Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen m. m

1956-03-16 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:166, Med förslag till ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

1

Nr 166

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad

lydelse av 24 § riksdagsordningen m. m.; given Stockholms

slott den 16 mars 1956.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t

härmed

dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga härvid

fogat förslag till ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen,

dels ock föreslå riksdagen att antaga bilagda förslag till lag om ändring i

lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen samt till lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt 24 § riksdagsordningen gäller för makes rätt att vid val till riksdagens

andra kammare avgiva valsedel genom andra maken det villkoret

att den av makarna som framlämnar valsedeln själv är röstberättigad. I

propositionen föreslås, att detta villkor upphäves. Vidare föreslås, att röstlängdsutdrag

skall på landet kunna utfärdas, förutom av valnämndens ordförande

och dennes suppleant, även av person som särskilt förordnas därtill.

För att i viss utsträckning möjliggöra att röstmottagning å beskickningar

och konsulat skall kunna äga rum på själva valdagen föreslås i propositionen

slutligen förlängning av den tid inom vilken avgivna röstsedlar

skall från beskickningar och konsulat insändas till överståthållarämbetet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 166

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

Förslag

till

ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan

valberättigad än den som, på sätt i

vallagen sägs, vid valförrättning personligen

sig inställer; dock att dels

sådan valberättigad, som till följd

av vistelse utom riket eller yrkeseller

tjänsteförpliktelse är förhindrad

att iakttaga sådan inställelse,

må, i den utsträckning och under de

villkor som stadgas i nyssnämnda

lag, före valet avgiva valsedel, dels

ock make må, i den ordning som

stadgas i samma lag, avgiva valsedel

genom andra maken, därest denna

är röstberättigad.

Rösträtt må ej utövas av annan

valberättigad än den som, på sätt i

vallagen sägs, vid valförrättning personligen

sig inställer; dock att dels

sådan valberättigad, som till följd av

vistelse utom riket eller yrkes- eller

tjänsteförpliktelse är förhindrad att

iakttaga sådan inställelse, må, i den

utsträckning och under de villkor

som stadgas i nyssnämnda lag, före

valet avgiva valsedel, dels ock make

må, i den ordning som stadgas i

samma lag, avgiva valsedel genom

andra maken.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 63, 70, 71, 72 och 75 §§ lagen den 26 november

1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse)

63

För valsedelsförsändelse — — —

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

ojävigt vittne inlägga innerkuvertet

i ytterkuvertet, vilket omedelbart

därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda

tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid

namnet tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet

tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för

intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat nämnda

förklaring.

70

1. Är någon —--röstlängden

uppförd. 1 2

1 Senaste lydelse av 63 §, 70 § 2 mom, 71 § 1 och

2 mom. se SFS 1950:140.

(Föreslagen lydelse)

För valsedelsförsändelse--—

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda

tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid namnet

tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet tillhör

och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för

intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat nämnda

förklaring. Till vittne må ej tagas

väljarens make och ej heller barn

till väljaren eller hans make.

§•

1. Är någon--- — röstlängden

uppförd.

3 mom., 72 och 75 §§ se SFS 1944:84 samt av 71 §

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse)

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad

kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst eller

tillhör besättning eller annan personal

å fartyg eller personalen vid

statens järnvägar eller vid enskilt

järnvägsföretag eller vid post-, tulleller

lotsverket, till följd av tjänstens

utövning icke kan utöva sin rösträtt

å valdagen, må sådan röstberättigad

före valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets där han

är i röstlängd upptagen, inom riket

å fast postanstalt samt utom riket

å svensk beskickning eller svenskt

konsulat, som Konungen bestämmer.

71

1. Väljare, som avlämnar valsedel

enligt 70 §, skall innehava för sådant

ändamål utfärdat utdrag ur

röstlängden i det valdistrikt han tillhör,

utvisande att han där är upptagen

såsom röstberättigad vid valet,

dagen för valet samt den Konungens

befallningshavande, som skall verkställa

röstsammanräkning för den

valkrets väljaren tillhör. 2

2. Röstlängdsutdrag, som avses i

1 inom., utfärdas på landet av valnämndens

ordförande eller dennes

suppleant och i stad av den magi
-

(Föreslagen lydelse)

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad

kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst eller

tillhör besättning eller annan

personal å fartyg eller personalen

vid statens järnvägar eller vid enskilt

järnvägsföretag eller vid post-,

tull- eller lotsverket, till följd av

tjänstens utövning icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen, må sådan

röstberättigad före valdagen avlämna

valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen,

å fast postanstalt inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas, att

han till följd härav icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen inom riket,

äger han avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets där han år i röstlängd

upptagen, å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som

Konungen bestämmer.

§•

1. Väljare, som avlämnar valsedel

enligt 70 §, skall innehava för sådant

ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden

i det valdistrikt han tillhör, utvisande

att han där är upptagen såsom

röstberättigad vid valet, dagen

för valet samt den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa

röstsammanräkning för den valkrets

väljaren tillhör. Röstlängdsutdrag

tecknas å ytterkuvert, varom förmäles

i 73 §. Formulär till utdrag

fastställes av Konungen.

2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1

mom., utfärdas på landet av valnämndens

ordförande eller dennes

suppleant och i stad av den magi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

5

(Gällande lydelse)

stråten därtill förordnar samt tecknas

å ytterkuvert, varom förmäles i

73 §. Formulär till utdrag fastställes

av Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före

det röstlängden blivit, på sätt i 45 §

sista stycket sägs, underskriven eller

försedd med intyg, att anmärkning

mot densamma ej inom behörig tid

framställts, ej heller senare än dagen

före valdagen.

Den som —--nämnda ort.

Där så--— till sökanden.

3. Över gjorda---till sökan
den.

Förteckning, som----Konung
ens

befallningsliavande.

72

Röstmottagare är — — — ställe

sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före valdagen

samt inom riket till och med valdagen

och utom riket intill dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 75 §

sägs, skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å---en tim
me.

De väljare, —---sina valsedlar.

Ej må —--väljande tillåtas.

Å postanstalt — —--denna lag.

Där röstmottagning -—- — — till

kännedom.

75

Ytterkuvert, vari valkuvert eller

vaisedelsförsändelse inlagts, översän
-

(Föreslagen lydelse)

stråten därtill förordnar. 1 kommun

på landet må röstlängdsutdrag jämväl

utfärdas av den som därtill förordnas;

sådant förordnande meddelas

av Konungens befallningshavande,

där det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas

före det röstlängden blivit, på sätt i

45 § sista stycket sägs, underskriven

eller försedd med intyg, att anmärkning

mot densamma ej inom behörig

tid framställts, ej heller senare än

dagen före valdagen.

Den som — — — nämnda ort.

Där så---till sökanden.

3. över gjorda — — — till sökanden.

Förteckning, som---Konung
ens

befallningshavande.

§•

Röstmottagare är — — — ställe

sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före valdagen

till och med valdagen, utom riket

dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,

skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å---en tim
me.

De väljare,---sina valsedlar.

Ej må---väljande tillåtas.

Å postanstalt---denna lag.

Där röstmottagning — — — till

kännedom.

§•

Ytterkuvert, vari valkuvert eller

vaisedelsförsändelse inlagts, översän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse)

des av röstmottagare inom riket till

den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa röstsammanräkningen,

samt av röstmottagare utom

riket till överståthållarämbetet. I det

senare fallet skola ytterkuverten vara

inlagda i omslag, och skall, där insändandet

sker med post, försändelsen

anordnas som värdepost. översändandet

skall ske från röstmottagare

inom riket omgående samt från

röstmottagare utom riket i så god tid,

att kuverten kunna beräknas vara

överståthållarämbetet tillhanda sist

dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som---verkstäl
la

röstsammanräkningen.

över ytterkuvert,---under

lås.

(Föreslagen lydelse)

des av röstmottagare inom riket till

den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa röstsammanräkningen,

samt av röstmottagare utom

riket till överståthållarämbetet. I det

senare fallet skola ytterkuverten vara

inlagda i omslag, och skall, där insändandet

sker med post, försändelsen

anordnas som värdepost. översändandet

skall ske från röstmottagare

inom riket omgående samt från

röstmottagare utom riket i så god tid,

att kuverten kunna beräknas vara

överståthållarämbetet tillhanda sist

d fjärde dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som —--verkstäl
la

röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert,---under

lås.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1956.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

7

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 29, 35, 36, 37 och 40 §§ kommunala vallagen

den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad

(Gällande lydelse)

29

För valsedelsförsändelse -— -— —

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

0 jävigt vittne inlägga innerkurvertet

1 ytterkuvertet, vilket omedelhart därpå

tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda

tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid

namnet tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet tillhör

och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för intygets

meddelande, att väljaren egenhändigt

undertecknat nämnda förklaring.

35

1 mom. Är någon — — — röstlängden

uppförd.

2 mom. Kan med skäl antagas, att

1 Senaste lydelse av 29 §, 35 § 2 mom , 36 § 1

av 36 § 2 mom. se SFS 1950:141.

lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§.

För valsedelsförsändelse — — —

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå tillslutes

av väljaren. En åt ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda

tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid namnet

tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet tillhör

och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för intygets

meddelande, att väljaren egenhändigt

undertecknat nämnda förklaring.

Till vittne må ej tagas väljarens

make och ej heller barn till

väljaren eller hans make.

§•

1 mom. Är någon — — — röstlängden

uppförd.

2 mom. Kan med skäl antagas, att

och 3 mom., 37 och 40 §§ se SFS 1942:177 samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse)

röstberättigad kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller

annan personal å fartyg eller personalen

vid statens järnvägar eller vid

enskilt järnvägsföretag eller vid

post-, tull- eller lotsverket, till följd

av tjänstens utövning icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen, må sådan

röstberättigad före valdagen avlämna

valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upptagen,

inom riket å fast postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som

Konungen bestämmer.

