Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1956/57, m. m

1956-04-12 · 152 sidor, varav 151 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 151 av 152 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:175, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1956/57, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

1

Nr 175

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1956/57,

m. m.; given Stockholms slott den 13 april 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 27 §

3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

27 §.

3 mom. överstiger skattskyldigs

slutliga skatt den preliminära skatt,

som enligt 2 mom. skall gottskrivas

honom, med minst en femtedel av den

slutliga skatten eller med minst tiotusen

kronor, skall den skattskyldige

till statsverket erlägga ränta med

fem procent, för en beräknad tid av

ett år, å den del av det överskjutande

beloppet, som överstiger ettusen

kronor; dock att det belopp, varå

27 §.

3 mom. överstiger skattskyldigs

slutliga skatt den preliminära skatt,

som enligt 2 mom. skall gottskrivas

honom, med minst en femtedel av den

slutliga skatten eller med minst tiotusen

kronor, skall den skattskyldige

till statsverket erlägga ränta med

sju procent, för en beräknad tid av

ett år, å den del av det överskjutande

beloppet, som överstiger ettusen

kronor; dock att det belopp, varå

1 Senaste lydelse av 27 § 3 mom. se 1954:340.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

(Nuvarande lydelse)

ränta sålunda skall beräknas, skall

avrundas till närmast lägre hundratal

kronor. Vid bedömande av om

och med vilket belopp, ränta skall

utgå, skall i den slutliga skatten icke

inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt

eller i 1 § omförmälda avgifter

eller annuiteter med undantag

av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift,

ej heller skall i den

preliminära skatten inräknas sådan

i 2 mom. under 3) omförmäld preliminär

skatt, som erlagts efter den

30 april året näst efter inkomståret.

Vad i--- —---omförmä

(Föreslagen lydelse)

ränta sålunda skall beräknas, skall

avrundas till närmast lägre hundratal

kronor. Vid bedömande av om

och med vilket belopp, ränta skall

utgå, skall i den slutliga skatten icke

inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt

eller i 1 § omförmälda avgifter

eller annuiteter med undantag

av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift,

ej heller skall i den

preliminära skatten inräknas sådan

i 2 mom. under 3) omförmäld preliminär

skatt, som erlagts efter den

30 april året näst efter inkomståret.

1 ränta.

69 §.

1 mom. Därest den preliminära

skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall

gottskrivas skattskyldig vid debitering

av slutlig skatt, till den del densamma

erlagts överstiger den slutliga

skatten med minst en femtedel

av denna eller med minst tiotusen

kronor, äger den skattskyldige erhålla

ränta med tre procent, för en

beräknad tid av ett år, å den del av

det överskjutande beloppet, som överstiger

ettusen kronor; dock att det

belopp, varå ränta sålunda skall beräknas,

skall avrundas till närmast

lägre hundratal kronor. Vid bedömandet

av om och med vilket belopp

ränta skall utgå, skall i den

preliminära skatten icke inräknas

sådan i 27 § 2 mom. under 3) omförmäld

preliminär skatt, som erlagts

efter den 30 april året näst efter

inkomståret; vidare skall med

slutlig skatt likställas sådan tillkommande

skatt, som enligt vad i 68 §

4 mom. andra stycket sägs helt eller

delvis skall gäldas med där omförmäld

preliminär skatt.

Ränta som---den skattsky

69 §.

1 mom. Därest den preliminära

skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall

gottskrivas skattskyldig vid debitering

av slutlig skatt, till den del densamma

erlagts överstiger den slutliga

skatten med minst en femtedel

av denna eller med minst tiotusen

kronor, äger den skattskyldige erhålla

ränta med fyra procent, för en

beräknad tid av ett år, å den del av

det överskjutande beloppet, som överstiger

ettusen kronor; dock att det

belopp, varå ränta sålunda skall beräknas,

skall avrundas till närmast

lägre hundratal kronor. Vid bedömandet

av om och med vilket belopp

ränta skall utgå, skall i den

preliminära skatten icke inräknas

sådan i 27 § 2 mom. under 3) omförmäld

preliminär skatt, som erlagts

efter den 30 april året näst efter

inkomståret; vidare skall med

slutlig skatt likställas sådan tillkommande

skatt, som enligt vad i 68 §

4 mom. andra stycket sägs helt eller

delvis skall gäldas med där omförmäld

preliminär skatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1957, dock att förordningen

icke skall äga tillämpning å skatt enligt 1956 års taxering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:l

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 april

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler ehefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, frågan om komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1956/57 och vissa därmed sammanhängande

spörsmål. Föredraganden anför därvid följande. I.

I. Inledning

I två särskilda skrivelser den 23 mars 1956 har riksräkenskapsverket

framlagt dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets inkomster under

budgetåret 1956/57 och dels redogörelse för approximativ beräkning rörande

utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1955/56.

I det följande redogöres först för utfallet av driftbudgeten för budgetåret

1955/56.

Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet

för budgetåret 1956/57 beträffande nya kapitalinvesteringar.

I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1956/57 redovisas till en början

förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.

Härefter anmäles den nya beräkningen av inkomsterna för nästkommande

budgetår. I anslutning härtill lämnas en redogörelse för det ekonomiska

läget och den ekonomiska politiken. Vidare framlägges i samband

därmed förslag rörande den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten

som bör tillämpas under nästa budgetår.

Beträffande kapitalbudgeten framlägges definitivt förslag till investeringsplan

för budgetåret 1956/57 jämte därtill fogade investeringsstater.

Jag kommer också att framställa förslag om en höjning av räntorna å

kvarstående skatt och å överskjutande preliminär skatt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1955/56

I sin förenämnda skrivelse den 23 mars 1956 har riksräkenskapsverket

beräknat, att i n k o in s t u t f a 11 e t i förhållande till den för löpande budgetår

fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 9 908,9 miljoner

kronor, kommer att visa en ökning med 673,84 miljoner kronor och

således uppgå till 10 582,7 miljoner kronor.

Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes

komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med

120,06 miljoner kronor, vilket praktiskt taget helt motsvarar ett överskott

å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna.

Härav utgör 100 miljoner kronor beräknade merinkomster av den särskilda

investeringsavgiften för motorfordon samt 5 respektive 15 miljoner kronor

förutsedda merinkomster av fordons- respektive bensinskatten.

För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst å 553,78

miljoner kronor. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. beräknas komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med

300 miljoner kronor, medan övriga mot budgetutjämningsfonden reglerade

inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa ett nettoöverskott på 253,78 miljoner

kronor. Merinkomster redovisas sålunda för vissa bevillningar, bland

vilka märkes omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. med 10 miljoner

kronor, tullmedel med 60 miljoner kronor, införselavgift och accis å fettvaror

in. in. med 17 miljoner kronor, tobaksskatt med 20 miljoner kronor,

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och å vin med 140 respektive

5 miljoner kronor samt maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker

med 5 respektive 6 miljoner kronor. Å andra sidan räknas med en minskning

för titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag med 5

miljoner kronor. Vidare räknas med minskning för inkomst av myntning

och justering med 23 miljoner kronor samt diverse inkomster med 8 miljoner

kronor. Statens kapitalfonder beräknas av riksräkenskapsverket utvisa

en nettomerinkomst av sammanlagt 16 miljoner kronor i förhållande

till riksstatens beräkningar. Sålunda har för postverket och televerket räknats

med ökningar om respektive 6 och 33 miljoner kronor. Å andra sidan

beräknas för statens vattenfallsverk och domänverket minskningar om

respektive 45 och 5 miljoner kronor. Inkomsterna från fonden för statens

aktier åter har beräknats överstiga de i riksstaten upptagna med 26 miljoner

kronor.

Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna

å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen komma att utvisa en nettobesparing å i runt tal

96 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar

å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas

vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras

till budgetutjämningsfonden, anges i efterföljande sammanställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956 5

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ — —

II. Justitiedepartementet........................ 6,90 —

III. Utrikesdepartementet........................ — 0,53

IV. Försvarsdepartementet ...................... 54,32 —

V. Socialdepartementet.......................... 34,50 —

VI. Kommunikationsdepartementet................ — 117,62

VII. Finansdepartementet ........................ 4,78 —

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................... 47,56 —

IX. Jordbruksdepartementet...................... 4,05 —

X. Handelsdepartementet........................ 7,69 —

XI. Inrikesdepartementet ........................ 27,69 —

XII. Civildepartementet .......................... — 175,10

XIII. Oförutsedda utgifter ........................ — 0,04

XIV. Riksdagen och dess verk m. m............... 0,06 —

Säger 187,55

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.............................. —

II. Riksgäldsfonden ............................ 10,00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster —

Säger 10,00_0,08

Summa 197,55 293,37

Nettobesparing 95,82

I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket

följande.

Såsom framgår av sammanställningen utvisar civildepartementets huvudtitel

den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat med

en uppskattad nettobesparing å 175,10 miljoner kronor. Denna besparing,

som är att hänföra till de å riksstaten och tilläggsstat II uppförda anslagen

till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löneoch

pensionsförmåner, sammanhänger emellertid med att dessa anslag i

enlighet med vad som förutsatts vid anslagens äskande beräknas i allmänhet

icke bliva tagna i anspråk av de avlöningsutbetalande myndigheterna,

vilket leder till en motsvarande merbelastning av myndigheternas avlöningsanslag.

Efter korrigering med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas

belastning märkas bland mera betydande merutgifter överskridande av arméns

anslag till bränsle med 4,50 miljoner kronor, av anslaget under socialdepartementets

huvudtitel till bidrag till folkpensioner m. in. med 58,40

miljoner kronor, av anslaget under ecklesiastikdepartementets huvudtitel

till bidrag till anordnande av skolmåltider med 4,75 miljoner kronor samt

av räntor å statsskulden med 10 miljoner kronor. Bland större besparingar

må nämnas besparingar å anslagen under socialdepartementets huvudtitel

till bidrag till erkända arbetslöshetskassor och bidrag till sjukkassor m. in.

293,29

0,08

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

med 5,00 miljoner kronor respektive 28,87 miljoner kronor, å anslagen under

ecklesiastikdepartementets huvudtitel till bidrag till yrkesskolor med

8,76 miljoner kronor samt å anslaget under jordbruksdepartementets huvudtitel

till producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk med 3,81

miljoner kronor. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes

på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna komma att via anslaget till avsättning till

statens automobilskattemedelsfond tillföras 120,65 miljoner kronor. Det enligt

riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet å automobilskattemedlens

specialbudget, 93,56 miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet

av budgeten komma att stiga till 214,21 miljoner kronor.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen

framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar

å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor. Då övriga

mot budgetutjänmingsfonden reglerade anslag enligt vad förut framhållits

beräknas komma att utvisa en nettobesparing å 95,82 miljoner kronor,

skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens utgiftssida

tillföras 105,82 miljoner kronor.

Liksom i december 1955 har riksräkenskapsverket även nu räknat med

en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel —

motsvarande eftersläpningen i utbetalningarna av sådana skattemedel —

med 450 miljoner kronor mot 400 miljoner kronor enligt riksstaten.

Med ledning av de i det föi-egående redovisade beräkningarna över utfallet

av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare

utgifter, för vilka medel äskats å tilläggsstat — men med bortseende

tills vidare från förändring i behållningar på reservationsanslag — har riksräkenskapsverket

beräknat överskottet å driftbudgeten att

tillföras budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till 204,97 miljoner

kronor, vilket belopp av ämbetsverket avrundats till 200 miljoner kronor.

Ämbetsverket har därvid utgått från det i riksstaten beräknade underskottet

å 0,53 miljon kronor, vilket ökats med dels den till 404,10 miljoner kronor

uppgående summan av de anslag, som äskats å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår, dels ock den i det föregående berörda

uppräkningen med 50 miljoner kronor av avsättningen till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. Mot det härigenom framkomna underskottet

å 454,63 miljoner kronor har ställts de beräknade merinkomsterna

å inkomsttitlar, 553,78 miljoner kronor, samt de beräknade besparingarna

å anslag, 105,82 miljoner kronor. Härigenom erhålles ett överskott att

tillföras budgetutjämningsfonden å 205 (204,97) miljoner kronor, eller

avrundat 200 miljoner kronor. Förutom detta överskott skall till budgetutjämningsfonden

avsättas kommunalskattemedql och medel som skall

överföras till särskilt konto i riksbanken om 450 respektive 275 miljoner

kronor. Budgetutjämningsfonden skulle alltså komma att tillföras sammanlagt

925 miljoner kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetal
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

ningarna å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras

med hänsyn till inträffande förändringar i behållningen av reservationer å

driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ger vid handen att under

löpande budgetår kan motses en minskning å 150 miljoner kronor av

de reserverade medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande

sammanställning.

ökning ( + ) resp.

Minskning (—)

Milj. kr.

Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden

.............................................. —10,00

Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag:

IV. Försvarsdepartementet ................................ — 130,00

V. Socialdepartementet.................................... — 10,00

VI. Kommunikationsdepartementet.......................... + 70,00

IX. Jordbruksdepartementet................................— 30,00

XI. Inrikesdepartementet ..................................— 10,00

Övriga huvudtitlar ....................................— 10,00

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ................ — 20,00

Summa —150,00

Från det förut framräknade beloppet att tillföras budgetutjämningsfonden

å cirka 925 miljoner kronor skall således dragas angivna reservationsininskning

å 150 miljoner kronor, varefter erhålles ett kassamässigt överskott

å 775 miljoner kronor. Sistnämnda summa skulle motsvara det belopp,

varmed de sammanlagda inkomsterna för innevarande budgetår kan beräknas

komma att överstiga de totala utgifterna på driftbudgeten.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av det kassamässiga utfallet

av driftbudgeten kan också, om man utgår från de totala inkomsterna

och utgifterna enligt riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt.

I riksstat och tilläggsstat har utgifterna upptagits till sammanlagt (9 234,39

4-404,10=) 9 638,49 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas av

riksräkenskapsverket överstiga detta belopp med 164,24 miljoner kronor.

Sistnämnda belopp motsvarar den beräknade förbrukningen av reservationer,

140 miljoner kronor, med tillägg av överskridanden av anslag å 24,24

miljoner kronor. Samtliga utgifter kan sålunda beräknas till i runt tal 9 800

miljoner kronor. Eftersom inkomsterna beräknas till avrundat 10 575 miljoner

kronor, kan alltså det kassamässiga överskottet beräknas till cirka

775 miljoner kronor.

Vid bedömningen av budgetutfallet bör utöver vad riksräkenskapsverket

anfört även beaktas, att riksdagen vid sin behandling av utgifterna å tillläggsstat

II anvisat anslag, som med 10,5 miljoner kronor överstiger de av

Kungl. Maj:t äskade beloppen. Vidare har Kungl. Maj:t i proposition tidi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

gare denna dag förordat, att från LKAB härrörande vinstmedel skall såväl

för innevarande som nästkommande budgetår avsättas till budgetutjämningsfonden

för att där reserveras för framtida investeringar i företaget.

Avsättningen till fonden föreslås för budgetåret 1955/56 ske med ett belopp

av 81,4 miljoner kronor.

Nu berörda förhållanden medför, att överskottet på driftbudgeten för innevarande

år kan beräknas bli (10,5 + 81,4 = ) 91,9 miljoner kronor lägre

än vad riksräkenskapsverket angivit. Det kassamässiga överskottet på driftbudgeten

skulle emellertid endast reduceras med drygt 10 miljoner kronor,

då ju reserveringen av LKAB:s vinstmedel icke medför några utgifter under

nu löpande budgetår utan tillsvidare får karaktären av en bokföringsåtgärd.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1956/57

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag

icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de

förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag

om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har i årets statsverksproposition

äskats 135 000 kronor till nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola. Sedermera har i propositionen nr 89, med ändring av i

statsverkspropositionen framlagt förslag, för ifrågavarande ändamål äskats

ett investeringsanslag å 435 000 kronor. I anslutning härtill torde det häremot

svarande avskrivningsanslaget böra uppräknas från 67 500 till 217 500

kronor. Under statens allmänna fastighetsfond har vidare äskats anslag till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å 32 500 000 kronor,

till statens anstalt för fallandesjuka: om- och utbyggnadsarbeten å 1 000 000

kronor samt till utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala å 1 255 000

kronor. Anslagen bör enligt gällande regler avskrivas med 50 procent. Investeringsanslagen

till ersättningsanstalt för kvinnofängelset i Växjö m. m.,

till ersättningsanstalter för Långholmen m. m. samt till uppförande av klinik

för alkoholsjukdomar m. m. har definitivt äskats med de i statsverkspropositionen

beräknade beloppen. Motsvarande avskrivningsanslag upptages

alltså med de tidigare, preliminärt äskade beloppen.

Under fonden för låneunderstöd har äskats anslag till lån

till Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund u. p. a. för vissa

byggnadsarbeten vid Sätoftahemmet å 645 000 kronor. Då lånet avses skola

vara ränte- och amorteringsfritt bör anslaget avskrivas i sin helhet.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgår av följande översikt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

9

ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Statens allmänna fastighetsfond:

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola (prop. nr 89) -f- 150 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop.

nr 106) .............................................. —500 000

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och utbyggnadsarbe
ten

(prop. nr 96) .................................... + 500 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. nr 94) — 2 500

Fonden för låneunderstöd:

Lån till Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund

u. p. a. för vissa byggnadsarbeten vid Sätoftahemmet (prop.

nr 96) ................................................ + 645 000

Summa + 792 500

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de kompletteringar och

justeringar av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag såvitt

rör anslaget till nybyggnader vid Chalmers tekniska högskola — föreslå

riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1956/57 i härefter angivna fonder anvisa följande

reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

Ersåttningsanstalt för kvinnofängelset i Växjö

m. m................................... 395 000

Ersåttningsanstalter för Långholmen m. m. . . 100 000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola 217 500

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m............................... 16 250 000

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut
byggnadsarbeten

........................ 500 000

Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar

m. m................................... 250 000

Utbqqqande av akademiska sjukhuset i Uppsala

.................................. 627 500

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Fonden för låneunderstöd

Inrikesdepartementet:

Lån till Lunds stifts prästers nykterhets- och

diakoniförbund u. p. a. för vissa byggnadsarbeten

vid Sätoftahemmet .........,. ... 645 000

IV. Driftbudgeten för budgetåret 1956/57

Förändringar av utgifterna

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till liksstat för budgetåret

1956/57 upptogs utgifter å sammanlagt 10 225 miljoner kronor. Härav

föll 8 966 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 1 259 miljoner

kronor på utgifter för statens kapitalfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

I fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden

har riksdagen i åtskilliga fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen

har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.

Tredje huvudtiteln utvisar en ökning med 0,2 miljon kronor på anslaget

till Förenta Nationerna.

Anslagssumman under fjärde huvudtiteln minskar i jämförelse med statsverkspropositionen

med 1,9 miljoner kronor. Bland minskningarna må nämnas

1,1 respektive 0,2 miljoner kronor å anslagen till ersättning till arméns

och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond, samt 0,6 respektive

0,8 miljon kronor å anslagen till avlöningar till aktiv personal vid marinen

och flygvapnet. Å andra sidan ökar fortifikationsförvaltningens och arméns

avlöningsanslag med 0,5 respektive 0,2 miljon kronor, varjämte tillkommit

ett anslag till engångsanskaffning av musikinstrument å 0,2 miljon kronor.

För femte huvudtiteln beräknas en anslagsmässig ökning med sammanlagt

276,1 miljoner kronor. Härav hänför sig 275 miljoner kronor till det

i propositionen nr 107 äskade anslaget till fondering för framtida pensionsändamål,

0,6 miljon kronor till anslagen till yrkesinspektionens avlöningar

och omkostnader samt 0,4 miljon kronor till anslaget till särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders barn. Det är emellertid att märka, att anslagen

på folkpensioneringens område kalkylerats med utgångspunkt från endast

fyra indextillägg, medan man nu med hänsyn till inträdd stegring av

levnadskostnaderna synes böra räkna med fem indextillägg, innebärande

en kostnadsökning med 36,2 miljoner kronor, varav 0,1 miljon kronor faller

på änke- och änklingsbidragen. Då kostnaderna för dessa ändamål tidigare

beräknats till respektive 1 596,5 och 16,4 miljoner kronor och motsvarande

anslag uppförts med avrundat 1 600 respektive 16,4 miljoner kronor, skulle

den faktiska kostnadsökningen under huvudtiteln genom tillkomsten av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

11

ytterligare ett indextillägg kunna anges till respektive (1 596,5 -f- 36,1 ■—

1 600 =) 32,6 och 0,1 miljon kronor eller tillhopa 32,7 miljoner kronor. Den

faktiska nettoökningen under huvudtiteln kan sålunda anges till (276,1 +

32,7 =) 308,8 miljoner kronor.

Under sjätte huvudtiteln ökar anslagssumman med 3,5 miljoner kronor

till följd av det i propositionen nr 90 äskade anslaget till bidrag till televisionsverksamhetens

driftkostnader.

Åttonde huvudtiteln företer en nettoökning med 3,5 miljoner kronor. Till

ett belopp av 3 miljoner kronor avser ökningen anslaget till bidrag till vissa

byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. Vidare har ett anslag

å 0,4 miljon kronor äskats till ökad intagning av studerande vid de tekniska

högskolorna.

Under nionde huvudtiteln uppstår en minskning med 8,6 miljoner kronor,

beroende på att anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

minskar med 9 miljoner kronor, medan å andra sidan anslaget till

kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. upptages

till ett med 0,4 miljon kronor förhöjt belopp.

Anslagen under tionde huvudtiteln ökar med netto 1,6 miljoner kronor.

Sålunda har anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi

uppräknats med 1,7 miljoner kronor. Som en följd av de i propositionen

nr 97 framlagda förslagen rörande priskontrollens framtid in. m.

har tillkommit anslag till avlöningar och omkostnader för statens pris- och

kartellnämnd å 0,7 respektive 0,2 miljon kronor, till kostnader för statens

upplysningsbyrå å 0,2 miljon kronor samt till avvecklingskostnader för

statens priskontrollnämnd å likaledes 0,2 miljon kronor. Å andra sidan förutses

minskningar i förhållande till de i statsverkspropositionen preliminärt

beräknade beloppen för anslagen till avlöningar för kommerskollegium

och för ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor samt till avlöningar

och omkostnader för statens priskontrollnämnd med respektive 0,2, 0,1, 0,8

och 0,2 miljon kronor. Vidare har i propositionen nr 105 äskats anslag till

bland annat avlöningar och omkostnader för statens institut för konsumentfrågor

å 0,3 respektive 0,1 miljon kronor, varjämte anslaget till bidrag till

Hemmens forskningsinstitut föreslås minskat med 0,2 miljon kronor.

För elfte huvudtiteln beräknas en nettoökning med 1,4 miljoner kronor,

främst till följd av vissa i förhållande till statsverkspropositionen nytillkomna

anslag. Bland dessa märkes anslagen till skyddsympning mot polio

å 2 miljoner kronor, till bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

å 0,2 miljon kronor samt till bidrag till ny- och ombyggnad av

Sabbatsbergs sjukhus å likaledes 0,2 miljon kronor. Ä andra sidan minskar

anslaget till karolinska sjukhuset: utrustning med 1,4 miljoner kronor.

För tolfte huvudtiteln medför det i propositionen nr 81 äskade anslaget

till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löneoch

pensionsförmåner eu ökning med 100 miljoner kronor.

För huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas ett ökat

medelsbehov av 0,8 miljon kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Den totala nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen uppgår

till 376,6 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa

av It 172,9 miljoner kronor, varav 10 470,6 miljoner kronor hänförde sig

till egentliga statsinkomster och 702,3 miljoner kronor till inkomster av statens

kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades

i statsverkspropositionen inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

in. in. ge 6 000 miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, fondskatt,

skogsvårdsavgift^-, arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt

samt omsättnings- och expeditionsstämplar in. in. upptogs

till 6, 17, 8, 70, 49 respektive 75 miljoner kronor. I automobilskattemedel

beräknades inflyta 1 030 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades ge

sammanlagt 2 802 miljoner kronor, varav i tullmedel 550 miljoner kronor,

varuskatt 205 miljoner kronor, införselavgift och accis å fettvaror m. m. 54

miljoner kronor, skatt å kaffe 19 miljoner kronor, tobaksskatt 680 miljoner

kronor, skatter å alkoholhaltiga drycker och läskedrycker sammanlagt 1 190

miljoner kronor, nöjesskatt 59 miljoner kronor samt skatt å elektrisk kraft

45 miljoner kronor. Uppbörden i statens verksamhet upptogs med 161 miljoner

kronor. Under diverse inkomster inflytande medel beräknades till

sammanlagt 251 miljoner kronor, varav 80 respektive 113 miljoner kronor

i tips- och lotterimedel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen,

under förutsättning av oförändrade löner och taxor, till sammanlagt

345 miljoner kronor, varav för postverket 15 miljoner kronor, televerket

105 miljoner kronor, statens järnvägar 25 miljoner kronor, statens

vattenfallsverk 125 miljoner kronor och för domänverket 75 miljoner kronor.

I sin förut nämnda skrivelse den 23 mars 1956 har riksräkenskapsverket

jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av

statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1956/

57. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare

år från vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande

de större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga

inkomsttitlar. Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningarna

har riksräkenskapsverket anfört följande.

Riksräkenskapsverket angav som grundval för sin beräkning i december

1955 vissa allmänna förutsättningar i avseende på den samhällsekonomiska

utvecklingen under den period beräkningen avsåg, i första hand under år

1956. Därvid framhölls att bl. a. svårigheten att överblicka hela effekten av

de åtgärder av ekonomisk-politisk natur, som vidtagits i konjunkturdämpande

syfte i Sverige och i de för den internationella konjunkturutvecklingen

ledande länderna i Amerika och Västeuropa utgjorde ett osäkerhetsmo
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

13

ment i framtidsbedömningen. Av rådande tendenser att döma kunde emellertid

en fortsatt produktionsuppgång och stigande inkomster för såväl löntagare

som övriga fysiska personer påräknas även under 1956. Generellt

sett byggde sålunda beräkningarna av såväl direkta som indirekta skatteinkomster

på antagandet av en stegring av skatteunderlaget. Denna uppfattning

av de ekonomiska utvecklingstendenserna synes alltjämt kunna

läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret

1956/57.

Vad gäller de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna har

riksräkenskapsverket anfört i huvudsak följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas uppbörden

av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln men därjämte

även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag,

som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 000

miljoner kronor. I förhållande till riksräkenskapsverkets beräkning i december

1955 innebar detta en nedräkning med 100 miljoner kronor. Nedräkningen

motiverades med att en föreslagen allmän skattesänkning för

fysiska personer kunde beräknas medföra ett skattebortfall av nämnda storleksordning

under budgetåret 1956/57.

Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken

av den preliminära A-skatlen. I inkomstberäkningen i december 1955

angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar för beräkning av löneinkomstens

utveckling under år 1956, vilka alltjämt synas äga giltighet.

Sålunda påpekades, att en viss glidning uppåt av lönenivån vid sidan av de

avtalsmässiga höjningarna syntes ha inträffat under år 1955, varigenom

denna vid ingången av år 1956 översteg den för år 1955 genomsnittliga. En

viss sysselsättningsökning liksom fortsatt överflyttning av arbetskraft från

lägre till högre betalda yrken syntes likaså ha bidragit till en stegring av

den totala lönesumman under 1955. Sammanlagt beräknades den totala

lönesumman under 1955 bliva 11 procent större än under 1954. Även för

år 1956 ansågs med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen

en fortsatt löneglidning uppåt kunna förutsättas liksom

en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Den ökning

av lönesumman, som därutöver kunde komma att bli en följd av årets avtalsrörelse,

lät sig givetvis icke överblickas. Det antogs emellertid att lönesummans

sammanlagda stegring skulle bli mindre än under 1955. I kalkylerna

räknades med cn stegring av den sammanlagda lönesumman med 7

procent från 1955 till 1956. De slutliga resultaten av avtalsrörelsen, vilka

ansluta sig till den centralt träffade uppgörelsen, kunna beräknas komma

att medföra eu genomsnittlig löneökning med omkring 4 procent. Enligt

riksräkenskapsverkets mening synes ingen anledning finnas att frångå det

nyssnämnda antagandet om den totala lönesummans ökning under år 1956.

Vid sin beräkning i december 1955 kunde riksräkenskapsverket utnyttja

uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen

i september 1955. Nu tillgängliga uppgifter om den preliminärt erlagda

A-skattens storlek under uppbördsterminerna i november 1955 och

januari 1956 visa något lägre värden än vad riksräkenskapsverket antog i

sin senaste beräkning. Till följd härav har den preliminära A-skatten nu

antagits inflyta med något lägre belopp under uppbördsåret 1956—57 och

efterföljande uppbördsår, än vad som tidigare antagits. De i propositioner

den 23 februari och den 2 mars 1956 (nr 88 och nr 107) framförda förslå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mctj. ts proposition nr 175 år 1956

gen till nya skatteskalor respektive förhöjning av pensionsavgiften från

1,8 till 2,5 procent av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten komma

under förutsättning av riksdagens bifall alt påverka uppbörden av

preliminär A-skatt från och med uppbördsåret 1957—58. Riksräkenskapsverket

beräknar, att tillämpningen av de nya skatteskalorna kommer att

innebära ett bortfall av preliminär A-skatt av storleksordningen 100 miljoner

kronor under budgetåret 1956/57, vilket ungefär till hälften beräknas

motvägas av ökningen av pensionsavgifterna.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat

antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1955 och

som innebar en viss stegring under 1956. För ifrågavarande inkomsttagare,

vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de föreslagna nya skatteskalorna

och de höjda folkpensionsavgifterna förutsättas komma att påverka

skatteuppbörden först under uppbördsåret 1959—60.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång

av den sammanlagda taxerade inkomsten med 7 procent från verksamhetsåret

1954 till verksamhetsåret 1955. Riksräkenskapsverket har icke funnit

anledning att nu ändra detta antagande. För verksamhetsåret 1956 räknar

riksräkenskapsverket nu med en uppgång av bolagens taxerade inkomster

med 5 procent, vilket är mera än vad som antogs i december. Till följd av

att bolagens inkomster innevarande år kunna förutsättas påverka den ordinarie

uppbörden av preliminär B-skatt först under uppbördsåret 1958—59

har det höjda inkomstantagandet icke föranlett någon ändring av den antagna

uppbörden av preliminär B-skatt under budgetåret 1956/57.

Bestämmelserna om ränta å kvarstående skatt ha hittills medfört att

bolagen i betydande utsträckning kompletterat inbetalningarna av preliminärskatt

under de ordinarie uppbördsterminerna med fyllnadsinbetalningar.

Under våren 1955 inflöto i fyllnadsinbetalningar sammanlagt omkring 525

miljoner kronor, varav huvudparten från bolag. Härigenom har den enligt

taxeringen 1955 påförda kvarstående skatten för bolagen nedbringats till

ca 130 miljoner kronor. Detta belopp överstiger endast med omkring 45 miljoner

kronor den enligt samma taxering beräknade överskjutande skatten

för bolag. Underlag saknas för en bedömning i vad mån kvarskatteräntans

betalningsstimulerande effekt påverkas av det strama läget på kreditmarknaden.

Riksräkenskapsverket förutsätter nu liksom vid decemberberäkningen

att inga förändringar inträffat härvidlag. Under denna förutsättning räknar

riksräkenskapsverket med att fyllnadsinbetalningar komma att verkställas

under våren 1956 och våren 1957 i sådan omfattning att den kvarstående

skatten för bolagens del vid taxeringarna 1957 och 1958 blir av

ungefär samma omfattning som vid 1955 års taxering. Det höjda antagandet

för bolagens taxerade inkomster under verksamhetsåret 1956 medför,

att fyllnadsinbetalningarna våren 1957 nu upptagits till ett jämfört med decemberberäkningen

med 50 miljoner kronor förhöjt belopp.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare

till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande

restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar inga eller

endast obetydliga avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.

Vad utgifterna på titeln beträffa avvika de förnyade beräkningarna endast

obetydligt från beräkningarna i december. De upptagna beloppen under

posten förskott m. m. till sjukkassorna erfordra emellertid en speciell kommentar.

Enligt uppgifter från riksförsäkringsanstalten kunna på kalenderåret

1955 belöpande avgifter och arbetsgivarbidrag beräknas överstiga vad

som förskottsvis utbetalats till sjukkassorna med 170 miljoner kronor. Av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

15

dessa 170 miljoner kronor hänföra sig emellertid omkring 10 miljoner kronor

till restbidrag från staten, vilka icke beröra inkomstskatteliteln. Avräkningsmedlen

skola enligt gällande lag av centralsjukkassorna avsättas till

särskilda fonder. Enligt riksförsäkringsanstalten äro avräkningsmedlen avsedda

att utbetalas till sjukkassorna under början av år 1957. I sin beräkning

har riksräkenskapsverket förutsatt att förskott på avgifter och bidrag

till sjukkassorna under budgetåret 1956/57 komma att utgå endast med det

belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas

medelsbehov. I den mån så icke blir fallet får den i tablån angivna nettoinkomsten

på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. minskas i motsvarande

utsträckning.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen och under den ovan givna förutsättningen

beträffande sjukkassornas avräkningsmedel, uppskattar riksräkenskapsverket

den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. för budgetåret 1955/56 till 5 500 miljoner kronor och förordar,

att samma titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 6 000 miljoner

kronor.

Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna

böra verkställas under budgetåren 1955/56 och 1956/57, finnes inget skäl

till ändring av de i december 1955 beräknade beloppen. De beräknade avsättningarna

och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts

i nedanstående tablå (miljoner kronor):

• 1955/56 1956/57

Avsättning ........................ 450 450

Återföring.......................... — 150

Nettoavsättning .................... 450 300

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen

har i skrivelse den 10 mars 1956 förordat, att ifrågavarande inkomster

i den definitiva riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln till

likaledes 70 miljoner kronor, föreslår, att det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet för budgetåret 1956/57 får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 49 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsen har i sin ovan nämnda skrivelse anfört, att

ifrågavarande inkomster för budgetåret 1956/57 synas böra beräknas till

48 miljoner kronor. För löpande budgetår uppskattar riksräkenskapsverket

inkomsterna till 48 miljoner kronor. Med hänsyn till att i samband med prishöjningen

på penninglotteriets lottsedlar lotteriets vinstplan kommer att utökas

förordar ämbetsverket, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages

till 53 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och cxpeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 75 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen, som

i november 1955 uppskattade inkomsterna till 72 miljoner kronor, anser

efter förnyad beräkning, att uppbörden under titeln bör beräknas till 75

miljoner kronor. Styrelsen uppskattar visserligen inkomstutfallet för löpande

budgetår till 78 miljoner kronor, men den anser att stämpelavgifterna

för aktie- och obligationsemissioner samt lagfarter, vilka under löpande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

budgetår visat kraftig stegring, sannolikt icke komma att lämna lika hög

avkastning under nästa budgetår. Riksräkenskapsverket anser emellertid

en uppräkning med 5 miljoner kronor av det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet vara befogad och föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

beräknas till 80 miljoner kronor.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 315 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december

1955. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 290 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och

länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten

vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1956 till 264,5 miljoner kronor,

vilket är 8 procent högre än det föregående år debiterade beloppet. Genom

bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande

av automobilskatt för år 1956 (SFS 590/1955) kunna omkring 8 miljoner

kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1956/57. Å andra sidan inneburo

motsvarande bestämmelser för år 1955 att omkring 7 miljoner kronor

avseende debiteringen i februari 1955 inlevererades först under innevarande

budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna och under antagande

att den vid sidan av huvuddebiteringen inflytande fordonsskatten kommer

att öka i samma takt som den ordinarie uppbörden beräknar riksräkenskapsverket

fortfarande inkomsterna på titeln till 290 miljoner kronor

för budgetåret 1955/56. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under

nästkommande budgetår finner ämbetsverket ingen anledning revidera

de i decemberberäkningen gjorda antagandena. Riksräkenskapsverket föreslår

därför, att titeln fordonsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med samma belopp som i statsverkspropositionen, 315 miljoner kronor.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 640 miljoner

kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december 1955. Inkomsterna

på titeln för innevarande budgetår, som av ämbetsverket i december

1955 beräknades till 615 miljoner kronor, beräknas nu till 600 miljoner

kronor. Denna nedräkning sammanhänger huvudsakligen med att den

genom förordning den 17 februari 1956 (nr 42) medgivna förlängningen

av kredittiden för inbetalning av bensinskatt till kontrollstyrelsen beräknas

medföra en förskjutning av skatteleveranserna från innevarande till nästkommande

budgetår med 12 miljoner kronor. Då förskjutningen från budgetåret

1956/57 till 1957/58 kan beräknas bli av samma storleksordning behöver

emellertid inte beräkningen för budgetåret 1956/57 ändras av denna

anledning. Under hänvisning till det i jämförelse med decemberberäkningen

oförändrade antagandet om fordonsbeståndets utveckling föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med oförändrat 640 miljoner kronor.

Särskild investeringsavgift för motorfordon beräknades av riksräkenskapsverket

i december 1955 till 75 miljoner kronor, vilket belopp även

upptagits i statsverkspropositionen. Vid sin beräkning förutsatte riksräkenskapsverket

att avgiften endast skulle utgå under år 1956. Under samma

förutsättning föreslår ämbetsverket, att ifrågavarande inkomsttitel i det

slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 75 miljoner kronor.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december

1955 till 550 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

I skrivelse den 9 mars 1956 har generaltullstyrelsen anfört, att

styrelsen funnit sig sakna anledning frångå" den i november 1955 gjorda

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

17

beräkningen, enligt vilken uppbörden av tullmedel upptagits till netto 550

miljoner kronor. Enligt generaltullstyrelsens bedömande torde tullinkomsterna

av icke-varaktiga konsumtionsvaror bli något högre än vad som beräknades

i november. Vidare synes det styrelsen ovisst om importen av maskiner

och redskap kommer att sjunka så mycket som styrelsen då förutsatte.

Styrelsen finner det å andra sidan icke osannolikt att tullintäkterna av varaktiga

konsumtionsvaror m. m. samt av övriga varor kunna komma att uppgå

till lägre belopp än de i november kalkylerade. Generaltullstyrelsen har

ansett sig kunna räkna med att de olika öknings- och minskningsposterna

i stort sett komma att uppväga varandra.

Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket redan för innevarande budgetår

beräknats till 560 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor mera

än vad som antogs i december 1955 och 60 miljoner kronor mera än vad

som upptagits i riksstaten. Även om importen inte kan väntas öka i samma

takt under budgetåret 1956/57 som under budgetåren närmast dessförinnan,

anser riksräkenskapsverket dock en viss ökning sannolik, vilket även skulle

medföra en stegring i tullinkomsterna. Riksräkenskapsverket föreslår därför,

att titeln tullmedel under förutsättning av i huvudsak oförändrade tulltaxor

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 580 miljoner kronor, vilket

är 30 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

205 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beräkningar ge tillsammans ett belopp av 207 miljoner kronor, vilket innebär

en höjning med 10 miljoner kronor från vad som uppskattades i november

1955. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket,

att titeln skall lämna en inkomst av 210 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

förordar att titeln varuskatt även i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med 210 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Införselavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

upptagits med 54 miljoner kronor, vilket belopp byggde

på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare belopp.

Uppskattningen av titelns inkomster är förenad med betydande svårigheter,

främst till följd av att införselavgiften är beroende av den internationella

fettråvaruprisnivåns utveckling. Enligt riksräkenskapsverkets mening

synes titelns inkomster böra uppföras i det slutliga riksstatsförslaget med

ett till 55 miljoner kronor avrundat belopp.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1955 denna

titel till 680 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.

Tobaksmonopolet har vid förnyad beräkning den 8 mars 1956 föreslagit

samma belopp, 680 miljoner kronor, som vid dess beräkning i oktober

1955. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomstutfallet för löpande

budgetår till 670 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt i det slutliga

riksstatsförslaget upptages till 690 miljoner kronor, vilket i förhållande

till statsverkspropositionen innebär en uppräkning med 10 miljoner kronor.

Rusdrycksmedel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljhandelsbolag.

Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med

12 respektive 30 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen bär i skrivelse den 10

mars 1956 förordat, att dessa belopp bibehållas. Enligt riksräkenskapsver2

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Knngl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

kets mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå

statsverkspropositionens beräkning.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel angavs

av riksräkenskapsverket i december 1955 till 925 miljoner kronor, vilket

belopp upptagits i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen, som i november

1955 uppskattade inkomsterna till 900 miljoner kronor, har i skrivelse

den 10 mars 1956 angivit inkomsterna på titeln till 950 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknade riksräkenskapsverket i december 1955

inkomsterna till 900 miljoner kronor. Till följd av att omsättningsökningen

för spritdrycker synes bli icke oväsentligt större än vad som kunde förutses

i december, har ämbetsverket nu beräknat inkomsterna för innevarande

budgetår till 960 miljoner kronor. Den kraftiga och ihållande omsättningsökningen

motiverar enligt riksräkenskapsverkets mening en uppräkning

även av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret

1956/57. Riksräkenskapsverket föreslår därför att titeln omsättnings- och

utskänkningsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 050 miljoner

kronor, vilket är 125 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel

beräknades i december 1955 av riksräkenskapsverket till 60 miljoner kronor

i anslutning till kontrollstyrelsens förslag. Samma belopp har även upptagits

i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning

angivit inkomsterna till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår

i överensstämmelse med kontrollstyrelsens beräkning att ifrågavarande

titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 55 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 120 miljoner

kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag. Kontrollstyrelsen,

som i november 1955 beräknade maltdrycksskatten till 115 miljoner kronor,

har vid förnyad beräkning nedsatt beloppet till 100 miljoner kronor. För

innevarande budgetår räknar riksräkenskapsverket nu med en inkomst på

titeln av 105 miljoner kronor mot 115 miljoner kronor i december 1955.

Denna nedräkning motiveras främst av, att den nedgång i försäljningen av

starköl som följde efter den höga försäljningen i oktober 1955 blivit mera

markerad, än vad som kunde förutses i december. Riksräkenskapsverket

anser en nedräkning även för budgetåret 1956/57 vara befogad och föreslår,

att titeln maltdrycksskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 110

miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 43 miljoner

kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i

december 1955. Kontrollstyrelsen, som i november 1955 beräknade titeln

till 43 miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit ett till 45

miljoner kronor förhöjt belopp. Riksräkenskapsverket, som för löpande

budgetår uppskattar inkomsterna till 48 miljoner kronor, föreslår att titeln

i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med likaledes 48 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats

till 59 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets

beräkning i december 1955. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i

det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 59 miljoner kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

19

Skatt å elektrisk kraft liar i statsverkspropositionen upptagits med 45

miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i

december 1955. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med oförändrat 45 miljoner kronor.

Inkomst av myntning och justering. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag upptagits till

15 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket, som i oktober 1955 uppskattade

ifrågavarande inkomster till 14,2 miljoner kronor, har vid förnyad

beräkning den 27 februari 1956 sänkt detta belopp till 11 miljoner kronor.

Nedräkningen motiveras av eu förutsedd ytterligare nedgång i präglingen av

5-kronemynt. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med 12 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Bötesmedlen upptogos i statsverkspropositionen till 17 miljoner kronor i

överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag. Då inkomsterna på

ifrågavarande titel för innevarande budgetår nu beräknas till 18 miljoner

kronor föreslår riksräkenskapsverket, att bötesmedlen i det slutliga riksstatsförslaget

uppföras med ett till 20 miljoner kronor förhöjt belopp.

Totalisatormedlen ha i statsverkspropositionen beräknats till 23 miljoner

kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag i december 1955.

Riksräkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i det slutliga

riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 23 miljoner kronor.

Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel upptagits

med 80 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets

beräkning i december 1955. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i

det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 80 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 113 miljoner kronor.

I förhållande till riksräkenskapsverkets beräkning i december innebar

detta en uppräkning med 10 miljoner kronor. Uppräkningen motiverades

med en föreslagen och sedermera av 1956 års riksdag beslutad höjning av

priset på lottsedlar till penninglotteriet med 2 kronor. Det förhöjda priset,

som enligt av riksräkenskapsverket inhämtade upplysningar från Svenska

Penninglotteriet Aktiebolag är avsett att tillämpas första gången vid lottförsäljningen

till dragningen i maj 1956, kan i och för sig väntas medföra

en tendens till minskad efterfrågan. Å andra sidan torde dessa tendenser

komma att motverkas av den i samband med prishöjningen utökade vinstplanen.

Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, som i oktober 1955 beräknade

inkomsterna på ifrågavarande titel till 96,5 miljoner kronor, har vid förnyad

beräkning angivit inleveranserna på titeln under budgetåret 1956/57 till 102

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna under

titeln lotterimedel till 100 miljoner kronor för innevarande budgetår, föreslår,

alt titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med etl till 110 miljoner

kronor avrundat belopp, vilket är 3 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1955 ett belopp av 15 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.

Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen

i oktober 1955 till 12 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket

den 9 mars 1956 har styrelsen avgivit förnyad beräkning

av postverkets överskott. Den nya beräkningen visar i jämförelse med mot
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

svarande kalkyl i oktober en uppräkning av postverkets inkomster med inemot

8 miljoner kronor. Å andra sidan räknar generalpoststyrelsen med en

ökning av driftkostnaderna med över 12 miljoner kronor varvid förutsatts

riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 23 februari 1956 (nr 81)

angående statstjänstemännens löner under 1956. Inkomstöverskottet skulle

enligt generalpoststyrelsens förnyade beräkningar komma att uppgå till 7

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att som inkomst av postverket

i det slutliga riksstatsförslaget uppföres ett till 10 miljoner kronor avrundat

belopp, vilket är 5 miljoner lägre än i statsverkspropositionen.

Televerket. Inkomsterna på denna titel upptogos av riksräkenskapsverket

i december 1955 till 110 miljoner kronor, varvid ämbetsverket i avvaktan

på Kungl. Maj:ts beslut icke beaktat en av telestyrelsen föreslagen förhöjning

av den extra avsättningen till värdeminskningskonto. I statsverkspropositionen

upptogs televerkets överskott till 105 miljoner kronor, vilket innebar

ett godtagande av den föreslagna förhöjningen av den extra avsättningen.

Telestyrelsen, som i november beräknade överskottet till 95 miljoner kronor,

har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 mars 1956 avgivit förnyad

beräkning av televerkets överskott. Löneförhöjningarna för tjänstemän

och linjearbetare från och med den 1 januari 1956 varom uppgörelse

redan har träffats och motsvarande höjning av arvodena till de kontraktsanställda

växelstationsföreståndarna kunna enligt styrelsen beräknas öka

televerkets driftkostnader med 19 miljoner kronor under budgetåret 1956/

57. Telestyrelsen säger vidare att utvecklingen av televerkets rörelse under

senare halvåret 1955 visat en påfallande avtagande ökningstakt, vilket säkerligen

finge tillskrivas de åtgärder för att bromsa överkonjunkturen som ha

vidtagits av statsmakterna. Det förefaller med hänsyn härtill telestyrelsen

osannolikt att inkomsterna komma att uppgå till det av styrelsen i december

1955 angivna beloppet, varför styrelsen föreslår en nedräkning av ifrågavarande

belopp med 10 miljoner kronor. Det av telestyrelsen beräknade överskottet

att inlevereras under budgetåret 1956/57 skulle sålunda uppgå till

(95—-19— 10 =) 66 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som enligt

vad som inledningsvis framhållits anser, att ämbetsverkets uppfattning av

de ekonomiska utvecklingstendenserna i december 1955 alltjämt kan läggas

till grund för beräkningen av statsverkets inkomster, har vid sin förnyade

beräkning av televerkets överskott endast tagit hänsyn till effekten

av löneförhöjningarna och den förhöjda extra avsättningen till värdeminskningskonto.

I överensstämmelse härmed föreslår riksräkenskapsverket, att

som inkomst av televerket i det slutliga riksstatsförslaget uppföres ett belopp

av 85 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen.

För inkomsttiteln statens järnvågar föreslog riksräkenskapsverket i december

1955 i anslutning till järnvägsstyrelsens förslag ett belopp av 25

miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 14 mars 1956 säger järnvägsstyrelsen att förutsättningarna

för beräkningarna på flera punkter ha ändrats sedan december.

Genom nya löneavtal för löneplans- och kollektivanställda ökas statens

järnvägars personalkostnader. Den sammanlagda effekten av lönekostnadernas

stegring kan enligt järnvägsstyrelsen beräknas till 53 miljoner

kronor per år. Vidare finner styrelsen att prisstegringarna på vissa förnödenheter

ha blivit eller kunna med säkerhet heräknas bli större än vad

styrelsen antog i december. Utan att några förändringar inträtt i styrelsens

allmänna uppfattning om trafikutvecklingen har styrelsen å andra sidan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

21

funnit det rimligt uppräkna godstrafikinkomsterna något. Riksräkenskapsverket

föreslår, att som inkomst av statens järnvägar i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres ett belopp av 10 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner

kronor lägre än i statsverkspropositionen.

Statens vattenfallsvcrk. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel

i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag uppförts med 125 miljoner

kronor. Vattenfallsstyrelsen, som i november 1955 beräknade överskottet

till 115 miljoner kronor, har i skrivelse den 10 mars 1956 angivit överskottet

till 110 miljoner kronor, varvid hänsyn tagits bl. a. till ökningen i löner och

pensioner. Riksräkenskapsverket föreslår att ifrågavarande inkomsttitel i

det slutliga riksstatsförslaget upptages till 120 miljoner kronor, vilket är

5 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen.

Domänverket. I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag i

december 1955 har denna titel i statsverkspropositionen uppförts med 75

miljoner kronor. Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av domänstyrelsen

i november 1955 till 65 miljoner kronor. I förnyad beräkning den

29 februari 1956 anser sig styrelsen med hänsyn dels till de beslutade och

förutsedda lönehöjningarna för arbetare och tjänstemän och dels till de

ogynnsamma snöförhållandena innevarande vinter i varje fall icke kunna

räkna med ett högre överskott för år 1956 än 65 miljoner kronor. Styrelsen

säger sig hysa den uppfattningen att snarare ett något lägre överskott är

att förutse. Inleveranserna av uppkommande överskottsmedel för år 1956

komma enligt domänstyrelsen att ske i den takt som tillgången på rörelsemedel

tillåter. Såvitt styrelsen nu kan bedöma torde huvuddelen av överskottet

kunna inlevereras först under hösten 1957. Riksräkenskapsverket

föreslår, att det inlevererade överskottet från domänstyrelsen i det slutliga

riksstatsförslaget upptages med oförändrat 75 miljoner kronor.

