Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1956157 m. m

1956-02-23 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:86, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1956157 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1956

1

Nr 86

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1956157 m. m.;

given Stockholms slott den 23 februari 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 12 § förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., så ock om fortsatt

giltighet av samma förordning;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

m. m.;

dels bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

statsrådet i övrigt hemställt.

GUSTAF ADOLF

Hj. R. Nilson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begäres bemyndigande att under budgetåret 1956/57 reglera

priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår. Jordbruksnämnden

föreslås emellertid skola erhålla uppdrag att genomföra en begränsning

av uttagandet utav prisregleringsavgifter.

De nu gällande förordningarna om viss reglering av handeln med fisk,

m. in., angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

ävensom angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

in. in., vilkas giltighetstid utgår den 30 juni 1956, föreslås skola förlängas

att gälla till den 1 juli 1957. Samtidigt föreslås ändring av 12 § förstnämnda

förordning. I

I Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 86

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1956

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 12 § förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)

om viss reglering av handeln med fisk, m. in., så ock om fortsatt

giltighet av samma förordning

Härigenom förordnas, dels att 12 § förordningen den 30 maj 1952 om viss

reglering av handeln med fisk, m. m.,1 vilken enligt förordning den 12 maj

1955 (nr 214) gäller till och med den 30 juni 1956, skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives, dels att förordningen i sålunda ändrat skick

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1957.

12 §.

Medel som inflyta till jordbruksnämnden genom upptagande av prisregleringsavgifter

ävensom avkastningen därav skola, enligt de närmare

föreskrifter Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

meddelar, användas för täckande av kostnader i samband med

prisreglering på fisk, däribland kostnader hos nämnden för uppbörd av avgifterna

och kontroll av att de rätteligen uttagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1956.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur, vilken enligt förordning

den 12 maj 1955 (nr 215) gäller till och med den 30 juni 1956, skall äga

fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1957.

1 Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1953: 373.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

3

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. in., vilken enligt förordning

den 12 maj 1955 (nr 216) gäller till och med den 30 juni 1956, skall

äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1957.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1956

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 februari 1956.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten

Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler statsrådet Hjalmar Nilson vissa frågor angånde regleringen

av priserna på fisk m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

I förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningen

1953: 373) om viss reglering av handeln med fisk, m. in., vilken förordning

gäller till och med den 30 juni 1956, är bestämmelser meddelade om handelsreglering

— grundad på auktorisation av s. k. producentföreningar —

och om prisregleringsavgift på fisk. Importen och exporten av fisk och fiskprodukter

regleras med stöd av kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående

allmänt importförbud samt förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372)

och 374) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

respektive utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. Enligt sistnämnda

förordningar, vilka likaså äger giltighet till och med den 30 juni

1956, fordras i princip tillstånd av statens jordbruksnämnd för import och

export av fisk och fiskprodukter.

Genom beslut den 12 maj 1955 bemyndigade Kungi. Maj :t statens jordbruksnämnd

att för tiden till och med den 30 juni 1956, i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som angivits i proposition nr 105 till 1955

års riksdag samt jordbruksutskottets utlåtande 1955: 20, anordna reglering

.av priserna på fisk samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav

vissa slag ävensom förordna om upptagande av prisregleringsavgift å svenskfångad

fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning 1952:

320. I samma beslut föreskrev Kungl. Maj :t att de lån å 500 000, 2 500 000

och 500 000 kronor, som Kungl. Maj :t genom särskilda beslut år 1946 beviljat

de tre s. k. prisregleringsföreningarna, nämligen Ostkustfisk, centralförening

u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a. och Sydkustfisk, förening u. p. a.,

skulle få innehas räntefritt jämväl för tiden den 1 juli 1955—den 30 juni

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

1956, såvitt gällde lånei. s halva belopp, samt att lånen till återstående del

under samma tid skulle löpa med 3,5 procent ränta. Jordbruksnämnden

bemyndigades samtidigt att av de medel, som innestår i prisregleringskassan

för fisk, till regleringsföreningarna på fiskets område jämväl under budgetåret

1955/56 utlämna lån för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar till

utlandet på villkor, som föreskrivits av Kungl. Maj :t genom särskilt beslut

den 3 september 1954. Kungl. Maj :t föreskrev vidare, att kostnaderna för

kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter, i den mån de icke kunde täckas

av inflytande kontrollavgifter, skulle till ett belopp av högst 50 000 kronor

bestridas ur clearingkassan för fisk. Slutligen bemyndigade Kungl. Maj:t

jordbruksnämnden att för bestridande av kostnaderna under budgetåret

1955/56 för den befattningshavare, som har till uppgift att främja fiskexporten,

disponera ett belopp av högst 90 000 kronor, varav 60 000 kronor

från reservationsanslaget till Främjande av beredning och avsättning av fisk

in. m. och återstoden från nyssnämnda clearingkassa.

I skrivelse, som inkommit till jordbruksdepartementet den 17 februari

1956, har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna

på fisk under budgetåret 1956/57 m. m. Nämnden har anmält, att den i de

frågor, som berörts i skrivelsen, dels haft överläggningar med nämndens råd

i fiskregleringsfrågor, dels samrått med fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök

och statens priskontrollnämnd. Fiskeristyrelsen har därvid förklarat

sig i sak biträda jordbruksnämndens förslag. Priskontrollnämnden har i särskild

skrivelse den 20 februari 1956 uttalat, att den ansett sig kunna lämna

utan erinran, att det nuvarande systemet för prisregleringen på fisk upprätthålles

jämväl under nästa budgetår i huvudsaklig överensstämmelse med de

av jordbruksnämnden angivna riktlinjerna. Priskontrollnämnden har dock

för sin del föreslagit, att prisregleringsavgiften för på västkusten och sydkusten

ilandförd och försåld fisk samt för importfisk skall bestämmas till

högst 3 procent av inköpsvärdet samt prisregleringsavgiften för strömming

till högst 3 öre per kilogram.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla, att 1951 års fiskhandelsutredning

avgivit ett den 5 december 1955 dagtecknat betänkande angående

fiskhandeln i Sverige, vilket f. n. är föremål för remissbehandling. II.

II. Reglering av priserna på fisk m. in.

Nuvarande förhållanden

Innebörden av prisregleringen. Prisregleringen innebär i huvudsak att

jordbruksnämnden, i samråd med statens priskontrollnämnd, för västkusten

och sydkusten efter överläggning med fiskarorganisationerna därstädes fastställer

minimipriser på de viktigaste fiskslagen och därigenom möjliggör för

fiskarna att utfå lägst dessa priser för bl. a. den fisk, som säljes till färskkonsumtion

inom landet. Den fisk, som vid försäljning cj uppnår de sålunda

fastställda minimipriserna (överskotIsfisk), övertages av för ända
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

målet särskilt bildade prisregleringsföreningar, på västkusten föreningen

Västkustfisk och på sydkusten föreningen Sydkustfisk. Denna överskottsfisk

exporteras i färskt eller berett skick eller användes inom landet exempelvis

för framställning av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med

omhändertagandet av överskottsfisken erhåller föreningarna av jordbruksnämnden

vissa i förväg bestämda statliga bidrag, s. k. pristillägg. Dessa

utgår — bortsett från vissa inskränkningar beträffande exporten — i princip

med visst belopp per kilogram bevisligen uppkommen överskottsfisk.

För överskottsfisken utbetalar prisregleringsförening till fiskaren ett pris,

s. k. garantipris, vilket fastställes av föreningen och bestämmes under hänsynstagande

till erhållna pristillägg och beräknade försäljningsmöjligheter

för överskottsfisken. Garantipriset fastställes i förväg och är det pris, som

fiskaren lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk.

Prisregleringen på ostkusten innebär, att jordbruksnämnden till föreningen

Ostkustfisk (centralorganisation för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna

på ostkusten) årligen utbetalar vissa statliga medel, s. k. prisutjämningsbidrag.

Bidragen möjliggör för föreningen Ostkustfisk att till fiskförsäljningsföreningarna

betala ett högre pris än eljest varit möjligt för

övervägande delen av den strömming, som ej kan avsättas till färskkonsumtion

inom landet. Prisutjämningsbidrag har i allmänhet fått åtnjutas för

färsk eller frusen exportströmming, saltströmming för den inhemska marknaden

och färsk strömming, vilken såsom djurföda levereras till pälsdjursfarm.

Ett bemyndigande för jordbruksnämnden att utvidga prisregleringen

till strömming för foder- och konservändamål har under år 1955 icke tagits

i anspråk. Icke heller har nämnden utnyttjat rätten att genomföra

prisreglering för torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på västoch

sydkusten gällande systemet. Prisregleringen på ostkusten är således

— till skillnad mot den prisreglering, som upprätthålles på väst- och sydkusten

— f. n. så utformad, att den enskilde fiskaren ej blir tillförsäkrad

vare sig ett av staten bestämt lägsta pris för den strömming, som avsättes på

färskmarknaden inom landet, eller ett fast pris (garantipris) för strömmingsöverskottet.

Kostnaderna för prisregleringen täckes av prisregleringsavgifter, vilka

upptages av förstahandsköpare av fisk m. fl. För svenskfångad fisk utgör

avgifterna f. n. 5 procent av inköpssumman för fisk, som ilandföres på västoch

sydkusten och säljes till minimipris och däröver, samt 4 öre per kilogram

för strömming, som säljes för färskkonsumtion eller rökning. Under

år 1955 har regleringsavgift utgått för all fisk med undantag av skarpsill,

som ilandförts på västkusten, samt för sill och torsk, som ilandförts på

sydkusten. För importfisk, som i samband med införsel säljes på kommunal

fiskauktion, utgör avgiften 5 procent av inköpspriset. Avgiften för annan

importfisk har under år 1955 utgjort för färsk och frusen saltvattensfisk

5 procent av värdet, beräknat enligt tulltaxeförordningen, för islandssill 4,5

öre per kilogram av nettovikten samt för annan beredd importsill 3,6 procent

av nyssnämnda värde. Sistnämnda avgift har fr. o. m. den 2 februari

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1956

1956 höjts till 3,7 procent. Avgiften på importfisk är så avvägd, att den i

stort sett motsvarar den avgift, som utgår för svenskfångad fisk.

Som närmare framgår av avsnittet om utrikeshandeln med fisk har

Kungl. Maj :t den 20 januari 1956 bemyndigat jordbruksnämnden att bestämma,

att införselavgift skall erläggas för färska och frysta filéer av

torsk, kolja, kungsfisk, vitling och gråsej. De medel, som inflyter vid uttagande

av införselavgifterna, skall tillföras jordbruksnämndens prisregleringskassa

för fisk att användas för med kassan avsedda ändamål. I anslutning

till införande av införselavgifter på berörda fiskfiléer har jordbruksnämnden

beslutat att fr. o. in. den 30 januari 1956 tills vidare slopa prisregleringsavgifterna

på torsk, kolja, kungsfisk, vitling och gråsej samt på

importerade filéer av dessa fiskslag.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsemedel täckes till stor del av

de förut omförmälda statslånen. Föreningen Västkustfisk och föreningen

Sydkustfisk åtnjuter enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 maj 1955 därutöver

rätt jämväl under budgetåret 1955/56 att mot av riksgäldskontoret ställda

garantier i Sveriges kreditbank aktiebolag respektive riksbanken mot sedvanlig

ränta erhålla lån intill 3 000 000 respektive 2 000 000 kronor.

Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse

inledningsvis vissa uppgifter rörande fångst- och prisutvecklingen inom

saltsjöfisket, exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen

inom landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten

inom fisket samt det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande

verksamhet i fråga om prisregleringen av fisk. Vidare lämnas vissa

uppgifter angående utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet fiskare och

fiskebåtar.

Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter.

vilka såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under år 1954

en fortsatt minskning skett av antalet yrkesfiskare på samtliga kuststräckor.

Denna minskning är särskilt stor på ost- och västkusten, där den utgör

9 respektive 5 procent. Även på västkusten har antalet yrkesfiskare nu

nedgått under det antal, som redovisas för förkrigsåren 1935/39. Vad angår

binäringsfiskarna har antalet under år 1954 minskat på syd- och västkusten

men ökat på ostkusten. Av en utav nämnden uppgjord tablå över antalet

fiskebåtar, vilken såsom bilaga 2 torde få fogas till detta protokoll, kan utläsas,

att under år 1954 en fortsatt övergång skett till fiskebåtar med allt större

hästkraftsantal.

I fråga om fångstutvecklingen anför jordbruksnämnden, att det svenska

havsfiskets avkastning under år 1954 uppgick till cirka 193 miljoner kilogram

med ett förstahandsvärde av i runt tal 124 miljoner kronor. För år

1955 kan fångstmängden, enligt hittills för nämnden tillgängliga statistiska

uppgifter, beräknas överstiga sistnämnda kvantitet och ligga vid omkring

207 miljoner kilogram till eif fångslvärde av omkring 130 miljoner kronor.

