Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56

1956-01-04 · 71 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 63 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

1

Sr 2

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56; given

Stockholms slott den 4 januari 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande

budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1955:391) och

uppgår till 104 214 000 kronor å driftbudgeten samt 60 405 000 kronor å kapitalbudgeten.

Å driftbudgeten har bl. a. anvisats 4 200 000 kronor till svenska

övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea och 100 000 000

kronor till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Av anslagen å

kapitalbudgeten avser 405 000 kronor nybyggnad för virusavdelning vid

statens bakteriologiska laboratorium och virusinstitution vid karolinska institutet

m. in. och 60 000 000 kronor stödlån till jordbrukare.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å

tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riksdagens

lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild proposition,

som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till

riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—15) fattat, torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt

58 544 200 kronor å driftbudgeten och 307 910 000 kronor å kapitalbudgeten.

Av förstnämnda belopp faller 7,6 miljoner kronor på försvarsdepartementets

huvudtitel, varav 7,5 miljoner kronor avser

ökningar å anslagen till materielunderhåll till följd av lönestegringar. S ocialdepartementets

huvudtitel upptar bl. a. 9 miljoner kronor till

täckande av kostnader för arbetslöshetens bekämpande. Under kommunikationsdepartementet

föreslås en uppräkning av anslaget till

vägunderhållet med 15 miljoner kronor, huvudsakligen hänförande sig till

löne- och prisstegringar samt skador till följd av den torra sommaren, samt

av anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten med 22,5 miljoner kronor, avseende

kostnader för vägarbeten i säsongutjämnande syfte. För finansdepartementets

del äskas bl. a. 0,5 miljon kronor till bidrag till vissa

sparfrämjande åtgärder. Under handelsdepartementets huvudtitel

äskas bl. a. 1,5 miljoner kronor under anslaget till bidrag till uppförande

av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen. Övriga anslagsbelopp

å tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till mindre belopp och avser

vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenheter

anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna på tillläggsstaten

till kapitalbudgeten avser 1 060 000 kronor statens allmänna faslighetsfond,

100 000 kronor försvarets fastighetsfond, 250 750 000 kronor

statens utlåningsfonder — varav 250 000 000 kronor faller på lånefonden för

bostadsbyggande — samt 56 000 000 kronor fonden för låneunderstöd, varav

53 000 000 kronor belöper på tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Resare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter

Fjärde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över försvar sär enden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

i januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56 samt anför därvid följande.

C. Försvarskrafterna

Armén

[1] 34. Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Under hänvisning till vad

jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 57) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Marinen

[2] 66 a. Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri. I skrivelse den 8

november 1955 har marinförvaltningen, som i ärendet samrått med försvarets

civilförvaltning, hemställt att 26 989 kronor 87 öre måtte ställas till

ämbetsverkets förfogande för att bestrida vissa kostnader som uppstått i

samband med ett haveri. Ämbetsverket anför härom bland annat följande.

På resa Stettin—Karlskrona hade det danska motorfartyget Dannebrog

som hefraktats med ett parti kol för marinförvaltningens räkning, kollide
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

rat med ett annat fartyg och satts på grund i Svvinemiindes hamn. Då lasten

enligt gällande bestämmelser icke försäkrats stod marinförvaltningen självrisk

för densamma. Emellertid hade lasten kunnat bärgas och hade sedermera

försålts, varvid dock en mindre förlust uppstått. Nämnda förlust jämte

kostnader för upplagring och förvaring i samband med försäljningen uppgick

till 4 171 kronor 24 öre.

Då gemensamt haveri ansetts föreligga hade utredning och fördelning av

det gemensamma haveriet utförts av dispaschör i Köpenhamn. Enligt en

därstädes den 29 augusti 1955 upprättad dispasch skall marinförvaltningens

last deltaga i gäldandet av det gemensamma haveriet med i svenska kronor

22 818:63. Ämbetsverket, som utan erinran granskat dispaschen, har beslutat

att icke överklaga densamma.

De kostnader, som marinförvaltningen sålunda måst vidkännas med anledning

av haveriet, uppgår till (4 171: 24 -f- 22 818: 63 =) 26 989: 87. Marinförvaltningen

har förskotterat kostnaderna av medel, som ämbetsverket

förfogat över.

Departementschefen. Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört föreslår

jag, att medel anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår för att

täcka ifrågavarande kostnader.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 27 000 kronor.

[3] 72. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Under hänvisning till vad jag

tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 96) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Underhåll av fartgg m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

[4] 72 a. Marinen: Kostnader för reparation av flyktingbåtar. I skrivelse den

16 november 1955 har marinförvaltningen hemställt att 50 468 kronor 24 öre

måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för att täcka kostnader för reparation,

tillsyn och bogsering av vissa flyktingbåtar.

I ärendet har statskontoret avgivit yttrande den 30 november 1955.

Vidare upplysning i ärendet torde få inhämtas vid dess behandling i riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen. Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för

innevarande budgetår för att täcka dessa kostnader. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Kostnader för reparation av flyktingbåtar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 50 500 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956 5

Flygvapnet

[5] 99. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Under hänvisning

till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil.

6, p. 123) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel

in. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj.t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

.4. Broberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

iiinp!

■, .1 >:•'' .<;)>•:! j ,,i i. >:<

,fciit;r!»f uwi/l •iir.H *''H:t

: ! | i''!

''TU . t

■

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

t

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter

Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler till socialdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt anför därvid

följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt arbetsdomstolen

[1] 37. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 25/7 1955) hemställt om anvisande av medel

för uppförande av elevförläggningar m. m. vid Hammargårdens skolhem,

vilket drabbats av brand.

Haininargården var före branden avsedd för 40 elever fördelade på förläggningarna

Åsa och Björka med 20 platser vardera. Natten till den 5 maj

1955 nedbrann elevförläggningen Åsa. Den brunna byggnaden innehöll elevrum

med tillhörande dagrum, centralkök med förrådslokaler, personalmatsal,

syrum, klädförråd, källare med bl. a. fritidsutrymmen samt kontorslokaler.

Vidare fanns i byggnaden en familjebostad och fem enkelrum för

ekonomipersonal ävensom en panncentral som försåg den närbelägna gymnastikbyggnaden

med värme och varmvatten. Sistnämnda byggnad —- vilken

förblev oskadad — innehåller utom gymnastiksal bl. a. en familjebostad,

elevbad med bastu och tvättstuga.

För att Hammargården skall kunna fungera som ungdomsvårdsskola

måste de genom branden förlorade utrymmena på ett eller annat sätt ome
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1956

delbart ersättas. Skolan bör enligt socialstyrelsens bedömning avses för 30

elever och byggas om efter ett paviljongsystem.

Två elevpaviljonger om vardera sju platser bör uppföras såsom ersättning

för det nedbrunna elevhemmet Åsa. Paviljongerna bör förläggas så,

att tillräcklig avskildhet erliålles. Varje paviljong föreslås innehålla elevrum,

dagrum-matrum, fritidsutrymme, syrum, sekundärkök in. m. samt ett

enkelrum och ett rum med sovalkov för personal jämte pannrum och källarutrymmen.

Paviljongerna beräknas kosta 393 400 kronor tillsammans.

Platsantalet i den kvarvarande elevförläggningen Björka bör nedbringas

till 16 avseende två elevgrupper om vardera åtta elever. Byggnaden bör

omdisponeras även för att ge plats åt vissa lokaler som tidigare fanns i

Åsa, främst centralkök med förråd och personalmatsal. Kostnaderna för

omändringsarbetena beräknas till 109 900 kronor. Den i gymnastikbyggnaden

belägna familjebostaden bör ändras till kontorslokaler, varjämte en

personaldubblett kan avskiljas i övervåningen. Pannrum måste inredas i

tvättstugan, i vilken även vissa andra ändringar bör vidtagas. För dessa

ändamål erfordras 33 000 kronor.

För nya utvändiga ledningar och ändringar av reningsanläggning beräknas

76 400 kronor samt för installation av oljeeldning i elevförläggningen

Björka ävensom i skolhemmet 10550 kronor. Nya vägar och planeringsarbeten

samt bortskaffande av byggnadsrester från den brunna byggnaden drar

en sammanlagd kostnad av 27 500 kronor. Härutöver erfordras 40 000 kronor

för nyanskaffning av vissa genom branden förstörda inventarier. Slutligen

beräknas på sedvanligt sätt ett tillägg av 12 % av byggnadskostnaderna

för arvoden, administration och oförutsett, vilket utgör ett belopp av

78 250 kronor.

Kostnaderna för genomförande av styrelsens förslag beträffande Hammargården

uppgår således till (393 400 + 109 900 + 33 000 + 76 400 + 10 550

+ 27 500 + 40 000 + 78 250) 769 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att de båda nya elevpaviljongerna bör förläggas

närmare varandra, varigenom gemensamt pannrum kan anordnas

och en del vägarbeten kan inbesparas. Vidare bör de större elevrummen i

paviljongerna utformas så, att de på ett enkelt sätt kan ändras till enkelrum,

om så i en framtid skulle visa sig erforderligt.

Beträffande ritningarna i övrigt har byggnadsstyrelsen i huvudsak inte

någon erinran. Kostnaderna bedömes av styrelsen såsom i stort sett skäliga.

Styrelsen har anmärkt, att ett belopp av närmare 8 000 kronor, som i ombyggnadskostnaderna

för Björka upptagits för köksmaskiner, bör bestridas

från anslag till utrustning; en motsvarande ökning bör emellertid ske av

kostnaderna för vissa installationer i denna elevförläggning.

Statskontoret har yttrat, att kostnaderna per elevplats i de nya paviljongerna

vid Hammargården uppgår till inte mindre än 28 000 kronor. Med

hänsyn till de dryga kostnader som byggnadsprojektet skulle föranleda

avråder statskontoret bestämt från att det kommer till utförande. Statskontoret

förordar, att förslaget underkastas en genomgripande överarbetning i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

syfte att väsentligt nedbringa byggnadskostnaderna. Skolhemmet bör ej inrättas

för högre elevantal än som bedömes oundgängligen erforderligt. Det

synes vara tillräckligt, om skolhemmet tillföres 10 platser genom nybyggnaden.

Dessa platser torde kunna förläggas inom en och samma byggnad utan

att man därigenom överskrider det antal, som ungdomsvårdsskoleutredningen

ansett böra utgöra maximum i fråga om elevgruppernas storlek.

Härigenom torde även erbjuda sig möjlighet att minska personaluppsättningen.

Vid planeringen av elevförläggningen bör elevrummen ej göras

större än att berättigade krav på ro och trevnad för eleverna uppfylles.

Departementschefen. Hammargården är det enda skolhem som ungdomsvårdsskoleorganisationen

förfogar över i Mellansverige, om man frånser

skolhemsavdelningen vid Lövsta vilken är avsedd för det speciella klientel

som på grund av psykisk abnormitet måste stå under läkartillsyn. Såvitt nu

kan bedömas föreligger behov av skolan under överskådlig tid. Sedan det

ena av de båda elevhemmen helt förstörts genom brand, har verksamheten

vid Hammargården kunnat bedrivas endast med svårighet i reducerad omfattning.

Jag finner det angeläget, att skolan snarast försättes i fullt användbart

skick.

Enligt socialstyrelsens förslag skall två elevpaviljonger med sju platser

vardera uppföras vid skolan. För min del anser jag dock, med hänsyn både

till det föreliggande platsbehovet inom skolhemssektorn och till de kostnader

styrelsens förslag skulle medföra, att endast en elevpaviljong bör komma

till utförande f. n. Denna bör å andra sidan göras något större än vad

socialstyrelsen tänkt sig i fråga om var och en av de båda föreslagna paviljongerna.

Jag förordar, att en ny elevpaviljong bygges med plats för 10 elever.

Socialstyrelsens förslag i övrigt kan jag i huvudsak godtaga. Hammar gården

skulle således efter återuppbyggnaden avses för 26 elever, varav 16 förlagda

i det befintliga elevhemmet Björka och 10 i den nya elevpaviljongen.

Vid behov bör tillfälligtvis upp till 20 elever kunna rymmas i förstnämnda

förläggning, varigenom skolan alltså i en ansträngd situation skulle kunna

ta emot sammanlagt 30 elever.

Jag har låtit utarbeta nya ritningar och ny kostnadsberäkning i enlighet

med det sagda, vilka under hand har granskats inom byggnadsstyrelsen

utan att föranleda någon erinran. Kostnaden för en ny paviljong för

10 elever beräknar jag sålunda till 227 000 kronor, vilket innebär en minskning

med drygt 165 000 kronor i förhållande till den av socialstyrelsen beräknade

kostnaden för två paviljonger med sammanlagt 14 eievplatser. Vidare

räknar jag med minskade kostnader för utvändiga ledningar, väg- och

planeringsarbeten in. m. Hithörande kostnader, vilka enligt socialstyrelsens

förslag uppgår till inalles 103 900 kronor, kan sålunda upptagas till 73 400

kronor. Jag vill nämna, alt — såsom närmare framgår av vad chefen för finansdepartementet

denna dag anmält i annat sammanhang — Kungl. Maj:l

den 7 oktober 1955 på mitt förslag anvisat högst 35 000 kronor från det un
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

der trettonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Oförutsedda utgifter

för att möjliggöra brådskande installation av värme och varmvatten m. m.

i den till skolan hörande gymnastikbyggnaden. — Övriga byggnadskostnader,

avseende ändring av Björka och installation av oljeeldning, bör upptagas

till sammanlagt 120 450 kronor. Till inventarieanskaffningar bör beräknas

25 000 kronor och posten till arvoden, administration och oförutsett

bör minskas till 50 450 kronor.

Medelsbehovet för Hammargårdens återställande enligt mitt förslag uppgår

således till (227 000 + 73 400 + 120 450 + 25 000 + 50 450) 496 300 kronor,

vilket belopp bör avrundas till 500 000 kronor. Anslag för ändamålet

bör anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. ä tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

C. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[2] 8. Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under denna

rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

20 000 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 26/8 1955) tidigare

uppskattat det ytterligare medelsbehovet under förevarande anslag för innevarande

budgetår till 27 000 000 kronor. Styrelsen har sedermera (skr.

25/11 1955), då säkrare uppgifter om medelsbehovet förelegat, inkommit

med särskild framställning om anslag å tilläggsstat. Styrelsen anför därvid i

huvudsak följande.

Förhållandena på arbetsmarknaden under tiden efter avlåtandet av styrelsens

skrivelse den 26 augusti 1955 och de iakttagelser, som kunnat göras

beträffande den fortsatta utvecklingen under återstoden av budgetåret, motiverar

i stort sett icke någon förändring i den allmänna bedömningen av

sysselsättningssituationen, som gjordes i nämnda skrivelse. Den säsongarbetslöshet,

vilken liksom under föregående år beräknats uppstå främst

bland byggnadsarbetare, diversearbetare och lantarbetare, kan dock numera

antagas komma att bli av något större omfattning under första kvartalet år

1956 än under motsvarande tid år 1955. De åtgärder för en begränsning av

elektricitetsförbrukningen, vilka föranletts av sommarens torka, får även

beräknas medföra tillfällig friställning av arbetskraft från några industriföretag,

varigenom lokala sysselsättningsrubbningar av mindre omfattning

kan uppkomma. Även om ledigbliven arbetskraft i huvudsak genom ett

effektivt arbetsförmedlingsarbete bör kunna omplaceras i andra näringsgrenar,

står dock klart att arbetslöshetsarbeten av minst samma omfattning

som under föregående budgetår erfordras även under det innevarande.