36

1 mom. Väljare, som avlämnar

valsedel enligt 35 §, skall innehava

för sådant ändamål utfärdat utdrag

ur röstlängden i det valdistrikt han

tillhör, utvisande att han där är upptagen

såsom röstberättigad vid valet,

dagen för valet samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning

av de vid valet avgivna rösterna. 2

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses

i 1 mom., utfärdas på landet av

(Föreslagen lydelse)

röstberättigad kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller

annan personal å fartyg eller personalen

vid statens järnvägar eller vid

enskilt järnvägsföretag eller vid

post-, tull- eller lotsverket, till följd

av tjänstens utövning icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen, må sådan

röstberättigad före valdagen avlämna

valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upptagen,

å fast postanstalt inom riket.

3. mom. Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas, att

han till följd härav icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen inom riket,

äger han avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets där han är i röstlängd

upptagen, å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som

Konungen bestämmer.

§•

1 mom. Väljare, som avlämnar

valsedel enligt 35 §, skall innehava

för sådant ändamål utfärdat utdrag

ur röstlängden i det valdistrikt han

tillhör, utvisande att han där är upptagen

såsom röstberättigad vid valet,

dagen för valet samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning

av de vid valet avgivna rösterna.

Röstlängdsutdrag tecknas å ytterkuvert,

varom förmäles i 38 §. Formulär

till utdrag fastställes av

Konungen.

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses

i 1 inom., utfärdas på landet av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

valnämndens ordförande eller dennes

suppleant och i stad av den magistraten

därtill förordnar samt tecknas å

ytterkuvert, varom förmäles i 23 §.

Formulär till utdrag fastställes av

Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före

det röstlängden blivit, på sätt i lagen

om val till riksdagen sägs, underskriven

eller försedd med intyg, att

anmärkning mot densamma ej inom

behörig tid framställts, ej heller senare

än dagen före valdagen.

Den som--— nämnda ort.

Där så---till sökanden.

3 mom. över gjorda---till

sökanden.

Förteckning, som — ---för va
let.

37

Röstmottagare är ■— — ■—- ställe

sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före valdagen

samt inom riket till och med

valdagen och utom riket intill dess

avgivna valsedlar, enligt vad i 40 §

sägs, skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å — — — en timme.

De väljare,---sina valsedlar.

Ej må---väljande tillåtas.

Å postanstalt — — — denna lag.

Där röstmottagning — — — till

kännedom.

valnämndens ordförande eller dennes

suppleant och i stad av den magistraten

därtill förordnar. I kommun

på landet må röstlängdsutdrag

jämväl utfärdas av den som därtill

förordnas; sådant förordnande meddelas

av Konungens befallningshavande,

där det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas

före det röstlängden blivit, på sätt i

lagen om val till riksdagen sägs, underskriven

eller försedd med intyg,

att anmärkning mot densamma ej

inom behörig tid framställts, ej heller

senare än dagen före valdagen.

Den som---nämnda ort.

Där så---till sökanden.

3 mom. över gjorda---till

sökanden.

Förteckning, som -—--för va
let.

§•

Röstmottagare är — — -— ställe

sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före valdagen

till och med valdagen, utom

riket dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 § sägs,

skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å — — — eu timme.

De väljare,---- sina valsedlar.

Ej må---— väljande tillåtas.

Å postanstalt —--denna lag.

Där röstmottagning — -— — till

kännedom.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

40 §.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller

valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till

den myndighet, som skall verkställa

röstsammanräkningen, samt av röstmottagare

utom riket till överståthållarämbetet.

I det senare fallet skola

ytterkuverten vara inlagda i omslag,

och skall, där insändandet sker

med post, försändelsen anordnas

som värdepost. Översändandet skall

ske från röstmottagare inom riket

omgående samt från röstmottagare

utom riket i så god tid, att kuverten

kunna beräknas vara överståthållarämbetet

till handa sist dagen efter

valdagen.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller

valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till

den myndighet, som skall verkställa

röstsammanräkningen, samt av röstmottagare

utom riket till överståthållarämbetet.

I det senare fallet skola

ytterkuverten vara inlagda i omslag,

och skall, där insändandet sker

med post, försändelsen anordnas

som värdepost. översändandet skall

ske från röstmottagare inom riket

omgående samt från röstmottagare

utom riket i så god tid, att kuverten

kunna beräknas vara överståthållarämbetet

till handa sist å fjärde dagen

efter valdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1956.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

11

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för justitedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av

qällande regler för val till riksdagens andra kammare och för kommunala

val.

Föredraganden anför följande.

Enligt riksdagsordningen gäller såsom allmän regel, att rösträtt vid val

av ledamöter till andra kammaren ej må utövas av annan valberättigad än

den som personligen inställer sig vid valförrättning. Samma grundsats gäller

enligt den kommunala vallagen vid val, som där avses. I syfte att underlätta

de röstberättigade medborgarnas deltagande i de politiska och

kommunala valen har dock vissa undantag gjorts från denna huvudregel.

Sålunda kan enligt de detaljerade bestämmelser, som meddelats i lagen om

val till riksdagen (vallagen) och i kommunala vallagen bl. a. valberättigad,

som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är

förhindrad att iakttaga inställelse vid valförrättning, få avlämna valsedel

genom postverket eller utrikesförvaltningens organ. Vidare äger gift väljare

avlämna valsedel genom andra maken, om även denna är röstberättigad.

Yrkanden om ytterligare åtgärder för att underlätta för de röstberättigade

att deltaga i de allmänna valen har vid skilda tillfällen framförts. Sålunda

hemställde riksdagen i skrivelse år 1951 (nr 51) om förslag till sådana ändringar

i vallagarna att den nomadiserande lappbefolkningen får rätt att före

valdagen rösta å postanstalt samt i skrivelse år 1953 (nr 99) om översyn av

bestämmelserna angående röstmottagning å beskickningar och konsulat.

En utredning i frågan om vilka personer som skall vara behöriga att på landet

utfärda röstlängsutdrag har begärts i skrivelse av 1955 års riksdag (nr

151).

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 uppdrog jag åt

kanslidirektören vid överståthållarämbetet Sten Waller att såsom sakkunnig

verkställa teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val. Utredningsmannen

erhöll enligt direktiven i uppdrag bl. a. att verkställa de

utredningar, som begärts i de nyss nämnda riksdagsskrivelserna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

Den sålunda tillkallade utredningen, som antagit benämningen 1955 års

valutredning, avgav den 12 december 1955 ett delbetänkande, vari till behandling

upptagits vissa frågor rörande möjligheterna att underlätta deltagande

i allmänna val. I betänkandet behandlas sålunda frågor om ändrade

bestämmelser rörande valsedelsförsändelse genom äkta make, om behörighet

att på landet utfärda röstlängdsutdrag, om ändring av bestämmelserna angående

röstmottagning på beskickningar och konsulat samt om underlättande

av lapparnas valdeltagande.

över betänkandet har efter remiss yttranden inkommit från generalpoststyrelsen,

länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar,

Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs,

Västernorrlands, Västerbottens samt Norrbottens län ävensom

från svenska landskommunernas förbund. Länsstyrelsen i Jönköpings län

har bifogat yttrande från magistraten i Jönköping. Av länsstyrelsen i Malmöhus

län har överlämnats yttranden från magistraten i Malmö och kommunalnämnden

i Höörs köping. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

har vid sitt yttrande fogat yttranden från magistraterna i Göteborg och

Uddevalla samt kommunalnämnderna i Munkedals och Partille kommuner.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har bifogat yttranden från magistraten i

Lidköping samt kommunalborgmästarna i Falköping, Skövde och Tidaholm.

Vid yttrandet från länsstyrelsen i Örebro län har fogats yttrande från magistraten

i Örebro. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har överlämnat yttranden

från magistraten i Sundsvall och kommunalborgmästaren i Örnsköldsvik.

Av länsstyrelsen i Norrbottens län har överlämnats yttrande från

lappfogden i Norrbottens läns norra distrikt.

Jag anhåller att nu få upptaga de i betänkandet behandlade frågorna om

valsedelsförsändelse genom äkta make, om utfärdande av röstlängdsutdrag

och om röstmottagning på beskickningar och konsulat. Några särbestämmelser

till underlättande av lapparnas valdeltagande har utredningen icke

ansett erforderliga. Utredningen har följaktligen icke framlagt något förslag

i detta hänseende. Frågan torde böra vinna sin lösning inom ramen för det

mera omfattande spörsmålet om generella regler, innebärande förbättrade

möjligheter till valdeltagande för avlägset boende röstberättigade. Detta

spörsmål kommer att behandlas under utredningens fortsatta arbete. Med

hänsyn härtill och då jag icke eljest finner anledning att nu ingå på denna

Iråga, vill jag i det följande begränsa redogörelsen för betänkandet och yttrandena

till vad som avser de tre förstnämnda frågorna.

I. 1 rågan om ändring av bestämmelserna rörande valsedelsförsändelse

genom äkta make

Gällande rätt. Enligt 24 § riksdagsordningen må i den ordning, som stadgas

i lagen om val till riksdagen, make avgiva valsedel genom andra maken,

därest denna är röstberättigad. De bestämmelser som finnes härom i val
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

lagen gäller både då röstningen sker vid valförrättning och då den sker på

postanstalt, beskickning eller konsulat. Jämlikt 62 § nämnda lag äger sålunda,

därest äkta makar båda är röstberättigade, den ena av dem ingiva

valsedel genom andra maken vid valförrättning. Detsamma gäller enligt 74 §

vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat. Enligt sistnämnda

stadgande är det dock en förutsättning att den make som lämnar valsedel

för andra maken också själv röstar.