Ökningen av fångsterna under år 1955 hänför sig i huvudsak till av västkust
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kurtgl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

fiskare direktlandad fisk i utlandet. Fångstutvecklingen sedan förkrigstiden

redovisas av nämnden i en särskild tablå, vilken såsom bilaga 3 torde få

fogas till detta protokoll. I fråga om fisket efter viktigare prisreglerade fiskslag

meddelar nämnden, att fångsterna av vintersill på västkusten under år

1955 varit väsentligt större än under år 1954. Garnmakrillfisket har under

år 1955 ökat icke obetydligt, medan makrillfisket med trål synes ha varit

av ungefär oförändrad omfattning. Fisket efter fladensill beräknas

under det sistförflutna året ha lämnat det för detta fiske hittills

bästa fångstresultatet eller cirka 40 500 ton mot cirka 35 000 ton år 1954. På

sydkusten har produktionen av sill och torsk år 1955 gått något tillhaka. På

ostkusten har strömmingsfisket år 1955 totalt sett givit ett något bättre

fångstresultat än år 1954. Nämnden upplyser vidare, att i fråga om prisreglerade

fiskslag har under år 1955 -— i likhet med vad fallet var år 1954 —

fångstbegränsningar upprätthållits på västkustsill och makrill samt tidvis

även på sydkustsill. Någon fångstbegränsning av sydkusttorsk har däremot

ej vidtagits. Vidare har under sommaren 1955 på västkusten viss fångstbegränsning

upprätthållits även på annan prisreglerad fisk än sill och makrill.

Till belysande av fiskprisernas utveckling har jordbruksnämnden upprättat

en tablå över de genomsnittliga fiskarpriserna samt minimipriserna på

fisk under tiden juli 1951—september 1955. Priserna i denna tablå, vilken

såsom bilaga t torde få bifogas detta protokoll, avser västkustfisk av olika

slag, sill och torsk vid sydkusten ävensom partipriserna på strömming i

Stockholm, allt kvartalsvis.

Beträffande den prisutveckling, som framgår av tablån, anför jordbruksnämnden,

att en jämförelse mellan priserna under fjärde kvartalet 1954—

tredje kvartalet 1955 och priserna under motsvarande kvartal närmast föregående

år ger vid handen, att — bortsett från fjärde kvartalet 1954 — för

västkustens vidkommande en sänkning skett av det genomsnittliga fiskarpriset

för all fisk. Av de i tablån särskilt redovisade fiskslagen är prissänkningen

under år 1955 genomgående för sill, medan för torsk och makrill eu

prisnedgång kan noteras endast för tredje kvartalet respektive andra och

tredje kvartalen 1955. Denna prisnedgång är för makrill betydande och torde

för andra kvartalet 1955, då säsongfisket efter makrill bedrivits, sammanhänga

bl. a. med att fångsterna ökat väsentligt jämfört med motsvarande

tid år 1954. En ökning av fångsterna kan noteras även för vintersill och

fladensill, som fångas huvudsakligen under första respektive tredje kvartalet.

Prisnedgången under år 1955 på dessa sillslag sammanhänger därjämte

med att fångsterna av vintersill i väsentligt större omfattning än under år

1954 utgjorts av en mindre och prisbilligare storlekssortering samt med att

försäljningen av fladensill till minimipris eller däröver avsevärt minskat.

För fjärde kvartalet 1954 redovisas i tablån för västkustens vidkommande

genomgående höjda fiskpriser jämfört med samma kvartal 1953. På sydkusten

redovisas, bortsett från första kvartalet 1955, höjda priser på torsk, medan

för sill lägre priser noteras under första och tredje kvartalen 1955. Partinoteringarna

på strömming i Stockholm låg under fjärde kvartalet 1954

och första kvartalet 1955 under de noteringar, som gällde under motsvarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

kvartal nästföregående år, medan noteringarna under de följande två kvartalen

hölls högre än under år 1954. Samma tendens utmärker i stort sett partinoteringen

på strömming vid ostkusten i övrigt. Under det sistlidna året

har, såsom framgår av bilaga 4, en höjning skett av minimipriserna på västkustsill,

makrill och sydkusttorsk.

Vidare anför jordbruksnämnden, åt t exporten av fisk och fiskprodukter

— inklusive den utrikes ilandföringen med undantag av direktlandningar

av s. k. skrapfisk — under år 1955 beräknas ha uppgått till 92,2 miljoner

kilogram till ett värde av 58,5 miljoner kronor, medan motsvarande tal för

år 1954 utgjorde 82,8 miljoner kilogram och 54,4 miljoner kronor. Härvid

påpekar nämnden, att exportökningen helt hänför sig till ilandföringen

av fisk direkt i utlandet, vilken under år 1955 jämfört med år 1954 ökat

med cirka 11,6 miljoner kilogram till 39,4 miljoner kilogram. Härutöver

har svenska fiskare år 1955 i utländska hamnar direktlandat 10,1 miljoner

kilogram s. k. skrapfisk mot 7,8 miljoner kilogram år 1954. Värdet av dessa

landningar har utgjort 2,0 miljoner kronor respektive 1,4 miljoner kronor.

Sammanlagt har sålunda under år 1955 exporterats 102,3 miljoner kilogram

till ett värde av 60,5 miljoner kronor, innebärande en ökning jämfört med

år 1954 av 11,7 miljoner kilogram respektive 4,7 miljoner kronor. Importen

av fisk och fiskprodukter har mellan åren 1954 och 1955 stigit från 36,5 till

46,8 miljoner kilogram eller från 65,6 till 86,3 miljoner kronor. Kvantitetsökningen

utgör 28 procent och den värdemässiga ökningen 31 procent. Importstegringen

liar varit särskilt påtaglig i fråga om frysta fiskfiléer. Av

dessa har sålunda under år 1955 importerats 4,0 miljoner kilogram, innebärande

en ökning jämfört med år 1954 av närmare 130 procent. Importen

av färsk fisk har utgjort 10,2 miljoner kilogram, d. v. s. samma kvantitet,

som importerades år 1954. Genom att importen av färsk fisk för beredningsändamål

ökat avsevärt under år 1955 har emellertid en motsvarande minskning

skett av de kvantiteter, som tillföres färskfiskliandeln. En icke obetydlig

nedgång har skett av importkvantiteterna i fråga om färska filéer och

annan färsk fisk av betydelse med undantag av lax och långa. Importen av

såväl saltsill som konservsill har varit 45 procent större än under år 1954

och utgjorde under år 1955 14,7 respektive 9,8 miljoner kilogram. Beträffande

exporten ävensom importen av fisk och fiskprodukter hänvisar nämnden

i övrigt till en inom nämnden upprättad sammanställning, vilken såsom

bilaga 5 torde få fogas till detta protokoll.

I fråga om konsumtionen av fisk och fiskprodukter anför jordbruksnämnden,

att nämnden årligen företager konsumtionsundersökningar beträffande

fisk. Det material, som ligger till grund för dessa undersökningar, är

emellertid i viss utsträckning osäkert. Metodiken vid undersökningarna medför

vidare, att några jämförelser ej kan göras mellan konsumtionssiffrorna

och exempelvis importsiffrorna. Detta gäller enligt nämnden särskilt i fråga

om importerade filéer, som i konsumtionsundersökningurna i likhet

med annan fisk — omräknats till färskvikt med avdrag av svinn. Enligt de

senast i november 1955 utförda undersökningarna konsumerades i landet

under år 1953 totalt i runt tal 110 miljoner kilogram fisk och fiskprodukter

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

(netto, efter avdrag av svinn). För år 1954 kan konsumtionen preliminärt

beräknas ha uppgått till 111 miljoner kilogram. Konsumtionen av fisk och

fiskprodukter under år 1955 torde enligt nämnden ej oväsentligt ha överstigit

konsumtionen under år 1954 och kan uppskattningsvis anges till 118 miljoner

kilogram. Konsumtionen av färsk och fryst fisk, som beräknas lia

sjunkit från cirka 73 miljoner kilogram år 1953 till omkring 71 miljoner kilogram

år 1954, kan för år 1955 uppskattas till cirka 75 miljoner kilogram.

Av materialet vid undersökningarna framgår, afl konsumtionsökningen under

år 1955 i huvudsak utgjorts av importerad vara samt att konsumtionen

av frysta filéer fortsatt att öka. Jämfört med år 1954 har den inhemska beredningen

av dylika filéer stigit från cirka 1 300 ton till cirka 1 900 ton och

importen från 1 747 ton till 3 987 ton. Importens andel av marknadsbehovet

av frysta filéer har sålunda mellan åren 1954 och 1955 ökat från drygt hälften

till två tredjedelar. Importen har främst utgjorts av filéer av torsk och

rödspätta. Inom landet har beretts filéer huvudsakligen av torsk, sill och

strömming samt makrill. Under år 1955 har beredningen av de feta fiskslagen,

nämligen sill, strömming och makrill, ökat väsentligt. En fortsatt stegring

av ifrågavarande beredning kan enligt nämndens mening bli av stor betydelse

för det svenska fisket. Nämnden upplyser i detta sammanhang, att

den inhemska beredningen av frysta torskfiléer på sydkusten under år 1955

— liksom under närmast föregående år —- främjats genom att föreningen

Sydkustfisk till beredare utbetalat bidrag till kostnaderna för fryshuslagring

av dylika filéer, avsedda för försäljning inom landet. Bidragen har i

sin helhet bekostats av prisregleringsmedel.

Beträttande prisutvecklingen för fiskets förnödenheter framhåller jordbruksnämnden,

att under det senaste året skett endast obetydliga förändringar.

Priset på 45-kilos fisklådor, som för ett år sedan utgjorde 2 kronor

BO öre per styck, är nu 2 kronor 65 öre. Motorbrännoljan betingar nu ett

pris (i O-zon) av 23 öre per liter mot 21,5 öre vid samma tidpunkt 1955.

Bortsett från strömmingsskötar, på vilka priserna stigit något, har de genomsnittliga

priserna på fiskredskap under år 1955 varit ungefärligen desamma

som under år 1954. Prisutvecklingen på viktigare förnödenheter

inom fisket redovisas av nämnden i en särskild tablå, vilken såsom bilaga 6

torde få fogas till detta protokoll.

Jordbruksnämnden anför vidare, att lönsamhetsutvecklingen inom fisket

även under år 1955 varit föremål för undersökningar. Sålunda har statistiska

centralbyrån för att belysa inkomst- och kostnadsutvecklingen inom

iisket gjort vissa sammanställningar av material, som hämtats ur yrkesfiskarnas

självdeklarationer. Sammanställningarna, som i motsats till tidigare

år baserar sig på ett på modern samplingmetodik grundat urval av yrkesfiskare,

avser förhållandena under åren 1952 och 1953. Materialet ger vid

handen, att det beräknade kontanta nettot av fisket mellan dessa år genomsnittligt

ökade särskilt på södra östersjö- och Öresundskusten samt för insjöfisket.

Även för ostkusten som helhet noteras en mindre ökning av nettoinkomsten,

oaktat fisket vid norrlandskusten gav ett betydligt lägre netto

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

år 1953 än år 1952. För norra delen av Hallands län samt Göteborgs och

Bohus län nedgick — bortsett från båtlagsfisket — det ekonomiska utbytet

för fiskarna något. Den mindre uppgång, som redovisas för båtlagsfisket,

beror på att kostnaderna vid detta fiske sjönk. Inkomstförbättringen vid

båtlagsfisket hänförde sig vidare helt till manskapslotterna, medan utdelningen

på båt- och redskapslotterna minskade. Inom Svenska västkustfiskarnas

centralförbund har man även under år 1955 företagit vissa undersökningar

av bl. a. fladensill- och makrillfiskets lönsamhet. Under sistlidna år har

vidare inom jordbruksnämnden verkställts viss utredning av det svenska

islandssillfiskets lönsamhet år 1954. Utredningen visar, att i genomsnitt en

obetydlig minskning av lönsamheten skett jämfört med resultatet av 1953

års islandssillfiske, närmast beroende på en viss nedgång i förstahandspriserna.

Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande

verksamhet i fråga om prisregleringen på fisk åberopar jordbruksnämnden

en inom denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga 7 torde få bifogas statsrådsprotokollet.

Tablån utvisar bl. a., att å prisregleringsverksamheten per

den 1 januari 1956 föreligger en behållning av inemot 11,2 miljoner kronor,

medan behållningen ett år tidigare utgjorde cirka 8,3 miljoner kronor. Under

år 1955 har i regleringsavgifter influtit omkring 5,28 miljoner kronor,

varav 2,18 miljoner kronor utgöres av importregleringsavgifter. Av tablån

framgår vidare, att för väst- och sydkustens prisregleringsområden summan

av de inom respektive områden sedan systemets införande influtna regleringsavgifterna

överstiger utgifterna vid årsskiftet i form av pristillägg

in. in. med drygt 1.92 respektive 1,31 miljoner kronor, medan för strömmingsregleringen

på ostkusten underskottet från årsskiftet 1954/1955 enligt

preliminära uppgifter ökat med omkring 0,22 miljoner kronor och nu utgör

cirka 1,91 miljoner kronor.

De tre prisregleringsföreningarnas egen ekonomiska ställning betecknas

av jordbruksnämnden såsom tillfredsställande. Föreningen Västkustfisk

övertog år 1955 enligt preliminära siffror omkring 40,3 miljoner kilogram

fisk (därav cirka 34 miljoner kilogram sill) för cirka 15,3 miljoner kronor,

medan föreningen Sydkustfisk — bortsett från obetydliga kvantiteter torsk

övertog 4,2 miljoner kilogram sill för 1,1 miljoner kronor. Härutöver mottog

föreningen Sydkustfisk år 1955 från västkustbåtar 0,3 miljoner kilogram

fisk (praktiskt taget enbart torsk), vilka kvantiteter sålunda ej ingår i den

av föreningen Västkustfisk redovisade kvantiteten. År 1954 övertog föreningen

Västkustfisk 34,1 miljoner kilogram till ett förstahandsvärde ar

11,4 miljoner kronor och föreningen Sydkustfisk 4,1 miljoner kilogram till

ett förstahandsvärde av 1,1 miljoner kronor. Från västkustbåtar övertog

föreningen Sydkustfisk år 1954 dessutom 2,2 miljoner kilogram. Nämnden

påpekar i detta sammanhang att, med hänsyn till de tillämpade formerna

för fiskinköp för export på centraliserade marknader, såsom överskott registreras

även den fisk, som exporteras till sådana marknader. Föreningen

Ostkustfisk har under år 1955 prisreglerat ett överskott av cirka 7,2 miljoner

kilogram strömming mot 5,9 miljoner kilogram år 1954.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kangl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

Frågan om fortsatt prisreglering m. m.

Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. I sin skrivelse

meddelar jordbruksnämnden, att den vid överläggningar med representanter

för vederbörande fiskarorganisationer samt sammanslutningar av fiskhandlare

och saltsillhandlare m. fl. berett dessa tillfälle att framföra sina

synpunkter på frågan om de fortsatta prisregleringarna på fiskets område

efter utgången av budgetåret 1955/56. överläggningar i ämnet har därjämte

ägt rum med nämndens råd i prisregleringsfrågor på fiskets område.

Beträffande vad som förekommit vid dessa överläggningar anför jordbruksnämnden

inledningsvis, att det från fiskarorganisationernas sida framhållits,

att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i huvudsak

nuvarande grunder. Denna reglering innebär bl. a., att nämnden, om

förutsättningar därför föreligger, äger rätt att dels utvidga prisregleringen

att omfatta foder- och konservströnnning samt på sydkusten ilandförd makrill,

horngädda och skrubba, dels ock genomföra prisreglering på torsk för

ostkusten norr om Blekinge enligt det för väst- och sydkusten gällande

systemet. Vidare har prisregleringsföreningarna anhållit, att de även under

nästa budgetår skall få åtnjuta räntefrihet för halva beloppet av de till

dem utlämnade statslånen. Föreningen Västkustfisk har i samband härmed

anmält, att ökade anspråk av föreningen framdeles kan komma att ställas

på lån ur prisregleringskassan för fisk bl. a. med hänsyn till den stigande

omfattningen av föreningens engagemang. Vad angår handelsregleringen på

fisk ävensom regleringen av importen och exporten av fisk har organisationerna

förordat en förlängning på ett år av gällande förordningar i ämnet i

avvaktan på de förslag, som 1954 års fiskeriutredning kan komma att framlägga.

Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandelns representanter i

stort sett, liksom tidigare, vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet.

Från visst håll inom färskfiskhandeln har man dock — upplyser

nämnden — under hänvisning till storleken av behållningen i prisregleringskassan

för fisk, velat förorda, att en sänkning skall genomföras

av de utgående prisregleringsavgifterna från nuvarande 5 till 3 procent av

inköpsvärdet. Vidare har konservindustrien framfört krav på slopande av

regleringsavgiften på islandssill för konservändamål. Saltsillhandeln har —

i avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutredning — icke nu velat förorda

någon ändring av prisregleringssystemet. I fråga om tillämpningen av

systemet har framhållits angelägenheten av att en omprövning sker av garantiprisnivån,

så att fisket mera inriktas på sådana fiskslag, som finner

avsättning inom landet.

Jordbruksnämnden upplyser, att nämndens råd för prisregleringsfrågor

på fiskets område den 24 januari 1956 enhälligt uttalat sig för de av nämnden

i det följande avgivna förslagen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majfts proposition nr 86 år 1956

Jordbruksnämndens förslag. För egen del anför jordbruksnämnden i sin

skrivelse, att den, då behov alltjämt föreligger av visst prisskydd för fiskarna,

funnit övervägande skäl tala för att prisreglering på fisk skall bibehållas

jämväl under budgetåret 1956/57. Grunderna för prisregleringen bör enligt

nämnden bibehållas i huvudsak oförändrade i avvaktan på resultatet av

1954 års fiskeriutrednings översyn av riktlinjerna för prisregleringen på

fiskets område.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

jordbruksnämnden, att regleringsföreningarna även under nästa budgetår

skall få disponera hela det dem tillerkända statliga lånekapitalet, däribland

de till föreningen Västkustfisk och föreningen Sydkustfisk beviljade krediterna.

Nämnden upplyser, att föreningarnas behov av likvida medel för

finansiering av fisköverskottet varit särskilt stort under år 1955 på grund

av vissa svårigheter med kreditförsäljningen på export. Såsom tidigare anförts,

har föreningen Västkustfisk anmält, att medelsbehovet för föreningen

under nästa budgetår kan väntas ytterligare öka. Bl. a. med hänsyn härtill

anser nämnden, att en plan för amortering av de egentliga statslånen bör

fastställas först längre fram, sedan föreningarna själva hunnit bilda erforderligt

kapital för rörelsens bedrivande.

I fråga om den av regleringsföreningarna begärda räntefriheten för statslånen

erinrar jordbruksnämnden om att föredragande statsrådet i propositionen

1955: 105 ansett sig böra förorda, att föreningarna — i avvaktan på

resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete — jämväl för budgetåret

1955/56 skulle bibehållas vid förmånen att vara befriade från att betala

ränta på lånens halva belopp. Enär utredningen ej kan väntas slutföra sitt

uppdrag före utgången av juni 1956, föreslår nämnden, att föreningarna

skall komma i åtnjutande av samma förmån även under nästa budgetår.

Beträffande prisregleringens finansiering framhåller jordbruksnämnden,

att den i sin år 1954 avlämnade skrivelse om fiskprisregleringen uttalade

bl. a., att den behållning av inemot 6 miljoner kronor, som vid årsskiftet

1953/1954 förelåg på prisregleringsverksamheten, fick anses utgöra en nödvändig

säkerhet för bestridande av de utgifter av kanske ännu större storleksordning,

som kunde bli erforderliga i händelse av tillstötande svårigheter

med avsättningen av fisk eller för täckande av förluster på kreditförsäljningar,

samt att föredragande statsrådet i propositionen 1954: 121 i princip

anslöt sig till detta uttalande. Nämnden erinrar vidare, att föredragande

statsrådet i propositionen 1955: 105 förklarade, att även under innevarande

budgetår prisregleringen i princip borde så bedrivas, att medelsbehovet för

att upprätthålla denna i huvudsak kunde täckas av inflytande prisregleringsavgifter,

samt att dessa — i avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings

arbete — borde kunna uttagas i den omfattning, som förekommit

under de senare åren. Nämnden anser nu, att i prisregleringskassan för fisk

innestående medel även i fortsättningen bör reserveras för angivna extraordinära

ändamål. Enligt nämndens mening erfordras sålunda för prisregleringens

upprätthållande alltjämt bemyndigande all upptaga regleringsav
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition iir 86 år 1956

gifter efter i huvudsak samma grunder som f. n. I detta sammanhang erinrar

nämnden om att den såsom förut nämnts fr. o. m. den 30 januari

1956 slopat prisregleringsavgifterna på torsk, kolja, kungsfisk, vitling och

gråsej samt på importerade filéer av dessa fiskslag.

I fråga om handelsregleringen på strömming erinrar jordbruksnämnden,

att föredragande statsrådet i propositionen 1955: 105 förklarade sig ej vara

beredd att taga ställning till 1951 års fiskhandelsutrednings promemoria

angående frågan om fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr

320) om viss reglering av handeln med fisk, m. in. samt om auktorisationssystemet

på ostkusten, med hänsyn bl. a. till att i direktiven för 1954 års

fiskeriutredning ingår att verkställa en översyn även av riktlinjerna för

prisregleringen av strömming. I avvaktan på resultatet av denna översyn har

förordningen 1952: 320 erhållit fortsatt giltighet t. o. m. den 30 juni 1956.

Enligt nämndens mening är det önskvärt, att frågor, som sammanhänger

med handelsregleringen på strömming, upptages till skyndsam behandling

inom 1954 års fiskeriutredning, så att förslag i dessa frågor om möjligt kan

föreläggas 1957 års riksdag. I avvaktan härpå föreslår nämnden, att giltighetstiden

för omförmälda förordning 1952:320 skall förlängas t. o. in. den

30 juni 1957.

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att näringsfrihetsrådet

genom beslut den 22 juni 1954 lämnade de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna

på ostkusten tillstånd alt tillämpa av nämnden meddelade

föreskrifter om förbud mot underskridande av partinoteringar och om

minimirabatter på färsk och frusen strömming, så länge förenämnda förordning

1952:320 om viss reglering av handeln med fisk i sin nuvarande

huvudsakliga utformning äger fortsatt giltighet, dock längst t. o. in. den 30

juni 1956. Nämnden anmäler nu, att den i skrivelse till näringsfrihetsrådet

den 20 januari 1956 anhållit, att nämnda tillstånd måtte förlängas att gälla

tills vidare i avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete.

Jordbruksnämnden anför härefter, att — enligt uttalande av föredragande

departementschefen i propositionen 1956: 40 angående anslag för budgetåret

1956/57 till statens jordbruksnämnd in. in. — nämndens kostnader

för uppbörd och kontroll av bl. a. prisregleringsavgif ter för fisk fr. o. in.

nästa budgetår skall bestridas av avgiftsmedlen. Härvid har förutsatts att,

såsom f. n. sker, kostnaderna för nämndens lokalombud för prisregleringen

av fisk även i fortsättningen skall täckas av medel ur prisregleringskassan

för fisk. Enligt 12 § meranämnda förordning 1952: 320 skall medel, som

intlyter till nämnden genom upptagande av prisregleringsavgifter på fisk,

enligt nämndens bestämmande användas för reglering av priset på fisk. Detta

stadgande är så allmänt hållet, att det i och för sig ej torde behöva ändras

för ett genomförande av förslaget om avgiftsmedlens användning för ifrågavarande

ändamål. Enligt nämndens mening bör dock ett förtydligande av

stadgandet ske. Nämnden föreslår därför, att paragrafen fr. o. in. den 1 juli

1956 skall erhålla följande ändrade lydelse: Medel, som inflyta till jordbruksnämnden

genom upptagande av prisregleringsavgifter ävensom avkast
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1956

ningen därav, skola enligt de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t eller jordbruksnämnden

meddelar användas för täckande av kostnader i samband

med prisreglering på fisk, däribland hos nämnden uppkommande uppbördsoch

kontrollkostnader. Vidare anmäler nämnden, att den såsom förutsatts i

propositionen 1956:40 avser att sedermera upptaga överläggningar med de

olika prisregleringsföreningarna för bestämmande av de kostnader, som i

fortsättningen skall bestridas av utgående prisregleringsavgifter för fisk.

I ett särskilt avsnitt av sin skrivelse lämnar jordbruksnämnden en redogörelse

för vissa av nämnden ( tidigare statens livsmedelskommission) uppställda

villkor för utbetalande av pristillägg till prisregleringsföreningarna

på väst- och sydkusten samt för tillämpningen härav in. in. Nämndens redogörelse

är av i huvudsak följande innehåll.

Alltsedan tillkomsten år 1946 av nu gällande prisregleringssystem har av

den administrerande myndigheten vissa villkor uppställts för utbetalande

av pristillägg till prisregleringsföreningarna på väst- och sydkusten. Sålunda

har som villkor för pristillägg bl. a. föreskrivits skyldighet för prisregleringsförening

att mottaga överskottsfisk även från inom föreningens

område hemmahörande fiskare, som ej är medlem i någon till föreningen

ansluten fiskarorganisation. I anslutning härtill har ursprungligen stadgats,

att priset på fisk, som övertages av ej ansluten fiskare, icke må understiga

det pris, som skulle ha erlagts om fiskaren varit medlem, i vidare mån

än som kan anses skäligt med hänsyn till att fiskaren kommer i åtnjutande

av prisregleringssystemets fördelar utan att deltaga i de förpliktelser, som

åtföljer medlemskapet. Genom denna föreskrift, som gällde t. o. in. den 12

oktober 1952, överläts åt regleringsföreningarna på väst- och sydkusten att

inom en viss skälighetsram själva bestämma storleken av de prisavdrag, som

en icke ansluten fiskare kunde få vidkännas för av honom levererad överskottsfisk.

Bestämmelsen tillämpades av föreningen Sydkustfisk under åren

omkring 1950 på sådant sätt, att föreningen för överskottsfångster av sill

och torsk, som levererades till föreningen av ej ansluten fiskare, utbetalade

ett pris, som med 8 öre per kilogram understeg det för den anslutne fiskaren

fastställda garantipriset. Detta pris utgjorde år 1952 28 öre per kilogram

för sill i storlekarna 1 och 2 och 20 öre per kilogram för sill i storlek

3 samt mellan 30 och 47 öre per kilogram för rensad torsk beroende på

sorteringen och om torsken levererades med eller utan huvud. Sedan år

1952 har endast obetydliga ändringar skett av garantipriserna på sydkusten.

För fiskare, hemmahörande inom västkustens prisregleringsområde, har

prisavdrag varit aktuellt nästan enbart för makrill, för vilket fiskslag — enligt

beslut av föreningen Västkustfisk — under åren 1951 och 1952 till icke

ansluten fiskare utbetalades endast 15 öre per kilogram överskoltsvara. Som

jämförelse kan nämnas, att del till den anslutne fiskaren utgående garantipriset

för orensad makrill åren 1951 och 1952 utgjorde 40 respektive 43 öre

per kilogram. Under år 1955 har garantipriset på orensad makrill varit 48 öre

per kilogram.

