Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område in. m

1956-03-23 · 434 sidor, varav 358 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 358 av 434 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:165, Angående åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

1

Nr 165

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i

prisreglerande sgfte på jordbrukets område in. m.;

given Stockholms slott den 13 april 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag,

dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående reglering av införseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter in. in.;

2) förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter in. m.;

3) förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror,

in. in.;

4) förordning om upphävande av förordningen den 11 juni 1937 (nr 369)

angående utförselbevis för råg och vete;

5) förordning angående tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis,

m. in.;

6) förordning angående mjölkavgift m. m.;

7) förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med

vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete;

8) förordning om ändring i förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående

slaktdj ursavgift;

9) förordning angående ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378)

om viss avgift å mjölk, grädde och ost;

10) förordning angående avgift å majs m. m.;

11) förordning angående tillverkningen av potatismjöl;

12) förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 30

juni 1944 (nr 459) angående avgift för smör som användes för framställning

av grädde in. in.;

dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogat förslag till förordning

om klassificering av kött;

dels föreslå riksdagen att bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande

till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till riksdagens principbeslut hösten 1955 angående den framtida

utformningen av prissättningen på jordbrukets produkter framlägges

i propositionen förslag till de mittpriser, prisgränser, införselavgifter och

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m., vilka bör tillämpas

under treårsperioden den 1 september 1956''—den 31 augusti 1959. Förslagen

grundas på en överenskommelse, som den 19 mars 1956 träffats mellan

statens jordbruksnämnd, å ena, samt en av Sveriges lantbruksförbund och

Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra

sidan.

Till ledning för överenskommelsen har legat bl. a. undersökningar av

jordbruksbefolkningens inkomstläge samt av det internationella marknadsläget

för jordbruksprodukter. Vid den jämförelse, som i förstnämnda undersökningar

gjorts med industriarbetarlönen i de nuvarande två lägsta dyrortsgrupperna,

har för jordbrukets del räknats med normal produktion och

nu gällande priser. Den slutliga bedömningen av allt tillgängligt statistiskt

material om jordbruksbefolkningens inkomstläge har givit till resultat, att

vid normal skörd och nu gällande priser någon större förskjutning i inkomstlikställigheten

icke föreligger jämfört med det läge, som rådde vid

utgången av den tidsperiod, för vilken inkomstlikställighet konstaterats i

samband med riksdagens principbeslut hösten 1955. Med utgångspunkt härifrån

skall enligt överenskommelsen de förändringar i prisrelationerna mellan

olika produkter, vilka ansetts böra vidtagas, icke medföra någon nämnvärd

förändring av den genomsnittliga producentprisnivån (mittprisnivån)

per den 1 september 1956, då det nya systemet träder i kraft, jämfört med

den nivå, som avsetts med jordbruksprisöverenskommelsen hösten 1955.

Bl. a. till följd av den sänkning av till statskassan inflytande regleringsavgift

på fettvaror, vilken står i samband med en sänkning av priset på margarin,

samt en subventionering av den avtalade prishöjningen på konsumtionsmjölk,

beräknas emellertid överenskommelsen vid den förutsatta mittprisnivån

komma att per den 1 september 1956 för konsumenterna medföra

en besparing av omkring 65 miljoner kronor per år räknat.

Med samma utgångspunkt har vidare införselavgifterna i princip beräknats

som skillnaden mellan de erforderliga mittpriserna och de rådande priserna

på världsmarknaden. Avgifterna har endast i undantagsfall upptagits

till högre belopp än 25 procent av importpriserna. Till utförselavgifterna

kommer vissa mindre avgifter för kött och fläsk, vilka redan fastställts av

riksdagen, samt interna utjämningsavgifter på brödsäd, fabrikspotatis,

mjölk, grädde och ost ävensom kött och fläsk.

Enligt överenskommelsen skall vidare 4-procentregeln i modifierad form

tillämpas för 1956 års skörd.

I propositionen lämnas dessutom bl. a. förslag till omläggning av formerna

för de prisreglerande åtgärderna på fabrikspotatisodlingens område, till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

3

användning av de medel, som under regleringsåret 1956/57 beräknas inflyta

genom upptagande av införselavgifter in. m., samt till stöd åt lin- och hampodlingen

under nästa regleringsår.

Vidare framlägges förslag till vissa författningar.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

budgetåret 1956/57 beräknas till 187 miljoner kronor, därav 180 miljoner

kronor till allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa delar av

landet samt leveranstiilägg för mjölk, 2 miljoner kronor till stöd åt odlingen

av lin och hampa, 1 miljon kronor till fraktbidrag för fodersändningar till

Västerbottens och Norrbottens län samt 4 miljoner kronor till diverse kostnader

i samband med jordbruksregleringen. På grund av reservationer från

innevarande och tidigare år beräknas anslagsbehovet till de prisreglerande

åtgärderna till 16il miljoner kronor. Därjämte äskas ett förslagsanslag på

15 miljoner kronor till kostnader för beredskapslagring av livsmedel och

fodermedel m. m.

Riksdagen föreslås skola godkänna ett förslag om avsättande av ett belopp

av 100 miljoner kronor av statsmedel till en grundfond i ett planerat

system för reglering av skördeskador.

Regleringsavgifterna på fettvaror m. m. beräknas tillföra riksstatens inkomstsida

49 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. Titeln Diverse kapitalfonder

beräknas komma att tillföras ett belopp av 3 miljoner kronor,

utgörande ränteinkomster på investeringsanslagen för lagring av jordbruksprodukter

och för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Å andra sidan beräknas

statsinkomsterna minska med 12 miljoner kronor på grund av att tullarna

på jordbruksområdet slopas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Förslag

till

förordning angående reglering av införseln av vissa levande djur

och jordbruksprodukter m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

må förordna, att levande djur och andra varor av de slag som angivas

i bilaga till denna förordning icke få införas till riket utan särskilt

tillstånd.

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess

tillgodonjutande som prövas vara erforderliga.

2 §.

Ärenden rörande beviljande av införseltillstånd prövas, såvitt ej Kungl.

Maj :t annat föreskrivit, av jordbruksnämnden.

Ansökan om införseltillstånd skall avfattas enligt formulär, som fastställes

av vederbörande tillståndsmyndighet.

3 §.

När införseltillstånd meddelas, skall därom utfärdas skriftligt bevis, angivande

den myckenhet som får införas, den tid under vilken införseln får

äga rum och de villkor i övrigt som må hava föreskrivits för tillgodonjutande

av tillståndet.

Vid införsel skall tillståndsbeviset företes för tullmyndigheten som har

att på beviset göra anteckning om dagen för införseln, den myckenhet som

införes och det land varifrån införseln äger rum.

Tillståndsmyndigheten äger medgiva, att sammanslutning, som erhållit

Kungl. Maj :ts eller jordbruksnämndens bemyndigande att handhava prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område, må för viss tid eller tills vidare

och under villkor som nämnden fastställer med ensamrätt införa i bilagan

upptaget varuslag, för vilket förordnande enligt 1 § meddelats. I fråga om

införsel på grund av dylikt tillstånd skall vad i andra stycket stadgats icke

äga tillämpning.

4 §•

Vid förtullning av vara som angivits i bilagan skall, i den mån jordbruksnämnden

så bestämmer, varuhavaren eller, om varan införes för annans

räkning, denne vara skyldig, att, enligt de föreskrifter nämnden meddelar,

till tullmyndigheten för nämndens räkning lämna skriftlig uppgift om varans

inköps- och ursprungsland samt dess myckenhet och värde och därvid

förete handlingar för styrkande av uppgiftens riktighet.

5 §•

Förordnande enligt 1 § utgör icke hinder för transitering eller annan befordran

under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn eller å

tullager eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

lagd vara icke utan medgivande av vederbörande tillståndsmyndigliet för

varje särskilt fall disponeras annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning.

Ej heller skall sådant förordnande hava avseende å

a) vara som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden

att tullfrihet för densamma, om den varit tullbelagd, skulle hava åtnjutits

enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under s)

upptagna eller enligt 6, 7 eller 8 § samma förordning; eller

b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes

landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller

över utlandet från en till annan ort inom riket.

6 §.

För i 1 § omförmäld vara, som införes till xiket och förtullas, skall, i den

mån Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

i prisreglerande syfte så bestämmer, utgå avgift (införselavgift).

7 §•

Bestämmelserna i 6 § skola icke hava avseende å vara som i föreskriven

ordning utlämnas från provianteringsfrilager för fartygs eller luftfartygs

proviantering eller utrustning.

Beträffande vara, som införes under sådana förhållanden att tullfrihet för

densamma, om den varit tullbelagd, skulle hava åtnjutits enligt 5, 6, 7 eller

8 § tulltaxeförordningen, skall skyldighet att erlägga införselavgift föreligga

allenast såvitt fråga är om återinförsel av vara, vid vars utförsel erhållits

återbäring av förut erlagd införselavgift.

8 §•

Vara, för vilken införselavgift skall utgå, skall med avseende å rätten till

uppläggning å transitupplag eller provianteringsfrilager likställas med till

riket inkommen tullbelagd vara i allmänhet.

9 §.

Vad i 2 § tulltaxeförordningen under a) och f) samt i 9 § samma förordning

sägs om tull skall även hava avseende å införselavgift.

Införselavgift skall erläggas till tullverket i den ordning som är föreskriven

beträffande tull. Jämväl i fråga om betalningsanstånd, ställande av säkerhet

samt påföljd för dröjsmål med eller uteblivande av betalning skall

angående införselavgift gälla detsamma som rörande tull.

10 §.

Återbäring av införselavgift må efter ansökan åtnjutas vid utförsel av varan

till utrikes ort eller svensk frihamn; dock må, om varan ej utföres i

oförändrat skick, återbäring åtnjutas allenast i den omfattning och på de

villkor som Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden

bestämmer.

Närmare föreskrifter angående ansökan om återbäring samt prövning av

sådan ansökan meddelas av Kungl. Maj:t.

11 §•

Därest särskilda skäl föreligga må Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, jordbruksnämnden meddela befrielse, helt eller delvis, från

skyldighet att erlägga införselavgift så ock medgiva återbäring, helt eller

delvis, av sådan avgift jämväl i annat fall än i lö\§ sägs.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

12 §.

Medel som inflyta genom upptagande av införselavgift skola i den ordning

Kungl. Maj :t föreskriver användas för prisreglering på jordbrukets

område eller åtgärder i samband därmed.

13 §.

Till riket inkommen vara som på grund av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas må, därest varan ej enligt 14 § skall vara förverkad

samt hinder ej heller eljest möter mot utförsel av varan, under tullkontroll

återutföras enligt de föreskrifter som i tullstadgan äro givna för gods anmält

till returförtullning.

Vad i första stycket stadgats gäller oaktat varan är fri från tull och skall

tillämpas jämväl om varan är fri från avgift vid införsel eller om anmälan

till utförsel icke gjorts inom föreskriven tid.

14 §.

Den som utan behörig tullangivning eller medelst vilseledande åtgärder

till riket inför eller söker införa vara, som enligt denna förordning icke får

införas, straffes med dagsböter.

Vara som någon i strid med denna förordning olovligen infört eller sökt

införa skall förklaras förverkad jämte emballage eller kärl vari den förvaras.

Kan egendom som sålunda skolat förklaras förverkad ej tillrättaskaffas,

gälde den brottslige dess värde. Framgår av omständigheterna att

brottet skett av förbiseende, må av domstolens prövning bero, huruvida förverkandepåföljd

skall inträda.

I fråga om åtal för förseelse, som avses i första stycket, och talan om förverkande

av gods eller värde på grund av föreskrifterna i andra stycket

samt om beslag av gods, som kan antagas vara förverkat, och förfarandet

med beslagtaget gods skall vad i allmänhet är stadgat om olovlig införsel av

tullpliktig vara äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Den som bryter mot villkor för tillgodonjutande av tillstånd enligt 1 §

eller i strid med stadgandet i 5 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager

upplagd vara annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantenng

eller utrustning i föreskriven ordning eller underlåter att fullgöra i

4 § stadgad uppgiftsskyldighet, straffes med dagsböter.

16 §.

Skall i denna förordning avsedd vara enligt tullstadgan eller på grund av

oiat^?a.n^e ^ denna förordning säljas å auktion genom tullverkets försorg, må

försäljningen ske endast till någon, som enligt denna förordning äger införa

varan, eller ock under förbehåll att varan återutföres.

Kan försäljningj enlighet med vad sålunda stadgats ej komma till stånd,

skall med varan förfaras på sätt Kungl. Maj:t efter anmälan av generaltullstyrelsen

förordnar.

17 §.

\ ärdet av förverkad egendom tillfaller kronan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

18 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande

tillståndsmyndighet.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1956, då förordningen

den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av införseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. m. samt förordningen den

1956 (nr ) angående reglering av införseln av socker m. m. skola upphöra

att gälla.

Utan hinder av bestämmelserna i denna förordning må införas vara, för

vilken före förordningens ikraftträdande införseltillstånd beviljats i enlighet

med då gällande bestämmelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Bilaga

Förteckning

över varor, vilka omfattas av förordningen den 1956 angående reglering

av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.

Statistiskt nr Varuslag

1—3: 2

4—9

10

14

15—20

ur 23

24—26

64—67

68: 1—2

69—70: 3

ur 71

72

100

102

106, 107:

170—171,

179—180

ur 181

182—184

ur 186

187, 189

ur 190

191—193,

195

196—197,

199—200

201

ur 207

ur 281

Hästar

Nötkreatur, får och svin

Fjäderfä

Kött och ätbara delar av fjäderfä, ej särskilt nämnda

Kött av får, häst och nötkreatur

Ätbara, ej särskilt nämnda delar av får, häst, nötkreatur

och svin

Fläsk

Mjölk och grädde1

Smör, naturligt

Ost

Ägg av fjäderfä

Äggula och flytande äggvita1

Vitbetor (sockerbetor), råa

Manioka- och arrowrot

1—2 Potatis, rå; ävensom potatisflingor

176—178 Havre, majs, råg, vete och korn

Ärter och bönor, tjänliga till människoföda

Hirs, sorghum och linser

Mjöl av havre, råg och vete

Mjöl av korn, majs, hirs, sorghum och manioka- och arrowrot

samt av oljehaltiga frön och frukter, ej hänförligt till

annat nummer; ävensom finmalen torkad potatis

Havregryn och vetegryn

Gryn av råg, korn, majs, hirs och sorghum; ävensom kluvna

ärter

ur 194 Kli med undantag av mandelkli

Malt, även krossat

ur 198, Potatismjöl och annan stärkelse med undantag av majsstärkelse

i detalj handelsförpackningar, innehållande högst 1

kg netto1

Gryn av andra vegetabilier än spannmål

Hampfrö

Korv och andra annorledes än genom kokning, saltning,

torkning och rökning till förtäring beredda, ej särskilt nämnda

varor av djurs kött eller andra djurdelar med undantag av

varor av fisk och skaldjur

1 Bakhjälpmedel, innehållande mer än 10 % fett (ur statistiska numren 64, 65, 72, 196—200,

287 och 290) omfattas icke av denna förordning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

9

Statistiskt nr

283—287

288

289

290

291

293

Varuslag

Socker1

Sirap

Melass

Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap1

Frukt- och mjölksocker

Kulör, även i fast form, icke innehållande sprit

ur 299: 1, ur 302 Glass, glasspulver och puddingpulver, beredda av mjölk eller

314

ur 321: 2

ur 321: 3

ägg

Konserver av kött av nötboskap eller får

Konserver av bönor med fläsk

Konserver av kött, ej särskilt nämnt, och andra djurdelar

samt därav till förtäring beredda varor, andra än av fisk och

skaldjur

359—365: 2

367—370

Oljekakor

Gluten- och melassfoder samt mjöl av krossade oljekakor eller

av extraktionsåterstoder av oljehaltiga frön eller frukter, även

ur 372

med inblandning av animaliska ämnen

Betmassa och annat avfall från sockertillverkning, drav,

drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier; rest- produkter från stårkelsetillverkning samt liknande rest- produkter; fodermedel med tillsats av melass eller socker;

ävensom fodermedel, ej hänförliga till annat nummer, med

ur 533

ur 620

undantag av mineralfodermedel

Äggalbumin

Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel, inne- hållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl.; dock

icke vara i detaljhandelsförpackningar, innehållande högst

1 kg netto

904: 1—2, ur 905, Hampa med undantag av manilla- och cantalahampa; även911

som hampblår

>

1 Bakjälpmedel, innehållande mer än 10 % fett (ur statistiska numren 64, 65, 72, 196—200

287 och 290) omfattas icke av denna förordning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Förslag

till

förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter in. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

må förordna, att levande djur och andra varor av de slag som angivas

i bilaga till denna förordning icke få utföras ur riket utan särskilt

tillstånd.

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess

tillgodonjutande som prövas vara erforderliga.

2 §.

Ärenden rörande beviljande av utförseltillstånd prövas, såvitt ej Kungl.

Maj :t annat föreskrivit, av jordbruksnämnden.

Ansökan om utförseltillstånd skall avfattas enligt formulär, som fastställes

av vederbörande tillståndsmyndighet.

3 §.

När utförseltillstånd meddelas, skall därom utfärdas skriftligt bevis, angivande

den myckenhet som får utföras, den tid under vilken utförseln får

äga rum och de villkor i övrigt som må hava föreskrivits för tillgodonjutande

av tillståndet.

Vid utförsel skall tillståndsbeviset företes för tullmyndigheten, som har

att på beviset göra anteckningar om dagen för utförseln, den myckenhet

som utföres och det land till vilket utförseln äger rum.

Tillståndsmyndigheten äger medgiva, att sammanslutning, som erhållit

Kungl. Maj :ts eller jordbruksnämndens bemyndigande att handhava prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område, må för viss tid eller tills vidare

och under villkor som nämnden fastställer med ensamrätt införa i

bilagan upptaget varuslag, för vilket förordnande enligt 1 § meddelats. I

fråga om utförsel på grund av dylikt tillstånd skall vad i andra stycket

stadgats icke äga tillämpning.

4 §.

I samband med avgivande av utgående varuanmälan för vara som angivits

i bilagan skall, i den mån jordbruksnämnden så bestämmer, varuhavaren

eller, om varan utföres för annans räkning, denne vara skyldig

att, enligt de föreskrifter nämnden meddelar, till tullmyndigheten för nämndens

räkning lämna skriftlig uppgift om varans försäljnings- och förbrukningsland

samt dess myckenhet och värde och därvid förete handlingar för

styrkande av uppgiftens riktighet.

Den som underlåter att lämna här avsedd uppgift straffes med dagsböter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

11

5 §.

Utan hinder av förordnande enligt 1 § må gods utföras:

a) därest varan utföres under sådana förhållanden att tullfrihet för densamma,

om den varit fullbelagd, skulle hava åtnjutits enligt 7 eller 8 §

tulltaxef örordningen;

b) med fartyg eller luftfartyg, som medförande godset på resa mellan

utrikes orter anlöper svensk hamn;

c) under järnvägs eller postverkets kontroll under sådana förhållanden,

att enligt 117 § tullstadgan förpassning därå icke erfordras;

d) såsom skeppsproviant eller i och för restaurangrörelse å järnvägståg,

färja eller luftfartyg, såvida godset prövas icke överstiga för ändamålet

erforderlig myckenhet;

e) av resande eller å transportmedel anställda personer, såvida godset

utgöres av förnödenheter som prövas icke överstiga behovet under resan;

f) då godset enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes

landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller över

utlandet från en till annan ort inom riket.

6 §■

För i 1 § omförmäld vara som utföres ur riket skall, i den mån Kungl.

Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden i prisreglerande

syfte så bestämmer, erläggas avgift (utförselavgift).

7 §•

Vad i 6 § stadgas skall icke äga tillämpning å vara, vilken landvägen

annorledes än å järnväg utföres för gränsbefolkningens räkning eller vilken

utföres under sådana förhållanden som avses i 5 §.

8 §.

Uppbörd och redovisning av utförselavgifter verkställas av jordbruksnämnden

eller den nämnden därtill bemyndigar. Utförsel av vara för vilken

utförselavgift skall utgå må ej ske utan att för tullmyndigheten företes

bevis att avgiften erlagts.

Medel som inflyta genom upptagande av utförselavgift skola i den ordning

Kungl. Maj:t föreskriver användas för prisreglering på jordbrukets

område eller åtgärder i samband därmed.

9 §•

Om särskilda förhållanden föranleda därtill, må jordbruksnämnden meddela

befrielse, helt eller delvis, från skyldighet att erlägga utförselavgift

så ock medgiva återbäring av sådan avgift.

10 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande

tillståndsmyndighet.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1956, då förordningen

den 6 juni 1952 (nr 365) angående reglering av utförseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. in. skall upphöra att gälla.

Utan hinder av bestämmelserna i denna förordning må utföras vara, för

vilken före förordningens ikraftträdande utförseltillstånd beviljats i enlighet

med då gällande bestämmelser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Bilaga

Förteckning

över varor, vilka omfattas av förordningen den 1956 angående reglering

av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.

Statistiskt nr

1—3: 2

4—9

10

14

15—20

ur 23

Varuslag

24—26

64—67

68: 1—2

69—70: 3

ur 71

72

100

102

107: 1—2

157

170—171,

179—180

ur 181

182—184

ur 186

187, 189

ur 190

191—193,

195

196—197,

199—200

201

ur 202

203—205,

ur 208

244

245

248—250

Hästar

Nötkreatur, får och svin

Fjäderfä

Kött och ätbara delar av fjäderfä, ej särskilt nämnda

Kött av får, häst och nötkreatur

Ätbara, ej särskilt nämnda delar av får, häst, nötkreatur och

svin

Fläsk

Mjölk och grädde

Smör, naturligt

Ost

Ägg av fjäderfä

Äggula och flytande äggvita

Vitbetor (sockerbetor), råa

Manioka- och arrowrot

Potatis, rå; ävensom potatisflingor

Senap, omalen

176—178 Havre, majs, råg, vete och korn

Ärter och bönor, tjänliga till människoföda

Hirs, sorghum och linser

Mjöl av havre, råg och vete

Mjöl av korn, majs, hirs, sorghum och manioka- och arrowrot

samt av oljehaltiga frön och frukter, ej hänförligt till annat

nummer; ävensom finmalen torkad potatis

Havregryn och vetegryn

Gryn av råg, korn, majs, hirs och sorghum; ävensom kluvna

ärter

ur 194 Kli med undantag av mandelkli

Malt, även krossat

ur 198, Potatismjöl och annan stärkelse med undantag av majsstärkelse

i detaljhandelsförpackningar, innehållande högst

1 kg netto

Gryn av andra vegetabilier än spannmål

Bakhjälpmedel, innehållande mer än 10 % fett

ur 207, Jordnötter, kopra, sojabönor, rapsfrö samt andra icke ätbara,

oljehaltiga frön och frukter, ej särskilt nämnda, med undanav

oiticicafrö, ricinoljefrö och bokollon

Oleomargarin

Ister och flott

Talg (premier jus och presstalg härunder inbegripna)

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

13

Statistiskt nr

251—256

ur 258

259

261: 1—2, ur 262,

263: 1—267, ur

268: 3, 269—273

274

275—276

279: 3

ur 281

283—287

288

289

290

291

292: 2—6

ur 292: 7

293

ur 299: 1, ur 302

ur 300,

314

ur 321: 2

ur 321: 3

359—365: 2

367—370

ur 372

ur 533

ur 565

ur 620

Varuslag

Animaliska oljor samt annat djurfett, även härdade, ej hänförliga

till annat nummer

Fettsyror, ej särskilt nämnda, andra än ullfettsyra och

ricinoljefettsyra (även dehydratiserad)

Stearin

Vegetabiliska feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska

fettämnen, ej hänförliga till annat nummer, med undantag

av ricinolja, kinesisk eller japansk träolja samt oiticicaolja

Smör, konstgjort (margarin)

Konstister

Såser, innehållande mer än 20 % fett

Korv och andra annorledes än genom kokning, saltning, torkning

och rökning till förtäring beredda, ej särskilt nämnda

varor av djurs kött eller andra djurdelar med undantag av

varor av fisk och skaldjur

Socker

Sirap

Melass

Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap

Frukt- och mjölksocker

Fettemulsioner

Bakhjälpmedel, innehållande mer än 10 % fett

Kulör, även i fast form, icke innehållande sprit

Glass, glasspulver och puddingpulver, beredda av mjölk eller

ägg; ävensom bakhjälpmedel, innehållande mer än 10 % fett,

och wafers, innehållande mer än 20 % fett

Wafers, innehållande mer än 20 % fett

Konserver av kött av nötboskap eller får

Konserver av bönor med fläsk

Konserver av kött, ej särskilt nämnt, och andra djurdelar

samt därav till förtäring beredda varor, andra än av fisk och

skaldjur

Öl j ekakor

Gluten- och melassfoder samt mjöl av krossade oljekakor

eller av extraktionsåterstoder av oljehaltiga frön eller frukter,

även med inblandning av animaliska ämnen

Betmassa och annat avfall från sockertillverkning, drav,

drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier; restprodukter

från stärkelsetillverkning samt liknande restprodukter;

fodermedel med tillsats av melass eller socker; ävensom

fodermedel, ej hänförliga till annat nummer, med undantag

av mineralfodermedel

Äggalbumin

Smör- och ostfärger, beredda med olja

Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel, innehållande

dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl.; dock

icke vara i detaljhandelsförpackningar, innehållande högst

1 kg netto

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Förslag

till

förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och

fettvaror, in. m.

Härigenom förordnas som följer.

Införselreglering

1 §•

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

må förordna, att fettråvaror och fettvaror av de slag, som angivits

i bilaga till denna förordning, icke få införas till riket utan tillstånd av

jordbruksnämnden.

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess

tillgodonjutande som prövas vara erforderliga.

2 §.

När införseltillstånd meddelas, skall därom utfärdas skriftligt bevis, angivande

den myckenhet som får införas, den tid under vilken införseln

får äga rum och de villkor i övrigt som må hava föreskrivits för tillgodonjutande

av tillståndet.

Vid införsel skall tillståndsbeviset företes för tullmyndigheten, som har

att på beviset göra anteckning om dagen för införseln, den myckenhet som

införes och det land varifrån införseln äger rum.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t och enligt grunder, som Kungl. Maj:t

fastställer äger jordbruksnämnden medgiva, att sammanslutning, som erhållit

Kungl. Maj:ts eller nämndens bemyndigande att handhava prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område, må för viss tid eller tills vidare och

under villkor som nämnden fastställer med ensamrätt införa i bilagan upptaget

varuslag, för vilket förordnande enligt 1 § meddelats. I fråga om införsel

på grund av dylikt tillstånd skall vad i andra stycket stadgats icke äga

tillämpning.

3 g.

Vid förtullning av vara som angivits i bilagan skall, i den mån jordbruksnämnden

så bestämmer, varuhavaren eller, om varan införes för annans

räkning, denne vara skyldig att, enligt de föreskrifter nämnden meddelar,

till tullmyndigheten för nämndens räkning lämna skriftlig uppgift om varans

inköps- och ursprungsland samt dess myckenhet och värde och därvid

förete handlingar för styrkande av uppgiftens riktighet.

4 §.

Förordnande enligt 1 § utgör icke hinder för transitering eller annan befordran

under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn eller å

tullager eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager upplagd

vara icke utan medgivande av jordbruksnämnden för varje särskilt

fält disponeras annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering eller

utrustning i föreskriven ordning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

15

Ej heller skall sådant förordnande hava avseende å

a) vara som införes under sådana förhållanden att tullfrihet för densamma,

om den varit tullbelagd, skulle hava åtnjutits enligt annan bestämmelse

i 5 § tulltaxeförordningen än de under e) och s) upptagna eller enligt

8 § samma förordning; eller

b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes

landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller

över utlandet från en till annan ort inom riket.

Förordnande enligt 1 § första stycket skall, intill en myckenhet av sammanlagt

fem kilogram för varor av de slag som upptagits i bilagan, ej heller

hava avseende å vara, som införes i egentlig gränstrafik eller å vara,

som av resande medföres och framföres till tullklarering i ett sammanhang

vid inresetillfället under förutsättning, att varan är avsedd för den resandes

eller hans familjs personliga behov eller utgör gåva till närstående person

för dennes personliga bruk och således icke införes i omsättningssyfte

eller för yrkesmässig förbrukning.

5 §.

Till riket inkommen vara som på grund av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas må, därest varan ej enligt 18 § skall vara förverkad

samt hinder ej heller eljest möter mot utförsel av varan, under tullkontroll

återutföras enligt de föreskrifter som i tullstadgan äro givna för gods anmält

till returförtullning.

Vad i första stycket stadgats gäller oaktat varan är fri från tull och skall

tillämpas jämväl om varan är fri från avgift vid införsel eller om anmälan

till utförsel icke gjorts inom föreskriven tid.

Införselavgift, regleringsavgift och regleringsbidrag

6 §.

För i bilagan under B och C upptagna varor, som införas till riket och förtullas,

samt för fetter, oljor och fettsyror, vilka här i landet utvinnas ur utländsk

fettråvara av de slag som avses under A i bilagan, skall i den mån

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden i

prisreglerande syfte så förordnar erläggas införselavgift och regleringsavgift.

Regleringsavgift skall härjämte, i den mån Kungl. Maj:t eller, efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden i nyss nämnt syfte så förordnar,

utgå för fetter, oljor och fettsyror, vilka här i landet utvinnas ur inhemsk

fettråvara av de slag, som angivits under A i bilagan. Avgiftsskyldighet,

som avses i detta stycke, föreligger även om utvinningen av fetter,

oljor och fettsyror skett av fettråvara, som dessförinnan undergått förmalning,

krossning, pressning eller liknande bearbetning.

Vid förändring av regleringsavgiftens storlek för vara, som avses i bilagan

under B, skall, i den omfattning Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

jordbruksnämnden bestämmer, motsvarande efterreglering vidtagas

även beträffande regleringsavgiften för inneliggande lager av avgiftsbelagd

vara av samma slag hos den som inför, utvinner, driver handel med

eller för industriell fabrikation förbrukar sådan vara.

7 §•

Vad i 2 § tulltaxeförordningen under a) och f) samt i 9 § samma förordning

sägs om tull skall även hava avseende å införselavgift.

Vara för vilken avgift skall utgå skall med avseende å rätten till uppläggning

å transitupplag eller provianteringsfrilager likställas med till riket

inkommen tullbelagd vara i allmänhet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

8 §•

Avgift skall icke utgå för vara, som i föreskriven ordning utlämnas från

provianteringsfrilager för fartygs eller luftfartygs proviantering eller utrustning.

Ej heller skall avgift utgå för vara som jämlikt 4 § må införas utan särskilt

tillstånd. Beträffande vara som återinföres skall skyldighet att erlägga

avgift föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel av vara, som antingen

utförts innan förordnande om avgift för varan meddelats eller vid vars

utförsel erhållits sådant regleringsbidrag, varom i 12 § förmäles.

9 §.

Avgift skall uppbäras av jordbruksnämnden i den ordning Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer. För

sådana i bilagan under B och C avsedda varor, som införas till riket, skall

avgiftsskyldigheten åvila den, för vars räkning införseln sker. För varor,

vilka utvinnas ur till riket införda fettråvaror av de slag som avses i bilagan

under A, skall avgiftsskyldigheten åvila den som verkställer utvinningen.

För erläggande av regleringsavgift vid sådan efterreglering, som avses i

6 § andra stycket, svarar innehavaren av varulagret.

10 §.

Jordbruksnämnden äger av inflytande införselavgifter och regleringsavgifter

bestrida kostnaderna för utbetalande av regleringsbidrag enligt vad i

12 § sägs. I den mån de ej användas för sådant ändamål eller för återbäring,

varom stadgas i 12 eller 13 §, skola de medel, som inflyta genom upptagande

av införselavgift, enligt Kungl. Maj :ts bestämmande användas för

prisreglering på jordbrukets område eller åtgärder i samband därmed och

de medel, som inflyta genom upptagande av regleringsavgift, av nämnden

redovisas i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer. 11

11 §■

Inbetalas icke avgift i föreskriven ordning, må avgiften på framställning

av jordbruksnämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill nämnden

efter verkställd undersökning fastställer densamma.

12 §.

Återbäring av avgift må efter ansökan lämnas för svinn, som uppstår vid

härdning och raffinering, och för fettsyror, som framkomma vid raffinering

av vegetabiliska oljor samt val- och annan sjödjursolja.

För vara, som avses i bilagan under B och C eller som utvunnits ur sådan

vara som avses i bilagan under A, åtnjutes, där varan kommit till användning

för annat än matnyttigt ändamål eller enligt bevis av tullmyndighet

utförts ur riket eller till svensk frihamn eller ingått såsom beståndsdel i annan

sålunda utförd vara, efter ansökan visst bidrag (regleringsbidrag),

motsvarande högst den införselavgift och den regleringsavgift, som skulle

ha utgått vid import av vara av samma slag.

Ansökan om regleringsbidrag skall skriftligen göras hos jordbruksnämnden

sist tolv månader efter utgången av den månad, under vilken sådant

förhållande uppstått som enligt andra stycket utgör förutsättning för åtnjutande

av bidrag. Har ansökan inkommit senare, må bidrag ej utgå med

mindre Kungl. Maj :t det medgiver. I denna paragraf avsedd återbäring av

avgift och utbetalning av regleringsbidrag skall i övrigt ske i den omfattning

och på de villkor Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

jordbruksnämnden bestämmer.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

17

13 §.

Därest särskilda skäl föreligga må Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, jordbruksnämnden meddela befrielse, helt eller delvis, från

skyldighet att erlägga avgift så ock medgiva återbäring, helt eller delvis, av

avgift jämväl i annat fall än i 12 § sägs.

Skyldighet att använda fettämne ur svenskt oljeväxtfrö

14 §.

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

äger föreskriva, att envar, som yrkesmässigt tillverkar vara av sådant

slag som angivits i bilagan under C, skall vara skyldig att därvid till viss

myckenhet använda ur svenskt oljeväxtfrö framvunna fettämnen. Vid bestämmandet

av dessa myckenheter skall beaktas, att fullgoda varor skola

kunna framställas. Föreskrift skall innebära skyldighet för tillverkaren att

i genomsnitt under varje tidsperiod använda sådan myckenhet av fettämnet

eller fettämnena att den motsvarar viss angiven procent av den sammanlagda

mängden fettämnen, som använts för tillverkningen under perioden.

Antecknings- och redovisningsskyldighet

15 §.

Envar som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet att erlägga i

denna förordning avsedd avgift, eller sådan skyldighet att använda fettämne

ur svenskt oljeväxtfrö, som avses i 14 §, är skyldig att i enlighet med

de närmare föreskrifter jordbruksnämnden meddelar föra sådana anteckningar

angående rörelsen, som erfordras för kontroll över att bestämmelserna

i denna förordning eller med stöd av densamma givna föreskrifter

iakttagas.

Det åligger därjämte näringsidkare, som avses i första stycket, dels att

på anfordran tillhandahålla jordbruksnämnden eller dess ombud nämnda

anteckningar och förda liandelsböcker med därtill hörande handlingar

ävensom de övriga uppgifter angående rörelsen som erfordras för kontrollen,

dels att i den utsträckning jordbruksnämnden bestämmer och i enlighet

med de närmare anvisningar nämnden meddelar till nämnden eller dess

ombud lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen.

Näringsidkare, som avses i första stycket, är vidare skyldig att lämna

ombud för jordbruksnämnden tillträde till fabrik, lagerlokal eller annan

av näringsidkaren disponerad lägenhet för kontroll av varulager. Nämnden

eller dess ombud äger jämväl, utan att ersättning härför utgår till näringsidkaren,

taga prov ur dylikt varulager.

16 §.

Den som idkar handel med vara som angivits i bilagan eller med produkt

vari dylik vara ingår är, ändå att bestämmelserna i 15 § icke äro tillämpliga

på honom, skyldig att på anfordran lämna jordbruksnämnden eller dess

ombud sådana upplysningar om sin rörelse, som nämnden finner erforderliga

för kontroll över efterlevnaden av denna förordning och med stöd av

densamma givna föreskrifter, ävensom att, där jordbruksnämnden finner

det påkallat för kontrollens utövande, tillhandahålla nämnden eller dess

ombud sina handelsböcker med tillhörande handlingar.

2 Rihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

17 §.

Upplysning, som inhämtas med stöd av 15 eller 16 §, må ej yppas i vidare

mån än som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande

avsedda ändamålet.

Ansvarsbestämmelser m. m.

18 §.

Den som utan behörig tullangivning eller medelst vilseledande åtgärder

till riket inför eller söker införa vara, som enligt denna förordning icke får

införas, straffes med dagsböter.

Vara som någon i strid med denna förordning olovligen infört eller sökt

införa skall förklaras förverkad jämte emballage eller kärl vari den förvaras.

Kan egendom som sålunda skolat förklaras förverkad ej tillrättaskaffas,

gälde den brottslige dess värde. Framgår av omständigheterna att brottet

skett av förbiseende, må av domstolens prövning bero, huruvida förverkandepåföljd

skall inträda.

I fråga om åtal för förseelse, som avses i första stycket, och talan om förverkande

av gods eller värde på grund av föreskrifterna i andra stycket

samt om beslag av gods, som kan antagas vara förverkat, och förfarandet

med beslagtaget gods skall vad i allmänhet är stadgat om olovlig införsel

av tullpliktig vara äga motsvarande tillämpning.

19 §.

Den som bryter mot villkor för tillgodonjutande av tillstånd enligt 1 §

eller i strid med stadgandet i 4 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager

upplagd vara annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning eller underlåter att fullgöra i 3 §

stadgad uppgiftsskyldighet straffes med dagsböter.

20 §.

Underlåter någon att fullgöra med stöd av 14 § stadgad skyldighet att

använda ur svenskt oljeväxtfrö framvunnet fettämne, straffes med dagsböter.

21 §.

Den som ej fullgör vad enligt 15 § första eller andra stycket eller 16 § åligger

honom straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes, där gärningen innebär fara i bevishänseende

men ej enligt allmän lag är belagd med straff, den som uppsåtligen giver

oriktigt eller ofullständigt innehåll åt anteckningar eller uppgifter som avses

i nämnda stadganden. Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov

oaktsamhet, vare straffet dagsböter.

Om straff för vägran att lämna tillträde för kontroll enligt 15 § tredje

stycket samt för brott mot den i 17 § stadgade tystnadsplikten stadgas i

strafflagen.

22 §.

Husbonde ansvarar för sådan i 20 § eller 21 § första eller andra stycket

omförmäld förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständigheterna

göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och

vilja.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

19

23 §.

Har någon vägrat att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde

till lokal för kontroll eller provtagning enligt 15 § tredje stycket eller

att på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud handelsbok eller

annan handling, varom förmäles i 15 eller 16 §, eller underlåtit att i föreskriven

ordning avlämna uppgift, som där avses, må nämnden förelägga

honom lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma sådant vite.

24 §.

Skall i denna förordning avsedd vara enligt tull stadgan eller på grund

av stadgande i denna förordning säljas å auktion genom tullverkets försorg,

må försäljningen ske endast till någon, som enligt denna förordning äger införa

varan, eller ock under förbehåll att varan återutföres.

Kan försäljning i enlighet med vad sålunda stadgats ej komma till stånd,

skall med varan förfaras på sätt Kungl. Maj :t efter anmälan av generaltullstyrelsen

förordnar.

25 §.

Värdet av förverkad egendom tillfaller kronan.

26 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 19p6, då förordningen

den 30 december 1955 (nr 718) angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, in. in. skall upphöra att gälla.

Utan hinder av bestämmelserna i denna förordning må införas vara, för

vilken före förordningens ikraftträdande införseltillstånd beviljats i enlighet

med då gällande bestämmelser.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Knngl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Bilaga

Förteckning

över varor, vilka omfattas av förordningen den 1956 angående reglering

av införseln av fettråvaror och fettvaror m. m.

Statistiskt nr

Varuslag

A. Fettråvaror

157

203—205, ur 207,

ur 208

Senap, omalen

Jordnötter, kopra, sojabönor, rapsfrö samt andra icke ät- bara, oljehaltiga frön och frukter, ej särskilt nämnda, med

undantag av hampfrö, oiticicafrö, ricinoljefrö och bokollon

245

248—250

251—256

B. Fett, oljor och fettsyror

Ister och flott

Talg (premier jus och presstalg härunder inbegripna)

Animaliska oljor samt annat djurfett, även härdade, ej hän-

ur 258

förliga till annat nummer

Fettsyror, ej särskilt nämnda, andra än ullfettsyra och ricin- oljefettsyra (även dehydratiserad)

259

Stearin

261: 1—2, ur 262, Vegetabiliska feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska

263: 1—267, ur fettämnen, ej hänförliga till annat nummer, med undanta

268: 3, 269—273 av ricinolja, kinesisk eller japansk träolja samt oiticicaolj

C. Produkter av livsmedelsindustri

ur 64, ur 65 ur 72, Bakhjälpmedel, innehållande mer än 10 % fett

ur 196—200, ur

202, ur 287, ur 290,

ur 292: 7, ur 299: 1,

ur 302

244

274

275—276

279: 3

292: 2—6

Oleomargarin

Smör, konstgjort (margarin)

Konstister

Såser, innehållande mer än 20 % fett

Fettemulsioner

ur 299: 1, ur 300, Wafers, innehållande mer än 20 % fett

ur 302

ur 565 Smör- och ostfärger, beredda med olja

CTQ

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

21

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 11 juni 193i (nr 369)

angående utförselbevis för råg och vete

Härigenom förordnas, att förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis

för råg och vete, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr

457) erhållit giltighet tills vidare, skall upphöra att gälla med utgången

av augusti 1956; dock att bestämmelsen i 2 § förordningen även därefter

skall gälla i fråga om rätt för innehavare av utförselbevis att hos generaltullstyrelsen

utbekomma visst tullbelopp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Förslag

till

förordning angående tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis, m. in.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

äger i prisreglerande syfte förordna, att den, som inom landet använder

potatis för tillverkning av brännvin eller för tillverkning annorledes

än till förbrukning i eget hushåll av potatisstärkelse (potatismjöl) eller stärkelseprodukter,

för den tillverkade varan skall erlägga tillverkningsavgift.

Avgiftens belopp bestämmes av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av jordbruksnämnden, under iakttagande av

att avgiften för brännvin, räknat efter liter med en etylalkoholhalt av 50

volymprocent, icke överstiger 4 öre, och

att avgiften för stärkelse eller stärkelse produkt, räknat efter kilogram ren

stärkelse, icke överstiger 6 öre.

2 §.

I den mån Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden

därom förordnar, skall för i bilaga till denna förordning angivna

varor, vilka införas till riket och förtullas, erläggas kompensationsavgift

med belopp, som för varje varuslag, efter omräkning till ren stärkelse

motsvarar tillverkningsavgiften för inhemsk potatisstärkelse.

Avgiftens belopp fastställes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av jordbruksnämnden.

3 §.

Tillverkningsavgift skall erläggas till jordbruksnämnden i den ordning

nämnden bestämmer och må, där den icke inbetalas i föreskriven ordning,

på framställning av nämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill

nämnden efter verkställd undersökning fastställer densamma.

4 §•

Då särskilda skäl därtill äro, må jordbruksnämnden medgiva återbäring

av eller befrielse från tillverkningsavgiften.

5 §.

I fråga om kompensationsavgift skola, såvitt angår rätten till uppläggning

å transitupplag eller provianteringsfrilager, undantag från avgiftsplikt,

ordningen för avgiftens erläggande, betalningsanstånd, ställande av säkerhet,

påföljd vid fördröjd eller utebliven betalning, återbäring av avgift, avgiftsbefrielse

och inleverans av medel, som influtit genom upptagande av

avgift, gälla samma regler som i 7 §, 8 §, 9 § andra stycket, 10 § och 11 §

förordningen den 1956 (nr ) angående reglering av inför
seln

av vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in. stadgats beträffande

införselavgift.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

23

6 §•

Medel som inflyta till jordbruksnämnden genom upptagande av i denna

förordning avsedda avgifter skola, sedan därur efter Kungl. Maj:ts bestämmande

täckts kostnader för uppbörd och kontroll, enligt föreskrifter som

Kungl. Maj:t meddelar användas till prisreglering på jordbrukets område

eller åtgärder i samband därmed.

7 §•

Tillverkare, som avses i 1 §, är skyldig att, i den mån jordbruksnämnden

så föreskriver och i enlighet med de närmare föreskrifter jordbruksnämnden

meddelar,

dels föra sådana anteckningar över sin rörelse, som erfordras för kontroll

över att bestämmelserna i denna förordning eller med stöd av densamma

givna föreskrifter iakttagas;

dels till ledning vid fastställande av tillverkningsavgift till nämnden lämna

regelbundna deklarationer angående sin tillverkning;

dels ock i övrigt lämna nämnden eller dess ombud uppgifter angående

rörelsen och på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud förda

handelsböcker med därtill börande handlingar ävensom sådana anteckningar,

som ovan sagts.

8 §•

Jordbruksnämnden eller dess ombud äger att, för kontroll av efterlevnaden

av de i denna förordning eller med stöd därav givna föreskrifterna

om tillverkningsavgift, verkställa undersökning av lokal, vari tillverkning

av i 1 § avsedd vara bedrives, ävensom av därtill hörande lagerlokaler.

Nämnden eller dess ombud äger jämväl taga prov av stärkelse eller stärkelseprodukter,

som förvaras i sådana lokaler. Tillverkare är ej berättigad till

ersättning för dylika prov.

9 §.

Vad som inhämtas av deklaration, handelsbok eller annan handling, som

avgivits eller tillhandahållits på grund av stadgande i 7 § eller vid undersökning

enligt 8 §, må ej yppas i vidare mån än ärendets beskaffenhet kräver;

dock må deklaration, på sätt Kungl. Maj:t förordnar, för statistisk bearbetning

utlämnas till myndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj :t

uppdrager att utföra sådan bearbetning.

10 §.

Underlåter någon att föra anteckningar eller lämna deklarationer eller

uppgifter enligt vad som stadgas i 7 §,

eller vägrar någon att i enlighet med föreskrifterna i 7 § tillhandahålla

jordbruksnämnden eller dess ombud där omförmäld handling,

straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes, där gärningen innebär fara i bevishänseende

men ej enligt allmän lag är belagd med straff, den som uppsåtligen giver

oriktigt eller ofullständigt innehåll åt i 7 § avsedda anteckningar eller uppgifter.

Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet, vare straffet

dagsböter.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration till ledning vid fastställande

av allmän avgift lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

Om straff för vägran att lämna tillträde för undersökning eller provtagning,

som avses i 8 §, stadgas i allmänna strafflagen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

11 §•

Bryter någon mot den i 9 § stadgade tystnadsplikten, dömes, där han ej

för brottet är underkastad ansvar enligt allmänna strafflagen, till dagsböter

eller fängelse.

12 §.

Husbonde ansvarar för sådan i 10 § första eller andra stycket omförmäld

förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen person,

liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständigheterna

göra sannolikt att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

13 §.

Brott, varom i 11 § sägs, må, där det icke skall straffas enligt allmänna

strafflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

14 §.

Har någon vägrat att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde

till lokal för verkställande av undersökning eller provtagning enligt 8 § eller

att på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud handelsbok eller

annan handling, som avses i 7 §, eller underlåtit att i föreskriven ordning

avlämna där avsedd deklaration eller uppgift, må nämnden förelägga honom

lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma vite enligt denna paragraf.

15 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1956.

Bilaga

Förteckning

över varor, för vilka enligt förordningen den 1956 angående tillverknings -

avgift för vissa produkter av potatis, m. m. kompensationsavgift må uttagas

Statistiskt nr

196

290

ur 620

Varuslag

Potatismjöl

Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap

Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel, innehållande

dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl., dock

icke vara i detalj handelsförpackning innehållande högst 1 kg

netto

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

25

Förslag

till

förordning angående mjölkavgift m. in.

Härigenom förordnas som följer.

A. Mjölkavgift

1 §•

I enlighet med vad nedan angives skall, i den mån Kungl. Maj:t så förordnar,

i prisreglerande syfte viss avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket

saluförd mjölk och grädde ävensom å mjölk, som kommer till användning

för beredande hos mjölkproducenten av smör eller ost till avsalu.

2 §.

1. Avgiften för mjölk skall utgå med det belopp, högst 3 öre för kilogram,

som Kungl. Maj :t bestämmer.

2. Avgiften för grädde skall för varje kilogram mjölk, som enligt av

Kungl. Maj :t fastställda beräkningsgrunder skall anses hava åtgått för

gräddens beredande, utgå med det belopp som bestämts enligt stadgandet

under 1.

3. Vid erläggande av avgift för mjölk, som använts för beredande hos

mjölkproducenten av smör eller ost för avsalu, skall den avgiftspliktiga

mjölkmängden beräknas enligt av Kungl. Maj :t fastställda grunder.

4. Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må enligt de föreskrifter

Kungl. Maj :t meddelar, mjölkavgift kunna efterskänkas.

3 §•

Mjölkavgift skall erlägges, såvitt fråga är om avgiftspliktig vara, som av

mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som sålunda

från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig

vara av mjölkproducenten.

Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare att erlägga mjölkavgift

och kan avgiften icke uttagas hos honom till följd av att han saknar

utmätningsbara tillgångar, äger statens jordbruksnämnd besluta, att avgiftsskyldighet

för vara, som til! honom levereras, i stället skall åvila vederbörande

producent. Vad nu sagts gäller dock endast i fråga om vara,

som levereras efter det producenten erhållit del av nämndens beslut.

4 §.

Erforderliga föreskrifter beträffande ordningen för mjölkavgifts fastställande,

erläggande och indrivande ävensom angående återbäring av eller

befrielse från mjölkavgift meddelas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, av jordbruksnämnden.

5 §•

Mjölkavgift må, där den icke inbetalas i föreskriven ordning, på framställning

av jordbruksnämnden omedelbart utmätas med belopp, vartill

nämnden efter verkställd undersökning fastställer densamma.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

B. Kompensationsavgift

6 §.

I den mån Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

så förordnar, skall för i bilaga till denna förordning angivna

varor, vilka införas till riket och förtullas, erläggas kompensationsavgift

med belopp, som för myckenhet införd mjölk eller myckenhet mjölk

som beräknas hava åtgått vid framställning av annan införd vara, motsvarar

den vid införseltillfället utgående mjölkavgiften.

Avgiftens belopp fastställes av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av jordbruksnämnden.

7 §•

I fråga om kompensationsavgift skola, såvitt angår rätt till uppläggning

å transitupplag eller provianteringsfrilager, undantag från avgiftsplikt, ordningen

för avgiftens erläggande, betalningsanstånd, ställande av säkerhet,

påföljd vid fördröjd eller utebliven betalning, återbäring av avgift, avgiftsbefrielse

och inleverans av medel, som influtit genom upptagande av avgift,

gälla samma regler som i 7 §, 8 §, 9 § andra stycket, 10 § och 11 § förordningen

den 1956 (nr ) angående reglering av införseln av

vissa levande djur och jordbruksprodukter m. in. stadgats beträffande införselavgift.

C. Gemensamma bestämmelser

8 §•

Medel som inflyta till jordbruksnämnden genom upptagande av i denna

förordning avsedda avgifter skola, sedan därur efter Kungl. Maj :ts bestämmande

täckts kostnader för uppbörd och kontroll, enligt föreskrifter som

Kungl. Maj :t meddelar användas till prisreglering på jordbrukets område

eller åtgärder i samband därmed.

9 §•

Närmare bestämmelser rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1956, då förordningen

den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift skall upphöra att gälla.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

27

Bilaga

Förteckning

över varor, för vilka enligt förordningen den 1956 angående mjölkavgift

m. m. kompensationsavgift må uttagas

Statistiskt nr

64

65

66

67

68: 1—2

69—70: 3

Varuslag

Kondenserad mjölk och grädde

Torrmjölk

Mjölk

Grädde

Smör, naturligt

Ost

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa

bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete

Härigenom förordnas, dels att 2, 4, 5 och 6 §§ förordningen den 5 juni

1953 med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives dels att i förordningen

skall intagas en ny paragraf, betecknad 4 a §, av nedan angiven lydelse.

2 §•

1 mom. För råg och vete, som användes för tillverkning av mjöl, samt för

vete, som användes för tillverkning av gryn, flingor och liknande produkter,

skall erläggas viss avgift (förmalningsavgift).

Förmalningsavgiften utgår----jordbruksnämnden bestämmer.

För förmalningsavgiftens---svarar tillverkaren.

2 mom. För följande varor, som införas till riket och förtullas, nämligen

mjöl av råg och vete (stat. nr 183 och 184) samt vetegryn (ur stat. nr 189),

skall erläggas kompensationsavgift med belopp, motsvarande den vid införseltillfället

utgående förmalningsavgiften för den mängd råg eller vete, som

beräknas ha åtgått vid varans framställning.

Kompensationsavgiftens belopp fastställes av Kungl. Maj :t eller, efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

4 §•

Förmalningsavgift och prishöjningsavgift skola erläggas i den ordning

jordbruksnämnden bestämmer. Sådan avgift må, där den icke inbetalas i

föreskriven ordning, på framställning av jordbruksnämnden omedelbart utmätas

med det belopp, vartill nämnden efter verkställd undersökning fastställer

densamma.

4 a §.

I fråga om kompensationsavgift skola, såvitt angår rätt till uppläggning å

transitupplag eller provianteringsfrilager, undantag från avgiftsplikt, ordningen

för avgiftens erläggande, betalningsanstånd, ställande av säkerhet,

påföljd vid fördröjd eller utebliven betalning av avgift, återbäring av avgift,

avgiftsbefrielse och inleverans av medel, som influtit genom upptagande

av avgift, gälla samma regler som i 7 §, 8 §, 9 § andra stycket, 10 § och

11 § förordningen den 1956 (nr ) angående reglering av

införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. stadgats

beträffande införselavgift.

5 §.

Vid export eller eljest då särskilda skäl därtill äro må jordbruksnämnden

medgiva återbäring av eller befrielse , från förmalningsavgift eller prishöjningsavgift

eller del av sådan avgift.

6 §•

Medel som inflyta till jordbruksnämnden genom upptagande av i denna

förordning avsedda avgifter skola, sedan därur efter Kungl. Maj :ts bestämmande

täckts kostnader för uppbörd och kontroll, enligt föreskrifter som

Kungl. Maj :t meddelar användas till prisreglering på jordbrukets område

och åtgärder i samband därmed.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1956.

1 Senaste lydelse av 2 §, se SFS 1954: 303,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

29

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 3 juni 1955 (nr 284)

angående slaktdjursavgift

Härigenom förordnas, dels att förordningen den 3 juni 1955 angående

slaktdjursavgift skall erhålla rubriken förordning angående slaktdjursavgift

m. m., dels att 1, 2 och 5 §§ i förordningen skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, dels ock att i förordningen skall intagas en ny paragraf,

betecknad 4 a §, av nedan angiven lydelse.

1 §•

För upprätthållande av prisregleringen på köttvaror skola, i den mån

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

så förordnar, avgifter upptagas i enlighet med vad nedan sägs.

Slaktdjursavgift upptages dels för kött av häst, nötkreatur, får och svin,

som blivit vid offentligt slakthus, kontrollslakteri eller kommunal köttbesiktningsbyrå

godkänt vid besiktning enligt lagen den 11 maj 1934 (nr

140) angående köttbesiktning och slakthus eller kungörelsen den 30 november

1934 (nr 559) angående kontrollslakterier, dels för levande hästar,

nötkreatur, får och svin (stat. nr 1—3:2, 4—9), vilka för slakt utföras in

riket

För hela, halva och fjärdedels slaktkroppar samt styckningsdelar av kött

av häst, nötkreatur, får och svin (ur stat. nr 15—20; ur stat. nr 24—26),

vilka införas till riket och förtullas, utgår kompensationsavgift med belopp

som, räknat efter varans vikt, motsvarar den vid införseltillfället gällande

slaktdjursavgiften för kött av vederbörande djurslag.

2 §•

Slaktdjurs- och kompensationsavgifternas belopp fastställas av Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden. Vid

bestämmande av slaktdjursavgiftens storlek skall iakttagas, att avgiften

högst må utgöra

vid slakt, räknat för hel kropp, för häst och för sådant nötkreatur, som

efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, femton kronor samt för nötkreatur

med lägre vikt och för svin åtta kronor ävensom

vid utförsel av levande djur för häst och för sådant nötkreatur, som väger

minst 300 kilogram, femton kronor samt för nötkreatur med lägre vikt

och för svin åtta kronor.

Slaktdjursavgift skall---icke erfordras.

Jordbruksnämnden äger —---finnes skäligt.

4 a §.

I fråga om kompensationsavgift skola, såvitt angår rätt till uppläggning

å transitupplag eller provianteringsfrilager, undantag från avgiftsplikt,

ordningen för avgiftens erläggande, betalningsanstånd, ställande av säker
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1056

het, påföljd vid fördröjd eller utebliven betalning, återbäring av avgift, avgiftsbefrielse

och inleverans av medel, som influtit genom upptagande av

avgift, gälla samma regler som i 7 §, 8 §, 9 § andra stycket, 10 § och 11 §

förordningen den 1956 (nr ) angående reglering av in
förseln

av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. stadgats beträffande

införselavgift.

5 §•

Medel som inflyta till jordbruksnämnden genom upptagande av i denna

förordning avsedda avgifter skola, sedan därur efter Kungl. Maj :ts bestämmande

täckts kostnader för uppbörd och kontroll, enligt föreskrifter som

Kungl. Maj :t meddelar användas till prisreglering på jordbrukets område

och åtgärder i samband därmed.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1956.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

31

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om

viss avgift å mjölk, grädde och ost

Härigenom förordnas, dels att förordningen den 10 juli 1947 om viss avgift

å mjölk, grädde och ost skall erhålla rubriken förordning om vissa avgifter

å mjölk, grädde och ost, dels att i förordningen skall intagas två nya

paragrafer, betecknade 2 a § och 5 a §, av nedan angiven lydelse, dels ock

att 6 § i förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.1

2 a §.

I den mån Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

så förordnar, skall för följande varor, som införas till riket

och förtullas, nämligen mjölk, grädde, ost och ostmassa (stat. nr 64—67,

69—70:3) erläggas kompensationsavgift.

Kompensationsavgift för icke konserverad, koncentrerad eller sötad mjölk,

grädde härunder inbegripen, samt för ost och ostmassa utgår med belopp,

som motsvarar den vid införseltillfället för samma vara gällande utjämningsavgiften.

Kompensationsavgift för konserverad, koncentrerad eller sötad mjölk,

grädde härunder inbegripen, utgår med belopp som räknat efter varans fetthalt,

motsvarar den utjämningsavgift, som vid införseltillfället gäller för

icke konserverad, koncentrerad eller sötad vara.

Kompensationsavgiftens belopp fastställes av Kungl. Maj :t eller, efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

5 a §.

I fråga om kompensationsavgift skola, såvitt angår rätt till uppläggning

å transitupplag eller provianteringsfrilager, undantag från avgiftsplikt, ordningen

för avgiftens erläggande, betalningsanstånd, ställande av säkerhet,

påföljd vid fördröjd eller utebliven betalning, återbäring av avgift, avgiftsbefrielse

och inleverans av medel, som influtit genom upptagande av avgift,

gälla samma regler som i 7 §, 8 §, 9 § andra stycket, 10 § och 11 § förordningen

den 1956 (nr ) angående reglering av införseln

av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. stadgats beträffande

införselavgift.

6 §•

Medel som inflyta till jordbruksnämnden genom upptagande av i denna

förordning avsedda avgifter skola, sedan därur efter Kungl. Maj:ts bestämmande

täckts kostnader för uppbörd och kontroll, enligt föreskrifter som

Kungl. Maj:t meddelar användas till prisreglering på jordbrukets område

och åtgärder i samband därmed.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1956.

1 Senaste lydelse av 6 §, se SFS 1952: 364.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Förslag

till

förordning angående avgift å majs m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För majs, maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika varor, som

användas vid tillverkning av stärkelse eller stärkelseprodukt, skall erläggas

avgift med 15 öre för varje kilogram använd vara. Lika med majs och

maniokarot skall enligt denna förordning anses varje ämne, som innehåller

majs eller maniokarot.

För avgiftens erläggande svarar tillverkaren.

2 §•

Avgiften skall erläggas till jordbruksnämnden i den ordning nämnden

bestämmer och må, där den icke inbetalas i föreskriven ordning, på framställning

av nämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill nämnden

efter verkställd undersökning fastställer densamma.

3 §•

Vid export eller eljest då särskilda skäl därtill äro må jordbruksnämnden

medgiva återbäring av eller befrielse från avgiften.

4 §•

Medel som inflyta genom upptagande av avgift skola, sedan därur efter

Kungl. Maj:ts bestämmande täckts kostnader för uppbörd och kontroll, enligt

föreskrifter som Kungl Maj:t meddelar användas till prisreglering på

jordbrukets område och åtgärder i samband därmed.

5 §•

Det åligger tillverkare, varom i 1 § är fråga, att inom fjorton dagar efter

det förordnande enligt 1 § trätt i kraft göra anmälan om sin tillverkning

hos jordbruksnämnden. Därest tillverkningen påbörjas först efter ikraftträdande

av dylikt förordnande, skall anmälan som nu sagts göras inom

fjorton dagar från det tillverkning första gången ägde rum.

6 §•

Tillverkare, som avses i 1 §, är skyldig att, i den mån jordbruksnämnden

så föreskriver och i enlighet med de närmare föreskrifter jordbruksnämnden

meddelar,

dels föra sådana anteckningar över sin rörelse, som erfordras för kontroll

över att bestämmelserna i denna förordning eller med stöd av densamma

givna föreskrifter iakttagas;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

33

dels till ledning vid fastställande av avgift till nämnden lämna regelbundna

deklarationer angående sin tillverkning och försäljning av stärkelse;
dels

ock i övrigt lämna nämnden eller dess ombud uppgifter angående rörelsen

och på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud förda

handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom sådana anteckningar,

som ovan sagts.

7 §■

Jordbruksnämnden eller dess ombud äger att, för kontroll av efterlevnaden

av de i denna förordning och med stöd därav givna föreskrifterna, verkställa

undersökning av lokal, vari tillverkning av i 1 § avsedd vara bedrives,

ävensom av därtill hörande lagerlokaler. Nämnden eller dess ombud äger

jämväl taga prov av stärkelse, stärkelseprodukter eller därtill avsedda råvaror,

som förvaras i sådana lokaler. Tillverkare är ej berättigad till ersättning

för dylika prov.

8 §■

Vad som inhämtas av deklaration, handelsbok eller annan handling, som

avgivits eller tillhandahållits på grund av stadgande i 6 § eller vid undersökning

enligt 7 §, må ej yppas i vidare mån än ärendets beskaffenhet kräver;

dock må deklaration, på sätt Kungl. Maj :t förordnar, för statistisk bearbetning

utlämnas till myndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj :t

uppdrager att utföra sådan bearbetning.

9 §.

Underlåter någon att fullgöra anmälningsskyldighet, som avses i 5 §, eller

att föra anteckningar eller lämna deklarationer eller uppgifter enligt vad

som stadgas i 6 §,

eller vägrar någon att i enlighet med föreskrifterna i 6 § tillhandahålla

jordbruksnämnden eller dess ombud där omförmäld handling,

straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes, där gärningen innebär fara i bevishänseende

men ej enligt allmän lag är belagd med straff, den som uppsåtligen giver

oriktigt eller ofullständigt innehåll åt i 6 § avsedda anteckningar eller uppgifter.

Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet, vare straffet

dagsböter.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration till ledning vid fastställande

av allmän avgift lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

Om straff för vägran att lämna tillträde för undersökning eller provtagning,

som avses i 7 §, stadgas i allmänna strafflagen.

10 §.

Bryter någon mot den i 8 § stadgade tystnadsplikten, dömes, där han ej

för brottet är underkastad ansvar enligt allmänna strafflagen, till dagsböter

eller fängelse.

11 §•

Husbonde ansvarar för sådan i 9 § första eller andra stycket omförmäld

förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen person,

liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständigheterna

göra sannolikt alt förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 166

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

12 §.

Brott, varom i 10 § sägs, må, där det icke skall straffas enligt allmänna

strafflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

13 §.

Har någon vägrat att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde

till lokal för verkställande av undersökning eller provtagning enligt 7 § eller

att på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud handelsbok eller

annan handling, som avses i 6 §, eller underlåtit att i föreskriven ordning

avlämna där avsedd deklaration eller uppgift, må nämnden förelägga honom

lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma vite enligt denna paragraf.

14 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1956, då förordningen

den 25 juli 1912 (nr 170) angående särskild skatt å majs, utländsk potatis

samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska

ämnen använda vid tillverkning av stärkelse skall upphöra att gälla.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kiuujl. Mnj:ts proposition nr t65 år 1956

35

Förslag

till

förordning angående tillverkningen av potatismjöl

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes än till förbrukning

i eget hushåll må icke äga rum utan tillstånd av statens jordbruksnämnd.

Jordbruksnämnden äger föreskriva de villkor, under vilka tillstånd varom

i 1 § sägs må tillgodonjutas, så ock återkalla tillstånd när skäl därtill äro.

3 §.

Bryter någon mot det i 1 § stadgade förbudet eller mot villkor, som föreskrivits

jämlikt 2 §, straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

4 §•

Har någon förövat gärning som enligt 3 § är belagd med straff, skall, där

ej särskilda förhållanden till annat föranleda, det varuparti, som överträdelsen

gäller, ävensom gods eller penningar, som den tilltalade i samband

med överträdelsen mottagit, förklaras förverkade till alla delar eller om

synnerliga skäl därtill giva anledning, till allenast viss del. Utgöres egendomen

av annat än penningar och finnes den ej i behåll, skall i stället värdet

förklaras förverkat.

Förklaras vara förverkad, skall även emballage eller kärl, vari den förvaras,

vara förverkat.

5 §•

Värdet av förverkad egendom tillfaller kronan.

6 §•

Husbonde ansvarar för förseelse, varom i 3 § förmäles, som begås av hans

husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången

av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen

skett utan hans vetskap och vilja.

7 §.

Jordbruksnämnden äger meddela de ytterligare föreskrifter, som må erfordras

för tillämpning av denna förordning, så ock meddelade undantag

från det i 1 § stadgade förbudet.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1956, då förordningen

den 30 juni 1943 (nr 454) om tillverkning av potatismjöl skall upphöra

att gälla.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 30 juni 1944

(nr 459) angående avgift för smör som användes för

framställning av grädde in. m.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen den 30 juni 1944 angående

avgift för smör som användes för framställning av grädde m. in.1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

Den som, för annat ändamål än för förbrukning i eget hushåll, av smör

eller smörliknande vara, som innehåller minst 70 procent mjölkfett men ej

annat fett, framställer eller låter framställa grädde eller vara, som kan användas

såsom ersättningsmedel för grädde, eller vara, som kan användas för

beredning av grädde eller ersättningsmedel för grädde, skall enligt vad här

nedan stadgas erlägga särskild avgift.

Den som använder smör eller smörliknande vara på sätt i första stycket

sägs benämnes i denna förordning tillverkare.

2 §•

Avgift för sådan tillverkning som avses i 1 § utgår med det belopp, som

Kungl. Maj:t bestämmer; dock med högst 6 kronor för varje vid tillverkningen

använt kilogram mjölkfett. Avgiften utgör lägst 50 kronor för varje

hel eller påbörjad kalendermånad, under vilken tillverkningen bedrives.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1956.

1 Senaste lydelse av 2 §, se SFS 1950: 475.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

37

Förslag

till

förordning om klassificering av kött

Härigenom förordnas, som följer.

1 §•

Kött av nötkreatur, häst, får eller svin, som godkänts vid besiktning enligt

lagen angående köttbesiktning och slakthus eller vid sådan besiktning,

varom i 9 § första stycket nämnda lag omförmäles, skall genom försorg av

vederbörande offentliga slakthus, köttbesiktningsbyrå eller kontrollslakteri

före utlämnandet underkastas särskild bedömning för avgörande av köttets

kvalitet (klassificering) ävensom förses med stämplar, angivande den kvalitetsklass

till vilken köttet hänförts vid klassificeringen; dock att i fråga om

kött, som godkänts vid besiktning å köttbesiktningsbyrå, vad sålunda är

stadgat skall gälla endast därest sådan klassificerare, varom nedan förmäles,

finnes anställd vid byrån.

Kött av nötkreatur, häst, får eller svin, som godkänts vid undersökning

enligt förordningen den 30 september 1921 (nr 581) angående kontroll vid

införsel till riket av köttvaror och djurfett1, skall, innan varan frigöres från

tullverkets befattning, genom försorg av hälsovårdsnämnden i införselorten

underkastas sådan klassificering och stämpling som i första stycket sägs.

Det åligger offentligt slakthus eller sådan köttbesiktningsbyrå, vid vilken

klassificerare finnes anställd, att på begäran ombesörja klassificering och

stämpling av kött, som godkänts vid besiktning å köttbesiktningsbyrå där

klassificerare icke finnes anställd. Jämväl kontrollslakteri äger ombesörja

klassificering och stämpling av kött, varom nyss är sagt.

Klassificering skall verkställas av person, som av jordbruksnämnden godkänts

för ändamålet (klassificerare). Sådant godkännande må återkallas, då

skäl därtill äro.

2 §■

Klassificerat kött må ej underkastas ny klassificering i annat fall eller i

annan ordning än Kungl. Majt eller, efter Kungl. Majts bemyndigande,

jordbruksnämnden bestämmer.

3 §.

Klassificerat kött skall stämplas av den som verkställt klassificeringen

eller i närvaro och under kontroll av denne.

4 §•

Stämpel som avses i 1 § må icke avlägsnas från eller göras oläslig å kött,

som är avsett att hållas till salu.

1 Senaste lydelse, se SFS 1955: 434.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

5 §•

På jordbruksnämnden ankommer att meddela erforderliga föreskrifter

angående antalet kvalitetsklasser, benämningarna å dessa och grunderna för

klassificeringen ävensom angående stämplarnas utseende och sättet för

stämplingen.

6 §•

Kött av nötkreatur, häst, får eller svin, som ej är klassificerat, må ej försäljas

eller saluhållas under benämning, som överensstämmer med av jordbruksnämnden

jämlikt 5 § för viss kvalitetsldass fastställd benämning eller

är av beskaffenhet att lätt kunna förväxlas med sådan benämning eller, utan

att vara av beskaffenhet som nyss är sagt, innehåller ordet »Klass» eller förkortning

av detta ord eller ordsammanställning, vari nämnda ord ingår.

Hinder skall dock ej föreligga för användningen av benämningen »Prima»

och »Sekunda».

Ej må någon i slutsedel, leveranskontrakt, räkning, följesedel, fraktsedel,

konossement eller annan sådan skriftlig handling, som upprättats i

samband med försäljning av ej klassificerat kött, använda sådan benämning

å köttet, som enligt första stycket ej må nyttjas vid försäljning eller saluhållande

av varan.

7 §•

Kött av nötkreatur, häst, får eller svin, som ej är klassificerat, må ej förses

med stämpel eller märke av sådant utseende att förväxling lätt kan äga

rum med stämpel, som enligt av jordbruksnämnden med stöd av 5 § meddelade

föreskrifter utmärker klassificerat kött, eller som, utan att hava sådant

utseende som nyss nämnts, innehåller ordet »Klass» eller förkortning

av detta ord eller ordsammanställning, vari nämnda ord ingår.

8 §■

För ombesörjande av klassificering och stämpling äger vederbörande samhälle

eller kommun eller innehavare av kontrollslakteri uppbära avgift enligt

taxa, som jordbruksnämnden fastställer. Förslag till dylik taxa avgives

i fråga om klassificering och stämpling av kött som införes till riket av hälsovårdsnämnden

i införselorten och i övrigt för köttbesiktningsbyrå av hälsovårdsnämnden

eller särskild myndighet, under vars inseende köttbesiktningen

är ställd, för offentligt slakthus av slakthusets styrelse och för kontrollslakteri

av slakteriets innehavare. Avgiften må ej sättas högre än som

kan anses erforderligt till täckande av kostnaderna för klassificeringen och

stämplingen.

9 §•

I den mån jordbruksnämnden så föreskriver och i enlighet med de närmare

föreskrifter jordbruksnämnden meddelar, åligger det dels klassificerare

att föra journal över verkställd klassificering ävensom på anfordran

tillhandahålla nämnden eller dess ombud sagda journal jämte därtill hörande

handlingar, dels offentligt slakthus, hälsovårdsnämnd, köttbesiktningsbyrå

och kontrollslakteri att till jordbruksnämnden lämna regelbundna redogörelser

för verkställd klassificering.

10 §.

Jordbruksnämnden eller dess ombud äger att för kontroll av efterlevnaden

av denna förordning och med stöd därav givna föreskrifter vinna till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1!)5G

träde till lokal, där klassificering äger rum eller där kött förvaras i samband

med klassificering eller för försäljning i partihandeln.

11 §•

Vad som inhämtats vid undersökning enligt 10 §, må ej yppas i vidare

män än ärendets beskaffenhet kräver.

12 §.

Utlämnar någon kött utan iakttagande av föreskrifterna i 1 §, eller bryter

någon mot i 4 §, 6 § eller 7 § meddelat förbud,

straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader, där ej gärningen

enligt allmän lag är med straff belagd.

Gör klassificerare med uppsåt orätt vid klassificering eller stämpling,

eller åsidosätter klassificerare föreskriften i 2 § eller klassificerar och

stämplar han kött, som icke blivit godkänt vid besiktning varom i 1 § förmäles
eller

åsidosätter klassificerare honom jämlikt 3 § åliggande skyldighet att,

därest han ej själv stämplar av honom klassificerat kött, närvara vid och

kontrollera stämplingen av sådant kött,

straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Gör klassificerare ouppsåtligen men av grov vårdslöshet oratt vid klassificering

eller stämpling, straffes med dagsböter.

Vad i denna paragraf är stadgat angående klassificerare skall äga tilllämpning

jämväl beträffande den, som enligt med stöd av 2 § meddelad bestämmelse

biträder vid verkställandet av sådan ny klassificering, varom i

sistnämnda paragraf förmäles.

13 §.

Underlåter någon att fullgöra vad enligt 9 § åligger honom, straffes med

dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff dömes, där

gärningen innebär fara i bevishänseende men ej enligt allmän lag är belagd

med straff, den som uppsåtligen giver oriktigt eller ofullständigt innehåll

åt anteckningar eller uppgifter som avses i nämnda stadgande. Sker sådan

förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet, vare straffet dagsböter.

Om straff för vägran att lämna tillträde för kontroll enligt 10 § stadgas i

allmänna strafflagen.

14 §.

Bryter någon mot den i It § stadgade tystnadsplikten, dömes, där han ej

för brottet är underkastad ansvar enligt allmänna strafflagen, till dagsböter

eller fängelse.

15 §.

Husbonde ansvarar för förseelse, varom i 12 § första stycket och 13 §

första stycket förmäles, som begås av hans husfolk eller i hans tjänst antagen

person, liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej

omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och

vilja.

16 §•

Brott, varom i 14 § sägs, må, där det icke skall straffas enligt allmänna

strafflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

17 §.

Har någon vägrat att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde

till loka1 för verkställande av undersökning enligt 10 § eller att på anfordran

tillhandahålla nämnden eller dess ombud anteckningar eller handling, som

avses i 9 §, eller underlåtit att i föreskriven ordning avlämna där avsedd redogörelse,

må jordbruksnämnden förelägga honom lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma vite enligt denna paragraf.

18 §.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden

ager meddela de ytterligare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning

av denna förordning, så ock meddela undantag från de i 1, 3 4, 6 och 7 86

givna bestämmelserna.

Denna fÖl ordning träder i kraft den 1 september 1956, då förordningen

den 30 december 1941 (nr 1011) angående klassificering av kött skall upphöra

att gälla.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

41

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 april 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1956/57 beräkna dels (p. 113) till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 170 000 000

kronor, dels ock (p. 115) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig

inköps- och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av 14 600 000 kronor.

I skrivelse den 5 april 1956, som inkommit till jordbruksdepartementet

den 9 samma månad, har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till

mittpriser och importavgifter m. m. för jordbrukets produkter under treårsperioden

den 1 september 1956—den 31 augusti 1959. Förslaget grundas

på en den 19 mars 1956 mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffad överenskommelse i ämnet. Vid nämndens skrivelse har fogats

bl. a. promemorior dels med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder

på jordbrukets område, dels med uppgifter angående produktionsutvecklingen

på jordbrukets område, dels med redogörelse för priser på jordbruksprodukter

samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov, dels angående

jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1954, dels med totalkalkyler

över jordbrukets inkomster och kostnader, dels med beräkningar

för bedömning av erforderliga mittpriser på jordbruksprodukter i samband

med övergång till nytt prissättningssystem samt till promemoriorna hörande

särskild tabellbilaga. Promemoriorna torde såsom bilaga 1—6 få fogas till

detta protokoll. Vidare har vid nämndens skrivelse fogats en skrift från

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, angående de prisreglerande

åtgärder, som berör föreningens verksamhet, ävensom promemorior angående

fettvaruregleringens ekonomiska resultat samt angående den internationella

marknadsutvecklingen för viktigare jordbruksprodukter. Skrivel
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

sen och sistnämnda promemorior torde såsom bilaga 7—9 få bifogas detta

protokoll.

I fråga om villkoren för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen under

treårsperioden den 1 maj 1956—den 30 april 1959 har Kungl. Maj:t på

framställning av jordbruksnämnden i skrivelse den 22 mars 1956 framlagt

förslag i propositionen 1956: 140 angående reglering av sockernäringen i

riket in. in.

I detta sammanhang torde jag dessutom få anmäla en skrivelse från lantbruksstyrelsen

den 16 augusti 1955 angående statsbidrag till Svensk matpotatislcontrolls

verksamhet under budgetåret 1956/57.

Översikt av det för regleringsåret 1955/56 fastställda systemet

för prissättningen på jordbruksprodukter

I sin skrivelse den 5 april 1956 redogör jordbruksnämnden till en början

för det system för prissättningen på jordbruksprodukter, som tillämpas

under innevarande regleringsår. Därvid anför nämnden i huvudsak följande.

I början av år 1955 upprättade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt en

förkalkyl (normkalkyl) över jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåret 1955/56. Kalkylen granskades och godkändes av jordbruksnämndens

råd den 11 februari 1955. Därefter vidtog mellan nämnden samt

en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd

förhandlingsdelegation överläggningar om prissättningen på jordbruksprodukter

för nämnda regleringsår. Överläggningarna resulterade den 16

mars 1955 i en prisöverenskommelse, som den 17 samma månad enhälligt

godkändes av nämndens råd.

Till grund för den statliga prissättningen avseende 1955/56 skulle på vanligt

sätt läggas den av kalkylsakkunniga framlagda inkomst- och kostnadsprognosen

för det kommande regleringsåret. Denna utvisade underskott varierande

från 284 till 58 miljoner kronor.1 I överenskommelsen togs även

hänsyn till den höjning av jordbrukets kostnader, som var att motse, sedan

förhandlingarna om nya kollektivavtal för lantarbetare och andra arbetargrupper

avslutats.

Enighet rådde om att jordbruket utöver de i kalkylen redovisade inkomsterna

skulle tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar till ett belopp

av i runt tal 290 miljoner kronor. Härav erhölls 19,1 miljoner kronor

genom att de tidigare sänkta riktpriserna för vete och råg per den 1 april

1956 höjdes med 2 kronor per deciton. De i kalkylen upptagna inkomsterna

för matpotatis höjdes — till följd av förväntad ökad övergång till kvalitetspotatis

— med 8,0 miljoner kronor. Priset på konsumtionsmjölk höjdes

med 8 öre per liter, motsvarande en inkomstökning av 107,4 miljoner kronor,

priserna på tunn och tjock grädde med 10 respektive 20 öre per liter

(tillhopa 6,6 miljoner kronor) och priserna på ost med i genomsnitt 10 öre

1 Anledningen till variationerna var den, att de kalkylsakkunniga icke hade funnit möjligt

att objektivt avgöra, hur stor minskning av arbetsvolymen som skulle anses ha ägt rum

från basåret 1950/51 till och med 1955/56. Kalkylresultatet redovisades därför med fem olika

alternativ, där arbetsvolymen antagits minska med respektive 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent

per år.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 105 år 1950

43

per kilogram (5,2 miljoner kronor). Inkomsterna för ägg förutsattes öka

med 11,3 miljoner kronor, därigenom att det i kalkylen upptagna genomsnittspriset

höjdes med 15 öre per kilogram, medan en höjning av priserna

på kött och fläsk med cirka 16 öre per kilogram utöver den medelprisnivå,

som tillämpades vid förhandlingstillfället, beräknades komma att medföra

en inkomsthöjning utöver det i kalkylen upptagna beloppet med 132,0 miljoner

kronor.

De definitiva inlösenpriserna för vete och råg skulle fastställas först på

sommaren 1955. Det förutsattes, att möjlighet till ytterligare justering av

riktpriserna då borde föreligga, därest priserna på världsmarknaden hade

visat en påtaglig stegring, som kunde väntas bli bestående under regleringsåret

1955/56. En eventuell justering skulle ske med beaktande av att Svensk

spannmålshandels ekonomiska ställning icke äventyrades. Förmalningsavgiften

skulle utgå med oförändrat 5 kronor per deciton. Därest världsmarknadspriserna

på oljeväxtfrö påtagligt skulle stiga och denna stegring kunde

väntas bli bestående, skulle möjlighet föreligga att också taga upp

frågan om justering av grundpriserna på dessa fröer. Medel ur oljeväxtodlingens

konjunkturutjämningsfond skulle dock icke anlitas för att möjliggöra

en sådan justering. Det visade sig sedermera, att världsmarknadspriserna

på vete, råg och oljeväxtfröer sommaren 1955 befann sig på en sådan

nivå, att möjligheten till justering av de inhemska priserna ej behövde utnyttjas.

Kollektivavtalet för lantarbetare och andra arbetare förutsattes skola tilllämpas

fr. o. m. den 1 januari 1955. För att bereda jordbruket kompensation

för de härav föranledda merkostnaderna under regleringsåret 1954/55

skulle detaljhandelspriset på mjölk redan den 1 april 1955 höjas med 5 öre

per liter. Av detta belopp skulle jordbruket erhålla 4,5 öre och detaljhandeln

resten till förbättring av dess marginaler. Återstående höjning med 3 öre

per liter skulle träda i kraft den 1 september 1955. Av denna höjning skulle

jordbruket tillföras 2,7 öre och detaljhandeln 0,3 öre per liter. Vidare förutsattes

av samma skäl priserna på kött och fläsk stiga under återstoden av

det då löpande regleringsåret, så att den för 1955/56 beräknade genomsnittsnivån

uppnåddes redan sommaren 1955.

Jordbruksnämnden förklarade sig beredd att liksom tidigare till prövning

upptaga önskemål om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter,

i den mån så erfordrades för att täcka inkomstbortfall på

grund av att förutsatta priser icke helt kunde uttagas. Detsamma skulle

gälla i fråga om täckning av sådana kostnadsstegringar, som kunde komma

att inträffa under kalenderåret 1955 på grund av nya kollektivavtal för

livsmedels- och transportfacket. Därest sockerbetspriset sänktes vid de då

pågående förhandlingarna med betodlarna, skulle jordbruket äga påkalla

liknande justering för att täcka det härav föranledda inkomstbortfallet i

kalkylen. Sedermera har kompensationsbeloppet fastställts till sammanlagt

19,0 miljoner kronor. Enligt en överenskommelse mellan nämnden och jordbrukets

ekonomiska organisationer har beloppet fördelats med 12,9 miljoner

kronor till Svenska mejeriernas riksförening och 6,1 miljoner kronor

till Sveriges slakteriförbund.

Kungl. Mai :l meddelade den 25 mars 1955 beslut rörande prissättningen på

jordbrukets produkter under tiden den 1 september 1955—den 31 augusti

1956 och. godtog därvid förenämnda prisöverenskommelse. Kungl. Maj:ts

beslut i prissättningsfrågan samt förslag till prisregleringsåtgärder på jordbruksområdet

under regleringsårct 1955/56 underställdes därefter riksda
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

gens prövning (prop. 1955: 180). Riksdagen beslutade sedermera i huvudsaklig

överensstämmelse med propositionen (JoU 25; rskr. 320).

I överenskommelsen, som gällde hela regleringsåret 1955/56, hade förutsatts

att den s. k. 4-procentregeln skulle äga tillämpning. Oavsett 4-procentregeln

hade jordbrukets förhandlingsdelegation vidare förbehållit sig rätten

att upptaga förhandlingar med jordbruksnämnden om kompensation

genom prishöjningar på jordbrukets produkter, därest höjda löner efter den

1 januari 1956 till lantarbetare eller andra arbetargrupper skulle föranleda

en ökning av jordbrukets kostnader.

I anslutning härtill erinrar jordbruksnämnden om att den under våren

1955 upprättade normkalkylen för år 1955/56 i oktober 1955 omräknades

av de kalkylsakkunniga. Härom anför nämnden följande.

De sakkunniga underströk i sin redovisning av omräkningens resultat,

att försöket till en kvantitativ uppskattning av animalieproduktionen och

behovet av köpfodermedel hade verkställts med full insikt om den stora

osäkerheten i dylika prognosberäkningar, särskilt när produktionsförutsättningarna

såsom år 1955 så starkt avvek från de normala. Det påpekades

vidare, att de preliminära skörderesultat, som låg till grund för beräkningarna,

självfallet var omgivna av en betydande osäkerhetsmarginal. Sålunda

ansågs det icke uteslutet, att skördeuppskattningarna under ett år

som 1955 blev försiktigt hållna.

Ehuru de ändringar på kalkylens kostnadssida, som till huvudsaklig del

kunde sägas vara en följd av det försämrade skördeutfallet, i främsta rummet

var att hänföra till posten köpfodermedel, räknade de sakkunniga om

samtliga poster på kostnadssidan. Detta innebar, att även sådana kostnadsändringar,

som icke skulle beaktas enligt 4-procentregeln, redovisades.

Enligt den reviderade kalkylen uppgick jordbrukets inkomster till ett

belopp, som med 379,1 miljoner kronor understeg det våren 1955 avsedda

inkomstbeloppet. 1 allt väsentligt ansågs denna inkomstminskning vara ett

resultat av det dåliga skördeutfallet. De kalkylsakkunniga meddelade, att

smärre ändringar i beräkningsmetodiken visserligen hade företagits, men

var dock av den uppfattningen, att man fick en i stort sett riktig uppfattning

om inkomstbortfallet i jordbruket till följd av de ogynnsamma väderieksbetingelserna

genom alt utgå från det totala underskottet på kalkylens

inkomstsida.

Kostnadssidan visade jämfört med normkalkylen en ökning med 206,2

miljoner kronor. Härav kom icke mindre än 161,3 miljoner kronor på posten

köpfodermedel. Till en mindre del berodde ökningen på att prisnivån

för fodermedel vid revideringen hade beräknats vara något högre än enligt

vårkalkylen.

Det dåliga skördeutfallet beräknades emellertid samtidigt ha medfört

kostnadsbesparingar på sammanlagt 26,9 miljoner kronor till följd av minskad

skördevolym och reducerat djurbestånd. Kostnadsökningen till följd

av det dåliga skördeutfallet angavs därför till (161,3 — 26,9 =) 134,4 miljoner

kronor, motsvarande 126,2 miljoner kronor på kalkylens inkomstsida.

Tillsammans med inkomstbortfallet utgjorde det beräknade underskottet

följaktligen (379,1 -f- 126,2 =) i runt tal 505 miljoner kronor. Den riskmarginal,

som jordbruket enligt prisörerenskommelsen självt skulle svara

för, utgjorde 4 procent av inkomstsumman enligt normkalkylen ökad med

beslutade prishöjningar. Detta belopp utgjorde omkring 165 miljoner kronor.

Det kalkylmässiga kompensationsbeloppet enligt 4-procentregeln uppgick

sålunda till (505- 165 =) 340 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

4-3

De reviderade beräkningarna granskades av jordbruksnämnden och dess

råd den 2 november 1955 och godkändes efter smärre justeringar den 9

samma månad. Enligt kalkylen blev jordbruket berättigat att erhålla kompensation

för ett inkomstbortfall, vilket med tillämpning av 4-procentregeln

uppgick till 339 miljoner kronor.

Jordbruksnämnden erinrar därefter om att, sedan kalkylen granskats,

överläggningar ägde rum mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

om prissättningen under återstoden av regleringsåret 1955/56 samt

att överläggningarna den 9 november 1955 resulterade i en prisöverenskommelse,

enligt vilken jordbruket skulle tillföras 238,9 miljoner kronor genom

prisjusteringar, medan resten av det kalkylmässiga kompensationsbeloppet

förutsattes skola bli ersatt med statliga medel. Överenskommelsens innehåll

i övrigt sammanfattar nämnden på i huvudsak följande sätt.

Av det belopp om 238,9 miljoner kronor, som jordbruket skulle tillföras

genom prisjusteringar, erhölls 120,9 miljoner kronor genom prishöjningar

med 6 öre per liter konsumtionsmjölk, 10 öre per liter grädde samt 10

respektive 75 öre per kilogram ost och smör. Genom höjning av medelprisnivån

för kött och fläsk med i genomsnitt 31,5 öre per kilogram utöver

den nivå, som hade förutsatts i prisuppgörelsen våren 1955, erhölls 98,7

miljoner kronor. Den senare inkomstökningen reducerades emellertid med

10 miljoner kronor, som skulle tagas ut i form av särskild slaktdjursavgift

på svin avsedd för speciella regleringsändamål. Härav skulle dock Svensk

kötthandel, förening u. p. a., tillföras 7,0 miljoner kronor för genomförande

av eu utjämning av de med den stora nedslaktningen sommaren och hösten

1955 förenade kostnaderna för lagerhållning av kött. Prishöjningar på ägg

och matpotatis med 15 respektive 2 öre per kilogram beräknades medföra

inkomstökningar på 7,8 respektive 8,0 miljoner kronor, samtidigt som eu

höjning med 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent av priset på potatis

för brännvinstillverkning medförde ett inkomsttillskott av 0,5 miljoner kronor.

Vidare tillgodoräknades Svenska mejeriernas riksförening en prisstegringsvinst

på lager av smör och ost om sammanlagt 6,0 miljoner kronor.

Av de statliga medel på 100 miljoner kronor, som förutsattes skola bli

ställda till förfogande, skulle 98,9 miljoner kronor disponeras till kontanta

bidrag i de av missväxten hårdast drabbade områdena. Beloppet fördelades

med 20,0 miljoner kronor i form av kontantbidrag, 58,0 miljoner kronor

i form av arealbidrag samt 21,0 miljoner kronor i form av extra leveranstillägg

för mjölk. Därutöver skulle 0,6 miljoner kronor tillföras jordbruket,

därigenom att för potatis, som levererades till stärkelsefabrik, skulle utbetalas

ett pristillägg av 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Svenska

mejeriernas riksförening tillfördes dessutom 0,5 miljoner kronor att, efter

samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, disponeras för särskilda

ersättningar i anledning av skördeskadorna.

Överenskommelsen, som den 9 november 1955 godkändes av jordbruksnämnden

och dess råd, lämnades utan erinran av styrelsen för Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Vidare erinrar jordbruksnämnden om att nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

den 24 november 1956 enades om eu omfördelning inom

ramen för prisöverenskommelscn av viss del av det inkomsttillskott, som

beräknades komma att tillföras jordbruket till följd av de höjda priserna

på mjölk och mejeriprodukter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40 Knngl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Omfördelningen förutsattes ske på så sätt, att mjölkavgifter skulle upplagas

på mjölk och grädde, som levererades till mejeri av mjölkproducenter

i de delar av Skåne, som hösten 1955 hade mindre än 15 procent skördeminskning.

De medel, som härvid skulle bli tillgängliga (enligt dåvarande

beräkningar 6,3 miljoner kronor), skulle användas för utlämnande av differentierade

mjölkbidrag till jordbruk i de områden, vilka uppvisade skördeskador

överstigande 35 procent. Med anledning härav utfärdade Kungl.

Maj:t den 25 november 1955 kungörelse (nr 626) om upptagande av mjölkavgift

samt bemyndigade den 17 februari 1956 nämnden att ur medel, som

influtit i form av här avsedda mjölkavgifter, utbetala bidrag inom vissa

närmare angivna områden.

Kungl. Maj:t meddelade den 9 och 11 november 1955 beslut angående

prissättningen på jordbrukets produkter under återstoden av regleringsåret

1955/56 och godtog därvid förenämnda prisöverenskommelse. Kungl. Maj :ts

beslut i prissättningsfrågan samt i anslutning därtill framlagda förslag till

regleringsåtgärder underställdes därefter riksdagens prövning (prop. 1955:

215). Riksdagen beslutade sedermera i huvudsaklig överensstämmelse med

propositionen (JoU 43; rskr. 395).

Överläggningar med jordbrukets organisationer om det nya

prissättningssystemet

Jordbruksnämnden upplyser i sin skrivelse, att nämnden sedan hösten

1955 bedrivit överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation angående

de mittpriser, prisgränser och importavgifter in. in., vilka bör tilllämpas

under treårsperioden den 1 september 1956—den 31 augusti 1959,

samt anmäler, att överläggningarna berört samtliga de viktigare produkter,

som produceras inom det svenska jordbruket. Vidare anför nämnden,

att den i sin skrivelse först kommer att belysa två frågor, vilka är av grundläggande

betydelse i prissystemet och därför ingående behandlats i samband

med att definitiv ställning tagits till det gränsskydd, som de enskilda

produkterna ansetts böra åtnjuta. Dessa frågor avser dels jordbruksbefolkningens

inkomstläge, dels relationerna mellan svenska och utländska prisnivåer

för jordbrukets produkter. I anslutning härtill upplyser nämnden,

att de statistiska och ekonomiska utredningar, som bedrivits i detta sammanhang,

har utförts av en särskild expertdelegation, vars medlemmar har

varit byråchefen Lars Juréen, statens jordbruksnämnd, ordförande, agronomi

licentiaten Paul GrabÖ, Riksförbundet Landsbygdens folk, agronomi

licentiaten Sven Holmström, Jordbrukets utredningsinstitut, direktören

Bo Kaiser, Detaljhandelns utredningsinstitut, direktören Carl Lindskog, Kooperativa

förbundet, agronomi licentiaten Clas-Eric Odhner, Landsorganisationen,

sekreteraren Thord Wallén, Tjänstemännens centralorganisation,

samt chefen för Jordbrukets utredningsinstitut, filosofie licentiaten Halvdan

Åstrand. Vid det slutliga ställningstagandet till materialet, vilket fortlöpande

granskats av nämndens ledamöter och jordbrukets förhandlingsdelegation

dels enskilt, dels vid gemensamma överläggningar, har även deltagit

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956 47

direktörerna i Sveriges lantbruksförbund A. H. Stensgård och Harald Håkansson.

Jordbruksnämnden anför vidare, att överläggningarna mellan nämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation den 19 mars 1956 utmynnade i en

överenskommelse, som först godkänts av styrelserna för Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk under förutsättning

att riksförbundets riksstämma även biträdde densamma, överenskommelsen

har därefter godkänts av jordbruksnämndens råd vid sammanträde den

22 mars samt riksstämman den 28 mars 1956.

Jordbruksbefolkningens inkomstläge

Jordbruksnämnden

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse såsom bakgrund till sina förslag

angående bestämmandet av mittpriserna i det nya systemet lämnat en omfattande

översikt över jordbruksbefolkningens inkomstläge med utgångspunkt

från bl. a. de i bilagorna 5 och 6 redovisade beräkningarna. Inledningsvis

erinrar nämnden om att i enlighet med de riktlinjer, som stadfästes

i 1947 års riksdagsbeslut, det närmaste målet för de statliga åtgärderna

på jordbrukets område bör vara, att den i jordbruket arbetande befolkningen

skall få samma möjligheter som utövarna av andra näringar

att uppnå en skälig inkomstnivå och att bli delaktig i den fortgående allmänna

välståndsstegringen. I riktlinjerna framhölls, att enbart en fortsatt rationalisering

dock ej kunde väntas vara tillräcklig, för att den i jordbruket

sysselsatta befolkningen skulle kunna uppnå en tillfredsställande inkomstnivå.

Det ansågs därför nödvändigt, att statsmakterna vidtog de åtgärder,

som — vid sidan om rationaliseringsverksamheten — kunde erfordras för

förverkligandet av önskemålet om inkomstlikställighet. Dessa åtgärder borde

i första hand gå ut på att även i fortsättningen lämna jordbruket ett

gränsskydd gentemot den utländska konkurrensen, avvägt med hänsyn

till det genomsnittliga stödbehovet för näringen. Enligt mera explicita uttalanden

i riksdagsbeslutet skulle förenämnda mål anses vara uppnått, när

jordbruksbefolkningen vid rationellt drivna gårdar i storleksgruppen 10—

20 hektar — utöver räntan på det i jordbruket investerade kapitalet — erhöll

en arbetsinkomst, likvärdig med arbetsinkomsten för jämförliga befolkningsgrupper

på landsbygden.

Jordbruksnämnden framhåller därefter, att innebörden av begreppet

»jämförliga befolkningsgrupper» förändrats under senare år, samt att i

jordbruksprisutredningens betänkande erinrats om att jämförelsegruppen

i 1942 års jordbrukskommittés beräkningar kom att omfatta vägarbetare,

skogsarbetare, dikningsarbetare, flottningsarbetare samt grovarbetare inom

industrien m. m. Den mera kvalificerade arbetskraften vid industrien medtogs

sålunda ej. Jordbruksprisutredningen ansåg, att en dylik begränsning

numera icke var motiverad. Utredningen utgick i stället från den genom
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

snittliga industriarbetarlönen i de två lägsta dyrortsgrupperna. Den framhöll,

att den därigenom utgick från en jämförelsegrupp med ett högre löneläge

än den grupp, som 1942 års jordbrukskommitté räknade med. Motiveringen

härför var, att den rationella skötseln av ett basjordbruk icke kunde

betecknas som ett okvalificerat arbete.

Vidare erinrar jordbruksnämnden om att »jämförelsegruppen» genom

1955 års riksdagsbeslut ytterligare jämkats, något som sammanhänger med

att dyrortsgrupperingen ändrades under den tid, jordbruksprisutredningen

arbetade. Enligt riksdagsbeslutet skall jämförelse fortsättningsvis ske med

industriarbetare inom de dyrortsgrupper, som f. n. betecknas som den

andra och den tredje, vilka enligt nämnden tillsammans omfattar cirka 70

procent av samtliga industriarbetare enligt socialstyrelsens statistik. Detta

innebär enligt nämnden bl. a., att industriarbetarna i alla större städer i

södra och mellersta Sverige utom Storstockholm och Storgöteborg skall

ingå i jämförelsematerialet. Enligt riksdagens beslut skall vidare hänsyn tagas

till jordbruksnäringens omfattning inom var och en av ortsgrupperna två

och tre. I de inkomstjämförelser, som nämnden framlägger, har detta beslut

effektuerats på så sätt, att timförtjänsten för industriarbetare i ortsgrupperna

två och tre har sammanvägts med den totala arealen åkerjord

i de geografiska områden, som täckes av respektive grupp.

Inkomst jämförelserna sker i nämndens beräkningar genomgående i nominella

penninginkomster. Spörsmålet huruvida en reell inkomst jämförelse,

d. v. s. en inkomstjämförelse där olikheter i levnadskostnader beaktas,

kan väntas ge avvikande resultat gentemot eu nominell, har tidigare diskuterats

i olika sammanhang. Det har aktualiserats till följd av att jämförelserna

nu skall göras med industriarbetare i högre dyrortsgrupper än man

tidigare avsett. Nämnden anmäler, att en statistisk belysning av denna

mycket komplicerade fråga dock ej nu medhunnits.

Jordbruksprisutredningen grundade sitt ställningstagande i fråga oni)

jordbruksbefolkningens inkomstläge på olika statistiska material. Dessa

var i huvudsak hämtade från tre källor, nämligen från

1. den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) fram t. o. in. 1952/53,

2. taxeringsstatistiken för år 1951 med framskrivning för år 1952 och

3. undersökningar av totalkonsumtionen för år 1951 jämte sparandet hos

jordbrukarhushåilen och andra hushåll på landsbygden (andra än lant
arbetarhushåll).

Någon ny konsumtionsundersökning har icke utförts under senare år.

varför man vid den nu företagna översynen av inkomstutvecklingen icke

kunnat utnyttja ytterligare statistiskt material av denna typ. Däremot har

nytt material från taxeringsstatistiken och den jordbruksekonomiska undersökningen

förelegat. Härvid har man kunnat föra fram inkomstjämförelserna

t. o. m. kalenderåret 1954. För tiden därefter har framskrivningar fått

göras med utgångspunkt från olika basperioder och med ledning huvudsakligen

av löne- och prisutvecklingen. Detta har skett med anlitande av

material från dels den jordbruksekonomiska undersökningen, dels de totala

kalkylerna över jordbrukets inkomster och kostnader.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 dr 1956

Innan jordbruksnämnden redogör för de nya undersökningarnas resultat,

berör den frågan om den tidpunkt, då inkomstlikställighet ansetts föreligga,

samt anför härom i huvudsak följande.

Jordbruksprisutredningens slutsats om inkomstlikställighet bygger bl. a.

på en jämförelse mellan jordbrukarnas inkomster i storleksgruppen 10—20

hektar (omfattande såväl slättbygder som skogs- och dalbygder) och industriarbetarlönen

i de tidigare två lägsta dyrortsgrupperna. Huruvida konstaterandet

gäller för genomsnittet under den av utredningen undersökta

perioden 1946/47—1952/53 eller för en senare del av denna period, har icke

uttryckligen angivits. Detta sammanhänger bl. a. med att utredningen vid

sitt ställningstagande icke har utgått från delar av utan från hela det statistiska

underlaget, och detta har icke kunnat följas fram till en och samma

tidpunkt. Utredningen framhåller uttryckligen, att det är omöjligt att

på grundval av en enda undersökning fastslå, huruvida den åsyftade inkomstlikställigheten

uppnåtts eller ej. Syftet har icke heller varit att avge

exakta omdömen om enstaka år.

Om man eliminerar de variationer, som förorsakas av årsmånen, synes

man emellertid kunna utgå från att trenden i brukarnas arbetsinkomst enligt

de beräkningar, som utförts på grundval av materialet från den jordbruksekonomiska

undersökningen, har löpt i stort sett parallellt med motsvarande

trend i industriarbetarlönen under hela jämförelseperioden. (Förutsättningen

för denna slutsats är självfallet, att de statistiska materialen

är fria från systematiska felkällor.) Att inkomstlikställighet förelåg under

de av utredningen angivna senaste redovisningsåren har sedermera accepterats

av statsmakterna. Därvid har emellertid eu precisering av tidpunkten

skett. Departementschefen anför sålunda i propositionen 1955: 198, att

tillräcklig grund enligt hans uppfattning föreligger för antagandet, att den

i 1947 års riksdagsbeslut åsyftade inkomstlikställigheten i huvudsak uppnåtts

vid utgången av den tid, utredningens jämförelser avser. Vid den närmare

utformningen av prissättningssystemet skall hänsyn tagas till de förändringar,

som "därefter kan ha inträtt. Riksdagen har på denna punkt i

ungefär samma ordalag anslutit sig till departementschefens uppfattning.

Enligt jordbruksutskottets utlåtande hade sålunda den åsyftade inkomstlikställigheten

i huvudsak uppnåtts vid utgången av den tid utredningens jämförelser

avsåg. I likhet med departementschefen anser utskottet, att hänsyn

skall tagas till de förändringar, som senare har inträffat.

Med dessa av statsmakterna angivna utgångspunkter kan enligt jordbruksnämndens

mening frågan om eventuella förskjutningar i inkomstlikställigheten

begränsas till att ge en belysning av den relativa inkomstutvecklingen

i jordbruket och industrien sedan 1952/53. Även med denna

begränsning uppstår emellertid betydande svårigheter av statistisk art.

Sålunda har man nu att taga ställning till den faktiska och väntade utvecklingen

fram till den 1 september 1956, vilken tidpunkt ligger mer än

Ire år senare i tiden än slutåret i jordbruksprisulredningens undersökning.

Inkomstutvecklingen skall i enlighet med vad nyss anförts mätas från

år 1952/53. Emellertid måste det enligt jordbruksnämndens mening anses

otillfredsställande att laga endast ett år till utgångspunkt. Resultatet under

ett enstaka år kan vara mer eller mindre starkt påverkat av tillfälligheter

av reell eller statistisk art. På grund härav bör vid en bedömning av ut
4

Bihang till riksdagens protokoll 1996. 1 samt. .Vr 16!i

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

vecklingen från 1952/53 hänsyn också tagas till det ekonomiska resultatet

under åren närmast före och efter sagda år. En dylik uppfattning ligger

enligt nämndens förmenande i linje med jordbruksprisutredningens betraktelsesätt,

enligt vilket som bas för en relativ inkomstberäkning lämpligen

bör läggas tre år. I detta sammanhang fäster nämnden uppmärksamheten

på att särskilt det bokföringsmaterial, som enligt vad i det följande sägs

har kommit till användning för att beräkna basjordbrukens inkomstutveckling,

är ganska litet, varjämte det företer stor spridning och även i

övrigt måste betecknas såsom osäkert.

Undersökningar på grundval av taxeringsstatistiken

Jordbruksnämnden övergår härefter till en redogörelse för resultaten av

undersökningar på grundval av taxeringsstatistiken. Beträffande denna statistik

anför nämnden bl. a. följande.

Inom statistiska centralbyrån utarbetas årligen på grundval av uppgifter

från taxeringsnämnderna statistik över de deklarerade nettoinkomsterna

(= totala inkomsten — kostnaden för inkomsternas förvärvande — underskott

av förvärvskälla). Yrkesverksamma fysiska personer fördelas på företagare

och anställda inom nio yrkesgupper. De grupper, som här behandlas,

inrymmes under rubriken jordbruk med binäringar respektive industri

och hantverk. I den förstnämnda gruppen ingår jordbruk och boskapsskötsel

samt skogsbruk, fiske, trädgårdsskötsel, renskötsel, pälsdjursskötsel

in. m. Byggnadsverksamheten, som före år 1952 redovisades under industri

och hantverk, har därefter särredovisats.

Jordbruksprisutredningen sammanställde från taxeringsstatistiken för

inkomståren 1951 och 1952 vissa uppgifter angående inkomsterna för jordbruk,

industri och hantverk samt handel. Med hjälp av nu tillgängligt material

har dessa data kompletterats fram till inkomståret 1954. Av en utav

jordbruksnämnden upprättad, här återgiven tabell 1 framgår, att de anställdas

inkomster inom industri och hantverk mellan åren 1952 och 1954

stigit med 9 procent, under det att företagarinkomsten inom jordbruk med

binäringar stigit med cirka 2 procent. År 1952 var på landsbygden inkomsterna

för företagare inom jordbruk med binäringar 11 procent lägre än för

anställda inom industrien. Motsvarande tal år 1954 var 19 procent.

Jordbruksnämnden erinrar om att taxeringsmaterialet icke är tillfredsställande,

när det gäller att jämföra en företagarinkomst med en arbetarinkomst,

1 och att det ej heller fullt riktigt torde återge den relativa utvecklingen

under en tidsperiod. I fråga om taxeringsstatistikens användbarhet

i detta sammanhang anför nämnden vidare.

Svårigheten att vid taxeringen värdera naturainkomsterna på ett rättvisande

sätt ökar osäkerheten, särskilt som grunderna för värderingen successivt

ändrats. Därtill kommer bl. a., att ålderssammansättningen, fördelningen

på ortsgrupper samt på städer, tätorter och landsbygd ävensom relativa

antalet kvinnliga yrkesutövare varierar inom de bägge jämförelsegrupperna.

Genom att såväl arbetare som tjänstemän ingår i anställda inom

i Jfr SOU 1954: 39 s. 51.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

51

Tabell 1. Medianinkomst per inkomsttagare inom jordbruk samt industri och handel

åren 1951-1954 enligt taxeringsstatistiken

Medianinkomst, kronor

Index

1951

1952

1953

1954*

1951

1952

1953

19541

A. Landsbygden

Jordbruk med binäringar

Företagare ....................

5 315

6 205

5 869

6 324

86

100

95

102

Anställda......................

3 349

4136

4 234

4 475

81

100

102

108

Industri och hantverk inklusive

byggnad sverksamhet

Företagare ....................

3 445

6 257

6 589

7 163

87

100

105

114

Anställda......................

5 862

7 056

7 291

7 894

83

100

103

112

Därav industri och hantverk utom

byggnadsverksamhet

Företagare ....................

5 987

6 291

6 846

100

105

114

Anställda......................

6 867

7100

7 509

100

103

109

B. Städerna

Jordbruk med binäringar

Företagare ....................

5 243

6 091

6124

6411

86

100

101

105

Anställda......................

4 541

5 470

5 463

5 783

83

100

100

106

Industri och hantverk inklusive

byggnadsverksamhet

Företagare ....................

6 471

*7 126

7 580

8 305

91

100

106

117

Anställda......................

Därav industri och hantverk utom

byggnadsverksamhet

Företagare ....................

6 759

7168

7 883

100

106

117

Anställda......................

7 713

8 012

8 433

100

104

109

1 Siffrorna för år 1951 preliminära.

industrien, kan en förskjutning i dessas relativa antal även påverka inkomstutvecklingen

i tiden. Den relativt större ökningen i de kvinnliga arbetarnas

timförtjänster under senare år förskjuter vidare den relativa utvecklingen.

Olikheten i åldersfördelningen belyses genom 1950 års folkräkning, enligt

vilken 16 procent av företagare inom jordbruk och boskapsskötsel och

3 procent av industriarbetarna var över 65 år. Mellan åldrarna 60—65 år befann

sig 10 procent av ifrågavarande företagare, medan motsvarande procenttal

för industriarbetarna var endast 4 procent. En ytterligare förskjutning

mot fler överåriga jordbrukare har sannolikt skett fram till år 1954

—- tidpunkten för de sista tillgängliga inkomstuppgifterna.

I syfte att eliminera några av de faktorer, som försvårar inkomstjämförelsen,

har jordbruksnämnden och Jordbrukets utredningsinstitut för inkomståret

1954 låtit utföra vissa specialbearbetningar av taxeringsmaterialet

för samtliga den 15 i varje månad födda. Beträffande de anställda inom

industri och hantverk har en begränsning skett till endast arbetare. För såväl

företagare inom jordbruk med binäringar som industriarbetarna har

medtagits män i åldern 18—65 år. Det har vidare ansetts lämpligt att även

behandla inkomsten per taxeringsenhet, d. v. s. sammanräkna mannens

och hustruns inkomster i de fall, då bägge deklarerat inkomst. För indu
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Jämförelser mellan företagare inom jordbruk och industriarbetare i åldern 18—65 år

inkomståret 1954 på grundval av taxeringsstatistiken

Samtliga företagare inom jordbruk med binäringar

Götalands södra slättbygder................

Götalands mellanbygder....................

Götalands skogsbygder ....................

Götalands norra slättbygder................

Svealands slättbygder......................

Svealands skogsbygder......................

Norra Sverige ............................

Hela riket................................

Därav slättbygderna........................

Industriarbetare

Ortsgrupp 2 nuvarande indelning............

Ortsgrupp 3 nuvarande indelning............

Per taxeringsenhet, kronor

Median

Aritmetiskt

medeltal

9 030

10 690

7 390

8 380

6 350

7 330

6 850

8110

8 610

9 760

7 330

8 140

7 060

7 990

7 080

8 220

7 870

9 240

8 460

8 550

9 620

9 710

striarbetarna1 har materialet dessutom sammanställts på ortsgrupper och

för företagarna inom jordbruk med binäringar1 2 på jordbruksområden. Fortfarande

kvarstår dock, framhåller nämnden, att inom den sistnämnda yrkesgruppen

ingår även andra än jordbrukare. Vid tidigare gjorda jämförelser

har framkommit, att inkomsten för jordbrukare på jordbruk med

2 hektar eller mera är högre än för hela gruppen jordbruk med binäringar.

För inkomståret 1953 har statistiska centralbyrån beräknat skillnaden till

(1 procent.3

Enligt följande av jordbruksnämnden redovisade tablå återfinnes de

högsta inkomsterna för jordbruk med binäringar inom Götalands södra

slättbygder och Svealands slättbygder, under det att de lägsta värdena redovisas

i Götalands skogsbygder och Götalands norra slättbygder. Att höga

inkomster redovisas för Svealands slättbygder år 1954 sammanhänger enligt

nämnden med de omfattande stormfällningarna detta år. Skillnaden

mellan Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder uppgår till

26 procent. Medianvärdet för hela riket ligger 11 procent under det för

samtliga slättbygder. Det aritmetiska medeltalet för hela riket understiger

med 12 procent samma tal för slättbygderna.

Under förutsättning att samma relation mellan samtliga företagare inom

jordbruk med binäringar och företagare på jordbruk över 2 hektar skulle

gälla för inkomståret 1954 som den av centralbyrån för inkomståret 1953

beräknade, erhålles en medianinkomst för hela riket på 7 500 kronor och

1 Denna del av bearbetningen har handhafts av Jordbrukets utredningsinstitut.

2 Denna del av bearbetningen har handhafts av jordbruksnämnden.

* Jfr propositionen 1955:180 s. 51.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

för slättbygderna 8 300 kronor. Motsvarande aritmetiska medeltal blir 8 700

kronor respektive 9 800 kronor.

För industriarbetarna i nuvarande ortsgrupp 2 utgör medianinkomsten

8 460 kronor och i ortsgrupp 3 9 620 kronor. De aritmetiska medelvärdena

ligger cirka 100 kronor högre i bägge ortsgrupperna.

Taxeringsstatistiken kan i sin nuvarande utformning icke ge besked om

inkomsten inom olika storleksgrupper. Härför skulle erfordras, att materialet

av uppgiftslämnarna kompletterades med uppgifter angående åkerarealen.

Något direkt besked kan därför icke lämnas om inkomstläget för

jordbruk om 10—20 hektar åker. Skulle emellertid samma relation gälla,

som framkom för inkomståret 1951, nämligen att jordbrukarinkomsten

inom storleksgruppen 10—15 hektar låg cirka 10 procent högre och inom

gruppen 15—20 hektar cirka 25 procent högre än inom samtliga över 2 hektar,

erhålles för den förra gruppen en medianinkomst av 8 250 kronor och

för den senare gruppen 9 400 kronor. Enligt dessa beräkningar skulle sålunda

år 1954 någon större skillnad icke ha funnits mellan industriarbetarnas

och jordbrukarnas inom storleksgruppen 10—20 hektar taxerade

nettoinkomster.

Beräkningar på grundval av material från den jordbruksekonomiska

undersökningen

I fråga om den av statsmakterna fastställda utgångspunkten för inkomstjämförelser,

baserade på räkenskapsmaterial, anför jordbruksnämnden följande.

I den mån jordbruksprisutredningen grundade sin slutsats om inkomstlikställighet

på material från den jordbruksekonomiska undersökningen,

skedde detta med utgångspunkt från förhållandena i storleksgruppen 10—

20 hektar i hela riket (basjordbruket). Vid en diskussion om underlaget för

prisstödets avvägning berörde utredningen emellertid även förhållandena i

de mera utpräglade jordbruksbygderna. Därvid konstaterades i fråga om

såväl brukarens arbels- och totalinkomst som familjens totala inkomst,

att några väsentliga skiljaktigheter icke förelåg mellan slättbygderna och

övriga jordbruksområden under perioden 1946/47—1952/53, bortsett från

de variationer från år till år, som sammanhänger med skogsinkomsternas

olika betydelse inom olika områden.

När det gällde att finna underlag för generella prispolitiska bedömningar,

låg det enligt utredningens uppfattning nära till hands att utgå från förhållandena

vid en grupp jordbruk, som var någorlunda homogena till sin

karaktär och där innehavarna hade sin huvudsakliga utkomst av jordbruket.

I detta sammanhang framhölls, att typjordbrukskalkyler för slättbygdsområdena

kunde anses få eu mera konkret och entydig innebörd än kalkyler

för skogs- och dalbygderna. På grund härav föreslog utredningen, att man

vid avvägningen av jordbruksstödet borde utgå från förhållandena vid jordbruk

i storleksgruppen 10—20 hektar i slättbygderna. Detta blev också riksdagens

beslut (propositionen 1955: 198 s. 56).

Jordbruksnämnden framhåller vidare, att resultaten från den slättbygdskalkyl,

som nu framlägges, självfallet icke blir fullt jämförbara med de re
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

sultat för hela basjordbruket, som jordbruksprisutredningen använde sig

av vid bedömningen av inkomstutvecklingen fram till år 1952/53. Nämnden

påpekar, att man i denna nya kalkyl fäst den huvudsakliga uppmärksamheten

vid brukarens arbetsinkomst, medan andra inkomstmått, såsom brukarens

totalinkomst, familjens totalinkomst etc., bl. a. till följd av tidsbrist

har fått behandlas mera summariskt.

Jordbruksnämnden ger i detta sammanhang uttryck åt den uppfattningen,

alt brukarens arbetsinkomst i jordbruket ur företagsekonomisk synpunkt

visserligen kan ha berättigande som inkomstmått men att den statistiska

bestämningen av detta mått erbjuder mycket stora svårigheter. Brukarens

arbetsinkomst från jordbruket framkommer, liksom andra inkomstmått,

som en .restpost i beräkningarna. Arbetsinkomsten utgör emellertid

endast cirka en femtedel av bruttointäkterna i den behandlade storleksgruppen.

De statistiska felmarginaler, som omger restposten, kan följaktligen

bli betydande. Redan en felbedömning av bruttointäkternas utveckling med

1 procent påverkar sålunda inkomstmåttets relativa utveckling med cirka

5 procent.

Vid beräkningarna av bruttointäkterna i slättbygd skalkylen har man,

framhåller jordbruksnämnden, utgått från fasta normalvolymer, utgörande

ett medeltal av beräknade volymer ur den jordbruksekonomiska undersökningen

från åren 1950/51, 1952/53 och 1954. Detta innebär, att man sökt

eliminera variationerna i årsmånen vid framskrivningen till 1056. Samtidigt

innebär beräkningsmetoden, att man icke räknat med någon produktionsökning

jämfört med det valda basmedeltalet. I följande tablå redovisar

nämnden bruttointäkternas utveckling sedan 1950/51 enligt totalkalkylen

och slättbygdskalkylen.

År Bruttointäkter från jordbruket enligt

totalkalkylen slättbygdskalkylen

(10—20 hektar)

miljoner kronor Index kronor per gård Index

1950/51 ...... 3 264,4 100,0 19 026 100,0

1951/52...... 3 780,7 115,8 21 810 114,6

1952/53...... 4 053,4 124,2 22 901 120,4

1954 ........ 3 915,1 119,9 23 342 122,7

1956 ........ 4 470,1 136,9 25 507 134,1

Beträffande uppgifterna i tablån anför jordbruksnämnden, att tablån i

förstone synes utvisa, att utvecklingen för hela jordbruket respektive för

slättbygdsgårdarna varit parallell enligt de båda kalkylerna. Med hänsyn

till den stora betydelse för brukarens arbetsinkomst i jordbruket, som

redan obetydliga variationer i bruttointäkterna medför, kan det dock vara

av värde att något beröra olikheterna mellan serierna. Härom anför nämnden

i huvudsak följande.

Vad först angår 1954 synes skiljaktigheten till viss del bero på att hänsyn

tagits till värdeförändringarna i lagren av foder i slättbygdskalkylen,

något som icke sker i totalkalkylen. (I sammanhanget må understrykas att

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

omläggningen av den jordbruksekonomiska undersökningen från produktions-

till kalenderår i hög grad har förstorat betydelsen av foderlagrens

förändringar från år till år och dessas värdering.) Huruvida skiljaktigheten

för 1952/53 är reell eller beror på bristande representativitet hos de statisliska

materialen har icke kunnat avgöras. Här må endast nämnas, att skillnaden

i bruttointäkternas utveckling, ehuru tämligen obetydlig, i och för sig

kan förklara den skillnad mellan totalkalkylens och slättbygdskalkylens

resultat, som i tablån i sammanfattningen redovisas för 1956, när 1952/53

väljes som basår.

Av intresse är vidare, att index för totalkalkylen med 1950/51 som bas

för 1956 ligger högre än för typkalkylen, trots att prissättningen under

senare tid särskilt har gynnat de animaliska produkterna. I samband med

prisuppgörelsen våren 1955 visades bl. a., att prishöjningarna för såväl basjordbruket

som slättbygdsjordbruket i gruppen 10—20 hektar har medfört

en större höjning av totalintäkterna vid oförändrad volym än enligt totalkalkylen

(se propositionen 1955: 180 s. 40—41). Den kompensation, som

lämnades jordbruket hösten 1955 för skördeskadorna, gynnade ytterligare

animalieproduktionen. Eftersom enligt dessa beräkningar slättbygdsjordbruket

i gruppen 10—26 hektar i minst lika hög grad bygger på arumalieproduktionen

som genomsnittsjordbruket enligt totalkalkylen,1 kunde man

vänta sig, att de betydande prishöjningarna på animalieprodukter under

1955 borde ha givit till resultat, att index för bruttointäkterna sedan 1954

borde ha stigit minst lika mycket för slättbygdsgårdarna som enligt totalkalkylen.

Så är dock icke fallet. Sedan 1954 har bruttointäkterna enligt det

förra materialet ökat endast 9,3 procent mot 14,2 procent enligt det senare.

Det bör i detta sammanhang nämnas, att valet av basperiod vid framskrivningen

(förenämnda treårsmedeltal) inverkar på slutresultatet. För

den jordbruksekonomiska undersökningen tillkommer dessutom det förhållandet,

att man liksom beträffande totalkalkylen icke ansett sig kunna räkna

med någon produktionsökning sedan basperioden, vilket antagande självfallet

har betydelse för framskrivningen av bruttointäkterna. Vidare bör

erinras om att stagnationen i totalproduktionen bl. a. torde förorsakas av

en fortgående igenläggning av åkerjord. Särskilt antalet mindre brukningsenheter

har minskat avsevärt under senare år. Nu nämnda förhållanden påverkar

icke beräkningarna i slättbygdskalkylen.

Jordbruksnämnden framhåller, att av vad nu anförts torde framgå, att

icke blott de absoluta talen utan även indextalen för den relativa utvecklingen

i brukarnas arbetsinkomst måste bli osäkra, men understryker, att

detta icke innebär någon kritik mot den jordbruksekonomiska undersökningen

som sådan, utan endast att man vid vissa specialbearbetningar av

densamma icke kan undgå en betydande osäkerhet i de erhållna resultaten.

Felmarginalernas storleksordning är enligt nämnden framför allt beroende

på representativiteten i materialet, omfattningen av materialet samt spridningen

i de lönsamhetsmått, man vill studera.

I fråga om materialets omfattning anför jordbruksnämnden, att antalet

undersökta slättbygdsgårdar i gruppen 10—20 hektar år 1954 uppgick till

376. Fördelningen på olika områden framgår av följande tablå, som även

visar det totala antalet slättbygdsgårdar i riket i gruppen 10—20 hektar.

Detta framgår åvcn av beräkningarna i bilaga 6.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Område1 Antal enligt Antal i den jord
1951

års jord- bruksekonomiska

bruksräkning undersökningen

år 1954

Gss ............................ 5 632 85

Gmb............................ 6 691 91

Gns ............................ 8 391 90

Ss.............................. 10 141 no

Summa = Slb.................... 30 855 376

1 Gss = Götalands södra slättbygder

Gmb = * mellanbygder

Gns = » norra slättbygder

Ss = Svealands slättbygder

Slb = hela slättbygdsområdet

Såsom framgår av tablån utgör de undersökta gårdarna endast något mer

än 1 procent av totalantalet. I totalantalet ingår visserligen gårdar, som icke

kan anses vara rationellt drivna, men även med beaktande härav blir dock

stickprovet av ringa omfattning. Med hänsyn härtill måste kraven på representativitet

och homogenitet sättas förhållandevis högt. Tyvärr blir dock

kravet på homogenitet enligt jordbruksnämnden ej särskilt väl tillgodosett,

när brukarens beräknade arbetsersättning användes som inkomstmått. Sålunda

är spridningen i materialet, såsom framgår av tabell 2, mycket betydande.

I fråga om sådan spridning samt bortfallet av gårdar anför nämnden

i huvudsak följande.

Som exempel på spridningen kan väljas Gss-området, där brukarens erhållna

arbetsersättning i storleksgrupperna 10—20 hektar varierar mellan

— 9 400 och -f- 15 300 kronor. Eftersom gruppen innehåller endast 85 gårdar,

inverkar det lägsta extremvärdet på medeltalet1 för gruppen sänkande

med cirka 3 procent, medan det högsta verkar höjande med nära 2 procent.

Liknande resultat erhålles för andra slättbygdsområden. (Inverkan på genomsnitten

för hela slättbygdsområdet blir givetvis mindre.) Det kan i detta

sammanhang tilläggas, att omsättningen av gårdar i den jordbruksekonomiska

undersökningen från år till år är ganska stor. Av de cirka 400 gårdar,

som deltog i undersökningen åren 1950/51—1952/53, bortföll varje år 50 å

100 gårdar, medan samtidigt ett lika stort antal nya gårdar tillkom (se

tabell 3). Under dylika förhållanden talar starka skäl för att man vid bearbetningen

av materialet skall utgå från identiska gårdar, d. v. s. gårdar,

som deltagit under minst två bokföringsår i följd. En sammankedjning av

resultaten från år till år kan därvidlag ske. Det har emellertid visat sig, att

ett dylikt förfaringssätt skulle kräva ett omfattande statistiskt arbete. Med

hänsyn till den knappa tid, som har stått till förfogande för arbetet med

inkomstjämförelserna, har man därför fått avstå från att belysa utvecklingen

vid identiska gårdar. Huruvida bortfallet och tillkomsten av gårdar påverkat

gången i siffrorna bär därför icke kunnat avgöras. En jämförelse har

emellertid gjorts i fråga om förräntningsprocenten för hela stickprovet och

för identiska gårdar för åren 1950/51—1952/53.2 Denna jämförelse, som

1 Vid beräkningarna av inkomstlikställigheten har man av beräkningstekniska skäl varit

nödsakad att arbeta med aritmetiska medeltal i stället för mediantal.

* Det bör framhållas, att förräntningsprocent och arbetsinkomst icke uppvisar något särskilt

starkt samband.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Tabell 2. Sammanställning av högsta och lägsta värden samt kvartilvärden för brukarens och familjens

inkomster 1954 inom olika produktionsområden i storleksgrupperna I, II och III, kronor

Pro-

duk-

tions-

om-

råde

Högsta,

lägsta

samt

kvartil-

värden

Brukarens

Familjens totalinkomst

i förvärvsverksamheten

erhållna arbetsersättning

totalinkomst

I

II

III

I

II

III

I

II

III

lägsta

- 7 500

- 9 400

- 4 800

-4 400

_

- 2 400

-3 600

kvartil 1

—

2 800

3 900

—

4 100

6 100

—

5 800

7 900

median

_

5 500

6 500

—

6 800

9 500

—

10 000

11 100

kvartil 3

—

8100

8 800

—

11 100

12 800

—

13 100

13 400

högsta

—

15 700

15 300

—

18 300

18 300

—

19 800

20 400

Gmb

lägsta

—

- 1400

- 9 300

—

- 6 300

- 5 600

—

- 3 400

- 2G00

kvartil 1

—

1400

3 500

—

3 200

5 100

—

5 100

7 900

median

—

4 200

6 500

—

6 600

8 400

—

7 500

10 500

kvartil 3

_

7 100

9 300

—

9 400

11800

—

11000

13 600

högsta

—

10 500

25 500

—

11 200

25 700

—

13 900

25 700

Gsk

lägsta

100

- 6 700

- 5 200

1800

- 4 000

- 2 600

3 600

- 4 000

- 1400

kvartil 1

3 200

2 400

2 000

4 400

4 000

4100

6100

5 600

6 000

median

4 800

5 100

5 000

5 600

6 300

7 600

7 300

7 700

9 300

kvartil 3

6 200

8 600

9 700

8 500

9 600

12 300

9 700

10 900

13 500

högsta

12 200

29 400

28 800

16100

22 500

30 400

18 500

34 700

31000

Gns

lägsta

_

- 5 300

- 5 400

—

- 2 800

- 1 300

—

- 2 700

- 1400

kvartil 1

—

1500

2 200

—

4 200

5 400

—

5 400

6 500

median

—

4 500

5 900

—

6 400

7 200

—

7 700

9 200

kvartil 3

—

5 900

7 000

—

7 600

9 300

—

8 800

10500

högsta

—

11600

20 500

—

13 700

22 300

—

15 600

22 800

Ss

lägsta

—

- 100

- 2 400

—

-2 800

700

—

0

1800

kvartil 1

—

2 000

4 000

—

3 000

5 800

—

5 000

7 000

median

—

3 800

6 300

—

5 400

8 300

—

6 800

9 800

k\artil 3

—

6 000

10 100

—

8 000

11 800

—

8 900

13 600

högsta

—

11500

40 500

—

14 100

45 200

—

15 500

45 200

Ssk

lägsta

_

- 3 900

- 3 800

—

- 1300

- 500

—

800

400

kvartil 1

_

2 100

2 700

—

3 300

4 900

—

4100

6 500

median

—

3 500

6 200

—

6 000

8 000

—

8 200

10 500

kvartil 3

_

5 300

11800

—

7 300

14 500

—

9 900

16 300

högsta

—

13 200

89 500

—

16 800

93 300

-

17 800

95 000

Nn

lägsta

- 700

- 4 600

- 4 400

700

- 300

- 1200

5 200

2 800

2000

kvartil 1

3 800

3 600

4 300

4 700

4 600

6 000

6 400

6 900

8 300

median

5 800

6 900

7 600

7100

8 500

10100

9 300

10 200

13 600

kvartil 3

8 600

10 500

13 000

9 600

13 300

15 700

11900

14 300

18 600

högsta

23 800

43 200

47 000

26 200

45 200

46 800

28 400

48 000

47 900

No

lägsta

- 1500

300

- 5 000

- 400

300

- 2 700

2 900

600

- 400

kvartil 1

2 900

1 900

1 500

3 800

2 800

3 200

5 200

4 900

5 400

median

5 800

4 700

5 700

7 200

6 200

6 600

9 500

8 000

8 900

kvartil 3

7 600

7 900

9 000

8 300

8 800

11300

10 700

10 400

13 300

högsta

12 800

13 900

16 600

16 500

15 700

20 000

18 800

19 600

22 700

Gss = Skåne-Hallands slättbygd.

Gmb = Sydsvenska mellanbygden, Öland och Gotland.

Gns = Östgötaslätten, Vänerstätten exkl. Värml 1. slättbygd.

Ss = Värml. 1. slättbygd, Mälar- och Hjälmarbygden.

Gsk = Sydsvenska höglandet, Östsvenska dalbygden. Västsvenska dalbygden.

Ssk - Södra Bergslagen, Västsvenska dalsjöområdet, Norra Bergslagen, östra Dalarna (utom Gästrikland).

Nn = Kustlandet i nedre Norrland, nordsvenska mellanbydcn, jämtländska silurområdet.

Nö = Kustlandet i övriga Norrland, fjäll- och moränbygden.

I = 2— 5 hektar åker.

II =< 6—10 » > .

III = 10-20 > > .

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Tabell 3. Beräkningar rörande förräntningsprocenten vid identiska gårdar inom Slb III

Antal gårdar

1950/51 ....

1951/52 ....

1952/53 ....

1954........

Samtliga

gårdar

Identiska

gårdar

1950/51

och 1951/52

Identiska

gårdar

1951/52 och

1952/53

Identiska

gårdar

1952/53 och

1954

524 458

549 458

526 —

36 —

462

462

272

272

Genomsnittlig förräntningsprocent

1950/51 ......................

1951/52 ......................

1952/53 ......................

1954..........................

1,08

- 1,16

-3,30

- 1,53

-1,17

- 3,08 - 2,94

- 1,46

Genomsnittlig förräntningsprocent direkt

respektive beräknad enligt kedjemetod

1950/51

1951/52

1952/53

1954....

Baserat på samt- liga deltagande

gårdar

Baserat på år från

år identiska

gårdar

Skillnad

2-1

1,08

1,08

0,00

-1,16

-0,99

0,17

-3,30

-2,90

0,40

- 1,53

- 1,42

0,11

Anm. Förräntningsprocenten år 1954 har i boksluten beräknats enligt delvis andra principer

än föregående år.

redovisas i tabell 3, har givit vid handen, att man för åren 1951/52, 1952/53

och 1954 erhåller ett gynnsammare intryck av förräntningens utveckling vid

kedjning än för samtliga deltagande gårdar. Skillnaden utgör för sagda år

jämfört med 1950/51 0,17, 0,40 respektive 0,11 procentenheter. Det må

nämnas, att mot varje hel enhet svarar ett inkomstbelopp av grovt räknat

500 kronor per gård. Att skillnaderna måhända icke kan anses statistiskt

säkerställda saknar i detta sammanhang betydelse, enär här endast avses

en belysning av den effekt, som valet av identiska i stället för samtliga

gårdar just för de ifrågavarande åren kan ha medfört.

Jordbruksnämnden framhåller tillika, att det är av betydelse, om de resultat,

som utvisar mycket låga eller negativa arbetsinkomster, beror på

tillfälligheter just det år, undersökningen avser (i detta fall 1954), eller om

de svaga resultaten återkommer från år till år. Samma fråga kan ställas

beträffande de gårdar, som utvisat de bästa resultaten. Till belysning härav

anför nämnden följande.

Av de 12 gårdar, som 1954 uppvisar negativ arbetsinkomst och följaktligen

en mycket betydande företagarförlust, deltog 9 stycken även i 1952/53

och 1951/52 års undersökningar. Av de 12 gårdar, som uppvisade den högsta

arbetsinkomsten i Gss-området, deltog 10 i de två närmast föregående

årens undersökningar. Följande tablå visar företagarvinsten (d. v. s. det

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

59

belopp, som återstår, sedan alla kostnader täckts, inklusive beräknad arbetsersättning

till brukaren och ränta på det i jordbruket investerade kapitalet)

respektive företagarförlusten i extremfallen.

1951/52 1952/53 1954

Genomsnittlig företagarvinst vid 10 identiska gårdar,

kronor (positivt urval).......................... 3 970 3 930 3 970

Genomsnittlig företagarförlust vid 9 identiska gårdar,

kronor (negativt urval) ........................ 3 220 1 790 9 490

Av tablån framgår, att det positiva urvalet av 10 gårdar år 1954 även

utgjorde ett positivt urval de två närmast föregående åren. Sak samma

gäller i fråga om det negativa urvalet, ehuru företagarförlusten för de tidigare

åren var betydligt lägre än 1954. De 12 bästa gårdarna har verkat

höjande på genomsnittet för 1954 med cirka 1 100 kronor, medan de 12

sämsta har verkat sänkande med cirka 1 140 kronor.

Jordbruksnämnden understryker emellertid, att det sagda icke får tolkas

så, att en justering av materialet skulle vara önskvärd. Avsikten har endast

varit att belysa, i hur hög grad extremvärdena påverkar resultaten från

ett litet statistiskt material med mycket stor spridning. Att vissa gårdar

uppvisar negativa tal för arbetsersättningen behöver i och för sig icke innebära,

att jordbruken i fråga skulle ha en påfallande olämplig ägoform,

ägosammansättning, produktionsinriktning etc. En bidragande orsak till att

vissa gårdar genomgående visar bättre eller sämre resultat än genomsnittel

kan exempelvis vara, att de är belägna i trakter med särskilt goda respektive

dåliga naturliga produktionsförutsättningar. Man torde dock enligt

nämnden kunna ifrågasätta, om driften vid dessa gårdar genomgående är

rationellt ordnad.

Slättbygdskalkylen1

I fråga om beräkningsmetodiken vid slättbygdskalkylen anför jordbruksnämnden

inledningsvis i huvudsak följande.

Inkomsterna i typkalkylen bör avse arbetsinkomster från såväl jordbruk

som skogsbruk. Detta torde vara ofrånkomligt redan på grund av att inget

större område förekommer, där skog helt saknas. En utgallring av kombinerade

jordbruk/skogsbruk i materialet från den jordbruksekonomiska undersökningen

skulle resultera i ett så starkt begränsat material, att detta av

represen tativitetsskäl ej kunde användas.

Vid prisregler ande åtgärder på jordbrukets område påverkas emellertid

endast den del av inkomsterna, som härrör från jordbruksdriften. Detta

måste beaktas vid planeringen av beräkningar, i vilka man söker fånga sambandet

mellan produktpriser och inkomstutveckling. Om man vid fastställandet

av mittpriserna avser att förändra jordbrukarnas arbetsinkomster i

ena eller andra riktningen, bör effektens storlek (effekten på arbetsinkomsten)

mätas med hänsyn till den del av arbetsinsatsen, som göres i jordbruksproduktionen.

Effekten kan lämpligen ej slås ut på hela arbetstiden, om

lantbrukaren gör en del av sin arbetsinsats i skogen. Det är uppenbart, att

bär anförda synpunkter lättare kan tillgodoses i en slättbygdskalkyl, där

1 En fullständigare redogörelse för kalkylerna lämnas i bilaga 6.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

t. ex. omkring 90 procent av arbetstiden gäller jordbruket, än i en kalkyl

tör gårdar med mera omfattande skogsbruk.

Det första målet för del av jordbruksnämnden föranstaltade utredningsarbetet

har varit att fastställa den s. k. paritetsinkomsten,1 d. v. s. den inkomst,

som enligt målsättningen avses skola bli förverkligad för basjordbrukare

inom slättbygderna efter det nya prissystemets införande. Sambandet

mellan angivna paritetsinkomst för basjordbrukare och erforderliga

produktpriser kan emellertid — som nyss anförts — ej klarläggas med

mindre paritetsinkomsten efter vissa justeringar för inkomster från annat

håll än det egentliga jordbruket (skog, övrigt) insättes i kalkyler, i vilka

produktionsvillkoren omkring den 1 september 1956 beaktas. De viktigaste

faktorerna i de samlade villkoren för produktionen är enligt nämnden produktionsvolymer

för olika produkter, volymer för olika produktionsmedel

samt priser på olika produktionsmedel. Vidare bör både paritetsinkomsten

och produktionsvillkoren i jordbruket avse förhållandena omkring den 1

september 1956. I fråga om metodiken för fram skrivningarna till denna

tidpunkt anför nämnden i huvudsak följande.

Paritetsinkomsten den 1 september 195 6. I enlighet med

riksdagens beslut skall paritetsinkomsten avse inkomsterna i medeltal för

vissa industriarbetare. Med hjälp av den löpande lönestatistiken (kvartalsstatistiken)

kan de anställdas inkomster med relativt god säkerhet —- åtminstone

i efterhand — fastställas för en viss tidpunkt. På grund av den för

tidigare år kända utvecklingen under olika enskilda år efter avslutandet av

löneavtalen har det även varit möjligt att — under förutsättning av viss

genomsnittlig lönejustering enligt avtalen — göra prognos för en viss tidpunkt

under 1956. Paritetsinkomsten per den 1 september 1956 har alltså

nöjaktigt kunnat fastställas.

Jordbrukarnas produktionsvillkor den 1 september

1 9 5 6. Med produktionsvillkor avses bl. a. de förut nämnda faktorerna:

produktionsvolym, volymer och priser för olika produktionsmedel, produktionens

inriktning etc. I praktiken är det ej möjligt att anknyta inkomstläget

för jordbrukare till produktionsresultaten eller produktionsvillkoren under

en viss dag. För löneanställda kan inkomsten direkt avgöras från dag till

dag (eller från månad till månad). För jordbrukarna synes det däremot

vara så, att knappast någon enskild åtgärd, som vidtages, eller insats, som

göres i jordbruksdriften, kan visas ge ett visst inkomstresultat. Resultaten

av samtliga insatser under en viss tid kommer i stället fram som ett årsresultat.

För jordbrukets del måste man därför i detta fall räkna med volymer,

karakteristiska för ett år. Problemet har praktiskt lösts så, att beräkningarna

grundats på volymer, som anses normala för ett produktionsär

centrerat kring den 1 september 1956 — d. v. s. ett år, som omfattar tiden

1 mars 1956—28 februari 1957.

Pris materialet för kostnadsberäkningarna. De priser

och löner, som tillämpas vid kostnadsberäkningen, har ansetts böra så nära

som möjligt motsvara prisläget vid det nya prissystemets start. Då beräkningarna

avslutats under februari 1956, har detta önskemål ej kunnat tillgodoses.

I stället har i beräkningarna tillämpats senaste vid beräkningstillfället

kända priser. Det må tilläggas, att några större förändringar i kostnadsläget

fram till 1 september 1956, beroende på ändrade varupriser, knap
1

Paritetsinkomst = årsförtjänst för industriarbetare.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

pas,t är att förvänta. Av större betydelse blir löneutvecklingen efter 1956

års löneuppgörelser för såväl lantarbetare som arbetare inom byggnads- och

verkstadsfacken, livsmedelsarbetare m. fl. I de föreliggande kostnadsberäkningarna

bär löneutvecklingen beaktats med hänsyn till den höjning, som

vid beräkningstillfället ansetts sannolik fram till 1 september 1956.

Beträffande den beräkningsmetodik, som tillämpats för att via typkalkylernas

volymer erhålla vägledning i fråga om erforderliga mittpriser vid

starten av det nya prissystemet, lämnar jordbruksnämnden följande sammanfattning

i sex punkter.

1. »Paritetsinkomsten» för basjordbrukare i slättbygdsområdena per den 1

september 1956 har fastställts. Den sökta årsinkomsten har ansetts böra

sammanfalla med inkomsterna i genomsnitt hos industriarbetare inom

de nuvarande två lägsta dyrortsgrupperna, sammanvägda med åkerarealerna

inom de olika områdena. Lönestatistik och avtal avser timförtjänster.

Årsinkomster har beräknats med utgång från timlöner och genomsnittlig

årsarbetstid. Den på senaste kända lönestatistiska uppgifter

beräknade årsförtjänsten har med hänsyn till avtalsändringarna framskrivits

till den 1 september 1956. Den paritetsinkomst, man på så sätt

erhållit, har tagits som utgångsläge, enär det är inkomstnivån motsvarande

löneläget den 1 september 1956, som sökes.

2. Paritetsinkomsten enligt punkt 1 har reducerats för

a) brukarens inkomst från skogen,

b) brukarens inkomst från körslor m. in. samt

c) brukarens inkomst från annan verksamhet.

3. Samtliga kostnader vid basjordbruket i slättbygderna — även arbets- och

räntekostnader — har beräknats.

Arbetsinkomsterna består av

a) beräknad erforderlig arbetsinkomst från jordbruket för brukaren,

b) beräknad ersättning till familjemedlemmar andra än brukaren för

deras arbetsinsats i jordbruket (all tid reducerad till fullgoda manstinimar

samt timförtjänster enligt lantarbetaravtal med tillägg för

semesterersättning, övertidsersättningar m. m. på samma sätt som i

jordbrukskalkylen) samt

c) kostnader för anställda arbetare enligt lantarbetaravtal.

4. Volymerna på kostnadssidan har för alla de poster, i fråga om vilka en

utvecklingstendens kunnat konstateras i grundmaterialet från den jordbruksekonomiska

undersökningen, framskrivits till den 1 september 1956.

Detta gäller följande poster.

Manuellt arbete, övriga familjemedlemmar

Manuellt arbete, lejd arbetskraft

Draghästar, avskrivning

Traktorer, avskrivning

Traktorer, underhåll

Övriga lösa inventarier, avskrivning

Övriga lösa inventarier, underhåll

Elström

Bränn- och smörjoljor

I övrigt har beräkningen grundats på medelvolymer för åren 1950/51,

1952/53 och 1954. År 1951/52 har uteslutits på grund av störningar i

vegetabilieproduktionen.

5. Intäkterna har beräknats med utgång från »normalvolymer» för ett produktionsår

centrerat kring den 1 september 1956 samt priser enligt jord
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

bruksprisavtalet i november 1955. På grund av den betydande stabilitet,

som av den jordbruksekonomiska undersökningen att döma föreligger

i fråga om produktionsvolymen har på intäktssidan genomgående som

normalvolymer tillämpats medeltalen för åren 1950/51, 1952/53 och

1954.

6. Intäkter och kostnader har jämförts. Differenserna ger anvisning om vilka

justeringar av intäktsbeloppen, som skulle erfordras för att fullständigt

utjämna eller balansera kalkylerna. Den relativa intäkts- och kostnadsutvecklingen

har även jämförts, varvid samma beräkningsmetodik

använts som i totalkalkylen.

I anslutning till dessa sex punkter lämnar jordbruksnämnden följande

beräkningstekniska kommentarer.

Beräkningarna har gjorts för gårdar inom storleksgruppen III (10—20

hektar åker). Samtliga siffror har i slutresultaten omräknats till att motsvara

medelarealerna för gårdar inom de olika slättbygdsområdena enligt

1951 års jordbruksräkning. På grund av att beräkningarna är mycket arbetskrävande,

har de tills vidare måst inskränkas till slättbygdsområdena. Beräkningarna

har utförts och resultaten redovisats såväl för de fyra enskilda

slättbygdsområdena som för hela slättbygdsområdet. I avsikt att förbättra

möjligheterna att överblicka resultaten har beräkningar utförts efter samma

principer som för 1955/56 även för de tidigare åren, d. v. s. för de år, vilkas

resultat legat som grund för volymbedömningen för 1955/56 (åren 1950/

51, 1952/53 och 1954). Ehuru bokföringsresultaten för 1951/52 av förut

angivna skäl ej medtagits som grund för den nämnda volymbedömningen,

bär resultatberäkning jämväl utförts för 1951/52.

Särskilda hänsyn har måst tagas till att den jordbruksekonomiska undersökningen

för 1954 ej bedrivits efter samma grunder som tidigare. Förändringarna

gäller i första hand inventerings- och värderingsprinciperna samt

principerna för beräkning av avskrivningskostnader. Vidare har vissa problem

uppstått i samband med övergång från budgetår (1/7—30/6) till kalenderår

i sagda undersökning. Dessa problem behandlas närmare i bilaga

6. I de föreliggande resultatberäkningarna har i fråga om avskrivnings- och

räntekostnader så långt möjligt tillämpats de principer, som gäller för den

jordbruksekonomiska undersökningen fr. o. in. 1954. Detta har inneburit, att

kostnadsberäkningarna för de tidigare åren i fråga om traktorer, Övriga

lösa inventarier samt byggnader beräknats med utgång från kostnadsredovisningen

1954 genom tillbakaskrivning. I fråga om maskinerna har därvid

beaktats den kända volymförändringen — för traktorer förändringen vid

basjordbruken och för Övriga maskiner förändringen i genomsnitt för hela

landet.

I fråga om de räntekrävande investeringarna i maskiner och redskap

(maskinkapitalet) bär även gjorts tillbakaskrivning från 1954. För byggnadei

räknas med samma volym under alla åren, grundad på inventering

vid de i den jordbruksekonomiska undersökningen deltagande gårdarna år

1954. Även förut grundades byggnadskostnaderna på standardtal i fråga

om byggnadsbeståndet, men dessa tal var andra än de nu tillämpade.

En annan punkt, på vilken 1954 års bokföringsmaterial avviker från de

tidigare årens, är redovisningen av arbetsinkomster utanför lantbruket _

d. v. s. utanför den egna gården. I de av jordbruksprisutredningen framlagda

inkomstsiffrorna ingår s. k. »övriga inkomster» endast till den del,

de varit tidredovisade. I de nu verkställda beräkningarna har dessa inkomster

medtagits i sin helhet för samtliga år, ehuru de för 1950/51 och

Uol/52 endast kunnat schablonmässigt beräknas.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

63

Tabell 4. Inkomst utvecklingen vid slättbygdsj ordbruk om 10—20 hektar åker samt löneutvecklingen

i industri fram till den 1 september 1956

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Per den 1

september

1956

Industriarbetarlön

Enligt nu utförda beräkningar, kronor ....

6 327

7 531

8 275

8 915

10 349

Index ....................................

76,5

91,0

100

107,7

125,1

Enligt jordbruksprisutredningen, kronor ....

6 038

7 221

7 661

—

—

Index ....................................

78,8

94,3

100

—

—

Jordbrukarnas inkomster (taxeringsvärde- metoden)

Enligt nu utförda beräkningar, kronor ....

Arbetsinkomst

från jordbruket1......................

4 396

5164

4 259

4 477

5 825

från skogen ..........................

1251

1797

970

1158

1125

från körslor m. m.....................

136

192

194

251

295

övrigt................................

324

389

433

462

536

Summa arbetsinkomster

6107

7 542

5 856

6 348

7 781

Index ....................................

104,3

128,8

100

108,4

132,9

Enligt jordbruksprisutredningen1 ............

5 976

7892

5 808

—

—

Index ......................................

102,9

135,9

100

—

—

Tillägg av 1/3 av kapitalinkomsterna i lant-

bruket....................................

237

388

414

451

543

Totalinkomsterna enligt nu utförda beräkningar

(taxeringsvärdemetoden) ..................

6 344

7 930

6270

6 799

8324

Index ......................................

101,2

126,5

100

108,4

132,8

Totalinkomster enligt marknadsvärdemetoden

6051

7 717

6001

6 409

7 844

Index ......................................

100,9

128,6

100

106,8

130,7

1 Inklusive justering för naturaförmåner, beräknade till 250 kronor 1950/51 och 1951/52 samt

till 150 kronor 1952/53.

Skillnader mellan beräknade års förtjänster för industriarbetare respektive

bas jordbrukare i slättbygderna

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Per den 1

september

1956

Belopp med vilket de beräknade inkomsterna

i lantbruket överskrider (+) respektive un- derskrider (—) industriarbetares beräknade

årsförtjänst

a) Marknadsvärdemetoden ................

b) Taxeringsvärdemetoden ................

- 276

+ 17

+ 186

+ 399

- 2 274

- 2 005

- 2 506

-2116

- 2 505

- 2 025

Totala intäkter (produktionsvärde) i själva

jordbruket................................

19 026

21810

22 901

23 342

25 507

Ovanstående differenser i procent av intäkter- na 1 själva jordbruket

a) Marknadsvärdemetoden ................

b) Taxeringsvärdemetoden ................

-1,5

+ 0,1

+ 0,9

+ 1,8

- 9,9

- 8,8

- 10,7

- 9,1

- 9.8

-7,9

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Huvudresultaten av de i det föregående diskuterade beräkningarna, grundade

på material från den jordbruksekonomiska undersökningen, redovisas

av jordbruksnämnden i tabell 4. Beträffande detaljberäkningarna enligt såväl

den s. k. taxeringsvärdemetoden som den s. k. marknadsvärdemetoden

hänvisar nämnden till bilaga 6. Skillnaden mellan resultaten enligt dessa

bägge metoder framgår, förutom av indextalen i tabell 4, av den utav nämnden

å s. 63 sammanställda tablån.

Totalkalkyler över jordbrukets inkomster och kostnader1

Inom den av jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

särskilt utsedda beredningsdelegationen har bl. a. upprättats totalkalkyler

över jordbrukets inkomster och kostnader, vilka i metodiskt hänseende ansluter

sig till motsvarande tidigare undersökningar. Kalkylerna omfattar

dels en beräkning av jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret

1955/56, dels totalkalkyler (normkalkyler) per den 1 september

1956, dels en prognos för jordbrukets produktionsvolym i genomsnitt under

treårsperioden den 1 september 1956—den 31 augusti 1959. Beträffande

uppläggningen av dessa kalkyler anför nämnden följande.

Kalkylerna per den 1 september 1956 bygger vad angår kostnadssidan i

väsentlig mån på den nu omräknade kalkylen för regleringsåret 1955/56.

Med hänsyn bl. a. härtill lämnas i det följande en tämligen utförlig redogörelse

för den senare kalkylens resultat.

Beräkningarna är liksom tidigare begränsade till att avse den egentliga

jordbruksdriften. Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruket

faller sålunda i princip utanför kalkylerna. Ej heller har jordbrukarnas

inkomster för körslor utanför jordbruket medtagits. Sådana kostnader, som

icke berör den egentliga jordbruksdriften, har så långt möjligt frånskilts.

Helt har dock en dylik uppdelning icke kunnat genomföras, exempelvis i

fråga om kostnaderna för jordbrukets hästar och traktorer.

Enär inkomsterna och kostnaderna ej är fullständigt redovisade och åtskilliga

poster dessutom är omgivna av betydande felmarginaler, kan de

absoluta talen för inkomster och kostnader icke direkt jämföras med varandra.

En jämförelse mellan inkomster och kostnader måste i stället grunda

sig på indextal för inkomster respektive kostnader. Eftersom de ojämförligt

största inkomst- och kostnadsposterna i den egentliga jordbruksdriften

ingår i beräkningarna, torde sådana indextal ge en tämligen god ledning

för bedömning av de verkliga förändringarna från år till år i de sammanlagda

inkomst- respektive kostnadssummorna.

I fråga om de reviderade beräkningarna av jordbrukets

inkomster och kostnader under regleringsåret

1 95 5/5 6 anför jordbruksnämnden vidare följande.

Nytt statistiskt material, som blivit tillgängligt efter kalkylomräkningen

i oktober 1955, har nu utnyttjats. I allmänhet har de statistiska uppgifter,

som funnits tillgängliga i mitten av februari, kunnat beaktas. Det nytillkomna

materialet utgöres, när det gäller inkomstsidan, bl. a. av löpande

uppgifter om brödsädsleveranser, mjölkinvägning vid mejerier och marknadsförd

slakt. På kostnadssidan har bl. a. beaktats det nya lantarbetar
1

En fullständigare redogörelse för kalkylerna lämnas i bilaga 5.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

65

avtalet samt resultatet av en ny undersökning om traktorinköpen under

1955. översynen har vidare berört praktiskt taget alla inkomst- och kostnadsposter.

Resultaten av den nu utförda revideringen har jämförts med resultaten

enligt normkalkylen våren 1955 och enligt den omräkning, som

företogs i oktober 1955. Normkalkylens och höstkalkylens utfall har därvid

korrigerats med hänsyn till 1955 års prisöverenskommelser. Vidare har på

kostnadssidan i enlighet med den på våren 1955 träffade överenskommelsen

hänsyn tagits till den höjning av arbetskostnadsposten, som föranleddes

av 1955 års lantarbetaravtal.

Jordbrukets totala inkomster uppgår enligt den nu reviderade beräkningen

till 4 132,1 miljoner kronor mot 4 067,5 miljoner kronor enligt höstkalkylen

1955 och 4 115,9 miljoner kronor enligt normkalkylen. Inkomsterna

har således ökat med 64,6 miljoner kronor jämfört med höstkalkylen och

16,2 miljoner kronor jämfört med normkalkylen. Inkomstökningen hänför

sig främst till mjölk, kött och fläsk — vad beträffar jämförelsen mellan

den nu reviderade kalkylens resultat och normkalkylens även till matpotatis.

Enligt den nu reviderade beräkningen uppgår jordbrukets totala kostnader

till respektive 4 967,4, 4 897,3 och 4 828,6 miljoner kronor vid en minskning

av arbetsvolymen med respektive 3,5, 4,0 och 4,5 procent per år. Dessa

kostnadsbelopp är respektive 155,6, 153,1 och 150,7 miljoner kronor större

1950/51

1954/55

1955/56

Vår-

kal-

kylen

1955

Höst-

kal-

kylen

1955

Vår-

kal-

kylen

1956

Kostnader (inklusive arbetskostnader), miljoner

kronor

Alternativ I ..............................

» Il ..............................

> III ..............................

3 446,7

4 732,0

4 677,8

4 624,5

4 605,6

4 518,0

4 471,7

4 811,8

4 744,2

4 677,9

4 967,4

4 897,3

4 828,6

Kostnadsindex

Alternativ I ..............................

» II ..............................

> III ..............................

100,00

136,50

134,94

133,40

132,85

130,90

128,99

138,80

136,85

134,94

143.29

141,27

139.29

Inkomster, miljoner kronor....................

Avgår överskott 1950/51 enligt kalkyl med

1938/39 som basår, miljoner kronor..........

3 264,4

8,4

3 912,5

4115,9

4067,5

4 132,1

Basinkomst, framskriven medelst kostnadsindex,

miljoner kronor

Alternativ I ..............................

> II ..............................

. III ..............................

3 256,0

4 444,4

4 393,6

4 343,5

4 325,6

4 262,1

4 199,9

4 519,3

4 455,8

4 393,6

4 665,5

4 599,8

4 535,3

Kalkylmässigt över- eller underskott, miljoner

kronor

Alternativ I ..............................

> TI ..............................

—

- 531,9

- 481,1

- 431,0

- 209,7

- 146,2

- 84,0

- 451,8

- 388,3

- 326,1

- 533,4

A.i\l 7

» in..............................

—

- 403,2

Anm. Alternativen I—III motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen fr. o. m. basåret

1950/51 med respektive 3,5, 4,0 orh 4,5 procent.

5 Biliang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

än motsvarande belopp enligt höstkalkylen. I jämförelse med normkalkylen

blir ökningen respektive 361,8, 359,3 och 356,9 miljoner kronor. Huvuddelen

av kostnadsökningen i jämförelse med höstkalkylen hänför sig till posterna

arbetskostnader — 90 miljoner kronor — och köpfodermedel — 36,6 miljoner

kronor. Även för bl. a. posterna ekonomibyggnader, maskiner, avskrivning

och underhåll, elektricitet samt driv- och smörjmedel har konstaterats

ökningar sedan i höstas (respektive 2,7, 7,2, 5,8 och 1,6 miljoner

kronor).

Resultatet av den nu genomförda revideringen av jordbrukets inkomster

och kostnader under regleringsåret 1955/56 sammanfattar jordbruksnämnden

i tablån å s. 65.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att enligt prisöverenskommelsen

våren 1952 av det dåvarande underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med

1,8 milj. kronor) 55 miljoner kronor beräknades hänföra sig till ökade räntekostnader

på grund av höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter

enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom ökade värden på kreaturs- och

förrådskapital. Av denna räntekostnadsökning skulle en femtedel eller 11

miljoner kronor beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående

del eller 44 miljoner kronor successivt skulle intäckas med en fjärdedel

under vart och ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed skall de i

kalkylen angivna underskotten minskas med 33 miljoner kronor för 1953/

54, 22 miljoner kronor för 1954/55 och 11 miljoner kronor för 1955/56.

För dessa år har de sålunda justerade underskotten i avrundade tal ställts

samman i följande tablå.

Alternativ minsk- Underskott, miljoner kronor

ning av arbetsvo- 1953/54 1954/55 1955/56

ymen, procent Vårkalkylen Höstkalkylen Vårkalkylen

1955 1955 1956

3.5 .......... - 121 —510 - 199 - 441 -522

4,0 .......... — 85 —459 —135 —377 —457

4.5 .......... — 49 —409 — 73 —315 —392

En totalkalkyl per den 1 september 195 6. Det produklionsår

(den 1 september—den 31 augusti), för vilket totalkalkylen vanligtvis

göres upp, får anses centrerat kring den 1 mars, som är produktionsårets

mittpunkt. Förut omnämnda beredningsdelegation har upprättat en kalkyl,

som centrerats kring den 1 september 1956. I fråga om denna kalkyl anför

jordbruksnämnden bl. a. följande.

Centreringen kring den 1 september 1956 innebär, att volymerna för de

poster, i fråga om vilka utvecklingsgången ansetts kunna bedömas, skrivits

fram sex månader längre än i beräkningarna för regleringsåret 1955/56.

Produktionen har förutsatts vara oförändrad i förhållande till produktionen

enligt normkalkylen våren 1955. På grund härav har på intäktssidan

genomgående räknats med samma volymer som i denna vårkalkyl. Av samma

anledning har volymerna för köpfoder och handelsgödsel hållits oförändrade.

På intäktssidan har genomgående räknats med priserna enligt

jordbruksöverenskommelsen i november 1955, vilka priser ansetts gälla

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956 67

fram till den 1 september 1956. På kostnadssidan har likaså i princip räknats

med priser och löner per den 1 september 1956. Detta innebär till exempel

i fråga om arbetskostnaderna, att den lönenivå, som beräknats gälla efter

1956 års avtal, tillämpats för hela det kring den 1 september 1956 centrerade

produktionsåret.

Den princip, som tillämpats i kalkylen, kan enligt jordbruksnämnden sägas

innebära framskrivning av volymerna i normkalkylen för 1955/56 sex

månader med tillämpande av förväntade priser och löner vid ingången av

produktionsåret 1956/57. Kalkylen är såtillvida en motsvarighet till de kalkyler

per den 1 september 1956, som grundats på den jordbruksekonomiska

undersökningen.

Beräkningarna av jordbrukets totala inkomster och kostnader per den

1 september 1956 har kompletterats med uppgifter för kalenderåret 1954,

d. v. s. det senaste år, för vilket mera utförliga uppgifter belysande jordbrukets

ekonomiska läge finnes tillgängliga i bl. a. den jordbruksekonomiska

undersökningen.

Resultatet av beräkningarna har av jordbruksnämnden sammanfattats i

följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Per den

1 septem- ber 1956

Kostnader, miljoner kronor

Alternativ I ..............................

3 466,7

4 025,7

4 271,6

4 509,8

4 858,0

> II..............................

—

4 013,2

4 246,0

4 220,4

4 466,2

4 781,2

> III ............................

—

4 000,8

4 423,1

4 706,1

Kostnadsindex

Alternativ I ..............................

100,0

116,12

123,22

130.09

140,13

> II..............................

—

115,76

122,48

128,83

137,92

» III ............................

—

115,41

121,74

127,59

135,75

Inkomster, miljoner kronor..................

3 264,4

3 780,7

4 053,4

3 915,1

4 470,1

Avgår överskott 1950/51 enligt kalkyl med

1938/39 som basår, miljoner kronor........

8,4

—

—

—

Basinkomst, framskriven medelst kostnadsin- dex, miljoner kronor

Alternativ I ..............................

3 256,0

3 780,9

4 012,0

4 235,7

4 562,6

> II..............................

—

3 769,1

3 987,9

4 194,7

4 490,7

> III ............................

—

3 757,7

3 963,9

4 154,3

4 420,0

Kalkylmässigt underskott (—) eller överskott

( + ), miljoner kronor

Alternativ I ..............................

—

- 0,2

+ 4t,4

- 320,6

- 279,6

- 92,5

> II..............................

—

+ 11,6

+ 65,5

- 20,6

, III ............................

—

+ 23,0

+ 89,5

- 239,2

+ 50,1

Anm. Alternativen I—III motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen fr. o. m. basåret

1950/51 med respektive 3,5, 4,0 och 4,5 procent.

Efter justering av överskotten respektive underskotten med hänsyn till

räntekostnadsberäkningen (jfr den omräknade kalkylen för regleringsåret

1955/56) erhålles följande slutresultat. (I kalkylen för år 1954 har underskotten

minskats med 29 miljoner kronor. I kalkylen per den 1 september

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

1956 har överskotten ökats — underskotten minskats — med 6 miljoner

kronor.)

Alternativ minsk- Överskott (+) respektive underskott (—), miljoner kronor

ning av arbetsvo- 1951/52 1952/53

lymen, procent

3.5 .......... — 0 +87

4,0.......... +12 +111

4.5 .......... +23 +135

1953/54

1954

1954/55

Per den 1

september

1956

- 121

-292

- 510

— 86

- 85

-251

— 459

- 15

- 49

-210

-409

+ 56

Alternativ kalkylberäkning per den 1 september

1 9 5 6. I en alternativ beräkning, som utförts inom jordbruksnämnden, har

jordbrukets inkomster och kostnader beräknats under förutsättning, att ersättningen

för jordbrukets egen arbetskraft sedan regleringsåret 1950/51

har stigit relativt sett lika mycket som industriarbetarlönerna i de lägsta

dyrortsgrupperna. Resultatet av dessa beräkningar redovisar nämnden i följande

sammanställning, vilken endast upptager 4-procentalternativet (alternativ

II).

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Per den

1 septem- ber 1956

Kostnader, alternativ II, miljoner kronor......

3 466,7

3 936,0

4 192,8

4 420,5

4 721,7

Kostnadsindex ..............................

100,0

113,5

120,9

127,5

136,2

Inkomster, miljoner kronor..................

Avgår överskott 1950/51 enligt kalkyl med

3 264,4

3 780,7

4 053,4

3 915,1

4 470,1

1939/39 som basår, miljoner kronor ........

Basinkomst, framskriven medelst kostnadsindex,

8,4

—

—

—

—

miljoner kronor ..........................

Kalkylmässigt underskott (—) eller överskott

3 256,0

3 695,6

3 936,5

4 151,4

4 434,7

( + ), miljoner kronor (alternativ II)........

Justering med hänsyn till räntekostnadsberäk-

—

+ 85,1

+ 116,9

- 236,3

+ 35,4

ningen, miljoner kronor....................

Kalkylmässigt underskott (—) eller överskott

—

—

+ 45,8

+ 29,0

+ 6,0

( + ), miljoner kronor (alternativ II) ........

—

+ 85,1

+ 162,7

- 207,3

+ 41,4

Anm. Alternativ XI motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen fr. 0. m. basåret 1950/51

med 4 procent.

I jämförelse med resultaten i föregående avsnitt innebär kalkylutfallet

vid den alternativa beräkningen, att överskotten för regleringsåren 1951/52

och 1952/53 höjes med 73 respektive 52 miljoner kronor. Underskottet för

kalenderåret 1954 minskas med 44 miljoner kronor och underskottet per

den 1 september 1956 — 15 miljoner kronor — ändras till ett överskott av

41 miljoner kronor.

En prognos för den genomsnittliga produktionen

under 1956/57 — 1958/5 9. Vid den av jordbruksnämnden verkställda

beräkningen av den genomsnittliga produktionen för den kommande

treårsperioden har utgångspunkten varit den normkalkyl, som upprättades

av de kalkylsakkunniga våren 1955 för regleringsåret 1955/56. Detta

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Tabell 5. Sammandrag av jordbrukets produktionsvolym, räknad i nu

gällande priser, miljoner kronor

1950

/Öl

1951

/52

1952

/ 53

1953

/ 54

1954

1954

/55

1955

/56

Per

den

1 sep- tember

1956

1956

/ 57- 1958

/59

Brödsäd..............

