Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt kemiska analgslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök m. m

1956-02-23 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:77, Angående omorganisation av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt kemiska analgslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1956

1

Nr 77

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt

kemiska analgslaboratoriet vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök m. m.; given Stockholms

slott den 23 februari 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att principbeslut skall fattas om att sammanföra statens

lantbrukskemiska kontrollanstalt samt kemiska analyslaboratoriet vid

lanbrukshögskolan och statens lantbruksförsök till en institution, benämnd

statens lantbrukskemiska laboratorium. Det nya laboratoriet avses skola förläggas

till Ultuna, Uppsala län.

1 llihanq till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 77

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 februari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om omorganisation

av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt och kemiska analyslaboratoriet

vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, m. in. samt

anför därvid följande.

I. Inledning

Efter uppdrag av Kungl. Maj :t överlämnade statens sakrevision med skrivelse

den 20 februari 1950 utredning angående statens lantbrukskemiska

kontrollanstalts organisation och arbetsformer. Sakrevisionen framhöll därvid,

bland annat, att anstaltens lokalfråga med hänsyn till det allmänna

skick, vari anstaltens lokaler i den s. k. stora institutionsbyggnaden på Experimentaifältet

befann sig, måste ordnas inom en nära framtid.

Sedermera har generalplanekommittén vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök i en promemoria till byggnadsstyrelsen berört möjligheterna

att förlägga anstalten till Ultuna. Kommittén uttalade därvid, bland

annat, att den ur flera synpunkter fann det vara rationellt att förlägga anstalten

och det kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök till en gemensam byggnad, eftersom dessa institutioner

hade i flera hänseenden likartade verksamhetsområden.

Vidare har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 8 februari 1954 till sakrevisionen

framhållit alt det, om en gemensam nybyggnad för de båda institutionerna

ansågs böra komma till stånd, i första hand borde utarbetas ett

förslag till institutionernas organisation vid en eventuell samförläggning.

Byggnadsstyrelsen anhöll därför, att sakrevisionen jämväl skulle upprätta

ett dylikt förslag. Samtidigt förklarade sig byggnadsstyrelsen ha för avsikt

att sedermera närmare utforma byggnadsprogrammet på grundval av sakrevisionens

förslag och i samråd med de ifrågavarande institutionerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1956

3

Med anledning av vad sålunda förekommit har sakrevisionen verkställt

utredning angående sammanslagning av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

med kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök. Resultatet av utredningen har redovisats i en med skrivelse

den 28 februari 1955 överlämnad promemoria, därvid bland annat

fogats principskisser för en nybyggnad.

över promemorian har efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, lantbruksstyrelsen, styrelserna för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök, statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

samt veterinärhögskolan, statens växtskyddsanstalt, statens centrala frökontrollanstalt,

statens jordbruksnämnd, statens skogsforskningsinstitut,

byggnadsstyrelsen, statens lönenämnd, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk ävensom Hushållningssällskapens förbund. Styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har tillika överlämnat

gemensamt yttrande av lärar- och försökskollegierna samt utlåtande

av markkarteringsnämnden. Styrelsen för veterinärhögskolan har inkommit

med yttrande av högskolans lärarkollegium. Slutligen har vid statens

jordbruksnämnds utlåtande fogats yttranden av Sveriges oljeväxtintressenter,

förening u. p. a., Svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas förening

samt Kooperativa förbundet. Hushållningssällskapens förbund har

med sitt utlåtande översänt en skrivelse från Örebro läns hushållningssällskap.

Innan jag ingår på en redogörelse för sakrevisionens promemoria och

utlåtandena, vill jag framhålla, att jag har för avsikt att nu endast taga

upp frågorna om sammanslagning av kontrollanstalten och analyslaboratoriet

samt om förläggningen av en eventuell ny institution. Detta innebär,

att redogörelsen i stort sett kommer att få en översiktlig karaktär och att

flertalet detalj spörsmål, t. ex. alla personalfrågor och frågan om den närmare

utformningen av en ny institutionsbyggnad, i huvudsak lämnas å sido.

II. Nuvarande förhållanden

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalts arbetsuppgifter, organisation och

ekonomi

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt inrättades genom beslut av 1938

års riksdag (prop. 211) och började sin verksamhet år 1939. Dess huvudllPPgift

är att tillgodose allmänhetens och förvaltningens behov av lantbrukskemiska

analyser. Anstaltens åligganden är närmare angivna i instruktionen

den 17 mars 1939 (nr 160) med däri sedermera gjorda ändringar (SFS

1940: 17 och 1945: 446).

Ledningen av kontrollanstalten utövas av en styrelse, bestående av professorn

i lanthrukskemi vid lantbrukshögskolan, professorn och föreståndaren

för kontrollanstallen samt fem av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

Organisatoriskt sett är anstalten indelad i en jordavdelning och en fodermedelsavdelning

med förste kemister såsom avdelningschefer. Vidare finns ett

kansli och en mejeriavdelning, vilka står under anstaltsföreståndarens ledning,

samt en botanisk avdelning jämte vattenlaboratorium med en botanist

som chef. Antalet årsanställda lönegradsplacerade tjänstemän var under budgetåret

1953/54 25, därav sex med akademisk examen.

Till anstalten är å riksstaten anvisade ett avlönings- och ett omkostnadsanslag.

Anslagen utbetalas av lantbruksstyrelsen och disponeras av anstaltsstyrelsen.

I övrigt omhänderhar anstalten själv sina kamerala angelägenheter.

Avlöningsanslaget är för innevarande budgetår uppfört med 303 900

kronor och omkostnadsanslaget med 82 000 kronor.

Under budgetåret 1953/54 var utgifterna för avlöningar vid kontrollanstalten

omkring 279 000 kronor och för omkostnader cirka 81 000 kronor.

Samtidigt inflöt inkomster å något mer än 265 000 kronor, så gott som helt

bestående av analysavgifter. Utgifterna översteg följaktligen inkomsterna

med omkring 95 000 kronor. Hänsyn har emellertid då icke tagits till kostnaderna

för personalens pensionering, vilka kan beräknas till cirka 45 000

kronor. Statsverkets totala kostnad för anstalten utöver inkomsterna kan

därför uppskattas till i runt tal 140 000 kronor för ifrågavarande budgetår.

I detta sammanhang må till sist nämnas, att nyssnämnda analysavgifter

efter förslag av anstaltsstyrelsen bestämmes av lantbruksstyrelsen, som även

utfärdar erforderliga föreskrifter rörande analysmetoderna. Gällande taxa

är fastställd den 16 juni 1951. Genom beslut den 12 juni 1952 har emellertid

de i taxan angivna beloppen höjts med 15 procent.

Kontrollanstaltens lokalfråga

Kontrollanstalten är, såsom förut nämnts, inrymd i den s. k. stora institutionsbyggnaden

å Experimentalfältet. Av byggnaden äger staten ungefär

en tredjedel, nämligen den åren 1926—1927 mot öster uppförda tillbyggnaden.

Till den äldre, västliga delen av byggnaden, som uppfördes under förra

hälften av 1800-talet, gör skogs- och lantbruksakademien anspråk på äganderätt.

Enligt överenskommelse med akademien är staten ansvarig för ett

tillfredsställande underhåll av byggnaden.

Institutionsbyggnaden har tre våningar och en sammanlagd såsom tjänsterum,

laboratorier, förråd m. m. användbar golvyta av 1 060 in2. I källaren

är prepareringsrum inrymda samt i bottenvåningen lokaler för rutinanalyser

å jord och ett fodermedelslaboratorium. Mellanvåningen innehåller i huvudsak

administrationslokaler samt lokaler för finanalyser å jord och för

analyser å mjölk och mejeriprodukter. I tredje våningen finns ett fodermedelslaboratorium

och en botanisk avdelning med vattenlaboratorium samt

bostad för vaktmästare. Därjämte disponerar anstalten en staten tillhörig

träbyggnad, kallad jordmagasinet, omkring 150 in från institutionsbyggnaden.

Magasinet bär två våningar, men endast bottenvåningen användes regelbundet

av anstalten. I sistnämnda våning finns förvaringsrum för jord
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1956

5

prover, anordningar för torkning av proverna samt kvarnrum. Den utnyttjade

golvytan i magasinet utgör omkring 110 in2. Sammanlagt disponerar

alltså anstalten över en golvyta av närmare 1 200 in2.

Institutionsbvggnaden är emellertid ur laboratoriesynpunkt otillfredsställande

och kräver stora underhållskostnader. Särskilt gäller detta ledningsnäten

för vatten, avlopp, gas och elektricitet. I december 1951 besiktigade

byggnadsstyrelsen byggnaden för att utröna vad som erfordrades för att sätta

den i sådant skick, att anstalten skulle under en period av cirka fem år

på ett någorlunda tillfredsställande sätt kunna där utöva sin verksamhet.

Kostnaderna för de arbeten, som härvid befanns erforderliga, beräknades av

byggnadsstyrelsen till 300 000 kronor. Med hänsyn till att anstaltens framtida

lokalfråga skulle bli föremål för utredning, inskränktes emellertid arbetena

till oundgängligen nödvändiga reparationer, vilka drog en kostnad

av cirka 40 000 kronor. Även om arbetena hade kommit till utförande i sin

helhet, skulle emellertid anstalten icke ha kunnat drivas rationellt. Härför

erfordras nämligen en omfattande ombyggnad och även en utvidgning av

de nuvarande lokalerna, vilka åtgärder skulle draga avsevärt högre kostnader.

På grund av nu angivna förhållanden har kontrollanstaltens lokalfråga

vid upprepade tillfällen varit föremål för överväganden. Då det ansågs vanskligt

att finna annan rationell användning för den nu använda byggnaden,

inriktade sig strävandena till en början på en till- och ombyggnad av denna.

Byggnadsstyrelsen hemställde sålunda redan år 1942 om medel för ändringsarbeten

å byggnaden, vilket förslag dock icke kom till utförande. Efter

framställning av kontrollanstalten tillkallade Kungl. Maj:t år 1946 särskilda

utredningsmän för att lösa anstaltens lokalfråga. Denna hade då kommit i

nytt läge, därigenom att akademien önskade övertaga byggnaden för sin

egen verksamhet. Utredningsmännen ansåg sig därför böra utgå från att akademien

skulle disponera byggnaden och nya lokaler anskaffas för anstalten.

I skrivelse den 7 februari 1947 föreslog utredningsmännen i överensstämmelse

härmed, att en helt ny byggnad skulle uppföras åt anstalten å Norra Djurgården.

Efter uppdrag av Kungl. Maj:t inkom byggnadsstyrelsen den 27 november

1947 med närmare förslag till sådan nybyggnad, därvid kostnaderna

för byggnadsförslagets genomförande enligt då gällande prisläge beräknades

till 1 200 000 kronor. I detta belopp ingick dock icke kostnader för inredning

och möbler, för vilka ändamål preliminärt beräknades 200 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

framhöll tillika, att det framlagda ritningsförslaget borde ytterligare

överarbetas, vilken uppfattning delades av anstaltsstyrelsen. Sistnämnda

styrelse anförde sedermera i skrivelse till Kungl. Maj :t den 13 september

1952, att den fann det ofrånkomligt, att anstaltens byggnadsfråga utan ytterligare

dröjsmål bringades tilll en tillfredsställande lösning och att nyssnämnda

förslag till nybyggnad därvid borde kunna tjäna som underlag. I detta sammanhang

torde emellertid få nämnas, att byggnadsstyrelsen i juni år 1954 beräknade

kostnaderna för nybyggnaden till 1 740 000 kronor eller, om hänsyn

togs till visst av anstaltsstyrelsen angivet ytterligare lokalbehov, till

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

2 175 000 kronor. Slutligen har, såsom redan förut nämnts, sakrevisionen

i sin tidigare utredning räknat med att anstaltens lokalfråga skall ordnas

inom en nära framtid.

