Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1956/57 till statens jordbruksnämnd m. m

72 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:40, Angående anslag för budgetåret 1956/57 till statens jordbruksnämnd m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ''iO år 1956

1

Nr 40

Kungl. Mcij. ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1956/57 till statens jordbruksnämnd m. m.;

given Stockholms slott den 30 december 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förordas, att statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet

skall upphöra med utgången av budgetåret 1955/56 och att

dess personal skall inordnas i statens jordbruksnämnd. I samband därmed

framlägges förslag till omorganisation av nämnden. Förslagen innebär i

huvudsak, att vissa ändringar i byrå- och sektionsindelningen skall genomföras

samt att nämndens personal skall erhålla ordinarie eller extra ordinarie

anställning i ungefär samma utsträckning, som gäller för andra statliga

verk. Härifrån undantages dock personal för sådana arbetsuppgifter, som

även i fortsättningen bör betraktas såsom tillfälliga. Vidare innebär förslagen.

att en allmän prövning av löneställningen för jordbruksnämndens personal

skett.

Till avlöningar och omkostnader vid jordbruksnämnden beräknas anslag

å 2 350 000 respektive 695 000 kronor. Vid nämnden uppkommande kostnader

för uppbörd och kontroll av vissa avgifter anses emellertid böra bestridas

av sagda avgifter. På grund härav förordas, att till statsverket skall inlevereras

avgiftsmedel till sådant belopp, att nämnda kostnader täckes. Medlen

föreslås skola redovisas under inkomsttiteln Uppbörd i statens verksamhet:

Inkomster vid statens jordbruksnämnd, förslagsvis beräknad till

350 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 40 år 1956

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 december 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlandek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup, Hedlund,

Persson, Hjalmar Nii.son, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange,

Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om

anslag för budgetåret 1956/57 till statens jordbruksnämnd in. in. samt anför

därvid följande.

I. Inledning

I propositionen 1955: 126 angående anslag för budgetåret 1955/56 till statens

jordbruksnämnd och statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet

erinrade jag om att den framtida organisationen av nämnden

och kommissionen varit föremål för utredning inom statens sakrevision,

som med skrivelse den 29 november 1954 överlämnat en promemoria i ämnet.

De i promemorian framlagda förslagen innebar i huvudsak, att kommissionen

skulle avvecklas med utgången av budgetåret 1954/55 och dess

arbetsuppgifter övertagas av nämnden. I anslutning därtill framlades, bland

annat, förslag till den omorganisation av nämnden, som kunde anses påkallad

vid en dylik åtgärd. Jag uttalade, att även enligt min mening en

avveckling av kommissionen och omorganisation av nämnden var önskvärd.

Det var emellertid min avsikt att senare för riksdagen framlägga vissa på

jordbruksprisutredningen grundade förslag. Om och i vad mån dessa förslag

skulle komma att påverka nämndens organisation och personalbehov,

var det icke möjligt att då bedöma. Med hänsyn därtill var jag icke beredd

att upptaga sakrevisionens utredning till prövning men förutsatte, att så

borde ske, när slutlig ställning tagits till de av jordbruksprisutredningen

behandlade frågorna. I samband med behandlingen av anslagen till jordbruksnämnden

och kriskommissionen våren 1955 underströk riksdagen angelägenheten

av att vid prövningen av sakrevisionens förslag alla möjlig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr -10 ur 1950 5

heter till personalreduceringar och övriga inskränkningar skulle tillvaratagas.

över sakrevisionens förslag till framtida organisation av jordbruksnämnden

har remissutlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

generaltullstyrelsen, statens lönenämnd, statens jordbruksnämnd och kommissionen

för krisuppgifter på livsmedelsområdet, länsstyrelserna i Malmöhus,

Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, Kooperativa

förbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk, Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening,

Svenska bygdekvarnars riksförbund, Svensk kötthandel, förening u. p. a.,

samt Sveriges fiskares riksförbund. Sistnämnda förbund har tillika överlämnat

gemensamt yttrande av Svenska västkustfiskarnas centralförbund och

Västkustfisk, förening u. p. a. Därjämte har Civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund inkommit med en skrift i ärendet.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 har jordbruksnämnden erinrat

om att Kungl. Maj :t i propositionen 1955: 198 tagit ställning till frågan

om den principiella utformningen av prissättningen på jordbruksprodukter

i anledning av jordbruksprisutredningens förslag. Med hänsyn härtill

har nämnden ansett tidpunkten vara inne för ett ställningstagande från

Kungl. Maj :ts sida jämväl till frågan om nämndens framtida organisation

och har i sina äskanden utgått ifrån att så blir fallet. Nämnden har undersökt,

om och i vad mån förslagen i propositionen 1955: 198 kommer att påverka

nämndens framtida organisation och personalbehov, samt därvid funnit

sig böra i princip vidhålla sina i remissutlåtandet över sakrevisionens

framställning framlagda förslag till personalförteckning och stater för

nämnden samt till medelsanvisning för de med staterna avsedda ändamålen.

Stater och anslagsbehov in. in. har sålunda endast justerats med hänsyn

till de under budgetåret 1954/55 företagna allmänna lönehöjningarna.

Jag torde nu få anmäla förevarande anslagsfrågor. Innan jag ingår på

sakrevisionens förslag, de däröver avgivna remissutlåtandena samt jordbruksnämndens

anslagsäskanden för budgetaret 1956/57, torde jag få i

korthet redogöra för fördelningen av arbetsuppgifterna mellan jordbruksnämnden

och kriskommissionen samt för dessa myndigheters nuvarande

organisation.

II. Jordbruksnämndens och kriskonunissionens arbetsuppgifter

och nuvarande organisation

Huvudprincipen för arbetsuppgifternas fördelning mellan

jordbruksnämnden och kriskommissionen är den, att på nämnden skall ankomma

åtgärder, som faller inom ramen för de av 1947 års riksdag godkända

riktlinjerna för den fortsatta prisregleringsverksamheten på jordbrukets område,

medan kriskommissionen har att handlägga frågor av mera krisbetonad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

karaktär och fallande utanför nyssnämnda ram (se närmare prop. 1950:

161). Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. 48; rskr. 220) skall nämnden

vidare handha den prisreglerande verksamheten på fiskets område och därmed

sammanhängande frågor.

1 överensstämmelse med det anförda stadgas i instruktionen för jordbruksnämnden

och kriskommissionen (SFS 1952: 37), att nämnden skall handha

prisregleringen för jordbruket i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som angivits av Kungl. Maj :t och riksdagen. Vidare ankommer på

nämnden ärenden rörande avsättningen inom landet samt export och import

av jordbruksprodukter och förnödenheter för jordbrukets behov, i den mån

dessa frågor enligt Kungl. Maj :ts bestämmande ej ankommer på annan myndighet.

Likaledes har nämnden att handlägga frågor rörande stödjande av

odling och avsättning av oljeväxter, spånadsväxter, sockerbetor och fabrikspotatis.

Den tillsyn över Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet, som

enligt instruktionen ankommer på nämnden, torde numera få anses avse

dels Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, som i väsentliga delar

övertagit bolagets verksamhet, dels Svenska lagerhusaktiebolaget, som övertagit

återstoden av spannmålsbolagets uppgifter. Beträffande fisket skall

nämnden omhänderha prisregleringen och därmed sammanhängande avsättningsfrågor,

däri inbegripet frågor om export och import av fisk samt rörande

auktorisation av fiskförsäljningsföreningar. Slutligen har nämnden

att under inseende av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap svara

för den ekonomiska försvarsberedskapen i vad den avser försörjningen med

livsmedel, fodermedel, utsäde och fettråvaror.

Beträffande kriskommissionens verksamhetsområde framgår detta enligt

instruktionen närmare av beslutet om kommissionens inrättande vid 1950

års riksdag samt av 2 § kungörelsen 1950: 280, genom vilken kungörelse statens

livsmedelskommissions, statens sockernämnds samt statens linnämnds

uppgifter överflyttades på jordbruksnämnden och kriskommissionen. Nämnda

författningsrum innehåller en uppräkning av ett flertal kungörelser, vilkas

tillämpning skall ankomma på kriskommissionen. För att kunna angiva

alla dennas arbetsuppgifter har man således att gå till dels förut omförinälda

prop. 1950: 161, dels sistnämnda författningar ävensom kungörelsen

1950: 324 angående allmänt exportförbud, vars tillämpning sedermera jämväl

ålagts kriskommissionen. En sådan undersökning har verkställts av sakrevisionen,

som redovisat resultatet i två tablåer å s. 13—18 i promemorian.

Här torde blott få hänvisas till dessa tablåer. I detta sammanhang må tillika

nämnas, att sakrevisionen i tablåerna även angivit, i vad mån de ursprungligen

på kriskommissionen lagda arbetsuppgifterna alltjämt kvarstår. Det

framgår därvid, att åtskilliga av dessa numera helt bortfallit eller är så obetydliga,

att de enligt sakrevisionen kan lämnas åt sidan vid bedömningen av

jordbruksnämndens och kriskommissionens organisation. Bland annat har

sålunda flera av de i kungörelsen 1950: 280 upptagna författningarna upphävts.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1056

5

Vad härefter angår organisationen består jordbruksnämnden av

en generaldirektör och chef, tillika ordförande i nämnden, samt högst fem

ledamöter. Kriskommissionen utgöres av en ordförande och chef samt högst

fem ledamöter. Dessa skall enligt instruktionen vara samma personer, som

ingår i nämnden. Så länge kommissionen är knuten till nämnden må —

förutom ordföranden — en ledamot av nämnden vara heltidsanställd och i

viss utsträckning fullgöra de uppgifter, som eljest skulle ankomma på den

förre. En sådan anordning har också genomförts.

Inom jordbruksnämnden skall finnas ett kansli, omfattande animaliebyrån

med en fristående fisksektion, vegetabiliebyrån, administrativa byrån

samt utredningsbyrån, i vilken sistnämnda byrå ingår en statistisk sektion.

Varje byrå förestås av en byråchef. I övrigt bestämmer nämnden om personalens

placering på de olika byråerna. Nämndens personal har i huvudsak

erhållit ordinarie eller extra ordinarie anställning efter vanliga normer.

Kriskommissionen skall bestå av två byråer, vardera under ledning av en

byråchef. Därjämte skall, i mån av behov och tillgång på medel, hos kommissionen

finnas anställd annan personal. Denna skall indelas till tjänstgöring

på dels nyssnämnda båda byråer, dels ock nämndens byråer för att

där fullgöra uppgifter av krisnatur. Närmare bestämmelser om arbetsfördelningen

utfärdas av kriskommissionen. Personalen är anställd som extra eller

mot arvode, utom då bestämmelser om reglerad befordringsgång är tillämpliga.

Såsom torde framgå redan av det föregående fungerar jordbruksnämnden

och kriskommissionen i realiteten såsom ett ämbetsverk med samma kansli.

Enligt instruktionen må sålunda vid korrespondens eller eljest för kommissionen

användas benämningen statens jordbruksnämnd. Det kan vidare

anmärkas, att för nämnden och kommissionen fastställts gemensam arbetsordning.

Å andra sidan är medelsanvisningen till jordbruksnämnden och kriskommissionen

skild åt. Till nämnden anvisas sålunda ett avlönings- och ett

omkostnadsanslag, medan till kommissionen upptages ett anslag för såväl

avlöningar som omkostnader. Anslagen är för budgetåret 1955/56 uppförda

med 1 341 000, 400 000 samt 1 423 600 kronor (statsliggaren s. 851—853).

III. Sakrevisionens promemoria

Sakrevisionens förslag innebär sammanfattningsvis följande.

Kommissionen för krisuppgifler på livsmedelsområdet föreslås skola upphöra

med utgången av budgetåret 1954/55, varvid dess uppgifter övertages

av jordbruksnämnden. Av kommissionens byråer ersättes krisbyrån med en

fettvarusektion och utrikeshandelsbyrån med en utrikeshandelssektion. Förslaget

föranleder icke annan ändring i fråga om generaldirektören och ordföranden

samt ledamöterna i nämnden än att den förres arvode såsom ordförande

i kriskommissionen upphör. Del i gällande instruktion lämnade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

medgivandet, att så länge kriskommissionen är knuten till jordbruksnämnden

förutom ordföranden en ledamot av nämnden må vara heltidsanställd

och, i den utsträckning Kungl. Maj:t efter förslag av ordföranden bestämmer,

fullgöra vissa uppgifter, vilka eljest skulle ankomma på denne, förutsättes

förfalla i och med att kriskommissionen upphör.

Beträffande jordbruksnämndens arbetsuppgifter bör genomföras och upprätthållas

en indelning i permanenta och tillfälliga. Den för de senare erforderliga

personalen bör betraktas som tillfällig och redovisas särskilt. I den

mån bestämmelserna för reglerad befordringsgång icke föranleder annat,

bör sistnämnda personal anställas såsom extra eller mot arvode.

Förslagsanslaget till Statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet

anses böra ersättas med ett förslagsanslag till Statens jordbruksnämnd:

Tillfälliga arbetsuppgifter. Från detta anslag bör bestridas löner

och omkostnader för sådana arbetsuppgifter. Medelsbehovet under det nya

anslaget har överslagsvis beräknats till omkring 390 000 kronor, varav cirka

270 000 kronor till avlöningar och 120 000 kronor till omkostnader. Jordbruksnämnden

förutsättes skola göra framställning till Kungl. Maj:t för

varje halvår angående behovet av personal för tillfälliga arbetsuppgifter och

därvid även angiva, i vad mån dessa uppgifter kan åläggas nämndens fasta

personal.

Den vid kriskommissionen anställda personalen föreslås skola överföras

till jordbruksnämnden. Av de nuvarande 81 tjänstemännen vid kommissionen

beräknas 54 bliva överförda till nämnden för fullgörande av permanenta

arbetsuppgifter. För att tillgodose det mot de nuvarande tillfälliga arbetsuppgifterna

svarande personalbehovet överföres 21 till nämnden såsom tillfällig

personal, varjämte sex tjänster vid kriskommissionen föreslås skola

indragas. Fn tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång vid nämnden

bör därjämte räknas som tillfällig.

Beträffande huvuddragen av jordbruksnämndens organisation föreslås,

att administrativa byråns chef skall fungera som generaldirektörens ställföreträdare

med placering i Cp 13 och att byrån skall omfatta en beredskapssektion,

motsvarande nuvarande beredskapsavdelningen, en kanslisektion,

motsvarande nuvarande administrativa byrån med undantag för

nämnda avdelning, samt en utrikeshandelssektion, motsvarande nuvarande

utrikeshandelsbyrån. Sektionscheferna upptages såsom byrådirektörer i

respektive lönegrad Ce 31, Ce 33 och Ce 33.

Fisk- och fettvarusektionerna föreslås skola inordnas i animaliebyrån

med byrådirektörer i Ce 33 såsom sektionschefer.

Vidare föreslås inrättande av vissa nya och indragning av vissa befintliga

tjänster samt i en del fall ändringar i fråga om anställningsform och lönegradsplacering.

Nuvarande personalläge och läget efter förslagets genomförande

framgår närmare av sammanställningen å s. 7, däri av praktiska skäl

även intagits de förslag, som jordbruksnämnden framlagt i sitt utlåtande i

ärendet.

De föreslagna personalförändringarna m. in. beräknas medföra en minsk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

Jordbruksnämndens och kriskommissionens nuvarande personal samt enligt

sakrevisionens och jordbruksnämndens förslag

Tjänstebenämning

För närvarande

Sakrevisionens

förslag

Jordbruks- nämndens förslag

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

1

Cp 19

1

Cp 19

1

Cp 19

2

Cp 13

3

Cp 13

3

Cp 13

2

Ce 37

1

Ce 37

1

Ca 37

1

2

Cg 37

—

—

2

Ce 37

Ce 83

4

Ce 33

3

Ca 33

2

eg 31

3

Ce 31

2

Ca 31

3

Ce 29

3

Ce 29

2

Ca 29

1

eg 29

—

—

1

Ce 29

2

Ce 29

2

Ce 29

2

Ca 29

1

Ce 29

1

Ca 29

1

Ca 29

3

Ce 27

7

Ce 27

3

Ca 27

Förste byråsekreterare...........

5

2

eg 27

Ce 27

1

2

Cg 27

Ce 27

{ !

2

Ce 27

Cg 27

Ca 27

i

Ce 25

2

Ce 25

1

Ca 25

1 A

Cg 25

3

Cg 25

1 3

Ce 25

f 4

l 2

eg 25

1

Ce 25

1

Ce 25

1

Ca 25

1

Arvode

1

Ce 25

l

Ce 25

10

Cf 21—

11

Cf 21—

10

Cf 19—

1

Ce 25

Ce 23

1

Ce 25

Ce 23

1

Ce 25

Ca 23

1

Ce 21

1

Ce 21

1

Ce 21

1 c

Ce 21

6

Ce 21

j 2

Ca 23

i 6

1 4

Ca 21

2

Arvode

1

Arvode

1

Ce 21

3

eg 21

2

Cg 21

4

eg 21

2

eg 19

2

Ce 19

2

Ce 19

1

eg 19

—

—

1

Cg 19

( 2

\ 1

1

Ce 17

eg 17

Ce 15

\ 2

Ce 17

2

Ca 17

i

1

Ca 15

1

Ca 15

1 2

Ce 15

eg 15

Arvode

Ce 15

7

Ce 15

4

Ca 15

4

Ce 15

Ca 15

1 1

1

1

Ca 15

i

t 1

Ce 13

5

Ce 13

2

Ca 13

l 6

1

Cg 13

6

Ce 13

Ce 12

1

Ca 12

1

Ca 12

9

Ce 11

21

Ce 11

9

Ca 11

} 17

eg 11

5

eg 11

18

Ce 11

2

Cg 11

2

Ce 10

3

Ce 10

3

Ce 10

2

Cg 10

1

Cg 10

1

eg io

28

Ce 8

27

Ce 8

1

Ca 8

8

Cg 8

5

eg 8

28

Cf 4 —

1

Ce 6

1

Ce 6

2

Ce 8

Cg 8

_

2

Cg 6

—

—

4

Cf 4

O

Cf 4

—

—

1

Arvode

—

—

3

Arvode

3

Arvode

3

Arvode

Summa

153

1

3

Arvode

147

151

1

Arvode

Arvode

3

Arvode

3

Arvode

I

Arvode

i

Arvode

1

Arvode

2

Arvode

2

Arvode

2

Arvode

Summa

160

153

158

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr AO år 1956

ning i avlöningskostnaderna med i runt tal 88 000 kronor. I och med att den

arvodesanställde ledamotens arvode bortfaller, upphör även vissa honom

tillförsäkrade resekostnadsersättningar, beräknade till omkring 4 200 kronor

om året, att utgå. I vad mån denna besparing kan komma att uppvägas

av ledamotens resor för att bevista jordbruksnämndens sammanträden i

Stockholm har emellertid icke beräknats. Vidare väntas en ifrågasatt indragning

av fältkontrollen vid mejerierna medföra en besparing om cirka

25 000 kronor om året i resekostnadsersättningar, därvid dock är att märka,

att cirka 40 procent av såväl mejerikontrollanternas löner som deras reseersättningar

bestrides av avgiftsmedel. Sammanlagt upptages nu angivna

besparingar till omkring 114 000 kronor, varav cirka 90 000 kronor belöper

på anslagsmedel och återstoden på avgiftsmedel.

Vid eventuella upphandlingar eller försäljningar av andra än inhemska

varuslag i samband med jordbruksnämndens omhänderhavande av beredskapslagringen

i fråga om livsmedel förutsättes jordbruksnämnden skola

utnyttja den speciella erfarenhet, som riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

besitter.

Jordbruksnämndens nuvarande befattning med ärenden angående restitution

av bensinskatt för i jordbruksdrift använda traktorer anses böra överföras

till länsstyrelserna. Det bör emellertid ankomma på jordbruksnämnden

att utfärda erforderliga närmare bestämmelser i ämnet. Tillika föreslås

vissa jämkningar i nu gällande regler på området i syfte att nedbringa den

av ärendena föranledda arbetsbelastningen, överföringen beräknas för jordbruksnämnden

medföra en kostnadsbesparing av 4 842 kronor om året. Med

hänsyn till att förslaget endast innebär en överföring av arbetsuppgifterna

till annan myndighet, har emellertid någon reell besparing icke ansetts böra

redovisas.

Slutligen föreslås åtgärder i syfte att statsverkets vid jordbruksnämnden

uppkommande kostnader för uppbörd och kontroll av vissa avgifter, som

användes för att genomföra regleringarna på jordbrukets och fiskets områden,

skall täckas av avgiftsmedel. Dessa kostnader har i nuvarande läge preliminärt

beräknats till cirka 280 000 kronor om året.

Sammanlagt beräknas sakrevisionens förslag medföra en minskning av

behovet av anslagsmedel med omkring 370 000 kronor om året.

Jag torde härefter få lämna en närmare redogörelse för vissa avsnitt av

sakrevisionens promemoria.

A. Allmänna utgångspunkter

Sakrevisionens utredning bygger på en genomgång av alla de arbetsuppgifter,

som enligt nu gällande bestämmelser åvilar jordbruksnämnden och

kriskommissionen. En sådan genomgång har ansetts nödvändig för att de

föreliggande problemen i fråga om organisationens utformning och storlek

samt personalens lönegradsplacering och anställningsformer skall kunna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr ''it) ur 1956

bedömas. Resultatet av genomgången redovisas av sakrevisionen å s. 18—

123 i promemorian. På grund av redogörelsens detaljerade och omfattande

karaktär torde jag få hänvisa till angivna delar av promemorian och i detta

sammanhang begränsa mig till att omnämna de av sakrevisionen tillämpade

huvudgrunderna vid ifrågavarande genomgång.

Sakrevisionen har indelat nämndens och kommissionens arbetsuppgifter

i permanenta och tillfälliga. Såsom permanenta har betecknats sådana

uppgifter, där varaktigheten ansetts böra bedömas sa stor, att den för arbetets

fullgörande erforderliga personalen bör beredas ordinarie eller extra

ordinarie anställning. Från denna princip har dock gjorts undantag i några

fall, i det att vissa i och för sig permanenta uppgifter upptagits såsom tillfälliga

på grund av ovissheten om huruvida de kommer att kvar ligga hos

jordbruksnämnden. Såsom tillfälliga har i första hand upptagits arbetsuppgifter,

som kvarstår från senaste världskris och vilkas avveckling inom

en icke alltför avlägsen framtid kan förutses. Vidare har dit hänförts uppgifter,

som är av tillfällig karaktär utan att tillhöra angivna kategori. Slutligen

liar, såsom nyss antytts, i viss omfattning arbetsuppgifter betecknats

som tillfälliga på grund av att den framtida utformningen är under utredning

eller av liknande anledning. Beträffande den för de tillfälliga arbetsuppgifterna

direkt erforderliga personalen har förutsatts, att den skall ha

extra anställning, såvida ej föreskrifter om befordringsgång föranleder annat,

eller arvodesanställning.

Särskild uppmärksamhet har ägnats sådana bestämmelser, som innebär,

att jordbruksnämnden måste ombesörja revision eller på annat sätt övervaka

verksamheten inom olika privata organisationer, eller som medför ett

mera omfattande löpande arbete. I den mån så kunnat ske har sakrevisionen

angivit, i vilken omfattning personalen stadigvarande är helt eller delvis

sysselsatt med visst arbete. Vad angår personal i ledande ställning har

det emellertid befunnits icke vara möjligt att exakt ange det arbete, som

ägnas olika uppgifter. Då i fråga om den lägre personalen arbetsuppgifterna

i allmänhet växlar olika tider av året, har sakrevisionen vidare ansett

det uteslutet att genom tidsstudier eller liknande fastslå omfattningen av

skilda uppgifter utan att utsträcka studierna över ett helt arbetsår. Därjämte

har bedömningen av arbetsbelastningen ytterligare i hög grad försvårats

därav, att arbetsvolymen för nämndens olika delar växlar från år

till år i anledning av att regleringsåtgärderna ändras eller av att t. ex. skördeutfallet

i fråga om viss produkt kan medföra oförutsedda svårigheter. Vid

sin genomgång av de nuvarande arbetsuppgifterna har sakrevisionen slutligen

även beaktat, i vad mån det kan anses möjligt och lämpligt att överföra

dessa på andra organ än jordbruksnämnden och kriskommissionen.

Sakrevisionen finner den verkställda undersökningen med all tydlighet

visa, att de ledande tjänstemännens arbetsbörda är så stor, att den icke

tål någon ökning. Då av allt att döma någon minskning ej heller torde vara

att vänta, har sakrevisionen ansett del nödvändigt att vid utformningen av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr <40 ur 1050

sina förslag tillse, att jordbruksnämndens kapacitet som planerande, utredande

och förhandlande organ icke minskas. Beträffande den övriga kvalificerade

personalen och biträdespersonalen konstaterar sakrevisionen, att

dessa personalgrupper allmänt sett är fullt sysselsatta och att personalindragningar

icke är möjliga utan en motsvarande minskning av de nuvarande

arbetsuppgifterna, övertidsarbete förekommer i avsevärd omfattning.

Att —- såsom närmare framgår av det följande — endast ett mindre

antal befattningar kunnat föreslås till indragning, beror därjämte på att

jordbruksnämnden själv, i viss utsträckning med biträde av statens organisationsnämnd,

regelbundet företar översyn av personalens arbetsuppgifter

allteftersom läget ändras och vidtar de personalminskningar, som befinnes

möjliga. Härigenom har icke obetydliga besparingar kunnat genomföras.

B. Överflyttning av vissa arbetsuppgifter

Såsom nyss antytts har sakrevisionen undersökt, huruvida möjligheter

föreligger att utöver vad som redan i stor utsträckning faktiskt skett överflytta

arbetsuppgifter från jordbruksnämnden och kriskommissionen till

andra organ. Sakrevisionens undersökning har gällt ärenden angående kvalitetskontroll

och ekonomisk kontroll av olika branschorganisationer, beredskapsärenden,

ärenden angående restitution av bensinskatt, utrikeshandelsärenden

i allmänhet, licensärenden samt jordbruksnämndens befattning

med byggnadsregleringsfrågor och fördelningen av importerad bleckplåt. Av

skilda orsaker har emellertid sakrevisionen ansett, att en överföring för

närvarande bör komma i fråga endast beträffande ärendena angående restitution

av bensinskatt. Dessa ärenden, som avser bensindrivna jordbrukstraktorer,

bör sålunda överflyttas till länsstyrelserna. Till stöd för förslaget

anför sakrevisionen följande.

^Enligt nu gällande bestämmelser t jordbruksnämndens cirkulär 1953:

75) har länsstyrelserna att ombesörja en förberedande granskning av restitutionsansökningarna,

medan jordbruksnämnden i princip endast har att

med ledning av ansökningarna och länsstyrelsens eventuella kompletteringar

av dessa besluta i ärendena och verkställa utbetalningar. Då bensinskatterestitutionen

icke kan anses stå i närmare samband med jordbruksregleringen

eller nämndens verksamhet i övrigt och uppgiften — även om den

är att anse som tillfällig — torde bli av viss varaktighet, synes ärendena

böra överföras till länsstyrelserna. Systemet är så enkelt, att några risker

för bristande enhetlighet knappast torde föreligga, under förutsättning att

tillräckliga anvisningar utfärdas. Åt länsstyrelserna bör sålunda uppdragas

— eventuellt i enlighet med av jordbruksnämnden utfärdade anvisningar

— besluta om restitution samt verkställa utbetalning. Genom en dylik

anordning ernås i törsta hand en samlad handläggning av ärendena, och

sökandena behöver icke vända sig till mer än en myndighet vid förfrågningar.

Länsstyrelserna har även större möjligheter än ett centralt organ

att komplettera utredningen etc., varigenom arbetet totalt sett bör nedgå i

viss mån. Antalet ärenden vid varje länsstyrelse är så ringa, att någon per
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. MajAs proposition nr \0 är Wöfi

sonalförstärkning — utöver möjligen rent tillfällig sådan icke toide bli

nödvändig.

I samband med ett överförande av nämnda ärenden till länsstyrelse!na

bör enligt sakrevisionen vissa jämkningar av bestämmelserna vidtagas i

syfte att förenkla handläggningen. Härom anför sakrevisionen följande.