Fonden för statens aktier. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 85 miljoner kronor varvid förutsatts viss avsättning till dispositionsfond

av överskottet från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för

verksamhetsåret 1955/56. Vid bifall till av särskild tillkallad förhandlingsdelegation

avgivna förslag till överenskommelser om fortsatt samarbete mellan

staten och Trafik AB Grängesberg-Oxelösund i Luossavaara-Kiirunavara

aktiebolag, kommer vid bolagsstämma med sistnämnda bolag hösten

1956 ingen avsättning att ske till dispositionsfond. Riksräkenskapsverket,

som under samma förutsättning beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel

till 115 miljoner kronor i december 1955, föreslår, alt inkomsterna på

fonden för statens aktier i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 115

miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att de nu verkställda beräkningarna

liksom den tidigare inkomstberäkningen är grundade på förutsättningarna,

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett

detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke

störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

Departementschefen

1. Den internationella ekonomiska utvecklingen. I den reviderade nationalbudgeten

för år 1956 (bihnng C) analyseras inledningsvis den ekonomiska

utvecklingen i utlandet. I flertalet länder präglades år 1955 av en fullt utbildad

högkonjunktur. Det mest karakteristiska draget i denna har varit att

expansionen framför allt gällt investeringarna. Detta var inte minst fallet i

Förenta staterna, där de privata bruttoinvesteringarna steg med tolv procent

under år 1955. För den privata konsumtionen var ökningen mindre eller

knappt sju procent. De genomsnittliga prisförändringarna var under året

ganska obetydliga. Allting tyder för Förenta staternas del på en stabil utveckling

under det närmaste året på den höga nivå som uppnåtts. Det är

dock möjligt att den fortsatta ökningen av produktionen inte får samma omfattning

som föregående år. Bland de återhållande momenten har pekats dels

på en beräknad nedgång i produktionen av bilar, dels på en viss avmattning

i bostadsbyggandet och dels slutligen på den nedgång som inträffat i jordbrukarnas

inkomster. Till de expansiva faktorerna hör främst, att företagens

investeringar fortsätter att stiga, att de offentliga utgifterna väntas öka och

att efterfrågan på konsumtionsvaror beräknas bli större.

Även de västeuropeiska länderna befinner sig i en period av snabb expansion.

Sysselsättningen har stigit till en nivå, som medfört stora lönestegringar

och framkallat oro för en inflationistisk utveckling. I Storbritannien var

den samlade efterfrågan på varor och tjänster under år 1955 större än vad

som kunde tillgodoses vid bevarad samhällsekonomisk balans. Övertrycket

medförde dels en förskjutning uppåt av prisnivån med sex procent, dels ett

underskott i betalningarna gentemot utlandet, uppgående till drygt ett hundra

miljoner pund. Tyngdpunkten i den ekonomiska politiken har lagts på

penningpolitiken; bland annat har diskontot successivt höjts till fem och

en halv procent. Konsumtionsskatterna på olika varor liksom telefontaxorna

och skatten på företagens utdelade vinster har höjts. Vidare har subventionerna

på bröd och mjölk sänkts samt avbetalningsvillkoren och avskrivningsreglerna

för industrin skärpts. För innevarande år kan man för

Storbritanniens del räkna med fortsatt högkonjunktur. Med hänsyn till deklarationerna

om en fortsatt stram ekonomisk politik synes det dock rimligt

att räkna med en viss uppbromsning av expansionstakten. Detta kan

komma att påverka vår utrikeshandel, eftersom Storbritannien är den främsta

avnämaren av svenska exportvaror.

Även i Västtyskland har vissa inflationistiska tendenser förmärkts. Under

det senaste året har ej endast hela tillväxten i de arbetsföra åldrarna utan

också en del av de arbetslösa absorberats av näringslivet. Ett läge där full

sysselsättning råder har nåtts. En viss prisstegring har inträffat. Den dynamiska

kraften i denna utveckling har utgjorts av en kraftigt utbildad investeringskonjunktur.

Även om åtgärder satts in för att dämpa aktiviteten

måste man räkna med att expansionen kommer att fortsätta i en relativd

snabb takt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

I den reviderade nationalbudgeten lämnas också en översikt av råvaruprisernas

utveckling. Pristendenserna ger knappast något stöd för en förväntan

om någon mera betydande förändring av det ekonomiska klimatet i världen.

På de viktigaste kapitalråvarorna — järn och stål samt andra metaller —- är priserna höga och relativt fasta. För vissa konsumtionsråvaror har man

närmast kunnat spåra vissa återhämtningssymtom efter de föregående årens

prisfall. Slutsatsen för Sveriges del av den lämnade redogörelsen för tendenserna

i fråga om världsmarknadspriserna blir att det inflytande, som kan

komma utifrån, i bästa fall lämnar prisnivån här hemma opåverkad; risker

för prisstegringar kan dock inte helt förbises.

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den väsentliga innebörden

av de i den reviderade nationalbudgeten presenterade beräkningarna för

år 1956 är, att tendensen från föregående år till en långsammare ökning av

investeringarna inte längre skulle bestå. Investeringslusten synes trots alla

återhållande moment alltjämt vara mycket betydande och pressa fram en

fortsatt stark expansion av realkapitalbildningen. Den dynamiska kraften

ligger härvid främst hos de privata investeringarna. Enligt den bedömning,

som gjorts i den reviderade nationalbudgeten, skulle dessa kunna väntas öka

med 400 miljoner kronor eller omkring fem procent. De offentliga investeringarna

förutses öka med cirka tre procent. Den totala investeringsökningen

för år 1956 anges till fyra procent. På grundval av nytt statistiskt material,

främst kommerskollegii undersökning av investeringsplanerna inom industrin,

har alltså en uppjustering av nationalbudgetens beräkningar företagits.

För den privata konsumtionens del har beräknats en ökning med tre procent,

vilket motsvarar en tämligen normal stegringstakt. Den totala inkomstökningen

i förhållande till år 1955 väntas bli 2 500 miljoner kronor. Uppskattningen

av konsumtionen bygger på antagandet om att den genomsnittliga

konsumtionsprisnivån för innevarande år kommer att överensstämma

med den som rådde vid årsskiftet samt att sparandet under år 1956 skall

komma att vara lika stort som under föregående år.

För den offentliga konsumtionen har det befunnits rimligt att räkna med

eu uppgång på fem procent.

Den totala produktionen beräknas liksom i nationalbudgeten komma att

öka med omkring tre procent under år 1956. Beträffande de olika näringsgrenarna

föreligger dock vissa skiljakligheter mellan de båda beräkningarna.

Den egentliga industrins produktionsökning kan nu uppskattas till fyra

procent mot tidigare tre och en halv procent. Byggnads- och anläggningsindustrins

bidrag till bruttonationalprodukten, som i den preliminära kalkylen

antagits bil oförändrat i förhållande till år 1955, beräknas nu öka

med ett par procent under år 1956. Likaså kalkyleras med att jordbrukets

produktionsökning skall bli något större än som tidigare antogs. Däremot kan

skogsbrukets bidrag väntas minska till följd av eu nedgång i avverkningsvolymen.

Vidare antages statens och kommunernas bidrag till produktionsökningen

bli något lägre är enligt beräkningarna vid årsskiftet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Valutareserven

Miljoner kronor

31/12

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

31/3

1953

1954

1955

1955

1955

1955

1956

1. Riksbankens valutareserv:

Guld och dollar..........

+ 1566

+ 2 009

+ 1 945

+ 1 935

+ 2 084

+ 2159

+ 2 263

EPU-valutor ............

+ 970

+ 422

+ 322

+ 325

+ 349

+ 303

+ 135

Övriga valutor ..........

+ 85

+ 43

+ 26

+ 21

+ 19

— 32

- 52

Summa

+ 2621

+ 2 474

+ 2293

+ 2 281

+ 2452

+ 2430

+ 2346

2. Affärsbankernas valutabe-

hållning ................

+ 3

+ 39

+ 137

+ 41

+ 80

+ 121

+ 119

Summa totalt

+ 2624

+ 2513

+ 2480

+ 2322

+ 2 532

+ 2 551

+ 2 465

På utrikeshandelns område har prisutvecklingen för betydelsefulla importvaror

lett till att man nu måste räkna med att våra bytesförhållanden

gentemot utlandet kommer att försämras med en procent mellan åren 1955

och 1956, i stället för att förbättras med två procent som tidigare antogs.

Detta innebär, att den tidigare till följd av prisutvecklingen för importrespektive

exportvaror under år 1956 kalkylerade vinsten för landet på 200

miljoner kronor skulle komma att förbytas i en förlust på 100 miljoner kronor.

Till denna utveckling har framför allt bidragit prishöjningar på järn

och metaller, verkstadsprodukter samt bränsle. Totalt uppskattas importpriserna

under år 1956 komma att ligga i genomsnitt fyra procent över fjolårets

nivå i stället för som tidigare beräknats knappt en procent. Till följd

av en ytterligare ökning i importen av livsmedel och bränslen förutses importvolymen

öka med två procent i stället för med knappt en procent, som

Beräknad försörjningsbalans för år 1956

Miljoner kronor i 1955 års priser

1935

1956

Förändring 1955—1956

Milj. kr.

Procent

Tillgång

Produktion ................................

48 700

50 200

+ 1500

+ 3

Import ....................................

10 310

10 510

+ 200

+ 2

Summa tillgång

59010

60 710

+ 1700

Användning

Privata investeringar........................

8 380

8 780

+ 400

+ 5

Offentliga investeringar......................

6 140

6 340

+ 200

+ 3

Ökning av lager............................

710

410

- 300

Export ....................................

9 940

10140

+ 200

+ 2

Privat konsumtion..........................

27 930

28 830

+ 900

+ 3

Offentlig konsumtion........................

5 910

6 210

+ 300

+ 5

Summa användning

59010

60 710

+ 1700

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

25

antogs i nationalbudgetberäkningarna. På exportsidan kalkyleras för år 1956

med totalt sett ungefär samma pris- och volymförändringar som i nationalbudgeten,

d. v. s. ökningar på tre respektive två procent. Värdemässigt innebär

de nya beräkningarna, att exporten och importen höjts i förhållande till

de tidigare kalkylerna med 50 respektive 550 miljoner kronor till 9 450 respektive

11 000 miljoner kronor. Enligt föreliggande kalkyler skulle bytesbalansen

för innevarande år ge ett minussaldo på 440 mot tidigare beräknat

10 miljoner kronor.

En sammanfattning av förändringarna på olika områden under angivna

antaganden redovisas i tablån över den beräknade försörjningsbalansen för

år 1956.

3. Den ekonomiska politiken. Såsom framgått av den lämnade redogörelsen

för den reviderade nationalbudgeten för år 1956 föreligger nu en säkrare

kännedom om den ekonomiska utvecklingen under fjolåret. De första månaderna

av innevarande år har gett ytterligare material för en bedömning. Bilden

av det aktuella konjunkturläget, sådant detta skildrades i finansplanen,

till årets statsverksproposition, har emellertid inte nämnvärt förändrats härigenom.

Utgångspunkten för den fortsatta diskussionen om den ekonomiska

politikens uppgift är således alltjämt en i stort sett obruten högkonjunktur,

låt vara att samhällsekonomin under inflytande av fjolårets successiva

skärpning av den ekonomiska politiken de senaste två kvartalen har kännetecknats

av större frihet från balansstörande spänningar än under motsvarande

period för ett år sedan.

I det dagsaktuella läget framträder å ena sidan påtagliga tecken till expansionstendenser

av minst samma styrka som vid årsskiftet inom bland

annat investeringsområdet. Även det internationella perspektivet synes för

dagen ge fog för antagandet om en fortsatt expansiv påverkan av den svenska

ekonomin utifrån. Å andra sidan torde vissa av de åtgärder som under

fjolåret vidtagits här hemma i bromsande syfte ännu inte ha nått sin fulla

kraft. Det gäller här närmast åtgärderna på företagsbeskattningens och

kreditpolitikens område. Verkan av den åtstramning som riksstatsförslaget

innebär kommer självfallet till synes först under det nya budgetåret. Slutligen

kan de i olika länder vidtagna åtgärderna för att nedtona den rådande

överkonjunkturen i sinom tid leda till en viss uppbromsning av expansionen

med återverkningar på den svenska exporten. Under rådande förhållanden

måste — såsom jag underströk i finansplanen — den ekonomiska politiken

ges möjligheter till betydande flexibilitet, så att den uppnådda balansen icke

äventyras.

Kravet på en god beredskap mot en konjunkturnedgång har under senare

år icke fått undanskymmas av att de aktuella problemen närmast gällt bemästrandet

av ett växlande inflationstryck. Jag vill i sammanhanget erinra

om del förslag till allmän beredskapsstat som nyligen framlagts av Kungl.

Maj :l, varigenom förutsättningar skapats för att, om behov därav skulle

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

uppstå, såväl inom den offentliga som den enskilda sektorn öka sysselsättningen

av arbetskraft för angelägna ändamål med kortast möjliga varsel.

Det må vidare anmärkas, att redan den förda stabiliseringspolitiken i och

för sig öppnar möjligheter att ernå konjunkturstimulans, därigenom att en

del av de åtgärder som vidtagits i dämpande syfte erhållit en provisorisk

natur och därför med ringa omgång kan uppmjukas eller helt avskaffas.

För närvarande måste emellertid uppmärksamheten vara inriktad på riskerna

för en förnyad tillspetsning av högkonjunkturen i vårt land. Tillspetsningen

framträder inte minst inom den privata investeringssektorn under

inflytande av de gynnsamma avsättningsförhållandena. Den stigande investeringsefterfrågan

kan bland annat avläsas i den enkät som kommerskollegium

nyligen företagit enligt samma grunder som i höstas. Denna anger,

att företagen inom den egentliga industrin nu planerar en ökning av investeringarna

från 1955 till 1956 med 33 procent för byggnader och anläggningar

mot 22 procent vid föregående enkättillfälle. För maskiner och apparater anges

en ökning med 13 procent jämfört med en minskning om ett par procent

enligt den förra enkäten. Det är således uppenbart, att fjolårets åtgärder i

syfte att dämpa aktiviteten inom investeringsområdet ingalunda medfört den

avmattning i produktionsapparatens fortsatta utbyggnad som då varslades.

Tvärtom synes de aktuella planerna närmast peka på att den försiktighet i

framtidsbedömningen, som under senare delen av fjolåret gjorde sig gällande,

nu avlösts av en mer optimistisk syn på möjligheterna att genomföra lönande

investeringar.

Utvecklingen på den privata konsumtionens område anger också en fortsatt

stegring av efterfrågan. Grunden härför utgör de inkomsthöjningar varom

överenskommelser nyligen slutits mellan arbetsmarknadens parter. Det

bör hälsas med tillfredsställelse att det i år befunnits möjligt att träffa

en avtalsuppgörelse, vilken inneburit genomsnittliga lönehöjningar av en

storleksordning som bättre låter sig förenas med den sannolika produktivitetsstegringen

än vad fallet var under fjolåret. Det synes rimligt att främst

söka bakgrunden härtill i det kärvare klimat för företagsamheten och den

ökade tilltron hos löntagarorganisationerna till möjligheterna att bevara den

uppnådda stabiliteten, som den ekonomiska politiken skapat. Resultatet av

avtalsrörelserna har utan tvekan för vårt land medfört bättre förutsättningar

för en lugn utveckling än vad fallet är på andra håll, där betydande höjningar

av penninglönerna genomdrivits eller omfattande arbetskonflikter

förekommit.

Den fyraprocentiga lönehöjning som nu genomförts innebär emellertid en

något starkare påspädning av inkomstvolymen i samhället än som förutsågs

vid årsskiftet. Återverkningarna härav på tendenserna till konsumtionsökning

blir i hög grad beroende av det personliga sparandets utveckling. Här

må erinras, att bestämmelserna om premiering av på visst sätt bundet

nysparande också i år äger giltighet.

Mot bakgrunden av de nya uppskattningar som framlägges i den reviderade

nationalbudgeten framstår perspektivet för betalningsbalansen och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

27

valutareserven som allvarligt. Såsom jag anförde i finansplanen innebar redan

fjolårets utveckling en försämring av bytesbalansen mot utlandet till

följd av den mycket kraftiga importökningen. Endast tack vare en samtidig

förskjutning i betalningarna, vilken haft samma effekt som en kortfristig

svensk kredit i utlandet, förhindrades en avtappning av valutareserven av

storleksordningen 400 miljoner kronor. Denna förskjutning synes ha fortgått

under de första månaderna av innevarande år. Det är här tydligtvis

fråga om en företeelse av samma slag som tidigare under efterkrigsåren, då

förskjutningar av denna art inträffade i än den ena, än den andra riktningen.

över en längre period tenderar de emellertid att utjämnas, och det

finns därför all anledning räkna med att också den nu aktuella betalningslörskjutningen

förr eller senare kommer att vändas i sin motsats, varvid

valutareserven även med jämvikt i de löpande betalningarna för varor och

tjänster kommer att åderlåtas kraftigt. Härtill kommer så det nu framräknade

underskottet i betalningsbalansen för år 1956 om drygt 400 miljoner

kronor. I viss utsträckning beror underskottet på en väntad ökning av

importen utöver vad som förutsågs vid årsskiftet. Till övervägande del får

emellertid orsaken till de försämrade valutautsikterna sökas i en för vårt

land oförmånlig utveckling av de internationella prisrelationerna. Ehuru av

tämligen blygsam omfattning får denna, med den storlek importen numera

har, avsevärda konsekvenser för utfallet av betalningsbalansen och därmed

för valutareserven. En dylik försämring av bytesförhållandet med utlandet

får knappast betraktas som exceptionell utan — omväxlande med förbättringar

av bytesförhållandet — som en ganska normal företeelse på utrikeshandelns

område. Att den nu beräknas medföra en minskning av valutareserven

med omkring en femtedel belyser bjärt dennas otillräcklighet ilen

tid präglad av normala bytes- och betalningsrelationer mellan länderna och

därav följande fluktuationer i omsättning och priser.

Inte ininst utvecklingen på betalningsbalansens område med valutaförbrukning

under tider av goda exportkonjunkturer visar nödvändigheten av

att den hittillsvarande stabiliseringspolitiken energiskt fullföljes. Detta innebär

bland annat fortsatta ansträngningar att hålla expansionstendenserna

på investeringsområdet inom resursernas ram och att skapa förutsättningar

för en lugnare utveckling av konsumtionsefterfrågan. Läget ställer vidare

krav på största återhållsamhet i statsmakternas utgiftsbeslut.

De medel som står till buds för att uppnå det uppställda målet har utförligt

angivits i finansplanen. Några avvikelser från vad som där uttalades

finns ingen anledning att nu göra.

Om den nuvarande restriktiva ekonomiska politiken effektivt upprätthålles

bör det vara möjligt att i fortsättningen liksom i år kunna räkna med

de stora intresseorganisationernas medverkan i ansträngningarna att värna

den samhällsekonomiska balansen. Med denna utgångspunkt och under förutsättning

av att inga störande impulser kommer utifrån, synes goda utsikter

finnas för att vi under de närmaste åren skall kunna vidmakthålla den

fulla sysselsättningen utan inflationistiskt övertryck. Årets uppgörelser mel
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

lan producent- och konsumentintressena på jordbruksområdet liksom mellan

arbetsmarknadens parter ger i varje fall grund för en viss tillförsikt i

detta hänseende.

4. Budgetläget. I riksstaten för budgetåret 1955/56 har inkomsterna på driftbudgeten

upptagits med 9 909 miljoner kronor och utgifterna med 9 234 miljoner

kronor. Sedan dels bland inkomsterna ingående kommunalskattemedel

om 400 miljoner kronor och dels vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade

inkomster i form av förhöjd bolagsskatt samt investeringsavgift på tillsammans

275 miljoner kronor avskilts i riksstaten genom avsättning till budgetutjämningsfonden,

framstod driftbudgeten som jämnt balanserad. Vid det

senaste årsskiftet hade emellertid det statsfinansiella läget undergått betydande

förskjutningar jämfört med antagandena våren 1955. Enligt beräkningarna

i finansplanen skulle sålunda uppkomma ett överskott på driftbudgeten

om 394 miljoner kronor. Å andra sidan kunde redan vid denna

tidpunkt förutses en ytterligare uppgång av utgifterna. Bland annat framhölls,

att ökade medel erfordrades för avskrivningar till följd av på tilläggsstat

äskade anslag på kapilalbudgeten för bostadsfinansieringen liksom att

en uppgång av statsutgifterna skulle komma att inträda vid en eventuell lönehöjning

för de statsanställda.

De budgetberäkningar som nu framlägges resulterar i ett överskott om 127

miljoner kronor, sammansatt av ett överskott på bilskattemedlens specialbudget

om 203 miljoner kronor och ett underskott på allmänna budgeten om 7G>

miljoner kronor, överskottet på bilskattebudgeten beror till ett belopp av 150

miljoner kronor på de tillfälliga inkomsterna av den särskilda investeringsavgiften

för motorfordon. Det angivna budgetöverskottet på 127 miljoner kronor

bygger — liksom beräkningarna i årets finansplan — på en uppräkning av

de i riksstaten upptagna särskilda avsättningarna till budgetutjämningsfonden

med 50 miljoner kronor, motsvarande en ökad eftersläpning i uttalningarna

av kommunalskattemedel. Därjämte har hänsyn tagits till den

ytterligare avsättning till budgetutjämningsfonden med 81,4 miljoner kronor,

som i propositionen nr 171 föreslagits skola ske under innevarande budgetår

av medel avsedda för framtida investeringar i LKAB. Såsom framgår

av nämnda proposition bör medlen placeras på ett särskilt konto i riksbanken.

Jag kommer i det följande att hemställa om riksdagens medgivande

till en dylik avsättning.

Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle inkomsterna

stiga till 10 582 miljoner kronor. Detta är 66 miljoner kronor mer än vad

som förutsattes i statsverkspropositionen och ca 675 miljoner mer än vad

riksstaten utvisar. Till den ytterligare inkomstökningen bidrar främst omsättnings-

och utskänkningsskatten å spritdrycker med 60 miljoner kronor.

Den största inkomsttiteln, skatt å inkomst och förmögenhet in. m., bär

däremot upptagits till oförändrat belopp.

Vad utgifterna beträffar har å lilläggsstat II sedan statsverkspropositionen

framlades tillkommit anslag på driftbudgeten om sammanlagt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

29

252 miljoner kronor, varav 45 miljoner hänför sig till löne- och pensionsökningar

för de statsanställda och närmare 190 miljoner till avskrivningar av

investeringar på bostadsområdet.

Såsom redan omnämnts, ger förändringarna på inkomst- och utgiftssidorna

av driftbudgeten för löpande budgetår till resultat ett formellt överskott

av 127 miljoner kronor, sedan hänsyn tagits till beräknade avsättningar

till budgetutjämningsfonden. Detta överskott skall emellertid korrigeras med

hänsyn dels till utvecklingen av behållningarna på reservationsanslagen och

dels till den beräknade belastningen på övriga anslag. Enligt av riksräkenskapsverket

gjorda undersökningar skulle för 1955/56 uppkomma dels en

förbrukning av behållningar på reservationsanslagen med 140 miljoner och

<lels överskridanden på övriga anslag med 24 miljoner kronor. Utfallet av

driftbudgeten skulle alltså — sedan som nyss nämnts avsättningar gjorts

till budgetutjämningsfonden —- så vitt nu kan överblickas resultera i ett

underskott av närmare 40 miljoner kronor. Motsvarande beräkningar i statsverkspropositionen

ledde till ett överskott på inte fullt 350 miljoner kronor.

Då räknade jag med att nettoförbrukningen av anslagsreservationerna skulle

begränsa sig till 50 miljoner kronor.

Till frågan om utfallet av kapitalbudgeten under innevarande budgetår

återkommer jag i det följande.

Jag övergår härefter till att behandla läget på driftbudgeten för budgetåret

1956/57. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna till 11 173

miljoner kronor och utgifterna till 10 225 miljoner kronor. Därjämte föreslogs,

att avsättning till budgetutjämningsfonden skulle göras av dels kommunalskattemedel

till ett belopp av (netto) 300 miljoner kronor, dels vissa

tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster, bestående av förhöjd

bolagsskatt samt investeringsavgift, till ett belopp av (275 -j- 75 =) 350

miljoner kronor. Det kvarstående överskottet uppgick därefter till 298 miljoner

kronor, varav 237 miljoner hänförde sig till allmänna budgeten och

61 miljoner till bilskattebudgeten.

Sedan kalenderårsskiftet har det statsfinansiella läget undergått vissa

förskjutningar. I förhållande till statsverkspropositionen redovisas på inkomstsidan

en nettoökning med 136 miljoner kronor. På utgiftssidan framkommer

— om hänsyn även tages till föreslagna speciella avsättningar till

hudgetutjämningsfonden — en nettoökning med 213 miljoner kronor. Resultatet

blir ett formellt överskott på statsregleringen av 221 miljoner kronor,

att jämföra med 298 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen.

Vad inkomsterna närmare beträffar vill jag till en början framhålla,

att riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar utvisar eu nettoökning

med 152 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.

Sålunda har tullmedlen uppräknats med 30 miljoner kronor. Beträffande

inkomsttitlarna omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin, maltdrycksskatt samt skatt å läskedrycker

har företagna omräkningar resulterat i en nettohöjning med 115 mil
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

joner kronor, överskottet av statens affärsverksfonder har reducerats med

45 miljoner kronor i första hand som resultat av lönehöjningarna för statsanställda.

Inkomsterna på fonden för statens aktier har uppräknats med

30 miljoner kronor med hänsyn till den ökade inleverans av vinstmedel

från LKAB som blir följden vid bifall till det förslag till överenskommelse

mellan staten och TGO vilket i propositionen nr 171 förelagts riksdagen.

Jag kommer i det följande att föreslå vissa ytterligare jämkningar i beräkningen

av statsverkets inkomster för 1956/57. Netto innebär dessa jämkningar

en minskning med omkring 16 miljoner kronor. Med hänsyn jämväl

härtill skulle statsinkomsterna under nästa budgetår uppgå till 11 309 miljoner

kronor, innebärande en ökning med 136 miljoner kronor jämfört med

statsverkspropositionen.

Vad beträffar inkomstskattetiteln, som redan i statsverkspropositionen

nedräknades med 100 miljoner kronor i anledning av det förebådade skattesänkningsförslaget,

har denna upptagits med oförändrat 6 000 miljoner kronor.

De beräkningar av inkomsterna och utgifterna m. m. på titeln, som

leder fram till detta belopp, kan med ledning av riksräkenskapsverkets

uPPo''fter sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har därvid medtagits

såväl utfallet för budgetåret 1954/55 och beräkningarna för innevarande

budgetår som de i finansplanen till årets statsverksproposition redovisade

uppskattningarna. Beloppen anges i miljoner kronor.

1954/55

1955/56

1956/57

; ; : i .• , . •; '',rr tf k i;::

Utfall

Enl. stv.

Ny

Enl. stv.

Ny

prop. 1956

beräkn.

prop. 1956

beräkn.

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyll-

nadsinbetalningar ........

7 690

9 540

9 500

10 250

10 255

Kvarstående skatt..........

574

630

630

820

830

Fastighetsskatt ............

292

—

—

—

—

Yrkesskade- (olycksfalls-) för- säkringsavgifter, bidrag till

sjukförsäkringen och byggnads- forskningsavgifter från större

arbetsgivare................

102

245

250

250

270

Tillkommande skatt, restan-

tier m. m.................

217

195

195

10 575

210

11 530

210

11 565

Summa inkomster

8 875

10 610

Utgifter

Kommunalskattemedel......

3 849

3 720

3 715

4 290

4 285

Överskjutande skatt........

587

670

670

550

550

Övriga restitutioner ........

49

50

50

50

50

Yrkesskade- (olycksfalls-) för

säkringsavgifter, bidrag till

sjukförsäkringen och bygg
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956 31

nadsforskningsavgifter från

1954 55

Utfall

1955/56

Enl. stv.

prop. 1956

Ny

beräkn.

1956/57

Enl. stv.

prop. 1956

Ny

beräkn.

större arbetsgivare........

Förskott och avräkningsme-

102

245

250

250

270

del till sjukkassorna......

167

340

340

350

350

Omföringar................

31

40

40

40

40

Summa utgifter

4 785

5 065

5 065

5 530

5 545

Inkomster utöver utgifter....

Återföring från fonden för

reglering av utbetalningarna

4 090

5545

5 510

6 000

6 020

av kommunalskattemedel..

Utbetalning av sjukkassorna

tillkommande arbetsgivar- bidrag för 1955, avsedda att

300

fonderas centralt.........

—

—

—

—

55

Nettoinkomst på titeln

Avrundat

4 390

5 545

5 500

5 510

5 500

6 000

6 000

5 965

6 000

Enligt denna sammanställning har endast smärre förskjutningar inträtt

sedan motsvarande beräkning i statsverkspropositionen. Såsom framgår

av riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna redogörelse bygger beräkningarna

också på praktiskt taget oförändrade förutsättningar beträffande

skatteunderlagets utveckling m. m. Bakom de i stort sett oförändrade

inkomstposterna på titeln döljer sig dock vissa förändringar. Den föreslagna

höjningen av pensionsavgifterna från 1,8 till 2,5 procent från och med den

1 januari 1957 föranleder en stegring av källskatten med omkring 50 miljoner

kronor våren 1957. Med samma belopp har fyllnadsinbetalningarna

uppräknats som följd av att bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret

1956 nu antages ligga högre än vad som förutsattes vid föregående beräkningstillfälle.

Å andra sidan har riksräkenskapsverket med ledning av

senast tillgängliga uppgifter om den inflytande källskatten för löntagare

räknat med att denna skall komma att ligga på en något lägre nivå än vad

som antogs i statsverkspropositionen.

Beträffande utgifterna på titeln orsakas den största förändringen av den

fondering genom insättning bos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande

överskott om 55 miljoner kronor av arbetsgivarbidrag för år 1955,

vilken föreslagits i propositionen nr 146. Riksräkenskapsverket har i sin

skrivelse med förnyad inkomstberäkning framhållit, att de på kalenderåret

1955 belöpande avgifterna och arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen kan

beräknas överstiga vad som förskottsvis utbetalats till sjukkassorna under

ifrågavarande år med 170 miljoner kronor. Härav utgör dock 10 miljoner

kronor restbidrag från staten, vilka icke berör inkomslskattetiteln. Det

framgår vidare av riksräkenskapsverkets skrivelse, att avräkningsmedlen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

— utgörande skillnaden mellan sjukkassorna slutligt tillkommande avgifter

och bidrag å ena sidan och de av staten lämnade förskotten å den andra

— enligt riksförsäkringsanstalten är avsedda att utbetalas under början av

år 1957. I sin beräkning har riksräkenskapsverket förutsatt, att förskott på

avgifter och bidrag till sjukkassorna under budgetåret 1956/57 kommer att

utgå endast med det belopp, som utöver avräkningsmedlen erfordras för att

täcka sjukkassornas medelsbehov.

Jag anser mig för egen del — sedan riksförsäkringsanstalten under hand

yttrat sig i frågan — i och för sig kunna tillstyrka en på denna förutsättning

grundad beräkning. Emellertid måste hänsyn tagas till den i nyssnämnda

proposition föreslagna fonderingen hos riksgäldskontoret med omkring 55

miljoner kronor av på år 1955 belöpande arbetsgivarbidrag. Riksräkenskapsverkets

beräkning av inkomstskattetitelns netto, som före avrundning slutar

på 6 020 miljoner kronor, borde med hänsyn härtill reduceras till

5 965 miljoner kronor. Då titeln till följd av beräkningarnas osäkerhetsmarginal

regelmässigt brukar avrundas till jämnt hundratal miljoner kronor,

saknas emellertid anledning att uppta titeln för nästkommande budgetår

till annat belopp än det av riksräkenskapsverket föreslagna, 6 000 miljoner

kronor.

Vad beträffar eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel

har icke funnits anledning till justering. Den beräknas alltså netto till

300 miljoner kronor. Ett motsvarande belopp bör, såsom föreslagits i statsverkspropositionen,

upptagas i riksstaten för avsättning till budgetutjämningsfonden.

I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna på driftbudgeten

komma att uppgå till 11 309 miljoner kronor. Det bör framhållas, att detta

inkomstbelopp är direkt avhängigt av de samhällsekonomiska förutsättningar,

som antagits gälla under budgetåret. Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket

understryka de osäkerhetsmoment, som även i övrigt alltjämt vid

denna tidpunkt föreligger vid beräkningen. Riksräkenskapsverket har särskilt

fäst uppmärksamheten vid de osäkra förutsättningarna för beräkning av —

förutom utbetalningarna till sjukkassorna — fyllnadsinbetalningarnas storlek.

Ämbetsverket, som ansett sig sakna underlag för en bedömning i vad

mån kvarskatteräntans betalningsstimulerande effekt påverkas av det strama

läget på kreditmarknaden, har nu liksom vid sin beräkning i december

1955 förutsatt, att fyllnadsinbetalningar kommer att verkställas under såväl

våren 1956 som våren 1957 i samma höga utsträckning som under närmast

tidigare år. Storleken av dessa inbetalningar har riksräkenskapsverket för

våren 1956 angett till omkring 700 miljoner kronor, förutom ett belopp av

uppemot 200 miljoner i fyllnadsinbetalning av garantiskatt för fastighet,

medan för våren 1957 räknats med något lägre inbetalningar.

Det är givetvis vanskligt att bedöma kvarskatteräntans effektivitet i nuvarande

skärpta läge på kreditmarknaden. Om de gjorda antagandena visar

sig felaktiga, uppkommer eu förskjutning med ungefär ett år av uppbörden

beträffande mycket betydande belopp. Jag vill i sammanhanget erinra

om att jag — såsom redan framhållits — i det följande kommer att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 175 år 1956 33

föreslå en höjning aA'' räntan på kvarstående skatt, liksom på överskjutande

skatt.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten, vilka i statsverkspropositionen

upptagits till 10 225 miljoner kronor, underströk jag i finansplanen, att

vissa då ännu icke färdigberedda ärenden kunde komma att medföra utgiftsökningar.

Det framhölls även, att beräkningarna utgick från oförändrade

löner till de statsanställda. Förslag till höjning av statstjänstemännens

löner och pensioner har sedermera godkänts av riksdagen. Därigenom ökar

driftbudgetens utgifter 1956/57 med 100 miljoner kronor. I propositionen nr

107 har Addare under socialdepartementets huvudtitel äskats ett anslag om

275 miljoner kronor till fondering för framtida pensionsändamål. Även om

statsutgifterna formellt ökar med detta belopp, vill jag dock framhålla, att

det härvidlag icke — i varje fall för närvarande -— rör sig om en verklig

ökning av utgifterna i jämförelse med staisverkspropositionens budgetförslag.

För ändamålet har föreslagits skola disponeras det belopp som under

budgetåret 1956/57 beräknas inflyta i form av förhöjd bolagsskatt. I statsverkspropositionen

föreslogs att det ifrågavarande beloppet om 275 miljoner

kronor — tillsammans med inflytande belopp av den allmänna investeringsavgiften

om 75 miljoner kronor — skulle tillföras budgetutjämningsfonden

samt insättas på särskilt konto i riksbanken. Samma belopp, men

nu reserverat för framtida pensionsändamål, skall alltjämt insättas på särskilt

konto i riksbanken. Realekonomiskt sett blir det alltså tills Addare ingen

skillnad i jämförelse med vad som föreslogs i statsA:erkspropositionen.

Sedan hänsyn tagits äA^en till övriga utgiftsförändringar på driftbudgeten,

blir resultatet en höjning av de sammanlagda utgifterna med 377 miljoner

kronor till 10 602 miljoner kronor.

Av vad nu sagts framgår, att driftbudgeten för budgetåret 1956/57 skulle

lämna ett ÖArerskott av (11 309—10 602 =) 707 miljoner kronor mot enligt

statsverkspropositionen 948 miljoner. Från angivna överskott skall dragas

vissa belopp, som ej bör disponeras för löpande statsutgifter utan reserveras

på budgetutjämningsfonden. Detta gäller först och främst ett belopp motsvarande

en beräknad nettoeftersläpning om 300 miljoner kronor i utbetalningarna

aA'' kommunalskattemedel, vilken avsättning redan föreslagits i

statsverkspropositionen. Vidare bör, med i finansplanen angiven motivering

och på sätt där angiAdts, ett belopp om 75 miljoner kronor utgörande under

budgetåret beräknad uppbörd av allmän investeringsavgift för år 1956 avsättas

till budgetutjämningsfonden. Motsvarande belopp bör av statskontoret

insättas på särskilt konto i riksbanken. Slutligen bör i enlighet med

förslag i propositionen nr 171 till budgetutjämningsfonden även avsättas ett

beräknat belopp om 111,4 miljoner kronor motsvarande den utdelning staten

beräknas erhålla från LKAB under nästa budgetår. Jag kommer i det

följande att hemställa om riksdagens medgivande till en dylik avsättning.

Sedan reduktion gjorts med ifrågavarande avsättningar till budgetutjämningsfonden,

kvarstår ett överskott på statsregleringen av 221 miljoner kronor.

Motsvarande överskott beräknades i statsverkspropositionen till 298

3 liihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 17i>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

Drift
Miljoner
-

1930/51

1951/52

Inkomster ..........................................................

5 820

7 507

Utgifter ............................................................

5 449

6 423

Överskott

>371

>1084

Avsättning till budgetutjämningsfonden:

av kommunalskattemedel (netto) ..................................

av medel som skall öve;föras till särskilt konto i riksbanken:

—

—

motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster

avsedda för framtida investeringar i LKAB ......................

_

_

Överskott

*371

11084

överskott eller underskott (exkl. reservationsmedelsförändringar) hänförligt:

till allmänna budgeten ............................................

+ 396

+ 929

till automobilskattebudgeten........................................

+ 150

+ 17

Reservationsmedelsförändringar ......................................

(- 175)

(+ 138)

Över- eller underskott inkl. reservationsmedelsförändringar ............

+ 371

+ 1084

1 Reervationsmedelsförändringar inräknade.

2 Därav riksstat 9 234 mkr samt tilläggsstater I och II 413 mkr.

3 Exkl. indragna reservationsmedel.

miljoner kronor. Av det nu beräknade överskottet hänför sig 160 miljoner

kronor till allmänna budgeten och 61 miljoner kronor till bilskattemedlens

specialbudget.

I statsverkspropositionen angav jag, att anledning icke fanns att räkna

med någon mera betydande nettoförändring i reservationernas storlek. Icke

lieller nu har jag ansett mig böra förutsätta någon förändring av betydelse

totalt sett. Däremot kan redan nu förutses ett överskridande med ca 33 1 2

Kapital
Miljoner
-

1950/51

1951/52

Invcsteringsanslag ..................................................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida medel ..................

998

- 430

1408

-632

Återstående medelsbehov

3 508

3 776

Ökning (+) eller minskning (—) av rörliga krediter ..................

Ökning (—) eller minskning ( + ) av anslagsbehållningarna ............

+ 127

(+ 522)

+ 374

(+ 6)

Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten (inkl. rörliga kre- diter och förändring av anslagsbehållningarna)

695

1150

1 Därav 388 mkr å tilläggsstater I och II.

2 Därav 192 mkr å tilläggsstat II.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

35

budgeten

kronor

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. 1956

ny be- räkning

enl. stv.

prop. 1956

ny be- räkning

7 808

8 535

8 907

9 909

10 516

10 582

11173

11309

7 647

8130

8 619

9 234

9 397

29 649

10 225

10 602

''161

''405

"2SS

675

1119

3 933

948

707

—

—

—

-400

— 450

— 450

'' — 300

— 300

—

—

—

— 275

— 275

— 275

-350

— 75

—

—

—

—

—

— 81

—

— in

1161

*400

•288

—

394

127

298

221

+ 396

+ 319

+ 129

-131

+ 166

— 76

+ 237

+ 160

— 214

— 89

+ 83

+ 131

+ 228

+ 203

+ 61

+ 61

(- 21)

tf 175)

(+ 76)

— 25

— 50

3-140

—

—

+ 161

+ 405

+ 288

- 25

+ 344

4- 37

+ 298

6+ 188

4 Inkl. överskridanden om 24 mkr.

5 Inkl. överskridande med 33 mkr till följd av ytterligare ett indextillägg å folkpensioner.

miljoner kronor till följd av att ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna

tillkommer från och med maj månad 1956. Med beaktande härav

skulle överskottet komma att uppgå till 188 miljoner kronor.

Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1956/57, sådant det under här

angivna förhållanden skulle komma att gestalta sig i jämförelse med tidigare

gjorda beräkningar, framgår av den i det föregående lämnade sammanställningen

över driftbudgetens inkomster och utgifter.

budgeten

kronor

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. 1956

ny

beräkning

enl. stv.

prop. 1956

ny

beräkning

1838

- 818

1 947

- 914

2102

- 1025

1780

- 1010

2148

- 1010

■2168

1 202

1823

- 1393

1805

- 1394

31 020

31033

31077

770

1138

966

430

411

+ 137

(+ 57)

+ 20

(- 103;

- 4

(+ 193)

H” 1 jjO

+ 50

+ 100

+ 50

+ 100

+ 100

+ 100

1 157

1 053

1073

920

1288

1 116

530

511

3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

I fråga om kapitalbudgeten har efter det statsverkspropositionen avlämnades

icke inträffat några mera betydande förändringar. För innevarande

budgetår har på tilläggsstat tillkommit investeringsanslag om ytterligare

20 miljoner kronor. För nästkommande budgetår redovisas en mindre nedgång

i jämförelse med beräkningarna vid årsskiftet. Visserligen har tillkommit

vissa anslag, men å andra sidan har bortfallit ett i statsverkspropositionen

preliminärt beräknat belopp på 25 miljoner kronor för utbyggnad av

en storflygplats. När medelsbehovet på kapitalbudgeten under nästa budgetår

bedömes, bör dock läggas märke till att vissa kostnader för en stox-- flygplats kan tillkomma på tilläggsstat när beredningen av ifrågavarande

ärende slutförts. Förbrukningen av äldre anslagsmedel har upptagits med

samma belopp, 100 miljoner kronor, som i finansplanen.

Nu verkställda beräkningar rörande läget på kapitalbudgeten under nästa

budgetår har sammanställts i en i det föregående återgiven tablå. Såsom redan

var fallet i statsverkspropositionen visar beräkningen av medelsbehovef

på kapitalbudgeten en kraftig nedgång i förhållande till innevarande år. I

finansplanen påpekades emellertid också, att vid en bedömning av de statliga

låneanspråken måste hänsyn jämväl tagas till läget på driftbudgeten.

Vid en konjunkturpolitisk bedömning av budgetens verkningar finnes över

huvud taget ingen anledning att göra åtskillnad mellan transaktioner som

bokföres på drift- respektive kapitalbudgeten.

I det följande lämnas en översikt av det beräknade resultatet för totalbudgeten.

Därvid bär hänsyn tagits till att — såsom påpekats i det föregående

— de 275 miljoner kronor som skall fonderas för framtida pensionsändamål

liksom även fonderingen av arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen

om 55 miljoner kronor tills vidare icke representerar någon verklig utgift

för staten i realekonomisk mening.

Såsom framgår av översikten skulle statsbudgeten för nästa budgetår liksom

enligt det ursprungliga budgetförslaget icke blott bli totalbalanserad

utan därjämte lämna ett överskott, som nu beräknas till i det närmaste 500

miljoner kronor. Vid en bedömning av i vilken mån staten kan komma att

belasta lånemarknaden kan dock det i översikten framräknade nettot icke

ge direkt vägledning. Hänsyn måste nämligen tagas till att vissa av de fonderingar,

som föreslagits skola äga rum under såväl innevarande som nästkommande

budgetår och som i översikten i det föregående icke betraktats

som verkliga utgifter, förutsatts skola bindas genom insättning på särskilt

konto i riksbanken. Motsvarande medel kommer därför icke att stå

till riksgäldskontorets förfogande för finansiering av kapitalbudgeten. De

medel det här rör sig om är fonderingen för framtida pensionsändamål,

fonderingen av vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster

samt avsättningen av vinstmedel avsedda för framtida investering i LKAB.

Som framgår av tablån över beräknat behov av statlig nyupplåning, skulle

upplåningsbehovet under nu nämnda förutsättningar uppgå till 703 miljoner

kronor under 1955/56. För nästa budgetår skulle enligt motsvarande

beräkning däremot föreligga möjligheter till en mindre återbetalning av

statsskulden.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

37

Kassamässigt inkomst- eller utgiftsöverskott på totalbudgeten

Miljoner kronor

1935/56

Enl. stv.

prop. 1956

1936/57

Ny beräkn. Enl. stv. Ny beräkn.

prop. 1956

Driftbudgeten

Inkomst- (-j-) eller utgiftsöverskott

(-)........................

Anslagsöverskridanden (netto) ..

Reservationsmedelsminskning (—)

eller -ökning (+)......

Fondering hos riksgäldskontoret

av sjukkassorna tillkommande

arbetsgivarbidrag för 1955 ....

Avsättning av kommunalskatte
-

Avsättning till särskilt konto i

riksbanken:

av medel avsedda för fondering

för framtida pensionsän
damål.

...................

av tillfälliga, konjunkturpolitiskt

betingade inkomster...

av medel avsedda för framtida

investeringar i LKAB......

Kapitalbudgeten

Medelsbehov efter avdrag för avskrivningar

o. dyl...........

Minskning av anslagsbehållningar

Disposition av rörliga krediter ..

Totalt inkomst- (+) eller utgiftsöverskott

(—) ..............

+ 394

+ 127

— 24

+ 298

+

221

33

— 50

— 140

—

—

—

—

—

-|-

55

+ 450

+ 450

+ 300

+

300

—

—

—

+ 275

+ 275

+ 275

+ 350

+ 75

—

+ 81

—

+ in

+ 1 069

+ 769

+ 948

+ 1 004

— 1 138

— 100

— 50

— 966

— 100

—- 50

- 430

— 100

— 411

— 100

— 1 288

— 1 116

— 530

— 511

— 219

— 347

+ 418

+ 493

Alltjämt skulle alltså gälla att staten under 1956/57 icke behöver anlita

kreditmarknaden för mjupplåning.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för det samhällsekonomiska

läget och de krav detta ställer på den ekonomiska politiken under nästa

budgetår och icke minst på finanspolitiken som en integrerande del av denna

framgår, att jag icke finner skäl att nu avvika från de i finansplanen

uppdragna riktlinjerna för budget- och skattepolitiken.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Beräknat behov av statlig nyupplåning

Miljoner kronor

1955/56

enl. stv.

nv beräk-

1956 5T

enl. stv.

nv te-

prop. 193l)

ning

piop. 1956

räkning

Totalbudgetens inkomstöverskott

(— = utgiftsöverskott)......

— 219

— 347

418

493

Avsättningar (—) till särskilt

konto i riksbanken:

Fondering för framtida pen- sionsändamål ............

— 275

Tillfälliga, konjunkturpolitiskt

betingade inkomster ......

— 275

— 275

— 350

— 75

Medel avsedda för framtida in- vestering i LKAB ........

—

— 81

—

— in

Summa avsättningar

— 275

— 356

— 350

— 461

Behov av nyupplåning (— =

möjlig återbetalning av statsskulden).

................... 494 703 — 68 — 32

Såsom jag framhöll i finansplanen och som jag ytterligare haft tillfälle att

utveckla i propositionen nr 88 vid framläggandet av förslag om en skattesänkning

från och med år 1957, bör givetvis 1956/57 års budget även ses

som ett led i en mera långsiktig utveckling. Inte minst vid en diskussion av

skattepolitiken och angelägna reformer av olika slag är det av betydelse att

icke anlägga ett alltför kortsiktigt perspektiv. Jag har i nämnda proposition

vid avvägningen av skattesänkningens omfattning 1957 bland annat

pekat på att två kostnadskrävande reformer, båda utomordentligt angelägna,

träder i förgrunden redan under budgetåret 1957/58, nämligen ökad

hjälp till barnfamiljerna samt en kommunal ortsavdragsreform.

Såsom ett led i en mera allmän bedömning av de framtida möjligheterna,

samhällsekonomiska såväl som statsfinansiella, att realisera dessa och andra

reformer är det av intresse att i möjligaste mån klarlägga de automatiskt

verkande tendenser beträffande statens inkomster och utgifter, som redan

föreligger eller kan förutses. Vid olika tillfällen har redovisats beräkningar

av förutsedda automatiska förändringar av statsinkomsterna och statsutgifterna.

I årets finansplan refererades sålunda en av riksräkenskapsverket i anslutning

till verkets ordinarie beräkning verkställd kalkyl avseende utvecklingen

av statsinkomsterna till och med budgetåret 1958/59. Kalkylen utgick

från verkets beräkning för 1956/57. I anslutning till riksräkenskapsverkets

förnyade beräkning av inkomsterna för nästa budgetår har ämbetsverket

nu även prövat i vad mån de ändrade förutsättningarna påverkar

prognosen över statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1957/58 och

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nn 173- år 1956 39

1958/59. Resultatet av de nu verkställda kalkylerna sammanfattas i följande

tablå:

1957/08 1958/59

Miljoner kronor

Driftbudgetens totala kassamässiga inkomster........ — 55 + 600

Förändring i avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel........................ + 275 + 50

Summa + 220 + 650

Summa, exkl. bilskattemedel + 245 -f 605

Sammanställningen visar statsinkomsternas automatiska förändring vid

en antagen årlig stegring av den reala nationalinkomsten vid konstant prisnivå

med fyra procent. Detta antagande, som överensstämmer med vad som

förutsattes vid motsvarande kalkyl i finansplanen, torde få betecknas som

relativt optimistiskt. I den reviderade nationalbudgeten räknas med en stegring

från 1955 till 1956 om tre procent. Å andra sidan finns det anledning

antaga, att den förstärkning av taxeringsorganisationen, som föreslagits i

propositionen nr 150, på längre sikt skall leda till en fullständigare redovisning

av sådana inkomster, som för närvarande orättmätigt undandras beskattning.

Vid beräkningen har givetvis beaktats skattesänkningen för fysiska

personer liksom höjningen av pensionsavgifterna från den 1 januari 1957.

