

Summa

Armén............................

2

20

7

29

Marinen ..........................

—

1

3

2

6

Flygvapnet........................

—

—

8

—

8

Summa

2

21

18

2

43

Enligt gällande personalförteckningar finns vid de tre försvarsgrenarna

beställningar inrättade för sammanlagt 1 musikinspektör, 42 musikdirektörer,

261 musikunderofficerare, 286 musikfurirer samt 273 underbefäl i

övrigt och meniga. Befattningen som musikinspektör är förenad med befattningen

som musikdirektör vid Svea livgarde. Antalet musikelever får

under budgetåret uppgå till högst 75. Totalt uppgår sålunda staterna för

musikpersonal jämte musikelever till 938.

Kungl. Maj :t har — i avvaktan på den nya musikorganisationen — den

11 mars 1955 meddelat föreskrifter av innebörd bland annat att nyanställning

av musikpersonal icke får ske.

Årskostnaden för militärmusiken enligt den nuvarande organisationen

har av 1955 års militärmusikutredning beräknats till cirka 8 675 000 kronor.

Härav utgör cirka 8 480 000 kronor kostnader för lön och naturaförmåner,

cirka 95 000 kronor kostnader för nyanskaffning och underhåll av

musikmateriel m. m. samt cirka 100 000 kronor rese- och traktamentskostnader.

Förslag m. m. av 1955 års militärmusikutredning

Militärmusikens uppgifter

Utredningen konstaterar att under den rent militära utbildningen musiken

fortfarande användes vid den grundläggande exercisutbildningen och

vid marschträningen. För dessa uppgifter kan den emellertid enligt utredningen,

ehuru med viss svårighet, ersättas med högtalarmusik. Däremot

anses militärmusiken vara svårare att undvara vid viss övrig militär

tjänst såsom vid korum, övriga militärgudstjänster, militärbegravningar,

krigsmans erinran samt vid högtider vid förbanden. En av militärmusikens

huvuduppgifter anses vara underhållningen vid förbanden. Utredningen

framhåller att musikkårerna efter en modernisering av stämbesättningen

bör bli i stånd att bättre än för närvarande utföra god och

stimulerande musik, såväl modern som klassisk. Vidare erinras bland

annat om militärmusikens representativa uppgifter i samband med utländska

örlogs- och flygbesök, sjösättningar, kamratföreningssammankomster,

idrottstävlingar i militär regi, högvakter m. m.

För det allmänna musiklivet anses militärmusikernas individuella insat
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

51

ser ha stor betydelse. Sålunda konstateras att militärmusiker ofta tjänstgör

som musiklärare i skolor och inom det frivilliga bildningsarbetet samt

som ledare för amatörmusikorkestrar. Vidare utnyttjar cirka 60 % av de

till Sveriges orkesterföreningars riksförbund anslutna orkesterföreningarna

stadigvarande fast anställda militärmusiker vid sin orkesterverksamhet.

Utredningen framhåller, att de militära musikerna även framdeles bör få

möjlighet att fortsätta denna verksamhet till det civila musiklivets fromma.

Instrunientsummansättning m. m.

Utredningen påpekar ett flertal brister i instrumentsammansättningen

m. m. inom nuvarande musikkårer. En svensk militärmusikkår har för

närvarande en stämbesättning bestående av flöjt, klarinetter, valthorn,

kornetter, trumpeter, tenorbasuner, euphonium, bastubor, solotrumma och

bastrumma samt, de två största kårtyperna, även tromboner. Denna

sammansättning anses icke motsvara nuvarande krav i fråga om klangfärger

ni. m. Enligt utredningen saknar den också motsvarighet inom

andra kulturländers militärmusik, vilket medför att den rikhaltiga internationella

repertoar, som finnes i tryck, icke kan användas av de svenska

militärmusikkårerna. Med hänsyn till militärmusikens uppgifter anses

starka skäl föreligga för att göra musikkårerna lämpade att framträda

även i besättningar med stråkinstrument. Utredningen biträder de förbättringsförslag,

som i denna del framlades i den genom överbefälhavaren

år 1954 verkställda utredningen. I 1954 års utredning konstaterades,

att militärmusikkårer av typ III måste utdömas med hänsyn till att deras

spelbara numerär var för liten för att tillåta en sådan stämbesättning,

som från musikalisk synpunkt var nödvändig, om biåsorkestern konstnärligt

skulle kunna hävda sig inom det nutida musiklivet. Enligt utredningen

borde endast finnas två typer av musikkår, benämnda typ I och

typ II. Beträffande instrumentsammansättningen vid dessa kårer innebar

förslaget vissa förbättringar i förhållande till de befintliga kårerna.

Dessa förbättringar innebar i huvudsak, att oboer, fagotter, saxofoner och

tromboner infördes, att kornetterna utbyttes mot pistoner samt att tenorbasunerna

utgick. Varje musiker avsågs erhålla utbildning på ett biinstrument,

vilket företrädesvis skulle vara stråkinstrument. Härigenom skulle

musikkårernas möjligheter att utföra orkestermusik komma att öka. Avsikten

var också att kårerna för utförande av viss musik skulle kunna uppträda

delade.

Även 1955 års utredning föreslår sålunda att endast två typer militärmusikkårer

skall finnas. För stämbesätlningen erfordras 38 man mot nuvarande

32 man i den större kåren, typ I, och 27 man mot nuvarande 20

man i den mindre, typ II. Utredningen föreslår för sin del att varje

musiker skall vid sidan av sitt huvudinstrument kunna traktera två biinstrument,

i allmänhet ett blås- och ett stråkinstrument.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

Personalsammansättning

Utredningen påpekar, att musikkårernas nuvarande personalsammansättning

utmärkes av ett förhållandevis stort antal beställningar för korttidsanställda,

blandavlönade underbefäl och meniga. För denna kategori

tillämpas fortfarande bestämmelserna i 1947 års kungörelse om manskaps

och musikelevers anställning vid krigsmakten. Musikelev anställes således

med kontrakt och åtnjuter förutom naturaförmåner jämväl viss kontant

ersättning. Från anställning som musikelev sker befordran till beställningar

i lönegraderna Mha 1 och Mha 2. Militärmusikeryrket är, anför

utredningen, för många ett typiskt genomgångsyrke, något som är

starkt rekryteringshämmande och inverkar menligt på musikkårernas

spelbarhet. Vidare anföres att befordran såväl till underofficer som till

den högsta underofficersgraden sker vid relativt hög ålder.

För att kunna föreslå en tillfredsställande personalorganisation har utredningen

funnit det nödvändigt att först skissera en lämplig utbildningsgång.

Utredningens förslag i denna del innebär bland annat följande.

Lägsta antagningsålder för musikpersonalen höjes från 14 år till 16 år.

Åtgärden anses nödvändig på grund av införandet av obligatorisk nioårig

skolgång (enhetsskolan). Första anställning sker som musikelev och

avser ett år. Detta ägnas huvudsakligen åt grundläggande musikalisk utbildning.

Eleven kan under detta år icke utnyttjas i någon stämma inom

musikkåren. De bestämmelser angående lön etc., som gäller för värnpliktiga,

skall i största möjliga utsträckning tillämpas även för musikeleverna.

Till frågan om denna anpassning efter de värnpliktigas avlöningsförhållanden

avser utredningen att återkomma i nästa betänkande.

Efter ett års elevtid bör musikelev, som bedömes därför lämplig, erhålla

anställning såsom musikaspirant i samma lönegrad som gäller för övriga

underbefälsaspiranter (för närvarande Mf7). Aspiranttiden, som skall

omfatta två år, bör tillgodoräknas som värnpliktstjänstgöring enligt nu

gällande bestämmelser för musikpersonal. Första aspirantåret bör i huvudsak

ägnas åt militär, humanistisk och musikalisk utbildning. Endast

i undantagsfall torde aspiranten under detta år vara användbar i musikkåren.

Under andra aspirantåret anses han dock som ersättare kunna

ingå i musikkårens spelbara styrka. Under aspiranttiden bör de, som icke

visar tillräcklig teknisk skicklighet och förmåga att tillgodogöra sig utbildning,

entledigas. Övriga aspiranter bör efter två års aspiranttid vara

fullt användbara på stämmor inom musikkår. Vid denna tid bör befordran

till furir ske. Furirtiden ägnas åt fortsatta studier i musik och allmänbildande

ämnen. För att kvalificera sig till underofficersbefordran

skall furir genomgå specialutbildning vid musikhögskolan under två år.

Denna utbildning påbörjas senast vid 25 års ålder. De som visar sig lämpliga

för utbildning till musikdirektör beräknas i gynnsamma fall kunna

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

53

avlägga militär musikdirektörsexamen efter sammanlagt fyra års studier

vid högskolan. Med hänsyn till personalstaternas uppbyggnad lär befordran

till musikunderofficer icke kunna påräknas i omedelbar anslutning

till avslutad utbildning vid musikhögskolan.

Utredningen uttalar vidare att det är angeläget att musikpersonalen

garanteras en i möjligaste mån tryggad framtid. Utredningen har därför

i sitt förslag till personalsammansättning utgått från att rekryteringen

skall begränsas till att täcka beräknade och förutsedda avgångar bland

underofficerare och furirer. Man har dock räknat med cirka 50 % gallring

och frivillig avgång under de tre första anställningsåren, d. v. s. för

elever och aspiranter. Viss frivillig avgång beräknas ske även efter furirsutnämningen.

För att i möjligaste mån få en jämn befordringsgång föreslås

att personalen inom varje försvarsgren sammanföres till en befordringsenhet.

För närvarande utgör i princip varje enskild kår befordringsenhet.

Utredningen har funnit det lämpligt att räkna med befordran till

sergeant vid 28 och till fanjunkare vid 40 års ålder. Därvid räknar utredningen

— i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande avgångsåldern

för militära befattningshavare — med en pensionsålder av 55

år för musikunderofficerare.

Personalbehovet inom varje kår av typ I beräknas till en musikdirektör,

39 underofficerare och furirer samt för rekrytering av dessa fyra aspiranter

och tre elever. Motsvarande personalbehov för kår av typ II utgöres

av en musikdirektör, 28 underofficerare och furirer samt tre aspiranter

och två elever. Med hänsyn till musikernas bortovaro från kåren,

bland annat för studier vid musikhögskolan, har antalet underofficerare

och furirer föreslagits till en man utöver det antal som erfordras för stämbesättningen.

Sammansättningen av samt lönekostnaden för de föreslagna typerna av

musikkårer framgår av följande tablåer.

Typ I (genomsnittsortsgrupp)

Beställning

Lönegrad

Årslön

Antal

Total

lönekostnad

Musikdirektör....................

Ma 27

18 844

1

18 844

Musikfanjunkare (motsv.).........

Ma 19

12 144

14

170 016

Musiksergeant (motsv.)...........

Ma 16

10 776

13

140 088

Musikfurir ......................

Me 11/10

9 008

12

108 096

Musikaspirant ...................

Mf 7

7 432

4

29 728

Musikelev.......................

900

3

2 700

469 472

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Typ II (genomsnittsortsgrupp)

Beställning

Lönegrad

Årslön

Antal

Total

lönekostnad

Musikdirektör ...................

Ma 27 el.

16 976

1

16 976

23/19

Musikfanjunkare (motsv.).........

Ma 19

12 144

10

121 440

Musiksergeant (motsv.)...........

Ma 16

10 776

9

96 984

Musikfurir......................

Me 11/10

9 008

9

81 072

Musikaspirant...................

Mf 7

7 432

3

22 296

Musikelev.......................

900

2

1 800

340 568

Musikorganisationens omfattning in. m.

Utredningen beräknar att den totala årskostnaden för musikorganisationen

skulle nästan fördubblas, därest nuvarande musikkårer ersattes

med kårer av de nya typerna. För att undvika en dylik kostnadsökning

måste antalet kårer reduceras. Enligt utredningens beräkningar finnes utrymme

endast för 22 musikkårer, vilket innebär en minskning med 21

kårer i förhållande till nuvarande organisation.

I fråga om musikkårernas placering har utredningen utgått från att

varje musikkår skall kunna betjäna en räjong, vari ingår flera förband,

i allmänhet tre å fem. Samtliga förband bedömes kunna erhålla musik

i ungefär samma omfattning som tidigare. Vidare har utredningen räknat

med att musikkårerna även i fortsättningen skall spela utanför förbanden.

Vid uppdelning av landet i räjonger har hänsyn tagits bland annat till förbandens

belägenhet, antalet förband och dessas storlek, representationsbehovet

samt musikkårens betydelse för det allmänna musiklivet. Den

föreslagna uppdelningen i räjonger, musikkårernas geografiska placering,

anslutning till förband och försvarsgrenstillhörighet framgår av följande

sammanställning. De för Göteborgs- och Stockholmsområdena avsedda kårerna,

sammanlagt fyra, skall enligt utredningen utgöras av föreslagen

typ I, medan återstoden, 18 kårer, skall utgöras av föreslagen typ II.

I den nya organisationen erfordras enligt utredningen beställningar för

1 musikinspektör i Ma 33, 4 musikdirektörer av 1. graden i Ma 27, 18

musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 236 musikfanjunkare

(flaggunderofficerare) i Ma 19, 214 musiksergeanter (underofficerare

av 2. graden) i Ma 16, 210 musikfurirer i Me 11/10 och 70 musikaspiranter

i Mf 7. Befattningen som musikinspektör skall enligt utredningen

icke längre vara förenad med befattning som musikdirektör. Antalet

musikelever beräknas till 48. Sammanlagt skulle personalbehovet således

uppgå till 801 man. Härjämte erfordras ett biträde för skriv- och

kontorsgöromål.

Enligt utredningen bör militärmusiken organiseras försvarsgrensvis.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

55

Räj ong

Förband inom räjongen

Musikkåren förlägges

Försvars-

i (ort)

vid (förband)

grenstillh.

Bodenområdel

I 19, A 8, Lv 7, Ing 3,

S 1 B, JS, F 21

Boden

I 19

Armén

Umeåområdet

120, K 4

Umeå

120

»

Sollefteåområdet

121, Lv 5, T 3, KAS

Sollefteå

I 21

»

Östersundsområdet

15, A 4, F 4

Östersund

15

»

Gävle-Dalaområdet

113, 114, F 15

Falun

I 13

»

Bergslagsområdet

12, 13, A 9, Art SS

Karlstad

I 2

»

Skövde-Karlsborgs-

området

K 3, P 4, Lv 1, SI Sk,

T 2, F 6

Skövde

P 4

»

Uddevalla—Såtenäs-

I 17, F 7

Uddevalla

I 17

»

området

ÖSG el. KA 4

Göteborgsområdet

A 2, Lv 6, ÖSG, KA 4, F 9

Göteborg

Marinen

Borås-Jönköpings-

området

Halmstadsområdet

I 15, A 6

Borås

I 15

Armén

I 16, F 5, F 10, F 14

Halmstad

F 14

Flygvapnet

Kristianstad-Hässle-

I 6, P 2, A 3, T 4

Kristianstad

16

Armén

holmsområdet

I 7

Södra Skåneområdet

17, Lv 4

Ystad

»

Karlskronaområdet

FSK, KA 2, F 12, F 17

Karlskrona

FSK

Marinen

Smålandsområdet

I 11, I 12, Ing 2

Eksjö

112

Armén

Gotlandsområdet

I 18, A 7, KA 3

Visby

I 18

»

Östgötaområdet

I 4, Lv 2, T 1, F 3, F 13

Linköping

I 4

»

Mälarområdet

Pl, P3, Fl, F 11, FCS

Strängnäs

P 3

»

Uppsalaområdet

18, Lv 3, InfSS, LvSS,

F 16, F 20, AUS, FL

Uppsala

F 16

Flygvapnet

Stockholmsområdet

II, Kl, Al, Ing 1, SI,

KS, InfKS, TygS, ÖSS,

KA 1, KSS, BergaS,

F2, F8, F 18

Stockholm

Solna

Barkarby

ÖSS

I 1

F 8

Marinen

Armén

Flygvapnet

Som personalkårchef bör ianspråktagas någon befintlig befattningshavare,

som försvarsgrenschef äger utse.

Sammanfattande kostnadsberäkningar

De årliga lönekostnaderna för den föreslagna musikorganisationen beräknas

till 8 150 000 kronor. Härtill kommer kostnaderna för inkvartering,

förplägnad och beklädnad för därtill berättigad personal. Dessa kostnader

beräknas till cirka 90 000 kronor för år. Rese- och traktamentskostnader

beräknas uppgå till i runt tal 225 000 kronor för år. För anskaffning

och underhåll av musikmateriel räknar utredningen med en årlig

kostnad av 100 000 kronor. Kostnaderna för sjukvård uppskattas till

cirka 75 000 kronor för år. De sammanlagda årskostnaderna skulle således

uppgå till (8 150 000 + 90 000 + 225 000 + 100 000 + 75 000 =)

8 640 000 kronor. Motsvarande kostnader för den nuvarande organisationen

har, som förut nämnts, beräknats till 8 675 000 kronor.

Med hänsyn till att flertalet musikkårer skall betjäna förband ur mer

än en försvarsgren föreslår utredningen, att de årliga kostnaderna för

musikorganisationen redovisas gemensamt under ett avlönings- och ett omkostnadsanslag.

Kostnaderna för vissa naturaförmåner anses dock böra

belasta vederbörande anslag inom respektive försvarsgren.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

En icke obetydlig nyanskaffning av instrument anses vara erforderlig

i den nya organisationen, bland annat på grund av att vissa tidigare icke

använda instrument skall tillföras kårerna. Kostnaderna för denna engångsanskaffning

beräknas till cirka 800 000 kronor men bör enligt utredningen

uppdelas på fyra år.

Organisationens genomförande

Förenämnda rekryteringsstopp har medfört att musikpersonalen väsentligt

nedbringats. Sålunda utgjorde, anför utredningen, personalen den 1

oktober 1955 833 man och ytterligare reducering torde vara att vänta. Enligt

utredningen torde man därför ha anledning att räkna med att all för

den nya organisationen lämpad personal, som finns anställd vid tidpunkten

för omorganisationen, kan beredas fortsatt anställning. Utredningen

förutsätter att det skall bli möjligt att i mån av behov överföra personal

från en försvarsgren till en annan. För att genomföra omorganisationen

bör, föreslår utredningen, en särskild organisationsnämnd få i uppdrag att

undersöka nuvarande personals lämplighet och egna önskemål rörande anställning,

att föreslå överföring av personal till den nya organisationen

och att uppgöra en plan rörande uppsättning respektive avveckling av

musikkårerna. Utredningen räknar med en övergångstid av två år för den

nya organisationens genomförande.

Överbefälhavarens förslag

Överbefälhavaren, som anmäler att försvarsgrenscheferna förklarat sig

icke ha något att erinra mot utredningens förslag, anser för egen del det

av utredningen föreslagna antalet musikkårer vara för litet, om såväl det

militära behovet som det allmänna musiklivets intresse skall beaktas. I

jämförelse med alternativ II i den genom överbefälhavaren år 1954 verkställda

utredningen innebär 1955 års förslag en minskning med sex musikkårer.

överbefälhavaren vidhåller i detta avseende nämnda alternativ II.

I fråga om kostnadernas bestridande vidhåller överbefälhavaren jämväl, att

dessa i enlighet med 1954 års förslag fördelas mellan fjärde och åttonde

huvudtitlarna.

Yttranden

Försvarets civilförvaltning och TCO tillstyrker i princip det av utredningen

framlagda förslaget. Vissa erinringar framföres emellertid. Sålunda

anser civilförvaltningen, liksom även statens lönenämnd, att beställningen

för musikinspektör bör bibehållas i nuvarande lönegrad, Ma 30.

Vidare föreslår civilförvaltningen, att arméns musikfond tages i anspråk

för bestridande av engångskostnaderna för instrumentanskaffning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Statskontoret uttalar, att den av utredningen förordade begränsningen

av försvarets musikorganisation icke kan anses tillfyllest. Ämbetsverket

biträder icke heller förslagen om utökning av antalet underofficei sbeställningar

och om inrättande av en särskild beställning för musikinspektör.

Enligt ämbetsverket torde i den nya organisationen finnas möjligheter att

förlägga den musikaliska underofficersutbildningen till förbanden.

Musikaliska akademien och SOR avstyrker utredningens förslag rörande

omfattningen av musikorganisationen. Ett genomförande av förslaget anses

få menliga konsekvenser för det civila musiklivet i landet.

SOR uttalar, att det borde finnas möjligheter att åvägabringa en fördelning

av musikerbeställningarna och en spridning av kårerna på sådant

sätt, att landsortens musikintressen blir i mindre grad lidande utan att

därför huvudsynpunkterna i militärmusikreformen behöver eftersättas.

Med något mindre kårtyper vid förbanden i allmänhet och en reducering

av antalet musikerbeställningar i storstäderna skulle, anför förbundet, utrymme

kunna vinnas för bibehållande av ytterligare ett icke obetydligt

antal kårer på olika platser i landet.

Dessa av SOR framförda synpunkter delas av musikaliska akademien,

som tillstyrker ett av lärarrådet vid musikhögskolan utarbetat förslag till

musikorganisation inom försvaret. Detta förslag innebär följande. Stämbesättningen

av kårerna begränsas till 37 instrument för kår typ I och 23

instrument för kår typ II. Begränsningen medför i huvudsak att antalet

klarinetter inskränkes i förhållande till vad militärmusikutredningen föreslagit.

Med utgångspunkt i det nu anförda beräknas personalbehovet för en

kår av typ I till 1 musikdirektör, 37 underofficerare och furirer samt för

rekrytering av dessa 4 aspiranter och 3 elever. Motsvarande personalbehov

för en kår av typ II beräknas till 1 musikdirektör, 23 underofficerare

och furirer samt 2 aspiranter och 2 elever. Antalet kårer av typ I

begränsas till en, avsedd att förläggas till Stockholmsområdet, och samtliga

övriga kårer kommer således att vara av den mindre typen. Personalen

sammanföres i en för försvaret gemensam personalkår, underställd

en myndighet inom försvaret.

Genom en dylik fördelning mellan de olika kårtyperna samt genom den

föreslagna kårsammansättningen beräknas det vara möjligt att inom ramen

för de totala årliga lönekostnader, som beräknats för den av militärmusikutredningen

föreslagna organisationen, utöka antalet musikkårer med sex.

Det sammanlagda musikerbehovet skulle därvid uppgå till 801 man jämte

musikinspektören. Nämnda sex kårer bör enligt akademien med hänsyn

till det civila musiklivets intressen förläggas till Sundsvall, Örebro, Västerås,

Jönköping, Växjö och Kalmar.

Musikaliska akademien anför bland annat, att den av akademien förordade

instrumentuppsättningen i kårerna inte tillåter den i och för sig

önskvärda koriska besättningen av de viktiga klarinettstämmorna, men

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

anser att denna nackdel i någon mån kan uppvägas genom en lämplig

nyansering av övriga stämmor. Akademien anför vidare, att den sålunda

föreslagna organisationen tillåter både en militärt sett förmåniigare besöksfrekvens

vid förband utanför musikkårernas förläggningsorter och en

effektiv hjälp från de enskilda militärmusikernas sida till det civila musiklivet

såväl på förläggningsorterna som på ett betydande antal musikkulturellt

viktiga orter utanför dessa.

I en sedermera överlämnad skrivelse anför akademien, att dess förslag

till personal- och stämbesättning av de mindre kårerna innebär vissa

nackdelar jämfört med utredningens förslag. Sålunda anses begränsningen

av antalet klarinetter medföra en försämring av klangen. Vidare

anses akademiens förslag innebära försämrade utbildningsmöjligheter för

personalen, då vederbörande chefer får svårare att utan allvarligt hinder

för kårernas behöriga tjänsteutövning föreslå enskilda musiker till

vidareutbildning vid musikhögskolan. Dessa odiskutabla olägenheter uppväges

emellertid, anför akademien, av de fördelar för musiklivet i stort,

som den av akademien föreslagna ökningen av antalet kårer skulle medföra.

Akademien anför vidare, att den enskilda kårens numerär icke

lämpligen kan göras mindre än cirka 27 man, därest kårerna på sätt utredningen

förutsatt skall kunna uppdelas i mindre enheter. En delning

av typ Il-kårerna bör emellertid enligt akademien tillgripas endast i undantagsfall.

Slutligen anför akademien att den begränsning av personalstyrkan

i kårer av typ II, som akademien föreslagit är försvarbar, endast

om den förutsatta ökningen av kårantalet kommer till stånd. En total

personalstyrka av 800 man representerar enligt akademien det minimum,

som inte får underskridas, om militärmusiken på ett någorlunda tillfredsställande

sätt skall kunna fylla sina uppgifter i det svenska musiklivet.

Departem eu t schefen

I det föregående har redogjorts för de brister som vidlåder försvarets

nuvarande musikorganisation i fråga om stämbesättningen samt personalens

befordringsförhållanden. Militärmusikutredningens förslag innebär i

dessa avseenden väsentliga förbättringar. Sålunda moderniseras stämbesättningen

med nya instrumenttyper och befordringsförhållandena förbättras

avsevärt genom utökning av antalet underofficersbeställningar. De

föreslagna förbättringarna kommer emellertid att medföra en betydande

ökning av kostnaderna för varje kår och utredningen har därför föreslagit

en begränsning av antalet musikkårer, för närvarande 43, till 22,

varav 4 större, typ I, och 18 mindre, typ II. Kostnaderna för dessa 22

kårer bedömes kunna rymmas inom ramen för nuvarande kostnader.

Såsom framgår av det föregående har bland andra musikaliska akademien

framfört kritik mot utredningens förslag med hänsyn till de menliga

konsekvenser som den föreslagna reduceringen av antalet kårer skulle få

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

för det civila musiklivet. Akademien har för sin del föreslagit vissa begränsningar

av personalstyrkan vid varje kår i förhållande till vad utredningen

föreslagit samt räknat med en nedskärning av antalet kårer,

typ I, till en. Därvid har akademien emellertid förutsatt att totala antalet

kårer samtidigt utökas från de av utredningen föreslagna 22 till 28,

för vilket antal utrymme skulle finnas inom ramen för nuvarande kostnader.

För egen del vill jag understryka betydelsen av att påtalade och sedan

länge befintliga brister i försvarets nuvarande musikorganisation snarast

avhjälpes. Vid utformningen av en ny organisation torde emellertid icke

endast försvarets behov utan jämväl det civila musiklivets intressen böra

beaktas. Det har i det föregående erinrats om de betydelsefulla insatser

som de enskilda militärmusikerna gör i vårt lands allmänna musikliv.

Organisationen torde böra utformas så att en dylik verksamhet även framdeles

möjliggöres. På grund härav anser jag mig med stöd av akademiens

uttalande böra föreslå en musikorganisation, som jämfört med utredningens

förslag bland annat innebär en utökning av antalet kårer på

bekostnad av de enskilda kårernas personella numerär. Härigenom blir

de civila intressena bättre tillgodosedda utan att nuvarande kostnader behöver

överskridas. Likväl åstadkommes väsentliga förbättringar i förhållande

till nuläget beträffande den instrumentala sammansättningen och

befordringsförhållandena.

I likhet med utredningen föreslår jag, att musikorganisationen i fortsättningen

skall omfatta två typer av kårer, typ I och typ II. När det

gäller stämbesättningen inom musikkårerna torde en såväl kvalitativ som

kvantitativ förstärkning vara erforderlig om militärmusiken skall kunna

uppfylla de krav, som det moderna musiklivet ställer. I enlighet härmed

föreslår jag att musikkårerna tillföres i huvudsak de instrument, som utredningen

föreslagit. Med stöd av musikaliska akademiens yttrande anser

jag det emellertid vara möjligt att något begränsa det av utredningen

föreslagna antalet instrument och därmed även den för stämbesättningen

erforderliga personalen inom varje kår utan att därigenom den musikaliska

effekten i någon högre grad försämras. Beträffande kår av typ I

biträder jag i detta avseende akademiens förslag, vilket i förhållande till

vad utredningen föreslagit innebär en minskning av antalet klarinetter

med eu och således en minskning av personalbehovet för stämbesättningen

till 37 man. För stämbesättningen av kår, typ II, räknar akademien

med 23 man mot av utredningen föreslagna 27 man. Minskningen

drabbar huvudsakligen klarinettstämmorna. Därjämte föreslår akademien

bland annat en reducering av föreslagna två tromboner till en. Då det,

såsom framgår av vad utredningen anfört, måste förutsättas att kårerna

skall kunna uppträda delade anser jag det emellertid vara nödvändigt att

räkna med två tromboner i varje kår av förevarande typ. Utan att i övrigt

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

taga ställning till frågan om stämbesättningen anser jag mig kunna föreslå

att denna för kår, typ II, beräknas till 24 instrument, innebärande

ett personalbehov för stämbesättningen av likaledes 24 man.

Mot den av utredningen skisserade utbildningsgången för musikpersonalen

har jag intet att erinra. Jag räknar således med att musikelev anställes

vid lägst 16 års ålder med förmåner som värnpliktig samt att

elev efter ett är anställes som musikaspirant i Mf 7 för att under två års

aspiranttid genomgå erforderlig utbildning för befordran till furir. För

befordran till underofficer torde erfordras studier vid musikhögskolan på

sätt utredningen föreslagit. Att, som statskontoret framkastat, förlägga

denna utbildning till förbanden torde inte vara möjligt bland annat emedan

uthildningen avses skola få en pedagogisk inriktning för att göra

underofficerarna lämpade som lärare för musikelever och musikaspiranter.

Utredningens förslag till personaluppsättning av musikkårerna innebär

en förbättring av de för närvarande mindre goda befordringsförhållandena.

All den för stämbesättningen erforderliga personalen skall enligt utredningen

utgöras av underofficerare och furirer. Musikaspirant skall dock

kunna fungera som ersättare för dylik musiker. Jag har intet att erinra mot

denna princip men mitt förslag rörande stämbesättningen medför i förhållande

till utredningens förslag en minskning av det sammanlagda antalet

underofficerare och furirer vid varje kår. Utredningen har vidare

räknat med en furir som ersättningsreserv vid varje kår. Enligt min mening

torde man emellertid kunna räkna med att detta behov skall kunna

tillgodoses genom ianspråktagande av aspiranter. Antalet aspiranter och

elever beräknar jag i likhet med utredningen till fyra respektive tre vid

kår av typ I och till tre respektive två vid kår av typ II. Med beaktande

av vad jag nu anfört föreslår jag att personalen vid de olika kårtyperna

får den sammansättning som framgår av följande tablåer.

Typ I Typ II

Beställning

Löne-

grad

Antal

Musikdirektör...........

Ma 27

1

Musikfanjunkare (motsv.)

Ma 19

13

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

12

Musikfurir.............

Me 11/10

12

Musikaspirant..........

Musikelev..............

Mf 7

4

3

45

Beställning

Löne-

grad

Antal

Musikdirektör ..........

Ma 27 el.

1

Musikfanjunkare (motsv.)

23/19

Ma 19

8

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

8

Musikfurir .............

Me 11/10

8

Musikaspirant...........

Mf 7

3

Musikelev.............

2

30

Detta förslag innebär en reducering av de av utredningen beräknade

personalbehoven med två man för kår, typ I, och fyra man för kår, typ II.

När det gäller att bedöma vilken omfattning den nya musikorganisa
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

61

tionen bör ha, gör sig de civila intressena särskilt gällande. Ett genomförande

av utredningens förslag skulle medföra att det allmänna musiklivet

på flera orter komme att äventyras genom att de värdefulla insatserna

från enskilda militärmusiker icke längre skulle kunna påräknas. Den av

mig förordade personaluppsättningen av kårerna gör det möjligt att utan

stegring av nuvarande kostnader något utöka det föreslagna antalet kårer.

Jag finner det synnerligen angeläget att tillvarataga dessa möjligheter. I

kostnadsbegränsande syfte bör även övervägas om inte antalet kårer av

typ I kan nedbringas i förhållande till vad utredningen föreslagit. Denna

har räknat med tre kårer av den större typen i Stockholm och eu dylik

kår i Göteborg. För de uppgifter av representativ art m. m., som åvilar

militärmusiken i huvudstaden, bör det enligt min mening vara tillräckligt

att räkna med en kår av den större typen, om därjämte två kårer av den

mindre typen förlägges till denna stad. I likhet med akademien räknar

jag vidare med att för Göteborg avses en kår av typ II. Jag föreslår således

att antalet kårer av typ I begränsas till en. Den för Stockholm avsedda

större kåren bör hänföras till armén och anslutas till Svea livgarde.

Kåren i Göteborg bör hänföras till marinen och anslutas till Älvsborgs kustartilleriregemente.

Då emellertid denna kår kan väntas i stor utsträckning

komma att fullgöra representativa uppgifter m. in. för flottans del, bör

musikerna vid dylika tillfällen uppträda i flottans uniformer. Med den angivna

begränsningen av antalet kårer, typ I, finnes inom ramen för nuvarande

kostnader utrymme för sammanlagt 26 kårer. Jag föreslår på förut

angivna skäl att antalet musikkårer fastställes till detta antal, varav 25

kårer av typ II. Av dessa 26 kårer bör 22 få den placering med anknytning

till förband och försvarsgren, som framgår av tablån å s. 55, dock

med beaktande av vad jag nyss sagt om kåren i Göteborg. De övriga fyra

kårerna bör med hänsyn tagen främst till de civila musikintressena placeras

i Västerås, Örebro, Jönköping och Växjö och förläggas till respektive

Västmanlands flygflottilj, Livregementets grenadjärer, Smålands artilleriregemente

och Kronobergs regemente. Utredningen har närmare angivit

de förband, som varje av utredningen föreslagen musikkår skall betjäna.

Därest musikorganisationen ges den omfattning, som jag föreslagit,

torde vissa jämkningar få vidtagas i denna räjongindelning.

Personalbehovet för denna musikorganisation uppgår till 1 musikdirektör

av 1. graden i Ma 27, 25 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27

eller Ma 23/19, 213 musikfanjunkare (motsvarande) i Ma 19, 212 musiksergeanter

(motsvarande) i Ma 16, 212 musikfurirer i Me 11/10, 79 musikaspiranter

i Mf 7 och 53 musikelever. Av beställningarna för musikdirektör

i Ma 27 eller Ma 23/19 bör högst 12 få vara placerade i Ma 27.

Vidare erfordras en musikinspektör, vilken skall ha ansvaret för utbildningen

och tjänstgöra som rådgivare i personalfrågor in. m. Dessa arbetsuppgifter

torde komma alt bli av sådan omfattning att befattningen icke

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

längre bör vara förenad med musikdirektörsbefattning. Utredningen har

föreslagit en uppflyttning av musikinspektörsbeställningen från Ma 30 till

Ma 33. I likhet med lönenämnden m. fl. remissmyndigheter kan jag emellertid

icke tillstyrka en dylik uppflyttning utan räknar med oförändrat

Ma 30. Inberäknat musikinspektören uppgår det totala musikerbehovet

till 796 man. Jag räknar icke med någon särskild biträdestjänst för skrivoch

kontorsgöromål.

I likhet med utredningen räknar jag med att militärmusiken organiseras

försvarsgrensvis. Personalkårcheferna torde såsom utredningen föreslagit

få utses av försvarsgrenscheferna.

Beträffande frågan om årskostnaderna för musikorganisationen torde

först få erinras om att jag vid anmälan av propositionen 1955: 110 framhöll

önskvärdheten av att om möjligt kunna sänka nuvarande kostnader.

Utredningens förslag innebär också enligt i det föregående återgivna beräkningar

en minskning med cirka 35 000 kronor. Den av mig föreslagna

organisationen omfattar en personalstyrka som antalsmässigt något understiger

den av utredningen föreslagna och torde, med hänsyn härtill samt

till proportionerna mellan de olika kategorierna av beställningar, fullt

genomförd komma att medföra en minskning av nuvarande årliga kostnader

med cirka 200 000 kronor. En ytterligare kostnadsminskning hade

givetvis varit önskvärd men är icke möjlig att åstadkomma, om erforderliga

förbättringar av befordringsförhållandena m. m. skall kunna genomföras

och de civila musikintressena någorlunda tillgodoses.

Utredningen har föreslagit att de årliga kostnaderna för musikorganisationen

skall redovisas gemensamt för de tre försvarsgrenarna å ett avlönings-

och ett omkostnadsanslag. För egen del har jag icke funnit skäl

att härvidlag föreslå någon ändring av nuvarande system, enligt vilket

avlöningskostnaderna bestrides från försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag,

rese- och traktamentskostnaderna från reseanslagen etc. Ett

bibehållande av detta redovisningssystem torde, därest militärmusiken

organiseras försvarsgrensvis, vara det mest ändamålsenliga. Musikpersonalen

inom varje försvarsgren bör uppföras under en gemensam rubrik

å vederbörlig personalförteckning.

Den nya organisationen med en moderniserad stämbesättning erfordrar,

som utredningen anfört, en icke oväsentlig nyanskaffning av musikinstrument.

Kostnaderna härför har av utredningen beräknats till cirka 800 000

kronor, vilket belopp föreslagits skola uppdelas på fyra år. Utredningen

har räknat med att erforderliga medel skall anvisas under ett särskilt

reservationsanslag. Civilförvaltningen har däremot föreslagit att arméns

musikfond skall tagas i anspråk för detta ändamål. Sedan riksdagens år

1954 församlade revisorer föreslagit en avveckling av denna fond, har

riksdagen (SU 1955:119; rskr. 1955:272) bemyndigat Kungl. Maj :t att

vidtaga de åtgärder, som erfordras för en avveckling av bland andra före
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

63

varande fond, uppgående till cirka 1,3 miljon kronor. Av skäl, som angivits

i Kungl. Maj :ts skrivelse nr 35 till innevarande års riksdag, föreligger

emellertid ännu icke något Kungl. Maj :ts beslut härom. Av samma

skäl är jag icke nu beredd att tillstyrka civilförvaltningens förslag utan

föreslår i likhet med utredningen, att för nästa budgetår anvisas ett särskilt

reservationsanslag av 200 000 kronor, avsett för instrumentanskaffning.

Det nya anslaget torde böra uppföras efter anslaget till järnvägskrigsbromateriel

under den i riksstaten under fjärde huvudtiteln upptagna

rubriken D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål. Såsom framgår av

Kungl. Maj:ts nyssnämnda skrivelse avser jag att senare i vår upptaga

frågan om musikfondens avveckling till förnyade överväganden. I samband

därmed torde ställning få tagas till frågan om formerna för bestridande

av ytterligare kostnader för engångsanskaffning av instrument.

Jag räknar med att den nya organisationen genomföres från och med

nästa budgetår och föreslår därför i enlighet med vad som i det föregående

anförts att för nämnda budgetår de föi musikorganisationen erforderliga

beställningarna uppföres på personalförteckningarna för försvarsgrenarna

enligt följande. På personalförteckningarna för armén uppföres

beställningar för 1 musikinspektör i Ma 30, 1 musikdirektör av 1. graden

i Ma 27 (+1), 18 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27

eller Ma23/19 (—10), 149 musikfanjunkare i Ma 19 (+101), 8 musikstyckjunkare

i Ma 19 (—6), 156 musiksergeanter i Ma 16 (+38), 156

musikfurirer i Me 11/10 (—44) och 58 musikaspiranter i Mf 7 (+58).

Musikinspektörsbeställningen skall vara gemensam för hela musikorganisationen

men torde, då flertalet musikkårer avses skola tillhöra armén,

lämpligen böra uppföras på arméns personalförteckning. Vidare bör

under arméns avlöningsanslag cirka 39 000 kronor beräknas för anställande

av 39 musikelever (—A). På personalförteckningarna för marinen

uppföres beställningar för 3 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i

Ma 27 eller Ma 23/19 (—1), 24 flaggunderofficerare i Ma 19 (+6), 24

underofficerare av 2. graden i Ma 16 (+1), 24 musikfurirer i Me 11/10

(—-22) och 9 musikaspiranter i Mf 7 (+ 9). För anställande av 6 musikelever

(—-13) bör cirka 6 000 kronor beräknas under marinens avlöningsanslag.

På personalförteckningarna för flygvapnet uppföres beställningar

för 4 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19

(+2), 32 musikfanjunkare i Ma 19 (+16), 32 musiksergeanter i Ma 16

(+8), 32 musikfurirer i Me 11/10 (—8) och 12 musikaspiranter i Mf 7

(+12). För anställande av 8 musikelever (—8) erfordras cirka 8 000

kronor under flygvapnets avlöningsanslag.

Ifrågavarande organisation medför att följande beställningar i den nuvarande

organisationen blir övertaliga, nämligen vid armén beställningar

för 10 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 6

musikstyckjunkare i Ma 19, 44 musikfurirer i Me 11/10, 55 musikkorpraler

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1956

(musikkonstaplar) i Mha 2 samt 137 musikvicekorpraler (musikvicekonstaplar)

och -meniga i Mha 1, vid marinen beställningar för 1 musikdirektör

av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 2 musikdirektörer

av 2. graden i Ma 23/19, 22 musikfurirer (furirer) i Me 11/10, 21 musikkorpraler

(korpraler) i Mha 2 samt 28 musikvicekorpraler och -meniga i

Mha 1 samt vid flygvapnet beställningar för 6 musikdirektörer av 2.

graden i Ma 23/19, 8 musikfurirer i Me 11/10, 8 musikkorpraler i Mha 2

samt 24 musikvicekorpraler och -meniga i Mhal.

Såsom utredningen anfört torde man i princip kunna räkna med att

den musikpersonal, som finnes anställd vid tidpunkten för omorganisationen,

skall kunna beredas fortsatt anställning. Vid behov bör personal

kunna överföras från en försvarsgren till en annan. Beträffande

musikdirektörerna bör emellertid särskilda åtgärder vidtagas, då samtliga

dylika beställningshavare icke kan placeras på motsvarande befattningar

i den nya organisationen. Beställningarna för sådana övertaliga musikdirektörer

torde få överföras till övergångsstat. För närvarande är två

musikdirektörsbeställningar, en i Ma 27 eller Ma 23/19 vid armén och en

i Ma 23/19 vid flygvapnet, vakanta och kan följaktligen indragas. Med

hänsyn härtill och då nuvarande musikdirektörsbeställningar uppgår till

42 medan i den nya organisationen erfordras 26 dylika beställningar, räknar

jag med att 14 beställningar överföres till övergångsstat. Möjligheterna

att placera de övertaliga musikdirektörerna på andra befattningar

bör undersökas. Övriga övertaliga beställningar kan utgå ur personalförteckningarna

för nästa budgetår. Då emellertid den nya organisationen

icke torde kunna genomföras i sin helhet redan vid budgetårsskiftet bör

då befintlig personal med tillämpning av nuvarande personalförteckningar

övergångsvis få kvarstå i sina tidigare beställningar, i den mån den icke

omedelbart kan inplaceras i den nya organisationen.

Utredningen har ansett att en särskild organisationsnämnd bör få i uppdrag

att undersöka nuvarande personals lämplighet och önskemål rörande

anställning i den nya organisationen m. m. Jag anser det vara av mycket

stor vikt att vid organisationens genomförande hänsyn i möjligaste mån

tages till personalens önskemål och dessa intressen torde bäst kunna tillvaratagas,

därest en särskild organisationsnämnd tillskapas på sätt utredningen

föreslagit. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

beslut härom.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att försvarets musikorganisation skall utformas

i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit;

b) till Engångsanskaffning av musikinstrument för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

65

[4] Inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister

I samband med behandlingen av flottans och flygvapnets underbefälsorganisationer

vid föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 43—56) anmälde

jag att cheferna för marinen och flygvapnet i sina förslag beträffande

ifrågavarande underbefälsorganisationer räknat med inrättande av

reserver för högbåtsmän vid flottan och för signalister vid flygvapnet. Jag

var emellertid icke då beredd att taga ställning till förslagen i dessa delar.

Sedan numera vissa ytterligare utredningar verkställts anhåller jag att

ånyo få anmäla dessa frågor. Därvid redogör jag först för marinchefens

och flygvapenchefens förslag jämte däröver avgivna yttranden samt framlägger

därefter mina förslag i ämnet.

Marinchefens förslag in. in.

Vid anmälan av förenämnda proposition 1955:110 redogjorde jag

(s. 44—47) för det av chefen för marinen i skrivelse den 24 juni 1954

framlagda förslaget till ändringar i flottans underbefälsorganisation och

däröver avgivna yttranden. Jag anser mig i detta sammanhang lämpligen

böra erinra om innehållet i de delar av marinchefens förslag och remissmyndigheternas

yttranden som har avseende å den föreslagna reservorganisationen

för högbåtsmän.

Enligt 1943 års reservbefälskungörelse för marinen (SFS 1943: 816) ingår

i marinens reserver bland annat pensionsavgångna högbåtsmän. I

nämnda skrivelse den 24 juni 1954 har marinchefen föreslagit att flottans

reserv skall utökas med reservanställda och förtidsavgångna högbåtsmän.

Tillkomsten av en dylik underbefälsreserv bedömes nödvändig för att tillgodose

krigsorganisationens behov, då antalet beställningshavare på aktiv

stat minskas. Såsom reservanställd högbåtsman skall kunna antagas furir

på aktiv stat, som avgår ur tjänst efter minst tre års väl vitsordad tjänstetid

som furir. Vidare föreslås att högbåtsman som avgår ur tjänst före

uppnådd pensionsålder skall tillföras reservorganisationen. Marinchefen

föreslår att reservanställd och förtidsavgången högbåtsman skall kvarstå

i reserven till och med det kalenderår varunder han fyller 38 år samt därvid

fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar för varje hel femårsperiod.

Det har beräknats att reservkadern av högbåtsmän kommer att utökas

med 50 man årligen vid genomförande av marinchefens förslag. Fullt utbyggd

beräknas reservorganisationen omfatta 700 reservanställda och förtidsavgångna

högbåtsmän. Delta antal motsvarar den av marinchefen samtidigt

föreslagna minskningen av antalet underbefälsbeställningar på aktiv

stat. Från och med det kalenderår, då f. d. reservhögbåtsman fyller 56 år,

bör han, därest han fullgjort fastställt antal repetitionsövningar, åtnjuta

reservpension med belopp, som beräknas enligt de grunder som tillämpas

5—100 so Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Samt. Nr 110

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

för bestämmande av reservpension för officerare och underofficerare. Reservpension

till högbåtsman bör kunna utbetalas med kapitaliserat belopp.

Högbåtsman som här avses bör åtnjuta ekiperingshjälp.

Kostnaderna för den föreslagna reservorganisationen, fullt utbyggd,

uppskattas av marinchefen till i runt tal 1 250 000 kronor om året.

över marinchefens nu återgivna förslag har yttranden avgivits av försvarets

civilförvaltning, försvarets socialbyrå och statskontoret. Samtliga

dessa myndigheter tillstyrker i huvudsak förslaget. Civilförvaltningen vill

likväl ifrågasätta om icke underbefäl i ekonomitjänst bör undantagas.

Socialbyrån anser att skyldigheten för personal i reserven att fullgöra repetitionsövningar

principiellt icke bör upphöra före 47 års ålder.

Beträffande reservpensionens storlek föreslår statskontoret att förtidsavgången

eller reservanställd högbåtsman, som tillhört reserven till och med

det kalenderår varunder 38 års ålder uppnåtts, skall erhålla årlig reservpension

med ett grundbelopp av 540 kronor att utgå från och med kalenderåret

efter det, under vilket vederbörande uppnått 55 års ålder, eller

dessförinnan i form av engångsbelopp. Försvarets civilförvaltning anser

grundbeloppet av reservpensionen böra utgöra högst 540 kronor för år.

Den tjänstgöringsskyldighet, som kommer att åvila högbåtsman i reserven,

synes dock civilförvaltningen så ringa att ämbetsverket anser det lämpligare

att vederlag får utgå i form av engångspremie till ett belopp av förslagsvis

1 000 kronor, att utbetalas vid avgång ur reserven.

Med hänsyn till den kortvariga tjänstgöring, som ifrågavarande reservpersonal

avses skola fullgöra, anser civilförvaltningen att vederbörande ej

bör åläggas skyldighet att anskaffa egna uniformspersedlar. Ekiperingshjälp

skulle därvid icke behöva utgå. I

I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår anför marinchefen

att det med hänsyn till flottans personella beredskap är av synnerlig

vikt att den föreslagna reservorganisationen för högbåtsmän inrättas.

I anslutning till tidigare förslag har vidare marinchefen med skrivelse den

25 januari 1956 överlämnat aktuella behovs- och kostnadsberäkningar för

den föreslagna reservorganisationen. Krigsbehovet beräknas härvid liksom

tidigare till 700 reservanställda eller förtidsavgångna högbåtsmän. Marinchefen

redovisar närmare detta behovs fördelning på yrkesgrenar m. in.

Kostnaderna för den föreslagna organisationen fullt utbyggd beräknas

med hänsyn till nuvarande kostnader för löner m. in. till omkring

1 080 000 kronor, varav för löner m. in. 225 000 kronor, för ekiperingshjälp

75 000 kronor och för pensioner 780 000 kronor. Marinchefen har

därvid förutsatt att 80 % av högbåtsmännen i reserven blir berättigade till

reservpension samt att alla dessa uppbär reservpension. Med hänsyn till

de höga kostnaderna för reservpension och den relativt begränsade tjänstgöringsskyldighet,

som kommer att åläggas reservhögbåtsmännen, ifråga
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

sätter emellertid marinchefen att i stället för reservpension skall utbetalas

en premie i anslutning till avgång ur reserven vid 38 års ålder. Denna

premie skulle i sådant fall utgå med belopp motsvarande det kapitaliserade

värdet av reservpension. Den årliga kostnaden för en sådan premie har

beräknats bli i runt tal 675 000 kronor mindre än kostnaden för reservpensionering.

