Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56
1956-01-04 · 71 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 63 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1956:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
1
Sr 2
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56; given
Stockholms slott den 4 januari 1956.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1955:391) och
uppgår till 104 214 000 kronor å driftbudgeten samt 60 405 000 kronor å kapitalbudgeten.
Å driftbudgeten har bl. a. anvisats 4 200 000 kronor till svenska
övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea och 100 000 000
kronor till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Av anslagen å
kapitalbudgeten avser 405 000 kronor nybyggnad för virusavdelning vid
statens bakteriologiska laboratorium och virusinstitution vid karolinska institutet
m. in. och 60 000 000 kronor stödlån till jordbrukare.
Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å
tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riksdagens
lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild proposition,
som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—15) fattat, torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
58 544 200 kronor å driftbudgeten och 307 910 000 kronor å kapitalbudgeten.
Av förstnämnda belopp faller 7,6 miljoner kronor på försvarsdepartementets
huvudtitel, varav 7,5 miljoner kronor avser
ökningar å anslagen till materielunderhåll till följd av lönestegringar. S ocialdepartementets
huvudtitel upptar bl. a. 9 miljoner kronor till
täckande av kostnader för arbetslöshetens bekämpande. Under kommunikationsdepartementet
föreslås en uppräkning av anslaget till
vägunderhållet med 15 miljoner kronor, huvudsakligen hänförande sig till
löne- och prisstegringar samt skador till följd av den torra sommaren, samt
av anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten med 22,5 miljoner kronor, avseende
kostnader för vägarbeten i säsongutjämnande syfte. För finansdepartementets
del äskas bl. a. 0,5 miljon kronor till bidrag till vissa
sparfrämjande åtgärder. Under handelsdepartementets huvudtitel
äskas bl. a. 1,5 miljoner kronor under anslaget till bidrag till uppförande
av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen. Övriga anslagsbelopp
å tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till mindre belopp och avser
vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenheter
anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna på tillläggsstaten
till kapitalbudgeten avser 1 060 000 kronor statens allmänna faslighetsfond,
100 000 kronor försvarets fastighetsfond, 250 750 000 kronor
statens utlåningsfonder — varav 250 000 000 kronor faller på lånefonden för
bostadsbyggande — samt 56 000 000 kronor fonden för låneunderstöd, varav
53 000 000 kronor belöper på tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat
beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Resare
Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
3
Bilaga 1
Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över försvar sär enden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
i januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1955/56 samt anför därvid följande.
C. Försvarskrafterna
Armén
[1] 34. Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 57) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 2 500 000 kronor.
Marinen
[2] 66 a. Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri. I skrivelse den 8
november 1955 har marinförvaltningen, som i ärendet samrått med försvarets
civilförvaltning, hemställt att 26 989 kronor 87 öre måtte ställas till
ämbetsverkets förfogande för att bestrida vissa kostnader som uppstått i
samband med ett haveri. Ämbetsverket anför härom bland annat följande.
På resa Stettin—Karlskrona hade det danska motorfartyget Dannebrog
som hefraktats med ett parti kol för marinförvaltningens räkning, kollide
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
rat med ett annat fartyg och satts på grund i Svvinemiindes hamn. Då lasten
enligt gällande bestämmelser icke försäkrats stod marinförvaltningen självrisk
för densamma. Emellertid hade lasten kunnat bärgas och hade sedermera
försålts, varvid dock en mindre förlust uppstått. Nämnda förlust jämte
kostnader för upplagring och förvaring i samband med försäljningen uppgick
till 4 171 kronor 24 öre.
Då gemensamt haveri ansetts föreligga hade utredning och fördelning av
det gemensamma haveriet utförts av dispaschör i Köpenhamn. Enligt en
därstädes den 29 augusti 1955 upprättad dispasch skall marinförvaltningens
last deltaga i gäldandet av det gemensamma haveriet med i svenska kronor
22 818:63. Ämbetsverket, som utan erinran granskat dispaschen, har beslutat
att icke överklaga densamma.
De kostnader, som marinförvaltningen sålunda måst vidkännas med anledning
av haveriet, uppgår till (4 171: 24 -f- 22 818: 63 =) 26 989: 87. Marinförvaltningen
har förskotterat kostnaderna av medel, som ämbetsverket
förfogat över.
Departementschefen. Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört föreslår
jag, att medel anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår för att
täcka ifrågavarande kostnader.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 27 000 kronor.
[3] 72. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Under hänvisning till vad jag
tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 96) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Underhåll av fartgg m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
[4] 72 a. Marinen: Kostnader för reparation av flyktingbåtar. I skrivelse den
16 november 1955 har marinförvaltningen hemställt att 50 468 kronor 24 öre
måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för att täcka kostnader för reparation,
tillsyn och bogsering av vissa flyktingbåtar.
I ärendet har statskontoret avgivit yttrande den 30 november 1955.
Vidare upplysning i ärendet torde få inhämtas vid dess behandling i riksdagens
vederbörande utskott.
Departementschefen. Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för
innevarande budgetår för att täcka dessa kostnader. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Kostnader för reparation av flyktingbåtar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 50 500 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956 5
Flygvapnet
[5] 99. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil.
6, p. 123) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
in. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj.t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
.4. Broberg
opaginerad Kontrollera mot PDF
iiinp!
■, .1 >:•'' .<;)>•:! j ,,i i. >:<
,fciit;r!»f uwi/l •iir.H *''H:t
: ! | i''!
''TU . t
■
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
t
Bilaga 2
Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler till socialdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt anför därvid
följande.
B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt arbetsdomstolen
[1] 37. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.
Socialstyrelsen har (skr. 25/7 1955) hemställt om anvisande av medel
för uppförande av elevförläggningar m. m. vid Hammargårdens skolhem,
vilket drabbats av brand.
Haininargården var före branden avsedd för 40 elever fördelade på förläggningarna
Åsa och Björka med 20 platser vardera. Natten till den 5 maj
1955 nedbrann elevförläggningen Åsa. Den brunna byggnaden innehöll elevrum
med tillhörande dagrum, centralkök med förrådslokaler, personalmatsal,
syrum, klädförråd, källare med bl. a. fritidsutrymmen samt kontorslokaler.
Vidare fanns i byggnaden en familjebostad och fem enkelrum för
ekonomipersonal ävensom en panncentral som försåg den närbelägna gymnastikbyggnaden
med värme och varmvatten. Sistnämnda byggnad —- vilken
förblev oskadad — innehåller utom gymnastiksal bl. a. en familjebostad,
elevbad med bastu och tvättstuga.
För att Hammargården skall kunna fungera som ungdomsvårdsskola
måste de genom branden förlorade utrymmena på ett eller annat sätt ome
-
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1956
delbart ersättas. Skolan bör enligt socialstyrelsens bedömning avses för 30
elever och byggas om efter ett paviljongsystem.
Två elevpaviljonger om vardera sju platser bör uppföras såsom ersättning
för det nedbrunna elevhemmet Åsa. Paviljongerna bör förläggas så,
att tillräcklig avskildhet erliålles. Varje paviljong föreslås innehålla elevrum,
dagrum-matrum, fritidsutrymme, syrum, sekundärkök in. m. samt ett
enkelrum och ett rum med sovalkov för personal jämte pannrum och källarutrymmen.
Paviljongerna beräknas kosta 393 400 kronor tillsammans.
Platsantalet i den kvarvarande elevförläggningen Björka bör nedbringas
till 16 avseende två elevgrupper om vardera åtta elever. Byggnaden bör
omdisponeras även för att ge plats åt vissa lokaler som tidigare fanns i
Åsa, främst centralkök med förråd och personalmatsal. Kostnaderna för
omändringsarbetena beräknas till 109 900 kronor. Den i gymnastikbyggnaden
belägna familjebostaden bör ändras till kontorslokaler, varjämte en
personaldubblett kan avskiljas i övervåningen. Pannrum måste inredas i
tvättstugan, i vilken även vissa andra ändringar bör vidtagas. För dessa
ändamål erfordras 33 000 kronor.
För nya utvändiga ledningar och ändringar av reningsanläggning beräknas
76 400 kronor samt för installation av oljeeldning i elevförläggningen
Björka ävensom i skolhemmet 10550 kronor. Nya vägar och planeringsarbeten
samt bortskaffande av byggnadsrester från den brunna byggnaden drar
en sammanlagd kostnad av 27 500 kronor. Härutöver erfordras 40 000 kronor
för nyanskaffning av vissa genom branden förstörda inventarier. Slutligen
beräknas på sedvanligt sätt ett tillägg av 12 % av byggnadskostnaderna
för arvoden, administration och oförutsett, vilket utgör ett belopp av
78 250 kronor.
Kostnaderna för genomförande av styrelsens förslag beträffande Hammargården
uppgår således till (393 400 + 109 900 + 33 000 + 76 400 + 10 550
+ 27 500 + 40 000 + 78 250) 769 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har anfört, att de båda nya elevpaviljongerna bör förläggas
närmare varandra, varigenom gemensamt pannrum kan anordnas
och en del vägarbeten kan inbesparas. Vidare bör de större elevrummen i
paviljongerna utformas så, att de på ett enkelt sätt kan ändras till enkelrum,
om så i en framtid skulle visa sig erforderligt.
Beträffande ritningarna i övrigt har byggnadsstyrelsen i huvudsak inte
någon erinran. Kostnaderna bedömes av styrelsen såsom i stort sett skäliga.
Styrelsen har anmärkt, att ett belopp av närmare 8 000 kronor, som i ombyggnadskostnaderna
för Björka upptagits för köksmaskiner, bör bestridas
från anslag till utrustning; en motsvarande ökning bör emellertid ske av
kostnaderna för vissa installationer i denna elevförläggning.
Statskontoret har yttrat, att kostnaderna per elevplats i de nya paviljongerna
vid Hammargården uppgår till inte mindre än 28 000 kronor. Med
hänsyn till de dryga kostnader som byggnadsprojektet skulle föranleda
avråder statskontoret bestämt från att det kommer till utförande. Statskontoret
förordar, att förslaget underkastas en genomgripande överarbetning i
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
syfte att väsentligt nedbringa byggnadskostnaderna. Skolhemmet bör ej inrättas
för högre elevantal än som bedömes oundgängligen erforderligt. Det
synes vara tillräckligt, om skolhemmet tillföres 10 platser genom nybyggnaden.
Dessa platser torde kunna förläggas inom en och samma byggnad utan
att man därigenom överskrider det antal, som ungdomsvårdsskoleutredningen
ansett böra utgöra maximum i fråga om elevgruppernas storlek.
Härigenom torde även erbjuda sig möjlighet att minska personaluppsättningen.
Vid planeringen av elevförläggningen bör elevrummen ej göras
större än att berättigade krav på ro och trevnad för eleverna uppfylles.
Departementschefen. Hammargården är det enda skolhem som ungdomsvårdsskoleorganisationen
förfogar över i Mellansverige, om man frånser
skolhemsavdelningen vid Lövsta vilken är avsedd för det speciella klientel
som på grund av psykisk abnormitet måste stå under läkartillsyn. Såvitt nu
kan bedömas föreligger behov av skolan under överskådlig tid. Sedan det
ena av de båda elevhemmen helt förstörts genom brand, har verksamheten
vid Hammargården kunnat bedrivas endast med svårighet i reducerad omfattning.
Jag finner det angeläget, att skolan snarast försättes i fullt användbart
skick.
Enligt socialstyrelsens förslag skall två elevpaviljonger med sju platser
vardera uppföras vid skolan. För min del anser jag dock, med hänsyn både
till det föreliggande platsbehovet inom skolhemssektorn och till de kostnader
styrelsens förslag skulle medföra, att endast en elevpaviljong bör komma
till utförande f. n. Denna bör å andra sidan göras något större än vad
socialstyrelsen tänkt sig i fråga om var och en av de båda föreslagna paviljongerna.
Jag förordar, att en ny elevpaviljong bygges med plats för 10 elever.
Socialstyrelsens förslag i övrigt kan jag i huvudsak godtaga. Hammar gården
skulle således efter återuppbyggnaden avses för 26 elever, varav 16 förlagda
i det befintliga elevhemmet Björka och 10 i den nya elevpaviljongen.
Vid behov bör tillfälligtvis upp till 20 elever kunna rymmas i förstnämnda
förläggning, varigenom skolan alltså i en ansträngd situation skulle kunna
ta emot sammanlagt 30 elever.
Jag har låtit utarbeta nya ritningar och ny kostnadsberäkning i enlighet
med det sagda, vilka under hand har granskats inom byggnadsstyrelsen
utan att föranleda någon erinran. Kostnaden för en ny paviljong för
10 elever beräknar jag sålunda till 227 000 kronor, vilket innebär en minskning
med drygt 165 000 kronor i förhållande till den av socialstyrelsen beräknade
kostnaden för två paviljonger med sammanlagt 14 eievplatser. Vidare
räknar jag med minskade kostnader för utvändiga ledningar, väg- och
planeringsarbeten in. m. Hithörande kostnader, vilka enligt socialstyrelsens
förslag uppgår till inalles 103 900 kronor, kan sålunda upptagas till 73 400
kronor. Jag vill nämna, alt — såsom närmare framgår av vad chefen för finansdepartementet
denna dag anmält i annat sammanhang — Kungl. Maj:l
den 7 oktober 1955 på mitt förslag anvisat högst 35 000 kronor från det un
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
der trettonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Oförutsedda utgifter
för att möjliggöra brådskande installation av värme och varmvatten m. m.
i den till skolan hörande gymnastikbyggnaden. — Övriga byggnadskostnader,
avseende ändring av Björka och installation av oljeeldning, bör upptagas
till sammanlagt 120 450 kronor. Till inventarieanskaffningar bör beräknas
25 000 kronor och posten till arvoden, administration och oförutsett
bör minskas till 50 450 kronor.
Medelsbehovet för Hammargårdens återställande enligt mitt förslag uppgår
således till (227 000 + 73 400 + 120 450 + 25 000 + 50 450) 496 300 kronor,
vilket belopp bör avrundas till 500 000 kronor. Anslag för ändamålet
bör anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. ä tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor.
C. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
[2] 8. Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under denna
rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
20 000 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 26/8 1955) tidigare
uppskattat det ytterligare medelsbehovet under förevarande anslag för innevarande
budgetår till 27 000 000 kronor. Styrelsen har sedermera (skr.
25/11 1955), då säkrare uppgifter om medelsbehovet förelegat, inkommit
med särskild framställning om anslag å tilläggsstat. Styrelsen anför därvid i
huvudsak följande.
Förhållandena på arbetsmarknaden under tiden efter avlåtandet av styrelsens
skrivelse den 26 augusti 1955 och de iakttagelser, som kunnat göras
beträffande den fortsatta utvecklingen under återstoden av budgetåret, motiverar
i stort sett icke någon förändring i den allmänna bedömningen av
sysselsättningssituationen, som gjordes i nämnda skrivelse. Den säsongarbetslöshet,
vilken liksom under föregående år beräknats uppstå främst
bland byggnadsarbetare, diversearbetare och lantarbetare, kan dock numera
antagas komma att bli av något större omfattning under första kvartalet år
1956 än under motsvarande tid år 1955. De åtgärder för en begränsning av
elektricitetsförbrukningen, vilka föranletts av sommarens torka, får även
beräknas medföra tillfällig friställning av arbetskraft från några industriföretag,
varigenom lokala sysselsättningsrubbningar av mindre omfattning
kan uppkomma. Även om ledigbliven arbetskraft i huvudsak genom ett
effektivt arbetsförmedlingsarbete bör kunna omplaceras i andra näringsgrenar,
står dock klart att arbetslöshetsarbeten av minst samma omfattning
som under föregående budgetår erfordras även under det innevarande.
Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer numera om ett tilläggsanslag av
31 500 000 kronor för innevarande budgetår. Styrelsen har härvid beräknat,
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
att beredskapsarbeten på allmänna vägar och statsbidragsberättigade vägar
och gator kominer att innevarande budgetår utföras för en kostnad av
22 500 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter, huruvida icke
kostnaderna härför bör avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen. Som framgår av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan av medelsbehovet för budgetåret 1956/57 under anslaget till
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. (V ht p. 71) står innevarande
budgetår ca 24 500 000 kronor till förfogande för arbetslöshetsbekämpande
åtgärder. Föregående budgetår utgjorde kostnaderna för detta
ändamål ca 50 000 000 kronor. Ehuru arbetsmarknadsläget allmänt sett
icke undergått några större förändringar i förhållande till föregående budgetår,
synes dock de senaste månaderna den förut mycket goda arbetstillgången
ha mattats. Risk föreligger därför för en något högre säsongarbetslöshet
innevarande vinter än föregående år. Arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar
av kostnaderna för arbetslöshetsbekämpande åtgärder innevarande
budgetår, som sammanlagt uppgår till 56 000 000 kronor, synes därför
böra godtagas. Styrelsen beräknar att utföra beredskapsarbeten på allmänna
vägar och statsbidragsberättigade vägar och gator för 22 500 000 kronor.
Kostnaderna härför torde böra avräknas mot automobilskattemedlen och erforderliga
medel, i överensstämmelse med vad som föreslagits för budgetåret
1956/57, anvisas under sjätte huvudtitelns reservationsanslag till Vissa
vägbyggnadsarbeten. Med hänsyn härtill erfordras ett tilläggsanslag av endast
9 000 000 kronor under femte huvudtiteln.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alf Björnelid
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
13
Bilaga 3
Egentliga statsutgifter
Sjätte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Statsrådet Hjalmar Nilson redogör härefter för under kommunikationsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56.
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet
[1] 7. Vägunderhållet. I skrivelse den 15 november 1955 har våg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt att å tilläggsstat för budgetåret 1955/56 till
vägunderhållet måtte anvisas ett belopp av 25 miljoner kronor. Styrelsen
erinrar om att styrelsen i sina petita för budgetåret 1955/56 grundat sina beräkningar
av medelsbehovet för detta budgetår på 1954 års löne- och prisnivå.
På grund av ökade lönekostnader enligt 1955 års kollektivavtal samt
ökade transportkostnader till följd av höjda taxor o. d. har man nu att räkna
med en kostnadsstegring av ca 7 miljoner kronor. Anskaffning och uppsättning
av nya vägmärken med anledning av ändringar i vägmärkeskungörelsen
medför vidare icke förutsedda merkostnader till ett belopp av omkring
3 miljoner kronor.
Under den gångna sommaren har grusvägbanorna på grund av den exceptionellt
ringa nederbörden och en väsentligt ökad trafik blivit utsatta
för mycket starka påfrestningar. För att hålla vägbanorna i ett någorlunda
tillfredsställande skick har vägförvaltningarna varit tvingade att vattna,
hyvla, bindjordsföra och dammbinda vägarna avsevärt mera än normalt.
Trots dessa åtgärder har särskilt inom Norrlandslänen samt Värmlands
och Kopparbergs län omfattande skador uppkommit på grusvägbanorna. På
långa sträckor är det sålunda erforderligt att utföra helt nya grusslitlager.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
Med ledning av från .vägförvaltningarna infordrade uppgifter beräknas de
merutgifter, som är föranledda av den osedvanliga torkan och vilka icke
kan inrymmas inom den tillgängliga medelsramen, till sammanlagt ca 15
miljoner kronor med följande fördelning på olika arbeten.
Milj. kr
Grusning, bindjordsföring m. m............... 7,5
Dammbindning............................. 5,5
Övriga arbeten ............................. 2,0
Summa 15,0
Styrelsen framhåller, att styrelsen för att göra det möjligt för vägförvaltningarna
att vidtaga omedelbara åtgärder för avhjälpande av uppkomna
skador och för att icke onödigtvis rubba förvaltningarnas planläggning av
vägunderhållsarbeten, sett sig nödsakad att redan under september månad
fördela den s. k. katastrofreserven om 5 miljoner kronor.
För budgetåret 1955/56 erfordras sålunda ytterligare (7 —J— 3 —f- 15) 25
miljoner kronor till vägunderhållet.
Föredraganden. Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu anmälda
ökade medelsbehovet för vägunderhållet under innevarande budgetår torde
böra bedömas mot bakgrunden av de för denna verksamhetsgren för hela
budgetåret disponibla medlen. Vid ingången av budgetåret 1955/56 uppgick
dessa till sammanlagt 245,7 miljoner kronor, varav 15,7 miljoner kronor utgjorde
reservationsmedelsbehållning från föregående budgetår samt 230 miljoner
kronor för innevarande budgetår anvisade anslagsmedel. Med hänsyn
tagen till de medelsbehov, som numera uppstått genom prisstegringar, anskaffning
och uppsättning av vägmärken samt katastrofskador på vägarna
genom den svåra torkan under sommaren 1955, kan det sammanlagda medelsbehovet
för hela budgetåret beräknas till ca 260 miljoner kronor. Härvid
har kostnaderna för det normala vägunderhållet inklusive katastrofreserv
upptagits till 235 miljoner kronor i enlighet med de beräkningar, som legat
till grund för såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsens som Kungl. Maj :ts
medelsäskande för innevarande budgetår. För prisstegringar och vägmärken
har beräknats (7 + 3) 10 miljoner kronor samt för torkskadorna 15 miljoner
kronor, allt enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreliggande
framställning. Skillnaden mellan det disponibla medelsbeloppet och det sålunda
beräknade medelsbehovet för hela budgetåret 1955/56 uppgår alltså
till ca 15 miljoner kronor. Jag anser mig med hänsyn till arten av de ändamål,
som orsakat detta ökade medelsbehov, böra tillstyrka att ytterligare 15
miljoner kronor anvisas för det statliga vägunderhållet under budgetåret
1955/56.
I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Kungl. Alaj.ts proposition nr 2 år 1956 15
[2] 12. Vissa vägbyggnadsarbeten
Under hänvisning till vad statsrådet och chefen för socialdepartementet
anfört vid anmälan denna dag av fråga om tilläggsanslag för innevarande
budgetår till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. under femte
huvudtiteln hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa vägbyggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 22 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
W. Hammargren
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
17
Bilaga 4
Egentliga statsutgifter
Sjunde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt anför därvid följande.
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i
allmänhet. Under åberopande av vad jag denna dag anfört vid anmälan i
statsverkspropositionen av motsvarande anslag för budgetåret 1956/57 (bil.
9, p. 11) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva att den i avlöningsstaten för statistiska centralbyrån
upptagna anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal må för budgetåret 1955/56 överskridas
med 13 800 kronor.
[2] 29. Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av motsvarande
anslag för budgetåret 1956/57 (bil. 9, p. 33) hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
[3] E 12. Vissa kostnader för internationell representation. Under det senaste
året har antalet besök i Sverige av utländska studiedelegationer avsevärt
stigit. Bland annat har det härvid rört sig om på huvudsakligen utländskt
initiativ tillkomna studiebesök av läkare, lärare, tekniker och vetenskapsmän
inom skilda ämnesområden. Besöken har i vissa fall organiserats
på grundval av reciprocitet. De icke förutsedda kostnader som i anledning
härav uppkommit på svensk sida har varit av en sådan storleksordning,
att de icke kan rymmas inom berörda departements anslag till
extra utgifter eller i övrigt tillgängliga medel för bestridande av utgifter för
representation. Vidare kan under den närmaste tiden ytterligare likartade
kostnader uppkomma till följd av vissa planerade utländska studiebesök.
Till bestridande av ifrågavarande kostnader torde därför särskilda medel
böra anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Med
hänsyn till att berörda besök faller inom flera departements verksamhetsområden
synes denna medelsanvisning böra ske genom att ett nytt anslag,
benämnt Vissa kostnader för internationell representation och av reservationsanslags
karaktär, uppföres under sjunde huvudtiteln. Det för ändamålet
erforderliga beloppet beräknar jag till 40 000 kronor. För nästa budgetår
har extra utgiftsanslagen under vissa huvudtitlar i det tidigare denna
dag framlagda riksstatsförslaget uppräknats bland annat med anledning av
väntade kostnader av nu berört slag.
Under hänvisning till det sagda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa kostnader för internationell representation å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
[4] E 13. Bidrag till vissa sparfrämjande åtgärder. I skrivelse den 6 maj
1955 har kommitterade för de sparinstitutioner, hos vilka premiesparande
kan ske, hemställt om ett statsbidrag av 500 000 kronor till premiesparandets
befrämjande.
Efter erinran inledningsvis om Kungl. Maj :ts proposition, nr 193, till
1955 års riksdag med förslag till förordning om premiering av frivilligt sparande
under åren 1955 och 1956 framhålles i skrivelsen, att en framgång
för premiesparandet på den korta sikt varom fråga är, vore starkt avhängig
av en nära samverkan med folkrörelserna och en intresserad medverkan
från deras sida. Avsikten vore att bilda en särskild samarbetskommitté för
premiesparandet. Vad sparinstitutionernas arbete beträffar kunde den största
effekten uppnås om de olika institutionsgrupperna arbetade var för sig
inom sina vanliga verksamhetsfält i samarbete med folkrörelserna. Härmed
sammanhängande kostnader, som kunde väntas uppgå till relativt betydande
belopp, förutsattes skola bestridas i vanlig ordning. Med hänsyn till det
allmänna syftet med premiesparandet syntes det skäligt att något statsbidrag
utginge till premiesparandets befordrande. Ett sådant bidrag, för
19
Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
vars användning ansvaret närmast skulle ligga på samarbetskommittén och
dess organ, skulle lämpligen avse utgifter för en gemensam och allmän upplysningsverksamhet
om premiesparandet. Ehuru det icke vore möjligt att
ens tillnärmelsevis beräkna de kostnader, som sparinstitutionerna komme
att nedlägga på premiesparandets befrämjande, och alltså ej heller att
ställa statsbidragets belopp i relation till dessa kostnader, skulle ett belopp
av 500 000 kronor såväl utgöra en mindre bråkdel av kostnaderna som ganska
väl svara mot en rimlig omfattning av den gemensamma allmänna upplysningsverksamheten.
Det förutsattes, att ingen del av beloppet skulle användas
för bidrag till sparinstitutionernas egen verksamhet.
Den samarbetskommitté för premiesparandet som sedermera bildats har
i skrivelse den 27 december 1955 anslutit sig till förenämnda framställning.
I samarbetskommittén ingår representanter för Landsorganisationen i Sverige,
Tjänstemännens centralorganisation, Riksförbundet Landsbygdens folk,
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges riksidrottsförbund, kvinnoorganisationerna,
Hantverkarnas ungdomsrörclse, Folkpartiets ungdomsförbund,
Högerns ungdomsförbund, Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund, nykterhetsrörelsen och dess ungdomsorganisationer,
Samverkande bildningsförbunden, Hyresgästernas sparkasseoch
byggnadsföreningar (HSB), Kooperativa förbundet, Svenska livförsäkringsbolags
förening, postsparbanken, Svenska bankföreningen, Svenska
jordbrukskreditkassan och Svenska sparbanksföreningen. Kommittén har
hos de berörda sparinstitutionerna hemställt, att dessa måtte förskottera
medel för den allmänna upplysningskampanj för vars genomförande förut
nämnda statsbidrag begärts. Dylik förskottering har även skett, vilket möjliggjort
för kommittén att genomföra ett mycket omfattande allmänt upplysningsarbete
om premiesparandet till komplettering av den vidsträckta
propaganda som de olika sparinstitutionerna bedrivit. Kostnaderna för denna
allmänna kampanj uppgår till sammanlagt ungefär 334 000 kronor. Härav
faller cirka 189 000 kronor på annonsering i dags- och fackpress, ungefär
119 000 kronor på broschyrer, affischer o. d., omkring 21 000 kronor
på film samt återstående cirka 5 000 kronor på diverse omkostnader. Inom
arbetsutskottet överväges för närvarande en plan för propagandaåtgärder under
år 1956 till en kostnad motsvarande återstoden av det beräknade anslagsbeloppet.
I detta sammanhang torde jag även få anmäla en framställning från konjunkturinstitutet
om att ur det anslag som kan komma att beviljas samarbetskommittén
för premiesparandet få disponera visst belopp för täckande
av kostnader i samband med en undersökning av sparandets omfattning.
Under innevarande budgetår avses en provundersökning skola ske rörande
hushållssparandets storlek. Denna undersökning finansieras gemensamt
av konjunkturinstitutet och vissa privata institutioner. Under hand
har överenskommelse träffats mellan samarbetskommittén och institutet
om att en del av det belopp, som samarbetskommittén hemställt om, under
förutsättning av Kungl. Maj:ls medgivande skulle disponeras för nämnda
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
sparundersökning. Avsikten vore att undersökningen skulle uppläggas så
att den bland annat gåve en belysning av premiesparandets omfattning och
inverkan på andra sparformer. Det erforderliga beloppet angives till 15 000
kronor. Då undersökningen torde komma att sträcka sig in på nästkommande
budgetår, torde lämpligen nu angivna medel böra tillgodoföras konjunkturinstitutets
reservationsanslag för särskilda undersökningar.
Departementschefen. I olika sammanhang har från statsmakternas sida
vidtagits åtgärder för att stimulera det frivilliga sparandet. Sålunda må
erinras om införandet av sparformerna sparobligationer och rikskonto samt
det tidsbundna lönsparandet med vinstutlottning. Under riksstatens fjortonde
huvudtitel anvisades också under en följd av budgetår särskilda medel
för bestridande av vissa kostnader för den s. k. folkrörelsernas sparkampanj.
I enahanda syfte godkände 1955 års riksdag efter förslag av Kungl.
Maj :t (prop. 193; BU 32; rskr 358) en förordning om premiering av frivilligt
sparande under åren 1955 och 1956. För att effektivisera strävandena
att få största möjliga anslutning till den sålunda införda sparformen har
bildats en särskild samarbetskommitté för premiesparandet, i vilken ingår
representanter för de olika sparinstitutioner, inom vilka premiesparande
kan ske, folkrörelserna samt vissa andra riksorganisationer. Under ledning
av denna kommitté har såsom framgått av det föregående genom affischer,
broschyrer, annonser, m. m. under år 1955 bedrivits en omfattande allmän
propaganda för ökat enskilt sparande i anslutning till den nya sparformen.
Härutöver har de enskilda sparinstitutionerna genomfört individuella
reklamkampanjer i samma syfte. Beträffande resultatet av vidtagna åtgärder
må nämnas, att enligt vad jag under hand inhämtat från samarbetskommittén
vid utgången av november månad 1955 sammanlagt inemot
357 000 personer hade öppnat premiesparkonton. Av dessa konton fanns
inemot hälften eller cirka 185 000 hos sparbanker. I övrigt fördelade sig
kontona med 36 500 hos postsparbanken, 114 400 hos affärsbanker, 11 100
hos jordbrukskassor, 7 800 hos Kooperativa förbundet och 1 900 hos Hyresgästernas
sparkasse- och byggnadsföreningar (HSB). Några säkra uppgifter
om hur stora belopp premiesparkontona omsluter föreligger ännu icke.
Förevarande hemställan om ett statligt bidrag av 500 000 kronor avser
den allmänna kampanj, som bedrivits under ledning av samarbetskommittén
för premiesparandet. Syftet med denna kampanj ansluter sig väl till de
strävanden till en ökning av det enskilda sparandet, som kommit till uttryck
i propositionen angående sparpremieringen. Jag vill därför förorda,
att det begärda bidraget beviljas. Härför erforderligt anslag av 500 000 kronor
torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår
samt under rubriken Bidrag till vissa sparfrämjande åtgärder upptagas under
sjunde huvudtiteln. Då kampanjen kommer att fortsättas även under
år 1956, torde anslaget böra erhålla reservationsanslags karaktär. Med hänsyn
till det statliga bidragets storlek torde samarbetskommitténs räkenskaper
böra granskas av två av Kungl. Maj :t utsedda revisorer.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
21
Vad beträffar konjunkturinstitutets efter samråd med samarbetskonnnitlén
gjorda hemställan att ur det kommittén beviljade anslaget erhålla ett
belopp av 15 000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
vissa undersökningar angående det enskilda sparandets omfattning, synes
densamma kunna på så sätt bifallas att Kungl. Maj :t, därest riksdagen icke
reser någon erinran häremot, torde få besluta om nämnda belopps överförande
från förevarande anslag till det under riksstatens sjunde huvudtitel
upptagna reservationsanslaget till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till vissa sparfrämjande åtgärder å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bengt Resare
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 är 1956
23
Bilaga 5
Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i
januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56
samt anför därvid följande.