277,9

193,5

32P,2

425,2

420,1

420,1

284,0

385,6

412,8

Övrig spannmål ......

42,0

41,9

67,7

71,0

45,9

337,4

45,9

33,2

78,2

79,3

Potatis och sockerbetor1

365,0

356,2

341,4

383,2

337,4

312,8

375,9

338,0

Olje- och spånadsväxter

178,4

194,5

168,8

81,9

136,8

136,8

120,1

119,9

121,0

Köksväxter och tobak..

52,9

49,6

45,4

47,8

45,6

45,6

47,1

48,5

53,7

Summa vegetabiliska

985,8

1008,1

1004,8

produkter

916,8

835,7

952,5

1009,1

985,8

797,2

Index..............

100,0

91,2

103,9

110,1

107,5

107,5

87,0

110,0

109,6

Mjölk och mcjeripro-

1 789,2

1 743,7

1 840,3

1790,5

dukter2 ............

2 013,9

1 919,9

1905,0

1 863,9

1 847,6

Ägg och slaktfjäderfä ..

243,2

283,0

243,5

246,3

1 303,6

250,7

259,2

264,7

264,6

273,6

1 330,7

Slaktdjur ............

1 266.9

1343,1

1 325,8

1330,2

1 378,8

1 299,6

1335,9

Övrigt................

5,9

4,9

5,0

4,8

4,6

4,5

4,4

5,1

4,4

Summa animaliska

3 399,2

produkter

3 529,9

3 505,8

3 479,3

4 418,6

3 433,1

3 431,7

3 312,3

3 445,9

Index............

100,0

99,3

98,6

96,8

97,3

97,2

93,8

97,6

96,3

Samtliga inkomster

4 446,7

4 341,5

4 431,8

4 427,7

4 418,9

4 417,5

4 109,5

4 454,0

4 404,0

Index ............

100,0

97,6

99,7

99,6

99,4

99,3

92,4

100,2

99,0

Förändringar i kreaturs-

-27,9

kapitalet............

- 54,6

- 89,6

-''34,9

-10,1

-38,8

-96,1

- 99,2

—

Summa ..........

4 392,1

4 251,9

4 396,9

4 417,6

4 380,1

4 321,4

4 010,3

4 426,1

4 404,0

Index ............

100,0

96,8

100,1

100,6

99,7

98,4

91,3

100,8

100,3

1 Vid beräkningen för sockerbetor har hänsyn tagits till förändringar i sockerhalten.

2 Vid beräkningen av mjölkproduktionen har hänsyn tagits till förändringar i mjölkens fetthalt.

innebär, att man för treårsperioden i inånga fall har tagit upp lika stor

produktion, som antogs våren 1955 i normkalkylen för regleringsåret 1955/

56. Emellertid har man enligt nämnden beaktat de förändringar, som pågår

på längre sikt, och likaså i möjligaste mån tagit hänsyn till det läge, som

blivit en följd av hl. a. 1955 års svaga skördeutfall.

Beräkningarna har av jordbruksnämnden sammanställts i tabell 5, vilken

visar utvecklingen av produktionsvolymen från 1950/51 fram t. o. in.

genomsnittet under den kommande treårsperioden. Volymberäkningarna

innefattar även produktionen under kalenderåret 1954 och enligt den kalkyl,

som framräknats per den 1 september 1956. Volymerna har angivits i

nu gällande priser.

I tabellens sista rad anges den totala produktionsvolymens relativa utveckling

sedan basåret 1950/51. De låga talen för regleringsåren 1951/52

och 1955/56 beror vad beträffar det förstnämnda året bl. a. på svartrostangreppen

år 1951 och vad beträffar det sistnämnda året på torkan som
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

maren 1955. Bortsett från dessa båda år kan konstateras, att den totala

produktionsvolymen varit i stort sett konstant. Beräkningarna avseende

den kommande treårsperioden har icke lett till resultat, som skulle ge anledning

att förvänta någon nämnvärd förändring av totalvolymen. Annorlunda

förhåller det sig i fråga om vissa delposter. Sålunda har produktionen

av brödsäd och ägg beräknats öka. Samtidigt väntas sockerbetsodlingen

minska i omfattning. Även beträffande mjölkproduktionen har en viss

minskning förutsatts, något som bl. a. har motiverats av följdverkningarna

av torkan år 1955.

Sammanfattning av beräkningarna av inkomstutvecklingen enligt slättbygdsoch

totalkalkylerna

De resultat, som uppnåtts vid beräkningarna av inkomstutvecklingen enligt

slättbygds- och totalkalkylerna, har av jordbruksnämnden sammanfattats

i följande tablå. Beräkningarna i slättbygdskalkylen har, såsom

iramgått av det föregående, skett enligt både den s. k. taxeringsvärdemetoden

och den s. k. marknadsvärdemetoden. Skiljaktigheterna i den relativa

utvecklingen enligt dessa metoder är icke oväsentliga men har dock enligt

nämnden icke avgörande betydelse. I sammanfattningstablån redovisar

nämnden därför endast resultaten enligt taxeringsvärdemetoden.

Såsom tidigare framhållits, blir en bedömning av läget den 1 september

1956 i rätt hög grad beroende på vilken utgångsperiod som väljes såsom

bas för framskrivningen. Till belysning härav har nämnden i tablån, jämsides

med år 1952/53, medtagit medeltal dels för de två åren 1951/52 och

1952/53, dels för de tre åren 1951/52, 1952/53 och 1954 (i båda fallen

ovägda aritmetiska medeltal).

Beräknad skillnad mellan erforderlig och faktisk jordbrukarinkomst den 1 september

1956, i procent av bruttointäkterna

Basperiod Enligt slättbygdskalkyl Enligt totalkalkyl

(taxeringsvärdemetoden)

Hela lant- Jord- Alt. Is Alt. IB

bruket1 bruket

1951/52 1952/53 ............ + 3,8 -j- 1,3 -f- 1,5 + 1,8

1952/53 .................... — 1,9 — 2,0 + 2,1 + 2,1

1951/52—1954 ..............(4 + 1,8) (4± 0,0) - 1,3 - 1,1

Anm. Positiva tal indikerar, att en genomsnittlig procentuell prishöjning av angiven storlek

bör ske, om inkomstlikställigheten skall kunna uppehållas; negativa tal anger, att en prissänkning

bör ske. Beräkningen av procenttal har utgått från den metodik, som användes i totalkalkylen.

Över- respektive underskott har sålunda beräknats med tillämpning av indextal. De

på så sätt beräknade absoluta talen har sedan uttryckts i procent av bruttointäkterna enligt

slättbygds- respektive totalkalkylen.

1 Jordbruk, skogsbruk och övriga förvärvskällor.

2 Timersättningen till jordbrukets egen arbetskraft har antagits stiga i samma takt som

lantarbetarlönen.

3 Timersättningen till jordbrukets egen arbetskraft har antagits stiga i samma takt som

industriarbetarlönen.

1 Talen har satts inom parentes, enär resultat från 1954 års jordbruksekonomiska undersökning

ej förelåg, när statsmakterna år 1955 uttalade sig om inkomstlikställigheten.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

I sina kommentarer till tablån framhåller jordbruksnämnden, att det ekonomiska

resultatet enligt slättbygdskalkylen särskilt för 1951/52 i rätt hög

grad har påverkats av höga skogsinkomster (se tabell 4) samt att beräkningarna

av skogsinkomsterna liksom av övriga intäktsposter utanför det

egentliga jordbruket dessutom är mycket osäkra, trots att ett betydande

arbete nedlagts i avsikt att vidtaga korrigeringar härför. Osäkerheten sammanhänger

enligt nämnden med att det statistiska materialet i den jordbruksekonomiska

undersökningen för tidigare år är ofullständigt framför

allt i nu nämnda hänseenden. Med anledning härav redovisas resultaten

från sagda undersökning dels för jordbrukarens hela förvärvsverksamhet,

dels för verksamheten i det egentliga jordbruket. För de förra resultaten

har en utförlig redogörelse redan tidigare lämnats. De senare beräkningarna

visar den procentuella prisjustering, som bör vidtagas, därest man vill upprätthålla

samma relativa utveckling av arbetsersättningen i det egentliga

jordbruket (utan tillägg för någon del av kapitalinkomsterna), som industriarbetarlönen

utvisar. Nämnden finner beräkningarna enligt detta senare

alternativ ligga mera i linje med totalkalkylen, vilken likaledes avser att

belysa den relativa utvecklingen i den egentliga jordbruksdriften. Som synes

visar totalkalkylen resultat, som i flera fall går i motsatt riktning mot slättbygdskalkylens.

De båda alternativen enligt totalkalkylen skiljer sig i fråga om värderingen

av arbetsersättningen till jordbrukets egen arbetskraft. I alternativ

I har denna på vedertaget sätt värderats med användning av lantarbetarlönen.

I alternativ II har man utgått från att ersättningen bör stiga i samma

takt som industriarbetarlönen sedan 1950/51 (basåret i totalkalkylen).

Skillnaden mellan de båda alternativen är som synes obetydlig, vilket sammanhänger

med att lantarbetarlönen och industriarbetarlönen från vederbörande

basperiod fram till dagsläget undergått i stort sett samma stegring

från de i tablån valda basperioderna. Utgår man i stället från basåret 1950/

51, uppstår däremot, såsom framgått av den föregående kalkylredovisningen,

ett underskott av 15 miljoner kronor enligt alternativ I och ett överskott

av 41 miljoner kronor enligt alternativ II. Skillnaden 56 miljoner kronor

utgör 1,3 procent av bruttointäkterna i totalkalkylen per den 1 september

1956.

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att den jämkning av jämförelsegruppen,

som följer av att man tager medeltal för dyrortsgrupperna 2 och 3 i

stället för tidigare 1 och 2, motsvarar räknat på basjordbrukets bruttointäkter

ungefär 11/2 procent.

Vid den slutliga bedömningen av allt tillgängligt statistiskt material har

man, anför jordbruksnämnden, kommit fram till det resultatet, att någon

större förskjutning i inkomstlikställigheten icke föreligger vid nu gällande

priser jämfört med det läge, som rådde, då jordbruksprisutredningen slutförde

sina undersökningar. De beräknade avvikelserna är icke större än att

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

de torde rymmas inom de statistiska felmarginalerna. De går dessutom i

olika riktning, allt efter som man till utgångspunkt väljer olika statistiska

material och olika basperioder.

Departementschefen

Bestämningen av den prisnivå, som kan anses ge jordbruksbefolkningen

den i tidigare riksdagsbeslut asyftade inkomstlikställigheten med jämförliga

befolkningsgrupper, har varit av central betydelse vid överläggningarna

mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. I enlighet

med 1955 års riksdagsbeslut skulle nämligen prisgränserna för olika

produkter avvägas så, att mittprisnivån mellan dem gav jordbruksbefolkningen

ifrågavarande likställighet. Vidare skulle importavgifterna fastställas

på ett sådant sätt, att vid de importpriser, som bedömdes såsom mest

sannolika vid rådande marknadsläge, denna mittprisnivå i stort sett kunde

uppnås.

I 1947 års riksdagsbeslut angavs som det främsta målet för vår jordbrukspolitik,

att arbetskraften vid rationellt drivna jordbruk i storleksgruppen

10—20 hektar (basjordbruken) skulle erhålla i stort sett samma arbetsinkomst

som jämförliga arbetargrupper på landsbygden. 1942 års jordbrukskommitté,

vars betänkande utgjorde underlaget för nämnda riksdagsbeslut,

hade verkställt vissa jämförelser av inkomstläget hos jordbruksbefolkningen

och motsvarande befolkningsgrupper. Enligt kommittén tydde

beräkningarna på en löneklyfta till jordbruksbefolkningens nackdel av storleksordningen

15—20 procent av dåvarande lantarbetarlön. Det unders

Iröks, att beräkningarna var mycket osäkra.

Under de följande åren möjliggjordes en höjning av jordbruksbefolkningens

inkomstläge bl. a. genom en omfattande rationalisering och effektivisering

av jordbruksproduktionen. Samtidigt förbättrades dock även inkomstläget

för de jämförliga befolkningsgrupperna. Det blev därför en angelägen

uppgift för den s. k. jordbruksprisutredningen att i samband med

utformningen av riktlinjerna för den framtida prissättningen på jordbruksprodukter

utröna, i vad mån den tidigare inkomstklyftan kunde ha utjämnats.

Utredningen ansåg, att en jämförelse mellan inkomstläget för olika

befolkningsgrupper näppeligen kunde utföras så, att man för varje tidpunkt

exakt fastslog storleken av en eventuell inkomstklyfta. Man finge i stället

på grundval av ett mångsidigt material söka erhålla underlag för en allmän

bedömning av huruvida jordbruksbefolkningens inkomster vid rationellt

skötta gårdar i storleksgruppen 10—20 hektar fortfarande mera väsentligt

avvek från inkomsterna för jämförliga befolkningsgrupper. I detta syfte

utförde utredningen olika undersökningar, som bl. a. byggde på material

från de s. k. räkenskapsgårdarna, taxeringsstatistiken och socialstyrelsens

undersökning av levnadskostnaderna i landsbygdshushåll år 1951. Enligt

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

73

utredningen kunde på grundval av dessa undersökningar icke konstateras

någon egentlig skillnad mellan inkomsterna hos basjordbrukens innehavare

och inkomsterna hos jämförliga befolkningsgrupper. Det föreliggande materialet

ansågs följaktligen tyda på att den i 1947 års riksdagsbeslut åsyftade

likställigheten i huvudsak hade uppnåtts. Såsom jämförelsegrupp hade utredningen

valt industriarbetarna i de dåvarande två lägsta dyrortsgrupperna.

En inkomstjämförelse av nu angivet slag är självfallet förenad med betydande

svårigheter. I propositionen 1955: 198 anförde jag, att utredningen

enligt min mening i väsentlig mån sökt hålla sig till de jämförelsegrunder,

som uppställdes i 1947 års riksdagsbeslut. Enär man i vissa remissyttranden

hade anfört, att utredningen genom att utgå från den genomsnittliga

industriarbetarlönen i de dåvarande två lägsta dyrortsgrupperna hade valt

en jämförelsegrupp med högre inkomstläge än vad som avsågs i 1947 års

riksdagsbeslut, framhöll jag, att den helt okvalificerade arbetskraften icke

kunde tagas till utgångspunkt vid jordbrukarinkomstens bedömning. Enligt

min mening borde uttrycket »jämförliga arbetargrupper» tydas så, att man

vid jämförelsen hade att utgå från sådana arbetargrupper på landsbygden,

vilkas arbetsprestation i stort sett motsvarade arbetsprestationen vid skötseln

av ett basjordbruk. Enligt min uppfattning kunde den av utredningen

valda jämförelsegruppen godtagas.

Riksdagen anslöt sig till vad jag sålunda anfört. Därvid specificerade

riksdagen dock jämförelsegruppen med hänsyn till den år 1953 skedda ändringen

i dyrortsgrupperingen. Enligt riksdagsbeslutet skulle jämförelsen således

ske med industriarbetare och liknande inom de nuvarande två lägsta dyrortsgrupperna,

d. v. s. andra och tredje ortsgrupperna. Därvid skulle hänsyn

tagas till jordbruksnäringens omfattning inom var och en av dessa ortsgrupper.

Vid den slutliga bedömningen av jordbruksprisutredningens material i inkomstfrågan

anförde jag i nyssnämnda proposition, att ehuru brister vidlådde

det statistiska materialet, tillräcklig grund dock förelåg för antagande,

att den i 1947 års riksdagsbeslut åsyftade inkomstlikställigheten i huvudsak

hade uppnåtts vid utgången av den tid, utredningens jämförelse avsåg. Det

var emellertid tydligt, att åtskilliga förskjutningar sedan dess kunde ha

inträffat i såväl jordbruksbefolkningens som de jämförliga befolkningsgruppernas

inkomstläge. Vid den närmare utformningen av det i propositionen

föreslagna prissättningssystemet borde självfallet hänsyn tagas till sådana

förändringar. Riksdagen godtog de av mig sålunda framförda synpunkterna.

Under senare år bar jordbruket på grund av ogynnsamma skördeutfall

fått vidkännas betydande svårigheter. Jordbrukets produktionsvolym har

1954/55 varit och beräknas 1955/56 bli icke oväsentligt lägre än 195,2/53.

Under 1955/56 väntas en nedgång av ej mindre än 10 procent. Enligt den

s. k. 4-procentregeln har jordbruket fått bära en del av förlusterna i samband

med skördeminskningen. Skördeskadorna har begränsat jordbrukets in
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

komster och jordbruksbefolkningen bar bl. a. därför icke kunnat uppnå

hela den inkomststegring, som samtidigt har kommit jämförliga arbetargrupper

till del.

Vid utformningen av det nya prissättningssystemet måste man vid inkomstberäkningarna

utgå från förutsättningen av normal skörd samt avväga

införselavgifterna och prisgränserna med utgångspunkt från en mittprisnivå,

som under denna förutsättning kan anses i utgångsläget ge jordbrukets

folk likställighet i inkomsthänseende. För att klarlägga hithörande spörsmål

har vid förhandlingarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

utförts ett antal förut redovisade beräkningar. Man har

sålunda utfört undersökningar på grundval av material från taxeringsstatistiken

och de s. k. räkenskapsgårdarna samt genomfört framskrivningar

med utgångspunkt från kalkylen över jordbrukets totala intäkter och kostnader.

Liksom vid det föregående beräkningstillfället har man mött åtskilliga

statistiska svårigheter. Man får således hålla i minnet, att ifrågavarande

beräkningar på grund av felmarginalerna i det statistiska grundmaterialet

icke har kunnat göras helt exakta och invändningsfria.

Jag har icke för avsikt att bär ingå på en detalj granskning av det rikhaltiga

statistiska material, som har framlagts och diskuterats vid förhandlingarna

mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation.

Om man utgår från det prisläge, som fastställdes i jordbruksuppgörelsen

hösten 1955, och räknar med normal skörd, så tyder några beräkningar

på att vissa höjningar i förhållande härtill borde genomföras vid fastställandet

av mittprisnivån, medan annat material närmast synes motivera en

viss sänkning. De beräknade avvikelserna är emellertid icke större än att

de väl torde rymmas inom de statistiska felmarginalerna. Vid den slutliga

bedömningen av det tillgängliga statistiska materialet sammantaget har man

därför vid förhandlingarna kommit fram till det resultatet, att vid normal

produktionsvolym och nu gällande priser någon större förskjutning i inkomstlikställigheten

icke föreligger jämfört med det läge, som rådde, då

jordbruksprisutredningen slutförde sina undersökningar. Denna bedömning

av det föreliggande utredningsmaterialet bör godtagas. Härav följer, att det

icke bör vidtagas någon nämnvärd allmän höjning eller sänkning av den

genomsnittliga producentprisnivån (mittprisnivån) per den 1 september

1956, då systemet träder i kraft, jämfört med den nivå, som avsetts i jordbruksuppgörelsen

hösten 1955.

Jag vill slutligen i föreliggande sammanhang påminna om att jag i propositionen

1955: 198 framhöll, att största möda borde läggas ned på att

belysa jordbrukets inkomstfrågor. Jag hänvisade till en intensifiering av det

arbete, som bedrives i samband med den jordbruksekonomiska undersökningen,

så att framför allt säkrare uppgifter om arbetsåtgången ernås, samt

till olika specialundersökningar, varigenom bl. a. klarare uppfattning om

nämnda undersöknings representativitet kan erhållas. Vidare framhöll jag

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

75

såsom väsentligt, att en omfattande undersökning av konsumtionen hos jordbruksbefolkningen

och jämförliga befolkningsgrupper snarast borde komma

till stånd. Riksdagen anslöt sig till vad sålunda anförts och underströk vikten

av att de statistiska undersökningarna för belysande av jordbruksbefolkningens

inkomstläge intensifierades. Jag vill här åter understryka betydelsen

av fortsatta undersökningar på området. Eftersom undersökningarna

i fråga är tidskrävande, bör dessa påbörjas utan dröjsmål, så att bästa

möjliga belysning av hithörande spörsmål kan erhållas vid den allmänna

översyn av systemet, som skall äga rum år 1959.

Det svenska jordbruket och utlandsmarknaderna

Jordbruksnämnden

I ett särskilt avsnitt av sin skrivelse redogör jordbruksnämnden för det

internationella marknadsläget för jordbruksprodukter och läget för olika produkter

samt behandlar frågor om importreglerande åtgärder i vissa speciella

prislägen och om registrering av importen.

Internationell marknadsöversikt

I fråga om det internationella marknadsläget erinrar jordbruksnämnden

inledningsvis om att världsproduktionen av jordbruksprodukter under andra

världskriget nedgick totalt sett. Nedgången hänförde sig emellertid till

Europa och andra av krigsoperationerna berörda delar av världen, medan på

andra håll, främst i Nordamerika, produktionen ökades jämfört med krigstiden.

Sedan de krigshärjade länderna så småningom återhämtat sig, har

världsproduktionen av livsmedel ökat snabbare än den köpkraftiga efterfrågan.

Den totala produktionen ligger f. n. omkring 20 procent över förkrigsnivån

(tabell 6). På grund av den kraftiga folkökningen föreligger

emellertid endast en mindre ökning av produktionen per capita.

Produktionsutvecklingen har emellertid icke varit likformig. Härom anför

jordbruksnämnden följande.

Medan produktionen per capita i Fjärran östern och i Sydamerika ännu

icke nått förkrigsnivån och man mångenstädes lider brist på livsmedel, bar

man på andra håll —• framför allt i Nordamerika -— att brottas med svåra

överskottsproblem. De produktionsbegränsande åtgärder, som hittills vidtagits

i Förenta Staterna, har visat sig vara otillräckliga, och man överväger

därför där att aktivt verka för en minskning av den odlade arealen. Inom

Västeuropa, som sedan länge varit den främsta köparen av de transoceana

produktionsöverskotten, är självförsörjningsgraden i de flesta länder i stigande,

särskilt i fråga om animalier, varigenom importbehovet på många

håll minskats.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tabell 6. Världens livsmedelsproduktion1 åren 1946 47—1954/55, indextal, förkrigstiden = 100

Världsdel

1946

/47

1947

/48

1948

/ 49

1949

/ 50

1950

/Öl

1951

/ 52

1952

/53

1953

/ 54

1954

/ 55

Total produktion

Europa2......................

76

85

94

104

no

115

115

122

124

Främre Orienten..............

103

102

114

112

120

126

135

144

138

Fjärran Östern3 ..............

91

93

97

100

100

102

105

no

109

Afrika........................

107

in

117

124

128

130

137

142

142

Nordamerika..................

138

135

142

134

139

139

152

151

145

Sydamerika ..................

115

120

121

122

130

125

135

186

139

Hela världen4

93

97

104

107

in

112

117

120

120

Produktion per capita

Europa2......................

72

79

87

95

100

103

103

108

109

Främre Orienten..............

91

89

97

94

99

102

107

113

106

Fjärran Östern................

80

81

83

84

83

84

85

88

86

Afrika........................

93

95

99

104

105

105

109

no

109

Nordamerika..................

124

119

123

114

116

114

123

120

113

Sydamerika ..................

94

96

94

94

97

91

96

95

94

Hela världen4

85

88

93

94

97

97

100

102

101

Källa: FAO, The State of Food and Agriculture, Rom 1955.

1 Livsmedel.

2 Exklusive Sovjetunionen och övriga öststater.

2 Exklusive Kina.

i Inklusive Sovjetunionen, övriga öststater och Kina.

År 1954 låg den totala volymen i internationell handel drygt 50 procent

över förkrigsnivån. För livsmedel och fodervaror förelåg dock icke någon ökning.

År 1954 — det senaste år, för vilket fullständiga uppgifter finnes — redovisas

t. o. m. för sistnämnda varugrupp något lägre omsättningstal än

under början av 1950-talet.

I fråga om priserna på jordbruksprodukter i internationell handel anför

jordbruksnämnden, att den genomsnittliga prisnivån f. n. är ungefär densamma

som omedelbart före Korea-krisen, samt sammanfattar prisutvecklingen

på följande sätt.

Den återgång av den under kriget högt uppskruvade prisnivån för jordbruksprodukter

i internationell handel, som kännetecknade de sista åren

av 1940-talet, avbröts av Korea-krisen, som medförde en temporär höjning

av priserna i internationell handel. Sedan denna kris övervunnits, har priserna

sjunkit, till en början kraftigt men sedermera långsammare. Den antydda

produktions- och konsumtionsutvecklingen har medfört, att den internationella

livsmedelshandeln, som under åren efter kriget var en utpräglad

säljarens marknad, alltmer övergått till att bli en köparens marknad.

Den tid, som har förflutit, sedan jordbruksprisutredningen avgav sitt betänkande,

har dock hittills — bortsett från säsongsvängningar — kännetecknats

av ett i stort sett stabilt prisläge på utlandsmarknaderna (räknat i nominella

priser).

Utvecklingen har varit olika för skilda varugrupper. I fråga om mejeripro
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956 77

Tabell 7. Producentpriser i Västeuropa åren 1948/49—1954 55, indextal, 1950/51 = 100

1943/49

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Nominella priser........

98

98

100

119

120

119

119

Realpriser..............

no

104

100

no

108

1(5

104

Källor: FAO, Prices ol Agricultural Products and Fertilizers 1952/53 och 1954/55 (nominella

priser);

ILO, International Labour Review, nr 1955: 6 (levnadskostnadsindex använt vid beräkning

av realpriser);

FAO, Output and Expenses of Agriculture, Geneve 1955 (jordbrukets bruttointäkter,

för hopvägning av index för de olika länderna).

dukter samt kött och fläsk har priserna i stort sett hävdat sig. På spannmål,

socker och vegetabiliska oljor har däremot prisfallet efter Korea-boomen

varit ganska betydande. Prisfallet på vegetabilier har dock under det

senaste året varit obetydligt, såsom framgår av de närmare uppgifter om

den internationella marknadsutvecklingen, som lämnas i bilaga 9.

Priserna på de nationella marknaderna har enligt jordbruksnämnden i

stort sett icke följt med i den nedgång, som kännetecknar priserna i internationell

handel under perioden från Korea-krisen fram till 1953/54. Ser

man på utvecklingen i Västeuropa (tabell 7), finner man, att de nominella

inhemska priserna genomsnittligt varit praktiskt taget oförändrade. Nämnden

understryker särskilt, att det sagda gäller i medeltal för samtliga västeuropeiska

länder och för alla viktigare produkter. Mellan länderna liksom

mellan olika produkter föreligger emellertid skiljaktigheter i utvecklingen.

Jordbruksnämnden konstaterar, att man, eftersom priserna i internationell

handel sjunkit under nu avsedda år, i stort sett synes ha lyckats i sina

strävanden att hålla den inhemska prisnivån intakt för prisrörelserna på utlandsmarknaderna

genom de agrarprotektionistiska åtgärder, som man på

de flesta håll ansett sig böra vidmakthålla. Sådana åtgärder, framhåller

nämnden, har givetvis icke kunnat tillämpas med någon större framgång i

länder, som har ett mera avsevärt exportöverskott och för vilka prisutvecklingen

i internationell handel därför är i hög grad bestämmande för den inhemska

prisnivån. I detta sammanhang erinrar nämnden också om att den

stabilitet i de nationella prisnivåerna, som kännetecknat utvecklingen under

senare år, flerstädes är skenbar såtillvida, att realpriserna på jordbruksprodukter

i allmänhet sjunkit något från 1951/52 års toppnivå (jfr tabell 7).

I bl. a. Förenta Staterna, där man haft och har att brottas med de kanske

största överskottssvårigheterna, har även de nominella producentpriserna

gått ned.

Sedan några år tillbaka understiger priserna i internationell handel de inhemska

priserna i flertalet viktiga produktions- och konsumtionsländer,

efter det att förhållandet dessförinnan sedan början av 1940-talet i utpräglad

grad varit det omvända. För Sveriges del beräknades det totala gräns
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Tabell 8. Index för import exportpriser och svenska priser 1950/51 = 100

1950/51

1951/52

1952/53

Import/

Svenska

Import/

Svenska

Import/

Svenska

export-

priser

export-

priser

export-

priser

priser

priser

priser

September................

99

97

in

112

in

132

Oktober..................

101

95

in

112

108

129

November................

102

95

112

114

109

130

December ................

98

96

113

114

109

131

Januari ..................

97

97

no

113

106

129

Februari..................

100

98

no

114

106

130

Mars ....................

101

101

109

120

104

130

April ....................

101

102

109

122

103

129

Maj......................

99

104

108

123

106

129

Juni ....................

100

103

no

127

106

130

Juli......................

101

104

112

129

104

130

Augusti..................

99

109

114

133

106

129

1953/54

1954/55

1955/56

Import/

Svenska

Import/

Svenska

Import/

Svenska

export-

priser

export-

priser

export-

priser

priser

priser

priser

September................

106

128

101

124

102

130

Oktober..................

103

126

102

121

104

131

November................

103

128

103

121

106

136

December ................

99

124

100

121

104

139

Januari ..................

98

122

99

121

101

138

Februari..................

97

122

, 97

121

Mars ....................

97

123

98

122

April ....................

97

122

98

126

Maj......................

97

121

97

126

Juni......................

97

123

99

128

Juli......................

100

125

98

129

Augusti ..................

101

126

100

130

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955/56

/ 49

/ 50

/Öl

/52

/ 53

/54

/55

(prognos)

Import/exportpriser........

92

95

100

in

106

100

99

136

Svenska priser............

89

93

100

120

130

124

124

D:o, realpriser ............

99

102

100

106

113

107

106

in

Anm. Indexserien omfattar vete, socker, smör, nötkött, fläsk och ägg. Sammanvägningen har

skett med den inhemska konsumtionen av respektive varuslag som vikter.

skyddet1 av jordbruksprisutredningen till cirka 20 procent, ett tal som icke

låg särskilt högt jämfört med gränsskyddet i flertalet andra västeuropeiska

länder. Endast Danmark och Nederländerna hade ett klart lägre gränsskydd.

.Jordbruksprisutredningens beräkningar avsåg närmast produktionsåret

1953/54. Beräknat enligt samma metod steg gränsskyddet påföljande år till

1 Det må anmärkas, att de beräkningar av gränsskyddet, som redovisas i föreliggande avsnitt,

närmast svarar mot det i ett följande avsnitt angivna totala prisstödet, exklusive subventioner.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

79

omkring 25 procent. Under hösten 1955 steg det ytterligare och har vid

årsskiftet 1955/56 beräknats ligga vid inemot 30 procent. Nämnden påpekar,

att på grund av framför allt svängningarna i utlandspriserna procenttalen

kan ändras rätt starkt från månad till månad (jfr tabell 8).

Jordbruksnämnden framhåller, att det svenska gränsskyddet genom de

prishöjningar, som företogs våren och hösten 1955 och som avses skola bli i

stort sett bestående även fr. o. in. den 1 september 1956, kommit att stiga

rätt väsentligt. Från 1953/54 och fram till januari 1956 hade sålunda nämndens

nominella producentprisindex för totalproduktionen stigit med cirka 11

procent, medan i flertalet av de länder, som jordbruksprisutredningen medtog

i sina gränsskyddsberäkningar, uppgången varit mindre stark. Detta innebär,

att det svenska gränsskyddet jämfört med dessa länder ökat. Emellertid

får, framhåller nämnden, i detta sammanhang beaktas, att man i flera

av ifrågavarande länder beslutat företaga prishöjningar från det nya produktionsårets

ingång i höst, vilket torde medföra, att även dessa länder får sitt

gränsskydd för jordbruksprodukter höjt jämfört med läget vid tiden för

jordbruksprisutredningens beräkningar.

Hur priserna vid import till eller export från Sverige utvecklats fram

t. o. m. januari 1956 jämfört med de inhemska producentpriserna på jordbruksprodukter

belyses av jordbruksnämnden i tabell 8. Av tabellen framgår,

att den svenska producentprisnivån sedan 1950/51 — det senaste år,

under vilket (fram till sommaren 1951) utlandspriserna ännu låg högre än

de inhemska priserna — stigit med 38 procent, medan import/exportpriserna

stigit med 1 procent.

Läget för olika jordbruksprodukter

I fråga om brödsäd erinrar jordbruksnämnden till en början om att d^n

odlade arealen, som åren 1953 och 1954 steg kraftigt, år 1955 sjönk till cirka

447 000 hektar, varav 353 000 hektar utgjordes av vete och 94 000 hektar av

råg. På grund av ogynnsam väderlek under året blev dessutom skördeutbytet

av såväl vete som råg mindre än normalt. Kvalitativt sett blev dock skörden

mycket tillfredsställande.

Jordbruksnämnden framhåller därefter, att världsproduktionen av vete

(exklusive Sovjetunionens) 1955/56 preliminärt beräknas till 157,5 miljoner

ton och därmed skulle vara cirka 4 procent större än 1954/55. Produktionsökning

noteras i både export- och importländerna. Den europeiska

skördens kvalitet 1955 är dessutom betydligt bättre än närmast föregående

år. Betydande övergångslager från föregående produktionsår föreligger. I

de fyra stora exportländerna Förenta Staterna, Kanada, Argentina och

Australien, utgjorde vetelagren per den 1 augusti 1955 sammanlagt 46 miljoner

ton.

I fråga om vetepriserna och del internationella veteavtalet upplyser jordbruksnämnden

vidare.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungi. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Brödsäd

Areal,

1000

ha

Pro-

duk-

tion1

milj.

kg

Kon-

sum-

tion,

milj.

kg

Över- eller

underskott,

milj. kg

Nettoex- port (+)

eller

-import (-)

milj. kg

Genomsnitt- ligt produ- centpris i

Sverige på

vårvete, kr/dt

Imortpris

på S-vete2

Inom

IWA8

Utom

IWA

1938/39

497

835

672

+ 163

- 47

18,8

17

1948/49

475

776

646

+ 130

- 33

34,5

37

1949/50

442

826

711

+ 115

- 120

35,2

42

48

1950/51

466

701

720

- 19

- 34

33,2

45

57

1951/52

421

469

710

- 241

- 345

43,4

48

60

1952/53

451

883

690

+ 193

+ 25

55,4

44

52

1953/54

519

996

680

+ 316

+ 481

4 49,9

44

1954/55

581

876

680

+ 196

+ 249

4 46,4

43

1955/56 6

447

705

675

+ 30

+ 55

4 43,2

44 (febr.)

1 Exklusive utsäde, utfodring, avrens och svinn.

2 Exklusive tull. Vid export av svenskt vete räknas f. n. bl. a. på grund av kvalitetsskillnad

samt frakt- och andra exportkostnader med ett fobpris som är cirka 9 kronor lägre än det angivna

importpriset, vilket avser nordamerikanskt vete av högsta kvalitet.

8 Internationella veteavtalet.

4 Exklusive förmalninasavgift.

5 Uppgifterna för 1955/56 i denna och efterföljande tablåer är prognoser.

De internationella vetepriserna har hållit sig relativt stabila under år

1955, ehuru en viss nedgång har förmärkts under senare delen av året, speciellt

för lägre kvaliteter. I det nu löpande internationella veteavtalet, som

slöts i Washington år 1953, sattes minimipriset för kvaliteter motsvarande

Manitoba nr 1 till 155 cents per bushel (29,5 kr/dt) i lager kanadensisk inJandshamn

(Fort William/Port Arthur) och maximipriset till 205 cents per

bushel (39,0 kr/dt). Försäljningar har under 1954/55 skett till priser, som

i genomsnitt legat något under mittprisnivån. Det internationella veteavtalet

utlöper den 31 juli i år. F. n. äger diskussioner rum angående ett förnyande

av avtalet. Därvid har det framstått som särskilt önskvärt att få

Storbritannien, det ojämförligt största importlandet, med såsom medlem.

Varken Storbritannien eller Sverige anslöt sig till det nu löpande veteavtalet.

Storbritannien har dock deklarerat, att man icke kommer att ansluta

sig till ett nytt avtal, bl. a. under motivering att detta i sin nuvarande form

ej förmår lösa de brännande överskottsproblemen.

Beträffande socker anför jordbruksnämnden, att den svenska produktionen

av råsocker under 1955/56 beräknas uppgå till 236 miljoner kilogram

mot 288 miljoner kilogram 1954/55. Nedgången sammanhänger dels med

reducerade sockerbetsarealer, dels med låg sockerhalt i 1955 års betskörd.

Det svenska priset på socker överstiger enligt jordbruksnämnden f. n.

priset på importvara med omkring 50 procent. I fråga om världsmarknadspriset

på socker påpekar nämnden, att detta under flera år legat ganska lågt

under trycket av en kraftig överproduktion. Det ledande exportlandet, Kuba,

som svarar för cirka två femtedelar av världsexporten av socker, ansåg sig

redan år 1952 tvunget att begränsa sin produktion. Denna har därvid gått

ned från 7,2 miljoner ton år 1951 till 4,5 miljoner ton år 1954. Nämnden

erinrar vidare, att en internationell sockeröverenskommelse träffades år

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

81

Socker

Areal

socker- betor,

100(1 ha

Produk- tion av

råsocker,

milj. kg

Konsumtion

av socker och

sirap räknad

i råsocker,

milj. kg

Under- skott,

milj. kg

Netto- import

räknad i

råsocker,

milj. kg

Partipris

i Skåne

på strö- socker,1

öre/kg

Importpris

för strö- socker/

öre/kg

1938/39

51

292

340

48

9

32

28

1918/49

48

291

322

31

44

63

1949/50

49

290

372

82

79

64

71

1950/51

54

304

367

63

84

73

8i>

1951/52

54

285

338

53

61

89

108

1952/53

54

234

315

81

92

94

76

1953/54

51

335

345

10

19

90

63

1954/55

59

288

332

44

40

88

60

1955/56

53

236

334

98

88

88

62 (febr.)

1 Inklusive kassarabatt cirka 1 öre per kilogram under senare år.

2 Cif exklusive tull.

1953 för att stabilisera marknaden. Därvid bestämdes ett minimipris för

råsocker av 3,25 cents per bushel fas kubansk hamn och ett maximipris

av 4,35 cents per bushel (37,1 respektive 49,7 kronor per deciton). Försäljningarna

inom ramen för avtalet har hittills skett till priser, som i allmänhet

legat vid eller under minimipriset. Enligt nämnden kommer troligen

försäljningarna även de närmaste åren huvudsakligen att ske till minimipriset.

I fråga om oljeväxterna erinrar jordbruksnämnden om utvecklingen fram

till år 1955 och anför i huvudsak följande.

Rapsfrö och rapsolja hörde under åren 1950/51 och 1951/52 till de svenska

exportprodukter på jordbruksområdet, vilka till mycket fördelaktiga

priser kunde finna avsättning i utlandet. De internationella priserna på fetter

och oljor steg kraftigt under senare delen av 1940-talet. Efterfrågan

var betydande samtidigt som exportöverskotten i Fjärran Östern hade reducerats

på grund av genom krigshärjningar beskuren produktion och ökande

inhemsk förbrukning. Koreakriget medförde en ytterligare prisstegring på

fetter, men år 1952 inträdde en avspänning på marknaden, vilken så småningom

ledde till reducerade priser.

Under år 1955 föll, upplyser jordbruksnämnden, prisnivån på fetter ytterligare

något. Under de senaste månaderna har dock en successiv prishöjning

inträtt på världsmarknaden. 1956 års världsproduktion av fetter

och oljor beräknas bli av drygt av samma storlek som föregående års. Lagren

i Förenta Staterna och andra länder synes vara så gott som tömda.

Världsproduktionen beräknas dock under år 1956 komma i balans med den

totala efterfrågan.

Den svenska arealen matnyttiga oljeväxter var år 1955 något större än år

1954. På grund av reducerad hektaravkastning blev dock 1955 års skörd 13

procent lägre än under närmast föregående år. Produktionen beräknas likväl

lämna ett överskott utöver det inhemska behovet av 50 miljoner kilogram

frö.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Matnyttiga

oljeväxter

Areal,

1000

ha

Produk- tion av

frö av

raps,

rybs och

senap1,

milj. kg

Inhemsk

förbruk- ning av frö

av respek- tive års

skörd,

milj. kg

Över-

skott,

milj.

kg

Export av frö

och olja (i

frö räknat)

under respek- tive regle- ringsår,

milj. kg

Produ- centpris

i Sverige

på höst- raps2,

öre/kg

Export- pris

fob på

raps- frö,

öre/kg

Import- pris

eif på

kopra,

öre/kg3

1938/39

_

_

_

_

21

1948/49

57

71

64

7

—

108

—

109

1949/50

95

128

73

55

57

103

80

no

1950/51

133

17S

75

103

89

90

109

154

1951/52

167

214

<0

139

101

90

118

no

1952/53

129

190

80

no

70

109

85

120

1953/54

78

93

87

6

64

104

84

116

1954/55

97

161

83

78

87

1 106

89

100

1955/56

100

140

90

50

60

4 106

88

(febr.)

1 9 % vattenhalt.

2 Grundpris jämte tillägg på grund av kvalitetsreglering.

3 T. o. in. 1950/51 portugisisk och Singapore-kopra, fr. o. m. 1951/52 Straitskopra.

4 För 1954/55 avgår från grundpriset 10 och för 1955/56 12 öre/kg för täckande av exportförluster.

Jordbruksnämnden övergår härefter till mjölkproduktionen och erinrar

om att på grund av torkan under sommaren 1955 en betydande utslaktning

ägde rum bl. a. av kor, vilket i förening med sjunkande avkastning per ko

medförde en nedgång i mjölkproduktionen under sagda år med 5 procent

jämfört med år 1954. Nedgången hänförde sig till alla delar av landet men

var starkast i Norrbotten och Västerbotten.

Den på lång sikt fortgående förskjutningen från smör- till margarinkonsumtion

har, anför jordbruksnämnden, under år 1955 ytterligare förstärkts

genom den förra hösten beslutade prishöjningen på smör. År 1954

svarade smöret för 11,4 kilogram eller 47 procent av den till 24,3 kilogram

uppgående konsumtionen per capita av matfett. Under år 1955 beräknas

dess andel ha sjunkit till 10,7 kilogram eller 44 procent.

Mjölk- och

mejeriprodukter

Mjölkpro- duktion

(exklusive

fodermjölk),

milj. kg

Förbrukning av

mjölk och meje- riprodukter

räknat i mjölk

(exklusive

fodermjölk),

milj. kg

Över- skott,

milj. kg

Netto- export

räknad

i mjölk,

milj. kg

Riksnoleringen

på mejerismör

inklusive

allmänt

mjölkpristillägg,

öre/kg

Export- pris på

smör,1

öre/kg

1938/39 ........

4 326

3 691

635

618

277

194

1948/49 ........

4 331

4 206

125

5

514

612

1949/50 ........

4 650

4 274

376

344

556

560

1950/51 ........

4 547

4 024

523

406

591

542

1951/52 ........

4 323

3 951

372

512

648

548

1952/53 ........

4 287

3 897

390

280

701

601

1953/54 ........

4 190

3 892

298

408

667

540

1954/55 ........

4 021

3858

163

142

667

555

1955/56 ........

3 925

o 763

162

162

728

o65

1 Härifrån avgår frakt- och expartkostnader, vilka f. n. uppgår till drygt 25 öre.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kangl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Trots att smörproduktionen sjunkit med 9 procent under år 1955, har

hemmaförbrukningen samt exporten av smör understigit tillverkningen. Till

följd härav var mejeriernas smörlager vid slutet av december 1955 dubbelt

så stora som ett år tidigare. Exporten av smör utgjorde 3,7 miljoner kilogram

år 1955 mot 13,1 miljoner kilogram år 1954. De viktigaste exportmarknaderna

under år 1955 var Väst- och Östtyskland samt Nordafrika.

I fråga om avsättningsmöjligheterna för smör utomlands anför jordbruksnämnden

att, på grund av minskad tillgång på smör i flertalet producentländer

efter den torra sommaren 1955 exporten under slutet av året

har kunnat ske till priser, som väsentligt överstigit den tidigare prisnivån.

Dessa höga priser väntas dock icke bli bestående.

Den svenska köttproduktionen har enligt jordbruksnämnden de senaste

åren med 10 å 15 miljoner kilogram per år understigit den inhemska förbrukningen.

Importen under år 1954/55 härrörde huvudsakligen från Danmark.

För innevarande regleringsår räknar man ej med någon nettoinförsel.

Köttlagren överstiger nämligen f. n. det beräknade produktionsunderskottet.

Kött

Produk- tion,

milj. kg

Konsum- tion,

milj. kg

1938/39 ........

152

153

1948/49 ........

126

138

1949/50 ........

131

151

1950/51 ........

140

158

1951/52 ........

156

160

1952/53 ........

140

150

1953/54 ........

136

153

1954/55 ........

146

157

1955/56 ........

144

152

Under- skott,

milj. kg

Netto- import,

milj. kg.

Försäljnings- pris i parti i

Stockholm på

nötkött (ko kl. I)

öre/kg

1

4

120

12

11

211

20

24

247

18

20

245

4

3

289

10

10

364

17

16

356

11

15

347

8

0

425 (febr.)

Importpris

på nötkött

(exklusive

tull),

öre/kg

103

217

212

211

221

249

280

287

270 (febr.)

Fläsk

Produk- tion,

milj. kg

Kon- sum- tion,

milj. kg

Över- eller

under- skott,

milj. kg

Netto- export

( + ) eller

-import

(-!•

milj. kg

Försälj- ningspris i

i parti i

Stockholm

på fläsk,

öre/kg

Brittiskt

importpris

på bacon

öre/kg

Dansk notering på

fläsk (inklusive

kostnader för

import till

Sverige, men

exklusive tull),

öre/kg

1938/39

155

137

+ 18

+ 13

140

167

171

1948/49

159

159

0

0

253

316

307

1949/50

170

174

- 4

- 3

240

324

314

191)0/51

17U

178

- 8

— 6

282

321

.116

1951/52

173

170

+ 3

0

354

38ö

337

1952/53

185

178

+ 7

-r 9

341

365

349

1953/54

183

183

t)

+ 3

343

338

332

1954/55

192

189

+ 3

- 3

367

331

332

1955/56

175

184

- 9

-f 5

427 (jan.)

337 (jan.)

346 (jan.)

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Den svenska fläskproduktionen har under början av 1950-talet kraftigt

utvidgats och nådde under år 1954/55 192 miljoner kilogram. Under år

1955/56 beräknas emellertid enligt jordbruksnämnden produktionen sjunka

till 175 miljoner kilogram. Därmed skulle produktionen understiga den

inhemska förbrukningen med 9 miljoner kilogram. Nämnden upplyser, att

de internationella fläskpriserna under hösten 1955 legat tämligen högt

men att de nu börjat sjunka. De brittiska importpriserna på bacon från

Danmark har under innevarande avtalsår höjts något.

Exportöverskottet av ägg under år 1955/56 beräknas enligt jordbruksnämnden

bli i stort sett oförändrat jämfört med närmast föregående år.

Exporten har under år 1955 till största delen gått till Västtyskland.

Ägg

Produk- tion,

milj. kg

Konsum- tion,

miij. kg

Över- skott,

milj. kg

Netto- export,

milj. kg

Producentpris

i Sverige på

ägg, öre/kg

Export-

pris1,

öre/kg

1938/89 ..............

61

5(>

5

5

141

131

1948/49 ..............

75

70

5

2

265

266

1949/50 ..............

83

72

It

12

253

305

1950/51 ..............

83

73

10

10

272

354

1951/52 ..............

80

72

8

8

304

370

1952/53 ..............

81

73

8

8

316

355

1953/54 ..............

82

75

7

7

289

335

1954/55 ..............

84

75

9

9

291

314

1955/58 ..............

86

77

9

9

315

320

1 Härifrån avgår kostnaderna för uppsamling, emballage och övriga exportkostnader, vilka

f. n. uppskattas till 70 öre/kg.

Importreglerande åtgärder i vissa speciella prislägen

Enligt 1955 års riksdagsbeslut om den framtida jordbruksregleringen

skall de mittpriser, om vilka förhandlingar nu slutförts, skyddas genom

fasta importavgifter. Dessa avgifter bör enligt riksdagsbeslutet avvägas så,

att de vid den världsmarknadsprisnivå, som kan anses vara rådande vid

tiden omkring den 1 september 1956, möjliggör upprätthållandet av mittpriserna.

Jordbruksnämnden anmäler, att vid överläggningarna fråga uppkommit

om vad som i förevarande sammanhang bör förstås med världsmarknadspriser

och i vad mån fria sådana priser i dag existerar. Härom anför nämnden

följande.

I begreppet fri världsmarknad torde få anses ligga, att importen icke får

vara kvantitativt reglerad eller annorledes begränsad (exempelvis genom

valutaregleringar) ävensom att exporten icke får vara subventionerad direkt

eller indirekt. Tullar eller importavgifter av icke prohibitiv natur hindrar

däremot icke, att en varumarknad kan få betecknas som fri. Fria världsmarknader

i här angiven mening existerar numera icke, i varje fall icke för

de viktigare varuslagen på jordbrukets område. Däremot finnes vissa varumarknader,

som till någon del täcker den här angivna definitionen. Sålunda

utgör Storbritannien en fri imporfmarknad, dit varor utan kvantitativa

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 165 år 1956

85

regleringar säljes från stora delar av världen. Fria importmarknader förekommer

därjämte i vissa andra länder för enstaka varuslag.

På sådana fria importmarknader, dit importen alltså icke är kvantitativt

reglerad, sker försäljning regelmässigt dels från länder, som i en eller annan

form subventionerar sin export, dels från länder, som icke — i varje fall

icke i nämnvärd grad — tillgriper dylik exportdumping. Utbuden av subventionerade

och icke subventionerade varupartier konkurrerar med varandra

och exportpriset från länder utan dumpingexport påverkas alltså av

dumpingförsäljning från andra länder.

Slutsatsen av det anförda blir, att några fria världsmarknadspriser numera

knappast kan sägas existera.

Detta förhållande får man av praktiska skäl acceptera vid fastställandet

av importavgifterna. Man får sålunda ge avkall på ett önskemål av principiell

natur, nämligen att dessa avgifter bör fixeras med utgångspunkt från

helt fria utlandspriser. Man tvingas med andra ord att utgå från utlandspriser,

som i högre eller lägre grad är påverkade av dumpingförsäljningar.

För enstaka varugrupper, såsom spannmål, vegetabiliska oljor och socker,

finnes vissa börsnoteringar, som kan ge vägledning för bedömning av priserna

på utlandsmarknaderna. För andra varuslag saknas dylika noteringar,

i vilka fall prisnivån i internationell handel får bedömas med utgångspunkt

från annat material. Vid de nu slutförda förhandlingarna har för varje

varuslag överenskommelse skett beträffande de utland sprisnoteringar,

som legat till grund för fastställandet av importavgifterna.

I den mån de utländska prisnoteringar, som legat till grund för importavgiftsbestämningen,

påverkas till följd av en ökning (eller minskning) av

den internationella dumpingens omfattning, torde det ligga i det nya prissättningsystemets

natur, att några särskilda ågärder icke skall vidtagas.

Däremot måste särskilt beaktande skänkas de risker, som det svenska jordbruket

kan utsättas för genom att visst land (eller viss grupp av länder)

exporterar jordbruksprodukter till Sverige til! priser, som till följd av subventionering

understiger ifrågavarande utlandsnoteringar, trots att redan

dessa avspeglar en dumpingpåverkad prisutveckling. Det bör därvid anmärkas,

att alla former av exportdumping eller exportsubventionering gentemot

ett land, som ej tillämpar kvantitativa regleringar, kan till sin verkan

vara lika skadliga, oavsett sättet för deras finansiering i exportlandet.

Därest en dylik mot Sverige riktad dumping eller subventionering kommer

til! uttryck i importpriser, som understiger vid tillfället rådande priser

i vederbörande utlandsnoteringar — d. v. s. i regel de typer av noteringar

som legat till grund för importavgiftsbestämningen — bör i princip erforderliga

motåtgärder snarast vidtagas, om importen kan väntas medföra

skada på den inhemska prisbildningen. Det nya prissättningssystemet innebär

nämligen, att prisutvecklingen inom landet skall direkt följa svängningarna

i utlandspriserna, sådana dessa kommer till uttryck i de prisnoteringar,

som lagts till grund för fastställandet av importavgifterna för de enskilda

varorna. Om icke ett ingripande skedde mot sådan skadlig dumping, som

man icke tagit hänsyn till vid avgiftsbestämningen, skulle jordbrukets risker

öka, samtidigt som dess möjligheter att utnyttja uppåtgående utlandspriser

minskade. Ett strikt tillämpande av nyss angivna grundregel skulle

emellertid leda till ingrepp även i sådana fall, där en dumping på grund av

dess begränsade omfattning icke kommer att nämnvärt påverka den inhemska

prisbildningen eller i övrigt störa marknaden. Del bör därför ankomma

pa jordbruksnämnden att pröva dumpingens beskaffenhet, omfattning

och sannolika verkan. Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas

dumping i samband med statshandel och andra former av statssubventionerad

dumping.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Om jordbruksnämnden vid en dylik prövning finner, att väsentlig skada

för den inhemska prisbildningen för jordbruksprodukter uppstått eller hotar

att uppstå, skall, i den mån jordbruksnämnden själv saknar befogenheter

att ingripa med lämpliga åtgärder, förhållandet utan dröjsmål anmälas

till Kungl. Maj:t med förslag till dylika åtgärder. Härvid bör jordbruksnämnden

ha samrått med generaltullstyrelsen och kommerskollegium för

bedömande av de handelspolitiska verkningarna av tilltänkta åtgärder samt

de administrativa förutsättningarna för deras genomförande. Någon av följande

åtgärder var för sig eller i kombination bör — inom ramen för vårt

lands internationella handelspolitiska åtaganden — i första hand komina

till användning för att motverka ifrågavarande dumping.

a) Införande av införselavgifter eller tullar, speciellt riktade mot landet

i fråga (utjämningstullar e. d.).

b) Kvantitativ begränsning av importen, därvid kvotering av importen på

viss grupp av importörer eller centralisering av densamma till lämplig sammanslutning

kan komma i fråga.

De särskilda åtgärder, som kan erfordras för att möta en dumpingexport

av nu förevarande art, skall självfallet sättas in redan innan ett sådant

läge till följd av exporten inträffat, att nedre prisgränsen uppnås. Å

andra sidan är det angeläget, att åtgärderna icke bibehålies längre än som

är nödvändigt för att uppnå åsyftad verkan. Även om kvantitativa restriktioner

eller avgiftshöjningar enligt huvudregeln icke tillgripes mellan prisgränserna,

bör Kungl. Maj:t sålunda vara oförhindrad att vidtaga dylika i

ett läge av nu angivet slag. Det kan befinnas påkallat att .särskilt till en

början, innan det nya systemet hunnit tillräckligt prövas, bibehålla licenstvång,

dock utan kvantitativ reglering, beträffande vissa varor, i fråga om

vilka det finnes särskild anledning att befara dumping. Det är vidare självfallet,

att jordbruksnämnden har möjlighet att vid behov tillfälligtvis införa

dylikt licenstvång, exempelvis för att vid misstanke om dumping lättare

kunna närmare pröva förhållandena och följa utvecklingen.

Vidare förutsättes, att bilaterala överenskommelser, handelsavtal, kompensations-,

varuutbytes- och transitarrangemang i övrigt — varmed Sveriges

handelsförbindelser med länder utanför OEEC-området och särskilt

sådana med statlig utrikeshandel regleras — utformas så, att full handlingsfrihet

finnes till omedelbart verkande åtgärder, så att här avsedda störningar

på den inhemska prisbildningen icke uppkommer.

Beträffande de handelspolitiska möjligheterna att vidtaga de särskilda

åtgärder, som nyss omförmälts, gäller enligt vad jordbruksnämnden anför

bl. a. följande.

Det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), till vilket förutom Sverige

det stora flertalet länder — av öststaterna dock endast Tjeckoslovakien —

är anslutna, medger i princip icke särbehandling (diskriminering) av importen

från något medlemsland (bestämmelse om allmän mest gynnad nationsbehandling

i Art. I; bestämmelse om icke-diskriminerande tillämpning

av kvantitativa restriktioner i Art. XIII; bestämmelse om importmonopol i

Art. XVII).

Såvitt gäller tullar och andra importavgifter får emellertid ett importland

i händelse av dumping (försäljning till pris understigande ett närmare

definierat »normalt» värde) tillämpa s. k. antidumpingtull (= beräknad

prisskillnad) eller s. k. utjämningstull (= uppskattad exportpremie eller

annan subvention) mot det exporterande landet, förutsatt att dumpingen i

importlandet förorsakar eller hotar att förorsaka väsentlig skada för en

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

näringsgren eller väsentligt försenar upprättandet av en inhemsk näringsgren.

Sådan skada skall dock anses ej föreligga, om det fastslagits av berörda

parter, att dumpingen (subventioneringen) är ett led i ett pa visst satt

konstruerat stabiliseringssystem för jordbruksprodukter (Art. VI). Bestämmelserna

angående ingripande mot dumping och subventionermg tager naimast

sikte på det fall, att vederbörande vara har sitt ursprung i lfragavarande

exportland. Enligt ett tolkningsuttalande till bestämmelserna skall

reglerna dock vara tillämpliga, även då varan transiteras och dumping icke

föreligger i exportlandet men väl i ursprungslandet. Av bestämmelserna i

Art. VI mom. 3 synes vidare följa, att samma grundsats gäller, då fråga

uppkommer om uttagande av utjämningstull i anledning av en exportsubventionering

i ursprungslandet. Vid tveksamhet om ursprungsland kan importlandet

begära bevis härom.

Vidare kan nämnas, att i samband med tillkomsten förra aret av vissa

tilläggsbestämmelser beträffande exporten (Art. X\I sektion B) en tolkningsföreskrift

har antagits, vari uttalas, att exportsubventionering i artikelns

mening i varje fail skall anses föreligga, om ett exportsubventionssystem

helt eller delvis finansieras av statliga medel utöver de medel, som

tillsk jutes av producenterna. .

Undantag från varje GATT-förpliktelse beträffande viss vara ar medgivet

för det fall varan importeras i »så ökade kvantiteter och under sådana förhållanden,

att därigenom förorsakas eller hotar att förorsakas allvarlig skada

för inhemska producenter av varor av samma slag eller direkt konkurrerande

varor». Sanktionsåtgärder med stöd av undantaget förutsätter som

regel visst samrådsförfarande. Under kritiska omständigheter kan dylika

åtgärder dock vidtagas utan konsultation på förhand. Det berörda landet

utsätter sig då i stället för risken av motsanktioner (Art. XIX angående

nödfallsåtgärder beträffande import av särskilda varor).

Beträffande den närmare utformningen av hithörande GATT-regler i övrigt

hänvisar nämnden till propositionen 1956: 74 med däri intagna yttranden
Organisationen

för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC), till vilken

organisation förutom Sverige flertalet västeuropeiska länder är anslutna,

har även antagit vissa regler för ingripande mot dumping. Enligt OEEC:s

s. k. frigörelsestadga (Art. 10) gäller att, om ett medlemsland lider skada

som resultat av dumping och rättelse ej har stått att få genom direkta förhandlingar

med vederbörande exportland, importlandet har rätt att införa

en diskriminerande importbehandling av ifrågavarande produkt. Bestämmelsen

innebär, att importlandet under angivna förutsättningar har rätt att

exempelvis upphäva frilistning ensidigt mot visst land och på viss produkt.

Mot länder, som står utanför både OEEC och GATT (d. v. s. i stort sett

öststaterna utom Tjeckoslovakien) begränsas möjligheterna till diskriminerande

importrestriktioner och andra åtgärder endast genom de överenskommelser

om licensering inom viss kontingentram eller dylikt, vilka bilateralt

kan ha träffats med respektive land.

Registrering av importen

Jordbruksnämnden erinrar om att i den kompromissöverenskommelse

angående utformningen av det nya prissättningssystemet, för vilken redogörelse

lämnats i propositionen 1955: 198 (s. 197—113), som en av förutsättningarna

ingår, att nämnden i görlig mån skall söka vidtaga sådana åtgärder,

att importen av jordbruksprodukter omedelbart och fortlöpande kan

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

registreras. Nämnden upplyser, att frågan även varit föremål för behandling

under de nu slutförda förhandlingarna, varvid enighet nåtts om principerna

för eu dylik registrering av importen, samt anför härom i huvudsak

följande.

I överensstämmelse med vad som överenskommits har nämnden i sitt

utkast till författning om införselregleringen intagit en föreskrift om skyldighet

för importör, att — i den mån jordbruksnämnden så bestämmer —

till tullmyndigheten för nämndens räkning lämna vissa skriftliga uppgifter

om den importerade varans myckenhet och värde m. in. Dessa uppgifter

motsvarar dem, som redan lämnas för tullverkets räkning, s. k. inkommande

varuanmälan. Avsikten är, att uppgiftsskyldighet i princip skall

kunna ifrågakomma beträffande samtliga de varuslag, som omfattas av den

särskilda införselförordningen för jordbruksprodukter, men att man allt efter

omständigheterna bör kunna begränsa uppgiftsskyldigheten till att avse

endast vissa av dessa produkter. Det torde icke vara möjligt att, innan närmare

erfarenheter vunnits om det nya prissättningssystemets sätt att verka,

bedöma vilken omfattning registreringen behöver ha i fortsättningen. Det

är givetvis angeläget, att man förenklar systemet, i den mån rapporteringen

blir administrativt betungande och uppgiftslämningen samtidigt visar sig

ha begränsat intresse. Registreringen bör sålunda till en början omfatta

vissa viktigare produkter, såsom kött och fläsk, smör, ost, ägg, socker, vete,

råg, potatis och vissa stärkelseprodukter. I syfte att erhålla en bl. a. i detta

sammanhang påkallad ytterligare uppdelning av vissa positioner i den vid

tulltaxeförordningen fogade statistiska varuförteckningen avser nämnden

att hos generaltullstyrelsen hemställa om erforderliga ändringar i nämnda

förteckning.

Registreringen av importen ävensom bearbetningen av de härigenom inkommande

uppgifterna avser jordbruksnämnden att organisera på i huvudsak

följande sätt.

Vid tullbehandling av en vara, som enligt nämndens direktiv skall omfattas

av registreringen, skall importören förutom den särskilda blankett,

s. k. inkommande varuanmälan, som är avsedd för tullmyndigheten, ifylla

ett särskilt formulär med motsvarande uppgifter för nämndens räkning.

Importören skall vara pliktig att härvid styrka de lämnade uppgifternas riktighet,

exempelvis genom företeende av originalfaktura. Nämnden förutsätter,

att Kungl. Maj :t — till komplettering av de föreskrifter, som intagits i

föreliggande författningsutkast — uppdrager åt generaltullstyrelsen att tillse,

att tullanstalt vidtager erforderliga kontrollåtgärder för att säkra, att

fullständiga och riktiga uppgifter lämnas ävensom att tullanstalt utan

dröjsmål vidarebefordrar de lämnade uppgifterna till nämnden.

De till nämnden inkomna uppgifterna skall bearbetas och registreras på

sådant sätt, att man bl. a. skall kunna följa utvecklingen i fråga om importpriser

och importkvantiteter för olika varuslag från dag till dag. Uppgifterna

väntas sålunda bli tillgängliga betydligt tidigare än den införselstatistik,

som generaltullstyrelsen månatligen sammanställer, och kommer

dessutom att avse en kontinuerlig rapportering med särskilda uppgifter för

varje dag. Avsikten är vidare att i görlig mån komplettera materialet med

uPPöifter om de kvantiteter, som förvaras i frihamn och tullnederlag.

Genom det material, som sålunda framkommer, bör enligt jordbruksnämndens

mening möjligheter finnas att på ett relativt tidigt stadium få

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj. ts proposition nr 165 år 1956

89

kännedom om bl. a. de pristendenser i ena eller andra riktningen, som importen

uppvisar. Denna kunskap finner nämnden ha betydelse icke blott då

det gäller att bedöma mera allmänna förskjutningar i priserna utan även

då fråga är om speciella pristendenser av dumpingkaraktär.

Departementschefen

I samband med 1930-talets jordbrukskris sjönk de internationella priserna

på jordbruksprodukter kraftigt och genomgripande statliga stödåtgärder

fick vidtagas för att skydda vårt jordbruk mot utländsk konkurrens. Liknande

åtgärder vidtogs i flertalet andra länder. När de internationella priserna

så småningom stabiliserades, hade den internationella marknaden

därför helt ändrat karaktär. Genom skilda ingripanden hade länderna avgränsat

sina inländska marknader från den internationella, och de priser,

som tillämpades vid internationell handel, understeg i regel väsentligt inlandspriserna

i såväl export- som importländerna.

1940-talets bristår medförde ett omslag. De internationella jordbrukspriserna

steg starkt och låg genomgående högre än producentpriserna i Sverige.

Emellertid var det redan då tydligt, att en stigande produktion under

efterkrigsåren skulle leda till sänkta internationella jordbrukspriser. Vid

utformningen av 1947 års riksdagsbeslut utgick man därför från att ett icke

obetjailigt importskydd skulle krävas för att på längre sikt bereda jordbruksbefolkningen

inkomstlikställighet med jämförliga befolkningsgrupper.

Den då förutsatta utvecklingen besannades. Bl. a. stimulerade svårigheterna

att betala de i väsentlig mån till dollarområdet koncentrerade inköpen

av jordbruksprodukter till en snabb återuppbyggnad av det europeiska

jordbruket. En utvidgad självförsörjning sattes ganska allmänt som

mål, och på förhållandevis kort tid lyckades man öka den europeiska jordbruksproduktionen.

År 1949/50 var denna i Västeuropa totalt något större

än före kriget, och per capita räknat uppnåddes förkrigsnivån påföljande

år. F. n. ligger den totala produktionen omkring 20 procent över förkrigsnivån,

men på grund av befolkningstillväxten är ökningen per capita mindre

betydande.

År 1952 började priserna på den internationella marknaden sjunka kraftigt

och reducerades väsentligt fram till början av år 1954. Såsom jordbruksnämnden

anfört, belöpte sig nedgången i import/exportpriserna från

1951/52 till 1953/54 till ej mindre än omkring 10 procent. Samtidigt steg

våra inhemska priser nominellt med omkring 3 procent. Liksom i flertalet

andra länder kom priserna i vårt land att ligga på en högre nivå än de priser,

som tillämpades vid internationell handel.

Samtidigt med att priserna sjönk, ökade lagren av jordbruksprodukter

i Förenta Staterna. Bl. a. med anledning härav uppstod allvarliga farhågor

för en fortsatt prisnedgång på den internationella marknaden. När jordbruksprisutredningen

vid årsskiftet 1954/1955 framlade sitt betänkande, ansåg

den dock, att man kunde utgå från att den internationella prisbild
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

ningen på jordbruksprodukter då hade uppnått en viss grad av stabilitet.

Riktigheten av denna utredningens ståndpunkt ifrågasattes av bl. a. vissa

remissinstanser. Spörsmålet var uppenbarligen av väsentlig betydelse för

utformningen av den framtida prissättningen på jordbruksprodukter.

I propositionen 1955: 198 anförde jag bl. a., att en stigande animalieproduktion

i Europa kunde leda till en nedgång i animaliepriserna och att man

även måste observera de risker, som överskottsproduktionen av vissa jordbruksprodukter

i Förenta Staterna innebar för prisutvecklingen under de

närmaste åren. Å andra sidan kunde enligt min uppfattning en del omständigheter

andragas, som syntes verka stabiliserande på den internationella

prisutvecklingen. Enligt min mening fanns därför icke anledning att vänta

något allmänt kraftigt prisfall under de närmaste åren. Under det senaste

året har ej heller några större förändringar inträffat i de internationella

jordbrukspriserna. Dock bör observeras, att denna relativa stabilitet icke

ger uttryck för en uppnådd marknadsjämvikt. Betydande överskottslager

kvarstår sålunda fortfarande i Förenta Staterna. Emellertid står överskotten

under statlig kontroll, och man har genom en medveten politik hittills

lyckats undvika allvarligare marknadsstörningar. Det må i föreliggande

sammanhang erinras om att den internationella handeln med jordbruksprodukter

uppnådde förkrigsvolymen i början av 1950-talet men att den sedan

dess i stort sett varit oförändrad. Samtidigt har, såsom jordbruksnämnden

anfört, den totala världshandeln sedan tiden före kriget stigit med

50 procent.

Eftersom importen till åtskilliga länder hindras av kvantitativa regleringar

eller prohibitiva tullar, kan ett visst land (eller en viss grupp av länder)

tänkas komma att söka utnyttja den enligt det nya systemet inom prisgränserna

fria svenska importmarknaden för dumpingexport. Dessa risker

för det svenska jordbruket har diskuterats vid förhandlingarna mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets organisationer. Man har därvid föreslagit,

att Kungl. Maj :t skall kunna vidtaga åtgärder mot vissa former av dumpingexport

redan innan en sådan export har medfört nedpressning av det inländska

priset till den nedre prisgränsen. Detta innebär, att avsteg skall få

göras från principen, att ingrepp i prisbildningen icke skall vidtagas, så länge

det inländska priset ligger mellan prisgränserna och ingen av de särskilda

spärreglerna har trätt i funktion. Det framhålles, att om ett ingripande icke

sker mot sådan dumping, som man icke har tagit hänsyn till vid avgiftsbestämningen,

jordbrukets risker skulle öka, samtidigt som dess möjligheter

att utnyttja uppåtgående utlandspriser minskades. Enligt min uppfattning

är det icke oförenligt med det nya prissättningssvstemet att möjlighet lämnas

Kungl. Maj :t att ingripa mot sådan dumping, som här avses. Jag anser mig

därför kunna till alla delar biträda vad nämnden i sin skrivelse föreslagit

rörande förevarande spörsmål. Det bör sålunda bl. a. åligga jordbruksnämnden

att, därest dumping konstateras föreligga, pröva dennas beskaffenhet,

omfattning och sannolika verkan samt, efter samråd med generaltullstyrelsen

och kommerskollegium, i den mån så finnes påkallat till Kungl. Maj:t in
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

komma med förslag till lämpliga motåtgärder. Det bör därefter ankomma

på Kungl. Maj :t att från fall till fall avgöra, huruvida några åtgärder bör

vidtagas. Befinnes sådana vara påkallade, är det dock angeläget, att de icke

äger bestånd längre tid än som är nödvändigt för att uppnå den avsedda

verkan. Vid dylika ingrepp måste givetvis beaktas, att nödig hänsyn tages

till de internationella förpliktelser, som vårt land i andra sammanhang kan

ha iklätt sig.

Innan det nya systemet hunnit prövas, föreligger särskild anledning att

noggrant följa importutvecklingen. Det har därför ansetts lämpligt att till

en början tillämpa ett formellt licenstvång — givetvis utan någon kvantitativ

reglering — i fråga om vissa varor, beträffande vilka speciell anledning

finnes att befara dumping. Vidare har ansetts självklart, att jordbruksnämnden

skall äga att framdeles vid behov tillfälligtvis införa sådant formellt

licenstvång, exempelvis i syfte att vid misstanke om dumping lättare

kunna pröva förhållandena och följa utvecklingen. Även enligt min uppfattning

är det angeläget, att man i sådana situationer som de nyss angivna skall

kunna få snabb och säker information rörande utvecklingen på importområdet

i fråga om viss eller vissa varor. Jag finner mig därför böra förorda,

att Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden

skall äga införa dylikt formellt licenstvång utan kvantitativ reglering.

Vad jordbruksnämnden föreslagit rörande registrering av importen kan

jag i huvudsak biträda.

Sammanfattning av förhandlingsresultatet

Jordbruksnämnden

Vid det slutliga ställningstagandet till mittpriserna, prisgränserna och

införselavgifterna för de i regleringssystemet ingående produkterna har som

förut nämnts två omständigheter tillmätts avgörande betydelse, nämligen

jordbruksbefolkningens inkomstläge och det genomsnittliga importskyddet

vid ingången till det nya systemet. I fråga om inkomstläget har, såsom

framgått av den föregående redogörelsen, de verkställda utredningarna givit

vid handen, att några större förskjutningar i inkomstlikställigheten icke

föreligger vid normal produktionsvolym och nu gällande priser jämfört med

det läge, som rådde, då jordbruksprisutredningen slutförde sina undersökningar.

Jordbruksnämnden upplyser, alt man med stöd härav vid förhandlingarna

mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation enats

om att de förändringar i prisrelationerna mellan olika produkter, som ansetts

böra vidtagas, icke skall medföra någon nämnvärd allmän höjning

eller sänkning av den genomsnittliga producentprisnivån per den 1 september

1956, då systemet träder i kraft, jämfört med den nivå, som avsetls

med jordbruksprisöverenskommelsen hösten 1955.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 9. Översikt över de i regleringssystemet ingående viktigare produkterna

Produkt

Pris-

gränser

Mittpris

Priset avser

Import-

avgift

Övriga

avgifter

Gräns för

kvantita- tiv export- reglering

Anmärkning

Vete

37—47

kr/dt

42 kr/dt

Odlarpris för nor- malkvalitet på pris- ort vid inlösen

den 1 april

7 kr/dt

högst 5 kr/dt

(förmalnings- avgift)

3 kr/dt

liögrc än

övre pris- gränsen

Inlösenpris fastställes av

Svensk spannmålshandel och

skall principiellt motsvara

världsmarknadspriset med till- lägg av importavgiften. Vid

stort exportöverskott kan pri- set bli lägre. Inlösenpriset får

stödjas genom inmalnings- tvång, om så behöves.

Råg

33—43

kr/dt

38 kr/dt

Odlarpris för nor- malkvalitet på pris- ort vid inlösen den

1 april

7 kr/dt

högst 5 kr/dt

(förmalnings- avgift)

3 kr/dt

högre än

övre pris- gränsen

Samma utformning som för

vete.

Mjöl och gryn av vete

och råg

10,50 öre/kg

Kompensa-

tionsavgift

Kompensationsavgiften mot- svarar förmalningsavgift om- räknad efter graden av ut- vunnet mjöl.

Ärter

6 öre/kg

Bönor

20 öre/kg

Korn

29—39

kr/dt

34 kr/dt

Genomsnittet av

lantbruksförbun- dets noteringar på

olika orter för fo- derkorn

5 kr/dt

Samma importavgift för sorg- lium, tapioka, kli av alla slag,

sockersnitzel, betfor och hirs.

1 kr/dt lägre avgift för melass.

Havre

27—37

kr/dt

32 kr/dt

Genomsnittet av

lantbruksförbun- dets noteringar på

olika orter för vit

foderhavre

5 kr/dt

Malt

0,50 öre/kg

Mjöl och gryn av kom

8 örc/kg

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Produkt

Pris-

Mittpris

Priset avser

Import-

Övriga

Gräns för

Anmärkning

gränser

avgift

avgifter

kvantita- tiv export- reglering

Mjöl och gryn av havre

9 öre/kg

Majs och oljekraftfoder

Rörliga

avgifter

Hampfrö

20 öre/kg

Matpotatis (ej färsk)

25—34

29,50

Lantbruksförbun-

7,7, 6 öre/kga

1/7—15/1

Samma importavgift för fa-

öre/kg

öre/kg

dets stockholmsno-

briks- och utsädespotatis. Dä-

tering för ordinär

5,5, 5 öre/kg2

rest övre eller nedre prisgrän-

matpotatis av sort-

16/1—30/6

sen för matpotatis över- re-

klass I.

spektive underskrides, får be- träffande fabriks- och utsädes- potatis vidtagas åtgärder av de

slag, som i allmänhet kan före- komma när prisgräns över- eller underskrides

Finmalen, torkad pota- tis (potatispulver) samt

potatisflingor

40 öre/kg

Potatisstärkelse

78—101

89,25

Pris för kvalitet ex-

27, 25, 232

kompensations-

Samma importavgift för ris-

öre/kg1

öre/kg

tra prima, fritt stär-

öre/kg

avgift 4 öre/kg

och vetestärkelse. Kompensa-

kelseföreningens la-

(motsvarar till-

tionsavgift utgår ej för nu

ger i lånesäck av

verkningsav-

nämnda varor

jute

gift av 5 öre/

kg ren stär-

Majsstärkelse

35 öre/kg

kelse)

Samma avgift för »annan stär- kelse» (tapiokastärkelse m. m.)

manioka och arrowrot samt

härav framställt mjöl, även- som gryn av andra vegetabi- lier än spannmål. Därest övre

eller undre prisgränsen för po- tatisstärkelse över- respektive

underskrides, får beträffande

majsstärkelse, stärkelsesirap,

druv- och stärkelsesocker samt

1 Frågan huruvida importavgiftens avtrappning bör föranleda sänkning av prisgränserna under andra och tredje året har hänskjutits till w

Kung], Maj:t. — a Importavgift under första, andra respektive tredje regleringsåret.

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Produkt

Pris-

gränscr

Mittpris

Priset avser

Import-

avgift

Övriga

avgifter

Gräns för

kvantita- tiv export- reglering

Anmärkning

dextrin och stärkelseklister

vidtagas åtgärder av de slag,

som i allmänhet kan före- komma när prisgräns över- eller underskrides.

Slärkelsesirap (glykos)

40 öre/kg

Kompensa- tionsavgift —

se anmärk- ningskolumnen

Jämför anmärkning under

majsstärkelse. Kompensa- tionsavgift utgår, svarande

mot tillverkningsavgiften för

potatisstärkelse.

Druvsocker och stärkel- sesocker (torrglykos)

45 öre/kg

Kompensa- tionsavgift —

se anmärk- ningskolumnen

Jämför anmärkning under

majsstärkelse. Kompensa- tionsavgift utgår, svarande

mot tillverkningsavgiften för

potatisstärkelse.

Dextrin och stärkelse- klister; ävensom appre- t urmedel innehållande

dextrin, stärkelse, gly- kos, växtslem o. dyl.;

dock icke vara i detalj- liandelsförpackningar

med en nettovikt av

högst 1 kg

40 öre/kg

Kompensa- tionsavgift —

se anmärk- ningskolumnen

Kompensationsavgift utgår för

dextrin och stärkelseklister,

svarande mot tillverkningsav- giften för potatisstärkelse.

Kungl. Maj:t avgör huruvida

och i vilken utsträckning kom- pensationsavgift skall uttagas

för övriga varor. Jämför an- märkning under majsstärkelse.

Socker

81—99

öre/kg1

90 öre/kg

Fabrikspris, K 5 för- packat i säck, efter

avdrag av kassa- rabatt

32,0, 31,5,

31,0 öre/kg2

Importavgiften för råsocker 8

och för sirap 4 öre/kg lägre än

för raffinad. För sockerkulör

samma importavgift som för

raffinad. Importavgiftsmedlen

för socker, sirap och socker- betor tillförs en särskild regle- ringsfond.

1 Importgränserna sänks med ‘/s öre andra året och ytterligare Vs öre tredje året.

8 Importavgift under första, andra, respektive tredje regleringsåret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Produkt

Pris-

gränser

Mittpris

Priset avser

Import-

avgift

Övriga

avgifter

Gräns för

kvantita- tiv export- reglering

Anmärkning

Sockerbetor

Fettvaror

65—85

öre/kg

75 öre/kg

Odlarpriset på höst- rapsfrö med 18 %

vattenhalt, beräk- nat efter vissa reg- ler med utgångs- punkt från note- ringarna för soja- och jordnötsolja.

Oljejabrikerna er- lägger betalning för

oljeväxtfrö efter

dessa noteringar

1,50 öre/kg

30 öre/kg för

olja och fett

(inemot

100 % fett- halt)

Se anmärkn.

Priset på sockerbetor anknyts

till fabrikspriset på socker en- ligt vissa regler. Pristillägg ut- går ur sockerregleringsfonden.

— Importavgiften avser rena

betor.

Regleringsavgift uttages enligt

nu gällande regler men min- skas med importavgiften. Pro- dukter, som jämte fett inne- håller annan vara, avgiftsbe- läggs efter fetthalten. Kungl.

Maj:t kan (både för inhemsk

och importerad vara) före- skriva tvångsinblandning av

olja av svenskt oljeväxtfrö i

margarin och liknande fett- vara. För margarin och lik- nande fettvara, vari svensk

vegetabilisk olja inblandas en- ligt föreskrift av Kungl. Maj:t

(eller jordbruksnämnden) eller

efter frivilligt åtagande, utgår

eu med 9 öre/kg förhöjd im- portavgift. För övriga varor,

som omfattas av fettvaruregle- ringen utgår en med 7 öre/kg

förhöjd importavgift. Därest

övre eller nedre prisgräns för

höstraps över- respektive un- derslcrides, får beträffande så- väl oljeväxtfrö och vegetabi- lisk olja som andra fettvaror

vidtagas åtgärder av de slag,

som i allmänhet kan förekom- ma när prisgräns över- eller

underskrides.

K-mjölk

45—57

öre/l

51 öre/i

Mejeriernas genom- snittliga partipris

till återförsäljare

8 öre/l

Kompensa-

tionsavgift,

motsvarande

Mittpriset är 3 öre/l högre än

nuvarande genomsnittspris.

Svenska mejeriernas riksför-

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Produkt

Pris-

Mittpris

Priset avser

Import-

Övriga

Gräns för

Anmärkning

gränser

avgift

avgifter

kvantita- tiv export- reglering

utgående ut-

ening har förbundit sig alt

jämningsavgift

före den 1 juli 1957 höja priset

för k-mjölk,

med endast 1 öre/l. Intill

vilken beräk-

denna tidpunkt lämnas sub-

nas bli lägst

vention, motsvarande inemot

7 öre/l efter 1 /7

1957

3 öre/l.

Grädde (även steril-

515—635

575 öre/kg

Partipris i

95 öre/kg

Kompensa-

Importavgiften regleras efter

grädde), 40 %

öre/kg

Stockholm,

tionsavgift

gräddens fetthalt:

Göteborg,

motsvarande

lägst 9 men und. 12 % 25 öre

Malmö och

utgående ut-

» 12 * » 25 % 45 *

Hälsingborg

jämningsav-

* 25 » »> 35 % 70 »

gift på grädde,

» 35 » » 45 % 95 »

f. n. 93 öre/kg

» 45 » * 55 % 120 *

40-%-ig grädde.

» 55 » » 65 % 145 »

(Utjämnings-

* 65 165 *

avgiften vari-

Så snart priset för 40-%-ig

erar med fett-

grädde i någon av de angivna

halten)

städerna befinner sig utanför

prisgräns, får åtgärder av de

slag, som i allmänhet kan fö-

rekomma vid över- eller un-

derskridande av prisgräns, vid- tagas för all grädde.

Smör

610—735

635 öre/kg

Riksnotering

125 öre/kg

780 öre/kg

öre/kg

(ingångs-

pris)

Importavgiften utgår för all

Ost

420—510

465 öre/kg

Vägt medel l al av

60 öre/kg

Kompensa-

öre/kg

Riksosts priser vid

tionsavgift

ost utom smältost och mesost.

försäljning till par-

motsvarande

För smältost utgår icke im-

tihandlare av run-

utgående ut-

portavgift utan endast kom-

märkt helfet (45 + )

jämningsavgift

pensationsavgift; för mesost

Herrgårdsost och

(tillverknings-

utgår endast importavgift av

Sveciaost med en

och försälj-

20 öre/kg.

ålder av lägst 4

ningsavgift)

månader

f. n. 80 öre/kg

Torrmjölk, annan än

330—450

390 öre/kg

Svenska mejerier-

100 öre/kg

Kompensationsavgift skall

mager

öre/kg

nas riksförenings

riktpris vid försälj- ning från fabrikant

till grossist i poster

om minst 2 500 kg

icke utgå.

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

•o Produkt

Produkt

q

Pris-

gränser

Mittpris

Priset avser

Import-

avgift

Övriga

avgifter

Gräns för

kvantita- tiv export- reglering

Anmärkning

2 Torrmjölk, mager

210—280

öre/kg

245 öre/kg

D:o

100 öre/kg

D:o

C/9

&.

,§ Kondensmjölk

Cfc

55

C/9

*55

“i

O

O*

145—195

öre/kg

170 öre/kg

Osockrad vara med

cirka 8 % fett vid

försäljning från fa- brik i poster om

minst 2 500 kg

brutto

40 öre/kg

D:o

0

^ Kondensgrädde

<£>

01

cs

►»k

09

a

3

Samma im- portavgift

som för färsk

grädde (be- räknad efter

fetthalten)

Samma kom- pensationsav- gift som för

färsk grädde

Beträffande särskilda åtgär- der, se under grädde.

^ Glass, glassmassa och

■? glasspulver samt pud- >~» dingpulver beredda av

§ mjölk och/eller ägg

ävensom mjölksocker

25 % av im- portvärdet

Nötkött, ostyckat

320—410

öre/kg

365 öre/kg

Slakteriförbundets

vägda partipris i

Stockholm och

Göteborg

75 öre/kg1

Kompensa- tionsavgift,

motsvarande

utgående slakt- djursavgift (i

genomsnitt för

treårsperioden

beräknad till

5 öre/kg)

450 öre/kg

Importavgiften för styckade

varor, charkuterivaror, organ

och inälvor samt övriga ätbara

djurdelar ävensom konserver

fastställes, då såväl nötkött- som fläskpriset ligger inom

prisgränserna, till ett belopp i

öre/kg motsvarande 150 % av

det ovägda medeltalet av im- portavgifterna för nötkött och

fläsk. Avgiften blir enligt

denna regel 118 öre/kg. Kom- pensationsavgift skall icke

utgå för nu nämnda varor.

Inkl. 5 öre enligt 1955 års riksdagsbeslut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Produkt

Pris-

gränser

Mittpris

Priset avser

Import-

avgift

Övriga

avgifter

Gräns för

kvantita- tiv export- reglering

Anmärkning

Kalvkött, ostyckat

380—520

öre/kg

450 öre/kg

D:o

100 öre/kg1

Komp en sa- tionsavgift

motsvarande

utgående slakt- dj ursavgift (så- dan avgift be- räknas under

normala förhål- landen icke ut- gå under tre- årsperioden)

D:o

Hästkött, ostyckat

255—345

öre/kg

300 öre/kg

D:o

55 öre/kg

D:o

D:o

Fårkött, ostyckat

380—520

öre/kg

450 öre/kg

D:o

100 öre/kg2

D:o

Fläsk, ostyckat

Levande storboskap,

kalv, får, häst och svin

365—465

öre/kg

415 öre/kg

D:o

83 öre/kg2

Se anmärkn.

Kompensa- tionsavgift,

motsvarande

utgående slakt- dj ursavgift (i

genomsnitt för

treårsperioden

beräknad till

7 öre/kg)

Se anmärkn.

510 öre/kg

För fläsk utan huvud 15 öre/kg

högre importavgift. I övrigt

samma anm. som för nötkött.

Samma importavgift och kom- pensationsavgift som för kött

av resp. slag. Djurens levande- vikt omräknas till slaktvikt

med begagnande av följande

procenttal:

Storboskap 58 Får 50

Kalv 65 Häst 60

Svin 84

1 Inklusive 10 öre enligt 1955 års riksdagsbeslut.

1 » 5*» *» »

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Produkt

Pris-

gränser

Mitt-

pris

Priset avser

Import-

avgifter

Övriga

avgifter

Gräns för

kvantita- tiv export- reglering

Anmärkning

Fjäderfäkött och

levande fjäderfä

Ägg

Äggprodukter

380—470

öre/kg

omkr. 1/8- omkr.30/11

330—420

öre/kg

omkr.1/12- omkr. 31/7

425 öre/kg

375 öre/kg

Vägt medeltal av

Ägghandelsförbun- dets priser för run- märkta ägg och

kronägg till hand- lande i Stockholm

20 % av im- portvärdet

05 öre/kg

Därest prisgräns för kött av

visst djurslag över- eller un- derskrides, får sådana åtgärder,

som i allmänhet kan förekom- ma vid över- respektive under- j*"

skridande av prisgräns, vidta- j~

gas även beträffande levande cq

djur av samma slag. ~

s;

a

Ce"

En hopvägning av mittpri- ^

serna under de bägge sä- g

songerna på basis av inväg- ningen ger medelpriset 390 o

öre/kg 2.

©''

a

För äggprodukter har följande ^

avgifter fastställts: g

heläggsmassa 80 öre/kg ""

Qo

heläggspulver 360 »

äggulepulver 345 »

äggvitepulver o. ^

-kristaller 535 » ce

flytande äggula 95 »

» äggvita 70 »

Mittpriser och prisgränser har

fastställts för alla produkter

utom flytande äggula och ägg- vita.

zo

zo

Knngl. Maj. ts pr<

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 10. Gränsskyddet och totala prisstödet per den 1 september 1956 enligt det nya prissättningssystemet

O

o

Varuslag

Produk- tion

enligt

normkal- kylen

1255/56,

milj. kg

Beräk- nat

im- port- pris,

öre/ kg

Införselavgift

Ytterligare

införselavgift

enligt 1955

års riksdags- beslut,

öre/kg

Övriga

av-

gifter,

öre/kg

Produk- tionens

import- värde,

milj. kr

(2 x 3)

Motsvarande införselavgiftsvärde

öre/kg

i % av

import- värdet

(1 • 10°)

Enbart

import- avgift,

milj. kr

(2 x 4)

Införselavgift

+ ytterligare

avgift enligt

1955 års riks- dagsbeslut,

milj. kr

(2 x E4 + 6])

Samtliga

avgifter,

milj kr

(2 x [4 + 6

+ 7])

l

2

8

4

5

6

7

8

9

10

11

Vete..................

778

35

7

20

1 5

272

54

54

93

Håg..................

118

3!

7

23

—

1 5

55

12

12

21

M.tpotatis............

750

22,5

6

27

—

—

169

45

45

45

Fabrikspotatis ........

290

H .9

3,25

47

—

2 0,45

20

9

9

11

Socker, raffinerat......

293

58

32

54

—

—

170

94

94

94

Höstraps..............

141

61,5

13,5

22

—

—

87

19

19

19

Smör ................

95

505

125

25

—

—

480

119

119

119

Ost ..................

52

315

60

19

_

8 80

164

31

31

73

Grädde, 40 %..........

29

382

95

25

_

3 93

111

28

28

55

Torrmjölk, fet ........

5

285

100

35

—

—

14

5

5

5

Torrmjölk, mager......

6

140

100

71

—

—

8

6

6

6

Kondensmjöik ........

4

125

40

32

—

—

5

2

2

2

Ägg..................

75

295

65

22

__

—

221

49

49

49

Nötkött ..............

90

275

70

25

5

4 5

248

63

68

72

Kalvkött..............

32

340

90

26

10

—

109

29

32

32

Fårkött ..............

2

340

95

28

5

—

7

2

2

2

Hästkött ............

10

235

55

23

_

—

24

6

6

6

Fläsk ................

193

315

78

25

5

4 7

608

151

160

174

Förmalningsavgift.

2 Motsvarar tillverkningsavgift.

3 Motsvarar utjämningsavgift.

4 Motsvarar slaktdjursavgift.

Gränsskydd...................................... 26,1 % 26,7 % —

D:o exklusive fabrikspotatis, socker samt torr- och

kondensmjöik.................................. 23,8 % 24,5 % —

Totalt prisstöd .................................. 31,7 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1056

101

Jordbruksnämnden framhåller, att möjligheterna att ändra prisrelationerna

varit begränsade till följd av att statsmakterna beslutat, att införselavgifterna

i regel icke bör överstiga 25 procent av importpriset.

I tabell 9 lämnar jordbruksnämnden en översikt av de mittpriser, prisgränser

och införselavgifter in. m., som överenskommits för de i regleringssystemet

ingående viktigare produkterna. Beträffande den närmare

utformningen av prissystemet hänvisar nämnden till de redogörelser för enskilda

varuslag, vilka lämnas i den efterföljande framställningen.

I tabell 10 sammanfattar jordbruksnämnden beräkningar av storleken

utav gränsskyddet och det totala prisstödet per den 1 september 1956. Nämnden

har därvid medtagit endast de varor, som i större omfattning ingår eller

kan tänkas ingå i vår utrikeshandel. Av icke medtagna produkter är konsumtionsmjölken

den viktigaste. I fråga om beräkningsmetodiken anför

nämnden följande.

Vid beräkningen av gränsskyddet har hänsyn icke tagits till de regleringsavgifter,

som avsetts skola utgå för att utjämna producentpriserna

inom landet, och icke heller till de avgifter, som skall upptagas för att utjämna

exportförlusterna. Dessa avgifter bör enligt statsmakternas beslut

(i form av kompensationsavgifler) utgå även på importerade kvantiteter,

enär i annat fall gränsskyddet skulle minskas med avgifternas belopp.

Gränsskyddet har beräknats enligt jordbruksprisutredningens metod, vilket

innebär att införselavgiften har uttryckts i procent av mittpriset minskat

med avgiften jämte, i förekommande fall, vissa mindre kostnader, som

uppstår sedan varan inkommit i landet. I stort sett ger denna metod samma

resultat som om beräkningen gjorts med utgångspunkt från antagna världsmarknadspriser

eif svensk hamn.

De av jordbruksnämnden verkställda beräkningarna visar, att det genomsnittliga

gränsskyddet per den 1 september 1956 utgör 26,1 procent för

de i tabell 10 upptagna varuslagen. I undantagsfall har stödet föreslagits

skola bli väsentligt högre än 25 procent. Detta gäller i fråga om fabrikspotatis,

socker samt torr- och kondensmjölk. Om man utesluter dessa varuslag

vid medeltalsberäkningen, blir det genomsnittliga stödet för de övriga

produkterna 23,8 procent. I medeltalsberäkningarna har hänsyn icke tagits

till de ytterligare höjningar av införselavgifterna för kött och fläsk, om

vilka man enats i det s. k. kompromissförslaget förra våren och vilka sedermera

godkänts av statsmakterna. Om man tager med även dessa avgifter,

kommer införselavgiflsstödet för samtliga i tabell 10 upptagna varor att

utgöra 26,7 procent. Om man vidare utesluter undantagsvarorna (fabrikspotatis

etc.) blir det genomsnittliga stödet 24,5 procent.

De s. k. kompensationsavgifterna, vilka svarar mot de interna utjämningsavgifterna

för brödsäd, fabrikspotatis, mjölk, grädde och ost samt kött

och fläsk, kan enligt nämnden anses ligga utanför den av statsmakterna

beslutade 25-procentmarginalen. Från konsumentsynpunkt innebär emellertid

flertalet av dessa avgifter, i likhet med de övriga avgifterna, en belastning.

Om man inräknar även kompensationsavgifterna, utgör det direkta

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj. ts proposition nr i65 år 1956

totala prisstödet för de i tabell 10 upptagna varuslagen 31,7 procent, om

avgiftsskyddet effektivt utnyttjas.

Jordbruksnämnden anför vidare, att härtill kommer de statliga subventioner

av delvis social art (framför allt till mjölkproduktionen), som indirekt

betalas av alla konsumenter. Vid normal produktion uppgår enligt nämnden

samtliga statliga bidrag för mjölkproduktionen (inklusive producentbidrag)

till cirka 225 miljoner kronor, varav cirka 100 miljoner kronor i

allmänt mjölkpristillägg. Det senare tillägget utgår till alla mejerileverantörer.

Av jordbrukets inkomster utom statliga bidrag utgör enligt totalkalkylen

per den 1 september 1956 de totala mjölkbidragen 5,3 procent och

det allmänna mjölkpristillägget 2,4 procent. Nämnden framhåller, att liknande

statliga subventionssystem tillämpas i ett flertal länder och att subventionerna

i vissa av dessa länder, t. ex. i England och Norge, är väsentligt

större än de svenska i förhållande till produktionens storlek.

Vid sammanvägningen i tabell 10 har som vikter använts den egna produktionen

av respektive varuslag vid beräkningen av såväl gränsskyddet

som det totala prisstödet. Vid medeltalsberäkning torde det emellertid, anför

nämnden, i det senare fallet vara principiellt sett riktigare att i stället

utföra vägningen med användning av de inom landet konsumerade kvaniiteterna.

En förändring av viktsystemet spelar dock mycket liten roll för

slutresultatet, enär spridningen i det procentuella stödet för de enskilda

produkterna är liten, särskilt om man bortser från undantagsvarorna fabrikspotatis

etc. Detta framgår av följande utav nämnden upprättade tablå, där

vägningen har utförts enligt båda metoderna.

Vägning utförd på basis av

produktion konsumtion

Genomsnittligt gränsskydd,1 procent.................. 26,7 27,2

D:o exkl. fabrikspotatis, socker, torr- och kondensmjölk,

procent............................................ 24,5 24,6

Totalt prisstöd, procent ............................ 31,7 32,1

1 Inklusive avgifter på kött och fläsk enligt 1955 års riksdagsbeslut.

Resultatet för jordbruket av de ändringar i prisrelationerna mellan olika

produkter, vilka man som förut nämnts enats om vid förhandlingarna, belyses

av jordbruksnämnden i tabell 11. Nämnden anför, att prisändringarna

går i olika riktning och innebär, att den genomsnittliga mittprisnivån per

den 1 september 1956 blir i stort sett oförändrad.

Utöver vad som direkt framgår av tabell 11 anför jordbruksnämnden i

huvudsak följande.

Priserna på smör och margarin sänkes den 1 september 1956 i partihandelsledet

med 45 öre per kilogram. Dessa prissänkningar står i överensstämmelse

med det förslag, som jordbruksprisutredningen lade fram och som

man även i det s. k. kompromissförslaget förutsatte skola bli förverkligat.

Samtidigt med sänkningen av smörpriset sker en höjning av mittpriset på

mjölk med 3 öre per liter räknat från nu gällande pris. Höjningen tillför

jordbruket kalkylmässigt en större inkomstförbättring än som svarar mot

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956 103

Tabell 11. Effekten av föreslagna prisförändringar på viktigare jordbruksprodukter

Varuslag

Råg..............

Matpotatis........

Sockerbetor ......

Socker, raffinerat

Oljeväxter........

Konsumtionsmjölk

Smör ............

Ägg..............

Kött och fläsk----

Tillkommer ökade importavgiftsmedel

Prisändring,

öre/kg

Milj. kr

Summa

Totalt

+ 1

— 2

* + 0,35

+

*+ 3

— 45

+ 5

+ 2

— 13

+ 7

+ 3

1 + 44

— 31

+ 4

'' — 27

— 11

1 + 15

+ 4

1 Efter tillägg vid normal sockerhalt blir prishöjningen 0,39 öre,kg.

2 Öre per 1; beloppet förutsättes i sin helhet bli tillfört jordbruket.

3 Beloppet fördelar sig på följande sätt:

Konsumtionsmjölk vid mejeri.................................. 29 milj. kr

Konsumtionsmjölk utanför mejeri.............................. 3 »

Konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning...................... 12 »

Summa 44 *

Till grund för uppskattningen har legat följande beräkningar:

Kvantitet, överenskomna

milj. kg partipriser

för 1955/56,

öre/kg

Djurslag

Storboskap ..................

Kalv ........................

Får..........................

Häst ........................

Svin ........................

Summa

88,2

3,89

31,2

4,64

2,0

5,00

10,5

2,79

195,0

4,09

Föreslagna

Inkomst-

mittpriser,

öre/kg

förändring

3,65

— 21,2

4,50

— 4,4

4,50

— 1,0

3,00

+ 2.2

4,15

+ 11,6

—

— 12,8

Föreslagna »normala» slaktdjursavgifter med 10 kr för storboskap och 5 kr för svin medför,

jämfört med de avgifter som beaktades vid prisuppgörelsen hösten 1955, en sänkning av avräkningspriserna

med tillhopa 9,0 milj. kr. Den totala prissänkningen utgör sålunda (12,8 + 9,0 =)

21,8 milj. kr enligt nu anförda beräkningar. Härtill kommer en prissänkning på slakterifett

med cirka 10 milj. kr, vilken förutsättes bli till hälften kompenserad genom lokal utjämning

av partipriserna på kött och fläsk. Tillsammans med förut angivna prissänkning blir inkomstbortfallet

(21,8 + 5 =) i runt tal 27 milj. kr.

5 Uppskattat belopp utöver de medel, som förutsatts bli tillförda jordbruket för att uppehålla

de föreslagna priserna.

inkomstbortfallet till följd av smörprissänkningen. Härvid bör beaktas, att

den kontanta inkomstförbättringen på mjölken för helt år räknat utgör endast

32 miljoner kronor. Vidare må beaktas, att den totala kalkylen (för

samtliga produkter) blir balanserad.

Det har överenskommits, att den höjning av mjölkpriset med 3 öre per

liter, som kominer till uttryck i mittpriset, under tiden den 1 september

1956—den 1 juli 1957 skall ersättas med att jordbruket tillföres medel ur

jordbruksnämndens clearingkassa för fettråvaror. För sagda period om 10

månader skall subventionen utgöra 33,33 miljoner kronor.

Jordbrukets organisationer har meddelat, att man har för avsikt att dess
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

utom höja priset på konsumtionsmjölk till konsument med 1 öre per liter

från den 1 september 1956. Denna höjning är avsedd att ge täckning för en

höjning av mejerikostnaderna jämfört med den på hösten 1955 uppgjorda

kostnadskalkylen. Från den 1 januari 1956 beräknas denna kostnadsökning

uppgå till 7 miljoner kronor per år. (Härtill kommer enligt höstöverenskommelsen

vissa lokala prishöjningar, som ännu ej har genomförts.) Organisationerna

har å andra sidan utfäst sig att icke låta företaga någon ytterligare

höjning av mjölkpriset under tiden fram till den 1 juli 1957, då subventionen

bortfaller. Om höjning av priset sker efter sistnämnda tidpunkt utöver

den övre prisgränsen, skall en lika stor reduktion ske av det statliga allmänna

mjölkpristillägget. För varje öres höjning av det genomsnittliga konsumtionsmjölkpriset

utöver 57 öre per liter skall sålunda mjölkpristilläggets

totalbelopp sänkas med motsvarande belopp.

I fråga om kött och fläsk medför de föreslagna mittpriserna en sänkning

av partiprisnivån för storboskap, kalv och får, medan priserna på häst och

svin höjes något. Totalt innebär dessa prisförändringar en inkomstminskning

för jordbruket av 12,8 miljoner kronor jämfört med vad som överenskoins

hösten 1955 (i förhållande till nu gällande priser blir sänkningen större).

Härtill kommer emellertid, som framgår av kommentarerna till tabell

11, en sänkning av avräkningspriserna på grund av att vissa slaktdjursavgifter

normalt förutsättes komma att tagas ut. Vidare förutsättes prissänkningen

på margarin skola föra med sig en prissänkning på slakterifett, vilken

emellertid kan väntas bli delvis kompenserad genom lokal utjämning av

partipriserna på kött och fläsk. Det totala inkomstbortfallet för‘jordbruket

å kött och fläsk har med beaktande härav beräknats till i runt tal 27 miljoner

kronor. ^

Det förslag till importavgifter, som här har lagts fram, medför att jordbruket

utöver de medel, som förutsatts skola tillföras jordbruket för att

uppehålla m^tpi isnivåerna, erhåller ett belopp av cirka 15 miljoner kronor.

Beräkningen av detta belopp får betraktas som en mycket grov unnskattnmg.

° 1 r

De införselavgifter, som beräknas inflyta under ett år vid »normalt» importbehov,

uppskattas av jordbruksnämnden till sammanlagt över 70 miljoner

kronor. Detta innebär, att summan av införselavgiftsmedlen efter ikraftträdandet

av det nya prissystemet kommer att undergå en högst avsevärd ökning

i förhållande till de medel, som tidigare influtit. Beloppet kan emellertid, anför

nämnden, komma att bli betydligt större eller mindre än nu nämnts, beroende

på den inhemska produktionens och konsumtionens utveckling under de närmaste

åren. I detta sammanhang erinrar nämnden om att det enligt statsmakternas

beslut skall ankomma pa Ivungl. Maj it att årligen efter förslag

a\ nämnden meddela föreskrifter rörande den huvudsakliga användningen

av införselavgiftsmedlen för det framförliggande året. Nämnden bör därvid

i sitt förslag dels redovisa beräkningar rörande storleken av inflytande

införselavgifter under sagda år, dels avge förslag rörande den huvudsakliga

dispositionen av ifrågavarande medel, dels redovisa utfallet för tilländalupna

år ävensom en reviderad beräkning för det löpande året.

I princip skall de inflytande införselavgifterna användas för regleringsändamål

på jordbrukets område. För den händelse införselavgiftsmedlen

skulle nämnvärt överstiga den totalsumma, som nu kan förutses i normalfallet,

torde överskottet enligt jordbruksnämndens åsikt icke böra användas

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

under den första treårsperioden utan balanseras över till en kommande

prissättningsperiod. Det bör enligt nämnden ankomma på statsmakterna

att senare besluta om medlens användning under sistnämnda period.

Jordbruksnämnden anför därefter, att den nu träffade överenskommelsen

om prisändringar m. in. vid övergången till det nya prissystemet för

konsumenternas del innebär övervägande prissänkningar. Detta sammanhänger

framför allt med margarinprissänkningen samt prissänkningen på

kött och matpotatis jämfört med nu rådande missväxtpriser. Konsumenterternas

netto av prisändringarna har av nämnden beräknats till ungefär

65 miljoner kronor. Nämnden understryker emellertid, att denna uppskattning

endast gäller i det fall den genomsnittliga faktiska producentprisnivån

kommer att överensstämma med den genomsnittliga mittprisnivån. Avvikelser

kan här uppkomma i båda riktningarna under den kommande treårsperioden,

framför allt beroende på prisutvecklingen på utlandsmarknaderna.

Enligt statsmakternas tidigare beslut kommer emellertid prisvariationerna

att kunna begränsas dels genom de åtgärder, som skall vidtagas för

de enskilda produkterna, när priset går utanför prisgränserna, dels genom

de ytterhgare spärrar — 5- och 6-procentreglerna — som enligt beslutet

skall ingå i prissystemet. Beträffande dessa spärregler anför nämnden i huvudsak

följande.

I fråga om 5-procentregeln har riksdagen i likhet med departementschefen

understrukit, att regelns återverkningar på de verkliga producentpriserna

är svåra att bedöma. Riksdagen har därför förutsatt, att Kungl. Maj:t

framdeles kommer att ha uppmärksamheten riktad på denna fråga. Vid de

nu förda förhandlingarna har spärreglernas verkningar i olika tänkta lägen

ingående undersökts. Man har dock enats om att i detta sammanhang icke

föreslå någon modifiering av reglerna.

Vid tillämpning av 6-procentregeln skall en producentprisindex användas,

vilken enligt statsmakternas beslut i förevarande fall skall justeras för

penningvärdets förändringar med användning av socialstyrelsens konsumentprisindex,

sedan denna rensats från inverkan av allmän omsättningsskatt

eller därmed jämförligt system av punktskatter samt för bostadskostnaderna,

så länge bostadsposten i index huvudsakligen återspeglar hyresförändringen

i flerfamiljshus. I den vid denna proposition fogade tabellbilagan

har nämndens preliminära producentprisindex tagits in (både nominal-

och realvärden redovisas). Tills vidare sker övergången till realvärden

i denna index medelst tillämpning av konsumentprisindex i oförändrat

skick. Sedermera skall penningvärdets förändringar alternativt beaktas i enlighet

med statsmakternas beslut.

Jämfört med de priser, som förutsattes vid jordbruksöverenskommelsen

hösten 1955, innebär de nu föreslagna mittpriserna en sänkning av prisnivån,

vars inverkan på konsumentprisindex av jordbruksnämnden belyses

i tabell 12. Av denna framgår, att den sammanlagda indexsänkande effekten

kan beräknas till omkring 0,3 procent.

Jordbruksnämnden framhåller, att någon säkerhet för att den genomsnittliga

producentprisnivån skall inställa sig på den genomsnittliga mittprisnivån

icke föreligger ens om priserna på världsmarknaden fortsättningsvis

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Tabell 12. Prisförändringarnas inverkan på konsumentprisindex

Varuslag

Prishöjning ( + ),

Indexeffekt

prissänkning (—),

i procent

öre per kilogram

Konsumtionsmjölk ..............

+ 1

+ 0,05

Ägg............................

+ f)

+ 0,01

Socker ........................

+ 3

+ 0,03

Rågprodukter ..................

+ 0 fi

+ ('',01

Smör ..........................

- 50

- 0,14

Margarin........................

- 50

- 0,13

Kött och fläsk..................

- 7,9

- 0,03

Matpotatis......................

- 2

- 0,04

Summa

—

- 0,29

skulle kvarligga på en i stort sett oförändrad nivå. De strukturella förändringar,

som kan inträffa i produktionens sammansättning vid det importskydd,

som nu föreslagits, har heller icke kunnat bedömas. Det torde bli

möjligt att belysa nämnda förhållanden, först sedan man följt den faktiska

utvecklingen under någon tid, efter det att det nya systemet trätt i kraft.

Vidare anför jordbruksnämnden, att överenskommelsen mellan nämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation icke endast har innefattat beslut

om mittpriser, prisgränser och införselavgifter. I överenskommelsen har

nämligen därutöver förutsatts, att jordbruket skall erhålla 100 miljoner

kronor av statsmedel till en särskild skördeskadefond. Dessa medel avses

skola utgöra en grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador

(skördeskadeförsäkring eller liknande anordning). Nämnden erinrar

härvid om att tanken på att tillskjuta statsmedel till en dylik fond var

uppe till diskussion redan hösten 1955, då kompensation lämnades jordbruket

för 1955 års missväxt. Nämndens önskemål i detta hänseende kunde

då icke tillgodoses av jordbrukets organisationer, enär ett förverkligande av

detsamma skulle ha lett till att den kontanta kompensationen för missväxten

minskats.

Skördeskaderegleringen kan enligt jordbruksnämnden väntas träda i

kraft tidigast fr. o. m. produktionsåret 1957/58, då den särskilt tillsatta

skördeskadeutredningen torde ha avslutat sitt arbete. Den nu föreslagna

grundfonden ger därför icke något skydd mot en missväxt år 1956. Med

hänsyn härtill har nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffat

överenskommelse om att 4-procentregeln i modifierad form skall tillämpas

för 1956 års skörd. Om kompensation för ett produktionsbortfall utöver 4

procent ej kan erhållas genom prishöjning över mittpriserna, skall statsmakterna

lämna kontant ersättning för felande belopp upp till 50 miljoner

kronor. Därest en större kontant kompensation skulle bli erforderlig, skall

frågan enligt överenskommelsen hänskjutas till Kungl. Maj :t och riksdagen.

I händelse av god skörd skall 4-procentregeln icke tillämpas.

Jordbruksnämnden anmäler i detta sammanhang sin avsikt att inom kort

låta utföra en normkalkyl för 1956/57. Denna torde enligt nämnden kun
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

na begränsas i så måtto, att endast jordbrukets totala inkomster samt inköpen

av fodermedel beräknas. Bedömningen av skördeutfallet vid en senare

företagen omräkning skall enligt överenskommelsen göras med ledning

av en skörderapport per den 31 augusti 1956. Nämnden anför, att det torde

få ankomma på statistiska centralbyrån att infordra uppgifter till denna

rapport, vilken tidigare icke upptagits i centralbyråns arbetsprogram. Omräkning

av kalkylen bör ske endast i den mån så påfordras av jordbrukets

organisationer.

Jordbruksnämnden upplyser, att vid behandlingen av den nu återgivna

överenskommelsen i nämndens råd ledamöterna av rådet Ida Magnusson,

Hjalmar Degerstedt, Thord Wallén samt Anton Johansson förklarat, att de

ansåge det mindre lämpligt att tillämpa 4-procentregeln under år 1956, i

synnerhet som denna ej skulle gälla vid god skörd. De ansåge i stället, att

ett något större belopp borde ställas till förfogande för skördeskadefonden

och att eventuella missväxtersättningar år 1956 borde prövas av Kungl.

Maj :t och riksdagen i vanlig ordning.

Slutligen erinrar jordbruksnämnden i detta avsnitt om att i propositionen

1955: 198 (s. 126) uttalades, att hänsyn vid framläggandet av konkreta

förslag rörande jordbruksregleringen för den närmaste treårsperioden

eventuellt kunde behöva tagas även till strävandena för ett vidgat samarbete

mellan de nordiska länderna. Dessa strävanden torde dock enligt nämndens

mening, såvitt angår jordbruksområdet, ännu icke ha medfört resultat

av sådan art, att de kan beaktas i förevarande sammanhang. Ett hänsynstagande

till de samnordiska intressena finner nämnden emellertid förutsätta,

att Kungl. Maj :t och riksdagen, utan hinder av nu beslutade riktlinjer,

skall kunna vidtaga de åtgärder, som påkallas för den händelse ett nordiskt

samgående på jordbruksområdet framdeles i en eller annan form

skulle bli aktuell.

Departementschefen

Utgångspunkten vid bestämmandet av mittpriserna, prisgränserna och

införselavgifterna i samband med införandet av det nya prissättningssystemet,

nämligen den prisnivå, som kan anses ge jordbruksbefolkningen den

avsedda inkomstlikställigheten, har närmare berörts i det föregående. Såsom

därvid anförts, bör den överenskomna prisnivån utgöra grunden för detaljutformningen

av det nya systemet. De i överenskommelsen angivna inittpriserna,

prisgränserna och införselavgifterna har baserats på nämnda prisnivå

och synes utgöra en godtagbar lösning av jordbrukets prissättningsfrågor

under den treårsperiod, under vilken systemet till en början skall tillämpas.

Utformningen av systemet i fråga om de särskilda produkterna kommer att

närmare behandlas i de avsnitt, som i det följande kommer att ägnas de olika

varuslagen. I detta sammanhang skall jag därför endast beröra vissa i överenskommelsen

angivna huvudpunkter.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Enligt 1955 års riksdagsbeslut bör införselavgifterna i regel icke överstiga

25 procent av importpriset. Det gränsskydd, som enligt nyssnämnda överenskommelse

avses skola lämnas vid införandet av det nya systemet, har

beräknats i genomsnitt uppgå till 26,1 procent för de varuslag, som i större

omfattning ingår eller kan komma att ingå i vår utrikeshandel, eller — om

hänsyn tages till vissa höjningar av införselavgifterna för kött och fläsk,

vilka godtagits genom nämnda riksdagsbeslut — till 26,7 procent. I vissa

undantagsfall — nämligen beträffande fabrikspotatis, socker samt torroch

kondensmjölk — föreslås emellertid ett väsentligt högre gränsskydd.

Bortser man från dessa varuslag, sjunker enligt nämndens beräkningar det

genomsnittliga stödet till 23,8 respektive 24,5 procent.

De i den föregående redogörelsen omförmälda kompensationsavgifterna,

som svarar mot de interna utjämningsavgifterna för brödsäd, fabrikspotatis,

mjölk, grädde och ost samt kött och fläsk, kan, såsom jordbruksnämnden

framhållit, anses ligga utanför den angivna marginalen av 25 procent.

Det bör emellertid anmärkas, att flertalet av dessa avgifter kommer att innebära

en belastning för konsumenterna. I detta sammanhang bör även

nämnas de statliga subventioner av delvis social art, som framför allt utgår

till mjölkproducenterna. Vid normal produktion beräknas samtliga statliga

bidrag till dessa — inklusive producentbidragen — uppgå till cirka 225

miljoner kronor.

Den träffade överenskommelsen innefattar, såsom jordbruksnämnden anfört,

övervägande prissänkningar för konsumenternas del. Deras netto av

prisändringarna har uppskattats till omkring 65 miljoner kronor, under

förutsättning att den faktiska prisnivån genomsnittligen kommer att sammanfalla

med mittprisnivån.

Vid normalt importbehov beräknas årligen i införselavgifter komma att

inflyta ett sammanlagt belopp av mer än 70 miljoner kronor, vartill kommer

cirka 5 miljoner kronor, motsvarande kompensationsavgifter m. m. Detta

innebär en betydande ökning i förhållande till nu inflytande medel. Beroende

på den inhemska produktionens och konsumtionens utveckling, kan

emellertid beloppet komma att variera högst avsevärt.

Införselavgiftsmedlen skall i princip användas för regleringsändamål på

jordbrukets område. Enligt 1955 års riksdagsbeslut skall det ankomma på

Kungl. Maj :t att årligen, efter förslag av jordbruksnämnden, meddela föreskrifter

rörande den huvudsakliga användningen av dessa medel för det

framförliggande året. Därest medlen skulle komma att nämnvärt överstiga

den totalsumma, som nu kan förutses inflyta under normala förhållanden,

bör i enlighet med nämndens förslag överskottet balanseras över till en följande

prissättningsperiod.

Vid behandlingen av propositionen 1955: 198 framhöll jordbruksutskottet

(JoU 1955:39), att det torde vara självklart, att vid en katastrof artad utveckling

för jordbruket — exempelvis på grund av missväxt — särskilda

stödåtgärder skulle kunna övervägas. Med anledning härav vill jag erinra

om att jag år 1953, efter bemyndigande av Kungl. Maj :t, tillkallade särskilda

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

sakkunniga för att utreda frågan om gottgörelse vid skördeskador. Det har

emellertid visat sig, att utredningsuppdraget kräver omfattande specialundersökningar,

varför något förslag i ämnet icke kan föreläggas innevarande

års riksdag. Jag finner mig dock böra tillstyrka att — i enlighet med

vad som förutsatts i den föreliggande överenskommelsen — 100 miljoner

kronor av statsmedel skall avsättas till en särskild jordbrukets skördeskadefond

för att användas i ett planerat system för reglering av skördeskador.

Då en sådan skördeskadereglering kan träda i tillämpning tidigast vid ingången

av produktionsåret 1957/58, innefattar överenskommelsen vidare,

att den nuvarande 4-procentregeln skall i modifierad form tillämpas i fråga

om 1956 års skörd på så sätt att, därest kompensation för ett produktionsbortfall

utöver 4 procent icke kan uppnås genom prishöjningar över mittpriserna,

statsmakterna skall lämna kontant ersättning för felande belopp, dock

högst 50 miljoner kronor. Skulle större kontant kompensation erfordras,

avses frågan härom skola bli prövad av Kungl. Maj:t och riksdagen i särskild

ordning. Med hänsyn till det nya systemets uppbyggnad skall 4-procentregeln

icke tillämpas i händelse av god skörd.

Vad sålunda överenskommits kan jag biträda. Bedömningen av skördeutfallet

bör, såsom angives i överenskommelsen, äga rum med ledning av en

skörderapport per den 31 augusti 1956. Jordbruksnämnden har anmält sig

ha för avsikt att inom kort låta utföra en begränsad normkalkyl för år

1956/57. Omräkning av denna bör ske endast om så påfordras av jordbrukets

organisationer.

I propositionen 1955: 198 anförde jag bl. a., att vid prissättningssystemets

närmare utformning hänsyn eventuellt behövde tagas till strävandena mot

ett vidgat samarbete mellan de nordiska länderna. Såsom jordbruksnämnden

framhållit, har sagda strävanden ännu icke medfört resultat av sådan art,

att de kan beaktas i förevarande sammanhang. Jag anser emellertid, i likhet

med nämnden, att Kungl. Maj :t och riksdagen utan hinder av de beslutade

riktlinjerna framdeles bör kunna vidtaga de åtgärder, som påkallas,

om ett nordiskt samgående på jordbruksområdet skulle bli aktuellt.

Brödsäd m. in.

Jordbruksnämnden

Försör jningsläget

Försörjningsläget i fråga om brödsäd inom landet under innevarande regleringsår

belyses av jordbruksnämnden i följande tablå.

Vete

ton

Lager den 1 september 1955 av gammal skörd

Beredskapslager ............................ 180 000

Övriga lager................................ 75 000

Totallager av gammal skörd.................... 255000

Råg

Summa

ton

ton

50 000

230 000

30 000

105 000

80 000

335 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Vete Råg Summa

ton ton ton

Saluöverskott av 1955 års skörd (uppskattning)..

595 000

110 000

705 000

Tillgångar (utom import)......................

850 000

190 000

1 040 000

Import (beräknad) under tiden den 1 september

1955—den 31 augusti 1956 (utom för foder avsett

vete) ......................................

5 000

25 000

30 000

Totala tillgångar under innevarande regleringsår

855 000

215 000

1 070 000

Avgår förbrukning

Handelsförmalning..........................

510 000

135 000

645 000

Försäljning till jordbruket för utsädes- och fo- derändamål samt svinn....................

70 000

35 000

105 000

Återstod ....................................

275 000

45 000

320 000

Därav beräknat övergångslager den 1 september

1956

Beredskapslager ............................

130 000

20 000

150 000

Hos kvarnar och handel ....................

60 000

25 000

85 000

Rest = överskott att avsättas genom föreningen

Svensk spannmålshandels medverkan..........

85 000

0

85 000

I anslutning till tablån, i vilken kvantiteterna avrundats, lämnar jordbruksnämnden

följande kommentarer.

Beredskapslagret bör enligt beslut av riksdagen normalt utgöra 300 000

ton brödsäd men får under vissa förhållanden nedbringas till lägst 150 000

ton. Bristen i beredskapslagret hösten 1955 var förorsakad av att en del i

lagret ingående brödsäd av god kvalitet under år 1954/55 ställdes till kvarnarnas

förfogande, för att dessa genom blandning i största möjliga utsträckning

skulle kunna utnyttja mältningsskadad brödsäd av 1954 års skörd. En

komplettering av beredskapslagret med sådan skadad brödsäd ansågs icke

böra äga rum annat än i mycket begränsad omfattning.

Den totala lagerbehållningen den 1 september 1955" blev omkring 80 000

ton större än vad som beräknats i nämndens regleringsskrivelse våren 1955,

då övergångslagret uppskattades till totalt 255 000 ton (210 000 ton vete och

45 000 ton råg), varav i beredskapslager 205 000 ton (170 000 ton vete och

35 000 ton råg).

Uppskattningen av saluöverskottet av 1955 års skörd har verkställts med

ledning av hittills inkomna uppgifter rörande jordbrukarnas leveranser. I

importkvantiteten har icke medtagits den rätt betydande import av fodervete,

som ägt rum och som närmare redovisas under avsnittet om fodersäd

och fodermedel. Det i tablån upptagna importvetet avser normalt förekommande

import av huvudsakligen för mannagrynstillverkning avsett hårdvete

(s. k. Durum-vete), vilken kvalitet icke odlas i vårt land.

Inlörselavgiften för vete har under hela regleringsåret varit 10 kronor per

deciton. Med hänsyn till de höga priser på Durum-vete, som varit rådande

till följd av bristande tillgång i de traditionella exportländerna, har emellertid

dispens från avgift lämnats för sådant vete. Även för råg var införselavgiften

i början av regleringsåret 10 kronor per deciton men sänktes på

grund av stegrade importpriser från den 1 november 1955 till 7 kronor 50

öre och Irån den 11 januari 1956 till 5 kronor per deciton.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

in

övergångslagret av brödsäd vid utgången av regleringsåret 1955/50 uppskattas

av föreningen Svensk spannmålshandel till sammanlagt 235 000 ton

brödsäd, innebärande en minskning med 100 000 ton i förhållande till ingångslagret.

Av minskningen hänför sig 80 000 ton till beredskapslagret, som

beräknas bli reducerat till minimikvantiteten genom nettoförsäljning av

50 000 ton vete och 30 000 ton råg. Denna försäljning har betingats dels av

önskvärdheten att hålla lagret fritt från brödsäd av mindre tillfredsställande

kvalitet, dels av nödvändigheten att omsätta i lagret ingående brödsäd av

äldre skördar. Av den försålda kvantiteten har cirka 30 000 ton efter denaturering

ställts till förfogande för utfodringsändamål. Med hänsyn till den

kvantitativt svaga skörden har någon återinläggning icke ansetts befogad.

Av det till 85 000 ton beräknade överskottet av vete har hittills (t. o. m.

mars månad 1956) omkring 55 000 ton sålts för export. Härav har cirka

30 000 ton utgjorts av för utsädesändamål avsett vårvete till Frankrike, medan

resterande 25 000 ton utgjorts av i huvudsak till Västtyskland levererad

kvarnvara. Någon exportförsäljning av råg har icke ägt rum och väntas

icke heller komma att ske. Föreningen Svensk spannmålshandels kostnader

för avsättning av hela överskottet, 85 000 ton vete, beräknas av föreningen

komma att uppgå till sammanlagt omkring 10 miljoner kronor. Att kostnaderna

icke väntas bli större beror på att exporten av utsädesvårvete icke

medfört några egentliga förluster samt på att överskottskvantiteterna blivit

mindre än vad som ursprungligen beräknades. För täckande av sina kostnader

disponerar föreningen förmalningsavgiftsmedel ävensom influtna införselavgiftsmedel,

sammanlagt beräknade till 36 miljoner kronor. Beräknat överskott,

cirka 26 miljoner kronor, skall avtalsenligt överföras till stiftelsen

Spannmålshandelns konjunkturutjämningsfond. Till fonden har tidigare inlevererats

cirka 10 miljoner kronor, utgörande överskott på föreningens verksamhet

under regleringsåret 1954/55. Vid ingången av regleringsåret 1956/

57 kan sålunda fonden beräknas disponera sammanlagt omkring 36 miljoner

kronor.

Vad därefter angår det sannolika utfallet av 1956 års brödsädsskörd vid

normala väderleksförhållanden anför jordbruksnämnden följande beräkningar.

Beträffande 1956 års brödsädsskörd har följande beräkning gjorts med

utgångspunkt från de höstsådda arealerna — 273 000 hektar''höstvete och

123 000 hektar höstråg — och under antagandet, att vårvetearealen blir

190 000 hektar och arealen vårråg 3 000 hektar. Om utvintringen av höstsäden

blir av normal storleksordning (8 procent för höstvete och 4 procent

för höstråg) och skördeutfallet per hektar normalt (höstvete 2 600, vårvete

2 150, höstråg 2 200 och vårråg 1 350 kilogram per hektar), skulle den sammanlagda

veteskörden uppgå till i runt tal 1 050 000 ton och rågskörden till

cirka 260 000 ton. Efter avdrag för lagringsförluster (2 procent) samt avrens

och utfodring (veto 6 procent och råg 10 procent) ävensom utsäde

(95 000 ton vete och 25 000 ton råg) skulle för försäljning och löneförmalning

återstå cirka 870 000 ton veto och 205 000 ton råg. Då det inhemska

konsumtionsbehovet kan uppskattas till omkring 550 000 ton vete och 150 000

ton råg, skulle vid här gjorda antaganden uppstå ett överskott av 1956 års

brödsädsskörd av 320 000 ton vete och 55 000 ton råg. I

I anslutning till dessa uppgifter framhåller jordbruksnämnden, att brödsädsarealerna

i de beräkningar av jordbrukets totala intäkter och kostnader

under treårsperioden 1956/57 —1958/59, som gjorts av den förut omförmäl
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

da beredningsdelegationen, antagits bli något mindre under åren 1957 och

1958 än under år 1956. Man har med hänsyn härtill för hela treårsperioden

uppskattat kvantiteterna för avsalu och löneförmalning till i medeltal 834 000

ton vete och 193 000 ton råg per år, vilket skulle innebära ett överskott av

284 000 ton vete och 43 000 ton råg per år. Nämnden anmärker emellertid,

att någon säker grund för att antaga att brödsädsarealen kommer att minska

icke finnes.

Såsom jordbruksnämnden anfört, torde beredskapslagret vid det nya prisregleringssystemets

införande komma att uppgå till endast 150 000 ton och

bristen — jämfört med normalt beredskapslager — likaledes 150 000 ton,

torde komma att fördelas på 80 000 ton vete och 70 000 ton råg. Räknar man

med att beredskapslagret vid treårsperiodens slut kommer att uppgå till

225 000 ton (175 000 ton vete och 50 000 ton råg), minskar det överskott,

som genom export eller på annat sätt behöver avsättas av föreningen Svensk

spannmålshandel. Föreningen skulle i sådant fall, anför nämnden, med utgångspunkt

från beredningsdelegationens beräkningar under hela treårsperioden

behöva bestrida kostnaderna för avsättning av sammanlagt (3 X

284 000 — 45 000 =) 807 000 ton vete och (3 X 43 000 — 30 000 =) 99 000

ton råg eller i medeltal omkring 269 000 ton vete och 33 000 ton råg per år.

Det nya prisregleringssystemet

Vete och råg. I fråga om det nya prisregleringssystemet lämnar jordbruksnämnden

följande sammanfattning av redan beslutade grundregler.

Riksdagens beslut hösten 1955 rörande det nya prisregleringssystemet innebär

i fråga om brödsäd, att importen skall vara fri och att det inhemska

priset i princip skall skyddas genom en fast införselavgift. Föreningen

Svensk spannmålshandels ensamrätt till import och export skall i samband

därmed upphöra. Vad nu sagts gäller, så länge det inhemska priset ligger

mellan de prisgränser, som enligt beslutet skall fastställas. Dessa gränser

skall ligga ± 12 procent från mittpriset.

Med hänsyn till utbudens koncentration till några få månader på hösten

skall emellertid föreningen Svensk spannmålshandel den 1 april eller annan

lämplig dag på våren inlösa den svenskodlade brödsäden till priser,

som föreningen med ledning i första hand av det internationella prisläget

för brödsäd har att varje år ange omedelbart före skördens början. Vid bestämmandet

av inlösenpriserna måste hänsyn också tagas till den uppskattade

storleken av den nya skörden och till de exportförluster, som kan beräknas

uppkomma. Genom denna anordning överföres till föreningen risken för att

priserna på världsmarknaden under loppet av ett regleringsår kan komma

att falla. Föreningen får en motsvarande chans till prisvinst vid stigande

prisutveckling. Inlösenpriserna bör, om så erfordras, stödjas genom inmalningstvång.

Förutsättningen för att dylikt tvång skall få tillämpas skall dock

vara, att inlösenpriserna har bestämts med rimlig hänsyn till utvecklingstendenserna

på den internationella marknaden. Så skall anses vara fallet, om

beslutet rörande inlösenpriserna biträtts av statens representanter i föreningen.

Under angivna förutsättning skall det ankomma på nämnden att i fall

av behov tillämpa inmalningstvång för svensk brödsäd för att stödja inlösenpriserna.

Inmalningsprocenten skall bestämmas av nämnden efter sam
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956 113

råd med föreningen, varvid ett 100-procentigt inmalningstvång om möjligt

bör undvikas.

För att finansiera föreningen Svensk spannmålshandels kostnader för avsättning

av brödsädsöverskotten skall även i fortsättningen en förmalningsavgift

upptagas. I fråga om avgiftens storlek och avtrappning vid stigande

producentpris har i enlighet med riksdagens beslut överenskommelse träffats

vid de nu förda förhandlingarna.

Jordbruksnämnden övergår härefter till en redogörelse för de vid förhandlingarna

med jordbrukets förhandlingsdelegation överenskomna inittpriserna,

införselavgifterna in. m. och anför, att enligt den träffade överenskommelsen

mittpriset för vete skall vara 42 kronor samt övre och nedre

prisgränserna 47 respektive 37 kronor per deciton. Vidare har man för råg

överenskommit, att mittpriset skall vara 38 kronor och prisgränserna 43

respektive 33 kronor per deciton. Alla dessa priser avser odlarpriser vid leverans

till prisort av brödsäd utav normalkvalitet per den 1 april, vilken

dag föreningen Svensk spannmålshandel förklarat sig vilja tillämpa såsom

inlösendag. Mittpriset för vete överensstämmer med nu gällande inlösenpris,

medan mittpriset för råg ligger 1 krona per deciton högre. Införselavgiften

har för såväl vete som råg föreslagits skola fastställas till 7 kronor

per deciton, så länge respektive inlösenpriser ligger mellan prisgränserna.

Jordbruksnämnden upplyser, att bestämningen av mittpriset och importavgiften

för vete grundats på ett genomsnitt av vissa världsmarknadsnoteringar,

omräknade till att avse med svenskt vete jämförlig kvalitet och gällande

de senast förflutna tolv månaderna. De noteringar, som härvid främst

använts, har varit dels Liverpoolbörsens notering för franskt vete, dels den

tyska firman Toepfers notering för amerikanskt Red Winter- och Manitobavete.

Mittpriset för råg har beräknats med ledning av de priser, till vilka råg

under innevarande regleringsår har kunnat inköpas till Sverige. I samtliga

fall har enligt nämnden hänsyn tagits till att under regleringsåret spannmålsfrakterna

varit onormalt höga. Sålunda har man antagit, att frakten

från Förenta Staterna legat per den 1 september 1955 1 krona 50 öre och

per den 1 februari 1956 1 krona 70 öre per deciton över normal fraktnivå.

Enligt den beslutade utformningen av prissättningen på brödsäd skall

anpassningen av inlandspriserna till den internationella marknadsutvecklingen

ske endast en gång varje år, nämligen vid den tidpunkt, då inlösenpriserna

fastställes. Eu konsekvens härav bör, anför jordbruksnämnden, bli

att nedre respektive övre prisgränsen icke skall anses under- respektive

överskriden, med mindre ett lägre respektive högre inlösenpris fastställts

än som motsvarar nedre respektive övre prisgränsen. Härvid förutsättes att

inlösenpriset biträtts av statens representanter i föreningen Svensk spannmålshandel.

Huruvida och i så fall vilka ingripanden som bör göras vid

under- eller överskridande av prisgräns, bör i enlighet härmed — för det

kommande regleringsåret — avgöras i samband med eller omedelbart efter

inlösenprisets fastställande. Prisbildningen på den svenska marknaden blir

före inlöscndagen i princip fri. Emellertid bör enligt nämndens mening för
8

Dihang till riksdagens protokoll 19i>6. i samt. .Yr 165

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

eningen ha möjlighet att verkställa eventuellt behövliga marknadsreglerande

åtgärder, för det fall odlarpriserna tenderar att understiga en i förhållande

till inlösenpriserna skäligt anpassad nivå. Detta kan t. ex. ske genom

att föreningen själv verkställer slödköp av brödsäd. Det bör enligt

nämnden vidare givetvis stå föreningen fritt att, om så anses lämpligt, träffa

överenskommelse med handeln och industrien om viss gemensam prissättning

före inlösendagen.

Enligt vid förhandlingarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation utförda beräkningar skulle på grundval av förenämnda

mittpris och nu rådande världsmarknadspris förlusten vid export

av vete uppgå till omkring 11 kronor per deciton. Kostnaderna för export

av 269 000 ton vete (d. v. s. det förut beräknade genomsnittliga exportöverskottet)

skulle då uppgå till cirka 29,5 miljoner kronor per år. Exportförlusten

per deciton vid försäljning av råg kan enligt nämnden vid den antagna

världsmarknadsnivån snarast beräknas bli något lägre än för vete. För

att täcka kostnaderna för avsättning av 33 000 ton råg torde därför icke

behövas mer än i runt tal 2,5 miljoner kronor.

Enligt den träffade uppgörelsen skall förmalningsavgiften vid det överenskomna

mittpriset på vete vara 5 kronor per deciton. Denna avgift väntas

enligt jordbruksnämnden för helt år —- för vete och råg sammanlagt — ge

ett belopp av 34 miljoner kronor. Vid det beräknade genomsnittliga exportöverskottet

skulle sålunda förmalningsavgiftsmedlen komma att täcka kostnaderna

för avsättning av brödsädsöverskottet vid de avtalade mittpriserna.

I anslutning härtill understryker jordbruksnämnden, att förut nämnda

beräkningar hänför sig till en relativt osäker prognos, samt anför härom

följande.

Kostnaderna för avsättning av brödsädsöverskottet påverkas i mycket hög

grad av såväl förskjutningar i arealerna och skördeutbytet som fluktuationer

i världsmarknadspriserna. Vidare bör påpekas, att man vid beräkningarna

antagit, att någon import av brödsäd icke kommer att ske. Om sä

skulle bli fallet, ökas exportbehovet och därmed föreningen Svensk spannmålshandels

kostnader. Visserligen inflyter genom importen ökade avgiftsmedel,

men dessa torde komma att rätt väsentligt understiga de kostnader,

som uppstår för avsättningen av det mot importen svarande ökade exportöverskottet.

De merkostnader, som kan uppstå till följd av nu nämnda förhållanden,

avses skola täckas av medel i Spannmålshandelns konjunkturutjämningsfond,

vilken vid det nya systemets ikraftträdande, som förut

nämnts, beräknas uppgå till omkring 36 miljoner kronor. I

I detta sammanhang anmäler jordbruksnämnden, att föreningen Svensk

spannmålshandel i skrivelse till nämnden den 23 mars 1956 (bilaga 7), under

hänvisning till vad nyss sagts om verkningarna av en import av brödsäd,

understrukit nödvändigheten av att inmalningstvång användes för att

förhindra onödig import av brödsäd. Skälen härför sammanfattar nämnden

på följande sätt.

Föreningen förordar i sin skrivelse, att sådant inmalningstvång skall sättas

i kraft redan vid det nya systemets genomförande och sedan gälla i fort
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

115

sättningen. Om inmalningstvång införes, först sedan behovet härav fullt

klarlagts, kan enligt föreningen den situationen uppstå, att stora kvantiteter

brödsäd redan införts till landet eller i varje fall kontrakterats för import,

innan inmalningstvånget hunnit träda i kraft. Föreningen har under hand

påtalat risken för att svenska exportföretag kan komma att genomföra kompensationsaffärer,

varigenom de importerar brödsäd, som kan säljas till underpris

på den svenska marknaden.

Jordbruksnämnden framhåller för sin del, afl enligt riksdagens beslut inmalningstvång

får tillgripas, endast om så erfordras för att stödja inlösenpriserna.

En bedömning härav måste ske fortlöpande. En förutsättning för inmalningstvång

är vidare, att inlösenpriserna bestämts med rimlig hänsyn till

utvecklingstendenserna på den internationella marknaden.

Föreningen Svensk spannmålshandel har i sin skrivelse vidare framhållit

vakten av att avslutade utlandsaffärer med brödsäd registreras hos föreningen,

redan innan de resulterat i faktisk import eller export. Härom anför jordbruksnämnden

följande.

Föreningen har åberopat samma skäl, som jordbruksnämnden anförde i

sitt yttrande över jordbruksprisutredningens förslag rörande den fortsatta

brödsädsregleringen. Nämnden påpekade därvid, att den avsedda effekten av

ett inmalningstvång icke kan nås, om man ej har säkerhet för att utländsk

brödsäd icke blir föremål för inlösen eller försäljes till kvarn under föregivande

av att varan är av svenskt ursprung. Nämnden anförde också, att utländsk

brödsäd icke alltid kan okulärt skiljas från svenskodlad vara. Vidare

ansåg nämnden, att man genom särskilda åtgärder måste skydda sig mot reimport

av svensk brödsäd, för vilken exportbidrag utbetalats. Sådan svensk

brödsäd borde i regleringshänseende betraktas som utländsk.

Jordbruksnämnden uppger sig dela föreningens åsikt, att det av angivna

skäl blir nödvändigt icke blott att registrera gjorda avslut om import och export

utan även att införa någon form av rapporteringsskyldighet vid vidareleverans

av importerad brödsäd. Sådan registrering behöves enligt nämndens

mening också, för att föreningen skall erhålla en säker statistisk grund för

sin verksamhet. Nämnden hänvisar i detta sammanhang till att den i andra

avsnitt av sin skrivelse föreslagit vissa åtgärder för registrering av importen,

samt anför, att en registrering av exporten lämpligen kan ske i samband med

att exportören ansöker om exportbidrag. Nämnden framhåller också, att förordningen

den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser om prisregleringen

för vete och råg ger nämnden befogenhet att utfärda sådana föreskrifter

om rapportering vid yrkesmässig handel med brödsäd, som kan finnas

erforderliga för att nå nu nämnt syfte.

Föreningen Svensk spannmålshandel har i sin skrivelse tillika föreslagit,

att föreningens inlösen av brödsäd i fortsättningen — liksom hittills — skall

ske per den 1 april ävensom alt prisorterna skall vara oförändrade. Jordbruksnämnden

anför, att den för sin del icke har någon erinran häremot, liksom

ej heller mot ett i skrivelsen framfört förslag, att särskild prishöjningsavgift

skall kunna ultagas för övergångslager vid höjning av inlösenpriset.

Författningsmässigt underlag härför finnes i nyssnämnda förordning den 5

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

juni 1953 (nr 375). Eventuellt inflytande avgiftsmedel bör enligt nämnden

ställas till föreningens förfogande, då föreningen själv har att svara för ersättningar,

som på motsvarande sätt lämnas, om inlösenpriset sänkes.

I anslutning till vad föreningen anfört, förordar jordbruksnämnden, att

föreningen även i fortsättningen skall äga rätt att, i den mån så erfordras och

på de villkor, som anges av nämnden, utnyttja sin kredit hos staten för att

finansiera spannmålshandlares och kvarnars inköp av brödsäd. Sådant medgivande

har av 1955 års riksdag lämnats såvitt angår 1955 års skörd. Nämnden

förutsätter, att ramen för statskrediterna och villkoren för deras erhållande

skall vara oförändrade.

Jordbruksnämnden övergår härefter till frågan om förmalningsavgiftens

avtrappning vid stigande brödsädspris och anför till belysande av denna fråga

inledningsvis följande.

Enligt den nu träffade överenskommelsen skall mittpriset för vete vara 42

kronor samt prisgränserna 47 och 37 kronor per deciton. Införselavgiften mellan

prisgränserna skall vara 7 kronor per deciton. Producentpriset kan, så

länge kvantitativ reglering av utrikeshandeln icke ifrågakommer, förutsättas

bli lika med importpriset (inklusive införselavgiften) med avdrag av

handelsmarginal (nu beräknad till 1 krona per deciton). Konsumentpriset,

d. v. s. vederbörande kvarns kostnad för råvaran vid förmalningen, motsvarar

producentpriset med tillägg av handelsmarginal (1 krona per deciton)

samt förmalningsavgift.

Mellan prisgränserna kan konsumentpriset variera mellan lägst 43 kronor

per deciton (d. v. s. lägsta producentpris 37 kronor -f- marginal 1 krona -jhögsta

förmalningsavgift 5 kronor) och högst 51 kronor per deciton (högsta

producentpris 47 kronor + marginal 1 krona -|- lägsta förmalningsavgift 3

kronor).

Jordbruksnämnden upplyser därefter, att man vid förhandlingarna enats

om att förmalningsavgiften skall sänkas med 50 öre per deciton (d. v. s. till

4 kronor 50 öre per deciton), om inlösenpriset blir 43 kronor per deciton, och

därefter med ytterligare 50 öre för varje kronas stegring i inlösenpriset. Avtrappningen

skall emellertid upphöra vid en förmalningsavgift av 3 kronor

per deciton. Förmalningsavgiften för råg avses alltid skola utgå med samma

belopp som för vete. Systemets verkan i fråga om vete belyses av nämnden i

följande tablå.

Inlösenpris, kronor per deciton........

...... 41

42

43

44

45

46

47

Förmalningsavgift » » ........

...... 5

5

4,5

4

3,5

3

3

Konsumentpris » » ........

...... 47

48

48,5

49

49,5

50

51

Jordbruksnämnden framhåller, att systemet givetvis icke innebär en ovillkorlig

skyldighet för nämnden att i alla lägen medge ett uttagande av här angivna

avgift till fullt belopp. Skulle t. ex. behovet av avgiftsmedel vid felslagen

skörd kraftigt minska, kan förmalningsavgiften sättas till lägre belopp,

om föreningen Svensk spannmålshandel och nämnden är ense därom. Nämnden

anmäler, att vid förhandlingarna förutsatts, att förmalningsavgiften under

regleringsåret 1956/57 skall utgå med maximibeloppet 5 kronor per deciton.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år l!)5G

Slutligen erinrar jordbruksnämnden om att enligt riksdagens beslut kvantitativa

exportregleringar icke bör vidtagas omedelbart, då den övre prisgränsen

tangeras, samt att det enligt samma beslut skall ankomma på nämnden

att avge förslag angående den prisnivå, vid vilken sådan åtgärd bör övervägas.

I anslutning härtill, upplyser nämnden, har man vid överläggningarna

enats om att ifrågavarande nivå för vete och råg skall ligga 3 kronor per deciton

högre än den övre prisgränsen.

Mjöl och gryn av vete och råg. Jordbruksnämnden erinrar om att riksdagens

beslut hösten 1955 innebär, att i fortsättningen införselavgift skall uttagas

vid import av mjöl och gryn av vete och råg i stället för såsom hittills tull.

Jordbruksprisutredningen föreslog i sitt betänkande, att införselavgiften för

nämnda produkter skulle sättas 4 kronor per deciton högre än avgiften för

råvaran. Därutöver skulle emellertid — liksom enligt riksdagsbeslutet — uttagas

en särskild avgift motsvarande vid importtillfället gällande förmalningsavgift

för råvaran (s. k. kompensationsavgift).

Jordbruksnämnden anmäler, att nämnden nu — med hänsyn till tulltaxekommitténs

ställningstagande till storleken av ett manufaktureringsskydd,

vilket enligt kommittén normalt icke bör utgöra mer än omkring 13 procent

av manufaktureringskostnaderna — ansett sig böra föreslå, att införselavgiften

för mjöl och gryn av vete och råg skall fastställas till 10 kronor 50 öre

per deciton, d. v. s. 3 kronor 50 öre över införselavgiften för vete och råg.

Nämnden upplyser, att den i denna fråga haft överläggningar med såväl jordbrukets

förhandlingsdelegation som representanter för kvarnindustrien. Även

med denna avgift blir inanufaktureringsskyddet för en del förädlingsprodukter

väl högt (för vetemjöl omkring 18 procent), medan det för andra överensstämmer

med tulltaxekommitténs intentioner (för mannagryn cirka 13 procent).

Det synes emellertid nämnden av praktiska skäl vara önskvärt att tilllämpa

samma införselavgift för samtliga ifrågakommande förädlingsprodukter

av brödsäd. Det förutsättes, att utöver införselavgiften s. k. kompensationsavgift

motsvarande förmalningsavgiften skall komma att uttagas. Denna

avgift måste emellertid vara rörlig med hänsyn till eventuella variationer

i förmalningsavgiftens storlek och skall i enlighet med riksdagens tidigare beslut

grundas på mjölets utmalningsgrad.

Direktiven till föreningen Svensk spannmålshandel m. in. I samband med

att föreningen Svensk spannmålshandel hösten 1954 började sin verksamhet

utfärdade jordbruksnämnden i enlighet med beslut av 1954 års riksdag direktiv

för föreningens verksamhet. Dessa direktiv, som godkänts av Kungl. Maj :t,

bär med mindre justeringar gällt även för regleringsåret 1955/56. Det nya

svstem för prisregleringen av jordbruksprodukter, som nu genomföres, föranleder

vissa ändringar av direktiven, bl. a. med hänsyn till att föreningens ensamrätt

till export och import skall upphöra. Nämnden anmäler i detta sammanhang

sin avsikt att efter överläggningar med föreningen utarbeta nya direktiv

för denna samt underställa Kungl. Maj :t dessa för godkännande.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kiingl. Maj.ts proposition nr 16Ö år 195(i

Det internationella veteavtalet. Sedan någon lid tillbaka pågår en internationell

konferens berörande frågan, huruvida och i så fall på vilka villkor det

internationella veteavtalet skall fortsätta efter den 31 juli 1956, då det nu gällande

avtalet utlöper. Sverige deltager i denna konferens på exportländernas

:ida. Frågan om veteavtalets fortsatta existens har ännu icke avgjorts, men

den svenska delegationen har erhållit instruktioner att anmäla ett positivt

svenskt intresse att deltaga i ett nytt avtal såsom exportland. Vid en anslutning

från svensk sida till ett sådant avtal uppkommer vissa speciella problem.

Härom anför jordbruksnämnden i sin skrivelse i huvudsak följande.

Nu gällande veteavtal innebär i princip att, om världsmarknadspriset för

vete överstiger visst fixerat belopp (maximipriset), importländerna kan påfordra

att få köpa avtalade kvantiteter till det i avtalet angivna maximipriset.

Å andra sidan har exportländerna, när världsmarknadspriset understiger

visst belopp (minimipriset), rätt att påyrka, att importländerna köper avtalade

kvantiteter till detta ininimipris. Spelrummet mellan maximi- och minimipriset

uppgår i nu löpande avtal till 50 cents per bushel, vilket motsvarar

9 kronor 50 öre per deciton. Någon större ändring av principerna torde icke

vara aktuell i ett eventuellt nytt avtal. Detsamma gäller spänningen mellan

prisgränserna. Prisspänningen i ett nytt avtal kan därför väntas bli något

mindre än motsvarande prisskillnad mellan övre och nedre prisgränsen för

vete i det nya svenska systemet.

Emellertid ligger prisgränserna enligt det internationella veteavtalet betydligt

lägre än motsvarande svenska prisgränser. För baskvaliteten, »Manitoba

nr I Atlantic» i lager vissa inlandshamnar (Fort William/Port Arthur) vid

övre sjön i Nordamerika, kan prisgränserna omräknade i svenskt mynt beräknas

bli omkring 38 respektive 28 kronor 50 öre per deciton. För att få en ungefärlig

jämförelse med priset för svenskt vete av normalkvalitet, levererat av

odlare till prisort, kan följande kalkyl vara av intresse.

Kostnaderna för transport till tyska hamnar kan för Manitobavetet uppskattas

till cirka 9 kronor 30 öre per deciton och för svenskt vete till omkring

3 kronor 10 öre per deciton. Skillnaden i transportkostnad innebär

för svenskt vete en förmån av 6 kronor 20 öre per deciton. Västtyskland

uppges ha för levererade kvaliteter svenskt vete betalat i genomsnitt 4 kronor

50 öre per deciton lägre pris än vad som samtidigt betalats för Manitoba

nr I. Detta belopp bär dragas från fraktskillnaden, varefter återstår 1 krona

70 öre per deciton till förmån för svenskt vete. För att veteavtalets prisgränser

skall kunna jämföras med svenska odlarpriser för normalkvalitet skall

emellertid fråndragas dels cirka 1 krona per deciton motsvarande handelsmarginal,

dels omkring 1 krona 70 öre per deciton utgörande tilläggsreglering

för vatten- och proteinhalt (4 procent). Man kommer då till att de mot

veteavtalets prisgränser svarande svenska odlarpriserna blir omkring 1 krona

per deciton lägre än gällande prisgränser för veteavtalets baskvalitet. De

förut angivna prisgränserna skulle sålunda till svensk odlare motsvara 37

kronor respektive 27 kronor 50 öre per deciton, vilket i fråga om maximipriset

betyder 10 kronor och i fråga om minimipriset 9 kronor 50 öre per

deciton lägre priser än de enligt vårt nya inhemska system gällande prisgränserna.

Så länge världsmarknadspriserna håller sig inom ramen för det internationella

veteavtalets prisgränser, föreligger för de till avtalet anslutna länderna

icke några direkta inköps- eller försäljningsförpliktelser. Avtalet kan

icke desto mindre även i dylika lägen ha en viss prisstabiliserande effekt.

Först när de fria världsmarknadspriserna över- eller underskrider prisgrän
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

serna, inträder de anslutna ländernas skyldigheter respektive rättigheter. De

i avtalet intagna kvantiteterna gäller leveranser under ett konsumtionsår

(den 1 augusti—den 31 juli). Då det är omöjligt att i förväg avgöra marknadsutvecklingen,

blir det av stor vikt för de anslutna länderna att hos veterådet

(International Wheat Council i London) låta registrera även sådana

transaktioner, som avslutats till »fria» priser mellan prisgränserna. Om så

icke sker, riskerar ett importland att tvingas köpa ut hela sin avtalskvanlitet

till minimipris, även om man dessförinnan redan köpt hela sitt behov

från anslutna exportländer. På samma sätt kan ett exportland tvingas sälja

sin avtalskvantitet till maximipris, oaktat man redan tidigare till medlemsstater

sålt sitt överskott till fria priser inom avtalets prisgränser.

Enligt det nya svenska prisregleringssystemet skall exporten normalt icke

vara kvantitativt reglerad, utan det skall stå var och en fritt att verkställa

exportförsäljningar. Om Sverige blir medlem i det nya internationella veteavtalet,

skall staten garantera att våra förpliktelser fullgöres. I detta sammanhang

uppstår flera problem. Om dessa anför jordbruksnämnden följande.

Det blir nödvändigt att genomföra en sådan ordning, att en exportör icke

får rätt att verkställa försäljning till ett till veteavtalet anslutet importland

liksom ej heller till utomstående land, om varan destineras till deltagarland,

med mindre exportören förbinder sig att registrera försäljningen hos veterådet.

Enligt nämndens mening bör sådan registrering för Sveriges del lämpligen

företagas centralt genom föreningen Svensk spannmålshandel.

Vidare uppkommer frågan, huruvida exportförsäljning till land, som icke

är medlem av veteavtalet, skall medges, innan den svenska exportkvoten

inom avtalet fullgjorts och registrerats. Att helt kategoriskt hindra sådan

export till utomstående länder torde vara mindre välbetänkt. Om man antar,

att Sveriges exportbehov av vete blir större än avtalskvantiteten inom

veteavtalet, vilket är troligt, kan nämligen i så fall riskeras, att möjligheten

till fördelaktiga exportförsäljningar i början av avtalsåret försittes. Lämpligast

torde vara, att föreningen Svensk spannmålshandel får bedöma, huruvida,

och i vilken omfattning export skall få ske till utomstående länder.

Skulle världsmarknadspriset komma att överstiga maximipriset i veteavtalet,

blir följden av ett svenskt deltagande i avtalet, att exportörerna måste

sälja till lägre pris än som kan erhållas på den fria marknaden. För den individuelle

exportören synes detta icke behöva få några ekonomiska konsekvenser,

eftersom han i sådant fall förutsättes komma att erhålla ett motsvarande

högre exportbidrag av föreningen Svensk spannmålshandel. Däremot

kommer förhållandet att direkt inverka på denna förenings ekonomi

och härigenom i andra hand även på det svenska odlarpriset. Det skulle

därför kunna rent teoretiskt ifrågasättas, huruvida icke staten borde svara

för genom Sveriges deltagande i veteavtalet eventuellt uppkomna merkostnader

för föreningen.

Å andra sidan kommer i motsatt fall — om världsmarknadspriset understiger

minimipriset inom veteavtalet — exportörerna att kunna erhålla ett

högre pris än vad som annars varit möjligt. Detta kommer då att minska

föreningen Svensk spannmålshandels förluster till fördel för de svenska

brödsädsodlarna.

Jordbruksnämnden upplyser, att nämnden — i anledning av vad som nu

anföris ävensom med hänsyn till att förutsättningarna för att världsmark
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

nadspriserna skall över- eller understiga respektive prisgränser synes böra

betraktas som helt likvärdiga — med föreningen Svensk spannmålshandel

träffat överenskommelse om att föreningen själv skall taga såväl de risker

som de vinstmöjligheter, vilka kan uppkomma genom Sveriges anslutning

till det internationella veteavtalet. Statens förpliktelser enligt avtalet kommer

därigenom att överflyttas till föreningen.

Prisfallsersättning till vissa kvarnar

Jordbruksnämnden erinrar om att Kungl. Maj:t enligt riksdagens skrivelse

den 27 maj 1955, nr 320, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1955: 180

angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område in. m. jämte

i ämnet väckta motioner bemyndigats att av anslaget Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område för budgetåret 1954/55 till vissa kvarnar m. fl.

utbetala ersättning för prisfall på brödsäd i enlighet med de grunder, som

jordbruksutskottet angivit i sitt utlåtande 1955: 25. I nämnda utlåtande har

jordbruksutskottet tillstyrkt, att Kungl. Maj :t skall erhålla bemyndigande

att till vissa kvarnar och spisbrödsfabriker med kvarnrörelse utbetala prisskillnadsersättning

av 2 kronor 45 öre per deciton vete och 5 kronor 95 öre

per deciton råg för övergångslager av gammal skörd per den 31 juli 1954

enligt en av nämnden överlämnad förteckning upptagande 165 kvarnföretag.

Nämnden framhåller vidare, att den av jordbruksutskottet berörda förteckningen,

som upprättades den 12 april 1955, upptog de kvarnar, vilka fram

till detta datum hos nämnden sökt kompensation för den höjning av förmalningsavgiften,

som trädde i kraft den 1 augusti 1954. Begränsningen av

ersättningsmöjligheten till de i förteckningen upptagna företagen har enligt

nämnden medfört, att sex kvarnar, vilka först efter den 12 april 1955 inkommit

med ansökan om kompensationsersättning, icke erhållit prisskillnadserättning.

Enär dessa kvarnar —- i likhet med de i förteckningen

upptagna —- enligt nämndens mening bör komma i åtnjutande av prisskillnadsersättning,

hemställer nämnden, att sammanlagt 3 117 kronor 85 öre

måtte få utbetalas till dem ur reservationsanslaget Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Ifrågavarande kvarnar har upptagits i en särskild,

till jordbruksdepartementet separat översänd förteckning.

Departementschefen

I fråga om brödsäd innebär 1955 års riksdagsbeslut bl. a., att importen

skall vara fri och att det inhemska priset i princip skall skyddas genom

en fast införselavgift. Föreningen Svensk spannmålshandels nuvarande ensamrätt

till import och export skall i samband därmed upphöra. Det sagda

gäller, så länge det inhemska priset ligger mellan vissa prisgränser, vilka

skall fastställas till ± 12 procent från mittpriset.

I propositionen 1955:198 framhöll jag, att ett gränsskydd åt brödsädsodlingen

i form av inom vissa gränser fasta införselavgifter kan medföra

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

vissa icke önskvärda konsekvenser. Jordbrukarna är av olika skäl tvungna

att under förhållandevis kort tid efter skörden saluföra sin produktion och

har följaktligen icke möjlighet att avvakta den internationella prisutvecklingen.

Handeln å sin sida söker givetvis begränsa sina risker i samband

med eventuella prisfall på den internationella marknaden och kan därför

antagas komma att vid inköp utgå från den mest pessimistiska bedömningen

av den internationella prisutvecklingen. Man kan sålunda räkna med

att producentpriset i regel kommer att bli lägre än det genomsnittliga importpriset

under året jämte införselavgiften. I propositionen föreslog jag

därför, att föreningen Svensk spannmålshandel även framdeles skulle fastställa

inlösenpriser för vete och råg att gälla exempelvis per den 1 april

och att dessa inlösenpriser, om så erfordrades, skulle kunna stödjas genom

inmalningstvång. Riksdagen godkände en sådan utformning av systemet.

I den nu föreliggande överenskommelsen föreslås, att mittpriset för vete

skall fastställas till 42 kronor per deciton samt den övre och den nedre prisgränsen

till 47 respektive 37 kronor per deciton. För råg föreslås mittpriset

skola fastställas till 38 kronor samt prisgränserna till 43 respektive 33 kronor

per deciton. Alla dessa priser avser odlarpriser för normalkvalitet vid

leverans till prisort per den 1 april, vilken dag föreningen Svensk spannmålshandel

förklarat sig vilja tillämpa som inlösendag. Vidare föreslås införselavgiften

för såväl vete som råg skola fastställas till 7 kronor per deciton,

så länge inlösenpriserna ligger mellan prisgränserna. Eftersom anpassningen

av inlandspriserna till den internationella marknadsutvecklingen i

fråga om brödsäd sker endast en gång årligen, hemställer nämnden, att den

nedre respektive övre prisgränsen skall anses under- respektive överskriden,

därest det fastställda inlösenpriset, vilket skall ha biträtts av statens representanter

i föreningen, ligger utanför prisgränserna. Mot vad sålunda föreslagits,

har jag icke något att erinra.

Enligt förut nämnda riksdagsbeslut bör i fråga om brödsäd kvantitativ

exportreglering icke vidtagas omedelbart, då den övre prisgränsen tangeras,

utan först när det inhemska priset har uppnått en nivå, som något överstiger

nämnda prisgräns. Vid prisförhandlingarna har man enats om att

den nivå, vid vilken dylika regleringar bör komma i fråga, skall ligga 3

kronor per deciton högre än den övre prisgränsen för respektive vete och

råg. Häremot torde icke vara något alt erinra.

Föreningen Svensk spannmålshandel har i skrivelse till jordbruksnämnden

framhållit nödvändigheten av att inmalningstvång användes för att

hindra onödig import av brödsäd. Enligt föreningens uppfattning bör inmalningstvång

därför införas redan vid det nya systemets genomförande. Enligt

1955 års riksdagsbeslut skall emellertid inmalningstvång få användas

endast i syfte alt stödja inlösenpriserna under förutsättning tillika, att

dessa priser bestämts med rimligt hänsynstagande till utvecklingstendenserna

på den internationella marknaden. Någon ändring av den av riksdagen

sålunda intagna ståndpunkten finner jag mig icke böra föreslå utan anser,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

att en bedömning av behovet utav inmalningstvång måste ske fortlöpande.

Vad föreningen anfört, torde därför icke böra föranleda någon åtgärd.

I propositionen 1955: 198 anförde jag vidare bl. a., att enligt jordbruksnämnden

viss risk förelåg för att utländsk brödsäd eller svensk brödsäd, som

efter export återinfördes, skulle utbjudas till inlösen. Jag ansåg, att det

borde ankomma på nämnden att närmare undersöka detta spörsmål samt

att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag om åtgärder för att hindra, att

inlösen av sådan vara skulle kunna äga rum. Nämnden har nu meddelat,

alt föreningen Svensk spannmålshandel i sådant hänseende anser det vara

nödvändigt, att avslutade utlandsaffärer med brödsäd registreras redan

innan de utmynnat i faktisk import eller export. Nämnden delar föreningens

åsikt, att ej blott gjorda avslut om införsel och utförsel bör registreras

utan även någon form av rapporteringskyldighet vid vidareleverans av importerad

brödsäd bör införas. Därvid påminner nämnden om att den i andra

avsnitt av sin skrivelse föreslagit vissa åtgärder för registrering av import.

Nämnden framhåller, att en registrering av export lämpligen bör ske i

samband med att exportören ansöker om exportbidrag. Vad nämnden sålunda

anfört, kan jag biträda. I den mån annan registrering eller rapportering

prövas erforderlig, äger nämnden meddela föreskrift därom med stöd av

förut nämnda förordning den 5. juni 1953 (nr 375). I likhet med nämnden

anser jag vidare, att särskild prishöjningsavgift bör kunna uttagas för övergångslager

vid höjning av inlösenpriset och att härigenom inflytande medel

bör ställas till förfogande för föreningen, vilken själv bör svara för ersättningar,

som på motsvarande sätt lämnas, om inlösenpriset sänkes.

De kostnader, som föreningen Svensk spannmålshandel får vidkännas för

avsättningen av uppkommande överskott på brödsäd, avses även i fortsättningen

skola bestridas bl. a. genom att en förmalningsavgift uttages för

såväl vete som råg. Enligt nyssnämnda överenskommelse föreslås avgiften

skola anknytas till vetepriset samt utgå med maximibeloppet — 5 kronor

per deciton —- vid ett inlösenpris, som är lika med eller lägre än mittpriset.

Avgiften avses, då priset på vete ligger högre än mittpriset, skola sänkas

med 50 öre per deciton vid ett inlösenpris av 43 kronor per deciton och därefter

med ytterligare 50 öre för varje kronas stegring av inlösenpriset, dock

att den lägst skall utgå med 3 kronor. Vid prisförhandlingarna har förutsatts,

att avgiften under regleringsåret 1956/57 skall utgå med maximibeloppet,

5 kronor per deciton.

Vad sålunda överenskommits torde böra godkännas. Jag vill dock i likhet

med nämnden framhålla, att det givetvis icke skall föreligga någon ovillkorlig

skyldighet att i alla lägen medge att förut angivna förmalningsavgifter

helt uttages. Minskas t. ex. på grund av felslagen skörd behovet av

avgiftsmedel, bör förmalningsavgiften efter samråd med föreningen Svensk

spannmålshandel kunna fastställas till lägre belopp.

Förslaget att införselavgiften för mjöl och gryn av vete och råg skall fastställas

till 10 kronor 50 öre per deciton finner jag mig kunna biträda. Utöver

denna avgift bör uttagas en kompensationsavgift, motsvarande den utgående

förmalningsavgiften.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

I enlighet med beslut av 1955 års riksdag har föreningen Svensk spannmålshandel

av Kungl. Maj :t erhållit bemyndigande att med anlitande av

den till föreningens förfogande ställda rörliga krediten i riksgäldskontoret

i viss omfattning finansiera omhändertagandet av 1955 års hrödsädsskörd.

Jordbruksnämnden har hemställt, att föreningen skall erhålla bemyndigande

alt på oförändrade villkor få anlita sagda statskredit för att i viss omfattning

finansiera omhändertagandet även av 1956—1958 års brödsädsskördar.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde Kungl. Maj:t

böra få lämna föreningen det begärda bemyndigandet. Jag förutsätter därvid,

att de av 1954 års riksdag godtagna bestämmelserna för tillhandahållande

av dylik kredit iakttages och att formerna i övrigt för finansieringen

fastställes efter överläggningar med nämnden och riksgäldskontoret.

Jordbruksnämnden har i förevarande sammanhang anfört, att de kvarnar

och spisbrödsfabriker med kvarnrörelse, som hos nämnden före den 12

april 1955 sökt kompensation för den höjning av förmalningsavgiften, som

ägde rum den 1 augusti 1954, i enlighet med beslut av 1955 års riksdag erhållit

prisskillnadsersättning för övergångslager av gammal skörd per den

31 juli 1954. Sex kvarnar, vilka först efter den 12 april 1955 inkommit

med ansökan om kompensation, har emellertid icke kommit i åtnjutande av

dylik ersättning. Sammanlagt uppgår deras anspråk till 3 117 kronor 85

öre. Nämnden hemställer nu, att ur reservationsanslaget Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område prisskillnadsersättning måtte få utbetalas till

de sex kvarnar, enligt en av nämnden överlämnad förteckning, som således

icke tidigare erhållit ifrågavarande ersättning. Därest riksdagen icke har

något att erinra häremot, torde det efter Kungl. Maj:ts bemyndigande få

ankomma på jordbruksnämnden att till ifrågavarande kvarnar utbetala de

ersättningar, som sålunda må utgå, ur det å riksstaten för budgetåret 1955/

56 upptagna reservationsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område.

Vad jordbruksnämnden anfört och föreslagit för det fall att Sverige

skulle komma att ansluta sig till ett eventuellt nytt internationellt veteavtal

kan jag biträda.

Nämndens framställning i övrigt angående brödsädsregleringen finner jag

mig kunna lämna utan erinran.

Fodersäd och andra fodermedel in. m.

Jordbruksnämnden

Försörjningsläget m. m.