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer numera om ett tilläggsanslag av

31 500 000 kronor för innevarande budgetår. Styrelsen har härvid beräknat,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

att beredskapsarbeten på allmänna vägar och statsbidragsberättigade vägar

och gator kominer att innevarande budgetår utföras för en kostnad av

22 500 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter, huruvida icke

kostnaderna härför bör avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen. Som framgår av vad jag tidigare denna dag anfört

vid anmälan av medelsbehovet för budgetåret 1956/57 under anslaget till

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. (V ht p. 71) står innevarande

budgetår ca 24 500 000 kronor till förfogande för arbetslöshetsbekämpande

åtgärder. Föregående budgetår utgjorde kostnaderna för detta

ändamål ca 50 000 000 kronor. Ehuru arbetsmarknadsläget allmänt sett

icke undergått några större förändringar i förhållande till föregående budgetår,

synes dock de senaste månaderna den förut mycket goda arbetstillgången

ha mattats. Risk föreligger därför för en något högre säsongarbetslöshet

innevarande vinter än föregående år. Arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar

av kostnaderna för arbetslöshetsbekämpande åtgärder innevarande

budgetår, som sammanlagt uppgår till 56 000 000 kronor, synes därför

böra godtagas. Styrelsen beräknar att utföra beredskapsarbeten på allmänna

vägar och statsbidragsberättigade vägar och gator för 22 500 000 kronor.

Kostnaderna härför torde böra avräknas mot automobilskattemedlen och erforderliga

medel, i överensstämmelse med vad som föreslagits för budgetåret

1956/57, anvisas under sjätte huvudtitelns reservationsanslag till Vissa

vägbyggnadsarbeten. Med hänsyn härtill erfordras ett tilläggsanslag av endast

9 000 000 kronor under femte huvudtiteln.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alf Björnelid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

13

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter

Sjätte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Statsrådet Hjalmar Nilson redogör härefter för under kommunikationsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

[1] 7. Vägunderhållet. I skrivelse den 15 november 1955 har våg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt att å tilläggsstat för budgetåret 1955/56 till

vägunderhållet måtte anvisas ett belopp av 25 miljoner kronor. Styrelsen

erinrar om att styrelsen i sina petita för budgetåret 1955/56 grundat sina beräkningar

av medelsbehovet för detta budgetår på 1954 års löne- och prisnivå.

På grund av ökade lönekostnader enligt 1955 års kollektivavtal samt

ökade transportkostnader till följd av höjda taxor o. d. har man nu att räkna

med en kostnadsstegring av ca 7 miljoner kronor. Anskaffning och uppsättning

av nya vägmärken med anledning av ändringar i vägmärkeskungörelsen

medför vidare icke förutsedda merkostnader till ett belopp av omkring

3 miljoner kronor.

Under den gångna sommaren har grusvägbanorna på grund av den exceptionellt

ringa nederbörden och en väsentligt ökad trafik blivit utsatta

för mycket starka påfrestningar. För att hålla vägbanorna i ett någorlunda

tillfredsställande skick har vägförvaltningarna varit tvingade att vattna,

hyvla, bindjordsföra och dammbinda vägarna avsevärt mera än normalt.

Trots dessa åtgärder har särskilt inom Norrlandslänen samt Värmlands

och Kopparbergs län omfattande skador uppkommit på grusvägbanorna. På

långa sträckor är det sålunda erforderligt att utföra helt nya grusslitlager.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

Med ledning av från .vägförvaltningarna infordrade uppgifter beräknas de

merutgifter, som är föranledda av den osedvanliga torkan och vilka icke

kan inrymmas inom den tillgängliga medelsramen, till sammanlagt ca 15

miljoner kronor med följande fördelning på olika arbeten.

Milj. kr

Grusning, bindjordsföring m. m............... 7,5

Dammbindning............................. 5,5

Övriga arbeten ............................. 2,0

Summa 15,0

Styrelsen framhåller, att styrelsen för att göra det möjligt för vägförvaltningarna

att vidtaga omedelbara åtgärder för avhjälpande av uppkomna

skador och för att icke onödigtvis rubba förvaltningarnas planläggning av

vägunderhållsarbeten, sett sig nödsakad att redan under september månad

fördela den s. k. katastrofreserven om 5 miljoner kronor.

För budgetåret 1955/56 erfordras sålunda ytterligare (7 —J— 3 —f- 15) 25

miljoner kronor till vägunderhållet.

Föredraganden. Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu anmälda

ökade medelsbehovet för vägunderhållet under innevarande budgetår torde

böra bedömas mot bakgrunden av de för denna verksamhetsgren för hela

budgetåret disponibla medlen. Vid ingången av budgetåret 1955/56 uppgick

dessa till sammanlagt 245,7 miljoner kronor, varav 15,7 miljoner kronor utgjorde

reservationsmedelsbehållning från föregående budgetår samt 230 miljoner

kronor för innevarande budgetår anvisade anslagsmedel. Med hänsyn

tagen till de medelsbehov, som numera uppstått genom prisstegringar, anskaffning

och uppsättning av vägmärken samt katastrofskador på vägarna

genom den svåra torkan under sommaren 1955, kan det sammanlagda medelsbehovet

för hela budgetåret beräknas till ca 260 miljoner kronor. Härvid

har kostnaderna för det normala vägunderhållet inklusive katastrofreserv

upptagits till 235 miljoner kronor i enlighet med de beräkningar, som legat

till grund för såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsens som Kungl. Maj :ts

medelsäskande för innevarande budgetår. För prisstegringar och vägmärken

har beräknats (7 + 3) 10 miljoner kronor samt för torkskadorna 15 miljoner

kronor, allt enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreliggande

framställning. Skillnaden mellan det disponibla medelsbeloppet och det sålunda

beräknade medelsbehovet för hela budgetåret 1955/56 uppgår alltså

till ca 15 miljoner kronor. Jag anser mig med hänsyn till arten av de ändamål,

som orsakat detta ökade medelsbehov, böra tillstyrka att ytterligare 15

miljoner kronor anvisas för det statliga vägunderhållet under budgetåret

1955/56.

I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 2 år 1956 15

[2] 12. Vissa vägbyggnadsarbeten

Under hänvisning till vad statsrådet och chefen för socialdepartementet

anfört vid anmälan denna dag av fråga om tilläggsanslag för innevarande

budgetår till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. under femte

huvudtiteln hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa vägbyggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 22 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

17

Bilaga 4

Egentliga statsutgifter

Sjunde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i

allmänhet. Under åberopande av vad jag denna dag anfört vid anmälan i

statsverkspropositionen av motsvarande anslag för budgetåret 1956/57 (bil.

9, p. 11) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den i avlöningsstaten för statistiska centralbyrån

upptagna anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal må för budgetåret 1955/56 överskridas

med 13 800 kronor.

[2] 29. Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av motsvarande

anslag för budgetåret 1956/57 (bil. 9, p. 33) hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

[3] E 12. Vissa kostnader för internationell representation. Under det senaste

året har antalet besök i Sverige av utländska studiedelegationer avsevärt

stigit. Bland annat har det härvid rört sig om på huvudsakligen utländskt

initiativ tillkomna studiebesök av läkare, lärare, tekniker och vetenskapsmän

inom skilda ämnesområden. Besöken har i vissa fall organiserats

på grundval av reciprocitet. De icke förutsedda kostnader som i anledning

härav uppkommit på svensk sida har varit av en sådan storleksordning,

att de icke kan rymmas inom berörda departements anslag till

extra utgifter eller i övrigt tillgängliga medel för bestridande av utgifter för

representation. Vidare kan under den närmaste tiden ytterligare likartade

kostnader uppkomma till följd av vissa planerade utländska studiebesök.

Till bestridande av ifrågavarande kostnader torde därför särskilda medel

böra anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Med

hänsyn till att berörda besök faller inom flera departements verksamhetsområden

synes denna medelsanvisning böra ske genom att ett nytt anslag,

benämnt Vissa kostnader för internationell representation och av reservationsanslags

karaktär, uppföres under sjunde huvudtiteln. Det för ändamålet

erforderliga beloppet beräknar jag till 40 000 kronor. För nästa budgetår

har extra utgiftsanslagen under vissa huvudtitlar i det tidigare denna

dag framlagda riksstatsförslaget uppräknats bland annat med anledning av

väntade kostnader av nu berört slag.

Under hänvisning till det sagda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa kostnader för internationell representation å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

[4] E 13. Bidrag till vissa sparfrämjande åtgärder. I skrivelse den 6 maj

1955 har kommitterade för de sparinstitutioner, hos vilka premiesparande

kan ske, hemställt om ett statsbidrag av 500 000 kronor till premiesparandets

befrämjande.

Efter erinran inledningsvis om Kungl. Maj :ts proposition, nr 193, till

1955 års riksdag med förslag till förordning om premiering av frivilligt sparande

under åren 1955 och 1956 framhålles i skrivelsen, att en framgång

för premiesparandet på den korta sikt varom fråga är, vore starkt avhängig

av en nära samverkan med folkrörelserna och en intresserad medverkan

från deras sida. Avsikten vore att bilda en särskild samarbetskommitté för

premiesparandet. Vad sparinstitutionernas arbete beträffar kunde den största

effekten uppnås om de olika institutionsgrupperna arbetade var för sig

inom sina vanliga verksamhetsfält i samarbete med folkrörelserna. Härmed

sammanhängande kostnader, som kunde väntas uppgå till relativt betydande

belopp, förutsattes skola bestridas i vanlig ordning. Med hänsyn till det

allmänna syftet med premiesparandet syntes det skäligt att något statsbidrag

utginge till premiesparandets befordrande. Ett sådant bidrag, för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

vars användning ansvaret närmast skulle ligga på samarbetskommittén och

dess organ, skulle lämpligen avse utgifter för en gemensam och allmän upplysningsverksamhet

om premiesparandet. Ehuru det icke vore möjligt att

ens tillnärmelsevis beräkna de kostnader, som sparinstitutionerna komme

att nedlägga på premiesparandets befrämjande, och alltså ej heller att

ställa statsbidragets belopp i relation till dessa kostnader, skulle ett belopp

av 500 000 kronor såväl utgöra en mindre bråkdel av kostnaderna som ganska

väl svara mot en rimlig omfattning av den gemensamma allmänna upplysningsverksamheten.

Det förutsattes, att ingen del av beloppet skulle användas

för bidrag till sparinstitutionernas egen verksamhet.

Den samarbetskommitté för premiesparandet som sedermera bildats har

i skrivelse den 27 december 1955 anslutit sig till förenämnda framställning.

I samarbetskommittén ingår representanter för Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation, Riksförbundet Landsbygdens folk,

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges riksidrottsförbund, kvinnoorganisationerna,

Hantverkarnas ungdomsrörclse, Folkpartiets ungdomsförbund,

Högerns ungdomsförbund, Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbund, nykterhetsrörelsen och dess ungdomsorganisationer,

Samverkande bildningsförbunden, Hyresgästernas sparkasseoch

byggnadsföreningar (HSB), Kooperativa förbundet, Svenska livförsäkringsbolags

förening, postsparbanken, Svenska bankföreningen, Svenska

jordbrukskreditkassan och Svenska sparbanksföreningen. Kommittén har

hos de berörda sparinstitutionerna hemställt, att dessa måtte förskottera

medel för den allmänna upplysningskampanj för vars genomförande förut

nämnda statsbidrag begärts. Dylik förskottering har även skett, vilket möjliggjort

för kommittén att genomföra ett mycket omfattande allmänt upplysningsarbete

om premiesparandet till komplettering av den vidsträckta

propaganda som de olika sparinstitutionerna bedrivit. Kostnaderna för denna

allmänna kampanj uppgår till sammanlagt ungefär 334 000 kronor. Härav

faller cirka 189 000 kronor på annonsering i dags- och fackpress, ungefär

119 000 kronor på broschyrer, affischer o. d., omkring 21 000 kronor

på film samt återstående cirka 5 000 kronor på diverse omkostnader. Inom

arbetsutskottet överväges för närvarande en plan för propagandaåtgärder under

år 1956 till en kostnad motsvarande återstoden av det beräknade anslagsbeloppet.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla en framställning från konjunkturinstitutet

om att ur det anslag som kan komma att beviljas samarbetskommittén

för premiesparandet få disponera visst belopp för täckande

av kostnader i samband med en undersökning av sparandets omfattning.

Under innevarande budgetår avses en provundersökning skola ske rörande

hushållssparandets storlek. Denna undersökning finansieras gemensamt

av konjunkturinstitutet och vissa privata institutioner. Under hand

har överenskommelse träffats mellan samarbetskommittén och institutet

om att en del av det belopp, som samarbetskommittén hemställt om, under

förutsättning av Kungl. Maj:ls medgivande skulle disponeras för nämnda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

sparundersökning. Avsikten vore att undersökningen skulle uppläggas så

att den bland annat gåve en belysning av premiesparandets omfattning och

inverkan på andra sparformer. Det erforderliga beloppet angives till 15 000

kronor. Då undersökningen torde komma att sträcka sig in på nästkommande

budgetår, torde lämpligen nu angivna medel böra tillgodoföras konjunkturinstitutets

reservationsanslag för särskilda undersökningar.

Departementschefen. I olika sammanhang har från statsmakternas sida

vidtagits åtgärder för att stimulera det frivilliga sparandet. Sålunda må

erinras om införandet av sparformerna sparobligationer och rikskonto samt

det tidsbundna lönsparandet med vinstutlottning. Under riksstatens fjortonde

huvudtitel anvisades också under en följd av budgetår särskilda medel

för bestridande av vissa kostnader för den s. k. folkrörelsernas sparkampanj.

I enahanda syfte godkände 1955 års riksdag efter förslag av Kungl.

Maj :t (prop. 193; BU 32; rskr 358) en förordning om premiering av frivilligt

sparande under åren 1955 och 1956. För att effektivisera strävandena

att få största möjliga anslutning till den sålunda införda sparformen har

bildats en särskild samarbetskommitté för premiesparandet, i vilken ingår

representanter för de olika sparinstitutioner, inom vilka premiesparande

kan ske, folkrörelserna samt vissa andra riksorganisationer. Under ledning

av denna kommitté har såsom framgått av det föregående genom affischer,

broschyrer, annonser, m. m. under år 1955 bedrivits en omfattande allmän

propaganda för ökat enskilt sparande i anslutning till den nya sparformen.

Härutöver har de enskilda sparinstitutionerna genomfört individuella

reklamkampanjer i samma syfte. Beträffande resultatet av vidtagna åtgärder

må nämnas, att enligt vad jag under hand inhämtat från samarbetskommittén

vid utgången av november månad 1955 sammanlagt inemot

357 000 personer hade öppnat premiesparkonton. Av dessa konton fanns

inemot hälften eller cirka 185 000 hos sparbanker. I övrigt fördelade sig

kontona med 36 500 hos postsparbanken, 114 400 hos affärsbanker, 11 100

hos jordbrukskassor, 7 800 hos Kooperativa förbundet och 1 900 hos Hyresgästernas

sparkasse- och byggnadsföreningar (HSB). Några säkra uppgifter

om hur stora belopp premiesparkontona omsluter föreligger ännu icke.

Förevarande hemställan om ett statligt bidrag av 500 000 kronor avser

den allmänna kampanj, som bedrivits under ledning av samarbetskommittén

för premiesparandet. Syftet med denna kampanj ansluter sig väl till de

strävanden till en ökning av det enskilda sparandet, som kommit till uttryck

i propositionen angående sparpremieringen. Jag vill därför förorda,

att det begärda bidraget beviljas. Härför erforderligt anslag av 500 000 kronor

torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår

samt under rubriken Bidrag till vissa sparfrämjande åtgärder upptagas under

sjunde huvudtiteln. Då kampanjen kommer att fortsättas även under

år 1956, torde anslaget böra erhålla reservationsanslags karaktär. Med hänsyn

till det statliga bidragets storlek torde samarbetskommitténs räkenskaper

böra granskas av två av Kungl. Maj :t utsedda revisorer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

21

Vad beträffar konjunkturinstitutets efter samråd med samarbetskonnnitlén

gjorda hemställan att ur det kommittén beviljade anslaget erhålla ett

belopp av 15 000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

vissa undersökningar angående det enskilda sparandets omfattning, synes

densamma kunna på så sätt bifallas att Kungl. Maj :t, därest riksdagen icke

reser någon erinran häremot, torde få besluta om nämnda belopps överförande

från förevarande anslag till det under riksstatens sjunde huvudtitel

upptagna reservationsanslaget till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa sparfrämjande åtgärder å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Resare

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 är 1956

23

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter

Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i

januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56

samt anför därvid följande.