Enligt 28 § kommunala vallagen må, om äkta makar båda är röstberättigade

»vid samma val», den ena av dem genom andra maken ingiva valsedel

vid valförrättning. Även vid kommunala val gäller, enligt 39 §, att make

själv skall rösta för att få lämna valsedel för andra maken på postanstalt,

beskickning eller konsulat. Villkoret att båda makarna skall vara röstberättigade

»vid samma val» torde innebära, att båda skall äga rösträtt t. ex. vid

kommunalfullmäktigevalet i samma kommun, vid stadsfullmäktigevalet i

samma stad, vid kyrkofullmäktigevalet i samma församling. Däremot erfordras

ej, att makarna är röstberättigade i samma valdistrikt eller i samma

valkrets. Är den av makarna, som avlämnar valsedelsförsändelsen, icke

röstberättigad i valdistriktet, måste han genom särskilt intyg styrka, att

han är röstberättigad vid valet i fråga.

Beträffande sättet för valsedelsförsändelses iordningställande stadgas i

63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen, att väljaren själv frivilligt skall

inlägga sin valsedel i innerkuvert och tillsluta detta samt i närvaro av ett

ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvert, vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått

skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vittnet intygar

å ytterkuvertet med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att

väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring.

Betänkandet. Utredningen har anfört, att några principiella skäl icke kan

anses föreligga för ett bibehållande av kravet att make, som överlämnar

andra makens valsedelsförsändelse, själv skall vara röstberättigad. Icke

heller torde, enligt utredningen, mot ett slopande av detta krav kunna anföras,

att röstningsproceduren därigenom skulle kompliceras. De fall, då en

icke röstberättigad make komme att överlämna valsedelsförsändelse och då

sålunda svårigheter ur identifieringssynpunkt kunde uppstå, torde bli tämligen

få. Det finge ankomma på honom att på lämpligt sätt styrka sin

identitet.

Beträffande verkan av den föreslagna ändringen anför utredningen, att

den kommer att medföra behörighet för gifta personer, som icke är svenska

medborgare eller som icke uppnått föreskriven rösträttsålder, att avlämna

valsedelsförsändelse. Utredningen anser, att det icke finns någon anledning

att utesluta dessa personer från möjligheten att överbringa en av andra maken

iordningställd valsedelsförsändelse. Härom anför utredningen vidare:

Möjligen skulle man kunna ifrågasätta lämpligheten av att en utländsk

medborgare tager befattning med ett svenskt val, hur obetydlig denna bc
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

fattning än må vara. Häremot kan dock invändas, att en utlänning redan

nu är oförhindrad att fungera som sådant biträde som väljare i vissa fall

äger anlita vid personlig inställelse. — Ett motsvarande betraktelsesätt torde

kunna anläggas på frågan om lämpligheten av att en make vid kyrkofullmäktigval

skall ha rätt att anlita den andre maken, även om denne utträtt

ur statskyrkan.

Om det på grund av berörda omständighet likväl skulle anses olämpligt

att genomföra ändringsförslaget, har utredningen förordat, att i allt fall den

kommunala vallagen ändras därhän, att vid kommunalval make, som själv

är röstberättigad vid samma slag av val, erhåller rätt att avlämna andra

makens valsedelsförsändelse.

Någon ändring av bestämmelserna att vid röstning på postanstalt, beskickning

eller konsulat make som förutsättning för att få avlämna valsedelsförsändelse

från andra maken också själv måste rösta har utredningen

icke ansett påkallad.

Utredningen har i förevarande sammanhang även berört det i vallagarna

uppställda kravet på närvaro av ojävigt vittne vid iordningställande av valsedelsförsändelse.

Dessa bestämmelser har, enligt utredningen, efter ikraftträdandet

av den nya rättegångsbalken och upphävandet därmed av den

äldre rättegångsordningens regler om vittnesjäv givit upphov till vissa tolkningssvårigheter.

Enligt uppgift till utredningen har det sålunda bl. a. inträffat,

att då make till valförrättaren överlämnat valsedelsförsändelse, vid

vars iordningställande denna make själv tjänstgjort som vittne, valförrättaren

ansett sig nödsakad att godtaga valsedelsförsändelsen, enär han icke i

gällande lagbestämmelser kunnat finna stöd för en vägran. Enligt utredningens

mening bör å vittne, som här avses, kunna tillämpas bestämmelsen

i 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken, vari stadgas

att, om enligt lag eller författning för besiktning, uppskattning eller

annan sådan uppgift ojävig person skall anlitas och särskild föreskrift därom

ej är meddelad, därtill ej må tagas någon, mot vilken förekommer jäv,

som gäller mot domare. Utredningen har fördenskull utgått ifrån att kravet

på ojävighet hos Vittne, som medverkar vid iordningställande av valsedelsförsändelse,

alltjämt har den innebörden att därigenom såsom vittnen uteslutes

familjemedlemmar och andra väljaren närstående personer. Utredningen

har följaktligen icke ansett någon särskild bestämmelse härom erforderlig.

För det fall att tvekan likväl skulle råda om riktigheten av utredningens

uppfattning om tillämpligheten i förevarande sammanhang av nyssnämnda

bestämmelse i lagen om införande av nya rättegångsbalken har utredningen

förordat, att frågan om ojävigheten uttryckligen regleras i vallagarna.

Yttrandena. Vad först angår frågan om bibehållande av nu gällande krav

på rösträtt för den av två makar, som vill avlämna valsedelsförsändelse från

andra maken, har utredningens förslag i princip vunnit anslutning eller

lämnats utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser. Länsstyrelsen

i Malmöhus län och magistraten i Malmö har därvid särskilt betonat, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

15

det icke kan antagas, att valsäkerheten skulle bli lidande, om förslaget genomföres.

Ett bibehållande av nuvarande ordning skulle, enligt vad magistraten

vidare anfört, icke medföra några praktiska fördelar men däremot

vålla de röstande en del besvär. Länsstyrelsen i Kalmar län har uttalat,

att den föreslagna reformen är ägnad att i någon mån underlätta valdeltagandet

och samtidigt torde medföra minskat besvär för valförrättarna.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har anfört:

Vad beträffar reglerna för äkta makes röstning genom valsedelsförsändelse

(äkta-makekuvert) finner länsstyrelsen att det saknas bärande skäl

att bibehålla kravet på att den som utövar sin rösträtt genom andra maken

själv skall vara röstberättigad. Den make som avlämnar den andres valsedel

måste enligt länsstyrelsens mening endast anses som ett ombud för denne

och har till uppgift att till valförrättaren överlämna den redan i förväg

iordningställda valsedelsförsändelsen. Frågan om vem som överlämnar försändelsen

till valförrättaren måste överhuvudtaget anses vara av underordnad

betydelse. Några praktiska olägenheter torde icke behöva uppstå genom

borttagande av kravet på att båda makarna skola vara röstberättigade

vid röstning genom valsedelsförsändelse. Det torde väl ytterst sällan inträffa

att en make, som avser att utöva sin rösträtt genom valsedelsförsändelse,

hindras från detta på grund av att den andra maken, som skall avlämna valsedelsförsändelsen,

saknar rösträtt.

Generalpoststyrelsen har ifrågasatt, om det är erforderligt med olika regler

beträffande, å ena sidan, röstning inför röstmottagare, för vilket fall utredningen

förutsatt bibehållande av nuvarande regel att valsedelsförsändelse

icke må mottagas, med mindre framlämnaren själv röstar, samt, å andra

sidan, röstning i allmän vallokal. Styrelsen har dock icke velat göra någon

erinran mot förslaget på denna punkt. Magistraten i Göteborg har berört

samma fråga och därvid uttalat sin anslutning till utredningens uppfattning

att anledning ej finnes till ändring av bestämmelserna i 74 § vallagen

och 39 § kommunala vallagen att make, för att få framlämna valsedelsförsändelse

från andra maken vid röstning inför röstmottagare, själv samtidigt

röstar.

En avvisande hållning till förslaget i förevarande del har intagits endast

av länsstyrelsen i Jönköpings län och magistraten i Jönköping. Länsstyrelsen

har anfört:

I och med iordningställandet av valsedelsförsändelsen har den väljande

icke utövat sin rösträtt, vilket ju sker först genom försändelsens avlämnande

till valförrättaren. Den make, som avlämnar försändelsen, utför således

denna del av röstningsproceduren. Emellertid har det visat sig, att valutgången

kan vara beroende av en enda röst. Därest nu den, som fått i uppdrag

att avlämna försändelsen, uraktlåter att göra detta, kunde det inträffa

att en person, som själv icke vore röstberättigad, genom sin nämnda underlåtenhet

påverkade utgången av valet, vilket måste anses otillfredsställande.

Det finnes för övrigt enligt länsstyrelsens förmenande icke någon anledning

att i nu ifrågavarande fall uppställa lindrigare villkor än dem, som

gälla vid försändelses avlämnande till röstmottagare, då ju båda makarna

måste vara röstberättigade vid valet. Länsstyrelsen håller därför före, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 166 år 1956

den som avlämnar valsedelsförsändelse själv alltid skall vara röstberättigad

vid det val, som försändelsen avser.

Magistraten har såsom en betänklig konsekvens av förslaget framhållit

möjligheten av att valsedelsförsändelse får framlämnas av make, som ej

uppnått myndig ålder eller som omyndigförklarats. Magistraten har vidare

funnit sig icke kunna instämma i utredningens uttalande att ett slopande

av rösträttskravet för äkta make, som framlämnar valsedelsförsändelse från

andra maken, icke skulle komplicera röstningsproceduren. Enligt magistratens

uppfattning torde i vart fall i städerna, där antalet röstberättigade i

varje valdistrikt är mycket stort, den tid, som kan anslås för varje röstande,

vara mycket kort. Identifieringen av icke röstberättigad make, som

önskar framlämna valsedelsförsändelse från andra maken, måste emellertid

med nödvändighet taga viss tid i anspråk, särskilt i fall, där tvekan måste

råda, om åberopad legitimation kan godtagas. Ett dylikt fördröjande av valförrättningen

skulle innefatta ett icke önskvärt komplicerande av densamma.