Såsom nyss antytts har skogs- och lantbruksakademien förklarat sig vilja

ånyo disponera institutionsbyggnaden på Experimentalfältet. Anledningen

härtill var ursprungligen, att akademiens dåvarande lokaler visat sig

otillräckliga. Akademiens lokalfråga har emellertid därefter ytterligare aktualiserats,

därigenom att Stockholms stad exproprierat den fastighet, i vilken

akademien var inrymd. Samtidigt har staden ställt provisoriska lokaler

till akademiens förfogande intill dess nya lokaler hunnit iordningställas för

denna. Frågan om anskaffande av nya permanenta lokaler för akademien

har byggnadsstyrelsen för sin del funnit lämpligen böra lösas på så sätt, att

akademien flyttar till institutionsbyggnaden på Experimentalfältet. Byggnadsstyrelsen

har framhållit, att denna byggnad efter erforderlig ombyggnad

bör bli väl lämpad för akademien såväl med hänsyn till kravet på lokalernas

standard som på grund av belägenheten å Norra Djurgården.

Kemiska analyslaboratoriets arbetsuppgifter, organisation och ekonomi

Lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium började sin verksamhet

år 1939 i samband med omorganisationen av försöksväsendet. Laboratoriets

uppgift är att fungera såsom ett serviceorgan åt de vetenskapliga institutionerna

vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Instruktion eller

reglemente har icke utfärdats för laboratoriet.

För närvarande är professorn i allmän och oorganisk kemi vid lantbrukshögskolan

föreståndare för analyslaboratoriet. Den närmaste ledningen av

detta utövas emellertid av en förste kemist. Under denne sorterar sex assistenter,

av vilka för närvarande två har akademisk examen, med var sin

grupp laboratoriebiträden. Någon avdelningsindelning förekommer icke, utan

arbetsuppgifterna fördelas av förste kemisten mellan assistenterna och den

övriga personalen från fall till fall. Personalen uppgick under budgetåret

1953/54 till i genomsnitt 27 personer (antalet biträden varierar något).

Städning och eldning ombesörjes av personal, gemensam med lantbrukshögskolan

i övrigt. Laboratoriet saknar särskild personal för kamerala uppgifter,

eftersom dessa åvilar högskolans kansli.

Kostnaderna för verksamheten vid analyslaboratoriet bestrides dels ur

lantbrukshögskolans och försöksväsendets anslag, dels i form av analysavgifter.

Jämväl nämnda avgifter utgår emellertid huvudsakligen från anslagen

till högskolan och försöksväsendet, eftersom laboratoriet har till uppgift att

betjäna dessas vetenskapliga institutioner. Avgifterna avser icke att täcka

laboratoriets verkliga kostnader utan har i första hand avvägts med tanke

på att få en viss spärr mot institutionernas anspråk på laboratoriet. På

grund härav har avgifterna bestämts till blott 15 procent av lanlbrukskemiska

kontrollanstaltens taxa utan tillägg. Under budgetåret 1953/54 var utgifterna

för analyslaboratoriets verksamhet omkring 247 400 kronor, därav

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 dr 1956

205 000 kronor anslagsmedel och cirka 42 400 kronor analysavgifter. De sistnämnda

uppgick dock till nära 50 000 kronor, men en del därav reserverades

till påföljande budgetår. Av beloppet å 50 000 kronor utgjorde omkring

33 700 kronor anslagsmedel och återstoden medel, som inbetalats av institutionsföreståndare

och assistenter m. fl.

Att göra en närmare beräkning av analyslaboratoriets ekonomiska resultat

är icke möjligt främst därför att, såsom torde framgå av det föregående,

vissa betydande kostnader är gemensamma för lantbrukshögskolan och försöksväsendet

samt laboratoriet. En jämförelse mellan lantbrukskemiska

kontrollanstalten och laboratoriet kan följaktligen icke göras i detta hänseende.

Men även om alla kostnader, som belöper på laboratoriet, kunde särskiljas,

vore ändock en någorlunda rättvisande jämförelse icke möjlig, eftersom

det allmänna utgångsläget beträffande anstaltens och laboratoriets

verksamhet är i väsentliga delar olika.

Analyslaboratoriets lokalfråga

Analyslaboratoriet disponerar vid Ultuna en sammanlagd golvyta, som

angivits till 650 m2. Lokalerna är emellertid splittrade på tre olika ställen.

Huvudparten ligger i bottenvåningen och källaren till östra flygeln av en

utav institutionsbyggnaderna vid Ultuna. Till bottenvåningen är större delen

av laboratoriets verksamhet förlagd; källaren utnyttjas till jordlaborationer,

förrådsrum och kvarnrum. Återstoden av lokalerna är fördelad på två mindre

enheter, belägna i samma byggnads västra flygel respektive flygeln till statens

jordbruksförsöks byggnad, vilken ligger cirka 500 m från förstnämnda

byggnad. Ifrågavarande två enheter kallas inom laboratoriet filialerna,

vilket antyder den särställning de fått till följd av sitt avskilda läge.

Utrymmet i västra flygeln användes främst vid analys av ensilage samt

mjölk och andra färskprov, medan laboratoriets verksamhet i jordbruksförsökens

flygelbyggnad icke är specialiserad.

Direkta tekniska brister vidlåder icke analyslaboratoriets lokaler, men

splittringen på flera enheter medför ökade krav på personal och apparatur.

Även om lokalerna låge i anslutning till varandra, skulle den sammanlagda

ytan emellertid icke vara tillräcklig för en rationell drift av laboratoriet.

Särskilt kännbar är bristen på utrymmen för uppackning och förvaring av

prover. Plats finns t. ex. icke för att lagra rotfruktsproverna svalt, när dessa

på höstarna inkommer i stora mängder. De maste då lagras i någon korridor,

där de ofta angripes av förruttnelse, innan de hinner tagas under arbete.

Utöver de nu disponibla lokalerna anser sig därför laboratoriet behöva

300 in2 laboratorielokaler och 200 in- inredda källarlokaler (förråd, torkrum,

kylrum samt kvarnrum m. in.).

För sin del har även högskolan och försöksverksamheten intresse av nya

lokaler för analyslaboratoriet, enär av de utrymmen, som utgör laboratoriets

huvuddel, 215 in2 enligt uppgift lånats från institutionen för allmän och oorganisk

kemi. Vidare är laboratoriets lokaler i västra flygeln avsedda för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1956

institutionen för organisk kemi. Bägge dessa institutioner uppgives vara

trångbodda. Detta gäller jämväl i fråga om statens jordbruksförsök, som

tidigare disponerade de lokaler i jordbruksförsökens flygelbyggnad, som laboratoriet

nu förfogar över.

I detta sammanhang torde få anmälas, att sakrevisionen med skrivelse den

5 september 1955 överlämnat en i samråd med byggnadsstyrelsen verkställd

utredning av statens jordbruksförsöks byggnadsfråga, vilken utredning företagits

i anslutning till förslaget om att sammanslå lantbrukskemiska kontrollanstalten

med analyslaboratoriet. I utredningen har bland annat framhållits,

att jordbruksförsökens byggnadsfråga delvis kommit i nytt läge genom

ifrågavarande förslag. Den föreslagna nya institutionen kommer nämligen

att få en sådan kapacitet, att vid densamma med fördel kan utföras de

kemiska analyser, varav jordbruksförsöken kan ha behov. För sådana analyser

skulle därför icke erfordras lokaler vid jordbruksförsöken. Därest sammanslagningen

genomföres, blir det följaktligen möjligt att lösa jordbruksförsökens

byggnadsfråga till avsevärt lägre kostnader än som eljest räknats

med. Det må vidare nämnas, att styrelsen för lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök ansett sig i princip kunna tillstyrka sakrevisionens i

förevarande utredning framlagda förslag. I övrigt torde i ämnet få hänvisas

till den närmare redogörelse, som lämnats i 1956 års statsverksproposition

under kapitalbudgelen: jordbruksdepartementet s. 10—12.

Kontrollanstaltens och analyslaboratoriets analysverksamhet

Vid kontrollanstalten och analyslaboratoriet utföres huvudsakligen rulinanalyser,

av vilka åtskilliga dock är relativt kvalificerade. För kontrollanstalten

gäller, att analyserna skall utföras enligt av lantbruksstvrelsen

fastställda metoder. Vid analyslaboratoriet tillämpas i huvudsak samma metoder,

men då laboratoriet arbetar för vetenskapliga ändamål, förekommer

i viss utsträckning, att metoderna modifieras, över verkställd analys utfärdar

kontrollanstalten särskilt bevis, vilket däremot icke är fallet vid

analyslaboratoriet.

Till kontrollanstalten och analyslaboratoriet insänder uppdragsgivarna

prov på de produkter eller ämnen, som skall undersökas. Proven är i allmänhet

uttagna efter vissa regler, för att undersökningen skall ge ett representativt

resultat. Beträffande prov å vegetabilier och animalier skiljer man

mellan torra prov och färska prov. Då prov inkommer till anstalten eller

laboratoriet, journalföres detsamma. Provet är i allmänhet åtföljt av en beställning,

varav framgår, vilka ämnen eller egenskaper hos provet som uppdragsgivaren

önskar få undersökta. I fråga om ett prov kan sålunda begäras

flera analyser. Provet undergår i regel en förberedande behandling, s. k. provberedning

eller preparering. Jordprov nedtorkas sålunda till viss fuktighetshalt,

finfördelas och siktas, vegetabilieprov males etc. När provberedningen

är slutförd, kan arbetet med bestämning av halten av ett sökt ämne eller

graden av viss egenskap påbörjas. Allt efter den begärda analysens art och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1956

9

behovet av noggrannhet göres denna bestämning på en eller flera kvantiteter

ur det färdigberedda provmaterialet. En analys innefattar således en eller

flera bestämningar. Av det anförda framgår, att antalet bestämningar i avsevärd

grad måste påverka det för olika analyser erforderliga laboratoriearbetet,

även om alla till en analys hörande bestämningar göres på samma

färdigberedda material.

Vad först angår jordproven varierar dessa vid kontrollanstalten ganska

kraftigt år från år. Anledningen härtill är, bland annat, att intresset hos

lantbrukarna växlar samt att hushållningssällskapen, som i regel svarar för

provtagningen, icke kan avstå personal för ändamålet i samma utsträckning

varje år. Huvuddelen av proven inkommer på hösten och våren. Den årliga

tillförseln av prov kännetecknas sålunda av starka säsongmässiga variationer.