Vidare har ämbetsverket, liksom vid decemberberäkningen, utgått från att

den förhöjda bolagsskatten kvarstår under perioden. Om man med hänsyn

till dessa skattemedels tillfälliga karaktär önskar hålla dem utanför kalkylen,

förändras dock icke bilden av den årliga förändringens storlek i nämnvärd

grad, eftersom de ingår med ungefär samma belopp under de olika

åren. Beträffande den allmänna investeringsavgiften liksom den särskilda

investeringsavgiften för motorfordon har riksräkenskapsverket, i enlighet

med nu gällande författningars giltighetstid, däremot endast räknat med avgiftens

uttagande under år 1956. Kalkylmässigt föranleder detta ett inkomstbortfall

från 1956/57 till 1957/58 med omkring (75 -f- 75 =) 150 miljoner

kronor. Den stagnation av budgetens kassamässiga inkomster, som under

de för kalkylen gällande förutsättningarna skulle vara att vänta under budgetåret

1957/58, förklaras till en del av detta inkomstbortfall. I övrigt är

den en följd av skattesänkningen, som först då kommer till uttryck under

hela budgetåret, samt vissa andra förskjutningar i det kassamässiga utfallet

av inkomstskattetiteln. Under budgetåret 1958/59 får samma förskjutningar

till effekt en relativt kraftig stegring av de kassamässiga inkomsterna.

Den under de angivna samhällsekonomiska förutsättningarna på längre

sikt »normala» stegringstakten kan numera uppskattas till omkring 500

miljoner kronor, eller, om automobilskattemedlen frånräknas, omkring 450

miljoner kronor i årlig stegring.

I den i det föregående återgivna tablån har förutom de kassamässiga inkomsternas

förändringar även angivits förändringen i storleken av de avsättningar

av kommunalskattemedel till hudgetutjämningsfonden, som en
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

ligt nu tillämpade principer bör äga rum. Då nettoavsättningen, som för

budgetåret 1956/57 beräknas till 300 miljoner kronor, under 1957/58 endast

skulle uppgå till 25 miljoner kronor och under 1958/59 förbytas i en

nettoåterföring med 25 miljoner kronor, elimineras vid ett hänsynstagande

till ifrågavarande fondavsättningar delvis ojämnheten i den kassamässiga

utvecklingen.

Beträffande utvecklingen av statsutgifterna angav jag i finansplanen, att

några säkra utsagor icke kunde göras men att all erfarenhet visade, att man

i ett progressivt samhälle måste räkna med automatiska eller av andra skäl

svårundvikliga utgiftsstegringar på betydande belopp även vid en mycket

restriktiv budgetbehandling. Som exempel nämnde jag, att driftbudgeten

under de tre senaste budgetåren 1953/54—1955/56 ökat med i genomsnitt

500—600 miljoner kronor per år.

Om man försöker skaffa sig en allmän överblick över utgiftsutvecklingen

— såväl den automatiska som den icke-automatiska — under de närmaste

åren och i första hand då budgetåret 1957/58, avtecknar sig aktuella anslagskrav

av betydande storlek. De har i själva verket en sådan omfattning, att

de enligt min mening måste mana till den allra strängaste sparsamhet med

anslagsmedel och en omsorgsfull planering och angelägenhetsgradering vid

de! fortsatta reformarbetet.

Redan de anslagsstegringar för budgetåret 1957/58, som siffermässigt kunnai

preciseras vid den i finansplanen omnämnda automatikutredningen, vilken

nu slutförts, uppgår till 200 miljoner kronor. Sagda utredning torde som

bihang D få fogas till statsrådsprotokollet. Det av utredningen angivna beloppet

avser anslagsstegringar, som automatiskt kommer att aktualiseras

till följd av fattade beslut och som blott kan förhindras, om dessa beslut omprövas

och ändras. Det ligger i sakens natur, att en sådan omprövning

endast kan ge begränsade resultat om man inte vill helt frångå de allmänna

målsättningar för politiken, som legat till grund för besluten. De automatiska

anslagsökningarna måste därför i praktiken anses som i stor utsträckning

ofrånkomliga.

Det bör vidare uppmärksammas, att betydande delar av statsverksamheten

— bl. a. försvaret, vägväsendet och kapitalbudgeten — av olika skäl uteslutits

vid automatikberäkningen. I fråga om försvarshuvudtiteln kan — oberoende

av pågående försvarsberedning — förutses icke obetydliga utgiftsstegringar.

Den besparing på 68 miljoner kronor, som uppkommer under 1956/57 genom

repetitionsövningarnas slopande, är nämligen att betrakta som en engångsföreteelse.

Härtill kommer den ökning av försvarskostnaderna som

framdrives av den tekniska utvecklingen. Investeringarna på vägväsendets

och affärsverkens område representerar för hela samhällsekonomin vitala

avsnitt, som likaledes legat vid sidan av automatikutredningens siffermässiga

precisering av anslagsstegringarna. Enligt förslag i propositionen nr 165

angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område skall vidare

slaien ställa 100 miljoner kronor till förfogande som finansiell grund för

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition mJ 175 år 1956

41

eu blivande skördeskaderegleringsfond. Detta medför en belastning av statskassan

under budgetåret 1957/58.

Det måste också beaktas, att automatikberäkningen utifrån sina förutsättningar

räknat med en konstant lönenivå för de statsanställda. Såsom

framhålles i utredningen, måste detta på längre sikt betraktas som en orealistisk

förutsättning i synnerhet om man vid bedömningen av det framtida

budgetläget i övrigt utgår från en stigande produktion och levnadsstandard

och bygger kalkyler rörande statsinkomsternas utveckling på antagandet om

en ökande nationalinkomst. Varje procents ökning av de statsanställdas löneförmåner

innebär en kostnadsstegring per år för staten på omkring 45 miljoner

kronor.

Därtill konnner — såsom jag redan påpekat i det föregående — att angelägna

reformer på familjepolitikens och den kommunala beskattningens

områden står inför sitt genomförande. Innan de med dessa spörsmål arbelande

utredningarna framlagt sina förslag är det dock för tidigt att närmare

försöka ange kostnaderna för dessa reformer. Att de för att uppnå avsedd

effekt kommer att stiga till betydande belopp är dock uppenbart. I sammanhanget

får icke heller glömmas bort, att undervisningen och forskningen liksom

den statliga sjukvården — för att endast nämna några av de viktigaste

områdena — kräver fortsatta insatser för att uppnå och bibehålla en önskvärd

standard. Samtidigt är det icke lätt att finna områden, där motvägande

nedskärningar av verkliga statsutgifter — jag bortser då från bortfallet

1957/58 av den bokföringsmässiga avskrivningen av egnahemssubventioner

— kan ske utan menliga konsekvenser.

Eu genomgång av de aktuella anslagskraven leder mig till slutsatsen,

att de för budgetåret 1956/57 gynnsamma statsfinansiella betingelserna icke

bör föranleda engagemang som både av samhällsekonomiska och statsfinansiella

skäl kan visa sig svåra att uppfylla i framtiden eller som kommer att

tvinga till ett undanskjutande av andra, mera trängande reformer. I

I fråga om de förändringar i jämförelse med statsverkspropositionen av

beräkningen av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som förordats

av riksräkenskapsverket, ansluter jag mig till ämbetsverkets förslag

där icke annat angives i det följande. Jag har därjämte i det föregående omnämnt

min avsikt att föreslå jämkningar i fråga om beräkningen av ytterligare

ett anta! titlar. Enligt vad som anförts i propositionen nr 174 kommer

där framlagda förslag om slopande av tull på jordbruksvaror att medföra

ett bortfall av tullinkomster, som för budgetåret 1956/57 uppskattas

till 12 miljoner kronor. På grund därav bör titeln tullmedel upptagas till

avrundat 570 000 000 kronor eller 10 000 000 kronor mindre än vad riksräkenskapsverket

föreslagit. I statsverkspropositionen upptogs titeln till

550 000 000 kronor. 1 enlighet med beräkningar i propositionen nr 165 bör

vidare i riksstaten för budgetåret 1956/57 titeln införselavgift och accis å

fettvaror in. in. uppföras med 49 000 000 kronor i stället för det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet 54 000 000 kronor och det av riksräkenskapsverket

föreslagna beloppet 55 000 000 kronor. Sedan riksdagen god
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ds proposition nr 175 år 1956

tagit den i propositionen nr 27 föreslagna höjningen av skattesatsen för

kupongskatt med verkan från och med den 1 januari 1957 och med hänsyn

till förutsedda utdelningshöjningar bör en uppräkning av ifrågavarande titel

ske med 500 000 kronor till 6 500 000 kronor. I enlighet med vad som uttalats

i propositionen nr 105 kommer vissa inkomster att inflyta hos institutet

för konsumentfrågor, vilka bör redovisas på riksstatens inkomstsida.

De torde böra bokföras på en ny uppbördstitel, benämnd inkomster vid statens

institut för konsumentfrågor, vilken titel för budgetåret 1956/57 bör

beräknas till 25 000 kronor. Till följd av förutsatt anpassning av avgifterna

hos statens rättskemiska laboratorium, för att täcka bland annat de kostnadsökningar

som föranledes av i propositionen nr 70 framlagda förslag, synes

titeln inkomster vid statens rättskemiska laboratorium böra uppräknas

med 375 000 kronor till 1 125 000 kronor. I enlighet med numera framlagt definitivt

förslag till stat för försvarets fastighetsfond bör fondens överskott

upptagas till 23 600 000 kronor, vilket är 391 000 kronor mindre än det i

statsverkspropositionen preliminärt beräknade beloppet.

Vidare bör såsom nämnts — med ändring av vad som därutinnan föreslagits

i statsverkspropositionen — 75 miljoner kronor avsättas till budgetutjämningsfonden

av vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster

samt ett motsvarande belopp av statskontoret överföras till ett särskilt

konto i riksbanken. I anslutning till vad jag i det föregående nämnt

bör i riksstaten ävenledes upptagas en avsättning till budgetutjämningsfonden

med 111,4 miljoner kronor av medel avsedda för framtida investering

i LKAB, vilka medel likaså bör insättas på särskilt konto i riksbanken. Jag

kommer i det följande att göra hemställan om att redan för innevarande

budgetår göres en avsättning till samma ändamål, beräknad till 81,4 miljoner

kronor.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom Bihang E få fogas till detta protokoll.

Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 110. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft förordar jag i anslutning till vad jag härom

förutsatt vid framläggandet av propositionen nr 88 med förslag till

sänkning av den statliga inkomstskatten, att för fysiska personer, oskifta

dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i

den preliminära skatten för budgetåret 1956/57, uttages med 100 procent av

grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1956

års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr'' 175 år 1956

43

i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter ena

handa procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande

preliminära skatt för kalenderåret 1955.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :l måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt

förslag såvitt rör avsättning till budgetutjämningsfonden av medel som skall

överföras till särskilt konto i riksbanken — föreslå riksdagen att

a) medgiva, att i enlighet med de grunder som i det föregående

förordats ett belopp av 75 miljoner kronor må avsättas

till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1956/57

för att där särredovisas samt att motsvarande belopp må av

statskontoret överföras till ett särskilt konto i riksbanken;

b) medgiva, att belopp motsvarande under budgetåren

1955/56 och 1956/57 under riksstatstiteln Fonden för statens

aktier inflytande avkastning av staten tillhöriga aktier

i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag må under respektive

budgetår avsättas till budgetutjämningsfonden för att där

särredovisas samt att motsvarande belopp må av statskontoret

överföras till ett särskilt konto i riksbanken;

c) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret

1956/57 med 110 procent av grundbeloppet och för senare

hälften av samma budgetår med 100 procent av grundbeloppet;

samt

d) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1956/57 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade

specifikationen.

V. Kapitalbudgeten för budgetåret 1956/37

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1956/57 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.

En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall av riksdagen

anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på

1 805 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de

följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar under

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför sig till

i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag

under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under riksdagen

framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de i investeringsstaterna

uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna och övriga

kapitalmedel underkastats översyn.

Eu sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna un
-

der olika kapitalfonder ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ......................... 4 601 000

B. Televerkets fond................... 255 300 000

C. Statens järnvägars fond .................. 234 300 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 296 000 000

E. Domänverkets fond ...................... 930 900 791 131 900

II. Luftfartsfonden......................................... 4 001 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.......................... 77 549 200

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ................. 95 400 000

B. Försvarets fabriksfond ....... 3 000 000 98 400 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 626 500 100

VT. Fonden för låneunderstöd .............................. 178 097 200

VII. Fonden för statens aktier.............................. 1 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 8 022 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 19 916 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond......... 105 000 20 021 000

Summa kronor 1 804 722 400

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ........................ 5 301 000

B. Televerkets fond......................... 205 750 000

C. Statens järnvägars fond.................. 196 600 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 79 500 000

E. Domänverkets fond...................... 701 000 487 852 000

II. Luftfartsfonden ........................................ 1 101 000

Ili. Statens allmänna fastighetsfond.......................... 47 163 400

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................... 70 822 000

B. Försvarets fabriksfond..................... 3 301 000 74 123 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 166 250 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 25 909 000

VH. Fonden för statens aktier .............................. 1 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition m‘ 175■ år 1956

45

VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 1000 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 22 053 800

B. Statens reproduktionsanstalts fond.......... 251 000 22 304 800

Summa kronor 825 704 200

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1956/57

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond......................... —700 000

B. Televerkets fond......................... 49 550 000

C. Statens järnvägars fond.................. 37 700 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 216 500 000

E. Domänverkets fond...................... 229 900 303 279 900

II. Luftlartsfonden......................................... 2 900 000

III. Statens allmänna fastighetsfond ......................... 30 385 800

IV. Försvarets fonder:

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

A. Försvarets fastighetsfond.................

B. Försvarets fabriksfond....................

24 578 000

• — 301 000

24 277 000

Statens utlåningsfonder......................

Fonden för låneunderstöd...................

Fonden för statens aktier...................

Fonden för förlag till statsverket.............

460 250 100

152 188 200

999 000

7 022 000

Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

B. Statens reproduktionsanstalts fond ........

— 2 137 800

— 146 000

— 2 283 800

Säger

979 018 200

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster................. 543 600 000

Övrig kapitalåterbetalning....................... 24 380 000 567 980 000

Summa kronor 411 038 200

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärenden såsom Bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1956/57 jämte därtill fogade stater i enlighet med

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda

budgetår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen

svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel .......................... kronor 411 038 200

VI. Ränta å kvarstående skatt och å överskjutande preliminär skatt

I skrivelse den 22 mars 1956 har fullmäktige i Sveriges riksbank upptagit

frågan om en anpassning av procentsatserna för ränta å kvarstående skatt

och å överskjutande preliminär skatt till rådande allmänna ränteläge, över

skrivelsen har, efter remiss, yttrande avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Gällande bestämmelser. Enligt uppbördsförordningen är skattskyldig under

vissa förutsättningar skyldig att erlägga ränta å kvarstående skatt.

Överstiger skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatten med minst

en femtedel av den slutliga skatten eller med minst 10 000 kronor, gäller

sålunda enligt 27 § 3 mom., att den skattskyldige till statsverket skall erlägga

ränta med fem procent, för en beräknad tid av ett år, å den del av

det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kronor, dock att det belopp,

varå ränta sålunda skall beräknas, skall avrundas till närmast lägre

hundratal kronor. Av 69 § 1 mom. framgår, att om den preliminära skatten

överstiger den slutliga skatten, den skattskyldige under motsvarande förutsättningar

skall erhålla ränta å överskjutande skatt, varvid räntesatsen

utgör tre procent.

Nu återgivna bestämmelser är att se mot bakgrunden av att det i viss

utsträckning är beroende av den skattskyldiges egen medverkan om överensstämmelse

mellan preliminär och slutlig skatt skall kunna ernås. Skattskyldig,

som har att erlägga preliminär A-skatt, kan i förekommande fall

lämna denna medverkan genom att hos arbetsgivaren begära förhöjt skatteavdrag

eller genom att själv inbetala ytterligare preliminär skatt. Den som

skall erlägga preliminär B-skatt kan avlämna preliminär självdeklaration

eller begära jämkning av tidigare beslut om sådan skatt. Han kan också

inbetala preliminär skatt med högre belopp än det som angivits på B-skattesedeln.

Preliminär B-skatt skall principiellt beräknas så att den så nära som

möjligt motsvarar beloppet av de skatter, som kan antagas bli påförda

den skattskyldige efter verkställd taxering. B-skatten skall i första hand

upptagas till belopp motsvarande den slutliga skatt, som påförts den skattskyldige

på grund av taxering året näst före inkomståret. Om sådan taxering

inte skett eller det med sannolikhet kan antagas, att den vid taxeringen

året näst efter inkomståret taxerade inkomsten kommer att avvika från

motsvarande inkomst vid taxeringen året näst före inkomståret med minst

en femtedel av sistnämnda inkomst — dock minst 600 kronor — skall emel
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

47

lertid skatten beräknas enligt preliminär taxering. Därest särskilda omständigheter

därtill föranleder, må B-skatten beräknas enligt sådan taxering

även i andra fall än nyss sagts.

Den preliminära taxeringen skall som regel åsättas med ledning av preliminär

självdeklaration. Skattskyldig, som har att utgöra preliminär Bskatt,

är under förut angivna förutsättning skyldig att utan anmaning avgiva

sådan deklaration. Därutöver äger den skattskyldige, som nyss antytts,

avgiva preliminär självdeklaration, därest han så finner erforderligt. Preliminär

självdeklaration skall i allmänhet avlämnas senast den 1 december

under året näst före inkomståret. Om den preliminära skatten kan antagas

komma att avvika från den påräkneliga slutliga skatten, kan den skattskyldige,

såsom likaledes antytts i det föregående, under löpande inkomstår

få den preliminära skatten jämkad.

Möjlighet föreligger även för de skattskyldiga att inbetala ytterligare preliminär

skatt för ett inkomstår efter utgången av den sista uppbördstenninen.

Sista inbetalningsdagen är den 30 april året näst efter inkomståret.

Genom sådana fyllnadsinbetalningar kan alltså skattskyldig, som under

det gångna uppbördsåret betalat för litet preliminär skatt, tillrättalägga detta

och därigenom undgå att bli påförd kvarstående skatt och ränta å sådan

skatt.

Frågans tidigare behandling. Förslag om skyldighet att erlägga ränta å

kvarstående skatt framlades första gången av 1949 års uppbördssakkunniga

i betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet (SOU

1950: 7). Med förslaget avsågs att förmå de skattskyldiga att medverka till

ett bättre uppbördsresultat beträffande den preliminära skatten. Enligt

förslaget skulle, om den skattskyldiges kvarstående skatt utgjorde minst

en femtedel av hans slutliga skatt, ränta med 6 procent — beräknad för eu

tid av ett år — utgå å den kvarstående skatten, i den mån denna översteg

300 kronor. Skulle den kvarstånde skatten nedgå på grund av beslut om

ändrad taxering eller omdebitering, skulle utan särskild ansökan omräkning

av räntan verkställas med ledning av nämnda beslut. Vidare skulle

länsstyrelsen, om den skattskyldige inte kunnat råda över förhållanden som

medfört den kvarstående skatten, kunna medge befrielse från erläggande

av ränta. För att möjliggöra för skattskyldiga, som först efter uppbördsårets

utgång fick kännedom om resultatet av rörelsen, att verkställa fyllnadsinbetalningar

av preliminär skatt, föreslogs att sådana inbetalningar

skulle få ske intill utgången av april månad året näst efter inkomståret.

Räntan skulle enligt de sakkunnigas förslag debiteras och uppbäras i samband

med den kvarstående skatten.

Om räntesatsens avvägning anförde de sakkunniga i huvudsak följande.

På grund av svårigheten för många skattskyldiga att beräkna sin inkomst

under inkomståret borde räntan å kvarstående skatt beräknas med utgångspunkt

från att räntan skulle utgöra påföljd för utnyttjad skattekredit

under ungefärligen ett år, dvs. från mars -april året efter inkomst
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

året till mars—maj året efter taxeringsåret, då den kvarstående skatten

skulle erläggas. Räntesatsen borde avvägas så att den vid större kvarstående

skatt översteg den räntevinst, som den skattskyldige kunnat tillgodogöra

sig på det för litet erlagda beloppet. Å andra sidan ansågs det med

hänsyn till ändamålet med räntan inte nödvändigt att uttaga ränta annat

än å större belopp. För en begränsning talade även praktiska skäl, bl. a.

intresset av att undvika att antalet räntepåföringar blev för stort.

Flertalet remissinstanser tillstyrkte eller lämnade utan erinran den föreslagna

räntesatsen. I vissa yttranden framhölls dock, att den föreslagna

räntesatsen var för hög. Därvid uttalades från några håll, att räntan inte

borde sättas högre än 5 procent och från andra håli, att 4 procent borde

vara en tillräcklig räntesats.

I proposition nr 244/1950 framlades för riksdagen ett förslag i ämnet,

som i huvudsak överensstämde med vad de sakkunniga förordat. Beträffande

räntesatsens storlek uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet,

att han, med hänsyn bl. a. till att räntan borde vara avdragsgill vid taxering,

inte ansåg sig ha anledning frångå de sakkunnigas förslag i denna del.

De sakkunniga hade inte upptagit frågan om ränta å överskjutande preliminär

skatt. I propositionen föreslogs emellertid att skattskyldig skulle,

under samma förutsättningar som föreslagits för uttagande av ränta å

kvarstående skatt, gottgöras ränta å för mycket erlagd preliminär skatt.

Ränta borde dock inte utgå med högre belopp än som motsvarade sparbankernas

inlåningsränta. Med hänsyn härtill och till att räntan borde beräknas

för en tid av nio eller tio månader — från och med maj månad året

efter inkomståret till början av påföljande år — ansåg departementschefen,

att räntan lämpligen borde utgå med 2 procent.

I flera motioner, som väcktes i anledning av propositionen, yrkades, att

samma räntesats skulle gälla för såväl kvarstående skatt som för mycket

erlagd preliminär skatt, därvid några motionärer ansåg att räntesatsen

borde fastställas till 2 1/2 eller högst 3 procent medan andra motionärer

föreslog en räntesats av 4 procent. I några motioner förordades nedsättning

av räntesatsen i fråga om kvarstående skatt från 6 till 4 procent.

Bevillningsutskottet (bet. nr 55) uttalade, att utskottet inte fann anledning

till erinran mot förslaget, att den, som med eller utan avsikt utnvtijade

en skattekredit genom att erlägga för låg preliminär skatt, skulle erlägga

ränta å den kvarstående skatten och att i konsekvens härmed den,

som medgav det allmänna en skattekredit genom att erlägga för hög preliminär

skatt, skulle erhålla ränta å den för mycket erlagda skatten. Utskottet

fann emellertid inte att utformningen av de föreslagna räntebestämmelserna

var tillfredsställande. Med hänsyn härtill ansåg sig utskottet

inte kunna tillstyrka propositionsförslaget utan förordade att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle hemställa om ytterligare utredning av

frågan.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr1 175 år 1956

49

I en den 22 januari 1951 dagtecknad promemoria avgav 1949 års uppbördssakkunniga

nytt förslag i ämnet.

I fråga om räntan å kvarstående skatt vidhöll de sakkunniga sin tidigare

ståndpunkt att räntesatsen borde bestämmas till 6 procent. Därvid erinrade

de sakkunniga om att deras tidigare överväganden i denna del hade

skett från den utgångspunkten, att räntan endast borde drabba dem som

underlåtit att begagna den samtidigt öppnade möjligheten till fyllnadsinbetalning

av preliminär skatt senast under april månad året efter inkomståret.

Alla skulle sålunda vara berättigade till en räntefri skattekredit intill

nämnda tidpunkt. Räntan borde därför fastställas med utgångspunkt från

en räntetermin om ca ett år.

I anledning av att det gjorts gällande att en räntesats av 6 procent

skulle vara för hög anförde de sakkunniga, att det måste beaktas att räntesatsen

borde vara så hög, att räntan översteg den räntevinst, som den

skattskyldige skulle kunnat tillgodogöra sig å det för litet erlagda skattebeloppet.

Vidare anmärkte de sakkunniga, att en del av ränteutgiften återvanns

genom lägre skatt ett senare år, eftersom räntan avsågs skola vara

avdragsgill vid taxering. De sakkunniga föreslog emellertid en höjning av

den gräns, där ränta skulle beräknas, till 500 kronor från förut förordade

300 kronor. I anslutning härtill påpekade de sakkunniga, att den faktiska

räntesatsen vid mindre skattebelopp blev avsevärt mindre än 6 procent. Även

om en något lägre räntesats än 6 procent tidigare i och för sig möjligen

kunde ha varit motiverad, torde, tilläde de sakkunniga, dåmera på grund

av den allmänna räntestegringen någon sänkning inte böra ifrågakomma.

I fråga om räntan å överskjutande preliminär skatt anförde de sakkunniga

bl. a., att med hänsyn till den allmänna räntestegringen ränta borde

utgå efter något högre räntesats än tidigare föreslagits. Ehuru det — med

bibehållen relation till sparbankernas inlåningsränta och med en beräknad

taktisk räntetid av 3/4 år — skulle vara tillräckligt med en höjning till

2 1/2 procent, förordade de sakkunniga att räntesatsen av praktiska skäl

fastställdes till 3 procent.

De sakkunniga erinrade i detta sammanhang om att vid restitution avskatt

efter ändring i taxering eller debitering ränta utgick efter 5 procent.

De sakkunniga framhöll, att ränta å överskjutande preliminär skatt borde

utgå efter en något lägre procentsats, enär restitutionsräntan i viss män

avsågs skola innefatta, förutom ersättning för ränteförlust, jämväl ersättning

för de kostnader och olägenheter i övrigt, som tillskyndats den skattskyldige

genom den oriktiga taxeringen eller debiteringen. Det fanns enligt

de sakkunnigas uppfattning inte anledning att räkna med ersättning i sistnämnda

hänseenden, då det gällde ränta å överskjutande preliminär skatt.

De sakkunniga framhöll också att en hög räntesats skulle kunna locka de

skattskyldiga att inbetala omotiverat höga preliminärskattebelopp för att

komma i åtnjutande av en bättre ränteavkastning än som eljest stod till

buds.

Vid remissbehandlingen av de sakkunnigas promemoria tillstyrktes de

4 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt Nr 175

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

här återgivna förslagen i de flesta yttrandena. Från några håll ifrågasattes

dock huruvida icke en lägre procentsats för ränta å kvarstående skatt

borde föreskrivas än vad i promemorian förordats.

Promemorian och de däröver avgivna yttrandena anmäldes i proposition

nr 203/1951. Däri föreslogs att gränsen för påföring av ränta å kvarstående

skatt skulle sättas till 1 000 kronor och att ränteplikt alltid skulle inträda,

då den kvarstående skatten översteg 10 000 kronor. Med den föreslagna

höjningen av räntegränsen avsågs att i huvudsak begränsa ränteplikten

till sådana fall, där gällande regler möjliggjorde ett obehörigt utnyttjande

av skattekredit i större omfattning. I fråga om räntesatsen anslöt sig propositionen

till de sakkunnigas förslag. Vidare föreslogs att ränta å för

mycket erlagd preliminär skatt skulle utgå under motsvarande förutsättningar

som ränta å kvarstående skatt. Den av de sakkunniga föreslagna

räntesatsen om 3 procent förordades.

1951 års bevillningsutskott uttalade (bet. nr 47) att utskottet, i likhet

med 1950 års bevillningsutskott, inte fann anledning till erinran mot förslaget

att söka åstadkomma en förbättrad källskatteuppbörd genom att införa

bestämmelser om ränta å kvarstående skatt. Beträffande storleken av

räntan föreslog emellertid utskottet en sänkning till 5 procent, vilken räntesats

enligt utskottets mening var tillräcklig för att uppnå det avsedda syftet.

Skulle detta emellertid efter något eller några år visa sig inte vara fallet,

förutsatte utskottet att frågan på nytt togs upp till prövning. Förslaget om

ränta å för mycket erlagd preliminär skatt tillstyrktes av utskottet.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet förordat. De då antagna

räntebestämmelserna har med i sak oförändrat innehåll överförts till den

nu gällande uppbördsförordningen.

Bankofullmäktiges skrivelse. I skrivelsen framhålles, att gällande bestämmelser

om ränta å kvarstående skatt och överskjutande preliminär skatt

tillkommit i syfte att framtvinga en bättre anpassning av preliminärskatten

till den faktiska inkomsten och den därpå med ledning av självdeklaration

beräknade slutliga skatten. Detta syfte syntes också i viss utsträckning ha

nåtts, kanske framförallt därigenom att skattebetalarna och i synnerhet bolagen

i stor utsträckning utnyttjat möjligheten till fyllnadsbetalningar före

utgången av april månad året efter inkomståret. Enligt riksräkenskapsverkets

senaste inkomstberäkning skulle de under våren 1954 och våren 1955

erlagda fyllnadsbetalningarna ha uppgått till ca 575 respektive 525 miljoner

kronor, varav B-skatten ansågs ha utgjort ca 535 respektive 480 miljoner

kronor.

Bankofullmäktige framhåller vidare, att riksräkenskapsverket beträffande

utfallet av 1956 års taxering hade räknat med en inte oväsentlig ökning

av nettokvarskatten, trots att en betydande uppgång i fyllnadsbetalningarna

förutsatts även under våren 1956. ökningen av det beräknade saldot

mellan kvarstående skatt och överskjutande skatt föranleddes bl. a. av att

fastighetsskatten och sjukförsäkringsavgifter från sådana försäkringstaga
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr1 175 år 1956

51

re som erlade preliminär B-skatt sannolikt endast delvis kom att inflyta i

form av preliminärskatt eller såsom fyllnadsbetalningar. Beloppen för överskjutande

skatt, kvarstående skatt och fyllnadsbetalningar hade av riksräkenskapsverket

beräknats till 550, 950 respektive 700 miljoner kronor.

Bankofullmäktige anför vidare.

Enligt vad som upplysts har riksräkenskapsverket vid nämnda beräkningar

utgått ifrån att fyllnadsbetalningarna i år skulle komma att erläggas i

samma relativa omfattning som tidigare. Emellertid kan det enligt fullmäktiges

mening ifrågasättas om inte en väsentlig nedgång just i år kommer

att inträda i dessa betalningar, därest räntesanktionen bibehålies oförändrad.

Den restriktivitet i kreditgivningen, som nu iakttages, och den förändring

i förhållandet mellan kvarskatteräntan och det allmänna ränteläget,

som inträtt under senaste året, kan nämligen leda till att företag av

likviditetsskäl och oaktat räntesanktionen, i större utsträckning än tidigare

utnyttjar föreliggande möjligheter att uppskjuta skattebetalningarna.

I jämförelse med riksräkenskapsverkets beräkningar skulle detta medföra,

att fyllnadsbetalningarna under våren 1956 bleve lägre och den kvarskatt

som skulle komma att erläggas under våren 1957 så mycket större.

Det är enligt fullmäktiges mening både av statsfinansiella och kreditpolitiska

skäl angeläget att denna effekt av kreditrestriktionerna såvitt möjligt

elimineras. Fullmäktige få därför i detta syfte föreslå, att den nu i uppbördsförordningen

stipulerade kvarskatteräntan i varje fall höjes till en

sådan nivå, att den tidigare rådande relationen mellan denna ränta

och det allmänna ränteläget återställes. Därest denna förändring kommer

till stånd synes det enligt fullmäktige lämpligt, att även den ränta, som

enligt samma förordning skall tillgodoräknas skattskyldig vid för mycket

betald preliminärskatt, höjes på motsvarande sätt.

Bankofullmäktige framhåller, att en anpassning av här avsedda räntebestämmelser

till den allmänna räntenivåns förändringar kan visa sig önskvärd

även i framtiden. De nya bestämmelserna syntes därför böra utformas

så att förändringar i räntesatserna kunde vidtagas utan allt för stor

omgång. Fullmäktige förordar med hänsyn härtill, att Kungl. Maj :t hos

riksdagen utverkar bemyndigande att inom ramen för en viss högsta nivå,

efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, fastställa

räntesatserna med hänsyn till det vid ingången av varje år rådande allmänna

ränteläget. Den högsta nivå som därvid skulle kunna ifrågakomma

borde inte understiga 7 procent för kvarskatteräntan och 5 procent för

räntan på överskjutande skatt.

Två av fullmäktige, herrar Rubbestad och Kollberg, har i avgiven reservation

uttalat, att det hittills inte konstaterats något behov av en ändring

i bestämmelserna på området. Därest emellertid en ändring ansågs böra

komma till stånd, borde beslut härom enligt reservanternas mening inte

ankomma på Kungl. Maj:t utan på riksdagen. 1

1 det av riksgäldsf ullmäktige avgivna yttrandet t i i 1 styrkes förslaget på

de av bankofullmäktige anförda skälen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr IT5 år 1956

Departementschefen. Bestämmelserna om skyldighet att erlägga ränta å

kvarstående skatt har tillkommit i syfte att förmå sådana skattskyldiga,

som i mera väsentlig mån själva kan bestämma storleken av sina inbetalningar

av preliminär skatt, att så nära som möjligt anpassa dessa inbetalningar

till den slutliga skatten. Att ränta tillföres skattskyldiga, som

inbetalat för mycket i preliminär skatt, är närmast att se som en konsekvens

av ränteplikten beträffande kvarstående skatt.

Räntesatserna är bestämda till fem procent beträffande kvarstående skatt

och tre procent i fråga om överskjutande preliminär skatt. De avpassades

i syfte att de skattskyldiga inte skulle genom för liten preliminärskatteinbetalning

kunna bereda sig från räntesynpunkt förmånligare krediter än

som eljest varit möjligt; för mycket erlagd preliminär skatt skulle inte heller

medföra ränteförlust i jämförelse med det fall då ett motsvarande belopp

placerats å inlåningsräkning hos bank. Vid räntesatsernas bestämmande

har helt naturligt den vid tillfället i fråga rådande allmänna räntenivån

tagits till utgångspunkt.

Med hänsyn till den år 1955 inträdda förändringen i ränteläget kan det,

såsom bankofullmäktige framhållit, befaras att en inte oväsentlig nedgång

i fyllnadsinbetalningarna av preliminär skatt kommer att inträda, därest

räntan å kvarstående skatt bibehålies vid nu gällande nivå. Det kan med

andra ord befaras att syftet med reglerna om ränteberäkning å kvarstående

skatt inte längre uppnås. Av kreditpolitiska, men även av statsfinansiella,

skäl finner jag därför påkallat att den tidigare rådande relationen

mellan räntan å kvarstående skatt och det allmänna ränteläget återställes.

Förändringarna i den allmänna räntenivån gör det också motiverat att höja

procentsatsen för ränta å överskjutande preliminär skatt.

Vid bestämmande av de nya räntesatserna synes samma principer böra

tillämpas som var vägledande då de nuvarande räntesatserna tillkom. Härvid

bör hållas i minne att räntan å överskjutande preliminär skatt av praktiska

skäl sattes något högre än som eljest varit motiverat. I enlighet med

dessa överväganden finner jag att räntan å kvarstående skatt bör bestämmas

till sju procent, medan ränta å överskjutande preliminär skatt bör utgå med

fyra procent.

I fråga om sättet för genomförande av de höjda räntesatserna har bankofullmäktige

ifrågasatt att Kungl. Maj:t skulle erhålla bemyndigande

från riksdagens sida att bestämma räntesatserna inom en i lagstiftningen

angiven ram. För en sådan anordning talar vissa skäl. Det skulle, såsom

fullmäktige framhållit, bli möjligt att utan alltför stor omgång anpassa

räntebestämmelserna till framtida ändringar i den allmänna räntenivån.

De fördelar som härigenom skulle uppnås synes emellertid vara av begränsat

värde. Det måste nämligen under alla förhållanden dröja ganska avsevärd

tid innan en förändring i den allmänna räntenivån kan slå igenom i fråga

om procentsatserna för kvarstående skatt och överskjutande preliminär skatt.

En ändring i dessa räntesatser måste av tekniska skäl avse helt år och bör

rimligen inte träda i tillämpning utan att de skattskyldiga dessförinnan

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nf 175 år 1956

53

haft tillfälle att i allt fall genom fyllnadsinbetalningar rätta sitt handlande

i avseende å preliminärskatteinbetalning med hänsyn till de ändrade räntebestämmelserna.

Vad den nu aktuella höjningen angår synes denna i enlighet

härmed böra tillämpas första gången vid skattepåföring på grund a"\

1957 års taxering.

På grund av vad nyss anförts — och då ifrågavarande räntesatsers storlek

för varje tidsperiod synes böra underställas riksdagens prövning — vill

jag förorda att de nya räntesatserna inskrives i uppbördsförordningen.

I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag

till förordning om ändrad lydelse av 27 § 3 mom. och 69 §

1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272).

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Brodén

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Bihang A

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1956/57

A. Egentliga statsinkomster

I.

Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m., bevillning . . 6 000 000 000

b) Kupongskatt, bevillning .... 6 500 000

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning...---- 1 000 000

d) Fondskatt, bevillning....... 17 000 000

e) Skogsvårdsavgift, bevillning 8 000 000

f) Bevillningsavgifter för sär
skilda

förmåner och rättigheter,

bevillning............. 750 000

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning

..................... 70 000 000

h) Lotteri vinstskatt, bevillning. 53 000 000

i) Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m., bevill
-

80 000 000 6 236 250 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning .... 315 000 000

b) Bensinskatt, bevillning..... 640 000 000

c) Särskild investeringsavgift för

motorfordon, bevillning..... 75 000 000 1 030 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning....... 570 000 000

b) Varuskatt, bevillning....... 210 000 000

c) Införselavgift och accis å fett
varor

m. m., bevillning .... 49 000 000

d) Skatt å kaffe, bevillning ... 19 000 000

e) Tobaksskatt, bevillning..... 690 000 000

f) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill
-

ning ..................... 12 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevillning

..................... 30 000 000

h) Omsättnings- och utskänk
ningsskatt

å spritdrycker, bevillning

................... 1 050 000 000

i) Omsättnings- och utskänk
ningsskatt

å vin, bevillning .. 55 000 000

j) Maltdrycksskatt, bevillning . 110 000 000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nf 175 år 1956

55

k) Skatt å läskedrycker, bevillning

.....................

l) Statlig nöjesskatt, bevillning

m) Skatt å elektrisk kraft, bevillning

...................

48 000 000

59 000 000

45 000 000 2 947 000 000 10 213 250 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.................... 500 000

2. Inkomster vid fångvården................. 1 950 000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk
ringsrådet.

............................... 3 500 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen............... 125 000

5. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården....................... 335 000

6. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko
ho

Imissbrukare............................ 365 000

7. Inkomster vid statens geotekniska institut . . 700 000

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion . 3 200 000

9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket 1 600 000

10. Avgifter för registrering av motorfordon .... 5 500 000

11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd
rologiska

institut......................... 2 900 000

12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet

.................................. 45 000

13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 750 000

14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m............................... 40 000

15. Inkomst av myntning och justering........ 12 000 000

16. Kontrollstämpelmedel..................... 900 000

17. Bidrag till bank- och fondinspektionen..... 440 000

18. Bidrag till sparbanksinspektionen........... 275 000

19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 200 000

20. Bidrag för revision av sparbankerna ........ 100

21. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 235 000

22. Avgifter för granskning av biografbilder .... 275 000

23. Inkomster vid lantbruksnämnderna......... 1 600 000

24. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

..................................... 650 000

25. Inkomster vid statens centrala frökontrollan
stalt.

.................................... 1 300 000

26. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt.

.............................. 275 000

27. Inkomster vid statens jordbruksnämnd...... 350 000

28. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... 9 400 000

29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 500 000

30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.

.............................. 30 000

31. Skeppsmätningsavgifter.................... 400 000

32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

..................................... 150 000

33. Inkomster vid statens provningsanstalt..... 2 200 000

34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 3 600 000

35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

.................................... 25 000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 är 1956

36. Fyr- och båkmedel....................... 12 000 000

37. Lotspenningar............................ 11 000 000

38. Försäljning av sjökort m. m................ 400 000

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 600 000

40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav
gifter.

................................... 8 000 000

41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

.................................... 500 000

42. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 785 000

43. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium

................................... 2 500 000

44. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

.................................... 1 125 000

45. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

................................... 375 000

46. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 32 000 000

47. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................ 35 000

48. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 350 000

49. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 23 000 000

50. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 6 800 000

51. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 450 000

111. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel............................... 20 000 000

2. Totalisatormedel.......................... 23 000 000

3. Tipsmedel................................ 80 000 000

4. Lotterimedel............................. 110 000 000

5. Övriga diverse inkomster.................. 18 000 000

10

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affårsverksfonder:

1. Postverket, bevillning...................... 10 000 000

2. Televerket............................... 85 000 000

3. Statens järnvägar......................... 10 000 000

4. Statens vattenfallsverk.................... 120 000 000

5. Domänverket............................. 75 000 000

11. Riksbanksfonden..............................

111. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 635 000

3. Beskickningsfastigheternas » 745 000

4. Byggnadsstyrelsens * ........... 13 899 000

5. Generaltullstyrelsens » 190 000

6. Uppsala universitets » 350 000

7. Lunds universitets » 465 000

8. Sjöfartsstyrelsens » 90 000

9. Medicinalstyrelsens * ........... 3 955 000

10. Karolinska sjukhusets > ........... 500 000

158 235 100

251 000 000

622 485 100

300 000 000

15 000 000

20 830 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition- nf 175 år 1956

57

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.................. 23 600 000

2. Försvarets fabriksfond.................... 2 750 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 5 000

2. Värnpliktslånefonden...................... 100

3. Statens bostadslånefond................... 5 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby................................... 11 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............... 5 600 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen................... 55 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden........................... 820 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 75 000 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder......... 500

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

............................. 370 000

11. Statens bosättningslånefond................ 2 000 000

12. Vattenkraftslånefonden.................... 240 000

13. Luf tf artslånefonden........................ 165 000

14. Tullverkets båtlånefond................... 1 500

15. Statens lånefond för universitetsstudier..... 90 000

16. Allmänna studielånefonden................ 220 000

17. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100

18. Statens kaninavelslånefond................. 100

19. Gödselvårdslånefonden.................... 5 000

20. Statens kalkbrukslånefond................. 1 000

21. Jordbrukets lagerhusfond.................. 480 000

22. Statens mejerilånefond.................... 1 000

23. Jordbrukets maskinlånefond............... 1 000 000

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 150 000

25. Statens slakterilånefond................... 2 000

26. Kraftledningslånefonden................... 110 000

27. Elektrifieringslånefonden................... 100

28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

.................................. 100

29. Egnahemslånefonden...................... 5 800 000

30. Arrendelånefonden........................ 100

31. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100

32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................ 100

33. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100

34. Statens avdikningslånefond................ 1 500 000

35. Täckdikningslånefonden................... 40 000

36. Bevattningslånefonden..................... 1 000

37. Fiskerilånefonden......................... 190 000

38. Statens fiskredskapslånefond............... 100

39. Virkesmätningslånefonden.................. 100

40. Skogsväglånefonden....................... 1 000

41. Statens skogslånefond..................... 100

42. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100

26 350 000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

43. Hemslöjdslånefonden...................... 55 000

44. Industrilånefonden........................ 40 000

45. Statens hantverkslånefond................. 60 000

46. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000

47. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 415 000

48. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 65 000

49. Sjöfartsverkets båtlånefond................. 170 000

50. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. 450 000 95 140 300

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 20 500 000

2. Statskontorets » .................. 1 375 000

3. Lantbruksstyrelsens » 6 000

4. Riksbankens » 1415 000

5. Riksgäldskontorets » 2 000 23 298 000

VII. Fonden för statens aktier...................... 115 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden................... 27 300 000

2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 375 000

3. Militära tjänstepensionsfonden............. 160 000

4. Allmänna familj epensionsfonden............ 3 860 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 7 800 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 25 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 40 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder............... 10 800 000

40 520 000

50 800 000

686 938 300

Summa kronor II 309 423 400

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nf 175 år 1956

59

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1956/57

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

inom fonden............ 5 300 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. — 700 000

4 601 000

Summa investeringsanslag .

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 1 650 000

inom fonden.......... 204 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 49 550 000

255 300 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 8 500 000

inom fonden........... 188 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 37 700 000

234 300 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 3 000 000

inom fonden........... 76 400 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 216 500 000

296 000 000

E. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden............ 700 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 229 900

Bihang B

.. 4 601 000

4 601 000

255 300 000

255 300 000

234 300 000

234 300 000

296 000 000

296 000 000

... 930 900

980 900

930 900

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 4 001 000

från riksstaten.......... 100 000

inom fonden............ 1 000 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 2 900 000

4 001 000 4 001 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 77 549 200

från riksstaten.......... 37 763 400

inom fonden............ 9 399 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 30 385 800

77 549 200 77 649 200

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 95 400 000

från riksstaten.......... 59 225 000

inom fonden............ 11 596 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 24 578 000

95 400 000 95 400 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 3 000 000

inom fonden............ 3 300 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. •— 301 000

8 000 000 3 000 000

V. Statens utl&ningsfonder

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 600 000 000

från riksstaten......... 150 000 000

Investeringsbemyndigande. 450 000 000

600 000 000 600 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

Investeringsbemyndigande. 1 000 000 Investeringsanslag........

1 000 000

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nf 175 år 1956

61

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag

Statens lånefond för universitetsstudier

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 6 000 800 Investeringsanslag

Allmänna studielånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 9 500 000 Investeringsanslag

Statens avdikningslånefond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten......... 500 000

Investeringsbemyndigande. 2 000 000

2 500 000

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten......... 250 000

Investeringsbemyndigande. 750 000

1 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 8 000 000 Investeringsanslag ..

Sjöfartsverkets båtlånefond

Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag..

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag..

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utldningsfonder.

........... 460 250 100

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 5 447 000

Övriga kapitalmedel...... 20 462 000

Investeringsbemyndigande. 152 188 200

100

6 000 000

9 500 000

2 500 000

2 500 000

1 000 000

1 000 000

3 000 000

500 000

3 000 000

178 097 200

178 097 200

178 097 200

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

VD. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag........ 1 000 000

Investeringsbemyndigande . 999 000

1 000 000 1 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel....... 1 000 000 Summa investeringsanslag ... 8 022 000

Investeringsbemyndigande.. 7 022 000 _

8 022 000 8 022 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 19 916 000

från riksstaten......... 1 953 800

inom fonden........... 20 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. — 2 137 800 _

19 916 000 19 916 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .... 105 000

inom fonden............. 250 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande .. — 146 000 _

105 000 105 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 1 804 722 400

från riksstaten....... 283 889 200

inom fonden......... 519 945 000

Övriga kapitalmedel---- 21 870 000

Investeringsbemyndigande 979 018 200

1 804 722 400

1 804 722 400

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

1

Bihang C

Reviderad nationalbudget för år 1956

I. Inledning

De aktuella utvecklingstendenserna såväl i den svenska ekonomin som i

de viktigaste främmande ländernas överensstämmer rätt väl med den bild,

som tecknades i den i början av året framlagda nationalbudgeten. En översyn

av beräkningarna har dock ansetts motiverad. Numera tillgängliga uppgifter

tillåter nämligen en fullständigare bild av utvecklingen under 1955

och sedan några månader gått av det nya året, är det möjligt att med större

säkerhet bedöma utsikterna för detta.

Den följande framställningen är disponerad sålunda, att inledningen tecknar

några drag i den internationella bakgrunden. Ett första huvudavsnitt

(kapitel II) återger därefter en inom konjunkturinstitutet utarbetad redovisning

för 1955 års ekonomiska resultat för det svenska folkhushållet. I ett

andra huvudavsnitt (kapitlen III—VII) framläggs därefter en preciserad bedömning

av den sannolika utvecklingen under 1956. På vanligt sätt bygger

denna på material, som erhållits från olika myndigheter. Däri bär inarbetats

resultatet av en särskild förnyad enkät rörande industrins investeringsplaner,

inom handels- och industrikommissionen utförda kalkyler rörande

utrikeshandeln och arbetsmarknadsstyrelsens bedömning av utvecklingen

på arbetsmarknaden. Resultatet av löneuppgörelserna mellan arbetsmarknadens

parter och av den träffade överenskommelsen rörande prissättningen

på jordbrukets produkter har också beaktats i framställningen. I

I flertalet länder har 1955 präglats av en fullt utbildad högkonjunktur.

Detta gäller inte minst Förenta staterna, där ökningen i den ekonomiska

aktiviteten alltmer antagit karaktären av en investeringskonjunktur. Under

1955 låg de privata bruttoinvesteringarna 12 procent högre än under 1954,

medan den privata konsumtionen steg med knappt 7 procent. De offentliga

utgifterna var något lägre än året innan och hela bruttonationalprodukten

visade en uppgång med 7 1/2 procent. Alla dessa tal är angivna i löpande

priser, men då de genomsnittliga prisförändringarna var rätt obetydliga

— levnadskostnaderna steg med mindre än 1/2 procent — motsvarar de i

stort sett den volymmässiga utvecklingen.

Allting tyder på en stabil utveckling under det närmaste året på den höga

nivå, som uppnåtts. Det är dock möjligt, att den fortsatta ökningen av produktionen

kanske inte får samma omfattning som föregående år. Bland

återhållande moment har framhållits dels en beräknad nedgång i produktionen

av bilar efter föregående års mycket stora försäljning, dels en viss

avmattning i bostadsproduktionen. Bilfabrikerna skar kring årsskiftet ned

sin tillverkning, sedan det visat sig att lagren av bilar inom handeln ten1

Ilihamj till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

derade att stiga. Försäljningarna syns dock ha gått relativt bra och någon

ytterligare inskränkning förutses inte för närvarande. Bostadsbyggandet har

de föregående åren expanderat kraftigt. Det påverkas rätt starkt av kreditvillkoren;

dessa skärptes på sommaren 1955 men har i början av 1956 ånyo

lättats. — En återhållande faktor är möjligen också den nedgång, som inträffat

i jordbrukarnas inkomster, men betydelsen härav är inte så stor,

eftersom jordbrukarnas inkomster endast utgör omkring 5 procent av den

samlade personliga inkomstsumman.

Till de expansiva faktorerna hör främst, att företagens investeringar fortsätter

att stiga. Detta är uttryck för en optimistisk framtidsbedömning, som

också kommer till synes på aktiemarknaden. Även de offentliga utgifterna

beräknas stiga. Konsumenternas efterfrågan väntas också öka, dock inte i

samma takt som tidigare. Lagren har visserligen vuxit under det gångna

året, men — bortsett från bilarna — har stegringen inte mer än hållit takt

med omsättningsökningen.

Totalt sett framgår bedömningen av de amerikanska konjunkturutsikterna

kanske bäst därav att såväl bankerna som myndigheterna närmast

är inställda på att dämpa expansionen. Under 1955 höjdes räntorna fyra

gånger. Restriktioner för avbetalningshandeln har diskuterats. Nyligen har

kongressens gemensamma utskott för granskning av presidentens ekonomiska

rapport kraftigt understrukit, att skattelättnader i nuvarande högkonjunktur

inte borde komma i fråga för att inte öka det inflationistiska

trycket. Det väntade budgetöverskottet får inte tas till intäkt för skattelindringar,

utan i den mån ett sådant överskott uppkommer borde det, så

länge den ekonomiska expansionen pågår, användas för att nedbringa statsskulden.