D. Akademier m. m.
[1] 4. Vetenskapsakademien: Bidrag till uppförande av nybyggnad för
Kiruna geofysiska observatorium. Med bifall till Kungl. Maj :ts i 1955 års
statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 55, gjorda framställning
har riksdagen för budgetåret 1955/56 under angivna rubrik anvisat
ett reservationsanslag av 500 000 kronor. Kungl. Maj :t har ställt anslaget
till vetenskapsakademiens disposition.
Framställning om bidrag från statens sida till planerad nybyggnad för
Kiruna geofysiska observatorium hade på sommaren 1954 gjorts av styrelsen
för vetenskapsakademiens forskningsstationer i övre Norrland och överlämnats
med tillstyrkan av vetenskapsakademien. Styrelsen hemställde om
anslag av staten dels till bestridande av kostnaderna för uppförande av nybyggnad
för observatoriet och dels till bestridande av kostnaderna för den
fortsatta driften av verksamheten vid de fyra forskningsstationerna i Abisko,
Kiruna, Sarek och Tarfaladalen. Vid sin framställning om byggnadsbidrag
utgick styrelsen från följande kostnadsberäkning beträffande engångskostnader:
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
1. Huvudbyggnad för Kiruna geofysiska observatorium
Laboratorier.................................................................. 800 000
Bostäder ..................................................................... 350 000
2. Yttre arbeten ................................................................ 50 000
3. Byggnad för jonosfärundersökningar............................................ 50 000
4. Planerings- och vägarbeten.................................................... 50 000
5. Kabel för kraftledning ........................................................ 50 000
1 350 000
6. Utrustningskostnader.......................................................... 200 000
Summa engångskostnader kronor 1550 000
Styrelsen meddelade, att — under förutsättning att statsmakterna stödde
styrelsens förslag genom beslut av 1955 års riksdag — Kiruna stad och vetenskapsakademien
hade beslutit att var för sig medverka bl. a. genom anvisande
av ett belopp av 250 000 kronor till engångskostnaderna. Statsverkets
engångskostnader för byggnaderna kunde därför reduceras till 850 000
kronor, vartill komme 200 000 kronor för utrustning.
Beträffande närmare uppgifter om Kiruna-observatoriet och den förevarande
byggnadsfrågan torde få hänvisas till 1955 års statsverksproposition,
bilagan åttonde huvudtiteln, s. 67—77.
Vid min anmälan av denna anslagsfråga uttalade jag bl. a. följande.
Jag har vid mitt övervägande av denna nya anslagsfråga funnit tillräckliga
skäl för att tillstyrka, att staten bidrager till kostnaderna för en nybyggnad
för geofysiska observatoriet i Kiruna. Mot den planering, som
denna byggnad avses få, mot de beräknade byggnadskostnaderna för densamma
och mot de beräknade kostnaderna för övriga utgifter av engångsnatur
i samband med nj^byggnaden synes erinringar icke kunna göras. Däremot
har jag icke funnit mig kunna tillstyrka ett statligt engagemang av
den storleksordning som i framställningen begärts. Jag förordar, att det
statliga bidraget fastställes till 500 000 kronor, att anvisas som engångsanslag
för nästa budgetår. Underhandlingar har förts om bidrag även från
annat håll, och jag anser mig därför i nuvarande läge våga förutsätta, att
byggnaden skall kunna färdigställas inom avsedd tid och på planerat sätt,
därest staten garanterar ett bidrag med det av mig förordade beloppet.
Min förhoppning om bidrag även från annat håll har nu av vissa skäl
tyvärr visat sig icke bliva infriad. Då det emellertid är mycket angeläget, att
nybyggnaden för Kiruna geofysiska observatorium kommer till stånd redan
under nästa budgetår — det främsta skälet härtill är värdet ur internationell
synpunkt av att byggnaden blir färdig till det tredje geofysiska året
1957/58 — finner jag en höjning av statens bidrag nödvändig. Engångskostnaderna
— utom kostnaderna för utrustning — uppskattades förra året
till 1 350 000 kronor. Härtill har staten bidragit med 500 000 kronor samt
vetenskapsakademien och Kiruna stad förklarat sig beredda att bidraga med
vardera 250 000 kronor. Det återstår således att täcka 350 000 kronor av
byggnadskostnaderna. Jag föreslår, att statsmakterna beslutar höja sitt bidrag
med detta belopp. Höjningen bör lämpligen ske i form av ett reservationsanslag
på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1956 25
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Vetenskapsakademien: Bidrag till uppförande av
nybyggnad för Kiruna geofysiska observatorium å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.
H. Allmänna läroverken in. m.
[2] 30. Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor.
Efter förslag av Kungl. Maj:t (prop. 1952: 153) beslöt 1952 års riksdag, att
vissa åtgärder skulle vidtagas för avhjälpande av lärarbristen vid de högre
skolorna. De beslutade åtgärderna avsåg — jämte annat — att öka utbildningen
av lärare vid universiteten, bland annat genom att öppna möjligheter
för lärare utan vanlig akademisk utbildning (folkskollärare) att förskaffa
sig begränsad sådan utbildning och därmed kompetens för undervisning
i högre skolor. Vidare avsågs, att särskilda fortbildningskurser, förlagda
till olika orter i landet, skulle anordnas i ämnena matematik, fysik,
kemi, zoologi och botanik. Omfattningen av dessa kurser skulle närmast
motsvara vad som fordras för godkänt betyg i filosofisk ämbetsexamen
(1-betygskurser).
För den ökade lärarutbildningen anvisades under förutnämnda rubrik
för budgetåret 1952/53 ett reservationsanslag av 750 000 kronor. Därefter
har till samma ändamål och under samma rubrik anvisats för budgetåret
1953/54 likaledes 750 000 kronor, för budgetåret 1954/55 800 000 kronor,
varav 50 000 kronor å tilläggsstat, och för innevarande budgetår 900 000
kronor. Dispositionen av anslagen har icke varit strängt bunden, utan det
har ankommit på Kungl. Maj :t att inom den givna ramen fritt disponera
anslagsmedlen för därmed avsedda ändamål.
Med anlitande av här avsedda anslag har från och med hösten 1952 en
rad åtgärder vidtagits för avhjälpande av lärarbristen. Sålunda har akademiska
fortbildningskurser anordnats för folkskollärare i främst ämnena
matematik, fysik, kemi, botanik och zoologi med ändamål att bibringa kursdeltagarna
kunskaper motsvarande fordringarna för godkänt betyg i filosofisk
ämbetsexamen. Vidare har extra ett-betygskurser kommit till stånd i
ett stort antal humanistiska ämnen. I både naturvetenskapliga och humanistiska
ämnen har härjämte ordinarie ett- och tvåbetygskurser dubblerats.
Den kursverksamhet, som bedrivits med stöd av ifrågavarande anslag, har
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1952 stått under överinseende av universitetskanslern.
Kanslern har hos Kungl. Maj:t föreslagit antalet kurser
och deras förläggning samt till Kungl. Maj:t inkommit med beräkningar
rörande kostnaderna för kursernas anordnande in. in.
Det anslag av 900 000 kronor, som för innevarande budgetår anvisats till
vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor, är redan i
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
det närmaste helt disponerat genom beslut av Kungl. Maj :t. Sålunda har
Kungl. Maj:t genom särskilda beslut den 17 juni 1955 till anordnande under
höstterminen 1955 av akademiska fortbildningskurser för folkskollärare
samt för extra kursundervisning i övrigt vid universiteten i Uppsala, Lund
och Göteborg samt Stockholms högskola från ifrågavarande anslag anvisat
respektive högst 128 150 kronor, 203 430 kronor, 118 200 kronor och 129 850
kronor eller sammanlagt högst 579 630 kronor. Kungl. Maj:t har vidare genom
särskilda beslut den 10 juni och den 30 september 1955 medgivit, att
till anordnande genom aktiebolaget Hermods korrespondensinstitut av
kurser i engelska, tyska, matematik och kristendomskunskap under år
1955 bidrag må utgå från anslaget med respektive högst 44 000 kronor,
32 000 kronor, 30 000 kronor och 20 000 kronor eller med sammanlagt högst
126 000 kronor. Härutöver har till vissa för de olika lärosätena gemensamma
ändamål Istipendier samt inspektörs- och examinatorsarvoden m. m.) för
budgetåret 1955/56 beräknats sammanlagt omkring 155 000 kronor. Såsom
framgår av det föregående har för innevarande budgetår till olika åtgärder
för avhjälpande av lärarbristen — i huvudsak kursverksamhet och annan
undervisning under höstterminen 1955 — från här ifrågavarande anslag
tagits i anspråk sammanlagt 860 630 kronor.
I en den 3 november 1955 gjord framställning har kanslern hemställt,
att till vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor
måtte å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 600 000 kronor. Till stöd härför har kanslern anfört bland annat:
Vissa av de kurser, som startats höstterminen 1955 är av den karaktär
att de ovillkorligen måste fortsättas under vårterminen 1956. Hit hör särskilt
extra 2-betygskurserna i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena.
Vidare bör under höstterminen 1955 anordnade kurser i nordiska språk och
litteraturhistoria respektive botanik och zoologi — på grund av att för lärarkompetens
i modersmålet respektive biologi betyg fordras i båda dubbelämnena
— under vårterminen 1956 efterföljas av kurser i båda dubbelämnena
eller i det ämne, vari kurs icke givits under höstterminen 1955. På
grund av den alltjämt svåra lärarbristen i ett flertal av ämnena inom realskolans
ämneskrets och till följd av den stora tillströmningen av studerande
till de under mitt överinseende stående lärosätena räknar jag med att akademiska
fortbildningskurser för folkskollärare samt extra ettbetygskurser
och extra kursundervisning i övrigt måste anordnas under vårterminen
1956 i minst samma utsträckning som under de senaste terminerna. Med
ledning av de kostnader som varit förenade med ifrågavarande kursundervisning
under höstterminen 1955 beräknar jag för vårterminen 1956 ett belopp
av 600 000 kronor erforderligt för ändamålet. Härav beräknar jag för
extra undervisning vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg samt
Stockholms högskola respektive 150 000 kronor, 175 000 kronor, 150 000
kronor och 125 000 kronor.
Departementschefen. Såsom framgått av den lämnade redogörelsen har
av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 900 000 kronor till
vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor hittills för
anordnande av kursverksamhet och annan undervisning — huvudsakligen
under höstterminen 1955 — disponerats drygt 860 000 kronor. Av anslaget
kvarstår sålunda såsom odisponerat endast ett relativt ringa belopp. En
del av de under höstterminen anordnade kurserna är av den natur, att de
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956 27
måste efterföljas av vissa andra kurser under nästföljande vårtermin. Därest
så ej sker, erhåller deltagarna i höstterminens kurser icke möjlighet att
under innevarande läsår förvärva lärarkompetens i vissa skolämnen, enär i
skolämnet i fråga ingår två kursämnen, vilka var för sig i regel kräver en
termins undervisning. På grund av den alltjämt svåra lärarbristen och den
stora tillströmningen av studerande till vederbörande lärosäten måste även
i övrigt kursverksamhet av här avsett slag anordnas i betydande utsträckning
under nästföljande vårtermin. En avsevärd förstärkning av det för
innevarande budgetår anvisade anslaget är därför enligt min mening nödvändig.
Den erforderliga anslagsförstärkningen har av kanslern beräknats
till 600 000 kronor. Sedan större överblick numera kunnat vinnas, anser jag
emellertid, att anslagsförstärkningen bör kunna begränsas till 450 000
kronor. Jag föreslår därför, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas
ett reservationsanslag av 450 000 kronor till vissa åtgärder för avhjälpande
av lärarbristen vid högre skolor. Jag hemställer sålunda, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid
högre skolor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Christina Steen-Sundberg
opaginerad Kontrollera mot PDF
>!*<; ■> ;> 1
■ ‘'' j ■
i
ij. ■ ■
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
29
Bilaga 6
Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjalmar
Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1955/56, statsrådet Norup beträffande punkterna 1—4, 6 och 7 samt
statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkten 5. Föredragandena anför
därvid följande.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.
[1] Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under
denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 558 800 kronor.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (skr. 23/9
1955) hemställer, att till täckande av förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri
för budgetåret 1954/55 måtte anvisas 222 736 kronor.
Institutsstyrelsen anför, att mejeriets bokslut för år 1954/55 utvisar ett
underskott å 222 736 kronor, sedan institutets anslag på 30 000 kronor för
täckande av eventuell förlust tagits i anspråk. Resultatanalysen för samma
år visar ett underskott av 204 887 kronor. Det bokföringsinässiga underskottet
för år 1954/55 minskas nämligen med ett belopp av 42 427 kronor, utgörande
efterlikvid till leverantörerna utöver tidigare beräknad för under
halvåret 1/1—30/6 1954 levererad mjölk. Det resultatmässiga underskottet
för budgetåret 1953/54 ökar med motsvarande belopp och uppgår till 180 036
(137 609 -f- 42 427) kronor. Den övriga minskningen enligt resultatanaly
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
sen av 1954/55 års underskott hänför sig i huvudsak till skillnader i lagerhållningen
vid mejeriet. Ökningen av underskottet för budgetåret 1954/55
i förhållande till budgetåret 1953/54 beror enligt styrelsen helt på den ökade
prisspänningen mellan konsumtionsmjölksmejerier och s. k. produktmejerier.
Likvidpriset vid Lunds mejeri, som är ett konsumtionsmjölksmejeri,
låg under år 1954 4—5 öre högre än vid flertalet produktmejerier, till vilken
senare grupp Alnarps mejeri hör. Under bokföringsåret 1954/55 har driftsresultatet
vid Alnarps mejeri enligt styrelsen varit gott i jämförelse med
andra mejerier med motsvarande driftsinriktning i fråga om såväl utvunnet
mjölkpris som tekniska utbytestal och uppnådda kvalitetsresultat.
Lantbruksstyrelsen anför bl. a. att till täckande av den eventuella förlust
å rörelsen vid Alnarps mejeri, som kan uppkomma på grund av att mejeriet
användes för undervisningsändamål, i omkostnadsstaten för institutet
bland övriga utgifter fr. o. m. budgetåret 1949/50 varit uppfört ett belopp
av 30 000 kronor. För att tillförsäkra Alnarps mejeri tillgång till erforderlig
mjölkmängd övertog mejeriet vid årsskiftet 1948/49 mjölkleveranserna till
Kävlinge mejeri. På grund av att Alnarpsmejeriet måste dels betala mjölken
från Kävlinge med det konsumtionsmjölkpris, som mejeriet i Lund betalar
till sina leverantörer, dels bekosta transporten av mjölken till Alnarp, har
kostnaderna för den vid Alnarps mejeri invägda mjölken ökat högst väsentligt.
Då det icke varit möjligt att genom smör- och ostförsäljning täcka
dessa merkostnader, har rörelsen vid Alnarps mejeri gått med förlust.
Eftersom institutet icke förfogar över andra medel än de överskottsmedel,
som uppkommit å driften vid Alnarps egendom och vilka enligt gällande
bestämmelser skall inlevereras till statskontoret, torde enligt lantbruksstyrelsen
medel böra anvisas för att täcka här berörda förluster. De
överskottsmedel från Alnarps egendom, vilka icke inlevererats till statskontoret,
uppgick den 1 juli 1955 till 690 515 kronor 56 öre. Medlen är emellertid
bundna av dels berörda förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri, dels
balanserade förluster å rörelsen vid Alnarps trädgårdar.