En motsatt uppfattning i sistnämnda fråga har tillkännagivits av magistraten

i Göteborg, som anfört, att behovet för icke röstberättigad make att

styrka sin identitet icke behöver medföra några svårigheter. Förutom på

det av utredningen angivna sättet kan detta, enligt denna magistrat, ske

exempelvis genom företeende av försäkringsbesked angående obligatorisk

sjukförsäkring, å vilket finnes upptagna dagen för äktenskapets ingående

och andra makens födelsedag. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har betonat,

att den ej röstberättigade maken bör kunna styrka sin identitet genom företeende

av vederbörlig legitimationshandling.

Vidkommande det av utredningen i andra hand framförda förslaget om

sådan ändring i kommunala vallagen, att vid kommunalval make, som självär

röstberättigad vid samma slag av val, erhåller rätt att framlämna andra

makens valsedelsförsändelse, har generalpoststyrelsen — vilken som nyss

nämnts ansett sig icke böra göra någon erinran mot den av utredningen i

första hand förordade reformen -— anfört följande:

Styrelsen förutsätter emellertid, att under alla förhållanden de stränga

regler, som nu gälla för kommunala val, nämligen att makarna skola vara

röstberättigade vid samma val (stadsfullmäktigevalet i samma stad, kommunalfullmäktigevalet

i samma kommun etc.) mjukas upp, även när fråga

är om röstning inför röstmottagare. Därvid synes lagtexten böra utformas

så, att båda makarna skola vara röstberättigade vid sådana kommunalval,

för vilka samma valdag fastställts. Om föreskriften utformas att gälla »samma

slag av val» kan det nämligen inträffa, att makar, som äro mantalsskrivna

på olika platser, icke kunna avlämna valsedelsförsändelser för varandra,

om nämligen den ene är röstberättigad vid stadsfullmäktigeval och

den andra vid kommunalfullmäktigeval och landstingsmannaval.

Magistraten i Jönköping, som enligt vad nyss sagts avstyrkt förstahandsalternativet,

har funnit anledning icke föreligga till erinran mot den av utredningen

i andra hand föreslagna lösningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

17

Den i betänkandet berörda frågan om innebörden av det i 63 § vallagen

och 29 § kommunala vallagen uppställda kravet på närvaro av ojävigt vittne

vid valsedelsförsändelses iordningställande har upptagits till diskussion i

flera yttranden.

Länsstyrelsen i Norrbottens län bar biträtt den i betänkandet framförda

tolkningen av 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken

innebärande att samma krav på ojävighet bör ställas på vittne vid valsedelsförsändelses

iordningställande som gäller för domare. Länsstyrelsen

har därvid framhållit, att motsvarande jävsregler beträffande sådant vittne

gällde före rättegångsreformen och att någon ändring i detta avseende varken

torde ha varit avsedd eller synes erforderlig.

Magistraten i Göteborg har förklarat sig visserligen dela utredningens

uppfattning att åt förevarande bestämmelser i vallagarna bör ges den innebörden

att därigenom som vittnen uteslutes familjemedlemmar eller andra

väljaren närstående personer. Magistraten har emellertid ansett det mycket

tveksamt, om 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken

kan åberopas som stöd för en sådan tolkning. Med hänsyn härtill har

magistraten förordat, att frågan om ojävigheten uttryckligen regleras i vallagarna.

Liknande uppfattning har tillkännagivits aAT generalpoststyrelsen

samt länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Skaraborgs och Västernorrlands

län. Länsstyrelsen i Södermanlands län har anfört:

Enligt vallagarnas ordalydelse inskränker sig —---vittnets medverkan

till att dels vara närvarande, då väljaren inlägger innerkuvertet i ytterkuvertet

och undertecknar förklaringen, dels ock bevittna väljarens egenhändiga

namnteckning. Vid sådant förhållande anser länsstyrelsen ifrågavarande

vittne knappast kunna likställas med person, som avses i 24 §

andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken. Enligt länsstyrelsens

uppfattning torde föreskrifterna i vallagarna om vittnets ojävighet

ej längre kunna tillmätas betydelse, sedan de allmänna vittnesjäven

bortfallit. Anledning synes emellertid föreligga att såsom vittne utesluta

den make, som avgiver valsedelsförsändelsen för andra maken, samt väljarens

barn och möjligen andra väljaren närstående personer. I så fall bör

enligt länsstyrelsens mening frågan om jäv mot vittnet uttryckligen regleras

i lag.

Även magistraten i Malmö har ifrågasatt, om icke kretsen av jäviga personer

borde inskränkas till make och barn. I allt fall bör också enligt magistraten

förtydligande bestämmelser om vilka som skall anses jäviga införas

i de författningar, som reglerar de allmänna valen. Länsstyrelsen i Malmöhus

län har ansett frågan om vad som skall förstås med ojävigt vittne oklar

och böra närmare utredas. Frågan om hur man skall avgränsa kretsen av

jäviga personer bör enligt länsstyrelsen därvid ägnas särskild uppmärksamhet.

Länsstyrelsen bar i detta sammanhang särskilt understrukit, att riskerna

för valsäkerheten i högre grad är knutna till iordningställandet av valsedelsförsändelsen

än till dennas överbringande och framlämnande genom

— röstberättigad eller icke röstberättigad — make.

Uppgift om vilka personer som är jäviga som vittnen bör enligt länssty2

Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 166

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj. ts proposition nr 166 år 1956

relsen i Kalmar län meddelas på ytterkuverten till valsedelsförsändelserna,

så att ingen röstande behöver sväva i ovisshet om vad som gäller i detta avseende.

Utan att vilja ingå på om utredningens tolkning av vallagarnas bestämmelser

om ojävigt vittne kan vara riktig har magistraten i Jönköping, till

vilken länsstyrelsen i Jönköpings län anslutit sig, framhållit det som helt

verklighetsfrämmande att räkna med att det under pågående valförrättning

skulle vara möjligt att genom frågor till den som framlämnar valsedelsförsändelse

eller på annat sätt kontrollera, om mot vittnet på försändelsen förekommer

jäv, som gäller mot domare. Nuvarande bestämmelser i vallagarna

om ojävigt vittne innebär, enligt magistraten, föga mer än ett råd att

vid iordningställande av valsedelsförsändelse anlita en utomstående person.

Någon anledning till ändring i detta sakernas tillstånd föreligger enligt

magistratens uppfattning icke.

Departementschefen. Förarbetena till gällande och tidigare bestämmelser

i ämnet innehåller, såsom utredningen framhållit, visserligen inga direkta

uttalanden om de skäl, som ligger till grund för kravet att den make, som

överlämnar valsedelsförsändelse från andra maken, också själv skall vara

röstberättigad. Det torde dock kunna antagas, att med reglerna härom avsetts

att värna valsäkerheten och att det ansetts angeläget att i sådant syfte skapa

garanti mot att person, som själv vore utesluten från rösträtt, det oaktat kunde

deltaga i valet genom överbringande av valsedelsförsändelse från sin

make och i så måtto möjligen kunde inverka på valutgången. Valsäkerheten

torde emellertid främst skyddas genom att det överhuvudtaget icke är möjligt

att rösta genom annan person, utom då fråga är om makar. Ur denna

synpunkt torde det vara av mindre betydelse, om undantaget utsträckes

att omfatta också de fall, då den make som inställer sig icke själv har rösträtt.

Då å andra sidan en sådan ändring av gällande regler, åtminstone i

enstaka fall, kan underlätta valdeltagandet vill jag biträda förslaget.

Någon nämnvärd komplicering av röstningsproceduren torde ej befaras

uppkomma som följd av att icke röstberättigad make medgives rätt att

framlämna valsedelsförsändelse från andra maken. Visserligen kan sådan

make icke, såsom en röstberättigad person, återfinnas i röstlängden. Betryggande

legitimation kan emellertid utan omgång ske på annat sätt, exempelvis

genom företeende av prästbevis eller besked rörande allmän sjukförsäkring.

På grund av det sålunda anförda vill jag föreslå, att i 24 § riksdagsordningen

vidtages sådan ändring, att kravet på att make, som ville framlämna

valsedelsförsändelse från andra maken, själv skall vara röstberättigad, bortfaller.

Därest förslag om sådan ändring av riksdagen antages såsom vilande,

torde till behandling i samband med grundlagsfrågans slutliga prövning

få framläggas förslag till härav föranledda ändringar i vallagarna.

Vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat, gäller, såsom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

19

jag i det föregående nämnt, som villkor för att make skall få framlämna

valsedelsförsändelse från andra maken att han också själv röstar. Utredningen

har ansett sig icke böra föreslå någon ändring i detta hänseende.

Ehuru skäl kan anföras för en ändring av vallagarnas bestämmelser även

i detta hänseende, är jag icke beredd att i detta sammanhang upptaga frågan

härom.