D. Akademier m. m.

[1] 4. Vetenskapsakademien: Bidrag till uppförande av nybyggnad för

Kiruna geofysiska observatorium. Med bifall till Kungl. Maj :ts i 1955 års

statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 55, gjorda framställning

har riksdagen för budgetåret 1955/56 under angivna rubrik anvisat

ett reservationsanslag av 500 000 kronor. Kungl. Maj :t har ställt anslaget

till vetenskapsakademiens disposition.

Framställning om bidrag från statens sida till planerad nybyggnad för

Kiruna geofysiska observatorium hade på sommaren 1954 gjorts av styrelsen

för vetenskapsakademiens forskningsstationer i övre Norrland och överlämnats

med tillstyrkan av vetenskapsakademien. Styrelsen hemställde om

anslag av staten dels till bestridande av kostnaderna för uppförande av nybyggnad

för observatoriet och dels till bestridande av kostnaderna för den

fortsatta driften av verksamheten vid de fyra forskningsstationerna i Abisko,

Kiruna, Sarek och Tarfaladalen. Vid sin framställning om byggnadsbidrag

utgick styrelsen från följande kostnadsberäkning beträffande engångskostnader:
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

1. Huvudbyggnad för Kiruna geofysiska observatorium

Laboratorier.................................................................. 800 000

Bostäder ..................................................................... 350 000

2. Yttre arbeten ................................................................ 50 000

3. Byggnad för jonosfärundersökningar............................................ 50 000

4. Planerings- och vägarbeten.................................................... 50 000

5. Kabel för kraftledning ........................................................ 50 000

1 350 000

6. Utrustningskostnader.......................................................... 200 000

Summa engångskostnader kronor 1550 000

Styrelsen meddelade, att — under förutsättning att statsmakterna stödde

styrelsens förslag genom beslut av 1955 års riksdag — Kiruna stad och vetenskapsakademien

hade beslutit att var för sig medverka bl. a. genom anvisande

av ett belopp av 250 000 kronor till engångskostnaderna. Statsverkets

engångskostnader för byggnaderna kunde därför reduceras till 850 000

kronor, vartill komme 200 000 kronor för utrustning.

Beträffande närmare uppgifter om Kiruna-observatoriet och den förevarande

byggnadsfrågan torde få hänvisas till 1955 års statsverksproposition,

bilagan åttonde huvudtiteln, s. 67—77.

Vid min anmälan av denna anslagsfråga uttalade jag bl. a. följande.

Jag har vid mitt övervägande av denna nya anslagsfråga funnit tillräckliga

skäl för att tillstyrka, att staten bidrager till kostnaderna för en nybyggnad

för geofysiska observatoriet i Kiruna. Mot den planering, som

denna byggnad avses få, mot de beräknade byggnadskostnaderna för densamma

och mot de beräknade kostnaderna för övriga utgifter av engångsnatur

i samband med nj^byggnaden synes erinringar icke kunna göras. Däremot

har jag icke funnit mig kunna tillstyrka ett statligt engagemang av

den storleksordning som i framställningen begärts. Jag förordar, att det

statliga bidraget fastställes till 500 000 kronor, att anvisas som engångsanslag

för nästa budgetår. Underhandlingar har förts om bidrag även från

annat håll, och jag anser mig därför i nuvarande läge våga förutsätta, att

byggnaden skall kunna färdigställas inom avsedd tid och på planerat sätt,

därest staten garanterar ett bidrag med det av mig förordade beloppet.

Min förhoppning om bidrag även från annat håll har nu av vissa skäl

tyvärr visat sig icke bliva infriad. Då det emellertid är mycket angeläget, att

nybyggnaden för Kiruna geofysiska observatorium kommer till stånd redan

under nästa budgetår — det främsta skälet härtill är värdet ur internationell

synpunkt av att byggnaden blir färdig till det tredje geofysiska året

1957/58 — finner jag en höjning av statens bidrag nödvändig. Engångskostnaderna

— utom kostnaderna för utrustning — uppskattades förra året

till 1 350 000 kronor. Härtill har staten bidragit med 500 000 kronor samt

vetenskapsakademien och Kiruna stad förklarat sig beredda att bidraga med

vardera 250 000 kronor. Det återstår således att täcka 350 000 kronor av

byggnadskostnaderna. Jag föreslår, att statsmakterna beslutar höja sitt bidrag

med detta belopp. Höjningen bör lämpligen ske i form av ett reservationsanslag

på tilläggsstat för innevarande budgetår.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1956 25

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Vetenskapsakademien: Bidrag till uppförande av

nybyggnad för Kiruna geofysiska observatorium å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

H. Allmänna läroverken in. m.

[2] 30. Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t (prop. 1952: 153) beslöt 1952 års riksdag, att

vissa åtgärder skulle vidtagas för avhjälpande av lärarbristen vid de högre

skolorna. De beslutade åtgärderna avsåg — jämte annat — att öka utbildningen

av lärare vid universiteten, bland annat genom att öppna möjligheter

för lärare utan vanlig akademisk utbildning (folkskollärare) att förskaffa

sig begränsad sådan utbildning och därmed kompetens för undervisning

i högre skolor. Vidare avsågs, att särskilda fortbildningskurser, förlagda

till olika orter i landet, skulle anordnas i ämnena matematik, fysik,

kemi, zoologi och botanik. Omfattningen av dessa kurser skulle närmast

motsvara vad som fordras för godkänt betyg i filosofisk ämbetsexamen

(1-betygskurser).

För den ökade lärarutbildningen anvisades under förutnämnda rubrik

för budgetåret 1952/53 ett reservationsanslag av 750 000 kronor. Därefter

har till samma ändamål och under samma rubrik anvisats för budgetåret

1953/54 likaledes 750 000 kronor, för budgetåret 1954/55 800 000 kronor,

varav 50 000 kronor å tilläggsstat, och för innevarande budgetår 900 000

kronor. Dispositionen av anslagen har icke varit strängt bunden, utan det

har ankommit på Kungl. Maj :t att inom den givna ramen fritt disponera

anslagsmedlen för därmed avsedda ändamål.

Med anlitande av här avsedda anslag har från och med hösten 1952 en

rad åtgärder vidtagits för avhjälpande av lärarbristen. Sålunda har akademiska

fortbildningskurser anordnats för folkskollärare i främst ämnena

matematik, fysik, kemi, botanik och zoologi med ändamål att bibringa kursdeltagarna

kunskaper motsvarande fordringarna för godkänt betyg i filosofisk

ämbetsexamen. Vidare har extra ett-betygskurser kommit till stånd i

ett stort antal humanistiska ämnen. I både naturvetenskapliga och humanistiska

ämnen har härjämte ordinarie ett- och tvåbetygskurser dubblerats.

Den kursverksamhet, som bedrivits med stöd av ifrågavarande anslag, har

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1952 stått under överinseende av universitetskanslern.

Kanslern har hos Kungl. Maj:t föreslagit antalet kurser

och deras förläggning samt till Kungl. Maj:t inkommit med beräkningar

rörande kostnaderna för kursernas anordnande in. in.

Det anslag av 900 000 kronor, som för innevarande budgetår anvisats till

vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor, är redan i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

det närmaste helt disponerat genom beslut av Kungl. Maj :t. Sålunda har

Kungl. Maj:t genom särskilda beslut den 17 juni 1955 till anordnande under

höstterminen 1955 av akademiska fortbildningskurser för folkskollärare

samt för extra kursundervisning i övrigt vid universiteten i Uppsala, Lund

och Göteborg samt Stockholms högskola från ifrågavarande anslag anvisat

respektive högst 128 150 kronor, 203 430 kronor, 118 200 kronor och 129 850

kronor eller sammanlagt högst 579 630 kronor. Kungl. Maj:t har vidare genom

särskilda beslut den 10 juni och den 30 september 1955 medgivit, att

till anordnande genom aktiebolaget Hermods korrespondensinstitut av

kurser i engelska, tyska, matematik och kristendomskunskap under år

1955 bidrag må utgå från anslaget med respektive högst 44 000 kronor,

32 000 kronor, 30 000 kronor och 20 000 kronor eller med sammanlagt högst

126 000 kronor. Härutöver har till vissa för de olika lärosätena gemensamma

ändamål Istipendier samt inspektörs- och examinatorsarvoden m. m.) för

budgetåret 1955/56 beräknats sammanlagt omkring 155 000 kronor. Såsom

framgår av det föregående har för innevarande budgetår till olika åtgärder

för avhjälpande av lärarbristen — i huvudsak kursverksamhet och annan

undervisning under höstterminen 1955 — från här ifrågavarande anslag

tagits i anspråk sammanlagt 860 630 kronor.

I en den 3 november 1955 gjord framställning har kanslern hemställt,

att till vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor

måtte å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag

av 600 000 kronor. Till stöd härför har kanslern anfört bland annat:

Vissa av de kurser, som startats höstterminen 1955 är av den karaktär

att de ovillkorligen måste fortsättas under vårterminen 1956. Hit hör särskilt

extra 2-betygskurserna i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena.

Vidare bör under höstterminen 1955 anordnade kurser i nordiska språk och

litteraturhistoria respektive botanik och zoologi — på grund av att för lärarkompetens

i modersmålet respektive biologi betyg fordras i båda dubbelämnena

— under vårterminen 1956 efterföljas av kurser i båda dubbelämnena

eller i det ämne, vari kurs icke givits under höstterminen 1955. På

grund av den alltjämt svåra lärarbristen i ett flertal av ämnena inom realskolans

ämneskrets och till följd av den stora tillströmningen av studerande

till de under mitt överinseende stående lärosätena räknar jag med att akademiska

fortbildningskurser för folkskollärare samt extra ettbetygskurser

och extra kursundervisning i övrigt måste anordnas under vårterminen

1956 i minst samma utsträckning som under de senaste terminerna. Med

ledning av de kostnader som varit förenade med ifrågavarande kursundervisning

under höstterminen 1955 beräknar jag för vårterminen 1956 ett belopp

av 600 000 kronor erforderligt för ändamålet. Härav beräknar jag för

extra undervisning vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg samt

Stockholms högskola respektive 150 000 kronor, 175 000 kronor, 150 000

kronor och 125 000 kronor.

Departementschefen. Såsom framgått av den lämnade redogörelsen har

av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 900 000 kronor till

vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor hittills för

anordnande av kursverksamhet och annan undervisning — huvudsakligen

under höstterminen 1955 — disponerats drygt 860 000 kronor. Av anslaget

kvarstår sålunda såsom odisponerat endast ett relativt ringa belopp. En

del av de under höstterminen anordnade kurserna är av den natur, att de

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956 27

måste efterföljas av vissa andra kurser under nästföljande vårtermin. Därest

så ej sker, erhåller deltagarna i höstterminens kurser icke möjlighet att

under innevarande läsår förvärva lärarkompetens i vissa skolämnen, enär i

skolämnet i fråga ingår två kursämnen, vilka var för sig i regel kräver en

termins undervisning. På grund av den alltjämt svåra lärarbristen och den

stora tillströmningen av studerande till vederbörande lärosäten måste även

i övrigt kursverksamhet av här avsett slag anordnas i betydande utsträckning

under nästföljande vårtermin. En avsevärd förstärkning av det för

innevarande budgetår anvisade anslaget är därför enligt min mening nödvändig.

Den erforderliga anslagsförstärkningen har av kanslern beräknats

till 600 000 kronor. Sedan större överblick numera kunnat vinnas, anser jag

emellertid, att anslagsförstärkningen bör kunna begränsas till 450 000

kronor. Jag föreslår därför, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas

ett reservationsanslag av 450 000 kronor till vissa åtgärder för avhjälpande

av lärarbristen vid högre skolor. Jag hemställer sålunda, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid

högre skolor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Christina Steen-Sundberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

>!*<; ■> ;> 1

■ ‘'' j ■

i

ij. ■ ■

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

29

Bilaga 6

Egentliga statsutgifter

Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjalmar

Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56, statsrådet Norup beträffande punkterna 1—4, 6 och 7 samt

statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkten 5. Föredragandena anför

därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

[1] Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under

denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 558 800 kronor.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (skr. 23/9

1955) hemställer, att till täckande av förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri

för budgetåret 1954/55 måtte anvisas 222 736 kronor.

Institutsstyrelsen anför, att mejeriets bokslut för år 1954/55 utvisar ett

underskott å 222 736 kronor, sedan institutets anslag på 30 000 kronor för

täckande av eventuell förlust tagits i anspråk. Resultatanalysen för samma

år visar ett underskott av 204 887 kronor. Det bokföringsinässiga underskottet

för år 1954/55 minskas nämligen med ett belopp av 42 427 kronor, utgörande

efterlikvid till leverantörerna utöver tidigare beräknad för under

halvåret 1/1—30/6 1954 levererad mjölk. Det resultatmässiga underskottet

för budgetåret 1953/54 ökar med motsvarande belopp och uppgår till 180 036

(137 609 -f- 42 427) kronor. Den övriga minskningen enligt resultatanaly
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

sen av 1954/55 års underskott hänför sig i huvudsak till skillnader i lagerhållningen

vid mejeriet. Ökningen av underskottet för budgetåret 1954/55

i förhållande till budgetåret 1953/54 beror enligt styrelsen helt på den ökade

prisspänningen mellan konsumtionsmjölksmejerier och s. k. produktmejerier.

Likvidpriset vid Lunds mejeri, som är ett konsumtionsmjölksmejeri,

låg under år 1954 4—5 öre högre än vid flertalet produktmejerier, till vilken

senare grupp Alnarps mejeri hör. Under bokföringsåret 1954/55 har driftsresultatet

vid Alnarps mejeri enligt styrelsen varit gott i jämförelse med

andra mejerier med motsvarande driftsinriktning i fråga om såväl utvunnet

mjölkpris som tekniska utbytestal och uppnådda kvalitetsresultat.

Lantbruksstyrelsen anför bl. a. att till täckande av den eventuella förlust

å rörelsen vid Alnarps mejeri, som kan uppkomma på grund av att mejeriet

användes för undervisningsändamål, i omkostnadsstaten för institutet

bland övriga utgifter fr. o. m. budgetåret 1949/50 varit uppfört ett belopp

av 30 000 kronor. För att tillförsäkra Alnarps mejeri tillgång till erforderlig

mjölkmängd övertog mejeriet vid årsskiftet 1948/49 mjölkleveranserna till

Kävlinge mejeri. På grund av att Alnarpsmejeriet måste dels betala mjölken

från Kävlinge med det konsumtionsmjölkpris, som mejeriet i Lund betalar

till sina leverantörer, dels bekosta transporten av mjölken till Alnarp, har

kostnaderna för den vid Alnarps mejeri invägda mjölken ökat högst väsentligt.

Då det icke varit möjligt att genom smör- och ostförsäljning täcka

dessa merkostnader, har rörelsen vid Alnarps mejeri gått med förlust.

Eftersom institutet icke förfogar över andra medel än de överskottsmedel,

som uppkommit å driften vid Alnarps egendom och vilka enligt gällande

bestämmelser skall inlevereras till statskontoret, torde enligt lantbruksstyrelsen

medel böra anvisas för att täcka här berörda förluster. De

överskottsmedel från Alnarps egendom, vilka icke inlevererats till statskontoret,

uppgick den 1 juli 1955 till 690 515 kronor 56 öre. Medlen är emellertid

bundna av dels berörda förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri, dels

balanserade förluster å rörelsen vid Alnarps trädgårdar.

Lantbruksstyrelsen erinrar om, att Kungl. Maj :t med anledning av den

årligen återkommande förlusten å rörelsen vid dels Alnarps mejeri, dels

Alnarps trädgårdar genom beslut den 30 juni 1955 tillkallat särskild sakkunnig

för att verkställa utredning rörande vissa ekonomiska och organisatoriska

förhållanden vid institutet. Under förutsättning att utredningen

snart avslutas, bör resultatet av denna avvaktas, innan ytterligare medel

anvisas för att täcka förlusterna vid såväl Alnarps mejeri som Alnarps

trädgårdar.