Lantbruksstyrelsen erinrar om, att Kungl. Maj :t med anledning av den
årligen återkommande förlusten å rörelsen vid dels Alnarps mejeri, dels
Alnarps trädgårdar genom beslut den 30 juni 1955 tillkallat särskild sakkunnig
för att verkställa utredning rörande vissa ekonomiska och organisatoriska
förhållanden vid institutet. Under förutsättning att utredningen
snart avslutas, bör resultatet av denna avvaktas, innan ytterligare medel
anvisas för att täcka förlusterna vid såväl Alnarps mejeri som Alnarps
trädgårdar.
Statskontoret erinrar om nyssnämnda utredning och förklarar, att ämbetsverket
i avvaktan på resultatet av denna icke är berett tillstyrka att
medel ställes till institutets förfogande för att täcka ifrågavarande förlust.
Departementschefen. Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har jag den 30
juni 1955 tillkallat en sakkunnig för att verkställa utredning rörande vissa
ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid Alnarps lantbruks-, me
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 är 1956
31
jeri- och trädgårdsinstitut. Den 22 november 1955 har utredningsmannen inkommit
med en promemoria med viss utredning rörande Alnarps mejeri.
Enligt denna bör den samlade förlusten vid mejeriet per den 30 juni 1955
uppskattas till i runt tal 226 000 kronor. Utredningsmannen framhåller dock,
att förlusten kan komma att öka med omkring 40 000 kronor, beroende på
att den efterlikvid, som mejeriet har att utbetala för tiden den 1 januari—30
juni 1955, kan antagas komma att närma sig 3 öre i stället för i bokföringen
upptagna 2 öre för kilogram. Utredningsmannen framlägger även ett flertal
förslag till begränsning av de årliga förlusterna vid mejeriet. Promemorian
i fråga är för närvarande föremål för remissförfarande. Oavsett vilka ställningstaganden
som utredningsmannens förslag i sinom tid kan föranleda,
synes ett täckande av redan uppkomna förluster vid mejeriet vara ofrånkomligt.
Jag vill därför förorda, att medel skall ställas till institutets förfogande
för att täcka hittills påvisad förlust å mejerirörelsen under budgetåret
1954/55, i runt tal 226 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva,
att av det för budgetåret 1955/56 anvisade förslagsanslaget
till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Omkostnader må till täckande av viss förlust vid Alnarps
mejeri tagas i anspråk ett belopp av högst 226 000 kronor.
[2] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår
är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 1 955 500
kronor.
Lantbruksakademien (skr. 25/8 1955) hemställer, att ett särskilt driftkostnadsbidrag
å 54 215 kronor skall anvisas för verksamheten vid akademiens
trädgårdsskola å Experimentalfältet under läsåret 1955/56. Akademien
erinrar om att under läsåren 1953/54 och 1954/55 skolan åtnjutit ett
dylikt bidrag å 45 000 kronor och att för läsåret 1955/56 enahanda bidrag
upptagits i lantbruksstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1955/56. Utöver
det särskilda driftkostnadsbidraget å 45 000 kronor erfordras emellertid
enligt akademien för innevarande budgetår 9 200 kronor för att täcka
dels vissa utgiftsökningar, dels inkomstbortfall, föranlett av speciella förhållanden
vid skolan.
Akademien anför härom.
Vid jämförelse med den för läsåret 1954/55 gällande staten märkes en
ökning, som ej täckes genom statsbidrag, av författningsenligt beräknade
avlöningar och pensionsavgifter för rektor och ämneslärare med (1 280 -j27
=) 1 307 kronor. Vidare är för innevarande läsår de fastställda delposterna
till kostnader för värme och lyse, undervisningsmaterial, annonser
och trycksaker, skrivmaterial in. in. samt försäkringar numera otillräckliga
och har av denna anledning i staten för läsåret 1955/56 upptagits med ett
sammanlagt 5 800 kronor högre belopp än i gällande stat. Å andra sidan
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
beräknas, till följd av att en av skolan som elevhem disponerad byggnad,
tillhörig akademien brunnit ned, hyran för skollokaler komma att minskas
med 6 000 kronor.
Genom förlusten av förläggningsutrymme kan plats ej beredas för fulltalig
kurs under kommande läsår. Härigenom minskar driftkostnadsbidraget
till skolan med 5 621 kronor, vartill kommer en beräknad minskning av
posten hyror för elevbostäder med 2 000 kronor.
Sammanräknas kostnadsökningar och inkomstminskningar, stiger det
underskott, som nu kan beräknas uppstå i skolans stat för läsåret 1955/56
till (1 307 + 5 800 — 6 000 + 5 621 + 2 000 =) 8 728 kronor. Lägges härtill
det underskott å 487 kronor i innevarande läsårs stat, som ej täckes
genom det särskilda driftkostnadsbidraget å 45 000 kronor, uppgår det beräknade
underskottet 1955/56 till 9 215 kronor.
Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 21/9 1955) hemställer,
att ett särskilt driftkostnadsbidrag å 30 000 kronor skall i likhet
med de två senaste åren anvisas för verksamheten vid skolan.
Lantbruksstyrelsen anför, att trädgårdsskolorna, i avbidan på resultatet
av en pågående utredning, bör såsom hittills få fortsätta sin verksamhet
under läsåret 1955/56. Då skolorna å Experimentalfältet och i Söråker
emellertid icke kan bedriva sin verksamhet i nuvarande omfattning utan
extra driftkostnadsbidrag, förordar lantbruksstyrelsen, att dessa jämväl
för läsåret 1955/56 skall komma i åtnjutande av dylikt bidrag.
Beträffande trädgårdsskolan å Experimentalfältet framhåller lantbruksstyrelsen
att, genom överförande till skolans ämnesläraro av den undervisning
i botanik, som hittills handhafts av timlärare, och genom inskränkning
av vissa omkostnadsposter, det för läsåret 1955/56 beräknade underskottet
å 9 200 kronor bör kunna nedbringas till 6 000 kronor. Lantbruksstyrelsen
förordar sålunda, att till lantbruksakademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet
skall för läsåret 1955/56 utgå ett särskilt driftkostnadsbidrag med
51 000 kronor.
I fråga om trädgårdsskolan i Söråker tillstyrker lantbruksstyrelsen, att
det särskilda driftkostnadsbidraget skall utgå med oförändrat belopp, 30 000
kronor, för läsåret 1955/56.
Departementschefen. Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t tillkallade jag
den 1 november 1954 utredningsmän för att verkställa översyn av verksamheten
vid de statsunderstödda och statliga trädgårdsskolorna. I avbidan
på resultatet av denna utredning bör de nuvarande trädgårdsskolorna
fortsätta sin verksamhet. Särskilda driftkostnadsbidrag torde därför vara
erforderliga jämväl under läsåret 1955/56 för såväl lantbruksakademiens
trädgårdsskola som Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Vid sådant förhållande
är jag beredd tillstyrka, att dylika bidrag skall utgå till nämnda två
skolor under angivna läsår. Jag kan emellertid icke förorda, att bidraget
till akademiens trädgårdsskola skall uppräknas till högre belopp än för
närmast föregående läsår. Bidragen bör sålunda även för läsåret 1955/56
utgå med 45 000 kronor till akademiens trädgårdsskola och med 30 000 kronor
till trädgårdsskolan i Söråker. Jag föreslår, att riksdagens medgivande
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956 33
skall inhämtas till att beloppen får bestridas ur det förslagsanslag, som för
nu löpande budgetår anvisats till driftkostnader vid vissa lägre undervisningsanstalter.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att medgiva,
att av det för budgetåret 1955/56 anvisade förslagsanslaget
till Lägre lantbruksundervisning m. in.: Understöd åt
vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader må
till ytterligare understöd åt i det föregående angivna trädgårdsskolor
för sagda budgetår tagas i anspråk ett belopp
av sammanlagt högst 75 000 kronor.
G. Lanthushållning i allmänhet
[3] 2. Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Å riksstaten för
budgetåret 1955/56 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 4 260 000 kronor.
Hushållningssällskapens förbund (skr. 30/9 1955) hemställer, att å tillläggsstat
för innevarande budgetår skall anvisas minst 200 000 kronor för
att täcka vissa omkostnadsökningar, som hushållningssällskapen under året
fått vidkännas.
Förbundet anför, att det till hushållningssällskapen av statsmedel utgående
omkostnadsanslaget i första hand är avsett att täcka sällskapens kostnader
för kontorslokaler och vad därmed sammanhör samt för rese- och
sammanträdeskostnader åt lantbruksombud, förvaltningsutskott, nämnder
och befattningshavare ävensom att ge sällskapen vissa möjligheter att vidtaga
lokalt betingade åtgärder inom verksamhetsområdet. På grund av att
sällskapens statsbidragsavlönade personal är otillräcklig, har den del av
anslaget, som en gång beräknats för sistnämnda ändamål, numera nästan
helt måst tagas i anspråk till kostnaderna för anställande utom personalförteckningen
av sådan kontors- och instruktörspersonal, som är nödvändig
för den mera kontinuerliga verksamhetens upprätthållande. Förefintligheten
av sådan personal är förutsedd genom att sällskapen har möjlighet
att för ordnandet av dennas pensioneringsförhållanden vinna anslutning till
statens pensionsanstalt. Eftersom omlcostnadsanslagets användning sålunda
i stort sett är bunden, uppstår betydande ekonomiska svårigheter för sällskapen,
då sådana kostnadsökningar inträffar, som är av allmän natur och
över vilkas tillkomst sällskapen icke råder.
Under år 1955 har sällskapen måst tillerkänna den icke-personalförtecknade
personalen samma löneförbättringar, som kommit de statsbidragsavlönade
befattningshavarna till del. Sällskapens löneutgifter (veterinäravdelningarna
ej medräknade) kommer härigenom att för samma år stiga med
cirka 162 000 kronor. Genom lönehöjningarna kommer även sällskapens
pensionsavgifter för de icke-personalförtecknade befattningshavarna att
il llihang till riksdagens protokoll 10!>6. 1 saml. Nr 2
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1956
öka. Vidare innebär sjukförsäkringsreformen, att sällskapen har att erlägga
såväl arbetsgivarbidrag till vederbörande försäkringsinrättning som kompensationstillägg
till de anställda såsom gottgörelse för dessas avgifter för
försäkringen. Bidragen och avgifterna för år 1955 har för sällskapens del
preliminärt beräknats till i runt tal 94 000 respektive 92 000 kronor eller
sammanlagt omkring 186 000 kronor. För den på personalförteckning uppförda
personalen, för vilken grupp kostnaden beräknats till 112 000 kronor,
kommer bidragen och tilläggen att bestridas ur det av statsmedel utgående
avlöningsanslaget. För de icke-personalförtecknade befattningshavarna,
för vilka kostnaden uppgår till cirka 74 000 kronor, måste förevarande
anslag anlitas. Nu angivna kostnader kompenseras delvis av minskade utgifter
för sjukvård och lön under sjukdomstid. Hur stor denna kompensation
blir, är det dock för närvarande icke möjligt att ange.
Slutligen har ett stort antal andra utgiftsposter, som avsetts skola täckas
av omkostnadsanslaget, stigit. Någon närmare beräkning av utgiftsstegringen
har ännu icke kunnat göras.
Lantbruksstyrelsen tillstyrker förbundets framställning.
Departementschefen. Med hänsyn till de ökade utgifter, som framför allt
på grund av lönestegringar åsamkats hushållningssällskapen under förevarande
anslag, finner jag mig böra biträda förbundets yrkande om en förstärkning
av detta. Jag är dock icke beredd att tillstyrka större medelsanvisning
än 150 000 kronor. Jag har därvid icke ansett mig kunna räkna med
att kostnaderna för arbetsgivarbidrag skall täckas jämväl i vad de hänför
sig till personal, som icke är uppförd å personalförteckning. Beloppet bör
anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
[4] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Å riksstaten för budgetåret 1955/56 är under förevarande anslagsrubrik
uppfört ett anslag av 902 300 kronor.
Sveriges utsädesförening (skr. 7/6 och 18/7 1955) hemställer, att å tillläggsstat
skall anvisas dels ett belopp av 52 364 kronor för att täcka kostnader
under tiden den 1 januari 1955—30 juni 1956 för ökade timlöner åt
föreningens kollektivavtalsanställda personal, dels ett belopp av 14 600 kronor
för att täcka kostnaderna för föreningen åvilande arbetsgivarbidrag för
allmän sjukförsäkring och moderskapshjälp under år 1955.
Beträffande kostnadsökningarna på grund av höjda timlöner framhåller
föreningen, att den vid uppgörande i juli 1953 och juli 1954 av de budgetförslag,
som låg till grund för föreningens framställningar om statsanslag
för tiden den 1 juli 1954—30 juni 1955 respektive den 1 juli 1955—30 juni
1956, räknade med oförändrade timlöner under anslagsperioderna i fråga
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
35
om föreningens timavlönade arbetare. Enligt kollektivavtal den 27 april 1955
höjdes emellertid timlönerna med i medeltal 26,69 öre per timme. De kostnadsökningar,
som härigenom åsamkas utsädesföreningen har för första
halvåret 1955 beräknats till 16 498 kronor och för budgetåret 1955/56 till
35 866 kronor. Vid beräkningen av kostnadshöjningarna har hänsyn ej tagits
till utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra
medel än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns verksamhet, som
gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets produkter, den del av kemiska
och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör analyser åt främmande
uppdragsgivare samt den del av förädlingsverksamheten med nya
kulturväxter, som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller ingår utgiftsökningen
på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet, för vars verksamhet
särskilt statsanslag utgår, eller lönekostnaderna för personal, som sysselsättes
med egentligt jordbruksarbete eller med arbete, bekostat genom
speciella anslag.
Föreningen anför vidare, att den kostnadsram, som beräknats för budgetåren
1954/55 och 1955/56, icke lämnar rum för ökade utgifter genom lönehöjning.
Föreningen vågar icke heller räkna med någon ökning av sina inkomster
utöver de vid uppgörandet av statförslagen beräknade beloppen.
Beträffande utgiftsökningarna på grund av arbetsgivarbidragen erinrar
föreningen om att den i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår hemställde
om bidrag för att täcka dessa kostnader, dock utan att erhålla bifall
till sin framställning. Föreningen upprepar nu denna hemställan och anför,
att den förutom arbetsgivarbidraget har att betala kompensation till befattningshavarna
för dem åvilande sjukförsäkringsavgifter men att å andra
sidan föreningen räknar med någon minskning av utgående lönekostnader
på grund av löneavdrag vid sjukdom, även om denna besparing till största
delen får beräknas åtgå för avlöning av sjukvikarie. Någon exakt beräkning
av ökningarna och besparingarna kan icke för dagen göras, men med
antagande tills vidare, att besparingarna täcker utgifterna till kompensationsbidragen,
inskränker sig föreningen för närvarande till att anhålla om
anslag för att täcka kostnaderna för arbetsgivarbidraget. Dessa kostnader
har beräknats till för huvudanstalten 9 320 kronor och för filialerna 5 290
kronor eller tillhopa 14 610 kronor. Vid beräkningen har hänsyn icke tagits
till kostnad för personal, som är sysselsatt vid verksamhetsgrenar, vilka icke
bekostas av statsmedel, och icke heller till personalen vid föreningens linlaboratorium,
för vars verksamhet särskilt statsbidrag utgår.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lanthruksförsök tillstyrker
föreningens framställningar.
Departementschefen. De angivna kostnadsökningarna, sammanlagt uppgående
till (52 364 -f- 14 610 =0 i runt tal 67 000 kronor har, såsom framgår
av den lämnade redogörelsen, föranletts av dels att nytt kollektivavtal
träffats för Sveriges utsädesförenings timavlönade arbetare, dels genomförandet
av den allmänna sjukförsäkringen. Av löneökningen avser 16 498
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
kronor kostnadsökningar under sista hälften av budgetåret 1954/55 och
35 866 kronor sådana ökningar under budgetåret 1955/56. Liksom tidigare
bör föreningen få dessa merkostnader täckta. Vad härefter angår utgiftsökningarna
på grund av föreningen åvilande arbetsgivarbidrag i följd av
sjukförsäkringens genomförande, synes föreningen böra få jämväl dessa
täckta, i den mån de hänför sig till befattningshavare, uppförda å personalstat.