Nuvarande bestämmelser kräver, att sökandens traktor till väsentlig del

använts inom jordbruk. Med hänsyn härtill företager jordbruksnämnden

särskild utredning, huruvida traktorn till övervägande del utnyttjats i eget

eller grannes jordbruk, då fråga är om åkerarealer under tre hektar. Det

får nämligen i dessa fall antagas, att traktorn använts även till andra ändamål

än eget jordbruk. Likaså företages utredning angående ansökningar

från trädgårdsmästare och fruktodlare för att utröna, huruvida traktorn

använts mera vid jordbruk än vid trädgårdsskötsel etc. Med anledning härav

bör övervägas, huruvida icke rätt till restitution bör inträda, sa snart

det i ärendet klarlagts, att traktorn använts vid brukande för egentligt

jordbruksändamål av en åkerareal av viss minimistorlek, tillhörig sökanden

eller annan person, oavsett i vilken omfattning traktorn i övrigt kan ha använts.

Restitutionsrätten är för närvarande knuten till innehavet av traktorn och

icke till registreringen i bilregistret och till detta anmälda förhållanden. Då

anmälan om nyförvärv, byten och försäljningar av traktorer i många fall

icke sker inom den för registrering eller anmälan till bilregistret föreskrivna

tiden, uppkommer i motsvarande mån bristande överensstämmelse mellan

uppgifterna i bilregistret och restitutionsansökningarna. Detta medför

utredningar i viss utsträckning. För undvikande härav synes restitutionsrätten

böra göras beroende av registreringen i stället för det faktiska innehavet.

...

Enligt nyssnämnda cirkulär bör ansökan om restitution inkomma till länsstyrelsen

före den 1 februari året efter det, ansökningen avser. Då ett stort

antal ansökningar för år 1953 inkommit senare än den 1 februari 1954 och

härigenom försvårat arbetet för länsstyrelserna och jordbruksnämnden, bör

viss dag bestämmas, då ansökan senast skall vara insänd till länsstyrelsen

för att kunna upptagas till prövning.

Sakrevisionen upplyser slutligen i detta sammanhang, att restitutionsarendena

beräknas sysselsätta ett kanslibiträde vid administrativa byrån

omkring sex månader om året.

C. Avveckling av kriskommissionen

Enligt sakrevisionen kan varken omfattningen eller arten av de kvarstående

krisuppgifterna och över huvud taget av samtliga uppgifter, som i

nuvarande läge kan betecknas som tillfälliga i den vid utredningen använda

bemärkelsen, motivera att jordbruksnämnden och kriskommissionen

bibehålies såsom två formellt skilda organ. Kriskommissionen bör därför

upphöra med utgången av budgetåret 1954/55 och dess funktioner övertagas

av jordbruksnämnden. Någon ändring i fråga om jordbruksnämndens ordförande

och ledamöter med anledning härav finner sakrevisionen icke erforderlig.

Däremot bör ell nu utgående arvode å 300 kronor i månaden till

generaldirektören såsom ordförande i kriskommissionen bortfalla liksom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

även det i instruktionen lämnade, förut berörda medgivandet att heltidsanställa

en ledamot. Konsekvenserna av sistnämnda förslag beröres närmare

i det följande.

I anslutning till omorganisationen föreslås, att av kommissionens 81

befattningar 54 skall överföras till jordbruksnämnden, 21 bibehållas såsom

tillfälliga och 6 indragas. Fördelningen av befattningarna å de olika byråerna

framgår av följande tablå, däri tillämpats av sakrevisionen föreslagen

ändrad byråindelning.

Byrå m. m.

Av befatt

kommissic

övertöras

till jord- bruks- nämnden

ningshavarna v

nen föreslås följ

bibehållas

som tillfälliga

ld kris- ande skola

indragas

Summa

Animaliebyrån...................

6

2

8

Fisksektionen ......................

2

1

3

Fettvarusektionen .....................

It

1

12

Vegetabiliebyrån....................

8

1

9

Beredskapssektionen ..................

2

O

Kanslisektionen .................

10

9

2

21

Utrikeshandelssektionen.....................

6

7

3

16

Utredningsbyrån.......................

9

1

10

Summa

54

21

6

81

Den personal, vars befattningar enligt sakrevisionens förslag skall anses

såsom tillfälliga, utgöres av en förste byråsekreterare, tre byråsekreterare,

tre kontrollanter (därav en arvodist), en pensionerad tjänsteman (arvodist),

lem kanslibiträden, fem kontorsbiträden, två expeditionsvakter (därav en

arvodist) samt en kontorsvakt (arvodist). Enligt sakrevisionen bör därjämte

en av jordbruksnämndens amanuenstjänster redovisas såsom tillfällig.

Vidare anses två sakkunniga, som nämnden anlitar för ärenden angående

potatisreglering och bleckplåtsreglering m. m., samt de båda länsombud,

vilka är sysselsatta med förstnämnda reglering, i fråga om bestridandet

av kostnaderna böra jämställas med den tillfälliga personalen.

Då det ur olika synpunkter är lämpligt, att den tillfälliga personalen redovisas

för sig, föreslår sakrevisionen, att samma anordning skall vidtagas

som förekommer hos arbetsmarknadsstyrelsen. Denna styrelse har en särskild

organisation, benämnd arbetsmarknadsstyrelsens krisorganisation, för

personal med tillfälliga arbetsuppgifter. För nämnda organisation finnes

fastställd egen personalförteckning och kostnaderna för organisationen bestrides

från ett särskilt anslag. I anslutning härtill och då beteckningen

krisorganisation för jordbruksnämndens del bör undvikas, föreslår sakrevisionen,

att det nuvarande anslaget till kriskommissionen skall ersättas av ett

förslagsanslag, benämnt Statens jordbruksnämnd: Tillfälliga arbetsuppgifter.

Från detta anslag avses skola bestridas såväl avlönings- som omkostnadsmedel

för den del av nämndens verksamhet, som är att betrakta såsom

tillfällig. Liksom hittills bör gälla, att nämnden för varje halvår skall göra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksnämndens byråindelning m. m.

Nuläge

General
direktör
-

Heltidsanst.

ledamot

Arvode

Utrednings
byrån
Ce

37+9+23

Vegetabilie
byrån
Cp

13 + 3 + 10

Utrikeshan
delsbyrån
Cg

37+6 + 10

Arv. 37 + 4 + 9

Krisbyrån

Animalie
byrån
Cp

13 + 4+8

Fisksek
tionen
Ce

33 + 3 + 4

Administrativa

byrån

Ce37 + 20 + 27

Beredskaps
avd.

Ce 33 + 1 + 3

Anm.

Nuläge Förslag

Förslag

Cp 19...... 1

Ledamot .. 1

Cp 13......2

Cg—Ce 37 .. 4

Ce 33......2

Ce 31......—

Nederst i varje ruta anges

chefens löneställning

+ antalet befattningshavare

i lönegrad 21 och

högre + antalet befattningshavare

i lönegrad 20

och lägre.

Fettvaru
sekt.

Ce 33 + 4 + 8

Beredskaps
sekt.

Ce 31 + 1 + 3

Ce 33 + 3 + 4

Utrikeshandel

ssekt.

Ce 33 + 5 + 8

General
direktör
-

Animaliebyrån

Utredningsbyrån

Ce 37 + 9 + 23

Ce 33+17+26

Kanslisekt.

Vegetabiliebyrån

Cp 13 + 4 + 9

Administrativa byrån

1

3

1

4

1

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 7956

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 är 1056

framställning om behovet av tillfällig personal. Därvid bör även angivas, i

vad mån detta behov kan tillgodoses genom att anlita den fasta personalen.

Sakrevisionen framhåller slutligen, att en stor del av personalen vid kriskommissionen

under avsevärd tid varit sysselsatt med uppgifter, som måste

ha framstått såsom stadigvarande, utan att vederbörande fördenskull hänförts

till jordbruksnämnden. Detta har medfört icke oväsentliga olägenheter

för rekryteringen. För att förslaget att bibehålla en del av personalen såsom

tillfällig icke skall medföra dylika verkningar, bör därför i fortsättningen

ske en fortlöpande prövning av huruvida från början såsom tillfälliga ansedda

uppgifter alltjämt bör betraktas såsom sådana.

D. Byrå- och sektionsindelning samt löneställning för vissa chefstjänstemän

m. m.

Sakrevisionens förslag under förevarande avsnitt redovisas sammanfattningsvis

i tablån ås. 13.

Såsom framgår av tablån innebär förslaget i huvudsak, att kriskommissionens

båda byråer, krisbyrån och utrikesliandelsbyrån, skall ombildas

till en fettvarusektion och en utrikeshandelssektion under animaliebyrån

respektive administrativa byrån. Såsom chefer för sektionerna föreslås byrådirektörer

i Ce 33. Jämväl fisksektionen skall hänföras under animaliebyrån.

Administrativa byrån anses böra organiseras på tre sektioner, nämligen

nyssnämnda utrikeshandelssektion, en beredskapssektion samt en

kanslisektion. Chefen för byrån föreslås skola placeras i Cp 13. Av sektionscheferna

anses chefen för beredskapssektionen böra placeras i Ce 31 och

de båda övriga i Ce 33, samtliga med tjänstetiteln byrådirektör. Enligt förslaget

skall vidare chefen för administrativa byrån fungera såsom generaldirektörens

ställföreträdare. Tillika förutsättes, att möjlighet skall finnas

att delegera vissa ärendens slutliga handläggning från generaldirektören

och dennes ställföreträdare till byråcheferna ävensom att det skall få ankomma

på jordbruksnämnden att inom varje byrå vidtaga den delegering

av beslutanderätten till sektionschef, som befinnes lämplig och nödvändig

på grund av ärendenas art och byråchefernas arbetsbörda.

Av sakrevisionens motivering för förslaget må återgivas följande.

Beträffande krisbyråns omändring till en fettvarusektion anför sakrevisionen,

att denna byrå praktiskt taget helt är sysselsatt med fettvaruregleringen

och därmed sammanhängande frågor. Dessa ärenden får anses

vara av permanent natur. Vid bedömningen huruvida fettvaruregleringen

motiverar bibehållande av en särskild byrå bör beaktas, att systemet numera

i stora delar fått den form, som får antagas bli den slutliga. På grund

härav och då fettvaruregleringen i huvudsak är ett stöd för smörproduktionen,

vilken faller inom animaliebyråns område, bör enligt sakrevisionen

den nuvarande krisbyrån ersättas med en fettvarusektion inom förstnämnda

byrå. Till denna sektion bör även hänföras de övriga ärenden, som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr AO ur 195G

nu handlägges på krisbyrån. Någon betydelse för frågan om byråindelningen

anses sistnämnda ärenden icke böra tillmätas.

I fråga om utrikeshandelsärendena framhåller sakrevisionen, att dessa

är av stor omfattning och vikt för jordbruksnämndens verksamhet. Visserligen

har tidigare ifrågasatts, huruvida nämnden kan anses behöva en särskild

organisation för ifrågavarande ärenden, men den verkställda utredningen

har till fullo visat, att fackbyråerna och facksektionerna har behov

av ett gemensamt serviceorgan för ändamålet. Då emellertid utrikeshandelsbyrån

numera fått sina arbetsuppgifter, åtminstone i fråga om licensärendena,

minskade och personalstyrkan avsevärt reducerats samt en viss ytterligare

minskning av den med sistnämnda ärenden sysselsatta personalen

kan väntas, bör det enligt sakrevisionen nu vara möjligt att förlägga utrikeshandelsärendena

till en särskild sektion inom den nya administrativa

byrån. Föredragande departementschefen uttalade även vid jordbruksnämndens

inrättande, att sagda byrå under normala förhållanden borde omhänderha

utrikeshandelsärendena.

Vad härefter angår sakrevisionens förslag till omorganisation av den

administrativa byrån sammanhänger detta med frågan om generaldirektörens

ställföreträdare. För närvarande fungerar dels den heltidsanställde

ledamoten i jordbruksnämnden och dels chefen för den administrativa

byrån såsom sådan. Såsom framgår av det föregående bortfaller emellertid

förstnämnda möjlighet vid bifall till förslaget om kriskommissionens

upphörande. Det har vidare visat sig, att de vid jordbruksnämndens inrättande

förutsatta möjligheterna för ifrågavarande byråchef att tjänstgöra

såsom ställföreträdare icke kunnat förverkligas. Endast en mindre del av

ställföreträdarskapet har sålunda kunnat överföras på denne, och med nuvarande

organisation är det ej heller genomförbart att på honom överflytta

ytterligare med ställföreträdarskapet förenade arbetsuppgifter.

På grund av det anförda har sakrevisionen övervägt olika möjligheter att

ordna frågan om generaldirektörens ställföreträdarskap. Utgångspunkten

har därvid varit, att en effektiv lösning av frågan kräver, att en tjänsteman

praktiskt taget helt friställes för ändamålet. I första hand har ifrågasatts

att tillföra jordbruksnämnden en kanslichefstjänst, under vilken nämndens

juridiskt och administrativt betonade uppgifter skulle falla. Under

kanslichefen skulle ställas den nuvarande administrativa byrån jämte beredskapssektionen

och utrikeshandelssektionen. Enligt sakrevisionen kan

emellertid frågan lösas genom att den nuvarande administrativa byrån omorganiseras

så, att byråchefen blir friställd från byråns löpande arbete i

sådan grad, att han till övervägande delen kan ägna sig åt arbetsuppgifter

som generaldirektörens ställföreträdare. I sådant syfte föreslås, att ifrågavarande

byrå skall organiseras på tre sektioner, nämligen eu beredskapssektion,

en kanslisektion (motsvarande den nuvarande administrativa byrån)

samt förut omförmälda utrikesliandelssektion. Då ställföreträdaruppgiflerna

innefattar förhandlingar och sammanträden i stor omfattning

jämte eu mängd ärenden av administrativ natur, måste på den nye byrå
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kangl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

chefen ställas stora krav i fråga om allmän duglighet, förhandlingsskicklighet

och administrativ erfarenhet. Tjänsten bör därför betraktas såsom en

karriärtjänst och i likhet med byråcheferna på animalie- och vegetabiliebyråerna

inplaceras i Cp 13. På denna punkt har emellertid avvikande mening

anmälts av sakrevisionens ordförande, generaldirektören Björck, samt

ledamoten Ljungdahl. Enligt dessa bör chefen för administrativa byrån placeras

i Ca 37 med bibehållande av nu utgående arvode å 1 500 kronor om

året såsom generaldirektörens ställföreträdare.

Beträffande sektionscheferna framhåller sakrevisionen, att dessa måste

intaga en relativt självständig ställning och deras lönegradsplacering avvägas

med beaktande härav. Den omständigheten, att sektionscheferna i den

nya organisationen blir organisatoriskt underställda en byråchef i stället

för generaldirektören direkt, bör i och för sig icke påverka deras löneställning.

Såväl chefen för fisksektionen som cheferna för de nya fettvaru-,

kansli- och utrikeshandelssektionerna bör sålunda med hänsyn till arbetsuppgifternas

art och omfattning erhålla ställning såsom byrådirektör i Ce

33. Sakrevisionen framhåller därvid beträffande de nya sektionerna, bland

annat, att dessa i den nuvarande organisationen samtliga motsvaras av byråer,

att kanslisektionen omfattar mer än 40 tjänstemän samt att av chefen

för utrikeshandelssektionen måste krävas språkkunskaper, enär han under

stora delar av året anlitas som företrädare för jordbrukets och fiskets

intressen vid internationella förhandlingar. Däremot anser sakrevisionen,

att en jämförelse med nu nämnda sektionschefer samt en granskning av

arbetsuppgifterna in. m. vid beredskapssektionen leder till att chefen för

denna knappast bör vara placerad i Ce 33 utan i Ce 31. Tjänstetiteln bör

dock även i detta fall vara byrådirektör. Liksom beträffande den administrativa

byråchefstjänsten har emellertid sakrevisionens ordförande, generaldirektören

Björck, anmält avvikande mening i fråga om placeringen av tjänsten

såsom chef för fisksektionen och för sin del ansett, att denna bör hänföras

till Ce 31.

Sakrevisionen berör till sist utredningsbyråns statistiksektion. Denna är

icke såsom övriga sektioner fristående, varför den icke upptagits som särskild

enhet i förevarande sammanhang. Någon ändring i sektionens ställning

ifrågasättes icke heller. Likaledes bör sektionschefen, som är förste

aktuarie i Ce 29, bibehållas vid oförändrad löneställning.

E. Förslag angående personalen på byråerna och sektionerna

Sakrevisionen övergår härefter till att framlägga särskilda förslag rörande

personalen på varje byrå eller sektion. Förslagen har sammanställts i

särskilda tablåer. Emellertid har jordbruksnämnden i sitt i det följande redovisade

utlåtande upprättat motsvarande tablåer, däri angivits såväl nuvarande

personalläge som sakrevisionens och nämndens förslag i ämnet.

Med hänsyn härtill synes det av praktiska skäl lämpligt, att sistnämnda ta
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Knngl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

blåer användes ej blott vid redogörelsen för nyssnämnda utlåtande utan även

här. I anslutning härtill har under förevarande avsnitt i respektive sammanhang

intagits nämndens tablåer. I dessa angives icke om vederbörande tjänst

för närvarande är placerad i nämnden eller kriskommissionen. Emellertid

gäller som regel, att de nuvarande Cg-tjänsterna är placerade i kommissionen.

De tjänster, som i de olika förslagen betraktats som tillfälliga, har betecknats

med »tf». Slulligen må nämnas, att nämndens förslag hänför sig

till personalläget den 1 februari 1955, medan sakrevisionen i vissa fail utgått

från personalläget den 1 oktober 1954.

Innan sakrevisionen ingått på sina förevarande förslag, har den upptagit

vissa allmänna frågor rörande personalens inplacering i lönegrad m. in.

samt därvid anfört.

Beträffande anställningsformen har ordinarie anställning föreslagits endast

för ett fåtal befattningshavare vid kamrerare- och registratorslcontoren

samt bland vaktpersonalen. I övrigt har den personal, som är nödvändig för

fullgörandet av stadigvarande uppgifter, upptagits som extra ordinarie.

Den för tillfälliga arbetsuppgifter erforderliga personalen har föreslagits

skola få extra anställning eller förutsatts skola bibehålla nuvarande arvodesanställning.

Av tablåerna framgår, att innehavarna av vissa tillfälliga

befattningar är extra ordinarie tjänstemän. Detta beror på bestämmelserna

om reglerad befordringsgång. Även i dessa fall bör avlöningen bestridas

från anslaget för tillfälliga arbetsuppgifter. Personal, för vilken reglerna

om reglerad befordringsgång gäller och som den 1 oktober 1954 hade

Cg- eller arvodesanställning, har upptagits med oförändrad anställningsform,

även då fråga är om personal med stadigvarande arbetsuppgifter. Förslaget

får i dessa delar icke anses hindra en tillämpning av nyssberörda regler

i den mån förutsättningar därför eljest föreligger.

Av kriskommissionens nuvarande personal är tolv berättigade till pension

enligt kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 537) med föreskrifter angående

pensionering av vissa befattningshavare vid statens krisorgan. Vidare

är frågan om dylik pensionsrätt under prövning för fem befattningshavare.

Dessa befattningshavare är berättigade till full tjänstår sberäkning vid eventuell

framtida anställning som ordinarie eller extra ordinarie.

Förslaget om kriskommissionens upphörande bör icke för den personal,

vilken bibehålies som tillfällig, föranleda försämrade villkor vare sig i fråga

om pensionsrätt eller i andra hänseenden, som närmare berörts i propositionen

1950:161, s. 67 och 68. För tillfällig personal, som anställes efter

omorganisationen, bör tillämpas anställning som extra. Av rekryteringsskäl

torde reglerad befordringsgång dock böra tillämpas för tillfällig biträdespersonal.

Jag torde härefter få lämna en kortfattad redogörelse för sakrevisionens

förslag rörande personalen på de olika byråerna och sektionerna samt för

de särskilda motiveringar, som revisionen därvid anfört.

Animaliebyrån

Genom beslut den 25 januari 1952 har Kungl. Maj :t förordnat en förste

byråsekreterare i Ce 29 å förevarande byrå att vara extra tjänsteman i Cg 31

vid kriskommissionen. Enligt av jordbruksnämnden lämnade uppgifter

;! Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 40

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

Befattning

För närvarande

Sakrevisionens

förslag

Jordbruksnämndens

förslag

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Byråchef ..................

1

Cp 13

1

Cp 13

1

Cp 13

Byrådirektör................

(Förste byråsekreterare)......

1

Cg 31

(Ce 29)

1

Ce 31

1

Ca 31

Förste byråsekreterare ......

Inspektör för köttklassifice-

1

Ce 27

1

Ce 27

1

Ca 27

ringen....................

1

Arvode

1

Ce 25

1

Ce 25

Amanuens..................

1

Cf 21

1

Cf 21

1

Cf 21

Kontorist-Kanslibiträde......

1

Cg 13

1

Ce 11

1

Ce 13

Kanslibiträde ..............

1

Ce 11

1

Ce 11

1

Ca 11

Kanslibiträde ..............

2

Cg 11

2

Ce 11

2

Ce 11

Kansi ibiträde-Kontorsbiträde

Kontorsbilräde-Kanslibiträde

1

Cg 11

1

eg 11 (tf)

1

Cg 8 (tf)

(f. charkuterivarukontrollen)

1

Cg 8

1

eg 8 (tf)

1

Ce 11

Kontorsbiträde..............

1

Ce 8

1

Ce 8

1

Ca 8

Kontorsbiträde..............

Summa

1

13

Cf 4

1

13

därav 2 tf

Cf 4

1

13

därav 1 tf

Cf 4

handlägger ifrågavarande tjänsteman, som förutsatts vara jurist, såsom särskild

föredragande i nämnden ärenden rörande dels produktion, avsättning

och lagring av mjölk och mejeriprodukter, dels priser på dessa varor och

dels kvalitetskontroll på vissa animaliska produkter. Vidare har han att

bedöma juridiska och administrativa frågor inom byråns verksamhetsområde,

varjämte han vid förefallande behov fungerar såsom byråchefens ställföreträdare.

För sin del konstaterar sakrevisionen, att ifrågavarande tjänsteman

praktiskt taget självständigt handlägger och föredrar mejeriärendena.

Även i övrigt har de av jordbruksnämnden lämnade uppgifterna bestyrkts.

Med hänsyn till de självständiga och kvalificerade göromål, som sålunda

är förenade med tjänsten, och till nödvändigheten av att kunna förvärva

och behålla en fullgod administrativ kraft, vilken därjämte måste vara

fackman inom byråns verksamhetsområde, såsom ställföreträdare för och

närmaste man åt byråchefen, bör tjänsten upptagas såsom byrådirektör i

Ce 31. Denna placering torde för övrigt få anses godtagen genom Kungl.

Maj :ts nämnda beslut den 25 januari 1952.

Inspektören för köttklassificeringen åtnjuter för närvarande arvode med

17 400 kronor för år. Beloppet överstiger lön efter löneklass 24 i ortsgrupp

5 med 540 kronor, motsvarande ca hälften av den pensionskostnad, som

tjänstens nuvarande innehavare betalar. Enligt sakrevisionen bör köttklassificeringen

betraktas som en permanent uppgift. Med hänsyn till att den

utgör en del av de avsättningsbefrämjande åtgärder, som regelmässigt bör

åvila jordbruksnämnden, finnes icke anledning antaga, att arbetsuppgiften

skall bli överförd till lantbruksstyrelsen. Men även om så skulle ske, ändras

därigenom icke behovet av en kvalificerad befattningshavare för uppgiften,

enär denna även i händelse av en överflyttning är av sådan art, att den

motiverar extra ordinarie anställning. Med hänsyn till det anförda föreslår

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

19

sakrevisionen, att en tjänst som inspektör för köttklassificeringen skall

upptagas å jordbruksnämndens stat med placering tills vidare i Ce 25.

Vad härefter angår kontoristen i Cg 13 tjänstgör den nuvarande kvinnliga

innehavaren av denna befattning såsom handsekreterare åt byråchefen. Därjämte

har hon att mottaga och självständigt statistiskt bearbeta vissa månatliga

lageruppgifter på mejeriområdet samt att vid särskilda tillfällen

införskaffa och bearbeta prisuppgifter beträffande mjölk och mejeriprodukter.

Enligt sakrevisionen motiverar dessa arbetsuppgifter icke högre

löneställning än som kanslibiträde. Tjänsten bör emellertid uppföras på

extra ordinarie stat. Vidare föreslås, att två av de nuvarande kanslibiträdena

på byrån i Cg 11 likaledes skall erhålla extra ordinarie anställning.

Däremot bör den tredje kanslibiträdestjänsten, vars innehavare har att

dels granska redovisningar rörande med statligt stöd verkställd lagring av

animalieprodukter, dels deltaga i kontrollen av slaktdjursavgifter och dels

att i fortsättningen också verkställa viss prisgranskning, betraktas såsom

tillfällig och bibehållas som extra, då det stadigvarande behovet av tjänsten

icke med säkerhet kan förutses. Även ett deltidsanställt kontorsbiträde i

Cg 8, som huvudsakligen har arbetsuppgifter i samband med charkuterivarukontrollen,

bör enligt sakrevisionen inräknas i den tillfälliga personalen.

Fisksektionen

Befattning

För närvarande

Sakrevisionens

förslag

Jordbruksnämn- dens förslag

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Byrådirektör....................

1

Ce 33

1

Ce 33

1

Ca 33

Förste byråsekreterare ..........

1

Ce 27

1

Ce 27

1

Ca 27

Förste bvråsekreterarc ..........

1

Cg 27

1

Cg 27 (tf)

1

Ce 27

Amanuens......................

1

Ce 25

l

Ce 25

1

Ce 25

(Kontoristi Kansliskrivare ......

1

Ce 13

t

Ce 15

1

Ca 15

(Kontorsbiträde) Kanslibiträde ..

1

Ce 8

1

Ce it

1

Ce 11

Kontorsbiträde-Kanslibiträde ....

1

Ce 8

1

Ce 8

1

Ce 11

Kontorsbiträde..................

1

Cg 8

1

Cg 8

1

Cg 8

Summa

8

8

8

därav 1 tf

Då de göromål, som ankommer på förste byråsekreteraren i Cg 27, får

betraktas såsom tillfälliga, anser sakrevisionen tjänsten i fråga böra bibehållas

såsom extra.

På sektionens kontorist ankommer att självständigt övervaka att prisregleringsavgifterna

— år 1953 uppgående till 3 372 000 kronor —- inflyter

i vederbörlig ordning. Med denna övervakning följer, bland annat, granskning

av bokförda avgifter, upprättande av kravbrev, upprättande och föredragning

för en förste byråsekreterare på administrativa byrån av fastställelselistor

över oguldna avgifter samt kontroll över att fastställda och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr >r0 år 1956

utmätningsbara avgifter inflyter, vilket medför kontakt med landsfiskaler

m. fl. Motsvarande uppgifter åligger kontoristen även i fråga om avgifter

för kvalitetskontroll. Dessa avgifter utgjorde under år 1953 omkring 37 800

kronor. Vidare har hon att självständigt granska ansökningar om pristillägg

m. in., för år 1953 utgående med 2 835 000 kronor, och har därvid att

intyga, att tillstyrkt belopp står i överensstämmelse med av jordbruksnämnden

utfärdade föreskrifter. Slutligen har hon att upprätta avlöningslista

m. m. för personal tillhörande nämndens lokala organisation för prisreglering

och kvalitetskontroll samt att föra matrikel för nämnda personal,

sammanlagt 13 befattningshavare. Angivna arbetsuppgifter finner sakrevisionen

motivera, att tjänsten uppflyttas till kansliskrivare i Ce 15.

Nyssnämnda kontorist har tidigare även varit handsekreterare åt sektionschefen

och fört sektionens diarium. För att uppnå en nödvändig lättnad i

arbetsbördan för henne har emellertid dessa arbetsuppgifter överflyttats till

ett kontorsbiträde. Med hänsyn härtill bör enligt sakrevisionen sistnämnda

tjänst ersättas med en kanslibiträdestjänst i Ce 11.

Fettvarusektionen

Befattning

För närvarande

Sakrevisionens

förslag

Jordbruksnämndens

förslag

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Byråchef-Byrådirektör ......

1

Ce 37

1

Ce 33

1

Ce 37

Förste byråsekreterare ......

2

Cg 27

2

Ce 27

2

Ce 27

Byråsekreterare ............

1

Cg 25

1

Cg 25 (tf)

1

Cg 25 (tf)

(Amanuens) Byråsekreterare..