I fråga om det inhemska försörjningsläget för fodersäd och andra fodermedel

under innevarande rcgleringsår samt beträffande prisutvecklingen

in. in. inom och utom landet för dylika varor lämnar jordbruksnämnden i

sin skrivelse följande redogörelse.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Muj.ts proposition nr 165 år 1956

På grund av den svaga svenska skörden har tillgången på inhemsk fodersäd

under innevarande regleringsår varit än mer otillräcklig än under närmast

föregående år. Medan importbehovet normalt beräknas till endast cirka

40 000 ton majs, 35 000 ton vetekli och 125 000 ton oljekraftfoder (inklusive

inhemsk tillverkning ur importerade råvaror), uppskattas importen

under 1055/56 till 390 000 ton fodersäd (40 000 ton majs, 120 000 ton sorghum,

155 000 ton korn. havre och blandsäd samt 75 000 ton fodervete),

65 000 ton vetekli, 30 000 ton sockersnitsel och 170 000 ton oljekraftfoder.

Dessutom har, huvudsakligen genom Svenska sockerfabriksaktiebolagets

försorg, importerats cirka 34 000 ton melass. Sammanlagt kan beräknas, att

importen av fodersäd och andra här nämnda fodermedel innevarande regleringsår

kommer att omfatta omkring 475 miljoner foderenheter mera än

normalt. Härtill kommer omkring 30 000 ton icke kvarnduglig inhemsk

brödsäd, som ställes till förfogande för utfodringsändamål.

Priserna på den internationella marknaden har under löpande regleringsår

varit mycket fasta, särskilt i jämförelse med brödsädspriserna. Havre

var på utlandsmarknaden länge dyrare än korn, och importpriset för

vetekli var eu tid högre än det pris, till vilket fodervete utbjöds från Frankrike.

Världsmarknadspriserna och knappheten på inhemskt foder har givetvis

påverkat den inhemska marknadsutvecklingen. Någon införselavgift vid

import av fodermedel har icke uttagits annat än för majs och sockersnitsel

samt i början av regleringsåret för melass. (Härvid bortses från en i prohibitivt

syfte fastställd införselavgift för oljekraftfoder av raps, rybs och

senap.) Dessutom har tullfrihet tillämpats för korn ävensom för till foder

avsedd brödsäd, som denaturerats vid införseln. Genom uttagande av utförselavgifter

har export av fodermedel från Sverige i stort sett helt förhindrats.

Odlarpriserna för inhemsk fodersäd har likväl under tiden fr. o. m.

september 1955 t. o. m. februari 1956 varit höga. För korn har sagda pris

uppgått till i genomsnitt 34 kronor 77 öre och för vithavre till i genomsnitt

35 kronor 39 öre per deciton. Någon prisskillnad mellan vit- och svarthavre

har knappast förekommit under nu löpande regleringsår.

De svenska oljefabrikerna har liksom under regleringsåret 1954/55 garanterats

avsättning för ur svenskt oljeväxtfrö framvunnet oljekraftfoder

genom att föreningen Svensk spannmålshandel enligt avtal med nämnden

åtagit sig att omhändertaga sådant oljekraftfoder, som icke kan avsättas

direkt på den svenska marknaden. För härigenom eventuellt uppkomna

kostnader svarar den s. k. fettclearingkassan. Några avsättningsproblem har

hittills icke förelegat.

De av nämnden fastställda partihandelspriserna vid försäljning från oljefabrik

av svensktillverkat raps- och senapsmjöl, vilka vid regieringsårets

början var 41 respektive 37 kronor per deciton, har fr. o. in. den 1 december

1955 för båda varuslagen varit 40 kronor 75 öre per deciton. Förbrukarpriset

för oljekraftfoderblandning har legat 2 kronor 50 öre per deciton

högre än det pris, som beräknades i den våren 1955 uppgjorda preliminära

jordbrukskalkylen.

Inblandningen i oljekraftfoderblandning av raps- och senapsmjöl har av

nämnden varit bestämd till 25 viktsprocent.

Jordbruksnämnden anmäler i detta sammanhang, att den översyn av 1938

års lag om handeln med fodermedel, som nämnden i enlighet med Kungl.

Majt:s uppdrag den 29 september 1950 har att utföra tillsammans med lantbruksstyrelsen,

alltjämt pågår under medverkan av ett antal särskilt till
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

kallade sakkunniga. Ett på översynen grundat förslag till lagstiftning på

området beräknar nämnden skola föreligga färdigt under hösten 1956.

Det nya prisregleringssystemet

Fodersäd, m. m. utom majs. De av riksdagen redan beslutade principerna

för prisregleringen i fråga om fodersäd, m. in. utom majs sammanfattar

jordbruksnämnden på följande sätt.

Enligt riksdagens beslut hösten 1955 skall mittpriser och prisgränser fastställas

för korn och havre. Prisgränserna skall för dessa produkter ligga

ungefär + 15 procent från mittpriset. För andra fodermedel skall mittpriser

och prisgränser icke fastställas. Riksdagens beslut innebär vidare, att

införselavgifterna för korn och havre skall vara fasta under treårsperioden,

så länge de inhemska priserna för samma produkter håller sig inom

prisgränserna. För sorghum, tapioka (för foderändamål), melass, sockersnitsel,

torkad betmassa, hirs samt kli med undantag av mandelkli skall

samma införselavgift utgå som för korn.

Jordbruksprisutredningen föreslog, att mittpriset för korn skulle ligga

8 kronor och mittpriset för havre 12 kronor per deciton lägre än mittpriset

för vete. Införselavgiften föreslogs till 4 kronor per deciton.

Jordbruksnämnden anför, att överenskommelsen mellan nämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation beträffande nu ifrågavarande varor innebär,

att prisgränserna föreslås skola fastställas till för korn 39 respektive

29 kronor per deciton med ett mittpris av 34 kronor per deciton och för

havre 37 respektive 27 kronor per deciton med ett mittpris av 32 kronor

per deciton. Prisgränserna skall avse genomsnittet av lantbruksförbundets

noteringar på olika orter för foderkorn respektive vit foderhavre. Mittpriserna

och prisgränserna kommer således att ligga för korn 8 kronor och

för havre 10 kronor under mittpriset respektive prisgränserna för vete. Anledningen

till den i förhållande till jordbruksprisutredningens förslag minskade

spänningen mellan korn- och havrepriset är enligt nämnden, att denna

spänning i en fri marknad ansetts normalt vara mindre än vad utredningen

räknade med. Införselavgiften för korn, havre, sorghum, kli, sockersnitsel

och betfor samt för hirs och tapioka avses i överenskommelsen skola

fastställas till 5 kronor per deciton. Den höjning, som skett jämfört med

jordbruksprisutredningens förslag, uppger nämnden vara motiverad av att

mittpriset för brödsäd höjts. För melass har man däremot — med hänsyn

till en med Svenska sockerfabriksaktiebolaget träffad uppgörelse — enals

om att föreslå en införselavgift av 4 kronor per deciton.

Majs och oljekraftfoder. Enligt riksdagens beslut hösten 1955 skall rörliga

införselavgifter tillämpas för majs och oljekraftfoder. Storleken av avgifterna

skall fastställas av jordbruksnämnden. Avgifterna får dock icke

bestämmas till belopp, överstigande 25 procent av importvärdet. Skulle undantagsvis

högre avgifter vara erforderliga, skall det ankomma på Kungl.

Maj:t att, efter förslag av nämnden, besluta därom.

Med hänvisning till avsnittet om oljeväxt- och fettvaruregleringen anför

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

jordbruksnämnden, att nu gällande inblandningstvång beträffande rapsoch

senapsmjöl vid framställning av foderblandningar har förutsatts skola

bibehållas. Avsättningsgaranti i annan form för oljekraftfoder från inhemsk

oljeväxtodling skall emellertid icke lämnas, vilket bl. a. innebär, att clearingkassan

för fettvaror i fortsättningen icke skall anlitas för i sammanhanget

uppkommande kostnader.

Enligt nämndens förslag bör slutligen liksom hittills tillverkningsavgift

— motsvarande införselavgiften — uttagas för oljekraftfoder, som tillverkas

inom landet av importerade råvaror.

Förmätnings produkter av fodersäd, malt m. m. I enlighet med riksdagens

beslut hösten 1955 skall några prisgränser icke fastställas för gryn och mjöl

av korn och havre eller för förmalningsprodukter av majs, sorghum och

hirs. För alla nu nämnda produkter skall införselavgiften fastställas i viss

relation till motsvarande avgift för korn respektive havre. Jordbruksprisutredningen

föreslog, att införselavgifterna för gryn och mjöl av havre och

korn skulle utgå med belopp, som i fråga om havregryn och havremjöl översteg

införselavgiften för havre med 8 kronor per deciton samt för kornmjöl

och korngryn översteg avgiften för korn med 6 kronor per deciton.

Med utgångspunkt från tulltaxekommitténs allmänna principer för bestämmande

av manufaktureringsskydd har jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen

enats om att föreslå en reduktion av de utav jordbruksprisutredningen

föreslagna införselavgifterna för gryn och mjöl av korn

och havre. Införselavgiften för korngryn och kornmjöl föreslås sålunda skola

fastställas till 8 kronor per deciton (d. v. s. 3 kronor per deciton över avgiften

för korn) samt för havregryn och havremjöl till 9 kronor per deciton

(d. v. s. 4 kronor per deciton över avgiften för havre). Nämnden anmäler,

att överenskommelsen på denna punkt föregåtts av kontakt med

representanter för vederbörande kvarnar.

För förmalningsprodukter av majs, sorghum och hirs finner jordbruksnämnden

knappast skäl alt uttaga högre avgift än för den obearbetade råvaran.

Vid tillverkning av dessa produkter torde det nämligen icke vara

fråga om någon egentlig förädling utan snarast om en gröpning eller finmalning,

varvid någon särskild avfallsprodukt i form av kli icke ifrågakommer.

Nämnden framhåller för övrigt, att tullmyndigheten vid införsel av

för foderändamål avsedd gröpad havre enligt uppgift icke tullbehandlar

varan som havremjöl utan jämställer den med omalen havre. Överenskommelse

har därför träffats om att föreslå, att förmalningsprodukter av majs,

sorghum och hirs i avgiftshänseende skall jämställas med den obearbetade

råvaran.

Enligt överenskommelsen föreslås vidare, att för människoföda avsedda

produkter av majs, s. k. maizenamjöl, icke skall inräknas bland jordbruksregleringsvarorna.

Till jordbruksregleringen föreslås däremot skola föras

vissa förut ej specificerade fodermedel. Sålunda bör enligt nämndens mening

glutenfoder (stat. nr 367), melassfoder (stat. nr 368) och maltgroddar

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

127

(ur stat. nr 372) beläggas med samma införselavgift, som vid varje särskilt

tillfälle tillämpas för korn. Detsamma bör gälla alla till stat. nr 372

hänförliga, förut ej särskilt nämnda fodermedel, vari vegetabiliska produkter

ingår, med undantag dock för foderblandningar, vari oljekraftfoder ingår.

För fodermedel av sistnämnda slag bör rörlig avgift tillämpas enligt

samma principer, som skall gälla för oljekraftfoder. Nämnden påpekar, att

krossad eller gröpad spannmål för foderändamål enligt uppgift av generaltullstyrelsen

tulltaxeras under stat. nr 372.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att Sveriges lantbruksförbund i

yttrande över jordbruksprisutredningens betänkande hemställde, att malt

(stat. nr 195) i fortsättningen måtte ingå i jordbruksregleringen, men

att statsmakterna icke tagit ställning till denna fråga utan anmodat

nämnden att närmare undersöka densamma. Nämnden anmäler nu, att

man vid förhandlingarna blivit ense om att malt bör överföras till jordbruksregleringsvarorna

och således fortsättningsvis skyddas genom införselavgift

i stället för tull. Med utgångspunkt från att cirka 130 kilogram

korn åtgår för framställning av 100 kilogram malt och att införselavgiften

för korn kommer att fastställas till 5 kronor per deciton, har införselavgiften

för malt fastställts till 6 kronor 50 öre per deciton.

Fraktbidrag för foder sändningar till vissa delar av norra Sverige. I sin

framställning rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

regleringsåret 1955/56 behandlade jordbruksnämnden utförligt frågan om

fraktbidrag för fodersändningar till vissa delar av norra Sverige. Med anledning

härav beslutade 1955 års riksdag, att sådana bidrag — som tidigare utgått

vid transporter till praktiskt taget hela Norrland samt vissa angränsande

delar av norra Svealand från övriga delar av riket — skulle lämnas

endast vid transporter till Norrbottens och Västerbottens län. I samband

därmed höjdes det bottenbelopp, som icke skall ersättas av statsmedel, från

1 krona 25 öre till 2 kronor per deciton. Bidragen utbetalas genom föreningen

Svensk spannmålshandel, som erhåller ersättning av staten för de utbetalade

beloppen ävensom för administrationskostnaderna.

Även om jordbruksnämnden liksom tidigare anser, att anordningen med

fraktbidrag helst borde slopas, bl. a. på grund av den förhållandevis betungande

administrationen, ifrågasätter nämnden icke nu någon ändring

i gällande regler om dylika fraktbidrag till de båda nordligaste länen under

regleringsåret 1956/57. Föreningen Svensk spannmålshandel har beräknat

kostnaderna för bidragen och administrationen till 1 miljon kronor.

Medelsbehovet redovisas under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område.

Departementschefen

Enligt 1955 års riksdagsbeslut skall mittpriser och prisgränser fastställas

för korn och havre. Prisgränserna för dessa produkter skall ligga ungefär

± 15 procent från mittpriset. För andra fodermedel skall mittpriser och

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

prisgränser icke bestämmas. Ej heller skall prisgränser fastställas för gryn

och mjöl av korn och havre utan i stället skall införselavgiften för dessa

produkter sättas i viss relation till införselavgifterna för råvaran.

Beslutet innebär vidare, att införselavgifterna för korn och havre skall

vara fasta under treårsperioden, så länge de inhemska priserna på dessa

varor håller sig inom prisgränserna. För maltkorn och grynhavre skall utgå

samma införselavgift, som vid varje särskild tidpunkt tillämpas för foderkorn

respektive havre. Samma avgift som för korn skall utgå för sorghum,

tapioka (för foderändamål), melass, sockersnitsel, torkad betmassa

och hirs samt kli med undantag av mandelkli. För förmalningsprodukter

av majs, sorghum och ris skall utgå samma avgift som för gryn och mjöl

av korn och havre. I fråga om majs och oljekraftfoder skall rörliga införselavgifter

även i fortsättningen användas.

I den föreliggande överenskommelsen har för korn beräknats ett mittpris

av 34 kronor med prisgränser vid 39 respektive 29 kronor, allt räknat

per deciton och avseende genomsnittet av Sveriges lantbruksförhunds noteringar

på olika orter för foderkorn. I fråga om havre föreslås mittpriset till

32 kronor samt prisgränserna till 27 respektive 37 kronor per deciton och

avseende motsvarande genomsnittsnotering för vit foderhavre.

Vad sålunda överenskommits synes höra godtagas.

I fråga om införselavgifterna bör enligt överenskommelsen avgiften för

såväl korn som havre utgå med 5 kronor per deciton. Av riksdagsbeslutet

följer, att samma avgift skall gälla för sorghum, tapioka, sockersnitsel, torkad

betmassa, hirs och kli. Beträffande melass innebär överenskommelsen

en avvikelse från nämnda beslut såtillvida, att avgiften för denna produkt

nu föreslås till endast 4 kronor med anledning av ett därom med Svenska

sockerfabriksaktiebolaget träffat avtal.

Beträffande mjöl och gryn av korn och havre föreslås införselavgifter,

som vid varje särskild tidpunkt skall överstiga införselavgiften för korn respektive

havre med 3 respektive 4 kronor per deciton. — Vad angår förmalningsprodukter

av majs, sorghum och hirs avses i överenskommelsen, att

införselavgifterna för dessa skall — med avvikelse från riksdagsbeslutet —

bestämmas till samma belopp som avgifterna för den obearbetade råvaran.

Som skäl härför anföres, att tillverkningen av dessa produkter icke innebär

någon egentlig förädling utan snarare en gröpning eller förmalning, varvid

någon särskild avfallsprodukt i form av kli icke framkommer. Vidare

framhålles, att för foderändamål avsedd gröpad havre av tullmyndigheterna

enligt uppgift icke behandlas såsom havremjöl utan jämställes med omalen

havre. Enligt överenskommelsen skall vidare för människoföda avsedda produkter

av majs, s. k. maizenamjöl, icke inräknas bland jordbruksregleringsvarorna.

Däremot föreslås, att malt skall hänföras till dessa och åsättas

en införselavgift av 6 kronor 50 öre per deciton.

Vad överenskommelsen sålunda innefattar i fråga om införselavgifter kan

jag biträda. Beträffande avgiften å melass får jag erinra om att Kungl.

Maj:t i propositionen 1955: 140 biträtt en överenskommelse mellan nämnden

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

129

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, vilken innefattar att införselavgiften

för denna vara skall uppgå till 4 kronor per deciton.

Jordbruksnämnden har vidare föreslagit, att tillverkningsavgift, motsvarande

införselavgiften, liksom hittills skall uttagas för oljekraftfoder, som

tillverkats inom landet av importerade råvaror. Häremot har jag intet att

erinra. Till frågan om inblandningstvång beträffande raps- och senapsmjöl

torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Vad slutligen angår fraklbidragen för vissa fodersändningar till norra

Sverige delar jag jordbruksnämndens uppfattning, att någon ändring i de

nu gällande bestämmelserna icke bör ske för regleringsåret 1956/57.

Diverse vegetabilieprodukter

Jordbruksnämnden

Ärter, tjänliga till människoföda. I fråga om till människoföda tjänliga

ärter, anför jordbruksnämnden, att den svenska odlingen normalt är av

sådan storlek, att exportöverskott uppkommer. Då några bidrag vid export

icke förekommer och enligt nämndens mening ej heller bör förekomma, påverkas

den inhemska prisbildningen som regel i hög grad av de priser,

som kan erhållas vid exporten. Nämnden finner det dock i vissa lägen vara

av betydelse för odlarna att erhålla ett importskydd och har därför med

jordbrukets förhandlingsdelegation överenskommit, att införselavgift bör

uttagas vid import av matärter samt att denna avgift bör fastställas till

6 kronor per deciton. Detta skydd torde enligt nämnden i regel motsvara

10 å 15 procent av importpriset.

Bönor, tjänliga till människoföda. Jordbruksnämnden upplyser, alt den

inhemska odlingen av bruna bönor, som normalt omfattar mellan 1 000

och 2 000 hektar och huvudsakligen är förlagd till Öland och Halland, icke

motsvarar konsumtionsbehovet. Som regel erfordras en import av omkring

2 000 ton. För att den svenska odlingen, vilken är särskilt arbetskrävande

och därför lämpar sig väl för mindre jordbruk, skall kunna upprätthållas,

är det enligt nämndens uppfattning av stor betydelse, att odlarpriset stödes

genom importskydd. Överenskommelsen mellan nämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation innefattar också förslag om att införselavgift skall

uttagas för bönor, tjänliga till människoföda, med 20 kronor per deciton.

Denna avgift motsvarar vid ett normalt importpris av 90 kronor per deciton

ett importskydd av 22 procent.

Linser. Jordbruksnämnden anför, alt linser (ur stat. nr 181), som enligt

riksdagens beslut skall ingå bland de varor, vilka omfattas av jordbruksregleringen,

med hänsyn till såväl odling som användning närmast är att

jämställa med matärter och matbönor. Någon odling av betydelse förekommer

dock icke i vårt land och enligt nämndens uppfattning saknas anledning

att för varan uttaga införselavgift.

9 Bihang till riksdagens protokoll 19C>6. i samt. Nr 16.r>

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 är 1956

Hampfrö. Hampfrö tulltaxeras under stat. nr 207 — i rubriken rapsoch

andra oljeväxtfrön — och räknas sålunda som oljehaltigt frö. Emellertid

användes hampfrö huvudsakligen i obearbetat skick (t. ex. för utfodring

av fåglar). Jordbruksnämnden framhåller, att den svenska hampodlingen,

som arbetar under svåra förhållanden, har ett starkt intresse av att

även det vid halmskörden framvunna fröet kan avsättas till rimligt pris.

Med hänsyn härtill föreslår nämnden i enlighet med vad som överenskommits

med förhandlingsdelegationen, att hampfrö skall överföras till den

grupp varor, för vilka införselavgift skall uttagas vid import. Avgiften föreslås

skola fastställas till 20 öre per kilogram, vilket vid ett normalt importpris

av omkring 1 krona 10 öre per kilogram innebär ett gränsskydd av 18

procent.

Jordbruksnämnden föreslår slutligen, att mittpriser och prisgränser icke

skall fastställas för de i förevarande avsnitt behandlade diverse vegetabilieprodukterna.

Vidare bör Kungl. Maj :t senare, efter förslag av nämnden,

besluta om användningen av de medel, som inflyter i form av införselavgifter

för matärter, matbönor och hampfrö.

Departementschefen

Vad jordbruksnämnden föreslagit i fråga om diverse vegetabilieprodukter

föranleder ingen erinran från min sida. För matärter, matbönor och hampfrö

bör sålunda fastställas endast en införselavgift av respektive 6, 20 och

20 öre per kilogram. I fråga om dispositionen av härigenom inflytande medel

bör Kungl. Maj :t, efter förslag av nämnden, senare äga besluta.

Potatis och potatisprodukter m. m.

Matpotatis

Jordbruksnämnden

Försörjningsläget m. m.

I fråga om matpotatis anför jordbruksnämnden till en början vissa uppgifter

om och synpunkter på produktion, import, marknadsorganisation och

kvalitetsfrågor.

Under de sistförflutna två åren har förekommit en förhållandevis stor

import av matpotatis. Under år 1955 uppgick denna import, bortsett från

färskpotatisimporten, till cirka 100 000 ton. Att matpotatisimporten fått en

så stor omfattning har främst berott på att 1954 och 1955 års potatisskördar

till följd av ogynnsam väderlek blev kvantitativt svaga samt att den

skördade potatisen inom det stora flertalet odlingsområden blev av sämre

kvalitet än normalt. Såsom framgår av uppgifter, lämnade i bilaga 2 angående

produktionsutvecklingen på jordbrukets område, stannade 1954 och

1955 års potatisskördar vid 1 429 000 ton respektive 1 339 000 ton, medan

vad man brukar kalla en normalskörd bör uppgå till 1 700 000—1 800 000

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

131

ton. De nämnda årens låga potatisskördar berodde emellertid icke enbart på

att hektarskördarna på grund av väderleksförhållandena blev låga, utan också

på att potatisarealen successivt nedgått under den senaste tioårsperioden.

Potatisarealen, som under krigs- och efterkrigsåren uppgick till cirka

145 000 hektar, har alltsedan år 1951 hållit sig mellan 120 000 och 127 000

hektar. Minskningen torde i främsta rummet få tillskrivas det förhållandet,

att potatisodlingen är en av våra mest arbetskrävande grödor och att en

ökad mekanisering av odlingsarbetet varit betydligt svårare att genomföra

beträffande potatisodlingen än på de flesta andra områden inom jordbruket.

På grund av de stegrade arbetskostnaderna och svårigheterna att skaffa

arbetskraft har potatisodlingen delvis fått vika för andra, mindre arbetskrävande

odlingar.

Den ökade importen kan emellertid icke förklaras enbart av nu nämnda

förhållanden utan har till ej oväsentlig del berott på konsumenternas undan

för undan stegrade krav på potatis av högre kvalitet än den, som utbjuden

svenskodlad potatis i allmänhet uppvisat. Importen av högklassig potatis

har ytterligare klargjort, att ur konsumenternas synpunkt sådan potatis är

att föredraga framför annan potatis, även om den bättre potatisen betingar

ett något högre pris.

Importen har i sin tur aktualiserat det under senare år bedrivna arbetet

för att åstadkomma en förbättring av den svenska matpotatisens kvalitet.

Sålunda bär hushållningssällskapen samt jordbrukets ekonomiska och fackliga

organisationer bedrivit en omfattande propaganda för odling och sortering

av förstklassig matpotatis. Ävenså har från försäljningsorganisationernas

sida vidtagits åtgärder för att genom organiserad uppsamling, sortering

och marknadsföring åstadkomma en kvalitetsförbättring å den vara,

som saluföres av partihandeln. Kooperativa förbundet och vissa andra företag

har likaledes bl. a. genom egna kontraktsodlingar medverkat i strävandena

att höja den svenska matpotatisens kvalitet. En statlig utredning har

vidare tillsatts för att verkställa en översyn av den svenska matpotatisodlingen

och av potatishandelns organisation. Även om man kan hysa förhoppningar

om att det nu pågående arbetet skall ge ett tillfredsställande resultat,

kommer omställningen av den svenska matpotatisodlingen säkerligen

att taga ganska lång tid i anspråk.

Jordbruksnämnden framhåller därefter, att riktpunkten vid bestämmande

av gränsskyddet för matpotatis bör vara dels att främja strävandena att

få fram en kvalitetsförbättring på den svenska potatisen, dels att tillgodose

konsumenternas intresse av att priset på kvalitetspotatis hålles på en rimlig

nivå. På längre sikt bör målet vidare vara, att vårt land skall kunna bli i

stort sett självförsörjande även beträffande matpotatis av god kvalitet. Inom

stora delar av jordbruket utgör potatisen en viktig och lämplig gröda i växtföljden,

och potatisodlingen är dessutom av stor betydelse för de mindre

och medelstora jordbrukens lönsamhet. Det är dock icke möjligt att genom

fasta importavgifter förhindra tillfälliga prisfall under försäljningssäsongen,

beroende på att potatisen i motsats till flera andra grödor icke kan lagras

från ett år till ett annat. Om överskotten på potatis i exportländerna

under våren är stora, kan importpriserna lätt sjunka till en mycket låg

nivå. I anslutning härtill erinrar nämnden om att departementschefen i propositionen

1955: 198 angående den framtida utformningen av prissättningen

på jordbrukets produkter fann sist anförda synpunkt i och för sig tala mot

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

att skyddet för matpotatisodlingen lämnades i den av jordbruksprisutredningen

föreslagna formen. Med hänsyn till önskvärdheten av att det föreslagna

systemet icke skulle brytas genom att undantag gjordes för enstaka produkter

föreslogs emellertid, trots angivna betänkligheter, att gränsskyddet för

matpotatis liksom för andra jordbruksvaror skulle lämnas i form av en inom

vissa prisgränser fast importavgift, vilket också blev riksdagens beslut.

Det nya prisregleringssystemet

Mitt priser och prisgränser. Jordbruksnämnden erinrar om att jordbruksprisutredningen

föreslog, att prisgränserna för matpotatis skulle fastställas

med utgång från Lantbruksförbundets stockholmsnotering för »prima välsorterad

matpotatis» av sortklass I (sorterna Bintje, King Edward och Magnum

Bonum). Denna notering utgjorde för år 1954/55 omkring 28—29 öre

per kilogram. Under de två föregående åren var noteringen under september

—januari avsevärt lägre men steg därefter till ungefär samma nivå som år

1955 eller högre. Prisgränserna för matpotatis borde enligt utredningens

förslag fastställas till ± 15 procent av mittpriset. Med ledning härav ansåg

utredningen prisgränserna lämpligen kunna anges till 25 respektive 34 öre

per kilogram fritt Stockholm.

Vidare anför jordbruksnämnden, att matpotatispriset i årets höstkalkyl

upptagits till 24 öre per kilogram. I kalkylpriset inbegreps därvid även färskpotatisen.

(I samband med skördeskadekompensationen hösten 1955 höjdes

senare detta pris till 26 öre per kilogram.) Frånräknas färskpotatisens

inverkan på förstnämnda kalkylpris, kan detta pris (24 öre per kilogram)

vid normal säsongvariation anses motsvara en stockholmsnotering i november

för »prima välsorterad matpotatis» eller — som den numera benämnes

— »ordinär matpotatis», tillhörande nyssnämnda sortklass, av omkring

29,5 öre per kilogram eller samma notering, som jordbruksprisutredningen

räknat med. Omräknas det i höstkalkylen 1955 beräknade priset på

matpotatis till ett pris för sortklass II, kommer man till en notering i november

av omkring 26 öre per kilogram för denna senare sortklass.

Den hittillsvarande potatisimporten har enligt jordbruksnämnden begränsats

till förutnämnda tre potatisslag, och importpotatisen har genomgående

varit av bättre kvalitet än vad den svenska kvalitetsbenämningen

»ordinär potatis» innebär. Den importerade potatisen torde i stort sett ha

hållit kraven på vår kvalitetsbenämning »Prima SMAK-potatis» och har i

vissa fall fyllt bestämmelserna för »Extra prima SMAK-potatis».

Jordbruksnämnden erinrar, att riksdagen beslutat, att prisgränserna i enlighet

med jordbruksprisutredningens förslag skall fastställas till ± 15 procent

från mittpriset. Mot bakgrund av nu angivna förhållanden har, anför

nämnden, mittpriset för potatis, avseende Lantbruksförbundets stockholmsnotering,

i överenskommelsen föreslagits skola fastställas till 29,5 öre per

kilogram för ordinär matpotatis av sortklass I och prisgränserna till 25

respektive 34 öre per kilogram. Ifrågavarande prisgränser bör vidare gälla

oberoende av säsongerna och avse hela treårsperioden.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i65 år 1956

133

Införselavgiftens storlek. Den under innevarande regleringsår importerade

matpotatisen har så gott som uteslutande köpts i Holland, Belgien och

Frankrike. Under senare delen av hösten 1955 beräknas enligt jordbruksnämnden

imporlpriset fritt Stockholm ha utgjort för belgisk och fransk

potatis cirka 21 och för holländsk cirka 23 öre per kilogram. Någon nämnvärd

import av dansk potatis har under samma tid icke kunnat ske. Av skäl,

som förut anförts, anser nämnden, att gränsskyddet för matpotatis bör avvägas

bl. a. under hänsynstagande till att det pågående arbetet för förbättring

av den svenska potatisens kvalitet icke motverkas. Gränsskyddet bör

därför lämpligen avvägas så, att det blir något större under de två första

åren av kommande treårsperiod än under periodens sista år. Vidare har det

ansetts riktigt att göra skyddet något högre under hösten och fram till den

15 januari, under vilken tid tillgången på såväl svensk som utländsk potatis

brukar vara riklig och priserna låga, varför avsättningen av svensk potatis

särskilt bör främjas.

Med hänsyn till det nu anförda föreslår jordbruksnämnden, att införselavgiften

för matpotatis skall, oberoende av kvaliteten, fastställas på följande

sätt (öre per kilogram).

1956/57 1957/58 1958/59

1/7—15/1 .................. 7 7 6

16/1—30/6 .................. 5 5 5

De för matpotatis föreslagna införselavgifterna föreslås vidare skola gälla

även för potatis, som importeras för industriell användning, eftersom

någon bestämd gränsdragning mellan mat- och fabrikspotatis icke torde

kunna tillämpas.

Jordbruksnämnden upplyser, att man vid fastställandet av dessa avgifter

har utgått från importpriserna fritt Stockholm för belgisk, fransk och

holländsk potatis av sortklass I samt att importen i fortsättningen torde

komma att avse i huvudsak holländsk och dansk potatis.

För utsädespotatis bör gränsskyddet enligt riksdagens beslut i princip

utgå med samma belopp som för matpotatis. Från växtskyddssynpunkt skulle

det visserligen, anför nämnden, vara motiverat att ha ett något högre skydd

för utsädesvaran för att stimulera användningen av svenska sortrena stammar.

Emellertid torde det icke vara möjligt att vid fri import tillämpa olika

införselavgifter. Att man kunnat göra detta tidigare beror på att importen

varit kvantitativt reglerad och kunnat via licensgivningen fortlöpande kontrolleras

av nämnden. Vid tillämpningen av det nya systemet bör sålunda,

med hänsyn till vad nu sagts, införselavgift för utsädespotatis — liksom för

industripotatis — alltid utgå med samma belopp, som vid varje särskild

tidpunkt tages ut för matpotatis.

Färskpotatis. I fråga om färskpotalis anför jordbruksnämnden följande.

Enligt jordbruksprisutredningens förslag skulle skyddet för färskpotatis

lämnas i form av tull, som under maj och juni skulle utgå med 15 öre per

kilogram. F. n. utgår tull under januari—juni med 10 öre per kilogram.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Jordbruksnämnden har tillstyrkt utredningens förslag. 1952 års tulltaxekommitté

har icke funnit någon erinran mot storleken av den föreslagna tullsatsen

men har ansett, att tiden för dess tillämpning bör begränsas till juni

månad. Vid riksdagens behandling angående den framtida utformningen av

prissättningen på jordbrukets produkter togs, i enlighet med propositionen

i ämnet, icke ställning till det framtida skyddet för färskpotatis. Vederbörande

odlarorganisationer har hemställt, att utredningens förslag beträffande

färskpotatisen skall omprövas före odlingssäsongen 1957 samt att beslut

därvid fattas om att färskpotatisen skall överföras till de jordbruksreglerade

produkterna och att importen skall bli föremål för kvantitativ

reglering.

Med hänsyn till att statsmakterna ännu icke tagit ställning till jordbruksprisutredningens

av jordbruksnämnden tillstyrkta förslag beträffande färskpotatisen,

anser sig nämnden sakna anledning att i förevarande sammanhang

taga ställning till odlarorganisationernas hemställan.

Införselavgifternas användning. I fråga om nu utgående införselavgifter

på stärkelse och stärkelseprodukter har Kungl. Maj:t i brev den 17 april

1953 föreskrivit, att dessa skall av jordbruksnämnden tillföras en särskild

inom nämnden inrättad kassa för att i enlighet med grunder, som framdeles

skulle komma att fastställas av Kungl. Maj:t, användas för att sänka priset

för potatismjöl vid försäljning till förbrukare inom vissa industrier.

Nämnden anbefalldes att inkomma till Kungl. Maj :t med förslag till dylika

grunder. Genom ett annat brev samma dag förordnade Kungl. Maj :t, att

införselavgifterna på potatis skulle tillföras samma kassa.

Jordbruksnämnden anför, att de medel, som influtit i form av införselavgifter

på potatis, kommit att uppgå till väsentligt större belopp än från

början förutsetts. Den 31 januari 1956 innestod sålunda hos nämnden ett

belopp av omkring 4 950 000 kronor i form av sådana avgifter. Detta belopp

kommer att ökas med omkring 1 000 000 kronor, sedan slutredovisning

skett av införselavgifterna för den import, som ägt rum intill den 9 mars

1956, då införselavgifterna för potatis borttogs. Vid förhandlingar med jordbrukets

förhandlingsdelegation har enighet vunnits därom att, med hänsyn

till angelägenheten av att kunna lämna ett verksamt skydd åt strävandena

att effektivisera den svenska matpotatisodlingen, av de hos nämnden innestående

medel, som influtit i form av införselavgifter på potatis, ett belopp

av 2 000 000 kronor skall ställas till vederbörande odlarorganisationers förfogande

att efter nämndens närmare bestämmande användas till främjande

av odling, lagerhållning och distribution av matpotatis. Med anledning

härav föreslår nämnden, att av influtna införselavgifter för potatis ett belopp

av 2 000 000 kronor skall få användas av nämnden i överensstämmelse

med nämnda överenskommelse.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

135

Departementschefen

Gränsskyddet för matpotatis har under de senaste åren lämnats genom

rörliga införselavgifter och kvantitativ importreglering. I enlighet med riksdagens

beslut hösten 1955 skall gränsskyddet för matpotatis liksom för

andra jordbruksprodukter under treårsperioden 1956/57—1958/59 lämnas

i form av en inom vissa prisgränser fast införselavgift. Beslutet innebär vidare,

att prisgränserna skall fastställas till ± 15 procent av mittpriset och

att gränsskyddet för utsädespotatis i princip skall utgå med samma belopp

som för matpotatis. I fråga om skyddet för färskpotatis har statsmakterna

icke tagit ställning till det av jordbruksprisutredningen framlagda förslaget.

Som förut nämnts, har jordbruksnämnden efter överläggningar med jordbrukets

organisationer träffat överenskommelse i fråga om den närmare

utformningen av gränsskyddet för matpotatis m. in. I anslutning härtill

uttalar nämnden i sin skrivelse bl. a., att riktpunkten vid bestämmandet av

gränsskyddet för matpotatis bör vara dels att^främja strävandena att få

fram en kvalitetsförbättring av den svenska potatisen, dels att tillgodose

konsumenternas intresse av att priset på kvalitetspotatis hålles på en rimlig

nivå. Nämnden framhåller vidare bl. a., att potatisen inom stora delar av

jordbruket utgör en viktig och lämplig gröda i växtföljden samt att potatisodlingen

är av stor betydelse för de mindre och medelstora jordbrukens

lönsamhet. Nämnden erinrar även om att det icke är möjligt att genom en

fast införselavgift förhindra tillfälliga prisfall på matpotatis under försäljningssäsongen,

beroende på att potatis i motsats till flera andra grödor

icke kan lagras från ett år till ett annat. Om överskotten av potatis i exportländerna

under våren är stora, kan importpriserna lätt sjunka till en mycket

låg nivå. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag med utgångspunkt

från liknande tankegångar i propositionen 1955:198 anförde, att

dylika risker syntes tala mot att skyddet för matpotatis lämnades i form

av en fast införselavgift, men att jag trots dessa betänkligheter icke för en

enstaka produkt ville bryta det föreslagna systemet.

Med utgångspunkt från bl. a. vad som nu anförts har jordbruksnämnden

avgivit förslag till närmare utformning av gränsskyddet för matpotatis.

Förslaget innebär, att mittpriset, vilket bör avse ordinär matpotatis av sortklass

I enligt Sveriges lantbruksförbunds stockholmsnotering, bör fastställas

till 29,5 öre per kilogram under treårsperioden 1956/57—1958/59. övre

och nedre prisgränserna bör bestämmas till 34 respektive 25 öre per kilogram.

Införselavgiften bör för tiden den 1 juli—den 15 januari fastställas

för åren 1956/57 och 1957/58 till 7 öre och för år 1958/59 till 6 öre per kilogram

samt för tiden den 16 januari—den 30 juni åren 1957—1958/59 till

5 öre per kilogram. Vid bestämmandet av de föreslagna införselavgifterna

bär man utgått från importpriserna fritt Stockholm för belgisk, fransk och

holländsk potatis. För utsädespotatis föreslås i enlighet med riksdagens

beslut hösten 1955, att gränsskyddet skall fastställas till samma belopp som

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

för matpotatis. Vidare bör de för matpotatis föreslagna införselavgifterna

gälla även för potatis, som importeras för industriell användning, eftersom

någon bestämd gränsdragning mellan mat- och fabrikspotatis icke torde

kunna genomföras.

Den av jordbruksnämnden föreslagna närmare utformningen av gränsskyddet

för matpotatis in. m. tager enligt min mening skälig hänsyn till

förhandenvarande betingelser för matpotatisodlingen. Genom den för sommaren

och hösten de båda första åren föreslagna något större införselavgiften

har man sökt undvika, att det pågående arbetet för förbättring av den

svenska potatisens kvalitet motverkas. Vidare kan avsättningen av svensk

potatis beräknas komma att främjas genom att införselavgiften blir något

högre under sommaren och hösten fram t. o. in. den 15 januari än under

återstoden av respektive år. Jag anser sålunda, att de av nämnden avgivna

förslagen, såvitt nu är i fråga, bör godtagas.

Vad därefter angår det framtida skyddet för färskpotatis får jag erinra om

att detta icke kunnat omfattas av den nu föreliggande överenskommelsen,

eftersom statsmakterna ännu icke beslutat, om skyddet skall utgå i form

av tull eller införselavgift. För min del är jag icke beredd att taga ställning

till denna senare fråga förrän efter ytterligare utredning. Det är min

avsikt att anmäla densamma å sådan tid, att förslag kan föreläggas riksdagen

i samband med att ställning tages till 1952 års tulltaxekommittés blivande

betänkande.

I detta sammanhang har jordbruksnämnden även tagit upp frågan om

användningen av de medel, som hittills influtit i form av införselavgifter

på matpotatis. Nämnden har därvid efter överläggningar med jordbrukets

förhandlingsdelegation funnit sig böra föreslå att — med hänsyn till angelägenheten

av att kunna lämna ett verksamt stöd åt strävandena att effektivisera

den inhemska matpotatisodlingen — av dessa medel ett belopp av

2 miljoner kronor skall ställas till vederbörande odlarorganisationers förfogande

att efter nämndens närmare bestämmande användas till främjande

av odling, lagerhållning och distribution av matpotatis. Vad nämnden sålunda

föreslagit, föranleder ingen erinran från min sida. Samråd bör dock

äga rum med lantbruksstyrelsen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att efter förslag från nämnden utfärda riktlinjer för sagda bidragsverksamhet.

Vad lantbruksstyrelsen anfört i sin förut omförmälda skrivelse den 16

augusti 1955 rörande behovet av fortsatt stöd åt den kvalitetsbefrämjande

verksamhet på matpotatisområdet, som numera bedrives av Svensk inatpotatiskontroll,

kan jag ansluta mig till. För nämnda organs verksamhet under

budgetåret 1955/56 har ett statsbidrag av 15 000 kronor ställts till förfogande

ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Därest

riksdagen icke har något att erinra däremot, torde ett lika stort bidrag få

utgå till verksamheten ur berörda anslag jämväl under budgetåret 1956/57.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

137

Fabrikspotatis

Jordbruksnämnden

1955 års kommittéförslag

Kungl. Maj :t uppdrog i maj 1954 åt jordbruksnämnden att närmare utreda

införandet av ett nytt regleringsystem för fabrikspotatis och därmed sammanhängande

frågor. Den anbefallda utredningen verkställdes av en kommitté,

vari — förutom representanter för nämnden — ingick representanter för

Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., Sveriges bränneriidkareförening

u. p. a., industriförbrukarna och övriga konsumenter av potatisstärkelse

samt företrädare för Aktiebolaget Vin- & spritcentralen. Kommittén

överlämnade med skrivelse den 25 mars 1955 till nämnden en promemoria

med förslag till omläggning av fabrikspotatisregleringen. över denna

promemoria yttrade sig nämnden i sitt remissyttrande över jordbruksprisutredningens

betänkande. En majoritet inom nämnden fann sig därvid

kunna biträda det i promemorian framlagda förslaget.

Jordbruksnämnden erinrar i sin förevarande skrivelse, att departementschefen

i propositionen 1955: 198 (s. 143 och 144) redogjorde för vissa huvudpunkter

i förslaget och uttalade, att det i promemorian föreslagna systemet

enligt hans mening utgjorde en i huvudsak godtagbar lösning i fråga om formerna

för reglering av stärkelse- och potatissprittillverkningen. Departementschefen

ansåg sig dock icke böra taga ställning till detaljerna i det föreslagna

systemet. Frågan om avvägningen av det framtida stödet åt fabrikspotatisodlingen

borde liksom för andra produkter senare upptagas till prövning

vid förhandlingar mellan nämnden och jordbrukets organisationer.

Vidare erinrar jordbruksnämnden, att jordbruksutskottet i sitt utlåtande

1955: 39 anförde, att i avvaktan på Kungl. Maj :ts närmare förslag rörande

regleringen av stärkelse- och potatissprittillverkningen något uttalande i frågan

icke syntes vara erforderligt. Utskottet angav dock som sin mening, att

man även på detta område borde komma fram till ett friare regleringssystem.

Detta uttalande torde enligt nämndens mening vara föranlett av motionsvägen

framförd kritik mot det i promemorian framförda förslaget, att tillverkningen

av potatisstärkelse även framdeles skulle vara beroende av särskilt

tillstånd. Riksdagens beslut innebar i avseende å fabrikspotatisregleringen

icke någon avvikelse från vad utskottet uttalat.

I fråga om innehållet i nyssnämnda kommittépromemoria samt i vissa yttranden

däröver lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse.

En utgångspunkt för kommittéförslaget var, att den statliga kvantitativa

regleringen av stärkelse skulle hävas och att gränsskyddet för potatisprodukterna

skulle ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med det prissystem, som

sedermera antagits av riksdagen hösten 1955. Skyddets storlek skulle enligt

förslaget bestämmas efter överläggningar med jordbrukets ekonomiska organisationer.

Det förutsattes, att den statliga prissättningen för fabrikspotatis

och stärkelse skulle upphävas och alt odlarnas och tillverkarnas egna orga
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

nisationer själva skulle ansvara för prissättningen. Priset på fabrikspotatis

förutsattes för såväl stärkelse- som bränneripotatisens del komma att i huvudsak

baseras på det stärkelsepris, som kunde uttagas under skyddet av införselavgiften.

Tillverkningen av potatisstärkelse skulle framdeles liksom tlu kräva statligt

tillstånd. Det framhölls, att rätten att anlägga stärkelsefabrik icke skulle

vara förbehållen odlare. Villkor för tillverkningsrätt skulle bl. a. vara, att endast

svensk potatis skulle få användas vid framställning av potatisstärkelse.

I fråga om tillverkningen av potatissprit förutsattes, att Aktiebolaget Vin- &

spritcentralen skulle vara skyldigt att godtaga vissa angivna grunder för beräkning

av råvarukostnaden i samband med prissättningen på råsprit samt

att Kungl. Maj :t skulle komma att lämna tillstånd till uppförande av nya

brännerier, exempelvis i kombination med stärkelsetillverkning, där det befunnes

motiverat av rationaliseringsskäl eller liknande orsaker. Vidare förutsattes,

att den hittills hävdade principen, att brännerinäringen icke får ge

»vinst», skulle modifieras därhän, att vissa avsättningar skulle kunna göras

till rationalisering och till konjunkturutjämnande åtgärder. Vidare föreslogs

att Aktiebolaget Vin- & spritcentralen skulle övergå till att fastställa sina inköpskvantiteter

för tvåårsperioder i stället för som nu årsvis.

Bränneriernas och stärkelsefabrikernas skyldighet att taga emot potatis

från odlare skulle enligt förslaget under normala förhållanden begränsas

till att gälla potatis från traditionellt fabrikspotatisodlande områden. Det

framhölls, att det statliga stödet åt fabrikspotatisodlingen ursprungligen i väsentlig

grad motiverats med att odlarna på vissa magra sandjordar i Sydsverige

varit hänvisade till att i stor utsträckning bedriva sådan odling, och

det förutsattes, att den härmed givna geografiska begränsningen skulle bibehållas.

Gällande tillverkningsskatter för utländsk potatis, majs m. in., som användes

för tillverkning av stärkelse, skulle slopas, såvitt angick potatis, och i övrigt

omändras till avgifter, som skulle uppbäras i prisregleringssyfte.

Stärkelseföreningens ställning som ensam uppköpare och försäljare av

potatisstärkelse föreslogs skola bibehållas. Med ensamrätten skulle följa

skyldighet att till enhetligt pris (graderat efter kvalitet) uppköpa all stärkelse,

som utbjöds av fabrik. Föreningen skulle dock i fortsättningen liksom

hittills kunna efter jordbruksnämndens prövning erhålla rätt att erlägga

lägre pris till fabrik, som icke var medlem i föreningen.

Systemet förutsattes normalt komma att fungera med tillhjälp av gränsskyddet,

odlings- och tillverkningsbegränsningen samt tillverkningsavgiften.

Vid extraordinära förhållanden — närmast avsågs en mera långvarig

och betydlig sänkning av importpriserna — kunde dock särskilda skyddsåtgärder

bil erforderliga. För sådana situationer föreslogs, att en undre inhemsk

prisgräns skulle garanteras i överensstämmelse med den anordning,

som jordbruksprisutredningen föreslagit. Av detta följde, att även en övre

prisgräns skulle fastställas. Som lämpliga prisgränser föreslogs — med utgångspunkt

från ett grossistpris av 87 öre per kilogram — 74 öre respektive

1 krona för stärkelsen. Stärkelseföreningen föreslog dock för sin del

prisgränserna 77 respektive 97 öre. Det förutsattes, att någon statlig priskontroll

i producentledet icke skulle gälla, varför odlarpriserna för potatis

skulle bli fullt fria.

För att kunna möta förluster, som kunde uppkomma vid oförutsett stor

produktion, och i övrigt utjämna rörelseresultatet borde enligt förslaget

stärkelse- och bränneriidkareföreningarna äga disponera över en konjunkturutjämningsfond,

till vilken skulle föras dels införselavgifterna på potatisprodukter

och eventuellt även på potatis, dels en viss mindre del av odlar
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Majrts proposition nr 165 år 1956

priset på stärkelse- och bränneripotatis, vilken del föreningarna skulle avsätta

för sådant ändamål. Det beräknades, att vid ingången av regleringsåret

1956/57 ett belopp av omkring 6 500 000 kronor skulle kunna stå till

förfogande för konjunkturutjämning. Härvid hade inräknats införselavgifter

på potatis med 1 500 000 kronor. Det förutsattes, att stärkelseföreningen

genom att från början bedriva en försiktig prispolitik skulle bygga på konjunkturutjämningsfonden

till sådan storlek, att man kunde möta de påfrestningar,

som kunde inträda i samband med den av jordbruksprisutredningen

föreslagna successiva reduceringen av gränsskyddet. I detta sammanhang

erinrades även om att sådana interna avgifter som den föreslagna

avsättningen till konjunkturutjämningsändamål enligt jordbruksprisutredningens

förslag skulle medföra en motsvarande höjning av gränsskyddet.

De enligt förordningen 1954: 71 gällande särskilda beskattningsreglerna för

bl. a. stärkelseproducenternas konjunkturutjämningsfond borde enligt förslaget

göras tillämpliga även på stärkelse- och bränneriidkareföreningarnas

gemensamma konjunkturutjämningsfond.

För gemensamma frågor beträffande odling, rationalisering och prissättning

skulle inrättas ett samarbetsorgan för stärkelse- och bränneriidkareföreningarna,

bestående av tre representanter för vardera föreningen och en

av Kungl. Maj :t utsedd opartisk ordförande. Det framhölls, att för stärkelseoch

brännerinäringarnas framtida bestånd en genomgripande rationalisering

var nödvändig och att en sådan främst fick tänkas komma till uttryck

i ett visst mått av driftskoncentration. För att framskaffa härför erforderliga

kapitalresurser upptogs av de båda föreningarna en viss rationaliseringsavgift

i samband med likvidering av inköpt stärkelse respektive råsprit.

Rationaliseringsverksamheten och därmed även rationaliseringsmedlen borde

omhänderhas centralt. Denna verksamhet borde av flera skäl, bl. a. med

tanke på möjligheten av kombinerad stärkelse- och sprittillverkning i större

skala, planeras och genomföras gemensamt för båda tillverkningsgrenarna.

Rationaliseringsmedlen borde tills vidare bokföras som avgifter till jordbruksnämnden

och endast få disponeras av denna. Samråd i rationaliseringsfrågor

förutsattes skola äga rum mellan samarbetsorganet och nämnden.

Till samarbetsorganet borde enligt förslaget i övrigt hänskjutas alla för

de båda föreningarna gemensamma spörsmål, främst berörande prissättningen

på potatisen samt konjunkturutjämningsärenden, men även exempelvis

frågor om överförande av odlare till leverans till annan fabrikationsgren

och om reglering av tillverkningsrätten olika fabriker emellan i samband

med driftskoncentration eller mera betydande förskjutningar i potatisodlingens

lokalisering.

Beträffande röstningen inom samarbetsorganet föreslogs, att där ej enighet

förelåg mellan representanterna för endera föreningen, som organets

beslut borde gälla den mening, till vilken ordföranden och två representanter

för endera föreningen anslutit sig.

Odlingen av stärkelse- och bränneripotatis förutsattes komma att ske på

kontraktsbas. Vid övcrleckning skulle genom samarbetsorganets försorg

nedskärning ske eller i princip enhetliga grunder. I fall av överteckning vid

fabrik ansluten till bränneriidkareföreningen skulle förhandlingar upptagas

med Aktiebolaget Vin- & spritcentralen angående storleken av den reducering

av teckningarna vid bolagets fabrik i Rödaled, som kunde föranledas

därav. 1 sista hand skulle saken hänskjutas till nämnden.

Beträffande odlarnas leveransrätt förutsattes, alt någon skillnad icke

skulle göras mellan andelsägare och utomstående leverantörer. För att stabilitet

i kontraktsteckningen skulle främjas, iöreslogs dock att fabrikerna

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

skulle lämnas rätt att ge viss prioritet åt permanenta odlare framför tillfälliga

sådana. Vid fall av missnöje hos fabrik eller odlare med beslut angående

tillverknings- eller leveranskvantitet eller leveranshänvisning borde

klagan kunna föras hos jordbruksnämnden.

I särskilt yttrande till kommittépromemorian anförde kommittéledamoten

Lindskog, Kooperativa förbundet, att han icke kunde biträda förslaget

i vad detta avsåg att upprätthålla en monopolställning för stärkelseföreningen

såsom ensam uppköpare och försäljare av potatisstärkelse med därtill

knutna följdföreteelser i form av diskriminerande prissättning m. in.

I skrivelse till jordbruksnämnden den 30 mars 1955 framförde tre deltagare

i nyssnämnda kommitté — representerande bränneriindustrien — på ett

par punkter betänkligheter gentemot innehållet i den promemoria med förslag

till omläggning av fabrikspotatisregleringen, som kommittén framlagt.

Det framhölls i skrivelsen, att samtliga stärkelsefabriker f. n. var anslutna

till sin branschorganisation och att detta förhållande avsågs bli bestående

jämväl för framtiden. Samma ordning borde enligt brännerirepresentanternas

mening gälla inom bränneribranschen, men om Aktiebolaget

Vin- & spritcentralens bränneri i Rödaled även i fortsättningen skulle komma

att stå utanför branschorganisationen, yrkades alternativt, att Rödaleds

tillverkningskvot skulle fastställas med ledning av den proportion, som

gällde mellan Rödaled å ena och de till bränneriidkareföreningen anslutna

fabrikerna å andra sidan under kampanjåret 1953/54.

Vidare yrkades i skrivelsen, att reglerna för omröstning inom det föreslagna

samarbetsorganet för bränneri- och stärkelseindustrierna skulle utformas

i överensstämmelse med vad som stadgades i föreningslagens 26 §

eller sålunda, att majoritetsbeslut skulle gälla och att vid lika röstetal ordföranden

skulle ha utslagsröst.

Jordbruksnämndens yttrande över kommittéförslaget

Jordbruksnämnden sammanfattar sitt eget yttrande över nyssnämnda

kommittéförslag på följande sätt.

I jordbruksnämndens yttrande över kommittéförslaget framhölls, att

nämnden inhämtat, att man inom kommittén varit enig om att frihet att

teckna kontrakt angående leverans av fabrikspotatis skulle gälla för alla

odlare inom avsedda områden och att den reduktion av de tecknade leveranskvantiteterna,

som vid överteckning kunde visa sig nödvändig, icke

skulle få formen av utgallring av vissa odlare utan ske efter i princip generella

grunder. Y idare framhölls, att det skulle ankomma på nämnden att,

enligt gällande författningar och i överensstämmelse med principen, att rätten

att anlägga fabrik icke skulle vara förbehållen endast odlare, handha

tillståndsgivningen för tillverkning.

Nämnden föreslog för sin del, att prisgränserna kring mittpriset för potatisstärkelse

skulle fastställas till 13 procent i vardera riktningen, motsvarande

vid ett mittpris (grossistpris) av 87 öre per kilogram en övre gräns

av 98 och en undre gräns av 76 öre per kilogram. Frågan om mittpris och

intörselavgifter borde dock liksom för övriga jordbruksprodukter bli föremål

för förhandlingar senare. Nämnden angav också, att den i promemorian

givna exemplifieringen av frågor, som borde hänskjutas till samarbetsorganet,

enligt nämndens mening icke skulle innebära någon begränsning i den

i promemorian angivna principen, att nya eller eljest modernt anlagda fabriker

skulle i tillfredsställande grad få utnyttja sin kapacitet.

I sitt yttrande föreslog nämnden vidare, att förordningen 1912: 170 angå
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 1C>5 år 1956

141

ende särskild skatt å majs, utländsk potatis och manioca och andra väsentligen

lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning

av stärkelse skulle ersättas med mera tidsenliga bestämmelser om avgift på

hithörande råvaror. Nämnden överlämnade samtidigt utkast till ny författning.

Slutligen framhölls, att då man i nämnda författningsutkast angivit, att

avgiftsmedlen skulle användas till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, därmed icke hade avsetts annat än som angivits i promemorian,

nämligen att avgiftsmedlen skulle komma fabrikspotatisregleringen till godo.

Nämndens ledamöter Bonow och Meidner avgav särskilt yttrande av samma

lydelse, som det, Lindskog tidigare hade avgivit till kommitténs förslag.

Förhandlingar m. tm. i anslutning till kommittéförslaget

I anslutning till den nu lämnade redogörelsen för utredningsförslaget anför

jordbruksnämnden, att i frågan angående röstningsreglerna för samarbetsorganet

representanter för stärkelseföreningen vid senare förda förhandlingar

förklarat sig icke vilja motsätta sig det från bränneriidkarhåll

framlagda förslaget. Då sålunda båda branschföreningarna är ense härom,

ansluter sig nämnden till tanken, att omröstningsreglerna i samarbetsorganet

utformas på sätt bränneriidkarerepresentanterna föreslagit.

Vad därefter gäller frågan om Rödaledsbränneriets anslutning till bränneriidkareföreningen

och om gränserna för detta bränneris tillverkningsandel

anför jordbruksnämnden bl. a. följande.

Från Aktiebolaget Vin- & spritcentralens sida har man motsatt sig Rödaledsbränneriets

anslutning till bränneriidkareföreningen, under åberopande

av att detta icke skulle vara lämpligt med hänsyn till bolagets intressen

vid förhandling om priset på råsprit. Nämnden finner bolagets ståndpunktstagande

i detta avseende böra respekteras.

Den totala tillverkningen av potatisbrännvin är för varje år begränsad till

viss kvantitet. Varje ökning av Rödaleds tillverkning innebär därför en

motsvarande minskning av de övriga bränneriernas tillverkningsutrymme.

Om bolaget skall vara obundet av den kvotering, som gäller föreningsbrännerierna

emellan, är bränneriidkareföreningens önskan om en gränsdragning

för Rödaledsbränneriets tillverkning naturlig. Företagna utredningar

har bekräftat att även inom brännvinsbränningen inom vissa gränser en direkt

och tämligen fast relation föreligger mellan tillverkningskostnaderna

och tillverkningens storlek på så sätt, att kostnaderna per tillverkningsenhet

sjunker vid ökad tillverkningskvantitet. Denna omständighet utgör en

huvudanledning till att kräva rationalisering av hränneriindustrien genom

sammanslagning till större enheter men givetvis också en anledning för de

enskilda hrännerierna att värna storleken av sin kvot.

Kvoteringen baserades ursprungligen på de olika bränneriernas medeltillverkning

under tillverkningsåren 1904/05 och 1900/07. Efter initiativ av

potatismjölsnämnden genomfördes år 1938 av en utredning, benämnd 1937

års bränneriregleringssakkunniga, en omreglering av kvoteringen, baserad

på eu årstillverkning av 20 miljoner liter. Kvoteringsgrunderna från år 1938

gäller alltjämt, men eu successiv omreglering har skett genom att nedlagda

bränneriers kvoter utslagits på de återstående eller innehållits för rationaliseringsändamål.

Någon författningsmässig eller liknande grund för kvoteringen

finnes icke.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Sedan bolaget i mitten av 1930-talet utträtt ur bränneriidkareföreningen,

har bolaget icke ansett sig bundet av kvoteringsreglerna, och Rödaled omfattades

icke av 1938 års kvotlista. I början på 1940-talet, då brännvinsbränningen

begränsades av hänsyn till livsmedelsförsörjningen, utgjorde Rödaleds

tillverkning enligt överenskommelse med statens livsmedelskommission

1 miljon liter vid en total tillverkning av 26 miljoner liter. Tillverkningsåret

1953/54, då totalt 33 miljoner liter framställdes, utgjorde Rödaleds

tillverkning 1 173 000 liter. Under det senaste tillverkningsåret, 1954/55,

då totalt 36 837 000 liter tillverkades, utgjorde bränningen vid Rödaled

835 000 liter. Dessa siffror antyder närmast en ganska stark relativ minskning

av Rödaleds tillverkningsandel. Från bolagets sida har emellerid upplysts,

att man avser att genom rationalisering av driften bringa Rödaleds

kapacitet upp till 2 miljoner liter per år. Därest den sedan hösten 1955 inträffade

ökningen av brännvinskonsumtionen kommer att kvarstå, torde dock

ej ens en tillverkning av 2 miljoner liter vid Rödaled innebära någon nämnvärd

ökning av detta bränneris andel av den totala tillverkningen i jämförelse

med vad som gällde i början av 1940-talet.

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att en representant för nämnden fört

vissa förhandlingar med föreningsbrännerierna och bolaget i avsikt att finna

en för båda parter acceptabel lösning av frågan om omfattningen av Rödaleds

bränning. Vid dessa förhandlingar har man från bolagets sida — med

förbehåll för styrelsens ställningstagande — preliminärt förklarat sig beredd

att under den närmaste tioårsperioden begränsa Rödaleds tillverkning

till sex procent av landets hela årstillverkning av brännvin, dock högst 2

miljoner liter. Härvid har som förutsättning angivits, att bränneriidkareföreningen

fortsätter med det rationaliseringsarbete bland föreningsbrännerierna,

som tidigare påbörjats. Bränneriidkareföreningen åter har enligt

nämnden krävt, att tillverkningen vid Rödaled i fortsättningen högst skall

få uppgå till medeltalet av bränningen där under tillverkningsåren 1950/51

—1954/55, vilket utgör 3,5 å 4 procent av hela tillverkningen. Då dessa

ståndpunkter icke kunnat förenas, bär någon uppgörelse i denna fråga icke

kommit till stånd. Vid sådant förhållande har nämnden funnit, att de från

representanter för bränneriidkareföreningen på denna punkt framförda betänkligheterna

icke kan föranleda någon åtgärd. Nämnden erinrar emellertid

i detta sammanhang om att enligt kommittépromemorian frågan om storleken

av Rödaleds tillverkning skall för visst fall (vid reducering av tillverkning

på grund av överteckning i fråga om potatisleveranser) kunna hänskjutas

till nämnden.

Jordbruksnämnden övergår därefter till att behandla frågan om behovet

av insyn från det allmännas sida i stärkelseföreningens verksamhet. Beträffande

vad som nu gäller i detta hänseende anför nämnden följande.

I och med att föreningen fått ställning som regleringsorgan på stärkelseområdet

och erhållit ensamrätt till inköp och försäljning av svensk potatisstärkelse,

har den blivit underkastad kontroll av staten. Denna kontroll

har ursprungligen utövats av potatismjölsnämnden och sedermera av statens

livsmedelskommission och jordbruksnämnden. Kontrollen har tekniskt

varit anordnad så, att mellan myndigheten och föreningen årligen träffats

ett avtal angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

under det instundande regleringsåret. I avtalet har föreningen förbundit sig

att till däri angivna priser inköpa den stärkelse, som framställts enligt meddelade

licenser. Vidare har i avtalet angivits de försäljningspriser, som skall

iakttagas av föreningen. Föreningen har därjämte förbundit sig att bedriva

sin verksamhet så, att annans intresse icke obehörigen gynnas eller skadas,

samt att utan eftersättande av verksamhetens planmässiga och rationella

bedrivande iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda

slag. Vidare har föreningen åtagit sig att samarbeta med nämnden och stå

under dess övervakning. Nämnden har utsett två kontrollanter för tillsyn

över de till föreningen anslutna stärkelsefabrikerna ävensom en granskningsman

för övervakning av att föreningen efterlever avtalet. Den senare,

vilken icke haft ställning av revisor hos föreningen, har därjämte varit revisor

i Stärkelseproducenternas konjunkturutjämningsfond.

Jordbruksnämnden framhåller vidare, att en speciell insyn i föreningens

verksamhet har motiverats av det förhållandet, att stärkelseföreningen äger

aktiemajoriteten i Lyckeby stärkelseförädling aktiebolag, vilket är den

största glykosproducenten i landet. Den omständigheten att stärkelseföreningen

med ensamrätt disponerar över den svenska potatisstärkelsen, vilken

hittills utgjort den helt dominerande råvaran vid tillverkningen av glykos

inom landet, har gjort föreningens ställning ömtålig i förhållande till de

övriga glykosfabrikerna, särskilt sedan Lyckeby-fabriken på grund av tillkommen

lagstiftning utträtt ur den s. k. glykoskartellen. Stärkelseföreningen

anser sig ej böra avstå från delägarskapet i glykosfabriken, eftersom

den finner detta vara nödvändigt för handhavande av uppgiften som regleringsorgan

för stärkelsetillverkningen. I medvetande om nu berörda förhållanden

har livsmedelskommissionen och sedermera jordbruksnämnden låtit

sin granskningsman öva särskild kontroll beträffande förhållandet mellan

föreningen och Lyckeby-fabriken.

Med den friare ställning, som stärkelseföreningen enligt det nya systemet

avses skola erhålla, minskas i vissa avseenden behovet av särskild statlig insyn.

Föreningen kommer själv att bestämma sina inköps- och försäljningspriser,

varför någon övervakning av dessa icke är påkallad i och för sig. Kvar

står emellertid, att föreningen skall bibehålla sin ensamrätt till inköp och

försäljning av svensk potatisstärkelse. Jordbruksnämnden erinrar om att

tanken på att denna ensamrätt skall kvarstå, har mött viss kritik (jämför

förut omnämnda reservationer av Lindskog samt Bonow och Meidner), och

framhåller, att det givetvis från allmänna utgångspunkter är angeläget, att

särskild tillsyn hålles över att föreningen icke missbrukar ensamrätten. Visserligen

kommer stärkelseimporten att bli fri, vilket medför, att föreningens

ställning som ensam uppköpare av den svenska varan får minskad betydelse.

Samtidigt blir emellertid prissättningen på svensk stärkelse också helt fri.

1 vissa lägen skulle föreningen kunna utnyttja denna frihet för att gynna den

egna glykosfabriken på de andra fabrikernas bekostnad. Med hänsyn särskilt

härtill torde enligt nämndens mening en fortsatt kontroll vara behövlig. Denna

föreslås liksom hittills skola utövas genom en av nämnden utsedd granskningsman,

vilken även bör ha till uppgift att granska föreningens avräkningar

med konjunkturutjämningsfonden. Nämnden påpekar, att den i övriga

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr i65 år 1956

prisregleringsföreningar utser en revisor. Efter omläggningen av fabrikspotalisregleringen

kommer nämnden emellertid att tillsätta dels ordförande i

samarbetsorganet för bränneri- och stärkelseföreningarna, dels styrelseordförande

och en revisor i den nya konjunktur utjämningsfonden. Med hänsyn

härtill synes det nämnden knappast påkallat att kräva, att nämndens granskningsman

hos föreningen även skall ha ställning som föreningens revisor,

så mycket mindre som granskningsmannens uppgifter i vissa avseenden kommer

att ligga vid sidan av dem, som åvilar en föreningsrevisor enligt lagen om

ekonomiska föreningar. Däremot finner nämnden det ändamålsenligt, att

granskningsmannen även är revisor i konjunkturutjämningsfonden.

Med anledning av jordbruksutskottets förut återgivna uttalande om önskvärdheten

av ett friare regleringssystem på fabrikspotatisområdet framhåller

jordbruksnämnden följande.

Enligt det i promemorian framlagda förslaget till nytt system för stärkelsetillverkningen

har man sökt få till stånd en anordning, varigenom odlare av

potatis inom de områden, om vilka här är fråga, skall äga rätt leverera potatis

till stärkelsefabrik oberoende av om de är ägare till eller delägare i sådan

fabrik. Härigenom bry tes den tidigare ordning, enligt vilken utanförstående

odlare kunnat utestängas från leverans av potatis till stärkelsefabrik. Stärkelseföreningen

har under de senare åren i samarbete med nämnden arbetat på

att få till stånd en rationalisering av stärkelsetillverkningen, främst genom

att sammanslå stärkelsefabriker till större fabriksenheter. I samband härmed

söker man vidga kretsen av andelsägare i de nya fabrikerna. De ekonomiska

föreningar, som äger dessa fabriker, skall i princip stå öppna för medlemskap

för varje potatisodlare, som så önskar. Tillverkningen av stärkelse avses

även i fortsättningen skola vara beroende av tillstånd av nämnden. I promemorian

understrykes emellertid, att nämnden har möjlighet att lämna tillstånd

för annan än odlare att anlägga stärkelsefabrik. Nämndens beslut i sådana

frågor kan överklagas hos Kungl. Maj :t.

Med hänvisning till vad sålunda anförts, finner sig jordbruksnämnden sakna

anledning alt påkalla någon ändring av det i promemorian framlagda förslaget

angående rätten att tillverka potatisstärkelse. Nämnden framhåller vidare,

att det för genomförande av det nya systemet beträffande potatisstärkelsetillverkningen

är en förutsättning, att stärkelseföreningen bibehålies vid

sin tidigare ensamrätt till inköp och utförsäljning av i riket tillverkad potatisstärkelse,

samt anför, att någon invändning häremot icke gjorts vare sig

av riksdagen eller av enskilda riksdagsledamöter.

Jordbruksnämnden anmäler slutligen, att det i kommittépromemorian

framlagda förslaget till omläggning av fabrikspotatisregleringen — med nyss

föreslagen ändring och gjort tillägg — godkänts av jordbrukets förhandlingsdelegation

i samband med de nu hållna överläggningarna och ingår som ett

led i den med jordbrukarna träffade överenskommelsen. Nämnden hemställer,

att förslaget måtte godtagas jämväl av Kungl. Maj :t och riksdagen. Ledamöterna

av nämnden Bonow och Meidner har emellertid under hänvisning till

sin tidigare omnämnda reservation förklarat sig icke kunna biträda detta

nämndens beslut. De påyrkar liksom tidigare, att stärkelseföreningens ensamrätt

i fråga om inköp och försäljning skall upphävas.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att stärkelseföreningen

enligt nu gällande avtal mellan nämnden och föreningen varit förpliktad

alt hålla en viss lagerreserv av potatisstärkelse. Då denna förpliktelse i och

med det nya systemets ikraftträdande upphör, bör enligt nämndens mening

frågan om hållande av en viss beredskapsreserv av stärkelse upptagas till

övervägande vid förhandlingar med föreningen.

Mittpris, prisgränser och införselavgift

Såsom framgår av vad som anförts i avsnittet om matpotatis bär man vid

förhandlingarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

enats om att för fabrikspotatis skall utgå införselavgift med samma

belopp, som vid varje särskild tidpunkt uttages för matpotatis. Mittpris och

prisgränser skall enligt riksdagens beslut hösten 1955 icke fastställas för fabrikspotatis.

Om den övre eller nedre prisgränsen för matpotatis över- respektive

underskrides, skall emellertid kvantitativ reglering eller annan åtgärd,

som kan ifrågakomma vid över- eller underskridande av prisgränser få vidtagas

även beträffande fabrikspotatis.

Departementschefen

I propositionen 1955: 198 anförde jag bl. a., att jordbruksnämnden i en

till nämndens yttrande över jordbruksprisutredningens betänkande fogad

promemoria framlagt ett detaljerat förslag rörande formerna för reglering

av stärkelse- och potatissprittillverkningen. Förslaget innefattade enligt min

mening en i huvudsak godtagbar lösning av denna fråga. Jag ansåg mig

emellertid icke då böra taga ställning till detaljerna i förslaget samt anförde,

att frågan om avvägningen av det framtida stödet åt fabrikspotatisodlingen

borde liksom för övriga produkter senare upptagas till prövning vid förhandlingar

mellan nämnden och jordbrukets organisationer.

I anslutning till berörda promemoria och efter överläggningar framlägger

jordbruksnämnden nu ett detaljerat, av jordbrukets förhandlingsdelegation

godkänt förslag rörande formerna för den framtida regleringen av tillverkningen

in. in. utav stärkelse och potatismjöl. Förslaget innebär i huvudsak

följande.

Den statliga kvantitativa regleringen av stärkelse samt den statliga prissättningen

på fabrikspotatis och stärkelse skall enligt förslaget hävas och

gränsskyddet för potatisprodukter ordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med det prissystem, som hösten 1955 antagits av riksdagen för övriga jordbruksprodukter.

Priset på fabrikspotatis förutsättes för såväl stärkelsesom

bränneripotatis komma att i huvudsak baseras på det stärkelsepris, som

kan uttagas under skydd av införselavgiften.

Nu gällande föreskrift, att tillverkning av potatisstärkelse skall kräva statligt

tillstånd, utfärdat av jordbruksnämnden, skall bibehållas. Rätten att anlägga

stärkelsefabrik skall liksom nu icke vara förbehållen odlare. Såsom

10 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

villkor för tillverkningsrätt skall bl. a. gälla, att endast svensk potatis får

användas.

Sveriges stärkelseproducenters förening föreslås skola bibehållas vid sin

tidigare ensamrätt till inköp och försäljning av inom landet tillverkad stärkelse.

Med ensamrätten skall följa skyldighet att till enhetligt pris uppköpa

all stärkelse, som utbjudes av stärkelsefabrik. Föreningen skall dock liksom

hittills kunna efter jordbruksnämndens prövning erhålla rätt att erlägga

lägre pris till fabrik, som icke är medlem i föreningen.

I fråga om tillverkningen av potatissprit skall enligt förslaget bl. a. gälla,

att Aktiebolaget Vin- & spritcentralen skall vara skyldigt att godtaga vissa

angivna grunder för beräkning av råvarukostnaden i samband med prissättningen

på råsprit. Den hittills hävdade principen att brännerinäringen ej

får ge »vinst» skall modifieras så, att vissa avsättningar skall kunna ske till

rationalisering och konjunkturutjämnande åtgärder. Bolaget skall vidare

övergå till att fastställa sina inköpskvantiteter för tvåårsperioder i stället

för som nu årsvis. Tillverkningen vid bolagets eget bränneri i Rödaled skall

under den närmaste tioårsperioden begränsas till 6 procent av landets hela

årstillverkning av potatisbrännvin, dock högst 2 miljoner liter. Bränneriernas

och stärkelsefabrikernas skyldighet att taga emot potatis från odlare

skall under normala förhållanden inskränkas till att gälla potatis från de

traditionellt fabrikspotatisodlande områdena.

Vidare skall gällande tillverkningsskatter för utländsk potatis, majs,

maniocarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,

som användes vid stärkelsetillverkning, slopas såvitt angår potatis och i

övrigt omändras till avgifter, som skall användas till prisreglerande åtgärder

på fabrikspotatisområdet.

Det nya systemet för fabrikspotatisregleringen förutsättes skola normalt

komma att fungera med tillhjälp av gränsskyddet, odlings- och tillverksbegränsningen

samt tillverkningsavgiften. För att möta förluster, som kan

uppkomma vid oförutsett stor produktion, och i övrigt utjämna rörelseresultatet

skall stärkelseföreningen och Sveriges bränneriidkareförening disponera

över en konjunkturutjämningsfond, till vilken skall föras dels införselavgiflerna

på mat- och fabrikspotatis samt potatisprodukter, dels tillverkningsavgifter

på stärkelse och råbrännvin.

För gemensamma frågor beträffande odling, rationalisering och prissättning

skall enligt jordbruksnämndens förslag inrättas ett samarbetsorgan

för stärkelse- och bränneriidkareföreningarna. Samarbetsorganet skall bestå

av tre representanter för vardera föreningen samt en av Kungl. Maj :t utsedd

opartisk ordförande. Till samarbetsorganet skall, förutom frågor beträffande

rationalisering, hänskjutas alla för de båda föreningarna gemensamma

spörsmål, främst berörande prissättningen på fabrikspotatis samt konjunktur^

jämningsärenden, men exempelvis även frågor om överförande av odlare

till leverans till annan fabrikationsgren och om reglering av tillverkningsrätten

olika fabriker emellan i samband med driftskoncentration eller

mera betydande förskjutningar i potatisodlingens lokalisering. Därvid skall

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kunql. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

dock tillses, att någon begränsning icke sker av den i övrigt gällande principen,

att nya eller eljest modernt anlagda fabriker i tillfredsställande grad

skall få utnyttja sin kapacitet. Vid röstning inom samarbetsorganet skall

majoritetsbeslut gälla och vid lika röstetal skall ordföranden ha utslagsröst.

I förslaget förutsättes vidare, att odlingen av stärkelse- och bränneripotatis

skall ske medelst kontrakt. Vid överteckning skall genom samarbetsorganets

försorg nedskärning ske efter i princip enhetliga grunder. I fall av

överteckning vid fabrik, ansluten till bränneriidkareföreningen, skall förhandlingar

upptagas med Aktiebolaget Vin- & spritcentralen om storleken

av den reducering av teckningarna vid bolagets fabrik i Rödaled, som kan

föranledas därav. I sista hand skall sistnämnda fråga kunna hänskjutas till

jordbruksnämnden.

I fråga om odlarnas leveransrätt skall enligt förslaget gälla, att någon

skillnad icke skall göras mellan vare sig ägare till eller delägare i fabrik

eller utomstående leverantörer. För att stabilitet i kontraktsteckningen skall

kunna främjas, skall emellertid fabrikerna få rätt att ge viss prioritet åt

permanenta odlare framför tillfälliga. Är fabrik eller odlare missnöjd med

beslut angående tillverknings- eller leveranskvantitet eller leveranshänvisning,

skall klagan över beslutet kunna föras hos jordbruksnämnden.

Det sålunda framlagda förslaget rörande formerna för den framtida regleringen

av stärkelse- och potatissprittillverkningen har jag efter överväganden

funnit böra godtagas. Förslaget tager nämligen enligt min mening

hänsyn till såväl de berättigade intressen, vilka producenterna inom de traditionellt

fabrikspotatisodlande områdena kan åberopa, som de önskemål

om ett friare regleringssystem, vilka framförts bl. a. i jordbruksutskottets

utlåtande 1955:39. I fråga om den stärkelseföreningen efter jordbruksnämndens

prövning tillkommande rätten att erlägga lägre pris till fabrik,

som icke är medlem i föreningen, vill jag framhålla, att prisavdraget —

i överensstämmelse med vad som gäller för andra prisregleringsföreningar

på jordbruksområdet — dock icke bör vara större än vad som kan anses

skäligen motsvara värdet av medlems förpliktelser till föreningen.

En fråga, som i detta sammanhang påkallar särskild uppmärksamhet, är

formerna för den statliga insynen i och kontrollen av stärkelseföreningens

verksamhet. Såsom jordbruksnämnden påpekat, kommer nämligen för framtiden

de hittillsvarande årliga avtalen mellan nämnden och föreningen, i

vilka bl. a. hithörande frågor reglerats, att slopas, samtidigt som föreningen

skall bibehållas vid sin ensamrätt till inköp och försäljning av svensk potatisstärkelse.

EU speciellt skäl för insyn utgör dessutom det förhållandet,

att föreningen äger aktiemajoriteten i Lyckeby stärkelseförädling aktiebolag,

vilket är den största glykosproducenten i landet. Från allmänna synpunkter

är det givetvis angeläget med en särskild tillsyn över att föreningen

icke missbrukar sin ensamrätt och ej heller gynnar den egna glykosfabriken

på de andra fabrikernas bekostnad. Jag tillstyrker därför nämndens förslag,

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

att den i förevarande hänseende erforderliga kontrollen skall liksom hittills

utövas av en utav nämnden utsedd granskningsman, vilken dessutom

skall vara revisor i stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond.

Vad angår frågan om hållande av viss beredskapsreserv av potatisstärkelse

torde det få ankomma på jordbruksnämnden att efter förhandlingar med

stärkelseföreningen till Kungl. Maj:t inkomma med närmare förslag härom.

Såsom framgår av vad jag förut anfört under avsnittet om matpotatis,

torde för fabrikspotatis böra utgå införselavgift med samma belopp, som

vid varje tillfälle uttages för matpotatis. Mittpris och prisgränser skall enligt

riksdagens beslut hösten 1955 icke fastställas för fabrikspotatis. Om

övre eller nedre prisgränsen för matpotatis över- respektive underskrides,

bör emellertid kvantitativ reglering eller annan åtgärd, som kan ifrågakomma

vid över- eller underskridande av prisgräns, få vidtagas även beträffande

fabrikspotatis.

Potatisprodukter m. rrv.

Jordbruksnämnden

Tillverkningsavgifter m. m.

Under regleringsåren 1954/55 och 1955/56 har tillverkningen av såväl stärkelse

som brännvin belastats med en avgift, motsvarande 3 öre per hektoliter

och stärkelseprocent av vid tillverkningen använd potatis. Syftet med avgiften

är att utjämna resultaten i stärkelseföreningen under olika år. Dessa resultat

är beroende av bl. a. potatisskördens storlek och utlandspriset på stärkelse.

Blir exempelvis skörden stor, kan det bli nödvändigt att avyttra därigenom

uppkommande stärkelseöverskott på exportmarknaden. Om exportpriserna

då är låga, kan föreningen förorsakas en betydande förlust. Avgiften

medverkar alltså till att föreningen skall kunna hålla ett något så när stabilt

pris på fabrikspotatis. Jordbruksnämnden anför, att den funnit erforderligt

att författningsmässigt reglera ifrågavarande tillverkningsavgift. I fråga

om beräkningen av denna avgift framhåller nämnden följande.

Den nu utgående tillverkningsavgiften — 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent

för vid tillverkningen använd potatis — motsvarar cirka 4 kronor

20 öre per deciton tillverkad stärkelse och, vid tillverkning av brännvin, cirka

3 öre per liter råbrännvin av normalstyrka, d. v. s. med 50 volymprocent

alkoholhalt. Av flera skäl torde det vara lämpligt, att tillverkningsavgiften beräknas

beträffande brännvin per liter råbrännvin av normalstyrka och beträffande

stärkelse per kilogram ren stärkelse. Den handelsförda potatisstärkelsen

innehåller omkring 80 procent ren stärkelse. Den nuvarande tillverkningsavgiften

vid framställningen av stärkelse kan därför beräknas motsvara

5 kronor 25 öre per kilogram ren stärkelse. I författningen bör maximibeloppet

för tillverkningsavgiften lämpligen bestämmas till högst 4 öre per liter

råbrännvin med 50 volymprocent alkoholhalt samt för stärkelse och av stärkelse

tillverkade produkter till högst 6 öre per kilogram ren stärkelse.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Jordbruksnämnden anför, att den med representanter för stärkelseföreningen

och bränneriidkareföreningen överenskommit, att tillverkningsavgiften

för potatisstärkelse fr. o. in. nästa regleringsår skall utgå med 5 öre

per kilogram ren stärkelse, motsvarande 4 öre per kilogram handelsstärkelse,

samt att en häremot svarande avgift skall utgå vid tillverkning av brännvin.

Den tidigare tillverkningsavgiften har uppburits av stärkelse- respektive

bränneriidkareföreningen på så sätt, att föreningarna innehållit motsvarande

belopp av odlarnas likvider för stärkelse respektive brännvin. De sålunda uppsamlade

medlen är avsedda att ingå i grundkapitalet för den nya konjunkturutjämningsfond,

som skall bildas av de båda föreningarna.

Enligt jordbruksprisutredningens av riksdagen i denna del utan erinran

lämnade förslag bör, i den mån den inhemska tillverkningen av potatisstärkelse

även i fortsättningen belastas med tillverkningsavgift, häremot svarande

avgift (kompensationsavgift) utgå även på importen av potatisstärkelse

och därav tillverkade produkter. Jordbruksnämnden anser det vara lämpligt,

att bestämmelser om sådan kompensationsavgift upptages i den författning,

som nämnden föreslår beträffande tillverkningsavgiften. Fr. o. m. ingången

av det nya systemet bör de medel, som inflyter genom tillverknings- och

kompensationsavgifter, inlevereras till nämnden, som därur bör få täcka sina

kostnader för uppbörden och kontrollen. Vad som därefter återstår bör, i enlighet

med vad som föreslagits i förutnämnda utredningspromemoria, efter

hand tillföras stärkelseföreningen såsom regleringsorgan på potatisområdet.

I fråga om uttagandet av kompensationsavgift anför jordbruksnämnden,

att den med representanter för stärkelseföreningen och bränneriidkareföreningen

överenskommit, att dylik avgift motsvarande tillverkningsavgiften

automatiskt skall utgå vid import av dels potatisstärkelse, dels druv- och

stärkelsesocker samt stärkelsesirap (glykos) (stat. nr 290), dels dextrin och

stärkelseklister (ur stat. nr 620). Avgiften bör för de två sistnämnda grupperna

av produkter, för vilka inom landet råvaran vanligen är potatisstärkelse,

svara mot den mängd stärkelse, som normalt åtgår vid tillverkningen. I

fråga om övriga produkter, vari potatisstärkelse ingår eller kan komma att

ingå — appreturmedel m. in. (ur stat. nr 620) — bör det enligt sagda överenskommelse

ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

nämnden att med hänsyn till importutvecklingen avgöra, om och i

vilken utsträckning kompensationsavgift skall utgå vid importen.

Enligt den tidigare nämnda förordningen 1912: 170 angående särskild

skatt å majs, utländsk potatis samt maniocarot och andra väsentligen lika

stärkelserika, tullfria utländska ämnen, som användes vid tillverkningen av

stärkelse, utgår en särskild skatt med 8 öre per kilogram. Med hänsyn till

penningvärdets förändring och majsens prisbillighet i förhållande till dess

höga stärkelsehalt anser jordbruksnämnden, att den avgift, som förutsatts

skola utgå enligt det av nämnden föregående år överlämnade utkastet till

förordning om tillverkningsavgift å majs m. in., lämpligen bör bestämmas till

15 öre per kilogram. Jämlikt detta författningsutkast skall avgiften erläggas

Ull nämnden och enligt föreskrifter av Kungl. Maj :t användas till prisregle
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

rande åtgärder på fabrikspotatisens område. Nämnden anser, att även i detta

fält nettobehållningen av uppburna medel i enlighet med förenämnda utredningsförslag

bör tillföras stärkelseföreningen såsom regleringsorgan inom

stärkelsehanteringen. Vidare upplyser nämnden, att den nu föreslagna avgiften

för majs torde verka prohibitivt samt att någon tillverkning inom landet

av majsstärkelse icke nu förekommer och icke heller torde komma i fråga under

treårsperioden. Med hänsyn härtill är det enligt nämndens mening icke

nu aktuellt att föreslå någon kompensationsavgift för stärkelse, tillverkad av

majs.

Riksdagens beslut om gränsskyddet för potatisprodukter

I ett särskilt avsnitt av sin skrivelse erinrar jordbruksnämnden om jordbruksprisutredningens

förslag och riksdagens beslut i fråga om gränsskyddet

för potatisprodukter. Nämnden anför härom i huvudsak följande.

Tullen på stärkelse är alltsedan år 1895 20 öre per kilogram. För glykos

och dextrin är tullen sedan 1930-talet 33 respektive 25 öre per kilogram. Utöver

tullen har sedan år 1953 även uttagits införselavgift på ifrågavarande varor.

Införselavgiften utgör för stärkelse och glykos 15 öre samt för dextrin

20 öre per kilogram. Det sammanlagda gränsskyddet uppgår sålunda till för

stärkelse 35, för glykos 48 och för dextrin 45 öre per kilogram. Enligt jordbruksprisutredningens

förslag skulle tullen för dessa potatisprodukter slopas

och ersättas med en fast införselavgift. Denna borde efter en övergångstid —

förslagsvis fyra år — utgöra 20 öre per kilogram för stärkelse och 33 öre per

kilogram för glykos och dextrin. Reduktionen borde lämpligen fördelas i

stort sett lika på ett vart av de fyra åren. Samma avgift som för stärkelse

borde utgå för manioca- och arrowrot. Mittpris och prisgränser skulle fastställas

endast för potatisstärkelse. I den mån den inhemska tillverkningen av

stärkelse (eller potatis) även fortsättningsvis belastades med interna avgifter,

''borde enligt utredningens förslag häremot svarande avgifter utgå även

på importen av här avsedda varor. I propositionen 1955: 198 angående den

framtida utformningen av prissättningen på jordbrukets produkter uttalade

departementschefen i nu förevarande avseende bl. a. följande.

»Prisgränserna för stärkelse bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag

kunna sättas till ± 13 procent av mittpriset. Livsmedelsprodukter, i vilka

potatis eller stärkelse av potatis m. in. ingår som råvara, bör — såsom

framhållits av jordbruksprisutredningen och 1952 års tulltaxekommitté —

erhålla ett importskydd, som innefattar införselavgifter för potatis (stärkelse).

Skyddet bör utformas som tull utom i fråga om produkter, som praktiskt

taget helt består av potatis eller stärkelse, såsom potatispulver, gryn av potatisstärkelse

och dylikt (tapioca- och sagogryn). Sådana produkter som nyss

nämnts bör inbegripas i importavgiftssystemet. Att, på sätt tulltaxekommittén

föreslagit, genom speciell nedsättning av införselavgiften på stärkelse,

som importeras för tekniska tillverkningar, underlätta en övergång till utländsk

råvara kan icke lämpligen ifrågakonnna med hänsyn till den stora betydelse,

som användningen av stärkelse till tekniska ändamål har för avsättningen

av inhemsk fabrikspotatis. Därför bör beredda glätt-, appretur- och

betmedel, innehållande stärkelseprodukter, samt stärkelsehaltiga kärnbindemedel

liksom nu är fallet genom avgiftsbeläggning av motsvarande importvaror

få ett importskydd, som innefattar kompensation för införselavgiften

på däri ingående stärkelse.»

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

I propositionen uttalade departementschefen vidare, att en sänkning av det

nuvarande gränsskyddet för potatisprodukter torde vara möjlig att genomföra.

Det ''borde emellertid ankomma på nämnden att senare, efter förhandlingar

med jordbrukets organisationer, till Kungl. Maj:t avgiva förslag rörande

längden av den avtrappningsperiod, som kunde anses skälig med hänsvn

till föreliggande rationaliseringsmöjligheter.

1 Riksdagen har för sin del biträtt eller lämnat utan erinran vad departementschefen

föreslagit i nu berörda avseenden.

Mittpriser, prisgränser, införselavgifter m. m.

Jordbruksnämnden övergår därefter till att ange sina förslag beträffande

olika stärkelseprodukter.

Potatisstärkelse (stat. nr 19 6). Det nuvarande gränsskyddet

för potatisstärkelse 35 öre per kilogram (tull 20 öre + införselavgift 15

öre) har enligt nämnden varit fullt tillräckligt. Import mot erläggande av

tull och avgift har vid rådande priser praktiskt taget icke varit möjlig.

Partihandelspriset för svensk potatisstärkelse av extra prima kvalitet utgör

89,25 öre per kilogram fritt stärkelseföreningens lager i fria lånesäckar

av jute om 100 kilogram netto, vilkas returirakt betalas av köparen. (För

papper semballage faktureras köparen 1 krona 20 öre per kilogram extra.)

För innevarande regleringsår erhåller stärkelsefabrikerna därutöver ett statligt

pristillägg, utgörande 3 öre per kilogram tillverkad stärkelse. Enligt

den mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffade

överenskommelsen skall mittpriset såsom förut nämnts avse extra prima

potatisstärkelse vid försäljning i parti under nämnda leveransvillkor och

utgöra 89,25 öre per kilogram, d. v. s. det partipris, som nu tillämpas. Nämnden

anmärker, att i detta pris ingår den tidigare omnämnda tillverkningsavgiften

för potatisstärkelse, motsvarande 4,2 öre per kilogram. Prisgränserna

omkring mittpriset skall vara 78 och 101 öre per kilogram.

Jordbruksnämnden upplyser, att man när det gällt att bedöma storleken

av den införselavgift, som bör gälla för potatisstärkelse, utgått från importpriset

för dansk och holländsk vara. Detta pris har under den senaste tolvmånadersperioden

i genomsnitt legat något under 65 öre per kilogram. Vid

jämförelse mellan importpriset och det inhemska priset på potatisstärkelse

bör emellertid bemärkas, att i det svenska priset icke ingår kostnader för

emballage, vilka beräknas utgöra något mer än 1 öre per kilogram, medan

vid import emballagekostnad icke alltid förekommer.

Jordbruksnämnden erinrar, att gränsskyddet för potatisstärkelse enligt

jordbruksprisutredningens förslag under en avtrappningsperiod av fyra år

skulle sänkas från 35 till 20 öre per kilogram, samt anför, att man vid förhandlingarna

har enats om att införselavgiften under första regleringsåret

skall vara 27, under andra 25 och under tredje 23 öre per kilogram. Härtill

kommer den tidigare omförmälda kompensationsavgiften, motsvarande 4

öre per kilogram potatisstärkelse av normalkvalitet (5 öre per kilogram ren

stärkelse). Den överenskomna införselavgiften utgör för respektive år 41,

38 och 35 procent av nyssnämnda genomsnittliga importpris.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Den överenskomna sänkningen av införselavgiften med 2 öre per kilogram

under andra året och ytterligare 2 öre per kilogram under tredje året

borde, anför jordbruksnämnden, enligt grunderna för det nya systemet föranleda

en lika stor sänkning av de prisgränser, som skall gälla under samma

år. Nämnden påpekar, att denna konsekvens av införselavgiftens avtrappning

har tagits exempelvis i fråga om socker. Enligt vad nämnden upplyser,

har stärkelseföreningens representanter emellertid fattat överenskommelsen

så, att de för första året fastställda prisgränserna skall gälla under

hela treårsperioden. Tyvärr lämnade nämnden vid förhandlingarna icke

upplysning om sin åsikt, vilken ansågs följa av prissättningssystemet. Med

hänsyn till de skiljaktiga uppfattningarna om överenskommelsens innebörd

i denna del har nämnden senare kommit överens med representanter för

stärkelseföreningen och bränneriidkareföreningen att låta frågan om prisgränsernas

storlek under andra och tredje åren bli beroende av Kungl. Maj :ts

avgörande.

Slutligen upplyser jordbruksnämnden, att det ingår i överenskommelsen,

att det icke skall möta hinder för stärkelseföreningen att med anlitande av

till föreningen influtna medel under tredje året av treårsperioden hålla

stärkelsepriset uppe på samma nivå, som vid oförändrat importpris kan

uppnås under andra året.

Majsstärkelse (stat. nr 19 8). I fråga om nu gällande föreskrifter

in. in. rörande majsstärkelse anför jordbruksnämnden följande.

Enligt riksdagsbeslutet skall majsstärkelse medtagas bland jordbruksregleringsvarorna.

I stor utsträckning har maj sstärkelse samma användningsområden

som potatisstärkelse och konkurrerar alltså med denna vara. Det

nuvarande gränsskyddet för majsstärkelse utgör liksom för potatisstärkelse

35 öre per kilogram (tull 20 öre + införselavgift 15 öre). Importpriset på

majsstärkelse har under senare år varit så lågt att det, även med tillägg av

tull och införselavgift, för vissa förbrukare ställt sig billigare att importera

majsstärkelse i stället för att använda svensk potatisstärkelse. Detta sammanhänger

icke endast med att importpriset på majsstärkelse per viktsenhet

är lägre än importpriset på potatisstärkelse utan även med det förhållandet,

att handelsvaran majsstärkelse per viktsenhet innehåller cirka 10

procent mera ren stärkelse än handelsvaran potatisstärkelse. Det sistnämnda

är av betydelse för sådana förbrukare, främst glykos- och dextrinindustrier,

som endast har intresse av att av den inköpta råvaran tillgodogöra sig

dess halt av ren stärkelse.

Med hänsyn till det nu anförda har under senare år importen av majsstäi

kelse varit kvantitativt reglerad. Nämnden har därvid begränsat importen

till att omfatta genom handelsavtal åtagna förpliktelser, varjämte import

medgivits för särskilda ändamål och i de fall, då föreliggande behov

icke kunnat tillgodoses med inhemsk vara.

Jordbruksnämnden upplyser, att man vid bedömandet av införselavgiften

för majsstärkelse utgått från ett genomsnitt av priserna för belgisk, holländsk

och västtysk vara under den senaste tolvmånadersperioden samt att

detta genomsnitt under perioden varit ej fullt 55 öre per kilogram. Ehuru

det nuvarande tull- och avgiftsskyddet av 35 öre per kilogram icke kan an
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

ses tillräckligt för att hindra effektiv konkurrens med potatisstärkelsen vid

nu gällande pris på denna vara, har man, anför nämnden, vid förhandlingarna

likväl stannat vid att föreslå, att införselavgiften för majsstärkelse

skall fastställas till 35 öre per kilogram eller till samma belopp, som f. n.

uttages i tull och införselavgift. Den överenskomna införselavgiften, vilken

motsvarar ett gränsskydd av 64 procent räknat på nyssnämnda genomsnittliga

importpris, skall gälla under hela treårsperioden. Hänsyn har härvid

tagits till att någon kompensationsavgift, såvitt nu kan bedömas, icke kommer

att utgå för majsstärkelse.

I fråga om verkningarna av den sålunda överenskomna införselavgiften

anför jordbruksnämnden följande.

Vid det nu föreslagna gränsskyddet kan importen av majsstärkelse för

vissa förbrukare komma att ställa sig i prishänseende förmånligare än att

använda svensk potatisstärkelse. Man har därför att räkna med att stärkelseföreningen

för att kunna bemästra den utländska konkurrensen i vissa

lägen måste lämna de förbrukare, för vilka anledning kan föreligga att

övergå till användning av majsstärkelse som råvara, ett rabatterat pris. Det

torde vara alltför vanskligt att i nuvarande läge söka förutspå, i vilken omfattning

föreningen av antydd anledning måste tillämpa ett reducerat pris

på potatisstärkelse. Man kan emellertid icke bortse från möjligheten, att ett

sådant läge uppkommer, att rabatt måste lämnas samtliga större förbrukare

av stärkelse, .för att dessa skall köpa svensk potatisstärkelse. Såvitt

nu kan bedömas, kommer medel att i betydande utsträckning stå till föreningens

förfogande för sådan rabattering. Nämnden hänvisar i detta hänseende

till vad som i det följande sägs under rubriken »Resultatutjämning

m. in.»

Vetestärkelse (stat. nr 19 7) och risstärkelse (stat.

nr 19 9). Jordbruksnämnden anför, att importpriset för dessa produkter,

vilka har en förhållandevis ringa användning, f. n. utgör 77 öre per kilogram

för vetestärkelse och 126 öre per kilogram för risstärkelse. Nämnden

föreslår, att för dessa varor samma införselavgift skall gälla som den för

potatismjöl vid varje särskilt tillfälle gällande. Av nuvarande importpris

utgör de sålunda föreslagna avgifterna under de tre närmaste åren för vetestärkelse

35, 32 och 30 samt för risstärkelse 21, 20 och 18 procent.

»Annan stärkelse» (stat. nr 2 0 0). Som exempel på en stärkelseprodukt

som kan hänföras under ifrågavarande rubrik, anför jordbruksnämnden

tapioeastärkelse. Importpriset för denna vara är f. n. 60 öre

per kilogram. För gruppen »annan stärkelse» föreslår nämnden samma införselavgift

skola tillämpas som för majsstärkelse eller 35 öre per kilogram.

Sagda avgift utgör 58 procent av nuvarande importpris.

M a n i o c a- och arrowrot (stat. nr 102) samt härav

framställt mjöl (ur stat. nr 186). Jordbruksnämnden erinrar

om att enligt propositionen 1955: 198 samma införselavgift skall gälla för

manioca- och arrowrot som för stärkelse, samt upplyser, alt det under senare

tid endast förekommit import av maniocarot, varvid priset varierat mellan

37 och 40 öre per kilogram. Vidare anför nämnden, att mjöl av manioca
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

och arrowrot importeras endast i mycket ringa omfattning och att samma

införselavgift bör gälla för mjöl som för obearbetad rot. Med hänsyn till det

1 förhållande till stärkelsehalten låga importpriset bör enligt nämndens mening

samma införselavgift gälla för under ifrågavarande rubrik angivna

produkter som för majsstärkelse eller 35 öre per kilogram. Denna avgift

motsvarar 88 å 95 procent av importpriset.

F in in alen, torkad potatis (potatispulver) (ur stat.

nr 18 6) samt potatisflingor (ur stat. nr 107:2). Jordbruksnämnden

upplyser, att det inom landet förekommer tillverkning av

potatispulver eller s. k. torkat potatismos samt att produkten utgöres av

torkad kokt potatis i pulverform. Vidare uppger nämnden, att viss import

av denna produkt förekommit samt att import begärts för ett utländskt

potatispulver, vilket utgöres av torkad rå potatis i pulverform. Importpriset

på potatispulver, framställt av kokt potatis, uppgår f. n. till 2 kronor

75 öre per kilogram och på potatispulver av okokt potatis till 2 kronor

45 öre per kilogram. Tillverkningskostnaden för inhemskt potatispulver beräknas

till cirka 1 krona 20 öre per kilogram. Till framställning av 1 kilogram

potatispulver kan i stort sett beräknas åtgå 7,5 kilogram potatis.

Nämnden föreslår, att införselavgiften för potatispulver skall fastställas till

40 öre per kilogram, motsvarande omkring 15 procent av importpriset. För

potatisflingor, som f. n. icke importeras och ej heller tillverkas inom landet,

bör enligt nämnden samma avgift gälla som för potatispulver.

Gryn av andra vegetabilier än spannmål (stat. nr

2 0 1). Huvudprodukterna under denna rubrik avser enligt jordbruksnämnden

potatisgryn och s. k. sagogryn. Importpriset för holländsk vara utgör

cirka 82 öre per kilogram. F. n. gäller för sagda varor samma importskydd

som för potatisstärkelse eller 35 öre per kilogram (tull 20 öre + införselavgift

15 öre). Nämnden upplyser, att på grund av den hårda konkurrensen

tillverkningen av potatis- och sagogryn nedlagts vid vissa fabriker och

f. n. bedrives av endast två tillverkare. Fabrikspriset är f. n. 1 krona 23 öre

per kilogram. Även om ett högre gränsskydd i och för sig skulle vara motiverat,

anser nämnden, att införselavgiften bör begränsas till samma belopp

som de! nu gällande gränsskyddet eller 35 öre per kilogram, vilket motsvarar

43 procent av importpriset.

Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap (glyk

o s) (stat, nr 290). Jordbruksnämnden anför, att importpriset för västtysk

vara f. n. utgör 69 öre per kilogram glykos med vanlig vattenhalt och

1 krona 5 öre per kilogram druvsocker. Då den importerade varan i allmänhet

framställes med majsstärkelse som råvara, hör enligt nämndens

mening storleken av gränsskyddet utformas med hänsynstagande till detta

förhållande. För framställning av 100 kilogram glykos åtgår cirka 103

kilogram stärkelse. Med hänsyn härtill bör enligt nämnden införselavgiften

beträffande den i glykos ingående råvaran beräknas till 36 öre per

kilogram (införselavgiften för majsstärkelse 35 öre + 3 procent förhöj
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr t65 år 1956

ning härav = 36). Tillverkningskostnaden för glykos beräknas till 25 öre

per kilogram. Nämnden föreslår, att ett manufaktureringsskydd motsvarande

omkring 15 procent av tillverkningskostnaden eller cirka 4 öre per

kilogram skall tilläggas införselavgiften beträffande råvaran samt att införselavgiften

med hänsyn härtill skall bestämmas till 40 öre per kilogram,

vilket motsvarar 58 procent av importpriset.

Jordbruksnämnden framhåller vidare, att inom industrien användes även

glykos med låg vattenhalt eller s. k. torrglykos. Priset per viktsenhet sådan

glykos är högre än priset på vanlig glykos. För torrglykos liksom för druvoch

stärkelsesocker finner nämnden ett importskydd av 40 öre per kilogram

vara otillräckligt. Införselavgiften för dessa produkter bör därför enligt

nämndens förslag fastställas till 45 öre per kilogram. Denna införselavgift

motsvarar för druvsocker 43 procent av importpriset.

Dextrin och stärkelse k lister; ävensom appretur medel,

innehållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem

och dylikt; dock icke vara i detaljhandelsförpackningar,

innehållande högst 1 kilogram netto (ur stat.

nr 6 2 0). För dextrin, som utgör huvudprodukten under ifrågavarande

rubrik, uppgår importpriset för holländsk vara f. n. till 92 öre per kilogram.

Införselavgiften föreslås av jordbruksnämnden skola fastställas till 40 öre

per kilogram eller till samma belopp som för glykos. Den föreslagna införselavgiften

utgör 43 procent av importpriset.

För potatis produkter gemensamma frågor. Jordbruksnämnden

framhåller, att särskilda prisgränser icke har fastställts för andra

potatisprodukter än potatisstärkelse. Därest nedre eller övre prisgränsen

för denna vara under- respektive överskrides, bör emellertid enligt nämndens

mening de särskilda åtgärder, som i allmänhet kan förekomma vid

under- eller överskridande av prisgränser, få tillämpas även beträffande

andra potatisprodukter.

Vidare uppger jordbruksnämnden, att den vid tillämpningen av det hittillsvarande

regleringssystemet på stärkelseområdet i viss omfattning medgivit

företag, som idkar handel med, bearbetar eller förbrukar stärkelsevaror,

befrielse från eller restitution av införselavgifter för sådana varor även

i andra fall än vid export. En allmän befrielsegrund har varit, att stärkelsen

eller stärkelseprodukten endast till jämförelsevis ringa del har ingått i importvaran

(t. ex. i s. k. järncement eller s. k. kärnbindemedel för gjuteriändamål).

Befrielse (restitution) har vidare i princip medgivits, där den

utländska stärkelsevaran på grund av sin beskaffenhet eller kvalitet har

ansetts tills vidare icke lämpligen kunna ersättas av inhemsk råvara. Det

har därvid oftast varit fråga om stärkelse eller stärkelseprodukter, som

även före införselavgiftens införande har importerats för medicinska, kemisk-tekniska

och dylika ändamål. Eu inskränkande princip för avgiftsbefrielserna

har å andra sidan varit, att befrielse ej har meddelats, då avgiften

endast utgjort en helt oväsentlig del av kostnaderna för den färdiga

sa In produkten.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Enligt jordbruksnämndens mening torde 1955 års riksdagsbeslut innebära,

att restitution av införselavgift i fortsättningen bör lämnas endast

vid export. Nämnden förutsätter, att beslutet icke utgör hinder för nämnden

att generellt meddela restitution eller befrielse även för de fall, att en importvara

innehåller allenast en mindre andel stärkelse eller stärkelseprodukt.

I övrigt utgår nämnden från att befrielse eller restitution, i andra fall

än vid export, i fortsättningen som regel icke skall förekomma.

Resultatutjämning i samband med stärkelseföreningens verksamhet såsom

regleringsorgan på fabrikspotatisens område

Såsom anförts i den tidigare omnämnda kommiltépromemorian skall

stärkelseföreningen tjänstgöra såsom prisutjämningsorgan på fabrikspotatisområdet.

De priser, som stärkelsefabrikerna kan betala för till dem levererad

potatis, blir enligt kommiltéförslaget normerande även för prissättningen på

bränneripotatis. Det är därför angeläget, att priset på stärkelsepotatis kan

hållas på en skälig nivå.

Redan i kommittépromemorian har antytts, att en god årsmån beträffande

potatis och därav föranledd ökad tillverkning av potatisstärkelse kan

åsamka stärkelseföreningen förluster för lagring eller export av de överskott

på stärkelse, som då uppkommer. Jordbruksnämnden framhåller i

detta sammanhang, att stärkelsefabrikerna normalt har en ganska kort säsong

och därför måste tillämpa ett i stort sett fast pris för potatis under den

egentliga avverkningsperioden. Detta pris måste grundas på en bedömning

av marknadsförhållandena inom och utom landet under den tid, stärkelsen

är avsedd att säljas. Om exempelvis de internationella priserna skulle utveckla

sig ogynnsamt i förhållande till bedömningen, kommer detta att påverka

föreningens ekonomiska resultat i sänkande riktning. På grund härav

måste föreningen ha tillgång till rätt betydande medel för att tjänstgöra

som buffert i nu nämnda fall. Det kan mycket väl hända, att föreningen av

nu angivna orsaker redan under det nya systemets första år får vidkännas

förluster på sin handelsrörelse.

Jordbruksnämnden erinrar vidare, att nämnden i samband med behandlingen

av frågan om införselavgiftens storlek för majsstärkelse har framhållit,

att föreningen på grund av det låga importpriset på majsstärkelse

kan bli nödsakad att rabattera potatisstärkelsen till industrikonsumenter,

för att icke avsättningen skall gå ner mer avsevärt.

Avsikten är, anför nämnden, att kostnader, som uppkommer genom här

nämnda förhållanden, skall täckas i första hand genom att stärkelseföreningen

under löpande räkenskapsår tillföres medel, som fr. o. m. den 1 september

19a6 inflyter i form av tillverknings-, import- och kompensationsavgifter

för stärkelse och därav framställda produkter. Nämnden upplyser, att

stärkelseföreningen har påtagit sig att efter samråd med tidigare omförmält

samarbetsorgan och Sveriges potatisodlares riksförbund handha vissa prisregleringsuppgifter

även såvitt avser mat- och utsädespotatis inom de mest

utpräglade överskottsområdena. Närmast torde enligt nämnden denna funk
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

157

tion komma att utövas genom att föreningen omhändertager uppkommande

överskott av sådan potatis för användning till fabriksändamål inom ramen

för marknadsmässiga avsättningsmöjligheter inom och utom landet. Det kan

även bli fråga om att lämna fraktbidrag vid leverans av sådan potatis. Om

potatisimporten blir av stor omfattning, kan denna verksamhet komma att

draga ganska betydande kostnader.

På grund av vad nu sagts skall enligt överenskommelsen stärkelseföreningen

även tillföras inflytande införselavgifter för fabriks-, mat- och utsädespotatis.

I den mån de stärkelseföreningen under respektive räkenskapsår

för utjämningsändamål tillförda medlen icke förslår till att täcka uppkommande

förluster på stärkelseföreningens rörelse, skall återstående förlust i

enlighet med utredningsförslaget täckas genom tillskott från en för ändamålet

inrättad stiftelse. Härom anför jordbruksnämnden följande.

Inledningsvis har nämnts, att kommittéförslaget till omläggning av fabrikspotatisregleringen

innefattade bl. a., att en för stärkelse- och bränneriidkareföreningarna

gemensam konjunkturutjämningsfond skulle inrättas.

Kommittén erinrade om att genom avtal mellan kronan och stärkelseföreningen

inrättats en stiftelse, benämnd Stärkelseproducenternas konjunkturutjämningsfond,

och att enligt förordningen 1954: 71 om rätt att vid taxering

för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering

bildade stiftelsei’, m. m. särskilda beskattningsregler gällde för denna fond,

syftande till att man skulle undgå, att de inom ramen för den statliga jordbrukspolitiken

avsatta prisregleringsmedlen togs i anspråk för skatter, varigenom

det avsedda prisutjämningssyftet till avsevärd del skulle förfelas.

Enär de konjunkturutjämningsmedel, som avsättes av stärkelseföreningen

och bränneriidkareföreningen, i båda fallen upptages för att möjliggöra en

konjunkturutjämning inom fabrikspotatisodlingen syntes det kommittén riktigast,

att medlen skulle tillföras en potatisindustriens gemensamma konjunkturutjämningsfond

och att de enligt nyssnämnda förordning gällande

särskilda beskattningsreglerna skulle göras tillämpliga på denna fond. Kommittén

framlade även vissa beräkningar angående de medel, som skulle kunna

tillföras fonden.

Jordbruksnämnden anmäler, att nämnden nu, med förbehåll för Kungl.

Maj :ts godkännande, med stärkelseföreningen och bränneriidkareföreningen

träffat avtal om inrättande av stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond.

Föreningarna bär upprättat stiftelseurkund och stadgar för

den nya stiftelsen, vilken är avsedd att ersätta den tidigare omnämnda stiftelsen

Stärkelseproducenternas konjunkturutjämningsfond. Nämnden förutsätter,

att sådan ändring skall vidtagas i förordningen 1954:71, att den

stiftelse, som bildas enligt nu ifrågavarande avtal, kommer att medtagas

bland de i förordningen avsedda stiftelserna. Stärkelseföreningens räkenskapsår

löper per den 31 mars och bränneriidkareföreningens per den 31

maj. Det nya regleringssystemet är avsett att tillämpas fr. o. in. regleringsåret

1956/57, alltså från den 1 september 1956. Därest den nya stiftelsen

skall fungera fr. o. in. det räkenskapsår, som börjar den 1 september 1956,

hör enligt nämnden förordningens bestämmelser givas tillämpning fr. o. m.

det beskattningsår, för vilket föreningarna av beskattningsnämnd i första in
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

stans taxeras år 1958. Om den nya fonden kommer till stånd och blir medtagen

hland de i förordningen omnämnda, kommer Stärkelseproducenternas

konjunkturutjämningsfonds tillgångar och skulder att övertagas av den nya

fonden. Stärkelseproducenternas konjunkturutjämningsfond behöver därefter

icke kvarstå hland de stiftelser, som upptages i förordningen.

Beträffande den nya konjunkturutjämningsfondens grundkapital anför

jordbruksnämnden följande.

I enlighet med överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation

föreslås, att i samband med stiftelsens grundande denna såsom grundkapital

tillföres följande medel: a) stiftelsen Stärkelseproducenternas konjunkturutjämningsfonds

behållna tillgångar per den 31 augusti 1956; b) de tillverkningsavgifter,

utgörande 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent för vid tillverkningen

av stärkelse och brännvin använd potatis, som belöper på tillverkningsåren

1954/55 och 1955/56, efter avdrag av ett belopp av 500 000

kronor, vilket med i det följande närmare angiven motivering föreslås skola

få tagas i anspråk för rationaliseringsverksamhet på stärkelseområdet; c)

den 31 augusti 1956 hos jordbruksnämnden innestående införselavgifter för

potatis jämte därå upplupen ränta, efter avdrag av ett belopp å 2 000 000

kronor, som enligt tidigare omnämnt förslag skall avsättas till åtgärder till

främjande av odling, lagerhållning och distribution av matpotatis; samt d)

samtliga den 31 augusti 1956 hos nämnden innestående införselavgifter för

stärkelse och stärkelseprodukter jämte därå upplupen ränta.

Stärkelseproducenternas konjunkturutjämningsfond hade enligt stärkelseföreningens

senaste bokslut en ''behållning av omkring 845 000 kronor. Med

hänsyn till föreningens kostnader för import av stärkelse och till att föreningen

under innevarande verksamhetsår även i övrigt haft att arbeta med

ökade kostnader, hl. a. på grund av räntehöjningen, beräknas endast någon

mindre del av nämnda behållning — i detta sammanhang uppskattningsvis

upptagen till 100 000 kronor — kvarstå vid nästkommande bokslut.

De medel, som uppsamlats genom innehållande av viss del av fabrikspotatislikviden,

utgjorde den 31 januari 1956 omkring 2 830 000 kronor. Med tilllägg

av de medel, som ytterligare beräknas inflyta under 1955/56 års kampanj,

och efter avdrag av nämnda belopp av 500 000 kronor för rationaliseringsändamål

kan det per den 31 augusti 1956 till förfogande stående beloppet

beräknas till omkring 2 800 000 kronor.

De medel, som influtit i form av införselavgifter på potatis, har kommit

att uppgå till väsentligt större belopp än som från början förutsetts. Den 31

januari 1956 innestod sålunda hos nämnden ett belopp av omkring 4 950 000

kronor i form av sådana avgifter. Med tillägg av införselavgifter, som beräknas

inkomma för import intill den 9 mars 1956, då avgifterna slopades, samt

ränta, kan den 31 augusti 1956 beräknas föreligga en behållning av omkring

0 100 000 kronor. Härifrån avgår enligt vad som förut anförts 2 000 000 kronor

för matpotatisändamål.

Av införselavgifter för stärkelse och stärkelseprodukter innestod den 31

januari 1956 hos nämnden omkring 1 560 000 kronor. Vid införsel av stärkelse

och stärkelseprodukter i samma omfattning som under närmast föregående

år och under förutsättning av oförändrade avgifter kan för tiden den

1 februari—den 31 augusti 1956 beräknas inflyta ett belopp av omkring

480 000 kronor i införselavgifter.

Totalt kan således enligt dessa beräkningar den nya fondens grundkapital

komma att uppgå till (100 000 -j- 2 800 Ö00 4- 4 100 000 -j- 1 560 000 -f

480 000 =) 9 040 000 kronor.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att Kungl. Maj :t i fråga

om införselavgifterna på stärkelse och stärkelseprodukter i brev den 17

april 1953 föreskrivit, att dessa skall av nämnden tillföras en särskild kassa

inom nämnden för att i enlighet med grunder, som framdeles skulle komma

att fastställas av Kungl. Maj :t, användas för att sänka priset på potatismjöl

vid försäljning till förbrukare inom vissa industrier. Nämnden anbefalldes

samtidigt att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till dylika grunder. Genom

ett annat brev samma dag förordnade Kungl. Maj :t, att införselavgifterna

för potatis skulle tillföras samma kassa. Genom nu avgivna förslag rörande

användningen av införselavgifterna på stärkelse och stärkelseprodukter

samt på potatis anser sig nämnden ha avgivit de av Kungl. Maj :t begäi''da

förslagen till grunder för införselavgifternas användning.

I fråga om de medel, som efter fondens inrättande kommer att tillföras

denna, och om användningen av fondens medel anför jordbruksnämnden i

huvudsak följande.

I likhet med vad som gäller för övriga konjunkturutjämningsfonder på

jordbrukets och fiskets område har jordbruksnämnden räknat med att —

utöver grundkapitalet — till fonden skall föras endast sådana medel, som

uppkommer i form av överskott å prisreglerande verksamhet, samt eventuell

ränteavkastning på fondens behållning.

Den »konjunkturutjämning», varom här är fråga, ingår som ett led i prisregleringen

för fabrikspotatisen och avser sålunda ytterst fabrikspotatisodlingens

förhållanden. För brännerinäringens del är läget det, att Aktiebolaget

Vin- & spritcentralen bestämmer, vilken mängd sprit som får tillverkas,

och uppköper densamma till ett pris, som är baserat bl. a. på brännarnas inköpspris

för potatis. Härigenom är i realiteten avsättningen av potatisbrännvinet

garanterad. I fråga om odlingen av den potatis, som levereras till brännerier,

skulle således icke föreligga behov av särskilda konjunkturutjämningsmöjligheter

med hänsyn till svängningarna i utlandspriserna på potatis

och potatisprodukter. Då emellertid samma pris måste tillämpas på bränneripotatis

som på den potatis, som användes inom stärkelseindustrien, och priset

på sistnämnda slag av fabrikspotatis kommer att bli beroende av det pris,

stärkelseföreningen med hänsyn till gällande importpriser på stärkelse och

stärkelseprodukter kan betinga sig vid försäljning av potatisstärkelse, blir

det konjunkturkänsliga priset på stärkelsepotatis i realiteten avgörande även

för prissättningen på" bränneripotatis. Att med utgångspunkt från ett givet

potatispris — gemensamt för bränneri- och stärkelsepotatis — möta de förlustrisker,

som uppstår i samband med variationer i produktionen och i utlandspriserna,

blir sålunda en uppgift, som helt kommer att åvila stärkelseföreningen.

Med hänsyn till dessa omständigheter bör de nyss nämnda avgiftsmedlen

av uppbördsmyndigheten tillföras stärkelseföreningen för att,

i den mån de ej ''blir tagna i‘anspråk till förlusttäckning, i form av överskott

å den prisreglerande verksamheten tillföras den nya fonden. Vad som här anförts

utgör bakgrund till det förhållandet, alt ändamålet med den för stärkelse-

och bränneriidkareföreningarna gemensamma stiftelsen i avtalet angivits

vara, att mellan olika år utjämna vinster och förluster i stärkelseföreningens

prisreglerande verksamhet.

Jordbruksnämnden hemställer slutligen, alt Kungl. Maj:t måtte godkänna

det träffade avtalet om inrättande av den nya stiftelsen samt vidtaga åt
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

gärder för den i samband härmed erforderliga ändringen av förordningen

1954:71.

Rationalisering av stärkelseindustrien

Av vad tidigare anförts framgår, att gränsskyddet för stärkelse och stärkelseprodukter

även under den kommande treårsperioden kommer att ligga

mycket högt. Jordbruksnämnden finner det med hänsyn härtill vara angeläget

att genom rationaliseringsåtgärder söka nedbringa skyddsbehovet på

litet längre sikt. I fråga om hittills vidtagna åtgärder m. in. anför nämnden

i huvudsak följande.

Den svenska potatisstärkelseindustriens rationalisering har vid flera tillfällen

varit föremål för statliga utredningar, senast av 1948 års potatisindustriutredning.

Efter ingående överväganden, därvid även ansågs böra beaktas

värdet av det rådande sambandet mellan jordbruket och förädlingsindustrien,

fann utredningen det icke möjligt att ange något bestämt antal

fabriker, på vilka stärkelsetillverkningen borde vara fördelad. Utredningen

fann dock sannolikt, att man inom icke alltför avlägsen framtid kunde

komma därhän, att den genomsnittliga tillverkningen per fabrik skulle utgöra

ungefär en trettiondedel av den totala tillverkningen.

Under senare år har i stärkelseföreningens egen regi betydande ansträngningar

gjorts för stärkelsehanteringens centralisering och modernisering. Således

kan nämnas, att antalet fabriker, som år 1950 utgjorde 129 (ännu tidigare

140) numera nedbringats till 97. Den hittillsvarande rationaliseringen

har bl. a. underlättats av att föreningen under senare år till en särskild

rationaliseringsfond fått avsätta ett belopp av 1 krona per deciton försålt

potatismjöl. Medel ur denna fond, som icke fått disponeras utan medgivande

av jordbruksnämnden från fall till fall, har använts för inlösen och nedläggning

av fabriker, vilkas tillverkning i anslutning härtill överflyttats till

angränsande moderniserade eller nybyggda fabriker. Inlösenbeloppen har

härvid kommit till användning som avbetalning på den insatsskyldighet i

den kvarvarande fabriken, som kommit att åvila ägarna av den nedlagda

driftsenheten. I stort sett har hittills rationaliseringsprojekt kunnat genomföras

i samma takt, som medel funnits tillgängliga i rationaliseringsfonden.

Bl. a. den allmänna omkostnadsutvecklingen under de senaste åren

ävensom den tekniska utvecklingen, vilken ställt krav på allt större anläggningar,

har bidragit till att rationaliseringsprojektens sammanlagda storleksordning

efter hand ökats. Härigenom har de tekniska problemen i rationaliseringsarbetet

blivit mer invecklade, samtidigt som under denna tid

gällande byggnadsreglering och tillämpade kreditrestriktioner verkat försvårande

på rationaliseringens genomförande.

Som ett led i rationaliseringssträvandena bör vidare redovisas den av stärkelseföreningen

och bränneriidkareföreningen tillsammans förvärvade patenträtten

till den s. k. Normanderska metoden, d. v. s. en kombinerad framställningsmetod

för potatisstärkelse och potatisbränning. Förvärvet av patentet

har skett i anslutning till att föreningarna jämväl inköpt bl. a. den

iabrik i Tomelilla, i vilken metoden tillämpas i praktisk drift.

Såsom tidigare nämnts har rationaliseringsmedlen i stort sett kommit till

användning, efterhand som de influtit. Under den sista tiden har dock, upplyser

jordbruksnämnden, viss fondering kommit till stånd till följd av att,

såsom redan förut framhållits, rationaliseringsmålen numera ansetts böra

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

ställas högre än tidigare, vilket medfört behov av längre tid för planeringsarbetet.

Den 1 oktober 1956 kan således uppemot 500 000 kronor beräknas

vara tillgängliga i rationaliseringsfonden. Detta belopp har emellertid icke

ansetts vara tillräckligt för en diskuterad centralisering i större skala av

stärkelsetillverkningen på det s. k. Listerlandet i västra Blekinge där ett tiotal

fabriker är belägna. Med hänsyn härtill och för att jämväl andra centraliseringsprojekt

skall kunna börja bearbetas inom den närmaste tiden,

har stärkelseföreningen hemställt att för rationaliseringsändamål få taga i

anspråk ett belopp av ytterligare 500 000 kronor av de medel, som uppsamlats

hos föreningen genom innehållande av viss del av potatislikviden under

de två senaste kampanjerna. Nämnden och förhandlingsdelegationen har

med hänsyn till det starka behovet av ytterligare rationalisering av stärkelsefabrikationen

funnit sig böra tillstyrka detta förslag. Nämnden hemställer

därför, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga nämnden att disponera

sagda belopp, 500 000 kronor, för rationaliseringsändamål. Därest bemyndigandet

lämnas, uppger sig nämnden ha för avsikt att pröva, vilka projekt

som bör komma till utförande med bidrag av de medel, sammanlagt 1 000 000

kronor, som skulle stå till förfogande.

Departementschefen

I propositionen 1955: 198 framhöll jag bl. a„ att man enligt min uppfattning

genom en fortsatt rationalisering, särskilt i fabrikationsledet, skulle

kunna uppnå en billigare produktion av potatisprodukter. Jag anslöt mig

även till jordbruksprisutredningens uppfattning, att en sänkning av det nuvarande

gränsskyddet för potatisprodukter torde vara möjlig att genomföra.

Det borde emellertid ankomma på jordbruksnämnden att senare, efter förhandlingar

med jordbrukets organisationer, till Kungl. Maj:t avge förslag

rörande längden av den avtrappningsperiod för gränsskyddet, som kunde

anses skälig med hänsyn till föreliggande rationaliseringsmöjligheter. I

detta sammanhang betonade jag även, att rationaliseringsmöjligheterna

borde tillvaratagas och att en rationalisering av odlingen var önskvärd ur såväl

samhällsekonomisk som odlarsynpunkt.

Riksdagen anslöt sig i sitt principbeslut hösten 1955 i huvudsak till dessa

synpunkter liksom i övrigt till de förslag till prisgränser och importskydd

för potatisprodukter m. in., som framlades i nyssnämnda proposition. Riksdagens

beslut innebär i sistnämnda hänseende, att prisgränserna för stärkelse

skall sättas till ± 13 procent av mittpriset. Vidare skall sådana livsinedelsprodukter,

i vilka potatis eller stärkelse av potatis m. m. ingår såsom

råvara, erhålla ett importskydd, som innefattar införselavgiften för potatis

eller stärkelse. Skyddet skall lämnas i form av tull utom i fråga om produkter,

som praktiskt taget helt består av potatis eller stärkelse. Sistnämnda

produkter skall inbegripas i införselavgiftssystemet. Glätt-, appretur- och

helmedel, innehållande stärkelseprodukter, samt stärkelsehaltiga kärnbin
II

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

demedel skall vidare genom avgiftsbeläggning av motsvarande importvaror

erhålla ett importskydd, som innefattar kompensation för införselavgiften

på däri ingående stärkelse. Vad beträffar sorbit (sorbitol) skall importskyddet

lämnas i form av en lämpligt avpassad tull.

I anslutning till vad sålunda anförts och beslutats, har jordbruksnämnden

efter överläggningar med Sveriges stärkelseproducenters förening och

jordbrukets förhandlingsdelegation, såsom förut anförts, framlagt konkreta

förslag till mittpriser, prisgränser och införselavgifter m. in. för skilda slag

av potatisprodukter och stärkelselialtiga varor.

Vad först angår potatisstärkelse innefattar förslaget följande.

Mittpriset bör utgöra 89,25 öre per kilogram, vilket överensstämmer med det

partipris, som f. n. tillämpas, och avse extra prima potatisstärkelse vid försäljning

i parti fritt stärkelseföreningens lager i fria lånesäckar av jute om

100 kilogram netto, för vilka returfrakten betalas av köparen. I mittpriset

ingår en i det följande närmare berörd tillverkningsavgift för potatisstärkelse,

motsvarande 4,2 öre per kilogram, övre och nedre prisgränserna bör

vid sagda mittpris utgöra 101 respektive 78 öre per kilogram. Införselavgiften,

vilken beräknats med utgångspunkt från det genomsnittliga importpriset

på dansk och holländsk vara under den senaste tolvmånadersperioden,

bör fastställas till för första regleringsåret 27 öre, för andra regleringsåret

25 öre och för tredje regleringsåret 23 öre per kilogram. Införselavgiften

utgör för respektive år 41, 38 och 35 procent av nämnda genomsnittliga

importpris.

Enligt förslaget skall sålunda införselavgiften minskas med 2 öre per

kilogram under vartdera av andra och tredje regleringsåren. Jordbruksnämnden

anför, att denna avtrappning av införselavgiften enligt grunderna

för det nya systemet bör föranleda en lika stor sänkning av de prisgränser,

som skall gälla för samma år, samt framhåller, att denna konsekvens har

tagits, när det gäller socker. Stärkelseföreningens representanter har emellertid

uppfattat överenskommelsen så, att de för första året avtalade prisgränserna

skall gälla under hela treårsperioden. Med hänsyn till de skiljaktiga

uppfattningarna om överenskommelsens innebörd i denna del har nämnden

kommit överens med representanter för stärkelseföreningen och Sveriges

bränneriidkareförening att låta frågan om prisgränsernas storlek under andra

och tredje regleringsåren bli beroende av Kungl. Maj :ts avgörande.

De av jordbruksnämnden framlagda fölrslagen till mittpris och prisgränser

för det första regleringsåret samt till införselavgift och dennas avtrappning

tager enligt min mening skälig hänsyn såväl till fabrikspotatisodlingens

och stärkelseindustriens nuvarande läge som till föreliggande möjligheter

till rationalisering. Förslagen tager sålunda sikte på en sådan utveckling,

som jag antydde i propositionen 1955: 198, nämligen en efter hand billigare

produktion av potatisstärkelse och ett successivt minskat gränsskydd.

Enligt grunderna för det nya prissättningssystemet skall en avtrappning

av införselavgiften medföra en motsvarande sänkning av prisgränserna.

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Något undantag från denna regel bör i princip icke gälla för potatisstärkelse.

Då förhandlingsuppgörelse på denna punkt emellertid icke kommit till

stånd, är jag beredd att som en engångsåtgärd föreslå en viss modifikation

av huvudregeln. Sålunda vill jag föreslå, att det, då nedre prisgränsen

enligt utgångsläget den 1 september 1956 uppnås, må ankomma på Kungl.

Maj :t att avgöra om särskilda åtgärder skall vidtagas för att skydda denna

prisgräns. I fråga om den övre prisgränsen torde emellertid något liknande

avsteg från huvudregeln icke böra förekomma. Med hänsyn till möjligheterna

för stärkelseföreningen att utbetala pristillägg utöver försäljningspriset

på potatisstärkelse är det icke sannolikt, att frågan om dylika särskilda

åtgärder blir aktuell under treårsperioden.

Vad jordbruksnämnden anfört angående stärkelseföreningens inköpspris

under det tredje regleringsåret föranleder ingen erinran från min sida. Hinder

bör sålunda icke möta för föreningen att med anlitande av till föreningen

influtna medel under det sista året av treårsperioden hålla stärkelsepriset

uppe på samma nivå, som vid oförändrat importpris kan uppnås under

det andra året.

Ej heller har jag något att erinra mot förslaget, att för de förhållandevis

obetydliga produkterna vete- och risstärkelse skall utgå samma

införselavgift som för potatisstärkelse.

I fråga om majsstärkelse föreslås införselavgift skola utgå med

35 öre per kilogram under hela treårsperioden eller med samma belopp som

nuvarande tull och införselavgift sammantagna. Vid bedömandet av införselavgiftens

storlek har man utgått från ett genomsnitt av priserna för belgisk,

holländsk och västtysk vara under den senaste tolvmånadersperioden.

Införselavgiftens belopp motsvarar ett gränsskydd av 64 procent av nämnda

genomsnittliga importpris. Några prisgränser skall icke fastställas. Därest

övre eller nedre prisgränsen för potatisstärkelse över- respektive underskrides

föreslås emellertid, att för majsstärkelse skall få vidtagas åtgärder

av de slag, som i allmänhet kan förekomma, när prisgräns över- eller underskrides.

Ehuru såsom jordbruksnämnden anfört den föreslagna införselavgiften

icke torde kunna anses tillräcklig för att hindra en allvarlig konkurrens

med potatisstärkelsen, särskilt på glykos- och dexlrinområdet, synes

förslaget böra godtagas. Jag har därvid särskilt beaktat, att införselavgiften

skall vara oförändrad under hela treårsperioden. Enligt överenskommelsen

avses stärkelseföreningen, för att bemästra konkurrensen från majsstärkelscn,

med tillhjälp av regleringsmedel skola äga lämna rabatt vid försäljning

av inhemsk potatisstärkelse till större förbrukare.

I fråga om »annan stärkelse» (tapiokastärkelse in. in.), in a n io

c a- o c h arrowrot sa in t härav framställt mjöl ävensom

gryn av andra v e g e t a h i 1 i er än spannmål föreslås samma

införselavgift som för majsstärkelse. Detta förslag kan jag biträda. Ej heller

torde något vara att anföra mot förslaget, att för f i n m alen, to r k a d

potatis (potatispulver) samt potatisflingor skall fastställas en

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

införselavgift av 40 öre per kilogram, motsvarande omkring 15 procent av

importpriset för potatispulver.

Beträffande stärkelsesirap (glykos) har gränsskyddet i förslaget

beräknats med utgångspunkt från storleken av skyddet i fråga om

majsstärkelse och åtgången härav för framställning av glykos. Häremot torde

icke vara något att erinra med hänsyn till att den importerade varan i allmänhet

framställes med majsstärkelse som råvara. Till den så beräknade

införselavgiften har föreslagits skola läggas ett manufaktureringsskydd,

motsvarande cirka 15 procent av tillverkningskostnaden. Med inräknande

härav torde införselavgiften för stärkelsesirap böra fastställas till (36 +

4 ==) 40 öre per kilogram, vilket motsvarar 58 procent av det f. n. vid import

från Västtyskland gällande priset. Även för d e x t r i n och stärkelseklister

ävensom appreturmedel, innehållande

dextrin, stärkelse, glykos, växtslem och dylikt, dock

icke vara i detaljhandelsförpackningar, innehållande

högst 1 kilogram netto, torde införselavgift böra utgå med

40 öre per kilogram. Beloppet motsvarar 43 procent av nu gällande importpris

för holländskt dextrin, vilket utgör huvudprodukten under ifrågavarande

rubrik. I enlighet med förslaget bör vidare för druvsocker,

stärkelsesocker och torrglykos bestämmas en införselavgift

av 45 öre per kilogram, motsvarande för druvsocker 43 procent av importpriset.

I likhet med vad som förordats beträffande majsstärkelse bör för samtliga

nu uppräknade potatisprodukter gälla, att några prisgränser icke skall

fastställas men att — därest övre eller nedre prisgränsen för potatisstärkelse

över- respektive underskrides — de särskilda åtgärder, som i allmänhet

kan förekomma vid över- eller underskridande av prisgräns, skall få tillämpas

beträffande sagda produkter.

I detta sammanhang torde jag även få beröra frågan om restitution av

införselavgift på stärkelseområdet. Enligt min mening bör jordbruksnämnden

liksom nu äga medge företag, som idkar handel med, bearbetar eller

förbrukar stärkelsevaror, restitution vid export. Däremot bör, delvis i motsats

till vad nu är fallet, restitution av eller befrielse från införselavgift i

princip icke medges i andra fall. Detta bör dock icke utgöra hinder för

nämnden att generellt meddela restitution eller befrielse, då en importvara

innehåller endast en mindre andel stärkelse eller stärkelseprodukt. I

I det förut under avsnittet om fabrikspotatis förordade nya systemet för

regleringen av denna vara ingår, att tillverkningen av såväl stärkelse som

brännvin skall belastas med en t i 11 v e r k n i n g s a v g i f t. Syftet med

denna avgift är att utjämna resultaten i stärkelseföreningens prisreglerande

verksamhet under olika år. För att skapa en grundfond för denna verksamhet

har under regleringsåren 1954/55 och 1955/56 uttagits en motsvarande

avgift av 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent av vid tillverkningen av

stärkelse och brännvin använd potatis.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

165

Jordbruksnämnden har anmält, att den funnit det erforderligt att författningsmässigt

reglera ifrågavarande tillverkningsavgift. Rörande de författningstekniska

frågorna torde jag få hänvisa till avsnittet om författningsfrågor

in. m. I detta sammanhang torde jag emellertid få anföra följande.

Det synes vara ändamålsenligt, att såsom nämnden föreslagit tillverkningsavgiften

beräknas beträffande brännvin per liter råbrännvin med 50

volymprocent alkoholhalt och beträffande stärkelse per kilogram ren stärkelse

samt att maximibeloppen i författningen upptages till högst 4 öre

per liter respektive högst 6 öre per kilogram. Sagda belopp motsvarar för

potatis räknat icke fullt 3,5 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Enligt

vad som överenskommits mellan nämnden och representanter för stärkelseoch

bränneriidkareföreningarna, skall tillverkningsavgiften för potatisstärkelse

fr. o. m. regleringsåret 1956/57 utgå med 5 öre per kilogram ren stärkelse

och för råbrännvin med ett häremot svarande belopp. Överenskommelsen

föranleder ingen erinran från min sida.

Jag torde vidare få erinra om att enligt riksdagens beslut hösten 1955

— i den mån tillverkningen av potatisstärkelse även i fortsättningen skall

belastas med tillverkningsavgift — en mot denna svarande avgift, s. k.

kompensationsavgift, bör utgå på importerad potatisstärkelse och

därav tillverkade produkter. Bestämmelser om sådan avgift har av nämnden

föreslagits skola ingå i författningen om tillverkningsavgift. I fråga

om detta förslag torde jag få hänvisa till avsnittet om författningsfrågor

m. in. I detta sammanhang torde jag endast böra beröra den mellan nämnden

samt stärkelse- och bränneriidkareföreningarna överenskomna omfattningen

av sagda kompensationsavgift, vilken jag anser mig kunna biträda.

Kompensationsavgift motsvarande tillverkningsavgiften bör sålunda automatiskt

utgå vid import av dels potatisstärkelse, dels druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap (glykos), dels dextrin och stärkelseklister. Avgiften

bör för de båda sistnämnda grupperna, för vilka råvaran inom landet

vanligen är potatisstärkelse, beräknas med utgångspunkt från den mängd

stärkelse, som normalt åtgår vid tillverkningen. I fråga om övriga produkter,

vid vilkas tillverkning potatisstärkelse åtgår eller kan komma att åtgå,

bör det ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

jordbruksnämnden att med hänsyn till importutvecklingen avgöra, om och

i vilken utsträckning kompensationsavgift bör utgå vid importen.

I enlighet med det förut under avsnittet om fabrikspotatis förordade nya

regleringssystemet för denna produkt skall gällande tillverkningsskatter för

utländsk potatis, majs, maniocarot in. in., som användes för tillverkning av

stärkelse, slopas såvitt angår potatis och i övrigt omändras till avgifter,

som uppbäres i prisreglerande syfte på fabrikspotatisodlingens område. I

anslutning härtill har jordbruksnämnden beträffande sist avsedda produkter

föreslagit, att den nu utgående tillverkningsskatten å 8 öre per kilogram

skall ersättas med en tillverkningsavgift av 15 öre per kilogram. Enär

på grund av den föreslagna avgiften någon tillverkning av majsstärkelse

icke torde komma att upptagas inom landet, har nämnden icke funnit ak
-

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

tuellt att nu göra framställning om någon kompensationsavgift för sådan

stärkelse.

Vad nämnden sålunda föreslagit i fråga om tillverkningsavgift på majs

in. in., som inom landet användes för tillverkning av stärkelse, kan jag biiräda.

Vad därefter angår den resultatutj ä m n i n g, vilken såsom förut

angivits ingår som ett led i det förordade nya regleringssystemet på fabrikspotatisområdet,

bär jordbruksnämnden bl. a. framhållit, att uppgiften att

vid ett givet för bränneri- och stärkelsepotatis gemensamt pris möta de

förlustrisker, som uppstår i samband med variationer i produktionen och i

utlandspriserna, helt kommer att åvila stärkelseföreningen. Det konjunkturkänsliga

priset på stärkelsepotatis kommer nämligen i realiteten att bli

avgörande även för prissättningen på bränneripotatis. Vidare är avsättningen

av potatisbrännvin garanterad, därigenom att Aktiebolaget Vin- & spritcentralen

dels bestämmer, vilken mängd sprit som får tillverkas, dels uppköper

densamma till ett pris, som är baserat bl. a. på inköpspriset för bränneripotatis.

Ändamålet med den resultatutjämning, varom här är fråga,

blir sålunda att mellan olika år utjämna vinster och förluster i stärkelseföreningens

prisreglerande verksamhet.

Kostnaderna i nämnda verksamhet hänför sig, såsom tidigare angivits,

bl. a. till de förluster vid lagring och export av överskott på stärkelse, som

kan uppkomma vid god årsmån, förluster till följd av prissänkning på stärkelseprodukter,

sedan det för ett tillverkningsår gällande producentpriset

å fabrikspotatis fastställts, och förluster i samband med rabattering till industrikonsumenter

till följd av låga importpriser på majsstärkelse. I enlighet

med jordbruksnämndens förslag bör dessa kostnader i första hand

täckas genom att stärkelseföreningen under löpande regleringsår tillföres

medel, som fr. o. m. den 1 september 1956 inflyter i form av införsel-, tillverknings-

och kompensation savgifter för stärkelse och därav framställda

produkter.

Stärkelseföreningen torde vidare i enlighet med gjort åtagande och efter

samråd med det tidigare omförmälda samarbetsorganet samt Sveriges potatisodlares

riksförbund böra handha vissa prisregleringsuppgifter, avseende

mat- och utsädespotatis, inom de mest utpräglade överskottsområdena.

På grund härav bör föreningen även tillföras inflytande införselavgifter på

mat-, utsädes- och fabrikspotatis. I den mån sålunda tillförda medel icke

förslår till att täcka uppkommande förluster på stärkelseföreningens rörelse,

bör enligt nämndens förslag återstående förluster täckas genom tillskott

från den för ändamålet inrättade stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond.

Ett mellan jordbruksnämnden, å ena, samt stärkelse- och

bränneriidkareföreningarna, å andra sidan, träffat avtal om grundandet av

denna stiftelse har tidigare denna dag godkänts av Kungl. Maj :t. Till denna

fond skall enligt avtalet den 1 september 1956 såsom grundkapital överföras

dels samtliga tillgångar i den nuvarande Stärkelseproducenternas konjunkturutjämningsfond,

dels — efter avdrag av ett belopp av 500 000 kro
-

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

nor — de tillverkningsavgifter, utgörande 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent

för vid tillverkningen av stärkelse och brännvin använd potatis,

som belöper på tillverkningsåren 1954/55 och 1955/56, dels hos nämnden

innestående införselavgifter för potatis jämte därå upplupen ränta, eftei

avdrag av ett belopp av 2 miljoner kronor, vilket såsom förut anförts under

avsnittet om matpotatis avses för matpotatisodlingens främjande, dels samtliga

hos nämnden innestående införselavgifter för stärkelse och stärkelseprodukter

jämte därå upplupen ränta. Det sammanlagda grundkapitalet

beräknas uppgå till drygt 9 miljoner kronor.

Vad jordbruksnämnden anfört angående rationalisering av stärkelseindustrien

kan jag i huvudsak biträda. Av de medel, som under tillverkningsåren

1954/55 och 1955/56 uppsamlats genom innehållande av viss del av

likviden för fabrikspotatis, bör sålunda Kungl. Maj:t bemyndigas medge

nämnden att — utöver tillgängliga 500 000 kronor i rationaliseringsfonden

__disponera 500 000 kronor för rationaliseringsändamål.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Kungl. Maj:t den 30 september

1955 bemyndigat jordbruksnämnden att med stärkelseföreningen

träffa överenskommelse om föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse

fr. o. in. den 1 oktober 1955 t. o. m. den 30 september 1956 eller

intill den tidigare tidpunkt, då det i propositionen 1955: 198 föreslagna

systemet för den statliga regleringen beträffande fabrikspotatis träder i

kraft, i huvudsaklig överensstämmelse med ett upprättat förslag till avtal.

I bemyndigandet har emellertid gjorts förbehåll om att den utfästelse,

som nämnden gjort i 7 § av avtalsförslaget, ävensom frågan om medel för

infriande av sagda utfästelse skall underställas riksdagens prövning.

Det avtal, som träffats, innebär bl. a., att föreningen skall vara skyldig

att köpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt av jordbruksnämnden

meddelade tillverkningslicenser med undantag för vad som erfordras

till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt

nyssnämnda 7 § har nämnden åtagit sig att — under förutsättning av

statsmakternas godkännande och därest avtalet icke skulle komma att förnyas

_vidtaga eller föranstalta om sådana åtgärder från statens sida, vilka

bereder föreningen möjlighet att erhålla dels minst 86 kronor 75 öre per

deciton för den 1 oktober 1956 inneliggande lager av extra prima, prima och

ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton jämte den

kvantitet potatismjöl, som föreningen kan ha importerat efter det ett nytt

regleringssystem beträffande fabrikspotatis trätt i kraft, dels ock ersättning

för ränte- och lagringskostnader under tre månader, räknat fr. o. in.

den 1 oktober 1956, enligt i avtalet närmare angivna grunder för inneliggande

lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl med undantag

för nyssnämnda avdragskvantiteter. Den föreningen enligt dessa

bestämmelser tillkommande ersättningen är emellertid maximerad till

50 000 kronor.

De av nämnden sålunda gjorda åtagandena torde nu böra undeiställas

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

riksdagens prövning. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot,

torde för infriande av omförmälda utfästelse om ersättning ett belopp av

högst 50 000 kronor få utgå ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område.

Oljeväxter och fettvaror (utom mejeriprodukter)

Jordbruksnämnden

Prissättningen på oljeväxter

I fråga om oljeväxtfrö lämnar jordbruksnämnden följande sammanfattning

av nu gällande regleringsanordningar och priser.

Den inhemska skörden av oljeväxtfrö år 1955 har liksom fallet varit med

närmast föregående års skördar inlösts av föreningen Sveriges oljeväxtinlressenter

enligt avtal, som tecknats mellan odlarna och Sveriges oljeväxtodlares

centralförening. Intressentföreningen ombesörjer därjämte enligt

nu gällande ordning nedtorkning av inköpt frö och försäljer den del

av skörden, som ej exporteras, till de båda oljefabrikerna, Aktiebolaget Kalmar

oljefabrik och Aktiebolaget Karlshamns oljefabriker. Exporten sker

genom föreningen Svensk spannmålshandel i visst samråd med föreningen

Sveriges oljeväxtintressenter och jordbruksnämnden.

Prissättningen på frö av raps, rybs och vitsenap av 1955 års skörd har

skett enligt samma system, som gällde för 1954 års skörd. Statens prisgaranti

för odling av nu nämnda fröslag är sålunda begränsad till att omfatta

den del av skörden, beräknad till omkring 85 000 ton, vilken vinner

avsättning för tillverkning av olja för inhemsk förbrukning. I fråga om denna

del av 1955 års skörd har staten enligt Kungl. Maj:ts ''beslut den 30 juli

1954 och den 25 mars 1955 fastställt det pris, som skall gälla vid försäljning

till oljefabrikerna, till 85 öre för höstraps, 82 öre för höstrybs, 76 öre

för vårraps, 73 öre för vårrybs och 60 öre för vitsenap, allt per kilogram för

vara av normalkvalitet (18 procent vattenhalt). Prisbesluten förutsätter,

att odlarna genom att till dem avräknas lägre pris skall bära ansvaret för

underskott på exporten av oljeväxtfrö. För nu nämnda fröslag av 1955 års

skörd erhåller odlarna ett pris, som understiger det, vilket betalas av oljefabrikerna,

med för höstraps 12 öre, för höstrybs 11 öre, för vårraps 9 öre,

för vårrybs 8 öre och för vitsenap 6 öre per kilogram. Prisskillnaden står till

föreningen Sveriges oljeyäxtintressenters förfogande för att täcka uppkommande

prisdifferenser vid export. I fråga om den av prisgarantien omfattade

kvantiteten frö av raps, rybs och senap är priserna för odlarnas del i

jämförelse med närmast föregående år oförändrade utom för höstraps och

höstrybs, för vilka priset sänkts med 2 öre.

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt beslut av statsmakterna fr. o. in.

nästa regleringsår ett nytt system skall tillämpas för stödet åt den inhemska

oljeväxtodlingen, dock ej i fråga om oljelinfrö. I fråga om innebörden härav

anför nämnden i huvudsak följande.

Stödet åt oljeväxtodlingen skall lämnas i samma former som stödet åt

annan jordbruksproduktion. I stället för ett av staten garanterat pris skall

sålunda den inhemska odlingen av oljeväxter skyddas genom en särskild

införselavgift på fettvaror. Vid fastställandet av prisgränser och införselav
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

gift skall höstodlat rapsfrö tagas till utgångspunkt. Prisgränserna skall bestämmas

till ± 13 procent från mittpriset. Som följd av omläggningen kommer

det nuvarande systemet med av jordbruksnämnden fastställda clearingpriser

på inhemska oljor att upphöra. I stället kommer sådan olja att

beläggas med regleringsavgift i samma ordning, som gäller för importerade

fettämnen.

Sveriges oljeväxtodlares centralförening kommer liksom förut att verkställa

kontraktsteckning med odlarna. Inlösning av oljeväxtskörden samt

lagring och försäljning av skörden på den inhemska marknaden och för

export kommer liksom hittills att omhänderhas av föreningen Sveriges oljeväxtintressenter.

I enlighet med departementschefens uttalande till propositionen

1955: 198 har intressentföreningen beslutat att under den i propositionen

avsedda treårsperioden för varje års skörd tillämpa fasta inlösningspriser

gentemot odlarna. Dessa priser, som skall gälla vid leverans före viss

dag och skall tillkännages genom intressentföreningens försorg före skördetiden

varje år, blir alltså oberoende av de fluktuationer, som under ett regleringsår

kan inträffa på världsmarknaden. Det nya systemet medför, att föreningen

kommer att få tillgodoräkna sig prisstegringsvinster och bära prisfallsförluster

även för den stora del av fröskörden, som avsättes på den

svenska marknaden. Betalning till odlarna kommer att ske efter individuell

fetthaltsbestämning enligt en av Sveriges utsädesförening i Svalöv utarbetad

metod, för vilken redogörelse lämnats i pi-opositionen 1955: 180.

Härefter erinrar jordbruksnämnden om att den i fråga om oljelin i särskild

skrivelse den 6 mars 1956 avgivit förslag till prissättning på 1956 års

skörd. Förslaget innebär, att odlarna av oljelin — med hänsyn till statens

intresse av att en viss odling av oljelin ur beredskapssynpunkt upprätthålles

inom landet— skall erhålla ett av staten garanterat pris av 75 öre per kilogram

oljelinfrö med 18 procent vattenhalt samt att nämnden skall bemyndigas

anlita clearingkassan för fettvaror för täckande av förlust, som kan

uppstå på grund av inlösningsgarantien.

Beträffande oljeväxtodlingens väntade omfattning år 1956 anför jordbruksnämnden

följande.

Enligt i oktober 1955 företagen arealinventering uppgår den besådda arealen

höstraps och höstrybs till inemot 54 000 respektive inemot 26 000 hektar.

Detta innebär i förhållande till närmast föregående år en minskning i fråga

om hösiraps med cirka 23 procent och en ökning i fråga om höstrybs med

cirka 14 procent. År 1955 blev den totala skörden av raps, rybs och senap

sammanlagt cirka 140 000 ton, räknat i nedtorkad frövara. På detta

stadium är det ej möjligt att med någon större säkerhet bedöma storleken

av 1956 års skörd. Anledning finnes emellertid att antaga, att den

stränga vintern och förvåren kommer att leda till en större utvintring än

normalt. Med hänsyn härtill och då, såsom framgår av del förut sagda, den

höstsådda arealen är mindre än föregående år, bör man räkna med en icke

oväsentligt mindre skörd år 1956 än år 1955. I viss mån kan utvintringsförlusterna

på den höstsådda arealen visserligen bli kompenserade genom

cn ökad senapsodling på de arealer, som drabbats av utvintringen. Utbytet

av senapsodling är emellertid betydligt lägre än av höstsådda oljeväxter.

Jordbruksnämnden anmäler vidare, att prissättningen på oljeväxtfrö samt

storleken av införselavgiften för vegetabilisk olja och andra fetter behandlats

vid förhandlingar den 5 mars 1956 med representanter för oljeväxtod
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

larna och föreningen Sveriges oljeväxtintressenter. Vid dessa förhandlingar

träffades preliminär överenskommelse om ett mittpris, motsvarande 75 öre

per kilogram höstraps med 18 procent vattenhalt och i övrigt av normalkvalitet

enligt hittills gällande grunder. Med tillämpning av riksdagens beslut

om prisgränserna enades man vidare om en övre prisgräns av 85 och

en undre av 65 öre per kilogram. Mittpris och prisgränser skall avse det

pris, som föreningen Sveriges oljeväxtintressenter enligt i det följande omförmälda

uppgörelse med oljefabrikerna erhåller vid leverans till oljefabrik,

sedan därifrån avdragits föreningens kostnader för varans omhändertagande,

lagring och nedtorkning till 7,5 procent vattenhalt ävensom för frakt från

torkeri till oljefabrik. Vidare överenskoms om en införselavgift på vegetabilisk

olja och annat fett (med inemot 100 procent fetthalt) av 30 öre per

kilogram att gälla så länge det inhemska priset på rapsfrö ligger mellan prisgränserna.

Produkter, som jämte fett innehåller annan vara, skall avgiftsbeläggas

efter fetthalten. Införselavgiften skall utgå för samma fettvaror,

för vilka regleringsavgift uttages, och erläggas i samma ordning som den

senare. Vid förhandlingarna har dessutom förutsatts, att mittpris och prisgränser

skall, så snart reglerna för betalning efter individuell fetthaltsbestämning

fastställts, omräknas till att avse höstraps av medelfetthalt och

i övrigt av normalkvalitet enligt sagda regler.

Jordbruksnämnden framhåller, att mittpriset och prisgränserna överensstämmer

med jordbruksprisutredningens i propositionen 1955: 198 återgivna

förslag. Införselavgiften, som av jordbruksprisutredningen angivits till 25

öre per kilogram, har däremot höjts till 30 öre per kilogram. En införselavgift

av denna storlek motsvarar 20 procent av det genomsnittliga världsmarknadspriset

under år 1955 på oljor, jämförbara med rapsolja. Nämnden

anför vidare, att vid fastställandet av införselavgiften och prisgränserna har

förutsatts, att en viss garanterad avsättning av olja, framvunnen ur inhemskt

frö, kommer till stånd genom inblandning av sådan olja i margarin och liknande

fettvaror samt att nuvarande inblandningstvång beträffande raps- och

senapsmjöl vid framställning av fodermedelsblandningar bibehålies.

Som förut framhållits, skall inittpriset och prisgränserna avse det pris,

som föreningen Sveriges oljeväxtintressenter erhåller vid leverans av höstraps

till oljefabrik efter avdrag av vissa kostnader. Mellan sagda förening

och oljefabrikerna har enligt jordbruksnämnden uppgjorts, att fabrikerna

under treårsperioden skall erlägga betalning för svenskt oljeväxtfrö (utom

linfrö), avsett för den svenska marknaden, efter den mängd olja och oljekraftfoder,

som enligt verkställd analys beräknas kunna utvinnas ur fröet.

Oljan skall därvid anses i värde motsvara det aritmetiska medeltalet av

världsmarknadspriserna på jordnöts- och sojaolja eif Karlshamn. Vid beräkningen

av ifrågavarande medeltal skall användas samma typer av prisnoteringar

— f. n. vissa londonnoteringar — som lägges till grund för regleringsavgiftens

fastställande. Den mängd oljekraftfoder, som utvinnes, skall

värderas till det pris, till vilket fodret med beaktande av det allmänna prisläget

på oljekraftfoder anses kunna avsättas på den inhemska marknaden.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Slutligen anför jordbruksnämnden, att därest övre eller undre prisgränsen

för höstraps vid leverans till oljefabrik över- respektive underskrides,

åtgärder av det slag, som i allmänhet kan förekomma, när prisgräns övereller

underskrides, bör få vidtagas såväl för oljeväxtfrö och vegetabilisk

olja som för andra fettvaror.

Behovet av inblandning av inhemsk vegetabilisk olja i margarin m. m.

I detta avsnitt lämnar jordbruksnämnden först följande redogörelse för

nuvarande inblandning av inhemsk vegetabilisk olja i margarin in. m.

Förbrukningen av svensk vegetabilisk olja för framställning av margarin

och bakhjälpmedel uppgår till cirka 26 000 ton rå olja per år. Härtill kommer

en förbrukning av cirka 4 000 ton svensk olja för vissa andra ändamål,

varav cirka 2 000 ton senapsolja. Den sammanlagda årsförbrukningen

av inhemsk olja uppgår alltså f. n. till 30 000 ton rå olja, vilket motsvarar

inemot 90 000 ton otorkat frö.

F. n. tillämpar den inhemska margarinindustrien i enlighet med en mellan

de olika företagen internt träffad överenskommelse en inblandning av

35 procent svensk vegetabilisk olja vid framställning av hushållsmargarin.

I fråga om tillverkning av bagerimargarin och bakhjälpmedel föreligger

däremot icke någon överenskommelse om inblandning av inhemsk vegetabilisk

olja. Enligt industriens tillverkningsrapporter användes dock vid tillverkning

av dessa varor viss mängd sådan olja. På grund härav har föreskrift

om tvångsinblandning av inhemsk vegetabilisk olja jämlikt 11 § förordningen

1955:718 ej behövt utfärdas.

Jordbruksnämnden erinrar därefter om att någon kommersiell import av

margarin f. n. ej medges men att i fortsättningen någon kvantitativ begränsning

av importen icke skall förekomma. Nämnden upplyser vidare, att

ett frisläppande av importen av margarin enligt margarinindustriens mening

skulle komma att göra det omöjligt för denna att tillämpa inblandning

av 35 procent inhemsk vegetabilisk olja i margarinet, därest man icke

skapade ett tillfredsställande skydd för industrien. Såsom förut nämnts,

har emellertid vid överenskommelsen om mittpris, prisgränser och införselavgift

på detta område förutsatts, att en viss avsättning av olja, fram vunnen

ur inhemskt frö, skall komma till stånd genom inblandning av sådan olja

i margarin och liknande fettvaror. I samband härmed har, framhåller nämnden,

från föreningen Sveriges oljeväxtintressenters sida understrukits, att

det nya prisregleringssystemet kommer att medföra väsentligt ökade risker

för föreningen, även om sådan inblandning sker. Vid de överläggningar,

som ägt rum med representanter för tillverkare av margarin och bakhjälpmedel,

har enligt nämnden framkommit, att man i och för sig icke har något

att erinra mot eu inblandning av svensk vegetabilisk olja såväl i hushållsmargarin

som i bagerimargarin och därmed jämförbara bakhjälpmedel,

under förutsättning att industriens konkurrensförmåga gentemot utlandet

icke därigenom försämras. Viss tveksamhet har dock uttalats om

möjligheterna från kvalitetssynpunkt att tillämpa en fullt så hög inblandning

som 35 procent i bagerimargarin och bakhjälpmedel, varjämte olika

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

uppfattningar kommit till uttryck rörande vilka varuslag som skall omfattas

av inblandningen. Ehuru sålunda enighet med industrien råder om här

avsedd inblandning, har det ännu icke varit möjligt att uppnå definitiv överenskommelse

angående inblandningens omfattning. Nämnden anmäler i

anledning härav sin avsikt att, därest eu sådan överenskommelse icke kan

vinnas, i särskild ordning hos Kungl. Maj:t begära föreskrift om tvångsinblandning.

Beträffande frågan om den form, som ett industriskydd lämpligen bör

ges, har föreningen Sveriges oljeväxtintressenter och industrien gemensamt

anfört i huvudsak följande.

Enbart en importavgift skulle ej ge industrien ett tillfredsställande skydd,

enär världsmarknadspriserna på fettvaror icke blott i och för sig framvisar

stora variationer utan även företer stora växlingar i prisskillnaden mellan

olika typer av fettvaror. Under det att t. ex. priset på kokosolja f. n. ligger

lägre än priset på ohärdad valolja, var priset på kokosolja under år 1954 i

genomsnitt 30 å 35 öre per kilogram högre än valoljepriset. Medelpriset för

sojaolja och jordnötsolja ligger f. n. (början av mars 1956) cirka 20 öre över

priset på ohärdad valolja, medan det under år 1954 låg 50 å 55 öre över

priset på dylik valolja. Skulle man på grundval av de priser, som nu råder,

framräkna en införselavgift, som ger de inhemska tillverkarna skälig kompensation,

skulle detta skydd vid förändrade prislägen bli antingen för högt

eller för lågt.

Ytterligare skäl mot enbart en införselavgift är, att det svenska margarinet

har eu enhetlig sammansättning och kvalitet till följd av inblandningsåtagandet,

medan margarin i utlandet tillverkas med skiftande sammansättning

och kvalitet. Sålunda salufördes i t. ex. Västtyskland under år 1955

en högsta kvalitet, en medelkvalitet och en lägre kvalitet. Skulle man basera

en införselavgift på priset och sammansättningen av det margarin, som

motsvarar nämnda medelkvalitet, skulle detta möjliggöra import av den

lägre kvaliteten. Samtidigt skulle de inhemska fabrikanterna betagas möjligheten

att tillverka ett margarin med den sammansättning, som motsvarar

den högsta kvaliteten. Därtill skulle komma, att varje import av utländskt

margarin och annat matfett, som ej innehåller olja av svenskt ursprung,

skulle minska avsättningsmöjligheterna för inhemskt oljefrö.

Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter och industrien har därför, anför

jordbruksnämnden, föreslagit att föreskrift skall utfärdas om att kommersiell

import av margarin och liknande matfett icke skall få äga rum till

Sverige, med mindre varan innehåller samma myckenhet vegetabilisk olja,

framvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö, som motsvarande svensktillverkade

vara skall innehålla enligt frivilligt åtagande av industrien eller enligt föreskrift,

meddelad av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

jordbruksnämnden. Därutöver bör enligt föreningens och industriens mening

för varje kilogram importerat margarin och liknande fettvara uttagas

— förutom ett mot den generella införselavgiften för fettvaror svarande

belopp — en särskild införselavgift av 9 öre per kilogram, varav 7 öre utgör

egentligt manufaktureringsskydd och 2 öre sammanhänger med reglerna

för beräknande av priset på inhemsk olja.

Under framhållande av att tullen på margarin f. n. utgör 15 öre per kilo
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 165 år 1956

173

gram och beträffande här avsedda bakhjälpmedel i flertalet fall är ännu

högre samt att dessa tullar kommer att slopas i samband med övergången

till det nya systemet, hemställer jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation, att det sålunda föreslagna importskyddet

skall komma till stånd. För bakhjälpmedel och wafers, som omfattas av

fettvaruregleringen men ej beröres av reglerna om inblandning av inhemsk

olja, föreslår nämnden — förutom den generella införselavgiften på fett,

omräknad efter varans fetthalt — en avgift av 7 öre per kilogram i egentligt

manufaktureringsskydd. Om varan därjämte innehåller andra jordbruksregleringsvaror,

bör införselavgiften ökas med belopp motsvarande avgiften

på de andra råvarorna omräknad efter varans halt av respektive vara. För

bakhjälpmedel, som ej innehåller 10 procent fett och sålunda ej omfattas av

fettvaruregleringen, bör avgiften i överensstämmelse med principerna för

tulltaxering utgå med belopp, motsvarande avgiften på den råvara, som är

belagd med den högsta införselavgiften.

På stearin utgår f. n. en tull av 9 öre per kilogram, vilken bortfaller vid

övergången till det nya systemet. Som manufaktureringsskydd för stearin

föreslår jordbruksnämnden en avgift av 7 öre per kilogram, vilken godkänts

av industrien. Införselavgiften på stearin skulle följaktligen bli (30 + 7 =)

37 öre per kilogram. Även för smör- och ostfärger föreslår nämnden — förutom

den generella införselavgiften för fett — ett manufaktureringsskydd

av 7 öre per kilogram.

Beräknandet av regleringsavgift m. m.

De nuvarande bestämmelserna m. in. angående regleringsavgift för fettvaror

sammanfattar jordbruksnämnden på följande sätt.

Regleringsavgiftens huvudsakliga uppgift är att genom höjning av margarinpriset

trygga den inhemska avsättningen av smör. Avgiften, som är att

jämföra med en indirekt skatt, inlevereras direkt till budgeten. Vid försäljning

från oljefabrik på den svenska marknaden av olja, utvunnen ur inhemskt

frö, tillämpas nu ett av jordbruksnämnden fastställt clearingpris,

som motsvarar världsmarknadspriserna på liknande varor med tillägg av

gällande regleringsavgift. På det inhemska slakterifettet utgår ingen avgift.

Givetvis påverkas emellertid den inhemska prisnivån på denna vara av att

regleringsavgift utgår vid importen. För att den tekniska industrien ej skall

belastas med regleringsavgift, utgår för fett, som ej använts till matnyttigt

ändamål, ett särskilt regleringsbidrag. Detta bidrag utgör i regel 95 procent

av regleringsavgiften.

I fråga om den av statsmakterna beslutade omläggningen av det nu lilllämpade

systemet för regleringen av fettvaror anför jordbruksnämnden —

såsom förut angivits — att den inhemska odlingen av oljeväxter fr. o. in. ingången

av regleringsåret 1956/57 skall stödjas genom en särskild införselavgift

på fettvaror. Införselavgiften skall utbrytas ur den nuvarande regleringsavgiften

och skall, liksom i fråga om övriga införselavgifter på jordbruksområdet,

i princip vara fast. Regleringsavgiften, som således kommer

att minska med införselavgiftens belopp, kommer däremot liksom hittills alt

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

vara rörlig, beroende på världsmarknadsprisernas växlingar. Såsom förut

framhållits skall regleringsavgiften efter den nya ordningen utgå även på

olja, som framvunnits ur inhemskt oljeväxtfrö. Jordbruksnämnden erinrar

vidare om att regleringsavgiften — enligt den nu med jordbrukets förhandlingsdelegation

träffade överenskommelsen -— skall minskas med 54 öre för

att möjliggöra en sänkning av margarinpriset i fabrikationsledet med 45 öre

per kilogram.

Införselavgifterna skall tillföras föreningen Sveriges oljeväxtintressenter

för att stå till dennas förfogande för bestridande av förluster och kostnader

i samband med oljeväxtregleringen. Om överskott uppstår under ett bokslutsår,

skall överskottet tillföras Oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond.