Vad slutligen angår frågan om innebörden av det i 63 § vallagen och 29 §

kommunala vallagen uppställda kravet på att vittne, som medverkar vid

iordningställande av valsedelsförsändelse, skall vara »ojävigt» bär vissa remissinstanser

anmält tveksamhet beträffande riktigheten av den i betänkandet

framförda meningen att å sådant vittne kan i nämnda hänseende

tillämpas bestämmelsen i 24 § andra stycket lagen om införande av nya

rättegångsbalken. Vittne som här avses skulle nämligen icke kunna likställas

med de i nämnda lagrum angivna personerna. För att skapa klarhet

härvidlag bör, såsom i flera yttranden förordats, uttrycklig bestämmelse införas

i vallagarna beträffande de diskvalifikationsgrunder, som anses böra

gälla i fråga om vittne. I sådant hänseende torde det enligt min mening föra

för långt att utesluta alla dem, som enligt den äldre rättegångsordningen

var att anse som jäviga. Ur valsäkerhetssynpunkt torde det vara fullt tillräckligt,

om från vittnesbehörigheten undantages väljarens make samt barn

till någon av makarna. Föreskrift av detta innehåll synes kunna upptagas

i 63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen.

II. Frågan om behörighet att på landet utfärda

röstlängdsutdrag.

Gällande rätt m. m. I fråga om val till riksdagens andra kammare kan

enligt 70 § vallagen röstning i vissa närmare angivna fall ske på postanstalt

eller på beskickning eller konsulat. Den röstande skall, då han avlämnar

valsedel enligt dessa bestämmelser, inneha för sådant ändamål utfärdat utdrag

ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvisande att han där är

upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den Konungens

befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den

valkrets väljaren tillhör.

Jämlikt 71 § 2 mom. vallagen skall röstlängdsutdrag utfärdas på landet

av valnämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistraten

därtill förordnar. Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande

sin rösträtt skall därom antingen personligen göra framställning hos den

som äger utfärda utdraget eller ock till denne låta inlämna eller med posten

insända egenhändigt undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan.

Ansökan må ock insändas till kommunalnämndens ordförande eller magistraten

i den ort, där sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

fall ordföranden eller magistraten ofördröj ligen överlämna ansökningen till

den som har att utfärda utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes

fullständiga namn, födelseår och hemvist inom nämnda ort. Där så begäres,

skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter, då ansökan

inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag, skall meddelande

härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas till

sökanden.

Vad nyss sagts i avseende å magistrat skall, jämlikt 90 § vallagen i stad

utan magistrat i tillämpliga delar gälla om den valnämnd, som skall finnas

för sådan stad. Även den särskilda valnämnden i Stockholm är jämlikt

90 a § nämnda lag i dessa avseenden jämställd med magistrat.

I fråga om kommunalval har bestämmelser, motsvarande de nyss återgivna,

upptagits i 35, 36 och 63 §§ kommunala vallagen.

Poströstningen genomfördes för kommunalval 1942 och för val till riksdagens

andra kammare 1944. Behörighet att på landsbygden utfärda röstlängdsutdrag

tillkom till en början endast valnämndens ordförande. I två

likalvdande motioner vid 1950 års riksdag (I: 193 och II: 233) hemställdes

— under åberopande av att vissa praktiska olägenheter uppkommit genom

denna begränsning — om sådan ändring i bestämmelserna att i landskommun

utfärdande av röstlängdsutdrag måtte kunna uppdragas åt annan person

än valnämndens ordförande.

Motionerna ledde till sådana ändringar i vallagarna att behörighet att utfärda

röstlängdsutdrag skulle på landet tillkomma ej blott valnämndens

ordförande utan jämväl dennes suppleant.

I två likalvdande motioner (I: 326 och II: 378) vid 1955 års riksdag föreslogs,

under åberopande av att nyssnämnda lagändringar visat sig otillräckliga,

att riksdagen måtte besluta att även för annan kommun än stad skall

på därom gjord framställning kunna utses särskild eller särskilda personer

att utfärda röstlängdsutdrag.

Konstitutionsutskottet anförde härom:

I de nu till behandling föreliggande motionerna har framhållits, att den

år 1950 genomförda lagändringen visat sig icke vara till fyllest. Utskottet

delar denna uppfattning. Enligt utskottets mening är det önskvärt, att jämväl

på landet någon är behörig att utfärda röstlängdsutdrag för samtliga

röstberättigade inom kommun, som är uppdelad i två eller flera valkretsar.

Eu lagändring härvidlag bör emellertid icke ske på så sätt, att behörigheten

att utfärda röstlängdsutdrag obligatoriskt eller fakultativt överflyttas

från valnämndens ordförande och suppleanten för denne till någon annan

person utan på så sätt, att behörighet i förevarande hänseende tillägges,

lörutom åtminstone valnämndens ordförande, jämväl någon annan lämplig

person. Ändring av gällande regler i ämnet bör enligt utskottets mening

föregås av en närmare utredning inom vederbörande departement. Härvid

bör, med utgångspunkt från vad som nyss anförts, undersökas, om icke

åt kommunalnämndens ordförande lämpligen kunde anförtros att utfärda

röstlängdsutdrag för samtliga valdistrikt inom kommunen.

I enlighet med den hemställan, i vilken konstitutionsutskottets yttrande

utmynnade, hemställde riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t om utredning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 ur 1956

21

och förslag till 1956 års riksdag i frågan om vilka personer, som skall vara

behöriga att på landet utfärda röstlängdsutdrag.

Betänkandet. I betänkandet har inledningsvis något berörts den kritik,

som vid flera tillfällen framförts mot bibehållande överhuvud av kravet på

företeende av röstlängdsutdrag vid röstning å postanstalt, beskickning eller

konsulat. Utredningen har därvid särskilt uppehållit sig vid den i olika

sammanhang yppade tanken att ersätta röstlängdsutdragen med annan legitimationshandling,

vilken icke behövde för ändamålet särskilt anskaffas

men som ändock vore av den beskaffenhet, att dess användande i det väsentliga

medförde samma fördelar som utdraget. För dylikt ändamål kunde

tänkas ifrågakomma sådant medborgarkort, varom bestämmelse meddelas

i folkbokföringsförordningen. Frågan om utfärdandet av dessa har emellertid

numera genom kungörelsen den 30 maj 1952 (nr 342) ställts på framtiden.

Då det därjämte måste anses tveksamt om medborgarkorten, såsom

de enligt folkbokföringsförordningen bestämts utformade, överhuvud kan

tänkas ersätta röstlängdsutdragen, bör enligt utredningens mening den omständigheten

att frågan om medborgarkortens införande alltjämt är öppen

icke utgöra hinder för partiella reformer beträffande röstlängdsutdragen. I

detta sammanhang har utredningen vidare behandlat möjligheten att i stället

för röstlängdsutdrag såsom legitimation godtaga de röstkort, som numera

på flera håll av magistraten eller valnämnden utsändes till samtliga

röstberättigade inom valdistriktet. Utredningen har därvid anfört, att innan

dylika röstkort kan godtagas som ersättare för röstlängdsutdragen frågan

om deras utformning och utsändande måste bil föremål för särskild utredning.

Skulle en dylik utredning anses påkallad, bör emellertid enligt betänkandet

denna omständighet lika litet som den ännu icke avgjorda frågan

om medborgarkorten som ersättare för röstlängdsutdragen utgöra något

hinder mot att nu vidtaga åtgärder, som kan för de röstberättigade underlätta

anskaffandet av sådana utdrag.

Vidkommande de påtalade svårigheterna att på landet utfå röstlängdsutdrag

framhålles i betänkandet, att dessa till väsentlig del sammanhänger

med bestämmelserna om behörighet att utfärda sådana utdrag. Medan i stad

magistraten eller, om magistrat ej finnes, valnämnden har att förordna utfärdare

av röstlängdsutdrag och därvid kan utse en eller flera för uppdraget

lämpliga personer, vilka med hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter har

de bästa förutsättningarna för detsamma, är på landet behörigheten att

utfärda röstlängdsutdrag knuten till uppdragen att vara ordförande eller

suppleant för denne i valnämnden. Eftersom det på landet finnes en

särskild valnämnd inom varje valdistrikt, medför det sätt, varpå behörigheten

i förevarande hänseende är ordnad, att det i en kommun,

som är indelad i flera valdistrikt, icke finnes någon som är behörig att

utfärda röstlängdsutdrag för hela kommunen. Den valnämnd, som skall finnas

inom stad utan magistrat, är däremot alltid gemensam för hela staden;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 166 år 1956

är staden indelad i flera valdistrikt tjänstgör i stället som valförrättare i de

olika distrikten av valnämnden utsedda deputerade. I övriga avseenden och

således även när det gäller att förordna utfärdare av röstlängdsutdrag fungerar

valnämnden för hela staden.

Utredningen tager härefter upp till diskussion frågan om på vad sätt de

nuvarande bestämmelserna lämpligen bör ändras till åstadkommande av en

mera tillfredsställande ordning för landsbygdens vidkommande. I anslutning

till konstitutionsutskottets uttalande att en tänkbar lösning vore, att

—- med bibehållande av behörigheten åtminstone för valnämndens ordförande

afl utfärda röstlängdsutdrag för sitt eget valdistrikt — åt kommunalnämndens

ordförande gåves behörighet att utfärda röstlängdsutdrag för

röstberättigad inom samtliga valdistrikt i kommunen, har utredningen anfört:
Ehuru

någon tvekan icke behöver föreligga om att de av utskottet föreslagna

personerna i och för sig skulle vara lämpliga för uppdraget, kan det

dock ifrågasättas, huruvida det är mest ändamålsenligt att en lagändring

genomföres på sådant sätt, att behörigheten att utfärda röstlängdsutdrag på

landet jämväl i fortsättningen blir helt knuten till innehavet av vissa andra

uppdrag av förtroendekaraktär. Eftersom även uppdraget att vara kommunalnämndens

ordförande är av denna karaktär och ordföranden sålunda

icke i denna sin egenskap är anställd hos kommunen, måste denne förutsättas

på dagarna vara upptagen av förvärvsarbete. Man kan därför icke

räkna med att kommunalnämndens ordförande hinner taga befattning med

utfärdandet av utdragen förrän efter ordinarie arbetstidens slut och vid

en tid på dagen, då i många landskommuner någon postlägenhet icke finnes.