Analysresultaten brukar expedieras efter tre å fyra månader, men enstaka

brådskande prov levereras inom en vecka eller mindre. Under augusti

—oktober är arbetet med jordanalyserna av ringa omfattning. Såsom redan

antytts är hushållningssällskapen den största uppdragsgivaren. Endast

en mindre del av proven inkommer sålunda från annat håll. Antalet

till kontrollanstalten insända jordprov var under budgetåret 1953/54 i runt

tal 43 400. Analysinkomsterna uppgick till omkring 121 000 kronor, därav

cirka 4 700 kronor härrörde från privata uppdragsgivare.

Analyslaboratoriets uppdrag kommer främst från försöksverksamheten.

Under budgetåret 1953/54 mottogs 8 835 jordprov från jordbruksförsöken,

137 från försöksgårdarna samt 1 485 från övriga institutioner eller i runt

tal 10 500 prov. Proven brukar analyseras under tiden den 1 oktober—4

april. Att märka är, att analyslaboratoriet till skillnad från kontrollanstalten

erhåller jordproven i preparerat skick, d. v. s. torkning och målning

ombesörjes av uppdragsgivarna.

Vid de större serierna jordanalyser dominerar undersökningar angående

reaktionstal (pH-tal), lättlöslig fosforsyra samt lättlösligt kali. Antalet

dylika bestämningar uppgick under budgetåret 1953/54 till respektive cirka

55 400, 55 400 samt 35 300. Vid kontrollanstalten analyseras drygt hälften

av jordarna i sistnämnda avseende och vid analyslaboratoriet ännu större

del. Dessa tre analyser är förhållandevis enkla och lämpar sig väl för mekaniserad

drift vid större provantal. En genomgripande mekanisering av

driften har skett vid kontrollanstalten, delvis under sakrevisionens medverkan.

Motsvarande möjligheter föreligger icke vid analyslaboratoriet, då

analysantalet där är för ringa. Detta har haft till följd, att åtgången på

arbetskraft per analys är avsevärt större vid analyslaboratoriet än vid kontrollanstalten.

Övriga analysslag i de större serierna förekommer i större skala

endast vid analyslaboratoriet. Beträffande de mindre serierna och enstaka

analyserna av jordprov gäller, att dessa vanligen är mer komplicerade och

tidskrävande än de större analysserierna. Av de mindre serierna är de, som

avser spårelement, ur arbetssynpunkt mest betydelsefulla. Dessa analyser, som

göres även i fråga om vegetabilier in. m., har beträffande jord hittills förekommit

företrädesvis vid kontrollanstalten. Under 1953/54 utfördes där

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

253 analyser å mangan, 2G9 å koppar och 266 å bor. En annan analysserie,

som endast förekommit vid kontrollanstalten, är de s. k. spurwayanalyserna

å trädgårdsjordar. Ifrågavarande analyser har börjat göras vid kontrollanstalten

först på senare tid. Budgetåret 1953/54 var antalet 328, men

behovet av sådana analyser beräknas komma att öka väsentligt.

Den andra stora gruppen analyser avser vegetabiliska och animaliska

produkter. Antalet dylika prov uppgick under budgetåret 1953/54 till omkring

6 700 vid kontrollanstalten och cirka 11 800 vid analyslaboratoriet.

Analyseringen sker i regel enligt samma metoder på båda hållen. Någon

uppgift om fördelningen av kontrollanstaltens prov på olika uppdragsgivare

föreligger icke, men analysinkomsternas fördelning ger därvidlag i

stort sett ledning. Under budgetåret 1953/54 härrörde sålunda av kontrollanstaltens

inkomster från spannmåls-, fodermedels- och gödselprov 57 procent

från statliga myndigheter och institutioner, 7 procent från hushållningssällskap

samt 36 procent från privata uppdragsgivare. Analyserna å

mjölk och mejeriprodukter avser främst kontroll av efterlevnaden av gällande

bestämmelser om standardisering och pasteurisering av mjölk. Uppdragsgivare

är lantbruksstyrelsen i fråga om standardiseringen samt i övrigt

veterinärstyrelsen och hälsovårdsnämnderna. Med undantag för vissa

prov från i Stockholm placerade provtagare samt prov från statens centrala

frökontrollanstalt inkommer praktiskt taget alla prov till kontrollanstalten

med järnväg eller post. Däremot gäller i fråga om analyslaboratoriet, att

det övervägande antalet prov överlämnas till laboratoriet från vederbörande

institution vid lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken.

Liksom jordanalyserna kan analyserna av vegetabiliska och animala

produkter indelas i större serier samt mindre serier eller enstaka analyser.

Vid de vanligaste större serieanalyserna var antalet bestämningar under

budgetåret 1953/54 i runt tal 66 000, därav omkring 24 600 vid kontrollanstalten

och 41 400 vid analyslaboratoriet. De största grupperna bestämningar

— cirka 18 700 respektive 17 500 — avsåg råprotein samt vatten eller torrsubstans.

Beträffande de mindre serierna och enstaka analyserna gäller

även här, att dessa i regel är av mera kvalificerad art än de större serierna.

Bland de mindre serier, som för närvarande har den största betydelsen,

märkes de huvudsakligen vid analyslaboratoriet förekommande analyserna

å organiska syror i ensilage med 500 å 600 bestämningar för varje syra

under budgetåret 1953/54. Endast en mindre del härav utfördes vid kontrollanstalten.

Andra viktiga analysserier avser totalsocker och laktos. Beträffande

dessa utfördes 1 730 respektive 422 bestämningar vid analyslaboratoriet

under nämnda budgetår.

I motsats till vad fallet är vid de större analysserierna i fråga om jordprov

lämpar sig icke förfarandet vid analysering av vegetabiliska och animaliska

produkter för mekaniserad drift. Analysen eller i förekommande

fall varje bestämning utföres sålunda i regel från början till slut av samme

befattningshavare. Mjölk- och mejerivaruproverna kommer till kontrollanstalten

praktiskt taget varje dag. Deras begränsade hållbarhet hindrar emel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1956

lertid, att analysarbetet uppskjutes i avvaktan på ett ur arbetssynpunkt

lämpligt större antal. Ett uppskov är däremot i allmänhet möjligt i fråga

om spannmåls-, fodermedels- och gödselprov, i synnerhet om tillräcklig

tillgång finns på lämpliga kylutrymmen. Med de metoder, som användes i

fråga om vegetabiliska och animaliska prov, blir möjligheten att ordna

analysarbetet på ett ekonomiskt sätt i första hand beroende på i vad mån

provtillgången är tillräcklig för fullt utnyttjande av personalen.

Utöver vad nu nämnts förekommer vid kontrollanstalten botaniska analyser

och, sedan i april 1954 ett vattenlaboratorium börjat tagas i bruk,

vattenanalyser. Den botaniska analysverksamheten var under budgetåret

1953/54 betydligt större än tidigare år men kan ändå icke anses ha varit

omfattande. Okulärbesiktning av fodermedel och vete gjordes å 3 435 prov

samt mikroskopisk granskning för bedömande av kvalitet och botanisk sammansättning

å 552 prov, beträffande vilka jämväl verkställdes fodervärdesberäkning.

Analysverksamheten vid vattenlaboratoriet har hittills varit av

ringa omfattning. Under budgetåret 1953/54 undersöktes sammanlagt blott

ett sjuttiotal prov.

I övrigt torde beträffande analysverksamheten vid kontrollanstalten och

analyslaboratoriet få hänvisas till sakrevisionens promemoria ävensom vissa

därvid fogade bilagor.

III. Sakrevisionens promemoria

Huvuddragen av sakrevisionens förslag

Sakrevisionen föreslår, att kontrollanstalten och analyslaboratoriet såväl

organisatoriskt som lokalt skall sammanföras till en institution, benämnd

statens lantbrukskemiska laboratorium och förlagd till Ultuna. Lantbrukskemiska

laboratoriet bör liksom kontrollanstalten vara en fristående myndighet

med egen styrelse. De institutioner vid lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken,

som nu anlitar analyslaboratoriet, bör hänvisas till det nya

laboratoriet och i princip jämställas med övriga uppdragsgivare.

Vid det nya laboratoriet bör — förutom chefen — finnas viss gemensam

personal och en analysavdelning. Organisationen av analysverksamheten

föreslås i princip skola anordnas så, att större analysserier, som medger

drift i mera industriell skala, sammanföres till en sektion inom analysavdelningen

samt mindre serier och enstaka analyser till en annan sektion

inom samma avdelning. En dylik anordning medför ett väsentligt bättre

utnyttjande av såväl biträdespersonalen som arbetsledande personal, varför

personalbesparingar blir möjliga. Under förutsättning, att analysvolymen

ungefär motsvarar läget budgetåret 1953/54 och att arbetet bedrives

i rationellt utformade lokaler samt med tillgång till arbetsbesparande

apparatur, beräknas personalen vid kontrollanstalten och analyslaboratoriet

kunna minskas med 18 tjänstemän, d. v. s. från sammanlagt 52

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1956

till 34. Besparingen i fråga om avlöningsmedel uppskattas till omkring

200 000 kronor om året samt — om hänsyn tages jämväl till pensioneringskostnader

och sociala förmåner — till närmare 250 000 kronor.

För det nya laboratoriet har, såsom inledningsvis nämnts, principskisser

upprättats. Byggnadens volym beräknas till omkring 6 600 in3 utom kulvert

och vind, vilket innebär att såväl kontrollanstaltens som analyslaboratoriets

verksamhet skulle inrymmas i ungefär 1 000 in3 mindre byggnadsvolym

än den, som enligt 1947 års förslag skulle erfordras enbart för kontrollanstalten.

Då byggnadskostnaden kan beräknas till omkring 225 kronor/m3

för laboratorier av detta slag, anger sakrevisionen kostnaderna för

nybygget preliminärt till cirka 1,5 miljoner kronor. Besparingarna uppskattas

sålunda till omkring 1 miljon kronor. Sakrevisionen utgår emellertid

ifrån att byggnadens slutliga utformning närmare överväges inom

byggnadsstyrelsen samt att denna därvid beaktar alla föreliggande möjligheter

till skälig begränsning av utrvmmeskrav och förenklingar i tekniskt

avseende.

För erforderlig komplettering av utrustningen upptages i promemorian

uppskattningsvis ett belopp av 289 000 kronor. I den skrivelse, varmed

promemorian överlämnats, har emellertid sakrevisionen ansett sig i frågans

nuvarande läge icke böra taga ställning till de framkomna önskemålen i

förevarande hänseende. Sakrevisionen har ej heller funnit det påkallat att

nu ingå på beräkningar beträffande det nya laboratoriets oinkostnadsanslag.

Frågan om omorganisation av kontrollanstalten och analyslaboratoriet

Sakrevisionen anför att, även om anstalten och analyslaboratoriet tillkommit

för att tillgodose helt skilda syften, analysverksamheten vid de två institutionerna

är så likartad, att en sammanslagning ur arbetssynpunkt icke

möter något hinder. Frågan om en sammanslagning av kontrollanstalten och

analyslaboratoriet bör därför i första hand bedömas med hänsyn till de fördelar,

åtgärden kan väntas medföra ur ekonomisk synpunkt.