Av intresse för den internationella utvecklingen är att notera eu inte

ringa ökning av Förenta staternas utrikeshandel. Importen ökade sålunda

från 10,3 miljarder dollar 1954 till 11,5 miljarder dollar 1956. Även övriga

amerikanska utgifter till andra länder undergick en stegring och allt som

allt ställdes 21,4 miljarder dollar till omvärldens förfogande, omkring 2 miljarder

dollar mer än året innan. Visserligen ökade också Förenta staternas

export — från 12,7 till 14,1 miljarder dollar — under intryck av bland annat

den omfattande liberalisering av importen från dollarområdet, som företagits

i Västeuropa. Dollar läget tillät emellertid samtidigt övriga länder

att också under 1955 öka sina fordringar i dollar; huvuddelen av denna ökning

kom på de västeuropeiska kontinentalländerna. Såvitt nu kan bedömas

kommer dollarbetalningsläget i stora drag att vara likartat också under

1956.

Vad som sagts om Förenta staterna gäller också i huvudsak för de västeuropeiska

industriländerna. Dessa befinner sig i en period av rätt snabb

expansion, som under det senaste året framför allt har gällt investeringarna.

Man har därvid kommit upp till en sysselsättningsnivå, som medfört lönestegringar

och framkallat oro för en inflationistisk utveckling. Det kan här

vara motiverat att något närmare beröra förhållandena i de två för svensk

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj.ts proposition nr 175■ år 1956

3

utrikeshandel viktigaste länderna, nämligen Storbritannien och Västtyskland;

med hänsyn till likheten med våra egna problemställningar kan det

också vara av intresse att se hur dessa länder angripit dem.

I Storbritannien steg de privata investeringarnas volym under 1955 jämfört

med föregående år med 12 1/2 procent — om bostadsbyggandet undantas

— medan den privata konsumtionen ökade med endast 2 1/2 procent

eller snarast något mindre än tidigare år. Varulager och produkter under

arbete ökade i proportion till produktionsökningen och tog sin andel av denna.

Bostadsbyggandet resulterade i en produktion av 317 000 lägenheter

eller 9 procent mindre än året innan. Även de offentliga utgifterna minskade.

Den totala efterfrågan var dock större än som kunde tillgodoses vid

bevarad samhällsekonomisk balans. Bruttonationalprodukten ökade 6 procent

i löpande priser men endast 3 1/2 procent i fasta priser räknat.

Övertrycket i den engelska ekonomin medförde dels en höjning av

prisnivån, dels ett underskott i betalningarna gentemot utlandet. I genomsnitt

låg konsumtionsprisnivån under 1955 3 1/2 procent högre än under

1954. Stegringen skedde successivt under året och i december 1955 var detalj

pristalet drygt 6 procent högre än i december 1954. Lönesumman var

1955 8 1/2 procent högre än året innan. Detta sammanhängde dels med en

viss ökning av sysselsättningen, dels med stegrade lönesatser. Uppgången i

de senare var under loppet av 1955 omkring 7 procent och stegringen fortsätter

i åtminstone samma takt. Vid avtalsuppgörelser under de första månaderna

1956 har stegringar på 7 å 8 procent varit vanliga.

Den löpande betalningsbalansen resulterade för 1955 i ett underskott på

drygt 100 miljoner pund mot ett överskott på drygt 200 miljoner pund år

1954, sålunda en försämring på drygt 300 miljoner pund. Detta överensstämmer

rätt väl med utslaget i sterlingområdefcs gemensamma guld- och

dollarreserv, vilken steg med 87 miljoner pund 1954 och sjönk med 229

miljoner pund 1955. Man skulle därför kunna betrakta nedgången i guldoch

dollarreserven under 1955 som en följd av Storbritanniens försämrade

betalningsbalans. I motsats till vad som varit fallet vid tidigare tillfällen

är det denna gång inte fråga om utslag av en försämring i betalningsläget

för andra delar av sterlingområdet, t. ex. de utomeuropeiska råvaruproducerande

länderna. De betalningstransaktioner, som använder pundet som

ett led i en omväxling av andra valutor till dollar, kan inte sägas ha orsakat

nedgången. Inte heller har en förändring av relationen mellan import- och

exportpriser vid detta tillfälle spelat någon nämnvärd roll; importpriserna

har stigit någon procent mer än exportpriserna och terms of trade sålunda

försämrats obetydligt. Det är två faktorer, som haft utslagsgivande betydelse

för Storbritanniens betalningsbalans. Den ena är en minskning av

de »osynliga» nettoinkomsterna från 127 miljoner pund 1954 till 40 miljoner

pund 1955. Enligt uppgift har nedgången främst berott på sådana utlägg

som varit nödvändiga i samband med att driften vid oljeanläggningarna

i Abadan återupptagits och så till vida skulle det finnas chanser för

att inkomstbortfallet åtminstone delvis skall visa sig endast ha varit till
5

Bihamj till riksdagens protokoll 1056. 1 samt. Nr nr,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

fälligt. Den andra faktorn är att importen ökat mer än exporten: importvolymen

steg 1955 med 111/2 procent, medan exportens volym ökade med

7 procent. Detta kan i sin tur enklast ses som en direkt effekt av efterfrågetrycket

inom Storbritannien.

När det gäller att bedöma den investeringskonjunktur, som enligt vad de

anförda uppgifterna visar burit upp efterfrågeexpansionen i Storbritannien

under det senaste året, måste man hålla i minnet, att investeringsvolymen

enligt alla internationella jämförelser relativt sett varit lägre i Storbritannien

än i andra västeuropeiska länder. Det har därför framstått som en

angelägen uppgift att stimulera till ökade investeringar inom det engelska

näringslivet. Man har i detta syfte använt olika incitament, mestadels variationer

i reglerna för avskrivningar på nya anläggningar. I slutet av 1940- talet medgavs en förhöjning av första årets avskrivningssats, men under

koreakonjunkturen minskades och slutligen avskaffades denna förmån. I

finansminister Butlers budget 1954 infördes en ny förmån i form av ett

extra skattefritt avdrag för investeringar, vilket i fortsättningen inte skulle

minska de reguljära avskrivningarnas summa. Det är inte omöjligt att den

investeringsvåg, som spelat sådan roll för expansionen det senaste året,

grundar sig på den direkta stimulans som infördes några år tidigare. Ännu

så sent som i budgeten i april 1955, då behovet av en åtstramning var påtagligt,

sänktes den direkta personliga beskattningen och vissa konsumtionsskatter.

Huvudinstrumentet för den återhållsamhetspolitik, som under det senaste

året framstått som allt angelägnare, har utgjorts av penningpolitiken.

Bank of England liar sålunda höjt diskontot i tre omgångar: i januari 1955

lrån 3 till 3 1/2 procent, i februari 1955 till 4 1/2 procent och i februari

1956 till 5 1/2 procent. Sommaren 1955 riktades en uppmaning till bankerna

att begränsa kreditvolymen i viss omfattning, och en påtaglig minskning

har därefter ägt rum. Parallellt har införts restriktioner för avbetalningshandeln,

vilka därefter successivt skärpts. I oktober 1955 höjdes konsumtionsskatterna

på olika varugrupper liksom telefontaxorna och skatten

på företagens utdelade vinster. I februari 1956 sänktes subventionerna på

bröd och mjölk. Vid denna tidpunkt ändrades avskrivningsreglerna för

industrin och den förut omtalade investeringspremien avskaffades. Vidare

har i olika etapper åtgärder vidtagits för att begränsa såväl statliga som

kommunala utgifter för olika ändamål, särskilt sådana av investeringskaraktär.

När det gäller att bedöma verkningarna av de vidtagna åtgärderna, måste

man först lägga märke till att de kommer till synes först efter hand. Med

hänsyn till alltjämt rådande högkonjunktur, till den livliga efterfrågan på

arbetskraft, till de stegrade levnadskostnaderna och till begränsningarna av

subventionerna på viktiga livsmedel framstår det som inte särskilt anmärkningsvärt,

att aktuella lönekrav ligger högt. Som förut anmärkts har på

senare tid avtalsuppgörelser träffats innebärande lönestegringar på 7 å 8

procent. Trots den aktivitet, som i övertalningssyfte utvecklas från rege
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

5

ringens sida, får man räkna med en fortsatt tendens till lönestegringar av

inte obetydlig omfattning.

Officiella beräkningar, som nyligen framlagts, visar, att investeringarna

kan väntas fortsätta att öka också under 1956. Planer, som tidigare uppgjorts,

kommer sannolikt att i betydande utsträckning fullföljas. Man kan

därför räkna med en fortsatt högkonjunktur också under detta år. Men utvecklingen

kommer att bestämmas av den snabbbet, varmed de vidtagna

åtgärderna kommer att motverka expansionens levande kraft. Verkan kommer

att öka med tiden. Det är dock svårt att förutse, när en förändring i

det ekonomiska klimatet kan inträda. Regeringen bär också deklarerat, att

den är beredd att tillgripa ytterligare åtgärder, om så skulle behövas.

Med hänsyn härtill syns det rimligt att räkna med en viss uppbromsning

under loppet av innevarande år, vilken åtminstone bringar underskottet i

den löpande bytesbalansen ur världen.

I Västtyskland startade återhämtningen efter kriget både senare och i

vissa avseenden från en lägre nivå än i det övriga Västeuropa. I gengäld

har expansionen under senare år haft en väsentligt snabbare takt än på

andra håll. Efter en viss avsaktning i ökningstempo.t 1952 och 1953 har

detta åter accelererat. Bruttonationalproduktens volym beräknas ha ökat

med 8 procent 1954 och inte mindre än 10 procent 1955. För industriproduktionen

är stegringstakten än snabbare: 1953 8 1/2 procent, 1954 12 procent

och 1955 16 procent.

Liksom på annat håll är det på senare tid en kraftigt utbildad investeringskonjunktur,

som varit den dynamiska kraften i utvecklingen. Visserligen

har 1955 den privata konsumtionen stigit med omkring 10 procent,

men för investeringarna har uppgången varit ungefär dubbelt så stor.

En betingelse för den tyska expansionen har varit en riklig tillgång på

arbetskraft, som hängt samman både med en jämförelsevis betydande naturlig

folkökning i de arbetsföra åldrarna och med den stora flyktingströmmen,

främst österifrån. Den totala sysselsättningen har sålunda under 1955

kunnat ökas med omkring 900 000 personer mot 700 000 år 1954 och 600 000

år 1953. Det senaste året har härigenom absorberats inte endast hela folkökningen

utan också eu del av de arbetslösa. Medeltalet arbetslösa sjönk sålunda

i fjol för första gången under en miljon (nämligen från 1 220 000 1954

till 928 000 1955) och under högsäsongen sjönk arbetslösheten för första

gången under en halv miljon. Det motsvarar omkring 3 procent av arbetsstyrkan

och därmed kan för tyska förhållanden full sysselsättning sägas

ha nåtts.

I samband härmed har också i Västtyskland uppkommit frågan om inte

efterfrågeexpansionen nått ett alltför uppdrivet tempo, vilket medför risker

för en inflationistisk utveckling. Arbetslösheten och tillströmningen av arbetskraft

utifrån hade tidigare verkat återhållande på löneutvecklingen och

priserna hade under en följd av år varit anmärkningsvärt stabila. Härvidlag

har 1955 markerat en vändpunkt och Tysklands läge blivit mera likt

andra västeuropeiska länders.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

En viss prishöjning har också salt in. Levnadskostnaderna heräknas under

1955 ha legat i genomsnitt ett par procent högre än året innan. På investeringsområdet,

där spänningen varit särskilt stor, torde en koslnadsstegring

av dubbelt så stor omfattning ha inträffat. Den samlade lönesumman

steg från 1954 till 1955 med 13 1/2 procent och inkomsten per löntagare

med 7,3 procent. Lönestegringen visade snarast en tendens att öka

under årets lopp och genomsnittsförtjänsten var i slutet av året omkring

8 procent högre än ett år tidigare. Kring årsskiftet har avtalsuppgörelser

träffats, innebärande en lönehöjning av samma omfattning.

När det gällt att motverka ett alltför starkt efterfrågetryck, har Västtyskland

haft särskilt gynnsamma förutsättningar. Förekomsten av en betydande

arbetskraftsreserv har redan nämnts. Vidare har Västtyskland —

bland annat genom en aktiv exportpolitik och en rätt protektionistisk importpolitik

— under de föregående åren skaffat sig betydande överskott

i betalningarna gentemot utlandet och kunnat bygga upp en ansenlig valutareserv.

Vid slutet av 1955 uppgick den västtyska centralbankens valutareserv

till 12,8 miljarder DM, vilket innebar en ökning med nära ett par miljarder

under året och svarade mot värdet av omkring 6 månaders import.

I själva verket har ansamlandet av detta fordringsöverskott åstadkommit

svårigheter för andra länder. Ingenting hindrar Västtyskland att i ett ansträngt

läge i första hand avstå från att eftersträva ett fortsatt överskott av

sådan storlek och, om så skulle behövas, kanske använda en del av sina

fordringar. När det ökade efterfrågetrycket inom Tyskland under det senaste

året medfört en utveckling mot minskat överskott gentemot utlandet,

har detta sålunda både varit ägnat att åstadkomma en bättre balans i det

internationella handelsutbytet och bidraga till att lätta spänningarna inom

den tyska ekonomin. Det är därför inte anmärkningsvärt, att en utveckling

i sådan riktning tillåtits ske och att den västtyske ekonomiministern

t. o. m. velat befordra den genom ytterligare lättnader i fråga om importen, inklusive

vissa autonoma tyska tullsänkningar. Dessa åtgärder har dock haft

ett mycket begränsat omfång. Utvecklingen av utrikeshandeln syns dessutom

under årets lopp ha svängt om. Visserligen har det västtyska överskottet

i bytesbalansen varit drygt en miljard DM lägre under 1955 än under

1954. Men utvecklingen mot minskat överskott, som ledde till att handelsbalansen

för tredje kvartalet rentav visade ett obetydligt underskott, har

på senare tid brutits. Under fjärde kvartalet uppkom ånyo ett betydande

tyskt överskott och denna tendens mot stigande överskott syns ha fortsatt

de första månaderna innevarande år.

Ett avsevärt dämpande inflytande har vidare förbundsregeringens finanspolitik

utövat. Denna har bedrivits på ett sådant sätt, att för federala myndigheters

räkning betydande kassamässiga överskott uppsamlats hos centralbanken;

i början av 1956 uppgick dessa överskott till sammanlagt över

7 miljarder DM. I vad mån därbakom legat en målmedveten konjunkturpolitisk

avsikt syns dock tveksamt. Förutom en allmänt konservativt försiktig

finanspolitik har mera speciella förhållanden inverkan: tillgodoha
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

vandena består bland annat av inte ianspråktagna medel för stationeringskostnader

för allierade trupper, från föregående budgetår outnyttjade medel

för den västtyska upprustningen samt åtminstone delvis oförutsedda

överskott på den löpande budgeten. Den starka budgetställningen har emellertid

möjliggjort för regeringen att ställa vissa skattelättnader i utsikt för

att motverka en stegring av levnadskostnaderna och minska anspråken på

höjda löner.

När detta skett, har det också varit i medvetandet om att den tyska investeringsnivån

är rätt hög och att den våldsamma investeringsexpansionen

i sig borde dämpas med hänsyn till de speciella spänningarna på investeringsområdet

(byggarbetskraft, tungindustrins kapacitet). Det har inte

som i Storbritannien förelegat ett behov av att genom en inskränkning av

konsumtionsefterfrågan bereda utrymme för större investeringar och förhindra

ett betalningsunderskott gentemot utlandet. Mer direkta åtgärder

för att dämpa investeringsaktiviteten har också i Västtyskland främst vidtagits

på det penningpolitiska området. I augusti 1955 höjdes diskontot från

3 till 3 1/2 procent och i mars 1956 följde en ny höjning, denna gång med

1 procent till 4 1/2 procent. Det förefaller som om dessa åtgärder närmast

varit avsedda att få psykologiska verkningar och tjänstgöra som varningar

till företagarna. En viss åtstramning av kreditväsendets kapacitet har samtidigt

åstadkommits, bland annat som en konsekvens av de förut omtalade

budgetöverskotten.

Också i Västtysklands fall har man anledning att räkna med att verkningarna

av vidtagna åtgärder först så småningom kommer till synes. Det

är här fråga om bromsar på en investeringskonjunktur som, när den kommit

igång på det sätt som nu skett, sannolikt har en mycket betydande levande

kraft. Man måste därför räkna med att expansionen kommer att fortsätta

i en relativt snabb takt och att de risker, som aktuellt föreligger,

kanske snarare gäller en viss överspänning än en alltför stark nedtoning.

Ett uttryck för det allmänna ekonomiska klimatets karaktär brukar man

finna i de mycket lättrörliga priserna på världsmarknadens stapelvaror.

Prisutvecklingen på de internationella marknaderna präglades under

1955 av motstridiga tendenser för de olika varugrupperna. Den högt uppdrivna

investeringskonjunkturen i Västeuropa och Förenta staterna ledde

till starkt stegrade priser på järn och stål och metaller. Den totala förbrukningen

av bland annat koppar, bly, zink och aluminium var större än någonsin

tidigare. Särskilt kraftigt ökade priserna på koppar och tenn, beroende

bland annat på strejker och politiska oroligheter i de transoceana producentländerna.

Knappheten på järn- och stålmarknaden tog sig under hösten uttryck

i successiva höjningar av de officiella prisnoteringarna samtidigt som

väsentliga och ökande överpriser flerstädes uttogs av exportörerna. En viss

prisuppgång inträffade även i fråga om järnmalm. Gummipriset drevs samtidigt

upp till eu rekordartat hög nivå främst genom stora och brådskande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

beställningar under sommaren från den expanderande bilindustrin i Förenta

staterna, genom oväntade kautschukinköp från Sovjetunionens sida,

samt genom politiska oroligheter på Malackahalvön, som svarar för huvudparten

av den totala kautschukproduktionen. Naturgummipriset kom härigenom

att under sensommaren ligga mer än dubbelt så högt som priset på

syntetiskt gummi, vars produktion och förbrukning samtidigt ökade kraftigt.

De höga järn-, metall- och gummipriserna motvägdes emellertid av sänkta

priser på jordbruksprodukter och textilråvaror. Det var framför allt 1955

års rekordartade amerikanska skörd av vete och bomull, som tillsammans

med betydande kvarliggande överskottslager av dessa varor kom att verka

pristryckande. En viss reducering av ullpriserna inträffade också vid höstens

ullauktioner innebärande närmast en försenad anpassning till den nedgång

i ullkonsumtionen, som skett sedan 1955. Ett utpräglat köpmotstånd

mot de höga priserna på kaffe, kakao och te ledde vidare till väsentliga nedjusteringar

i fråga om dessa varor.

På bränsleområdet har den ökade spänningen mellan tillgång och efterfrågan

på fasta bränslen fört med sig betydande prisstegringar framför allt

beträffande koks. Likaså har den stigande efterfrågan på eldningsoljor

lett till prishöjningar för de tjockare kvaliteterna.

Under våren erhölls mycket goda priser på den europeiska trävarumarknaden,

som över huvud taget kännetecknades av en ovanligt livlig aktivitet.

Fyllda lager, höjda trampfraktsatser, en allmänt skärpt kreditpolitik

samt, för de engelska importörernas del, finansiella svårigheter som följd

av hamnstrejken i maj—juni ledde emellertid under hösten till ett vikande

köpintresse på trävarumarknaden. Denna försvagning av marknaden kom

dock inte till uttryck i form av några väsentliga prissänkningar. Under

hösten 1955 höjdes även priserna på pappersmassa i Förenta staterna, vilket

innebär att skillnaden mellan det pris, som kunde utfås vid export

på Förenta staterna, och det högre pris, som betalas av de västeuropeiska

importörerna, minskade betydligt. Prishöjningar genomfördes mot slutet av

året även av de amerikanska och europeiska pappersbruken.

Råvaruprisernas utveckling under första kvartalet 1956 karakteriseras

främst av kraftiga svängningar i fråga om vissa metallpriser samt en, i förhållande

till fjolåret, relativt fast tendens i fråga om priserna på spannmål

och textilråvaror.

Minskad bilproduktion i Förenta staterna och Storbritannien, osäkerhet

i fråga om den framtida utvecklingen av den strategiska reserven av metaller

i bägge dessa länder samt en allmän åtstramning av kreditpolitiken är de

faktorer som tillsammans med en viss fortgående ökning av metallproduktionen

och en säsongmässig försvagning av metallförbrukningen framkallat

omkastningar och nedjusteringar av metallpriserna under tiden januari—

mars 1956.

Uppgången av kopparpriset fortsatte på Londonbörsen under januari och

februari 1956 och ledde till en ny toppnotering den 19 mars med 437 pund

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

9

per ton koppar. Under slutet av mars skedde en återgång till priser omkring

400 pund, beroende framför allt på en hårdare konkurrens, därigenom att

den elektriska industrin i allt större utsträckning börjat övergå från koppar

till aluminium.

Priserna på bly, zink och aluminium har varit tämligen oförändrade under

första kvartalet, medan priset på tenn varierat kraftigt. Prishöjningarna

på järn- och s/d/området fortsatte under första kvartalet 1956. Genomsnittligt

torde uppjusteringarna i fråga om handelsfärdigt järn och stål ha

rört sig om cirka 3—5 procent. I fortsättningen väntas emellertid i stort

sett stabila priser, ehuru en särskilt stram pristendens torde komma att föreligga

i fråga om speciellt knappa varor, i synnerhet vissa balktyper samt vissa

sorters plåt.

En betydande återgång har skett i fråga om gummipriset. Från årets början

och till mitten av mars sjönk priset med omkring en fjärdedel. Förutom

den allt hårdare konkurrensen med det syntetiska gummit är det

framför allt den minskade bilproduktionen samt den engelska regeringens

beslut om nedskärning av de strategiska lagren som verkat pristryckande.

Priserna på textilråvaror har påverkats av en ökande konsumtion, sammanhängande

med den återhämtning inom textilindustrin, som kom till

synes under fjolåret. I fråga om ull räknas således för 1956 endast med ett

mindre produktionsöverskott, varför de tämligen stabila priserna under tiden

januari—mars 1956 syns ha möjlighet att bibehållas på ungefär oförändrad

nivå under den återstående delen av året. De stora överskottslagren

av bomull framför allt i Förenta staterna bidrar fortfarande till en viss

osäkerhet på bomullsmarknaden.

Frostskador på den västeuropeiska uefeskörden bidrog under februari att

stärka den eljest ytterst labila vetekursen. Det ökade behovet av veteimport

genom den frostskadade västeuropeiska skörden samt de nya avsättningsmöjligheter,

som bjuds genom planerna på ökat bistånd till underutvecklade

länder, är emellertid faktorer, som bör kunna medverka till en stabilisering

av vetepriset.

Priserna på kakao och te fortsatte att sjunka under perioden januari—

mars 1956. Speciellt har prisrekylen varit kraftig i fråga om kakao. Då kakaofabrikerna

legat med stora lager, inköpta tidigare till det högre priset,

har de först på den allra sista tiden börjat sänka priserna på sina egna produkter.

Kaffepriserna däremot stärktes under februari på grund av rapporten

om dåliga kaffeskördar i Colombia och Mellanamerika. Ett utpräglat

prismotstånd gör dock att en fortsatt uppgång inte syns särskilt sannolik.

Mot bakgrund av fjolvårens kraftiga expansion av den europeiska träuuruhandeln

och den följande avmattningen i köpintresset under senhösten

väntas en något minskad omsättning på trävarumarknaden under 1956. Speciellt

förutses eu väsentlig nedgång av den engelska och belgiska trävaruimporten.

Däremot tycks exportförsäljningarna till de danska, tyska och

franska marknaderna under första kvartalet 1956 avspegla ungefär oförändrade

avsättningsförhållanden. Förväntade avsättningssvårigheter, knapp

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

kredit och otjänlig väderlek har emellertid samtidigt bidragit till en viss

minskning av timmeravverkningen i Sverige och Finland och medfört en

minskning för 1956 av bägge dessa länders produktion och exportutbud i fråga

om trävaror. En förväntad ökning av det sovjetryska exportutbudet torde

inte räcka till att uppväga denna minskning i den svenska och finska

exporten. Den förutsedda minskningen av exportutbudet av sågade trävaror

i de tre största trävaruexporterande länderna Sverige, Finland och — vad avser

export till andra länder än Förenta staterna — Canada under innevarande

år syns bli tillräckligt stor för att uppväga den väntade nedgången i

främst Storbritanniens import. Trävarupriserna, som vid försäljningarna

under första kvartalet närmast visat en fast tendens, kan således väntas

förbli tämligen oförändrade under 1956.

Prisläget i fråga om såväl pappersmassa som papper syns under de första

månaderna 1956 ha varit mindre stramt än under fjolåret. Inte heller för

dessa varor har man emellertid anledning att vänta sig några större prisförändringar

under 1956.

Sammanfattningsvis ger ett studium av pristendenserna på de känsliga

råvarorna knappast något stöd för en förväntan om någon mera betydande

förändring av det ekonomiska klimatet i världen. På de viktigaste kapitalråvarorna

-— järn och stål och andra metaller — är priserna höga och tendensen

alltjämt snarast fast. För vissa konsumtionsråvaror har man kunnat

spåra återhämtningssymtom efter de föregående årens prisfall. Beaktar

man dessutom de kostnadsstegringar, som för Västeuropas del inträffat

i fråga om bränslen, och fraktmarknadens strama läge ävensom räknar

med återverkningar av lönerörelserna, finner man nationalbudgetens

omdöme underbyggt, att vi för vår del inte har att vänta oss någon hjälp utifrån

i strävandena att förhindra prisstegringar. Det inflytande, som kan

komma från världsmarknaden, kan i bästa fall väntas vara en stabilitet i

priserna; risker för prisstegringar kan dock inte helt förbises.

Man kan i och för sig ställa frågan, hur det varit möjligt att ha en så

långvarig och utpräglad högkonjunktur, som särskilt Västeuropa nu upplevt,

förenad med en så pass anmärkningsvärd prisstabilitet. Förklaringarna

syns vara flera. När högkonjunkturen startade för cirka tre år sedan,

fanns tydligen ett outnyttjat utrymme att ta i anspråk. Verkningarna på

råvarumarknaderna blev inte så stora dels på grund av att koreakonjunkturens

höga priser stimulerat till produktionsutvidgningar, som nu började

leda till ökat utbud, dels därför att Förenta staternas konjunktur tillfälligt

befann sig i ett avmattningsskede. Det förhållandet, att de västeuropeiska

länderna kommit mycket långt i frigöringen av sin inbördes handel, måste

också ha spelat in; det blev härigenom möjligt att utnyttja de produktionsmöjligheter

som fanns på olika håll, vilket gav den europeiska ekonomin

större flexibilitet och anpassningsförmåga än vad den eljest skulle ha haft.

Först under loppet av det senaste året har pressen på resurserna blivit

hårdare och flaskhalsar i försörjningen av delvis allvarlig karaktär avslöjats.

Det gäller i många länder arbetskraften på särskilda, för investerings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

verksamheten viktiga områden. Det gäller i hög grad försörjningen med sådana

nyckelvaror som stål och bränsle, där utbudet visat sig besitta eu

betydligt mindre grad av elasticitet, i varje fall på kort sikt, än på andra områden.

Undvikandet av inflationistiska tendenser i den fulla sysselsättningens

ekonomi påfordrar, att sådana flaskhalsar i tid upptäcks och avhjälps.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

II. Försörjningsbalansen för år 1955

I nationalbudgeten för 1956 presenterades preliminära uppgifter över försörjningsbalansen

för 1955. Statistiken var vid den tidpunkt, då den preliminära

beräkningen gjordes, ännu i stora delar ofullständig. I de reviderade

beräkningar, som nedan framläggs, har nytillkommen statistik kunnat utnyttjas

bland annat beträffande industrins och statens investeringar, detaljhandelsomsättningen

under fjärde kvartalet samt lagerförändringarna under

året. Den bild av utvecklingen, som härvid framkommer, skiljer sig i viktiga

avseenden från de preliminära uppskattningar, som tidigare framlagts.

Detta gäller framför allt lagerutvecklingen, där preliminära siffror nu pekar

på en avsevärd lageruppbyggnad under fjolåret, men gäller även utvecklingen

av de offentliga investeringarna. De privata investeringarna och

konsumtionen syns däremot i stort ha utvecklats i enlighet med de preliminära

beräkningarna. 1

Tabell 1. Försörjningsbalansen åren 1949—1955 i löpande priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

Förändring

prel.

1954—1955

Miljoner

Pro-

kronor

cent

Tillgång

1. Bruttonationalprodukt

till marknadspris......

29 240

31 220

38 370

41 950

43 220

45 320

48710

+ 3 390

+ 7

2. Import av varor, eif ..

4 340

6120

9190

8 950

8170

9190

10 300

+ 1 no

+ 12

3. Minskning av lager m. m.

—

150

—

—

270

140

- 140

4. Summa tillgång

33 5S0

37 490

47 500

50 900

51000

54 050

59 010

+ 4300

+ 8

Användning

5. Privat inhemsk brutto-

investering............

4 740

5 470

6 570

6 820

7 410

7 960

8 380

+ 420

+ 5

6. Offentlig inhemsk

bruttoinvestering......

2 780

3 070

3 820

5 010

5 640

5 870

6140

+ 270

+ 5

7. ökning av lager m. m.

190

—

950

920

_

_

710

+ 710

8. Export av varor, fob, och

nettot av tjänster......

4 820

6 290

10130

9130

8 500

9 030

9 940

+ 910

+ 10

9. Privat konsumtion ....

18 030

19 470

22 150

24 320

25 090

26 430

27 930

+ 1500

+ 6

10. Offentlig konsumtion ..

3020

3190

3 940

4 700

5020

5 360

5 910

+ 550

+ 10

11. Summa användning

83 »SO

37 490

47 500

50 900

51000

54 050

59010

+ 4 300

+ 8

1. Konsumtion och investering

Totalt sett syns bruttoinvesteringarna i fasta priser ha stigit med 2

procent från 1954 till 1955 innebärande en ökning med 280 miljoner kronor

i 1954 års priser (se tabell 4). Jämför man med de närmast föregående

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956 13

Tabell 2. Försörjningsbalansen åren 1949—1955 i 1954 års priser

Miljoner kronor

1949

1930

1951

1952

1953

1954

1955

Förändring

prel.

1954—1955

Miljoner

Pro-

kronor

cent

Tillgång

1. Bruttonationalprodukt

till marknadspris____

38 580

40 630

40 730

41 560

43150

45320

46 890

+ 1570

+ 3>/«

2.

Import av varor, eif.

5 860

7 340

8 670

8030

8 020

9 190

10190

+ 1000

+ 11

3.

Minskning av lager

290

- 140

_

190

_

_

140

_

4.

Summa tillgång

44440

48160

49 400

49 590

51460

54650

57 080

+ 2430

+ 4

Användning

5.

Privat inhemsk brutto- investering ..........

6 360

7190

7 080

6610

7 260

7 960

8170

+ 210

+ 3

6.

Offentlig inhemsk

bruttoinvestering ....

3 940

4 230

4 270

4 920

5 610

5 870

5 950

+ 80

+ 1

7.

Ökning av lager m. m.

400

—

920

830

—

—

670

+ 670

8. Export av varor, fob,

och nettot av tjänster

6 610

8150

8 530

7 740

8 270

9 030

9 470

+ 440

+ 5

9.

Privat konsumtion ..

22 970

24 260

24 010

24 680

25 290

26 430

27 290

+ 860

+ 3

10. Offentlig konsumtion

4 160

4 330

4 590

4 810

5030

5 360

5 530

+ 170

+ 3

11.

Summa användning

44440

48160

49 400

49 590

51460

34 650

57 080

+ 2430

+ 4

åren, visar utvecklingen under fjolåret en avsevärd dämpning av expansionstakten.

Från 1952 till 1953 steg sålunda investeringarna med 12 procent

och från 1953 till 1954 med 7 procent.

De privata investeringarna ökade i summa volymmässigt med 2—3 procent,

motsvarande en ökning på cirka 200 miljoner kronor i 1954 års priser.

Utvecklingen för olika typer av privata investeringar var under 1955 liksom

tidigare år heterogen. Industrins investeringar i maskiner och apparater var

sålunda praktiskt taget helt oförändrade från 1954 till 1955. Detta syns vara

ett resultat av en successiv dämpning av investeringsviljan inom detta

område under fjolåret, vilket också belyses av konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar.

Dessa visar att verkstadsindustrins beställningar av investeringsvaror

minskade kvartal för kvartal under 1955 och att textil- och

beklädnadsindustrins kapitalvaruinköp genomgående var lägre än 1954. Industriinvesteringarna

ökade dock totalt räknat med 2 till 3 procent från

1954 till 1955 till följd av en fortsatt uppgång för investeringarna i byggnader

och anläggningar.

Investeringsutvecklingen inom gruppen samfärdsel avviker kraftigt från

utvecklingen inom den övriga privata sektorn genom en ökning av investeringarna

med 12 procent 1954—1955 mot en minskning med 1 procent 1953—

1954. De betydande fluktuationerna år från år inom denna grupp hänför

sig främst till posten »investeringar i handelsflottan». Fartygsleveranserna

till den svenska handelsflottan, vilka är underkastade stora variationer, ökade

sålunda avsevärt under fjolåret. Det privata bostadsbyggandet, som ex
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds proposition nr 175 år 1956

Tabell 3. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i löpande priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

pre!.

I. Privata bruttoinvesteringar..........

4 735

5 472

6 566

6 823

7 411

7 963

8 380

1. Bostäder ........................

1433

1 581

1719

1869

2 075

2 237

2 320

2. Industri..........................

1 734

1940

2 416

2 320

2 219

2 645

2813

3. Kraft- och belysningsverk ........

136

159

151

248

302

259

250

4. Jordbruk ........................

643

705

825

870

891

936

860

5. Transportmedel ..................

621

913

1254

1288

1608

1493

1684

6. övrigt ..........................

168

174

201

228

316

423

453

I. Offentliga bruttoinvesteringar........

2 779

3065

3 821

5 008

5 641

5870

6142

1. Statliga..........................

1581

1737

2166

2 990

3313

3 299

3 419

därav: affärsverk och aktiebolag..

830

880

1029

1472

1510

1445

1472

militära..................

2. Kommunala (inkl. komm. bolag

434

532

729

927

1088

1209

1255

m. m.) ..........................

1198

1328

1655

2 018

2 328

2 571

2 723

I. Summa bruttoinvesteringar..........

7 514

8 537

10387

11 831

13052

13833

14522

därav: privata och offentliga bostäder

1736

1921

2167

2 344

2 647

2 870

2 960

Tabell 4. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i 1954 års priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

Förändring

i

prel.

procent

1952-

1953-

1954-

53

54

55

I. Privata bruttoin-

vesteringar........

6357

7194

7 078

6612

7 260

7 963

8166

+ 10

+ 10

+ 3

1. Bostäder ......

1955

2115

1806

1817

2 064

2 237

2 254

+ 14

+ 8

+ 1

2. Industri........

2 418

2 611

2 655

2 234

2181

2 645

2 714

- 2

+ 21

+ 3

3. Kraft- och belys-

ningsverk ......

191

218

167

242

299

259

243

+ 24

- 13

- 6

4. Jordbruk ......

773

924

888

873

895

906

840

+ 3

+ 1

- 7

5. Transportmedel.

782

1091

1339

1218

1 504

1493

1673

+ 23

- 1

+ 12

6. övrigt ........

238

235

223

228

317

423

442

+ 39

+ 33

+ 4

II. Offentliga bruttoin-

vesteringar........

3 936

4 230

4268

4 918

5613

5870

5 948

+ 14

+ 5

+ 1

1. Statliga........

2 252

2 404

2 442

2 941

3 293

3 299

3 291

+ 19

± o

+ 0

därav:

affärsverk och

aktiebolag ...

1180

1 209

1147

1446

1506

1445

1409

+ 4

- 4

- 2

militära.....

602

716

805

887

1061

1209

1211

+ 20

+ 14

+ 0

2. Kommunala

(inkl. komm. bo-

lag m. m.)......

1684

1826

1826

1 977

2 320

2 571

2 657

+ 17

+ 11

+ 3

III. Totala bruttoinves-

teringar ..........

10 293

11424

11346

11530

12 873

13833

14114

+ 12

+ 7

+ 2

därav: bostäder .

2 363

2 561

2 270

2 276

2 632

2 870

2 875

+ 16

+ 9

± o

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

15

panderade väsentligt under åren 1952—1954, steg endast obetydligt 1954—

1955 och ökningen kom helt på reparationer och underhåll. Jordbrukets investeringar

var cirka 7 procent lägre 1955 än 1954.

De offentliga investeringarna steg totalt 1 procent från 1954 till 1955. De

statliga investeringarna förblev totalt räknat oförändrade liksom fallet var

från 1953 till 1954 medan investeringarna inom den kommunala sektorn

ökade med 3 procent. Detta innebär dock en väsentlig dämpning av ökningstakten

i de kommunala investeringarna, vilka steg med 17 och 11 procent

1952—1953 respektive 1953—1954.

De reviderade beräkningarna över den privata konsumtionen ger i stort

sett den bild av utvecklingen, som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Konsumtionsökningen 1954—1955 var drygt 3 procent i fasta priser

räknat (se tabell 6), vilket är mindre än för närmast föregående år men

ungefär motsvarar den genomsnittliga ökningstakten efter kriget. I löpande

priser steg konsumtionsutgifterna nära 6 procent (se tabell 5) och prisnivån

för hela den privata konsumtionen höjdes alltså i genomsnitt med

drygt 2 procent från 1954 till 1955.

Tabell 5. Privat konsumtion åren 1949—1955 i löpande priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

prel.

Förändring

1954-1955

i procent

Livsmedel ................

7 060

7 554

8 565

9 768

10 104

10 593

11130

+ 5

Bostad ..................

1617

1697

1791

1931

2 096

2 251

2 405

+ 7

Bränsle och lyse..........

790

809

1 122

1206

1 129

1211

1340

+ 11

Beklädnad................

2 983

3 194

3 507

3 673

3 642

3 642

3 795

+ 4

Inventarier ..............

1429

1 529

1768

1817

1779

1 857

1964

+ 6

Fordon ..................

489

862

1083

1159

1385

1730

1860

+ 8

Resor ....................

919

939

998

1085

1 107

1 119

1144

+ 2

Sjukvård, hygien, hemvård

1 121

1 144

1307

1 426

1 498

1581

1680

+ 6

Övrigt....................

1549

1609

1869

2 093

2190

2 306

2 438

+ 6

Summa

17 887

19 337

22 013

24188

24930

20 290

27 756

+ 6

Tabell 6. Privat konsumtion åren 1949—1955 i 1954 års priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

prel.

Förändring

1954—1955

i procent

Livsmedel................

9 678

10111

9 858

10 164

10 365

10 593

10 734

+ 1

Bostad ..................

1 851

1 931

2 009

2 084

2 164

2 251

2 344

+ 4

Bränsle och lyse..........

017

984

1020

1 070

1083

1211

1 325

+ 9

Beklädnad................

3 533

3715

3 453

3 56y

3 591

3 642

3 831

+ 5

Inventarier ..............

1739

1854

1883

1 867

1 789

1857

1958

+ 5

Fordon ..................

504

840

1023

1042

1 288

1730

1 792

+ 4

Resor ....................

1 114

1132

1 115

1 134

1 126

1 119

1 118

±0

Sjukvård, hygien, hemvård

1 412

1 441

1 420

1480

1 525

1 581

1 647

+ 4

Övrigt....................

2 019

2 068

2 059

2 130

2196

2 306

2 379

+ 3

Summa

22 707

24 076

23 840

24540

25 127

20 290

27 128

+ 3

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

Under fjolåret var konsumtionsökningen, mätt i fasta priser, jämnare

fördelad på olika utgiftsposter än vad fallet var 1953—1954, då den kraftiga

expansionen av bilutgifterna dominerade. Sålunda ökade fordonskostnaderna

endast 4 procent från 1954 till 1955 och svarade för omkring 7 procent

av totala konsumtionsstegringen, medan de från 1953 till 1954 svarade för

mer än en tredjedel av ökningen i konsumtionsvolymen. Nyinköpen av personbilar

var av ungefär samma storlek 1955 som 1954, medan konsumenternas

köp av motorcyklar och mopeder kraftigt gick tillbaka. Att fordonskostnaderna

trots detta steg under fjolåret berodde helt på ökade drifts- och

underhållskostnader som följd av den fortsatta tillväxten i fordonsparken.

I löpande priser steg utgifterna under fordonsposten mer än i fasta priser,

beroende främst på införande av bilaccisen. Inbetalningarna från hushållssektorn

av accis för nyregistrerade personbilar kan beräknas ha uppgått

till cirka 55 miljoner kronor under 1955. De prissänkningar på bilar, som

ägde rum under 1954 och 1955 och som resulterade i en prisnedgång mellan

dessa år med 4 procent, utjämnades mer än väl av bilaccisen, varför prisnivån

(med accisen inräknad) i stället steg i ungefär samma utsträckning

från 1954 till 1955.

Ett påfallande drag i konsumtionen under fjolåret var den jämförelsevis

stora ökningen i konsumtionsvolymen för beklädnad och inventarier. Från

1954 till 1955 ökade inköpen av textilvaror, skor samt päls- och skinnvaror

avsevärt, och totalt steg beklädnadskonsumtionen i fasta priser med 5 procent.

Hushållens inköp av inventarier ökade likaledes med 5 procent och

utvecklingen under fjolåret för dessa båda varugrupper avviker därmed markant

från den relativt stabila konsumtionen under de närmast föregående

åren.

Konsumtionen av livsmedel ökade 1 procent i fasta priser. Hela uppgången

hänför sig till vin- och spritdrycker, varav förbrukningen kraftigt ökade

under fjärde kvartalet 1955, samt Öl, läskedrycker och tobaksvaror. Däremot

registreras en liten nedgång i konsumtionen av egentliga livsmedel. För denna

post har dock beräkningarna ej reviderats. Socialstyrelsens statistik visar

emellertid en värdemässig omsättningsökning för livsmedel mellan 1954

och 1955 som är nära nog lika med uppgången i livsmedelspriserna, varför

felmarginalerna i här presenterade siffror över den egentliga livsmedelskonsumtionen

inte torde vara alltför stora.

Bostadsutnyttjandet steg omkring 4 procent i fasta priser genom nytillskottet

av lägenheter. Den kalla våren 1955 förklarar en stor del av den

kraftiga uppgången i bränsleförbrukningen.

De reviderade beräkningarna över den privata konsumtionens utveckling

1954—1955 har, liksom övriga här presenterade beräkningar, fortfarande

många osäkerhetsmoment. Här kan särskilt nämnas, att uppdelningen av

nytillskottet av personbilar på hushåll och företag är i viss mån skönsmässig.

Vidare har hittills ingen hänsyn kunnat tas till försäljningen av begagnade

bilar från företagssektorn till hushållssektorn och vice versa, vil
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

17

Tabell 7. Offentlig konsumtion åren 1949—1955

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1935

prel.

Förändring

1954—1955

i procent

Löpande priser

Kommunal konsumtion ....

1650

1755

2175

2 575

2 775

3075

3 485

+ 13

Därav: löner............

1135

1 195

1475

1 840

1 965

2110

2 410

+ 14

Statlig konsumtion .......

1365

1435

1770

2125

2 240

2 280

2 420

+ 6

Därav: löner............

925

965

1170

1430

1510

1 545

1690

+ 9

Total offentlig konsum-

tion ..................

3015

3190

8 945

4 700

5015

5355

5905

+ 10

1954 års priser, totalt ....

4160

4 330

4 590

4 810

5030

5 360

5530

+ 3

Därav:

kommunal konsumtion...

2 250

2 360

2 510

2 620

2 780

3080

3 260

+ 6

statlig konsumtion......

1910

1970

2 080

2190

2 250

2 280

2 270

± o

ket förmodligen medför en underskattning av utgiftsökningen för fordonsposten.

Vad slutligen den offentliga konsumtionen beträffar, har denna enligt

alltjämt preliminära kalkyler stigit med 3 procent i fasta priser, vilket är

mindre än vad som normalt gällt för efterkrigsåren (se tabell 7). Hela ökningen

hänför sig till den kommunala konsumtionen, vilken stigit med inemot

6 procent.

Tabell 8 visar hur de inhemska bruttoutgifterna fördelats på privat och

offentlig investering respektive konsumtion. Den trendmässiga förskjutningen

med minskad privat och ökad offentlig andel av totala konsumtionsutgifterna

fortsatte även under fjolåret. Förhållandet mellan totala investerings-

och konsumtionsutgifter har däremot varit påfallande konstant under

de tre senaste åren.

Tabell 8. Inhemska bruttoutgifter åren 1949—1955 i löpande priser

Procenttal

1949

1950

1951

1952

1953

1934

1955

prel.

Privat inhemsk bruttoinvestering ....

Offentlig inhemsk bruttoinvestering ..

Privat konsumtion..................

Offentlig konsumtion................

Summa bruttoutgifter

16,6

9.7

63,1

10,6

100,0

17,6

9,8

62,4

10,2

100,0

18,0

10,5

60.7

10.8

100,0

16,7

12,3

59.5

11.5

100,0

17,2

13.1

58.1

11,6

100,0

17,5

12.9

57.9

11,7

100,0

17,3

12.7

57.8

12,2

100,0

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

2. Utrikeshandel och lagerutveckling

Den svenska handelsbalansen med utlandet försämrades med ungefär 350

miljoner kronor från 1954 till 1955. Genom stegrade nettoinkomster från

sjöfarten ökade underskottet i bytesbalansen dock endast från 170 miljoner

kronor 1954 till 370 miljoner kronor 1955 (se tabell 9).

Importen ökade med 11 procent i volym och med 12 procent i värde. Importen

av järn och stål, verkstadsprodukter, bränsle och drivmedel ökade

starkt liksom även importen av livsmedel. Exportökningen gäller liksom

importökningen till stor del järn och stål samt verkstadsprodukter. Vidare

ökade utförseln av järnmalm liksom trävaror kraftigt, varemot livsmedelsexporten

kraftigt föll tillbaka. Den internationella prisutvecklingen under

fjolåret var övervägande gynnsam för Sveriges del. Priserna på flera viktiga

exportvaror såsom trävaror, pappersmassa och järnmalm steg, samtidigt

som ett prisfall inträffade på bland annat textilvaror i importen. Totalt steg

prisnivån för exporten med 4 procent från 1954 till 1955 medan stegringen

i importpriserna endast uppgick till 1 procent. Om 1955 års transaktioner

med utlandet skett till 1954 års priser skulle underskottet i bytesbalansen

ha uppgått till 720 miljoner kronor i stället för 370 miljoner kronor. Den

samhällsekonomiska vinsten till följd av förbättrad relation mellan exportoch

importpriser uppgår alltså till 350 miljoner kronor.

Preliminära beräkningar tyder på att lagren ökade avsevärt under fjolåret

(se tabell 10). De förhållandevis knappa bränslelagren beräknas sålunda

ha stigit med 90 miljoner kronor medan lagren inom skogsindustrierna,

där en betydande lageruppbyggnad skedde under 1954, ökade med yt
-

Tabell 9. Bytesbalans åren 1949—1955

Miljoner kronor

1919

1950

1951

1952

1953

1954

1955

prel.

Förändring

1954—1955

i procent

Löpande priser

Export, fob, av varor ......

4

250

5

708

9

220

8135

7

659

8

196

8 945

+

9

Import, eif, av varor........

4

340

6

117

9

193

8 952

8

172

9

192

10 305

+

12

Handelsbalansens saldo

-

90

-

409

+

33

-

817

-

513

-

996

-1360

Sjöfartsnetto................

+

590

+

600

+

970

+

1075

+

860

+

875

+ 1025

+

17

Övriga tjänster m. m. netto ..

—

15

—

20

—

70

—

80

15

—

45

- 35

Bytesbalansens saldo

+

4S5

+

171

+

933

+

178

+

332

-

166

- 370

1954 års priser

Export, fob, av varor ......

5

930

7

423

7

733

6 918

7

494

8

196

8 609

+

5

Import, eif, av varor........

5

857

7

343

8

073

8 029

8

020

9

192

10 193

+

11

Handelsbalansens saldo

+

79

+

SO

-

940

-

1111

-

526

-

996

-1584

Sjöfartsnetto................

+

090

+

755

+

860

+

890

+

790

+

875

+ 900

+

3

Övriga tjänster m. m. netto..

—

20

—

24

—

66

—

72

15

—

45

- 35

Bytesbalansens saldo

+

749

+

811

-

146

—

293

+

249

—

166

- 719

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition ni'' 175 år 1956

19

Tabell 10. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden åren 1952—1955

Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år; ofullständiga uppgifter

1952

1953

1954

1955

prel.

Löpande priser

1.

Bränslen............................................

+

no

— 10

- BO

+ 90

2.

Skogsprodukter......................................

+

680

— 290

+ 290

+ 170

3.

Verkstads- och varvsindustrins lager.................

+

470

— no

— 30

''(+ 600)

4.

Ferrolegeringar, tackjärn, metaller, handelsfärdigt järn

och stål m. m. (hos järnverk och järngrossister)......

+

150

± 0

- 30

+ 30

5.

Hudar, läder, gummi................................

—

10

+ 0

+ 0

+ 0

6.

Textilvaror och skor................................

—

390

+ no

+ 30

+ 0

7.

Livsmedel ..........................................

+

100

- 60

— 130

± o

8.

Summa

+ 1110

— 360

+ 50

+ 890

9.

Förändring i kreaturskapital.........................

—

50

— 30

— 40

- 100

10.

Variationer i uttag ur skog..........................

—

140

+ 120

— 150

- 80

11.

Summa lagerförändringar

+

920

— 270

-140

+ 710

1954 års priser

12.

Summa lagerförändringar

-f

830

-290

-140

+ 670

1 Delvis uppskattad siffra.

Källor: Jordbruksnämnden (för livsmedel och förändringar i kreaturskapital), skogsstyrelsen

(skogsuttag) samt handels- och industrikommissionen (övriga områden).

terligare 170 miljoner kronor under 1955. Lageruppgången för skogsprodukter

beror möjligen till en del på den tidiga avstängningen av utskeppningshamnarna

i december förra året. Framför allt förklaras lagerökningen emellertid

av den extraordinärt höga produktion av trävaror, som kom till stånd

under 1955 tack vare det stora och tillfälliga tillskottet av råvaror från stormfällningarna

1954.