Under år 1950 riktades av fiskare anslutna till Blekinge fiskareförbund

(ej medlem i föreningen Sydkustfisk) anmärkningar mot de av föreningen

Sydkustfisk tillämpade prisavdragen vid mottagning av överskottsfisk. Med

anledning av dessa anmärkningar tog nämnden i november 1950 initiativ

till överläggningar mellan representanter för Blekinge fiskareförbund och

föreningen Sydkustfisk i syfte att dels nå eu överenskommelse mellan parterna

angående storleken av ifrågavarande prisavdrag, dels undersöka möjlig
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

heterna för förbundets anslutning till föreningen Sydkustfisk. Eu preliminär

uppgörelse kom därvid till stånd under överläggningar med ombud för

parterna men någon bekräftelse på uppgörelsen kunde icke erhållas från

Blekinge fiskareförbund. Nämnden har även därefter, senast i april 1952,

sökt få till stånd överläggningar i ämnet, vilka dock avböjts av vederbörande

representanter för de till föreningen Sydkustfisk ej anslutna fiskarna.

1 stället uttog en fiskare tillhörande Blekinge fiskareförbund sistnämnda

månad stämning på föreningen Sydkustfisk med yrkande, att föreningen

måtte förpliktas att till honom utbetala etl belopp, motsvarande hela det avdrag

om 8 öre per kilogram, som föreningen tillämpat vid mottagning av från

honom under åren 1950 och 1952 levererad överskottsfisk. I en den 13 december

1952 av Karlskrona rådhusrätt avkunnad dom bifölls käromålet till

alla delar och föreningen Sydkustfisk förpliktades att till käranden utge

yrkade beloppet jämte ränta. Sedan hovrätten över Skåne och Blekinge genom

dom den 10 oktober 1953 ogillat fiskarens talan, fastställde högsta

domstolen den 30 mars 1955, med ändring av hovrättens dom, rådhusrättens

domslut. Två av de fem ledamöter, som deltog i högsta domstolens dom,

var emellertid beträffande huvudsaken av skiljaktig mening och ansåg —

med hänsyn till bl. a. innehållet i nämndens i det följande anförda beslut —- att under den tid, varom i målet varit fråga, ett avdrag om 3 öre per kilogram

legat inom den skälighetsram, vilken föreningen Sydkustfisk haft att iakttaga.

Enligt en ny av jordbruksnämnden den 1 oktober 1952 meddelad föreskrift

gäller, att priset på fisk, som av prisregleringsförening fr. o. in. den

13 oktober 1952 övertages från icke ansluten fiskare, med högst 3 öre per

kilogram må understiga det pris, som erlägges till medlem. Beslutet tillkom

med anledning av nyssnämnda klagomål från ej anslutna fiskare och sedan

det för nämnden stod klart, att någon överenskommelse i avdragsfrågan ej

kunde träffas. I likhet med den tidigare föreskriften gäller beslutet ej för

de fall, då prisregleringsförening mottager överskottsfisk från fiskare, som

ej ställer sig till efterrättelse av vederbörande fiskarorganisationer efter

nämndens godkännande vidtagna åtgärder för begränsning av fiskfångsterna

eller som utan regleringsföreningens medgivande till annan än föreningen

försäljer fisk under minimipriset. I dylika fall är prisregleringsförening enligt

av nämnden utfärdade tillämpningsbestämmelser ej heller skyldig att

mottaga överskottsfisk.

över jordbruksnämndens beslut den 1 oktober 1952 anfördes besvär av

fiskarorganisationer från ömse sidor (Sveriges fiskares riksförbund, Västkustfisk,

Sydkustfisk och Blekinge fiskareförbund). I yttrande över besvären

den 27 februari 1953 redogjorde nämnden bl. a. för de motiv, som legat

till grund för de av myndigheterna utfärdade bestämmelserna om prisavdrag

vid leverans av överskottsfisk från icke anslutna fiskare. Såsom av yttrandet

framgår, utgör bakgrunden till bestämmelserna den omständigheten,

att prisregleringssystemet för sitt bestånd är beroende av att fiskarna är

sammanslutna i starka organisationer, som tryggar systemets upprätthållande.

Av förarbetena till prisregleringen (prop.''1946:232) framgår också,

att en nödvändig förutsättning för prisregleringssystemets tillkomst och

fortsatta bestånd är, att bakom detsamma står de på de olika kuststräckorna

förefintliga aktivt verkande fiskarorganisationerna. I överensstämmelse härmed

ingår såsom huvuddelägare i föreningarna Västkustfisk och Sydkustlisk

samtliga de på väst- respektive sydkusten verksamma större fiskarorganisationerna.

I yttrandet den 27 februari 1953 framhöll jordbruksnämnden vidare, att

i sakens natur ligger, att frågan om storleken av det högsta avdrag, som till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

låtits enligt nämndens förutnämnda beslut den 1 oktober 1952, har måst bedömas

enligt mera allmänna skälighetsgrunder. De överväganden, som föregått

nämndens ställningstagande i fråga om avdragets storlek, har skett

med utgångspunkt närmast från de förhållanden, som föreligger inom sydkustens

prisregleringsområde. I huvudsak torde dock dessa synpunkter

vara tillämpliga även på förhållandena inom västkustens prisregleringsområde.

I överensstämmelse härmed har också beslutet om viss maximering

av avdraget fastställts att gälla för båda regleringsområdena.

Kungl. Maj :t lämnade den 24 juli 1953 de av fiskarorganisationerna anförda

besvären utan bifall. Med anledning av Kungl. Maj :ts beslut har jordbruksnämnden

låtit föreskriften om att prisavdrag med högst 3 öre per kilogram

må göras vid leverans av överskottsfisk från icke anslutna fiskare

kvarstå oförändrad. Nämnden anmäler nu, att den avser att även under nästa

budgetår bibehålla föreskriften.

Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill erinrar jordbruksnämnden

om att den i sitt år 1953 avgivna förslag om prisregleringen

på fiskets område under budgetåret 1953/54 förklarade sig ha för avsikt att,

därest förhållandena icke föranledde till annat, under de närmaste åren dels

upprätthålla förbud mot försäljning av islandssill, dock längst t. o. m. utgången

av september respektive år, dels inställa importlicensgivningen för

annan beredd sill än islandssill under den tid försäljningsförbudet gällde.

I motsats till vad fallet varit under tidigare år, har ifrågavarande åtgärder

icke tillgripits under år 1955. Huruvida dylika ingripanden till skydd för

avsättningen av fladensill kan komma att bli behövliga under år 1956, får

enligt nämndens mening upptagas till prövning senare efter överläggningar

med av frågan berörda parter. Nämnden upplyser, att inköpen av fladensill

för försäljning i saltat skick på den inhemska marknaden under år

1955 utgjort, uttryckt i färsk vikt, i runt tal 4 700 ton (cirka 104 500 lådor),

innebärande en nedgång jämfört med år 1954 med 30 procent, motsvarande

omkring 18 000 tunnor saltad vara. Nämnden anser det vidare alltjämt

vara av betydelse, att så långt som möjligt åtgärder beträffande kvalitetsförbättring

och dylikt vidtages för att på längre sikt bibringa fladensillen

en i förhållande till andra sillsorter ökad konkurrenskraft. Fiskets

organisationer på västkusten har, upplyser nämnden, framhållit att erfarenheterna

under senare år bekräftat, att särskilda åtgärder måste vidtagas

för att trygga avsättningen av fladensill på den inhemska marknaden. Inom

organisationerna pågår med anledning härav vissa undersökningar för klarläggande

av de åtgärder, som lämpligen bör ifrågakomma.

Jordbruksnämnden anför slutligen, att under år 1955 har — i motsats till

vad fallet var under åren 1953 och 1954 — prisreglering ej upprätthållits

på svenskfångad islandssill.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 86

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1956

III. Utrikeshandeln med fisk

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna

angående reglering av införseln och utförseln av vissa slag av

fisk och skaldjur den 30 juni 1956. Jordbruksnämnden föreslår, att dessa

båda förordningar i avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings

arbete skall förlängas att gälla ytterligare ett år.

Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen på fisk föreslår

jordbruksnämnden, att regleringen — med den ändring som föranledes

av förut omförmälda beslut om uttagande av införselavgifter på vissa

fiskfiléer — skall anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som tillämpas under innevarande budgetår. Nämnden lämnar i anslutning

härtill en redogörelse för den hittillsvarande tillämpningen av importregleringen

samt behandlingen av frågan om uttagande av införselavgifter.

I fråga om importregleringen anför nämnden härvid bl. a. följande.

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen erfordras för

import av fisk, fiskprodukter och skaldjur särskilt tillstånd av jordbruksnämnden.

Från licenstvånget har emellertid vid import från i huvudsak

OEEC-området, med stöd av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bemyndiganden,

undantagits vissa, s. k. villkorligt frilistade varuslag, nämligen

färsk helgeflundra, rocka och ål, saltad fisk med undantag av makrill, sill

och strömming, sockersaltad eller kryddad fisk med undantag av sill och

strömming, färsktorkad fisk med undantag av spillånga, rökt fisk, saltad

eller på annat sätt beredd fiskroin, ostron, musslor och andra slag av kräftdjur

än hummer samt vidare fisk- och skaldjurskonserver. Enligt de gällande

grunderna för införselregleringen skall importen av fisk begränsas i

den omfattning, som erfordras för att upprätthålla prisregleringarna på fiskets

område. I likhet med vad fallet varit under tidigare år har under år 1955

den av nämnden tillämpade principen vid beviljande av import av färsk och

fryst fisk varit, att import medgivits för täckande av det behov, som icke

kunnat tillgodoses med likvärdig svensk fiskvara. Nämnden har härvid sökt

avpassa importen så, att den kompletterat fångsterna respektive beredningen

inom landet av jämförliga fiskslag. Vid import av frysta filéer har därjämte

även beaktats tillgången inom landet på råvara, som lämpligen kan

beredas till dylika filéer. Vad angår salt, kryddad eller sockersaltad sill har

importen under de tre första kvartalen 1955 icke hindrats, medan under

fjärde kvartalet viss begränsning av importen vidtagits.

Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden begagnat sig av

såväl individuella som generella importlicenser. Systemet med individuella

licenser innebär, att nämnden efter ansökan medger importör rätt alt under

begränsad tid från visst land införa fiskvaror av visst slag och till viss myckenhet

eller värde. Den generella licensen utställes för import över särskilt

angivna tullanstalter av viss fisk, köpt i fast räkning, och upptager varken

kvantitet eller värde. Till skillnad mot den individuella licensen förlänges

den generella licensen automatiskt men kan hävas med mycket kort varsel.

Den generella importlicensen användes för vissa slag av färsk fisk och

begagnas i lägen, då beträffande icke frilistad sådan fisk eu kvantitativ begränsning

av importen ej anses böra upprätthållas. Vid import av djupfryst

fisk, salt sill och fiskfiléer användes individuella licenser. Enligt uttalande

av föredragande statsrådet i propositionen 1953: 197 har förutsatts, att änd
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

19

ring av användningsområdet för de generella importlicenserna ej skall äga

rum, utan att samråd skett med representanter för fiskerinäringen.

Vid den löpande importlicenseringen bedömer jordbruksnämnden importbehovet

av färsk fisk med ledning av bl. a. rapporter beträffande tillförseln

av och förstahandspriserna på svensk fisk. Vidare inhämtas för nämndens

bedömanden synpunkter från de inom varje prisregleringsområde lokalt inrättade

s. k. fiskimportnämnderna, i vilka såväl fiskarnas som handelns organisationer

är företrädda. I viktigare frågor om tillämpningen av importregleringen

på färska och frysta fiskvaror sker samråd jämväl inom ett av

nämnden inrättat centralt rådgivande organ, det s. k. fiskimportrådet. Detta

råd består av särskilt utsedda representanter för av importen berörda intressen,

nämligen fiskare, handel, beredare och konsumenter. I frågor angående

importen av saltsill sker vid behov samråd i särskild ordning med av

saltsillimporten berörda parter.

Vad härefter gäller den hittillsvarande behandlingen av frågan om uttagande

av införselavgifter erinrar jordbruksnämnden först om att i propositionerna

1953: 197, 1954: 121 och 1955: 105 förutsatts att, intill dess resultat

föreligger av 1954 års fiskeriutredning, möjligheten att uttaga införselavgifter

på fisk icke skall utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade förhållanden

föranleder därtill. Enligt sistnämnda proposition skulle detta emellertid

icke utesluta att — med hänsyn till utvecklingen under senare tid -—

frågan om införande av införselavgifter på fiskfiléer skulle kunna tagas upp

till övervägande. Vidare anför nämnden, att den i förra årets regleringsskrivelse

anmälde, att framställningar om bl. a. uttagande av införselavgifter

på fisk gjorts av Svenska västkustfiskarnas centralförbund i skrift

till nämnden den 5 juni 1954 och av Sveriges fiskares riksförbund i en till

nämnden för yttrande remitterad skrift den 14 september 1954, samt erinrar

om att Kungl. Maj:t sedermera för yttrande till nämnden överlämnade en

i samma syfte gjord framställning den 12 oktober 1955 av riksförbundet och

västkustfiskarnas centralförbund. Nämnden erinrar vidare, att den i yttrande

den 29 december 1955 över nämnda framställningar •— i avvaktan på de

mer långsiktiga åtgöranden, som kan föranledas av eventuella förslag från

1954 års fiskeriutredning -— bl. a. framlade förslag om uttagande av införselavgifter

på vissa fiskfiléer.