över marinchefens skrivelse den 25 januari 1956 har yttranden avgivits

av försvarets civilförvaltning och statskontoret. CiviLförvaltningen föreslår

nu att premiebeloppet för reservhögbåtsman bestämmes till 500 kronor

för varje fullgjord tjänstgöringsomgång. Premiebeloppet bör i sin helhet

utbetalas vid avgång ur reserven. Statskontoret anser att premiebeloppet

för reservhögbåtsman bör bestämmas till 2 500 kronor.

Flygvapenchefens förslag m. m.

Enligt det förslag till ändringar i flygvapnets underbefälsorganisation

m. in., som framlades av flygvapenchefen i dennes militärorganisatoriska

underlag för budgetåret 1955/56, skulle som nämnts inrättas en reservorganisation

för signalistunderbefäl. I skrivelse den 23 januari 1956 har

chefen för flygvapnet inkommit med ett närmare utformat förslag i ämnet,

över detta har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren, försvarets

civilförvaltning, försvarets socialbyrå, statskontoret, försvarsväsendets

underbefälsförbund och svenska reservunderofficersförbundet.

I nämnda skrivelse hävdar chefen för flygvapnet att det är nödvändigt

att inrätta en reservorganisation för signalistunderbefäl enär i den nya

underbefälsorganisationen tillgången på f. d. aktivt underbefäl, som kan

utnyttjas för krigsorganisationen, starkt avtar. Flygvapenchefen anför härom

i huvudsak följande.

Den nya yrkesgrenen signalister rekryteras i princip på samma sätt

som tidigare, d. v. s. bland ynglingar som sökt anställning och utbildats

vid flygvapnet. Antalet årligen rekryterade reduceras emellertid avsevärt.

I den tidigare organisationen rekryterades årligen så många signalister, att

endast omkring 25 % kunde erhålla livstidsanställning. Övriga måste avgå

utan att erhålla sådan anställning och utnyttjades sedan i krigsorganisationen

såsom värnpliktiga signalister.

I den nya organisationen ingår sammanlagt 192 underbefäl, varav 76

på aktiv stat och 116 övrigt underbefäl. Behovet av övrigt underbefäl i den

nya organisationen kan icke såsom tidigare tillgodoses med f. d. aktivt

underbefäl, eftersom den årliga omsättningen i princip upphört genom att

alla signalister som godkännes i utbildningen beräknas få pensionsberättigande

anställningar. En viss avgång kommer ändock att förekomma, men

denna blir icke så stor, att den kan täcka behovet av icke aktiva signalister.

De som avgår kan dessutom icke stå kvar i organisationen under längre

tid, eftersom de icke erhåller fortlöpande utbildning och övning efter avskedet.

Det har därför visat sig nödvändigt att införa en reserv av signalistunderbefäl

för att täcka behovet av signalister i krigsorganisationen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Tillkomsten av en reserv för signalistunderbefäl är enligt chefen för

flygvapnet en förutsättning för att kunna genomföra den nya underbefälsorganisationen

i vad avser yrkesgrenen signalister. Då kostnaderna för

uppsättning av signalistreserven kan minskas genom att för uppsättningen

utnyttjas redan färdigutbildat underbefäl, som lämnar eller nyss har lämnat

flygvapnet, anser flygvapenchefen det angeläget, att beslut om reservens

tillkomst fattas snarast möjligt.

Chefen för flygvapnet föreslår att flygvapnets reserv utökas med sammanlagt

116 beställningar för reservanställda och förtidsavgångna furirer

och överfurirer. För anställning såsom reservanställd furir förutsättes särskild

utbildning i anslutning till utbildningen av aktivt underbefäl. Befordran

till överfurir av reservanställd furir bör kunna ske tidigast efter det

att vederbörande fullgjort tre repetitionsövningar och varit anställd i reserven

sju år. Förtidsavgången furir skall kunna befordras till överfurir efter

sammanlagt sju års anställning som furir på aktiv stat och i reserven.

Reservanställd och förtidsavgången furir kvarstår i reserv till och med det

kalenderår varunder han fyller 38 år. Den som dessförinnan befordrats till

överfurir må dock kvarstå till och med det kalenderår, varunder han fyller

47 år. Tillstånd att därefter, intill fyllda 55 år, kvarstå i reserven skall

kunna medges under enahanda förutsättningar som i fråga om annan

reservpersonal. Reservanställt och förtidsavgånget underbefäl förutsättes

skola fullgöra tjänstgöring i enahanda omfattning som annan flygvapnets

personal i marktjänst. Därest föreskrivet antal repetitionsövningar fullgjorts,

bör reservpension utgå från och med det kalenderår, då f. d. reservunderbefäl

fyller 56 år. Reservpensionen bör även kunna utbetalas med

kapitaliserat belopp dessförinnan. Reservanställd och förtidsavgången furir

föreslås få låna beklädnad och övrig utrustning mot ersättning enligt de

grunder som gäller för aktiv personal, överfurir bör åtnjuta ekiperingshjälp.

Uppsättningen av underbefälsreserven av signalister beräknar chefen

för flygvapnet skola ske från befintligt färdigutbildat underbefäl, även

sådant som redan lämnat flygvapnet. Normalt kan vid förtidsavgång anställning

i reserven ske senast två år efter avgången från aktiv stat. I samband

med uppsättningen av signalistunderbefälsreserven bör tillstånd ges

att i reserven antaga förtidsavgången furir eller överfurir även efter det

att två år förflutit från avskedet.

Huvuddelen av signalistunderbefälet i reserven beräknas kunna rekryteras

från f. d. aktivt underbefäl. I anslutning härtill anför chefen för flygvapnet

bland annat följande.

Under åren 1952—1955 har 115 signalistfurirer avgått från aktiv tjänst.

Alla dessa har minst en efterutbildningsövning kvar enligt bestämmelserna

i inskrivningsförordningen § 176. Avsikten är att inkalla från aktiv tjänst

avgångna signalister till sådan övning och under denna låta dem genomgå

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

69

en särskild kurs. Efter kursen kommer de, som bedömts lämpliga och är

villiga, att antagas som furirer i reserven. I den nya underbefälsorganisalionen

har även den aktiva personalen minskats. Härigenom finnes f. n. 60

övertaliga signalistfurirer. Detta överskott kan efterhand avvecklas i takt

med uppsättningen av reservorganisationen.

Särskild utbildning av reservanställt underbefäl planeras tills vidare

icke. Det erforderliga årliga tillskottet av reservunderbefäl beräknas nämligen

till 4 å 5, medan avgångarna bland de aktiva signalisterna beräknas

till lägst 6.

Av remissinstanserna tillstyrker överbefälhavaren, försvarets socialbyrå

och försvarsväsendets underbefälsförbund i huvudsak flygvapenchefens

förslag, medan försvarets civilförvaltning, statskontoret och

svenska reservunderofficersförbundet avstyrker förslaget eller anmäler

betänkligheter mot detsamma.

Försvarets socialbyrå uttalar att det avgångna underbefälet i allmänhet

torde kunna utnyttjas i krigsorganisationen på ett effektivare sätt än som

hitintills varit fallet. Socialbyrån anför härom bland annat:

För krigsorganisationens tillgodoseende med underbefäl utöver det som

finnes att tillgå i fredsorganisationen synes det avgående fast anställda

underbefälet kunna nyttiggöras på ett effektivare sätt än som nu sker. Det

synes socialbyrån angeläget att allmänt taget avgående underbefäl med

långvarig anställningstid knytes till försvaret även för tiden efter avgången

och på ett fastare sätt än enbart såsom värnpliktiga, varigenom försvaret

bättre kan nyttiggöra vederbörandes militära utbildning och erfarenheter

från aktiv militär tjänst. Särskilt viktigt får detta anses vara i fråga om

mindre grupper av specialutbildad personal, exempelvis den nu aktuella

yrkesgrenen signalister vid flygvapnet, där för yrkeskunnighetens vidmakthållande

kräves en oftare återkommande och mera regelbunden

tjänstgöring.

Enligt försvarsväsendets underbefälsförbund bör signalistunderbefälet

i reserven i princip vara överfurirer. I den mån beställningshavare avgår

från aktiv stat, innan han är kompetent för befordran till överfurir eller

innan på aktiv stat kvarstående beställningshavare nått överfurirsgraden,

bör han enligt förbundets mening anställas som övergångsanställd furir i

reserven. Förbundet erinrar om att förtidsavgången beställningshavare vid

tygstaten i avvaktan på anställning såsom armétekniker i reserven anställes

som övergångsanställd furir.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret erinrar om att riksdagens

revisorer i sin berättelse för år 1955 hemställt om en särskild undersökning

rörande möjligheterna att — närmast inom armén men även inom

övriga försvarsgrenar — ersätta reservpersonal med värnpliktiga samt alt

oberoende härav bestämmelserna angående reservpersonalen ändras därhän,

att reservanställning som regel upphör med värnpliktstidens ulgång

och att den i reserven anställde i stället för ekiperingshjälp erhåller utrustning

genom kronans försorg.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Civilförvaltningen anser att med ställningstagandet till frågan om tillskapandet

av en särskild reservorganisation för signalister bör anstå tills

vidare. Därest emellertid beslut fattas om inrättande av en sådan reserv

bör jämväl överfurirer — och icke såsom flygvapenchefen föreslagit endast

furirer — utrustas från kronans förråd. I frågan om reservpension bör

utgå anför civilförvaltningen att enligt flygvapenchefens förslag reservunderbefälet

kommer att intill 38 års ålder fullgöra en till fyra tjänstgöringsomgångar,

envar om 45 dagar. Civilförvaltningen förordar, i överensstämmelse

med vad ämbetsverket föreslagit i frågan om reserv för högbåtsmän,

att signalistunderbefälet i reserven i stället för pension tillerkännes

gottgörelse i form av engångsbelopp vid avgång från reservanställning.

Premien bör därvid bestämmas till 250 kronor för varje fullgjord

tjänstgöringsomgång, dock högst 1 000 kronor för anställning intill

38 års ålder. Vid förlängd anställning i reserven bör premie å 250 kronor

utgå för varje fullgjord tjänstgöringsomgång. Det av civilförvaltningen

föreslagna beloppet, 250 kronor, motsvarar vad som utgår till f. d. fältflygare

och flygnavigatör såsom vederlag för i flygtjänst fullgjord obligatorisk

repetitionsövning om 45 dagar.

Statskontoret anser att i första hand bör undersökas, huruvida icke

möjligheter föreligger att taga värnpliktiga i anspråk för av flygvapenchefen

avsedda signalistuppgifter. I vart fall kan enligt statskontorets mening

införandet av en ny reservpersonalskategori vara motiverad endast

om synnerligen starka militära skäl därvid kan åberopas. Därest emellertid

sådana skäl kan anses vara för handen, har ämbetsverket icke något

i och för sig att erinra mot vad flygvapenchefen föreslagit i annat avseende

än att personalen icke bör erhålla ekiperingshjälp utan i stället utrustas

genom kronans försorg. Statskontoret föreslår vidare att i stället för reservpension

skall utgå premie. Dennas storlek bör bestämmas till 2 500, 5 000

och 7 500 kronor vid kvarstående i reserven till och med det kalenderår,

varunder 38, 47 respektive 55 års ålder uppnåtts. Skulle reservpensionsförmåner

utgå i enlighet med för nuvarande reservpersonal gällande grunder,

föreslår statskontoret att grundbeloppet av pensionen bestämmes till

480 kronor vid 38 års ålder, 648 kronor vid 47 års ålder och 768 kronor

vid 55 års ålder.

Svenska reservunderofficersförbundet anser att en allsidig utredning

bör komma till stånd för att klarlägga det förtidsavgångna underbefälets

tillvaratagande i en underbefälsreserv.

Departementschefen

När jag föregående år anmälde frågorna om ändringar i flottans och

flygvapnets underbefälsorganisationer, var jag icke beredd att taga ställning

till de av cheferna för marinen och flygvapnet framlagda förslagen

om inrättande av underbefälsreserver. Det hade nämligen icke visat sig

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

möjligt att slutföra beredningen av frågan om inrättande av dylika reserver

inom sådan tid att förslag skulle kunna föreläggas 1955 års riksdag.

Då emellertid tillskapandet av underbefälsreserver utgör ett viktigt led i

de förslag till omläggningar av underbefälsorganisationerna som utgjorde

underlag för riksdagens beslut i ämnet, är det angeläget att denna fråga

nu löses.

Vidkommande först behovet av de föreslagna underbefälsreserverna vill

jag erinra om att föregående års riksdagsbeslut för flottans del innebar att

antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat beskars högst väsentligt. En

sådan minskning ansågs möjlig därför att antalet underbefäl i fredsorganisationen

av olika skäl kunde pressas nedåt. För att i krigsorganisationen

ersätta den minskade tillgången på aktivt underbefäl hade marinchefen

förutsatt att en underbefälsreserv skulle inrättas. Beträffande flygvapnets

underbefälsorganisation gäller, såvitt avser yrkesgrenen signalister, i huvudsak

detsamma som nu sagts beträffande flottans underbefäl. Även antalet

signalistunderbefäl på aktiv stat har sålunda minskats avsevärt i den

nya organisationen. På grund härav och genom att omsättningen av underbefäl

avses skola upphöra, uppstår brist på underbefäl i signalistbefattningar

i krigsorganisationen. För att täcka denna brist föreslog flygvapenchefen

att en reserv för signalistunderbefäl skulle tillskapas. Som framgår

av vad jag nu anfört innebär den beslutade omläggningen av organisationen

i fråga om såväl underbefäl vid flottan som signalister vid flygvapnet

att aktivt underbefäl eller nyligen avgånget sådant befäl kommer att

finnas att tillgå i krigsorganisationen i väsentligt mindre utsträckning än

tidigare. Jag finner det uppenbart att denna minskning av tillgången på

aktivt och f. d. aktivt underbefäl i någon form måste kompenseras för att

krigsorganisationens effektivitet skall bibehållas.

Då jag härefter övergår till spörsmålet, huruvida kompensationen bör

åstadkommas genom inrättande av underbefälsreserver på sätt cheferna för

marinen och flygvapnet föreslagit, vill jag till en början erinra om att, då

förslagen till omläggning av underbefälsorganisationerna remissbehandlades,

samtliga remissinstanser tillstyrkte inrättandet av sådana reserver

eller lämnade förslagen därom utan erinran. Vid remissbehandlingen av

flygvapenchefens närmare utformade förslag i fråga om reserv för signalistunderbefäl

har däremot flera remissinstanser ställt sig avvisande till

tanken att nu inrätta en sådan reserv. Statskontoret anser sålunda att det

i första hand bör undersökas om icke värnpliktiga kan tagas i anspråk

för ifrågavarande signalistbefattningar. I varje fall kan enligt statskontorets

mening införandet av eu ny reservpersonalkategori vara motiverat

endast om synnerligen starka militära skäl kan åberopas härför. Som

jag nyss uttalade är det uppenbart att krigsorganisationen för alt kunna

fungera tillfredsställande måste beredas ersättning för bortfallet av aktivt

och f. d. aktivt underbefäl. De befattningar i flottans krigsorganisation

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

som tidigare avsetts för underbefäl på aktiv stat utgöres av viktiga förhands-

och självständiga ansvarsbefattningar, vilka anses kräva såväl

grundlig utbildning och praktisk sjötjänst som möjlighet att vidmakthålla

och komplettera denna utbildning. Enligt marinchefens förslag skall reservanställd

högbåtsman ha genomgått fullständig stamfurirsutbildning samt

ha praktisk tjänstgöring som furir i minst tre år, vartill kommer repetitionsövningar

om 60 dagar för varje femårsperiod. Underbefälsuttagna

värnpliktiga, som utgör huvuddelen av flottans värnpliktiga underbefäl,

fullgör enligt 27 § 1. värnpliktslagen tjänstgöring i en följd om 444 dagar.

Under denna tid — den enda tjänstgöringen i fredstid — genomgår de en

underbefäls- och yrkesutbildning av omkring fyra månader. Det säger sig

självt att den korta utbildningstiden liksom det förhållandet att utbildningen

icke vidmakthålles och kompletteras gör denna kategori begränsat

användbar för ansvarsfulla, självständiga befäls- eller yrkesuppgifter. Liknande

synpunkter kan anföras beträffande signalistbefattningarna i flygvapnets

krigsorganisation. Av de skäl jag sålunda anfört framgår att här

ifrågavarande personalbehov i flottans och flygvapnets krigsorganisationer

icke kan täckas med värnpliktiga utan att dessa behov måste tillgodoses

med personal, som erhåller en grundligare utbildning och som fortlöpande

kan vidmakthålla och komplettera denna utbildning. Jag tillstyrker

därför att nya reservunderbefälskategorier införes vid flottan och

inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet.

Fullt utbyggda avses de föreslagna reservunderbefälskadrarna skola

omfatta 700 högbåtsmän och 116 signalistunderbefäl. Jag har icke funnit

anledning till erinran mot storleken av den föreslagna kadern av

signalistunderbefäl. Reservhögbåtsmannakadern bör enligt min mening bestämmas

till 600. Därvid har jag räknat med att vissa befattningar i

marinens landorganisation bör kunna bestridas jämväl av personal över

38 års ålder som icke torde behöva vidmakthålla sin yrkesskicklighet på

samma sätt som personal ombord. Jag vill erinra om att enligt bestämmelser

i reservbefälsförfattningarna avgånget reservbefäl kan krigsplaceras

sasom värnpliktiga intill 56 ars ålder. Musikmän bör icke få inträda såsom

högbåtsmän i reserven.

Vad angår villkoren för inträde i reserven, tjänstgöringstiden i reserven

samt tidpunkten för avgång ur denna kan jag tillstyrka vad marinchefen

föreslagit beträffande högbåtsmannareserven. Beträffande signalistunderbefälet

vid flygvapnet förordar jag, i anslutning till vad försvarsväsendets

underbefälsförbund föreslagit, att inträde i reserven i förening med befordran

till överfurir skall kunna vinnas av furir på aktiv stat, som är kompetent

för befordran till överfurir. I den mån furir avgår från aktiv stat,

innan han nått sådan kompetens eller innan på aktiv stat kvarstående beställningshavare

befordrats till överfurir, bör han anställas som övergångsanställd

furir i reserven. Jag räknar tills vidare icke med någon direkt
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

73

rekrytering av signalistunderbefäl. Reservanställd eller förtidsavgången

överfurir bör kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår, varunder

vederbörande uppnår 47 års ålder, med möjlighet dock att avgå

ur reserven vid utgången av det kalenderår varunder 38 års ålder uppnås.

Däremot anser jag att överfurir i reserven icke bör medgivas tillstånd

att kvarstå efter 47 års ålder. Under anställningstiden i reserv bör

överfurir (och övergångsanställd furir) fullgöra tjänstgöring på sätt flygvapenchefen

föreslagit.

Till personal i försvarsväsendets reserver utgår enligt för närvarande

tillämpade grunder reservpension från och med det år vederbörande fyller

56 år. Å reservpension utgår rörligt tillägg på samma sätt som i fråga

om andra statliga pensioner. Den som avgått ur reserven har emellertid möjlighet

att i stället för reservpension uppbära engångsbelopp, svarande mot

det kapitaliserade värdet av reservpensionens grundbelopp. Enligt marinchefens

och flygvapenchefens förslag skall reservpension eller däremot svarande

engångsbelopp utgå till nu ifrågavarande reservunderbefäl enligt hittills

gällande grunder. Från vissa remissmyndigheter har emellertid föreslagits

att reservpensionen skall ersättas med engångspremie. I anslutning

till remissmyndigheternas förslag och med hänsyn till de särskilda förhållanden,

som kan åberopas beträffande nu ifrågavarande reservpersonal,

anser jag mig böra föreslå att denna personal i stället för reservpension

skall erhålla premie att uppbäras vid avgång ur reserven. Såsom

framgår av det förut anförda kan avsevärda besparingar uppnås härigenom.

Premiens storlek bör bestämmas till 3 000 kronor om avgång ur

reserven sker vid 38 års ålder och till 5 000 kronor vid avgång efter fyllda

47 år. Vid avvägningen av premiebeloppen har jag beaktat dels storleken

av de engångsbelopp som bort utgå, därest pensionsförmåner skolat tillkomma

här ifrågavarande reservbefälskategorier enligt hittills gällande

grunder, dels ock den sannolika fördelningen av tjänstgöringstiden i reserven

före och efter 38 års ålder. För att fulla premiebeloppet skall utgå

vid avgång ur reserven vid 38 respektive 47 års ålder bör fordras att vederbörande

fullgjort tjänstgöring i reserven i den omfattning som normalt

kan fullgöras efter inträde i reserven före 29 års ålder. Om reservunderbefäl,

på grund av inträde i reserven vid högre ålder, icke vid avgång ur

reserven vid 38 eller 47 års ålder hunnit fullgöra tjänstgöring i den omfattning

jag sålunda angivit, bör premien nedsättas med beaktande av

den fullgjorda reservtjänstgöringens omfattning. Närmare bestämmelser i

ämnet torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

I enlighet med vad försvarets civilförvaltning och statskontoret föreslagit

tillstyrker jag att högbåtsman och signalistunderbefäl i reserven tills

vidare erhåller fullständig utrustning genom kronans försorg. Ekiperingshjälp

bör alltså enligt min mening icke utgå.

Flygvapenchefen har föreslagit att, som eu övergångsanordning, av
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

gånget underbefäl inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet i den mån

de befinnes därför lämpade skall medgivas inträde i reserven även om

längre tid än två år förflutit efter avgången från aktiv stat. Jag har intet

att erinra häremot. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, efter förslag

av chefen för flygvapnet, närmare pröva vilka villkor i fråga om tidigare

tjänstgöring och eventuellt kompletterande utbildning som bör uppställas

för inträde i reserven såsom överfurir eller övergångsanställd furir.

Det torde slutligen få ankomma på Kungl. Maj :t att ridtaga de ändringar

i reservbefälskungörelserna för marinen och flygvapnet, som föranledes av

vad jag föreslagit i det föregående, ävensom att meddela de bestämmelser i

övrigt, som kan erfordras för genomförande av förslagen.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag föreslagit i det föregående beträffande

utbyggnad av flottans och flygvapnets reserver.

[5] Rationaliserings verksamhet inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en översikt

av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom

försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Stabs- och förvaltningstjänsten vid Norrlands artilleriregemente har

under år 1955 omorganiserats i huvudsaklig överensstämmelse med förslag,

som avgivits av chefen för armén i samråd med statens organisationsnämnd.

Detsamma gäller beträffande expeditions- och kassatjänsten rid

krigshögskolan.

Vid anmälan av propositionen 1955:110 berörde jag den översyn avstabs-

och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som verkställts

av organisationsnämnden. Denna utredning har -— såsom jag då framhöll

•— i första hand haft till ändamål att klarlägga behov'' av- jämkningar

såväl i organisationen som beträffande personal för olika berörda verksamhetsområden.

Organisationsnämndens förslag innebär i stort vissa

ändringar i nuvarande organisation och därav betingade omflyttningar avpersonal

inom ramen för fastställda personalstater. Viss militär arvodespersonal

(föreståndare för förrådsbokföringskontor) förutsättes skola utgå

ur organisationen. Antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål samt antalet

förrådsarbetare beräknas kunna minskas för armén i dess helhet.

Efter förslag, som chefen för armén på grundval av nämndens principutredning

avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18

november 1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen

av'' stabs- och förvaltningstjänsten m. in. vid arméns förband. Ändringarna

skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

75

förbanden, sedan organisationsnäinnden verkställt kompletterande undersökningar

vid vederbörande förband.

Nämnden har verkställt kompletterande undersökningar och avgivit därpå

grundade förslag till chefen för armén beträffande följande förband,

nämligen Svea livgarde, Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer,

Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet, Kronobergs regemente,

Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente,

Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente och Västernorrlands

regemente. Som resultat av undersökningarna föreslås personalreduktioner

men också inrättande av enstaka nya tjänster och arvodesbefattningar

vid vissa förband.

Efter förslag av chefen för armén i samråd med organisationsnämnden

har Kungl. Maj :t fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet,

Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska

infanteriregementet, Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge

regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente

och Västernorrlands regemente.

Jag meddelade vid anmälan av propositionen 1955: 110 att organisationsundersökningar

pågick vid Blekinge kustartilleriförsvar och att de beräknades

bli slutförda före den 1 juli 1955. Sedan organisationsnäinnden lämnat

rapport över dessa undersökningar har chefen för marinen till Kungl.

Maj :t avgivit förslag till ny organisation av Blekinge kustartilleriförsvar.

Förslaget, som i huvudsak ansluter sig till den organisation av Stockholms

kustartilleriförsvar, vilken Kungl. Maj :t efter undersökningar av organisationsnämnden

fastställde år 1952, är för närvarande under beredning inom

försvarsdepartementet. Enligt organisationsnämndens beräkningar kan de

årliga besparingarna i lönemedel efter genomförd omorganisation beräknas

till i runt tal 1 000 000 kronor.

Organisationsnäinnden har påbörjat undersökningar vid flottans centrala

personalorgan för underofficerare, underbefäl och meniga samt vid flottans

skolor i Karlskrona. Beträffande Stockholms kustartilleriförsvar pågår

vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen i vad avser förrådstjänsten.

Dessa sistnämnda undersökningar beräknas bli avslutade under

april 1956.

Undersökningarna inom marinen samt organisationsnämndens begränsade

tillgång på arbetskraft medför att det för närvarande inte synes

möjligt att bedöma, när försök med flottiljorganisation vid flygvapnet kan

komma att igångsättas.

Personalförändringar på grund av den ändrade organisationen av dels

stabs- och förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, Värmlands regemente,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet, Norra Smålands

regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente,

Hallands regemente, Bohusläns regemente och Västernorrlands regemente,

dels ock expeditions- och kassatjänsten in. in. vid krigshögskolan

kominer att upptagas till behandling i det följande under arméns

avlöningsanslag. Förslaget beträffande Blekinge kustartilleriförsvar kommer

att behandlas under arméns och marinens avlöningsanslag i vad

det avser beräknade förändringar i fråga om militär och civilmilitär personal

på aktiv stat. I övrigt har ställning ännu icke kunnat tagas till förslagets

olika detaljfrågor. Det må framhållas att förslagets genomförande

innebär en genomgripande omorganisation, vilken kräver såväl en inte alltför

kort övergångstid som övergångsanordningar beträffande den berörda

personalen. Såvitt för närvarande kan bedömas bör dock övergången till

den nya organisationen i huvudsak kunna ske inom loppet av ett år.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning

under budgetåret 1956/57 beträffande Blekinge kustartilleriförsvar liksom

beträffande de övriga förband m. m„ i fråga om vilka förslag framdeles inkommer

till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter därför att —

liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj :t

skall äga att jämväl för budgetåret 1956/57 vidtaga de jämkningar i vederbörliga

personalorganisationer, som blir erforderliga med anledning av beslut

om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna

för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt

personal som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny

organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

[6] Särskilda ekonomiska förmåner för övertalig personal inom

försvaret m. m.

Chefen för armén har efter hörande av Försvarets civila tjänstemannaförbund

och Försvarsverkens civila personals förbund framfört förslag

(skr. Vb 1955) om inrättande av en nämnd med uppgift att verka för att

annan sysselsättning beredes personal, som blir övertalig genom omorganisationer

vid armén, samt att besluta om avskedsförmåner åt dylik personal.

I skrivelsen erinras om de organisationsförändringar beträffande dels

kaialleriet m. in., dels Upplands regemente m. fl. förband, som i princip

beslutats av 1955 års riksdag (prop. 110 s. 3—19). Vidare erinrar arméchefen

om den av mig i annat sammanhang berörda översynen av organisationen

av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

77

Arméchefen framhåller att här ifrågavarande organisationsändringar

beräknas medföra, att viss civil personal blir övertalig och att all denna

personal icke torde kunna anställas inom armén. I anslutning härtill anför

arméchefen.

Ur personalvårdssynpunkt är det önskvärt, att den övertaliga personal,

som icke kan beredas likvärdig anställning inom armén, genom

myndigheternas försorg erhåller anställning inom försvaret i övrigt, i annan

statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Viss personal kan behöva

undergå omskolning före nyanställning. Man synes böra räkna med

att personal med förhållandevis lång anställningstid bakom sig, vilken av

åldersskäl eller på grund av speciell utbildning representerar en på den

allmänna marknaden mindre efterfrågad arbetskraft, kommer att avskedas.

Möjlighet synes böra föreligga att under vissa omständigheter tillerkänna

sådan personal särskilda ekonomiska förmåner.

I samband med större organisationsförändringar inom försvaret har

nämnder inrättats för handläggning av vissa frågor rörande övertalig personal

in. m. (jfr prop. 1954: 109 angående organisationen av försvarets

centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. in., prop. 1955: 186 angående

särskilda ekonomiska förmåner åt övertalig personal vid Stockholms

tygstation in. m.).

Det synes även i detta fall lämpligt att frågor om omplacering av genom

organisationsförändringar inom armén övertalig civil personal samt frågor

om omskolning och tillerkännande av särskilda ekonomiska förmåner till

dylik personal handhaves av en särskild nämnd. Denna bör huvudsakligen

ha till uppgift att, i samråd med berörda myndigheter och vederbörliga

personalorganisationer, verka för att övertalig civil personal beredes annan

sysselsättning ävensom att besluta om avskedsförmåner åt sådan personal.

Enligt gjorda beräkningar skulle här ifrågavarande organisationsförändringar

medföra att civil personal till ett antal av närmare 450 personer,

av vilka över 200 kollektivavtalsanställda, blir övertalig under den närmaste

treårsperioden. Härtill kommer de civila ersättare för ekonomivärnpliktiga

till ett beräknat antal av 75, vilka från och med budgetåret 1956/57 icke

längre erfordras i organisationen. Ett nedläggande av remontdepåerna och

ridskolan beräknas medföra indragningar i fråga om civil personal av

ytterligare cirka 150 anställningshavare.

Sedermera har Försvarsverkens civila personals förbund (skr. 29/i2 1955)

gjort motsvarande framställning om inrättande av en nämnd, avseende

försvaret i dess helhet. Denna framställning var närmast föranledd av att

förbundet fått kännedom om att omorganisation är förestående beträffande

tygverkstadstjänsten inom Bodens garnison. Dessutom hade det kommit

till förbundets kännedom att en rationalisering planlades även vid andra

tygverkstäder. Förbundet har, bland annat, hemställt att de bestämmelser

om särskilda förmåner till övertalig personal, som tidigare med stöd av

riksdagens bemyndigande i skilda sammanhang meddelats beträffande viss

övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen samt vid Stockholms

tygstation in. in., måtte göras generellt tillämpliga.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Departementschefen

Såsom framgår av det anförda förestår inom flera områden av försvaret

organisationsförändringar, som måste medföra att civil personal blir övertalig.

Även andra förändringar än de som berörts i det föregående kan

förutses få dylika verkningar och bör nämnas i detta sammanhang. Kommande

omorganisation av Blekinge kustartillenförsvar blir sålunda av förhållanderis

genomgripande natur. Den centralisering till försvarets civilförvaltning

av avlöningsutbetalningen för försvarets tjänstemän enligt hålkortsmetod,

vilken pågår sedan något år, kan beräknas komma att återverka

på den lokala kassapersonalens antal. Även i övrigt pekar utvecklingen

mot ett ökat utnyttjande av hålkortsmaskiner inom försvaret. Denna

fråga är föremål för särskild utredning. En dylik utveckling är givetvis

ägnad att medföra personalindragningar. En omorganisation av fastighetsförvaltningen

inom försvaret enligt de principer, som jag föreslår i annat

sammanhang, torde även ge upphov till övertalighetsproblem.

Såsom Försvarsverkens civila personals förbund framhållit, kan icke

obetydliga personalinskränkningar förutses komma att vidtagas i fråga om

arméns tygverkstäder. Dessa inskränkningar betingas av såväl kravet på

rationalisering av driften som det minskade reparationsbehov, vilket blir

en följd av den pågående förnyelsen av materielen.

Jag har tidigare berört det successivt pågående genomförandet av ändrad

organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband.

Kavalleriets omorganisation inledes med att Livregementets husarer från

och med nästa budgetår ombildas till en bataljon som skall ha gemensam

administration med Skaraborgs pansarregemente. Även om tidpunkter inte

är fastställda för flera av de organisationsförändringar, om vilka det här

är fråga, torde man böra räkna med att de — om man bortser från rationaliseringsarbete

av natur att böra fortgå kontinuerligt — skall vara

genomförda inom en treårsperiod.

I fråga om exempelvis det successiva genomförandet av ändrad stabsoch

förvaltningsorganisation vid arméns förband har man att räkna med

så relativt få övertaliga anställningshavare vid varje förband, att några

större olägenheter knappast torde behöva uppstå. I andra sammanhang

torde däremot betydande svårigheter vara att emotse. Dessa kan mildras

genom lämpligt avpassade övergångstider och ändamålsenliga övergångsbestämmelser

i samband med organisationsförändringar samt genom aktiva

insatser från de berörda anställningshavarnas sida då det gäller att tillvarataga

möjligheterna att erhålla annan anställning. Jag förutsätter

vidare att även framdeles kommer att gälla sådana allmänna bestämmelser

angående övertalig personal, som plägat intagas i de årliga regleringsbreven

för fjärde huvudtiteln. Dessa bestämmelser innebär att nytillkomna

och ledigblivna tjänster bör erbjudas övertalig personal samt att dylik

personal vid lika lämplighet i övrigt skall äga företräde till tjänst framför

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

79

andra sökande. Dessutom föreskrives vidgad rätt till ersättning för flyttningskostnader

för övertalig personal.

Med hänsyn till storleksordningen av de överlalighetsproblem som kan

väntas uppkomma under de närmaste åren har jag ansett vissa särskilda

åtgärder påkallade utöver dem som jag nyss berört. Jag erinrar om att i anslutning

till genomförandet av den omorganisation av försvarets centrala

tyg-, intendentur- och civilförvaltning, som beslutades av 1954 års riksdag,

en organisationsnämnd inrättades för den centrala försvarsförvaltningen

med tanke på, bland annat, den övertaliga personalens placering. Sommaren

1955 tillsattes vidare en nämnd för vissa frågor rörande övertalig personal

vid Stockholms tygstation. Båda dessa nämnder har avslutat sin verksamhet.

Även i förevarande sammanhang bör ett organ av motsvarande slag

kunna göra värdefulla insatser. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 10 februari 1956 har jag därför tillsatt en personalnämnd för försvaret

i dess helhet. Denna nämnd har erhållit direktiv vilka i väsentliga

delar ansluter sig till direktiven för de nyss berörda två nämnderna. Den

har till uppgift att i samråd med myndigheter, arbetsmarknadsorgan och

personalorganisationer verka för att annan sysselsättning beredes övertalig

personal. En företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen ingår i nämnden. Dä

dess verksamhet blir av riksomfattande natur, får den att bemästra arbetsuppgifter

av annan storleksordning än de tidigare nämnderna.

Den övertaliga personalen bör, eventuellt efter omskolning, i viss utsträckning

kunna erhålla annan anställning inom försvaret eller ock

placeras i annan statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Emellertid

får man räkna med att anställningshavare kan komma att entledigas

under sådana omständigheter att viss ekonomisk gottgörelse skäligen bör

tillerkännas vederbörande. Reglerna härom synes lämpligen kunna — med

beaktande av föreliggande speciella förhållanden — utformas i huvudsaklig

överensstämmelse med de principer, som varit vägledande vid utarbetande

av motsvarande bestämmelser under senare år. Jag syftar här

närmast på de bestämmelser om särskilda förmåner för viss övertalig

personal vid den centrala försvarsförvaltningen in. in., vilka Kungl. Maj:t

utfärdat med stöd av riksdagens bemyndigande och enligt principer, vilka

riksdagen godkänt efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1954: 109.

Bestämmelser av likartat innehåll har med stöd av riksdagens bemyndigande

(prop. 1955: 186, rd. skr. 316) även meddelats i fråga om övertalig

personal vid Stockholms tygstation in. in. Även i förevarande sammanhang

torde Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande att utfärda mera

generella föreskrifter om särskilda förmåner för övertalig personal. Dessa

bestämmelser, som får ett väsentligt mera vidsträckt tillämpningsområde

än de tidigare nämnda, torde tills vidare böra — i den utsträckning Kungl.

Maj:t prövar skäligt — avse civila anställningshavare inom försvaret, vilka

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

under tiden fram till den 1 juli 1059 blir övertaliga på grund av organisationsförändringar.

I analogi med vad som tidigare skett synes beslutanderätten

i ärenden angående ekonomisk gottgörelse av här ifrågavarande slag

böra utövas av nämnden, vars uppgift det bland annat är att förskaffa

sig en samlad överblick av personalläget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om

särskild ersättning till övertalig personal inom försvaret i

enlighet med vad jag anfört i det föregående.

[7] Viss disposition av armétygförvaltningens rörelsekapital

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1943:344 anvisade riksdagen

(rskr. 1943: 500) för budgetåret 1943/44 till Rörelsekapital för krigsmaterielverket

ett investeringsanslag av 75 miljoner kronor under fonden

för förlag till statsverket. Anslaget i fråga avsågs för sådana utgifter i

krigsmaterielverkets rörelse, vilka icke från början kunde hänföras till

bestämda anskaffningsanslag. Av rörelsekapitalet beräknades 25 miljoner

kronor för gemensamma inköpsorder och 50 miljoner kronor för anskaffning

av råvaror, som måste tillhandahållas leverantörer. I anslutning härtill

föreskrevs att för inköp av råvaror icke finge användas större belopp

än som motsvarade högst 50 % av värdet av beställningar, som utlagts eller

väntades komma att utläggas av krigsmaterielverket på grund av till förfogande

ställda anslag.

Genom beslut den 8 april 1949 bemyndigade Kungl. Maj :t, efter riksdagens

hörande (prop. 1949:73, rskr. 1949:89), krigsmaterielverket att

taga i anspråk det för verket anvisade rörelsekapitalet — förutom för

likvidering av beställningar som verket utlagt enligt anskaffningsuppdrag

från vederbörande myndigheter på grund av till förfogande ställda anslag

eller meddelade beställningsbemyndiganden — dels, intill ett belopp av

10 miljoner kronor, för planeringsköp av sådan materiel för försvaret, som

regelbundet återanskaffades i mån av förbrukning, och av materialier till

dylik materiel, dels ock för lagerköp av beredskapslager av råmaterial,

halvfabrikat och detaljer för krigstillverkning av vapen och ammunition.

Genom beslut den 24 september 1954 förordnade Kungl. Maj:t, efter

riksdagens hörande (prop. 1952:1, bil. 6, p. 9; rskr. 1952:4), dels att

krigsmaterielverkets rörelsekapital icke vidare finge tagas i anspråk för

lagerköp, dels ock att rörelsekapitalet skulle minskas med 10 miljoner

kronor, vilket belopp genom återbetalning skulle tillgodoföras fonden för

förlag till statsverket.

I samband med 1954 års omorganisation av försvarets centrala förvalt
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ning har riksdagen (SU 1954:133; rskr. 1954:319) bemyndigat Kungl.

Maj :t att i de hänseenden, som närmare berörts i propositionen 1954: 109,

vidtaga de åtgärder som betingas av övergången till den nya organisationen.

Vid anmälan av propositionen framhölls (s. 86) att huvudförvaltningsprincipen

medförde, att en försvarsgrensförvaltning finge anskaffa

materiel som skulle bekostas av annan försvarsgrens anslag, och att huvudförvaltningsprincipen

därför aktualiserade vissa redovisningsfrågor. I anslutning

härtill omnämndes att departementschefen anmodat försvarets

civilförvaltning att i samråd med berörda myndigheter utreda dessa redovisningsfrågor

och inkomma med av utredningen betingade förslag. Kungl.

Maj:t har därefter, efter förslag från civilförvaltningen, den 30 juni 1955

meddelat beslut i ämnet. Därvid har Kungl. Maj :t från det till krigsmaterielverkets

förfogande stående rörelsekapitalet, 65 miljoner kronor, ställt

50 miljoner kronor till armétygförvaltningens och 5 miljoner kronor till

arméintendenturförvaltningens förfogande. Beloppen avses skola utnyttjas

såsom förlagskapital för de anskaffningar som dessa myndigheter har att

utföra för annan myndighets räkning. I överensstämmelse med de principer

som gällt för utnyttjandet av det till krigsmaterielverkets förfogande

stående rörelsekapitalet har föreskrivits att — med visst undantag —

rörelsekapital som ställts till armétygförvaltningens och arméintendenturförvaltningens

förfogande endast må anlitas för att bestrida kostnaderna

för sådana gemensamma inköpsorder som icke omedelbart kan hänföras

till bestämda anskaffningsanslag. Frågan om utnyttjandet av återstående

belopp, 10 miljoner kronor, av det för krigsmaterielverket anvisade rörelsekapitalet

har Kungl. Maj :t förklarat sig framdeles vilja pröva.

Sedan fråga uppkommit om vissa ändrade dispositionsbestämmelser beträffande

det till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet

har en promemoria i ämnet upprättats inom försvarsdepartementet.

Över promemorian har yttranden inhämtats från försvarets civilförvaltning,

armétygförvaltningen och riksräkenskapsverket.

I departementspromemorian anföres att det från armétygförvaltningen

framhållits, att vid planläggningen under år 1952 av arméns tioårsplan

för tygmaterielanskaffning vissa beställningar (huvudsakligen avseende

ammunition) beräknats skola utläggas genom krigsmaterielverket.

Därvid hade arméförvaltningen icke kalkylerat med att förskott skulle

utgå från ämbetsverket utan förutsatt att, i enlighet med gällande bestämmelser,

krigsmaterielverkets rörelsekapital skulle anlitas därför. Då huvuddelen

av detta rörelsekapital avsågs för arméförvaltningens tygavdelnings

beställningar, hade armétygförvaltningen i sin planläggning räknat

med att alltjämt få disponera detta kapital under motsvarande förutsättningar

som gällt då kapitalet förvaltades av krigsmaterielverket.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts från armétygförvaltningen er6—100

56 Rihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Samt. Nr 110

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1956

fordras enligt departementspromemorian särskilda åtgärder för att icke vid

en i huvudsak jämn tilldelning av anslagsmedel förrycka anskaffningsverksamheten

enligt den av riksdagen år 1953 godkända tioårsplanen för anskaffning

av tygmateriel m. m. I promemorian föreslås därför att armétygförvaltningen

övergångsvis skall tillåtas utnyttja det för verket anvisade

rörelsekapitalet jämväl för andra anskaffningar än dem som ämbetsverket

har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet. Det betecknas

som självfallet att ett dylikt medgivande bör begränsas att avse

endast sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som enligt den närmast

före år 1954 gällande organisationen av försvarets centrala förvaltning

skolat ske genom krigsmaterielverket. Frågan bör enligt promemorian

underställas riksdagens prövning, medan utfärdandet av närmare bestämmelser

i ämnet anses böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Försvarets civilförvaltning anför att enligt vad som framgår av promemorian

vissa beställningar tidigare finansierats medelst anlitande av krigsmaterielverkets

rörelsekapital utan att förskott från dåvarande arméförvaltningen

behövt tillgripas. Även om det härvid i varje särskilt fall rört

sig om förhållandevis kortfristiga medelsdispositioner, har det dock varit

fråga om en fortlöpande belastning av rörelsekapitalet på mellan 30 och

35 miljoner kronor. Därest rörelsekapitalet bortfaller måste följaktligen

motsvarande utgifter i stället debiteras riksstatsanslag. Mot bakgrunden

härav och med hänsyn till belastningen och reservationsmedelsbehållningen

på anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel in. in. vill civilförvaltningen

i nuvarande läge icke motsätta sig att armétygförvaltningens rörelsekapital

tages i anspråk i enlighet med vad som föreslagits i promemorian.

Armétggförvaltningen tillstyrker den i promemorian föreslagna förändringen

av dispositionsrätten till verkets rörelsekapital. Ämbetsverket anför,

att betalningsutfallen för beställningar som verket utlagt genom krigsmaterielverket

i viss utsträckning kommit att inträffa tidigare än vad

som kunnat bedömas vid tidpunkten för deras utläggande, till följd av att

slutreglering måst ske i samband med krigsmaterielverkets avveckling. I

detta sammanhang anför ämbetsverket vidare, att enligt den ursprungliga

anskaffningsplanen armé-(tyg-)förvaltningen räknade med att även under

innevarande och nästa budgetår utlägga beställningar genom krigsmaterielverket

samt att krigsmaterielverket för nämnda ändamål i viss omfattning

skulle anlita sitt dåvarande rörelsekapital. I och med krigsmaterielverkets

upphörande har armétygförvaltningen att själv utlägga ifrågavarande

beställningar, ett förhållande som påverkat ämbetsverkets behov av

betalningsmedel. Med hänsyn till det anförda är det erforderligt, att armétygförvaltningen

under nästa budgetår får disponera rörelsekapitalet i enlighet

med föreliggande förslag. Jämväl efter utgången av budgetåret

1956/57 kan behov föreligga att anlita rörelsekapitalet på angivet sätt. Detta

behov kommer emellertid fortlöpande att minska.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Riksräkenskapsverket, som anser att ur budgettekniska och redovisningstekniska

synpunkter en förstärkning av ifrågakommande materielanslag

är att föredraga framför ett medgivande att utnyttja rörelsekapitalet

på föreslaget sätt, anför att armétygförvaltningen vid sin planläggning icke

räknat med den av 1954 års omorganisation av försvarets centrala förvaltning

föranledda begränsningen av användningen av det för krigsmaterielverket

anvisade rörelsekapitalet. På grund härav har enligt ämbetsverket

för likvideringen av armétygförvaltningens anskaffningar avsedda anslag

uppenbarligen kommit att visa sig vara otillräckliga.

Departementschefen

Kostnaderna för den av 1953 års riksdag godkända tioårsplanen för anskaffning

av tygmateriel in. in. för armén skall bestridas från anslaget

Armén: Anskaffning av tygmateriel in. in. För nästa budgetår har Kungl.

Maj:t föreslagit (prop. 1956:1, bil. 6, s. 120) att beställningar inom tioårsplanens

ram skall få utläggas till ett belopp av 215 miljoner kronor

samt att till Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. skall anvisas ett

anslag av 280 miljoner kronor. De två närmast föregående budgetåren har

anslaget varit uppfört med 272,5 miljoner kronor respektive 280 miljoner

kronor.

Det belopp om 50 miljoner kronor av det ursprungligen för krigsmaterielverket

anvisade rörelsekapitalet som står till armétygförvaltningens förfogande

kan i enlighet med av riksdagen i samband med anslagsanvisningen

godkända villkor utnyttjas endast för de anskaffningar som armétygförvaltningen

i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet utför för

andra myndigheters räkning. Då jag år 1953 (statsverkspropositionen,

bil. 6, s. 85—88) tillstyrkte godkännande av arméns nu löpande tioårsplan

för anskaffning av tygmateriel in. m. betonade jag särskilt nödvändigheten

av att anskaffningsverksamheten planerades så att behovet av betalningsmedel

bleve jämnt fördelat. I sin planläggning har dåvarande

arméförvaltningen räknat med att det till krigsmaterielverkets förfogande

stående rörelsekapitalet skulle kunna utnyttjas för att bestrida förskott

på sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som före 1954 års omorganisation

av försvarets centrala förvaltning skolat ske genom krigsmaterielverket.

Det är uppenbart att — såsom framgår av vad som anförts

i departementspromemorian och av remissmyndigheterna —- anskaffningsverksamheten

enligt den av riksdagen godkända tioårsplanen vid en

i huvudsak jämn anslagstilldelning kommer att förryckas, därest det icke

blir möjligt att, i vart fall övergångsvis, utnyttja rörelsekapitalet i enlighet

med vad som gällt före omorganisationen. Med hänsyn till det anförda

och till angelägenheten av att hålla betalningsanslagen vid eu jämn nivå

föreslår jag alt armétygförvaltningen tillätes att övergångsvis utnyttja det

till verkets förfogande stående rörelsekapitalet jämväl för andra anskaff
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ningar än dem verket har att ombesörja i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet.

Ett dylikt medgivande torde lämpligen böra begränsas på sätt

som föreslagits i promemorian. Jag förutsätter vidare att medgivandet

begränsas till att avse tiden intill den 1 juli 1957. Frågan om åtgärder för

tiden därefter torde få prövas i samband med anslagsäskandena för nästa

budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de ytterligare

föreskrifter som kan visa sig erforderliga vid bifall till mitt förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva att det till armétygförvaltningens förfogande

stående rörelsekapitalet övergångsvis må utnyttjas i enlighet

med vad jag i det föregående föreslagit.

[8] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 2 112 000 2 095 271

1955/56 (statsliggaren s. 169) 2 100 000

1956/57 (förslag) ............... 2 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag

av 2 300 000 kronor.

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen (skr. 13/ä 1956) hemställer att anslaget höjes

med 1 123 900 kronor.

gjj Ökning

Personaländringar enligt framlagt förslag angående organisationen

av fastighetsförvaltningen inom försvaret ..................... 1 054 060

Personaländringar i övrigt

1. Befästningsbyråns forsknings- och försökssektion

1 sektionschef, forskare Cp eller Cr 12 — Cp eller Cr 14 ......... 2 604

1 laborator Cp eller Cr 10 ................................................ 28 608

1 förste forskningsingenjör Cg 29 — Ce 29 (sakanslag) ......... —

2. Administrativa byråns marksektion

1 förste byråsekreterare Ce 29 .......................................... 21 756

1 amanuens .................................................................. 14 220

3. 1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist Ga 13 .............................. 708

4. 1 pensionerad officer 1: 30—1: 32 .................................... 1 944

1 123 900

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

85

Motiv

Såsom framgår av det föregående (punkt 2) har fortifikationsförvaltningen

den 20 januari 1956 framlagt förslag angående organisationen av

fastighetsförvaltningen inom försvaret. Förslaget innefattar såvitt avser

ämbetsverkets egen organisation endast sådana personaländringar, som påkallas

av förutsatta ändringar i den regionala och lokala organisationen.