Lagerinventeringarna vid årsskiftet 1955/56 visar, att en kraftig lageruppgång

ägt rum inom verkstadsindustrin under fjolåret. Preliminärt beräknas

denna till 600 miljoner kronor motsvarande en ökning av lagren med

cirka 15 procent. Lagerhållningen av såväl råvaror som varor i arbete och

färdigvaror har stigit. Till en del faller ökningen på järn och stål. Samtidigt

har även järnverkens och järngrossisternas järn- och stållager ökat. Den

allmänna uppbyggnaden av järn- och stållagren får ses mot bakgrund av

att uppsvinget inom kapitalvaruindustrierna ägde rum efter att en avsevärd

minskning av järn- och stållagrcn inträffat. I den mån nuvarande expansion

av järn- och stålproduktionen bygger på en lagerkonjunktur, blir därför

läget inom denna industri i motsvarande grad labilt.

Beträffande övriga av statistik belysta områden har lagren från slutet

av 1954 till slutet av 1955 varit i stort sett oförändrade. I 1954 års priser

räknat erhålls, efter korrektion för förändring av kreaturskapital och för

variation i uttag ur skog, en sammanlagd lagerökning inom kända områden

på omkring 670 miljoner kronor.

Lagerökningen under fjolåret har varit överraskande stor. Den betydande

lageruppbyggnaden inom verkstadsindustrin får delvis tolkas som ett

6 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

uttryck för att efterfrågetrycket i samhället under 1955 ej har varit så stort,

att företagen förhindrats realisera en strävan till ökade lager, som är naturlig

i en högkonjunktur. I konjunkturbarometern för verkstadsindustrin

bedömdes sålunda lagren i allmänhet som i stort sett lagom stora vid årsskiftet

1955/56.

3. Bruttonationalprodukt, inkomstutveckling och sparande

Utifrån de kalkyler över förändringarna i fasta priser för investering,

konsumtion, utrikeshandel och lager som presenterats ovan kommer man

indirekt fram till att den totala produktionen (bruttonationalprodukten)

inom landet ökat med drygt 3 procent från 1954 till 1955 (se tabell 2). Detta

resultat stämmer rätt väl med uppskattningen från produktionssidan beträffande

totalproduktionens ökning, vilken visar en produktionsstegring med

cirka 3,5 procent. Den nära samstämmigheten mellan dessa två beräkningsmetoders

resultat skulle möjligen kunna tas som kriterium på att beräkningarna

har en rimlig grad av tillförlitlighet. Beträffande de olika näringsgrenarnas

bidrag till bruttonationalprodukten kan nämnas, att industriproduktionen

ökade närmare 6 procent från 1954 till 1955. Ökningen

faller till största delen på kapitalvaruindustrin, där framför allt järnmalmsbrytningen

samt järn- och metallverkens produktion ökade kraftigt (med

13 respektive 15 procent). Likaså har verkstadsindustrins produktion expanderat,

varemot produktionen inom textil- och beklädnadsindustrin i fjol

var lägre än 1954, ehuru en vändning uppåt i produktionen inträffade mot

slutet av året. Handelns och samfärdselns bidrag till bruttonationalprodukten

har vidare ökat avsevärt från 1954 till 1955, medan byggnadsverksamhetens

bidrag endast torde ha stigit med ett par procent. Däremot minskade

jordbrukets bidrag med cirka 10 procent, vilket är en av huvudorsakerna

till att totalproduktionen steg mindre 1954—1955 än 1953—1954, då en

uppgång i totalproduktionen på 5 procent registrerades.

Mätt i löpande marknadspriser steg bruttonationalprodukten med drygt

7 procent (se tabell 1) från 1954 till 1955. Delta innebär en total genomsnittlig

prisökning på närmare 4 procent för hela nationalprodukten. Priserna på

privat konsumtion och investering ökade betydligt mindre som framgår av

följande tablå (prisindextal för 1955 med 1954= 100):

Bruttonationalprodukt ...................... . 104

Privat bruttoinvestering ..................... 102

Offentlig bruttoinvestering ................... 103

Privat konsumtion .......................... 102

Offentlig konsumtion ........................ 107

Den sammanlagda inkomstökningen från 1954 till 1955 för löntagare, enskilda

företagare, bolag och affärsverk kan indirekt uppskattas med ledning

av stegringen i bruttonationalprodukten. I löpande marknadspriser ökade

denna med cirka 3 400 miljoner kronor. En del härav hänför sig till indi
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

21

Tabell 11. Bruttonationalprodukten enligt olika begrepp åren 1949—1955

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

prel.

1.

Bruttonationalprodukt

nadspris..............

till

mark-

29 240

31 220

38 370

41950

43 220

45 320

48 710

2.

Minus: Indirekta skatter ..

2 420

2 490

2 810

3 060

3 390

3 590

4170

3.

Plus: Subventioner____

410

550

450

680

440

500

490

4.

Bruttonationalprodukt

till

produk-

27 230

29 230

36 010

39 570

40 270

42 230

45 030

5.

Minus: Reparationer och underhåll

inom företagssektorn..

2 240

2 390

2 950

3 280

3 430

3 480

3 750

6.

Bruttonationalprodukt

tionskoslnad, alt. II ..

till

produk-

24 990

26 890

33 060

36 290

''36 840

38 750

41280

rekta skatter (minus subventioner), en del till kostnader för reparationer

och underhåll. Dras dessa poster från bruttonationalprodukten, erhålls en

stegring på cirka 2,5 miljarder kronor (se tabell 11 post 6). Av denna ökning

hänför sig en del till ökade avskrivningar, varför ökningen av nettonationalinkomsten

kan beräknas ha varit av storleksordningen 2,2 å 2,3 miljarder

kronor.

Det kan vara av intresse att jämföra den på detta sätt beräknade inkomstökningen

med riksräkenskapsverkets uppskattning av de deklarerade

löneinkomsternas utveckling 1954—1955, som anger en stegring med 11 procent.

På grund härav kan ökningen av den totala lönesumman beräknas

till cirka 2,8 miljarder kronor. Om båda dessa beräkningar skulle vara korrekta,

innebär det en nedgång för övriga inkomster av storleksordningen

500 miljoner kronor. En sådan inkomstminskning förefaller dock inte sannolik.

De här åberopade beräkningarna är emellertid av så preliminär natur,

att de i och för sig låter sig förenas med en hypotes om att andra inkomster

än löneinkomster i summa skulle ha varit oförändrade från 1954 till 1955.

Det är sålunda inte omöjligt, att den totala nettonationalinkomstökningen

underskattats. Som exempel kan nämnas, att en procents större ökning av

den privata konsumtionen skulle höja den här beräknade nationalinkomstökningen

med i runt tal 300 miljoner, medan ett motsvarande fel i de

Tabell 12. Sparande-investering åren 1949—1955 i löpande priser

Procent av bruttonationalprodukten till marknadspris

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

prel.

1. Privat inhemsk bruttoinvestering ..

2. Offentlig inhemsk bruttoinvestering

3. Lagerförändring ..................

16,2

9,5

+ 0,6

17,5

9,8

- 0,5

17,1

10,0

+ 2,5

16,3

11,9

+ 2,2

17.1

13.1

-0,6

17,6

13,0

-0,3

17,2

12,6

+ 1,5

4. Summa inhemsk bruttoinvestering

26,3

26,8

29,6

30,4

29,6

30,3

31,3

5. Bytesbalansens saldo..............

+ 1,7

+ 0,5

+ 2,4

+ 0,4

+ 0,8

-0,4

-0,7

6. Summa inhemskt bruttosparande

28,0

27,3

32,0

30,8

30,4

29,9

80,6

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

Tabell 13. Hushållens utgifter och sparande åren 1950—1955 i löpande priser

1950

1951

1952

,1953

1954

1955 prel.

A. Miljarder kronor

1. Konsumtionsutgifter..............

19,2

21,9

24,0

24,8

26,1

27,5

2. Försäkringspremier................

1,1

1,2

1,4

1,6

1,5

2,0

3. Direkta skatter ..................

4,4

o,4

5,9

32,3

6,3

7^0

4. Totala löpande utgifter............

23,4

27,5

30,8

33,9

36,5

| alt. a ................

0,0

0,4

1,4

1,0

i ,3

5. Sparande < alt. b ................

1,0

1,6

2,7

2,4

2,8

1 alt. c ................

2,0

2,8

4,1

3, y

4,3

23,4

27,9

32.2

33,3

35,2

..

6. Totala utgifter = j aIf h

24,4

29,1

33,5

34,7

36,7

totala inkomster j jt c

25,4

30,3

34,9

36,2

38,2

B. Procenttal

1. Konsumtionsutgifter..............

82

80

78

77

77

75

2. Försäkringspremier................

5

4

5

5

4

6

3. Direkta skatter ..................

13

16

17

18

19

19

4. Totala löpande utgifter............

100

100

100

100

100

100

Anm. Tabellen har konstruerats på följande sätt. Utgifter för konsumtion (post 1), premiei

(post 2) och skatter (post 3) adderas till löpande utgifter (post 4). För 1950 görs tre alternativa

hypotetiska antaganden om sparandets höjd (kol. 1, post 5). Sparandet läggs till totala löpande

utgifter, varigenom tre alternativ för totala utgifter (= totala inkomster) 1950 erhålls. Denna

totalpost har för tiden 1950—54 framskrivits med en summa bestående huvudsakligen av löner,

enskilda företagares inkomster, kapitalinkomster, folkpensioner, barnbidrag och försäkringsutfall.

totala investeringarna ger en ytterligare höjning med 100 miljoner kronor.

Likaså är den preliminära beräkningen av löneinkomsterna osäker, innan

taxeringsstatistiken för 1955 föreligger. Tidigare erfarenheter visar, att avvikelser

på 1 å 2 procent här ingalunda är uteslutna. Vad man på detta

stadium kan säga är därför endast, att ökningen i löneinkomsterna i varje

fall tagit så stor del av inkomstökningen, att en ökning av löneandelen i

nationalinkomsten inträffat 1954—1955.

Bruttosparandets andel av bruttonationalprodukten framgår av tabell

12. Bruttosparandet är beräknat med utgångspunkt från privata och offentliga

bruttoinvesteringar (post 1 och 2), lagerförändringar (post 3) samt

bytesbalansens saldo (post 5). Samtliga poster är angivna i procent av bruttonationalprodukten

till marknadspris. Den inhemska bruttoinvesteringskvoten

har varit stigande under åren 1953 till 1955. Stegringen berodde 1953—

1954 på dels en höjning av de privata investeringarna, dels en avsaktning i

lageravvecklingen, ökningen mellan 1954 och 1955 åter beror helt på övergången

från lageravveckling till lageruppbyggnad, vilken mer än kompenserar

den relativa minskningen av såväl de privata som offentliga investeringarna.

Genom successivt försämrat saldo på bytesbalansen har den inhemska

bruttosparkvoten varit ungefär konstant under dessa år.

Uppgifterna i tabell 12 avser det totala sparandet. Beträffande hushållens

sparande har vissa uppgifter sammanställts i tabell 13. Syftet med denna

tabell är endast att belysa de tendenser i sparandets utveckling, som framkommer

ur tillgänglig statistik. Däremot saknas möjlighet att beräkna sparandets

höjd och de tre alternativ som angivits är rent hypotetiska. Det

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

är möjligt, att nu pågående intervjuundersökning om hushållens sparande

kommer att ge en bättre grundval för sparandeberäkningarna än den som

hittills varit tillgänglig. Av tabellen framgår, att hushållens sparande steg

kraftigt mellan 1951 och 1952, var ungefär oförändrat eller sjönk något mellen

1952 och 1953 för att återigen stiga från 1953 till 1954. Här presenterade

siffror skiljer sig från dem som lämnades i den preliminära budgeten och

som redovisade en sänkning av hushållens sparande mellan 1953 och 1954.

Skiljaktigheten beror på att man nu kunnat utnyttja tillförlitligare material

vid beräkningen av ökningen i hushållens totala inkomster. Avsaknaden av

tillförlitliga siffror över inkomstutvecklingen 1954—1955 (jämför diskussionen

ovan") har medfört, att någon beräkning av hushållens sparande inte införts

i kolumnen för 1955. Med de antaganden, som i nuvarande läge kan

göras beträffande inkomster och konsumtionsutgifter, förefaller det emellertid

inte omöjligt, att en ökning av det personliga sparandet av storleksordningen

1 miljard kronor ägt rum från 1954 till 1955. Detta värde ligger inte

oväsentligt högre än tidigare gjorda uppskattningar.

Även om det totala bruttosparandets andel av nationalprodukten (se tabell

12) varit tämligen konstant, har starka fluktuationer i sparandets fördelning

på olika sektorer inom ekonomin ägt rum. För hushållens del har

detta redan delvis belysts i tabell 13. Det har emellertid ett speciellt intresse

att uppmärksamma förändringarna i det finansiella sparandet. Detta finansiella

sparande är saldot mellan inkomster å ena sidan, löpande utgifter

och utgifter för realkapitalbildning å den andra. En sektors finansiella sparande

är således detsamma som denna sektors utgiftsunderskott respektive

-överskott och visar sålunda de medel som respektive sektor ställt till övriga

sektorers förfogande eller gjort anspråk på.

En grov kalkyl över förskjutningarna i det finansiella sparandet i miljoner

kronor framgår av följande tablå:

1952—1953

1953-

-1954

1954—1955

Hushåll............................

— 300

+

400

j — 320

Företag............................

+ 960

— 1

no

Staten ............................

— 1 340

—

160

+ 1 020

Kommunerna ......................

+ 830

+

370

— 900

Utlandets finansiella sparande gentemot

Sverige ..........................

— 150

+

500

+ 200

Lageravvecklingen 1952—1953 är en av faktorerna bakom ökningen av

företagens finansiella sparande mellan samma år, medan nedgången 1953—

1954 avspeglar investeringsökningen mellan dessa båda år. Som framgår av

tablån har för 1954—1955 hushåll och företag sammanslagits beroende på

de tidigare berörda svårigheterna att beräkna hushållssparandet (förelagssparandet

beräknas som en restpost och kan följaktligen ej heller anges).

Med utgångspunkt från den i tablån anförda uppskattningen samt från diskussionen

ovan om hushållssparande^ utveckling kan dock konstateras, att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

minskningen av företagens finansiella sparande från 1954 till 1955 varit av

betydande omfattning och sannolikt överstigit en miljard kronor. Förskjutningarna

mellan statens och kommunernas finansiella sparande beror till stor

del på uppbördssystemet. Från 1952 till 1954 ökade kommunernas finansiella

sparande till följd av att avräkningen av skatter med staten på inkomstökningarna

1950—1952 ledde till stora skatteöverföringar till kommunerna.

Lönehöjningarna 1955 har lett till en ny variation av samma slag

med starkt ökat finansiellt sparande för staten och en korresponderande

nedgång för kommunerna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr Ilo år 195(>

25

III. Investeringarna

I det följande skall mot bakgrund av den bild, som i det föregående tecknats

av utvecklingen under 1955, framläggas reviderade beräkningar rörande

samhällsekonomin under 1956. Det är närmast beträffande efterfrågans

utveckling, som en omprövning av nationalbudgetens antagande befunnits

önskvärd. Början görs därför i detta kapitel med investeringsverksamhetens

omfattning, varpå följande kapitel ägnas konsumtionens utveckling. Därpå

behandlas i ett särskilt avsnitt produktionsförutsättningarna. För utrikeshandelns

vidkommande har förnyade kalkyler utförts, vilka därefter framläggs.

Dessa har därvid avstämts mot de antaganden, som gjorts i fråga om

investeringar, konsumtion och produktion. I en sammanfattning diskuteras

slutligen den allmänna samhällsekonomiska balansen.

Även om någon nämnvärd ändring av de allmänna förutsättningarna för

1956 års investeringsverksamhet inte ägt rum sedan prognosen i den preliminära

nationalbudgeten utfördes, är en översyn och revidering av denna

dock befogad med hänsyn till att nytt statistiskt material nu föreligger för

vissa områden, vilket möjliggör en säkrare bedömning av de sannolika utvecklingstendenserna.

Sålunda har kommerskollegium i likhet med föregående

år företagit en ny undersökning av investeringsplanerna inom industrin.

Vidare har konjunkturinstitutets beräkningar av investeringarna under

1955 reviderats. En redogörelse för de nya beräkningarna har lämnats

i kapitel II. Nya uppgifter föreligger också om den sannolika utvecklingen

av investeringarna inom de statliga affärsverken och försvaret. Däremot har

ingen ny realbudgetberäkning för den tillståndsberoende byggnadsverksamheten

utförts. Inte heller har någon ny undersökning för belysning av den

kommunala investeringsverksamhetens utveckling företagits.

Bostadsbyggandets volym förutsattes i den preliminära nationalbudgeten

komma att bli av samma omfattning under 1956 som under 1955. Det kan

emellertid nu konstateras, att igångsättningen av nya byggen under de sista

månaderna 1955 motsvarade 2 000 å 3 000 lägenheter mer än man då räknade

med. Stocken av pågående byggen av flerfamiljshus kom därigenom att

ligga omkring 4 procent högre vid ingången av 1956 än ett år tidigare. Även

under de tre första månaderna 1956 har igångsättningen enligt föreliggande

statistik varit hög för årstiden, särskilt om man bedömer den med hänsyn till

den oförmånliga väderleken. Den totala igångsättningen väntas dock under

innevarande år bli något lägre än under 1955. Detta med hänsyn till de föreliggande

planerna vad beträffar dels beviljande av igångsättningstillstånd för

flerfamiljshus, dels omfattningen av de statliga låneramarna för egnahemsbyggandet.

Sålunda har i den kalkyl, som ligger till grund för prognosen i

tabell 15, förutsatts, att flerfamiljsbyggen med omkring 15 000 lägenheter

skall komma att påbörjas under första halvåret 1956 (16 400 under samma

period 1955) och med omkring 23 000 lägenheter under andra halvåret

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

(27 200 andra halvåret 1955). Byggnadsverksamhet bedriven med egnahemslån

har antagits bli av samma omfattning som under 1955, d. v. s.

motsvarande ungefär 14 000 lägenheter. Vidare har förutsatts, att byggnadstiderna,

vilka förlängts något under 1955, inte skall förlängas ytterligare

under innevarande år. Den genomsnittliga golvytan för lägenheter under

byggnad har antagits öka med 5 procent i förhållande till 1955. Det senare

antagandet bygger på uppskattningar av ytan i lägenheter för vilka

beviljats igångsättningstillstånd under den senaste tolvmånadersperioden i

jämförelse med data för motsvarande period ett år tidigare. Vid beräkning

av den totala bostadsbyggnadsverksamheten under innevarande år uppvägs

effekten av den minskade igångsättningen mer än väl av den större stocken

av pågående byggen vid början av 1956 än ett år tidigare samt av ökningen

i lägenhetsytan. Utöver denna ökning av nybyggnadsvolymen har

vid uppskattningen av den i tabell 15 redovisade ökningen på 100 miljoner

kronor förutsatts en ökning av underhållet i normal omfattning. Antalet

färdigställda lägenheter kan under ovan angivna antaganden väntas bli av

ungefär samma omfattning 1956 som under 1955, för vilket år det uppskattats

till i runt tal 56 000 lägenheter för hela landet.

Enligt nu föreliggande reviderade beräkningar minskade jordbrukets maskininvesteringar,

speciellt traktorinköpen, inte oväsentligt från 1954 till

1955 (närmare 15 procent för nyinvesteringar i maskiner och redskap). En

viss återhämtning under 1956 har bedömts sannolik. Inklusive en normal

höjning av underhållsutgifterna för den år från år växande maskinparken

har ökningen antagits bli av storleken 20 miljoner kronor. Jordbrukets investeringar

i ekonomibyggnader har liksom i den preliminära nationalbudgeten

antagits bli oförändrade.

Resultaten av den i mars företagna undersökningen av investeringsplanerna

inom industrin redovisas i tabell 14. Den var av samma omfattning

som undersökningen i oktober 1955, vars resultat även medtagits i tabellen

för jämförelse. Vad 1955 beträffar, visar den nya enkäten totalt liksom för

flertalet branscher, samt såväl för byggnader och anläggningar som för maskiner,

något lägre siffror än höstenkäten. Detta står i varje fall när det gäller

maskininvesteringarna i strid mot det normala. Dessa har nämligen tidigare

regelbundet visat sig för lågt uppskattade vid den preliminära beräkningen

i oktober. Att så inte syns vara fallet för 1955 kan tänkas sammanhänga

med de under 1955 företagna ekonomisk-politiska åtgärderna. Dessa

föranledde en nedjustering av investeringsplanerna under 1955. Ännu i oktober

kan företagen ha haft en överdriven uppfattning om omfattningen av

de investeringar de kunde genomföra under 1955. De för ett år sedan (mars

1955) redovisade planerna för investeringar i maskiner uppgick för den

egentliga industrin till 1 150 miljoner kronor. Nu föreliggande beräkningar

visar, att detta program inte kunnat genomföras utan att nyinvesteringarna

i maskiner stannat vid 1 080 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär

samma investeringsvolym som under 1954. Investeringarna i byggnader

och anläggningar visar dock en ökning från 1954 till 1955 med omkring 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 14. Investeringsplaner inom industrin för år 1956

Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning

Miljoner kronor

Byggnader och anläggningar

Investeringar i maskiner och

apparater

Enligt höstenkäten

Enligt vårenkäten

Enligt höstenkäten

Enligt vårenkäten

Beräk-

Plane-

Därav

Beräk-

Plane-

Därav

Beräk-

Plane-

Beräk-

Plane-

nade

rade

beroende av

nade

rade

beroende av

nade

rade

nade

rade

kost-

utgifter

ytterligare

kost-

utgifter

ytterligare

kost-

utgifter

kost-

utgifter

nader

1955

1956

byggnads-

tillstånd

nader

1955

1956

byggnads-

tillstånd

nader

1955

1956

nader

1955

1956

1. Gruvindustri......................

63

69

10

60

71

8

57

68

52

69

2. Metall- och verkstadsindustri ......

246

316

156

220

337

100

407

411

406

466

3. Jord- och stenindustri..............

35

36

22

36

43

9

62

40

61

49

4. Träindustri........................

39

32

15

44

37

10

57

33

59

46

5 — 6. Massa-, pappers-och grafisk industri

105

122

64

no

126

30

277

310

265

346

7. Livsmedelsindustri ................

47

94

58

50

93

41

51

47

57

61

8. Drvckesvaru- och tobaksindustri____

12

20

7

11

22

5

18

18

17

21

9. Textil- och sömnadsindustri........

16

24

17

18

24

14

50

38

49

44

10. Läder-, hår- och gummivaruindustri

9

10

6

9

10

4

20

24

21

25

11. Kemisk-teknisk industri............

60

45

20

51

49

17

99

84

96

105

Summa

632

768

375

609

812

238

1098

1073

1083

1232

12. El-, gas- och vattenverk............

624

614

52

593

650

36

146

170

127

141

Totalt

1256

1382

427

1202

1462

274

1244

1243

1210

1373

Anm. Redovisningen innefattar icke investeringar i bostäder och bilar.

ro

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 är 1956

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

procent. Beträffande dessa investeringar är byggnadsregleringen dock den

viktigaste återhållande faktorn. Den konstaterade ökningen av industrins

investeringar i byggnader och anläggningar från 1954 till 1955 kan betraktas

som en eftersläpande effekt av ökningen av tillståndsgivningen under

1954.

Marsenkäten visar för den egentliga industrin en planerad ökning av investeringar

i byggnader och anläggningar med 33 procent från 1955 till 1956.

Motsvarande siffra i höstenkäten var 22 procent. Samtidigt har andelen av

de för 1956 planerade investeringarna, vilka är beroende av ytterligare byggnadstillstånd,

minskat från omkring 50 procent till omkring 30 procent. Att

en sådan minskning av denna andel skett samtidigt med att de planerade

byggnadsinvesteringarna ökat sammanhänger med att tillståndsgivningen

varit förhållandevis hög såväl mot slutet av 1955 som i början av innevarande

år. Till detta togs emellertid hänsyn redan i den i preliminära nationalbudgeten

redovisade byggnadsbudgeten. Någon ändring av de antaganden

beträffande utvecklingen av industrins byggnadsinvesteringar, som då gjordes,

har därför inte ansetts påkallad. Sålunda har i tabell 15 införts en ökning

av industrins investeringar i byggnader och anläggningar med 25 miljoner

kronor väsentligen motsvarande en normal ökning av underhållsverksamheten.

Industrins investeringar i maskiner och apparater väntas enligt resultaten

av den senaste enkäten bli omkring 14 procent högre än under 1955.

Höstenkäten angav här en minskning med ett par procent. I den preliminära

nationalbudgetens investeringsprognos antogs trots detta, att maskininvesteringarna

skulle komma att öka med omkring 50 miljoner kronor, innefattande

bland annat en ökning av underhållet i normal omfattning. Uppskattningen

av maskininvesteringarna måste med nödvändighet bli mycket

osäker. Investeringsplanerna för maskiner är förhållandevis kortsiktiga. Detta

medför i och för sig en tendens till underskattningar i en prognos, som

gjorts på ett tidigt stadium. Det är därför naturligt, om det skett en uppjustering

av planerna för 1956 från oktober- till marsenkäten. Det är med

hänsyn härtill också möjligt, att även de nu lämnade uppgifterna innebär en

underskattning. Den sedan i höstas konstaterade uppjusteringen av planerna

kan emellertid också till en del tänkas sammanhänga med den fortgående

prisstegringen och den inträffade lönestegringen. Detta skulle sålunda

föranleda en reducering av de uppgivna ökningarna, eftersom det i detta

sammanhang är fråga om en uppskattning av volymförändringarna. En viss

nedjustering av de uppgivna planerna kan också vara befogad med hänsyn

till den omständigheten, att en del av investeringsökningarna för maskiner

är beroende av att de redovisade behoven av ytterligare byggnadstillstånd

tillgodoses. Detta kan, såsom tidigare framhållits, inte antas bli fallet. Mot

bakgrund av dessa omständigheter, vilka verkar åt olika håll, har i tabell

15 antagits, att industrins investeringar i maskiner och apparater skall stiga

med 125 miljoner kronor räknat i 1955 års priser. Detta inkluderar även

en viss normal ökning av underhållet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

Även beträffande el-, gas- och vattenverkens investeringar i byggnader

och anläggningar visar marsenkäten högre ökningstal mellan 1955 och 1956

än höstenkäten. Detta sammanhänger såväl med att man för 1955 inte uppnådde

den tidigare beräknade investeringsnivån som med förhållandet att

en höjning av planerna för 1956 företagits. Det har med utgångspunkt från

överväganden liknande dem, som ovan gjorts för den egentliga industrins

investeringar, ansetts befogat med en viss uppjustering av de tidigare prognoserna.

Det har dock inte ansetts rimligt att räkna med att hela den planerade

investeringsökningen skall kunna realiseras. I tabell 15 har ett ökningsbelopp

på 25 miljoner kronor införts.

Nya beräkningar av den statliga investeringsverksamhetens omfattning

under 1955 och 1956 har utförts i fråga om de affärsdrivande verken och

försvaret. De visar, att man under 1955 inte uppnådde den investeringsnivå,

vilken man räknade med i samband med den preliminära nationalbudgeten.

Enligt uppgift sammanhänger detta bland annat med leveransförseningar

liksom i viss utsträckning även med att det beställningsstopp, som

rådde under första halvåret 1955, fick mer omfattande konsekvenser än

man tidigare räknade med. Detta har föranlett vissa uppjusteringar av de

antagna förändringarna från 1955 till 1956. Sålunda har i tabell 15 för de

Tabell 15. Prognos för investeringsutvecklingen mellan åren 1955 och 1956

Bruttoinvesteringar

Miljoner kronor i 1955 års priser

1955

Förändring 1955—

-1956

Byggna- der och

anlägg- ningar

Övrigt

Summa

Byggna- der och

anlägg- ningar

Övrigt

Summa

Bostäder............................

2 960

2 960

'' +100

.

+ 100

Jordbruk, skogsbruk, fiske ..........

480

548

1028

+ 10

+ 20

+ 30

Egentlig industri....................

896

2 082

2 978

+ 25

+ 125

+ 150

Kraft- och belysningsverk, gasverk ...

648

182

830

+ 20

+ 5

+ 25

Handel m. in. (endast byggnader) ....

316

—

316

—

—

—

Samfärdsel (exklusive vägar) ........

696

2165

2 861

— 5

+ 200

+ 195

Enskild: handelsflottan............

—

545

545

—

+ 75

+ 75

motorfordon..............

—

1068

1068

—

+ 30

+ 30

övrigt....................

30

41

71

+ 5

+ 30

+ 35

Statlig............................

533

424

957

- 10

+ 55

+ 45

Kommunal........................

133

87

220

—

+ 10

+ 10

Förvaltning, sociala ändamål ........

464

159

623

—

+ 5

+ 5

Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål

231

67

298

—

+ 10

+ 10

Förvaltning och diverse ändamål ..

233

92

325

—

— 5

— 5

Skolor och kyrkor..................

412

59

471

- 30

+ 5

— 25

Väg- och gatuarbeten etc.............

1 152

66

1218

—

+ 5

+ 5

Militära investeringar................

139

1098

1237

+ 5

+ 125

+ 130

Summa

8163

ti 359

14 522

+ 125

+ 490

+ 015

därav: enskilda....................

4129

4 251

8 380

+ 140

+ 265

+ 405

statliga: civila..............

1 496

686

2 182

+ 15

+ 75

l+ 90

militära...........

139

1098

1237

+ 5

+ 125

+ 130

kommunala................

2 399

324

2 723

- 35

+ 25

- 10

Härav utgör investeringsökningen för den statliga andelen av SAS 30 miljoner kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

statliga kommunikationsverken (exklusive vattenfallsstyrelsen) antagits en

ökning av investeringarna med 10—15 miljoner kronor, att jämföra med

en i den preliminära budgeten antagen minskning av storleken 15 miljoner

kronor. I ökningen av de statliga samfärdselinvesteringarna ingår också en

post på 30 miljoner kronor för SAS. Detta belopp utgör hälften (= den

statliga andelen) av Sveriges andel i den planerade ökningen av investeringar

i flygplan m. m. Den andra hälften av denna post redovisas bland

privata samfärdselinvesteringar.

Vad beträffar försvarets investeringar har på liknande grunder företagits

en uppjustering av den tidigare antagna investeringsökningen till 130 miljoner

kronor. För de statliga väginvesteringarna har liksom i den preliminära

nationalbudgeten antagits en investeringsökning på 10 miljoner kronor

till följd av en utvidgning av den för dessa investeringar fastställda ramen.

Härtill kommer en viss ökning av investeringar i vägmaskiner.

Några nya uppgifter om kommunernas investeringsplaner föreligger inte,

bortsett från de kommunala industriföretag (inklusive gas- och vattenverk),

vilka ingår i den i tabell 14 redovisade undersökningen. Någon ändring av

de tidigare uppskattningarna av investeringsförändringarna för dessa poster

har därför inte verkställts. Inte heller syns byggnadstillståndsgivningen

för denna sektor ge anledning till omprövning av de tidigare gjorda uppskattningarna.

Följande poster i tabell 15 har inte berörts i ovanstående redogörelse:

skogsbruk, fiske, handel och enskild samfärdsel. På dessa punkter föreligger

inte något underlag för en revidering av de i den preliminära nationalbudgeten

gjorda antagandena. Dessa poster redovisas därför oförändrade.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

31

IV. Konsumtionen

1. Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionens andel av bruttonationalprodukten har — i

Sverige som i andra länder — sjunkit under efterkrigsåren. Fortfarande

svarar dock de enskilda medborgarna för den ojämförligt största delen, inemot

60 procent, av den inhemska efterfrågan på varor och tjänster. Den

privata konsumtionsvolymen har under efterkrigstiden ökat med närmare

SO procent. Dess fortsatta utveckling bestäms främst av inkomstutvecklingen.

Skatter, sparande och priser är andra avgörande faktorer.

I årets nationalbudget låg ett antagande om en avtalsmässig löneökning

på 3 procent till grund för prognoserna om 1956 års konsumtionsutveckling.

Lönesumman hade dessutom — i likhet med förfarandena vid föregående

års nationalbudget — uppjusterats med ett belopp avsett att täcka såväl

eventuella löneglidningar som ökning av arbetskraften och viss fortsatt

överflyttning från lägre till högre betalda verksamhetsområden. De beräkningar

rörande konsumtionsutvecklingen, som nu framläggs i reviderat skick,

skiljer sig inte mycket från de preliminära. Vissa smärre justeringar av de

ingående faktorerna har emellertid gjorts. Så har t. ex. resultatet av de centrala

löneförhandlingarna möjliggjort en något säkrare bedömning av löneutvecklingen.

Hänsyn har också tagits till konsekvenserna av bland annat

folkpensionernas höjning och överenskommelsen om jordbrukspriserna.

Inkomstutvecklingen. Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar uppgick

den totala inkomstsumman för 1955 till 32,7 miljarder kronor. Det innebär

en ökning med närmare 10 procent jämfört med föregående år. Den totala

lönesumman för 1955 har beräknats ligga cirka 11 procent över den för

1954. En sysselsättningsökning på omkring 25 000 personer samt en höjning

av genomsnittliga lönenivån på närmare 10 procent ligger bland annat bakom

denna utveckling. För manliga industriarbetare var den genomsnittliga timlörtjänsten

i november 1955 nära 8 procent högre än motsvarande månad

1954. För kvinnliga industriarbetare är stegringen något större.

Den totala lönesumman för 1956 har antagits komma alt överstiga den

för 1955 med cirka 7 procent. De successiva förskjutningarna under 1955,

som medförde att lönenivån vid årsskiftet låg något högre än genomsnittet

för året — för industriarbetare med omkring 2,5 procent, för arbetsmarknaden

som helhet med 1 å 2 procent —- har då först och främst tagits i beaktande.

Den vid de centrala löneförhandlingarna överenskomna löneökningen

på i runt tal 4 procent, en fortsatt, fast något modifierad, löneglidning

även under 1956, en fortgående överflyttning från lägre till högre betalda

yrken samt en sysselsättningsökning är andra komponenter.

För utvecklingen av fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor

än tjänst — inkomst av rörelse, kapital m. in. samt jord- och skogsbruk

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

— har här det antagandet gjorts, att dessa inkomster i genomsnitt kommer

att stiga lika mycket som inkomsterna av tjänst relativt sett. Ökningen av

den totala inkomstsumman mellan 1955 och 1956 kan sålunda beräknas till

cirka 7 procent eller 2 300 miljoner kronor.

Vad slutligen gäller inkomstöverföringar från stat och kommun, har de

tidigare beräkningarna uppjusterats med 50 miljoner kronor till 200 miljoner

kronor. Härvid har bland annat en ökning av folkpensionerna, vilken

kommer att inträda successivt under 1956, tagits i beaktande. Den 1 januari

höjdes folkpensionerna med ett indextillägg eller cirka 40 miljoner kronor.

Fr. o. in. maj utgår ett nytt indextillägg, och den 1 juli inträder en standardförbättring

om 10—11 procent. Inalles utgör dessa ökningar cirka 150 miljoner

kronor. Dessutom väntas bostadstilläggen stiga.

Det sammanlagda tillskottet till den nominella köpkraften i samhället

skulle således utgöra uppskattningsvis 2 500 miljoner kronor. Sedan denna

summa reducerats med ökningen av beskattning, sparande och priser, återstår

stegringen av den reala konsumtionsefterfrågan.

Beskattningen. Genom källskattesystemet påverkar variationer i den sammanlagda

inkomsten för löntagare och i beskattningshänseende likställda

direkt storleken av den preliminära A-skatten. Det kan beräknas, att en

ökning av lönesumman med 1 procent medför en ökning av preliminärskatten

med omkring 90 miljoner kronor. Som utgångspunkt har då använts den

uppskattade lönesumman för 1955 och då gällande principer för preliminärskatteuttaget.

Den preliminära skatten för 1956 kan följaktligen antas

överstiga den för 1955 med cirka 600 miljoner kronor.

I den ursprungliga nationalbudgeten fick ett antal faktorer av betydelse

för den direkta skattens inverkan en utförlig behandling. Vad då anfördes

äger fortfarande giltighet. Så uppskattas t. ex. en höjning av den genomsnittliga

kommunala utdebiteringen med 1 procent från 1955 till 1956 öka

den preliminära skatten med cirka 30 miljoner kronor. Den preliminära

B-skatten beräknas bli omkring 100 miljoner kronor högre under 1956 än

under 1955. Vidare kan den överskjutande skatt, som utbetalas i december

1956, förmodas minska med ungefär 100 miljoner kronor, jämfört med föregående

år. Dessa faktorer uppvägs dock av inordnandet av schablonavdragen

i källskattetabellerna, vilket kan väntas resultera i ett bortfall av

preliminärskatt på approximativt 250 miljoner kronor. Inverkan av den allmänna

sjukförsäkringen och därmed sammanhängande avgifter och utbetalningar

samt av kvarskattebetalningar har beräknats oförändrade i jämförelse

med 1955.

Enligt dessa kalkyler skulle hushållens utgifter för direkta skatter öka

med cirka 600 miljoner kronor från 1955 till 1956. Den disponibla köpkraften

skulle då öka med cirka 1 900 miljoner kronor i förhållande till 1955.

Inkomstökning ........................ + 2 500

Beskattningsökning .................... — 600

ökade disponibla inkomster .............. -fl 900

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

33

Enskilt sparande. Det har inte ansetts motiverat att frångå nationalbudgetens

förmodanden om konstant totalt sparande under 1956, varför den

ovan angivna summan — 1 900 miljoner kronor — kan sägas utgöra ett

mått på ökningen av den totala privata konsumtionsefterfrågan i samhället.

Prisutvecklingen. Enligt socialstyrelsens konsumentprisindex steg priserna

under 1955 med cirka 6 procent. Som framgår av tabell 16 uppvisade

livsmedelsposten en betydande ökning. Livsmedelspriserna steg sålunda

drygt 11 procent under 1955. Även posterna bostad, bränsle och lyse visade

en avsevärd stegring. Däremot noterades prissänkningar för kläder, specerier

och tobak. För orsakerna härtill har redogjorts utförligt i den nationalbudget,

som framlades vid årsskiftet.

Till följd av att fjolårets prisstegring skedde successivt under året och

särskilt starkt under hösten, kom konsumtionsprisnivån vid årsskiftet att

ligga inte oväsentligt högre än den genomsnittliga för 1955. Konsumentprisindex

för december 1955 låg sålunda 3,5 procent högre än medelvärdet

för året. I nationalbudgeten antogs i huvudsak konstant prisnivå under 1956.

Detta antagande kan alltjämt betecknas som inte alltför orealistiskt.

En av de faktorer, som kan tänkas komma att påverka prisutvecklingen

under innevarande år, är den i mars av jordbruksnämndens råd godkända

överenskommelsen om mittpriser, prisgränser och importavgifter för jord
-

Tabell 16. Konsumentprisernas förändringar december 1954- mars 1956 1

Index: december 1954 = 100

juni 1955

sep t. 1955

dec. 1955

mars 1956

Totalindex......................

101,5

103,0

100,0

106,9

Livsmedel......................

103,9

108,3

111,2

112,9

Mattett utom smör............

103,5

103,5

103,4

103,4

Mejeriprodukter ..............

106,3

109,5

119,8

120,1

Mjöl, bröd, grvn..............

105,5

• 106,0

105,1

105,8

Ägg..........................

102,4

105,8

120,4

120,4

Kött ........................

108,3

108,7

117,8

124,7

Fläsk ........................

lik,4

118,1

121,6

125,9

Rot- och grönsaker............

99,6

133,1

112,9

115,4

Specerier......................

97,8

97,7

97,4

99,2

Alkoholhaltiga drycker o. tobak..

99,1

99,1

99,8

99,8

Spritdrycker, viner............

100,0

100,0

101,1

101,1

Öl ..........................

100,2

100,5

102,0

102,0

Tobak........................

97,6

97,6

97,6

97,6

Bostad, bräns’e och lyse ........

101,3

102,5

109,8

113,2

Bostad utan bränsle och lyse ..

100,6

100,6

111,4

112,1

Bränsle och lyse..............

102,5

105,8

106,9

115,0

Kläder och skor ................

97,1

97,1

9V3

97,3

Kläder........................

93,5

96,3

97,6

96,6

Skor..........................

100,6

101,3

101,1

101,5

Inventarier, husgeråd............

100,6

101,6

101,6

101,8

Diverse ........................

102,0

103,8

104,7

104,8

1 Vid beräkningen har använts socialstyrelsens konsumentprisindex {öre avrundning.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

bruksprodukter för treårsperioden 1 september 1956—31 augusti 1959. Enligt

vad som nu kan bedömas, innebär överenskommelsen en nettosänkning

av konsumentpriserna på i runt tal 65 miljoner kronor per år räknat. Detta

resultat framkommer av å ena sidan prissänkningar med sammanlagt

cirka 95 miljoner kronor på smör, margarin, kött, fläsk och potatis samt å

andra sidan prishöjningar med sammanlagt cirka 30 miljoner kronor på

mjölk, socker, råg och ägg. Höjningen av mjölkpriset liksom de flesta andra

prisändringarna kommer inte att företas förrän den 1 september i år, då

det nya prissystemet träder i kraft. Sammanlagt kan förändringarna av

jordbrukspriserna beräknas innebära en nedgång i konsumentprisindex på

cirka 0,3 procent. Med hänsyn till det nya prissättningssystemets konstruktion

kan man emellertid inte räkna med fasta priser. Inom prissystemets

ram kommer att finnas möjligheter till prisrörelser, vilka för närvarande inte

är möjliga att förutse.

En annan faktor av betydelse för årets prisutveckling är de inledningsvis

berörda importprisstegringarna. Dessa behöver dock inte nödvändigtvis slå

igenom i konsumentledet, eftersom de i stor utsträckning avser investeringsvaror.

Man kan dock inte bortse från att även konsumtionspriserna

kan komma att påverkas bland annat av de kostnadsstegringar, som inträffat

i fråga om bränsle.

Vid en bedömning av prisutvecklingen får hänsyn också tas till att årets

lönehöjningar i regel torde kunna rymmas inom ramen för den fortskridande

rationaliseringen och förut rådande vinstmarginaler. Några större prisstegringar

förorsakade av ett inhemskt efterfrågetryck är inte heller att vänta vid

nu rådande konjunkturer.

På grundval av det här gjorda antagandet, att den genomsnittliga konsuintionsprisnivån

för innevarande år skall överensstämma med den vid

årsskiftet rådande och det förhållandet, att priserna i utgångsläget låg 3,5

procent högre än medelprisnivån 1955, skulle den genomsnittliga prisstegringen

mellan 1955 och 1956 liksom i den tidigare nationalbudgeten kunna

uppskattas till 3,5 procent. Med hänsyn härtill får den nominella köpkraftsökningen

reduceras med en summa, som motsvarar 3,5 procent av det totala

privata konsumtionsvärdet. Detta uppgick 1955 till nära 28 miljarder kronor,

varför minskningen utgör cirka 1 000 miljoner kronor. Kvar står därefter

som en real stegring av konsumtionsefterfrågan 900 miljoner kronor,

vilket motsvarar drygt 3 procent.

Inkomstökning.......................... -f- 2 500

Beskattning ............................ — 600

Sparande .............................. ± 0

Prisstegring ............................ — 1 000

Real ökning av konsumtionsefterfrågan -f- 900

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

35

2. Den offentliga konsumtionen

Till den offentliga konsumtionen hänförs endast vad som representerar

den löpande efterfrågan på varor och tjänster. Offentliga utgifter som har

karaktären av inkomstöverföringar, såsom folkpensioner, barnbidrag, fattigvårdsunderstöd

etc. innefattas däremot inte i den offentliga konsumtionen

utan beaktas i stället vid bedömningen av den privata konsumtionens

omfattning och inriktning.

En i april företagen realekonomislc gruppering av utgifterna på den statliga

driftbudgeten visar, att antagandet beträffande den statliga konsumtionens

utveckling mellan 1955 och 1956, som redovisades i den tidigare nationalbudgeten

för 1956, i viss mån bör uppjusteras. I denna förutsattes, att

den statliga konsumtionen skulle komma att bli oförändrad. Till följd bland

annat av en beräknad ökad förbrukning av reservationsmedel, särskilt vad

gäller försvaret, kan konsumtionen inom den statliga sektorn nu uppskattas

öka mellan 1955 och 1956 med omkring 50 miljoner kronor.

För den kommunala sektorn finns inte något nytt material tillgängligt.

Någon revidering är därför inte möjlig.

Under dessa omständigheter kan i den reviderade nationalbudgeten uppföras

en ökning av den statliga konsumtionsvolymen med omkring 2 procent

mellan 1955 och 1956 — i den ursprungliga budgeten förutsågs oförändrad

konsumtionsvolyin för den statliga sektorn. Den kommunala konsumtionsvolymen

kan — liksom i den ursprungliga budgeten — uppskattas

stiga med minst 7 procent. I enlighet härmed skulle den totala offentliga

konsumtionsvolymen öka med cirka 5 procent.

År 1955 uppgick värdet av den totala offentliga konsumtionen till omkring

5 910 miljoner kronor i löpande priser, ökningen under 1956 skulle

följaktligen bli omkring 300 miljoner kronor i 1955 års priser. Härav faller

50 miljoner kronor på den statliga sektorn och omkring 250 miljoner kronor

på den kommunala.

Den beräknade utvecklingen av den statliga och kommunala konsumtionen

under kalenderåren 1955—1956 framgår av nedanstående tablå (belopp

i miljoner kronor i 1955 års priser): 7

1955

1956

Statlig konsumtion ..............

2 420

2 470

Kommunal konsumtion ........

3 490

3 740

Summa offentlig konsumtion

5 910

6 210

7 Bihang till riksdagens protokoll 19C>6. 1 samt. Nr 175

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

V. Produktionen

Under 1955 steg produktionen enligt konjunkturinstitutets beräkningar

med 3,5 procent eller cirka 1 570 miljoner kronor i 1954 års priser.

Ökade krav kommer att ställas på produktionsapparaten även under 1956.

Exporten beräknas öka och även den inhemska efterfrågan för konsumtion

och investering väntas stiga under 1956. Avgörande för i vilken utsträckning

denna efterfrågan skall kunna mötas med ökad produktion är bland

annat tillgången på arbetskraft, råvaror och bränslen.

Tillgången på arbetskraft syns under 1956 ge utrymme för en ökad sysselsättning.

Under året kommer nämligen befolkningen i de arbetsföra åldrarna

att öka betydligt mer än tidigare under 1950-talet. I åldern 15—65 år

kommer tillskottet att uppgå till cirka 20 000 personer. Betydelsen av befolkningstillväxten

reduceras något av att det är i åldersgrupperna 15—19

samt 45—65 år, som stegringen sker. Antalet personer i åldern 20—44 år

minskar med drygt 24 000.

Under första kvartalet i år fanns i genomsnitt drygt 10 000 fler arbetsanmälda

utlänningar än under motsvarande tidrymd föregående år. Man

kan räkna med att utlandet, och då framför allt de nordiska grannländerna,

även under resten av året lämnar ett visst nettotillskott till den svenska arbetsmarknaden.

Främst den stränga kylan medförde, att arbetskraft friställdes under årets

första månader. Arbetslöshetsstatistiken medger på grund av omläggning

inga precisa jämförelser. Den tyder dock på att en högre arbetslöshet, främst

bland byggnadsarbetarna, rått under första kvartalet 1956 än under första

kvartalet 1955. Under de följande månaderna kan man räkna med en betydande

nedgång. Eftersom arbetslösheten under fjolåret emellertid var mycket

3åg kan något nettotillskott av arbetskraft inte påräknas 1956 jämfört med

föregående år.

Den sedan en rad av år pågående utflyttningen från jordbruket kan beräknas

fortsätta även innevarande år och förse de expanderande näringsgrenarna

med något sådant som 15 000—20 000 personer i arbetsför ålder.

Även om ett ökat antal yrkesverksamma personer kommer att stå till

näringslivets förfogande under året, blir dock ökningen mycket begränsad.

Man kan ej räkna med att det otillfredsställda behovet av arbetskraft

kommer att elimineras. Den begränsade tillgången på arbetskraft, och då

framför allt yrkesutbildad sådan, kommer att framstå som en hämmande

faktor för produktionsökningen. Det kan nämnas, att i mars omkring 1 100

teknikerplatser inom olika områden var lediganmälda hos arbetsförmedlingarna.

När det gällde en allmän karakteristik av läget på arbetsmarknad-n, uttalades

i nationalbudgeten, att det i slutet av 1955 framträtt tecken pa ett

lättare arbetsmarknadsläge. Dessa tecken består fortfarande i början av

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

37

april. Den nedgång, som noterats i antalet hos arbetsförmedlingarna anmälda

lediga platser, tyder på att en utveckling mot bättre balans skett sedan föregående

år. Vid undersökningarna i mitten av februari och mars fanns något

mindre än 10 procent färre lediga platser än vid samma tidpunkt 1955. Även

under närmast föregående månader var läget likartat. Utvecklingen har

dock varit något olika för olika yrkesområden. Minskningen i antalet lediga

platser hänför sig helt till grupperna jordbruk och skogsbruk, industri

— frånsett textil- och beklädnadsindustri — samt byggnadsverksamhet.

Inom servicenäringarna ■— med undantag för hotell- och restaurangrörelse

— samt beträffande tjänstemannapersonal har arbetskraftsbehovet stigit.

Det bör påpekas, att de ledigförklarade platsernas antal under årets första

månader överstiger antalet under parallellmånaderna 1954. För industrins

\idkommande

siteten i omsättningen av arbetskraft. Antalet avgångna arbetare i procent

av hela antalet var under 1955 högt, om än lägre än i början av 1950-talet.

Siffrorna låg under fjolåret över 1954 års fram till oktober, då de låg på

samma nivå. Något senare värde för industrin i dess helhet finns ej tillgängligt.

För järnbrukens del var avgången av arbetare i februari i år något

lägre än ett år tidigare. Detta senare faktum skulle alltså bestyrka den antydan

om en lugnare utveckling, som ges av arbetsförmedlingsstatistiken.

Intrycket av ett lättare arbetsmarknadsläge bygger på förhållandena under

vintermånaderna. Dessa har stått under inflytande av den säsongmässiga

nedgången och mer tillfälliga störningar. Dessutom är utslagen i riktning

mot stabilitet inte alltför betydande. På grund av detta bör de slutsatser

för den allmänna ekonomiska situationen, som dras av ovanstående,

inte bli alltför vittgående.