Statskontoret erinrar om nyssnämnda utredning och förklarar, att ämbetsverket

i avvaktan på resultatet av denna icke är berett tillstyrka att

medel ställes till institutets förfogande för att täcka ifrågavarande förlust.

Departementschefen. Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har jag den 30

juni 1955 tillkallat en sakkunnig för att verkställa utredning rörande vissa

ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid Alnarps lantbruks-, me
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 är 1956

31

jeri- och trädgårdsinstitut. Den 22 november 1955 har utredningsmannen inkommit

med en promemoria med viss utredning rörande Alnarps mejeri.

Enligt denna bör den samlade förlusten vid mejeriet per den 30 juni 1955

uppskattas till i runt tal 226 000 kronor. Utredningsmannen framhåller dock,

att förlusten kan komma att öka med omkring 40 000 kronor, beroende på

att den efterlikvid, som mejeriet har att utbetala för tiden den 1 januari—30

juni 1955, kan antagas komma att närma sig 3 öre i stället för i bokföringen

upptagna 2 öre för kilogram. Utredningsmannen framlägger även ett flertal

förslag till begränsning av de årliga förlusterna vid mejeriet. Promemorian

i fråga är för närvarande föremål för remissförfarande. Oavsett vilka ställningstaganden

som utredningsmannens förslag i sinom tid kan föranleda,

synes ett täckande av redan uppkomna förluster vid mejeriet vara ofrånkomligt.

Jag vill därför förorda, att medel skall ställas till institutets förfogande

för att täcka hittills påvisad förlust å mejerirörelsen under budgetåret

1954/55, i runt tal 226 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1955/56 anvisade förslagsanslaget

till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Omkostnader må till täckande av viss förlust vid Alnarps

mejeri tagas i anspråk ett belopp av högst 226 000 kronor.

[2] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår

är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 1 955 500

kronor.

Lantbruksakademien (skr. 25/8 1955) hemställer, att ett särskilt driftkostnadsbidrag

å 54 215 kronor skall anvisas för verksamheten vid akademiens

trädgårdsskola å Experimentalfältet under läsåret 1955/56. Akademien

erinrar om att under läsåren 1953/54 och 1954/55 skolan åtnjutit ett

dylikt bidrag å 45 000 kronor och att för läsåret 1955/56 enahanda bidrag

upptagits i lantbruksstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1955/56. Utöver

det särskilda driftkostnadsbidraget å 45 000 kronor erfordras emellertid

enligt akademien för innevarande budgetår 9 200 kronor för att täcka

dels vissa utgiftsökningar, dels inkomstbortfall, föranlett av speciella förhållanden

vid skolan.

Akademien anför härom.

Vid jämförelse med den för läsåret 1954/55 gällande staten märkes en

ökning, som ej täckes genom statsbidrag, av författningsenligt beräknade

avlöningar och pensionsavgifter för rektor och ämneslärare med (1 280 -j27

=) 1 307 kronor. Vidare är för innevarande läsår de fastställda delposterna

till kostnader för värme och lyse, undervisningsmaterial, annonser

och trycksaker, skrivmaterial in. in. samt försäkringar numera otillräckliga

och har av denna anledning i staten för läsåret 1955/56 upptagits med ett

sammanlagt 5 800 kronor högre belopp än i gällande stat. Å andra sidan

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

beräknas, till följd av att en av skolan som elevhem disponerad byggnad,

tillhörig akademien brunnit ned, hyran för skollokaler komma att minskas

med 6 000 kronor.

Genom förlusten av förläggningsutrymme kan plats ej beredas för fulltalig

kurs under kommande läsår. Härigenom minskar driftkostnadsbidraget

till skolan med 5 621 kronor, vartill kommer en beräknad minskning av

posten hyror för elevbostäder med 2 000 kronor.

Sammanräknas kostnadsökningar och inkomstminskningar, stiger det

underskott, som nu kan beräknas uppstå i skolans stat för läsåret 1955/56

till (1 307 + 5 800 — 6 000 + 5 621 + 2 000 =) 8 728 kronor. Lägges härtill

det underskott å 487 kronor i innevarande läsårs stat, som ej täckes

genom det särskilda driftkostnadsbidraget å 45 000 kronor, uppgår det beräknade

underskottet 1955/56 till 9 215 kronor.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 21/9 1955) hemställer,

att ett särskilt driftkostnadsbidrag å 30 000 kronor skall i likhet

med de två senaste åren anvisas för verksamheten vid skolan.

Lantbruksstyrelsen anför, att trädgårdsskolorna, i avbidan på resultatet

av en pågående utredning, bör såsom hittills få fortsätta sin verksamhet

under läsåret 1955/56. Då skolorna å Experimentalfältet och i Söråker

emellertid icke kan bedriva sin verksamhet i nuvarande omfattning utan

extra driftkostnadsbidrag, förordar lantbruksstyrelsen, att dessa jämväl

för läsåret 1955/56 skall komma i åtnjutande av dylikt bidrag.

Beträffande trädgårdsskolan å Experimentalfältet framhåller lantbruksstyrelsen

att, genom överförande till skolans ämnesläraro av den undervisning

i botanik, som hittills handhafts av timlärare, och genom inskränkning

av vissa omkostnadsposter, det för läsåret 1955/56 beräknade underskottet

å 9 200 kronor bör kunna nedbringas till 6 000 kronor. Lantbruksstyrelsen

förordar sålunda, att till lantbruksakademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet

skall för läsåret 1955/56 utgå ett särskilt driftkostnadsbidrag med

51 000 kronor.

I fråga om trädgårdsskolan i Söråker tillstyrker lantbruksstyrelsen, att

det särskilda driftkostnadsbidraget skall utgå med oförändrat belopp, 30 000

kronor, för läsåret 1955/56.

Departementschefen. Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t tillkallade jag

den 1 november 1954 utredningsmän för att verkställa översyn av verksamheten

vid de statsunderstödda och statliga trädgårdsskolorna. I avbidan

på resultatet av denna utredning bör de nuvarande trädgårdsskolorna

fortsätta sin verksamhet. Särskilda driftkostnadsbidrag torde därför vara

erforderliga jämväl under läsåret 1955/56 för såväl lantbruksakademiens

trädgårdsskola som Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Vid sådant förhållande

är jag beredd tillstyrka, att dylika bidrag skall utgå till nämnda två

skolor under angivna läsår. Jag kan emellertid icke förorda, att bidraget

till akademiens trädgårdsskola skall uppräknas till högre belopp än för

närmast föregående läsår. Bidragen bör sålunda även för läsåret 1955/56

utgå med 45 000 kronor till akademiens trädgårdsskola och med 30 000 kronor

till trädgårdsskolan i Söråker. Jag föreslår, att riksdagens medgivande

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956 33

skall inhämtas till att beloppen får bestridas ur det förslagsanslag, som för

nu löpande budgetår anvisats till driftkostnader vid vissa lägre undervisningsanstalter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1955/56 anvisade förslagsanslaget

till Lägre lantbruksundervisning m. in.: Understöd åt

vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader må

till ytterligare understöd åt i det föregående angivna trädgårdsskolor

för sagda budgetår tagas i anspråk ett belopp

av sammanlagt högst 75 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet

[3] 2. Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Å riksstaten för

budgetåret 1955/56 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 4 260 000 kronor.

Hushållningssällskapens förbund (skr. 30/9 1955) hemställer, att å tillläggsstat

för innevarande budgetår skall anvisas minst 200 000 kronor för

att täcka vissa omkostnadsökningar, som hushållningssällskapen under året

fått vidkännas.

Förbundet anför, att det till hushållningssällskapen av statsmedel utgående

omkostnadsanslaget i första hand är avsett att täcka sällskapens kostnader

för kontorslokaler och vad därmed sammanhör samt för rese- och

sammanträdeskostnader åt lantbruksombud, förvaltningsutskott, nämnder

och befattningshavare ävensom att ge sällskapen vissa möjligheter att vidtaga

lokalt betingade åtgärder inom verksamhetsområdet. På grund av att

sällskapens statsbidragsavlönade personal är otillräcklig, har den del av

anslaget, som en gång beräknats för sistnämnda ändamål, numera nästan

helt måst tagas i anspråk till kostnaderna för anställande utom personalförteckningen

av sådan kontors- och instruktörspersonal, som är nödvändig

för den mera kontinuerliga verksamhetens upprätthållande. Förefintligheten

av sådan personal är förutsedd genom att sällskapen har möjlighet

att för ordnandet av dennas pensioneringsförhållanden vinna anslutning till

statens pensionsanstalt. Eftersom omlcostnadsanslagets användning sålunda

i stort sett är bunden, uppstår betydande ekonomiska svårigheter för sällskapen,

då sådana kostnadsökningar inträffar, som är av allmän natur och

över vilkas tillkomst sällskapen icke råder.

Under år 1955 har sällskapen måst tillerkänna den icke-personalförtecknade

personalen samma löneförbättringar, som kommit de statsbidragsavlönade

befattningshavarna till del. Sällskapens löneutgifter (veterinäravdelningarna

ej medräknade) kommer härigenom att för samma år stiga med

cirka 162 000 kronor. Genom lönehöjningarna kommer även sällskapens

pensionsavgifter för de icke-personalförtecknade befattningshavarna att

il llihang till riksdagens protokoll 10!>6. 1 saml. Nr 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1956

öka. Vidare innebär sjukförsäkringsreformen, att sällskapen har att erlägga

såväl arbetsgivarbidrag till vederbörande försäkringsinrättning som kompensationstillägg

till de anställda såsom gottgörelse för dessas avgifter för

försäkringen. Bidragen och avgifterna för år 1955 har för sällskapens del

preliminärt beräknats till i runt tal 94 000 respektive 92 000 kronor eller

sammanlagt omkring 186 000 kronor. För den på personalförteckning uppförda

personalen, för vilken grupp kostnaden beräknats till 112 000 kronor,

kommer bidragen och tilläggen att bestridas ur det av statsmedel utgående

avlöningsanslaget. För de icke-personalförtecknade befattningshavarna,

för vilka kostnaden uppgår till cirka 74 000 kronor, måste förevarande

anslag anlitas. Nu angivna kostnader kompenseras delvis av minskade utgifter

för sjukvård och lön under sjukdomstid. Hur stor denna kompensation

blir, är det dock för närvarande icke möjligt att ange.

Slutligen har ett stort antal andra utgiftsposter, som avsetts skola täckas

av omkostnadsanslaget, stigit. Någon närmare beräkning av utgiftsstegringen

har ännu icke kunnat göras.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker förbundets framställning.

Departementschefen. Med hänsyn till de ökade utgifter, som framför allt

på grund av lönestegringar åsamkats hushållningssällskapen under förevarande

anslag, finner jag mig böra biträda förbundets yrkande om en förstärkning

av detta. Jag är dock icke beredd att tillstyrka större medelsanvisning

än 150 000 kronor. Jag har därvid icke ansett mig kunna räkna med

att kostnaderna för arbetsgivarbidrag skall täckas jämväl i vad de hänför

sig till personal, som icke är uppförd å personalförteckning. Beloppet bör

anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

[4] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Å riksstaten för budgetåret 1955/56 är under förevarande anslagsrubrik

uppfört ett anslag av 902 300 kronor.

Sveriges utsädesförening (skr. 7/6 och 18/7 1955) hemställer, att å tillläggsstat

skall anvisas dels ett belopp av 52 364 kronor för att täcka kostnader

under tiden den 1 januari 1955—30 juni 1956 för ökade timlöner åt

föreningens kollektivavtalsanställda personal, dels ett belopp av 14 600 kronor

för att täcka kostnaderna för föreningen åvilande arbetsgivarbidrag för

allmän sjukförsäkring och moderskapshjälp under år 1955.

Beträffande kostnadsökningarna på grund av höjda timlöner framhåller

föreningen, att den vid uppgörande i juli 1953 och juli 1954 av de budgetförslag,

som låg till grund för föreningens framställningar om statsanslag

för tiden den 1 juli 1954—30 juni 1955 respektive den 1 juli 1955—30 juni

1956, räknade med oförändrade timlöner under anslagsperioderna i fråga

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

35

om föreningens timavlönade arbetare. Enligt kollektivavtal den 27 april 1955

höjdes emellertid timlönerna med i medeltal 26,69 öre per timme. De kostnadsökningar,

som härigenom åsamkas utsädesföreningen har för första

halvåret 1955 beräknats till 16 498 kronor och för budgetåret 1955/56 till

35 866 kronor. Vid beräkningen av kostnadshöjningarna har hänsyn ej tagits

till utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra

medel än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns verksamhet, som

gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets produkter, den del av kemiska

och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör analyser åt främmande

uppdragsgivare samt den del av förädlingsverksamheten med nya

kulturväxter, som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller ingår utgiftsökningen

på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet, för vars verksamhet

särskilt statsanslag utgår, eller lönekostnaderna för personal, som sysselsättes

med egentligt jordbruksarbete eller med arbete, bekostat genom

speciella anslag.

Föreningen anför vidare, att den kostnadsram, som beräknats för budgetåren

1954/55 och 1955/56, icke lämnar rum för ökade utgifter genom lönehöjning.

Föreningen vågar icke heller räkna med någon ökning av sina inkomster

utöver de vid uppgörandet av statförslagen beräknade beloppen.

Beträffande utgiftsökningarna på grund av arbetsgivarbidragen erinrar

föreningen om att den i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår hemställde

om bidrag för att täcka dessa kostnader, dock utan att erhålla bifall

till sin framställning. Föreningen upprepar nu denna hemställan och anför,

att den förutom arbetsgivarbidraget har att betala kompensation till befattningshavarna

för dem åvilande sjukförsäkringsavgifter men att å andra

sidan föreningen räknar med någon minskning av utgående lönekostnader

på grund av löneavdrag vid sjukdom, även om denna besparing till största

delen får beräknas åtgå för avlöning av sjukvikarie. Någon exakt beräkning

av ökningarna och besparingarna kan icke för dagen göras, men med

antagande tills vidare, att besparingarna täcker utgifterna till kompensationsbidragen,

inskränker sig föreningen för närvarande till att anhålla om

anslag för att täcka kostnaderna för arbetsgivarbidraget. Dessa kostnader

har beräknats till för huvudanstalten 9 320 kronor och för filialerna 5 290

kronor eller tillhopa 14 610 kronor. Vid beräkningen har hänsyn icke tagits

till kostnad för personal, som är sysselsatt vid verksamhetsgrenar, vilka icke

bekostas av statsmedel, och icke heller till personalen vid föreningens linlaboratorium,

för vars verksamhet särskilt statsbidrag utgår.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lanthruksförsök tillstyrker

föreningens framställningar.

Departementschefen. De angivna kostnadsökningarna, sammanlagt uppgående

till (52 364 -f- 14 610 =0 i runt tal 67 000 kronor har, såsom framgår

av den lämnade redogörelsen, föranletts av dels att nytt kollektivavtal

träffats för Sveriges utsädesförenings timavlönade arbetare, dels genomförandet

av den allmänna sjukförsäkringen. Av löneökningen avser 16 498

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

kronor kostnadsökningar under sista hälften av budgetåret 1954/55 och

35 866 kronor sådana ökningar under budgetåret 1955/56. Liksom tidigare

bör föreningen få dessa merkostnader täckta. Vad härefter angår utgiftsökningarna

på grund av föreningen åvilande arbetsgivarbidrag i följd av

sjukförsäkringens genomförande, synes föreningen böra få jämväl dessa

täckta, i den mån de hänför sig till befattningshavare, uppförda å personalstat.

Då föreningens beräkningar beträffande ifrågavarande kostnader

torde avse endast dylika befattningshavare, synes det föreslagna beloppet

kunna godtagas. Jag förordar sålunda, att statsbidraget till föreningen skall

höjas med 67 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges

utsådesförening å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 67 000 kronor.