Det torde ej ens kunna påräknas, att ordföranden har möjlighet att

varje kväll expediera inkomna ansökningar och risk för dröjsmål kommer

sålunda alltjämt att kvarstå, även om, som konstitutionsutskottet framhållit,

ordföranden, när kommunalkontor finnes, där kan få hjälp med utskrivning

och expediering av röstlängdsutdragen.

Enligt utredningen bör man hellre söka en lösning i närmare anslutning

till vad som gäller för städerna, där möjlighet finnes att anförtro uppdraget

att utfärda röstlängdsutdrag till sådana i stadens tjänst anställda befattningshavare,

vilka lättast kan förena uppdraget med sina vanliga arbetsuPP&ifter

och vilka har tillgång till expedition för mottagning av allmänheten.

Utredningen framhåller därvid, att efter kommunindelningsreformens

genomförande utvecklingen synes gå mot eu ökad användning av heltidsanställda

tjänstemän också inom landskommunernas förvaltning. Kommuner

med kommunalkontor har sålunda regelmässigt kommunalkamrer

eller annan befattningshavare, som på grund av arten av sina dagliga uppgifter

och sina tjänstgöringsförhållanden i övrigt måste anses väl skickade

att utfärda röstlängdsutdrag. Av landets 812 landskommuner hade vid årsskiftet

1954—55 366 kommuner sådana fast anställda tjänstemän, och man

måste räkna med att detta antal kommer att öka efterhand.

Med hänsyn till det sätt varpå valnämnderna är organiserade på landet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

med särskilda valnämnder för varje valdistrikt, kan emellertid, enligt utredningen,

den rätt att utse röstlängdsutdragsutfärdare, som för städernas

del tillkommer magistraten eller i stad utan magistrat valnämnden, icke

lämpligen anförtros valnämnd på landet. Om valnämnd på landet erhölle

rätt att förordna utfärdare av röstlängdsutdrag, kunde valnämnder i samma

kommun komma att därtill utse olika personer och likaså kunde inträffa,

att enbart vissa valnämnder inom en kommun utnyttjade en sådan

möjlighet. Någon garanti funnes sålunda icke för att en och samma person

får rätt att utfärda röstlängdsutdrag för hela kommunen. Det har därför

svnts utredningen nödvändigt att anförtro uppdraget att meddela dylika

förordnanden åt något annat organ. Härvid torde enligt utredningen länsstyrelsen

och kommunalfullmäktige — som båda har att taga befattning med

valnämndens utseende — främst böra komma i fråga. Lämpligast har utredningen

funnit vara, att uppgiften anförtros länsstyrelsen, som nu har att

utse ordförande i valnämnden jämte suppleant för denne. Om denna uppgift

skall ankomma på länsstyrelsen, torde det vara lämpligt, att något kommunalt

organ står som förslagsställare och härtill synes kommunalnämnden

vara mest lämpad.

En dylik möjlighet att förordna särskild utfärdare av röstlängdsutdrag

kommer, enligt utredningen, att äga sin största betydelse för kommuner,

som är indelade i olika valdistrikt. Möjligheten bör emellertid icke vara begränsad

till sådana fall utan bör stå öppen för samtliga kommuner.

Med tanke särskilt på de mindre kommuner, som saknar anledning att

begära särskild utdragsutfärdare, bör, enligt utredningen, suppleanten för

valnämndens ordförande bibehållas vid behörigheten att jämte ordföranden

utfärda röstlängdsutdrag.

På grund av vad sålunda i frågan anförts har utredningen funnh gällande

bestämmelser böra ändras på sådant sätt, att röstlängdsutdrag på landet

får utfärdas, förutom av valnämndens ordförande och dennes suppleant,

av den länsstyrelsen på förslag av kommunalnämnden därtill förordnar.

Genom att de kommuner, som har anställda tjänstemän, sålunda skulle få

möjlighet att utnyttja dessa för utfärdandet av utdragen kan enligt utredningen

förväntas, att insända ansökningar som regel blir expedierade samma

dag de inkommer. Större möjlighet skulle samtidigt skapas att, exempelvis

vid hastigt påkommen resa, genom personligt besök å vederbörande

expedition omedelbart utfå röstlängdsutdraget.

Yttrandena. I anslutning till vad i betänkandet anförts på lal om möjligheten

att slopa kravet på röstlängdsutdrag och i stället såsom legitimation

vid röstning godtaga medborgarkort eller röstkort har generalpoststgrelsen

erinrat om att statens organisationsnämnd i en den 31 maj 1954 dagtecknad

promemoria framlagt preliminärt förslag till ett medborgarkort, som

även skulle kunna fylla uppgiften som röstkort. Styrelsen har samtidigt uttalat

tvekan om nu på sina håll förekommande röstkort eller ett framtida

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

medborgarkort kan ersätta röstlängdsutdraget. Styrelsen har därvid särskilt

}>ekat på att röstlängdsutdragen i sin egenskap av ytterkuvert bär en rent

praktisk funktion, nämligen som omslag för valkuvertet och som underlagför

tjänsteanteckningar, väljarens underskrift m. in. Länsstyrelsen i Örebro

län har funnit det önskvärt, att frågan om möjligheten att ersätta röstlängdsutdragen

med röstkort snarast tages under övervägande.

Utredningens förslag att röstlängdsutdrag skall kunna utfärdas för hel

landskommun av person som därtill förordnas har i princip tillstyrkts i yttrandena

ellei lämnats utan principiell erinran. Vissa modifikationer har

emellertid i flera yttranden ansetts önskvärda beträffande detaljer i förslaget.

Länsstyrelsen i Stockholms län har anfört:

För att reformen skall få verklig betydelse i praktiken och för att förhindra

att frågan — som ju inte i första hand är av kommunal natur och i

vart fall icke en enbart borgerlig kommunal angelägenhet — utan bärande

skäl bedömes olika i skilda kommuner, synes den föreslagna anordnin°"en

böra göras obligatorisk.

Möjligen kunde undantag göras för kommun, som utgör ett valdistrikt.

Sådan kommun har dock inte sällan större folkmängd och ytvidd än valdistrikten

i kommun med mer än ett valdistrikt. Inte heller i övrigt synes det

motiverat att lör sadant valdistrikt (kommun) ha endast två personer -—

valnämndens ordförande och dennes suppleant — som är behöriga att utfärda

röstlängdsutdrag.

Av nu anlörda skäl anser länsstyrelsen, att den föreslagna reformen bör

genomföras över hela linjen, sålunda för samtliga köpingar och landskommuner.

Olika från förslaget avvikande meningar har framförts i frågan om vilken

myndighet som bör meddela förordnande för särskild utfärdare av röstlangdsuldrag

Sålunda har länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Göteborgs

och Bohus samt Örebro län ifrågasatt, om icke denna uppgift lämpligen bör

ankomma på kommunalnämnderna. Därvid har bl. a. framhållits att, därest

utredningens förslag genomföres, länsstyrelserna knappast kommer att utse

annan än den av kommunalnämnden föreslagne. Det måste under sådana

lörhållanden vara mera ändamålsenligt, att kommunalnämnden själv belros

med uppgiften att meddela förordnande för vederbörande. Länsstyrelsen i

Örebro län har tillika uttalat, att suppleant bör utses för särskild röstlängdsutfärdare.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ifrågasatt, om icke förordnande

som här avses bör meddelas av kommunalfullmäktige, vilka ju har

att utse ledamöter i valnämnd och fatta beslut angående kommunens valkostnader.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ifrågasatt, om icke den rätt

att utfärda röstlängdsutdrag, som för närvarande på landet tillkommer även

suppleanten för valnämndens ordförande, delvis kan utgå. Erfarenheterna

liån länets landsbygd har givit vid handen, att ordförandena i valnämn
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

25

derna i det alldeles övervägande antalet valdistrikt ensamma handhar utfärdandet

av röstlängdsutdrag. Blott i något enstaka fall har det visat sig,

att utdrag utfärdats även av suppleanten. Om i fortsättningen särskild utfärdare

av röstlängdsutdrag kommer att finnas för hela kommunen, minskar,

enligt länsstyrelsens mening, behovet av att ordförandens suppleant äger

utfärda sådana utdrag. Det kan därför övervägas, om icke suppleantens rätt

att utfärda röstlängdsutdrag bör gälla endast vid förfall för valnämndens

ordförande. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län bör såväl ordförande som

suppleant i valnämnd alltjämt äga utfärda röstlängdsutdrag.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har jämväl berört frågan om vilken

befattningshavare som bör erhålla förordnande som särskild utfärdare

av röstlängdsutdrag och därvid, med instämmande i vad utredningen i denna

de] anfört, uttalat, att för sådant förordnande i första hand bör ifrågakomma

på kommunalkontoren i kommunens tjänst anställda tjänstemän.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har ansett det föreslagna förfaringssättet

med utfärdande av särskilda förordnanden onödigt tungrott och ifrågasatt,

om det ej är lämpligare att komununalnämndsordförande och kommunalkamrer

förklaras vara utan förordnande behöriga att utfärda röstlängdsutdrag.

Departementschefen. Såsom utredningen framhållit föreligger icke för närvarande

förutsättningar för att upptaga spörsmålet om ersättande av röstlängdsutdragen

med annan legitimationshandling, som icke behöver för varje

val särskilt anskaffas. Vissa ändringar i gällande bestämmelser rörande

utfärdande av dessa utdrag kan emellertid vara ägnade att underlätta valdeltagandet

för de röstberättigade. Det förslag, som utredningen i detta hänseende

framlagt, innebär att, utöver valnämndens ordförande och dennes

suppleant, annan person skall kunna förordnas att utfärda röstlängdsutdrag.

Fördelen av den föreslagna anordningen gör sig i första hand gällande för

kommuner, som är uppdelade i flera valdistrikt. För dessa innebär reformen

nämligen att de röstberättigade kan vända sig till en för hela kommunen

gemensam utfärdare av utdragen. De kan därigenom undgå det dröjsmål

och den omgång i övrigt, som kan bli följden av att de på grund av

bristande kännedom om valdistriktsindelningen vänder sig till fel valdistrikt.

En ytterligare fördel är att behörigheten att utfärda röstlängdsutdrag också

i landskommunerna kan såsom tjänsteangelägenhet anförtros kommunal

befattningshavare, som under tjänstetid regelmässigt är anträffbar på en

för allmänheten tillgänglig expedition. Det sistnämnda är vanligen icke

fallet med valnämndernas ordförande och deras suppleanter, vilkas uppdrag

ofta skötes på fritid vid sidan av deras ordinarie förvärvsarbete. Då utredningens

förslag synes innebära en praktisk förbättring av gällande bestämmelser,

biträder jag förslaget.

Något behov av att, såsom i ett yttrande ifrågasatts, göra anordningen med

särskild utfärdare av röstlängdsutdrag obligatorisk torde icke föreligga.

Vidkommande härefter frågan på vilken myndighet del bör ankomma alt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

på landet meddela förordnande för särskild utfärdare av röstlängdsutdrag

har i flera yttranden uttalats, att denna befogenhet borde kunna läggas i

händerna på kommunalnämnden. I ett yttrande har uppgiften ansetts böra

anförtros kommunalfullmäktige. Ingen av berörda myndigheter torde väl ur

principiell synpunkt vara olämplig för uppgiften. Då emellertid länsstyrelsen

har att utse ordförande i valnämnd och suppleant för denne, synes det

mera konsekvent, att länsstyrelsen meddelar förordnande också för den,

som jämte dessa skall äga utfärda röstlängdsutdrag. För en sådan lösning

talar jämväl det skälet att i huvudsak samma fordringar i kompetensavseende

synes böra ställas på särskild utfärdare av röstlängdsutdrag som på

ordförande i valnämnd och dennes suppleant. För uppnående av enhetlighet

i bedömandet härvidlag är det givetvis lämpligast, att förordnande till

de nu nämnda uppdragen meddelas av en och samma myndighet. Jag biträder

fördenskull utredningens förslag att förordnande för särskild utfärdare

bör meddelas av länsstyrelsen. Till uppdraget torde, i enlighet med vad

jag nyss uttalat, böra i första hand ifrågakomma i kommunens tjänst anställd

befattningshavare, som under tjänstetid kan anträffas på en för allmänheten

tillgänglig expedition, närmast kommunalkamrer eller motsvarande

tjänsteman.

Någon ändring i fråga om behörigheten för valnämndens ordförande och

dennes suppleant att, på sätt som hittills, utfärda röstlängdsutdrag för sitt

valdistrikt finner jag, i likhet med utredningen, icke föranledas av den nu

föreslagna möjligheten till utseende av särskild utfärdare av röstlängdsutdrag

i landskommun. Vad särskilt angår suppleantens behörighet anser

jag det alltjämt kunna vara av värde att, framför allt i större valdistrikt,

tillgång finnes till någon som vid behov kan avlasta ordföranden någon del

av den arbetsbörda, som utfärdandet av röstlängdsutdrag kan antagas komma

att medföra även om särskild utfärdare av sådana utdrag finnes utsedd

i kommunen.

HL Frågan om ändring av bestämmelserna rörande röstmottagning å

beskickningar och konsulat

Gällande rätt m. m. Vallagen innehåller i 70—75 §§ bestämmelser om rätt

för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller

konsulat. Enligt 70 § 2 mom. får vid andrakammarval röstberättigad, som

med skäl kan antagas komma att å valdagen vistas utom riket, redan före

valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han är upptagen

i röstlängd. Valsedeln skall avlämnas inom riket å fast postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen

bestämmer. Samma förmån tillkommer röstberättigad, som utövar militärtjänst

eller viss annan verksamhet och till följd av tjänstens utövning icke

kan rösta på valdagen. I 72 § stadgas att röstmottagare är inom riket den

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kuncjl. Maj:ts proposition nr Ifil! år 7.956''

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen meddelade föreskrifter

utses därtill, samt utom riket beskickningens eller konsulatets chef eller den

han sätter i sitt ställe. Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde

dagen före valdagen samt inom riket till och med valdagen och utom

riket intill dess avgivna valsedlar, enligt vad i lagens 75 § sägs, skall insändas

till överståthållarämbetet. Chefen för beskickningen eller konsulatet

skall utfärda kungörelse angående dagar och tider samt ställe för röstmottagningen.

Kungörelsen skall genom anslag samt, där så ske kan, även på

annat lämpligt sätt bringas till kännedom. Jämlikt 75 § åligger det vidare

röstmottagare utom riket att till överståthållarämbetet översända ytterkuvert,

vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, i så god tid, att kuverten

kan beräknas vara överståthållarämbetet tillhanda sist dagen efter

valdagen. I 75 § stadgas också att ytterkuvert, som från röstmottagare

utom riket inkommit till överståthållarämbetet, skall införas i särskild förteckning

samt, om väljaren tillhör valkrets, för vilken överståthållarämbetet

ej har att verkställa röstsammanräkning, snarast möjligt med posten

vidarebefordras till den Konungens befallningshavande, som skall verkställa

röstsammanräkningen. Om sammanräkning av avgivna röster stadgas i 76 §.

Enligt denna paragraf skall sammanräkningen verkställas vid offentlig förrättning,

som skall påbörjas så snart ske kan, dock icke förrän å åttonde

dagen efter valdagen.

För kommunalvalen gäller i nu berörda hänseenden motsvarande bestämmelser.

Dessa återfinnes i 35, 37, 40, 41 och 43 §§ kommunala vallagen.

I motion (11:257) vid 1953 års riksdag kritiserades bestämmelsen i vallagarna,

att valsedlarna från röstmottagare utrikes skall översändas till

överståthållarämbetet i så god tid, att de kan beräknas vara ämbetet tillhanda

sist dagen efter valdagen. Bestämmelsen medförde att avlägset belägna

beskickningar och konsulat måste avsluta röstmottagningen avsevärd tid

före valdagen. Enligt motionärens mening borde det icke vara förenat med

några olägenheter, om den tid då valsedlarna skulle vara överståthållarämbetet

tillhanda förlängdes några dagar. Detta skulle kunna möjliggöra, att

den sista dagen för röstning utomlands i åtminstone de flesta europeiska

länder sammanföll med valdagen i Sverige. Konstitutionsutskottet, som i anledning

av motionen föreslog riksdagen att hos Kungl. Maj :t hemställa om

översyn av hithörande bestämmelser, uttalade i sitt utlåtande nr 7, att det

borde undersökas, huruvida bestämmelserna lämpligen kunde ändras därhän,

att röstning å vissa beskickningar och konsulat kunde äga rum å själva

valdagen samt alt den tidpunkt, vid vilken valsedlarna skulle insändas

till överståthållarämbetet, kunde flyttas framåt några dagar.

I skrivelse den 28 mars 1953, nr 99, hemställde riksdagen i anledning av

motionen om översyn av bestämmelserna i lagen om val till riksdagen och

kommunala vallagen beträffande röstmotttagning å beskickningar och konsulat.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:is proposition nr 166 år 1956

Betänkandet. För att belysa behovet av en ändring och möjligheten att

med bibehållandet av överståthållarämbetet som mellanled framflytta tidpunkten

för valsedlarnas insändande lämnas i betänkandet följande uppgifter

i fråga om röstningen å beskickningar och konsulat. Antalet röstande

utgjorde 1 822 personer vid andrakammarvalen 1948, 1 700 personer vid

kommunalvalen 1950, 2 273 personer vid andrakammarvalen 1952 och 2 288

personer vid kommunalvalen 1954. Vid 1952 års val var röstmottagning anordnad

vid etthundraaderton beskickningar och konsulat. Av dessa låg sex1

io två i Europa, sjutton i Asien, elva i Afrika, tjugosex i Amerika och två

i Australien. Vid 1954 års val var röstmottagning anordnad på ytterligare

en ort i Europa och en i Asien. Röstmottagningen avslutades vid de båda

sistnämnda valen på de flesta orterna inom Europa tre dagar före valdagen

eller senare. Inom övriga världsdelar utom Australien avslutades röstmottagningen

genomsnittligt en vecka före valdagen. Vid 1954 års val växlade

tiderna för valets avslutande i Asien mellan två och sexton dagar, i Afrika

mellan tre och elva dagar, i Amerika mellan tre och femton dagar samt i

Australien mellan elva och sexton dagar före valdagen.

I betänkandet meddelas vidare, att av de 2 288 ytterkuvert, som vid 1954

års val översändes till överståthållarämbetet från beskickningar och konsulat,

sammanlagt 1 095 inkommit före valdagen. Dagen efter valdagen inkom

1 082 kuvert samt under de andra, tredje och fjärde dagarna tillhopa 108

kuvert, så att å fjärde dagen efter valet sammanlagt 2 285 kuvert inkommit.

Av de inkomna kuverten vidarebefordrades 1 489 till andra sammanräkningsmyndigheter,

medan 799 avsåg valet inom Stockholms stad.