Oberoende av omorganisationen föreligger emellertid behov av nya tjänster

och löneregleringar m.m. beträffande personal vid ämbetsverket.

1. Tjänsten för sektionschef, forskare i Cp eller Cr 12, är avsedd för

chefen för befästningsbyråns forsknings- och försökssektion. Förslag om att

uppflytta tjänsten till Cp eller Cr 14 har framställts i tidigare medelsäskanden

(prop. 1955:110, s. 72).

Ur beredskapssynpunkt är det av största betydelse att forskningsarbetet

intensifieras. För att kunna genomföra en dylik intensifiering måste emellertid

chefen för forsknings- och försökssektionen erhålla möjlighet att i

högre grad än för närvarande koncentrera sig på uppgiften att planlägga

och i stort leda forskningsarbetet. Sektionen bör därför förstärkas med en

laborator med uppgift, bland annat, att samordna och leda större och mera

kvalificerade forskningsuppgifter samt i viss utsträckning övertaga sektionschefens

nuvarande verksamhet som handledare för yngre forskare.

Laboratorstjänsten bör placeras i Cp eller Cr 10.

Förslaget om att uppföra en extra tjänst för förste forskningsingenjör

i Cg 29 såsom extra ordinarie motiveras med innehavarens långvariga anställning

vid fortifikationsförvaltningen och tjänstens art.

2. I förhållande till vad som beräknades vid fortifikationsförvaltningens

tillkomst år 1948 har arbetsuppgifterna avseende förvärv och försäljning

av fast egendom undergått en mycket kraftig ökning. Även omfattningen

av de arbetsuppgifter, som avser den rättsliga vården av fastighetsbeståndet,

har ökat. Någon utökning av den personal med juridisk utbildning,

som sysslar med ifrågavarande ärenden, har icke skett sedan verkets tillkomst.

Personalbristen har medfört en eftersläpning i fråga om ärendenas

handläggning och en arbetsbalans, som är mycket svårbemästrad. Administrativa

byråns marksektion bör därför förstärkas med en förste byråsekreterare

i Ce 29 och en amanuens.

3. Förslaget om uppflyttning av tjänsten för kanslibiträde, handsekreterare

åt chefen för befästningsbyrån, till kontoristtjänst har framställts

i tidigare medelsäskanden (prop. 1955: 110, s. 72).

4. Chef för förrådskontrollkontoret är en pensionerad officer i 1 :30.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalificerade art bör befattningen hänföras

till 1 :32.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Departementschefen

Under särskild punkt i det föregående har jag behandlat fortifikationsförvaltningens

förslag rörande organisationen av fastighetsförvaltningen

inom försvaret. Ett bifall till vad jag där föreslagit rörande personaluppsättningen

inom de fastighetsförvaltande organen i olika instanser kommer

att, såvitt rör personal med avlöning från f ortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag, medföra följande förändringar:

ordinarie tjänster tillkommer för 1 maskinmästare i Ca 20 och 1 reparatör

i Ca 13;

21 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas;

vad angår den icke-ordinarie personalen tillkommer tjänster för 6 byggnadsdirektörer

i Cs 10, 1 byggnadsinspektör i Ce 33, 4 förste driftingenjörer

i Ce 29, 11 driftingenjörer i Ce 27, 1 maskinist i Ce 15 och 1 reparatör

i Ce 12 samt 1 byrådirektör i Cg 31, 1 reparatör i Cg 12 och 3 eldare

i Cg 11, medan tjänster utgår för 1 byrådirektör i Ce 31, 1 förste bvråingenjör

i Ce 29, 4 ingenjörer i Ce 23, 1 ingenjör i Ce 21, 1 maskinmästare

i Ce 20, 2 biträdande ingenjörer i Ce 19, 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde

i Cell.

I fråga om den personal med avlöning från byggnadsanslag,

som redovisas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, beräknas

ett bifall till vad som föreslagits i fråga om organisationen av försvarets

fastighetsförvaltning medföra att följande tjänster kan utgå, nämligen

tjänster för 3 byrådirektörer i Ce 31, 5 byråingenjörer i Ce 27, 11

byråingenjörer i Ce 25, 11 ingenjörer i Ce 23, 1 verkmästare i Ce 23, 14

ingenjörer i Ce 21, 1 verkmästare i Ce 21, 10 biträdande ingenjörer i Ce 19,

1 kontorsskrivare i Ce 19, 2 verkmästare i Ce 19, 4 ingenjörbiträden i Ce 17,

1 kansliskrivare i Ce 15, 1 tekniker i Ce 15, 6 kontorister i Ce 13, 1 tekniker

i Ce 13, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 3 expeditionsvakter i Ce 10.

De förslag till inrättande av nya tjänster eller ändring av löneställningen

för redan befintliga tjänster, som fortifikationsförvaltningen framlagt

utan samband med omorganisationen av fastighetsförvaltningen, är

jag icke beredd tillstyrka. Ej heller kan jag biträda ämbetsverkets förslag

om höjt arvode till en pensionerad officer, chef för förrådskontrollkontoret.

Med beaktande av vad jag sålunda föreslagit och under hänsynstagande

till skedd höjning av de rörliga tilläggsförmånerna och ändrad lönegradsplacering

för vissa tjänster (prop. 1955:209) beräknar jag anslaget för

budgetåret 1956/57 till 2 800 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 510 000 (±0) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

420 000 (+ 242 000) kronor;

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 9 840 (±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 570 000

(+ 324 000) kronor;

Rörligt tillägg 610 160 (+ 324 000) kronor;

Pensionsmedel 320 000 (+ 190 000) kronor.

Anslagshöjningen utgör 700 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen

upptages i personalförteckning, som fastställes av

Kungl. Maj :t, samt med hänsyn till förhållandena i samband med omorganisationen

torde anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för nästa

budgetår böra betecknas förslagsvis. Posten bör emellertid liksom hittills

maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

fortifikationsförvaltningens personalförteckningar, såvitt angår

tjänstemän på ordinarie stat samt extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än Ce 25, som föranledes av vad jag

föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 510 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 420 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 570 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 610 160

Summa kronor 3 120 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ...................)............. 320 000

Nettoutgift kronor 2 800 000

c) till Fortifikations för valt ningen: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

[9] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 295 000 293 905

1955/56 (statsliggaren s. 171) 295 000

1956/57 (förslag) ............... 300 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild propostion i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 beräkna ett

förslagsanslag av 300 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 5 000

kronor på grund av höjda löner för städningspersonal. Ämbetsverket

räknar icke med några utgifter under förevarande anslag för sådan personal,

som enligt ämbetsverkets i det föregående behandlade förslag angående

organisationen av fastighetsförvaltningen inom försvaret bör inrättas

vid regionala och lokala fastighetsförvaltande organ och avlönas från

verkets avlöningsanslag.

Departementschefen

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

[10] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 180 500 000 188 811 122

1955/56 (statsliggaren s. 189) 181 700 000

1956/57 (förslag) ............... 198 200 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 29) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna ett

förslagsanslag av 198 000 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara

fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet

redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla

överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för

varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen

på anslag för tidigare budgetår.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

89

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar m. m. vid armén.

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben
1

filmregissör Ce 27 ..................... 19 740

1 materialförvaltare Ce 17 (Ce 14) ... 11 796

1 amanuens ................................. 14 220

1 översättare Ce 23 ........................ 15 948

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

.......................................... 7 416

1 assistent Cg 21 — Ce 21 ............... —

1 kanslibiträde Ce 11 (vakant) indrages

.......................................... —

1 expeditionsvakt Ca 10 — förste ex
peditionsvakt

Ca 12 ..................... 756

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

.......................................... 7 416 +

Summa

77 292

2. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter
1

major Ma 30 vid infanteriskjut
skolan

.................................... 21 444

Sekundchef Mo 13 vid kavalleriet

(K 3) — souschef Mo 13 vid krigshögskolan

................................. —

2 överfurirer Ma 14 vid infanteri
skjutskolan,

varav 1 för arméns

skyddsskola .............................. —■

4 överfurirer Ma 14 vid arméns signalskola

— rustmästare Ma 16 eller

yrkesinstruktörer Ce 16 ............... —

1 furir Me 11/10 — överfurir Ma 14

vid arméns signalskola ............... 1 044

1 packningsförman Ce 15 vid arméns

fallskännsjägarskola .................. 10 104

1 förrådsman Cell vid arméns fallskärmsiägarskola

— överfurir Ma

14 .......................................... 960

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning

Minskning Summa

2 kollektivavtalsanställda arbetare vid

arméns fallskärmsjägarskola — för- rådsmän Ce 11 ...........................

17 520

+ 51 072

3. Utbyggnad av signaltruppernas orga-

nisation

2 majorer Ma 30 ...........................

43 752

4 kaptener Ma 27 ........................

75 376

8 löjtnanter Ma 23/19 ..................

2 förvaltare eller fanjunkare Ma 21/

97 152

19 — förvaltare Ma 23 ...............

5 928

7 pensionerade underofficerare 1: 22

35 854

1 sergeant Ma 16 — förvaltare Ma 21

—

1 sergeant Ma 16 — fanjunkare Ma 19

—•

+ 258 062

4. Omorganisation av ammunitionsför-

rådshållningen

1 major Ma 30 (fälttygkåren) .........

21 876

2 kaptener Ma 27 (fälttygkåren) ......

4 pensionerade officerare 1: 30 utgår

9 förrådsförvaltare Ce 23 (sakanslag)

37 688

57 900

— förvaltare Ma 23 vid fälttygkåren

(tygförvaltare Ca 23) ..................

2 arvodesbefattningar för förrådsun-

135 972

derofficer i 1: 22 vid Kalmar—

Växjö försvarsområde respektive I

15 samt en tjänst för biträde för

skriv- och kontorsgöromål vid 115

redovisas under armétygförvalt- ningens anstalter ........................

5 ingenjörer Ce 23 ........................

1 kollektivavtalsanställd arbetare —

88 920

reparatör Ce 12 ........................

10 560

+ 237 116

5. Utbyggnad av tygstaten

1 tygverkmästare Ca 21 — förste tyg-

verkmästare Ca 22 .....................

—

2 förste tygverkmästare Ca 22 ......

28 544

3 (2) tygverkmästare Ca 21 .........

26 920

4 (2) förste tyghantverkare Ca 19 ...

24 288

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

23 furirer Me 11/10 — armétekniker

Ca 14 .................................... 31 648 + 111 400

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa

personalstater

Ingenjörtrupperna

1 major Ma 30 — överstelöjtnant Ma

33 .......................................... —

2 kaptener Ma 27 ........................ 37 688

Trängtrupperna

1 maior Ma 30 — överstelöjtnant Ma

33 .......................................... 2 752

2 kaptener Ma 27 ........................ 37 688

3 löjtnanter Ma 23/19 .................. 36 432

Fälttggkåren

1 major Ma 30 .............................. 21 876

1 kapten Ma 27 ........................... 18 844

Intendenturkåren

2 kaptener Ma 27 ........................ —

7 förvaltare i intendenturförrådstjänst

Ma 21 — Ma 23 ...............— + 155 280

7. Vissa förändringar beträffande försvarsområdesstaberna

1 förrådsförman Ce 13, 1 förrådsman

Cell och 1 förrådsunderofficer 1:

22 överföres från T 1 mobiliseringscentral

till Stockholms försvarsområde

(Fo 44) ........................... —

1 major Ma 30, 1 kapten Ma 27, 1

kanslibiträde Cell och 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål vid

Örebro försvarsområde (Fo51) ... 55 428

1 tygofficer 1: 30 vid Fo 51 — kapten

Ma 27 vid fälttygkåren ............... 11092

66 520

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad

personal i arvodesbefattningar
7

expeditionsofficerare 1: 30 vid I.—

VII. militärbefälsstaberna ......... —

1 expeditionsunderofficer 1: 22 vid

II. militärbefälsstaben ............... —

2 expeditionsunderofficerare 1: 22

vid VI. militärbefälsstaben ......... —

11 arvodesbefattningar för pensionerad

officer 1: 32 — 1: 33 ............ — —

9. Arméns underbefälsorganisation

48 furirer Ma (Me) 11/10 — rust
mästare

Ma 16 ........................ —

164 (106) överfurirer Ma 14 ............ 1 060 000

5 överfurirer i hovslagartjänst Ma

14 — överfurirer Ma 14 ............

109 (78) furirer Ma (Me) 11/10 utgår 702 624

1 bilförare Ce 10 vid V. militärbefälsstaben

— överfurir Ma 14 ... — + 357 376

10. Förändringar beträffande arméingen
jörkåren
4

arméingenjörer av 1. graden Ce 29

— Ca 29 ................................. —

3 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

— Ca 27 ................................. —

1 armédirektör Ca 30 utgår ............ 21 876 — 21 876

11. Förändringar beträffande läkarperso
nal

in. m.

1 bataljonsläkare Ca 27 vid Ing 1 — 1

regementsläkare Ca 29 ............... 2 016

1 bataljonsläkare Ca 27 vid infanteriets

kadettskola ........................ 19 740

1 läkare Cg 25 vid krigsskolan — bataljonsläkare

Ca 27

1 956

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

93

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2, Lv 1,

Lv 2 och Lv 3 ........................... 65 712

1 regementsveterinär Ca 29 och 1 batalj

onsveterinär Ca 27 överföres till

försvarets sjukvårdsstyrelse ......... 39 708

1 regementsveterinär Ca 29, 2 bataljonsveterinärer

Ca 27 och 1 batal
jonsveterinär

Ca 25 utgår ............ 18 915 + 30 801

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds-,

vakt- och maskinpersonal

1 vaktmästare Ce (Cg) 11 vid VI.

militärbefälsstaben ..................... 9 516

1 maskinmästare Ce 20, 1 maskinmästare

Ce 18, 1 maskinist Ce 15, 9 maskinister

Ce 13, 8 reparatörer Ce 13

och 1 eldare Ce 10 för bergrumsan
-

läggningar .............................. 202 656

Minskat behov av medel för arvoden

till tillsynsmän ........................

1 reparatör Ce 13 vid P2 ............... 9 408

1 värmeskötare Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden -—

eldare Ce 11 .............................. —

1 eldare Cg 10 vid 15 .................. 9 108

4 500

+ 226 188

13. Förändringar beträffande kontorspersonal

i kassatjänst

1 förste kansliskrivare Ce 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden

— kontorsskrivare Ce 19 ............ 1 020

1 kansliskrivare Ca 15 vid tygförvaltningsskolan

— förste kansliskrivare

Ca 17 .............................. 828

1 kansliskrivare Ca 15 vid arméns underofficersskola

— förste kansliskrivare

Ca 17 ........................... 744

+

2 592

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Arméchefens m. fl. yrkanden

14. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

1 kontorist Ca 13 vid arméöverläka
rens

expedition — kansliskrivare

Ca 15 .......................................

2 kanslibiträden Cell vid arméöverläkarens

expedition — Ca 11 ......

1 kanslibiträde Cell vid IV. militär
befälsstaben

— Ca 11 ..................

1 kanslibiträde Ce 11 vid 15 -— Ca 11

1 kanslibiträde Ce 11 vid Lv 4— Ca 11

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

vid VI. militärbefälsstaben......

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

(halvtidstjänstgörande) vid

väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition ........................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

vid Ing 1 ...........................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid infanteriskjutskolan ......

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

744

7 416

6 828 + 14 988

15. övriga personalförändringar m. m.

1 instruktör Cg 19 vid krigsskolan —

Ce 19 ....................................... —

1 köksföreståndare Ca 18 vid TI —

Ca 20 ....................................... 1 080

1 biträdande köksföreståndare Ca 14

vid T 1 — Ca 16 ........................ 744

2 bilförare Ce 10 vid IV. och VII. militärbefälsstaberna

— garageförmän

Ce 13 ....................................... —

6 utbildningsarvoden å 1 560 kronor,

varav 4 vid tygförvaltningsskolan

och 2 vid arméns signalskola ...... —

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid arméns fasta

utbildningsanstalter och skolor ... 45 000

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

........................... 25 000

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1956

95

Arméchefens m. fl. yrkanden

Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst

vid brandövningar m. m. ...

Arvoden och särskilda ersättningar

till sakkunniga m. m. vid veterinärväsendet

.................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

4 000

3 600 + 79 424

16. Omräkning

1955 års lönereglering .................. 14 960 000

Omräkning i övrigt ..................... 155 000 + 15 115 000

17. Personalförändringar i anledning av rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten

vid arméns förband m. m.

ökning Minskning

Svea livgarde

1 major Ma 30 .............................. 22 776

1 pensionerad officer 1: 30 ............ 8 636

1 pensionerad officer 1:32 ............ 8 940

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 5 922

7 biträden för skriv- och kontorsgöromål

.......................................... 51 912

Värmlands regemente

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

2 extra biträden för skriv- och kontorsgöromål

extraordinariesättes ...

Livregementets grenadjärer

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

1 kanslibiträde Ce 11 ..................... 8 760

2 biträden för skriv- och kontorsgöro
mål

.......................................... 13 656

Livgrenadjärregementet

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

1 pensionerad underofficer 1:22 ...... 4 722

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

.......................................... 6 828

Norra skånska infanteriregementet

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

1 förrådsman Ce 11 8 760

2 biträden för skriv- och kontorsgöro
m&l

.......................................... 13 656

Summa

— 35 362

— 4 722

— 9 618

—- 6 828

— 27 138

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Södra skånska infanteriregementet

1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 4 722

1 pensionerad underofficer 1: 22 (tygunderofficer)

........................... 4 722

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

.......................................... 6 828 — 6 828

Norra Smålands regemente

1 pensionerad underofficer 1: 22 ......

2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

13 656

— 18 378

Dalregementet

1 pensionerad underofficer 1: 22 ......

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

6 828

— 11 550

Hälsinge regemente

1 pensionerad underofficer 1:22 ......

2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

13 656

— 18 378

Älvsborgs regemente

1 kanslibiträde Ce 11 .....................

5 biträden för skriv- och kontorsgöro-

8 760

mål ..........................................

34 140

— 25 380

Hallands regemente

1 pensionerad underofficer 1: 22 ......

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

6 828

— 11 550

Bohusläns regemente

1 pensionerad officer 1: 32 ............

7 584

1 pensionerad underofficer 1:22 ......

3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................

20 484

— 17 622

Västernorrlands regemente

1 pensionerad underofficer 1:22 ......

3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

5 322

mål ..........................................

21 384

— 26 706

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

97

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Krigshögskolan

1 överfurir Ma 14

10 560

10 968

1 kansliskrivare Ce 15

1 kontorist Ce 13

10 224

9 516

1 kanslibiträde Ce 11 .....................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
-

mål

7 416

1 redogörare och bibliotekarie 1: 30

— bibliotekarie 1: 30 ..................

+ 9 204

Blekinge kustartilleriförsvar

1 kapten Md 27 ..................

2 överfurirer Ma 14 ............

18 396

19 440

+ 37 836

Motiv

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben. Under anslaget Försvarsfilm

har för innevarande budgetår beräknats medel för arvoden till en

filmregissör och en materialförvaltare vid arméstabens filmdetalj med belopp

motsvarande lön enligt 27 respektive 17 löneklassen å löneplan nr 1.

Arméchefen har upprepat tidigare förslag om uppförande av tjänsterna

såsom extra ordinarie under arméns allmänna avlöningsanslag (prop.

1955:110, s. 82). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att under förevarande

anslag uppföres tjänster för en filmregissör i Ce 27 och en materialförvaltare

i Ce 14.

Arméchefen har föreslagit att för taktikavdelningens underrättelsedetalj

inrättas tjänster för en amanuens, en översättare i Ce 23 och ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål. Beträffande den närmare innebörden

av förslaget hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Vid den i taktikavdelningen ingående reglementsdetaljen finns, med

vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Cell, inrättad en tjänst för

assistent i Cg 21. Arméchefen har upprepat tidigare förslag om extraordinariesättning

av tjänsten (prop. 1955: 110, s. 82). Förslaget tillstyrkes

alltjämt av civilförvaltningen, som förutsätter att kanslibiträdestjänsten

indrages vid bifall till förslaget.

Vid arméstaben finns inrättad en tjänst för expedilionsvakt i Ca 10. Med

hänsyn till de arbetsuppgifter och det ansvar, som är förenade med tjänsten,

föreslår arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att tjänsten

utbytes mot tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 12.

7—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr HO är 1956

Utsändning av s. k. F-tabeller och förande av register och kvitton i anslutning

därtill har hittills skett genom försvarets kommandoexpeditions

försorg. Ifrågavarande arbetsuppgifter skall emellertid i fortsättningen

åvila arméstaben. Personalen vid organisationsavdelningens tabelldetalj

bör därför enligt arméchefen förstärkas med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet inrättas en

extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

2. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter. Genom brev den

3 oktober 1952 fastställde Kungl. Maj :t ändrad organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten m. m. vid infanteriskjutskolan. Verksamheten vid

skolan har sedermera väsentligt utökats bland annat till följd av att antalet

i övningsbataljonen ingående övningskompanier ökats med ett till tre.

Befälet vid övningsbataljonen kommenderas årligen, varför man måste

räkna med täta ombyten av befattningshavare. Kontinuiteten och enhetligheten

i utbildningen av övningsbataljonens värnpliktiga försvåras även

genom att befälet kommenderas från många olika förband. Det är därför

i hög grad önskvärt att chefen för övningsbataljonen kvarstår i befattningen

under t. ex. en treårsperiod. Under större delen av året har chefen

för övningsbataljonen att föra befäl över en utbildningskontingent på omkring

450 värnpliktiga, av vilka en del måste utbildas på flera utbildningslinjer

för att såsom övningstrupp kunna fylla de behov, som i vissa fall

uppstår, t. ex. i samband med försöksverksamhet. De periodvis mycket omfattande

kommenderingarna av större eller mindre delar av övningsbataljonen

såsom övningstrupp samt de varierande krav, som därvid ställes på

övningstruppen, komplicerar i avsevärd grad utbildningsarbetet vid bataljonen

och ställer stora krav på bataljonschefens förmåga att planlägga och

leda utbildningen. Med hänsyn till angivna förhållanden föreslår arméchefen

att på infanteriskjutskolans stat uppföres en majorsbeställning, avsedd

för chef för skolans övningsbataljon.

Civilförvaltningen anser att eu särskild beställning för ifrågavarande

ändamål bör tillföras infanteriskjutskolan. På grund härav och då arméchefen

under hand upplyst att militär personal icke genom redan beslutade

eller tilltänkta omorganisationer kan frigöras för ändamålet räknar

civilförvaltningen med att en ny beställning för major i Ma 30 tillkommer.

Skulle emellertid närmare överväganden ge vid handen att behovet

kan täckas inom nuvarande personalorganisation bör enligt civilförvaltningens

mening i allt fall överflyttning av en majorsbeställning till infanteriskjutskolan

komma till stånd.

Chefen för armén (skr. Via 1955) har anmält att behov föreligger av en

befattning som souschef vid krigshögskolan. Till stöd härför åberopas

främst att skolchefen redan nu har alltför omfattande arbetsuppgifter och

att dessa på grund av den tekniska utvecklingen kommer att ytterligare

öka samt att kurserna för blivande brigadchefer, vilka kurser hittills letts

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

99

av för ändamålet särskilt beordrade officerare, i fortsättningen bör ledas

av skolchefen. Följande arbetsuppgifter har förutsatts närmast skola åvila

souschefen: att följa utvecklingen på det tekniska området och dess följdverkningar

i fråga om strategi och taktik; att leda och samordna den tekniska

undervisningen vid krigshögskolans samtliga linjer; att utöva viss

föreläsningsverksamhet; att i tekniska frågor uppehålla skolans kontakt

med institutioner och myndigheter etc. samt att vara skolchefens ställföreträdare.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall K 3 från och med budgetåret

1956/57 omorganiseras till bataljon med gemensam administration

med P 4. I samband därmed kan en i gällande personalförteckning för

kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3,

omdisponeras. Arméchefen föreslår att nämnda beställning omvandlas till

beställning för souschef i Mo 13 vid krigshögskolan.

Då det med hänsyn till den tekniska utvecklingen torde få anses angeläget

att vid krigshögskolan ha tillgång till en högkvalificerad företrädare

för militärtekniken tillstyrker civilförvaltningen arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår att vid infanteriskjutskolan inrättas två beställningar

för överfurir i Ma 14, varav den ena för expeditionsunderbefäl vid

övningsbataljonens expedition och den andra för materielredogörare vid

arméns skyddsskola. Förstnämnda beställning är enligt arméchefen erforderlig

på grund av den i det föregående omnämnda ökningen av arbetsbelastningen

för chefen för övningsbataljonen. För närvarande tillgodoses

behovet provisoriskt genom att en underofficer kommenderas till

skolan och placeras i deltidstjänst vid bataljonsexpeditionen. Beträffande

den för skyddsskolan avsedda beställningen framhålles att skolans materiel

är invecklad och dyrbar samt numera av sådan omfattning att särskild

befattningshavare erfordras för tillsynen och vården därav. Därtill kommer

de risker, som är förenade med att hantera den kemiska övningsutrustningen

och den radiologiska materielen. Icke minst ur säkerhetssynpunkt

bör därför materielredogöraren, som för närvarande är kommenderad

överfurir, tjänstgöra vid skolan under eu lång följd av år.

Civilförvaltningen framhåller att, enligt vad ämbetsverket inhämtat,

arméchefen under hand hos organisationsnämnden begärt förnyad undersökning

av infanteriskjutskolans stabs- och förvaltningsorganisation i

början av år 1956. I avbidan på resultatet av undersökningen räknar civilförvaltningen

icke nu med att de båda överfurirsbeställningarna inrättas.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att fyra för instruktionsverksamhet

vid arméns signalskola avsedda överfurirsbeställningar

i Ma 14 utbytes mot beställningar för rustmästare i Ma 16 eller

tjänster för yrkesinstruktör i Ce 16 (prop. 1955:110, s. 84). I anslutning

till vad civilförvaltningen anför i det följande (punkt 9) räknar civilförvaltningen

icke heller för nästa budgetår med bifall till arméchefens förslag

om utbyte av nämnda överfurirsbeställningar mot rustmästarbeställ
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ningar. I avvaktan på resultatet av befälsutredningens ställningstagande

till instruktörsfrågan inom armén synes det civilförvaltningen jämväl böra

anstå med det alternativt framförda förslaget om utbyte av överfurirsbeställningarna

mot tjänster för yrkesinstruktör.

Vid signalskolans film- och bilddetalj tjänstgör för närvarande en kommenderad

furir ur signaltrupperna. Med hänsyn till omfattningen och

arten av ifrågavarande verksamhet bör en särskild beställningshavare,

överfurir, avses härför. Arméchefen föreslår att på signalskolans stat inrättas

en överfurirsbeställning för ändamålet i utbyte mot en furirsbeställning

vid signaltrupperna. Civilförvaltningen vill icke motsätta sig arméchefens

förslag.

Arméchefen har framlagt förslag till personalförändringar vid arméns

fallskärmsjägarskola, innebärande inrättande av en ny tjänst för packningsförman

i Ce 15, utbyte av en tjänst för förrådsman i Ce 11 mot en överfurirsbeställning

samt ersättande av två kollektivavtalsanställda packningsbiträden

med förrådsmän i Cell. Arméchefen har till stöd för förslaget

framhållit i huvudsak följande.

Sedan verksamheten vid skolan efter de första försöksåren inordnats

i den ordinarie utbildningsverksamheten har personalen vid skolan genom

organisatoriska förändringar in. m. kunnat nedbringas, ehuru utbildningsverksamheten

ökat. Erfarenheterna har emellertid givit vid handen att

vissa förändringar är önskvärda främst i fråga om den personal, som handhar

servicetjänsten.

Den s. k. tallskärmsavdelningen förestås av en arméingenjör av 2. graden,

som till sitt förfogande har fyra paclcningsförmän i Ce 15, ett underbefäl

(kommenderat viss del av året) samt fyra packningsbiträden (kollektivavtalsanställda

arbetare under tillhopa 38 arbetsmånader för budgetår).

Dessutom avses till avdelningen skola överföras en förrådsman i Ce 11.

Den nuvarande ordningen med ett kommenderat underbefäl samt kollektivavtalsanställda

packningsbiträden har ur säkerhetssynpunkt visat sig

otillfredsställande. Underbefälet handhar frågor rörande besiktning och

ompackning av fallskärmar med tillbehör, utlämning och intagning av

fallskärmar med därmed sammanhängande kontroller samt besiktning

in. in. av utrustning lör fallskärmsjägare. Uppgifternas art och omfattning

samt kraven på ökad säkerhet motiverar en packningsförman i Ce 15 för

göromålen.

Anställningens osäkerhet för de kollektivavtalsanställda packningsbiträdena

har medfört svårigheter att erhålla personal med erforderliga kvalifikationer.

För här ifrågakommande arbetsuppgifter bör därför avses

heltidsanställda förrådsmän. Av en av skolan utarbetad sammanställning

rörande omfattningen av arbetsuppgifterna framgår, att i stället för 38

arbetsmånader för anställande av kollektivavtalsavlönade packningsbiträden

bör tillkomma tjänster för två heltidsanställda förrådsmän, därvid

förutsättes, att extra förrådsmän eller förrådsarbetare liksom nu är fallet

kan anställas under de tider av året, då arbetsuppgifternas omfattning så

kräver.

Den ovan angivne förrådsmannen i Cell, som hittills sysselsatts med

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

101

packning, vård och kontroll in. in. av fallskärmar och övrig materiel, kommer

efter överföring till fallskärmsavdelningen att inom samma arbetsområde

åläggas vidgade arbetsuppgifter. Erfarenheten har nämligen visat,

att en särskild kontrollant erfordras, som direkt under arméingenjören

utövar kontroll över träningsredskap i träningshall och hopptorn. Med

hänsyn till såväl arbetsuppgifterna i tjänsten som dess militära karaktär

— säkerhetskontrollant för ett förbands utbildningsmateriel — synes det

motiverat att tjänsten för förrådsman i Cell utbytes mot beställning för

överfurir i Ma 14.

Med hänsyn till att de av arméchefen sålunda föreslagna personalförändringarna

utgör ett led i den fortsatta utbyggnaden och stabiliseringen

av verksamheten vid fallskärmsjägarskolan anser civilförvaltningen sig

böra räkna med att förändringarna kommer till stånd.

3. Utbyggnad av signaltruppernas organisation. Vid signaltrupperna har

enligt beslut av 1954 och 1955 års riksdagar tillkommit beställningar för

bland annat två majorer, fem kaptener och sju löjtnanter. Av beställningarna

har eu majorsbeställning tillkommit genom utbyte mot en kaptensbeställning

samt tre kaptensbeställningar och fyra löjtnantsbeställningar

överförts från kavalleriet (prop. 1954:110, s. 87 och 92; prop. 1955:110,

s. 100).

Arméchefen har, under framhållande av att förenämnda personalökningar

endast till mindre del täcker behovet av nya beställningar, ånyo

framlagt förslag rörande utbyggnad av signaltruppernas organisation (prop.

1955: 110, s. 84). Behov av personalförstärkningar föreligger enligt arméchefen

alltjämt vid såväl staber och utbildningsanstalter som förband.

Beträffande personalbehovet vid militärbefälsstaberna har arméchefen

återkommit till sitt tidigare framförda förslag om inrättande av arvodesbefattningar

i 1:22 för sju pensionerade underofficerare, en vid varje

militärbefälsstab. Ifrågavarande befattningshavare avses skola handha

bland annat kryptohandlingar, redovisning av kryptotekniker, militära

signalförbindelser, expeditionsmässig handläggning av signalärenden m. m.

samt arbetsuppgifter av mera rutinmässig art.

Även beträffande personalbehovet vid utbildningsanstalterna innebär

arméchefens förslag upprepning av tidigare framförda krav. Sålunda har

arméchefen äter föreslagit att en majorsbeställning, avsedd för lärare i

sainbandstjänst in. in. vid krigshögskolan, inrättas ävensom att två på

signaltruppernas personalförteckning uppförda, för lärarverksamhet in. m.

vid signalskolan avsedda beställningar för förvaltare eller fanjunkare i

Ma 21 eller Ma 19 omvandlas till förvaltarbeställningar i Ma 23.

I fråga om förbanden har arméchefen erinrat om att signaltruppernas

befälskader är beräknad för eu väsentligt lägre utbildningskontingent än

den nuvarande, varför eu fortsatt utökning av befälskadern successivt måste

genomföras. Den nuvarande bristen på officerare vid signaltrupperna, utöver

den i det föregående omförmälda beställningen för lärare vid krigs
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

högskolan, har av arméchefen angivits till en överstelöjtnant, två majorer,

nio kaptener och 21 löjtnanter. Till följd av bristen på regementsofficerare

har dylik officer icke kunnat placeras såsom utbildningsofficer vid

signalbataljonen i Boden, vilket menligt inverkar på utbildningsverksamheten.

Bristen på kompaniofficerare är beräknad med utgångspunkt i en

värnpliktskontingent på omkring 1 200 man. Med hänsyn till att kontingenten

under de närmaste åren kommer att stiga väsentligt kommer även

bristen på kompaniofficerare att öka. En successiv utbyggnad är därför

nödvändig.

Arméchefen har räknat med att minst 50—60 officerare, underofficerare

och underbefäl vid I 8 skall kunna beredas tillfälle till omskolning

och transport till signaltrupperna. I samband därmed har preliminärt beräknats

att bland annat en beställning för överstelöjtnant eller major, eu

beställning för major eller kapten samt 5 kaptens- och 6 löjtnantsbeställningar

skall överföras till signaltrupperna. Med hänsyn härtill samt till

det ekonomiska läget har arméchefen föreslagit att — utöver den i det

föregående redovisade maj or sbeställningen för lärare vid krigshögskolan

—- följande för utbildningsverksamhet avsedda beställningar skall tillkomma

från och med nästa budgetår, nämligen en för major i Ma 30, fyra

för kapten i Ma 27 och åtta för löjtnant i Ma 23/19.

Civilförvaltningen har redan i tidigare medelsäskanden givit uttryck åt

den uppfattningen att åtgärder bör vidtagas i syfte att förbättra det läge,

i vilket signaltjänsten för närvarande befinner sig. I anslutning härtill

och då den av arméchefen nu föreslagna utbyggnaden av signaltrupperna

står i överensstämmelse med överbefälhavarens riktlinjer för krigsmaktens

fortsatta utveckling, såvitt avser armén, har civilförvaltningen — som därvid

förutsätter att signaltrupperna icke i större utsträckning än vad arméchefen

räknat med kan tillföras militär personal i samband med genomförandet

av redan beslutade och tilltänkta omorganisationer av arméns

förband — vid anslagsberäkningarna utgått från att i överensstämmelse

med arméchefens förslag från och med budgetåret 1956/57 skall tillkomma

nya beställningar för två majorer, fyra kaptener och åtta löjtnanter samt

befattningar för sju pensionerade underofficerare i 1: 22. Civilförvaltningen

tillstyrker likaledes att två beställningar för förvaltare eller fanjunkare i

Ma 21 eller Ma 19 utbytes mot förvaltarbeställningar i Ma 23.

Arméchefen har sedermera i skrivelse den 7 februari 1956 föreslagit

att beställningar för två sergeanter i Ma 16 vid signaltrupperna utbytes

mot beställningar för en förvaltare i Ma 21 och en fanjunkare i Ma 19. Till

stöd härför åberopas i huvudsak följande.

Med hänsyn till den fortskridande tekniska utvecklingen erfordras för

utbildningsverksamheten vid signalförbanden vissa underofficerare med i

huvudsak motsvarande kompetens som lärare Aid signalskolan, förvaltare

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19. Möjligheter bör därför föreligga för

underofficerare i trupptjänst vid signaltrupperna, som visat sig särskilt

skickade för utbildningsverksamhet, att med bibehållna arbetsuppgifter

erhålla löneställning i 21 lönegraden. En beställning för förvaltare i Ma 21,

avsedd för instruktör, bör tillkomma på signaltruppernas stat.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall P 3 omorganiseras till regemente

för pansarinfanteriutbildning och nuvarande infanteriutbildning vid 18

upphöra samt S 1 och signalskolan flyttas till Uppsala. De nya personalstaterna

måste uppbyggas bland annat med hänsyn till att lämplig, jämn

befordringsgång erhålles. Signaltruppernas underofficerskar har för närvarande

en ur befordringssynpunkt ogynnsam sammansättning. Vid uppgörande

av de nya personalstaterna (tjänsteställningslistorna) för underofficerare

vid signaltrupperna har det därför icke kunnat undvikas att

underofficerare vid I 8, som avses transporteras till signaltruppeina, kommer

i ett sämre befordringsläge än vad för närvarande är fallet. En förbättring

av befordringsgången för den nybildade underofficerskåren vid signaltrupperna

är av vikt för att minska de ekonomiska olägenheter, som uppkommer

för vissa underofficerare vid I 8 i samband med omorganisationen.

Detta kan ske genom omvandling av lägre underofficersbeställningar till

högre. På grund av den omfattande tekniska utbildning signaltruppernas

underofficerare besitter, har de goda förutsättningar att erhålla välavlönade

civila befattningar. Omstationering av underofficerarna vid S 1 till

Uppsala medför olägenheter för personalen. Risk föreligger att underofficerare

på grund av förflyttningen kommer att begära avsked eller tillstånd

att med ordinarie tjänst förena annan statlig tjänst. Om avgångarna blir

stora kommer detta att menligt påverka utbildningsarbetet vid S 1 under

de första åren i Uppsala innan ersättare kunnat utbildas. Förbättrade befordringsförhållanden

genom omvandling av lägre underofficer sbeställningar

till högre torde öka underofficerarnas villighet att kvaista i tjänst

i samband med förflyttningen till Uppsala.

Civilförvaltningen anser skäl tala för att åtgärder vidtages i syfte att

undvika försämringar i befordringsförhållandena för ifrågavarande underofficerarc.

Del synes emellertid enligt civilförvaltningens mening tveksamt,

om man därvid bör gå så långt att man på sätt arméchefen föreslagit

omvandlar två sergeantsbeställningar vid signaltrupperna till beställningar

för en förvaltare i Ma 21 och eu fanjunkare i Ma 19. Ifrågasättas

kan om man icke i dagens läge bör stanna vid åtgärder till föibindrandc

av de befarade försämringarna i befordringsläget för signaltruppernas undcrofficcrskär

och ett bibehållande av befordringsturcn för de från I 8 överflyttade

bestå llningsba var na. Detta synes kunna åstadkommas genom att

Kungl. Maj :t erhåller riksdagens bemyndigande all för de sergeanter, som

i samband med omorganisationen av I 8 in. fl. förband beräknas erhålla

avsevärt (förslagsvis med mera än två år) försämrad befordringstur till

högre underofficersbeställning, medgiva befordran till högre beställning vid

samma tidpunkt som skulle ha skett, därest omorganisationen icke beslutats.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kiuigl. Maj:ls proposition nr HO år 1956

4. Omorganisation av ammunitionsförrådshållningen. För ammunitionsförrådshållningen

finns för närvarande nio lokalförvaltningar underställda

armétygförvaltningen. Ledningen av lokalförvaltningarna utövas av platschefer.

Under arméns allmänna avlöningsanslag finns upptagna arvodesbefattningar

för nio pensionerade officerare i 1: 30, avsedda för platscheferna.

Kungl. Maj :t har emellertid den 30 juni 1955 medgivit att befattningarna

som platschefer vid två av lokalförvaltningarna må tills vidare

längst intill den 1 juli 1956 uppehållas av kaptener på aktiv stat. För

lokalförvaltningarna finns därjämte upptagna tjänster för nio förrådsförvaltare

i Ce 23 — uppbördsmän vid förråden — med avlöning från sakanslag

(Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1955). Vidare finns vid lokalförvaltningarna

viss ytterligare förråds- och kontorspersonal m. m.

Inom I. och III. militärområdena finns särskilda förråd för ammunition.

Såsom uppbördsmän vid dessa förråd tjänstgör två förrådsunderofficerare

för vilka arvodesbefattningar i 1: 22 finns uppförda på personalförteckningarna

för Kalmar—Växjö försvarsområde och I 15. För ifrågavarande

förråd finns därjämte viss kontors- och arbetarpersonal.

Arméchefen har återkommit till tidigare framlagt förslag rörande omläggning

av ammunitionsförrådshållningen (prop. 1955:110, s. 85). Förslaget

bygger på resultatet av undersökningar, som dåvarande arméförvaltningen

i samråd med försvarsstaben, fortifikationsförvaltningen, arméstaben

och statens organisationsnämnd företagit beträffande den framtida

organiseringen och ledningen av centralförråden för ammunition. Resultatet

av undersökningarna har redovisats i särskild hemlig bilaga, som

kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott och till vilken

torde få hänvisas beträffande den närmare innebörden av undersökningarna.

Här må framhållas följande.

Enligt undersökningarna bör de regionala förråden av centralförrådskaraktär

sammanföras i fem grupper. Gruppchef bör i fred handha bl. a.

mobiliseringsplanläggning, planläggning av underhållstransporter i samband

med mobilisering samt planläggningsarbete för till gruppen anslutna

förråd. Härtill kommer uppgifter av fredsmässig art, såsom frågor om

omsättning, vård och förrådshållning av ammunition in. m. i direkt samråd

med vederbörande militärbefälhavare, ledningen av arbetet vid det

förråd till vilket gruppexpedition anslutes, ansvar för vården av anläggningarna

inom gruppen samt ledning av viss utbildning av beredskapsförband

och tygtekniker i ammunitionstjänst in. m. För ifrågavarande arbetsuppgifler

erfordras enligt arméchefen vid envar av tre grupper en kapten

och vid de återstående två grupperna, vilka i fred avses skola utgöra en

enhet, en major och en kapten, den sistnämnde i fredsorganisationen ställföreträdande

gruppchef. I samband med tillsättandet av gruppcheferna

kan de nuvarande befattningarna för platschefer indras. Ledningen av

varje centralförråd bör handhas av förvaltare vid fälttygkåren. Arméche
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

105

fen hemställer att principbeslut fattas beträffande lokalförvaltningarnas

organisation ävensom att från och med nästa hudgetår dels beställningar

för en major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27 inrättas vid fälttygkåren, i

samband varmed arvodesbefattningar för fyra pensionerade officerare

(platschefer) i 1: 30 kan indras, dels alt nio beställningar för förvaltare

i Ma 23 inrättas vid fälttygkåren i utbyte mot tjänster för nio förrådsförvaltare

i Ce 23 med avlöning från sakanslag, dels ock att två arvodesbefattningar

för förrådsunderofficer i 1: 22 vid Kalmar—Växjö försvarsområde

och 115 samt en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid

115 uppföres på arméns personalförteckningar under armétygförvaitningens

anstalter.

Arméchefen har vidare anmält behov av viss ytterligare personal för

administration in. in. av förråden och i samband därmed erinrat om att

av Kungl. Maj:t förordnad utredningsman (krigsrådet E. T. H. Ström)

för översyn av organisationen in. in. rörande centralförråd för ammunition

den 15 november 1954 framlagt förslag i ämnet. Utredningsmannen bär

funnit den av arméchefen föreslagna gruppindelningen av de regionala

förråden ändamålsenlig och har därför tagit indelningen som utgångspunkt

vid beräkningen av den personaluppsättning, som erfordras för

handhavandet av den regionala ammunitionsförrådshållningen. Utredningsmannens

förslag innebär att i slutläget beställningar (tjänster) bör

tillkomma för en major i Ma 30 och fyra kaptener i Ma 27 i utbyte mot

arvodesbefattningar för nio pensionerade officerare i 1: 30, nio tygförvaltare

i Ca 23 i utbyte mot motsvarande antal civila tjänster, fem ingenjörer

i Ce 23, en reparatör i Ce 12 i utbyte mot en kollektivavtalsanställd arbetare,

fem kanslibiträden i Cell, fem tekniska biträden i Cell, 18 vaktmästare

i Ce 10, av vilka ett mindre antal för närvarande finns anställda

såsom extra tjänstemän, samt fem biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Samtliga beställningar (tjänster) bör enligt utredningsmannen uppföras

på arméns personalförteckning under armétygförvaltndngens anstalter.

Civilförvaltningen utgår från att de av arméchefen för nästa budgetår

föreslagna personalförändringarna genomföres med den avvikelsen att ämbetsverket

i likhet med utredningsmannen räknar med inrättande av nio

tygförvaltarbeställningar i Ca 23.

I skrivelse den 8 februari 1956 har armétygförvaltningen på grundval

av utredningsmannens förslag hemställt att från och med nästa budgetår

inrättas tjänster för fem ingenjörer i Ce 23 och eu reparatör i Ce 12, sistnämnda

tjänst i utbyte mot en kollektivavtalsanställd arbetare. Beträifande

den närmare innebörden av ämbetsverkets förslag torde få hänvisas

till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

5. Utbyggnad av tygstaten. I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisas

ett av arméchefen framlagt förslag till successiv utbyggnad av tygstatens

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 ur Utö (i

aktiva personal. Riksdagen har sedermera för budgetåren 1954/55 och

1955/56 beslutat eu viss utbyggnad av tygstaten, innebärande dels inrättande

av nya tjänster för en förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverkmästare

i Ca 21, fyra förste tyghantverkare i Ca 19, åtta tyghantverkare

i Ca 17 och 24 armétekniker i Ca 14, dels överförande av 60 ordinarie

furirsbeställningar vid truppförbanden till tygstaten och samma antal extra

ordinarie furirsbeställningar vid tygstaten till truppförbanden, dels ock indragning

av 32 beställningar för furir i beställningsmannatjänst. Arméchefen

framlägger nu förslag rörande fortsatt utbyggnad av tygstaten. Förslaget,

som redovisas närmare i det följande, innebär en upprepning av

tidigare framförda förslag i de delar dessa icke bifallits av statsmakterna.

Arméchefen föreslår att tre beställningar för förste tygverkmästare i

Ca 22 tillkommer, av vilka en i utbyte mot en tjänst för tygverkmästare i

Ca 21. Personalen avses för vård och reparation m. in. av signalmateriel

för bland annat uppehållsplatsförbindelserna. Vidare bör enligt arméchefen

tillkomma tre beställningar för tygverkmästare i Ca 21 med placering,

eu såsom föreståndare för ny optisk verkstad vid T 3 och övriga såsom

lärare vid tygförvaltningsskolan.

I arméchefens militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1948/49

räknades med en total ökning av 94 tyghantverkarbeställningar (prop.

1948:209, s. 57). Detta behov har nu tillgodosetts utom såvitt avser fyra

beställningar. Arméchefen föreslår därför att för nästa budgetår inrättas

beställningar för fyra förste tyghantverkare i Ca 19. Tjänsterna avses skola

utnyttjas för lärare vid utbildningsverkstäder.

Vidare föreslår arméchefen att 23 beställningar för armétekniker i Ca 14

tillkommer i utbyte mot motsvarande antal furirsbeställningar i beställningsmannatjänst.

Arméchefen har därvid framhållit att det stora behovet

av teknisk personal nödvändiggör att antalet lägre beställningar minskas

endast under förutsättning att äskade högre beställningar samtidigt tillkommer.

Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med en utbyggnad av tygstaten

med ungefär samma antal beställningar som medgivits för innevarande

budgetår och utgår vid kostnadsberäkningarna från att nya beställningar

tillkommer för två förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverkmästare

i Ca 21 samt två förste tyghantverkare i Ca 19. Beträffande arméteknikerbeställningar

har civilförvaltningen ansett sig böra helt tillstyrka

arméchefcns förslag.

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstatcr. Eu regementsofficer

ur ingenjörtrupperna har förutsatts skola vara chef för arméns

fältarbetsskola. Såsom chef för skolan har som regel placerats en major.

Med hänsyn till att skolans arbetsuppgifter avsevärt ökat samt till det med

befattningen förenade ansvaret bör emellertid för chef för skolan avses

en överstelöjtnantsbeställning. Arméchefen föreslår därför att en majors
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

beställning vid ingenjörtrupperna utbytes mot en beställning för överstelöjtnant.

Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget.

Antalet utom ingenjörtrupperna kommenderade officerare har avsevärt

ökat i förhållande till vad som förutsågs i 1942 års försvarsbeslut. Brist

på kompaniofficerare vid ingenjörförbanden föreligger därför. Denna brist

bör successivt avhjälpas. För nästa budgetår föreslår arméchefen att två

kaptensbeställningar inrättas vid ingenjörtrupperna. Civilförvaltningen

räknar med att förslaget genomföres, varvid förutsattes att föreliggande

behov icke kan tillgodoses genom överföring av personal från förband,

föreslagna till indragning eller omorganisation.

Arméchefen har ån\-o — under framhållande att med nuvarande antal

regementsofficersbeställningar vid trängtruppcrna överstelöjtnanter kan

placeras endast vid tre av de fyra trängregementena — föreslagit att en

majorsbeställning vid trängtrupperna uppflyttas till överstelöjtnantsbeställning

(prop. 1955:110, s. 88). Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen föreslår att nya beställningar för två kaptener och tre löjtnanter

tillkommer vid trängtrupperna. Arméchefen har därvid framhållit

att i samband med utredning angående viss omläggning av läkarutbildningen

vid armén dåvarande inspektören för underhållstrupperna anmält

behov av en utökning av trängtruppernas befälskader med tio officerare

och tio underofficerare. Omläggningen har sedermera genomförts (jfr

prop. 1951: 110, s. 82). I nämnda proposition (s. 107) uttalade föredragande

departementschefen att befälstillgången vid trängtrupperna måste

ökas i samband med omläggningen av förenämnda utbildning samt tillstyrkte

såsom ett första steg härutinnan inrättande av tio sergeantsbcställningar.