I fråga om Kungl. Maj:ts beslut i anledning av nämnda förslag samt de

av jordbruksnämnden i samband härmed vidtagna regleringsåtgärderna anför

nämnden i huvudsak följande.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 20 januari 1956 jordbruksnämnden att bestämma,

alt införselavgifter skall erläggas för färska och frysta filéer av

torsk, kolja, kungsfisk, vitling och gråsej med belopp ej överstigande 45 öre

per kilogram. I anslutning härtill föreskrev Kungl. Maj.-t, att de medel, som

inflyter vid uttagande av införselavgift för fiskfiléer, skall tillföras nämndens

prisregleringskassa för fisk att användas för med kassan avsedda ändamål.

Kungl. Maj:t lämnade vidare utan åtgärd de av fiskarorganisationerna

i framställningarna gjorda yrkandena om skärpning av importlicenseringen

av färsk och fryst fisk samt om importstopp på salt sill.

Med stöd av nämnda bemyndigande beslöt jordbruksnämnden, alt fr. o. in.

den 30 januari 1956 införselavgift tills vidare skall utgå för angivna slag av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

fiskfiléer med 45 öre per kilogram av varans nettovikt. I anslutning härtill

beslöt nämnden vidare i enlighet med vad nämnden förutsatt i nyssnämnda

utlåtande — att kvantitativ importreglering ej skall upprätthållas jämsides

med systemet med införselavgifter samt att vissa åtgärder skulle vidtagas

för att motverka, att systemet med införselavgifter skall medföra en

utgiftsbelastning för konsumenterna. Såsom inledningsvis anförts, har sålunda

fr. o. m. den 30 januari 1956 tills vidare prisregleringsavgifterna på

torsk, kolja, kungsfisk, vitling och gråsej samt på importerade filéer av

dessa fiskslag slopats. Beslutet syftar till att begränsa uttagandet av prisregleringsavgifterna

att i princip ungefärligen motsvara det belopp, som totalt

kan beräknas inflyta i form av införselavgifter på fiskfiléer.

För export av fisk och fiskprodukter fordras, såsom redan nämnts, i princip

licens av jordbruksnämnden. Dessa varor är emellertid upptagna bland

de varuslag, som är föremål för s. k. villkorlig exportfrilistning. Detta innebär,

att de under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras utan särskild

licens till länder och valutaområden inom det s. k. OEEC-området

och dessutom till samtliga länder i Nord-, Mellan- och Sydamerika med undantag

av Argentina. Bland de förutsättningar, som nämnden uppställt för

frilistningen, märkes dels att den får utnyttjas endast av affärsföretag, som

är infört i svenskt firma-, förenings- eller aktiebolagsregister, dels att fisk,

som exporteras, skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser om reglering

av handeln med fisk samt om prisreglering beträffande fisk, dels att

företag, som önskar utnyttja frilistningen, låter hos jordbruksnämnden registrera

en förbindelse att iakttaga de för licensfriheten uppställda villkoren.

Jordbruksnämnden anför i sin skrivelse, att nämnden i sådana frågor

berörande export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse för den

svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämtar uttalande

från det s. k. fiskexportrådet. Härom anför nämnden följande.

Fiskexportrådet består av representanter för de olika fiskexportinlressena^

• fiskarna, färskfiskhandlarna, salteriföretagen och konservindustrien

på västkusten (Göteborgs och Bohus län samt Halland), sydkusten (Skåne

och Blekinge) samt ostkusten (de östra kustlandskapen i övrigt). Rådet

kallas av nämnden till sammanträde bl. a. för att utröna olika exportönskemål

inför förestående handelsavtalsförhandlingar, diskutera fördelning

mellan olika kustområden av redan erhållna exportkontingenter i handelsöverenskommelser

mellan Sverige och länder, där importen av fisk och

fiskprodukter är centraliserad, och rådgöra om olika möjligheter att främja

och stödja fiskexporten i allmänhet. Behov har förelegat av regelbundet återkommande

sammanträden för behandling av uppkommande spörsmål.

Exporten till länder med centraliserad import har koncentrerats till vissa

organ, som under särskilda förutsättningar tillerkänts ensamrätt till exportlicenserna

på ifrågavarande länder. Beträffande dessa organs sammansättning

och de förutsättningar, som gäller för att exportlicenserna skall förbehållas

dem, anför jordbruksnämnden följande.

För fisk från västkusten med undantag av skarpsill och de fiskslag i övrigt,

som nämnden kan komma att bestämma, utställes exportlicenser f. n. endast

på föreningen Västkustfisk. Såsom villkor för att föreningen ensam skall

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 ur 1956

21

erhålla licenserna gäller, alt föreningen skall, på sätt nämnden godkänner,

bereda den enskilda exporthandeln (färskfiskhandeln och salteriföretagen)

tillfälle att deltaga vid förhandlingar om avslut med den utländska köparen

och i leveranserna på träffat avslut. När det gäller export av salt sill sker

samverkan mellan fiskare och exporthandel inom ett särskilt organ, kallat

exportutskottet för svensk saltsill. I detta fall utställes exportlicens på föreningen

Västkustfisk för exportutskottets räkning. Frågan om en fastare

organisationsform för samarbetet mellan de olika exportintressena synes

f. n. icke vara aktuell. i

För fisk från sydkusten med undantag av fiskslag, som nämnden kan komma

att bestämma, beviljas under vissa förutsättningar exportlicenser tills

vidare uteslutande den av fiskare och handel för den ifrågavarande exporten

med nämndens godkännande bildade föreningen Sydsvensk exportfisk, förning

u. p. a. Som förutsättning för att föreningen skall åtnuta ensamrätt till

licenser har bl. a. föreskrivits, att föreningen och dess verksamhet skall vara

underkastad nämndens överinseende och att dess styrelse skall ha en opartisk

ordförande, utsedd av nämnden. Vidare skall föreningens verksamhet bedrivas

efter vissa av nämnden godkända riktlinjer. Föreningen skall vara

skyldig att ställa sig till efterrättelse de beslut rörande medlemskap, styrelsens

sammansättning, kvoteringar, stadgar, vinstutdelning och dylikt, som

kan komma att meddelas av nämnden.

Allmänt har stadgats skyldighet för exportorganen att tillse att allas berättigade

intressen av att deltaga i exporten blir tillgodosedda och att exporten,

om det befinnes nödvändigt, fördelas mellan exportörerna enligt

grunder, som fastställes av nämnden. Vidare har förutskickats, att företagen,

om nämnden så finner angeläget, skall (exempelvis genom att utlysa

särskilda exportauktioner) öppna möligheter för exportörerna att inbördes

tävla om exportleveranserna.

I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden,att behovet av ett organ

motsvarande det s. k. fiskexportrådet och av en centralisering utav fiskexporten

till särskilda organ, såvitt gäller länder med centraliserad import,

har bestyrkts vid upprepade tillfällen även under det gångna året. Enligt

nämndens mening är det, om exportmöjligheterna skall kunna tillvaratagas

rationellt, oundgängligen erforderligt att exporten även i fortsättningen regleras

i den omfattning som nu sker.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att Kungl. Maj :t genom beslut

den 12 maj 1955 bemyndigat nämnden att för bestridande av kostnaderna

under budgetåret 1955/56 för den befattningshavare, som har till uppgift att

främja fiskexporten (statens fiskexportrepresentant), disponera ett belopp

av högst 90 000 kronor, därav 60 000 kronor ur reservationsanslaget till

Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. och återstoden ur clearingkassan

för fisk. Även tidigare alltsedan befattningen tillsattes genom

Kungl. Maj :ts beslut den 6 november 1952 — har kostnaderna för befattningen

fått bestridas ur nyssnämnda reservationsanslag och clearingkassa.

Nämnden framhåller vidare, att den i tidigare sammanhang — senast i skrivelse

den JO augusti 1955 rörande anslagsäskandena för budgetåret 1956/57

- - anhållit, att ett särskilt anslag skulle uppföras till bestridande av kostnaderna

för fiskexportrepresentanten. Som skäl härför åberopar nämnden,

alt verksamheten i fråga kan beräknas bli av beslående art och att de medel,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts proposition nr 86 år 1956

som innestår på sagda reservationsanslag och clearingkassa, kan behöva disponeras

för andra ändamål. Under hänvisning härtill hemställer nämnden nu,

att ett särskilt anslag av 90 000 kronor skall för ifrågavarande ändamål uppföras

å riksstaten för nästa budgetår. Till stöd för sin framställning anför

nämnden följande.

De skäl, som talat för inrättandet av ifrågavarande befattning, gör sig otvivelaktigt

gällande även under nästa budgetår. Vid de överläggningar, som

nyligen hållits inom fiskexportrådet, har också understrukits vikten av att

befattningen även i fortsättningen bibehålies. I samband därmed har inom

exportrådet framhållits angelägenheten av att kostnaderna för befattningen

bestrides genom ett särskilt anslag på riksstaten. Storleken av anslaget har

nämnden beräknat till 90 000 kronor, omfattande utgifterna för såväl arvode

(inklusive pensionsavgifter) som prisutjänmingstillägg (inklusive hyresbidrag)

samt resekostnader, traktamenten, expenser och övriga omkostnader.

Nämnden har härvid förutsatt, bl. a., att befattningshavaren alltjämt skall

vara placerad i Bonn.

Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridandet av kostnaderna

för kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter. Inledningsvis erinrar

nämnden om att Kungl. Maj:t den 12 maj 1955 föreskrivit, att ifrågavarande

kostnader under innevarande budgetår, i den mån de icke kan täckas

genom inflytande kontrollavgifter, skall till ett belopp av högst 50 000 kronor

bestridas ur clearingkassan för fisk och fiskprodukter. Vidare anför

nämnden.

Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk, dels frivillig.

Den obligatoriska kontrollen omfattar för export avsedd saltad och

torkad fisk, fiskkonserver samt fiskfiléer ävensom för försäljning på hemmamarknaden

avsedd salt strömming. Den av jordbruksnämnden inrättade frivilliga

kontrollen omfattar på sydkusten ilandförd färsk torsk och sill, som

blir föremål för export, ävensom likaledes på sydkusten framställda fiskfiléer,

avsedda för försäljning inom landet. Sistnämnda kontroll inbegriper

vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill, som försäljes på inhemska

marknaden. Enligt nämndens uppfattning är den kvalitetskontroll, som f. n.

upprätthålles på svenska fiskvaror, nödvändig för att varorna skall kunna

hävda sig på marknaden.

För bestridande av kostnaderna för kvalitetskontroll av annan fisk än för

försäljning på hemmamarknaden avsedd salt strömming upptages kontrollavgifter

av den, som begärt kontrollens utförande. Dessa avgifter förslår totalt

sett ej till täckande av kostnaderna för kontrollen. Sålunda har inkomsterna

i form av löpande kontrollavgifter understigit utgifterna för kvalitetskontrollen

med i runt tal 32 000 kronor för budgetåret 1954/55. Under åren dessförinnan

har — bortsett från budgetåret 1949 50, då konservkontrollen bekostades

av medel, som tillskjutits i särskild ordning — underskottet varierat

mellan 28 000 och 47 000 kronor. För innevarande budgetår saknas möjlighet

att nu beräkna det tillskott, som — utöver kontrollavgifterna — erfordras

för kontrollens fullgörande. Storleken av detta tillskott är nämligen beroende

av bl. a. exportens omfattning och sammansättning. Ovissheten angående

ifrågavarande förhållanden gör det ej heller möjligt att beräkna storleken

av det tillskott, som erfordras för nästa budgetår. Nämnden har emellertid

ansett sig kunna utgå från att behovet av tillskottsmedel för budgetåret

1956/57 ej kommer att överstiga 50 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

Fiskexportrådet, som beretts tillfälle att yttra sig angående kvalitetskontrollens

finansiering under nästa budgetår, har tillstyrkt, att — i den mån

utgifterna för kontrollen ej kan bestridas av inkommande avgifter — clearingkassan

för fisk skall tagas i anspråk för att täcka underskottet.

Jordbruksnämnden, som förklarar sig dela fiskexportrådets uppfattning,

hemställer därför om bemyndigande att under nästa budgetår för kontrollens

genomförande använda ett belopp av 50 000 kronor ur clearingkassan för

fisk. I detta sammanhang upplyser nämnden, att därest för innevarande budgetår

anvisade medel ur clearingkassan i sin helhet anlitas, behållningen i

kassan per den 1 juli 1956 kommer att uppgå till cirka 123 000 kronor.

Såsom förut nämnts, har priskontrollnämnden lämnat jordbruksnämndens

förslag till regleringar på fiskets område under budgetåret 1956/57 i

huvudsak utan erinran. Priskontrollnämnden har dock för sin del föreslagit,

att prisregleringsavgiften för de f. n. avgiftsbelagda slagen av fisk, som ilandföres

och försäljes på västkusten och sydkusten eller importeras, skall bestämmas

till högst 3 procent av inköpsvärdet samt prisregleringsavgiften för

strömming till högst 3 öre per kilogram.

Till stöd för sitt förslag anför priskontrollnämnden i huvudsak följande.