Vad först angår byggnadsfrågan visar redogörelsen för det nuvarande läget,

att en nybyggnad för kontrollanstalten är ofrånkomlig inom en relativt

nära framtid. Samtidigt är analyslaboratoriets lokaler för små och så splittrade,

att de föranleder onödiga kostnader för personal in. in. och över huvud

taget försvårar en rationell drift. De inkräktar vidare åtminstone delvis på

utrymmen, som behövs för andra ändamål vid lantbrukshögskolan och jordbruksförsöken.

För laboratoriets vidkommande skulle ett frigörande av de

nuvarande lokalerna följaktligen påverka andra byggnadsbehov vid Ultuna.

Enligt sakrevisionen torde det fördenskull icke vara möjligt att lösa laboratoriets

lokalfråga bättre och billigare än i samband med den under alla förhållanden

nödvändiga nybyggnaden för kontrollanstalten.

Vid bedömandet av byggnadsfrågan uppkommer spörsmålet om det nya

laboratoriets förläggning. Härvid står enligt sakrevisionens mening valet

mellan å ena sidan Stockholm eller någon plats i Stockholms omgivningar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

13

och å andra sidan Ultuna. Kontrollanstaltens provmaterial kommer, såsom

förut nämnts, till största delen från andra platser än Stockholm och sändes

med järnväg eller post direkt till anstalten. Beträffande kontrollanstaltens

verksamhet har icke påvisats eller eljest framkommit någon omständighet,

som kan anses orsaka allvarligare olägenheter, därest anstalten förlägges

till Ultuna, om man bortser från de övergående personalsvårigheter, som

oundvikligen måste uppstå, när en myndighet flyttar till annan ort. I och för

sig föreligger icke heller något hinder för att institutioner i Stockholm anlitar

anstalten för erforderliga analyser, även om den förlägges till Ultuna.

Snarare torde en förläggning dit vara till övervägande fördel för anstalten

genom att dess personal kommer i närmare kontakt med den forskning och

utvecklingsverksamhet, som i viktiga hänseenden måste vara underlag för

anstaltens verksamhet.

Även andra skäl kan emellertid anföras för en förflyttning till Ultuna.

Såsom framgår av det föregående är institutionerna inom statens lantbruksförsök

analyslaboratoriets största uppdragsgivare. Endast en mindre del av de

prov, som skall analyseras vid laboratoriet, kan emellertid sändas direkt dit.

1 övrigt måste proven först omhändertagas av de uppdragsgivande institutionerna

för tagning av generalprov eller utförande av andra analyser än kemiska,

t. ex. botaniska analyser. I många fall blir den botaniska analysen

avgörande för frågan, huruvida kemisk analys skall göras. En nära kontakt

mellan analyslaboratoriet och de uppdragsgivande institutionerna är därför

en praktisk nödvändighet. Denna kan tillgodoses genom att institutionerna

■och laboratoriet förlägges i varandras omedelbara närhet. Detta medför, att

en placering av analyslaboratoriet på annan plats än Ultuna skulle innebära

avsevärda olägenheter. Härtill kommer slutligen, att det vid Ultuna finns en

loin t reserverad för ett laboratorium, medan i Stockholm de tomter, som kan

komma i fråga, snarare bör reserveras för myndigheter och institutioner,

vilka har större behov av att vara förlagda till Stockholm än det nya laboratoriet.

På grund av det anförda finner sakrevisionen alldeles övervägande skäl

tala för att det nya laboratoriet bör förläggas till Ultuna. Då icke enbart kontrolluppgifter

avses skola ankomma på detta, bör detsamma benämnas statens

lantbrukskemiska laboratorium, vilken benämning bättre täcker verksamhetens

art och de väsentligaste arbetsuppgifterna.

I detta sammanhang framhåller sakrevisionen, att under utredningen även

diskuterats möjligheterna att förlägga kontrollanstaltens nybyggnad till

Bergshamra-området i Solna, varigenom lokal och eventuellt även organisatorisk

anslutning till statens centrala frökontrollanstalt och statens växtskyddsanstalt

skulle kunna ernås. Vid växtskyddsanstalten har på senare tid

tillkommit ett kemiskt laboratorium. Verksamheten där är emellertid av

helt annan art än vid kontrollanstalten. En överflyttning av analyslaboratoriets

verksamhet till Bergshamra skulle vidare enligt sakrevisionen vara

förenad med så stora praktiska olägenheter, att den får anses utesluten. Fördelarna

med kontrollanstaltens förläggning till Bergshamra blir icke tillnärmelsevis

så stora som vid en förläggning till Ultuna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1(J56

Enligt sakrevisionen bör emellertid kontrollanstalten och analyslaboratoriet

sammanföras icke blott lokalt utan även organisatoriskt, för att de vid

en sammanslagning uppkommande besparingsmöjligheterna skall kunna

helt utnyttjas. Dessa möjligheter är betydande. Ett sammanförande av anstaltens

och laboratoriets analysverksamhet till ett laboratorium medför sålunda,

att analysserierna i flera fall blir avsevärt större. Detta möjliggör eu

ökad rationalisering av arbetsmetoderna. Då de institutioner, vilka anlitar

analyslaboratoriet -— i motsats till kontrollanstaltens uppdragsgivare — i

stor utsträckning har möjlighet att godtaga en viss väntetid med analysernas

färdigställande, kommer vidare uppdragen från lantbrukshögskolan och

lantbruksförsöken att verka arbetsutjämnande vid det nya laboratoriet. Uppenbarligen

är detta av väsentlig betydelse för personalbehovet. Slutligen är

det av stor ekonomisk betydelse, att de fasta kostnaderna blir fördelade på

största möjliga underlag. Detta gäller icke endast lokalkostnader och liknande

utgifter utan även kostnader för ledningen, särskilt som kontrollanstaltens

utgifter för löner till chefen och viss kameral personal nu tager en

relativt stor del av inkomsterna i anspråk. De nu berörda faktorerna medför

sammanlagt en betydande möjlighet att begränsa anstaltens och analyslaboratoriets

sammanlagda personal och även i övrigt sänka statsverkets

kostnader per analys. Sakrevisionen understryker emellertid samtidigt, att

fördelarna med sammanslagningen självfallet icke kan utnyttjas utan tillgång

till lämpliga lokaler samt tillräcklig apparatur och annan utrustning.

Till närmare belysning av det nu anförda framhåller sakrevisionen vidare

bland annat följande.

Beträffande de vanligaste jordanalyserna, de s. k. niarkkarteringsanalvserna,

har kontrollanstalten för närvarande en betydande icke utnyttjad

kapacitet. Med nuvarande personal kan 60 000 prov avverkas på 200 arbetsdagar,

och med en mindre personalförstärkning kan kapaciteten ökas till

100 000 prov. Då antalet vid anstalten undersökta jordprov under budgetåret

1953/54 var endast cirka 44 000, innebär detta, att såvitt angår de vanliga

analyserna analyslaboratoriets 10 500 jordprov kan inrymmas i den lediga

kapaciteten utan personalförstärkning och åstadkomma en jämnare svsselsättning.

Enligt den föregående redogörelsen föreligger vid kontrollanstalten i fråga

om vegetabiliska och animala analyser en ojämnhet i belastningen. Maximiantalet

bestämningar under en månad avviker sålunda avsevärt från medeltalet

av samtliga analyser. För att bedöma läget efter en sammanslagning

har därför en jämförelse gjorts mellan medeltalet bestämningar per

månad under budgetåret 1953/54 vid kontrollanstalten samt det högsta

antal bestämningar, vilka kan betecknas såsom brådskande. Därvid har för

säkerhets skull såsom brådskande upptagits samtliga analyser från anstalten

och alla färskprovsanalyser från analyslaboratoriet, ehuru flertalet

av de senare icke behöver redovisas på så sätt, därest tillfredsställande möjligheter

för provernas nedfrysning finns. Nyssnämnda jämförelse visar eu

betydande utjämning av skillnaden mellan maximiantalet och medeltalet.

Den förut berörda utökningen av analysserierna vid eu sammanslagning

gör. alt serierna blir så stora, alt arbetsmomenten i större utsträckning än

nu kan fördelas mellan olika befattningshavare. Möjligheterna att sysselsätta

ett biträde med endast en eller två bestämningar ökas. Denna specia
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1956

15

lisering medför icke blott ett minskat behov av personal utan även möjlighet

att sänka kraven på de tekniska biträdenas allmänna erfarenhet och

utbildning. Fördelarna av ett större analysunderlag berör emellertid icke

endast biträdespersonalen utan också den arbetsledande personalen, vilken

kan minskas proportionsvis kraftigare än förstnämnda personal. Det

samlade analysunderlaget skapar vidare ekonomiska betingelser för anskaffning

av bättre och mera arbetsbesparande apparatur och för ett bättre

utnyttjande av densamma. Varken kontrollanstaltens eller analyslaboratoriets

apparaturutrustning är nämligen för närvarande tillfredsställande.

Forskning och metodutveckling bedrives vid såväl kontrollanstalten som

analyslaboratoriet ehuru i begränsad omfattning. Det är för en ekonomisk

drift av laboratorier av denna typ nödvändigt att där bedrives en relativt

omfattande verksamhet av nu angiven art, så att utvecklingen av metoderna

på området kan främjas genom egna forskningsresultat och anpassning av

utländska erfarenheter till svenska förhållanden. Forskningen är därjämte

nödvändig, för att den vetenskapligt utbildade personalen skall hålla sig

orienterad om utvecklingen. En sammanslagning kan även i nu angivna

hänseenden väntas medföra en förbättring, som torde bli än mer framträdande,

om det blivande laboratoriet förlägges till Ultuna.

Sammanfattningsvis uttalar sakrevisionen, att de fördelar, som i olika

hänseenden kan uppnås, om kontrollanstalten och analyslaboratoriet lokalt

och organisatoriskt sammanföres till en enhet, är så stora, att en sammanslagning

utan tvekan bör komma till stånd.

Det nya laboratoriets ställning, organisation samt personal- och utrustningsbehov
Det

nya lantbrukskemiska laboratoriet bör intaga samma fristående ställning

som kontrollanstalten nu har och sålunda icke inordnas under lantbrukshögskolan

och lantbruksförsöken med deras speciella karaktär av utbildnings-

och forskningsanstalt. Lantbruksstyrelsens beslutanderätt i fråga

om taxa och analysföreskrifter bör kvarstå, dock med den begränsningen,

att nämnda föreskrifter icke skall vara bindande i fråga om analyser

för vetenskapligt ändamål. Förhållandet mellan laboratoriet och institutionerna

vid högskolan och lantbruksförsöken bör lösas så, att institutionerna

i princip jämställes med laboratoriets övriga uppdragsgivare. Frågan

hur det ekonomiska mellanhavandet mellan laboratoriet och institutionerna

skall utformas, bör upptagas till närmare behandling i annat sammanhang.