I. Fiskeriväsendet

[5] 14. Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Å riksstaten

för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

Ostkustens ålfiskareförbund (skr. 25/9 1955) hemställer, att lättnader i

bedömningsgrunden för rätt till bidrag och lån ur statens fiskredskapslånefond

skall genomföras, att så stora belopp skall ställas till hushållningssällskapens

i södra Kalmar och Blekinge län förfogande, att samtliga de

fiskare, som genom stormen den 16 september 1955 drabbats av skador och

som så önskar, kan erhålla lån ur fiskerilånefonden samt att fiskets utövare

skall erhålla samma ekonomiska bistånd i form av bidrag eller

stödlån, som kan komma att utgå till de jordbrukare och trädgårdsodlare,

som vållats förluster på grund av 1955 års svåra torka.

Till stöd för sin hemställan anför förbundet bl. a., att fisket genom det

svåra men lokalt begränsade oväder, som den 16 september 1955 drog fram

över södra delen av Kalmar län, tillfogades mycket stora förluster. Fisket

med rörliga redskap, strömmingsskötar och laxnät, hade ej börjat i större

omfattning, varför skadorna på dessa blev obetydliga. De fasta fiskredskapen,

såsom ålbottengarn, slogs ned och revs sönder på några timmar. Redskapen

blev i en del fall obrukbara. Av beräknade cirka 250 nedslagna bottengarn

torde högst en tredjedel hinna lagas och sättas ut under hösten.

Förutom den ekonomiska förlust, som skadorna på redskapen innebär —

medelvärdet för kustområdets bottengarn är cirka 5 000 kronor — kommer

fiskarna att få vidkännas en fångstminskning med åtföljande inkomstbortfall.

Förbundet framhåller vidare, att på grund av gällande prövningsregler

låne- och bidragsmöjligheten ur fiskredskapslånefonden är så begränsad,

att endast ett ringa antal fiskare har möjlighet att få nytta av

fonden. Då för två år sedan bottengarnfisket drabbades av en liknande katastrof,

erhöll sålunda endast två fiskare av det femtiotal, som drabbats, bidrag

och lån ur fonden. Fiskerilånen är enligt förbundet värdefulla, men

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

37

den fordrade säkerheten är svår att prestera för de sämst lottade fiskarna

och den anvisade lånesuminan är ofta för liten för att täcka ens det normala

lånebehovet.

Förbundet framhåller slutligen, att jordbrukare och trädgårdsodlare vid

olika tillfällen, då de drabbats av förluster genom storm, regn eller torka,

erhållit stöd i olika former, under det att fiskets utövare icke åtnjutit någon

dylik hjälp.

Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott (skr. 24/9

1955) anför, att sällskapet genom sin fiskerikonsulent företagit en undersökning

av det genom stormen uppkomna läget för fisket och fiskarebefolkningen

i södra Kalmar län.

Undersökningen har visat, att många fiskare i södra Kalmar län försatts

i en svår ekonomisk situation genom stormskadorna den 16 september 1955

på redskap och båtar. Från flera håll bland fiskarna har man hos sällskapet

efterhört möjligheterna att erhålla ekonomisk hjälp i någon form för nyanskaffning

och reparation av redskap och båtar, för betalning av redskapsoch

båtskulder, som förfaller till betalning inom den närmaste tiden, och

för uppehälle i avbidan på att nya möjligheter till inkomster av fiske eller

eljest kan ges. Utskottet anser det därför synnerligen angeläget, att åtgärder

vidtages för att bispringa fiskarna i den uppkomna situationen. På

grund härav tillstyrker utskottet, att en översyn av utlåningsreglerna rörande

fiskredskapslånefonden verkställes, men förmodar, att en sådan översyn

icke kan leda till resultat så snabbt, att den blir av betydelse i det aktuella

läget.

Vidare tillstyrker utskottet ålfiskareförbundets framställning rörande medelstilldelningen

ur fiskerilånefonden. Enligt fiskerikonsulentens uppskattning

kan nämligen redskaps- och båtförlusterna till följd av stormen beräknas

till omkring 300 000 kronor.

Slutligen framhåller sällskapet, att det icke kan finnas skäl att sätta

ifrågavarande fiskare i ett sämre läge än de jordbrukare och trädgårdsodlare,

som utsatts för torkskador å årets skörd; starka rättviseskäl talar

för att stödlånesystemet bör göras gällande även för fiskarna. Enligt en av

hushållningssällskapet i samverkan med förbundet gjord preliminär undersökning

torde till följd av stormen cirka 30 fiskare behöva låna sammanlagt

150 000 å 200 000 kronor för betalning av skulder (i regel förfallande till

betalning i oktober) och för uppehälle under tiden intill dess inkomster

genom fiske på nytt kan erhållas.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök anför beträffande ålfiskareförbundets

framställning i anledning av hjälpen åt jordbrukare och trädgårdsodlare

på grund av skördeskador, alt förbundet år 1953 gjorde en liknande

framställning med anledning av stormskador, som inträffade vid

månadsskiftet oktober—november sistnämnda år. Med anledning av denna

framställning förklarade Kungl. Maj:t genom beslut den 15 oktober 1954,

att densamma icke föranledde annan Kungl. Maj :ts åtgärd än att den skulle

överlämnas till 1954 års fiskeriutredning för att tagas under övervägande

av utredningen vid fullgörandet av dess uppdrag, varvid Kungl. Maj:t förutsatte,

att fiskeriutredningen skulle samråda med utredningen rörande

översyn av den med statligt stöd anordnade fiskredskapsförsäkringen. Därjämte

hänvisade Kungl. Maj:t de fiskare, som ansåg sig äga fog därtill, att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

till vederbörande länsstyrelse ingiva ansökningar om understöd enligt de

direktiv, som angivits i propositionen 1935: 77. Styrelsen erinrar även om

att såväl Kungl. Maj:t som riksdagen upprepade gånger tidigare avslagit

förslag och framställningar om extraordinärt stöd åt grupper av fiskare,

som på grund av ogynnsam väderlek eller dylikt kommit i svårigheter, utöver

det stöd som lämnas med anlitande av reservationsanslaget till Bidrag

till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. ävensom statens fiskredskapslånefond.

Styrelsen förutsätter därför, att Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober

1954 skall vara vägledande vid bedömningen av förbundets hemställan.

Beträffande framställningen rörande reservationsanslaget till Bidrag till

fiskare för förlust av fiskredskap samt statens fiskredskapslånefond framhåller

fiskeristyrelsen, att de direktiv för anslagets och fondens användning,

vilka angivits i nyssnämnda proposition 1935: 77, stadgar att ersättning må

utgå till fiskare, som genom förlust av eller skada å fiskredskap råkat i

nödställd belägenhet. Styrelsen vill fatta föreliggande framställning sålunda,

att förbundet önskar, att villkoret för att ersättning skall utgå bör uppmjukas,

så att det endast fordras, att ett visst behov av stöd skall föreligga

utan att därför den ersättningssökandes belägenhet är så svår, att han kan

sägas ha kommit i verkligt nödställd belägenhet. Härtill anmärker styrelsen,

att det alltid möter svårigheter att i varje enskilt fall avgöra, hur uttrycket

»nödställd belägenhet» skall tolkas. Den praxis har emellertid utbildats,

att man varit något mera restriktiv vid tolkningen, då det gällt

ersättning i form av understöd utan återbetalningsskyldighet, d. v. s. i fråga

om medel, som utlämnats ur anslaget till Bidrag till fiskare för förlust av

fiskredskap m. in., än vid utlämnande av ersättningar i form av lån. En väsentlig

orsak till att man, särskilt under de senare åren, måst vara förhållandevis

restriktiv är emellertid enligt styrelsen, att endast begränsade

medel har stått till förfogande. Behovet av en ändring utav direktiven

för denna stödverksamhet synes därför vara mindre än en ökning av medelstilldelningen

för densamma.

För närvarande finnes å ifrågavarande anslag en disponibel behållning

av omkring 46 600 kronor, under det att behållningen å lånefonden är omkring

43 000 kronor. Enligt den utredning, som Kalmar läns södra hushållningssällskap

låtit utföra, skulle i detta län vid stormen den 16 september

1955 fiskredskap ha skadats eller förstörts till ett värde av omkring 300 000

kronor. Enligt vad fiskeristyrelsen under hand inhämtat, torde motsvarande

förluster i Blekinge län uppgå till ett värde av minst 100 000 kronor.

Det synes enligt styrelsen icke vara osannolikt, att åtskilliga av de fiskare,

som nu drabbats av redskapsförluster, därigenom kommit i sådan belägenhet,

att de skäligen kan anses berättigade att erhålla ersättning för förlusterna

enligt hittills tillämpade grunder. Detta kan emellertid ej ske, om

icke mera medel ställes till förfogande. Ansökningar om ersättning för

förlust av fiskredskap (laxgarn), förorsakade av den svåra stormen i södra

Östersjön i april 1955, har även inkommit. Dessa ansökningar avser ett

sammanlagt belopp av 45 000 å 50 000 kronor. Att för närvarande exakt

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

39

uppskatta medelsbehovet är enligt styrelsen icke möjligt, då härför erfordras

en ingående undersökning av varje fiskares behov av stöd. Om förslagsvis

ytterligare 100 000 kronor anvisas under reservationsanslaget till Bidrag

till fiskare för förlust av fiskredskap in. m. och 150 000 kronor tillföres

fiskredskapslånefonden torde dock enligt styrelsen de mest trängande behoven

av stöd åt nu ifrågavarande fiskare kunna tillfredsställas utan att

stödbehoven i övrigt behöver åsidosättas.

Vad slutligen angår framställningen i vad den avser ökad möjlighet att

erhålla lån ur fiskerilånefonden, erinrar fiskeristyrelsen om att för innevarande

budgetår enligt riksdagens beslut sammanlagt 2 600 000 kronor må

tagas i anspråk för utlämnande av dylika lån. Då de olika låneförmedlarna

ej förrän i mitten av december månad varje år inkommer med sina ansökningar

om medel för utlämnande av dylika lån, kan ej förrän någon tid

efter nämnda tidpunkt bedömas, huruvida angivna belopp förslår till att i

rimlig utsträckning täcka behovet av lån. Om så ej blir fallet finner styrelsen

sig böra längre fram anhålla, att medel skall tillföras denna fond på

tilläggsstat för innevarande budgetår.

Fiskeristyrelsen hemställer sammanfattningsvis, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa dels

under reservationsanslaget till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap

m. m. 100 000 kronor, dels till statens fiskredskapslånefond 150 000 kronor.

Föredraganden. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har den svåra

stormen i september 1955 orsakat betydande förluster för ett stort antal

fiskare, bland annat genom att en avsevärd mängd fiskredskap blivit förstörd.

Det torde vara ett allmänt intresse att i största möjliga utsträckning

mildra de sålunda uppkomna skadorna. De särskilda yrkandena i Ostkustens

ålfiskareförbunds framställning avser olika åtgärder i sådant syfte.

Vad först angår frågan om stöd till de drabbade fiskarna av samma natur

som det, vilket i olika sammanhang lämnats jordbrukare och trädgårdsodlare,

vill jag liksom fiskeristyrelsen erinra om att en liknande, av förbundet

år 1953 gjord framställning hänvisats till 1954 års fiskeriutredning för

att tagas under övervägande av denna. Då resultatet av utredningens arbete

bör avvaktas, innan ställning tages till ifrågavarande spörsmål, synes förbundets

nuvarande framställning i denna del icke böra föranleda någon åtgärd.

Enligt min uppfattning bör man därför begagna de utvägar, som redan

står till buds, för att hjälpa de fiskare, som enligt vad nyss sagts lidit

skada. Därvid bör i första hand komma i fråga anslaget till Bidrag till

fiskare för förlust av fiskredskap in. in. ävensom statens fiskredskapslånefond.

Att såsom ålfiskareförbundet hemställt mildra villkoren för erhållande

av lån ur nämnda fond, synes icke vara lämpligt. Viktigare än en

dylik åtgärd torde vara att öka medlen, så att tillräckligt stort belopp kommer

att stå till förfogande. Därigenom torde även de av ålfiskareförbundet

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1956

eftersträvade lättnaderna i fråga om möjligheten för den enskilde fiskaren

att erhålla hjälp i viss mån komma att uppnås. I enlighet med fiskeristyrelsens

förslag synes medelsbehovet böra uppskattas till 100 000 kronor

till bidrag och 150 000 kronor till lån. Dessa belopp synes böra anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag föreslår därför, att å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1955/56 skall anvisas dels ett reservationsanslag

av 100 000 kronor till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap

m. in., dels ock ett investeringsanslag av 150 000 kronor till statens

fiskredskapslånefond. Till frågan om anvisande av sistnämnda anslag återkommer

jag vid anmälan av under jordbruksdepartementet hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1955/56.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

J. Skogsväsendet

[6] 25. Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

Å riksstaten för budgetåret 1955/56 har under förevarande anslagsrubrik

anvisats ett reservationsanslag av 6 366 000 kronor.

Skogsstyrelsen (skr. 10/10 1955) hemställer, att ett belopp av 169 900

kronor skall anvisas å tilläggsstat för att täcka skogsvårdsstyrelsernas kostnader

för arbetsgivarbidrag enligt lagen om allmän sjukförsäkring.

Skogsstyrelsen uppskattar kostnaderna för ifrågavarande arbetsgivarbidrag

för budgetåret 1955/56 till 109 700 kronor beträffande personal, avlönad

från skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag, och till 60 200 kronor i

fråga om personal, avlönad av skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsmedel.

Skogsstyrelsen anför vidare, att vid prövningen av medelsbehovet samt fastställandet

av anslagstilldelning och stater för skogsvårdsstyrelserna innevarande

budgetår hänsyn icke tagits till utgifterna för nämnda bidrag och att

några medel till bestridande av kostnaderna därför ej anvisats över riksstaten.

Då emellertid den extra utgiftsbelastning, som uppstår för skogsvårdsstyrelserna

genom tillkomsten av sjukförsäkringen, icke kan bemästras

utan att särskilt anslag erhålles, anser skogsstyrelsen det nödvändigt, att

medel för ändamålet anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Statskontoret anför, att enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat

skogsvårdsstyrelserna för år 1955 bar debiterats provisoriska arbetsgivarbidrag

jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring och lagen om moderskapshjälp

med sammanlagt 149 072 kronor 80 öre. Från Svenska lantbrukarnes

olvcksfallsförsäkringsbolag har sålunda erhållits sammanställning över de

bidrag, som bolaget debiterat 18 skogsvårdsstyrelser. Uppgifter beträffande

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

övriga skogsvårdsstvrelser har inhämtats från riksförsäkringsanstalten och

Östergötlands ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag Egid. Med hänsyn

härtill föreslår statskontoret, att till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader skall å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1955/56 uppföras för täckande av sagda bidragskostnader ett anslag

av 150 000 kronor. Den ökning av skogsvårdsstyrelsernas utgifter, vartill arbetsgivarbidragen

givit upphov, bör framdeles enligt statskontoret beaktas

såväl vid bestämmandet av de biträdesersättningar m. m., som skogsvårdsstyrelserna

uppbär, som vid prissättningen å plantor och skogsfrö.

Departementschefen. Av skogsstyrelsens hemställan framgår, att av det

äskade beloppet för skogsvårdsstyrelsernas arbetsgivarbidrag för budgetåret

1955/56 i anledning av den allmänna sjukförsäkringen 109 700 kronor

hänför sig till å personalförteckning uppförd personal. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av anslag

till förevarande ändamål för nästa budgetår (IX ht p. 189), vill jag förorda,

att skogsvårdsstyrelserna får denna kostnad täckt. Däremot kan jag icke

biträda skogsstyrelsens förslag, att kostnaderna för arbetsgivarbidrag skall

täckas jämväl i vad de hänför sig till personal, som icke är uppförd å personalförteckning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 109 700 kronor.