Området för avgiftsbeläggningen har under senare år alltmera vidgats och

avgifternas storlek har höjts. Från att ursprungligen år 1946 ha omfattat

vissa slag av svensktångad samt importerad färsk och frusen fisk samt sill

har regleringen efter hand utökats och omfattar nu bl. a. även saltad sill,

såväl importerad som svenskfångad. Därjämte har avgiften för torsk och sill

på sydkusten höjts från 4 till 5 procent av försäljningsvärdet. På ostkusten

har avgiften för strömming höjts från 2 till 4 öre per kilogram. Fr. o. in.

den 30 januari 1956 uttages vidare för importerade färska och frysta filéer,

beredda av torsk, kolja, vitling, gråsej eller kungsfisk, införselavgifter med

45 öre per kilogram i stället för tidigare regleringsavgift av 5 procent utav

värdet. Samtidigt har jordbruksnämnden beslutat, att regleringsavgift icke

skall utgå för nämnda fiskslag. De nya införselavgifterna beräknas vid oförändrade

import- och avsättningsförhållanden ge ungefär samma tillskott till

prisregleringskassan som de tidigare regleringsavgifterna för ifrågavarande

fisksorter. Det nyinförda systemet med införselavgifter är endast avsett att

prövas under viss tid, och priskontrollnämnden har därför icke ansett sig

böra resa invändningar mot detta försök.

I och för sig måste upphävandet av de kvantitativa regleringarna och

dessas ersättande med införselavgifter betraktas som en övergång till ett för

sitt ändamål lämpligare system, vilket ligger i linje med den strävan till

liberalisering, som förekommer på andra områden. Vid tillämpningen av

ett system med införselavgifter bör enligt priskontrollnämndens mening beaktas,

att det i stora delar av landet — framför allt på landsbygden — föreligger

vissa svårigheter för befolkningen att tillgodose behovet av färsk fisk.

Priskontrollnämnden anser därför, att landets försörjning med exempelvis

frysta fiskfiléer bör underlättas och eventuella införselavgifter på dessa varuslag

sättas så lågt som möjligt. Enligt priskontrollnämndens mening bor

man på längre sikt eftersträva att helt avskaffa dessa avgifter, varigenom

fiskhandeln de nordiska länderna emellan skulle ytterligare underlättas.

För all motverka att regleringssystemet medför en alltför stark utgittsbelastning

för konsumenterna vill priskontrollnämnden föreslå, att regleringsavgifterna

för alla fiskslag skall omprövas. Under de Ilo ar prisiegle
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 ur 1956

ringssystemet för fisk upprätthållits, har väsentliga förändringar, särskilt

för importfisken, inträffat. Sålunda inflöt under tiden 1946—1950 endast

1 188 026 kronor i regleringsavgifter för importfisk, under det att under tiden

1951—1955 dessa regleringsavgifter uppgått till 7 018 341 kronor. Under

år 1955 erhölls nära 2,2 miljoner kronor i regleringsavgifter för importfisk,

d. v. s. drygt nio gånger mera än årsgenomsnittet under den första femårsperioden.

Importen, särskilt av frysta filéer, tenderar att ytterligare öka,

varför det torde kunna förväntas, att avgifterna för importfisk skall få allt

större betydelse under närmast kommande år. Detta förhållande skulle kunna

möjliggöra, att regleringsavgifterna nu sänkes för de kvarstående avgiftsbelagda

fiskslagen.

Till belysning av resultatet utav de av priskontrollnäinnden föreslagna

sänkningarna av prisregleringsavgifterna har priskontrollnäinnden verkställt

vissa beräkningar. Dessa har skett med utgångspunkt från att import- och

avsättningsförhållandena för fisk under år 1956 skall bli oförändrade i förhållande

till närmast föregående år. Vidare räknas med samma belopp för

pristillägg som under år 1955. Detta belopp överstiger med cirka 200 000

kronor årsmedeltalen för utbetalda pristillägg under femårsperioden 1951—

1955. Regleringsavgiften för avgiftsbelagda fiskslag på väst- och sydkusten

liksom för importfisk har i enlighet med förslaget upptagits till 3 procent av

värdet samt för strömming till 3 öre per kilogram. Vidare har införselavgiften

för färska och frysta filéer av torsk, kolja, vitling, gråsej och kungsfisk

upptagits till 45 öre per kilogram. Enligt den sålunda verkställda beräkningen

skulle i avgifter inflyta cirka 3,8 miljoner kronor. Om pristillägg för

överskottsfisk på de olika kuststräckorna skulle utbetalas med samma belopp

som under år 1955 eller med cirka 2,7 miljoner kronor, skulle i överskott

återstå 1,1 miljoner kronor per år att tillföras jordbruksnämndens

prisregleringskassa. Kassan har sedan den 31 december 1950, bortsett från

ränteinkomster och omkostnader, ökat med 9,8 miljoner kronor och vid årsskiftet

1955/1956 redovisas en behållning av 11,2 miljoner kronor. Enligt

priskontrollnämndens mening har kassabehållningen därmed nått sådan

storlek, att ytterligare tillväxt i samma takt som under senare år icke torde

vara erforderlig. Priskontrollnäinnden anser det därför vara lämpligt att nu

genomföra en sänkning av regleringsavgifterna på övriga fiskslag, då införselavgifter

på vissa fiskfiléer beslutats. IV.

IV. Föredraganden

Det svenska fiskets avkastning var under åren 1952—1954 5—10 procent

högre än under de fyra närmast föregående åren och 65—70 procent

högre än under åren närmast före det andra världskriget. Trots en viss

successiv tillbakagång i fångstmängden under loppet av de tre förstnämnda

åren undergick fångstvärdet relativt sett små växlingar med en mindre ökning

under år 1954. Enligt ännu preliminära uppgifter har fångstmängden

under år 1955 stigit med omkring 7 procent och fångstvärdet med omkring

5 procent. Uppgången sammanhänger främst med ökade fångster av sill

och makrill. Direktlandningarna av fisk i utlandet bär under år 1955 stigit

med en kvantitet, som nära nog motsvarar ökningen av totalfångsten, och

har uppgått till nära en femtedel av denna. Priset till fiskare för all fisk

har i genomsnitt under det sistlidna året varit något lägre än under år 1954,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

samtidigt som endast obetydliga förändringar har skett i fråga om priserna

på fiskets förnödenheter. Konsumtionen av fisk och fiskprodukter under

år 1955 beräknas av statens jordbruksnämnd ha ej oväsentligt överstigit

konsumtionen under de närmast föregående åren. De kvantiteter, varmed

konsumtionen ökat, har i huvudsak utgjorts av importerad vara. Marknadsutvecklingen

inom landet har särskilt utmärkts av en fortsatt stark ökning

av efterfrågan på frysta fiskfiléer. Den prisreglerande verksamheten på

fiskets område har under år 1955 handhafts i huvudsak på samma sätt som

under de närmast föregående åren och torde liksom tidigare ha lämnat ett

värdefullt stöd åt strävandena att uppnå skäliga priser vid fiskarnas försäljning

av sina fångster.

Även för nästkommande budgetår föreligger, såvitt nu kan bedömas, behov

av fortsatt skydd för priserna till fiskarna. Med hänsyn härtill synes,

såsom jordbruksnämnden framhållit, övervägande skäl tala för att prisreglering

skall bibehållas under budgetåret 1956/57. I avbidan på resultatet

av 1954 års fiskeriutrednings arbete torde prisregleringen därvid böra handhas

i huvudsak på samma sätt som hittills, d. v. s. i enlighet med de uttalanden

i ämnet, som gjorts av föredragande departementschefen i propositionen

1951:81.

Prisregleringen är f. n. grundad på förordningen den 30 maj 1952 (nr

320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Giltighetstiden för denna

utgår den 30 juni 1956. I avvaktan på resultaten av 1954 års fiskeriutrednings

arbete bör förordningen erhålla fortsatt giltighet t. o. in. den 30 juni

1957. Vidare bör, i anslutning till vad föredragande departementschefen anfört

i propositionen 1956: 40 och i enlighet med det av jordbruksnämnden

framförda förslaget, ett sådant förtydligande ske av stadgandet i 12 § sagda

förordning om användningen av de medel, som inflyter till jordbruksnämnden

genom upptagande av prisregleringsavgifter på fisk, att därav klart

framgår, att dessa medel skall användas även för bestridande av de hos

jordbruksnämnden uppkommande kostnaderna för uppbörden av prisregleringsavgifterna

på fisk samt för kontrollen av deras rätta uttagande.

Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostnaderna

för upprätthållandet av prisregleringen, framgår att utbetalningarna

av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1955 — liksom för åren

1951__1954 — rätt avsevärt understigit summan av de under året influtna

regleringsavgifterna. Behållningen av prisregleringsmedel uppgick sålunda

den 1 januari 1956 till närmare 11,2 miljoner kronor mot 8,3 miljoner kronor

vid ingången av år 1955. Prisregleringskassan har därmed nått ett sådan

storlek, att uttagandet av avgifter bör begränsas. Därvid kan ifrågakomma

icke blott att prisregleringsavgifternas belopp sänkes utan även

att vissa slag av fisk undantages från dylik avgift. Med ledning av den nu

föreliggande utredningen är jag emellertid icke beredd att framlägga förslag

i berörda hänseenden. Enligt min mening bör det därför uppdragas åt

jordbruksnämnden att utreda dessa spörsmål. Jag utgår därvid från alt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

nämndens utredning kommer att föreligga i så god tid, att en begränsning

av prisregleringsavgifternas omfattning eller en sänkning av deras belopp

kan genomföras vid ingången av budgetåret 1956/57. Frågan om avgifternas

omfattning eller storlek bör även tagas upp till övervägande, därest de

medel, som inflyter till prisregleringskassan genom de i det följande närmare

berörda införselavgifterna på vissa fiskfiléer, skulle visa sig mera väsentligt

överstiga det belopp, som skulle ha tillförts kassan vid ett bibehållande

av de i samband med införandet av nämnda införselavgifter slopade

regleringsavgifterna på gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling samt filéer

av dessa fiskslag. Prisregleringen torde vidare jämväl under budgetåret

1956/57 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att upprätthålla

denna i huvudsak kan täckas av inflytande prisreglerings- och införselavgifter.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår torde ej heller

under nästa budgetår hinder böra möta att — under särskilda förhållanden

och på de villkor, som fastställes av Kungl. Maj:t — använda behållningen

i prisregleringskassan för lån till regleringsföreningarna för tillfällig finansiering

av kreditförsäljningar på export.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten förordar

jordbruksnämnden, att prisregleringsföreningarna skall få disponera sina

statslån och de krediter, för vilka staten ställt garanti, till deras fulla belopp

jämväl under budgetåret 1956/57. Jag tillstyrker detta förslag. Prisregleringslöreningarna

har vidare under de senaste budgetåren tills vidare

varit befriade från skyldigheten att betala ränta å halva beloppet av beviljade

statslån, medan för återstoden utgått ränta. Samma bestämmelser torde

böra gälla jämväl för budgetåret 1956/57. Räntefoten, vilken under innevarande

budgetår liksom tidigare utgör 3,5 procent, synes emellertid med

anledning av den förändring i det allmänna ränteläget, som numera inträtt,

böra bestämmas till 4 procent.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse redogjort för utvecklingen av frågan

om prisavdrag vid leverans till prisregleringsföreningarna på syd- och

västkusten av överskottsfisk från fiskare, som icke är medlem i någon till

löreningen ansluten fiskarorganisation. Mot denna redogörelse har jag icke

något att erinra.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande åtgärder till skydd för f 1 a d e noch

islandssillfisket föranleder ej heller någon erinran från min

sida.

Kostnaderna under innevarande budgetår för kvalitetskontroll

av tisk och fiskprodukter bestrides i enlighet med beslut av 1955 års riksdag

av inflytande kontrollavgifter jämte ett tillskott av högst 50 000 kronor

ur clearingkassan för fisk och fiskprodukter. I enlighet med jordbruksnämndens

förslag torde tillskottsmedlen även för budgetåret 1956/57 böra

beräknas till högst 50 000 kronor att utgå ur clearingkassan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

Regleringen av import en och exporten av fisk och fiskprodukter

sker f. n. med stöd av bl. a. förordningarna den 5 juni 1953 angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr 372) samt

angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. in. (nr

374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den 30 juni 1956.

Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat för ifrågavarande

regleringar, framgår att dessa under det sistlidna året handhafts i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som nämnden tillämpat under en

följd av år. 1 fråga om importregleringen har emellertid en betydelsefull

förändring vidtagits under januari 1956. Såsom framgår av redogörelsen

har jordbruksnämnden sålunda med stöd av ett utav Kungl. Maj :t den 20

januari 1956 — i anslutning till uttalande i propositionen 1955: 105 och i

avvaktan på de mera långsiktiga åtgöranden, som kan föranledas av eventuella

förslag utav 1954 års fiskeriutredning — givet bemyndigande beslutat,

att fr. o. in. den 30 samma månad införselavgift skall utgå för frysta

och färska filéer av gråsej, kolja, kungsfisk (rödkolja, uer), torsk och vitling.

I samband härmed har nämnden suspenderat den dessförinnan tilllämpade

kvantitativa importregleringen för samma varuslag samt slopat

den tidigare utgående prisregleringsavgiften för såväl gråsej, kolja, kungsfisk,

torsk och vitling som filéer av dessa fiskslag. Sistnämnda åtgärd avser

att minska de inflytande prisregleringsavgifterna med ett belopp, som

ungefärligen motsvarar vad som totalt kan beräknas komma att inflyta i

form av införselavgifter på fiskfiléer. Införselavgiftsmedlen skall enligt

Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut tillföras jordbruksnämndens prisreglelingskassa

för fisk att användas för med kassan avsedda ändamål. Det torde

i fortsättningen böra ankomma på Kungl. Maj:t att årligen efter förslag

av jordbruksnämnden meddela föreskrifter rörande den huvudsakliga användningen

av införselavgifterna för det framförliggande budgetåret. Detta

hör lämpligen ske genom att nämnden i samband med den sedvanliga framställningen

beträffande fiskprisregleringen redovisar beräkningar rörande

storleken av inflytande införselavgifter under det framförliggande budgetåret

ävensom avgiver förslag rörande den huvudsakliga dispositionen av

ifrågavarande medel. Nämnden bör därvid — i fråga om såväl storleken

som användningen av införselavgiftsmedlen — även redovisa utfallet tör

lilländalupet år samt eu reviderad beräkning för det löpande året.