Styrelsen för lantbrukskemiska laboratoriet bör få samma sammansättning

som kontrollanstaltens nuvarande styrelse men med de förändringar,

som kan motiveras av att lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken blir

laboratoriets största uppdragsgivare. Därjämte bör i styrelsen finnas en

särskild företrädare för ämnet analytisk kemi. Ledningen av laboratoriet

bör handhavas av en chef, som till sitt förfogande har viss för laboratoriet

gemensam personal. Analysverksamheten bör organisatoriskt sammanföras

till eu särskild avdelning, vars direkta ledning anförtros eu laborator

och avdelningsföreståndare. Analysavdelningen bör uppdelas på tre underavdelningar

eller sektioner, nämligen en för mindre serier och enstaka ana
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1956

lyser, en för större serier och en servicesektion. Detta innebär, att bestämningar

i större serier oavsett provens art samlas till en sektion samt övriga

analyser till en sektion för mindre serier och enstaka analyser, under det

att analysverksamheten vid kontrollanstalten nu är uppdelad mellan olika

avdelningar huvudsakligen efter provens art.

Sakrevisionen framhåller härefter, att någon prognos beträffande utvecklingen

på de områden, som beröres av lantbrukskemiska laboratoriets verksamhet,

icke varit möjlig att uppgöra i detta sammanhang. De olika faktorer,

som kan spela in härvidlag, kan icke med någon säkerhet överblickas.

Ett visst slag av analyser kan sålunda öka kraftigt i antal, samtidigt

som ett annat slag minskar eller bortfaller. Nya metoder kan reducera den

nuvarande arbetsåtgången för ett slag av analyser, men å andra sidan kan

skärpta krav på exakthet verka i motsatt riktning. Enligt sakrevisionen

är man dock med hänsyn till verksamhetens mångsidighet berättigad antaga,

att ökningar och minskningar i arbetsbelastningen på längre sikt

kommer att i stort sett utjämnas men att likaledes på längre sikt en successiv

ökning av verksamhetens totala omfattning kommer att ske. Under

sådana förhållanden finner sakrevisionen det riktigast att till utgångspunkt

för bedömningen av lantbrukskemiska laboratoriets lokal- och personalbehov

välja den faktiska analysvolymen under budgetåret 1953/54, då den

sammanlagda verksamheten vid anstalten och analyslaboratoriet var den

största dittills under något budgetår. Detta betyder bland annat, att vid

beräkningen av personalbehovet hänsyn icke tagits till att lantbrukskemiska

laboratoriet eventuellt kommer att utföra analyser å fett- och vattenhalt i

oljeväxtfröer i avsevärd omfattning. Däremot utgår sakrevisionen från att

viss del av den personal, som vanligen sysslar med jordanalyser, kan användas

för oljeväxtanalyserna. För att tillgodose ytterligare personalbehov

under den tid, sistnämnda analyser utföres, bör tillfällig personal kunna

anställas. Vidare förutsättes, att vattenanalyser icke skall förekomma vid

det nya laboratoriet. Detta slags analyser torde ha upptagits vid kontrollanstalten

för att bereda en del av personalen å jordavdelningen jämnare

sysselsättning. Behovet av vattenanalyser anses kunna tillgodoses av andra

laboratorier.

Med angivna utgångspunkter beräknar sakrevisionen personalen vid det

nya laboratoriet till 34 årsanställda tjänstemän, nämligen en chef, förslagsvis

benämnd direktör, viss gemensam personal å 6 tjänstemän, därav en

laborator och ett tekniskt biträde för metodforskning, samt en analysavdelning

om 27 tjänstemän bestående av en sektion för mindre serier och enstaka

analyser, en sektion för större serier ävensom en servicesektion med

— förutom laboratorn och avdelningsföreståndaren -— respektive 7, 16

och 3 tjänstemän. I denna uppsättning ingår icke den personal, som erfordras

för städning och — i begränsad omfattning — för diskning. Vidare

förutsättes, att eldning skall ombesörjas av den för lantbrukshögskolan gemensamma

eldningspersonalen. Förslaget innebär i jämförelse med nuvarande

kostnader för avlöningar en minskning med i runt tal 200 000 kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1956 IT

nor, varav en mindre del beror på ändrad ortsgrupp för den personal, som

flyttas från kontrollanstalten till Ultuna.

Någon beräkning av omkostnaderna vid det nya laboratoriet har sakrevisionen

icke ansett sig böra göra. Däremot har i promemorian verkställts en

uppskattning av kostnaderna för komplettering av kontrollanstaltens och

analyslaboratoriets utrustning vid en sammanslagning, avsedd att ge en

uppfattning om vad som kan anses erforderligt i detta hänseende och de

ungefärliga kostnaderna enligt nuvarande priser. Till grund för beräkningen,

som slutar på ett belopp av 289 000 kronor, har legat förteckningar

över den nuvarande utrustningen vid institutionerna i fråga. Beräkningen

har fogats såsom bilaga till promemorian. Här torde blott få hänvisas till

denna. Såsom tidigare nämnts har .sakrevisionen i sin skrivelse icke ansett

sig böra ingå på ett bedömande av utrustningsfrågan i nuvarande läge.

Förslag till nybyggnad

Sakrevisionens förslag till nybyggnad framgår närmare av förut omförmälda,

vid promemorian fogade principskisser, till vilka torde få hänvisas.

Förslaget innebär i huvudsak följande.

Vid utformningen av förslaget har hänsyn tagits till laboratoriets särskilda

»industriellas karaktär. Kraven på utrymme har sålunda måst ställas

högre än vid forskningslaboratorier. Med hänsyn härtill har förslaget

utarbetats med användande av en rumsmodul av 3,5 X 5,5 m inklusive

väggar. De yttre dimensionerna å laboratoriebyggnaden beräknas bli omkring

15 X 49 m. Huset kommer att bestå av tre våningar förutom kulvert

och vind. Den sammanlagda totala ytan i de tre våningarna blir 2 205 m2.

Då höjden mellan våningarna beräknats till 3 m, blir motsvarande volym

ö 615 m3. Bottenvåningen innehåller lokaler för preparering av prover samt

förråd och verkstad. Till våningen en trappa upp är förlagda lokaler för

analyser i större serier ävensom, bland annat, laboratorium och skrivrum

åt en laborator. I våningen två trappor upp avses skola anordnas ett laboratorium

tör enstaka analyser och smärre serier. Vidare inrymmes däri ett

laboratorium och skrivrum för en laborator samt ett laboratorium och

skrivrum i nära anslutning till laboratoriechefens tjänsterum. Utrymmena

är avsedda antingen för laboratoriechefen eller för att bereda möjlighet för

någon forskare att förlägga sitt arbete till laboratoriet. Dessutom finns i

denna våning, bland annat, administrationslokaler och handbibliotek. Å vinden

avses glasvaror, jordprover för vetenskapligt ändamål och dylikt skola

förvaras. Vid ena kortsidan av byggnaden slutligen inrymmes ett lunchrum.

Däremot har något utrymme för vattenlaboratorium icke beräknats, då —

såsom förut nämnts — sakrevisionen ansett behovet av vattenanalyser kunna

tillgodoses av andra laboratorier.

Såsom nyss anförts kan den föreslagna byggnadens volym beräknas till

omkring 6 600 in3, bortsett från kulvertcn och vinden. I anslutning härtill

lramhåller sakrevisionen till jämförelse, att 1947 års förslag till nybyggnad

2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 77

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

enbart lör kontrollanstalten uppgick till omkring 7 600 in3, frånsett pannrum.

Det nya laboratoriet har sålunda, trots att det skall ge plats för såväl

kontrollanstaltens som analyslaboratoriets verksamhet, beräknats bli cirka

1 000 ms eller 13 procent mindre. Emellertid innebär förslaget även, att analyslaboratoriets

nuvarande lokaler frigöres och att dettas förut berörda anspråk

på ytterligare lokaler bortfaller. Nämnda lokalutrymmen kan beräknas

till omkring 3 500 in3. Det nu föreslagna nybygget med sina omkring

6 600 in3 kan fördenskull med visst fog sägas ersätta dels 1947 års förslag

till nybygge för kontrollanstalten, dels analyslaboratoriets befintliga eller

såsom nödvändiga ansedda lokaler, trots att förslaget innebär en minskning

med cirka 4 500 in3, motsvarande en byggnadskostnad av omkring 1 miljon

kronor.

Till sist må nämnas, att byggnadsförslaget icke omfattar kostnaderna för

inredning av det nya laboratoriet, eftersom sakrevisionen ansett en sådan

beräkning erfordra särskild fackkunskap och för övrigt falla utanför utredningsuppdraget.

IV. Remissutlåtandena

Förslagen att sammanslå statens lanlbrukskemiska kontrollanstalt med

analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök till

ett statens lantbrukskemiska laboratorium samt att förlägga detta till Ultuna

har i princip tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Åtskilliga av dessa

har emellertid därvid förutsatt, att vissa av dem framförda synpunkter och

förslag beaktas vid omorganisationen. Framför allt har farhågor uttalats

för att det nya laboratoriets resurser tilltagits i underkant såväl i fråg&

om personal som beträffande lokalutrymmen. Vidare har från några håll

tillstyrkandet skett blott under den förutsättningen, att omorganisationen

icke leder till försening eller fördyring av analysverksamheten. Föreståndaren

för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt,

statens centrala frökontrollanstalt samt statens skogsforskningsinstitut har

gjort invändningar mot förslaget att förlägga det nya laboratoriet till Ultuna.

Riksräkenskapsverket, styrelsen för veterinärhögskolan samt samma

högskolas lärarkollegium har uttalat tveksamhet mot omorganisationen.

Helt avstyrkande utlåtande har avgivits av Sveriges lantbruksförbund.

Ur remissutlåtandena må i övrigt återgivas följande.

Statskontoret finner i likhet med sakrevisionen starka skäl tala för en

omorganisation och för att det nya laboratoriet skall förläggas till Ultuna.

Vidare understryker statskontoret sakrevisionens uttalande, att vid den definitiva

utformningen av nybyggnaden för laboratoriet alla möjligheter bör

iakttagas till skälig begränsning av utrymmeskrav och till förenklingar i

tekniskt avseende.

Byggnadsstyrelsen anför, att den vid utformningen av generalplan för den

fortsatta utbyggnaden av lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken hållit

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

19

möjligheten öppen för det nu planlagda förslagets genomförande samt att

lämplig byggnadsplats med betryggande utbyggnadsmöjligheter reserverats.

Godtages förslaget, friställes vid högskolan vissa för andra ändamål välbehövliga

lokaler. Med hänsyn till det fortsatta planeringsarbetet såväl i fråga

om Ultuna-området som beträffande den av nedre norrmalmsregleringen i

Stockholm aktualiserade frågan om att anskaffa definitiva lokaler för lantbruksakademien,

är byggnadsstyrelsen betjänt av att principbeslut i förevarande

ärende fattas snarast möjligt. Mot de uppdragna riktlinjerna för de

nya lokalerna har byggnadsstyrelsen i princip intet att erinra men förutsätter,

att därmed sammanhängande detalj spörsmål mera ingående utredes,

när principbeslut fattats i frågan.

Jämväl lantbruksstijrelsen tillstyrker förslagen. Enligt styrelsen framstår

det emellertid såsom angeläget, alt det nya laboratoriet redan från början

utbygges så, att det svarar mot behovet för den närmaste framtiden. Bedömandet

av laboratoriets lämpliga dimension bör därför grundas icke enbart

på analysvolymen under budgetåret 1953/54, utan hänsyn bör jämväl

tagas till den sannolika utvecklingen inom den lantbrukskerniska verksamheten.

Denna utveckling pekar mot en analysvolym, vilken icke oväsentligt

överstiger den, som legat till grund för sakrevisionens förslag. Detta bör beaktas

vid det slutliga ställningstagandet till frågan om laboratoriets storlek.

Lantbruksstyrelsen understryker vidare angelägenheten av att vid det nya

laboratoriets uppbyggnad en särskild avdelning för metodforskning kommer

till stånd.

Styrelsen för statens lantbrukskerniska kontrollanstalt — utom föreståndaren,

vilken enligt vad som framgår av det följande anfört skiljaktig mening

— finner sakrevisionens förslag innebära den säkrast framkomliga

vägen att inom rimlig tid lösa anstaltens lokalfråga, då de upprepade framställningarna

om en till Stockholm förlagd nybyggnad icke lett till resultat.

Därvid förutsätter styrelsen, att omorganisationen icke skall inverka menligt

på den av anstalten bedrivna kundtjänsten. Att, såsom sakrevisionen

gjort, lägga relativt kortsiktiga sparsamhetssynpunkter på omorganisationen,

anser styrelsen mindre välbetänkt. Likaså är det enligt styrelsens uppfattning

ofrånkomligt att räkna med en avsevärt större analysvolym än den,

som faktiskt förelåg under budgetåret 1953/54 och som sakrevisionen tagit

till utgångspunkt för sina beräkningar. Man kan nämligen med stor sannolikhet

förutse, att jordbrukets behov av analyser snabbt kommer att öka i

samma mån, som den intensifierade jordbruksforskningen framkommer med

nya uppslag och rön, vilka det är av vikt att få pröva och omsätta i praktiska

åtgärder. Nu anförda synpunkter leder till att sakrevisionens beräkningar

av personal- och lokalbehov för det nya laboratoriet måste anses vara alltför

sparsamt tilltagna. Enligt styrelsen kan det icke vara god ekonomi att uppföra

en laboratoriebyggnad, som kanske redan om ett eller annat år visar sig

vara otillräcklig. Styrelsen framlägger fördenskull åtskilliga egna förslag

utöver sakrevisionen beträffande såväl personalen som nybyggnaden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 19ö(>

Lantbruksliögskolans lårar- och försökskollegier vitsordar, att mycket

kan vinnas i fråga om rationalisering av analysverksamheten genom omorganisationen.

Lokalfrågan kan nämligen på så sätt lösas mest ändamålsenligt.

För lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken är en nödvändig förutsättning

för omorganisationen, att det nya laboratoriet förlägges till Ultuna.

Kollegierna ansluter sig därför i princip till sakrevisionen men framlägger

samtidigt vissa förslag, vilka är av den betydelse för högskolan och

lantbruksförsöken, att förslagens genomförande måste vara ett oeftergivligt

villkor för att den nya organisationen skall kunna accepteras av kollegierna.

Kollegierna finner det sålunda vara ett ofrånkomligt krav från högskolans

och lantbruksförsökens sida, att omorganisationen icke får medföra

en fördyring av analysverksamheten. Av stor betydelse är likaså, att analyserna

kan utföras utan alltför stor tidsutdräkt. Det måste sålunda anses

vara helt otillfredsställande att låta högskolans och lantbruksförsökens analysuppdrag

komma i efterhand eller att utnyttja desamma för att utjämna

säsongmässiga variationer i arbetsbelastningen. Enligt kollegierna är det synnerligen

angeläget, att nämnda spörsmål närmare preciseras genom ytterligare

utredning. Därvid bör hänsyn även tagas till möjligheterna att överlåta

vissa för försöksverksamheten viktiga analysuppdrag åt de lantbrukskemiska

kontrollstationerna samt den planerade kemiska avdelningen vid

Röbäcksdalen. Samtidigt bör sistnämnda avdelnings organisatoriska ställning

klarläggas i förhållande till såväl lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken

som det nya laboratoriet.

I fråga om sakrevisionens förslag till personaluppsättning framhåller kollegierna,

att sakrevisionen synes ha förbisett den tendens till oavlåtlig ökning

av analysbehovet, som präglat utvecklingen och som otvivelaktigt även

framdeles kommer att göra sig gällande. Flera exempel härpå nämnes. Även

om väsentliga rationaliseringar av analysverksamheten kan vinnas genom

omorganisationen, måste det därför starkt ifrågasättas, om man utan men

för verksamheten kan reducera personalen så avsevärt som sakrevisionen

ansett. Kollegierna föreslår därför vissa personalförstärkningar utöver sakrevisionens

förslag.

Enligt kollegierna har sakrevisionen vidare i alltför hög grad anlagt besparingssynpunkter

och ej tillräckligt beaktat den betydelse, som den analytiska

kemien har för jordbruksforskningen och därmed för jordbrukets utveckling.

Det är nämligen nödvändigt, att det nya laboratoriet har eu stark

teoretisk grund i form av forskning inom sagda område. De av sakrevisionen

föreslagna resurserna härför torde emellertid vara alltför knappt tilltagna.

Då det synes lämpligast, att ifrågavarande forskningsverksamhet knytes till

högskolan och lantbruksförsöken, föreslår kollegierna, att därstädes skall

inrättas en särskild avdelning för forskning och övrig utbildning inom den

högre analytiska kemien med viss närmare angiven personaluppsättning.

En sådan åtgärd gör det icke mindre nödvändigt, att det nya laboratoriet i

enlighet med sakrevisionens förslag bedriver särskild forskningsverksamhet,

avseende tillgängliga analysmetoders tillämpning i kommersiell skala.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

21

Beträffande den nya institutionsbyggnaden anser sig kollegierna för närvarande

icke kunna ingå på några detaljer utan förutsätter, att de får tillfälle

att yttra sig i frågan, sedan förslaget närmare utformats. Med hänsyn

till vad kollegierna anfört rörande analysverksamhetens ökning, finner

sig kollegierna emellertid i princip böra framhålla, att den föreslagna byggnaden

torde vara för knappt tilltagen. Risk föreligger otvivelaktigt för att

byggnaden i en snar framtid icke kan tillgodose behovet av utrymme för

analysverksamheten. Enligt kollegierna kan detta problem lämpligast lösas

så, att byggnaden ökas med en våning.

Kollegierna berör slutligen frågan om den geografiska avgränsningen av

det nya laboratoriets verksamhetsområde i förhållande till de statsunderstödda

lantbrukskemiska kontrollstationerna. Med hänsyn till vikten av att

laboratoriet och de lokala stationerna har ett gott samarbete och en intim

kontakt med sina uppdragsgivare, ifrågasätter kollegierna, huruvida icke

laboratoriets område blir alltför stort, om det såsom föreslagits skall sammanfalla

med kontrollanstaltens nuvarande verksamhetsområde. Kollegierna

föreslår därför, att en del av sistnämnda område skall överföras till

den lantbrukskemiska kontrollstationen i Örebro samt att denna skall återfå

det statsunderstöd, som den tidigare haft.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker

i princip sakrevisionens förslag och biträder i huvudsak, vad lärar- och

försökskollegierna anfört. Högskolestyrelsen understryker särskilt kollegiernas

uttalande, att uppdragen från högskolan och lantbruksförsöken icke

får fullgöras såsom utfyllnad till det övriga arbetet och sålunda i vissa fall

gå i andra hand. Enligt högskolestyrelsen är det nödvändigt att öka personalen

utöver vad sakrevisionen föreslagit, om det skall bli möjligt att

utföra analysarbetet i rätt tid. Vidare framhålles angelägenheten av att nybyggnaden

från början göres så rymlig, att en framtida ökning av analysverksamheten

icke försvåras. Liksom kollegierna finner högskolestyrelsen

fördenskull lämpligt, att byggnaden ökas med en våning.

Markkarteringsnämnden vid lantbrukshögskolan begränsar sitt utlåtande

till frågorna om forsknings- och kontrollverksamheten vid det nya laboratoriet

samt om dettas geografiska verksamhetsområde. Beträffande förstnämnda

spörsmål anför nämnden, att sakrevisionens förslag icke erbjuder

en acceptabel lösning av problemet. Forskningsverksamheten måste sålunda

givas väsentligt större resurser än vad sakrevisionen ansett lämpligt. Enligt

nämnden bör ifrågavarande verksamhet få eu friare ställning och organiseras

som eu särskild avdelning inom det nya laboratoriet. I anslutning

härtill framlägger nämnden förslag till personaluppsättning vid avdelningen

samt hemställer, att vid utformningen av de nya lokalerna hänsyn skall

tagas till den utvidgning av laboratoriets verksamhet, som nämndens förslag

innebär.

Vad härefter angår det nya laboratoriets geografiska verksamhetsområde

framhåller nämnden, alt den nuvarande konlrollanstalten har ett alltför

stort område att betjäna med påföljd, att kontakten med uppdragsgivarna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

blir mindre tillfredsställande. Då därtill kominer, att en starkt expanderande

utveckling måste förutses inom analysverksamheten, torde den av

sakrevisionen föreslagna omfattningen av det nya laboratoriet från början

eller mycket snart komma att visa sig otillräcklig. Nämnden anser sig på

grund härav böra föreslå, att hela den statliga organisationen beträffande

lantbrukskemiska analyser skall överses i samband med organiserandet av

det nya laboratoriet. Därvid bör övervägas att återföra den lokala stationen

i Örebro till den statliga organisationen samt att öka denna stations

verksamhetsområde. Vidare bör föreliggande planer för utbyggnad av stationen

i Luleå överses i samband med inrättandet av en lantbrukskemisk

avdelning vid Röbäcksdalen och samtidigt frågan om distriktsindelningen

för övre Norrland prövas. Slutligen påpekar nämnden, att en ytterligare

avlastning av det centrala laboratoriets arbetsbörda kan åstadkommas genom

att detta befrias från en del rutinanalyser från fältförsök in. m. Vidtages

nu antydda åtgärder, kan enligt nämnden åvägabringas, att den av

sakrevisionen föreslagna omfattningen av det nya laboratoriet vid Ultuna

åtminstone för den närmaste framtiden skulle kunna vara tillräcklig.

Statens jordbruksnämnd framhåller, alt en överflyttning av det praktiska

analysarbetet från Stockholm till det från viktiga produktionsorter något

mera avlägsna Ultuna och ett sammanförande av detta arbete med de

vetenskapliga undersökningarna därstädes i och för sig kan vara ägnat att

försena analysresultaten samt de åtgärder, som föranleds därav. Ur nämndens

synpunkter kan därför sakrevisionens förslag lämnas utan erinran endast

under den förutsättningen, att sådana anordningar vidtages, att även

framdeles en i stort sett lika snabb och effektiv analysservice som den nuvarande

kan ställas i utsikt. Om så blir fallet, har nämnden icke något att

erinra mot en omorganisation i huvudsaklig överensstämmelse med sakrevisionens

förslag.

Hushållningssällskapens förbund erinrar om att analyserna å vegetabiliska

och animaliska produkter vid lantbrukskemiska kontrollanstalten i stor

utsträckning sker på uppdrag av centrala myndigheter eller av företag och

organisationer på handelns område, vilka är belägna i Stockholms omgivning.

Dessa grupper uppdragsgivare har särskilt stora krav på att avståndet

till vederbörande lantbrukskemiska laboratorium icke är så långt samt

på att analyserna sker snabbt. Dylika synpunkter talar för att kontrollanstalten

fortfarande bör förläggas till Stockholm eller dess omedelbara närhet.