Vad beträffar övriga produktionsfaktorer syns för närvarande inte föreligga

några risker för brist på råvaror, medan läget för fasta bränslen och

elkraft får betraktas som ansträngt. Den försämring av importmöjligheterna

i fråga om fasta bränslen, som inträdde under 1955, kan beräknas fortsätta

under 1956. Osäkerheten om den framtida kol- och koksimporten, i

förening med de flytande bränslenas fördelar både i fråga om pris och användning,

kommer emellertid att medföra en forcerad övergång till oljeeldning

inom samtliga sektorer. För de flytande bränslena syns importutsiklerna

fortfarande vara relativt gynnsamma. Vattenkraftproduktionen har

på grund av den ringa vattentillgången under årets första kvartal fått kompletteras

med stora kvantiteter värmealstrad kraft. Vid slutet av mars var

landets vattenmagasin fyllda till endast 27 procent, vilket är en för årstiden

ovanligt låg fyllnadsgrad. Någon risk för alt eu kraftransoncring skall behöva

tillgripas under tiden fram till vårfloden torde dock knappast föreligga.

Under 1956 beräknas den sammanlagda maskineffekten i landets vattenkraftstationer

öka med 310 000 kW, som vid normal vattentillgång kan väntas

ge ett produktionslillskott under året på cirka 1 500 miljoner kWh. Detta

kommer emellertid inte att täcka den väntade belastningsökningen, varför

man får räkna med att avsevärda mängder ångkraft måste insättas till

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

hösten, även om vattentillgången skulle bli normal. För närvarade syns man

emellertid inte behöva räkna med att bränsle- och elkraftsituationen skall

lägga hinder i vägen för en fortsatt produktionsökning under 1956.

I det följande lämnas en redogörelse för den produktionsutveckling inom

näringslivets olika grenar, som är möjlig med hänsyn till tillgängliga produktionsfaktorer

och vid en efterfrågan av den omfattning och inriktning

som angivits i föregående och efterföljande kapitel.

Föreliggande beräkningar över produktionsutvecklingen inom den egentliga

industrin grundar sig liksom vid tidigare utredningstillfälle på en detaljanalys

av de olika branscherna. Den bild, som därvid erhållits av utvecklingstendenserna

för 1956, stämmer väl överens med de beräkningar, som

redovisades i nationalbudgeten. Vissa uppjusteringar bär dock fått göras i

förhållande till de tidigare kalkylerna; framför allt beroende på att man underskattade

industrins produktionskapacitet och endast räknade med en

produktionsökning för 1955 på 5 procent. Nu tillgängliga uppgifter visar

på en ökning med 6 procent. De ändringar, som fått göras i beräkningen

för 1956, är emellertid relativt små vad beträffar de enskilda branscherna.

Den översikt över produktion och försörjningsläge inom viktigare industrivaruområden

för 1955 och 1956, som lämnades i nationalbugeten, är alltså

fortfarande aktuell med de korrigeringar, som framgår av det nedanstående.

I tabell 17 redovisas för 1955 de kvartalsvisa förändringarna av industriproduktionen.

Tabellen bygger på industriförbundets produktionsindex.

Tabell 17. Förändring av produktionsvolymen inom industrin åren 1954—1955

Procenttal

Produktionsgren

Förändring mellan motsvarande perioder It):

och 1955 1

it

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

Jan.-dec.

Malmbrytning och metallindustri ........

+ 10

+ 10

+ 7

+ 7

+ 10

därav: järnmalmsgruvor ..............

+ 0

+ lo

+13

+ 16

+13

järn- och metallverk............

+ 12

+ 12

+ 23

+ 10

+ 15

sj^sselsättning i verkstadsindustri

+ 8

+ 7

+ 2

+ 4

+ 6

Träindustri ............................

+ 9

+ 4

- 1

— 4

+ 3

Massa- och pappersindustri ..............

+ 6

+ 9

+ 9

+ 4

+ 7

Livsmedelsindustri ......................

+ 8

+ 2

+ 4

+ 0

+ 4

Textil- och sömnadsindustri..............

- 8

— 3

- i

+ 3

Läder- och skoindustri ..................

- 3

+ 3

+ 2

+ 2

Hela industrin

+ 6

T 5

+ 5

+ 4

+ (!

därav: Kapitalvaruindustri.............

+ 10

+ 9

+ 6

+ 6

+ 9

Konsum tionsvaruindustri.......

+ 2

+ 1

+ 3

+ 1

+ 3

1 Den bristande överensstämmelsen mellan kvartals- och årsuppgifter beror på att olika

metoder används vid beräkning av index för kvartal resp. helår.

Järnmalms produktionen, som under 1955 ökade med 13 procent till 17,5

miljoner ton, beräknas under 1956 stiga med ytterligare drygt 1 miljon ton

eller med omkring 6 procent. Ökningen betingas av fortsatt god efterfrågan

för export och stigande inhemsk konsumtion. Även inom järn- och stålin
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 ur 1958

39

dustrin -väntas en fortsatt expansion. Produktionen av handelsfärdigt järn

och stål (inklusive försålda ämnen) ökade från 1 255 000 ton 1954 till

1 503 000 ton 1955. Som framhölls i nationalbudgeten, måste denna kraftiga

uppgång betraktas som eu engångsföreteelse. För 1956 beräknas ökningen

stanna vid 70 000 ton eller omkring 5 procent. Vad beträffar verkstadsindustrin

syns möjligheterna för en fortsatt produktionsökning vara goda. Aktuell

orderstatistik saknas visserligen, men tillgängliga uppgifter tyder på

att orderingången framför allt från utlandet ökade under fjolårets sista

kvartal. Även om färdigvarulagren inom vissa branscher anses vara något

för stora, torde man med hänsyn till den goda efterfrågan kunna räkna med

en volymmässig ökning av verkstadsproduktionen på 5—6 procent under

1956, vilket dock innebär en något avsaktande ökningstakt i förhållande till

fjolåret.

Inom träindustrin ökade produktionen av sågade och hyvlade trävaror

inklusive bjälkar, sparrar, syllar och lådbräder med omkring 5 procent under

1955 till mellan 1 750 000 och 1 800 000 standards. Detta medförde —

trots en rekordexport av 1 072 000 standards — en viss lagerökning. Som

framgår av utrikeshandelsavsnittet, kan man räkna med en minskad trävaruexport

under 1956. Då någon större förändring av den inhemska konsumtionen

inte kan väntas och då en produktion på lager är mindre sannolik,

kan man räkna med en produktionsminskning av ungefär samma omfattning

som nedgången i exporten eller 150 000 standards. En bidragande

orsak till den minskade produktionen under 1956 är den omständigheten,

att det råvarutillskott, som de omfattande stormfällningarna under 1954

lämnat, numera är helt utnyttjat. Nedgången i produktionen torde i stor utsräckning

falla på små och medelstora sågverk, som svarade för en betydande

del av fjolårets produktions- och exportökning. Efterfrågan på massa

och papper är däremot fortfarande stark från såväl hemma- som boriamarknad.

Efterfrågan kan också mötas dels genom utökad produktionskapacitet,

dels genom fortsatt övergång til! kontinuerlig drift. Produktionsökningarna

beräknas för dessa industrier bli av nära nog samma omfattning

som under 1955. Produktionen av kemisk massa antas komma att öka med

omkring 150 000 ton, medan papperstillverkningen beräknas stiga med bortåt

100 000 ton.

Med hänsyn till den väntade utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten

förutses bijggnadsämnesindustrins produktionsvolym

öka endast obetydligt i förhållande till 1955.

Produktionen inom textil- och sömnndsindustrin låg under sista kvartalet

1955 3 procent högre än under samma period 1954. En ökad produktion

och orderingång i jämförelse med motsvarande tid ett år tidigare har, enligt

den senaste konjunkturbarometern (mars 1956), kännetecknat läget

inom branschen även under vintermånaderna december—februari. Omsättningen

inom textilhandeln har samtidigt varit stigande, vilket lett till cn

viss minskning av handelslagren, varigenom handelsföretagen stimulerats

till ökade inköp från industrin. Med anledning härav har i föreliggande be
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj ris proposition nr 175 år 1956

räkningar antagits en förbättring av textil- och beklädnadsindustrins produktionsresultat

under 1956 med någon procent i förhållande till 1955.

Utifrån dessa antaganden om produktionsutvecklingen inom industrins

olika grenar beräknas denna under 1956 öka sitt bidrag till bruttonationalprodukten

med omkring 730 miljoner kronor i 1955 års priser eller med

cirka 4 procent mot tidigare beräknat 3,5 procent.

Byggnads- och anläggningsverksamheten behandlas i investeringskapitlet.

På basis av där redovisade beräkningar kan näringsgrenens bidrag till den

totala produktionen uppskattas stiga med nära 2 procent eller med omkring

65 miljoner kronor. I nationalbudgeten räknades med ett i förhållande till

1955 oförändrat produktionsbidrag.

Enligt jordbruksnämndens kalkyler skulle jordbrukets produktionsvolym

vid normalskörd komma att ligga 2 procent över 1955 års nivå, innefattande

en ökning av vegetabilieproduktionen på 28 procent och eu minskning i produktionen

av animalier på 5 procent. En sådan förbättring av produktionsresultatet

skulle minska behovet av utifrån inköpta förnödenheter med 4

procent jämfört med 1955. Totalt skulle detta för 1956 innebära en ökning

av jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten med 4 procent eller cirka

120 miljoner kronor. Ökningen uppskattades tidigare till 3 procent. För de

viktigaste produkterna beräknas förändringarna i förhållande till fjolåret

uppgå till följande procenttal: brödsäd +51, potatis och sockerbetor +8,

oljeväxter + 2, mjölk och mejeriprodukter — 1 samt kött och fläsk — 11.

Inom skogsbruket väntas en betydligt större minskning i avverkningsvolymen

än vad som tidigare antogs. Nedgången torde inte kunna uppvägas

av de ökade skogsvårdsarbetena. Skogsbrukets produktionsbidrag har därför

antagits minska med omkring 5 procent under 1956.

Statens och kommunernas verksamhet beräknas öka i något långsammare

takt än under tidigare år. En öltning på 2—3 procent höjer bruttonationalprodukten

med omkring 100 miljoner kronor.

Beträffande övriga näringsgrenar har det inte funnits anledning att revidera

de i nationalbudgeten presenterade beräkningarna.

I nedanstående tablå sammanfattas de antagna förskjutningarna (miljoner

kronor i 1955 års priser) i produktionen melln 1955 och 1956.

Egentlig industri....................... + 730

Byggnads- och anläggningsindustri ...... + 65

Kraft- och belysningsverk . ............. + 60

Jordbruk ..................... + 120

Skogsbruk ............................ — 120

Statens och kommunernas bidrag ...... + 100

Bostadsutnyttjande .................... + 90

Handel och samfärdsel........ + 375

Konsumenttjänster .................... + SO

Summa + 1 500

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Den totala produktionen skulle alltså enligt dessa beräkningar volymmässigt

stiga med 1 500 miljoner kronor räknat i 1955 års priser, vilket svarar

mot en ökning av bruttonationalprodukten på omkring 3 procent, ökningen

antas alltså bli av ungefär samma storleksordning som ökningen mellan

1954 och 1955. Om hänsyn tas till att fjolårets produktionsresultat påverkades

kraftigt av det ogynnsamma skördeutfallet, innebär dock den för 1956

väntade produktionsutvecklingen en dämpad ökningstakt i förhållande till

1955 och de två närmast föregående åren. En dämpad expansion är, som

framhölls i nationalbudgeten, naturlig med hänsyn till att man under 1954

och 1955 kom upp till en toppbelastning av tillgängliga resurser.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Iiungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

VI. Utrikeshandeln

1. Utrikeshandeln under år 1855

Både export och import ökade kraftigt från 1954 till 1955. Enligt preliminära

uppgifter steg export- och importvärdet med cirka 750 respektive

drygt 1 100 miljoner kronor till 8 945 respektive 10 305 miljoner kronor. Av

uppgången i exporten beräknas 5 procent bero på volymökning och 4 procent

på höjning av exportpriserna. På importsidan beräknas volymen ha

ökat med 11 procent och priserna med omkring 1 procent. Prisutvecklingen

under 1955 ledde alltså till en förbättring av våra bytesförhållanden med

3 procent jämfört med 1954.

Exporten. Utförseln av skogsindustriprodukter var väsentligt större än

under 1954. En särskilt kraftig ökning utvisade exporten av sågade och

hyvlade trävaror (exklusive bjälkar, sparrar, syllar och lådbräder), som

steg från 889 000 standards till drygt 1 000 000 standards. Järnmalmsskeppningarna

ökade med nära 1,6 miljoner lön till 15,65 miljoner ton och nådde

därmed praktiskt taget samma nivå som under rekordåret 1952. Utförseln

av handelsfärdigt järn och stål steg med nära 25 procent till 200 000 ton.

\ idare kan nämnas en betydande ökning i exporten av verkstadsprodukter

exklusive fartyg. Värdet av fartygsleveranserna var cirka 45 miljoner kronor

lägre än under 1954. Inom varugruppen livsmedel m. in. minskade utförseln

av smör samt råg och vete med 50 respektive 100 miljoner kronor.

Importen. Av den värdemässiga importökningen föll en tredjedel eller

cirka 370 miljoner kronor på bränslen. Volymmässigt steg denna import

med 19 procent under 1955. Särskilt kraftig var ökningen för flytande bränslen.

Härtill kom för fasta bränslen en prisstegring på 13 procent, räknat på

genomsnittspriserna för 1954 och 1955. Importen av oädla metaller och arbeten

därav ökade med nära 300 miljoner kronor, varav cirka 150 miljoner

kronor kom på handelsfärdigt järn och stål. Införseln härav steg till en rekordkvantitet

om 807 000 ton (exklusive bleckplåt) mot 672 000 ton 1954. En

avsevärd uppgång i importen noterades även för maskiner och instrument.

Värdemässigt uppgick ökningen härav till inemot 200 miljoner kronor. Inom

livsmedelsområdet kan nämnas, att införseln av fodersäd och brödsäd steg

med 150 miljoner kronor.

Fördelning på valutaområden. Exportökningen från 1954 till 1955 på omkring

750 miljoner kronor föll huvudsakligen på EPU-området. Utförseln

till Storbritannien ökade med 220 miljoner kronor, varav cirka 100 miljoner

kronor hänförde sig till den ökade exporten av sågade och hyvlade trävaror.

Av exportökningen på Västtyskland om 175 miljoner kronor föll inemot

hälften på järnmalm. På importsidan kom 65 procent eller cirka 700,

miljoner kronor av ökningen på EPU-området.1 Enbart införseln från Väst
1

Införseln av flytande bränslen har här redovisats på inköpsland.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

43

Taheii 18. Valutareserven åren 1953—1955

Miljoner kronor

31/ 12

1953

31/12

1951

31/3

1955

30/(1

1955

30/9

1955

31/12

1955

31/3

1956

1. Riksbankens valutareserv:

Guld och doilar............

EPlJ-valutor ..............

Övriga valutor ............

+ 1 566

+ 970

-j- bo

+ 2 009

+ 422

+ 43

+ 1915

+ 322

+ 26

+ 1 935

+ 325

+ 21

+ 2 084

+ 349

+ 19

+2 159

+ 393

- 32

+ 2 263

+ 135

- 52

Summa

+ 2 621

+ 2 471

+ 2 293

+ 2 2S1

+ 2 452

+2430

+2 34G

2. Affärsbankernas valutabehåll- ning ......................

+ 3

+ 39

+ 137

+ 41

+ 80

+ 121

+ 119

Summa totalt

+ 2 (124

+ 2 513

+ 2 430

+ 2 322

+ 2 532

+2 551

+ 2 403

tyskland steg med nära 400 miljoner kronor, varav 130 miljoner kronor för

bilar och bildelar. Bilimporten från Storbritannien minskade kraftigt, men

genom ökad införsel av bland annat pundbetalda oljor samt järn och

stål steg den totala importen från Storbritannien med omkring 70 miljoner

kronor. Importen från dollarområdet (exklusive Colombia) ökade med 40

procent eller 430 miljoner kronor; frånräknas införseln av oljor blir ökningen

50 procent. Exporten till dollarområdet steg samtidigt med endast

50 miljoner kronor. Handeln med Sydamerika minskade med nära 100 miljoner

kronor både på export- och importsidan. Exporten till Östeuropa gick

tillbaka något, medan importen därifrån ökade betydligt bland annat till

följd av större införsel av flytande bränslen. Beträffande övriga länder märktes

en markerad ökning av exporten till Finland och Spanien.

Betalningsbalansen. Bytesbalansen för 1955 gav preliminärt ett underskott

på cirka 370 miljoner kronor mot ett underskott på 166 miljoner kronor

för 1954. De kända kapitaltransaktionerna beräknas ha balanserat. Valutareserven

ökade med 38 miljoner kronor under året. Skillnaden mellan

bytesbalansens utfall och valutareservens förändring — den s. k. förskjutningsposten

— uppgick alltså till -J- 408 miljoner kronor och torde till större

delen bero på förändringar i de kommersiella krediterna på importsidan. 2

2. Utrikeshandeln under år 1956

Jämförelse med tidigare beräkningar över utrikeshandeln för år 1956

Den väsentliga skillnaden mellan föreliggande beräkningar och de kalkyler

för utrikeshandeln, som redovisades i nationalbudgeten för 1956, ligger

i prisantagandena för importen. Prisutvecklingen mellan de båda utredningstillfällena

har medfört, att man nu måste räkna med att importpriserna

under 1956 kommer att ligga i genomsnitt drygt 4 procent i stället för

som tidigare antogs 1 procent högre än under 1955. Även på exportsidan har

vissa justeringar i prisberäkningarna fått göras, men förändringarna har

gått i båda riktningarna och i stort sett tagit ut varandra. Man kan därför

fortfarande anta, att exportpriserna i år kommer alt ligga i genomsnitt 3

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Mcij. ts proposition nr 175 år 1956

procent över 1955 års nivå. I stället för den tidigare beräknade förbättringen

av våra bytesförhållanden på 2 procent skulle man alltså för 1956 ha att

emotse en försämring på 1 procent jämfört med fjolåret. Medan de i nationalbudgeten

gjorda prisantagandena motsvarade en vinst för landet på cirka

200 miljoner kronor, innebär den nu förutsedda prisutvecklingen en förlust

på omkring 100 miljoner kronor.

Det är framför allt prishöjningar på verkstadsprodukter, oädla metaller

samt fasta och flytande bränslen, som bidragit till dessa förändringar. Med

utgångspunkt från prisläget i februari—mars kan man räkna med att importpriserna

för nämnda varor i år kommer att ligga i genomsnitt 2, 14, 20

respektive 2 procent högre än i fjol. Vid föregående utredningstillfälle antogs,

att priserna på verkstadsprodukter och flytande bränslen skulle förbli

oförändrade, medan priserna på oädla metaller och fasta bränslen skulle

ligga 3 respektive 15 procent över 1955 års nivå. På exportsidan har priserna

på skogsindustriprodukter nedjusterats i förhållande till nalionalbudgetberäkningarna,

medan prisnivån för järnmalm, oädla metaller och verkstadsprodukter

räknats upp.

I de nya beräkningarna ingår en volymmässig ökning mellan 1955 och

1958 på 2 procent för både import och export. I nationalbudgeten uppskattades

ökningarna till knappt 1 respektive 2 procent. Volymökningen på importsidan

beror i huvudsak på att man nu räknar med något större införsel

av livsmedel och bränslen än tidigare. Importen av fasta och flytande

bränslen antas t. ex. under 1956 komma att uppgå till 5,8 respektive 9,0 miljoner

ton mot tidigare beräknat 5,6 respektive 8,6 miljoner ton. Beträffande

utförseln förutses en något lägre export av trävaror än vid föregående beräkningstillfälle,

850 000 mot 900 000 standards. Denna nedskärning kompenseras

emellertid helt av höjningar för bland annat livsmedels- och massaexporten.

Jämfört med de tidigare framlagda prognoserna har exporten värdemässigt

höjts med 50 och importen med 550 miljoner kronor. Handelsbalansens

saldo har alltså försämrats med 500 miljoner kronor, varav 300—350 miljoner

kronor beror på den ogynnsamma importprisutvecklingen.

Sjöfartsnettot har räknats upp med 50 miljoner kronor, medan nettot av

övriga tjänster och kapitaltransaktioner beräknats till samma belopp som i

nationalbudgeten.

En närmare redovisning av de nya beräkningarna beträffande utrikeshandeln

lämnas i de efterföljande avsnitten.

Exporten år 1956

Exporten beräknas komma att uppgå till 9 450 miljoner kronor under

1956, en ökning på cirka 500 miljoner kronor eller knappt 6 procent i förhållande

till 1955. Exportvolymen väntas stiga med 2 och exportpriserna

med i genomsnitt drygt 3 procent. Exportens beräknade sammansättning

framgår av tabell 19.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1956

45

Tabell 19. Exporten åren 1953 — 1956

Miljoner kronor

Varuslag

1953

1954

1955

1956

beräknad

mkr

%

mkr

0/

/o

mkr

%

mkr

0/

/o

Livsmedel m. m.......................

557

7,0

510

6,2

?57

4,0

360

4.0

Trävaror..............................

1 10»

14.5

L l3o

13,8

1362

15,2

1 170

12,4

Massa, papper etc.....................

2 009

26.2

2 274

27,8

2 506

28,0

2 790

29.5

Järnmalm, järn och stål m. m.........

1844

24,1

l 708

20.8

1999

22,3

2 270

24,0

Maskiner, transportmedel o. instrument.

1507

19,7

i y*)5

22,8

1914

21,4

2 010

21,3

Övrigt................................

652

8,5

706

8,6

807

9,1

830

8,8

Summa

7 657

100,0

8186

100,0

8 945

100,0

9 450

100,0

därav: skogsindustriprodukter..........

3117

40,7

3 407

41,6

3 868

43,2

3 960

41.9

verkstadsprodukter 1............

1939

25,7

2 349

28,7

2 457

27,5

2 575

27,2

1 Ur grupp XV: stat. nr 1346-1362, 1395-1396, 1399—1400, 1103-1404: 1, 1433—1554, 1556

—1570: 3, 1636—1663: 2 samt grupperna XVI—XIX.

Utförseln av sågade och hyvlade trävaror beräknas minska under 1956. I

Storbritannien, som 1955 tog inemot hälften av vår totala trävaruexport,

ökade lagren betydligt under fjolåret. Från landets strategiska lager har i

år utbjudits 150 000 standards trävaror. Med hänsyn till dessa förhållanden

och till den skärpta ekonomiska politiken kan man förutse, att Storbritanniens

trävaruimport kommer att minska under 1956. Våra exportmöjligheter

kan dessutom komma att begränsas genom ökad konkurrens från

Sovjetunionen. Med anledning härav har exporten av sågade och hyvlade

trävaror — exklusive bjälkar, sparrar, syllar och lådbräder — beräknats

sjunka från 1 019 000 standards 1955 till 850 000 standards, vilket dock innebär

en obetydlig minskning i förhållande till 1954. Priserna har antagits

komma att ligga på i genomsnitt samma nivå som under 1955.

För massa och papper väntas en fortsatt ökning av exporten. Utförseln

av mekanisk massa har sålunda uppskattats till 410 000 ton mot 385 000 ton

1955 och av kemisk massa till 2,07 miljoner ton mot 1,92 miljoner ton förra

året. Leveranserna av tidningspapper beräknas komma att öka från 197 000

ton till 220 000 ton och av annat papper och papp från 629 000 ton till

650 000 ton. Priserna för massa och papper har beräknats ligga 4 procent

högre än i fjol.

Utförseln av verkstadsprodukter exklusive fartyg förutses komma att öka

med cirka 6 procent i värde mot 15 procent från 1954 till 1955. Några

mera betydande förändringar i exportmöjligheterna på de bilaterala marknaderna

kan för närvarande inte förutses, varför exportens länderfördelning

torde bli i stort sett densamma som under 1955. Priserna har beräknats

ligga något högre än under fjolåret. Fartygsexporten beräknas komma att

uppgå till 550 miljoner kronor eller till samma värde som 1955.

Järnmalmsexporten uppskattas till 17,0 miljoner ton mot 15,65 miljoner

ton 1955. Utförseln av handelsfärdigt järn och stål väntas öka, ehuru ej

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

lika starkt som under 1955. För 1956 bär antagits en exportkvantitet på

225 000 ton mot 200 000 ton 1955.

Inom livsmedelsområdet förutses — till följd av fjolårets ogynnsamma

skördeutfall — en fortsatt nedgång i exporten av råg och vete, från 495 000

ton 1954 och 175 000 ton 1955 till 125 000 i år. Genom ökad utförsel av biand

annat fisk och smör beräknas dock den totala exportvolymen för livsmedel

stiga med 11 procent mellan 1955 och 1956. Jämfört med 1954 innebär detta

likväl en minskning med cirka 30 procent.

Importen år 1956

Importen antas under 1956 uppnå ett värde om 11 000 miljoner kronor,

vilket innebär en ökning med omkring 700 miljoner kronor eller nära 7 procent

jämfört med 1955. Härav beräknas drygt 2 procent utgöra volymökning,

medan importpriserna antas komma att ligga i genomsnitt drygt 4

procent över fjolårsnivån. Importens beräknade sammansättning framgår

av tabell 20.

Inom varugruppen livsmedel m. in. beräknas volymen öka med 1 procent

trots den höga importnivån 1955. Priserna antas bli i genomsnitt oförändrade.

Höjd import förutses för ett flertal varuslag, såsom kött och fläsk,

socker och tobak. Däremot beräknas införseln av fodersäd, som uppgick till

381 000 ton under 1955, sjunka till 280 000 ton. Trots minskningen innebär

detta en betydligt högre import än under 1954.

Bränsleimporten beräknas stiga avsevärt, ehuru ej lika kraftigt som under

1955. Den volymmässiga ökningen beräknas till 7 procent. En forcerad

övergång från fasta till flytande bränslen förutses. Importen av fasta bränslen

beräknas sålunda bli oförändrad i förhållande till 1955 och uppgå till

5,8 miljoner ton, medan importen av flytande bränslen väntas stiga med 12

procent, från 8,0 till 9,0 miljoner ton. De kraftiga prishöjningar, som noterats

för kol och koks, beräknas medföra, att genomsnittspriserna för fasta

bränslen kommer att stiga med 20 procent från 1955 till 1956. För flytande

bränslen uppgår prishöjningen till 2 procent.

Inom textilområdet beräknas importen av såväl råvaror och garner som

färdigvaror öka något. För råvarupriserna räknas med en mindre nedgång,

under det att priserna på färdigvaror väntas stiga obetydligt.

Importen av handelsfärdigt järn och stål exklusive bleckplåt beräknas

sjunka från 807 000 lon 1955 till 650 000 ton. En inte oväsentlig lagerökning

beräknas ha ägt rum inom järn- och stålområdet under 1955. För 1956 har

man inte räknat med någon mera betydande förändring i lagren. Inom varugruppen

oädla metaller och arbeten därav förutses i övrigt en ökad import

av bland annat koppar och diverse andra metaller. För såväl järn och stål

som metaller har betydande prisstegringar inträffat. Genomsnittspriset för

handelsfärdigt järn och stål beräknas sålunda ligga 11 procent högre än

1955, och prisuppgången för hela varugruppen har uppskattats till 14 procent.

Införseln av bilar och sammansättningsdelar har beräknats minska från

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

Tabell 20. Importen åren 1953—1956

Miljoner kronor

Varuslag

1953

1954

1955

1956

beräknad

mkr

%

mkr

0/

/O

mkr

%

mkr

%

Livsmedel m. in.......................

1 419

17,8

1615

17,6

1778

17,2

1800

16,4

Mineraliska och fossila ämnen ........

i 572

19,3

1583

17,2

1988

19,3

a ouO

20,9

Kemiska produkter, färger m. rn.......

473

5,8

585

6,4

638

6,2

66o

6,0

Hudar, skinn, pälsverk, kautschuk ....

249

3.0

256

2,8

290

2,8

320

9

Spår.adsämnen samt arbeten därav ....

1 181

14,5

1151

12,5

1 152

11.2

1 175

10.7

Oädla metaller och arbeten därav......

929

11,4

1157

12.6

1 449

14,1

1 510

13,7

Maskiner, transportmedel o. instrument.

1823

22,3

2 165

23,5

2 380

22,6

2 470

22,5

Övrigt................................

485

5,9

680

7,4

680

6,6

765

6,9

Summa

s bil

100,0

9192

100,0

10 305

100,0

11000

100,0

657 miljoner kronor under fjolåret till 565 miljoner kronor. Inklusive

svensk produktion skuile denna import innebära ett tillskott av cirka

105 000—110 000 personbilar under 1956 mot nära 128 000 under 1955. En

uppskattning av maskinimporten måste i dagens läge bli synnerligen osäker.

Trots skärpningarna i den ekonomiska politiken var importen i slutet av

1955 liksom under de första månaderna i år fortfarande hög. Vissa uppgifter

tyder dock på att denna import delvis grundar sig på tidigare beställningar,

och att en avmattning i importen efter hand kan komma att inträda. På

grund av att vissa leveranser av tillfällig natur antas infalla under 1956,

upptar beräkningarna höga importsiffror för fartyg och flygplan. Införseln

härav uppskattas sålunda till 170 respektive 235 miljoner kronor mot 97

respektive 36 miljoner kronor under 1955.

Den avsevärda ökningen inom gruppen övriga varor hänför sig nästan

helt till vapen och ammunition.

Prisutvecklingen i utrikeshandeln

Som tidigare nämnts beräknas prisutvecklingen under 1956 medföra, att

exportpriserna stiger med 3 procent och importpriserna med 4 procent i

förhållande till 1955. Våra bytesförhållanden skulle alltså försämras med

1 procent.

Utvecklingen av export- och importpriserna samt bytesrelationerna framgår

av tabell 21.

Tabell 21. Exportens och importens prisutveckling, indextal åren 1950—1956

Index 1919 = 100

! 950

1951

1952

1953

1954

1955

prel.

1954

ber.

Exportprisindex ............................

107

167

Kil,

143

140

146

151

Impoitprisindex ............................

112

113

150

137

135

136

142

/ Exportprisindex \

''lerms of trade |Imporlpr,stll(lexJ............

90

117

109

101

101

107

100

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

Betalningsbalansen år 1956

Enligt beräkningar inom riksbanken kan sjöfartsnettot för 1956 uppskattas

till 1 150 miljoner kronor, medan nettot av övriga tjänster beräknas ge

ett underskott på 40 miljoner kronor. Sammanställs dessa poster med beräkningarna

över utrikeshandeln erhåller man nedanstående bytesbalans för

1956 (belopp i miljoner kronor):

Import, eif ............................ 11 000

Export, fob............................ 9 450

Handelsbalansens saldo .............. — 1 550

Sjöfartsnetto .......................... -{-1 150

Övriga tjänster netto.................... — 40

Bytesbalansens saldo................. — 440

Valutareserven. Bytesbalansens saldo utvisar ett underskott på 440 miljoner

kronor. Kapitaltransaktioner har av riksbanken beräknats ge ett nettoutflöde

av valutor på 10 miljoner kronor. Saldot av ovan redovisade poster

pekar mot en minskning av valutareserven på 450 miljoner kronor under

1956. Vid bedömning av valutareservens framtida utveckling måste emellertid

hänsyn tas även till privata kapitaltransaktioner i form av lån, varukrediter

m. in. Betalningarna för den kraftigt ökade fartygs- och flygplansimporten

kommer t. ex. inte att helt belasta årets valutareserv utan fördelas

på flera år. Huruvida den förskjutning i betalningsvanorna — främst i form

av utsträckta importkrediter — som ägde rum under 1955, kommer att bli

bestående under innevarande år eller förändras i den ena eller andra riktningen,

kan för närvarande inte bedömas. Med hänsyn härtill torde det inte

vara möjligt att närmare ange storleksordningen för valutareservens eventuella

förändring under 1956. Upplysningsvis kan nämnas, att för årets tre

första månader kan bytesbalansens saldo uppskattas till omkring — 340

miljoner kronor medan valutareserven minskat med endast 86 miljoner

kronor, vilket skulle innebära eu förskjutningspost hittills under året på

i runt tal -J- 250 miljoner kronor. Denna torde dock till en del kunna antas

vara av säsongmässig natur.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition, nr 173 dr 1956

49

VII. Den samhällsekonomiska balansen

De uppskattningar, som gjorts i föregående avsnitt, liar redan under hand

avstämts mot varandra. Det återstår här därför blott att ge en sammanfattande

bild av den sålunda förutsedda utvecklingen av den svenska samhällsekonomin

under 1956. Det skall därvid först understrykas, att bilden

inte äger någon särskilt hög grad av precision. Det ligger i sakens natur, att

uppskattningarna i första hand avser att ge en uppfattning om den allmänna

storleksordningen av de förutsedda förändringarna. Redan redovisningen

för det gångna året måste anses innefatta tämligen vida osäkerhetsmarginaler

— man kan sålunda alltjämt inte vara helt säker på att de i andra kapitlet

redovisade beräkningarna på ett riktigt sätt återger investeringsverksamheten

under fjolåret — och denna osäkerhet gäller givetvis i än högre grad

de för 1956 givna talen.

Den svenska utvecklingen har på senare tid förlöpt tämligen parallellt

med utvecklingen i andra västeuropeiska länder. Den expansion, som sedan

några år pågår i relativt snabb takt, har framför allt haft karaktären av en

investeringskonjunktur. Man kan se lönehöjningarna under fjolåret som

ett utslag av den höga konjunktur man då kommit upp till. På grund av

dessa lönehöjningar och på grund av de restriktiva åtgärder, som sattes in

mot den starka investeringslusten, kom så vitt man kan döma av konjunkturinstitutets

i kapitel II anförda beräkningar utvecklingen under 1955 att

kännetecknas av en uppbromsning av investeringsexpansionen.

De vid början av detta år framlagda uppskattningarna för 1956 förutsåg

snarast en viss fortsättning av samma tendens mot en svag förskjutning till

förmån för konsumtionen och till långsammare ökning av investeringarna.

Den väsentliga innebörden av de i det föregående presenterade reviderade

beräkningarna är att denna tendens inte längre skulle bestå. Investeringslusten

syns trots alla återhållande moment alltjämt vara mycket betydande

och pressa fram en fortsatt stark expansion av realkapitalbildningen. Den

dynamiska kraften ligger härvid främst hos de privata investeringarna.

Enligt den bedömning, som gjorts i kapitel III, skulle dessa kunna väntas

öka innevarande år med omkring 5 procent, medan de offentliga investeringarna

förutses öka med något sådant som 3 procent (varvid i denna ökning

ingår den statliga andelen av SAS flygplansköp och leveranser av tidigare

beställd försvarsmateriel).

Årets avtalsuppgörelser på arbetsmarknaden har präglats av moderation.

Man kan räkna med att de inneburit en höjning av lönenivån med omkring

4 procent. Med hänsyn tagen också till ökad sysselsättning, övergången mel•Jan

olika yrken och arbetsområden etc. har framräknats en ökning av den

totala lönesumman i samhället. Uppskattningar har därefter gjorts av inkomstökningen

för andra grupper. Hänsyn har också tagits till höjningen

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

av folkpensionerna. Den totala inkomstökningen väntas bli 2 500 miljoner

kronor jämfört med föregående år.

På grundval härav har det beräknats, att den enskilda konsumtionens

volym kommer alt öka med drygt 3 procent, vilket motsvarar en tämligen

normal stegrings tak t.

Ytterligare två antaganden bakom denna uppskattning förtjänar att särskilt

understrykas. Man har nämligen utgått från den bedömningen, att den

genomsnittliga konsumtionsprisnivån för hela innevarande år skall överensstämma

med den vid årsskiftet rådande och att sålunda fjolårets prisstegringar

nu upphört. Det innebär, att man räknar med att årets lönehöjningar

i regel skall kunna rymmas inom ramen för den fortskridande rationaliseringen

och förut rådande vinstmarginaler. Det förutsätts också, att redan inträffade

importprisstegringar — som främst gällt bränslen, råvaror och investeringsvaror

— endast i mindre grad skall tränga fram till konsumentledet.

I motverkande riktning har man att ta hänsyn till att den uppgörelse rörande

prissättningen på jordbrukets produkter, som träffats, ger anledning

vänta vissa prissänkningar vid det nya produktionsårets början den 1 september

1956.

Man har vidare utgått från att det personliga sparandet under 1956 skall

komma att vara lika stort som under föregående år. Man rör sig här på

ett område, där det är mycket svårt att göra några bestämda förutsägelser,

då kunskaperna om sparandets omfattning och sammansättning och de

faktorer, som påverkar sparandets storlek, är otillräckliga. Som framgått

av beräkningarna i kapitel II har hushållssparande! ökat ganska starkt under

1955. Det skulle mot bakgrund härav sannolikt vara alltför djärvt att

hoppas på en fortsatt ökning av betydelse. Då åtminstone en del av de faktorer,

som måhända bidragit till fjolårsresultatet på detta område, alltjämt

gör sig gällande — bland annat den starka åtstramningen på kreditmarknaden

— bör det dock inte vara orimligt att förutsätta att sparandet detta år

skall kunna hållas uppe på ungefär samma nivå som i fjol.

Vad produktionen beträffar måste den redan uppnådda fulla sysselsättningen

väntas dämpa den fortsatta expansionstakten. Man kan visserligen

räkna med en återhämtning för jordbrukets vidkommande efter fjolårets missväxt.

Å andra sidan har avverkningarna i skogarna beräknats bli mindre.

Den i kapitel V gjorda bedömningen innebär totalt sett någon uppjustering

av prognosen i nationalbudgeten.

Modifikationerna i beräkningarna rörande produktion och efterfrågan är

inte av sådan betydelse, att de i och för sig skulle ge anledning till en

förändring av kalkylerna för utrikeshandeln, sådana dessa presenterades i

nationalbudgeten. Man hade därvid förutsatt, alt en större ökning av export-

än av importvolymen tillsammans med en förbättring av bytesförhållandena

skulle möjliggöra en utjämning av fjolårets underskott i bytesbalansen.

Vid en revision har man nu fått lov att räkna med en viss ökning

av importvolymen. Bland annat har den kalla vintern föranlett en ökning av

bränslebehovet. Därtill kommer emellertid, att en förskjutning inträtt i pri
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition, nf 175 år 1956

serna på export- och importvaror. I stället för den förbättring man tidigare

räknat med och som grundade sig på prisläget vid slutet av förra året, måste

man på grundval av dagens priser räkna med en försämring av bytesrelationerna.

Exportpriskalkylen har därvid visat sig i stort sett hålla. Däremot

har den internationella utvecklingen, som berördes redan i inledningsavsnittet,

medfört en fördyring, framför allt av tillförseln av bränslen, järn och

stål samt andra metaller. De i närmast föregående kapitel framlagda kalkylerna

slutar därför på ett underskott i bytesbalansen för 1956 på 440 miljoner

kronor. Jämfört med den tidigare beräkningen innebär detta en försämring

på omkring 400 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor på

grund av importökningen och 300 miljoner på grund av prisstegringen på

importvarorna. Jämfört med underskottet för 1955 skulle dessa kalkyler innebära

en försämring med ett hundratal miljoner kronor, beroende på

ogynnsammare bytesförhållanden.

De olika beräkningarna sammanfattas i följande försörjningsbalans för

1956 (se tabell 22). Härvid har ytterligare antagits, att de totala lagren innevarande

år kommer att öka 300 miljoner kronor mindre än förra året. Med

hänsyn till den stora lagerökningen 1955 inom verkstadsindustrin — som

dock vid konjunkturinstitutets enkäter inte uppgivit sig ha för stora lager

— är en sådan minskning mycket sannolik. Jämväl kreditrestriktionerna

måste väntas verka i sådan riktning. Som framgått av tabell 10 i kapitel II,

har nedslaktningen av kreatur till följd av missväxten och de stora virkesuttagen

ur skogarna för 1955 ansetts innebära lagerminskningar på vardera

ett hundratal miljoner kronor, vartill det sannolikt inte kommer att

finnas någon motsvarighet under 1956. Det nyss gjorda antagandet om den

totala lagerförändringen är med hänsyn härtill liktydigt med en högst avsevärd

minskning i lageruppbyggnaden på övriga områden, en minskning

Tabell 22. Beräknad försörjningsbalans år 1956

Miljoner kronor i 1955 års priser

1955

1956

Förändring 1955-56

Miljoner

kronor

Procent

Tillgång

Produktion ....................................

48 710

50 210

+ 1500

+ 3

Import ........................................

10 300

10 500

+ 200

+ 2

Summa

59 010

60 710

+ 1700

+ 3

Användning

Privata investeringar............................

8 380

8 780

+ 400

+ 5

Offentliga investeringar..........................

6 140

6 340

+ 200

+ ^

Ökning av lager................................

710

410

- 300

Export ........................................

9 940

10140

+ 200

+ 2

Privat konsumtion..............................

27 930

28 830

+ 900

+ 3

Offentlig konsumtion............................

5 910

6 210

+ 300

+ 5

Summa

59 010

00 710

+ 1 700

+ 3

8 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

av storleksordningen en halv miljard kronor. Även efter en sådan minskning

kvarstår likväl en fortsatt lagertillväxt, som kan anses betingad av den

med produktionsslegringen följande ökningen av varor under arbete m. m.

I nationalbudgeten pekades avslutningsvis på att den höga produktionsoch

sysselsättningsnivå, som de däri framlagda kalkylerna innebar, medförde

betydande risker för rubbningar. Dessa risker angavs närmast vara

av fyra slag: att den totala efterfrågan inte skulle hålla sig inom den angivna

ramen, främst därför att investeringarna pressade på, att valutabalansen

i samband därmed eller av andra skäl skulle utsättas för ytterligare

påfrestningar, att den förutsatta prisstabiliteten skulle rubbas och att sysselsättningssvårigheter

skulle kunna uppkomma. Den nu företagna revisionen

av kalkylerna visar, att vissa av dessa risker redan materialiserats.

Som framgått av den föregående framställningen, har man nu närmast

anledning att räkna med en något större samlad efterfrågan än i de tidigare

kalkylerna. Ökningen faller särskilt på investeringssidan. I och för sig är

denna ökning inte av den storleksordningen, att den behöver anses spränga

den samhällsekonomiska balansen. Det finns naturligtvis alltid en viss

flexibilitet i produktionen, som kan svara mot måttliga förändringar i efterfrågetrycket.

Men om de nu föreliggande investeringsplanerna kommer alt

genomföras i den utsträckning, som här förutsatts, kan detta medföra en

hårdare press mot utrymmet än som eljest skulle ha förekommit och på

vissa områden kanske också hårdare än som i och för sig framstår som

önskvärt. Den säsongmässiga anspänningen på byggnadsarbetsmarknaden

kan mycket väl bli lika besvärande som under de närmast föregående åren.

Den mest iögonfallande förändringen i kalkylerna rör kanske bytesbalansens

resultat. Det skall starkt understrykas, att dessa kalkyler med

nödvändighet är mycket osäkra. Det rör sig här om differensen mellan importkostnader

och exportinkomster, vardera uppgående till omkring 10 000

miljoner kronor. En procents avvikelse i beräkningen av endera posten utgör

sålunda 100 miljoner kronor och det torde över huvud vara vanskligt att

göra en kalkyl, som inte är obestämd inom en marginal av flera procent.

Därtill kommer, att det mellan utslaget på valutareserven och bytesbalansens

resultat finns en marginal, som beror på kortfristiga kapitalrörelser,

vilka kan vara underkastade betydande förskjutningar. Under föregående år

doldes ett underskott i bytesbalansen helt av sådana förskjutningar i betalningarna

på omkring 400 miljoner kronor. Den möjligheten kan inte uteslutas,

att en likartad förskjutning i motsatt riktning inträffar. Sett i relation

till utrikeshandelns omsättning rör det sig här inte om några särskilt

stora förskjutningar. Beloppet nås, om likviden för den löpande importen

fördröjs eller påskyndas i genomsnitt bara ett par veckor. I förhållande

till vår valutareserv rör det sig dock om betydande belopp, vilket illustrerar

dennas otillfredsställande storlek. Skulle bytesbalansen ge det resultat,

som förevarande kalkyler utvisar, och skulle därtill komma en förskjutning

i betalningarna i motsatt riktning mot fjolårets, kan detta snabbt medföra

stora påfrestningar på valutareserven.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kiuigl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

Den tredje risken, nämligen den för prisstegringar, har hittills inte framträtt

annat än i den uppdrivning av importpriserna, som ligger bakom försämringen

av bytesbalanskalkylen. Det har i det föregående förutsatts, att

konsumtionspriserna skall kunna stabiliseras vid den nu uppnådda nivån.

Det är uppenbart, att också här föreligger stora risker. En effektiv konkurrens

kan motverka dem. Resultatet beror emellertid också i hög grad på de

spänningar, som efterfrågeutvecklingen framkallar. En dämpning av efterfrågeexpansionen

skulle sannolikt vara av värde för den fortsatta prisstabiliteten.

Den fjärde risken, den för arbetslöshet, har så till vida även framträtt,

som arbetslösheten, särskilt inom byggnadsbranschen, under vintermånaderna

varit större än tidigare år. I stor utsträckning torde detta sammanhänga

med den osedvanligt ogynnsamma väderleken och får därför inte

betraktas som uttryck för en mera varaktig förändring av balansen på arbetsmarknaden.

Under sommarmånaderna kan en alltför stark efterfrågan

riskeras även i år. Detta exempel belyser emellertid redan i och för sig vikten

av att upprätthålla en beredskap på arbetsmarknaden för rubbningar

i båda riktningarna.

Sammanfattningsvis kan utsikterna för den svenska ekonomin för innevarande

år karakteriseras på det sättet, att det föreligger större risker för

att den samlade efterfrågan skall visa sig för stor än för liten. Underskottet

gentemot utlandet under en tid av gynnsamma avsättningsförhållanden för

flertalet av våra exportvaror utgör det mest påtagliga utslaget för detta förhållande.

Samma expansion präglar andra länder, överallt ser man också

som en viktig uppgift för den ekonomiska politiken att dämpa utvecklingen

för att en viss balans skall kunna bevaras. De vidtagna åtgärderna når dock

sina verkningar först efter en kortare eller längre tids förlopp. Vi lever i

en brytningstid mellan investeringskonjunklurens egen dynamik och den

bromsande ekonomiska politiken.

Liksom på andra håll gäller detta uppenbarligen också den svenska utvecklingen.

Den stramare kreditpolitiken bör efter hand få allt större effekt.

Det ligger inneslutet i kalkjderna i kapitel II, att de två senaste åren inneburit

en avsevärd begränsning av företagens likviditet och detsamma syns

komma att gälla också för innevarande år. Därmed blir kreditpolitiken av

allt större vikt. Detsamma gäller den statliga finanspolitiken. Dess likviditetsåtstramande

och allmänt dämpande verkan kommer enligt föreliggande

beräkningar att bli större under budgetåret 1956/57 än under föregående

budgetår. Inom nationalbudgetkansliet har ett försök gjorts att beräkna

statsbudgetens verkningar på konjunkturutvecklingen under det kommande

budgetåret. Undersökningen kommer inom kort att redovisas i särskild ordning.

Analysen visar, att förändringarna i budgetens belopp mellan budgetåren

1955/56 och 1956/57 kan beräknas ha en efterfrågebegränsande effekt

på konsumtionsmarknaden av storleksordningen 300—350 miljoner kronor.

En viss efterfrågebegränsande effekt bör även uppnås på investeringsmarknaden.

Även för de båda föregående budgetåren tycks en efterfrågebegränsande

effekt ha åstadkommits.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

Man skulle därför kunna räkna med att genom redan vidtagna åtgärder

grunden lagts för ett tryggande av den samhällsekonomiska balansen i fortsättningen.

Mycket kommer därvid att bero på hur fort de väntade, men ännu

inte nådda verkningarna framträder. Under förutsättning av ett energiskt

fullföljande av den upplagda återhållsamhetspolitiken är det inte oförenligt

med här framlagda årskalkyler, att en utveckling mot en bättre balans

kan sätta in under loppet av innevarande år på samma sätt som en tydlig

sådan förskjutning uppenbarligen inträdde under loppet av föregående år,

omvittnat bland annat av utslagen på arbetsmarknaden: minskad otillfredsställd

efterfrågan, mindre rörlighet etc.

Det skulle dock vara lättsinnigt att slå sig till ro i den förhoppningen, att

den fortsatta utvecklingen av sig självt skall leda till ett tillfredsställande

resultat på den grundval, som lagts av vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder.

Utvecklingen kommer för visso att kräva stor observans och eu beredskap

till förändringar i politiken, i den mån detta skulle visa sig behövligt. Det

finns anledning att understryka faromoment, som redan nu kan urskiljas.