Även för nästa budgetår torde importregleringen — med de ändringar,

som föranledes av nyssnämnda beslut om uttagande av införselavgifter på

vissa fiskfiléer —- böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, som jordbruksnämnden tillämpar under innevarande budgetår.

I avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings översyn av riktlinjerna

för prisregleringen torde sålunda såsom jordbruksnämnden föreslagit

giltighetstiden för införselförordningen (1953:372) böra förlängas för tiden

l. o. m. den 30 juni 1957.

Den anordning med centralisering av exporten till säl skilda

organ, vilken under några år tillämpats beträffande länder med centralise
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1956

rad import, har även under det sistlidna året fungerat tillfredsställande. Såsom

jordbruksnämnden anfört, synes det erforderligt att, för att rationellt

tillvarataga föreliggande exportmöjligheter, även under nästa budgetår reglera

exporten i ungefär samma omfattning som f. n. Jag förordar därför,

att exporten jämväl under budgetåret 1956/57 skall ordnas efter i huvudsak

de grunder, som följts under innevarande budgetår. Giltighetstiden för

uttörseltöiordningen (1953: 374) torde därför — i avbidan på resultatet av

1954 års fiskeriutrednings översyn — böra förlängas för tiden t. o. m. den

30 juni 1957.

I detta sammanhang har jordbruksnämnden erinrat om att i propositionerna

1953: 197, 1954: 121 och 1955: 105 bl. a. uttalats att — intill dess resultatet

av nyssnämnda översyn föreligger — möjligheten att uttaga import-

och exportavgifter på fisk icke bör utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade

förhållanden föranleder därtill. Någon ändring härutinnan är jag icke

beredd att förorda, utan samma föreskrift torde med undantag för tidigare

omtörmälda slag av tiskfiléer böra gälla även för nästa budgetår.

För budgetåret 1955/56 har medgivits, att till kostnaden för en befattning

såsom fiskexport representant får tagas i anspråk högst 90 000

kronor, därav 60 000 kronor ur reservationsanslaget till Främjande av beredning

och avsättning av fisk in. in. samt återstoden ur jordbruksnämndens

clearingkassa för fisk och fiskprodukter. Befattningshavaren är sedan

den 1 januari 1955 stationerad i Bonn.

Liksom jordbruksnämnden anser jag, att behov av ifrågavarande befattning

kommer att föreligga även i fortsättningen. Enär befattningshavaren

fortfarande synes böra vara stationerad utomlands torde till täckande avkostnaderna

för befattningen för budgetåret 1956/57 böra beräknas ett oförändrat

belopp av 90 000 kronor. Däremot kan jag ej heller i år förorda, att

till bestridande av kostnaderna för befattningen skall anvisas ett särskilt

anslag å riksstaten. Kostnaderna torde sålunda i likhet med vad nu är fallet

böra bestridas dels ur reservationsanslaget till Främjande av beredning

och avsättning av fisk in. in., dels ur jordbruksnämndens clearingkassa för

lisk och fiskprodukter. Enligt min mening bör 30 000 kronor av beloppet

bestridas ur nyssnämnda reservationsanslag samt återstoden ur fiskclearingkassan.

I

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet utarbetats

förslag till dels förordning angående ändrad lydelse av 12 § förordningen

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. in., så

ock om fortsatt giltighet av samma förordning, dels förordning om fortsatt

giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av

införseln av vissa slag av fisk och skaldjur, dels ock förordning om fortsatt

giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 37i) angående reglering av

utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. Förslagen torde böra föreläggas

riksdagen till antagande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1956

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

A. antaga förut omförmälda förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 12 § förordningen

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln

med fisk, in. m., så ock om fortsatt giltighet av samma

förordning,

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den

5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa

slag av fisk och skaldjur, och

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den

5 juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av

vissa slag av fisk och skaldjur m. m.; samt

B. medgiva, att för tiden t. o. m. den 30 juni 1957 reglering

av priserna på fisk ävensom av importen och exporten

av fisk av vissa slag jämte därmed sammanhängande frågor

må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som

förordats i det föregående.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Arne Beckman

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1956

Bilaga 1

Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1954

(Indextal: 1935/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39 ........

4 580

7 437

12 017

100

2 480

1128

3 608

100

1940/44 ........

5 432

6 921

12 353

103

2 558

1409

3 967

no

1945............

5 896

6 373

12 269

102

2817

1 492

4 309

119

1946............

5 528

6 168

11696

97

2 756

1423

4 179

116

1947............

5 250

6 047

11297

94

2 606

1328

3 934

109

1948............

4 926

6 099

11025

92

2 597

1236

3 833

106

1949............

4 673

6 100

10 773

90

2 532

1335

3 867

107

1950............

4 306

5 818

10124

84

2 452

1268

3 720

103

1951............

3 947

5 722

9 669

80

2 320

1175

3 495

97

1954............

3 771

5 598

9 369

78

2199

1103

3 302

92

1953............

3 616

5 598

9 214

77

2 068

1136

3 204

89

1954............

3 288

5 652

8940

74

2 027

1077

3104

86

År

Västkusten (Hallands län, Göteborgs

o. Bohus län)

Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39 ........

6 586

1 406

7 992

100

13 646

9 971

23 617

100

1940/44 ........

6 749

1 247

7 996

100

14 739

9 577

24 316

103

1945............

7321

1 203

8 524

107

16 034

9 068

25102

106

1946............

7 210

1 343

8 553

107

15 494

8 934

24 428

103

1947............

7 211

1 224

8 435

106

15 067

8 599

23 666

100

1948............

7 230

1 245

8 475

106

14 753

8 580

23 333

99

1949............

7 185

1275

8 460

106

14 390

8 710

23 100

98

1950............

7 051

1231

8 282

104

13 809

8317

22 126

94

1951............

7017

1200

8 217

103

13 284

8 097

21381

91

1952............

6 874

1 140

8014

100

12 844

7 841

20 685

88

1953............

6 770

1 137

7 907

99

12 454

7 871

20 325

86

1954............

6416

1092

7 508

94

11731

7 821

19 552

83

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för

statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av

fisket. Lokala skilj aktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch

binäringsfiskare.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1956

31

Antalet fiskebåtar åren 1935/39, 1940/44 och 1948-1954

Bilaga 2

År

Däckade båtar med motor

öppna båtar med motor

Öppna

Samt-

liga

båtar

Hkr

Sum-

Hkr

kade bå-

1-

10

11-

30

31-

90

91-

150

>150

1-5

6-

10

>10

Sum-

ma

motor

Ostkusten

1935/39 ......

1940/44 ......

••

388

625

••

••

••

4 636

4 804

8 271

8 221

13 295

13 650

1948..........

938

398

6

1

0

1343

3209

1581

89

4 879

7 182

13 404

1949..........

894

486

15

1

0

1396

3 222

1540

90

4 852

7 105

13353

1950..........

853

557

24

1

0

1435

3186

1430

98

4 714

6 847

12 996

1951..........

799

607

34

0

1

1441

3 170

1477

in

4 778

6 532

12 751

1952..........

689

626

24

1

0

1340

3103

1517

137

4 757

6 003

12 130

1953..........

731

630

25

1

0

1387

3 045

1591

159

4 795

5 901

12 083

1954..........

694

629

3l

5

2

1361

3 075

1541

174

4 790

5 622

11773

Sydkusten

2 762

1935/39 ......

749

. .

, .

. .

459

1 554

1940/44 ......

811

• •

• •

••

558

1507

2 876

1948..........

322

302

108

26

0

758

574

68

0

642

1 4*-5

2 885

1949..........

312

304

117

38

0

771

577

103

11

691

1389

2 851

1950..........

315

296

124

36

0

771

577

94

10

681

1344

2 796

1951..........

307

302

128

39

1

777

536

133

5

674

1257

2 708

1952..........

312

309

135

39

1

796

551

159

7

717

1 353

2 866

1953..........

309

295

127

45

1

777

608

160

14

782

1267

2 826

1954..........

333

275

134

48

1

791

630

133

15

778

1155

2 724

Västkusten

1935/39 ......

1940/44 ......

1345

. .

496

2 221

4 062

. .

1301

••

••

769

2 422

4 4y2

1948..........

443

217

346

325

109

1440

602

232

48

882

2 440

4 762

1949..........

455

212

352

323

129

1471

622

223

13

858

2 479

4 808

1950..........

452

170

356

322

163

1463

689

262

12

963

2 551

4 977

1951..........

404

189

345

328

226

1492

699

275

13

987

2 557

5 036

1952..........

408

206

333

293

203

1443

688

286

21

995

2 462

4 900

1953..........

430

190

328

272

226

1446

692

277

26

995

2 308

4 749

1954..........

426

196

318

272

242

1454

703

304

18

1025

2 262

4 741

Samtliga

kuststräckor

1935/39 ......

1940/44 ......

2 482

5 591

12 046

20 119

2 737

6 131

12 150

21018

1948..........

1703

917

460

352

109

3 541

4 385

1881

137

6 403

11 107

21 051

% ............

48,1

25,9

13,0

9,9

3,1

100,o

68,5

29,4

2,1

100,0

—

—

1949..........

1661

1002

484

362

129

3 638

4 421

1 866

114

6 401

10 973

21 012

% ............

45,7

27,5

13,3

10,0

3,5

100,0

69,1

29,

1,8

11*0,0

—

—

1950..........

1620

1023

504

359

163

3 669

4 452

1786

l2o

6 358

10 742

20 769

% ............

44,2

27,9

13,7

9,8

4,4

100,0

70,0

28,1

1.9

100,0

—

—

1951..........

1510

1098

507

367

228

3710

4 405

1885

149

6 439

10 346

20 495

% ............

40,7

29,6

13,7

9,9

6,1

100,0

68,4

29,3

2,3

100,0

—

—

1952..........

1409

t 141

492

333

2"4

3 579

4 342

1 962

165

6 469

9 848

19 896

% ............

39,4

31,9

13,7

9,3

5,7

100,0

67,1

30,3

2,6

100,0

—

—

1953..........

1 470

I 115

480

318

227

3 610

4 345

2 ''28

99

6 572

9 476

19 658

% ............

40,7

30,9

13,3

8,8

100,0

66,1

30,o

3,n

100,0

—

—

1954..........

1 453

1 100

483

325

245

3 606

4 408

1 978

2o7

6 593

9 039

19 238

% ............

40,3

30,5

13,4

9,0

6,8

1< 0,0

66,9

3'',"

3,1

100,0

—

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1956

Bilaga 3

Sältsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt procentuell

fördelning åren 1935—1955

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav iland- fört i utri- kes hamnar1 2

Milj. kg

*

Milj. kg

H

Milj. kg

*

Milj. kg

%

Milj. kg

*

Fångstmängd

1935/39 ........

31,9

27

11,9

10

75,6

63

119,4

100

14,8

12

1940/44 ........

37,0

31

19,3

16

64,1

53

120,4

100

IJ

1

1945............

35,3

23

23,7

16

93,6

61

152,6

100

6,7

4

1946............

29,4

18

18,0

11

113,5

71

160.9

100

13,0

8

1947............

22,2

14

19,7

13

114,0

73

155,9

100

10,1

6

1948............

25,2

14

26,6

14

132,6

72

184,4

100

12.9

7

1949............

27,3

15

32,9

18

122,2

67

182,4

100

18,1

10

1950............

27,8

15

27,7

15

131,2

70

186,7

100

24,5

13

1951............

27,8

15

28,6

16

126,3

69

182,7

100

19,0

10

1952............

27,6

13

32,0

16

144,4

71

204,0

100

28,8

14

1953............

29,3

15

32,7

16

135,3

69

197,3

100

30,7

16

1954............

28,5

15

31,1

16

133,7

69

193,3

100

27,8

14

1955 1 ..........

29,7

14

30,7

15

146,6

71

207,0

100

39,4

19

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav iland- fört i utri- kes; hamnar2

Milj. kr

*

Milj. kr

*

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

*

Fångstvärde

1935/39 ........

8,3

28

3,7

13

17,6

59

29,6

100

3,1

10

1940/44 ........

26,3

31

13,5

16

45,8

53

85,6

100

0,3

0

1945............

29,3

26

16,4

14

67,7

60

113,4

100

7,0

6

1946............

22,9

25

10,3

11

59,5

64

92,7

100

10,1

11

1947............

20,4

23

11,2

12

58,4

65

90,0

100

5,1

6

1948............

23,6

20

16,1

14

75,6

66

115,3

100

5,9

5

1949............

22,7

22

16,1

15

65,5

63

104,3

100

6,8

7

1950............

22,6

22

14,8

15

64,2

63

101,6

100

8,8

9

1951............

24,9

23

16,4

15

67,7

62

109,0

100

8,7

8

1952............

24,4

20

18,4

15

79,2

65

122,0

100

11,0

9

1953............

24,7

20

20,3

17

76,6

63

121,6

100

10,8

9

1954............

24,4

20

20,6

16

79,5

64

124,5

100

11,6

9

1955 1 ..........