Med hänsyn härtill anser sig förbundet kunna tillstyrka den föreslagna

förflyttningen av kontrollanstalten till Ultuna och sammanslagningen med

analyslaboratoriet därstädes endast under den förutsättningen, att berättigade

önskemål om snabbhet i analyserna tillgodoses och att de av sakrevisionen

anförda ekonomiska skälen för åtgärden visar sig hållbara.

Förbundet framhåller vidare, att det område, kontrollanstalten nu betjänar,

visat sig vara alltför stort. Detta har lett till att samarbetet och kontakten

mellan vederbörande hushållningssällskap och anstalten på grund

av de långa avstånden icke blivit vad som avsetts. En alltför stark centra
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

lisering på förevarande område är sålunda icke till gagn. Man kan också

med stor säkerhet utgå från att en förflyttning till Ultuna icke kommer

att minska eller eliminera angivna brister. Förbundet anser därför, att

starka skäl talar för att i samband med den nu ifrågasatta omorganisationen

även områdesindelningen för de lantbrukskemiska kontrollstationerna

omprövas. Därvid bör, såsom jämväl Örebro läns hushållningsällskap föreslagit

i sin inledningsvis omnämnda skrivelse, den kemiska stationen i

Örebro återfå sin tidigare ställning som officiellt erkänd lokal lantbrukskemisk

kontrollstation samt tilldelas ett bestämt område i Mellansverige

för sin verksamhet.

Riksförbundet Landsbygdens folk har i princip icke något att erinra mot

sakrevisionens förslag. Ur jordbrukets synpunkt torde en förläggning av

det nya laboratoriet till Ultuna icke behöva medföra några olägenheter.

Med hänsyn till analysverksamhetens tilltagande omfattning är det samtidigt

väsentligt, att lokalfrågan löses på sådant sätt, att utrymmena blir

tillräckliga för en betydande tid framöver. Däremot anser sig förbundet icke

kunna godtaga förslaget att slopa vattenanalyserna vid det nya laboratoriet,

eftersom behovet av dylika analyser kommer att öka kraftigt i samband

med att en effektivare vattenvård genomföres.

Såsom förut nämnts, har från några håll gjorts invändningar mot att förlägga

det nya laboratoriet till Ultuna.

Sålunda framhåller föreståndaren för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt,

professorn H. Sebelius, att kontrollanstalten sedan länge haft ett

givande samarbete med statens centrala frökontrollanstalt. Det ligger i öppen

dag, att detta samarbete skulle kunna befrämjas och utvecklas i hög grad,

om de båda anstalternas laboratorier förlägges i omedelbar närhet av varandra.

Vad angår statens växtskyddsanstalt gäller, att denna ännu icke,

bland annat i fråga om laboratorieutrymmen, erhållit de resurser för kemiska

undersökningar, som kräves för att tillmötesgå behovet därav. Genom

att förlägga dessa undersökningar till en särskild avdelning vid en till Bergshamra

förlagd nybyggnad för lantbrukskemiska kontrollanstalten skulle

man kunna göra betydande vinster för båda de sistnämnda anstalterna. Då

därtill kommer, att en del av personalen vid lantbrukskemiska kontrollanstalten

av personliga skäl icke kan flytta till Ultuna, finner Sebelius det angeläget,

att alternativet med en förläggning till Bergshamra grundligare

överväges.

Mot sakrevisionens förslag att sammanslå lantbrukskemiska kontrollanstalten

och analyslaboratoriet kan enligt Sebelius bland annat göras den

invändningen, att dessa två institutioner tillgodoser olika syften och att eu

samordning av deras verksamhet därför kan bli svår att genomföra i praktiken,

utan att olägenheter uppstår. Det kan befaras, att det nya laboratoriet

kommer att i så hög grad tagas i anspråk för analyser åt lantbruk,s7

högskolans och lantbruksförsökens institutioner, att kontrollanstaltens

uppdragsgivare kommer i efterhand. Dessutom medför omorganisationen

svårbemästrade problem för den ledande personalen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1956

Statens växtskyddsanstalt understryker kraftigt behovet av en nära kontakt

mellan växtskyddsanstalten och lantbrukskemiska kontrollanstalten.

En förflyttning av den senare till Ultuna är fördenskull mycket ogynnsam.

Däremot skulle en förläggning av lantbrukskemiska kontrollanstalten till

Bergshamra vara av största värde för samarbetet. Växtskyddsanstalten förordar

därför, att denna lösning upptages till närmare prövning. Vad angår

själva omorganisationen, kan denna förefalla erbjuda vissa fördelar. Enligt

växtskyddsanstalten synes emellertid de betydande besparingar, som

sakrevisionen räknat med i fråga om såväl personal som lokalutrymmen,

icke tillräckligt välgrundade. Det alltmera ökade behovet av kemiska analyser

gör det sannolikt, att den snäva ram, som sakrevisionen uppdragit för

det nya laboratoriet, redan från början kommer att visa sig otillräcklig.

Statens centrala frökontrollanstalt finner det vara uppenbart, att vissa

fördelar kan vinnas genom omorganisationen. Emellertid torde de av sakrevisionen

angivna besparingsmöjligheterna vara i hög grad överdrivna,

varför ett genomförande av förslaget utan tvivel kommer att bli betydligt

dyrare, än vad man tänkt sig. Med anledning härav är det skäl att ånyo

granska de övriga förslag till lösande av lantbrukskemiska kontrollanstaltens

lokalfråga, som tidigare diskuterats. Av dessa är särskilt förslaget om

Bergshamra såsom förläggningsort av intresse för frökontrollanstalten. Det

torde nämligen icke kunna förnekas, att för en kemisk anstalt som den nu

ifrågavarande goda kommunikationer åt alla håll spelar en utomordentligt

viktig roll samt att Stockholm därvidlag absolut är att föredraga framför

Ultuna. Ej heller bör underskattas fördelen av en intim kontakt med andra

centrala verk och institutioner ävensom med det stora antal uppdragsgivare,

som finns i Stockholm.

Sistnämnda synpunkt är av särskild betydelse för de två institutioner,

som skulle bli närmaste grannar till lantbrukskemiska kontrollanstalten,

om denna förlädes till Bergshamra, nämligen växtskyddsanstalten och frökontrollanstalten.

För växtskyddsanstalten gäller, att den har stort behov

av ett betydligt utvidgat kemiskt laboratorium. Ett dylikt skulle med stor

fördel kunna förläggas till en eventuell nybyggnad i Bergshamra. Vad angår

frökontrollanstalten har denna sedan många år haft samarbete med lantbrukskemiska

kontrollanstalten på så sätt, att vissa prover undersöks vid

båda anstalterna. Genom att dessa anstalter hittills legat mycket nära varandra

och frökontrollanstaltens tjänstebil flera gånger dagligen passerat

lantbrukskemiska kontrollanstalten, har eu dylik uppdelning kunnat ske

utan att analysresultaten fördröjts. Så skulle däremot bli fallet, om en förflyttning

till Ultuna kommer till stånd. Än viktigare är emellertid, att därigenom

ett planerat samarbete i fråga om analyseringen av oljeväxtfröer för

industriellt bruk troligen skulle helt omöjliggöras. Detta skulle betyda ett

svårt ekonomiskt avbräck för frökontrollanstalten, enär ifrågavarande samarbete

avsetts skola äga rum under den tid på året, då anstalten i övrigt

har mycket få analysuppdrag och därför svårigheter att sysselsätta sin personal.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

25

På grund av det anförda hemställer frökontrollanstalten, att förslaget om

att förlägga lantbrukskemiska kontrollanstalten till Bergshamra på nytt

skall övervägas samt att därvid de nu anförda synpunkterna skall beaktas.

Statens skogsforskningsinstitut förklarar, att det nya laboratoriets förläggning

till Ultuna kommer att medföra betydande olägenheter för institutets

del med hänsyn till det omfattande samarbete, som sedan många år bedrivits

mellan lantbrukskemiska kontrollanstalten och institutet. På skogligt

håll har dessutom behovet av analyshjälp stigit i icke oväsentlig grad

under senare år, och detta förhållande kommer med all säkerhet att bli än

mer accentuerat i framtiden. Ur institutets synpunkt är det därför bättre,

om kontrollanstalten i en eller annan form får vara kvar i Stockholm. Under

alla förhållanden bör tillbörlig hänsyn tagas till det skogliga analysbehovet

vid det närmare utformandet av det nya laboratoriet.

Av de remissinstanser, vilka intagit en mera tveksam ståndpunkt, anför

riksräkenskapsverket, att omorganisationsförslaget synes böra kunna vinna

beaktande ur den synpunkten, att detsamma innebär en ändamålsenlig lösning

av lantbrukskemiska kontrollanstaltens lokalfråga inom en nära framtid

samt att därjämte möjligheter finns till icke obetydliga personalbesparingar.

Å andra sidan måste emellertid kontrollanstaltens och analyslaboratoriets

verksamhetsområden i vissa hänseenden anses vara helt artskilda.

Avvägningen av de intressen, som det nya laboratoriet skulle ha att företräda,

kan därför medföra vissa svårigheter. Ur denna synpunkt kan det måhända

vara mindre lämpligt med en omorganisation enligt sakrevisionens

förslag.

Veterinärhögskolans lärarkollegium, i vars utlåtande styrelsen för veterinärhögskolan

instämmer, framhåller att frågan om en omorganisation av

kontrollanstalten och analyslaboratoriet bör bedömas med hänsyn till icke

blott de ekonomiska fördelarna av en sådan åtgärd utan även till de fördelar

och olägenheter, som åtgärden kan medföra för de berörda parterna. I

anslutning härtill understryker kollegiet kraftigt nödvändigheten av att institutionerna

vid lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken även i framtiden

får möjlighet till en tillfredsställande service samt att ökade kostnader

icke kommer att lägga hinder i vägen därför. Vidare anför kollegiet, att nedläggandet

av analyslaboratoriet kan medföra betänkliga konsekvenser ur

forsknings- och undervisningssynpunkt. Det måste därför förutsättas, att

lantbrukshögskolans kemiska avdelning jämväl i fortsättningen skall ha en

analytisk avdelning med viss såväl akademiskt utbildad som teknisk personal.

Detta kommer givetvis att minska de av sakrevisionen beräknade besparingarna

genom omorganisationen. Om emellertid nu angivna båda villkor

uppfylles, tillstyrker kollegiet omorganisationen, ehuru med eu viss tvekan.

I övrigt föreslår kollegiet en utvidgning av del nya laboratoriets arbetsuppgifter.

Enligt kollegiet bör även vattenundersökningar utföras där.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

Sveriges lantbruksförbund anför slutligen, att det enligt dess mening kan

dragas i tvivelsmål, huruvida sammanförandet av kontrollanstalten och analyslaboratoriet

samt den nya institutionens förläggning till Ultuna kan leda

till lika snabb och helst snabbare behandling av de uppdrag, vilka nu lämnas

kontrollanstalten. Eftersom denna synpunkt är av avgörande betydelse

för förbundets ställningstagande och något positivt besked i nämnda avseende

icke lämnas i ärendet, anser sig förbundet icke kunna tillstyrka sakrevisionens

förslag, trots att omorganisationen väntas medföra en ej oväsentlig

kostnadsminskning för statsverket.