Uppbörden av regleringsavgifterna på fettvaror föreslås, på grund av

att avgifterna är rörliga och avvägda med hänsyn till världsmarknadsprisernas

växlingar, liksom hittills skola omhänderhas av jordbruksnämnden.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden vidare om att Svensk

fettimport, ekonomisk förening, som bildats jämlikt ett av Kungl. Maj :t

den 5 juni 1953 till nämnden lämnat bemyndigande, nu med ensamrätt

handhar importen av fettråvaror och fettvaror samt att det av riksdagen

godkända prisregleringssystemet innebär, att importmonopol även fortsättningsvis

skall kunna förekomma i de fall, då priset på en vara understiger

nedre prisgräns. Med hänsyn till inblandningstvånget erfordras emellertid

enligt nämndens mening icke ens i nämnda fall kvantitativ importreglering

för att bereda den inhemska oljan avsättning. Nämnden anmäler därför sin

avsikt att — därest Kungl. Maj:t ej annorledes förordnar — för tiden efter

ingången av september 1956 upphäva föreningens ensamrätt till import och

avveckla statens engagemang i föreningen (det statliga presidiet, den statliga

revisionen in. in.).

Det inhemska slakterifettet och frågan om restitution av införselavgiften

för tekniskt fett m. m.

Beträffande frågorna om det inhemska slakterifettet och restitutionen av

införselavgiften för tekniskt fett m. m. erinrar jordbruksnämnden om jordbruksprisutredningens

uttalanden samt nuvarande ordning.

Mot jordbruksprisutredningens förslag, att restitution ej skall ske av införselavgiften

för fettvaror, som användes vid annan tillverkning än av matnyttiga

produkter, framförde olika remissinstanser betänkligheter. Med anledning

därav uttalade departementschefen i propositionen 1955: 198, att hithörande

spörsmål behövde närmare övervägas och att i samband därmed

justeringar i fettregleringssystemet även kunde aktualiseras samt uppdrog

åt jordbruksnämnden att undersöka dessa frågor och inkomma med förslag.

Den främsta anledningen till jordbruksprisutredningens förslag torde ha

varit, att man velat skapa förutsättningar för att tillämpa ett regleringsbidrag

till den tekniska industrien, motsvarande 100 procent av regleringsavgiften.

Den tekniska industrien erhåller, som förut nämnts, f. n. i regel ett

regleringsbidrag, motsvarande 95 procent av avgiften. Att bidraget icke nu

utgår med 100 procent av avgiften beror på att den inhemska prisnivån på

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

175

slakterifett under den gångna tiden i regel understigit världsmarknadspriset

-|- regleringsavgiften. 1 nuvarande läge skulle därför ett 100-procentigt

regleringsbidrag ha inneburit en subvention av den tekniska industriens råvaror,

i den mån dessa består av svenskt slakterifett. Genom att icke restituera

införselavgiften samt genom att tillse, att den inhemska prisnivån

på slakterifett avpassades så, att den i stort sett motsvarade världsmarknadspriset

-f- regleringsavgift (men exklusive införselavgift), kunde man

enligt utredningen tillämpa 100-procentigt regleringsbidrag. Den kompensation,

som eventuellt kunde bli erforderlig för den tekniska industrien på

grund av belastningen med en införselavgift, borde enligt utredningen icke

bli större än att den rymdes inom det allmänna tullskydd, som vid den

pågående revisionen av tulltaxan skulle komma att lämnas åt industrien.

Jordbruksnämnden upplyser, att nämnden fört diskussioner med representanter

för den fettkonsumerande industrien angående möjligheterna att

lösa ifrågavarande problem på andra vägar än den, som föreslagits av jordbruksprisutredningen.

Härvid har ingående diskuterats förutsättningarna

för att helt exkludera slakterifettet ur fettregleringen. Vidare har övervägts,

huruvida man skulle kunna eliminera det väsentliga av erinringarna mot

jordbruksprisutredningens förslag genom att restituera införselavgiften för

sådana tekniska industrier, som uteslutande eller till övervägande del använder

importerat fett. Beträffande dessa diskussioner anför nämnden i

huvudsak följande.

Beträffande förslaget att bryta ut slakterifettet ur fettvaruregleringen har

industriens representanter erinrat om att vid genomförandet av det nuvarande

fettregleringssystemet enighet rådde om att regleringsavgift borde utgå

med lika belopp för alla fettvaror, ävensom framhållit, att en tillämpning

av olika regleringsavgifter för skilda slag av fettvaror och än mer befrielse

från erläggande av regleringsavgift på t. ex. slakterifett, skulle medföra, att

den naturliga produktionsinriktningen inom industrien skulle helt förändras.

Redan nu förelåg enligt industriens mening en viss förskjutning av den

naturliga produktionsinriktningen, till följd av att slakterifett i motsats

till andra fettämnen i allmänhet kunde erhållas till något lägre pris än vad

som motsvarade världsmarknadspriset. Den ytterligare kraftiga sänkningen

av priset på inhemskt slakterifett, som skulle bli följden av regleringsavgiftens

slopande på slakterifett, skulle i hög grad förstärka denna tendens. Därjämte

har från industriens sida framhållits, att en effektiv kontroll av regleringsbidragets

utbetalande skulle omöjliggöras, om ej samtliga fettämnen, som

förbrukades inom den tekniska industrien, bibehölls under fettregleringen.

Industrirepresentanterna har därför helt tagit avstånd från tanken att bryta

ut slakterifettet ur regleringen. De har även ställt sig helt avvisande till tanken

att medge restitution av införselavgiften allenast för vissa industrigrupper,

då det skulle bli svårt alt avgöra, vilka varor som skulle berättiga till

restitution.

Industrirepresentanterna har i stället föreslagit, all problemet skall lösas

genom att statsmakterna medverkar till en sådan prisbildning på svenskt

slakterifett, alt priset kommer att motsvara världsmarknadspriset med tilllägg

av såväl regleringsavgiften som införselavgiften. Enligt industriens mening

kan man upprätthålla en dylik prisnivå inom landet på slakterifett,

därest man genom export till utlandet avlyfter pristryckande kvantiteter. I så

fall måste man emellertid skapa förutsättningar för täckande av förluster

vid sådan export.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

I anslutning härtill erinrar jordbruksnämnden om att den i sitt yttrande

över jordbruksprisutredningens betänkande anslöt sig till förslaget om att

införselavgiften ej skulle restitueras. Med hänsyn till att denna avgift föreslås

skola bli 30 öre i stället för 25 öre per kilogram, såsom utredningen

föreslagit, anser nämnden att möjligheterna för industrien att bära avgiftsbelastningen

kommer att försvåras. Nämnden ansluter sig därför nu till

förslaget, att full restitution även av införselavgiften skall medges den tekniska

industrien. Detta innebär, att ett bidrag av samma storlek som införselavgiften

för importerat fett skall lämnas den tekniska industrien för

använt inhemskt vegetabiliskt fett eller inhemskt slakterifett. Förslaget om

restitution för den tekniska industrien bör enligt nämndens mening även

gälla för raffinaderi, såvitt angår där uppkommet svinn, ävensom för tillverkare

av fiskkonserver, läkemedel och för export avsedda livsmedel, såvitt

angår av dem använda fettvaror. En förutsättning för den av nämnden

föreslagna ordningen är, såsom förut antytts, att det inhemska priset på

slakterifett kan upprätthållas vid en prisnivå, som motsvarar världsmarknadspriset

med tillägg av regleringsavgift och införselavgift. För att så skall

kunna ske anser nämnden det nödvändigt att i viss mån öka exporten av

slakterifett. Medan denna export f. n. uppgår till 1 500 å 2 000 ton per år,

bör man enligt nämnden i fortsättningen räkna med en export av cirka

3 000 ton per år. Beträffande sistnämnda fråga anmäler nämnden, att den

träffat överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation om att

Svensk kötthandel, ekonomisk förening, av influtna slaktdjursavgifter skall

täcka kostnaderna för den export av slakterifett, som behöves för att upprätthålla

priserna inom landet på avsedd nivå.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, hemställer jordbruksnämnden

om bemyndigande att i nu angivna fall utge regleringsbidrag respektive

återbäring av reglerings- och införselavgift — såvitt angår importerad fettvara

— med belopp motsvarande 100 procent av den sammanlagda reglerings-

och införselavgift, som erlagts för varan, samt — såvitt angår inhemsk

vegetabilisk olja respektive inhemskt slakterifett — med belopp

motsvarande 100 procent av den sammanlagda avgift, som skulle ha utgått,

om i stället importerad vara använts. Utbetalning av regleringsbidrag respektive

återbäring av reglerings- och införselavgift avser nämnden skola,

såvitt angår importerad vara och olja ur inhemsk odling, belasta regleringsavgiftsmedlen

med belopp, som motsvarar regleringsavgifterna, och införselavgiftsmedlen

med belopp, som motsvarar införselavgifterna. Regleringsbidrag

för inhemskt slakterifett — varå varken regleringsavgift eller införselavgift

uttages — bör enligt nämndens förslag utgå av regleringsavgiftsmedlen.

I detta sammanhang anför jordbruksnämnden till sist, att den nu föreslagna

ordningen tillgodoser även ett av representanter för norska myndigheter

och norsk industri hos nämnden framfört önskemål om att full restitution

skall medges den tekniska industrien av införselavgiften för underlättande

av norsk export till Sverige av tekniska fettråvaror.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

177

Marknadsutvecklingen på fettvaruområdet

I fråga om marknadsutvecklingen på fettvaruområdet anför jordbruksnämnden,

att man under de senaste åren i regel har kunnat inregistrera eu

topp i prisnivån på förvåren och en fallande tendens under sommaren och

vintern. Detta har varit fallet även under innevarande budgetår. Prisnivån på

världsmarknaden har dock under år 1955 genomsnittligt legat något lägre än

under tidigare år. Till belysande härav anför nämnden några konkreta exempel.

I maj 1954 var priset på sojaolja 1 krona 90 öre per kilogram. Under år

1955 låg priset på denna olja omkring 1 krona 50 öre per kilogram för att

stiga i slutet av året. Sagda olja noteras nu i 1 krona 74 öre per kilogram.

I februari 1954 toppnoterades jordnötsolja i 2 kronor 35 öre per kilogram.

Priset sjönk därefter till ungefär samma nivå som noteringen på sojaolja

och noteras nu i 1 krona 93 öre. Noteringen på kokosolja uppnådde en topp

med 1 krona 90 öre i februari 1954. Den sjönk därefter och utgör nu 1 krona

31 öre per kilogram. Valoljan, som tidigare legat lägre i pris än kokosoljan,

betingade under år 1955 i stort sett samma pris som sistnämnda vara. Alla

nu nämnda priser gäller eif europeisk kontinentalhamn. Priset på den svenska

rapsoljan har i allt väsentligt beskrivit samma prisrörelse som sojaoljan.

Priset noteras nu i 1 krona 70 öre per kilogram fob svensk hamn.

Variationerna i regleringsavgiften bestämmes, såsom förut angivits, av

prisrörelserna på världsmarknaden. Denna avgift uppgick den 1 januari

1955 till 1 krona 52 öre, den 1 februari 1955 till 1 krona 51 öre, den 1 april

1955 till 1 krona 55 öre, den 1 maj 1955 till 1 krona 63 öre, den 1 juni 1955

till 1 krona 69 öre (vilket är den högsta avgift, som hittills uttagits), den

1 juli 1955 till 1 krona 66 öre samt fr. o. m. den 1 augusti 1955 t. o. in. den

8 januari 1956 till 1 krona 63 öre. F. n. är avgiften 1 krona 61 öre.

Fettvaruregleringens ekonomiska resultat, fettclearingkassans ställning

samt finansieringen av oljevåxtskördens inlösning

I anslutning till härvid fogade bilaga 8 angående det ekonomiska resultatet

av uppbörden av regleringsavgifter och utbetalning av regleringsbidrag

på fettvaruområdet anför jordbruksnämnden, att nettointäkterna av

regleringsavgifterna kan beräknas för budgetåret 1955/56 till 70 miljoner

kronor och för budgetåret 1956/57 till 49 miljoner kronor.

I fråga om det ekonomiska resultatet av den del av regleringsverksamheten

på fettvaruområdet, som omfattas av jordbruksnämndens clearingkassa

för fettvaror, hänvisar nämnden till samma bilaga. Vad angår clearingkassans

verksamhet efter den 1 juli 1955 anför nämnden, att kassan för

tiden intill ingången av regleringsåret 1956/57, då det nya regleringssystemet

införes, beräknas skola erhålla ett nettotillskott av drygt 28 miljoner

kronor. Av detta belopp beräknas något mer än 19 miljoner kronor inflyta

under budgetåret 1955/56 och resten under budgetåret 1956/57. Vid utgången

av budgetåret 1955/56 beräknas kassans tillgångar uppgå till cirka 76

miljoner kronor.

12 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Vad därefter gäller budgetåret 1956/57 erinrar jordbruksnämnden om att

vissa belopp av elearingkassans medel under detta år skall tagas i anspråk.

Sålunda skall enligt statsmakternas beslut i samband med det nya systemets

införande ett belopp av 10 miljoner kronor överföras till Oljeväxtodlingens

konjunkturutjämningsfond. Vidare skall enligt den nu träffade prisöverenskommelsen

ett belopp av 5 miljoner kronor överföras till regleringsfonden

för socker samt 33,33 miljoner kronor ställas till Svenska mejeriernas

riksförenings förfogande såsom kompensation för en till den 1 juli 1957

uppskjuten prishöjning på konsumtionsmjölk. Dessutom har förutsatts, att

ett belopp om högst 15 miljoner kronor under vissa i uppgörelsen angivna

villkor skall som räntefritt lån kunna överföras till regleringsfonden för socker

under den treårsperiod, uppgörelsen avser. Enligt nämndens mening

bör clearingkassan även under regleringsåret 1956/57 tagas i anspråk för

förskottering av medel för inlösen av spånads- och oljelinfrö. Enligt statsmakternas

beslut skall vidare kassans medel användas för att täcka eventuellt

uppkommande underskott på 1955 års skörd av oljelinfrö. Slutredovisning

härav kan enligt nämnden icke väntas ske förrän i slutet av 1956.

Nämnden erinrar vidare om att den såsom förut nämnts i särskild skrivelse

den 6 mars 1956 föreslagit, att kassans medel skall få disponeras för

motsvarande utgifter beträffande 1956 års skörd av oljelinfrö. Enligt nämndens

mening är det också önskvärt, att kassans medel — i likhet med föregående

år — får tagas i anspråk i mån av behov under nästa regleringsår

för finansieringen av inlösen av annat oljeväxtfrö än linfrö. Beträffande

användningen i fortsättningen av kvarstående belopp i clearingkassan — inbegripet

nyssnämnda lån om 15 miljoner kronor —- anmäler nämnden sin avsikt

att framdeles återkomma.

Jordbruksnämnden förutsätter vidare, att det anslag om 50 miljoner kronor,

som anvisats på kapitalbudgeten för finansiering av inlösen av oljeväxtfrö,

även fortsättningsvis skall få disponeras för detta ändamål.

Departementschefen

Enligt 1955 års riksdagsbeslut skall stödet åt den inhemska oljeväxtodlingen

lämnas i samma former som stödet åt annan jordbruksproduktion.

I stället för att såsom f. n. staten garanterar ett visst odlarpris, skall sålunda

— dock med undantag för oljelinfrö — miltpris, prisgränser och införselavgift

fastställas även på detta område. Prisgränserna skall enligt beslutet bestämmas

till — 13 procent från mittpriset.

I enlighet med en efter förhandlingar med representanter för oljeväxtodlarna

och föreningen Sveriges oljeväxtintressenter träffad preliminär

överenskommelse föreslår jordbruksnämnden, att ett mittpris skall fastställas,

motsvarande 75 öre per kilogram höstraps med 18 procent vattenhalt

och i övrigt av normalkvalitet enligt hittills gällande grunder. Prisgränserna

föreslås till 85 respektive 65 öre per kilogram. Mittpriset och prisgränserna

skall avse det pris, som Sveriges oljeväxtintressenter enligt en

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungi. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

särskild uppgörelse med oljefabrikerna erhåller vid leverans till oljefabrik,

sedan från priset avdragits föreningens kostnader för varans omhändertagande,

lagring och nedtorkning till 7,5 procent vattenhalt ävensom för frakt

från torkeri till oljefabrik. Av överenskommelsen framgår vidare att, så

länge det inhemska priset på rapsfrö ligger mellan prisgränserna, införselavgiften

på vegetabilisk olja och annat fett (med inemot 100 procent fetthalt)

avses skola utgå med 30 öre per kilogram. Produkter, som jämte

fett innehåller annan vara, föreslås skola avgiftsbeläggas efter fetthalten.

Införselavgiften avses skola utgå för samma t ettvaror, för vilka s. k. regleringsavgift

uttages, och erläggas i samma ordning som denna avgift. Det

har förutsatts, att mittpris och prisgränser skall, så snart reglerna för betalning

efter individuell fetthaltsbestämning fastställts, omräknas till att

avse höstraps av medelfetthalt och i övrigt av normalkvalitet på sätt nyss

angivits.

Den sålunda föreslagna utformningen av importskyddet i fråga om oljeväxter

och fettvaror synes ur olika synpunkter vara väl avvägd och torde

därför böra godkännas.

.Jordbruksnämnden har anmält, att man vid fastställandet av införselavgiften

och prisgränserna har förutsatt, att en viss garanterad avsättning av

olja, framvunnen ur inhemskt frö, kommer till stånd genom inblandning av

sådan olja i margarin och liknande fettvaror samt att nuvarande inblandningstvång

beträffande raps- och senapsmjöl vid framställning av foderblandningar

bibehålies. Nämnden påminner därvid om att den inhemska

margarinindustrien i enlighet med en intern överenskommelse tillämpar en

inblandning av 35 procent svensk vegetabilisk olja vid framställning av

hushåll smargarin. Vid överläggningarna mellan nämnden och representanter

för tillverkare av margarin och bakhjälpmedel har framkommit, att man

från sistnämnda håll i och för sig icke har något att erinra mot en inblandning

av svensk vegetabilisk olja såväl i hushållsmargarin som i bagerimargarin

och därmed jämförbara bakhjälpmedel. Detta gäller dock endast

under förutsättning, att industriens konkurrensförmåga gentemot utlandet

därigenom icke försämras. Det anföres därvid att, om margarininförseln

frisläppes utan att industrien erhåller ett tillfredsställande skydd, en

inblandning av 35 procent inhemsk vegetabilisk olja blir omöjlig. Enbart

en införselavgift anses icke vara tillräckligt. På grund av stora växlingar i

världsmarknadspriserna liksom även i prisrelationerna mellan olika typer

av fettvaror är det nämligen svårt att bestämma en införselavgift, som ger

skälig kompensation åt de inhemska tillverkarna. Vidare framhålles, att

det svenska margarinet vid elt inblandningsåtagande får en enhetlig sammansättning

och kvalitet, medan i utlandet tillverkat margarin i dessa hänseenden

uppvisar variationer. Skulle införselavgiften beräknas med utgångspunkt

från priset på och sammansättningen av margarin av viss medelkvalitet,

skulle detta möjliggöra import av margarin av lägre kvalitet, samtidigt

som de inhemska fabrikanterna icke skulle kunna tillverka margarin

med en sammansättning, som motsvarar eu högre kvalitet. Dessutom an
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

föres, att varje import av utländskt margarin och annat matfett, som icke

innehåller olja av svenskt ursprung, minskar avsättningsmöjligheterna för

inhemskt oljefrö. Det föreslås därför, att föreskrift skall utfärdas om att

kommersiell import av margarin och liknande matfett icke får ske, med

mindre varan innehåller samma myckenhet vegetabilisk olja, framvunnen

ur svenskt oljeväxtfrö, som motsvarande svensktillverkade vara skall innehålla

enligt frivilligt åtagande av industrien eller enligt föreskrift,

meddelad av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

jordbruksnämnden. Härutöver föreslås, att för varje kilogram importerat

margarin och liknande fettvara skall -- förutom ett mot den generella

införselavgiften svarande belopp ..... uttagas en särskild införselav
gift

av 9 öre per kilogram, varav 7 öre anges utgöra egentligt manufaktureringsskydd

och 2 öre sammanhänger med reglerna för beräknandet av priset

på inhemsk olja.

Efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation hemställer jordbruksnämnden,

att importskyddet för margarin skall anordnas på sätt sålunda

föreslagits.

Med anledning av det anförda vill jag erinra om att det i 1955 års riksdagsbeslut

ansågs nödvändigt att bibehålla den nuvarande fullmakten för

Kungl. Maj :t att föreskriva inblandningstvång beträffande här i landet tillverkat

margarin. Jordbruksutskottet anförde sålunda, att en dylik föreskrift

icke torde kunna undvaras, därest det på grund av avsättningssvårigheter

blev nödvändigt att inblanda härdad rapsolja i margarin. Den nu träffade

överenskommelsen bygger på att sådan inblandning skall äga rum. Det är

emellertid tydligt, att ett dylikt inblandningstvång vid slopandet av den

kvantitativa regleringen av margarinimporten utgör en belastning för den

inhemska industrien. Jag anser mig därför böra förorda, att som kompensation

härför ett särskilt importskydd — utöver det föreslagna manufaklureringsskyddet

— skall lämnas för margarin och med margarin jämförbara

bakhjälpmedel. Enligt vad jag har erfarit anser jordbruksnämnden, att bakhjälpmedel

med mer än 24 procent fetthalt bör kunna omfattas av inblandningstvånget.

Häremot har jag intet att erinra. Nämndens förslag beträffande

formen för det nu avsedda importskyddet anser jag mig emellertid icke

kunna biträda. Enligt min mening bör behovet härav för industrien kunna

tillgodoses uteslutande genom införselavgift på de berörda varuslagen. Jag

anser, att industriens berättigade intresse av kompensation för inblandningstvånget

skäligen blir tillgodosett genom att den av nämnden föreslagna

särskilda införselavgiften av 9 öre per kilogram höjes till 25 öre för margarin

och för bakhjälpmedel med en fetthalt av mer än 60 procent samt

till 20 öre för bakhjälpmedel, vilkas fetthalt överstiger 24 procent men

icke 60 procent.

I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör, förutom den generella

införselavgiften på fett, en avgift om 7 öre per kilogram utgå i egentligt

manufaktureringsskydd för bakhjälpmedel med en fetthalt överstigande 10

procent men icke 24 procent. För wafers med högre fetthalt än 20 procent

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungi. Maj.ts proposition nr 165 dr 1956

bör enligt min mening, förutom införselavgiften på fett, ett manufaktureringsskydd

av 14 öre per kilogram lämnas. Innehåller produkterna därjämte

andra jordbruksregleringsvaror, bör införselavgiften ökas med belopp,

motsvarande avgiften på de andra råvarorna omräknad efter produktens

halt av respektive vara. För bakhjälpmedel, som ej innehåller 10 procent

fett, bör avgiften i överensstämmelse med principerna för tulltaxering

utgå med belopp, motsvarande avgiften på den råvara, som är belagd med

den högsta införselavgiften. Då sådan produkt ej är avsedd att omfattas av

fettvaruregleringen, förutsättes att fettandelen i produkten vid tulltaxeringen

alltid anses så obetydlig, att införselavgiften på fett därvid icke blir tilllämplig.

I fråga om stearin torde införselavgift böra utgå med 37 öre per

kilogram, varav 7 öre utgör manufaktureringsskydd. Även för smör- och

ostfärger bör, förutom den generella införselavgiften för fett, manufaktureringsskydd

lämnas med 7 öre per kilogram.

Enligt jordbruksprisutredningens förslag skulle den tekniska industrien

icke erhålla restitution för erlagda införselavgifter. I propositionen 1955:

198 anmälde jag, att jag då icke var beredd att taga slutlig ställning till

denna fråga. Enligt min uppfattning behövde hithörande spörsmål närmare

övervägas och i samband därmed kunde eventuellt även aktualiseras

justeringar i fettregleringssvstemet. Sedermera uppdrogs därför åt jordbruksnämnden

att undersöka dessa frågor och till Kungi. Maj :t inkomma

med de förslag, vartill undersökningen kunde föranleda. Nämnden har nu

anmält, att ifrågavarande införselavgift blivit större än jordbruksprisutredningen

förutsatt. Möjligheterna för industrien att bära avgiftsbelastningen

har följaktligen försvårats. Nämnden föreslår därför, att full restitution av

införselavgiften skall lämnas den tekniska industrien. En förutsättning härför

är dock, att det inhemska priset på slakterifett upprätthålles vid en

prisnivå, som motsvarar världsmarknadspriset med tillägg av regleringsavgift

och införselavgift. För att upprätthålla en sådan prisnivå torde det

enligt nämnden vara nödvändigt att öka exporten av slakterifett. Nämnden

har därför träffat överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegaiion

om att Svensk kötthandel, ekonomisk förening, av influtna slaktdjursavgifter

skall täcka kostnaderna för sådan export av slakterifett, som behövs

för att uppehålla priset inom landet på avsedd nivå.

De av nämnden föreslagna åtgärderna i fråga om prisbildningen på det

inhemska slakterifettet samt förslaget om full restitution av införselavgiften

till den tekniska industrien synes mig utgöra en godtagbar lösning av ifrågavarande

spörsmål. Jag anser mig därför böra föreslå, att Kung]. Maj :t

eller, efter Dess bemyndigande, jordbruksnämnden skall få utge regleringsbidrag

respektive återbäring av reglerings- och införselavgift, såvitt angår

importerad fettvara, med belopp motsvarande den sammanlagda avgift, som

erlagts för varan, samt beträffande inhemsk vegetabilisk olja respektive

inhemskt slakterifett med belopp, motsvarande den sammanlagda avgifl,

som skulle ha utgått, om i stället importerad vara använts. Härvid förut
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Ma j. ts proposition nr 165 år 1956

sätter jag dock, att regleringsbidrag för inhemskt slakterifett icke skall utgå

med större belopp än som motsvarar den av avgifterna föranledda prisförhöjningen

på varan. Utbetalning av regleringsbidrag respektive återbäring

av reglerings- och införselavgift bör i fråga om importerad vara och olja

ur inhemsk odling belasta regleringsavgiftsmedlen med belopp, som motsvarar

regleringsavgifterna, och importavgiftsmedlen med belopp, som motsvarar

importavgifterna. Regleringsbidrag för inhemskt slakterifett bör utgå

ur regleringsavgiftsmedel.

Nettointäkterna av regleringsavgifterna uppskattas av jordbruksnämnden

till 70 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 49 miljoner kronor

för budgetåret 1956/57. Clearingkassan för fettvaror beräknas för tiden efter

den 1 juli 1955 intill ingången av regleringsåret 1956/57, då det nya regleringssystemet

införes, erhålla ett nettotillskott av drygt 28 miljoner kronor.

Vid utgången av budgetåret 1955/56 beräknas kassans tillgångar uppgå

till omkring 76 miljoner kronor. I enlighet med 1955 års riksdagsbeslut

skall i samband med det nya systemets införande ett belopp av 10 miljoner

kronor överföras till stiftelsen Oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond.

Jag vill vidare påminna om att jag i propositionen 1956: 140 har

föreslagit, att 5 miljoner kronor av kassans medel skall överföras till regleringsfonden

för socker. I samma proposition har vidare förutsatts, att ett

belopp av högst 15 miljoner kronor under vissa villkor skall kunna överföras

till samma regleringsfond såsom lån. Härutöver bör i enlighet med vad

som anges i samband med frågan om prissättningen på mjölk och mejeriprodukter,

33,33 miljoner kronor ställas till Svenska mejeriernas riksförenings

förfogande såsom kompensation för en till den 1 juli 1957 uppskjuten

prishöjning på konsumtionsmjölk. Till frågan om dispositionen av återstående

medel i clearingkassan återkommer jag under avsnittet om vissa

avgiftsmedel m. m.

Jordbruksnämnden har anfört, att clearingkassan under regleringsåret

1956/57 även bör tagas i anspråk för förskottering av medel för inlösen av

spånads- och oljelinfrö. Mot vad nämnden sålunda föreslagit har jag icke

något att erinra. I

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Kungl. Maj it den 6 april

1956 på särskild framställning av jordbruksnämnden fastställt ett garantipris

för linfrö av 75 öre per kilogram, avseende leverans från odlare av

frö med 18 procent vattenhalt och 96 procent renhet. För infriande av garantien

torde i enlighet med nämndens förslag få tagas i anspråk medel ur

clearingkassan för fettvaror.

I enlighet med vad jordbruksnämnden anfört, torde det anslag om 50

miljoner kronor, som på kapitalbudgeten anvisats för finansiering av inlösen

utav oljeväxtfrö, även fortsättningsvis böra få disponeras för detta

ändamål. Vad nämnden slutligen anfört om beräkningen av regleringsavgiften

samt avvecklingen av den ensamrätt till import som f. n. tillkommer

Svensk fettimport, ekonomisk förening, samt avvecklingen av statens engagemang

i denna förening, föranleder icke någon erinran från min sida.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

183

Mjölk och mejeriprodukter in. m.

Jordbruksnämnden

Marknadsläget in. in.

I fråga om marknadsläget för mjölk och mejeriprodukter lämnar jordbruksnämnden

i sin skrivelse följande redogörelse.

Invägningen av mjölk till mejeri har under år 1955 varit cirka 5 procent

lägre än under nästföregående år. I början på innevarande regleringsår befarades,

att mjölkproduktionen till följd av den kvantitativt dåliga höskörden

och den kraftiga nedslaktningen av storboskap skulle komina att väsentligt

minska under regleringsåret. De uppgifter över mjölkinvägningen,

som förelåg vid de under hösten 1955 förda förhandlingarna angående bl. a.

kompensation för skördeskadorna, syntes bestyrka denna uppfattning. Man

ansåg vid förhandlingarna det vara angeläget, att den förefintliga tendensen

till en kraftig minskning av mjölkproduktionen motverkades, bl. a. med

hänsyn till konsumtionsmjölkförsörj ningen. Den minskade mj ölkproduktionen

under hösten gick främst ut över smörproduktionen, som minskade

så, att exportöverskottet under år 1955 utgjorde endast cirka 3 700 ton mot

omkring 12 000 ton under år 1954. Samtidigt inträdde en förbättring i avsättningsmöjligheterna

och prisläget på exportmarknaderna.

För att kompensera följderna av 1955 års dåliga skörd företogs, med. tilllämpning

av 4-procentregeln, relativt kraftiga prishöjningar på mejeriprodukter

i samband med höstens prisöverenskommelser. Konsumtionsmjolkpriset

höjdes sålunda i november 1955 med 6 öre per liter, varav 0,5 öre åtgick

att höja detaljhandelsmarginalen. Smörpriset höjdes vid försäljning

från mejeri med icke mindre än 75 öre per kilogram, vartill kom en höjning

av handelsmarginalerna med 5 öre per kilogram. Ostpriserna däremot

höjdes — med hänsyn till avsättningen — endast med 10 öre per kilogram.

De hittillsvarande uppgifterna över mjölkinvägningen under regleringsåret

1955/56 har icke bekräftat prognosen från hösten 1955, vilken förutsåg

en starkt sjunkande mjölkproduktion. Mjölkinvägningen under no\ember

och december 1955 har nämligen nedgått med endast cirka 3 procent.

Siffran för januari 1956 ligger endast 1 procent och för februan preliminärt

2 procent under invägningssiffrorna för motsvarande tid föregående år.

Den i november 1955 företagna höjningen av priset på konsumtionsmjolk

har icke nämnvärt inverkat på omfattningen av mjölkkonsumtionen, trots

att mjölkpriset till konsument tidigare under året två gånger höjts med tillhopa

8 öre per liter. Höjningen av smörpriset till konsument med 80 öre

per kilogram, vilken skedde vid ett oförändrat margarinpris, har däremot

fått en kraftigt sänkande effekt på smörkonsumtionen, samtidigt som margarinkonsumtionen

ökat. I detta sammanhang vill nämnden eiinia om att

den i sin regleringsskrivelse hösten 1955 uttalade betänklighetei i fiaga orn

smörprishöjningens inverkan på konsumtionen. Konsumtionssiffrorna för

smör under november och december 1955 visade eu nedgång med inemot 20

procent. Siffrorna för januari och februari visar dock eu mindre återhämtning.

Svenska mejeriernas riksförening har för nämnden uppgivit, att smöikonsumtionen

vid oförändrade priser j>å smör och margarin nu kan beiäknas

komma att uppgå till cirka 67 000 ton per år, vilket motsvarar eu nedgång

med 15 procent jämfört med senaste tolvmånadersperiod före prishöjningen

hösten 1955.

opaginerad Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Smör — margarin

I ett särskilt avsnitt av sin skrivelse — av jordbruksnämnden kallat smör

contra margarin — erinrar nämnden inledningsvis om att föredragande

departementschefen i propositionen 1955: 198 framhöll att mjölkproduktionen

utgör eu väsentlig inkomstkälla för det mindre jordbruket och att lägre

mjölkpriser skulle betyda en stark inkomstminskning för dessa jordbruk.

Enligt departementschefens mening var det därför av vikt, att avsättningsmöjligheterna

för mjölkprodukterna och framför allt smör, icke försämrades.

Nämnden erinrar vidare, att riksdagens jordbruksutskott instämt i detta

uttalande och framhållit, att man bör undvika en sådan ändring av prisrelationerna

emellan smör och margarin, som kan leda till att på grund av

minskad smörförbrukning ett svårsålt smöröverskott uppkommer. Departementschefen

har vidare, anför nämnden, utan erinran från riksdagens sida

uttalat, att starka skäl kan åberopas för en samtidig sänkning av smör- och

margarinpriserna.

Lnder beaktande av vad vid riksdagsbehandlingen sålunda förekommit har

man, anmäler jordbruksnämnden, vid förhandlingarna enats om att fabrikspriset

på margarin fr. o. m. den 1 september 1956 bör sänkas med 45 öre per

kilogram. För att möjliggöra detta skall, såsom förut nämnts i avsnittet om

oljeväxter och fettvaror, regleringsavgiften på fettvaror sänkas med 54 öre

per kilogram. Prisgränserna för smör har i enlighet med riksdagens beslut

beräknats med utgångspukt lrån nu gällande riksnotering på runmärkt

smör, 6 kronor 80 öre per kilogram och eu variationsmarginal av ± 10 procent.

Man har därvid enats om att prisgränserna, vilka skall avse nämnda

riksnotering, under treårsperioden skall vara 6 kronor 10 öre och 7 kronor

35 öre per kilogram. Det har emellertid förutsatts, att riksnoteringen samtidigt

med margarinprissänkningen skall sänkas med samma belopp som

priset på margarin. Riksnoteringen skall därför vid övergången till det nva

systemet den 1 september 1956 utgöra 6 kronor 35 öre per kilogram. Då

det äien Aid höjd världsmarknadsprisnivå för smör torde vara svårt att

under treårsperioden, under vilken margarinpriset — bortsett från fabrikations-

och distributionsmarginaler — inom de angivna prisgränserna för

smör skall vara i stort sett fast, utan allvarlig risk för smörets avsättning

höja riksnoteringen utöver ingångspriset, har man i de ekonomiska

kalkylerna för treårsperioden räknat med sistnämnda pris. Smörkonsumtionen

pei år har vid oförändrad prisspänning mellan smör och margarin

beräknats till i runt tal samma kvantitet som vid nuvarande prisläge eller

omkring 67 000 ton. Eu prissänkning med 45 öre per kilogram på denna

kvantitet motsvarar en inkomstminskning för mejeriorganisationen av cirka

30 miljoner kronor för helt år. För att mejeriernas inkomster icke skall

minska genom denna prissänkning har man vidare överenskommit, att mittpriset

föi konsumtionsmjölk skall sättas 3 öre per liter högre än det nuvarande

mejeripriset. Härigenom beräknas mejeriernas intäkter av konsumtionsmjölk

skola ökas med cirka 30 miljoner kronor. 1 jordbrukets intäktskalkyl

motsvarar prishöjningen cirka 45 miljoner kronor, beroende på att

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956 185

priset på mjölk utanför mejeri och värdet på jordbrukarnas egen hushållsförbrukning

enligt gängse beräkningsmetodik uppräknats på samma sätt

som mejeripriset.

I fråga om införselavgiften för smör erinrar jordbruksnämnden om att

riksdagen uttalat, att denna skall vara 1 krona per kilogram eller samma

belopp, varom överenskommelse träffades vid förhandlingar om det nya

prissättningssystemet våren 1955. Man räknade då med ett lägre ingångspris

än det nu förutsatta eller med 5 kronor 60 öre per kilogram. Även om

utlandspriserna under senaste tiden legat högre än våren 1955, då överenskommelsen

ingicks, kan man enligt nämndens mening icke räkna med

en sådan bestående höjning, att det nu överenskomna ingångspriset av 6

kronor 35 öre per kilogram kan hållas vid en införselavgift av 1 krona. Efter

den delvis säsongmässiga uppgång, som de utländska smörpriserna visat under

några av de senaste höst- och vintermånaderna, tenderar nämligen priserna

nu att falla till samma nivå som föregående år. Nämnden anför vidare,

att möjligheterna att uppehålla ingångspriset främst torde bli beroende av

importpriset på danskt smör. De priser, till vilka Danmark kan väntas vilja

sälja smör till Sverige, kan i sin tur väntas bli beroende av de priser, Danmark

kan uppnå vid export till England. Införselavgiften måste enligt nämndens

mening på grund härav avvägas med utgångspunkt från Danmarks exportpriser

på den engelska marknaden. Vid förhandlingarna har man därför

enats om en avgift mellan prisgränserna av 1 krona 25 öre per kilogram.

Denna avgift bereder, enligt nämnden, tillfredsställande skydd åt ingångspriset

ned till ett importpris av 5 kronor 10 öre per kilogram eif Malmö.

Av vad som anförts framgår, att ingångspriset på smör kommer att ligga

endast 25 öre per kilogram över den nedre prisgränsen. Om denna underskrides,

skall enligt riksdagens direktiv någon av följande åtgärder, efter

Kungl. Maj:ts bestämmande, kunna vidtagas, nämligen en höjning av införselavgiften

för smör, en kvantitativ reglering av smörimporten och, vid

omöjliggjord smörexport, en höjning av margarinpriset eller annan åtgärd,

som kan stå till buds för att bereda smöret avsättningsutrymme på hemmamarknaden.

Härigenom har, framhåller jordbruksnämnden, smörproduktionen

beretts ett väsentligt bättre skydd än flertalet andra jordbruksprodukter,

något som också står i överensstämmelse med riksdagens intentioner.

För att någon större smörimport skall inträffa och konkurrens alltså

upptagas med det inhemska smöret torde enligt nämndens förmenande förutsättningen

vara, att det utländska smöret är av hög kvalitet. Importeras

smör av låg kvalitet, kommer det närmast alt få konkurrera med margarinet.

Av denna anledning torde någon import av smör från utomeuropeiska

länder knappast komma i fråga. Det danska smöret torde utgöra den främsta

konkurrenten till den inhemska varan.

Jordbruksnämnden föreslår i detta sammanhang — i enlighet med punkt

3 i den av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända prisöverenskommelsen

hösten 1955 (prop. 1955: 215) — att den förlust å inneliggande fryshuslager

av smör, som kommer att drabba Svenska mejeriernas riksförening på

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

grund av prissänkningen på smör fr. o. in. den 1 september 1956 med 45 öre

per kilogram, skall ersättas av till nämndens förfogande stående regleringsmedel

intill ett belopp av 6 miljoner kronor.

Vidare erinrar jordbruksnämnden om att riksföreningen enligt riksdagens

beslut skall liksom tidigare äga täcka kostnaderna för säsongmässig

lagring av smör m. m. ävensom uppkommande förluster vid export av smör

och andra mejeriprodukter med tillgängliga medel i riksföreningens kassa

för regleringsändamål. Härom anför nämnden följande.

Till nämnda kassa inflytande medel utgöres av utjämningsavgifter för

mjölk, grädde och ost ävensom införselavgifter och i förekommande fall

utgående kompensationsavgifter på mjölk, mejeriprodukter och vissa fodermedel.

Därest dessa medel skulle visa sig vara otillräckliga för att täcka

exportförlusterna, finnes möjlighet att uttaga allmän mjölkavgift jämlikt

förordningen den 28 juni 1941 (nr 488). Smörexporten, som f. n. är centraliserad

till riksföreningen, skall även i fortsättningen handhas av denna

organisation, varvid skyldighet skall föreligga för riksföreningen att, liksom

hittills, på lika villkor verkställa export även för utomstående mejerier.

Export av smör utan anlitande av regleringsmedel för täckning av förluster

skall kunna få företagas även av andra företag. Vid export av andra mejeriprodukter

än smör skall eventuella exportbidrag beräknas med utgångspunkt

från den mängd smör, som den exporterade varan efter fettinnehållet

kan anses motsvara. Bidragsberättigad export av nu avsedda produkter

skall få företagas även av andra företag än riksföreningen, som på förhand

skall fastställa bidragens storlek.

Slutligen anför jordbruksnämnden, att riksdagen uttalat att, om det inhemska

priset på en viktig produkt överskrider den övre prisgränsen, kvantitativ

exportreglering kan komma i fråga för att förhindra en från konsumentsynpunkt

oskäligt hög prisnivå. En sådan reglering bör emellertid

icke vidtagas omedelbart, då den övre prisgränsen tangeras, utan först när

det inhemska priset har uppnått en nivå, som något överstiger den övre

prisgränsen. Nämnden upplyser, att i fråga om smör överenskommits, att

denna nivå skall anses nådd vid ett smörpris av 7 kronor 80 öre per kilogram.

Konsumtionsmjölk

Av många skäl saknas anledning att räkna med någon import av konsumtionsmjölk,

varför denna marknad kan betraktas som sluten, dock med

undantag för vissa gränstrakter. Enligt riksdagens beslut skall emellertid

särskilda prisgränser bestämmas för konsumtionsmjölk. Jordbruksnämnden

anför, att det har ansetts lämpligt, att mittpriset härvid framräknas

som ett vägt medeltal av de priser på 3-procentig konsumtionsmjölk vid försäljning

från mejeri, som de olika mejeriföretagen tillämpar, samt upplyser,

att Svenska mejeriernas riksförening beräknat, att sagda medeltal f. n.

utgör 47,8 öre per liter vid försäljning till återförsäljare. Riksföreningen

uppskattar vidare medeltalet till 48 öre per liter, sedan inom kort vissa lokala

prishöjningar skett enligt den i november 1955 träffade jordbruksöverenskommelsen.

Vid förhandlingarna har överenskommits, att mittpri
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

set för konsumtionsmjölk skall överstiga nuvarande genomsnittspris med

3 öre per liter. För 3-procentig mjölk blir det genomsnittliga mittpriset för

riket alltså 51 öre per liter. Prisgränserna skall enligt överenskommelsen

ligga ± 6 öre per liter från det angivna mittpriset och således utgöra 45

respektive 57 öre per liter. Nämnden konstaterar, att i överensstämmelse

med vad nu anförts den 3-procentiga konsumtionsmjölkens pris blir

avgörande för statens möjlighet att ingripa i prisbildningen till skydd för

producenterna respektive konsumenterna. Om en förskjutning av konsumtionen

skulle ske mot väsentligt ökad förbrukning av mjölk med högre

fetthalt, bör emellertid enligt nämndens uppfattning prisgränserna omräknas

till att avse ett vägt genomsnitt av priserna för all konsumtionsmjölk,

omräknade till mjölk av enhetlig fetthalt.

Införselavgiften för konsumtionsmjölk föreslås i överenskommelsen skola

utgöra 8 öre per liter, dock att denna avgift jämte utgående kompensationsavgift

för sådan mjölk sammanlagt skall uppgå till lägst 15 öre per liter.

Kompensationsavgiften skall enligt riksdagsbeslutet motsvara den utjämningsavgift,

som uttages för varan. Nämnden anför, att man vid bestämmandet

av införselavgiften utgått från att utjämningsavgiften, som f. n. utgör

5 öre per liter 3-procentig konsumtionsmjölk, skulle komma att höjas til!

7 öre per liter i samband med en prishöjning på konsumtionsmjölk med 3

öre per liter och den föreslagna prissänkningen på smör. Vid den höjda

utjämningsavgiften skulle även kompensationsavgiften ha kommit att utgå

med 7 öre per liter. Med anledning av att prishöjningen på konsumtionsmjölk,

såsom närmare beröres i det följande, begränsats till 1 öre per liter

före den 1 juli 1957, kan dock kompensationsavgiften icke före nämnda dag

nå upp till 7 öre per liter. Med beaktande härav har överenskommits, att

bestämmelsen om att de sammanlagda införsel- och kompensationsavgifterna

för all mjölk skall vara minst 15 öre per liter icke skall avse tiden före

den 1 juli 1957.

Den föreslagna införselavgiften bör enligt nämnden utgå för alla slag

av mjölk, som importeras, oberoende av fetthalten och den användning,

mjölken avses skola få. Avgiften skall således tillämpas även för filmjölk,

kulturmjölk samt skum- och kärnmjölk. Likaledes bör kompensationsavgiften

för 3-procentig mjölk tillämpas för alla slag av importerad mjölk.

I det nya prissättningssystemet har mittpriset betydelse för bestämmandet

av prisgränserna och införselavgiftens storlek. Inom prisgränserna är prisbildningen

fri och kommer i fortsättningen att styras av dels importpriset

jämte införselavgift, dels avsättningsmöjligheterna. I fråga om konsumtionsmjölk

är den senare faktorn avgörande, enär någon nämnvärd import ej

är att räkna med. Jordbruksnämnden upplyser, att jordbrukets förhandlingsdelegation

vid överläggningarna meddelade, att mejerierna hade för

avsikt att vid övergången till det nya systemet höja konsumtionsmjölkpriset

med 4 öre per liter, d. v. s. 1 öre mer än mittprisets höjning, för att få

kompensation för ökningen av löne- och andra kostnader fr. o. in. den 1

januari 1956. Då en prishöjning av denna storlek — mot bakgrunden av

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

de tidigare företagna höjningarna -— ansetts besvärlig att bära särskilt av

barnfamiljerna, så länge barnbidragen är oförändrade, har man vid förhandlingarna

enats om följande anordning. Jordbrukets förhandlingsdelegation

och Svenska mejeriernas riksförening har utfäst, att konsumtionsmjöikpriset

icke skall höjas med mer än 1 öre per liter före den 1 juli

1957. Som kompensation för underlåten prishöjning under tiden den 1 september

1956—den 30 juni 1957 med 3 öre per liter skall riksföreningen ur

jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror erhålla ett belopp, beräknat

till 40 miljoner kronor för helt år eller således för 10 månader 33,33 miljoner

kronor. Härav avses de smörtillverkande mejerierna skola erhålla ersättning

med belopp, motsvarande 45 öre per kilogram smör, som tillverkas under

sagda 10 månader. Dessa ersättningar kan beräknas till 30 miljoner

kronor =) cirka 25 miljoner kronor. Återstående omkring 8,3 miljoner skall

tillföras riksföreningens kassa för regleringsändamål för att enligt nämndens

bestämmande efter förslag av riksföreningen användas till utbetalande

av utjämningsbidrag för mejerimjölk.

Enligt beslut av riksdagen skall det allmänna pristillägget för mjölk kunna

ändras, om konsumtionsmjölkpriset överstiger den övre prisgränsen. I

anslutning härtill har, upplyser jordbruksnämnden, överenskommits att

om en företagsekonomisk enhet inom mejeriorganisationen, d. v. s. i allmänhet

en mejeriförening, vartill även räknas s. k. mejerifusioner, överskrider

sin nuvarande genomsnittliga prisnivå för 3-procentig konsumtionsmjölk

ökad med 9 öre (= övre prisgränsen för enheten), skall företagsenheten

vidkännas ett mot den genom prisöverskridandet erhållna merintäkten

svarande avdrag på det belopp, som enheten eljest skulle ha uppburit i

allmänt mjölkpristillägg. Det skall enligt sagda överenskommelse vidare

åligga varje sådan enhet att månadsvis till nämnden lämna uppgifter om

under månaden utvunna genomsnittspriser vid försäljning av konsumtionsmjölk

av olika slag. Vid nämndens bedömande av det tillämpade mjölkpriset

skall tillägg göras för den sänkning av genomsnittspriset på mjölk, som

kan ha skett genom att mejeriföretaget övergått till ett debiteringssystem

med leveransavgifter. I

I fråga om de gällande bestämmelserna för standardisering av konsumtionsmjölk

anför jordbruksnämnden därefter följande.

Den från mejerierna försålda mjölken har sedan november 1941 standardiserats

till en fetthalt av 3 procent. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 12 oktober 1951 har jordbruksnämnden emellertid medgivit försäljning

av mjölk, som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av 3,5 procent och

som försäljes i kapsylförsedd glasflaska. Försäljningen av sådan mjölk, vilken

påbörjades i slutet av januari 1952, uppgick under år 1954 till 50,9 miljoner

kilogram och har under år 1955 stigit "till 58,9 miljoner kilogram, vilken

kvantitet utgör 6 procent av totalförsäljningen från mejeri av konsumfionsmjölk.

Bestämmelserna om mjölkstandardisering har efier förslag av

nämnden fr. o. in. den 1 oktober 1955 ändrats jämlikt kungörelsen 1955: 527.

Ändringen innebär i huvudsak, att de tidigare föreskrifterna om en bestämd

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

189

fetthalt i mjölk av 3 procent och om en tillåten avvikelse från denna fetthalt

av högst 0,1 procent ersatts med en bestämmelse om att mjölk skall vid

mejeri standardiseras till en enhetlig fetthalt, ej understigande 3 procent.

Jordbruksnämnden anser, att standardiseringsbestämmelserna för konsumtionsmjölk

tills vidare bör vara oförändrade i avvaktan på resultatet

av den utredning av frågan om åtgärder för att förbättra konsumtionsmjölkens

beskaffenhet och därmed sammanhängande spörsmål, som verkställes

av inom inrikesdepartementet tillkallade särskilda sakkunniga. Även om

konsumtionen av den 3,5-procentiga mjölken sakta ökar, torde dock enligt

nämndens uppfattning den 3-procentig''a mjölken under de tre närmaste

åren komma att vara den ojämförligt viktigaste delen av konsumtionsmjölkförsäljningen.

I fråga om priserna på konsumtionsmjölk vid försäljning från mejeri till

återförsäljare har för innevarande regleringsår mellan jordbruksnämnden

och Svenska mejeriernas riksförening träffats en prisöverenskommelse, motsvarande

den som gällde under regleringsåret 1954/55 och innebärande i huvudsak

oförändrade priser. Denna överenskommelse är enligt nämnden för

tiden den 1 september 1956—den 30 juni 1957 avsedd att ersättas av omförmälda

utfästelse från riksföreningens sida att icke höja konsumtionsmjölkpriset

med mer än 1 öre per liter. För tiden därefter skall någon liknande

överenskommelse icke träffas. I anslutning till de ändrade standardiseringsbestämmelserna

för mjölk har nämnden därjämte överenskommit med riksföreningen,

att mejeri som saluför mjölk, standardiserad till annan fetthalt

än 3 respektive 3,5 procent, icke skall för mjölk med fetthalt understigande

3,5 procent få tillämpa högre pris än det, som gäller för 3-procentig mjölk,

eller för mjölk med en högre fetthalt än 3,5 procent högre pris än det, som

gäller för 3,5-procentig mjölk. Nämnden upplyser, att enligt vad den erfarit,

hittills icke något mejeri har utnyttjat möjligheten att saluhålla mjölk

med en bestämd fetthalt, liggande mellan 3 och 3,5 procent respektive

överstigande 3,5 procent.

Grädde

I fråga om grädde upplyser jordbruksnämnden, att man vid förhandlingarna

enats om att fastställa prisgränser även för denna vara. Mittpriset och

prisgränserna för grädde skall, enligt vad som överenskommits, avse partipriset

för tjock grädde (lägst 40 procent fetthalt) vid leverans till återförsäljare

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg. Det ovägda genomsnittliga

partipriset för dessa orter uppgår f. n. till 5 kronor 75 öre per kilogram

för tjock grädde. Beloppet innefattar en av nämnden i samband med

genomförandet under innevarande regleringsår av ett nytt debiteringssystem

för mjölk medgiven prishöjning med 10 öre per kilogram. Enligt överenskommelsen

skall det nu angivna partipriset (5 kronor 75 öre per kilogram)

utgöra mittpris. Prisgränserna omkring mittpriset skall utgöra 5 kronor

15 öre och 6 kronor 35 öre per kilogram. Den nedre respektive övre

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. 5Iaj:ts proposition nr 165 år 1956

prisgränsen skall vidare anses nådd, därest partipriset vid något tillfälle

tangerat respektive prisgräns i någon av städerna Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg.

Införselavgiften för tjock grädde har enligt överenskommelsen angivits

till 95 öre per kilogram. För övriga gräddsorter skall med utgångspunkt härifrån

införselavgiften differentieras med hänsyn till fetthalten enligt följande

uppställning.

Fetthalt lägst

9%

men

understigande 12%.

Öre per

kilogram

. . . 25

Avrundad till

öre per

kilogram

25

»

»

12%

»

»

25%.

... 44

45

»

»

25%

»

»

35%.

... 71

70

»

»

35%

»

»

45 %.

... 95

95

»

»

45%

»

»

55%.

... 119

120

»

»

55%

»

»

65%.

... 143

145

»

»

65%

... 166

165

Kompensationsavgiften för grädde har vid överläggningarna förutsatts

skola komma att utgå med samma belopp som den för respektive varuslag

vid införseltillfället gällande utjämningsavgiften. Den senare utgör f. n.

för tjock grädde 93 öre och för tunn grädde 57 öre per kilogram.

Så snart priset för 40-procentig grädde i någon av de förut angivna städerna

befinner sig utanför prisgräns, skall beträffande all sorts grädde (även

tunn) få vidtagas åtgärder av de slag, som i allmänhet kan förekomma

vid över- eller underskridande av prisgräns.

Ost

Inledningsvis erinrar jordbruksnämnden om att importen av ost under

de senaste åren i huvudsak varit fri mot erläggande av införselavgift. Importlicenser

har sålunda lämnats utan prövning, i varje fall såvitt angår

import från länder, anslutna till OEEC. Importen visar sedan några år tillhaka

ganska stor stabilitet. Således uppgick den under åren 1954 och 1955

till 4 708 respektive 5 205 ton. Exporten uppgick under samma år till 4 690

respektive 3 069 ton.

Vid förhandlingarna har man överenskommit, att mittpriset och prisgränserna

skall avse ett vägt genomsnitt av priserna till partihandlare för

runmärkt helfet herrgårdsost och sveciaost av en ålder av lägst 4 månader.

Material för bestämmande av de kvantiteter, med vilka priserna avses skola

vägas, skall av jordbruksnämnden införskaffas minst en gång om året.

Mittpriset skall enligt överenskommelsen vara 4 kronor 65 öre per kilogram,

vilket motsvarar genomsnittet av de priser till partihandlare, som föreningen

Riksost nu tillämpar för nyssnämnda ostslag. Enligt riksdagens beslut bör

för ost avståndet från mittpriset till prisgränserna fastställas till ±10 procent.

Prisgränserna har med tillämpning härav beräknats till 4 kronor 20

öre respektive 5 kronor 10 öre per kilogram.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

191

Införselavgiften har, anför jordbruksnämnden, med utgångspunkt från

bl. a. exportpriserna för dansk samspost och holländsk edamerost beräknats

till 60 öre per kilogram för all ost med undantag av mesost och smältost.

För mesost har införselavgiften föreslagits skola utgöra 20 öre per kilogram,

motsvarande nu utgående tull. För smältost avses tills vidare icke

skola utgå någon införselavgift utan endast kompensationsavgift.

Kompensationsavgift för ost föreslås skola utgå med samma belopp per

kilogram som den vid införseltillfället gällande utjämningsavgiften för ost.

F. n. utgör denna avgift 80 öre per kilogram. För mesost, som är fri från

utjämningsavgift, skall alltså icke utgå någon kompensationsavgift.

För andra ostslag än herrgårds- och sveciaost föreslås inga särskilda mittpriser

eller prisgränser skola fastställas. Om den för herrgårds- och sveciaost

angivna prisgränsen passeras, bör emellertid de särskilda åtgärder, som

i allmänhet kan förekomma vid under- eller överskridande av prisgräns,

få vidtagas även för ost av andra slag.

Kondenserad mjölk och torrmjölk m. m.

Enligt riksdagens beslut bör för kondenserad mjölk och torrmjölk avståndet

från mittpriset till prisgränserna fastställas till ± 15 procent. Jordbruksnämnden

anför, att vid förhandlingarna överenskommits att för kondenserad

mjölk tillämpa ett mittpris av 1 krona 70 öre per kilogram, avseende

osockrad vara med en felthalt av cirka 8 procent vid försäljning från fabrik

i poster om minst 2 500 kilogram brutto. Med tillämpning av nyssnämnda

beslut av riksdagen har prisgränserna beräknats till 1 krona 45 öre respektive

1 krona 95 öre per kilogram. Vidare har införselavgiften föreslagits skola

bestämmas till 40 öre per kilogram.

För kondenserad och steriliserad grädde skall enligt överenskommelsen

utgå samma införselavgift som för färsk grädde av samma fetthalt som den

importerade kondens- eller sterilgrädden. Prisgränser föreslås dock ej skola

gälla för dessa varor.

För torrmjölk har enligt jordbruksnämnden överenskommelse träffats

om följande mittpriser och prisgränser (kronor per kilogram).

Mittpris Nedre Övre

prisgräns prisgräns

Mager torrmjölk.... 2,45 2,10 2,80

Annan torrmjölk . . 3,90 3,30 4,50

Införselavgiften föreslås enligt överenskommelsen skola utgöra 1 krona

per kilogram för all torrmjölk.

Någon kompensationsavgift avses icke skola utgå för kondenserad mjölk

och torrmjölk, medan för kondenserad och steriliserad grädde samma kompensationsavgift

föreslås skola utgå som för färsk grädde.

För bestämmandet av de med mittpriset jämförbara inhemska partipriserna

på mager respektive annan torrmjölk anmäler sig jordbruksnämnden

ha för avsikt alt tills vidare tillämpa Svenska mejeriernas riksförenings

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

riktprislista för mager respektive fet torrmjölk (24—26 procent fetthalt)

vid försäljning från fabrikant till grossist i poster om 2 500 kilogram, dock

endast i den mån priserna enligt listan kan anses återspegla de faktiskt tilllämpade

försäljningspriserna. Om så visar sig ej vara fallet, kommer de

senare att följas.

För glass och närstående produkter (däribland mjölksocker) uppger jordbruksnämnden,

att det icke varit möjligt att bestämma några priser, varför

införselavgiften föreslås skola utgå med 25 procent av den importerade varans

tulltaxerade värde.

Användningen av medel, som inflyter genom införsel- och kompensalionsavgifter
Såsom

framgår av ett följande avsnitt föreslår jordbruksnämnden, att

införsel- och kompensationsavgifter skall uppbäras av tullverket och inlevereras

till nämnden. Avgiftsmedlen bör efter hand som de inflyter överföras

till Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa. Om användningen

av till denna kassa hörande medel föreslås nämnden liksom hittills

på förslag av riksföreningen skola besluta. I fråga om de ändamål, till vilka

medlen enligt gällande direktiv får användas, hänvisar nämnden till följande

avsnitt.

Mjölkpristillägg, utjämningsavgifter m. m.

Innebörden av den med jordbrukets förhandlingsdelegation träffade överenskommelsen

såvitt gäller statliga mjölkpristillägg och 1 everanstillägg

sammanfattar jordbruksnämnden på följande sätt.

Allmänt mjölkpristillägg till mejeri förutsättes i överenskommelsen skola

utgå efter oförändrade grunder och med oförändrade belopp under hela treårsperioden.

Det allmänna mjölkpristillägget, som utgår lika över hela landet

med visst belopp per kilogram mjölkfett i den vid mejeri från producent

invägda mjölken och grädden, har sedan den 1 september 1953 utgjort 74,4

öre per kilogram mjölkfett.

De extra pristillägg, som utgår för mejerimjölk i Norrland samt vissa

delar av Svea- och Götaland, beröres ej av treårsöverenskommelsen. Dessa

tillägg varierar nu mellan 1 krona 80 öre och 30 öre per kilogram mjölkfett.

Nämnden och förhandlingsdelegationen har utgått från att tilläggen

under nästa regleringsår skall utgå efter oförändrade grunder.

Leveranstillägget för mjölk, som levereras till mejeri, beröres av överenskommelsen

i så måtto, att man räknat med oförändrat tillägg vid bedömning

av arbetsinkomsten vid basjordbruken och därmed också vid bedömningen

av inkomstlikställigheten. Man har sålunda förutsatt, att tillägget

ej skall minskas under treårsperioden. Nämnden och delegationen har vidare

förutsatt, att leveranstiliägget skall utgå enligt oförändrade grunder för

tiden den 1 september 1956—rlen 31 augusti 1957. Detta innebär, att tillägget

skall vara 3 öre per kilogram mjölk för varje mjölkproducents mejerileverans

upp till 10 000 kilogram per år. För leveranser mellan 10 000 och

25 000 kilogram skall tillägget utgöra 300 kronor. För leveranser över 25 000

kilogram för år minskas sistnämnda belopp med 6 öre per kilogram för

överskjutande kvantitet, så att tillägget vid en årskvantitet av 30 000 kilogram

helt upphör.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

193

Med stöd av förordningen 1947:378 och Kungl. Maj :ts bemyndigande

uttages f. n. utjämningsavgifter på mjölk, grädde och ost.

Jordbruksnämnden anför, att man räknar med att dylika avgifter kommer

att uttagas även i fortsättningen och att de liksom hittills skall tillföras

Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa. Till denna kassa

inflytande medel användes i första hand till utbetalning av utjämningsbidrag

för vid mejeri invägd mjölk ävensom till att bestrida kostnader för säsongmässig

lagring av smör m. in. samt för att täcka exportförluster på

smör och andra mejeriprodukter. Nämnden föreslår, att den liksom hittills

efter förslag av riksföreningen skall äga utfärda närmare bestämmelser om

medlens användning för sagda ändamål.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att viss del av utjänmingsavgiftsmedlen

under de senaste åren jämväl använts för utbetalning till de osttillverkande

mejerierna av ett pristillägg (kvalitetstillägg) för sådan hårdost,

som är föremål för runmärkning och som därutöver uppfyller vissa

kvalitetsfordringar. För under tiden den 1 september 1955—den 30 april 1956

tillverkad ost är tillägget för vissa ostsorter av viss angiven ålder bestämd till

10 öre per kilogram. Utbetalning av dylika tillägg med anlitande av regleringsmedel

föreslår nämnden skola efter dennas godkännande få göras även

i fortsättningen. Härutöver anser sig jordbruksnämnden böra äga befogenhet

att medge, att ifrågavarande regleringsmedel får, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som nu sker, användas till vissa särskilda ändamål,

exempelvis för att främja avsättningen av överskott av viss mejeriprodukt,

eller för ändamål, som kan anses allmänt gagna mejeriindustriens utveckling

och effektivisering. Nämnden återkommer i ett senare avsnitt till frågan

om i vilken utsträckning medel bör få disponeras för sistnämnda ändamål.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden även om att för runmärkt

mejerismör en tillverkningsavgift av 5 öre per kilogram upptages med

stöd av mjölkpristilläggskungörelsen. De medel, som inflyter genom denna

avgift, användes av riksföreningen för att täcka dels exportkostnaderna för

smör intill ett belopp av 5 öre per kilogram, dels de förluster, som kan uppkomma

genom att riksföreningen inköper runmärkt mejerismör, vilket efter

lagring måste försäljas såsom omärkt, dels särskilda kostnader för lagersmörets

bedömning, dels efter godkännande av nämnden andra kostnader.

Nämnden anmäler, att den efter framställning av riksföreningen har

för avsikt att fr. o. in. den 1 september 1956 slopa avgiften för runmärkt

smör, varefter de avgiftsmedel, som återstår efter avgiftssystemets avveckling,

bör överföras till riksföreningens kassa för regleringsändamål att disponeras

enligt nämndens bestämmande.

För icke runmärkt smör, som tillverkas vid mejeri, berättigat till erhållande

av statligt mjölkpristillägg, utgår en avgift av 30 öre per kilogram, vilken

tillföres riksföreningens regleringskassa och disponeras efter överenskommelse

med nämnden. Enligt jordbruksnämndens mening bör sistnämnda

tillverkningsavgift på smör utgå även i fortsättningen.

Lagringen av mejeriernas säsongmässiga överskott av smör har under

13 Ilihang till riksdagens protokoll i956. i samt. Nr 165

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

de senaste regleringsåren handhafts av riksföreningen i egen regi. Såsom

förut anförts bestrides omkostnaderna för lagringen med tillgängliga medel

i riksföreningens regleringskassa. Mot erläggande av ränta (gällande diskonto

-f- 0,5 procent) har riksföreningen av jordbruksnämnden erhållit rörelsemedel,

motsvarande det inlagrade smörets värde. Nämnden anser, att den

jämväl under treårsperioden bör äga rätt att lämna riksföreningen rörelsemedel

för smörlagringen på samma villkor som nu gäller.

Slutligen erinrar jordbruksnämden om att den jämlikt Kungl. Maj :ts

bemyndigande har överinseende över den av Svenska kontrollanstalten

för mejeriprodukter och ägg bedrivna verksamheten.

Nämnden upplyser, att den i fråga om smör och ost har utfärdat bestämmelser

angående begagnandet av det för sagda varor inregistrerade

varumärket — runmärket — samt beträffande torrmjölk och glass godkänt

av kontrollanstalten framlagt förslag om försökskontroll under år 1956,

dock utan runmärkesrätt för den kontrollerade varan. Nämnden finner sig

jämväl i fortsättningen böra handha överinseendet över kontrollanstaltens

verksamhet.

Departementschefen

I propositionen 1955: 198 anförde jag, att mjölkproduktionen utgjorde en

väsentlig inkomstkälla för de mindre jordbruken och att möjligheterna vid

dessa jordbruk att övergå till annan produktion var ytterst begränsade.

Eftersom vid lägre mjölkpriser det mindre jordbruket skulle få vidkännas

en stark inkomstminskning, var det enligt min mening av -sikt, att prisättningssystemet

utformades på ett sådant sätt, att avsättningsmöjligheterna

för mjölkprodukterna, framför allt smör, icke försämrades. Prisspänningen

mellan smör och margarin borde sålunda icke ökas genom en ensidig sänkning

av margarinpriserna. Enligt min uppfattning förelåg däremot starka

skäl för en sänkning av såväl smör- som margarinpriserna. En sådan sänkning

kunde, utan att jordbrukets inkomster därigenom minskades, möjliggöras

genom en motsvarande höjning av priserna på konsumtionsmjölk och

grädde. I detta sammanhang bör erinras om att priset på smör hösten 1955

höjdes med 75 öre per kilogram i anledning av skördeskadorna och den då

väntade produktionsminskningen för denna vara.

Enligt 1955 års riksdagsbeslut bör man vid bestämmandet av prisgränserna

för smör utgå från det pris, som gäller före den diskuterade prissänkningen.

Prisgränserna skall fastställas till ± 10 procent från mittpriset. Införselavgiften

fastställdes till 1 krona per kilogram. För ost bestämdes prisgränserna

till ± 10 procent från mittpriset samt för torrmjölk, kondenserad

mjölk och grädde till + lä procent. Beträffande konsumtionsmjölk uttalades,

att prisgränser borde fastställas.

I den nu föreliggande överenskommelsen föreslås, att fabrikspriset på

margarin fr. o. m. den 1 september 1956 skall sänkas med 45 öre per kilogram,

vilken sänkning skall möjliggöras genom en reducering av regle
-

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

195

ringsavgiften på fettvaror med 54 öre per kilogram. Samtidigt skall enligt

överenskommelsen riksnoteringen för runmärkt smör sänkas med likaledes

45 öre per kilogram. Vid övergången till det nya systemet skulle denna notering

därmed uppgå till 6 kronor 35 öre per kilogram. I enlighet med 1955

års riksdagsbeslut har prisgränserna för smör fastställts med utgångspunkt

från det smörpris, som gäller före den nyss angivna sänkningen. Utgångspunkten

vid avvägningen av prisgränserna har sålunda varit ett smörpris av

6 kronor 80 öre per kilogram, och gränserna har föreslagits till 7 kronor

35 öre respektive 6 kronor 10 öre per kilogram.

Den föreslagna prissänkningen på smör beräknas medföra en årlig inkomstminskning

för mejeriorganisationen med omkring 30 miljoner kronor.

För att kompensera denna minskning har mittpriset för konsumtionsmjölk

föreslagits skola höjas med 3 öre per liter över nuvarande mejeripris. Härigenom

beräknas mejeriernas intäkter av konsumtionsmjölk stiga med ungefär

30 miljoner kronor per år. Denna prishöjning motsvarar en ökning

av jordbrukets totala kalkylmässiga intäkter med ungefär 45 miljoner kronor.

Då någon nämnvärd import av konsumtionsmjölk icke förekommer, är

det främst avsättningsförhållandena inom landet, som vid fri prisbildning

inom prisgränserna blir bestämmande för priset på konsumtionsmjölk.

Jordbruksnämnden anmäler, att det vid överläggningarna har upplysts, att

mejerierna vid övergången till det nya systemet ämnade höja nämnda pris

med 1 öre per liter utöver mittpriset för att kompensera vissa kostnadsökningar.

Emellertid har jordbrukets förhandlingsdelegation och Svenska mejeriernas

riksförening senare utfäst sig att före den 1 juli 1957 icke höja priset

på konsumtionsmjölk med mer än sammanlagt 1 öre per liter utöver

nuvarande pris. Som kompensation härför föreslås, att riksföreningen ur

jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror skall erhålla ett belopp av

33,33 miljoner kronor. Av detta belopp avses de smörtillverkande mejerierna

skola erhålla 25 miljoner kronor, medan återstående cirka 8,3 miljoner

kronor skall tillföras riksföreningens kassa för regleringsändamål. Sistnämnda

medel skall enligt nämndens bestämmande efter förslag av riksföreningen

användas till utbetalande av utjämningsbidrag för mejerimjölk.

Den samtidiga sänkningen av priserna på smör och margarin står i överensstämmelse

med vad som uttalades från statsmakternas sida i samband

med 1955 års principbeslut. Därjämte synes smörskyddet ha utformats på

sådant sätt, att det mindre jordbrukets inkomstläge icke äventyras. Å andra

sidan har enligt min mening nödig hänsyn även tagits till konsumenternas

intressen. För barnfamiljernas del är det särskilt värdefullt, att den i detta

sammanhang nödvändiga prishöjningen på konsumtionsmjölk begränsas

till 1 öre per kilogram till den tidpunkt, då barnbidragen hunnit överses.

Jag finner mig därför böra tillstyrka bifall till det i det föregående redovisade

förslaget.

I propositionen 1955: 198 föreslog jag, att införsclavgiften för smör skulle

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

fastställas till 1 krona per kilogram och att denna avgift skulle gälla så

länge det inhemska priset låg mellan prisgränserna. Förslaget godtogs av

riksdagen. Vid avvägningen av denna införselavgift räknades emellertid

bl. a. med ett lägre ingångspris för smör än det, som förutsatts i den nu

föreliggande överenskommelsen. Eftersom det torde vara angeläget, att det

angivna ingångspriset kan förverkligas, anser jag mig böra föreslå, att den

i överenskommelsen upptagna införselavgiften av 1 krona 25 öre per kilogram

godtages. Denna införselavgift bör gälla, så länge det inhemska priset

ligger mellan prisgränserna. I överenskommelsen angives vidare den prisnivå,

vid vilken kvantitativ exportreglering bör övervägas, till 7 kronor 80

öre per kilogram. Även i denna del kan jag tillstyrka vad överenskommelsen

innehåller.

Den föreslagna prissänkningen på smör kommer att för Svenska mejeriernas

riksförening medföra en förlust å inneliggande lager av sådan

vara. I enlighet med en i propositionen 1955: 215 redovisad prisöverenskommelse

godkände riksdagen ett förslag om att — därest riksföreningen

respektive mejerierna inom loppet av tre år, räknat från den 9 november

1955, på grund av prissänkning drabbas av förlust å inneliggande lager av

smör och ost — denna förlust skall ersättas av de prisregleringsmedel, som

står till jordbruksnämndens förfogande, dock högst med ett belopp av 6

miljoner kronor. Jag föreslår därför, att riksföreningens nu aktuella prisfallsförluster

på smör av ifrågavarande regleringsmedel skall ersättas intill

ett belopp av 6 miljoner kronor.

I detta sammanhang får jag erinra om att enligt 1955 års riksdagsbeslut

smörexporten, som f. n. är centraliserad till Svenska mejeriernas riksförening,

även i fortsättningen skall handhavas av denna organisation. Riksföreningen

skall därvid liksom hittills ha skyldighet att på lika villkor verkställa

export även för utomstående mejeriers räkning. Export av smör utan

anlitande av regleringsmedel för täckning av förluster skall dock kunna ske

även av andra företag direkt. De regleringsmedel, som kan få användas för

att täcka förluster vid export till lägre priser än de inhemska, utgöres främst

av sådana utjämnings- samt försäljnings- och tillverkningsavgifter, som

upptages med stöd av statliga förordningar. Dessutom skall införselavgifter

på mjölk och mejeriprodukter samt fodermedel få användas för detta ändamål.

Därest dessa medel skulle visa sig vara otillräckliga för att täcka exportförlusterna,

finnes enligt riksdagsbeslutet fortfarande möjlighet att uttaga

allmän mjölkavgift.

Sedan den statliga lagringen av smör upphört fr. o. in. regleringsåret

1953/54, har riksföreningen fått täcka kostnaderna för säsongmässig lagring

av smör med nyssnämnda regleringsmedel. Dessa torde även framdeles

böra få användas för detta ändamål. Vid export av andra mejeriprodukter

än smör bör eventuella exportbidrag i enlighet med jordbruksnämndens

förslag beräknas med utgångspunkt från den mängd smör, som den exporterade

varan efter fettinnehållet kan anses motsvara. Bidragsberättigad export

av sådana produkter skall få företagas även av andra företag än riksföreningen.

Bidragens storlek skall på förhand fastställas av föreningen.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1056

197

Vid behandlingen av propositionen 1955:198 framhöll jordbruksutskottet

(JoU 1955:39) önskvärdheten av en inom vissa gränser fri anpassning

av priserna på konsumtions mjöl k. Samtidigt ansågs det dock motiverat,

att statsmakterna även framdeles fick möjlighet att ingripa, om priserna

på sådan mjölk skulle stiga alltför starkt. I enlighet med utskottets

förslag beslöt riksdagen, att prisgränser skulle bestämmas på detta område

och att det allmänna mjölkpristillägget skulle kunna ändras, om priset på

konsumtionsmjölk översteg den övre gränsen.

I förut nämnda överenskommelse har mittpriset för konsumtionsmjölk

framräknats som ett vägt medeltal av de priser på 3-procentig konsumtionsmjölk

vid försäljning från mejeri, som de olika mejeriföretagen tillämpar.

Sagda medeltal har vid tiden för övergången till det nya systemet beräknats

till 48 öre per liter. Såsom tidigare anförts, har i överenskommelsen föreslagits,

att mittpriset för konsumtionsmjölk skall överstiga sagda genomsnittspris

med 3 öre per liter. För 3-procentig mjölk föreslås mittpriset för

riket sålunda till 51 öre per liter. Prisgränserna föreslås skola ligga ± 6

öre från miltpriset eller följaktligen vid 57 respektive 45 öre per liter.

Därest en förskjutning av konsumtionen skulle ske mot väsentligt ökad

förbrukning av mjölk med högre fetthalt, bör enligt jordbruksnämnden

prisgränserna omräknas till att avse ett vägt genomsnitt av priserna för all

konsumtionsmjölk, omräknade till mjölk av enhetlig fetthalt. Mot vad som

sålunda föreslagits har jag intet att erinra.

Såsom jag förut anfört, skall enligt 1955 års riksdagsbeslut det allmänna

mjölkpristillägget kunna ändras, om priset på konsumtionsmjölk överskrider

den övre prisgränsen. Eftersom prisbildningen på konsumtionsmjölk

kan uppvisa betydande variationer mellan olika områden, synes det mig

önskvärt, att av en mejeriförening verkställd prishöjning icke behöver leda

till att även övriga mejeriområden drabbas av sänkt pristillägg. Jag anser,

att den i överenskommelsen föreslagna anordningen innefattar en lämplig

lösning, som bör godtagas. Man bör således utgå ifrån en företagsekonomisk

enhet inom mejeriorganisationen, d. v. s. i allmänhet en mejeriförening,

vartill även bör räknas en s. k. mejerifusion. Om en sådan enhet överskrider

sin nuvarande genomsnittliga prisnivå för 3^procentig konsumtionsmjölk

med mer än 9 öre (=-= övre prisgränsen för enheten), bör den vidkännas

ett mot den genom prisöverskridandet erhållna merintäkten svarande

avdrag på det belopp, som den eljest skulle uppbära i allmänt mjölkpristillägg.

Vidare bör det åligga varje sådan enhet att månadsvis till jordbruksnämnden

lämna uppgift om under månaden utvunna genomsnittspriser

vid försäljning av konsumtionsmjölk av olika slag. Vid nämndens

bedömning av det tillämpade mjölkpriset bör tillägg göras för den sänkning

av genomsnittspriset på mjölk, som kan ha skett genom att företagsenheten

har övergått till ett debiteringssystem med leveransavgifter.

Införselavgiften för konsumtionsmjölk torde i enlighet med överenskommelsen

böra fastställas till 8 öre per liter. Därtill skall läggas en kompensationsavgift

motsvarande den på varan uttagna utjämningsavgiften. Där
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

vid skall iakttagas, att införselavgiften jämte kompensationsavgiften fr. o. m.

den 1 juli 1957 skall sammanlagt uppgå till lägst 15 öre per liter. Nämnda

avgifter bör utgå för alla slag av mjölk, som importeras, oberoende av fetthalt

och användning.

Jordbruksnämnden föreslår, att standardiseringsbestämmelserna för konsumtionsmjölk

tills vidare skall bibehållas oförändrade. Med hänsyn till

att frågan om åtgärder för att förbättra konsumtionsmjölkens beskaffenhet

och därmed sammanhängande spörsmål f. n. utredes av särskilda sakkunniga,

biträder jag nämndens förslag.

Jordbruksnämnden har vidare anmält, att den i anslutning till de ändrade

standardiseringsbestämmelserna för mjölk —- vilka i huvudsak innebär,

att mjölk skall standardiseras till en enhetlig fetthalt, som varje mejeri

äger bestämma med beaktande av att fetthalten ej får understiga 3 procent

— har med Svenska mejeriernas riksförening överenskommit, att mejeri,

som saluför mjölk, standardiserad till annan fetthalt än 3 respektive

3,5 procent, tills vidare icke må för mjölk med fetthalt understigande 3,5

procent tillämpa högre pris än det, som gäller för 3-procentig mjölk, eller

för mjölk med högre fetthalt än 3,5 procent högre pris än det, som gäller

för 3,5-procentig sådan. Vad nämnden sålunda anfört, föranleder ingen

erinran från min sida.

Den i överenskommelsen angivna utformningen av stödet åt andra mejeriprodukter

än smör och konsumtionsmjölk utgör enligt min mening en godtagbar

lösning av dessa produkters prissättningsproblem. Jag biträder därför

förslaget, att mittpriset och prisgränserna för grädde bör utgå från

partipriset för tjock grädde (lägst 40 procent fetthalt) vid leverans till återförsäljare

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg. Med tillämpning

härav bör mittpriset bestämmas till 5 kronor 75 öre per kilogram samt prisgränserna

till 6 kronor 35 öre respektive 5 kronor 15 öre per kilogram.

Prisgräns skall anses vara nådd, när partipriset vid något tillfälle tangerar

gränsen i någon av nyss angivna städer. Passeras gränsen för tjock grädde,

skall beträffande all slags grädde få vidtagas åtgärder av de slag, som i

allmänhet kan förekomma vid över- eller underskridande av prisgräns. Införselavgiften

för tjock grädde bör i enlighet med överenskommelsen fastställas

till 95 öre per kilogram. För övriga gräddsorter bör införselavgiften

differentieras med hänsyn till fetthalten i enlighet med en i överenskommelsen

angiven skala. Kompensationsavgiften för grädde bör utgå med samma

belopp som den för respektive varuslag vid importtillfället gällande utjämningsavgiften.

Mittpris och prisgränser för ost bör fastställas endast för herrgårdsoch

sveciaost samt avse ett vägt genomsnitt av priserna till partihandlare

för runmärkt helfet sådan ost av en ålder av lägst 4 månader. Enligt överenskommelsen

skall mittpriset i enlighet härmed fastställas till 4 kronor 65

öre per kilogram. Prisgränserna bör bestämmas till respektive 5 kronor 10

öre och 4 kronor 20 öre per kilogram. Om de nu angivna prisgränserna

över- respektive underskrides, bör de särskilda åtgärder, som i allmänhet

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

kan förekomma, då prisgräns passeras, få vidtagas även beträffande ost av

andra slag än herrgårds- och sveciaost. Den införselavgift, som tillämpas, så

länge det inhemska priset ligger mellan prisgränserna, bör enligt överenskommelsen

fastställas till 60 öre per kilogram. För mesost bör dock motsvarande

införselavgift uppgå till 20 öre per kilogram, medan för smältost

ingen införselavgift tills vidare bör uttagas. Kompensationsavgift bör dock

uttagas i vanlig ordning även vid import av smältost. Kompensationsavgift

för ost bör utgå med samma belopp per kilogram som den vid införseltillfället

gällande utjämningsavgiften för ost, f. n. 80 öre per kilogram. För

mesost, som är fri från utjämningsavgift, skall alltså icke utgå någon kompensationsavgift.

Vad sålunda föreslagits kan jag till alla delar biträda.

För kondenserad mjölk bör i enlighet med överenskommelsen

mittpriset utgöra 1 krona 70 öre per kilogram avseende osockrad vara med

en fetthalt av ungefär 8 procent och vid försäljning från fabrik i poster

om minst 2 500 kilogram brutto. Prisgränserna bör fastställas till 1 krona

95 öre respektive 1 krona 45 öre per kilogram. Införselavgiften för kondenserad

mjölk avses, så länge det inländska priset ligger inom prisgränserna,

böra utgå med 40 öre per kilogram. För kondenserad och steriliserad

grädde föreslås samma införselavgift skola bestämmas som för

färsk grädde av motsvarande fetthalt. För kondenserad och steriliserad

grädde föreslås samma kompensationsavgift som för färsk grädde. I fråga

om mager torrmjölk föreslås prisgränser skola fastställas till 2 kronor

80 öre respektive 2 kronor 10 öre per kilogram och för annan torrmjölk

i ill 4 kronor 50 öre respektive 3 kronor 30 öre per kilogram. Så länge det

inländska priset ligger mellan prisgränserna, avses införselavgiften för all

torrmjölk skola utgå med 1 krona per kilogram. Kompensationsavgift skall

enligt överenskommelsen icke utgå för kondenserad mjölk och torrmjölk.

För glass och närstående produkter (däribland mjölksocker)

avses införselavgiften i enlighet med föreliggande förslag skola utgå

med 25 procent av varans importvärde.

Vad sålunda föreslagits föranleder ingen erinran från min sida.

Jordbruksnämnden har anmält, att man i överenskommelsen har förutsatt,

att allmänt mjölkpristillägg efter oförändrade grunder och med oförändrade

belopp kommer att utgå under hela treårsperioden. Vid bedömningen

av arbetsinkomsten vid basjordbruken och således även vid bedömningen

av inkomstlikställigheten har man räknat med ett oförändrat s. k.

leveranstillägg för mjölk. Följaktligen har det enligt nämnden förutsatts,

att detta tillägg icke skall minskas under treårsperioden. Nämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation har utgått från att leveranstillägget liksom

även det extra pristillägget för mjölk i norra Sverige under regleringsåret

1956/57 kommer att utgå efter oförändrade grunder.

Jag vill i förevarande sammanhang erinra om att jag efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande sommaren 1955 tillkallat särskilda sakkunniga för utred
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

ning av frågan om stöd till det mindre jordbruket. I direktiven till denna

utredning angav jag, att utredningen borde söka samordna de nuvarande

stödåtgärderna för det mindre jordbruket till större enhetlighet och att därvid

borde beaktas såväl de regionalt och i förhållande till storleksgrupper

differentierade tilläggen som övriga utgående produktprissubventioner. I avvaktan

på utredningens resultat föranleder vad som i överenskommelsen anlörts

om de olika bidragen icke någon erinran från min sida.

De medel, som inflyter genom införsel- och kompensationsavgifter vid

import liksom genom utjämningsavgifter på mjölk, grädde och ost, föreslås

skola tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa för

att i första hand användas till utbetalning av utjämningsbidrag, till kostnader

för säsongmässig lagring av smör samt till täckande av exportlörluster

på smör och andra mejeriprodukter. Detta förslag kan jag tillstyrka.

Jordbruksnämnden bör liksom hittills efter förslag av riksföreningen

utfärda närmare bestämmelser om användningen av medlen till nu angivna

ändamål. Nämnden har i detta sammanhang anmält, att under senare

år en viss del av utjämningsavgiftsmedlen bl. a. har använts för utbetalning

till de osttillverkande mejerierna av pristillägg (kvalitetstillägg) för sådan

hård ost, som är föremål för runmärkning och som därutöver uppfyller

Mssa kvalitetsfordringar. Jag anser mig böra biträda nämndens förslag, att

dylika tillägg även i fortsättningen skall efter nämndens godkännande få

utbetalas med anlitande av regleringsmedel. Nämnden torde vidare böra äga

medge, att ifrågavarande regleringsmedel skall i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som nu sker, få användas till vissa särskilda ändamål, exempelvis

för att främja avsättningen på hemmamarknaden av överskott av en

viss mejeriprodukt eller för ändamål, som kan anses allmänt gagna mejeriindustriens

utveckling och effektivisering.

Jag anser mig vidare böra biträda jordbruksnämndens förslag, att en avgift

av 30 öre per kilogram även i fortsättningen skall få uttagas för icke

runmärkt smör, som tillverkas vid mejeri, berättigat att erhålla statligt

mjölkpristillägg. De genom denna avgift inflytande avgiftsmedlen bör tillforas

Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa och disponeras

efter överenskommelse med nämnden.

Omkostnaderna för mejeriernas säsongmässiga lagring av smör har i det

föregående föreslagits skola även framdeles bestridas av medel från nyssnämnda

regleringskassa. Riksföreningen har dessutom mot erläggande av

i änta (gällande diskonto -j- 0,5 procent) av jordbruksnämnden erhållit rölelsemedel

för lagringen, motsvarande det inlagrade smörets värde. Jag har

intet att erinra mot nämndens förslag, att ifrågavarande rörelsemedel på

oförändrade villkor skall få ställas till riksföreningens förfogande även under

den kommande treårsperioden.

Liksom hittills bör jordbruksnämnden ha överinseende över den av Svenska

kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg bedrivna verksamheten.

Vad jordbruksnämnden i övrigt anfört i förevarande avsnitt av sin framställning

föranleder icke någon erinran från min sida.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

201

Kött och fläsk m. m.

Jordbruksnämnden

Försörjningsläget

I fråga om försörjningen med kött och fläsk samt prisutvecklingen för

dessa varor lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse.

Marknadsläget för kött och fläsk har under år 1955 präglats av den kraftiga

utslaktningen av storboskap till följd av den torra väderleken. Importen

av nötkött, som helt varit koncentrerad till första halvåret, har stannat

vid en siffra av cirka 6 500 ton eller väsentligt lägre än under både år 1953

och år 1954. Slakten av storboskap har emellertid varit så omfattande, att

lagren, trots att importen stoppats och trots att cirka 4 000 ton nötkött exporterats

under andra halvåret 1955, vid årsskiftet redovisas med icke mindre

än cirka 16 000 ton, beräknat som vara med ben.

En så omfattande lagring av nötkött, som nu företagits, drager avsevärda

kostnader. För att rättvist fördela kostnaderna på samtliga producenter beslöt

jordbruksnämnden med Kungl. Maj :ts godkännande i augusti 1955 att

upplaga slaktdjursavgift för storboskap.

I avsikt att minska en del av de förluster för lagerhållarna, som föranledes

av att det fryshuslagrade köttet vid uttag måste säljas med ett särskilt

avdrag, frysavdrag, i förhållande till priset på motsvarande färskvara,

beslöts i enlighet med jordbruksprisöverenskommelsen i november 1955, att

en slaktdjursavgift med 7 kronor per svin skulle uttagas fr. o. m. den 21

november 1955. Ersättningar för lagringskostnader och lagringsförluster av

medel, som insamlats genom slaktdjursavgifter, utgår enligt de regler, nämnden

tillämpar i fråga om medlemmarna i föreningen Svensk kötthandel.

Slakten av storboskap har även under den gångna delen av år 1956 varit

större än normalt och till följd härav har t. o. in. en viss mindre ökning av

nötköttslagren skett. Många tecken tyder dock på att storboskapsslakten inom

kprt kommer att gå ned till en normal nivå. På grund av den minskade

djurstammen måste man räkna med att slakten — under förutsättning av

normala väderleksförhållanden — fr. o. in. sommaren 1956 kommer att

ligga på en låg nivå. Det är därför troligt att inlagringen av kött snart kommer

att upphöra och förbytas i en viss avsättning av nötköttslagret på den

inhemska marknaden. Det torde dock bli förenat med stora svårigheter att

på denna väg avsätta hela ifrågavarande lager, även om priserna väsentligt

reduceras. Nämnden räknar därför med att — utöver den export av nötkött,

som redan ägt rum eller kontrakterats, omfattande cirka 4 500 ton —

ytterligare export kan behöva företagas. 1 detta sammanhang kan framhållas,

att efterfrågan på fryst nötkött är relativt begränsad. För att tillgodose

konsumenternas önskemål kan det bli nödvändigt att under sommaren

i år komplettera den löpande tillförseln av nötkött med importerat

färskt nötkött.

Det har visat sig, att lagringen av nötkött kommer all draga större kostnader

än vad som beräknades i november. Nämnden har därför efter förslag

av Sveriges slakteriförbund fr. o. in. den 1 mars 1956 höjt slaktdjursavgifterna

till i huvudsak de högsta belopp, som enligt gällande författning

får uttagas. F. n. utgår slaktdjursavgifterna sålunda med 15 kronor för storboskap

och häst, 8 kronor för större kalv, 5 kronor för mindre kalv och 8

kronor för svin.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Fläskproduktionen, som under första halvåret 1955 höll sig väl uppe och

även medgav viss export, visade under andra halvåret en vikande tendens.

Det la medförde, att import måste företagas till julen.

Exporten av fläsk år 1955, fördelad på olika länder och uttryckt i vara

med ben, framgår av följande tabell. Härvid är att märka, att exporten till

Västtyskland huvudsakligen ägt rum i form av levande svin, vilka i tabellen

omräknats till slaktvikt.

Länder

Ton

Länder

Ton

Västtyskland ......

........ 2 057

Österrike ..................

237

Storbritannien......

........ 1995

Frankrike..................

no

Tjeckoslovakien .. ..

........ 669

Övriga länder ..............

43

Finland............

........ 500

Summa

5 611

Totalimporten av

fläsk uppgick år

1955 till cirka 4 500 ton, varför

netto-

exporten blev endast drygt 1 000 ton. Import- och exportverksamheten har

liksom tidigare med ensamrätt ombesörjts av föreningen Svensk kötthandei.

Prisutvecklingen på den inhemska marknaden har under år 1955 präglats

av kraftiga prishöjningar. Enligt den överenskommelse om jordbrukspriserna

för regleringsåret 1955/56, som träffades våren 1955, fick kött- och

fläskpriserna med omedelbar verkan, alltså redan under våren, höjas med

i genomsnitt 16 öre per kilogram. I samband med överläggningarna hösten

1955 om kompensation för skördeskador medgavs, att kött- och fläskpriserna

fick höjas med i genomsnitt ytterligare 31,5 öre per kilogram. De sålunda

lämnade medgivandena har resulterat i att fr. o. in. mars 1955 partipriset

på fläsk stigit med cirka 55 öre och partipriset på nötkött med cirka

80 öre per kilogram. Härvid bör bemärkas, att de för tillfället rådande priserna

ligger över den nivå, som enligt höstens överenskommelse får tillämpas

i genomsnitt för året.

Dessa mycket kraftiga prishöjningar har icke kunnat ske utan inverkan

på konsumtionsutvecklingen. Konsumtionen, som under första halvåret 1955

höll sig relativt väl uppe för såväl kött som fläsk, har fr. o. in. fjärde kvartalet

1955 visat en viss tillbakagång.

En jämförelse med priserna på utlandsmarknaderna visar, att särskilt de

inhemska nötköttspriserna nu ligger mycket högt. Samma omdöme kan icke

fällas i fråga om fläsk. Under hösten 1955 låg de svenska fläskpriserna tidvis

under de utländska. Man har icke kunnat undgå att taga hänsyn till

dessa fakta vid förhandlingarna om mittpriser, prisgränser och importavgifter

för kött och fläsk för den kommande treårsperioden 1956/57—

1958/59.

Treårsperioden 1956/57—1958/59

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt riksdagens beslut särskilda prisgränser

skall fastställas för fläsk, nötkött, kalvkött, hästkött samt fårkött.

För nötkött och fläsk skall prisgränserna ligga ± 12 procent från mittpriset,

medan motsvarande procenttal för övriga produkter skall vara ± 15. I

överensstämmelse med kompromissuppgörelsen våren 1955 skall införselavgifterna

för kött och fläsk fastställas så, att man når upp till ett avgiftsskydd,

som för nötkött, fårkött och fläsk är 5 öre samt för kalvkött 10 öre

per kilogram högre än det skydd, som skolat utgå enligt jordbruksprisutredningens

beräkningsmetod.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956 203

Mittpriser och prisgränser m. in. för kött och fläsk

Varuslag

Mitt-

Övre

Nedre

Införsel-

Gräns-

Extra införsel-

Beräknad

Mittpris i för-

pris,

pris-

prisav-

grund-

skydd,

avgift enligt

kompen-

hållande till

öre per

gräns,

gift,

avgift.

procent

kompromiss-

sationsav-

överenskom-

kilo-

öre per

öre per

öre per

uppgörelsen

gift,

met genom-

gram

kilo-

kilo-

kilo-

våren 1955,

öre per

snittspris för

gram

gram

gram

öre’-’per kilo-

kilogram

1955/56, öre

gram

per kilogram

Nötkött ..

365

410

320

70

25

5

5

— 24

Kalvkött..

450

520

380

90

26

10

—

— 14

Hästkött..

300

345

255

55

23

—

—

+ 21

Fårkött ..

450

520

380

95

28

5

—

— 50

Fläsk ....

415

465

365

78

25

5

7

+ 6

Resultatet av de nu slutförda förhandlingarna, såvitt angår ostyckat kött

och fläsk, belyser jordbruksnämnden i följande tablå. Däri angivna mittpriser,

prisgränser och avgifter avser hela, halva och fjärdedels

kroppar av storboskap och häst samt hela och halva

kroppar av övriga djurslag. Priserna avser Sveriges slakteriförbunds

partipris i Stockholm och Göteborg. Nämnden påpekar vidare, att avsikten

med de i kolumnen »Extra införselavgifter» upptagna avgifterna var

att bereda jordbrukarna viss ersättning för att deras förhandlare i samband

med kompromissuppgörelsen avstod från ett krav på att intervallerna mellan

prisgränserna skulle krympas. Med hänsyn härtill har dessa avgifter —

liksom kompensationsavgifterna — lagts utanför beräkningen av det procentuella

skyddet enligt jordbruksprisutredningens metod. Om så icke skett,

skulle berörda ersättning på grund av den s. k. 25-procentregeln icke ha

kunnat lämnas.

I anslutning till tablån lämnar jordbruksnämnden följande kommentarer.

Vid bedömning av den utländska prisnivå, på vilken införselavgiften

för nötkött bör grundas, har huvudvikten lagts vid offerter och köp

från Danmark av färskt kött, huvudsakligen av kvalitetsklassen ko klass I

enligt svensk klassificering. Vid beräkning av erforderligt importskydd har

man utgått från att en slaktdjursavgift av i genomsnitt 10 kronor per storboskap

kommer att upptagas under den kommande treårsperioden för att

täcka eventuella lagringskostnader och för att konsolidera föreningen Svensk

kötthandels ekonomiska ställning. Den senare har nämligen fått vidkännas

hårda påfrestningar till följd av årets omfattande lagring och i samband

härmed uppkommande förluster både vid försäljning på hemmamarknaden

och vid export. Det har räknats med att nämnda slaktdjursavgift motsvarar

en kompensationsavgift av 5 öre per kilogram vid import. Vidare har

hänsyn tagits till den extra importavgiften enligt kompromissuppgörelsen

våren 1955. Mittpriset i tablån skall motsvara världsmarknadsnivån ökad

med importkostnaden (5 öre per kilogram), införselavgiften (70 öre per

kilogram) och kompensationsavgiften (5 öre per kilogram).

K a 1 v k ö t t omfattar så skilda varuslag som gödkalv, gräskalv och spädkalv.

Under förhandlingarnas gång har uttalats, att det svenska gödkalvköttet

troligen kommer alt få vidkännas en hård konkurrens från den danska

s. k. fedekalven. Detta kalvkött torde närmast få rubriceras såsom ett

mellanting mellan gräskalvkött och gödkalvkött. Färskt kalvkött, motsva
-

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

rande de allra bästa klasserna av gödkalv, vilka helt eller så gott som helt

uppfödes på helmjölk, är svårt att importera, ehuru en viss export förekommer

från Frankrike. Det går icke att bestämt uttala sig om huruvida det

bästa gödkalvköttet skall kunna hävda sin ställning med den nu överenskomna

införselavgiflen. Eftersom gödkalvproduktionen i första hand bedrives

vid de mindre jordbruken, torde småbruksstödutredningen komma

att ägna sin uppmärksamhet åt de problem för gödkalvuppfödningen, som

kan bli en följd av det nya prissättningssystemet. Som förut framhållits,

omfattar kalvköttet många varierande djurgrupper och kvaliteter. Man kan

därför icke göra direkta jämförelser med de utländska priserna. Till grund

för bestämmandet av införselavgiften har på detta område i första hand

legat danska offerter på gräskalv och spädkalv.

Den svenska marknaden för får- och la in mkött har under de senare

åren varit ganska avskärmad. Föreningen Svensk kötthandel, som

med ensamrätt handhaft importen, har endast sporadiskt låtit företaga import.

På grund därav har en relativt hög prisnivå utbildats på den svenska

marknaden. Det har förelegat mycket stora svårigheter att göra en riktig

bedömning av de internationella priserna på detta område. Får- och lammkött

spelar en mycket stor roll på världsmarknaden men är av ganska liten

betydelse i det land, som normalt täcker största delen av vårt importbehov

av kött och fläsk, nämligen Danmark. De offerter och noteringar, huvudsakligen

avseende nvzeeländskt får- och lammkött, som stått till buds vid

förhandlingarna, tyder på att prisläget för dagen för dessa varuslag ligger

på en mycket låg nivå. Detta skulle ha motiverat en mycket kraftig sänkning

av mittpriset i förhållande till nu utgående priser inom landet. Å andra

sidan visar prismaterialet, att det under höstmånaderna 1955 förelåg en

stramare tendens. Då den alldeles övervägande delen av den svenska produktionen

brukar marknadsföras under hösten, har med hänsyn härtill

mittpriset endast nedräknats med 50 öre per kilogram i förhållande till det

lör innevarande år beräknade genomsnittspriset. Genom att större justering

icke gjorts, har införselavgiften för fårkött måst sättas så högt som till 95

öre per kilogram, motsvarande 28 procent av det beräknade importvärdet.

För hästkött har med hänsyn till prisutvecklingen i Danmark mittpriset

ansetts kunna uppräknas med 20 öre per kilogram i förhållande till

den för 1955/56 beräknade prisnivån.

För fläsk har den internationella marknadssituationen under det senaste

halvåret varit relativt fast. Mot bakgrunden härav har det ansetts

möjligt att föreslå ett mittpris för fläsk, som ligger cirka 6 öre över nuvarande

medelprisnivå. Vid fastställandet av mittpriset har hänsyn tagits dels

till av föreningen Svensk kötthandel meddelade verkliga inköpspriser på

danskt fläsk till Sverige, dels till utvecklingen av noteringen för danskt

bacon i London. Vid beräkningen av den införselavgift, som erfordras för

att uppehålla det överenskomna mittpriset, har antagits, att kompensationsvgift

för fläsk under tréårsperioden kommer att utgå med i genomsnitt 7

öre per kilogram, motsvarande en slaktdjursavgift av cirka 5 kronor per

svin. Vid import av svin utan huvud skall ett "tillägg till införselavgiften

utgå med 15 öre per kilogram.

Införselavgifterna i anförda tablå avser som nyss nämnts hela, halva och

fjärdedels kroppar av storboskap och häst samt hela och halva kroppar av

Övriga djurslag. För övriga till området hörande varuslag

-- benfritt kött och fläsk, styckningsdetaljer med ben, organ och inälvor,

andra ätbara djurdelar, charkuterivaror samt konserver, innehållande kött

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

eller fläsk — skall införselavgiften enligt riksdagens beslut hösten 1955

utgöra 150 procent av det ovägda medeltalet av införselavgifterna för nötkött

och fläsk. Vid beräkningen av införselavgifterna för nu nämnda varuslag

föreslår jordbruksnämnden på grund av sortimentets blandade utseende,

att hänsyn icke skall tagas till eventuellt utgående kompensationsavgifter

(slaktdjursavgifter) för ostyckat kött och fläsk. Införselavgiften

blir enligt dessa beräkningsgrunder 1 krona 18 öre per kilogram.

Som mätare på den inhemska prisnivån skall enligt riksdagens beslut tagas

Sveriges slakteriförbunds partipris i Stockholm och Göteborg. Med anledning

av detta beslut har vid förhandlingarna överenskommits, att man

vid hopvägningen av Stockholms- och göteborgspriserna bör taga två delar

av det första och en del av det senare priset. Vidare föreslås vid hopvägningen

inom de olika varuslagen hänsyn skola tagas till klassifioeringsutfallet

under den närmast kända 12-månadersperioden.

Enligt riksdagens beslut skall vid import av levande djur införselavgift

uttagas. Efter särskild ansökan och prövning skall dock restitution

av avgift få medgivas för djur, som ej är avsedda för slakt. Vid fastställandet

av införselavgiftens storlek skall hänsyn tagas till slaktutbytet, som härvid

bör beräknas efter vedertagna grunder. Jordbruksnämnden anmäler,

att den vid förhandlingar med kötthandelns branschorganisationer träffat

överenskommelse om att vid beräkning av införselavgiften, den av tullverket

konstaterade levande vikten för respektive djurslag skall omräknas till

kött med ledning av följande tabell.

Slaktutbytet i procent

av levande vikt

Storboskap .................................. 58

Ivalv ........................................ 65

Häst ........................................ 60

Får ........................................ 50

Svin ........................................ 84

På grund av att det material, som legat till grund för de i tabellen intagna

omräkningstalen, varit ganska knapphändigt, hemställer jordbruksnämnden

om bemyndigande att ompröva dessa tal efter ett år. Nämnden

förutsätter, att hänsyn därvid skall tagas till de under försöksåret vunna

erfarenheterna.

För den enligt nu angivna grunder beräknade vikten bör enligt jordbruksnämndens

förslag införselavgift utgå efter samma regler som för kött av

vederbörande djurslag. Nämnden påpekar, att vid omräkningstalens fastställande

hänsyn även tagits till utbytet av andra avgiftsbelagda varuslag än

rent kött och fläsk, såsom organ och inälvor samt slakterifett.

Kompensationsavgift föreslås ej skola uttagas vid import av levande djur,

eftersom slaktdjursavgift kommer att uttagas i samband med att djuren

slaktas.

För fjäderfäkött och levande fjäderfä föreslår jordbruks
-

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

nämnden, att mittpriser och prisgränser ej skall fastställas. Införselavgift

bör emellertid enligt nämndens förslag fastställas till 20 procent av varans

importvärde. De medel, som härigenom inflyter, förutsätter nämnden skola

ställas till förfogande för Sveriges export- och importförening för ägg för

att utjämna skillnaden mellan inlandspriser och exportpriser på ägg.

Utrikeshandeln med kött och fläsk jämte vissa särskilda stödåtgärder

Beträffande utrikeshandeln med kött och fläsk under den kommande

treårsperioden anför jordbruksnämnden inledningsvis följande.

Sedan följderna av fjolårets utslaktning övervunnits, torde man böra räkna

med att för nötkött ett importbehov av ganska betydande omfattning åter

kommer att uppstå. Importen bör med hänsyn till tidigare erfarenheter kunna

beräknas till cirka 15 000 ton per år åtminstone under första året. Härtill

kommer mindre kvantiteter kalv-, får- och hästkött.

Intresset för fläskproduktionen, som sedan en tid tillbaka varit i avtagande,

synes av nu tillgängliga uppgifter åter öka. Sålunda visar betäckningssiffrorna

en stigande tendens. Smågrispriserna, som i mars förra året

låg nere vid garantiprisnivån, 3 kronor per kilogram, är nu över 5 kronor

per kilogram. Det är därför enligt nämndens mening realistiskt att räkna

med att ett visst fläsköverskott normalt kommer att föreligga under treårsperioden.

Detta utesluter å andra sidan icke att säsongmässiga bristsituationer

kan ge anledning till en viss import. De marknader, som står till

buds för avsättning för svenskt fläsk, torde i första hand vara Västtyskland

och Storbritannien, vilket senare land under hösten 1956 beräknas upphäva

den statliga importhandeln med bacon och ersätta denna med fri import.

Det är vanskligt att uttala sig om de exportpriser, som kan komma att ernås

under den kommande treårsperioden, men förlusterna kan antagas i

stort sett komma att korrespondera med det importskydd, som givits den

svenska fläskproduktionen. Härvid bortses från direkta kostnader för exporten,

såsom frakt m. m.

Då den inhemska prisnivån ligger mellan prisgränserna, skall importen

enligt riksdagens beslut vara fri för envar mot erläggande av föreskriven

införselavgift. Däremot bör föreningen Svensk kötthandel erhålla ensamrätt

till importen, då den nedre prisgränsen för något varuslag underskridits.

Mellan prisgränserna skall exporten likaledes vara fri. Exporten kan

därvid verkställas av föreningen Svensk kötthandel själv, av någon av föreningens

medlemmar eller av något företag, som icke är medlem i föreningen.

Jordbruksnämnden föreslår i anslutning härtill, att åt föreningen skall

delegeras rätt att fastställa och utbetala bidrag vid export, som företages

av annan än föreningen. Föreningen bör därvid kunna besluta, att endast

medlemmar av föreningen skall erhålla exportbidrag. Nämnden påpekar i

samband härmed, att föreningen är öppen för alla reguljära partihandlare

med kött och fläsk.

Enligt riksdagens beslut skall, om den övre prisgränsen överskrides för

något varuslag, införselavgiften ändras eller eventuellt helt borttagas för att

hindra ytterligare prisstegringar. Rätten att utbetala exportbidrag skall samtidigt

upphöra. I stället kan utförselavgift uttagas. Jordbruksnämnden

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

föreslår nu, att nämnden även i det fall, att det inhemska priset ligger mellan

prisgränserna och det utländska priset överstiger det inhemska, skall

kunna fastställa utförselavgift, om föreningen så önskar. En sådan avgift

skall givetvis uttagas av samtliga exportörer, således även av andra än föreningens

medlemmar.

Enligt riksdagens beslut hösten 1955 skall kvantitativ exportreglering

kunna tillgripas för att hindra en från konsumentsynpunkt oskälig prisstegring,

när övre prisgränsen överskrides. Emellertid har riksdagen uttalat,

att sådan reglering dock icke bör vidtagas omedelbart, då prisgränsen

tangeras. Jordbruksnämnden upplyser, att man i anslutning härtill vid förhandlingarna

enats om att föreslå, att den nivå, vid vilken kvantitativ exportreglering

bör övervägas, skall vara för nötkött 4 kronor 50 öre och för

fläsk 5 kronor 10 öre per kilogram.

Beträffande de regleringsåtgärder för charkuterivaror, köttkonserver, organ

och inälvor samt styckningsdetaljer, som hör komma i fråga vid tillfällen,

då prisgränserna för nötkött och fläsk underskrides, åberopar jordbruksnämnden

följande utdrag ur sitt utlåtande till Kungl. Maj :t våren 1955

över jordbruksprisutredningens förslag.

»När den nedre prisgränsen underskrides för endera nötkött eller fläsk

eller bäggedera, bör det ankomma på jordbruksnämnden att vidtaga sådana

anordningar beträffande nyssnämnda varor, som är betingade av omständigheterna

och önskvärdheten att skydda den nedre prisgränsen. Om exempelvis

den nedre prisgränsen uppnåtts för fläsk, är det rimligt, att för styckade

varor av fläsk, exempelvis skinkor, vidtaga motsvarande ändringar

som för helt fläsk. Samma resonemang kan föras beträffande övriga produkter

inom ifrågavarande varugrupper.

Kvantitativa regleringar bör icke företagas i fråga om konserver och charkuterivaror

av sådana speciella typer, som icke tillverkas inom landet men

för vilka köpintresse finnes. Däremot bör import av konserver och charkuterivaror

icke få äga rum, då det kan konstateras, att man uppenbart söker

kringgå importförbudet för hel vara. Eftersom det är svart att pa förhand

fixera, vilka ingripanden och restriktioner, som kan behöva företagas i varje

särskild situation, bör det ankomma på jordbruksnämnden att tramdeles

vidtaga lämpliga åtgärder.»

Vad sålunda framhållits äger enligt jordbruksnämndens mening alltjämt

giltighet. Nämnden förutsätter därför, att nämnden skall erhålla befogenhet

att i fråga om nyss angivna varor vidtaga de åtgärder, som i här förevarande

fall vid varje tillfälle kan befinnas lämpliga.

Jordbruksnämnden övergår därefter till att behandla frågan om direktiven

för föreningen Svensk kötthandels fortsatta verksamhet och anför härom

i huvudsak följande.

Det torde böra få ankomma på jordbruksnämnden att i direktiv till föreningen

Svensk kötthandel närmare utforma regler för föreningens verksamhet.

Dessa synes i huvudsak böra komma att omfatta export och lagring.

Det kan beräknas, att denna verksamhet normalt kommer att bli förlustbringande.

Till täckande av uppkommande förluster bör till föreningen

överföras de medel, som inflyter genom upptagande av införsel-, ulförseloch

kompensationsavgifter, avseende till detta område hörande varuslag.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Därjämte bör såsom hittills möjligheter föreligga att upptaga slaktdjursavgifter

för samma ändamål. Såsom framgår av avsnittet om fodersäd och

andra fodermedel in. in. kan föreningen vidare komma att tilldelas en del

av de införselavgiftsmedel, som inflyter vid import av fodermedel. Föreningen

hör såsom hittills ha möjlighet att överföra vid bokföringsårets slut

odisponerade överskott till stiftelsen Kötthandelns konjunkturutjämningsfond.

Likaså bör föreningen ha möjlighet att efter i huvudsak nu gällande

regler taga i anspråk medel, som innestår i nämnda stiftelse för att täcka

förluster.

Vad särskilt angår föreningens lagringsverksamhet bör denna i fortsättningen

begränsas. Bidrag — som förutsättes skola utgå med samma belopp

per kilogram till alla lagerhållare — bör endast avse den rörliga delen av

lagringskostnaderna, d. v. s. lagerhyror och räntekostnader, medan de fasta

lagringskostnaderna, såsom hanterings- och infrysningsavgifter och svinn

in. m. helt bör bestridas av lagerhållaren. Vidare bör lagringsbidrag endast

utbetalas under de perioder, då priset för vederbörande varuslag ligger under

det fastställda mittpriset, samt endast för svenskt kött och fläsk. Liksom

hittills bör bidrag blott utgå för den lagring, som företages av medlemmar

i föreningen Svensk kötthandel. Av kontrollskäl bör vidare lagring med bidrag

av regleringsmedel endast medgivas i större kommersiella fryshus.

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att jordbrukets förhandlingsdelegation

har uttryckt önskemål om att slaktdjursavgifter jämväl skall få användas

för att täcka vid utslaktning av katastrofartad karaktär eventuellt uppkommande

förluster, på grund av att varorna vid uttagningstillfället måste

säljas till lägre priser än de, som rådde vid lagringstillfället. Nämnden, som

uppger sig icke ha något att erinra häremot, förutsätter emellertid, att om

förslaget vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall, nämnden skall bemyndigas

avgöra, när sådant lagringsstöd bör sättas i kraft.

Enligt jordbruksnämndens mening bör slutligen liksom under innevarande

regleringsår statliga rörelsemedel kunna ställas till förfogande för föreningen

Svensk kötthandel för lagring av sådant importerat kött och fläsk, som

icke vinner omedelbar avsättning, liksom för sådan lagring, som verkställes

med nyss angivet lagringsbidrag. Nämnden förutsätter, att lagerhållare därvid

skall betala ränta efter en räntesats, motsvarande gällande diskonto

plus 0,5 procent.

Stöd åt smågris produktionen

I detta sammanhang tager jordbruksnämnden även upp frågan om det

fortsatta stödet åt smågrisproduktionen och anför, att även under innevarande

regleringsår garantipris gällt för smågrisar med 3 kronor per kilogram

levande vikt. Garantien har hittills icke behövt tagas i anspråk, och

nämnden räknar ej heller med att så skall bli förhållandet under resten av

regleringsaret. Stödet till smågrisproduktionen i form av garantipriser har

enligt nämndens uppfattning skapat en viss kontinuitet i smågrisuppfödningen.

För att administrationen av stödet icke skall draga för höga kostnader,

bör emellertid ingripanden ske relativt restriktivt, så att endast tillfälliga

överskott avlyftes.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

209

Jordbruksnämnden framhåller vidare, att stödåtgärderna för smågrisproduktionen

allmänt har kommit att uppfattas såsom ett speciellt stöd till det

mindre jordbruket, och nämnden föreslår därför, att frågan om bibehållande

av detta stöd på längre sikt skall hänskjutas till den utredning, som f. n.

arbetar med att utreda småbrukets speciella problem. Intill dess statsmakterna

tagit ställning till eventuella förslag från denna utredning, föreslår

nämnden, att i likhet med vad som gällt under innevarande regleringsår,

stödet åt smågrisproduktionen tills vidare skall utgå i form av ett garantipris

av 3 kronor per kilogram. Med hänsyn till vad som nyss anförts, anser

nämnden dock, att stödet icke bör vara obegränsat. Kostnaderna bör sålunda

enligt nämndens mening icke utan medgivande av Kungl. Maj :t få överskrida

2 miljoner kronor per regleringsår.

Stöd åt ullproduktionen

Särskilt stöd till ullproduktionen har sedan regleringsåret 1948/49 utgått

i form av ett statligt pristillägg för otvättad ull, som av producent levereras

till endera Aktiebolaget Kontrollhudar eller Sveriges ullspinneri- och väveriförening.

Jordbruksnämnden framhåller, att stödet infördes i avsikt att upprätthålla

fårstammen vid i huvudsak dåvarande nivå. Samtidigt uttalades

dock, att stödformen skulle vara av försökskaraktär. Då fårstammen successivt

minskat år från år, kan syftet med stödet enligt nämndens mening

icke sägas ha uppnåtts. Med hänsyn till att de för kommande treårsperiod

föreslagna mittpriserna för får- och lammkött innebär en sänkning med 50

öre per kilogram i förhållande till de genomsnittspriser, som beräknats för

innevarande regleringsår, föreslår emellertid nämnden, att de nuvarande

stödåtgärderna skall bibehållas i stort sett oförändrade under den kommande

treårsperioden. Pristillägget bör enligt nämnden dock höjas från nuvarande

1 krona 50 öre till 2 kronor per kilogram ull.

Klassificering av importerat kött och fläsk

Under den tid, importen av kött och fläsk skett med ensamrätt för föreningen

Svensk kötthandel och dess företrädare Sveriges slaktvaruimportförening,

har importerat kött och fläsk genom föreningarnas försorg klassificerats

efter samma regler, som gällt för inhemska varor. Jordbruksnämnden

anser, att även sedan importen blivit fri, klassificering av importerade

varor bör komma till stånd. Detta förutsätter dock, att ändring sker av nu

gällande förordning angående klassificering av kött och fläsk. Förslag härom

framlägger nämnden i ett följande avsnitt, i vilket behandlas författningsfrågor.

Departementschefen

I propositionen 1955: 198 föreslog jag, att särskilda prisgränser skulle

fastställas för fläsk, nötkött, kalvkött, hästkött samt får- och lammkött. Jag

ansåg det därvid önskvärt, att svängningarna kring mittpriset minskades

11 Iiihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

för fläsk och nötkött samt att prisgränserna för dessa produkter därför

borde fastställas till ± 12 procent från mittpriset i stället för av jordbruksprisutredningen

föreslagna + 15 procent. Däremot ansåg jag någon hopkrympning

av prisgränserna icke erforderlig i fråga om kalvkött, hästkött

samt får- och lammkött. Prisgränserna för dessa varuslag föreslogs i enlighet

därmed skola fastställas till + 15 procent från mittpriset. Riksdagen,

som godtog mitt förslag, godkände ävenledes, att införselavgifterna skulle

bestämmas så, att man uppnådde ett avgiftsskydd, som för nötkött, fårkött

och fläsk med 5 öre per kilogram samt för kalvkött med 10 öre per kilogram

översteg det skydd, som skulle utgå enligt jordbruksprisutredningens

beräkningsmetod. Detta högre skydd för ifrågavarande produkter skulle utgöra

viss kompensation för att man från jordbrukets sida i det s. k. kompromissförslaget

hade avstått från krav på en ytterligare begränsning av

intervallerna mellan prisgränserna. Därest slaktdjursavgift uttogs, borde

vid import motsvarande avgift utgå för kött och fläsk.

De i nu föreliggande överenskommelse föreslagna prisgränserna och införselavgifterna

avser hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap

och häst samt hela och halva kroppar av övriga djurslag. Prisgränserna avser

Sveriges slakteriförbunds partipris i Stockholm och Göteborg. Vid sammanvägningen

av Stockholms- och göteborgspriserna skall enligt överenskommelsen

åt det förstnämnda priset ges dubbel vikt. Vidare har angivits,

att vid sammanvägningen inom de olika varuslagen hänsyn bör tagas till

klassificeringsutfallet under den närmast kända tolvmånadersperioden.

Vad sålunda överenskommits synes böra godtagas. Jag anser mig även

kunna biträda vad i överenskommelsen i övrigt föreslagits beträffande mittpriserna,

prisgränserna och införselavgifterna för kött och fläsk. Sålunda

bör för nötkött mittpriset fastställas till 3 kronor 65 öre samt prisgränserna

till 4 kronor 10 öre respektive 3 kronor 20 öre per kilogram. Så

länge det inhemska priset ligger mellan prisgränserna, bör införselavgiften

för nötkött utgå med 75 öre per kilogram, däri inräknad den i 1955 års

principbeslut angivna förhöjningen å 5 öre. Vid beräkningen av det för nötkött

föreslagna importskyddet har man utgått från att en slaktdjursavgift

av i genomsnitt 10 kronor per storboskap kommer att upptagas under den

kommande treårsperioden och att denna avgift motsvarar en kompensationsavgift

av 5 öre per kilogram vid import.

För k a 1 v k ö 11 bör mittpriset bestämmas till 4 kronor 50 öre samt

prisgränserna till 5 kronor 20 öre respektive 3 kronor 80 öre per kilogram.

Införselavgiften bör, så länge det inhemska priset ligger inom prisgränserna,

utgå med — inklusive nyssnämnda förhöjning — 1 krona per kilogram.

Enligt nämnden har farhågor uttalats för att vid det nya prissättningssystemet

svåra konkurrensförhållanden kan göra sig gällande i fråga om gödkalvkött.

Enligt min mening är det angeläget, att gödkalvproduktionen, som

till stor del bedrives vid mindre jordbruk, erhåller ett tillfredsställande

skydd. Överenskommelsens förslag om prisgränser och införselavgifter för

kalvkött kan jag biträda. Jag vill samtidigt erinra om att den nu pågående

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

211

utredningen om småbruksstöd torde komma att uppmärksamma de problem,

som det nya prisättningssystemet kan medföra på detta område.

För får- och lammkött bör i enlighet med överenskommelsen

mittpriset fastställas till 4 kronor 50 öre samt prisgränserna till 5 kronor

20 öre respektive 3 kronor 80 öre per kilogram. Den införselavgift, som

skall uttagas så länge det inhemska priset ligger inom angivna gränser bör,

inklusive förhöjningen enligt principbeslutet, bestämmas till 1 krona per

kilogram. För hästkött bör mittpriset utgöra 3 kronor samt prisgränserna

fastställas till 3 kronor 45 öre respektive 2 kronor 55 öre per kilogram

och införselavgiften till 55 öre per kilogram.

För fläsk torde mittpriset böra utgöra 4 kronor 15 öre samt den övre

prisgränsen fastställas till 4 kronor 65 öre och den nedre prisgränsen till

3 kronor 65 öre per kilogram. Så länge det inländska priset befinner sig

inom dessa gränser, bör införselavgiften — inklusive förut nämnda förhöjning

av 5 öre — uppgå till 83 öre per kilogram. Vid beräkningen av

ifrågavarande införselavgift har antagits, att kompensationsavgiften för

fläsk under treårsperioden kommer att utgå med i genomsnitt 7 öre per

kilogram, motsvarande en slaktdjursavgift av cirka 5 kronor per svin. I

enlighet med 1955 års riksdagsbeslut bör vid import av svinkroppar utan

huvud utgå ett tillägg till införselavgiften med 15 öre per kilogram.

1 propositionen 1955: 198 föreslog jag i överensstämmelse med det s. k.

kompromissförslaget, att införselavgiften för samtliga styckade varor,

charkuterivaror, organ och inälvor samt konserver

skulle, då såväl nötkötts- som fläskpriset låg inom prisgränserna,

fastställas till ett belopp, som i öre per kilogram motsvarade 150 procent av

det ovägda medeltalet av införselavgifterna för nötkött och fläsk. Förslaget

godtogs av riksdagen. Jordbruksnämnden bär föreslagit, att vid beräkningen

av införselavgifterna för nu nämnda varuslag hänsyn icke skall tagas

till eventuellt utgående kompensationsavgifter (slaktdjursavgifter) för

ostyckat kött och fläsk, samt har angivit införselavgiften vid denna beräkningsgrund

till 1 krona 18 öre per kilogram. Mot vad sålunda föreslagits,

har jag icke något att erinra.

Enligt 1955 års riksdagsbeslut skall införselavgift uttagas för samtliga

levande djur, varvid dock avgiftsrestitution skall medgivas i fråga

om livdjur. Beträffande slaktdjur skall enligt riksdagsbeslutet gälla samma

regler, som angivits för kött respektive fläsk, varvid slaktutbytet skall beräknas

enligt vedertagna grunder. Jordbruksnämnden har med kötthandelns

branschorganisationer överenskommit om vissa grunder för omräkning

till slaktvikt för olika djurslag av den utav tullverket konstaterade levande

vikten. I enlighet härmed har nämnden föreslagit, att man vid beräkningen

av införselavgiften skall utgå från att slaktutbytet för storboskap

utgör 58 procent av levande vikt. För kalv har motsvarande tal föreslagits

till 65 procent, för häst till 60 procent, för får till 50 procent och för svin till

84 procent. Nämnden har emellertid samtidigt anmält, att grundmaterialet

för nu angivna omräkningstal har varit tämligen begränsat. Jag anser mig

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

därför böra biträda nämndens förslag, att nämnden efter ett år får ompröva

dessa tal, varvid hänsyn bör tagas till de under försöksåret vunna erfarenheterna.

Därest prisgräns för kött av visst djurslag över- eller underskrides,

bör sådana åtgärder, som i allmänhet kan förekomma vid över- respektive

underskridande av prisgräns, få företagas även beträffande levande djur av

samma slag.

Kompensationsavgift bör, såsom nämnden föreslagit, icke utgå vid införsel

av levande djur, eftersom slaktdjursavgift kommer att uttagas i samband

med att djuren slaktas.

För fj äderfäkött och levande fjäderfä bör mittpriser och

prisgränser icke fastställas utan införselavgift bör utgå med 20 procent av

varans importvärde. Genom denna avgift inflytande medel bör ställas till

förfogande för Sveriges export- och importförening för ägg för utjämning

av skillnaden mellan inlandspriser och exportpriser på ägg.

I enlighet med principerna för det nya prissättningssystemet skall, så

länge det inhemska priset ligger inom prisgränserna, import få verkställas

av vem som helst. Föreningen Svensk kötthandels nuvarande importmonopol

skall sålunda slopas. I fråga om exporten anser jag mig även böra biträda

nämndens förslag att till nämnda förening delegera uppgiften att fastställa

och utbetala bidrag vid export, som företages av utanför föreningen stående

exportörer. Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten att bevara de svenska varornas

anseende utomlands skall föreningen — för att förbehålla de reguljära

partihandlarna exporten — äga besluta, att exportbidrag skall lämnas

endast till föreningens medlemmar. Exportbidrag skall icke få utbetalas,

om den övre prisgränsen överskrides. I detta läge bör exportavgift kunna

uttagas. Jag vill i detta sammanhang erinra om att föreningen står öppen

för alla reguljära partihandlare på kött- och fläskområdet.

Exportavgift bör, efter förslag av nyssnämnda förening, kunna fastställas

av jordbruksnämnden, om det utländska priset överstiger det inhemska,

oavsett huruvida sistnämnda pris ligger mellan prisgränserna eller ej. En

sådan avgift föreslås skola uttagas av samtliga exportörer, således även av

andra än föreningens medlemmar. Häremot har jag intet att erinra.

Enligt 1955 års riksdagsbeslut skall kvantitativa exportregleringar icke

vidtagas omedelbart, då den övre prisgränsen tangeras. I enlighet med den

föreliggande överenskommelsen bör den nivå, vid vilken sådana regleringar

bör komma i fråga, fastställas för nötkött till 4 kronor 50 öre per kilogram

och för fläsk till 5 kronor 10 öre per kilogram.

I fråga om charkuterivaror, köttkonserver, organ och inälvor samt styckningsdetaljer

föreslår jordbruksnämnden, att när den nedre prisgränsen

underskrides för endera nötkött eller fläsk eller bådadera, nämnden skall

få vidtaga sådana anordningar beträffande nyssnämnda produkter, som är

betingade av omständigheterna och önskvärdheten att skydda den nedre

prisgränsen. Därvid bör dock enligt nämndens förslag kvantitativa regleringar

icke företagas i fråga om sådana speciella typer av konserver och

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

213

charkuterivaror, som icke tillverkas inom landet men för vilka köpintresse

finnes. Dock skall import av konserver och charkuterivaror i angivna

läge icke få äga rum, om det konstateras, att man därigenom uppenbart

söker kringgå importförbudet för hel vara. Eftersom det är svårt att på

förhand fastställa de ingripanden och restriktioner, som kan behöva företagas

i varje särskild situation, hemställer nämnden om befogenhet att i

fråga om nyssnämnda varor kunna vidtaga de åtgärder, som från fall till

fall kan befinnas lämpliga. Vad sålunda föreslagits, kan jag biträda.

Det bör ankomma på jordbruksnämnden att med tillämpning av grunderna

för det nya prissättningssystemet meddela erforderliga direktiv för

föreningen Svensk kötthandel. De medel, som inflyter genom införsel-, utförsel-

och kompensationsavgifter på kött och fläsk samt övriga till detta

område hörande varuslag, bör överföras till föreningen och användas för

att täcka förlusterna i dennas verksamhet. Vidare bör liksom hittills slaktdjursavgifter

kunna upptagas för sådant ändamål. Därjämte bör föreningen

tillföras en del av de medel, som inflyter i införselavgifter på sådana varor.

Föreningen bör liksom hittills ha möjlighet att överföra vid bokföringsårets

slut odisponerade överskott till stiftelsen Kötthandelns konjunkturutjämningsfond

och efter i huvudsak nu gällande regler taga i anspråk

de medel, som innestår i nämnda stiftelse, för att täcka uppkomna förluster.

Jag anser mig även böra biträda jordbruksnämndens förslag, att föreningens

lagringsverksamhet i fortsättningen skall begränsas. Bidrag vid

lagring bör sålunda endast utgå för den rörliga delen av lagringskostnaderna,

d. v. s. lagerhyror och räntekostnader, medan de fasta lagringskostnaderna

helt bör bestridas av lagerhållaren. Vidare bör lagringsbidrag utbetalas

blott under de perioder, då priset för vederbörande varuslag ligger under

mittpriset, och endast för svenskt kött och fläsk. Liksom hittills bör

bidrag icke utgå för annan lagring än sådan, som företages av föreningens

medlemmar. Av kontrollskäl bör vidare lagring med bidrag av regleringsmedel

endast medges i större kommersiella fryshus.

Jag har intet att erinra mot ett i jordbruksnämndens skrivelse framfört

förslag, att slaktdjursavgiftsmedel även skall få användas för att täcka de

förluster, som kan uppstå genom att vid utslaktning av katastrofartad karaktär

varorna vid uttagningstillfället måste säljas till lägre priser än vid

inlagringstillfället. Det bör dock ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter dess

bemyndigande, på nämnden, att bestämma när sådant lagringsstöd skall

utgå. Under innevarande regleringsår har rörelsemedel ställts till förfogande

för föreningen för lagring av sådant importerat kött och fläsk, som icke

vunnit omedelbar avsättning, liksom även för lagring, som verkställes med

bidrag. Så torde böra få ske också i fortsättningen, varvid lagerhållare bör

erlägga ränta efter en räntefot, motsvarande gällande diskonto plus 0,5

procent.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

I fråga om smågrisar har under innevarande regleringsår gällt ett

garantipris av 3 kronor per kilogram levande vikt. Jordbruksnämnden föreslår,

att detta stöd tills vidare skall utgå oförändrat men att kostnaderna

härför icke utan Kungl. Maj:ts medgivande skall få överskrida 2 miljoner

kronor för regleringsår. Häremot har jag icke något att erinra. Jag vill härvid

framhålla, att ifrågavarande stöd torde komma att omfattas av den

översyn, som f. n. verkställes av utredningen om småbruksstöd.

Sedan regleringsåret 1948/49 har ett statligt pristillägg utbetalats för

otvättad u 11, som av producent levererats till Aktiebolaget Kontrollhudar

eller till Sveriges ullspinneri- och väveriförening. Jag anser mig böra biträda

jordbruksnämndens förslag, att ifrågavarande stöd i huvudsakligen

oförändrad form skall utgå under den kommande treårsperioden, varvid

pristillägget torde böra fastställas till 2 kronor per kilogram.

Mot vad jordbruksnämnden anfört beträffande klassificering av kött och

fläsk har jag intet att erinra.

Ägg m. in.

Jordbruksnämnden

I fråga om ägg lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse för prisregleringen

samt pris- och marknadsutvecklingen.

Enligt de direktiv, som gäller för äggregleringen för innevarande regleringsår,

skall äggpriset vara fritt med den inskränkningen att, om producentprisnoteringen

tenderar att uppnå 4 kronor 25 öre per kilogram, import

bör företagas, varjämte export icke får äga rum. Medelproducentprisnoteringen

för 1955/56 beräknades vid jordbruksöverenskommelsen våren 1955

komma att uppgå till 3 kronor 5 öre per kilogram. Detta pris skulle kunna

stödjas genom bidrag vid export av ägg. Vid den justering av priserna på

jordbrukets produkter, som företogs i november 1955 till följd av förra

årets dåliga skörderesultat, befanns det möjligt att tillföra Sveriges exportoch

importförening för ägg regleringsmedel utöver vad som tidigare förutsatts.

Med anledning härav uppräknades medelproducentprisnoteringen till

3 kronor 15 öre per kilogram.

Ägginvägningen har enligt tillgängliga siffror visat någon ökning gentemot

föregående år. Detta har tagit sig uttryck i en ökning av exporten från

7 641 ton under år 1954 till 9 787 ton under år 1955. Fördelningen av exporten

under år 1955 på olika länder framgår av följande tablå.

Länder

Ton

Länder

Ton

Västtyskland .......

....... 7 323

Schweiz..............

...... 253

Östtyskland.........

....... 753

Storbritannien........

...... 210

Saar ...............

....... 625

Spanien..............

...... 159

Frankrike...........

....... 392

Österrike ............

...... 72

Summa 9 787

Som synes har liksom under tidigare år Västtyskland varit det land, som

mottagit den övervägande delen av exportöverskottet.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Sveriges export- och importförening för ägg har i huvudsak enligt samma

regler som tidigare ombesörjt exporten genom sina medlemmar. De priser,

som därvid kunnat utvinnas, har under första delen av år 1955 legat

i stort sett på samma nivå som under föregående år. Sedan augusti 1955 har

emellertid en viss förbättring i exportpriserna kunnat noteras. Denna tendens

har ytterligare markerats under den hittills gångna delen av år 1956,

varvid dock en del av prisförbättringen anses bero på den kalla vintern i

Europa. Betydande belopp har under år 1955 utbetalats för att stödja äggpriserna,

nämligen cirka 6 miljoner kronor. De sålunda utbetalade regleringsmedlen

utgöres i huvudsak av införselavgifter för fodermedel.

Beträffande prisbildningen på ägg inom landet under år 1955 må följande

anföras. Den lägsta producentprisnoteringen har varit 2 kronor 50 öre per

kilogram. Den högsta noteringen har uppgått till 3 kronor 50 öre och bär

uttagits under 17 veckor i följd under hösten. För att få en jämn prisbildning

under denna period har man ansett lämpligare att vid vissa tillfällen

uttaga en mindre exportavgift, varigenom prishöjning inom landet undvikits.

Därefter erinrar jordbruksnämnden om att jordbruksprisutredningens

förslag om nytt prissystem för ägg med en mindre ändring godtagits av

Kungl. Maj :t och riksdagen samt att prisgränserna i systemet därvid ansetts

böra fastställas till omkring ± 15 procent av mittpriset.

I fråga om den prisnotering, som kan anses utgöra den lämpligaste mätaren

av den inhemska prisnivån, anför nämnden följande.

Såsom mätare av den inhemska prisnivån i samband med fastställande

av mittpriser och prisgränser tänkte sig jordbruksprisutredningen, att svensk

äggnotering skulle komma till användning. Det har dock vid de nu hållna

överläggningarna framkommit, att det kan vara förenat med vissa olägenheter

att använda nämnda notering i detta sammanhang. Svensk äggnotering

är i främsta rummet en producentprisnotering, och det är svårt att

ändra en sådan notering oftare än en gång i veckan. Det kan därför uppstå

lägen, då priset enligt svensk äggnotering under noteringsveckan kommer

att ligga för högt eller för lågt i förhållande till de importpriser på ägg, som

utbildats. Om utlandspriserna sjunker, kommer vid tillämpning av det nya

systemet en sänkning av partiprisnivån sannolikt omedelbart till stånd för

att hindra import, men motsvarande ändring i svensk äggnotering kan

måhända på grund av anförda skäl ej göras omedelbart. Vid prislägen, som

nära ansluter sig till den nedre prisgränsen, kan detta förhållande vara till

olägenhet för jordbruket. På liknande sätt kan stelheten i producentprisnoteringen

vara till olägenhet för konsumenterna vid stigande priser i närheten

av övre prisgränsen.

Med anledning av vad sålunda anförts har jordbruksnämnden överenskommit

med förhandlingsdelegationen, att det vägda genomsnittet av Svenska

ägghandelsförbundets priser vid försäljning till handlande i Stockholm

för runmärkta ägg och för s. k. kronägg skall väljas såsom mätare. Som

vägningstal för dessa bägge äggkvaliteter bör tagas försäljningssiffrorna

under närmast föregående sexmånadersperiod. Nya vägningstal bör inhämtas

vid den växling mellan prissäsonger, som närmare framgår av det följande.

Nämnden upplyser, att det nu föreslagna mätarpriset vid nuvarande

fördelning av äggförsäljningen i Stockholm ligger cirka 70 öre per kilogram

högre än svensk äggnotering.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Enligt riksdagens beslut skall på grund av den relativt starka säsongvariationen

i äggpriserna och ägginvägningen skilda prisgränser fastställas för

två olika säsonger. Den ena prissäsongen (lågproduktionssäsongen) skall

omfatta tiden den 1 augusti—den 30 november och den andra (högproduktionssäsongen)

tiden den 1 december—den 31 juli. För att undvika spekulation

skall dock växlingen mellan perioderna icke bestämmas till en viss

dag utan kunna till tiden variera något. Jordbruksnämnden anmäler, att

man i enlighet härmed vid förhandlingarna har överenskommit om följande

prisgränser (öre per kilogram).

Tidsperiod

Övre prisgräns

Nedre prisgräns

baserad på

»svensk ägg- notering»

baserad på

partipriset i

Stockholm

baserad på

»svensk ägg- notering*

baserad på

partipriset i

Stockholm

1

2

3

4

5

1/8 —30/11 ....................

400

470

310

380

1/12—31/7 ....................

350

420

260

330

Av skäl, som förut redovisats, bör enligt jordbruksnämnden det vägda

priset för runmärkta ägg och för kronägg vid försäljning till handlande i

Stockholm tagas som mätare på den inhemska prisnivån. De i kolumnerna 3

och 5 i tablån införda talen anger alltså de prisgränser, som skall gälla under

treårsperioden. En sammanvägning av de mittpriser, som kan framräknas

med ledning av tablån och med utgångspunkt från den normala fördelningen

av ägginvägningen under de båda säsongerna, ger ett vägt mittpris

av 3 kronor 90 öre per kilogram, motsvarande en producentprisnotering

i södra Sverige (= svensk äggnotering) av cirka 3 kronor 20 öre per

kilogram. Detta innebär en höjning med 5 öre per kilogram i jämförelse med

medelproducentpriset under innevarande regleringsår.

Införselavgiften för ägg inom prisgränserna föreslås enligt överenskommelsen

skola fastställas till 65 öre per kilogram, motsvarande ett gränsskydd

av cirka 22 procent. Jordbruksnämnden upplyser, att man vid bestämmandet

av denna avgift har utgått från prisutvecklingen under det senaste

året vid försäljning av danska ägg till Västtyskland fritt Padborg. Det

pris, som Sverige erhåller, vid export fritt Padborg, överensstämmer i allmänhet

med motsvarande danska pris. Detta senare kan i sin tur jämföras

med ett tänkt danskt exportpris fritt Malmö.

Jordbruksnämnden anför vidare, att det kan beräknas, att äggproduktionen

under den kommande treårsperioden kommer att bli högre än äggkonsumtionen

inom landet. Man bör därför räkna med att liksom under senare

år regelbundna exportöverskott kommer att uppstå. I så fall torde icke

införselavgiftens storlek i främsta hand bli den faktor, som blir bestämmande

för det medelproducentpris, som kan uttagas inom landet. Avgörande

härför torde i stället bli omfattningen av de medel, som kan stå till

förfogande för bidrag vid export av ägg. Härom anför nämnden bl. a. följande.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Export av ägg utan bidrag skall enligt vad riksdagen tidigare uttalat numera

få ske även av personer och företag, som icke är anslutna till Sveriges

export- och importförening för ägg. Däremot skall rätten att utbetala

bidrag vid export av ägg liksom hittills förbehållas föreningen. Någon skyldighet

för föreningen, vilken är öppen för alla reguljära partihandlare med

ägg, att härvid utbetala bidrag till andra än föreningens medlemmar bör

icke föreligga.

De medel, som kan komma i fråga för exportbidrag, är i första hand införselavgifter

för fodermedel. I övrigt skall enligt riksdagens beslut införselavgifter

för fjäderfäkött kunna användas för den exportreglerade verksamheten.

Härigenom kan dock beräknas inflyta endast mycket blygsamma

belopp. Införselavgifterna för ägg kan ej heller beräknas tillföra föreningen

något nettotillskott. Skulle import komma till stånd, ökas nämligen exportbehovet

i motsvarande grad. Nämnden räknar med att prissättningen på

ägg inom landet kommer att så anpassas, att import av ägg icke kommer

att äga rum annat än i undantagsfall.

Beträffande tillgången på och behovet av införselavgiftsmedel för fodermedel

framhåller jordbruksnämnden bl. a. följande.

De importerade fodermedel, som i främsta rummet användes inom äggproduktionen,

är majs och vetekli. Härutöver kan en viss mängd importerat

oljekraftfoder och i någon mån sorghum beräknas gå till samma ändamål.

För vetekli och sorghum skall införselavgifterna vara fasta och utgå

med ett belopp av 5 öre per kilogram, medan införselavgiften för majs och

oljekraftfoder skall vara rörlig. I fråga om de sistnämnda foderslagen har

riksdagen uttalat att, så länge importen av dessa fodermedel icke överstiger

vad som kan vara motiverat med hänsyn till foderstaternas balansering,

införselavgifterna i främsta hand bör uttagas med hänsyn till behovet av

medel för täckande av förluster uppkomna vid export av ägg.

Det är mycket svårt att nu uppskatta behovet av regleringsmedel för den

kommande treårsperioden. Preliminärt kan, med ledning av nuvarande exportvolym,

en i stort sett oförändrad prisutveckling på exportmarknaderna

och vid det nu beräknade medelproducentpriset av 3 kronor 20 öre per kilogram,

behovet av regleringsmedel för äggexporten beräknas till 6 å 7 miljoner

kronor per år.

Med hänsyn till de tekniska svårigheter, som föreligger att pålägga äggproduktionen

regleringsavgifter i likhet med vad som sker beträffande

flertalet övriga viktiga varugrupper, anser jordbruksnämnden, att Sveriges

export- och importförening för ägg bör ha viss prioritet till de medel, som

inflyter genom införselavgifter för majs och vetekli. Nämnden föreslår därför,

att den skall erhålla bemyndigande att, efter samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation, fördela inflytande fodermedelsavgifter med iakttagande

av vad nu sagts.

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang, att enligt jordbruksprisutredningens

av riksdagen härutinnan godkända uttalande exportbegränsande

åtgärder för att hindra cn oskälig prisstegring på ägg på den inhemska

marknaden icke torde vara erforderliga. Det nämnes bl. a., att utförselavgifter

i detta syfte ej bör förekomma. Utförselavgifter, som är av

marknadsutjämnande karaktär, bör däremot enligt utredningen vara tilllåtna.

Nämnden har också, efter samråd med jordbrukets förhandlingsdele
-

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

gation, kommit till den uppfattningen, att möjlighet alltid bör finnas att

uttaga sådana utförselavgifter. Eftersom export av ägg fritt får ske utan

bidrag, äger export- och importföreningen ej befogenhet att uttaga annat än

frivilliga avgifter. Nämnden anser sig därför böra erhålla bemyndigande att

efter förslag av föreningen fastställa utförselavgifter för ägg, vilka avgifter

givetvis bör få uttagas av alla äggexportörer.

Enligt det nya prissättningssystemet kommer befogenheterna för exportoch

importföreningen att på väsentliga punkter ändras genom att föreningens

ensamrätt till import och export upphäves, så länge äggpriset ligger

inom prisgränserna. I överensstämmelse med riksdagens beslut bör å andra

sidan föreningen erhålla ensamrätt till importen, därest äggpriset underskridit

den nedre prisgränsen och kvantitativa restriktioner av denna anledning

införts. Jordbruksnämnden förutsätter, att det skall tillkomma

nämnden att i överensstämmelse med riksdagens beslut hösten 1955 närmare

utforma direktiven för föreningens exportverksamhet.

Beträffande gränsskyddet för äggprodukter anför jordbruksnämnden

bl. a. följande.

Enligt jordbruksprisutredningens betänkande skulle ett skydd, konstruerat

i överensstämmelse med det för ägg i skal föreslagna, utgå även för

heläggmassa. Övriga äggprodukter skulle visserligen erhålla gränsskydd,

men detta skulle lämnas genom tull i stället för genom införselavgifter. I

propositionen 1955: 198 har emellertid äggprodukterna intagits bland de

varor, som bör omfattas av jordbruksregleringen och sålunda skyddas genom

införselavgifter.

Jordbruksnämnden anför vidare, att vid de nu förda förhandlingarna

överenskommits att, förutom heläggmassa, även helägg-, äggule- och äggvitepulver

samt flytande äggula och flytande äggvita ävensom äggvitekristaller

skall införas under jordbruksregleringen. överenskommelsen innefattar

i övrigt bl. a. följande.

För samtliga produkter utom flytande äggula och äggvita bör prisgränser

fastställas. De mittpriser, prisgränser och införselavgifter, varom överenskommelse

träffats, framgår av följande tablå, som tillika utvisar, att

prisgränsernas avstånd till mittpriset satts till 10 procent av sagda pris och

att gränsskyddet motsvarar omkring 25 procent av importvärdet.

Varuslag övre Mittpris Nedre Införsel- Gräns
prisgräns

prisgräns avgift skydd,

procent

kronor per kilogram

Heläggmassa .......... 4,50 4,00 3,50 0,80 25

Heläggpulver.......... 20,10 18,25 16,40 3,60 25

Aggulepulver.......... 19,40 17,60 15,80 3,45 25

Aggvitepulverkristaller.. 29,70 27,00 24,30 5,35 25

Mittpriset för heläggmassa har framräknats med utgångspunkt från priset

för ägg i skal och har i sin tur tjänat som utgångspunkt vid beräkningen

av skyddet för flytande äggula och äggvita. För de sistnämnda produkterna

har som nämnts inga särskilda prisgränser fastställts. Införselavgif
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

terna för dessa produkter föreslås skola fastställas till 95 öre per kilogram

för flytande äggula och till 70 öre per kilogram för flytande äggvita. Även

för de pulver- eller kristallformiga äggprodukterna har riktpunkten varit

att skydda mittpriset för den i produkterna ingående råvaran.

För nu ifrågavarande produkter föreslår jordbruksnämnden i övrigt följande

skola gälla.

Mittpris och prisgränser för äggmassa bör avse ägghandelsförbundets partiprisnotering

i Stockholm. Därest en prisgräns uppnås för äggmassa, bör

den även anses vara uppnådd för flytande äggula och äggvita. För torkade

äggprodukter har nämnden och förhandlingsdelegationen tänkt sig följande

arrangemang. Prisuppgifter inhämtas regelbundet från de två inhemska företag,

som bedriver den huvudsakliga tillverkningen av hithörande produkter,

nämligen Källbergs industriaktiebolag, Töreboda, och Aktiebolaget

Svenska äggprodukter, Hälsingborg. Frågan om när prisgränserna för respektive

varuslag skall anses uppnådda har ansetts böra lösas så att, därest

ett av nu nämnda företag för ifrågavarande varuslag vid något tillfälle allmänt

tillämpar ett pris, som motsvarar övre respektive nedre prisgränsen

för varan i fråga, respektive prisgräns skall anses vara uppnådd.

Samtliga partipriser för torkade äggprodukter är beräknade netto ab

fabrik och inkluderar försäljningskostnader. De avser nedan angivna förpackningar

och leveranskvantiteter.

Äggvitepulver: förpackning om minimum 25 kilogram,

levererad kvantitet minimum 250 kilogram;

Äggvitekristaller: förpackning om minimum 25 kilogram,

levererad kvantitet minimum 250 kilogram;

Äggulepulver: förpackning om minimum 25 kilogram,

levererad kvantitet minimum 1 000 kilogram;

Heläggpulver: förpackning om minimum 25 kilogram,

levererad kvantitet minimum 1 000 kilogram.

I anslutning till riksdagens beslut hösten 1955, att exportbidrag skall

kunna utgå även för äggprodukter, förutsätter jordbruksnämnden, att rätten

att bevilja sådana bidrag skall på samma sätt som för ägg förbehållas Sveriges

export- och importförening för ägg.

Departementschefen

På grund av den förhållandevis betydande säsongvariationen i äggpriserna

och ägginvägningen föreslog jag i propositionen 1955: 198, att skilda

prisgränser skulle fastställas för olika säsonger. Den ena perioden skulle

ungefärligen omfatta tiden den 1 augusti—den 30 november och den andra

den övriga delen av året. Enligt mitt förslag, som godtogs av riksdagen,

skulle övergången mellan perioder med skilda prisgränser icke bestämmas

till eu viss dag utan kunna varieras något. Prisgränserna skulle fastställas

till omkring ± 15 procent av mittpriset.

Enligt jordbruksprisutredningens förslag skulle som mätare av det inhemska

äggpriset tagas producentpriset i de viktigaste produktionsområdena

(svensk äggnotering). Jordbruksnämnden har anmält, att det torde

vara förenat med vissa olägenheter att tillämpa denna notering i förelig
-

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 är 1956

gande sammanhang. Svensk äggnotering har nämligen karaktären av en

producentprisnotering, som svårligen kan ändras oftare än en gång i veckan.

Därför kan denna notering under noteringsveckan komma att ligga

för högt eller för lågt i förhållande till de aktuella importpriserna. Dessa

kan således passera någon av prisgränserna utan att detta omedelbart påverkar

svensk äggnotering. De åtgärder, som skall vidtagas Add prisgränserna,

kan följaktligen komma att fördröjas. I överenskommelsen har därför

föreslagits, att som mätare av den inhemska prisnivån i stället skall tagas

det vägda genomsnittet av Svenska ägghandelsförbundets priser vid försäljning

till handlande i Stockholm för runmärkta ägg och för s. k. kronägg.

De båda äggkvaliteterna skall därvid vägas med försäljningssiffrorna

under närmast föregående sexmånadersperiod, varvid enligt förslaget nya

vägningstal skall inhämtas vid övergången mellan prisperioderna.

Vad sålunda överenskommits synes böra godtagas.

Jag anser mig även böra biträda överenkommelsens förslag i fråga om

prisgränser och införselavgifter för ägg. Sålunda bör prisgränserna för den

period, som omfattar augusti t. o. m. november månader, fastställas till

4 kronor 70 öre respektive 3 kronor 80 öre per kilogram och för den övriga

delen av året till 4 kronor 20 öre respektive 3 kronor 30 öre per kilogram.

Det för de båda perioderna sammanvägda mittpriset mellan prisgränserna

blir 3 kronor 90 öre per kilogram och motsvarar en producentprisnotering

i södra Sverige ( = svensk äggnotering) av omkring 3 kronor 20 öre per

kilogram. Detta mittpris motsvarar ett 5 öre per kilogram högre producentpris

än medelproducentpriset under innevarande regleringsår.

Så länge det inländska priset ligger inom prisgränserna bör, såsom i överenskommelsen

föreslagits, införselavgift utgå med 65 öre per kilogram. I

enlighet med 1955 års riksdagsbeslut skall samma införselavgift tillämpas

under hela året.

Exporten av ägg har under senare år uppgått till omkring 9 miljoner kilogram

årligen. Även under den kommande treårsperioden kan äggproduklionen

väntas överstiga förbrukningen inom landet. Liksom hittills torde

således producentpriserna bli i hög grad beroende av de priser, vilka kan

utvinnas vid export, samt av omfattningen av de medel, som kan utbetalas

i exportbidrag. Ifrågavarande medel kommer främst att utgöras av införselavgifter

för fodermedel. Vidare har jag i annat sammanhang föreslagit,

att införselavgiftsmedel för fjäderfäkött och levande fjäderfä skall få

användas för ifrågavarande ändamål. Sistnämnda medel torde dock bli förhållandevis

begränsade. För ändamålet bör vidare få användas införselavgiftsmedel

för ägg. Härvid bör dock observeras, att vid import exportkvantiteterna

i motsvarande mån torde komma att ökas.

Jordbruksnämnden anser, att med ledning av nuvarande exportvolym,

en i stort sett oförändrad prisutveckling vid export och vid ett genomsnittligt

producentpris av 3 kronor 20 öre per kilogram behovet av regleringsmedel

vid export av ägg kan beräknas till 6—7 miljoner kronor per år.

Eftersom äggproduktionen svårligen kan påläggas utjämningsavgifter, fö
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

reslår nämnden, att Sveriges export- och importförening för ägg skall ha

viss prioritet till de medel, som inflyter genom införselavgifter på majs och

vetekli. Nämnden hemställer om bemyndigande att, efter samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation, fördela inflytande fodermedelsavgifter i enlighet

med nu angivna principer. Häremot har jag intet att erinra. Jag vill

i detta sammanhang också påminna om riksdagens uttalande att, i den mån

införseln av majs- och oljekraftfoder icke överstiger vad som svarar mot

behovet med hänsyn till en lämplig sammansättning av foderstaterna, anledning

icke torde finnas att fördyra desamma genom en avgiftsbeläggning

utöver vad som kan vara motiverat av hänsyn till behov av medel för täckande

av förlusterna på äggexporten.

Export av ägg utan bidrag skall i enlighet med principerna för det nya

prissättningssystemet få ske även av den, som icke är ansluten till Sveriges

export- och importförening för ägg. Utbetalningen av exportbidrag bör dock

även framdeles delegeras till föreningen. I likhet med vad jag anfört rörande

föreningen Svensk kötthandel bör export- och importföreningen för ägg

-— för att förbehålla de reguljära partihandlarna exporten — icke vara skyldig

att utbetala bidrag till andra än föreningens medlemmar. Jag vill i detta

sammanhang erinra om att föreningen står öppen för alla reguljära partihandlare

med ägg.

Nämnden har efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation föreslagit,

att möjlighet skall finnas att uttaga exportavgifter i marknadsutjämnande

syfte. Jag anser mig böra biträda detta förslag. Kungl. Maj:t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden bör erhålla bemyndigande

att efter förslag av Sveriges export- och importförening för ägg

fastställa exportavgifter för ägg. Avgifterna skall uttagas av alla exportörer.

Jordbruksnämnden bör med tillämpning av grunderna för det nya prissättningssystemet

meddela erforderliga direktiv för Sveriges export- och

importförening för ägg. Därvid bör hänsyn tagas till att föreningens ensamrätt

till export och import upphäves, så länge äggpriset ligger inom prisgränserna.

Jag vill i detta sammanhang påminna om att föreningen enligt

1955 års riksdagsbeslut åter skall få ensamrätt till import, om äggpriset

underskrider den nedre prisgränsen och kvantitativa restriktioner med anledning

härav införes.

I enlighet med 1955 års riksdagsbeslut skall även äggprodukter omfattas

av jordbruksregleringen och erhålla gränsskydd i form av införselavgifter.

Enligt överenskommelsen skall därför förutom heläggmassa även helägg-,

äggule- och äggvitepulver samt flytande äggula och flytande äggvita ävensom

äggvitekristaller införas under jordbruksregleringen. Det föreslås, att

mittpriset och prisgränserna för heläggmassa skall fastställas till 4 kronor

respektive 4 kronor 50 öre och 3 kronor 50 öre per kilogram samt införselavgiften,

som skall utgå så länge det inländska priset ligger inom prisgränserna,

till 80 öre per kilogram. För heläggpulver har mittpriset och prisgränserna

föreslagits till 18 kronor 25 öre respektive 20 kronor 10 öre och 16

kronor 40 öre per kilogram samt införselavgiften till 3 kronor 60 öre per

s. 222 Kontrollera mot PDF

222 Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

kilogram. Mittpris, prisgränser och införselavgift föreslås för äggulepulver

till respektive 17 kronor 60 öre, 19 kronor 40 öre, 15 kronor 80 öre och 3

kronor 45 öre samt för äggvitekristaller till respektive 27 kronor, 29 kronor

70 öre, 24 kronor 30 öre och 5 kronor 35 öre. I fråga om flytande äggula

föreslås införselavgiften skola fastställas till 95 öre och för flytande äggvita

till 70 öre per kilogram. Några särskilda prisgränser föreslås icke beträffande

dessa produkter. Det hemställes vidare, att mittpris och prisgränser

för äggmassa skall avse Svenska ägghandelsförbundets partiprisnotering

i Stockholm. Därest någon av prisgränserna uppnås för äggmassa,

skall samma prisgräns även anses vara uppnådd för flytande äggula och

flytande äggvita. Beträffande torkade äggprodukter föreslås prisuppgifter avseende

vissa av jordbruksnämnden närmare angivna partipriser kontinuerligt

skola infordras från Källbergs industriaktiebolag i Töreboda och Aktiebolaget

Svenska äggprodukter i Hälsingborg. Om ett av dessa företag vid

något tillfälle för torkade äggprodukter allmänt tillämpar ett pris, som

motsvarar någon av prisgränserna, skall denna anses vara uppnådd.

Vad sålunda överenskommits synes böra godtagas. Exportbidrag för äggprodukter

bör liksom för ägg beviljas av Sveriges export- och importförening

för ägg.

Stödet åt lin- och hampodlingen under regleringsåret 1956/57

Jordbruksnämnden

Jordbruksnämnden erinrar om att Kungl. Maj:t i propositionen 1956 : 38

föreslagit, att linodlingen skall erhålla fortsatt statligt stöd, i huvudsak

motsvarande det skydd andra jordbruksprodukter i genomsnitt åtnjuter.

Härom anför nämnden vidare följande.

Den nuvarande maximeringen av det allmänna pristillägget till 75 öre per

kilogram spinnbar fiber skall dock tills vidare bibehållas, och pristillägget

skall liksom hittills baseras på produktionsförhållandena vid beredningsverket

i Laholm. Med hänsyn till den beslutade fusionen mellan östra Götalands

och Hallands läns linodlareföreningar, varigenom linberedningen

vid verket i Växjö väntas upphöra, skall särskilt pristillägg icke utgå till

detta beredningsverk. Däremot föreslås, att ett oförändrat särskilt pristillägg

med 55 öre per kilogram spinnbar fiber skall utgå till linberedningsverket i

Mellansel.

För hampodlingen föreslås i propositionen fortsatt statligt stöd enligt nu

gällande grunder, innebärande att stödet maximeras till 75 öre per kilogram

spinnbar fiber.

De föreslagna stödåtgärderna föreslås skola gälla tills vidare, men omprövning

skall kunna ske vid ändrade förhållanden. I fråga om den norrländska

linodlingen förutsättes med hänsyn till de förhållandevis höga kostnaderna,

att sådan omprövning skall verkställas senast efter tre år.

Det av riksdagen år 1951 antagna tekniska systemet för statsstödet har

vidare föreslagits skola tillämpas även i fortsättningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22a

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

I fråga om nu utgående statliga pristillägg och gällande riktpriser för

spånadsväxthalm anför jordbruksnämnden.

Det allmänna pristillägget för linfiber utgick under regleringsåret 1954/55

(avseende 1954 års skörd) med 54 öre per kilogram. I skrivelse den 5 mars

1956 har jordbruksnämnden anmält, att man på grund av väsentligt sänkta

fiberpriser nödgats höja tillägget till 75 öre per kilogram räknat fr. o. m.

den 1 oktober 1955. Pristillägget för hampfiber har alltsedan år 1953 utgått

med 75 öre per kilogram. Riktpriserna för halm har för 1954 och 1955 års

skördar varit för linhalm 25 öre och för hamphalm 13 öre per kilogram.

Jordbruksnämnden anmäler därefter, att nämnden i fråga om riktpriserna

för 1956 års skörd på sedvanligt sätt haft överläggningar med Riksförbundet

Lin och hampa, vilka resulterat i en överenskommelse, att riktpriset

skall vara för linhalm 24 öre och för hamphalm 13 öre per kilogram.

Nämnden hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förklara sig ej ha något att

erinra mot dessa riktpriser. Sänkningen för linhalm med 1 öre per kilogram

motiveras enligt nämnden av att en preliminär överenskommelse träffats

mellan nämnden, riksförbundet och linspinnerierna om att spinneriernas

råvarukostnad för linfiber från ingången av oktober 1956 skall sänkas

med tillsammans 70 000 kronor per år, vilket beräknas motsvara 1 öres

sänkning av halmpriset. Odlarna kommer emellertid enligt nämnden att

helt kompenseras härför genom att priset på linfrö av 1956 års skörd, under

förutsättning av statsmakternas godkännande, skall höjas till 75 öre per

kilogram, d. v. s. med 8 öre per kilogram, enligt särskild överenskommelse

mellan nämnden, Sveriges oljeväxtodlares centralförening och föreningen

Sveriges oljeväxtintressenter.

Slutligen framhåller jordbruksnämnden, att den icke funnit anledning

att för regleringsåret 1956/57 föreslå uttagande av införselavgift vid import

av hampfiber.

Departementschefen

Frågan om grunderna för fortsatt stöd åt lin- och hampodlingen fr. o. m.

1957 års skörd har, såsom jordbruksnämnden anfört i sin skrivelse, varit

föremål för behandling vid innevarande års riksdag. I fråga om innebörden

av dessa grunder torde jag få hänvisa till propositionen 1956: 38 och jordbruksutskottets

utlåtande 1956: 6.

Jag torde därefter få anmäla, att Kungl. Maj:t den 6 april 1956 på framställning

av jordbruksnämnden bemyndigat nämnden att höja det allmänna

pristillägget för linfiber av spinnbar kvalitet av 1955 och tidigare års skördar,

räknat fr. o. m. den 1 oktober 1955, från 54 till 75 öre per kilogram.

Den genom höjningen av pristillägget uppkommande merkostnaden, 260 000

kronor, har nämnden bemyndigats bestrida ur anslaget Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Anledningen till denna höjning av pristilllägget

är en under hösten 1955 inträffad, rätt väsentlig sänkning av utlandspriserna

på linfiber.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Vidare torde jag få anmäla, att Kungl. Maj :t tidigare denna dag i anledning

av jordbruksnämndens förevarande framställning fastställt riktpriserna

för 1956 års skörd till för linhalm 24 öre och för hamphalm 13 öre per

kilogram. Riktpriset på linhalm har sålunda sänkts med 1 öre per kilogram

jämfört med riktpriset för 1955 års skörd, medan priset för hamphalm är

oförändrat. Såsom närmare framgår av nämndens förslag, ingår sänkningen

av priset på linfiber som ett led — utöver omförmälda höjning av det

allmänna pristillägget — i de åtgärder i anledning av nyss berörda prisfall

utomlands på linfiber, vilka föreslagits skola vidtagas enligt en mellan

nämnden, Riksförbundet Lin och hampa samt linspinnerierna träffad överenskommelse

om prissättningen på inhemsk linfiber. Linodlarna beräknas

emellertid bli kompenserade för prissänkningen på linhalm genom den höjning

av garantipriset på linfrö från 67 till 75 öre per kilogram, som —

enligt vad jag förut anmält under avsnittet om oljeväxter och fettvaror —

Kungl. Maj :t fastställt den 6 april 1956.

Vid beräkningen av kostnaderna för stödet åt lin- och hampodlingen

under nästa regleringsår har jordbruksnämnden utgått från i förhållande

till innevarande regleringsår oförändrade pristillägg, d. v. s. ett allmänt

pristillägg av 75 öre per kilogram stödberättigad lin- och hampfiber samt

särskilda pristillägg till linberedningsverken i Växjö och Mellansel av 15

respektive 55 öre per kilogram. Vidare har, enligt vad jag inhämtat, nämnden

utgått från samma stödberättigade kvantiteter som tidigare eller 1 625

ton spinnbar linfiber, fördelade med 790 ton på verket i Laholm, 535 ton

på verket i Växjö och 300 ton på verket i Mellansel, samt 720 ton spinnbar

hampfiber. Vad nämnden sålunda föreslagit, finner jag mig kunna biträda.

Med nu angivna utgångspunkter kan bidragskostnaderna för spånadslin

beräknas till 1 464 000 kronor. Liksom f. n. bör nämnden äga att inom ramen

för detta belopp göra den omdisponering mellan linberedningsverken,

som kan befinnas lämplig. Motsvarande medelsbehov för hampa utgör

540 000 kronor. Till nu sagda belopp kommer kostnader för vissa odlingsförsök

m. in., beräknade till sammanlagt 19 000 kronor. Det totala medelsbehovet

till stödjande av lin- och hampodlingen torde med hänsyn till vad

jag sålunda anfört böra beräknas till (1 464 000 + 540 000 + 19 000 =)

2 023 000 kronor.

F ör fat tnings frågor

Jordbruksnämnden

Jordbruksnämnden framhåller, att den i sitt principyttrande den 29 mars

1955 angående det nya systemet för prissättningen på jordbruksprodukter

påpekade, att systemets genomförande i åtskilliga fall förutsatte riksdagsbemyndiganden

i form av ändrade eller nya författningsbestämmelser. Härom

anför nämnden vidare följande.

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Nämnden hade, till ledning för Kungl. Maj :ts och riksdagens ställningstagande

till de föreliggande frågorna, uppgjort och vid yttrandet fogat utkast

till olika, för det nya systemet avsedda förordningar. Riksdagens principbeslut

i anledning av propositionen 1955: 198 liksom de överväganden, som

därefter ägt rum i fråga om det nya systemets närmare utformning, har nödvändiggjort

en översyn av de uppgjorda utkasten. Arbetet med tulltaxerevisionen

har vidare försenats så, att någon på revisionen grundad tulltaxa icke

kan, såsom tidigare antogs, sättas i tillämpning under innevarande år. Varubeteckningarna

i jordbrukets regleringsförfattningar måste därför alltjämt

följa beteckningarna i den hittillsvarande tulltaxan med statistisk

varuförteckning och kan sålunda icke, såsom förutsattes i principyttrandet,

avpassas efter den vid tulltaxerevisionen använda s. k. brysselnomenklaturen.

Icke heller kan resultatet av tulltaxerevisionen avvaktas, när det gäller

det definitiva ställningstagandet till frågan om avskaffandet av tullarna på

jordbrukets område. Detta spörsmål måste alltså nu lösas separat, därvid

särskild författning erfordras om upphävande av ifrågavarande tullar.

Jordbruksnämnden har till följd av anförda förhållanden, såvitt avser

regleringen av införseln och utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. in., låtit utarbeta och till sin skrivelse fogat utkast till ny förordning

angående införselregleringen och till förordning om ändring i förordningen

angående utförselregleringen, varjämte utkast har upprättats till

ny förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror,

in. m. samt förordning om ändring i tulltaxeförordningen 1929: 316. I anslutning

till uttalanden och förslag i principyttrandet och till tidigare principbeslut

överlämnar nämnden därjämte texter till utkast till förordning

angående upphävande av förordningen 1937:369 angående utförselbevis

för råg och vete, ny förordning om tillverkningsavgift för vissa produkter

av potatis, in. in. och ny förordning angående mjölkavgift m. in. ävensom

förteckning över varuslag, vilka föreslås skola kunna beläggas med kompensationsavgift

för förmalningsavgiften, slaktdjursavgiften samt utjämningsavgiften

för mjölk och mejeriprodukter. I detta sammanhang finner

nämnden vidare lämpligt föreslå, att Kungl. Maj :t i huvudsaklig överensstämmelse

med vid skrivelsen fogade utkast, utfärdar ny förordning om tillverkning

av potatismjöl, ny förordning angående klassificering av kött och förordning

om ändring i förordningen 1944: 459 angående avgift för smör, som

användes för framställning av grädde in. in. Nämnden erinrar vidare om

att utkast till författningar, som föranledes av en omläggning av sockerregleringen

fr. o. in. den 1 maj 1956, av nämnden har överlämnats med den

tidigare omnämnda, till Kungl. Maj :t avlåtna skrivelsen i ämnet av den 22

mars 1956.

Beträffande de olika författningar och författningsändringar, som jordbruksnämnden

nu funnit aktuella, anföres följande.

Förordningen angående reglering av införseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter in. in. Införselförordningens varuförteckning föreslås,

med ett obetydligt undantag (maizena), skola omfatta samtliga de varor

utanför fettvaruområdet, vilka enligt det av riksdagen godkända förslaget i

15 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

propositionen 1955: 198 skall hänföras till jordbruksregleringen. Till förteckningen

har jordbruksnämnden även, efter tillstyrkan av jordbrukets förhandlingsdelegation,

överfört några ytterligare positioner, som av 1952 års

tulltaxekommitté och av Sveriges lantbruksförbund har ansetts böra ligga

inom jordbruksregleringens ram. Hit hör bl. a. malt, glass och glasspulver

samt vissa slag av charkuterivaror och köttkonserver. Potatis, nyskördad

(färsk) och inkommande under tiden 1 maj—30 juni, har i avvaktan på

statsmakternas ställningstagande till denna fråga lämnats utanför den egentliga

jordbruksregleringen.

Jordbruksnämnden utgår från att Kungl. Maj :t enligt 1 § tredje stycket

i nämndens utkast kommer att — såsom led i den genom 1955 års principbeslut

förutsatta kvantitativa frigivningen av importen — medge, att

jordbruksregleringsvarorna, så länge priserna håller sig inom prisgränserna,

skall få införas utan tillstånd, såvida icke särskilda handels- och valutapolitiska

förhållanden föranleder till annat (vilket i stort sett torde gälla

länder, med vilka betalningarna regleras bilateralt). Nämnden förutsätter

vidare, att dylikt medgivande icke skall utgöra hinder för nämnden att,

om det skulle påkallas att i vissa prislägen mera ingående och fortlöpande

följa importutvecklingen, även mellan prisgränserna bibehålla eller återinföra

ett formellt ansöknings- och tillståndstvång (alltså utan kvantitativ

begränsning). Beträffande tillämpningen av stadgandena om importtillstånd

hänvisar nämnden i övrigt till vad som förut anförts i avsnittet angående

frågor sammanhängande med importregleringen. Till samma avsnitt hänvisar

nämnden vidare i fråga om de föreskrifter, som nämnden föreslår i

fråga om viss uppgiftsskyldighet vid importen av hithörande varuslag. I övrigt

anför nämnden i huvudsak följande.

Bland de bestämmelser, som i olika hänseenden jämställer införselavgift

med tull, har införts en bestämmelse i fråga om debiteringen av införselavgift

respektive tull för biandvaror och bearbetningar. Härigenom kommer

exempelvis en vara, som utgör blandning av varor, belagda med olika avgifts-

(och tull-) satser, att vid tullbehandlingen i sin helhet åsättas den avgift

(eller tull), som gäller för den beståndsdel, som är underkastad den

högsta införselavgiften eller tullsatsen (förutsatt att tullen eller avgiften för

någon beståndsdel icke utgår efter värde, i vilket fall värdetullen respektive

-avgiften skall utgå för hela blandningen).

Utkastet skiljer sig i övrigt endast i mera formella avseenden från gällande

förordning .angående reglering av införseln av vissa levande djur

och jordbruksprodukter in. m.

Den nya förordningen avser att ersätta såväl nyssnämnda införselförordning

som den i nämndens skrivelse den 22 mars 1956 föreslagna särskilda

förordningen om införsel av socker.

Ändringarna i förordningen angående reglering av utförseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. m. Utförselförordningens varuförteckning

föreslås av jordbruksnämnden skola omfatta samma varor som

den nya införselförfattningen, med undantag dock för hampa, och därjämte

samtliga de varor, som skall omfattas av regleringsförfattningen för fettråvaror

och fettvaror. I enlighet med sitt förslag i förut omnämnda yttrande

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 165 år 1056

227

den 29 mars 1955 har nämnden uteslutit vallväxtfröerna ur utförselförordningens

varuförteckning. Dessa fröer förutsätter nämnden — enligt vad som

närmare utvecklas i en från nämnden och lantbruksstyrelsen gemensamt

avlåten skrivelse — komma att exportregleras genom särskild kungörelse.

I utförselförordningen har — i analogi med vad som föreslås i fråga om

uppgiftsplikten vid import — föreslagits ett stadgande om skyldighet för

exportör att för jordbruksnämndens räkning avlämna särskilda uppgifter

om varukvantiteter och varuvärden in. m., för den händelse nämnden — i

syfte att kunna fortlöpande följa exportutvecklingen beträffande viss vara

— skulle finna anledning att förordna om dylik rapportering.

Den av jordbruksnämnden föreslagna nya förordningen med vissa bestämmelser

angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror,

m. m. avviker från den nuvarande förordningen i ämnet främst därigenom,

att den upptager stadganden om såväl regleringsavgift som införselavgift.

För båda avgifterna föreslås därvid — bortsett från användningen av behållna

avgiftsmedel — regler av väsentligen ensartat innehåll. Såvitt avser

importregleringen har de av nämnden föreslagna bestämmelserna, med

undantag för stadgandena om införsel i samband med gräns- och resandetrafik,

i huvudsak anpassats efter vad som har föreslagits för införseln av

jordbruksregleringsvaror i övrigt. Ett bibehållande av ett formellt importlicenstvång

kan enligt nämndens mening, när det gäller fettvaruområdet, i

viss utsträckning bli påkallat ur kontrollsynpunkt i samband med uppbörden

av införselavgift. I

I fråga om ändringarna i tull laxeför ordning en anför jordbruksnämnden

i huvudsak följande.

Ändringarna avser att utgöra det författningsmässiga uttrycket för den

vid 1955 års höstriksdag redan godkända principen, att i samband med

det nya systemets genomförande samtliga tullar skall slopas på varor, som

omfattas av jordbruksregleringen. I enlighet med denna princip föreslår

nämnden, att tullarna skall borttagas, oberoende av deras höjd. Nämnden

har sålunda icke tagit ställning till frågan, huruvida en relativt hög

tull, som ursprungligen har avvägts ur andra synpunkter än de med jordbruksregleringen

sammanhängande (av speciella hänsyn till en industri

utanför jordbruksområdet eller av statsfinansiella skäl), även ur dessa synpunkter

lämpligen kan ersättas av den införselavgift, som föreslås av nämnden.

Detta gäller främst vissa under rubriken »konfityrer» fallande jordbruksregleringsvaror

såsom glass, innehållande choklad, och wafers. Nämndens

förslag om borttagande av tullarna på jordbruksområdet omfattar icke

tullarna på fettemulsioner, till den del dessa tullar motsvarar accis. Enligt

vad nämnden har sig bekant, har även 1952 års tulltaxekommitté beslutat

föreslå tullfrihet för samtliga de varor, varom här är fråga, med undantag

dock för varupositionen »såser, innehållande mer än 20 procent fett», för

vilken kommittén har föreslagit en värdelull av 15 procent. (Härvid bortses

från de mindre avvikelser från nämndens föreliggande förslag, som må föranledas

av att kommittén följt eu annan statistisk nomenklatur än nämnden.

) Beträffande nyskördad potatis, inkommande under tiden 1 maj - 30 juni, har i utkastet, i avvaktan på ytterligare överväganden i ämnet, bibehållits

den nuvarande tullsatsen, 10 kronor per dcciton.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

En konsekvens av genomförandet av tullfriheten för brödsäd blir, att bestämmelserna

om utförselbevis för råg och vete upphäves. Jordbruksnämnden

förutsätter, att upphävandet icke skall inverka på rätten att utbekomma

i författningen förutsedda tullbelopp med stöd av utförselbevis, som har

utfärdats före upphävandet.

Den av jordbruksnämnden föreslagna förordningen angående tillverkningsavgift

för vissa produkter av potatis, in. m. är avsedd att bilda det författningsmässiga

underlaget för uttagande av dylik tillverkningsavgift (regleringsavgift)

och av s. k. kompensationsavgift vid importen av produkter

av motsvarande slag. Beträffande grunderna för avgifternas uttagande in. in.

hänvisar nämnden till avsnittet angående potatis och potatisprodukter.

Den föreslagna nya förordningen angående mjölkavgift, m. m. innebär i

sak ändring i förhållande till nu gällande mjölkavgiftsförordning (1941:

488) endast så till vida, att möjligheter skapas att vid import av mjölk och

mejeriprodukter uppbära kompensationsavgift.

Några av de författningsutkast, som framlades med jordbruksnämndens

principyttrande den 29 mars 1955, kan enligt nämndens mening alltjämt i

väsentliga delar läggas till grund för författningar i vederbörande ämnen.

Detta gäller dels utkasten till de ändringar — i syfte att möjliggöra införandet

av kompensationsavgifter — som har föreslagits i förordningarna

angående prisreglering för råg och vete, angående slaktdjursavgift och

om viss avgift å mjölk, grädde och ost, dels utkastet till förordning om avgift

å majs, m. m. En justering erfordras emellertid, anför nämnden, av

de i de tre först avsedda texterna ingående — efter brysselnomenklaturen

uppgjorda —■ förteckningarna över varor, som skall kunna beläggas med

kompensationsavgift. Varornas beteckningar måste sålunda bringas att överensstämma

med nu gällande statistiska varubeteckningar, varjämte förteckningarna

lämpligen bör anpassas att avse varor inom den nu föreslagna

varuförteckningen till jordbrukets allmänna införselförordning. Vidare bör

enligt nämnden följande ändringar vidtagas.

Reglerna om uppbörd m. in. av kompensationsavgift i de tre förordningarna

bör avfattas i överensstämmelse med vad som nu föreslås i motsvarande

fall, t. ex. i utkastet till förordning angående tillverkningsavgift för

vissa produkter av potatis, m. m. I de tre förordningarna bör vidare enligt

nämnden de bestämmelser, som reglerar användningen av inflytande

medel, lämpligen bringas i överensstämmelse med närmast motsvarande bestämmelser

i 6 § respektive 8 § av nu föreslagna förordningar om tillverkningsavgift

för vissa produkter av potatis, m. in. samt angående mjölkavgift,

in. m. Detsamma gäller texten i 4 § av den föreslagna förordningen

om avgift å majs m. m. Omformuleringen av bestämmelserna om medelsanvändningen

betingas bl. a. av vissa i propositionen 1956: 40 angående anslag

till statens jordbruksnämnd gjorda uttalanden i fråga om anlitandet

av avgiftsmedel till bestridande av kostnader för kontroll och uppbörd av

reglenngsavgifter. I texten till majsavgiftsförordningen bör enligt nämnden,

i analogi med vad som nu föreslås enligt 1 § i utkastet till förordning

angående tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis, m. in., i första

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

229

meningen av 1 § efter ordet »stärkelse» införas orden »eller stärkelseprodukt».

Avgiften bör bestämmas till 15 öre per kilogram.

Jordbruksnämndens förslag till ny förordning om tillverkning av potatismjöl

avser huvudsakligen en omredigering av föreskrifterna i ämnet efter

nu tillämpade normer för författningsbestämmelser av motsvarande slag.

Såsom närmare har utvecklats i avsnittet angående kött och fläsk aktualiserar

genomförandet av det nya systemet för jordbruksregleringen en utvidgning

av den obligatoriska köttklassificeringen att omfatta även vissa

importerade varor. Av jordbruksnämnden upprättat utkast till ny förordning

angående klassificering av kött innehåller förslag till härav betingade

författningsbestämmelser. Genom utkastet föreslås även ett förbud mot borttagande

eller makulering av klassificeringsstämplar å kött. I övrigt avviker

utkastet från nu gällande förordning i ämnet huvudsakligen endast i redaktionellt

avseende.

I fråga om förordningen angående avgift för smör som användes för

framställning av grädde, m. m. föreslår jordbruksnämnden — efter samråd

med Svenska mejeriernas riksförening — en uttrycklig bestämmelse om

avgiftsskyldighet även för det fall, att grädde eller dylikt skulle utvinnas ur

smörliknande vara. Med nuvarande formulering föreligger, såsom framgår

av ett av regeringsrätten den 30 november 1955 meddelat utslag i fråga om

avgiftsbeläggningen av vissa smörliknande produkter, risk för ett kringgående

av den genom förordningen åsyftade avgiftsplikten genom att grädde

eller dylikt framvinnes ur mellanprodukter mellan smör och grädde.

Jordbruksnämnden anmäler därefter, att nämnden, såvitt nämndens författningsförslag

berör tullverket, under hand samrått med generaltullstyrelsen.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden vidare om att den i avsnittet

angående potatisprodukter föreslagit viss ändring av 1 § förordningen

den 19 februari 195b (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta

avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser,

m. m. Ändringsförslaget innebär, att i denna paragraf i stället för nu gällande,

av Kungl. Maj:t godkänt avtal mellan nämnden och Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. skall omnämnas det avtal om inrättande av

konjunkturutjämningsfond, som nyligen har träffats mellan nämnden, å

ena, samt Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. och Sveriges

bränneriidkareförening u. p. a., å andra sidan. I

I anslutning till de förordningar, som kan komma att utfärdas med anledning

av jordbruksnämndens förslag, torde ytterligare ett antal författningar

behöva utfärdas av Kungl. Maj:t (kungörelser om införselavgifter

och om upphävande av tidigare kungörelser om tullfrihet för spannmål och

om ulförselbevis, ändringar i den vid tulltaxan fogade taratariffen, in. m.).

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Departementschefen

De föreslagna författningarna bygger på de utkast, som fogats vid jordbruksnämndens

förevarande skrivelse och nämndens principyttrande den 29

mars 1955. Nämndens utkast till ändringar i tulltaxeförordningen och förslag

till viss ändring i förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt

att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för

prisreglering bildade stiftelser, m. in., anmäles i särskilt propositionsförslag

innevarande dag av chefen för finansdepartementet.

Beträffande de av mig nu framlagda författningsförslagen torde jag till

en början få anföra några allmänna synpunkter. Förordningarna

angående reglering av införseln och utförseln av vissa varor ersätter

efter omarbetning, som föranletts av det nya prissättningssystemet, nu gällande

författningar på samma område. Jag har liksom jordbruksnämnden

förutsatt, att den i propositionen nr 140 nyligen föreslagna förordningen

angående reglering av införseln av socker m. m. bör inarbetas i den förordning,

som avser jordbrukets produkter i allmänhet. Däremot torde bestämmelserna

om införsel in. m. av fettvaror och fettråvaror, vilka delvis avser

speciella regleringsåtgärder, liksom hittills böra meddelas i en särskild förordning.

I fråga om utformningen av införsel- och utförselförordningarna

må erinras om att i de nu gällande författningarna rörande jordbrukets

produkter i allmänhet som huvudregel stadgas, att införsel respektive utförsel

icke får ske utan tillstånd. I författningarna förutsättes, att såväl

generella som speciella undantag från denna regel skall få lämnas. Fettförordningen

inledes däremot med en paragraf, enligt vilken Kungl. Maj:t må

förordna, att varor som omfattas av förordningen icke får införas utan tillstånd.

Det nya principbeslutet innebär, att införsel och utförsel i regel skall

vara fria och att alltså kvantitativ begränsning skall få tillgripas blott i vissa

lägen. Författningstekniskt synes den anordningen böra användas, att skilda

varor skall, om så påkallas av omständigheterna, kunna läggas under

ett, väsentligen formellt, licenstvång. Såsom framgår av nämndens framställning

föranleder nämligen redan de allmänna handels- och valutapolitiska

synpunkterna, att tillståndstvång måste upprätthållas i förbindelse

med vissa länder. Det synes även lämpligt, att åtminstone under en övergångstid

möjligheten bibehålies att upprätthålla ett formellt ansökningsoch

tillståndstvång för att i vissa prislägen, även mellan prisgränserna, kunna

mera ingående följa införsel- och utförselutvecklingen. Slutligen kan det

i fråga om vissa varor, även om kvantitativa begränsningar icke tillämpas,

vara erforderligt att förknippa införseltillstånd med villkor, t. ex. att införsel

av levande djur blott får ske under förutsättning, att garanti finnes för

att smittsam husdjurssjukdom icke därigenom införes i landet. Såsom

i prisöverenskommelsen förutsatts bör nämnden kunna bemyndigas att i

här ifrågavarande fall avgöra, om ett dylikt licenstvång — vilket alltså icke

i och för sig avser att åvägabringa kvantitativa restriktioner — skall tilllämpas

eller icke. Frågan om bibehållande eller införande av kvantitativa

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

regleringar skall däremot givetvis — såsom i principbeslutet förutsatts —

alltid vara underkastad Kungl. Majts prövning.

Enligt min mening synes det vara lämpligt, att innebörden av principbeslutet

och överenskommelsen i dessa delar kommer till författningsmässigt

uttryck i de nya förordningarna om införsel och utförsel. De nya författningarna

bör därför inledas med ett stadgande om att Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd, må förordna,

att i bilaga upptagna varor icke får införas respektive utföras utan tillstånd.

I detta sammanhang bör understrykas — liksom också skett i propositionen

1955: 198 och i jordbruksutskottets utlåtande 1955: 39 — att det nya prissättningssystemet

icke innebär något principiellt avskaffande av möjligheterna

att tillämpa kvantitativa import- och exportregleringar på jordbrukets

område utan endast att dessa regleringar suspenderas, så länge inlandspriset

ligger inom fastställda prisgränser. Den av mig föreslagna författningstekniska

utformningen av ifrågavarande förordningar kan därför

icke i internationellt handelspolitiskt hänseende innebära någon förändring

i fråga om våra åtaganden eller någon inskränkning av vår handlingsfrihet.

Ett annat spörsmål av principiell betydelse är utformningen av bestämmelserna

om införselavgifter. Jag har, i enlighet med principbeslutet, föreslagit

att för praktiskt taget alla varor genom riksdagsbeslut skall fastställas

de införselavgifter, som i normala fall skall gälla under treårsperioden.

Emellertid skall dessa avgifter kunna ändras — förutom då priset för en

vara överskridit prisgräns — även i vissa andra särskilt angivna fall. Sådan

ändring skall, då de angivna förutsättningarna är för handen, kunna vidtagas

direkt av jordbruksnämnden. Det synes därför icke vara möjligt att i

förordningarna intaga bestämmelser om införselavgifternas storlek och alla

de speciella fall, då ändring av avgifterna kan komma i fråga. I stället torde

böra stadgas, att införselavgift för berörda varor skall i prisreglerande syfte

utgå, i den mån Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

så bestämmer. Det får sedan ankomma på Kungl. Maj :t att

i särskild tillämpningskungörelse eller i annan ordning fastställa de avgifter,

som för skilda varor skall utgå, samt att vid utfärdande av bemyndiganden

för jordbruksnämnden — genom hänvisning till riksdagsbesluten

eller på annat sätt — ge anvisning om i vilka lägen avgifterna får ändras.

Att Kungl. Maj :t vid tillämpningen av förordningarna är bunden av riksdagsbesluten

torde tillräckligt kunna framhållas genom att vid förordningarnas

utfärdande i ingressen till dessa göres en hänvisning till besluten.

De nya författningsförslagen rörande tillverkningsavgift för potatisprodukter,

mjölkavgift, prisregleringen för råg och vete, slaktdjursavgift, viss

avgift å mjölk, grädde och ost samt avgift å majs in. m. föranledes huvudsakligen

av de i annat sammanhang berörda förslagen om kompensationsavgift

och — i fråga om potatis, majs in. in. — tillverkningsavgift.

I samband med genomförandet av det nya systemet för jordbruksregleringen

torde — enligt vad som framgår av det tidigare avsnittet om re
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kangl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

gistrering av import — en översyn genom generaltullstyrelsens försorg komma

att verkställas av den vid tulltaxeförordningen fogade statistiska varuförteckningen.

Det kan vidare, sedan resultatet av pågående tulltaxerevision

framlagts, bli aktuellt att i nu ifrågavarande förordningar redovisa varorna

under andra beteckningar än de i hittillsvarande tulltaxa med statistisk

varuförteckning använda. Jag förutsätter, att de ändringar i de föreslagna

författningarna, som kan föranledas av anförda förhållanden,

ävensom andra ändringar av huvudsakligen redaktionell natur, varav behov

kan uppkomma, skall få vidtagas av Kungl. Maj :t utan riksdagens hörande.

Efter dessa allmänna synpunkter torde jag få beröra vissa detaljer i författningsförslagen.

Mot jordbruksnämndens förslag rörande tillämpningsområdet för förordningen

angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. in. har jag intet att erinra. Såsom jag i avsnittet om

potatisregleringen anfört, torde dock potatis, nyskördad (färsk) och inkommande

under tiden 1 januari—30 juni, i avvaktan på slutligt avgörande

i fråga om importskyddet för färskpotatis, böra bibehållas bland de varor,

som omfattas av jordbrukets införselförordning. Då intill dess sådant avgörande

föreligger, tull för denna vara skall utgå, är det givet, att samtidigt

ej skall uttagas införselavgift.

Den föreslagna 2 § har — liksom i gällande förordning — avfattats så,

att annan myndighet än jordbruksnämnden skall kunna vara tillståndsmyndighet.

Detta torde emellertid komma ifråga endast såvitt gäller införsel

av levande djur, där prövning erfordras även ur veterinära synpunkter.

Veterinärstyrelsen handhar nu, efter samråd med lantbruksstyrelsen och

jordbruksnämnden, prövning av ansökningar om tillstånd att införa hästar,

och denna anordning torde vara lämplig.

Enligt 4 § i förslaget kan jordbruksnämnden föreskriva skyldighet för

varuhavare att i samband med tullbehandling av vara lämna vissa för nämnden

avsedda statistiska uppgifter. Bestämmelse av samma slag har intagits

jämväl i de övriga förordningarna rörande införsel och utförsel. I

fråga om motiven till dessa av nämnden föreslagna stadganden torde jag få

hänvisa till vad som anförts vid behandlingen av frågan om registrering av

importen. Det må därutöver framhållas, att här avsedda uppgifter skall kunna

infordras vare sig formellt licenstvång gäller för varan eller icke. Genom

upprätthållande av licenstvång kan tendensen i fråga om införsel och

utförsel överblickas redan innan import eller export skett. Det är emellertid

icke sällan så, att beviljade licenser icke utnyttjas. Uppgifter om vilka varukvantiteter

som verkligen passerar gränsen, är därför av värde även då

varulicens erfordras.

Beträffande innebörden av den nya föreskriften om debitering av införselavgift

för biandvaror och bearbetningar, vilken föreslagits i 9 § första

stycket, får jag hänvisa till vad jordbruksnämnden anfört.

Förordningen angående reglering av utförseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter in. m. föreslås skola omfatta samma varor som den nya

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

införselförfattningen — med undantag dock för hampa — och därjämte

samtliga de varor, som skall omfattas av regleringsförfattningen för fettråvaror

och fettvaror. Vallväxtfröerna har uteslutits ur förordningens varuförteckning.

Anledningen härtill är jordbruksnämndens upplysning om att

nämnden och lantbruksstyrelsen i en gemensam skrivelse har för avsikt att

föreslå, att dessa varor skall exportregleras genom särskild kungörelse. Jag

torde därför i annat sammanhang få återkomma till denna fråga.

I övrigt torde jag beträffande detta författningsförslag få, i vissa delar,

hänvisa till vad jag tidigare anfört beträffande författningsfrågorna allmänt

eller i samband med införselförordningen.

Förslaget till förordning angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. m. avviker från den nuvarande förordningen i ämnet

främst därigenom, att det upptar stadganden om, förutom regleringsavgift,

även införselavgift. De sakliga motiven härtill har jag tidigare berört i avavsnittet

om fettvaruregleringen.

I övrigt torde jag även beträffande denna författning fa hänvisa till vad

jordbruksnämnden anfört och, i vissa delar, till de allmänna synpunkter på

författningsfrågorna, som jag tidigare framfört.

Förslaget angående upphävande av förordningen angående utförselbevis

för råg och vete är en följd av den föreslagna tullfriheten för bl. a. brödsäd.

Såsom jordbruksnämnden anfört, bör upphävandet icke inverka på rätten

att utbekomma visst tullbelopp med stöd av utförselbevis, som utfärdats

före den 1 september 1956. Uttryckligt stadgande härom torde böra

intagas i förordningen.

I fråga om motiven till förordningarna angående tillverkningsavgift för

vissa produkter av potatis, m. m., angående tillverkningen av potatismjöl

samt angående avgift å majs m. m. får jag hänvisa till vad jag anfört i avsnittet

om potatisregleringen. Författningstekniskt är förstnämnda författning

uppbyggd efter mönster av förordningen den 26 maj 1954 (nr 305) om

avgift å oljekraftfoder, varvid vissa bestämmelser — bl. a. om kompensationsavgift

— tillagts. Förordningarna angående tillverkningen av potatismjöl

och angående avgift å majs m. m. innebär i huvudsak blott en omredigering

av gällande förordningar i ämnet efter nu tillämpade normer för författningsbestämmelser

av motsvarande slag.

De föreslagna ändringarna i förordningen angående slaktdjursavgift innebär,

att — i enlighet med vad jag föreslagit under avsnittet om kött och

fläsk m. in. — kompensationsavgift motsvarande slaktdjursavgiften skall

kunna uttagas vid import av köttvaror. Vidare har, av skäl som jordbruksnämnden

angivit, föreslagits att i såväl denna förordning som andra

författningar, enligt vilka interna avgifter kan upptagas, bestämmelserna om

användningen av influtna medel avfattas så att, sedan kostnader för uppbörd

och kontroll enligt Kungl. Maj:ts bestämmande täckts, medlen skall

disponeras till prisreglering på jordbrukets område och åtgärder i samband

därmed.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Även ändringarna i förordningarna angående prisregleringen för råg och

oete samt viss avgift å mjölk, grädde och ost föranledes av de förslag om kompensationsavgifter

och medelsanvändning, som jag i tidigare avsnitt framlagt.

Likaså innebär förordningen angående mjölkavgift m. m. i förhållande

till nu gällande författning i ämnet i sak endast de ändringarna, att möjlighet

att upptaga kompensationsavgift införes och att i fråga om medelsanvändningen

föreslås samma bestämmelser, som bl. a. intagits i nyssnämnda

förordning angående slaktdjursavgift.

Förslaget till ändring i förordningen angående avgift för smör som användes

för framställning av grädde m. m. innebär, såsom jordbruksnämnden

anfört, att i 1 § införes en uttrycklig bestämmelse om avgiftsskyldighet

även för det fall, att grädde eller dylikt utvinnes ur smörliknande vara. Med

nuvarande formulering kan, såsom framgår av det av nämnden åberopade

utslaget av regeringsrätten, risk föreligga för ett kringgående av den genom

förordningen åsyftade avgiftsplikten genom att grädde eller dylikt framvinnes

ur mellanprodukter mellan smör och grädde. Utan särskilt stadgande

torde gälla, att råvaran skall kunna anses vara »smörliknande», även

om den har en fastare eller mindre fast konsistens än smör. Innehåller råvaran,

förutom minst 70 procent mjölkfett, annat fett, blir ej denna förordning

tillämplig utan i stället förordningen den 5 juni 1953 (nr 397) angående

avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion

in. in.

En konsekvens av den föreslagna ändringen av 1 § blir, att även de i 2 §

givna bestämmelserna om avgiftens storlek bör ändras. Avgiften må nu

bestämmas till högst 5 kronor för varje vid tillverkningen använt kilogram

smör. Då smör enligt livsmedelsstadgan skall innehålla minst 82 procent

mjölkfett, har jag funnit lämpligt att maximibeloppet ändras till 6 kronor

för varje använt kilogram mjölkfett. Någon anledning till ändring av den nu

gällande minimiavgiften — lägst 50 kronor för varje hel eller påbörjad kalendermånad,

under vilken tillverkningen bedrives — finnes enligt min

mening icke.

Såsom närmare framgår av avsnittet om kött och fläsk m. m„ aktualiserar

genomförandet av det nya systemet för jordbruksregleringen en utvidgning

av den obligatoriska köttklassificeringen till att omfatta även vissa

importerade varor. Förslaget till ny förordning om klassificering av kött

innehåller härav betingade författningsbestämmelser. Däri föreslås även ett

förbud mot borttagande eller makulering av klassificeringsstämplar å kött.

I övrigt avviker förslaget från nu gällande förordning i ämnet huvudsakligen

i redaktionellt avseende. Ifrågavarande förordning är av sådan art, att

den av Kungl. Maj :t torde kunna utfärdas utan riksdagens medverkan.

Emellertid synes det lämpligt att, som skedde vid tillkomsten av nu gällande

förordning i ämnet, riksdagens yttrande över förslaget inhämtas. I

I samband med att det nya prissättningssystemet träder i kraft, erfordras

ett flertal andra författningsändringar, vilka det emellertid torde ankomma

på Kungl. Maj :t att utan riksdagens medverkan vidtaga efter förslag

av jordbruksnämnden.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

235

Anslagsfrågor m. m.

Jordbruksnämnden

I sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 augusti 1955 angående anslag för

budgetåret 1956/57 avgav jordbruksnämnden, i avvaktan på fortsatta överväganden

beträffande jordbruksregleringen fr. o. in. regleringsåret 1956/57,

preliminära förslag i fråga om vissa anslag på driftbudgeten, nämligen reservationsanslaget

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och förslagsanslaget

Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försälj

ningsverksamhet. Nämnden angav vidare i samma skrivelse den ståndpunkt,

som nämnden i avvaktan på de ytterligare övervägandena i ämnet

hade intagit i fråga om behovet av medel för budgtåret 1956/57 under investeringsanslagen

Lagring av jordbruksprodukter in. m. och Inlösen av inhemskt

oljeväxtfrö. I årets statsverksproposition har de båda förstnämnda

anslagen, i avbidan på särskild proposition i ämnet, upptagits med beräknade

belopp av respektive 170 miljoner kronor och 14,6 miljoner kronor.

Efter ytterligare utredning och överväganden anför jordbruksnämnden

följande beträffande reservationsanslaget.

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

I jordbruksnämndens skrivelse den 30 augusti 1955 föreslogs, att av de

behållningar under ifrågavarande anslag, som belöpte på tiden före ingången

av regleringsåret 1955/56, ett belopp av 17 miljoner kronor skulle användas

för anslagsminskning under budgetåret 1956/57. Till återstående

del, då beräknad till cirka 8 miljoner kronor, borde — framhöll nämnden —

dessa behållningar kvarstå som en reserv för att möta uppkommande utgiftsökningar.

I vilken utsträckning behållning å reservationsanslaget skulle

komma att uppstå under regleringsåret 1955/56, kunde enligt vad vidare uttalades

i nämndens skrivelse för det dåvarande icke överblickas.

Efter avlåtandet av nämndens anslagsskrivelse av den 30 augusti 1955

har viss ytterligare behållning under ifrågavarande anslag, avseende tiden

intill utgången av innevarande regleringsår, uppstått eller beräknats komma

att uppstå. Denna behållning, till större delen sammanhängande med

inträffad eller väntad minskning av medelsbehovet för mjölkpristillägg till

följd av en nedgång i mjölkinvägningen under innevarande regleringsår,

uppskattas till sammanlagt omkring 11 miljoner kronor. (Beloppet framkommer

efter avdrag av den mindre utgiftsökning, som för innevarande regleringsår

uppstår vid bifall till en av nämnden hos Kungl. Maj:t den 5 mars

1956 gjord framställning om medgivande att överskrida anslagsposten till

prisstöd för lin och hampa.) Av sistnämnda behållning bör enligt nämndens

mening ett belopp av 9 miljoner kronor, liksom det tidigare angivna beloppet

av 17 miljoner kronor, kunna användas till anslagsminskning under

budgetåret 1956/57. Till återstående del, cirka 2 miljoner kronor, bör behållningen

ingå i den reserv, tidigare beräknad till cirka 8 miljoner kronor,

vilken enligt nämndens uppfattning är nödvändig för att möta de ökade utgifter,

som" kan uppstå på grund av svårigheten att på förevarande område

göra mera exakta beräkningar.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Vad beträffar medelsbehovet för regleringsåret 1956/57 till olika med anslaget

avsedda ändamål anför jordbruksnämnden, under hänvisning i övrigt

till vad härom uttalats i anslagsskrivelsen, följande.

För allmänt och extra mjölk pristillägg och för le veran

stillägg föreligger enligt nämndens mening samma medelsbehov

som det i anslagsskrivelsen angivna eller sammanlagt (100 + 30 + 50 =)

180 miljoner kronor. Nämnden har sålunda icke funnit anledning till ändringar

i de tidigare gjorda prognoserna för mjölkinvägningen under nästa

regleringsår. Såsom framgår av avsnittet om mjölk och mejeriprodukter har

nämnden vidare förutsatt, att mjölkpristillägg och leveranstillägg under

hela nästa regleringsår skall utgå efter samma grunder som f. n.

Grunderna på längre sikt för prisstödet åt odlingen av lin

och hampa har, såsom berörts i tidigare avsnitt av denna skrivelse,

fastställts genom Kungl. Maj :ts av riksdagen i huvudsak bifallna proposition

1956: 38. I samma avsnitt har även framlagts synpunkter och förslag

1 fråga om riktpriserna för lin- och hamphalm av 1956 års skörd m. m.

För budgetåret 1956/57 uppstår ett i förhållande till beräkningarna i

nämndens anslagsskrivelse ökat behov av pristilläggsmedel vid bifall till

den av nämnden i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 mars 1956 gjorda framställningen

om höjning av det allmänna pristillägget för linfiber från 54

till 75 öre per kilogram. Den i propositionen 1956:" 38 förutsatta koncentrationen

av linberedningen i samband med nedläggning av beredningsverket i

Växjö beräknas icke kunna under nästa regleringsår medföra sådana kostnadsbesparingar,

att de möjliggör en reduktion av statsstödet. Nämnden

förutsätter att, vid bifall till nämndens framställning den 5 mars 1956, det

höjda allmänna pristillägget för linfiber kominer att tillämpas under hela

budgetåret 1956/57 och att i övrigt pristilläggen per kilogram lin- och hampfiber

under samma budgetår kommer att överensstämma med de nu utgående.

Med de av nämnden nu intagna utgångspunkterna framkommer för budgetåret

1956/57 ett anslagsbehov till pristillägg för lin- och hampfiber på

sammanlagt 2 004 000 kronor (mot 1 662 750 i anslagsskrivelsen). Vad beträffar

de övriga i anslagsskrivelsen i detta sammanhang behandlade delposterna

— 14 000 kronor till Riksförbundet Lin och hampa och 5 000 kronor

till Sveriges allmänna linodlingsförening — har nämnden icke funnit

skäl frångå de tidigare beräkningarna.

Anslagsposten till stöd åt odlingen av lin och hampa bör sålunda enligt

nämndens mening upptagas till sammanlagt (2 004 000 + 14 000 + 5 000 =)

2 023 000 kronor.

Medelsbehovet under anslagsposten till fraktbidrag för fodersändningar

till norra Sverige bör enligt nämndens mening — i

överensstämmelse med en förnyad, av föreningen Svensk spannmålshandel

utförd beräkning — nu upptagas till 1 000 000 kronor.

Beträffande anslagsposten till diverse kostnader har nämnden

icke funnit anledning att ändra den uppfattning eller de beräkningar, som

kommit till uttryck i anslagsskrivelsen. Denna post beräknar nämnden sålunda

alltjämt till 4 000 000 kronor.

Enligt de sålunda verkställda beräkningarna utgör det sammanlagda medelsbehovet

under reservationsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område för regleringsåret 1956/57 (180 000 000 + 2 023 000 + 1 000 000

+ 4 000 000 =) i runt tal 187 000 000 kronor eller samma totalbelopp som

det, vilket för ändamålet beräknades i den tidigare omnämnda anslagsskri
-

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

velsen. Vid beräkningen av erforderlig medelsanvisning å riksstaten för budgetåret

1956/57 bör, enligt vad jordbruksnämnden tidigare anfört, härifrån

avgå reserverade medel till ett sammanlagt belopp av (17 -j— 9 ==) 26 miljoner

kronor. Anslagsbehovet blir sålunda (187 — 26 =) 161 miljoner kronor.

Jordbruksnämnden föreslår, att benämningen å det tidigare i riksstaten

upptagna förslagsanslaget Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps-

och försäljningsverksamhet skall ändras till Kostnader för beredskapslagring

av livsmedel och fodermedel m. in. Vidare anför nämnden, att

föreningen Svensk spannmålshandel i sin förut omförmälda skrivelse angående

spannmålsregleringen för nästa regleringsår, med ändring av tidigare

beräkningar, har uppskattat medelsbehovet till kostnaderna för föreningens

beredskapslagring till 13,1 miljoner kronor. Föreningen anför i sin skrivelse

härom bl. a. följande.

I årets statsverksproposition har i överensstämmelse med föreningens

skrivelse till jordbruksnämnden den 26 augusti 1955 kostnaderna för beredskapslagringen

av spannmål och fodermedel för verksamhetsåret 1956/57

upptagits till 12,6 miljoner kronor. Den nu företagna beräkningen har sålunda

givit ett resultat, som med 0,5 miljoner kronor överstiger detta belopp.

Denna skillnad, som sammanhänger med en större lagerökning under

1956/57, som i sin tur beror på en större lagerminskning under 1955/56 än

vad man tidigare räknat med, består dels av en kostnadsökning för omsättning

av lagret med 1,5 miljoner kronor, dels av en kostnadsminskning för

lagring och räntor med 1,0 miljon kronor.

Jordbruksnämnden, som anser sig kunna lämna föreningens förnyade beräkningar

utan erinran, finner ej heller i övrigt anledning att ändra vad

som i anslagsskrivelsen har anförts angående medelsbehovet under nu ifrågavarande

anslag. För beredskapslagringen av socker, fettvaror, linfrö, risgryn,

mjöl, ärter och bönor m. m. räknar nämnden därför med ett oförändrat

kostnadsbelopp, 2 miljoner kronor. Nämnden föreslår sålunda, att

anslaget för nästa budgetår skall upptagas med ett avrundat belopp av

(13,1 -f- 2 =) 15 miljoner kronor.

Jordbruksnämnden anför, att den även i fråga om ianspråktagandet av

investeringsanslagen Lagring av jordbruksprodukter m. m. och Inlösen av

inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret 1956/57 i huvudsak kan vidhålla

den ståndpunkt, som nämnden intog i förra höstens anslagsskrivelse. Nämnden

finner sig sålunda icke behöva föreslå någon ytterligare medelsanvisning

under anslagen. Det medelsbehov för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö,

som icke kan tillgodoses ur det sistnämnda anslaget, förutsättes kunna bli

täckt på sätt som tidigare angivits under avsnittet om oljeväxter och fettvaror.

Jordbruksnämnden tager i detta sammanhang upp frågan om den grundfond

i ett planerat system för reglering av skördeskador, varom överenskommelse

träffats, och anför följande.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Enligt vad som framgår av den tidigare i denna skrivelse lämnade redogörelsen

angående resultatet av överläggningarna om prissättningen på jordbrukets

produkter under den närmaste treårsperioden, har överenskommelse

mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffats om att jordbruksnäringen skail erhålla 100 miljoner kronor av

statsmedel till en grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador

(skördeförsäkring eller liknande anordning). Det har förutsatts,

att ifrågavarande belopp skall ställas till förfogande för ändamålet senast

den 1 juli 1957. Närmare bestämmelser om medlens förvaltning och användning

torde få meddelas, så snart skördeskadeutredningen avgivit förslag

till ett sådant system, som nyss nämnts, vilket kan beräknas ske mot

slutet av innevarande år.

Jordbruksnämnden anmäler sig ha för avsikt att, efter samråd med förhandlingsdelegationen,

återkomma till denna fråga.

I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden slutligen, att någon

förändring för nästa budgetår icke heller förutses i fråga om behovet av statliga

eller statsgaranterade rörelsemedel till föreningen Svensk spannmålshandel.

Dylika rörelsemedel bör sålunda enligt nämndens mening alltjämt

få stå till sagda förenings förfogande i den omfattning och på det sätt, som

har angivits i Kungl. Maj :ts beslut den 26 maj 1954 i fråga om rörlig kredit

och säkerhet för kredit åt föreningen.

Departementschefen

Vid bifall till de förslag, som jag framlagt i det föregående, kommer kostnaderna

för prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område för nästa budgetår att uppgå till i runt tal 187 miljoner kronor.

Av detta belopp avser 180 miljoner kronor allmänt mjölkpristillägg (100

miljoner kronor), extra mjölkpristillägg i vissa delar av landet (30 miljoner

kronor) samt leveranstillägg (50 miljoner kronor), cirka 2 miljoner

kronor stöd åt odlingen av lin och hampa, 1 miljon kronor fraktbidrag för

fodersändningar till Västerbottens och Norrbottens län samt 4 miljoner kronor

diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Sistnämnda

belopp är liksom tidigare avsett att användas bl. a. till ersättning åt Svenska

mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med regleringen av

mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter, till kostnaderna

för stödet åt ull- och smågrisproduktionen, cereala undersökningar, bidrag

till Föreningen Mjölkpropaganda för föreningens allmänna verksamhet, bidrag

till Svensk matpotatiskontroll samt fortsatt upplysnings- och demonstrationsverksamhet

rörande foderkonservering ävensom till vissa kostnader

för mejeri- och slakterianläggningar i Norrland samt till kostnaderna

för särskilda statistiska undersökningar och utredningar, vilka kan befinnas

erforderliga för jordbruksregleringens genomförande m. in.

Såsom framgår av det föregående, har jordbruksnämnden beräknat den

sammanlagda behållningen på prisregleringsanslaget för innevarande och

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

tidigare regleringsår till omkring 36 miljoner kronor. Av denna behållning

torde ett belopp av 26 miljoner kronor få tagas i anspråk för täckande av

medelsbehovet för de prisreglerande åtgärderna under regleringsåret 1956/

57, medan återstoden av behållningen i enlighet med nämndens förslag torde

böra reserveras för att möta de ökade utgifter för regleringen, som kan

uppstå på grund av svårigheter att i fråga om mjölkbidragen göra mera

exakta beräkningar. Enligt vad jag erfarit är denna reserv även avsedd för

täckande av de utbetalningar på högst 6 miljoner kronor, som kan föranledas

av det tidigare nämnda åtagandet i form av ersättning till Svenska

mejeriernas riksförening för prisfallsförluster på smör. Vid bifall till vad

jag sålunda föreslagit, bör till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

äskas ett reservationsanslag av (187 — 26 =) 161 miljoner kronor.

Beloppet understiger med 9 miljoner kronor det i årets statsverksproposition

för budgetåret 1956/57 beräknade beloppet.

Till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

har för budgetåret 1956/57 i årets statsverksproposition

upptagits ett beräknat belopp av 14,6 miljoner kronor. Härav har 12,6 miljoner

kronor avsetts för den beredskapslagring av brödsäd, majs och oljekraftfoder,

som administreras av föreningen Svensk spannmålshandel, samt

2 miljoner kronor för den av jordbruksnämnden administrerade beredskapslagringen

av socker, risgryn, kaffe, fettvaror, mjöl, ärter, bönor och linfrö

till linfrökakor.

Jordbruksnämnden, som föreslagit att rubriken å förevarande anslag

skall ändras till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel

och fodermedel m. m„ har utan egen erinran upplyst, att

föreningen Svensk spannmålshandel i skrivelse den 23 mars 1956 till nämnden

beräknat medelsbehovet för föreningens beredskapslagring till 13,1

miljoner kronor, vilket belopp sålunda med 0,5 miljoner kronor överstiger

det i statsverkspropositionen beräknade. I fråga om den av nämnden administrerade

beredskapslagringen föreligger enligt nämnden ingen anledning

att nu ändra totalbeloppet för medelsbehovet. Vad nämnden sålunda

anfört, föranleder ingen erinran från min sida.

För budgetåret 1956/57 torde följaktligen till Kostnader för beredskapslagring

av livsmedel och fodermedel in. m. böra äskas ett förslagsanslag av

(13,1 -f- 2 =) i runt tal 15 miljoner kronor. Ur anslaget bör i enlighet med

vad som gäller för innevarande år medel få ställas till förfogande för infriande

av nämndens garanti- eller ansvarsförbindelser för oförsäkrade varor,

som lagras för statligt ändamål men som formellt förblir i enskild ägo. I

I fråga om statliga rörelse medel till lagrings- och i nlösningsverksamhet

torde få erinras om att på kapitalbudgeten

under Fonden för förlag till statsverket till lagring av jordbruksprodukter

m. in. anvisats investeringsanslag till statens livsmedelskommissions och

sedermera jordbruksnämndens förfogande på sammanlagt 163 175 000 kronor.

Vidare har under samma fond anvisats ett investeringsanslag på 50

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

miljoner kronor till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Nämnden har beräknat,

att dessa medel behöver stå till förfogande för ändamålen även under nästa

budgetår men att någon ytterligare medelsanvisning icke torde vara erforderlig.

Vad nämnden sålunda anfört, föranleder ingen erinran från min sida.

Jag har ej heller något att invända mot att statliga eller statsgaranterade

rörelsemedel i form av kredit hos riksgäldskontoret eller hos annat kreditinstitut

mot säkerhet av riksgäldskontoret alltjämt får upptagas av föreningen

Svensk spannmålshandel i den omfattning och på det sätt, som

framgår av beslut av 1954 års riksdag.

I överenskommelsen mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

har förutsatts, att jordbruket skall erhålla 100 miljoner

kronor av statsmedel till en särskild skördeskaderegleringsfond. Dessa medel

avses skola utgöra en grundfond i ett planerat system

för reglering av skördeskador. Vad sålunda överenskommits,

kan jag biträda. Frågan om anvisande av dessa medel, vilka bör ställas

till förfogande den 1 juli 1957, torde jag få återkomma till i 1957 års

statsverksproposition. Det torde få ankomma på nämnden att i samråd med

skördeskadeutredningen och jordbrukets förhandlingsdelegation avge förslag

till närmare bestämmelser om medlens förvaltning och användning.

Beräkningar och förslag för budgetåret 1956/57 i fråga om vissa

avgiftsmedel, m. m.

Jordbruksnämnden

Såsom närmare utvecklats i avsnittet om fettregleringen är clearingkassan

för fettvaror avsedd att i viss omfattning tagas i anspråk även under regleringsåret

1956/57.

Vad beträffar statsverkets inkomster i samband med jordbruksregleringen

under budgetåret 1956/57 framgår av nämnda avsnitt, att nettointäkten

av regleringsavgiften för fettvaror under budgetåret 1956/57 nu beräknas till

49 miljoner kronor mot 50 miljoner kronor i nämndens anslagsskrivelse den

30 augusti 1955. Nämnden räknar — liksom i nyssnämnda anslagsskrivelse

— alltjämt med att ett belopp av 3 000 000 kronor, utgörande ränteinkomster

å investeringsanslagen Lagring av jordbruksprodukter och Inlösen av

inhemskt oljeväxtfrö, under nästa budgetår såsom inkomst kommer att tillföras

titeln Diverse kapitalfonder.

Inkomstminskningen för statsverket på grund av bortfallet av tullarna på

jordbruksområdet har jordbruksnämnden med ledning av samma importprognoser

som de, vilka lagts till grund för beräkningen av belopp, som inflyter

genom upptagande av införselavgifter, för budgetåret 1956/57 (och

även för regleringsåret 1956/57), uppskattat till i runt tal 12 miljoner kronor.

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kangl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

I sill skrivelse den 30 augusti 1955 med anslagsäskanden för nästa budgetår

framlade jordbruksnämnden vissa uppgifter samt preliminära beräkningar

och förslag rörande de medel, soin hade influtit eller kunde komma

att inflyta genom upptagande av införselavgift. I en särskild till skrivelsen

fogad sammanställning över införselavgifter på jordbruksregleringens område

framlägger jordbruksnämnden nu för de olika grupperna av regleringsvaror

vissa mera aktuella uppgifter och beräkningar angående inkomsterna

av dylika avgifter in. in. Sammanställningen, vilken såsom bilaga 10 torde

få bifogas detta protokoll, upptager dels redogörelse för avgiftsmedel, som

har influtit under budgetåret 1954/55 (alltså helt enligt hittillsvarande

system), dels redogörelse för avgiftsmedel, som beräknas komma att inflyta

under budgetåret 1955/56 (i huvudsak enligt hittillsvarande system), dels

beräkning av inflytande avgiftsmedel under budgetåret 1956/57 (delvis enligt

hittillsvarande system och delvis enligt det nya systemet), dels beräkningar

beträffande införselavgifterna för import under regleringsåret 1956/

57, därvid nämnden utgår från de avgiftssatser, varom överenskommelse nu

träffats. Inkomsterna av samtliga införselavgifter på jordbruksregleringens

område beräknas för sistnämnda regleringsår till i runt tal 70 miljoner

kronor, däri inbegripet avgifterna på sockerområdet (cirka 20 miljoner kronor).

Nämnden understryker, att beräkningarna i fråga om storleken av

framdeles inflytande avgiftsmedel på grund av svårigheterna att förutse

importutvecklingen, givetvis måste bli mycket osäkra.

I anslutning till beräkningarna har jordbruksnämnden i bilagan 10 sammanfattat

synpunkter och förslag i fråga om användningen av de enligt det

nya systemet inflytande avgiftsmedlen. Under hänvisning härtill och till

vad som anförts i tidigare avsnitt föreslår nämnden, att Kungl. Maj :t skall

utfärda föreskrift om att de ifrågavarade avgiftsmedlen för nästa regleringsår

skall användas i huvudsaklig överenstämmelse med vad nämnden

sålunda anfört. I

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden även om att det enligt ett

i jordbruksutskottets utlåtande 1955:39 gjort, av riksdagen godkänt uttalande

förutsatts, att avgiftsmedel inom jordbruksregleringens område även

framdeles, efter årlig prövning av Kungl. Maj :t, skall i begränsad omfattning

få disponeras för sådan forsknings-, försöks- och upplysningsverksamhet,

vartill bidrag f. n. utgår. Nämnden överlämnar nu en redogörelse för

aktuella fall, där tillstånd har meddelats prisregleringsföreningar att av avgiftsmedel

och andra medel, som står till deras förfogande, bekosta dylik

verksamhet. I anslutning till denna redogörelse, vilken såsom bilaga 11 torde

få fogas till detta protokoll, anför nämnden i huvudsak följande.

Vad beträffar den nuvarande regleringsföreningen för ägg, Sveriges export-

och importförening, har jordbruksnämnden i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 11 maj 1954 föreslagit att behållningen, i runt tal 44 000 kronor,

hos den numera avvecklade importörföreningen för ägg skall tillföras förstnämnda

förening för alt användas till viss forsknings- och försöksverksamhet

in. m. Statskontoret har tillstyrkt medlens överförande men har före
1(5

Iiihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

slagit, att de endast skall få användas till prisreglerande verksamhet. Verksamhet

av de slag, till vilka bidrag sålunda har medgivits, äger enligt nämndens

mening nära samband med regleringsföreningarnas allmänna uppgift

att främja avsättningen av svensk jordbruksproduktion. Vad särskilt beträffar

oljeväxtodlingens område har en omfattande forsknings- och försöksverksamhet

inom denna relativt nya odlingsgren hittills utgjort och

måste även för den närmaste framtiden utgöra en viktig förutsättning för

ekonomiska förbättringar, särskilt genom ytterligare sortförädling och en

fortskridande rationalisering vid skördens tillvaratagande och avsättning

m. in.

Jordbruksnämnden hemställer, att den även för regleringsåret 1956/57

måtte få medge att medel, som här avses, får anlitas för forsknings-, försöksoch

upplysningsverksamhet av i huvudsak den art, som har angivits i omförmälda

redogörelse. Medgivandena till sådan medelsanvändning synes

nämnden, i anslutning till vad som har förekommit under senare år, kunna

begränsas till högst 600 000 kronor såvitt angår Svenska mejeriernas riksförening,

högst 50 000 kronor för föreningen Svensk kötthandel, högst 250 000

kronor för föreningen Sveriges oljeväxtintressenter samt, såvitt avser Sveriges

stärkelseproducenters förening, samma procentuella avsättning av

årsöverskottet (2 procent), som under eu följd av år har fått användas för

hithörande ändamål. I fråga om de behållna medlen hos den tidigare importörföreningen

för ägg uppger sig nämnden vidhålla sitt förslag, att dessa

medel skall tillföras den nya regleringsföreningen. Medlen bör få användas

i sistnämnda förenings allmänna verksamhet. Nämnden hemställer emellertid

om bemyndigande att för nästa regleringsår få medge den nya föreningen

att intill ett belopp av 20 000 kronor använda de medel, som står

till föreningens förfogande, för sådan forsknings- och försöksverksamhet,

som kan ha betydelse för avsättningen av svenska ägg, särskilt på exportmarknaden.

Departementschefen

Vad angår beräkningar och förslag för budgetåret 1956/57 i fråga om

vissa avgiftsmedel m. m. torde jag beträffande clearingkassan för fettvaror

få hänvisa till vad jag förut anfört under avsnittet om oljeväxter och fettvaror.

Jordbruksnämnden torde i fråga om denna kassa ävensom clearingkassan

för kolonialvaror böra till Kungl. Maj :t inkomma med redovisning

samt förslag till disposition av kassornas behållning per den 1 september

1956.

Jordbruksnämndens i härvid fogade bilaga 10 verkställda beräkningar av

de medel, som vid uttagande av förut förordade införselavgifter kan komma

att inflyta under regleringsåret 1956/57, föranleder ingen erinran från min

sida. Totalt kan sålunda även enligt min mening inkomsterna av införselavgifter

uppskattas till ett belopp av drygt 70 miljoner kronor. Jag vill emellertid

i likhet med nämnden understryka osäkerheten i dessa beräkningar

till följd av svårigheterna att förutse importutvecklingen.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

243

Av vad i tidigare avsnitt anförts framgår, att jag funnit mig böra tillstyrka

jordbruksnämndens förslag till användning av de inflytande införselavgifterna.

Sammanfattningsvis innebär de sålunda förordade förslagen

följande. (Inom parentes återges i miljoner kronor av nämnden för tiden

den 1 september 1956—den 31 augusti 1957 beräknade införselavgiftsbelopp.)

För brödsäd samt mjöl och gryn därav skall införselavgifterna tillföras föreningen

Svensk spannmålshandel för prisreglering för brödsäd (0,70). Införselavgifter

härrörande från import av fodermedel samt malt (7,95) skall

fördelas på Svenska mejeriernas riksförening för prisreglering av mjölk

och mejeriprodukter, föreningen Svensk kötthandel för prisreglering av

slaktvaror samt Sveriges export- och importförening för ägg för prisreglering

av ägg, varvid införselavgifterna på majs och kli (3,35) i förslå hand

skall tillföras sistnämnda förening. Till Sveriges stärkelseproducenters förening

skall föras för prisreglering av potatis införselavgifterna på potatis

(2,50) och för prisreglering på fabrikspotatisområdet införselavgifterna på

stärkelse och stärkelseprodukter (1,67). Införselavgifterna på socker in. in.

(20,29) skall, enligt vad jag förordat i propositionen 1956: 140, ingå i en hos

nämnden inrättad regleringsfond, som avses skola användas för pristillägg

in. m. på sockerregleringens område. Vidare skall föreningen Sveriges oljeväxtintressenter

tillföras införselavgifterna på fettråvaror och fettvaror

(14,70) för utbetalande av regleringsbidrag och för täckande av förluster i

samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö. Införselavgifterna på mjölk och

mejeriprodukter (2,89) avses skola ingå i Svenska mejeriernas riksförenings

regleringskassa för prisreglering på mejeriområdet. Till föreningen Svensk

kötthandel skall föras införselavgifterna på slakterivaror samt slaktdjur,

dock ej fjäderfä, (20,56) för att av denna användas för prisreglering av kött

och fläsk in. in. För prisregleringen av ägg och äggprodukter skall Sveriges

export- och importförening för ägg erhålla införselavgifterna på ägg, äggprodukter

och slaktfjäderfä (0,21).

Därest riksdagen icke har något all erinra mot vad som sålunda föreslagits,

torde det efter Kungl. Maj:ts bemyndigande få ankomma på jordbruksnämnden

att utfärda närmare bestämmelser om användningen av

ifrågavarande avgiftsmedel till nu angivna ändamål. I fråga om användningen

av inflytande införselavgifter på ärter, bönor och hampfrö (0,50)

avses slutligen Kungl. Maj:t, efter förslag av jordbruksnämnden, framdeles

skola besluta.

1 detta sammanhang torde jag få erinra om all enligt ell i jordbruksutskottets

utlåtande 1955: 39 gjort, av riksdagen godtaget uttalande Kungl.

Maj:t skall äga att vid den årliga prövningen av jordbruksnämndens förslag

rörande den huvudsakliga användningen av avgiftsmedlen på jordbruksområdet

upptaga till behandling frågan, huruvida dessa i begränsad omfattning

skall få disponeras för sådan forsknings-, försöks- och upplysningsverksamhet,

vartill bidrag f. n. utgår. Nämnden bär i eu härvid fogad bilaga 11

lämnat eu redogörelse för aktuella, av nämnden lämnade medgivanden i

sagda hänseende. Vidare bär nämnden hemställt om medgivande att även för

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

regleringsåret 1956/57 få anlita avgiftsmedel för forsknings-, försöks- och

upplysningsverksamhet av i huvudsak den art, som angivits i nämnda bilaga.

I anslutning till vad som förekommit under senare år har nämnden

föreslagit, att medgivandena skall begränsas till högst 600 000 kronor såvitt

angår Svenska mejeriernas riksförening, högst 50 000 kronor för föreningen

Svensk kötthandel, högst 250 000 kronor för föreningen Sveriges oljeväxtintressenter

och såvitt angår Sveriges stärkelseproducenters förening samma

procentuella avsättning av årsöverskottet (2 procent eller 2 000 ä 3 000 kronor),

som till hithörande ändamål fått användas under en följd av år.

Vad jordbruksnämnden sålunda anfört, finner jag mig böra tillstyrka.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde det efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande få ankomma på nämnden att inom ramen för de angivna

beloppen besluta om medlens närmare användning.

Jordbruksnämnden har vidare i detta sammanhang erinrat om att den i

skrivelse den It maj 1954 anmälde, att likvidatorerna för Sveriges äggimportörers

förening u. p. a., sedan likvidalionsförfarandet avslutats, till nämnden

överlämnat ett belopp av 44 489 kronor 60 öre, utgörande överskott av föreningens

tillgångar enligt verkställd slutredovisning. Nämnden ansåg, att

sagda medel borde överföras till Sveriges export- och importförening för ägg

för att användas i dennas verksamhet. På förslag av föreningen hemställde

nämnden om bemyndigande att använda medlen för bl. a. understödjande

av forskningsverksamhet för förbättrad kvalitet på svenska ägg. I sin förevarande

skrivelse har nämnden anmält, att den fortfarande vidhåller sitt

förslag, att medlen skall tillföras föreningen för dennas allmänna verksamhet,

samt hemställt om bemyndigande att för nästa regleringsår medge föreningen

att intill ett belopp av 20 000 kronor använda de medel, som står

till dennas förfogande, för sådan forsknings- och försöksverksamhet, som

kan ha betydelse för avsättningen av svenska ägg, särskilt på exportmarknaden.

Vad nämnden sålunda i sin förevarande skrivelse föreslagit, kan jag biträda.

Vad beträffar riksstatens inkomstsida för budgetåret 1956/

57 synes såsom jordbruksnämnden anfört ett belopp av 49 miljoner kronor

böra beräknas såsom nettoinkomst av regleringsavgiften för fettvaror. Vidare

bör i enlighet med nämndens förslag ett belopp av cirka 3 miljoner

kronor, utgörande vissa ränteinkomster på investeringsanslagen Lagring av

jordbruksprodukter m. m. och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö, såsom inkomst

tillföras titeln Diverse kapitalfonder.

På grund av bortfallet av tullarna på jordbruksområdet räknar jordbruksnämnden

slutligen med en minskning av statens inkomster under budgetåret

1956/57 av i runt tal 12 miljoner kronor.

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

245

Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag

1) att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förslagen i fråga om mittpriser, prisgränser

samt införselavgifter och andra avgifter i samband med

jordbruksregleringen under regleringsåren 1956/57, 1957/58

och 1958/59;

dels godkänna förslaget beträffande omläggning av formerna

för de prisreglerande åtgärderna på fabrikspotatisodlingens

område;

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

användningen av de medel, som under regleringsåret

1956/57 inflyter genom upptagande av införselavgifter,

ävensom av andra i samband med jordbruksregleringen influtna

eller under sagda regleringsår inflytande avgiftsmedel;
dels

medge Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder

i övrigt för reglering under regleringsåren 1956/57, 1957/58

och 1958/59 av produktions- och avsättningsförhållandena

på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med

de riktlinjer, jag angivit i det föregående;

dels medge Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder

för stöd åt lin- och hampodlingen under regleringsåret 1956/

57 i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, jag angivit

i det föregående;

dels å riksstaten för budgetåret 1956/57 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av 161 000 000 kronor;

b) till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och

fodermedel m. m. ett förslagsanslag av 15 000 000 kronor;

dels godkänna vad i det föregående anförts angående avsättande

av statsmedel till en grundfond i ett planerat system

för reglering av skördeskador;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medge Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, att med anlitande av den

till föreningens förfogande ställda krediten i riksgäldskontoret

i viss omfattning finansiera handelns och kvarnindustriens

omhändertagande av brödsädsskörden regleringsåren

1956/57, 1957/58 och 1958/59;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att överföra omförmälda behållna

medel från Sveriges äggimportörers förening u. p. a.

till Sveriges export- och importförening för ägg, förening

u. p. a.;

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att av anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1955/

56 till vissa i det föregående nämnda kvarnar utbetala ersättning

för prisfall på brödsäd i enlighet med förut angivna

grunder;

2) att genom proposition

dels förslagen till följande förordningar måtte föreläggas

riksdagen till antagande:

a) förordning angående reglering av införseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. in.;

b) förordning angående reglering av utförseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. in.;

c) förordning angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. m.;

d) förordning om upphävande av förordningen den 11 juni

1937 (nr 369) angående utförselbevis för råg och vete;

e) förordning angående tillverkningsavgift för vissa produkter

av potatis, in. in.;

f) förordning angående mjölkavgift m. m.;

g) förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953

(nr 375) med vissa bestämmelser angående prisregleringen

för råg och vete;

h) förordning om ändring i förordningen den 3 juni 1955

(nr 284) angående slaktdjursavgift;

i) förordning angående ändring i förordningen den 10 juli

1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost;

j) förordning angående avgift å majs m. in.;

k) förordning angående tillverkningen av potatismjöl;

l) förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen

den 30 juni 1944 (nr 459) angående avgift för smör som användes

för framställning av grädde m. in.;

dels riksdagens yttrande måtte inhämtas över förslaget till

förordning om klassificering av kött.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

1

Bilaga 1

PM

med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder

på jordbrukets område

För de regleringsåtgärder på jordbrukets område, som från statsmakternas

sida företagits t. o. m. januari 1955, har redogjorts i Kungl. Maj:ts proposition

1955: 180, bilaga 1. Den redogörelse, som lämnas i det följande,

avser, där ej annat framgår av sammanhanget, motsvarande åtgärder for

tiden t. o. in. februari 1956. Specificerade uppgifter lämnas för regleringsåtgärderna

inom följande varuområden, nämligen brödsäd, fodermedel, lin

och hampa, fettråvaror och fettvaror, potatis, socker, mjölk- och mejeriprodukter,

ägg, köttvaror och ull, varjämte en sammanfattande redogörelse

lämnas för införsel- och utförselavgifterna på jordbruksregleringens område.

Någon exportutjämningsavgift enligt kungörelsen den 31 mars 1950

(nr 156) har icke utgått under den tid, varom nu är fråga.

Brödsäd. Jämlikt Kungl. Maj:ts förordning den 5 juni 1953 (nr 375) med

vissa bestämmelser angående prisreglering för vete och råg äger jordbruksnämnden

föreskriva dels tillfälliga inskränkningar i rätten att förmala vete

och råg, dels ock inblandning av vissa myckenheter vete och råg i brödsäd,

som användes vid handelsförmalning. Inskränkning eller inblandningstvang,

som nu nämnts, gällde icke under regleringsåren 1953/54 eller 1954/55 och

har icke heller föreskrivits för innevarande regleringsår. I samma förordning

föreskrives skyldighet för den, som bedriver handelsförmalning av vete

och råg att fullgöra viss anmälnings- och rapportskyldighet till nämnden.

Rapportskyldighet föreskrives även för vissa spannmålshandlare. Av nämnden

i cirkulären 1954: 49 och 55 för regleringsåret 1954/55 lämnade föreskrifter

härutinnan gäller fortfarande med vissa smärre justeringar enligt

cirkulär 1955: 51.

Genom kungörelsen den 3 juni 1953 (nr 525) om tillämpning av vissa

delar av nyssnämnda förordning förordnade Kungl. Maj :t, att förmalningsavgift

under regleringsåret 1953/54 skulle med 3 kr/dt utgå för vete och

råg som användes för tillverkning av mjöl, samt för vete, som användes for

tillverkning av gryn eller liknande produkter. Denna avgift höjdes genom

kungörelse den 9 juni 1954 (nr 540) fr. o. m. den 1 augusti 1954 till 5 kr/dt

och utgår fortfarande med detta belopp enligt nämndens cirkulär 1955: 51.

Liksom tidigare äger kvarnarna erhålla gottgörelse med 50 öre/dt brodsad

för besväret med uppbörden av avgifter vid s. k. löneförmalnmg.

Det under tidigare år tillämpade systemet med garantipriser till odlarna

ersattes fr o. m. regleringsåret 1954/55 med ett system, enligt vilket brödsäden

inlöses av en av de olika intressenterna på området bildad sammanslutning,

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening. Denna har erhållit

ensamrätt till import och export av brödsäd och har även till uppgift att

genom andra åtgärder än export stödja den av statsmakterna eftersträvade

inhemska prisnivån på brödsäd. Beträffande 1954 års skörd fastställde

Kungl. Maj :t den 12 mars 1954 inlösenpriser att gälla vid inlösen den 1

1° Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

K ung t. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

april 1955 av den myckenhet brödsäd, som kunde beredas avsättning inom

landet, nämligen för vete 44,75 kr/dt och för råg 39,75 kr/dt. Motsvarande

inlösenpriser att gälla vid inlösen den 1 april 1956 har av Kungl. Maj:t den

25 mars 1955 fastställts till 42 kr/dt för vete och 37 kr/dt för råg. Även

brödsäd, som — ehuru fullgod kvarnvara — icke kan beredas avsättning

inom landet för tillverkning av mjöl, inlöses av föreningen per den 1 april

1956 till nämnda priser. Underskott vid försäljning av sådan brödsäd från

föreningen utjämnas med medel, som inflyter genom upptagande av förmalningsavgift.

Sådana medel ställes till föreningens förfogande av jordbruksnämnden.

Med anledning av den sänkning av prisnivån, som företogs beträffande

1955 års skörd, utbetalade föreningen Svensk spannmålshandel till kvarnarna

prisfallsersättning för den del av vederbörande kvarns lager den 31

juli 1955, som översteg för vete 12 procent och för råg 10 procent av kvarnens

förmalning under tiden 1 augusti 1954—31 juli 1955. Denna prisfallsersättning

utgjorde för såväl vete som råg 2,75 kr/dt (skillnaden mellan

inlösenpriserna den 1 april 1955 och den 1 april 1956).

Fr. o. m. saluförandet av 1954 års skörd har prisutvecklingen före inlösendagen

icke varit reglerad genom statliga bestämmelser. Svensk spannmålshandel

sökte emellertid för 1954 års skörd — genom frivilliga överenskommelser

med handels- och kvarnföretag om vissa lägsta priser även för

tiden före inlösendagen — ernå önskad stabilisering i prisutvecklingen.

Motsvarande överenskommelse har icke ansetts erforderlig för 1955 års brödsädsskörd.

De fastställda inlösenpriserna avser spannmål med en vattenhalt av

16,5 procent och i övrigt av normalkvalitet och gäller vid leverans till prisort.

Såsom prisorter för brödsäd har nämnden godkänt följande orter, nämligen

Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar, Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelleborg,

Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Halmstad, Falkenberg och Göteborg.

I prisorten Norrköping innefattas även den närbelägna kvarnplatsen

Djurön. Ehuru Kristianstad icke innefattas i prisorten Åhus har föreningen

utfäst sig att tillämpa prisortpris vid inlösen av vete, som levereras till sagda

stad.

Vid inlösen av brödsäd, som levereras till annan ort än prisort, verkställes

fraktavdrag motsvarande transportkostnaden från leveransorten till

närmaste prisort. I fråga om leveranser till Visby betalas dock prisortpris

med avdrag av 50 öre/dt, medan på Gotland i övrigt inlösenpriset grundas

på det vid leverans till Visby gällande priset med avdrag av transportkostnader

till Visby (cirkulär 1954: 55).

Inlösenpriserna gäller, som förut angivits, för fullgod vara av normal

kvalitet med 16,5 procent vattenhalt. För vara av annan kvalitet än normalkvalitet

sker prisreglering efter särskilda av jordbruksnämnden fastställda

prisregleringsskalor (cirkulär 1955:52).

Såsom förut anförts har föreningen Svensk spannmålshandel ensamrätt

till import och export av brödsäd. Exporten sker i regel genom föreningens

medlemmar, vilka i samband härmed av föreningen erhåller bidrag motsvarande

skillnaden mellan det inhemska priset och det pris, som beräknas

kunna uppnås vid export. Exportbidragen, vilka endast lämnas för brödsäd,

som uppfyller kvalitetsfordringarna för fullgod vara, varierade under regleringsåret

1954/55 i stort sett mellan för vete 11 och 14 kr/dt och för råg 7

och 8 kr/dt. Under den hittills tilländalupna delen av regleringsåret 1955/56

(fram till den 1 mars 1956) har i fråga om för kvarnändamål avsedd brödsäd

export endast företagits av vete, varvid bidraget utgjort mellan 10,50 och

12 kr/dt. För utsädesvara har bidraget varit 5 kr/dt för såväl vete som råg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Vissa kvantiteter brödsäd har ställts till förfogande för utfodringsändamål

och denaturerats jämlikt kungörelsen den 3 juni 1955 (nr 278) med

vissa bestämmelser angående denaturerad spannmål (se vidare härom under

avdelningen »Fodermedel» i det följande). Föreningen Svensk spannmålshandel

har även härvid ersatt uppkommande prisskillnad, vilken emellertid

genomsnittligt varit för vete cirka 2 och för råg cirka 1 kr/dt lägre än bidragen

vid export.

Fodermedel. Utrikeshandeln med oljekraftfoder, kli, majs och annan fodersäd

handhaves sedan hösten 1953 av handelns egna organ. Föreningen

Svensk spannmålshandel omhänderhar fr. o. m. den 1 november 1954 den

beredskapslagring av oljekraftfoder och majs, som tidigare ombesörjdes av

Svenska spannmålsaktiebolaget.

Bestämmelser om denaturering av brödsäd har av jordbruksnämnden utfärdats

i cirkulär 1955: 13 och 68, det senare med stöd av vissa fr. o. m. den

1 juli 1955 gällande nya författningar i ämnet (förordningen 1955: 277 och

kungörelsen 1955:278). Enligt gällande bestämmelser må föreningen

Svensk spannmålshandel i den utsträckning nämnden bestämmer dels för

foderändamål tillhandahålla brödsäd, som ställts till föreningens förfogande,

dels meddela tillstånd till import av brödsäd för sådant ändamål.

Föreningen har att övervaka att brödsäd, som är avsedd för foderändamål,

när den överlåtits från föreningen eller utfås från tullverket, har undergått

eller snarast därefter undergår denaturering jämlikt föreskrifterna i kungörelsen

1955: 278 och under iakttagande av de bestämmelser nämnden utfärdat

eller godkänt. Efter framställning från jordbruksnämnden har Kungl.

Maj:t utfärdat kungörelsen den 12 september 1955 (nr 538) enligt vilken

tullfrihet fr. o. m. den 23 september 1955 och tills vidare åtnjutes för omalen

råg och omalet vete, som införes till riket för foderändamål. För sådan

spannmål utgår tills vidare ej heller införselavgift. Under år 1955 har omkring

110 000 ton brödsäd, varav cirka 32 000 ton vete, denaturerats till foder.

Införseln av brödsäd för foderändamäl (huvudsakligen vete) har uppgått

till något mer än 35 000 ton.

Införseln av korn har under nu ifrågavarande tid icke varit belagd med

tull eller införselavgift.

Redan vid ingången av år 1955 hade införselavgiften slopats för flertalet

fodervaror och har under året borttagits i ytterligare några fall. Vid utgången

av februari 1956 utgår sådan avgift endast för majs, hirs, oljekraftfoder

av raps, rybs och senap samt vissa foderblandningar. (Beträffande belopp

in. m. se avdelningen »Införselavgifter» i det följande.)

Bestämmelserna om avgift på oljekraftfoder, som tillverkas inom landet,

har under ifrågavarande tid icke ändrats. Avgift skall sålunda alltjämt

utgå för oljekraftfoder, som tillverkas av importerat frö av raps, rybs och

senap, med 8 kr/dt. Dylik tillverkning har emellertid under året icke förekommit.

Utförselavgift skall fortfarande utgå på havre och korn samt mjöl av dessa

varor ävensom på vissa blandningar, vari någon av dessa varor ingår. Utförseln

av nämnda varor har hittills omfattat endast en mycket obetydlig kvantitet.

(Beträffande denna avgift se för övrigt avdelningen »Utförselavgifter»

i det följande.)

I jordbruksnämndens bestämmelser om tillverkningen av och handeln

med vissa fodermedel, vilka bestämmelser grundar sig på kungörelsen den

29 september 1950 (nr 521; ändr. 1953:500), har smärre ändringar vidtagits.

Bl. a. har den viktprocent, varmed oljekraftfoder av raps, rybs och

senap skall ingå i oljekraftfoderblandning, ändrats från lägst 30 till 25. Av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:Is proposition nr 165 år 1956

jordbruksnämnden med stöd av nyssnämnda kungörelse meddelade bestämmelser

har sammanställts i cirkulären 1955: 50 och 60.

Fraktbidrag för vissa fodersändningar utgår enligt riksdagens beslut även

under regleringsåret 1955/56. Bestämmelserna härom har jämfört med närmast

föregående år ändrats såtillvida, att fraktbidrag utgår endast vid sändningar

till Västerbottens och Norrbottens län från övriga delar av riket samt

att den bottenfrakt, som köpare alltid har att erlägga, höjts från 1,25 till

2 kr/dt.

Lin och hampa. Enligt årliga beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställes

s. k. riktpriser för beredningsverkens inköp av halm av lin och hampa.

(Linberedningsverk finnes f. n. i Laholm, Växjö och Mellansel, hampberedningsverk

endast i Visby.) Riktpriserna är icke att betrakta såsom garanterade

odlarpriser. De användes vid upprättandet av driftsanalyser för beredningsverken

och tjänar därigenom även i viss mån till ledning vid bestämmandet

av storleken av de statsbidrag (pristillägg), som skall utgå till

nämnda verk. Omfattningen av statsbidragen är emellertid begränsad till

vissa av Kungl. Maj :t och riksdagen godkända totalkvantiteter beredd fiber,

vilka fördelas mellan verken under medverkan av jordbruksnämnden. Pristilläggen

fastställes av jordbruksnämnden inom ramen för vissa, av Kungl.

Maj :t och riksdagen godkända belopp (totalt och per kg) och utgår per kg

fiber av vissa kvaliteter (stödberättigade kvaliteter). Medel till utbetalande

av pristillägg för regleringsåret 1955/56 har ställts till nämndens förfogande

genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1955 angående prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Storleken av det pris, som faktiskt utgår till

odlaren, blir utom av pristilläggens storlek beroende av det pris, som vid

försäljning kan erhållas för beredd fiber. Avtal om storleken av spinneriernas

inköp av lin- och hampfiber har med jordbruksnämndens godkännande,

senast för åren 1956—1958, tecknats mellan, å ena sidan, Riksförbundet Lin

och hampa för lin- och hampberedningsverkens räkning samt, å andra sidan,

lin- och hampspinnerierna. överenskommelse mellan berörda parter

angående prissättningen vid inköpen träffas under nämndens medverkan tid

efter annan. Beträffande linfiber har dylik överenskommelse träffats senast

för tiden fr. o. in. den 1 juli 1952. Denna överenskommelse har, efter uppsägning

från linspinneriernas sida, upphört den 1 oktober 1955. Förhandlingar

om ny överenskommelse angående prissättningen pågår. Beträffande

hampfibrer har överenskommelse träffats senast för tiden fr. o. in. den 1

januari 1955 tills vidare.

Beträffande 1955 års skörd av spånadsväxter har Kungl. Maj :t genom beslut

den 25 mars 1955 fastställt följande riktpriser, nämligen 25 öre/kg för

linhalm och 13 öre/kg för hamphalm. Riktpriserna avser halm av grundkvalitet,

d. v. s. kvalitetsklass I enligt gällande kvalitetsbestämmelser (beträffande

linhalm cirkulär 1951:85 och beträffande hamphalm statens linnämnds

meddelande 1949: 14).

Fettråvaror och fcttvaror. Den inhemska skörden av oljeväxtfrö år 1955

har — efter därom träffat avtal — liksom fallet varit med närmast föregående

års skördar omhändertagits av Sveriges oljeväxtintressenter, ekonomisk

förening (SOI). Föreningen ombesörjer nedtorkning av fröet och försäljer

den del av skörden, som icke exporteras i form av frö, till de båda oljefabrikerna

AB Kalmar oljefabrik och AB Karlshamns oljefabriker.

Prissättningen på frö av raps, rybs och vitsenap av 1955 års skörd har

skett enligt samma system, som gällde för 1954 års skörd. Statens prisgaranti

för odling av nu nämnda fröslag är sålunda begränsad till att omfatta

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

den del av skörden, beräknad till omkring 85 000 ton, vilken vinner avsättning

för tillverkning av olja, som förbrukas inom landet. För denna del

av 1955 års skörd har staten enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juli 1954

och den 25 mars 1955 fastställt det pris, som skall gälla vid försäljning till

oljefabrikerna, nämligen för höstraps 85 öre, för höstrybs 82 öre, för vårraps

76 öre, för vårrybs 73 öre och för vitsenap 60 öre, allt per kg för vara

av normalkvalitet. Prisbesluten förutsätter, att odlarna genom att till dem

avräknas lägre pris skall bära ansvaret för underskott på exporten av oljeväxtfrö.

För nu ifrågakommande fröslag av 1955 års skörd erhåller odlarna

sålunda priser, som med följande belopp per kg understiger de av oljefabrikerna

betalade priserna, nämligen för höstraps 12 öre, för höstrybs 11 öre,

för vårraps 9 öre, för vårrvbs 8 öre och för vitsenap 6 öre. Prisskillnaden

står till SOI :s förfogande för att täcka uppkommande prisdifferenser vid

export. I fråga om den av prisgarantien omfattade kvantiteten frö av raps,

rybs och senap är priserna för odlarnas del i jämförelse med närmast föregående

år oförändrade utom för höstraps och höstrybs, för vilka priset

sänkts med 2 öre/kg.

Exporten av oljeväxtfrö av nu nämnda slag sker fr. o. m. den 1 september

1954 genom föreningen Svensk spannmålshandel, som har ensamrätt

därtill. Exporten av olja, som framvunnits ur inhemskt oljeväxtfrö, verkställes

av oljefabrikerna och sker alltjämt i visst samråd med jordbruksnämnden.

Fr. o. in. ingången av budgetåret 1954/55 äger Kungl. Maj :t i enlighet med

förordningen den 5 juni 1953 (nr 395; ändr. 1954: 306 och 1955: 718) angående

reglering av införsel av fettråvaror och fettvaror m. m. bemyndiga

nämnden att föreskriva, att vid tillverkningen av margarin och andra födoämnen

med mera väsentlig tillsats av fett skall användas ur inhemska oljeväxtfröer

framvunna fettämnen. Föreskrift angående tvångsblandning har

emellertid ännu icke befunnits erforderlig. Den under hösten 1953 träffade

uppgörelsen mellan margarinfabrikerna inbördes om inblandning i hushållsmargarin

av 35 procent olja utvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö äger alltjämt

bestånd och har i nuvarande läge ansetts till fyllest.

Vad beträffar oljelin lämnar staten även för 1955 års skörd, oberoende av

avsättningsförhållandena, en fullständig prisgaranti. Odlarpriset uppgår till

67 öre/kg frö av normalkvalitet, innebärande i förhållande till 1954 års skörd

en höjning av priset med 2 öre/kg.

Importen av fettråvaror och fettvaror har för tiden intill den 1 februari

1956 varit underkastad bestämmelserna i nyssnämnda förordning 1953: 395

och kungörelsen den 12 augusti 1953 (nr 578) med tillämpningsföreskrifter

till nämnda förordning ävensom vissa av jordbruksnämnden med stöd av

nämnda kungörelse utfärdade föreskrifter (cirkulär 1954:70 och 87).

Fr. o. m. den 1 februari 1956 har förordningen ersatts med ny förordning

i ämnet av den 30 decemher 1955 (nr 718). Kungörelsen 1953:578 gäller

fortfarande. I anslutning till den nya förordningen har jordbruksnämnden

beslutat vissa mindre ändringar av dittills gällande bestämmelser. De sålunda

beslutade bestämmelserna innebär i huvudsak, att beräkningen av

återbäring och regleringsbidrag i vissa fall ändrats, atl rätten till regleringsbidrag

för inhemskt slakterifett utvidgats, att tidpunkterna för ansökning

om återbäring och regleringsbidrag ändrats ävensom att skyldigheten att

lämna uppgifter för kontroll utsträckts. Samtliga bestämmelser om fcltvaruregleringen

har sammanfattats i cirkulär 1956: 7. hetlvaruimporten hai

i princip varit centraliserad till Svensk fettimport, ekonomisk förening. De

utländska fettvarorna samt fettvaror, tillverkade av utländska råvaror, är

sedan den 1 september 1953, då gällande tettvarureglcring började tilläm
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

pas, beiagda med en efter vissa regler föränderlig regleringsavgift, vilken

hittills varierat mellan 1,27 kr/kg och 1,69 kr/kg fett, olja eller fettsyra. I

medeltal har den utgjort 1,51 kr/kg. Avgiften utgick den 29 februari 1956

med 1,64 kr/kg (cirkulär 1956: 8).

I fråga om sådana importerade fettvaror, som inom vissa särskilt angivna

kategorier av rörelser använts till icke matnyttigt ändamål eller som ålerutforts,

har i viss utsträckning lämnats s. k. regleringsbidrag. Bidrag har härvid

i vissa fall utgått med 95 och i andra fall med 100 procent av den regleringsavgift,

som belöpt på varan i fråga.

För de inhemska oljeväxtprodukterna har det clearingprissystem bibehållits,

för vilket redogörelse lämnats i motsvarande översikt i‘propositionen

1954: 180. När inhemska oljor och fetter kommit till användning för annat

än matnyttigt ändamål eller exporterats, har möjlighet alltjämt förefunnits

att erhålla regleringsbidrag enligt samma grunder som nyss har angivits

beträffande importerade fettvaror.

I fråga om inom landet framvunnet slakterifett har också, liksom tidigare,

regleringsbidrag kunnat erhållas, då fettet kommit till användning för annat

än matnyttigt ändamål eller ingått i exportvara. T. o. in. utgången av

januari 1956 har dock gällt den begränsningen, att regleringsbidrag icke har

utgått för sådant inhemskt slakterifett, som för tillverkningen inköpts till

pris understigande viss av jordbruksnämnden fastställd prisgräns. Efter

sistnämnda tidpunkt har den ändringen vidtagits, att bidrag erhålles även

för sådant inhemskt slakterifett, som inköpts till pris understigande prisgränsen.

I detta fall beräknas bidraget efter en enligt särskilda regler fastställd

procent av inköpspriset.

Potatis. Enligt Kungl. Maj :ts förordning den 30 juni 1943 (nr 454) om

tillverkning av potatismjöl må tillverkning av potatisstärkelse annorledes

an till förbrukning i eget hushåll icke äga rum utan tillstånd av jordbruksnämnden

(tidigare statens livsmedelskommission), som äger föreskriva de

villkor, under vilka tillstånd må tillgodonjutas. Jordbruksnämnden har vidare

att meddela de ytterligare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning

av förordningen. Med stöd härav har jordbruksnämnden, liksom tidigare,

for tillverkningsåret 1955/56 träffat ett — av Kungl. Maj :t den 30

september 1955 godkänt — avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse.

I avtalet, vars innehåll framgår av nämndens cirkulär 1955:73, har jordbruknamnden,

under förutsättning av statsmakternas godkännande åtagit

sig att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst 86,75 kr/dt ''för vid

tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl med avdrag av viss

kvantitet ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader i avseende

P.å inneliggande lager. Denna del av avtalet gäller under förutsättning av

riksdagens godkännande. 1 likhet med vad som tillämpats alltifrån tillverkningsåret

1950/51 har i avtalet för tillverkningsåret 1955/56 — i syfte att

främja rationaliseringssträvandena inom potatis- och stärkelseindustrien •—

föreskrivits, att av den föreningen tillerkända handelsmarginalen ett belopp,

mots\aiande 1 öre/kg av den under tillverkningsåret på den inhemska marknaden

försålda stärkelsen, skall avsättas till en särskild fond. Medel ur denna

fond disponeras av jordbruksnämnden efter hörande av föreningen.

Under tillverkningsåret 1954, 55 stannade tillverkningen av potatisstärkelse

på grund av bristande tillgång på potatis vid cirka 17 500 ton mot beräknade

22 500 ton. För att kunna tillgodose den inhemska efterfrågan på potatisstärkelse

har stärkelseföreningen verkställt viss import av stärkelse. Då

aven under innevarande tillverkningsår rått brist på potatis för stärkelsetill
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ltiö år 1!)56 7°

verkning, torde årets tillverkning av stärkelse ej bli större än föregående

års eller cirka 17 500 ton. Till utfyllnad av vad som brister for att tillgodose

den inhemska efterfrågan, intill dess potatis av 1956 års skörd kan tagas i

anspråk för stärkelsetillverkning, har stärkelseföreningen traffat avtal om

import av potatisstärkelse. Man torde kunna utgå från att vid tillverkningsårets

utgång den 30 september 1956 eller vid den tidpunkt, då det nya pnsregleringssystemet

för fabrikspotatis beräknas träda i kraft, något overgångslager

av potatisstärkelse ej kommer att föreligga.

Tillverkningen av potatisbrännvin enligt avtal mellan AB Vin & spritcentralen

och Sveriges bränneriidkareförening u. p. a. beräknas innes aiande

tillverkningsår uppgå till cirka 25 milj. liter råbrännvin av normalstyrka

vid de till bränneriidkareföreningen anslutna potatisbrannerierna. Denna

kvantitet är avsevärt lägre än vad bolaget varit berett att inköpa, därest det

hade funnits tillgång till potatis för ytterligare bränning.

För tillverkningen av såväl potatisstärkelse som potatisbrannvin under

tillverkningsåret i955/56 gäller vidare enligt ett av jordbruksnämnden, med

stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 25 mars 1955 angående prissättningen pa

jordbruksprodukter under samma regleringsår, utfärdat cirkulär (1955: 24),

att viss del av fastställda priser för potatisstärkelse och potatisbrannvin

skall inbetalas till en särskild clearingkassa.

Socker Då sockerregleringen detta år liksom tidigare behandlas i särskild

proposition, hänvisas beträffande vidtagna regleringsåtgärder på detta

område till ifrågavarande proposition.

Mjölk- och mejeriprodukter. Den redogörelse, som i propositionen 1947.

280 lämnades beträffande förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående

mjölkavgift samt beträffande denna författnings tillämpning, ager a 11 tj am t

giltighet. Sådan avgift uttages jämlikt kungörelsen den 25 november 1955

(nr 626) under tiden den 1 december 1955—den 31 augusti 1956 for mjölk

och grädde, som från producenter inom vissa områden i Skåne levereras till

mejeri. Avgiften utgör inom en del av dessa områden 2 öre och inom andra

1 öre/kg levererad mjölk samt, vid leverans av grädde, per kg mjölk, som

beräknas ha åtgått för gräddens beredande.

Medel, som inflyter genom upptagande av mjölkavgitt, skall enligt de narmare

bestämmelser, Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

jordbruksnämnden utfärdar användas för utbetalning av differentierade

mjölkbidrag inom områden, där allvarlig skada på skörden uppstått till

följd av de otjänliga väderleksförhållandena sommaren 1955. Kungl. Maj:t

bär genom beslut den 17 februari 1956 bemyndigat nämnden att av omformälda

medel utbetala nyssnämnda bidrag inom vissa angivna områden i enlighet

med de närmare bestämmelser, nämnden meddelar. Med stöd härav

har nämnden beslutat, att vid leverans av mjölk och grädde till mejeri från

producent inom sagda områden skall under tiden den 1 decembei 1955—

den 31 augusti 1956 utgå differentierade mjölkbidrag. Bidraget utgår för

varje kg levererad mjölk och, vid leverans av grädde, för varje kg mjölk,

som beräknas ha åtgått för gräddens beredande, med 3 öre för tiden den 1

december 1955—den 29 februari 1956 och 2,5 öre för mars 1956. Mjolkbidragen

för tiden den 1 april—den 31 augusti 1956 kommer senaie att bestämmas

av jordbruksnämnden (cirkulär 1956: 14).

Prodiicenibidraq till vissa innehavare av mindre jordbruk bar fr. o. in.

den 1 januari 1953 utgått jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 12 december

1952 (nr 787) om producentbidrag. Den i propositionen 1953:224

opaginerad Kontrollera mot PDF

8° Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

iämnade redogörelsen för bestämmelserna om producentbidrag äger alltjämt

giltighet.

MjoIkpristillägg till mejeri utgår enligt oförändrade grunder. En redogörelse

härför har lämnats i propositionen 1950: 245. Det allmänna mjölkprislillägget,

vilket lämnas lika över hela landet med visst belopp per kg mjölktett

i den vid mejeri från producent invägda mjölken och grädden, har sedan

den 1 september 1953 utgått med 74,4 öre/kg mjölkfett. Extra mjölkpristillägg

utgår liksom tidigare i Norrland samt vissa delar av Svea- och

Götaland. Beloppet varierar sedan den 1 mars 1952 mellan 180 öre/kg (Norrbottens

län och Västerbottens läns lappmark samt vissa delar av Jämtlands

och Västernorrlands län) och 30 öre/kg mjölkfett (Gästrikland samt vissa

delar av Kopparbergs, Uppsala, Västmanlands, Värmlands, Örebro och Älvsborgs

län).

För mjölk och till mjölk omräknad grädde, som under tiden den 1 september

1955—den 31 augusti 1956 av mjölkproducent levereras till mejeri,

berättigat till statligt mjölkpristillägg, utgår s. k. leveranstillägg med 3 öre/

kg för varje mjölkproducents mejerileverans upp till 10 000 kg per år. För

leveranser mellan 10 000 och 25 000 kg utgår leveranstillägg med ett belopp

av 300 kr. För leveranser över 25 000"kg för år minskas sistnämnda

tillägg med 6 öre/kg för överskjutande kvantitet, så att tillägget vid en årsleverans

av 30 000 kg helt upphör. Leveranstillägg, som understiger 30 kr

per år, utbetalas icke.

I anslutning till riksdagens beslut i fråga om kompensation för 1955 års

skördeskador har Kungl. Maj:t enligt beslut den 30 december 1955 ställt

vissa belopp till jordbruksnämndens förfogande för utbetalning av extra leveranstillägg

till mjölkleverantörer inom vissa av Kungl. Maj :t angivna områden.

Enligt jordbruksnämndens i cirkulär 1956: 10 med stöd av Kungl.

Maj:ts bemyndigande utfärdade bestämmelser utgår extra leveranstillägg

till den, som den 1 september 1955 innehaft brukningsdel inom vissa i cirkuläret

angivna områden med samma belopp, som totalt har utgått i ordinarie

leveranstillägg för mejerileveranser från brukningsdelen under regleringsåret

1954/55. Till den, som sistnämnda dag innehaft brukningsdel inom

de i cirkuläret icke upptagna delarna av Västerbottens län, utbetalas leveranstillägg

med hälften av det belopp, som totalt har utgått i ordinarie leveranstillägg

för mejerileveranser från brukningsdelen under regleringsåret

1954/55. (Vissa undantag från regeln om vem som skall erhålla det extra

tillägget förutsättes för de fall då brukningsdelar har bytt innehavare.)

Med stöd av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å

mjölk, grädde och ost (ändr. 1948:428, 1952:364 och 1953:377, förlängd

1950: 474) samt Kungl. Maj:ts bemyndiganden, senast den 5 juni 1953, har

jordbruksnämnden lörordnat om uttagande av utjämningsavgift för mjölk,

grädde och ost. (Redogörelse för syftet med och innebörden av förordningen

har lämnats i propositionerna 1948:275 och 1948:212.) Avgift uttages

lör mjölk och grädde, som för annat ändamål än framställning av torroch

kondensmjölk levereras från mejeri till annan än mejeri eller av mejeri

användes för tillverkning av andra varor än smör, grädde, ost, torrmjölk eller

kondensmjölk. För mjölk infördes avgift fr. o. in. den 1 april 1955 med

1,5 öre/kg. Fr. o. in. den 1 september 1955 höjdes denna avgift till 3 öre/kg.

br. o. in. den 14 november 1955 utgår avgiften för mjölk med en fetthalt

understigande 3,5 procent med 5 öre/kg och för mjölk med en fetthalt av

lägst 3,5 procent med 4,75 öre/kg. Utjämningsavgifterna för grädde höjdes

lr. o. m. den 1 april 1955 från 32 till 50 öre/kg för tunn och från 43 till

90 ore/kg för tjock grädde. Fr. o. m. den 1 maj 1955 höjdes dessa avgifter

till 60 respektive 110 öre/kg. Avgiften för tjock grädde höjdes fr. o. in. den

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

1 september 1955 med ytterligare 10 öre till 120 öre/kg. De nu gällande avgifterna,

53 öre/kg för tunn och 93 öre/kg för tjock grädde, har uttagits

fr. o. m. den 14 november 1955. För steriliserad grädde uttages fortfarande

ingen statlig utjämningsavgift.

Fr. o. in. den 1 juli 1953 har utjämningsavgift (tillverkningsavgift och

försäljningsavgift) utgått för all svensk ost (med undantag av margarinost

och mesost), som "tillverkas vid mejeri respektive från mejeri försäljes

till annan än mejeri. De avgifter, som uttagits fr. o. in. år 1955, framgår av

följande sammanställning.

1 jan.—15 maj 1955

16 maj—30 aug. »

1 sept.—9 nov. »

10 nov.—

Tillverknings
avgift
50

öre/kg

50 »

50 »

25 »

Försäljnings
avgift
20

öre/kg

35 »

45 »

55 »

För vara, som exporteras, uttages icke någon av dessa avgifter. Avgiftsmedlen,

vilka inflyter till Svenska mejeriernas riksförening, användes jämlikt

förordningen 1947:378 för utbetalning av utjämningsbidrag för mjölk

och mejeriprodukter, däribland utbetalning av bidrag till täckande av exportförluster

på smör. Rörande den närmare användningen av avgiftsmedlen

beslutar jordbruksnämnden efter samråd med riksföreningen. Viss del

av dessa medel användes på förslag av riksföreningen för utbetalning till

de osttillverkande mejerierna av ett pristillägg (kvalitetstillägg) för hårdost,

som uppfyller vissa kvalitetsfordringar. Det i bilaga 1 till propositionen

1955: 180 omnämnda kvalitetstillägget om 10 öre/kg kvarstod t. o. m.

den 30 april 1955. För vissa ostsorter av viss angiven ålder, tillverkade under

tiden den 1 maj—den 31 augusti 1955, höjdes tillägget till 15 öre/kg.

För övrig ost var tillägget oförändrat för att under tillverkningsperioden

den 1 september 1955—den 30 april 1956 helt tagas bort. Samtidigt sänktes

tillägget för övrig ost till 10 öre/kg.

Bestämmelserna om mjölkstandardisering (jfr propositionen 1952: 236)

har ändrats genom Kungl. Maj :ts kungörelser 1953: 346 och 1955: 527.

Sistnämnda kungörelse innebär i huvudsak, att de förut gällande föreskrifterna

om en bestämd fetthalt i mjölk av 3 procent och om en tillåten avvikelse

från denna fetthalt av högst 0,1 procent ersatts med en bestämmelse,

att mjölk skall vid mejeri standardiseras till en enhetlig fetthalt, ej understigande

3 procent. Innehavare av mejeri, som ämnar verkställa standardisering

av mjölk till en fetthalt överstigande 3 procent, skall inge skriftlig

anmälan därom till lantbruksstyrelsen och till jordbruksnämnden med angivande

av den fetthalt, vartill mjölken skall standardiseras.

Normalpriserna på konsumtionsmjölk, skum- och kärnmjölk, grädde och

smör slopades fr. o. in. den 1 oktober 1954 och har därefter icke återinförts.

I fråga om konsumtionsmjölk har för regleringsåret 1955/56 mellan jordbruksnämnden

och Svenska mejeriernas riksförening träffats en prisöverenskommelse,

motsvarande den som gällde under regleringsåret 1954/55.

Överenskommelsen innebär bl. a., att mejeri, som saluför mjölk, standardiserad

till annan fetthalt än 3 respektive 3,5 procent, icke må tillämpa högre

pris för mjölk med fetthalt understigande 3,5 procent än det, som gäller

för 3-procentig mjölk, samt för mjölk med en fetthalt av 3,5 procent och

däröver icke må tillämpa högre pris än det, som gäller för 3,5-procentig

mjölk. Mejeri, som äger saluföra ostandardiserad mjölk (med en fetthalt cj

opaginerad Kontrollera mot PDF

10° Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

understigande 3 procent), får ej uttaga högre pris än det för 3-proeentig

mjölk gällande.

Fr. o. m. den 16 maj 1955 har införts normalpriser vid försäljning till

konsument av sveciaost 45-f- med ålder av intill 10 månader. För övrig ost

är prissättningen fri (cirkulär 1955: 75).

De i bilaga 1 till propositionen 1955: 180 omnämnda avgifterna på r u nmärkt

mejerismör med 5 öre/kg och på icke r un märkt mejeri

smör med 30 öre/kg uttages alltjämt från de smörtillverkande mejerierna.

Den i propositionen 1954: 180 lämnade redogörelsen för bestämmelserna

angående begagnandet av det inregistrerade varumärket för smör, ost och

mesvara, runmärket, äger alltjämt giltighet med de ändringar, som

har intagits i nämndens cirkulär 1955: 25.

Ägg. De bestämmelser angående märkning och kontroll av lagrade och

konserverade ägg, som har angivits i propositionen 1945:303, gäller alltjämt.

Reglemente för Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och

ägg återfinnes i nämndens cirkulär 1953:9. Lantbruksstyrelsens bestämmelser

om äggkontrollen, utförseln av hönsägg samt begagnandet av runmärket

på ägg äger fortfarande giltighet (cirkulär 1952: 63).

Export och import av ägg har på samma allmänna villkor, för vilka har

redogjorts i propositionen 1952: 236, med ensamrätt ombesörjts av Sveriges

export- och importförening för ägg, förening u. p. a., och dess medlemmar.

För regleringsåret 1955/56 har jordbruksnämnden meddelat vissa föreskrifter

för föreningens verksamhet, vilka ansluter sig till de allmänna direktiv,

som Kungl. Maj :t och riksdagen har lämnat för äggregleringen under detta

regleringsår.

Köttvaror. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1951

överlät jordbruksnämnden fr. o. m. den 8 december 1952 till Svensk kötthandel,

förening u. p. a., på vissa villkor ensamrätten till export och import

av slaktdjur och av de viktigaste köttvarorna. De allmänna bestämmelser,

som gäller för föreningens verksamhet, framgår av jordbruksnämndens

cirkulär 1952: 114 och 1953: 4. Jordbruksnämnden har vidare för verksamheten

meddelat vissa närmare föreskrifter, vilka ansluter sig till de direktiv,

som Kungl. Maj:t och riksdagen lämnat för köttvaruregleringen under

regleringsåret 1955/56.

Normalprissättningen i fråga om hela, halva och fjärdedels kroppar av

nötkreatur, häst och svin slopades den 1 september 1954. Det åligger föreningen

Svensk kötthandel att importera kött och fläsk till sådana kvantiteter,

att det vägda medeltalet av priserna för allt inom landet marknadsfört

kött och fläsk i möjligaste mån överensstämmer med det av riksdagen

godkända genomsnittspriset.

De regler för klassificering av kött och fläsk, som utfärdades våren 1952,

gäller i huvudsak fortfarande. Tre ändringar har företagits, nämligen den 1

februari 1953 och den 28 juni 1954 beträffande kvalitetsklasserna för fläsk

samt den 9 januari 1956 beträffande fettansättning hos olika köttslag (cirkulär

1952:32, 1953:7, 1954:33 och 1955:85).

Jämlikt Kungl. Maj :ts förordning den 5 juni 1953 (nr 376) och kungörelsen

den 2 oktober 1953 (nr 609) om upptagande av slaktdjursavgift föreskrev

jordbruksnämnden, att sådan avgift skulle upptagas för fläsk, som

efter den 11 oktober 1953 godkändes vid besiktning. Avgiften fastställdes

till 5 kr för hel svinkropp, som i slaktat tillstånd vägde 15 kg eller däröver,

samt 2,50 kr för halv kropp, som vägde 7,5 kg eller däröver. Dessa avgifter

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

11

reducerades fr. o. in. den 11 oktober 1954 till 2 kr respektive 1 kr och slopades

den 1 juni 1955. Med stöd av Kungl. Maj:ts förordning den 3 juni 1955

(nr 284) och kungörelse den 25 augusti 1955 (nr 518) har nämnden förordnat

om slaktdjursavgift för storboskap, som efter den 4 september 1955

godkänts vid besiktning, med 12 kr för hel kropp, vägande 150 kg eller däröver

i slaktat tillstånd, samt 6 kr för halv kropp, vägande 75 kg eller däröver.

Fr. o. m. den 3 oktober 1955 har avgift upptagits även för sådan hel

kropp av storboskap, som i slaktat tillstånd väger under 150 kg, och för sådan

halv kropp, som väger under 75 kg. Avgiften utgjorde i dessa fall till en början

6 respektive 3 kr. Fr. o. in. den 1 mars 1956 uttages 15 kr för hel kropp av

nötkreatur, vägande 150 kg eller mera, och 7,50 kr för halv kropp, vägande

75 kg eller mera. För nötkreatur, vägande under 150 kg men lägst 30 kg är

avgiften för hel kropp 8 kr och för halv kropp, vägande under 75 kg men

lägst 15 kg, 4 kr. För hel kropp av svin, som godkänts vid besiktning efter

den 20 november 1955 uttages återigen slaktdjursavgift. Denna avgift var

till en början för hel kropp 7 kr och för halv kropp 3,50 kr. Fr. o. m. den

1 mars 1956 ändrades dessa avgifter till 8 respektive 4 kr. De nedre viktgränserna

är för svin 15 kg för hel och 7,5 kg för halv kropp. Fr. o. m. den

6 februari 1956 uttages också slaktdjursavgifter för häst och kalv. Häst

var ursprungligen belagd med en avgift av 12 kr för hel kropp och 6 kr

för halv kropp. För kalv var motsvarande avgifter 3 kr och 1,50 kr. Även för

häst och kalv ändrades avgifterna den 1 mars 1956. Avgiften för hel kropp

av häst är numera 15 kr och för halv kropp 7,50 kr. Gällande avgift för hel

kropp av kalv (vägande under 30 kg) är 5 kr och för halv kropp av kalv

(vägande under 15 kg) är avgiften 2,50 kr.

Ull. De bestämmelser om statsbidrag till ullproduktionen, för vilka redogörelse

lämnades i propositionen 1949: 212, äger alltjämt giltighet med de

ändringar, som har angivits i bilaga 1 till propositionen 1953:224 (cirkulär

1952: 82).

Införselavgifter. För de allmänna bestämmelserna har redogörelse lämnats

i propositionen 1952: 236. En sammanställning av dessa bestämmelser

har senast återgivits i jordbruksnämndens cirkulär 1954: 22, i vilket tillika

har intagits en förteckning över storleken av de avgiftsbelopp, som utgick

för olika varor den 15 april 1954. Ändringar därefter till den 7 februari 1955

framgår av en ny förteckning i cirkulär 1955: 11. Senare ändringar och tilllägg

för tiden fram t. o. in. februari 1956 har införts i följande förteckning,

som utvisar avgiftsbeloppen den 1 mars 1956 och även innehåller uppgifter

om de kungörelser, vari Kungl. Maj:t lämnat jordbruksnämnden bemyndigande

att uttaga avgift på olika varor, samt om de högsta belopp bemyndigandena

avser.

Utförselavgifter. Enligt förordningen den 6 juni 1952 (nr 365) angående

reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.

må de varor, som upptages i en vid förordningen fogad bilaga, i regel icke

utföras ur riket utan särskilt tillstånd. Utförseltillstånd beviljas, såvitt ej

Kungl. Maj:t annat föreskriver, av jordbruksnämnden. Enligt förordningen

skall vidare, i den mån Kungl. Maj:t i prisreglerande syfte så föreskriver,

vid utförsel av något av ifrågavarande varuslag erläggas utförselavgift. Avgiftens

storlek bestämmes av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av jordbruksnämnden.

Kungl. Maj:t förordnade i kungörelse den 16 augusti 1954 (nr 589) att,

i den mån jordbruksnämnden eller efter nämndens bemyndigande Sveriges

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Förteckning över varuslag, för vilka Kungl. Majst enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 379)

angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.

bemyndigat statens jordbruksnämnd att fastställa införselavgift, m. m.

Varuslag

Kungl. Maj:ts

bemyndigande

Jordbruksnämndens

föreskrift

medd. enl.

kungörelse

(årtal o.

nr)

avser

högsta

avg. om

(kr/100

kg)

medd.

enl

cirku- lär (nr

o. årtal)

datum,

från vilket

avgiften

gällt

avser

avgift

om

(kr/100

kg)

Kött av tamfågel:......................

1954:346

75:-

kött av gås ..........................

79/1954

28/10

1954

75

—

72/1955

24/10

1955

50

—

kött av kalkon........................

73/1954

22/10

1954

0

kött av anka ........................

71/1955

6/10

1955

50

—

Salt hästkött ..........................

1951: 48

150: —

3/1953

19/1

1953

70

—

Ätbara, i tulltaxan ej särsk. nämnda delar

av får, häst, nötkreatur och svin:......

1952:584

150: —

lever av häst och nötkreatur..........

79/1952

15/9

1952

70

—

11/1956

13/2

1956

90

—

lever av svin ........................

3/1955

10/1

1955

70

—

11/1956

13/2

1956

90

tunga av häst, nötkreatur och svin----

79/1952

15/9

1952

50

—

11/1956

13/2

1956

90

Ost:....................................

1952: 29

100: —

dessertost............................

33/1953

15/5

1953

40

—

32/1955

16/5

1955

50

—

61/1955

1/9

1955

60

—

hård löpeost..........................

38/1953

8/6

1953

80

—

32/1955

16/5

1955

90

—

61/1955

1/9

1955

100

Manioka- och arrowrot..................

1953:648

35: —

66/1953

9/11

1953

35

—

Matpotatis ............................

1954: 34

5: —

10/1955

4/2

1955

5

—

1955:143

9:-

26/1955

25/4

1955

9

—

31/1955

16/5

1955

5

—

39/1955

6/6

1955

0

62/1955

10/9

1965

5

—

13/1956

20/2

1956

2

—

Utsädespotatis..........................

1954:34

8:-

11/1954

8/3

1954

8

—

Spannmål, omalen, med undantag av dels

ris, oskalat eller blott befriat från ytter-

skalet, dels råg och vete, dels ärter och

bönor, ej tjänliga till människoföda:....

1953:567

8: —

havre ................................

81/1954

16/11

1954

0

majs ................................

59/1954

6/9

1954

3:50

vicker samt ärtor och bönor, ej tjänliga

till människoföda....................

81/1954

16/11

1954

0

korn..................................

59/1954

6/9

1954

0

Råg....................................

1955:80

10: —

19/1955

1/4

1955

10

—

74/1955

1/11

1955

7

50

2/1956

11/1

1956

5

—

Vete ..................................

1955: 80

14: —

19/1955

1/4

1955

13

—

68/1955

1/10

1955

10

—

Bruna bönor............................

1952: 83

30:-

23/1955

18/4

1955

15: —

Durra (Sorghum)........................

1953:567

8:-

81/1954

16/11

1954

0

Hirs med undantag av hirskolvar........

1953: 567

8: —

48/1953

5/8

1953

8

—

Mjöl av spannmål, med undantag av råg-

mjöl, vetemjöl och rismjöl; ävensom mjöl

av andra vegetabilier än spannmål:----

1953: 567

8: —

mjöl av hirs..........................

48/1953

5/8

1953

2

—

mjöl av korn och durra (sorghum) ....

48/1953

5/8

1953

2

—

59/1955

5/9

1955

0

Kli med undantag av mandelkli ........

1953:567

8: —

84/1954

27/11

1954

0

Rågmjöl................................

1955: 247

20: —

37/1955

13/6

1955

20: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

13

Varuslag

Kungl. Maj:ts

Jordbruksnämndens

bemyndigande

föreskrift

medd. enl.

avser

medd.

datum,

avser

kungörelse

högsta

enl.

från vilket

avgift

(årtal o.

avg. om

cirku-

avgiften

om

nr)

(kr/100

lär (nr

gällt

(kr/100

kg)

o. årtal)

kg)

1955:247

25:-

37/1955

13/6 1955

25: —

Potatismjöl och annan stärkelse: ........

1953: 29

15: —

15: —

annan vara än paketerad majsena.....

16/1953

2/3 1953

Gryn tillverkad av stärkelse ............

Druv- och stärkelsesocker samt stärkelse-

16/1953

2/3 1953

2/3 1953

15: —

16/1953

15: —

Dextrin och stärkelse^, ister; ävensom ap- preturmedel, innehållande dextrin, stär- kelse, glykos, växtslem o. dyl.........

Anm. Avgift åvilar icke majsstärkelse,

som användes uteslutande som gjutpuder

inom choklad- och konfektyrindustrien eller

risstärkelse, som användes vid tvättinrätt- ning. Från avgift är även undantagna till

stat.nr 620 hänförliga specialpreparat, som

användes inom den grafiska industrien,

vetestärkelse, som försäljes till apotek för

medicinskt bruk samt vara, som ej inne- håller mer än 5 procent stärkelse eller druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap, dextrin,

stärkelseklister, glykos, växtslem eller dylikt

ämne. Avgift utgår ej heller för kärnbinde- medel, som är avsett för gjuteriändamål

och ej innehåller mer än 60 procent stär- kelse el. dyl. ämnen.

1953:29

20:-

20:-

16/1953

2/3 1953

Charkuterivaror samt kött- och fläskkon-

1953:11

150:-

15/1953

18/2 1953

25: —

Anm. Avgift åvilar icke corned beef,

corned mutton, ravioli, risotto, tomatsås

med kött samt surkål med korv och fläsk

(cirk. 28/1953).

Sirap ..................................

1955:382

25:-

43/1955

1/7 1955

20:-

1953:567

8: —

59/1954

59/1955

6/9 1954

5/9 1955

3:50

2:50

79/1955

19/12 1955

0

Fodermedel med undantag av dels krea-

tursfoder av animaliskt avfall, dels s. k.

benprecipitat och annat dikalciumfosfat:

oljekakor:

1953:567

8: —

5/8 1953

raps-, rov-, rybs- och senapsfrökakor..

48/1953

8:-

andra slag..........................

50/1954

1/8 1954

0

glutenfoder och melassfoder............

mjöl av krossade oljekakor eller av ex-

81/1954

16/11 1954

0

traktionsåterstoder av oljehaltiga frön

eller frukter, även med inblandning av

animaliska ämnen:

raps-, rybs- och senapsmjöl samt olje-

48/1953

5/8 1953

kraftfoderblandningar..............

8: —

andra slag..........................

sockersnitsel, torkad betmassa (melasse-

50/1954

1/8 1954

0

rad och omelasserad)................

59/1954

6/9 1954

3:50

59/1955

5/9 1955

2:50

maltgroddar ..........................

59/1951

6/9 1954

3:50

59/1955

5/9 1955

0

foderblandningar, ej hänförliga till annat

nummer, med undantag av mineralfo- derblandningar; ävensom nudlar ....

48/1953

5/8 1953

8: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

14° Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

export- och importförening för ägg, förening u. p. a., så bestämmer, avgift

skall erläggas vid utförsel av färska, kylhuslagrade eller konserverade hönsägg

i skal. Efter bemyndiganden av jordbruksnämnden, senast i skrivelse

den 6 februari 1956, har föreningen vid de tillfällen, då marknadsläget föranlett

därtill, uttagit utförselavgift för denna vara.

Kungl. Maj:t har vidare i kungörelser den 29 oktober 1954 (nr 632) och

den 26 november 1954 (nr 665) förordnat, att vid utförsel från riket av korn

och havre m. m. skall, i den mån jordbruksnämnden så bestämmer, utförselavgift

erläggas. Nämnden äger bestämma avgiftens belopp, dock högst till

5 öre/kg. Fr. o. m. den 7 februari 1955 och alltjämt utgår avgift med oförändrat

belopp för havre, korn, havremjöl och kornmjöl, nämligen med 3

öre/kg av varans nettovikt samt för blandningar, vari någon av dessa varor

ingår, med 3 öre/kg av den myckenhet avgiftsbelagd vara, som ingår i

blandningen (cirkulär 1955:5).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

15°

Bilaga 2

PM

angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område

Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av

en rad goda skördeår, vilka i förstone ingav vissa farhågor ur avsättningssynpunkt

men som sedermera visade sig medge en värdefull reserv av såväl

brödspannmål som vissa fodermedel. Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende

gynnsamma period kan skördeutfallet under krigsåren 1940

och 1941 karakteriseras med ordet missväxt. De felslagna skördarna de båda

nämnda åren hade som följd en kraftig nedskärning av landets husdj ursstam.

Under de därpå följande krigsåren hämmades jordbrukets utveckling

av de begränsade möjligheterna att importera förnödenheter, maskiner och

flytande bränsle samt av knapphet på arbetskraft.

Efterkrigstiden fram t. o. m. 1950/51 innebar, om man bortser från torråret

1947, en snabb återhämtning för det svenska jordbruket, vilket bl. a.

kom till synes däri, att den tidigare till följd av svaga skördar och låg fodermedelsimport

starkt reducerade animalieproduktionen så småningom kunde

utökas rätt väsentligt.

Sedan början av 1950-talet har däremot totalproduktionen vid normala

väderleksbetingelser legat på en praktiskt taget oförändrad nivå. Detta framgår

närmare av följande tablå, som visar dels den av kalkylsakkunniga beräknade

produktionen vid normala väderleksbetingelser, dels de faktiska

volymförändringarna sedan 1950/51 (volym exklusive förändringar i kreaturskapitalet;

1950/51 = 100).

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

Enligt normkalkylerna förväntad

förändring ........ 100 102 98 100 107 101

Faktisk volymförändring .. 100 98 100 100 99 93

Som synes räknade kalkylsakkunniga våren 1955 för innevarande regleringsår

med en produktion, som låg endast 1 procent högre än vad de sakkunniga

ansåg vara normalt för fem år sedan. Den faktiska volymutvecklingen

ger heller icke anledning att förmoda annat än att den tidigare starka

produktionsstegringen f. n. har så gott som helt upphört.

Stagnationen i produktionen är anmärkningsvärd med hänsyn till att arbetet

på växtförädlingens område har gått sin gilla gång och att användningen

av handelsgödsel och bekämpningsmedel mot växtsjukdomar och ogräs

ökat starkare än någonsin. Förbättringen av djurmaterialet och foderstaterna

har icke heller varit av mindre betydelse än tidigare.

Den ogynnsamma produktionsutvecklingen torde, åtminstone i viss utsträckning,

bero på den hastiga avtappning av arbetskraft från jordbruket,

som ägt rum under senare år. Den delvis därav föranledda snabba mekaniseringen

och det höjda löneläget för lejd arbetskraft har av allt att döma

medfört en produktionshämmande effekt.

Avbrottet i produktionsökningen under den hittills gångna delen av 1950- talet har bidragit till att sänka den genomsnittliga ökningen i produktionen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

på längre sikt. Den totala volymen av jordbrukets slutprodukter har sålunda

ökat med endast 17 procent jämfört med genomsnittet för 1930-talet eller

med mindre än 1 procent per år. Detta innebär en betydligt svagare ökningstakt

än under mellankrigsperioden (2,5 procent per år), ökningen under de

senaste decennierna har även varit svagare än man tidigare kunnat registrera

för en längre period. På lång sikt — sedan 1880-talet — har ökningen sålunda

utgjort cirka 1,5 procent per år.

Vid en bedömning av försörj ningsläget och dess förändringar bör man

vidare hålla i minnet, att Sveriges folkmängd nu är cirka 18 procent större

än på 1930-talet. ökningen i produktionsvolymen har alltså icke fullt hållit

samma takt som folkökningen under de senaste decennierna.

De tabeller, till vilka hänvisning sker i det följande, finnes intagna i särskild

tabellbilaga.1

Brödsädsskörden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de fr. o. m. 1938

skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning, som inhämtats

ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för 1955 är preliminära.

Under 5-årsperioden 1938—1942 höll sig brödsädsarealen, som framgår av

tablån, relativt konstant omkring 500 000 hektar. Fr. o. m. 1943 inträffade

en nedgång, som nådde botten 1947, då arealen brödsäd var ungefär 20 procent

lägre än under perioden 1938—1942. Under åren 1948—1952 var arealen

i genomsnitt cirka 10 procent högre än 1947.

År 1953 ökade brödsädsarealen avsevärt och ökningen fortsatte under 1954.

Sistnämnda års areal var den högsta, som förekommit under den i tablån

redovisade perioden. För 1955 redovisas däremot en av de minsta arealerna

under samma tid.

Vad beträffar utvecklingen för de olika brödsädsslagen framgår det av

tablån att arealerna höstvete och råg, som sedan krigsåren fram t. o. m. 1951

visat en tendens att minska, åter ökade under perioden 1952—1954. Vårvetearealen,

som sedan lång tid tillbaka befunnit sig i ökning, visade 1955 —

liksom höstvete- och rågarealerna — en kraftig nedgång.

År

Areal i hektar

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 ...........

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ...........

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ...........

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941 ...........

177 039

109 371

286 410

198 477

8171

206 648

493058

1942 ...........

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ...........

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ...........

190 296

83137

273 433

195 383

6 006

201 389

474 822

1945 ...........

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459 178

1946 ...........

212 323

90 477

302 800

152 595

4143

156 738

459 538

1947 ...........

140 862

151633

292 495

110 394

4 771

115165

407 660

1948 ...........

172 792

142 859

315 651

155 561

4 279

159 840

475 491

1949 ...........

167 736

139 464

307 200

130 956

3 912

134 868

442 068

1950 ...........

178 219

160 940

339 159

126 697

126 697

465 856

19512 ..........

147 142

176 494

323 636

94 736

94 736

418 372

19522 ..........

159 653

168 309

327 962

122 692

122 692

450 654

19532 ..........

189 252

197 724

386 976

131 899

131 899

518 875

19542 ..........

220 450

211 898

432 348

145 139

3 866

149 005

581 353

1955 ..........

187 713

165 024

352 737

91092

3 420

94 512

447 249

1 Införd sist i propositionen.

2 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Bestämmande för storleken av skördade arealer av höstsådda grödor är,

lörutom såddens omfattning, utvintringen under året. Storleken av den senare

kan direkt anges. Fr. o. m. 1940 har nämligen arealinventeringar företagits

såväl på hösten som påföljande sommar. Vid höstinventeringarna har

uppgifter bl. a. lämnats om de arealer som vid inventeringstillfället besåtts

med höstsäd. Vid sommarinventeringarna har uppgifter erhållits om skördade

arealer av olika växtslag. En jämförelse mellan höstinventering och påföljande

sommarinventering visar alltså i stort sett den omfattning, i vilken

utvintring förekommit. Utvintringens omfattning framgår av följande tablå.

År för skörden

Utvintringen av höstvete

och höstråg i procent av

besådd areal1

Höstvete

Höstråg

1941 ...............

23,4

2,9

1942 ...............

13,9

2,9

1943 ...............

2,8

4,9

1944 ...............

1,6

3,5

1945 ...............

0,3

4,9

1946 ...............

2,5

3,2

1947 ...............

22,2

13,8

1948 ...............

14,2

5,8

1949 ...............

3,4

3,3

1950 ...............

3,2

4,7

1951 ...............

9,6

11,9

19522...............

1953 ...............

8,2

8,1

1954 ...............

6,7

3,8

1955 ...............

3,1

13,3

1 Avser endast Svealand och Götaland.

! Någon tillförlitlig uppgift om utvintringen vintern

1951/52 finnes ej.

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande

utvintring av höstvete, medan höstrågen klarade sig ovanligt bra. Under

1942/43—1945/46 var utvintringen låg. De svåra väderleksförhållandena vintern

1946/47 medförde att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen och

14 procent av höstrågarealen måste plöjas upp och sås om. Utvintringen

1947/48, 1950/51 samt i fråga om höstråg 1954/55 var likaså avsevärd.

En nedgång hösten 1950 i de med vete och råg besådda arealerna följdes

i fråga om höstvete av fortsatt arealminskning under hösten svartroståret

1951. Samtidigt ökade emellertid rågarealen ganska avsevärt, varför den

sammanlagda arealen höstvete och höstråg kom att öka något i jämförelse

med den 1950 höstsådda arealen. Åren 1952 och 1953 ökades de höstsådda

arealerna av vete och råg avsevärt jämfört med föregående år. De på sina

håll mycket ogynnsamma väderleksförhållandena hösten 1954 medförde

emellertid åter en kraftig reducering av dessa arealer. Till en del torde denna

minskning även få ses som en följd av att priserna på vete och råg sänktes.

De 1955 höstsådda vete- och rågarealerna var 41 respektive 18 procent större

än 1954 års.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till uppgifterna

i följande tablå ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för 1955

är preliminära).

2° Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

År

Skörd i kg per hektar

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1938 ...........

2 740

2 010

2 010

1440

1939 ...........

2 780

1860

2 040

1460

1940 ...........

1250

1630

1570

1200

1941 ...........

1070

1290

1370

910

1942 ...........

1780

1580

1820

1120

1943 ...........

2 330

1450

1870

1060

1944 ...........

2180

1480

1780

1100

1945 ...........

2 230

1540

1660

1110

1946 ...........

2 470

1740

1860

1 190

1947 ...........

1250

1470

1 250

940

1948 ...........

2 480

1920

2 040

1140

1949 ...........

2 540

1950

2 080

1210

1950 ...........

2 440

1890

1950

1180

1951 ...........

1690

1260

1810

1130

1952 ...........

2 850

1890

2 290

1130

1953 ...........

2 780

2 330

2 280

1370

1954 ...........

2 640

2 070

2 040

1270

1955 ...........

2 460

1730

1890

1110

För perioderna 1948—1950 och 1952—1954 redovisas förhållandevis höga

hektarskördar. Utbytet per arealenhet låg praktiskt taget undantagslöst högre

än något tidigare år under 1940-talet. De låga veteskördarna 1951 berodde

huvudsakligen på svartrostangreppen detta år. Av de preliminära siffrorna

för 1955 framgår, att hektarskördarna för samtliga brödsädsslag — på

grund av ogynnsamma väderleksförhållanden — blev mindre än under de

närmast föregående åren. De var dock på vissa undantag när ungefär lika

stora som eller större än skördarna under perioden 1940—1947.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatislikens uppgifter

rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1938 (uppgifterna för 1955

är preliminära).

År

Skörd i ton

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941 .........

189 929

141128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

454 452

133 811

588 263

270 326

5 946

276 272

864 535

1946 .........

523 695

157 157

680 852

284 222

4 949

289171

970 023

1947 .........

176 247

222 783

399 030

138 098

4 502

142 600

541 630

1948 .........

427 976

274 361

702 337

317 062

4 878

321 940

1 024 277

1949 .........

426 565

271 829

698 394

271 951

4 725

276 676

975 070

1950 .........

434 610

304 260

738 870

243 670

243 670

982 540

1951* ........

248 670

222 380

471 050

164 460

4380

168 840

639 890

19521 ........

455 010

318 100

773 no

272 100

4 380

276 480

1 040 590

19531 ........

526 120

460 700

986 820

291 900

5 310

297 210

1 284 030

19541 ........

581 990

438 630

1 020 620

296 080

4 910

300 990

1 321 610

1955 ........

462 450

284 940

747 390

172 140

3 810

175 950

923 340

Tidigare publicerade uppgifter korrigerade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

19°

Medan den totala brödsädsskörden 1954 var den största, som redovisats

under perioden 1938—1954 blev 1955 års skörd, med undantag för 1951 års,

den minsta sedan 1947.

Fodermedel. Den inhemska foderskörden redovisas i följande sammanställningar.

Uppgifterna, som hämtats ur den officiella skördestatistiken, är

preliminära för 1955.

År

Areal i hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Vall till

slåtter a

1938 .........

101518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1390569

1939 .........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 375 732

1940 .........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1357 915

1941 .........

99184

629 266

290 627

1019 077

67 695

1 315 882

1942 .........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1320 475

1943 .........

113162

574 834

276 804

964 800

64 566

1329 394

1944 .........

95 950

550 634

277 502

924 086

65 968

1317 675

1945 .........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1342 671

1946 .........

89 556

531 215

277 040

897 811

65 372

1347 826

1947 .........

100 033

529 156

287 610

916 799

60 933

1352 230

1948 .........

87 806

489 648

281 600

859 054

60 807

1318 524

1949 .........

86 084

501 794

309 377

897 255

53 959

1 297 499

1950 .........

93 952

502 334

318 089

914 375

49 718

1 274 610

19511 ........

109 875

481 211

316 383

907 469

43 612

1 237 593

19521 ........

152 503

496 424

320 743

969 670

39 835

1 202 189

1953'' ........

189120

487 109

301 999

978 228

37 339

1 190 019

1954'' ........

166 276

474 359

298 526

939 161

33 279

1185 123

1955 ........

212 970

510 491

301327

1 024 788

30 929

1186 703

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade.

2 Arealen naturlig äng (uppdelad på slåtteräng och annan betesäng) utgjorde enligt jordbruksräkningama

1937, 1944 och 1951 respektive 920 869, 812 485 och 535 095 hektar.

År

Skörd i kg per hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1938 .........

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1290

1939 .........

2 220

1930

2 350

37 680

3 360

1330

1940 .........

1 770

1480

1680

36 860

2 250

980

1941 .........

1590

1230

1450

33 330

1610

910

1942 .........

1970

1550

1900

33 760

3 000

1 100

1943 .........

2 060

1480

1790

35120

2 930

1 130

1944 .........

1840

1310

1 690

29 660

3 770

1270

1945 .........

1810

1390

1670

32 140

3 880

1400

1946 .........

2 040

1470

1 860

32 550

4 000

1380

1947 .........

1760

1280

1500

27 820

2 490

1180

1948 .........

2 200

1620

2 030

34 210

3 260

1200

1949 .........

2 070

1670

2 090

35160

3 670

1290

1950 .........

2 230

1610

2 060

35 350

3 630

1320

1951 .........

2 260

1650

2100

32 820

3 540

1360

1952 .........

2150

1 580

2 no

28 750

3 820

1 250

1953 .........

2 480

1 940

2 370

35 980

4150

1 400

1954 .........

2170

1 820

2 200

29 300

3 990

1510

1955 .........

1990

1240

1820

25 710

2 830

1270

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Fodersädsskörden 1953 var den största, som redovisats sedan förkrigstiden.

Nedgången 1954 och 1955 (sammanlagt 25 procent) berodde dels på

minskade hektarskördar till följd av ogynnsam väderlek, dels — i fråga om

förstnämnda år — på minskad areal. Skörden av foderrotfrukter var 1955

den minsta, som noterats under redovisningsperioden. Nedgången berodde på

fortsatt arealminskning och ovanligt låg hektarskörd. Höskörden var 1955

28 procent lägre än 1954, beroende dels på den ovanligt låga hektaravkastningen,

dels på att den sedan 1947 fortgående minskningen av arealen fortsatte

även 1955.

År

Skörd i ton

Kom

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Höä

1938 .........

240 140

1374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .........

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .........

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941 .........

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .........

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331312

1943 .........

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .........

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

1945 .........

168 750

754 895

462 660

1386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .........

182 770

782 750

515 051

1 480 571

2 127 674

5 715 087

1947 .........

175 967

678 181

432 069

1 286 217

1 695 293

3 644 045

1948 .........

192 885

792 536

572 356

1 557 777

2 080 249

4 583697

1949 .........

177 900

840 216

647 981

1 666 097

1 897 428

5 067 750

1950 .........

209 530

806 980

653 630

1 670140

1 757 610

4 944160

19511 ........

248 320

794 000

664 400

1 706 720

1 431 350

4 563 900

19521 ........

327 880

784 350

676 770

1789 000

1 145 260

4 760 390

1953* ........

469 020

944 990

715 740

2129 750

1 343 460

5134820

19541 ........

360 820

863 330

656 760

1880 910

975 080

4 931 490

1955 ........

423 210

634130

546 990

1604 330

795 270

3 529 230

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade.

* Inklusive hö från slåtteräng.

Den i jordbrukets totalkalkyl beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder

och kli av såväl inhemskt som utländskt ursprung (jfr tabell 5)

redovisas produktionsårsvis i följande tablå.

Produktionsår

Förbrukning i

ton

Oljekraftfoder

KU

1938/39 ..........

241 000

196 000

1939/40 ..........

205 000

203 000

1940/41 ..........

158 000

174 000

1941/42 ..........

125 000

151 000

1942/43 ..........

90 000

126 000

1943/44 ..........

105 000

158 000

1944/45 ..........

179 000

168 000

1945/46 ..........

175 000

199 000

1946/47 ..........

156 000

272 000

1947/48 ..........

183 000

247 000

1948/49 ..........

180 000

261 000

1949/50 ..........

216 300

263 050

1950/51 ..........

195 500

245 400

1951/52 ..........

123 600

224 200

1952/53 ..........

168 000

207 800

1953/54 ..........

170 200

180 000

1954/55 ..........

195 900

200 540

1955/56 (prognos)..

225 000

224 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Den från år till år växlande förbrukningen på oljekraftfoder och kli under

1940-talet beror för flertalet år på fluktuationer i importen. Anledningen

till att förbrukningen av oljekraftfoder minskat under senare år i jämförelse

med förkrigstiden är dels minskningen av kostammen, dels den ökade

användningen av inhemska äggviterika fodermedel. Den kraftiga ökningen

1955/56 är främst en följd av import på grund av den felslagna inhemska

foderskörden. Samma är förhållandet i fråga om kliförbrukningen, som under

en följd av år successivt avtagit — främst på grund av ogynnsamma

prisrelationer — men särskilt under 1955/56 åter stigit. Den föregående tillbakagången

för kli berörde helt importkli och sammanhängde bl. a. med

ökad tillgång på inhemsk fodersäd.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för 1955 visar att såväl hektarskörden som totalskörden detta år var de

lägsta sedan krigsslutet. Den totala potatisarealen har emellertid även visat

en tendens att minska under samma tid.

År

Areal,

hektar

Skörd per

hektar, kg

Skörd,

ton

1938 .............

133 142

13 950

1 857 554

1939 .............

131 967

13 710

1 809 264

1940 .............

134 816

17 020

2 294 417

1941 .............

137 375

15 080

2 071 086

1942 .............

142 096

12 950

1 840 136

1943 .............

147 307

14 740

2171118

1944 .............

138 174

10 340

1434 574

1945 .............

145 252

11420

1 658 874

1946 .............

143 297

13 550

1 941 019

1947 .............

142 292

12 360

1 758 251

1948 .............

147 875

15 390

2 276 511

1949 .............

134 566

12 780

1 719 744

1950 .............

130 492

13 290

1 734 170

1951 .............

1 121 363

13 430

1 1 629 910

1952 .............

1 126 821

13 490

1 1710 820

1953 .............

1 127 099

13 590

1 1 727 280

1954 .............

1 120 390

11870

1 1 429 030

1555 .............

122 519

10 930

1 339 300

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta

statistiska uppgifter. Följande uppskattningar har hämtats ur jordbrukets

totalkalkyl.

1938 39 .......

1947/48 ..........

... 900 000 ton

1939/40 .......

....... 755 000 »

1918/49...........

... 875 000 •

1940/41 .......

....... 810 000 »

1949/50...........

. . . 825 000 »

1941/42

...... 975 000 »

1950/51 1 .........

. . . 750 000 »

1942/43

..... 1 000 000 »

1951/52 1 .........

... 750 000 »>

1943/44 .......

....... 950 000 »

1952/53 1 .........

... 750 000 »

1944/45 .......

....... 900 000 »

1953/54 1 .........

. . . 750 000 •

1915/46 ____

....... 900 000 »

1954/55 1 .........

.. .. 665 000 2 »

1916/47.......

....... 900 000 »

1955/56 (prel.).....

... 665 000 2 »

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade med ledning av socialstyrelsens levnadskostnadsunder8ökning

1952.

2 Den totala konsumtionen 1954/55 och 1955/56 beräknas som under de närmast föregående

åren till 750 000 ton. De i tablån angivna talen avser svensk matpotatis.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Knngl, Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Fram t. o. in. 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning främst

orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter har förbrukningen av matpotatis

åter gått tillbaka. Den ligger enligt socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

per capita räknat nu betydligt under förkrigsnivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis har fr. o. in. konsumtionsåret 1938/39

uppgått till följande kvantiteter.

1938 39........

...... 273 000

ton

1947/48 ..........

.... 169 000

ton

1939/40 ........

...... 267 000

1948/49 ..........

.... 319 000

»

1940 41 ........

...... 255 000

»

1949/50 ..........

.... 198 000

»

1941/42 ........

...... 202 000

t

1950/51 ..........

.. .. 197 000

2>

1942/43 ........

...... 230 000

T>

1951/52 ..........

.... 210 000

»

1943/44 ........

...... 270 000

»

1952/53 ..........

.... 278 000

»

1944/45 ........

...... 60 000

>

1953/54 ..........

.... 260 000

1945/46 ........

....... 177 000

»

1954/55 ..........

.. .. 228 000

»

1946/47 ........

....... 200 000

>

1955/56 (prel.) ....

.... 210 000

»

Sockerbetsodlingen. (Jfr tabell 5.) Följande uppgifter kan meddelas om

areal, hektarskörd och totalskörd av sockerbetor samt råsockertillverkning

fr. o. m. kampanjåret 1938/39.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket,

hektar

Skörderesultat

Tillverkat

råsocker,

ton

Betskörd, inköpt vikt

Sockerhalt,

O/

/o

Hela riket,

ton

Deciton''

per hektar

1938/39 ................

50 760

1 834 081

361

17,58.

292 359

1939/40 ................

50 750

1 902 212

375

17,69

308 411

1940/41 ................

54 439

1 859 635

341

17,82

300 263

1941/42 ................

53 403

1843 680

345

18,07

308 162

1942/43 ................

53 255

1 733 660

325

16,89

263 983

1943/44 ................

50 335

1 868 260

371

17,10

290 907

1944/45 ................

54 979

1 803 350

328

17,04

278 668

1945/46 ................

54 686

1 814 414

332

17,51

294 405

1946/47 ................

54 664

1 777 062

325

17,50

289 130

1947/48 ................

48 203

1 493 143

310

17,80

242 706

1948/49 ................

47 544

1 808 162

380

17,47

291136

1949/50 ................

49 287

1 770 050

359

17,69

290 154

1950/51 ................

54 428

1 978 404

364

16,88

304 101

1951/52 ................

54 080

1 732 241

320

17,99

285 249

1952/53 ................

1 53 850

1 597 092

295

16,36

234 021

1953/54 ................

51168

1 997 002

390

18,06

334 518

1954/55 ................

59 418

1 848 170

311

17,01

288 481

1955/56 (prel.)..........

52 583

1 662 800

316

15,85

235 648

1 Dessutom 296 hektar betor, som på grund av upptagningssvårigheter ej levererades till

sockerbruk.

Den odlade arealen sockerbetor varierade, som framgår av tabellen, under

perioden 1938/39—1946/47 mellan 50 000 och 55 000 hektar. Under perioden

1947/48—1949/50 var den lägre än 50 000 hektar för att kampanjåret

1950/51 (skördeåret 1950) åter öka avsevärt. Efter en nedgång 1953 ökade

arealen 1954 till den högsta, som hittills redovisats. Den minskade emellertid

1955 åter nästan lika mycket eller med 12 procent.

Den ovanligt låga hektarskörden 1947 i förening med den begränsade

betarealen resulterade i den lägsta totalskörden under den i tabellen redovisade

perioden, medan däremot 1953 års skörd var den största, som hittills

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungi. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

redovisats, beroende på den rekordhöga hektarskörden. Även sockerhalten i

1953 års skörd var ovanligt hög. Den totala betskörden 1955 blev ovanligt

liten på grund av låg hektarskörd. Sockerhalten var dessutom avsevärt lägre

än under något annat av de redovisade åren.

Oljeväxtodlingen. Tablåerna i det följande utvisar utvecklingen på oljeväxtodlingens

område.

Oljeväxtarealen ökades, som synes, med undantag för 1945 och 1946, i

snabb takt fram t. o. in. 1951, varefter den under de därnäst följande två

åren minskades med sammanlagt 55 procent. Den starka nedgången i oljeväxtarealen

under dessa år berodde bl. a. på den, i förhållande till priserna

på andra avsalugrödor, sänkta prisnivån på oljeväxtfröer samt på de växtföljdssjukdomar

m. in., som blivit en följd av alltför ensidig oljeväxtodling.

En starkt bidragande orsak till att arealen gick ned under 1953 var de svåra

övervintringsförhållanden, som rådde vintern 1952/53. Sålunda utvintrade

38 procent av den hösten 1952 sådda höstrapsen och 61 procent av höstrybsen.

En ökning av den skördade arealen skedde 1954, vilket bl. a. berodde

på att utvintringen var låg — endast 2 procent för höstraps och 14

procent för höstrybs. Även från 1954 till 1955 ökade arealen något. Under

vintern 1954/55 utvintrade 6 procent av höstrapsarealen och 13 procent av

höstrybsarealen.

Den tidigare konstaterade nedgången i vårraps- och vårrybsarealen fortsatte

även under 1955 men var i fråga om rybsen helt ringa. Den kraftiga

minskningen av oljelinarealen från 1952 till 1955 har sin huvudsakliga förklaring

i att priset på oljelin sänkts avsevärt.

Hektarskördarna av de olika redovisade oljeväxtslagen visar, med undantag

för höstrybs, ingen utpräglad tendens. Variationerna synes i huvudsak

vara betingade av tillfälliga orsaker.

Den totala skörden av oljeväxtfrö ökade fram t. o. in. 1951 avsevärt. Växlingarna

under de därefter följande åren sammanhänger främst med totalarealens

förändringar men vad beträffar förhållandena 1955 även i hög grad

med ovanligt låga hektarskördar. 1

Skördade arealer, hektar

År

Höstraps

Höstrybs

Vårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

Övriga

Summa

1941 .........

931

5119

926

1003

7 979

1942 .........

1377

_

205

13 985

1733

799

18 099

1943 .........

4 844

__

7 065

12 995

2 656

1941

29 501

1944 .........

11 946

_

8 655

7 709

13 258

2 783

44 351

1945 .........

7 230

390

7 962

4 549

15 468

2120

37 719

1946 .........

6 393

429

6 906

5 240

8 729

299

26 996

1947 .........

2 577

409

9 935

13 666

15 964

in

42 662

1948 .........

14 310

1020

23 592

18 019

21669

119

78 729

1949 .........

36 466

3 326

39 391

1417

14 613

46 960

—

142 173

1950 .........

61 400

5 900

51940

7 260

6 700

35 600

—

168 800

1951 .........

89 600

15 350

37 100

12 250

12 600

23 700

1200

191 800

1952 .........

65 600

22100

19 000

3 000

19 000

20 600

_

149 300

1953 .........

35 100

13 600

8 200

2 400

18 300

9 200

—

86 800

1954 .........

61100

17 800

6 000

2 200

9 900

2 900

—

99 900

1955 (prel.) ...

1956 .........

66 500

»53 600

19 700

* 25 900

4 700

2100

8 200

900

—

101100

1 Besådd areal enligt arealinventeringen 1 oktober 1955. Normalt kan förutsättas en utvintring

av cirka 16 procent.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Skörd per hektar av oljeväxtfrö, exklusive utsäde,

18 % vattenhalt, kg

År

Höstraps

Höstrybs

Vårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

1942 .............

1820

1395

1315

1943 .............

2 375

—

1315

_

1145

1944 .............

1490

—

1005

—

915

1040

1945 .............

1430

770

1070

_

870

1210

1946 .............

1725

775

975

_

955

760

1947 .............

1035

805

1305

_

1175

1040

1948 .............

2100

995

1160

_

1140

1190

1949 .............

2 025

1085

1250

835

1060

1230

1950 .............

1800

1075

1310

880

955

1305

1951 .............

1830

1165

1165

720

1160

1025

1952 .............

2110

1500

820

880

1115

890

1953 .............

1660

1045

755

845

1230

970

1954 .............

2165

1630

1050

545

950

760

1955 (prel.).......

1775

1425

555

430

990

665

Medeltal 1942/55 ..

1810

>1115

1080

2 735

1070

3 1005

» 1951/65 ..

1910

1355

870

685

1090

860

1 Medeltal för 194a—1955.

2 Medeltal för 1949—1955.

3 Medeltal för 1944—1955.

Skörd av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 9 % vattenhalt, ton

År

Höstraps

Höst-

rybs

Vår-

raps

Vår-

rybs

Vit-

senap

Summa

matnyttiga1

Olje- och

spånadslin

Total-

summa

1941 .......

2

181

4 969

5570

1022

6592

1942 .......

•2 518

16 552

19 567

1725

21292

1943 .......

2 18 743

13 423

33 286

5 380

38 666

1944 .......

16 029

7 822

6 370

32 030

13 597

45 627

1945 .......

9 305

271

7 678

3 556

21734

18 294

40 028

1946 .......

8 379

300

6 055

4 515

19 261

6 883

26144

1947 .......

2 408

297

11680

14 458

28 860

16 523

45383

1948 .......

27 095

916

24 636

18 470

71185

24 701

95 886

1949 .......

65 297

3 201

44 282

1066

13 665

127 511

50 791

178 302

1950 .......

99554

5 722

61 268

5 757

5 760

178 061

43 768

221 829

1951 .......

2 201500

12 600

214100

23 200

»238 200

1952 .......

124 622

29 736

13 877

2 343

19 013

189 591

3 16 580

206171

1953 .......

52 291

12 808

5 590

1828

20 221

92 738

‘8103

*100 841

1954 .......

119 288

26 141

5 721

1124

8 469

160 743

*1945

*162 710

1955 (prel.) .

104 888

25 321

2 343

811

7 299

140662

*541

141 203

1 För vissa är inkluderas här vissa ej specificerade fröer.

2 Specificerade uppgifter föreligger ej för åren 1941—1943 och 1951.

3 Inklusive 900 ton oljedådra.

* Exklusive frö av spånadslin.

3 Inklusive 70 ton oljedådra och diverse andra fröslag.

3 Inklusive 22 ton oljedådra.

Förändringar i husdjursantalet. I följande tablåer redovisas vissa uppgifter

till belysning av förändringarna i antalet husdjur av olika slag under

efterkrigstiden. Till jämförelse har även angetts husdjursantalet enligt jordbruksräkningarna

1937 och 1944. Uppgifterna bygger i övrigt på material

från de årligen utförda husdjursräkningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Antal husdjur inom hela riket

25''

Tidpunkt

Hästar

3 år och

däröver

Unghästar

1 och 2 år

samt föl

Summa

hästar

Mjölk-

kor

Övrig

stor-

boskap

Kalvar

under

1 år

Summa

nöt-

kreatur

Får

och

lamm

15/9 19371 ..

519 173

114 103

633 276

1 921 396

599 306

465 565

2 986 267

353 324

1/6 1944* ..

500 033

103 324

603 857

1 746 540

650 084

462 325

2 858 949

558 290

1/6 1945 ..

493 241

106137

599 378

1 796 608

595 687

450 718

2 843 013

516 342

1/6 1946 ..

495 538

97 244

592 782

1 817 625

611 929

439 875

2 869 429

482 013

2/6 1947 ..

484 195

66 757

550 952

1 808 493

589 337

398 807

2 796 637

420 774

1/6 1948 ..

450 892

46 368

497 260

1 705 479

526 665

392 564

2 624 708

349 446

1/6 1949 ..

424 084

40 827

464 911

1 668 190

505 038

411 224

2 584 452

311 397

1/6 1950 ..

401 240

38 520

439 760

1 654 450

510 600

483 140

2 648 190

279 170

1/6 1951* ..

377 613

34 348

411961

1 606 423

524 196

479 779

2 610 398

228 459

3/6 1952* ..

352 765

30 225

382 990

1534 599

536 742

437 416

2 508 757

222 975

1/6 19532 ..

333 921

25 322

359 243

1524 448

527 319

479 437

2 531 204

208 991

1/6 1954* ..

311 569

23187

334 756

1 527 736

554 824

477 023

2 559583

202 235

1/6 1955 ..

290 248

22179

312 427

1 513 705

578 722

482 921

2 575 348

177 199

1 Allmänna jordbruksräkningen.

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade.

Av den första tablån framgår bl. a. hur hästbeståndet oavbrutet minskat

under efterkrigstiden. Detta sammanhänger med den fortgående mekaniseringen

av jordbruket. Antalet arbetshästar var 1955 cirka 44 procent lägre

än 1937. Samtidigt har antalet föl och unghästar minskat med ej mindre än

81 procent. Antalet mjölkkor ökade något strax efter kriget men Aisar därefter

praktiskt taget oavbrutet nedåtgående tendens. Det ligger nu cirka 21

procent under 1937 års nivå. Nötkreatursantalet i sin helhet har samtidigt

minskat med cirka 14 procent. Fårstammen har sedan 1937 gått ned med

50 procent.

Antal husdjur inom hela riket (forts.)

Tidpunkt

Avelssvin

Övriga svin

3 mån. och

däröver

Grisar

under

3 mån.

Summa

svin och

grisar

Höns

Kyck-

lingar

Summa

höns och

kycklingar

15/9 1937* ..

138 261

700 414

586 260

1 424 935

8 108651

2 870 969

10 979 620

1/6 1944* ..

121811

415 105

516 949

1 053 865

6174 517

2 918 018

9 092 535

16/4 1945 ..

123 712

443 872

511 465

1 079 049

6 451 798

3 244 070

9 695 868

15/4 1946 ..

124 557

498 858

541 819

1 165 234

7 609 094

3 798 662

11 407 756

14/4 1947 ..

143 558

516 089

529 245

1 188 892

8 361 364

4 033 770

12 395 134

19/4 1948 ..

138 614

513 185

543 219

1 195 018

9 007 321

5 015 887

14 023 208

1/6 1949 ..

152 081

477 107

608 446

1 237 634

8 203 756

4 244 349

12 448 105

17/4 1950 ..

141570

516 660

605 no

1 263 340

9 180 540

3 091 820

12 272 360

23/4 1951 ..

150 840

532 280

640 920

1 324 040

9 128 100

3 200 990

12 329 150

21/4 1952 ..

161 870

580 180

621 030

1 363 080

8 589 360

3 064 760

11654120

20/4 1953 ..

170 160

572 760

667 670

1 410 590

8 159 500

3 363 280

11 522 780

20/4 1954 ..

206 030

618 460

778 500

1 602 990

8 122 770

3 628 650

11 751 420

18/4 1955 ..

183 655

650 150

733 885

1 567 690

8 005 990

3 690 890

11 696 880

* Allmänna jordbruksräkningen.

Däremot ökade svinstammen, som framgår av den senare tablån, under

perioden 1945—1954 år från år. Den var sistnämnda år högst för hela den

redovisade perioden (11 procent över 1937 års nivå). Från 1954 till 1955

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Iiungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

minskade den med drygt 2 procent men var dock större än under något annat

av de redovisade åren, 1954 undantaget. Antalet höns och kycklingar

har, med undantag för 1948, efter en viss ökning under 1945 och 1946 hållit

sig i stort sett konstant under perioden 1947—1951. Under 1952 och 1953

inträffade en viss minskning av antalet höns. Nedgången har möjligen stått

i samband med den försämrade prisrelationen mellan hönsfoder och ägg.

Sedan denna prisrelation undergått viss förbättring, har kycklingbeståndet,

som även det minskades 1952, åter ökat. (Siffermaterialet i fråga om hönsstammens

storlek är bristfälligt, varför det är vanskligt att dra några bestämda

slutsatser om de faktiska variationerna.)

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 7—10.) Följande

tablå visar mjölkproduktionens utveckling sedan 1938/39 enligt jordbrukets

totalkalkyl.

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 628 000 »

1940/41 ............. 4 151 000 »

1941/42 ............. 3 668 000 »

1942/43 ............. 3 834 000 »

1943/44 ............. 4 229 000 »

1944/45 ............. 4 385 000 »

1945/46 ............. 4 656 000 *

1946/47 ............. 4 636 000 »

1947/48 ............. 4 367 000 ton

1948/49 ............. 4 546 000 »

1949/50 ............. 4 875 000 »

1950/51 ............. 4 772 000 »

1951/52 ............. 4 538 000 »

1952/53 ............. 4 492 000 »

1953/54 ............. 4 395 000 »

1954/55 ............. 4 221 000 »

1955/56 (prognos) .... 4 103 000 »

Mjölkproduktionen, som med undantag för 1946/47 och 1947/48 oavbrutet

steg under perioden 1941/42—1949/50, har under åren därefter åter visat

sjunkande tendens. Medan 1949/50 års produktion — den högsta som

redovisats sedan förkrigstiden — var drygt 3 procent större än produktionen

under 1938/39, beräknas produktionen under 1955/56 bli drygt 13 procent

lägre än 1938/39 års produktion. Medelkoantalet under 1955/56 uppskattas

till omkring 1 436 000 djur mot 1 920 000 år 1938/39. Detta innebär,

att kostammen minskats med ungefär en fjärdedel sedan förkrigstiden. Samtidigt

har emellertid produktionen per ko beräknats bli cirka 16 procent

större än under förkrigsåret 1936/39.

Under kalenderåret 1955 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått

till 3 399 miljoner kilogram mot 3 565 miljoner kilogram 1954. Minskningen

utgör 5 procent av 1954 års invägning. I förhållande till 1939 föreligger

en uppgång med 6 procent, vilket beror på att antalet mejerileverantörer

ökat (jfr tabell 8). Invägningen år 1950, som var den högsta hittills redovisade,

låg 22 procent över 1939 års. Jämsides med ökningen av mjölkinvägningen

vid mejerierna har försäljningen av mjölk från producent direkt

År

Invägning i %

av totalproduk- tionen

År

Invägning i %

av totalproduk- tionen

1938/39 ........

1947/48 .............

..... 75,9

1939/40 ........

1948/49 .............

..... 77,9

1940/41 ........

1949/50 . .

..... 80,5

1941/42 ........

1950/51 .............

..... 80,8

1942/43 ........

1951/52 .............

..... 80,9

1943/44 ........

1952/53 .............

..... 81,6

1944/45 ........

1953/54 .............

1945/46 ........

.......... 75,5

1954/55 .............

..... 81,9

1946/47 ........

1955/56 (prognos) ....

..... 82,1

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

till förbrukare successivt minskats liksom tillverkningen och försäljningen

av lantsmör. Av föregående uppställning framgår den vid mejerierna invägda

relativa andelen av den totala mjölkproduktionen.

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande två

tablåer. .

Av tablåerna framgår, att invägningen av mjölk till produktberedning absolut

sett nådde ett minimum 1&42. I förhållande till invägningen nåddes

minimum under 1943, varefter i stort sett en successiv ökning skedde, som

kulminerade 1951. År 1955 var kvantiteten produktmjölk 2 307 miljoner kilogram,

d. v. s. 4 procent lägre än 1939. Den var samtidigt 19 procent lägre

än under rekordåret 1950. Ser man på utvecklingen för försåld konsumtionsmjölk,

finner man, att denna tidigare visade en mycket kraftig stegring

fram till 1943, då ett maximum nåddes. Under de följande åren höll

sig försäljningen vid cirka 940 miljoner kilogram. År 1948 nåddes den hittills

högsta siffran, 979 miljoner kilogram, varefter försäljningen under

perioden 1949—1951 successivt sjunkit. Under 1952—1955 har återigen en

stegring av försäljningen av konsumtionsmjölk skett, ökningen från 1954

till 1955 uppgick dock endast till drygt 1 procent. Det bör anmärkas, att

den sedan november 1941 från mejerier försålda mjölken har varit standardiserad

och hållit en fetthalt av cirka 3 procent mot tidigare 3,5 procent.

Sedan november 1951 är på vissa villkor försäljning av mjölk, som

standardiserats till minst 3,5 procent fetthalt, tillåten. Försäljningen av sådan

mjölk har under 1955 uppgått till 59 miljoner kilogram eller 6,0 procent

av mejeriernas totala försäljning av konsumtionsmjölk. Den ökning

av försäljningen av konsumtionsmjölk, som förekommit, motsvaras icke av

en verklig konsumtionsstegring, enär, som förut påpekats, samtidigt en nedgång

ägt rum i försäljningen av mjölk från producent direkt till konsument.

Av betydelse är vidare att jordbruksbefolkningens konsumtion har avtagit

i samband med befolkningsomflyttningen. Med stöd av kalkylsakkunnigas

uppskattningar kan sålunda den totala förbrukningen av standardiserad och

ostandardiserad mjölk i riket under 1954/55 beräknas ha varit 20 procent

År

Vid mejerier

invägd mjölk,

ton

Därav

använd för

produktbered- ning,

ton

försåld såsom

konsumtions- mjölk,1

ton

försåld grädde

(omräknad till

mjölk) samt

svinn, ton

19.39 .................

3 205 688

2 395153

494 367

316 168

1940 .................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941 .................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 .................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 .................

2 852 031

1963 235

963 192

72 381

1944 .................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

1945 .................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 .................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

1947 .................

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

1948 .................

3 361 485

2 359 026

978 588

195 247

1949 .................

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

1950 .................

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

1951 .................

3 805 941

2 797 369

931 709

261 971

1952 .................

3 626 839

2 602 998

938 264

273 003

1953 .................

3 661 584

2 600 536

957 620

290 781

1954 .................

3 565 379

2 483 719

964 613

306 433

1955 .................

3 398 512

2 306 608

978 025

305 318

ITr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28°

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

År

Produktmjölk

Konsumtions-

mjölk1

Grädde (i mjölk)

samt svinn

Summa k-mjölk

o. grädde

1939 =

i % av

1939 =

i % av

1939 =

i % av

1939 =

i % av

100

invägn.

100

invägn.

100

invägn.

100

invägn.

1939 .........

100,0

74,7

100,0

15,4

100,0

9,9

100,0

25,3

1940 .........

92,0

73,7

105,1

17,4

84,4

8,9

97,0

26,3

1941 .........

81,0

73,0

120,6

22,4

38,9

4,6

88,7

27,0

1942 .........

72,6

69,1

144,5

28,4

20,1

2,5

96,0

30,9

1943 .........

82,0

68,8

165,1

28,6

22,9

2,5

109,7

31,2

1944 .........

91,2

70,3

159,0

25,3

43,7

4,4

114,0

29,7

1945 .........

101,1

71,7

158,5

23,2

53,8

5,0

117,6

28,3

1946 .........

107,1

72,8

156,3

21,9

58,1

5,2

118,0

27,2

1947 .........

102,3

71,6

158,5

22,9

60,0

5,5

120,1

28,4

1948 .........

98,5

70,2

163,3

24,0

61,8

5,8

123,7

29,8

1949 .........

111,2

72,4

159,9

21,5

71,6

6,2

125,4

27,6

1950 .........

119,4

73,1

154,0

19,5

91,9

7,4

129,8

26,9

1951 .........

116,8

73,5

151,0

19,6

82,9

6,9

124,4

24j5

1952 .........

108,7

71,8

151,9

20,7

86,3

7,5

126,3

28,2

1953 .........

108,6

71,0

155,8

21,0

92,0

7,9

130,9

29,0

1954 .........

103,7

69,7

156,8

21,7

96,9

8,6

133,5

30,3

1955 .........

96,3

67,9

159,1

23,1

96,6

9.0

134,7

32,1

1 Mjölk av verklig medelfetthalt.

större än under 1938/39. Per invånare räknat stannar ökningen vid 3 procent.

Omräknas däremot konsumtionen till enbart helmjölk låg förbrukningen

per person för 1954/55 cirka 10 procent lägre än 1938/39.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens

fetthalt (liksom den under tiden 20/11 1941—31/1 1944 gällande ransoneringen

av grädde) medförde, att för gräddförsäljning togs i anspråk en betydligt

mindre kvantitet lielmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen

medförde, att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen

räknad i oskummad mjölk kom att ligga lägre än den eljest skulle

ha gjort. Sedan försäljningen av tjock grädde från den 12 juli 1949 åter

medgivits, inträdde under 1949 och 1950 en ökning av mjölkanvändningen

för produktion av konsumtionsgrädde. År 1955 nådde mjölkanvändningen

för gräddframställning, räknat i procent av invägningen, det högsta värdet

sedan 1939.

Mejeriernas totala försäljning av mjölk och grädde räknad i oskummad

mjölk ökade från 1954 till 1955 med cirka 10 000 ton.

Mejeriproduktionen av smör och ost framgår av följande sammanställning.

Smörproduktionen var 1955 cirka 9 procent lägre än föregående år. Den

var samtidigt obetydligt högre än 1939 års produktion (cirka 450 ton). Lantsmörproduktionen

beräknas ha sjunkit från IG 200 ton år 1939 till 1 400 ton

år 1955, varför 1955 års totalproduktion av smör jämförd med 1939 års visar

en nedgång med cirka 14 350 ton. Det bör här anmärkas, att det 1939 förekom

en smörexport av i runt tal 26 200 ton mot 4 000 ton 1955 och 13 000

ton 1954. Den stora smörexport, som ägde rum under 1951 — 26 400 ton_

berodde på att smörkonsumtionen inom landet efter den betydande prishöjning

på smör och margarin, som företogs fr. o. in. den 1 januari 1951, minskades

rätt väsentligt.

Smörkonsumtionen per capita låg 1955 cirka 5 procent under förkrigsnivån.

Den hade minskat med 6 procent sedan 1954.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

29

År

Produktion,

ton

Smör

Ost

1939 ...........

83 735

43 653

1940 ...........

80 760

35 328

1941 ...........

77 687

22 383

1942 ...........

71926

14 991

1943 ...........

79 263

21296

1944 ...........

87 304

29 924

1945 ...........

94 058

38102

1946 ...........

99 622

44 412

1947 ...........

94 954

47 690

1948 ...........

89 687

51695

1949 ...........

98 051

65 515

1950 ...........

108 571

51 517

1951 ...........

106 288

54 435

1952 ...........

93 585

59 975

1953 ...........

97 892

54 302

1954 ...........

92 577

55 268

1955 ...........

84186

54103

År 1949 uppnåddes den största ostproduktion, som dittills förekommit. Genom

olika regleringsåtgärder och export sökte man under 1950 uppnå bättre

balans på ostmarknaden och vinna avsättning för de onormalt stora lagren.

En ökning av ostkonsumtionen och -exporten kom också till stånd, samtidigt

som produktionen reducerades till endast 79 procent av 1949 års produktion.

Härigenom nedbringades lagren till lämplig storlek. Under 1951

och 1952 ökades produktionen åter något. Den har under de senaste tre åren

intagit en med hänsyn till det inhemska konsumtionsutrymmet tämligen

normal omfattning. Mejeriernas ostlager vid årsskiftet 1955/56 var 16 600

ton.

Margarin. Som framgår av följande tabell har margarintillverkningen (av

såväl importerad som inhemsk råvara) 1955 varit 4 800 ton högre än 1954

och den högsta under hela den redovisade perioden. Från förkrigstiden fram

till 1955 ökade förbrukningen av hushållsinargarin per person med 26 procent.

Den totala förbrukningen av matfett per person har under samma tidsperiod

ökat med cirka 15 procent.

År

Hushålls-

margarin,

ton

Bageri-

margarin,

ton

Summa,

ton

1939 .............

51390

8 609

59 999

1940 .............

29174

9 548

38 722

1941 .............

18 263

7 947

26 210

1942 .............

34 848

5 391

40 239

1943 .............

30 830

5 424

36 254

1944 .............

29 800

8 378

38 178

1945 .............

35 601

12 343

47 944

1946 .............

14 034

9 556

23 590

1947 .............

21942

9 983

31 925

1948 .............

36 905

12 730

49 635

1949 .............

47 050

22 355

69 405

1950 .............

54 271

24 747

79 018

1951 .............

65 039

20 865

85 904

1952 .............

71 484

21 413

92 897

1953 .............

67 299

21333

88 632

1954 .............

70 611

23 956

94 567

1955 .............

74 268

25 139

99 407

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tabellerna 11 och 12.) I följande tablå har

sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd slakt

som hemslakt) av nötkreatur, svin, får, getter och häst enligt inom livsmedelskommissionen

respektive jordbruksnämnden utförda beräkningar.

År

Total slakt, milj. kg

Stor-

bo-

skap

Större

kalv

Mindre

kalv

Summa

nöt-

kreatur

Svin

Summa

nötkreatur

och svin

Får

och

getter

Häst

Samt-

liga

djurslag

1937/39 ........

89,7

33,0

12,9

135.6

151,2

286,8

3,1

11,0

300,9

1941/42 ........

77,2

15,8

12,0

105,0

99,1

204,1

2,0

11,2

217,3

1942/43 ........

47,8

11,0

14,1

72,9

>101,3

174,2

2,0

6,3

182,5

1943/44 ........

67,9

13,7

16,8

98,4

>143,7

242,1

4,0

9,1

255,2

1944/45 ........

68,6

14,0

14,3

96,9

>131,5

228,4

3,8

9,6

241,8

1945/46 ........

74,7

18,4

13,6

106,7

>130,2

236,9

4,0

11,3

252,2

1946/47 ........

85,2

19,2

14,2

118,6

>124,5

243,1

3,9

15,9

262,9

1947/48 ........

88,0

16,7

14,7

119,4

>138,4

257,8

3,8

13,2

274,8

1948/49 ........

75,4

19,1

16,4

110,9

>158,9

269,8

2,8

12,8

285,4

1949/50 ........

78,7

21,9

13,0

113,6

>169,5

283,1

2,7

13,4

299,2

1950/51 ........

88,7

23,4

13,4

125,5

>169,8

295,3

2,3

11,8

309,4

1951/52 ........

2103,9

23,3

12,8

139,0

>•>173,4

312,4

2,3

14,2

328,9

1952/53 ........

91,6

21,8

12,2

125,6

>183,4

309,0

2,2

12,4

323,6

1953/54 ........

88,9

22,1

11,8

122,8

>180,5

303,3

2,0

11,5

316,8

1954/55 ......:

96.7

24,0

11,7

132,4

>191,8

324,2

1,9

11,3

337,4

1955/56 (prognos)

97,5

21,0

11,4

129,9

175,2

305,1

2,0

11,6

318,7

1 Den i angivna kvantiteter ingående hemslakten av svin beräknad med utgångspunkt från

antalet behållna icke besiktigade hemslaktade svin och en medelslaktvikt av 90 kg per styck.

1 Exklusive de i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktade och nedgrävda djuren.

Slakten av nötkreatur och svin 1955/56 väntas i förhållande till slakten

1954/55 minska med cirka 2 respektive 9 procent.

Konsumtionen av kött uppgick under produktionsåret 1954/55 till 157 miljoner

kilogram. Den översteg därmed 1937/39 års konsumtion — 153 miljoner

kilogram — med 3 procent. Samtidigt var fläskkonsumtionen under

1954/55 189 miljoner kilogram, d. v. s. 36 procent större än 1937/39 års konsumtion,

som utgjorde 139 miljoner kilogram. Tillsammanslagna var 1954/

55 års kött- och fläskkonsumtion 18 procent större än 1937/39 års. Förändringen

i konsumtionsinriktningen mot en ökad fläskkonsumtion sammanhänger

med de höjningar av konsumentpriserna för nöt-, kalv- och hästkött

i förhållande till priserna på fläsk, som skett sedan förkrigstiden.

Någon nämnvärd export av kött har ej förekommit under efterkrigstiden.

Detsamma gäller i fråga om fläskexporten fram till årsskiftet 1952/53, då

emellertid baconexporten till Storbritannien återupptogs. Export av fläsk

och levande slaktsvin förekommer numera även till Västtyskland och vissa

östeuropeiska länder. Åren 1937—1939 hade landet ett exportöverskott av

kött och fläsk av i medeltal 8 900 ton. Förkrigsexporten omfattade huvudsakligen

fläsk. Under 1955 exporterades sammanlagt 9 762 ton (räknat i vara med

ben), varav 5 641 ton fläsk och bacon samt levande svin omräknade till slaktad

vara. I de senaste årens import har nötköttet dominerat. Importen av kött

och fläsk — räknad i vara med ben — har under 1955 uppgått till cirka 13 500

ton, vilket är 17 600 ton mindre än 1954. Av 1955 års totala import utgjorde

cirka 4 500 ton fläsk.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

31

Äggmarknaden. Enligt jordbrukets totalkalkyl har äggproduktionen utvecklats

på följande sätt sedan 1938/39.

År Äggproduktion, År Äggproduktion,

ton

1938/39..........

......... 60 860

1939/40.........

......... 60 026

1940/41.........

......... 51910

1941/42 .........

......... 37 530

1942/43 .........

......... 35 579

1943/44 .........

......... 43 943

1944/45.........

......... 50 220

1945/46.........

......... 59 640

1946/47 .........

......... 62 000

ton

1947/48................. 65 500

1948/49................. 75 000

1949/50................. 83 000

1950/51................. 83 000

1951/52................. 80 000

1952/53 ................. 81 000

1953/54................. 82 000

1954/55................. 84 000

1955/56 (prognos)....... 86 000

Produktionen av ägg steg snabbt efter nedgången i krigets början och

kulminerade under 1949/50 och 1950/51, varefter den 1951/52 gick tillbaka

för att nu åter befinna sig i stigande. Den beräknade produktionen under

innevarande år är 41 procent större än under sista förkrigsåret och den

högsta under hela den redovisade perioden. Vad utrikeshandeln beträffar

redovisades för 1938 och 1939 en nettoexport av 5 300 respektive 4 700 ton

ägg, medan det 1947 och 1948 förelåg en nettoimport av 1 700 respektive

1 900 ton.

Den inhemska marknaden har under senare år absorberat en betydligt

större kvantitet ägg än före kriget. Till följd av produktionsökningen har

emellertid överskott förekommit. Dessa har kunnat avsättas på utlandsmarknaden.

År 1950 medförde sålunda en nettoexport av 12 400 ton ägg, medan

exporten 1951 uppgick till 8 980 ton, 1952 till 8 600 ton, 1953 till 6 840 ton,

1954 till 7 640 ton och 1955 till 9 790 ton.

Till belysande av ägghandelns utveckling lämnas i följande tablå uppgifter

om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1955.

År

Invägning

År

Invägning

absoluta tal,

ton

index,

1938 = 100

absoluta tal,

ton

index

1938 = 100

193R

27 570

100,0

101,7

96.7

68.8

38.2

42,7

62.4

81.2

99.5

1947 .............

26 875

97,5

•JQ99

28 025

1948 .............

31176

113,1

1Q4H

26 658

1949 .............

37 679

136,7

1941

18 960

1950 .............

42 845

155,4

1^49

10 538

1951* ............

40 969

148,6

1^43

11 767

1952* ............

41 219

149,5

1944

17 205

19531 ............

40 469

146,8

1Q45

22 397

1954* ............

39 880

144,6

1946 ...........

27 440

19551 (prel.).......

39 925

144,8

1 Uppgifterna före 1951 ej direkt jämförbara med uppgifterna för senare år.

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg i stort

sett följer samma trend som den totala äggproduktionen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Bilaga 3

PM

med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov

Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag

till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid som

förflutit sedan motsvarande sammanställning upprättades inom jordbruksnämnden

våren 1955.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande sker,

finnes intagna i en särskild tabellbilaga.2

Brödsäd. (Jfr tabell 2.) För 1955 års skörd har prissättningssystemet för

vete och råg jämfört med föregående år varit i stort oförändrat. Prisgaranti

till odlarna har sålunda i princip endast lämnats för vete och råg, som

per den 1 april 1956 för inlösen hembjudes till föreningen Svensk spannmålshandel.

Inlösenpriset för fullgod brödsäd av normalkvalitet är för vete

42 kr/dt och för råg 37 kr/dt vid leverans till prisort. Fram till inlösendagen

är prisbildningen fri. För fullgod vara av annan kvalitet än normalkvalitet

verkställes prisreglering enligt särskilda i jordbruksnämndens cirkulär

1955: 52 angivna regler. Vid leverans till annan ort än prisort minskas

priset med kostnaderna för transport från mottagningsorten till närmaste

prisort. Prisavdraget vid leverans till Visby (som icke är prisort) är dock

endast 50 öre/dt.

Priserna för brödsäd av normalkvalitet på prisort har hittills enligt Lantbruksförbundets

noteringar varit följande.

Vete Råg

kr/dt kr/dt

Augusti/september.................... 40,00 36,36

Oktober ............................ 40,23 36,78

November .......................... 40,58 37,18

December............................ 40,90 37,36

Januari.............................. 41,23 37,49

Fodermedel. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på fodersäd är liksom på andra

fodermedel fri. Handelns egna organ ombesörjer numera utrikeshandeln

med varorna i fråga. Under konsumtionsåret 1953/54 rådde ganska säregna

förhållanden på fodersädsmarknaden. Den svenska skörden''1953 hade blivit

ovanligt stor i fråga om såväl fodersäd som hö och mycket god i fråga

om foderrotlrukter. Stora kvantiteter fodersäd fördes i marknaden under

hösten 1953 och priserna blev låga — omkring 10 kr/dt lägre än under närmast

föregående höst. Införselavgifter infördes som skydd för en viss prisnivå.

Avsevärda kvantiteter avlastades dessutom genom export. Redan vid

konsumtionsårets mitt fram i februari och mars hade läget helt svängt om.

Brist på todersäd började göra sig gällande. Producentpriserna hade från

1 Se Kungl. Maj:ts prop. 1955: 180, s. 30* ff.

2 Införd sist i propositionen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:is proposition nr 165 år 1056

september till tram i slutet av mars stigit för foderkorn med i medeltal omkring

5,50 kr/dt till drygt 31 kr/dt, och för vithavre med i medeltal omkring

6,50°kr/dt till omkring 29 kr/dl. Exporten upphörde nu och import vidtog.

För att tillfredsställa efterfrågan utförsålde dessutom Svenska spannmålsaktiebolaget

under tiden februari—juli 1954 44 000 ton av dess upplagrade

kvantiteter importfodermedel i form av havre, korn, majs och vetekli. Vidare

försålde bolaget under tiden april—augusti samma år drygt 32 000 ton

denaturerad brödsäd till foder.

Fodersädsskörden 1954 nådde 1 881 000 ton men blev ändå 249 000 ton

mindre än under närmast föregående år. Man förväntade sålunda ett betydande

underskott på fodersäd. Priserna steg också. Medelprisnoteringen vid

försäljning från producenter låg såsom genomsnitt för september vid något

över 30 kr/dt, vilket var 4,50 kr/dt högre än under motsvarande månad 1953

och för foderhavre vid något över 28 kr/dt, vilket var ungefär 5,50 kr/dt

högre än under september 1954. Med hänsyn till läget avvecklades under

hösten 1954 införselavgifterna för fodersäd med undantag av majs. Införselavgiften

borttogs även för kli.

På nyåret 1955 låg noteringen vid försäljning från odlare inom de viktigaste

producentområdena i mellersta Sverige både för foderkorn och för

vithavre vid omkring 35,50 kr/dt. Priset steg successivt till ungefär 37 kr/dt

för de båda varorna i medio av mars. Genom påverkan av sänkta importpriser

sjönk priserna på den inhemska fodersäden något i maj men höll sig

därefter praktiskt taget oförändrade säsongen ut.

Såsom redan anförts i bilaga 1 utförsåldes genom föreningen Svensk

spannmålshandel under år 1955 mycket betydande kvantiteter denaturerad

brödsäd för foderändamål. Härav såldes en del (ur beredskapslagret) under

senhösten 1955. På grund av att 1955 års fodersädsskörd blivit relativt liten

— 277 000 ton mindre än 1954 års icke särskilt stora skörd — och att skörden

även av andra värdefulla fodervaror blivit mindre god, behöver nämligen

1''odersädstillgångarna i år förstärkas med mycket stora kvantiteter importfoder

eller icke fullgod svensk brödsäd.

Vid föreningen Svensk spannmålshandels utförsäljning av brödsäd i och

för denaturering till foder uttogs för råg till att börja med hösten 1954

33,50 kr/dt fritt det magasin, där varan vid denatureringen lagrades. Priset

sänktes den 13 september 1955 till 32 kr/dt men höjdes den 30 december

till 33 kr/dt. För vete var motsvarande pris från början i december 1954

38 kr/dt och fr. o. m. den 16 maj 1955 36 kr/dt. De nämnda priserna skall

ökas med handelsmarginal samt med kostnaderna för emballage och i förekommande

fall frakter, innan förbrukarpriset erhålles.

Den importerade fodersäden har övervägande utgjorts av sorglium men

även betydande kvantiteter foderkorn och foderhavre samt även majs har

införts. I början av 1955 var Malmö-noteringen för sorghum vid försäljning

till förbrukare något över 40 kr/dt. Detta pris höll sig till omkring mitten

av april, varefter ett 4 å 5 kr lägre pris noterades till slutet av juni. Nedgången

fortsatte till ett bottenläge i medio av september vid omkring 30

kr/dt. Därefter drog sig priset uppåt och nådde i början av december drygt

34 kr/dt. Vid årsskiftet 1955/1956 var det ungefär 36 kr/dt. Noteringen var

vid utgången av januari månad 1956 1 kr/dt lägre.

För importerat foderkorn, vilket huvudsakligen utgjorts av vara från medelhavsländerna

av icke fullt första kvalitet, låg Malmö-noteringen under

1955 års tre första månader på ungefär samma eller tidvis något högre nivå

än för sorghum. Prissänkningen var därefter betydligt mindre än för sorglium.

Efter ett prisläge på uiigefär 38 kr/dt under tiden maj—juli företogs

eu mindre ned justering och under liden medio september—medio november

llihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

noterades 36,50 kr/dt. Vid årsskiftet hade priset ökat till 37 kr/dt men vid

utgången av januari åter sjunkit till 36,50 kr/dt. För importerad blandsäd

av korn och havre har priset legat omkring 1 kr och för importerad havre

1,50 å 2 kr/dt högre än för importerat korn.

Majs importeras huvudsakligen för användning vid beredning av handelsfoderblandningar

för fjäderfän. Den belastas med en införselavgift av 3,50

kr/dt och har betingat förhållandevis högt pris. Detta var vid 1955 års

början enligt Malmö-noteringen 47 kr/dt vid försäljning till förbrukare. Det

var för tiden februari—medio augusti 1 å 1,50 kr högre, men sjönk därefter

och låg fram i november vid cirka 45,50 kr/dt. Vissa ytterligare sänkningar

har därefter förekommit.

Medelpriserna för vithavre och korn till producenter enligt Lantbruksförbundets

noteringar fr. o. m. januari 1955 framgår av följande sammanställning.

Uppgifterna, som utgör vägda medeltal, avser kr/dt.

Januari ..............

Vithavre

.......... 35,44

Korn

35,63

Februari .............

36,15

Mars.................

.......... 36,89

37.32

April.................

36,40

Maj..................

......... 35,82

36,41

Juni..................

—

—

Juli .................

—

_

Augusti ..............

........ .

—

September............

......... 33,79

33,98

Oktober..............

......... 34,83

34,53

November............

34,56

December ............

......... 35,91

34,73

Januari...............

......... 36,20

35,16

För de mest använda värdefulla oljekraftfoderslagen, nämligen sojamjöl

och jordnötskakor, har priserna under 1955 sjunkit successivt och ganska

avsevärt. Sojamjöl hållande 44—46 procent och jordnötskakor hållande 53—

55 procent råprotein och fett noterades i Malmö vid försäljning till förbrukare

vid årets början till 56 respektive 65 kr/dt och vid dess slut till

50,75 respektive 61,25 kr/dt. Motsvarande priser på 50—52-procentiga bomullsfrökakor

var 56 och 54 kr/dt. För kokoskakor och linfrökakmjöl har

prisnivån varit mycket stabil och i Malmö hållit sig omkring 49 respektive

62,50 kr/dt. Vid månadsskiftet januari/februari 1956 var pristendensen

för sojamjöl tydligt fallande. Även för övrigt importerat oljekraftfoder var

priserna något svagare. På andra noteringsorter än Malmö har priserna på

oljekraftfoder i regel varit högre. För linfrökakmjöl är årsmedeltalet för alla

orter 64,11 kr/dt. Av linfrökakmjöl är förbrukningen numera mycket liten.

Enligt jordbruksnämndens beslut har oljefabrikernas utförsäljningspris

för svenskt oljekraftfoder av raps och senap höjts under året. Vid försäljning

till fodermedelshandlare samt fritt vissa importhamnar och andra

kusthamnar uttogs vid årets början för extraherat rapsmjöl 38 kr/dt och

för extraherat senapsmjöl 30 kr/dt. Priserna höjdes för senapsmjöl med 2

kr den 16 februari, för rapsmjöl med 3 kr den 26 april samt för senapsmjöl

med ytterligare 5 kr den 14 oktober. Fr. o. m. den 1 december uttages

enhetligt pris för de båda varorna, nämligen 40,75 kr/dt, vilket innebär en

prissänkning på rapsmjöl med 25 öre men en prishöjning på senapsmjöl

med 3,75 kr/dt. Förbrukarpriserna har i regel legat 2,50 å 3 kr/dt över de

under skilda perioder gällande, nu nämnda priserna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956 35°

Priset på oljekraftfoderblandning har under året undergått en mindre

höjning. För 43-procentig blandning noterades i Malmö ett förbrukarpris

på 50,50 kr/dt vid 1955 års början och 51,25 kr/dt vid årets slut. Medelpriset

för hela landet enligt Lantbruksförbundets noteringar utgjorde 52,53

mot 51,71 kr/dt för 1954. Att priset på oljekraftfoderblandning under 1955

något stigit trots den rätt betydande nedgången av priserna på det importerade

oljekraftfodret är i huvudsak en följd av de höjda priserna på

svenskt oljekraftfoder. Enligt jordbruksnämndens bestämmelser skall nämligen

dylikt utgöra en viss procentuell andel av den oljekraftfoderblandning,

som saluföres. I genomsnitt för året har i den inom landet fabriksmässigt

tillverkade kvantiteten oljekraftfoderblandning ingått 29,4 viktsprocent oljekraftfoder

av raps och senap. Härav var 9 procentenheter senapsmjöl.

Under januari månad 1956 har de förut angivna priserna för skilda slag

av oljekraftfoder icke undergått några nämnvärda förändringar.

Priserna på svenskt kli av vete och råg samt även på havrekli har gått

ned något under året. Såsom genomsnitt för året ligger de dock betydligt

över motsvarande priser under 1954. De av Lantbruksförbundet sedan januari

1955 noterade priserna på svenskt kli av vete, råg och havre framgår

av följande sammanställning. Uppgifterna avser medelpriser i kr/dt vid

kvarnar.

Svenskt

Svenskt

Svenskt

vetekli

rågkli

havrekli

1955 Januari................

........... 41,29

36,28

22,60

Februari...............

........... 42,48

38,41

24,63

Mars...................

........... 42,24

38,98

24,93

April...................

........... 39,37

36,55

25,94

Maj ...................

........... 39,06

36,23

25,53

Juni...................

........... 39,02

36,25

24,47

Juli....................

........... 39,06

36,21

23,16

Augusti ................

........... 39,37

36,57

23,63

September..............

........... 39,01

36,18

23,63

Oktober ...............

........... 38,00

35,70

23,46

November..............

........... 37,42

35,06

23,17

December..............

........... 37,31

34,63

23,17

1956 Januari................

........... 38,03

34,93

23,17

Sedan januari 1955 utvisar priserna på hö och halm enligt Lantbruksförbundets

noteringar följande utveckling. Uppgifterna avser medelpriser i

kr/dt för pressad vara till producent, på station i Mellansverige.

1955 Januari...

Februari..

Mars.....

April.....

Maj......

Juni......

Juli......

Augusti .. .

September

Oktober ..

November

December

Vallhö Höstsädshalm

14,25 6,25

14,13 6,38

13,90 6,50

13,38 6,31

12,85 6,00

22,00 8,00

22,80 8,35

24,75 8,88

26,50 9,35

1956 Januari

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jordbruksnämnden

för tillverkningsåret 1955/56 fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse

eller potatisbrännvin har att vid inköp av potatis av normal kvalitet

för fabriksändamål erlägga till leverantören. Priserna har varit följande:

Under tiden kampanjens början t. o. in. 31 oktober 1955 44 öre, 1 november—31

december 1955 45 öre, 1—31 januari 1956 46 öre samt fr. o. in.

1 februari till kampanjens slut 47 öre, allt räknat per hektoliter och stärkelseprocent

fritt fabrik.

Med stöd av samma bemyndigande har vidare bestämts att till grund för

prissättningen på potatisstärkelse och potatisbrännvin skall läggas ett potatispris,

som med 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter överstiger nyss

angivna priser. Sveriges stärkelseproducenters förening, Sveriges bränneriidkarförening

och AB Vin- och spritcentralen skall till en särskild clearingkassa

inbetala belopp, motsvarande skillnaden mellan det potatispris, som

lägges till grund för prissättningen på stärkelse och brännvin, samt det pris,

som stärkelsefabriker och brännerier skall betala för av dem inköpt potatis.

Sockerbetor. (Jfr tabell 2.) För sockerbetor av 1955 års skörd har odlare

erhållit ett grundpris av 7 kr/dt vid en sockerhalt av 16 procent. För varje

tiondels procent, varmed sockerhalten över- eller understigit 16 procent, har

gjorts tillägg eller avdrag med 1/160 av grundpriset. Vidare har efter samma

grunder som gällde för 1954 års skörd utgått s. k. täckningsersättning

och ersättning enligt den s. k. 63-dygnsregeln. Det för 1955 års skörd utbetalda

genomsnittspriset blev 7,11 kr/dt (uppgiften preliminär).

Oljeväxter. För oljeväxtfröer av 1955 års skörd erhåller odlare, som tecknat

odlingskontrakt med Sveriges oljeväxtodlares centralförening, följande

grundpriser vid leverans av frö med en vattenhalt av 18 procent och eu

renhetsgrad av 96 procent (öre/kg).

Höstraps ......

...... 73

Vårrvbs........

...... 65

Höstrybs.......

...... 71

Vitsenap.......

Vårraps........

...... 67

Oljelin ........

För oljeväxtfrö med annan vattenhalt eller renhetsgrad verkslälles prisreglering

enligt särskilda i jordbruksnämndens cirkulär 1955:57 angivna

regler. Producent, som ej tecknat odlingskontrakt, erhåller ett grundpris,

som med högst 2 öre/kg understiger nu angivna priser.

För den del av skörden, som kan beredas avsättning på den inhemska

marknaden, har staten garanterat ett högre pris (cirka 10 öre/kg högre)

än de anförda odlarpriserna. Det belopp, som uppkommer ur denna mellanskillnad,

avses skola användas för att täcka exportförluster. Eventuellt

överskjutande medel från ett visst år skall överföras till oljeväxtodlingens

konjunkturutjämningsfond för att täcka uppkommande exportförluster under

kommande år. Fonden förvaltas av föreningen Sveriges oljeväxtintressenter.

Spånadsväxter. För 1955 års skörd har såsom riktpriser gällt 25 öre/kg

för linhalm och 13 öre/kg för hamphalm. Priserna avser halm av grundkvaäitet

med 15 procent vattenhalt. För avvikande kvalitet sker prisreglering

enligt särskilda bestämmelser (se för linhalm jordbruksnämndens cirkulär

1951: 85 och för hamphalm statens linnämnds meddelande 1949: 14).

För frö av spånadslin av 1955 års skörd har garanterats samma pris, som

förut angivits för kontraktsodlat oljelinfrö. För hampfrö är prisbildningen

helt fri.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Den genomsnittliga

likviden för mejerimjölk under 1954/55 uppgick enligt kalkylsakkunnigas

beräkningar till 36,87 öre/kg, varav 5,04 öre statliga bidrag. För 1955/56 har

preliminärt upptagits 39,55 öre/kg, varav 5,22 öre i bidrag.

Riksnoteringen för runmärkt smör höjdes den 15 november 1955 från

6,05 kr/kg till 6,80 kr/kg. För omärkt mejerismör är noteringen 6,60 kr/kg.

Priserna på osaltat smör ligger 10 öre/kg över nu angivna priser.

Fr. o. in. den 1 oktober 1954 slopades normalpriserna på konsuintionsmjölk,

grädde och smör. Samtidigt förband sig Svenska mejeriernas riksförening

att medverka till att genomsnittspriset på mejerimjölk under återstoden

av regleringsåret 1954/55 hölls oförändrat inom olika områden i förhållande

till regleringsåret 1953/54. För innevarande regleringsår har mellan

jordbruksnämnden och riksföreningen träffats överenskommelse om att den

för nästföregående regleringsår träffade överenskommelsen angående priserna

på mjölk vid försäljning från mejeri till återförsäljare — med beaktande

av de prishöjningar på mjölk, som skett enligt de under 1955 träffade

jordbruksöverenskommelserna — skall äga fortsatt giltighet till den

1 september 1956. I enlighet med jordbruksöverenskommelsen våren 1955

höjdes priset på konsumtionsmjölk i två etapper, den 1 april 1955 med 5 öre

och den 1 september 1955 med 3 öre/l. Av dessa 8 öre fick detaljhandeln tillgodoräkna

sig 0,8 öre i marginalökning. Den under hösten 1955 träffade

jordbruksöverenskommelsen för återstoden av produktionsåret 1955/56 resulterade

i ytterligare prishöjning på konsumtionsmjölk med 6 öre/l, varav

detaljhandeln tillfördes 0,5 öre. Beträffande grädde har i enlighet med jordbruksöverenskommelserna

under 1955 priserna höjts med sammanlagt 40

öre/l för tjock och med sammanlagt 20 öre/l för tunn grädde.

Prisbildningen på ost, vilken lämnades fri fr. o. in. den 25 augusti 1952,

bands åter vad beträffar Sveciaost 45 -j- av normalprissättning fr. o. in. den

16 maj 1955. I samband härmed genomfördes för all ost eu prishöjning av

20 öre/kg. I två etapper —■ vid det nya regleringsårets början och enligt

höstens jordbruksöverenskommelse — höjdes priserna på ost med sammanlagt

20 öre/kg. Detaljpriset för helfet runmärkt ost av Sveeiatyp var i

december 1955 i genomsnitt 6,06 kr/kg.

Kött och fläsk. (Jfr tabell 2.) Systemet med normalpriser på hela, halva

och fjärdedels kroppar av nötkreatur, häst och svin slopades fr. o. m. den 1

september 1954. I stället har mellan statens jordbruksnämnd och Sveriges

slakteriförbund träffats årliga överenskommelser om ett system med rörlig

partiprissättning på kött och fläsk. För regleringsåret 1955/56 skall priserna

i medeltal ansluta sig till den av statsmakterna förutsatta medelprisnivån

för kött och fläsk. Det åligger Svensk kötthandel att importera kött och fläsk

till sådana kvantiteter, alt den förutsatta prisnivån icke överskrides.

Priserna på styckade köttvaror av nötkreatur, häst och svin samt charkuterivaror

är sedan februari 1952 fria vid försäljning till förbrukare. Prisövervakning

i detaljhandelsledet sker i stort sett enligt tidigare principer.

För fårkött är prisbildningen helt fri i samtliga handelsled.

Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är liksom under föregående regleringsår

fri inom ramen för de av statsmakterna fastställda riktlinjerna.

För regleringsåret 1955/56 innebär dessa bl. a., alt äggpriset skall vara tritl

intill en övre gräns, som fastställts till 4,25 kr/kg i södra Sverige. Vid denna

gräns gäller, att Sveriges export- och import!''örening för ägg skall vara skyldig

att importera, i den mån så är möjligt utan förlust, och att export icke

får ske utan särskilt tillstånd av jordbruksnämnden. Medelpriset för regle
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

ringsåret 1955/56 har i jordbruksöverenskommelsen hösten 1955 beräknats

till cirka 3,15 kr/kg. För att uppnå det förutsatta medelpriset äger föreningen

att vid export av ägg utbetala bidrag, då utlandspriserna ligger under

motsvarande svenska priser. Bidragen finansieras dels med medel, som inflyter

genom avgifter vid export av ägg, samt genom en regleringsavgift,

som föreningen uttager på grundval av invägda kvantiteter ägg, dels med

medel, som tillföres föreningen genom restitution av införselavgifter för vissa

fodermedel, ävensom genom överförande av införselavgifter för kött av

tamfågel.

Svensk äggnotering (= producentpris i öre/kg på ägg i de viktigare produktionsområdena

i Götaland) har fr. o. m. januari 1955 utvecklats på följande

sätt,

Januari..........

1955 Juli..............

Februari........

........ 257

Augusti ..........

Mars............

........ 273

September ....

April............

........ 298

Oktober..........

....... 350

Maj.............

November........

Juni............

........ 273

December........

....... 329

Handelsgödsel. (Jfr tabell 2.) Prissättningen på såväl inom landet tillverkade

gödselmedel (superfosfat, tomasfosfat, kalkkväve, kalkammonsalpeter

och ammoniumsulfat) som importgödselmedel (kalksalpeter, chilesalpeter och

kalisalt) är fri. För 1955/56 gäller följande priser.

Varuslag

Kronor per deciton vid leverans under tiden

Priset avser

leverans

banfritt å

följande

platser

Ve-30/» 1955

l:a perioden;

betaln. per 1Ilo

195)

•/io 1955—S1/i 1956

2:a perioden; be- taln. per V* 1956

Va —81/e 1956

3:e perioden;

betaln. per ‘/6

1956

Chilesalpeter, 16%.......

29,00

30,00

31,00

importhamn

Kalksalpeter, 1 f»,5 %.....

26,20

24,05

24,90

tariffhamn

Kalkkväve, 20 % .......

28.70

29,70

30,70

Stockvik

Ammoniumsulfat, 20,8 % .

29,15

30,15

31,15

fabrik

Kalkammonsalpeter,

20,5% ................

27,25

28,25

29,25

Kalisalt, 50 % ..........

20,80

21,65

22,50

tariffhamn

Superfosfat, pulvr., 19,5 %

15,05

15,95

16,55

fabrikshamn

> kornat,

19,5%................

15,95

16,85

17,45

>

Tomasfosfat, 17 % ......

11,40

11,90

12,40

fabrik

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

39

Bilaga i

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1954

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 september 1955 har statistiska

centralbyrån nu verkställt en undersökning av jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter för inkomståret 1954. Denna har utförts i anslutning

till de under en lång följd av år gjorda undersökningarna, för vilka redogörelser

årligen intagits i Kungl. Maj :ts proposition angående åtgärder i_prisreglerande

syfte på jordbrukets område m. m., senast i nr 1955:180 för inkomståret

1953.

Material och metod

I fråga om det urval av brukningsenheter, som numera användes vid dessa

deklarationsundersökningar, hänvisas till den detaljerade redogörelse, som

lämnades i samband med närmast föregående års undersökning för inkomståret

1953»

På grund av större bortfall av självdeklarationer i de två högsta storleksgrupperna,

orsakat bl. a. av större förekomst av besvärsärenden vid taxeringen,

har urvalet i grupperna 50—100 och över 100 hektar åker ökats i förhållande

till det urval, som användes för 1953 års undersökning. Efter denna

komplettering omfattar urvalet för dessa grupper cirka 75 procent av det

antal brukningsenheter, som ingår i stickprovet för centralbyråns årliga

arealinventeringar. Efter reducering för arrendatorer och för sådana deklarationer,

som länsstyrelsen av olika skäl ej kunnat avslå, omfattar det nya

Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsenheter

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

6—10

10—

20

20—

30

30—

50

50—

100

över

100

Undersökningen för år 1953

Södra och mellersta Sveriges

212

582

1220

760

723

423

282

4 202

Södra och mellersta Sveriges

512

973

727

201

153

92

32

2 690

440

580

256

28

—

—

—

1304

Hela riket

1164

2185

2 203

989

876

515

314

8196

Undersökningen för år 1951

Södra och mellersta Sveriges

197

566

1272

795

813

672

492

4 807

Södra och mellersta Sveriges

492

988

749

207

161

141

46

2 784

466

603

280

26

—

—

—

1365

Hela riket

1145

2157

2 301

1028

974

813

538

8956

opaginerad Kontrollera mot PDF

40''

Kungi. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

urvalet för 1954 års undersökning 8 956 av ägaren själv brukade gårdar över

2 hektar åker mot 8 196 för år 1953. Arrendatorer ingår således ej i deklarationsundersökningen.

I tabell 1 redovisas det i 1954 års undersökning ingående antalet brukningsenheter

med fördelning på storleksgrupper inom tre huvudområden

och hela riket i jämförelse med motsvarande tal för år 1953. Som framgår

av tabellen har antalet brukningsenheter för år 1954 ökat i flertalet storleksgrupper

dels på grund av att länsstyrelserna för detta år kunnat avstå

fler självdeklarationer, dels som följd av den nyssnämnda utökningen av

urvalet för de två högsta storleksgrupperna. Deklarationsinaterialets relativa

fördelning på olika storleksgrupper inom vart och ett av de tre huvudområdena

framgår av tabell 2.

Tabellerna i föreliggande redogörelse lämnar uppgifter endast för åren

1953 och 1954. I fråga om jämförelse mellan inkomståren 1952 och 1953

hänvisas till specialundersökningen (s. 13 ff.) i föregående års redogörelse,

där skattningar för vissa poster för 7 av de 18 naturliga produktionsområdena

utförts enligt både det gamla och det nya urvalet. Det är centralbyråns

avsikt att inom den närmaste tiden framlägga resultaten av en sådan jämförelse

för hela riket.

Såsom i redogörelserna för föregående undersökningar framhållits, har de

från självdeklarationernas A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter använts för skattning av dels totalsiffror

för riket, dels siffror per hektar jordbruksjord. I senare fallet har

använts de vid 1951 års allmänna jordbruksräkning erhållna uppgifterna om

arealen jordbruksjord. Totalsiffrorrxa för riket har erhållits genom en för

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsenheter på olika storleksgrupper

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—

10—

20—

30—

50—

över

10

20

30

50

100

100

Samtliga brukningsenheter med över 2

hektar åker enligt 1951 års fordbruks- räkning

Södra och mellersta Sveriges slätt-

bygder.........................

17

23

31

13

9

5

2

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder...................

36

37

20

4

2

1

0

0

100

100

Norra Sverige.....................

I undersökningen för är 1953 ingående

brukningsenheter

Södra och mellersta Sveriges slätt-

53

36

10

1

0

0

bygder.........................

5

14

29

18

17

10

7

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder...................

19

36

27

8

6

3

1

100

Norra Sverige.....................

34

44

20

2

—

—

—

100

I undersökningen för år 1954 ingående

brukningsenheter

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder .........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

4

12

26

17

17

14

10

100

och dalbygder...................

18

35

27

7

6

5

2

100

Norra Sverige.....................

33

44

21

2

—

—

—

100

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

varje storleksgrupp och varje produktionsområde, enligt den officiella jordbruksstatistikens

indelning, verkställd uppräkning av självdeklarationernas

uppgifter. Härvid har förhållandet mellan å ena sidan den totala åkerarealen

enligt 1951 års allmänna jordbruksräkning vid samtliga brukningsenheter

inom respektive storleksgrupp och område samt å andra sidan åkerarealen

vid de undersökta brukningsenheterna inom samma storleksgrupp

och område tagits till utgångspunkt för uppräkningen.

Vid användning av det äldre urvalet kunde de skattade absoluta talen ej

tillmätas önskvärd säkerhet på grund av bristande representativitet i urvalet.

Resultaten användes därför främst för att belysa de relativa förändringarna

från år till år. De på grundval av det nya urvalet för åren 1953 och

1954 skattade talen torde däremot ej vara behäftade med systematiska fel,

varför de för dessa år erhållna resultaten torde ha tillfredsställande säkerhet.

Fr. o. in. år 1953 bör deklarationsundersökningen därför kunna användas

ej enbart för alt belysa relativa förändringar från år till år utan

även för att ge respektive posters absoluta storlek.

Vid användning av resultaten från deklarationsundersökningen bör man

observera, att brukningsenheter med mindre än 2 hektar åker ej ingår i det

bearbetade materialet, att undersökningen avser kalenderår och att skogsbruket

ingår däri, under det att den s. k. totalkalkylen för jordbruket omfattar

samtliga brukningsenheter, avser produktionsår och ej tager hänsyn

till skogsbruket. Vidare bör beaktas, att vid upprättandet av självdeklaration

inom jordbruket den s. k. kontantprincipen fortfarande oftast tillämpas.

Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets

början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet enligt

deklarationsuppgifterna växla mera från år till år än vad som eljest

skulle varit förhållandet.

Jordbrukets kontanta inkomster

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster

under år 1954, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas

A-bilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabell 3 och tablå A. I

tabell 3 angives för hela riket och de tre huvudområdena — södra och mellersta

Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder

samt norra Sverige — de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen.

1 tablå A har dessa omräknats till indextal med 1953 som basår.

I anslutning till A-bilagans uppställning har inkomsterna fördelats på

följande poster: spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis, grönsaker och

trädgårdsprodukter; hö, halm, grönfoder och rotfrukter; försålda husdjur

(hästar, nötkreatur, svin och grisar, får och getter) samt kött, fläsk, hudar,

ull, skinn o. d. därav; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid

leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter (honung,

tobak o. d.); inkomster av skogsbruk; arrenden och hvror; diverse inkomster

(körslor, uthyrning av maskiner och dragare, försäljning av döda yttre

inventarier, av sten, grus och torv samt av fisk och vilt in. in., ersättning för

vägunderhåll, och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter).

Såsom framgår av tabell 3 har jordbrukarnas sammanlagda inkomster för

år 1954 beräknats till 4 864,1 miljoner kronor. Då inkomstsumman för år

1953 uppskattades till 4 633,5 miljoner kronor, föreligger sålunda en ökning

med 230,6 miljoner kronor eller med 5 procent. Av den sammanlagda inkomstsumman

härrör över hälften eller 2 649 miljoner kronor (54,5 procent)

från försäljningen av animaliska produkter, under det att inkomsterna

av vegetabiliska produkter uppgår till 1 090,2 miljoner kronor (22,4 pro
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1953—1954, miljoner kronor

1953

1954

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Inkomster av försålda produkter

spannmål och frövaror........................

750,1

129,0

87,0

10,6

976,7

692,3

137 7

sockerbetor ........................................

potatis m. m...............................

99,6

9,2

938,8

hö, halm och grönfoder........................

Summa vegetabiliska produkter

hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,

hudar, ull, skinn o. d. därav..........................

679,1

85,2

605,5

15,9

1385,7

708,0

87 0

fjäderfä och ägg..............................

mjölk till mejeri................................

A

mjölk till enskilda............................

14

Summa animaliska produkter

1 398,2

diverse produkter..................................

0,5

2 362,9

0 0

Summa inkomster av försålda produkter

2 337,9

Diverse inkomster.........................

52,2

26 2

Q

därav för körslor..............................

3H 9

Inkomster av skogsbruk.........................

136''7

20,9

2 572,7

904 0

Arrenden och hyror..........................

99 4

Samtliga kontanta inkomster

2 623,2

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder

Inkomster av försålda produkter

spannmål och frövaror.......................

99.8

4,6

34.9

5,3

144,6

86,4

4 6

sockerbetor ...............................

potatis m. m...........................

37 ft

hö, halm och grönfoder.........................

4,4

133,2

Summa vegetabiliska produkter

hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,

hudar, ull, skinn o. d. därav.......................

398,6

51.7

428.5

13.7

892.5

431,1

^4

fjäderfä och ägg.............................

mjölk till mejeri........................

493 *

mjölk till enskilda..........................

14,1

923,2

Summa animaliska produkter

diverse produkter..........................

0,2

1037,3

0 0

Summa inkomster av försålda produkter

1056,4

Diverse inkomster..............................

64,4

40,6

298,3

9,8

1399,8

A3 4

därav för körslor.........................

4* 7

Inkomster av skogsbruk...........................

383,1

10 1

Arrenden och hyror.............................

Samtliga kontanta inkomster

Norra Sverige

Inkomster av försålda produkter

spannmål och frövaror.........................

1513,0

4 3

4,1

sockerbetor ........................

potatis m. m...........................

6,4

7,0

17,5

A Q

hö, halm och grönfoder.........................

7,0

18,2

Summa vegetabiliska produkter

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956 43

Tab. 3 (forts.) Jordbrukets kontanta inkomster åren 1953—1954, miljoner kronor

hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,

hudar, ull, skinn o. d. därav..........................

fjäderfä och ägg.......................................

mjölk till mejeri.......................................

mjölk till enskilda.....................................

Summa animaliska produkter

diverse produkter......................................

Summa inkomster av försålda produkter

Diverse inkomster......

därav för körslor.......

Inkomster av skogsbruk

Arrenden och hyror . ...

Hela riket

Samtliga kontanta inkomster

Inkomster av försålda produkter

spannmål och frövaror..................................

sockerbetor ............................................

potatis m. ............................................

hö, halm och grönfoder.................................

Summa vegetabiliska produkter

hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,

hudar, ull, skinn o. d. därav..........................

fjäderfä och ägg.......................................

mjölk till mejeri.......................................

mjölk till enskilda.....................................

Summa animaliska produkter

diverse produkter

Summa inkomster av försålda produkter

Diverse inkomster........................................

därav för körslor.........................................

Inkomster av skogsbruk..................................

Arrenden och hyror......................................

Samtliga kontanta inkomster

1953

1954

88,9

96,8

5,6

6,1

218,2

216,7

8,3

8,0

321,0

327,6

0,0

0,0

338,5

345,8

79,5

96,9

73,5

90,1

238,6

279,3

4,4

5,9

661,0

727,9

854,0

783,0

133,6

142,3

128,3

144,3

22,9

20,6

1138,8

1090,2

1166,6

1235,9

142,5

147,6

1 252,2

1 228,8

37,9

36,7

2 599,2

2 649,0

0,7

0,9

3 788,7

3 740,1

186,1

219,2

140,3

166,0

673,6

866,4

35,1

38,4

4 633,5

4 864,1

cent). Inkomsterna av skogsbruk har för år 1954 beräknats till 866,4 miljoner

kronor (17,8 procent). Dessa tre grupper av inkomster omfattar nära

95 procent av samtliga inkomster.

I förhållande till år 1953 var inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

i det närmaste oförändrade. Samtidigt som inkomsterna av de animaliska

produkterna ökade med 49,8 miljoner kronor (1,9 procent), minskade inkomsterna

av vegetabiliska produkter med nästan lika stort belopp eller

48,6 miljoner kronor (4,3 procent). Skogsinkomsterna under år 1954 visar

en ökning med 192,8 miljoner kronor, motsvarande 28,6 procent.

ökningen mellan åren 1953 och 1954 i försäljningen av animaliska produkter,

49,8 miljoner kronor, fördelar sig med 69,3 miljoner kronor på posten

hästar, nötkreatur, svin och får samt kött, fläsk, hudar m. in. därav och

med 5,1 miljoner kronor på posten fjäderfä och ägg, under det att posten

mjölk minskade med 24,6 miljoner kronor. Relativt sett innebär dessa tal

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

en ökning i fråga om samtliga animaliska produkter med, som förut nämnts,

1.9 procent och i fråga om gruppen hästar, nötkreatur m. in. 5,9 procent

samt fjäderfä och ägg 3,6 procent, medan i fråga om mjölk en minskning

med 1,9 procent föreligger.

De under år 1954 ökade inkomsterna av animaliska produkter sammanhänger

i första hand med en fortsatt ökning av fläskproduktionen men även

köttproduktionen har ökat något på grund av bl. a. en viss utslagning av kor

i Norrland under hösten 1954 till följd av dålig fodertillgång. Även slakten

av kalv och får visade uppgång. Härtill kommer, att avräkningspriserna till

producenter i fråga om samtliga djurslag utom storboskap genomsnittligt

låg högre än under år 1953. Minskningen i inkomsterna av mjölk och produkter

därav beror främst av att den totala mjölkproduktionen ytterligare

minskat sedan år 1953.

Nedgången i inkomsterna av vegetabiliska produkter hänför sig nästan

helt till posten spannmål och frövaror, som minskat med 71 miljoner kronor

(8,3 procent) men även posten hö, halm och grönfoder har minskat,

nämligen med 2,3 miljoner kronor (10,0 procent). För de övriga posterna

däremot föreligger ökning. Sålunda har posten sockerbetor ökat med 8,7

miljoner kronor (6,5 procent) och posten potatis m. m. med 16 miljoner

kronor (12,5 procent).

Inkomstminskningen av spannmål och frövaror beror främst av den markanta

sänkning av priset på brödsäd, som ägde rum under år 1954. Även

det under året på grund av för stor nederbörd försämrade skördeutfallet

har inverkat. I fråga om sockerbetor sammanhänger inkomstökningen helt

med den stora utvidgningen av sockerbetsarealen under år 1954 (cirka 8 000

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter i

procent av kontanta inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storlcksgrupper och

områden åren 1953—1954

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20—

30—

50—

över

20

30

50

100

100

Södra och mellersta Sveriges slätl-

bygder

Vegetabiliska produkter.......

1953

15,3

18,4

26,5

39,0

48,1

58,8

63,0

41,3

1954

14,7

17,6

24,9

37,6

46,1

58,8

63,1

40,2

Animaliska produkter........

1953

84,6

81,6

73,4

61,0

51,9

41,2

37,0

58,6

1954

85,1

82,4

75,1

62,2

53,9

41,2

36,9

59,8

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

Vegetabiliska produkter.......

1953

3,4

6,1

11,3

21,3

28,8

43,1

52,1

13,9

1954

3,6

5,5

11,0

19,5

26,5

37,3

46,5

12,6

Animaliska produkter........

1953

96,6

93,8

88,7

78,7

71,2

56,9

47,9

86,0

1954

96,4

94,5

89,0

80,5

73,5

62,7

53,5

87,4

Norra Sverige

Vegetabiliska produkter.......

1953

4,8

4,0

6,5

14,2

5,2

1954

4,6

3,6

6,6

20,5

5,3

Animaliska produkter........

1953

95,2

96,0

93,5

85,8

94,8

1954

95,4

96,4

93,4

79,5

94,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956 45°

hektar). För potatis m. m. har höjda producentpriser orsakat inkomstökningen.

Som bakgrund till den för år 1954 redovisade ökningen av skogsinkomsterna

må här i korta drag erinras om prisutvecklingen på skogsbrukets område

de senaste åren. Under år 1951 ökade efterfrågan på främst massaved

med stark prisstegring som följd. Efter en kortvarig prissänkning under

första delen av år 1952 stagnerade priserna under några månader. Den nedåtgående

prisutvecklingen fortsatte sedan och under säsongen 1953—1954 låg

priserna lägre än under närmast föregående säsong men under hösten 1954

steg de åter. Prisutvecklingen under samma tid för sågtinmier och andra

sortiment visar även variationer men ej så stora som för massaved. Ökningen

av skogsinkomsterna under år 1954 torde till betydande del sammanhänga

med att stora mängder skog fälldes genom de svåra stormarna under

januari månad, särskilt i mellersta Sverige.

Av de redovisade skogsinkomsterna äger enskild (fysisk) person och likställda

skattskyldiga under vissa förutsättningar erhålla uppskov med taxering

till kommunal och statlig inkomstskatt för den del av intäkt av skogsbruk,

som insättes på särskilt konto (s. k. skogskonto) i bank. Under år

1954 har, enligt redovisningen i självdeklarationerna, insättningen på sådant

konto av fysiska personer och likställda uppskattats till totalt 55,6 miljoner

kronor. Under år 1952, då sådan insättning jämlikt lagen den 14 december

1951 (nr 783) om investeringskonto för skog endast fick göras hos

riksbanken, kunde centralbyrån från riksbankens huvudkontor erhålla uppgift

om det för året insatta" totalbeloppet. Någon sådan kontrolluppgift över

insättningarna under år 1954 har icke stått till förfogande, då insättningar

på s. k. skogskonto enligt de nya bestämmelserna kan göras i vilken bank

som helst. Då det för år 1952 med ledning av redovisningen i självdeklarationerna

uppskattade totalbeloppet, som insatts på investeringskonto för

skog, mycket nära överensstämde med det från riksbankens huvudkontor

erhållna totalbeloppet, torde man kunna räkna med en lika god överensstämmelse

i fråga om det för år 1954 på motsvarande sätt uppskattade totalbeloppet.

Tablå A. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1953 och 1954

Indextal, 1953 = 100

Södra och

mellersta

Sveriges

slättbygder

Södra och

mellersta

Sveriges

skogs- och

dalbygder

Norra

Sverige

Hela riket

Vegetabiliska produkter ................

96,1

92,1

104.0

102.1

95,7

Animaliska produkter ..................

100,9

103,4

101,9

Samtliga jordbruksprodukter ............

98,9

101,8

102,2

100,0

Diverse inkomster ......................

112,9

116,5

121,9

117,8

Skogsbruk..............................

149,1

128,4

117,1

128,6

Samtliga kontanta inkomster............

102,0

108,1

110,1

105,0

De under detta avsnitt anförda siffrorna avser riket i dess helhet. Mellan

de olika områdena föreligger vissa olikheter. I jämförelse med år 1953 har

norra Sverige den relativt sett största ökningen av jordbrukets samtliga kontanta

inkomster, nämligen 10,1 procent, under det att inkomstökningen i

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder är 8,1 procent och i

södra och mellersta Sveriges slättbygder 2 procent. Enligt tablå A förklaras

utvecklingen under år 1954 inom samtliga områden främst av ökade skogsinkomster

och diverse inkomster (särskilt av körslor). I fråga om försålda

vegetabiliska produkter föreligger minskade inkomster för såväl slättbygderna

som skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige, under det

att norra Sverige uppvisar något ökade inkomster. Inkomsterna av animaliska

produkter har inom alla tre områdena ökat endast obetydligt.

Förskjutningarna i de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse belyses

närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel av

jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna.

1953 1954

Vegetabiliska produkter............................... 24,6 22,4

Animaliska produkter ................................ 56,1 54^5

Skogsbruk .......................................... 14,5 17^8

Diverse inkomster ................................... 4,8 5,3

Samtliga kontanta inkomster 100,0 100,0

Tablån visar, att såväl de vegetabiliska som de animaliska produkternas

andelar har minskat, under det att skogsinkomsternas och diverse inkomsternas

andel har ökat.

De vegetabiliska respektive animaliska produkternas andel storleksgruppsvis

i inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell

4. I denna framträder tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska

produkternas relativa betydelse ökar med stigande egendomsstorlek samt

att den genomgående är större inom slättbygderna i södra och mellersta

Sverige än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Om man gör en uppdelning av samtliga kontanta inkomster och av försälj

ningsinkomsterna på rikets tre huvudområden, erhålles följande procentuella

fördelning.

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges slättbygder................ 55,5 53,9

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ...... 30,2 31,1

Norra Sverige........................................ 14,3 15,0

Hela riket 100,0 100,0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter

Södra och mellersta Sveriges slättbygder................ 63,2 62,5

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder........ 27,7 28,2

Norra Sverige........................................ 9,1 9^3

Hela riket 100,0 100,0

Av tablån framgår, att slättbygdsområdets andel av jordbrukets samtliga

kontanta inkomster år 1954 minskat i jämförelse med år 1953, under det att

de båda övriga områdenas andelar något ökat. Likartat är förhållandet i

fråga om inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.

Jordbrukets kontanta utgifter

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna har

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av utsäde och fodermedel; inköp

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

av gödselmedel; inköp av driv- och smörjmedel; inköp av levande inventarier;

inköp av döda inventarier; kostnader för elektrisk ström; kostnader

för underhåll av dels inventarier, dels byggnader, dels vägar, diken, stängsel

o. d.; diverse kostnader samt räntor. Dessutom har även uppgifterna

rörande kostnaderna för nyuppsättning av yttre inventarier, för ny-, tilleller

ombyggnad samt för nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d. bearbetats.

Det bör emellertid framhållas, att sistnämnda kostnader icke berättigar

till avdrag vid taxeringen, varför de kan antagas vara mindre fullständigt

redovisde i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa poster erhållna

resultaten bör därför icke alltför bestämda slutsatser dragas.

De till totalsiffror uppräknade utgiftsbeloppen för hela riket och de tre

huvudområdena har sammanförts i tabell 5 och tablå B.

För hela riket beräknas jordbrukarnas samtliga kontanta utgifter år 1954

ha uppgått till sammanlagt 3 343,3 miljoner kronor, vartill kommer ytterligare

82,2 miljoner kronor för nyuppsättning av yttre inventarier, 87 miljoner

kronor för ny-, till- och ombyggnader samt 7,6 miljoner kronor för nyanläggning

av vägar, diken och stängsel o. d. Motsvarande utgifter för år

1953 utgjorde respektive 3 231,9, 83,7, 85,6 och 11,1 miljoner kronor. I jämförelse

med år 1953 ökade således samtliga kontanta utgifter med 111,4 miljoner

kronor eller med 3,4 procent.

De i tablå B angivna utgiftsposterna för hela riket har samtliga stigit i förhållande

till år 1953 med undantag av posten underhåll av inventarier och

byggnader. Orsaken till ökningen av kostnaderna för arbetslöner är främst

höjningen under året av timlönerna för lantarbetarna men även lönerna i

samband med de ökade skogsavverkningarna har inverkat. Posten underhåll

av inventarier och byggnader har minskat med 4 procent, främst beroende

av minskade investeringar i byggnadsbeståndet. Däremot har kostnaderna

för underhåll av inventarier stigit på grund av det allt mer utökade maskinbeståndet.

Ser man på kostnadsutvecklingen för de i tabell 5 angivna delposterna,

framträder stegring för de två under rubriken inköp av förnödenheter ingående

varugrupperna utsäde och fodermedel samt bränn- och smörjoljor,

nämligen med 1,9 respektive 7,8 procent under det att kostnaderna för gödselmedel

minskat med 1,3 procent. Förbrukarpriserna på köpfodermedel har

under år 1954 varit i huvudsak oförändrade, vilket förklarar den relativt

sett obetydliga ökningen av kostnaderna för utsäde och fodermedel. Kost
-

Tablå B. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1953 och 1954

Indextal, 1953 = 100

Södra och

mellersta

Sveriges

slättbygder

Södra och

mellersta

Sveriges

skogs- och

dalbygder

Norra

Sverige

Hela riket

Arbetslöner ............................

103,7

105,8

107,6

104,8

Inköp av förnödenheter..................

100,2

103,3

104,0

101,5

> » levande och döda inventarier ..

105,1

109,4

118,6

107,9

Underhåll av inventarier och byggnader..

97,0

92,7

99,1

96,0

Underhåll av vägar, diken, stängsel o. d. ..

108.3

112,0

107,8

109,6

Elström................................

108,3

108,9

108,8

108,8

Diverse driftkostnader ..................

103,5

106,2

105,6

104,7

Räntor ................................

106,3

109,3

112,1

107,7

Samtliga kontanta utgifter ..............

102,4

104,3

106,6

103,4

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tab. S. Jordbrukets kontanta utgifter åren 19S3—1954, miljoner kronor

1953

1954

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.................

Arbetslöner..............................................

Inköp av förnödenheter

utsäde och fodermedel..................................

gödselmedel............................................

bränn- och smörjoljor..................................

Inköp av levande inventarier..............................

Inköp av döda inventarier................................

Elström.................................................

Underhåll av inventarier..................................

* » byggnader..................................

» » vägar, diken, stängsel o. d...................

Diverse driftkostnader....................................

Räntor..................................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av yttre inventarier........................

Ny-, till- eller ombyggnad................................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d................

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.................

Arbetslöner..............................................

Inköp av förnödenheter

utsäde och fodermedel..................................

gödselmedel............................................

bränn- och smörjoljor..................................

Inköp av levande inventarier.............................

Inköp av döda inventarier................................

Elström.................................................

Underhåll av inventarier..................................

» » byggnader..................................

» * vägar, diken, stängsel o. d...................

Diverse driftkostnader....................................

Räntor..................................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av yttre inventarier........................

Ny-, till- eller ombyggnad................................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d................

Norra Sverige

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.................

Arbetslöner .............................................

Inköp av förnödenheter

utsäde och fodermedel..................................

gödselmedel............................................

bränn- och smörjoljor..................................

Inköp av levande inventarier.............................

Inköp av döda inventarier................................

Elström.................................................

Underhåll av inventarier..................................

> * byggnader..................................

» * vägar, diken, stängsel o. d...................

Diverse driftkostnader....................................

Räntor..................................................

Samtliga kontanta utgifter

16,8

18,7

425,0

440,9

317,0

318,0

214,6

212,0

75,7

78,7

165,2

167,1

109,3

121,5

36,1

39,2

94,8

96,5

125,3

117,0

24,6

26,7

199,0

206,1

93,6

99,5

1 897,0

1941,9

51,3

50,0

38,5

41,2

4,0

4,7

7,3

8,0

192,8

204,1

172,1

177,6

86,5

85,9

22,9

27,3

104,5

112,2

47,4

54,0

21,8

23,8

39,0

40,1

86,5

76,2

16,7

18,7

110,1

116,9

41,9

45,7

949,5

990,5

25,3

26,2

26,1

31,6

5,3

2,3

2,6

2,6

83,4

89,7

66,8

70,8

22,5

21,6

7,1

7,9

33,6

37,7

17,9

23,4

9,5

10,3

13,7

13,9

51,7

50,9

5,5

6,0

56,0

59,1

15,1

17,0

385,4

410,9

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 5 (forts.) Jordbrukets kontanta utgifter åren 1953—1954, miljoner kronor

49

1953

1954

7,1

6,0

21,0

14,2

1,8

0,6

Hela riket

26,7

29,3

701,2

734,7

Inköp av förnödenheter

555,9

566,4

323,6

319,5

105,7

113,9

303,3

317,0

174,6

198,9

67,4

73,3

147,5

150,5

263,5

244,1

46,8

51,4

365,1

382,1

150,6

162,2

Samtliga kontanta utgifter

3 231,9

3 343,3

83,7

82,2

85,6

87,0

11,1

7,6

nadsökningen för bränn- och smörjoljor sammanhänger med den fortgående

utökningen av maskinbeståndet, främst traktorer. Orsaken till de minskade

kostnaderna för gödselmedel är främst, att priserna på nästan alla slag

av handelsgödsel under året sänkts. I fråga om de i tabell 5 redovisade totala

kostnaderna för elström skall framhållas, att dessa även inkluderar hushållsförbrukningen.

Med ledning av den i A-bilagan såsom kostnad upptagna

totalförbrukningen och den som naturainkomst redovisade hushållsförbrukningen

har kostnaderna för hushållsförbrukningen beräknats uppgå till i genomsnitt

22 procent av de totala elströmskostnaderna.

De hittills anförda siffrorna för kontanta utgifter avser riket i dess helhet.

Av tablå B framgår den procentuella kostnadsförändringen för huvudposterna

inom de tre huvudområdena i förhållande till år 1953. Samtliga

kontanta utgifter har ökat 6,6 procent i norra Sverige mot 4,3 procent i södra

och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och 2,4 procent i motsvarande

slättbygdsområde. I samband härmed erinras om att ökningen av de totala

kontanta inkomsterna likaledes var större i norra Sverige än i slättbygderna

och skogs- och dalbygderna av södra och mellersta Sverige. Kostnaderna för

arbetslöner har ökat inom alla tre områdena, nämligen med respektive 3,7,

5,8 och 7,6 procent. Orsakerna därtill är, som förut nämnts, att timlönerna

höjts under år 1954 och att skogsavverkningarna ökat. Kostnaderna för underhåll

av inventarier och byggnader har under året minskat inom samtliga

områden, i södra och mellersta delarna av landet med 3 respektive 7,3 procent

och i norra Sverige med 0,9 procent. Avgörande för utvecklingen har

varit de minskade investeringarna för underhåll och förbättringar av byggnadsbeståndet.

ökningen av räntekostnaderna inom alla tre områdena, uppgående

till respektive 6,3, 9,3 och 12,1 procent, synes till stor del bero på de

alltjämt ökade investeringarna i maskiner av olika slag, främst traktorer.

4° Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 6. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets kontanta

utgifter inom olika storlekggrupper och områden åren 1953—1954

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20

20—

30

30—

50

50—

100

över

100

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder

Arbetslöner.................

1953

7,0

9,0

13,9

19,3

23,3

30,8

35,9

22,4

1954

5,8

9,2

14,1

20,1

23,7

30,4

36,6

22,7

Räntor...............

1953

3,7

4,5

4,9

5,3

4,9

5,1

4,9

4,9

1954

3,9

4,5

5,2

5,3

5,2

5,4

5,2

5,1

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

Arbetslöner...................

1953

13,0

14,4

18,3

25,1

29,2

35,7

43,6

20,3

1954

12,4

14,9

19,2

25,6

29,7

35,6

42,5

20,6

Räntor.......................

1953

3,2

3,9

4,9

4,8

5,0

5,7

5,3

4,4

1954

3,4

4,1

4,9

4,9

5,3

6,5

5,9

4,6

Norra Sverige

Arbetslöner.................

1953

18,6

20,4

26,5

35,6

21,6

1954

20,0

20,4

26,8

29,1

..

• •

. •

21,8

Räntor...................

1953

3,5

4,3

4,0

4,3

3,9

1954

3,8

4,3

4,2

4,6

..

. .

. .

4,1

Hela riket

Arbetslöner..................

1953

14,1

14,4

16,7

21,0

24,3

31,6

37,1

21,7

1954

14,2

14,8

17,2

21,6

24,7

31,3

37,5

22,0

Räntor.....................

1953

3,4

4,1

4,8

5,2

4,9

5,2

5,0

4,7

1954

3,7

4,3

5,0

5,2

5,2

5,6

5,3

4,9

Av följande sammanställning framgår de viktigaste utgiftsposternas procentuella

andel av jordbrukets totala kontanta utgifter under åren 1953—

1954.

Arbetslöner .........................................

Inköp av förnödenheter...............................

Inköp av levande och döda inventarier..............

Underhåll av inventarier och byggnader ................

Underhåll av vägar, diken, stängsel o. d.................

Elström ........................................

Diverse driftkostnader ................................

Räntor ..............................................

Samtliga kontanta utgifter

1953

1954

21,7

22,0

30,5

29,9

14,8

15,4

12,7

11,8

1,4

1,5

2,1

2,2

12,1

12,3

4,7

4,9

100,0

100,0

Tablån visar, att arbetslönernas andel av samtliga kontanta utgifter hållit

sig nära oförändrad under de två åren. Likartat har förhållandet varit för

underhåll av vägar, diken, stängsel o. d., elström, diverse driftkostnader och

räntor. Andelen för inköp av förnödenheter samt för underhåll av inventarier

och byggnader har under året minskat, medan kostnadsandelen för in
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

köp av inventarier av olika slag har ökat. Uppgifterna om arbetslönernas

och ränteutgifternas betydelse vid olika egendomsstorlek finnes angivna i

tabell 6.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk

Resultaten av en beräkning av de kontanta inkomsterna och utgifterna

per hektar jordbruksjord för olika storleksgrupper och områden lämnas i

tabell 7.

Tab. 7. Samtliga kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1953—1954

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20—

30—

50—

över

20

30

50

100

100

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges

1953

1550

1407

1264

1198

1220

1184

1175

1239

slättbygder

1954

1646

1465

1276

1228

1233

1206

1194

1264

Södra och mellersta Sveriges

1953

1418

1388

1215

1100

955

1021

1237

1255

skogs- och dalbygder

1954

1581

1496

1294

1178

1065

1100

1307

1357

Norra Sverige

1953

1640

1317

1270

1110

1393

1954

1922

1451

1350

1255

1560

Samtliga kontanta utgifter

Södra och mellersta Sveriges

1953

1101

937

848

840

908

943

1005

914

slättbygder

1954

1163

964

860

861

918

969

1040

936

Södra och mellersta Sveriges

1953

911

875

796

765

731

887

1156

852

skogs- o. dalbygder

1954

971

899

828

813

797

908

1186

888

Norra Sverige

1953

991

741

740

666

813

1954

1086

822

752

715

••

881

Indextalen i tablå C visar, att de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord

mellan åren 1953 och 1954 relativt sett ökat i ungefär samma omfattning

i flertalet storleksgrupper inom södra och mellersta Sveriges skogsoch

dalbygder samt norra Sverige. För det senare området ligger dock indextalen

i regel högre. För södra och mellersta Sveriges slättbygder är ökningen

av betydligt mindre omfattning. Beträffande utgifterna föreligger i stort

sett samma utveckling.

De viktigaste orsakerna till att de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord

under år 1954 ökat minst i södra och mellersta Sveriges slättbygder

synes vara prissänkningen på brödsäd samt den försämring av skördeutfallet,

som den stora nederbörden medförde särskilt inom detta område.

Att de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord under år 1954 liksom

tidigare ofta varit högre i norra Sverige än i landets södra och mellersta

delar beror framförallt därpå att vanligen jämförelsevis stora skogsarealer

ingår i brukningsenhelerna i norra Sverige, medan till desamma hörande

åkerareal är förhållandevis liten. Det är således inkomsterna av skogsbruket,

som verkar höjande på dessa siffror. Detta förhållande gäller i viss utsträckning

även för södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

s. 1956 Kontrollera mot PDF

52° Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tablå C. Kontanta inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet inom

olika storleksgrupper och områden åren 1933 och 1954

Indextal, 1953 = 100

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—

10

10-

20

20-

30

30—

50

50-

100

över

100

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

106,2

104,1

101.0

102,5

101,1

101,8,

101,6

102,0

Södra och mellersta Sveriges skogs-

107,8

105,6

108,1

och dalbvgder....................

111,5

107,8

106,6

107,1

111,6

Norra Sverige ......................

117,2

110,1

106,3

113,0

112,0

Samtliga kontanta utgifter

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

105,6

103,0

101,4

102,4

101,1

102,7

103,4

102,4

Södra och mellersta Sveriges skogs-

106,3

109,0

102,4

102,6

104,3

och dalbvgder....................

106,6

102,8

103,9

Norra Sverige ......................

109,5

110,9

101,7

107,4

108,4

Tab. 8. Vissa kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1953—1954

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20—

30—

50—

över

20

30

50

100

100

Inkomster av försålda vegetabi- liska produkter

Södra och mellersta Sveriges

1953

219

238

310

435

549

639

651

471

slättbygder

1954

225

230

286

413

518

633

637

452

Södra och mellersta Sveriges

1953

33

62

105

185

216

342

474

130

skogs- och dalbygder

1954

37

56

103

172

217

283

393

119

Norra Sverige

1953

36

29

43

73

37

1954

36

28

45

120

39

Inkomster av försålda animaliska

produkter

Södra och mellersta Sveriges

1953

1211

1054

857

680

593

447

383

668

slättbygder

1954

1296

1074

864

683

606

443

373

674

Södra och mellersta Sveriges

1953

933

949

821

684

534

452

436

800

skogs- och dalbygder

1954

993

971

831

711

601

477

453

828

Norra Sverige

1953

710

710

627

440

, .

677

1954

743

744

626

465

••

702

Inkomster av skogsbruk

Södra och mellersta Sveriges

1953

59

65

67

56

51

58

97

66

slättbygder

1954

71

99

95

101

80

86

133

98

Södra och mellersta Sveriges

1953

361

314

245

182

171

171

269

268

skogs- och dalbygder

1954

446

401

308

242

203

271

393

344

Norra Sverige

1953

565

448

621

516

, t

503

1954

729

518

588

543

• *

* *

599

opaginerad Kontrollera mot PDF

53°

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 9. Vissa kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet inom

olika storleksgrupper och områden åren 19S3—1954

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20

20—

30

30—

50

50—

100

över

100

Arbetslöner

Södra och mellersta Sveriges

1953

77

84

118

162

211

290

361

205

slättbygder

1954

67

89

121

173

218

294

381

212

Södra och mellersta Sveriges

1953

118

126

146

192

214

316

504

173

skogs- och dalbygder

1954

120

134

159

208

236

324

504

183

Norra Sverige

1953

185

151

196

237

, .

176

Inköp av utsäde och fodermedel

1954

217

168

201

208

192

Södra och mellersta Sveriges

1953

331

246

169

134

137

120

115

153

slättbygder

1954

347

261

170

137

140

no

109

153

Södra och mellersta Sveriges

1953

201

185

144

112

93

106

124

154

skogs- och dalbygder

1954

216

192

150

112

97

100

107

159

Norra Sverige

1953

203

129

97

63

141

Inköp av gödselmedel

1954

228

137

95

72

152

Södra och mellersta Sveriges

1953

87

89

91

101

112

117

112

103

slättbygder

1954

86

90

89

100

no

119

108

102

Södra och mellersta Sveriges

1953

78

78

74

73

73

87

97

78

skogs- och dalbygder

1954

76

77

72

77

80

92

92

77

Norra Sverige

1953

60

45

40

33

48

Räntor

1954

61

43

36

32

46

Södra och mellersta Sveriges

1953

41

42

42

45

45

48

50

45

slättbygder

1954

46

43

45

46

47

52

54

48

Södra och mellersta Sveriges

1953

29

34

39

37

36

50

61

38

skogs- och dalbygder

1954

33

37

41

40

43

59

70

41

Norra Sverige

1953

35

32

30

29

. .

32

1954

41

36

32

33

36

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse vid brukningsenheter

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare av tabell 8,

i vilken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska

och animaliska produkter samt av skogsbruk angives. I tabell 9 lämnas motsvarande

uppgifter om jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade

per hektar jordbruksjord, för arbetslöner, utsäde och fodermedel, gödselmedel

samt räntor.

I fråga om den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligger markanta olikheter såväl mellan olika områden som mellan olika

storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med växande

egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna samt avsevärt mindre

inom skogs- och dalbygderna och i norra Sverige. De animaliska produkternas

ekonomiska betydelse avtager däremot med stigande areal och visar obetydlig

avvikelse mellan de båda områdena i södra och mellersta delarna av

landet. Inom varje storleksgrupp av dessa områden är den större än i norra

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Sverige. Inkomsterna av skogsbruk är givetvis störst i norra Sverige och

minst inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige.

De större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord i norra

Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för brukningsenheter av

olika storlek i denna del av landet. Ett närmare studium av tabellmaterialet

visar även en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna av skogsbruk

och å andra sidan löneutgifterna. Det bör emellertid härvid observeras,

att löneutgifterna ej i sin helhet hör samman med jordbrukarnas försäljning

och avverkning av egen skog. En del av arbetskostnaderna är avlöningar

till skogsarbetare, som jordbrukarna anställer i samband med avverkningar

(skogskörslor) åt skogsbolagen och andra större skogsägare.

Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarfamiljens arbetsinkomster
Den

i det föregående lämnade redogörelsen för jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter under år 1954 grundar sig på en bearbetning av motsvarande

uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Härutöver

har även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade nettointäkter

bearbetats, varvid dessa dels uppräknats till totalsiffror för hela

riket och tre huvudområden, dels beräknats per brukningsenhet. Huvudresultaten

av denna del av undersökningen framlägges i tabellerna 10 och 11.

De taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet har i genomsnitt för

riket stigit med 4,4 procent i jämförelse med år 1953. I detta sammanhang

bör framhållas, att de belopp, som av skogsinkomsterna för år 1954 insatts

Tab. 10. Jordbrukets taxerade nettointäkter inom olika områden åren 19S3—19S4

År

Nettointäkter av

Samtliga

netto-

intäkter

jord-

bruks-

fastighet

tjänst och

tillfällig

förvärvs- verksamhet

kapital

övriga

förvärvs-

källor

Absoluta tal, miljoner kronor

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1953

1954

822,8

828,2

65,1

76,0

25,9

30,2

16,2

17,9

930,0

952,3

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

1953

1954

631.7

687.7

82,2

87,2

20,2

20,9

17,6

18,1

751,7

813,9

Norra Sverige

1953

1954

388.0

407.0

125.0

132.1

9,9

10,5

14,3

17,6

537.2

567.2

Hela riket

1953

1954

1842,5

1 922,9

272.3

295.3

56,0

61,6

48,1

53,6

2 218,9

2 333,4

Indextal. År 1953 = 100

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1954

100,7

116,7

116,9

110,5

102,4

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

1954

108,9

106,1

103,1

103,0

108,3

Norra Sverige

1954

104,9

105,6

106,8

123,7

105,6

Hela riket

1954

104,4

108,4

110,1

111,7

105,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1656 55°

Tab. 11. Jordbrukets taxerade nettointäkter i kronor per brukningsenhet under åren 1953—1954

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20—

30—

50—

över

20

30

50

100

100

Taxerade nettointäkter

av jord-

bruksfastighet

Södra och mellersta

Sveriges

slättbygder

1953

3 013

5 420

7 956

10 560

13 916

18 460

30 916

8 381

1954

3 281

5 694

7 921

10 807

13 864

17 746

29100

8 436

Södra och mellersta

Sveriges

skogs- och dalbygder

1953

3 492

5 876

7 938

10 397

10 953

12 267

18 838

5 766

1954

3 889

6 315

8 538

10 886

12 354

14 720

26 094

6 277

Norra Sverige

1953

3 819

5 859

9 002

12 233

5 211

1954

4138

6 093

8 784

13 864

5 466

Hela riket

1953

3 543

5 759

8 081

10 581

13 473

17 542

29 472

6 529

1954

3 886

6 096

8 251

10 932

13 717

17 427

28 974

6 814

Samtliga taxerade nettointäkter

Södra och mellersta

Sveriges

9 473

slättbygder

1953

4 933

6 391

8 500

11110

14 821

20 779

36 585

1954

5 284

6 758

8 537

11441

14 821

20178

39 386

9701

Södra och mellersta

Sveriges

33 490

6 862

skogs- och dalbygder

1953

4 978

6 636

8 616

11 441

12 416

15 818

1954

5 398

7192

9 231

12 043

13 765

17 608

41980

7 429

Norra Sverige

1953

6 323

7 341

10191

13 992

7 214

1954

6 736

7 798

10 257

15 023

7 618

Hela riket

1953

5 523

6 785

8 755

11287

14 504

20 100

36 412

7 863

1954

5 928

7 265

9 002

11704

14 767

19 946

40 019

8 269

på s. k. skogskonto i bank (som förut nämnts beräknade till 55,6 miljoner

kronor), får avdragas i självdeklarationerna som utgift och sålunda minskat

nettointäkterna. Dessa är således för hela riket i realiteten 55,6 miljoner

kronor högre än som redovisas i tabell 10.

I överensstämmelse med förändringarna i förhållandet mellan kontanta

inkomster och kontanta utgifter visar även de taxerade nettointäkterna, att

år 1954 varit minst gynnsamt för södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet har nämligen där ökat med endast 0,7

procent, under det att södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och

norra Sverige visar ökning med 8,9 respektive 4,9 procent. Beträffande övriga

slag av taxerade nettointäkter konstateras även en allmän höjning i förhållande

till år 1953.

Som framgår av tabell 11 uppgick medeltalet av samtliga taxerade nettointäkter

(medelinkomsten) för samtliga jordbrukare med över 2 hektar

åker till 7 863 kronor för år 1953 och 8 269 kronor för år 1954. Enligt den

av centralbyrån för publikationen Skattetaxeringarna utarbetade taxeringsstatistiken

är medelinkomsten för åren 1953 och 1954 för företagare inom

jordbruk med binäringar 7 003 respektive 7 392 kronor. Taxeringsstatistiken

omfattar emellertid, i motsats till deklarationsundersökningarna, jordbruk

med 2 hektar åker och därunder och dessutom representanter för

jordbrukets binäringar, såsom fiske, trädgårdsskötsel in. in., vilket sänker

inkomstsiffrorna. Centralbyrån har gjort en beräkning, hur mycket taxeringsstatistikens

siffror skall höjas, för att man i detta hänseende skall få

bättre jämförbarhet med deklarationsundersökningarna, och centralbyrån

har därvid funnit, alt en höjning bör göras med cirka 6 procent. I enlighet

opaginerad Kontrollera mot PDF

56° Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 12. Jordbrukarfamiljens arbetsinkomst i kronor per brukningsenhet åren 1953—1954

Områden

År

Storleksgrupper, hektar åker

2—5

5—

10

10—

20

20—

30

30—

50

50—

100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1953

1954

2 586

2 846

4 674

4 950

6 752

6 749

8 840

9 088

11406

11401

14 631

14181

21 071

18 208

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

1953

1954

2 896

3 290

4 877

5 319

6 451

7 063

7 978

8 669

8 098

9 420

7 764

10 371

8120

13 409

Norra Sverige

1953

1954

3 351

3 680

5 091

5 327

7 608

7 479

9 876

11578

Hela riket

1953

1954

3 029

3 373

4 890

5 230

6 753

6 953

8 673

9 079

10 883

11153

13 570

13 698

19 484

17 817

därmed bör beloppet höjas till 7 423 kronor för år 1953 och 7 836 kronor

för år 1954. Avvikelsen mellan de två undersökningarna utgör då för år

1953 ej fullt 6 procent och för år 1954 5 procent. Primärmaterialet för taxeringsstatistiken

har emellertid konstaterats vara i vissa hänseenden ofullständigt,

vilket påverkar inkomstbeloppen i sänkande riktning. Sålunda

har t. ex. ofullständigheter i materialet påvisats för de högsta inkomstklasserna,

varjämte eftertaxerade inkomster ej ingår. Även i deklarationsundersökningarna

föreligger visst bortfall men detta verkar ej i ensidig riktning.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden har beräkningar

utförts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt självdeklarationerna

kommit jordbrukarfamiljerna till godo. Dessa beräkningar

har verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet lagts

skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med ett belopp,

som ansetts motsvara normala ränteanspråk. Det sistnämnda beloppet

utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång redovisade

värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt av

inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de båda

senast utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent för

fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten

av denna beräkning redovisas i tabell 12.

Mellan åren 1953 och 1954 har arbetsinkomsten i södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder samt i norra Sverige ökat i samtliga storleksgrupper

utom gruppen 10—20 hektar åker i norra Sverige, som visar mindre

nedgång. I fråga om södra och mellersta Sveriges slättbygder föreligger ökning

av arbetsinkomsten i grupperna 2—5, 5—10 och 20—30 hektar "åker, i

det närmaste oförändrade inkomster i grupperna 10—20 och 30—50 hektar

åker samt minskade inkomster i grupperna 50—100 och över 100 hektar

åker. Det sämre resultatet i slättbygderna sammanhänger med de under år

1954 minskade inkomsterna av vegetabiliska produkter.

Vid bedömandet av talen i tabell 12 bör beaktas, att det här är fråga om

en uppskattande beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarfamiljen.

Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större

egendomarna — icke obetydliga belopp i form av ränta på det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 14 mars 1956.

Kungl. statistiska centralbyrån

KARIN KOCK

OTTO ZETTERBERG

Tage Zander

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

57

Bilaga 5

PM

med totalkalkyler över jordbrukets inkomster och kostnader1

Grunderna för beräkningarna

Härmed framlägges dels en reviderad beräkning av jordbrukets inkomster

och kostnader under regleringsåret 1955/56, dels totalkalkyler (normkalkyler)

per den 1 september 1956, dels en prognos för jordbrukets produktionsvolym

i genomsnitt under treårsperioden den 1 september 1956—den

31 augusti 1959.

Beräkningsmetodiken för de olika kalkylerna berörs under respektive

avsnitt. Dessförinnan lämnas en redogörelse för några grundläggande principer

för beräkningarna. I metodiskt hänseende ansluter sig dessa till motsvarande

tidigare undersökningar. Beräkningarna är liksom tidigare begränsade

till att avse den egentliga jordbruksdriften. Jordbrukarnas inkomster

av och kostnader för skogsbruket faller sålunda utanför kalkylerna.

Ej heller har jordbrukarnas inkomster av körslor utanför jordbruket medtagits.

Sådana kostnader, som icke berör den egentliga jordbruksdriften, har

så långt som möjligt frånskiljts. Helt har dock en dylik uppdelning icke kunnat

genomföras, exempelvis i fråga om kostnaderna för jordbrukets hästar

och traktorer.

Enär inkomsterna och kostnaderna ej är fullständigt redovisade och åtskilliga

poster dessutom är omgivna av betydande felmarginaler, kan de

absoluta talen för inkomster och kostnader icke direkt jämföras med varandra.

En jämförelse mellan inkomster och kostnader måste i stället grunda

sig på indextal för inkomster respektive kostnader. Eftersom de ojämförligt

största inkomst- och kostnadsposterna i den egentliga jordbruksdriften

ingår i beräkningarna, torde sådana indextal ge en tämligen god ledning

för att bedöma de verkliga förändringarna från år till år i de sammanlagda

inkomst- och kostnadssummorna.

A. Reviderade beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader

under regleringsåret 1955156

Sedan kalkylomräkningen verkställdes i oktober 1955 har en del nytt statistiskt

material blivit tillgängligt. Det nytillkomna materialet utgöres när

det gäller inkomstsidan bl. a. av löpande uppgifter om brödsädsleveranser,

mjölkinvägningen och den marknadsförda slakten. På kostnadssidan har

bl. a. beaktats det nya lantarbetaravtalet samt resultatet av en ny undersökning

om traktorinköpen under 1955. Vid den nu föreliggande revideringen

har i allmänhet de statistiska uppgifter kunnat beaktas som funnits tillgängliga

i mitten av februari 1956. översynen har berört praktiskt taget

alla inkomst- och kostnadsposter. Här nedan lämnas några kortfattade

kommentarer till de viktigare justeringar, som företagits.

> Dessa kalkyler slutjusterades av beredningsdelegationen den 21 mars 1956.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Samtliga inkomst- och kostnadsposter har sammanförts i en sluttabell, där

uppgifter anges för såväl basåret 1950/51 som regleringsåret 1955/56. För

19o5/56 har en jämförelse gjorts med resultaten enligt beräkningarna i

normkalkylen våren 1955, varvid uppgifterna genomgående korrigerats med

hänsyn till prisuppgörelsen våren 1955. Sålunda har de på våren 1955 beslutade

prishöjningarna, motsvarande ett sammanlagt inkomstbelopp av

cirka 290 milj. kr, beaktats. Vidare har på kostnadssidan i enlighet med den

på våren 1955 träffade överenskommelsen hänsyn tagits till den höjning

av arbetskostnadsposten som föranleddes av 1955 års lantarbetaravtal, varvid

samma löneökning som för lejd arbetskraft kalkylmässigt tillgodoförts

jordbrukets egen arbetskraft.

En jämförelse har vidare gjorts med den omräkning, som företogs i oktober

1955, varvid inkomsterna justerats i enlighet med prisöverenskommelsen

hösten 1955 (prishöjningar motsvarande ett inkomstbelopp av 240 milj.

kr och subventioner av 100 milj. kr).

Jordbrukets inkomster

Brödsäd

Jordbrukets inkomster av brödsäd 1955/56 har i den nu föreliggande

kalkylen beräknats till 292,6 milj. kr mot 300,6 milj. kr i höstkalkylen 1955

och 385,6 milj. kr i normkalkylen. Nedgången sedan höstkalkylen 1955

sammanhänger med att jordbrukarnas leveranser av höstvete och råg nu

med ledning av uppgifter om de faktiska leveranserna t. o. in. december beräknats

bli mindre än vad som antogs i höstas. Jämfört med normkalkylen

innebär detta en minskning med 93,0 milj. kr, vilken sammanhänger

dels med dåligt skördeutfall per hektar, dels med en mycket låg vårveteareal.

Saluöverskott och lönejörmalning, milj. kg

1950/51

1954,55

1955/1956

Vårkal-

Höstkal-

Vårkal-

kylen

kylen

kylen

1955

1955

1956

Höstvete...........

322

496

375

380

367

Vårvete.............

215

328

403

219

224

Rag..................

159

226

178

131

114

Summa brödsäd

696

1050

956

730

705

Matpotatis

Jordbrukets inkomster av matpotatis har i den nu föreliggande kalkylen

beräknats till 172,9 milj. kr mot 171,2 milj. kr enligt höstkafkylen 1955 och

154,2 milj. kr enligt normkalkylen. Kvantiteten svensk matpotatis har

sänkts med 15 milj. kg jämfört med höstkalkylen. Anledning härtill har

varit den omfattande potatisimport, som har redovisats efter upprättandet

av hostkalkylen 1955. Samtidigt har emellertid priset med ledning av föreJiggande

noteringar beräknats bli högre, nämligen 26,00 kr/dt i stället för

25,18 kr/dt enligt höstkalkylen. Inkomsthöjningen i förhållande till normkalkylen

— 18,7 milj. kr — sammanhänger med höjda priser.

Sockerbetor »

Uppgifter om skörd, sockerhalt, råsockerproduktion och priser för 1955/

56 har meddelats av Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Uppgifterna har

sammanställts i följande tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

59°

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Sockerbetsskörd, milj. kg .............

Sockerhalt, %........................

Råsockerproduktion, milj. kg..........

Grundpris, kr/dt......................

Genomsnittligt tilläggspris för sockerhalt

över 16 %, kr/dt...................

Arealtillägg utslaget på hela betskörden,

kr/dt..............................

Täckningskostnader, utslagna på hela betskörden,

kr/dt......................

Tillägg för 63-dygnsregeln, kr/dt.......

Summa betpris, kr/dt.................

1950/51

1955/56

Vårkal-

Höstkal-

Vårkal-

kylen

kylen

kylen

1955

19551

1956

1 978

1 925

1 667

1 663

16,92

17,50

15,67

15,85

304

308

237

236

5,55

7,00

7,00

7,00

0,32

0,66

— 0,14

— 0,07

0,01

0,01

0,01

0,01

0,13

0,12

0,15

0,16

0,01

0,01

0,01

0,01

6,02

7,80

7,03

7,11

i Justerad enligt bilaga 3 till höstkalkylen 1955 (Kungl. Maj:ts prop. nr 195a: 215, s. 75°)

Inkomsten av sockerbetor har enligt den nu reviderade kalkylen beräknats

till 118,2 milj. kr mot 117,2 milj. kr enligt höstkalkylen 19a5 och 150,2

milj. kr enligt normkalkylen.

Mejerimjölk

Jordbrukets inkomster av mejerimjölk har nu beräknats utgöra 1 446,2

milj. kr mot 1 387,7 milj. kr enligt höstkalkylen 1955 och 1 38/,8 enligt

normkalkylen. Sålunda föreligger en inkomstökning med 58,5 miljkr jämfört

med höstkalkylen. Anledningen härtill är den, att mjölkinvägningen

med ledning av invägningsstatistiken nu har beräknats bli 137 milj. kg

större än som antogs i höstas.

De uppgifter om mjölkinvägningen, som fanns tillgängliga vid upprättandet

av höstkalkylen, avsåg månaderna t. o. m. september. För augusti

och september redovisades en invägningsminskning i forhållande till motsvarande

månader föregående år med 8 respektive 11 procent. Kalkylsakkunniga

räknade i detta läge schematiskt med att invägningen under stallfodringsperioden

i genomsnitt skulle komma att ligga inemot 10 procent

under motsvarande nivå ett år tidigare. De sakkunniga var medvetna om

svagheten i denna beräkning. De anförde bl. a., att produktionen under

augusti och september i huvudsak baserats på den knappa betestillgången,

medan tillgången på stallfoder bleve avgörande för den fortsatta utvecklingen.

Under efterföljande månader avvek mjölkinvägningen rätt väsentligt

från den antagna. Sålunda låg invägningen under oktober 5 procent

samt under november och december 3 procent lägre än under motsvarande

månader ett år tidigare. Den definitiva uppgiften för januari visade en nedgång

med endast 1 procent. Med anledning därav har man i den föreliggande

kalkylen räknat med att invägningen under resten av stallfodringsperioden

kommer att ligga 1 procent under fjolårsnivån. För betesperioden

har nu liksom i höstkalkylen räknats med samma invägning som under

motsvarande tid år 1955.

Priserna på mjölken har justerats med hänsyn till prisuppgorelsen hosten

1955. På grund av att någon mera ingående omräkning av kalkylen ej verkställts,

har mejeriernas ökade förädlingskostnader till följd av lönehöjningar

och andra kostnadshöjande faktorer ej införts i kalkylen. Enligt öveislags
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

60°

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Uppgifter rörande mjölkproduktionen

1950/51

1954/55

1955/56

Normkal-

Höstkal-

Vårkal-

kylen

kylen

kylen

1955

1955

1956

Medelkoantal,

1 000-tal........

Procentuell föränd-

1 624

1 508

1494

1436

1 436

ring sedan före- gående år......

— 1,5

— 0,7

— 0,9

-4,8

-4,8

Produktion per ko,

kg.............

Procentuell föränd-

2 938

2 799

2 899

2 774

2 869

ring sedan före- gående år......

— 0,6

— 3,2

+ 3,6

— 0,9

+ 2,5

Total mjölkproduk-

tion, milj. kg .. .

Procentuell föränd-

4 772

4 221

4 331

3 983

4120

ring sedan före- gående år......

Invägning vid meje-

— 2,1

-4,0

+ 2,6

— 5,6

-2,4

rier, milj. kg....

Procentuell föränd-

3 858

3 456

3 587

3 249

3 386

ring sedan före- gående år......

-1,7

— 3,9

+ 3,8

— 6,0

— 2,0

wakTgaI ?rdeu.?.es.sa kostnader för 1955/56 uppgå till cirka 2,9 milj. kr,

JnH«nJe ?a !,0nuehojnjngai;’ vartill kommer cirka 1,8 milj. kr, beroende på

tettra kostnädshojande faktorer. I detta sammanhang har man även bort^

t ,eveatuel!a Paverkan på avräkningspriset, som ändrade kvanmedför

h andrade priSer Vld export av mejeriprodukter kan komma att

Kött och fläsk

ordbrukets inkomster av slaktdjur har nu beräknats uppgå till 1 290,1

ÄkF m°i V27?’0 n^lj'' kr enllgt höstkalkylen 1955 och 1 252,2 milj. kr

enligt normkalkylen. Den beräknade inkomstökningen i den föreliggande

kaikylen jamford med höstkalkylen, 12,1 milj. kr, sammanhänger dels8 med

ätt slaliten av storboskap nu beräknats till 97,5 milj. kg mot 94,0 mili kg

i hostkalkylen, dels med att flaskproduktionen nu med ledning av betäckmngsstatistiken

beräknats till 175,2 milj. kg mot 174,0 milj kg§enligt höst
hnög0“p""eri5,

”,Sr‘ ^Aänger

lQSdu-uäkninSen SV slaktinkomsterna har tillämpats de enligt uppgörelsen

den5f^rildLPruer?anre, UClrade för de nu SäIlande slaktd j ursavgifter na. I

dfa far.t''1‘ggande kalkylen har man icke beaktat den påverkan på avräkmngspriserna,

som prisändringarna på hudar samt organ och inälvor kan

tillfSfd^ ™edfoFa-..^versla§sberäkningar tyder på att slaktinkomsterna

till följd haiav borde okas med ett belopp av cirka 5 milj. kr. Å andra sidan

,-ar ,1F^e. heller hansyn tagits till ökade förädlingskostnader till följd av

lönehöjning och andra kostnadshöjande faktorer. Höjningen av lönerna b£

raknas medföra en okad kostnad av 2,5 milj. kr under 1955/56.

Vid slaktberakningarna har hänsyn genomgående tagits till den nya undersökning

av hemslakten, som verkställdes i samband med arealinvente
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Sammandrag au slaktberäkningarna avseende 1955/56

Antal

Medclslakt-

Köttproduktion,

Pris,

Värde,

slaktdjur

vikt, kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Normkalkylen 1955

Storboskap ........

430 000

210,0

90,3

Större kalv.......

395 000

53,5

21,1

Mindre kalv.......

549 000

20,5

11,3

Häst.............

30 000

350,0

10,5

Svin..............

2 633 000

73,1

192,6

Får..............

125 000

16,0

2,0

Summa

327,8

382

1 252,2

Höstkalkylen 1955

Storboskap........

470 000

200,0

94,0

Större kalv.......

382 000

55,0

21,0

Mindre kalv.......

572 000

20,0

11,4

Häst.............

34 000

342,0

11,6

Svin..............

2 351 000

74,0

174,0

Får..............

128 000

16,0

2,0

Summa

314,0

407

n 278,0

Vårkalkylen 1956

Storboskap........

500 000

195,0

97,5

Större kalv.......

382 000

55,0

21,0

Mindre kalv.......

572 000

20,0

11,4

Häst.............

34 000

342,0

11,6

Svin..............

2 368 000

74,0

175,2

Får..............

128 000

16,0

2,0

Summa

318,7

2 405

21 290,1

i Inklusive 86,1 milj. kr enligt prisöverenskommelsen hösten 1955.

a Priserna har framräknats med ledning av det genomsnittliga partipriset för 1955/56 enligt

prisöverenskommelsen hösten 1955. Detta partipris skulle i enlighet med denna utgöra 403,7

öre/kg mot 354,1 i genomsnitt under 1954/1955, vilket innebär en höjning med 49,6 ore/kg

(varav 18,1 öre enligt vårens och 31,5 öre enligt höstens prisuppgörelse). Det genomsnittliga

avräkningspriset för 1954/55 har höjts med detta belopp. Det sålunda erhållna beloppet har

därefter reducerats med 6,8 öre/kg, motsvarande avdrag för samtliga slaktdjursavgifter.

ringen per den 1 juni 1955. Resultaten av denna undersökning redovisades

i en bilaga till höstkalkylen 1955.

Förändringar i kreaturskapitalet

Vid nu verkställda kalkylomräkning har man, trots den ökade storboskapsslakten,

icke funnit anledning att vidtaga någon justering av kreaturskapitalet

enligt höstkalkylen 1955. Detta sammanhänger med att nedgången

i koantalet, vilken beräknades med utgång från resultatet av en särskild

enkät hösten 1955, sannolikt överskattades i höstkalkylen.

Sammanfattning av inkomsterna

Enligt den nu reviderade beräkningen uppgår jordbrukets totala inkomster

till 4 132,1 milj. kr mot 4 067,5 milj. kr enligt höstkalkylen 1955

och 4 115,9 milj. kr enligt normkalkylen. Inkomsterna har ökat med 64,6

milj. kr jämfört med höstkalkylen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 dr 1956

Jordbrukets kostnader

Arbetskostnader

Timlönerna för ordinarie tid för vuxna manliga arbetare har enligt avtal

i februari 1956 höjts med 16 öre. I övrigt förekommer — så vitt gäller de

tillägg till lön för ordinarie tid, vilka beräknas i jordbrukskalkylen — endast

följande ändringar av de extra tilläggen vid övertid.

a) Det extra tillägget vid övertid på helgdagsaftnar, sön- och helgdagar etc.

har stigit från 200 till 213 öre/tim.

b) Det extra tillägget vid övertid på vardagar under de två första övertidstimmarna

har stigit från 100 till 106 öre/tim samt för tiden därefter

från 145—152 öre/tim.

Övertidsersättningen i öre/tim fr. o. m. 1950 redovisas i följande tablå.

År Helgdagsaftnar, Vardagar

sön- och helg- (inkl. lördagar

etc. dagar)

1950 ............... 90 60

1951 ............... 110 70

1952 ............... 140 90

1953 ............... 140 90

1954 ............... 180 »110

1955 ............... 200 2122,5

1956 ............... 213 3129,0

1 90 öre/tim för de två första timmarna per dag samt därefter 130 öre/tim.

8 100 öre/tim för de två första timmarna per dag samt därefter 145 öre/tim.

3 106 öre/tim för de två första timmarna per dag samt därefter 152 öre/tim.

Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1950/51—1955/56

enligt avtalslön inklusive vissa avtalsstipulerade tillägg. Samtliga värden i öre/tim.

År

Avtalslön

övertids-

Extra

Extra

Semester-

för ordi- narie tid

procent

övertidsers.,

öre/över-

tidstim.

övertidsers.

utslagen på

all arbetad

tid

b x c

Töö

ersättning

a

b

C

d

e

1950/51.......

...... 192,24

1,7

71,9

1,22

8,07

1951/52.......

...... 234,35

1,8

90,0

1,62

15,00

1952/53.......

...... 251,32

1,9

97,1

1,84

16,08

1953/54.......

..... 260,11

1,9

112,4

2,14

16,65

1954/55.......

..... 284,56

1,9

129,1

2,45

18,21

1955/56.......

..... 305,35

1.9

138,5

2,63

19,54

År

Sön- och

helgdags- tillägg för

djurskötare

Summa

kalkylerad

timlön inkl.

tillägg

a + d + e-f f

Tillägg för

sjuk- och

olycksfalls- försäkring

Summa

Index

f

g

h

1

k

1950/51.......

...... 1,06

202,59

2,77

205,36

100,0

1951/52.......

...... 1,05

252,02

3,44

255,46

124,4

1952/53.......

...... 1,04

270,28

3,69

273,97

133,4

1953/54.......

...... 1,45

280,35

3,83

284,18

138,4

1954/55.......

...... 1,92

307,14

5,45

312,59

152,2

1955/56.......

...... 2,04

329,56

6,53

336,09

163,7

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

63

Beräkning av jordbrukets arbetskostnader. De följande kostnadsberäkningarna

redovisas enligt tre olika alternativ, nämligen 3,5, 4,0 och 4,5

procent årlig nedgång i arbetsvolymen.

a)

Arbetsvolym milj. mt vid årlig

minskning från basåret med

3,5 % 4,0 % 4,5 %

Avtalslön inkl. avtals- stipulerade tillägg,

öre/mt

1950/51......

.... 972,49

972,49

972,49

205,36

1951/52......

.... 938,45

933,59

928,73

255,46

1952/53......

.... 905,60

896,25

886,94

273,97

1953/54......

.... 873,90

860,40

847,03

284,18

1954/55......

.... 843,31

825,98

808,91

312,59

1955/56......

.... 813,79

792,94

772,51

336,09

b) Kalkylbelopp vid de olika alternativen i fråga om

årlig arbetsvolymminskning

Milj. kr Index 1950/51 = 100

3,5 % 4,0 % 4,5 % 3,5 % 4,0 % 4,5 *

Höslkalkylen 1955

1950/51............

1 997,1

1 997,1

1951/52............

2 397,4

2 384,9

1952/53............

2481,1

2 455,5

1953/54............

2 483,4

2 445,1

1954/55............

2 636,1

2 581,9

1955/56............

2 640,1

2 572,5

Reviderad beräkning våren

1956

1955/56............

2 735,1

2 665,0

1 997,1

100,0

100,0

100,0

2 372,5

120,0

119,4

118,8

2,429,9

124,2

123,0

121,7

2407,1

124,4

122,4

120,5

2 528,6

132,0

129,3

126,6

2 506,2

132,2

128,8

125,5

2 596,3

137,0

133,4

130,0

Arbetskostnaderna har enligt de nya beräkningarna ökat med drygt 90

milj. kr jämfört med beräkningarna i höstkalkylen 1955.

Grandförbättringar

Vid kostnadsberäkningen har utvecklingen av lantarbetarlönerna beaktats.

Revideringen innebär att kostnaderna ökats med 0,8 milj. kr jämfört

med höstkalkylen 1955.

Ekonomibyggnader

Kostnaderna har framskrivits under förutsättning att lönerna till byggnadsarbetare

inom lägsta dyrortsgruppen stiger med 3,7 procent fr. o. m. den

1 april 1956. Vidare har för den del av arbetskostnaderna, som framskrives

med hänsyn till lantarbetarlönernas utveckling, den förut beräknade genomsnittliga

lönehöjningen till dessa arbetare beaktats. I övrigt har tillämpats

de principer, som varit gällande vid senaste omräkningar. Någon volymförändring

har alltså inte förutsatts. Omräkningen har resulterat i en kostnadsökning

med 2,7 milj. kr jämfört med höstkalkylen 1955.

Maskiner, avskrivning och underhåll

Avskrivning. Traktorer. När höstkalkylen 1955 upprättades var traktoranskaffningen

under 1954 känd (15 074 st). För kalenderåret 1955 räknades

med att anskaffningen av nya traktorer skulle stanna vid 12 500. Orsaken

till detta antagande var skördeläget. Inom Jordbrukets utredningsinstitut

har nu uppgifter erhållits angående traktorförsäljningen till jord
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

brukare 1955 från företag, vilka år 1954 levererade 14 152 jordbrukstraktorer.

Deras leveranser under 1955 har utgjort 10 778 traktorer, vilket motsvarar

76,2 procent av försäljningen 1954. Om nedgången procentuellt förutsättes

vara densamma för övriga företag, erhålles totalsumman 11 480

nya traktorer 1955. Siffran har avrundats till 11 500. Minskningen — troligen

till stor del på grund av skördeskadorna samt kreditrestriktioner — är

alltså 1 000 traktorer större än som förutsattes i höstkalkylen 1955.

Som kontroll har registreringssiffrorna undersökts. År 1954 registrerades

15 198 traktorer. Motsvarande siffra 1955 var 12 107 traktorer. Följaktligen

är antalet registrerade traktorer 1955 cirka 600 större än antalet försålda

jordbrukstraktorer samma år. Skillnaden kan förklaras av dels att registreringen

även omfattar industritraktorer, dels av att vissa jordbrukstraktorer

anskaffade 1954 blivit registrerade först under 1955. Det kan tilläggas, att

registreringssiffran 1955 motsvarar 80 procent av 1954 års siffra.

Jordbrukets traktoranskaffning under 1956 har nu antagits stanna vid

13 000. I tidigare prognoser har räknats med 14 000.

Priserna på traktorer har stigit. Nu beräknad prisindex för år 1956 ligger

2,6 procent högre än för 1955.

Liksom vid de senaste kalkyltillfällena har räknats med 5 procent lägre

priser på traktorer än riktpriserna (katalogpriserna).

Övriga maskiner och redskap. Inköpen under 1954 var kända, då höstkalkylen

1955 upprättades. Någon undersökning angående inköpen under 1955

har ännu ej hunnit utföras. Volymerna har därför hållits oförändrade jämfört

med höstkalkylen 1955. Prisstegringar har förekommit för flera maskiner

— i regel under januari 1956. Prisindex med 1938 som bas har varit

följande, nämligen för år 1954 190,3, för år 1955 192,4 och för år 1956 198,6.1

Beräknade avskrivningskostnader för i enkätundersökningarna redovisade

maskiner och redskap, milj. kr

År Avskrivningskostnader beräknade på åter- Relativa tal

anskaffningsvärde för 1950/51 = 100

traktorer

Övriga redo-

samtliga redo-

visade ma-

visade maskiner

skiner och red-

och redskap

skap m. m.

m. m.

A

B

c

A

B

c

1950/51 .....

40,0

95,7

135,7

100,0

100,0

100,0

1951/52 .....

49,9

116,4

166,3

124,8

121,6

122,5

1952/53 .....

56,2

127,1

183,3

140,5

132,8

135,1

1953/54 .....

62,1

133,3

195,4

155,3

139,3

144,0

1954/55 .....

68,5

138,0

206,5

171,3

144,2

152,2

1955/56 .....

... 76,2

147,9

224,1

190,5

154,5

165,1

Underhåll. Beräkningen har som vanligt grundats på senaste kända siffror

ur deklarationsundersökningen (1953), vilka framskrivits med hänsyn

till den årliga volymbetingade kostnadsstegringen. Den volymframskrivna

kostnaden har för varje år omräknats med prisindex beräknat med utgång

från verkstadstaxor och reservdelspriser. Priserna på reservdelar har stigit

i januari 1956. Prisindex med 1950 som basår har varit följande, nämligen

för år 1954 135,4, för år 1955 135,7 samt för år 1956 141,4.

Vid framskrivning av verkstadstaxorna har räknats med 2 procent höjning

på grund av lönehöjningarna från den 1 januari 1956 (värdetal i

milj. kr).

1 Beräknad under förutsättning att nu gällande priser blir bestående till årets slut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956 65°

År

Underhålls-

Kostnadssum-

Index för

Kostnadssum-

Om-

Index

kostnader

mor efter upp-

verkstads-

morna fr. o.m.

räknat

1950/51

enligt de-

räkning med

taxor och

1954 fram-

till

= 100

ttarations-

3,7 * per år på

reservdels-

räknade med

pro-

undersök-

1953 års

priser,

prisindex

duk-

ningen

summa

1953 = 100

tions-

(volymökning)

år

1950

125,8

—

—

—

•

•

1951 (1950/51)

142,5

—

—

—

136,9

100,0

1952 (1951/52)

163,1

—

—

—

156,2

114,1

1953 (1952/53)

187,6

—

100,0

187,6

179,4

131,0

1954 (1953/54)

—

194,5

106,4

206,9

200,5

146,5

1955 (1954/55)

—

201,7

109,7

221,3

216,5

158,1

1956 (1955/56)

—

209,2

112,9

236,2

231,2

168,9

Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap redovisas i följande tablå.

Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader för maskiner

och redskap, milj. kr

Höstkalkylen 1955

Avskriv-

ningskost-

nader

Underhålls-

kostnader

Summa

Index

1950/51

= 100

1950/51 ..........

. 135,7

136,9

272,6

100,0

1951/52 ..........

. 166,3

156,2

322,5

118,3

1952/53 ..........

. 183,3

179,4

362,7

133,1

1953/54 ..........

. 195,4

200,5

395,9

145,2

1954/55 ..........

, 206,5

216,5

423,0

155,2

1955/56 ..........

. 221,1

227,0

448,1

164,4

Reviderad beräkning våren 1956

1955/56 .........

. 224,1

231,2

455,3

167,0

De sammanlagda avskrivnings- och underhållskostnaderna har sålunda

ökat med 7,2 milj. kr. jämfört med höstkalkylen 1955.

Elektricitet

Volymändringar. Kostnaderna för elektricitet har beräknats dels genom

framskrivning av deklarationsundersökningens kostnadsbelopp omräknat i

1950 års prisnivå, dels genom beaktande av taxeändringar. Senast kända

uppgifter från deklarationsundersökningen avsåg år 1953. Den genomsnittliga

volymutvecklingen för åren 1950—1953 har framskrivits till produktionsåret

1955/56.

Taxeändringar. Vattenfallsstyrelsen har till följd av ökade produktionsoch

distributionskostnader höjt taxorna för leverans av lågspänd elektrisk

kraft från statens vattenfallsverk fr. o. in. den 1 januari 1956. Avgifterna

enligt »normaltariffen» för detaljdistribution på landsbygden höjdes i följande

omfattning.

Abonnentavgiften från 12 till 18 kr. (50 procent)

Grundavgiften från 9,50 till 10,50 kr. (10,5 procent)

Energiavgiften per kWh från 8 till 9 öre. (12,5 procent)

Övriga elproducerande företag hade genomfört motsvarande höjningar av

taxorna för detalj distribution. Omkring hälften av elleveranserna på lands5°

Jlihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

bygden sker emellertid via distributionsföreningar. I vilken omfattning dessa

hade höjt taxorna är inte känt. Dock torde självkostnaderna för distributionsföreningarna

ha höjts i samma omfattning som för statens vattenfallsverk

och övriga elproducerande företag. Enär höjningarna inte väntades bli

genomförda omedelbart utan med en viss eftersläpning har vid beräkning

av elkostnaden för produktionsåret 1955/56 räknats med en höjning på 10

procent från den 1 januari 1956.

Taxeändringarna medför, att kostnaderna för elektricitet beräknas ha stigit

med 5,8 milj. kr. jämfört med höstkalkylen 1955.

Driv- och smörjmedel

Kvantiteter. I höstkalkylen 1955 räknades med en anskaffning av 12 500

traktorer under 1955. Enligt en i samband med den nu gjorda revideringen

utförd preliminär undersökning har traktoranskaffningen under 1955 beräknats

till 11 500 traktorer. För 1956 har traktoranskaffningen uppskattats

till 13 000 mot 14 000 enligt höstkalkylen 1955. Antalet nedskrotade

traktorer har förutsatts bli detsamma, som antogs i höstkalkylen. Under

dessa förutsättningar har det genomsnittliga antalet traktorer i drift under

produktionsåret 1955/56 beräknats till 121 600 mot 122 780 enligt höstkalkylen,

d. v. s. en minskning med 1 180.

Den beräknade förbrukningen av driv- och smörjmedel till de sistnämnda

traktorerna har dragits bort från de i höstkalkylen angivna kvantiteterna.

Priser. Sedan höstkalkylen gjordes upp har priset per liter för såväl motorbrännolja

som motorfotogen stigit med 1 öre (11. 1. 1956). Priset på

smörjolja har stigit med 5 öre/kg (1. 1. 1956).

I följande tablå redovisas nu beräknade kvantiteter av driv- och smörjmedel

till traktorer, dragbilar, jeepar och skördetröskor samt priserna och

kostnadsbeloppen för 1955/56.

Kvantitet.

, Priser,

Summa

m31

öre/l1

kostnad,

milj. kr

Motorfotogen ....

.. .. 201 491

26,07

52,53

Motorbrännolja ..

.. .. 77 224

24,42

18,86

Bensin..........

.. .. 43 610

62,75

27,37

Smörjolja........

12 204

173,00

Summa

21,11

119,87

Avgår

restitution av

bensinskatt

4,36

Nettosumma för driv- och

smörjmedel

115,51

1 För smörjolja ton respektive kg.

Prishöjningarna har betytt något mer än volymminskningen, varför totalkostnaderna

ökat. Jämfört med höstkalkylen utgör ökningen 1,6 milj. kr.

Köpfodermedel

Jordbrukets kostnader för köpfodermedel har enligt den nu reviderade

kalkylen beräknats till 433,8 milj. kr mot 397,2 milj. kr i höstkalkylen

och 235,9 milj. kr i normkalkylen. Sålunda har man i den föreliggande

kalkylen räknat med en kostnadsökning av 36,6 milj. kr jämfört med höstkalkylen.

Kostnadsökningen har framförallt orsakats av att man nu med

ledning av faktiska importuppgifter räknat med en större kvantitet importfoder.

En viss del av kostnadsökningen sammanhänger dock med att priserna

genomsnittligt sett stigit något.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Kostnadsberäkning för fodermedel

67

1950/51

1955/56

Vårkalkylen

Höstkalkylen

Vårkalkvlen

1955

197)5

1956

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

ton

ton

ton

ton

A. Kraftfoder

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

Majs...................

106 500

34,39

40 000

18,40

50000

23,00

40,000

18,20

(32,29)

(46,00)

(46,00)

(45,50)

Sorghum................

41350

13,17

—

—

150 000

51,00

120000

42,00

(31,85)

(34,00)

(35,00)

Korn (importerat) ......

21800

5,92

—

—

50 000

18,25

75 000

27,75

(27,14)

(36,50)

(37,00)

Havre (importerad).....

250

0,06

—

—

30 000

11,40

55 000

21,45

(26,00)

(38,00)

(39,00)

Blandsäd (importerad)...

15 000

5,55

25 000

9,50

(37,00)

(38,00)

Fodervete: inhemskt1 ....

—

—

—

—

—

—

15000

5,85

(39,00)

> importerat ..

—

—

—

—

40 000

14,60

75000

27,75

(36,50)

(37,00)

Foderråg: inhemsk1......

—

—

—

—

—

—

15 000

5,25

(35,00)

Kli av vete: inhemskt...

111200

33,55

118000

42,48

118 000

44,84

118000

45,43

(30,17)

(36,00)

(38,00)

(38,50)

> > » importerat .

100230

28,68

35 000

12,25

75 000

28,50

65 000

24.70

(28,61)

(35,00)

(38,00)

(38,00)

Kli av råg..............

13 400

3,88

16 000

4,96

15 000

5,32

15 000

5,32

(28,99)

(31,00)

(35,50)

(35,50)

> > havre...........

16 700

3,36

13 000

2,08

12 000

2,76

12 000

2,82

(20,12)

(16,00)

(23,00)

(23,50)

> > korn............

3 850

0,93

4 000

0,92

4000

1,08

4 000

1,08

(24,20)

(23,001

(27,00)

(27,00)

>Övrigt> 2..............

7 640

2,54

—

—

—

—

1000

0,35

(35,00)

Linkakmjöl och linfröka-

10 940

5,36

7000

4,20

5 000

3,18

5 000

3,20

kor/expeller...........

(48,98)

(60,00)

(63,50)

(64,00)

Sojamjöl................

17 000

10,20

16 500

9,08

16 500

8,74

| 10310

5,59

(60,00)

(55,00)

(53,00)

Jordnötsmjöl och -kakor..

(Öl,25)

5 000

3,00

2 500

1,61

2 500

1,60

)

(60,00)

(64,50)

(64,00)

Rapsmjöl...............

1980

0,73

11000

3,96

13 500

5,87

13 500

5,87

(36,83)

(36,00)

(43,50)

(43,50)

Kokoskakor ............

15 000

7,35

22 000

11,00

22 000

11,11

(49,00)

t50,00)

(50,50)

Oljekraftfod erblandningar

172 230

76,37

120 000

60,00

162 000

85,05

162 000

85,05

'' (44,34)

(50,00)

(52,50)

(52,50)

Övrigt..................

5000

2,70

3 500

1,86

3 500

1,86

(54,00)

(53,00)

(53,00)

Summa

214,53

172,50

323,95

854,88

1 Såld genom Svenska spannmålsaktiebolagct eller Svensk spannmålshandel och genom andra

foderhandlare. — 2 Tapioka- och maniokamjö), risfodermjöl, majsglutenfoder och melasserat kli.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

(forts.) Kostnadsberäkning för fodermedel

1950/51

1955/56

Vårkalkylen

Höstkalkylen

Vårkalkylen

1955

1955

1956

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

ton

ton

ton

ton

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr dt)

B. Fabriksavfall,

Melass:

betodlare.............

23 100

1,46

23 000

1,49

24 000

1,55

23 700

1,57

(6,30)

(6,49)

(6,47)

(6,61)

övr. jordbrukare......

38175

9,54

30 000

7,42

40 000

11,50

50 500

15,29

(25,00)

(24,75)

(28,75)

(30,28)

Sockersnltsel (importerad)

—

—

—

—

20 000

7,20

29 500

11,06

(36,00)

(37,50)

Betmassa:

betodlare .............

795 720

2,35

770 000

2,35

570 000

1,75

643 000

1,96

(0,295)

(0,305)

(0,307)

(0,305)

övr. jordbrukare......

61310

0,62

30 000

0,49

42 000

0,70

19 400

0,39

(1,013)

(1,646)

(1,659)

(2,011)

Betfor:

betodlare .............

9 600

1,68

10 500

2,20

8 200

2,21

9 400

2,54

(17,50)

(21,00)

(27,00)

(27,00)

övr. jordbrukare......

17 300

4,37

22 000

6,60

22 000

8,42

16100

6,24

(25,25)

(30,00)

(38,25)

(38,75)

Drank. hl..............

1160 000

0,46

2140000

1,07

1430000

0,72

1430000

0,72

(0,40)

(0,50)

(0,50)

(0,50)

Drav, hl................

344 000

0,69

465 000

1,02

381 000

0,91

381000

0,91

(2,00)

(2,20)

(2,40)

(2,40)

Summa

21,17

22,64

34,96

40,68

Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna

på föregående och denna sida.

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Beräkningarna

har utförts enligt samma principer som tidigare (om beräkningsmetoderna

se Kungl. Maj :ts prop. 1947: 280, s. 134—136).

Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr

1950/51

1954/55

1955/56

Vårkalky-

Höstkal-

Vårkalkv-

len 1955

kylen 1955

len 1956

Kraftfoder..............................

214,53

301,83

172,50

323,95

354,88

Fabriksavfall............................

21,17

28,91

22,64

34.96

40,68

Animaliskt foder m. m...................

39,24

58,31

62,63

62,00

62,00

Summa

274,94

389,05

257,77

420,91

457,56

Index

100,0

141,5

93,8

153,1

166,4

Avgår kostnader för foder till äggproduk-

tionen utanför jordbruket.............

24,67

23,23

21,89

23,67

23,72

Nettosumma

250,27

365,82

235,88

397,24

433,84

Index

100,0

146,2

94,3

158,7

173,3

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

69

Mjölkfrakter

I föreliggande beräkningar har beaktats de volymförändringar, som redovisats

på intäktssidan.

I vårkalkylen 1955 räknades ej med någon höjning av fraktkostnaderna

per ton mjölk på grund av lönehöjningarna 1955, beroende på att fraktavtalen

i regel är bundna på ett år och höjningarnas storlek alltså ej blir kända

omedelbart. Avtalen löper ut vid olika tider på året. I höstkalkylen 1955

beaktades en viss höjning, som då var känd. Vid den nu utförda omräkningen

förelåg statistik över de genomsnittliga fraktkostnaderna för ytterligare

4 månader. Statistiken visade en höjning av frakttaxorna med 8,8 procent

under september—november 1955 jämfört med motsvarande månader 1954.

Denna höjning syntes ej stå i samband med minskade kvantiteter. Vid given

körsträcka och bestämt antal framkörningar till gårdar är transportersättningen

per kg mjölk fast, så länge inte den transporterade mjölkkvantiteten

sjunker under 90 procent av den kvantitet, som förutsatts i avtalen.

Kvantitets jämförelsen avser ett helt år. Justeringar i avtalen på grund av

minskade kvantiteter torde enligt uppgifter knappast ha förekommit. Det

har vid den nu företagna revideringen räknats med att enhetskostnaderna

från den 1 januari 1956 skulle komma att stiga med 4 procent på grund av

lönehöjningar och andra kostnadsstegringar inom lasttrafikbranschen samt

att denna kostnadsstegring skulle inträffa successivt efter hand som nya

avtal träffades. Den genomsnittliga ökningen för 1955/56 har fastställts till

2,7 procent. Fraktkostnaden per ton mjölk och de beräknade totalkostnaderna

framgår av följande tablå.

År

Fraktkostnad

Beräknad mjölk-

Fraktkostnader

per ton, kr

kvantitet med

för mjölk,

betald frakt,

milj. kr

Yärkalkylen 1955

milj. kg

1950/51 .............

.. 16,58

3 824

63,40

1951/52 .............

. . 18,33

3 641

66,75

1952/53 .............

.. 19,17

3 640

69,78

1953/54 .............

19,40

3 573

69,32

1954/55 .............

.. 20,21

3 526

71,26

1955/56 .............

.. 20,21

3 561

71,96

Reviderad beräkning våren

1956

1954/55 .............

.. 20,28

3 434

69,64

1955/56 .............

.. 21,33

3 347

71,39

Mjölkkontroll

Antal assistenter. I höstkalkylen 1955 räknades med 890 assistenter. Antalet

har nu korrigerats till 885.

Löner. Uppgörelse om kontrollassistenternas löner under kontrollåret

1955/56 träffades den 21 februari 1956. Lönehöjningen blev, oavsett anställningstiden,

4 procent och utgår för hela kontrollåret, alltså fr. o. in.

den 1 november 1955.

Maskinlegor

Kostnaderna har liksom i tidigare kalkylberäkningar framskrivits enligt

utvecklingen av avtalslön för motorkunnig traktorförare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70''

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Sammanfattning av kostnaderna

Enligt den nu reviderade beräkningen uppgår jordbrukets totala kostnader

till respektive 4 967,4, 4 897,3 och 4 828,6 milj. kr vid en minskning av

arbetsvolymen med respektive 3,5, 4,0 och 4,5 procent per år. Dessa kostnadsbelopp

är respektive 155,6, 153,1 och 150,7 milj. kr större än motsvarande

belopp enligt höstkalkylen.

Sammanfattning av inkomst* och kostnadsberäkningarna

Enligt prisöverenskommelsen våren 1952 beräknades av det dåvarande

underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 milj. kr) 55 milj. kr

hänföra sig till ökade räntekostnader på grund av höjning av jordvärdena

för jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom ökade

värden på kreaturs- och förrådskapital. Av denna räntekostnadsökning

skulle 1/5 eller 11 milj. kr beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan

återstående del eller 44 milj. kr successivt skulle intäckas med 1/4 under

vart och ett av de följande fyra åren.

I enlighet härmed skall de i kalkylen angivna underskotten minskas med

33 milj. kr för 1953/54, 22 milj. kr för 1954/55 och 11 milj. kr för 1955/56.

För nämnda år har de sålunda justerade underskotten i avrundade tal

ställts samman i följande tablå.

Alternativ minskning Underskott, milj. kr

av arbetsvolymen, % 1953/54

1954/55

1955/56

Vårkal-

Höstkal-

Vårkal-

kylen

1955

kylen

1955

kylen

1956

3,5.............. - 121

- 510

- 199

-441

- 522

4,0.............. — 85

-459

- 135

- 377

-457

4,5.............. - 49

-409

- 73

- 315

- 392

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna

1950/51

1954/55

1955/56

Kostnader (inkl. arbets-

Vårkal-

Höstkal-

Vårkal-

kostnader),

milj. kr

kylen

1955

kylen

1955

kylen

1956

Alt. I (3,5 %)..... 3 466,7

4 732,0

4 605,6

4 811,8

4 967,4

» II (4,0 %).....

4 677,8

4 538,0

4 744,2

4 897,3

» in (4,5 %).....

4 624,5

4 471,7

4 677,9

4 828,6

Kostnadsindex

Alt. I (3,5 %)..... 100,00

136,50

132,85

138,80

143,29

» II (4,0%).....

134,94

130,90

136,85

141,27

» III (4,5 %).....

133,40

128,99

134,94

139,29

Inkomster, milj. kr .... 3 264,4

Avgår överskott 1950/51

3 912,5

4 115,9

4 067,5

4 132,1

enligt kalkyl med

1938/39 som basår,

milj. kr ............ 8,4

Basinkomst, framskriven

medelst kostnadsindex,

milj. kr

Alt. I (3,5 %)..... 3 256,0

4 444,4

4 325,6

4 519,3

4 665,5

» II (4,0%).....

4 393,6

4 262,1

4 455,8

4 599,8

* IH(4,5%).....

4 343,5

4 199,9

4 393,6

4,535,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition

nr 165 år

1956

71°

1950/51

1954/55

1955/56

Vår-

kalkylen

1955

Höst-

kalkylen

1955

Vår-

kalkylen

1956

Kalkylmässigt under- skott, milj. kr

Alt. I (3,5 %)..... —

» II (4,0%)..... -

» 111(4,5%)..... -

— 531,9

— 481,1

— 431,0

— 209,7

— 146,2

— 84,0

— 451,8

— 388,3

— 326,1

— 533,4

— 467,7

— 403,2

Anm. Alternativen I—III motsvarar en ärlig minskning av arbetsvolymen Ir. o. m. basåret med

resp. 3,5, 4,0 och 4,5 procent.

Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1950/51, 195i/55

och 1955/56, milj. kr

1950

/Öl

1954

/ 55

1955/56

Värdeförändring vårkalkyl

1955—vårkalkyl 1956 be- roende på förändring av

(milj. kr)

Vår-

kal-

kylen

1955

Höst-

kal-

kylen

1955

Vår-

kal-

kylen

1956

kvan-

titeter

priser

summa

213,5

451,3

385,6

300,6

292,6

_

101,6

+

8,6

- 93,0

Övrig spannmål ........

Potatis och sockerbetor..

31,8

268,6

42,3

321,1

69,7

335,1

33,4

310,8

33,2

313,5

39,5

46,3

+

+

3,0

24,7

— Öb,5

- 21,6

Olje- och spånadsväxter..

Köksväxter och tobak ..

193,2

43,1

141,2

44,1

119,9

46,2

120,0

55,6

119,5

55,6

+

0,1

1,2

+

0,5

10,6

- 0,4

+ 9,4

Summa vegeta- biliska produkter

750,2

1000,0

956,5

820,4

814,4

-

188,5

+

46,4

- 142,1

Index

100,0

133,3

127,5

109,4

108,6

Mjölk och mejeriprodukter

Ägg och slaktfjäderfä....

Slaktdjur ..............

Övrigt..................

1 465,4

205,2

882,6

7,7

1 545,4

236,7

1 222,2

4,3

1 676,8

253,4

1 252,2

4,9

1 702,7

261,2

1278,0

4,4

1 761,2

261,2

1290,1

4,4

-

78,8

36,2

0,7

+

+

+

+

163,2

7,8

74,1

0,2

+ 84,4

+ 7,8

+ 37,9

- 0,5

Summa anima- liska produkter

2560,9

3008,6

3187,3

3 246,3

3316,9

—

115,7

+

245,3

+ 129,6

Index

100,0

117,5

124,5

126,8

129,5

Samtliga inkomster

3 311,1

4008,6

4143,8

4066,7

4131,3

-

304,2

+

291,7

- 12,5

Index

100,0

121,1

125,1

122,8

124,8

Förändringar i kreaturs- kapitalet .............

-46,7

-96,1

-27,9

-99,2

-99,2

-

71,3

—

- 71,3

Till förfogande stående

statliga medel ........

—

—

—

; ioo,o

100,0

—

+

100,0

+ 100,0

Summa

3 264,4

3 912,5

4115,9

4 067,5

4132,1

375,5

+

391,7

+ 16,2

Index

| 100,0

119,9

126,1

124,6

126,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

72°

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

översikt över jordbrukets inkomster

1950/51

1955/56

Vårkalkylen 1955

Kvant.

Pris

Värde

Kvant.

Pris

Värde

milj. kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Höstvete..............

322

30,00

33,15

28,70

96.6

71,3

45.6

375

403

178

40,60

42,25

35,45

152.2

170.3

63,1

Vårvete..............

215

Råg..................

159

Korn ................

56

29,67

27,38

16,6

8,5

122

57

34.00

30.00

41,5

17,1

Havre................

31

Kokärter ............

14,0

47,78

6,7

1 7 Q

62;00

11,1

Potatis, mat-..........

750

17,76

8,25

133,2

16,3

750

290

20,57

10,60

154.2

30,7

150.2

Potatis, fabriks- ......

Sockerbetor ..........

197

1978

6,02

119,1

1925

7i80

Oljeväxter............

188,2

5.0

42,1

1.0

115,0

4,9

45,0

1,2

Spånadsväxter........

Köksväxter...........

Tobak................

0,3

295

n q

Mejerimjölk ..........

3 858

30,25

36,60

1167,1

50,5

3587

104

38,69

51,21

1387,8

53,3

K-mjölk utanför mejeri

K-mjölk till hemmaför-

138

brukning ..........

496

33,42

21,15

165,8

11,6

403

32

45,56

22,20

183,6

7,1

Lantsmörmjölk........

55

Producent- och kontant-

bidrag för mjölk ....

—

—

70,4

—

—

45,0

Ägg..................

68,9

272

187,4

17,8

7* 9

229,4

24,0

Slakt av fjäderfä......

wö

Storboskap............

88,7

23.4

13.4

286

371

295

253,7

86,8

39,5

90.3

21,1

11.3

m *

Kalv, större..........

Kalv, mindre..........

1 242,8

Häst ................

11,8

169,8

2,3

151

281

334

17,8

477,1

7,7

Svin..................

‘ 192,6

2,0

Får..................

9,4

Militärhästar..........

1,3

4,6

1,8

1,5

2,4

1,0

Ull ..................

0,49

940

0,4

Export av levande djur

Summa inkomster

—

—

3811,1

—

—

4143,8

Index

—

—

100,0

—

—

125,1

Förändringar i kreaturs-

kapitalet............

- 46,7

- 27,9

Till förfogande stående

statliga medel.......

—

—

—

—

—

_

Summa

—

—

3 264,4

—

—

4115,9

Index

—

100,0

—

—

126,1

Siffrorna enligt den nya undersökningen om hemslakten.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 är 1956

åren 1950/51 och 1955/56

Värdeförändring vårkalkyl 1955

Höstkalkylen 1955

Vårkalkylen 1956

—vårkalkyl 1956 beroende på

förändring av (milj. kr)

Kvant.

Pris

Värde

Kvant.

Pris

Värde

kvanti-

priser

summa

milj. kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

tcter

380

41,35

157,1

367

41,66

152,9

- 3,2

+ 3,9

+ 0,7

219

42,93

94,0

224

43,22

96,8

- 75,7

+ 2,2

-73,5

131

37,75

49,5

114

37,62

42,9

-22,7

+ 2,5

- 20,2

62

36,00

22,3

62

35,00

21,7

-20,4

+ 0,6

- 19,8

18

35,00

6,3

18

36,00

6,5

-11,7

+ 1,1

- 10,6

6,0

80,00

4,8

6,0

84,00

5,0

- 7,4

+ 1,3

- 6,1

680

25,18

171.2

665

26,00

172,9

-17,4

+ 36,1

+ 18,7

210

10,67

22,4

210

10,67

22,4

- 8,4

+ 0,1

- 8,3

1667

7,03

■117,2

1663

7,11

118,2

- 20,5

- 11,5

- 32,0

_

114,8

_

_

114,3

- 0,7

_

- 0,7

_

—

5,2

—

—

5,2

+ 0,8

- 0,5

+ 0,3

_

—

54,3

—

—

54,3

- 1,2

+ 10,5

+ 9,3

0,3

425

1,3

0,3

425

1,3

- 1,0

+ 0,1

+ 0,1

3 249

42,71

1387,7

3 386

42,71

1 446,2

-77,8

+ 136,2

+ 58,4

104

53,08

55,2

104

53,08

55,2

—

+ 1,9

+ 1,9

403

51,51

207,6

403

51,51

207,6

_

+ 24,0

+ 24,0

32

25,62

8,2

32

25,62

8,2

—

+ 1,1

+ 1,1

—

—

44,0

—

—

44,0

- 1,0

—

- 1,0

75,2

315

237,2

75,2

315

237,2

_

+ 7,8

+ 7,8

—

—

24,0

—

—

24,0

—

—

—

94,0

)

97,5)

21,0

21,0

11,4

\ 407

1 278,0

11,41

405

1 290,1

-36,2

+ 74,1

+ 37,9

11,6

11,6)

>174,0

175,2

2,0

2,Oj

_

_

1,5

_

_

1,5

_

_

_

0,32

643

2,1

0,32

643

2,1

- 0,5

+ 0,2

- 0,3

—

—

0,8

—

—

0,8

- 0,2

—

- 0,2

—

—

4066,7

—

—

4 131,8

-304,2

+ 291,7

- 12,5

—

—

122,8

—

—

124,8

—

—

- 99,2

—

—

-99,2

-71,3

—

-71,3

_

_

100,0

—

—

100,0

—

+ 100,0

+ 100,0

—

—

4 067,5

—

—

4 182,1

375,5

+ 891,7

+ 16,2

—

—

124,6

—

—

126,6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Jordbrukets kostnader (exkl. arbetskostnader) åren

1950/51, 1951/55 och 1955/56, milj. kr

1950

1954

1955/56

Värdeförändring

vårkalkvl

/ 51

/ 55

1955—vårkalkyl 1956 bero-

ende på förändring av

Vår-

Höst-

Vår-

kvan-

priser

sum-

kal-

kal-

kal-

titeter

ma

kylen

kylen

kylen

1955

1955

1956

Kapitalkostnader

Grundförbättringar......

18,5

27,3

25,9

28,4

29,2

—

+ 3,3

+ 3,3

Ekonomibyggnader......

162,4

201,0

197,7

206,2

208,9

—

+ 11,2

+ 11,2

Maskiner o. redskap ....

272,6

423,0

434,9

448,1

455,3

- 1,0

+ 21,4

+ 20,4

Elektricitet.............

43,8

80,1

87,5

87,5

93,3

—

+ 5,8

+ 5,8

Räntekostnader.........

302,2

438,8

421,3

453,2

453,2

- 8,7

+ 40,6

+ 31,9

Summa kapitalkostnader

799,5

1170,2

1167,3

1 223,4

1 239,9

- 9,7

+ 82,3

+ 72,6

Index

100,0

146,4

146,0

153,0

155,1

Kostnader för förnödenheter

Driv- och smörjmedel ...

80,3

106,8

115,7

113,9

115,5

- 1,8

+ 1,6

- 0,2

Handelsgödselmedel och

kalk..................

188,4

263,9

262,2

255,0

255,0

- 7,2

+ 0,0

- 7,2

Köpfodermedel..........

250,3

365,8

235,9

397,2

433,8

, ,

. .

+ 197,9

Diverse förnödenheter ...

42,6

50,8

50,5

54,0

54,0

- 0,4

+ 3,9

+ 3,5

Summa förnödenheter

561,6

787,3

664,3

820,1

858,3

. .

. .

+ 194,0

Index

100,0

140,2

118,3

146,0

152,8

Frakter m. m.

Frakter.................

86,3

100,5

101,8

98,4

103,5

- 4,3

+ 6,0

+ 1,7

Mjölkkontroll...........

6,2

7,9

7,2

7,9

8,2

- 0,0

+ 1,0

+ 1,0

Seminkostnader.........

5,4

9,2

9,8

10,1

10,1

+ 0,3

—

+ 0,3

Maskinlegor ............

7,4

9,4

8,8

9,8

10,3

—

+ 1,5

+ 1,5

Torkningskostnader för

brödsäd ..............

3,2

11,4

6,3

2,0

2,0

- 4,3

—

- 4,3

Summa frakter m. m.

108,5

138,4

133,9

128,2

134,1

- 8,3

+ 8,5

+ 0,2

Index

100,0

127,6

123,4

118,2

123,6

Summa kostnader exklu-

sive arbetskostnader

1469,6

2 095,9

1965,5

2171,7

2 232,3

. .

+266,8

Index

100,0

142,6

133,7

147,8

151,9

B. En totalkalkyl per den 1 september 1956

Volymer. Det produktionsår (1 september—31 augusti), för vilket totalkalkylen

vanligen uppgöres, får anses centrerat kring den 1 mars, som är

produktionsårets mittpunkt. Föreliggande kalkyl har däremot centrerats

kring den 1 september 1956, vilket innebär, att volymerna för de poster, i

fråga om vilka utvecklingsgången ansetts kunna bedömas, skrivits fram

sex månader längre än i beräkningarna för året 1955/56. Dylik framskrivning

har gjorts i fråga om arbete, maskiner och redskap, elektricitet samt

driv- och smörjmedel på kostnadssidan. På intäktssidan har genomgående

räknats med samma volymer som i vårkalkylen 1955 (normkalkylen) för

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956 75

Sammanfattning av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

(Vanlig kalkylmetod)

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Per den 1

september

1956

Kostnader, milj kr........

3 466,7

Alt.

>

>

I 3,5 %

II 4,0 %

III 4,5 %

4 025,7

4 013,2

4 000,8

4 271,6

4 246,0

4 220,4

4 509,8

4 466,3

4 423,1

4 858,0

4 781,2

4 706,1

Kostnadsindex............

100,0

Alt.

>

»

I 3,5 %

II 4,0 %

III 4,5 %

116,12

115,76

115,41

123,22

122,48

121,74

130,09

128,83

127,59

140,13

137,92

135,75

Inkomster, milj. kr........

3 264,4

3 780,7

4 053,4

3 915,1

4 470,1

Avgår överskott 1950/51 en- ligt kalkyl med 1938/39

som basår, milj. kr......

8,4

_

_

Basinkomst, framskriven

medelst levnadskostnads- index. milj. kr..........

3 256,0 Alt.

>

>

I 3,5 %

II 4,0 %

III 4,5 %

3 780,9

3 769,1

3 757,7

4 012,0

3 987,9

3 963,9

4 235,7

4 194,7

4 154,3

4 562,6

4 490,7

4 420,0

Kalkylmässigt underskott (—)

eller överskott (+), milj. kr

—

Alt.

>

>

I 3,5 %

II 4,5 %

III 4,0 %

- 0,2

+ 11,6

+ 23,0

+ 41,4

+ 65,5

+ 89,5

- 320,6

- 279,6

- 239,2

- 92,5

- 20,6

50,1

år 1955/56. Eftersom produktionen har förutsatts vara oförändrad gentemot

nämnda vårkalkyl, har även volymerna för köpfoder och handelsgödsel

hållits oförändrade. De räntekrävande kapitalbeloppen har korrigerats

med hänsyn till de omnämnda frainskrivningarna av kapitalkostnaderna

samt övriga kostnadsförändringar, vilka påverkar behovet av driftskapital.

Priser och löner. På intäktssidan har genomgående räknats med de priser,

som ansetts gälla efter prisöverenskommelsen i november 1955 fram till

den 1 september 1956. På kostnadssidan har likaså i princip räknats med

priser och löner per den 1 september 1956. Detta innebär t. ex. i fråga om

arbetskostnader, att den lönenivå, som beräknats gälla efter 1956 års avtal,

tillämpats för hela det kring den 1 september 1956 centrerade produktionsåret.

De nya lönernas inverkan på kostnaderna i jordbruket har beaktats till

den del arbetslöner direkt utgör en faktor i kostnadsberäkningarna. Detta

gäller arbetskostnaderna för det egentliga jordbruksarbetet samt arbetsandelen

i kostnaderna för grundförbättringar, byggnader, mjölkfrakter, maskinlegor,

mjölkkontroll och maskinreparationer. I fråga om de sistnämnda

kostnaderna har förutsatts, att verkstadstaxorna skulle komma att höjas

med 2 procent på grund av ökade arbetskostnader. S. k. konsekvensprisstegringar,

som eventuellt kan komma att inträffa efter hand på grund av

lönestegringar (t. ex. i form av prisstegringar på maskiner, kraftfoder, handelsgödsel,

växtskyddsmedel etc.) har —- i likhet med de principer som

brukar tillämpas i totalkalkylen — ej beaktats.

Lönehöjningarna såväl som vissa andra kostnadshöjande faktorer antages

komma att medföra ökade förädlingskostnader vid mejerier och slakterier.

På grund av att någon genomgripande omräkning ej verkställts på

intäktssidan, har dessa kostnadshöjningar ej införts i kalkylen. I fråga om

mejerikostnaderna har gjorts eu summarisk överslagsberäkning. Kostnads
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1950161—1952/53, 1954

och 1956, milj. kr

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Per den 1

september

1956

Brödsäd....................................

213,5

249,4

438,4

451,3

385,6

Övrig spannmål ............................

31,3

39,1

68,6

42,3

78,2

Potatis och sockerbetor......................

268,6

279,8

282,0

321,1

375,9

Olje- och spånadsväxter ....................

193,2

200,5

218,7

141,2

119,9

Köksväxter och tobak ......................

43,1

56,8

45,2

44,1

48,5

Summa vegetabiliska produkter

750,2

825,6

1 052,9

1000,0

100S,t

Index

100,0

110,1

140,3

133,3

134,4

Mjölk och mejeriproduktei ..................

1 465,4

205,2

1 630,5

1651,2

1 574,4

1 884,3

Ägg och slaktfjäderfä........................

224,1

239,0

227,9

264,6

Slaktdjur ..................................

882,6

1 172,0

1 140,9

1147,1

1 335,9

övrigt......................................

7,7

4,1

4,3

4,5

5,1

Summa animaliska produkter

2560,9

3 030,7

3 035,4

2 953,9

3 489,9

Index

100,0

118,3

118,5

115,3

136,3

Samtliga inkomster

3311,1

3 856,3

4 088,3

3953,9

4 498,0

Index

100,0

116,5

123,5

119,4

135,8

Förändringar i kreaturskapitalet..............

- 46,7

- 75,6

- 34,9

-38,8

-27,9

Summa

3 264,4

8 780,7

4 053,4

3 915,1

4 470,1

Index

100,0

115,8

124,2

119,9

136,9

ökningen till följd av höjda löner för helt år räknat skulle komma att röra

sig om 4,3 milj. kr. Kostnadsökningen beroende på andra faktorer har beräknats

till 2,7 milj. kr. Även vid slakterierna väntas förädlingskostnaderna

öka. Sålunda beräknas lönehöjningarna medföra en kostnadsökning för

helt år med cirka 3,8 milj. kr, vartill kan komma ytterligare vissa kostnadsökningar.

Å andra sidan har här lika litet som i den omräknade kalkylen för

innevarande produktionsår beaktats en höjning av priserna på biprodukter

vid slakten, vilka för 1955/56 uppskattats till cirka 5 milj. kr (jfr under

avsnitt A).

Den i föreliggande kalkyl tillämpade principen kan sägas innebära franiskrivning

av normkalkylen för 1955/56 sex månader med tillämpande av

priser och löner vid en fix tidpunkt. I nämnda hänseende får kalkylen därigenom

anses utgöra en motsvarighet till de kalkyler per den 1 september

1956 som grundats på den jordbruksekonomiska undersökningen (bilaga 6).

De här redovisade beräkningarna av jordbrukets totala inkomster och

kostnader har kompletterats med uppgifter för kalenderåret 1955, d. v. s.

det senaste år, för vilket mera utförliga uppgifter belysande jordbrukets

ekonomiska läge finns tillgängliga i bl. a. den jordbruksekonomiska undersökningen.

Beräkningarna för 1954 är utförda med ledning av löpande

månadsstatistik på de punkter dylik förelegat. På övriga punkter har beräkningarna

utförts genom interpolation av uppgifter för regleringsåren 1953/

54 och 1954/55. I regel har man härvid fört 2/3 av 1953/54 års och 1/3 av

1954/55 års inkomster respektive kostnader till kalenderåret 1954. Det kan

nämnas, att samma beräkningssätt tillämpas av jordbruksnämnden vid de

undersökningar av jordbrukets produktionsvolym och jordbrukets bidrag

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Jordbrukets kostnader (exkl. arbetskostnader) åren 1950151—1952153,

1954 och 1956, milj. kr

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Per den 1

september

1956

Kapitalkostnader

Grundförbättringar..........................

18,5

22,9

24,5

25,6

29,7

Ekonomibyggnader..........................

Maskiner och redskap........................

162,4

272,6

43,8

189.5

329.5

194.6

362.7

196,3

404,9

211,6

474,6

Elektricitet ................................

56,9

62,5

75,6

103,0

Räntekostnader ............................

302,2

327,8

402,8

422,4

475,2

Summa kapitalkostnader

799,5

919,6

1047,1

1124,8

1294,1

Index

110,0

115,0

131,0

140,7

161,9

Kostnader för förnödenheter

Driv- och smörjmedel........................

80,3

93,0

98,1

102,7

120,0

Handelsgödselmedel och kalk ................

188,4

206,7

237,2

258,1

265,0

Köpfodermedel..............................

250,3

240,1

227,2

303,5

250,0

Diverse förnödenheter........................

42,6

49,7

51,1

51,0

54,6

Summa förnödenheter

561,6

589,5

613,6

715,3

689,6

Index

100,0

105,0

109,3

127,4

122,8

Frakter m. m.

Frakter ....................................

86,3

91,2

99.1

99,2

105,4

Mjölkkontroll................................

6,2

7,9

6,9

7,4

8,2

Seminkostnader ............................

5,4

6,3

8,o

8,9

9,8

Maskinlegor ................................

7,4

8,2

8,4

10,3

Torkningskostnader för brödsäd..............

3,2

2,6

8,2

11,4

6,3

Summa frakter m. m.

108,5

119,2

129,8

135,4

140,0

Index

100,0

109,9

119,6

124,8

129,0

Summa kostnader exkl. arbetskostnader

1469,6

1628,3

1790,5

1975,5

2123,7

Index

100,0

110,8

121,8

134,4

144,5

till bruttonationalprodukten, som årligen verkställts för nationalbudgetdelegationens

och konjunkturinstitutets räkning.

Efter justering av överskotten respektive underskotten med hänsyn till

räntekostnadsberäkningen (jfr den omräknade kalkylen för 1955/56), erhålles

följande slutresultat.

Alternativ överskott ( + ) respektive underskott (—),

milj. kr

1954/55

minskning 1951/52

av arbets- volymen, Ä

1952/53

1953/54

1954

3,5 .... - 0

+ 87

- 121

- 292

— 510

4,0 .... +12

+ in

- 85

- 251

-459

4,5 .... +23

+ 135

- 49

— 210

— 409

Per den

1 september

1956

- 86

- 15

+ 56

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

C. Alternativ kalkylberäkning per den 1 september 19561

Jordbrukets inkomster och kostnader har i det följande beräknats under

förutsättning att ersättningen för jordbrukets egen arbetskraft har stigit

relativt sett lika mycket som industriarbetarlönerna i de lägsta dyrortsgrupperna

sedan 1950/51. Beräkningen av arbetskostnadsposten redovisas separat

här nedan.

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Per den 1

september

1956

Kostnader, 4 % alt.......................

3 466,7

3 936,0

4 192,8

4 420,5

4 721,7

Kostnadsindex ..........................

100,0

113,5

120,9

127,5

136,2

Inkomster ..............................

Avgår överskott 1950/51 enligt kalkyl med

3 264,4

3 780,7

4 053,4

3 915,1

4 470,1

1938/39 som basår ....................

Basinkomst, framskriven medelst kostnads-

8,4

—

—

—

—

index, milj. kr.........................

Kalkylmässigt underskott ( —) eller över-

3 256,0

3 695,6

3 936,5

4 151,4

4 434,7

skott (-*-), milj. kr. (vid 4 % alt.) ......

Justering med hänsyn till räntekostnadsbe-

—

+ 85,1

+ 116,9

- 236,3

+ 35,4

räkningen ............................

Kalkylmässigt underskott (—) eller över-

—

—

-t- 45,8

+ 29,0

+ 6,0

skott ( + ), milj. kr. (vid 4 % alt.) ......

—

+ 85,1

+ 162,7

- 207,3

+ 41,4

Beräkning av arbeiarkostnadsposten

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Per den 1

september

1956

Procentuell fördelning av arbetskraften

Egen arbetskraft....................

78

79

80

81

84

Lejd > ....................

22

21

20

19

16

Arbetsvolym i milj. manstimmar

enligt 4 % — alt.

Egen arbetskraft....................

758,54

737,54

717,00

687,63

652,75

Lejd > ....................

213,95

196,05

179,25

161,30

124,33

Totalt

972,49

933,59

896,25

848,93

777,08

Arbetsförtjänst per timme

Egen:2 öre..........................

205.36

244,99

266,56

286,68

332,89

indextal ....................

100,0

119,3

129,8

139,6

162,1

Lejd:* öre..........................

205,36

255,46

273,97

293,65

341,90

indextal ....................

100,0

124,4

133,4

143,0

166,5

Arbetskostnad, milj. kr

Egen ..............................

1557,7

1 806,9

1911,2

1971,3

2172,9

Lejd................................

439,4

500,8

491,1

473,7

425,1

Totalt

1997,1

2 307,7

2 402,3

2 445,0

2 598,0

1 Den metod, som här tillämpas vid beräkningen av arbetskostnadsposten, har icke godtagits

av herrar Grabö, Holmström och Åstrand.

2 Här har räknats med lantarbetarlön år 1950/51 och därefter med samma relativa löneökning

för jordbrukets egen arbetskraft som för industriarbetare enligt socialstyrelsens lönestatistik

och beräkningar för den 1 september 1956 avseende dyrort 9 och 3 (tidigare 1, 2 och 3) och

timlön inklusive övertids- och skifttillägg, semesterlön, sjuklön m. m. Indextalen har hämtats

från bilaga 6.

3 Lantarbetarlön.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

79

D. En prognos för den genomsnittliga produktionen

under 1956157—1958159

Vid beräkningen av den genomsnittliga produktionen för den kommande

treårsperioden har utgångspunkten varit den normkalkyl, som upprättades

av kalkylsakkunniga våren 1955 för regleringsåret 1955/56. Detta innebär,

att man för den kommande treårsperioden i många fall har tagit upp

lika stor produktion, som antogs i normkalkylen 1955 för 1955/56. I vissa

fall har man emellertid beaktat de förändringar, som pågår på längre sikt.

Vidare har man i möjligaste mån tagit hänsyn till det aktuella läge, som blivit

en följd av bl. a. 1955 års svaga skördeutfall. I det följande lämnas

några kortfattade kommentarer till vissa viktigare poster.

Arealer. Det har icke ansetts nödvändigt att upprätta en fullständig tabell

över arealfördelningen. Sålunda har ingen uppskattning gjorts för foderväxter

o. dyl. Anledningen härtill är, att den animalieproduktion, som räknas

med i det följande, totalt sett skiljer sig så pass litet från normberäkningen

för år 1955/56, att de foderkvantiteter (inklusive importerat foder),

som upptagits i samma beräkning, bör väl svara mot produktionen i fråga.

Det kan tilläggas, att om hela arealen odlad jord antages vara i stort sett

oförändrad under de närmaste åren, kommer — sedan avdrag gjorts för

handelsgrödornas uppskattade arealer — den totala arealen för foderväxter

(inklusive potatis) att uppgå till 2 740 000 hektar för treårsperioden mot

2 757 000 hektar för 1955/56 enligt normkalkylen våren 1955. Härvid har

hänsyn icke tagits till den minskning i den totala åkerarealen, som tidigare

har utgjort cirka 1 000 hektar per år. Arealen för brödsäd har upptagits

till 533 000 hektar, vilket innebär en ökning med 20 000 hektar jämfört

med normkalkylen för 1955/56. Hänsyn har härvid tagits till den betydande

ökningen av sådden hösten 1955. Följande tablå visar arealerna för höstvete

och höstråg efter sedvanligt avdrag för normal utvintring. För kokärter

har räknats med en areal av 15 000 hektar, vilket är 1 000 hektar mera än

i normkalkylen men drygt 1 000 hektar mindre än den faktiska arealen för

samma år. För sockerbetor har räknats med en areal av 50 000 hektar mot

55 000 hektar enligt normkalkylen. Arealerna för olje- och spånadsväxter

har upptagits till 100 000 respektive 4 000 hektar, d. v. s. samma areal som

antogs i normkalkylen för 1955/56. Arealen för köksväxter har höjts med

1 000 hektar till 10 000 hektar.

Arealer av brödsäd, hektar

1956/57

1956/57-

1958/59

(prognos)

Höstvete 1.......

............... 250 900

220 000

Höstråg1 .......

............... 118 500

110 000

Vårvete.........

200 000

Vårråg .........

Summa

3 000

533 000

1 Avdragen för normal utvintring utgör för vete 8 procent, för råg 4 procent.

Hektarskördar. Vid upprättandet av normkalkylen för 1955/56 företogs

ingen höjning av de hektarskördar, som hade använts vid beräkningen av

normkalkylen för 1954/55. Med hänsyn härtill och till att man bör räkna

med ytterligare två års sekulär skördestegring (från 1955/56 till mitten

opaginerad Kontrollera mot PDF

80''

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Översikt över de i volymberäkningarna använda kvantiteterna av vissa viktigare

jordbruksprodukter åren 1950/51, 1954, 1955/56 och 1956/57—1958/59

Kvantite- terna upp- tagna i

1950/51

1954

1955/56

1956/57—

1958/59

Höstvete..........................

milj. kg

>

322

496

367

484

Vårvete ..........................

215

328

224

350

Rag..............................

>

159

226

114

193

Korn ............................

>

56

57

62

122

Havre............................

>

31

30

18

57

Kokärter..........................

»

14,0

18,0

6,0

19,2

Potatis, mat-......................

>

750

665

665

665

» , fabriks- ..................

>

197

228

210

270

Sockerbetor ......................

>

1978

1848

1663

1750

Höstraps..........................

110,5

132,4

116,4

111,2

Höstrybs..........................

>

6,3

29.0

28,1

27,6

Vårraps ..........................

>

68,0

6,3

2,6

8,8

Vårrybs..........................

>

6,4

1,2

0,9

2,4

Vitsenap..........................

*

6,4

9,4

8,1

7,7

2,0

Oljelin............................

>

46.5

2,2

0,6

Köksväxter ......................

areal, hektar

9 834

8 455

10 400

10 000

Tobak .••..........................

milj. kg

0,3

0,3

0,3

0,3

Mejerimjölk ......................

>

3 858

3 565

3 386

3 526

K-mjölk utanför mejeri............

>

138

113

104

94

K-mjölk till hemmaförbrukning ....

»

496

431

403

372

Lantsmörmjölk....................

>

55

39

32

26

Ägg..............................

>

68,9

71,0

75,2

78,0

Storboskap........................

>

88,7

90,3

97,5

88,2

Större kalv ......................

>

23,4

22,7

21,0

20,3

Mindre kalv......................

13,4

11,8

11,6

11,4

10,9

Häst ............................

>

11,0

11,6

10,5

Svin..............................

>

169,8

188,3

175,2

195,0

Får..............................

>

2,3

1,9

2,0

0,32

2,0

Ull ..............................

>

0,49

0,38

0,30

av treårsperioden, d. v. s. 1957/58) har det ansetts motiverat att höja norinskördarna

för vissa handelsgrödor. Hektarskördarna för höstvete har höjts

med 100 kg/ha och för höstraps och höstrybs med 50 kg/ha. Hektarskördarna

för vårraps har däremot sänkts med 100 och för oljelin med 200 kg/

ha. Avkastningen per hektar för övriga grödor har upptagits oförändrad.

Mjölkproduktionen. En nyligen uppgjord prognos över mjölkproduktionen

under innevarande år tyder på att produktionen blir drygt 100 milj. kg

större än vad som antogs av kalkylsakkunniga hösten 1955. I den föreliggande

kalkylen har koantalet för 1955/56 dock hållits oförändrat eller

1 436 000 kor. Medelkoantalet för 1956/57—1958/59 beräknas från denna

nivå öka med knappt 1 procent eller 14 000 till 1 450 000 kor.

Avkastningen per ko har beräknats med utgångspunkt från produktionen

under kalenderåret 1954 (närmast tidigare år, då produktionen icke nämnvärt

var påverkad av onormala väderleksförhållanden). Den genomsnittliga

avkastningen under treårsperioden beräknas öka med 1,8 procent jämfört

med 1954. Man har därvid förutsatt en årlig produktionsökning med 0,5

procent sedan utgångsåret. Under nämnda förutsättningar har den totala

mjölkproduktionen beräknats till 4 228 milj. kg, vilket är 3 procent mindre

än under år 1954, då den uppgick till 4 351 milj. kg.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Kött- och fläskproduktionen. Slakten av storboskap och kalv under den

kommande treårsperioden har beräknats bli något mindre än vad man antog

i normkalkylen för 1955/56. Slakten av övriga djurslag har antagits bli i

stort sett av samma omfattning, som man förutsatte i normkalkylen. För

svin har slakten avrundats uppåt. (De ny uppgifterna om hemslakten har

använts i förevarande beräkningar.)

Förändringar i kreaturskapitalet. En fortsatt minskning av häststammen

har beräknats bli värdemässigt kompenserad genom ökningen i koantalet.

Övriga poster. Se tabellerna på föregående och denna sida.

I tabellerna redovisas dels prognosuppgifterna för den genomsnittliga produktionen

under 1956/57—-1958/59, ävensom uppgifterna för 1950/51, 1954

och 1955/56, dels den tänkta utvecklingen av produktionsvolymen från

1950/51 fram t. o. m. genomsnittet under den kommande treårsperioden.

Volymberäkningarna innefattar även produktionen enligt den kalkyl, som

framräknats per den 1 september 1956. Volymerna har angivits i nu gällande

priser.

Sammandrag av jordbrukets produktionsvolym räknad i nu gällande priser,

milj. kr

1950

/51

1951

/ 52

1952

/ 53

1953

/ 54

1954

1954

/ 55

1955

/56

Per

den 1

sep- tem- ber

1956

1956/57-

1958/59

Brödsäd ............

277,9

193,5

329,2

425,2

420,1

420,1

284,0

385,6

412,8

övrig spannmål ----

42,6

41,9

67,7

71,0

45,9

45,9

33,2

78,2

79,3

Potatis och socker-

betor1 ............

365,0

356,2

341,4

383,2

337,4

337,4

312,8

375,9

338,0

Olje- och spånads-

växter............

178,4

194.5

168,8

81,9

136,8

136,8

120,1

119,9

121,0

Köksväxter och tobak

52,9

49,6

45,4

47,8

45,6

45,6

47,1

48,5

53,7

Summa vegetabiliska

952,5

985,8

produkter

916,8

835,7

1009,1

985,8

797,2

1008,1

1004,8

Index

100,0

91,2

103,9

110,1

107,5

107,5

87,0

110,0

109,6

Mjölk- och mejeripro-

dukter2 ..........

2,013,9

1 919,9

1 905,0

1 863,9

1 847,6

1 789,2

1 743,7

1 840,3

1 790,5

Ägg och slaktfjäderfä

243,2

238,0

243,5

246,3

250,7

259,2

264,6

264,6

273,6

Slaktdjur ..........

1 266,9

1 343,1

1 325,8

1 303,6

1 330,2

1 378,8

1 299,6

1 335,9

1330,7

övrigt..............

5,9

4,8

5,0

4,8

4,6

4,5

4,4

5,1

4,4

Summa animaliska

produkter

3 529,9

3 505,8

3479,3

3 418,6

3 433,1

3 431,7

3 312,3

3 445,9

3 399,2

Index

100,0

99,3

98,6

96,8

97,3

97,2

93,8

97,6

96,3

Samtliga inkomster

4446,7

4 341,5

4 431,8

4427,7

4 418,9

4417,5

4109,5

4454,0

4 404,0

Index

100,0

97,6

99,7

99,6

99,4

99,3

92,4

100,2

99,0

Förändringar i krea-

- 34,9

- 10,1

- 38,8

- 96,1

- 99,2

- 27,9

turskapitalet......

-54,6

-89,6

—

Summa

4 892,1

4251,9

4 396,9

4 417,6

4380,1

4 321,4

4 010,8

4 426,1

4 404,0

Index

100,0

96,8

100,1

100,6

99,7

98,4

91,3

100,8

100,3

1 Vid beräkningen för sockerbetor har hänsyn tagits till förändringar i sockcrhalten.

* Vid beräkningen av mjölkproduktionen har hänsyn tagits till förändringar i mjölkens fetthalt.

<5° Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. .Yr 165

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungi. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Bilaga 6

PM

med beräkningar för bedömning av erforderliga mittpriser på jordbruksprodukter

i samband med övergång till nytt prissättningssystem

Resultat från slättbggdsjordbruk som underlag för den

prispolitiska bedömningen

av Sven Holmström1

De inkomst jämförelser, som tidigare gjorts av jordbruksprisutredningen

och fullföljts under förhandlingarna våren 1956 om detaljutformningen av

prissättningssystemet, ger ej direkta upplysningar om de intäkter från jordbruket,

vilka erfordras för att möjliggöra den åsyftade inkomstldkställigheten.

Än mindre ger inkomstjämförelserna anvisning om vilka mittpriser,

som kommer att erfordras för enskilda produkter. Mittpriserna måste i stället

efter hand beräknas med hjälp av kompletterande kalkyler. Med andra

ord: Sambandet mellan inkomster och produktpriser måste klarläggas.

I princip kan detta tänkas ske så, att erforderliga inkomster insätts i

»jordbrukskalkyler» av ena eller andra slaget, varigenom erforderliga generella

justeringar av i beräkningen tillämpade priser kan fastställas.

I. Principiella synpunkter enligt jordbruksprisutredningen samt

regeringens och riksdagens ställningstagande

1. Jordbruksprisutredningens uttalande. Utredningen har i kap. 6 behandlat

frågan om »förhållandena i de mera utpräglade jordbruksbygderna som

underlag för prisstödets avvägning». På s. 117—118 sammanfattar utredningen

sina synpunkter och förslag i denna fråga.

»Utredningen har däremot övervägt frågan om man icke vid prisstödets

avvägning skulle kunna anknyta till förhållandena vid jordbruk i slättbygderna.

Vid dessa jordbruk utgör jordbruksproduktionen den helt dominerande

inkomstkällan för jordbrukaren med familj. Enligt deklarationsundersökningen

är jordbruksprodukternas andel i jordbrukarnas kontanta inkomster

i slättbygderna 90 procent, medan i övriga områden motsvarande

siffra är omkring 60 procent. Vidare har det av den föregående redogörelsen

framgått, att den övervägande delen av jordbruksproduktionen faller

inom slättbygderna.

När det gäller att finna underlag för generella prispolitiska bedömningar

ligger det enligt utredningens uppfattning nära till hands att utgå från förhållandena

vid en grupp jordbruk, som är någorlunda homogen till sin karaktär

och där innehavarna har sin huvudsakliga utkomst av jordbruket.

Man undviker då de svårigheter, som måste uppstå, om man i detta sammanhang

även tar med jordbruk, där en mycket betydande del av inkomsten

hänför sig till skogsnäringen. Priserna på skogsprodukter uppvisar stora

svängningar beroende på förändringarna på utlandsmarknaden. Låter man

de aktuella skogsintäkterna påverka resultaten i de typjordbrukskalkyler,

1 Avdelning III författad av I. Lindström. Avdelning IV författad av H. Johnsson och I.

Lindström.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

som användes för jordbrukspolitiska bedömningar, innebär detta, att kalkylerna

kommer att uppvisa betydande variationer i inkomstförhållandena.

Dessa variationer hänför sig emellertid till ett helt annat område än den

egentliga jordbruksproduktionen.

Jordbruket inom slättbygdsområdet är i stort sett av den homogena karaktär

som nyss nämnts och lämpar sig från nu anförda synpunkter väl som

underlag för de bedömningar, som måste göras i samband med prisavvägningen.

Typjordbrukskalkyler, som upprättas för detta område, kommer att

få en mera konkret och entydig innebörd än kalkyler för skogs- och dalbygderna.

Som förut nämnts, bör det vidare betraktas som en fördel, att

det generella prisstödet avväges med utgång från förhållandena vid jordbruk,

vilkas innehavare har sin huvudsakliga försörjning av jordbruket och

vilka ligger i områden, som svarar för den övervägande delen av jordbruksproduktionen.

Det bör framhållas, att det sagda icke innebär, att man, om

man tar slättbygdsområdet till underlag vid prisbedömningar, kommer att

utgå från jordbruk med högre inkomstläge än vad som eljest skulle vara

fallet. Som framgår av tidigare redovisade uppgifter, ligger den totala inkomstnivån

för jordbruk i storleksgruppen 10—20 ha i skogsbygderna snarare

något högre än inkomsterna för jordbruk i denna storleksgrupp i slättbygderna.

Däremot uppvisar förstnämnda jordbruk på grund av svängningarna

i skogskonjunkturerna större årliga inkomstvariationer än jordbruken

i slättbygderna.

På grund av ovan anförda skäl anser utredningen, att man vid avvägningen

av jordbruksstödet bör utgå från förhållandena vid jordbruk i storleksgruppen

10—20 ha i slättbygderna.»

Utredningen har alltså rekommenderat att »förhållandena» — vilket torde

kunna utläsas »produktionsförhållandena» — vid jordbruk med 10—20

ha åker i slättbygderna1 tages som utgångspunkt vid bedömningar i frågor

beträffande prissättningen.

2. Propositionen. Departementschefen har i princip anslutit sig till utredningen

och understrukit, att man genom att lägga slättbygdsjordbruken

som grund ej torde utgå från jordbruk med i stort sett annat genomsnittligt

inkomstläge, än vad som vore fallet, om man i stället utginge från inkomstläget

vid samtliga basjordbruk i genomsnitt. Det betonas dock, att inkomsterna

har varierat särskilt starkt i skogsbygderna och att man därför även

framdeles bör studera inkomstutvecklingen inom samtliga områden (Kungl.

Maj:ts prop. 1955: 198, s. 56—57).

»Mot utredningens förslag, att den allmänna prisavvägningen framdeles

skall ske med utgångspunkt från förhållandena i storleksgruppen 10—20

hektar i slättbygderna har jag i princip intet att invända. Det torde vara en

fördel, att man vid den allmänna prisavvägningen utgår från jordbruk, som

är förhållandevis enhetliga till sin karaktär och vilkas brukare har sin huvudsakliga

utkomst av jordbruket. Man undviker då de svårigheter, som

uppstår, om man i föreliggande sammanhang även medtager jordbruk, där

en betydande del av inkomsten härrör från skogsnäringen och inkomsten

sålunda i väsentlig grad påverkas av svängningar i priserna på skogsprodukter.

Emellertid innebär denna min ståndpunkt icke, att man vid prispolitiska

bedömningar bör bortse från hur inkomstförhållandena utvecklas vid basjordbruken

i skogsbygderna. Utredningen har påvisat, att inkomstnivån i

skogsbygderna under perioden 1946/47—1952/53 i genomsnitt har motsvarat

inkomstnivån vid jordbruk i slättbygderna, dock alt inkomsterna i skogs
1

I fortsättningen användes här — i syfte att förenkla — begreppet »basjordbruk» för att

överhuvudtaget beteckna jordbruk inom storleksgruppen 10—20 hektar, som ingår i jordbruksekonomiska

undersökningen, i fortsättningen förkortat JKU.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

bygderna har varierat betydligt mera än i slättbygderna. Det linnes sålunda

skäl antaga, att man om förhållandena vid basjordbruken i slättbygderna

tages till utgångspunkt för den allmänna prisavvägningen, icke kommer att

utgå från jordbruk med ett i stort sett annat genomsnittligt inkomstläge än

vad som skulle ha varit fallet, därest hänsyn även tagits till förhållandena

vid basjordbruken i skogsbygderna. Man bör dock självfallet även framdeles

ha uppmärksamheten riktad på huruvida denna inkomstlikhet under en

följd av år genomsnittligt kommer att föreligga.»

3. Riksdagen har efter en relativt ingående argumentering godtagit vad

som i denna fråga anförts i propositionen och sålunda även godkänt jordbruksprisutredningens

förslag (JoU 1955:39, s. 18—19).

»Jordbruksprisutredningens undersökningar visar, att inkomsterna vid

basjordbruken i slättbygderna i genomsnitt under ett antal år har legat ungefär

i nivå med inkomsterna vid ifrågavarande jordbruk i övriga delar av

landet. Inkomsterna i slättbygderna uppvisar dock mindre årliga variationer

än inkomsterna i övriga områden.

Som skäl för att taga förhållandena i slättbygderna till utgångspunkt för

den allmänna prisavvägningen kan först och främst anföras, att man i sådant

fall utgår från jordbruk, som är förhållandevis enhetliga till sin karaktär

och vilkas brukare erhåller sin huvudsakliga inkomst från jordbruket.

Utgår man i stället från jordbruk, där en betydande del av inkomsten hänför

sig till skogsnäringen, kommer beräkningarna att uppvisa betydande variationer

i inkomstförhållandena, hänförliga till ett annat område än den

egentliga jordbruksproduktionen. Vid en årlig prissättning skulle detta leda

till att fluktuationerna i de internationella priserna på skogsprodukter ständigt

skulle påverka prissättningen på jordbruksvaror. Detta har varit anledningen

till att jordbruksprisutredningen vid utformningen av ett prissättningssystem

med rörliga importavgifter har rekommenderat att slättbygdskalkylerna

skall få en central ställning. Även vid det föreslagna prissättningssystemet

skall man i första hand utgå från förhållandena i slättbygderna,

exempelvis när enligt givna regler en revision av systemet påkallas

under löpande prissättningsperiod. Utskottet anser sig kunna tillstyrka propositionens

förslag i denna del men vill samtidigt starkt understryka departementschefens

uttalande, att man även framdeles bör ha uppmärksamheten

riktad på huruvida likställighet i inkomsthänseende i genomsnitt under ett

antal år kommer att föreligga mellan basjordbruken i slättbygderna och i

övriga områden. Det är således enligt utskottets mening angeläget, att vid

den periodiska översynen av prissättningssystemet uppgifter även föreligger

om inkomstutvecklingen vid basjordbruken i skogsbygderna. Om så anses

påkallat, bör därvid hänsyn få tagas till förhållandena ''i dessa bygder.»

II. Beräkningsprinciper

Principiella synpunkter. Av jordbruksprisutredningens uttalande såväl

som av vad som anförts i den fortsatta behandlingen inom regering och riksdag

torde framgå, att inkomstjämförelserna för jordbrukarnas del i princip

skall avse arbetsinkomster från såväl jordbruk som skogsbruk. Detta torde

vara ofrånkomligt redan på grund av att inget större område förekommer

med renodlat jordbruk. En utgallring av kombinerade jordbruk/skogsbruk

i materialet från den jordbruksekonoiniska undersökningen (JEU) skulle

resultera i ett så starkt begränsat material, att detta av representativitetsskäl

ej kunde tillämpas.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Vad här anförts gäller själva inkomstjämförelserna. Dessa bör i första

hand omfatta hela den verksamhet basjordbrukaren bedriver inom lantbruksföretaget.

Vid prisreglerande åtgärder på jordbrukets område påverkas

däremot endast den del av inkomsterna, som härrör från jordbruksdriften.

Detta måste givetvis beaktas vid planeringen av de beräkningar,

i vilka man söker fånga sambandet mellan produktpriser och inkomstutveckling.

Om man vid fastställandet av mittpriserna avser att förändra

jordbrukarnas arbetsinkomster i ena eller andra riktningen, bör effektens

storlek (effekten på arbetsinkomsten) mätas med hänsyn till den del av

arbetsinsatsen, som göres i jordbruksproduktionen. Effekten kan lämpligen

ej slås ut på hela arbetstiden, om lantbrukaren gör en del av sin arbetsinsats

i skogen. Det synes med andra ord vara önskvärt att vid mätningen

av effekten av olika prisreglerande åtgärder på jordbrukets område renodla

jordbruksproduktionen (så gott detta låter sig göra). Detta är den

princip, som tillämpats vid totalkalkylens användning, och samma princip

går igen i typjordbrukskalkylerna, i vilka skogsbruket ej ingår. Vid inkomstregistreringar

i efterhand bör däremot hela lantbruksföretaget beaktas.

Bét är uppenbart, att här anförda synpunkter lättare kan tillgodoses i

en slättbygd skalkyl, där t. ex. omkring 90 procent av arbetstiden gäller

jordbruket, än i en kalkyl för gårdar med mera omfattande skogsbruk.

När typjordbrukskalkylerna beröres i detta sammanhang, kan det vara

skäl att erinra om att deras användning i samband med nu aktuella problem

blir av annan karaktär än om de skulle tillämpas för fortlöpande

prisbedömningar. Därför har frågan om kalkyler med fasta respektive rörliga

volymer, som ingående behandlats i den fristående bilagan till jordbruksprisutredningen

(SOU 1955: 5), f. n. saknat aktualitet.

Principbeslutet torde få uppfattas så, att de mittpriser på olika produkter,

vilka fastställes vid systemets igångsättande — och vilka givetvis även

bör i det närmaste sammanfalla med de verkliga producentpriserna omedelbart

efter den 1 september 1956 — skall medge eller möjliggöra den

åsyftade inkomstlikställigheten. Huvudproblemet kan alltså anses vara att

så noggrant som möjligt fastställa den genomsnittliga mittprisnivå, som under

de vid angivna tidpunkt i övrigt rådande villkoren (bl. a. produktionsvolymer

samt volymer och priser för olika produktionsmedel) är erforderlig

för att målsättningen i fråga om basjordbrukarnas inkomster skall kunna

infrias.

Det är uppenbart, att det första målet för utredningsarbetet på nuvarande

stadium är att fastställa den s. k. paritetsinkomsten, d. v. s. den inkomst,

som enligt målsättningen avses bli förverkligad för basjordbrukare i slättbygderna

efter prissystemets igångsättande.

Sambandet mellan angivna paritetsinkomst1 för basjordbrukare och erforderliga

produktpriser kan emellertid — som inledningsvis påpekats —

ej klarläggas med mindre än att paritetsinkomsten efter vissa justeringar

för inkomster från annat håll än det egentliga jordbruket (skog, övrigt)

insättes i kalkyler, i vilka produktionsvillkoren omkring den 1 september

1956 beaktas. Vilka de viktigaste faktorerna i de samlade villkoren för

produktionen är, har i det föregående redan omnämnts; produktionsvolymer

för olika produkter, volymer för olika produktionsmedel samt priser

på olika produktionsmedel.

Att fastställa dessa volymer kan anges som det andra målet för det nu

aktuella utredningsarbetet.

1 = årsförtjänst för industriarbetare.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

I princip förefaller det alltså som om både paritetsinkomsten och produktionsvillkoren

i jordbruket borde avse den 1 september 1956. Det torde

vara skäl i att något närmare söka utreda vad som i detta hänseende är

praktiskt möjligt.

Paritetsinkomsten den 1 september 1956. I enlighet med riksdagens beslut

skall paritetsinkomsten avse inkomsterna i medeltal för vissa industriarbetare.

Med hjälp av den löpande lönestatistiken kan de anställdas

inkomster med relativt god säkerhet — åtminstone i efterhand — fastställas

för eu viss tidpunkt. På grund av den för tidigare år kända utvecklingen

under olika enskilda år efter avslutandet av löneavtalen är det även möjligt

att — under förutsättning av viss genomsnittlig lönejustering enligt avtalen

— göra prognos för en viss tidpunkt under 1956. Paritetsinkomsten

per den 1 september 1956 har alltså nöjaktigt kunnat fastställas.

Även utvecklingen av jordbrukarnas inkomster kan för förfluten tid beräknas

— ehuru med annat material som underlag. Så snart det gäller

prognoser är emellertid beräkningen här osäkrare. De löneanställdas genomsnittliga

inkomstutveckling bestämmes av avtalslöner och löneglidningar,

medan utvecklingen av jordbrukarnas inkomster är beroende av ett

flertal faktorer, vilkas verkan är svår att fixera (väderlek och skördeutfall,

produktpriser, priser på produktionsmedel, produktionsinriktningen, ändringar

i produktionstekniken o. s. v.).

I de föreliggande beräkningarna är huvudintresset att söka fastställa

basjordbrukarnas sannolika arbetsinkomst vid ett visst tillfälle och vid

oförändrade produktpriser samt att med hjälp av denna beräkning söka

fixera den genomsnittliga prisförändring på jordbruksprodukter, som är

förenlig med eller är ett villkor för uppnåendet av paritetsinkomsten. Det

är följaktligen för jordbrukarnas del produktionsvillkoren den 1 september

1956, som man i första hand bör söka fixera.

Jordbrukarnas produktionsvillkor den 1 september 1956. I princip torde

det vara klart, att mittprisberäkningen borde grundas på de produktionsvillkor,

som är karakteristiska för basjordbruk inom slättbygdsområdena

den 1 september 1956. Med produktionsvillkor avses bl. a. de förut nämnda

faktorerna; produktionsvolym, volymer och priser för olika produktionsmedel,

produktionens inriktning etc.

I praktiken är det emellertid ej möjligt att anknyta inkomstläget för

jordbrukare till produktionsresultaten eller produktionsvillkoren under en

viss dag. För löneanställda kan inkomsten direkt avgöras från dag till dag

(eller från månad till månad). För jordbrukarna synes det däremot vara

så, att knappast någon enskild åtgärd som vidtages eller insats som göres

i jordbruksdriften, kan bevisas ge ett visst inkomstresultat. Resultaten av

samtliga insatser under en viss tid kommer i stället fram som ett årsresultatd
Man

kan alltså för jordbrukets del i praktiken ej fixera volymer, som

ligger till grund för intäkter och kostnader, vilka är karakteristiska för någon

viss dag. Det närmaste man kan komma är volymer karakteristiska för

ett år. Problemet synes praktiskt böra lösas så, att beräkningarna grundas

på volymer, som anses normala för ett produktionsår centrerat kring

den 1 september 1956, d. v. s. ett år som omfattar tiden 1 mars 1956—28

februari 1957. 1

1 Man kan för jordbrukets del knappast periodisera för kortare tid än ett år, enär det kräver

minst ett år, innan resultaten av ett visst års växtodling kan värderas. Strängt taget kräves mera

än ett år, enär tiden mellan sådd och slutgiltig realisation av skörden ofta är längre.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:Is proposition nr 165 år 1056

Prismaterialet för kostnadsberäkningarna. Det ekonomiska resultatet

och därmed även de erforderliga mittpriserna på jordbrukets produkter

beror inte endast på de insatta volymerna utan även på priserna på olika

produktionsmedel. De priser, som tillämpas vid kostnadsberäkningen, bör

så nära som möjligt motsvara prisläget vid eller närmast efter det nya

prissystemets start. Då beräkningarna kommer att avslutas under februari

1956, kan givetvis det principiella önskemålet ej tillgodoses. I stället får

i beräkningarna tillämpas senaste vid beräkningstillfället kända priser.

Det är f. n. ej möjligt att avgöra, vilken effekt detta kan ha i fråga om beräkningsresultaten.

Prishöjningar synes pågå på maskin- och serviceområdena.

Några större förändringar i kostnadsläget fram till den 1 september

1956 beroende på varupriser torde dock knappast kunna förväntas.

Av större betydelse blir löneutvecklingen efter 1956 års löneuppgörelser

för såväl lantarbetare som arbetare inom byggnads- och verkstadsfacken,

livsmedelsarbetare m. fl. Lantarbetarlönernas utveckling slår igenom i de

aktuella kalkylerna för lejd arbetskraft i det egentliga jordbruksarbetet

samt för s. k. medhjälpande familjemedlemmar. Lantarbetarlönerna

påverkar även kostnadsutvecklingen för byggnader och fältanläggningar

(täckdiken m. m.). Byggnadsarbetarnas respektive verkstadsarbetarnas

löner påverkar byggnads- och maskinkostnaderna. (Löneutvecklingen för

livsmedelsarbetarna påverkar ej de föreliggande kalkylerna, ehuru de i

realiteten påverkar de priser jordbrukarna framdeles kommer att kunna

få ut för sina produkter.)

I de föreliggande kostnadsberäkningarna har löneutvecklingen beaktats

med hänsyn till den böjning, som för tillfället kan anses sannolik fram till

den 1 september 1956.

Volymerna i föreliggande typkalkyler. De typkalkyler, som presenterats

av jordbruksprisutredningen1 har utförts dels med volymer avseende treårsmedeltal

(1950/51, 1951/52 och 1952/53), dels med volymer för år 1952/

53. Treårsinedeltal skulle tillämpas i kalkyl med rörliga volymer, medan

1952/53 års volymer förordades som utgångsläge i fastvolymkalkylen.

Det förefaller uppenbart, att ingen av dessa volymer utan vidare kan tilllämpas

i de nu aktuella beräkningarna, enär det nu gäller att så noggrant

som möjligt fånga läget vid normalskörd under ett produktionsår centrerat

kring den 1 september 1956. Det bör med andra ord undersökas, huruvida

belägg finnes för tillämpandet av andra volymer, som uttryck för »normalvolymer

den 1 september 1956» än de i jordbruksprisutredningen beräknade

volymerna för åren 1950/51—1952/53. Det torde därför vara önskvärt att

söka beräkna volymer även med utgång från JEU 1954. Härvid torde emellertid

vissa svårigheter uppstå.

Inom den reviderade JEU arbetar man med redovisning per kalenderår,

under det att tidigare års redovisning huvudsakligen avser budgetår. Övergången

till kalenderår medför vissa komplikationer, som torde störa jämförbarheten,

oavsett om det gäller inkomst- eller volym jämförelser.

Troligen störes intäkterna av animalieproduktionen mindre än vegetabilieintäkterna.

Likväl må erinras om att animalieproduktionen under ett bokföringsår

nu blir beroende av två skördeår mot i budgetåret endast ett års

vinterfoder. Som exempel kan anföras att animalieproduktionen kalenderåret

1954 blir beroende av vinterfoder av 1953 års grödor under cirka 4 månader,

sommarbete av 1954 års grödor cirka 5 månader samt vinterfoder av

1954 års grödor cirka 3 månader. Vid kalenderårets början och slut har

inneliggande foderlager inventerats och värderats.

■ SOU 1955: 5.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

I fråga om vegetahilieprodukter för direkt avsalu har vid tillämpning av

budgetår skörden ett visst år kommit att praktiskt taget i sin helhet avyttras

under ett och samma bokföringsår. Så blir det ej, då kalenderåret är

bokföringsår. Spannmål ligger delvis otröskad, potatis och köksväxter ligger

delvis lagrade i stukor o. s. v. vid kalenderårets början. Vid övergången

till kalenderårsredovisningen torde störningar således ej helt kunna undvikas.

Troligen kan av andra skäl mer betydande störningar vara att påräkna

på kostnadssidan. Där innebär nämligen övergången till den nya given inom

JEU principiella justeringar — både i form av nja principer för kostnadsberäkningen

(t. ex. övergång till avskrivning enligt återanskaffningsvärdeprincipen)

och i form av grundligare inventeringar än tidigare.

I fråga om kostnader för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap

spelar båda de nyss angivna faktorerna betydande roll. Det torde vara

nödvändigt att justera volymerna för de tidigare åren med utgång från dels

de säkrare siffrorna för 1954, dels den på annat material grundade kännedomen

om förändringen i maskinparkens storlek under de berörda åren.

BySonadskostnaderna har redan i den av jordbruksprisutredningen upprättade

typjordbrukskalkylen grundats på normaltal från statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader (SFL). Då emellertid inom JEU för

år 1954 tillämpats resultat från en särskild inventering av byggnadsbeståndet

vid räkenskapsgårdarna, bör 1954 års volymer enligt JEU Tillämpas även

för tidigare år.

Även räntekostnaderna för driftstillgångarna har påverkats genom de nya

inventerings- och avskrivningsprinciperna. Justering bakåt i tiden bör övervägas.

Några beräkningstekniska problem. Beräkningarna har gjorts för gårdar

inom storleksgruppen III (10—20 hektar). De volymberäkningar för åren

1950/51 1952/53, som gjordes i samband med jordbruksprisutredningens

arbete och redovisas i bilaga 1 till utredningens betänkande, avsåg gårdar

med 15,0 hektar åker. Medelarealen åker för basjordbruk är något lägre.

Av beräkningstekniska skäl har nu voljmiberäkningarna även för år 1954

gjorts för gårdar med 15,0 hektar åker. Härigenom har en allmän omräkning

av volymerna för de tidigare åren kunnat undvikas. Vid resultatberäkningen

för ett produktionsår centrerat kring den 1 september 1956 har volymerna

omräknats till att motsvara verkliga arealer enligt 1951 års iordbruksräkning.

Av vissa skäl vore det önskvärt att kunna grunda beräkningarna på bokföringsuppgifter

från identiska gårdar, d. v. s. gårdar, som deltar i JEU

under samtliga jämförelseår eller i varje fall mer än ett år, så att förändringar

betingade av utbyte av gårdar ej kunde påverka resultaten. Detta har

emellertid ej varit möjligt att realisera.

De i jordbruksprisutredningen redan befintliga volymerna för åren 1950/

51, 1951/52 och 1952/53 avser medeltal för samtliga i JEU under respektive

år deltagande gårdar. Volymerna för de nämnda åren skall nu jämföras

med volymer för 1954. Det är uppenbart, att denna jämförelse ej blir

av värde, om den skall göras med ett för år 1954 starkt reducerat material.

En omräkning av volymerna till att omfatta endast gårdar, som deltagit

samtliga de fyra bokföringsåren, skulle självfallet medföra en ytterligare

utgallring av gårdar för åren 1952/53 och 1954. Materialet skulle‘bli alltför

litet. Desutom skulle dylika räknearbeten ej ha kunnat medhinnas inom

erforderlig tid.

Beräkningarna måste på grund av tidsschemat i första hand inriktas på

slättb\''gdsområdena. Beräkningar för skogsbjrgdsområdena torde böra göras

senare efter hand som tiden medger detta. Beräkningarna utföres och re
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1!)56

sultaten redovisas såväl för de fyra enskilda slättbygdsområdena som för

hela slättbygdsområdet.1 På motsvarande sätt förfares vid eu eventuell senare

beräkning för skogsbygdsområdena.

I avsikt att förbättra möjligheterna att överblicka resultaten har beräkningar

utförts efter samma principer som för prognosåret2 även för de tidigare

åren, d. v. s. för de år, vilkas resultat legat som grund för volymbedömningen

för prognosåret (1950/51, 1952/53 och 1954). Ehuru bokföringsresultaten

för år 1951/52 på grund av störningar i vegetabilieproduktionen ej

medtagits som grund för den nämnda volymbedömningen har resultatberäkning

jämväl utförts för år 1951/52.

Sammanfattning. I följande punkter lämnas ett sammandrag i fråga om

beräkningsmetoderna.

1. Beräkning av paritetsinkomst. »Paritetsinkomsten» för basjordbrukare

i slättbygdsområdena under prognosåret (egentligen den 1 september 1956)

fastställes. Den sökta inkomsten (per år) har ansetts böra sammanfalla

med inkomsterna i genomsnitt hos industriarbetare inom de nuvarande två

lägsta dyrortsgrupperna, sammanvägda med åkerarealerna inom de olika

områdena. Lönestatistik och avtal avser timförtjänster. Årsinkomster beräknas

med utgång från timförtjänster och genomsnittlig årsarbetstid. Den på

senaste kända lönestatistiska uppgifter beräknade år sförtjänsten framskrives

med hänsyn till avtalsändringarna till den 1 september 1956. Den paritetsinkomst,

man på så sätt erhåller, tages som utgångsläge, enär det är inkomstnivån

motsvarande löneläget den 1 september 1956, som sökes.

2. Beräkning av jordbruksdriftens andel av paritetsinkomsten. Den så beräknade

paritetsinkomsten för prognosåret avser i princip brukarens totala

arbetsinkomst. Den kan därför ej direkt sättas in som kostnadsfaktor

i resultatberäkningar för slättbygdernas basjordbruk, enär dessa beräkningar

avser endast själva jordbruksproduktionen (ej skogen eller andra verksamhetsgrenar).

Paritetsinkomsten enligt punkt 1 bör därför reduceras för

a) brukarens inkomst från skogen,

b) brukarens inkomst från körslor in. in.,

c) brukarens inkomst från annan verksamhet.

3. Samtliga kostnader vid basjordbruket i slättbygderna — även arbetsoch

räntekostnader — beräknas.

Arbetskostnaderna består av följande komponenter.

a) Beräknad erforderlig arbetsinkomst från jordbruket för brukaren (erhålles

enligt punkt 2).

b) Beräknad ersättning till familjemedlemmar, andra än brukaren, för

deras arbetsinsats i jordbruket (all tid reducerad till fullgoda manstimmar

samt timförtjänster enligt lantarbetaravtal med tillägg för semesterersättning,

övertidsersättningar in. in. på samma sätt som i totalkalkylen).

c) Kostnader för anställda arbetare.

Vid kostnadsberäkningen för arbete enligt punkt 3 b och 3 c tillämpas

för hela det kring den 1 september 1956 centrerade produktionsåret de årslörtjänster,

som kan antagas motsvara timförtjänster omkring den 1 september

1956, enär man egentligen söker mittpriser erforderliga vid den

kostnadsnivå, som gäller vid systemets start (jfr punkt 1).

1 Gss = Götalands södra slättbygder

Gmb = o mellanbygder

Gns = » norra slättbygder

Ss = Svealands slättbygder

Slb = hela slättbygdsområdet

» Med »prognosåret» avses i fortsättningen ett produktionsår centrerat kring den 1 september

1956.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Volymerna på kostnadssidan bör för samtliga de poster, i fråga om vilka

en utvecklingstendens kan konstateras i grundmaterialet från JEU framskrivas

till den 1 september 1956. Detta gäller följande poster.

Manuellt arbete, övriga familjemedlemmar

Manuellt arbete, lejd arbetskraft

Draghästar, avskrivning

Traktorer, avskrivning

Traktorer, underhåll

Övriga lösa inventarier, avskrivning

Övriga lösa inventarier, underhåll

Elström

Bränn- och smörjoljor

I övrigt grundas beräkningen på medelvolymer för åren 1950/51, 1952/53

och 1954. År 1951/52 uteslutes på grund av störningar i vegetabilieproduktionen.

4. Intäkterna beräknas med utgång från »normalvolymer» för ett produktionsår

centrerat kring den 1 september 1956 (prognosåret) samt priser

enligt jordbruksprisavtalet i november 1955. På grund av den betydande

stabilitet, som av JEU att döma föreligger i fråga om produktionsvolymen,

tillämpas på intäktssidan genomgående som normalvolymer medeltalen för

åren 1950/51, 1952/53 och 1954.

5. Intäkter och kostnader jämföres. Differenserna ger anvisning om vilka

justeringar av intäktsbeloppen, som skulle erfordras för att fullständigt utjämna

eller balansera kalkylerna. Dessa differenser bör även anges i procent

av de vid rådande produktprisläge beräknade intäktsbeloppen.

III. Beräkning av paritctsinkomst (= årsinkomst för industriarbetare)

1. Beräknade årsförtjänster. De i det följande redovisade årsförtjänsterna

har beräknats på följande sätt.

a) Primärmaterialet har erhållits från socialstyrelsens lönestatistik.

b) Timförtjänsterna avser s. k. »Genomsnittlig timförtjänst c», vilken

innefattar dels förtjänster på ordinarie tid, dels övertids- och skifttillägg,

dels semesterlön och semesterersättning samt värdet av vissa anställningsförmåner.

c) Timförtjänsterna inom de nuvarande dyrortsgrupperna 2 och 3 (tidigare

t. o. in. 1953 dyrortsgrupperna 1, 2 och 3) har sammanvägts med arealen

åker inom varje dyrortsgrupp enligt 1951 års jordbruksräkning.1

d) Senaste kända och av socialstyrelsen publicerade uppgifter avser de

genomsnittliga timförtjänsterna under kalenderåret 1954. Uppgifterna i

socialstyrelsens kvartalsstatistik är av indexmässig karaktär och innefattar

ej samtliga de poster, som ingår i »Genomsnittlig timförtjänst c». En framskrivning

av 1954 års timförtjänster för åren 1955 och 1956 har dock gjorts

med ledning av kvartalsstatistiken och de övriga uppgifter, som är kända

rörande löneutvecklingen under 1955 och den sannolika utvecklingen för

1956. b

ökningen av de faktiska genomsnittsförtjänsterna för industriarbetare

från kalenderåret 1954 till kalenderåret 1955 har därvid som ett genomsnitt

beräknats till 8,5 procent. För 1956 har vidare, med utgång från årets avtal

mellan organisationerna på arbetsmarknaden antagits, att ökningen i de

1 De tidigare ortsgrupperna 1, 2 och 3 har lika stor andel av rikets åkerareal (areal på brukningsdelar

över 2 hektar) som de nuvarande ortsgrupperna 2 och 3, nämligen 89.1 procent.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 165 år 1956

91

genomsnittliga timförtjänsterna från kalenderåret 1955 till den 1 september

1956 kommer att uppgå till cirka 7 procent.

ökningen av timförtjänsterna har vidare förutsatts bli procentuellt lika

inom såväl ortsgrupperna 2 och 3 som hela riket.

Beträffande antagandena om timförtjänsternas storlek under 1955 och

1956 må vidare anföras.

De faktiska timförtjänsterna har under de senaste åren redan under våren

(enligt socialstyrelsens majrapporter) överstigit den enligt avtalen beräknade

löneökningen med mer än 1 procent, över sommaren (maj—augusti)

har den fortsatta ökningen varit obetydlig. Under hösten har löneglidningen

sedan fortsatt. I följande tablå har en sammanställning gjorts

för 1953/54, 1954/55 och 1955/56, som visar dels den beräknade löneökningen

(med november som bas) dels ökningen i de faktiska timförtjänsterna

mellan kalenderårsgenomsnitten samt för perioderna maj—maj, november—maj,

maj—augusti och augusti—november.

År

Beräknat

resultat

Faktisk

Mellan

ökning av timförtjänsterna

Kvartalsstatistiken

i procent

av avtals-

kalen-

I

II

III

IV

rörelsen i

derårs-

nov. —

maj —

aug.—

maj —

procent

genom-

snitten

maj

aug.

nov.

maj

1953/54 .....

2,0

4,4

3,2

0,2

1,5

4,0

1954/55 .....

1955/56 .....

4.81

4,0 (3,7)2

8,52

4,93

0,23

1,63

7,73

1 Helgdagsersättningen inräknad med 1 procent. — * Preliminära tal. — 3 Helgdagsersättningen

ej inräknad.

195^/55. Inom Landsorganisationen beräknade man att avtalsrörelsen

1954/55 skulle komma att ge 4,8 procents löneökning för manliga industriarbetare.

1 I denna siffra hade då inräknats helgdagsersättningen med 1,0

procent. Den faktiska ökningen av förtjänsterna har dock, som framgår av

föregående tablå, liksom för tidigare år blivit avsevärt större. Utgår man

från kvartalsstatistiken skulle — beroende på vilka kvartal som utvecklingen

mätes på — de faktiska förtjänsterna ha ökats med 7,7—7,8 procent.

I detta tal ingår dock ej helgdagsersättningen. Den totala ökningen av

genomsnittsförtjänsten från 1954 till 1955 skulle — med helgdagsersättningen

inräknad — för hela riket uppgå till närmare 9 procent.

Inom Svenska arbetsgivareföreningen har vidare en beräkning gjorts, där

de faktiska timförtjänserna för kalenderåret 1954 satts i relation till de

faktiska timförtjänsterna för 2:a kvartalet 1955 (maj) —- inklusive helgdagsersättningen.

Helgdagsersättningen för 2:a kvartalet har därvid normaliserats

till att motsvara en fjärdedel av alla helgdagar för 1955. Räknat på

så sätt uppgår ökningen i timförtjänsterna för egentliga industriarbetare

till 8,3 procent. Förtjänsterna under maj 1955 torde dock ligga något under

genomsnittet för hela kalenderåret 1955, enär löneglidningen fortsatte under

hela året.

Ifrån såväl socialstyrelsen som arbetsgivareföreningen bedömes därför

den totala ökningen av timförtjänsterna mellan 1954 och 1955 försiktigt

till cirka 9 procent. Ifrån LO:s sida uppskattar man motsvarande ökning till

cirka 8 procent. I denna PM har ökningen av de genomsnittliga timförtjänsterna

för industriarbetare från kalenderåret 1954 till kalenderåret 1955 beräknats

uppgå till 8,5 procent. (Det kan nämnas, att en förändring av tim
1

Det ekonomiska läget vid Årsskiftet 1955/56; jan. 1956. (IngAr i I.O-scrien Information ocli

Argument.)

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

förtjänsten med 1 procent för åren 1954—1955 motsvarar cirka 100 kr på

årsförtjänsten.) Den procentuella utvecklingen inom dyrorterna 2 och 3 har

vidare antagits följa riksgenomsnittet, vilket också i stort sett varit fallet

under tidigare år.

1955/56. Inkomstjämförelsen skall i princip avse läget vid det nya prissystemets

ikraftträdande, d. v. s. den 1 september 1956. En sannolik årsförtjänst

för industriarbetare måste då också beräknas för denna tidpunkt. Det

avtal, som träffats mellan parterna på arbetsmarknaden för år 1956, ger en genomsnittlig

löneökning för LO-grupperna om cirka 4 procent (generellt 3,7

procent, dock lägst 16 öre/tim.). Detta procenttal torde dock närmast avse en

ökning i förhållande till förtjänsterna under sista kvartalet 1955 (november).

Förtjänsterna under denna period ligger dock över genomsnittet för

hela kalenderåret 1955. Enär det är de genomsnittliga förtjänsterna för kalenderåret

1955, som utgör basen för framskrivningarna, blir därför löneökningen

något större än 4 procent. Man torde kunna utgå ifrån att årsgenomsnittet

för timförtjänsterna ligger mellan förtjänstsiffrorna enligt

kvartalsstatistiken för maj och november. Löneglidningen mellan maj—

november har för såväl 1954 som 1955 uppgått till cirka 1,7 procent. Den

procentuella höjningen av timförtjänsterna enligt årets löneuppgörelse räknat

från kalenderårsgenomsnittet för 1955 i stället för november 1955 torde

därför uppgå till cirka 5 procent i stället för 4.

Utöver denna löneökning tillkommer den eventuella löneglidningen fram

till den 1 september 1956. Resultaten för föregående år visar, att löneglidningen

för industriarbetare uppgått till inemot 1 procent per kvartal. Antar

man att utvecklingen blir densamma 1956, skulle industriarbetarnas

faktiska genomsnittsförtjänster den 1 september 1956 överstiga genomsnittet

för kalenderåret 1955 med cirka 7 procent.1

e) Årsförtjänsterna har sedan beräknats som produkterna av de för varje

år sammanvägda timförtjänsterna inom dyror terna 2 och 3 och en viss årsarbetstid.

(Den genomsnittliga årsarbetstiden för industriarbetare har

fr. o. in. 1953 antagits uppgå till 2 240 timmar.2)

f) De på ovan angivet sätt beräknade tim- och årsförtjänsterna för åren

1950—56 framgår av följande tablå.

De beräknade årsförtjänsterna för industriarbetare avser i princip endast

arbetsinkomster från huvudarbetsgivaren. Eventuella biinkomster har

ej kommit med. Dessutom torde i den officiella lönestatistiken anställningsförmånernas

värde vara för lågt uppskattade.

2. Jämförelse med taxeringsstatistiken. För att få en jämförelse med de

sammanräknade nettoinkomster, som redovisas i den officiella taxeringsstatistiken,

bär en särskild bearbetning av primärmaterialet i denna statistik

gjorts av statistiska centralbyrån. Bearbetningen avser år 1954 och omfattar

manliga arbetare över 18 år sysselsatta i industri och hantverk (exklusive

byggnadsverksamhet). De sammanräknade nettoinkomsterna (medeltal

och median) för dessa arbetare har redovisats dels per inkomsttagare

(individen), dels per taxeringsenhet (makarna jämte minderåriga barn),

dels för olika dyrortsgrupper.

Den sammanräknade nettoinkomsten per inkomsttagare för angivna

grupper uppgår i medeltal år 1954 till 7 807 kr i dyrort 2 och 8 854 i dyrort

3. Väger man samman dessa siffror med åkerarealen i respektive dyr
1

Skattningen av detta tal har skett i samråd med lönestatistiker inom SAF och LO.

2 Årsarbetstiden har erhållits med utgång från 8 timmars arbetsdag och 300 arbetsdagar per

år. Från denna summa har avdrag gjorts för semester och 4 procent annan frånvaro i arbetet.

Tillägg har gjorts med cirka 3 procent för övertid (enligt socialstyrelsens statistik).

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Genomsnittliga tim- och årsförtjänster för manliga industriarbetare

inom dyrorterna 2 och 3 (före 1953 1, 2 och 3)

År

Med arealen åker- jord sammanvägd

genomsnittlig

timförtjänst 1

ortsgrupperna

2 och 3 (tidigare

1,''J2 och 3), öre

Beräknad genom- snittlig årsför- tjänst, kr1

1950 ...............

. 250

5 720

1951...............

303

6 933

1952 ...............

. 359

8 128

1953 ...............

. 376

8 422

1954 ...............

. 398

8 915

1955 ...............

432

9 677

1 september 1956 .. .

. 462

10 349

1 Årsförtjänster för budgetår (1/7—30/6) har sedan beräknats som enkla medeltal av två på

varandra följande kalenderår.

ortsgrupp, erhålles 8 349 kr, som sedan kan jämföras med den i tidigare

tablå angivna år sförtjänsten för 1954 om 8 915 kr. Dessa båda tal är dock

ej direkt jämförbara. De i tablån redovisade år sförtjänsterna avser enbart

arbetare i den egentliga industrin, medan den sammanräknade nettoinkomsten

enligt taxeringsstatistiken förutom arbetare inom den egentliga

industrin även omfattar televerkets, statens järnvägars och försvarsväsendets

verkstäder. I den sammanräknade nettoinkomsten inräknas vidare

eventuella biinkomster. Avdrag har dessutom gjorts för intäkternas förvärvande

(resor etc.) och i förekommande fall för underskott på förvärvskälla.

Det som dock främst torde medverka till att den sammanräknade nettoinkomsten

för 1954 blir lägre än den i tablån redovisade årsförtjänsten är

ett relativt stort antal inkomsttagare i låga inkomstklasser. Dessa inkomsttagare

torde utgöras av nyanställd, avgående eller tillfällig arbetskraft.

Största antalet inkomsttagare finnes inom dyrort 2 i inkomstklassen 8 000—

8 999 kr och i dyrort 3 inom gränserna 9 000—9 999 kr. Medianerna ligger

också cirka 200 kr högre än medeltalen.

Med utgång från de anförda synpunkterna torde därför de i tablån redovisade

år sförtjänster na vara ett bättre mått på industriarbetarnas arbetsförtjänster

än de medeltal för den sammanräknade nettoinkomsten, som

kan erhållas från taxeringsstatistiken.

IV. Beräkningar angående basjordbrukarnas inkomster från skog jämte andra

förvärvskällor utanför jordbruket inom slättbygdsområdena

1. Skogsinkomsterna. Med utgång från 1954 års värden på intäkter och

kostnader i skogsbruket (uppdelade på olika kostnads- och intäktsslag)

har brukarens arbetsinkomst i skogen beräknats vid ett uttag av 100 procent

av tillväxten för åren 1950/51, 1951/52, 1952/53, 1954 samt prognosåret.

Effekten av eventuell rationalisering av skogsarbetet har ej kunnat beaktas.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Vid beräkningarna tillämpade prisindexserier (195b ~ 100)

Tim-

Massaved

Bränn-

Hug-

Lantar- Dragkraft

mer

sulfit

sulfat

ved

gare-

betare- hästar trak-

lön

lön

torer

1950/51 ..

....... 92

106

124

no

73

69

75

97

1951/52 ..

....... 128

160

191

130

100

85

95

103

1952/53 ..

....... 100

86

92

100

100

95

98

104

1954 .....

....... 100

100

100

100

100

100

100

100

1/9 1956..

....... 100

122

124

105

114

118

108

100

Arbetsinkomst från skogen. Gss. Storleksgrupp III. Kr per gård

Arbets-

Drifts-

■ Saldo1 Ränteanspråk

Yärde

Arbetsinkomst

ersätt-

led-

taxe-

mark-

av un-

taxe-

mark-

ning

ning

rings-

nads-

derav-

rings-

nads-

värde

värde

verk-

värde

värde

ning

1950/51 ..

....... 36

5

56

20

25

42

119

114

1951/52 ..

....... 45

6

90

21

29

68

188

180

1952/53 ..

....... 50

7

31

21

31

23

90

80

1954 .....

....... 52

7

30

22

37

23

90

75

1/9 1956..

....... 62

8

21

24

42

16

83

65

Arbetsinkomst från skogen. Gmb.

Storleksgrupp ID.

Kr per gård

Arbets-

Drifts-

Saldo1

Ränteanspråk

Värde

Arbetsinkomst

ersätt-

led-

taxe-

mark-

av un-

taxe-

mark-

ning

ning

rings-

nads-

derav-

rings-

nads-

värde

värde

verk-

värde

värde

ning

1950/51 ..

....... 172

36

635

152

193

295

986

945

1951/52 ...

....... 213

46

924

156

214

429

1 456

1 398

1952/53 ...

....... 237

49

425

157

232

197

751

675

1954 .....

....... 250

51

430

160

266

200

771

665

1/9 1956..

....... 294

59

400

177

310

186

762

629

Arbetsinkomst från skogen. Gns. Storleksgrupp III. Kr per gård

Arbets-

Drifts- Saldo

1 Ränteanspråk

Värde

Arbetsinkomst

ersätt-

led-

taxe-

mark-

av un-

taxe-

mark-

ning

ning

rings-

nads-

derav-

rings-

nads-

värde

värde

verk-

värde

värde

ning

1950/51 ...

...... 212

35

669

158

201

254

1 012

969

1951/52 ...

...... 263

45

993

163

223

376

1 514

1 454

1952/53 ...

...... 292

49

484

163

241

183

845

767

1954 ......

...... 308

51

487

167

277

185

864

754

1/9 1956...

...... 363

60

455

185

323

172

865

727

Arbetsinkomst

från skogen. SS.

Storleksgrupp ID.

Kr per gård

Arbets-

Drifts- Saldo

1 Ränteanspråk

Värde

Arbetsinkomst

ersätt-

led-

taxe-

mark-

av öv-

taxe-

mark-

ning

ning

rings-

nads-

erav-

rings-

nads-

värde

värde

verk-

värde

värde

ning

1950/51 ...

...... 476

86

2 312

279

354

219

2 376

2 301

1951/52 ...

...... 590

no

3 480

287

393

329

3 564

3 458

1952/53 ...

...... 655

118

1 849

289

428

175

2 158

2 019

1954 ......

...... 693

123

1 909

295

490

181

2 249

2 054

1/9 1956...

...... 814

143

1 909

326

571

181

2 359

2 114

1 Saldot = totala Intäkter — totala kostnader exkl. räntekostnader.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

95

Sammandrag över arbetsinkomst från skogen 1950/51—1. 9. 1956.

Storleksgrupp III. Kr per gård. (100-procentigt uttag)

Taxeringsvärdemetoden Marknadsvärdemetoden

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb1

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb1

1950/51 ....

,. 119

986

1 012

2 376

1 292

114

945

969

2 301

1 246

1951/52 ....

.. 188

1 456

1 514

3 564

1 933

180

1 398

1 454

3 458

1 868

1952/53 ....

,. 90

751

845

2 158

1 118

80

675

767

2 019

1 033

1954 .......

,. 90

771

864

2 249

1 158

75

665

754

2 054

1 038

1/9 1956....

, . 83

762

865

2 359

1 191

65

629

727

2 114

1 041

1 Arbetsinkomsten inom resp. område har för Slb sammanvägts med åkerarealens fördelning

enligt 1951 års jordbruksräkning.

Skogsmarksinnehav för gårdar i JEU i storleksgrupp III.

Hektar skogsmark per gård

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

1950/51 ......................................

1,1

11,3

6,4

16,2

9,7

1951/52 ......................................

1,4

9,2

6,8

15,7

9,3

1952/53 ......................................

1,5

8,8

6,9

14,1

8,7

1954..........................................

1,6

10,6

8,7

15,7

10,1

1/9 1956 (Medeltal av 1950/51, 1952/53 och 1954)

1,4

10,2

7,3

15,3

9,5

Den för de olika åren i ovanstående tabeller redovisade arbetsinkomsten

från skogen vid 100-procentigt uttag gäller för ett skogsmarksinnehav av

samma storlek som 1954 års. Beaktas skillnader i skogsmarksinnehav mellan

olika år på så sätt att arbetsinkomsten antages proportionell mot arealen

skogsmark, erhålles de i följande tabell redovisade värdena.

Brukarens arbetsinkomst från skogen vid 100-procentigt uttag, sedan skillnader

i skogsmarksinnehavet mellan olika år beaktats. Storleksgrupp III.

Kr per gård

Taxeringsvärdemetoden

Marknadsvärdemetoden

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

1950/51 ................

82

1051

744

2 452

1251

78

1007

713

2 374

1207

1951/52 ................

165

1264

1183

3 564

1797

158

1213

1136

3 458

1737

1952/53 ................

84

623

670

1938

970

75

560

608

1813

896

1954''....................

90

771

864

2 249

1158

75

665

754

2 054

1038

1/9 1956................

73

733

726

2 299

1125

57

605

610

2 060

985

2. Beräknad arbetsersättning till brukaren för körslor utanför den egna

brukningsdelen samt för nganläggningar m. m. inom det egna lantbruket

Brukarens arbetsinkomst i lantbruket sammansättes av tre olika delar,

nämligen

a) arbetsinkomst i jordbruket

b) > i skogen

c) beräknad arbetsersättning till brukaren för manuellt arbete med körslor

utanför den egna brukningsdelen samt för manuellt arbete med

nyanläggningar av olika slag och underhållsarbete på bostäder inom

det egna lantbruket.

Vad beträffar punkten c) redovisas i JEU själva saldot för körslor under

arbetsinkomsten i jordbruket, vilket kan synas något egendomligt men står

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 165 år 1956

i samband med att värdet av dragarbetet och inventarieslitaget är svårt att

rätt bestämma. I detta saldo ingår kostnad för brukarens arbete beräknad

som produkten av antalet timmar och den aktuella lantarbetarlönen. Följaktligen

skall brukaren påföras denna kostnad som arbetsinkomst.

De timmar, som brukaren arbetat med olika nyanläggningar i det egna

lantbruket, har som kostnad (enligt aktuell lantarbetarlön) påförts de olika

specialkontona. Brukaren skall följaktligen påföras denna kostnad som

arbetsinkomst.

Antalet timmar för brukaren i genomsnitt per gård i JEU (grupp III)

för körslor och nyanläggningar är kända enligt den äldre områdesindelningen

t. o. in. 1952/53 och enligt den nya indelningen för 1952/53 och

1954. De framgår av följande tablå.

Sammanlagt antal timmar, som utförts av brukaren i körslor utanför det

egna lantbruket och vid nyanläggningar inom det egna lantbruket

Äldre produktionsområdesindelning

Ssl Smb Msl Slb

1950/51 ............ 21 16 62 45

1951/52 ............ 14 31 75 56

1952/53 ............ 12 28 60 45

Nyare produktionsområdesindelning

Gss Gmb Gns Ss Slb

1952/53 .......... 12 28 55 73 45

1954 ............. 17 58 76 82 61

Någon tydlig trendmässig förändring i antalet timmar för hela slättbygdsområdet

under åren 1950/51—-1952/53 föreligger ej. Däremot har antalet

timmar ökats från 1952/53 till 1954. Då man ej med säkerhet kan avgöra

om denna ökning är verklig eller blott ett resultat av en förbättrad redovisning

i JEU för 1954, har i föreliggande PM för framskrivningen till

prognosåret räknats med de timmar, som redovisas för 1954. Vid beräkningarna

för tidigare år har det antal timmar, som redovisats för respektive år

använts.

Brukarens eget arbete för underhåll av bostäder inom det egna lantbruket

har i JEU t. o. m. 1952/53 ingått i de kostnader, som påförts själva

jordbruket. Denna kostnad för eget arbete har följaktligen påförts brukaren

som arbetsersättning och inräknats i brukarens arbetsinkomst från

jordbruket. Fr. o. in. 1954 har allt underhållsarbete på bostäder utfört av

gårdens eget folk förts på bostadens konto och belastar ej jordbruket som

kostnad. Den arbetsersättning, som brukaren redovisningstekniskt skall

tillgodoräknas för detta arbete, bör därför ej föras under arbetsinkomsten

från jordbruket utan ingå tillsammans med beräknad arbetsersättning för

körslor och nyanläggningar.

Antalet timmar för detta underhållsarbete är dock kända enbart för 1954.

Då ingenting säkert är känt om utvecklingstendenserna, har samma antal

timmar därför antagits utgå under hela perioden 1950/51—1. 9. 1956.

Antal timmar som brukaren utfört i underhållsarbete

på bostäder i eget lantbruk 195b

Gss Gmb Gns Ss Slb

26 25 32 22 25

Den sammanlagda arbetsersättning som brukaren skall påföras för de

arbetstimmar, som han haft i körslor, nyanläggningar och underhållsarbe
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

97

te på bostäder, har erhållits som produkten av antalet timmar och respektive

års lantarbetarlön.

Den sålunda beräknade arbetsersättningen för de olika åren framgår av

följande tablå.

Beräknad arbetsersättning åt brukaren för timredovisat manuellt arbete

med körslor utanför egen skog samt för nyanläggningar av olika slag

och underhållsarbete på bostäder i eget lantbruk. Kr per gård

(slättbygdsområdena)

År Gss Gmb Gns Ss Slb

1950/51 ............ 94 82 170 182 136

1951/52 ............ 99 139 238 263 192

1952/53 ............ 105 146 239 261 194

1954 ............... 125 242 314 303 251

1 september 1956 ... 147 284 369 356 295

3. Brukarens inkomst av »annan verksamhet». Brukarens inkomst av annan

verksamhet bär i JEU t. o. m. bokföringsåret 1952/53 varit ofullständigt

redovisad och svår att skilja från övriga familjemedlemmars inkomster

utanför lantbruket. I JEU för 1954 föreligger däremot en i det närmaste

fullständig redovisning. I denna brukarens inkomst av annan verksamhet

ingår samtliga inkomster, som brukaren haft utanför lantbruket (i den

mån de redovisas) utom körslor, som ingår i lantbruket. Pensioner, sjukersättning

samt ersättning för militärtjänst har ej medtagits.

Inkomster från försäljning av sten och grus etc. har ej medräknats, enär

dessa inkomster kan anses som kapitalrealisation. För inget av slättbygdsområdena

översteg inkomsterna i medeltal per gård 1954 av sådana försäljningar

20 kr.

Brukarens inkomst av annan verksamhet I95i fördelad på

olika inkomstkällor. Kr per gård

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

Timredovisat arbete (timförtjänst å 2.91)..

58

70

207

215

147

Vinst å arbete utom lantbruket..........

2

28

234

54

86

Vinst å annan förvärvsverksamhet.......

Ej tidsredovisat arbete (arvoden, ackordser-

1

6

61

19

24

sättning etc.).........................

141

431

114

193

205

Summa

202

535

616

481

462

Den genomsnittliga summan per gård för slättbygderna år

kr — är den senaste kända.

1954 -

- 462

Då någon säker redovisning, som förut nämnts, ej föreligger för åren

1950/51—1952/53 och volymen ej heller är känd för 1955 och 1956, har för

hela perioden 1950—1956 räknats med 1954 års volym. Inkomstsumman

för de olika åren har beräknats med utgång från 1954 års värden och med

ledning av utvecklingen för industriarbetarnas förtjänster. Förfarandet får

betraktas som en grov schablon, som fått göras, enär man ej med säkerhet

kan avgöra, hur utvecklingen varit för dessa inkomster utanför det egna

lantbruket under perioden i fråga.1 De sålunda beräknade inkomsterna av

annan verksamhet framgår av följande tablå.

1 Det må framhållas, att i de värden för brukarens arbets- och totalinkomst, som redovisas

i bilaga 3 till SOU 1954: 39, endast inräknats brukarens ersättning för timredovisat arbete utanför

det egna lantbruket.

7° Bihnng till riksdagens protokoll 1956. t samt. .Yr 165

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Brukarens inkomst av annan verksamhet. Kr per gård

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

1950/51 .............

... 142

376

432

338

324

1951/52 .............

... 170

450

518

405

389

1952/53 .............

. . . 189

501

577

451

433

1954 ................

... 202

535

616

481

462

1 september 1956 ....

... 234

621

715

558

536

V. Beräkning av volymer1 för prognosåret, centrerade kring den 1 september 1956

I a''v snitt II har anförts, att de aktuella beräkningarna för mittprisbedömningen

i princip bör grundas på volymer för det s. k. prognosåret, centrekring

den 1 september 1956 vid basjordbruk inom slättbygdsområdena.

I nämnda avsnitt anföres även en del principiella synpunkter på volymberäkningarna.

J

I samband med jordbruksprisutredningens arbete (jfr bilaga 1 till utredningens

betänkande, SOU 1955: 5) utfördes volymberäkningar för åren

1950/51, 1951/52 och 1952/53. Dessa volymberäkningar gjordes genomgående

med utgång från värden genom division med priser. Någan kvantitetsredovisning

motsvarande intäkter och kostnader har tidigare ej förekommit

i JEU. I den reviderade JEU redovisas däremot kvantiteter för varor, vilkas

kvaliteter och beskaffenhet i övrigt är sådan, att kvantitetsredovisningen

kan anses "sara meningsfylld. Vid beräkning av intäkts- eller kostnadssummor

med utgång från kvantiteter är det emellertid nödvändigt att arbeta

med prisserier, som hänför sig till bestämd kvalitet samt till ett bestämt

produktionsled (pris vid gården, vid »avsättningsort», vid prisort etc.). På

annat sätt kan användbara prisserier ej åstadkommas. Det är emellertid ingalunda

säkert och inte ens troligt, att intäkter respektive kostnader vid räkenskapsgårdarna

hänför sig till just de medelkvaliteter, som prisserierna

avser. Det är ej heller troligt, att jordbrukarnas affärstransaktioner (försäljning

av produkter respektive inköp av förnödenheter) sker vid de punkter

i distributionsleden, som prisnoteringarna avser. Vad kvalitetsfrågan beträffar

kan matpotatis anföras som exempel. Priset avser medeltal för hela

landet samt för olika sorter och kvaliteter av tidigpotatis såväl som potatis

skördad på hösten. Tidigpotatisens andel av den totala matpotatisförsäljningen

är olika inom olika områden. Även genomsnittskvaliteten torde vara

olika för olika områden. Det kan därför ej förväntas, att de verkliga kvantiteterna

skall överensstämma med de kvantiteter, som erhålles med utgång

från värden och priser.

Det är emellertid uppenbart, att de kvantiteter, som för ett visst år insättes

i beräkningarna, vid multiplikation med tillgängliga å-priser för

samma år skall ge intäkts- respektive kostnadssummor överensstämmande

med de verkliga. I regel måste därför tillämpas värdeberäknade kvantiteter

för de varor, vilka över huvud taget kan kvantitetsberäknas (jfr SOU 1955:

5, s. 16—19). Kvantitetsredovisningen i JEU är däremot — under förutsättning

att den är fullständig — av intresse t. ex. för studium av här berörda

samband. Den har därtill tvivelsutan stort värde vid granskningen av primäruppgifterna.

I särskild tabellbilaga till denna PM har sammanställts resultaten av dels

^ 1 I den följande framställningen förekommer uttrycken volymer och kvantiteter. Volymer kan

avse både värden i konstant prisläge (värdevolymer) och viktsmängder, medan uttrycket kvantiteter

användes endast då det är fråga om viktsmängder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

99°

tidigare till jordbruksprisutredningen utförda volymberäkningar för åren

1950/51—1952/53, dels nu gjorda volymberäkningar för 1954. Vidare har

för år 1954 införts kvantiteter för viktigare produkter enligt direkta kvantitetsredovisningar

i JEU.

De föreliggande beräkningarna avser de fyra förutnämnda slättbygdsområdena.

Gss = Götalands södra slättbygder

Gmb = » mellanbygder

Gns = » norra slättbygder

Ss = Svealands slättbygder

Områdessiffrorna har även sammanvägts med åkerarealerna inom storleksgrupp

III (10—20 hektar) i de olika områdena enligt 1951 års jordbruksräkning

till medeltal för hela slättbvgdsområdet — i det följande samt i

tabellerna betecknat Slb.

Årsmedeltal har beräknats såväl för enskilda områden som för Slb avseende

dels åren 1950/51—1952/53, dels åren 1950/51—1954, dels åren

1950/51, 1952/53 och 1954.

Medeltalsberäkningen för de sist nämnda åren har gjorts, emedan det

ansetts befogat att vid bedömningen av de volymer, vilka skall läggas som

grund för mittprisberäkningarna utesluta siffrorna för år 1951/52. Orsaken

härtill är den onormalt låga produktionen av vete under nämnda år (svartrostangrepp).

Det har övervägts, huruvida vetekvantiteterna för år 1951/52

kunde normaliseras. En normalisering är emellertid vansklig, emedan en

del av de verkligen skördade kvantiteterna vete 1951 på grund av rostskadorna

användes till foder.

I samband med jordbruksprisutredningen beräknades produktionsvärdet

i 1952/53 års prisläge (värdevolymer) för de tre åren 1950/51—1952/53.

Vidare beräknades relativa tal för värdevolymerna (varje års värde i procent

av treårsmedeltalen). I samband med föreliggande utredningar har relativtal

beräknats även för 1954 — dock endast för slättbygdsområdena. Relativtalen

återges i följande tablå för samtliga växtprodukter.

1950/51

1951/52

1952/53

1954

Grupp III (10—20 hektar)

Slättbygderna...........

106

94

100

99

Skogsbygderna...........

102

93

105

•

Grupp IV (20—30 hektar)

Slättbygderna...........

103

94

103

Skogsbygderna..........

105

91

104

•

Som synes var volymerna för växtprodukter påfallande låga 1951/52. I

fråga om djurprodukterna var relationstalen annorlunda.

1950/51

1951/52

1952/53 1954

Grupp III (10—20 hektar)

Slättbygderna...........

101

101

98 103

Skogsbvgderna ...........

101

99

100

Grupp IV (20—30 hektar)

Slättbygderna...........

100

101

99

Skogsbvgderna..........

102

100

98

På grund av djurprodukternas stora relativa betydelse i de ifrågavarande

storleksgrupperna erhålles en betydande utjämning i totalvolymerna 1951/

52, vilket framgår av följande relativtal.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

1950/51

1951/52

1952/53 1954

Grupp III (10—20 hektar)

Slättbygderna...........

102

99

99 102

Skogsbygderna...........

101

98

101

Grupp IV (20—30 hektar)

Slättbygderna...........

101

98

101

Skogsbygderna...........

102

99

99

I de beräkningar för prognosåret, som nu är aktuella, är emellertid inte

endast totalvolymerna utan även fördelningen av stort intresse. Med hänsyn

härtill har, som förut nämnts, siffrorna för 1951/52 uteslutits vid volymbedömningen.

I den reviderade JEU är uppdelningen av intäkter och kostnader avsevärt

mera detaljerad än tidigare. Då det nu framför allt har varit angeläget att

kunna jämföra 1954 års volymer med volymerna för de tre tidigare bokföringsåren,

har det varit nödvändigt att så långt möjligt söka erhålla jämförbara

siffror för 1954. Den längre gående specificeringen 1954 har därför

ej genomgående kunnat utnyttjas.

I det följande lämnas vissa kommentarer till volymberäkningarna i den

särskilda tabellbilagan till förevarande bilaga 6.

Intäkter

Brödspannmål. Kvantitetsberäkningarna för brödspannmål redovisas på

första sidan i tabellbilagan.

De besvärliga skördeförhållandena 1954 torde ha medfört, att en del axbrödsäden

detta år fått avyttras till priser, som understigit priset för normalkvalitet.

Detta torde vara orsaken till de skillnader, som för det nämnda

året föreligger mellan å ena sidan kvantiteter beräknade med utgång

från värderedovisning och å andra sidan redovisade kvantiteter. De redoxisade

kvantiteterna är genomgående något större än de med utgång från

värden beräknade. De av regnskador betingade kvalitetsavdragen har reducerat

likviderna och vid kvantitetsberäkning genom division med priser för

normalkvantitet har erhållits lägre kvantiteter än de verkliga. Det förefaller

i varje fall troligt, att de genomgående avvikelserna i samma riktning

helt eller delvis står i samband med kvalitetsnedsättning. Med anledning

härav har för brödspannmål den längre fram redovisade beräkningen för

prognosåret grundats på medeltal, vari redovisade kx-antiteter för 1954 ingår

i stället för de med utgång från x''ärden beräknade.

I tabellbilagan redovisas för brödspannmål liksom för övriga kxantitetsberäknade

intäktsposter endast medeltal beräknade med utgång från värderedoxisning.

I följande tablå jämföres treårsmedeltal av kxantiteter (åren

1950/51, 1952/53 och 1954), vilka beräknats dels med utgång från värden

för samtliga år, dels med utgång från värden de två första åren samt med

redox-isade kx-antiteter för 1954.

Av sammanfattningen beträffande all brödspannmål i tabellbilagan framgår,

att brödspannmålskx-antiteterna år 1951/52 för hela Slb-området var 20

procent lägre än fyraårsmedeltalet. Detta torde till stor del stå i samband

med sx-artrostskadorna på x-eteskörden. Äxen rågskörden xrar emellertid axannan

anledning (ox-anligt liten areal och låg hektarskörd) liten 1951. Som

förut anförts har på grund ax- de ovanligt låga brödspannmålskvantiteterna

siffrorna för år 1951/52 ej medtagits vid xolymbedömningen.

Övrig spannmål. I tabellbilagan fördelas övrig spannmål på havre, korn

och ärter. I 1954 års JEU redovisas äxen blandsäd separat. Blandsäden har

fördelats med lika kvantiteter på havre och korn för att erhålla siffror, som

är jämförbara med de tidigare årens.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

101

Kvantiteter, kg per gård, medeltal för åren 1950/51, 1952/53 och 195i

Beräknade med

Beräknade med utgång

Differens

utgång från

från värden 1950/51

b — a

värden för

och 1952/53 samt

samtliga år

kvantitetsredovisning

1954

a

b

c

Höstvete

Gss

1 871

1 890

19

Gmb

1 667

1 713

46

Gns

2 660

2 719

59

Ss

2 562

2 614

52

Slb

2 270

2 317

47

Vårvete

Gss

2 051

2 121

70

Gmb

251

263

12

Gns

798

816

18

Ss

1 742

1 798

56

Slb

1 222

1 261

39

Råg

Gss

17 81

1 846

65

Gmb

2 311

2 327

16

Gns

1 028

1 032

4

Ss

398

404

6

Slb

1 230

1 249

19

Intäktsredovisningen för »övrig spannmål» i JEU omfattar försålda kvantiteter,

eventuell förbrukning till eget hushåll samt lagerförändring. Utfodrade

kvantiteter ingår ej.1 I och med övergången till bokslut för kalenderår

är lagerhållningen vid bokföringsårets början och slut normalt av helt annan

storleksordning än tidigare, då bokföringsåret slutade den 30 juni. Härigenom

kan även skillnaderna i in- och utgående lager bli betydande. Om

lagren är så mycket mindre vid årets slut än vid dess början, att lagerminskningen

överstiger eventuell försäljning, framkommer negativa tal för intäkter

och kvantiteter. Så har i fråga om havre (efter förut omnämnd fördelning

av blandsäden på korn och havre) blivit fallet inom tre områden 1954.

De negativa värdena har överförts till kostnadssidan (inköpta fodermedel),

och vid medeltalsberäkningen har alltså kvantiteten varit 0 i samtliga de fall,

där negativa tal förekommit.

In- och utgående balans har värderats i samma pris. Härvid har använts

det pris som värdena dividerats med för att erhålla kvantiteter.

Potatis. Intäkterna av potatis har tidigare i JEU ej särredovisats för matrespektive

fabrikspotatis. En ungefärlig fördelning har vid tidigare volymberäkningar

gjorts med stöd av bl. a. förädlingsindustriernas belägenhet och

potatisodlingens omfattning inom områdena. De sålunda tidigare tillämpade

relationstalen har varit följande.

Fabrikspotatis Matpotatis

För Gss 33 67

» Gmb 73 27

I 1954 års JEU redovisas intäkter och kvantiteter separat för mat- respektive

fabrikspotatis. De med utgång från värderedovisning beräknade kvantiteterna

ger följande relationstal (avrundade).

Fabrikspotatis Matpotatis

För Gss 15 85

» Gmb 50 50

1 Värdet av dessa kvantiteter framkommer som slutprodukter från djurproduktionen.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Det finnes givetvis ingen garanti för att 1954 års fördelning är normal. Fördelningen

varierar från år till år bl. a. med storleken av de kvantiteter, som

finner avsättning till stärkelsefabriker och brännerier. Med all sannolikhet

är dock den kända fördelningen för 1954 bättre överensstämmande med

verkligheten än den för åtskilliga år sedan beräknade fördelningen. Fördelningen

enligt JEU 1954 har nu tillämpats även för tidigare år.

Avvikelserna mellan kvantiteter beräknade med utgång från värderedovisning

respektive kvantiletsredovisning är särskilt i fråga om matpotatis betydande.

Kvantitetsredovisningen ger genomgående lägre siffror än beräkningen

med utgång från intäktsredovisningen.

Sockerbetor. Kvantitetsberäkningen med utgång från värderedovisning

har gjorts genom division med priser för betor med 17,5 procent socker. De så

beräknade kvantiteterna stämmer för 1954 relativt väl med de redovisade.

Sockerhalten 1954 var för hela odlingsområdet 17,02 procent. Skillnaden i

värdeberäknade respektive redovisade kvantiteter går i den riktning, som

kunde förväntas för de olika områdena.

Vall- och rotfruktsfröer. På grund av att posten omfattar flera olika varor

kan kvantiteter ej beräknas. Värdevolymerna företer stora variationer

för de olika åren, vilket delvis torde stå i samband med utbyte av gårdar.

Härtill kommer att avkastningen från fröodlingar är ojämn.

Höstraps och -rybs. Kvantiteterna inom enskilda områden har växlat starkt

från år till år, vilket är naturligt med hänsyn till de senare årens förskjutning

av odlingen. För hela Slb-området sker emellertid en avsevärd utjämning.

Vårraps och -rybs samt övriga våroljeväxter. För dessa oljefröer är kvantiteterna

mycket ojämna. Utvecklingen för hela Slb-området återspeglar den

starka nedgången i arealerna av våroljeväxter under senare år.

Linhalm, hampa. För 1954 har fördelning ej gjorts på linhalm respektive

hampa. Vid kvantitetsberäkningen har för Gmb-området hela intäkten

från linhalm och hampa förts på posten hampa. För övriga områden (egentligen

endast Gss) har hela intäkten hänförts till linhalm, enär hampodling

numera endast förekommer på Gotland.

Övriga handelsväxter. Posten torde för år 1954 representera praktiskt taget

endast köksväxter. Den starka nedgången av volymerna inom Gss år 1954

är anmärkningsvärd. Det är möjligt, att nedgången till någon del kan förklaras,

genom att fördelningen på olika varor gjorts med större precision

1954 än tidigare (jfr den stora volymökningen för oljeväxter inom Gss 1954).

Vidare kan erinras om att skörden av konservärter, som är av stor relativ

betydelse inom Gss, var ovanligt dålig 1954 (endast 2-''3 av normalskörd).

Samma gäller i fråga om vissa andra köksväxter. Dessutom förelåg viss nedgång

i arealen fältmässigt odlade köksväxter. Nedgången torde dock till stor

del stå i samband med utbyte av gårdar.

Grovfoder. Posten omfattar lagerförändringar och försäljning av hö, halm,

ensilage. foderrotfrukter, betmassa etc. samt intäkter i form av betesersättningar.

I princip gäller vad som sagts i fråga om posten övrig spannmål.

Diverse. I denna post ingår i bokföringen skördeskadeersättningar år 1954.

1 tabellbilagan redovisas dessa ersättningar separat inom parentes. Dessa

belopp inkluderas ej i medeltalen. Det förefaller tveksamt, huruvida skördeskadeersättningarna

bör beaktas vid volymbedömningen för prognosåret.

Det kan i sammanhanget erinras om att inverkan av kvalitetsskador på

brödsäd eliminerats vid volymberäkningen. Skadorna på foderskörden 1954

torde i relativt liten omfattning ha påverkat volymerna för animalieproduktionen

under kalenderåret. Däremot bär mjölkproduktionen under hösten

1954 påverkats i sänkande riktning av den kalla och regniga väderleken.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungi. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Hästar, djurvärde. Denna post innefattar i princip värdet av producerade

föl, tillväxtvärde samt eventuella realisationsvinster, som vid minskning av

hästbeståndet uppstår, om försäljningarna under året ägt rum till priser,

som i genomsnitt överstigit ingående inventeringsvärden. Liksom för tidigare

år har även för 1954 normala avskrivningar av hästbeståndet påförts kostnadssidan

och ej salderats mot producerat djurvärde. Volymen visar oavbruten

nedgång.

Hästar, dragarbete. Posten omfattar alla körslor med »gårdens» hästar,

som debiterats andra verksamhetsgrenar (skogen, nyanläggningar, körslor

utanför lantbruket). Det höga värdet för Ss 1954 torde stå i samband med de

av stormfällning betingade omfattande skogsdrivningarna.

Nötkreatur, djurvärde. Samtliga siffror avser netto, d. v. s. saldot mellan

totala intäkter (produktionsvärde, realisationsvinster)1 och avskrivningskostnader

jämte djurförluster (döda djur). Tidigare har djurförlusterna

förts på kostnadssidan. De tidigare årens volymer har nu omräknats till

att motsvara 1954 års redovisningssystem.

Mjölk. Vid jordbruk, där producentbidrag utgår, kan det genomsnittliga

mjölkpriset avvika väsentligt från priset vid gårdar utan producentbidrag

inom samma mejeriområde. Då producentbidrag emellertid principiellt utgår

endast vid gårdar med mindre än 10 hektar åker, torde dylika bidrag''

praktiskt taget icke förekomma vid de gårdar, kalkylerna gäller.

Däremot har det varit nödvändigt att i samband med kvantitetsberäkningarna

närmare granska verkningarna av vissa andra bidrag, nämligen dels

de s. k. clearingtilläggen, som utgick under tiden september 1951—februari

1952, dels leveranstilläggen, som vid sistnämnda tillfälle avlöste elearingtillläggen.

Clearingtilläggen utgick efter samma normer till alla mjölkproducenler inom

ett och samma område och medförde sålunda ej någon prisdifferentiering

med hänsyn till leveransernas storlek. Det har följaktligen ej behövt

göras några särskilda beräkningar med hänsyn till clearingtilläggen. Vid

kvantitetsberäkningen har alltså kunnat tillämpas genomsnittspriserna inom

varje område även för den tid, clearingbidraget utgick.

Leveranstilläggen infördes fr. o. m. 1 mars 1952. De utgick då med 5 öre/

kg för den del av årsleveransen, som låg mellan 4 000 och 10 000 kg. Leveranstilläggen

uppgick alltså maximalt till 300 kr per år och brukningsenhet.

Bidraget minskades ej vid större leveranser utan utgick med 300 kr per år

till alla mjölkleverantörer med en årsleverans från 10 000 kg och uppåt.

Leveranstillägg utbetalades första gången i november 1952 (för den del

av produktionsåret 1951/52 som avsåg tiden fr. o. in. mars 1952) och utgick

då med 150 kr till jordbruk med fullt bidrag. Teoretiskt skulle en del av bidraget

för produktionsåret 1951/52 redovisas under bokföringsåret 1951/52

(månaderna mars—juni 1952). På grund av att utbetalningen gjordes först

i november 1952, kom dock nämnda bidrag att i JEU helt föras på bokföringsåret

1952/53. Vidare får observeras, att leveranstillägget för produktionsåret

1952/53 ej kommit att bokföras på motsvarande räkenskapsår utan

först på hösten 1953. Orsaken är densamma som här påpekats beträffande

leveranstillägget för år 1951/52. Leveranstillägget för 1953/54 utbetalades i

november 1954 och har i den reviderade JEU palörts kalenderaret 19o4.

I samband med den tidigare till jordbruksprisutredningen företagna volymberäkningen

anfördes med hänsyn till den genomsnittligt levererade

mjölkkvantiteten inom storlcksgrupp III, att leveranstillägg sannolikt hade

utgått med maximalt belopp till det stora flertalet mjölkproducerande går
1

.Tfr hästar, Ujurvärrte.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

O

Kanyl. Maj:Is proposition nr 165 år 1956

dar inom gruppen. Vid nämnda volymberäkning förenklades problemet så

hll vida, att alla typkalkylgårdarna förutsattes ha fullt leveranslillägg. Beräkningstekniskt

iörfors sa, att förut nämnda belopp (150 kr), motsvarande

fullt leveranstillägg utbetalat under bokföringsåret 1952/53, drogs från de

totala intäkterna av mjölk. Därefter beräknades kvantiteterna med utgång

från restsumman och de genomsnittliga priserna i de olika områdena.

För år 1954 har leveranstilläggen särredovisats i JEU. De har i genomsnitt

uppgått till följande belopp.

Det fel i volymberäkningen för år 1952/53, som uppstått genom förut belörda

antaganden, är alltså obetydligt. Följaktligen har ej ansetts nödvändigt

att justera tidigare volymberäkning för år 1952/53.

Fr. o. in. den 1 september 1954 gäller nya regler för leveranstilläggen. Dessa

utgår med 3 öre/kg upp till 10 000 kg årsleverans och kvarstår sedan med

oförändrat totalbelopp (300 kr) upp till en årsleverans av 25 000 kg. Därefter

avtrappas tillägget med 6 öre/kg överskjutande mjölkleverans och bortfaller

sålunda helt vid 30 000 kg. Leveranstillägg under 30 kr utbetalas ej.

Denna omläggning av reglerna för leveranstilläggen påverkar ej beräkningarna

för 1954, enär redovisning, som förut nämnts, finnes i JEU. Däremot

måste övervägas, huruvida 1954 års belopp kan införas oförändrade vid

framskrivningen för prognosåret.

Den avgörande förändringen är avtrappningen av leveranstillägget för

kvantiteter överskjutande 25 000 kg årlig mejerileverans. Genomsnittsleveranserna

1954 ligger för basjordbruken i samtliga områden mellan 20 000 och

25 000 kg. Med hänsyn härtill torde en del gårdar ha större årsleveranser än

25 000 kg, varför bidragen i realiteten genomsnittligt blir något lägre än de

för 1954 redovisade. Särskilda beräkningar kunde givetvis göras med utgång

från kvantitetsuppgifter från de enskilda bokföringsgårdarna. Med

hansyn till att korrigeringen sannolikt skulle bli obetydlig, föreslås att leveranstilläggen

för prognosåret upptages till samma belopp per gård som

för 1954. Inom vissa skördeskadade områden har leveransbidraget dubblerats

för år 1955/56. Delta tillfälliga bidrag, som avser att kompensera fölen

onormalt låg skörd, har ej ansetts böra medtagas i intäktsberäkningen

for prognosåret, enär denna grundas på normala kvantiteter.

Svin, djurvärde. Vid volymberäkningen för de tidigare åren har tillsetts,

att de s. k. svinpremierna under produktionsåret 1951/52 ej fått påverka volymerna

(jfr SOU 1955: 5, s. 67).

Ä99- Vid den tidigare volymberäkningen fördelades summa intäkter av

;*gS och fjäderfäkött skönsmässigt med 90 procent på ägg och 10 procent på

slaktdjur. För år 1954 finnes fördelning i bokföringsresultaten. Det framgår

av detta nya material, att intäktssiffrorna för fjäderfäkött 1954 i ett par

områden är negativa. Detta innebär, att kostnaderna för inköp av kycklingar

och unghöns överstiger försäljningsvärdena för slakthöns och annat fjäderfäkött—

d. v. s. rekryteringskostnaderna är i dessa fall större än produktionsvärdena

för fjäderfän. De negativa talen för fjäderfä djurvärde har salderats

mot intäkterna av ägg år 1954 och den skönsmässiga uppdelningen

på ägg respektive fjäderfä djurvärde för tidigare år har frångåtts. Följaktligen

förekommer nu endast eu intäktspost från fjäderfäskötseln.

7 rådgården. Siffrorna för 1954 torde ej helt motsvara tidigare redovisning.

Inom Gss-området

285 kr/gård

276 » »

284 » »>

237 »> »

Gmb

Gns

Ss

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 165 år 1956

105

År 1954 redovisas nämligen endast jordbrukarhushållens egen konsumtion

av trädgårdsprodukter under denna post. Värdet av försålda produkter ingår

nu i intäktsposten övriga handelsväxter.

Ersättning för inventarier (maskinhyror) har stigit starkt under 1954,

vilket synes förklarligt med hänsyn till att basjordbrukarna under åren

1953 och 1954 ökat sitt traktorantal med cirka 50 procent (gäller för basjordbruken

i genomsnitt i slättbygder —- Slb — och skogsbygder -— Skb).

Det förefaller troligt, att det ökade traktorantalet medför mera arbete utanför

jordbruket än tidigare.

Ersättningar för uthyrning av maskiner avser liksom intäkter av dragarbete

prestationer till skogsbruket, nyanläggningar och verksamhetsgrenar

utanför den egna gården.

Kostnader

I samband med jordbruksprisutredningen angavs samtliga poster på kostnadssidan

i värdevolymer med undantag för arbetsinsatsen, som angavs i

timmar. Beträffande allmänna synpunkter på volymberäkningarna på kostnadssidan

hänvisas till SOU 1955: 5, s. 68 och följande. Kommentarerna göres

här liksom för intäkterna kortfattade.

Mejeriavfall. Vid volymjämförelserna har för mejeriavfall förutsatts samma

priser under de fyra åren. Detta innebär, att kostnadssummorna för de

olika åren angetts utan omräkning. Vissa prisändringar torde ha förekommit

men dessa är ej kända.

Betmassa. Relationstalen för volymerna är ytterst olika för olika år inom

områden med liten sockerbetsodling. Detta står troligen i samband med utbyte

av gårdar i JEU.

Utsäde. Vid föregående volymberäkningar till jordbruksprisutredningen

användes i fråga om utsäde en prisindex, vilken representerade endast

spannmål. Genom 1954 års mera omfattande specificering har framkommit,

att kostnaderna för utsäde till betydande del hänför sig till vallfrö. Därför

har nu beräknats en ny prisindex, varvid prisutvecklingen för vallfröer

även beaktats. Med hjälp av denna index har volymberäkningen även för de

tidigare åren korrigerats. Delindex för spannmål respektive vallfrö jämte

vägd index visas i följande tablå.

1950/51 1951/52 1952/53 1954

Spannmål (vikt 75)........... 71,9 75,8 100,0 107,0

Vallfrö »vikt 25)........... 82,4 87,9 100,0 91,3

Vägd index................... 74,5 78,8 100,0 103,1

Handelsgödsel. I tidigare volymberäkning gjordes eu ungefärlig fördelning

på N-, P- och K-haltiga gödselmedel samt kalk enligt vissa försäljningsuppgifter

från Gödsel- och kalkindustriernas samarbetsdelegation

(GKS).

Då man numera enligt redovisningen för 1954 känner handelsgödselförbrukningens

fördelning på olika slag av gödselmedel respektive kalk inom

olika områden, har denna fördelning ansetts böra tillämpas även för tidigare

år. En omräkning av volymerna har sålunda gjorts. Härvid har även

utspaltats en fjärde grupp av handelsgödselmedel, som omfattar blandgödselmedel

jämte s. k. spårämnen.

Ekonomibyggnader. En särskild inventering av byggnadsbeståndet vid

räkenskapsgårdarna har utförts genom JEU:s försorg. Inventeringen avsåg

byggnadsbeståndet 1954. Med utgång från denna inventering har inom JEU

gjorts eu beräkning av byggnadskostnaderna 1954.

I föregående volymberäkning (jfr SOU 1955: 5, s. 74 och följande) in
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Knngl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

sattes i avvaktan på den nu genomförda inventeringen värden grundade på

en tidigare byggnadsinventering utförd av nuvarande statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader (SFL). I föreliggande beräkningar har den

nya inventeringen vid räkenskapsgårdarna och den härpå grundade kostnadsberäkningen

tillämpats. Den för år 1954 funna kostnadsvolymen har

förutsatts gälla för samtliga de år, vilka föreliggande volymberäkningar gäller.

Härav följer, att i tabellbilagan redovisas endast en volymuppgift för

varje område.

I den av JEU utförda kostnadsberäkningen inkluderas även kostnader

motsvarande arbetsinsatser för underhållsarbete av gårdens ordinarie arbetsstyrka.

Då emellertid denna del av arbetskostnaderna tidigare redovisats

som ordinarie arbete i jordbruket och eu reducering av arbetskostnaderna

för byggnadsunderhållets andel svårligen skulle kunna göras, har i

stället byggnadskostnaderna för 1954 reducerats för kostnader hänförliga

till underhållsarbete utfört av gårdens folk. Arbetskostnaden i fråga har

sålunda även för 1954 överförts till kostnadsposten arbetskostnader.

Vad här sagts om kostnader för underhållsarbete på byggnader utfört av

gårdens ordinarie arbetskraft gäller även i fråga om andra underhållsarbeten

(traktorer, övriga lösa inventarier, diken, vägar, broar och stenröjning).

Traktorer. På grund av ändrade värderingsprinciper är de för år 1954

redovisade avskrivningskostnaderna ej jämförbara med motsvarande kostnader

för tidigare år. Dessutom har avskrivningskostnaderna ej redovisats

separat. Därför har avskrivningskostnaderna för tidigare år beräknats med

utgång från kostnadsberäkningen för år 1954. Tillbakaskrivningen har

kunnat grundas på kända siffror (traktorinventeringar i juni 1951 och

1952 samt i oktober 1954) angående förändringen i traktorantalet vid samtliga

jordbruk inom storleksgruppen 10—20 hektar (hela riket).

Underhållskostnaderna har för tidigare år ej särredovisats. Det har därför

varit nödvändigt att även i fråga om dessa göra tillbakaskrivning från

1954.

Övriga lösa inventarier. Av samma skäl som tidigare anförts i fråga om

traktorer har avskrivningskostnaderna även för övriga lösa inventarier skrivits

tillbaka med utgång från de kända kostnaderna 1954. Denna tillbakaskrivning

har ej liksom för traktorerna kunnat grundas på maskinparkens

förändring inom storleksgrupp III — man har här fått göra omräkningen

bakåt i tiden med index för maskinparkens utveckling i hela jordbruket.

Beträffande underhållskostnader för »övriga lösa inventarier» har icke

förelegat full säkerhet för att dessa under tidigare år varit helt rensade från

underhållskostnader för traktorer. Av detta skäl har även beträffande dessa

underhållskostnader gjorts tillbakaskrivning från år 1954.

Diken. I fråga om avskrivningskostnader har för samtliga år tillämpats

1954 års volymer. Underlag för beräkning av volymer för tidigare år (på

sätt som skett för maskiner) saknas.

I fråga om underhållskostnader har funnits uppgifter ur JEU för samtliga

år med undantag för 1950/51. Vid framskrivningen för prognosåret har

räknats med treårsmedeltal för åren 1951/52, 1952/53 och 1954.

Vägar och broar. Denna post innefattar kostnaderna för vägar och broar

7— till huvudsaklig del inom brukningsdelarna. Kostnaderna för skogsvägar

ingår ej, enär dessa belastar skogsbruket. Uppgifter saknas för 1950/51.

Under åren därefter har en betydande ökning av kostnadsvolymen inträffat,

troligen delvis på grund av ökade anspråk på vägar och broar genom

traktoriseringen.

Vid framskrivningen för prognosåret har 1954 års volym tillämpats oförändrad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956 107°

Diverse för husdjuren. På grund av den fullständigare specificeringen

i 1954 års bokföring har det nu varit möjligt att bättre än tidigare överblicka

kostnadspostens sammansättning. Det har då ansetts önskvärt att

beräkna en ny index för omräkningen till konstant prisnivå (värdevolymer).

Följaktligen är de tidigare beräknade volymerna något justerade.

Trädgården. I tidigare volymberäkning förekommer en kostnadspost benämnd

trädgården. Då det visat sig, att hithörande kostnader huvudsakligen

avsett fröer, har de nu lagts till posten utsäde.

Bränn- och smörjoljor m. m. I denna post har nu inlagts den i föregående

volymberäkning separat redovisade posten »Annat lyse samt bränsle».

Försäkringar. Som värdevolymer redovisas varje års aktuella kostnad

utan indexomräkning.

Allmänna omkostnader visar minskad volym. Detta torde stå i samband

med den efter hand förbättrade specificeringen i kostnadsredovisningen, som

gjort det möjligt att i allt större omfattning överföra kostnadsposter till

specialkonton. Omräkningen till värdevolymer har gjorts med konsumentprisindex.

Personbilar. De angivna volymerna för olika år ger ej besked om utvecklingen,

enär redovisningsprinciperna varit olika. Tidigare har den del av

bilkostnaden, som tillåtits belasta jordbruket, varit maximerad. Fr. o. m.

1954 införes i räkenskaperna kostnader grundade på anteckningar om personbilarnas

användning för jordbruket. På grund härav har medeltal för

kostnadsvolymen ej beräknats. Vid framskrivningen för prognosåret har de

för 1954 redovisade personbilskostnaderna upptagits oförändrade.

Djurförluster, som tidigare redovisats bland kostnaderna, har nu salderats

på intäktssidan.

Maskinhyror m. m. Denna post på kostnadssidan har sin ungefärliga motsvarighet

i posten »Ersättning för inventarier» på intäktssidan. En skillnad

gäller dock. Medan intäktsposten till mycket stor del torde gälla maskinuthyrning

till andra jordbrukare, innefattar kostnadsposten även ersättningar

till maskinhållare, som ej bedriver jordbruk. Båda posterna företer stark

och likartad volymökning men eftersom verkningarna härav på det ekonomiska

slutresultatet till stor del tar ut varandra, har volymförändringarna

ej beaktats vid framskrivningen för prognosåret.

Frakter. I enlighet med strävandena att i den reviderade JEU så långt

möjligt särredovisa olika poster, har fraktkostnader för produkter och förnödenheter

år 1954 samlats på ett särskilt konto. För tidigare år torde fraktkostnaderna

däremot vara fördelade på olika kostnadsposter — bl. a. pa

kraftfoder, handelsgödsel, diverse för växtodlingen, diverse för husdjuren

etc. Att frilägga fraktkostnaderna för de tidigare åren är ej möjligt. Då det

ej heller varit möjligt att fördela de särredovisade fraktkostnaderna 1954

på olika konton, torde vid framskrivningen för prognosåret lämpligen förfaras

så, att fraktkostnadsvolymen 1954 upptages till en tredjedel. Härigenom

elimineras det fel, som eljest uppstår genom att fraktkostnaderna för

åren 1950/51 och 1952/53 ingått i andra kostnadsposter och sålunda även påverkat

treårsmedeltalen för dessa.

Manuellt arbete. Brukarens arbetsinsats visar ingen säker utvecklingstendens

under den aktuella perioden. Nedgången i arbetsinsatsen ligger i stället

— vilket kunde förväntas — på medhjälpande familjemedlemmar och

framförallt lejd arbetskraft. Beträffande framskrivningen för prognosåret

lämnas redogörelse i annat avsnitt.

Vid framskrivningen för prognosåret har utvecklingsgången beaktats för

följande kostnadsposter.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kanyl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Manuellt arbete, övriga familjemedlemmar

» » , lejd arbetskraft

Draghästar, avskrivning

Traktorer, »

» , underhåll

Övriga lösa inv., avskrivning

» » » , underhåll

Elström

Bränn- och smörjoljor

Förteckningen över kostnadsposter, vilkas volymutveckling beaktats i samband

med framskrivningen för prognosåret, gäller som synes''de poster, vilkas

utveckling i första hand står i samband med den s. k. arbetsrationaliseringen.

I fråga om övriga poster föreligger i regel inte någon markerad utvecklingsgång.

Undantag är kostnader för maskinhyror m. in., vilkas ökning dock

till stor del motväges av ökning i intäktsposten »Ersättning för inventarier».

VI, Beräkning av intäkter och kostnader för prognosåret1 (framskrivning)

1. Volymframskrivningar. På intäktssidan har ej gjorts några framskrivningar

av volymerna, enär de senare årens volymer ej ger anvisning om

någon utvecklingstendens. På kostnadssidan har däremot gjorts framskrivningar

för ett antal poster, vilkas volymförändringar under senare år ger besked

om en sådan tendens. Vilka dessa poster är har omnämnts i föregående

avsnitt.

Vid beräkningarna angående volymutvecklingen har använts vanlig

regressionsmetodik. Härvid har volymerna för bokföringsåren 1950/51,

1951/52 och 1952/53 antagits centrerade till den 1 januari respektive år

och för kalenderåret 1954 till den 1 juli samt slutligen för det sökta prognosåret

till den 1 september 1956.

På grund av de få observationerna kan resultaten av regressionsberäkningarna

bli orimliga för framskrivningsåret. Där så uppenbart varit fallet,

har resultaten av regressionsberäkningen korrigerats. Dylik korrigering har

dock företagits endast i fråga om kostnadsposterna hästar (avskrivning)

samt driv- och smörjmedel.

I det följande belyses verkningarna av volymframskrivningarna för olika

poster. Samtliga siffror avser 15,0 hektar åker och har i princip beräknats

med utgång från priser och löner den 1 september 1956.

.4. Kostnadsposter med ökande volymer, kr per gård

Medeltal 1950151—1954

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

Traktorer, avskrivning........

277

212

296

229

252

» , underhåll..........

216

151

101

98

131

Övr. lösa inv., avskrivning ....

1 486

1 350

1 331

1 475

1 411

» » » , underhåll......

747

617

415

415

519

Elström.....................

236

213

247

251

239

Bränn- och smörjoljor........

527

455

322

460

434

Summa

3 489

2 998

2 712

2 928

2 986

1 Prognosåret = ett produktionsår centrerat kring den 1 september 1956.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

109

b) Med utgång från regressionsberäkningar

uppskattade värden för

prognosåret

Gss

Gmb

Gns

Ss

SI b

Traktorer, avskrivning........

501

378

534

412

454

» , underhåll..........

390

271

181

175

237

Övr. lösa inv., avskrivn.......

1 729

1 573

1 548

1 719

1 643

» » » , underhåll......

870

729

480

480

605

Elström.....................

257

270

317

357

309

Bränn- och smörjoljor........

733

733

537

611

640

Summa

4 480

3 954

3 597

3 754

3 888

c) b—a........................

991

956

885

826

902

B. Kostnadsposter med minskande volym

er, kr per gård

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a) Medeltal 1950/51—1954

Manuellt arbete..............

8 432

7 763

5 473

5 885

6 639

Hästar, avskrivning...........

120

136

95

77

103

Summa

8 552

7 899

5 568

5 962

6 742

b) Med utgång från regressionsberäk-

ningar uppskattade värden för

prognosåret

Manuellt arbete..............

5 432

6 716

4 073

3 193

4 588

Hästar, avskrivning...........

34

45

95

77

67

Summa

5 466

6 761

4 168

3 270

4 655

c) a—b........................

3 086

1 138

1 400

2 692

2 087

C. Skillnad mellan regressionsberäknade förändringar från medeltalen för

1950/51-—195b till den 1 september 1956;

samtliga värden i

princip avseende

priser och löner den 1 september 1956

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a) Ändring för poster med ökande

volym.......................

b) Ändring för poster med minskade

991

956

885

826

902

volym.......................

3 086

1 138

1 400

2 692

2 087

c) Differens, b—a...............

2 095

182

515

1 866

1 185

2. Priser. Vilka priser, som användes för intäktsberäkningarna, är i princip

likgiltigt. Det har emellertid ansetts mest praktiskt att utgå från de priser,

som anses gälla enligt jordbruksprisavtalet i november 1955. Beräkningsresultaten

ger då anvisning om vilka genomsnittliga prisjusteringar i ena eller

andra riktningen, som kan erfordras.

Vad kostnadsframskrivningen beträffar bär i avdelning II i denna PM

förts en principdiskussion, som utmynnar i att beräkningen av kostnaderna

så långt möjligt bör anknytas till den pris- och lönenivå, som kan förväntas

vara rådande den 1 september 1956. I fråga om lönerna har gjorts

framskrivningar (jfr avd. III beträffande den s. k. paritetsinkoinsten, d. v. s.

industriarbetarnas årsförtjänster). Framskrivningen av lantarbetarlönen

redovisas längre fram i denna avdelning.

I fråga om priserna på olika förnödenheter har det emellertid ej varit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräkning av intäkter vid jordbruk i storleksgruppen 10-20 hektar, med utgång från prisnivån omkring den 1 september 1956 (genomsnittspriser

for tiden 15/11 55—1/9 56) samt ett medeltal av producerade kvantiteter under åren 1950/51, 1952/53 och 1954. Såväl kvantiteter

som beräknade intäkter hänför sig till medelarealen inom respektive område enligt 1951 års jordbruksräkning

Intäktsposter

Priser,

öre/kg

respektive

Kvan-

Gss

Gmb

Gns

Ss

SI b

värde-

Kvantitet eller

Beräknade

a

b

a

b

b

b

prisindex

volym

värdevolym i

intäkter

för

(= kr)

1952/53 års

prognos-

prognos-

prisnivå

året

året

Kg respektive

Kr per

(1952/53

kr per gård

gård

= 100)

a

b

Växtprodukter

41,35

1845

1686

697

2 658

1099

2 628

1 087

2 289

947

42,93

2 070

259

in

798

343

1808

776

1246

535

37,75

1802

2 290

864

1009

381

406

153

1231

466

S:a brödspannmål

>

5 717

2 333

4 235

1672

4 465

1823

4 842

2 016

4 769

1948

Havre........................

35,00

156

48

481

168

1303

456

617

216

Korn ........................

lob

36.00

80.00

558

90

32

115

213

260

77

208

228

82

254

Ärter (vicker) ................

72

144

91

318

254

223

178

S:a övrig spannmål

>

804

328

369

195

954

453

1849

792

1095

485

Matpotatis....................

26,00

10,93

5 858

1025

1523

1094

443

2 326

605

0

1980

515

3 265

849

Fabrikspotatis ................

3

3

0

1069

117

S:a potatis

>

6 883

1635

8 264

1537

2 329

605

1 983

515

4 334

966

Sockerbetor ..................

7,85

49430

2 080

1448

114

0

15160

idb 4»/

—

1190

112,7

ki*

99

112

99

112

95

107

135

152

no

124

Höstraps o. -rybs..............

72,62

66,50

54,00

1 no

28

114

806

19

778

368

17

12

267

11

6

309

74

224

636

Vårraps o. -rybs ..............

8

6

462

Senap ........................

0

49

36

24

Linfrö........................

0

17

1

2

81

i

54

26

14

67.00

70.00

181

25

2

43

29

77

52

—

—

—

—

0

_

S:a oljeväxter

>

1433

1008-

1112

804

438

313

468

328

775

552

Linhalm......................

Hampa ......................

25.00

13.00

298

75

150

20

44

11

17

4

72

18

''

—

—

29

4

42

5

S:a spånadsväxter

»

298

75

150

20

44

11

46

8

114

23

110° Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Intäktsposter

Priser,

öre/kg

respektive

prisindex

för

prognos-

året

(1952/53

= 100)

Kvan- titet,

värde- volym

(= kr)

Gss

Gmb

Gns

Ss

SI b

Kvantitet eller

värdevolm i

1952/53 års

prisnivå

Kg respektive

kr per gård

a

Beräknade

intäkter

prognos-

året

Kr per

gård

b

a

b

a

b

a

b

a

b

Övriga handelsväxter..........

125,8

kr

601

756

280

352

12

15

32

40

185

233

Grovfoder ....................

152,4

»

44

67

43

66

31

47

96

146

57

87

Diverse ......................

»

0

0

1

1

1

1

1

1

1

1

S:a växtprodukter

—

10 194

—

6 839

—

3 489

—

3 998

—

5 609

Djurproduklcr

Hästar, djurvärde ............

116,1

i

102

118

127

147

104

121

46

53

90

104

dragarbete ............

106,8

>

20

21

85

91

116

124

285

304

147

157

Nötkreatur, djurvärde ........

121,7

>

2 921

3 555

3 072

3 739

2115

2 574

1 723

2 097

2 341

2 849

mjölk ............

1

kg

24 366

9761

22 551

8 969

23 142

9 493

20 634

8 681

22 412

9161

leveranstillägg ....

kr

—

278

—

272

—

278

—

238

—

263

diverse ..........

>

60

60

10

10

22

22

25

25

28

27

Svin, djurvärde ..............

387,0

kg

2 729

10 561

1857

7187

1168

4 520

608

2 353

1419

5 489

Får, (getter), ull- o. djurvärde..

117,6

kr

7

8

76

89

10

12

27

32

30

35

Fjäderfä, ägg..................

320,0

kg

663

2122

516

1651

324

1037

224

717

395

1263

Kreatursgödscl................

kr

10

10

1

1

1

1

1

1

3

3

S:a djurprodukter

—

26 494

—

22 156

—

18 182

—

14 501

—

19 351

Övriga intäkter

Trädgård ....................

125,8

>

74

93

202

254

63

79

47

59

90

113

Ersättning för, inventarier (ma-

skinhyror)..................

104,8

>

152

159

184

193

185

194

178

187

179

185

Efterlikvider investerade i ekon.

fören.......................

104

104

105

105

112

112

80

80

99

99

Diverse ......................

>

0

0

0

0

1

1

0

0

0

0

Sta övriga intäkter

—

356

—

552

—

386

—

326

—

397

Sta intäkter

—

37 044

—

29547

—

22 057

—

18825

—

25357

Gss: 40,06; Grab: 39,77; Gns: 41,02; Ss: 42,07 öre/kg.

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräkning av de kostnader vid jordbruk i storleksgruppen 10—20 hektar, vilka ansluter sig till kostnadsnivån omkring den 1 september 1956.

Kostnaderna hänför sig till medelarealen vid jordbruk i storleksgrupp in enligt 1951 års jordbruksräkning. Volymer: i regel medeltal av

volymerna åren 1950/51, 1952/53 och 1954—i vissa fall framskrivningar enligt texten

Kostnadsposter ,

Prisindex

för pro- gnosåret

med

1952/53

= 100

G ss

Gmb

Gns

Ss

Slb

Kostnader i

1952/53 års

prisnivå

kr/gård

Beräknade

kostnader

prognosåret

kr/gård

Kostnader i

1952/53 års

prisnivå

kr/gård

Beräknade

kostnader

prognosåret

kr/gård

Kostnader i

1952/53 års

prisnivå

kr/gård

Beräknade

kostnader

prognosåret

kr/gård

Kostnader i

1952/53 års

prisnivå

kr/gård

Beräknade

kostnader

prognosåret

kr/gård

Kostnader i

1952/53 års

prisnivå

kr/gård

Beräknade

kostnader

prognosåret

kr/gård

Varuförbrukning

~

Kraftfoder..................

100,3

5 170

5186

3 052

3 061

1 792

1 797

840

843

2 369

2 376

Mejeriavfall ................

100,0

849

849

786

786

587

587

399

399

616

616

Betmassa ..................

97,0

154

149

75

73

3

3

—

—

45

44

Övriga fodermedel ..........

1

305

359

151

164

46

72

87

135

129

160

S:a fodermedel ..

—

—

6 543

—

4 084

—

2 459

—

1377

—

3196

Utsäde......................

100,9

999

1 008

724

731

457

461

450

454

612

618

Handelsgödsel ..............

kvävehaltig ..............

2

1 143

1 066

765

714

390

376

387

373

608

573

fosforhaltig ..............

94,4

624

589

753

711

460

434

317

299

507

479

kalihaltig ................

121,6

167

203

306

372

114

139

69

84

151

184

övriga gödselmedel........

94,9

100

95

32

30

40

38

63

60

57

54

Kalk ......................

3

61

62

20

20

54

54

48

48

45

45

Strömedel ..................

115,7

56

65

59

68

28

32

13

15

35

40

S:a varuförbrukning

9 631

6 730

3 993

2 710

5 189

Avskrivning o. underhull

Draghästar..................

113,4

29

33

39

44

82

93

68

77

58

66

Ekonomibyggnader..........

107,4

1437

1543

1 455

1563

1481

1591

1 538

1652

1 486

1696

Traktorer

avskrivning ..............

94.6

517

489

394

373

552

522

437

413

474

448

underhåll ................

113,0

337

381

237

268

156

176

156

176

207

234

Övriga inventarier..........

avskrivning ..............

100,5

1 679

1687

1 540

548

1506

1514

1719

1 728

1615

1623

underhåll ................

113,0

752

850

635

718

416

470

427

483

529

598

Dikning....................

avskrivning ..............

114,7

149

171

116

133

125

143

83

95

114

131

underhåll ................

109,9

44

48

47

52

35

38

63

60

48

53

Vägar o. broar..............

100,4

86

86

87

87

73

73

94

94

85

85

Stenröjning ................

110,6

3

3

4

4

4

4

5

6

4

4

Sta avskrivning o. underhäll

—

—

5 291

—

790

—

4 624

—

4 793

—

4 838

112° Kungl. Ma j. ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

Övriga kostnader

jo

“ Div. för husdjuren..........

i > växtodl.............

Elström....................

Bränn- o. smörjoljor........

Försäkringar................

Allm. omkostnader..........

Personbil ..................

Maskinlegor m. ............

Frakter ....................

S:a övr. kostnader

Arbetskostnader

Brukaren ..................

övr. manuellt arbete........

S:a arbetskostnader

S:a kostn. exkl. räntor

I jordbruket inv. kapital

Fastigheten

rest.-taxeringsvärde........

» -markn.v.(l,75 x tax.-v.)

Driftskapital

husdjur ..................

traktorer..................

övr. inventarier ..........

invest i ekon. fören.......

rörelsemedel ..............

S:a kapital, alt. tax.v.

S:a kapital, alt. markn.v.

Räntekostnader

Alt. taxeringsvärde ........

» marknadsvärde ........

S:a kostnader exkl. brukarens

arb.ersättn.

Alt. taxeringsvärde..........

> marknadsvärde..........

105,8

625

661

545

577

496

525

474

501

523

553

83,8

638

535

407

341

232

194

264

221

355

297

109,3

229

250

243

266

281

310

329

360

280

306

97,7

732

715

730

721

5b8

526

628

614

647

632

100,0

323

323

292

292

182

182

201

201

238

238

107,0

214

229

185

198

138

148

154

165

167

179

—

418

418

306

306

851

351

230

230

314

314

110,6

421

466

279

309

194

215

146

161

238

263

110,6

65

72

69

76

23

25

30

33

43

48

—

—

3 669

—

3086

—

2 476

—

2 486

—

2 830

4342

2 640

9 029

2 691

9 203

2 683

9176

2 382

8146

2 577

8 813

4342

—

4 941

—

6159

—

3 711

—

2 992

4 224

—

_

13 970

—

15 362

_

12 887

_

11 138

_

13 037

—

—

32 561

—

29 968

—

23 980

—

21 127

—

25 894

1954 års

1954 års

1954 års

1954 års

1954 års

prisnivå

prisnivå

prisnivå

prisnivå

prisnivå

_

_

39 449

_

17 394

_

12 498

_

10 708

17 892

—

—

69036

—

30 439

—

21872

—

18 739

-

31 311

_

16 521

16 521

14848

14 848

13160

13 160

10 482

10 482

13 260

13 260

6129,6

4 453

5 771

8 576

4 634

3 733

‘ 4 838

4 459

5 779

4 069

5 273

6110 3

12 544

13 836

11387

12 560

12 429

.13 709

12 757

14 071

12 331

13 601

_

2178

2 178

1534

1534

1706

1 706

2 037

2 037

1864

1 864

—

—

9 768

—

8 990

—

7194

—

6 338

7 768

_

_

87 523

—

59 960

—

53 105

_

49 415

_

59 658

—

—

117110

—

73 005

—

62 479

—

57 446

—

73077

4,36*

3 816

__

2614

__

2 315

2154

2 601

4,36 *

5106

3183

2 724

—

2 505

—

3186

27348

23379

17119

15 135

19 682

—

—

28 638

—

23 948

—

17 528

—

15 486

—

20 267

1 Index för övriga fodermedel 117,6

3 i > kvävehaltiga gödselmedel 93,3

3 > » kalk.................... 101,2

4 Beräknad genomsnittlig timlön för lantarbetare 1956, öre

5 Index för prognosåret med 1954 = 100

108,6

93,3

100,6

155.6

96,3

100.6

155.6 123,9

96,3 94,2

100.6 100,8

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr i65 år 1956

möjligt att göra några beräkningar eller överväganden beträffande den sannolika

utvecklingen. På grund av otillräcklig tid har det ej heller varit möjligt

att granska hela det prismaterial, som fraktiskt föreligger. I flera fall

(t. ex. priser på maskiner och redskap) har framskrivningen hittills måst

grundas på de priser, som var kända vid justeringen av totalkalkylen hösten

1955 (i regel oktober—november-priser). Det förefaller emellertid som om

en grundligare granskning av prismaterialet ej skulle ha resulterat i några

justeringar av större betydelse.

Vid framskrivningen av sådana kostnadsposter, i vilka arbetskostnader

direkt ingår som en betydande andel, har lönestegringen beaktats med hänsyn

till löneavtalen 1956. Detta gäller

byggnader, avskrivning och underhåll (—j- 4 procent på arbetskostnadsandelen)
täckdiken,

avskrivning (+5 procent på arbetskostnadsandelen)

traktorer, underhåll, samt övriga lösa inventarier, underhåll (—J- 2 procent

på verkstadstaxorna)

maskinhyror (-)— 5 procent på arbetskostnadsandelen).

Även vissa andra kostnadsposter kommer att direkt påverkas av lönehöjningar,

exempelvis diverse för växtodlingen (genom servicepersonalens löner

inom bekämpningsföretagen), frakter, vägar och broar etc. Då emellertid

kännedom saknas om arbetskostnadernas andel i dessa kostnader, har nu

liksom vid tidigare framskrivningar endast materialkostnadernas utveckling

beaktats.

3. Löner. Den väntade löneutvecklingens inverkan på den s. k. paritetsinkomsten

behandlas i avd. III. För framskrivningen av arbetskostnaderna

måste emellertid den sannolika genomsnittliga lantarbetarlönen omkring den

1 september 1956 beräknas. En beräkning har gjorts med utgång från genomsnittlig

timlön för ordinarie tid för samtliga manliga lantarbetare över 18

år enligt 1956 års löneavtal enligt följande.

Öre/tim

a) Timlön för ordinarie tid den 1 september 1956 .................. 310,72

b) övertidsprocent 1,9........................................... —

c) övertidsersättning beräknad enligt löneavtalet 1956 .............. 2,68

d) Semesterersättning, 6,4 procent på ordinarie timlön.............. 19,89

e) Sön- och helgdagstillägg för djurskötare........................ 2,05

f) Summa kalkylerad timlön inklusive tillägg...................... 335,34

g) Försäkringskostnad, 1,98 procent på timlön inklusive tillägg...... 6,64

h) Total kostnad per timme för arbetsgivaren..................... 341,98

Jordbrukarnas merkostnader för lantarbetarbostäder. Jordbruksprisutredningen

har uttalat, att jordbrukarnas merkostnader för lantarbetarbostäder

(skillnaden mellan beräknade kostnader för bostäderna och de hyror arbetarna

erlägger) bör beaktas vid beräkning av arbetskostnaderna i jordbruket

för arbete utfört av lejd arbetskraft och s. k. medhjälpande familjemedlemmar

(jfr SOU 1955: 5, s. 87). En undersökning, som nu kunnat göras

med hjälp av uppgifter från JEU för år 1954 ger emellertid vid handen,

att dylika kostnader endast i undantagsfall förekommer vid basjordbruken.

Därför har något tillägg till förut angivna timkostnader ej gjorts.

Den sammanlagda kostnaden per arbetstimme i jordbruket omkring den

1 september 1956 har alltså beräknats till 342 öre.

4. Beräkning av räntekostnader. Volym- och prisutveckling beaktas för

traktorer jämte övriga lösa inventarier. I övrigt hålles 1954 års kapitalvärden

oförändrade för s. k. driftskapital bortsett från rörelsemedel. I fråga

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

115

om rörelseinedel har gjorts den vanliga konventionella beräkningen med

förutsättning, att rörelsemedlen utgör 30 procent av driftskostnaderna exklusive

räntor.

Fastighetskapitalet räknas enligt dels taxeringsvärden, dels marknadsvärden.

Vid alternativet marknadsvärden har gjorts antagandet, att den s. k.

köpeskillingskoefficienten, som under år 1954 uppgick till 1,66, under hösten

1956 stigit till 1,75.

Räntesatser. I avvaktan på definitivt ställningstagande till frågan om vägning

av räntesatser i JEU har nu liksom i jordbruksprisutredningens bilaga

1 (jfr SOU 1955: 5, s. 78) tills vidare i princip räknats med de räntesatser,

som tillämpas i jordbrukskalkylen. Metoden innebär, att det i jordbruksdriften

investerade kapitalet delas i tre lika stora delar. På den första

av dessa tillämpas den effektiva hypoteksräntan på utestående lån, på den

andra delen samma ränta med tillägg av 0,5 procentenheter samt på den

tredje delen räntan på borgens- och växellån. De sålunda tillämpade ränte
-

satserna är följande.

Hypoteksränta..................... 3,33 procent

Hypoteksränta + 0,5 procent........ 3,83 »

Ränta på borgens- och växellån..... 5,93 »

Medelränta 4,36 »

Framskrivningstabeller. I tabellerna på s. 110°—113° visas framskrivningsberäkningarna

för intäkter och kostnader under prognosåret.

VII. Beräkningsprinciperna tillämpade för tidigare år — resultatredovisning

för samtliga år

För bedömningen av de i avdelning VI redovisade resultaten har det ansetts

vara av intresse att på alla de punkter detta är möjligt utföra beräkningar

över jordbrukarnas arbetsinkomster vid slättbygdsjordbruk (storleksgrupp

III) enligt de beräkningsmetoder, som tillämpats för prognosåret.

Som framgått av det föregående grundas beräkningarna för prognosåret på

de värderingsprinciper i fråga om avskrivnings- och räntekostnader, vilka

tillämpas i JEU år 1954 och vilka delvis väsentligt avviker från de tidigare

tillämpade värderingsprinciperna. Förändringarna gäller i första hand traktorer,

övriga lösa inventarier samt byggnader. De ändrade redovisningsprinciperna

påverkar direkt avskrivnings- och räntekostnaderna. På grund av

olikheter i kostnadsposternas gruppering har det ej varit möjligt att särskilja

underhållskostnaderna ur de i JEU redovisade kostnaderna för de tidigare

åren. Vid beräkningen för åren bakåt i tiden har därför även underhållskostnaderna

måst beräknas med utgång från 1954 års kostnader och

tillbakaskrivning med hänsyn till maskinparkens storlek för de tidigare

åren.

I fråga om de räntekrävande investeringarna i maskiner och redskap (maskinkapitalet)

har även gjorts tillbakaskrivning från 1954. För byggnader

räknas med samma volym under alla åren (1950/51—1952/53 samt 1954

och prognosåret), grundad på inventering vid JEU-gårdarna 1954. Även förut

grundades byggnadskostnaderna på standardtal i fråga om byggnadsbeståndet

— men dessa tal var andra än de nu tillämpade.

En annan punkt, på vilken 1954 års bokföringsmaterial avviker från de

tidigare årens, är redovisningen av arbetsinkomster utanför lantbruket —

d. v. s. utanför den egna gården. I de av jordbruksprisutredningen fram
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

lagda inkomstsiffrorna ingår s. k. »övriga inkomster» endast till den del de

varit tidredovisade. I de nu verkställda beräkningarna har dessa inkomster

medtagits i sin helhet för samtliga år, ehuru de för åren 1950/51, 1951/52

och 1952/53 endast kunnat schablonmässigt beräknas (jfr avd. IV).

I de följande tabellerna 1—5 redovisas resultatberäkningen för jordbruket

åren 1950/51—prognosåret.

I tabellerna 6—11 redovisas arbetsinkomsterna för åren 1950/51—1952/

53 enligt nu företagna beräkningar samt de arbetsinkomster, som för slättbygdernas

del utgjort underlag för jordbruksprisutredningens rikssiffror.

Eftersom jordbruksprisutredningen arbetat med den äldre områdesindelningen

och de nu företagna beräkningarna avser de nya områdena, kan en

direkt jämförelse ej göras för samtliga områden. Däremot kan siffrorna för

hela slättbygdsområdet, Slb, jämföras enligt jordbruksprisutredningens respektive

nu utförda beräkningar. Jordbruksprisutredningens resultat för de

enskilda produktionsområdena (äldre indelning) har nämligen nu sammanvägts

med åkerarealens fördelning enligt 1951 års jordbruksräkning. I följande

översikt redovisas den nya respektive den äldre områdesindelningen.

Äldre områden Ny områdesindelning

Ssl, Södra Sveriges = Gss, Götalands södra slättbygder

slättbygder

Smb, Sydsvenska mellan- = Gmb, Götalands mellanbygder minskat med Öland

bygden och Gotland

Msl, Mellersta Sveriges = Gns, Götalands norra slättbygder -f- Ss, Svealands

slättbygder slättbygder + Öland och Gotland

Av tablån framgår, att Ssl och Gss är direkt jämförbara, att Smb och Gmb

ej är direkt jämförbara, men att förändringen, som består i att Öland och

Gotland lagts till Smb-området, ej torde göra jämförelsen helt meningslös

samt att Msl, som innefattar Gns och Ss + Öland och Gotland, ej direkt

kan jämföras med något av de nya områdena. I

I tabellerna 12—15 redovisas beräknade arbetsinkomster för åren 1954

och prognosåret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

117°

Tabell 1. Resultatberftkning för jordbruket 1950/51

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a)

Intäkter ..................................

28 318

22 351

15 928

13 473

18 776

b)

Kostnader exklusive ränte- och arbetskostnader

13 520

10 642

7 425

6 723

9005

c)

Fastighetskapital, marknadsvärde...........

46 918

25062

18 248

12 484

23 066

d)

* taxeringsvärde............

25 361

13 547

9 864

6 748

12 468

e)

Driftskapital..............................

33 065

30 235

27 821

26 449

28 851

f)

Summa kapital, alt. marknadsvärde.........

79 983

55 297

46 069

38 933

51 917

g)

» * * taxeringsvärde.........

58 426

43 782

37 685

33197

41319

h)

Räntekostnad, * marknadsvärde.........

2 983

2 063

1718

1452

1937

i)

j)

* » taxeringsvärde.........

Arbetskostnader exklusive brukarens arbetser-

2179

1633

1406

1238

1541

sättning ................................

Summa kostnader exklusive brukarens arbetser- sättning,

5 262

4 610

3 386

3 660

4 084

k)

alt. marknadsvärde......................

21 765

17 315

12 529

11835

15 026

1)

* taxeringsvärde.......................

Beräknad arbetsersättning till brukaren,

20 961

16 885

12 217

11621

14 630

m)

alt. marknadsvärde......................

6 553

5 036

3 399

1638

3 750

n)

* taxeringsvärde.......................

7 357

5 466

3 711

1852

4146

Tabell 2. Resultatberäkning för jordbruket 1951/52

a)

b)

c)

d)

e)

1)

g)

h)

i)

5)

k)

l)

m)

n)

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

32 438

25 185

18 102

15 988

21560

Kostnader exklusive ränte- och arbetskostnader

15 214

11833

8 593

7 714

10216

Fastighetskapital, marknadsvärde...........

* taxeringsvärde............

Driftskapital..............................

54 611

39 862

39 351

27 332

11950

35 277

18 724

13 667

32 734

13 275

9690

31 521

25 352

18 505

34 094

Summa kapital, alt. marknadsvärde.........

• * * taxeringsvärde.........

93 962

79 213

62 609

55 227

51458

46 401

44 796

41211

59 446

52 599

Räntekostnad, * marknadsvärde.........

» » taxeringsvärde.........

3 608

3 042

2 404

2121

1976

1782

1720

1583

2 283

2 020

Arbetskostnader exklusive brukarens arbetser-

5 518

4 851

3 415

4 328

4 410

Summa kostnader exklusive brukarens arbetser- sättning,

alt. marknadsvärde......................

* taxeringsvärde.......................

24 340

23 774

19 088

18 805

13 984

13 790

13 762

13 625

16 909

16 646

Beräknad arbetsersättning till brukaren,

alt. marknadsvärde......................

» taxeringsvärde.......................

8 098

8 664

6 097

6 380

4118

4 312

2 226

2 363

4 661

4 914

opaginerad Kontrollera mot PDF

118°

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Tabell 3. Resultatberäkning lör jordbruket 1952/53

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a)

Intäkter ..................................

33 993

26 322

19 701

16674

22 751

b)

Kostnader exklusive ränte- och arbetskostnader

17 158

13 162

9 788

8845

11554

c)

Fastighetskapital, marknadsvärde...........

56 731

28019

19 848

14 915

26 733

d)

* taxeringsvärde............

38 332

18 932

13 411

10 078

18063

e)

Driftskapital..............................

43 272

37 674

34 454

33 368

36 405

0

Summa kapital, alt. marknadsvärde.........

100003

65 693

54 302

48 283

63138

g)

* * » taxeringsvärde.........

81 604

56 606

47 865

43 446

54 468

h)

Räntekostnad, » marknadsvärde.........

3 860

2 536

2 096

1864

2 437

i)

j)

» » taxeringsvärde.........

Arbetskostnader exklusive brukarens arbetser-

3150

2185

1848

1677

2102

k)

sättning ................................

Summa kostnader exklusive brukarens arbetser- sättning,

6199

5 704

3988

4 664

4 980

alt. marknadsvärde......................

27 217

21402

15872

15 373

18977

•)

* taxeringsvärde.......................

Beräknad arbetsersättning till brukaren,

26 507

21051

15 624

15 186

18642

m)

alt. marknadsvärde......................

6 776

4 920

3 829

1301

3 774

n)

» taxeringsvärde.......................

7 486

5 271

4077

1488

4109

Tabell 4. Resultatberakning för jordbruket 1954

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a)

Intäkter ..................................

32 089

26 565

20 582

18 641

23342

b)

Kostnader exklusive ränte- och arbetskostnader

17 600

13 885

10 503

9565

12 224

c)

Fastighetskapital, marknadsvärde...........

65 485

28 874

20 747

17 775

29 701

d)

* taxeringsvärde............

39 449

17 394

12 498

10 708

17 892

e)

Driftskapital..............................

44 876

39 471

37 602

35 656

38 696

0

Summa kapital, alt. marknadsvärde.........

110361

68345

58 349

53 431

68 397

g)

* * » taxeringsvärde.........

84325

56 865

50 100

46 364

56 588

h)

Räntekostnad, » marknadsvärde.........

4348

2 693

2 299

2105

2 695

i)

j)

* * taxeringsvärde.........

Arbetskostnader exklusive brukarens arbetser-

3322

2 240

1974

1827

2 230

k)

sättning................................

Summa kostnader exklusive brukarens arbetser- sättning,

5 413

5 793

3815

3 429

4 409

alt. marknadsvärde......................

27 361

22 371

16 617

15 099

19 328

1)

* taxeringsvärde.......................

Beräknad arbetsersättning till brukaren,

26 335

21 918

16 292

14821

18863

m)

alt. marknadsvärde......................

4 734

4190

3 961

3 540

4012

n)

* taxeringsvärde.......................

5 756

4 643

4 288

3 818

4 477

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

År . . .. fl.,: ;

Tabell 5. Resultatberäkning för jordbruket under prognosåret (1/3 1956—28/2 1957)

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

37 044

29 547

22 057

18 825

25 367

b) Kostnader exklusive ränte- och arbetskostnader

18 591

69 036

14606

30 439

11093

21 872

9 989

18 739

12 857

31311

39 449

17 394

12 498

10 708

17 892

48 074

42 566

40 607

38 707

41 766

117110

73005

62 479

57 446

73 077

87 523

59 960

53105

49 415

59 658

5106

3183

2 724

2 505

3186

3 816

2 614

2 315

2154

2 601

j) Arbetskostnader exklusive brukarens arbetser-

4 941

6159

3 711

2 992

4224

Summa kostnader exklusive brukarens arbetser- sättning,

28638

23948

17 628

15 486

20267

27 348

23 379

17 119

15 135

19 682

Beräknad arbetsersättning till brukaren,

8 406

5 599

4 529

3 339

5 090

9696

6168

4 938

3690

5 675

Tabell 6. SammandragstabeH över jordbrukarnas arbetsinkomster in

kr/gård

1950/51, marknadsvärdemetoden

om Slb,

Uorleksgr

npp in,

. , J '' i

Ssl

Smb

Msl

Slb

Gss

Gmb

Gns

Ss

78

1007

713

2 374

1207

94

82

170

182

136

142

376

432

338

324

d) Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket...

e) Paritetsinkomst» — d = erforderlig arbetsin-

314

6 013

1465

4 862

1315

5012

2 894

, ,,, -é

3 433

1667

4 660

f) Beräknad arbetsinkomst frän jordbruket.....

g) Summa arbetsinkomst (f + d)...............

6 553

6 867

5 036

6 501

3 399

4 714

1638

4 532

3 750

5 417

h) Arbetsinkomst enligt jordbruksprisutredningen.

6 864

5 742

4 211

4 695

Medeltal av årsförtjänst för Industriarbetare 1950 och 1951.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj ds proposition nr 165 år 1956

Tabell 7. Sammandragstabell över jordbrukarnas arbetsinkomster inom Slb, storleksgrupp in

kr/gird

1950/51, taxeringsvärdemetoden

a) Arbetsinkomst från skogsbruket.............

b) Arbetsinkomst från körslor.................

c) Arbetsinkomst från övrigt..................

d) Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket____

e) Paritetsinkomst1 — d = erforderlig arbetsin
komst

från jordbruket...................

f) Beräknad arbetsinkomst från jordbruket.....

g) Summa arbetsinkomst (f + d)...............

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

82

1051

744

2 452

1251

94

82

170

182

136

142

376

432

338

324

318

1509

1346

2 972

1711

6 009

4 818

4 981

3 355

4 616

7 357

5 466

3711

1852

4146

7 675

6 975

5 057

4 824

5 857

1 Medeltal av årsförtjänst för industriarbetare 1950 och 1951.

Tabell 8. Sammandragstabell över jordbrukarnas arbetsinkomster inom Slb, storleksgrupp DI,

kr/gård

1951/52, marknadsvärdemetoden

a)

b)

c)

d)

e)

D

8

b)

Arbetsinkomst från skogsbruket.............

Arbetsinkomst från körslor.................

Arbetsinkomst från övrigt..................

Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket ....

Paritetsinkomst1 — d = erforderlig arbetsirr
komst

från jordbruket....................

Beräknad arbetsinkomst från jordbruket.....

Summa arbetsinkomst (f + d)...............

Arbeteinkomst enligt jordbruksprisutredningen.

Ssl

Smb

Msl

Slb

Gss

Gmb

Gns

Ss

158

1213

1136

3 458

1737

99

139

238

263

192

170

450

518

405

389

427

1802

1892

4126

2 318

7104

5 729

5 639

3 405

5 213

8 098

6 097

4118

2 226

4 651

8 525

7 899

6 010

6 352

6 969

9 410

8 712

5 548

6 446

1 Medeltal av årsförtjinst för industriarbetare 1951 och 1952.

Tabell 9. Sammandragstabell över jordbrukarnas arbetsinkomster inom Slb, storleksgnipp 1U,

kr/gård

1951/52, taxeringsvärdemetoden

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a) Arbetsinkomst från skogsbruket.............

165

1264

1183

3 564

1 797

b) Arbetsinkomst från körslor..............

99

139

238

263

192

c) Arbetsinkomst från övrigt ....

170

450

518

405

389

d) Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket ....

e) Paritetsinkomst1 — d = erforderlig arbetsin-

434

1853

1939

4 232

2 378

komst från jordbruket...................

7 097

5 678

5 592

3 299

5153

f) Beräknad arbetsinkomst från jordbruket.....

8 664

6 380

4 312

2 363

4 914

g) Summa arbetsinkomst (f + d)...............

9098

8 233

6 251

6 595

7 292

1 Medeltal av årsförtjänst för industriarbetare 1951 och 1952.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

121°

Tabell 10. Sanmiandragstabell ötct jordbrukarnas arbetsinkomster inom Sik, gtorleksgrupp III,

kr/gird

1952/53, marknadsvärdemetoden

Ssl

Smb

Msl

Slb

Gss

Gmb

Gns

Ss

a) Arbetsinkomst från skogsbruket.............

75

560

608

1813

8%

b) Arbetsinkomst från körslor.................

105

146

239

261

194

c) Arbetsinkomst från övrigt..................

189

501

577

451

433

d) Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket----

369

1207

1424

2 525

1523

e) Paritetsinkomst1 — <1 = erforderlig arbetsin-

komst från jordbruket...................

7 906

7 068

6861

5 750

6 752

f) Beräknad arbetsinkomst från jordbruket.....

6 776

4 920

3 829

1301

3 774

g) Summa arbetsinkomst (f + d)...............

7145

6127

5 253

3 826

5 297

h) Arbetsinkomst enligt jordbruksprisutredningen.

7 728

7 214

4 229

5 088

1 Medeltal av årsförtjänst för industriarbetare 1952 och 1953.

Tabell 11. Sammandraga tabell över jordbrukarnas arbetsinkomster inom Slb, storleksgrnpp III,

kr/gård

1952/53, taxeringsvärdemetoden

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a) Arbetsinkomst från skogsbruket.............

84

623

670

1938

970

b) Arbetsinkomst från körslor.................

105

146

239

261

194

c) Arbetsinkomst från övrigt..................

189

501

577

451

433

d) Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket ....

e) Paritetsinkomst1 — d = erforderlig arbetsin-

378

1270

1486

2 650

1597

komst från jordbruket...................

7 897

7 005

6 789

5 625

6 678

f) Beräknad arbetsinkomst från jordbruket.....

7 486

5 271

4 077

1488

4109

g) Summa arbetsinkomst (f + d)...............

7 864

6 541

5 563

4138

5 706

1 Medeltal av årsförtjänst för industriarbetare 1952 och 1953.

Tabell 12. Sammandrags tabell över jordbrukarnas arbetsinkomster inom Slb, storleksgrnpp III,

kr/gård

1954, marknadsvärdemetoden

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a) Arbetsinkomst från skogsbruket.............

75

665

754

2 054

1038

b) Arbetsinkomst från körslor.................

125

242

314

303

251

c) Arbetsinkomst från övrigt..................

202

535

616

481

462

d) Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket...

402

1442

1684

2 838

1751

e) Paritetsinkomst — d = erforderlig arbetsin- komst från jordbruket...................

8 513

7 473

7 231

6 077

7164

f) Beräknad arbetsinkomst från jordbruket.....

4 734

4190

3 961

3 540

4 012

g) Summa arbetsinkomst (f + d)...............

5136

5 632

5 645

6 378

5 763

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

TaMl 13. Sanunandragstebell över jordbrukarnas arbetsinkomster inom Slb, storleks grupp TIT,

kr/gård

1954, taxeringsvärdemetoden

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a) Arbetsinkomst från skogsbruket.............

90

771

864

2 249

1158

b) Arbetsinkomst från körslor.................

125

242

314

303

251

cj Arbetsinkomst från övrigt..................

202

535

616

481

462

d) Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket ....

417

1548

1794

3033

1871

ej Paritetsinkomst — d = erforderlig arbetsin- komst från jordbruket....................

8 498

7 367

7121

5 882

7 044

f) Beräknad arbetsinkomst från jordbruket ....

5 756

4 643

4 288

3 818

4 477

g) Summa arbetsinkomst (f + d)...............

6173

6191

6 082

6 851

6348

Tabell 14. Sammandragstabell över jordbrukarnas arbetsinkomster inom Slb, storleksgrupp TIT,

kr/gård

Prognosåret 1/3 1956—28,2 1957, marknadsvärdemetoden

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a) Arbetsinkomst från skogsbruket.............

57

605

610

2 060

985

b) Arbetsinkomst från körslor.................

147

284

369

356

295

c) Arbetsinkomst från övrigt..................

234

621

715

558

536

d) Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket ....

438

1510

1694

2 974

1816

ej Paritetsinkomst1 — d = erforderlig arbetsin- komst från jordbruket...................

9911

8 839

8 655

7375

8 533

f) Beräknad arbetsinkomst från jordbruket.....

8 406

5 599

4 529

3 339

6 090

g) Summa arbetsinkomst (f + d)...............

8 844

7109

6 223

6313

6 906

1 Beräknad årsförtjänst för industriarbetare enligt förutsatt lönenivå omkring den 1 september

1956.

Tabell 15. Sammandragstabell över jordbrukarnas arbetsinkomster inom Slb, storleksgrupp III,

kr/gård

Prognosåret 1/3 1956—28/2 1957, taxeringsvärdemetoden

(* ; n '' ; _ . , _ ; .

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

a) Arbetsinkomst från skogsbruket.............

73

733

726

2 299

1125

b) Arbetsinkomst från körslor.................

147

284

369

356

295

cj Arbetsinkomst från övrigt..................

234

621

715

558

536

d) Summa arbetsinkomst exklusive jordbruket____

ej Paritetsinkomst1 — d = erforderlig arbetsin-

454

1638

1810

3 213

1956

komst från jordbruket...................

9 895

8 711

8 539

7136

8 393

f) Beräknad arbetsinkomst från jordbruket.....

9 696

6168

4 938

3 690

6 675

gj Summa arbetsinkomst (f + d)...............

10 150

7 806

6 748

6 903

7 631

* Beräknad årsförtjänst för industriarbetare enligt förutsatt lönenivå omkring den 1 september

1956.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tabell 16. Sammarfattning för hela slättbygdsområdet, Slb, samtliga år, kr

123

1950/61

1951/52

1952/53

1954

1/9 1956

Beräknad årsförtjänst för industriarbetare.......

6 327

7 531

8 275

8 915

10 349

Beräknade inkomster för jordbrukare i slåttbygdsom- rådena

a) Marknadsvärdesmetoden

Arbetsinkomst

3 924

4 012

5 240

från j ordbruket+naturaförmåner1 ........

4000

4 901

från skogen, 100 procent uttag............

1207

1737

896

1038

985

av körslor m. m........................

136

192

194

251

295

Inkomster av annan verksamhet...........

324

389

433

462

536

S:a arbetsinkomster......................

5 667

7 219

5 447

5 763

7056

1/3 av differensen mellan totala ränteanspråk i

lantbruket och verkliga gäldräntor, arrenden

498

554

646

788

och undantag..........................

384

S:a beräknade inkomster i lantbruket......

6051

7 717

6 001

6 409

7844

b) Taxerings värdesmetoden

Arbetsinkomst

5 825

från jordbruket-[-naturaförmåner1 ........

4 396

5164

4 259

4 477

från skogen.............................

1251

1797

970

1158

1125

av körslor m. m........................

136

192

194

251

295

Inkomst av annan verksamhet............

324

389

433

462

536

S:a arbetsinkomster......................

6107

7 542

5 856

6 348

7 781

1/3 av differensen mellan totala ränteanspråk

lantbruket och verkliga gäldräntor, arrenden

451

543

237

388

414

S:a beräknade Inkomster i lantbruket......

6344

7930

6870

6 799

8324

1 Omräknade för tidigare år enligt de värderingsnormer som tillämpats i JEU för 1954, vilket

medfört uppjustering av inkomstsummoma med 250 kr 1950/51 och 1951/52 samt 150

kr 1952/53.

Tabell 17. Skillnader mellan beräknade årsförtjänster för industriarbetare respektive

basjordbrukare i slättbygderna, kr

1950/51

1951/62

1952''53

1954

1/9 1956

Belopp med vilket de beräknade inkomsterna i

lantbruket överskrider ( + ) respektive under- skrider (—) industriarbetarnas beräknade års- förtjänster

— 276

+ 186

— 2 274

— 2 506

— 2 505

+ 17

19 026

-i- 399

21810

— 2 005

— 2116

— 2 025

Totala intäkter (produktionsvärde) i själva

22 901

23 342

25 607

Ovanstående differenser i procent av intäkterna

i själva jordbruket

+ 1 !

OM J

O''

+ 0,9

+ 1,8

— 9,9

— 8,8

— 10,7

— 9,8

b) Taxeringsvärdemetoden.................

- 9,1

- 7,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

124''

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tabellbilaga till bilaga 6

Intakter respektive kostnader: Kvantiteter eller värdevolymer i 1952/53 års prisnivå vid gårdar med

15,0 hektar åker beräknade med utgång från JEU budgetåren 1950/51—1952/53

samt kalenderåret 1954

Intäktsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(kg) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

Beräknade

med ut- gång från

1950

/öl

1951

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

kvantitets- redovis- ning 1954

Höstvete Abs. tal

Gss

kg

2 570

1170

1641

1401

1794

1695

1871

1458

Gmb

1457

491

1503

2 041

1150

1373

1667

2180

Gns

2 737

1761

2 518

2 726

2 339

2 435

2 660

2 902

Ss

2 227

1573

2151

3 307

1984

2 315

2 562

3 463

Slb

2 260

1317

2 018

2 533

1865

2 032

2 270

2 673

Rel. tal

Gss

152

69

97

83

100

Gmb

106

36

109

149

100

Gns

112

72

103

112

100

Ss

96

68

93

143

100

Slb

in

65

99

125

100

Vårvete Abs. tal

Gss

kg

2 326

999

1565

2 263

1630

1788

2 051

2 473

Gmb

368

136

204

180

236

222

251

216

Gns

1029

711

871

495

870

777

798

547

Ss

1342

1834

2110

1775

1762

1765

1742

1942

Slb

1225

1014

1267

1174

1169

1170

1222

1290

Rel. tal

Gss

130

56

87

127

100

Gmb

165

61

92

81

100

Gns

133

92

112

64

100

Ss

76

104,

120

101

100

Slb

105

87

108

100

100

Råg Abs. tal

Gss

kg

1174

1447

2 016

2153

1546

1698

1781

2 348

Gmb

1955

2 010

3 065

1913

2 343

2 236

2 311

1962

Gns

990

448

969

1124

802

883

1028

1136

Ss

352

244

338

503

311

359

398

524

Slb

1018

897

1400

1272

1105

1147

1230

1328

Rel. tal

Gss

69

85

119

127

100

Gmb

87

90

137

86

100

Gns

112

51

109

127

100

Ss

98

68

94

140

100

Slb

89

78

122

in

100

Summa Abs. tal

Gss

kg

6 070

3 616

5 222

5 817

4 970

5181

5 703

6 279

brödspann-

Gmb

3 780

2 637

4 772

4134

3 729

3 831

4 229

4 358

mål

Gns

4 756

2 920

4 358

4345

4 011

4 095

4 486

4 585

Ss

3 921

3 651

4 599

5 585

4 057

4 439

4 702

5 929

Slb

4 503

3 229

4 684

4 980

4138

4 349

4 722

5 291

Rel. tal

Gss

117

70

101

112

100

Gmb

99

69

125

108

100

Gns

116

71

106

106

100

Ss

88

82

103

126

100

Slb

104

74

108

115

100

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

125

Intäktsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(kg) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

Beräknade

med ut- gång från

kvantitets- redovis- ning 1954

1950

/Öl

1951

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Havre1 Abs. tal

Gss

kg

172

197

309

(- 672)

226

170

160

(-788)

Gmb

44

374

369

(- 125)

262

197

138

(- 128)

Gns

800

1023

675

(- 633)

833

625

492

(- 705)

Ss

1140

1705

1365

1384

1403

1399

1296

1410

Slb

637

962

774

463

791

709

625

472

Rel. tal

Gss

101

116

182

0

100

Gmb

22

190

187

0

100

Gns

128

164

108

0

100

Ss

81

122

97

99

100

Slb

90

136

109

65

100

Korn Abs. tal

Gss

kg

697

697

1092

28

795

604

572

32

Gmb

24

201

198

52

141

118

91

43

Gns

70

89

58

527

72

186

218

543

Ss

99

149

119

463

122

208

227

506

Slb

165

243

295

313

234

254

257

330

Rel. tal

Gss

99

116

181

5

100

Gmb

20

169

166

44

100

Gns

38

48

31

284

100

Ss

48

72

57

223

100

Slb

65

96

116

123

100

Ärter Abs. tal

Gss

kg

46

53

163

66

87

82

92

33

Gmb

201

53

61

176

105

123

146

70

Gns

370

389

371

58

377

297

266

15

Ss

322

376

310

316

336

331

316

331

Slb

259

251

246

171

252

232

225

136

Rel. tal

Gss

56

65

199

80

100

Gmb

163

43

50

143

100

Gns

125

131

125

20

100

Ss

97

114

94

95

100

Slb

112

108

106

74

100

Summa Abs. tal

Gss

kg

815

947

1564

94

1108

855

824

65

övrig

Gmb

269

628

628

228

508

438

375

113

spannmål

Gns

1240

1501

1104

585

1282

1108

976

558

Ss

1661

2 230

1794

2163

1861

1937

1839

2 247

Slb

1061

1456

1315

947

1277

1195

1107

938

Rel. tal

Gss

95

in

183

11

100

Gmb

61

143

143

52

100

Gns

112

135

100

53

100

Ss

81

115

93

112

100

Slb

89

122

no

79

100

Matpotatis Abs. tal

Gss

kg

5118

6 611

7 296

5 691

6342

6154

6 002

5 230

Gmb

4 206

5 204

4 402

4 220

4 604

4 508

4 276

3 874

Gns

1537

2 022

2 367

3 223

1975

2 290

2 379

2 738

Ss

1706

1669

1621

2 680

1665

1894

1969

1743

Slb

2 816

3 419

3 446

3 653

3 227

3 334

3 305

3100

Rel. tal

Gss

83

107

119

91

100

Gmb

93

115

98

94

100

Gns

67

88

103

141

100

Ss

90

88

86

136

100

Slb

84

103

103

no

100

Negativa tal har överförts till kostnadssidan.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Intäktsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(kg) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

Beräknade

med ut- gång från

kvantitets- redovis- ning 1954

1950

/Öl

1951

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-62/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Fabrikspo- Abs. tal

Gss

kg

906

1167

1293

951

1122

1079

1050

900

tatis

Gmb

4 200

5 216

4 407

3 759

4 608

4 396

4122

3 345

Gns

—

—

—

19

—

5

6

Ss

—

—

—

9

—

2

3

_

Slb

1071

1337

1185

992

1198

1146

1082

885

Rel. tal

Gss

84

108

120

88

100

Gmb

96

119

100

86

100

Gns

—

—

.

.

03

Slb

93

117

103

87

1Ö0

Summa Abs. tal

Gss

kg

6 024

7 778

8 589

6 542

7 464

7 233

7 052

6130

potatis

Gmb

8 406

10 420

8 809

7 979

9212

8 904

8 398

7 219

Gns

1537

2 022

2 367

3 242

1975

2 292

2 382

2 738

Ss

1706

1669

1621

2 589

1665

1896

1972

1743

Slb

3 887

4 756

4 631

4 642

4 425

4 479

4 387

3 985

Rel. tal

Gss

83

108

119

90

100

Gmb

94

117

99

90

100

Gns

67

88

103

141

100

Ss

90

88

86

137

100

Slb

87

106

103

104

100

Sockerbetor Abs. tal

Gss

kg

61300

56 428

44 659

45978

54129

52 091

50 646

47 434

Gmb

28 812

26 456

22 549

29 415

25 939

26808

26 925

28 574

Gns

2 311

1808

1012

1121

1710

1563

1481

1205

Ss

0

—

—

—

—

—

0

_

Slb

17 904

16 381

13199

14 950

15 828

15 608

15 351

15 055

Rel. tal

Gss

118

108

86

88

100

Gmb

107

99

84

> no

100

Gns

148

116

65

72

100

AS

Slb

115

105

85

96

100

Valt- och Abs. tal

Gss

kr

262

165

29

12

152

117

101

rotfrukts-

Gmb

139

76

39

126

85

95

101

fröer

Gns

175

114

112

5

134

102

97

Ss

194

104

143

66

147

127

134

Slb

189

112

92

"53

131

112

111

Rel. tal

Gss

224

141

25

10

100

Gmb

146

80

41

133

100

Gns

172

112

no

5

100

Ss

153

82

113

52

100

Slb

169

100

82

47

100

Höstraps Abs. tal

Gss

kg

1486

1497

593

1332

1192

1227

1137

1198

och -rybs

Gmb

1048

1472

1200

1020

1240

1185

1089

919

Gns

174

300

657

297

377

357

376

283

Ss

170

169

282

469

207

273

307

421

Slb

598

725

637

697

654

665

644

632

Rel. tal

Gss

121

122

48

109

100

Gmb

88

124

101

86

100

Gns

49

84

184

83

100

Ss

62

62

103

172

100

Slb

90

109

96

105

100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

127°

Intäktsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(kg) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

Beräknade

med ut- |

gång från

kvantitets- redovis-Ji

ning 1954

1950

/Öl

1951

/ 52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-62/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Värraps Abs. tal

Gss

kg

29

31

12

46

24

29

29

och -rybs

Gmb

24

33

—

—

19

14

8

Gns

31

136

13

7

60

47

17

Ss

89

131

104

28

108

88

74

Slb

49

93

40

20

61

50

36

Rel. tal

Gss

98

105

41

156

100

Gmb

168

232

—

—

100

Gns

66

291

28

15

100

Ss

101

149

118

32

100

Slb

98

186

80

40

100

Senap Abs. tal

Gss

kg

44

171

249

59

155

131

117

Gmb

7

—

11

—

6

5

6

Gns

5

19

31

—

18

14

12

Ss

—

—

—

7

—

2

2

Slb

11

36

56

13

34

29

26

Rel. tal

Gss

34

131

190

45

100

Gmb

156

—

244

—

100

Gns

36

138

225

—

100

Ss

Slb

38

124

193

45

100

Linfrö Abs. tal

Gss

kg

404

140

98

54

214

174

185

Gmb

39

11

37

—

29

22

25

Gns

77

79

40

14

65

52

44

Ss

176

196

67

—

146

no

81

Slb

161

114

59

14

in

87

78

Rel. tal

Gss

232

80

56

31

100

Gmb

179

51

170

—

100

Gns

147

150

76

27

100

Ss

160

178

61

—

100

Slb

185

131

68

16

100

Hampfrö Abs. tal

Gss

kg

0

—

—

—

—

—

—

Gmb

5

—

—

—

2

1

2

Gns

Ss

i

_

_

_

0

0

0

Slb

i

—

—

—

0

0

0

Summa Abs. tal

Gss

kg

1963

1839

952

1491

1585

1561

1469

oljeväxter

Gmb

1123

1516

1248

1020

1296

1227

1130

Gns

285

534

741

318

520

470

448

Ss

437

496

453

504

461

473

465

Slb

820

969

792

743

860

831

785

Rel. tal

Gss

126

118

61

96

100

Gmb

92

124

102

83

100

Gns

61

114

158

68

100

Ss

92

105

96

106

100

Slb

99

117

95

89

100

Övriga Abs. tal

Gss

kr

—

5

1

—

2

2

0

inläkler,

Gmb

—

5

1

—

2

2

0

diverse

Gns

0

6

2

—

3

2

1

Ss

0

2

1

—

1

1

0

Slb

—

4

1

—

2

2

0

opaginerad Kontrollera mot PDF

128''

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Intäktsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(kg) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

Beräknade

med ut- gång från

kvantitets- redovis- ning 1954

1950

/Öl

1951

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/53

1950/51

-1954

1950/51

1952/53

och 1954

Linhalm Abs. tal

Gss

kg

523

483

230

163

412

350

305

Gmb

—

—

—

_

—

_

Gns

136

—

—

—

45

34

45

Ss

Öl

13

—

—

21

16

17

Slb

148

91

41

29

93

78

73

Rel. tal

Gss

150

138

66

47

100

Gmb

—

—

—

_

_

Gns

—

—

—

—

—

oS

Slb

190

117

53

37

100

Hampa Abs. tal

Gss

kg

_

_

_

_

_

... ■

_

Gmb

116

121

87

253

108

144

152

Ss

27

50

60

_

46

34

29

Slb

34

43

39

55

39

42

43

Rel. tal

Gss

_

_

_

_

_

Gmb

81

84

60

176

100

Gns

—

--

—

_

_

Ss

79

146

175

—

100

Slb

81

102

93

131

100

Summa Abs. tal

Gss

kg

523

483

230

163

412

350

305

spånads-

Gmb

116

121

87

253

108

144

152

material

Gns

136

—

—

—

45

34

45

Ss

78

63

60

—

67

50

46

Slb

182

134

80

84

132

120

115

Rel. tal

Gss

150

138

66

47

100

Gmb

81

84

60

176

100

Gns

—

—

—

—

_

Ss

156

126

120

—

100

Slb

151

112

67

70

100

Övriga Abs. tal

Gss

kr

864

686

706

279

752

634

616

handels-

Gmb

308

225

251

296

261

270

285

växter

Gns

20

5

7

9

11

10

12

Ss

20

9

5

70

11

26

32

Slb

234

177

185

140

199

184

187

Rel. tal

Gss

137

108

112

44

100

Gmb

114

83

93

no

100

Gns

195

49

68

88

100

Ss

77

35

19

269

100

Slb

127

96

101

76

100

Grovfoder1 Abs. tal

Gss

kr

61

38

74

(- 114)

57

43

45

Gmb

65

75

67

(- 64)

69

52

44

Gns

42

36

50

4

43

33

32

Ss

63

61

78

144

67

87

95

Slb

57

53

67

49

59

57

58

Rel. tal

Gss

142

88

172

0

100

Gmb

125

144

129

0

100

Gns

127

109

152

12

100

Ss

73

71

90

166

100

Slb

100

93

118

86

100

Negativa tal har överförts till kostnadssidan.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

129

Intäktsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(kg) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

Beräknade

med ut- gång från

kvantitets- redovis- ning 1954

1960

/Öl

1951

/52

1952

/ 53

1954

Medelt

1950/61

-62/53

al

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Växtpro- Abs. tal

Gss

kr

_

_

_

(- 15)

_

0

0

dukter,

Gmb

0

—

2

( 3)

1

1

1

diverse1

Gns

0

7

3

( 73)

3

3

1

Ss

—

—

2

( 57)

1

1

1

Slb

0

2

2

( 39)

1

1

1

Hästar, Abs. tal

Gss

kr

172

85

74

68

no

100

105

djurvårde

Gmb

230

167

100

58

166

139

129

och diverse

Gns

134

146

108

76

129

116

106

Ss

67

57

44

28

56

49

46

Slb

139

110

79

55

109

%

91

Rel. tal

Gss

172

85

74

68

100

Gmb

165

120

72

42

100

Gns

116

126

93

66

100

Ss

137

116

90

57

100

Slb

145

115

82

57

100

Hästar, Abs. tal

Gss

kr

20

11

10

33

14

19

21

dragarbete

Gmb

87

79

53

119

73

86

86

Gns

105

119

64

187

96

119

119

Ss

252

276

194

»403

241

281

283

Slb

135

143

95

217

125

148

149

Rel. tal

Gss

108

59

54

178

100

Gmb

103

93

63

141

100

Gns

88

100

54

157

100

Ss

90

98

69

143

100

Slb

91

97

64

147

100

Leverans- Abs. tal

Gss

kr

150

285

bidrag för

Gmb

150

276

mjölk

Gns

150

284

Ss

150

237

Nötkreatur, Abs. tal

Gss

kr

2 965

2 959

3129

2 894

3014

2984

2 993

dfttrvärde

Gmb

3 203

2 844

2 969

3193

3005

3062

3122

Gns

2193

2 081

1959

2 336

2 077

2142

2163

Ss

1665

1738

1654

1823

1686

1720

1714

Slb

2372

2 289

2 286

2 450

2 316

2 349

2 370

Rel. tal

Gss

99

99

105

96

100

Gmb

105

93

97

103

100

Gns

102

97

91

108

100

Ss

97

101

96

105

100

Slb

101

97

97

103

100

Nötkreatur, Abs. tal

Gss

kg

25 029

23 532

25 266

24 600

24 609

24 607

24 965

24 444

mjölk

Gmb

24 559

22 406

22 424

21 763

23130

22 788

22 915

22 454

Gns

24 439

22 720

23 221

23 351

23 460

23 433

23 670

23 918

Ss

21180

20 922

19 855

20 528

20 652

20 621

20 521

20 914

Slb

23 481

22198

22 292

22 289

22 657

22 565

22 687

22 692

Rel. tal

Gss

102

96

103

100

100

Gmb

108

98

98

96

100

Gns

104

97

99

100

100

Ss

103

101

96

100

100

Slb

104

98

99

99

100

1 Diverseposten för år 1964 utgöres med undantag för Gss av skördeskadeersättningar. Dessa har uteslutits

vid beräkning av medeltal och medtages alltså ej heller i framskrivningsbcräknlngarna för prognosåret.

* Höjningen står delvis i samband med onormal skogsavverkning och omfattande skogsdrivningar

på grund av stormfällning.

9° Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Intäktsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(kg) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

Beräknade

med ut- gång från

kvantitets- redovis- ning 1954

1950

/Öl

1951

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/61

-62/53

1950/51

-1954

1950/51

1952/53

och 1964

Nötkreatur Abs. tal

Gss

kr

46

38

79

59

54

56

61

o. svin,

Gmb

16

16

14

1

15

12

10

diverse

Gns

32

46

19

18

32

29

23

Ss

32

20

35

10

29

24

25

Slb

31

29

34

19

31

28

28

Rel. tal

Gss

82

68

141

105

100

Gmb

133

133

117

8

100

Gns

no

159

66

62

100

Ss

133

83

146

42

100

Slb

in

104

121

68

100

Svin, Abs. tal

Gss

kg

2 689

2 988

2 858

2 840

2 845

2844

2 7%

2 407

djurvärde

Gmb

1886

2023

1876

1899

1928

1921

1887

1799

Gns

1064

1223

1168

1352

1152

1202

1195

1015

Ss

573

663

636

607

624

620

605

570

Slb

1370

1527

1448

1489

1448

1459

1436

1287

Rel. tal

Gss

95

105

101

100

100

Gmb

98

105

98

99

100

Gns

89

102

97

112

100

Ss

92

107

102

98

100

Slb

94

105

99

102

100

Ägg Abs. tal

Gss

kg

704

664

738

595

702j

675

679

Gmb

508

504

485

580

499

619

524

Gns

370

310

288

335

323

326

331

Ss

208

207

195

266

203

219

223

Slb

406

381

381

412

389

395

399

Rel. tal

Gss

104

98

109

88

100

Gmb

98

97

94

112

100

Gns

114

95

88

103

100

Ss

95

95

89

121

100

Slb

103

96

96

104

100

För och Abs. tal

Gss

kr

0

11

9

12

7

8

7

getter, djur-

Gmb

53

29

30

147

37

65

77

värde samt

Gns

17

10

7

6

11

10

10

ull

Ss

34

45

34

13

38

32

27

Slb

27

26

21

40

25

29

30

Rel. tal

Gss

0

138

113

150

100

Gmb

82

45

46

226

100

Gns

170

100

70

60

100

F

Ss

108

143

108

41

100

r

f

Slb

93

90

72

138

100

Trädgård Abs. tal

Gss

kr

96

90

80

52

89

80

76

Gmb

431

172

126

59

243

197

205

Gns

80

68

71

42

73

65

64

Ss

60

32

51

30

48

43

47

Slb

152

82

78

43

104

89

91

Rel. tal

Gss

120

113

100

65

100

Gmb

219

87

64

30

100

Gns

123

105

109

65

100

Ss

140

74

119

70

100

Slb

171

92

88

48

100

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

131

Intäkts- och

kostnadsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(kg) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

1950

/Öl

1961

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Intäktsposter:

Ersättning Abs. tal

Gss

kr

37

60

164

266

87

132

156

för in-

Gmb

176

105

157

228

146

167

187

ventarier

Gns

95

131

166

305

131

174

189

Ss

114

125

146

271

128

164

177

Slb

108

in

157

270

125

162

179

Rel. tal

Gss

28

45

124

202

100

Gmb

105

63

94

137

100

Gns

55

75

95

175

100

Ss

70

76

89

165

100

Slb

67

69

97

167

100

Kreaturs- Abs. tal

Gss

kr

15

31

7

9

18

16

10

gödsel

Gmb

0

2

2

1

1

1

1

Gns

0

1

1

1

1

1

1

Ss

0

2

3

1

2

2

1

Slb

3

7

3

2

4

4

3

Efterlik- Abs. tal

Gss

1

1

1

313

—

78

104

vider, som

Gmb

315

—

79

105

investerats

Gns

337

—

84

112

i ekonomiska

Ss

241

—

60

80

förening ar

Slb

296

—

74

99

Kostnadsposter:

Kraftfoder Abs. tal

Gss

kr

5549

4 846

5 263

5080

5 219

6185

5297

Gmb

3 228

3 010

3166

2 909

3135

3 078

3101

Gns

1745

1623

1742

2 013

1703

1781

1833

Ss

848

653

721

937

741

790

835

Slb

2 452

2180

2 343

2 400

2 325

2 344

2 398

Rel. tal

Gss

107

93

102

198

100

Gmb

105

98

103

95

100

Gns

98

91

98

113

100

Ss

107

83

91

119

100

Slb

105

93

100

102

100

Mejeriav- Abs. tal

Gss

kr

893

821

862

854

859

858

870

fall

Gmb

856

819

803

739

826

804

799

Gns

514

533

613

672

553

583

600

Ss

383

420

468

340

424

403

397

Slb

612

609

650

608

624

620

624

Rel. tal

Gss

104

96

101

100

100

Gmb

106

102

100

92

100

Gns

88

91

105

115

100

Ss

95

104

116

84

100

Slb

99

98

105

98

100

Betmassa Abs. tal

Gss

kr

164

174

145

164

161

162

168

Gmb

78

101

76

73

85

82

76

Gns

0

6

0

9

2

4

3

Ss

—

2

—

—

1

0

—

Slb

46

55

43

48

48

48

46

Rel. tal

Gss

101

107

90

101

100

Gmb

95

123

93

89

100

Gns

100

Ss

100

Slb

96

115

90

1Ö0

100

För bokföringsåren före år 1954 har dessa intäkter varit fördelade på olika intäktsposter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

132°

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Kostnadsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(mt) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

1960

/Öl

1951

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Övriga jo- Abs. tal

Gss

kr

330

233

341

265

301

292

312

dermedel

Gmb

200

147

87

173

145

152

153

Gns

42

87

58

42

62

57

47

Ss

83

88

103

75

91

87

87

Slb

142

127

130

121

133

130

131

Rel. tal

Gss

113

80

117

91

100

Gmb

132

97

57

114

100

Gns

74

153

102

74

100

Ss

95

101

118

86

100

Slb

109

98

100

93

100

Summa Abs. tal

Gss

kr

6 936

6 074

6 611

6 483

6540

6 526

6 677

foderme-

Gmb

4362

4 077

4132

3 894

4190

4116

4129

del

Gns

2 301

2 249

2 413

2 736

2 321

2 425

2483

Ss

1314

1163

1292

1352

1256

1280

1319

Slb

3 252

2 971

3167

3199

3130

3147

3206

Rel. tal

Gss

106

93

101

99

100

Gmb

106

99

100

95

100

Gns

95

93

100

113

100

Ss

103

91

101

106

100

Slb

103

94

101

102

100

Utsäde1 Abs. tal

Gss

kr

1033

1167

993

1046

1064

1060

1024

Gmb

817

783

700

692

767

748

736

Gns

430

476

505

466

470

469

467

Ss

364

395

550

431

436

435

448

Slb

600

640

650

608

630

625

619

Rel. tal

Gss

97

no

94

99

100

Gmb

109

105

94

93

100

Gns

92

101

108

99

100

Ss

84

91

126

99

100

Slb

96

102

104

97

100

Kvävehal- Abs. tal

Gss

kr

1082

1201

1165

1267

1149

1179

1171

tiga gödsel-

Gmb

689

751

753

890

731

771

777

medel

Gns

342

382

408

447

377

395

399

Ss

324

362

366

464

351

379

385

Slb

544

603

605

696

584

612

615

Rel. tal

Gss

92

102

99

107

100

Gmb

89

97

98

115

100

Gns

87

97

103

113

100

Ss

86

96

97

122

100

Slb

89

99

99

114

100

Fosforsyra- Abs. tal

Gss

kr

591

654

635

691

627

643

639

halliga göd-

Gmb

678

737

741

876

719

758

765

selmedel

Gns

405

452

480

528

446

466

471

Ss

264

297

300

381

287

311

315

Slb

450

498

504

583

484

509

513

Rel. tal

Gss

92

102

99

107

100

Gmb

89

97

98

116

100

Gns

87

97

103

113

100

Ss

85

95

96

122

100

Slb

88

98

99

115

100

1 För åren 1950/51—1952/53 har i kostnaderna för utsäde inkluderats de kostnader, som vid

föregående volymberäkning redovisats på trädgården. Dessa torde nämligen till största delen

utgöras av kostnader för inköpt frö.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 dr 1956

133°

Kostnadsposter

Om-

råde

Kvan- tltet

(mt) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

1960

/Öl

1951

/52

1962

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Kalihaltiga Abs. tal

Gss

kr

158

175

171

185

168

172

171

gödselmedel

Gmb

276

300

302

356

293

309

311

Gns

100

112

119

131

no

116

117

Ss

58

65

66

84

63

68

69

Slb

134

148

150

174

144

152

153

Rel. tal

Gss

92

102

99

108

100

Gmb

89

97

98

115

100

Gns

86

97

103

113

100

Ss

85

96

97

124

100

Slb

88

97

99

114

100

Övriga göd- Abs. tal

Gss

kr

95

105

100

no

100

103

102

selmedel

Gmb

33

35

35

42

31

36

33

Gns

35

40

42

46

39

41

41

Ss

53

60

60

76

58

62

63

Slb

51

57

57

67

55

58

58

Rel. tal

Gss

92

102

97

107

100

Gmb

92

97

97

117

100

Gns

85

98

102

112

100

Ss

85

97

97

123

100

Slb

88

98

98

116

100

Kall: Abs. tal

Gss

kr

57

63

62

67

61

62

62

Gmb

17

20

20

23

19

20

20

Gns

48

52

55

61

52

54

55

Ss

40

45

46

59

44

48

48

Slb

40

45

46

53

44

46

46

Rel. tal

Gss

92

102

100

108

100

Gmb

85

100

100

115

100

Gns

89

%

102

113

100

Ss

83

94

96

123

100

Slb

87

98

100

115

100

Strömedel Abs. tal

Gss

kr

56

88

56

59

67

65

57

Gmb

81

57

44

54

61

59

60

Gns

39

28

26

23

31

29

29

Ss

20

12

8

10

13

13

13

Slb

45

40

29

32

38

37

35

Rel. tal

Gss

86

135

86

91

100

Gmb

137

97

75

92

100

Gns

134

97

90

79

100

Ss

154

92

62

77

100

Slb

122

108

78

86

100

Summa Abs. tal

Gss

kr

10 008

9 527

9 793

9908

9 776

9 809

9903

varuför-

Gmb

6 953

6 760

6 727

6 827

6 813

6 817

6 836

brukning

Gns

3 700

3 791

4048

4 438

3 846

3 994

4 062

Ss

2 437

2 399

2 688

2 857

2 508

2 595

2 661

Slb

5118

5 001

5 208

5 412

5109

5185

5 246

Rel. tal

Gss

102

97

100

101

100

Gmb

102

99

99

100

100

Gns

93

95

101

in

100

Ss

94

92

104

no

100

Slb

99

96

100

104

100

opaginerad Kontrollera mot PDF

134°

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 dr 1956

Kostnadsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(mt) el.

värde- volymer

(kr) m

Beräknade med utgång från värderedovisning

1950

/51

1961

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Draghäs- Abs. tal

Gss

kr

153

120

100

52

124

106

102

tar, av-

Gmb

164

125

128

64

139

120

119

skrivning

Gns

80

88

81

86

83

84

82

Ss

60

69

65

79

65

68

68

Slb

105

95

89

73

96

91

89

Rel. tal

Gss

144

113

94

49

100

Gmb

137

104

107

53

100

Gns

95

105

96

102

100

Ss

88

101

96

116

100

Slb

115

104

98

80

100

Ekonomi- Abs. tal

Gss

kr

1551

byggnader

Gmb

1545

Gns

1604

Ss

1712

Slb

1618

Traktorer, Abs. tal

Gss

kr

201

254

312

404

256

293

306

avskriv-

Gmb

154

194

238

308

195

224

233

ning

Gns

215

271

333

431

273

313

326

Ss

166

210

258

334

211

242

253

Slb

183

231

284

367

232

266

278

Rel. tal

Gss

69

87

106

138

100

Gmb

69

87

106

138

100

Gns

69

87

106

138

100

Ss

69

87

107

138

100

Slb

69

87

107

138

100

Traktorer, Abs. tal

Gss

kr

131

165

203

264

166

191

199

underhåll

Gmb

92

116

142

185

117

134

140

Gns

61

77

95

123

78

89

93

Ss

59

75

92

120

75

87

90

Slb

80

101

124

161

101

116

122

Rel. tal

Gss

69

86

106

138

100

Gmb

69

87

106

138

100

Gns

69

87

107

138

100

Ss

68

86

106

138

100

Slb

69

87

107

139

100

Övriga Abs. tal

Gss

kr

1374

1446

1508

1586

1443

1479

1489

lösa in-

Gmb

1248

1314

1370

1441

1311

1343

1353

ventarier,

Gns

1230

1295

1350

1420

1292

1324

1333

avskriv-

Ss

1364

1436

1497

1575

1432

1468

1479

ning

Slb

1305

1374

1432

1506

1370

1404

1414

Rel. tal

Gss

93

98

102

107

100

Gmb

93

98

102

107

100

Gns

93

98

102

107

100

Ss

93

98

102

107

100

Slb

93

98

102

107

100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

135°

Kostnadsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(mt) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

1950

/51

1951

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Övriga

Abs. tal

Gss

kr

614

646

674

708

645

661

665

Gmb

507

534

557

586

533

546

550

ventarier,

Gns

341

359

374

393

358

367

369

underhåll

Ss

341

359

374

393

358

367

369

Slb

426

449

468

492

448

459

461

Rel. tal

Gss

93

98

102

107

100

Gmb

93

98

102

107

100

Gns

93

98

102

107

100

Ss

93

98

102

107

100

Slb

93

98

102

107

100

Diken,

Abs. tal

Gss

kr

153

avskriv-

Gmb

118

ning

Gns

Ss

128

83

Slb

115

Diken,

Abs. tal

Gss

kr

36

49

50

45

underhåll*

Gmb

28

40

77

48

Gns

36

32

39

36

Ss

46

51

92

63

Slb

38

43

67

49

Rel. tal

Gss

80

109

in

100

5^ : • A

Gmb

58

83

160

100

• i

Gns

100

89

108

100

; t . i {;|

Ss

73

81

146

100

Slb

78

88

137

100

Vägar och

Abs. tal

Gss

kr

28

66

88

61

broar1

Gmb

22

29

88

46

Gns ,

30

29

75

45

Ss

27

38

93

53

Slb

27

39

86

Öl

Rel. tal

M''* u

Gss

46

108

144

100

Gmb

48

63

191

100

Gns

67

64

167

100

Ss

51

72

175

100

Slb

53

76

169

100

Stenröj-

Abs. tal

Gss

kr

4

0

2

3

ning1

Gmb

5

8

—

4

Gns

i

2

10

4

Ss

2

9

5

5

Slb

3

5

5

4

Diverse

Abs. tal

Gss

kr

580

541

621

720

581

615

640

för hus-

Gmb

544

445

472

645

487

527

554

djuren

Gns

475

429

484

562

463

488

507

Ss

454

406

464

494

441

455

471

Slb

502

445

499

586

482

508

529

Rel. tal

Gss

94

88

101

117

100

Gmb

103

84

90

122

100

Gns

97

88

99

115

100

Ss

100

89

102

109

100

Slb

99

88

98

115

100

1 Då uppgifter saknas för 1950/51, har medeltal beräknats för treårsperioden 1951/52—1954.

opaginerad Kontrollera mot PDF

136°

Kungl. Maj sfs proposition nr 165 år 1956

Kostnadsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(mt) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

1950

/Öl

1951

/52

1962

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/53

1950/51

-1954

1950/51,

1952/53

och 1954

Diocrse Abs. tal

Gss

kr

640

598

621

700

620

640

654

för våxt-

Gmb

463

345

438

341

415

397

414

odlingen

Gns

237

197

255

219

230

227

237

Ss

236

273

272

281

260

266

263

Slb

358

327

366

353

350

351

359

Rel. tal

Gss

100

93

97

109

100

Gmb

117

87

no

86

100

Gns

104

87

112

96

100

Ss

89

103

102

106

100

Slb

102

93

104

101

100

Elström Abs. tal

Gss

kr

208

201

240

216

216

216

221

Gmb

186

165

209

220

187

195

205

Gns

201

204

252

248

219

226

234

Ss

197

199

253

272

216

230

241

Slb

198

193

241

244

211

219

228

Rel. tal

Gss

96

93

in

100

100

Gmb

95

85

107

113

100

Gns

89

90

112

no

100

Ss

86

87

no

118

100

Slb

90

88

no

in

100

Bränn- Abs. tal

Gss

kr

458

479

545

672

494

539

558

och smörj-

Gmb

333

369

512

652

405

466

499

oljor m. m.

Gns

254

256

363

448

291

330

355

Ss

405

405

537

538

449

471

493

Slb

358

370

486

563

405

444

469

Rel. tal

Gss

85

89

101

125

100

Gmb

71

79

no

140

100

Gns

77

78

no

136

100

Ss

86

86

114

114

100

Slb

81

83

109

127

100

Försök- Abs. tal

Gss

kr

308

299

338

346

315

323

331

ringar

Gmb

280

283

310

301

291

294

297

Gns

177

185

181

200

181

186

186

Ss

176

181

1%

229

184

1%

200

Slb

223

225

242

258

230

237

241

Rel. tal

Gss

95

93

105

107

100

Gmb

95

96

105

102

100

Gns

95

99

97

108

100

Ss

90

92

100

117

100

Slb

94

95

102

109

100

Allmänna Abs. tal

Gss

kr

276

222

210

171

236

220

219

omkostna-

Gmb

255

196

173

135

208

190

188

der

Gns

153

143

151

120

149

142

141

Ss

172

140

153

133

155

150

153

Slb

204

168

167

137

179

169

169

Rel. tal

Gss

125

101

95

78

100

Gmb

134

103

91

71

100

Gns

108

101

106

85

100

Ss

115

93

102

89

100

Slb

121

99

99

81

100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

137°

Kostnadsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(mt) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

1950

/Öl

1951

/52

1952

/53

1954

Medeltal

1950/51

-52/63

1950/61

-1954

1950/51,

1952/63

och 1954

Personbi- Abs. tal

Gss

kr

148

152

428

för*

Gmb

103

112

311

Gns

83

106

359

Ss

82

97

229

Slb

99

113

318

Rel. tal

Gss

Gmb

Gns

Ss

Slb

Maskin- Abs. tal

Gss

kr

54

358

522

716

311

413

431

hyror

Gmb

78

200

313

458

197

262

283

m. m.

Gns

132

172

234

228

179

192

198

Ss

94

141

141

199

125

144

145

Slb

94

201

272

356

189

231

241

Rel. tal

Gss

13

87

126

173

100

Gmb

30

76

119

175

100

Gns

69

90

122

119

100

Ss

65

98

98

138

100

Slb

41

87

118

154

100

Frakter* Abs. tal

Gss

kr

200

67

Gmb

210

70

Gns

72

24

Ss

89

30

Slb

131

44

Manuellt Abs. tal

Gss

mt

2 613

2716

2 819

2 670

2716

2706

2 701

arbete,

Gmb

2 704

2 831

2 814

2 588

2 783

2 734

2 702

brukaren*

Gns

2 803

2 765

2 739

2 670

2 769

2 744

2 737

Ss

2 228

2 446

2500

2303

2391

2 369

2 344

Slb

2 555

2 664

2 690

2 530

2 636

2 609

2 591

Rel. tal

Gss

97

100

104

99

100

Gmb

99

104

103

95

100

Gns

102

101

100

97

100

Ss

94

103

106

97

100

Slb

98

102

103

97

100

Manuellt Abs. tal

Gss

mt

1133

1141

1234

1131

1169

1160

1166

arbete,

Gmb

1237

1205

1320

1464

1254

1307

1340

övriga fa-

Gns

1169

1059

1177

1068

1135

1118

1138

miljemed-

Ss

1412

1466

1412

997

1430

1322

1274

lemmar

Slb

1258

1241

1297

1141

1266

1235

1232

Rel. tal

Gss

98

98

106

98

100

Gmb

95

92

101

112

100

Gns

105

95

105

96

100

Ss

107

in

107

76

100

Slb

102

100

105

93

100

1 Medeltal av personbllskostnaderna under de olika åren har ej beräknats, då dessa kostnader

under åren 1951/52 och 1952/53 varit föremål för maximering.

1 Vid medeltaisberäkningen har fraktkostnaderna för åren 1960/51 och 1952/53 upptagits till

noll, då kostnaderna för frakter ingår i andra kostnadsposter dessa år (jfr text).

* Brukarens arbetstid har ej beräknats med utgång från värderedovisning då verklig timredovisning

föreligger i JEU.

opaginerad Kontrollera mot PDF

138''

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Kostnadsposter

Om-

råde

Kvan- titet

(mt) el.

värde- volymer

(kr)

Beräknade med utgång från värderedovisning

1950

/Öl

1951

/ 52

1962

/53

1954

Medeltal

1950/61

-52/53

1950/51

-1954

1950/51,

1962/63

och 1954

ManuelU Abs. tal

Gss

mt

1562

1138

1076

776

1259

1138

1138

arbete, lejd

Gmb

1106

782

788

559

894

809

818

arbetskraft

Gns

563

350

306

273

406

373

381

Ss

408

270

274

175

317

282

286

Slb

809

559

638

393

636

575

580

Rel. tal

Gss

137

100

95

68

100

Gmb

137

97

97

69

100

Gns

151

94

82

73

100

Ss

145

96

97

62

100

Slb

143

96

93

68

100

Manuellt Abs. tal

Gss

mt

3 746

3867

4 053

3 801

3885

3864

3 867

arbete, fa-

Gmb

3 941

4 036

4134

4 052

4 037

4 041

4 042

miljen (in-

Gns

3 972

3 824

3916

3 738

3 904

3 863

3875

klusive

Ss

3 640

3 912

3 912

3 300

3 821

3 691

3 617

brukaren)

Slb

3 813

3 905

3 986

3 671

3 902

3 844

3 823

Rel. tal

Gss

97

100

105

98

100

Gmb

98

100

102

100

100

Gns

103

99

101

97

100

Ss

99

106

106

89

100

Slb

99

102

104

95

100

Manuellt Abs. tal

Gss

mt

5 308

4 995

5129

4 576

5144

5002

5004

arbete,

Gmb

5 047

4 818

4 922

4 611

4 929

4 850

4 860

lolalt

Gns

4 535

4174

4 222

4011

4 310

4 236

4 256

Ss i ‘

4 048

4182

4186

3475

4139

3973

3 903

Slb

4 622

4 464

4 625

4 063

4537

4 419

4 403

Rel. tal

Gss

106

100

103

91

100

Gmb

104

99

101

95

100

-i .uiU.

ty * u;i

Gns

107

99

100

95

100

, M > l”

Ss

102

105

105

87

100

Slb

104

101

102

92

100

; :

j CAM ‘ ; W ; »in,

: j fOi ? I

t ‘Wrf '' ‘-/''t * hp

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

139

Bilaga 7

Till statens jordbruksnämnd

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, får härmed till statens jordbruksnämnd

överlämna förslag till prisreglerande åtgärder under konsumtionsåret

1956/57 inom föreningens verksamhetsområde.

Därjämte framlägges resultat av företagna beräkningar över kostnaderna

för beredskapslagring m. m. under konsumtionsåren 1955/56 och 1956/57

samt vidare en uppskattning av kostnaderna för avlastning av innevarande

års brödsädsöverskott.

Innan föreningen övergår till huvudfrågan, får föreningen i likhet med

vad tidigare skett lämna en översikt av marknadsförhållandena utomlands.

Marknadsöversikt

Karakteristiska drag i det nuvarande världsläget för vete är liksom tidigare

under en följd av år den ökade produktionen, de stora övergångslagren i

de främsta exportländerna samt en prisutveckling, som på grund av reglerande

åtgärder av olika slag icke är ett uttryck för proportionen mellan tillgång

och efterfrågan. Världsproduktionen beräknas sålunda i jämförelse

med genomsnittet under 1940-talet ha stigit med mer än 20 procent, övergångslagren

har ökat ytterligare. I följande -sammanställning redovisas lagren

den 1 augusti 1955 i de fyra största spannmålsexporterande länderna

samt till jämförelse motsvarande uppgifter för 1953 och 1954 och genomsnittet

under 1948—1952. Uppgifterna har hämtats ur publikationen »Corn

Trade News».

Övergångslager av vete den 1 augusti, 1 000 ton

1955

1954

1953

Medeltal

1948—1952

USA.............

27 780

24 580

15 210

8 590

Kanada ..........

13 100

15 990

9 610

3 760

Argentina........

2 340

2 260

3 090

660

Australien........

3 190

3 240

980

1 620

Summa

46 410

46 070

28 890

14 630

Totalt och för USA

var övergångslagren den

1 augusti

1955 de största,

som någonsin redovisats.

Världshandeln med vete har under produktionsåret 1954/55 stigit med cirka

7 procent jämfört med året dessförinnan, vilket sammanhänger med den

till följd av den svaga skörden i Europa ökade efterfrågan därifrån. I övrigt

har under de senaste åren på grund av en ökad självförsörjning världshandeln

tenderat att stagnera efter en sedan förkrigstiden mycket stark stegring.

Därjämte har en förskjutning skett i andelsförhållandet mellan exportländerna.

Sålunda har USA:s och Kanadas andelar sjunkit i samma mån

som främst Argentina, Australien och Frankrike fått ökad betydelse som

exportländer.

Såsom inledningsvis framhållits, har prisutvecklingen icke följt en linje,

som motsvarar förhållandet mellan tillgång och efterfrågan. Detta samman
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

hänger med att man från berörda länders sida i den inre ekonomiska stabilitetens

intresse hållit utbuden tillbaka. Detta gäller framför allt de nordamerikanska

exportländerna. Vid sidan av denna mera fasta exportmarknad

uppträder i konkurrens med varandra de mindre exportländerna, vars utbud

karakteriseras av betydande prisvariationer. Den största konkurrensen

på denna de små exportländernas marknad har vårt land haft att möta från

Frankrike, vars exportkvantiteter stigit från 546 000 ton 1952/1953 till

1 099 000 ton 1953/1954 och 2 400 000 ton 1954/1955. I jämförelse härmed

var vår egen export vid samma tid ganska ringa, nämligen respektive 136 000,

446 000 och 250 000 ton.

Prissättningen på det franska vetet präglas av stora variationer och vid ett

och samma tillfälle kan betydande prisskillnader noteras vid försäljning till

olika europeiska marknader.

Till belysande av förhållandet mellan de båda marknaderna har i följande

tablå sammanförts Liverpool-börsens prisnoteringar avseende nordamerikanskt

och franskt vete.

Cifnoteringar för vete på Liverpool-börsen

omräknade i kronor per deciton

Manitoba

Franskt

nr 2

vete

Januari...........

........ 42: 12

35: 71

Februari..........

........ 42:46

35: 89

Mars.............

........ 42:47

34:08

April.............

........ 41:95

—

Maj..............

—

Juni..............

........ 41:27

35: 53

Juli..............

........ 40:28

32 :63

Augusti...........