24,5

19

20,7

16

85,2

65

130,4

100

17,8

14

1 Siffrorna är uppskattade.

2 Skrapfisk är icke inkluderad.

Anm. Avrens är inkluderad i fångstmängdsuppgifterna för åren 1949—1955 men däremot

icke för åren 1935—1948. Det beräknade totala avrenset har för åren 1945, 1946, 1947 och 1948

utgjort resp. 7,5 8,8, 8,9 och 9,5 milj. kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 80

Genomsnittliga fiskarepriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1951—september 1955, öre/kg

Bilaga 4

Tid

Västkusten

Sydkusten

Genom- snittet av

partinote- ringar på

strömming i

Stockholm8

Genomsnittliga fiskarepriser1

Minimipriser3

Genomsnittliga

fiskarepriser

Minimipriser3

All

fisk1 2

Sill

Torsk

Mak-

rill

Annan

fisk2

Sill

nr l4 5 6

Sill

nr 34

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill4

(ej liten)

Sill

Torsk

Sill

nr 1

Sill

nr 3

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

i951

53,7

42,1

78,3

68,0

98.3

53

(42)

28

55

45

40

51.1

41,6

55

20

42

38

108,0

4:e kv.

53,4

3L9

103,3

57,5

99,9

53

(42)

28

55

45

40

51,8

53,2

55

20

42

38

113,6

1952

1-a kv

44,7

34,5

72,6

41,0

90,2

47

(31)

36

(20)

55

45

40

54,2

48,1

65

55

49

46

111.0

45.8

76,3

56,0

80,1

47

(31)

36

(13)

63

53

50

51,5

44.5

65

55

49

46

113,7

3-p kv.

6034

43,8

74,6

66,5

95,7

56

(45)

36

(31)

63

53

50

49,6

48,4

65

55

49

46

122.8

4:e kv.

55,3

36,9

94,2

74,6

95,9

53

(39)

36

(27)

63

53

50

5o,2

53,8

65

55

49

46

106,1

1953

53.3

33,6

84,3

102,1

98,3

49

(36)

36

(20)

63

53

50

47.8

49,9

65

55

49

46

102,1

75,4

41,1

77,1

59,2

93,1

49

(36)

36

(20)

63

53

50

48,6

46,4

565

655

49

46

100,0

64,0

44.7

76-3

79,6

101,2

56

(42)

36

(28)

63

53

50

51.4

50,9

65

55

49

46

122,6

4:e kv.

58,7

36,2

103,9

66,4

100,9

53

(45)

36

(28)

63

53

50

57,2

56,0

65

55

49

46

125,0

1954

49.4

35,0

86,8

56,8

95,4

49

(36)

36

(20)

63

53

50

68.2

60,0

65

55

49

46

120,1

38.6

74.1

69,0

92.7

49

(36)

34

(20)

63

53

50

44.3

44,2

65

55

49

46

100.0

3-#» kv

67.4

43.6

81,7

91,4

103,9

56

(42)

36

(28)

63

53

50

54.1

50,3

65

55

49

46

117,6

4:e kv.

6L9

37,2

115,4

74,5

102,2

53

(42)

31

(28)

63

53

50

63,9

59,5

65

55

49

46

119,9

1955

30,3

93.1

86,9

110,0

49

(38)

31

(22)

63

53

50

63,5

55,8

65

55

49

46

112,6

70.6

37^5

83,2

59,1

89,1

49

(38)

31

(22)

63

53

55 (48)

47,8

50,3

65

55

49

46

111,8

3:e kv.

60.7

41,4

77,1

79;o

85,4

59

(45)

39

(31)

63

53

55 (48)

48,2

56,4

65

55

56

53

125,2

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,

Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara; minimipriserna

på torsk avser rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion. (för

alla köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning

på s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill

samt för beredare av frysta filéer i fråga om makrill).

5 Fr. o. m. andra kvartalet 1953 gäller ett gemensamt minimipris

av 58 öre för sill, som ilandföres i Blekinge.

6 Partinoteringen på strömmingen är det pris, som producentföre
-

ningen fastställt att gälla vid försäljning till återförsäljare i och för

dennes rörelse, och är sålunda ej jämförbart med de i kolumnerna

redovisade fiskarepriserna.

Anm. 1. Såväl de genomsnittliga fiskarepriserna som minimipriserna

inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och

fiskarens andel i lådkostnaden.1

Anm. 2. Viss korrigering har i tablån skett av de i bilaga 4 till

prop. 1955; 105 för 3:e kvartalet 1954 angivna fiskarepriserna på västkusten

på torsk och på annan fisk samt av partinoteringen på strömming

i Stockholm. Vidare har smärre korrigeringar skett av torskpriserna

på sydkusten.

05

05

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1956

s. 5 Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1956

Bilaga 5

Utrikeshandeln med fisk, fiskrom, ostron och kräftdjur samt fiskkonserver omfattande

stat. nr 27-63 och 315-317

År

Utförsel

Införsel

Differens

Kommersiell export

Direkt- 1 and- ningar i

utlan- det''

Sum-

Kommersiell import

Sum-

Utförsel-

(fisk

m. m.)

stat. nr

27-63

(fiskkon-

server)

stat.nr

315-317

ma1

(fisk

m. m.)

stat nr

27-63

(fiskkon-

server)

stat.nr

315—317

ma

överskott (+)

Införsel- överskott (—)

1935/39

1940/44

1945.. .

1946.. .

1947.. .

1948.. .

1949.. .

1950.. .

1951.. .

1952.. .

1953.. .

1954.. .

1955 .

1935/39

1940/44

1945.. .

1946.. .

1947.. .

1948.. .

1919.. .

1950.. .

1951.. .

1952.. .

1953.. .

1954.. .

1955 2 . 1 2

Miljoner

25,6

kilogram

0,9

14,8

41,3

50,2

1,4

51,6

- 10,3

5,6

0,2

1,7

7,5

11,7

0,3

12,0

- 4,5

6,7

0,1

6.7

13,5

16,8

0,2

17,0

- 3,5

34,1

2,5

13,0

49,6

28,4

0,7

29,1

+ 20,5

17,6

2,5

10,1

30,2

30,1

1,2

31,3

- 1,1

47,8

1,4

12,9

62,1

66,5

28,5

0,7

29,2

+ 32,9

46,2

2,2

18,1

23,5

0,8

24,3

+ 42,2

35,5

2,7

24,5

62,7

26,8

1,5

28,3

+ 34,4

51,1

1,7

19,0

71,8

31,1

1,2

32,3

+ 39,5

5o,3

1,7

28,8

85,8

34,8

1,6

36,4

+ 49,4

48,1

1,1

30,7

79,9

36,4

2,0

38,4

+ 41,5

52,7

2,3

27,8

82,8

34,2

2,3

36,5

4- 46,3

51,2

1,6

39,4

92,2

44,1

2,7

46,8

+ 45,4

Miljoner

8,0

kronor

1,1

O 1

0,1

12,2

23,1

2,4

25,5

- 13,3

2,9

0,2

0,3

3,4

10,5

1,6

12,1

- 8,7

4,1

0,2

7,0

11,3

19,6

1,3

20,9

— 9,6

25,6

5,4

10,1

41.1

30.2

32,2

4,3

36,5

+ 4,6

17,7

7,4

5,1

30,6

5,2

35,8

- 5,6

33,6

4,9

5,9

44,4

29,7

2,5

32,2

+ 12,2

28,0

5,7

6,8

40,5

24,7

2,8

27,5

+ l&fl

23.5

7,6

8,8

39,9

29.9

6,5

36,4

+ 3,5

33,8

5,6

8,7

48,1

37,4

5,8

43,2

+ 4,9

38,9

0,0

3,7

11,0

55,4

47,1

6,8

53,9

34,2

10,8

48,7

50,3

8,7

59,0

- 10,3

35,1

7,7

11,6

54,4

54,4

11,2

65,6

- n'',2

35,2

5,5

17,8

58,5

72,4

13,9

86,3

- 27,8

1 Skrapfisk är icke inkluderad. Direktlandningar av skrapfisk uppgick

3,9, år 1951 2,5, år 1952 3,6, år 1953 2,4, år 1954 7,8 och år 1955 10,1.

2 Siffrorna är preliminära.

i milj. kg till år

1950

s. 35 Kontrollera mot PDF

Hiingl. Maj:ts proposition nr 86 år 19H6

35

Bilaga 6

Prisutvecklingen på vissa förnödenheter för fisket

(Indextal 1946 = 100)

År

Skarpsilltrål

70 fot

Trålwire

1V«" 42 tr

Silltrålnät

13/is 42 tr

Snörpvadnät

2% 17 tr

Kronor

per st

Indextal

Kronor

per m

Indextal

Kronor

per kg

Indextal

Kronor

per kg

Indextal

1938......

400

67

0,45

60

4,30

54

6,60

51

55

1939......

350

58

0,57

76

4,81

60

7,08

1940/45 ..

550

92

0,67

89

7,42

93

11,47

89

1946......

600

KM

0,75

100

7,97

100

12,92

100

1947......

600

100

0,75

100

7,97

100

12,92

100

1948......

775

129

0,95

127

10,71

134

15,06

117

1949......

775

129

0,95

127

11,05

139

15,75

122

1950......

840

140

1,10

147

12,82

161

18,30

142

1951......

1 192

199

1,25

167

16,32

205

24,41

189

1952......

1155

193

1,35

180

15,85

199

23,85

185

1953......

1155

193

1,20

160

15,20

191

23,70

183

1954......

1155

193

0,95

127

15,20

15,00

191

23,40

181

1955......

1155

193

0,87

116

188

23,40

181

År

Snurrevadståg

Tross om 50 kg

Strömmingssköte;

7 200 x 300 x 19 x

x 60/6

Brännolja 0-zon

V»—låda

Kronor

per kg

Indextal

Kronor

per st

Indextal

Öre per

liter

Indextal

Kronor

per st

Indextal

1938......

1,00

29

137

33

11,2

77

1939......

1,10

31

137

33

11,7

81

1940/45 ..

2,85

81

306

75

73,3

505

_

1946......

3,50

100

410

100

14,5

100

1,60

100

1947......

3,50

100

411

100

14,8

102

1,75

109

1948......

3,25

93

415

101

17,9

123

1,85

116

1949......

3,85

no

429

105

17,4

120

1,75

109

1950......

4,15

119

432

105

19,8

137

1,75

109

1951......

4,94

141

478

116

23,1

159

2,90

181

1952......

4,85

139

493

120

23,2

160

2,95

184

1953......

4,12

118

470

115

22,7

157

2,40

150

1954......

3,58

102

486

119

21,8

150

2,50

156

1955......

3,38

97

522

127

22,0

152

2,65

166

Anm. Priset på is på västkusten har 1946—1955 varit oförändrat 32 kronor 10 öre per ton.

opaginerad Kontrollera mot PDF

560245 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Tablå över inkomster (pr i-regler ingsavgifter in. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden

15/4l 1946—31/i2 1955, allt i kronor

Bilaga 7

05

O

Tid

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten’ (strömming)

Importfisk

Överfört

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

ringkassan

för fisk

Pristillägg

Pristillägg

Utbetalt för

prisutjämn.2

«/41-81/12

''A—3Vi-2

Vi-3 l/l 2

l/l-°‘/l-2

l/l—81/l«

»/i—1>1/12

l/l-SVl2

l/l—SVl2

l/l—”/l»

i/i—9i/u

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1 117 780:21

1 699 532:08

2 239 833:72

2 000 733: 09

1 546 655: 26

2 026 991:10

2 152 916:51

2 309 384: 26

2 323216:67

1 956 955:61

1 276 724:82

1 507 945:02

> 1 949 812:46

1928 838:41

2 560 254: 65

1 441 531:28

1713 595:81

1 757 128:95

1 563 805:09

1500 000: —

124 086:57

196 826:53

381401:55

306 089:17

225 914: 41

314 686:10

488 976:85

528 363: 87

512 834:04

594 931:23

80 276: 72

224 512:86

8 323: 68

292115:77

581 793: 96

138 400:72

145 048:07

214768:99

157 717:72

446 488:05

113 425: 88

191 618: 54

245 834:98

254064:84

236 396:81

310 511:65

448015: 42

534 310:05

501155: 91

548 105:17

140 726: —

132 597: —

831 289: 46

485 874: 74

525 000: —

800 000: —

800 000: —

800 000: —

3 772 680: —

80 167:09

295 221:73

240 298:87

247 384:72

324 952: 84

836 301: 45

1326 222: 23

1 352 397:96

1322 794: —

2 180 626:39

1 000 000: —

Omkostnader

Omkostnader

Omkostnader

“/il 1946

—°l/l3

1955 ..

247 997: 53

69 599:11

3154:80

Summa

19373998:51

17 447 634:02

3 674110:32

2359045:65

3 383 469:25

5291322: —

8206 367:28

1000000: —

Behållning ( + ) resp.

underskott (—)........

+ 1926364:49

+ 1315064:67

- 1907 852: 75

Ränteinkomst under

1952—1935.........

+ 10 539 948:69

015135.10

+ 11155078: 79 1 2

1 Beträffande strömmingsregleringen V4-

2 Bortsett från fonder å" tillhopa 543 168 kronor, vilka''vid regleringssystemets införande ställts till ostkustens förfogande för prisuljämningsbidrag

och sedermera helt åtgått.

8 Beloppet är preliminärt.

Anm. Beloppen i kolumnerna »prisregleringsa vgifter» avser under respektive år faktiskt influtna inkomster, medan beloppen i kolumnerna

»utgifter» avser de pristillägg, som belöper på respektive år

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1956

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1956/57 m. m. jämte i ämnet väckta moti a1 i texten
  2. JoU 1956:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1956/57 in. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten