Angående vissa åtgärder för ökad intagning vid universitet och högskolor
1956-02-17 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1956:89, Angående vissa åtgärder för ökad intagning vid universitet och högskolor
Dokumentets text
Kungl. Majds proposition nr 89 år 1956
1
Nr 89
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående vissa åtgärder
för ökad intagning vid universitet och högskolor;
given Stockholms slott den 17 februari 1956.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ivar Persson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen tillstyrkes vissa av 1955 års universitetsutredning föreslagna
åtgärder för möjliggörande av såväl en ökad intagning av filosofie
studerande i ämnena matematik, fysik och teoretisk fysik med mekanik
som en intensifierad och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning i nämnda
tre ämnen. Genom de föreslagna åtgärderna utbygges undervisningskapaciteten
avsevärt och intagningen av studerande för ett och två betyg i filosofisk
ämbetsexamen kan nästa läsår ökas till omkring 260 i fysik och 500
i matematik samt i betydande utsträckning även i teoretisk fysik med
mekanik. I den mån den i årets statsverksproposition under anslaget Tillfälliga
förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. uppförda anslagssumman
skulle visa sig otillräcklig, torde frågan om på vad sätt ytterligare
medel skall tillskjutas få upptagas till prövning.
I propositionen framlägges vidare vissa förslag för att möjliggöra en
ökad intagning vid de tekniska högskolorna fr. o. m. höstterminen 1956. Vid
bifall till förslagen kan antalet permanenta utbildningsplatser vid högskolorna
ökas med sammanlagt 130, varav 60 vid tekniska högskolan i Stockholm
och 70 vid Chalmers tekniska högskola. Härigenom och genom den
ökning av antalet utbildningsplatser med 65, som föreslagits i årets statsverksproposition,
kommer högskolornas utbildningskapacitet att ökas med
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 89
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
nära 30 procent. Ökningen av utbildningskapaciteten avser främst de kategorier
av högskoleingenjörer, varav behovet för närvarande är störst, nämligen
elektrotekniker, mekanister, väg- och vattenbyggare samt tekniska
fysiker. Ökningen av antalet utbildningsplatser för sistnämnda kategori,
föreslås skola ske genom inrättande av en ny avdelning för teknisk fysik
vid Chalmers tekniska högskola. I propositionen aviseras därjämte, att
åtgärder inom kort kommer att vidtagas för uppgörande av ny generalplan
för Göteborgshögskolans fortsatta utbyggnad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
3
TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 februari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange, Lindholm.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler efter
gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen fråga
om vissa åtgärder för ökad intagning vid universitet och högskolor samt
anför därvid följande.
Ökad intagning av filosofie studerande i ämnena matematik,
fysik och teoretisk fysik med mekanik
Inledning
Till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor har
för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 900 000 kronor
(prop. 1955: 1 VIII ht. p. 206; SU 8; Rskr 8).
Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit årets riksdag att under samma rubrik
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 450 000 kronor (prop. 1956: 2, bil. 5, p. 2).
I årets statsverksproposition (VIII ht. p. 107) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
m. m. för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Anslaget är avsett att användas för samma ändamål som anslaget till Vissa
åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor samt dessutom
för andra åtgärder till förstärkning av undervisningsresurserna i de filosofiska
fakulteternas läroämnen.
1955 års universitetsutredning har i skrivelse den 2 februari 1956 föreslagit,
att det i årets statsverksproposition upptagna anslaget till Tillfälliga
förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. uppräknas med 750 000
kronor i syfte att möjliggöra ökad intagning av studerande samt intensifierad
och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning i ämnena matematik,
fysik och teoretisk fysik med mekanik.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr SO år 1956
Utredningen anför inledningsvis bland annat.
Enligt direktiven iir en av utredningens huvuduppgifter att »föreslå allmänna
regler och riktlinjer för bedömningen av olika ämnesgruppers och
typämnens behov av lärarkrafter och övrig personal, av materielanslag samt
av institutionsutrymmen ävensom undervisnings- och forskningsresurser i
övrigt». Å andra sidan skall utredningen vara oförhindrad »att, om så befinnes
lämpligt, successivt framlägga avgränsade förslag».
Olika under de senaste månaderna tillkomna omständigheter har emellertid
föranlett utredningen att taga under omprövning, huruvida de medel
som under nästa budgetår kan väntas stå till förfogande för extra undervisning
i de filosofiska fakulteternas läroämnen verkligen kan beräknas
vara tillräckliga för ändamålet. Vid ett besök i Göteborg, som utredningen
företog i oktober månad 1955, anmälde sålunda representanter för Göteborgs
universitets studentkår, att ett tjugotal studerande vid Göteborgs
universitet, vilka under innevarande läsår studerade ämnet matematik,
förklarat sig vilja påbörja studier i något av ämnena fysik eller teoretisk
fysik med mekanik höstterminen 1956. Då intet av dessa ämnen funnes
företrätt vid Göteborgs universitet, vore dessa studerande för sina studieplaners
realiserande hänvisade att söka sig till något av universiteten i Uppsala
och Lund eller till Stockholms högskola, där i varje fall de fysiska institutionerna
måhända icke skulle ha möjligheter att mottaga alla inträdessökande.
Med hänsyn härtill ville man från studentkårens sida ifrågasätta,
huruvida icke undervisning i fysik och teoretisk fysik skulle kunna ordnas
i Göteborg i samarbete med Chalmers tekniska högskola. I skrivelse till utredningen
den 17 januari 1956 har sedermera Göteborgs universitets studentkår
upprepat sin hemställan, att universitetsutredningen måtte föreslå
åtgärder i syfte att få till stånd undervisning i Göteborg i de båda ifrågavarande
ämnena redan från och med höstterminen 1956. Som bilaga till
denna skrivelse har studentkåren fogat en preliminär anmälningslista för
studier i dessa ämnen, vilken upptar 26 namn.
Bland annat med anledning av de framställda önskemålen om fysikundervisning
i Göteborg igångsatte utredningen en snabbinventering av möjligheterna
att provisoriskt och redan från och med läsåret 1956/57 skapa
ytterligare undervisningsresurser i ämnena matematik, fysik och teoretisk
fysik ej blott i Göteborg utan även vid universiteten i Uppsala och Lund
samt vid Stockholms högskola. En ytterligare anledning för utredningen att
fullfölja denna inventering utgjorde universitetskanslerns framställning den
17 september 1955 med anledning av en av större akademiska konsistoriet
i Uppsala gjord hemställan om anslag med 173 750 kronor till viss utrustning
för fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala, vilken för yttrande
remitterades till universitetsutredningen. I underdånigt yttrande över denna
framställning hänvisade universitetsutredningen till den pågående inventeringen
rörande möjligheterna att ytterligare öka nyintagningen av studerande
i ämnet fysik bland annat i Uppsala och ifrågasatte därför, om icke
framställningen borde behandlas först då resultatet av denna inventering
förelåge. Med hänsyn till vad universitetsutredningen sålunda anfört, har
departementschefen icke i 1956 års statsverksproposition tagit ställning till
frågan om extra materielanslag till fvsiska institutionen i Uppsala (VIII
ht. p. 82).
Universitetsutredningen framhåller härefter, att den är väl medveten
om att förhållandena inom flera andra av de filosofiska fakulteternas läro
-
Kungl. May.ts -proposition nr 89 år 1956 5
ämnen än de förutnämnda i lika hög grad motiverar särskilda åtgärder av
långt mera kostnadskrävande art än som kan rymmas inom det i statsverkspropositionen
föreslagna anslaget för Tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten. Utredningen har emellertid funnit särskilda skäl tala för
att speciell uppmärksamhet ägnas åt undervisningsresurserna i ämnesgruppen
matematik-fysik-teoretisk fysik. Härom anför utredningen:
Utredningen har under sina allmänna överväganden kommit till den
övertygelsen, att ämnesgruppen matematik-fysik-teoretisk fysik intager
en nyckelställning, då det gäller såväl det allmännas som näringslivets behov
av akademiskt utbildad arbetskraft. Vårt samhälles utveckling är i
mycket hög grad beroende av att man kan täcka ett under de närmaste åren
hastigt ökande behov av personal med högre utbildning och erfarenhet inom
det matematisk-naturvetenskapliga området, där de här behandlade ämnena
utgör några av de centrala delarna. Efterfrågan på utbildade akademiker
inom dessa ämnesområden är och kan väntas under överskådlig tid
förbliva sådan, att man utan vidlyftigare utredningar vågar slå fast, att
någon risk för överproduktion icke föreligger. Det torde i detta sammanhang
vara tillräckligt att erinra om realskoleutredningens beräkningar rörande
den aktuella bristen på kompetenta lärare vid högre skolor och om
samma utrednings prognos rörande de högre skolornas expansion under den
närmaste framtiden (SOU 1955: 53). Mer än en mening torde icke heller
råda om att det vore orimligt, om studerande måste vägras undervisning
i just de ämnen, inom vilka bristen på akademisk arbetskraft är mest kännbar.
Med hänsyn härtill och till den stigande tillströmningen till de filosofiska
fakulteterna måste enligt utredningens mening omedelbara åtgärder
vidtagas i syfte att sätta de högre läroanstalterna i stånd att meddela alla
studenter som så önskar fullgod undervisning i dessa ämnen. Med en intensifierad
undervisning, bland annat i form av personlig handledning i små
studiegrupper, bör det vara möjligt att avsevärt förkorta studietiderna och
förbättra undervisningens resultat. Därmed bör dessa ämnen också te sig
mera lockande även för dem som nu tvekar inför valet av en studieriktning,
som allmänt ansetts ’svår\
Universitet sutredningen vill även understryka, att ett genomförande av
dess förslag om en omedelbar upprustning av undervisningsresurserna i tre
ämnen samtidigt måste innebära icke oväsentligt förbättrade möjligheter
att inom den i årets statsverksproposition beräknade ramen för anslag till
extra undervisning förstärka undervisningsresurserna inom övriga ämnen.
Extra undervisning i fysik och teoretisk fysik med mekanik för studerande
vid Göteborgs universitet
Universitetsutredningen framhåller, att en ingående undersökning givit
vid handen, att förutsättningar föreligger för att redan från och med läsåret
1956/57 vid Chalmers tekniska högskola ordna undervisning i ämnena
fysik och teoretisk fysik med mekanik för studerande vid Göteborgs universitet.
Det tjugotal studerande vid universitetet, som beräknas vid höstterminens
början ha avlagt tentamen för två betyg i ämnet matematik,
skulle därmed kunna beredas tillfälle att fortsätta sina studier i Göteborg
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1956
och där med normal studiegång avlägga filosofisk ämbetsexamen med ämneskombinationen
matematik-fysik-teoretisk fysik samt eventuellt pedagogik.
Kostnaderna under budgetåret 1956/57 för den extra undervisningen i
fysik vid Chalmers tekniska högskola beräknar utredningen på följande
sätt:
En biträdande lärare, löneklass 30, 1/8—30/6 ................ 20 251
En assistent, löneklass 23, 1/9—30/6 ........................ 12 770
Två assistenter, löneklass 23, 1/1—30/6 ...................... 15 324
En instrumentmakare, löneklass 16, 1/7—30/6 ................ 10 932
Materielanslag, 1/1—30/6 .................................. 4 000
Engångsanslag till inköp av materiel för demonstrationskursen
m. m................................................... 22 000
Summa kronor 85 277
Genom engångsanslaget till materielinköp och genom att det för undervisningens
planläggande och förberedande är nödvändigt, att personal i viss
utsträckning avlönas redan under andra halvåret 1956, då någon extra
undervisning för de filosofie studerande icke meddelas, blir kostnaderna för
no QQ/>
den första gruppen på ett tjugotal filosofie studerande (85 277 -j--——=)
A
128 775 kronor och för eventuellt följande kurser 86 996 kronor.
I anslutning till beräkningarna anför utredningen följande.
Såväl rektorn för Chalmers tekniska högskola, professor G. Hössjer, som
vederbörande ämnesrepresentant, professor N. Ryde, förklarade vid utredningens
besök i Göteborg, att möjligheter torde finnas att vid fysiska institutionen
vid nämnda högskola ordna undervisning i fysik för filosofie
studerande. Med anledning härav har utredningen hos lärarkollegiet vid
högskolan hemställt om yttrande rörande vilka ytterligare lärarkrafter,
som skulle erfordras för en provisoriskt ordnad undervisning för ett tjugotal
filosofie studerande i ämnet fysik från och med höstterminen 1956.
Med skrivelse den 2 januari 1956 har lärarkollegiet såsom sitt förslag överlämnat
en av professor Ryde utarbetad plan för en provisoriskt anordnad
kurs i fysik med början höstterminen 1956 för studerande vid Göteborgs
universitet.