På kort sikt och särskilt med hänsyn till utrikesbalansens utveckling kommer

åtskilligt av resultatet att avhänga därav, i vilka länder den restriktiva

ekonomiska politiken snabbast når effekt. Av valutapolitiska hänsyn kan

Storbritannien vara tvunget att driva en stramare politik än andra länder

och detta kan komma att påverka vår utrikeshandel, eftersom just Storbritannien

är vår främsta kund. Viktigt är givetvis också, att vi förfar på ett sådant

sätt, att inte effekten av åtstramningen börjar märkas hos oss först

sedan mera betydande avmattningssymtom framträtt på andra håll. Vi

skulle i så fall inte bara skapa förutsättningar för svåra anpassningsproblem

till en vikande konjunktur utan skulle därmed också ha försuttit

tillfället att under en gynnsam exportkonjunktur förbättra våra reserver.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

55

T abellför teckning

II. 1. Försörjningsbalansen åren 1949—1955 i löpande priser. Miljoner kronor 12

2. Försörjningsbalansen åren 1949—1955 i 1954 års priser. Miljoner kronor 13

3. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i löpande priser. Miljoner kronor 14

4. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i 1954 års priser. Miljoner kronor 14

5. Privat konsumtion åren 1949—1955 i löpande priser. Miljoner kronor 15

6. Privat konsumtion åren 1949—1955 i 1954 års priser. Miljoner kronor 15

7. Offentlig konsumtion åren 1949—1955. Miljoner kronor ........... 17

8. Inhemska bruttoutgifter åren 1949—1955 i löpande priser. Procenttal 17

9. Bytesbalans åren 1949—1955. Miljoner kronor ................... 18

10. Lagerförändringen inom statistiskt belysta varuområden åren 1952—

1955. Miljoner kronor ........................................ 19

11. Bruttonationalprodukten enligt olika begrepp åren 1949—1955. Miljoner

kronor.................................................. 21

12. Sparande-investering åren 1949—1955 i löpande priser. Procent av

bruttonationalprodukten till marknadspris........................ 21

13. Hushållens utgifter och sparande åren 1950—-1955 i löpande priser.

Procenttal.................................................... 22

III. 14. Investeringsplaner inom industrin för år 1956. Miljoner kronor...... 27

15. Prognos för investeringsutvecklingen mellan 1955 och 1956. Bruttoinvesteringar.

Miljoner kronor .................................. 29

IV. 16. Konsumentprisernas förändring december 1954—februari 1956. Index:

december 1954 = 100 .......................................... 33

V. 17. Förändring av produktionsvolymen inom industrin åren 1954—1955.

Procenttal.................................................... 38

VI. 18. Valutareserven åren 1953—1955. Miljoner kronor ................ 43

19. Exporten åren 1953—1956. Miljoner kronor...................... 45

20. Importen åren 1953—-1956. Miljoner kronor...................... 47

21. Exportens och importens prisutveckling: Indextal åren 1950—1956. 47

VII. 22. Beräknad försörjningsbalans för år 1956. Miljoner kronor ........ 51

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

Innehållsförteckning till Biliang C

I. Inledning...................................................... 1

II. Försörjningsbalansen för dr 1955 12

1. Konsumtion och investering .................................. 12

2. Utrikeshandel och lagerutveckling ............................ 18

3. Bruttonationalprodukt, inkomstutveckling och sparande.......... 20

III. Investeringarna ................................................ 25

IV. Konsumtionen.................................................. 31

1. Den privata konsumtionen.................................... 31

2. Den offentliga konsumtionen.............. 35

V. Produktionen .................................................. 36

VI. Utrikeshandeln ................................................ 42

1. Utrikeshandeln under år 1955 ................................ 42

2. Utrikeshandeln under år 1956 ................................ 43

VII. Den samhällsekonomiska balansen ................................ 49

Tabellförteckning...................................................... 55

Anm. Den reviderade nationalbudgeten för år 1956 har utarbetats inom finansdepartementet

under ledning av byråchefen Gustav Cederwall. Kap. II (försörjningsbalansen) har författats av

amanuensen i konjunkturinstitutet Bengt Pettersson. Investeringsprognosen för 1956 (kap. III)

har utförts av t. f. forskningssekreteraren Lennart Fastbom.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

1

Bihang D

Till KONUNGEN

Genom beslut den (i maj 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt numera budgetsekreteraren

K. G. Ringström att i anslutning till en av f. d. överståthållaren

T. Notliin år 1953 framlagd utredning rörande de automatiska utgifts
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

förändringarna inom statsverksamheten verkställa fortsatt undersökning

beträffande dessa förändringar. Åt politices magistern Reidar Thilert har

uppdragits att vara utredningens sekreterare.

Såsom ett led i fullgörandet av utredningsuppdraget gjordes under eftersommaren

och hösten 1955 preliminära sammanställningar av den sannolika

automatiska utgiftsutvecklingen under perioden 1956/57—1961/

62. Samtidigt påbörjades vissa förberedande arbeten för en mera definitiv

kalkyl avsedd att framläggas under våren 1956. Bl. a. fordrade de beräkningar

rörande pensionskostnadernas framtida utveckling, som utförts inom

civildepartementet för utredningens räkning, relativt lång tid för sitt genomförande.

Huvuddelen av det material, som nu framlägges, har dock

sammanställts under månaderna februari och mars 1956.

Liksom vid 1953 års undersökning har de primära beräkningarna verkställts

genom medverkan av statssekreterarna i de olika departementen efter

vissa av utredningsmannen uppdragna riktlinjer. Material för beräkningarna

har i den utsträckning statssekreterarna bedömt lämpligt infordrats från

vederbörliga myndigheter. Till belysande av de statliga räntekostnadernas

utveckling har riksgäldsdirektören utarbetat en promemoria för utredningens

räkning. För materialets sammanställning och slutliga bedömning ansvarar

undertecknad utredningsman.

Huvudresultatet av den anbefallda utredningen framlägges i den redogörelse

som härmed överlämnas.

Stockholm den 12 april 1956

Underdånigst

GEORG RINGSTRÖM

Reidar Thilert

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

3

Automatiska utgiftsförändringar 1956/57—1961 62

I. Utredningens syfte och uppläggning

Utredningsarbetet har avsett att i anslutning till den av f. d. överståthållaren

T. Nothin år 1953 framlagda utredningen verkställa fortsatt undersökning

angående de automatiska utgiftsförändringarna. I enlighet härmed

har undersökningen till uppläggning och definitioner i stort sett anslutits

till 1953 års undersökning. En viss begränsning av undersökningens omfattning

har dock företagits.

Redogörelse för 1953 års undersökning framlades av utredningsmannen

den 31 augusti 1953 (stencil). I bilaga 2 till 1954 års statsverksproposition

har en sammanfattning av undersökningens resultat lämnats. Syftet med

undersökningen var enligt direktiven att fastslå omfattningen av de utav

statsmakterna redan gjorda utgiftsåtagandena på längre sikt. Undersökningen

utgick från riksstaten för budgetåret 1953/54 och avsåg i första hand

utgiftsförändringarna på driftbudgeten under perioden 1953/54—1958/59.

Förutom beräkningar av de rent automatiska utgiftsförändringarna gjordes

även en översiktlig inventering av andra utgiftsbehov, som av olika skäl

kunde väntas bli aktualiserade i framtiden. I detta sammanhang berördes

även utgifterna på kapitalbudgeten.

De nu verkställda beräkningarna avser att ange de automatiska utgiftsförändringarna

under vart och ett av budgetåren 1957/58—1961/62. Utgångspunkten

är i princip riksstaten för budgetåret 1956/57. Då beräkningarna

måst verkställas innan riksstaten slutligt fastställts, har de emellertid av

praktiska skäl fått baseras på årets riksstatsförslag jämte senare framlagda

särpropositioner. Så långt det varit möjligt, har riksdagens beslut i anslutning

till dessa propositioner beaktats. Det har dock varit nödvändigt att

färdigställa beräkningarna, innan riksdagsarbetet avslutats. Utredningsresultatet

framlägges därför med reservation för att riksdagsarbetet liksom

efter utredningens avslutande framlagda särpropositioner kan komma att

i vissa avseenden ändra förutsättningarna för beräkningarna.

Kalkylerna bär i princip begränsats till anslag på driftbudgeten. Utgifterna

på kapitalbudgeten berörs sålunda icke. Skälet härtill är inte att dessa

utgifter är mindre betydelsefulla än de på driftbudgeten utan snarare det

faktum att det -— såsom utvecklats i 1953 års undersökning — erbjuder

stora svårigheter att på ett någorlunda stringent och meningsfullt sätt tilllämpa

automatikresonemang på utgifter av investeringskaraktär. Detta

gäller även vissa besläktade utgiftsslag på driftbudgeten, exempelvis väganslagen.

Automatiska utgiftsförändringar av mindre storleksordning har icke redovisats.

Som regel har bortselts från anslag eller grupper av nära sammanhörande

anslag, för vilka den automatiska förändringen icke under något

år under perioden beräknats uppgå till 100 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

En kalkyl av automatiska utgiftsförändringar avser icke att ange den mest

sannolika utgiftsutvecklingen i och för sig utan syftar till att utvisa de

kostnadsmässiga konsekvenserna under framförliggande budgetår av de

utav statsmakterna i utgångsläget gjorda åtagandena. Som framgår av det

föregående har utgångspunkten i princip ansetts böra vara den av 1956 års

riksdag fastställda riksstaten. Den i hithörande sammanhang grundläggande

regeln att i utgångsläget gällande eller beslutade författningar och bestämmelser

skall kvarstå oförändrade under hela beräkningsperioden har därför

fått innebära, att hänsyn även tagits till sådana nya författningar eller författningsändringar

som kan förutsättas bli en direkt följd av beslut som

fattas vid 1956 års riksdag. Vid uppgörandet av kalkylerna har liksom vid

1953 års undersökning hänsyn även tagits till principbeslut, även om dessas

genomförande kräver successiv ändring av detaljbestämmelser.

Vidare har utgångspunkten varit den vid beräkningstillfället rådande prisnivån.

Det har därvid förutsatts, att denna överensstämmer med de priser,

som ligger bakom anslagsberäkningarna i 1956/57 års riksstat. Av praktiska

skäl har kalkylerna för de olika anslagen baserats på 1955 års lönenivå.

Detta överensstämmer även med redovisningssättet i riksstaten för

budgetåret 1956/57. I denna redovisas de kostnadsmässiga konsekvenserna

av 1956 års höjda löner för de statsanställda i form av ett särskilt täckningsanslag

under tolfte huvudtiteln i stället för genom omräkning av de olika

anslagen för statliga myndigheter. Tillvägagångssättet innebär, att vid kalkylerna

bortsetts från den automatiska uppräkning av dessa senare anslag

och den motsvarande nedräkning av tolfte huvudtiteln, som får göras i

1957/58 års riksstat.

Beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen i stort har en i »normal»

takt fortgående produktionsökning samt full sysselsättning förutsatts.

De vanligaste typerna av automatiska anslagsförändringar kan hänföras

till någon av följande orsaker.

1. Av statsmakterna beslutade reformer och förändringar -— av den statliga

organisationen i personellt och materiellt avseende, av bestämmelser som

i övrigt reglerar de statliga myndigheternas arbetsvillkor och dispositioner,

eller av statsbidragsbestämmelser — som ännu icke kommit till fullständigt

kostnadsmässigt uttryck i riksstaten 1956/57.

2. Anslag måste uppräknas eller nedräknas till på längre sikt »normal»

nivå på grund av att speciella omständigheter påverkat anslagsberäkningen

i riksstaten 1956/57 (exempelvis reservationsanslag som endast upptagits

med formellt belopp till följd av att behållningarna på anslagen beräknats

räcka för belastningen under budgetåret).

3. Redan inträdd prisförskjutning, som ännu icke slagit igenom i anslagsberäkningen

men som enligt gällande praxis föranleder uppräkning av anslag.

4. Förändring av bidrags- och understödskostnader, vid oförändrade bestämmelser,

av befolkningsmässiga orsaker (typen allmänna barnbidrag).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

5

5. Förändrade statsbidragskostnader, vid oförändrade bidragsbestämmelser,

till följd av beslutad eller förutsatt utbyggnad av den statsbidragsberättigade

verksamheten.

6. Utgiftsförändringar, oftast berörande bidragsanslag, som blir en direkt

följd av förskjutningar inom samhällsekonomin (exempel: den av importen

beroende tolagsersättningen till vissa städer).

7. ökade pensionskostnader i anledning av stegrat antal tjänste- och

familj epensionärer.

Beträffande vissa anslag är det, med utgångspunkt från de allmänna förutsättningarna

för kalkylerna, förhållandevis enkelt att entydigt ange arten

och storleksordningen av den automatiska förändringen. I många fall

är detta dock icke möjligt, trots att det i princip kan fastställas, att anslaget

är automatiskt beroende av en eller annan föränderlig faktor. Så långt möjligt

har emellertid en siffermässig precisering eftersträvats även i sådana

fall. Det har skett genom att kalkylen baserats på vissa antaganden, som

visserligen kan sägas vara relativt godtyckligt valda men som ändå framstått

som rimliga. I några fall har det ansetts illustrativt att redovisa ett

par alternativa kalkyler. Sistnämnda tillvägagångssätt har bl. a. använts,

då ett mer eller mindre klart preciserat principbeslut föreligger (exempelvis

i form av utbyggande av en statlig eller statsunderstödd verksamhet),

som för sitt realiserande kräver utgiftsstegringar, men takten i utgiftsstegringen

i hög grad blir beroende av graden av restriktivitet vid det årliga anslagsbeviljandet.

Det förtjänar understrjhas — liksom skedde vid framläggandet av 1953

års undersökning — att beräkningen av de automatiska utgiftsförändringarna

syftar till att fastställa de kostnadsmässiga konsekvenserna i framtiden

vid den hypotetiska förutsättningen att nu gällande lagar och bestämmelser,

exempelvis statsbidragsförfattningar, förblir oförändrade samt att

nuvarande eller beslutad organisation inom det statliga och i viss mån även

det kommunala verksamhetsområdet vidmakthålles eller genomföres. Att

cn ntgiftsförändring i denna mening betecknas som automatisk innebär sålunda

icke att den är ofrånkomlig. Någon ställning till frågan huruvida förändringar,

av det ena eller andra slaget, beträffande författningar eller organisation

är önskvärda, kan givetvis icke tagas vid en undersökning av

ifrågavarande slag.

Automatiska utgiftsstegringar innesluter olika grader av bundenhet. I vissa

fall kan rent civilrättsliga förpliktelser föreligga; i andra kan av praktisk-politiska

skäl en omprövning av föreliggande bestämmelser framstå

som osannolik; i åter andra torde inga egentliga hinder föreligga att ändra

tidigare vidtagna dispositioner. Kalkyler av automatiska utgiftsförändringar

under en framförliggande period synes sålunda böra uppfattas som ett

hjälpmedel vid den mera långsiktiga budgetplaneringen, ägnat att även ge

incitament till och vägledning vid eu omprövning av fattade beslut.

Samtidigt som dessa påpekanden görcs beträffande innebörden av undersökningar

av utgiftsautomatiken måste varnas för alltför vittgående slutsal
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

ser av beräkningarna och framför allt för ett mekaniskt tillämpande av det

numeriska materialet. Dessa frågor skall beröras något avslutningsvis i

samband med analysen av undersökningsresultatet. Det bör emellertid redan

här understrykas, att frågan om utgiftsautomatiken endast representerar

en begränsad aspekt vid de avvägningar av samhällsekonomisk och annan

art, som måste ingå i budgetplaneringen. Därtill kommer, att kalkylerna

ofta bygger på osäkra förutsättningar och stundom endast har karaktär

av illustrerande räkneexempel; i betydande utsträckning saknas över huvud

taget hållpunkter för beräkningar.

I en särskild tabellbilaga framlägges de siffermässigt beräknade automatiska

utgiftsförändringarna under de olika huvudtitlarna. Det förhållandet,

att tabellmässiga sammanställningar av beräknade utgiftsförändringar

ansetts böra redovisas innebär givetvis icke att därmed automatiken

skulle vara uttömmande belyst. Beräkningarna måste —- såsom framgått

av det föregående -— knytas till vissa, stundom relativt godtyckliga och

schablonmässiga förutsättningar beträffande olika för utgiftsutvecklingen

betydelsefulla förhållanden exempelvis inom samhällsekonomin. I följande

avsnitt redogöres därför i nära anslutning till de textkommentarer, som

statssekreterarna bifogat de inom respektive departement verkställda beräkningarna,

för mera betydelsefulla sådana förutsättningar liksom för sådana

exempel på automatik, där det över huvud inte ansetts möjligt att

verkställa kalkyler.

Vissa fall av automatik, till vilka hänsyn i regel icke tages vid beräkningarna

huvudtitelsvis, tas upp i ett särskilt avsnitt. Det gäller bl. a. de

statliga verkens lokalkostnader och effekten av löneklassuppflyttningar. I

det sammanhanget beröres även de på driftbudgeten upptagna utgifterna

för statens kapitalfonder, närmast vissa faktorer, som påverkar utvecklingen

av statens ränteutgifter samt avskrivningsanslagen.

För två betydelsefulla huvudtitlar — försvars- och kommunikationsdepartementens

-— har inga automatiska förändringar upptagits. Vad den senare

huvudtiteln beträffar, är detta i överensstämmelse med förfaringssättet

vid 1953 års undersökning. Skälet är, att den alldeles övervägande delen

av huvudtitelns utgifter finansieras med automobilskattemedel samt att de

dominerande kostnaderna, väganslagen, av samma orsak som beträffande

investeringsutgifterna på kapitalbudgeten icke lämpligen låter inordna sig

under några automatikdefinitioner.

Beträffande försvarshuvudtiteln redovisades vid 1953 års undersökning

vissa beräkningar av automatiska anslagsförändringar, grundade på förutsättningen

om oförändrad organisation. De visade stigande medelsbehov

bl. a. för utbildningskostnader till följd av befolkningsmässigt betingad ökning

av värnpliktskontingenterna och för ersättningsanskaffning av tekniskt

alltmer komplicerad och därför dyrare materiel. Till följd av den

omprövning av försvarets uppbyggnad, som för närvarande pågår — bl. a.

genom försvarsberedningens arbete — har det nu synts mindre relevant

att verkställa automatikberäkningar för försvarshuvudtiteln.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

7

Emellertid beröres i det följande några sidor av utgiftsproblematiken under

de sistnämnda båda huvudtitlarna, då dessa givetvis spelar en betydelsefull

roll för statsutgifternas utveckling.

Avslutningsvis summeras vissa huvudresultat och göres jämförelser med

den bild som erhölls vid 1953 års undersökning. Ett försök göres att ange

räckvidden hos utredningsresultatet mot bakgrunden av de faktorer som

påverkar den faktiska utvecklingen av statsutgifterna.

II. Redogörelse för automatiska utgiftsförändringar m. m. under de

särskilda huvudtitlarna

Justitiedepartementets huvudtitel

Under denna huvudtitel förutses inga större automatiska utgiftsförändringar.

En stegring med sammanlagt inte fullt en miljon kronor av fångvårdsanstalternas

avlönings- och omkostnadsanslag följer dock 1957/58 till

följd av viss beslutad utbyggnad av fångvårdens resurser för att möta ökat

fångantal. Genom år 1955 beslutad arvodesreglering beräknas anslaget till

övervakning av villkorligt dömda 1957/58 öka med 0,2 mkr. Å andra sidan

förutses under samma budgetår bortfall av vissa utgiftsändamål av engångskaraktär.

Beträffande fångvårdsanstalterna torde ytterligare kostnader tillkomma

under den framförliggande femårsperioden med hänsyn till av statsmakterna

i princip godkända byggnadsförslag för ungdoms- och säkerhetsanstaller.

Då tidpunkten för de olika anstaltsprojektens realiserande och ianspråktagande

icke kunnat fastställas, bär de härav betingade ökningarna av driftkostnaderna

icke kunnat anges.

Utrikesdepartementets huvudtitel

Några rent automatiska anslagsförändringar av betydelse har icke kunnat

beräknas för denna huvudtitel. Det bör dock påpekas, att ett par större anslag,

som avser bidrag till Förenta Nationerna och till OEEC, beräknas enligt

automatiskt verkande bidragsskalor. Ingen hållpunkt för att bedöma

deras framtida utveckling har dock funnits.

Försvarsdepartementets huvudtitel

Såsom inledningsvis omnämnts, verkställdes vid 1953 års automatikutredning

beräkningar av fjärde huvudtitelns utveckling under förutsättning

av bl. a. oförändrad organisation och materielförnyelse enligt då föreliggande

planer. Främst som en följd av behovet att inom ramen för befintlig eller

beslutad organisation företaga erforderliga ersättningsanskaffningar av materiel,

som till följd av den tekniska utvecklingen tenderade att bli alltmer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

komplicerad och dyrbar, uppvisade särskilt flygvapnet och marinen kraftigt

stigande kostnader. Enligt beräkningarna skulle kostnaderna på fjärde huvudtiteln

stiga med omkring 240 mkr från 1953/54 års riksstat franr till

budgetåret 1958/59. Redan för budgetåret 1954/55 beräknades en erforderlig

anslagshöjning av 197 mkr.

Vid den nu företagna aktualiseringen av 1953 års undersökning har någon

allmän och ingående undersökning av automatiska utgiftsförändringar under

fjärde huvudtiteln icke ansetts böra företagas med hänsyn till att frågan

om försvarets framtida utformning för närvarande prövas av 1955 års försvarsberedning.

Denna beredning har att förutsättningslöst granska det av

överbefälhavaren år 1954 framlagda förslaget till riktlinjer för krigsmaktens

fortsatta utveckling. Här framlägges därför endast vissa allmänna synpunkter

på ämnet och anges vissa karakteristiska drag i utvecklingen. Framställningen

har därvid väsentligen kunnat byggas på en av statssekreteraren

i försvarsdepartementet utarbetad promemoria för utredningens räkning.

Fjärde huvudtiteln slutar enligt riksstaten för löpande budgetår på 2 017

mkr. Enligt årets statsverksproposition uppgår fjärde huvudtiteln för 1956/

57 till 2 072 mkr.1 Anslagsökningen utgör sålunda 55 mkr. Av den närmare

redogörelsen i statsverkspropositionen framgår, att utgiftsökningen, i stort

sett av automatisk karaktär, i själva verket uppgår till 123 mkr. Genom inställandet

av repetitionsövningarna under budgetåret 1956/57 uppnås emellertid

en besparing på 68 mkr. Härigenom begränsas nettoökningen av fjärde

huvudtiteln till nyssnämnda 55 mkr.2

Anslagsmässigt har försvarshuvudtiteln relativt sett ökat endast obetydligt

sedan budgetåret 1953/54. Ökningen utgör 2 % mellan 1953/54 och

1956/57. (Om man ser till anslagsbelastningen, vilken vid samhällsekonomiska

bedömanden kan vara mera relevant, blir läget annorlunda. 1953/54

understeg nämligen belastningen de anvisade anslagen med ca 145 mkr medan

under 1956/57 belastningen tvärtom beräknas överstiga anvisade anslag

bl. a. till följd av nedgång av reservationsbehållningar.) Detta resultat

har trots stigande priser och löner uppnåtts tack vare hårda prutningar på

äskandena. För att rymmas inom denna försvarskostnadsram har de anslag,

som ursprungligen förutsatts i de av riksdagen godkända materielplanerna,

kommit att i viss utsträckning underskridas. Vidare har begränsningarna

i utbildningsverksamheten lett till besparingar. Endast genom dylika

åtgärder har det varit möjligt att hålla den nominella utgiftsnivån praktiskt

taget konstant under ifrågavarande tidsperiod.

I bl. a. 013-planen har starkt understrukits den betydelse soin den tekniska

utvecklingen har för försvaret och att denna utveckling måste leda till

en successiv ökning av försvarskostnaderna. Vid en bedömning av försvarskostnadernas

utveckling på längre sikt torde icke kunna bortses från detta

1 I den definitiva riksstaten torde summan komma att ligga ca 2 mkr lägre.

2 Om hänsyn tages till att omkring 50 mkr av det anslag under tolfte huvudtiteln på 165

mkr i 1955/56 års riksstat, som avser att täcka kostnaderna för 1955 års lönelyftning för

statstjänstemän, i realiteten hänför sig till fjärde huvudtiteln, reduceras ökningen till ca 5

mkr. Tages därjämte hänsyn till de anslag på tilläggsstat under fjärde huvudtiteln i samma

års riksstat, som föranledes av lönehöjningar till kollektivavtalsanställd personal, bortfaller

ökningen helt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

9

förhållande. Med rådande tendenser på det militärtekniska området synes

det inte möjligt att — utan konsekvenser för försvarets styrka — på längre

sikt hålla försvarsanslagen vid den nuvarande nivån av drygt 2 000 mkr.

ÖB-planen och dess kostnadsberäkningar — som statsmakterna ännu icke

tagit ställning till — avser ett försvar, vars samlade effekt bedömes kunna

motsvara den uppställda och sedan länge gällande operativa målsättningen.

ÖB-planen innefattar en viss begränsning av armé- och marinstridskrafterna

och en kompenserande förstärkning av flygvapnet. Den totala kostnadsökningen

för ett försvar enligt ÖB:s riktlinjer under tioårsperioden

1955/56—1964/65 beräknades till omkring 600 mkr, vilket innebär en ökning

med omkring 60 mkr per budgetår. Vid en antagen årlig stegring av

bruttonationalprodukten på 2 1/2 procent skulle enligt planen fjärde huvudtitelns

anslagssumma under hela tidsperioden ligga vid omkring 4,8 procent

av bruttonationalprodukten.

Vad beträffar anslagsutvecklingen efter budgetåret 1956/57 må slutligen

framhållas vissa omständigheter, som redan nu kan urskiljas och som påverkar

försvarsbudgeten för budgetåret 1957/58. Repetitionsövningarnas inställande

under 1956/57 har uttryckligen angivits vara en engångsåtgärd.

Den besparing som uppnåtts genom denna åtgärd utgör 68 mkr. Vidare har

man att ta hänsyn till den kostnadsökning som föranledes av den 4-procentiga

höjningen av de statsanställdas löner. För försvarets del leder denna

lönehöjning till en utgiftsökning på drygt 20 mkr.1 Slutligen bör beaktas den

lortsatta uppräkningen av anslaget till anskaffning av flygmateriel enligt

vad som förutsatts i den av årets riksdag godkända sjuårsplanen för flygmaterielens

omsättning. För 1956/57 har detta anslag ökats från 444 till 475

mkr eller med 31 mkr. För 1957/58 beräknas en ökning till omkring 492

mkr eller ytterligare 17 mkr. Enligt flygvapnets materielplan skulle anslaget

till anskaffning av flygmateriel komma att stiga successivt till drygt 560

mkr vid sjuårsperiodens slut, d. v. s. budgetåret 1962/63. Medelkostnaden

under perioden uppgår till 522 mkr, att jämföra med det i budgeten för

1956/57 upptagna anslaget på 475 mkr.

Nu angivna tre utgiftsstegringar av automatisk natur, som aktualiseras

budgetåret 1957/58, uppgår till ett sammanlagt belopp av över 100 mkr.

Socialdepartementets huvudtitel

För lilt. C på femte huvudtiteln, som upptar anslag till mödrahj älp,

socialhjälp, barnavård in. in., beräknas kostnaderna budgetåret

1956/57 till ca 585 mkr. Största kostnadsposten, 527 mkr, utgör anslaget till

allmänna barnbidrag. Med utgångspunkt från en prognos över antalet barn

under 16 år samt nu gällande bidragsbelopp har socialstyrelsen räknat

med oförändrade kostnader 1957/58 och 1958/59 samt därefter en nedgång

med 6, 8 resp. 8 mkr under de tre budgetåren 1959/60—1961/62. Beträf
1

I realiteten är dock kostnaden för denna lönestegring till större delen redan inräknad''i

1956/57 års riksstat genom täckningsanslag under tolfte huvudtiteln. Jfr motsvarande påpekande

i det föregående beträffandcn jämförelsen mellan 1955/56 och 1956/57.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

lande anslaget till bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem

beräknas — under förutsättning av oförändrade regler för

bidragsgivningen — medelsbehovet minska med 3 mkr under (perioden till

följd av stigande skattekraft hos kommunerna. I övrigt förutses en successiv

stegring av bidragskostnaderna i samband med utbyggnad av hemvårdarinneorganisationen

och verksamheten vid anstalter för halvöppen

barnavård.

Beträffande nykterhets vården, med för 1956/57 upptagna kostnader

om ca 16 mkr, beräknas anslagsbehovet avseende både anstaltsorganisationen

och de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet stiga förhållandevis

kraftigt.

Medelsbehovet under litt. E, arbetsmarknadsstyrelsen med

dithö rande verksamhet, som för 1956/57 upptar anslag om ca 98

mkr, blir givetvis i hög grad beroende av arbetsmarknadsläget under kommande

år. I detta hänseende har i kalkylerna förutsatts oförändrade förhållanden,

d. v. s. i stort sett full sysselsättning, under perioden. Beträffande

anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor har emellertid beräknats

inträffa en viss stegring av medelsbehovet som en följd av ökad

anslutning till försäkringen — en följd av ökning av såväl de arbetsföra

åldrarna som organiseringsprocenten — och successiv förhöjning av det genomsnittliga

ersättningsbeloppet. En ytterligare kostnadsstegring inträder,

om antalet ersättningsdagar per medlem och år stiger utöver de 3,3 dagar,

som ligger till grund för anslagsberäkningen för 1956/57. En stegring från

3,3 till 3,5 dagar kan beräknas höja anslaget, för 1956/57 upptaget till 40

mkr, med 3 mkr. I de här redovisade kalkylerna har den lägre siffran antagits

gälla, men den högre representerar även den ett antagande, som är

fullt förenligt med förutsättningen om full sysselsättning. Även relativt små

förskjutningar i arbetsmarknadsläget ger betydande utslag på bidragskostnaderna.

Hänsyn har icke tagits till det förhållandet att därest 1956 års riksdag

godkänner i propositionen nr 144 framlagt förslag till ny arbetslöshetskasseförordning

m. in. en mindre höjning av ersättningsfrekvensen framdeles

får beräknas inträda.

Anslagen till bostadsbyggande in. in. under femte huvudtiteln

(alltså med bortseende från avskrivningsanslagen under utgifter för statens

kapitalfonder) uppgår 1956/57 till sammanlagt ca 195 mkr. Automatiska

förändringar av större betydelse har beräknats för följande anslag (mkr):

Anslags-

belopp

Automatisk anslagsförändring från föregående

budgetår

Kapitalmedelsförluster och

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

ränteeftergifter........

60

+ 22

+ 20

+ 18

+ 18

+ 18

Bostadsrabatter ........

Bidrag till viss bostads-

100

+ 13

+ 12

+ 11

+ 10

+ 9

förbättringsverksamhet

Bidrag till inrättande av

25

+ 5

—

—

--

—

pensionärshem........

0

+ 10

—

—

—

—

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956 11

Utvecklingen av dessa anslag är — vid oförändrade regler — i hög grad

beroende av bostadsproduktionens omfattning, kostnaderna för kapitalmedelsförluster

och ränteeftergifter därtill av ränteläget. I båda dessa hänseenden

har förutsatts oförändrade förhållanden i jämförelse med antagandena

vid anslagsberäkningen för 1956/57. Vad bostadsproduktionen beträffar

innebär detta antagande viss minskning i jämförelse med de senaste

årens produktion. Till följd av eftersläpning i utbetalningarna erhålles under

de närmast följande åren en minskning av stegringstakten för anslaget

till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter. Även för bostadsrabatterna

förutses minskad stegringstakt genom ökande avgång av bidragstagare. Vad

angår bidragsanslagen till viss bostadsförbättringsverksamhet och till inrättande

av pensionärshem erfordras vid oförändrad medelsåtgång en uppräkning

1957/58, då anslagen för 1956/57 avvägts med hänsyn till befintlig

reservation.

Beträffande beräkningen av de bostadspolitiska anslagens utveckling måste

göras en reservation inte endast på grund av att förutsättningen om bostadsproduktionens

omfattning är rent hypotetisk utan även med hänsyn

till att en omprövning pågår av det statliga stödet till bostadsbyggandet inom

den i december 1955 tillsatta bostadspolitiska utredningen.

Under femte huvudtitelns litt. G, sjuk- och yrkesskadeförsäkring

m. m., har räknats med en kontinuerlig stegring med ca 3 mkr årligen

av anslaget till bidrag till sjukkassor m. m. som följd av befolkningens

tillväxt och ändring i ålderssammansättningen. Det faktiska medelsbehovet

för bidrag till sjukkassor, som för 1956/57 beräknats till 260 mkr,

blir beroende av flera svårbedömbara och även på kort sikt föränderliga

faktorer, bl. a. sjuklighetens omfattning.

Vad beträffar kostnaderna för folkpensionering m. m. (litt. I)

räknas för det största anslaget, bidrag till folkpensioner m. m. (1956/57

1 600 mkr), med en årlig stegring av 20—25 mkr. ökningen är väsentligen

en följd av förutsebar stegring av antalet ålderspensionärer, men även beträffande

änkepensioner och hustrutillägg har antagits en fortgående stegring

av kostnaderna. Under budgetåret 1957/58 erfordras därutöver en anslagsuppräkning

med ca 33 mkr till följd av det ytterligare indextillägg, som

tillkommer från och med maj månad 1956. Antalet index- och standardtillägg

har i övrigt förutsatts oförändrat, likaså kostnadsfördelningen mellan

stat och kommun. Kostnaderna för åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet har beräknats sliga med sammanlagt närmare 3 mkr

under de närmaste åren till följd av nya vårdplatser i Lund och Göteborg.

Kommunikationsdepartementets huvudtitel

Av de under denna huvudtitel för budgetåret 1956/57 upptagna anslagen

om sammanlagt ca 1 030 mkr hänför sig huvudparten, eller ca 945 mkr, till

utgifter som avses skola täckas av automobilskattemedel. Då utgiftsförändringar

under bilskatteanslagen vid nu gällande principer för finansieringen

!) Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

■— i varje fall på något längre sikt — föranleder en motsvarande anpassning

av automobilskatteinkomsterna, kommer utgiftsförändringar för huvudparten

av sjätte huvudtitelns anslag att ha eu från övriga huvudtitlar

avvikande karaktär. Även bortsett härifrån gäller att de dominerande kostnaderna,

väganslagen, av samma orsak som beträffande investeringsutgifterna

på kapitalbudgeten i regel icke låter inordna sig under några automatikdefinitioner.

Givetvis kan dessa kostnader inte därför sägas vara mindre

angelägna än andra. I anslutning till en av statssekreteraren i kommunikationsdepartementet

för utredningens räkning utarbetad promemoria

skall här anges vissa karakteristiska drag i utvecklingen för sjätte huvudtiteln.

Som en följd av begränsning i medelsanvändningen genom successivt omprövade

ramar redovisas för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

en eftersläpning i förhållande till gällande väginvesteringsprogram,

som avser femårsperioden 1954/55—1958/59. Vid utgången av

1955 beräknas eftersläpningen uppgå till ca 100 mkr. Samtidigt härmed stålman

inför eu fortsatt snabb tillväxt av vägtrafiken genom fordonsbeståndets

expansion samt en tendens till förskjutning mot allt tyngre fordon

inom lastbils- och bussbeståndet. Dessa förhållanden medför ökade krav på

vägarnas bärighet och kvalitet i övrigt. Härigenom uppkommer ett behov

av upprustning av det allmänna vägnätet, som väsentligt överstiger vad som

upptagits i vägbyggandets nuvarande femårsprogram. Enligt undersökningar,

som utförts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens delegation för översiktlig

vägplanering, har behovet av vägbyggande sålunda preliminärt uppskattats

till 750 mkr för år under en femton-tjuguårsperiod. Detta skulle

innebära en stegring av den nuvarande investeringsvolymen till ungefär det

tredubbla. Emellertid torde det inte vara möjligt att nu realistiskt bedöma

omfattningen av de nyinvesteringar på vägområdet, som i konkurrens med

andra angelägna investeringsbehov i samhället kan bli möjliga att göra under

tiden fram till och med budgetåret 1961/62.

Väginvesteringsverksamhetens eftersläpning i förhållande till de ökade

kraven medför stegrade anspråk på vägunderhållet utöver det normala. Dessa

måste tillgodoses om icke vägstandarden skall sjunka. För budgetåret

1956/57 har 45 mkr av äskat anslag för vägunderhållet om 300 mkr beräknats

för extraordinära underhållsarbeten i form av provisoriska förstärkningar

och beläggningar. Härtill kommer, att det normala underhållet automatiskt

stiger till följd av den ökade trafiken.

Vad gäller den kommunala väghållningen utgår årligen underhållsbidrag

från anslaget till bidrag till underhåll av vägar och gator. Vid en verkställd

omprövning av bidragsbeloppen för perioden 1956—1959 har medelsbehovet

beräknats öka under budgetåret 1956/57 med drygt 11 mkr. Resultatet

av nästa omprövning, som kommer att påverka anslaget för budgetåret

1960/61, kan ej förutses. Man torde dock ha att räkna med en ungefärlig

motsvarande ökning som för budgetåret 1956/57.

Anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator har för att de stora

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

13

bidragsbehoven bättre skall kunna tillgodoses successivt uppräknats för budgetåren

1954/55—1956/57 från drygt 50 nikr till 80 respektive 90 och 110

mkr. Enligt det program, som ligger till grund för bilskatternas storlek,

beräknas anslaget för budgetåret 1957/58 till 140 mkr. Det bör dock framhållas,

att här ej endast är fråga om medelstillgång utan i viss utsträckning

även tillstånd att få bygga. I anslutning härtill må vidare nämnas, att från

främst Stockholms stads sida anmälts stora behov av statsbidragsmedel,

som för att tillgodoses skulle kräva än större anslag. Slutligen har på riksdagens

hemställan tillsatts en utredning om städernas väghållning, som kan

komma att leda till en ökning av statsverkets bidragsskyldighet i vad avser

såväl underhåll som byggande på förevarande område.

Liksom för de kommunala väginvesteringarna synes en ökning av anslagen

för de enskilda, vartill statliga bidrag utgår, vara att förutse.

Finansdepartementets huvudtitel

Bland beräknade automatiska utgiftsförändringar under sjunde huvudtiteln

märkes en till följd av taxeringsmaterialets successiva tillväxt fortgående

anslagsstegring med 0,6 till 0,8 mkr per år. Någon hänsyn till eventuella

kostnadsförändringar som följd av den i propositionen nr 150 föreslagna

omläggningen av taxeringsorganisationen har härvid ej kunnat tagas.

De kostnadsstegringar, som blir en följd av den i propositionen förutsatta

utbyggnaden av personalorganisationen, berör i huvudsak länsstyrelsernas

anslag under elfte huvudtiteln. Kostnaderna för den allmänna fastighetstaxeringen,

som för 1956/57 beräknas till 4 mkr, faller successivt bort

under de följande åren men beräknas återkomma i samband med ny taxering

1962. Tolagsersättningen till städerna beräknas öka med 1 mkr årligen

i anslutning till expanderande utrikeshandel och därmed stigande tullinkomster.

Av särskilt intresse är det medelsbehov som aktualiseras budgetåret 1960/

61 i form av premier på premiesparandet under 1955 och 1956. Enligt uppgifter

från samarbetskommittén för premiesparandet utgjorde det totala antalet

premiesparkonton den 31 december 1955 ca 523 000 med en behållning

av omkring 456 mkr. Premierna för sparandet under år 1955 uppgår sålunda

till 20 procent av denna behållning, eller ca 91 mkr. Premierna för år

1956 kan vid oförändrat sparande uppskattas till ca 69 mkr. Då en viss del

av det premiesparade beloppet torde komma att uttagas före utgången av

år 1960 och då kalkylen även i övrigt är osäker har medelsbehovet för ifrågavarande

premier under budgetåret 1960/61 uppskattats till omkring 150

mkr.

Ecklesiastikdepartementets huvudtitel

Beträffande anslagen till universiteten, den medicinska undervisningen

m. in. (1956/57 79 mkr) förutses automatiskt stigande

kostnader för universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg samt för Slock
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

holms högskola liksom även för Karolinska institutet och tandläkarhögskolorna.

Den sammanlagda kostnadsstegringen under femårsperioden har uppskattats

till nära 14 mkr, varav mellan 4 och 5 mkr 1957/58. Kostnadsstegringen

föranledes av bl. a. omläggning av läkarutbildningen, ökad intagning

av medicine studerande, omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen, upprustning av Stockholms högskola samt omlagd

preklinisk tandläkarutbildning och ökad intagning vid tandläkarhögskolorna.

Även i fråga om de tekniska högskolorna förutses icke oväsentliga

automatiska anslagsstegringar under 1957/58 och åren närmast

därefter. Orsaken är främst de av 1956 års riksdag beslutade åtgärderna för

ökning av utbildningskapaciteten och för tillskapande av en basorganisation

för undervisning och forskning.

Beräkningen av anslagen till de allmänna läroverken in. m.

är mycket osäker. Elevantalet har under en följd av år varit i snabb tillväxt.

Den verkställda beräkningen utgår från att elevantalet kommer att öka i nästan

samma takt eller med 5 000 elever per år. Å ena sidan har man att

emotse en ansvällning av gymnasiet och förmodligen även av realskolans

högstadium. Å andra sidan kan organisationsändringar, som berör realskolans

nederstadium, reducera elevantalet i realskolan. Realskolans högstadium

och gymnasiet drar högre kostnader per elev än det lägre stadiet. En

ökning av kostnaden per elev är därför att motse.

För budgetåret 1957/58 har inräknats den kostnadsökning (5 mkr) för

statsverket, som uppstår som en följd av att vid 1956 års riksdag torde beslutas

om avskaffande av inskrivnings- och terminsavgifterna vid de allmänna

läroverken fr. o. m. läsåret 1957—58.

Kostnaderna för bidrag till högre kommunala skolor och till vissa privalläroverk

beräknas likaså öka som följd av ökat elevantal.

Sammanlagt skulle kostnaderna för läroverken m. m. enligt dessa beräkningar

öka med drygt 40 mkr under femårsperioden fram till 1961/62, därav

12 mkr under 1957/58.

Kostnaderna för folkskoleväsendet m. in. uppgår under 1956/

57 till 685 mkr. För hela femårsperioden har beräknats en automatisk uppgång

med 31 mkr. Därvid har räknats med en betydande uppgång under de

första budgetåren -— för 1957/58 inte mindre än 23 mkr — men med en

mindre nedgång under de två sista åren. Denna utveckling hänger väsentligen

samman med anslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

(1956/57 500 mkr), som antagits utveckla sig på följande sätt 1957/

58—1961/62 i mkr: + 15,5, + 3,5, —2,5, -—5,0, —6,0. Beträffande beräkningarna

av anslaget har skolöverstyrelsen anfört följande:

»Vid beräkningarna har förutsatts, att småskollärare enligt kung. 1954:

230 successivt skall ersätta folkskollärare i klass 3 i folkskolor av A-formen.

Vidare har förutsatts, att nu gällande bestämmelser om elevernas fördelning

på läraravdelningar (kung. 1950: 137) skall tillämpas under hela

perioden. En ev. återgång till bestämmelserna i kung. 1947:234 under periodens

senare del skulle kräva ett tillskott (antingen på en gång eller fördelat

på flera år) av 400 ä 500 folkskollärartjänster, 350 å 400 småskol
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 ur 1056

15

lärartjänster samt 50 å 70 ämneslärartjänster å enhetsskolans högstadium,

innebärande en kostnadsökning av omkring 10,0 miljoner kronor.

Beträffande enhetsskolans högstadium har hänsyn tagits till kostnadsökningar

beroende på fortsatt utbyggnad av försöksverksamheten i de distrikt,

som påbörjat verksamheten senast fr. o. m. läsåret 1954/55. Det kan emellertid

antagas, att antalet skoldistrikt med försöksverksamhet kommer att

öka under perioden, vilket medför vissa kostnadsökningar. Det är dock

omöjligt att med någon grad av säkerhet förutsäga, i vilken omfattning

övergång till försöksverksamhet kommer att ske. Under läsåret 1955/56

har påbörjats försöksverksamhet i 13 distrikt med sammanlagt omkring

60 klassavdelningar i klass 5. Om det antages, att för de påföljande läsåren

försöksverksamheten utökas med cirka 15 distrikt per år, med två klassavdelningar

av klass 5 i hälften av distrikten och med tre klassavdelningar

av klass 5 i den andra hälften, skulle — med hänsyn tagen även till de

distrikt, som påbörjat försöksverksamheten fr. o. m. läsåret 1955/56 •—•

kunna beräknas en kostnadsökning med omkring 0,4 miljoner kronor från

1957/58 till 1958/59, 1,4 miljoner kronor från 1958/59 till 1959/60, 3,5 miljoner

kronor från 1959/60 till 1960/61 samt med omkring 3,8 miljoner kronor

från 1960/61—1961/62. Vid dessa beräkningar har hänsyn tagits till

att ökningen av antalet tjänster på högstadiet motsvaras av en viss minskning

av antalet folkskollärartjänster.»

I kalkylen har även hänsyn tagits till vissa vid 1956 års riksdag föreslagna

förstärkningsanordningar till förbättrande av folkskolans undervisningsresultat,

vilka erfordras i samband med införande av 3-årig realskola. För

budgetåret 1957/58 beräknas dessa åtgärder medföra en utgiftsökning av

närmare 5 mkr.

Bland andra anslag under folkskoleväsendet in. m., för vilka räknats med

automatiska förändringar, må nämnas bidrag till anordnande av skolmåltider.

Som en följd av successiv utbyggnad av skolmåltidsverksamheten räknas

för detta anslag med ett par miljoner kronors stegring om året under

de närmaste åren, därefter något lägre stegringstakt. Beträffande bidrag till

anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn (1956/57: 30 mkr) har

förutsetts en fortgående ökning av anslagsbelastningen med 3 mkr per år

som följd av de fortgående rationaliseringssträvandena inom folkskoleväsendet.

Däremot räknas med eu viss minskning av inackorderingskostnaderna.

För folkhögskolorna förutses stigande hidragskostnader.

Beträffande kostnaderna för bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det

allmänna skolväsendet, för vilket upptages 62,8 mkr för 1956/57, har skolöverstyrelsen

verkställt eu beräkning av anslagsbehovet och i anslutning

därtill anfört:

»Vid en av överstyrelsen verkställd undersökning av läget den 1 juli 1955

har kostnaderna för de skolbyggnadsföretag för folkskoleväsendet, till vilka

statsbidrag och byggnadstillstånd ännu icke beviljats men beträffande vilka

utredningsarbetet fortskridit så långt, att lokalbehovet varit eller då var föremål

för överstyrelsens prövning, uppskattats till omkring 1 050 miljoner

kronor. Med all säkerhet kommer under ifrågavarande tidsperiod att anmäla

sig ytterligare lokalbehov till mycket betydande belopp. Uppskattningsvis

anser överstyrelsen sig böra räkna med ett belopp av åtminstone 650

miljoner kronor. Det sammanlagda byggnadsbehovet under tiden 1 juli 1955

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr ilo år 1956

—30 juni 1962 skulle i så fall röra sig om 1 700 miljoner kronor. På grundval

av denna kalkyl har anslagsbehovet för respektive budgetår beräknats,

varvid överstyrelsen förutsatt, att tyngdpunkten i den erforderliga byggnadsverksamheten

blir förlagd till periodens första hälft. Emellertid påverkas

medelsbehovet under de första åren i perioden även i motsatt riktning

av den starkt begränsade byggnadsverksamhet, som förekommit i enlighet

med för tidigare år anvisade byggnadskvoter.»

Beräkningen av anslagsutvecklingen innesluter också en uppskattning av

kostnaderna för byggnadsbidrag till realskolor och högre kommunala skolor

(prop. 1956:123).

Enligt kalkylen skulle kostnaderna under de tre budgetåren 1957/58—

1959/60 stiga med sammanlagt 83 mkr till ca 146 mkr för att därefter visa

en nedgång med 11 mkr fram till 1961/62. Då emellertid kostnaderna i verkligheten

blir beroende av kvottilldelningen för skolbyggnadsverksamheten

och kvoterna hittills varit kraftigt nedskurna i förhållande till redovisade

önskemål, har det synts mindre lämpligt att betrakta det av skolöverstyrelsen

upptagna medelsbehovet under olika år som uttryck för utgiftsautomatik.

Anslaget har därför uteslutits vid den siffermässiga uppskattningen av

automatiken.

För yrkesundervisningen beräknas för 1956/57 utgifter på tillsammans

78 mkr. Huvuddelen härav avser kostnader för de högre tekniska

läroverken samt bidragskostnader till driften av centrala och lokala yrkesskolor

samt till studiebidrag och stipendier vid sådana skolor. För dessa ändamål

har som följd av beslutad utbyggnad av yrkesundervisningen räknats

med en sammanlagd kostnadsstegring fram till budgetåret 1961/62 med

drygt 12 mkr, ungefär jämnt fördelad under perioden.

Anslagen till folkbildningsåtgärder i övrigt — understöd

åt folkbiblioteksväsendet, studiecirkelverksamheten och ungdomens fritidsverksamhet

— har beräknats stiga automatiskt med 1,5 mkr om året som

följd av förutsedd ökning av bidragsberättigad bildningsverksamhet.

Jordbruksdepartementets huvudtitel

Under denna huvudtitel, som för budgetåret 1956/57 upptar utgifter på

sammanlagt 410 mkr förutses inga mera betydande automatiska förändringar.

För en betydande del av kostnaderna kan inte talas om några automatiska

bestämningsfaktorer, så exempelvis beträffande huvuddelen av subventionsanslagen.

För anslaget till producentbidrag till vissa innehavare av

mindre jordbruk, för 1956/57 upptaget till 45 mkr, förutses dock en årlig

minskning med 2 mkr. Nedgången sammanhänger med att enligt bidragssystemets

utformning ett successivt bortfall av bidragstagare inträffar. Beträffande

anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering har förutsatts

en oförändrad bidragsram av 17 mkr. Genom att det vid anslagsberäkningen

för 1956/57 beräknats kunna tas i anspråk odisponerad behållning, är

anslaget endast upptaget till 14 mkr. En uppräkning av anslaget blir därför

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

17

erforderlig 1957/58, dock endast med 2 mkr eftersom man räknar med att

även i fortsättningen kunna ta i anspråk odisponerad behållning i viss utsträckning.

Handelsdepartementets huvudtitel

Mera betydande automatiska utgiftsförändringar inom denna huvudtitel,

som för budgetåret 1956/57 upptar utgifter på sammanlagt 184 mkr, förutses

främst beträffande anslaget till anskaffning av en ny statsisbrytare.

Detta anslag, för 1956/57 upptaget till 4 mkr, beräknas öka med ca 12 mkr

mellan budgetåren 1956/57 och 1957/58, varefter kostnaderna successivt

bortfaller under åren därefter.

Beträffande anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi,

som för budgetåret 1956/57 upptas till ca 37 mkr, har inga siffermässiga

kalkyler över automatiska utgiftsförändringar ansetts kunna verkställas.

En fortsatt stegring av de årliga kostnaderna för bolagets verksamhet

synes dock sannolik. I särproposition till årets riksdag rörande detta

anslag återges en uppgift av bolaget, att bolaget under perioden 1957/58—

1961/62 uppskattar de årliga kostnaderna för verksamheten till mellan 45

och 60 mkr.

Inrikesdepartementets huvudtitel

Under denna huvudtitel har under rubriken medicin alstaten samt

hälso- och sjukvården (litt. B) räknats med automatiska förändringar

för ett stort antal anslag. Sammanlagt uppgår den beräknade stegringen

1957/58—1961/62 till 44 mkr, varav i det närmaste 14 mkr 1957/58.

Den alldeles övervägande delen av uppgången hänför sig till sjukvårdsanstalter.

För medicinalstyrelsen med dithörande stater räknas netto med en anslagsminskning

under femårsperioden av inte fullt 5 mkr. Nedgången kan

i huvudsak återföras på minskande anslagsbehov för utrustning av beredskapssjukhus.

Anslaget, som för 1956/57 uppgår till 4,8 mkr, skulle med

utgångspunkt från f. n. gällande planer för vårdplatsutrustningen och hittills

tillämpade principer för medelsanvisningen successivt reduceras för att

under femårsperiodens slutår 1961/62 uppgå till 1 mkr, motsvarande enbart

omsättningsköp av lagerhållen material.

Den sammanlagda driftkostnaden vid statens sinnessjukhus har fram till

budgetåret 1961/62 beräknats stiga enligt två alternativ med 18 mkr respektive

29 mkr, varav endast det senare medtagits i tabellsammanställningarna.

Det förstnämnda alternativet tar hänsyn till de ökade driftkostnader,

som följer av det successiva färdigställandet av pågående och beslutade

sjukhusbyggen och inrättandet av nya avdelningar. Härvid har utgångspunkten

varit bl. a. den som eu allmän riktpunkt för utbyggnad och modernisering

av sinnessjukvården avsedda reviderade generalplan, som genom pro
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

positionen nr 106 underställts 1956 års riksdag. Alternativ 2 innefattar därutöver

den ökning av personaltäthet och vårdstandard vid redan befintliga

sjukhus, som får anses vara förutsedd i nämnda generalplan.

För utrustning av nya sinnessjukhus kalkyleras med varierande medelsbehov,

med en accentuerad uppgång 1960/61, då det beslutade sjukhuset i

mellersta Sverige för psykiskt efterblivna och det nya sinnessjukhuset i Falköping

beräknas skola färdigställas. Enligt gällande bidragsgrunder förutses

vidare stigande bidragskostnader till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg

och Malmö i takt med den statliga sinnessjukvårdens stigande kostnader.

Ökande bidragskostnader förutses likaledes för den under utbyggnad varande

vården av lättskötta sinnessjuka och psykiskt efterblivna.

Vad beträffar undervisningssjukhusen räknas för Karolinska sjukhusets

avlönings- och omkostnadsanslag med en total ökning fram till budgetåret

1961/62 av 8,7 mkr. Uppgången förklaras i huvudsak av tillkomsten av följande

kliniker och avdelningar: lungklinikerna och endokrinologiska avdelningen

(1957/58), bakteriologiskt centrallaboratorium och blodgivarcentral

(1958/59), alkoholkliniken (1959/60) samt ortopedisk klinik och

i propositionen nr 163 till 1956 års riksdag avsedda nervkliniker (1960/62).

Kostnaderna för utrustning av nya kliniker beräknas sjunka under de närmaste

åren men åter uppvisa en topp under budgetåret 1960/61 (utrustning

av nervklinikerna).

Till bidrag till byggnads- och utrustningskostnader vid de för undervisningsändamål

nyttjade sjukvårdsinrättningarna i Lund, Malmö och Göteborg

samt vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, vilket senare enligt avtal

med Stockholms stad skall utbyggas för undervisningsändamål, erfordras

under framförliggande år betydande belopp. Ifrågavarande kostnader för

statsverket uppgår under 1956/57 till drygt 10 mkr. I stort sett kan man

räkna med samma årliga kostnader under efterföljande budgetår, dock med

vissa fluktuationer mellan åren. Sålunda räknas med en uppgång 1957/58

med ca 2,9 mkr.

Vad beträffar kostnaderna för hälso- och sjukvård i övrigt — vilka till

stor del avser bidrag till icke statliga huvudmän — räknas med successivt

stigande utgifter, i takt med en fortgående utbyggnad av respektive grenar,

bl. a. för driften av barnavdelningar vid lasarett m. in., driften av hem för

kroniskt sjuka, bidrag till anskaffande av hörapparater, avlöningar åt distriktssköterskor,

avlöningar inom den förebyggande mödra- och barnavården,

driften av folktandvården samt till bidrag till stödjebandage och proteser

vid ortopediska lasarettsavdelningar. Såsom ett resultat av vanförevårdens

omorganisation förutses lägre kostnader för bidrag till vanföreanstalterna.

För överståthållarä in betet och landsstat en har icke beräknats

några automatiska förändringar. Det i propositionen nr 150 framlagda

förslaget till utbyggd taxeringsorganisation torde dock komma att

föranleda stigande kostnader. I slutligt utbyggt skick har merkostnaden för

den nya organisationen uppskattats till 10 mkr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

19

Statens kostnader för polisväsendet, som ävenledes ingår under

inrikesdepartementets huvudtitel, kan antagas förete en viss automatisk

nedgång 1957/58 i och med att huvuddelen av den materielanskaffning, som

föranletts av ordningsstatspolisens forcerade utbyggnad, då är avslutad. I

motsatt riktning verkar vissa nyligen företagna löneregleringar.

Bland övriga utgifter under elfte huvudtiteln, för vilka räknats med automatiska

förändringar, må nämnas kostnaderna för svenska sjukhuset i Korea.

Enligt förslag till 1956 års riksdag skall verksamheten vid sjukhuset i

stort sett avvecklas under nästkommande budgetår, för vilket anvisats 3,5

mkr. För 1957/58 skulle sålunda dessa kostnader bortfalla, å andra sidan

beräknas det skandinaviska undervisningssjukhuset kunna börja sin verksamhet

omkring den 1 januari 1958. Den på Sverige fallande helårskostnaden

härför har uppskattats till 2,6 mkr.

För civilförsvaret har icke kunnat beräknas några automatiska

anslagsförändringar. 1953 års civilförsvarsutredning har i november 1955

avgivit delbetänkande angående civilförsvarets inriktning och fortsatta utbyggnad,

och 1953 års utredning om civilförsvarsutbildningen väntas avgiva

förslag under innevarande år. Innan statsmakterna tagit ställning till dessa

utredningsförslag saknas grund för att bedöma den framtida kostnadsutvecklingen.

Situationen är i dessa hänseenden likartad den som gäller för

det militära försvaret.

Civildepartementets huvudtitel

Under denna huvudtitel är det framför allt pensionskostnadernas framtida

utveckling, som är av intresse. Att det i förevarande sammanhang kan

bortses från det täckningsanslag motsvarande merkostnaden för hela driftbudgeten

av 1956 års höjning av de statsanställdas löne- och pensionsförmåner,

som upptages i 1956/57 års riksstat, har redan inledningsvis påpekats.

Anslaget till täckande av statens arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen m. m., för 1956/57 upptaget till 15 mkr, kan visserligen

komma att i framtiden förete automatiska förändringar, men f. n. finns

inget underlag för att förutsätta större förändringar.

De beräkningar av pensionskostnadernas utveckling, som utförts för utredningens

räkning inom civildepartementet, har i stort sett grundat sig på

samma principer, som tillämpades vid arbetet med den pensionskostnadsprognos,

som utfördes år 1953. De för nämnda pensionskostnadsprognos utförda

riskberäkningarna rörande avgång av olika slag m. m. har kunnat

utnyttjas även för den nu aktuella prognosen.

En skillnad föreligger dock mellan de båda prognoserna. Medan den tidigare

prognosen till viss del måste baseras på föråldrat eller eljest osäkert

statistiskt underlag vad personalbeståndet beträffar, har det denna gång

varit möjligt att utnyttja det material rörande personalen, vilket insamlas

och bearbetas för den årliga statliga personalstatistiken.

Vid beräkningarna har förutsatts oförändrad personalorganisation. Det

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

rörliga tillägget på pensionerna har antagits utgå med 65 procent under

hela prognostiden. Sedan 1953 års prognos utfördes, har inom det statsunderstödda

pensionsväsendet nya personalkategorier tillförsäkrats pensionsrätt

enligt SPA-reglementet (bl. a. enhetsskolans ämneslärare samt vissa

anställda vid teatrar och orkestrar), varjämte systemet med pensioneringsperioder

ersatt systemet med fasta pensionsåldrar i nämnda reglemente. Vidare

har Svenska Lärarinnornas Pensionsförening uppgått i den av statens

pensionsanstalt omhänderhavda pensioneringen.

De nu gjorda beräkningarna har givit följande resultat:

Budgetår

Affärsverkens pensions-

)956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

kostnader ..........

Det statliga pensions-

251,3

257,3

262,5

266,1

269,6

272,8

väsendet i övrigt....

Det statsunderstödda

198,8

210,3

220,4

231,2

242,0

253,7

pensionsväsendet ....

134,3

140,8

147,0

153,5

159,5

165,4

Kostnaderna för prästerskapets pensioner, som f. n. uppgår till ca 10,7

mkr för helt år, ingår icke i ovan redovisade kostnader.

De för statens pensionsanstalt beräknade kostnaderna bör minskas med

huvudmännens avgifter, vilka f. n. uppgår till ca 28 mkr för helt år. För

närvarande saknas möjlighet att bedöma utvecklingen av dessa avgifter.

Affärsverkens pensionskostnader, som belastar verkens driftkostnadsstater,

berör icke driftbudgeten på annat sätt än via sin inverkan på affärsverkens

inkomstöverskott. Den direkta kostnadsökning på driftbudgeten,

som nu kan förutses för de närmaste budgetåren, uppgår sålunda till ca 11

mkr per år för det statliga pensionsväsendet —• såväl civila som militära

pensioner — och ca 6 mkr per år för det statsunderstödda.

Vissa utgiftsförändringar som icke berörts under

de särskilda huvudtitlarna

Beträffande vissa utgifter, som icke berörts i det föregående och för

vilka ingen siffermässigt beräknad automatik angivits, torde likväl vissa

förändringar av mer eller mindre automatisk natur vara sannolika. De torde

här i korthet få omnämnas.

De statliga lokalkostnaderna upptages i riksstaten genom särskilda anslag

under varje huvudtitel. De beräknade automatiska förändringarna

under huvudtitlarna innefattar en viss utbyggnad av statliga myndigheter

och institutioner inom exempelvis undervisningens och sjukvårdens område,

som förutsätter ökade lokalbehov. Redan färdigställandet av pågående

eller beslutade byggnader leder till ökade lokalkostnader. En viss årlig

stegring av statens lokalkostnader, som f. n. för civilförvaltningen drar

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

21

en årlig kostnad av ca 52 mkr och för försvaret ca 79 mkr, torde därför

vara ofrånkomlig. Stegringen torde kunna uppskattas till åtminstone ett

par miljoner kronor per år för vardera civilförvaltningen och försvaret.

Kostnaderna för de statliga myndigheternas tjänsteförsändelser belastar

budgeten i form av ett för hela förvaltningen gemensamt anslag under

sjätte huvudtiteln. Enligt gällande beräkningsgrunder utvecklas det i takt

med postverkets allmänna frankoteckensuppbörd. Anslaget har beräknats

öka med omkring en miljon kronor årligen.

Någon hänsyn till effekten av automatiska löneklassuppflyttningar har

i regel icke tagits vid beräkningen av de särskilda avlöningsanslagen i det

föregående. Läget med avseende på nyrekrytering och avgång inom förvaltningen

har under senare år inneburit, att totalt sett en förskjutning mot

högre löneklass inom varje lönegrad kunnat konstateras. Vid 1953 års undersökning

gjordes vissa beräkningar av de kostnadsnrässiga konsekvenserna

härav. Enligt dessa har lönekostnaderna för de på driftbudgeten redovisade

myndigheterna under senare år ökat med ett par miljoner kronor

årligen av angivna orsak. Några nya kalkyler har inte utförts, men man

torde kunna utgå från att det nämnda beloppet alltjämt på ett nöjaktigt

sätt anger den ungefärliga effekten av löneklassförskjutningarna.

Beträffande den del av driftbudgetens utgifter, som går under rubriken

utgifter för statens kapitalfonder, kommer i det följande att beröras

frågan om de statliga räntekostnadernas utveckling. Vad avser avskrivningsanslagen

är deras storlek väsentligen en reflex av omfattningen och

sammansättningen av utgifterna på kapitalbudgeten. Då dessa normalt

icke ansetts kunna betraktas som beroende av automatiskt verkande faktorer,

saknas anledning att närmare ingå på avskrivningsanslagens utveckling.

Detta gäller så mycket mer som de stora avskrivningsanslag, vilka

hänför sig till den statliga långivningen till stöd för bostadsbyggandet och

vilka kan sägas vara automatiskt beroende av bl. a. bostadsbyggandets omfattning,

torde komma att i hög grad påverkas av den omprövning av det

statliga stödet till bostadsbyggandet, som åsyftats genom tillsättandet av

den bostadspolitiska utredningen.

Av det belopp på närmare 700 mkr för budgetåret 1956/57, som avser

avskrivningar på såväl tidigare verkställda eller beslutade som för detta

budgetår avsedda investeringar på bostadsområdet, är emellertid närmare

350 mkr avsedda för retroaktiv avskrivning av vissa äldre egnahemssubventioner.

Detta avskrivningsbehov är av engångskaraktär, varför en motsvarande

nedgång kan förutses för budgetåret 1957/58. Såsom framhållits

i årets finansplan, representerar emellertid avskrivningen endast en bokföringsmässig

reglering av tidigare gjorda utgifter, varför postens bortfall

icke representerar någon verklig utgiftsminskning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Underskott å riksgäldsfonden

Utgifterna för statsskuldens förräntning framträder på budgeten genom

anslaget till täckande av underskottet å riksgäldsfonden (under utgifter för

statens kapitalfonder), för budgetåret 1956/57 upptaget till 425 mkr. Riksgäldsdirektören

har i en för utredningens räkning utarbetad promemoria

redovisat vissa alternativa beräkningar avsedda att belysa den möjliga utvecklingen

av riksgäldsfondens underskott under budgetåren 1957/58—

1961/62. Kalkylen bygger bland annat på följande gemensamma förutsättningar.

1. Hänsyn har tagits till räntestegringarna på de s. k. trappstegslånen.

2. Förfallande kortfristiga lån och skattkammarväxlar har antagits bli

omsatta på oförändrade räntevillkor.

3. Förfallande långfristiga lån — med undantag av de under punkt 4 omförmälda

prisutjämningsavgifterna — har beräknats komma att omsättas

i nya sådana lån, löpande med ränta enligt nuvarande ränteläge.

4. Medel till betalning av förfallande prisutjämningsavgifter och av de

under åren 1957—1961 förfallande köpeskillingsbeloppen för LKAB-aktierna

har antagits komma att upplånas mot en genomsnittlig ränta av 3,3

procent, motsvarande medeltalet av nuvarande räntesatser för 3-månaders

skattkammarväxlar (2,1 procent) och för långa statsobligationer (4,5 procent).

5. En medelränta av 3,3 procent har tillämpats även för den nyupplåning

av 500 respektive 1 000 mkr per budgetår, varmed räknats i kol. 2 och 3

i nedanstående tabell.

Beräknat underskott å riksgäldsfondcns stat (mkr)

Vid en nyupplåning per budgetår av

0

500 mkr

1 000 mkr

1957/58 ..............................

428 (-)

428 (—)

428 (—)

1958/59 ..............................

464 (26)

480 (26)

497 (26)

1959/60 ..............................

480 (29)

513 (29)

546 (29)

1960/61 ..............................

483 (19)

532 (19)

582 (19)

1961/62 ..............................

485 (10)

551 (10)

617 (10)

Genomsnittlig ökning per budgetår under

perioden 1/7 1957—30/6 1962 ........

12

25

38

Den ränta å 4 respektive 6 procent, som staten skall erlägga å ogulden

del av köpeskillingen för LKAB-aktierna framgår av siffrorna inom parentes

härovan.

Med nyupplåning i tabellen avses upplåning, som ökar statsskuldens nettobelopp

(alltså ej upplåning för konvertering av äldre skulder). I tabellen

har emellertid den till 800 mkr preliminärt upptagna köpeskillingen för

LKAB-aktierna, som antagits skola helt bestridas av upplånade medel och

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

den 30 september 1957 öka den räntebärande statsskulden med samma belopp,

icke upptagits såsom nyupplåning. De alternativa lånebeloppen —

0, 500 och 1 000 mkr — avser därför endast nyupplåning för andra ändamål

än nämnda aktieförvärv. I samtliga tre kolumner ingår dock hela den med

aktieförvärvet förenade ränteutgiften.

Det är givetvis icke möjligt att med någon större säkerhet beräkna den

framtida utvecklingen av ränteutgifterna för statsskulden. Härför skulle

nämligen erfordras en förhandskännedom om såväl de förändringar i statsskuldens

storlek och sammansättning, vilka kommer att inträffa, som det

framtida ränteläget. Om en beräkning likväl skall göras i illustrerande syfte,

kan det därför icke ske annat än som här gjorts med utgångspunkt från

rena antaganden om statsskuldens ökning och räntan på nyupplåning.

De faktorer, som främst påverkar statsskuldens storlek, nämligen kapitalbudgeten

och utfallet av driftbudgeten, sammanhänger i väsentlig grad

med den ekonomiska och statsfinansiella politiken.

III. Sammanfattning av utredningsresultatet

I tabell 1 redovisas de siffermässigt preciserade automatiska utgiftsförändringarna

i sammandrag. För mera detaljerade uppgifter hänvisas till

tabellbilagan. Det förtjänar understrykas, att dessa siffermässiga förändringar

av olika i det föregående angivna anledningar endast hänför sig till

en mindre del av de på driftbudgeten uppförda anslagen, representerande

ca 50 procent av driftbudgetens totalsumma. Beträffande utvecklingen av

övriga anslag har det endast kunnat konstateras, att dessa av allt att döma

icke kommer att bli underkastade automatiska förändringar av större omfattning

eller att det för dem saknats möjlighet att beräkna resultatet av en

möjlig eller sannolik automatisk påverkan. Beträffande de siffermässigt

preciserade förändringarna har anledning förelegat att understryka beräkningarnas

osäkra och schablonmässiga karaktär.

Av tabellen framgår, att de största automatiska anslagsstegringarna förutses

under social-, ecklesiastik-, civil- och inrikesdepartementens huvudtitlar

i nu nämnd ordning. Detta resultat gäller i stort sett såväl förändringarna

från 1956/57 till 1957/58 som utvecklingen under hela perioden

1956/57—1961/62 sedd som en helhet.

Den i föregående avsnitt verkställda genomgången huvudtitelsvis i anslutning

till tabellbilagans uppgifter visar, att stegringen under socialhuvudtiteln

främst hänför sig till kostnaderna för folkpensionering och för bostadspolitiska

stödåtgärder. Merparten av utgiftsstegringen under ecklesiastikdepartementets

huvudtitel faller på de allmänna läroverken och folkskoleväsendet,

men en icke oväsentlig uppgång förutses därjämte även för

universitet och högskolor samt yrkesundervisning. Stegringen under civildepartementets

huvudtitel avser det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet.

Under inrikesdepartementets huvudtitel ligger nästan hela uppgången

på sjukvårdsanstalterna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

Tabell 1. Sammandrag huvudtitelsvis av de siffermässigt angivna automatiska

utgiftsförändringarra budgetåren 1956/57—1961/62

Miljoner kronor

Huvudtitel

Sannolikt

anslags- belopp i

riksstaten

1956/57

Automatisk utgiftsförändring från föregående

budgetår

Auto-

matisk

föränd-

ring

1956/57-

1961/62

11957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

Kungl. hov- och slotts-

staterna..............

3,87

—

—

_

_

_

_

Justitiedep.............

79,‘23

+ 0,70

—

—

—

—

+ 0,70

Utrikesdep.............

56,07

—

—

—

—

—

Försvarsdep.1 ..........

2 070,57

—

—

—

—

—

_

SocialdeD...............

3 098,60

+ 113,24

+ 55,93

+ 50,22

+ 45,80

+

48,13

+ 313,32

Kommunikationsdep.1 . ..

1 029,43

—

—

—

—

—

Flnansdep...............

196,69

- 1,26

+ 0,22

+ 1,77

+ 151,97

—

144,26

+ 8,44

Ecklesiastikdep.........

1184,97

+ 46,16

+ 23,84

+ 16,12

+ 13,12

+

10,34

+ 109,58

Jordbruksdep...........

409,77

-i- 0,58

- 1,97

- 1,92

- 1,70

—

1,90

- 6,91

Handelsdep.............

183,88

+ 10,39

- 5,73

- 5,45

- 4,00

+

0,15

- 4,64

Inrikesdep...............

589,72

+ 10,31

+ 18,00

- 0,27

+ 6,91

+ 17,22

+

7,39

+ 41,56

Civildep.................

421,26

+ 16.30

+ 17,30

+ 16,80

+

17,60

+ 86,00

Oförutsedda utgifter ....

1,00

—

—

—

_

_

Riksdagen och dess verk

16,34

—

—

—

—

—

—

Summa egentliga

statsutgifter

9 341,40

+ 198,12

+ 88,32

+ 84,95

+ 239,21

—

62,55

■f 548,Oo

1 Jfr texten.

Av den tidigare redogörelsen framgår, att utöver de i tabell 1 upptagna

utgiftsökningarna kan förutses — även om man bortser från utgifterna under

försvars- och kommunikationsdepartementens huvudtitlar samt de på

kapitalbudgeten upptagna anslagen — ytterligare vissa stegringar. Det gäller

främst som en följd av stigande lokalbehov, löneklassuppflyttningar

samt ökade räntekostnader. Om därtill tas hänsyn till att det helt bortsetts

från smärre utgiftsförändringar, torde det vara befogat att till de i tabellen

upptagna utgiftsförändringarna lägga anslagsstegringar på minst ett par

tiotal miljoner kronor årligen.

När det gäller att ta ställning till beräkningarnas värde som vägledning

vid en bedömning av förutsättningarna för utarbetandet av 1957/58 års och

följande riksstater synes följande synpunkter böra beaktas.

Liksom vid 1953 års automatikundersökning erhålles även nu — bortsett

från den mycket speciella betalningsförpliktelsen, som premiesparandet

medför för budgetåret 1960/61 — den »normala» bilden av en med åren avtagande

stegringstakt (jfr även tabell 2). Såsom framhölls i 1953 års automatikutredning

måste detta förhållande till väsentlig del tillskrivas själva

förutsättningarna för beräkningen.

En orsak är svårigheten att överblicka utvecklingen av de faktorer, som

bestämmer utgifternas förändringar. Ju längre in i framtiden beräkningarna

sträcker sig, dess oftare tvingas den som utför kalkylen att avstå från

en siffermässig precisering av de såsom alltmer osäkra uppfattade utveck
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1956

Tabell 2. Årlig förändring av de egentliga statsutgifterna

Miljoner kronor

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

Enligt ordinarie riks- staten..............

+ 406

+ 459

+ 1019

Enligt 1953 års auto- matikutredning1 ....

+ 203

+ 148

+ 70

+ 74

+

74

_

_

_

Enligt prel. automatik- beräkning sept. 1955

_

_

+ 205

+ 143

+

87

+ 83

+ 240

- 65

Enligt finansplanens

uppskattning av auto- matiken i 1956/57 års

riksstatsförslag......

+ 360

Enligt 1956 års automa- tikutredning ........

—

—

—

+ 198

+

88

+ 85

+ 239

- 63

1 Efter vissa korrigeringar i syfte att erhålla jämförbarhet med 1956 års automatikberäkning.

lingstendenserna. Frånvaron av siffermässig kalkyl ger då skenbilden av

»oförändrade» kostnader.

Den enligt beräkningarna avtagande stegringstakten förklaras dock i

främsta rummet av att utgiftsstegringen under periodens första del och särskilt

dess första år i relativt hög grad är en följd av att nyligen beslutade

reformer, förbättrade bidragsvillkor, fastställda utbyggnadsplaner, stegrade

priser (indextillägg) etc. då kostnadsmässigt slår igenom på statsutgifterna.

Dessa faktorer får — eftersom den tekniska förutsättningen för beräkningen

är »reformstopp», oförändrade författningsbestämmelser samt konstanta

priser och löner — kalkylmässigt successivt minskad betydelse. På längre

sikt dominerar i högre grad de förändringar, som är en följd av den befolkningsmässiga

utvecklingen. Denna kan — såsom för folkpensioneringskostnaderna

—- innebära stigande kostnader men också — såsom är fallet

beträffande barnbidragen och folkskoleväsendet mot slutet av 1950-talet —

medföra sjunkande utgifter.

En gruppering på olika huvudtyper av automatik av de beräknade förändringarna

under olika år visar, att av utgiftsstegringen 1957/58 på ca 200

mkr är ca 125 mkr resultatet av tidigare beslutade förändringar av den

statliga organisationen, av förutsatt utbyggnad av statsbidragsberättigad

icke-statlig verksamhet av nyligen ändrade statsbidragsbestämmelser och av

höjt indextillägg på folkpensioner. Befolkningsmässigt betingade förändringar

förklarar samma budgetår 48 mkr av stegringen och de statliga

pensionskostnadernas ökning 18 mkr. Den nettostegring på omkring 90 mkr,

som beräknats för budgetåret 1958/59, beror däremot till 48 mkr på den

först angivna orsaksgruppen, medan befolkningsmässiga förändringar svarar

för 36 mkr och pensionskostnaderna för 16 mkr. (Till övriga orsaker

hänförliga utgiftsförändringar innebär 1958/59 en minskning med ca 10

mkr).

I stort sett samma bild erhålles vid en motsvarande analys av 1953 års

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

utredningsresultat. Dominansen av den första automatiktypen, »reformautomatiken»,

var därvid ännu mera påtaglig under de första åren av undersökningsperioden

genom att sjukförsäkringsreformen då stod inför sitt

genomförande.

Eftersom grundförutsättningen vid automatikberäkningarna — »reformstoppet»,

de oförändrade författningsbestämmelserna — såsom prognos betraktad

enligt all erfarenhet givetvis är orealistisk, är det sannolikt att för

varje år nya omständigheter framkommer som föranleder ytterligare automatiska

stegringar under det eller de närmaste budgetåren. I samma mån

blir man aldrig i tillfälle att inkassera effekten av den »avtagande» automatiken.

Samtidigt som det alltså finns skäl att varna för felslut vid betraktandet

av det framlagda kalkylmaterialet, står det givetvis å andra sidan fast,

att den avtagande automatiska stegringen — med reservation för beräkningarnas

allmänt osäkra karaktär — utsäger något väsentligt beträffande de

framtida ekonomiska konsekvenserna av statens engagemang till dags dato.

Detta är ju också automatikberäkningens syfte.

Vid tolkningen av utredningsresultatet är det även av betydelse att konstatera,

att avsevärda differenser för det närmast framförliggande budgetåret

kan erhållas mellan å ena sidan en kalkyl ingående i en beräkning för

en längre period, med dess av nödvändighet starkt schabloniserade förutsättningar,

och å andra sidan de uppskattningar av automatiken, som verkställes

i samband med det ordinarie budgetarbetet och brukar redovisas i

statsverkspropositionen.

Som regel torde den i anslutning till budgetarbetet framräknade automatiken

uppvisa en större stegring. Vid de preliminära beräkningar avseende

perioden 1955/56—1961/62, som verkställdes på eftersommaren 1955,

erhölls sålunda — bortsett från fjärde och sjätte huvudtitlarna samt utgifter

för statens kapitalfonder — en automatisk stegring från riksstaten

1955/56 till 1956/57 på omkring 205 mkr, medan den enligt uppgifter i årets

finansplan (s. 23—24) beräknades till 360 mkr. Sistnämnda uppgift avsåg

samtliga departementshuvudtitlar men uteslöt utgifter för statens kapitalfonder.

Differensen kan återföras på många omständigheter, av vilka samtliga

dock sammanhänger med beräkningsmetodiken. Givetvis ligger större

delen av förklaringen däri, att den förstnämnda undersökningen ej innefattade

fjärde och sjätte huvudtitlarna. Även om dessa ansågs böra uteslutas

ur den långsiktiga kalkylen, fanns skäl att ha med dem vid analysen av

utgiftsstegringen i 1956/57 års riksstatsförslag. Därjämte torde vissa olikheter

ha funnits vid tolkningen av begreppet automatik. Vid den förra beräkningen

bortsågs vidare från mindre betydande förändringar (under

100 000 kr). En inte oväsentlig del av differensen torde även kunna tillskrivas

det förhållandet, att vid beräkningarna av automatiken i riksstatsförslaget

vissa anslagsförändringar kommer att hänföras till vad som skulle

kunna kallas »belastningsautomatik», en företeelse som man vid de mera

långsiktiga beräkningarna till stor del tvingas bortse ifrån. För anslag av

förslagstyp eftersträvas vid budgetarbetet i möjligaste mån realistiska be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

räkningar av betalningsutfallet. Utgångspunkten är härvid främst senast

kända utfallssiffror. Dessa kan stundom innebära betydande avvikelser från

tidigare beräkningar. Orsakerna till avvikelserna kan vara många och svåranalyserade.

Bland faktorer som ofta spelar stor roll vid budgetarbetet men

som på grund av förutsättningarna i regel inte gör sig gällande vid långtidskalkylerna,

må särskilt nämnas sådana som sammanhänger med i riksstaten

icke förutsedda pris- och löneförändringar. Med utgångspunkt från

belastningssiffror (givetvis endast om belastningen »accepteras», d. v. s.

icke föranleder förändringar i anslagens bestämningsgrunder) verkställes

upp- eller nedräkningar av anslagen. Ofta överväger uppräkningarna, särskilt

vid stigande pris- och lönenivå.

Efter dessa påpekanden, som gjorts i syfte att ge en bakgrund till det nu

framlagda siffermässiga utredningsresultatet, är det emellertid av intresse

att konstatera att — vad automatiken beträffar — utgångsläget inför budgetåret

1957/58 synes något gynnsammare än det, som rådde år 1953 inför

1954/55. Av tabell 2 framgår nämligen, att den för ifrågavarande huvudtitlar

beräknade automatiska nettostegringen var något större inför 1954/55

(-j- 203 mkr) än vad nu är fallet inför 1957/58 (-j- 198 mkr). Skillnaden

framstår tydligare om beloppen ställs i relation till vid resp. tillfällen gällande

riksstaters totalbelopp; 1953/54 års riksstat slutade på 8 188 mkr medan

1956/57 års torde komma att sluta på ca 10 600 mkr. Olikheten skulle

också ha framstått som mera markerad om icke vid 1953 års undersökning

ett par rent tillfälliga anslagsnedräkningar bidragit till att reducera nettostegringens

storlek.

Orsaken till att den år 1953 förutsedda stegringen till 1954/55 var så

förhållandevis stor sammanhängde, såsom redan nämnts, framförallt med

sjukförsäkringsreformen, som beräknades öka statens bidragskostnader till

sjukkassorna med 100 mkr från 1953/54 till 1954/55. Någon motsvarighet

till en så stor automatiskt tillkommande anslagsbelastning finnes icke inför

1957/58.

När i det föregående har uttalats, att utgångsläget för budgetbehandlingen

vad avser rent automatiska anslagsstegriugar till nästa år ter sig något

gynnsammare — i den meningen att det blir lättare att begränsa utgiftsstegringarna

eller att bereda plats för nya utgiftsändamål — än i varje fall

för ett par år sedan, måste härtill göras några kompletterande anmärkningar.

En mer allmän bedömning av budgetläget 1957/58, som icke strängt

begränsar sig till de automatiska förändringarna, visar nämligen att mycket

betydande anslagskrav kan väntas.

Det förstnämnda omdömet gäller strängt laget endast de delar av budgeten,

som verkligen kunnat bedömas ur automatiksynpunkt. Beträffande

utgifterna för statens kapital!onder på driftbudgeten liksom beträtfande

utgifterna på kapitalbudgeten — synes i och för sig inga skäl finnas för att

utgiftskraven i stort för följande budgetår skulle komma att förete några

särdrag i förhållande till tidigare. Om man ser enbart till driftbudgeten, kan

det t. o. m. sägas, att möjlighet finns för en betydande sänkning av avskriv
10

Bihang till riksdagens protokoll 195G. 1 samt. Nr 77.5

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

ningsanslagen, genom att den retroaktiva avskrivningen av egnahemssubventioner

på närmare 350 mkr bortfaller. Denna avskrivningspost representerar

emellertid inte någon verklig utgift och den är därför ur totalbudgetens

synpunkt utan betydelse.

Icke heller beträffande sjätte huvudtiteln synes några avgörande förskjutningar

i läget från 1956/57 till 1957/58 vara att förutse, även om enligt gällande

väginvesteringsprogram en ytterligare anslagsuppräkning skulle vara

att vänta.

Däremot ter sig läget annorlunda beträffande försvarskostnaderna. Den

besparing på närmare 70 mkr, som tillfälligt vunnits under budgetåret 1956/

57 genom repetitionsövningarnas inställande, måste som följd av gjorda

uttalanden betraktas som en engångsföreteelse. En motsvarande utgiftsstegring

1957/58 skulle i så fall redan nu vara klar. Huruvida och på vilket sätt

försvarsberedningens arbete kan komma att få betydelse för försvarsutgifternas

storlek 1957/58, kan ännu inte avgöras. Med hänsyn till de synpunkter,

som anförts i det föregående beträffande försvarskostnaderna, synes det

osannolikt att utgiftsstegringar under fjärde huvudtiteln skulle kunna undvikas.

Över huvud taget bör det vid en bedömning av budgetläget i framtiden

beaktas att, å ena sidan, utgiftsförändringar som betecknas som automatiska

därmed icke är att anse som ofrånkomliga men att, å andra sidan,

anslagsstegringar givetvis kan aktualiseras av andra orsaker, som gör dem

i praktiken ofrånkomliga.

Det synes vara av särskild vikt att understryka, att automatikberäkningen

bygger på förutsättningen om en konstant lönenivå för de statsanställda. I

varje fall på längre sikt måste denna förutsättning framstå som orealistisk.

Detta påpekande får särskild betydelse, om man vid bedömningen av budgetläget

i framtiden i övrigt förutsätter en stigande produktion och levnadsstandard

och bygger kalkyler rörande statsinkomsternas utveckling på antaganden

om ökande nationalinkomst. Varje procents ökning av de statsanställdas

löne- och pensionsförmåner innebär f. n. en kostnadsstegring per

år för staten på omkring 45 mkr, varav närmare 30 mkr direkt berör driftbudgetens

utgiftssida och återstoden reducerar affärsverkens inkomstöverskott.

Även i övrigt finnes anledning att beakta de successivt stegrade krav på

statskassan, som direkt och indirekt framkommer vid en utveckling, som

på alla områden karakteriseras av standardhöjning och snabbt fortskridande

teknisk utveckling. Man har därför anledning förutsätta, att även i framtiden

reformer och standardförbättringar inom exempelvis socialpolitikens,

undervisningens, forskningens samt sjuk- och hälsovårdens områden skall

komma att återspeglas i ökade statsutgifter. Höjda barnbidrag och en av

staten helt eller delvis finansierad kommunal ortsavdragsreform, vilka reformer

enligt vid 1956 års riksdag gjorda uttalanden står närmast i tur, är

exempel härpå.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

29

Bihang D, tabellbilaga

Siffermässigt angivna automatiska förändringar av driftbudgetens utgifter åren 1956/57—1961 62

Miljoner kronor

Huvudtitel etc

Sanno-

likt

belopp i

riks- staten

1956/57

Automatisk utgiftsförändring från närmast

föregående år

Auto-

matisk

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

ring

1956/57-

1B61/B2

Egentliga statsutgifter

1. Kungl. hov- och slollsstaterna

3,87

—

—

—

—

—

—

11. Justitiedepartementet:

2,18

A. Justitiedepartemeniet m. m.

—

—

—

—

—

—

B. Justitiekanslersäm betet och

riksåklagarämbetet........

0.51

—

—

—

—

—

—

C. Domstolarna..............

32,55

—

—

—

—

—

—

D. Rättegångsväsendet i all-

7,67

mänhet ..................

—

—

—

—

—

—

E. Fångvården m. m.........

32,30

+

1,01

—

—

—

—

+ 1,01

F. Diverse ..................

4,02

—

0,31

—

—

—

—

— 0,31

Säger för justitiedepartementet

7y,23

+

0,70

—

—

—

+ 0,70

III. Utrikesdepartementet:

34,87

A. Utrikesförvaltningen ......

—

—

—

—

—

—

B. Bidrag till vissa internatio-

neda organisationer m. m...

15,20

—

—

—

—

—

—

C. Diverse ..................

6,00

—

—

—

—

—

Säger för utrikesdepartementet

56,07

—

—

—

—

—

—

IV. Försvarsdepartementet:1

A. Försvarsdepartementet ----

1,13

—

—

—

—

—

—

B. Centrala förvaltningsmyn-

digheter..................

50,59

—

—

—

—

—

—

C. Försvarskrafterna..........

1 935,51

—

—

—

—

—

—

Därav:

Försvarsstaben..........

16,99

—

—

—

—

—

—

Armén ................

776,18

—

—

—

—

—

—

Marinen................

404,42

—

—

—

—

—

—

Flygvapnet ............

737,92

—

—

—

—

—

D. Vissa för försvaret gemen-

samma ändamål ..........

44,10

—

—

—

—

—

—

E. Diverse ..................

39,25

—

—

—

—

—

—

Säger för försvarsdepartementet

2 070,57

1 _

1 _

1 _

1 _

1 _

1

V. Socialdepartementet:

0,88

A. Socialdepartementet ......

—

—

—

—

—

—

B. Socialstyrelsen, arbetsdom-

stolen m. m...............

4,55

—

—

—

—

—

—

C. Mödrahjälp, socialhjälp,

- 2,69

- 5,71

- 7,73

- 7,73

- 23,55

barnavård m. m...........

584,57

+

0,31

D. Nykterhetsvård............

16,03

+

1,62

+ 0,50

+ 0,18

+ 0,47

+ 0,46

+ 3,23

1 Jfr texten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Huvudtitel etc

Sanno-

likt

belopp i

riks- staten

1956/57

Automatisk utgiftsförändring från närmast

föregående år

Auto-

matisk

föränd-

ring

1956/57-

1961/62

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

E. Arbetsmarknadsstyrelsen

med dithörande verksamhet

98,16

+

3,23

4*

0,87

+

1,04

+

1,11

+

1,03

+ 7,28

F. Bostadsbyggande..........

194,95

+

50,00

+ 32,00

+ 29,00

+

28,00

+

27,00

+ 166,00

G. Sjuk- och yrkesskadeförsäk-

ring m. m.................

273,77

+

3,11

+

3,06

+

3,02

+

2,15

+

3,07

+ 14,41

H. Arbetarskydd ............

5,46

—

—

—

—

—

—

I. Folkpensionering m. m.....

1 915,75

+

54,97

+ 22,19

+ 22,69

+

21,80

+

24,30

+ 145,95

J. Diverse! ..................

4,48

—

—

—

—

—

—

Säger för socialdepartementet

3 098,60

+ 113,24

+ 55,93

+ 50,22

+

45,80

+

48,13

+ 313,32

VI. Kommunikationsdepartemen-

tet: 1

A. Kommunikationsdeparte-

mentet ..................

0,98

—

—

—

—

—

—

B. Väg- och vattenbyggnads-

väsendet..................

962,74

—

—

—

—

—

—

C. Vägtrafikväsendet ........

9,14

—

—

—

—

—

—

D. Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut......

7,46

—

—

—

—

—

—

E. Byggnadsväsendet ........

8,15

—

—

—

—

—

—

F. Tekniska institut..........

1,92

—

—

—

—

—

—

G. Statens elektriska inspek-

tion m. m.................

0,38

—

—

—

—

—

—

H. Djurgårdsnamnden ........

0,15

—

—

—

—

—

—

I. Diverse ..................

38,51

—

—

—

—

—

—

Säger för kommunika-

tionsdepartementet

1029,43

1 _

1 _

1 _

1 _

1 _

1 _

VII. Finansdepartementet:

A. Finansdepartementet......

2,76

+

0,16

—

—

—

—

+ 0,16

B. Allmänna centrala ämbets-

verk m. m...............

17,88

—

—

—

—

—

—

C. Skatte- och kontrollväsen..

94,60

—

2,61

—

0,81

+

0,72

+

0,83

+

4,99

+ 3,12

D. Ersättningar för särs kilda för-

måner och rättigheter m. m.

78,98

+

1,19

+

1,03

+

1,05

+

1,14

+

0,75

+ 5,16

E. Diverse ..................

2,47

—

—

—

+ 150,00

—

150,00

± o

Säger för finansdepartementet

196,69

-

1,26

+

0,22

+

1,77

+ 151,97

-

144,26

+ 8,44

VIII. Ecklesiastikdepartementet:

A. Ecklesiastikdepartementet..

1,29

—

—

—

—

—

—

B. Arkiv, bibliotek och muséer

8,08

—

—

—

—

—

—

C. Kyrkliga ändamål ........

6,80

—

—

—

—

—

—

D. Akademier m. m...........

5,53

—

—

—

—

—

—

E. Universiteten, den medicin-

ska undervisningen m. m...

79,02

+

4,63

+

2,29

+

2,17

+

2,34

+

2,25

+ 13,68

F. Tekniska högskolor........

21,09

+

2,07

+

0,64

+

0,64

—

—

+ 3,35

G. Skolöverstyrelsen, anstalter

för lärarutbildning m. m...

34,80

—

—

—

—

—

—

H. Allmänna läroverken in. m.

210,97

+

12,28

+

7,38

+

7,28

+

7,28

+

7,28

+ 41,50

I. Folkskoleväsendet ........

685,18

+

22,72

+

9,24

+

2,02

—

0,24

—

2,92

+ 30,82

J. Yrkesundervisningen ......

77,70

+

2,86

+

2,69

+

2,43

+

2,19

+

2,18

+ 12,35

K. Folkbildningsåtgärder i

övrigt m. m...............

22,55

+

1,50

+

1,50

+

1,50

+

1,50

+

1,50

+ 7,50

L. Gymnastiska centralinstitut

m. m.....................

0,67

—

—

~

1 Jfr texten.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

31

Huvudtitel etc

Sanno-

likt

Automatisk utgiftsförändring från närmast

föregående år

Auto-

matisk

belopp i

riks- staten

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

ring

19n6/57-

1961/62

14,79

+ 0,10

4* 0,10

4 0,08

+ 0,05

4 0,05

4 0,38

16,50

—

—

—

—

1 184,97

4 46,16

+ 23,84

+ 16,12

+ 13,12

4 10,34

4 109,58

0,86

+ 0,18

_

_

_

—

4 0,18

16,60

—

—

—

—

2,04

—

—

—

—

—

—

25,07

—

—

—

—

—

—

3,55

_

—

—

—

—

—

15,49

_

—

—

—

—

—

248,67

- 1,96

- 2,17

- 2,12

- 1,90

- 2,10

- 10,25

22,19

2,31

4 2,00

—

—

—

_

4 2,00

31,41

—

—

—

—

—

—

26,66

+ 0,21

+ 0,20

+ 0,20

4- 0,20

4 0,20

4- 1,01

6,77

4* 0,25

—

—

—

4- 0,25

0,57

—

—

—

—

—

—

7,58

- 0,10

—

—

—

—

- 0,10

409,77

+ 0,58

- 1,97

- 1,92

- 1,70

- 1,90

- 6,91

0,95

__

_

_

4,84

+ 0,69

—

—

—

—

4 0,69

54,43

+ 0,16

+ 0,15

4 0,15

4- 0,15

4- 0,15

4 0,76

49,48

+ 10,34

- 5,70

- 5,60

- 4,15

—

— 5,11

8,33

—

—

—

—

—

—

31,47

+ 0,20

_

_

_

—

4 0,20

2,14

- 0,84

- 0,18

—

—

—

- 1,02

32,24

- 0,16

—

—

—

- 0,16

t 183,88

+ 10 39

- 5,73

- 5,45

- 4,00

4 0,15

- 4,64

1,20

—

—

—

—

—

—

373,78

+ 13,84

- 2,22

4 7,66

4 16,52

4 8,09

4 43,89

32,98

- 0,77

- 1,34

- 1,05

- 1,45

4 0,05

- 4,56

300,22

+ 13,56

- 1,58

4- 8,01

4- 17,27

4 7,34

4 44,60

40,58

4" 1,05

+ 0,70

4 0,70

4 0,70

4 0,70

4 3,85

96,87

_

_

_

—

—

—

53,40

- 0,68

—

—

—

—

- 0,68

35,22

—

—

M. Understöd åt vetenskap,

vitterhet och konst m. m...

N. Diverse ..................

Säger för ecklesiastikdepartementet
IX.

''Jordbruksdepartementet :

A. Jordbruksdepartementet....

B. Lantbruksstyrelsen m. m ..

C. Skogs- och lantbruksakademin

m. m.................

D. Undervisningsanstalter för

ringar m. m.

m. .....................

F. Veterinärväsendet m. m. .

G. Lanthushållning i allmänhe

H. Jordbrukets rationalisering

m. m....................

I. Fiskeriväsendet .........

J. Skogsväsendet ...........

K. Lantmäteriväsendet .....

L. Rikets allmänna kartverk..

M. Lappväsendet .......

N. Diverse .............

Säger för jordbruksdepartementet

X. Handelsdepartementet:

A. Handelsdepartementet ...

B. Kommerskollegium m. m..

C. Bergsbruk, industri, hant
-

D. Sjöfart och handel

E. Patent- och registr

sendet m. m.......

försvarsberedskap m. m.

G. Krisförvaltningen......

[T* H. Diverse ..............

Säger för handelsdepartementet

XI. Inrikesdepartementet:

A. Inrikesdepartementet .

och sjukvården..........

Därav:

Medicinalstyrelsen med

dithörande stater......

Sjukvårdsanstalterna ..

Hälsovård i allmänhet

C. överståthållarämbetet och

landsstaten .........

D. Polisväsendet .......

E. Civilförsvaret .......

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Huvudtitel etc

Sanno-

likt

belopp i

riks- staten

1956/57

Automatisk utgiftsförändring från närmast

föregående år

Auto-

matisk

föränd-

ring

1956/57-

1961/62

1957/58

1958/59

1959/60

,1960/61

1961/62

F. Brandväsendet............

1,60

G. Diverse ..................

27,65

- 2,85

+ 1,95

- 0,75

+ 0,70

- 0,70

- 1,65

Säger för inrikesdepartementet

589,72

+ 10,31

- 0,27

+ 6,91

+ 17,22

+ 7,39

+ 41,56

XII. Civildepartementet:

A. Civildepartementet ........

0,75

—

_

_

_

__

__

B. Vissa myndigheter ........

1,40

—

—

—

_

_

_

C. Statliga pensionsväsendet ..

298,39

+ 11,50

+ 10,10

+ 10,80

+ 10,80

+ 11,70

+ 54,90

D. Statsunderstödda pensions-

väsendet..................

104,61

+ 6,50

+ 6,20

+ 6,50

+ 6,00

+ 5,90

+ 31,10

E. Allmänna indragningsstaten

0,55

—

_

_

F. Diverse ..................

15,56

—

—

—

—

—

—

Säger för civildepartementet

421,26

+ 18,00

+ 16,30

+ 17,80

+ 16,80

+ 17,60

+ 86,00

XIII. Oförutsedda utgifter........

1,00

—

—

—

—

—

_

XIV. Riksdagen och dess verk

m. m.....................

16,34

—

—

—

—

—

—

Summa egentliga statsutgifter

9 841,40

+ 198,12

+ 88,82

+ 84,95

+ 239,21

-62,55

+ 548,06

Utgifter för statens kapitalfonder

I. Luftfartsfonden............

7,87

—

—

—

—

—

—

II. Riksgåldsfonden1 ..........

425,00

1 _

1 _

1 _

1 _

1 _

1 _

III. Avskrivning av nya kapital-

investeringar1..............

283,90

1 _

1 _

1 _

1 _

1 _

1 _

IV. Avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster1......

543,60

1 _

1 _

1 _

1 _

1 _

1 _

Summa utgifter för statens

kapitalfonder

1260,87

—

—

—

—

—

—

Säger för driftbudgetens

utgifter

10601,77

+ 198,12

+ 88,82

+ 84,95

+ 239,21

- 62,55

+ 548,05

1 Jfr texten.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Driftbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

10 058,8

+ 154,5

10 213,3

It. Uppbörd i statens verksamhet........

160,8

— 2,6

158,2

III. Diverse inkomster..................

251,0

—

251,0

Säger

10 470,6

+ 151,9

10 622,5

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

345,0

- 45,0

300,0

II. Riksbanksfonden ..................

15,0

—

15,0

III. Statens allmänna fastighetsfond......

20,8

—

20,8

IV. Försvarets fonder ..................

26,8

- 0,4

26,4

V. Statens utlåningsfonder..............

95,1

—

95,1

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

23,3

—

23,3

VII. Fonden för statens aktier............

85,0

+ 30,0

115,0

VIII. Statens pensionsfonder..............

40,5

—

40,5

IX. Diverse kapitalfonder ..............

50,8

—

50,8

Säger

702,3

- 15,4

686,9

Summa inkomster å driftbudgeten

11 172,9

+ 136,5

11 309.4

Summa

11 172,9

11 309,4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nf 175 år 1956

3

budgetåret 1956/57

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstatema ......

3,9

—

3,9

II. Justitiedepartementet ..............

79,2

—

79,2

III. Utrikesdepartementet ..............

55,8

+

0,2

56,0

IV. Försvarsdepartementet..............

2 072,4

—

1,9

2 070,5

V. Socialdepartementet................

2 822,5

+

276,1

3 098,6

VI. Kommunikationsdepartementet.......

1 026,0

+

3,5

1 029,5

VII. Finansdepartementet ...............

196,7

—

196,7

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

1 181,5

+

3,5

1 185,0

IX. Jordbruksdepartementet ............

418,4

—

8,6

409,8

X. Handelsdepartementet..............

182,2

+

1,6

183,8

XI. Inrikesdepartementet................

588,4

+

1,4

589,8

XII. Civildepartementet .................

321,3

+

100,0

421,3

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

1,0

—

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

16,3

—

16,3

Säger

8 965,6

+

375,8

9 341,4

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

7,9

—

7,9

II. Riksgäldsfonden....................

425,0

—

425,0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

283,1

+

0,8

283,9

delsförluster.....................

543,6

—

543,6

Säger

1 259,6

+

0,8

1 260,4

Summa utgifter A driftbudgeten

10 225,2

+

376,6

10 601,8

Avsättning till budgetutjämningsfonden av kom-

munalskaltemedel......................

Avsättning till budgetutjämningsfonden av

tillfälliga, konjunklurpolitiskt betingade in-

300,0

300,0

komster..............................

Avsättning till budgetutjämningsfonden av

medel avsedda för framtida investeringar i

350,0

275,0

75,0

LKAB ..............................

Beräknat överskott.......................

Summa

297,7

11 172,9

+

111,4

111,4

221,2

11 309,4

It liihang till riksdagens protokoll 19H0. 1 saml. Nr 175

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:334 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1956/57, m. m. a1 i texten
  2. Rskr. 1956:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anläggande av ett godsspår MorjärvKarlsborgs bruk jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  3. SU 1956:159 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1956/57. s. 9 i texten
  4. SU 1956:156 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa avsättningar till budgetutjämningsfonden jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  5. SU 1956:157 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56. s. 2 i texten

Visa alla 6