N. Diverse

[7] 16. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av

anslag till förevarande ändamål (IX ht p. 233) hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

43

Bilaga 7

Egentliga statsutgifter

Tionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt

anför därvid följande.

F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap in. m.

[1] 5. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen. Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid

anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag till förevarande ändamål

(bil. 12, p. 101) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanlåggningar

för flytande bränslen å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor.

H. Diverse

[2] 6. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Under

hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen

av frågan om anslag till förevarande ändamål (bil. 12,

p. 107) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Blom

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

45

Bilaga 8

Egentliga statsutgifter

Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt

anför därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

[1] Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett personalbostadshus.

Till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett

personalbostadshus har riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52 anvisat ett reservationsanslag av 25 100 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1954 har Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget

finge disponeras jämväl under budgetåret 1954/55.

I skrivelse den 17 september 1955 har byggnadsstyrelsen anmält, att på

grund av viss försening hela anslagsbehållningen från budgetåret 1953/54

icke kunnat förbrukas under budgetåret 1954/55, vid vars utgång återstått

ett belopp av 4 519 kronor 99 öre. Då detta belopp erfordrades för slutlikvidering,

borde styrelsen medgivas att utnyttja anslaget även under budgetåret

1955/56.

Departementschefen. Då anslagsbehållningen torde behöva disponeras

även under budgetåret 1955/56, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att återstående medel av det å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52 uppförda reservationsanslaget till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett

personalbostadshus må disponeras jämväl under budgetåret

1955/56.

C. Alkoholistvård m. m. (se bilaga 9)

E. Polisväsendet

[2] 10. Statens polisskola: Avlöningar.

I skrivelse den 10 november 1955 anför styrelsen för statens polisskola

bl. a. följande. Vid statens polisskola inrättades fr. o. m. den 1 juli 1955 en

tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Å denna tjänst förordnade

skolan en befattningshavare, som med hänsyn till tidigare statstjänst

placerades i Ce 8: 11. Avlöning enligt löneklass 11 mot beräknat löneklass

8 medförde en merkostnad utom rörligt tillägg av 1 104 kronor.

På grund av medgivande av Kungl. Maj :t genom beslut den 22 april 1955

har skolan förordnat två dittillsvarande kontorsbiträden i Ce 8 att tills vidare

vara kanslibiträden i Cg 11 samt nyanställt ett kontorsbiträde i Cg 8. Någon

medelsanvisning härför har icke beräknats. Styrelsen hemställer, att ickeordinarieposten

för budgetåret 1955/56 måtte få överskridas med vissa

angivna belopp.

Departementschefen. Med hänsyn till vad styrelsen framhållit och med

hänvisning till vad jag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av

polisskolans avlöningsanslag finner jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag.

På grund härav bör anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för

budgetåret 1955/56 förstärkas med i runt tal (1 100 + 7 300) 8 400 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att den i avlöningsstaten för statens polisskola upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1955/56 överskridas med högst 8 400

kronor.

H. Diverse

[3] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning

till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen

av kommittéanslaget (bil. 13, p. 223) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

47

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ingvar Mellquist

opaginerad Kontrollera mot PDF

, ! i ‘ -i.»■ > <• ; it);

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

49

Bilaga 9

Egentliga statsutgifter

Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, såvitt angår

under XI huvudtiteln uppförda anslag till alkoholistvård m. m., samt

anför därvid följande.

C. Alkoholistvård m. m.

[1] 3. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Vissa byggnadsarbeten. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår upptaget med 290 000 kronor, varav 260 000 kronor avses för uppförande

av ett nytt familjebostadshus och 30 000 kronor för anläggande av

en ny vattentäkt.

Byggnadsstyrelsen har (skr. 25/8 1955) anfört, att vattentillgången i den

vattentäkt, för vars anordnande medel anvisats för innevarande budgetår,

inte kommer att täcka behovet vid en enligt den av styrelsen framlagda

byggnadsplanen fullt utbyggd anstalt samt att vattenkvaliteten inte är helt

tillfredsställande. Styrelsen framhåller, att behov föreligger av snara åtgärder

för täckande av det mest aktuella vattenbehovet och att därjämte

frågan om anstaltens framtida vattenförsörjning måste upptagas till prövning.

En anslutning av anstalten till Stockholms stads vattenledningsnät

är tänkbar men bör med hänsyn till de betydande kostnaderna inte komma

ifråga, förrän möjligheterna att inom anstaltens grannskap erhålla tillfredsställande

vattentäkter undersökts. Fördenskull bör ytterligare borrningar

företagas. Med hänsyn till angelägenheten av att genom dylika undersök
I

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 2

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

ningar snarast erhålla kännedom om föreliggande möjligheter föreslås, att

de till 40 000 kronor beräknade kostnaderna för ett nytt borrhål och därmed

sammanhängande uppfordringsanordningar får förskotteras av det

för innevarande budgetår anvisade byggnadsanslaget. Intill dess förutsättningarna

för en kompletterande vattentäkt kunnat klarläggas, erfordras

vissa åtgärder för att den ringa kapaciteten på tillgängliga vattentillgångar

skall kunna bättre tillgodogöras. Nuvarande vattentäkter bör sålunda förbindas

dels sinsemellan och dels med en befintlig vattenreservoar, där kloreringsanläggning

och hydrofor bör installeras. Kostnaderna härför beräknas

till 35 000 kronor. Styrelsen föreslår, att även detta belopp förskotteras

av byggnadsanslaget.

Anstaltsstyrelsen har därefter (skr. 26/8 1955), under förutsättning av

Kungl. Maj:ts bifall till den av byggnadsstyrelsen gjorda framställningen,

hemställt om ett anslag av 75 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1955/56 för slutligt täckande av ifrågavarande kostnader.

Departementschefen. Av vad byggnadsstyrelsen anfört framgår nödvändigheten

av åtgärder till förbättrande av vattenförsörjningen vid Svartsjöanstalten.

Enligt vad jag inhämtat var vattensituationen vid anstalten under

början av hösten 1955 så prekär, att vattnet tidvis måste ransoneras

och för hushållsbruk avsett vatten måste kokas. De av byggnadsstyrelsen

föreslagna anordningar, varigenom tillgängliga vattentillgångar skulle bättre

tillgodogöras, syntes med hänsyn till dessa upplysningar vara av sådan

angelägenhetsgrad, att de borde genomföras utan dröjsmål. På mitt förslag

har därför Kungl. Maj:t den 30 september 1955 bifallit byggnadsstyrelsens

förslag i denna del. Täckning för det sålunda från byggnadsanslaget förskotterade

beloppet, 35 000 kronor, bör i enlighet med anstaltsstyrelsens

förslag beredas genom motsvarande medelsanvisning å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

I likhet med byggnadsstyrelsen finner jag det angeläget, att möjligheterna

att trygga anstaltens vattenförsörjning genom anordnande av ytterligare

vattentäkt i anstaltens närhet undersökes samt att denna undersökning påbörjas

redan under innevarande budgetår. Jag föreslår därför, att även det

belopp å 40 000 kronor, vilket enligt byggnadsstyrelsens beräkningar erfordras

för upptagande av ett nytt borrhål och för uppfordringsanordningar

vid detta, anvisas å tilläggsstat.

Anstaltens byggnadsanslag skulle sålunda i enlighet med vad jag nu föreslagit

behöva under innevarande budgetår förstärkas med (35 000 -f- 40 000)

75 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens

alkoholistanstalt därstädes: Vissa byggnadsarbeten å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 75 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 7956

51

[2] Ersättning för driftförluster vid erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare

Dagöholm. Med skrivelse den 25 juli 1955 har socialstyrelsen

överlämnat en av styrelsen för Godtemplarordens erkända vårdanstalt för

alkoholmissbrukare Dagöholm gjord framställning om statsbidrag till täckande

av uppkomna driftunderskott vid anstalten. Socialstyrelsen har därvid

anfört i huvudsak följande.

Dagöholmsanstalten började sin verksamhet år 1939. Under åren 1939—- 1950 redovisade anstalten nettounderskott å driften med tillhopa 43 682

kronor. För täckande av dessa driftförluster har anstalten under åren 1947

och 1953 erhållit särskilda statsbidrag med tillhopa 43 600 kronor. Åren

1951—1954 uppvisade anstalten nettodriftunderskott å resp. 488, 9 526,

25 118 och 41 631 kronor. Den sammanlagda balanserade driftförlusten sedan

anstaltens tillkomst utgjorde den 31 december 1954 (120 445''—43 600)

76 845 kronor.

Huvudmannen för anstalten, Godtemplarorden, har icke haft möjlighet

att i nämnvärd utsträckning tillskjuta kapital till anstalten. Då denna är

inrymd på en kronoegendom, har medel ej heller kunnat lösgöras genom

belåning av fastigheten. Till följd härav har åtskilliga oundgängliga investeringsbehov

måst täckas med driftmedel. Detta har i sin tur föranlett en avsevärd

försämring av anstaltens möjlighet att fullgöra löpande utbetalningar

inom rimlig tid. Anstaltens skulder till diverse leverantörer utgjorde vid

utgången av år 1954 131 056'' kronor. Under första halvåret 1955 har anstaltens

likviditet ytterligare försämrats, och driftunderskottet för året får med

hänsyn till den numera rätt säkra skördeprognosen beräknas till omkring

55 000 kronor.

Ett nedläggande av Dagöholmsanstalten skulle innebära eu ytterligare

skärpning av den redan nu svåra platsbristen inom alkoholistvården och

reducerade möjligheter till önskvärd differentiering av klientelet. Anstalten

kan därför under inga omständigheter undvaras inom alkoholistvården.

På grund av anstaltens prekära läge är det önskvärt, att ersättning för

nu aktuella driftförluster utgår under budgetåret 1955/56, ifråga om förlusterna

för tiden till och med år 1954 helst redan före utgången av år

1955. I likhet med vad som skedde, när ersättning tidigare under år 1955

tillerkändes Kalboanstalten, synes ersättningen till Dagöholmsanstalten efter

riksdagens medgivande kunna utgå från förslagsanslaget Bidrag till erkända

och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader in. in.

I enlighet med det anförda tillstyrker socialstyrelsen, att Dagöhoimsanstalten

tillerkännes ersättning av statsmedel för anstaltens driftförluster

t. o. m. år 1954 med 76 845 kronor samt med den vid utgången av år 1955

styrkta verkliga driftförlusten under detta år, dock högst 55 000 kronor, eller

tillhopa högst 131 845 kronor.

Statskontoret vill i betraktande av vad socialstyrelsen anfört inte motsätta

sig, att särskilt bidrag av statsmedel anvisas för täckande av anstaltens

driftförluster under åren 1951—1954 med 76 845 kronor. Bidraget bör

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

emellertid lämnas i form av ett räntefritt lån, att återbetalas för den händelse

huvudmannen skulle upphöra med sin vid anstalten bedrivna verksamhet.

Beslut om täckande av 1955 års driftunderskott bör efter särskild

prövning fattas först sedan bokslutet för detta år blivit färdigställt.

Med hänsyn till de ständigt ökade kostnaderna för verksamheten anser

statskontoret det angeläget, att statsverket — som enligt numera tillämpad

praxis beviljar extra bidrag till täckande av driftunderskotten — får tillfälle

att i en eller annan form på förhand ta ställning till förekommande

utgiftsökningar. Som villkor för erhållande av statsbidrag utöver det författningsenligt

utgående bör uppställas, att anstaltens inkomst- och utgiftsstat

skall fastställas av Kungl. Maj :t eller av den myndighet Kungl. Maj:t

bestämmer och att det därvid föreskrives, att anstalten följer de direktiv

beträffande förvaltning och räkenskaper, som kan komma att lämnas av

Kungl. Maj :t. Enahanda villkor — som i sak överensstämmer med vad som

numera gäller beträffande vanföreanstalterna — bör gälla även för övriga

alkoholistvårdanstalter, som önskar komma i åtnjutande av extra statsbidrag

för täckande av driftunderskott.

Socialstyrelsen, som yttrat sig med anledning av vad statskontoret anfört,

biträder icke statskontorets uppfattning, att det särskilda bidraget bör

lämnas i form av ett räntefritt lån. Denna ståndpunkt avvisades av statsmakterna

då beslut fattades om statsbidrag till de statsunderstödda alkoholistanstalterna

för driftförluster under åren 1939—1950 (jfr prop. 1953:

95).

Statskontorets uppfattning att beslut om täckande av anstaltens driftunderskott

under år 1955 bör fattas först sedan bokslutet för detta år föreligger

delar socialstyrelsen såtillvida att styrelsen anser, att Kungl. Maj :t

bör äga att sedan anstalten redovisat det ekonomiska resultatet av sin verksamhet

under nämnda år besluta om ersättning. Erforderlig framställning

till riksdagen om bemyndigande för Kungl. Maj :t att meddela sådant beslut

bör däremot icke anstå till dess bokslutet föreligger.

Beträffande frågan om tillfälle för statsverket att på förhand taga ställning

till förekommande utgiftsökningar anför socialstyrelsen bl. a.:

Statsunderstödd alkoholistanstalt överlämnar vid ingivandet av ansökning

om driftbidrag räkenskapssammandrag för föregående kalenderår

jämte förslag till inkomst- och utgiftsstater för det därpå följande kalenderåret

eller det budgetår, som ansökningen avser. Dessa stater granskas

inom socialstyrelsen och justeras, när anledning därtill förekommer, samt

överlämnas därefter till Kungl. Maj :t med socialstyrelsens förslag rörande

driftbidrag till varje särskild anstalt. Även om inkomst- och utgiftsstaterna

icke formellt fastställes av Kungl. Maj :t eller socialstyrelsen, bestämmes

dock driftbidragsbeloppen med hänsyn till sålunda av Kungl.

Maj :t och styrelsen företagna justeringar. Det låter sig emellertid icke göra

att helt binda anstalterna vid de upprättade staterna. Utgiftsstegringar

kan uppkomma, som icke låter sig beräkna ett år i förväg, såsom för löneökningar

i samband med allmänna lönerörelser, och dessutom är anstalterna

beroende av driftinkomster, exempelvis av jordbruk, som kan bli

större eller mindre än som förutsetts.

Enligt gällande kungörelse om statsbidrag till driftkostnader vid vård
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungi. Maj. ts proposition nr 2 är 1956

anstalter för alkoholmissbrukare in. in. åligger det anstalt att ställa sig till

efterrättelse de föreskrifter ifråga om bokföringen, -vilka riksräkenskapsverket

efter samråd med socialstyrelsen må finna skäligt meddela. Föreskrift

härutöver synes icke erforderlig, helst som Kungl. Maj:t alltid utser

en eller flera, stundom samtliga ledamöter av erkänd anstalts styrelse, varjämte

minst en revisor för granskning av sådan anstalts räkenskaper utses

av socialstyrelsen.

Departementschefen. Utgifterna vid Dagöholmsanstalten har under de senaste

åren betydligt överstigit inkomsterna. Anstalten har därigenom försatts

i ett sådant ekonomiskt läge, att dess fortsatta verksamhet torde äventyras

om den icke erhåller ersättning av statsmedel för de uppkomna förlusterna.

På grund härav anser jag mig böra förorda, att anstalten nu tillerkännes

sådan ersättning, vilken i likhet med tidigare beviljade ersättningar

för driftförluster vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare bör

utgå i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet. Jag föreslår, att bidrag

får utgå dels med 76 845 kronor för förlusterna under åren 1951—1954

och dels med ett belopp, motsvarande det framdeles styrkta driftunderskottet

för år 1955, dock högst 55 000 kronor. Bidragen bör få utbetalas

från det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till Bidrag till

erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader in. in.

Med anledning av vad statskontoret föreslagit angående fastställande av

inkomst- och utgiftsstater för vårdanstalterna får jag erinra om vad jag

denna dag vid behandlingen av frågan om anslag för nästa budgetår till

Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare

m. in. (V ht p. 55) anfört beträffande Dagöholmsanstalten.