1

Ce 25

1

Ce 25

1

Ce 25

Kansliskrivare..............

l

Arvode

—

—

—

—

(Ce 8)

(Kontorist) Kansliskrivare....

1

Cg 13

1

Ce 15

1

Ce 15

Kontorist ..................

1

Cg 13

1

Ce 13

1

Ce 13

Kanslibiträde ..............

1

Cg 11

1

Ce 11

1

Ce It

Kontorsbiträde-Kanslibiträde

1

Cg 11

1

Ce 8

1

Ce 11

Kontorsbiträde..............

3

Ce 8

3

Ce 8

1

X

Ce It

2

Ce 8

Kontorsbiträde..............

1

Cg 8

1

Arvode

1

Cg 8

Summa

14

13

13

därav 1 tf

därav 1 tf

Sakkunnig..................

1

Arvode

1

Arvode

1

Arvode

Såsom framgår av det föregående har sakrevisionen föreslagit, att kriskommissionens

krisbyrå skall ombildas till en fettvarusektion under animaliebyrån

och med en byrådirektör i Ce 33 såsom chef. Den nuvarande

krisbyråns chef är extra ordinarie byråchef vid statens krisorgan. Detta

innebär bland annat att han, om hans tjänstgöring vid kriskommissionen

upphör och han icke omedelbart förflyttas till annan pensionsberättigande

anställning i statens tjänst, är berättigad att tills vidare i avvaktan på dylik

förflyttning uppbära avlöning å den extra ordinarie tjänsten samt få de

arbetsuppgifter, som lämpligen kan anförtros åt honom. Därvid kan även

komma i fråga sådana göromål, som är förenade med lägre tjänst.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

De båda förste byråsekreterare i Cg 27, som nu finnes å krisbyrån, föreslås

liksom ett kanslibiträde i Cg It skola erhålla extra ordinarie tjänster

vid fettvarusektionen. Vidare bör en amanuenstjänst i Ce 25 ändras till en

byråsekre terar tjänst i samma lönegrad. Däremot anser sakrevisionen, att

en byråsekreterare i Cg 25, som huvudsakligen handlägger ärenden rörande

byggnadsregleringen, bör hänföras till den tillfälliga personalen och följaktligen

alltjämt inneha extra anställning.

Beträffande krisbyråns båda kontorister i Cg 13 anför sakrevisionen, att

dessa är sysselsatta med ärenden angående avgiftsuppbörd respektive regleringsbidrag.

Därvid har de till sitt förfogande ett kanslibiträde i Cg 11

och ett kontorsbiträde i Ce 8. Ifrågavarande kontorister ansvarar närmast

inför vederbörande chef för att avgifter inflyter och bidrag utgår i vederbörlig

ordning. Detta förutsätter god kunskap om bestämmelserna på områdena.

För år 1954 beräknas avgifterna uppgå till cirka 80 miljoner kronor

och bidragen till omkring 26 miljoner kronor. Ärendena angående regleringsbidrag

torde emellertid enligt sakrevisionen få anses vara mera kvalificerade

än avgiftsärendcna. Med hänsyn härtill och för att den tjänst,

vars innehavare sysslar med förstnämnda ärenden, skall få en lönegradsplacering

likvärdig med andra motsvarande tjänster inom jordbruksnämnden,

anser sakrevisionen tjänsten böra upptagas i lönegrad 15. På grund av

det anförda och då arbetsuppgifterna är permanenta föreslår sakrevisionen,

att för fettvarusektionen skall inrättas en kansliskrivartjänst i Ce 15 och

en kontoristtjänst i Ce 13. Vad angår nyssnämnda kanslibiträde och kontorsbilräde

har dessa till uppgift att i första hand granska inkommande

redovisningar och ansökningar. Med hänsyn till dessa göromåls art bör

båda tjänsterna upptagas såsom kontorsbiträdestjänster.

Slutligen anför sakrevisionen, att å kansliet för närvarande tjänstgör en

arvodesanställd kansliskrivare och ett kontorsbiträde, det senare redovisat

under utredningsbyråns statistiksektion. Enligt sakrevisionen bär utredningen

visat, att behov föreligger endast av den ena av nämnda tjänster.

Denna bör upptagas såsom kontorsbiträdestjänst och hänföras till fettvarusektionen.

Vegetabiliebyrån

Liksom på animaliebyrån har på vegetabiliebyrån en förste byråsekreterare

i Ce 29 förordnats att vara extra tjänsteman i Cg 31 vid kriskommissionen.

Ifrågavarande tjänsteman handlägger självständigt vissa ärenden

av krisnatur på fodermedelsområdet. Han har vidare att verkställa utredningar

av skilda slag rörande fodermedelsförsörjningen, vilka utredningar

i stor utsträckning utgör material till jordbrukskalkylen, ävensom att ur

försörjningssynpunkt bedöma frågor rörande utrikeshandeln med fodermedel.

Vid byråchefens bortovaro tjänstgör han såsom vikarie för denne. På

grund av det anförda och av samma skäl som angivits beträffande motsvarande

tjänst på animaliebyrån föreslår sakrevisionen, att jämväl nu ifrågavarande

tjänst skall ändras till eu byrådirektörstjänst i Ce 31.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

Befattning

svarande

Sakrevisionens förslag

Jordbruksnämndens

förslag

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Cp 13

1

Cp 13

1

Cp 13

Cg 31

1

Ce 31

1

Ca 31

(Ce 29)

—

1

Ce 27

1

Ce 27

Ce 25

1

Ce 25

1

Ca 25

(Amanuens)

(Byråsekr.)

Ce 25

1

Ce 25 (tf)

1

Ce 25 (tf)

Cg 17

1

Ce 15

1

Ca 15

Cg 15

1

Ce 15

1

Ce 15

Cg 13

1

Ce 13

1

Ce 13

Ce 11

1

Ce 11

1

Ca 11

Ce 8

2

Ce 8

2

Ce 11

Ce 8

2

Cg 8

1

Ce 8

Cg 8

(1 tf)

1

Cg 8 (tf)

Cl 4

1

Cf 4

1

Cf 4

14

14

därav 2 tf

därav 2 tf

Arvode

2

Arvode

2

Arvode

>

1

>

1

>

>

2

>

2

>

Byråchef ..............

Byrådirektör............

(Förste byråsekreterare)

Förste byråsekreterare ..

Amanuens- Byråsekreterare
Amanuens.

.............

Kansliskrivare ..........

Kansliskrivare..........

Kontorist ..............

Kanslibiträde ..........

Kontorsbiträde..........

Kontorsbiträde..........

Skrivbiträde............

Summa

Sakkunniga ............

Siffergranskare..........

Länsombud ............

14

Emellertid har det visat sig, att byråchefen på vegetabiliebyrån med nuvarande

organisation icke har möjlighet att i tillräcklig omfattning överlämna

andra ärenden än sådana rörande fodermedel åt underlydande befattningshavare.

Med anledning därav har sakrevisionen särskilt undersökt,

huruvida förste byråsekreteraren kan frigöras från arbetet med fodermedelsärendena

i sådan grad, att han i större utsträckning än nu kan

biträda byråchefen med andra ärenden. Möjligheterna därvidlag är dock

begränsade. Med hänsyn härtill är en förstärkning av vegetabiliebyrån med

en administrativt kunnig tjänsteman nödvändig. Detta är för övrigt en förutsättning

för att, som i det följande ifrågasättes, en förste byråsekreterartjanst

i Ce 29 vid administrativa byrån skall kunna indragas. Sakrevisionen

föreslår sålunda, att en tjänst såsom förste byråsekreterare i Ce 27 skall

nyinrättas för vegetabiliebyrån.

I samband med införandet av förmalningsavgift för råg och vete uppflyttades

en kansliskrivare till förste kansliskrivare i Cg 17. Då emellertid arbetsuppgifterna

i samband med nämnda avgift är relativt nytillkomna och

den slutliga omfattningen och svårighetsgraden ännu icke torde vara helt

klarlagda, anser sakrevisionen ifrågavarande tjänst tills vidare böra upptagas

endast som kansliskrivare i Ce 15. Samma placering bör den i tablån

upptagna extra kansliskrivartjänsten erhålla, eftersom de med tjänsten förenade

göromålen får anses vara permanenta.

Kontoristen i Cg 13 tjänstgör som byråchefens handsekreterare. Därjämte

anlitas hon i första hand som sammanträdesstenograf vid jordbruksnämndens

förhandlingar i allmänhet, varför särskilda krav ställes på hennes

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

skicklighet. Vidare fullgör hon vissa uppgifter sammanhängande med fodermedelskontrollen,

delvis av självständig natur. Nu nämnda göromål finner

sakrevisionen motivera, att tjänsten bibehålies vid nuvarande lönestallnmg

men överföres till extra ordinarie stat.

Administrativa byrån

Byråchefen. Enligt vad förut nämnts föreslår sakrevisionen, att chefen

för den administrativa byrån i den nya organisationen till övervägande del

skall ägna sig åt uppgifter såsom ställföreträdare för generaldirektören. I

anslutning härtill har tjänsten ansetts böra placeras i Cp 13 i stället för

som nu i Ce 37. Till sitt förfogande bör byråchefen ha ett kanslibiträde i Ce

11 såsom handsekreterare.

Beredskapssektionen. Denna sektion motsvarar helt den nuvarande beredskapsavdelningen.

Befattning

För närvarande

Sakrevisionens

förslag

J ordbruksnämndens

förslag

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

1

Ce 33

1

Ce 31

l

Ca 33

Ca 29

Ce 15

Ca 11

Ce 8

1

Ce 29

1

Ce 29

1

1

Cg 15

1

Ce 15

1

(Kontorsbiträde) Kanslibiträde

1

1

Ce 8

Ce 8

1

Ce 11

Ce 8

1

1

Summa

5

5

5

Kansliskrivaren i Cg 15 handhar bokföringen över beredskapslagren av

livsmedel samt tjänstgör bland annat såsom protokollförare och sammanträdesstenograf.

Enligt sakrevisionen bör tjänsten överföras till extra ordinarie

stat. _

Ett kontorsbiträde handhar diarierna och ombesörjer arkivering och systematisering

av handlingar, ofta av hemlig natur. Vidare biträder hon kansliskrivaren

och utför i övrigt maskinskrivnings- och stenografiarbete. Sakrevisionen

finner dessa arbetsuppgifter motivera, att tjänsten uppföres som

kanslibiträde i Ce 11.

Kanslisektionen. Sakrevisionen förutsätter, att ifrågavarande sektion i

fortsättningen skall arbeta med personalen uppdelad på tre underavdelningar

eller detaljer, nämligen kamrerarekontoret, kanslidetaljen samt juridiska

detaljen.

Vad först angår kamrerarekontoret anser sakrevisionen, att

tjänsterna såsom kamrerare i Ce 29 och kassör i Ce 15 är av den art, att de

skäligen bör överföras till ordinarie stat. Såvitt angår kamreraren har därvid

särskilt tagits hänsyn till dennes uppgifter beträffande den interna

revisionen. För sistnämnda uppgifter anlitas vidare en kontoiist i Cg 13,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

Befattning

För närvarande

Sakrevisionens

förslag

Jordbruksnämndens

förslag

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

_

1 _

1

Ce 33

1

Ca 33

1

Cg 11

1

Ce 11

1

Ca It

1

Ce 29

1

Ca 29

1

Ca 29

1

Ce 23

1

Ce 23

1

Ca 23

1

Ce 21

1

Ce 21

1

Ce 21

i

Ce 15

1

Ca 15

1

Ca 15

1

Ce 15

1

Ce 15

1

Ca 15

1

Cg 13

1

Ce 13

1

Ce 13

1

Ce 11

1

Ce 11

1

Ca 11

1

Cg 11

1

Ce 11

1

Ce 11

1

Ce 8

1

Ce 8

1

Ce 8

6

Ce 21

6

Ce 21

2

Ca 23

4

Ca 21

2

Arvode

1

Arvode (tf)

—

_

3

Cg 21

2

Cg 21 (tf)

1

Ce 21

4

Cg 21 (tf)

2

Cg 19

2

Ce 19

2

Ce 19

1

Ce 27

1

Ce 27

1

Ca 27

1

Ce 25

1

Ce 25

1

Ce 25

1

Ce 17

1

Ce 17

1

Ca 17

1

Ce 15

1

Ca 15

1

Ca 15

1

Ce 15

1

Ce 13

1

Ca 15

1

Ce 12

1

Ca 12

1

Ca 12

1

eg 11

1

Ce 11

1

Ca 11

1

eg ii

1

Ce 11

1

Ce 11

1

Arvode

1

Arvode (tf)

1

Arvode (tf)

1

Cg 10

1

Cg 10 (tf)

1

Cg 10 (tf)

2

Ce 10

3

Ce 10

3

Ce 10

1

Cg 10

2

Arvode

2

Arvode (tf)

2

Arvode (tf)

4

Ce 8

4

Ce 8 (2 tf)

4

Ce 8 (2 tf)

2

Ce 29

1

Ce 29

1

Ca 29

1

Ce 25

1

Ce 25

1

Ce 25

—

Vakant

1

Ce 25

1

Ce 25

45

44

46

därav

därav

9 tf

1

10 tf

Byrådirektör.

Kanslibiträde

Kamrerarekontoret

Kamrerare...............

Assistent.................

Assistent.................

Kassör...................

Kansliskrivare...........

Kontorist................

Kanslibiträde............

Kanslibiträde............

Kontorsbiträde...........

Kontrollant..............

Kontrollant.

Kontrollant .

Kontrollant .

Kanslidetaljen

Förste byråsekreterare _____

Amanuens.................

Förste kansliskrivare.......

Kansliskrivare (Registrator) .

Kansliskrivare-Kontorist ..,

Förste expeditionsvakt......

Kanslibiträde..............

Kanslibiträde..............

Extra tjänsteman..........

Expeditionsvakt ...........

Expeditionsvakt ...........

Expeditionsvakt

Kontorsbiträde ..

Juridiska detaljen

Förste byråsekreterare ...,

Byråsekreterare...........

Amanuens................

Summa

som arbetar delvis självständigt och delvis efter av kamreraren lämnade

anvisningar. Då därtill kommer, att ifrågavarande arbetsuppgifter är permanenta,

föreslår sakrevisionen, att kontoristtjänsten skall placeras på

extra ordinarie stat. Av samma skäl bör även det kanslibiträde i Cg It, som

biträder kassören, erhålla extra ordinarie anställning.

Under kamrerarekontoret sorterar i administrativt hänseende jordbruksnämndens

och kriskommissionens olika kontrollanter. I oktober 1954 beräknades

13 dylika tjänstemän vara erforderliga, därav två för mejerikontroll,

en för kontroll över fodermedel och beredskapslager, en för char
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

kuterikontroll samt respektive fyra, en, tre och en för kontroll av förrnalningsavgifter

in. in., regleringsavgifter för fisk, regleringsavgifter och regleringsbidrag

för fett ävensom slaktdjursavgifter.

Beträffande mejerikontrollanterna erinrar sakrevisionen om att den i

särskild skrivelse den 5 april 1954 föreslagit, att den nuvarande fältkontrollen

i huvudsak skall upphöra i fråga om mejerierna. I yttrande över

framställningen har emellertid jordbruksnämnden uttalat, att sagda kontroll

bör bibehållas. Sakrevisionen vidhåller nu sitt nyssnämnda förslag

och anser följaktligen, att de båda mejerikontrollanttjänsterna bör indragas.

Härigenom inbesparas — förutom avlöningskostnaderna för tjänsterna

-— cirka 25 000 kronor om året på grund av bortfallande reseersättningar.

Därvid är dock att märka, att statsverkets kostnader för mejerikontrollen

till cirka 40 procent bestrides av medel, som inflyter i form av

utjämningsavgifter för mejeriprodukter.

Någon ytterligare minskning av antalet kontrollanttjänster anser sakrevisionen

icke möjlig i nuvarande läge, enär den samordning av kontrollverksamheten,

som föranlett dennas inordnande under kamrerarekontoret,

ännu icke hunnit genomföras helt. Sakrevisionen upptager följaktligen It

kontrollanttjänster. Av dessa föreslås liksom hittills sex skola vara placerade

i Ce 21. Vidare finner sakrevisionen motiverat, att jämväl de båda

tjänsterna i Cg 19 överföres till extra ordinarie stat. Däremot anses de

båda kontrollanttjänster, vilkas innehavare sysslar med kontroll av fodervaror

och charkuterivaror, höra betraktas som tillfälliga och bibehållas

som extra, enär det är ovisst om ifrågavarande kontrollverksamhet skall

vara förlagd till jordbruksnämnden. Enligt sakrevisionen bör även den återstående

kontrollanttjänsten upptagas såsom tillfällig.

Sakrevisionen anför i detta sammanhang slutligen, att det vid utredningen

övervägts, huruvida icke en högre lönegradsplacering av åtminstone

några utav kontrollanterna borde föreslås med hänsyn till behovet av att

kunna tillföra jordbruksnämnden någon kontrollant med särskild revisionsteknisk

utbildning, speciellt för kontrollen över fettvaruregleringen. Då det

icke varit möjligt att i samband med utredningen konstatera, huruvida den

nuvarande kontrollen fungerar tillfredsställande eller icke, har förslag

i berörda hänseende dock icke framlagts. Sakrevisionen förutsätter emellertid,

att frågan om kvalifikationskrav och i samband därmed lönegradsplaceringen

för kontrollanter vid jordbruksnämnden upptages till särskild

prövning, sedan närmare erfarenheter vunnits i frågan.

Beträffande kansli detaljen anför sakrevisionen, att från och med

den 1 juli 1950 en kansliskrivartjänst uppehälles av en befattningshavare

med tjänstgöring som generaldirektörens handsekreterare. Då ifrågavarande

göromål emellertid icke torde motivera högre löneställning än som kontorist,

föreslås att berörda kansliskrivartjänst skall ersättas med en kontoristtjänst

i Ce 13.

I övrigt föreslår sakrevisionen här endast, att vissa tjänster skall över
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

föras till ordinarie eller extra ordinarie stat. Ordinariesättning anses böra

ifrågakomma beträffande en kansliskrivartjänst i Ce 15, vars innehavare är

registrator, samt en förste expeditionsvakttjänst i Ce 12. Extra ordinarie anställning

bör enligt sakrevisionen beredas två kanslibiträden i Cg 11, varav

det ena handhar klippsamlingen, granskar annonsräkningar och för vissa

diarier m. m. samt det andra tjänstgör som föreståndare för telefonväxeln

med dess tre telefonister (kontorsbiträden), ävensom en expeditionsvakt i

Cg 10. Såsom tillfällig personal upptages två av nyssnämnda telefonister, en

expeditionsvakt i Cg 10 med tjänstgöring i arkivet samt tre arvodister, nämligen

en i arkivet sysselsatt tjänsteman och två expeditionsvakter.

Vad slutligen angår den juridiska detaljen innebär sakrevisionens

förslag indragning av en förste byråsekreterartjänst i Ce 29, vars innehavare

handhar bl. a. avgiftsärenden. I den mån dessa ärenden kräver

högre kvalifikationer, bör de handläggas av den återstående förste byråsekreteraren.

Såsom framgår av det föregående förutsätter emellertid indragningen,

att vegetabiliebyråns personal ökas i motsvarande mån, eftersom

sistnämnda byrå i avsaknad av egen juridisk och administrativ sakkunskap

hittills nödgats anlita administrativa byrån i betydande omfattning.

Utrikeshandelssektionen. Ifrågavarande sektion motsvaras av den tidigare

utrikeshandelsbyrån.

Enligt sakrevisionen bör vid utrikeshandelssektionens sekretariat finnas

två förste byråsekreterartjänster, en i Ce 29 och en i Ce 27. Detta innebär, att

två av de tre förste byråsekreterartjänster, som finnes vid den nuvarande utrikeshandelsbyrån,

skall bibehållas med oförändrad lönegradsplacering men

Befattning

För närvarande

Sakrevisionens förslag

Jordbruksnämndens

förslag

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Byråchef-Byrådirektör ..

Förste byråsekreterare ..

1

Cg 37

1

Ce 33

1

Ce 37

1

Cg 29

1

Ce 29

1

Ce 29

Förste byråsekreterare ..

1

Cg 27

1

Ce 27

1

Ce 27

Förste byråsekreterare ..

1

eg 27

ersättes av

1

Cg 27 (tf)

amanuens

3

eg 25

2

eg 25 (.tf)

1 1

Ce 25

l 1

Cg 25 (tf)

Amanuens..............

—

—

1

Ce 25

(1)

Cf 19—Ce 25

Assistent................

1

eg 19

—

—

1

Cg 19 .tf)

Kontorist...............

1

eg 13

1

Ce 13

1

Ce 13

Kanslibiträde...........

3

eg n

3

Cg 11 (tf)

{ ?

Ce ! 1

Cg 11 (tf)

Kanslibiträde...........

1

eg n

eg u

1

Cg 11 (tf)

Ce 11

1

Cg 11 (tf)

Ce 11

Kansli biträde...........

•1

1

1

Kontorsbiträde-Kanslibi-

Iräde ................

1

eg ii

Ce 8

1

Ce 8

1

Ce 11

Kontorsbiträde..........

2

1

Ce 8 (tf)

1

Ce 8 (tf)

Summa

17

14

15 (+ 1)

därav 7 tf

därav 6 tf

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr iO år 1956

överföras till extra ordinarie stat. Däremot anses den tredje förste byråsekreterartjänsten

vid nämnda byrå böra utbytas mot en amanuenstjänst

i reglerad befordringsgång.

Beträffande biträdespersonalen föreslår sakrevisionen, att kontoristen i

Cg 13 och ett kanslibiträde i Cg 11 skall erhålla extra ordinarie anställning.

Av nämnda båda tjänstemän fungerar kontoristen såsom byråchefens handsekreterare,

ansvarar för arkivering och systematisering av handlingar berörande

svensk utrikeshandel samt utför i övrigt maskinskrivning och stenografi.

Kanslibiträdet upprättar fortlöpande import- och exportstatistik,

systematiserar inkommande material samt bearbetar och sammanställer

självständigt statistiska uppgifter. Däremot anser sakrevisionen, att den

kanslibiträdestjänst, vars innehavare bland annat för diariet, bör utbytas

mot en kontorsbiträdestjänst.

För ärenden angående importlicenser beräknar sakrevisionen en byråsekreterare

i Cg 25, två kanslibiträden i Cg 11 samt ett deltidsanställt kontorsbiträde.

I förhållande till nuvarande personaluppsättning innebär detta en

minskning med en byråsekreterare i Cg 25 och ett kontorsbiträde i Ce 8.

Minskningen beror på att antalet importlicensärenden kan beräknas nedgå.

Även i fråga om exportlicensärendena kan enligt sakrevisionen en minskning

väntas komma till stånd genom delegering till Svensk spannmålshandel.

Om så blir fallet, vilket är sannolikt, anser sakrevisionen att för ifrågavarande

ärenden endast erfordras en byråsekreterare i Cg 25 och ett deltidsanställt

kanslibiträde i Cg 11. Den nuvarande assistenttjänsten i Cg 19 kan

alltså indragas. Sakrevisionen framhåller till sist, att all med licensärenden

sysselsatt personal bör betraktas såsom tillfällig.

Utredningsbyrån

Det kanslibiträde i Cg 11, som tjänstgör som byråchefens handsekreterare

och handhar byråns diarium samt i övrigt utför stenografi- och maskinskrivningsarbete,

bör enligt sakrevisionen upptagas å extra ordinarie stat.

Vid statistiksektionen finnes, såsom närmare framgår av tablån, 14 biträden,

därav fyra kanslibiträden. I avsaknad av en arbetsledare för dessa

biträden måste den kvalificerade personalen ägna avsevärd tid åt att fördela

arbetsuppgifterna mellan kanslibiträdena och i detalj instruera personalen

om de olika arbetsmomenten. Även visst granskningsarbcte måste

åläggas amanuenserna, vilket eljest skulle kunna anförtros en arbetsledare.

Med hänsyn härtill föreslår sakrevisionen, att en kanslibiträdestjänst skall

utbytas mot en kansliskrivartjänst i Ce 15. Genom att på så sätt tillföra sektionen

en kvalificerad arbetskraft, kan man räkna med att biträdespersonalen

skall utnyttjas bättre. Enligt sakrevisionen bör det därför bli möjligt att

i gengäld indraga eu av kontorsbiträdestjänsterna, vilket också redan skett.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

Befattning

För närvarande

Sakrevisionens

förslag

J ordbruksnämn- dens förslag

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Byråchef ......................

1

Ce 37

1

Ce 37

l

Ca 37

Förste aktuarie..................

1

Ce 29

1

Ce 29

1

Ca 29

Förste aktuarie..................

2

Ce 27

2

Ce 27

2

Ca 27

Aktuarie........................

1

Ce 25

1

Ce 25

1

Ca 25

Amanuens......................

i

Ce 25

1

Ce 23

1

Ce 25

Amanuens......................

i

Ce 21

1

Ce 21

1

Ce 21

Förste kansliskrivare............

i

Ce 17

1

Ce 17

1

Ca 17

Kanslibiträde-Kontorist..........

2

Ce 11

2

Ce 11

1

Ca 13

1

Ce 11

Kanslibiträde-Kontorist..........

i

Cg 11

1

Ce 11

1

Ca 13

Kontorsbiträde-Kansl ibiträde .

1

Ce 8

1

Ce 8

1

Ce 11

Kontorsbiträde..................

3

Ce 8

3

Ce 8

3

Ce 8

Kontorsbiträde..................

1

Cg 8

1

Cg 8

1

Ce 8

Summa

16

16

16

Statistiksektionen

Förste aktuarie.................

1

Ce 29

1

Ce 29

1

Ca 29

Amanuens......................

1

Ce 21

1

Ce 21

1

Ce 21

Amanuens......................

1

Cf 21

1

Cf 21

1

Cf 21

Kansliskrivare (Kanslibiträde)____

1

Ce 11

1

Ce 15

i

Ce 15

Kanslibiträde ..................

3

Ce 11

3

Ce 11

3

Ca 11

Kontorsbiträde..................

6

Ce 8

7

Ce 8

8

Ce 8

2

Cg 8

1

Ce 6

1

Ce 6

1

Ce 6

O

Cg 6

1

Cf 4

1

Cf 4

Summa

17

17

17

F. Vissa uppbörds- och kontrollkostnader

Sakrevisionen framhåller, att den vid sin utredning särskilt uppmärksammat

frågan, i vilken utsträckning statsverkets nuvarande kostnader för

uppbörd och kontroll i samband med uttagandet av vissa avgifter bör bestridas

av avgiftsmedel. Innan sakrevisionen framlägger några förslag i ämnet,

lämnar den emellertid en redogörelse för vad som nu gäller på området.

Av denna redogörelse må här återgivas följande.

Till en början behandlar sakrevisionen förordningen 1947: 378 om viss avgift

å mjölk, grädde och ost samt anför därvid.

Enligt nämnda förordning skall däri avsedda avgiftsmedel och deras avkastning,

sedan därur gäldats kostnaderna för uppbörden och kontrollen av

denna, användas för att betala utjämningsbidrag för mjölk i enlighet med

de bestämmelser, som Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

livsmedelskommissionen — numera jordbruksnämnden — bestämmer.

Uppbörds- och kontrollkostnader i samband med upptagande av berörda

utjämningsavgifter uppkommer både vid Svenska mejeriernas riksförening

(SMR), som omhänderhar det direkta uppbörds- och debiteringsarbetet, och

vid jordbruksnämnden, som dels kontrollerar SMR:s fullgörande av nyssberörda

uppgifter och dels ombesörjer fältkontrollen vid mejerierna. I skrivelse

till nämnden den 22 februari 1954 framhöll sakrevisionen, att enligt

förordningen kostnaderna för uppbörd och kontroll skulle utan inskränk
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

ning giildas av avgiftsmedel. Då avgiftsmedel användes för att täcka SMR:s

kostnader men icke de vid nämnden uppkommande kostnaderna, påyrkade

sakrevisionen, att nämnden skulle vidtaga erforderliga åtgärder för rättelse

i denna del. I anledning härav har retroaktivt för budgetåren 1947/48—•

1952/53 till nämnden från SMR av avgiftsmedel inlevererats 217 840 kronor

och för hudgetåret 1953/54 55 205 kronor, allt utgörande den på nämnden

belöpande delen av uppbörds- och kontrollkostnader i samband med utjämningsavgifterna.