Då föreningens beräkningar beträffande ifrågavarande kostnader
torde avse endast dylika befattningshavare, synes det föreslagna beloppet
kunna godtagas. Jag förordar sålunda, att statsbidraget till föreningen skall
höjas med 67 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges
utsådesförening å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 67 000 kronor.
I. Fiskeriväsendet
[5] 14. Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Å riksstaten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
Ostkustens ålfiskareförbund (skr. 25/9 1955) hemställer, att lättnader i
bedömningsgrunden för rätt till bidrag och lån ur statens fiskredskapslånefond
skall genomföras, att så stora belopp skall ställas till hushållningssällskapens
i södra Kalmar och Blekinge län förfogande, att samtliga de
fiskare, som genom stormen den 16 september 1955 drabbats av skador och
som så önskar, kan erhålla lån ur fiskerilånefonden samt att fiskets utövare
skall erhålla samma ekonomiska bistånd i form av bidrag eller
stödlån, som kan komma att utgå till de jordbrukare och trädgårdsodlare,
som vållats förluster på grund av 1955 års svåra torka.
Till stöd för sin hemställan anför förbundet bl. a., att fisket genom det
svåra men lokalt begränsade oväder, som den 16 september 1955 drog fram
över södra delen av Kalmar län, tillfogades mycket stora förluster. Fisket
med rörliga redskap, strömmingsskötar och laxnät, hade ej börjat i större
omfattning, varför skadorna på dessa blev obetydliga. De fasta fiskredskapen,
såsom ålbottengarn, slogs ned och revs sönder på några timmar. Redskapen
blev i en del fall obrukbara. Av beräknade cirka 250 nedslagna bottengarn
torde högst en tredjedel hinna lagas och sättas ut under hösten.
Förutom den ekonomiska förlust, som skadorna på redskapen innebär —
medelvärdet för kustområdets bottengarn är cirka 5 000 kronor — kommer
fiskarna att få vidkännas en fångstminskning med åtföljande inkomstbortfall.
Förbundet framhåller vidare, att på grund av gällande prövningsregler
låne- och bidragsmöjligheten ur fiskredskapslånefonden är så begränsad,
att endast ett ringa antal fiskare har möjlighet att få nytta av
fonden. Då för två år sedan bottengarnfisket drabbades av en liknande katastrof,
erhöll sålunda endast två fiskare av det femtiotal, som drabbats, bidrag
och lån ur fonden. Fiskerilånen är enligt förbundet värdefulla, men
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
37
den fordrade säkerheten är svår att prestera för de sämst lottade fiskarna
och den anvisade lånesuminan är ofta för liten för att täcka ens det normala
lånebehovet.
Förbundet framhåller slutligen, att jordbrukare och trädgårdsodlare vid
olika tillfällen, då de drabbats av förluster genom storm, regn eller torka,
erhållit stöd i olika former, under det att fiskets utövare icke åtnjutit någon
dylik hjälp.
Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott (skr. 24/9
1955) anför, att sällskapet genom sin fiskerikonsulent företagit en undersökning
av det genom stormen uppkomna läget för fisket och fiskarebefolkningen
i södra Kalmar län.
Undersökningen har visat, att många fiskare i södra Kalmar län försatts
i en svår ekonomisk situation genom stormskadorna den 16 september 1955
på redskap och båtar. Från flera håll bland fiskarna har man hos sällskapet
efterhört möjligheterna att erhålla ekonomisk hjälp i någon form för nyanskaffning
och reparation av redskap och båtar, för betalning av redskapsoch
båtskulder, som förfaller till betalning inom den närmaste tiden, och
för uppehälle i avbidan på att nya möjligheter till inkomster av fiske eller
eljest kan ges. Utskottet anser det därför synnerligen angeläget, att åtgärder
vidtages för att bispringa fiskarna i den uppkomna situationen. På
grund härav tillstyrker utskottet, att en översyn av utlåningsreglerna rörande
fiskredskapslånefonden verkställes, men förmodar, att en sådan översyn
icke kan leda till resultat så snabbt, att den blir av betydelse i det aktuella
läget.
Vidare tillstyrker utskottet ålfiskareförbundets framställning rörande medelstilldelningen
ur fiskerilånefonden. Enligt fiskerikonsulentens uppskattning
kan nämligen redskaps- och båtförlusterna till följd av stormen beräknas
till omkring 300 000 kronor.
Slutligen framhåller sällskapet, att det icke kan finnas skäl att sätta
ifrågavarande fiskare i ett sämre läge än de jordbrukare och trädgårdsodlare,
som utsatts för torkskador å årets skörd; starka rättviseskäl talar
för att stödlånesystemet bör göras gällande även för fiskarna. Enligt en av
hushållningssällskapet i samverkan med förbundet gjord preliminär undersökning
torde till följd av stormen cirka 30 fiskare behöva låna sammanlagt
150 000 å 200 000 kronor för betalning av skulder (i regel förfallande till
betalning i oktober) och för uppehälle under tiden intill dess inkomster
genom fiske på nytt kan erhållas.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök anför beträffande ålfiskareförbundets
framställning i anledning av hjälpen åt jordbrukare och trädgårdsodlare
på grund av skördeskador, alt förbundet år 1953 gjorde en liknande
framställning med anledning av stormskador, som inträffade vid
månadsskiftet oktober—november sistnämnda år. Med anledning av denna
framställning förklarade Kungl. Maj:t genom beslut den 15 oktober 1954,
att densamma icke föranledde annan Kungl. Maj :ts åtgärd än att den skulle
överlämnas till 1954 års fiskeriutredning för att tagas under övervägande
av utredningen vid fullgörandet av dess uppdrag, varvid Kungl. Maj:t förutsatte,
att fiskeriutredningen skulle samråda med utredningen rörande
översyn av den med statligt stöd anordnade fiskredskapsförsäkringen. Därjämte
hänvisade Kungl. Maj:t de fiskare, som ansåg sig äga fog därtill, att
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
till vederbörande länsstyrelse ingiva ansökningar om understöd enligt de
direktiv, som angivits i propositionen 1935: 77. Styrelsen erinrar även om
att såväl Kungl. Maj:t som riksdagen upprepade gånger tidigare avslagit
förslag och framställningar om extraordinärt stöd åt grupper av fiskare,
som på grund av ogynnsam väderlek eller dylikt kommit i svårigheter, utöver
det stöd som lämnas med anlitande av reservationsanslaget till Bidrag
till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. ävensom statens fiskredskapslånefond.
Styrelsen förutsätter därför, att Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober
1954 skall vara vägledande vid bedömningen av förbundets hemställan.
Beträffande framställningen rörande reservationsanslaget till Bidrag till
fiskare för förlust av fiskredskap samt statens fiskredskapslånefond framhåller
fiskeristyrelsen, att de direktiv för anslagets och fondens användning,
vilka angivits i nyssnämnda proposition 1935: 77, stadgar att ersättning må
utgå till fiskare, som genom förlust av eller skada å fiskredskap råkat i
nödställd belägenhet. Styrelsen vill fatta föreliggande framställning sålunda,
att förbundet önskar, att villkoret för att ersättning skall utgå bör uppmjukas,
så att det endast fordras, att ett visst behov av stöd skall föreligga
utan att därför den ersättningssökandes belägenhet är så svår, att han kan
sägas ha kommit i verkligt nödställd belägenhet. Härtill anmärker styrelsen,
att det alltid möter svårigheter att i varje enskilt fall avgöra, hur uttrycket
»nödställd belägenhet» skall tolkas. Den praxis har emellertid utbildats,
att man varit något mera restriktiv vid tolkningen, då det gällt
ersättning i form av understöd utan återbetalningsskyldighet, d. v. s. i fråga
om medel, som utlämnats ur anslaget till Bidrag till fiskare för förlust av
fiskredskap m. in., än vid utlämnande av ersättningar i form av lån. En väsentlig
orsak till att man, särskilt under de senare åren, måst vara förhållandevis
restriktiv är emellertid enligt styrelsen, att endast begränsade
medel har stått till förfogande. Behovet av en ändring utav direktiven
för denna stödverksamhet synes därför vara mindre än en ökning av medelstilldelningen
för densamma.
För närvarande finnes å ifrågavarande anslag en disponibel behållning
av omkring 46 600 kronor, under det att behållningen å lånefonden är omkring
43 000 kronor. Enligt den utredning, som Kalmar läns södra hushållningssällskap
låtit utföra, skulle i detta län vid stormen den 16 september
1955 fiskredskap ha skadats eller förstörts till ett värde av omkring 300 000
kronor. Enligt vad fiskeristyrelsen under hand inhämtat, torde motsvarande
förluster i Blekinge län uppgå till ett värde av minst 100 000 kronor.
Det synes enligt styrelsen icke vara osannolikt, att åtskilliga av de fiskare,
som nu drabbats av redskapsförluster, därigenom kommit i sådan belägenhet,
att de skäligen kan anses berättigade att erhålla ersättning för förlusterna
enligt hittills tillämpade grunder. Detta kan emellertid ej ske, om
icke mera medel ställes till förfogande. Ansökningar om ersättning för
förlust av fiskredskap (laxgarn), förorsakade av den svåra stormen i södra
Östersjön i april 1955, har även inkommit. Dessa ansökningar avser ett
sammanlagt belopp av 45 000 å 50 000 kronor. Att för närvarande exakt
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
39
uppskatta medelsbehovet är enligt styrelsen icke möjligt, då härför erfordras
en ingående undersökning av varje fiskares behov av stöd. Om förslagsvis
ytterligare 100 000 kronor anvisas under reservationsanslaget till Bidrag
till fiskare för förlust av fiskredskap in. m. och 150 000 kronor tillföres
fiskredskapslånefonden torde dock enligt styrelsen de mest trängande behoven
av stöd åt nu ifrågavarande fiskare kunna tillfredsställas utan att
stödbehoven i övrigt behöver åsidosättas.
Vad slutligen angår framställningen i vad den avser ökad möjlighet att
erhålla lån ur fiskerilånefonden, erinrar fiskeristyrelsen om att för innevarande
budgetår enligt riksdagens beslut sammanlagt 2 600 000 kronor må
tagas i anspråk för utlämnande av dylika lån. Då de olika låneförmedlarna
ej förrän i mitten av december månad varje år inkommer med sina ansökningar
om medel för utlämnande av dylika lån, kan ej förrän någon tid
efter nämnda tidpunkt bedömas, huruvida angivna belopp förslår till att i
rimlig utsträckning täcka behovet av lån. Om så ej blir fallet finner styrelsen
sig böra längre fram anhålla, att medel skall tillföras denna fond på
tilläggsstat för innevarande budgetår.
Fiskeristyrelsen hemställer sammanfattningsvis, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa dels
under reservationsanslaget till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap
m. m. 100 000 kronor, dels till statens fiskredskapslånefond 150 000 kronor.
Föredraganden. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har den svåra
stormen i september 1955 orsakat betydande förluster för ett stort antal
fiskare, bland annat genom att en avsevärd mängd fiskredskap blivit förstörd.
Det torde vara ett allmänt intresse att i största möjliga utsträckning
mildra de sålunda uppkomna skadorna. De särskilda yrkandena i Ostkustens
ålfiskareförbunds framställning avser olika åtgärder i sådant syfte.
Vad först angår frågan om stöd till de drabbade fiskarna av samma natur
som det, vilket i olika sammanhang lämnats jordbrukare och trädgårdsodlare,
vill jag liksom fiskeristyrelsen erinra om att en liknande, av förbundet
år 1953 gjord framställning hänvisats till 1954 års fiskeriutredning för
att tagas under övervägande av denna. Då resultatet av utredningens arbete
bör avvaktas, innan ställning tages till ifrågavarande spörsmål, synes förbundets
nuvarande framställning i denna del icke böra föranleda någon åtgärd.
Enligt min uppfattning bör man därför begagna de utvägar, som redan
står till buds, för att hjälpa de fiskare, som enligt vad nyss sagts lidit
skada. Därvid bör i första hand komma i fråga anslaget till Bidrag till
fiskare för förlust av fiskredskap in. in. ävensom statens fiskredskapslånefond.
Att såsom ålfiskareförbundet hemställt mildra villkoren för erhållande
av lån ur nämnda fond, synes icke vara lämpligt. Viktigare än en
dylik åtgärd torde vara att öka medlen, så att tillräckligt stort belopp kommer
att stå till förfogande. Därigenom torde även de av ålfiskareförbundet
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1956
eftersträvade lättnaderna i fråga om möjligheten för den enskilde fiskaren
att erhålla hjälp i viss mån komma att uppnås. I enlighet med fiskeristyrelsens
förslag synes medelsbehovet böra uppskattas till 100 000 kronor
till bidrag och 150 000 kronor till lån. Dessa belopp synes böra anvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag föreslår därför, att å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1955/56 skall anvisas dels ett reservationsanslag
av 100 000 kronor till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap
m. in., dels ock ett investeringsanslag av 150 000 kronor till statens
fiskredskapslånefond. Till frågan om anvisande av sistnämnda anslag återkommer
jag vid anmälan av under jordbruksdepartementet hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1955/56.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
J. Skogsväsendet
[6] 25. Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
Å riksstaten för budgetåret 1955/56 har under förevarande anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 6 366 000 kronor.
Skogsstyrelsen (skr. 10/10 1955) hemställer, att ett belopp av 169 900
kronor skall anvisas å tilläggsstat för att täcka skogsvårdsstyrelsernas kostnader
för arbetsgivarbidrag enligt lagen om allmän sjukförsäkring.
Skogsstyrelsen uppskattar kostnaderna för ifrågavarande arbetsgivarbidrag
för budgetåret 1955/56 till 109 700 kronor beträffande personal, avlönad
från skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag, och till 60 200 kronor i
fråga om personal, avlönad av skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsmedel.
Skogsstyrelsen anför vidare, att vid prövningen av medelsbehovet samt fastställandet
av anslagstilldelning och stater för skogsvårdsstyrelserna innevarande
budgetår hänsyn icke tagits till utgifterna för nämnda bidrag och att
några medel till bestridande av kostnaderna därför ej anvisats över riksstaten.
Då emellertid den extra utgiftsbelastning, som uppstår för skogsvårdsstyrelserna
genom tillkomsten av sjukförsäkringen, icke kan bemästras
utan att särskilt anslag erhålles, anser skogsstyrelsen det nödvändigt, att
medel för ändamålet anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Statskontoret anför, att enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat
skogsvårdsstyrelserna för år 1955 bar debiterats provisoriska arbetsgivarbidrag
jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring och lagen om moderskapshjälp
med sammanlagt 149 072 kronor 80 öre. Från Svenska lantbrukarnes
olvcksfallsförsäkringsbolag har sålunda erhållits sammanställning över de
bidrag, som bolaget debiterat 18 skogsvårdsstyrelser. Uppgifter beträffande
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
övriga skogsvårdsstvrelser har inhämtats från riksförsäkringsanstalten och
Östergötlands ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag Egid. Med hänsyn
härtill föreslår statskontoret, att till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader skall å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1955/56 uppföras för täckande av sagda bidragskostnader ett anslag
av 150 000 kronor. Den ökning av skogsvårdsstyrelsernas utgifter, vartill arbetsgivarbidragen
givit upphov, bör framdeles enligt statskontoret beaktas
såväl vid bestämmandet av de biträdesersättningar m. m., som skogsvårdsstyrelserna
uppbär, som vid prissättningen å plantor och skogsfrö.
Departementschefen. Av skogsstyrelsens hemställan framgår, att av det
äskade beloppet för skogsvårdsstyrelsernas arbetsgivarbidrag för budgetåret
1955/56 i anledning av den allmänna sjukförsäkringen 109 700 kronor
hänför sig till å personalförteckning uppförd personal. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av anslag
till förevarande ändamål för nästa budgetår (IX ht p. 189), vill jag förorda,
att skogsvårdsstyrelserna får denna kostnad täckt. Däremot kan jag icke
biträda skogsstyrelsens förslag, att kostnaderna för arbetsgivarbidrag skall
täckas jämväl i vad de hänför sig till personal, som icke är uppförd å personalförteckning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 109 700 kronor.
N. Diverse
[7] 16. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av
anslag till förevarande ändamål (IX ht p. 233) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Grass
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
43
Bilaga 7
Egentliga statsutgifter
Tionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt
anför därvid följande.
F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap in. m.
[1] 5. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid
anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag till förevarande ändamål
(bil. 12, p. 101) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanlåggningar
för flytande bränslen å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor.
H. Diverse
[2] 6. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Under
hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av frågan om anslag till förevarande ändamål (bil. 12,
p. 107) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lennart Blom
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
45
Bilaga 8
Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt
anför därvid följande.
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
[1] Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett personalbostadshus.
Till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett
personalbostadshus har riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisat ett reservationsanslag av 25 100 kronor.
Genom beslut den 30 juni 1954 har Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget
finge disponeras jämväl under budgetåret 1954/55.
I skrivelse den 17 september 1955 har byggnadsstyrelsen anmält, att på
grund av viss försening hela anslagsbehållningen från budgetåret 1953/54
icke kunnat förbrukas under budgetåret 1954/55, vid vars utgång återstått
ett belopp av 4 519 kronor 99 öre. Då detta belopp erfordrades för slutlikvidering,
borde styrelsen medgivas att utnyttja anslaget även under budgetåret
1955/56.
Departementschefen. Då anslagsbehållningen torde behöva disponeras
även under budgetåret 1955/56, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att återstående medel av det å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 uppförda reservationsanslaget till
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett
personalbostadshus må disponeras jämväl under budgetåret
1955/56.
C. Alkoholistvård m. m. (se bilaga 9)
E. Polisväsendet
[2] 10. Statens polisskola: Avlöningar.
I skrivelse den 10 november 1955 anför styrelsen för statens polisskola
bl. a. följande. Vid statens polisskola inrättades fr. o. m. den 1 juli 1955 en
tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Å denna tjänst förordnade
skolan en befattningshavare, som med hänsyn till tidigare statstjänst
placerades i Ce 8: 11. Avlöning enligt löneklass 11 mot beräknat löneklass
8 medförde en merkostnad utom rörligt tillägg av 1 104 kronor.
På grund av medgivande av Kungl. Maj :t genom beslut den 22 april 1955
har skolan förordnat två dittillsvarande kontorsbiträden i Ce 8 att tills vidare
vara kanslibiträden i Cg 11 samt nyanställt ett kontorsbiträde i Cg 8. Någon
medelsanvisning härför har icke beräknats. Styrelsen hemställer, att ickeordinarieposten
för budgetåret 1955/56 måtte få överskridas med vissa
angivna belopp.
Departementschefen. Med hänsyn till vad styrelsen framhållit och med
hänvisning till vad jag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av
polisskolans avlöningsanslag finner jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag.
På grund härav bör anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för
budgetåret 1955/56 förstärkas med i runt tal (1 100 + 7 300) 8 400 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att den i avlöningsstaten för statens polisskola upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1955/56 överskridas med högst 8 400
kronor.
H. Diverse
[3] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av kommittéanslaget (bil. 13, p. 223) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
47
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Ingvar Mellquist
opaginerad Kontrollera mot PDF
, ! i ‘ -i.»■ > <• ; it);
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
49
Bilaga 9
Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, såvitt angår
under XI huvudtiteln uppförda anslag till alkoholistvård m. m., samt
anför därvid följande.
C. Alkoholistvård m. m.
[1] 3. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Vissa byggnadsarbeten. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår upptaget med 290 000 kronor, varav 260 000 kronor avses för uppförande
av ett nytt familjebostadshus och 30 000 kronor för anläggande av
en ny vattentäkt.
Byggnadsstyrelsen har (skr. 25/8 1955) anfört, att vattentillgången i den
vattentäkt, för vars anordnande medel anvisats för innevarande budgetår,
inte kommer att täcka behovet vid en enligt den av styrelsen framlagda
byggnadsplanen fullt utbyggd anstalt samt att vattenkvaliteten inte är helt
tillfredsställande. Styrelsen framhåller, att behov föreligger av snara åtgärder
för täckande av det mest aktuella vattenbehovet och att därjämte
frågan om anstaltens framtida vattenförsörjning måste upptagas till prövning.
En anslutning av anstalten till Stockholms stads vattenledningsnät
är tänkbar men bör med hänsyn till de betydande kostnaderna inte komma
ifråga, förrän möjligheterna att inom anstaltens grannskap erhålla tillfredsställande
vattentäkter undersökts. Fördenskull bör ytterligare borrningar
företagas. Med hänsyn till angelägenheten av att genom dylika undersök
I
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 2
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
ningar snarast erhålla kännedom om föreliggande möjligheter föreslås, att
de till 40 000 kronor beräknade kostnaderna för ett nytt borrhål och därmed
sammanhängande uppfordringsanordningar får förskotteras av det
för innevarande budgetår anvisade byggnadsanslaget. Intill dess förutsättningarna
för en kompletterande vattentäkt kunnat klarläggas, erfordras
vissa åtgärder för att den ringa kapaciteten på tillgängliga vattentillgångar
skall kunna bättre tillgodogöras. Nuvarande vattentäkter bör sålunda förbindas
dels sinsemellan och dels med en befintlig vattenreservoar, där kloreringsanläggning
och hydrofor bör installeras. Kostnaderna härför beräknas
till 35 000 kronor. Styrelsen föreslår, att även detta belopp förskotteras
av byggnadsanslaget.
Anstaltsstyrelsen har därefter (skr. 26/8 1955), under förutsättning av
Kungl. Maj:ts bifall till den av byggnadsstyrelsen gjorda framställningen,
hemställt om ett anslag av 75 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1955/56 för slutligt täckande av ifrågavarande kostnader.
Departementschefen. Av vad byggnadsstyrelsen anfört framgår nödvändigheten
av åtgärder till förbättrande av vattenförsörjningen vid Svartsjöanstalten.
Enligt vad jag inhämtat var vattensituationen vid anstalten under
början av hösten 1955 så prekär, att vattnet tidvis måste ransoneras
och för hushållsbruk avsett vatten måste kokas. De av byggnadsstyrelsen
föreslagna anordningar, varigenom tillgängliga vattentillgångar skulle bättre
tillgodogöras, syntes med hänsyn till dessa upplysningar vara av sådan
angelägenhetsgrad, att de borde genomföras utan dröjsmål. På mitt förslag
har därför Kungl. Maj:t den 30 september 1955 bifallit byggnadsstyrelsens
förslag i denna del. Täckning för det sålunda från byggnadsanslaget förskotterade
beloppet, 35 000 kronor, bör i enlighet med anstaltsstyrelsens
förslag beredas genom motsvarande medelsanvisning å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
I likhet med byggnadsstyrelsen finner jag det angeläget, att möjligheterna
att trygga anstaltens vattenförsörjning genom anordnande av ytterligare
vattentäkt i anstaltens närhet undersökes samt att denna undersökning påbörjas
redan under innevarande budgetår. Jag föreslår därför, att även det
belopp å 40 000 kronor, vilket enligt byggnadsstyrelsens beräkningar erfordras
för upptagande av ett nytt borrhål och för uppfordringsanordningar
vid detta, anvisas å tilläggsstat.
Anstaltens byggnadsanslag skulle sålunda i enlighet med vad jag nu föreslagit
behöva under innevarande budgetår förstärkas med (35 000 -f- 40 000)
75 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes: Vissa byggnadsarbeten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 75 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 7956
51
[2] Ersättning för driftförluster vid erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare
Dagöholm. Med skrivelse den 25 juli 1955 har socialstyrelsen
överlämnat en av styrelsen för Godtemplarordens erkända vårdanstalt för
alkoholmissbrukare Dagöholm gjord framställning om statsbidrag till täckande
av uppkomna driftunderskott vid anstalten. Socialstyrelsen har därvid
anfört i huvudsak följande.
Dagöholmsanstalten började sin verksamhet år 1939. Under åren 1939—- 1950 redovisade anstalten nettounderskott å driften med tillhopa 43 682
kronor. För täckande av dessa driftförluster har anstalten under åren 1947
och 1953 erhållit särskilda statsbidrag med tillhopa 43 600 kronor. Åren
1951—1954 uppvisade anstalten nettodriftunderskott å resp. 488, 9 526,
25 118 och 41 631 kronor. Den sammanlagda balanserade driftförlusten sedan
anstaltens tillkomst utgjorde den 31 december 1954 (120 445''—43 600)
76 845 kronor.
Huvudmannen för anstalten, Godtemplarorden, har icke haft möjlighet
att i nämnvärd utsträckning tillskjuta kapital till anstalten. Då denna är
inrymd på en kronoegendom, har medel ej heller kunnat lösgöras genom
belåning av fastigheten. Till följd härav har åtskilliga oundgängliga investeringsbehov
måst täckas med driftmedel. Detta har i sin tur föranlett en avsevärd
försämring av anstaltens möjlighet att fullgöra löpande utbetalningar
inom rimlig tid. Anstaltens skulder till diverse leverantörer utgjorde vid
utgången av år 1954 131 056'' kronor. Under första halvåret 1955 har anstaltens
likviditet ytterligare försämrats, och driftunderskottet för året får med
hänsyn till den numera rätt säkra skördeprognosen beräknas till omkring
55 000 kronor.
Ett nedläggande av Dagöholmsanstalten skulle innebära eu ytterligare
skärpning av den redan nu svåra platsbristen inom alkoholistvården och
reducerade möjligheter till önskvärd differentiering av klientelet. Anstalten
kan därför under inga omständigheter undvaras inom alkoholistvården.
På grund av anstaltens prekära läge är det önskvärt, att ersättning för
nu aktuella driftförluster utgår under budgetåret 1955/56, ifråga om förlusterna
för tiden till och med år 1954 helst redan före utgången av år
1955. I likhet med vad som skedde, när ersättning tidigare under år 1955
tillerkändes Kalboanstalten, synes ersättningen till Dagöholmsanstalten efter
riksdagens medgivande kunna utgå från förslagsanslaget Bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader in. in.
I enlighet med det anförda tillstyrker socialstyrelsen, att Dagöhoimsanstalten
tillerkännes ersättning av statsmedel för anstaltens driftförluster
t. o. m. år 1954 med 76 845 kronor samt med den vid utgången av år 1955
styrkta verkliga driftförlusten under detta år, dock högst 55 000 kronor, eller
tillhopa högst 131 845 kronor.
Statskontoret vill i betraktande av vad socialstyrelsen anfört inte motsätta
sig, att särskilt bidrag av statsmedel anvisas för täckande av anstaltens
driftförluster under åren 1951—1954 med 76 845 kronor. Bidraget bör
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
emellertid lämnas i form av ett räntefritt lån, att återbetalas för den händelse
huvudmannen skulle upphöra med sin vid anstalten bedrivna verksamhet.
Beslut om täckande av 1955 års driftunderskott bör efter särskild
prövning fattas först sedan bokslutet för detta år blivit färdigställt.
Med hänsyn till de ständigt ökade kostnaderna för verksamheten anser
statskontoret det angeläget, att statsverket — som enligt numera tillämpad
praxis beviljar extra bidrag till täckande av driftunderskotten — får tillfälle
att i en eller annan form på förhand ta ställning till förekommande
utgiftsökningar. Som villkor för erhållande av statsbidrag utöver det författningsenligt
utgående bör uppställas, att anstaltens inkomst- och utgiftsstat
skall fastställas av Kungl. Maj :t eller av den myndighet Kungl. Maj:t
bestämmer och att det därvid föreskrives, att anstalten följer de direktiv
beträffande förvaltning och räkenskaper, som kan komma att lämnas av
Kungl. Maj :t. Enahanda villkor — som i sak överensstämmer med vad som
numera gäller beträffande vanföreanstalterna — bör gälla även för övriga
alkoholistvårdanstalter, som önskar komma i åtnjutande av extra statsbidrag
för täckande av driftunderskott.
Socialstyrelsen, som yttrat sig med anledning av vad statskontoret anfört,
biträder icke statskontorets uppfattning, att det särskilda bidraget bör
lämnas i form av ett räntefritt lån. Denna ståndpunkt avvisades av statsmakterna
då beslut fattades om statsbidrag till de statsunderstödda alkoholistanstalterna
för driftförluster under åren 1939—1950 (jfr prop. 1953:
95).
Statskontorets uppfattning att beslut om täckande av anstaltens driftunderskott
under år 1955 bör fattas först sedan bokslutet för detta år föreligger
delar socialstyrelsen såtillvida att styrelsen anser, att Kungl. Maj :t
bör äga att sedan anstalten redovisat det ekonomiska resultatet av sin verksamhet
under nämnda år besluta om ersättning. Erforderlig framställning
till riksdagen om bemyndigande för Kungl. Maj :t att meddela sådant beslut
bör däremot icke anstå till dess bokslutet föreligger.
Beträffande frågan om tillfälle för statsverket att på förhand taga ställning
till förekommande utgiftsökningar anför socialstyrelsen bl. a.:
Statsunderstödd alkoholistanstalt överlämnar vid ingivandet av ansökning
om driftbidrag räkenskapssammandrag för föregående kalenderår
jämte förslag till inkomst- och utgiftsstater för det därpå följande kalenderåret
eller det budgetår, som ansökningen avser. Dessa stater granskas
inom socialstyrelsen och justeras, när anledning därtill förekommer, samt
överlämnas därefter till Kungl. Maj :t med socialstyrelsens förslag rörande
driftbidrag till varje särskild anstalt. Även om inkomst- och utgiftsstaterna
icke formellt fastställes av Kungl. Maj :t eller socialstyrelsen, bestämmes
dock driftbidragsbeloppen med hänsyn till sålunda av Kungl.
Maj :t och styrelsen företagna justeringar. Det låter sig emellertid icke göra
att helt binda anstalterna vid de upprättade staterna. Utgiftsstegringar
kan uppkomma, som icke låter sig beräkna ett år i förväg, såsom för löneökningar
i samband med allmänna lönerörelser, och dessutom är anstalterna
beroende av driftinkomster, exempelvis av jordbruk, som kan bli
större eller mindre än som förutsetts.
Enligt gällande kungörelse om statsbidrag till driftkostnader vid vård
-
53
Kungi. Maj. ts proposition nr 2 är 1956
anstalter för alkoholmissbrukare in. in. åligger det anstalt att ställa sig till
efterrättelse de föreskrifter ifråga om bokföringen, -vilka riksräkenskapsverket
efter samråd med socialstyrelsen må finna skäligt meddela. Föreskrift
härutöver synes icke erforderlig, helst som Kungl. Maj:t alltid utser
en eller flera, stundom samtliga ledamöter av erkänd anstalts styrelse, varjämte
minst en revisor för granskning av sådan anstalts räkenskaper utses
av socialstyrelsen.
Departementschefen. Utgifterna vid Dagöholmsanstalten har under de senaste
åren betydligt överstigit inkomsterna. Anstalten har därigenom försatts
i ett sådant ekonomiskt läge, att dess fortsatta verksamhet torde äventyras
om den icke erhåller ersättning av statsmedel för de uppkomna förlusterna.
På grund härav anser jag mig böra förorda, att anstalten nu tillerkännes
sådan ersättning, vilken i likhet med tidigare beviljade ersättningar
för driftförluster vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare bör
utgå i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet. Jag föreslår, att bidrag
får utgå dels med 76 845 kronor för förlusterna under åren 1951—1954
och dels med ett belopp, motsvarande det framdeles styrkta driftunderskottet
för år 1955, dock högst 55 000 kronor. Bidragen bör få utbetalas
från det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till Bidrag till
erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader in. in.
Med anledning av vad statskontoret föreslagit angående fastställande av
inkomst- och utgiftsstater för vårdanstalterna får jag erinra om vad jag
denna dag vid behandlingen av frågan om anslag för nästa budgetår till
Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. in. (V ht p. 55) anfört beträffande Dagöholmsanstalten.
Jag har därvid uttalat, att jag finner det lämpligt att socialstyrelsen låter
verkställa närmare utredning rörande orsakerna till de höga driftkostnaderna
vid anstalten och möjligheterna att i fortsättningen nedbringa desamma.