V. Departementschefen

Såsom framgår av det föregående är statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

för närvarande inrymd i den s. k. stora institutionsbyggnaden å Experimentalfältet

utanför Stockholm. Ifrågavarande byggnad äges till en tredjedel

av staten, medan skogs- och lantbruksakademien gör anspråk på äganderätten

till återstående del. Kontrollanstaltens lokalfråga har under senare

år vid flera tillfällen varit föremål för överväganden och förslag. Anledningen

härtill har varit, att de nuvarande lokalerna sedan länge ansetts

bristfälliga och otillräckliga. Lokalfrågan har numera ytterligare aktualiserats

på grund av att Stockholms stad fått expropriera den fastighet, som

skogs- och lantbruksakademien förfogat över i staden. Med anledning härav

har akademien förklarat sig vilja disponera ifrågavarande institutionsbyggnad

å Experimentalfältet.

Kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

har sina lokaler på ej mindre än tre olika ställen vid Ultuna. Ehuru

lokalerna icke är behäftade med direkta brister, medför splittringen givetvis

åtskilliga olägenheter, bland annat i form av ökade krav på personal

och apparatur. Lokalutrymmet är dessutom otillräckligt för en rationell

drift av laboratoriet. En stor del av lokalerna är lånade av andra institutioner

vid högskolan och lantbruksförsöken, vilka institutioner uppges själva

vara trångbodda.

Det är mot bakgrunden av nu angivna förhållanden, som statens sakrevision

företagit den utredning, för vilken har redogjorts i det föregående.

Såsom framgår av redogörelsen har sakrevisionen kommit till det resultatet,

att alla skäl — såväl ekonomiska som praktiska — talar för att kontrollanstalten

och analyslaboratoriet bör omorganiseras och sammanslås till en

ny institution, förslagsvis benämnd statens lantbrukskemiska laboratorium,

samt förläggas till Ultuna. Sakrevisionen har räknat med att omorganisationen

skall göra det möjligt att minska personalen från cirka 50 till 34 tjänstemän.

Detta skulle medföra en minskning av avlöningskostnaderna med

omkring 200 000 kronor för år. Kostnaderna för erforderlig nybyggnad för

det nya laboratoriet uppskattas preliminärt till omkring 1,5 miljoner kronor.

Vid sina beräkningar av personal- och lokalbehoven för det nya labora
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kiincjl. Maj.ts proposition nr 77 år 1956

toriet har sakrevisionen utgått från en verksamhet av ungefär den omfattning,

som förelåg vid kontrollanstalten och analyslaboratoriet under budgetåret

1953/54.

Mot sakrevisionens förslag har flertalet remissmyndigheter icke haft något

att erinra i princip. De myndigheter, vilka för närvarande är förlagda

i närheten av lantbrukskemiska kontrollanstalten, har emellertid gjort invändning

mot att förlägga det nya laboratoriet till Ultuna. Ifrågavarande

myndigheter anser ur sina synpunkter en förflyttning från Stockholm eller

dess närhet mindre lämplig. Vidare har från en del håll uttalats farhågor

för att det nya laboratoriet i sakrevisionens förslag givits alltför små resurser

både i fråga om personal och beträffande lokalutrymmen.

Enligt min mening torde vad i ärendet förekommit klart visa, att såväl

lantbrukskemiska kontrollanstalten som kemiska analyslaboratoriet vid

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har ett påtagligt behov av

nya lokaler. Det torde sålunda vara ostridigt, att de lokaler, vilka för närvarande

disponeras av ifrågavarande båda institutioner, lider av sådana

brister, att institutionernas möjligheter att fullgöra sina uppgifter icke är

tillfredsställande. Med hänsyn till den betydelse, som den kemiska analysverksamheten

redan har och i ökad utsträckning torde få för jordbruksnäringen

i landet, är det uppenbarligen av vikt, att ifrågavarande verksamhet

kan bedrivas rationellt, så att vederbörande uppdragsgivares intresse avsnabba

analysresultat till rimlig kostnad i möjligaste mån tillgodoses. Men

frågan om nya lokaler för kontrollanstalten och analyslaboratoriet har betydelse

även ur andra synpunkter. Såsom framgår av det föregående skulle

en positiv lösning av denna fråga medföra, att stora institutionsbyggnaden

å Experimentalfältet skulle bli disponibel för skogs- och lantbruksakademien

samt att de institutioner, vilka nu måste avstå vissa lokaler till analyslaboratoriet,

kunde återfå för dem välbehövliga utrymmen. Med hänsyn

till det anförda finner jag övertygande skäl tala för att kontrollanstalten

och analyslaboratoriet bör erhålla nya lokaler.

Ehuru kontrollanstalten och analyslaboratoriet tillgodoser skilda syften

— den förra betjänar allmänheten över huvud och det senare de vetenskapliga

institutionerna vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

är analysverksamheten vid båda i stort sett likartad. Då fråga nu uppstått

om anordnande av nya lokaler, är det därför naturligt, att i törsta hand

möjligheterna undersökes att förlägga båda institutionerna i samma byggnad.

Detta har varit utgångspunkten för sakrevisionens utredning, och sakrevisionen

har funnit, att hinder icke möter mot en sådan lösning. För egen

del ansluter jag mig till denna uppfattning.

Såsom sakrevisionen framhållit bör emellertid kontrollanstalten och analyslaboratoriet

sammanföras icke blott lokalt utan även organisatoriskt, om

de vid eu samförläggning uppkommande rationaliserings- och besparingsmöjligheterna

skall kunna till fullo utnyttjas. Enligt min mening kan några

avgörande invändningar icke resas mot en dylik omorganisation. Från eu

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj. ts proposition nr 77 år 1956

del häll har visserligen anförts, att vissa svårigheter skulle kunna uppstå

att ordna verksamheten vid den nya institutionen på sådant sätt, att alla behöriga

intressen kan tillgodoses. Dessa farhågor torde vara överdrivna, men

de bör givetvis uppmärksammas vid den närmare utformningen av omorganisationen.

En förutsättning för omorganisationens genomförande bör givetvis

vara, att de, som nu anlitar kontrollanstalten och analyslaboratoriet,

jämväl i tortsättningen kan få sina behov av kemiska analyser tillgodosedda

på tilllredsställande sätt. Förutom rationaliserings- och besparingssynpunkterna

talar emellertid ytterligare ett starkt skäl för den av sakrevisionen

föreslagna omorganisationen. Frågan om nybyggnad för statens jordbruksförsök

är aktuell och därmed även byggnadsplaneringen i stort vid

Jantbrukshögskolan. Enligt vad förut nämnts kan jordbruksförsöken räkna

med att tå sitt behov av kemiska analyser tillgodosett vid den nya institutionen.

Tillkomsten av denna skulle följaktligen innebära, att särskilda

lokaler lör analysverksamhet vid jordbruksförsöken icke behöves. Härigenom

blir det möjligt att avsevärt begränsa byggnadskostnaderna för jordbruksförsökens

del.

På grund av vad jag nu anfört förordar jag i likhet med sakrevisionen,

att lantbrukskemiska kontrollanstalten samt kemiska analyslaboratoriet vid

Jantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök skall organisatoriskt sammanföras

till en institution samt att en ny byggnad skall uppföras för denna.

I enlighet med sakrevisionens förslag bör den nya institutionen benämnas

statens lantbrukskemiska laboratorium.

Vad härefter angår frågan, var det nya laboratoriet bör förläggas, råder i

stort sett enighet om alt Ultuna är den lämpligaste platsen. De myndigheter,

vilka nu är nära grannar till lantbrukskemiska kontrollanstalten, har emellertid

velat bibehålla denna nära kontakt och de fördelar, som givetvis ur

deras synpunkt följer härav, samt med hänsyn härtill ansett en förflyttning

till Ultuna mindre önskvärd. Även om denna ståndpunkt är fullt förklarlig,

anser jag det dock finnas välgrundad anledning att vänta, att ett val

av Ultuna såsom förläggningsort icke skall medföra något större hinder

mot fortsatt samarbete mellan de berörda myndigheterna och det nya laboratoriet.

Samtidigt torde, såsom sakrevisionen närmare utvecklat, en förläggning

till Ultuna vara en nödvändighet ur statens lantbruksförsöks synpunkt

med hänsyn till lantbruksförsökens ställning såsom det nuvarande

analyslaboratoriets störste uppdragsgivare. En nära kontakt mellan lantbruksförsöken

och det nya laboratoriet torde sålunda vara ett oeftergivligt

villkor för att den ifrågasatta omorganisationen över huvud skall kunna

övervägas. I sammanhanget torde slutligen böra beaktas, att möjligheterna

att begränsa behovet av nybyggnad för statens jordbruksförsök främjas av

att Ultuna blir stationeringsort för det föreslagna nya laboratoriet. Jag anser

mig sålunda även på förevarande punkt böra tillstyrka sakrevisionens förslag

och förordar alltså, att laboratoriet skall förläggas till Ultuna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1956 29

I sin utredning har sakrevisionen jämväl framlagt ett detaljerat förslag till

personaluppsättning vid det nya laboratoriet ävensom principskisser till

institutionsbyggnad. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har

emellertid remissinstanserna beträffande såväl personal- som byggnadsförslagen

på en del punkter hävdat annan mening än sakrevisionen. I remissutlåtandena

har vidare upptagits vissa spörsmål, som icke berörts av sakrevisionen

men som torde böra närmare prövas i samband med det nya laboratoriets

uppbyggnad. Jag syftar härvid bland annat på vad som från några

håll anförts i fråga om laboratoriets blivande verksamhetsområde geografiskt

sett. På grund härav är jag för närvarande icke beredd att taga definitiv ställning

till de olika personalfrågorna och följaktligen icke heller till spörsmålet

om den närmare utformningen av institutionsbyggnaden. Jag vill i detta

sammanhang endast framhålla, att laboratoriet givetvis bör erhålla en sådan

kapacitet, att det blir i stånd att utan svårighet fullgöra sina olika arbetsuppgifter.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig nu endast böra föreslå, att principbeslut

skall fattas i ärendet av den innebörd, jag tidigare angivit. Ett

dylikt principbeslut är, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, av särskild vikt

med hänsyn till byggnadsplaneringen icke blott vid Ultuna utan även för det

område, där lantbrukskemiska kontrollanstalten nu är förlagd. Vid den fortsatta

planeringen bör samråd ske med den nyligen tillsatta kommittén rörande

forskningsverksamheten på jordbrukets område, vilken kommitté

även har att utreda frågan om nybyggnader för vissa institutioner vid lantbrukshögskolan.

Av den ståndpunkt jag intagit följer, att någon bestämd

tidpunkt för omorganisationens genomförande icke nu bör anges.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att fatta principbeslut om att statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt samt kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök skall omorganiseras

och sammanföras till en institution, benämnd statens

lantbrukskemiska laboratorium, samt förläggas till Ultuna,

Uppsala län.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Arne Beckman

560333 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition med förslag till förordning om kontroll å ädelmetallarbeten. a1 i texten
  2. JoU 1956:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt kemiska analgslaboratoriet vid lantb s. 1 i texten