Vid beräkningen av angivna belopp har beaktats icke endast

de direkta lönerna för den ifrågavarande personalen utan även statsverkets

beräknade kostnader för denna personals pensionering m. in. samt

ett administrationstillägg, motsvarande 10 procent å avlöningskostnaderna.

I övriga motsvarande förordningar saknas däremot föreskrift, att uppbörds-

och kontrollkostnaderna skall bestridas av avgiftsmedel. Detta innebär,

att dessa kostnader bestrides ur anslagsmedel. Beträffande bestämmelserna

i nämnda förordningar anför sakrevisionen följande.

Införselavgifter enligt förordningen 1951:379 angående reglering av införseln

av vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in. skall enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande användas för prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. För fisket gäller förordningen 1953:372 angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur, enligt vilken dock för

närvarande icke uttages några införselavgifter. Uppbörd och kontroll i fråga

om införselavgifter åvilar tullverket, som inlevererar medlen till jordbruksnämnden.

Vad nu sagts angående uppbörd och kontroll av införselavgifter gäller

jämväl utförselavgifter enligt förordningarna 1952: 365 angående reglering

av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in. samt 1953:

374 angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. in.

Utförselavgift utgår emellertid för närvarande endast beträffande ägg under

vissa perioder. Uppbörd och kontroll av utförselavgifter innebär därför i nuvarande

läge endast obetydligt arbete.

Enligt förordningen 1953: 376 angående slaktdjursavgift uttages sådan avgift

för upprätthållande av prisregleringen för köttvaror. Uppbörden av slakt - djursavgift för kött och fläsk, som besiktigats vid offentligt slakthus eller

kommunal köttbesiktningsbyrå, skall omhänderhavas av det samhälle, genom

vars försorg besiktning skett. För kött och fläsk, som besiktigats vid kontrollslakteri,

ansvarar slakteriinrättningens innehavare för avgiften. Jordbruksnämndens

arbete omfattar huvudsakligen kontroll av uppbörden.

Prisregleringsavgift för fisk utgår enligt förordningen 1952: 320 om viss

reglering av handeln med fisk in. in. Inflytande medel skall enligt jordbruksnämndens

bestämmande användas för reglering av priset på fisk. Avgift

skall inbetalas till nämnden. Kommunal fiskhamnsförvaltning är dock skyldig

att, om nämnden så föreskriver, uppbära och till nämnden redovisa dylik

avgift. Vad nu sagts gäller svenskfångad fisk. Prisregleringsavgift för importfisk

skall regelmässigt erläggas till tullverket i den ordning, som är föreskriven

beträffande tull.

Främst för att stödja exporten av brödsäd uttages med stöd av förordningen

1953:375 med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg

och vete förmalningsavgift för råg och vete, som användes för tillverkning

av mjöl, samt för veto,''som användes för tillverkning av gryn, flingor och

liknande. Avgiften skall erläggas av tillverkaren till jordbruksnämnden. Inflytande

medel skall enligt de föreskrifter, Kungl. Maj :t meddelar, användas

till att täcka kostnader i samband med jordbruksregleringen. Medlen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 40 år i956

användes för att möjliggöra export av brödsäd. Förmalningsavgifterna medför

ett avsevärt uppbörds- och kontrollarbete för nämnden.

Förmalnings-, slaktdjurs- och prisregleringsavgifterna för fisk beräknas

för närvarande inbringa sammanlagt omkring (35 + 10 + 5=) 50 miljoner

kronor.

Sakrevisionen har härefter gjort en preliminär beräkning av de uppbördsoch

kontrollkostnader, som skulle komma att överföras till avgiftsmedel,

därest samma principer tillämpas som beträffande utjämningsavgifterna för

mejeriprodukter. Utgångspunkten har därvid varit lönekostnaderna för den

med uppbörden och kontrollen direkt sysselsatta personalen, beräknade med

hänsyn till vad av varje befattningshavares arbetstid åtgår för ifrågavarande

arbetsuppgifter. Beräkningen slutar å sammanlagt 282 575 kronor, därav

löner 160 775 kronor, pensioneringskostnader 25 720 kronor, administrationstillägg

16 080 kronor, resekostnader 75 000 kronor samt hyreskostnader

5 000 kronor. Såtillvida är dock beräkningen osäker, som bedömningen av

den andel av arbetstiden respektive befattningshavare ägnar åt uppgifter i

samband med uppbörd och kontroll i vissa fall endast bygger på en uppskattning.

Vad angår de kostnader för uppbörd och kontroll, som åsamkas statsverket

för tullverkets vidkommande, har dessa uppskattats till ett belopp i storleksordningen

100 000 kronor om året. Enligt vad som upplysts från tullverket,

sker uppbörden av införselavgifter i samband med uppbörden av

tullinkomsterna. Tullverket har ingen särskild personal anställd för att uteslutande

eller huvudsakligen sköta uppbörden av införselavgifter. En beräkning

av tullverkets kostnader i detta sammanhang torde därför i praktiken

ställa sig mycket svår och ge ett högst osäkert resultat.

Då såväl förmalnings-, slaktdjurs- och prisregleringsavgifterna för fisk

som in- och utförselavgifterna samt prisregleringsavgifterna för importfisk

användes för att stödja viss produktionsgren på samma sätt som utjämningsavgifterna

å mejeriprodukter, anser sakrevisionen att uppkommande

uppbörds- och kontrollkostnader i princip bör bestridas av avgiftsmedel och

icke av anslagsmedel. Med hänsyn till, bland annat, svårigheterna att med

erforderlig grad av säkerhet beräkna de på tullverket fallande kostnaderna,

bör emellertid ett förslag om uppbörds- och kontrollkostnadernas överförande

till avgiftsmedel begränsas till de vid jordbruksnämnden uppkommande

kostnaderna. På grund av vad sålunda anförts föreslår sakrevisionen, att

nämnden skall anbefallas att vidtaga erforderliga åtgärder för att åstadkomma

en sådan ordning, att de på nämnden fallande uppbörds- och kontrollkostnaderna

bestrides av avgiftsmedel.

Sakrevisionen har i förevarande sammanhang även berört de avgifter, som

uttages jämlikt förordningen 1953:395 angående reglering av införseln av

fettråvaror och fettvaror, in. in. Någon ändring beträffande uppbörds- och

kontrollkostnaderna för dessa avgifter föreslås dock icke. Ifrågavarande avgifter

intager nämligen en särställning därigenom, att de tillföres riksstaten

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

under särskild inkomsttitel, varför en överföring av sagda kostnader till

avgiftsmedel endast skulle innebära en motsvarande minskning av omförmälda

inkomsttitel.

IV. Remissutlåtandena över sakrevisionens promemoria

Av remissmyndigheterna har statens jordbruksnämnd och kommissionen

för krisuppgifter på livsmedelsområdet avgivit ett synnerligen omfattande

och detaljerat utlåtande. På grund härav torde ifrågavarande utlåtande

böra behandlas särskilt för sig, medan övriga utlåtanden på vanligt sätt

torde få redovisas tillsammans. Det synes vidare lämpligt, att redogörelsen

för remissutlåtandena uppdelas på tre olika avsnitt, avseende det första

organisations- och personalfrågor, det andra frågan om länsstyrelsernas

övertagande av vissa ärenden angående restitution av bensinskatt samt det

tredje frågan om bestridandet av vissa uppbörds- och kontrollkostnader.

A. Jordbruksnämndens och kriskommissionens utlåtande

Organisations- och personalfrågor

Vid sin behandling av förevarande delar av sakrevisionens promemoria har

jordbruksnämnden och kriskommissionen — i det följande såvitt angår utlåtandet

endast kallade jordbruksnämnden —■ i huvudsak följt indelningen i

berörda promemoria. Vissa avvikelser har dock gjorts. Dessa torde emellertid

icke vara större än att här jordbruksnämndens disposition i stort sett

synes kunna följas utan att fördenskull en jämförande överblick av sakrevisionens

och nämndens förslag försvåras. Härutinnan torde för övrigt även

få hänvisas till de olika tablåer, som intagits i det föregående i anslutning

till redogörelsen för sakrevisionens promemoria.

Allmänt. Jordbruksnämnden framhåller att det, såsom upprepade gånger

anförts, såväl med tanke på dess funktionsduglighet som med hänsyn till

personalens berättigade intressen måste anses synnerligen angeläget, att det

hittillsvarande provisoriet med en jordbruksnämnd på extra ordinarie stat

och ep. kriskommission med i huvudsak extra personal snarast möjligt ersättes

med en mera fast organisation. Sakrevisionens förslag att kommissionen

skall uppgå i nämnden och att flertalet av de extra tjänsterna skall

överflyttas till extra ordinarie stat hälsas därför med tillfredsställelse. Den

av sakrevisionen föreslagna personalkadern å sammanlagt 147 befattningshavare

är emellertid enligt nämndens mening otillräcklig. Såsom närmare

framgår av det följande anser sig nämnden likväl kunna tills vidare godtaga

en personalstat å 151 befattningshavare.

Jordbruksnämnden förutsätter vidare, att omfattningen av dess arbetsuppgifter

icke kommer att i någon väsentlig grad ändras vid ett genomfö
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år 1956

rande av jordbruksprisutredningens förslag. En tillämpning av det utav utredningen

som alternativ A betecknade systemet torde innebära en något

ökad belastning till följd av nytillkommande kalkylarbeten men eljest kräva

i stort sett samma arbetsinsats som nämndens nuvarande uppgifter. Genomföres

utredningens alternativ B, uppstår däremot vissa arbetslättnader, närmast

till följd av minskat kalkylarbete. Dessa lättnader uppväges dock till ej

obetydlig del av större krav på de ansvariga tjänstemännen. För vissa avdelningar

av nämnden blir arbetsbördan i stort sett densamma vid båda

systemen. Nämnden räknar med att nettominskningen av arbetsuppgifterna

icke kommer att bli större än som motsvarar den marginal för tillfälliga uppgifter

och tillfällig personal, som nämnden förordar i sitt utlåtande. I den

mån det inträder en minskning i arbetsuppgifterna, avser nämnden att föreslå

eller vidtaga erforderlig nedskärning av personalkadern.

Beträffande avgränsningen av jordbruksnämndens arbetsuppgifter sammanfaller

nämndens ståndpunkt i huvudsak med sakrevisionens. Endast i

fråga om bensinskatteärendena och ansvaret för livsmedelsförsörjningen har

nämnden funnit anledning till särskilda uttalanden. Vad angår den första

frågan hänvisas till det följande. Rörande det sistnämnda spörsmålet framhåller

nämnden att det icke framgår klart av sakrevisionens förslag, huruvida

sakrevisionen anser att den omorganiserade nämnden även under normala

förhållanden bör fungera såsom central försörjningsinstans på livsmedelsområdet.

Enligt nämnden är detta ur flera synpunkter önskvärt. Nämnden

förklarar sig ämna återkomma härtill i samband med avgivandet av förslag

till ändrad instruktion.

Jordbruksnämndens ledning. Efter en närmare redogörelse för i vilken omfattning

den heltidsanställde nämndledamoten och chefen för den administrativa

byrån för närvarande fungerar såsom generaldirektörens ställföreträdare,

framhåller jordbruksnämnden starkt nödvändigheten av att generaldirektören

även i fortsättningen i samma utsträckning som hittills kan

delegera chefsuppgifter. Generaldirektören måste själv i mycket hög grad

ägna sig åt planläggning, leda större utredningar och föra förhandlingar med

olika intressegrupper o. d. Dessa uppgifter kommer icke att minska utan

snarare att öka vid en övergång till ett system i enlighet med jordbruksprisutredningens

alternativ A. Ett regleringssystem enligt utredningens alternativ

B kan åtminstone under den första tillämpningsperioden icke heller

beräknas medföra sådan minskning av chefens arbetsbörda, att minskningen

i väsentlig mån kan inverka på behovet av ställföreträdare.

Sakrevisionen har föreslagit, att generaldirektören framdeles skall ha

endast en ställföreträdare, nämligen chefen för den omorganiserade administrativa

byrån. Enligt jordbruksnämnden är det med de arbetsuppgifter

av juridisk och administrativ art, som nu åvilar administrativa byrån, alldeles

verklighetsfrämmande att byråns chef skall kunna helt eller praktiskt

taget helt frikopplas från löpande byråarbete. Nämnden erinrar i detta sammanhang

om att endast för ett par år sedan en kvalificerad hovrätts jurist

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr AO år 1050

33

fanns knuten till denna hyra. En stor del av byråns ärenden är alltjämt av

sådan beskaffenhet, att den kräver handläggning av byråchefen eller generaldirektören.

På grund av det anförda förordar nämnden, att den nuvarande

anordningen skall bibehållas. Chefen för administrativa byrån bör sålunda

mot ställföreträdararvode fullgöra uppgifter som ersättare för generaldirektören

i löpande ärenden av administrativ natur, medan en heltidsanställd

ledamot skall ha att vid behov inträda i generaldirektörens ställe

framför allt på det sättet, att han fungerar som ordförande vid nämndens

plenisammanträden och vid vissa andra sammanträden.

Byrå- och sektionsindelning samt löneställning för vissa chefstjänstemän.

Med anledning av sakrevisionens uttalanden om möjligheterna att delegera

vissa ärendens slutliga handläggning från generaldirektören och dennes

ställföreträdare till byråcheferna samt från dessa senare till sektionscheferna

anför jordbruksnämnden, att sådan delegering redan skett i den omfattning

som nämnden funnit möjlig. Den omorganisation av byrå- och sektionsindelningen,

som sakrevisionen föreslagit, kan alltså icke medföra en

önskvärd avlastning av arbetsbördan för generaldirektören, dennes ställföreträdare

eller de enligt sakrevisionens förslag kvarstående byråcheferna.

Det är i stället uppenbart, att arbetsbördan kommer att öka, särskilt för

generaldirektören.

Sakrevisionens redogörelse för den nuvarande krisbyråns verksamhet och

det ansvar, som åvilar byråns ledning, finner nämnden väl motivera att byrån

bibehålies som en självständig enhet, benämnd fettvarubyrån. I själva

verket är fettvaruregleringens omfattning betydligt större än vad som sakrevisionen

angivit. De skäl som sakrevisionen anfört för ombildning av byrån

till sektion, nämligen att en lugnare arbetsgång är att emotse, när det

nya systemet i fråga om fettvaruregleringen varit i funktion en tid, anser

nämnden icke heller vara bärande. Såsom sakrevisionen själv framhållit är

en ökning av byråns arbetsuppgifter att vänta genom fettimportföreningens

avveckling. Därtill kommer, att jordbruksprisutredningens förslag i vad

det avser ändringar av den nuvarande fettvaruregleringen icke torde vara

ägnade att förenkla eller minska arbetsuppgifterna på förevarande område.

Slutligen framhåller nämnden i detta sammanhang angelägenheten av att

den nuvarande chefen för krisbyrån kvarstår hos nämnden såsom chef för

den nya fettvarubyrån. Denne har nämligen varit knuten till nämnden och

dess föregångare, statens livsmedelskommission, sedan år 1942 och därunder

samlat erfarenheter och kunskaper på skilda områden inom nämndens

verksamhetsfält. Nämnden föreslår därför, att ifrågavarande tjänstemans

extra ordinarie byråchefstjänst vid de statliga krisorganen skall upphöra och

att i stället en dylik byråchefstjänst skall inrättas i nämnden i stället för eu

av de utav sakrevisionen föreslagna byrådirektörstjänsterna i lönegrad Ce

33, desto hellre som förslaget icke medför någon kostnadsökning för statsverket.

Fisksektionen är helt friställd från animaliebyrån i övrigt. Sektionschefen,

15 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 40

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

som är fackman på området, är sålunda själv föredragande inför generaldirektören,

nämndens plenum eller den avdelning av nämndens råd, till vilken

prisregleringsfrågor på fiskets område hänskjutits. Chefen för animaliebyrån

har därför enligt den nuvarande organisationen icke något ansvar för

eller någon befattning med ärendena rörande fisk eller med fullgörandet av

arbetsuppgifterna på fisksektionen. Denna ordning har visat sig vara riktig

och ändamålsenlig. De frågor, som handlägges inom fisksektionen, är vidare

av helt annan art än de på animaliebyrån förekommande samt av så säregen

och invecklad natur, att det får anses olämpligt att belasta chefen för animaliebyrån

med ansvaret för dessa ärenden. På grund av det anförda bör

enligt nämndens mening fisksektionen även i fortsättningen utgöra en helt

fristående sektion inom nämndens organisation.

Beträffande utrikeshandelsärendena har sakrevisionen utgått från att normala

förhållanden på utrikeshandelsområdet kan förväntas inträda redan

från och med budgetåret 1955/56. Vad revisionen avsett med uttrycket normala

förhållanden är emellertid ej klart. Om därmed menas, att utrikeshandelsärendena

från och med nämnda år kommer att minska, med en påtaglig

minskning i byråns arbetsbörda som följd, är enligt nämndens mening uttalandet

näppeligen riktigt. Den successivt genomförda liberaliseringen av

handeln med OEEC-länderna har visserligen minskat licensärendenas antal,

men de kvarstående licensärendena är till stor del av komplicerad natur.

En enda licens kan sålunda i många fall kräva lika lång arbetstid som

ett hundratal andra licenser tillsammans. Det blir därför missvisande alt

grunda ett omdöme om byråns arbetsbörda enbart på statistiken över antalet

utfärdade licenser. Vidare är att märka att importfrilistningen endast omfattar

vissa länder, medan de kvantitativa restriktionerna gentemot övriga

länder — främst öststaterna — såvitt nu kan bedömas torde komma att

kvarbliva under lång tid framåt. Dessa restriktioner ger anledning till mycket

arbete. Dessutom synes av allt att döma GATT-konferensen i Genéve

våren 1955 åtminstone i fråga om jordbruksprodukter komma att ge ett

ganska negativt resultat vad beträffar en ytterligare liberalisering av handeln

i andra länder. Det nuvarande mycket omfattande arbetet med bevakning

av landets exportintressen, i vad gäller jordbruksprodukter, kommer

alltså att kvarstå.

Utvecklingen under den senaste tiden visar även, att andra arbetsuppgifter

än licensärenden fatt ökad betydelse. Generellt kan sägas, att byråns

arbetsbörda förskjutits till att mer och mer avse internationella frågor,"handelspolitiska

ärenden och utredningsärenden av olika slag. Härigenom har

ökade krav kommit att ställas på byråns sekretariat. Inga tecken tyder heller

på att nyssnämnda arbetsuppgifter kommer att reduceras inom överskådlig

tid. Man kan tvärtom vänta, att arbetet för byråns del på detta område kommer

att öka ytterligare.

Enligt nämndens mening talar fördenskull utvecklingen under den senaste

tiden ävensom arbetsuppgifternas speciella natur och omfattning för att tills

vidare en särskild byrå bibehålies för utrikeshandelsärendena. I fråga om

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

35

chefskapet för byrån anser nämnden att med hänsyn till de stora kompetenskrav,

som måste ställas på tjänstinnehavaren, denne bör ha byråchefs

ställning ävensom uppföras på extra ordinarie stat.

Under hänvisning till sitt förslag om att bibehålla utrikeshandelsbyrån såsom

självständig byrå förordar nämnden slutligen, att administrativa byråns

verksamhetsområde skall förbli oförändrat. Såvitt avser fördelningen av ansvaret

och uppgifterna inom byrån förutsätter nämnden därvid, att den även

i fortsättningen skall äga företaga de jämkningar i organisationen, som av

omständigheterna befinnes påkallade.

Avveckling av kriskommissionen samt indelningen i permanenta och tillfälliga

arbetsuppgifter. Såsom redan förut nämnts delar jordbruksnämnden

sakrevisionens uppfattning, att kriskommissionen bör avvecklas. Mot den av

sakrevisionen i anslutning till förslaget om kommissionens avveckling gjorda

indelningen av jordbruksnämndens arbetsuppgifter i permanenta och tillfälliga,

har nämnden i huvudsak icke något att erinra, såvitt angår nuvarande

läge. Dock anser nämnden, att de med charkuterivarukontrollen sammanhängande

ärendena numera bör hänföras till de permanenta arbetsuppgifterna.

Nämnden förklarar sig i princip ej heller ha något att invända mot

sakrevisionens uttalande, att ifrågavarande uppdelning bör hållas aktuell

även i fortsättningen. Liksom sakrevisionen anser sålunda nämnden, att

en fortlöpande prövning bör ske, huruvida från början såsom tillfälliga ansedda

uppgifter alltjämt är att betrakta såsom sådana. Denna prövning bör

lämpligen ske halvårsvis i samband med att nämnden, såsom sakrevisionen

föreslagit, hos Kungl. Maj :t gör framställning om behovet av tillfällig personal

under det kommande halvåret med samtidigt beaktande av i vad mån

behovet kan tillgodoses genom anlitande av den fasta personalen. Beträffande

nämndens förslag i övrigt, såvitt gäller anslag till personal med tillfälliga

uppgifter, torde få hänvisas till avsnittet angående nämndens anslagsberäkningar

i det följande.

Mot sakrevisionens förslag att bland den tillfälliga personalen skall inräknas

jämväl viss annan personal, nämligen en arkivtjänsteman, en expeditionsvakt,

en kontrollantbefattning och två kontorsbiträden i telefonväxeln,

har nämnden icke något att erinra. Övriga 17 tjänster, vilka av sakrevisionen

upptagits såsom tillfälliga, behandlas av nämnden i anslutning till dess förslag

rörande personalen vid de olika byråerna och sektionerna, varför här

torde få hänvisas till den följande redogörelsen för berörda förslag.

Vissa allmänna frågor angående personalens inplacering i lönegrad m. m.

Enligt sakrevisionens förslag skulle endast knappt fem procent av jordbruksnämndens

personal komma på ordinarie stat. Nämnden finner det för

sin del anmärkningsvärt att sakrevisionen, som ansett den alldeles övervägande

delen av nämndens nuvarande uppgifter vara av stadigvarande natur,

utan närmare motivering intagit en så restriktiv hållning i fråga om ordinariesättningen.

Enligt nämndens mening bör en betydande del av den per
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1950

sonal, som är sysselsatt med stadigvarande arbetsuppgifter, erhålla ordinarie

anställning. Detta är utan tvivel påkallat redan med hänsyn till de berörda

befattningshavarna. Av dessa har ett flertal oavbrutet tjänstgjort i statens

livsmedelskommission och jordbruksnämnden samt i vissa fall även i den

förras föregångare, utan att hittills ha kunnat erhålla ordinarie tjänst. Det

är också i hög grad ett intresse för jordbruksnämnden som ämbetsverk alt

i den besvärliga konkurrensen om kvalificerad arbetskraft kunna erbjuda

ordinarie anställning. Endast härigenom torde tillräckliga förutsättningar

komma att skapas för nödvändig nyrekrytering av fullgoda yngre jurister

eller jämställda. Med nuvarande organisation har det nämligen visat sig praktiskt

taget omöjligt att intressera tillräckligt kvalificerade personer att söka

vakanta amanuensbefattningar hos nämnden. Därigenom uppstår stora svårigheter

att skaffa fullgoda ersättare för de äldre byråsekreterarna under tid,

då dessa är tjänstlediga eller måste frikopplas från det löpande arbetet för

speciella utredningsuppdrag. Detta leder i sin tur till att chefstjänstemännen

i stor utsträckning tvingas att i byråsekreterarnas ställe handlägga administrativa

detalj ärenden och icke i önskad omfattning kan ägna sig åt sina

mera centrala uppgifter. Nämnden framhåller i detta sammanhang bland annat

vidare, att enligt uppgift i riksräkenskapsverkets årsbok för år 1953

antalet ordinarie tjänster i förhållande till totalantalet tjänster i allmänna

civilförvaltningen utgör för män 46,2 och för kvinnor 28,2 procent. Hos de

äldre myndigheterna torde mer än hälften av hela personalen inneha ordinarie

anställning.

Med utgångspunkt från nu angivna allmänna synpunkter föreslår jordbruksnämnden

för sin del, att av den sammanlagda kadern ordinarie och

extra ordinarie tjänstemän knappt 40 procent skall vara ordinarie. I vilka

fall ordinarie respektive extra ordinarie anställning anses böra ifrågakomma,

framgår närmare av dels förut intagna tablåer och dels den följande redogörelsen

för nämndens förslag angående personalen på byråerna och sektionerna.

Vad sakrevisionen i förevarande sammanhang anfört om den för tillfälliga

arbetsuppgifter erforderliga personalen, har icke föranlett någon erinran från

jordbruksnämnden.

Förslag angående personalen på byråerna och sektionerna. I anslutning

till de av jordbruksnämnden uppgjorda, i redogörelsen för sakrevisionens

motsvarande förslag redan intagna tablåerna, anför nämnden i fråga om

personalen på de olika byråerna och sektionerna i huvudsak följande.

Med hänsyn till de mångskiftande och omfattande arbetsuppgifterna på

animaliebyrån anser jordbruksnämnden det nödvändigt för byråchefen

att ha tillgång till en skicklig handsekreterare, vilken kan anförtros —

förutom särskilt kvalificerade chefssekreterargöromål — även vissa utredningsuppdrag,

som regelmässigt icke lämpligen bör läggas på befattningshavare

i högre lönegrad. För ändamålet bör därför inrättas en kontoristtjänst

i Ce 13 i stället för den av sakrevisionen föreslagna kanslibiträdestjänsten

i Ce 11.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Knngl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

Charkuterivarukontrollen har av sakrevisionen angivits som en tillfällig

arbetsuppgift, intill dess Kungl. Maj :t fattat beslut om till vilket ämbetsverk

ifrågavarande kontroll skall förläggas. Med hänsyn härtill har sakrevisionen

bibehållit den befattningshavare, som biträder förste byråsekreteraren med

kontrollen, i Cg 8. Såsom förut anförts anser sig nämnden emellertid böra

räkna med att charkuterivarukontrollen jämväl i fortsättningen kommer att

anförtros åt nämnden. Då denna kontroll alltså torde böra hänföras till de

permanenta uppgifterna, bör enligt nämnden sagda befattningshavare uppföras

på extra ordinarie stat. Enär arbetsuppgifterna tillika är av kvalificerad

art och kan beräknas bli det i än högre grad därest kontrollen, såsom

föreslagits, utökas bör befattningen vidare uppföras såsom kanslibiträde i

lönegrad 11. I anslutning härtill föreslår nämnden, att den av sakrevisionen

föreslagna befattningen i Cg 11 för tillfälliga arbetsuppgifter i stället skall

placeras i Cg 8.

Förste byråsekreteraren i Cg 27 på f i s k s e k t i o n e n har att ur försörjningssynpunkt

bedöma frågor om import av fisk och fiskprodukter. Vidare

handlägger han frågor om priser och prisregleringsavgifter på importfisk

samt representerar i förekommande fall nämnden vid sammanträden med de

lokala importråden. Han har även befattning med de frågor om export av

fisk och fiskprodukter, som åvilar fisksektionen, och förbereder sådana ärenden

rörande fisk, som behandlas inom OEEC. Vidare fungerar han som sekreterare

vid fiskeriförhandlingar mellan Danmark och Sverige. Befattningshavaren

ansvarar därjämte för ärenden angående kvalitetskontrollen på fisk

och fiskkonserver, ärenden angående avsättningsbefrämjande åtgärder i övrigt

samt förekommande remisser av författningsfrågor rörande fiskevård.

I motsats till sakrevisionen anser fördenskull nämnden, att de med ifrågavarande

tjänst förenade göromålen bör betraktas som permanenta, varför

tjänsten bör överföras på extra ordinarie stat.

Nämnden föreslår därjämte, att en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 skall ersättas

med en kanslibiträdestjänst i Ce 11. Som motivering härför anför

nämnden, att ifrågavarande befattningshavare dels självständigt handhar

kontrollen av från fiskhandlare inkommande rapporter ävensom bokföringen

av regleringsavgifterna, dels månadsvis och budgetårsvis upprättar sammandrag

över influtna avgifter, vilket allt förutsätter ingående kännedom om

nämndens bestämmelser rörande fiskregleringen.

I fråga om fettvaru sektionen eller, såsom jordbruksnämnden enligt

vad förut anförts föreslagit för sin del, fettvarubyrån anser sig nämnden

icke kunna biträda sakrevisionens förslag att nedflytta ett kanslibiträde i

Cg 11 till kontorsbiträde i Ce 8. Ifrågavarande biträde har nämligen dels att

under kontoristens överinseende förstahandsgranska omsättningsrapporterna

från den tekniska industrien, fiskkonservindustrien och apoteken samt alt

med ledning av rapporterad förbrukning uträkna det regleringsbidrag respektive

den återbäring av avgift, som varje företag äger erhålla, dels att på

eget ansvar granska ansökningar om exportbidrag och uträkna regleringsbidragen

i anledning av ansökningarna. Enligt nämnden är dessa arhetsupp
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kangl. Maj:ts proposition nr it) år 1956

gifter av så kvalificerad art, att ifrågavarande tjänst bör bibehållas i lönegrad

11 och dessutom överföras på extra ordinarie stat.