Jag vill även framhålla, att anstalternas driftbidrag höjts fr. o. m.
den 1 oktober 1955. Enligt min mening bör man avvakta såväl resultatet av
denna utredning som erfarenhet i fråga om behovet av bidrag till täckande
av driftunderskott inom anstaltssystemet i dess helhet efter bidragshöjningen,
innan statskontorets förevarande förslag tages upp till närmare prövning,
särskilt som fastställande av dylika stater medför ett tyngande administrativt
arbete. Jag anser mig sålunda f. n. inte kunna tillstyrka statskontorets
ifrågavarande förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att från det för budgetåret 1955/56 anvisade
förslagsanslaget till Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader m. in. må för täckande av
driftförluster under åren 1951—1955 vid erkända vårdanstalten
för alkoholmissbrukare Dagöholm beviljas statsbidrag
med högst 131 845 kronor.
54
Kungl. Mcij.ts proposition nr 2 år 1956
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alf Björnelid
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
55
Bilaga 10
Kapitalinvesteringar
Försvarsdepartementet
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat IT till riksstaten för budgetår 1955/56.
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Flygvapnets delfond
[1] 21a. Reparation av brandskadad byggnad. Sedan fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 14 juli 1955 — med förmälan att underofficersmässen
vid Kalmar flygflottilj skadats vid eldsvåda den 22 april samma år — hemställt
att Kungl. Maj :t måtte ställa 100 000 kronor till ämbetsverkets förfogande
för reparation av byggnaden, har Kungl. Maj :t genom beslut den 12
augusti 1955 anbefallt statskontoret att från det för budgetåret 1955/56 uppförda
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter till fortifikationsförvaltningen
för ifrågavarande ändamål utbetala ett belopp av 100 000 kronor.
Då kostnaderna slutligt bör täckas av medel från för ändamålet särskilt
anvisat anslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Reparation av brandskadad byggnad på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kronor.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
V. Statens utlåningsfonder
[2] 2. Värnpliktslånefonden. Värnpliktslånefonden inrättades enligt beslut
av 1945 års riksdag (skr. nr 285) för utgivande av värnpliktslån till värnpliktigt
befäl ävensom till visst avgående fast anställt manskap. Med stöd av riksdagens
bemyndigande meddelade Kungl. Maj:t genom kungörelse den 29 juni
1945 (nr 494) bestämmelser angående lån från värnpliktslånefonden. Efter
förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1947: 143 medgav riksdagen att lån
från värnpliktslånefonden skulle få utgå även till under fredsmässig militärtjänstgöring
skadade och bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att meddela
bestämmelser härom. Sådana bestämmelser har meddelats genom kungörelse
den 20 juni 1947 (nr 258) angående ändring i vissa delar av kungörelsen
den 29 juni 1945 (nr 494) angående lån från värnpliktslånefonden.
För fondens verksamhet har för budgetåren 1945/53 och 1954/56 anvisats
sammanlagt 2 800 000 kronor, varav 100 000 kronor för budgetåret 1955/56.
Försvarets socialbyrå har i skrivelse den 17 september 1955 hemställt att
till värnpliktslånefonden måtte på tilläggsstat för budgetåret 1955/56 anvisas
ett investeringsanslag av 200 000 kronor. Till stöd härför har socialbyrån
anfört i huvudsak följande.
Enligt socialbyråns egna sammanställningar över handläggningen av ärenden
rörande lån från värnpliktslånefonden har intill den 1 juli 1955 lån beviljats
med sammanlagt 4 404 780 kronor. Då för samma tid anvisats sammanlagt
2 700 000 kronor för fondens verksamhet har alltså utöver det i
fonden investerade kapitalet utlånats 1 704 780 kronor, vilket belopp i sin
helhet borde ha täckts av medel, som i form av återbetalningar på tidigare
beviljade lån inflyter till fonden. Den 30 juni 1955 förelåg emellertid ett
underskott i värnpliktslånefonden om i runt tal 200 000 kronor. Underskottet
synes närmast bero på en ökad utlåning under budgetåret 1954/55. Sålunda
uppgick det utlånade beloppet under sistnämnda budgetår till 640 400
kronor mot 558 800 närmast föregående budgetår. För budgetåret 1955/56
räknar socialbyrån med att till värnpliktslånefonden i form av amorteringar
på redan beviljade lån kommer att inflyta omkring 450 000 kronor. Med
den kapitalinvestering av 100 000 kronor, varom 1955 års riksdag fattat beslut,
kommer för innevarande budgetår således att finnas disponibelt ett belopp
av 550 000 kronor. Socialbyrån anser det icke osannolikt att dessa medel
kommer att visa sig tillräckliga för nämnda budgetår. Det för budgetåret
1954/55 uppkomna underskottet, 200 000 kronor, kvarstår emellertid och
bör enligt socialbyrån täckas genom kapitalinvestering på tilläggsstat för
budgetåret 1955/56.
Departementschefen. Jag föreslår, under hänvisning till socialbyråns framställning,
att 200 000 kronor anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår
såsom kapitalinvestering i värnpliktslånefonden. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Värnpliktslånefonden på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av
200 000 kronor.
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
A. Broberg
opaginerad Kontrollera mot PDF
'' • " O \
''• • n •• * ''lifts. <i l>; ,:.i ,* J > i,< j 5■ it•;!,vin 1 ''
■ ■ ■■ ■ »''! /•(> »i-, ■ - i : / . >«,''{, .
- ; ■
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
59
Bilaga 11
Kapitalinvesteringar
Socialdepartementet
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under socialdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt anför därvid
följande.
V. Statens utlåningsfonder
[1] 3. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
under budgetåret 1955/56 må meddelas intill ett belopp av 650 000 000
kronor (prop. 1955:1, bil. 26; statsutsk. uti. 1955:150; rskr. 1955:328).
Ifrågavarande belopp har beräknats under antagande av att ett belopp av
50 000 000 kronor erfordras för minskning av befintlig ärendesbalans. Vid
anmälan tidigare denna dag av frågan om ram för den preliminära långivningen
och anslag till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1956/
57 bar jag redogjort för en förnyad beräkning av långivningen under innevarande
budgetår.
Enligt denna beräkning kan antagas att under budgetåret 1955/56 kommer
att igångsättas ca 55 000 lägenheter. På grundval härav och med ledning
av nu tillgängliga uppgifter om lånebeloppens storlek per lägenhet
uppskattas den preliminära långivningen under budgetåret till 640 000 000
kronor, varav 290 000 000 kronor för tertiärlån och 350 000 000 kronor för
egnahemslån och förbättringslån. Till följd härav synes laneramen böra utökas
med 40 000 000 kronor. För avveckling av förefintlig balans av låneärenden
beräknas vidare, att det erfordras ett belopp av 130 000 000 kronor,
vilket med 80 000 000 kronor överstiger tidigare gjord uppskattning.
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
I anledning av vad sålunda anförts föreslår jag, att under innevarande
budgetår preliminära beslut om tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån
skall kunna meddelas med ytterligare (40 000 000 + 80 000 000)
120 000 000 kronor. Preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden
för bostadsbyggande, bör alltså under budgetåret 1055/56 kunna
meddelas intill ett belopp av (650 000 000 + 120 000 000) 770 000 000 kronor.
På grund av en icke förutsedd ökning av färdigställandet av lägenheter
1954 samt en under hösten 1955 omfattande förskottsgivning beräknas medelsbehovet
under innevarande budgetår bli betydligt större än som ursprungligen
antogs. Vid anmälan av frågan om anslag till lånefonden för
bostadsbyggande för nästa budgetår har jag uppskattat det ytterligare medelsbehov,
som föreligger under innevarande budgetår, till 250 000 000 kronor.
Av detta ökade medelsbehov föranledes 110 000 000 kronor av att utanordningen
av tertiärlån kan beräknas komma att omfatta företag med ca
50 000 lägenheter i stället för ursprungligen beräknade 40 000 lägenheter
och av att en viss ökning av det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet
har ägt rum. Återstående 140 000 000 kronor betingas av förskottsgivningens
stora omfattning, vilken i första hand beror på den under senare tid
rådande knappheten på byggnadskreditiv. Angivna belopp bör anvisas å
tilläggsstat för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att under budgetåret 1955/56 preliminära beslut
om lan, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 770 000 000 kronor;
b) till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 250 000 000 kronor.
VI. Fonden för låneunderstöd
[2] 1. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Riksdagen har medgivit,
att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till tillläggslån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet, under budgetåret 1955/56
må meddelas intill ett belopp av 140000 000 kronor. Under nästföregående
punkt har jag förordat, att den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda
ramen för preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden
för bostadsbyggande, skall ökas från 650 000 000 kronor till 770 000 000
kronor. Härvid har jag förutsatt, att avveckling av befintlig balans av låneärenden
bör ske intill ett belopp av 120 000 000 kronor. Häremot svarar ett
belopp av 25 000 000 kronor i tilläggslån. Jag föreslår därför, att preliminära
beslut om tilläggslån under budgetåret 1955/56 skall kunna meddelas
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
med ytterligare 25 000 000 kronor, d. v. s. intill ett belopp av (140 000 000 +
25 000 000) 165 000 000 kronor.
Vid anmälan av frågan om anslag till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
för nästa budgetår har jag erinrat om att utbetalningarna
av lån till flerfamiljshus under innevarande budgetår kan beräknas få större
omfattning än som ursprungligen har antagits. Jag har därvid uppskattat
det ytterligare behov av anslag till tilläggslån under budgetåret 1955/56,
som föranledes av nämnda förhållande, till 53 000 000 kronor. Angivna belopp
bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att under budgetåret 1955/56 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från anslaget till tilläggslån till
viss bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett belopp
av 165 000 000 kronor;
b) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett investeringsanslag av 53 000 000 kronor.
[3] 4. Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. För innevarande
budgetår har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av
6 000 000 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen bar (skr. 25/11 1955) anfört, att undersökningar
under hösten 1955 givit vid handen, att det på vissa orter i riket kan beräknas
uppkomma arbetslöshet för byggnadsarbetare under instundande
vinter, om icke ytterligare husbyggnadsarbeten i god tid sättes i gång, samt
att andra lämpliga projekt än samlingslokaler icke finnes på dessa orter.
Huvudmännen där är beredda att påbörja arbetena och bedriva dem under
vintern, under förutsättning att statliga lån i vanlig ordning beviljas. Med
hänsyn till angelägenheten av att så långt möjligt bereda jämn sysselsättning
under vintern bör arbetena med här avsedda samlingslokaler då komma
till utförande. Enligt vad statens nämnd för samlingslokaler upplyst
kan emellertid lån till ifrågavarande samlingslokaler icke rymmas inom
ramen för tillgängligt anslag för budgetåret. För dessa lokaler erfordras ett
sammanlagt lånebelopp av 2 973 000 eller avrundat 3 000 000 kronor. Efter
samråd med statens nämnd för samlingslokaler föreslår styrelsen, att anslag
med detta belopp anvisas på tilläggsstat.
Departementschefen. Under de båda senast förflutna budgetåren har av
sysselsätlningspolitiska skäl anvisats anslag å tilläggsstat till lån till anordnande
av allmänna samlingslokaler. Av de skäl arbetsmarknadsstyrelsen
åberopat förordar jag, att motsvarande anordning vidtages för innevarande
budgetår. Mot det av styrelsen föreslagna beloppet 3 000 000 kronor
synes intet vara att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alf Björnelid
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
63
Bilaga 12
Kapitalinvesteringar
Kommunikationsdepartementet
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärende angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/
56 samt anför därvid följande.
I. Statens affärsverksfonder
D. Statens vattenfalls verks fond
[1] Bemyndigande att för visst ändamål anlita anslaget Kraftstation vid
Lasele. Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört vid anmälan i
statsverkspropositionen av kapitalinvesteringarna under statens vattenfallsverks
fond (bil. 27, p. 5) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva vattenfallsstyrelsen
att av det för budgetåret 1955/56 anvisade anslaget till
Kraftstation vid Lasele använda högst 3 500 000 kronor för
förberedelsearbeten vid Långbjörns kraftstation.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
W. Hammargren
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
65
Bilaga 13
Kapitalinvesteringar
Ecklesiastikdepartementet
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Noruf,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56
samt anför därvid följande.
in. Statens allmänna fastighetsfond
16. Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. Under denna rubrik
anvisades för budgetåret 1954/55 ett investeringsanslag av 330 000 kronor.
Av anslaget avsågs 230 000 kronor till ombyggnad av den för hygienisk-bakteriologiska
och patologiska institutionerna gemensamma byggnaden och
återstoden, 100 000 kronor, till ombyggnad av medicinsk-kemiska institutionens
byggnad för inredande av ett mikroanalyslaboratorium.
I en den 29 augusti 1955 gjord framställning har byggnadsstyrelsen hemställt
om anvisande av 60 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår
för färdigställande av ombyggnaden av den för hygienisk-bakteriologiska
och patologiska institutionerna gemensamma byggnaden.
Av framställningen och en därtill hörande promemoria inhämtas huvudsakligen
följande.
Det förslag till ombyggnad av den för hygienisk-bakteriologiska och patologiska
institutionerna gemensamma byggnaden, som upprättades av byggnadsstyrelsen
hösten 1949, kostnadsberäknades då av styrelsen till 165 000
kronor. På grund av prisstegringar uppräknade byggnadsstyrelsen i skrivelse
till universitetskanslern den 7 november 1952 detta belopp till 230 000
kronor. Då universitetet i sina anslagsäskarden för budgetåret 1954/55 hemo
Biliang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 2
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
ställde om anslag till ifrågavarande ombyggnad, åberopades byggnadsstyrelsens
sistnämnda kostnadsberäkning. Sedan byggnadsstyrelsen i enlighet
med Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1954 i samråd med vederbörande
institutionsföreståndare upprättat definitivt ritningsförslag, dagtecknat
februari 1955, har det visat sig att kostnaderna för dess genomförande —
utan att förslagets omfattning i fråga om lokalernas storlek och huvudsakliga
användning utvidgats eller nämnvärt ändrats — skulle uppgå till 290 000
kronor på sätt framgår av följande kostnadsberäkning:
Byggnadsarbeten............................................ 115 000
Värme-, ventilations- och sanitetstekniska anläggningar exkl. kyl-,
steriliserings- och befruktningsanläggningar.................. 93 000
Elektriska installationer..................................... 37 000
Ändring av befintlig hiss .................................... 8 000
Ritningar, administration och oförutsett ...................... 37 000
290 000
Anslagna medel ............................................ 230 000
Brist ............................................... Kronor 60 000
En detaljerad utredning visar, att kostnadsökningen helt betingas av de
sedan 1952 ökade kraven på de sanitets- och ventilationstekniska anläggningarna.
Sedan förevarande förslag till ombyggnad utarbetats, har nämligen virusforskningen
undergått en mycket snabb utveckling, bland annat, genom
att man lärt sig använda vävnadsodlingstekniken vid arbeten med virus.
Denna teknik ställer starkt ökade krav framförallt på ventilationen därigenom,
att arbetet måtte försiggå i steriliserad luft, för att vävnadskulturen
inte skall förorenas av bakterier i luften. Arbetet kräver hela tiden brinnande
gaslåga. Tidigare försök har visat att temperaturen i arbetslokalen
snabbt stiger över kroppstemperatur, om lokalen inte har tillräckligt snabb
luftväxling. Detta har medfört en minskad uppmärksamhet hos den arbetande
personalen, som smittats med virus, med vilken man arbetat. Vanligen
är det fråga om arbete med mycket farliga sjukdomsalstrare, såsom
polio, smittsam hjärnhinneinflammation, gulsot, influensa m. m. Fem fall
av smittsam hjärnhinneinflammation och ett fall av polio har redan inträffat
i lokaler, som saknat speciell ventilation. Den nu omplanerade avdelningen
kommer huvudsakligen att arbeta med poliovirus, varför det synes
ofrånkomligt att inrätta ett ventilationssystem, som fyller de krav man
måste ställa för att personalen skall vara skyddad och för att ett fullgott
arbetsresultat skall vara möjligt att uppnå. Då en stor del av arbetet med
det nu aktuella poliovaccinet avses att läggas vid den här planerade virusavdelningen,
synes det angeläget att igångsättandet av byggnadsarbetet i
onödan inte uppskjutes. Med hänsyn till ombyggnadsarbetenas fortskridande
bör erforderliga medel anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1955/56.
Departementschefen. Under hänvisning till vad byggnadsstyrelsen anfört
tillstyrker jag, att i enlighet med styrelsens förslag 60 000 kronor anvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår för täckande av de beräknade merkostnaderna
för ombyggnaden av den för hygienisk-bakteriologiska och patologiska
institutionerna gemensamma byggnaden. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
67
att till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett investeringsanslag av 60 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Christina Steen-Sundberg
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 dr 1956
69
Bilaga 11
Kapitalinvesteringar
Jordbruksdepartementet
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
i januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjalmar
Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning
hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1955/56, statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkt
1 och statsrådet Norup beträffande punkt 2. Föredragandena anför därvid
följande.
V. Statens utlåningsfonder
[1] 10 a. Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag (IX ht s. 322;
JoU 65; rskr. 236) beslöts inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd
statens fiskredskapslånefond. Från fonden må lån utlämnas till fiskare vid
förlust av eller skada å fiskredskap. Vid utgången av budgetåret 1954/55
förelåg å fonden ett outnyttjat belopp av 45 000 kronor.
Föredraganden. Under åberopande av vad jag i det föregående anfört vid
anmälan av under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, punkten
5, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens fiskredskapslånefond å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 150 000 kronor.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
[2] 10 b. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop.
1949: 2; rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig lånefond, benämnd lånefonden
för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag
av 500 000 kronor och å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/
54 ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg å fonden ett outnyttjat belopp
av 50 000 kronor.
Skogsstyrelsen (skr. 10/10 1955) hemställer, att till fonden under innevarande
budgetår skall anvisas ett investeringsanslag av 800 000 kronor.
Styrelsen anför härvid, att utlåningen från fonden per den 1 juli 1955
uppgick till 538 000 kronor, varför behållningen samma dag utgjorde 62 000
kronor. Då genom amortering under budgetåret 1955/56 kan beräknas inflyta
i runt tal 194 000 kronor, torde det totala disponibla beloppet för utlåning
detta budgetår uppgå till 256 000 kronor. Styrelsen anför vidare.
Under föregående vinter rådde enastående god tillgång på grankott. Skogsvårdsstyrelserna
bereddes då möjlighet att genom lån från frölånefonden
insamla betydande mängder granfrö. Den nuvarande ringa behållningen
å fonden förklaras till stor del av detta förhållande. Under vintern 1955/
56 beräknas tillgången på mogen tallkott bli ovanligt riklig. Då goda kottår
i allmänhet återkommer endast med åtskilliga års mellanrum, bör skogsvårdsstyrelserna
få utnyttja möjligheterna att under innevarande vinter
tillgodose sitt behov av tallfrö för ett flertal år framåt. En fröinsamling av
denna storleksordning kan emellertid icke finansieras, med mindre skogsvårdsstyrelserna
får möjlighet att i betydande omfattning upplåna kapital.
Skogsvårdsstyrelserna har till skogsstyrelsen anmält ett lånebehov för ändamålet
av i runt tal 1 300 000 kronor, vilken summa skulle möjliggöra insamlandet
av 14 000 kilogram tallfrö. Då det för utlåning disponibla beloppet
under frölånefonden detta budgetår enligt vad tidigare anförts kan beräknas
uppgå till endast 256 000 kronor, skulle sålunda erfordras en förstärkning
av fonden med något över 1 000 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsernas
beräkningar förutsätter emellertid genomgående gynnsamma betingelser
i fråga om kottillgång, insamlingsmöjligheter och frökvalitet in. in.
Enär dessa icke alltid torde komma att föreligga, har skogsstyrelsen beräknat
lånebehovet till i runt tal 1 050 000; kronor. För detta belopp skulle cirka
12 000 kilogram tallfrö kunna insamlas. Fonden skulle alltså behöva
förstärkas med (1 050 000 — 256 000 =) 800 000* kronor. Då beloppet i fråga
erfordras redan innevarande budgetår, bör det anvisas på tilläggsstat.
Statskontoret anför, att hos ämbetsverket förda räkenskaper utvisar, att
under budgetåren 1948/49—1953/54 skillnaden mellan från fonden utgivna
och återbetalda lånemedel icke för något år överstigit 300 000 kronor.
Med hänsyn härtill föreslår ämbetsverket, att storleken av det för ändamålet
yrkade tilläggsanslaget begränsas till förslagsvis hälften av det belopp,
skogsstyrelsen begärt, eller sålunda till 400 000 kronor.
Departementschefen. Då tillfredsställande tillgång på mogen tallkott endast
brukar förefinnas med relativt många års mellanrum, synes den beräknade
rikliga förekomsten därav innevarande vinter böra i görligaste mån
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
utnyttjas. Skogsvårdsstyrelserna torde, såsom skogsstyrelsen framhållit,
icke kunna anskaffa härför erforderliga medel utan att i betydande omfattning
utnyttja lånefonden för insamling av skogsfrö. Den nuvarande medelstillgången
i fonden är emellertid så ringa, att denna måste tillföras ytterligare
medel för att i skälig omfattning kunna fylla sitt ändamål. Jag kan
dock icke tillstyrka en så stor medelsanvisning, som skogsstyrelsen föreslagit,
utan finner mig böra inskränka mig till att förorda ett kapitaltillskott
av 400 000 kronor. Beloppet torde böra uppföras å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Lånefonden för insamling av skogsfrö å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Grass
Kungi. Maj.ts proposition nr 2 dr 1956
73
Bilaga 15
Kapitalinvesteringar
Inrikesdepartementet
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter ett
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 samt
anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond
[1] 43. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. I skrivelse
den 29 augusti 1955 har bgggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Till merkostnader till följd av prisstegringar å vissa byggnadsarbeten har
1953, 1954 och 1955 års riksdagar å tilläggsstat för budgetåren 1952/53—
1954/55 anvisat (2 500 000 + 3 500 000 + 2 000 000) 8 000 000 kronor. Till
grund för dessa anslag ligger av styrelsen framlagda beräkningar den senaste
dagtecknad den 11 oktober 1954. Sistnämnda beräkning omfattade
byggnadsföretag med en av riksdagen godkänd kostnad av sammanlagt
97 852 500 kronor och ett intill sommaren 1954 beräknat ökat medelsbehov
av 11 315 500 kronor.
Den hösten 1954 konstaterade stigande kostnadstendensen, påbörjad våren
1954, har utvecklat sig till en fortsatt stegring, vilken ännu ej avstannat.
Enligt styrelsens beräkningar ligger byggnadskoslnadsnivån sommaren 1955
cirka 4 % högre än sommaren 1954 och 3 % högre än sommaren 1953. Då
enligt styrelsens förslag ingen hänsyn tagits till den sänkning på cirka 1 %
som ägde rum 1953 och 1954, bör emellertid den nu inträffade stegringen
upptagas till endast 3 %. I en ny förteckning har styrelsen gjort en beräkning
av de av denna kostnadsstegring föranledda justeringarna av inedelsbehovet
i anledning av intill sommaren 1955 inträffad byggnadskostnadsstegring.
Därvid har byggnadsföretag, som ännu ej påbörjats, erhållit fullt
treprocentstillägg, medan företag, som pågått sedan den senaste kostnads
-
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
stegringen började, erhållit ett i förhållande till arbetets fortskridande reducerat
tillägg, och företag, som hunnit avslutas före denna kostnadsstegring,
ej erhållit något tillägg. Förenämnda medelsbehov av 11 315 500 kronor stiger
därvid med 840 000 till 12 155 500 kronor. Styrelsen har dessutom i ett
tillägg till den nya förteckningen intagit ett antal av 1953 och 1954 års riksdagar
till ett belopp av 34 160 000 kronor godkända byggnadsföretag, varvid
medelsbehovet för intill sommaren 1955 inträffade kostnadsstegringar,
beräknade enligt förut angivna grunder, upptages till 960 000 kronor.
Vid bifall till vad styrelsen sålunda föreslagit skulle förteckningen över
de byggnadsföretag, vilka är berättigade erhålla tilldelning från anslaget
Merkostnader till följd av prisstegringar å vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus in. in., omfatta byggnadsföretag med en av riksdagen
godkänd kostnad av sammanlagt (97 852 500 + 34 160 000) 132 012 500 kronor
och ett intill sommaren 1955 beräknat medelsbehov av (11 315 500 4- 840 000 + 960 000) 13 115 000 kronor. Av sistnämnda belopp har 1952 års
riksdag anvisat 1 541 000 kronor och 1953—1955 års riksdagar sammanlagt
<8 000 000 kronor. Det resterande medelsbehovet uppgår således till
(13 115 000 —-1 541 000 — 8 000 000) 3 574 000 kronor. Med hänsyn till arbetenas
bedrivande beräknar styrelsen att av nämnda belopp disponera
2 500 000 kronor under innevarande budgetår. — Styrelsen hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor.
Vidare har statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande i en skrivelse
den 23 september 1955 hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för
löpande budgetår måtte anvisas 350 000 kronor för viss omläggning av vatten-
och avloppsledningar vid Restads sjukhus i Vänersborg. Till stöd för
denna framställning har kommittén anfört.
Restads sjukhus i Vänersborg uppfördes under åren 1900—1905. De i
samband därmed anlagda näten för yttre vatten- och avloppsledningar har
sedan dess icke varit föremål för några mera omfattande förbättringsåtgärder.
Ledningsnäten befinner sig numera i ett dåligt skick, och reningsverk
för avloppsvatten är icke anordnat. Kommittén har för avsikt att i sina pelita^
rörande byggnadsåtgärder vid de statliga sinnessjukhusen för nästa budgetår
framlägga förslag rörande omläggning av ledningarna. Dessa arbeten,
vilka även skulle omfatta anläggning av ett reningsverk, beräknas draga en
sammanlagd kostnad av 1 875 000 kronor. Därvid kommer kommittén att
jämväl underställa Kungl. Maj :ts prövning förslag om ett samgående med
Vänersborgs stad beträffande reningsverket m. in.
Vid sjukhuset pågår f. n. arbetet med den av 1952 års riksdag beslutade
renoveringen av bostadshusen samt uppförande av den av 1954 års riksdag
beslutade upptagningspaviljongen. Nämnda renoveringar och uppförandet
av paviljongen har fortskridit så långt, att en anslutning av vatten- och
avloppsledningarna i berörda byggnader till de yttre ledningsnäten är aktuell.
Närmare undersökningar, som företagits rörande möjligheterna för en
sådan anslutning, har visat, att det är nödvändigt att redan nu verkställa
visst utbyte av de gamla ledningarna. Sålunda behöver såväl vatten- som
avloppsledningarna till ifrågavarande byggnader och paviljongerna XI och
XII, vilka är belägna utanför det egentliga sjukhuskomplexet, omläggas i
anslutning till de pågående arbetena.
Kostnaderna för de nu ifrågasatta ledningsomläggningarna har beräknats
till 350 000 kronor.
75
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1956
Departementschefen. Jag finner lämpligt, att ett särskilt belopp liksom
för tidigare budgetår anvisas å tilläggsstat för täckande av merkostnader
till följd av prisstegringar på de av byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsföretagen
vid de statliga sinnessjukhusen. Byggnadsstyrelsen har hemställt
om anvisande av ett anslag å 2,5 miljoner kronor för ändamålet. Jag vill
framhålla, att av den till styrelsens skrivelse fogade förteckningen framgår,
att styrelsen t. o. m. den 30 juni 1955 till följd av prisstegringar utbetalat
9,26 miljoner kronor. Då å tilläggsstat för budgetåren 1952/53—1954/55 anvisats
sammanlagt 8 miljoner kronor har alltså ett belopp av 1,26 miljoner
kronor utbetalats utöver för detta ändamål tillgängliga medel. Nämnda belopp
bör delvis täckas genom anvisning på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag föreslår, att medelsanvisningen bestämmes till ett belopp av
650 000 kronor.
Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande har ansett nödvändigt,
att vissa vatten- och avloppsledningar vid Restads sjukhus under innevarande
budgetår utbytes mot nya. Orsaken härtill är, att ledningarna är
otillräckliga med hänsyn till pågående renovering av bostadshusen och uppförande
av en upptagningspaviljong. Då dessa arbeten fortskridit så långt,
att en omläggning av ledningarna icke kan uppskjutas utan avsevärd olägenhet,
tillstyrker jag, att medel anvisas för ändamålet. Emot storleken av
det av kommittén äskade beloppet, 350 000 kronor, har jag ingen erinran.
Beloppet torde böra anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för nu löpande
budgetår.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1955/56 under anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus in. m. anvisas sammanlagt (650 000 + 350 000)
1 000 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56
till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Ingvar Mellquist
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
77
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1955/56
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
Armén: Kronor
Tygmateriel m. m.:
C: 34 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ... 2 500000
Marinen:
övningar m. m.:
C: 66 a Kostnader i anledning av ett haveri............... 27 000
Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:
C: 72 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag....... 2 000 000
C: 72 a Kostnader för reparation av flyktingbåtar.......... 50 500
Flygvapnet:
Flygmateriel m. m.:
C: 99 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reserva länsanslag
........................................... 3 000 000
7 577 500
V. Socialdepartementet
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
B: 37 Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag............ 500 000
C: 8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., reservationsanslag
........................................... 9 000 000
9 500 000
VI. Kommunikationsdepartementet
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen,
där kronan är väghållare:
B: 7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen.
................................. 15 000 000
B: 12 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.......................... 22 500 000
37 500 000
VII. Finansdepartementet
Statens organisationsnämnd:
B: 29 Försöksverksamhet, reservationsanslag................. 75 000
E: 12 Vissa kostnader för internationell representation, reservationsanslag
........................................... 40 000
E: 13 Bidrag till vissa sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag.. 500 000
615 000
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
D: 4
H: 30
G: 2
G: 11
I: 14
J: 25
N: 16
F: 5
H: 6
C: 3
H: 13
VIII. Ecklesiastikdepartementet
Vetenskapsakademien:
Bidrag till uppförande av nybyggnad för Kiruna geofy
siska
observatorium, reservationsanslag................
Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre
skolor, reservationsanslag...............................
350 000
450 000
800 000
IX. Jordbruksdepartementet
Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader, reservationsanslag......................
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till Sveriges utsädesförening..................
Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., reservationsanslag
...........................................
Skogsvård m. m.:
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader, reservationsanslag....................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
............................................
X. Handelsdepartementet
Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för
flytande bränslen, reservationsanslag....................
Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete,
reservationsanslag................................
150 000
67 000
100 000
109 700
250 000
676 700
1 500 000
100 000
1 600 000
XI. Inrikesdepartementet
Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alko
-
holistanstalt därstädes:
Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag............. 75 000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................... 200 000
_275 000
Säger för driftbudgeten 58 544 200
Kapitalbudgeten
Kapitalinvesteringar
III. Statens allmänna fastighetsfond
Ecklesiastikdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala..... 60 000
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. 1 000 000
1 060 000
79
Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1956
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Flygvapnets delfond:
21 a Reparation av brandskadad byggnad................. 100 000
V. Statens utlåningsfonder
Försvarsdepartementet:
2 Värnpliktslånefonden................................ 200 000
Socialdepartementet:
3 Lånefonden för bostadsbyggande..................... 250 000 000
Jordbruksdepartementet:
10 a Statens fiskredskapslånefond......................... 150 000
10 b Lånefonden för insamling av skogsfrö................ 400 000
250 750 000
VI. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet....... 53 000 000
4 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler...... 3 000 000
_56 000 000
Säger för kapitalbudgeten 307 910 000
55184C. Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (21)
21 kopplingar.
- SU 1956:157 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56. s. 1 i texten
- Rskr. 1956:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens all s. 4 i texten
- Rskr. 1956:75 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, i vad propositionen a1 i texten
- Rskr. 1956:66 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsför skott slag en den 11 juni 1943 a1 i texten
- Rskr. 1956:67 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ■proposition angående utgifter å tillägg sstat 11 till riksstaten för budgetåret 1955/56, i vad proposition a1 i texten