Sök i Ratio Lex

Angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen 3 mantal Arno 1 (Biskops- Arnö) i Över grans socken till stiftelsen för föreningen Nordens institut

1956-03-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:113, Angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen 3 mantal Arno 1 (Biskops- Arnö) i Över grans socken till stiftelsen för föreningen Nordens institut

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1956

1

Nr 113

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avgiftsfri

upplåtelse av kronoegendomen 3 mantal Arno 1

(Biskops- Arnö) i Över grans socken till stiftelsen för

föreningen Nordens institut; given Stockholms slott

den 9 mars 1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehall

I propositionen föreslås, att riksdagen skall medgiva att kronoegendomen

Arnö l1 (Biskops-Arnö) i Övergrans socken får avgiftsfritt upplåtas till

stiftelsen för föreningen Nordens institut, för att stiftelsen på egendomen

skall kunna anordna ett institut, där framför allt nordisk kursverksamhet

skall förekomma. Tyngdpunkten i kursverksamheten är avsedd att bil en

fem månaders vinterkurs, anordnad i enlighet med folkhögskolestadgans

föreskrifter.

Enär egendomen vid en upplåtelse av förevarande slag alltjämt kommer

att vara bokförd å statens domäners fond, bör denna fond erhålla ersättning

från riksstatsanslag för den avgiftsfria upplåtelsen. Det föreslås, att ersättning

får utgå från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt Nr 113

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1956

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler efter

gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och handelsdepartementen

fråga om avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen 3 mantal Amö

l1 (Biskops-Amö) i Övergrans socken till stiftelsen för föreningen Nordens

institut och anför därvid följande.

Med anledning av en utav stiftelsen för föreningen Nordens institut i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 27 januari 1956 gjord framställning har domänstyrelsen

i utlåtande däröver den 3 februari 1956 hemställt, att kronoegendomen

f. d. överstebostället 3 mantal Arnö l1 (Biskops-Arnö) i Övergrans

socken, Uppsala län, må för anordnande därstädes av ett nordiskt

institut från och med den 14 mars 1957 upplåtas till stiftelsen i huvudsak

i enlighet med villkoren i ett mellan styrelsen och stiftelsen upprättat förslag

till upplåtelseavtal. Upplåtelsen, som huvudsakligen skulle omfatta

egendomens jordbruksdel, avses vara avgäldsfri och bestå så länge egendomen

användes för det angivna ändamålet. Med hänsyn till avgäldsfriheten

hemställes, att statens domäners fond erhåller ersättning för upplåtelsen

enligt vissa angivna grunder.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. inhämtas följande.

Egendomen är belägen 11 kilometer från Bålsta järnvägsstation och är

med undantag av bland annat skogsmarken till den 14 mars 1958 utarrenderad

till ryttmastaren Hugo Wehtjes dödsbo för en avgäld, som för arrendearet

19o5/56 utgick med 10 992 kronor 35 öre. Arrendegården omfattar

cirka 78 hektar tomt och åker samt 53 hektar äng och betesmark. Till

egendomen hör bland annat cirka 110 hektar avrösningsjord och vattenområden

i Malaren Laget är naturskönt. Egendomen har ett betydande

kulturhistoriskt värde. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935

skall huvudbyggnaden med flygel och medeltidshuset (den s. k. Klosterkyrkan)

in. m. betraktas som byggnadsminnesmärken.

, äf 265 500 kronor, varav 195 900 kronor jordbruksvärde

och 69 700 kronor skogsvärde.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mcij:ts proposition nr 113 år 1956

Av stiftelsens skrivelse framgår, att tyngdpunkten i den planerade verksamheten

vid institutet avses bli en vinterkurs i anknytning till folkhögskolestadgans

föreskrifter. Denna kurs liksom övrig planerad verksamhet

överensstämmer enligt stiftelsens mening nära med de synpunkter, som

framlagts av 1943 års statliga utredning om upprättande av ett nordiskt

institut.

Stiftelsens skrivelse innehåller i övrigt bland annat följande.

Ända sedan 1930-talet har man inom föreningen Norden dryftat planer

på ett s.k. nordiskt institut, vilket skulle bli centralpunkt för studiet av

nordiska förhållanden och frågor rörande det nordiska samarbetet. Vid

institutet skulle framför allt nordisk kursverksamhet förekomma.

Sedan frågan om inrättandet av ett dylikt institut i början av 1940-talet

aktualiserats såväl inom riksdagen som från föreningens sida och vissa förberedande

utredningar verkställts både genom statens och föreningens forsorg

tillkallade ecklesiastikministern i början av år 1943 vissa sakkunniga

för ytterligare utredning av hithörande frågor. De sakkunniga avlämnade

den 23 december 1943 ett »Betänkande med förslag angående upprättande

av ett nordiskt institut» (SOU 1943:46), vari tillstyrktes att ett sådant

institut skapades med statligt stöd. Betänkandet kom dock ej att föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Efter krigsslutet fortsatte föreningen små

strävanden att förverkliga institutsplanerna. Man tänkte sig dock en institution

av blygsammare dimensioner än den offentliga utredningen syftat

till och förvaltad helt i föreningens egen regi. Vid årsskiftet 1950/51 bildade

föreningen en särskild stiftelse för föreningen Nordens institut, vilken numera

handhar de frågor, som sammanhänger med det planerade institutet.

De senaste årens kraftiga utveckling av de nordiska samarbetssträvandena

har nu lett stiftelsen till den övertygelsen, att behovet av en dylik institution

blivit ännu större än tidigare. Statsmakternas allt starkare intresse

för hithörande frågor, manifesterat genom tillkomsten av Nordiska rådet

och flera andra officiella samarbetsorgan, har skapat nya förutsättningar för

att konkreta resultat skall kunna uppnås. Det ter sig angeläget, att dessa

förutsättningar i alla avseenden verkligen utnyttjas, både när det gäller

förverkligandet av äldre planer och upptagandet av samarbete på nya fält

ävensom fullföljandet av redan ingångna nordiska överenskommelser. Erfarenheterna

torde redan ha visat, att ett nödvändigt villkor för att detta

skall ske är dels att ett större antal medborgare än hittills erhåller grundligare

insikter i nordiska förhållanden och sammanhang, dels att opinionen

hos den stora allmänheten blir bättre underbyggd genom sådan kunskap

och erfarenhet, som kan hålla ett starkt och kontinuerligt intresse vid makt.

I båda dessa avseenden kommer enligt stiftelsens förmenande det nordiska

institutet att spela en synnerligen viktig roll som en central stimulerande

kraftkälla. Institutsplanema bör därför icke längre undanskjutas.

Efter ingående undersökningar av en rad tänkbara platser i Stockholmstrakten,

där institutet enligt stiftelsens uppfattning bäst skulle kunna fungera,

fick stiftelsen på sommaren 1955 anvisning om att, kronoegendomen

Biskops-Arnö kunde tänkas vara lämplig för institutet. På grund av den

tidigare arrendatorns frånfälle skulle stiftelsen kunna få tillträda egendomen

är 1956. En närmare undersökning visade, att egendomen efter viss

om- och tillbyggnad väl kunde tillgodose stiftelsens behov och att långt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mciy.ts proposition nr 113 år 1956

mindre kostnadskrävande förändringar krävdes än på vissa andra håll. Den

30 december 1955 slöt stiftelsen preliminärt avtal med dödsboet om övertagande

av arrendet från och med den 14 mars 1956. För stiftelsen innebär

upprättandet av institutet att den ikläder sig ett betydande ekonomiskt

ansvar. Stiftelsen förfogar f. n. över cirka 530 000 kronor. Dessa medel

jämte det bidrag av lotterimedel å 350 000 kronor, varom ansökan gjorts,

torde nätt och jämnt täcka de utgifter, som är förknippade med övertagandet

av egendomen och dess iordningställande för ändamålet. Jämte utlösandet

av de nuvarande arrendeinnehavarna gäller dessa viss nödvändig

ombyggnad samt uppförandet av ett elevhem för omkring trettio personer,

vilket tillsammans med redan existerande förläggningsmöjligheter skulle

motsvara det beräknade utrymmesbehovet, vartill kommer institutsbyggnadens

inredning. Bortsett från ifrågakommande statsbidrag enligt gängse

normer för folkhögskolor, vilket stiftelsen hoppas få åtnjuta, måste driften

därför göras i stort sett självbärande. Det framstår därför som högligen

önskvärt, att de årliga utgifterna för kronoegendomens nyttjande blir så

låga som möjligt. Någon egentlig driftsfond förfogar stiftelsen för närvarande

icke över.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning till det landsgagneliga

i det avsedda syftet anhåller stiftelsen, att egendomen måtte från

och med den 14 mars 1956 avgiftsfritt upplåtas till stiftelsen för anordnande

därstädes av ifrågavarande institut samt att upplåtelsen måtte gälla

så länge egendomen nyttjas för detta ändamål.

Domänstyrelsen har i sitt förenämnda utlåtande bland annat meddelat,

att upplåtelsen varit föremål för överläggningar mellan representanter för

styrelsen och stiftelsen. I anslutning till vad som vid överläggningarna förekommit

har ett förslagsavtal upprättats angående den fortsatta upplåtelsen.

Denna bör — bland annat för att laga av- och tillträdessyn skall kunna

hållas inom föreskriven tid — lämpligen räknas från den 14 mars 1957, då

arrendekontraktet skulle bringas att upphöra. I upplåtelsen avses icke ingå

dels en tomt om cirka 1 200 kvadratmeter vid Färjestaden för uppförande

av en bostadsbyggnad för Uppsala revirs räkning, dels fiskarlägenheten

Skegarn, dels egendomens skogsmark, dock att viss skogsmark, som är avsedd

till bete skall ingå i upplåtelsen, dels och all rätt till jakt. Vissa villkor

för upplåtelsen har intagits i avtalsförslaget.

Härefter har domänstyrelsen anfört följande.

Styrelsen har vid avtalets upprättande förutsatt, att egendomen med

hänsyn till de ur allmänna synpunkter synnerligen betydelsefulla ändamål

för vilka egendomen avses skola disponeras bör upplåtas utan avgäld till

kronan. Enär egendomen vid en upplåtelse av detta slag alltjämt kommer

att vara bokförd å statens domäners fond, bör i sådant fall denna fond i

enlighet med de i proposition nr 158/1939 angivna redovisningsprinciperna

tillgodoföras ersättning genom ett under vederbörande huvudtitel anvisat

ersättningsanslag. Egendomens jordbruksdel är å fonden bokförd till ett

värde av 90 000 kronor. Ersättningen utgår enligt nu gällande grunder med

4 procent å bokförda värdet och skulle således nu utgöra 3 600 kronor

per år.

Enär egendomens huvudbyggnad och rättarbostad vid en upplåtelse till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds ''proposition nr 113 år 1956

stiftelsen komma att tagas i anspråk för institutets verksamhet, måste ny

manbyggnad och en arbetarbostad uppföras. Härjämte erfordras viss komplettering

av inredningen i ladugården, som även skulle förses med mjölkrum.

Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten ha beräknats uppgå till omkring

125 000 kronor. Domänstyrelsen skulle åtaga sig att låta utföra nämnda

arbeten mot att stiftelsen erlägger ränta efter 5 procent per år å byggnadskostnaderna

från det respektive arbete avsynats och godkänts. Härom

avses särskilt avtal skola träffas mellan styrelsen och stiftelsen.

Styrelsen tillstyrker för sin del en upplåtelse av egendomen till stiftelsen

efter i huvudsak de angivna riktlinjerna.

För upplåtelsens genomförande torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Riksräkenskapsverket anser i likhet med domänstyrelsen, att vid en upplåtelse

utan avgäld till kronan av den ifrågavarande egendomen statens domäners

fond årligen från vederbörligt anslag till ersättning till statens

domäners fond för upplåten mark bör tillgodoföras en ersättning motsvarade

fyra procent av egendomens bokförda värde. Riksräkenskapsverket

delar också domänstyrelsens uppfattning, att upplåtelsen icke kan ske utan

riksdagens hörande.

Departementschejen. Upprättandet av ett nordiskt bildningsinstitut av

folkhögskolekaraktär, sådant som i förevarande ärende avses, har länge

varit ett önskemål i vida kretsar. För egen del instämmer jag helt i dessa

önskningar. Den för institutet särskilt bildade stiftelsen har arbetat på olika

fronter för att möjliggöra institutets tillkomst. En av förutsättningarna för

ett institut har varit att erhålla en lämplig egendom för institutet. Denna

förutsättning synes nu kunna bli uppfylld. Kronoegendomen Biskops-Arnö

har befunnits lämplig. Den kan också bli frigjord för övertagande av stiftelsen

inom en relativt kort tidsperiod. Domänstyrelsen har förordat, att

egendomen i fråga får upplåtas till stiftelsen från den 14 mars 1957, att

upplåtelsen får gälla så länge stiftelsen använder egendomen för det nu avsedda

ändamålet samt att stiftelsen icke skall vara skyldig att erlägga

någon avgäld till kronan för upplåtelsen. Jag tillstyrker till alla delar dessa

styrelsens förslag. Det torde få ankomma på domänstyrelsen att träffa

vederbörligt avtal om upplåtelsen med stiftelsen samt bestämma de villkor,

som därvid bör stipuleras rörande bland annat egendomens skötsel.

Domänstyrelsen har också påpekat, att vid en avgiftsfri upplåtelse ersättning

enligt vissa grunder bör utgå till statens domäners fond från ett riksstatsanslag.

Jag har ingen erinran mot de av domänstyrelsen föreslagna

grunderna. Med hänsyn till att det blivande institutet närmast avses få

karaktären av en folkhögskola, synes skäligt att niimnda ersättning får utgå

från det på riksstatens driftbudget under åttonde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark (1955/56: VIII N 5).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds proposition nr 113 år 1956

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att medgiva

dels att kronoegendomen Amö l1 (Biskops-Arnö) i Övergrans

socken, Uppsala län, må utan avgäld till kronan upplåtas

till stiftelsen för föreningen Nordens institut från den

14 mars 1957 så länge stiftelsen använder egendomen till

upprätthållande av ett nordiskt bildningsinstitut,

dels ock att ersättning till statens domäners fond för

denna avgiftsfria upplåtelse får utgå i enlighet med vad jag

i det föregående förordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Erlandsson

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956

560585

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen Arnö l1 a1 i texten
  2. JoU 1956:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen 3 inantal Arnö l1 s. 1 i texten