Nämnden anser vidare, att en av de nuvarande tre befattningarna i lönegrad

8 bör placeras i lönegrad 11, nämligen den som är placerad på den

s. k. avgiftsdetaljen. Innehavaren av denna tjänst utför under förste byråsekreterarens

ledning självständigt granskningen av avräkningarna från oljefabrikerna

angående bearbetningen av inhemskt oljeväxtfrö och därur utvunnen

olja samt fodermedel. Detta arbete förutsätter ingående kännedom om

nämndens bestämmelser på detta område samt om avtal och kontrakt mellan

berörda parter.

Den av sakrevisionen föreslagna nya förste byråsekreterartjänsten i Ce 27

på vegetabiliebyrån finner jordbruksnämnden ytterst angelägen redan

med hänsyn till byråchefens synnerligen omfattande arbetsbörda. Mot

sakrevisionens förslag att nedflytta förste kansliskrivartjänsten i Cg 17 till

en kansliskrivartjänst i lönegrad 15 har nämnden icke något att erinra.

Nämnden upptager emellertid tjänsten på ordinarie stat.

I övrigt föreslår nämnden att två kontorsbiträden på byrån i Ce 8, vilka

är sysselsatta med göromål inom den s. k. kvarnkontrollen, med hänsyn

till göromålens kvalificerade natur skall uppflyttas till kanslibiträden i Ce

11. Den ena av dessa befattningshavare handlägger kontrollrapporterna rörande

kvarnarnas förmalning, bearbetar självständigt rapporterna, uppgör

s. k. differenslistor samt uppsätter förslag till skrivelser, då ärendena icke

är av mera komplicerad natur. Därjämte fordras av befattningshavaren att

kunna efter lämnade direktiv självständigt handlägga vissa andra ärenden,

såsom svinnavräkningar och kompensationsersättningar. Den andra befattningshavaren

har att under ledning av kansliskrivaren svara för att deklarationer

angående förmalningen inkommer från kvarnarna och att förmalningsavgifter

till rätta belopp inbetalas, att upprätta sammanställning över uteblivna

eller felaktiga deklarationer och inbetalningar samt att efter erhållna

direktiv självständigt verkställa olika statistiska sammanställningar, grundade

på kvarnarnas deklarationer angående förmalningen.

Såsom handsekreterare åt byråchefen på administrativa

byrån har sakrevisionen upptagit ett kanslibiträde i Ce 11. Med hänsyn till

de krav, som måste ställas på handsekreteraren, anser emellertid jordbruksnämnden

en kontoristtjänst nödvändig. Eljest torde det vara uteslutet att,

i rådande hårda konkurrens från icke statliga företag, förvärva eller behålla

en person med erforderliga kvalifikationer. Av handsekreteraren fordras enligt

nämnden bland annat att kunna dels biträda byråchefen och andra ansvariga

tjänstemän på byrån med förberedande utredningar, dels föra sakregister

och andra kvalificerade register, dels själv sätta upp förslag till icke

alltför svåra cirkulär samt andra skrivelser och dels ombesörja tryckning

ävensom första läsning av korrektur. Vidare måste handsekreteraren vara driven

stenograf och kunna utföra synnerligen kvalificerad maskinskrivning

ävensom taga emot och ge telefonbesked, organisera sammanträden o. d.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

Bland göromålen ingår slutligen även att sköta byråchefens och dennes närmaste

tjänstemäns arkiv och bibliotek.

Då tjänsten såsom chef för administrativa byråns beredskapssektion

i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen placerats

i lönegrad 33, finner jordbruksnämnden skäl saknas för att nu ändra denna

placering, i all synnerhet som de med tjänsten förenade uppgifterna är

oförändrade. Till skillnad från sakrevisionen upptager nämnden tjänsten

å ordinarie stat.

Vad härefter angår administrativa byråns kanslisektion

har nämnden såvitt gäller kamrerar kontoret ingen erinran mot

sakrevisionens förslag beträffande antalet befattningshavare och lönegradsplaceringen

utom beträffande kontrollanttjänsterna. Enligt nämnden bör

till en början två av kontrollanterna i Ce 21 placeras i Ca 23, båda sysselsatta

med kontroll av fettvaruregleringen. Till stöd för förslaget anföres, att

ifrågavarande kontroll kräver särskilt stora kvalifikationer samt att de kontrollanter

som handhar densamma genom långvarig praktik förvärvat sådana

kunskaper, att de visat sig väl kunna fylla sin uppgift. Ur nämndens

synpunkt är det dessutom angeläget att möjlighet finnes att bereda särskilt

dugande kontrollanter, vilka anförtros krävande arbetsuppgifter, en bättre

löneställning. Med hänsyn till att nu anställda kontrollanter saknar av sakrevisionen

förutsatt särskild revisionsteknisk utbildning, bör emellertid högre

placering än i lönegrad 23 icke komma i fråga och endast två befattningar

uppflyttas.

Vidare bör enligt nämnden den nuvarande arvodesavlönade kontrollantbefattningen

utgå, eftersom innehavaren därav väntas komma att återgå

till sin ordinarie statstjänst. I stället bör i förhållande till sakrevisionens

förslag inrättas en kontrollanttjänst i Cg 21. Därjämte anser nämnden, att

den med charkuterivarukontrollen sysselsatte kontrollanten i Cg 21 bör

placeras på extra ordinarie stat, enär dennes uppgifter enligt vad förut anförts

numera måste betraktas som permanenta.

Bortsett från ordinariesättning av vissa kontrollanttjänster innebär jordbruksnämndens

förslag i övrigt i fråga om dessa tjänster en ökning med

två i förhållande till vad sakrevisionen föreslagit. Detta sammanhänger med

den förut berörda frågan om upphörande av den nuvarande fältkontrollen

av mejerierna. Såsom tidigare angivits har nämnden i yttrande över

en särskild framställning härom av sakrevisionen förklarat sig anse, att

nämnda kontroll bör bibehållas tills vidare. Nämnden vidhåller nu denna

uppfattning och upptager för ändamålet två kontrollanttjänster i Cg 21

bland personalen för tillfälliga arbetsuppgifter. Nämnden förklarar sig dock

komma att med uppmärksamhet följa möjligheterna till besparingar på området.

Beträffande kanslidetaljen på administrativa byråns

kanslisektion anser jordbruksnämnden att generaldirektörens handsekreterare

bör bibehållas i lägst lönegrad 15 och överföras på ordinarie

stat. Såsom skäl härför anföres, att på handsekreteraren bland annat an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

kommer att efter anvisningar självständigt ombesörja lättare korrespondens,

att göra mindre omfattande utredningar i vissa ärenden, att bevaka

och ansvara för expedieringen av till generaldirektören inkomna ärenden, att

handha vården om ett omfattande aktarkiv samt att vara väl förtrogen med

detta arkivbestånd. Därtill kommer att ifrågavarande befattningshavare

måste behärska utländska språk och vara en högt driven stenograf samt

kunna tjänstgöra som sammanträdesstenograf. Den föreslagna lönegradsplaceringen

motiveras vidare av konkurrensen från det privata näringslivet

i fråga om tjänster av förevarande art. Slutligen påpekas att inom "andra

verk generaldirektörens handsekreterare som regel är placerad lägst i lönegrad

15.

Mellan sakrevisionens och jordbruksnämndens förslag rörande juridiska

detaljen på administrativa byråns kanslisektion

föreligger, såsom framgår av tablån, ingen annan skillnad än att

nämnden upptager förste byråsekreterartjänsten på ordinarie stat.

Vad slutligen angår den tredje sektionen på byrån, eller administrativa

byråns utrikeshandelssektion, anser jordbruksnämnden

såsom framgår av det föregående för sin del, att denna sektion alltjämt

bör bibehållas såsom byrå. Även beträffande personalen har nämnden på

vissa punkter annan mening än sakrevisionen.

Sålunda anser nämnden att den förste byråsekreterartjänst i Cg 27, som

sakrevisionen föreslagit skola utbytas mot en amanuenstjänst, skall bibehållas

tills vidare. Samtidigt föreslås att även sistnämnda tjänst skall upptagas

i personalstaten, dock att den skall vara vakant så länge förste byråsekreterartjänsten

är besatt. Förslagen motiveras med att de arbetsuppgifter,

som åvilar sekretariatet, är stadda i ökning och att denna utveckling av allt

att döma kommer att fortgå samt att personalen redan nu är otillräcklig

för de aktuella uppgifterna. Tillika framhålles, att byråchefen eller hans ställföreträdare

ofta befinner sig på tjänsteresa under längre tid; ibland kan

detta inträffa samtidigt, vilket givetvis medför en ökad arbetsbelastning för

den övriga personalen på sekretariatet.

Enligt nämnden är det vidare önskvärt, att den av sakrevisionen föreslagna

nedflyttningen av en av kanslibiträdestjänsterna till en kontorsbiträdestjänst

undvikes. På tjänstinnehavaren ankommer att föra diarium

samt att utföra maskinskrivnings- och stenografiarbete. Maskinskrivningsarbetet

kräver i viss utsträckning kunskaper i utländska språk och består

till icke ringa del i utskrift av ofta ganska komplicerade statistiska uppställningar.

Arbetet i övrigt kräver, att vederbörande är väl insatt i nämndens

och byråns allmänna arbetsuppgifter. Då arbetet sålunda är av kvalificerad

art, finner nämnden det väl motiverat att här bibehålla en kanslibiträdestjänst.

Sakrevisionens förslag till personaluppsättning för licensärenden är enligt

nämndens mening helt otillräckligt. Särskilt framhålles olämpligheten

av att avskaffa den nuvarande assistentbefattningen i Cg 19, samtidigt som

antalet byråsekreterare i Cg 25 reduceras från tre till två. För att personalen

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr ''iO år 195(i

rationellt skall kunna utnyttjas och säsongmässiga variationer i lieensarbetet

på de olika licensgrupperna lättare utjämnas, anser nämnden det vara

ändamålsenligare att i stället för avgränsade licensgrupper ha en gemensam

arbetsenhet för samtliga licensärenden. Som föreståndare för denna enhet

bör fungera nyssnämnde assistent, som även vid förfall för någon av

byråsekreterarna skall vikariera för denne. På grund av det anförda samt under

förutsättning av att den nu planerade ytterligare frilistningen genomföres

och att likaså en beräknad överflyttning av vissa ärenden till Svensk

spannmålshandel kommer till stånd, anser nämnden, att i fortsättningen för

licensärendena bör finnas två byråsekreterare i lönegrad 25, därav en extra

ordinarie och en tills vidare på extra stat, samt ett »licenskansli» bestående

av en assistent i Cg 19, tre kanslibiträden i lönegrad 11, därav två extra ordinarie,

ett kanslibiträde i Cg 11 samt ett kontorsbiträde i Ce 8 för licensutskrivning.

Av de båda byråsekreterarna avses den ene skola svara för exportärenden

och importlicensärenden angående fisk samt den andre för övriga

importlicenser.

Vad till sist angår utredningsbyrån föreslår nämnden, att en

kanslibiträdestjänst i Ce 11 skall uppflyttas till kontorist i Ca 13 på grund

av att befattningshavarens arbetsuppgifter får anses vara särskilt kvalificerade.

Ifrågavarande befattningshavare svarar såsom bvråregistrator bland

annat för registrering av en omfattande korrespondens på engelska, tyska

och franska samt cirka 120 utländska tidskrifter och lika många inländska

per månad. Bland arbetsuppgifterna ingår vidare utskrift och kollationering

av text avfattad på nyssnämnda språk ävensom att ansvara för utskrivningen

av bland annat jordbrukskalkylen samt större utredningar, vilket

fordrar särskilt god organisationsförmåga.

Även kanslibiträdestjänsten i Cg 11 bör enligt nämndens mening uppflyttas

till kontorist i Ca 13. Innehavaren av denna tjänst sysslar med statistiska

göromål. Till stöd för förslaget anför nämnden, att i samband med

redigeringen av dess tidskrift »Jordbruksekonomiska Meddelanden» en insamling

sker av statistiskt primärmaterial från ett stort antal statliga institutioner

och privata företag. Detta arbete har under årens lopp väsentligt

utvidgats. Byråns kortregister omfattar sålunda för närvarande cirka 1 500

olika statistiska serier. Det ankommer på ifrågavarande befattningshavare

att leda arbetet vid överföringen av de insamlade uppgifterna till registret,

att tillse att registret till alla delar hålles aktuellt samt att skriftligen påminna

uppgiftslämnarna i de fall förseningar av rapporteringen inträffar.

Vidare åligger det vederbörande att efter generella anvisningar mera självständigt

utföra de korrigeringar och omräkningar av uppgifterna, som bcfinnes

erforderliga, ävensom att — vilket är viktigt — rapportera de påvisbara

ändringar i beräkningsmetodiken, som tid efter annan göres av uppgiftslämnarna.

Bland arbetsuppgifterna ingår dessutom att med kortregistret

som underlag utföra sammanställningar av statistiska data för tabellavdelningen

av nyssnämnda tidskrift samt att tillse att de statistiska uppgifter,

som av olika tjänstemän införes i tidskriftens marknadsöversikter

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Mnj. ts proposition nr JO år 1956

in. in., står i överensstämmelse med de i tabellbilagan meddelade uppgifterna.

Slutligen deltager befattningshavaren i korrekturläsningen av hela tidskriften.

Av det anförda finner nämnden framgå, att arbetsuppgifterna i

många fall är av kvalificerad art och att de i vart fall torde väl svara mot

de uppgifter för kontorist med statistiska göromål, vilka uppställdes som

norm av 1947 års biträdesutredning.

Ytterligare föreslår nämnden att en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 skall utbytas

mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11, enär tjänstinnehavaren huvudsakligen

sysselsättes med kvalificerat statistiskt räknearbete. Detta arbete innebär

att vederbörande har att inhämta, granska och sammanställa samt efter

överordnads direktiv bearbeta vissa pris- och kvantitetsuppgifter, bland annat

i samband med arbetet vid jordbrukskalkylen och konsumtionsundersökningen.

Härför fordras mycket goda insikter beträffande inom jordbruket

förekommande statistiskt material och dettas matematiska behandling.

Sakrevisionens förslag till personalstat för utredningsbyråns statistiksektion

biträdes av nämnden.

Vissa ärenden angående restitution av bensinskatt

Såsom framgår av det föregående har sakrevisionen föreslagit att utbetalningen

av restitution av skatt för bensin, som användes till drift av jordbrukstraktorer,

skall överföras till länsstyrelserna. 1 anslutning härtill har

sakrevisionen ifrågasatt vissa jämkningar av bestämmelserna i ämnet.

Med anledning av dessa förslag framhåller jordbruksnämnden, att ifrågavarande

ärenden — bortsett från en mycket ringa del av arbetstiden för en

byråsekreterare och för viss annan kvalificerad personal — kan beräknas

taga i anspråk allenast omkring halva årliga arbetstiden för ett kanslibiträde

hos nämnden. Såsom sakrevisionen själv förklarat bör en eventuell decentralisering

av ärendena till länsstyrelserna därför icke beräknas medföra

någon besparing i statsverkets avlöningskostnader. Under sådana förhållanden

kan det enligt nämndens mening ifrågasättas, om det är lämpligt att

nu genomföra den av sakrevisionen föreslagna överflyttningen. Det måste

snarare anses fördelaktigt att ännu någon tid utnyttja den sakkännedom

och rutin på området, som hunnit utbildas inom nämnden och som åtminstone

i viss utsträckning kan leda till en ännu större enhetlighet i handläggningen

än som nu är fallet. Ytterligare förenkling av utbetalningsarbetet

torde för övrigt, med beaktande bland annat av de uppslag som därutinnan

framkastats av sakrevisionen, efter hand kunna genomföras.

Vissa uppbörds- och kontrollkostnader

Jordbruksnämnden förklarar sig icke ha något att erinra mot sakrevisionens

förslag på förevarande punkt. Därvid förutsättes emellertid samtidigt,

att sakrevisionens ståndpunkt i frågan även måste anses innebära, att kontrollkostnaderna

för uppbörd av utjämningsavgifter i samband med mjölk
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kangl. Maj.ts proposition nr tO är 1956

.regleringen, i den män dylika kostnader kvarstår hos nämnden, skall bekostas

av vederbörande avgiftsmedel.

Anslagstekniskt sett kan den ifrågasatta omläggningen enligt jordbruksnämnden

ordnas enligt två olika alternativ. Enligt det ena anvisas anslag

till jordbruksnämndens samtliga avlöningar och omkostnader på riksstaten,

därvid de belopp, som skall bestridas av avgiftsmedel, redovisas såsom inkomst

på en särskild inkomsttitel under titeln Uppbörd i statens verksamhet.

Det andra alternativet innebär, att nämndens totala avlönings- och omkostnadsstater

fastställes av Kungl. Maj :t och riksdagen. Anslag på riksstaten

anvisas emellertid endast till de avlöningar och omkostnader, som belöper

på annan verksamhet än arbetsuppgifter i samband med uppbörden av avgiftsmedel

och därmed sammanhängande kontroll, medan sistnämnda arbetsuppgifter

inom de fastställda staterna bekostas av vederbörande avgiftsmedel,

vilka tillföres anslagen såsom särskilda uppbördsmedel. För sin del

förordar nämnden det senare alternativet. Nämnden har därvid beaktat, att

inom statsförvaltningen även i andra sammanhang ganska avsevärda belopp

fått tillgodoföras vederbörande utgiftsanslag såsom särskilda uppbördsmedel.

Om man enligt sakrevisionens nu föreliggande förslag — mot vilket jordbruksnämnden

icke har något att erinra — även medräknar kostnaderna

för den med uppbörden av avgiftsmedel och kontrollen därav sysselsatta

kanslipersonalen m. m., kan enligt nämndens beräkningar den sammanlagda

årskostnaden uppskattas till ett belopp av 320 000 kronor. Angivna årskostnad

fördelar sig enligt nämnden på förmalningsavgifter med cirka

190 000 kronor, slaktdjursavgifter med cirka 50 000 kronor, mjölkutjämningsavgifter

med cirka 26 000 kronor samt fiskregleringsavgifter med cirka

54 000 kronor.

B. Övriga remissutlåtanden

Organisations- och personalfrågor

Statskontoret har i princip icke något att erinra mot att tjänstemän vid

kriskommissionen med göromål av stadigvarande natur införlivas med jordbruksnämndens

personal. Vad i ärendet anförts rörande krisbyrans och utrikeshandelsbyråns

arbetsuppgifter synes jämväl tala för att dessa byråer i

organisatoriskt hänseende sammanföres med jordbruksnämnden. Gräns

dragningen i det enskilda fallet mellan tillfällig och mera permanent arbetsuppgift

undandrager sig dock statskontorets säkra bedömande. Vidare

understrykes, att en exlra-ordinariesättning av den tillfälliga personalen självfallet

icke får hindra nämnden från att vid nedgång av göromålens omfattning

vidtaga de åtgärder, som påkallas för en begränsning av personalkadern.

Eu reform av prisstödet åt jordbrukarna med anledning av jordbruksprisutredningens

förslag kan komma att påverka nämndens personalbehov.

Mot den förordade byråindelningen har statskontoret icke funnit anledning

till annan invändning, än att då till administrativa byrån hänförts ej

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

mindre än tre sektioner med sammanlagt icke mindre än 65 befattningshavare,

det icke synes uteslutet, att svårigheter kan uppstå vid byråarbetets

administrering, särskilt som chefen å denna byrå jämväl avses skola tjänstgöra

som generaldirektörens ställföreträdare. Enligt statskontoret bör därför

övervägas att överföra utrikeshandelssektionen och eventuellt beredskapssektionen

till annan hyra, vilket skulle lätta byråchefens arbetsbörda

och samtidigt kunna leda till en bättre organisatorisk balans.

Vad sakrevisionen förordat i avseende å tjänstemännens lönegradsplacenng

har givit statskontoret anledning till uttalanden endast på några punkter.

Sålunda framhåller statskontoret beträffande den administrativa bvråchefstjänsten,

att dylika tjänster regelmässigt brukar hänföras till lönegrad

37. Även med beaktande av att nu ifrågavarande befattningshavare vid jordbi

uksnämnden i betydande utsträckning skulle komma att tjänstgöra som

generaldirektörens ställföreträdare, är statskontoret därför icke berett att

tillstyrka, att tjänsten skall upplagas i annan lönegrad än 37. Därvid bör

dock det nuvarande ställföreträdararvodet å 1 500 kronor för år bibehållas.

Enligt statskontorets mening saknas vidare anledning att upptaga chefstjänsten

å fisksektionen i högre lönegrad än den som sakrevisionen förordat

för motsvarande tjänst å beredskapssektionen, eller lönegrad Ce 31. Det kan

jämväl ifrågasättas, om ej chefen för fettvarusektionen bör inplaceras i sistnämnda

lönegrad. Statskontoret har därvid beaktat, att dessa båda organisationsenheter

— i motsats till vad som nu är fallet — avses skola inordnas

under en byrå. Ej heller kan statskontoret tillstyrka förslaget, att två

förste byråsekreterare i Ce 29, vilka innehar förordnanden som befattningsha\are

i Cg 31 vid kriskommissionen, skall erhålla pensionsgrundande befattningar

i sistnämnda lönegrad. En uppflyttning av amanuensen å fettvarusektionen

till Ce 25 finner statskontoret böra ske endast under förutsättning,

att vederbörande är berättigad till en dylik lönesättning jämlikt

bestämmelserna för den reglerade befordringsgången. Slutligen framhåller

statskontoret, att med hänsyn till de för befattningshavare inom biträdesgraderna

tillämpade lönesättningsreglerna föreståndaren för telefonväxeln

bör vara placerad som kontorsbiträde och icke som kanslibiträde.

Statens lönenämnd kan för sin del icke anse, att förslaget om inrättande

av en tjänst i Cp 13 för administrativa byråns chef är tillfredsställande

motiverat. Lönenämnden anser i likhet med de båda reservanterna i sakrevisionen,

att ifrågavarande byråchefstjänst bör hänföras till Ca 37. Därest

ställföreträd ar frågan organisatoriskt kommer att lösas på sätt sakrevisionen

löreslagit, bör enligt lönenämndens mening med tjänsten alltjämt förenas

ett ställföreträdararvode. Under förutsättning att innehavaren kommer att

behova tagas i anspråk för ställföreträdaruppgifterna i den omfattning som

förutsatts i utredningen, kan det dock ifrågasättas, om ej arvodet bör sättas

högre an nu, förslagsvis till det för medicinalstyrelsen fastställda beloppet

2 400 kronor för år.

Lönenämnden har icke heller blivit övertygad av vad sakrevisionen anfört

till stöd för sitt förslag, att de båda å animaliebyrån och vegetabilieby
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

rån placerade tjänsterna såsom förste byråsekreterare i Ce 29 skall förändras

till tjänster för byrådirektör i Ce 31. Tjänsterna bör bibehållas i nuvarande

lönegrad, som fastställts år 1952 i samband med den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen.

Beträffande administrativa byrån framhåller lönenämnden, att såvitt

den har kunnat finna i utredningen icke förebragts tillräckliga skäl för

ändring av den genom beslut av 1952 års riksdag på grundval av förhandlingsöverenskommelse

fastställda lönegraden — Ce 33 — för beredskapssektionens

chef. Av utredningen framgår vidare ej vilka arbetsuppgifter och

befogenheter som skall förenas med den nya tjänsten såsom chef för kanslisektionen.

Ehuru med hänsyn härtill svårigheter föreligger att bedöma förslaget

om tjänstens placering i Ce 33, anser sig lönenämnden icke böra underlåta

att framhålla, att denna placering förefaller vara alltför hög.

Med hänsyn till de av statsmakterna antagna riktlinjerna för lönegradsplacering

av biträdespersonal bör enligt lönenämnden den för telefonväxelns

föreståndare avsedda tjänsten, så länge telefonistpersonalen icke uppgår till

större numerär än nu, icke placeras högre än i kontorsbiträdesgraden.

I övrigt har lönenämnden icke ansett sig böra göra annat uttalande än

att den ifrågasätter, huruvida icke de föreslagna icke-ordinarie tjänsterna

såsom byråsekreterare och aktuarie bör ersättas med amanuenstjänster i

reglerad befordringsgång.

Riksräkenskapsverket ansluter sig till sakrevisionens förslag, att kriskommissionens

arbetsuppgifter från och med budgetåret 1955/56 skall övertagas

av jordbruksnämnden. Den i samband därmed i vissa hänseenden föreslagna

omorganisationen av nämnden föranleder, ur de synpunkter ämbetsverket

har att företräda, icke någon erinran.

Sveriges lantbruks förbund påpekar inledningsvis, att sakrevisionens förslag

är utarbetat utan hänsynstagande till de förändringar i personalbehovet,

som kan komma att uppstå på grund av en omläggning av den prisreglerande

verksamheten med anledning av jordbruksprisutredningens nyligen framlagda

betänkande. Lantbruksförbundet förutsätter, att sammanslagningen

av nämnden och kommissionen sker vid sådan tidpunkt eller på sådant sätt,

att hänsyn kan tagas till en omläggning av den prisreglerande verksamheten.

Med anledning av vad sakrevisionen uttalat i fråga om utrikeshandelsärendena

framhåller förbundet, att enligt dess mening sakrevisionen lagt för stor

vikt vid den minskning av arbetsuppgifternas omfång, som skett och sker i

och med importlicensieringens upphörande eller överförande på andra organ.

Samtidigt som en viss liberalisering av den internationella handeln med jordbruksprodukter

ägt rum under de senaste åren och därigenom en minskning

möjliggjorts i det rutinmässiga liccnsieringsarbetet, har nämligen andra

frågor av betydligt mera komplicerad natur trätt i förgrunden rörande jordbrukets

utrikeshandel. Då det i första hand ankommer på chefen för utrikeshandelsärendena

inom jordbruksnämnden att handlägga dessa frågor såväl

inom landet som vid de internationella förhandlingarna, innebär detta,

att vederbörande måste vara väl förtrogen med den svenska jordbrukspoliti
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 är 1956

ken och de därav föranledda interna regleringarna ävensom med internationell

handels- och tullpolitik samt komplicerade valutatekniska spörsmål. Enligt

förbundets uppfattning bör därför icke antalet underordnade tjänstemän

inom byrån utan arbetsuppgifternas art vara avgörande vid valet av tjänsteställning

för chefstjänstemannen. Förbundet tillmäter dessa arbetsuppgifter

sådan betydelse, att förbundet gentemot sakrevisionen anser sig böra förorda

att chefskapet för den byrå eller sektion inom nämnden, som i fortsättningen

kommer att handha utrikeshandelsfrågor, får byråchefs ställning. Eljest

riskerar man att denna post icke besättes med en tillräckligt kvalificerad

kraft.

Då köttklassificeringen av sakrevisionen hänförts till jordbruksnämndens

stadigvarande arbetsuppgifter, anser förbundet att så i fortsättningen även

bör ske i fråga om charkuterikontrollen.

Slutligen berör förbundet frågan om fältkontrollen vid mejerierna. Enligt

förbundet är under alla förhållanden någon form av dylik kontroll nödvändig,

enär eljest förluster uppstår på grund av felaktiga deklarationer. Förbundet

anser fördenskull, att ifrågavarande kontroll bör bibehållas. I anslutning

härtill påpekas, att den form av kontroll, som sakrevisionen föreslagit

skola ske genom fackrevisorer, icke kan ske utan kostnader. I den mån dessa

kostnader belöper på kontroll av statliga bidrag, mjölkpristillägg och leveranstillägg

bör desamma gäldas av statsmedel. Detta bör beaktas vid ärendets

avgörande.

Riksförbundet Landsbygdens folk tillstyrker att kriskommissionen avvecklas

samt att i samband därmed krisbyrån ersättes med en fettvarusektion

under animaliebyrån och utrikeshandelsbyrån organiseras såsom en

sektion av den administrativa byrån. Likaså finner förbundet den gjorda

indelningen av jordbruksnämndens framtida arbetsuppgifter i permanenta

och tillfälliga ur många synpunkter ändamålsenlig. Samtidigt anser emellertid

förbundet det vara diskutabelt att definitivt uppgöra en plan för personal

avsedd för permanenta respektive tillfälliga arbetsuppgifter, så länge

formerna för jordbruksregleringen i framtiden håller på att övervägas av

statsmakterna med anledning av jordbruksprisutredningens förslag.

Sveriges fiskares riksförbund anser sakrevisionens förslag såsom helhet

och ur rent allmän synpunkt innebära framsteg, eftersom desamma dels

torde komma att på ett förmånligt sätt påverka jordbruksnämndens verksamhet

och dels medför tryggare anställning och bättre arbetsförhållanden

för personalen. Liksom tidigare i samband med jordbruksnämndens tillkomst

är emellertid förbundet av den uppfattningen, att fiskets frågor bör

handläggas på en särskild byrå inom nämnden. Skulle detta önskemål ej

heller nu uppfyllas, anser förbundet det vara ett minimikrav att nuvarande

system bibehalles och att fisksektionen får även framdeles bedriva sin verksamhet

såsom en fristående sektion. Alla skäl talar härför och icke minst

nuvarande labila situation på fiskets område motiverar att dessa frågor behandlas

med stor varsamhet. Förbundet erinrar därjämte om att 1954 års

fiskeriutredning enligt riksdagens beslut utreder vissa frågor rörande hand
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

läggningen av prisregleringsverksamheten på fiskets område. Även med

hänsyn härtill kan det vara lämpligt att avvakta utredningens resultat, innan

några mera vittgående förändringar vidtages.

Svenska västkust fiskarnas centralförbund och Västkustfisk, förening u.

p. a., föreslår att fisksektionen i likhet med den nuvarande utrikeshandelsbyrån

skall få en fristående ställning. Skulle detta icke låta sig göra utan i

båda fallen sektioner bildas, understrykes starkt nödvändigheten av att dessa

båda sektioner föres under samma byrå och då närmast under den administrativa

byrån. För fiskets vidkommande är nämligen de frågor, som behandlas

av fisksektionen och av utrikeshandelsbyrån, så nära sammanhängande,

att det skulle innebära en mycket stor olägenhet, om de fördes in

som sektioner under olika byråer.

Svenska bggdekvarnars riksförbund anför, att de med upptagandet av förmalningsavgift

vid löneförmalning förenade arbetsuppgifterna icke kan anses

såsom permanenta. Riksdagens beslut i ämnet har nämligen formulerats

på ett sådant sätt, att det på allvar kan ifrågasättas, huruvida upptagandet

av dylika avgifter i längden kan vinna riksdagens stöd. Av dessa

skäl kan förbundet icke biträda sakrevisionens förslag att överföra ytterligare

två kontrollanttjänster på extra ordinarie stat.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund konstaterar inledningsvis,

att sakrevisionen icke kan anses ha ingått på något principiellt bedömande

av storleken av den kärna av ordinarie personal, som jordbruksnämnden

nu bör erhålla, utan har kvarlämnat ett icke obetydligt antal extra tjänstemän

för såsom tillfälliga ansedda arbetsuppgifter. Det föreliggande förslaget

präglas därför av ett fortsatt uppskjutande av den ur personalsynpunkt

synnerligen viktiga frågan om reglering av personalens anställningsformer,

en fråga som personalen hade anledning räkna med skulle komma att i det

väsentliga lösas redan vid nämndens inrättande. I och för sig kan det visserligen

betraktas som betydelsefullt, att den konstruktion, som kommissionen

för krisuppgifter på livsmedelsområdet utgjort, kan elimineras. Det

behov, som kan föreligga att ge nämndens organisation viss fortsatt elasticitet,

kan dock uppenbarligen tillgodoses genom att det för någon mindre

del av personalen tillämpas lösligare anställningsförhållanden.

Förbundet anför vidare i huvudsak följande.

Vad gäller spörsmålet om personalens anställningsformer finner förbundet

tiden mogen för att nämndens fasta personal beredes ordinarie tjänster.

Sakrevisionens förslag, som begränsar ordinariesättningen till totalt fyra

tjänster, kan icke vara grundat på eu verklig prövning av vilka arbetsuppgifter

som är att betrakta såsom permanenta. Förbundet vill för sin del understryka

angelägenheten av att nämndens personal nu erhåller anställningsformer

enligt för statsförvaltningen i övrigt gällande bestämmelser.

I fråga om avvägningen mellan extra ordinarie och extra tjänster finner

förbundet sakrevisionens förslag i behov av vissa jämkningar på enskilda

tjänster. Särskilt bör uppmärksammas, att vissa tjänstemän vid nämndens

organisation har tillförsäkrats extra ordinarie anställning, ofta dock med

placering på högre extra tjänster inom kriskommissionen. Det framstår som

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj ris proposition nr 40 år 1956

angeläget, att sådana tjänster nu ombildas till extra ordinarie. Även kombinationen

av extra anställning inom kriskommissionen med vikariatslöneförordnande

förekommer. Det är givetvis angeläget, att också i sådana

fall, då långvarig anställning väl motiverar extra ordinarie tjänst, en reglering

av anställningsformen kan ske.

Det synes förbundet som det till undvikande av det tvång till kombinationslösningar

av lägre extra ordinarie tjänster med högre extra tjänster är

lämpligt, att nämndens organisation icke nu låses till ett bestämt antal

extra ordinarie tjänster i vissa grader. Nämnden bör därför erhålla anslagstekniska

möjligheter att inrätta extra ordinarie tjänster med individuellt

beaktande av arbetsuppgifternas natur och skäligheten av extra ordinarie

anställning, särskilt i de fall, då relativt lång tids anställning motiverar, att

vederbörande erhåller en mot tjänsteställningen svarande pensionsreglerad

tjänst.

Rörande förslaget till byråindelning har förbundet icke ansett sig böra

redovisa någon uppfattning i detalj. Förbundet finner det dock angeläget,

att byråindelningen anknyter till den specialisering, som föreligger inom

den verksamhet, som nämnden har att bedriva. Inordningen i byråer av

enheter, som inom en byrå måste komma att intaga en sådan särställning,

att byråchefen endast formellt svarar för byrån i dess helhet men reellt

endast för en del därav, kan icke anses lämpligt varken ur organisatorisk

synpunkt eller ur personalsynpunkt. Ur förstnämnda synpunkt förehgger

risk för att den verksamhet får en svagare ställning, som inordnas i

en byrå utan att verkligt samband föreligger i fråga om arbetsuppgifterna.

Ur sistnämnda synpunkt måste det anses otillfredsställande, att tjänsteställningen

i sådana fall icke kommer att svara emot arbetsuppgifter och

självständighet. Förbundet finner därför sakrevisionens förslag också i denna

del i behov av särskild prövning i syfte att tillförsäkra en självständig

ställning åt de speciella verksamhetsgrenarna.

I fråga om tjänsternas lönegradsplacering ger förslaget anledning till

vissa erinringar. Salunda noteras, att sakrevisionen på någon punkt föreslagit

sänkning t. o. m. av vid tjänsteförteckningsrevisionen prövade tjänster

eller med bortseende från de regler, som gäller för lönegradsplacering

för personal inom kontorskarriären, föreslagit sänkningar i vissa fall eller

uraktlåtit att i andra fall föreslå i och för sig mycket väl motiverade lönegradsuppflyttningar.

Särskilt må framhållas, att viss kontrollantpersonal

placerats i lägre lönegrader än den vid tjänsteförteckningsrevisionen för

kontrollanter vid nämnden fastställda lönegraden. Det föreligger därför behov

av att utöver ett rättställande härav —- erhålla högre placering för

viss kontrollantpersonal, varom även sakrevisionen gjort visst uttalande.

Vissa ärenden angående restitution av bensinskatt

Beträffande restitutionsärendena har endast de fem länsstyrelserna yttrat

sig. Alla dessa tillstyrker sakrevisionens förslag om överflyttning av ifrågavarande

ärenden till länsstyrelserna. Med tanke på det behov av personal,

som överflyttningen kan medföra, framhåller emellertid två länsstyrelser att

antalet ärenden där är stort. Ej heller de av sakrevisionen ifrågasatta ändringarna

av bestämmelserna i ämnet har i stort sett mött någon erinran från

ifrågavarande länsstyrelser. I ett par fall har dock uttalats annan mening

på vissa punkter.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 195<i

49

Ur yttrandena må i övrigt återgivas följande.

Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller, att det för länsstyrelsens del

kommer att röra sig om ett ganska stort antal ärenden. De registrerade traktorerna

i länet utgör sålunda för närvarande omkring 14 000 och antalet i år

utsända blanketter till restitutionsansökning uppgick till cirka 1 500. I vad

mån de föreslagna nya uppgifterna kommer att kräva personalförstärkning

är emellertid icke möjligt att nu med säkerhet bedöma.

I fråga om de föreslagna ändringarna av bestämmelserna i ämnet erinrar

länsstyrelsen om att föreskrifterna rörande registreringsskyldighet icke gäller

beträffande motordrivet fordon, som användes uteslutande inom inhägnat

område av närmare angiven beskaffenhet. Det torde därför kunna inträffa

att registreringsskyldighet icke föreligger för sådan traktor, beträffande

vilken eljest rätt till restitution finnes. Vidare måste vad angår registreringspliktiga

traktorer beaktas, att det i praktiken visar sig, att tidpunkten

för registrering ofta påverkas av olika tillfälligheter. Rätten till restitution

bör därför — även om viss utredning i en del fall blir erforderlig — liksom

för närvarande knytas till innehavet av traktorn. Av praktiska skäl ifrågasätter

länsstyrelsen därjämte, om det är lämpligt att fastslå viss tidpunkt,

före vilken ansökan om restitution skall vara ingiven för att över huvud taget

bli prövad. Om så likväl beslutas bör i varje fall ansökningstiden avsevärt

förlängas, förslagsvis till och med april månads utgång. Slutligen bör möjlighet

beredas myndigheten att i särskilt fall pröva ansökning, som gjorts

efter ansökningstidens utgång.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför, att åtminstone i detta län med dess

stora traktorbestånd antalet ärenden av nu förevarande slag ökat väsentligt

under de sista åren. År 1954 inkom till länsstyrelsen 564 restitutionsansökningar;

under år 1955 har hittills inkommit cirka 900 dylika. Detta innebär

mer än en fördubbling av antalet ärenden sedan den 1 september 1952

eller den tidpunkt, till vilken sakrevisionens uppgifter i ämnet synes hänföra

sig. Restitutionsärendena vid ifrågavarande länsstyrelse kräver följaktligen

redan nu en icke obetydlig arbetsinsats från personalens sida.

Länsstyrelsen i Värmlands län räknar däremot med att överflyttningen

icke skall medföra merarbete för länsstyrelserna i någon större omfattning,

eftersom dessa redan nu utför det förberedande arbetet. De föreslagna ändringarna

i bestämmelserna för restitutionen finner länsstyrelsen välbetänkta

och värda att beakta.

Även länsstyrelsen i Kopparbergs län anser, att överflyttningen icke torde

medföra någon väsentligt ökad arbetsbelastning. Förslaget att restitutionsrätten

skall göras avhängig av registreringen i stället för det faktiska innehavet

av en traktor, kan länsstyrelsen icke tillstyrka. Såsom sisla dag för

ingivandet av ansökning om restitution anser länsstyrelsen av praktiska skäl

lämpligen böra sättas den 1 april.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län slutligen har icke funnit någon anledning

till erinran mot sakrevisionens synpunkter och förslag på förevarande område.

t Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 40

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr kO år 1956

Vissa uppbörds- och kontrollkostnader

Av de remissinstanser, som yttrat sig över sakrevisionens förslag rörande

uppbörds- och kontrollkostnaderna, har flertalet tillstyrkt detsamma eller

lämnat det utan erinran. Sveriges fiskares riksförbund samt Svenska västkustfiskarnas

centralförbund och Västkustfisk, förening u. p. a., har dock

för sin del samtidigt uttalat större eller mindre tveksamhet. Yttranden i avstyrkande

riktning har avgivits endast av riksräkenskapsverket, Sveriges

grossistförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Ur yttrandena må i övrigt återgivas följande.

Generaltullstyrelsen meddelar, att den låtit sin organisationsavdelning utföra

en undersökning rörande kostnaderna under budgetåret 1953/54 för

tullverkets befattning med debitering, uppbörd och redovisning av ifrågavarande

införsel- och prisregleringsavgifter samt för viss kontroll i samband

med fettvaruregleringen. Undersökningen har givit vid handen, att

denna verksamhet för närvarande torde åsamka tullverket ett arbete, motsvarande

en årlig kostnad av i runt tal 200 000 kronor. Ehuru undersökningsresultatet

i viss mån är osäkert, anser styrelsen sig dock kunna beteckna

det angivna beloppet som i förevarande sammanhang tillräckligt tillförlitligt.

Att märka är emellertid, att däri inräknats tullverkets merkostnader

för kontrollen beträffande import av fettvaror in. m., för vilka regleringsavgifter

icke uppbäres av tullverket. För den händelse ett överflyttande från

anslagsmedel till avgiftsmedel av kostnaderna skulle komma till stånd, finner

styrelsen sig böra ifrågasätta, att däri inräknas jämväl de i tullverket

uppkommande merkostnaderna för här ifrågavarande verksamhet.

Kooperativa förbundet anför i huvudsak.

De regleringsavgifter, varom här är fråga, tjänar direkt jordbrukets prisskydd.

De avser att täcka uppkommande förluster på exporten av jordbruksoch

fiskeprodukter. Kostnaderna för uppbörd, redovisning och kontroll bör

alltså i princip, som också sakrevisionen framhåller, täckas ur de inflytande

avgiftsmedlen. Förbundet tillstyrker därför sakrevisionens förslag att uttaga

berörda kostnader för förmalnings- och slaktdjursavgifterna ur de avgiftsmedel,

som inflyter. Även vad övriga avgifter beträffar bör enligt förbundets

mening de kostnader, som nu bäres av jordbruksnämnden, bestridas av avgiftsmedel.

Vad de import- och exportavgifter angår, som uppbäres i samband

med jordbruksregleringar av olika slag, anser styrelsen, att dessa bör

i möjligaste mån uppbäras av tullverket och icke i efterskott inbetalas till

jordbruksnämnden. En sådan anordning skulle med all sannolikhet medföra

minskat arbete och minskade kostnader. Förbundet beaktar emellertid de

praktiska svårigheter, som föreligger att rättvist uppskatta kostnaderna för

tullverkets arbete med uppbörd och redovisning av import- och exportavgifter.

Dessa svårigheter bör dock kunna övervinnas genom t. ex. påläggande

av en särskild expeditions- eller bokföringsavgift att utgå vid varje

uppbördstillfälle, eventuellt procentuellt i förhållande till uppbördens belopp

och så avvägd, att tullverkets extra kostnader för arbetet med regleringsavgifterna

fullt täckes.

Förbundet vill vidare erinra om att sakrevisionen ej kunnat taga hänsyn

till jordbruksprisutredningens nyligen framlagda betänkande. Då utredning
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr iO år 1956

ens förslag avser ett jordbruksskydd, som mycket väsentligt tänkes arbeta

med importavgifter för ett flertal jordbruksprodukter, kommer frågan om

uppbörd och kontroll av sådana avgifter ej att minska i betydelse, om frågan

om fortsatt skydd för jordbruket kommer att lösas efter dessa linjer. Detta

förhållande gör det enligt förbundets mening särskilt viktigt att noggrant

överväga anordnandet av med regleringsavgifterna förbundna uppbörds- och

kontrollförfaranden och frågan om en ändamålsenlig täckning av kostnaderna

härför, så att sådana kostnader ej pålägges statsverket, vilka rätteligen

bör åvila jordbruksregleringen och vilka jordbrukets organisationer

sannolikt är villiga att täcka på detta sätt. Förbundet anser det därför,

såsom nyss framhållits, betydligt mera rationellt om export- och importavgifter

i samband med jordbruksregleringen uppbäres genom tullverket och

kostnaderna härför täckes genom särskild avgift.

Sveriges lantbruksförbund erinrar om att ansvaret för exporten numera

överflyttats på jordbruket och dess organisationer. Förevarande avgiftsmedel

är främst avsedda att täcka de förluster, som kan uppkomma vid export.

Under sådana omständigheter anser förbundet det rimligt, att uppbörden och

kontrollen av avgifterna bekostas av ifrågavarande avgiftsmedel. Förbundet

tillstyrker därför sakrevisionens förslag på denna punkt. Därvid förutsättes

dock, att uppbörds- och kontrollorganisationen icke överdimensioneras och

att Svensk spannmålshandel, Svensk kötthandel samt Svenska mejeriernas

riksförening får tillfälle att överlägga med jordbruksnämnden om de kostnader,

som skall anses belöpa på de olika avgiftsmedlen.

Svensk kötthandel, förening u. p. a., har i princip icke något att erinra

mot att ifrågavarande kostnader bestrides av avgiftsmedel och icke som nu är

fallet av anslagsmedel. Föreningen förutsätter därvid att uppbörds- och kontrollorganisationen

icke överdimensioneras och att föreningen får tillfälle att

överlägga med jordbruksnämnden om de kostnader, som skall anses belöpa

på de olika avgiftsmedlen.

Svenska bygdekvarnars riksförbund tillstyrker förslaget. Såsom redan förut

nämnts ifrågasätter emellertid förbundet, om upptagandet av förmalningsavgift

vid löneförmaining i längden kan vinna riksdagens stöd. I anslutning

härtill framhålles, att en befrielse av löneförmalningen från förmalningsavgift

kan minska de direkta uppbörds- och kontrollkostnaderna för

upptagande av sådan avgift med omkring 80 procent, om man utgår från

antalet inkommande deklarationer från handelskvarnar respektive lönekvarnar.

De direkta kostnaderna för upptagande av förmalningsavgift skulle

därvid nedbringas till 20 392 kronor i stället för av sakrevisionen beräknade

101 992 kronor. Även kostnaderna för jordbruksnämndens administrativa

byrå minskas, om den antydda befrielsen genomföres.

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, uttalar sig endast såvitt

angår förmalningsavgifterna. Mot förslaget att kostnaderna för uppbörd och

kontroll av dessa avgifter skall gäldas utav avgiftsmedel har föreningen intet

att erinra. Tillika föreslås emellertid, att uppbörds- och debiteringsarbetet

skall överflyttas till föreningen men att jordbruksnämnden även i fortsättningen

skall ombesörja fältkontroll. Till stöd för sin ståndpunkt anför föreningen

i huvudsak.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

Föreningen har intet att invända mot att de uppbörds- och kontrollkostnader,

som här är fråga om och som utgör en del av de centrala kostnaderna

för brödsädsregleringen, betalas av förmalningsavgiftsmedel. Eftersom

med den nuvarande utformningen av brödsädsregleringen förvaltningen av

förmalningsavgiftsmedlen och ansvaret för dessas utnyttjande åvilar föreningen,

synes det emellertid vara lämpligt att föreningen, så långt det ur

rationella synpunkter kan anses vara motiverat, handhar den verksamhet,

som bekostas av förmalningsavgiftsmedlen.

Föreningen vill därför föreslå, att uppbördsverksamheten överflyttas till

föreningen och samordnas med den verksamhet, som föreningen i enlighet

med avtal med jordbruksnämnden bedriver med granskning och sammanställning

av spannmålshandlarnas deklarationer av omsättningen av spannmål.

Liksom dessa deklarationer utgör de deklarationer från kvarnarna, varpå

avgiftsbetalningarna grundas, underlag för statistik över förhållandena

på brödsädsmarknaden. Denna statistik är till värdefull ledning för föreningen

vid övervägande av vilka åtgärder föreningen i skilda situationer

bör företaga för att fylla sina uppgifter. Ett överförande av kontrollen av

kvarnarnas deklarationer och avgiftsinbetalningar till föreningen skulle

skapa förutsättning för erhållande av bättre samordning mellan spannmålshandlarnas

och kvarnarnas uppgifter, än vad nu är fallet. Dessutom skulle

utökningen av arbetsområdet medföra möjlighet till ett bättre utnyttjande

av den med här ifrågavarande arbetsuppgifter sysselsatta personalen. Med

hänsyn till önskemålet att uppgifterna i kvarnarnas deklarationer icke kommer

till obehörigas kännedom, bör de befattningshavare hos föreningen, som

får sig anförtrodda arbetet med dessa deklarationer, i överensstämmelse med

vad som gäller i fråga om spannmålshandlarnas omsättningsrapporter, arbeta

på jordbruksnämndens uppdrag och under tystnadsplikt.

Vad fältkontrollen vid kvarnarna beträffar skulle även denna kunna

överföras till föreningen och därvid samordnas med den handelskontroll och

den kontroll av beredskapslagrade varor, som föreningen utövar. Det synes

emellertid lämpligt, att denna kontroll även i fortsättningen ombesörjes av

jordbruksnämndens kontrollanter, bl. a. av det skälet att om, såsom föreslagits

av jordbruksprisutredningen, inmalningstvång kommer att införas,

det skulle för nämnden uppstå behov av kontroll av förmalningsbestämmelsernas

efterlevnad och då mest rationellt vore att samordna sistnämnda

kontroll med kontrollen av avgiftsinbetalningen. Dessutom torde en kontroll

utövad genom jordbruksnämnden giva en viss stadga och effektivitet

åt uppbördsverksamheten.

Under hänvisning till det anförda hemställer föreningen, att Kungl. Maj:l

ville förordna, att den uppbörds- och kontrollverksamhet, som avser förmalningsavgifterna,

bekostas och organiseras i överensstämmelse med vad

föreningen förordat.

Sistnämnda förenings förslag om överflyttning till föreningen av uppbörds-

och debiteringsarbetet i samband med uttagandet av förmalningsavgifterna,

har bemötts av statens jordbruksnämnd i dess yttrande. Nämnden

erinrar däri om att tanken på en dylik överflyttning avstyrkts redan i sakrevisionens

promemoria. För sin del instämmer nämnden i vad sakrevisionen

anfört i ämnet. Den i föreningens utlåtande åberopade omständigheten,

alt föreningen för nämndens räkning redan omhänderhar viss granskning

av spannmålshandlares månadsrapporter, torde sålunda icke utgöra

skäl för ett tillmötesgående av det framförda uppslaget. När det gäller för
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr bO år 1956

malningsavgifterna måste det — i motsats till vad förhållandet är beträffande

spannmålshandlarrapporterna — ofta bli fråga om sådana åtgärder,

som enligt sakens natur måste ankomma på en statlig myndighet. Den

anordningen kan visserligen tänkas, att den löpande granskningen av kvarnarnas

rapporter ankommer på föreningen, medan frågan om vidtagande av

sådana speciella åtgärder, som nyss sagts, skulle i varje särskilt fall av föreningen

underställas nämnden. Följden härav skulle emellertid bli en tidsödande

och i och för sig omotiverad dubblering av ärendenas handläggning,

samtidigt som nämnden skulle förlora den omedelbara överblicken över tilllämpningen

av gällande kvarnreglering.

Sveriges fiskares riksförbund, som yttrat sig endast i fråga om fiskets

prisregleringsavgifter, anser det vara önskvärt om nuvarande ordning på

området kan bibehållas även framdeles. Ehuru med en viss tvekan vill dock

förbundet icke motsätta sig, att kostnaderna för uppbörd och kontroll av

nyssnämnda avgifter ersättes av avgiftsmedel i enlighet med sakrevisionens

förslag. En bestämd förutsättning härför är emellertid, att detta sker

inom ramen för de ränteinkomster, som årligen tillföres prisregleringsfonden.

Svenska västkustfiskarnas centralförbund och Västkustfisk, förening u.

p. a., uttalar likaledes, som redan förut nämnts, tveksamhet gentemot sakrevisionens

förslag. Förbundet och föreningen vill dock icke direkt avstyrka

förslaget men förutsätter, att kostnaderna för uppbörd och kontroll av prisregleringsavgifterna

på fiskets område under inga omständigheter får belasta

prisregleringskassan med mer än de ränteinkomster, som inflyter för

fonderade medel. Till närmare utveckling härav anföres i huvudsak följande.

På prisregleringarnas område råder stor skillnad mellan jordbruk och

fiske. Medan jordbruket årligen erhåller betydande anslag av skattemedel

för upprätthållande av prisnivån, finansieras priseregleringarna på fisk alltsedan

det nuvarande systemets införande år 1946 uteslutande genom prisregleringsavgifter.

Detta betyder, att fiskerinäringen på ett helt annat sätt

än jordbruket är beroende av att avgifterna kommer till användning i form

av pristillägg eller fonderas för att möta kommande avsättningssvårigheter.

Erinras kan också i detta sammanhang om att kostnads- och lönsamhetsutvecklingen

inom fisket kan komma att senare under året motivera en

framställning till jordbruksnämnden om höjda minimipriser på västkustfisk.

Lönsamheten inom det svenska havsfisket är nämligen väsentligt lägre

än inom jordbruket, och man är fortfarande ganska långt ifrån målsättningen,

att fiskets utövare skall erhålla en inkomst, som är skälig i förhållande

till andra samhällsgruppers. Slutligen må framhållas, att redan nu

vissa kostnader för prisregleringarna på fisk bestrides av avgiftsmedel. För

västkustens vidkommande har enligt senaste redovisning dessa kostnader

under 1946 -1954 uppgått till 218 693 kronor, avseende löner och omkostnader

för jordbruksnämndens ombud på västkusten. För sydkusten och

ostkusten har motsvarande kostnader utgjort 68 000 kronor.

Vad slutligen angår de remissinstanser, som uttalat sig i avstyrkande

riktning, ifrågasätter riksräkenskapsverket, huruvida icke förevarande kostnader

även i fortsättningen bör stanna å statsverket, eftersom desamma i

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1956

sista hand kommer att uttagas av konsumenterna samt det administrativa

förfarandet synes bli omständligt särskilt i fråga om beräkningen av kostnaderna.

Riksförbundet Landsbygdens folk framhåller, att summan av de kostnader,

som till följd av sakrevisionens förslag skulle komma att täckas av avgiftsmedel,

beräknas uppgå till endast 280 000 kronor per år i nuvarande

läge. Nämnda summa får givetvis anses vara relativt obetydlig, varför det

rent praktiskt torde vara av relativt ringa betydelse, om den täckes av anslagsmedel

eller avgiftsmedel. Då emellertid föreskrift att uppbörds- och

kontrollkostnaderna skall bestridas av avgiftsmedel saknas i senare utfärdade

förordningar, synes detta enligt förbundet snarast styrka, att uppbördsoch

kontrolluppgifterna ansetts utgöra en del av jordbruksnämndens löpande

arbetsuppgifter och sålunda bör bekostas på samma sätt som nämndens

övriga uppgifter. Medel har ju också anvisats för att täcka jämväl dessa

kostnader. Även om frågan, såsom nyss sagts, rent praktiskt måste anses

ha begränsad betydelse, talar därför enligt förbundets mening starka principiella

skäl för att kostnaderna för uppbörd och kontroll av avgiftsmedel

i fortsättningen helt gäldas av anslagsmedel. Skulle trots detta statsmakterna

emellertid besluta, att kostnaderna för uppbörd och kontroll av avgiftsmedel

fortsättningsvis skall täckas ur dylika avgiftsmedel, anser förbundet

det uppenbart, att kontrollverksamheten bör organiseras och dimensioneras

under ett mera preciserat och till formerna närmare angivet samarbete

mellan jordbruksnämnden och de organ, som uppbär avgifterna.

Sveriges grossistförbund framhåller slutligen, att ett genomförande av

sakrevisionens förslag principiellt innebär, att ifrågavarande kostnader skall

beredas täckning inom jordbrukskalkylens ram vid prissättningen på jordbrukets

produkter. Eftersom i verkligheten ingen hänsyn tages vid de regelbundet

återkommande kalkylförhandlingarna till förevarande kostnadspost,

kommer emellertid kostnaderna i stället huvudsakligen att belasta

den verksamhet, som producentkooperationen, den enskilda handeln och

konsumentkooperationen bedriver bland annat på utrikeshandelns område

för att fullfölja den statligt beslutade jordbrukspolitiska målsättningen. 1

praktiken övervältras sålunda kostnaderna för denna del av verksamheten

på handelsleden och får där till resultat, att bland annat de för reglering

av exportförluster disponibla medlen minskas i proportion till vad som

måste avstås för att täcka jordbruksnämndens administrativa kostnader.