Då eu förlängning av röstmottagningstiden otvivelaktigt skulle innebära

en önskvärd förbättring av möjligheterna att rösta å beskickningar och konsulat,

bör enligt utredningen en dylik förlängning komma till stånd i den

mån den är praktiskt genomförbar. I sistnämnda hänseende har utredningen

anfört:

Av uppgifter som lämnats av överståthållarämbetet framgår, att ämbetet

lärer ha möjlighet att till vederbörande sammanräkningsmyndighet så snabbt

oversända även sådana valsedlar, som inkommit till ämbetet först på fjärde

dagen efter valet, att de kunna beräknas med säkerhet komma sammanräkningsmyndigheten

tillhanda före röstsammanräkningens början. Därvid

har tiden beräknats på följande sätt. Eftersom de allmänna valen äga rum

på en söndag, infaller den åttonde dagen efter valet — den dag, då sammanräkningen

tidigast får börja — alltid på en måndag. Det synes vara

nödvändigt att räkna med att sammanräkningen tager sin början, innan

måndagens post inkommit till sammanräkningsmyndigheten. För att säkcrhet

skall vinnas, att från överståthållarämbetet översända valsedlar skola

/öre sammanräkningen ha inkommit till myndigheten, måste försändelserna

med valsedlar avlämnas för postbefordran i så god tid, att de nå myndigheten

redan på lördagen efter valet. Som sammanräkningsmyndighet

fungerai vid andrakammarval länsstyrelsen, vilken jämväl har denna uppgift

vid kommunala val å landsbygden, liksom även i sådana fall, då vid

val av landstingsmän eller kyrkofullmäktige valkretsen resp. församlingen

består av landsbygd och stad. I övrigt är vid kommunala val magistrat eller

valnamnd i stad utan magistrat sammanräkningsmyndighet. Adressort till

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

sammanräkningsmyndighet är sålunda alltid stad. Enär det bedömts som

möjligt att med erforderlig insats av personal vidarebefordra till överståthållarämbetet

inkomna valsedlar till andra sammanräkningsmyndigheter

samma dag de inkommit, skulle minst två dagar återstå för postbefordringen,

därest sista dagen, då A-alsedlarna skola vara överståthållarämbetet

tillhanda, bestämmes till fjärde dagen efter valet. Detta bör också vara tillräckligt.

Framhållas må att valsedlarna expedieras från överståthållarämbetet

alltefter som de inkomma samt att man icke torde behöva räkna med

att mer än en del av valsedlarna inkomma sista dagen.

Med hänsyn till det sålunda anförda har utredningen ansett en sådan ändring

i 75 § vallagen och 40 § kommunala vallagen böra komma till stånd,

att valsedlar som avlämnats vid röstning å beskickning eller konsulat skall

översändas till överståthållarämbetet i så god tid, att de kan beräknas vara

ämbetet tillhanda sist å fjärde dagen efter valdagen. Det förutsättes därvid,

att rösterna alltid skall insändas omedelbart efter det röstmottagningen avslutats.

Med den förlängning av röstmottagningstiden som förordats i betänkandet

skulle, enligt utredningen, på många platser röstning kunna ske ända fram

till valdagen. Utredningen har därför funnit bestämmelserna i 72 § vallagen

och 37 § kommunala vallagen böra utformas så att denna möjlighet framgår

därav.

Yttrandena. Förslaget har i förevarande del, på ett undantag när, i princip

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Generalpoststijrelsen,

som tillhör dem som tillstyrkt förslaget, har därvid anfört:

Med de snabba postförbindelser, som numera finnas, torde man kunna

räkna med att röster, som mottagits på själva valdagen, skola hinna fram

till överståthållarämbetet inom stadgad tid, dvs. senast fjärde dagen efter

valdagen, icke blott från beskickningar och konsulat i Europa utan i vissa

fall också från dylika i andra världsdelar, t. ex. från Nordamerika. Även

inom landet kan man räkna med att rösterna vid normal postgång skola nå

fram till sammanräkningsmyndigheterna, innan sammanräkningen tar sin

början, förutsatt att överståthållarämbetet vidarebefordrar rösterna omgående.

En omständighet, som i undantagsfall skulle kunna inverka försenande

på tidtabellen vore, om några helgdagar skulle inträffa under tiden

mellan valdagen och sammanräkningsdagen. Detta skulle teoretiskt sett

kunna inträffa t. ex. vid särskilda kommunalval. Med tanke på den ringa

frekvensen av väljare, som bruka rösta inför röstmottagare vid dylika val,

synes denna möjlighet ha så liten praktisk betydelse, att den icke bör inverka

på frågans lösning i stort.

Den föreslagna reformen torde enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län komma att av sjöfolket betraktas som en halvmesyr som endast i obetydlig

utsträckning tillgodoser dess intressen. Länsstyrelsen har uttalat att

det på längre sikt vore av värde att undersöka möjligheterna att ytterligare

underlätta de ombordanställdas valdeltagande.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län, ensam, har funnit skäl ej föreligga till

förlängning av tiden för röstinottagning utom riket på beskickningar och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

konsulat. Enligt länsstyrelsens mening torde det endast vara i undantagsfall

som nuvarande bestämmelser i ämnet medför försvårat valdeltagande,

om försändelserna från beskickningarna och konsulaten befordras på snabbast

möjliga sätt. Gagnet av den föreslagna förlängningen skulle därför

vara synnerligen begränsat, samtidigt som andra olägenheter skulle kunna

uppkomma. Risken för att till följd av försening i postgången, felexpediering

o. dyl. en försändelse icke når sammanräkningsmyndigheten i tid

måste sålunda bli större, om valsedelförsändelserna icke behöver vara överståthållarämbetet

tillhanda förrän å fjärde dagen efter valet. Länsstyrelsen

har på dessa grunder avstyrkt, att förslaget lägges till grund för lagstiftning.

I övrigt har i yttrandena berörts några särskilda frågor. Sålunda har

länsstyrelsen i Jönköpings län anfört, att 72 § andra stycket vallagen och

37 § andra stycket kommunala vallagen borde förtydligas till klarare

framhållande än i utredningens förslag av att röstmottagning icke må äga

rum senare än valdagen.

Länsstyrelsen i Blekinge län har ansett det onödigt, att valsedelsförsändelserna

från beskickningarna och konsulaten i fortsättningen måste som

hittills passera överståthållarämbetet, vilket enligt länsstyrelsens mening

föranleder både tidsutdräkt och merarbete på flera håll. Ett översändande

direkt till vederbörande sammanräkningsmyndighet har länsstyrelsen ansett

icke böra vara förenat med några särskilda besvärligheter för personalen

på beskickningarna eller konsulaten, eftersom sammanräkningsmyndighetens

namn och adressort måste finnas angivna i röstlängdsutdragen.

Departementschefen. I likhet med flertalet remissinstanser biträder jag

på de i betänkandet anförda skälen det av utredningen framlagda förslaget

om tramflyttning till fjärde dagen efter valdagen av den tidpunkt, vid

vilken enligt 75 § vallagen och 40 § kommunala vallagen till röstmottagare

utom riket avgivna valsedlar sist skall vara överståthållarämbetet tillhanda.

Med de snabba postförbindelser, som numera står till buds, vinnes härigenom

att röstmottagning utom riket i icke ringa utsträckning kan äga rum

även på valdagen. De farhågor som i ett yttrande uttalats för att den föreslagna

ändringen skulle medföra ökad risk att till följd av försening i postgången,

felexpediering o. dyl. en försändelse icke når sammanräkningsmyndigheten

i tid till rösträkningen synes, med hänsyn särskilt till vad

generalpoststyrelsen i detta hänseende anfört, överdrivna.

Förevarande förslag är icke avsett att innefatta någon slutgiltig lösning

av frågan om åtgärder till underlättande av de oinbordanställdas

löstning. Denna fråga är alltjämt föremål för behandling av utredningen.

Framflyttningen av tidpunkten för de avgivna röstsedlarnas avsändande

från röstmottagare å beskickning och konsulat medför givetvis icke,

att röstmottagning får äga rum senare än valdagen.

Under remissbehandlingen har i ett fall kritik framförts mot förslaget

att å beskickning och konsulat avgivna röstsedlar i fortsättningen liksom

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

hittills skall, oavsett vilken valkrets de avser, översändas till överståthållarämbetet

för att, där valsedel avser annan valkrets än den för vilken ämbetet

är sammanräkningsmyndighet, därefter av ämbetet vidarebefordras

till behörig sammanräkningsmyndighet. Därvid har framhållits att, till

undvikande av den tidsutdräkt och det merarbete, som detta förfaringssätt

innebure, valsedlarna i stället borde få sändas från röstmottagaren

direkt till vederbörande sammanräkningsmyndighet. Då emellertid valsedlar

från beskickningar och konsulat regelmässigt inkommer till utrikesdepartementet

med kurirpost, torde någon väsentlig tidsvinst icke uppkomma

genom ett sådant förfarande. För ett översändande till överståthållarämbetet

talar även det rent praktiska skälet att en betydande del av ifrågavarande

valsedlar regelmässigt avser Stockholms stad och sålunda kommer

att stanna hos ämbetet. Jag biträder fördenskull utredningens förslag om

bibehållande av hittillsvarande regler i nu berörda hänseende.

I samband med nu avsedda ändringar i 75 § vallagen och 40 § kommunala

vallagen bör sådan jämkning ske av 70 § vallagen och 35 § kommunala vallagen

att dessa bestämmelser kommer att täcka även det däri hittills ej

behandlade fallet att röstning på beskickning eller konsulat äger rum på

valdagen.

På grund av vad nu anförts har inom justitiedepartementet upprättats

1) förslag till ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen;

2) förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr

796) om val till riksdagen; samt

3) förslag till lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253).

Föredraganden hemställer att förslagen måtte genom proposition föreläggas

riksdagen, det förstnämnda för prövning i grundlagsenlig ordning

och de båda sistnämnda till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sverker Jonson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:274 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till d el s ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen, d el s och lag angående ändri a1 i texten