Jag har därvid uttalat, att jag finner det lämpligt att socialstyrelsen låter

verkställa närmare utredning rörande orsakerna till de höga driftkostnaderna

vid anstalten och möjligheterna att i fortsättningen nedbringa desamma.

Jag vill även framhålla, att anstalternas driftbidrag höjts fr. o. m.

den 1 oktober 1955. Enligt min mening bör man avvakta såväl resultatet av

denna utredning som erfarenhet i fråga om behovet av bidrag till täckande

av driftunderskott inom anstaltssystemet i dess helhet efter bidragshöjningen,

innan statskontorets förevarande förslag tages upp till närmare prövning,

särskilt som fastställande av dylika stater medför ett tyngande administrativt

arbete. Jag anser mig sålunda f. n. inte kunna tillstyrka statskontorets

ifrågavarande förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att från det för budgetåret 1955/56 anvisade

förslagsanslaget till Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader m. in. må för täckande av

driftförluster under åren 1951—1955 vid erkända vårdanstalten

för alkoholmissbrukare Dagöholm beviljas statsbidrag

med högst 131 845 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2 år 1956

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alf Björnelid

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

55

Bilaga 10

Kapitalinvesteringar

Försvarsdepartementet

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat IT till riksstaten för budgetår 1955/56.

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Flygvapnets delfond

[1] 21a. Reparation av brandskadad byggnad. Sedan fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 14 juli 1955 — med förmälan att underofficersmässen

vid Kalmar flygflottilj skadats vid eldsvåda den 22 april samma år — hemställt

att Kungl. Maj :t måtte ställa 100 000 kronor till ämbetsverkets förfogande

för reparation av byggnaden, har Kungl. Maj :t genom beslut den 12

augusti 1955 anbefallt statskontoret att från det för budgetåret 1955/56 uppförda

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter till fortifikationsförvaltningen

för ifrågavarande ändamål utbetala ett belopp av 100 000 kronor.

Då kostnaderna slutligt bör täckas av medel från för ändamålet särskilt

anvisat anslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reparation av brandskadad byggnad på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

V. Statens utlåningsfonder

[2] 2. Värnpliktslånefonden. Värnpliktslånefonden inrättades enligt beslut

av 1945 års riksdag (skr. nr 285) för utgivande av värnpliktslån till värnpliktigt

befäl ävensom till visst avgående fast anställt manskap. Med stöd av riksdagens

bemyndigande meddelade Kungl. Maj:t genom kungörelse den 29 juni

1945 (nr 494) bestämmelser angående lån från värnpliktslånefonden. Efter

förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1947: 143 medgav riksdagen att lån

från värnpliktslånefonden skulle få utgå även till under fredsmässig militärtjänstgöring

skadade och bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att meddela

bestämmelser härom. Sådana bestämmelser har meddelats genom kungörelse

den 20 juni 1947 (nr 258) angående ändring i vissa delar av kungörelsen

den 29 juni 1945 (nr 494) angående lån från värnpliktslånefonden.

För fondens verksamhet har för budgetåren 1945/53 och 1954/56 anvisats

sammanlagt 2 800 000 kronor, varav 100 000 kronor för budgetåret 1955/56.

Försvarets socialbyrå har i skrivelse den 17 september 1955 hemställt att

till värnpliktslånefonden måtte på tilläggsstat för budgetåret 1955/56 anvisas

ett investeringsanslag av 200 000 kronor. Till stöd härför har socialbyrån

anfört i huvudsak följande.

Enligt socialbyråns egna sammanställningar över handläggningen av ärenden

rörande lån från värnpliktslånefonden har intill den 1 juli 1955 lån beviljats

med sammanlagt 4 404 780 kronor. Då för samma tid anvisats sammanlagt

2 700 000 kronor för fondens verksamhet har alltså utöver det i

fonden investerade kapitalet utlånats 1 704 780 kronor, vilket belopp i sin

helhet borde ha täckts av medel, som i form av återbetalningar på tidigare

beviljade lån inflyter till fonden. Den 30 juni 1955 förelåg emellertid ett

underskott i värnpliktslånefonden om i runt tal 200 000 kronor. Underskottet

synes närmast bero på en ökad utlåning under budgetåret 1954/55. Sålunda

uppgick det utlånade beloppet under sistnämnda budgetår till 640 400

kronor mot 558 800 närmast föregående budgetår. För budgetåret 1955/56

räknar socialbyrån med att till värnpliktslånefonden i form av amorteringar

på redan beviljade lån kommer att inflyta omkring 450 000 kronor. Med

den kapitalinvestering av 100 000 kronor, varom 1955 års riksdag fattat beslut,

kommer för innevarande budgetår således att finnas disponibelt ett belopp

av 550 000 kronor. Socialbyrån anser det icke osannolikt att dessa medel

kommer att visa sig tillräckliga för nämnda budgetår. Det för budgetåret

1954/55 uppkomna underskottet, 200 000 kronor, kvarstår emellertid och

bör enligt socialbyrån täckas genom kapitalinvestering på tilläggsstat för

budgetåret 1955/56.

Departementschefen. Jag föreslår, under hänvisning till socialbyråns framställning,

att 200 000 kronor anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår

såsom kapitalinvestering i värnpliktslånefonden. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Värnpliktslånefonden på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av

200 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. Broberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' • " O \

''• • n •• * ''lifts. <i l>; ,:.i ,* J > i,< j 5■ it•;!,vin 1 ''

■ ■ ■■ ■ »''! /•(> »i-, ■ - i : / . >«,''{, .

- ; ■

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

59

Bilaga 11

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter

under socialdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt anför därvid

följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 3. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

under budgetåret 1955/56 må meddelas intill ett belopp av 650 000 000

kronor (prop. 1955:1, bil. 26; statsutsk. uti. 1955:150; rskr. 1955:328).

Ifrågavarande belopp har beräknats under antagande av att ett belopp av

50 000 000 kronor erfordras för minskning av befintlig ärendesbalans. Vid

anmälan tidigare denna dag av frågan om ram för den preliminära långivningen

och anslag till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1956/

57 bar jag redogjort för en förnyad beräkning av långivningen under innevarande

budgetår.

Enligt denna beräkning kan antagas att under budgetåret 1955/56 kommer

att igångsättas ca 55 000 lägenheter. På grundval härav och med ledning

av nu tillgängliga uppgifter om lånebeloppens storlek per lägenhet

uppskattas den preliminära långivningen under budgetåret till 640 000 000

kronor, varav 290 000 000 kronor för tertiärlån och 350 000 000 kronor för

egnahemslån och förbättringslån. Till följd härav synes laneramen böra utökas

med 40 000 000 kronor. För avveckling av förefintlig balans av låneärenden

beräknas vidare, att det erfordras ett belopp av 130 000 000 kronor,

vilket med 80 000 000 kronor överstiger tidigare gjord uppskattning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

I anledning av vad sålunda anförts föreslår jag, att under innevarande

budgetår preliminära beslut om tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån

skall kunna meddelas med ytterligare (40 000 000 + 80 000 000)

120 000 000 kronor. Preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden

för bostadsbyggande, bör alltså under budgetåret 1055/56 kunna

meddelas intill ett belopp av (650 000 000 + 120 000 000) 770 000 000 kronor.

På grund av en icke förutsedd ökning av färdigställandet av lägenheter

1954 samt en under hösten 1955 omfattande förskottsgivning beräknas medelsbehovet

under innevarande budgetår bli betydligt större än som ursprungligen

antogs. Vid anmälan av frågan om anslag till lånefonden för

bostadsbyggande för nästa budgetår har jag uppskattat det ytterligare medelsbehov,

som föreligger under innevarande budgetår, till 250 000 000 kronor.

Av detta ökade medelsbehov föranledes 110 000 000 kronor av att utanordningen

av tertiärlån kan beräknas komma att omfatta företag med ca

50 000 lägenheter i stället för ursprungligen beräknade 40 000 lägenheter

och av att en viss ökning av det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet

har ägt rum. Återstående 140 000 000 kronor betingas av förskottsgivningens

stora omfattning, vilken i första hand beror på den under senare tid

rådande knappheten på byggnadskreditiv. Angivna belopp bör anvisas å

tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1955/56 preliminära beslut

om lan, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 770 000 000 kronor;

b) till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 250 000 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd

[2] 1. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Riksdagen har medgivit,

att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till tillläggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet, under budgetåret 1955/56

må meddelas intill ett belopp av 140000 000 kronor. Under nästföregående

punkt har jag förordat, att den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda

ramen för preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden

för bostadsbyggande, skall ökas från 650 000 000 kronor till 770 000 000

kronor. Härvid har jag förutsatt, att avveckling av befintlig balans av låneärenden

bör ske intill ett belopp av 120 000 000 kronor. Häremot svarar ett

belopp av 25 000 000 kronor i tilläggslån. Jag föreslår därför, att preliminära

beslut om tilläggslån under budgetåret 1955/56 skall kunna meddelas

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

med ytterligare 25 000 000 kronor, d. v. s. intill ett belopp av (140 000 000 +

25 000 000) 165 000 000 kronor.

Vid anmälan av frågan om anslag till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

för nästa budgetår har jag erinrat om att utbetalningarna

av lån till flerfamiljshus under innevarande budgetår kan beräknas få större

omfattning än som ursprungligen har antagits. Jag har därvid uppskattat

det ytterligare behov av anslag till tilläggslån under budgetåret 1955/56,

som föranledes av nämnda förhållande, till 53 000 000 kronor. Angivna belopp

bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1955/56 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från anslaget till tilläggslån till

viss bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett belopp

av 165 000 000 kronor;

b) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett investeringsanslag av 53 000 000 kronor.

[3] 4. Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. För innevarande

budgetår har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av

6 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen bar (skr. 25/11 1955) anfört, att undersökningar

under hösten 1955 givit vid handen, att det på vissa orter i riket kan beräknas

uppkomma arbetslöshet för byggnadsarbetare under instundande

vinter, om icke ytterligare husbyggnadsarbeten i god tid sättes i gång, samt

att andra lämpliga projekt än samlingslokaler icke finnes på dessa orter.

Huvudmännen där är beredda att påbörja arbetena och bedriva dem under

vintern, under förutsättning att statliga lån i vanlig ordning beviljas. Med

hänsyn till angelägenheten av att så långt möjligt bereda jämn sysselsättning

under vintern bör arbetena med här avsedda samlingslokaler då komma

till utförande. Enligt vad statens nämnd för samlingslokaler upplyst

kan emellertid lån till ifrågavarande samlingslokaler icke rymmas inom

ramen för tillgängligt anslag för budgetåret. För dessa lokaler erfordras ett

sammanlagt lånebelopp av 2 973 000 eller avrundat 3 000 000 kronor. Efter

samråd med statens nämnd för samlingslokaler föreslår styrelsen, att anslag

med detta belopp anvisas på tilläggsstat.

Departementschefen. Under de båda senast förflutna budgetåren har av

sysselsätlningspolitiska skäl anvisats anslag å tilläggsstat till lån till anordnande

av allmänna samlingslokaler. Av de skäl arbetsmarknadsstyrelsen

åberopat förordar jag, att motsvarande anordning vidtages för innevarande

budgetår. Mot det av styrelsen föreslagna beloppet 3 000 000 kronor

synes intet vara att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alf Björnelid

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

63

Bilaga 12

Kapitalinvesteringar

Kommunikationsdepartementet

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärende angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/

56 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder

D. Statens vattenfalls verks fond

[1] Bemyndigande att för visst ändamål anlita anslaget Kraftstation vid

Lasele. Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört vid anmälan i

statsverkspropositionen av kapitalinvesteringarna under statens vattenfallsverks

fond (bil. 27, p. 5) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva vattenfallsstyrelsen

att av det för budgetåret 1955/56 anvisade anslaget till

Kraftstation vid Lasele använda högst 3 500 000 kronor för

förberedelsearbeten vid Långbjörns kraftstation.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

65

Bilaga 13

Kapitalinvesteringar

Ecklesiastikdepartementet

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Noruf,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56

samt anför därvid följande.

in. Statens allmänna fastighetsfond

16. Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. Under denna rubrik

anvisades för budgetåret 1954/55 ett investeringsanslag av 330 000 kronor.

Av anslaget avsågs 230 000 kronor till ombyggnad av den för hygienisk-bakteriologiska

och patologiska institutionerna gemensamma byggnaden och

återstoden, 100 000 kronor, till ombyggnad av medicinsk-kemiska institutionens

byggnad för inredande av ett mikroanalyslaboratorium.

I en den 29 augusti 1955 gjord framställning har byggnadsstyrelsen hemställt

om anvisande av 60 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår

för färdigställande av ombyggnaden av den för hygienisk-bakteriologiska

och patologiska institutionerna gemensamma byggnaden.

Av framställningen och en därtill hörande promemoria inhämtas huvudsakligen

följande.

Det förslag till ombyggnad av den för hygienisk-bakteriologiska och patologiska

institutionerna gemensamma byggnaden, som upprättades av byggnadsstyrelsen

hösten 1949, kostnadsberäknades då av styrelsen till 165 000

kronor. På grund av prisstegringar uppräknade byggnadsstyrelsen i skrivelse

till universitetskanslern den 7 november 1952 detta belopp till 230 000

kronor. Då universitetet i sina anslagsäskarden för budgetåret 1954/55 hemo

Biliang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 2

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

ställde om anslag till ifrågavarande ombyggnad, åberopades byggnadsstyrelsens

sistnämnda kostnadsberäkning. Sedan byggnadsstyrelsen i enlighet

med Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1954 i samråd med vederbörande

institutionsföreståndare upprättat definitivt ritningsförslag, dagtecknat

februari 1955, har det visat sig att kostnaderna för dess genomförande —

utan att förslagets omfattning i fråga om lokalernas storlek och huvudsakliga

användning utvidgats eller nämnvärt ändrats — skulle uppgå till 290 000

kronor på sätt framgår av följande kostnadsberäkning:

Byggnadsarbeten............................................ 115 000

Värme-, ventilations- och sanitetstekniska anläggningar exkl. kyl-,

steriliserings- och befruktningsanläggningar.................. 93 000

Elektriska installationer..................................... 37 000

Ändring av befintlig hiss .................................... 8 000

Ritningar, administration och oförutsett ...................... 37 000

290 000

Anslagna medel ............................................ 230 000

Brist ............................................... Kronor 60 000

En detaljerad utredning visar, att kostnadsökningen helt betingas av de

sedan 1952 ökade kraven på de sanitets- och ventilationstekniska anläggningarna.

Sedan förevarande förslag till ombyggnad utarbetats, har nämligen virusforskningen

undergått en mycket snabb utveckling, bland annat, genom

att man lärt sig använda vävnadsodlingstekniken vid arbeten med virus.

Denna teknik ställer starkt ökade krav framförallt på ventilationen därigenom,

att arbetet måtte försiggå i steriliserad luft, för att vävnadskulturen

inte skall förorenas av bakterier i luften. Arbetet kräver hela tiden brinnande

gaslåga. Tidigare försök har visat att temperaturen i arbetslokalen

snabbt stiger över kroppstemperatur, om lokalen inte har tillräckligt snabb

luftväxling. Detta har medfört en minskad uppmärksamhet hos den arbetande

personalen, som smittats med virus, med vilken man arbetat. Vanligen

är det fråga om arbete med mycket farliga sjukdomsalstrare, såsom

polio, smittsam hjärnhinneinflammation, gulsot, influensa m. m. Fem fall

av smittsam hjärnhinneinflammation och ett fall av polio har redan inträffat

i lokaler, som saknat speciell ventilation. Den nu omplanerade avdelningen

kommer huvudsakligen att arbeta med poliovirus, varför det synes

ofrånkomligt att inrätta ett ventilationssystem, som fyller de krav man

måste ställa för att personalen skall vara skyddad och för att ett fullgott

arbetsresultat skall vara möjligt att uppnå. Då en stor del av arbetet med

det nu aktuella poliovaccinet avses att läggas vid den här planerade virusavdelningen,

synes det angeläget att igångsättandet av byggnadsarbetet i

onödan inte uppskjutes. Med hänsyn till ombyggnadsarbetenas fortskridande

bör erforderliga medel anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1955/56.

Departementschefen. Under hänvisning till vad byggnadsstyrelsen anfört

tillstyrker jag, att i enlighet med styrelsens förslag 60 000 kronor anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår för täckande av de beräknade merkostnaderna

för ombyggnaden av den för hygienisk-bakteriologiska och patologiska

institutionerna gemensamma byggnaden. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

67

att till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett investeringsanslag av 60 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Christina Steen-Sundberg

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 dr 1956

69

Bilaga 11

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

i januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjalmar

Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56, statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkt

1 och statsrådet Norup beträffande punkt 2. Föredragandena anför därvid

följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 10 a. Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag (IX ht s. 322;

JoU 65; rskr. 236) beslöts inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd

statens fiskredskapslånefond. Från fonden må lån utlämnas till fiskare vid

förlust av eller skada å fiskredskap. Vid utgången av budgetåret 1954/55

förelåg å fonden ett outnyttjat belopp av 45 000 kronor.

Föredraganden. Under åberopande av vad jag i det föregående anfört vid

anmälan av under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, punkten

5, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens fiskredskapslånefond å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

[2] 10 b. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop.

1949: 2; rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig lånefond, benämnd lånefonden

för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag

av 500 000 kronor och å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/

54 ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg å fonden ett outnyttjat belopp

av 50 000 kronor.

Skogsstyrelsen (skr. 10/10 1955) hemställer, att till fonden under innevarande

budgetår skall anvisas ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

Styrelsen anför härvid, att utlåningen från fonden per den 1 juli 1955

uppgick till 538 000 kronor, varför behållningen samma dag utgjorde 62 000

kronor. Då genom amortering under budgetåret 1955/56 kan beräknas inflyta

i runt tal 194 000 kronor, torde det totala disponibla beloppet för utlåning

detta budgetår uppgå till 256 000 kronor. Styrelsen anför vidare.

Under föregående vinter rådde enastående god tillgång på grankott. Skogsvårdsstyrelserna

bereddes då möjlighet att genom lån från frölånefonden

insamla betydande mängder granfrö. Den nuvarande ringa behållningen

å fonden förklaras till stor del av detta förhållande. Under vintern 1955/

56 beräknas tillgången på mogen tallkott bli ovanligt riklig. Då goda kottår

i allmänhet återkommer endast med åtskilliga års mellanrum, bör skogsvårdsstyrelserna

få utnyttja möjligheterna att under innevarande vinter

tillgodose sitt behov av tallfrö för ett flertal år framåt. En fröinsamling av

denna storleksordning kan emellertid icke finansieras, med mindre skogsvårdsstyrelserna

får möjlighet att i betydande omfattning upplåna kapital.

Skogsvårdsstyrelserna har till skogsstyrelsen anmält ett lånebehov för ändamålet

av i runt tal 1 300 000 kronor, vilken summa skulle möjliggöra insamlandet

av 14 000 kilogram tallfrö. Då det för utlåning disponibla beloppet

under frölånefonden detta budgetår enligt vad tidigare anförts kan beräknas

uppgå till endast 256 000 kronor, skulle sålunda erfordras en förstärkning

av fonden med något över 1 000 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsernas

beräkningar förutsätter emellertid genomgående gynnsamma betingelser

i fråga om kottillgång, insamlingsmöjligheter och frökvalitet in. in.

Enär dessa icke alltid torde komma att föreligga, har skogsstyrelsen beräknat

lånebehovet till i runt tal 1 050 000; kronor. För detta belopp skulle cirka

12 000 kilogram tallfrö kunna insamlas. Fonden skulle alltså behöva

förstärkas med (1 050 000 — 256 000 =) 800 000* kronor. Då beloppet i fråga

erfordras redan innevarande budgetår, bör det anvisas på tilläggsstat.

Statskontoret anför, att hos ämbetsverket förda räkenskaper utvisar, att

under budgetåren 1948/49—1953/54 skillnaden mellan från fonden utgivna

och återbetalda lånemedel icke för något år överstigit 300 000 kronor.

Med hänsyn härtill föreslår ämbetsverket, att storleken av det för ändamålet

yrkade tilläggsanslaget begränsas till förslagsvis hälften av det belopp,

skogsstyrelsen begärt, eller sålunda till 400 000 kronor.

Departementschefen. Då tillfredsställande tillgång på mogen tallkott endast

brukar förefinnas med relativt många års mellanrum, synes den beräknade

rikliga förekomsten därav innevarande vinter böra i görligaste mån

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

utnyttjas. Skogsvårdsstyrelserna torde, såsom skogsstyrelsen framhållit,

icke kunna anskaffa härför erforderliga medel utan att i betydande omfattning

utnyttja lånefonden för insamling av skogsfrö. Den nuvarande medelstillgången

i fonden är emellertid så ringa, att denna måste tillföras ytterligare

medel för att i skälig omfattning kunna fylla sitt ändamål. Jag kan

dock icke tillstyrka en så stor medelsanvisning, som skogsstyrelsen föreslagit,

utan finner mig böra inskränka mig till att förorda ett kapitaltillskott

av 400 000 kronor. Beloppet torde böra uppföras å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lånefonden för insamling av skogsfrö å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 dr 1956

73

Bilaga 15

Kapitalinvesteringar

Inrikesdepartementet

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter ett

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 43. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. I skrivelse

den 29 augusti 1955 har bgggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Till merkostnader till följd av prisstegringar å vissa byggnadsarbeten har

1953, 1954 och 1955 års riksdagar å tilläggsstat för budgetåren 1952/53—

1954/55 anvisat (2 500 000 + 3 500 000 + 2 000 000) 8 000 000 kronor. Till

grund för dessa anslag ligger av styrelsen framlagda beräkningar den senaste

dagtecknad den 11 oktober 1954. Sistnämnda beräkning omfattade

byggnadsföretag med en av riksdagen godkänd kostnad av sammanlagt

97 852 500 kronor och ett intill sommaren 1954 beräknat ökat medelsbehov

av 11 315 500 kronor.

Den hösten 1954 konstaterade stigande kostnadstendensen, påbörjad våren

1954, har utvecklat sig till en fortsatt stegring, vilken ännu ej avstannat.

Enligt styrelsens beräkningar ligger byggnadskoslnadsnivån sommaren 1955

cirka 4 % högre än sommaren 1954 och 3 % högre än sommaren 1953. Då

enligt styrelsens förslag ingen hänsyn tagits till den sänkning på cirka 1 %

som ägde rum 1953 och 1954, bör emellertid den nu inträffade stegringen

upptagas till endast 3 %. I en ny förteckning har styrelsen gjort en beräkning

av de av denna kostnadsstegring föranledda justeringarna av inedelsbehovet

i anledning av intill sommaren 1955 inträffad byggnadskostnadsstegring.

Därvid har byggnadsföretag, som ännu ej påbörjats, erhållit fullt

treprocentstillägg, medan företag, som pågått sedan den senaste kostnads
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

stegringen började, erhållit ett i förhållande till arbetets fortskridande reducerat

tillägg, och företag, som hunnit avslutas före denna kostnadsstegring,

ej erhållit något tillägg. Förenämnda medelsbehov av 11 315 500 kronor stiger

därvid med 840 000 till 12 155 500 kronor. Styrelsen har dessutom i ett

tillägg till den nya förteckningen intagit ett antal av 1953 och 1954 års riksdagar

till ett belopp av 34 160 000 kronor godkända byggnadsföretag, varvid

medelsbehovet för intill sommaren 1955 inträffade kostnadsstegringar,

beräknade enligt förut angivna grunder, upptages till 960 000 kronor.

Vid bifall till vad styrelsen sålunda föreslagit skulle förteckningen över

de byggnadsföretag, vilka är berättigade erhålla tilldelning från anslaget

Merkostnader till följd av prisstegringar å vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus in. in., omfatta byggnadsföretag med en av riksdagen

godkänd kostnad av sammanlagt (97 852 500 + 34 160 000) 132 012 500 kronor

och ett intill sommaren 1955 beräknat medelsbehov av (11 315 500 4- 840 000 + 960 000) 13 115 000 kronor. Av sistnämnda belopp har 1952 års

riksdag anvisat 1 541 000 kronor och 1953—1955 års riksdagar sammanlagt

<8 000 000 kronor. Det resterande medelsbehovet uppgår således till

(13 115 000 —-1 541 000 — 8 000 000) 3 574 000 kronor. Med hänsyn till arbetenas

bedrivande beräknar styrelsen att av nämnda belopp disponera

2 500 000 kronor under innevarande budgetår. — Styrelsen hemställer, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor.

Vidare har statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande i en skrivelse

den 23 september 1955 hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för

löpande budgetår måtte anvisas 350 000 kronor för viss omläggning av vatten-

och avloppsledningar vid Restads sjukhus i Vänersborg. Till stöd för

denna framställning har kommittén anfört.

Restads sjukhus i Vänersborg uppfördes under åren 1900—1905. De i

samband därmed anlagda näten för yttre vatten- och avloppsledningar har

sedan dess icke varit föremål för några mera omfattande förbättringsåtgärder.

Ledningsnäten befinner sig numera i ett dåligt skick, och reningsverk

för avloppsvatten är icke anordnat. Kommittén har för avsikt att i sina pelita^

rörande byggnadsåtgärder vid de statliga sinnessjukhusen för nästa budgetår

framlägga förslag rörande omläggning av ledningarna. Dessa arbeten,

vilka även skulle omfatta anläggning av ett reningsverk, beräknas draga en

sammanlagd kostnad av 1 875 000 kronor. Därvid kommer kommittén att

jämväl underställa Kungl. Maj :ts prövning förslag om ett samgående med

Vänersborgs stad beträffande reningsverket m. in.

Vid sjukhuset pågår f. n. arbetet med den av 1952 års riksdag beslutade

renoveringen av bostadshusen samt uppförande av den av 1954 års riksdag

beslutade upptagningspaviljongen. Nämnda renoveringar och uppförandet

av paviljongen har fortskridit så långt, att en anslutning av vatten- och

avloppsledningarna i berörda byggnader till de yttre ledningsnäten är aktuell.

Närmare undersökningar, som företagits rörande möjligheterna för en

sådan anslutning, har visat, att det är nödvändigt att redan nu verkställa

visst utbyte av de gamla ledningarna. Sålunda behöver såväl vatten- som

avloppsledningarna till ifrågavarande byggnader och paviljongerna XI och

XII, vilka är belägna utanför det egentliga sjukhuskomplexet, omläggas i

anslutning till de pågående arbetena.

Kostnaderna för de nu ifrågasatta ledningsomläggningarna har beräknats

till 350 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956

Departementschefen. Jag finner lämpligt, att ett särskilt belopp liksom

för tidigare budgetår anvisas å tilläggsstat för täckande av merkostnader

till följd av prisstegringar på de av byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsföretagen

vid de statliga sinnessjukhusen. Byggnadsstyrelsen har hemställt

om anvisande av ett anslag å 2,5 miljoner kronor för ändamålet. Jag vill

framhålla, att av den till styrelsens skrivelse fogade förteckningen framgår,

att styrelsen t. o. m. den 30 juni 1955 till följd av prisstegringar utbetalat

9,26 miljoner kronor. Då å tilläggsstat för budgetåren 1952/53—1954/55 anvisats

sammanlagt 8 miljoner kronor har alltså ett belopp av 1,26 miljoner

kronor utbetalats utöver för detta ändamål tillgängliga medel. Nämnda belopp

bör delvis täckas genom anvisning på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag föreslår, att medelsanvisningen bestämmes till ett belopp av

650 000 kronor.

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande har ansett nödvändigt,

att vissa vatten- och avloppsledningar vid Restads sjukhus under innevarande

budgetår utbytes mot nya. Orsaken härtill är, att ledningarna är

otillräckliga med hänsyn till pågående renovering av bostadshusen och uppförande

av en upptagningspaviljong. Då dessa arbeten fortskridit så långt,

att en omläggning av ledningarna icke kan uppskjutas utan avsevärd olägenhet,

tillstyrker jag, att medel anvisas för ändamålet. Emot storleken av

det av kommittén äskade beloppet, 350 000 kronor, har jag ingen erinran.

Beloppet torde böra anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för nu löpande

budgetår.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56 under anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid

statens sinnessjukhus in. m. anvisas sammanlagt (650 000 + 350 000)

1 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56

till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ingvar Mellquist

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

77

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1955/56

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

Armén: Kronor

Tygmateriel m. m.:

C: 34 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ... 2 500000

Marinen:

övningar m. m.:

C: 66 a Kostnader i anledning av ett haveri............... 27 000

Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:

C: 72 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag....... 2 000 000

C: 72 a Kostnader för reparation av flyktingbåtar.......... 50 500

Flygvapnet:

Flygmateriel m. m.:

C: 99 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reserva länsanslag

........................................... 3 000 000

7 577 500

V. Socialdepartementet

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

B: 37 Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag............ 500 000

C: 8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., reservationsanslag

........................................... 9 000 000

9 500 000

VI. Kommunikationsdepartementet

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen,

där kronan är väghållare:

B: 7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen.

................................. 15 000 000

B: 12 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen.......................... 22 500 000

37 500 000

VII. Finansdepartementet

Statens organisationsnämnd:

B: 29 Försöksverksamhet, reservationsanslag................. 75 000

E: 12 Vissa kostnader för internationell representation, reservationsanslag

........................................... 40 000

E: 13 Bidrag till vissa sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag.. 500 000

615 000

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

D: 4

H: 30

G: 2

G: 11

I: 14

J: 25

N: 16

F: 5

H: 6

C: 3

H: 13

VIII. Ecklesiastikdepartementet

Vetenskapsakademien:

Bidrag till uppförande av nybyggnad för Kiruna geofy
siska

observatorium, reservationsanslag................

Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre

skolor, reservationsanslag...............................

350 000

450 000

800 000

IX. Jordbruksdepartementet

Bidrag till hushållningssällskapen:

Omkostnader, reservationsanslag......................

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till Sveriges utsädesförening..................

Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., reservationsanslag

...........................................

Skogsvård m. m.:

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader, reservationsanslag....................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

............................................

X. Handelsdepartementet

Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för

flytande bränslen, reservationsanslag....................

Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete,

reservationsanslag................................

150 000

67 000

100 000

109 700

250 000

676 700

1 500 000

100 000

1 600 000

XI. Inrikesdepartementet

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alko
-

holistanstalt därstädes:

Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag............. 75 000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

........................................... 200 000

_275 000

Säger för driftbudgeten 58 544 200

Kapitalbudgeten

Kapitalinvesteringar

III. Statens allmänna fastighetsfond

Ecklesiastikdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala..... 60 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. 1 000 000

1 060 000

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1956

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Flygvapnets delfond:

21 a Reparation av brandskadad byggnad................. 100 000

V. Statens utlåningsfonder

Försvarsdepartementet:

2 Värnpliktslånefonden................................ 200 000

Socialdepartementet:

3 Lånefonden för bostadsbyggande..................... 250 000 000

Jordbruksdepartementet:

10 a Statens fiskredskapslånefond......................... 150 000

10 b Lånefonden för insamling av skogsfrö................ 400 000

250 750 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1 Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet....... 53 000 000

4 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler...... 3 000 000

_56 000 000

Säger för kapitalbudgeten 307 910 000

55184C. Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (21)

21 kopplingar.

  1. SU 1956:157 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1956:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens all s. 4 i texten
  3. Rskr. 1956:75 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, i vad propositionen a1 i texten
  4. Rskr. 1956:66 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsför skott slag en den 11 juni 1943 a1 i texten
  5. Rskr. 1956:67 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ■proposition angående utgifter å tillägg sstat 11 till riksstaten för budgetåret 1955/56, i vad proposition a1 i texten

Visa alla 21