Utredningen har vidare till Nationalkommittén för fysik riktat frågan,
huruvida och på vilka villkor professor i fysik vid teknisk högskola enligt
kommitténs mening må kunna medgivas examinationsrätt i ämnet fysik för
filosofie kandidat- och ämbetsexamina enligt för dessa examina gällande
kursfordringar men på grundval av den undervisning i fysik, som för närvarande
meddelas vid de tekniska högskolorna. Nationalkommittén har i
skrivelse till utredningen förklarat sig vilja som ett provisorium tillstyrka,
att undervisning och examination i ämnet fysik kommer till stånd vid
Chalmers tekniska högskola i enlighet med den plan, som utarbetats av
professor Ryde och som under hand meddelats Nationalkommittén för
kännedom. Kommittén har dessutom föreslagit, att någon av dess ledamöter
med erfarenhet av fysikutbildning av lärare måtte erhålla uppdrag
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
att i samarbete med professorn i fysik vid Chalmers tekniska högskola följa
den nya undervisningsverksamheten.
Lärarkollegiets förslag till undervisningsplan i fysik för filosofie studerande
innefattar en över tre terminer fördelad undervisning, som dock för
den första terminen endast upptar en propedeutisk kurs om tre timmar per
vecka. Den propedeutiska undervisningen liksom föreläsningarna skulle
vara gemensamma för filosofie studerande och teknologer. För de filosofie
studerande skulle därutöver behövas dels extra laborationsgrupper, dels
räkneövningar och en demonstrationskurs enligt gällande studieplaner i
ämnet fysik för filosofisk ämbetsexamen. Därjämte har lärarkollegiet under
hänvisning till den ökade examinationsbördan hemställt, att viss professorn
i fysik nu åvilande föreläsningsskyldighet (2 veckotimmar under höstterminen
och 1 Va veckotimme under vårterminen) skulle överflyttas på annan
lärare.
För den sålunda erforderliga extra undervisningen skulle enligt lärarkollegiets
förslag erfordras dels en biträdande lärare med docentkompetens,
tre heltidsanställda assistenter med lön beräknad efter löneklass 23 och en
instrumentmakare med lön enligt löneklass 16, dels vissa materielanslag,
huvudsakligen av engångskaraktär.
På grundval av lärarkollegiets förslag har utredningen fört närmare
överläggningar med ämnesrepresentanten, professor Ryde. Från utredningens
sida har därvid framhållits, att så länge undervisningen i fysik för
filosofie studerande endast är ett provisorium — och något annat kan enligt
utredningens mening icke nu ifrågakomma — måste erforderlig extra
undervisning bestridas av arvodesavlönad personal. Ämnesrepresentanten
har förklarat sig införstådd härmed.
Utredningen finner det fullt motiverat, att vederbörande professor med
hänsyn till den icke obetydliga extra examinationsbördan befrias från viss
del av honom nu åvilande undervisningsskyldighet på sätt som lärarkollegiet
föreslagit. För denna undervisning samt för demonstrationskurs, räkneövningar
och ledningen av laborationsövningarna erfordras även enligt utredningens
mening en docentkompetent biträdande lärare. Beträffande
erforderlig assistentpersonal har utredningen blivit övertygad om att man
vid anslagsberäkningen med hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter
bör räkna med arvoden motsvarande löneklass 23. För demonstrationskursen
och laborationerna erforderlig apparatur skulle enligt förslaget dels
inköpas, dels tillverkas vid högskolan av en särskilt anställd instrumentmakare,
som då måste anställas redan från och med den 1 juli 1956. Från
högskolans sida har under överläggningarna understrukits, att de sammanlagda
kostnaderna på detta sätt torde bli väsentligen lägre än om all apparatur
skulle inköpas.
Kostnaderna under budgetåret 1956/57 för den extra undervisningen i
teoretisk fysik med mekanik vid Chalmers tekniska högskola
beräknar utredningen till cirka 14 000 kronor, varav 12 770 kronor för arvode
till en förste assistent under tiden 1/9—30/6. Om denna undervisning
anför utredningen följande.
Med hänsyn till önskvärdheten att såvitt möjligt samordna undervisningen
för de filosofie studerande med högskolans eget undervisningsprogram
har lärarkollegiet för höstterminen endast räknat med en propedeutisk
kurs i fysik, medan den egentliga undervisningen för de filosofie studerande
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1956
skulle taga sin början vårterminen 1957 och pågå under två terminer. Den
propedeutiska kursen i fysik ger emellertid ingalunda de studerande full
studiesysselsättning under höstterminen. Utredningen har därför hos lärarkollegiet
vid Chalmers tekniska högskola hemställt om yttrande rörande
dels huruvida undervisning för ett och två betyg i examensämnet teoretisk
fysik med mekanik för filosofie kandidat- och ämbetsexamina skulle kunna
ordnas vid högskolan, dels vilka ytterligare lärarkrafter och anslag som
skulle erfordras för en provisoriskt anordnad sådan undervisning med början
höstterminen 1956. Lärarkollegiet har i avgivet yttrande förklarat, att högskolan
har möjlighet att ordna undervisning, som skulle sätta de filosofie
studerande i stånd att jämsides med den propedeutiska kursen i fysik under
höstterminen 1956 inhämta kunskaper, motsvarande fordringarna för
ett betyg i ämnet teoretisk fysik med mekanik. Tvåbetygsundervisningen
skulle sedan eventuellt kunna meddelas under vårterminen 1958, då de
studerande avslutat sina studier i fysik.
Professorn i mekanik och matematisk fysik vid Lunds universitet T.
Gustafson har på utredningens fråga förklarat .sig anse den föreslagna undervisnmgsplanen
i teoretisk fysik vara fullt tillfredsställande.
För nämnda ettbetygsundervisning beräknar universitetsutredningen att
behov föreligger av ytterligare en förste assistent med arvode enligt löneklass
23 jämte viss timassistenthjälp. Förste assistenten skulle anställas
från och med den 1 september 1956 och vara anställd även under vårterminen,
då han skulle bestrida viss del av högskolans ordinarie undervisning,
varigenom ämnesrepresentanten skulle erhålla kompensation för sin ökade
arbetsbörda i form av examination för filosofiska examina.
Ökning av undervisningskapaciteten i fysik vid universiteten i
Uppsala och Lund
Utredningen framhåller, att en väsentlig ökning av undervisningskapaciteten
vid fysiska institutionen i U p p s a 1 a är möjlig att
genomföra redan från och med läsåret 1956/57. Härför skulle erfordras
ett ytterligare årligt extraanslag av 43 046 kronor samt därutöver ett anslag
av 130 000 kronor till upprustning av institutionens undervisningsapparatur.
Beträffande sistnämnda anslag är emellertid att märka, att det icke
uteslutande motiveras av den föreslagna, rent kvantitativa ökningen av
institutionens undervisningskapacitet, utan att det även är att hänföra
till en enligt utredningens mening under alla förhållanden ofrånkomlig modernisering
och rationalisering av undervisningen.
Utredningen anför vidare.
I sin inledningsvis nämnda framställning den 17 september 1955 har
kanslern för rikets universitet tillstyrkt en av större akademiska konsistoriet
i Uppsala gjord hemställan om anslag med 173 750 kronor till viss
utrustning för universitetets fysiska institution. Detta anslag hade av konsistoriet
begärts för genomförande av första etappen av ett program för
upprustning av institutionens övningslaboratorium, sammanlagt kostnadsberäknat
till 267 359 kronor.
Vid överläggningar med representanter för utredningen har vederbö
-
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1956
rande ämnesrepresentanter, professorerna P. Ohlin och K. Siegbahn, ytterligare
motiverat sin framställning om detta utrustningsanslag, som — utan
att undervisningspersonalens antal behövde ökas — skulle möjliggöra en
rationalisering av studiegången i ämnet fysik och en väsentlig modernisering
av fysikundervisningens innehåll samt därutöver en viss ökning av antalet
årligen nyintagna studerande. Ämnesrepresentanterna har dessutom framhållit,
att antalet nyintagna, därest så skulle anses erforderligt, skulle
kunna ytterligare ökas — till 112 per år — under förutsättning att undervisningspersonalen
ökades något. En dylik ökning skulle innebära mer än
en fördubbling av intagningen i förhållande till den som institutionens
nuvarande ordinarie anslag medger.
I likhet med universitetskanslern har utredningen blivit övertygad om
behovet av en upprustning av fysiska institutionens undervisningsapparatur.
Det är enligt utredningens uppfattning här fråga om ett anslagsbehov,
som förr eller senare måste tillgodoses. Vid överläggningar med ämnesrepresentanterna
har dessa förklarat, att man genom ett delanslag med
130 000 kronor för budgetåret 1956/57 till inköp av den för ett- och tvåbetygsundervisningen
oundgängligaste materielen redan från och med
nästa läsår skulle nå en sådan förbättring av institutionens undervisningskapacitet,
att antalet nyintagna studerande omedelbart skulle kunna höjas
till 112.
För en sådan ökning av antalet årligen nyintagna studerande skulle
dock därutöver fordras viss förstärkning av lärarpersonalen. Efter överläggningar
med ämnesrepresentanterna för fysik har universitetsutredningen
funnit, att ett- och tvåbetygsundervisning för 112 studerande per år
provisoriskt skulle kunna komma till stånd, om lärarpersonalen kompletterades
på sätt som framgår av följande tablå:
Befattning
Nuvarande intagning
112 nyintagna
Ordinarie anslag
»Krisanslag»
1
1
Biträdande lärare ....................
2
—
3
Förste assistent ......................
3
i
4
Förste amanuens ....................
6
37*
8
Tredje amanuens ....................
2
—
—
I tablåns vänstra del har upptagits den personal, som för innevarande
budgetår använts i undervisningen för ett och två betyg, varvid skilts på
den med ordinarie anslag avlönade personalen och den med medel från
anslaget till Vissa åtgärder för avhjälpande av Uirarbristen vid högre skolor
(»krisanslaget») avlönade personalen. Av den personal som i tablån
angivits vara avlönad med ordinarie anslag har dock två förste assistenter
bekostats av atomkommittén och delvis använts för undervisning.
De totala kostnaderna för lärarpersonalen vid en intagning av 112 studerande
läsåret 1956/57 skulle uppgå till 179 586 kronor. För innevarande
läsår uppgår motsvarande lärarkostnader till 177 688 kronor. Av detta
belopp beräknas 36 574 kronor utgå ur »krisanslaget», vilken summa förutom
till arvoden åt en förste assistent och tre och en halv förste amanuenser
även använts till inköp av viss materiel.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
Den reella kostnadsökningen i fråga om arvoden till lärare skulle sålunda
inskränka sig till (179 586—177 688 =) 1 898 kronor. Därtill kommer
emellertid ett extra anslag för dels instrumentarbeten, dels övriga tillkommande
materielkostnader, vilket synes utredningen ofrånkomligt vid
en så betydande ökning av antalet studerande som det här ifrågasatta.
Utredningen beräknar detta anslagsbehov till 15 000 kronor per år.
Det synes universitetsutredningen vara önskvärt, att de två av atomkommittén
avlönade assistenterna, vilka delvis utnyttjas för undervisning
för ett och två betyg, överförs till universitetet. Om så blir fallet, skulle
merkostnaderna för ett genomförande av den nya undervisningen komma
att uppgå till sammanlagt 173 046 kronor, varav 130 000 kronor i engångskostnader.
Även vid fysiska institutionen i Lund är, framhåller utredningen,
en väsentlig ökning av intagningskapaciteten möjlig att genomföra
från och med läsåret 1956/57. Utredningen räknar med en ökning från
50 till 100 deltagare per år i fysikkurserna för ett och två betyg. Merkostnaderna
beräknas för nästa budgetår till 243 965 kronor, varav 120 000
kronor avser engångskostnader för inköp av undervisningsmateriel. I samband
med ökningen av deltagarantalet skulle genom minskning av räkneövningsgruppernas
storlek undervisningen göras effektivare.
Utredningen anför i förevarande sammanhang i huvudsak följande.
Vederbörande ämnesrepresentanter, professorerna B. Edlén och S. von
Friesen, har till utredningen överlämnat ett förslag till undervisningsplan
samt personal- och anslagsbehov för en ökning från 50 till 100 deltagare
per år i fysikkurserna för två betyg.
Undervisningsplanen innebär, att all undervisning för ett och två betygkoncentreras
till två (förlängda) terminer, medan hittills den propedeutiska
kursen givits terminen före den på två terminer fördelade övriga kursundervisningen.
Nyintagning skulle ske såväl höst- som vårtermin med
50 studerande vid vartdera tillfället eller alternativt 70 studerande vid
början av höstterminen och 30 studerande vid början av vårterminen. Vidare
skulle undervisningsgrupperna vid räkneövningarna i enlighet med
mycket bestämda önskemål, som framförts från studenthåll, nedbringas
från 50 till 25 deltagare per grupp. Detta innebär, att antalet räkneövningskurser
skulle fyrdubblas, medan all annan kursundervisning skulle dubbleras.
Om räkneövningarna ges med 25 i stället för 50 deltagare per grupp,
skulle en effektivisering av undervisningen kunna åstadkommas. Enligt
uppgift beräknas nu omkring 50 procent av dem som intas vid övningslaboratoriet
på hösten hinna avlägga godkänd tentamen före nästa hösttermins
början. Med en minskning av räkneövningsgrupperna till hälften
mot nuvarande storlek bör man kunna räkna med att en högre procentuell
andel av de studerande kan avlägga godkänd tentamen för två betyg
inom loppet av ett år.
Den lärarpersonal, som enligt universitetsutredningens bedömande skulle
bli erforderlig för en nyintagning av 100 elever hösten 1956 enligt den
föreslagna undervisningsplanen, framgår av följande tablå. I tablåns vänstra
del har upptagits den lärarpersonal som innevarande läsår handhar
undervisningen för ett och två betyg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
11
Befattning
Nuvarande intagning
100 nyintagna
Ordinarie anslag
»Krisanslag»
Laborator ...........................
1
—
1
Biträdande lärare ....................
1
—
5
Förste assistent ......................
2
1
4 (6)
Förste amanuens ....................
5
2
5
1 Tredje amanuens ....................
2
—
2
Av de fem förste amanuenser, som upptagits i tablån under rubriken
ordinarie anslag, avlönas en av atomkommittén. Denne amanuens måste
för närvarande helt ägna sig åt undervisningen på ett- och tvåbetygsstadiet.
Innevarande budgetår har dessutom under höstterminen en lektor
vid folkskoleseminariet i Lund lett demonstrationskursen, vilken beräknas
komma att upprepas under vårterminen 1956. Ersättningarna för denna
dubblerade kurs har för hela läsåret beräknats till 7 000 kronor.
Vid beräkningen av lärarkostnaderna för nästa läsår vid en intagning
av 100 elever med de i tablån angivna lärarkrafterna har universitetsutredningen
utgått från att av de biträdande lärarna den som skall leda
demonstrationskursen avlönas på samma sätt som en pedagogisk lektor
vid universitetet. Anledningen härtill är, att det ur undervisningssynpunkt
är synnerligen önskvärt, att den lektor vid folkskoleseminariet i Lund, som
innevarande läsår leder demonstrationskursen, även gör det nästa läsår.
Med detta sätt att räkna skulle den totala kostnaden för lärarpersonal vid
ett- och tvåbetygsundervisningen budgetåret 1956/57 bli 205 834 kronor,
varvid arvode till en av de biträdande lärarna beräknats till 25 000 kronor.
Motsvarande kostnad för innevarande budgetår är 137 575 kronor, varav
32 695 kronor har beräknats utgå från »krisanslaget», och merkostnaden
i fråga om lärararvoden skulle sålunda uppgå till (205 834—137 575 =)
68 259 kronor. Av enahanda skäl, som förut anförts beträffande de två
med atomkommittémedel avlönade förste assistenterna vid fysiska institutionen
i Uppsala, anser universitetsutredningen, att den för undervisningen
nödvändiga förste amanuensbefattningen vid fysiska institutionen
i Lund, vilken hittills avlönats av atomkommittén, bör överflyttas till
Lunds universitet. Vidare anser utredningen, att fysiska institutionen i
Lund nu bör erhålla ersättning för de två förste assistentbefattningar, som
ursprungligen varit avsedda uteslutande för forskning, men som kommit
att utnyttjas för ett- och tvåbetygsundervisningen, varigenom fysiska institutionen
i Lund i fråga om forskningsassistenter skulle komma i paritet
med motsvarande institution i Uppsala. Utredningen räknar därför med
två förste assistentbefattningar utöver de fyra som beräknats vara erforderliga
för undervisningen. Detta har i tablån markerats med siffran 6
inom parentes. Den totala merkostnaden i fråga om arvoden till lärarpersonal
skulle sålunda uppgå till (68 259 + 6 558 + 26 148 =) 100 965
kronor.
För en ökning av den årliga nyintagningen till 100 erfordras vidare ett
engångsanslag till materielinköp, vilket har beräknats till 120 000 kronor.
Ämnesrepresentanterna har till utredningen överlämnat en specifikation
av ifrågavarande materielinköp.
Slutligen tillkommer ett särskilt anslag för instrument- och laboratorie
-
12
Kungl. Maj:ts -proposition nr 89 år 1956
arbeten, beräknat till 18 000 kronor, samt en förstärkning av materielanslaget
med 5 000 kronor till följd av ökad förslitning och förbrukning
av undervisningsmateriel. Den sammanlagda kostnadsökningen, utöver
den som beräknats för ett- och tvåbetygsundervisningen under innevarande
läsår, skulle med andra ord uppgå till (100 965 -f 120 000 -f- 18 000 +
5 000 —) 243 965 kronor för budgetåret 1956/57. Härav är 120 000 kronor
engångskostnad för nyinköp av undervisningsmateriel.
Ökning av undcrvisningskapaciteten i matematik vid universiteten i
Uppsala och Lund samt Stockholms högskola
Beträffande universiteten i Uppsala och Lund samt Stockholms högskola
ifrågasätter utredningen för läsåret 1956/57 en ökning av antalet
studerande för ett och två betyg i matematik.
Därvid räknar utredningen i fråga om universitetet i Uppsala
med en ökning av den årliga intagningen från 160 till 170. Merkostnaderna
för nästa budgetår beräknar utredningen till 38 616 kronor. Utredningen
anför:
Vid universitetet i Uppsala har enligt uppgift från ämnesrepresentanterna
i matematik, professorerna T. Nagell och L. Carleson, innevarande
läsår cirka 160 studerande påbörjat studier i matematik för ett och två
betyg.
Denna undervisning bedrivs i form av föreläsningar och övningar, vilka
sistnämnda i Uppsala liksom i Lund har formen av gruppundervisning med
15 deltagare per grupp. Emellertid har på grund av mindre omfattande
lärarresurser undervisningen i grupperna ej kunnat göras lika effektiv i
Uppsala som i Lund. Ämnesrepresentanterna har vid överläggningar med
utredningen framhållit det angelägna i att undervisningen per grupp utökas
från nuvarande två till tre timmar per vecka.
Det är enligt utredningens uppfattning självklart att möjligheter bör
ges för en mer effektiv gruppundervisning i Uppsala i ämnet matematik
med bibehållande av gruppernas nuvarande storlek.
Utredningen har funnit, att ett- och tvåbetygsundervisning för omkring
170 nya studerande i matematik i Uppsala läsåret 1956/57 enligt den
förbättrade studieordningen skulle kunna komma till stånd, om den nuvarande
lärarpersonalen kompletteras på sätt som framgår av följande tablå.
I tablåns vänstra del har upptagits den lärarpersonal, som innevarande läsår
handhar undervisningen för ett och två betyg vid matematiska institutionen.
Befattning
Nuvarande antal studerande
170 nya
studerande
Ordinarie anslag
»Krisanslag»
Laborator ...........................
1
1
Biträdande lärare ....................
1
i
4
Förste assistent ......................
2
1 (2)
4
Förste amanuens ....................
2
2
Tredje amanuens ....................
2
—
2
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
Från »krisanslaget» har för innevarande läsår dessutom anvisats respektive
äskats medel till extra gruppundervisning, ungefär motsvarande arvode
till ytterligare en förste assistent, vilket i tablån markerats med siffran 2
inom parentes.
Inklusive samtliga från »krisanslaget» anvisade respektive äskade medel
för innevarande läsår, nämligen 43 538 kronor, uppgick de totala anslagen
till lärare innevarande budgetår till 128 744 kronor. För budgetåret 1956/57
skulle anslaget till lärararvoden behöva höjas till 161 160 kronor. Den här
ifrågasatta ökningen av undervisningskapaciteten skulle alltså i fråga om
arvoden till lärarpersonal för ett- och tvåbetygsundervisningen innebära en
ökning med (161 160 —128 744=) 32 416 kronor. Därutöver erfordras
ett extra anslag på 6 200 kronor för materiel, varför de totala kostnaderna
uppgår till 38 616 kronor.
Beträffande universitet et i Lund räknar utredningen med en
ökning av den årliga intagningen från 120 till 130 å 135. Merkostnaderna
för nästa budgetår beräknar utredningen till 14 690 kronor. Utredningen
anför härvidlag följande.
Vid universitetet i Lund har enligt uppgift från ämnesrepresentanterna i
matematik, professorerna L. Gårding och Å. Pleijel, innevarande läsår 120
studerande påbörjat studier i matematik för ett och två betyg.
Undervisningen för ett och två betyg bedrivs i form av föreläsningar och
övningar, vilka sistnämnda för flertalet av de studerande har formen av
gruppundervisning med cirka 15 studerande per grupp. Undervisningen för
ett betyg bedrivs huvudsakligen på hösten och undervisningen för två betyg
på våren. Viss undervisning för ett och två betyg förekommer dock också på
våren respektive hösten. Innevarande läsår är antalet grupper fem under
hösten och tre under våren. Enligt ämnesrepresentanterna har denna sedan
några år tillämpade undervisningsplan givit till resultat både en förkortning
av studietiden och en påtaglig stegring av tentamensfrekvensen. Utredningen
finner det därför vara självklart, att förutsättningar skapas för
att denna undervisningsplan skall kunna tillämpas även vid ett stigande
antal studenter.
Efter överläggningar med ämnesrepresentanterna för matematik har utredningen
funnit, att ett- och tvåbetygsundervisning för 130 å 135 nya studerande
läsåret 1956/57 skulle kunna komma till stånd enligt nu tillämpad
studieordning och med 15 deltagare per grupp, om den nuvarande lärarpersonalen
kompletterades på sätt som framgår av följande tablå. I tablåns
vänstra del har upptagits den lärarpersonal, som innevarande läsår handhar
undervisningen för ett och två betyg vid matematiska institutionen, fördelade
på ordinarie anslag och »krisanslag».
Befattning
Nuvarande antal studerande
130 nya
studerande
Ordinarie anslag
»Krisanslag»
Laborator ...........................
i
_
i
Biträdande lärare ....................
i
i
3
Förste assistent ......................
2
i
:i
Förste amanuens ....................
o
2
Tredje amanuens ....................
i
l
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
Från »krisanslaget» beviljades för höstterminen 1955 även ett anslag för
extra gruppundervisning (vilken dock ej kom till stånd) samt ett mindre
anslag för metodikföreläsningar.
Inklusive samtliga de från »krisanslaget» anvisade respektive äskade
medlen för innevarande läsår, nämligen 38 588 kronor, uppgår de totala
anslagen till lärare innevarande budgetår till 121 634 kronor. För budgetåret
1956/57 skulle, enligt den personalstat som angivits i tablån, anslaget
till lärare behöva höjas till 129 324 kronor. Den här ifrågasatta ökningen
av undervisningskapaciteten skulle alltså i fråga om arvoden till lärarpersonal
för ett- och tvåbetygsundervisningen innebära en ökning med (129 324
— 121 634 =) 7 690 kronor. Därutöver erfordras ett extra anslag på 7 000
kronor för materiel, varför de totala kostnaderna uppgår till 14 690 kronor.
Vad slutligen Stockholms högskola beträffar kalkylerar utredningen
med en ökning av den årliga intagningen från 160 till 200 för en
merkostnad av 33 506 kronor. Utredningen anför härutinnan följande.
Vid Stockholms högskola kan enligt ämnesrepresentanten, professor O.
Frostman, antalet nya studerande för ett och två betyg i matematik under
innevarande läsår uppskattas till 160. Denna uppgift får dock anses vara
osäkrare än motsvarande uppgifter för Uppsala och Lund beroende på de
speciella svårigheter, som föreligger då det gäller att uppskatta antalet
studerande vid Stockholms högskola.
Undervisningen i matematik i Stockholm bedrivs enligt i stort sett samma
metoder som i Uppsala och Lund och innefattar bland annat gruppundervisning.
Innevarande läsår har dock på grund av otillräckliga lärarresurser
ett antal studerande ej kunnat beredas tillfälle deltaga i gruppundervisningen.
Det är enligt utredningens uppfattning nödvändigt, att samtliga studerande,
som börjar läsa matematik i Stockholm, bereds möjlighet deltaga i
gruppundervisningen och att gruppernas storlek, liksom i Uppsala och
Lund, ej överskrider 15 deltagare per grupp.
Efter överläggningar med professor Frostman har utredningen funnit, att
ett- och tvåbetygsundervisning i matematik vid Stockholms högskola för
190 å 200 nya studerande läsåret 1956/57 skulle kunna komma till stånd
enligt en effektiv studieordning, om den nuvarande lärarpersonalen kompletteras
på det sätt som framgår av följande tablå. I tablåns vänstra del
har upptagits den lärarpersonal, som innevarande läsår handhar undervisningen
för ett och två betyg.
Befattning
Nuvarande antal studerande
200 nya
studerande
Ordinarie anslag
»Krisanslag»
Biträdande lärare ....................
2
_
4
Förste assistent ......................
1
1''/* (3)
5
Förste amanuens ....................
2
—
3
Andre amanuens ....................
1
—
1
Tredje amanuens ....................
1
—
1
Från »krisanslaget» har för innevarande läsår anvisats respektive äskats
sammanlagt 39 104 kronor. För höstterminen 1955 anvisades medel dels
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
till arvode åt en förste assistent, dels till gruppundervisning. För vårterminen
1956 har beräknats medel dels till arvoden åt två förste assistenter, dels
till gruppundervisning. Det sammanlagda beloppet från »krisanslaget»
motsvarar för innevarande läsår i det närmaste arvode åt tre förste assistenter,
vilket i tablån markerats med siffran 3 inom parentes.
Inklusive de från krisanslaget för innevarande läsår anvisade respektive
äskade medlen uppgick totala anslaget till lärare för innevarande budgetår
till 105 038 kronor. För budgetåret 1956/57 skulle enligt den personalstat
som upptagits i tablån anslaget till lärare behöva ökas till 157 992 kronor.
Den här ifrågasatta kapacitetsökningen skulle alltså ifråga om lärarpersonalen
för ett- och tvåbetygsundervisningen i matematik vid Stockholms
högskola innebära en kostnadsökning med (157 992 —105 038=) 52 954
kronor.
I Betänkande med utredning och förslag angående förstärkning av Stockholms
högskolas personalorganisation m. m. avgivet av inom ecklesiastikdepartementet
tillkallad utredningsman, har beträffande ämnet matematik
bland annat föreslagits att från och med budgetåret 1956/57 ytterligare
två befattningar som förste assistenter inrättas. Under förutsättning av bifall
till utredningsmannens förslag i detta avseende skulle kostnadsökningen
beträffande lärarpersonalen reduceras till (52 954 — 26 148 =) 26 806 kronor.
Därutöver erfordras emellertid ett extra anslag på 6 700 kronor för materiel,
varför de totala kostnaderna uppgår till 33 506 kronor.
Ökning av undervisningskapaciteten i teoretisk fysik med mekanik vid
universiteten i Uppsala och Lund samt Stockholms högskola
Under hänvisning till vad utredningen inledningsvis anfört understryker
utredningen, att en ökning av undervisningskapaciteten i ämnena matematik
och fysik medför behov av en motsvarande kapacitetsökning även för
ämnet teoretisk fysik med mekanik. Härvidlag bör man enligt utredningen
erfarenhetsmässigt i fråga om ettbetygsundervisningen räkna med ungefär
samma studentantal som i ämnet fysik, varvid hänsyn tagits till det ökade
intresse för ämnet, som blivit en följd av 1953 års stadga för filosofiska
examina. Detta ökade intresse har, fortsätter utredningen, medfört, att de
studerande i ämnet icke längre huvudsakligen utgöres av eliten av de matematikstuderande,
vilket i sin tur för med sig krav på en långt intensivare
undervisning än tidigare. Man har från ämnesrepresentanternas sida härvidlag
inför utredningen understrukit, att numera samma skäl talar till
förmån för individuell handledning och gruppundervisning i grupper om
cirka 15 studerande som beträffande ämnet matematik.
Utredningen ansluter sig till ämnesrepresentanternas uppfattning och
föreslår därför, att universiteten i Uppsala och Lund samt Stockholms högskola
redan från och med läsåret 1956/57 ges undervisningsresurser i ämnet
teoretisk fysik, motsvarande dem som utredningen föreslagit beträffande
ämnet matematik.
Merkostnaderna för genomförande av detta förslag beräknar utredningen
16
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1956
för nästan budgetår till 58 551 kronor vid universitetet i Uppsala
och 64 152 kronor vid universitetet i Lund. Härutinnan
anför utredningen följande.
Efter överläggningar och samråd med vederbörande ämnesrepresentanter
och på grundval av dessas beräkningar rörande tillströmningen av studerande
har universitetsutredningen kommit till den uppfattningen, att fullgod
undervisning för ett och två betyg för cirka 150 studerande per år i
vardera Uppsala och Lund kan komma till stånd, om den i ett- och tvåbetygsundervisningen
engagerade lärarpersonalen utökas på sätt som framgår
av följande tablå.
Befattning
Nuvarande undervisning
Föreslagen un- dervisning för
150 studerande
Ordinarie anslag
»Krisanslag»
1. Ujrpsala:
Biträdande lärare ....................
1
''h
3
Förste assistent ......................
—
—
2
2. Lund:
Biträdande lärare ....................
1
—
3
Förste assistent ......................
—
—
2
Förste amanuens ....................
1
—
1
Beträffande den här föreslagna lärarpersonalen för ämnet teoretisk fysik
i Lund må ytterligare framhållas, att utredningen beräknat, att förste
amanuensen vid genomförande av förslaget i betydande utsträckning skall
kunna frigöras från ett- och tvåbetygsundervisningen.
Den sammanlagda kostnaden för arvoden till lärare för ett- och tvåbetygsundervisningen
i Uppsala under innevarande läsår har utredningen
beräknat till 24 903 kronor, varav 8 301 kronor från »krisanslaget». Motsvarande
kostnad i Lund har beräknats till 23 160 kronor. Vid genomförande
av utredningens förslag skulle de sammanlagda arvodeskostnaderna
uppgå till 75 954 kronor i Uppsala och 82 512 kronor i Lund, och merkostnaden
utöver innevarande års anslag skulle sålunda bli (75 954 —
24 903 =) 51 051 kronor i Uppsala och (82 512 — 23 160 =) 59 352 kronor
i Lund. Därtill kommer emellertid ett enligt utredningens mening ofrånkomligt
extra anslag för biträdeshjälp och materiel, beräknat för Uppsalas
del till 7 500 kronor och för Lunds del till 4 800 kronor. Den totala merkostnaden
för den utvidgning och förbättring av undervisningen i ämnet
teoretisk fysik vid de båda universiteten, som utredningen sålunda föreslagit,
skulle följaktligen uppgå till (51 051 + 7 500 =) 58 551 kronor i Uppsala
och (59 352 + 4 800 =) 64 152 kronor i Lund.
Beträffande Stockholms högskola beräknar utredningen motsvarande
merkostnader till 21 602 kronor.
Studentantalet i ämnet teoretisk fysik vid Stockholms högskola har hittills
varit betydligt lägre än i Uppsala och Lund, vilket till stor del torde
bero på fysikundervisningens obetydliga kapacitet i Stockholm. Trots detta
har institutionen i Stockholm en även absolut sett större lärarstab än mot
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
svarande institutioner på de båda övriga orterna. Undervisningskapaciteten
i ämnet är därför väsentligen större i Stockholm. Då man emellertid måste
räkna med en ökande tillströmning av studerande till de filosofiska fakulteterna
överhuvudtaget, och då en sådan ökning lätt kan tänkas bli oväntat
stor i Stockholm, bland annat med hänsyn till att den nya fysiska institutionen
där kan väntas vara färdigställd, då årets nybörjare i ämnena matematik
och teoretisk fysik kan beräkna att kunna påbörja fysikstudier,
anser utredningen, att man nu bör skapa förutsättningar för en vidgad
undervisning i ämnet teoretisk fysik även i Stockholm. Med hänsyn till det
gynnsammare utgångsläget där, finner utredningen det dock vara tillräckligt,
om anslagsramen vidgas med ett belopp motsvarande arvode till
en biträdande lärare och ett extra materielanslag med 5 000 kronor, varigenom
merkostnaden för ett- och tvåbetygsundervisningen i teoretisk fysik
vid Stockholms högskola skulle uppgå till (16 602 + 5 000 =) 21 602 kronor
utöver de 44 952 kronor, som nu utgår till lärararvoden för ett- och tvåbetygsundervisningen.
Sammanfattande synpunkter m. in.
Resultatet av utredningens inventering och överväganden rörande möjligheterna
att provisoriskt och redan från och med läsåret 1956/57 öka
undervisningskapaciteten i ämnena matematik, fysik och teoretisk fysik
med mekanik har av utredningen sammanfattats i följande tablå.
Ämne
Ort
Ordinarie anslag
till lärararvoden
för ett- och två- betygsundervis- ning (jfr tidigare
tablåer)
»Krisanslag»
budgetåret
1955/50
Erforderligt
ytterligare
anslag 1956/57
Matematik ........
Uppsala ........
85 206
43 538
38 616
Lund ..........
83 046
38 588
14 690
Stockholm ......
65 934
39104
33 506
Summa
234 186
121230
86 812
I Fysik .............
Uppsala ........
141 114
36 574
173 046
Lund ..........
104 880
32 695
243 965
Göteborg ......
—
—
85 277
Summa
215 994
69 269
502 288
Teoretisk fysik med
mekanik ........
Uppsala ........
16 602
8 301
58 551
Lund ..........
23160
—
64 152
Stockholm ......
44 952
—
21602
Göteborg ......
—
—
14 000
Summa
84 714
8 301
158 305
Totalt
564 894
198 800
747 405
2 — Bihang till riksdagens protokoll 195G. 1 sand. Nr 89
18
Kungl. Maj:ts proposition nr SO år 1056
I anslutning till tablån påpekar utredningen att i beloppet 564 894 kronor
ingår arvoden från atomkommittén med sammanlagt 32 706 kronor och
att av beloppet 747 405 kronor avser 272 000 kronor engångskostnader
för materielinköp.
Utredningen anför härefter.
Kostnaderna för den av utredningen ifrågasatta, provisoriska förstärkningen
av de högre läroanstalternas undervisningskapacitet i ämnena matematik,
fysik och teoretisk fysik med mekanik är otvivelaktigt betydande.
Bortsett från engångsanslag på tillsammans drygt 270 000 kronor till inköp
av undervisningsapparatur för de fysiska institutionerna vid universiteten
i Uppsala och Lund samt vid Chalmers tekniska högskola är det
här fråga om kostnadsökningar med nära 500 000 kronor till löpande utgifter
— främst arvoden till lärarpersonal — för undervisningen i tre av
de matematisk-naturvetenskapliga sektionernas läroämnen.
Enligt universitetsutredningens mening är det väsentligt att de högre
läroanstalterna omedelbart sättes i stånd att ge alla som så önskar en
fullgod akademisk undervisning i dessa centrala universitetsämnen. Med
av utredningen föreslagna åtgärder skulle fullgoda undervisningsresurser
redan läsåret 1956/57 finnas för cirka 260 studerande till två betyg i fysik
och cirka 500 nya studerande per år i matematik.
De av utredningen påvisade möjligheterna att öka nyintagningen av
studerande, särskilt i ämnena fysik och teoretisk fysik, är av sådan storleksordning,
att man icke utan vidare vågar slå fast, att de helt kommer
att behöva tagas i anspråk redan under läsåret 1956/57. Utredningen förutsätter
emellertid, att definitiva beslut om medelsanvisning i varje särskilt
fall kommer att kunna grundas på vid de olika läroanstalterna genomförda
undersökningar rörande den väntande tillströmningen av studerande till
de olika ämnena. Härtill återkommer utredningen i det följande. Vad beträffar
den ifrågasatta undervisningen för filosofie studerande vid Chalmers
tekniska högskola erfordras dessutom ett särskilt förberedelsearbete
under medverkan av vederbörande både lokala och centrala myndigheter
och innefattande bland annat utarbetande och fastställande av studieplaner
och förordnande av examinatorer i ämnena fysik och teoretisk fysik med
mekanik vid universitetet i Göteborg, samt särskilda anordningar för den
för filosofisk ämbetsexamen med fysik som huvudämne obligatoriska kursen
i ämnet astronomi.
Utredningen finner det synnerligen önskvärt, att de högre läroanstalterna
redan från och med höstterminen 1956 sättes i stånd att i erforderlig
utsträckning tillvarataga möjligheterna att utvidga och förbättra undervisningen
i här ifrågavarande läroämnen. Om så skall bli möjligt, är det
uppenbart, att de två millioner kronor, som äskats i årets statsverksproposition
för Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten in. in., kommer
att visa sig otillräckliga. Utredningen anser därför, att detta anslag
bör höjas utöver vad som äskats i statsverkspropositionen med ett belopp,
som sätter Kungl. Maj:t i stånd att efter framställning i vanlig ordningav
kanslern för rikets universitet provisoriskt tillgodose de högre läroanstalternas
behov av fullgoda undervisningsresurser i dessa ämnen. Utredningen
förutsätter därvid, att så snart ett permanent behov av beräknade
lärartjänster dokumenterats, anslag uppföres på ordinarie stat.
Beträffande den föreslagna anslagshöjningens storlek finner utredningen.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
att denna bör avvägas så, att samtliga bär påvisade möjligheter till provisoriska
förstärkningar kan tillvaratagas, om så skulle visa sig erforderligt
med hänsyn till tillströmningen av studerande till dessa ämnen. Utredningen
förutsätter dock, att redan inom den av Kungl. Maj:t äskade anslagsramen,
två millioner kronor, utrymme finnes för anslag till extra undervisning
i ifrågavarande ämnen med belopp ungefär motsvarande vad Kungl.
Maj:t anvisat respektive väntas komma att anvisa för sådan undervisningunder
innevarande läsår. Inom en anslagsram av 2 750 000 kronor synes
det sålunda möjligt att, utan förfång för de förstärkningsanordningar för
övriga ämnen inom de filosofiska fakulteterna, som varit avsedda med
det i statsverkspropositionen äskade anslaget, tillgodose behovet av särskilda
åtgärder för förstärkning av undervisningsresurserna i ämnena matematik,
fysik och teoretisk fysik. Utredningen förutsätter därvid, att inom
denna anslagsram skall kunna inrymmas såväl anslag till arvoden åt erforderlig
extra lärarpersonal som anslag till inköp av för en utvidgad undervisning
oundgänglig undervisningsapparatur främst för de fysiska institutionerna
vid universiteten i Uppsala och Lund samt för fysiska institutionen
vid Chalmers tekniska högskola. Utredningen förutsätter dessutom,
att inom denna anslagsram skall kunna inrymmas även eventuella kostnader
för undervisning i astronomi för fysikstuderande.
Utredningen vill emellertid understryka, att enligt dess mening definitiva
beslut om anslag för här ifrågavarande, delvis synnerligen kostnadskrävande
åtgärder, bör vara grundade på särskilda, lokalt genomförda
undersökningar, avsedda att underlätta bedömningen rörande tillströmningen
av studerande till olika ämnen och ämnesgrupper. Utredningen vill
i detta sammanhang erinra om ett par under sistförflutna hösttermin inträffade
händelser, som belyser både svårigheterna härvidlag och nödvändigheten
av att de högre läroanstalterna i större utsträckning än med nuvarande
ordning kan planera undervisningen med marginaler.
I ämnet matematik vid Stockholms högskola måste vid höstterminens
början ej mindre än 35 studerande vägras deltagande i den visserligen icke
obligatoriska, men för studiernas rationella bedrivande nödvändiga gruppundervisningen,
detta trots att anslag till extra undervisning beviljats i den
utsträckning som begärts. Ett annat exempel på svårigheter av samma
art finner man i ämnet zoologi vid Lunds universitet, där det först i december
månad 1955 blev uppenbart, att extra undervisning måste ordnas
redan från början av vårterminen 1956 för en grupp på 28 studerande.
Något anslag hade då icke begärts för täckande av de med denna extra
undervisning förenade kostnaderna, som torde uppgå till i det närmaste
100 000 kronor.
I båda dessa fall torde svårigheterna icke huvudsakligen vara att hänföra
till vare sig bristande möjligheter att bevilja erforderliga anslag, därest
dylika begärts i tid, eller brist på institutionsutrymme, utan till bristande
möjligheter att förutse tillströmningen av studerande.
Enligt utredningens uppfattning måste olika möjligheter prövas för att
komma till rätta med svårigheter av detta slag. Utredningen har därför
övervägt alt för den ämnesgrupp, för vilken utredningen nu påyrkar .särskilda
förstärkningsanordningar, föreslå inrättande av speciella undervisningskommittéer
med uppgift att under år 1956 på lämpligt sätt göra utredningar
rörande den väntade tillströmningen under kommande terminer
till de olika ämnena och att på grundval av detta utredningsmaterial göra
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1956
erforderliga framställningar om anslag och andra åtgärder för undervisningsresursernas
anpassning till det väntade behovet. Sådana kommittéer
skulle kunna tillsättas vid samtliga fyra lärosäten och sammansättas så,
att såväl vederbörande fakultet/sektion som övriga lärare och de studerande
bleve representerade.
Emellertid har utredningen kommit till den uppfattningen, att det denna
gång lämpligen bör ankomma på vederbörande rektor att i samråd med
ämneslärare, undervisningsnämnd och studentkår vidtaga de åtgärder,
han i detta syfte kan anse erforderliga. Utredningar rörande den väntade
studenttillströmningen till de matematisk-naturvetenskapliga läroämnena
bör emellertid komma till stånd, i varje fall beträffande de här behandlade
ämnena. Då läroanstalternas kanslier emellertid icke kan väntas ha resurser
att påtaga sig denna ytterligare arbetsbörda, och då för utredningens fortsatta
arbete värdefulla erfarenheter skulle samlas genom ett nu igångsatt
sådant utredningsarbete, vill utredningen hemställa om anslag för här
ifrågavarande ändamål med 10 000 kronor att utgå av åttonde huvudtitelns
kommittéanslag.
Utredningen framhåller slutligen, att den i föreliggande ärende samrått
med universitetskanslern, som förklarat sig tillstyrka förslaget, under förutsättning,
vad angår ökningen av anslaget för Tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten m. m., att det här endast är fråga om att fastställa
anslagsramen, inom vilken Kungl. Maj:t må äga bevilja medel efter
i vederbörlig ordning gjorda framställningar från universitetsmyndigheterna.
Vad kanslern sålunda uttalat överensstämde — såsom framginge av
vad utredningen i det föregående anfört — helt med utredningens uppfattning.
Departementschefen
I årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 107) har
Kungl. Maj:t efter framställningar från universitetskanslern och 1955 års
universitetsutredning föreslagit riksdagen att till Tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten in. m. för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor. Detta anslag är avsett att ersätta det nuvarande
sedan budgetåret 1952/53 utgående reservationsanslaget till Vissa
åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor. Sistnämnda anslag
disponeras huvudsakligen till anordnande vid de akademiska lärosätena
av särskilda fortbildningskurser för folkskollärare samt till tillfälliga
förstärkningar av universitetsundervisningen i de stora skolämnena, närmast
på ettbetygsstadiet. I enlighet med universitetsutredningens förslag
har jag i statsverkspropositionen förordat, att det nya anslaget skall få
disponeras både för nu nämnda ändamål och för andra åtgärder till förstärkning
av undervisningsresurserna i de filosofiska fakulteternas läroämnen.
Såsom framgår av det föregående har universitetsutredningen på grund
av olika under de senaste månaderna tillkomna omständigheter verkställt
21
Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1956
en snabbinventering av möjligheterna att provisoriskt och redan från och
med nästa läsår skapa ytterligare undervisningsresurser i ämnena matematik,
fysik och teoretisk fysik med mekanik för filosofie studerande. Såsom
resultat av inventeringen föreslår utredningen en anslagsförstärkning
med 750 000 kronor för möjliggörande av såväl en ökad nvintagning av
studerande som en intensifierad och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning
i nämnda tre ämnen.
Ämnesgruppen matematik-fysik-teoretisk fysik med mekanik intar —
såsom utredningen påpekat — en nyckelställning, då det gäller det allmännas
och näringslivets behov av akademiskt utbildad arbetskraft. I likhet
med utredningen vågar man också fastslå, att efterfrågan på akademiker
inom dessa ämnesområden är och inom överskådlig framtid kommer
att förbli sådan, att någon risk för överproduktion icke föreligger. Det
torde vara tillräckligt att erinra om realskoleutredningens beräkningar rörande
den aktuella bristen på lärare vid högre skolor och om samma utrednings
prognos rörande de högre skolornas expansion under den närmaste
framtiden. Under sådana förhållanden vore det, vilket universitetsutredningen
med rätta påpekar, orimligt om studerande måste vägras undervisning
i just de ämnen, där bristen på akademisk arbetskraft är mest
kännbar. Då universitetsutredningens inventering ger vid handen, att möjligheter
föreligger att redan från och med nästa läsår avsevärt öka intagningen
i angivna ämnen, därest erforderliga medel ställes till förfogande,
anser jag mig böra tillstyrka, att de av utredningen föreslagna åtgärderna
kommer till stånd.
Enligt universitetsutredningens beräkningar skulle vid bifall till utredningens
förslag nyintagningen av studerande för ett och två betyg i filosofisk
ämbetsexamen under nästa läsår kunna ökas till omkring 260 i fysik
och 500 i matematik samt i betydande utsträckning även i teoretisk fysik
med mekanik.
Såsom universitetsutredningen själv framhållit innebär de av utredningen
anvisade möjligheterna att öka intagningen en så kraftig utbyggnad av
undervisningskapaciteten, att denna med hänsyn till tillströmningen av
studerande måhända icke helt behöver utnyttjas redan första läsåret. Jag
får vidare erinra om att det i årets statsverksproposition föreslagna anslaget
till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. upptagits
till 2 000 000 kronor, vilket innebär en förstärkning med 650 000
kronor av de medel, som för innevarande budgetår står till förfogande för
de med anslaget avsedda ändamålen. I fråga om behovet av förstärkningsanordningar
må framhävas, att de gångna årens erfarenheter tydligt givit
vid handen, att det på grund av eu rad faktorer är mycket svårt att längre
lid i förväg med någon större grad av tillförlitlighet beräkna tillströmningen
av studerande till de filosofiska fakulteterna vid visst läsårs början.
Det låter sig icke heller nu göra att annat än uppskattningsvis bedöma
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
det totala behovet under nästa läsår av sådana förstärkningsanordningar,
som förutsatts i årets statsverksproposition, och sådana särskilda anordningar
— i den mån de avser en utbyggnad av de sålunda förutsatta —
som nu föreslagits av universitetsutredningen och som jag i det föregående
ansett mig böra tillstyrka. Av här anförda skäl är jag i nuvarande läge
icke beredd att föreslå någon uppräkning av det förutnämnda tvåmiljonersanslaget.
Det synes mig i stället lämpligt att skjuta frågan om en förstärkning
av medelstillgången för här avsedda ändamål till dess en bättre överblick
över det erforderliga medelsbehovet kan vinnas. En sådan överblick
erhålles, sedan man sett tillströmningen till de filosofiska fakulteterna vid
nästa hösttermins början. Enligt min mening bör härefter en mera noggrann
beräkning av det sammanlagda medelsbehovet för hela nästa läsår
göras. I den mån därvid de tillgängliga medlen för budgetåret 1956/57
skulle visa sig otillräckliga, torde frågan om på vad sätt ytterligare medel
skall tillskjutas få upptagas till prövning.
I anslutning till vad jag framhållit i det föregående anser jag mig — i likhet
med universitetsutredningen — böra understryka angelägenheten av att
universitets- och högskolemyndigheternas framställningar om medelsanvisning
för förstärkningsanordningar grundas på noggrannaste möjliga utredning
om den väntade tillströmningen av studerande i de olika ämnena.
Universitetsutredningen har också hemställt om en särskild medelsanvisning
ur åttonde huvudtitelns kommittéanslag för utredning rörande den
väntade tillströmningen av studerande i de matematiskt-naturvetenskapliga
ämnena. Denna fråga torde jag få i annat sammanhang anmäla för
Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
23
Ökad intagning vid de tekniska högskolorna
Inledning
I skrivelse den 28 december 1954 har Svenska vägjmening en in. fl.
organisationer framhållit bland annat, att en påtaglig brist på högskoleutbildade
väg- och vattenbyggnadsingenjörer för närvarande rådde inom
väg- och vattenbyggnadsverket och hos städernas byggnads- och gatukontor
och att ett betydligt ökat behov av dylika ingenjörer kunde förutses.
Det vore därför enligt nämnda sammanslutningars mening av stor
vikt, att erforderliga åtgärder nu vidtoges vid de tekniska högskolorna för
att behovet av här avsedda ingenjörer skulle kunna fyllas. Vidare har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 17 mars 1955 framhävt, att
ämbetsverket till följd av den knappa tillgången på högskoleingenjörer
och den starka konkurrensen från statliga myndigheter, det enskilda näringslivet
och kommunala myndigheter om dugliga tekniker hade att dragas
med stora rekryteringssvårigheter, samt hemställt, att åtgärder måtte
vidtagas för en ökning av de vid de tekniska högskolorna ärligen examinerade
väg- och vattenbyggnadsingenjörerna.
Yttranden över förstnämnda framställning har avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statskontoret och överstyrelsen för de tekniska högskolorna
efter hörande av högskolornas kollegienämnder samt över sistnämnda
framställning av nämnda överstyrelse.
I skrivelse den 28 maj 1955 har Sveriges mekanförbund — under åberopande
av en av förbundet företagen inventering av verkstadsindustrins
behov av teknisk personal — framhållit angelägenheten av att provisoriska
åtgärder vidtoges i syfte att avhjälpa den enligt nämnda inventering föreliggande
aktuella bristen på dylik personal samt föreslagit, att det måtte
uppdragas åt överstyrelsen för de tekniska högskolorna och överstyrelsen
för yrkesutbildning att i samråd med förbundet utarbeta förslag till sådana
åtgärder.
I ärendet har yttranden avgivits av överstyrelsen för de tekniska högskolorna
efter hörande av högskolornas kollegienämnder samt överstyrelsen
för yrkesutbildning.
Enligt tillgängliga uppgifter har antalet utbildningsplatser läsåret
1955/56 i förhållande till närmast föregående läsår ökats vid tekniska högskolan
i Stockholm med 10 vid var och en av avdelningarna för teknisk
fysik, elektroteknik, bergsvetenskap och lantmäteri och 5 vid avdelningen
för kemi samt vid Chalmers tekniska högskola med 20 vid vardera avdelningen
för maskinteknik och elektroteknik.
I sina den 3 maj 1955 avgivna anslagsäskanden för budgetåret 1956/57
24
Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1956
uppgav kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm till stöd för
de av kollegienämnden begärda anslagsmedlen till assistenter och materiel,
att 100 flera studerande kunde antagas vid högskolan höstterminen
1956 än höstterminen 1954 under förutsättning att medel för högskolans
fortsatta utbyggnad beviljades i enlighet med de äskanden, som komme
att framföras av högskolans byggnadskommitté för budgetåren 1956/59.
Av den angivna ökningen av studerandeantalet avsåg — enligt inhämtad
uppgift — 35 den maskintekniska avdelningen. I sitt förutnämnda —
den 10 augusti 1955 dagtecknade — yttrande över mekanförbundets framställning
uppgav emellertid kollegienämnden, att antalet studerande vid
sistnämnda avdelning under förut angivna förutsättning kunde ökas med
35 först från och med höstterminen 1957. Samma uppgift lämnade högskolans
byggnadskommitté i sina den 15 september 1955 avgivna äskanden
om byggnads- och utrustningsanslag för budgetåret 1956/57.
Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola räknade i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1956/57 icke med någon ökning av intagningen
vid högskolan från och med höstterminen 1956.
Utredning rörande möjligheterna att öka intagningen vid elektrotekniska
avdelningen vid Chalmers tekniska högskola
Under beredningen inom ecklesiastikdepartementet föregående höst av
anslagsäskandena för budgetåret 1956/57 för de tekniska högskolorna upptogs
till särskilt övervägande frågan om möjligheterna att vid högskolorna
från och med höstterminen 1956 öka intagningen av studerande — utöver
vad som förut angivits — genom vidtagande av speciella åtgärder.
I anslutning till dessa överväganden verkställde på anmodan av ecklesiastikdepartementet
rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn G.
Hössjer, en undersökning av förutsättningarna för en ökning från och med
nämnda hösttermin av intagningen vid högskolans elektrotekniska
avdelning, vilken undersökning Hössjer redovisade i skrivelse
den 14 november 1955.
I nämnda skrivelse framhåller Hössjer, att de laboratorier och övriga
institutionslokaler, som nämnda avdelning för närvarande förfogar över, är
planlagda för en årlig intagning av 80 studerande, samt anför härefter
bland annat följande.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 har kollegienämnden
bland annat äskat att få organisera en för högskolan ny avdelning för teknisk
fysik med en intagning av 20 studerande per år. Genom att dessa studerande
skulle ha samläsning med studerande i andra avdelningar, skulle
denna nya och enligt kollegienämndens uppfattning mycket värdefulla
avdelning föranleda ringa kostnader. Samläsningen var planerad huvudsakligen
med avdelningen för elektroteknik. Kollegienämndens ifrågavarande
förslag blev emellertid icke tillstyrkt av överstyrelsen för de tekniska högskolorna.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
För att tillmötesgå näringslivets växande behov av högskoleutbildade
elektroingenjörer beslöt kollegienämnden, ehuru med tvekan, att hösten
1955 öka nettointagningen vid elektrotekniska avdelningen från 80 till 100.
Det bör dock framhållas, att denna ökade intagning vid avdelningen utgör
en hårdare belastning än vad som skulle varit fallet om det nytillkommande
antalet studenter intagits inom den föreslagna nya avdelningen för teknisk
fysik. Det synes icke heller troligt, att avdelningen för elektroteknik
med nuvarande resurser i fortsättningen skall årligen kunna taga in 100
studerande. I varje fall kan högskolan ett kommande år icke intaga tekniska
fysiker som beräknat, utan att samtidigt minska antalet elektrotekniker.
Genom denna ökade intagning har högskolan bildligt talat fyllt
avdelningen för elektroteknik till taket och någon som helst ökad intagning
kan icke företagas utan att samtidigt i betydande mån förstärka avdelningens
resurser.
Den för statsverket billigaste vägen att öka mtagningskapaciteten vid
avdelningen för elektroteknik synes vara att åstadkomma helt avskild
undervisning för studieriktningarna starkströms- och svagströmselektroteknik.
Dessa båda studieriktningar har redan nu i väsentliga delar skikl
undervisning. Det är därför förhållandevis billigt att skilja dem även i de
ämnen, där undervisningen nu är gemensam. Härigenom erhålles en teoretiskt
sett till det dubbla ökad kapacitet (2 X 80 studerande). I praktiken
är detta emellertid en för hög siffra, eftersom viss möjlighet till övergångför
studerande från den ena studieriktningen till den andra bör bibehållas.
Vissa studerande torde också önska deltaga i ämnen, tillhörande. båda studieriktningarna.
Enligt min mening bör därför förevarande ökning beräknas
från 80 till omkring 140 studerande. Möjligen kan man gå något högre,
om man inräknar studerande från en eventuell avdelning för teknisk fysik.
Skillnaden i kostnader för lärare — med frånräknande av assistenter — om
man ökar till 120 eller 140 blir tämligen ringa, varför jag i fortsättningen
räknar med en eventuell ökning till 140 studerande.
I sin skrivelse har Hössjer vidare redovisat en verkställd beräkning av
kostnaderna för den av honom ifrågasatta ökningen av intagningen vid
elektrotekniska avdelningen. Hössjer beräknar ifrågavarande kostnader på
sätt framgår av följande sammanställning: 1 2 3 4
Vid full Budgetåret
utbyggnad 1956/57
1. Lärarkrafter (utom assistenter) ............ 100 000 31 000
2. Assistenter .............................. 267 000 67 000
3. Institutionsvaktmästare .................. 19 000 9 500
4. Mhteriel ................................ 243 000 61 000
Summa kronor 629 000 168 500
I de beräknade kostnaderna för förstärkning av lärarkrafterna ingår
bland annat avlöning för en laborator i ämnet elektricitetslära från och
med budgetåret 1957/58.
Hössjer berör därefter behovet av ökade lokalutrymmen och anför
härom:
Avdelningens ordinarie professorer hävdar bestämt, att en ökning av
intagningen nödvändiggör något ökade lokalutrymmen. Särskilt betonas
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
behovet av ökade utrymmen för institutionerna inom avdelningens huvudbyggnad,
särskilt för teleteknik I och teleteknik IT, vilkas lokalbehov och
då i synnerhet laborationsutrymmen, icke kunnat överblickas vid tiden
för byggnadernas projektering. Den betydande utveckling, som därefter
skett inom dessa ämnen, har medfört, att befintliga utrymmen uppenbarligen
är för små. Skall dessutom en ökad intagning komma till stånd, uppkommer
ett ökat behov bland annat av utrymmen för examensarbetare,
vilket icke kan tillgodoses inom ämnenas nuvarande lokaler. I detta sammanhang
kan nämnas, att redan under nuvarande förhållanden nödgas
examensarbetarna i teleteknik I plocka undan sin materiel varje gång tredje
årskursen skall laborera, något som är tidsödande och ur flera synpunkter
olämpligt. Härtill kommer, att antalet licentiander stigit successivt och
tenderar att ytterligare öka. Lokalbehovet för dessa är redan nu svårt att
tillgodose och försvåras ytterligare, om en ökad nvintagning kommer till
stånd. Dessutom skärpes läget i detta hänseende genom att ett antal
licentiander, som nu examineras, fortsätter studierna till teknologie doktorsgrad.
Nu anförda skäl har övertygat mig om, att en lokalutvidgning
är nödvändig, i främsta rummet för teleteknik I och teleteknik II. Det
ökade lokalbehovet uppskattas till cirka 500 m2 golvyta för de båda nyssnämnda
ämnena. Nuvarande lokaler uppgår till 400 -f- 300 in2. Olika möjligheter
att tillgodose lokalbehovet har diskuterats. En sådan skulle vara.
att taga i anspråk de befintliga ritsalarna i byggnadens bottenvåning, vilka
tillsammans upptager ungefär den önskade ytan. Detta alternativ har
emellertid företrädarna för de starkströmstekniska ämnena motsatt sig. I
stället föreslogs, att man skulle bygga till en våning på huvudbyggnaden,
något som uppskattningsvis skulle draga en kostnad av 300 000 kronor,
-lag anser att en nödlösning för ett fåtal år vore att taga i anspråk den
ena av de nämnda ritsalarna. Avdelningens professorer har emellertid avvikande
mening härutinnan.
På längre sikt är det emellertid uppenbart, att lokalökningar blir nödvändiga
även vid nuvarande intagning. Lokalerna har ursprungligen beräknats
för en årlig intagning av 60 studerande. Nu ifrågasättes en minst dubbelt
så hög siffra, vartill kommer förut berörda lokalbehov för licentiander
och doktorander. Vidare bör framhållas, att avdelningen för elektroteknik
är i en stark expansion, där nya ämnen och behov ständigt tillkommer och
måste tillgodoses, om landet skall följa med i utvecklingen. På grund härav
kan med säkerhet sägas, att på längre sikt jämförelsevis betydande lokalutvidgningar
blir ofrånkomliga. Om man nu skulle åstadkomma utvidgning
av avdelningen utan att samtidigt tillgodose det ökade lokalbehovet
utöver absolut minimum, får detta enligt min mening endast utgöra ett
provisorium för en kortare tid i avvaktan på att situationen på byggnadsmarknaden
ljusnar.
Vid min anmälan i årets statsverksproposition (VIII ht; p. 170) av avlöningsanslaget
till Chalmers tekniska högskola för nästa budgetår framhöll
jag, att vid behandlingen inom ecklesiastikdepartementet av nämnda
anslag fråga uppkommit om en ökning av intagningen vid högskolans
elektrotekniska avdelning, men att beredningen av denna fråga då icke
hunnit slutföras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kangl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
Utredning av överstyrelsen för de tekniska liögskolorna rörande åtgärder
för att öka intagningen vid högskolorna
Efter statsverkspropositionens avlämnande upptogs från departementets
sida under hand överläggningar med preses i överstyrelsen för de tekniska
högskolorna samt rektorerna vid högskolorna rörande möjligheterna att
genom provisoriska anordningar från och med höstterminen 1956 öka intagningen
vid vissa av högskolornas fackavdelningar utöver vad som förutsatts
i statsverkspropositionen vid beräkningen av högskolornas anslagsbehov
för nästa budgetår. Med anledning av, bland annat, vad som framkommit
vid nämnda överläggningar uppdrogs — genom remiss den 25
januari 1956 av eu inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria
med därtill fogade handlingar — åt överstyrelsen för de tekniska högskolorna
att verkställa en snabbutredning, huruvida och i vad mån nyss avsedda
möjligheter kunde föreligga. I nämnda promemoria framhölls avslutningsvis,
att en förutsättning för ökad intagning självfallet vore att
tillräckligt många behöriga sökande anmälde sig. För bedömande av
nämnda förutsättning borde utredningen därför ävenledes innefatta uppgifter
om antalet dylika sökande till högskolornas olika fackavdelningar
de närmast föregående läsåren.
Med skrivelse den 8 februari 1955 har överstyrelsen överlämnat från högskolornas
kollegienämnder infordrade förslag och uppgifter i förut berörda
hänseenden. Överstyrelsen har i sin skrivelse anfört följande mera allmänna
synpunkter i fråga om möjligheterna att genom provisoriska anordningar
öka intagningen vid högskolorna.
Till tanken att genom provisoriska arrangemang lindra bristen på högskoleutbildade
tekniker har överstyrelsen i tidigare sammanhang uttalat
sin anslutning, därest detta kan ske inom en ej alltför kostnadskrävande
ram och det gäller en bristsituation av akut karaktär. Då det emellertid
i första hand är fråga om lokalsvårigheter, ligger det i sakens natur att möjligheterna
härutinnan är synnerligen begränsade. Att desamma för Chalmers
tekniska högskolas vidkommande är uttömda, såväl när det gäller att
utvinna nya lokaler som att effektivare utnyttja redan förefintliga, därom
känner sig överstyrelsen helt övertygad. Icke heller tekniska högskolans
i Stockholm kollegienämnd har funnit några provisoriska åtgärder i dessa
hänseenden möjliga. Onekligen har tekniska högskolan i Stockholm ojämförligt
mycket större resurser i fråga om lokaler och utrustning än Chalmers
tekniska högskola, varför också förutsättningarna för provisoriska arrangemang
vid den förra högskolan kunde antagas vara gynnsammare. Såvitt
gäller möjligheterna att härigenom skapa nya lokalutrymmen vill överstyrelsen
emellertid framhålla, att utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm
enligt dess byggnadskommitté, därest för ändamålet erforderliga anslag
ställes till förfogande, kan slutföras under budgetåret 1958/59. Vid
sådant förhållande vore här icke mycket att vinna genom provisoriska åtgärder,
som även koimne alt kräva sina kostnader och sin tid. (iverstyrelsen
vill därför betona vikten av att den föreliggande generalplanen utan
28
Kungl. Majds proposition nr 89 är 1956
ytterligare tidsförskjutningar fullföljes på sätt tekniska högskolans i Stockholm
byggnadskommitté i sin senast reviderade tidtabell föreslagit. I detta
sammanhang vill överstyrelsen även understryka, angelägenheten av att en
verklig generalplan jämväl kommer till stånd för den fortsatta utbyggnaden
av Chalmers tekniska högskola i enlighet med den framställning därom
som, efter vad överstyrelsen har sig bekant, i dagarna ingivits till Kungl.
Maj:t av den Chalmerska byggnadskommittén.
Överstyrelsen har härefter anfört huvudsakligen följande.
Tekniska högskolan i Stockholm. Vad åter angår möjligheterna
att vid denna högskola genom provisoriska åtgärder söka utnyttja
redan förefintliga lokaler i större omfattning än som för närvarande
sker. så har högskolans kollegienämnd ej funnit några utvägar härtill erbjuda
sig. Överstyrelsen har. icke på den korta tid, som varit utmätt för
ärendets handläggning, haft tillfälle att företaga några undersökningar,
vilka kunnat giva överstyrelsen anledning att härutinnan framföra en avvikande
mening.
Den ökning av antalet studerande i första årskursen hösten 1956 från
395 till 495 eller med 100, som kollegienämnden vid tekniska högskolan i
Stockholm funnit möjlig under förutsättning att högskolans utbyggnad fullföljes
på sätt förut nämnts, har ansetts kräva en förstärkning av högskoskolans
anslagsmedel till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter
och assistenter med 91 000 kronor och av dess anslag till materiel m. m. med
150 000 kronor. Överstyrelsen har emellertid icke kunnat undgå att uppmärksamma,
att denna ökning av studerandeantalet förutsattes redan i kollegienämndens
petita för budgetåret 1956/57. Överstyrelsens och departementets
anslagsberäkningar har också grundats härå, dock att — enligt
vad överstyrelsen inhämtat — departementet vid budget behandlingen utgått
från en ökning av endast 65 nyantagna ordinarie studerande hösten
1956, enär kollegienämnden i ett senare remissyttrande över en framställning
av Mekanförbundet (handlingarna finnes fogade vid remissakten i
detta ärende) förklarat sig ej kunna öka intagningen vid avdelningen för
maskinteknik med 35 studerande förrän hösten 1957. Med hänsyn härtill
torde den anslagsförstärkning, som nu ifrågasatts, böra stanna vid det belopp,
som är erforderligt för att täcka merkostnaderna för 35 studerande.
Detta kommer enligt kollegienämndens grunder för beräkningen av dessa
kostnader att uppgå till 32 000 kronor för assistentmedel och 52 500 kronor
för materiel in. in. eller sålunda tillhopa i runt tal 85 000 kronor.
Chalmers tekniska högskola. I detta sammanhang vill
överstyrelsen omnämna, att den vid sammanträde i Göteborg den 6 februari
1956 på grundval av en därom vid Chalmers tekniska högskola verkställd
utredning beslutat göra framställning till Kungl. Maj:t om inrättande
av en avdelning för teknisk fysik jämväl vid denna högskola, om möjligt
redan från och med läsåret 1956/57. Denna avdelning är planerad för
en antagningskapacitet av 20 ordinarie studerande, vilket emellertid i sin
tur kommer att medföra en minskning av antagningskapaciteten inom avdelningen
för elektroteknik från 100 till 90 studerande. Ett inrättande av
en avdelning för teknisk fysik Aid högskolan skulle alltså medgiva eu
ökning av antalet studerande i första årskursen med 10.
Frågan om denna avdelnings inrättande blir föremål för närmare behandling
i en särskild framställning. Här må endast något beröras de kost
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
nåder, som därav kommer att föranledas för den första årskursens vidkommande.
Dessa kostnader har av kollegienämnden uppskattats till 6 500
kronor, såvitt gäller anslagsmedel till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste
assistenter och assistenter. Överstyrelsen har funnit därtill böra läggas ett
ökat medelsbehov till materiel m. in. till ett belopp av 5 000 kronor ävensom
ett avdelningsföreståndararvode å 804 kronor. Den erforderliga anslagsförstärkningen
för den första årskursen bör sålunda uppskattas till ett
sammanlagt belopp av i runt tal (6 500 -f- 5 000 + 804 =) 13 000 kronor.
Överstyrelsen framhåller sammanfattningsvis, att den ökade intagning
av ordinarie studerande vid de tekniska högskolorna, som under i det föregående
angivna förutsättningar beräknas kunna ske hösten 1956, och som
alltså ej är betingad av åtgärder av provisorisk karaktär, kräver en medelsanvisning
av sammanlagt (85 000 + 13 000 =) 98 000 kronor till högskolorna.
för budgetåret 1956/57 utöver vad som upptagits för ifrågakonnnande
utgiftsändamål i årets statsverksproposition. För det fall att till höstens
intagningar möjligheter, som nu ej framkommit, skulle yppa sig till att
genom provisoriska arrangemang öka antagningskapaciteten vid någon avdelning,
kan det enligt överstyrelsens mening måhända vara motiverat att
höja förutnämnda summa med ett lämpligt belopp.
I sitt till överstyrelsen avgivna yttrande har kollegienämnden vid Chalmers
tekniska högskola åberopat den av högskolans rektor verkställda —
förut redovisade — utredningen rörande möjligheterna och förutsättningarna
för en ökning av intagningen vid högskolans elektrotekniska avdelning.
Kollegienämnden har därjämte anfört, bland annat, följande.
Avdelningen för väg- och vattenbyggnad. I sina år 1955 avgivna anslagsäskanden
anmälde kollegienämnden, att det fanns möjlighet att redan
hösten 1955 öka intagningen vid denna avdelning med 20 studerande.
Det förutsattes emellertid därvid, att en tillbyggnad för avdelningen beslutades
så snart, att nya lokaler kunde disponeras två år efter den ökade
intagningen. Ett äskande av 1 500 000 kronor för en sådan tillbyggnad
framfördes i kollegienämndens byggnadspetita år 1955. Att genom provisoriska
åtgärder öka intagningen vid avdelningen övervägdes vid intagningarna
hösten 1955 men bedömdes icke möjligt.
Avdelningen för kemi. Den nuvarande huvudbyggnaden för kemi uppfördes
under åren 1926—1928. Den är otidsenlig och numera helt otillräcklig,
sedan kemiundervisningen på grund av den pågående utvecklingen
måst specialiseras på en råd nya ämnen. För vissa ämnen, exempelvis
kemisk apparatteknik, saknar högskolan lokaler. I livsmedels- och vattenkemi
får högskolan disponera laborationsutrymmen inom AB Pripp och
Lyckholm genom välvilja från sagda företag. Fn nybyggnad för avdelningen
är aktuell och kollegienämnden räknar med att lägga fram ett förslag
härtill redan innevarande år. Någon möjlighet att genom provisoriska
åtgärder öka intagningen vid avdelningen utan tillskott av nya lokaler
föreligger icke.
Teknisk fysik. 1 sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 hemställde
kollegienämnden, under hänvisning till ett inom högskolans avdel
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
so
Kungl. Mcij:ts proposition nr 89 år 1956
ningskollegium för allmänna vetenskaper uppgjort förslag, om inrättande
av en avdelning för teknisk fysik vid högskolan från och med den 1 juli
1956. Detta kollegienämndens äskande vann emellertid icke överstyrelsens
tillstyrkan. Förslaget har därefter varit föremål för en översyn inom
avdelningskollegiet och kollegienämnden har beslutat lägga detta överarbetade
förslag till grund för ett äskande om en avdelning för teknisk
fysik för högskolan. Beträffande motiven för avdelningens inrättande vill
kollegienämnden bland annat hänvisa till vad som i den framlagda utredningen
angående avdelningens inrättande anföres rörande nuvarande och
framtida behov av tekniska fysiken. Därjämte må betonas att icke minst
den snabba utvecklingen på atomenergiområdet ger ytterligare tyngd åt
äskandet. I förutnämnda utredning upptages fyra olika studieriktningar,
nämligen en elektrisk, en kemisk, en kärnfysikalisk och en mekanisk. Timplan
för den elektriska studieriktningen finnes intagen i utredningen. Nya
kurser i fysik, matematisk fysik och kemi är där inlagda. Därutöver föreslås
studierna i huvudsak ansluta sig till nuvarande undervisningen för
svagströmstekniska studieriktningen inom avdelningen för elektroteknik.
Med hänsyn härtill föreslår kollegienämnden att i första hand den elektriska
studieriktningen kommer till stånd samt att de övriga studieriktningarna
införes successivt. Genom tillkomsten av den i årets statsverksproposition
föreslagna, och i utredningen förutsatta professuren i matematisk
fysik synes organisationen av den föreslagna avdelningen vid högskolan
i avsevärd grad bli underlättad. Däremot kommer den föreslagna
avdelningen att avsevärt öka belastningen på den redan nu hårt ansträngda
elektrotekniska avdelningen. Såvitt kollegienämnden nu kan
bedöma torde därför en minskning av intagningen till 90 vid denna avdelning
bli ofrånkomlig, därest beräknade 20 studerande intages vid den
föreslagna avdelningen för teknisk fysik. En ökning av 10 studerande vid
högskolan är sålunda möjlig därest den föreslagna avdelningen inrättas.
Såsom framgår av det föregående beräknar överstyrelsen kostnaderna
för nästa budgetår för den föreslagna nya avdelningen för teknisk fysik vid
Chalmers tekniska högskola till i avrundat tal 13 000 kronor. Enligt vad
under hand inhämtats från överstyrelsen kan de årliga kostnaderna för
avdelningen, då undervisningen vid denna omfattar samtliga fyra årskurser
— alltså från och med läsåret 1959/60 — uppskattas till i avrundat
tal 103 000 kronor. Härjämte erfordras ett engångsanslag för utrustning
å 40 000 kronor, vilket dock icke behöver ställas till förfogande för budgetåret
1956/57.
Med anledning av vad i förutnämnda departementspromemoria därom
anförts har i högskolornas yttranden till överstyrelsen lämnats vissa uppgifter
rörande antalet behöriga sökande till högskolornas olika fackavdelningar
de närmast föregående läsåren. Av nämnda uppgifter framgår
bland annat, att det sammanlagda antalet dylika sökande översteg det
totala antalet disponibla utbildningsplatser höstterminen 1954 med 221
och höstterminen 1955 med 303.
opaginerad Kontrollera mot PDF
K-ungl. Maj.ts ■proposition nr 89 år 1956 !U
Departementschefen
Den i alltmer stegrad takt pågående tekniska utvecklingen har fört med
sig ett ökat, snabbt stigande behov av kvalificerade tekniker. Enligt tillgängliga
uppgifter råder inom såväl det enskilda näringslivet som den statliga
och kommunala förvaltningen en påtaglig brist på sådana tekniker i
vad gäller flertalet fackområden. Denna brist omfattar både högskoleutbildade
ingenjörer och andra kategorier av tekniker, utbildade vid tekniskt
läroverk eller därmed jämförlig teknisk läroanstalt.
Vad beträffar utbildningskapaciteten vid de tekniska högskolorna må
framhållas, att den av statsmakterna år 1945 beslutade utbyggnaden av
dessa högskolor avsåg att möjliggöra en sammanlagd årlig intagning av
700 studerande i första årskursen, varav 450 vid tekniska högskolan i
Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska högskola. Det med sikte på
nämnda utbildningskapacitet planerade nybyggnadsprogrammet för högskolorna
är numera till övervägande del förverkligat. Under budgetåren
1945/55 har för nybyggnadsprogrammets realiserande i byggnads- och
utrustningsanslag anvisats nära 70 miljoner kronor. I årets statsverksproposition
har vidare föreslagits en medelsanvisning för nämnda ändamål
av tillhopa 7 649 000 kronor. För nybyggnadsprogrammets fullföljande
erfordras enligt föreliggande beräkningar ytterligare anslag å tillhopa
14 428 000 kronor.
Vid högskolorna kunde höstterminen 1955 antagas sammanlagt 719
studerande, varav 395 vid tekniska högskolan i Stockholm och 324 vid
Chalmers tekniska högskola. Trots att nybyggnadsprogrammet icke är
fullföljt, överstiger sålunda den sammanlagda intagningen vid högskolorna
nu den år 1945 av statsmakterna åsyftade. Att så är förhållandet
beror på — såsom framgår av de lämnade siffrorna — att vid Chalmers
tekniska högskola för närvarande intages 74 flera studerande än som nämnda
år förutsattes av statsmakterna.
I anslutning till det sagda må framhållas, att 1955 års universitetsutredning
enligt de för utredningen meddelade direktiven bland annat har
att med ledning av föreliggande statistiskt material och egna undersökningar
uppgöra en framtidsprognos beträffande behovet av högskoleutbildade
ingenjörer samt på grundval härav framlägga en plan för de tekniska
högskolornas utbyggnad på längre sikt.
Vad beträffar ingenjörer och tekniker av andra kategorier får jag erinra
om att Kungl. Maj:! i proposition nr 63 till årets riksdag framlagt ett
flertal förslag, vilka bland annat avser att avsevärt öka tillgången på
dylika ingenjörer och tekniker.
Med hänsyn till den föreliggande bristen på högskoleutbildade ingenjörer
och angelägenheten av att åtgärder vidtages, vilka är ägnade att på
kortare sikt motverka nämnda brist, har — såsom framgår av vad jag
anfört i det föregående — under senare tid av ecklesiastikdepartementet
32
Kungl. Maj ds proposition nr 8,9 år 1956
undersökts möjligheterna att från och med höstterminen 1956 öka intagningen
vid de tekniska högskolorna utöver vad som i årets statsverksproposition
förutsatts vid beräkningen av högskolornas anslagsbehov för
nästa budgetår. I statsverkspropositionen räknades med såsom möjligt
att från och med nästa hösttermin öka intagningen vid tekniska högskolan
i Stockholm med 65 studerande, medan däremot någon ökning icke
förutsattes för Chalmers tekniska högskolas vidkommande. De härefter
företagna undersökningarna har emellertid givit vid handen, att vad
beträffar tekniska högskolan i Stockholm intagningen kan ytterligare ökas
med 35 studerande vid maskintekniska avdelningen under förutsättning
att — i enlighet med den senast reviderade generalplanen för högskolans
fortsatta utbyggnad — anslag å tillhopa 1 834 000 kronor anvisas för budgetåret
1957/58 för ombyggnad av en i planen såsom III cd betecknad
byggnad och för utrustning av däri planerade institutionslokaler. För nu
ifrågavarande ökning av intagningen erfordras vidare enligt överstyrelsens
beräkningar en förstärkning av högskolans anslagsmedel till avlöningar och
materiel för nästa budgetår med i avrundat tal 85 000 kronor. Då jag finner
det angeläget, att den föreslagna ökningen av intagningen kommer till
stånd, föreslår jag, att nämnda belopp ställes till högskolans förfogande
för nästa budgetår. Samtidigt utgår jag ifrån, att de tidigare angivna anslagen
i enlighet med förutnämnda generalplan kommer att anvisas för
budgetåret 1957/58.
Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola föreslog i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår, att en avdelning för teknisk fysik skulle
inrättas vid högskolan från och med läsåret 1956/57. Överstyrelsen ansåg
sig emellertid icke kunna biträda nämnda förslag. Sedan förslaget numera
överarbetats inom vederbörande avdelningskollegium, har överstyrelsen
förordat, att en avdelning för teknisk fysik i enlighet med det föreliggande
reviderade förslaget inrättas vid högskolan från och med nästa läsår. Vid
nämnda avdelning avses skola intagas 20 studerande i första årskursen.
Kostnaderna under budgetåret 1956/57 för den föreslagna nya avdelningen
beräknas av överstyrelsen till i avrundat tal 13 000 kronor. Sedan avdelningen
från och med budgetåret 1959/60 utbyggts för undervisning av
samtliga fyra årskurser, uppskattar överstyrelsen de årliga kostnaderna
för avdelningen till omkring 103 000 kronor. Vidare kräves ett engångsanslag
å 40 000 kronor för anskaffning av viss utrustning för avdelningen,
vilket anslag dock icke behöver ställas till förfogande för budgetåret
1956/57. För egen del anser jag starka skäl tala för att en avdelning för
teknisk fysik tillskapas även vid Chalmers tekniska högskola, och jag
föreslår därför att erforderliga medel anvisas för nästa budgetår för inrättande
av en dylik avdelning vid högskolan. De av överstyrelsen uppgjorda
kostnadsberäkningarna för avdelningen anser jag mig böra godtaga.
Ställning bör dock icke nu tagas till storleken av det föreslagna
Kungl. Maj ris proposition nr 89 år 1956 33
avdelningsföreståndararvodet, vilken fråga senare torde få underställas
Kungl. Maj:t för avgörande. Med hänsyn till det anförda föreslår jag, att
för inrättande av en avdelning för teknisk fysik vid Chalmers tekniska
högskola beräknas ett avrundat belopp av 13 000 kronor för nästa budgetår.
Av min tidigare lämnade redogörelse framgår, att möjlighet finnes att
avsevärt öka intagningen vid högskolans elektrotekniska avdelning genom
att helt skild undervisning anordnas för studieriktningarna starkströmsoch
svagströmselektroteknik, vilka studieriktningar redan nu i väsentliga
delar har skild undervisning. Vid en helt genomförd uppdelning av undervisningen
skulle den permanenta intagningen vid denna avdelning — även
om en ny avdelning för teknisk fysik inrättas — kunna ökas med 40 å 50
studerande. En förutsättning härför är, att erforderliga medel anvisas för
en påbyggnad av avdelningens huvudbyggnad. Nämnda påbyggnad har
preliminärt uppskattats draga en kostnad av 300 000 kronor. Enligt föreliggande
kostnadsberäkningar erfordras vidare en förstärkning av anslagsmedlen
till avlöningar och materiel med i avrundat tal 169 000 kronor
för budgetåret 1956/57 och 630 000 kronor vid full utbyggnad, d. v. s. från
och med budgetåret 1959/60. Då för närvarande föreligger en betydande
brist på högskoleutbildade elektroingenjörer och behovet av dylika ingenjörer
med säkerhet kan förutses komma att avsevärt öka, anser jag mig
böra tillstyrka, att den föreslagna ökningen av intagningen vid avdelningen
kommer till stånd. För att så skall kunna ske erfordras självfallet betydande
förstärkning av de årliga anslagsmedlen till avlöningar och materiel.
Mot de gjorda beräkningarna av nämnda förstärkning synes mig
icke vara något att invända. Jag föreslår därför, att 169 000 kronor ställes
till högskolans förfogande för nästa budgetår för möjliggörande av den förordade
ökningen av intagningen vid den elektrotekniska avdelningen.
Såsom förut nämnts erfordras för ökningen av intagningen vid sistnämnda
avdelning även en påbyggnad av dess huvudbyggnad, preliminärt kostnadsberäknad
till 300 000 kronor. Denna påbyggnad bör enligt vad jag
inhämtat vara färdig till höstterminen 1958. Fullständiga ritningsförslag, åtföljda
av kostnadsberäkningar, bör därför underställas Kungl. Maj:t och
byggnadsarbetena igångsättas inom sådan tid, att de genom påbyggnaden
erhållna lokalerna kan tagas i bruk vid nämnda hösttermins början. Jag
anser mig böra förorda, att ett belopp motsvarande den preliminärt beräknade
kostnaden för påbyggnaden för nästa budgetår ställes till förfogande
för ändamålet, och föreslår därför, att det i årets statsverksproposition,
bilagan 29, kapitalbudgeten, under punkten 9 föreslagna investeringsanslaget
till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola höjes med
300 000 kronor till 435 000 kronor.
Enligt tillgängliga uppgifter kvarstår av de anslagsmedel om sammanlagt
6 110 000 kronor, som tidigare anvisats för uppförande av de nuvarande
byggnaderna för avdelningen, odisponerat ett belopp av omkring
3 — Biliang till riksdagens protokoll 1056. 1 sand. Nr 89
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956
70 000 kronor. Av detta belopp torde enligt vad nu kan förutses för vissa
smärre arbeten inom byggnaderna komma att tagas i anspråk omkring
40 000 kronor. Därest från riksdagens sida icke framställes någon erinran
häremot, torde Kungl. Maj:t få medgiva, att återstoden — nu beräknad
till 30 000 kronor — må användas för utförande av förutnämnda påbyggnad,
därest kostnaden härför skulle visa sig överstiga den preliminärt uppskattade.
I anslutning till förslagen om inrättande av eu avdelning för teknisk
fysik vid Chalmers tekniska högskola och ökning av intagningen vid högskolans
elektrotekniska avdelning anser jag mig böra framhäva, att nämnda
förslag kan betraktas såsom förmånliga från statsfinansiell synpunkt. Den
genomsnittliga utbildningskostnaden för var och eu av de nytillkommande
elever, som vid bifall till förslagen kan utbildas vid högskolan, kan sålunda
beräknas till endast omkring hälften av den nuvarande medelkostnaden
för varje vid högskolan utbildad elev.
Enligt vad avdelningsföreståndaren för elektrotekniska avdelningen vid
tekniska högskolan i Stockholm nyligen under hand upplyst, har en numera
företagen undersökning givit vid handen, att intagningen vad avdelningen
kan från och med höstterminen 1956 ökas med omkring 25 studerande
under vissa förutsättningar. En av dessa är att högskolans anslagsmedel
till avlöningar och materiel för nästa budgetår förstärkes med omkring
50 000 kronor. Den ifrågasatta ökningen av intagningen beräknas
vid full utbyggnad — d. v. s. från och med budgetåret 1959/60 — enligt
gjorda överslagsberäkningar kräva en förstärkning av nämnda anslagsmedel
med omkring 300 000 kronor. Vidare nödvändiggör den ökade intagningen
vissa ombyggnadsarbeten, vilka preliminärt kostnadsberäknats
till 300 000 kronor. Något anslag härför är dock icke behövligt för nästa
budgetår. Slutligen erfordras vissa engångsanslag till inredning och utrustning
under budgetåren 1957/60. Högskolans kollegienämnd avser enligt
vad som meddelats att inom kort inkomma med en framställning i ärendet.
Någon definitiv ståndpunkt till det förslag, för vilket jag här redogjort,
kan givetvis icke nu tagas. Jag anser emellertid lämpligt, att i detta
sammanhang ett belopp av 50 000 kronor reserveras för möjliggörande av
den ifrågasatta ökningen av intagningen vid Stockhohnshögskolans elektrotekniska
avdelning.
Av vad jag förut anfört framgår, att antalet permanenta utbildningsplatser
vid de tekniska högskolorna kan från och med höstterminen 1956
ökas med sammanlagt 195, vilket innebär en ökning av utbildningskapaciteten
med nära 30 procent. Av det nytillkommande antalet utbildningsplatser
har 65 förutsatts i årets statsverksproposition och genom de olika
åtgärder, för vilka jag redogjort i det föregående, kan antalet utbildningsplatser
ökas med 130. Den totala ökningen av utbildningskapaciteten från
och med nästa hösttermin avser främst de kategorier av högskoleutbildade
35
Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1956
ingenjörer, varav behovet för närvarande är störst, nämligen elektrotekniker,
mekanister, väg- och vattenbyggare samt tekniska fysiker. Vidare
må framhållas, att ökningen av antalet utbildningsplatser under innevarande
och nästa läsår innebär eu ökning av utbildningskapaciteten i fråga om
elektrotekniker och mekanister med omkring 50 procent samt väg- och
vattenbyggare med omkring 20 procent, varjämte antalet utbildningsplatser
för tekniska fysiker mer än fördubblas.
Den av mig i det föregående föreslagna eller beräknade förstärkningen
av högskolornas anslagsmedel till avlöningar och materiel för nästa budgetår
uppgår till sammanlagt (85 000 -f 13 000 -f- 169 000 + 50 000 —)
317 000 kronor. I enlighet med vad överstyrelsen uttalat torde vidare,
med hänsyn till att möjligheter längre fram kan yppa sig att ytterligare
öka intagningen, ett lämpligt belopp böra reserveras härför. Enligt min
mening bör förslagsvis 83 000 kronor beräknas för sistnämnda ändamål.
Jag föreslår därför, att sammanlagt 400 000 kronor anvisas till förstärkning
av högskolornas anslagsmedel till avlöningar och materiel för nästa
budgetår för möjliggörande av ökning av intagningen utöver vad som
förutsatts i årets statsverksproposition. Ifrågavarande belopp torde böra
anvisas under ett särskilt förslagsanslag, benämnt Tekniska högskolorna:
Ökad intagning av studerande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition.
I detta sammanhang får jag vidare framhålla, att kollegienämnden vid
Chalmers tekniska högskola i skrivelse till överstyrelsen den 2 september
1955 framhävt behovet av en tillbyggnad till den av högskolans avdelningar
för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur disponerade byggnaden
samt hemställt, att överstyrelsen måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning
om anvisande av ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor för budgetåret
1956/57 för uppförande av nämnda tillbyggnad. Därest nämnda
anslag anvisades, skulle intagningen vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad
omedelbart kunna ökas med 20. I skrivelse till Kungl. Maj:t
den 18 oktober 1955 har överstyrelsen uttalat, att den väl ansåge en utvidgning
av de för nämnda avdelningar avsedda lokalutrymmena angelägen.
Något egentligt ritningsförslag hade emellertid icke blivit uppgjort
för den ifrågasatta tillbyggnaden och även i övrigt saknades den utredning
rörande vissa med byggnadsprojektet sammanhängande spörsmål,
som överstyrelsen fann erforderlig för ett bedömande av detsamma. Vid
sådant förhållande vore överstyrelsen icke beredd att för budgetåret
1956/57 förorda en medelsanvisning för ändamålet. Enligt vad under hand
inhämtats från överstyrelsen bör enligt överstyrelsens uppfattning här
avsedda byggnadsprojekt upptagas till närmare prövning i samband med
uppgörande av eu ny generalplan för högskolan, vilken senare fråga vid
upprepade tillfällen diskuterats inom överstyrelsen. I skrivelse den 31
januari 1956 har Chalmerska byggnadskommittén — i anledning av en
36
Kungl. May.ts ''proposition nr 89 år 1956
framställning till kommittén från högskolans kollegienämnd — framhållit
angelägenheten av att en ny generalplan för byggnadsverksamheten vid
högskolan snarast uppgöres samt föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga
åtgärder för uppgörande av en dylik plan. Beredningen av detta ärende
inom ecklesiastikdepartementet är i vissa avseenden ännu icke helt slutförd.
Jag anser mig emellertid redan nu böra nämna, att det är min avsikt
att inom kort föreslå Kungl. Maj:t, att åtgärder vidtages för påbörjande
av arbetet med uppgörande av den föreslagna nya generalplanen.
Kostnaderna härför under nästa budgetår torde böra bestridas från åttonde
huvudtitelns reservationsanslag till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte — med den ändring av Sitt i årets statsverksproposition,
bilagan 29, kapitalbudgeten, under punkten 9 framställda förslag,
som föranledes av vad jag nu förordat — föreslå riksdagen att
a) till Tekniska högskolorna: Ökad intagning av studerande
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
400 000 kronor;
b) till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för
budgetåret 1956/57 å kapitalbudgeten under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
435 000 kronor.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets
övriga ledamöter instämmer, bifaller Hans Maj:t
Konungen samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Christina Steen-Sundberg
Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956
560432
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1956:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1956/57 till tekniska högskolor m. m. jämte i ämnet vä a1 i texten
- Rskr. 1956:262 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av viss kronan tillhörig mark m. m. a1 i texten