........ 40:09

32: 81

September........

........ 40:44

34:26

Oktober..........

........ 40:47

32: 26

November........

........ 42: 14

31: —

December.........

........ 42:78

36: 98

Januari...........

........ 43:95

38:06

Februari..........

........ 43:83

_

Mars..............

........ 42:54

34:89

April..............

....... 42:50

33:88

Maj...............

....... 43:29

33:51

Juni..............

....... 43:53

34: 96

Juli...............

....... 44:51

35: 14

Augusti...........

....... 43:29

32:26

September.........

....... 43:29

32: 83

Oktober...........

....... 42:72

32: 92

November.........

....... 43:57

33:11

December .........

....... 43:81

35:21

Januari ...........

....... 43:88

36: 59

Februari...........

....... 42:94

36: 76

Det finnes intet, som tyder på en ändring i det labila läge, som på grund

av trycket från överskottslagren sätter sin prägel på världsmarknaden för

vete. Under senaste tiden har en prishöjning givit sig till känna. Denna har

opaginerad Kontrollera mot PDF

141°

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

sin grund i de utvintringsskador, som drabbat stora delar av Europa och

som bl. a. haft till följd, att Frankrike dragit sig tillbaka från marknaden.

Det internationella veteavtalet (IWA), vars syfte är att tillförsäkra importländer

tillgång till vete och exportländer vetemarknader till skaliga och

stabila priser, utlöper den 31 juli 1956. Frågan om dess förnyelse behandlas

f. n. vid en konferens i Geneve, vid vilken Sverige är representerat. Vid konferensens

öppnande förklarades från brittisk sida, att Storbritannien ej önskade

deltaga i ett nytt veteavtal. Som skäl härför angavs bl. a., att man icke

inom avtalets ram sökte taga itu med överskottsproblemet. Det är uppenbart,

att ett eventuellt nytt avtal, i vilket liksom i det löpande avtalet Storbritannien

ej medverkar, är ett stabiliseringsinstrument med mycket begränsad

verkan. Särskilt blir detta fallet, om övriga importländer endast

inskriver en mindre del av sitt importbehov i avtalet.

På den internationella rågmarknaden ägde under större delen av år 1955

ett prisfall rum och rågpriset låg i allmänhet under priset på. korn. Mot

slutet av år 1955 skedde dock en återhämtning. Det är emellertid att märka,

att råg endast i norra Europa räknas som brödsäd och i övriga delar av

världen användes som fodersäd. Odlingen är förhållandevis liten och Pr«“

fluktuationerna mycket stora. Till belysande av prisutvecklingen har i följande

sammanställning angivits prisnoteringar för argentinsk och kanadensisk

råg samt USA-råg.

Importpriser på råg i kronor per deciton eif svensk hamn

(genomsnittspriser och avrundade till hela kronor)

Argentinsk

Canada W.

Canada W.

USA

råg

No. 2

No. 3

råg

1954

januari—mars.......

. 27

—-

—

—

—

april—juni .........

. 28

—

—

25

—

—

juli—september.....

. 32

—

39: —

29

—

—

oktober—december ..

. 37

—

36: —

35

——

34: —

1955

januari—mars.......

. 36

—

35: —

34

—

33: —

april—juni .........

. 31

—

32: —

30

--

30: —

juli—september.....

. 32

—

30: —

29

—

28: —

oktober—december . .

. 32

—

33: —

30

-''

30: —

1956

januari—mars.......

. 34

—

37: —

—

33: —

Fodersädspriserna har i stort sett fallit under år 1955. Till denna utveckling

har bl. a. bidragit majsöverskottet i USA ävensom den omständigheten,

att stora kvantiteter brödsäd, särskilt från USA och Frankrike, kommit till

användning för foderändamål.

För utvecklingen på särskilt den europeiska spannmålsmarknaden är läget

på fraktmarknaden en betydelsefull faktor. Jämte kol är spannmålen

det för fraktsatserna utslagsgivande fraktslaget. Sedan det första kvartalet

1954 och intill slutet av år 1955 har fraktsatserna nästan fördubblats. Detta

har medfört, att vissa prisfall på transoceanskt vete ej kommit till fullt uttryck

i de europeiska importpriserna.

Brödsädsregleringen

Nuvarande pris regleringssystem

Brödsädsregleringen har under nu löpande konsumtionsår i -stort sett

samma utformning som under närmast föregående år. Regleringsverksamheten

grundas sålunda på ett inlösenförfarande, innebärande att såväl od
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

lare som spannmålshandlare och kvarnar har rätt att för inlösen den 1

april 1956 till föreningen hembjuda då kvarvarande brödsäd till priser svalande

mot fastställda grundpriser, vilka för vete är 42 kronor per deciton

och för råg 37 kronor per deciton. Dessa priser avser vara av normalkvalitet

vid le\erans till följande prisorter: Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar,

Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Hälsingborg,

Halmstad, Falkenberg och Göteborg. I prisorten Norrköping innefattas även

den närbelägna kvarnplatsen Djurön. I fråga om vete är även Kristianstad

prisort, varjämte vid inlösen av brödsäd på Gotland prissättningen grundas

på priser basis Visby, som med 50 öre per deciton understiger fastställda

pnsortspriser. Med anledning av 1955 års svaga brödsädsskörd erfordrades

icke en förnyelse av det under konsumtionsåret 1954/55 tillämpade prisstödet

i form av avtal mellan föreningen, å ena, samt handels- och kvarnföretagen,

a andra sidan, om upprätthållande av vissa lägsta priser.

Ansvaret för avlastning av uppkommande brödsädsöverskott åvilar föreningen

S\ensk spannmålshandel, som för fullgörande av denna verksamhet

forfogar över influtna förmalningsavgiftsmedel. Liksom föregående år

utgår formalningsavgiften med 5 kronor per deciton råg och vete, som användes

för tillverkning av mjöl, och för vete som användes för tillverkning

av gryn, flingor och liknande produkter.

Utrikeshandeln är förbehållen föreningen och dess medlemmar. I rådand?.

nIa™slä8e’ d^ prisnivån utomlands understiger den inhemska nivån,

utbetalar foremngen exportbidrag vid utförsel av brödsäd och produkter

darav med belopp, som svarar mot skillnaden mellan de två prisnivåerna,

vidare har föreningen möjlighet att, när så befinnes lämpligt, överföra en

dei av brodsädsöverskottet till fodermedelsmarknaden, varvid spannmålshandeln

gottgöres skillnaden i pris mellan fullgod brödsäd och fodervara.

or att förhindra att brödsäd, för vilken dylik prisskillnad utbetalats, kommer

till användning för annat än foderändamål, skall varan denatureras.

Under nu löpande verksamhetsår har föreningen på grund av rådande

reditiestriktioner beretts möjlighet att medverka vid finansiering av spannmålshandlarnas

och kvarnindustriens inköp av brödsäd. Detta sker på så

satt, att föreningen under vissa betingelser till enhetliga priser verkställer

inkop av kvarngill brödsäd hos handeln och industrien. Då den inköpta

spannmålen disponeras, återköpes den till samma priser, som gällde vid

föreningens inköp. För det i spannmålen nedlagda kapitalet betingar sig

foremngen en arlig ränta av 6 procent.

I överensstämmelse med vad som anförts i propositionen 1955: 180 utr

incc föreningen 1511 kvarnarna ersättning för sänkning av prisnivån

tor 1955 ars skörd for den del av lagret, som översteg viss grundkvantitet.

Foremngen avser att efter i huvudsak samma grunder reglera eventuell

prisskillnad vid övergången till regleringsåret 1956/57.

Pris regleringssystemet fr. o. m. 1956/57

Enligt de av riksdagen hösten 1955 godkända riktlinjerna för prissättningen

pa jordbrukets produkter skall såsom grundprincip gälla, att en

viss anpassning till prisutvecklingen på den internationella marknaden skall

astadkommas genom ett system med inom vissa gränser fasta importavgifter.

För brödsädens del har man, på grund av att jordbrukarnas utbud" är

koncentrerade till nagra fa månader, släppt tanken på en kontinuerlig anpassning

efter prisnivån på världsmarknaden.

, Frut,om,det Primära stödet — inom vissa gränser fasta importavgifter —

skall salunda aven i fortsättningen genom föreningen lämnas inlösengaranti.

Inlosenpriset skall faststallas av föreningen, strax innan ny skörd kominer

opaginerad Kontrollera mot PDF

H3°

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år li)56

i marknaden. Vid sin bedömning har föreningen att taga hänsyn till det

väntade skördeutfallet, förhållandena på den internationella marknaden

samt tillgången på förmalningsavgiftsmedel. Dessa medel skall räcka till

för att täcka kostnaden för avlastning av det verkliga överskottet, d. v. s.

det överskott som uppstår, om någon import ej äger rum. I överensstämmelse

med riktlinjerna för det nya regleringssystemet skall töreningens ensamrätt

till utrikeshandeln upphöra och möjlighet öppnas för en inom vissa

gränser fri import. Även för den ökning av överskottet, som svarar mot

eventuell import, måste föreningen bära kostnaderna.

Till stöd för inlösenpriserna bör, när så erfordras, införas bestämmelse

om inmalningstvång.

Regleringsinstrumenten i det nya systemet är sålunda desamma som de,

vilka nu tillämpas, frånsett att den kvantitativa regleringen, som åstadkommes

genom föreningens ensamrätt till utrikeshandeln, ersatts av ett inmalningstvång.

Vad gäller föreningens inlösen av brödsäd synes den i överensstämmelse

med vad nu är fallet böra ske per den 1 april.

I propositionen avseende det nya regleringssystemet har frågan om prisorter

ej tagits upp till behandling. Föreningen finner det lämpligast, att prisorterna

tills vidare är desamma som under föregående år. Visserligen har

tidigare i olika sammanhang uttalats, att prisorter skall vara de större

kvarnplatserna vid kusten, och då flera av de nuvarande prisorterna icke är

kvarnplatser, skulle ur denna synpunkt en reducering vara motiverad. Sådant

det nya systemet är uppbyggt och avsett att fungera, har inlösenpriserna

i mindre grad inverkan på prisbildningen fram till inlösendagen. Före

inlösendagen bör vad som åtgår av brödsäd för inhemsk konsumtion ha

undantagits av industrien. Vad som återstår för inlösen är rent överskott,

som skall avlastas av föreningen i huvudsak genom export. Med anledning

härav finner föreningen det motiverat att bibehålla såsom prisorter även

de orter, som icke är kvarnplatser men som samtliga är goda exporthamnar.

I sitt yttrande över jordbruksprisutredningens förslag framhöll föreningen,

att tillämpningen av det nya systemet kunde för föreningen medföra

stora ekonomiska risker, om icke inmalningstvång omedelbart infördes vid

sjunkande priser. Med utgångspunkt från förutsättningen av en relativt

obunden import uttalade föreningen sålunda följande.

»Sjunker priset under ett pris motsvarande inlösenpriset, måste förlust

uppstå, dels genom själva prisrelalionerna, dels genom en mot

importen svarande ökning av exportöverskottet. Det torde möta stora

svårigheter att, innan ny skörd marknadsföres, inom ramen av prisgränserna

och importavgifterna åstadkomma en så säker bedömning av

utvecklingen av den inhemska produktionen och utvecklingen på världsmarknaden,

att ett inlösenpris kan fastställas, som står i sådan relation

till världsmarknadspris eller inhemskt foderpris, att kostnadstäckning

under alla förhållanden kan erhållas ur fönnalningsavgiftsmedlen

vid överskottets avlastning. Riskerna för en felbedömning är stora och

föreningen nödgas till följd härav vid sin prissättning räkna med en

betydande säkerhetsmarginal, vilken emellertid i sin tur skulle motverka

brödsädsregleringens syfte.»

Föreningen vill på nytt understryka detta uttalande och samtidigt framhålla

att, för att förhindra eu för föreningen förlustbringande import, ett

inmalningstvång, som omedelbart införes, är den enda säkra vägen. Av

denna grund vill föreningen ifrågasätta, om icke ett lämpligt avpassat in
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

inalningstvång genast borde införas vid det nya systemets ikraftträdande.

Skulle man föredraga att ej vidtaga en sådan åtgärd, förrän behovet är

klarlagt, kan den sitautionen uppstå, att mycket stora poster brödsäd redan

kan ha införts i landet eller kontraherats för import. För att systemet skall

kunna fungera, måste det stå klart, att inmalningstvång omedelbart kommer

att införas, så snart det med hänsyn till importen synes behövligt, även

om härigenom importerade eller för import kontraherade varor ej skulle

komma till användning i den svenska industrien.

Av flera skäl finner föreningen det nödvändigt, att föreskrift utfärdas om

att avslutade utlandsaffärer skall registreras hos föreningen. Särskilt må

framhållas, att denna registreringsskyldighet motiveras, vad gäller importaffärer,

av behovet av kontrollåtgärder för att förhindra att importerad

brödsäd blir föremål för inlösen eller försäljes till kvarn under föregivande

av att varan ej är importvara.

Föreningen förutsätter, att formerna för registreringsförfarandet ävensom

övriga kontrollåtgärder, som berör föreningens verksamhetsområde,

blir föremål för överläggningar mellan statens jordbruksnämnd och föreningen.

Föreskrifter avseende här ifrågavarande åtgärder synes kunna

lämnas inom ramen för gällande författning om spannmålshandlares och

kvarnars uppgiftsskyldighet.

F. n. gäller, att vid höjning av inlösenpriset särskild prishöjningsavgift

skall utgå för övergångslager av brödsäd hos kvarnar och spannmålshandlare

(SFS 1953: 375). Det har ej klart framgått, om prishöjningsavgift även

i fortsättningen skall utgå. Enligt föreningens mening talar övervägande

skäl härför. Företagen skulle nämligen, om något tvång till överlåtelse ej

skulle föreligga, vid en väntad prishöjning kunna tillgodogöra sig prisstegringsvinster

för en större kvantitet än som motsvarar ett normalt övergångslager.

En dylik prishöjning kan inträffa i samband med en höjning

av importavgiften vid övergång till en ny avtalsperiod, eller under löpande

avtalsperiod, då en omprövning av importavgifter och prisgränser sker enligt

prissättningssystemets spärregler. Den kan också inträffa inom ramen

för prisgränserna och dessa spärregler.

Som konsekvens av att prishöjningsavgiften består, bör viss kompensation

lämnas vid sänkning av prisnivån. Då statsmedel ej står till förfogande,

måste eventuell ersättning bestridas av föreningen Svensk spannmålshandel,

som i konsekvens härmed bör erhålla de prishöjningsavgifter, som inflyter

vid en höjning av prisnivån.

Föreningen har i det föregående inriktat sig på att framlägga sina synpunkter

på de regleringstekniska spörsmålen på brödsädsområdet vid införandet

av det nya prissättningssystemet. Däremot finner föreningen i detta

sammanhang icke anledning upptaga till behandling frågorna om avvägningen

av importavgifter, förmalningsavgift, mittpriser och prisgränser, beträffande

vilka frågor avgörande träffats vid förhandlingar mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation.

Till sist vill föreningen framhålla nödvändigheten av att föreningen, liksom

f. n. är fallet, även under nästkommande konsumtionsår beredes möjlighet

att enligt samma grunder medverka till finansieringen av spannmålshandlarnas

och kvarnindustriens inköp av brödsäd och att för ändamålet

erforderliga krediter ställes till föreningens förfogande. Föreningen

vill även förutskicka, att dess medverkan kan komma att behöva få större

omfattning än under detta konsumtionsår, om förhoppningarna om en god

skörd infrias.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 är 1956

145

Kostnader för avlastning av 1955 års brödsädsöverskott

Enligt en av föreningen företagen prognos, grundad på senaste uppgifter

om leveranser av brödsäd från odlare, skulle saluöverskottet av 1955 års

skörd uppgå till 706 000 ton, varav vete 596 000 ton och råg 110 000 ton.

Vidare räknas med en import av durumvete o. d. med 5 000 ton samt eu

lagerminskning av 64 000 ton vete och 35 000 ton råg. Sålunda skulle för

inhemsk konsumtion och export återstå 665 000 ton vete och 145 000 ton

råg. För förmalning, utsäde, svinn och sådan utfodring, för vilken kostnaden

icke belastar föreningen, beräknas åtgå 580 000 ton vete och 170 000

ton råg. För råg föreligger sålunda ett underskott på 25 000 ton, varav hittills

17 000 ton importerats. Vidare har av veteöverskottet avlastats genom

export cirka 55 000 ton, varav 30 000 ton avser utsäde. Resterande överskott

utgör sålunda 30 000 ton vete.

Föreningens kostnader, motsvarande skillnaden mellan inhemskt pris och

det pris, som erhålles vid export av hela veteöverskottet, beräknas till 9 miljoner

kronor. Vidare torde föreningens kostnader för lagring, frakter, administration

m. m. kunna uppskattas till 1 miljon kronor. Totalt skulle alltså

enligt denna beräkning föreningens kostnader för här ifrågavarande verksamhet

uppgå till 10 miljoner kronor.

Förmalningsavgiftsmedlen avseende förmalningen under verksamhetsåret

1955/56 beräknas uppgå till 34 miljoner kronor. Därjämte disponerar föreningen

över influtna införselavgifter, beräknade till 2 miljoner kronor.

Enligt här företagen beräkning skulle alltså, sedan kostnaderna för konsumtionsåret

1955/56 blivit täckta, erhållas ett överskott av 26 miljoner

kronor att tillföras spannmålshandelns konjunkturutjämningsfond, vilken

då skulle komma att uppgå till 36 miljoner kronor.

Att man detta år kan räkna med en så stor besparing av förmalningsavgiftsmedel

sammanhänger med att 1955 års svaga skörd medfört, att föreningen

haft att avsätta endast ett ringa brödsädsöverskott på utlandsmarknaden,

vilket dessutom på grund av gynnsamma förhållanden kunnat ske

till relativt låga genomsnittskostnader. Sålunda har en betydande del avexporten

avsett utsädesvara, som endast krävt obetydliga tillskott från föreningen.

På grund av nämnda förhållanden har föreningen erhållit en reserv,

varigenom skapats en nödvändig förutsättning för utjämning av kostnadsdifferenser

mellan olika år i föreningens fortsatta marknadsreglerande

verksamhet.

Beredskapslagringen och kostnaderna härför m. in.

I föreningens uppgifter ingår att i den omfattning och på de villkor, som

avtalats med jordbruksnämnden, handha beredskapslagring av brödsäd,

majs och oljekraftfoder. För de med beredskapslagringen förenade kostnaderna

erhåller föreningen ersättning av särskilda anslagsmedel. Eeredskapslagret

förutsättes för brödsäd uppgå till 300 000 ton, för majs till 15 000

ton och för oljekraftfoder till 65 000 ton.

Beredskapslagret får efter medgivande från jordbruksnämnden i varje

särskilt fall tagas i anspråk under fredstid för att fylla ut ett försörjningsbehov,

när brist uppstår på den svenska marknaden till följd av felslagen

skörd eller av annan anledning. Möjlighet finnes även i undantagsfall för

föreningen att låna ur beredskapslagret för afl fullgöra exportförsäljningar,

som beräknas kunna täckas in av kommande överskott. Eu bottenkvantitet

för brödsäd av 150 000 ton får dock icke underskridas.

På grund av 1955 års svaga skörd bar med jordbruksnämndens medgi10°

Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. AV 165

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

vande försäljning skett till kvarn ur beredskapslagret av råg och vete. Vidare

har därur för foderändamål försålts vissa kvantiteter spannmål av

låg kvalitet. Föreningen räknar med att vid utgången av innevarande verksamhetsår

beredskapslagret av brödsäd skall vara nere i bottenkvantiteten

150 000 ton.

I överensstämmelse med beslut av 1955 års riksdag utbetalar föreningen

fraktbidrag vid försäljning av fodersäd och vissa fodermedel till Västerbottens

och Norrbottens län. Föreningen utgår ifrån att sådant bidrag skall

Jämnas även under verksamhetsåret 1956/57 och har därför medtagit det i

sina kostnadsberäkningar.

Enligt nu företagen beräkning, varav specifikation bifogas (bilaga A),

uppskattas kostnaderna för den del av föreningens verksamhet, som skall

bekostas av statsmedel, för verksamhetsåret 1955/56 till 28,0 miljoner kronor.

Härav avser 14,3 miljoner kronor kostnader för nedskrivning av beredskapslagret.

Beloppet motsvarar behållningen på de medel, vilka tidigare

reserverats eller anvisats för täckande av kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet och vilka föreningen enligt riksdagens

beslut skall äga taga i anspråk för att täcka angivna kostnader i föreningens

verksamhet.

Av återstående belopp hänför sig 12,7 miljoner kronor till övriga kostnader

för beredskapslagerhållningen. Detta belopp motsvaras av ett för budgetåret

1955/56 beviljat förslagsanslag av 12,4 miljoner kronor, ingående i

förslagsanslaget Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och

försälj ningsverksamhet.

För täckande av resterande i kalkylen upptagna belopp, 1 miljon kronor,

avseende fraktbidrag till övre Norrland, har medel anslagits inom ramen

för reservationsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

För verksamhetsåret 1956/57 har föreningen i enlighet med härvid fogad

sammanställning (bilaga B) uppskattat kostnaderna för den del av verksamheten,

som skall bekostas av statsmedel, till 14,1 miljoner kronor, varav

13,1 miljoner kronor avser kostnader för beredskapslagring av brödsäd,

majs och oljekraftfoder och 1 miljon kronor fraktbidrag till övre Norrland.

Vid beräkningen har föreningen utgått ifrån att beredskapslagret av brödsäd

under det kommande året kommer att kompletteras intill 250 000 ton.

I årets statsverksproposition har i överensstämmelse med föreningens

skrivelse till jordbruksnämnden den 26 augusti 1955 kostnaderna för beredskapslagringen

av spannmål och fodermedel för verksamhetsåret 1956/57

upptagits till 12,6 miljoner kronor. Den nu företagna beräkningen har sålunda

givit ett resultat, som med 0,5 miljoner kronor överstiger detta belopp.

Denna skillnad, som sammanhänger med en större lagerökning under

1956/57 — vilken i sin tur beror på en större lagerminskning under 1955/56

än vad man tidigare räknat med •— består dels av en kostnadsökning för

omsättning av lagret med 1,5 miljoner kronor, dels av en kostnadsminskning

för lagring och räntor med 1,0 miljon kronor.

Vidare har i jämförelse med tidigare beräkning kostnaderna för fraktbidrag

till övre Norrland sänkts från 1 250 000 kronor till 1 000 000 kronor. I

I anledning av vad nu anförts får föreningen Svensk spannmålshandel

hemställa, att statens jordbruksnämnd vid avgivandet av förslag till Kungl.

Maj:t rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret

1956/57 måtte föreslå, att regleringsanordningarna beträffande

brödsäd utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad föreningen förordat

samt att medel anvisas för täckande av föreningens kostnader enligt

anförda beräkningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

147°

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Vidare hemställes, att föreningen beredes möjlighet att vid behov medverka

vid finansieringen av brödsädsinköpen.

I handläggningen av detta ärende har vid styrelsesammanträde den 23

mars 1956 deltagit styrelseledamöterna herrar Frisell, Du Rietz, Nilsson,

Sjögren och Anderson samt som suppleanter för herrar Forsman och Janson

herrar Stenrup och Nils Larsson. Vidare har styrelseledamoten herr

Hagander under hand meddelat sin anslutning till de i denna skrivelse framförda

synpunkterna.

Stockholm den 23 mars 1956.

SVENSK SPANNMÅLSHANDEL

Ekonomisk förening

G. Frisell

Fritz Trijggveson

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kangl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Bilaga A till bilaga 7

Beräkning av kostnader för beredskapslagring av brödsäd och fodermedel

samt fraktbidrag för fodersäd och fodermedel till Norrland

under verksamhetsåret 1955/56

A. Kostnader för beredskapslagring

Lagringens omfattning: Brödsäd ....

Oljekraftfoder

Majs........

1/8 1955

210 000 ton

65 000 »

15 000 »

31/7 1956

150 000 ton

65 000 »

15 000 »

Kronor

1. Lagerhyror .............................................. 2 800 000

2. Kostnader för omsättning: Brödsäd .............. 2 000 000

Oljekraftfoder ........ 600 000

Majs.................. 135 000 2 735 000

3. Ränta å kapital bandet i beredskapslager.................. 5 000 000

4. Varukostnader........................................... 1 745 000

5. Nedskrivning av beredskapslagret.......................... 14 250 000

6. Administrations-, kontroll- och kontorskostnader............ 480000

B. Fraktbidrag för fodersäd och fodermedel till Norrland............ 1 000 000

Kronor 28 010 000

Bilaga B till bilaga 7

Beräkning av kostnader för beredskapslagring av brödsäd och fodermedel

samt fraktbidrag för fodersäd och fodermedel till Norrland

under verksamhetsåret 1956/57

A. Kostnader för beredskapslagring

Lagringens omfattning: Brödsäd ....

Oljekraftfoder

Majs........ 1

1/8 1956

150 000 ton

65 000 »

15 000 »

31/7 1957

250 000 ton

65 000 »

15 000 »

Kronor

1. Lagerhyror .............................................. 2 650 000

2. Kostnader för omsättning: Brödsäd.............. 3 500 000

Oljekraftfoder ........ 600 000

Majs.................. 135 000 4 235 000

3. Ränta å kapital bundet i beredskapslager.................. 5 200 000

4. Varukostnader........................................... 525 000

5. Administrations-, kontroll- och kontorskostnader............ 485 000

B. Fraktbidrag för fodersäd och fodermedel till Norrland............ 1 000 000

Kronor 14 095 000

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

149

Bilaga 8

PM

angående fettvaruregleringens ekonomiska resultat

I det följande lämnas dels en detaljerad uppställning angående uppbörd

av regleringsavgifter och utbetalning av regleringsbidrag, dels en liknande

uppställning angående fettvaruclearingkassans inkomster och utgifter. Båda

uppställningarna anger det faktiska resultatet av regleringsverksamheten

Tab. 1. Uppbörd av regleringsavgifter och utbetalning av regleringsbidrag m. m.

Budgetåret 1954155

Regleringsavgifter för import enligt tillstånd,

utfärdade av Svensk fettimport ..........

Regleringsavgifter enligt licenser, utfärdade av

statens jordbruksnämnd.................

Regleringsavgifter för leveranser inom landet

från oljefabriker........................

Efterregleringsavgifter..................

Regleringsbidrag till den tekniska industrien

m. fl...................................

Fiskkonservfabriker........................

Exportbidrag.............................

Svinnersättning till raffinaderier............

Restitution av för mycket inbetalad regleringsavgift.

.................................

Budgetåret 1955156

a) Faktiska inkomster och utgifter under tiden

1/7 1955—29/2 1956

Regleringsavgifter för import enligt tillstånd,

utfärdade av Svensk fettimport .......

Regleringsavgifter enligt licenser, utfärdade

av statens jordbruksnämnd............

Regleringsavgifter för leveranser inom landet

från oljefabriker......................

Efterregleringsavgifter...................

Regleringsbidrag till den tekniska industrien

m. fl................................

Fiskkonservfabriker.....................

Exportbidrag...........................

Svinnersättning till raffinaderier.........

Restitution av för mycket inbetalad regleringsavgift.

..........................

b) Beräknade inkomster och utgifter under

tiden 1/3—30/6 1956 ....................

Budgetåret 1956/57

Beräknat belopp .

Reglerings-

avgifter,

kronor

Utbetalning av

regleringsbidrag

m. m., kronor

Nettobehåll-

ning,

kronor

7 663579:83

18838:58

80 509 917:49

627 618: 92

26 052 429: 34

660 662: 83

3 506 010:86

612 711: 57

41036: 89

88 819 954:82

30 872 851:49

57 947103:33

6 249021:40

15 161: 62

62 172 389:38

92 071:16

16567 895: 87

500 047:11

2 107 556:10

437 280: 26

68 528 643: 56

15 536: 65

19 628 315: 99

48 900327:57

29 000 000:00

8 000 000:00

21000 000:00

97 528 643: 56

27 628 315: 99

69 900 827: 57

70 000 000:00

21 000 000: 00

49 000 000:00

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

under budgetåret 1954/55, ett beräknat resultat av verksamheten under innevarande

budgetår samt en prognos för budgetåret 1956/57.

Vad först angår den förstnämnda uppställningen må anföras, att jordbruksnämnden

i fjolårets regleringsskrivelse hade beräknat nettointäkterna

av regleringsavgifterna under budgetåret 1954/55 till 54 miljoner kronor.

Såsom framgår av tabell 1 uppgick nettointäkterna till 57,9 miljoner kronor.

I 1956 års statsverksproposition har — med stöd av en av jordbruksnämnden

den 18 november 1955 till riksräkenskapsverket avlåten skrivelse

— de beräknade nettointäkterna under innevarande budgetår angivits till

62 miljoner kronor och under nästkommande budgetår till 54 miljoner kronor.

Regleringsavgifterna har under innevarande budgetår i genomsnitt varit

högre än tidigare beroende på att världsmarknadspriserna på fettvaror

legat på en lägre nivå än tidigare. De i statsverkspropositionen angivna, beräknade

inkomstbeloppen synes därför komma att överskridas under innevarande

budgetår. Redan vid utgången av februari månad 1956 hade sålunda

regleringsverksamheten givit ett netto på 48,9 miljoner kronor och vid

budgetårets slut kan nettointäkterna beräknas ha stigit till cirka 70 miljoner

kronor.

Vid de beräkningar, som låg till grund för den av jordbruksnämnden i

nyssnämnda skrivelse till riksräkenskapsverket angivna nettointäkten av

54 miljoner kronor för budgetåret 1956/57, hade nämnden utgått från att

priset på margarin skulle sänkas med 45 öre per kilogram, vilket motsvarar

Tab. 2. Fettvaruclearingkassans ekonomiska verksamhet

Kassans ställning den 1 juli 1955

Tillgångar Kronor Kronor

A. Innesläende medel....................... 23 521 099:17

B. Upplupna räntor....................... 348 673: 36 23 869 772:53

C. Fordringar, beräknade

1 953 års skörd av oljefrö

Karlshamns oljefabriker, resterande överskott.

................................. 2 075 280: 58

1 9 54 års skörd av oljefrö

1. Karlshamns oljefabriker.............. 32 323195:20

2. Kalmar oljefabrik..................... 6119 829: 28

3. Sveriges oljeväxtintressenter............ 3 360 000:00

4. Riksförbundet Lin och hampa.......... 438 389:49

5. Fordran för exporterat fodermjöl...... 809182:60 43 040 596:57

6. Beräknat överskott................... 21 250 000: 00

7. Lager av vitaminoljor ................ 100 000:00

Summa tillgångar 90 335 649:68

Skulder

Ianspråktaget belopp av det särskilda anslag

om 50 000 000 kronor, som anvisats å kapi
-

talbudgeten för förskottering av medel för

inlösen av oljefrö....................... 31 300000: 00

Beräknat underskott vid export av olja och

foder.................................... 2 650 000: 00

Summa skulder 33 950 000:00

Sammandrag

Tillgångar 90335649:68

Skulder 33950 000:00

Summa behållning den 1 juli 1955 56 385 649:68

opaginerad Kontrollera mot PDF

151

Kiingl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

en med 54 öre reducerad regleringsavgift. Nämnden hade vidare utgått från

att regleringsavgiften skulle reduceras med 25 öre per kilogram motsvarande

den av jordbruksprisutredningen föreslagna importavgiften, samt från att

restitution respektive regleringsbidrag ej skulle lämnas för denna avgift.

Enligt det förslag, varom uppgörelse nu träffats, skall den tidigare föreslagna

sänkningen av margarinpriset genomföras. Importavgiften föreslås höjd

till 30 öre per kilogram, vilket medför en ytterligare minskning av regleringsavgiften

med 5 öre. Denna minskning beräknas påverka nettointäkterna med

3 miljoner kronor. Vidare har föreslagits, att den tekniska industrien skall

erhålla full restitution av importavgiften. På inhemskt slakterifett utgår

emellertid ej importavgift, varför regleringsavgiftsmedel måste tagas i anspråk

för utbetalande av regleringsbidrag för sådant fett även med belopp

motsvarande importavgiften, vilket beräknas minska nettointäkten med drygt

2 miljoner kronor. De nu föreslagna ändringarna i det tidigare framlagda

förslaget, vilka föranleder en sänkning av nettointäkterna med sammanlagt

5 miljoner kronor, innebär att nämnden för budgetåret 1956/57 beräknar

nettointäkten av regleringsavgifterna till 49 miljoner kronor. Nämnden

vill liksom tidigare understryka, att de här gjorda beräkningarna är mycket

osäkra med hänsyn till svårigheterna att i förväg bedöma prisutvecklingen

på världsmarknaden.

I fråga om uppställningen angående fettclearingkassans inkomster och

utgifter må anföras följande. Kassans tillgångar den 1 juli 1955 hade i fjolårets

regleringsskrivelse beräknats till 69,4 miljoner kronor. Av skilda anledningar

stannar emellertid den verkliga behållningen i clearingkassan sistnämnda

dag vid 56,4 miljoner kronor, d. v. s. i runt tal 13 miljoner kronor

mindre än tidigare beräknats. Rörande denna differens ma följande anföras.

Tillgångarna i clearingkassan vid ingången av budgetåret 1954/55 har i verkligheten

visat sig uppgå till 38,5 miljoner kronor och icke såsom i fjolårets

regleringsskrivelse angivits till 42,1 miljoner kronor. Denna differens sammanhänger

med en vid tidpunkten för regleringsskrivelsens avgivande ännu

icke avräknad försäljning av rapsolja till Jugoslavien. För budgetåret 1954/

55 hade beräknats en försäljning av inhemsk olja på den svenska marknaden

av 32 000 ton. Den verkliga försäljningen stannade vid något över 29 000

ton, vilket påverkat clearingkassans beräknade intäkter i negativ riktning

med cirka 3,9 miljoner kronor. Självkostnaden för oljan har med hänsyn till

lägre medelfetthalt i frövaran, långsammare omsättning av oljan och därmed

ökade lagringskostnader m. in. visat sig bli 10 öre per kilogram högre än beräknat,

vilket för 29 000 ton medfört en minskad nettointäkt av 2,9 miljoner

kronor. Slutligen bar under budgetåret 1954/55 avsatts vissa kvantiteter

rapsolja på export härrörande från tidigare års skördar. Denna exportförsäljning

har på grund av marknadsprisernas nedgång medfört en opåräknad

förlust för clearingkassan av cirka 2,6 miljoner kronor.

Vad angår clearingkassans verksamhet efter den 1 juli 1955 må anföras,

att kassan för tiden till ingången av regleringsåret 1956/57, då det nya regleringssystemet

införes, beräknas erhålla ett nettotillskott av drygt 28 miljoner

kronor. Av detta belopp beräknas något mer än 19 miljoner kronor inflyta

under budgetåret 1955/56 och resten under budgetåret 1956/57. Vid

utgången av budgetåret 1955/56 beräknas sålunda kassans tillgångar uppgå

till cirka 76 miljoner kronor.

Under budgetåret 1956/57 skall vissa belopp av clearingkassans medel tagas

i anspråk. Sålunda skall enligt statsmakternas beslut i samband med

det nya prisregleringssystemets införande ett belopp av 10 miljoner kronor

överföras till oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond. Vidare skall enligt

den nu träffade överenskommelsen ett belopp av 5 miljoner kronor över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 3. Fettvaruclearmgkassans ekonomiska verksamhet

oi

to

Inkomstsida

Utgiftssida

1/7 1955—

29/2 1956

(Faktiska)

1/3 1956—

30/6 1956

(Beräknade)

Summa

1/7 1955- 29/2 1956

(Faktiska)

1/3 1956- 30/6 1956

(Beräknade)

Summa

Innestäende medel den 1/7 1955 ...........

23 521 099,17

—

_

A. Importerade fetlvaror

Lager av vitaminoljor................

100 000,00

—

_

■

B. Svenska oljcväxtprodukler

1. Raps- och senapsolja

Resterande överskott på olja för svenska

marknaden av 1953 års skörd ............

2075 280,58

41 726 013,70

12100000,00

2 075 280,58

Återbetalning av förskott till Inlösen av olje- frö av 1954 års skörd .................

~

Nettoöverskott på 1954 års skörd............

3125000,00

15 225 000,00

—

—

Förskott till inlösen av oljefrö av 1955 års

skörd ............................

41100 316,27

“

Återbetalning av förskott till inlösen av olje- frö av 1955 års skörd...................

9 157 682,22

97 776,44

2100 827,22

438 389.49

78 613,31

31942 634,05

23 000 000,00

507 127,07

rnnQi£97

41 100 316,27

Beräknat nettoöverskott på 1955 års skörd ..

Efterreglering vid ändring av clearingpriser..

Förskott till inlösen av fodermjöl ..........

23 000 000,00

97 776,44

36 258,42

2 607 954,29

z

36 258,42

2 607 954,29

2. Linolja

Återbetalning av resterande förskott på 1954

års skörd av linfrö .....................

QÖQ A Q

Förskott till inlösen av 1955 års skörd......

Återbetalning av förskott på 1955 års skörd..

550000,00

628 613,31

6 313,82

1 000 000,00

—

1000 000,00

C. Diverse

Clearingavgifter och bidrag m. m............

6 313,82

676 587,57

1 253,47

1 253,47

Räntor.................“............

p,nn nnn nn

—

Överföring till anslag för inlösen av oljefrö ..

31300000,00

_

31 300 000,00

68457 484,35

59 724 761,12

151 703.344,64

76045 782,45

—

76 045 782,45

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

153

Tab. 3 (forts.)

Kassans ställning den 30 juni 1956

Innestående medel den 30 juni 1955 .......................... 23 521099,17

Faktiska inkomster den 1 juli 1955—29 februari 1956 .......... 68 457 484,35

Beräknade inkomster den 1 mars—30 juni 1956 .............. 59 724 761,12

151703 344,64

Faktiska utgifter den 1 juli 1955—29 februari 1956............ 76 045 782,45

Beräknade utgifter den 1 mars—30 juni 1956.................. —

76045 782,45

Beräknade tillgångar den 30 juni 1956 ........................ 75 657 562,19

Kassans ställning den 30 juni 1957

Beräknade tillgångar den 30 juni 1956 ........................ 75 657 562,19

Beräknade inkomster den 1 juli 1956—30 juni 1957 ............ 9 300 000,00

84 957 562,19

Beräknade löpande utgifter den 1 juli 1956—30 juni 1957 ...... 200 000,00

Oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond.................. 10 000000,00

Regleringsfonden för socker .................................. 5 000 000,00

D:o räntefritt lån 15000000,00

Svenska mejeriernas riksförening. Bidrag på ca 33,3 milj. kr här

avrundat till.............................................. 33 400 000,00

48 600000,00

Beräknade tillgångar den 30 juni 1957........................ 36 357 562,19

föras till regleringsfonden för socker samt cirka 33,3 miljoner kronor ställas

till Svenska mejeriernas riksförenings förfogande såsom kompensation fölen

till den 1 juli 1957 uppskjuten prishöjning på konsumtionsmjölk. Dessutom

har förutsatts, att ett räntefritt lån om högst 15 miljoner kronor under

vissa i uppgörelsen angivna villkor skall ställas till regleringsfondens för

socker förfogande under den treårsperiod uppgörelsen avser.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Bilaga 9

PM

angående den internationella marknadsutvecklingen för

viktigare jordbruksprodukter

av Harald Håkansson

Här föreliggande framställning är ett sammandrag av utförliga promemorior

med rikhaltigt tabellmaterial rörande produktion, handel och priser

för några av de viktigare varorna i internationell livsmedelshandel. Av tekniska

skäl har det ej varit möjligt att här medtaga de diagram och övriga

grafiska uppställningar, som utarbetats. Likaså har redogörelser för några

mindre viktiga varuområden ej medtagits här. Hela materialet finnes tillgängligt

på statens jordbruksnämnd och Sveriges lantbruksförbund.

I promemorian anförda uppgifter är hämtade dels från internationella

organisationer, främst FAO och OEEC, dels från officiella utländska statistiska

publikationer. Prisuppgifterna baserar sig så gott som uteslutande

på utländska börsnoteringar eller fortlöpande publicerade marknadsnoteringar.

Undantag gäller för de fall, då priserna avser enstaka, särskilt angivna

avslut.

Smör

Produktion och handel. Världsproduktionen av smör uppgick år 1954 till

4 339 000 ton och understeg därmed produktionen före kriget med 144 000

ton. Mellan åren 1952 och 1953 ökade produktionen med 287 000 ton eller

7,3 procent. Ökningen fortsatte från 1953 till 1954, ehuru i avstannande

takt, och utgjorde mellan dessa år 103 000 ton eller 2,4 procent. För år

1955 föreligger ännu inga fullständiga uppgifter. Av nu tillgängligt material

torde man emellertid kunna sluta sig till att produktionen i Europa detta

år totalt sett legat något under siffrorna för år 1954, vilket förklaras av en

sannolikt tillfällig försämring av produktionsbetingelserna. Däremot synes

produktionsökningen inom övriga områden ha fortsatt i minst samma takt

som under närmast föregående år.

Stegringen i produktionen under de senaste åren motsvaras icke av någon

ökning i handeln. Åren omedelbart före kriget omsattes i internationell

handel cirka 600 000 ton eller 13 å 14 procent av världsproduktionen. En

jämförelse mellan förkrigsnivån och år 1954 visar en nedgång i dessa tal

till cirka 400 000 ton eller 9 procent. Uppgången i produktionen har sålunda

främst medfört ökad självförsörjning i importländerna med åtföljande

ökade avsättningssvårigheter för de exporterande länderna.

Storbritanniens och Västtysklands (Tyska Rikets) betydelse som importörer

av smör har i jämförelse med förkrigstiden starkt avtagit. Omedelbart

före kriget utgjorde dessa båda länders import 80 respektive 12,5 procent

av omsättningen i internationell handel. Motsvarande tal år 1954 var 70

respektive 3 procent. Före kriget låg Storbritanniens import vid cirka

490 000 ton men begränsade sig såväl år 1953 som år 1954 till 287 000 ton

opaginerad Kontrollera mot PDF

155 =

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

och år 1955 till 315 000 ton. Ökningen av importen det sistnämnda året

beror dels på ökad konsumtion, dels på viss nedgång i den inhemska produktionen.

Tyska Rikets import av smör uppgick före det andra världskriget

till 78 000 ton. Ären 1953 och 1954 importerade Västtyskland 9 000

respektive 14 000 ton. Huvudsakligen till följd av försämrade inhemska

produktionsbetingelser steg den västtyska importen under år 19oo till drygt

33 000 ton. I viss utsträckning kompenserades nedgången i de båda ländernas

import genom Sovjetunionens och övriga Östeuropas temporära

framträdande som importörer av större kvantiteter smör åren 1953 och

1954, vilket hade stor betydelse ur prisstabiliseringssynpunkt. Östeuropas

totala smörimport under 1953 och 1954 uppgick till cirka 47 000 respektive

57 000 ton. Därefter har öststaternas smörimport åter starkt minskat.

Världens främsta exportörer av smör såväl före som efter kriget har

bland europeiska länder varit Danmark och Nederländerna samt bland

transoceana stater Nya Zeeland och Australien. Under vissa åi har S\erige

intagit platsen näst efter dessa som smörexportör. Främsta exportland har

omväxlande varit Danmark och Nya Zeeland. Dessa länders utförsel under

senare år har varit av ungefär samma storleksordning som före kriget

i absoluta tal räknat men deras andel av världsexporten har ökat från cirka

50 till 65 å 70 procent. ..

Enligt det tidigare gällande dansk-engelska långtidsavtalet för smör hade

Danmark åtagit sig att leverera 75 procent av sin totala export till den

engelska marknaden. I och med att långtidsavtalet den 30 septembei 195o

utlöpte, fick Danmark fria händer att disponera över hela sitt exportöverskott.

Detta ledde omedelbart till ökad dansk aktivitet på de s. k. tredjelandsmarknaderna,

där som regel bättre priser kan utvinnas. På grund av

import- och marknadsregleringar av olika slag ligger nämligen prisnivån

på dessa marknader i allmänhet högre än på de fria marknaderna sadana

som den engelska. Denna tendens att så långt möjligt söka avsättning för

sitt exportöverskott på smör på importreglerade marknader med deras

bättre priser gäller även för Nederländernas vidkommande. Samtidigt som

den holländska smörexporten till Storbritannien under 1955 såväl relativt

som absolut sett gick ned, steg exporten till Västtyskland med nära det

dubbla. —- Nya Zeelands export är huvudsakligen inriktad på Storbritannien.

Marknadsregleringar. Den fria internationella marknaden for smör ar

starkt begränsad. Det aktuella liberaliseringsläget i ett antal länder samt

utgående tullar eller avgifter framgår av efterföljande sammanställning.

Endast Storbritannien och ett par andra relativt obetydliga marknader ar

fria från kvantitativa importregleringar. På dessa marknader avsättes 65—

70 procent av världens smörexport. Importrestriktioner och andra marknadsreglerande

åtgärder i flertalet importländer gör läget labilt för de drygt

100 000 ton smör, som normalt årligen måste finna avsättning på dessa

marknader. ....

Den internationella smörmarknaden störcs emellertid icke endast av linportbegränsande

åtgärder av olika slag. Flertalet exportländer förfogar därjämte

över möjligheter till differentiering av exportpriserna eller till exportsubvcn

tioner ing, varigenom exportpriserna smidigt kan anpassas till

konkurrensförhållandena på respektive importmarknad. I synnerhet under

perioder med större avsättningssvårigheter kan dylika åtgärder medföra

betydande avvikelser från den normala prisbildningen.

I vissa länder har upprättats speciella utjämningsfonder för mejeriprodukter,

över vilka differentiering av exportpriserna kan äga rum. Dessa

fonder administreras i vissa fall såsom halvstatliga organ i samarbete med

opaginerad Kontrollera mot PDF

156° Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Land Liberali-

Tull eller

Land

Liberali-

Tull eller

seringsläge 1

avgift,

seringsläge 1

avgift,

procent

procent

Belgien-Luxemburg R

15

Schweiz.......

. .. RS

25

Danmark ........ R

0

Storbritannien .

. .. F

4

Frankrike........ RS

0

Turkiet.......

. .. R

50

Grekland ........ F

96

Västtyskland .,

. .. RS

25

Italien .......... F

30

Österrike .....

. .. R

18

Nederländerna .... R

15

USA ..........

. .. R

13

Norge............ R

50

Östeuropa......

. .. S

1 R = Kvantitativa restriktioner.

S = Statshandel.

F = Fril istat.

förekommande producent- eller exportorganisationer. I andra fall bedrives

verksamheten enbart av ifrågavarande exportorgan. Fonderna tillföres i

allmänhet medel genom exportavgifter, som kan uttagas på vissa marknader,

genom producentavgifter eller genom båda dessa slag av avgifter i förening.

Huvudsakligen i sådana länder, där staten lämnar stöd åt producenterna

genom ett garanti- eller stödprissystem, förekommer exportsubventionering

genom tillskjutande av budgetmedel, i vissa fall i kombination med ianspråktagande

av producentavgifter. Härvid sker exporten ofta i statlig regi.

Prisutvecklingen. Som världsmarknadspriset på smör, vilket utgör det

pris, varmed det svenska smöret efter den 1 september i år i första hand

torde få konkurrera, synes kunna anges det pris, som under normala förhållanden

utbildas på de fria importmarknaderna. På grund av sin dominans

är härvid främst den brittiska marknaden av betydelse. De danska

exportpriserna på Storbritannien kan därför antagas under normala förhållanden

ge en god bild av prisutvecklingen på den internationella smörmarknaden.

Därvid bör dock observeras, att den engelska smörmarknaden

hösten 1955 befann sig i ett omställningsskede mellan statshandel och privat

import. I och med att det dansk-brittiska långtidsavtalet upphörde och

den engelska importhandeln överfördes på privata händer, blev det möjligt

för de danska smörexportörerna att till fullo utnyttja det rådande marknadsläget

i Storbritannien. En stegring i konsumtionen från 6 200 ton per

vecka under första halvåret 1955 till i genomsnitt 6 800 ton per vecka under

hösten samma år jämte en nedgång i lagren i augusti-september medverkade

till att de danska exportörerna kunde uppnå priser, som betydligt

översteg dem, som betalats under långtidsavtalet. Från långtidsavtalets fobpris

på 4,74 sv.kr/kg i september 1955 steg genomsnittspriset i oktober till

5,61 sv.kr/kg för att kulminera i december med 6,20 sv.kr/kg. Efter hand

som balansen återvunnits mellan tillgång och efterfrågan, har priset undan

för undan fallit. Från början av februari till slutet av mars låg priset sålunda

vid 5,35 sy. kr/kg fob. Efter att under en kortare tid kring månadsskiftet

mars—april har noterats i 5,05 sv.kr/kg, har det danska exportpriset till

Storbritannien sedermera kraftigt fallit och ligger fr. o. in. andra veckan i

april vid 4,77 sv.kr/kg fob.

De utomeuropeiska smörproducerande länderna — främst Nya Zeeland

och Australien — avsätter som antytts sina exportöverskott huvudsakligen

på Storbritannien och endast i mindre utsträckning på den europeiska kontinenten.

De flerstädes på kontinenten ogynnsamma produktionsbetingelserna

under år 1955 i förening med den gångna vinterns starka kvla har

emellertid medfört, att vissa andra europeiska länder än Storbritannien i re
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

tativt slor omfattning täckt sitt importbehov från utomeuropeiska marknader.

Vissa noteringar på Västtyskland kan härvid ge en uppfattning om

de priser, som uttagits vid dessa försäljningar. Ny-zeeländskt smör har sålunda

under hösten"l955 — våren 1956 försålts till ett pris av 5,32 sv.kr/kg

fritt gränsen oförtullat. För smör från Sydafrikanska Unionen har under

november—december 1955 uttagits 5,24 sv.kr/kg och slutligen har ungerskt

smör exporterats till Västtyskland till ett pris av 5,28 sv.kr/kg fritt gränsen

oförtullat. Det må erinras om att det här rörde sig om försäljningar under

vinterhalvåret, då priserna normalt ligger icke obetydligt högre än under

sommarmånaderna med dess högproduktion.

Under vissa perioder har också avsevärt lägre exportpriser förekommit i

den internationella handeln. För att vinna avsättning för ett tillfälligt exportöverskott

av omkring 10 000 ton accepterade Frankrike föregående år

mycket låga exportpriser vid försäljningar bl. a. till Västtyskland och Storbritannien.

Vidare har Förenta Staterna Irån sina överskottslager under

1955—1956 exporterat smör till den europeiska marknaden — bl. a. till

Västtyskland, Frankrike och Finland — till priser, som betydligt understiger

de på denna marknad vanligen förekommande.

Ost

Produktion och handel. Produktionen av ost i de viktigaste produktionsländerna

kan före kriget beräknas ha uppgått till cirka 1 490 000 ton.

Siffrorna för år 1954 visar en ökning i produktionen på 770 000 ton, eller

mer än 50 procent. Större delen av ökningen faller på Förenta Staterna,

som nära nog fördubblade sin produktion. Föreliggande preliminära siffror

för år 1955 tyder vad avser Europa på ytterligare uppgång i produktionen.

Tillverkningen i såväl Nya Zeeland som Australien visar däremot någon

nedgång, medan för Förenta Staterna redovisas fortsatt ökade produktionssiffror.

Världshandeln med ost låg såväl år 1953 som år 1954 vid cirka 370 000

ton och översteg därmed förkrigstalet med 90 000 ton. För de två europeiska

huvudproducenlländerna, Danmark och Nederländerna, redovisas år

1955 en minskning i exporten, trots en ökning i dessa länders produktion.

Även exporten från Nya Zeeland — världens främste ostexportör — nedgick

samma år.

De båda främsta importörerna av ost är Storbritannien och Västtyskland.

En fortlöpande — ehuru avtagande — minskning av den engelska importen

av ost kan konstateras mellan åren 1953 och 1955. År 1953 uppgick den

brittiska importen till 148 000 ton, varmed den nådde samma storlek som

omedelbart före kriget. Importen stannade år 1954 vid 134 000 ton och

gick påföljande år ned till 131 000 ton. Det höga importtalet år 1953 beror

främst på att man fyllde på de statliga lagren inför en förväntad uppgång

i konsumtionen, när ransoneringen av ost upphörde i maj 1954. Av Storbritanniens

totala ostimport kommer cirka 80 procent från Australien och

Nya Zeeland, medan Danmark och Nederländerna tillsammans svarar för

endast cirka 13 procent.

Den västtyska importen av ost har sedan 1953 stigit med cirka 5 000 ton

per år eller från 53 000 ton år 1953 till 64 000 ton år 1955.

Västtyskland är Danmarks och Nederländernas främsta exportmarknad.

Av Danmarks totalexport åren 1954 och 1955, 60 000 respektive 52 000 ton,

avsattes 22 000 respektive 21 000 ton på denna marknad. Av den holländska

totalexporten under samma år, 92 000 respektive 89 000 ton, gick 34 000

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

respektive 36 000 lon till Västtyskland. Av den västtyska totalimporten svarade

under de nämnda åren Danmark och Nederländerna sammanlagt för

94 respektive 89 procent.

Marknadsregleringar. Osten har i betydligt större omfattning än smöret

befriats från kvantitativa iinportregleringar, ehuru i många fall betydande

tullar eller avgifter uttages vid importen. Det aktuella läget i dessa avseenden

framgår av följande sammanställning.

Land Liberali-

seringsläge1

Tull eller

avgift,

procent

Land

Liberali-

seringsläge

Tull eller

1 avgift,

procent

Belgien-Luxemburg F

15

Schweiz.......

. .. F

8

Danmark ........ F

4

Storbritannien .

. .. F

15

Frankrike........ S

15

Västtyskland .

. .. F

30

Italien .......... F

25

Österrike .....

. .. F

20

Nederländerna .... F

15

USA .........

. .. R

min. 15

Norge............ R

1 F = Frilistat.

S = Statshandel.

R = Kvantitativa restriktioner.

25

Kanada.......

. .. F

12

Liksom beträffande smöret föreligger i vissa exportländer möjligheter att

differentiera och subventionera exportpriserna med hänsyn till läget på importmarknaden,

varvid i stort sett samma tillvägagångssätt tillämpas som

förut angivits för smör.

Prisutvecklingen. I förhållande till den köpkraftiga efterfrågan på ost

ligger utbudet i internationell handel högt, varför priserna i denna handel

genomgående är låga.

Storbritannien är som nämnts den dominerande importmarknaden för

ost. Med hänsyn till Australiens och Nya Zeelands ställning som huvudleverantörer

till den brittiska marknaden har denna marknad för Europas

ostexportländer icke samma betydelse som den har beträffande smöret.

För ostens vidkommande kan i stället de danska och holländska exportpriserna

på Västtyskland, huvudavnämaren för det europeiska exportöverskottet,

betraktas som normgivande för den europeiska prisutvecklingen.

Det genomsnittliga exportpriset på Västtyskland, uttryckt i svenska kronor

fritt gränsen, för dansk 45-procentig samspost — den med svensk herrgårdsost

närmast jämförbara danska osttypen — varierade år 1954 mellan

2,55 kr/kg i maj, 2,74 kr/kg i februari och 2,93 kr/kg i november.

Högsta månadsgenomsnittspriset år 1955 noterades i februari med 3,11 kr/

kg, lägsta i juli med 2,66 kr/kg, varefter priset ånyo steg till 2,94 kr/kg i

november. De två första månaderna innevarande år låg noteringen vid 2,81

kr/kg.

Det danska exportpriset för samspost på Sverige ligger genomgående högre

än det på Västtyskland noterade. Detta beror på att i det danska priset

på Sverige f. n. ingår en dansk exportavgift av 30 sv. öre/kg.

Det holländska exportpriset på Sverige för 40-procentig edamerost är i

stort sett detsamma, som uttages vid export på Västtyskland. Från 2,85

kr/kg eif svensk hamn i februari 1954 gick priset ned till 2,58 kr/kg i juni,

varefter det åter steg till 3,25 kr/kg i november. De högsta priserna 1955

noterades i januari och oktober med 3,14 respektive 3,2i kr/kg, det lägsta

i juni med 2,73 kr/kg. I januari innevarande år låg priset vid 2,96 kr/kg,

medan priset i februari låg något högre.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

159

Ägg

Produktion och handel. Världsproduktionen av ägg har jamfort med tiden

före kriget ökat betydligt kraftigare än den internationella handeln.

Detta innebär, att den stegrade efterfrågan i ökad grad tiUgodosetts av inhemsk

produktion. Världsproduktionen har under senare år legat kring 9

miljoner ton, medan världshandeln endast utgjort 3 4 procent härav

De främsta exportländerna, både före och efter kriget, har varit Danmark

och Nederländerna, vilka vardera exporterat över 100 000 ton ägg per

år. De senaste åren har öststaterna, speciellt Jugoslavien och Polen, kunnat

öka sin export, även om exporten från det sistnämnda landet ännu ligger

långt under förkrigsnivån.

De största importländerna är Storbritannien och Västtyskland, som tillsammans

svarar för omkring 60 procent av världsimporten. Emellertid bär

Storbritanniens äggimport år 1955 jämfört med år 1938 sjunkit med nära

70 procent till 59 000 ton, medan den västtyska importen under samma tid

ökat med nära 90 procent till 174 000 ton. Västtyskland har alltså overflyglat

Storbritannien som det främsta importlandet.

Anledningen till den starkt reducerade importen till Storbritannien, vilken

främst sker från Danmark och samväldesländerna, är att den engelska

produktionen —- stödd av subsidier i form av statsgaranterade priser

ständigt stigit. Självförsörjningsgraden, som åren 1952 och 1953 var 75

procent, utgjorde år 1954 80 procent och år 1955 85 procent.

Samtidigt som den västtyska importen ökat, har den inhemska produktionen

av ägg stigit, ehuru i långt mindre omfattning än importen. Produktionen

ökade under perioden 1952—1954 från 300 000 till 342 000 ton.

Intill februari 1956 har några producentbidrag liknande dem, som lämnas

i Storbritannien icke utgått. Enligt en då tillkommen förordning skall emellertid

de tyska äggproducenterna efter vissa grunder tillföras sådana bidrag.

Härigenom förväntas den inhemska produktionen väsentligt komma att öka.

Marknadsregleringar. I följande sammanställning lämnas en översikt

över kvantitativa regleringar, utgående tullar eller avgifter i vissa västeuropeiska

länder.

Land Liberali- Tull eller

seringsläge1 avgift,

procent

Belgien-Luxemburg R 5

Danmark ........ R 0

Frankrike........ F 20

Grekland ........ F 0

Italien .......... F 0

Schweiz.......... F 5

Land Liberali- Tull eller

seringsläge1 avgift,

procent

Storbritannien .. .. F 3

Turkiet.......... R 30

Västtyskland .... F le/2—31/s 15

7»-15/* 5

Österrike ........ F 14

» R = Kvantitativa restriktioner.

F = Frilistat.

Importen av ägg är i de större producent- och exportländerna föremål

för kvantitativ reglering, medan i importländerna införselregleringarna

avskaffats. Frilistningen i vissa av dessa senare länder gäller emellertid i

några fall icke utan begränsningar. Bestämmelser om köp av viss kvantitet

ägg av inhemsk produktion som villkor för importtillstånd begränsar i ett

av dessa länder frilistningens verkningar. I etl annat gör valutaregleringen

importfrilistningen helt illusorisk.

Förutom skydd för den inhemska produktionen genom kvantitativ importreglering

eller tullar utgår i vissa länder bidrag till producenterna i

opaginerad Kontrollera mot PDF

160''

Kangl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

någon form. Vidare föreligger i några länder möjligheter att stödja exporten

genom medel från utjämningsfonder eller genom statliga bidrag.

Prisutvecklingen. Sedan numera Storbritanniens roll som ledande importland

övertagits av Västtyskland, synes de priser, som erhålles vid export

till detta land, kunna anses som normgivande för prisbildningen på en fri

europeisk marknad. För svenskt vidkommande är därvid främst de danska

exportpriserna på Västtyskland av intresse. Priserna ligger på grund av

svängningarna i produktionen som regel högst i november—januari, lägst

under sommarmånaderna. Det högsta genomsnittspriset, uttryckt i svenska

kronor, noterades 1954 i november med 4,02 kr/kg, det lägsta i juni med

2,46 kr/kg. Det genomsnittliga exportpriset låg i maj 1955 vid 2,51 kr/kg

och steg därefter till 4,54 kr/kg i november. De två första månaderna innevarande

år var det genomsnittliga månadspriset 2,74 respektive 3,03 kr/

kg. Den internationella äggmarknaden karakteriseras av ständiga, ofta dagligen

förekommande prisfluktuationer. Betydande avvikelser från de här

angivna månatliga genomsnittspriserna förekommer. I december 1955 låg

sålunda det lägsta exportpriset icke mindre än 70 öre/kg under genomsnittspriset

för månaden, 4,05 kr.

Kött och fläsk

Produktion och handel. Världsproduktionen av kött av nötkreatur, får

och lamm samt svin har ökat betydligt sedan före kriget totalt sett. Räknat

per capita är dock ökningen mindre betydande. Störst är den i Nordamerika,

där produktionen under år 1954 låg 56 procent över förkrigsnivån,

minst i Sydamerika, där uppgången begränsar sig till 13 procent och

där speciella förhållanden hämmat utvecklingen. I Europa exklusive Sovjetunionen

var motsvarande ökning 23 procent. Större delen av produktionsökningen

har absorberats av respektive hemmamarknader, dels beroende

på växande befolkning, dels på grund av konsumtionsökning, som

möjliggjorts genom stegrad köpkraft. I Europa är det främst de stora exportländerna

Danmark (40 procent ökning år 1954 jämfört med förkrigsgenomsnittet),

Irland (35 procent), Nederländerna (32 procent) samt importlandet

Storbritannien (33 procent), som ökat produktionen.

Världshandeln, som år 1954 uppgick till cirka 2 400 000 ton eller omkring 5

procent av världsproduktionen, har emellertid ej ökat i samma omfattning

som produktionen. Först under år 1953 var världshandeln något större än

förkrigsgenomsnittet.

Det utan jämförelse största importlandet är Storbritannien, som utgör

den enda kontinuerliga importmarknaden av betydelse, medan importen till

andra länder ständigt fluktuerar. Storbritanniens totala import år 1954 av

nötkött, fläsk, bacon, kött- och fläskkonserver (exklusive biprodukter) uppgick

till 1 096 000 ton. Storbritannien täcker sin import av nötkött huvudsakligen

fi an Nya Zeeland, Australien, Argentina och Irland. Omkring

hälften kommer från samväldesländerna. I fråga om får- och lammkött är

samväldesleveranserna betydligt mer dominerande. De främsta exportörerna

är Nya Zeeland, Australien och Argentina. Importen av fläsk (bacon)

sker däremot huvudsakligen från europeiska länder, främst Danmark, Nederländerna

och Polen.

Av mera sporadisk natur är emellertid handeln med Östeuropa. Under år

1954 importerade öststaterna betydande kvantiteter av särskilt nötkött såväl

från Västeuropa som från transoceana marknader, vilket verkade stödjande

på utlandspriserna under en relativt lång tid. Importen till öststaterna

har emellertid varit av betydligt mindre omfattning sedan 1955

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

161

Bland övriga mera betydande importländer märkes Västtyskland och

Italien. Det förstnämnda landet importerar främst levande storboskap samt

periodvis fläsk. Till följd av ökad svinproduktion i Västtyskland var under

år 1955 importen av levande svin och fläsk mycket begränsad.

Bland de europeiska exportländerna uppvisar Danmark och Irland ständigt

ökade utförselsiffror. Som nytt exportland har Frankrike tillkommit.

Exporten av kött från Australien och Nya Zeeland har ökat jämfört med

tiden före kriget. Däremot har de senaste åren en markant tillbakagång av

exporten från Argentina inträffat, vilket torde ha sin grund dels i en näringspolitik,

där tyngdpunkten i produktionen lagts på industrien, medan

jordbruket eftersatts, dels i att landet under ett par år lidit av svår torka.

Marknadsregleringar. Den internationella handeln med kött och fläsk

präglas av förhållandevis stor labili tet. Kött- och fläskproduktionen är

nämligen föremål för olika former av statligt stöd i praktiskt taget alla

länder. Då detta stöd som regel direkt påverkar export- och importpolitiken,

följer härav, att den internationella marknaden, som är mycket begränsad,

omedelbart registrerar även förhållandevis små ändringar i utbuden.

Följande tablå visar det aktuella liberaliseringsläget för kött och

fläsk.

Land

Liberaliseringsläge 1

Tull eller

avgift, procent

Kött

Fläsk

Kött

Fläsk

Belgien-Luxemburg..........

........ R

R

12

12

Danmark ..................

......... R

R

0

0

Frankrike ..................

......... R

R

0

0

Grekland .................

......... F

F

21

24

Italien.....................

......... F

F

33

33

Nederländerna .............

......... R

R

12

12

Norge.....................

......... R

R

29

28

Schweiz....................

......... R

R

2 14

2 25

Storbritannien ..............

......... F

RS

0

10

Turkiet ...................

......... R

R

70

70

Västtyskland................

........ RS

RS

20

16

Österrike ..................

......... R

R

0

0

1 R = Kvantitativa restriktioner.

S = Statshandel.

F = Frilistat.

a Tullsatsen varierar med hänsyn till kvalitet.

Såsom framgår av tablån är i Europa praktiskt taget endast den engelska

marknaden för närvarande helt öppen för import av kött. Importen avfläsk

(bacon) kommer fr. o. in. oktober 1956 också att bli fri efter att under

en följd av år ha legat i statlig regi. Italien och Grekland tillämpar visserligen

också i princip en fri licensgivning men dessa marknader är dock

av relativt ringa betydelse.

Det osäkerhetsmoment för den internationella handeln med kött och

lläsk, som finnes på grund av dessa importregleringar, understrykes ytterligare

av det förhållandet, att man i en rad länder på exportsidan tillämpar

olika former av prisutjämning och prisstöd vid försäljning iill utlandet.

Detta gäller dock främst för de mindre och medelstora exportörerna.

Medan formerna för prisstödet på de inhemska marknaderna i regel är

noggrant utformade, är systemen för finansieringen av exportöverskotten i

regel icke lika preciserade. I länder med sporadiska överskott synes myndigheterna

ofta bedöma frågan om exportsubventionering från fall till fall,

11° Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 165

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

varvid erforderliga prisutjämningar sker med anlitande av budgetmedel.

I något fall har en särskild fond bildats genom uttagande av en omsättningsskatt

på allt kött. Sjunker de inhemska priserna under fastställda minimigränser,

användes fondmedlen till uppköp av överskottskvantiteterna

på marknaden för export. I andra exportländer finnes utjämnings- eller

prisstabiliseringsfonder — ofta i direkt anslutning till export- och importorgan

av monopolkaraktär — vilka kan anlitas för subventionering av exporten.

Ett till sin konstruktion helt annat system med i princip samma

verkan, vilket ävenledes förekommer, är att tillämpa s. k. multipla växelkurser.

Detta innebär, att — om man vid ett tillfälle är angelägen om att

exportera t. ex. kött till ett visst land — man helt enkelt fastställer en särskilt

fördelaktig kurs för affären i fråga för att på så sätt möjliggöra tillräckligt

lockande priser.

Prisutvecklingen. Konsumtionen av kött och fläsk är påfallande känslig

för förändringar i köpkraften. Den allmänna inkomstförbättring, som under

de senaste åren skett i ett flertal länder, har därför medfört, att efterfrågan

på detta varuområde i stort sett hållit jämna steg med produktionsökningen.

Ett markant undantag utgör fläskmarknaden i Förenta Staterna,

där priserna varit mycket tryckta. Mot slutet av år 1955 nåddes den lägsta

nivån sedan krigsslutet.

Tidigare har framhållits, att den internationella handeln med kött och

fläsk är av en relativt sett mycket begränsad omfattning. Då Storbritannien,

som till huvudsaklig del täcker sitt importbehov av kött från transoceana

länder, är den enda fria importmarknaden av betydelse, blir särskilt

i Västeuropa priserna känsliga även för små ändringar i marknadsläget där.

Direkta jämförelser mellan olika prisnoteringar försvåras i särskilt hög

grad i fråga om kött och fläsk av olikheter i kvaliteterna. Därför må här

endast ett par prisuppgifter anföras. Den danska exportprisnoteringen i

Köpenhamn för färskt nötkött, motsvarande svensk ko klass I, har under

det senaste året legat mellan 2,50 och 2,80 sv. kr/kg. Den största delen av

den danska köttexporten sker i form av7 levande djur till Västtyskland och

denna marknad har under det gångna året varit en säker avnämare.

Köttet från de transoceana överskottsområdena levereras i kylt eller fryst

tillstånd. Svårigheterna i kvalitetsbestämningen gör, att priserna icke alltid

är direkt jämförbara med exempelvis de danska noteringarna. Priserna för

transoceant kött ligger dock genomgående betydligt lägre än närmast motsvarande

västeuropeiska noteringar och emellanåt förekommer utbud av

stora partier till mycket låga priser. Vad gäller får- och lammkött är priserna

från Nya Zeeland, Australien och Argentina genomgående mycket

låga. Under det senaste året har det offererade priset på fårkött från

dessa länder, motsvarande svenskt fårkött klass I och högre, legat mellan

1,75 och 2,00 kr/kg fritt oförtullat Stockholm.

Fläskpriset visar under den senaste tvåårsperioden betydligt större prisvariationer

i internationell handel än köttpriset. Detta gäller icke minst

för London-noteringen på danskt bacon, som varierat mellan 3,14 (april

1955) och 4,68 (sept./okt. 1955) sv. kr/kg. Detta pris motsvarar dock ej

det danska exportpriset, vilket alltjämt är ett inom ramen för det till den

30 september i år gällande dansk-brittiska långtidsavtalet reglerat pris. Vid

månadsskiftet februari/mars 1956 var detta danska exportpris 4,35 sv.

kr/kg.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

163

Vete

Produktion och handel. Världsproduktionen av vete har inom FAO beräknats

till inemot 200 miljoner ton. Denna kvantitet överstiger med 20

respektive 25 procent såväl förkrigstidens produktion, cirka 166 miljoner

ton (1935/39), som genomsnittet under de fem första efterkrigsåren 1945—•

1949, vilket uppgick till 160 miljoner ton. Den största produktionsökningen

jämfört med förkrigstiden redovisas i Nordamerika, där emellertid 1955 års

skörd, 39,5 miljoner ton, låg långt under rekordskörden år 1953 på 49,2

miljoner ton. Genomsnittsskörden 1935/39 i detta område utgjorde 29,6

miljoner ton.

I Västeuropa sjönk veteproduktionen från 43,5 miljoner ton i genomsnitt

under nyssnämnda förkrigsperiod till 34,4 miljoner ton under den första

femårsperioden efter kriget. Skörden år 1955, beräknad till drygt 48 miljoner

ton, visar den starka utveckling, som därefter skett i vår världsdel. Även

övriga produktionsområden i Asien, Sydamerika och Oceanien har bidragit

till produktionsökningen i världen.

Den stigande produktionen inom de viktigaste importområdena, ett därav

följande minskat importbehov i dessa områden samt en alltför långsam

anpassning av produktionen till den begränsade efterfrågan har lett till

uppkomsten av enorma överskottslager i de stora veteexportländerna,

främst Förenta Staterna och Kanada. Vetelagren i de fyra främsta veteexporterande

länderna beräknas den 1 augusti 1956 uppgå till cirka 44 miljoner

ton, vilket i det närmaste motsvarar två års omsättning på vetets

världsmarknad. Denna marknad har visserligen, jämfört med förkrigstiden,

en 50 procent större omfattning men visar sedan några år tillbaka, utöver vissa

av skördeförhåilandena betingade växlingar i importbehovet, inga tecken

på expansion. Snarare synes produktionsökningen i de viktigare importområdena

göra sig alltmer gällande (d. v. s. en ökad självförsörjning). Karakteristiskt

är för övrigt, att dollarländerna Förenta Staterna och Kanada,

som under efterkrigsperioden fram till 1952/53 svarade för mer än tre

fjärdedelar av omsättningen på den internationella vetemarknaden, under de

senaste åren ej kunnat hålla denna position. Deras andel har sjunkit till

drygt 50 procent av den totala omsättningen. I stället har Argentina, Australien

och Frankrike samt i mindre grad länder såsom Uruguay, Turkiet och

Sverige fått ökad betydelse som exportörer.

Marknadsregleringar. Mer än 96 procent av den totala världsproduktionen

av vete beräknas i dag vara föremål för någon form av nationellt prisstöd.

Då vidare praktiskt taget all internationell handel med vete försiggår under

inflytande av en eller annan form av prisreglering på export- eller importsidan,

finnes icke någon i egentlig mening fri världsmarknad för vete.

Som exempel på de skiftande former för prisstödjande åtgärder, som

förekommer i olika länder, må följande nämnas:

a) Fasta producentpriser tillämpas i bl. a. Finland, Norge, Frankrike,

Schweiz, Turkiet och Uruguay.

I Frankrike, det f. n. viktigaste veteexportlandet i Europa, är den till inlösen

berättigade kvantiteten vete av 1955 års skörd bestämd till 7,4 miljoner

ton. För 6,8 miljoner ton eller 92 procent gäller ett inlösenpris av 3 400

francs (cirka 50,50 kr/dt) eller samma pris som för 1954 års skörd. För

återstående 8 procent erhåller producenterna världsmarknadspriset, beräknat

till cirka 30 kr/dt. Liksom fallet är för de flesta veteexportländerna nödvändiggör

den höga inhemska prisnivån i Frankrike subventionering av exporten.

Större delen av subventionerna utbetalas av staten men därjämte

upptages av producenterna en avgift, varigenom ytterligare prisutjämnings
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

medel erhålles. Denna avgift utgjorde i fjol i genomsnitt cirka 3 kr/dt levererad

kvantitet. Statssubventionerna för vete har de senaste åren uppskattats

till belopp på 225—450 miljoner kronor.

b) Olika former av garanterade minimipriser förekommer i Förenta Staterna,

Kanada, Australien och Argentina.

I Förenta Staterna är stödpriset för 1956 års skörd tills vidare bestämt

till 76 procent av det s. k. paritetspriset. Stödpriset har därigenom sänkts från

$ 2,08 till •$ 1,81 per bushel (från cirka 39,60 till 34,45 kr/dt). Skillnaden

mellan garantipriset till odlarna och exportpriset täckes helt av statsmedel.

I Kanada ombesörjer Canadian Wheat Board all handel med vete och utbetalar

för allt vete, som produceras på en bestämd areal, $ 1,40 per bushel

(26,70 kr/dt). Priset baseras på nr 1 Northern Manitoba. Skulle Wheat

Board uppnå ett högre pris vid export, får odlarna sedan en efterbetalning.

Skulle däremot exportförluster uppstå, svarar staten för dessa.

Även i Australien finns ett Wheat Board, som ombesörjer så gott som all

handel med vete och till odlarna utbetalar ett på produktionskostnaderna

baserat pris, som sommaren 1955 utgjorde cirka 27 kr/dt. Eventuellt överskott

vid exportförsäljningarna utbetalas i efterhand. Genom exportavgifter

erhålles medel till en stabiliseringsfond, ur vilken vid fallande världsmarknadspriser

exportstöd lämnas för en kvantitet om högst 100 miljoner

bushels (2,7 miljoner ton) per år.

Argentina har tidigare genom det statliga monopolorganet IAPI garanterat

ett minimipris av 50 pesos/dt (cirka 51,75 kr/dt) basis nr 2 halvhårt vete

levererat till hamn. Efter regimskiftet har avräkningspriset höjts, varjämte

omräkningskurserna förbättrats, allt i avsikt att göra odlingen räntablare.

c) Riktpriser. I importländerna Holland och Belgien anger regeringen

s. k. riktpriser för bestämda kvaliteter. Riktpriserna kan vid behov stödjas

genom importkontroll, stödköp och inmalningstvång.

d) Prisskillnadsersättning tillämpas endast i Storbritannien, som är världens

största importland för vete. Jordbrukarna garanteras ett bestämt pris

och får kontant ersättning av staten, därest det pris, till vilket de kunnat

sälja vetet till kvarnarna, understigit detta garantipris.

e) Inom vissa gränser garanterade priser förekommer i Västtyskland.

Priserna inom landet varierar således mellan bestämda gränser beroende

på leveransort och tidpunkt för leveranserna. För att skydda den inhemska

produktionen utnyttjar det statliga importorganet en sträng kvantitativ importreglering,

varjämte priset på importerat vete såväl som på annan spannmål

genom importavgifter (Abschöpfungsbeträge) bringas i nivå med hemmamarknadspriset.

Prisutvecklingen. Under trycket av de väldiga överskottslagren i de transoceana

länderna ligger världsmarknadspriset för vete i dag förhållandevis

lågt. Den stora skillnaden mellan utbud och efterfrågan gör, att marknadsläget

präglas av stor osäkerhet med risk för ytterligare "prisfall. Samtidigt

fortsätter produktionsökningen i importområdena, dar prisnivån i skydd av

importregleringar ligger betydligt över världsmarknadspriset. I Förenta Staterna

överväger man f. n. vissa åtgärder, som syftar till en begränsning av

produktionen av vete, medan man inom andra överskottsområden söker att

på olika sätt stimulera till fortsatt produktionsökning. Även om den totala

effekten skulle bli en nedgång i skördekvantiteterna i exportländerna, kommer

likväl de ingående vetelagren att dominera marknadsläget under den

närmaste treårsperioden, såvida icke skörden blir mycket dålig inom viktigare

producent- och konsumentländer. Det förhållandet att dessa överskottslager

praktiskt taget uteslutande ägs eller kontrolleras av statliga myndigheter,

får emellertid anses vara en garanti för att våldsamma eller plötsliga

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

prisfall på världsmarknaden icke skall behöva förekomma. Hitintills har

också såväl Förenta Staterna som Kanada visat prov på en försiktig exportpolitik

och anpassat utbuden till efterfrågeläget på de olika importmarknaderna.

Ett osäkerhetsmoment finnes emellertid i de länder, som saknar

ekonomiska eller materiella resurser till upplagring eller säsongmässig utjämning

av exporten. Dessa länder utbjuder ofta hela eller större delen av

exportöverskottet för försäljning under en begränsad period, varvid ofta

mycket låga priser kan noteras.

Trots den visade återhållsamheten i utbuden har likväl de nordamerikanska

exportpriserna under de senaste tre åren med begränsade avbrott

visat en fortlöpande sjunkande tendens. Under den senaste treårsperioden

har börsnoteringen för Manitoba I, vilket vete ligger till grund för noteringarna

inom det internationella veteavtalet, sjunkit med cirka 50 cents per

bushel, d. v. s. omkring 30 procent.

Samtidigt som de transoceana fob-priserna sjunkit, har vetepriset på de

europeiska importmarknaderna under motsvarande period likväl legat relativt

oförändrat genomsnittligt sett. Prisnedgången för Manitoba I på de

europeiska importmarknaderna rör sig endast om några procent. Detta beror

främst på utvecklingen av fraktkostnaderna, som har ett icke oväsentligt

inflytande på vetepriset på de europeiska marknaderna. Sedan första

kvartalet 1954 har fraktsatserna stigit mycket kraftigt och i flera fall fördubblats.

Fraktkostnaderna från amerikanska golfen till europeiska kontinenten

var i januari 1954 36,75 kr/ton och i januari 1956 73,70 kr/ton. Motsvarande

tal för La Plata-frakterna är 50,35 och 93,60 kr/ton. Under vissa

tider har därför i stället det franska vetepriset varit normerande för prisbildningen

på de europeiska vetemarknaderna. Det franska vetet har de senaste

åren exporterats i omedelbar anslutning till skörden och då till mycket

låga priser. Under höstmånaderna har stora kvantiteter sålts till priser motsvarande

32,50—34,00 kr/dt fritt svensk hamn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 10

Införselavgifter på jordbruksregleringens område

(Tecknet . är utsatt i uppgiftskolumnerna för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas icke överstiga 10 000 kronor)

Avgiftsbelagda importvaror

Avgiftsme- del, som in- flutit 1/7

1954—30/6

1955 (med

avdrag för

restitutioner)

1 000 kronor

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta 1/7

1955—30/6

1956 (med

avdrag för

restitutioner)

1 000 kronor

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta 1/7

1956—30/6

1957 (med

avdrag för

restitutioner)

1 000 kronor

Beräkningar och förslag för tiden 1/9 1956—31/8 1957

Upp-

skattad

import

aTon

Införselavgift

(fast eller fast

inom pris- gränser) enligt

jordbruks- nämndens

förslag

Kronor per

100 kilogram

Avgiftsmedel,

som beräknaf

inilyta för

importen

(med avdrag

för restitu- tioner)

1 000 kronor

Förslag rörande

avgiftsmedlens

användning

1

2

3

4

6

G

7

8

Brödsäd samt mjöl och gryn

därav:

vete......................

råg ......................

övriga slag................

1065

3 900

900

10 000

(1/8 1956 —

31/7 1957:

11 000)

7: —

700

(1/8 1956—

31/7 1957:

770)

Till föreningen Svensk

spannmålshandel för

prisreglering för bröd- säd.

Ärter och bönor (för människo- föda) samt hampfrö:

bönor ....................

10

375

500

2 500

20: —

500

Reserveras tills vidare

hos jordbruksnämn- den.

Fodermedel (samt malt):

korn, havre, sorghuni (även

i form av mjöl o. d.) och

sockersnitsel............

kli ......................

20000

35 000

5: —

5: —

1000

1750

1600

3 600

7 950

För prisregleringarna

för ägg, slaktvaror,

mjölk och mejeripro- dukter (genom Sve- riges export- och im- portförening för ägg,

föreningen Svensk

kötthandel och Sven- ska mejeriernas riks- förening), majs- och

kliavgifterna i första

hand för äggprisregle- ringen.

4 046

2 500

5 000

40 000

120 000

t rörliga 1

( avgifter J

oljekraftfoder ............

övriga (bl. a. malt o melass)

Summa

4 046

2 500

5 000

05

05

O

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

I 7

Potatis:

matpotatis, inkommande

16/1—30/6..............

andra slag................

Stärkelse och stärkelseprodukter:
vete-

och risstärkelse......

majsstärkelse samt manioka
och

arrowrot............

glykos, dextrin, appreturme
del

o. d.................

övriga slag (potatismjöl etc.)

Summa

Socker m. m.:

råsocker ..................

sockerraffinad (även socker

kulör)..................

sirap ....................

sockerbetor ..............

Summa

Fettråvaror och fettvaror...

* 1

2 000

50 000

5: —

2 500

}• 2168

3 200

•

1

250

27: —

68

} 1400

2 750

35: —

963

2G8

1500

1700

45: —

1 640

550

268

1500

1950

1671

2 _

2 2 400

10320

30000

24: —

7 200

(1/5 1956—

(1/5 1956—

30/4 1957:

30/4 1957:

50000)

12 000)

2 _

300

11000

36 200

32: —

211 374

2

2 .

30

4 000

28: —

1120

2 _

2 .

600

40 000

1:50

600

2 700

21950

20 294

(1/5 1956—

30/4 1957:

25 094)

3 _

3 _

11100

60 000

30: —

114 700

(räknat i

olja)

stärkel■s

före
-

Sveriges stärkel
-

Till en hos jordbruksnämnden

inrättad regleringsfond

att användas

för pristillägg

m. m. på sockerregleringens

område.

Till föreningen Sveriges

oljeväxtintressenter

för regleringsbidrag

och för täckande

av förluster i samband

med inlösen av

svenskt oljefrö.

: SlrÄ S1956Cl(10600 ton Ä“i övrigt° hos Svenska sockerfabriks
aktiebolaget.

, . ...

3 Ingen införselavgift; i stället högre reglenngsavgift.

o

Kungl. Maj-.ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

1 2

I 3

4

5

1 6

1 t

1 *

Mjölk och mejeriprodukter:

hårdost och dessertost ____

mesost....................

1

3 350

10

4 800

50

1

60: —

20: —

2 880

1

Till Svenska mejeri- ernas riksförenings

övriga slag (mjölk, grädde,

smör, smältost, glass m. m.)

[ 3 678

4 700

10

regleringskassa för

prisreglering på me- jeriområdet.

Summa

3 678

4 700

3 360

2 890

Slakterivaror (samt slaktdjur;

ej fjäderfä):

Till föreningen Svensk

kalvkött (ostyckat)........

1 .

1000

10 500

3 300

300

1000

15 000

4 000

500

100: —

75: —

83: —

55: —

1000

11250

kötthandel för pris-

annat nötkött (ostyckat) ..

fläsk (ostyckat) ..........

1 .

1 .

1 .

regleringen för kött

och fläsk m. m.

hästkött (ostyckat)........

1 .

3 320

charkuterivaror, organ,

styckningsdetaljer (bl. a.

275

salt hästkött) och kött- konserver ..............

1723

1800

4 300

4 000

118: —

4 720

övriga slag (levande djur,

fårkött m. m.)..........

1 •

Summa

1723

1800

19 400

20 565

Ägg och äggprodukter m. m.:

fjäderfäkött ..............

40

70

(1,05 mil-

20 procent

210

Till Sveriges export-

och importförening

ägg och övriga slag ......

joner kronor)

för ägg för prisregle- ringen för ägg och

Summa för samtliga avgifter

äggprodukter.

12 998

20 745

66 350

—

—

71980

1 Ingen införselavgift; importvinster uppstår hos föreningen Svensk kötthandel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

169

Bilaga 11

Redogörelse för aktuella, av jordbruksnämnden lämnade medgivanden till

regleringsföreningar att använda avgiftsmedel m. m. till forsknings-,

försöks- och upplysningsverksamhet

Regleringsförening

Medel, som har fått anlitas

Ändamål

Svenska mejerier- nas riksförening

500 000 kronor av utjämnings- avgifter för ost för ettvart av

åren 1955 och 1956

Konsumtionsbefrämjande reklam för ost

90 000 kronor av riksföreningens

kassa för regleringsändamål

Upplysnings- och försöksverksamhet på

mejerihanteringens område regleringsåret

1954/55 (Motsvarande medgivande över- vägs för regleringsåret 1955/56)

Svensk kötthandel,

förening u. p. a.

20 000 kronor av »affärsvinster»

Vissa utfodringsförsök med svin under

regleringsåret 1955/56, i syfte att utröna

lämpligaste kvaliteten på exportfläsk

10 000 kronor av »regleringsme- del»

Försöksverksamhet i fråga om köttpro- duktionen på försöksgården Brödalt un- der år 1955

7 414 kronor (utan angivande

av medlens art)

Vissa undersökningar på Wiad år 1956

angående tillväxthastighet och köttkva- litet hos stutar

Sveriges oljeväxt- intressenter, före- ning u. p. a.

Intill 100 000 kronor (på sam- ma sätt som övriga utgifter för

inlösen av 1955 års skörd)

Undersökningar av 1955 års oljeväxt- skörd för förberedande av individuell

fetthaltsbetalning för oljeväxtfrö av 1956

års skörd

15 000 kronor (utan angivande

av medlens art)

Försök vid statens husdjursförsök med

rapsmjöl och senapsmjöl (anvisat hösten

1955)

50 000 kronor (utan angivande

av medlens art)

Upprätthållande av Sveriges utsädesför- enings förädlingsverksamhet med olje- växter i oförändrad omfattning under

år 1956

70 000 kronor av arealavgifts- medel

Anslag för år 1956 till Sveriges oljeväxt- odlares centralförening för försöksverk- samhet med avseende å oljeväxter

[Anvisande av 75 000 kronor i

mars 1956 begärt av lantbruks- högskolan med statens lantbruks- försök

Växtföljdsförsök inom de delar av landet,

där oljeväxtodlingen har stor omfatt- ning]

Sveriges stärkelse- producenters före- ning u. p. a.

2 procent av på visst sätt be- räknat årsöverskott (= belopp i

storleksordningen 2 000 å 3 000

kronor per år)

Årlig avsättning till upplysningsfond,

att disponeras efter föreningsstyrelsens

bestämmande

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal

173

År och månad

Jordbruksnämndens producentprisindex1 (1954/55

= 100)

Marknadsförd produktion

Totalproduktion

Nominell produ-

Reell producent-

Nominell produ-

Reell producent-

centprisindex3

prisindex3

centprisindex2

prisindex3

*03

Sfi

U

''a

£

|

£

s

tf

<V

hd

S-C

''tf

£

tf

s

s

J3

s

CJ

OJ

■CD

S-

Cj

''tf

s

tf

g

s

.3

tf

0)

HD

Sh

"tf

s

(tf

£

>

c/5

>

<

C/2

£

<

1-fl

>

<

tSl

1950/51.............

80,7

83,0

82,4

94,6

97,4

96,7

80,6

83,2

82,6

94,5

97,6

97,0

1951/52.............

94.9

95,5

95,4

99,0

99,6

99,5

94,4

95,4

95,1

98,5

99,5

99,3

1952/53.............

115,9

100,7

104,4

118,0

102,6

106,2

114,4

100,2

103,4

116,4

102,0

105,2

1953/54.............

106,8

97,9

100,0

108,2

99,2

101,4

105,5

97,6

99,4

106,9

98,9

100,7

1954/55.............

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

1953 ''54 Sept-.......

102.1

98,4

99,3

104,2

100,4

101,3

100,3

98,1

98,6

102,3

100.1

100,6

Okt........

103,0

98,2

99,4

105,1

100.1

101,4

101.4

97,9

98,7

103,5

99,9

100,7

Nov........

103,5

98,7

99,9

105,6

100,7

101,9

101,9

98.4

99.2

104,0

100,4

101,2

Dec........

103,6

98,4

99,6

105,8

100,4

101,7

101,9

97,9

98,8

104,0

99.9

100,8

104,1

105,3

105,9

97,8

98,0

99,3

99,8

106,3

107,5

107,2

99,8

100,0

99,6

101,4

101.8

101,4

102,4

9^,4

98,5

104.5

99,4

100,5

103,8

104,5

97,6

98,2

99,0

106,0

99,6

101,1

Mars.......

984

100.3

99,6

105,7

99,3

100,8

April.......

106.2

98,2

100,1

107.5

99,2

101.2

104,7

97,9

99,4

106,0

99,0

100,6

Maj........

107,6

97.1

99,7

108,9

98,2

100,8

105,5

96,8

98,8

106,7

97,9

99.9

Juni.......

107,0

97,2

99,6

107,7

97,7

100,2

105.6

96,9

98,9

106,3

97,4

99,5

Juli........

106,1

97,5

99,6

106,9

98.2

100.3

104,4

97,3

98,9

105,2

98,0

99,7

Augusti ....

107,5

97,5

99,9

108,4

98,2

100,7

106,i

97,4

99,4

107,1

98,1

100,2

1954/55 Sept........

95,1

97,8

97,1

96,0

98,7

98,0

94.6

97,6

96,9

95,5

98,5

97,8

Okt........

96,7

97,6

97,4

97,8

98,7

98,4

96,5

97,4

97,2

97,6

98,4

98,2

Nov........

96,9

97,7

97,5

98,0

98,8

98,6

96,4

97.6

97,3

97,5

98,6

98.4

Dec........

97,2

98,0

97,8

97,9

98,8

98,6

96,6

97,8

97,5

97.3

98,5

98,2

Jan.........

97,1

98,6

98,2

98,1

99,5

99,2

96,3

98,6

98,0

97,3

99,5

99,0

97.2

97.3

98,8

99,5

98,4

98,9

98,0

9n,9

99,6

100,0

98,2

99,5

96,3

96,3

98,7

99,3

98.1

97,1

99,4

98,9

Mars.......

98;6

96,9

99,9

99,2

April.......

98,0

102,6

101,4

97,7

102,3

101,2

97.1

102,9

101,6

96,9

102,6

101,3

Mai........

97,5

101,9

100,8

97,0

101,3

100,3

96,5

102,0

100,8

96,0

101,5

100,2

Juni .......

98,9

102,7

101,8

98,2

102,0

101,0

98,3

102,9

101.8

97,6

102,1

101,1

Juli........

114,9

102,5

105,5

112,7

100,4

103.4

118,6

102,6

106,3

116,3

100,6

104.2

Augusti ....

113,2

102,3

105,0

110,7

100,0

102,6

116,4

102,6

105,8

113,9

100,3

103,4

1955''56 Sept.......

102,7

104,4

104,0

99,9

101,5

101,1

105,0

104,8

104,9

102,2

101,9

102,0

Okt........

96.4

96.0

96.1

105.3

103.2

92.9

101,4

99.3

97,0

105,8

103,7

93,4

101,8

99,9

110.2

106,7

91,6

105,1

101,8

96,2

110,8

107.4

91.9

105.8

102,6

113,1

109,0

91,4

107,5

103.6

96,4

113,9

109,9

91,6

108.3

104,4

95,9

113,8

109,5

91.2

108.2

104,1

95,9

114,5

110,2

91,2

108,8

104,8

97.0

114,2

110,0

92,0

108,4

104,4

97,1

114,9

110,8

92,2

109,0

105.1

1 Preliminär. Som vikter har använts 1954/55 års produktion av följande varuslag (av talen inom

parentes anger det första den marknadsförda och det sista den totala produktionen, milj. kg): höstvete

(480, 496), vårvete (317, 328), råg (218, 226), matpotatis (490, 665), fabrikspotatis (228, 228), sockerbetor

(1 848, 1 848), höstraps (132, 132), höstrybs (29, 29), vårraps (6, 6), vårrybs (1, 1), vitsenap

(9, 9) — mejeriprodukter: k-mjölk, 3 %-ig (919,0, 919,0), k-mjölk, 3,5 %-ig (57,2, 57,2), tunn grädde

(24,3, 24,3), tjock grädde (19,8, 19,8), Sveciaost (33,4, 36,6), Ilerrgårdsost (13,4, 14,6), smör (72,6,

88,2), k-mjölk försåld utanför mejeri (109, 109), k-mjölk till hemmaförbrukning (—, 420), ägg (56,5,

73,5), storboskap (96,7, 90,7), större kalv (23,0, 24,0), mindre kalv (10,9, 11,7), häst (11,3, 11,3),

får (1,7, 1,9) och svin (176,4, 191,9). — 2 Icke korrigerad för ändringar i penningvärdet. — 2 Ändringar

i penningvärdet beaktade med användning av socialstyrelsens konsumentprisindex (so nästa

nominell producentprisindex

sida); reell producentprisindex = 100 x-konsumentprisindex--'' Vid anvandnlnS av producent
prisindex

i samband med den s. k. 6-procentregeln skall penningvärdets förändringar beaktas enligt

särskilda regler.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 1 (forts.). Vissa jordbruksnäringen berörande prisindexta]

År och månad

Socialstyrelsens kon- sumentprisindex

Socialstyrel- sens index

för livsmedel

Prisförändringar sedan år 1935 på

vissa varor enligt socialstyrelsens

prisstatistik

Kommerskollegii parti- prisindex för

Konsument-

prisindex

Allm. kon-

sumtions-

prisindex

Mjöl

Bröd

Potatis

Mjölk >

Mejeri-

smör3

Nötkött,

stek

Färskt

sidfläsk3

Anim.

livsmedel

V eget.

livsmedel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ..........

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ..........

102

102

101

107

102

98

108

no

104

101

105

102

1937 ..........

106

110

107

in

107

in

107

in

108

107

117

102

1938 ..........

no

114

109

113

112

116

no

124

113

104

112

105

1939 ..........

113

113

113

119

117

122

120

128

120

105

114

106

1940 ..........

127

118

130

157

127

138

129

144

140

131

148

135

1941..........

151

121

141

142

139

161

171

188

176

157

164

146

1942 ..........

164

125

139

202

134

170

182

198

186

181

175

213

1943 ..........

162

127

138

160

134

170

185

213

194

187

175

229

1944 ..........

157

126

137

162

135

170

177

218

194

189

176

224

1945 ...........

155

123

137

175

135

170

177

212

190

185

180

218

1946 ...........

158

133

139

196

137

170

179

220

191

182

182

179

1947 ...........

164

146

145

209

151

191

173

218

203

196

191

157

1948 ...........

176

179

156

198

156

194

185

229

217

208

198

158

1949 ...........

100

100

178

182

161

187

155

205

221

207

219

205

201

162

1950 ...........

101

102

181

182

162

227

155

209

234

196

222

218

214

168

1951 ...........

117

119

212

217

189

286

175

241

264

247

252

262

272

195

1952 ...........

126

134

240

270

215

304

189

250

311

307

292

286

294

222

1953 ...........

128

137

242

283

220

296

189

257

353

274

296

294

283

210

1954 ...........

129

137

274

218

328

189

258

344

291

292

305

285

197

1955 ...........

133

144

271

227

404

216

265

382

322

312

298

305

198

1954 januari ....

242

275

219

289

189

258

339

286

295

299

269

201

februari ...

242

275

219

297

189

258

336

291

294

302

274

205

mars......

129

137

245

278

219

307

189

258

338

285

295

305

282

205

april......

248

278

219

318

189

258

342

284

293

310

282

205

maj......

248

279

219

339

189

258

359

284

289

312

285

205

juni......

130

138

247

279

219

352

189

258

364

285

288

32 lj

286

197

juli.......

129

137

279

219

330

189

258

371

t;86

288

317

285

189

augusti . . .

129

137

273

216

359

189

258

365

287

289

309

285

189

september.

129

136

272

217

332

189

258

351

294

293

297

282

189

oktober ...

129

136

267

217

339

190

258

328

303

292

295

286

194

november .

129

136

267

218

337

190

258

315

304

292

295

299

195

december .

129

137

267

218

335

189

258

318

302

293

296

307

194

1955 januari....

129

137

267

219

340

189

258

321

304

295

298

307

194

februari . . .

129

137

267

219

348

189

258

324

311

298

297

310

200

mars......

130

137

267

219

355

189

258

331

307

299

297

311

200

april......

131

140

275

219

362

212

258

357

311

303

298

302

200

maj......

131

141

275

230

369

213

261

387

312

303

299

304

200

juni......

131

142

275

231

375

213

261

399

312

307

302

304

193

juli.......

133

147

275

232

370

212

261

420

313

307

320

304

194

augusti . . .

133

146

276

232

638

212

261

416

324

309

299

296

193

september.

134

148

276

232

489

226

261

415

329

317

292

296

195

oktober ...

135

148

268

232

416

227

261

402

337

321

291

307

202

november .

137

151

267

231

394

254

291

398

351

336

289

309

200

december .

137

152

267

232

393

254

291

409

358

348

290

312

201

1956 januari . ..

137

151

267

232

399

254

291

418

363

349

291

316

201

1 Indextalen baseras fr. o. m. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk.—2 Runmärkt mejerismör

fr. o. m. maj 1953. — 3 Fr. o. m. mars 1943 följer indextalen priset för salt sidfläsk.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 2. Priser i Sverige

175

År och månad

Kronor per 100 kilogram

Höst-

vete1

Vår-

vete''

Råg''

Vete-

mjöl*

Råg-

sikt*

Mat-

ärter,

gula*

Mat-

pota-

tis4

Fa-

briks-

potatis*

Socker-

betor4

Strö-

socker’

1934 .............

16,97

15,69

26,99

23,51

26,99

6,02

3,30

2,25

29,21

1935 .............

16,69

15,59

29,80

25,08

25,33

8,28

3,25

2,25

29,09

1936 .............

17,01

15,92

30,61

25,86

21,21

8,53

3,31

2,25

29,79

1937 .............

19,60

18,29

32,56

29,11

20,79

9,02

3,76

2,55

30,89

1938 ............

18,85

17,27

33,84

29,43

19,90

8,66

4,37

2,70

31,03

1939 ............

17,99

17,29

33,82

28,58

27,81

9,03

4,60

2,70

31,64

1940 ............

23,30

23,29

34,49

29,83

43,19

13,67

4,81

3,10

35,88

1941............

26,09

26,09

34,50

30,50

50,97

13,66

5,75

4,10

39,88

1942 ............

26,55

28,09

26,09

34,50

30,50

47,78

21,73

6,45

4,50

45,46

1943 ............

26,07

27,52

25,07

37,00

28,50

42,78

13,80

7,58

4,50

47,52

1944 ............

26.70

28,70

25,70

36,60

28,50

37,36

16,18

7,58

4,50

47,52

1945 ............

26,80

28,80

25,80

35,83

28,17

35,33

16,97

7,65

4,65

47,52

1946 ............

26,59

28,70

26,04

38,61

31,66

36,08

17,87

7,83

4,65

47,52

1947 ............

27,47

30,06

27,47

43,00

36,17

39,08

18,64

8,02

5,00

60,04

1948 ............

28,99

32,90

28,99

48,27

40,86

43,85

17,49

8,77

5,30

62,44

1949 ............

30,01

35,01

30,01

49,42

42,80

44,82

16,48

9,33

5,30

63,27

1950 .............

30,85

34,94

30,39

48,14

43,07

47,28

22,05

9,27

5,55

64,53

1951.............

35,86

38,32

34,59

53,70

47,98

54,58

25,84

9,52

6,25

79,08

1952 .............

48,48

50,43

45,28

69,42

62,73

64,03

26,04

11,33

7,35

91,90

1953 .............

52,06

53,15

48,92

76,66

69,75

61.65

22,44

12,58

7,35

93,25

1954 .............

47,01

47,01

44,24

74,75

68.02

60,72

26,20

11,65

7,20

89,17

1955 ............

43,19

43,19

38,69

73,05

67,04

78,03

36,39

11,21

7,00

88,00

1954 januari.....

48,70

48,70

47,20

74,75

68,52

59,00

21,05

11,75

—

91,00

februari.....

49,00

49,00

47,50

74,75

68,52

—

22,50

12,00

—

91,00

49,30

49,30

47,80

75,75

69,52

—

23,00

12,00

—

91,00

49,60

49,60

48,10

75,75

69,52

—

23,77

12,00

—

91,00

49,90

49,90

48,40

75,75

69,52

—

26,46

12,00

—

89,00

50,00

50,00

48,50

75.75

69,52

—

42,40

12,00

—

89,00

5°, oo

5°, oo

48,5°

75,75

69,52

—

33,31

12,00

—

88,00

augusti.....

5°,°°

5°,°o

48,5°

73,75

65,52

—

26,55

12,00

—

88,00

september. . .

41.65

41,65

36,66

73,75

65.52

58,00

23,55

12.00

—

88,00

42,29

42,29

37,29

73,75

66,43

61.00

24,00

10,50

7,20

88,00

43,14

43.14

38,14

73.75

66,59

62,60

23,85

10.75

7,20

88,00

december . . .

43,57

43,57

38,57

73,75

67,52

63,00

24,00

10,75

7,20

88,00

1955 januari.....

44,03

44.03

39,04

73,75

67,52

63,88

24,46

11,00

—

88,00

februari.....

44,27

44.27

39,27

73,75

67.52

—

24,54

11,25

—

88,00

44.51

44,51

39,51

73.75

67,52

—

24,65

11.25

—

88,00

44,75

44,75

39,75

73.75

67.52

—

25,45

11,25

—

88,00

maj........

44,75

44,75

39,75

73,75

67,52

—

—

11.25

—

88,00

44,75

44,75

39,75

73.75

67,52

--

—

11.25

—

88,00

juli.........

44.75

44,75

39,75

73,75

67.52

—

83,08

11,25

—

88,00

augusti.....

44.75

44,75

39,75

73,75

67.52

—

51,82

11.25

—

88,00

september. . .

40.00

40,00

36,36

72 83

67.02

72.25

37,63

11.25

—

88,00

oktober .....

40,23

40.23

36,78

71.25

65,75

79,63

—

11.00

7.00

88,00

november . . .

40.58

40.58

37,18

71,25

65,75

85,00

27,53

11,25

7,00

88,00

december . . .

40,90

40,90

37,36

71,25

65,75

89,38

28,38

11.25

7,00

88,00

1956 januari .....

41.23

41,23

37,49

70.25

64.75

92,50

29,00

11.50

—

88,00

Anm. Uppgifter med medieval stil avser priser under månader, då någon nämnvärd försäljning ej

ägt rum. Dessa priser har ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriser.

1 Medelpris till producent på kustorter (exkl. förmalningsavgift). Under tiden 16 okt. 1940—aug.

1954 av staten fastställda priser, därefter medeltal av Lantbruksförbundets noteringar, eller om sådana

ej finnes gällande inlösenpris. — 2 Prisuppgifter från kvarnar, grundpris fritt kvarn till detaljist.

Fr. o. m. okt. 1949 pris å bagerivetemjöl resp. rågsikt 00. — 3 Medeltal av producentpriser i mell.

Sverige — 4 Engrospris i Stockholm på prima välsorterad vara. — 5 Av staten fastställt producentpris

vid 17,5 % stärkelsehalt och 70 kg hektolitervikt. — • Av staten fastställt grundpris till producent

vid 16’ % sockerhalt. Tillägg för varje tiondels proc. högre sockerhalt med 1/160 av grundpriset.

— 2 Partipris i Skåne exkl. grosshandelsrabatt.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige

År och månad

Kronor per 100 kilogram

Korn1

Havre,

vit1

Vallhö2

Höst-

säds-

halin2

Majs3

Vete-

kli3

Kraft- foder- bland- ning 3

Lin-

frö-

mjöl3

Melass*

1934

12,71

11,83

7,47

2,50

13,01

11,76

15,10

17,31

8,25

1935

13,13

12,15

7,22

2,35

15,51

12,85

17,33

17,90

8,67

1936

13,75

12,77

6,27

2,42

15,93

13,70

18,23

18,03

9,40

1937

18,22

15,58

6,37

3,40

16,33

14,38

19,11

19,24

9,61

1938

15,81

13,62

5,97

3,04

16,83

13,90

19,45

20,43

10,00

1939

14,55

13,03

6,43

2,81

18,61

13,39

21,41

22,32

10,27

1940

22,71

20,41

14,57

5,12

18,50

16,89

23,50

24,00

11,38

1941

24,90

22,40

20,90

6,70

23,71

16,50

25,13

24,00

12,94

1942

24,50

20,75

15,30

5,48

25,33

16,78

30,92

16,00

1943

23,08

18,83

11,60

3,55

25,00

18,08

32,84

34,00

16^00

1944

23,24

19,03

10,88

3,00

25,00

18,50

32,87

34,00

15,67

1945

22,63

19,03

9,35

3,01

25,00

19,00

33,82

34,00

14,00

1946

22,63

19,03

8,54

2,83

25,00

19,00

35,04

34,17

14,00

1947

24,68

20,03

14,83

3,20

25,12

19,67

36,00

36,00

14,00

1948

27,00

21,52

15,81

4,03

26,30

21,41

36,05

36,05

15,11

1949

25,79

22,21

13,08

3,03

27,22

22,15

36,15

36,40

20^21

1950

25,09

23,42

11,33

3,13

29,01

25,49

38,98

40,61

21,88

1951

33,47

31,90

13,41

5,06

34,74

32,55

47,67

53.35

27,00

1952

35,99

33,87

15,11

5,61

43,44

37,10

50,35

56,42

33,13

19 3

30,96

28,06

13,76

5,25

48,14

36,90

51,09

57,19

32,72

1954

31,50

29,93

13,57

5,50

50,07

36,53

51,71

58,75

27’66

1955

35,52

35,51

17,26

7,08

48,36

39,47

52,53

64,11

26,18

1954

januari.....

27,11

24,52

13,00

4,75

50,13

33,72

51,92

58,13

28,75

februari.....

28,84

26,20

13,06

5,00

50,29

34,44

52,02

58,13

28,67

mars .......

31,22

29,13

13,30

5,45

50,55

35,53

51,90

58,13

28''58

april.......

31.04

29,51

13,56

5,69

50,64

36,33

51,37

58,i2

28,46

maj........

32,23

30,69

—

—

51,36

36,52

51,06

58,12

28,42

juni........

—

—

—

—

50,33

36,62

51,37

58,08

28,33

juli.........

—

—

—

—

49,34

36.67

51,42

58,09

28,30

augusti.....

—

—

—

—

49,46

36,50

51,42

58,13

28,40

september...

30,20

28,14

—

—

49,92

36,48

51,81

58,23

27,50

oktober.....

32,18

31,06

13,92

—

50,00

37,04

51,90

59,39

25’45

november . . .

34,75

34,41

14,00

6,00

49,27

38,17

52,10

60,46

25,50

december . ..

35,92

35,75

14,13

6,13

49,60

40,32

52,19

61,97

25,50

1955

januari.....

35,63

35,44

14.25

6.25

49,20

41,29

52,29

63,43

25,48

februari.....

36,15

35,83

14,13

6 38

49,19

42,48

52.76

64,99

25,54

mars........

37.32

36,89

13,90

6,50

49,18

42,24

52,87

65,06

25,67

april........

36,40

35,65

13,38

6,31

48,94

39,37

51,93

64,72

25,59

maj........

36,41

35,82

12,85

6,00

49,20

39.06

52,61

6436

25,67

juni........

—

—

—

—

49,38

39.02

52,62

64.20

25.67

juli.........

—

—

—

—

49.38

39.06

52.62

64,20

25,67

augusti.....

—

—

—

—

49.34

39,37

52,77

63 80

25,74

september. . .

33.98

33,79

—

—

47,69

39,01

52.33

63,50

oktober.....

34,53

34,83

22,00

8.00

46,96

38,00

52,52

63.54

_

november . . .

34,56

35,39

22.80

8.35

46,23

37,42

52,54

63,65

.

december . ..

34,73

35,91

24,75

8,88

45,67

37,31

52,54

63,83

30,56

1956

januari.....

35,16

36,20

26,50

9,35

45,42

38,03

52,61

63.83

30,54

1 Medelpris till producent på flera orter för foderkorn och -havre. Under tiden 16 okt. 1940—

juli 1949 av staten fastställda priser. — 2 Pris till producent för pressad vara på stationer i mell.

Sverige. — 3 Pris till förbrukare på kustorter. — 1 Pris på vissa orter till annan förbrukare än

sockerbetsodlare. Fr. o. m. 17 okt. 1949 inkl. fathyra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige

177

År och månad

öre per kilogram

Mejeri-

mjolki

Kou- su na- tion s- ni jul k*

8 mor,

sveesk

riks- note- ring3

Mar-

garin-''

Ost, svecia4

Ägg''*

Avräkningspriser7

Små-

gri-

sar»

Hel-

fet

Halv- fe t^>

Stor-

bo-

skap8

Större

kalv

kl. I

Mindre

kalv

kl. I

Svin

Får

(lamm)

kl. I

Häst

kl. I

1934...........

21,0

230

141

125

86

99

61

1935...........

21,0

223

135

131

94

114

94

137

83

no

112

1936...........

22,0

221

133

137

104

127

96

144

88

118

149

46

124

1937...........

23,0

257

148

124

87

138

96

160

93

122

159

44

114

1938...........

24,0

269

160

131

89

136

97

160

92

135

162

44

144

1939...........

25,0

288

165

152

no

138

114

178

101

135

192

52

127

1940..........

16,5

27,2

325

224

168

127

163

127

203

109

158

224

69

132

1941...........

20,7

30,0

385

300

200

149

220

176

266

143

195

282

104

190

1942...........

23,0

28,8

405

300

—

159

261

194

282

164

207

331

122

214

1943...........

22,9

29,1

405

300

—

165

281

195

279

153

234

356

132

230

1944...........

23,1

29,2

405

293

--

165

295

193

282

139

233

343

119

262

1945..........

23,3

29,2

405

270

—

190

293

182

278

134

226

307

99

239

1946...........

23,9

29,5

405

270

--

189

295

181

315

166

240

306

109

245

1947...........

25,7

32,6

455

286

—

212

311

185

321

169

247

346

142

276

1948...........

28,1

33,6

455

300

—

229

320

213

364

222

257

413

141

289

1949...........

28,5

33,6

486

269

—

230

264

247

392

247

254

395

172

285

1950...........

29,1

33,6

495

260

253

146

259

272

395

264

253

320

138

276

1951...........

31,4

37,8

570

354

312

235

292

294

452

304

306

410

188

303

1952...........

34,4

40,8

587

384

369

299

315

340

517

361

356

449

230

410

1953...........

34,7

40,8

603

398

391

321

306

394

563

371

323

471

248

381

1954...........

34,5

40,9

605

385

386

314

291

361

602

391

328

477

250

334

1955...........

35,8

46,5

616

395

402

324

303

375

600

381

360

525

266

365

1954 januari . .

35,4

40,9

605

385

395

325

250

384

627

402

318

490

232

400

februari..

35,3

40,9

605

385

395

325

264

379

627

370

320

498

235

393

mars.....

35,2

40,9

605

385

395

325

290

375

639

361

320

501

260

370

april.....

35,0

40,9

605

385

395

325

265

373

635

357

320

501

269

363

maj.....

34,4

40,9

605

385

395

325

246

373

580

357

321

476

269

310

juni.....

33,5

40,8

605

385

395

325

255

367

553

357

326

456

269

327

juli......

33,3

40,8

605

385

375

300

304

367

527

357

330

456

267

300

augusti . .

33,5

40,8

605

385

375

300

350

360

536

368

330

459

257

319

september

34,2

40,8

605

385

375

300

350

351

598

413

330

462

254

322

oktober . .

35,2

41,0

605

385

375

300

325

338

634

450

335

476

246

300

november

35,5

40,9

605

385

380

305

321

331

618

454

342

472

227

300

december.

35,4

40,8

605

385

385

310

272

339

646

450

345

472

218

300

1955 januari . .

35,1

40,7

605

385

385

310

270

342

656

407

345

481

233

300

februari..

35,1

40,8

605

385

385

310

257

352

655

370

347

510

263

300

mars ....

35,1

40,8

605

385

385

310

273

360

655

366

347

570

280

302

april.....

35,4

45,7

605

398

385

310

298

372

622

373

349

573

281

337

maj.....

34,9

45,8

605

399

395

318

260

388

651

380

349

588

382

350

juni.....

34,0

45,8

605

399

405

325

273

397

543

380

350

614

296

368

juli......

33,7

45.7

605

399

405

325

294

390

533

361

352

574

301

389

augusti . .

34.2

45,7

605

399

405

325

332

376

529

335

363

485

256

375

september

36.3

48,7

605

399

415

335

350

375

560

351

367

473

253

401

oktober . .

37,4

48,8

605

399

i 415

335

350

375

595

388

374

464

252

400

november

40,3

54,7

658

399

i 422

342

350

385

641

426

388

481

233

414

december.

41,7

54,7

680

399

425

345

329

393

666

430

394

488

256

440

1956 januari . .

54,8

680

399

| 425

345

295

415

682

402

392

488

300

449

1 Medelavräkningspris till producent för 3,5 %-ig mjölk, fritt mejeri, vid ett skummjölksvärde av

4,5 öre/kg (2,0 öre/kg juli 1939 dec. 1941). Exkl. efterlikvider och producentbidrag samt fr. o. m.

mars 1952 exkl. leveranstillägg. Kfterlikviderna har utgjort följande belopp i iire/kg: 0,31 år 1942,

0,40 år 1913, 0,41 år 1944, 0,55 åren 1915 och 1916, 0,63 år 1917, 0,59 är 1918, 0,82 år 1949, 0,62 år

1950, 0,85 år 1951, 1,06 år 1952, 1,10 år 195. och 0,04 år 1954. För åren före 1942 saknas motsvarande

uppgifter. — 3 Detaljpris i städer och tätorter t. o. in. juni 1954, därefter även på landsbygden.

För mjölk öre/l. — " Fr. o. in. maj 1953 runmärkt saltat smör. Under tiden 1 maj—26 nov.

1953 50 öre lägre pris å omärkt smör, under tiden 27 nov. 1953—21 jan. 1954 70 öre, under tiden

22 jan. 30 sept. 1954 50 öre samt fr. o. in. I ok t. 1951 20 öre lägre pris. — * A vräkningspris till

mejeri. - 8 Partipris på mager (27 | ) ost 1941 1914. “ Svensk äggnotering, pris till producent

i södra Sverige. Aren 1911 -1943 tidvis stadiga normalpriser. — 7 Ovägda medeltal av avräknings
priser

till producenter vid slöm* slakteriföreningar i Svea och (lötalaml. Slaktad vikt. N Ovägt

medeltal av priser för kor kl. 1 och II. * Ovägt medeltal av producentprisnoteringar för prima

griskullar i kl. 1 med eu mcdelvikl av 17 kg/st.

12’ Hiliaiui t it l ril<x<l<iycns protolcnl I 1 snnil. \r U’>~>

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige

År och månad

Kronor per 100 kilogram

öre per liter

Handelsgödsel1

Drivmedel*

Chile-

salpe-

ter

Kalk-

sal-

peter

Kalk- kväve

18 % ■>

Ammo-

nium-

sulfat

Kalk-

ammon-

salpeter4

Super-

fosfat,

19—

20 % 4

Tho-

mas-

fosfat

Kali- salt,

40% •

Ben-

sin

Motor-

bränn-

olja

Motor-

fotogen

1934

26,5

9,6

9,8

1935

17,75

16,50

17,25

16,00

15,75

7,64

7,40

11.04

27,0

9,5

9,8

1936

17,35

16,35

17,21

16,00

15,75

7,25

7,25

13,13

26,1

10,3

9,8

1937

17,13

16,20

16,88

16,00

15,25

7,20

7,20

12,73

25,2

11,2

11,7

1938

17,58

16,88

16,98

16,00

15,75

7,38

6,95

12,64

26,0

11,2

12''2

1939

17,39

16,61

16,89

16,03

15,95

7,48

6,95

13,25

28,4

11,7

12,7

1940

19,16

17,30

20,48

16,87

16,75

10,69

8,40

15,69

51,6

18,1

20,6

1941

20,75

20,69

22,11

21,57

21,50

10,99

9,80

16,02

91,2

45,1

46,0

1942

21,00

21,53

23,53

22,97

22,31

13,47

12,32

17,96

106,5

85,0

86,0

1943

21,00

24,42

25,06

25,08

24,08

15,98

14,88

20,05

111,0

111,0

111,0

1944

21,00

24,28

25,06

25,08

24,08

15,56

14,76

20,00

102,0

102,0

102,0

1945

23,00

23,73

24,60

24,78

23,78

14,85

15,18

19,80

96,5

78,6

89,0

1946

19,00

22,63

22,45

23,38

20,39

13,48

14,27

19,86

40,9

14,5

löjö

1947

23,00

22,36

22,03

24,03

18,28

12,42

13,52

19,88

37,4

14,8

16,1

1948

23,00

22,61

24,23

26,50

19,28

12,37

13,39

20,27

61,3

17,9

183

1949

23,47

22,27

24,82

27,03

19,72

12,92

13,39

20,65

69,4

17,4

18,6

1950

27,38

21,74

24,44

27,00

19,72

13,18

13,35

20,13

72,8

19,8

22,0

1951

35,89

23,18

29,35

30,76

15,50

15,42

18,77

55,6

23,1

24,7

1952

41,40

25,23

35,05

36,41

31,72

17,19

16,67

17,60

56,2

23,2

25,5

1953

36,19

25,42

33,08

34,74

31,24

16,52

14,58

17,25

56,7

22,7

24,7

1954

30,86

24,92

33,43

32,42

30,49

16,10

13,52

17,10

58,0

21,8

24''0

1955

29,18

24,25

32,80

33,28

30,48

16,40

13,40

21,43

60,0

21,8

23,7

1954

januari . . .

33,25

25,30

34,45

31,70

30,45

16,10

13,70

17,10

58,0

22,0

24,0

februari ...

34,15

26,00

35,30

32,55

31,30

16,60

14,20

17,70

58,0

22,1

24,0

mars......

34,15

26,00

35,30

32,55

31,30

16,60

14,20

17,70

57,4

22,5

23j8

april......

34,15

26,00

35,30

32,55

31,30

16,60

14,20

17,70

56,0

22,2

23,8

maj......

34,15

26,00

35,30

32,55

31,30

16,60

14,20

17,70

56,0

22,0

24,0

juni......

34,15

26,00

31,85

32,55

31,30

15,60

12,90

16,50

56,0

22,0

24,0

juli.......

27,30

23,60

31,85

—

29,40

15,60

12,90

116,50

59,0

21,6

24,0

augusti . . .

27,30

23,60

31,85

—

29,40

15,60

12,90

16,50

59,0

21,6

24,0

september.

27,30

23,60

31,85

—

29,40

15,60

12,90

16,50

59,0

21,5

24,0

oktober . . .

28,15

24,30

32,70

32,45

30,25

16,10

13,40

17,10

69,0

21,5

24,0

november .

28,15

24,30

32,70

32,45

30,25

16,10

13,40

17,10

59,0

21,5

24,0

december..

28,15

24,30

32,70

32,45

30,25

16,10

13,40

17,10

59,0

21,6

24j0

1955

januari .. .

28,15

24,30

32,70

32,45

30,25

16,10

13,40

17,10

59,0

21,5

24,0

februari ...

29.00

25,00

33,55

33,30

31.10

16,60

13,90

21,95

59,0

21,5

24,0

mars......

29,00

25,00

33,55

33,30

31,10

16,60

13,90

21,95

59.0

21,5

24,0

april......

29,00

25,00

33,55

33.30

31,10

16,60

13,90

21,95

59,0

21,5

24,0

maj......

29,00

25,00

33,55

33,30

31,10

16,60

13,90

21,95

60,0

22,0

23,5

juni......

29,00

25,00

31.95

33,30

31.10

15,95

12.90

20,80

60,0

22,0

23,5

juli.......

29,00

23,20

31.95

32,90

29,50

15,95

12,90

20,80

60,0

22,0

23,5

augusti . ..

29,00

23,20

31,95

32,90

29,50

15,95

12,90

20,80

60.0

22,0

23,5

september.

29,00

23,20

31,95

32,90

29,50

15,95

12,90

20,80

60.9

22,0

23,5

oktober ...

30,00

24,05

32,95

33,90

30.50

16,85

13,40

21,65

61,0

22,0

23,5

november .

30,00

24,05

32.95

33,90

30,50

16,85

13,40

21,65

61,0

22,0

23,5

december..

30,00

24,05

32,95

33,90

30,50

16,85

13,40

21,65

61,0

22,0

23,5

1956

januari . . .

30,00

24,05

32,95

33,90

30,50

16,85

13,40

21,65

61,0

22,5

24,0

1 Brutto för netto, fritt tariffhamn i Stockholmsdistriktet. För chilesalpeter fritt importhamn

fr. o. m. juli 1949. För kvävegödsel kontantpris, för superfosfat, thomasfosfat och kalisalt tidigare

kreditpris; fr. o. m. juni 1952 kontantpris. — 2 Pris till förbrukare i O-zon (Stockholm och Göteborg

med omnejder, Malmöhus län). — 2 Fr. o. m. jan. 1954 pris å 20 %-ig vara. — 4 T. o. m. juni

1951 pris å 15,5 %-ig vara, därefter 20,5 %-ig vara. — 5 Juli 1942—juni 1946 15 %-ig superfosfat. —

• Fr. o. m. jan. 1955 48/52 %-ig vara.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 dr 1956

179

Tab. 3. Jordbrukares leveranser samt lager hos handelskvarnar och

Sv. Spannmåls AB m. fl. av vete och råg, i ton

År och månad

Jordbrukares leveranser av1

Lager av vete''

Lager av råg1

Höstvete

Vårvete

Råg

Handels-

kvarnar3

Övriga

lager (ej

hos odlare)

Handels-

kvarnar3

Övriga

lager (ej

hos odlare)

1934..............

86 771

143 361

42 239

47 328

1935..............

90 656

121 571

39 045

53 441

1936..............

89 373

75143

45 926

6 287

1937..............

89 985

65 070

30 167

18 743

1938..............

87 084

168 057

30 344

35 073

1939..............

116 085

248 150

30 241

46 755

1940..............

82 670

172 261

42 466

45 789

1941..............

47 407

* 67 752

32 477

*49 386

1942..............

117 442

111 988

52 000

137 161

1943..............

295 000

122 000

319 300

100 273

221 636

62 345

200 350

1944..............

315 500

77 800

253 900

109 833

180 073

44 548

162 614

1945..............

351 500

68 600

174 200

100 729

108 436

34 931

43 267

1946..............

421 238

94 513

176 626

121144

129 755

44 774

46 023

1947..............

173 382

164 527

106 301

95 554

77 241

34 991

48 025

1948..............

308 718

199 024

208 140

145 414

234 904

31 175

120 563

1949..............

361 337

221 919

217 333

146 823

337 839

44 717

142 933

1950..............

343 203

240 041

171 595

139 035

305542

38 811

100 004

1951..............

187 686

166 908

100 858

150 896

262 887

35 868

50197

1952..............

351946

215 729

208 309

149 914

536 309

45 330

139 923

1953..............

440 182

398 278

242 634

143 191

604 161

60 428

214 533

1954..............

474 818

334 639

231 504

148 349

470 955

42 650

149 248

1955..............

387 062

263 660

122 817

135 571

372 456

48 018

72 614

1954 januari......

16 609

20 564

7 345

134 163

654 956

44 730

213 961

februari.....

9867

12 047

6 236

121021

526 245

40 0%

zl8 338

mars........

9149

10 618

3 316

113 467

460 331

37 329

197 604

april........

7 446

8 296

2 728

117113

340 218

35 354

172 189

maj.........

14 085

16 154

5 375

134 860

286 372

35 562

166 354

juni.........

1371

1421

471

133 004

223 608

32 791

150 408

juli..........

335

181

158

125 871

180 018

31814

132 907

augusti......

187

137

652

89 071

117 054

27 760

103 762

september ...

‘263 618

•114 874

‘157 307

144 271

381 969

36 802

215 955

oktober......

89 014

86 817

30 478

150 588

472 409

39 221

193 618

november....

44 104

41372

9 757

152684

492 885

40 728

175096

december ....

19 033

22 158

7 681

148 349

470 955

42 650

149 248

1955 januari......

24 802

20 498

7 914

147 389

464 921

43 145

135 252

februari.....

15 552

14 104

4 321

132 006

435 215

47 330

113 816

mars........

24 250

23 798

5 383

128 004

406 377

44 327

84 818

april........

7 675

8 298

1371

125 428

346 060

40 188

74 438

maj.........

2 220

4 730

965

119 720

312 866

37 472

70174

juni.........

2 457

2 883

286

111 186

278 294

33 860

63 207

juli..........

474

566

154

100 998

226 681

35 285

58 753

augusti......

182

137

121

87 421

201 403

32 309

55 011

september ...

‘236 342

‘125 093

‘85 865

122 354

432 947

44 855

106 023

oktober .....

39 443

33 362

8164

141621

419311

46 384

90 016

november . ..

18 434

16 271

5111

142 469

400 741

48 443

81299

december ....

15 231

13 920

3162

135 571

372 456

48 018

72 614

1 Leveranser till handelskvarnar och spannmålshandlare. — * Lager av inhemsk och utländsk

spannmål. Sista dagen resp. år och månad. Lagersiffror 31 aug. inkluderar leveranser av

ny skörd. — * I-''öre scpt. 1940 lager vid större kvarnar. ■— * Lager hos Sv. spannmåls AB t. o. m.

31 dec. 1951, därefter hos Sv. Spannmålshandel. I-''r. o. m. 1 jan. 1941 även lager hos spannmåls-

och utsädeshandlare. — * Inkl. leveranser av ny skörd under augusti.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Håg

Havre

Vete

(stat. nr

177)

Råg

Istat. nr

176)

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

1934..............

408 803

120 547

39 808

45 861

925

24 048

75 454

1935..............

411 795

125 675

41 306

42 602

1 152

122 346

31 035

1936..............

415 268

128 798

40 062

48 714

5 365

91 281

27 556

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

29 384

27

1938..............

419 956

129 120

43 006

54 349

7 520

39 105

20

1939..............

429 986

141 421

48 522

39 130

2 633

9191

13

1940..............

495 286

141 904

54 480

34 095

60 246

123

2 465

1941..............

448 568

199 928

39 993

40

368

26 536

4 707

1949..............

251917

178 481

57 775

86 044

13 330

45

3 007

1943..............

272 105

213 733

92 623

7 599

1407

4 610

401

1944..............

345 324

226 090

61 917

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

604038

166 294

50112

43 438

7

25 697

112 380

1946..............

462 749

145 997

47 711

36 399

987

4 336

6153

1947..............

435 561

113 624

70 420

81 231

4 614

16 793

3 557

1948..............

369 771

157 207

61 123

132 468

34 883

13 484

219

1949..............

437 832

174 134

44 834

906

8 761

3197

104

1950..............

484 636

141 675

43 285

75 986

221

168 507

66 547

1951...............

522 365

139 455

33 673

208 954

19 893

19 833

17 694

498 383

144 981

35 899

334 830

50 600

62129

32

1963..............

467 486

135 160

32 592

46 996

6

263 317

12 647

1964..............

498 688

134 369

30 421

4 997

4 389

380 418

113 840

1965..............

503 477

130 419

28 686

41583

36 573

161 462

15 351

1964 januari......

38 804

11216

2 077

247

—

70 474

1265

februari.....

47 827

12 218

2 846

1928

—

30 610

874

mars........

44 942

10 062

3 806

1646

6

59 770

9 942

april ........

34 677

9 730

2124

282

—

48 642

11598

39 051

10 816

2 483

_

_

21 929

5 622

juni.........

28 907

9 353

2 764

—

—

24 603

5 685

juli..........

16460

5 727

675

—

—

39 201

6 642

augusti......

54 037

14 714

2 015

—

1

27 4^7

10 588

september....

52 372

13 406

2 574

—

8

19 251

19 402

oktober......

64 432

14 142

3 412

—

1015

27 041

22 422

november....

47 982

12 291

3 260

—

2 390

2 789

11 424

december ....

39 197

10 694

2 385

994

970

8 658

8 602

1966 januari......

36 774

10 593

1869

5

2 409

10 222

5 564

februari.....

45 526

11151

1603

--

13 772

30 283

5 511

mars........

42 777

10 962

2 788

2 190

1661

29 246

3 062

38 503

9192

2 775

5 291

1063

28 019

243

maj.........

40 858

11 220

2 538

1 792

3165

8 373

—

juni.........

36 876

10 479

2 834

1481

1344

19 741

—

juli..........

20650

6 971

1 189

—

4 978

24 630

885

augusti......

53 428

13 505

1615

—

1203

9 655

68

september....

53 607

12 205

3 516

274

3179

596

16

oktober......

49 340

12 432

2 840

4 401

—

106

4

november.. ..

46 802

11041

2 966

14 379

2 505

436

—

december ....

38 336

10 668

2153

11 720

1295

155

—

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1955 samt månadssiffrorna preliminära.

1 Förmalning av inhemsk och utländsk spannmål vid handelskvamar. Före sept. 1940 handelsoch

löneförmalning vid större kvarnar. Denna understeg 1940/41 den totala handelsförmalningen

med 1,5 % för vete och 4 % för råg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1956

181°

Tab. 5. Försäljning och lager av socker och sirap, import «r socker samt

försäljning av oljekraftfoder, kli och melass, i ton

År och månad

Försäljning

Lager av

socker och

sirap om- räknade i

råsocker

Import

av socker

(stat. nr

283-287)

Försäljning

Socker

Sirap

Oljekraft-

foder

Vete- och

rågkli

Melass’

1938..............

275 080

20 711

360 000

11392

1939..............

333 208

21 783

305 500

6 796

. .

. .

. .

1940..............

275 159

24 494

291900

5 656

. .

. .

1941..............

252 172

19570

309 800

18

133 223

115 549

17 381

1942..............

262 637

23 380

262 900

757

110 864

93 860

4 505

1943..............

240 404

20579

275 500

10 637

122 427

122 914

24 317

1944..............

244805

20661

273 100

14 5%

164 228

130 938

52124

1945..............

267 508

22 736

260 600

2 634

173 090

129020

40 092

1946..............

246 439

22 460

266 300

5 259

167 831

164 609

47 797

1947..............

239 829

23016

247 529

16 828

182 331

248 244

36 459

1948..............

276 947

24 772

291 028

61132

176 337

174 380

43 372

1949..............

295 202

25 718

259 699

53 860

183 469

239 680

63 319

1950..............

342 129

26 010

294 804

106 118

216 586

221065

61751

1951..............

300 359

24523

309 328

66 356

145 336

216 218

76554

1952..............

299 637

23 986

275 968

65 073

''149 519

1%0U

60 706

1953..............

294 069

23 055

352 592

103 308

* 168 000

«190 100

55 980

1954..............

310456

23 732

319 122

8 328

• 170 200

• 162 700

67 815

1955..............

297 011

24 032

283 551

78 969

‘195 900

‘184 500

78 243

1954 januari......

20 656

1963

352 740

5143

3 504

februari.....

19 793

1775

331 861

1323

3 371

mars........

25036

1994

304 259

219

5666

april........

28 832

2 414

271 603

77

4039

maj........

16 464

1386

253 123

in

1151

juni.........

23 329

1736

227 201

114

1148

juli..........

28 419

1643

195 772

101

338

augusti......

46 600

2 245

144 776

77

441

september____

32 654

1861

109 218

344

740

oktober......

31254

2189

146 706

121

9 253

november____

20 573

2 498

253 397

109

21180

december ....

16 846

2028

319122

589

16 984

1955 januari......

20 586

2 073

304 316

5 246

5 581

februari.....

28516

2 396

279 018

10 079

4 925

mars........

18 983

1439

259 085

2 268

7 311

april........

28747

2 487

241 028

109

6 530

maj ........

14 507

1165

229 894

135

1892

juni.........

22003

1638

215 607

21 313

1073

juli..........

23 287

1764

189 321

11264

1033

augusti......

38148

2 260

148 356

3128

3103

september....

30 883

1753

117 731

4 028

1680

oktober......

28 485

2 268

129 014

2 602

2 712

november.. ..

20 556

2 208

217 933

14 351

17 445

december ....

22 310

2 581

283 551

4 441

24 958

1 För foderändamål. — 2 Juli 1952—juni 1953. — 3 Juli 1953—juni 1954. — * Juli 1951—

juni 1955.

opaginerad Kontrollera mot PDF

182°

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 6. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton

År och mänad

Inhemsk

försälj- ning av

olje-

kraftfoder

från fabrik

Import

av olje- kraftloder

(stat. nr

359—365,

369 och 370)

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Export av

oljekraft- o.

a. kreaturs- foder (stat.

nr 361, 363

366:1—372)

Import

av majs

(stat. nr

171)

Import

av kli

(stat. nr

191—194)

1934..................

52 869

190 128

8 234

51574

107 186

38158

1935..................

59 919

200 420

4 802

61238

43 009

8 775

1936..................

65109

158 630

5 444

74 560

76 043

10199

1937..................

77 287

223 060

8 508

65 362

185 239

48 607

1938..................

73 999

251 559

7 495

69 702

172 088

49115

1939..................

75 524

166 866

6150

42 575

42 369

12 936

1940..................

91 326

141933

7162

2 349

49 065

14 025

1941..................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1942..................

44 449

117 502

1856

198

13 335

6 303

1943..................

43 032

88 988

2149

1687

9 940

50

1944..................

55 351

137 016

628

5 226

5 887

1945..................

67 934

92 668

459

10 468

9 073

1946..................

35 091

90 575

10 187

10890

85 557

90 941

1947..................

36 316

149 860

9 749

16

40 505

149 672

1948..................

51 404

155 713

8 208

5 037

67 972

113 463

1949..................

81 703

87148

7 561

535

116 288

96 527

1950..................

88 279

131 769

11738

8 381

113 903

94 320

1951..................

100335

123112

23 485

3187

89 246

127 442

1952..................

82 011

27 371

8 737

34 095

101 612

49 000

1953..................

91 664

68 454

17 895

35 397

39 804

63 510

1954..................

99 982

116 682

30 018

51 811

51550

22 256

1955..................

96 681

136 074

51352

11031

38 896

73 603

1954 januari..........

5 305

7 645

2 649

4 609

14 585

1905

februari ........

7 850

8 893

1294,

2 507

3 291

mars............

10 838

12 242

4 328

11312

98

9

april............

9 966

11 641

1748

3947

1750

1040

maj ............

7 213

8 733

1090

2 985

1217

572

juni ............

6 026

9 681

561

3 585

5 573

1775

juli..............

3 300

12150

1298

848

3 283

2 321

augusti..........

9 464

13 434

569

1749

553

1974

september ......

8 978

6 012

1342

5 761

3 202

630

oktober..........

10116

5 267

3 034

6 973

5 765

465

november........

8 656

4 550

4 767

4 402

8 796

6 781

december........

12 270

16 781

7 203

4 232

3 436

4 953

1955 januari..........

9 745

9 690

5 439

2011

6 456

7 265

februari ........

8 885

12 339

1172

654

4 356

6 217

mars............

11898

6 304

3 436

731

3 825

6 601

april............

12 286

6 606

2 569

1389

2 331

3 975

maj ............

8 316

4 844

852

616

2 905

3 347

juni ............

6 460

10 762

908

3147

2 444

4 915

juli..............

3 291

10 441

1494

764

1426

5 918

augusti..........

6 340

12 602

1 171

30

3 657

6 671

september ......

6 550

17 225

2 217

60

1716

9 379

oktober..........

6 748

9530

6122

310

1798

7137

november........

8 841

18 510

14 395

656

5128

7 793

december........

7 322

17 385

11039

660

2 854

6 062

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1955 samt månadssiffroma preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

183

Tab. 7. Invägning ay mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton

År och månad

Vid mejerier invägd mjölk

Mejeriproduktion av

Total

Därav

Konsumtionsgrädde

kvantitet

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk1

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk) samt

svinn

Tjock

Tunn

1934 .

1935 .

1936 .

1937 .

1938

1939 .

1940 .

1941 .

1942

1943

1944

1945

1946 .

1947 ,

1948 .

1949

1950

1951.

1952.

1953.

1954.

1955.

1954 januari . ..

februari ...

mars......

april.....

maj......

juni......

juli.......

augusti ...

september.

oktober ...

november .

december..

1955 Januari . ..

februari ...

mars......

april......

maj......

juni......

juli.......

augusti ...

september.

oktober ...

november .

december .

2 498 378

1 854 670

352 247

291 461

2 550 916

1 875 422

376 433

299 061

2 720 166

2 008 586

408 014

303 566

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

3 205 688

2 395153

494 367

316168

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

2 659 251

1 940169

610 512

122 850

2 517 931

1740 033

855 273

63 421

2 852 031

1963 235

963 192

72 381

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

3 361 485

2 359 026

978 588

195 247

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

3 805 941

2 797 369

931 709

261 971

3 626 839

2 602 998

938 264

273 003

3 661 584

2 600 536

957 620

290 781

3 565 379

2 483 719

964 613

306 433

3 398 512

2 306 608

978 025

305 318

255 0l5

166 793

76 845

26 377

236 825

152 312

74 881

24 122

283 263

185 159

86 072

27 948

311 639

214 848

81 651

29 520

354 744

259 049

83 965

25 813

389 329

300 097

79 632

24 776

364 159

276 778

76 184

26 057

351 300

265 342

78 499

22 776

306 809

220 339

81 701

21742

252 331

164 497

82 524

23 295

222 682

136 204

81 005

23 607

237 283

142 301

81 654

30 401

245 770

156 703

77 744

26 620

227 775

139 079

76 632

26 2%

265 578

165 397

87 282

29 151

297 286

202 005

80 768

29 227

336 775

242 428

81353

26 965

377 677

288 289

80 793

23 878

364 804

276 568

78 007

24 670

320 869

226 268

86 658

23 605

273 629

185 977

84 212

21 108

240 509

153 523

83138

22 616

217 027

131 361

80 766

22 787

230 813

139 010

80 672

28 395

20130

20 630

21 697

22 000

22 623

23 524

18 801

776

116

48

5 021

14 336

13 131

14 665

16 665

18 823

19 694

1634

1487

1741

1839

1477

1425

1526

1294

1251

1481

1556

2112

1766

1741

1916

1922

1760

1455

1489

1355

1291

1487

1515

1997

10 523

10 155

10 235

10 162

9 918

9 990

11985

25168

10 282

11397

30141

38 831

45 589

46 880

48379

43 335

32 748

29 096

27 569

26 236

24 909

23 743

2 080

1880

2 060

2115

2140

2192

2 283

2083

2 007

2 023

1957

2 089

1960

1823

2 084

2 040

2 002

2 030

2 096

2166

1908

1889

1838

1907

i jrr 0. m. nov. 1941 standardiserad till 3 % fetthalt samt fr. o. m. jan. 1952 även 3-5 %

fetthalt.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj.ts proposition nr 1G5 år 1956

Tab. 8. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägning

per leTerantör samt produktion av smör, ost och torrmjölk 1

År och månad

Den in- vägda

mjölkens

medel- fett halt,

procent

Mejeri- leveran- törer,

antal1

1934.............

3,42

1935.............

3,43

1936.............

3,45

1937.............

3,50

1938.............

3,52

1939..............

3,53

1940..............

3,54

209 412

1941..............

3,55

220 283

1942..............

3,59

229 278

1943..............

3,56

236 860

1944..............

3,58

245 910

1945..............

3,59

252 735

1946..............

3,63

265 431

1947..............

3,64

253 776

1948..............

3,62

249 683

1949..............

3,65

251 999

1950..............

3,70

255 935

1951..............

3,73

253 341

1952..............

3,75

247 870

1953..............

3,75

244 236

1954..............

3,77

238 168

1955..............

3,76

229 847

1954 januari......

3,77

238 683

februari.....

3,76

236 511

mars........

3,72

238 074

april........

3,68

238 457

maj.........

3,66

239 318

juni.........

3,75

241 207

juli..........

3,76

240 195

augusti......

3,76

239 059

september ...

3,82

239 044

oktober......

3,90

236 656

november____

3,93

233 553

december ____

3,85

231 997

1955 januari......

3,79

230 806

februari.....

3,74

229 032

mars........

3,75

235 137

april........

3,71

229 891

inaj.........

3,67

231 455

juni.........

3,72

232 087

juli..........

3,69

231 828

augusti......

3,69

230 765

september ...

3,84

229 952

oktober......

3,91

228 384

november____

3,91

225 715

december ....

3,88

224 456

Mjölk- invägning

i medeltal

per leveran- tör, kg

Mejeri-

produktion

av

Produktion

av torrmjölk

Smör,

ton

Ost,

ton

Fet,

ton

Mager,

ton

62 509

31 105

63 452

31 669

67 168

37 759

73 247

35 443

80103

36 524

83 735

43 653

14 273

80 760

35 328

12 072

77 687

22 383

10 982

71 926

14 991

1054

191

12 041

79 263

21 296

3 924

440

12 637

87 304

29 924

3 485

546

13 354

94 058

38102

7 083

756

13 782

99 622

44 412

8 412

1587

13 488

94 954

47 690

7 248

3358

13 463

89 687

51 695

7189

3 920

14 601

98 051

65 615

10 999

3980

15 288

108 571

61 617

5 476

3 546

15 023

106 288

54 435

5 035

3 034

14 632

93 585

59 975

8 565

4126

14 992

97 892

64 302

4 998

6 666

14 970

92 577

55 268

6103

6 628

14 786

84186

54103

4 213

6 322

1068

6171

3499

454

203

1001

5 723

3 060

411

117

1189

6 844

4 054

496

166

1306

7 699

5 350

524

547

1482

9155

5 823

504

893

1614

10 789

7 637

501

1415

1516

10199

6 596

396

1136

1469

9 832

5 766

417

982

1283

8 522

4 666

345

581

1066

6 657

2 896

337

245

953

5 549

2 545

347

130

1023

5 437

3 376

371

213

1065

5 694

3 423

482

192

995

5120

3 043

323

172

1 154

6 334

3 075

260

439

1293

7143

5 238

439

568

1 455

8 351

5 966

342

826

1627

10 021

7 690

419

1438

1574

9 630

7 047

342

1128

1390

8 272

4 973

494

439

1 190

7141

3 958

326

336

1 053

6135

3 043

180

265

962

5144

2 849

344

173

1028

5 201

3 798

262

346

1 Årssiffroma är medeltal av månadssiffror, vägda med mjölkinvägningen per leverantör och

månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

185°

Tab. 9. Försäljning av smör, margarin, konslister och kokosfett, matolja och ost

samt partihandelns inköp av svenska ägg, i ton

År och månad

Smör från mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister och

kokosfett

från

fabrik''

Bageri-

och

matolja4

Ost3

Parti- handelns

inköp av

svenska

ägg4

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-

Bageri-

1934 ............

39 430

52 831

2 085

31 295

1935 ............

43 681

7 937

55 201

2 915

, .

33 395

1936 ............

48 153

9180

56 125

3 700

1232

35 864

. ,

1937 ............

49 098

10198

58 815

4 731

1313

37 353

1938 ............

51534

11246

58 407

6 303

1523

39 423

27 570

1939 ............

54 319

12 274

51 475

8 047

3 794

1901

42 866

28 025

1940 ............

74 002

13 580

29 468

9 519

1064

1405

38 073

26 658

1941............

76 184

10 859

17 531

7 987

9

1179

23 500

18 960

1942 ............

67 785

11519

34 631

5 374

0

1426

15 357

10 538

1943 ............

76 044

12 257

30 930

5 449

—

1306

19 788

11767

1944 ............

92 483

13 897

29126

8125

—

1475

29 943

17 205

1945 ............

90 345

13 343

30 424

12 277

—

1541

33 681

22 397

1946 .............

101 076

13 028

13 694

9 650

—

1381

45100

27 440

1947 .............

98 723

14 023

20 771

9754

—

1577

49168

26 875

1948 .............

88 633

14 639

35 315

12 772

—

1684

54 321

31176

1949 .............

93 928

16 356

46 316

22164

—

2 238

56 520

37 679

1950..............

95100

17 317

54 950

25 831

—

2 761

53 036

42 845

1951..............

80 811

16 672

63 350

20 519

500

2 719

53 033

40 969

1952..............

82 133

16 841

70 593

21 777

1754

2 364

59 538

41 219

1953 .............

83 453

16 927

69 620

21682

1087

52 753

40 462

1954..............

81199

16 210

70 353

23 743

1159

4181

55 044

39 880

1955..............

76 604

15 229

74 620

25 310

1061

5 264

55 364

39925

1954 januari.....

6 203

1227

5075

1502

88

302

4 044

4 024

februari.....

6184

1186

5 513

1699

75

309

3 686

3147

mars........

6 636

1266

6 284

1997

76

364

3 840

3 496

april.......

6 781

1350

6104

1833

79

339

3 527

3190

maj........

6 606

1298

5 595

1941

67

314

3 685

3 499

juni........

6 750

1403

5 663

2169

66

396

3 421

3 593

juli.........

7 095

1551

5 263

2120

67

343

7 443

3 077

augusti.....

7118

1444

5 777

2 285

67

377

5 901

2 919

september...

6 884

1413

6175

2 218

73

349

5 755

2 894

oktober.....

6 917

1381

5 890

1997

77

365

4 904

2 695

november .. .

6 704

1279

6 337

2101

140

364

5 084

3 309

december . ..

7 321

1412

6 677

1881

284

359

3 727

4 037

1965 januari.....

6 358

1186

5 286

1667

84

351

4 281

4 278

februari.....

6 037

1133

5 701

1842

75

342

3 995

3 403

mars........

6 501

1245

6 932

2 234

93

416

4 657

3 218

april........

6 505

1281

6 008

1849

75

378

4 026

2 917

maj........

6 613

1290

6193

2109

68

383

4 512

3 677

juni........

6 566

1303

6 455

2 316

57

532

4 571

3 440

juli .........

6 207

1374

4 631

2112

36

462

4 398

3 223

augusti.....

6 788

1351

5 547

2 532

49

506

5 538

3 285

september...

6 907

1339

6 332

2 487

59

504

4 986

3 043

oktober .....

6 543

1 298

6 212

2 000

69

461

5 017

2 699

november . . .

5 692

1181

7 396

2 104

159

498

5 251

3 076

december . . .

5 887

1248

7 927

2 058

237

431

4134

3 666

1 Fr. o. in. sept. 1953 avser statistiken endast konsumentförpackningar. — ! Inkl. import

(stat. nr 262). — s Försäljning från mejeri med tillägg för import och avdrag för export (stat. nr

69—70). —. * För tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 (ransoneringstiden) enligt rapporter från

auktoriserade partihandlare, för övrig tid enligt rapporter från flertalet större partihandelsföretag.

Inköp enligt sistnämnda rapporter uppräknade till totalsiffror i och för jämförbarhet

med ransoneringstidens siffror. Uppgifterna före år 1951 ej direkt jämförbara med senare år.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

* "■ » .-J.''i 1 *=''* .• ? .it

Tab. 10. Import och export av smör, margarin, ost och ägg samt export av

torrmjölk, i ton

År och månad

Smör

(stat. nr

68:1 0. 2)

Margarin

(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr 69 o. 70)

Torrmjölk

(stat. nr 65)

Ägg

(stat. nr 71)

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Export

Import

Export

1934 ..........

2

23 220

648

121

564

93

0

0

3128

1935 ..........

608

20 262

11

181

1134

124

_

77

3 095

1936 ..........

188

19 068

1

173

1600

234

0

987

2 606

1937 ..........

0

23535

2

146

1088

350

-,

1187

4117

1938 ..........

1

28 555

2

189

1223

616

—

35

5 365

1939 ..........

4

26172

55

110

1803

343

53

736

5 465

1940 ..........

560

9833

0

3

497

160

77

1261

2 721

1941..........

—

1836

—

461

449

1

91

2 336

0

1942 ..........

0

—

0

0

305

0

0

499

—

1943 ..........

1

—

—

—

269

—

—

253

0

1944 ..........

229

—

—

—

223

0

10

493

0

1945 ...........

202

605

—

3 612

680

2 207

1957

730

0

1946 ..........

416

2

0

357

1551

536

3110

4 397

161

1947 ...........

1088

1

1

121

2 875

134

3 737

1741

1

1948 ..........

3

1

0

1468

2 607

69

3113

1856

1

1949 ...........

4

1618

0

38

3 528

2 828

6 216

0

5 413

1950 ..........

—

14 368

—

2

1324

6 531

5 343

0

12 408

1951...........

1

26 406

—

5

1827

2 009

4 041

0

8 980

1952 ...........

0

13 039

0

0

4 428

1839

6 851

0

8603

1953 ...........

0

13 468

2 895

5

2 622

4 694

4176

0

6 837

1954 ...........

—

13 092

—

41

4 716

4 690

2 344

0

7 641

1955 ...........

—

3 693

0

132

5 212

3 069

1360

1

9789

1954 januari ...

_

1874

0

130

164

208

0

1717

februari . .

—

545

—

—

273

437

330

_

668

mars......

—

359

—

3

411

258

243

_

615

april......

—

324

--

2

361

187

312

0

389

maj......

—

838

0

—

302

364

96

0

163

juni......

—

1385

—

2

265

478

140

0

573

juli ......

—

3 312

—

3

330

447

no

0

537

augusti . ..

0

886

—

13

373

326

215

0

204

september.

—

769

—

6

469

538

160

—.

454

oktober ...

—

1156

—

1

482

624

209

0

368

november .

—

757

—.

10

900

385

166

_

645

december .

—

887

—

0

414

503

153

—

1308

1955 januari ...

_

61

__

11

246

241

199

0

1905

februari...

—

113

—

12

353

340

163

—

1419

mars......

—

42

0

5

548

379

126

__

430

april.....

—

266

10

397

260

94

0

166

maj......

—

710

—

11

365

259

67

0

761

juni......

—

790

—

—

455

230

168

0

377

juli......

—.

235

—

11

269

248

70

0

919

augusti ...

—

577

—

11

319

225

97

0

645

september.

—

511

—

12

549

291

70

0

824

oktober ...

—

173

—

24

480

198

148

0

514

november .

—

7

—

13

839

207

71

0

416

december .

—•

207

—

10

401

198

92

0

1422

Anm. Import- och exportuppgiftema för 1955 samt månadssiffrorna preliminära.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

187

Tab. 11. Vid slakthus, kontrollslakterier och kötthesiktningsbyråer

undersökta slaktdjur m. m.

År och månad

Betäckta

suggor i

Svea- och

Götaland,

antal1

Tjänst- bara

galtar i

Svea- och

Götaland,

antal1

Antal besiktigade hela och till hela

omräknade halva kroppar1

Stor-

boskap

Kalv

Svin

större

mindre

1934 ..................

255 886

4 682

268 295

407 182

253 759,5

1 424 688

1935 ..................

264 271

4 240

274 675

414 141,5

287 700

1270852,5

1936 ..................

284 044

4156

302 503

440 738

354 234

1 324 497

1937 ..................

258 967

3 931

347 406

466 605

413007

1480 022

1938 ..................

272 789

3 778

375 469,5

502 228,5

437 859

1 478 927

1939 ..................

282 702

3 747

397 069

519 013

467 212

1 608 873,5

1940 ..................

214 291

3 407

540 108

505 579,5

516 670

1 487 631

1941..................

192 403

2 876

550 661

401003

506 747

1 049 460

1942 ..................

167 453

2 525

234 453,5

212 355,5

424 966

596 673,5

1943 ..................

190 672

2 511

283994

221 920,5

588 012

719 183,5

1944 ..................

182 368

2 604

348 600

255 852,5

640 198,5

1 064 267,5

1945 ..................

184 294

2 580

345 365

256 728

570 627,5

960 948

1946 ...................

178 266

2 612

391 455,5

372 634

598 369

1053 842

1947 ...................

195 122

2 657

491 497

364 292,5

644 390,5

1 036 980

1948 ..................

202 596

2 762

342 351,5

300 409

634 873

1158 104

1949 ...................

224 595

3 060

353 190

341 328,5

630 006,5

1 535 682

1950 ..................

225 908

3163

366 248

401 681

546 603

1 825 144,5

1951...................

206 023

3 084

456 060

401 959,5

550 009,5

1 813167

1952 ...................

225 958

3 044

432 248

370 170,5

545 934,5

1912 615

1953 ...................

237 020

3149

394 561,5

357 958

473 656

2 063 491

1954 ...................

.

420136

373 462

501149

2 308 825,5

1955 ...................

270176

4 524

548 245

382 689,5

510 058

2 294106

1954 januari...........

24 201

3 332

31 874

20 474,5

43 746

158 215

februari..........

27 796

4 316

28 047,5

22 589,5

39 993,5

168 842

mars..............

30 549

4 483

35 849

31 224

55 898

211 236,5

april..............

26 380

4 426

33629,5

37 244,5

60 629

182 967

maj..............

25 318

4 361

35 743,5

37 046

47 806

186 392,5

juni..............

24 029

4 372

30 800

43 322,5

41 269,5

187 718

juli..............

22 594

4 361

30 645,5

36 136

33 419

189 626,5

augusti...........

22 290

4 394

39 263

34 365

27 156,5

196 652

september........

20 985

4 419

37 557,5

31 238

29 606,5

193 123,5

oktober..........

21 752

4 443

43173

28 931,5

35 486

187 856,6

november.........

25 523

4 485

40 713,5

25 642,5

42 377

205 774

december.........

27 093

4 578

32 840

25 348

43 762

240 422

1955 januari...........

24 625

4643

36 104,5

21 900,5

44 081,6

196 890,5

februari...........

21 321

4 651

32 460,5

22 717,5

38 915

183 583

mars..............

22 900

4 560

38 990,5

30 900

55 330

215 303

april.............

23 993

4 635

33 333,5

31 716

61 667,5

190 733,5

maj..............

24 187

4 593

37 811

39 534,5

50 089,5

190 679,5

juni..............

22 898

4 534

38 253,5

45 927

43 044

195 983,5

juli..............

19 653

4 430

34 275,5

40 050,5

33140

182 411

augusti...........

18 546

4 420

55 832,5

41 989

34 131

190 986,5

september........

18 836

4 416

62 093,5

34 232,6

32 208

178 992

oktober ..........

21304

4 445

64 056

27 990,5

35 038,5

190 258

november.........

26 938

4 604

65 504,5

23 665

43 420,6

181 631,6

december.........

26 974

4 560

49 544,5

22 066,5

39 012,6

196 754

1 Fr. o. m. febr. 1954 har en omläggning av insamilngsmetodcn företagits, varigenom en

fullständigare redovisning erhållits —- de nya uppgifterna är Icke direkt jämförbara med de

tidigare. Uppgifter inkommer numera även för Norrland. — * Månadssummorna preliminära.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungi. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Tab. 12. Besiktigade och icke besiktigade marknadsförda kvantiteter

kött och fläsk, i ton

Tid

Storboskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Svin

Får och

getter

Häst

Samtliga

1937/39

88 700

32 300

10 500

118 200

2 700

11000

263 400

1940

109 800

30 500

11500

114 200

1700

13 600

281300

1941

102 900

22 600

11200

82 500

1800

13 500

234 500

1942

45 972

11249

9 205

45 337

1623

6 540

119 926

1943

56 708

11780

12 592

65 498

2 920

7 630

157 128

1944

69 871

13 480

13 668

95 652

3 476

9 370

205 517

1915

69 535

13 368

11794

83 296

3 412

9 869

191 274

1946

79 379

19 592

12 598

91325

3 352

12 777

219 023

1947

97 100

19 040

13 295

93310

3 268

16 729

242 742

1948

69 355

15 461

13 068

101 056

2 533

11011

212 484

1949

73 885

17 890

13 091

132 257

2 369

13 446

252 938

1950

80 553

22 265

11492

147 224

2193

12 244

275 971

1951

100 007

22 782

11766

147 278

1952

13 163

296 948

1952

95 053

21039

11666

154 805

2 023

12 470

297 056

1953

87 658

20 505

10 213

157 203

1795

12 585

289 959

1954

90 247

21 726

10 759

170435

1758

11044

305969

1955

111 807

22827

10 785

170 158

1707

12 663

329 947

1949 1 kv.

16 719

3 284

3596

28 784

195

3104

55 682

''i >

15559

4 840

3 836

35 038

302

2 491

62 066

3 >

20 007

5 244

2 581

30106

646

2 841

61 425

4 >

21600

4 522

3 078

38 329

1226

5 010

73 765

1960 1 kv.

18 202

4 251

2 907

37112

240

3 670

66 382

2 >

18 639

6 795

3 225

38 917

273

2308

70 157

3 >

20 851

6 238

2 396

33385

607

1856

65 333

4 »

22 861

4 981

2 964

37810

1073

4 410

74 099

1951 1 kv.

21567

4 308

3 232

36 947

197

2 835

69 086

2 »

22 452

6 517

3 500

38 251

200

2 463

73 383

3 >

22 960

6 541

2 245

33118

519

2116

67 489

4 >

33 038

5 416

2 789

38 962

1036

5 749

86 990

1952 1 kv.

24 658

4 229

3138

35 426

214

3 540

71205

2 >

20 723

6 016

3 419

39183

254

2 645

72 240

3 .

24 398

6 240

2 228

37 093

641

2 268

72 868

4 >

25 274

4 554

2 881

43103

914

4 017

80 743

1953 1 kv.

22 981

4 049

3178

42 842

218

3 464

76 732

2 >

18 290

5 034

2 430

34 548

149

2 456

62 907

3 »

23 446

6 923

2 015

39 453

629

2 454

74 920

4 >

22 941

4 499

2 590

40 360

799

4 211

75 400

1954 1 kv.

21 491

4143

2 948

40 786

184

2 744

72 296

2 >

21 488

6 486

3 346

42 027

214

2 422

75 983

3 >

22 825

6173

1936

41 802

562

1893

75191

4 »

24 443

4 924

2 529

45 820

798

3 985

82 499

1955 1 kv.

22 850

4 372

2 885

43 834

166

2 906

77 013

2 »

23 018

6 709

3 361

42 912

195

2 335

78 530

3 »

30 747

7192

2 132

40 810

544

2117

83 542

4 ,

35 192

4 554

2 407

42 602

802

5 305

90 862

Anm. För åren 1937—1941 enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, för tiden

1942—juni 1949 i huvudsak enligt ransoneringsstatistiken, därefter enligt beräkningar med

ledning av bl. a. antalet besiktigade djur.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956

189

Tab. 13. Import och export av nötkött och fläsk samt Import av får- och

hästkött, i ton

År och månad

Nötkött

(stat. nr 19)

Fårkött

(stat. nr

15 0. 16)

Hästkött

(stat. nr

17 0. 18)

Fläsk , «.

(stat. nr 24—26)

Ti*»!- «**J*“*j!nf‘k* if5 i

Import

Export

Import

Import

Import

Export

1934 ..................

434

1356

1553

38

656

215

1523

19 097

1935 ..................

36

934

505

3 724

13 214

lgjjfi ..................

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1 428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

54

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

—

3 886

960

1942 ..................

6

_

—

4 736

—

I943..................

4

_

0

—

4 566

—

1944..................

2 023

_

0

—

6 465

—

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 679

0

43

1143

995

0

1947 ................

5 467

0

843

3 702

1076

0

1918 ...................

6 628

0

503

1127

882

1

1949 ...............

10 066

1

221

1814

2183

229

1950 .................

17 006

0

27

1447

6 115

569

1951....................

11993

1693

—

998

3 270

411

1952 ..................

2 709

456

13

694

no

150

1953 ...................

10666

—

1

1211

ö 248

9 006

4 335

1954....................

16 204

1608

144

2 826

10 296

1955....................

6 861

4 208

8

1744

4497

3 429

2 955

1089

2 345

17

89

‘"l 411

246

5

236

96

292

122

286

518

416

444

0

155

217

450

769

—

207

289

732

536

18

_

129

2

382

juli..............

255

416

128

0

578

162

_

2%

-,

626

388

489

_.

302

289

350

1893

538

-.

464

1990

15

2 093

152

—

175

3 220

247

3 270

—

359

2 256

1

932

1242

4

384

127

7

_

4

237

1

45

1379

1 821

_.

232

—

29

99

0

27

1038

389

.

_

191

24

73

_

_

195

0

654

juli..............

61

.

_

178

0

93

897

-.

22

—

1037

30

—

66

—

1048

_

1142

—

64

64

240

_

1309

—

75

1228

167

0

742

—

11

3 054

8

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1955 samt månadssiffrorna preliminära.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1956

Innehållsförteckning

Propositionen........................................................ 1

Författningsförslag..................................................... 4

Förordning angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m............................................... 4

Förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m............................................... 10

Förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m. 14

Förordning om upphävande av förordningen den 11 juni 1937 (nr 369) angående

utförselbevis för råg och vete........................................ 21

Förordning angående tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis, m. m. 22

Förordning angående mjölkavgift m. m................................. 25

Förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa

bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete.................. 28

Förordning om ändring i förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående

slaktdj ursavgift................................................... 29

Förordning angående ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om

viss avgift å mjölk, grädde och ost................................... 31

Förordning angående avgift å majs m. m................................ 32

Förordning angående tillverkningen av potatismjöl....................... 35

Förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 § § förordningen den 30 juni 1944 (nr

459) angående avgift för smör som användes för framställning av grädde m. m. 36

Förordning om klassificering av kött................................... 37

Utdrag nr statsrådsprotokollet den 13 april 1956 ........................... 41

översikt av det för regleringsåret 1955/56 fastställda systemet för prissättningen

på jordbruksprodukter............................................... 42

överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer om

det nya prissättningssystemet......................................... 40

Jordbruksbefolkningens inkomstläge..................................... , 47

Jordbruksnämnden................................................. 47

Departementschefen................................................ 72

Det svenska jordbruket och utlandsmarknaderna........................... 75

Jordbruksnämnden................................................. 75

Departementschefen................................................ 39

Sammanfattning av förhandlingsresultatet................................. 91

Jordbruksnämnden................................................. 91

Departementschefen................................................ 107

Brödsäd m. m........................................................ 109

Jordbruksnämnden................................................. 109

Departementschefen................................................ 120

Fodersäd och andra fodermedel m. m..................................... 123

Jordbruksnämnden................................................. 123

Departementschefen................................................ 127

Diverse vegetabilieproduktcr............................................ 129

Jordbruksnämnden................................................. 129

Departementschefen................................................ 130

Potatis och potatisprodukter............................................ 130

Matpotatis................................................... 130

Jordbruksnämnden............................................... 130

Departementschefen.............................................. 135

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1956 191°

Fabrikspotatis.............................................. 137

Jordbruksnämnden............................................... 137

Departementschefen.............................................. 145

Potatisprodukter in. m..................................... 148

Jordbruksnämnden............................................... 148

Departementschefen.............................................. 161

Oljeväxter och fettvaror (utom mejeriprodukter)............................ 168

Jordbruksnämnden................................................. 168

Departementschefen................................................ 178

Mjölk och mejeriprodukter m. m......................................... 188

Jordbruksnämnden................................................. 188

Departementschefen................................................ 194

Kött och fläsk m. m................................................... 201

Jordbruksnämnden................................................. 201

Departementschefen................................................ 209

Ägg m. ............................................................. 214

Jordbruksnämnden................................................. 214

Departementschefen................................................ 219

Stödet åt lin- och hampodlingen under regleringsåret 1956/57 ................. 222

Jordbruksnämnden................................................. 222

Departementschefen................................................ 228

Författningsfrågor..................................................... 224

Jordbruksnämnden................................................. 224

Departementschefen................................................ 230

Anslagsfrågor m. m................................................... 235

Jordbruksnämnden................................................. 235

Departementschefen................................................ 238

Beräkningar och förslag för budgetåret 1956157 i fråga om vissa avgiftsmedel, m. m. 240

Jordbruksnämnden..................................................240

Departementschefen ................................................ 242

Departementschefens hemställan......................................... 245

Bilagor

1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets

område......................................................... 1°

2. PM angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område......... 15°

3. PM med redogörelser för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov............................... 32°

4. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1954 ... 39"

5. PM med totalkalkyler över jordbrukets inkomster och kostnader....... 57°

6. PM med beräkningar för bedömning av erforderliga mittpriser på jordbruksprodukter

i samband med övergång till nytt prissättningssystem .. 82"

7. Skrivelse från Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, till statens

jordbruksnämnd angående de prisreglerande åtgärderna under konsumtionsåret

1956/57 inom föreningens verksamhetsområde, in. in.......... 139°

8. PM angående fettvaruregleringens ekonomiska resultat............... 149°

9. PM angående den internationella marknadsutvecklingen för viktigare

jordbruksprodukter.............................................. 154°

10. Införselavgifter på jordbruksregleringens område..................... 166°

11. Redogörelse för aktuella, av jordbruksnämnden lämnade medgivanden

till regleringsföreningar att använda avgiftsmedel m. m. till forsknings-,

försöks- och upplysningsverksamhet................................ 169°

Tabellbilaga........................................................ 173°

660586 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta moti a1 i texten
  2. JoU 1956:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten