Angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen 3 mantal Arno 1 (Biskops- Arnö) i Över grans socken till stiftelsen för föreningen Nordens institut
1956-03-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1956:113, Angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen 3 mantal Arno 1 (Biskops- Arnö) i Över grans socken till stiftelsen för föreningen Nordens institut
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1956
1
Nr 113
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avgiftsfri
upplåtelse av kronoegendomen 3 mantal Arno 1
(Biskops- Arnö) i Över grans socken till stiftelsen för
föreningen Nordens institut; given Stockholms slott
den 9 mars 1956.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ivar Persson
Propositionens huvudsakliga innehall
I propositionen föreslås, att riksdagen skall medgiva att kronoegendomen
Arnö l1 (Biskops-Arnö) i Övergrans socken får avgiftsfritt upplåtas till
stiftelsen för föreningen Nordens institut, för att stiftelsen på egendomen
skall kunna anordna ett institut, där framför allt nordisk kursverksamhet
skall förekomma. Tyngdpunkten i kursverksamheten är avsedd att bil en
fem månaders vinterkurs, anordnad i enlighet med folkhögskolestadgans
föreskrifter.
Enär egendomen vid en upplåtelse av förevarande slag alltjämt kommer
att vara bokförd å statens domäners fond, bör denna fond erhålla ersättning
från riksstatsanslag för den avgiftsfria upplåtelsen. Det föreslås, att ersättning
får utgå från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt Nr 113
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1956
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 mars 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange, Lindholm.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler efter
gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och handelsdepartementen
fråga om avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen 3 mantal Amö
l1 (Biskops-Amö) i Övergrans socken till stiftelsen för föreningen Nordens
institut och anför därvid följande.
Med anledning av en utav stiftelsen för föreningen Nordens institut i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 27 januari 1956 gjord framställning har domänstyrelsen
i utlåtande däröver den 3 februari 1956 hemställt, att kronoegendomen
f. d. överstebostället 3 mantal Arnö l1 (Biskops-Arnö) i Övergrans
socken, Uppsala län, må för anordnande därstädes av ett nordiskt
institut från och med den 14 mars 1957 upplåtas till stiftelsen i huvudsak
i enlighet med villkoren i ett mellan styrelsen och stiftelsen upprättat förslag
till upplåtelseavtal. Upplåtelsen, som huvudsakligen skulle omfatta
egendomens jordbruksdel, avses vara avgäldsfri och bestå så länge egendomen
användes för det angivna ändamålet. Med hänsyn till avgäldsfriheten
hemställes, att statens domäners fond erhåller ersättning för upplåtelsen
enligt vissa angivna grunder.
Rörande egendomens beskaffenhet m. m. inhämtas följande.
Egendomen är belägen 11 kilometer från Bålsta järnvägsstation och är
med undantag av bland annat skogsmarken till den 14 mars 1958 utarrenderad
till ryttmastaren Hugo Wehtjes dödsbo för en avgäld, som för arrendearet
19o5/56 utgick med 10 992 kronor 35 öre. Arrendegården omfattar
cirka 78 hektar tomt och åker samt 53 hektar äng och betesmark. Till
egendomen hör bland annat cirka 110 hektar avrösningsjord och vattenområden
i Malaren Laget är naturskönt. Egendomen har ett betydande
kulturhistoriskt värde. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935
skall huvudbyggnaden med flygel och medeltidshuset (den s. k. Klosterkyrkan)
in. m. betraktas som byggnadsminnesmärken.
, äf 265 500 kronor, varav 195 900 kronor jordbruksvärde
och 69 700 kronor skogsvärde.
3
Kungl. Mcij:ts proposition nr 113 år 1956
Av stiftelsens skrivelse framgår, att tyngdpunkten i den planerade verksamheten
vid institutet avses bli en vinterkurs i anknytning till folkhögskolestadgans
föreskrifter. Denna kurs liksom övrig planerad verksamhet
överensstämmer enligt stiftelsens mening nära med de synpunkter, som
framlagts av 1943 års statliga utredning om upprättande av ett nordiskt
institut.
Stiftelsens skrivelse innehåller i övrigt bland annat följande.
Ända sedan 1930-talet har man inom föreningen Norden dryftat planer
på ett s.k. nordiskt institut, vilket skulle bli centralpunkt för studiet av
nordiska förhållanden och frågor rörande det nordiska samarbetet. Vid
institutet skulle framför allt nordisk kursverksamhet förekomma.
Sedan frågan om inrättandet av ett dylikt institut i början av 1940-talet
aktualiserats såväl inom riksdagen som från föreningens sida och vissa förberedande
utredningar verkställts både genom statens och föreningens forsorg
tillkallade ecklesiastikministern i början av år 1943 vissa sakkunniga
för ytterligare utredning av hithörande frågor. De sakkunniga avlämnade
den 23 december 1943 ett »Betänkande med förslag angående upprättande
av ett nordiskt institut» (SOU 1943:46), vari tillstyrktes att ett sådant
institut skapades med statligt stöd. Betänkandet kom dock ej att föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Efter krigsslutet fortsatte föreningen små
strävanden att förverkliga institutsplanerna. Man tänkte sig dock en institution
av blygsammare dimensioner än den offentliga utredningen syftat
till och förvaltad helt i föreningens egen regi. Vid årsskiftet 1950/51 bildade
föreningen en särskild stiftelse för föreningen Nordens institut, vilken numera
handhar de frågor, som sammanhänger med det planerade institutet.
De senaste årens kraftiga utveckling av de nordiska samarbetssträvandena
har nu lett stiftelsen till den övertygelsen, att behovet av en dylik institution
blivit ännu större än tidigare. Statsmakternas allt starkare intresse
för hithörande frågor, manifesterat genom tillkomsten av Nordiska rådet
och flera andra officiella samarbetsorgan, har skapat nya förutsättningar för
att konkreta resultat skall kunna uppnås. Det ter sig angeläget, att dessa
förutsättningar i alla avseenden verkligen utnyttjas, både när det gäller
förverkligandet av äldre planer och upptagandet av samarbete på nya fält
ävensom fullföljandet av redan ingångna nordiska överenskommelser. Erfarenheterna
torde redan ha visat, att ett nödvändigt villkor för att detta
skall ske är dels att ett större antal medborgare än hittills erhåller grundligare
insikter i nordiska förhållanden och sammanhang, dels att opinionen
hos den stora allmänheten blir bättre underbyggd genom sådan kunskap
och erfarenhet, som kan hålla ett starkt och kontinuerligt intresse vid makt.
I båda dessa avseenden kommer enligt stiftelsens förmenande det nordiska
institutet att spela en synnerligen viktig roll som en central stimulerande
kraftkälla. Institutsplanema bör därför icke längre undanskjutas.
Efter ingående undersökningar av en rad tänkbara platser i Stockholmstrakten,
där institutet enligt stiftelsens uppfattning bäst skulle kunna fungera,
fick stiftelsen på sommaren 1955 anvisning om att, kronoegendomen
Biskops-Arnö kunde tänkas vara lämplig för institutet. På grund av den
tidigare arrendatorns frånfälle skulle stiftelsen kunna få tillträda egendomen
är 1956. En närmare undersökning visade, att egendomen efter viss
om- och tillbyggnad väl kunde tillgodose stiftelsens behov och att långt
4
Kungl. Mciy.ts proposition nr 113 år 1956
mindre kostnadskrävande förändringar krävdes än på vissa andra håll. Den
30 december 1955 slöt stiftelsen preliminärt avtal med dödsboet om övertagande
av arrendet från och med den 14 mars 1956. För stiftelsen innebär
upprättandet av institutet att den ikläder sig ett betydande ekonomiskt
ansvar. Stiftelsen förfogar f. n. över cirka 530 000 kronor. Dessa medel
jämte det bidrag av lotterimedel å 350 000 kronor, varom ansökan gjorts,
torde nätt och jämnt täcka de utgifter, som är förknippade med övertagandet
av egendomen och dess iordningställande för ändamålet. Jämte utlösandet
av de nuvarande arrendeinnehavarna gäller dessa viss nödvändig
ombyggnad samt uppförandet av ett elevhem för omkring trettio personer,
vilket tillsammans med redan existerande förläggningsmöjligheter skulle
motsvara det beräknade utrymmesbehovet, vartill kommer institutsbyggnadens
inredning. Bortsett från ifrågakommande statsbidrag enligt gängse
normer för folkhögskolor, vilket stiftelsen hoppas få åtnjuta, måste driften
därför göras i stort sett självbärande. Det framstår därför som högligen
önskvärt, att de årliga utgifterna för kronoegendomens nyttjande blir så
låga som möjligt. Någon egentlig driftsfond förfogar stiftelsen för närvarande
icke över.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning till det landsgagneliga
i det avsedda syftet anhåller stiftelsen, att egendomen måtte från
och med den 14 mars 1956 avgiftsfritt upplåtas till stiftelsen för anordnande
därstädes av ifrågavarande institut samt att upplåtelsen måtte gälla
så länge egendomen nyttjas för detta ändamål.
Domänstyrelsen har i sitt förenämnda utlåtande bland annat meddelat,
att upplåtelsen varit föremål för överläggningar mellan representanter för
styrelsen och stiftelsen. I anslutning till vad som vid överläggningarna förekommit
har ett förslagsavtal upprättats angående den fortsatta upplåtelsen.
Denna bör — bland annat för att laga av- och tillträdessyn skall kunna
hållas inom föreskriven tid — lämpligen räknas från den 14 mars 1957, då
arrendekontraktet skulle bringas att upphöra. I upplåtelsen avses icke ingå
dels en tomt om cirka 1 200 kvadratmeter vid Färjestaden för uppförande
av en bostadsbyggnad för Uppsala revirs räkning, dels fiskarlägenheten
Skegarn, dels egendomens skogsmark, dock att viss skogsmark, som är avsedd
till bete skall ingå i upplåtelsen, dels och all rätt till jakt. Vissa villkor
för upplåtelsen har intagits i avtalsförslaget.
Härefter har domänstyrelsen anfört följande.
Styrelsen har vid avtalets upprättande förutsatt, att egendomen med
hänsyn till de ur allmänna synpunkter synnerligen betydelsefulla ändamål
för vilka egendomen avses skola disponeras bör upplåtas utan avgäld till
kronan. Enär egendomen vid en upplåtelse av detta slag alltjämt kommer
att vara bokförd å statens domäners fond, bör i sådant fall denna fond i
enlighet med de i proposition nr 158/1939 angivna redovisningsprinciperna
tillgodoföras ersättning genom ett under vederbörande huvudtitel anvisat
ersättningsanslag. Egendomens jordbruksdel är å fonden bokförd till ett
värde av 90 000 kronor. Ersättningen utgår enligt nu gällande grunder med
4 procent å bokförda värdet och skulle således nu utgöra 3 600 kronor
per år.
Enär egendomens huvudbyggnad och rättarbostad vid en upplåtelse till
5
Kungl. Maj ds ''proposition nr 113 år 1956
stiftelsen komma att tagas i anspråk för institutets verksamhet, måste ny
manbyggnad och en arbetarbostad uppföras. Härjämte erfordras viss komplettering
av inredningen i ladugården, som även skulle förses med mjölkrum.
Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten ha beräknats uppgå till omkring
125 000 kronor. Domänstyrelsen skulle åtaga sig att låta utföra nämnda
arbeten mot att stiftelsen erlägger ränta efter 5 procent per år å byggnadskostnaderna
från det respektive arbete avsynats och godkänts. Härom
avses särskilt avtal skola träffas mellan styrelsen och stiftelsen.
Styrelsen tillstyrker för sin del en upplåtelse av egendomen till stiftelsen
efter i huvudsak de angivna riktlinjerna.
För upplåtelsens genomförande torde riksdagens medverkan vara erforderlig.
Riksräkenskapsverket anser i likhet med domänstyrelsen, att vid en upplåtelse
utan avgäld till kronan av den ifrågavarande egendomen statens domäners
fond årligen från vederbörligt anslag till ersättning till statens
domäners fond för upplåten mark bör tillgodoföras en ersättning motsvarade
fyra procent av egendomens bokförda värde. Riksräkenskapsverket
delar också domänstyrelsens uppfattning, att upplåtelsen icke kan ske utan
riksdagens hörande.
Departementschejen. Upprättandet av ett nordiskt bildningsinstitut av
folkhögskolekaraktär, sådant som i förevarande ärende avses, har länge
varit ett önskemål i vida kretsar. För egen del instämmer jag helt i dessa
önskningar. Den för institutet särskilt bildade stiftelsen har arbetat på olika
fronter för att möjliggöra institutets tillkomst. En av förutsättningarna för
ett institut har varit att erhålla en lämplig egendom för institutet. Denna
förutsättning synes nu kunna bli uppfylld. Kronoegendomen Biskops-Arnö
har befunnits lämplig. Den kan också bli frigjord för övertagande av stiftelsen
inom en relativt kort tidsperiod. Domänstyrelsen har förordat, att
egendomen i fråga får upplåtas till stiftelsen från den 14 mars 1957, att
upplåtelsen får gälla så länge stiftelsen använder egendomen för det nu avsedda
ändamålet samt att stiftelsen icke skall vara skyldig att erlägga
någon avgäld till kronan för upplåtelsen. Jag tillstyrker till alla delar dessa
styrelsens förslag. Det torde få ankomma på domänstyrelsen att träffa
vederbörligt avtal om upplåtelsen med stiftelsen samt bestämma de villkor,
som därvid bör stipuleras rörande bland annat egendomens skötsel.
Domänstyrelsen har också påpekat, att vid en avgiftsfri upplåtelse ersättning
enligt vissa grunder bör utgå till statens domäners fond från ett riksstatsanslag.
Jag har ingen erinran mot de av domänstyrelsen föreslagna
grunderna. Med hänsyn till att det blivande institutet närmast avses få
karaktären av en folkhögskola, synes skäligt att niimnda ersättning får utgå
från det på riksstatens driftbudget under åttonde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark (1955/56: VIII N 5).
6
Kungl. Maj ds proposition nr 113 år 1956
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att medgiva
dels att kronoegendomen Amö l1 (Biskops-Arnö) i Övergrans
socken, Uppsala län, må utan avgäld till kronan upplåtas
till stiftelsen för föreningen Nordens institut från den
14 mars 1957 så länge stiftelsen använder egendomen till
upprätthållande av ett nordiskt bildningsinstitut,
dels ock att ersättning till statens domäners fond för
denna avgiftsfria upplåtelse får utgå i enlighet med vad jag
i det föregående förordat.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
E. Erlandsson
Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956
560585
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1956:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen Arnö l1 a1 i texten
- JoU 1956:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen 3 inantal Arnö l1 s. 1 i texten