Departementschefens förslag bifölls sedermera av riksdagen.

Tillgången på personal har enligt arméchefen hittills icke medgivit en utökning

av antalet officerare. Sedan emellertid trängtruppernas behov av

dylik personal numera närmare kunnat granskas i samband med arbetet

på arméutredningen 1954 föreslår arméchefen att trängtrupperna tillföres

fem nya officersbeställningar, varav två för kapten och tre för löjtnant.

Civilförvaltningen utgår från att de föreslagna beställningarna skall tillkomma,

varvid ämbetsverket förutsätter att behovet icke kan tillgodoses

genom överföring av beställningar från förband, föreslagna till omorganisation

eller indragning.

De av arméchefen föreslagna nya beställningarna vid fälttygkåren fölen

major och en kapten avses för underrättelseorganisation inom armétygförvaltningen.

Beträffande den närmare innebörden av förslaget hänvisas

till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1954/55 tillstyrkte civilförvaltningen

ett av arméchefen då framfört förslag om all intendenturkåren

skulle tillföras fem kaptensbeställningar, avsedda för befattningar såsom

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kiuujl. Maj:Is proposition nr 110 år 1956

försvarsområdesintendenter (prop. 1954: 110, s. 68). Förslaget biträddes

emellertid icke av departementschefen. Arméchefen har nu återkommit

till frågan om inrättande av nya kaptensbeställningar vid intendenturkåren

och därvid erinrat om att av de på personalförteckningen för intendenturkåren

uppförda kaptensbeställningarna endast två är avsedda för

törsvarsområdesstaberna. Vid ytterligare sex försvarsområdesstaber är

emellertid kaptener vid intendenturkåren enligt särskilda medgivanden av

Kungl. Maj :t förordnade att uppehålla arvodesbefattningar för intendent.

Fn brist på sex kaptensbeställningar föreligger således. Med framhållande

av nödvändigheten av att kvalitativt förstärka försvarsområdesstabernas

personaluppsättning har arméchefen, som räknat med att vid genomförandet

av beslutade omorganisationer av arméns förband kunna frigöra viss

personal i intendenturtjänst, föreslagit att intendenturkåren tillföres två

nya kaptensbeställningar, avsedda för försvarsområdesintendent, varvid

förutsatts att beställningarna hålles vakanta så länge befattningarna uppehälles

av pensionerade officerare. Civilförvaltningen är i avbidan på resultatet

av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret

icke beredd tillstyrka någon utökning av intendenturkåren.

Arméchefen har upprepat ett i anslagsäskandena för budgetåret 1954/55

framfört förslag om uppflyttning av sju beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst

från Ma 21 till Ma 23 (prop. 1954: 110, s. 68). Till

stöd härför har tramhållits att av intendenturkårens 67 beställningar för

förvaltare i intendenturförrådstjänst endast förenämnda sju förvaltarbeställningar

är placerade i Ma 21 medan återstående 60 förvaltarbeställningar

placerats i Ma 23. Angivna differentiering i fråga om lönegradsplacering

försvårar personalplaceringen och medför ökad personalcirkulation.

Civilförvaltningen är icke beredd att för närvarande förorda någon

jämkning i löneställningen för berörda sju förvaltarbeställningar.

7. Vissa förändringar beträffande försvarsområdesstaberna. I samband

med krigsorganisatoriska förändringar har vid Stockholms försvarsområde

successivt förrädsställts så många förband — främst genom överföring

från T 1 mobiliseringscentral —- att en utökning av försvarsområdets förrådspersonal

är önskvärd. Motsvarande minskning av personalen vid mobiliseringscentralen

kan samtidigt ske. Arméchefen föreslår därför att

tjänster för eu förrådsförman i Ce 13 och en förrådsman i Ce 11 överföres

från mobiliseringscentralen till försvarsområdet.

Arméchefen har vidare framhållit att förband, som tillföres Stockholms

försvarsområde från T 1 mobiliseringscentral, för närvarande är förrådsställda

vid arméns inlendenturförråd i Stockholm med en för tyg- och

intendenturmateriel gemensam förrådsunderofficer som uppbördsman. Om

materielen överlämnas till försvarsområdets förvaltningspersonal måste en

omläggning ske till eu extra kostnad av cirka 7 000 kronor. Därest förrådsunderofticeren

kan bibehållas erfordras endast uppläggning av mate
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kun/jl. Maj ds proposition nr HO år 1956

109

riel för nytillkommande förband. Ur mobiliseringssynpunkt är nuvarande

förrådsuppläggning att föredraga. Förrådsunderofficeren är vid sidan av

sin befattning vid mobiliseringscentralen kasernunderofficer vid intendenturförrådet

och infanteriets kadettskola och kommer även på lång sikt att

erfordras vid nämnda institutioner. Förrådsunderofficeren bör därför enligt

arméchefen allt fortfarande disponeras på sätt som hittills men redovisas

vid försvarsområdet i stället för vid mobiliseringscentralen.

Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag.

Mobiliseringsarbetet vid vissa försvarsområdesstaber kommer enligt

arméchefen att öka till följd av den omläggning av mobiliseringsorganisationen,

som efter band genomföres. I anslutning härtill föreslår arméchefen,

att personalstaten för Örebro försvarsområde utökas med beställningar

(tjänster) för en major i Ma 30, en kapten i Ma 27, ett kanslibiträde

i Cell samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål ävensom att

en arvodesbefattning för tygofficer i 1: 30 vid försvarsområdet utbytes mot

beställning för kapten i Ma 27 på fälttygkårens stat. Beträffande den närmare

innebörden av förslaget hänvisas till de handlingar, som kommer att

tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Förslaget tillstvrkes av

civilförvaltningen (skr. 29/s 1955).

8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Arméchefen har återkommit till sitt senast för budgetåret

1954/55 framförda förslag om inrättande av arvodesbefattningar för sju

pensionerade officerare (expeditionsofficerare) i 1: 30, eu vid varje militärbefälsstab

(prop. 1954: 110, s. 62). Dessa befattningshavare avses skola

utnyttjas för handläggning av frivilligärenden. Därjämte har arméchefen

upprepat sitt föregående år framförda förslag om att 11. militärbefälsstaben,

med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning, tillföres ytterligare eu

arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i 1:22 (prop. 1955:110,

s. 90).

På grund av personalbrist har högre befattningshavare vid VI. militärbefälsstaben

måst i hög grad lagas i anspråk för mera rutinmässiga arbetsuppgifter.

För att avlasta ifrågavarande befattningshavare rutingöromål

bör avdelning I a och sektion III inom staben förstärkas med två

expeditionsunderofficerare. Arméchefen föreslår därför att befattningar för

två pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas vid staben.

Civilförvaltningen har vid sin tidigare behandling av förslaget om nya

arvodesbefattningar för det frivilliga försvarsarbetet ansett att ställning

härtill icke borde tagas annat än i samband med den slutliga prövningen

av frivilligkommitténs betänkande. Enligt uttalande av föredragande departementschefen

i 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 89) avser departementschefen

icke all utöver de i propositionen redovisade åtgärder,

som företagits i anslutning till frivilligkommitténs betänkande, framlägga

något på betänkandet grundat förslag eller cljesl vidtaga ytter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kung i. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

ligare åtgärder i anledning av betänkandet. Civilförvaltningen erinrar

om att frivilligkommittén icke föreslagit att militärbefälsstaberna skulle

tillföras några arvodesbefattningar för här avsedda göromål. I anslutning

härtill räknar civilförvaltningen icke i förevarande sammanhang med bifall

till arméchefens förslag i denna del. Vad angår II. militärbefälsstaben

har statsmakterna nyligen tagit ställning till frågan om personaluppsättningen

inom nämnda stab (jfr prop. 1955: 110, s. 101), varför civilförvaltningen

utgår från att någon ytterligare expeditionsunderofficersbefattning

icke nu inrättas. Icke heller är civilförvaltningen beredd förorda

att VI. militärbefälsstaben tillföres ytterligare expeditionsunderofficersbefattningar.

Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om att arvodesbefattningar

i 1: 32, vilka närmast är avsedda för pensionerade majorer, skall

hänföras till 1: 33 samt att vissa förbättringar i övrigt av förmånerna för

pensionerad personal i arvodesbefattningar skall genomföras (prop. 1955:

110, s. 91). Civilförvaltningen anser alltjämt att ifrågavarande spörsmål

bör upptagas till behandling i samband med en allmän översyn rörande här

avsedda befattningar.

9. Arméns underbefälsorganisation. Arméchefen har framlagt de förslag

till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen, som anses böra

genomföras, även om förslag rörande ny befälsordning icke kan framläggas

för 195G års riksdag.

Under erinran om att arméchefen i 1954 års militärorganisatoriska underlag

framhållit att det vore av avgörande betydelse för den fortsatta utbyggnaden

av den av 1952 års riksdag i princip beslutade underbefälsorganisationen

vid armén att rustmästarbeställningar tillkomme samt att

ställning snarast toges till frågan om antalet instruktörer, har arméchefen

upprepat förslag om att såsom en första utbyggnad av rustmästarkadern

48 rustmästarbeställningar i Ma 16 inrättas i utbyte mot samma antal

furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 (prop. 1955: 110, s. 91).

Därjämte har arméchefen, såsom i det föregående (punkt 2) redovisats,

föreslagit att fyra överfurirsbeställningar i Ma 14 vid signalskolan utbytes

mot rustmästarbeställningar i Ma 16 eller tjänster för yrkesinstruktör i

Ce 16.

Det årliga rekryteringsbehovet av överfurirer har av arméchefen angivits

till omkring 170. För nästa budgetår föreslår arméchefen att vid

arméns förband planenligt tillkommer 54 för vaktchef avsedda överfurirsbeställningar

i Ma 14 med fördelning två vid I 14, fyra vid I. militärbefälsstaben

samt fyra vid ettvart av följande förband, nämligen 12, 14,

111, 113, 118, 119, 121, Pl, P 4, Al, Lv 3 och T 3. Härjämte föreslås

skola tillkomma en överfurirsbeställning i Ma 14 vid V. militärbefälsstaben

i utbyte mot en vakant tjänst för bilförare i Ce 10, vilken befattning

för närvarande uppehälles av en överfurir vid A 9. Detta förslag har

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

framställts tidigare (prop. 1954: 110, s. 60). Arméchefen föreslår vidare

inrättande av en överfurirsbeställning i Ma 14 vid signaltrupperna, avsedd

för särskilda arbetsuppgifter vid försvarsstaben. Beträffande den närmare

innebörden av sistnämnda förslag hänvisas till de handlingar, som kommer

att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Såsom i det föregående

(punkten 2) redovisats har arméchefen härutöver föreslagit inrättande

vid vissa utbildningsanstalter av fyra överfurirsbeställningar, av

vilka en i utbyte mot furirsbeställning och eu mot förrådsmanstjänst.

I fråga om instruktörskadern föreslår arméchefen att 109 furirsbeställningar

i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 omvandlas till beställningar för

överfurir i Ma 14. Det sammanlagda antalet nya överfurirsbeställningar,

som i förevarande sammanhang yrkas för nästa budgetår utöver i det föregående

redovisade fyra beställningar, utgör (54 + 2 + 109 —) 165.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)

utgör enligt gällande personalförteckning 700. Ehuru del teoretiska

rekryteringsbehovet för en underbefälskader utan vakanser och med jämn

åldersfördelning är lägre räknar arméchefen med hänsyn till avgångarna

under de första instruktörs-(beställningsmanna-) skolorna samt på grund

av nuvarande vakanser och ojämna åldersfördelning för nästa budgetår

med oförändrat antal instruktörsaspiranter.

Civilförvaltningen har redan tidigare understrukit angelägenheten av att

klarhet vinnes angående den nya underbefälsorganisationens framtida uppbyggnad

och den takt, i vilken utbyggnaden bör ske, men därvid också

framhållit att det är nödvändigt att avvakta resultatet av övervägandena

om befälsordningen innan slutlig ställning lages till nämnda frågor. Ämbetsverket

vill i anslutning härtill erinra om alt enligt direktiven för den

överarbetning av föreliggande förslag till befälsordning vid armén, som

för närvarande verkställes av 1954 års befälsutredning, överarbetningen bör

verkställas inom sådan tid att därpå grundade förslag kan framläggas för

1956 års riksdag. Mot bakgrunden härav anser civilförvaltningen det ligga

närmast till bands att icke i förevarande sammanhang upptaga frågorna

om arméns underbefälskader utan låta därmed anstå i avvaktan på utredningens

förslag liärutinnan. Vid kostnadsberäkningarna bar emellertid

civilförvaltningen ansett sig böra utgå från alt arméns underbefälsorganisation

ytterligare utbygges. Utöver de förändringar, som berörts under

punkten 2 i det föregående, grundar civilförvaltningen kostnadsberäkningarna

på att vid armén skall tillkomma 111 nya överfurirsbeställningar, av

vilka 54 för vakttjänst, 56 för instruktörsverksamhet samt eu för försvarsstaben.

Sammanlagda ökningen av antalet överfurirer skulle alltså utgöra

1U5. Samtidigt räknar civilförvaltningen med indragning av — förutom

i det föregående berörda tjänster för en furir och eu förrådsman — 56

furirsbeställningar.

Arméchefen bar sedermera i skrivelse den 15 oktober 1955 —— under

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

erinran om att enligt beslut av 1955 års riksdag K 3 skall från och med

budgetåret 1956/57 omorganiseras till bataljon med gemensam administration

med P 4 — framlagt förslag till vissa av omorganisationen föranledda

förändringar i underbefälsorganisationen. Förslaget innebär att fem beställningar

för överfurir i hovslagartjänst omvandlas till beställningar för

överfurir och att 22 furirsbeställningar, varav sex i hovslagartjänst, utgår.

Furir sbeställningarna förutsättes skola inräknas i de 109 furirsbeställningar,

som enligt arméchefens i det föregående redovisade äskanden föreslagits

skola utbytas mot överfurirsbeställningar.

Civilförvaltningen beräknar — med ändring av ämbetsverkets i det föregående

redovisade beräkningar av antalet underbefälsbeställningar -— att i

anledning av omorganisationen av K 3 antalet nytillkommande överfurirsbeställningar

minskas med fem till (111—5 =) 106 och antalet furirsbeställningar,

som skall indragas, ökas med 22 till (56 + 22 — ) 78.

Arméchefen har vidare i skrivelse den 7 februari 1956 framhållit att

förflyttningen av S 1 och signalskolan till Uppsala, varom beslut fattats av

1955 års riksdag, gör det särskilt angeläget att av arméchefen äskade beställningar

för rustmästare (tjänster för yrkesinstruktör) tillkommer. Det

kan befaras att ett flertal av signaltruppernas kvalificerade underbefäl

kommer att begära avsked på grund av de med förflyttningen förenade

olägenheterna. Ifrågavarande befattningshavares omfattande utbildning

och tekniska kunnande gör dem efterfrågade på den civila marknaden. Förbättrade

befordringsförhållanden vid försvaret torde minska underbefälens

benägenhet att begära avsked.

10. Förändringar beträffande arméingenjörkåren. Arméchefen har upprepat

tidigare framlagt förslag om ordinariesättning av beställningar för

fyra arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och tre arméingenjörer av 2. graden

i Ce 27 (prop. 1955:110, s. 92). Civilförvaltningen är i avvaktan på

resultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret

icke beredd förorda annan jämkning beträffande arméingenjörkåren

än att, i enlighet med vad som förutsatts, en vakant beställning för

armédirektör i Ca 30 avföres ur personalförteckningen.

11. Förändringar beträffande läkar personal in. in. Arméchefen har upprepat

för budgetåret 1954/55 framfört förslag om att den för Ing 1 avsedda

bataljonsläkarbeställningen i Ca 27 med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning

uppflyttas till regementsläkarbeställning i Ca 29 (prop. 1954: 110,

s. 72). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att uppflyttningen kommer

till stånd.

Vidare har arméchefen ånyo framfört förslag om att inrätta beställningar

för en bataljonsläkare i Ca 27 vid vardera av infanteriets kadettskola

och krigsskolan, sistnämnda beställning i utbyte mot en läkartjänst

i Cg 25 vid skolan, samt för en bataljonsläkare i Ca 25 vid ettvart av P 2,

Lv 1, Lv 2 och Lv 3 (prop. 1955: 110, s. 92). Då arméchefen under hand

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956 113

upplyst att behovet icke kan tillgodoses med läkarpersonal, som till följd

av omorganisation eller indragning av förband blir övertalig, räknar civilförvaltningen

med att ifrågavarande beställningar inrättas.

I skrivelse den 4 juni 1955 har överbefälhavaren framlagt förslag rörande

organisationen av den hygieniska livsmedelskontrollen inom krigsmakten.

I anslutning till vad däri anförts har försvarets sjukvårdsstyrelse i sina

anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 föreslagit att från och med den

1 juli 1956 från fältveterinärkåren till sjukvårdsstyrelsen överföres en beställning

för regementsveterinär i Ca 29 och eu beställning för bataljonsveterinär

i Ca 27. Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningarna utgått

från att beställningarna överföres till sjukvårdsstyrelsen.

Enligt gällande personalförteckningar skall beställningarna för regementsveterinär

i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, batalj onsveterinär

i Ca 27 vid Ing 2 och TI samt batalj onsveterinär i Ca 25 vid A 2

indragas vid uppkommande vakans. Då innehavarna av beställningarna

kommer att frånträda dessa vid utgången av september 1955 bör beställningarna

utgå ur personalförteckningen från och med den 1 juli 1956.

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.

För att avlasta mera kvalificerade befattningshavare vid VI. militärbefälsstaben

från rutingöromål bör en vaktmästare, tillika förrådsman,

tillföras staben. Arméchefen föreslår därför att en vaktmästartjänst i

Ce 11 inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker att för ifrågavarande arbetsuppgifter

inrättas en vaktmästartjänst i 11 lönegraden, vilken emellertid

tills vidare i avvaktan på närmare erfarenheter rörande arbetsuppgifternas

omfattning bör upptagas såsom extra.

I skrivelse den 30 juni 1955 har civilförvaltningen och fortifikationsförvaltningen

efter samråd med chefen för armén och chefen för försvarsstaben

framlagt förslag rörande anställande av maskinteknisk personal vid

vissa i skrivelsen närmare angivna uppehållsplatser samt därvid, såvitt här

är i fråga, hemställt om inrättande från och med budgetåret 1956/57 av

tjänster för en maskinmästare i Ce 18 och åtta maskinister i Ce 13. Civilförvaltningen

har sedermera i skrivelse den 2 december 1955, i anledning

av framställning av fortifikationsförvaltningen, framlagt förslag rörande

anställande av ytterligare maskinteknisk personal vid vissa i bilaga till

skrivelsen närmare angivna bergrumsanläggningar. Enligt detta förslag

förutsättes tjänster skola inrättas från och med budgetåret 1956/57 för en

maskinmästare i Ce 20, eu maskinist i Ce 15, en maskinist i Ce 13, åtta

reparatörer i Ce 13 och en eldare i Ce 10. En av reparatörstjänsterna erfordras

först från och med den 1 januari 1957. Avlöningskostnaderna för

samtliga förenämnda tjänster för maskinteknisk personal beräknas för

nästa budgetår till 202 656 kronor. Vid bifall till förslagen erfordras icke

längre ett belopp av 4 500 kronor, som för närvarande disponeras av mili8—100

56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tärbefälhavaren för IV. militärområdet för viss tillsyn. Beträffande den

närmare innebörden av förslagen torde få hänvisas till de handlingar, som

kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Kungl. Maj :t har den 21 oktober 1955 medgivit att vid P 2 må tills

vidare under budgetåret 1955/56 finnas inrättad, utöver i vederbörliga personalförteckningar

uppförda tjänster, en extra tjänst för reparatör i Cg 13,

avsedd för tillsyn och övervakning av den maskinella installationen vid

viss anläggning. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med att

tjänsten upptages såsom extra ordinarie.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att en tjänst för

värmeskötare i Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden, vilken

tjänst bedömts erforderlig för framtiden, omändras till extra ordinarie

i Cell med tjänstebenämningen eldare (prop. 1955: 110, s. 95). Civilförvaltningen

är alltjämt i avvaktan på slutligt ställningstagande till organisationen

av maskintjänsten i Boden icke beredd tillstyrka förslaget.

Vid I 5 må budgetårsvis enligt medgivande av civilförvaltningen disponeras

nio arbetsmånader för att anställa kollektivavtalsavlönade eldare

utöver den tjänstemannaanställda eldarpersonalen. För tillsyn och drift

av ång- och värmeanläggningarna har regelmässigt en eldare måst anställas

såsom vikarie under återstående tre månader per år, varför i praktiken

den kollektivavtalsanställda eldaren varit helårsanställd. Arméchefen

föreslår därför att en extra tjänst för eldare i Cg 10 tillkommer vid

regementet i utbyte mot angivna nio arbetsmånader. Förslaget tillstyrkes

av fortifikationsförvaltningen och civilförvaltningen.

13. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst. Arméchefen

har redovisat av underlydande myndigheter framförda yrkanden beträffande

ändrad löneställning för sådan kontorspersonal, som utnyttjas

i kassatjänst. Arméchefen, som tillstyrker yrkandena, har därvid hemställt

att civilförvaltningen måtte upptaga desamma till prövning. Yrkandena

omfattar uppflyttning av en tjänst för förste kansliskrivare i Ce 17

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till tjänst för kontorsskrivare

i Ce 19 samt två kansliskrivartjänster i Ca 15 vid tygförvaltningsskolan

och arméns underofficersskola till tjänster för förste kansliskrivare i

Ca 17.

Vad angår tjänsten för förste kansliskrivare vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden är enligt civilförvaltningens mening de med densamma

förenade arbetsuppgifterna av sådan art och omfattning att för

göromålen bör avses en tjänst i 19 lönegraden. Då arbetsuppgifterna endast

i ringa grad torde komma att påverkas av Kungl. Maj :ts den 8 oktober

1954 meddelade beslut om övergång till central uträkning och utbetalning

av månadslöner vid försvaret vill civilförvaltningen icke motsätta sig

att tjänsten omvandlas till kontorsskrivartjänst i Ce 19.

Innehavarna av kansliskrivartjänsterna vid tygförvaltningsskolan och

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

115

arméns underofficersskola har enligt civilförvaltningens mening efter nedläggandet

av kassaavdelningarna otvivelaktigt erhållit eu mera självständig

ställning än tidigare. Med hänsyn härtill samt till arbetsuppgifternas art

synes skäl tala för en uppflyttning jämväl av dessa tjänster. Civilförvaltningen

vill i detta sammanhang erinra om att i anledning av kassaavdelningarnas

nedläggande vissa tjänster kunnat indragas och andra nedflyttas.

Civilförvaltningen anser sig därför böra tillstyrka att här avsedda

båda tjänster, vilka icke kommer att beröras av en övergång till central

uträkning och utbetalning av månadslöner, uppfljitas till tjänster för förste

kansliskrivare i Ca 17.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen

föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen att, med hänsyn till de med

tjänsten förenade arbetsuppgifternas art och omfattning, en kontoristtjänst

i Ca 13 vid arméöverläkarens expedition utbytes mot kansliskrivartjänst

i Ca 15.

Arméchefen föreslår vidare att två kanslibiträdestjänster i Ce 11 vid

arméöverläkarens expedition, en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben

och en kanslibiträdestjänst i Cell vid 15 ordinariesättes.

Till stöd härför åberopas att innehavarna av tjänsterna under lång tid

varit anställda i statstjänst m. m. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen (skr. V12 1955) har, efter samråd med chefen för armén,

föreslagit att, med hänsyn till innehavarens långvariga statstjänst,

en kanslibiträdestjänst i Cell vid Lv 4 ordinariesättes.

Arméchefen föreslår att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

tillkommer vid VI. militärbefälsstaben. Till stöd härför åberopas

bland annat att viss del av skriv- och expeditionsarbetet för stabens sektion

II, vilket arbete tidigare utförts av personal vid kommendantstaben,

numera åvilar militärbefälsstabens personal samt att mobiliseringsplanläggningsarbetet

inom sektionen utökats. Civilförvaltningen räknar icke

med att förslaget bifalles.

Av arméchefen ånyo framfört förslag om inrättande vid väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition av en tjänst för halvtidstjänstgörande

biträde för skriv- och kontorsgöromål kan civilförvaltningen icke heller

nu tillstyrka (prop. 1955: 110, s. 96).

Arméchefen föreslår att, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning,

två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas, den ena

vid Ing 1, avsedd för arméns fältarbetsskola, och den andra vid infanteriskjutskolan,

avsedd för förvaltningsexpeditionen. Behovet av tjänsterna

har bestyrkts vid organisationsundersökningar av organisationsnämnden.

Civilförvaltningen har vid kostnadsberäkningarna utgått från alt tjänsterna

tillkommer från och med budgetåret 1956/57.

15. Övriga personalförändringar m. m. På personalförteckning för

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

krigsskolan finns uppförd en för gymnastik- och idrottsskolan avsedd extra

tjänst för instruktör i Cg 19. Med hänsyn till angelägenheten av att behålla

nuvarande innehavare av tjänsten föreslår arméchefen att tjänsten

uppföres som extra ordinarie. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Av tjänsterna för köksföreståndare vid försvaret har, i överensstämmelse

med i propositionen 1951:227 angivna grunder, 19 hänförts till 20

lönegraden. Övriga tjänster har hänförts till 18 lönegraden vid matinrättningar,

där det genomsnittliga portionstagarantalet beräknat för 11 månader

eller 335 dagar uppgår till minst 500, och till 17 lönegraden i återstående

fall. Biträdande köksföreståndarna är placerade i 16 lönegraden

vid förband, där köksföreståndarna är hänförda till den högsta tillämpliga

lönegraden, och i övriga fall till 14 lönegraden.

I sitt militärorganisatoriska underlag för de senaste två budgetåren

framhöll arméchefen att portionstagarantalet vid 12, 112 och T 1 uppginge

till det tal, som gällde för övriga förband där köksföreståndartjänsterna

hänförts till 20 lönegraden, och hemställde därför om uppflyttning

av tjänsterna för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare vid

nämnda tre förband (prop. 1955: 110, s. 98).

Arméchefen har nu upprepat sitt tidigare förslag såvitt avser T 1 och

därvid framhållit att ytterligare ett års erfarenhet beträffande portionsstyrkans

storlek vid regementet visar att antalet portioner fortfarande avsevärt

överstiger det tal, som berättigar till uppflyttning.

Civilförvaltningen, som i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår

icke räknade med bifall till det då framlagda förslaget i avvaktan på

ytterligare erfarenheter rörande storleken av portionstagarantalet, har från

arméintendenturförvaltningen inhämtat uppgifter rörande antalet portionstagare

vid arméns förband under de tre senaste budgetåren. Nämnda

uppgifter bestyrker att — med utgångspunkt i förenämnda principer för

lönegradsavvägningen — en uppflyttning av vissa köksföreståndarbefattningar,

särskilt vid T 1, är motiverad men utvisar samtidigt att portionstagarantalet

vid några infanteriförband, där köksföreståndare och biträdande

köksföreståndare är hänförda till 20 respektive 16 lönegraden, under

senare år sjunkit, varför även nedflyttning i lönegrad av dylika tjänster

torde kunna ifrågasättas. Då nedgången i portionstagarantalet är särskilt

markant vid I 4 synes ligga nära till hands att ett utbyte av befattningarna

mellan T1 och 14 kommer till stånd. Emellertid har arméchefen

upplyst att värnpliktskontingenten vid I 4 kommer att öka väsentligt.

Med hänsyn härtill har civilförvaltningen ansett sig icke böra föreslå

någon nedflyttning av berörda befattningar vid I 4 men tillstyrker likväl

i anseende till portionstagarantalet vid T 1 under de senaste budgetåren

att befattningarna för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare

vid sistnämnda förband uppflyttas till Ca 20 respektive Ca 16.

Arméchefen har föreslagit att, med hänsyn till arten och omfattningen

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956 117

av de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna, två tjänster för bilförare

i Ce 10 vid IV. och VII. militärbefälsstaberna utbytes mot tjänster

för garageförmän i Ce 13. Förslaget avstyrkes av civilförvaltningen.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap uppskattar civilförvaltningen

till oförändrat 95 000 kronor. Antalet kvarstående indelta har arméchefen

beräknat till 3 korpraler och 35 vicekorpraler, av vilka 19 i ständig

tjänstgöring.

Arméchefen har föreslagit att antalet utbildningsarvoden å 1 560 kronor

utökas med fyra vid tygförvaltnings skolan och två vid signalskolan.

Arvodena är avsedda för vid dessa skolor heltidstjänstgörande lärare, som

för närvarande uppbär timarvoden. Civilförvaltningen är i avbidan på

översyn av arvodesbestämmelserna inom försvaret icke beredd räkna med

att nya utbildningsarvoden tillkommer.

I fråga om timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid

arméns fasta utbildningsanstalter och skolor, för vilket ändamål för innevarande

budgetår beräknats ett belopp av 500 000 kronor, har arméchefen

anmält ett ökat medelsbehov av 24 000 kronor. För arvoden till civila

lärare för underbefälsutbildning har arméchefen beräknat ett oförändrat

medelsbehov av 330 000 kronor. Med ledning härav utgår civilförvaltningen

— efter erforderlig omräkning med hänsyn till höjda timlöner —

från ett medelsbehov av 545 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och

skolor samt 355 000 kronor för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning,

vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en

kostnadsökning med 45 000 respektive 25 000 kronor.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar avseende

armén har för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar

m. in. upptagits ett belopp av 30 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen

har på grundval av utredning rörande brandskyddet vid bland

annat armén anmält behov av ökad medelstilldelning med 4 000 kronor

och därvid bland annat åberopat att Kungl. Maj:t den 1 oktober 1954 medgivit

förhöjd ersättning åt tjänstemän och beställningshavare, ingående i

brandavdelning, för övningar och utryckningar utom ordinarie arbetstid.

Civilförvaltningen utgår vid kostnadsberäkningarna från att för ändamålet

i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag upptages ett belopp

av 34 000 kronor för nästa budgetår.

I förenämnda förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar

har för veterinärväsendet upptagits ett belopp av 22 300 kronor, varav 550

kronor för anlitande av sakkunniga i arméledningen, 19 250 kronor för

veterinärvården vid de förband in. in., där dylik vård icke bestrides av

militärveterinär, och 2 500 kronor för kostnader för besiktningar, överfältveterinären

har hos civilförvaltningen anmält ökat behov av medel för

arvoden till civila veterinärer till följd av bland annat att bataljonsveteri
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

närtjänsterna vid TI, Ing 2 och A 2 kommer att indragas. På grundval

härav har överfältveterinären för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov

av 25 900 kronor, varav oförändrat 550 kronor för anlitande av sakkunniga

vid arméledningen, 22 000 kronor för veterinärvården vid de förband,

där dylik vård icke bestrides av militärveterinär, och 3 350 kronor

för kostnader för besiktningar. Civilförvaltningen har vid kostnadsberäkningarna

utgått från det av överfältveterinären angivna medelsbehovet.

17. Personalförändringar i anledning av rationalisering av stabs- och

förvaltningstjänsten vid arméns förband m. m. Arméchefen (skr. 28/i 1956)

föreslår, efter förslag som statens organisationsnämnd framlagt på grundval

av undersökningar i samband med den pågående översynen av stabsoch

förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, att en beställning för major i

Ma 30, avsedd för befattning såsom mobiliseringsofficer och chef för mobiliseringsavdelningen,

tillkommer vid regementet. Till stöd härför åberopas,

att vid regementet för närvarande redovisas över 200 000 lokalregistrerade

värnpliktiga mot vid normalregemente 70 000. Vidare organiseras tre inskrivningsnämnder.

Antalet truppregistrerade uppgår till 57 000 mot vid

normalinfanteriförband ungefär 28 000. Ytterligare ökning beräknas inträffa

sedan omorganisationen av 18, P 3, SI, signalskolan och K 1 har

genomförts. Inskrivningschefen är i nuvarande organisation tillika mobiliseringsofficer.

Arbetet med inskrivningsverksamheten och den löpande

tjänsten Aid inskrivningsexpeditionen tager inskrivningschefens tid helt

i anspråk. Han bör därför icke vara chef även för mobiliseringsa\’delningen.

En särskild befattningshaAnre, regementsofficer på aktiv stat, bör

aArses såsom mobiliseringsofficer och chef för mobiliseringsavdelningen.

En beställning för major i Ma 30 bör därför tillkomma. Det stora antalet

truppregistrerade värnpliktiga vid regementet påverkar äAren personaldetaljens

verksamhet. Arbetsomfång och ansvar medför att chefen för detaljen

bör vara kapten på aktiv stat. För att kunna handlägga alla kvalificerade

arbetsuppgifter på detaljen erfordras även en biträdande personalofficer.

För detta ändamål föreslås en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning

i 1: 30.

Förslaget i övrigt innebär minskning med två arvodesbefattningar för

pensionerad personal, varav en i 1: 32 för expeditionsofficer och en i 1: 22

för föreståndare för förrådsbokföringskontor, samt sju extra befattningar

för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Fyra tjänster för förrådsmän

i Ce 11 föreslås skola indragas A7id inträffande ledighet.

Arméchefen (skr. Via, 2/is, 5/ia, 14/i2, 17/i2 och 21 In 1955 samt 2S/i och »/s

1956) har i samråd med försvarets civilförvaltning och statens organisationsnämnd

framlagt förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

m. m. vid 12, 13, I tf, 16, 17, 112, 113, 114, Ilo, 116,

117 och 121. Förslaget innebär att i anslutning till omläggning av förrådsbokföringen

en arA''odesbefattning i 1 :22 för pensionerad underofficer,

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

119

avsedd såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor, indrages vid samtliga

förband utom vid I 15, där en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 är inrättad

övergångsvis för de med arvodesbefattningen förenade göromålen.

Kansliskrivaren föreslås få kvarstå i tjänst tills vidare. Vidare föreslås

indragning av tre tjänster för förrådsman i Ce 11, av vilka två tjänster

dock förutsättes skola indragas först i samband med uppkommande ledighet.

Förslaget innebär vidare en minskning med 23 befattningar för biträde

för skriv- och kontorsgöromål, av vilka 12 extra. En viss ökningav

antalet arvodesbefattningar bär bedömts vara nödvändig. Sålunda föreslås

inrättande vid I 4 av en befattning för pensionerad underofficer i 1: 22,

avsedd för tillsynsman vid regementets stridsskjutningsområde på Prästtomta,

vilket även utnyttjas av bland andra T 1 och Lv 2, samt vid I 7 av

en motsvarande befattning för tygunderofficer, avsedd såsom biträde åt

tygförrådsförvaltaren, ävensom vid 117 av en befattning för pensionerad

officer i 1: 32, avsedd för ställföreträdande avdelningschef på mobiliseringsavdelningen.

Arméchefen föreslår härutöver att en tjänst för kanslibiträde

i Ce 11 inrättas vid vardera 13 och I 15, avsedd för föreståndare

för plåt- och maskingruppen på mobiliseringsavdelningens personaldetalj.

I propositionen 1955:110 (s. 67) anmäldes att statens organisationsnämnd

avgivit på organisationsundersökningar grundade förslag rörande

expeditions- och kassatjänsten in. m. vid krigshögskolan. Någon framställning

till Kungl. Maj :t hade då ännu icke ingivits. Efter beslut av försvarets

civilförvaltning har från och med den 1 april 1955 kassaavdelningen

vid skolan nedlagts och skolan i kassahänseende anslutits till krigsskolan.

Chefen för armén (skr. 13/s 1955) har på grundval av organisationsnämndens

fortsatta undersökningar vid högskolan avgivit förslag till ändrad

organisation av expeditions- och kassatjänsten därstädes. Förslaget, som

avgivits efter samråd med organisationsnämnden och civilförvaltningen,

innebär i huvudsak följande. Förvaltningsgöromålen har efter kassans

indragning befunnits kunna med fördel överföras till staben med skolexpedition.

Förvaltningsavdelningen bör därför utgå ur organisationen.

I stället bör det ankomma på skolans adjutant — kapten (ryttmästare)

på skolans stat — att utöver de arbetsuppgifter, som för närvarande åvilathonom,

förvalta till skolans förfogande stående anslag och vara föredragande

för skolchefen i förvaltningsärenden. I förvaltningsgöromålen bör

han biträdas av en expeditionsföreståndare. För sistnämnda befattning bör

i stället för eu för närvarande kommenderad sergeant på aktiv stat ur

kavalleriet inrättas en beställning för fanjunkare (styckjunkare) i Ma 19

i utbyte mot en motsvarande beställning vid arméförband. På expeditionsföreståndaren

bör vidare ankomma att vara uppbördsman (redogörare)

för skolans materiel. Äskandet avses emellertid skola upptagas först i

ett senare sammanhang. För att omhänderha kassaförskott och för vissa

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

andra arbetsuppgifter föreslås en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 i utbyte

mot en tjänst för kontorist i Ce 13 och en tjänst för kanslibiträde i Ce 11.

En beställning för signalutbildad överfurir i Ma 14, avsedd såsom föreståndare

för vaktmästaravdelningen, föreslås tillkomma vid skolan. Vidare

föreslås en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål skola tillkomma

vid skrivcentralen. En för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i

1: 30 såsom redogörare och bibliotekarie föreslås omvandlad till befattning

för bibliotekarie i samma löneklass.

I det föregående har under Rationaliseringsverksamhet inom försvaret

anmälts att statens organisationsnämnd slutfört organisationsundersökningar

vid Blekinge kustartilleriförsvar. I rapporten över undersökningarna

har upptagits förslag om inrättande av såväl militära och civilmilitära

beställningar som tjänster för civil personal. I detta sammanhang

upptages endast beställningar för militär personal vid armén.

I tygförvaltningen vid kustartilleriförsvaret avses en armé- och motordetalj

skola ingå för handläggning av frågor om arméförbandens tygmateriel

och ammunition samt frågor om kustartilleriets handvapen och

viss tung materiel ävensom motorfordons- och cykelmateriel. Såsom detaljchef

föreslås en kapten i Md 27 ur armén. Vidare föreslås två beställningar

för överfurir i Ma 14, av vilka en avses för infanteriavdelningen

och en för förrådsgrupp 2 vid tygförvaltningens förråd. Chefen för marinen

tillstyrker förslagen.

Chefen för armén har i skrivelse den 10 september 1955 angående

pansarutbildning inom VI. militärområdet hemställt att principbeslut meddelas

om att en pansarbataljon skall organiseras i Boden från och

med utbildningsåret 1957/58. Förslaget grundar sig på utredningar inom

arméstaben i samråd med fortifikationsförvaltningen, armétygförvaltningen,

arméintendenturförvaltningen, statens organisationsnämnd m. fl.

berörda myndigheter. Beträffande de delar av arméchefens framställning

som är av hemlig natur hänvisas till handlingar, som kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Arméchefen framhåller att för försvaret av övre Norrland tillgången till

stridsvagnar (fjärrpansarvärnsvapen) är av stor betydelse. Stridsvagnar

av centuriontyp (stridsvagn 81) har sedan år 1953 tillförts armén. Ytterligare

dylika vagnar kommer att anskaffas. Stridsvagnar av denna typ

och den ombyggda svenska stridsvagnen (stridsvagn 74) är lämpliga för

förband, avsedda för övre Norrland. Dessa förband bör för att snabbt och

säkert komma till insats mobiliseras inom VI. militärområdet. För att förbanden

skall få full effekt måste personalen utbildas under de klimatoch

terrängförhållanden som råder där förbanden skall användas i krig.

En pansarutbildningsenhet om 200—250 man bör förläggas till VI. militärområdet

och i administrativt hänseende anslutas till 119. Utbildnings
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

enheten bör organiseras som en bataljon under benämningen Bodens pansarbataljon

med en årlig utbildning av omkring 200 värnpliktiga. Förläggningsutrymme

för bataljonen finns vid I 19. Bataljonens behov av

aktiv militär personal och arvodespersonal kan tillgodoses genom omplaceringar

inom pansartrupperna i samband med att P 3 i enlighet med

statsmakternas beslut omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning.

För att i största möjliga utsträckning tillgodose den personals

intressen, som förutsättes skola omplaceras till Boden från P 3, bör pansarutbildningen

vid bataljonen påbörjas i samband med omorganisationen

av P 3 omkring den 1 april 1957.

Beträffande kostnaderna för den nya organisationens genomförande har

arméchefen framhållit att anslutningen av pansarbataljonen till 119 medför

behov av ytterligare stabs- och förvaltningspersonal vid 119. Avlöningskostnaderna

för ifrågavarande personal beräknas till cirka 80 000

kronor per är. Flyttningskostnaderna för den personal, som förutsatts

skola tillföras pansarbataljonen genom omplaceringar inom pansartrupperna,

har inräknats i kostnaderna för omorganisation av I 8 m. fl. förband.

Investeringsbehovet för organisationens genomförande har av arméchefen

beräknats till sammanlagt cirka 7 110 000 kronor.

överbefälhavaren har i yttrande över arméchefens förslag erinrat om

att i överbefälhavarens förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling

förordats, att en pansarutbildningsenhet förlädes till Boden i anslutning

till något av där befintliga förband, samt vidare anfört följande.

Stridsvagnar och infanterikanonvagnar bör ingå i de arméförband, som

avses för försvar av VI. militärområdet. Förbindelserna till övre Norrland

är mycket sårbara. För att säkerställa en snabb insats av pansarförbanden

bör de mobiliseras där. Särskilda klimat- och terrängförhållanden råder

inom VI. militärområdet. Personal vid pansarförband avsedda att användas

inom VI. militärområdet bör därför utbildas där. Om utbildningen

förlägges till Boden, kan personalen vid pansarförbanden under första

tjänstgöringen utbildas tillsammans med den personal, som i övrigt skall

ingå i förbanden. Detta är en förutsättning för att de skall kunna användas

effektivt omedelbart efter mobilisering. Bodens pansarbataljon bör organiseras

i samband med de organisationsförändringar, som beslutats beträffande

I 8, P 3 m. fl. förband, och utbildningen vid bataljonen bör således

påbörjas våren 1957. Härigenom tillgodoses den fast anställda personalens

intressen samtidigt som den med förslaget avsedda beredskapsförstärkningen

inom övre Norrland kommer till stånd så snart materieloch

personalförhållandena det medgiver.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall infanteriutbildningen vid I 8

upphöra i samband med att P 3 omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning,

S 1 och signalskolan flyttas till Uppsala och därvid

övertaga de av I 8 disponerade anläggningarna därstädes samt Ing 1 övertaga

de nu för S 1 avsedda anläggningarna i Solna. Vidare har — såsom

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

framgår av det föregående — förslag framlagts av arméchefen om att en

pansarbataljon skall organiseras i Boden från och med utbildningsåret

1957/58, varvid bataljonens behov av aktiv militär personal och arvodespersonal

förutsatts skola tillgodoses genom omplaceringar inom pansartrupperna

i samband med omorganisationen av P 3.

Under erinran härom har arméchefen i skrivelse den 22 december 1955

hemställt att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka bemyndigande

att inom fastställd personalram få vidtaga de jämkningar i personalstaterna

för ordinarie personal, som erfordras för genomförande

av här ifrågavarande organisationsändringar. Arméchefen har i

anslutning härtill framhållit följande.

Omorganisationen avses skola ske successivt, överföring av personal

till de nya tjänstgöringsplatserna avses skola påbörjas omkring den 1

april 1957 och vara slutförd den 30 juni 1958. I samband med att personalen

förflyttas bör personalstaterna ändras.

Riksdagen har beträffande rationaliseringsverksamheten inom försvaret

för innevarande och tidigare budgetår bemyndigat Kungl. Maj :t att vidtaga

de jämkningar i vederbörliga personalorganisationer som blir erforderliga

i anledning av beslut om organisationsändring, dock icke såvitt avser

personalstaterna för ordinarie personal. Arméchefen förutsätter att

samma bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t för kommande budgetår. Härigenom

kan personalförändringar ske under löpande budgetår. Detta är

en förutsättning för att omorganisationerna skall kunna ske på ett med

hänsyn bland annat till de värnpliktigas inryckningstider lämpligt sätt.

Det är önskvärt att personalförändringar även i fråga om ordinarie personal

i samband med omorganisationen av I 8 m. m. kan ske under löpande

budgetår.

För att personalen skall kunna givas slutgiltigt besked angående framtida

anställningsförhållanden och tjänstgöringsplatser samt erhålla rimlig

tid för att förbereda flyttning erfordras beslut inom en nära framtid om

hur tjänsterna skall disponeras efter omorganisationen. Omplaceringarna

måste påbörjas omkring den 1 april 1957. Beslut av 1957 års riksdag kan

därför icke avvaktas.

Under den närmaste tiden beräknas enstaka förändringar (beslut om

avsked in. in.) inträffa, som kan föranleda att tjänster bör disponeras på

annat sätt än som för närvarande avses. Tidpunkten för överförande av

tjänster är vidare beroende av förhållanden, som icke nu slutgiltigt kan

överblickas. Beslut i fråga om uppsättande av Bodens pansarbataljon

måste bland annat avvaktas. Arméchefen räknar på grund härav med att

först omkring den 1 april 1956 inkomma med förslag till personalstater

för förband in. in., som beröres av omorganisationen. Härigenom kan förändringarna

icke upptagas i 1956 års proposition angående vissa avlönings-

in. fl. anslag under fjärde huvudtiteln. Ur tidssynpunkt samt med

hänsyn bland annat till den av omorganisationen berörda personalen och

till angelägenheten av att förändringarna sker successivt är det önskvärt

att Kungl. Maj:t bemyndigas vidtaga jämkningar i personalstaterna för

såväl ordinarie som icke-ordinarie personal vid ifrågavarande förband in. m.

Förändringarna i fråga om ordinarie personal förutsättes skola ske inom

fastställda personalstater och kommer därför icke att medföra kostnadsökningar.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

123

Civilförvaltningen har, med hänsyn till svårigheterna att överblicka personalorganisationens

utseende vid ifrågavarande förband m. m. under de

kommande budgetåren, icke något att erinra mot arméchefens förslag.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag, på grundval

av en inom arméledningen företagen utredning i ämnet, till behandling

upptagit frågan om åtgärder för att minska tillfälliga

olägenheter i fråga om tidpunkten för kaptensbefordran.

Arméchefen har därvid framhållit att till följd av den stora officersrekryteringen

i slutet av 1930-talet och början av 1940-talet samt de för

närvarande små avgångarna tiden fram till kaptensbefordran snabbt kommer

att förlängas. Sålunda beräknas att dylik befordran genomsnittligt

för hela armén skall kunna uppnås först efter 13 tjänsteår såsom officer

mot normalt beräknade 11 år. Stora variationer i tidpunkten för kaptensbefordran

föreligger emellertid mellan och inom olika truppslag, varför

tidpunkten för kaptensbefordran med oförändrade personalstater beräknas

komma att variera mellan nio och 16 år inom olika befordringsenheter.

För att råda bot på nämnda olägenheter har arméchefen föreslagit

att i avvaktan på att ställning tages till befälsordningen vid armén de

genom 1942 års försvarsbeslut tillkomna kaptenslönerna för ständigt

tjänstgörande reservpersonal från och med den 1 juli 1956 utnyttjas för

att förordna löjtnanter på aktiv stat till kaptener, varvid förutsatts att därigenom

ledigblivna löjtnantslöner i Ma 23 får utnyttjas för inkallande av

ständigt tjänstgörande reservpersonal.

Civilförvaltningen erinrar om att anordningen med löner för ständigt

tjänstgörande reservpersonal tillkommit i syfte att i försvarsorganisationen

kunna utnyttja militär personal, anställd på ett mindre bundet sätt

än som följer av fullmaktssystemet, och därigenom ge organisationen en

sådan elasticitet att förändringar i densamma skall kunna genomföras utan

alltför stora svårigheter. Mot bakgrunden härav ställer sig civilförvaltningen

tveksam till att åstadkomma den av arméchefen åsyftade befordringsförbättringen

på av denne föreslaget sätt. De inom arméstaben verkställda

undersökningarna rörande de nuvarande befordringsförhållandena

för löjtnanter synes emellertid enligt civilförvaltningens mening onekligen

tala för att åtgärder bör vidtagas i syfte att förbättra förhållandena för de

löjtnanter, som till följd av den hastiga utbyggnaden av officerskadern

under beredskapsåren kommit i särskilt dålig befordringstur. Dylika åtgärder

har vidtagits beträffande vissa militära beställningshavare, bland

annat löjtnanter, som till följd av 1925 års härordningsbeslut kommit i

dålig befordringstur. En dylik förbättring skulle liksom beträffande sistnämnda

personal kunna givas formen av en tillfällig löneförbättring. Med

hänsyn till de olägenheter ur skilda synpunkter som är förenade med en

dylik lösning synes det emellertid civilförvaltningen mera tilltalande att

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

söka andra utvägar, därvid torde ifrågakonmia antingen vikariatslöneförordnanden

eller möjlighet att uppbära lön efter högre löneklass än den

högsta inom lönegraden Ma 23. Vilkendera vägen som än väljes är det

uppenbart att förbättringen endast bör kunna komma dem tillgodo som

på grund av i det föregående angivna omständigheter kommit i väsentligt

sämre befordringstur än som kan anses normalt. En lösning av den föreliggande

frågan kräver emellertid enligt civilförvaltningens mening ytterligare

undersökningar bland annat av statistisk natur. Civilförvaltningen

föreslår därför att, därest Kungl. Maj:t skulle finna något böra åtgöras

i frågan, uppdrag lämnas åt civilförvaltningen att i samverkan med försvarsgrensstaberna

närmare utreda densamma och till Kungl. Maj :t inkomma

med förslag i ämnet.

Departementschefen

1. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av anslaget Försvarsfilm

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 248) förutsättes kostnaderna

för avlöning till filmregissören och materialförvaltaren vid arméstabens

filmdetalj alltjämt skola bestridas från nämnda anslag. I anslutning till

mitt uttalande i nämnda proposition (bil. 6, s. 17) rörande ifrågasatt utbyggnad

av underrättelseorganisationen inom försvaret beräknar jag icke

medel för inrättande av tjänster för en amanuens, en översättare och ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Förslagen om uppflyttning av en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 till

tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 12 samt inrättande av en tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål kan jag tillstyrka. Sistnämnda tjänst

torde böra uppföras såsom extra.

Förslaget om att uppföra en extra assistenttjänst såsom extra ordinarie

kan jag alltjämt icke tillstyrka.

2. Förslaget om att inrätta en beställning för överfurir i Ma 14 vid arméns

signalskola i utbyte mot en furirsbeställning i Me 11 eller Me 10 vid

signaltrupperna kan jag biträda. Jag anser mig vidare böra tillstyrka arméchefens

förslag om personalförändringar vid arméns fallskärmsjägarskola

och räknar i anslutning härtill med att på skolans stat uppföres tjänster

för ytterligare en packningsförman i Ce 15 och en förrådsman i Ce 11 ävensom

en överfurirsbeställning i Ma 14.

Förslaget om att omdisponera en i gällande personalförteckning för

kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3,

anser jag mig icke kunna tillstyrka. Beställningen torde böra indragas från

och med nästa budgetår. Ej heller övriga under förevarande punkt redovisade

förslag av arméchefen kan jag tillstyrka.

3. Jag är icke beredd att för nästa budgetår tillstyrka inrättande vid

signaltrupperna av nya beställningar eller arvodesbefattningar. Framförda

förslag om förbättrad löneställning för personal vid signaltrupperna är jag

ej heller för närvarande beredd tillstyrka.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

125

4. Av arméchefen framlagt förslag rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen

synes mig i huvudsakliga delar innebära en lämplig

lösning av föreliggande problem på detta område. Jag anser mig därför

böra tillstyrka att för igångsättande av den nya organisationen en maj or sbeställning

och två kaptensbeställningar tillkommer i utbyte mot fyra

arvodesbefattningar för pensionerade officerare i 1: 30. De nya beställningarna

torde böra uppföras på fälttygkårens stat. I enlighet med arméchefens

förslag torde vidare två arvodesbefattningar för förrådsunderofficer

i 1:22 vid Kalmar—Växjö försvarsområde och 115 samt en tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål vid 115 uppföras på arméns personalförteckning

under armétygförvaltningens anstalter. Framförda förslag

rörande förvaltarbeställningar är jag icke beredd biträda.

Förslaget om att inrätta nya ingenjörstjänster i Ce 23 kan jag biträda i

den utsträckning att jag föreslår att tre dylika tjänster tillkommer. Tjänsterna

torde böra avses för samtliga ammunitionsförråd. Jag tillstyrker

vidare inrättande av en reparatör stjänst i Ce 12.

5. Utbyggnaden av tygstaten bör fortsätta. Jag föreslår att tygstaten

för nästa budgetår tillföres ytterligare beställningar för en förste tygverkmästare

i Ca 22, två tygverkmästare i Ca 21, tre förste tyghantverkare i

Ca 19 och 18 armétekniker i Ca 14, de sistnämnda i utbyte mot samma

antal beställningar för extra ordinarie furirer på tygstaten.

6. I likhet med civilförvaltningen tillstyrker jag att en maj or sbeställning

vid trängtrupperna uppflyttas till överstelöjtnantsbeställning.

I anslutning till vad jag uttalat i årets statsverksproposition rörande

ifrågasatt utbyggnad av underrättelseorganisationen (bil. 6, s. 17) räknar

jag icke med inrättande av föreslagna beställningar för en major och en

kapten på fälttygkårens stat. Övriga av arméchefen framförda förslag kan

jag ej heller biträda.

7. I enlighet med arméchefens förslag torde tjänster för en förrådsförman

i Ce 13 och en förrådsman i Ce 11 samt en befattning för förrådsunderofficer

i 1: 22 böra överföras från T 1 mobiliseringscentral till Stockholms

försvarsområde.

Av de föreslagna personalförändringarna vid Örebro försvarsområde kan

jag endast tillstyrka inrättande av en kaptensbeställning i Md 27 och en

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

8. Av arméchefen framförda förslag om inrättande av nya arvodesbefattningar

för pensionerad militär personal kan jag icke tillstyrka.

Arméchefen har framlagt förslag rörande vissa löneförbättringar m. m.

för pensionerad personal i arvodesbefattningar. Enligt min mening bör

särskild utredning ske rörande dessa frågor. Jag är därför icke beredd att

nu taga ställning till det av arméchefen framlagda förslaget.

9. Arméchefens förslag om att inrätta rustmästarbeställningar är jag

alltjämt icke beredd biträda. Arméchefen har vidare föreslagit inrättande

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

av sammanlagt 170 överfurirsbeställningar i Ma 14, varav fem i utbyte

mot överfurirsbeställningar i hovslagartjänst, 109 i utbyte mot furirsbeställningar

i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 samt en i utbyte mot en bil—

förartjänst i Ce 10 vid V. militärbefälsstaben. Med hänsyn till rådande

vakansläge föreslår jag att antalet nya överfurirsbeställningar i Ma 14 för

nästa budgetår begränsas till 105, varav 10 för vaktchef och 95 för instruktör.

Jag räknar därvid med att fem beställningar för överfurir i hovslagartjänst

samt 100 furirsbeställningar, varav 30 ordinarie och 70 extra ordinarie,

skall utgå. Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter)

beräknar jag i likhet med arméchefen till oförändrat

700.

Utgående från vad jag sålunda anfört — och med beaktande av att jag

i det föregående under punkt 2 tillstyrkt inrättande av två överfurirsbeställningar,

varav den ena i utbyte mot en extra ordinarie furirsbeställning

i Me 11 eller 10, samt i det följande under punkt 17 ämnar tillstyrka

inrättande av två nya överfurirsbeställningar och indragning av tre extra

ordinarie furirsbeställningar — föreslår jag att kadern av underbefäl och

instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter), med undantag av

musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten, för

nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

Överfurirer.................

Budgetår

1955/56

1956/57

1 866

2 360

700

4 926

1 970

2 256

700

4 926

Furirer..........................

Instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter) ..

Summa

10. I enlighet med civilförvaltningens förslag torde en vakant beställning

för armédirektör i Ca 30 böra utgå. I övrigt är jag icke beredd att

tillstyrka några förändringar beträffande arméingenjörkåren.

11. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av försvarets sjukvårdsstyrelses

avlöningsanslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 37)

har jag icke något att erinra mot att för den hygieniska livsmedelskontrollen

inom försvaret utnyttjas beställningar för en regementsveterinär

i Ca 29 och eu bataljonsveterinär i Ca 27, dock att beställningarna förutsatts

skola tills vidare alltjämt redovisas på fältveterinärkårens stat.

I enlighet med civilförvaltningens förslag torde beställningarna för regementsveterinär

i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, bataljonsveterinär

i Ca 27 vid Ing 2 och TI samt bataljonsveterinär i Ca 25 vid A 2 böra

indragas.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956 127

Framförda förslag om förändringar beträffande läkarpersonal kan jag

icke tillstyrka.

12. Av civilförvaltningen och fortifikationsförvaltningen framförda förslag

om inrättande av tjänster för maskinteknisk personal vid vissa bergrumsanläggningar

kan jag tillstyrka, dock att en av maskinisttjänsterna

i Ce 13 bör upptagas såsom reparatör stjänst i Ce 13 och eldartjänsten hänföras

till Ce 11. Tjänsterna torde därvid böra uppföras, maskinmästartjänsterna

i Ce 20 och Ce 18, maskinisttjänsten i Ce 15, åtta maskinisttjänster

i Ce 13 och två reparatörstjänster i Ce 13 på arméns personalförteckningar,

fyra reparatörstjänster i Ce 13 på marinens personalförteckningar

och tre reparatörstjänster i Ce 13 jämte eldartjänsten i Ce 11

på flygvapnets personalförteckningar samt medel i anslutning härtill beräknas

under vederbörligt avlöningsanslag. Jag avser att beträffande den

för marinen och flygvapnet avsedda personalen göra framställning härom

vid behandlingen i det följande av marinens och flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

I enlighet med myndigheternas förslag räknar jag såvitt

avser armén med att av militärbefälhavaren för IV. militärområdet för

viss tillsyn disponerade medel minskas med 4 500 kronor.

I enlighet med civilförvaltningens förslag torde en reparatörstjänst i

Ce 13 inrättas vid P 2.

Arméchefens förslag om att en extra tjänst för värmeskötare i Cg 11

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden uppföres som extra ordinarie

eldart jänst biträder jag.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag till personalförändringar

kan jag icke tillstyrka.

13. Förslaget om uppflyttning av en tjänst för förste kansliskrivare i

Ce 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till tjänst för kontorsskrivare

i Ce 19 tillstyrker jag. I övrigt räknar jag för nästa budgetår icke

med några förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst.

14. Under denna punkt redovisade förslag till personalförändringar kan

jag icke biträda i vidare mån än att jag föreslår att en koiftoristtjänst i

Ca 13 vid arméöverläkarens expedition uppflyttas till tjänst för kansliskrivare

i Ca 15 och att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben

uppföres som ordinarie.

15. Förslaget om att uppföra den för gymnastik- och idrottsskolan avsedda

extra instruktörstjänsten såsom extra ordinarie är jag icke beredd

att nu tillstyrka. Jag kan ej heller biträda förslaget om förbättrad löneställning

för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare vid TI. 1

likhet med civilförvaltningen räknar jag icke med förbättrad löneställning

för två bilförare vid IV. och VII. militärbefälsstaberna.

Arméchefen har föreslagit en utökning av antalet utbildningsarvoden.

Då enligt min mening en översyn av gällande bestämmelser om lärararvoden

vid försvaret och därmed sammanhängande spörsmål bör komma

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

till stånd är jag i likhet med civilförvaltningen icke beredd tillstyrka att

ytterligare utbildningsarvoden nu tillkommer.

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag för nästa budgetår

med en medelsanvisning av 545 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter

och skolor, 355 000 kronor för arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning,

34 000 kronor för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid

brandövningar m. in. samt 25 900 kronor för arvoden och särskilda ersättningar

avseende veterinärväsendet.

17. Kungl. Maj:t har numera den 27 januari och den 17 februari 1956

meddelat beslut angående organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

m. m. vid I 2, I 3, I 4, I 6, I 7, I 12, I 13, I 14, 115, I 16, 117 och I 21.

I anslutning härtill räknar jag med de i sammanställningen under förevarande

punkt upptagna förslagen med de ändringarna att vid 117 en

pensionerad officer i 1: 30 i stället för 1: 32 tillkommer samt att vid 115

fyra i stället för fem biträden för skriv- och kontorsgöromål indrages.

Jag anser mig böra tillstyrka att vid Svea livgarde inrättas en beställning

för major i Ma 30, avsedd för mobiliseringsofficer och chef för

mobiliseringsavdelningen, samt en arvodesbefattning i 1: 30, avsedd för

biträdande personalofficer. I enlighet med framförda förslag räknar jag

vidare med att arvodesbefattningar för en pensionerad officer i 1: 32 och

en pensionerad underofficer i 1:22 samt tjänster för sju biträden för

skriv- och kontorsgöromål indrages.

Jag kan icke tillstyrka att för föreståndare för vaktmästaravdelningen

vid krigshögskolan inrättas en särskild överfurirsbeställning. Behovet

torde få tillgodoses genom kommendering. I övrigt tillstyrker jag de av

arméchefen föreslagna personalförändringarna vid krigshögskolan, innebärande

att en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 inrättas i utbyte mot tjänster

för en kontorist i Ce 13 och ett kanslibiträde i Ce 11, att en tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer samt att en för pensionerad

officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30 såsom redogörare och

bibliotekarie omvandlas till befattning för bibliotekarie i samma löneklass.

Vad härefter angår Blekinge kustartilleriförsvar tillstyrker jag att en

kaptensbeställning i Md 27 inrättas för chef för armé- och motordetaljen.

I samband därmed blir en pensionerad officer med avlöning på vakanta

furirslöner icke längre erforderlig. Jag räknar i anslutning därtill med

att tre furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 vid armén indrages. Vidare

kan tjänster för en verkstadsförman i Ce 17 och en tekniker i Ce 13, båda

på sakanslag, utgå ur organisationen. — Förslaget om inrättande av två

överfurirsbeställningar i Ma 14 kan jag tillstyrka.

Pansartruppernas förband är för närvarande förlagda till Enköping

(Pl; IV. militärområdet), Visby (P 1 G; VII. militärområdet), Hässleholm

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

129

(P2; I. militärområdet), Strängnäs (P 3; IV. militärområdet) och Skövde

(P4; III. militärområdet). Av förbanden skall enligt beslut av 1955 års

riksdag P 3 omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning.

överbefälhavaren och arméchefen har understrukit betydelsen av att

pansarförband snabbt kan mobiliseras inom VI. militärområdet och har

därför ansett att en pansarutbildningsenhet, organiserad som bataljon, bör

förläggas till Boden. Bataljonen skulle i administrativt hänseende anslutas

till I 19, varest förläggningsutrymme finnes för bataljonen. Bataljonens

behov av aktiv militär personal och arvodespersonal förutsättes skola tillgodoses

genom omplaceringar inom pansartrupperna i samband med omorganisationen

av P 3. Det ytterligare personalbehovet skulle inskränka sig

till viss förstärkning av stabs- och förvaltningspersonalen vid I 19. Avlöningskostnaderna

härför har beräknats till cirka 80 000 kronor per år.

För egen del kan jag ansluta mig till överbefälhavarens och arméchefcns

förslag om att organisera en pansarbataljon i Boden med gemensam

administration med I 19. Jag föreslår därför att principbeslut nu fattas

härom. Pansarutbildningen vid bataljonen bör påbörjas i samband med

omorganisationen av P 3 våren 1957. Medel för uppförande av erforderliga

byggnader och anläggningar för bataljonen rymmes inom ramen för anvisade

eller för nästa budgetår äskade anslag å försvarets kapitalbudget.

Jag avser att senare denna dag i proposition angående vissa markförvärv

för försvaret framlägga förslag rörande övnings- och skjutfält för bataljonen.

Den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen av I 8 in. fl. förband

ävensom organisationen av en pansarbataljon i Boden, varom förslag

framlagts i det föregående, förutsättes skola ske successivt under

tiden omkring den 1 april 1957—den 30 juni 1958. Ifrågavarande omorganisationer

medför omfattande omplaceringar av personal. Arméchefen har

nu med hänsyn härtill och i övrigt av praktiska skäl ansett att av riksdagen

bör utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga de jämkningar

i personalstaterna för ordinarie personal, som erfordras för genomförande

av omorganisationerna. Ändringarna förutsättes skola ske inom

fastställd personalram och sålunda icke medföra kostnadsökningar. För

egen del ansluter jag mig till arméchefens förslag, vilket cj heller föranlett

någon erinran från civilförvaltningens sida. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955:

128 rörande omorganisationen av I 8 in. fl. förband uttalat att man, med

hänsyn till att vissa svårigheter syntes uppkomma för den av omorganisationen

berörda personalen, härvidlag borde visa största möjliga hänsyn

och i fråga om nödvändiga förflyttningar i görligaste mån söka tillmötesgå

den enskildes önskemål.

9—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Annéchefen har framlagt förslag i syfte att förbättra befordringsmöjligheterna

för löjtnanter på aktiv stat. I likhet med civilförvaltningen är

jag icke beredd att för närvarande taga ställning härtill.

I anslutning till vad jag anfört vid anmälan av försvarsstabens avlöningsanslag

till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 80) torde en på

kavalleriets stat uppförd överstebeställning i Ma 37 indragas.

Jag har i det föregående under särskilda punkter behandlat organisationen

av försvarets fastighetsförvaltning och försvarets musikorganisation

samt därvid förordat vissa personalförändringar berörande arméns

förevarande anslag.

I anslutning till vad jag anfört tidigare denna dag i proposition angående

ändring av huvudmannaskapet m. m. för garnisonssjukhuset i Boden

(s. 7 och 8) torde tjänster för två översköterskor i Ca 14 vid garnisonssjukhuset

böra uppföras på personalförteckning för armén och medel beräknas

under förevarande anslag för arvoden till vissa läkare. Vid anslagsberäkningen

torde vidare hänsyn böra tagas till förändringar i lönegradsplaceringen

för vissa tjänster, som skett på grund av riksdagens beslut

i anledning av propositionen 1955:209.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl.

Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag

redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie

personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande

av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. in. — som betingas

av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala

tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1955: 110, s. 104). Såsom

jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av

riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga

motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

in. m. vid armén samt med ledning av belastningen på

arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar

jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 101 740 000 (+ 2 630 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 8 550 000

(—330 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 270 000

(+ 20 000) kronor;

Arvoden till övrig icke-ordinarie personal 51 760 000 (— 1 075 000)

kronor;

Rörligt tillägg 40 277 000 (+ 14 777 000) kronor;

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

131

Pensionsmedel 3 197 000 (—463 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 200 000 (—15 000)

kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 198 200 000 (+ 16 500 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledes

av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns

personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) besluta att en pansarbataljon skall organiseras i Boden

med gemensam administration med 119;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;
e)

godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 101 740 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
-

befattningar, förslagsvis ........................... 8 550 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 1 270 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 51 760 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 40 277 000

Summa kronor 203 597 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Pensionsmedel, förslagsvis ........................ 3 197 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 2 200 000

Nettoutgift kronor 198 200 000

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1956

f) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 198 200 000

kronor.

[11] Armén: Remontering

1954/55 ..............................

1955/56 (statsliggaren s. 217)

1956/57 (förslag) ...............

Anslag Nettontgift Behållning

400 000 643 183 1 252 204

400 000

400 000

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1954/55 i

runt tal 1 150 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 52) bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Remontering för budgetåret 1956/57 beräkna ett reservationsanslag av

400 000 kronor, d. v. s. samma belopp som anvisats för nu löpande budgetår.

Därvid har anmälts att storleken av anslaget kunde påverkas av

ställningstagandet till vissa frågor i samband med den av 1955 års riksdag

beslutade ändrade organisationen av kavalleriet m. m.

Arméns hästbestånd

Innan jag upptar förevarande anslagsfråga till behandling torde jag få

anmäla vissa frågor rörande arméns hästbestånd.

Behovet av hästar för armén tillgodoses med dels kronan tillhöriga

hästar dels ock uttagna hästar. De kronan tillhöriga hästarna (stamridhästar,

stamdraghästar, ackordridhästar och ackorddraghästar) avses för

att täcka arméns behov i fredsorganisationen, under det att behovet av

hästar i krigsorganisationen tillgodoses — förutom med de hästar som

finnes i’ fredsorganisationen — med uttagna hästar.

Antalet kronan tillhöriga hästar utgör för budgetåret 1955/56 (om hänsyn

ej tages till beräknade omorganisationer) 1 433 stamridhästar, 305

stamdraghästar, 560 ackordridhästar och 5 110 ackorddraghästar. Av

dessa är samtliga stamridhästar och ackordridhästar samt 750 ackorddraghästar

varmblodiga. Hälften av remonteringen av stamdraghästarna sker

vidare med varmblodiga hästar.

Utrustningsbehovet av hästar omfattar i runt tal 2 900 ridbara hästar

och 22 700 drag- och klövjehästar.

Enligt förslag av Kungl. Maj :t till föregående års riksdag (prop. 1955:

110) skulle antalet stamridhästar nedbringas till 435 under budgetåret

1959/60. Remontering av varmblodiga stamdraghästar, ackordridhästar och

ackorddraghästar avsågs icke vidare äga rum. Remontutbildningen skulle

förkortas från två år till ett, varvid remonterna skulle inköpas såsom fyra
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

133

åringar i stället för såsom treåringar. Den erforderliga remonteringen beräknades

vid genomförd organisation till 65. Remontdepåerna skulle indragas

och verksamheten vid arméns ridskola i Ströinsholm överflyttas till

Umeå. Därest framdeles en civil körskola skulle komma att inrättas, syntes

emellertid frågan om en samordning av verksamheten vid skolan med den

militära verksamheten på förevarande område få upptagas till prövning.

Statsutskottet (uti. 128), som ansåg sig i princip kunna godtaga den

föreslagna begränsningen av arméns hästbestånd, fann det angeläget att

Kungl. Maj :t närmare undersökte totalbehovet av hästar vid krig eller

mobilisering. I avbidan därpå borde enligt utskottet reduceringen av antalet

hästar och remonter för arméns räkning icke ske i den snabba takt

Kungl. Maj:t föreslagit. Med hänsyn till att utredning igångsatts om inrättande

av en civil körskola i Strömsholm ansåg utskottet att frågan om

ridskolans indragning borde anstå i avbidan på resultatet av denna utredning.

För den händelse de vid Utnäslöt och Strömsholm befintliga stallutrymmena

skulle behöva helt tagas i anspråk för en skola för den civila

och militära körutbildningen kunde det vidare ifrågasättas, om icke arméns

remonter borde placeras på endera av Gudhems eller Herrevadsklosters

remontdepåer.

Riksdagen (skr. 300) fattade beslut i enlighet med utskottets hemställan.

I anledning av vad riksdagen sålunda uttalat har verkställts vissa undersökningar

rörande arméns hästbehov. Enligt dessa kommer behovet av

hästar för utbildningen efter planerade organisationsändringar att nedgå

till i runt tal 2 100 hästar, varav såsom anmälts i propositionen 1955: 110

435 stamridhästar och 200 ackordridhästar. Endast stamridhästarna anses

böra vara varmblodiga. Antalet stamdraghästar beräknas till 150 och

antalet ackorddraghästar till 1 300. Utrustningsbehovet av hästar beräknas

omfatta i runt tal 2 100 ridbara hästar och 7 700 drag- och klövjehästar.

Med skrivelse den 20 oktober 1955 har den av chefen för jordbruksdepartementet

tillkallade utredningsmannen1 överlämnat betänkande med

förslag angående inrättande av civil körskola och hästdepå vid Strömsholm.

I betänkandet föreslås att en dylik skola med hästdepå skall komma

till stånd med utnyttjande av personal och byggnader vid Strömsholms

hingstdepå.

I utlåtande över utredningsmannens betänkande har chefen för armén

föreslagit, att verksamheten vid den civila körskolan försöksvis påbörjas

hösten 1956 enligt utredningsmannens förslag. Arméchefen konstaterar att

de fördelar som vinnes om arméns rid- och körskola bibehålies vid sin

nuvarande förläggning i Strömsholm endast indirekt kommer armén tillgodo.

Det bör därför under försökstiden klarläggas i vilka avseenden

administration och utbildning kan samordnas mellan den civila körskolan

1 Generaldirektören C.-H. Nordlander.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

och arméns rid- och körskola samt hur kostnaderna bör fördelas. Därjämte

bör det undersökas om det är ekonomiskt fördelaktigt att bibringa

arméns remonter två års utbildning, varvid det första årets utbildning i

så fall skulle anslutas till en samordnad körskola.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla, att chefen för armén

i skrivelse den 15 oktober 1955 med förslag till omorganisation av Livregementets

husarer föreslagit att antalet hästar efter genomförd omorganisation

övergångsvis skall ökas med 35 i förhållande till vad som tidigare

förutsatts (jfr prop. 1955: 110, s. 8). Remontering av dessa hästar bör

dock icke ske.

Medelsäskandena för nästa budgetår

Jag övergår härefter till behandlingen av medelsäskandena för nästa

budgetår.

Yrkande

Såsom framgår av årets statsverksproposition hemställer arméintendenturförvaltningen

att anslaget höjes med 145 000 kronor.

ökning Minskning

1. Minskad remontering av varmblodiga hästar ......... 937 475

2. Ökad remontering av kallblodiga hästar ............... 200 000

3. Högre hästpriser ............................................. 98 200

4. Utackordering av varmblodiga ackorddraghästar mot

ersättning upphör ............................................. 93 750

5. Minskad utrangering av hästar ........................... 144 200

6. Omräkning ................................................... 733 250

+ 144 425

Avrundat + 145 000

Motiv

1. För nu löpande budgetår inköpes 450 varmblodiga remonter till ett

pris av 2 300 kronor för remont. Kostnaderna i samband med inköpen

har beräknats till 135 kronor för remont. För nästa budgetår beräknar

arméintendenturförvaltningen inköpsbehovet till 65 remonter. Under förutsättning

av oförändrade inköpspriser m. m. uppkommer härvid en kostnadsminskning

av [(450 — 65) x (2 300 + 135) =] 937 475 kronor.

Rörande beräkningen av antalet remonter anför arméintendenturförvaltningen

i huvudsak följande.

I sitt förslag till ändrad organisation av kavalleriet m. m., vilket ligger

till grund för Kungl. Maj :ts förslag i ämnet i propositionen 1955: 110, hade

chefen för armén beräknat 92 remonter erforderliga under budgetåret

1956/57. Dessa skulle inköpas såsom fyraåringar och bibringas ett års

remontutbildning (jfr prop. s. 8). Arméchefen anförde emellertid att det

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

—- om en civil körskola med hingstdepå inrättades vid Strömsholm - kunde visa sig fördelaktigt att alltjämt inköpa remonterna såsom treåringar

och bibringa dem två års remontutbildning (jfr prop. s. 9). Under

hand har arméintendenturförvaltningen inhämtat att den i frågan tillkallade

utredningsmannen föreslagit inrättande av eu civil körskola vid

Strömsholm. Ämbetsverket har på grund av det anförda ansett sig böra

såsom en preliminär beräkningsgrund räkna med remontering på det av

arméchefen i förenämnda förslag för budgetåret 1959/60 angivna stamhästbeståndet,

435 hästar, samt förutsatt att remonterna fortfarande inköpes

såsom treåringar och bibringas två års remontutbildning. — Det

av arméchefen i det föregående angivna inköpsbehovet av fyraåriga remonter,

92 stycken, har beräknats på grundval av en från 11 till 15 %

förhöjd remontering. Med bibehållen två års remontutbildning skulle remonteringsprocenten

enligt för närvarande tillämpad beräkningsgrund utgöra

11. Arméintendenturförvaltningen anser emellertid detta procenttal

böra höjas till 12 för budgetåret 1956/57. Den erforderliga remonteringen

skulle då utgöra 0,12 x [435 + (0,12 X 435)] = 59, varjämte 6 remonter erfordras

för att ersätta under första året störtade remonter.

2. Arméintendenturförvaltningen beräknar den erforderliga remonteringen

av draghästbeståndet för budgetåret 1956/57, efter 10 % remontering,

till 511 ackorddraghästar och 30 stamdraghästar. Av stamdraghästarna

avses hälften eller 15 vara kallblodiga. Återstående behov av stamdraghästar

avses skola tillgodoses med övertaliga varmblodiga depåremonter,

vilka inköpts år 1955. Av dessa övertaliga remonter beräknas dessutom

högst 100 kunna utackorderas såsom ackorddraghästar. Inköpsbehovet

av kallblodiga hästar under budgetåret 1956/5/ beräknas i enlighet

härmed till (511 + 15 — 100 =) 426. Enligt medelsberäkningarna för innevarande

budgetär utgör motsvarande antal 326. Om medelinköpspriset för

kallblodiga hästar beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår,

2 000 kronor, ökar kostnaderna med [(426 — 326) X 2 000 =] 200 000

kronor.

3. För innevarande budgetår beräknades, såsom nyss anförts, medelinköpspriset

för kallblodiga hästar till 2 000 kronor, medan samma pris för

varmblodiga hästar beräknades till 2 300 kronor eller 300 kronor högre.

På grund av stigande hästpriser beräknar arméintendenturförvaltningen

för nästa budgetår medelinköpspriset för kallblodiga hästar till 2 200 kronor.

Medelinköpspriset för varmblodiga hästar upptager ämbetsverket till

300 kronor högre belopp eller 2 500 kronor. Kostnadsökningen till följd av

höjda hästpriser beräknas i enlighet härmed till (426 X 200 + 65 X 200 =)

98 200 kronor.

4. Enligt vad som anförts i propositionen 1955:110 (s. 109) skall

ackordsersättning till fodervärd för mottagande av varmblodig ackorddraghäst

icke vidare utgå. För innevarande budgetår har emellertid övergångsvis

beräknats medel för vissa dylika kostnader. Arméintendenturförvaltningen

räknar för nästa budgetår icke med något medelsbehov för ändamålet.

Medelsbehovet minskas härigenom med 93 750 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

5. Antalet utrangerade stamhästar och ackorddraghästar under nästa

budgetår väntas minska med 34 respektive 130. Enär priserna beräknas

till oförändrat 800 kronor respektive 900 kronor, minskas inkomsterna

under anslaget med (34 x 800 + 130 x 900 =) 144 200 kronor.

6. Nettoutgifterna för innevarande budgetår har av departementschefen

beräknats till 1 133 250 kronor. Anslaget har med hänsyn till befintlig

reservation m. in. upptagits till 400 000 kronor. Såsom ökning upptages

här (1 133 250 — 400 000 =) 733 250 kronor.

Departementschefen

I fråga om arméns hästbestånd och därmed sammanhängande spörsmål

har jag nyss erinrat om att 1955 års riksdag beslutat att i princip godkänna

det förslag till begränsning av antalet hästar vid armén, som framlagts

i propositionen 1955: 110.

I det föregående har jag angivit att arméns utrustningsbehov av hästar

i samband med planerade organisationsändringar kommer att minskas

från i runt tal 26 000 till i runt tal 10 000. I det förut omtalade betänkandet

med förslag angående inrättande av civil körskola med hästdepå

har det totala antalet hästar i landet år 1955 beräknats till i runt tal

300 000. Fram till år 1960 antages hästbeståndet komma att sjunka till

200 000. Av de siffror jag nu angivit framgår att arméns behov av hästar

kan beräknas minska i större omfattning än det totala antalet hästar;

en förhållandevis större andel av den totala häststocken torde följaktligen

kunna användas för att tillgodose andra behov än det militära försvarets.

Enligt min uppfattning bör det, även sedan armén minskat sitt hästbestånd,

bli möjligt att i rimlig utsträckning tillgodose det totala hästbehovet.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen beslöt riksdagen

föregående år att frågan om indragning av ridskolan vid Strömsholm skulle

anstå i avbidan på resultatet av den utredning, som igångsatts rörande inrättande

av en civil körskola med hästdepå vid Strömsholm. Jag har vidare

omnämnt att den för ändamålet tillkallade utredningsmannen framlagt

förslag till en sådan skola. Enligt vad jag inhämtat från chefen för jordbruksdepartementet

kommer emellertid något förslag om inrättande av en

civil körskola icke att framläggas. Vid sådant förhållande saknas anledning

att uppskjuta ställningstagandet till frågan om arméns rid- och körskolas

förläggning. Jag räknar därför med att — såsom ursprungligen föreslagits

— ridskolan vid Strömsholm indrages från och med budgetåret

1957/58, i samband varmed körutbildning vid K 4 kan påbörjas.

Då någon civil körskola icke kommer att inrättas, är det ej heller aktuellt

att för framtiden inköpa arméns remonter såsom treåringar eller att bibehålla

någon av arméns remontdepåer. Jag förutsätter därför att arméns remonter

fortsättningsvis inköpes som fyraåringar samt att remontdepåerna

avvecklas. Som jag föreslog vid anmälan av frågan i propositionen

1955: 110, bör avvecklingen ske beträffande Gudhems remontdepå från och

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

med budgetåret 1956/57 samt beträffande Herrevadsklosters och Utnäslöts

remontdepåer från och med budgetåret 1957/58.

Arméchefens förslag att övergångsvis utöka antalet stamridhästar vid

Livregementets husarer utöver det antal som angivits vid anmälan av nyssnämnda

proposition finner jag mig icke kunna tillstyrka.

Vidkommande härefter medelsbehovet under remonteringsanslaget för

nästa budgetår har arméintendenturförvaltningen vid sina beräkningar utgått

från att 65 treåriga varmblodiga remonter skall inköpas. Som jag

nyss uttalat räknar jag emellertid med att arméns remonter framdeles skall

inköpas som fyraåringar. I samband med omläggningen av remontköpen

erfordras under nästa budgetår icke inköp av några varmblodiga remonter.

Jag föreslår därför att inköpen av hästar för arméns räkning för nästa

budgetår inskränkes till att omfatta det antal kallblodiga hästar som

arméintendenturförvaltningen föreslagit. Mot de av ämbetsverket beräknade

inköpspriserna på dessa hästar har jag icke funnit anledning till erinran.

Arméintendenturförvaltningens beräkningar av antalet utrangerade

hästar och försäljningspriserna på dessa anser jag mig i huvudsak kunna

godtaga. I enlighet med vad jag sålunda anfört föreslår jag att anslaget

för nästa budgetår uppföres med avrundat 400 000 kronor eller samma

belopp som under nu löpande budgetår. Jag har härvid även beaktat att

det är önskvärt med en i huvudsak jämn fördelning av medelsanvisningen

under olika budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Remontering för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

[12] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 70 500 000 72 051 405

1955/56 (statsliggaren s. 231) 68 800 000

1956/57 (förslag) ............... 74 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 132) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag

av 75 200 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört därom

i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Samma

1. Förändringar beträffande marinstaben

Nya tjänster

3 kaptener Ma 27 (flottan) ............... 57 204

2 kaptener Ma 27 (kustartilleriet) ...... 37 598

1 kanslibiträde Ce (Cg) 11 ............... 9 516

1 kontorist Ce 13 ........................... 10 224

1 kanslibiträde Cell ..................... 9 516

1 filmregissör anställd mot arvode motsvarande

27 löneklassen (sakanslag)

— Ce 27 .................................... 19 740

1 tekniskt biträde Cg 8 (sakanslag) —

Ce 8 .......................................... 8 304

Lönegradsuppflyttningar

2 tekniska biträden Cg 8 — Cg 11 ...... 2 424

2 biträden för skriv- och kontorsgöro
mål

— kanslibiträden Cell ......... 4 200

1 expeditionsvakt Ce 10 — Ce 11 ...... —

Övriga personalförändringar

1 kontorist Ce 13 — Ca 13 ...............

1 fotograf Cg 14 — Ce 14 ...............

2 tekniska biträden Cg 11 — Cell ...

1 assistent Cg 23 — Ce 23 ...............

1 tekniker Cg 13 — Ce 13 ...............

1 expeditionsunderofficer 1: 22 indrages

(vakant fr. o. m. V2 1956) ......

2. Centralisering av flottans personalorganisation
1

chef för Stockholms örlogsstation

Mo 14 — kommendör Mo 14 (chef

för flottans underofficerare, underbefäl

och meniga) ........................

5 kanslibiträden (1 Ca 11, 3 Ce 11 och

1 Cg 11), 12 kontorsbiträden Ca 8

och 7 biträden för skriv- och kontor

sgöromål (varav 4 extra) överföres

från Stockholms örlogsstation

till det centrala personalorganet ...

3 455 + 155 271

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 kontorsbiträden Ca 8 överföres från

Karlskrona resp. Göteborgs örlogsstation

till kontaktorgan inom Sydkustens

resp. Västkustens marindistrikt

.................................... —

3. Flottans utbildningsorganisation m. in.

Karlskrona örlogsstation — Karlskronaskolorna
5

expeditionsunderofficerare 1: 22 (vakanta)

utgår .............................. 7 870

1 driftingenjör Ce 25 — Ce 27 ......... -—

2 badmästare Ce 10 — Ce 12 ............ —

1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

— Ce 23 .................................... —

1 maskinmästare Cg 20 — Ce 20, 1

maskinist Cg 15, 5 reparatörer (2

Ce 13 och 3 Ce 12) och 8 eldare (2

Cell, 4 Ce 10 och 2 Cg 10) överföres

till Karlskrona örlogsvarv ...... —

2 kanslibiträden Ce 11, 13 kontorsbiträden

Ca 8 samt 3 biträden för

skriv- och kontorsgöromål utgår ... 137 220

Marinens tekniska skola organiseras

inom Karlskronaskolorna
-

1 adjunkt Ca (Ce) 29 ..................... 20 424

Timarvoden till lärare och föreläsare

vid marinens fasta undervisningsanstalter

och skolor ..................... 45 000

1 utbildningsarvode ........................ 1 560

Göteborgs örlogsstation — Göteborgsskolorna
1

expeditionsunderofficer 1: 22 (vakant)

utgår ..............................

1 expeditionsunderofficer 1:22 — föreståndare

för rustkammare 1: 22 ......

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 kanslibiträden Cell, 4 kontorsbiträden

Ca 8 samt 6 biträden för skrivoch

kontorsgöromål utgår ............

92 904

1 kontorsbiträde Ca 8 överföres till

Västkustens marindistrikt ............ —

1 maskinmästare Ce 18, 2 reparatörer

(1 Ce 13 och 1 Ce 12) och 3 eldare

(1 Ce 11 och 2 Ce 10) överföres till

Göteborgs örlogsvarv..................... —

1 översköterska Ce 14 och 1 sjukvårdsbiträde

Ce 5 överföres till Västkustens

marindistrikt ........................ —

Bergaskolorna

1 kapten Ma 27 .............................. 19 068

1 köksföreståndare Ca 17 — Ca 20 ... 1 560

1 biträdande köksföreståndare Ca 14

2 adjunkter (1 Ce 29 och 1 Ce 27) överföres

från Stockholms örlogsstation —

1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

vid Stockholms örlogsstation — Ce

23 vid Bergaskolorna .................. —

2 biträden för skriv- och kontorsgöro
mål

överföres från Stockholms örlogsstation

................................. —

1 hantverkare Cg 12 — Ce 12 ............ —

1 förrådsman Cg 11 — Cell ............ —

Stockholms örlogsstation — Flottans

kaserner på Skeppsholmen

3 expeditionsunderofficerare 1: 22 (vakanta)

utgår ..............................

1 maskinmästare Ce 20, 1 maskinist Ce

15, 2 reparatörer Ce 12 och 7 eldare

(2 Ce 11, 3 Ce 10 och 2 Cg 10) överföres

till Stockholms örlogsvarv...... —

1 verkstadsförman Ce 17 överföres till

Ostkustens marindistrikt ............ — _ 196150

Ca 16

792

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Ktwgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4. Sjökrigshögskolans organisation

2 kommendörkaptener av 2. graden,

majorer eller kaptener (lärare i artilleri-

och stabstjänst) Ma 30/27 —

kommendörkaptener av 1. graden

(överstelöjtnanter) eller kommendörkaptener

av 2. graden (majorer)

Ma 33/30 .................................... 5 796

1 överstelöjtnant eller major (lärare i

kustartilleritaktik) Ma 33/30 ......... 24 156

1 kapten Ma 27 (kustartilleriet) utgår

1 kapten Md 27 (lärare i taktik) —

kommendörkapten av 1. eller 2. graden

Ma 33/30 .............................. 4 416

18 799

+ 15 569

5. Flottans underbefälsorganisation m. m.

25 högbåtsmän Ma 14 ..................... —

3 övertaliga underofficerare Ma 19/

16 —- högbåtsmän Ma 14 ............ 4 446

83 furirsaspiranter Mf 8/7 utgår ...... —

100 meniga Mha 1 ........................—_

6. Förändringar i övrigt beträffande militär

personal

Flottan

3 kommendörkaptener av 2. graden

Ma 30 ....................................... 66 276

5 kaptener Ma 27 ........................ 95 340

Kustartilleriet

9 (8) kaptener Ma 27 ..................... 150 392

4 löjtnanter Ma 23/19 utgår ............ 48 440

5 flaggunderofficerare Ma 19 ......... 60 550

5 underofficerare av 2. graden Ma 16 53 725

41 överfurirer Ma 14 ..................... 408 852

41 furirer Me 11/10 utgår ............... 360 062

20 korpraler Mha 2 utgår ............... 78 000

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Pensionerad personal i arvodesbefattningar
1

besiktningsofficer 1: 30 vid Göte
-

borgs kustartilleriförsvar utgår ... 7 617

1 expeditionsunderofficer 1: 22 vid

Sydkustens marindistrikt (vakant)

utgår ....................................... 1 574 + 339 442

7. Förändringar beträffande mariningenjörkåren
2

marindirektörer av 1. graden Ca 33 —''

10 marindirektörer av 1. graden Ca 33

utgår ....................................... ..

3 marindirektörer av 2. graden Ca 31 —

4 mariningenjörer av 1. graden Ca 29 —

2 mariningenjörer av 2. graden Ca 27 —- —

8. Förändringar beträffande läkarpersonal
1

marinöverläkare Co 13 — Co 15 ...... — —

9. Förändringar beträffande vaktpersonal

24 vaktmän Cg 12 vid kustartilleriförsvaren

.................................... 223 728

Arvoden till tillsynsmän vid befästningar

m. m............................ 140 000

Arvoden till tillsynsmän vid marinens

kustbevakning ........................... 1 100 + 84 828

10. Förändringar beträffande kontorspersonal
Hemsö

kustartilleriförsvar

1 (extra) biträde för skriv- och kon
-

torsgöromål .............................. 7128

Gotlands kustartilleriförsvar

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

utgår ................................. 6 828

Sydkustens marindistrikt

1 förste kansliskrivare Ce 17 — assistent

Ce 21 ................................. 2 244

1 kanslibiträde Cell—kontorist Ce 13 648 -f

3 192

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

K ungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. D. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

11. Övriga personalförändringar in. in.

Härnösands kustartillerikår

1 biträdande köksföreståndare Ce 14... 10 140

Ostkustens marindistrikt

1 köksföreståndare Ca 20 — Ca 17 ... 1620

1 biträdande köksföreståndare Ca 16

— Ca 14 .................................... 816

1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ......... —

Stockholms kustartilleriförsvar

3 reparatörer Ce 14 — förste reparatörer

Ce 15 ....................................

1 båtbefälhavare Cg 17 (sakanslag) —

Ce 17 ....................................... 11 328

Stockholms örlogsvarv

1 skogvaktare Cg 17 — Ca 17 ............ —

S jökrigsskolan

1 förste kansliskrivare Ce 17 — för
rådsförvaltare

Ce 19 ................*— 934

Arvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning

........................... 4 000

Fänrikar ....................................... 174 912

Höjda arvoden till assistenter för frivilligfrågor

.................................

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

vid brandövningar ........................ 3 250_ + 202 178

12. Omräkning

1955 års lönereglering ..................... 5 409 400

Omräkning i övrigt ...................... 30 000______+ 5 439 400

13. Ändrad organisation av Blekinge kust
artilleriförsvar
1

kapten Ma 27 — major Ma 30 ...... 3 048

1 mariningenjör av 1. graden Ca 29 ... 20 424 4- 23 47

Motiv

1. Förändringar beträffande marinstaben. Den teletekniska utvecklingen

har medfört att motmedelstjänsten i teletekniskt hänseende kräver

to

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

allt större uppmärksamhet. Marinchefen föreslår därför att marinstabens

förbindelseavdelning förstärkes med två kaptener, en från flottan och en

från kustartilleriet. Vidare föreslår marinchefen att beställningar tillkommer

för två kaptener, en från vardera av flottan och kustartilleriet, vilka

inom marinledningen skall handlägga med robottjänsten sammanhängande

frågor. Civilförvaltningen räknar med att beställningar inrättas för angivna

arbetsuppgifter. För inhämtande av ytterligare upplysningar rörande

ifrågavarande förslag torde få hänvisas till de handlingar, som kommer

att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Marinchefen föreslår att en kaptensbeställning på flottans stat tillkommer

för operationsavdelningens underhållsdetalj. På denna detalj tjänstgör

för närvarande en intendenturofficer. Omfattningen och arten av arbetsuppgifterna

medför enligt marinchefen att på detaljen jämväl bör

tjänstgöra en sjöofficer. Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäkningar

från att beställningen inrättas.

Chefen för marinen har upprepat sitt tidigare framlagda förslag om inrättande

av en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 vid marinstabens bibliotek

(prop. 1955: 110, s. 116). Civilförvaltningen anser alltjämt, att behovet

bör tillgodoses genom inrättande av en extra tjänst för kanslibiträde.

Marinchefen har anmält behov av dels en tjänst för kontorist i Ce 13

(handsekreterare åt inspektören för kustartilleriet, tillika sammanträdesstenograf

inom kustartilleriinspektionen), dels ock en tjänst för kanslibiträde

i Ce 11 (sekreterare åt inspektören för den skeppstekniska tjänsten)

samt hemställt att tjänster inrättas för dessa ändamål. Civilförvaltningen

biträder förslagen.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 247) upprepar

civilförvaltningen sitt tidigare framförda förslag (jfr prop. 1955:110, s.

118) att från anslaget till försvarsfilm till förevarande anslag överföres

en filmregissör och ett tekniskt biträde vid marinstabens filmdetalj och

att därvid för ändamålet uppföres extra ordinarie tjänster i Ce 27 respektive

Ce 8.

Marinchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att två

för marinstabens tryckeri avsedda tjänster för tekniskt biträde i Cg 8 uppflyttas

till Cg 11. Civilförvaltningen biträder därjämte av chefen för marinen

framlagda förslag om inrättande av två tjänster för kanslibiträde i

Ce 11, avsedda för sekreterare den ena åt cheferna för sektion I och operationsavdelningen

(jfr prop. 1955:110, s. 118) och den andra åt chefen

för sektion II, i utbyte mot två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de

arbetsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster.

Ett av chefen för marinen ånyo framfört förslag om uppflyttning av en

tjänst för expeditionsvakt från Ce 10 till Cell avstyrkes alltjämt av civilförvaltningen

(jfr prop. 1955: 110, s. 118).

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

145

Civilförvaltningen räknar med bifall till ett av chefen för marinen framfört

förslag att ordinariesätta en tjänst för kontorist i Ce 13, avsedd för

sekreterare åt marinchefen.

Marinchefen upprepar tidigare förslag (jfr prop. 1955: 110, s. 116 och

117) alt såsom extra ordinarie måtte uppföras tjänster för en assistent i

Cg 23 (ledningen av bildbandsframställningen), en tekniker i Cg 13 (filmdetaljen)

samt en fotograf i Cg 14 och två tekniska biträden i Cg 11 (fotolaboratoriet).

Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslagen.

Marinchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen indragning av

en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i 1: 22, vilken till följd

av vidtagna rationaliseringsåtgärder ej längre erfordras.

2. Centralisering av flottans personalorganisation. Allmänt. Enligt

särskilda Kungl. Maj :ts bemyndiganden har under de senaste åren bedrivits

försök med centralisering av flottans personalregistrering. Försöken

har inneburit att truppregistren vid Göteborgs och Karlskrona örlogsstationer

samt marinledningen successivt överförts till Stockholms

örlogsstation samt att chefen för Stockholms örlogsstation övertagit de

åligganden som cheferna för Göteborgs och Karlskrona örlogsstationer haft

såsom personalkårchefer för underofficers- och sjömanskårerna. Försöken

har ägt rum i samråd med försvarets civilförvaltning, centrala värnpliktsbyrån

och statens organisationsnämnd. Samarbete har vidare förekommit

med pågående utredning rörande utnyttjande av hålkortsanläggningar

inom försvaret.

De erfarenheter, som inhämtats genom den hittillsvarande försöksverksamheten,

bestyrker enligt marinchefen, att en centralisering av personalorganisationen

utformad i anslutning till planerad regional ledningsorganisation

bör komma till stånd.

Marinchefens förslag i fråga om centralisering av flottans personalorganisation

m. in. innebär i huvudsak följande. Flottans underofficerare, underbefäl

och meniga sammanföres under en chef, direkt underställd chefen

för marinen. I fråga om antagning, befordran, kommendering, avgång

m. in. av personalen skall denne personalkårchef fullgöra de uppgifter

som i gällande organisation ankommer på cheferna för de olika örlogsstationerna.

Personalkårchefen bär vara truppregistreringsmyndigliet för

flottans personal och för marinen gemensam personal. Det centrala personalorganet

förutsättes bli placerat i Stockholm. I anslutning till denna

centralisering sker vissa förändringar beträffande flottans utbildningsorganisation

m. m. Från och med budgetåret 1956/57 bör sålunda Stockholms

och Göteborgs örlogsstationer — i likhet med vad redan beslutats

i fråga om Karlskrona örlogsstation (jfr prop. 1955: 110, s. 130; SU 128;

rskr. 300) — utgå ur marinens organisation. På motsvarande sätt som

förutsatts beträffande Karlskrona örlogsstation ersättes Göteborgs örlogs10—loo

r>(! Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Xr 110

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

station av en utbildningsorganisation, Flottans skolor i Göteborg, »Göteborgsskolorna».

De utbildningsuppgifter som ankommer på Stockholms

örlogsstation övertages i huvudsak av Bergaskolorna. För vissa avvecklingsuppgifter

i Stockholm tillkommer en organisation Flottans kaserner

på Skeppsholmen. Behovet av militär personal på aktiv stat för de nytillkommande

enheterna förutsattes bli tillgodosett genom omdisposition

av befintliga beställningar. I fråga om annan personal kan till följd av

personalregistreringens centralisering betydande besparingar ske. För den

av marinchefen föreslagna organisationen av de olika utbildningsorganen

m. in. redogöres närmare under punkten 3 i det följande.

Personalorganets organisation in. m. Personalkårchefen bör

enligt marinchefen biträdas av en stab med tills vidare följande sammansättning.

Under stabschefen, regementsofficer i Ma 33, bedrives arbetet

på tre avdelningar, organisations-, underofficers- och sjömansavdelningarna,

envar under en regementsofficer i Ma 30, vartill kommer en expedition

med en förvaltare i Ma 21. Av de detaljer, i vilka de olika avdelningarna

indelas, förestås en av en löjtnant i Ma 23/19 medan de övriga

— sammanlagt sju -— avses för förvaltare i Ma 23 eller Ma 21. Behovet

av kontorspersonal inom det centrala personalorganet under nästa budgetår

har marinchefen beräknat till fem kanslibiträden och 19 kontorsbiträden

(biträden för skriv- och kontorsgöromål). Marinchefen räknar

med att under år 1956 kunna övergå till hålkortsregistrering, varvid ytterligare

personalbesparingar kan påräknas utöver dem som möj liggöres

genom centraliseringsåtgärderna i fråga. Då i stort sett icke några ändringar

i fråga om personalens stationering till de olika marindistrikten

beräknas ske i samband med centraliseringen av de personalorganisatoriska

frågorna, bör enligt marinchefen särskilda kontaktorgan inrättas

inom marindistrikten och där anslutas till marindistriktsstaberna. Vartdera

kontaktorganet inom Sydkustens och Västkustens marindistrikt bör

tillföras en officer, en underofficer och ett underbefäl. För biträdesuppgifter

bör tillkomma ett kontorsbiträde inom vartdera av dessa marindistrikt.

Chefen för det centrala personalorganet bör tills vidare vara beställningshavare

i Mo 14. En dylik beställning föreslås tillkomma i utbyte mot

beställningen såsom chef för Stockholms örlogsstation i samma lönegrad.

Behovet av militär personal i övrigt förutsättes, som nämnts, bli tillgodosett

genom omdisposition av befintliga beställningar. För att tillgodose

behovet av kontorspersonal för centralorganet avses skola överföras tjänster

från Stockholms örlogsstation. Kontaktorganens behov av kontorspersonal

tillgodoses genom överförande av tjänster från Karlskrona och Göteborgs

örlogsstationer till Sydkustens respektive Västkustens marindistrikt.

Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna omorganisationen. Ämbetsverket

är dock icke berett att taga slutlig ställning till personaluppsätt
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

ningen annat än beträffande den föreslagna personalkårchefen. Mot att

för denne avses en kommendörsbeställning i Mo 14 i utbyte mot en beställning

i samma lönegrad såsom chef för Stockholms örlogsstation har

civilförvaltningen intet att erinra. Benämningen på befattningen anses

dock böra övervägas närmare. I fråga om kontorspersonalen räknar civilförvaltningen

med marinchefens förslag. Ämbetsverket förutsätter att personalbehovet

och löneställningarna omprövas, så snart verksamheten vunnit

erforderlig stadga.

3. Flottans utbildningsorganisation. Rörande den huvudsakliga innebörden

av de av marinchefen föreslagna förändringarna torde få hänvisas

till vad som anförts under punkten 2 Allmänt.

Karlskrona örlogsstation — Karlskronaskolorna. Vid 1955

års riksdag har, såsom nämnts i det föregående, beslutats att Karlskrona

örlogsstation skall ersättas av en utbildningsorganisation med benämningen

Flottans skolor i Karlskrona (Karlskronaskolorna). Kungl. Maj:t

har därvid bemyndigats att närmare besluta i frågorna rörande avvecklingen

av örlogsstationen och organisationen av Karlskronaskolorna. Något

beslut rörande dessa frågor har ännu icke meddelats.

För den principiella organisationen av Karlskronaskolorna har redogjorts

i propositionen 1955: 110 (s. 118 och 119). Marinchefen anför nu

att till Karlskronaskolorna bör anslutas flottans furirskola för maskinoch

ekonomiavdelningarna samt delar av hantverksavdelningen, där rekrytutbildningen

av stampersonal samt rekryt- och yrkesutbildning av

värnpliktiga bör bedrivas, ävensom marinens verkstadsskola, marinens intendenturskola

och flottans radioskola.

De tjänster och befattningar som i gällande personalförteckningar upptagits

för Karlskrona örlogsstation skall enligt marinchefens förslag avses

för Karlskronaskolorna, i den mån icke annat framgår av de i sammanställningen

och i det följande redovisade förslagen.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag om indragning av

fem arvodesbefattningar i 1: 22, nu avsedda för expeditionsunderofficerare

vid Karlskrona örlogsstation.

Däremot anser civilförvaltningen sig icke nu böra räkna med föreslagna

uppflyttningar av tjänsterna för en driftingenjör i Ce 25 till Ce 27 och två

badmästare i Ce 10 till Ce 12.

I överensstämmelse med marinchefens förslag räknar civilförvaltningen

med att en tjänst för lärare i gymnastik och idrott i Cg 23 extraordinariesältes.

I de från och med den 1 juli 1955 gällande personalförteckningarna upptages

under Karlskrona örlogsstation följande tjänster för eldningst jänsten

vid kasernanläggningarna m. in. i Karlskrona, nämligen tjänster för

en maskinmästare i Cg 20, en maskinist i Cg 15, två reparatörer i Ce 13,

tre reparatörer i Ce 12, två eldare i Cell, fyra eldare i Ce 10 och två

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

eldare i Cg 10. Då eldningstjkristen handhaves av byggnadsavdelningen

vid Karlskrona örlogsvarv föreslår marinchefen, att tjänsterna från och

med nästa budgetår överföres till Karlskrona örlogsvarv. Tjänsten för

maskinmästare föreslås samtidigt skola upptagas såsom extra ordinarie.

Civilförvaltningen tillstyrker vad marinchefen sålunda föreslagit.

Marinchefen har angivit behovet av biträdespersonal vid Karlskronaskolorna

till två kanslibiträden och fyra kontorsbiträden. Såsom redovisats

under punkt 2 avses en tjänst för kontorsbiträde vid Karlskrona

örlogsstation bli överförd till Sydkustens marindistrikt. Återstående för

örlogsstationen avsedda biträdestjänster, nämligen tjänster för två kanslibiträden

i Ce 11, 13 kontorsbiträden i Ca 8 och tre biträden för skriv- och

kontorsgöromål, kan indragas. Civilförvaltningen, som utgår från att personalbehovet

sedermera kommer att göras till föremål för organisationsundersökningar,

räknar för närvarande med bifall till förslaget.

I skrivelse den 11 januari 1956 har marinchefen föreslagit att en av de

kontorsbiträdestjänster i Ca 8, som förutsatts skola indragas, övergångsvis

skall få kvarstå i avvaktan på resultatet av påbörjade organisationsundersökningar

vid Karlskronaskolorna.

Marinchefen har i annat sammanhang hemställt att den tekniska linjen

vid försvarets läroverk måtte överflyttas till Karlskrona för att inordnas

i Karlskronaskolorna under namn av marinens tekniska skola (jfr prop.

1956: 1, bil. 6, s. 217). över detta förslag, för vilket en närmare redogörelse

lämnas vid behandlingen av försvarets läroverks avlöningsanslag

i det följande, har yttranden inhämtats från försvarets civilförvaltning

och försvarets skolnämnd.

Civilförvaltningen anför i sitt yttrande, såvitt rör förevarande anslag,

i huvudsak följande. Chefen för marinen har föreslagit att en tjänst för

adjunkt i Ca 29, avsedd för lärare i matematik, mekanik och maskinlära,

skall överföras från försvarets läroverk till Karlskronaskolorna. Civilförvaltningen

räknar med att en adjunktstjänst vid läroverket indrages samt

att en adjunktstjänst i Ce 29 tillkommer vid Karlskronaskolorna. Undervisningsskyldigheten

för denna tjänst bör regleras på enahanda sätt som

gäller för lärare vid försvarets läroverk. Frågan om inrättande av ytterligare

en adjunktstjänst i 29 lönegraden vid Karlskronaskolorna för undervisning

i modersmålet och engelska, vilket föreslagits av försvarets skolnämnd,

bör däremot enligt civilförvaltningen anstå tills vidare. — Civilförvaltningen

som i sina ordinarie medelsäskanden i anslutning till förslag

av chefen för marinen beräknat medelsbehovet för timarvoden till

lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor till

oförändrat belopp, 330 000 kronor, anser att detta belopp i anledning av

överflyttningen bör uppräknas med 45 000 kronor. Slutligen räknar civilförvaltningen

med att ett utbildningsarvode om 1 560 kronor för militär

lärare i maskintekniska ämnen upptages för Karlskronaskolorna.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1956

Göteborgs örlogsstation — Göteborgss koloni a. Den av marinchefen

föreslagna utbildningsorganisationen, benämnd Flottans skolor

i Göteborg (Göteborgsskolorna) avses skola organiseras efter mönster av

Bergaskolorna (se Kungl. Maj :ts beslut den 26 november 1954). Vid Göteborgsskolorna

skall enligt förslaget bedrivas yrkesutbildning av stampersonal

och värnpliktiga inom mintjänsten, rekryt- och yrkesutbildning av

värnpliktigt sjöbefäl samt viss rekrytutbildning av övriga värnpliktiga.

Marinchefens förslag innebär vidare att för Göteborgs örlogsstation upptagna

tjänster och befattningar med i det följande angivna undantag avses

för Göteborgsskolorna.

I vederbörlig personalförteckning för innevarande budgetår finnes under

Göteborgs örlogsstation uppförda två arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer

i 1: 22. Marinchefen har föreslagit att den ena befattningen

indrages samt att den andra befattningen under benämningen föreståndare

för rustkammare uppföres på personalförteckningen under rubriken

Göteborgsskolorna. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Behovet av biträdespersonal vid Göteborgsskolorna har marinchefen angivit

till två kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Vidare har marinchefen föreslagit

att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 utöver den under punkten 2 angivna

överföres från örlogsstationen till Västkustens marindistrikt. Tjänsten

bör där avses för sjukvårdsförvaltningen. Återstående nu för Göteborgs

örlogsstation upptagna biträdestjänster, nämligen tjänster för två

kanslibiträden i Cell, fyra kontor sbiträden i Ca 8 och sex biträden för

skriv- och kontorsgöromål, kan enligt marinchefen indragas. Förslaget har

icke givit civilförvaltningen anledning till erinran.

Civilförvaltningen har icke heller något att erinra mot marinchefens förslag

att tjänster för en maskinmästare i Ce 18, en reparatör i Ce 13, en

reparatör i Ce 12, en eldare i Cell och två eldare i Ce 10 överföres till

Göteborgs örlogsvarv. Ifrågavarande personal är avsedd för eldningstjänslen

vid Nya Varvet.

Civilförvaltningen tillstyrker likaledes att tjänsterna för en överskölerska

i Ce 14 och ett sjukvårdsbiträde i Ce 5 överföres till sjukvårdsförvaltningen

vid Västkustens marindistrikt.

Bergaskolorna. Med förmälan att beställning för närvarande saknas

för en kapten i Ma 27, avsedd för utbildningsadjutant vid Bergaskolorna,

har marinchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att en

kaptensbeställning på flottans stat tillkommer.

Marinens skolor på Berga omfattar för närvarande flottans vapenofficersskola,

marinens underofficersskola samt tjänstegrensskolorna. Marinchefen

föreslår att i samband med indragningen av Stockholms örlogsstation

jämväl flottans furirskola för däcksavdelningen och delar av hantverksavdelningen

samt marinens teleskola inlemmas i Bergaskolorna.

Tcleskolan anses dock i avvaktan på att erforderliga byggnader tillkommer

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

på Berga böra kvarbli på Beckholmen i Stockholm. Denna utökning av

verksamheten vid Bergaskolorna kräver enligt marinchefen en mindre förstärkning

av personalorganisationen vid skolorna. Sålunda har marinchefen

föreslagit att nuvarande tjänster vid Ostkustens marindistrikt för

en ltöksföreståndare i Ca 20 och en biträdande köksföreståndare i Ca 16

överföres till Bergaskolorna mot att motsvarande tjänster i Ca 17 respektive

Ca 14 vid dessa skolor tillföres marindistriktet (jfr punkten 11 i det

följande). Vidare bör enligt marinchefen tjänsterna för två adjunkter,

varav en i Ce 29 och en Ce 27, en lärare i gymnastik och idrott i Cg 23 samt

två biträden för skriv- och kontorsgöromål överföras från Stockholms

örlogsstation till Bergaskolorna. Den extra tjänsten för lärare i gymnastik

och idrott skall enligt förslaget samtidigt extraordinariesättas. Civilförvaltningen

tillstyrker förslagen.

Civilförvaltningen tillstyrker ävenledes förslag av marinchefen om extraordinariesättning

av tjänsterna för en hantverkare i Cg 12 och en förrådsman

i Cg 11 vid Bergaskolorna.

Stockholms örlogsstation — Flottans kaserner på Skeppsholmen.

När den nya personalorganisationen genomförts och sedan beslutad

utflyttning av Stockholms örlogsvarv slutförts, kommer flottans personalorganisation

på Skeppsholmen att ha definitivt avvecklats. Det torde

emellertid dröja flera år, innan så bär skett. Under tiden är det enligt

inarincliefen nödvändigt att på Skeppsholmen vidmakthålla en avvecklingsorganisation,

Flottans kaserner på Skeppsholmen. Kasernerna bör

lyda under en kasernchef, regementsofficer ur flottan, som bör vara underställd

chefen för Ostkustens marindistrikt. Kasernchefen bör handha

den personal ur flottan, som alltjämt kommer att tjänstgöra vid marinens

anläggningar i Stockholm. Han skall jämväl tills vidare handha den personaldepå

inom Ostkustens marindistrikt, som sedermera avses förläggas

till Bergaskolorna. Kasernchefen bör biträdas av ett mindre stabsorgan.

För att ordna bespisning av personalen bör tills vidare matinrättningen vid

intendenturförvaltningen vid Ostkustens marindistrikt bibehållas.

Marinchefen har i enlighet härmed föreslagit att följande nu för Stockholms

örlogsstation upptagna tjänster uppföres under rubriken Flottans

kaserner på Skeppsholmen, nämligen tjänster för en förste kansliskrivare

i Ce 17, två översköterskor i Ce 14, ett kanslibiträde i Ce 11, ett biträde för

skriv- och kontorsgöromål samt tre sjukvårdsbiträden i Ce 5. Civilförvaltningen

tillstyrker förslagen men förutsätter att personalbehovet i sinom

tid blir närmare undersökt.

Vidare tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag att indraga tre

vakanta befattningar för expeditionsunderofficer i 1:22 vid Stockholms

örlogsstation samt att överföra följande under Stockholms örlogsstation

redovisade tjänster, avsedda för eldningstjänsten på Skeppsholmen, till

Stockholms örlogsvarv, nämligen 1 tjänst för maskinmästare i Ce 20, 1 för

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

maskinist i Ce 15, 2 för reparatörer i Ce 12 och 7 för eldare (2 i Ce 11,

3 i Ce 10 och 2 i Cg 10). Ämbetsverket tillstyrker likaledes marinchefens

förslag att överföra en tjänst för verkstadsförman i Ce 17 vid örlogsstationen

till Ostkustens marindistrikt.

Av marinchefen framförda förslag om överföring av övriga for Stockholms

örlogsstation avsedda tjänster dels till det centrala personalorganet,

dels ock till Bergaskolorna har redovisats i det föregående.

4. Sjökrigshögskolans organisation. Marinchefen har upprepat tidigare

förslag om utbyte av två beställningar för kommendörkapten av 2. graden

(major) eller kapten i Ma 30 eller Ma 27 mot beställningar för kommendörkapten

av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2.

graden (major) i Ma 33 eller Ma 30, avsedda för lärare i artilleri och stabstjänst

(prop. 1955:110, s. 111).

Vidare har marinchefen föreslagit att för lärare i kustartilleritaktik inrättas

en beställning för överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30,

varvid en beställning för kapten i Ma 27 på kustartilleriets stat kan utgå,

samt att en beställning för kapten i Md 27 utbytes mot en beställning för

kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ma 33 eller Ma 30, avsedd for

lärare i taktik.

Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäkningar från att marinchefens

förslag vinner bifall.

5. Flottans underbefälsorganisation m. in. Vid 1955 års riksdag (jfr

prop. 1955:110, s. 43—48; SU 128; rskr. 300) beslöts vissa ändringar i

fråga om flottans underbefälsorganisation. Sålunda utökades antalet beställningar

för högbåtsmän samtidigt som det sammanlagda antalet beställningar

för underbefäl och meniga väsentligt nedbragtes. Kadern av högbåtsmän

och furirer beräknades sålunda till sammanlagt 1 600 man val av

900 högbåtsmän och 700 furirer. I gällande personalförteckningar upptages

beställningar för 740 högbåtsmän i Ma 14, 700 furirer i Me 11 eller Me 10,

683 furirsaspiranter i Mf 7 eller Mf 8, 17 korpraler (musikmän) i Mha 2

samt 400 meniga i Mha 1. I personalförteckningarna upptages vidare 160

beställningar för övertaliga underofficerare vilka vid ledigblivande avses

skola utbytas mot beställningar för högbåtsmän.

Marinchefen erinrar nu om att han i sitt till grund för riksdagsbeslutet

liggande förslag angivit behovet på längre sikt av högbåtsmän och

furirer till sammanlagt 1 650. Normgivande för beräkningen hade varit

det med hänsyn till den ökade värnpliktstiden minsta antal befattningai

för högbåtsmän och furirer, som måste besättas med stampersonal, om

materielen skulle kunna utnyttjas på avsett sätt och godtagbar säkerhet

för såväl personal som materiel kunna påräknas. Vid beräkningen hade

även beaktats inverkan av förändringar i fartygsbeståndet enligt nu löpande

ersättningsbyggnadsplan. Marinchefen har nu ånyo föreslagit att antalet

beställningar för högbåtsmän och furirer — eller genomförandet av nu

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

löpande fartygsbyggnadsplan och under förutsättning att nuvarande värnpliktstid

bibehålies — fastställes till sammanlagt 1 650 och att därvid

1 000 beställningar avses för högbåtsmän och 650 beställningar för furirer.

För nästa budgetår räknar emellertid marinchefen endast med 768

beställningar för högbåtsmän i Ma 14, vilket innebär en utökning av nuvarande

stat med 28 beställningar. Tre av dessa beställningar skulle tillkomma

i utbyte mot ledigblivande beställningar i Ma 19 eller Ma 16 för

övertaliga underofficerare. Med hänsyn till önskemålet att snarast kunna

bygga upp den ifrågasatta underbefälskadern har marinchefen föreslagit

att furirsantalet tills vidare bibehålies vid 700. Den föreslagna fördelningen

mellan antalet högbåtsmän och furirer syftar till att göra underbefälsyrket

till ett livstidsyrke från att ha varit ett genomgångsyrke.

Marinchelen har vidare föreslagit att antalet furirsaspiranter och meniga

fastställes till 600 respektive 500, vilket skulle medföra en minskning

med 83 beställningar för furirsaspiranter och en utökning med 100

beställningar för meniga i Mha 1. Till motivering härför anföres att den

nuvarande fördelningen av ifrågavarande personal, 683 furirsaspiranter och

400 meniga, förutsätter att årligen cirka 80 furirsaspiranter tillföres från

värnpliktiga befälselever. De hittills vunna erfarenheterna från flottans

underbefälsrekrytering, värnpliktslinjen, ger emellertid vid handen, anför

marinchefen, att ett sådant antal icke kan påräknas. För att underlätta

övergången till de nya staterna har marinchefen föreslagit, att fördelningen

mellan antalet beställningar för furirsaspiranter och meniga, om så erfordras,

får ändras inom ramen för det föreslagna sammanlagda antalet

dylika beställningar.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna förorda att redan nu några

jämkningar vidtages i den av statsmakterna vid 1955 års riksdag fastställda

sammansättningen av flottans underbefälskader och räknar därför allenast

med den jämkning härutinnan som betingas av förändringarna i staten

för övertaliga underofficerare. Sedan ytterligare erfarenheter vunnits

torde emellertid, anför ämbetsverket, frågan om underbefälskaderns sammansättning

böra bli föremål för omprövning.

6. Förändringar i övrigt beträffande militär personal.

Flottan. Till föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 121) anmäldes

att chefen för marinen låtit utarbeta planer över utnyttjandet av marinens

militära och civilmilitära personal i krigs- och fredsorganisationen. Planerna

omfattade bland annat sjöofficers-, marinintendentur- och mariningenjörkårerna.

Marinchefen anmäler nu att dessa planer i samband med

äskandena för nästa budgetår reviderats med anledning av att riktlinjerna

för den nya centraliserade personalorganisationen kunnat fastställas. Såvitt

avser sjöofficerskåren utvisar planen en brist av fyra kommendörkaptener

av 2. graden och tio kaptener. Av sålunda erforderliga beställningar

äskas för nästa budgetar tre för kommendörkaptener av 2. graden

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

och nio för kaptener. T angivet antal kaptener har inräknats lyra vilka

redovisats under punkterna 1 och 3 i det föregående.

Marinchefen återkommer till frågan om beställningar för divisions- och

fartygschefer för motortorpedbåtar av typ T 101 och T 41 (prop. 1955:

110, s. 121). Marinchefen, som liksom tidigare räknar med att fyra motortorpedbåtar

av vartdera slaget skall vara rustade, föreslår att beställningar

tillkommer för en kommendörkapten av 2. graden, divisionschef, och fyra

kaptener, fartygschefer.

Såsom fartygschefer på de nybyggda jagarna Halland och Småland har

marincliefen beräknat kommendörkaptener av 2. graden. Då beställningar

enligt den reviderade personalplanen saknas för ändamålet, har chefen för

marinen föreslagit att två dylika beställningar tillkommer.

Enligt den reviderade personalplanen saknas jämväl en beställning i

Ma 27 för tjänstgörande officer i den nytillkomna sjöfartsstyrelsen.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna taga ställning till den reviderade

personalplanen för sjöofficerskåren. Ämbetsverket utgår emellertid

vid sina kostnadsberäkningar från att ifrågavarande beställningar inrättas.

Kustartilleriet. Till föregående års riksdag (prop. 110, s. 122) redovisades

ett av inspektören för kustartilleriet framlagt förslag till ny utbildningsorganisation

vid kustartilleriet. Enligt samtidigt verkställda personalberäkningar

förelåg beträffande officerare en brist av 16 kaptener

och ett överskott av 7 löjtnanter. Övergång till den nya organisationen

förutsattes ske fortlöpande under tiden den 1 april 1955—den 30 september

1957. För att påbörja övergången till den nya organisationen föreslog

marinchefen att för budgetåret 1955/56 skulle tillkomma 6 kaptensbeställningar

i utbyte mot samma antal löjtnantsbeställningar. Efter förslag av

Ivungl. Maj:t utbyttes tre löjtnantsbeställningar mot beställningar för

kapten.

Marinchefen anför nu, alt de i förslaget till ändrad utbildningsorganisation

vid kustartilleriet upptagna personalförändringarna är en förutsättning

för organisationens planmässiga genomförande och effektivitet.

För nästa budgetår bör därför tillkomma — förutom de för innevarande

budgetår föreslagna men icke inrättade tre kaptensbeställningarna i utbyte

mot löjtnantsbeställningar — fem nya kaptensbeställningar, varvid en beställning

för löjtnant kan utgå. Marinchefen föreslår vidare att en kaptensbeställning

vid kustartilleriet tillkommer för vapenplaneringen inom

marinförvaltningen. Sammanlagt skulle alltså enligt marinchefen för nästa

budgetår tillkomma 9 beställningar för kaptener — bortsett från de två

för marinledningen avsedda kaptensbeställningar, som omnämnts under

punkten 1 i det föregående — varvid 4 beställningar för löjtnanter skulle

utgå.

Civilförvaltningen utgår från att de föreslagna ändringarna genomföres;

dock räknar ämbetsverket icke med tillkomsten av den för marinförvaltningen

avsedda kaptensbeställningen.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 1956

Enligt personalberäkningarna för den föreslagna ändrade utbildningsorganisationen

vid kustartilleriet föreligger en brist av 13 flaggunderofficerare

och 10 underofficerare av 2. graden, medan 4 beställningar för förvaltare

i Ma 21 kan utgå (jfr prop. 1955:110, s. 123). Efter förslag av

Kungl. Maj :t har för innevarande budgetår 2 flaggunderofficersbeställningar

och 2 beställningar för underofficer av 2. graden tillkommit (s.

131). Under åberopande av förslaget till ny utbildningsorganisation för

kustartilleriet föreslår marinchefen att för nästa budgetår skall tillkomma

5 flaggunderofficersbeställningar och 5 beställningar för underofficer av

2. graden. Civilförvaltningen räknar med att förslaget vinner bifall.

I fråga om underbefäl och meniga vid kustartilleriet föreslår marinchefen

för nästa budgetår att 41 beställningar för furir i Me 11 eller Me 10

utbytes mot samma antal beställningar för överfurir i Ma 14, varav 14

beställningar för vakttjänst. Vidare föreslås 20 beställningar för korpral i

Mha 2 utgå. Under erinran om att föredragande departementschefen i samband

med behandlingen av marinens manskapsorganisation i prop. 1953:

110 (s. 19) icke funnit något vara att erinra mot att underbefälskadern

på längre sikt utbyggdes med beställningar för vaktpersonal räknar civilförvaltningen

med att vad marinchefen föreslagit i fråga om kustartilleriets

underbefälsorganisation vinner bifall.

Pensionerad personal i arvodesbefattningar. I enlighet med

förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen med indragning

av eu arvodesbefattning i 1: 30 för besiktningsofficer vid Göteborgs kustartilleriförsvar

och en arvodesbefattning i 1: 22 för expeditionsunderofficer

vid Sydkustens marindistrilctsstab.

7. Förändringar beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen anför att

han, med hänsyn till vad som uttalats vid behandlingen av motsvarande

frågor vid föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 123—124 och 132),

ansett sig böra avstå frän att beträffande mariningenjörkåren framlägga

förslag som kan ha samband med pågående utredning beträffande vissa

personalkårer inom försvaret eller med örlogsvarvsutredningen. De förslag,

som framlägges, betingas enligt marinchefen av redan fattade beslut

om fartygsbyggnader m. m. och påverkas icke av pågående utredningar.

Marinchefens förslag innebär i huvudsak följande.

Två beställningar för marindirektörer av 1. graden (biträde åt inspektören

för den skeppstekniska tjänsten och chef för minexperimentavdelningen

vid Stockholms örlogsvarv) föreslås tillkomma. Samtidigt anses

fem dylika beställningar, avsedda för befattningshavare i marinförval tningen,

böra utgå till följd av alt ordinarie tjänster numera finnes uppförda

på marinförvaltningens personalförteckning. Under förutsättning att

i lönegrad Cs 10 uppförda byråchefstjänster i marinförvaltningen uppföres

såsom ordinarie kan ytterligare fem beställningar för marindirektör av 1.

graden utgå.

För marindirektör av 2. graden tillkommer tre beställningax-, avsedda

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1056 155

eu lör chef för maskinskolan på Berga och två för marinförvaltningens

telebyrå. .....

För mariningeiijör av 1. graden avses fyra beställningar: en för fai tygsingenjör

på jagare av tvp Halland, eu för ärenden rörande elekti©utbildning

hos inspektören för den skeppstekniska tjänsten samt två föi läiaie,

den ene vid marinens teleskola och den andre vid kustartilleriets ladarskola.

För sistnämnda befattning har inspektören för kustartilleriet för

sin del föreslagit en civil tjänst.

Slutligen föreslås två beställningar för mariningenjör av 2. graden tillkomma,

avsedda den ena för stabsingenjör vid Heinsö kustartilleiiförsvai

och den andra för teleingenjör.

Beträffande förslaget att tillföra mariningenjörkåren en beställning i

Ca 29 för fartygsingenjör på jagare av Hallandstyp erinrar civilförvaltningen

om att eu dylik beställning tillkommit år 1954 (prop. 110, s. 119) för en

då färdigställd jagare av nämnda typ. Då civilförvaltningen föreställer sig

att behovet av mariningenjörer överhuvudtaget måste bedömas med utgångspunkt

i pågående utredningar samt mot bakgrunden av statsmakternas

tidigare ställningstagande till frågan om utbyggnad av mariningenjörkåren

anser sig ämbetsverket icke böra förorda några jämkningar i

mariningenjörkårens sammansättning.

8. Förändringar beträffande läkarpersonal. Civilförvaltningen är icke

beredd biträda av marinchefen framlagt förslag till uppflyttning av marinöverläkarbeställningen

från lönegrad Co 13 till Co 15.

9. Förändringar beträffande vaktpersonal. Marinchefen har återkommit

med förslag om inrättande av civila tjänster för heltidsanställda tillsynsmän

vid kustartilleriförsvaren (jfr prop. 1955: 110, s. 126 och 133).

För nästa budgetår föreslås att 24 tjänster för vaktmän i Cg 12 inrättas

vid kustartilleriförsvaren, av vilka åtta tjänster avses för nu mot arvode

heltidsanställda tillsynsmän, två vid Hemsö kustartilleriförsvar, två vid

Stockholms kustartilleriförsvar och fyra vid Göteborgs kustartilleriförsvar.

Återstående 16 tjänster är avsedda för heltidsanställda vaktmän vid

Blekinge kustartilleriförsvar, vilka nu är kollektivavtalsanställda, åtta med

avlöning från de för tillsynsmän vid befästningar in. in. anvisade medlen,

sju med avlöning från sakanslag och en med avlöning från anslaget till

avlöningar till viss arbetarpersonal. Marinchefen har därvid förutsatt att,

så länge kollektivavtalsavlönade tillsynsmän kvarstår i tjänst, avlöningskostnaderna

för dessa skall bestridas från anslaget till avlöningar till viss

arbetarpersonal och motsvarande antal nyinrättade tjänster hallas vakanta.

Vid bifall till förslaget beräknar marinchefen ett medelsbehov för tillsynsmän

vid befästningar m. in. inom kustartilleriförsvaren av 148 510

kronor (nu 289 450 kronor). Medelsbehovet för ändamålet minskar alltså

med i runt tal 140 000 kronor.

Civilförvaltningen anser att avlöning till heltidsanställd vaktpersonal

vid marinen icke i fortsättningen bör utgå enligt kollektivavtal eller i form

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

av arvoden. Ämbetsverket anser sig icke kunna bedöma behovet av vaktpersonal

vid kustartilleriförsvaren men har sig bekant att statens organisationsnämnd

anser en översyn härutinnan böra komma till stånd. I avvaktan

på resultatet av en dylik översyn räknar ämbetsverket med medel

för inrättande av extra tjänster till det antal marinchefen föreslagit.

I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen

med en höjning av 1 100 kronor för medel till arvoden till tillsynsmän vid

marinens kustbevakning. Höjningen föranledes av nytillkommande tillsyn

sobjekt.

10. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Hem so kustartilleriförsvar.

På sätt framgår av bilaga 6 (s. 130) till 1955 års

statsverksproposition beräknas en större telefonväxel, gemensam för Norrlandskustens

marindistrikt, Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands

kustartillerikår, tillkomma under innevarande budgetår. Då den nuvarande

telefonväxeln betjänas endast av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

(telefonist) föreslår marinchefen, att ytterligare ett biträde för

skriv- och kontorsgöromål avses för växeln. Civilförvaltningen räknar, i

avvaktan på undersökning av personalbehovet under medverkan från televerket,

med att tills vidare en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

avses för ändamålet.

Gotlands kustartilleriförsvar. I anslutning till marinchefens

förslag räknar civilförvaltningen med att på grund av vidtagna rationaliseringsåtgärder

en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indrages

från och med budgetåret 1956/57.

Sydkustens marin di strikt. Marinchefen upprepar tidigare förslag

att utbyta tjänster för en förste kansliskrivare i Ce 17 och ett kanslibiträde

i Cell, båda vid intendenturförvaltningen, mot tjänster för en assistent

i Ce 21 och en kontorist i Ce 13 (jfr prop. 1955: 110, s. 125). Civilförvaltningen

tillstyrker numera ifrågavarande förslag. Statens lönenämnd har i

utlåtande den 12 januari 1956 likaledes tillstyrkt ifrågavarande utbyten.

11. Övriga personalförändringar in. m. Härnösands kustartillerikår.

Marinchefen upprepar tidigare förslag att med hänsyn till portionsstyrkan

vid Hemsö kustartilleriförsvar måtte inrättas en tjänst för biträdande

köksföreståndare i Ce 14 (jfr prop. 1955: 110, s. 127). Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

Ostkustens marindistrikt. Enär civilförvaltningen i det föregående

(punkt 3) tillstyrkt marinchefens förslag om överflyttning till Bergaskolorna

av de vid Ostkustens marindistrikt nu redovisade tjänsterna för

köksföreståndare i Ca 20 och biträdande köksföreståndare i Ca 16, bör enligt

ämbetsverket för Ostkustens marindistrikt upptagas de tjänster för

köksföreståndare i Ca 17 och biträdande köksföreståndare i Ca 14, vilka

nu redovisas vid Bergaskolorna. Civilförvaltningen tillstyrker vidare marinchefens

förslag att en tjänst för förrådsförman i Cg 13 uppföres som

extra ordinarie.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

Stockholms ku st ar ti ller i för svar. Civilförvaltningen avstyrker

marinchefens förslag att tre tjänster för reparatör i Ce 14 uthytes mot

tjänster för förste reparatör i Ce 15. Däremot tillstyrker civilförvaltningen

av marinchefen framlagt förslag att en tjänst för båtbefälhavare i Cg 17

överföres från sakanslag och samtidigt upptages såsom extra ordinarie.

Stockholms örlogsvarv. Från och med innevarande budgetår bestrides

från förevarande anslag avlöningskostnaderna för en tjänst för

skogvaktare i Cg 17 vid Stockholms örlogsvarv, vilken tjänst tidigare avlönats

från sakanslag (prop. 1955: 110, s. 127 och 133). I anslutning till

förslag av fortifikationsförvaltningen föreslår civilförvaltningen (skr. 2/12

1955) att tjänsten omvandlas till ordinarie.

Sjökrigsskolan. Civilförvaltningen tillstyrker av marinchefen framlagt

förslag att en tjänst för förste kansliskrivare i Ce 17 med hänsyn till

de med tjänsten förenade göromålen måtte utbytas mot en tjänst för förrådsförvaltare

i Ce 19.

I enlighet med förslag av marinchefen beräknar civilförvaltningen behovet

av medel för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

till avrundat 183 000 kronor (+ 4 000 kronor).

Civilförvaltningen beräknar i anslutning till förslag av marinchefen medel

för avlönande under nästa budgetår av 69 ( + 16) fänrikar.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1955: 110 (s. 133) har arvodet

för assistenter för frivilligfrågor höjts från 500 till 650 kronor för

månad. Under åberopande av 1955 års lönereglering för statstjänstemän

föreslår marinchefen att ifrågavarande arvoden höjes med tio procent till

715 kronor för månad. Civilförvaltningen avstyrker detta förslag.

För ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar har för

marinens del under innevarande budgetår beräknats 2 000 kronor. I överensstämmelse

med förslag av fortifikationsförvaltningen om effektivering

av brandskyddet beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för nästa budgetår

till 5 250 kronor (+ 3 250 kronor).

13. På grundval av undersökningar som verkställts av statens organisationsnämnd

har, såsom nämnts vid redogörelsen för rationaliseringsverksamheten

inom försvaret i det föregående, chefen för marinen (skr.

23/i2 1955) avgivit förslag till ändrad organisation av Blekinge kustartilleriförsvar.

Såsom förutsatts i det föregående redogöres här endast för förslaget

såvitt det rör militär och civilmilitär personal på aktiv stat vid

marinen.

Såsom chef för utbildningsavdelningen vid Karlskrona kustartilleriregemente

avses tjänstgöra en major. I motsvarande befattning tjänstgör för

närvarande kapten. En beställning för kapten bör därför utbytas mot beställning

för major. Vidare skall enligt förslaget eu beställning för mariningenjör

av 1. graden tillkomma för tygförvaltningens teledetalj. Nu

nämnda personalförändringar anses böra genomföras från och med nästa

budgetår.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ar 1956

Den planerade omorganisationen medför vidare att en kaptensbeställning

vid marinintendenturkåren samt en förvaltarbeställning i Ma 21 vid

kustartilleriet kan indragas. Organisationsnämnden har härutöver föreslagit

indragning av en förvaltare i Ma 23. Med hänsyn till förhållandena

i samband med organisationens genomförande anses dock angivna personalindragningar

böra anstå under nästa budgetår.

Ett bifall till marinchefens förslag kommer ytterligare att medföra att

behovet av underofficerare och överfurirer i stabs- och förvaltningstjänst

minskar. Ett antal beställningar för underofficerare och överfurirer kan

till följd härav utnyttjas för andra uppgifter inom kustartilleriorganisationen.

Departement schef eu

1. Jag kan icke tillstyrka att någon kaptensbeställning tillkommer för

operationsavdelningens underhållsdetalj.

I anledning av marinchefens förslag om inrättande av sammanlagt

fyra kaptensbeställningar för handläggning av frågor rörande robottjänsten

och telemotmedel föreslår jag att två beställningar såsom kapten i

Md 27 tillkommer. Beställningarna bör uppföras på marinstabens personalförteckning

och avses för kaptener ur flottan eller kustartilleriet.

Marinchefens förslag om inrättande av en tjänst, avsedd för handsekreterare

åt inspektören för kustartilleriet, tillstyrker jag på det sättet att jag

föreslår att för ändamålet tillkommer en tjänst för kanslibiträde i Ce It.

Civilförvaltningens förslag i fråga om filmregissören och det tekniska

biträdet vid marinstabens filmdetalj har behandlats i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 248). Som framgår av vad jag där anförde räknar jag med

att kostnaderna för avlöning till denna personal alltjämt skall bestridas

från anslaget till försvarsfilm samt att befattningshavarna bibehålies vid

nuvarande anställningsform och avlöningsförmåner.

1 enlighet med marinchefens förslag tillstyrker jag att två tjänster för

biträde för skriv- och kontorsgöromål utbytes mot kanslibiträdestjänster

i Ce 11.

Jag biträder jämväl framlagda förslag att såsom extra ordinarie uppföra

två tjänster för tekniskt biträde i Cg 11 och en tjänst för tekniker

i Cg 13.

Mot den föreslagna indragningen av en befattning för pensionerad underofficer

har jag icke något att invända.

Marinchefens övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke

biträda.

2 och 3. Den föreslagna centraliseringen av flottans personalredovisning

in. m. synes mig ändamålsenlig. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen

kan betydande besparingar vinnas genom en dylik centralisering.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1956

Jag tillstyrker sålunda att verksamheten på förevarande område koncentreras

till ett i Stockholm placerat centralt organ. Jag är emellertid icke

beredd att — innan närmare undersökningar rörande organisation och

personalbehov utförts genom statens organisationsnämnds försorg - fatta

ståndpunkt vare sig till den närmare utformningen av det centrala organet

eller till de planerade kontaktorganen i marindistrikten. Såsom jag

omnämnt i det föregående har sådana undersökningar påbörjats. I avbidan

på resultatet av dessa bör personal för ifrågavarande arbetsuppgifter

få disponeras i enlighet med vad marinchefen förutsatt. Jag tar således

icke nu ställning till vilka ytterligare personalbesparingar — utöver

de av marinchefen för nästa budgetår föreslagna — som kan vara

möjliga till följd av övergång till hålkortsregistrering eller av annan orsak.

Den beställning i Mo 14, som för närvarande avses för chef för Stockholms

örlogsstation, bör intill dess beslut fattats på grundval av undersökningarna

få utnyttjas för chef för flottans underofficerare, underbefäl och meniga,

varvid tjänstebenämningen bör ändras till kommendör.

Jag har tidigare omnämnt att 1955 års riksdag beslutat att Karlskrona

örlogsstation skall ersättas av en utbildningsorganisation, Karlskronaskolorna.

Den sålunda beslutade åtgärden ägde samband med centraliseringen

av flottans personalredovisning. Da beslut nu fattas i denna fiåga

hör som marinchefen föreslagit jämväl Stockholms och Göteborgs örlogsstationer

avvecklas. I enlighet med marinchefens förslag bör Göteborgs

örlogsstation ersättas med en utbildningsorganisation, Flottans skolor i

Göteborg (Göteborgsskolorna). Förslaget att för vissa avvecklingsuppgifter

i Stockholm inrätta en särskild organisation, Flottans kaserner på Skeppsholmen,

föranleder ej heller någon erinran från min sida. Jag förutsältei

att närmare undersökningar rörande personalbehovet vid såväl Karlskronaskolorna

och Göteborgsskolorna som Flottans kaserner på Skeppsholmen

kommer att ske genom statens organisationsnämnd. I avbidan på dessa

undersökningar torde personalbehovet för nämnda enheter i huvudsak få

beräknas i enlighet med vad marinchefen förutsatt. I det följande ledogöi

jag närmare för min inställning till marinchefens olika förslag. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj it att meddela närmare föieskriftei i fråga

om örlogsstationernas avveckling och de nya enheternas organisation.

1 fråga om Karlskronaskolorna räknar jag med att, såsom marinchefen

föreslagit, 5 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare

och 18 civila tjänster indrages. Ordinarie civila tjänster, vilkas innehavare

ej kan överföras till annan verksamhet, torde få indras vid uppkommande

ledighet. Jag kan icke tillstyrka ändrad lönegradsplacering av tjänsten för

driftingenjör och tjänsterna för badmästare. Förslaget att såsom extra

ordinarie uppföra eu tjänst för gymnastiklärare i Cg 23 kan jag däremot

biträda. Ej heller har jag något alt invända mot att personalen för eldningstjänslen

vid kasernanläggningarna i Karlskrona med oförändrade an
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ställningsformer överföres till Karlskrona örlogsvarv. I detta sammanhang

erinrar jag om den ändring av löneställningen för eldare som skett

genom riksdagens beslut i anledning av propositionen 1955:209.

Jag avser att i samband med anmälan av försvarets läroverks avlöningsanslag

i det följande närmare utveckla skälen till att jag biträder förslaget

att organisera marinens tekniska skola inom Karlskronaskolorna. För marinens

tekniska skola bör som föreslagits tillkomma en adjunktstjänst i

Ce 29. Jag beräknar vidare medelsbehovet för timarvoden i överensstämmelse

med civilförvaltningens förslag. I fråga om utbildningsarvode till

militär lärare vid skolan biträder jag likaledes vad ämbetsverket föreslagit.

Mot de förslag som redovisas under rubriken Göteborgs örlogsstation—Göteborgsskolorna

har jag intet att invända. Beträffande

indragningen av ordinarie civila tjänster och löneställningen för eldare

hänvisar jag till vad jag uttalat vid behandlingen av Karlskronaskolorna.

De förslag som framlagts beträffande Bergaskolorna tillstyrker jag

utom såvitt avser förslagen att inrätta en kaptensbeställning och att

extraordinariesätta tjänsten för lärare i gymnastik och idrott.

Vad som föreslagits under rubriken Stockholms örlogsstation —

Flottans kaserner på Skeppsholmen kan jag biträda. Rörande

löneställningen för eldare hänvisar jag till vad jag tidigare anfört.

4. I anledning av marinchefens under denna punkt redovisade förslag

anser jag mig böra föreslå att på sjökrigshögskolans stat inrättas en beställning

för major eller kapten i Ma 30/Ma 27, lärare i kustartilleritaktik,

samt att en kaptensbeställning vid kustartilleriet i samband därmed indrages.

I övrigt räknar jag icke med några förändringar i fråga om sjökrigsliögskolan.

5. I fråga om flottans underbefälsorganisation m. in. räknar jag i anslutning

till civilförvaltningens förslag med att tre beställningar för övertaliga

underofficerare i Ma 19/16 planenligt utbytes mot samma antal beställningar

för högbåtsmän i Ma 14.

6. Utan att taga ställning till de av marinchefen utarbetade planerna

rörande den militära och civilmilitära personalens utnyttjande föreslår jag

beträffande officerare vid flottan att två beställningar för kommendörkapten

av 2. graden i Ma 30, fartygschefer på jagarna Halland och Småland,

tillkommer i utbyte mot två kaptensbeställningar i Ma 27 samt att för fartygschefer

på motortorpedbåtar tre kaptensbeställningar i Ma 27 inrättas

i utbyte mot samma antal beställningar för löjtnant i Ma 23/19.

Beträffande officerare vid kustartilleriet föreslår jag att fyra kaptensbeställningar

i Ma 27 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar

för löjtnant i Ma 23/19. Jag tillstyrker vidare att två beställningar

för flaggunderofficer i Ma 19 och två beställninar för underofficer av 2.

graden i Ma 16 inrättas samt att 41 furirsbeställningar i Me 11/10 utbytes

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

161

mot samma antal överfurirsbeställningar i Ma 14. Av överfurirsbeställningarna

bör i enlighet med marinchefens förslag 14 avses för vaktchefer.

I enlighet med marinchefens förslag bör 20 beställningar för korpral i

Mha 2 utgå.

Mot den föreslagna indragningen av två arvodesbefattningar för pensionerad

personal har jag intet att invända.

7. I anledning av framlagda förslag om inrättande av en beställning

såsom mariningenjör av 1. graden, avsedd för lärare vid kustartilleriets

radarskola, föreslår jag att en civil tjänst i Ce 29 tillkommer för lärare vid

skolan.

Några förändringar beträffande mariningenjörkåren kan jag däremot

icke tillstyrka under denna punkt.

8. Marinchefens förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

9. Jag räknar icke för nästa budgetår med några förändringar i fråga

om antalet heltidsanställda tillsynsmän vid kustartilleriförsvaren med avlöning

från förevarande anslag eller med ändrade anställningsformer för

denna personal.

Medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning

beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag.

10. Förslaget att inrätta en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid Hemsö kustartilleriförsvar kan jag biträda. Såsom civilförvaltningen

föreslagit bör emellertid tjänsten tills vidare upptagas som

extra.

Jag räknar med indragning av en biträdestjänst i reglerad befordringsgång

vid Gotlands kustartilleriförsvar.

De föreslagna uppflyttningarna av en tjänst för förste kansliskrivare i

Ce 17 och en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, båda vid intendenturförvaltningen

i Sydkustens marindistrikt, till tjänster för assistent i Ce 21

respektive kontorist i Ce 13 kan jag tillstyrka.

11. Jag anser mig nu kunna tillstyrka att en tjänst för biträdande

köksföreståndare inrättas vid Härnösands kustartillerikår. Med hänsyn till

numera tillämpad lönegradsplacering för biträdande köksföreståndare

bör tjänsten hänföras till Ce 15. I samband härmed föreslår jag emellertid

indragning av en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 15 vid Gotlands

kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår.

I enlighet med vad jag anfört under punkt 3 bör de nu för Bergaskolorna

avsedda tjänsterna för en köksföreståndare och en biträdande köksföreståndare

överföras till Ostkustens marindistrikt. Tjänsten för biträdande

köksföreståndare liänföres sedan den 1 januari 1956 till lönegrad Ca 15.

Jag tillstyrker vidare att en tjänst för förrådsförman i Cg 13 vid marindistriklet

upplages såsom extra ordinarie.

I fråga om Stockholms kustartilleriförsvar biträder jag marinchefens

11—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

förslag om överföring från sakanslag till avlöningsanslag samt extraordinariesättning

av en tjänst för båtbefälhavare i Cg 17.

Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för timarvoden till

civila lärare för underbefälsutbildning bär jag icke någon erinran.

På grundval av en inom marinstaben gjord förnyad beräkning av antalet

fänrikar under nästa budgetår räknar jag medel för avlönande av

65 fänrikar.

Medelsbehovet för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar

beräknar jag i överensstämmelse med avgivna förslag till 3 250

kronor.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

En på övergångsstat uppförd tjänst för expeditionsvakt vid sjökrigsskolan,

vars innehavare numera avgått, torde avföras ur personalförteckningen.

13. Förslagen om inrättande av en beställning för mariningenjör av 1.

graden i Ca 29 samt om utbyte av en kaptensbeställning i Ma 27 mot en

majorsbeställning i Ma 30, vilka förändringar bedömts nödvändiga för att

kunna genomföra den planerade rationaliseringen av Blekinge kustartilleriförsvar,

kan jag tillstyrka. Jag anser mig vidare redan nu böra föreslå

att en kaptensbeställning vid marinintendenturkåren och eu beställning

för förvaltare i Ma 21 vid kustartilleriet indrages vid uppkommande ledighet.

Övriga under denna punkt ifrågasatta förändringar tager jag icke nu

ställning till.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av arméns motsvarande

anslag (s. 127) beräknar jag under förevarande anslag medel

för fyra reparatörer i Ce 13, avsedda för vissa bergrumsanläggningar.

Vid anslagsberäkningen torde hänsyn böra tas till de förändringar i

lönegradsplaceringen för vissa tjänster som skett på grund av riksdagens

beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1955:209.

Jag bär i det föregående under särskild punkt (s. 48 ff.) behandlat försvarets

musikorganisation och därvid föreslagit vissa förändringar i staterna

för musikpersonal vid marinen.

För budgetåren 1954/56 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i

avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av

vikariatslöneförordnande, vakanssättningar in. m. — som betingas av övergången

till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch

civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320).

Såsom jag anfört i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956 163

riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga

motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

in. m. vid marinen samt med ledning av belastningen

på marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår

beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 42 300 000 (+ 500 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 120 000 (—

140 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 685 000

(+ 100 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 16 700 000 (— 100 000)

kronor;

Rörligt tillägg 14 455 000 (+ 5 330 000) kronor;

Pensionsmedel 600 000 (•— 120 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 60 000 (+ 10 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 74 600 000 (+ 5 800 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för

pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, som

föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tilllämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda

bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni

1955 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av marinens personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;
d)

godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 42 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ................................. 1 120 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis

685 000

s. 164 Kontrollera mot PDF

164 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 16 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 14 455 000

Summa kronor 75 260 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 600 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

................................................... 60 000

Nettoutgift kronor 74 600 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 74 600 000

kronor.

1 3] Flygvapnets Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1954/55 .............................. 77 000 000 81 881 060

1955/56 (statsliggaren s. 255) 79 000 000

1956/57 (förslag) ............... 86 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 102) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna

ett förslagsanslag av 87 500 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört

därom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för

armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s, ‘Va och 2/is 1955) föreslår i anslutning

till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar

m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben

Chefen för flygstaben Mo 15 med fyll
nadsarvode

— Mo 17 .................. —

Operationsavdelningen

1 major Ma 30 ................

1 kapten Ma 27 ................

22 776

19 740

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

165

Organisationsavdelningen

1 major Ma 30 .............................. 22 776

1 major eller kapten Ma 30/27 ......... —

Utbildningsavdelningen

1 major Ma 30 .............................. 22 776

1 gymnastikdirektör Cg 25 ............... 17 784

Personalavdelningen

1 kapten Ma 27 .............................. 19 740

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 ....................................... 8 636

1 fanjunkare Ma 19 ........................ 12 816

Pr essektionen

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 ......... —

1 kapten Ma 27 .............................. 19 740

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 — stabsredaktör Ce 26 ......... —

1 fanjunkare Ma 19 ........................ 12 816

Underrättelseavdelningen

1 överstelöjtnant eller major Ma 33/30 24156

3 kaptener Ma 27 ........................... 59 220

1 tolk Cg 25 ................................. 17 784

2 amanuenser Cg 23 ........................ 31 896

1 kansliskrivare Ce 15 ..................... 10 968

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

...................... 7 416

3 (2) kaptener Ma 27 (kommende
ringsreserv)

.............................. 39 480

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 (vice värd) ........................ —

1 filmregissör Ce 27 ........................ 19 740

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 (registrator) utgår ............... 8 636

1 kontorist Ca 13 — förste kansliskrivare

Ca 17 (kansliskrivare Ca 15) ... 744

1 kontorist Cg 13 — Ca 13 ............... —

1 kanslibiträde Ca 11—kontorist Ca 13 708 2

2. Förändringar beträffande eskader- och

flygbasomrädesstaber

4 eskaderchefer Mo 15 — Mo 17 ......

383 076

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

2 ställföreträdande eskaderchefer Mo

14 .............................................

1 ställföreträdande eskaderchef Ma 37/

33 .............................................

3 befattningar för pensionerad officer

2: 14 utgår .................................

3 majorer Ma 30 — överstelöjtnanter

eller majorer Ma 33/30 ..................

4 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ma 23/19 — kaptener Ma 27 .........

2 flygdirektörer av 2. graden Ca 31 ...

1 förrådsman Cg 11 utgår ...............

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

66 360

26 111

36 105

4 119

8 909

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
må!

(vakant) utgår ..................... — 4. 51575

3. Luftbevakningens organisation

Inspektionen för luftbevakningen
1

major eller kapten Ma 30/27 —

överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 .......................................... 2 898

1 assistent Ce 23 (Ce 21) ............ 14 220

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist Ce

13 ..........................................

Förband och skolor

2 majorer Ma 30 ........................ 43 406

9 befattningar för pensionerade officerare

1: 30 ........................... 68 067

10 överfurirer Ma 14 ..................... 98 880

4 mästare Ca 17 44 160

44 flygtekniker Ca 15 .................. 451 968

12 vaktmän Cg 12 ........................ 110 904

4 tekniska biträden Cg 11 ............ 35 636

32 tekniska biträden Cg 8 ............... 248 512

31 tekniska biträden Cg 8 med halvtidstjänstgöring

utgår ............... 120 373

90 tjänstgöringsdagar för tekniska biträden

Cg 11 utgår .................. 2 227

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

810 tjänstgöringsdagar för tekniska biträden

Cg 8 utgår ..................... .17 474 + 978 577

4. Personal för arméns fallskärmsjägarutbildning
1

sergeant Ma 16 ........................... 10 651

3 flygtekniker Ca 15 .................— 30 816_ 4- 41 467

5. ökat personalbehov vid krigsflygskolan

(F 5)

3 kaptener Ma 27 ........................ 55 188

1 trafikledare Ce 23 ..................... 14 676

3 mästare Ca 17 ........................... 32 544

15 flygtekniker Ca 15 ..................... 151 560

1 förrådsman Ce 11 — förrådsförman

Ce 13 ....................................... 648

2 förrådsmän Cg 11 ..................... 17 520

+ 272 136

6. Viss personalförstärkning vid Norrbottens

flygbaskår (F21)

4 överfurirer Ma 14 (2 överfurirer Ma

14 och 2 furirer Me 11/10) ......... 39 336

2 flottiljpoliser Ca 16 ..................... 22 752

2 flottiljpoliser Ca 14 ..................... 21 120

2 biträdande köksföreståndare Cg 14 21 120

2 förrådsförmän Cg 13 .................. 20 448

1 förrådsman Cg 11 ..................... 9 516

1 tekniskt biträde Cg 8 .................. 8 304

24 ekonomibiträden Cg 5 ............... —

7. Förändringar i övrigt beträffande militär

personal

1 överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 vid flygförvaltningen ............... 24 156

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 vid

flygförvaltningen ..................... —

1 kapten Ma 27 vid flygförvaltningen —

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23 vid centralförrådet

för intendenturmateriel —

1 major Ma 30 vid F 21 — överstelöjtnant

eller major Ma 33/30 ...... —

+ 142 596

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

2 majorer Ma 30 vid F 1 och F 20 ...

2 kaptener Ma 27 vid F 2 och F 16 ...

1 löjtnant Ma 23/19 vid F2 ............

4 kaptener Ma 27 vid flygkrigshögskolan

....................................

3 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ma 23/19 .................................

40 löjtnanter Ma 19 (i utbyte mot 40

fänrikar) .................................

1 förvaltare Ma 21 vid F 2 ............

18 fanjunkare Ma 19 .....................

22 (3) överfurirer Ma 14 ..................

75 (56) furirer Me 11/10 utgår .........

30 korpraler Mha 2 utgår ...............

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning

42 888

37 464

12 312

78 960

Minskning Summa

13 644

216 180

29 664

477 904

117 000

139 636

8. Förändringar beträffande trafikledar
personal
4

trafikledare Ce 23 vid F 3, F 6, F 15

och F 21 ................................. 59 976

Samtliga trafikledare överföres till ci
vilmilitär

anställningsform ......... —

6 stabstrafikledare Ce 29 — Ca 29 ... —

19 förste trafikledare Ce 27 — Ca 27... — + 59 976

9. Förändringar beträffande personal för

den militära väderlekstjänsten

Centralorgan

Väderleksavdelningen

2 förste stabsmeteorologer Ca 31 ...... 47 496

2 stabsmeteorologer Ca 29 ............... 43 512

6 meteorologer Ca 27 ..................... 118 440

4 meteorologer Ca 25 ..................... 71 136

2 meteorologer i reglerad befordrings
gång

....................................... 28 440

7 meteorologassistenter Ce 16 ......... 79 632

1 väderlekstekniker Ce 15 utgår ...... 10 968

1 kontorist Ce 13 ........................ 10 224

12 tekniska biträden Ce 11 ............... 114 192

1 kontorsbiträde Ca 8 utgår ............ 8 304

2 stansoperatriser Ce 8 .................. 16 608

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Lokalorgan

Väderleksstationerna

1 meteorolog Ca 25 ........................

2 meteorologer i reglerad befordrings
gång

.......................................

19 meteorologer Ce 25 — Ca 25 .........

19 tekniska biträden Ce 8 — Cell ...

17 tekniska biträden Ce 8 utgår .........

1 kontorsbiträde Ca 8 (observationscentralen

i Hagshult) utgår .........

10. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorga

nisationen

1 förste flottilj polis Ca 19 ..............

5 flottilj poliser Ca 16 ....................

8 flottilj poliser Ca 14 ....................

11. Förändringar i övrigt beträffande tek
nisk

personal

1 flygdirektör av 1. graden Ca 33 vid

centrala flygverkstaden, Malmslätt

— laboratoriechef Cp 10 ............

1 flygdirektör av 1. graden Ca 33 vid

centrala flygverkstaden, Arboga —

—- teleöveringenjör Cp 10 ............

1 flygdirektör av 2. graden Ca 31 vid

centrala flygmaterielförrådet, Arboga

— flygdirektör av 1. graden

Ca 33 .......................................

1 flygingenjör av 1. graden Ca 29 vid

flygförvaltningen — flygdirektör av

2. graden Ca 31 ........................

2 flygingenjörer av 1. graden Ca 29

vid flygförvaltningen ..................

1 verkmästare Ca 21 vid flygförvaltningen

-— förste verkmästare Ca 22

1 förste mästare Ca 19 vid flygförvaltningen

— verkmästare Ca 21 .........

1 försle mästare Ca 19 — verkmästare

Ca 21 .................................

12 010

53 255

79 104 + 144 369

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

16 702

26 626

21 717

7 766 + 567 687

1 303

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 mästare Ca 17 — verkmästare Ca 21 6 819

64 flygtekniker Ca 15 ..................... 657 408 + 665 530

12. Förändringar i övrigt beträffande för
råds-

och vaktpersonal

19 förrådsmästare Ce 17 — Ce 19 ......

1 förrådsförman Ce 13 (förrådsman

Cell) vid F 21 ........................

1 förrådsman Ce 11 — förrådsförman

Ce 13 vid F 21 ...........................

1 vaktman Ce 12 vid flygvapnets centrala

skolor ..............................

1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ......

65 förrådsmän Cg 11 — Ce 11 .........

1 förste vaktmästare Cg 11 — Ce 11...

13. Förändringar i övrigt beträffande kon
torspersonal
20

biträden för skriv- och kontorsgöro
mål

— kanslibiträden Ce 11 (intendenturavdelningen)

..................

19 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträden Ce 11 (mobiliseringsavdelningen)

..................

14. övriga personalförändringar in. m.

1 fotoingenjör Ce 25 vid Fil ......... 16 428

2 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

vid F 2 och flygvapnets centrala

skolor — Ce 23 ........................ —

1 kasernföreståndare Ce 19 vid F 8 ... —

3 kasernföreståndare Cg 19 vid F 9,

F 10 och F 11 — Ce 19 ............... —

2 sjukvårdsbiträden Cg 5 — Ce 5 ... —

10 assistenter för frivilligfrågor Cg 13 —

9 assistenter för frivilligfrågor Cg 13

med halvtidstjänstgöring ............ —

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor

utgår .................................

39 220

37 259 + 76 479

17 460

9 516

708

9 084

— + 36 768

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

171

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefen för flygvapnet m. 11. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid fasta utbildnings
anstalter

och skolor .................. 55 000

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

........................... 35 000

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

vid brandövningar ..................... 21 000

Arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst

........................... 41 000

Flygtillägg in. in............................ 609 000

+ 777 428

15. Omräkning

1955 års lönereglering ..................... 5 993 000

Omräkning i övrigt ..................... 43 000_ + 6 036 000

Motiv

1. Förändringar beträffande flygstaben. Chefen för flygvapnet framhåller

att flygstabens personalstyrka i stort sett varit oförändrad sedan

1942. Under tiden har verksamheten vid flygvapnet oavbrutet vuxit och

medfört en kraftigt ökad arbetsbelastning, sammanhängande främst med

flygvapnets ökade omfattning och flygteknikens snabba utveckling. Den

fortsatta tekniska utveckling, som kan väntas, torde komma att ställa ännu

högre krav på arbetsinsats.

De senare årens erfarenheter visar enligt flygvapenchefen, att flygstaben

är kraftigt underbeinannad i förhållande till uppgifterna. Detta har

medfört att viktiga uppgifter icke kunnat lösas inom rimlig tid samt att

personalen överansträngts. Med skrivelse den 17 oktober 1955 har flygvapenchefen

överlämnat eu av flygöverläkaren verkställd utredning angående

sjuklighetsfrekvensen hos flygstabens personal under åren 1952—

1955. Undersökningen omfattar endast sådana sjukdomar och sjukdomssymptom,

som enligt gammal erfarenhet direkt orsakas eller förvärras av

överansträngning (nervositet, sömnbesvär, huvudvärk, magbesvär, hjärtsjukdomar

etc.). Resultatet visar att under de ifrågavarande fyra åren

inom eu sammanlagd personalstyrka av 120 personer icke mindre än 46

personer vid ett eller flera tillfällen, i många fall under långa tidsperioder,

lidit av dylik »stabssjuka» i någon form. Sjuklighetsfrekvensen på grund

av överansträngning har alltså utgjort mer än 38 %. Flygöverläkaren uttalar

att denna frekvens vida överstiger den normala och att botemedlet

måste sökas i en minskning av arbetsbelastningen genom anställandet av

mera personal. Chefen för flygvapnet framhåller för egen del att en för
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

stärkning är nödvändig för att de arbetsuppgifter som redan nu åvilar

flygstaben skall kunna fullgöras.

Chefen för flygstaben är placerad i Mo 15 och åtnjuter avlöningsförstärkning

motsvarande löneskillnaden mellan Mo 15 och Mo 17. Enligt

flygvapenchefen bör chefen för flygstaben vara placerad i samma lönegrad

som eskaderchef. Sistnämnda befattningshavare föreslås av flygvapenchefen

i samband med ändring av flygvapnets ledningsorganisation (jfr under

p. 2) skola placeras i Mo 17.

Civilförvaltningen anser att någon förändring av löneställningen för

flygstabschefen icke bör ifrågakomma annat än i samband med en allmän

översyn av löneställningen för de högre militära chefstjänsterna. Ämbetsverket

räknar därför icke med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslår vidare att för operationsavdelningen inrättas

en majorsbeställning i Ma 30, vars innehavare skulle vara dels ställföreträdande

avdelningschef, dels ock chef för en inom avdelningen planerad

ny sektion för frågor rörande utvecklingen av kommande flygplan

m. m. För den ifrågavarande nya sektionen föreslår chefen för flygvapnet

härjämte att en beställning för kapten i Ma 27 inrättas. Den nuvarande

personalen inom avdelningen beräknas härigenom bättre kunna

fullfölja sina arbetsuppgifter i fråga om den i bruk varande flygmaterielen.

Civilförvaltningen biträder förslaget.

För organisationsa v delningen föreslår chefen för flygvapnet att

en majorsbeställning i Ma 30, avsedd för ställföreträdande avdelningschef,

inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

För avdelningens byggnadssektion avsedd personal är enligt flygvapenchefen

otillräcklig. Sektionen bör därför tillföras ytterligare en beställning,

alternativt för major eller kapten. Beställningen bör avses för chef

för sektionen. Civilförvaltningen anser sig emellertid icke kunna biträda

förslaget, då den militära fastighetsförvaltningens organisation ännu icke

blivit slutligt fastställd.

Jämväl för utbildningsavdelningen föreslår flygvapenchefen att

en beställning för major i Ma 30, avsedd för ställföreträdande avdelningschef,

inrättas. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Flygvapenchefen föreslår vidare att en gymnastikdirektör i Cg 25 anställes

vid utbildningsavdelningen för att effektivera den fysiska fostran

inom flygvapnet och för att samordna och övervaka denna verksamhet vid

förbanden. Den kapten som för närvarande vid sidan av övriga arbetsuppgifter

handhar dessa frågor kan därigenom frigöras för sina egentliga

arbetsuppgifter, varigenom en eljest nödvändig utökning av antalet kaptener

vid utbildningsavdelningen undvikes. Ehuru civilförvaltningen är

tveksam i fråga om behovet av denna personalökning vill ämbetsverket dock

icke motsätta sig förslaget.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

173

För personalavdelningen föreslår chefen för flygvapnet en utökning

av personalen med en kapten i Ma 27, en pensionerad officer i arvodesbefattning

i 1: 30 och en fanjunkare i Ma 19. Beträffande kaptenen

har framställning gjorts i tidigare äskanden (jfr prop. 1955: 110, s. 140).

Denne erfordras för att biträda avdelningschefen med löpande ärenden.

Den pensionerade officeren i arvodesbefattning avses för ärenden rörande

reservpersonalen och fanjunkaren för ärenden rörande underofficerare

in. fl. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Chefen för flygvapnet anför att pressek tio nen under senare år måst

ägna allt mera tid åt rekryteringsverksamheten. För att säkerställa rekryteringen

av flygande personal måste pressektionen ytterligare aktivera

denna verksamhet. Med hänsyn till den ökade arbetsbelastning och det

ansvar som detta medför för sektionschefen föreslår flygvapenchefen ånyo

(jfr prop. 1955: 110, s. 140) att en beställning för kapten avsedd för chefen

för pressektionen utbytes mot en majorsbeställning.

Som rekryteringsofficer vid pressektionen tjänstgör en kapten. Flygvapenchefen

föreslår att pressektionen härutöver för rekryteringsuppgifter

tillföres en kapten i Ma 27 och en fanjunkare i Ma 19 genom att nya beställningar

inrättas.

Chefen för flygvapnet föreslår härjämte ånyo (jfr prop. 1955: 110, s.

141) att en för pressektionen avsedd arvodesbefattning för expeditionsofficer

utbytes mot en tjänst för stabsredaktör i Ce 26.

Civilförvaltningen erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni

1954 uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd med statens organisationsnämnd

verkställa en översyn av den militära presstjänsten. Med hänsyn

härtill bör förslaget att inrätta en majorsbeställning avsedd för chefen

för pressektionen samt en tjänst för stabsredaktör enligt ämbetsverkets

mening icke nu upptagas till prövning. Däremot tillstyrker civilförvaltningen,

att de för rekryteringsverksamheten föreslagna beställningarna

för en kapten och en fanjunkare nu tillkommer.

Chefen för flygvapnet föreslår att en underrättelseavdelning

organiseras inom flygstaben. För avdelningen erforderliga nya beställningar

och tjänster har av flygvapenchefen angivits till en överstelöjtnant

eller major i Ma 33 eller Ma 30, tre kaptener i Ma 27, en tolk i Cg 25, två

amanuenser i Cg 23, en kansliskrivare i Ce 15 och ett biträde för skrivoch

kontorsgöromål. Civilförvaltningen har i medelsäskandena räknat med

att de föreslagna tjänsterna tillkommer.

Flygvapenchefen upptager vidare frågan om inrättande av ett antal beställningar

för aspiranter vid flygstaben. Genom att flygvapnet saknar

kommenderingsreserv av officerare uppstår stora svårigheter vid byte av

befattningshavare vid flygstaben, då personalen icke kan kommenderas till

staben någon tid för egen utbildning utan genast måste bestrida en be
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

fattning. För att avhjälpa dessa olägenheter föreslår chefen för flygvap
net

att tre beställningar för kaptener, avsedda för aspiranter vid flygsla
ben,

tillkommer från och med nästa budgetår.

Civilförvaltningen förklarar sig väl inse behovet av en kommenderingsreserv

även för flygvapnets del men ifrågasätter om det icke kan vara

tillfyllest att räkna med ett mindre antal beställningar än som föreslagits.

Ämbetsverket utgår från att två nya kaptensbeställningar, avsedda för

aspiranter vid flygstaben, inrättas för nästa budgetår.

Chefen för flygvapnet återkommer ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 140) med

förslag om att inrätta en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning

i 1: 30 för vice värd för flygvapnets ämbetsbyggnad på Gärdet. Enligt

civilförvaltningen fungerar det nu tillämpade systemet för skötseln av ämbetsbyggnaderna

tillfredsställande. Någon särskild befattning för vice värd

vid nämnda byggnader bör enligt ämbetsverket därför icke inrättas.

I anslutning till vad civilförvaltningen föreslagit under arméns motsvarande

anslag räknar ämbetsverket i likhet med föregående år med att

avlöningskostnaderna för en vid flygstabens filmdetalj för närvarande arvodesanställd

filmregissör överföres från anslaget till försvarsfilm till förevarande

anslag och att för ändamålet inrättas en tjänst i Ce 27 (jfr prop.

1956: 1, bil. 6, s. 247—248).

Chefen för flygvapnet föreslår att den för registrator vid flygstaben avsedda

arvodesbefattningen för pensionerad officer i 1: 30 indrages. Den

för närvarande såsom biträde åt registratorn tjänstgörande kontoristen i

Ca 13 avses därefter ensam skola sköta registratorsgöromålen. Med hänsyn

till de ökade och mera kvalificerade arbetsuppgifter, som härigenom

kommer att åläggas innehavaren av kontoristtjänsten, föreslår flygvapenchefen

att denna tjänst utbytes mot en tjänst för förste kansliskrivare i

Ca 17. Civilförvaltningen anser sig endast kunna tillstyrka att kontoristtjänsten

i Ca 13 utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ca 15.

Cliefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 141) alt en

tjänst för kontorist i Cg 13, avsedd för sekreterare åt chefen för flygvapnet,

ordinariesättes. Civilförvaltningen biträder förslaget. Ämbetsverket

förutsätter dä^id att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid tredje eskaderstaben indrages. Sistnämnda tjänst må enligt personalförteckningen

för vissa extra tjänstemän vid flygvapnet icke utnyttjas under

tid den ifrågavarande kontoristtjänsten finnes inrättad (jfr p. 2).

Flygvapenchefen upprepar tidigare framfört förslag (jfr prop. 1955: 110,

s. 141) att omvandla en tjänst för kanslibiträde i Ca 11 för flygsäkerhetsavdelningen

till tjänst för kontorist i Ca 13. Chefen för flygvapnet har därvid

framhållit att expeditionsofficer saknas vid förevarande avdelning och

att innehavaren av kanslibiträdestjänsten utför arbetsuppgifter motsvarande

dem, som åligger expeditionsofficerare vid stabens Övriga avdel
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

ningar. Civilförvaltningen, som tagit närmare del av de arbetsuppgifter för

vilka kanslibiträdestjänsten avses, anser det motiverat att det föreslagna

tjänsteutbytet kommer till stånd.

2. Förändringar beträffande eskader- och flygbasområdesstaber. I skrivelse

till Kungl. Maj :t den 23 juni 1955 har chefen för flygvapnet framlagt

förslag till ny ledningsorganisation för flygvapnet. Förslaget, som i

princip tillstyrkts av överbefälhavaren, innebär i huvudsak att eskadercheferna

ålägges ansvaret för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst,

jakteskader chef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning,

samt att härvid eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås.

För den närmare innebörden av förslaget redogörs under punkt 1.

Med anledning av ifrågavarande nya organisation, som är avsedd att

genomföras successivt med början den 1 juli 1956, föreslår chefen för

flygvapnet för nästa budgetår följande personalförändringar in. m. vid

eskader- och flygbasområdesstaberna, nämligen att beställningarna för fyra

eskaderchefer i Mo 15 uppflyttas till lönegrad Mo 17, att beställningar för

tre ställföreträdande eskaderchefer inrättas, av vilka två i Mo 14 och en

i Ma 37 eller Ma 33, att tre befattningar för pensionerade officerare i 2: 14

avsedda för flygbasområdeschefer utgår, att beställningar för tre majorer

och fyra löjtnanter, de sistnämnda i intendenturbefattning, utbytes mot

beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major, respektive för kapten,

att beställningar för två flygdirektörer av 2. graden i Ca 31 tillkommer

samt att en tjänst för förrådsman i Cg 11 vid östra flygbasområdet

utgår.

Civilförvaltningen anser sig i huvudsak böra tillstyrka de föreslagna

personalförändringarna m. in. Ämbetsverket är dock icke berett att nu förorda

någon förändring i löneställningen för eskadercheferna. Denna fråga

bör upptagas i samband med en allmän översyn av lönegradsplaceringen

för högre militära chefstjänster. Civilförvaltningen anser sig vidare i avvaktan

på resultatet av 1954 års utredning angående vissa pcrsonalkårer

inom försvaret icke böra räkna med det föreslagna utbytet av fyra beställningar

för löjtnant i intendenturbefattning mot beställningar för kapten

eller med att de föreslagna två flygdirektörsbeställningarna tillkommer. I

övrigt utgår ämbetsverket från att flygvapenchefens förslag vinner bifall.

Såsom framgår av vad som under punkt 1 anförts räknar civilförvaltningen

med att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid

tredje eskaderstaben indrages.

3. Luftbevakningens organisation. Beträffande inspektionen för

luftbevakningen upprepar chefen för flygvapnet tidigare framfört förslag

(jfr prop. 1955: 110, s. 141) om utbyte av en beställning för major

eller kapten mot eu beställning för överstelöjtnant eller major. Civilförvaltningen

biträder förslaget.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Genom beslut senast den 6 maj 1955 har Kungl. Maj:t medgivit att för

utförande av vissa arbetsuppgifter vid luftbevakningsinspektionen må intill

utgången av juni 1956 finnas anställd en extra tjänsteman i Cg 21

under förutsättning att en löjtnantsbeställning vid flygvapnet samtidigt

hålles vakant. Chefen för flygvapnet har ånyo föreslagit (jfr prop. 1955:

110, s. 142) att för ifrågavarande arbetsuppgifter inrättas en tjänst för

assistent i Ce 23. Civilförvaltningen, som alltjämt anser att tjänsten icke

bör placeras högre än i 21 lönegraden, räknar med att en assistenttjänst

i Ce 21 tillkommer från och med nästa budgetår.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att en vid luftbevakningsinspektionen

placerad kanslibiträdestjänst omvandlas till tjänst för kontorist. Civilförvaltningen

anser sig icke kunna biträda förslaget.

I fråga om förband och skolor har personalbehovet ånyo översetts

i samband med överbefälhavarens utredning rörande krigsmaktens fortsatta

utveckling. Med anledning härav föreslår chefen för flygvapnet vissa

personalökningar för nästa budgetår.

Sålunda föreslås att två majorsbeställningar i Ma 30, nio arvodesbefattningar

för pensionerade officerare i 1: 30 och tio överfurirsbeställningar i

Ma 14 inrättas. Med hänsyn till den alltmer komplicerade teletekniska utrustningen

vid luftförsvarscentraler och luftbevakningsförband föreslår

flygvapenchefen vidare att beställningar för fyra mästare i Ga 17 och 44

flygtekniker i Ca 15 inrättas. Vidare erfordras ett antal civila vaktmän för

bevakningsuppgifter. Chefen för flygvapnet föreslår att tolv sådana tjänster

inrättas.

Civilförvaltningen räknar med att den föreslagna personalökningen genomföres.

I flygvapnets personalförteckning för vissa extra tjänstemän har för

innevarande budgetår upptagits sju tjänster för tekniska biträden i Cg 11

och 62 tjänster för sådana biträden i Cg 8, av vilka sistnämnda tjänster

31 är avsedda för halvtidstjänstgöring. Dessutom må under samma budgetår

arvoden åt deltidstjänstgörande tekniska biträden i luftbevakningstjänst

utgå under 90 tjänstgöringsdagar med belopp motsvarande daglönen

i löneklass 11 och under 810 tjänstgöringsdagar med belopp motsvarande

daglönen i löneklass 8.

Flygvapenchefen framhåller att några fördelar icke vinnes genom ifrågavarande

anordning med halvtidstjänstgöring och tjänstgöringsdagar samt

föreslår att nuvarande halvtidstjänster och tjänstgöringsdagar ersättes med

tjänster för tekniska biträden i Cg 11 och Cg 8. På grund härav och med

hänsyn till det vid förenämnda översyn beräknade behovet av ifrågavarande

personal i luftbevakningsorganisationen föreslår flygvapenchefen att

för nästa budgetår tillkommer fyra tekniska biträden i Cg 11 och 32 tekniska

biträden i Cg 8. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

4. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet upp
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

repar tidigare förslag (jfr prop. 1955: 110, s. 142) om all inrätta beställningar

för en sergeant i Ma 16 och tre flygtekniker i Ca 15, avsedda för

skötsel av transportflygplan som utnyttjas vid arméns f allskärms jägarutbildning.

Flygvapenchefen har därvid framhållit att flygvapnet, sedan det

nya attackflygplanet (A 32) tillförts vederbörliga flygflottiljer, icke längre

kan tillhandahålla mekaniker till de flygplan, som disponeras av armén för

ifrågavarande utbildning.

Civilförvaltningen, som tidigare tillstyrkt en utökning av flygvapnets

personal för detta ändamål, biträder också nu det framlagda förslaget.

5. Ökat personalbehov vid krigsflygslcolan (F 5). Under år 1955 (jfr

prop. 1955:110, s. 142—143, 151) har beslutats att den grundläggande

flygutbildningen vid krigsflvgskolan skall omläggas och jämväl omfatta

utbildning på reaflygplan.

1 sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår räknade

flygvapenchefen med att följande beställningar och tjänster behövde inrättas

vid krigsflygskolan i samband med ifrågavarande omläggning av utbildningen,

nämligen beställningar för en kapten i Ma 27, fyra mästare i

Ca 17 och 20 flygtekniker i Ca 15 samt två tjänster för trafikledare i Ce 23.

Vidare behövde en löjtnantsbeställning utbytas mot en kaptensbeställning.

Då emellertid omläggningen icke beräknades helt kunna genomföras under

budgetåret 1955/56 erfordrades icke samtliga ifrågavarande beställningar

och tjänster för nämnda budgetår. Efter förslag av Kungl. Maj:t i förenämnda

proposition medgav riksdagen att för innevarande budgetår beställningar

för en mästare och fem flygtekniker samt en tjänst för trafikledare

fick inrättas, varjämte en beställning för löjtnant fick utbytas mot

eu kaptensbeställning.

För att planenligt kunna genomföra den beslutade omläggningen av flygutbildningen

vid krigsflygskolan föreslår flygvapenchefen för nästa budgetår

att beställningar eller tjänster inrättas för återstoden av den personal

som enligt det anförda bedömts erforderlig i samband med omläggningen

av utbildningen, nämligen en kapten, tre mästare, femton flygtekniker

och en trafikledare. Kaptensbeställningen är avsedd för chef för specialdivisionen

vid krigsflygskolan. Nuvarande chefen för nämnda division,

en major, avses för handläggning av flygsäkerhetsfrågor inom krigsflygskolans

stab.

Förslaget att inrätta en kaptensbeställning avsedd för chef för specialdivisionen

vann icke bifall då förslaget prövades föregående år. Såsom

framgår av förenämnda proposition utgick föredragande departementschefen

från att arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen komrne alt

minska och att divisionschefen därför kunde utnyttjas jämväl för arbetsuppgifter

i krigsflygskolans stab.

I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår framhåller

12—100 Sfi Hiluing till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. .Vr 110

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

flygvapenchefen att arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen visserligen

kommer att minska genom den nya organisationen men icke i

någon mer avsevärd omfattning. Chefens för specialdivisionen arbetsuppgifter

efter omorganisationen kommer helt att överensstämma med dem

som nu åvilar chefen för specialdivisionen vid en flygflottilj. Med hänsyn

till den omfattande utbildning på reaflygplan, som kommer att ske vid

krigsflygskolan, och flygutbildningens uppdelning på flera fält är det nödvändigt,

att chefen för krigsflygskolan — i likhet med flottiljchef — biträdes

av en regementsofficer vid handläggningen av flygsäkerhetsfrågor.

Chefen för flygvapnet anser att detta är en förutsättning för att den föreslagna

omläggningen av flygutbildningen skall kunna genomföras utan att

flygsäkerheten allvarligt eftersättes. Chefen för special divisionen kan i

detta hänseende icke biträda chefen för krigsflygskolan i den omfattning

som krävs.

Civilförvaltningen utgår från att den redan påbörjade utbyggnaden av

personalorganisationen vid krigsflygskolan genomföres i enlighet med

flygvapenchefens förslag. Ämbetsverket räknar sålunda för nästa budgetår

med att beställningar för en kapten, tre mästare och femton flygtekniker

samt en tjänst för trafikledare tillkommer vid krigsflygskolan.

Flygvapenchefen föreslår vidare att vid krigsflygskolan tillkommer två

kaptener, eu vid vardera flygskolan, för alt under skolcheferna samordna

och övervaka markutbildningen och handha den disciplinära fostran, som

är nödvändig för flygutbildningen. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

På grund av att krigsflygskolan tillförts reaflygplan föreslår chefen för

flygvapnet att vid skolan, i likhet med vad som skett vid de flottiljer som

redan övergått till readrift, en tjänst för förrådsman i Ce 11 omvandlas till

tjänst för förrådsförman i Ce 13 och två tjänster för förrådsman i Cg 11

inrättas.

6. Viss personalförstärkning vid Norrbottens fhjgbaskår (F21). Enligt

överbefälhavarens direktiv skall baseringen av flygförband inom övre Norrland

ökas. För att möjliggöra detta föreslår flygvapenchefen, att flygbaskåren

tillföres fyra överfurirer i Ma 14, av vilka två föreslås tillhöra kategorin

trupputbildare och två kategorin sjukvårdare, fyra flottiljpoliser av

vilka två i Ca 16 och två i Ca 14, två biträdande kök sföreståndare i Cg 14,

två förrådsförmän i Cg 13, en förrådsman i Cg 11, ett tekniskt biträde i

Cg 8 och 24 ekonomibiträden i Cg 5.

Civilförvaltningen, som icke anser sig kunna biträda ett av flygvapenchefen

framlagt förslag (jfr under punkt 7) alt utbyta för sjukvårdare vid

flygvapnet avsedda furirsbeställningar mot beställningar för överfurir, tillstyrker

att två för sjukvårdare avsedda furirsbeställningar i Me 11 eller

Me 10 inrättas. I fråga om de föreslagna tjänsterna för ekonomibiträden

anser ämbetsverket att detta personalbehov tills vidare bör tillgodoses på

sätt som anges i Kungl. Maj:ts skrivelse den 28 juni 1946 angående be
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1050

räkningsgrunder för anställande av biträdespersonal vid försvarets matinrättningar

in. m. I övrigt tillstyrker civilförvaltningen flygvapenchefens

förslag.

7. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Flygvapenchefen

föreslår att på flygvapnets stat för nästa budgetår uppföres en beställning

för alternativt överstelöjtnant eller major i Ma 33/Ma 30, avsedd som chef

för den underrättelsecentral som föreslagits bli inrättad inom flygförvaltningen

(jfr prop. 1956:1, bil. 6, s. 61). Civilförvaltningen har i medelsäskandena

räknat med att ifrågavarande beställning tillkommer.

Chefen för flygvapnet föreslår att en beställning för kapten, avsedd såsom

assistent åt avdelningschefen vid flygförvaltningens elektroavdelning,

utbytes mot beställning för major. Civilförvaltningen, som förutsätter att

frågor rörande den tekniska personalen skall upptagas till behandling inom

personalkårutredningen, räknar icke med det föreslagna utbytet.

I anslutning till vad som förut anförts i fråga om kommenderingsreserv

för flygvapnet (jfr punkt 1) föreslår flygvapenchefen att eu kaptensbeställning

i Ma 27, avsedd för aspirant vid flygförvaltningen, inrättas. Civilförvaltningen,

som i det föregående tillstyrkt att två aspirantbeställningar

inrättas för flygstaben, räknar icke med att någon ytterligare sådan beställning

tillkommer för nästa budgetår.

Chef för centralförrådet för intendenturmateriel är för närvarande en

förvaltare i Ma 21. Med hänsyn till dennes ansvar och självständiga ställning

föreslår chefen för flygvapnet att förvaltarbeställningen i fråga placeras

i lönegrad Ma 23. Då enligt civilförvaltningen även denna fråga bör

upptagas till behandling av personalkårutredningen räknar ämbetsverket

icke för närvarande med bifall till förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 144) att en

av de två för Norrbottens flygbaskår (F21) avsedda beställningarna för

major omvandlas till beställning för överstelöjtnant eller major. Civilförvaltningen

ifrågasätter om icke det föreslagna utbytet kan anstå tills vidare

och räknar icke nu med bifall till förslaget.

Vid Fl, Västmanlands flygflottilj (nattjaktflottiljen), har antalet regementsofficerare

— för närvarande två liksom vid övriga flottiljer — enligt

flygvapenchefen visat sig otillräckligt enär flygtjänst regelmässigt förekommer

även utom ordinarie flygövningstid. Chefen för flygvapnet föreslår

därför att ytterligare en majorsbeställning inrättas för nattjaktflottiljen.

Civilförvaltningen biträder förslaget.

På grund av ökat antal elever och ökat antal utbildningslinjer vid flygkadettskolan

(F 20) har det enligt flygvapenchefen visat sig svårt för skolchefen

att på tillfredsställande sätt leda utbildningen. För att avlasta denne

vissa arbetsuppgifter föreslår flygvapenchefen därför alt en major i Ma 30

tillkommer vid skolan. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 144) dels alt

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

för vardera Roslagens flygkår (F 2) och Upplands flygflottilj (F 16) inrättas

en beställning för kapten i Ma 27, avsedd den förra för chef för den

till flygkåren förlagda förberedande fältflygarskolan och den senare för

chef för flottiljens femte division, dels ock att för F 2 inrättas eu beställning

för löjtnant, avsedd för chef för kårens specialavdelning. Civilförvaltningen

räknar med att beställningarna inrättas.

De biträdande lärarna vid flygkrigshögskolan kommenderas för närvarande

till tjänstgöring vid skolan, vilket enligt flygvapenchefen är mindre

lämpligt då det bland annat innebär täta ombyten av lärarna. För att förbättra

kontinuiteten i undervisningen föreslår chefen för flygvapnet att

fyra beställningar för kapten, avsedda för biträdande lärare vid flygkrigshögskolan,

inrättas. Civilförvaltningen, som ifrågasätter om icke beställningar

för chef och fasta lärare vid flygkrigshögskolan — på motsvarande

sätt som vid arméns och marinens högskolor —• borde uppföras på särskild

personalförteckning för skolan, vill icke motsätta sig att fyra kaptensbeställningar

inrättas för nu angivet ändamål.

De arbetsuppgifter, som åvilar flottiljintendenterna vid Skaraborgs (F 7)

och Södermanlands (F It) flygflottiljer, har enligt chefen för flygvapnet

blivit alltför omfattande för att kunna skötas av en enda befattningshavare.

Flygvapenchefen föreslår därför att två beställningar för löjtnant i

intendenturbefattning i Ma 23/19, avsedda för biträdande intendent, inrättas,

en för vardera flygflottiljen. Vidare föreslås att en beställning för

löjtnant i intendenturbefattning, avsedd såsom rekryteringstjänst, inrättas.

Civilförvaltningen utgår från att förslaget kommer att prövas av

den i det föregående omnämnda personalkårutredningen. Ämbetsverket

räknar därför icke med att några dylika beställningar inrättas från och

med nästa budgetår.

Avvägningen mellan antalet löjtnanter och fänrikar inom flygvapnet

gjordes ursprungligen med utgångspunkt i att befordran till löjtnant skulle

ske efter tre års tjänst som fänrik. Då tjänstetiden för fänrik numera i

princip skall vara två år (jfr prop. 1952: 107, bil. 63) föreslår chefen för

flygvapnet att 40 beställningar för löjtnanter tillkommer vid flygvapnet

och att antalet fänrikar minskas med samma antal. Civilförvaltningen erinrar

om att fänrik, i de fall då ordinarie löjtnantsbeställning icke finnes

disponibel, enligt gällande bestämmelser erhåller en extra ordinarie löjtnantsbeställning

i Me 19 i avvaktan på den ordinarie beställningen. Ämbetsverket

anser därför alt det icke finns någon anledning att inrätta ytterligare

ordinarie löjtnantsbeställningar i Ma 23/19.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 145) att för

Roslagens flygkår (F 2) inrättas en beställning för förvaltare i Ma 21 i förrådstjänst

(intendenturmateriel). Flygvapenchefen erinrar om att Kungl.

Maj:t genom beslut den 26 februari 1954 medgivit, att en fanjunkare, som

kommenderats såsom biträde åt förrådsförvaltaren vid F 2, må från och

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Majds proposition nr 110 år 1956

med den 1 mars 1954 erhålla särskilt arvode motsvarande skillnaden mellan

lön i 24 och 22 löneklasserna. Civilförvaltningen, som tidigare icke ansett

sig kunna biträda förslaget, vill nu icke längre motsätta sig att den ifrågavarande

beställningen inrättas, då några organisationsundersökningar vid

flygkåren icke beräknas komma till stånd under de närmaste åren.

Chefen för flygvapnet bar återkommit med förslag om utökning av antalet

övertaliga beställningar för fanjunkare med 18 för att med mästarutbildad

personal kunna besätta IS beställningar för mästare, vilka enligt

beslut av 1953 års riksdag inrättats i utbyte mot fanjunkarbeställningar

(jfr prop. 1954:110, s. 132). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget

men utgår från att vid uppkommande ledighet i dylik beställning

frågan om återbesättande skall prövas av Kungl. Maj:t.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår framlade

chefen för flygvapnet förslag till vissa ändringar av flygvapnets underbefälsorganisation.

Bland annat föreslogs att 48 överfurirsbeställningar

(29 för signali ster och 19 för sjukvårdare, de sistnämnda i utbyte mot

samma antal furirsbeställningar) skulle inrättas. Genom beslut av 1955

års riksdag inrättades 26 av de för signalister avsedda överfurirsbeställuingarna

(jfr prop. 1955: 110, s. 52, 53 och 56). Flygvapenchefen föreslår

nu att återstående 22 beställningar för överfurirer tillkommer från och

med nästa budgetår. I fråga om de föreslagna beställningarna för sjukvårdare

erinrar civilförvaltningen om att statens lönenämnd vid behandlingen

av motsvarande förslag föregående år ifrågasatte om icke de särskilda

beställningarna för sjukvårdsfurirer vid flygvapnet borde indragas

och behovet av sjukvårdsunderbefäl i stället tillgodoses genom trängtruppernas

försorg. Civilförvaltningen, som anser att lönenämndens förslag

bör ytterligare övervägas, föreslår att åt ämbetsverket och lönenämnden

uppdrages att närmare utreda denna fråga. I anledning av flygvapenchefens

nu ifrågavarande förslag tillstyrker civilförvaltningen sålunda allenast

att tre överfurirsbeställningar, avsedda för signalister, inrättas.

Chefen för flygvapnet föreslår för nästa budgetår att i flygvapnets personalförteckning

för vissa icke-ordinarie militära tjänstemän upptagna beställningar

i Mc 11 eller Mc 10 för furircr, laltflygare av 2. graden och

flygnavigatörer av 2. graden minskas med 75 och att i samma personalförteckning

för korpraler upptagna beställningar i Mha 2 minskas med 30.

Civilförvaltningen, som enligt vad nyss sagts ansett sig icke kunna tillstyrka

att 19 överfurirsbeställningar för sjukvårdare tillkommer i utbyte

mot samma antal furirsbeställningar, grundar sin anslagsberäkning på eu

minskning med 56 beställningar i Me 11 eller Mc 10 samt 30 beställningar

i Mha 2.

8. Förändringar beträffande trafikledarpersonal. I det militärorganisatoriska

underlaget för innevarande budgetår anförde chefen för flygvapnet

bland annat att den ökade flygverksamheten numera gjorde det nöd
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition ur 110 år 1956

vändigt att vid samtliga flottiljer utom F 2 under huvuddelen av dagen

samtidigt taga i anspråk tre trafikledare för att ernå tillräcklig flygsäkerhet.

Flygvapenchefen föreslog därför att ytterligare en tjänst för trafikledare

i Ce 23 skulle tillkomma för vardera Södermanlands, Upplands och

Blekinge flygflottiljer (Fil, F 16 och F17) från och med hudgetåret

1955/56. Förslaget, som tillstyrktes av Kungl. Maj :t (jfr prop. 1955:110,

s. 146 och 152), bifölls av 1955 års riksdag.

För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet att — utöver den

trafikledartjänst som enligt det föregående under punkt 5 föreslagits för

F 5 ■— ytterligare en tjänst för trafikledare inrättas för envar av Östgöta,

Västgöta och Hälsinge flygflottilj er (F 3, F 6 och F 15) samt Norrbottens

flygbaskår (F21), vid Ailka förband endast två trafikledare finnes. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen upptager vidare frågan om trafikledarnas anställningsform

till behandling och anför därvid att den civila anställningsformen är

olämplig med hänsyn till arten av trafikledarnas arbetsuppgifter och de

förhållanden under vilka de arbetar. En övergång till civilmilitär anställningsform

skulle enligt flygvapenchefen förenkla tjänsten och stärka trafikledarnas

auktoritet gentemot den militära och civilmilitära personalen.

Vidare borde trafikledarna med hänsyn till att de för befäl över militär

och civilmilitär flygsäkerhets- och brandpersonal åläggas uniformsplikt.

Någon ändring beträffande nu gällande kompetensfordringar, befordringsgång

och lönegradsplacering för trafikledarpersonalen avses icke ske i

samband med övergången till civilmilitär anställningsform.

Civilförvaltningen anför att ämbetsverket svårligen kan föreställa sig

att trafikledarnas civila anställningsform inverkar menligt på deras möjligheter

att utföra sina tjänsteåligganden. Enligt ämbetsverket har några

övertygande skäl icke heller framförts för den föreslagna förändringen.

Civilförvaltningen avstyrker därför förslaget.

Flygvapenchefen föreslår vidare att trafikledare i lönegraderna Ce 27

och Ce 29 (förste trafikledare och stabstrafikledare) i samband med övergång

till civilmilitär anställning erhåller ordinarie anställningsfonn. Civilförvaltningen

biträder detta förslag.

9. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.

Chefen för flygvapnet anmäler att en utredning företagits inom flygledningen

rörande den militära väderlekstjänstens organisation, över utredningen

har yttranden avgivits av chefen för försvarsstaben, chefen för armén,

chefen för marinen och försvarets forskningsanstalt. Med stöd av

nämnda utredning föreslår chefen för flygvapnet en ändrad organisation

och en förstärkning av personalen vid centralorganet för den militära

väderlekstjänsten. I fråga om lokalorganen föreslår flygvapenchefen eu

mindre ökning av meteorologpersonalen samt en minskning av antalet tekniska

biträden.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ls proposilion nr 110 år 1956

Centralorganet för den militära väderlekstjänsten, väder leks av delningen

vid flygstaben, har sedan ett flertal år varit starkt underbeinannat.

De senaste årens erfarenheter visar enligt flygvapenchefen att det

trots rationalisering och sträng sovring av arbetsuppgifterna icke är möjligt

att på ett tillfredsställande sätt fullgöra mer än en del av de arbetsuppgifter

som åvilar avdelningen. Arbetsuppgifterna väntas vidare snabbt

öka i antal och omfattning under de närmaste åren.

I fråga om centralorganets organisation föreslår chefen för flygvapnet

en uppdelning på iyra sektioner, nämligen

en sektion för prognostjänst, observationstjänst och materiel (sektion

1),

en sektion för operativ väderanalys och klimat (sektion 2),

en sektion för organisation, personal och utbildning (sektion 3),

en sektion för utvecklingsarbeten och speciell målforskning (sektion

4) samt

en centraldetalj för vissa rutinärenden, expeditionsgöroinål in. in.

Den nya organisationen, som i viss utsträckning redan börjat tillämpas,

medför ett personalbehov för centralorganet i enlighet med följande uppställning.

Antal

Sektion

Central-

Totalt

Tjänst, lönegrad

1

2

3

4

detalj

1

stabsövermeteorolog Ca 37

1

1

1

1

4

1. stabsmeteorolog Ca 31

3

2

1

*7

stabsmeteorolog Ca 29

15

1

1

1

18

meteorolog Ca 27, Ca 25 och reglerad be-

fordringsgång

6

i

1

2

10

meteorologassistent Ce 16

1

1

kontorist Ce 13

16

3

2

1

22

tekniskt biträde Ce 11

2

2

stansoperatris Ce 8

1 Varav 1

assistent till stabsövermeteorologen.

I jämförelse med den nuvarande organisationen innebär den nya, att

vid centralorganet tillkommer 38 nya tjänster, avsedda för två förste stabsmeteorologer

i Ca 31, två stabsmeteorologer i Ca 29, sex meteorologei i

Ca 27, fyra meteorologer i Ca 25, två meteorologer i reglerad befordringsgång,

sju meteorologassistenter i Ce 16, en kontorist i Ce 13, tolv tekniska

biträden i Cell samt två stansoperatriser i Ce 8. En av tjänsterna för

meteorologassistent och två av de tekniska biträdestjänsterna tillkommer

i utbyte mot en tjänst för väderlekstekniker i Ce 15 respektive två konlorsbiträdcstjänstcr

i Ca 8. Tjänsten för väderlekstekniker och en av kon
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

torsbiträdestjänsterna, vilken utnyttjas för extra ordinarie tjänsteman, kan

därvid indragas.

Av den föreslagna nya personalen avses förste stabsmeteorologerna såsom

chefer för sektionerna 2 och 4. Stabsmeteorologerna avses såsom biträden

åt dessa sektionschefer. Av meteorologerna i Ca 27 avses fyra för

sektion 1 (för prognostjänsten), en såsom biträde åt chefen för sektion 3

och en såsom chef för centraldetaljen. Meteorologiänsterna i Ca 25 och

i reglerad befordringsgång avses för prognostjänsten. Av meteorologassistenterna

avses tre för sektion 1 (en för prognostjänsten och två för biträde

vid beredning av ärenden rörande meteorologiska observationer in. m.

respektive meteorologisk materiel m. in.), en för sektion 2 (för att handha

hålkortsarkiv in. in.), en för sektion 3 (för biträde vid beredning av sektionens

ärenden) och två för sektion 4 (en för biträde vid litteraturundersökningar

in. in. och en för laboratoriearbeten in. in.). Kontoristtjänsten

avses för biträde åt chefen för centraldetaljen. Av de nya tjänsterna för

tekniska biträden avses sex för sektion 1 (för prognostjänsten), tre för

sektion 2 (för statistiska beräkningar m. m.), två för sektion 4 (för mättjänst

in. in.) samt eu för centraldetaljen (för väderlekstekniska räkneoch

ritarbeten in. in.). Stansoperatriserna avses för sektion 2 för stansning

av observationsmaterial.

Flygvapenchefen föreslår att ifrågavarande för centralorganet avsedda

nya tjänster inrättas från och med nästa budgetår.

I fråga om lokalorganen för den militära väderlekstjänsten — väderleks

stationer na vid förbanden — räknar flygvapenchefen, med undantag

för kustflottans väderleksstation, med oförändrat antal meteorologer

samt en minskning av antalet tekniska biträden med 17. Detta är möjligt

genom att lokalorganen — under förutsättning att den föreslagna personalförstärkningen

för centralorganet genomföres — i större omfattning

än hittills kommer att kunna förses med centralt bearbetat prognosunderlag

och genom att tekniska hjälpmedel, främst telefaksimile (bildöverföring),

införes. För kustflottans väderleksstation, där arbetsuppgifterna

starkt ökat och vid övergången till en lätt flotta beräknas öka ytterligare,

föreslår flygvapenchefen en förstärkning med en meteorolog i Ca 25 och

två i reglerad befordringsgång.

Chefen för flygvapnet upprepar tidigare framfört förslag (jfr prop.

1955:110, s. 146) om ordinariesättning av 19 meteorologtjänster i Ce 25.

Genom beslut den 30 juni 1955 förordnade Kungl. Maj:t att observationscentralen

i Hagshult skulle omvandlas till en timobservationsstation

och föreskrev därvid bland annat att eu kontorsbiträdestjänst i Ca 8 skulle

vakantsättas. Flygvapenchefen föreslår nu att ifrågavarande tjänst indrages.

Civilförvaltningen anmäler att ämbetsverket funnit sig i allt väsentligt

kunna biträda flygvapenchefens förslag i fråga om personal för den mili
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kuntjl. Muj:ts proposition nr 110 är 1956

tära väderlekstjänsten. Civilförvaltningen har inhämtat yttrande över förslaget

från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Flygvapenchefen,

som beretts tillfälle att taga del av nämnda yttrande, har därefter

till civilförvaltningen framfört vissa ytterligare synpunkter. För egen del

anför civilförvaltningen i huvudsak följande.

Ämbetsverket finner det uppenbart alt inom landet måste finnas tillgång

till en väderleksorganisation så utformad att den kan tillgodose

krigsmaktens behov och möjliggöra såväl ett effektivt utnyttjande av de

moderna stridsmedlen som en fortsatt militärteknisk forskning. Civilförvaltningen

är övertygad om att den nuvarande väderleksorganisationcn

icke kan på ett tillfredsställande sätt tillgodose alla de krav, som för närvarande

måste ställas på denna organisation ur försvarets synpunkt. Det

synes ämbetsverket därför nödvändigt att organisationen utbygges. Med

hänsyn till att landets väderlekstjänst bedrives av två huvudorgan, den

militära väderleksorganisationen och Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut, uppställer sig helt naturligt frågan, hur eu dylik utbyggnad

bör gestaltas. Av vad i ärendet anförts såväl av flygvapenchefen som

av institutet har emellertid civilförvaltningen bibragts den uppfattningen,

att med utgångspunkt i nuvarande organisation och arbetsfördelning väderlekstjänsten

lämpligen bör ordnas genom en utbyggnad av den militära

väderleksorganisationen. Civilförvaltningen finner sig alltså böra förorda

att flygvapenchefens förslag lägges till grund för statsmakternas ställningstagande.

Ämbetsverket förutsätter därvid att man genom ett intimt

samarbete såväl mellan den militära väderleksorganisationen och Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut som mellan dessa organ och övriga

institutioner där väderleksforskning bedrives skall kunna finna vägar för

eu rationellt bedriven väderlekstjänst med lämplig fördelning av arbetsuppgifterna

de olika organen emellan, allt i syfte att undvika kostnadskrävande

dubbelarbeten.

Civilförvaltningen framhåller att den föreslagna organisationen av centralorganet

förefaller vara i stort sett väl avvägd samt att den föreslagna

personalökningen för centralorganet synes grundad på ingående beräkningar

och att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut icke haft

något alt erinra mot densamma.

Flygvapenchefens förslag i vad det avser lokalorganen föranleder ej

heller någon erinran från civilförvaltningens sida. Efter förhandlingar

med vederbörande personalorganisation föreslår civilförvaltningen emellertid

att ett av de för väderlekstjänsten avsedda tekniska biträdena vid

flottiljerna (motsvarande) uppflyttas till 11 lönegraden. Ämbetsverket erinrar

om alt 1947 års biträdesutredning föreslagit nämnda lönegrad för ett

av nämnda biträden och att civilförvaltningen tidigare tillstyrkt denna

placering.

De 17 tekniska biträden, som enligt flygvapenchefen kan indragas i

samband med införandet av telefaksiinilc, bör enligt civilförvaltningen

med hänsyn till alt nämnda hjälpmedel beräknas stå till förfogande först

under 1957 — alltjämt bibehållas i personalförteckningarna, dock med an
-

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kunyl. Muj:ls proposition nr 110 ur 1950

givande av att desamma vid uppkommande vakans må återbesättas endast

med extra personal.

I fråga om genomförandet av den nya organisationen räknar civilförvaltningen,

med hänsyn till svårigheterna att omedelbart rekrytera samtliga

de föreslagna meteorologi] änsterna, med en successiv utbyggnad under

förslagsvis en treårsperiod.

10. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorganisationen. Chefen för flygvapnet

föreslår, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att flottiljpolisorganisationen

utökas med beställningar för en förste flottiljpolis i Ca 19, 5

flottiljpoliser i Ca 16 och åtta flotliljpoliser i Ca 14, motsvarande behovet

för en flygflottilj.

11. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Chefen för flygvapnet

föreslår att två beställningar för flygdirektör av 1. graden, avsedda

en för chef för materiellaboratoriet vid centrala flygverkstaden i Malmslätt

och en för chef för den elektriska sektionen vid centrala flygverkstaden

i Arboga, utbytes mot tjänster i Cp 10 för laboratoriechef respektive

teleöveringenjör. Civilförvaltningen utgår från att denna fråga kommer

att upptagas till behandling av personalkårutredningen och räknar

därför icke med att de föreslagna utbytena nu kommer till stånd.

Av samma skäl anser sig civilförvaltningen icke höra räkna med flygvapenchefens

förslag att utbyta den för chef för reservdelsplaneringssektionen

vid centrala flygmaterielförrådet i Arboga avsedda beställningen

för flygdirektör av 2. graden mot beställning för flygdirektör av 1. graden,

att utbyta en beställning för flygingenjör av 1. graden, avsedd för

chef för specialradarsektionen vid flygförvaltningens radarbyrå, mot en

beställning för flygdirektör av 2. graden, att inrätta två beställningar för

flygingenjör av 1. graden, vilkas innehavare avses för handläggning vid

flygförvaltningens vapenbyrå av frågor rörande robotinstallationer respektive

sikten i flygplan, samt att utbyta de för luftbevakningsbyrån vid flygförvaltningens

elektroavdelning avsedda beställningarna för en verkmästare

och en förste mästare mot beställningar för eu förste vexdcmästare och

eu verkmästare.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår föreslog

flygvapenchefen dels att vid attackflottiljernas och natt jaktflottilj ernås

materielavdelningar beställningar för två förste mästare i Ca 19 och

tre mästare i Ca 17 utbyttes mot beställningar för två förste verkmästare

i Ca 22 och tre verkmästare i Ca 21, dels ock att sammanlagt 48 beställningar

för flygtekniker i Ca 15 skulle tillkomma för de fyra attackflottiljerna.

Vid anmälan av propositionen 1955: 110 (s. 147 och 152, 153) tillstyrkte

föredragande departementschefen att tre beställningar för förste mästare

utbyttes mot beställningar för verkmästare och att åtta beställningar för

flygtekniker inrättades. Departementschefen förklarade sig därvid — utan

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1950

att tagu ställning till det totala personalbehovet i detta hänseende — hava

beaktat den takt, i vilken den nya flygplantypen kunde beräknas bli tillförd

flottiljerna under budgetåret 1955/56. Riksdagen beslöt i enlighet med

departementschefens förslag.

Chefen för flygvapnet anmäler nu, att utöver det behov av elektroteknisk

personal, som enligt ovan anmälts i det militärorganisatoriska underlaget

för innevarande budgetår men endast delvis blivit tillgodosett, erfordras

ytterligare 24 flygtekniker för de tva jaktflottiljei, som undei budgetåret

1956/57 beräknas komma att tillföras flygplan 34. Vid vardera

av dessa båda flottiljer bör vidare en mästarbeställning utbytas mot beställning

för verkmästare. För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet

därför att 64 flygteknikerbeställningar tillkommer och att fyra

mästarbeställningar, varav en för förste mästare i Ca 19 och tre för mästare

i Ca 17, utbytes mot fyra beställningar för verkmästare. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. Chefen

för flygvapnet föreslår att förrådsinästartjänsterna vid flygvapnet, vilka

för närvarande är placerade i Ce 17, uppflyttas till Ce 19. Till stöd härför

anför flygvapenchefen bland annat att den genom readriftens införande

ökade drivmedelsförbrukningen vid förbanden inneburit såväl ökat arbete

som större ansvar för förrådsmästarna. Vidare framhålles, att uppbördsmännen

vid arméns centrala drivmedelsanläggningar är förrådsförvaltare

i 23, 21 eller 19 lönegraderna.

Civilförvaltningen vill icke motsätta sig uppflyttning till 19 lönegraden

med tjänstebenämning förrådsförvaltare av tjänsterna för förrådsmästare

rid flygvapnets förband (motsvarande) med undantag för F 2, där drivmedelstjänstens

omfattning icke påkallar någon höjning i löneställningen

för förrådsmästaren. Statens lönenämnd, som yttrat sig över förslaget,

anser att ändring i löneställningen för ifi''ågavarande tjänster icke böi ske

på grundval av den föreliggande framställningen.

Flygvapenchefen föreslår att en förrådsförman i Ce 13 tillkommei föi

Norrbottens flygbaskår (F21) och anför som skäl härför att uppböiden

av intendenturmateriel vid kåren avsevärt ökat och är större än vad som

är normalt för en flottilj. Civilförvaltningen anser det tillräckligt att eu

tjänst för förrädsman i Ce 11 inrättas och har vid anslagsberäkningen utgått

härifrån.

Civilförvaltningen biträder flygvapenchefens förslag att vid F 21 på

grund av övergången till readrift en tjänst för förrädsman i Ce 11 omvandlas

till tjänst för förrådsförman i Ce 13.

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag alt inrätta ytterligare

en tjänst för vaktman i Ce 12 vid flygvapnets centrala skolor (jfr prop.

1955:110, s. 148). Vid skolorna finns för närvarande tre vaktman, avsedda

för portvaktstjänst. Denna personal är enligt flygvapenchefen emel
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1950

lertid icke tillräcklig för tjänstens bestridande dygnet runt, varför underbefälet

vid skolorna vid sidan av ordinarie tjänst måste beordras till portvaktstjänst.

Efter beslutad omläggning av flygvapnets underbefälsorganisation

kommer utbildningen vid skolorna att koncentreras. Arbetsbelastningen

på instruktörer och elever blir därvid så stor att det icke blir möjligt

att ålägga dem tjänstgöring som portvakter. Chefen för flygvapnet anser

det därför nödvändigt att ytterligare en vaktman anställes.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört tillstyrker civilförvaltningen

att medel beräknas för ytterligare en vaktman vid nämnda skolor.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag att extraordinariesätta

följande extra tjänster, nämligen en tjänst för förrådsförman

i Cg 13 vid flygvapnets centrala skolor, 65 tjänster för förrådsman i Cg It

(fem vid vardera F 3 och F 8, fyra vid envar av F 11, F 14 och F 16, tre

vid envar av Fl, F 4, F 6, F 7, F 9, F 10, F 12, F 13, F 15, F 17, F 18, F 21

och flygvapnets centrala skolor, två vid F 5 samt en vid vardera flygstaben

och F 2) samt en tjänst för förste vaktmästare i Cg 11 vid F 5. En tjänst

för förrådsman i Ce 11 vid F 3 kan härvid indragas.

13. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Flygvapenchefen

anmäler att en sammanslagning av intendentur- och byggnadsavdelningarna

är avsedd att genomföras vid samtliga flottiljer (motsvarande).

Ifrågavarande sammanslagning, som på försök genomförts vid vissa flottiljer

och därvid visat sig lämplig, beräknas kunna minska behovet av

ytterligare kontorspersonal. Då vissa mer kvalificerade arbetsuppgifter vid

sammanslagningen kommer att överföras på det biträde för skriv- och

kontorsgöromål, som för närvarande finnes på intendenturavdelningens

expedition, föreslår chefen för flygvapnet att nämnda biträde utbytes mot

ett kanslibiträde i Ce 11. Civilförvaltningen biträder förslaget och räknar

med att 20 kanslibiträdestjänster tillkommer i utbyte mot samma antal biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har hos civilförvaltningen föreslagit

att eu kanslibiträdestjänst tillföres flottiljernas (motsvarande) mobiliseringsavdelningar

i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Ämbetsverket erinrar om att förslag härom framlagts av

1947 års biträdesutredning men icke godtagits av statsmakterna (jfr prop.

1953: 134, s. 20). Då några organisationsundersökningar vid flygvapnets

förband icke beräknas ske inom de närmaste åren tillstyrker civilförvaltningen

det föreslagna tjänsteutbytet. Ämbetsverket räknar sålunda med

att 19 tjänster för kanslibiträde i Ce 11 inrättas vid flottiljernas (motsvarande)

mobiliseringsavdelningar i utbyte mot samma antal tjänster för

biträde för skriv- och kontorsgöromål.

14. övriga personalförändringar in. m. Chefen för flygvapnet föreslår

anyo (jfr prop. 1955: 110, s. 149) att en tjänst för fotoingenjör i Ce 25 inrättas

vid Södermanlands flygflottilj (F 11). Civilförvaltningen erinrar om

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

att i Kungl. Maj:ts brev den 29 januari 1954 angående sakanslagsavlönad

extra personal inom försvaret en tjänst för driftingenjör i Cg 25 upptagits

för F 11. Enligt vad civilförvaltningen inhämtat fullgör innehavaren av

tjänsten arbetsuppgifter som fotoingenjör. Ämbetsverket föreslår därför

att avlöningskostnaderna för tjänsten överföres till förevarande anslag och

att tjänsten såsom extra ordinarie uppföres i flygvapnets personalförteckning.

Tjänsten bör enligt civilförvaltningen alltjämt benämnas driftingenjör.

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag om extraordinariesättning

av två tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid Roslagens

flygkår (F 2) och flygvapnets centrala skolor (jfr prop. 1955: 110, s. 149).

Då behov för framtiden torde föreligga av civila gymnastiklärare vid

nämnda flygkår och skolor biträder civilförvaltningen förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 149) att tjänster

inrättas för kasernföreståndare i Ce 19, en för envar av Svea och Göta

flygflottiljer, Skånska flygflottiljen samt Södermanlands flygflottilj (F 8

—F 11). Civilförvaltningen uttalade i sina medelsäskanden för innevarande

budgetår att denna fråga slutligt borde lösas i samband med ställningstagandet

till organisationen av den regionala och lokala fastighetsförvaltningen

inom försvaret. Sålunda räknar ämbetsverket icke heller för

nästa budgetär med den föreslagna personalförändringen.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag alt extraordinariesätta

en tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5 vid vardera av F 11 och Upplands

flygflottilj (F16).

För innevarande budgetår finnes medel disponibla vid flygvapnet för

anställande under 150 tjänstgöringsmånader av assistenter för frivilligfrågor

(flottiljmobiliseringslottor) med ett månatligt arvode av 650 kronor.

Flygvapenchefen återkommer nu med förslag (jfr prop. 1955: 110,

s. 149—150) att för ifrågavarande assistenter inrätta 19 extra tjänster,

varav tio med heltids- och nio med halvtidstjänstgöring. Civilförvaltningen

räknar icke med bifall till förslaget.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna samt för timarvoden

till civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas av civilförvaltningen

öka med 55 000 kronor respektive 35 000 kronor. För arvoden till

observationspersonal i väderlekstjänst beräknar civilförvaltningen en kostnadsökning

med 41 000 kronor.

För att tillgodose brandberedskapen vid flygflottiljerna uttages på frivillighetens

väg eu brandstyrka bland de kollektivavtalsanställda arbetarna

vid flygverkstäderna. Kostnaderna för förlorad arbetsförtjänst vid övningar

in. in. med denna personal har hittills bestrilts av verkstadsmedel.

För arméns och marinens del har medel för dylika kostnader beräknats

under respektive avlöningsanslag. 1 en till försvarets civilförvaltning över
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

lämnad promemoria angående effektivisering av brandskyddet vid försvarsgrenarna

hemställer fortifikationsförvaltningen att ett belopp av

21 000 kronor beräknas under förevarande anslag för nästa budgetår för

ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar m. m. vid flygvapnet.

Civilförvaltningen tillstyrker framställningen.

Kostnaderna för utgående flygtillägg beräknas av civilförvaltningen för

nästa budgetår till 4 540 000 kronor såvitt avser anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän och till 2 479 000 kronor såvitt avser anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilket i förhållande

till de för ändamålet beräknade kostnaderna för innevarande budgetår

innebär en ökning med 280 000 kronor respektive 329 000 kronor.

I särskild skrivelse den 8 oktober 1955 har chefen för flygvapnet, i anslutning

till förslag av 1952 års värnpliktsutredning (betänkande rörande

utbildningen av värnpliktiga vid flygvapnet), hemställt att flygstaben måtte

tillföras en beställning för överstelöjtnant eller major i Ma 33/30 och en

beställning för kapten i Ma 27 samt att flygvapnets trupputbildarskola

måtte tillföras en kapten. Ifrågavarande beställningar, som är avsedda för

officerare ur armén för effektivisering av markstridsutbildningen inom

flygvapnet, erfordras från och med nästa budgetår.

I skrivelse den 21 december 1955, varöver civilförvaltningen avgivit yttrande,

har chefen för flygvapnet återkommit till ett tidigare förslag (jfr

prop. 1955:110 s. 145 och prop. 1951:110 s. 156—163 och 177) om inrättande

av tjänster för specialflygläkare (flygutbildade läkare). Flygvapenchefen

föreslår för nästa budgetår att två tjänster för specialflygläkare

inrättas. Tjänsterna föreslås placerade i Cp 6. Härjämte föreslås

avlöningsförstärkning skola utgå med 20 000 kronor. Flygvapenchefen

framhåller att de arbetsuppgifter, som bedömts skola åvila specialflygläkare,

under de senaste åren ökat avsevärt och väntas ytterligare öka

under de närmaste åren i samband med ombeväpning till flygplan 32 samt

förberedelser för och ombeväpning till flygplan 35. Nuvarande resurser

i fråga om flygmedicinsk expertis är enligt flygvapenchefen helt otillräckliga

med hänsyn till de problem som uppkommer vid övergången till moderna

överljudsplan. Det är därför oundgängligen nödvändigt att flygförarutbildad

medicinsk expertis tillföres flygvapnet.

Civilförvaltningen tillstyrker alt en tjänst för specialflygläkare i Cp 6

inrättas för nästa budgetår. Avlöningsförstärkningen bör enligt ämbetsverket

bestämmas till 12 000 kronor.

Statens lönenämnd, som avgivit yttrande i ärendet, ansluter sig till vad

civilförvaltningen föreslagit i fråga om avlöningsförmånerna för ifrågavarande

tjänster.

Slutligen har chefen för flygvapnet i skrivelse den 23 december 1955,

varöver civilförvaltningen avgivit yttrande, föreslagit att fem tjänster i

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1''.).)(>

191

Ce 15 med benämningen fältf öreståndare tillföres flygvapnet från och med

nästa budgetår. Tjänsterna avses för tillsyn av vissa krigsflygfält in. in.

Civilförvaltningen biträder förslaget såtillvida att ämbetsverket föreslår att

fem tjänster i Ce 13 inrättas för ifrågavarande ändamål. Innehavarna av

dessa tjänster bör enligt civilförvaltningen benämnas fältförmän.

Departementschefen

1. Utvecklingen inom flygvapnet har medfört att flygstaben blivit underbemannad

i förhållande till uppgifterna. En förstärkning av stabens

personal synes därför nödvändig. Jag tillstyrker att en beställning för

major i Ma 30 tillkommer för envar av operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna.

Förslaget att inrätta en underrättelseavdelning inom flygstaben kan jag,

såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 17), icke tillstyrka.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (bil. 6, s. 248) har jag föreslagit

att kostnaderna för avlöning till filmregissören vid flygstaben alltjämt

skall bestridas från anslaget till försvarsfilm.

Förslaget att låta en befattning för pensionerad officer i 1: 30 utgå och

att i samband därmed utbyta en kontoristtjänst i Ca 13 mot en tjänst för

kansliskrivare i Ca 15 kan jag tillstyrka.

Jag föreslår vidare att en kontoristtjänst i Cg 13, avsedd för flygvapenchefens

sekreterare, utbytes mot en extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.

Några ytterligare personalförändringar i anledning av de under denna

punkt redovisade förslagen är jag icke beredd att tillstyrka.

2. I fråga om de förslag som sammanhänger med den nya ledningsorganisationen

för flygvapnet kan jag, i anslutning till vad jag härom förut

anfört (jfr s. 12), endast tillstyrka att tre majorsbeställningar utbytes mot

beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30

och att eu tjänst för förrådsman i Cg 11 vid östra 1''Iygbasområdet utgår.

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag med att en tjänst

för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje eskaderstaben utgår.

3. Av de föreslagna personalförändringarna för inspektionen för luftbevakningen

kan jag endast tillstyrka alt eu tjänst för assistent i Ce 21

inrättas.

I fråga om förband och skolor har personalbehovet för luftbevakningen

ånyo översetts i samband med överbefälhavarens utredning rörande krigsmaktens

fortsatta utveckling. En fortsatt förstärkning av personalen synes

nödvändig. För nästa budgetår föreslår jag sålunda att beställningar eller

tjänster inrättas för tre överfurirer i Ma 14, två mästare i Ca 17, femton

flygtekniker i Ca 15, nio vaktmän i Cg 12 samt ett tekniskt biträde i Cg 11

och aderton sådana biträden i Cg 8. Jag räknar därvid med att tjänster

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

för trettioen tekniska biträden i Cg 8 med halvtidstjänstgöring indrages

och att medel icke vidare beräknas för arvoden åt deltidstjänstgörande

tekniska biträden i luftbevakningstjänst.

4. Förslagen under denna punkt kan jag alltjämt icke tillstyrka.

5. Omläggningen av den grundläggande flygutbildningen vid krigsflygskolan

(F 5) till att jämväl omfatta utbildning på reaflygplan har nödvändiggjort

en förstärkning av personalen vid skolan. På grund härav har

krigsflygskolan för innevarande budgetår tillförts viss ny personal. För

nästa budgetår föreslår jag en fortsatt utbyggnad genom att beställningar

eller tjänster inrättas för en trafikledare i Ce 23, två mästare i Ca 17, femton

flygtekniker i Ca 15 samt två förrådsmän i Cg 11. Vidare bör en tjänst

för förrådsmän i Cell utbytas mot tjänst för förrådsförman i Ce 13.

Förslaget att tillföra krigsflygskolan ytterligare tre kaptener kan jag

icke tillstyrka.

6. Av de under denna punkt framställda förslagen kan jag endast tillstyrka

att tjänster inrättas för två biträdande köksföreståndare, vilka bör

placeras i lönegrad Cg 15, två förrådsförmän i Cg 13 och en förrådsmän i

Cg 11.

7. Jag föreslår att en beställning för major i Ma 30 inrättas för Västmanlands

flygflottilj (F 1) i utbyte mot en löjtnantsbeställning i Ma 23/19.

Jag anser mig vidare kunna tillstyrka att tre överfurirsbeställningar i

Ma 14, avsedda för signalistunderbefäl, inrättas.

I fråga om antalet beställningar för nästa budgetår för furirer, fältflygare

av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden i Me 11 eller Me 10

har chefen för flygvapnet enligt vad förut nämnts räknat med en minskning

med 75, varvid förutsatts att 19 överfurirsbeställningar för sjukvårdare

skulle tillkomma. Flygvapenchefen har emellertid därefter under

hand meddelat att antalet beställningar i Me 11 eller Me 10 kan minskas

med ytterligare 19. I enlighet härmed och med hänsyn till att jag icke

föreslår något utbyte av furirsbeställningar för sjukvårdare mot överfurirsbeställningar

räknar jag med att antalet beställningar för furirer

m. fl. minskas med (56 + 19 =) 75 för nästa budgetår. För korpraler i

Mha 2 räknar jag med en minskning av antalet beställningar med 30.

Övriga under denna punkt redovisade förslag till personalförändringar

kan jag icke tillstyrka.

8. Av de föreslagna fyra tjänsterna för trafikledare i Ce 23 kan jag tillstyrka

att två tillkommer för nästa budgetår. Förslaget att ordinariesätta

sex stabstrafikledare i Ce 29 och nitton förste trafikledare i Ce 27 kan jag

icke tillstyrka.

Någon ändring i fråga om trafikledarnas anställningsform räknar jag

icke med.

9. Personaluppsättningen för den militära väderlekstjänsten har i stort

sett varit oförändrad sedan 1943 då organisationen fastställdes. Sedan dess

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

193

liar emellertid en mängd nya arbetsuppgifter tillkommit. En förstärkning

av personalen för den militära väderlekstjänsten synes därför erforderlig

för att väderlekstjänsten skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

Jag är emellertid icke nu beredd att taga ställning till det framlagda förslaget

i dess belliet utan anser att detsamma först bör granskas av statens

organisationsnämnd.

För nästa budgetår anser jag mig emellertid kunna tillstyrka att vissa

extra ordinarie och extra tjänster inrättas för centralorganet, nämligen en

tjänst för förste stabsmeteorolog i Ce 31, en tjänst för stabsmeteorolog i

Ce 29, en tjänst för meteorolog i Ce 25, en tjänst för meteorolog i reglerad

befordringsgång, två tjänster för meteorologassistent i Cg 16, en tjänst för

kontorist i Cg 13 samt fyra tjänster för tekniskt biträde i Cg 11.

Jag räknar vidare med att en tidigare för observationscentralen i Hagshult

avsedd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 indrages.

Några ytterligare personalförändringar är jag icke beredd att föreslå

under denna punkt.

10. Jag tillstyrker att flottilj polisorganisation införes vid ytterligare ett

förband och biträder därför förslaget att beställningar inrättas för en förste

flottiljpolis i Ca 19, fem flottilj poliser i Ca 16 och åtta flottiljpoliser i Ca 14.

11. Förslaget att utbyta beställningar för en förste mästare i Ca 19 och

tre mästare i Ca 17 mot beställningar för verkmästare i Ca 21 kan jag tillstyrka.

Jag föreslår vidare att för nästa budgetår 45 beställningar för flygtekniker

i Ca 15 inrättas för att tillgodose det ökade behovet av teknisk

personal för nytillkommande flygplantyper.

Några ytterligare personalförändringar i anledning av de under denna

punkt redovisade förslagen är jag icke beredd tillstyrka.

12. Jag tillstyrker att en tjänst för förrådsman i Ce 11 vid Norrbottens

flygbaskår (F21) utbytes mot en tjänst för förrådsförman i Ce 13.

I fråga om förslaget att extraordinariesätta vissa extra tjänster kan jag

tillstyrka att en tjänst för förrådsförman i Cg 13 vid flygvapnets centrala

skolor, 31 tjänster för förrådsman i Cg 11 (1 vid envar av F 10, F 11, F 12,

F 13, F 14, F17, F 18, F 21 och flygstaben, 2 vid envar av Fl, F 3, F 5,

F 6, F 7, F 9, F 15 och flygvapnets centrala skolor, 3 vid envar av F 8

och F 16) samt en tjänst för förste vaktmästare i Cg 11 vid krigsflygskolan

utbytes mot extra ordinarie tjänster.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd att

tillstyrka.

13. Jag biträder förslaget att inrätta kanslibiträdestjänster i Cell vid

flottiljernas (motsvarande) mobiliseringsavdelningar i utbyte mot tjänster

för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Jag räknar sålunda med att

19 kanslibiträdestjänster tillkommer i utbyte mot samma antal biträdes13—loo

so It ilning litt riksdagens protokoll 1950. 1 Sami. \r 110

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tjänster för skriv- och kontorsgöromål eller, därest icke någon dylik tjänst

finnes disponibel, med vakanthållande av en ordinarie kontorsbiträdestjänst.

Det föreslagna utbytet av tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål

mot kanslibiträdestjänster vid flottiljernas (motsvarande) intendenturavdelningar

kan jag däremot icke tillstyrka.

14. Jag tillstyrker att två tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och

idrott vid Roslagens flygkår (F 2) och flygvapnets centrala skolor utbytes

mot extra ordinarie tjänster. Jag är vidare beredd tillstyrka att en tjänst

för kasernföreståndare i Ce 19 tillkommer för Svea flygflottilj (F 8) och

att tre exti''a tjänster för kasernföreståndare vid Göta flygflottilj (F 9),

Skånska flygflottiljen (F 10) och Södermanlands flygflottilj (Fil) utbytes

mot extra ordinarie tjänster.

Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar kan jag icke

biträda.

I fråga om medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid flygvapnets fasta utbildningsanstalter och skolor, för

arvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning samt för arvoden

till observationspersonal i väderlekstjänst räknar jag i enlighet med civilförvaltningens

förslag med en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med respektive 55 000 kronor, 35 000 kronor och 41 000 kronor.

För ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar räknar jag

i överensstämmelse med civilförvaltningens förslag med ett belopp av 21 000

kronor.

Då förevarande anslag beräknas med utgångspunkt i anslagsbelastningen

under förfluten del av innevarande budgetår torde en uppräkning

av anslaget för flygtillägg m. m. endast behöva ske för den för nästa budgetår

nytillkommande personal, till vilken flygtillägg in. m. utgår. Jag

räknar sålunda med en uppräkning av anslaget med 30 000 kronor för

detta ändamål.

I fråga om de förslag som flygvapenchefen framlagt i särskilda skrivelser

den 8 oktober 1955 samt den 21 och den 23 december samma år får

jag anföra följande. Jag föreslår att en beställning inrättas för överstelöjtnant

eller major i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för officer ur armén för

effektivisering av markstridsutbildningen inom flygvapnet. Vidare föreslår

jag att två beställningar inrättas för specialflygläkare. Dessa bör placeras

i lönegrad Cp 6. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning med 12 000

kronor för år. Innehavarna av ifrågavarande beställningar bör åtnjuta

flygtillägg.

Övriga i förenämnda skrivelser framställda förslag kan jag icke tillstyrka.

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1950

I enlighet med vad jag förut anfört under arméns motsvarande anslag

(s. 127) torde medel under förevarande anslag böra beräknas för tre reparatör

stjänster i Ce 13 och en eldartjänst i Ce 11.

Under detta anslag bör medel även beräknas för de ökade lönekostnader

för viss personal vid flygvapnet som föranledes av riksdagens beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1955: 209 angående ändrad lönegradsplacering

för vissa tjänster in. m.

Jag bär i det föregående under särskild punkt (s. 48 ff.) behandlat ett

förslag till ny musikorganisation för försvaret och därvid förordat vissa

förändringar i staterna för musikpersonalen.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl.

Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag

redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie

personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande

av vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas

av övergången till den nya förvaltningsorganisationen (jfr senast

prop. 1955:110; SU 1955:128, rd. skr. 1955:300). Såsom jag framhållit

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av riksdagen böra inhämtas

bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga motsvarande

provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

in. m. vid flygvapnet och med ledning av belastningen

på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar

jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 48 700 000 (+ 1 300 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 460 000

(+ 85 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 555 000

(+ 80 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 21 700 000 (+ 200 000)

kronor;

Rörligt tillägg 16 330 000 (+ 6 100 000) kronor;

Pensionsmedel 595 000 (+ 15 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 450 000 (+ 50 000)

kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 86 700 000 (+ 7 700 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som

föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kanal. Maj-As proposition nr 110 år 19ö6

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets

personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

e) bemyndiga Kungl. Maj: t att i avseende å ordinarie personal

vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet

med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 48 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 1 460 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 555 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 16 330 000

Summa kronor 88 745 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 595 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

.......................... 1 450 000

Nettoutgift kronor 86 700 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 86 700 000

kronor.

[14] Försvarets läroverk: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1954/55 ..............................

870 000

747 483

1955/56 (statsliggaren s. 279)

740 000

1956/57 (förslag) ...............

737 000

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 217) anmälde jag, att dieten

för marinen i skrivelse den 13 juni 1955 framlagt förslag om överförande

av den tekniska linjen vid försvarets läroverk i Uppsala till Karlskrona,

där den skulle inordnas i Karlskronasltolorna under namn av marinens

tekniska skola. Jag var emellertid icke då beredd att taga ställning till

marinchefens förslag. Då beräkningen av läroverkets avlönings- och omkostnadsanslag

var beroende av ställningstagandet till nämnda förslag,

uppfördes anslagen i statsverkspropositionen med allenast beräknade belopp.

Avlöningsanslaget upptogs därvid med ett beräknat belopp av 788 000

kronor.

Chefen för marinen har i förenämnda skrivelse anfört bland annat följande.

Då försvarets läroverk inrättades efter förslag av 1941 års försvarsutredning

tillskapades en teknisk linje, den s. k. T-linjen, avsedd

för utbildning av teknisk personal vid samtliga försvarsgrenar. T-linjen

har emellertid alltsedan 1949 fungerat som en rent marin utbildningslinje.

Såväl vid armén som vid flygvapnet bedrives den tekniska utbildningen

i militär regi. Orsaken härtill är främst nödvändigheten av att

anpassa även den grundläggande utbildningen efter försvarsgrenarnas speciella

behov. Även för marinens del föreligger ett starkt önskemål att bedriva

den tekniska utbildningen i militär regi. Med hänsyn till att endast

marinen utnyttjar T-linjen anser marinchefen det rationellt att flytta

denna linje till en marin skola. Som skäl för en flyttning av den tekniska

utbildningen från läroverket åberopas även att en lärartjänst i vissa för

denna utbildning viktiga ämnen icke kunnat besättas sedan 1947, varför

motsvarande undervisning måst bedrivas med timlärare. Dessa har ofta

varit bosatta i Stockholm och täta lärarbyten har förekommit. Det ringa

antalet elever har även medfört svårigheter att rationellt utnyttja den

militäre lärare, som för viss undervisning är ansluten till T-linjen. Vidare

åberopas att läroverkets utrustning i fråga om laborationslokaler in. m.

för teknisk utbildning är otillfredsställande samt att trångboddheten i förläggningarna

för läroverkets elever är mycket stor.

På grund av sålunda anförda förhållanden har marinchefen låtit undersöka

möjligheterna att överflytta T-linjen till Karlskrona, där den skulle

inordnas i Karlskronaskolorna. Eu dylik förflyttning har befunnits lämplig

från alla synpunkter. Befintligheten av såväl högre tekniskt läroverk

som högre allmänt läroverk i staden samt den omedelbara närheten till

örlogsvarvet ger, anför marinchefen, tillgång till för den tekniska undervisningen

erforderliga lärarkrafter, speciella undervisningslokaler och undervisningsmateriel

in. m. Befintliga kaserner medger enligt marinchefen

bättre förläggningsutrymmen än i Uppsala.

Marinchefen föreslår med anledning av del anförda dels alt den tekniska

utbildningslinjen vid försvarets läroverk i Uppsala från och med

hösten 1956 flyttas lill Flottans skolor i Karlskrona och där bildar man
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

nens tekniska skola, avsedd för förberedande teknisk utbildning att ligga

till grund för underofficersutbildning, dels alt i samband därmed en tjänst

för adjunkt i matematik, mekanik och maskinlära i Ca 29 vid försvarets

läroverk överföres till Flottans skolor i Karlskrona, dels ock att för läroverket

gällande bestämmelser angående timarvode och reglerad befordringsgång

för vissa icke-ordinarie lärare skall göras tillämpliga även för

marinens tekniska skola.

I yttranden över marinchefens förslag har försvarets civilförvaltning

och försvarets skolnämnd tillstyrkt att den föreslagna överflyttningen av

T-linjen kommer till stånd. Skolnämnden föreslår att jämte den av marinchefen

för Karlskronaskolorna föreslagna adjunktstjänsten ytterligare

en dylik tjänst i Ca 29, avsedd för lärare i modersmålet och engelska vid

såväl marinens tekniska skola som furirskolorna i Karlskrona, inrättas vid

Karlskronaskolorna. Civilförvaltningen föreslår, att den av marinchefen

för Karlskronaskolorna föreslagna adjunktstjänsten inrättas såsom extra

ordinarie samtidigt som en tjänst för adjunkt i Ca 29 vid försvarets läroverk

indrages. Frågan om inrättande av en adjunktstjänst vid Karlskronaskolorna

med undervisningsskyldighet i modersmålet och engelska bör enligt

civilförvaltningen anstå i avvaktan på att närmare erfarenheter vunnits

rörande behovet därav.

Försvarets civilförvaltnings yrkanden

Försvarets civilförvaltning har i sina ordinarie medelsäskanden för

nästa budgetår hemställt, att anslaget uppföres med 788 000 kronor. Sedermera

har ämbetsverket i förenämnda utlåtande gjort vissa ändringar

av medelsäskandena beträffande förevarande anslag och därvid hemställt,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 740 000

kronor.

Ökning Minskning

1. Personalförändringar

1 adjunkt Ca 29 utgår ....................................... 22 392

2 adjunkter i reglerad befordringsgång utgår ...... 32 856

2. Timlärararvoden ............................................. 16 300

3. Arvode åt militär lärare utgår ........................... 1 560

4. Tillfällig skrivhjälp .......................................... 500

5. 1955 års lönereglering ....................................... 57 840

6. Omräkning ...................................................... 14 768

73 108 73 108

± 0

Motiv

1. Såsom framgår av det föregående räknar civilförvaltningen med att

en överföring av den tekniska linjen vid läroverket till Karlskrona medför

en minskning av lärarbehovet vid läroverket med en adjunkt i Ca 29.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Knngl. Maj:ts proposition nr HO år 1956

Styrelsen för försvarets läroverk har efter beräkning av antalet under - visningstimmar vid läroverket under nästa budgetår och timmarnas föidelning

på lärare funnit att behov icke längre föreligger av två tjänster

för adjunkter i reglerad befordringsgång. I enlighet härmed räknar civilförvaltningen

med att två dylika tjänster indrages.

2. Medelsbehovet för timlärararvoden för nästa budgetår har av försvarets

civilförvaltning efter beräkning av styrelsen för läroverket angivits

till sammanlagt 72 600 kronor, därest den tekniska linjen bibehålies vid

läroverket. Därvid utgår man från att läsåret omfattar 30 veckor samt att

79 lektionstimmar per vecka skulle bestridas av timlärare. Med ett genomsnittligt

timarvode av 24 kronor skulle således timlärararvodena för den

ordinarie undervisningen uppgå till (30 X 79 X 24 —) 56 880 kronor. För

undervisning i vissa extra kurser räknas med 645 lektioner, vilket med

nämnda genomsnittsarvode innebär ett medelsbehov av (645 X 24 =) 15 480

kronor. Vidare räknas med 200 kronor för timarvoden i samband med

inträdes- och flyttningsprövningar. Det sålunda angivna medelsbehovet,

(56 880 + 15 480 + 200 =) i runt tal 72 600 kronor, beräknas emellertid

minska med 41 500 kronor, därest den tekniska linjen flyttas från läroverket.

Det totala medelsbehovet för timlärararvoden vid läroverket under

nästa budgetår beräknas således under sist angiven förutsättning till

(72 600 _• 41 500 =) 31 100 kronor, vilket innebär en minskning av det

för innevarande budgetår anvisade beloppet, 47 400 kronor, med 16 300

kronor.

3. För innevarande budgetår utgår särskild ersättning med 1 560 kronor

till eu underofficer ur marinen för tjänstgöring såsom lärare vid läroverkets

tekniska linje. Därest ifrågavarande undervisning förlägges till

Karlskrona, bör enligt civilförvaltningen nämnda arvode vid läroverket indragas

och ersättas med ett utbildningsarvode vid Karlskronaskolorna.

4. För tillfällig skrivhjälp räknar civilförvaltningen efter förslag av styrelsen

för läroverket med ett ökat medelsbehov av ''500 kronor.

Departementschefen

Marinchefen bar föreslagit, att den tekniska linjen vid försvarets läroverk

överflyttas till Karlskrona, där den under namn av marinens tekniska

skola skulle inorganiseras i Karlskronaskolorna. Försvarets civilförvaltning

och försvarets skolnämnd bar tillstyrkt förslaget. För egen del finner jag

också starka skäl vara förebragta för en dylik överflyttning. Såsom marinchefen

anfört bedrives den tekniska utbildningen vid armén och flygvapnet

sedan flera år i militär regi, varför den tekniska linjen fungerar som

en rent marin utbildningslinje. För tillgodoseendet av marinens speciella utbildningsbehov

torde det vara en fördel om den grundläggande tekniska

undervisningen även vid denna försvarsgren kan bedrivas i militär regi.

Vidare vill jag erinra om all goda förläggningsinöjligheter finnes i Karls
-

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

krona, medan stor trångboddhet råder vid försvarets läroverk. Jag räknar

således med att marinens tekniska skola inrättas vid Karlskronaskolorna

den 1 juli 1956, samtidigt som den tekniska linjen vid läroverket borttages.

Överflyttningen medför vissa ändringar av medelsbehovet in. m. såväl

under anslagen till försvarets läroverk som under marinens allmänna avlöningsanslag.

Beträffande mina beräkningar rörande överflyttningens inverkan

på personalbehovet vid Karlskronaskolorna hänvisas till vad jag i

det föregående anfört under sistnämnda anslag. 1 fråga om läroverket medför

den ändrade organisationen, att en ordinarie adjunkt i Ca 29 med undervisningsskyldighet

i humanistiska ämnen blir övertalig. Då samtliga

de adjunktstjänster i Ca 29 vid läroverket, som får utnyttjas, är besatta

kan någon dylik tjänst icke utan vidare indragas. Det torde emellertid

icke föreligga några svårigheter att placera den övertalige adjunkten på

motsvarande tjänst vid annan läroanstalt. På grund härav anser jag mig

vid beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag kunna bortse

från ifrågavarande adjunktstjänst. Då emellertid något förslag till omplacering

ännu icke föreligger, föreslår jag att tjänsten överföres till övergångsstat.

-— Marinchefen har föreslagit överflyttning av en adjunktstjänst

i Ca 29 från läroverket till Karlskronaskolorna, där den skulle avses för

lärax-e i matematik, mekanik och maskinlära. Ingen av nuvarande adjunkter

i Ca 29 vid läroverket har emellertid denna ämneskombination och

ingen av dessa lärare kan därför utnyttjas på ifrågavarande befattning vid

Karlskronaskolorna.

Civilförvaltningen har föreslagit att två adjunktstjänster i reglerad befordringsgång

vid läroverket indrages. Enligt uppgifter under hand från

läroverket blir — under förutsättning att den tekniska linjen flyttas från

läroverket — ytterligare en dylik tjänst övertalig. Vid mina beräkningar

utgår jag från att tre tjänster indrages.

Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för timlärararvoden vid

läroverket till 31 100 kronor, däi-est den tekniska linjen flyttas. Den av

mig förordade indragningen av en adjunktstjänst i reglerad befordringsgång

utöver vad civilförvaltningen föreslagit medför emellertid ett ökat

medelsbehov för timlärararvoden. Med hänsyn härtill och med utgångspunkt

i det av civilförvaltningen angivna medelsbehovet torde för timlärararvoden

vid läroverket böra beräknas 49 800 kronor, innebärande en ökning

av nu för ändamålet anvisat belopp, 47 400 kronor, med 2 400 kronor.

1 likhet med civilförvaltningen räknar jag med att den vid läroverket

nu utgående ersättningen å 1 560 kronor till en såsom lärare tjänstgörande

underofficer indrages.

Vidare räknar jag med äskade medel för tillfällig skrivhjälp.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1956/57 till 737 000 kronor enligt

följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1056 201

med 18 036 kronor för cn adjunkt i Ca 29 till (498 800 — 18 036 =) avrundat

481 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, 4 900 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 2 400 kronor för timlärararvoden och 500 kronor för tillfällig skrivhjälp

men minskas med 37 008 kronor för tre lärare i reglerad befordringsgång

och 1 560 kronor för viss ersättning till (146 300 + 2 400 + 500 —

37 008 — 1 560 = ) avrundat 111 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 50 100 kronor till (90 000 +

50 100 =) 140 100 kronor.

Anslagsminskningen utgör 3 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) överföra eu av de på personalförteckningen för försvarets

läroverk under rubriken »Tjänstemän å ordinarie stat»

uppförda tjänsterna för adjunkt i lönegrad Ca 29 till övergångsstat;
b)

fastställa följande avlöningsstat för försvarets läroverk,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

•1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ..................................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.........................................................

Rörligt tillägg, förslagsvis .................................

481 000

4 900

111 000

140 100

Summa kronor 737 000

c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 737 000 kronor.

[15] Försvarets läroverk: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1954/55 .....................

85 000

76 849

1955/56 (statsliggaren s

;. 280)

77 000

1956/57 ("förslag) ......

76 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 217) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

läroverk: Omkostnader för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag

av 77 000 kronor.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 1056

Försvarets civilförvaltning har i sina ordinarie medelsäskanden för

nästa budgetår hemställt, att anslaget uppföres med oförändrat belopp,

77 000 kronor. I sitt under föregående punkt omnämnda utlåtande över

marinchefens framställning om överflyttning av den tekniska linjen vid

läroverket till Karlskrona hemställer emellertid ämbetsverket, med ändring

av sina tidigare äskanden, att anslaget uppföres med 76 000 kronor,

innebärande cn minskning med 1 000 kronor. Minskningen betingas av

den nedgång i elevantalet, som beräknas uppstå därest den tekniska linjen

flyttas från läroverket.

Departementschefen

Under föregående punkt har jag föreslagit att den tekniska linjen vid

försvarets läroverk från och med nästa budgetår förlägges till Karlskrona

under namn av marinens tekniska skola. Den minskning av elevantalet

vid läroverket, som uppkommer vid bifall till detta förslag, torde medföra

viss minskning av läroverkets omkostnader. I likhet med civilförvaltningen

beräknar jag denna minskning till 1 000 kronor. Med beaktande

härav beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 76 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets läroverk: Omkostnader för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kronor.

Sammanställning

över å ena sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens

fjärde huvudtitel beräknade anslagen och å andra sidan dels de i det föregående

äskade anslagen, dels ock de anslag under fjärde huvudtiteln, om

vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat sammanhang anmälda

propositionen angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1956/57.

Anslag

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar .........

Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader ......

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...

Armén: Remontering .................................

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond ...........................

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Marinens delfond ........................

1 statsverkspropositionen
upptaget
belopp
2

300 000

300 000

198 000 000

400 000

34 100 000

75 200 000

10 274 000

Slutligt äskat

belopp

2 800 000

300 000

198 200 000

400 000

32 956 000

74 600 000

10 250 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

203

Anslag

I statsverks- propositionen

Slutligt äskat

upptaget

belopp

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

belopp

87 500 000

86 700 000

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastig- hetsfond: Flygvapnets delfond ...............

18 670 000

18 483 000

Försvarets läroverk: Avlöningar ..................

788 000

737 000

Försvarets läroverk: Omkostnader ...............

77 000

76 000

Engångsanskaffning av musikinstrument ......

flöTödo-h;

200 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Be- fästningars delfond ..............................

15 752 000

15 781 000

Summa

443 361 000

441 483 000

— 1 878 000

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 263) skulle tjärde huvudtitelns

slutsumma för budgetåret 1956/57 vid bifall till vad däri föreslagits

uppgå till 2 072 446 600 kronor. Med hänsyn till de här avgivna förslagen

skulle slutsumman minskas med 1 878 000 kronor till 2 070 568 600 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

hilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Brinck

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

!• Militärterritoriell indelning och regional ledningsorganisation ............ 3

Departementschefen ........................................................................ JO

2. Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning ........................ 13

Departementschefen ........................................................................ 43

3. Försvarets musikorganisation ......................................................... 43

Departementschefen ........................................................................ 5g

4. Inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister .................. 65

Departementschefen ........................................................................ 70

5. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret ...................................... 74

6. Särskilda ekonomiska förmåner för övertalig personal inom försvaret

m. m........................................................................................... 70

7. Viss disposition av armétygförvaltningens rörelsekapital ..................... 80

8. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ............................................. 34

9. Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader .......................................... gg

10. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................... gg

Departementschefen ........................................................................ 124

11. Armén: Remontering ..................................................................... 132

12. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................. I37

Departementschefen ................................................... jgg

13. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................... 164

Departementschefen ........................................................................ jqj

14. Försvarets läroverk: Avlöningar ...................................................... igg

15. Försvarets läroverk: Omkostnader ................................................... 201

Stlilm 1956. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:279 Skrivelse till Körningen i anledning av Kungl. Maj ris i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Avsättning till statens hästavelsfond jäm a1 i texten
  2. SU 1956:119 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m. s. 8 i texten