Konsekvensen blir således, att en statlig, indirekt beskattning på ifrågavarande

regleringsverksamhet införes. Varken 1947 års riksdagsbeslut om

den framtida jordbrukspolitiken eller senare riksdagsbeslut om inrättande

av jordbruksnämnden innebar emellertid, att kostnaderna för nämndens

verksamhet skulle finansieras av andra medel än sådana, som Kungl. Maj :t

i vanlig ordning äskade för ändamålet.

På grund av det anförda anser förbundet i motsats till sakrevisionen, att

kostnaderna för den uppbörd och kontroll, som i kraft av statliga bestämmelser

är erforderlig inom jordbruksnämndens verksamhet, liksom hittills

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr iO ur 1956

i princip skall bestridas av skattemedel och icke av avgiftsmedel. Å andra

sidan delar förbundet såtillvida sakrevisionens uppfattning, att det är angeläget

att likartade bestämmelser gäller beträffande finansieringen av kostnaderna

i fråga.

V. Jordbruksnämndens anslagsäskanden för budgetåret 1956/57

Såsom förut anförts har jordbruksnämnden i sin framställning rörande

anslag till avlöningar och omkostnader för nämnden under budgetåret

1956/57 anmält, att nämnden undersökt, om och i vad mån förslagen i propositionen

1955: 198 angående den framtida utformningen av prissättningen

på jordbrukets produkter kommer att påverka nämndens organisation och

personalbehov. Nämnden har därvid funnit sig böra i princip vidhålla sina

i remissutlåtandet över sakrevisionens framställning framlagda förslag till

personalförteckning och stater för nämnden samt i fråga om medelsanvisningen

för de med staterna avsedda ändamålen.

Till stöd för sin uppfattning anför nämnden — efter hänvisning till sina

i utlåtandet över sakrevisionens förslag anförda bedömanden av omfattningen

av nämndens arbetsuppgifter vid genomförande av jordbruksprisutredningens

alternativa förslag — bl. a. följande.

Det speciella system för jordbruksprisregleringcn, som vid bifall till propositionen

1955: 198 skulle tillämpas från och med produktionsåret 1956/

57, är enligt propositionen visserligen avsett att underkastas en översyn tre

år efter ikraftträdandet. I propositionen förutsättes emellertid, att huvudgrunderna

för 1947 års jordbruksprogram skall gälla även i fortsättningen.

Enligt propositionen innebär detta bl. a., att valmöjligheterna i fråga om

framtida prissättningssystem begränsas så till vida, att skyddet åt jordbruksnäringen

måste få en viss grad av rörlighet och sålunda icke kan inskränkas

till tullar eller helt fasta importavgifter. Mot bakgrunden av dessa

principförklaringar torde man få utgå från att även efter den i propositionen

förutsatta treårsöversynen liksom efter de periodiska revisioner, som kan

komma att följa i fortsättningen, sådana system för jordbruksprisregleringen

kommer att upprätthållas, som i huvudsak ansluter till något av jordbruksprisutredningens

alternativ eller utgör kompromiss mellan dessa.

Det kompromissystem, som enligt propositionen 1955: 198 föreslås för

den närmaste treårsperioden, blir enligt nämndens mening i tillämpningen

uppenbarligen mera arbetskrävande än det oförändrade, såsom system B

betecknade förslag, som diskuterats av jordbruksprisutredningen. Sistnämnda

system har nämnden i och för sig ansett motivera en arbetsorganisation

av den omfattning, som har föreslagits i utlåtandet över sakrevisionens förslag

(därvid nämnden endast räknat med möjligheten av viss krympning

av staten för tillfälliga uppgifter). I stället för den minskning av kalkylarbetet,

som jämfört med nuvarande förhållanden kunde ha inträtt vid en

övergång till ett oförändrat system B, uppstår nu eu arbetsökning, såvitt

angår införskaffandet av ekonomiskt informationsmaterial. Till stöd härför

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1956

återger nämnden i sin skrivelse följande av mig i propositionen 1955: 198

gjorda uttalande.

Att prissättningen vid det av mig föreslagna systemet kommer att utformas

för längre perioder än hittills innebär ej, att utvecklingen av de ekonomiska

förhållandena inom jordbruksnäringen kan ägnas mindre uppmärksamhet

än vad som för närvarande är fallet. Tvärtom är det enligt min mening

synnerligen angeläget, att fylligare information än hittills frambringas

för belysning av nämnda förhållanden. Jag åsyftar härvid ej endast undersökningar

om jordbruksbefolkningens relativa inkomstläge utan exempelvis

även undersökningar av den totala produktions- och konsumtionsutvecklingen,

produktionsmedelsanvändningen o. s. v. Vid varje periodisk

översyn av systemet bör ett mångskiftande material föreligga, så att statsmakternas

bedömning vilar på så säker grund som möjligt. Såsom förut angivits,

kan genom att spärregler träder i funktion en viss översyn av systemet

komma att ske under en löpande prissättningsperiod. Det bör åiigga

jordbruksnämnden att ombesörja, att det ekonomiskt-statistiska material,

som kan krävas vid sådana översyner, hålles aktuellt.

Det ökade utredningsarbete, varom här är fråga, torde enligt nämnden

framför allt komma att belasta nämndens utredningsbyrå. På fackbyråerna

liksom på utrikeshandelsbyrån synes införandet av de i kompromissförslaget

angivna detaljerade spärreglerna, vilka skall träda i tillämpning i

vissa angivna situationer, komma att kräva ännu mera uppmärksamhet

och ingående studium av marknadsutvecklingen än vad nämnden tidigare

har förutsatt. Det nya jordbruksregleringssystemet föranleder vidare, att

Svensk fettimport, ekonomisk förening, skall upphöra. Viss arbetsökning för

nämnden uppstår därvid genom att föreningens nuvarande licensierings- och

uppbördsverksamhet övertages av fettvarubyrån.

Även om nyss anförda förhållanden är ägnade att i och för sig påkalla en

förstärkning av den organisation, som nämnden föreslagit i sitt utlåtande

över sakrevisionens förslag, vill nämnden, med hänsyn till osäkerhetsmarginalen

vid en bedömning av arbetsbelastningen på något längre sikt, nu inskränka

sig till att vidhålla det i utlåtandet angivna organisationsförslaget.

Nämnden räknar därvid med att de merkostnader, som under den närmaste

tiden kan uppkomma på grund av en ökning av arbetsvolymen, tills vidare

skall kunna täckas av medel, som anvisas på staten för tillfälliga arbetsllPP§ifter.

Skulle å andra sidan — efter en periodisk revision av regleringssystemet

— en övergång komma att ske till ett mindre arbetskrävande

system, bör enligt nämndens mening därav föranledd minskning i arbetsvolymen

närmast taga sig uttryck i en motsvarande besparing inom marginalen

för tillfälliga arbetsuppgifter. Enligt nämndens uppfattning kan —

såsom redan anfördes i nyssnämnda utlåtande — icke ens en övergång till

ett oförändrat system B antagas medföra större nettominskning av arbetsuppgifterna

än som motsvarar nyssnämnda marginal.

Nämnden har redan i sitt utlåtande över sakrevisionens framställning biträtt

förslaget, att kostnaderna för nämndens verksamhet skall anvisas under

ett avlöningsanslag, ett omkostnadsanslag samt ett anslag för tillfälliga

arbetsuppgifter.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr iO år 1956

57

Vad först angår avlöningsan slaget beräknar nämnden avlöningskostnaderna

till 2(190 000 kronor, därav 755 000 kronor för avlöningar

till ordinarie personal, 58 000 kronor för arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, 840 000 kronor för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, 50 000 kronor för ersättningar till experter och sakkunniga

samt 387 000 kronor för rörligt tillägg. I anslutning till de av sakrevisionen

föreslagna nya principerna för bestridande av statsverkets kostnader för

uppbörd och kontroll av vissa avgifter upptages emellertid under anslaget

även en inkomstpost, benämnd särskilda uppbördsmedel, å ett uppskattat

belopp av 225 000 kronor. Med hänsyn härtill föreslår nämnden, att avlöningsanslaget

skall uppföras med (2 090 000 — 225 000 =) 1 865 000 kronor.

Utgifterna under om kostnads anslaget anger nämnden till

667 000 kronor. Av beloppet avser 22 000 kronor sjukvård, 185 000 kronor

reseersättningar, 5 000 kronor bränsle, lyse och vatten, 390 000 kronor övriga

expenser samt 65 000 kronor publikationstryck. Den för nyssnämnda uppbörds-

och kontrollkostnader avsedda inkomstposten beräknas här till 67 000

kronor, därav 62 000 kronor hänför sig till reseersättningar och 5 000 kronor

till övriga expenser. Nämnden beräknar följaktligen omkostnadsanslaget

till (667 000 — 67 000 =) 600 000 kronor. Beträffande posten till publikationstryck

anför nämnden i skrivelse den 30 september 1955, att tryckningskostnaderna

beräknas inom kort komma att öka mer än vad nämnden

tidigare räknat med på grund av stegrade arbetskostnader. Pågående överläggningar

om det nya systemet för jordbruksregleringen har vidare givit

vid handen, att informationsmaterialet i nämndens tidskrift Jordbruksekonomiska

meddelanden vid genomförande av detta system måste ökas ej

oväsentligt. Med anledning härav finner nämnden, att anslagsposten till

publikationstryck behöver uppräknas från nuvarande 50 000 kronor till

65 000 kronor.

Under anslaget för tillfälliga arbetsuppgifter beräknar

nämnden avlöningskostnaderna till 293 000 kronor och omkostnaderna till

73 000 kronor eller sammanlagt 366 000 kronor. Av dessa belopp hänför sig

emellertid 32 000 respektive 18 000 kronor till förutnämnda uppbörds- och

kontrollkostnader, därvid beloppet å 18 000 kronor helt avser reseersättningar.

Då sålunda den för sistnämnda kostnader avsedda inkomstposten under

förevarande anslag bör upptagas med (32 000 + 18 000 =) 50 000 kronor,

föreslår nämnden, att anslaget skall anvisas med (366 000 — 50 000=)

316 000 kronor.

För innevarande budgetår har till nämnden och kriskommissionen anvisats

anslag å tillhopa 3 164 600 kronor. I jämförelse härmed innebär sålunda

nämndens nu gjorda anslagsberäkningar en sammanlagd minskning

på riksstaten med (3 164 600— 1 865 000 — 600 000 — 316 000 =) 383 600

kronor. Härav hänför sig emellertid 342 000 kronor till förut omförmälda

uppbörds- och kontrollkostnader, vilka enligt nämndens förslag skall bestridas

av avgiftsmedel.

Till sist må anmärkas, alt nämnden i förevarande sammanhang räknat

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr iO dr 1956

med vissa arvodeshöjningar. Sålunda har månadsarvodet till den heltidsanställde

ledamoten höjts från 1 242 kronor till 1 400 kronor, varjämte ersättningen

för hans merkostnader för vistelse i Stockholm upptagits med 600

kronor i månaden mot nu 400 kronor. Vidare har arvodena till nämndens

ledamöter uppräknats från 150 till 200 kronor i månaden. Förstnämnda båda

ersättningsbelopp utgår nu från anslaget till kriskommissionen, de sistnämnda

från arvodesposten under nämndens avlöningsanslag. Samtidigt

som nämnden föreslår angivna arvodeshöjningar, understryker den emellertid,

att de begärda beloppen med hänsyn till ledamöternas arbetsbörda

trots höjningen måste anses vara synnerligen låga och i behov av en ytterligare

justering uppåt.

Statskontoret (remissutlåtande 31/10 1955) anför, att föreliggande förslag

till personalförteckning och stater för jordbruksnämnden samt till

medelsanvisning för de med staterna avsedda ändamålen för budgetåret

1956/57 ej givit statskontoret anledning frångå sin i utlåtandet över sakrevisionens

förslag intagna ståndpunkt rörande såväl nämndens och kommissionens

organisation som personalens anställnings- och löneförhållanden.

Statskontoret förutsätter vidare, att någon ändring ej vidtages beträffande

nu utgående arvoden till nämndens ledamöter. I övrigt föranleder nämndens

förevarande framställning ej annan erinran från statskontorets sida än att

medelsanvisningen till reseersättningar och till övriga expenser med hänsyn

till belastningen under budgetåret 1954/55 torde böra begränsas till 215 000

respektive 325 000 kronor. Ämbetsverket utgår härvid från att 80 000 kronor

av förstnämnda belopp skall bestridas av avgiftsmedel och gottgöras

nämndens anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

V. Departementschefen

Frågan om en avveckling av kommissionen för krisuppgifter på livsmedelsområdet

har varit aktuell sedan flera år tillbaka. Hittills har emellertid

en sådan åtgärd icke ansetts vara möjlig att genomföra, främst på grund av

svårigheterna att göra en gränsdragning mellan permanenta och tillfälliga

arbetsuppgifter inom jordbruksnämndens och kriskommissionens verksamhetsområden.

Såsom framgår av det föregående har nu statens sakrevision i samband

med en allmän granskning av jordbruksnämndens verksamhet verkställt en

översyn av organisationen utav nämnden och kriskommissionen. Vid denna

översyn har sakrevisionen efter detaljerade undersökningar gjort en sådan

indelning av arbetsuppgifterna som nyss nämnts, d. v. s. i permanenta och

tillfälliga. Sakrevisionen har därvid funnit, att de tillfälliga arbetsuppgifterna

numera är varken av den art eller av den omfattning, att de kan motivera,

att ett särskilt organ — låt vara knutet till jordbruksnämnden —

bör bibehållas för att handlägga dessa. I enlighet härmed har sakrevisionen

föreslagit, att kriskommissionen skall avvecklas och personalen överföras till

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj. ts proposition nr iO år 19ö(>

jordbruksnämnden. Den del av personalen, vars arbetsuppgifter sakrevisionen

betecknat såsom tillfälliga, avses dock icke skola sammanföras med den

övriga personalen utan skall redovisas särskilt.

Beträffande jordbruksnämndens organisation efter kriskommissionens avveckling

har sakrevisionen i huvudsak föreslagit, att den nuvarande anordningen

med en heltidsanställd ledamot skall upphöra och att den administrative

byråchefen i fortsättningen ensam skall fungera såsom generaldirektörens

ställföreträdare. Av kriskommissionens båda byråer har sakrevisionen

ansett krisbvrån böra ombildas till en fettvarusektion inom animaliebvrån

och utrikeshandelsbyrån till en utrikeshandelssektion inom administrativa

byrån. Vidare har den nu fristående fisksektionen samt beredskapsavdelningen

förutsatts skola, i likhet med nyssnämnda båda sektioner, inordnas

såsom sektioner i animaliebyrån respektive administrativa byrån.

I anslutning till sitt organisationsförslag har sakrevisionen vidare föreslagit

inrättande av vissa nya och indragning av vissa befintliga tjänster

samt i en del fall ändringar i fråga om anställningsform och lönegradsplacering.

Ordinariesättning har emellertid ansetts böra komma i fråga blott i ett

fåtal fall. Personal med arbetsuppgifter av tillfällig karaktär har upptagits

såsom extra tjänstemän eller arvodister, utom då bestämmelser om reglerad

befordringsgång befunnits böra gälla.

Sakrevisionen har slutligen upptagit ett par speciella frågor i sammanhanget.

Sålunda har jordbruksnämndens nuvarande befattning med ärenden

angående restitution av bensinskatt för i jordbruksdrift använda traktorer

ansetts böra överföras till länsstyrelserna, i anslutning vartill jämkningar

i gällande regler på området ifrågasatts. Därjämte har sakrevisionen föreslagit,

att statsverkets kostnader för uppbörd och kontroll av vassa avgifter,

som disponeras för att genomföra regleringarna på jordbrukets och fiskets

område, i fortsättningen skall täckas av avgiftsmedlen och icke såsom nu

av anslagsmedel.

Sammanlagt har sakrevisionens förslag beräknats medföra en minskning

av behovet utav anslagsmedel med omkring 370 000 kronor om åiet.

I remissyttrandena har någon erinran icke gjorts mot en avveckling av

kriskommissionen. I övrigt har sakrevisionens förslag föranlett invändningar

endast på vissa punkter. Framför allt är det jordbruksnämnden och kriskommissionen,

som haft invändningar att göra.

.lag torde härefter få övergå till eu närmare redogörelse för min egen

ståndpunkt till de olika förslagen.

Vad först angår frågan om avveckling av kris ko in in in i s s i on

en, delar jag den allmänna uppfattningen, att det icke längre tinnes anledning

att bibehålla kommissionen. Såsom framgår av sakrevisionens utredning

synes det bland annat numera vara möjligt att med tillräcklig säkerhet

göra den gränsdragning mellan permanenta och tillfälliga arbetsuppgifter,

som är en förutsättning för kommissionens avveckling. Av stor

vild i förevarande sammanhang är enligt min mening vidare, att den till

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1956

kommissionen knutna personalen otvivelaktigt har ett berättigat intresse

av att få sina anställningsförhållanden reglerade på ett mera betryggande

sätt än den nuvarande anordningen innebär. Det kan sålunda icke gärna

vara rimligt att sasom nu förekommer i åtskilliga fall — personal, som

i många år varit sysselsatt med arbetsuppgifter av uppenbart permanent

karaktär, alltjämt icke har pensionsgrundande tjänst eller i vart fall har en

betydligt lägre sådan än den extra tjänsten hos kommissionen. Att detta

även ur rekryteringssynpunkt är otillfredsställande, torde icke behöva särskilt

framhållas. Å andra sidan är det likaledes klart, att bedömningen måste

bli en annan i den mån fråga är om personal med sådana arbetsuppgifter,

som även i fortsättningen bör betraktas såsom tillfälliga. Härtill återkommer

jag längre fram. På grund av det anförda föreslår jag, att kriskommissionen

skall avvecklas vid utgången av innevarande budgetår och personalen på

sätt som framgår av det följande överföras till jordbruksnämnden.

Vid den omorganisation av jordbruksnämnden, som blir en följd av kriskommissionens

upphörande, bör givetvis i första hand tillses, att nämnden

får en sådan organisation och personaluppsättning, att den blir väl skickad

att fullgöra sina viktiga uppgifter på jordbrukets och fiskets område. Å andra

sidan bör alla möjligheter till personalreduceringar och inskränkningar

tillvaratagas. I detta sammanhang bör beaktas, att vid 1955 års höstriksdag

ställning tagits till jordbruksprisutredningens förslag om nya riktlinjer för

prissättningen på jordbrukets produkter. I vad mån det nya prissättningssysteinet

kan komma att påverka personalbehovet vid jordbruksnämnden,

är uppenbarligen svårt att nu bedöma. Med hänsyn till att nämnda system

bland annat förutsätter, att ökad uppmärksamhet ägnas utvecklingen av de

ekonomiska förhållandena inom jordbruksnäringen och att det ekonomiskstatistiska

materialet alltmer fullständigas, torde det dock icke för närvarande

böra ifrågasättas att minska nämndens personal annat än beträffande

ett fåtal tjänster. Jag vill härvid framhålla, att även sakrevisionen funnit

det möjligt att blott i mycket begränsad utsträckning föreslå personalindragningar.

Vid omorganisationen bör vidare beaktas den indelning av arbetsuppgifterna

i permanenta och tillfälliga, som sakrevisionen verkställt. Vad sakrevisionen

härutinnan anfört, kan jag ansluta mig till utom såvitt angår

charkuterivarukontrollen. Enligt numera utfärdade bestämmelser skall denna^

aven i fortsättningen åligga nämnden. De med kontrollen förenade göromålen

bör följaktligen hänföras till nämndens permanenta arbetsuppgifter.

Av mitt godtagande utav sakrevisionens ståndpunkt följer å andra sidan, att

jag icke kan biträda den av Svenska bygdekvarnars riksförbund uttalade

uppfattningen, att de arbetsuppgifter, som är förenade med upptagandet av

formalnmgsavgift vid löneförmalning, skall betraktas såsom tillfälliga. Samtidigt

vill jag här i likhet med jordbruksnämnden understryka sakrevisionens

uttalande, att en fortlöpande prövning bör ske, om från början såsom

tillfälliga ansedda arbetsuppgifter även i fortsättningen bör hänföras till sådana.

Liksom hittills bör prövningen ske halvårsvis i samband med att

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år 1956 61

nämnden gör framställning om behovet av tillfällig personal för närmast

följande halvår.

I anslutning till nu angivna indelning bör all personal, som har arbetsuppgifter

av permanent natur, erhålla pensionsgrundande tjänster. Därvid

uppstår frågan, i vilken omfattning ordinarie anställning bör komma i fråga.

På denna punkt har sakrevisionen utan närmare motivering varit synnerligen

restriktiv och föreslagit ordinariesättning endast i några fall, medan

jordbruksnämnden ansett samma principer böra tillämpas som vid and™

statliga verk. För min del anser jag det icke motiverat, att nämnden i förevarande

hänseende behandlas olika mot vad som i allmänhet gäller inom den

statliga förvaltningen. Jag ansluter mig följaktligen till den av nämnden

hävdade uppfattningen. Dock anser jag mig icke kunna tillstyrka ordinariesättning

i fullt lika stor utsträckning som nämnden utan föreslår, att

cirka 30 procent av personalen skall erhålla ordinarie anställning. Beträffande

vilka tjänster som enligt min mening därvid bör komma i fråga, torde

jag få hänvisa till det följande.

Däremot bör den personal, vars arbetsuppgifter bedömes såsom tillfälliga,

erhålla extra anställning eller anställas mot arvode. Undantag härifrån bör

dock, såsom sakrevisionen anfört, göras då bestämmelser om reglerad befordringsgång

föranleder därtill. I enlighet med sakrevisionens förslag synes

vidare lämpligt, att den tillfälliga personalen redovisas för sig. Till denna

fråga återkommer jag längre fram. Slutligen bör iakttagas, att personal, som

bär anställning såsom tillfällig, icke skall vare sig i fråga om pensionsrätt

eller i andra hänseenden erhålla sämre villkor än de, som angavs vid inrättandet

av jordbruksnämnden (prop. 1950: 161).

Med utgångspunkt från nu angivna principer har jag kommit till följande

resultat vid bedömandet av de olika detalj spörsmålen.

Beträffande jordbruksnämndens ledning gäller för närvarande,

att generaldirektören i chefskapet biträdes dels av en heltidsanställd

ledamot av nämnden, dels av den administrative byråchefen. Sakrevisionen

har föreslagit, att efter omorganisation endast den sistnämnde skall fungera

såsom generaldirektörens ställföreträdare. Därvid har förutsatts, att ställtöreträdarskapet

skall bli ifrågavarande byråchefs huvudsakliga arbetsuppgift.

Mot sakrevisionens förslag på denna punkt har jordbruksnämnden riktat

stark kritik. För egen del finner jag nämnden ha anfört vägande skäl

för sina erinringar. Liksom nämnden anser jag sålunda de till administrativa

byrån hörande arbetsuppgifterna vara av den art, att de åtminstone till

stor del bör handläggas av byråchefen. Det synes fördenskull varken möjligt

eller lämpligt att frigöra denne från det löpande byråarbetet i sådan utsträckning,

som sakrevisionen ifrågasatt. Det är emellertid nödvändigt, att

generaldirektören i fortsättningen skall i samma omfattning som hittills

kunna delegera chefsuppgifter till ställföreträdare. Då den nuvarande fördelningen

av nämnda uppgifter visat sig fungera väl, har jag för min del

kommit till den uppfattningen, att denna fördelning bör bibehållas i möjli
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1956

gaste mån oförändrad även i fortsättningen. Den administrative byråchefen

bör sålunda fungera såsom generaldirektörens ställföreträdare i samma utsträckning

som hittills. Däremot finner jag av principiella skäl anordningen

med en heltidsanställd ledamot mindre lämplig. Jag föreslår i stället, att

Kungl. Maj :t skall äga utse en ledamot av nämnden till vice ordförande i

denna samt, efter förslag av nämnden, uppdraga åt ifrågavarande ledamot

att fullgöra arbetsuppgifter, som eljest skolat ankomma på generaldirektören.

För ersättning i anledning av sådant uppdrag bör erforderliga medel

beräknas under anslagsposten till ersättningar till experter och sakkunniga

i jordbruksnämndens avlöningsstat. Med den nu föreslagna anordningen torde

generaldirektören kunna beredas en avlastning i arbetsbördan, motsvarande

den, som nu vinnes genom heltidsanställning av en ledamot.

I övrigt torde någon ändring beträffande jordbruksnämndens ledning icke

böra ifrågakomma. Antalet ledamöter av jordbruksnämnden, frånsett generaldirektören,

bör sålunda alltjämt vara fem. Likaså bör i fråga om jordbruksnämndens

råd och kalkylsakkunniga gälla samma bestämmelser som

hittills.

V ad härefter angår byrå- och sektion sindelningen kan jag

biträda sakrevisionens förslag, att kriskommissionens krisbvrå skall ombildas

till en fettvarusektion med en byrådirektör som chef samt inordnas

under animaliebyrån. Jag delar alltså icke jordbruksnämndens uppfattning,

att det här skulle vara motiverat att bibehålla en särskild byrå, även om givetvis

fettvaruregleringen alltjämt kommer att vara ett särskilt ur ekonomisk

synpunkt ansvarsfullt verksamhetsområde hos nämnden. Såsom närmare

framgår av det följande torde man emellertid få utgå från att den

byråchef vid statens krisorgan, som nu är chef för krisbyrån, tills vidare

kommer att fungera såsom chef för den nya sektionen. Så länge detta är fallet

synes denne böra ha ställning såsom självständig föredragande av de till

sektionen hörande ärendena. Däremot synes mig jordbruksnämnden ha anlört

övertygande skäl för att den andra av kriskommissionens båda byråer,

nämligen utrikeshandelsbyrån, tills vidare skall bibehållas oförändrad. Jag

vill därjämte framhålla att , såsom även statskontoret antytt, det rent organisatoriskt

sett måste anses mindre lämpligt att inordna utrikeshandelsärendena

under den administrativa byrån. I enlighet med vad jag nu anfört bör

utrikeshandelsbyrån vid kriskommissionens avveckling överflyttas till jordbruksnämnden.

Samtidigt vill jag emellertid här framhålla, att frågan om

bibehållandet av utrikeshandelsbyrån såsom särskild byrå kan komma i ett

annat läge, sedan närmare erfarenheter vunnits av det nya prissättningssystemet

och av utvecklingen utav den internationella handeln med jordbruksprodukter.

Tänkbart är sålunda, att man framdeles bör överväga eu sammanslagning

av förevarande byrå med någon av de övriga byråer, å vilka

omfattningen av arbetet likaledes till icke obetydlig del blir beroende av

det nya prissättningssystemet.

I övrigt har sakrevisionens organisationsförslag mött erinran blott i vad

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr tO år 1956

avser fisksektionens ställning. Såväl jordbruksnämnden som de i ärendet

hörda fiskarorganisationerna har ansett, att denna sektion framdeles liksom

nu bör vara helt fristående och icke inordnas i animaliebyrån. Enligt min

mening bör denna synpunkt åtminstone till en viss grad vinna beaktande.

Jag anser mig sålunda visserligen böra godtaga sakrevisionens förslag, att

fisksektionen skall hänföras till animaliebyrån, men vill samtidigt förorda,

att sektionens chef alltjämt skall fungera såsom självständig föredragande

inför generaldirektören samt jordbruksnämndens plenum och råd.

På de punkter, som nu icke särskilt berörts, biträder jag sakrevisionens

organisationsförslag. Efter kriskommissionens avveckling skulle jordbruksnämnden

följaktligen komma att bestå av följande byråer och sektioner,

nämligen animaliebyrån med eu fettvarusektion och en fisksektion,

tabiliebyrån, administrativa byrån med en beredskapssektion och en kanslisektion,

utredningsbyrån samt utrikeshandelsbyrån.

I fråga om chefstjänstemännens löneställning medför

omorganisationen, att generaldirektörens arvode sasom ordförande i kriskommissionen

bortfaller. Däremot bör chefen för den administrativa byrån

i sin egenskap av ställföreträdare för generaldirektören uppbära oförändrat

arvode å 1 500 kronor om året.

Såsom sakrevisionen förutsatt, torde cheferna för animalie- och vegetaliebyråerna

liksom hittills böra vara placerade i lönegrad Cp 13. Någon

ändring av lönegradsplaceringen för cheferna för administrativa byrån samt

utrednings- och utrikeshandelsbyråerna torde icke heller böra ske. Jag vill

emellertid föreslå, att administrativa byråns och utredningsbyråns chefer

skall erhålla ordinarie anställning och utrikeshandelsbyråns chef extra ordinarie

anställning. Däremot är jag mera tveksam, när det gäller att inom

ramen för den nya organisationen bestämma löneställningen för fettvaru-,

fisk- och beredskapssektionernas chefer, vilka för närvarande är placerade

i respektive lönegrad Ce 37, Ce 33 och Ce 33. Såsom jag förut anfört, bör

byråchefstjänsten i Ce 37 vid uppkommande vakans ersättas med en byrådirektörst

jänst, varvid löneställningen för denna torde få prövas. Löneställningen

för de båda byrådirektörstjänsterna i Ce 33 bör omprövas vid de

nuvarande innehavarnas avgång. Vad jag nu anfört bör ej utgöra hinder

mot att de båda sistnämnda tjänsterna överföres till ordinarie stat. De

bör alltså upptagas i lönegrad Ca 33. Byråchefstjänsten bör bibehållas på

extra ordinarie stat. Vad slutligen angår kanslisektionen omfattar denna

mer än 40 tjänstemän och är sålunda nämndens största avdelning. På chefen

för denna sektion ankommer, förutom de med dylikt chefskap vanligen

förenade göromålen, kvalificerade juridiska uppgifter i samband med utaibetandet

och tillämpningen av de för jordbruksområdet speciella författningsbestämmelserna.

Denne har vidare bland annat att handlägga juridiska

och administrativa spörsmål av ofta komplicerad natur berörande prisregleringsföreningarna

på jordbrukets och fiskets områden. Med hänsjm

härtill har jag funnit mig böra förorda, alt chefen för kanslisektionen skall

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr iO år 1956

vara byrådirektör i Ce 31. I samband härined bör den ena av de båda nuvarande

förste byråsekreterartjänsterna i Ce 29 på juridiska detaljen indragas.

Jag torde härefter få till prövning upptaga de framlagda förslagen angående

personalen på byråerna och sektionerna. Efter överväganden

har jag därvid funnit mig i stort sett kunna godtaga sakrevisionens

ståndpunkt i dessa delar, såväl beträffande personaluppsättningens storlek

som i fråga om personalens löneställning. Såsom jag redan förut anfört, anser

jag dock, att ordinariesättning bör ske i större utsträckning än sakrevisionen

föreslagit. Vidare har jag med anledning av vad statens lönenämnd

anfört utgått från att några särskilda tjänster i Ce 25 för byråsekreterare

eller aktuarier icke bör förekomma, utan att i stället bör upptagas tjänster

i reglerad befordringsgång. I övrigt innebär mina i det följande redovisade

förslag beträffande ifrågavarande personal endast på vissa punkter

avvikelser från vad sakrevisionen anfört. Detta betyder bland annat, att

jag — utom i fråga om ordinariesättningen — som regel icke ansett mig

kunna taga hänsyn till de synpunkter, som jordbruksnämnden i sitt yttrande

framfört i fråga om vissa tjänsters placering in. in.

Beträffande animaliebyrån har sakrevisionen föreslagit, att den förste byråsekreterartjänst

i Ce 29 vars innehavare av Kungl. Maj :t förordnats att vara

extra tjänsteman i lönegrad Cg 31, skall uppflyttas till en byrådirektörstjänst

i Ce 31. Detta förslag kan jag endast såtillvida biträda, att den nuvarande

innehavaren av ifrågavarande tjänst med benämningen byrådirektör

erhåller extra ordinarie anställning i den högre lönegraden. Tjänsten bör

alltså vid uppkommande vakans återbesättas i Ce 29. Vidare föreslår jag,

att förste byråsekreterartjänsten i Ce 27 skall överföras å ordinarie stat.

Mot förslagen att inplacera inspektören för köttklassificeringen i Ce 25

och att å byrån alltjämt skall finnas en amanuenstjänst i reglerad befordringsgång,

har jag intet att erinra. Av byråns kanslibiträdestjänster bör en

vara ordinarie och tre extra ordinarie. Vad angår den kanslibiträdestjänst,

vars innehavare har att granska vissa redovisningar och att deltaga i kontrollen

av slaktdjursavgifter in. in., bör denna såsom jordbruksnämnden föreslagit

ändras till en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång och

alltjämt hänföras till den tillfälliga personalen. Å andra sidan bör den kontorsbiträdestjänst,

vars innehavare sysslar med charkuterivarukontrollen,

dels ändras till en kanslibiträdestjänst och dels, i anslutning till vad jag

förut anfört beträffande denna kontroll, framdeles hänföras till den stadigvarande

personalen. På byrån bör följaktligen antalet kanslibiträdestjänster

liksom hittills vara fem. Då ej heller någon minskning av antalet kontorsbiträdestjänster

i reglerad befordringsgång bör ifrågasättas, bör slutligen

för byrån beräknas tre dylika tjänster. I anslutning till vad jordbruksnämnden

anfört bör en av dessa tjänster jämlikt grunderna för nämnda befordringsgång

föras på ordinarie stat. Av byråns personal bör följaktligen endast

nyssnämnda extra kontorsbiträde hänföras till den tillfälliga personalen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr hO är 1956

65

På fisksektionen bör den extra ordinarie förste byråsekreterartjänsten

överföras å ordinarie stat. Däremot anser jag i likhet med sakrevisionen, att

den andra förste byråsekreterartjänsten bör betraktas såsom tillfällig och

följaktligen kvarstå på extra stat. Även i övrigt kan jag biträda sakrevisionens

förslag, dock att kansliskrivartjänsten bör placeras på ordinarie stat.

På sektionen bör följaktligen utöver vad nyss nämnts finnas en amanuens

i reglerad befordringsgång, en kansliskrivare i Ca 15, ett kanslibiträde i Ce

11 samt två kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

För fettvarusektionen har sakrevisionen föreslagit en personaluppsättning,

bestående av två förste byråsekreterare i Ce 27, en byråsekreterare i Cg 25,

en amanuens i reglerad befordringsgång, en kansliskrivare i Ce 15, en kontorist

i Ce 13, ett kanslibiträde i Ce 11 samt fem kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Mot detta förslag har jag ingen annan erinran, än att den för

tillfälliga arbetsuppgifter avsedda byråsekreterartjänsten bör ändras till en

amanuenstjänst i reglerad befordringsgång. Anställningsformen bör dock

omprövas vid den nuvarande innehavarens avgång.

Vad jag föreslagit beträffande förste byråsekreterartjänsten på animaliebyrån

bör gälla även i fråga om motsvarande tjänst på vegetabiliebyrån. Jag

anser mig vidare böra biträda förslaget, att vid nu ifrågavarande byrå skall

inrättas en ny förste byråsekreterartjänst i Ce 27. Vid bifall härtill torde

emellertid den för vissa tillfälliga arbetsuppgifter avsedda amanuenstjänsten

kunna indragas. Däremot bör byråsekreterartjänsten i Ce 25 bibehållas men

av förut angivna skäl ändras till en tjänst i reglerad befordringsgång. Vad

slutligen angår biträdespersonalen, bör båda kansliskrivartjänsterna placeras

på ordinarie stat. Då jag i övrigt ansluter mig till sakrevisionens förslag,

bör ifrågavarande personal alltså omfatta två kansliskrivare i Ca 15, en kontorist

i Ce 13, ett kanslibiträde i Ce 11, ett extra konlorsbiträde för tillfälliga

arbetsuppgifter samt fyra kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Såsom sakrevisionen anfört bör chefen för administrativa byrån ha ett

kanslibiträde till förfogande såsom sekreterare. Ifrågavarande kanslibiträdestjänst

torde böra placeras på ordinarie stat.

Beträffande administrativa byråns beredskapssektion föreslår jag inga

andra ändringar gentemot sakrevisionen, än att förste byråsekreteraren skall

överföras på ordinarie stat. Personalen på sektionen bör alltså bestå av en

förste byråsekreterare i Ca 29, en kansliskrivare i Ce 15, ett kanslibiträde i

Ce 11 samt ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Vad härefter angår administrativa byråns kanslisektion torde jag först få

behandla kamrerarkontoret. Såsom sakrevisionen föreslagit, bör kamreraroch

kassörstjänsterna uppföras på ordinarie stat. Enligt min mening bör så

ske jämväl i fråga om assistenttjänsten i Ce 23 och kansliskrivartjänsten.

Däremot bör assistenttjänsten i Ce 21 bibehållas oförändrad. Mot sakrevisionens

förslag att upptaga en konloristtjänst i Ce 13, två kanslibiträdestjänster

i Ce 11 samt en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång, har jag

icke något att erinra. Vad slutligen angår kontrollanttjänsterna, har sakrevisionen

räknat med elva dylika tjänster. Detta innebär, alt de båda för me
5

Bihang till riksdagens protokoll 1956. i samt. Nr 40

opaginerad Kontrollera mot PDF

6G

Kungt. Maj ris proposition nr ko dr 1051)

jerikontroilen avsedda tjänsterna ansetts böra indragas. I likhet med jordbruksnämnden

är jag emellertid av den uppfattningen, att ifrågavarande kontroll

bör bibehållas tills vidare. Antalet kontrollanttjänster bör alltså liksom

nu vara 13. Beträffande placeringen av dessa tjänster vill jag föreslå, att tre

av de nuvarande sex tjänsterna i lönegrad Ce 21 skall ordinariesättas och

att de andra tre skall bibehållas på extra ordinarie stat. Med hänsyn till vad

jag förut anfört om charkuterivarukontrollen bör emellertid jämväl den befattningshavare,

som sysslar med denna kontroll, erhålla extra ordinarie anställning.

Antalet kontrollanter i Ce 21 hör alltså vara fyra. Då jag delar

sakrevisionens åsikt, att de båda extra kontrollanterna i lönegrad 19 bör erhålla

pensionsgrundande tjänster, bör dessa likaledes uppföras på extra ordinarie

stat. Övriga fyra kontrollanttjänster bör däremot placeras i Cg 21 och

sålunda hänföras till den tillfälliga personalen. Av vad jag nu föreslagit följer,

att jag icke ansett mig kunna förorda jordbruksnämndens förslag om

uppflyttning av vissa kontrollanttjänster till lönegrad 23. Med anledning

av vad sakrevisionen anfört på denna punkt anser jag emellertid, att det -—

sedan den nya organisationen varit i funktion en tid — bör övervägas, huruvida

någon ändring av kompetenskraven för vissa av här berörda tjänster

är erforderlig.

På kanslidetaljen bör förste byråsekreterartjänsten överföras till ordinarie

stat. I överensstämmelse med vad jag förut anfört, bör vidare byråsekreterartjänsten

i Ce 25 ersättas med en tjänst i reglerad befordringsgång.

Mot sakrevisionens förslag att ordinariesätta rcgistrators- och förste expeditionsvakttjänsterna

har jag icke något att erinra. Dylik anställningsform

synes även höra komma i fråga beträffande förste kansliskrivartjänsten.

Vad angår den kansliskrivartjänst, vars innehavare tjänstgör såsom

generaldirektörens sekreterare in. in., hör denna tjänst bibehållas i nuvarande

lönegrad och överföras till ordinarie stat. Av de båda kanslibiträdena

tjänstgör det ena såsom föreståndare för telefonväxeln med dess tre telefonister.

Enligt gällande principer bör såsom statskontoret och lönenämnden

framhållit, härför avses en kontorsbiträdestjänst. Däremot bör den

andra kanslibiträdestjänsten kvarstå och därjämte överföras till ordinarie

stat. Liksom jordbruksnämnden biträder jag i övrigt helt sakrevisionens förslag.

Utöver den personal, som hittills redovisats, bör alltså på kanslidetaljen

finnas tre expeditionsvakter i Ce 10, eu i Cg 10 och två arvodesanställda,

fyra kontorsbiträden i reglerad befordringsgång samt en arvodesanställd

extra tjänsteman. Av sistnämnda personal bör självfallet de tre arvodesanställda

räknas bland den tillfälliga personalen. Dit bör emellertid även hänföras

två såsom telefonister tjänstgörande kontorsbiträden.

I enlighet med vad jag förut anfört, bör den ena av de båda förste byråsekreterartjänsterna

på juridiska detaljen indragas. Den kvarvarande tjänsten

bör överföras på ordinarie stat. På detaljen bör vidare finnas två amanuenstjänster

i reglerad befordringsgång. Den nu såsom byråsekreterare i

Ce 25 upptagna tjänsten bör således enligt den grundsats, jag tidigare angivit,

ersättas av eu tjänst av sistnämnda slag. Slutligen bör till detaljen hän
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 ur 1050

föras eu kanslibiträdestjänst. Ifrågavarande tjänst, som nu är å extra stat,

synes böra överföras till extra ordinarie stat.

I fråga om utrikeshandelsbijrån tillstyrker jag, att två förste byråsekreterartjänster,

en i Cg 29 och en i Cg 27, skall överföras på extra ordinarie

stat. Jag delar även sakrevisionens uppfattning, att den tredje

förste byråsekreterartjänsten bör utbytas mot en amanuenstjänst i reglerad

befordringsgång. Såsom sakrevisionen föreslagit torde vidare en av

de båda byråsekreterar tjänster, vilkas innehavare sysslar med licensärenden,

kunna indragas. Antalet byråsekreterare i Cg 25 på byrån bör alltså

i fortsättningen vara två. Enligt min mening nödvändiggör emellertid å

andra sidan detta, att assistenttjänsten bibehålies. Med hänsyn till att den

nuvarande innehavaren av sistnämnda tjänst skäligen hör erhålla pensionsberättigande

tjänst, vill jag därjämte föreslå, att befattningen skall överföras

på extra ordinarie stat. Löneställningen för tjänsten, vars tillfälliga

karaktär uppenbarligen icke ändras av vad jag nu föreslagit, bör dock omprövas

vid uppkommande vakans. Då jag slutligen helt ansluter mig till

sakrevisionens förslag i fråga om biträdestjänsterna, bör för byrån avses

en kontoristtjänst i Ce 13, eu kanslibiträdestjänst i Ce 11 och fyra i Cg 11

samt två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång. Såsom tillfällig

personal bör upptagas de båda byråsekreterarna, assistenten, de fyra extra

kanslibiträdena samt ett av kontorsbiträdena, tillhopa åtta tjänstemän.

Av personalen på ulredningsbyrån bör förste aktuarien i Ce 29 samt eu

av de båda förste aktuarierna i Ce 27 överföras på ordinarie stat. Den återstående

förste aktuarietjänsten bör bibehållas såsom extra ordinarie. Vad

angår amanuenstjänsterna, torde enligt min mening den ena kunna indragas.

Då å andra sidan aktuarietjänsten i Ce 25, i överensstämmelse med vad jag tidigare

anfört, bör ändras till eu amanuenstjänst i reglerad befordringsgång,

bör antalet dylika tjänster på byrån även i fortsättningen vara två. Liksom

nu bör på byrån jämväl finnas eu förste kansliskrivartjänst och tre kanslibiträdestjänster.

Av dessa bör förstnämnda tjänst och två av de sistnämnda

placeras på ordinarie stat. Den tredje kanslibiträdestjänsten synes böra

vara extra ordinarie. Däremot anser jag, att antalet kontorsbiträdestjänster

i reglerad befordringsgång bör minskas med två till tre. Vad slutligen beträffar

den under ifrågavarande byrå redovisade statistiksektionen, föreslår

jag ingen annan ändring i förhållande till sakrevisionens förslag, än alt

förste aktuarietjänsten, kansliskrivartjänsten samt eu av kanslibiträdestjänsterna

skall överföras på ordinarie stat. Personalen på sektionen bör

följaktligen utgöras av en förste aktuarie i Ca 29, två amanuenser i reglerad

befordringsgång, en kansliskrivare i Ca 15, ett kanslibiträde i Ca 11 och två

i Ce 11 samt tio kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit beträffande de olika byråerna och

sektionerna, kommer jordbruksnämndens personal från och med nästa

budgetår att uppgå till sammanlagt 146 tjänstemän. Av dessa har 38 ansetts

böra erhålla ordinarie anställning. Den för tillfälliga arbetsuppgifter

erforderliga personalen har beräknats till 22 befattningshavare. 1 förhållande

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj. ts proposition nr 10 är 1956

till jordbruksnämndens och kriskommissionens nuvarande personaluppsättning

innebär mina förslag en minskning med sju tjänstemän.

Såsom framgår av det föregående har sakrevisionen i samband med sin

översyn av jordbruksnämndens verksamhet även undersökt möjligheterna

att överflytta arbetsuppgifter från nämnden till andra

organ. Sakrevisionen har därvid funnit sig böra inskränka sig till att

föreslå, att ärendena angående restitution av skatt för bensin, som användes

till drift av jordbrukstraktorer, skall överföras till länsstyrelserna, vilka

nu endast ombesörjer den förberedande granskningen av restitutionsansökningarna.

Förslaget har tillstyrkts av samtliga i ärendet hörda länsstyrelser,

medan jordbruksnämnden ansett det fördelaktigt ur enhetlighetssynpunkt

att ännu någon tid utnyttja nämndens sakkännedom och rutin på området,

innan överflyttning sker.

För min del kan jag på denna punkt icke biträda sakrevisionens förslag.

Enligt min mening maste nämligen alltid en viss risk för bristande enhetlighet

uppkomma, om beslutanderätten i samma slags ärenden anförtros ett

flertal olika myndigheter. Då härtill kommer att — såsom sakrevisionen

själv framhållit — någon besparing i egentlig mening icke vinnes genom att

ifrågavarande ärenden överflyttas till länsstyrelserna, finner jag i likhet

med jordbruksnämnden en sådan åtgärd icke för närvarande böra ifrågasättas.

Handläggningen av ärendena torde således tills vidare böra ske i

samma ordning som hittills. Detta utesluter icke, att av sakrevisionen föreslagna

förenklingar i förfarandet bör beaktas. Det torde emellertid få ankomma

på jordbruksnämnden — vilken enligt vad som nu gäller har att

meddela erforderliga bestämmelser i ämnet — att närmare överväga sakrevisionens

förslag samt att vidtaga de ändringar i sagda bestämmelser, som

därvid må befinnas lämpliga.

Sakrevisionen har vidare föreslagit, att åtgärder skall vidtagas i syfte att

statsverkets vid jordbruksnämnden uppkommande kostnader för

uppbörd och kontroll av vissa avgifter, som användes för

att genomföra regleringarna på jordbrukets och fiskets område, skall täckas

av avgiftsmedel och icke av anslagsmedel. I huvudsak finner jag mig

böra tillstyrka sakrevisionens förslag i denna del. Jag får därvid erinra om

att i fråga om jordbruksprodukter ansvaret för exporten numera överflyttats

på jordbruket och dess organisationer samt att beträffande fisk ansvaret

för exporten åvilar inom näringen bildade prisregleringsföreningar. Enär

förevarande avgiftsmedel i princip skall användas för att underlätta avsättningen

inom och utom landet, finner jag det i likhet med flertalet remissinstanser

rimligt, att uppbörden och kontrollen av avgifterna bekostas av ifrågavarande

avgiftsmedel.

Pa av sakrevisionen och jordbruksnämnden anförda skäl bör nämndens

befattning med uppbörden av avgifterna och kontrollen av deras rätta uttagande

bibehållas i nuvarande omfattning. Jag finner mig sålunda icke

kunna biträda det av föreningen Svensk spannmålshandel framförda för
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr bO år 1956

slaget om överflyttning av vissa delar av detta arbete till föreningen. Emellertid

förutsätter jag i likhet med några remissinstanser, att nämnden på

lämpligt sätt upptager överläggningar med berörda exportorgan i fråga om

de kostnader, som i fortsättningen skall anses belöpa på de olika avgiftsmedlen.

Såsom sakrevisionen framhållit torde det av praktiska skäl vara lämpligt,

att överföringen av uppbörds- och kontrollkostnader till avgiftsmedel begränsas

till att gälla jordbruksnämnden. De vid tullverket uppkommande

kostnaderna för debitering, uppbörd och redovisning av införsel-, utförsel-

och prisregleringsavgifter bör sålunda täckas av anslagsmedel. I enlighet

härmed bör sålunda nämndens kostnader för uppbörden av förmalningsoch

slaktdjursavgifter samt utjämningsavgifter i samband med mjölkregleringen

och prisregleringsavgifter för fisk ävensom för de därmed förenade

kontrolluppgifterna bestridas av avgiftsmedel. Härvid förutsätter jag att,

såsom för närvarande sker, kostnaderna för jordbruksnämndens lokalombud

för prisregleringen av fisk även i fortsättningen skall bestridas av medel

ur prisregleringskassan för fisk.

I fråga om användningen av nu ifrågavarande avgiftsmedel finnes bestämmelser

meddelade i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss

avgift å mjölk, grädde och ost, förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med

vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete, förordningen

den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift samt förordningen den

30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Formuleringarna

beträffande avgiftsmedlens användning i nu nämnda förordningar

är så allmänt hållna, att ett genomförande av det utav mig förordade

förslaget att bestrida kostnaderna för kontrollen och uppbörden av avgifterna

icke i och för sig torde behöva föranleda någon författningsändring.

Ett förtydligande bör dock ske. Av praktiska skäl synes det emellertid

lämpligt att låta en dylik åtgärd anstå till i samband med avgivandet

av förslag till åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets respektive

fiskets område.

Jag torde till sist få behandla anslagsfrågorna. Därvid synes i

första hand böra undersökas, hur det av mig nyss framlagda förslaget rörande

gäldandet av jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll

av vissa avgifter anslagstekniskt sett bör genomföras. Såsom jordbruksnämnden

anfört och närmare utvecklat, kan detta spörsmål lösas enligt två

olika alternativ. För min del ansluter jag mig till det första av dessa. Jag

anser alltså, att å ena sidan bör i riksstatsanslagen till jordbruksnämnden

inräknas även de kostnader, varom här är fråga. Å andra sidan bör av nyssnämnda

avgifter till statsverket inlevereras ett belopp, som täcker kostnaderna.

Heloppet, som bör uppföras under titeln Uppbörd i statens verksamhet:

Inkomster vid statens jordbruksnämnd, torde kunna beräknas till

350 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat kommer chefen för finansdepartementet,

med vilken jag samrått i frågan, även att vid inkomstberäkningen

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ls proposition nr 40 är 1956

i 1956 års statsverksproposition taga hänsyn till vad jag här föreslagit. Det

torde emellertid tå ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera, sedan jordbruksnämnden

med beaktande av de utav sakrevisionen tillämpade beräkningsgrunderna

avgivit förslag i ämnet, meddela närmare bestämmelser beträffande

bestridandet av ifrågavarande kostnader.

I motsats till sakrevisionen anser jag, att kostnaderna för den tillfälliga

personalen icke bör anvisas under ett särskilt anslag utan fördelas på dels

en ny förslagspost i avlöningsstaten, benämnd avlöningar till personal för

tillfälliga arbetsuppgifter, dels de olika posterna i omkostnadsstaten. För

nästa budgetår bör alltså endast uppföras ett avlönings- och ett oinkoslnadsanslag

till jordbruksnämnden. Anslagen bör beräknas på följande sätt.

Under avlöningsanslaget bör ordinarieposten uppföras med 574 000 kronor.

Arvodesposten bör bestämmas till 25 000 kronor samt posten ersättningar

till experter och sakkunniga till 75 000 kronor. I anslutning till vad

jag i det föregående föreslagit, har jag därvid tagit hänsyn till de minskningar,

som uppkommer på grund av att dels generaldirektörens arvode

bortfaller, dels anordningen med en heltidsanställd ledamot upphör och dels

inspektören för köttklassificeringen överföres till extra ordinarie stat. Ä

andra sidan har under sistnämnda post beräknats medel till ersättning åt

en vice ordförande i nämnden. I övrigt har jag emellertid förutsatt, att i

fortsättningen skall utgå samma arvoden och ersättningar som hittills, även

sådana som bestritts ur anslaget till kriskommissionen. Detta innebär bl. a.,

jag icke ansett mig kunna förorda någon uppräkning av arvodena till

jordbruksnämndens ledamöter. För avlöningar åt den tillfälliga personalen

torde böra avses 238 000 kronor. Då under icke-ordinarieposten även bör

upptagas visst belopp för vikariats- och övertidsersättningar och för extra

arbetskraft in. in., synes denna post böra upptagas med 1 004 000 kronor.

Slutligen bör för rörligt tillägg beräknas 434 000 kronor. Jordbruksnämndens

avlöningsstat skulle alltså få följande utseende.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... 574 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

förslagsvis ............................................. 25 000

3. Avlöningar till personal för tillfälliga arbetsuppgifter, förslagsvis

................................................. 238 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .... 1 004 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis..... 75 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 434 000

Summa kronor 2 350 000

Till jordbruksnämndens omkostnader bör enligt min mening beräknas

ett anslag å 695 000 kronor, därav 20 000 kronor till sjukvård in. in.,

225 000 kronor till reseersättningar, 5 000 kronor till bränsle, lyse och vatten,

380 000 kronor till övriga expenser samt 65 000 kronor till publikations
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 ur 1956

tryck. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera fastställa omkostnadsstat

för jordbruksnämnden.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat, bör för budgetåret 1956/57 till

jordbruksnämndens förfogande ställas ett avlöningsanslag å 2 350 000 kronor

och ett omkostnadsanslag å 695 000 kronor, eller tillhopa 3 045 000 kronor.

Till frågan om anvisande av dessa anslag torde jag få återkomma i 1956

års statsverksproposition vid anmälan av nionde huvudtiteln. Då till nämnden

och kriskommissionen nu är anvisade anslag å (1 341 000 + 400 000 +

1 423 600 ==) i runt tal 3 165 000 kronor, innebär den av mig nu föreslagna

omorganisationen en anslagsminskning å omkring 120 000 kronor. Tages

emellertid hänsyn till att i fortsättningen förut omförmälda uppbördsoch

kontrollkostnader skall gäldas av avgiftsmedel blir den verkliga minskningen

betydligt större.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå 1956 års riksdag att

a) besluta, att statens jordbruksnämnd från och med

budgetåret 1956/57 skall omorganiseras enligt de grunder,

som angivits i det föregående, samt att statens kommission

för krisuppgifter på livsmedelsområdet samtidigt

skall upphöra

b) för statens jordbruksnämnd fastställa följande personalförteckning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Personalförteckning

Tjänstemän å ordinarie stat

Lönegrad

1 generaldirektör .............................. Cp 19

2 byråchefer .................................. Cp 13

2 byråchefer .................................. Ca 37

2 byrådirektörer ................................ Ca 33

2 förste aktnarier .............................. Ca 29

2 förste byråsekreterare.......................... Ca 29

1 kamrerare.................................... Ca 29

1 förste aktuarie ................................ Ca 27

3 förste byråsekreterare ........................ Ca 27

1 assistent .................................... Ca 23

3 kontrollanter ................................ Ca 21

2 förste kansliskrivare .......................... Ca 17

6 kansliskrivare ................................ Ca 15

1 kassör ...................................... Ca 15

1 registrator .................................. Ca 15

1 förste expeditionsvakt.......................... Ca 12

6 kanslibiträden ................................ Ca 11

1 kontorsbiträde ................................ Ca 3

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr AO år 1956

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än Ce 25

Lönegrad

2 byråchefer .................................. Ce 37

3 byrådirektörer ................................ Ce 31

1 förste byråsekreterare ........................ Ce 29

1 förste aktuarie................................ Ce 27

4 förste byråsekreterare ........................ Ce 27

Anm. Den å fettvarusektionen placerade byråchefstjänsten i lönegrad Ce

37 skall vid uppkommande vakans ersättas med en byrådirektörstjänst, varvid

löneställningen för denna skall prövas. Löneställningen för de båda

byrådirektörstjänsterna i lönegrad Ca 33 på fisk- och beredskapssektionerna

skall omprövas vid de nuvarande innehavarnas avgång. Byrådirektörstjänsterna

i lönegrad Ce 31 å animalie- och vegetabiliebyråerna skall vid uppkommande

vakans utbytas mot förste ^byråsekreterartjänster i lönegrad

Ce 29.

c) godkänna de förslag i övrigt, som jag framlagt i det

föregående.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson

550448. Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. JoU 1956:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1956/57 in. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 7 i texten
  2. Rskr. 1956:152 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående dels åtgärder för motverkande av skadegörelse av älg å växande skog m. m., dels ock översyn av p a1 i texten
  3. JoU 1956:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag för budgetåret 1956/57 till statens jordbruksnämnd m. m. s. 1 i texten