Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för ökad intagning vid universitet och högskolor

1956-02-17 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:89, Angående vissa åtgärder för ökad intagning vid universitet och högskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 89 år 1956

1

Nr 89

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

för ökad intagning vid universitet och högskolor;

given Stockholms slott den 17 februari 1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen tillstyrkes vissa av 1955 års universitetsutredning föreslagna

åtgärder för möjliggörande av såväl en ökad intagning av filosofie

studerande i ämnena matematik, fysik och teoretisk fysik med mekanik

som en intensifierad och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning i nämnda

tre ämnen. Genom de föreslagna åtgärderna utbygges undervisningskapaciteten

avsevärt och intagningen av studerande för ett och två betyg i filosofisk

ämbetsexamen kan nästa läsår ökas till omkring 260 i fysik och 500

i matematik samt i betydande utsträckning även i teoretisk fysik med

mekanik. I den mån den i årets statsverksproposition under anslaget Tillfälliga

förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. uppförda anslagssumman

skulle visa sig otillräcklig, torde frågan om på vad sätt ytterligare

medel skall tillskjutas få upptagas till prövning.

I propositionen framlägges vidare vissa förslag för att möjliggöra en

ökad intagning vid de tekniska högskolorna fr. o. m. höstterminen 1956. Vid

bifall till förslagen kan antalet permanenta utbildningsplatser vid högskolorna

ökas med sammanlagt 130, varav 60 vid tekniska högskolan i Stockholm

och 70 vid Chalmers tekniska högskola. Härigenom och genom den

ökning av antalet utbildningsplatser med 65, som föreslagits i årets statsverksproposition,

kommer högskolornas utbildningskapacitet att ökas med

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 89

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

nära 30 procent. Ökningen av utbildningskapaciteten avser främst de kategorier

av högskoleingenjörer, varav behovet för närvarande är störst, nämligen

elektrotekniker, mekanister, väg- och vattenbyggare samt tekniska

fysiker. Ökningen av antalet utbildningsplatser för sistnämnda kategori,

föreslås skola ske genom inrättande av en ny avdelning för teknisk fysik

vid Chalmers tekniska högskola. I propositionen aviseras därjämte, att

åtgärder inom kort kommer att vidtagas för uppgörande av ny generalplan

för Göteborgshögskolans fortsatta utbyggnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

3

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 februari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler efter

gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen fråga

om vissa åtgärder för ökad intagning vid universitet och högskolor samt

anför därvid följande.

Ökad intagning av filosofie studerande i ämnena matematik,

fysik och teoretisk fysik med mekanik

Inledning

Till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor har

för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 900 000 kronor

(prop. 1955: 1 VIII ht. p. 206; SU 8; Rskr 8).

Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit årets riksdag att under samma rubrik

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 450 000 kronor (prop. 1956: 2, bil. 5, p. 2).

I årets statsverksproposition (VIII ht. p. 107) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten

m. m. för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Anslaget är avsett att användas för samma ändamål som anslaget till Vissa

åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor samt dessutom

för andra åtgärder till förstärkning av undervisningsresurserna i de filosofiska

fakulteternas läroämnen.

1955 års universitetsutredning har i skrivelse den 2 februari 1956 föreslagit,

att det i årets statsverksproposition upptagna anslaget till Tillfälliga

förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. uppräknas med 750 000

kronor i syfte att möjliggöra ökad intagning av studerande samt intensifierad

och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning i ämnena matematik,

fysik och teoretisk fysik med mekanik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr SO år 1956

Utredningen anför inledningsvis bland annat.

Enligt direktiven iir en av utredningens huvuduppgifter att »föreslå allmänna

regler och riktlinjer för bedömningen av olika ämnesgruppers och

typämnens behov av lärarkrafter och övrig personal, av materielanslag samt

av institutionsutrymmen ävensom undervisnings- och forskningsresurser i

övrigt». Å andra sidan skall utredningen vara oförhindrad »att, om så befinnes

lämpligt, successivt framlägga avgränsade förslag».

Olika under de senaste månaderna tillkomna omständigheter har emellertid

föranlett utredningen att taga under omprövning, huruvida de medel

som under nästa budgetår kan väntas stå till förfogande för extra undervisning

i de filosofiska fakulteternas läroämnen verkligen kan beräknas

vara tillräckliga för ändamålet. Vid ett besök i Göteborg, som utredningen

företog i oktober månad 1955, anmälde sålunda representanter för Göteborgs

universitets studentkår, att ett tjugotal studerande vid Göteborgs

universitet, vilka under innevarande läsår studerade ämnet matematik,

förklarat sig vilja påbörja studier i något av ämnena fysik eller teoretisk

fysik med mekanik höstterminen 1956. Då intet av dessa ämnen funnes

företrätt vid Göteborgs universitet, vore dessa studerande för sina studieplaners

realiserande hänvisade att söka sig till något av universiteten i Uppsala

och Lund eller till Stockholms högskola, där i varje fall de fysiska institutionerna

måhända icke skulle ha möjligheter att mottaga alla inträdessökande.

Med hänsyn härtill ville man från studentkårens sida ifrågasätta,

huruvida icke undervisning i fysik och teoretisk fysik skulle kunna ordnas

i Göteborg i samarbete med Chalmers tekniska högskola. I skrivelse till utredningen

den 17 januari 1956 har sedermera Göteborgs universitets studentkår

upprepat sin hemställan, att universitetsutredningen måtte föreslå

åtgärder i syfte att få till stånd undervisning i Göteborg i de båda ifrågavarande

ämnena redan från och med höstterminen 1956. Som bilaga till

denna skrivelse har studentkåren fogat en preliminär anmälningslista för

studier i dessa ämnen, vilken upptar 26 namn.

Bland annat med anledning av de framställda önskemålen om fysikundervisning

i Göteborg igångsatte utredningen en snabbinventering av möjligheterna

att provisoriskt och redan från och med läsåret 1956/57 skapa

ytterligare undervisningsresurser i ämnena matematik, fysik och teoretisk

fysik ej blott i Göteborg utan även vid universiteten i Uppsala och Lund

samt vid Stockholms högskola. En ytterligare anledning för utredningen att

fullfölja denna inventering utgjorde universitetskanslerns framställning den

17 september 1955 med anledning av en av större akademiska konsistoriet

i Uppsala gjord hemställan om anslag med 173 750 kronor till viss utrustning

för fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala, vilken för yttrande

remitterades till universitetsutredningen. I underdånigt yttrande över denna

framställning hänvisade universitetsutredningen till den pågående inventeringen

rörande möjligheterna att ytterligare öka nyintagningen av studerande

i ämnet fysik bland annat i Uppsala och ifrågasatte därför, om icke

framställningen borde behandlas först då resultatet av denna inventering

förelåge. Med hänsyn till vad universitetsutredningen sålunda anfört, har

departementschefen icke i 1956 års statsverksproposition tagit ställning till

frågan om extra materielanslag till fvsiska institutionen i Uppsala (VIII

ht. p. 82).

Universitetsutredningen framhåller härefter, att den är väl medveten

om att förhållandena inom flera andra av de filosofiska fakulteternas läro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts -proposition nr 89 år 1956 5

ämnen än de förutnämnda i lika hög grad motiverar särskilda åtgärder av

långt mera kostnadskrävande art än som kan rymmas inom det i statsverkspropositionen

föreslagna anslaget för Tillfälliga förstärkningsanordningar

vid universiteten. Utredningen har emellertid funnit särskilda skäl tala för

att speciell uppmärksamhet ägnas åt undervisningsresurserna i ämnesgruppen

matematik-fysik-teoretisk fysik. Härom anför utredningen:

Utredningen har under sina allmänna överväganden kommit till den

övertygelsen, att ämnesgruppen matematik-fysik-teoretisk fysik intager

en nyckelställning, då det gäller såväl det allmännas som näringslivets behov

av akademiskt utbildad arbetskraft. Vårt samhälles utveckling är i

mycket hög grad beroende av att man kan täcka ett under de närmaste åren

hastigt ökande behov av personal med högre utbildning och erfarenhet inom

det matematisk-naturvetenskapliga området, där de här behandlade ämnena

utgör några av de centrala delarna. Efterfrågan på utbildade akademiker

inom dessa ämnesområden är och kan väntas under överskådlig tid

förbliva sådan, att man utan vidlyftigare utredningar vågar slå fast, att

någon risk för överproduktion icke föreligger. Det torde i detta sammanhang

vara tillräckligt att erinra om realskoleutredningens beräkningar rörande

den aktuella bristen på kompetenta lärare vid högre skolor och om

samma utrednings prognos rörande de högre skolornas expansion under den

närmaste framtiden (SOU 1955: 53). Mer än en mening torde icke heller

råda om att det vore orimligt, om studerande måste vägras undervisning

i just de ämnen, inom vilka bristen på akademisk arbetskraft är mest kännbar.

Med hänsyn härtill och till den stigande tillströmningen till de filosofiska

fakulteterna måste enligt utredningens mening omedelbara åtgärder

vidtagas i syfte att sätta de högre läroanstalterna i stånd att meddela alla

studenter som så önskar fullgod undervisning i dessa ämnen. Med en intensifierad

undervisning, bland annat i form av personlig handledning i små

studiegrupper, bör det vara möjligt att avsevärt förkorta studietiderna och

förbättra undervisningens resultat. Därmed bör dessa ämnen också te sig

mera lockande även för dem som nu tvekar inför valet av en studieriktning,

som allmänt ansetts ’svår\

Universitet sutredningen vill även understryka, att ett genomförande av

dess förslag om en omedelbar upprustning av undervisningsresurserna i tre

ämnen samtidigt måste innebära icke oväsentligt förbättrade möjligheter

att inom den i årets statsverksproposition beräknade ramen för anslag till

extra undervisning förstärka undervisningsresurserna inom övriga ämnen.

Extra undervisning i fysik och teoretisk fysik med mekanik för studerande

vid Göteborgs universitet

Universitetsutredningen framhåller, att en ingående undersökning givit

vid handen, att förutsättningar föreligger för att redan från och med läsåret

1956/57 vid Chalmers tekniska högskola ordna undervisning i ämnena

fysik och teoretisk fysik med mekanik för studerande vid Göteborgs universitet.

Det tjugotal studerande vid universitetet, som beräknas vid höstterminens

början ha avlagt tentamen för två betyg i ämnet matematik,

skulle därmed kunna beredas tillfälle att fortsätta sina studier i Göteborg

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1956

och där med normal studiegång avlägga filosofisk ämbetsexamen med ämneskombinationen

matematik-fysik-teoretisk fysik samt eventuellt pedagogik.

Kostnaderna under budgetåret 1956/57 för den extra undervisningen i

fysik vid Chalmers tekniska högskola beräknar utredningen på följande

sätt:

En biträdande lärare, löneklass 30, 1/8—30/6 ................ 20 251

En assistent, löneklass 23, 1/9—30/6 ........................ 12 770

Två assistenter, löneklass 23, 1/1—30/6 ...................... 15 324

En instrumentmakare, löneklass 16, 1/7—30/6 ................ 10 932

Materielanslag, 1/1—30/6 .................................. 4 000

Engångsanslag till inköp av materiel för demonstrationskursen

m. m................................................... 22 000

Summa kronor 85 277

Genom engångsanslaget till materielinköp och genom att det för undervisningens

planläggande och förberedande är nödvändigt, att personal i viss

utsträckning avlönas redan under andra halvåret 1956, då någon extra

undervisning för de filosofie studerande icke meddelas, blir kostnaderna för

no QQ/>

den första gruppen på ett tjugotal filosofie studerande (85 277 -j--——=)

A

128 775 kronor och för eventuellt följande kurser 86 996 kronor.

I anslutning till beräkningarna anför utredningen följande.

Såväl rektorn för Chalmers tekniska högskola, professor G. Hössjer, som

vederbörande ämnesrepresentant, professor N. Ryde, förklarade vid utredningens

besök i Göteborg, att möjligheter torde finnas att vid fysiska institutionen

vid nämnda högskola ordna undervisning i fysik för filosofie

studerande. Med anledning härav har utredningen hos lärarkollegiet vid

högskolan hemställt om yttrande rörande vilka ytterligare lärarkrafter,

som skulle erfordras för en provisoriskt ordnad undervisning för ett tjugotal

filosofie studerande i ämnet fysik från och med höstterminen 1956.

Med skrivelse den 2 januari 1956 har lärarkollegiet såsom sitt förslag överlämnat

en av professor Ryde utarbetad plan för en provisoriskt anordnad

kurs i fysik med början höstterminen 1956 för studerande vid Göteborgs

universitet.

Utredningen har vidare till Nationalkommittén för fysik riktat frågan,

huruvida och på vilka villkor professor i fysik vid teknisk högskola enligt

kommitténs mening må kunna medgivas examinationsrätt i ämnet fysik för

filosofie kandidat- och ämbetsexamina enligt för dessa examina gällande

kursfordringar men på grundval av den undervisning i fysik, som för närvarande

meddelas vid de tekniska högskolorna. Nationalkommittén har i

skrivelse till utredningen förklarat sig vilja som ett provisorium tillstyrka,

att undervisning och examination i ämnet fysik kommer till stånd vid

Chalmers tekniska högskola i enlighet med den plan, som utarbetats av

professor Ryde och som under hand meddelats Nationalkommittén för

kännedom. Kommittén har dessutom föreslagit, att någon av dess ledamöter

med erfarenhet av fysikutbildning av lärare måtte erhålla uppdrag

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

att i samarbete med professorn i fysik vid Chalmers tekniska högskola följa

den nya undervisningsverksamheten.

Lärarkollegiets förslag till undervisningsplan i fysik för filosofie studerande

innefattar en över tre terminer fördelad undervisning, som dock för

den första terminen endast upptar en propedeutisk kurs om tre timmar per

vecka. Den propedeutiska undervisningen liksom föreläsningarna skulle

vara gemensamma för filosofie studerande och teknologer. För de filosofie

studerande skulle därutöver behövas dels extra laborationsgrupper, dels

räkneövningar och en demonstrationskurs enligt gällande studieplaner i

ämnet fysik för filosofisk ämbetsexamen. Därjämte har lärarkollegiet under

hänvisning till den ökade examinationsbördan hemställt, att viss professorn

i fysik nu åvilande föreläsningsskyldighet (2 veckotimmar under höstterminen

och 1 Va veckotimme under vårterminen) skulle överflyttas på annan

lärare.

För den sålunda erforderliga extra undervisningen skulle enligt lärarkollegiets

förslag erfordras dels en biträdande lärare med docentkompetens,

tre heltidsanställda assistenter med lön beräknad efter löneklass 23 och en

instrumentmakare med lön enligt löneklass 16, dels vissa materielanslag,

huvudsakligen av engångskaraktär.

På grundval av lärarkollegiets förslag har utredningen fört närmare

överläggningar med ämnesrepresentanten, professor Ryde. Från utredningens

sida har därvid framhållits, att så länge undervisningen i fysik för

filosofie studerande endast är ett provisorium — och något annat kan enligt

utredningens mening icke nu ifrågakomma — måste erforderlig extra

undervisning bestridas av arvodesavlönad personal. Ämnesrepresentanten

har förklarat sig införstådd härmed.

Utredningen finner det fullt motiverat, att vederbörande professor med

hänsyn till den icke obetydliga extra examinationsbördan befrias från viss

del av honom nu åvilande undervisningsskyldighet på sätt som lärarkollegiet

föreslagit. För denna undervisning samt för demonstrationskurs, räkneövningar

och ledningen av laborationsövningarna erfordras även enligt utredningens

mening en docentkompetent biträdande lärare. Beträffande

erforderlig assistentpersonal har utredningen blivit övertygad om att man

vid anslagsberäkningen med hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter

bör räkna med arvoden motsvarande löneklass 23. För demonstrationskursen

och laborationerna erforderlig apparatur skulle enligt förslaget dels

inköpas, dels tillverkas vid högskolan av en särskilt anställd instrumentmakare,

som då måste anställas redan från och med den 1 juli 1956. Från

högskolans sida har under överläggningarna understrukits, att de sammanlagda

kostnaderna på detta sätt torde bli väsentligen lägre än om all apparatur

skulle inköpas.

Kostnaderna under budgetåret 1956/57 för den extra undervisningen i

teoretisk fysik med mekanik vid Chalmers tekniska högskola

beräknar utredningen till cirka 14 000 kronor, varav 12 770 kronor för arvode

till en förste assistent under tiden 1/9—30/6. Om denna undervisning

anför utredningen följande.

Med hänsyn till önskvärdheten att såvitt möjligt samordna undervisningen

för de filosofie studerande med högskolans eget undervisningsprogram

har lärarkollegiet för höstterminen endast räknat med en propedeutisk

kurs i fysik, medan den egentliga undervisningen för de filosofie studerande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1956

skulle taga sin början vårterminen 1957 och pågå under två terminer. Den

propedeutiska kursen i fysik ger emellertid ingalunda de studerande full

studiesysselsättning under höstterminen. Utredningen har därför hos lärarkollegiet

vid Chalmers tekniska högskola hemställt om yttrande rörande

dels huruvida undervisning för ett och två betyg i examensämnet teoretisk

fysik med mekanik för filosofie kandidat- och ämbetsexamina skulle kunna

ordnas vid högskolan, dels vilka ytterligare lärarkrafter och anslag som

skulle erfordras för en provisoriskt anordnad sådan undervisning med början

höstterminen 1956. Lärarkollegiet har i avgivet yttrande förklarat, att högskolan

har möjlighet att ordna undervisning, som skulle sätta de filosofie

studerande i stånd att jämsides med den propedeutiska kursen i fysik under

höstterminen 1956 inhämta kunskaper, motsvarande fordringarna för

ett betyg i ämnet teoretisk fysik med mekanik. Tvåbetygsundervisningen

skulle sedan eventuellt kunna meddelas under vårterminen 1958, då de

studerande avslutat sina studier i fysik.

Professorn i mekanik och matematisk fysik vid Lunds universitet T.

Gustafson har på utredningens fråga förklarat .sig anse den föreslagna undervisnmgsplanen

i teoretisk fysik vara fullt tillfredsställande.

För nämnda ettbetygsundervisning beräknar universitetsutredningen att

behov föreligger av ytterligare en förste assistent med arvode enligt löneklass

23 jämte viss timassistenthjälp. Förste assistenten skulle anställas

från och med den 1 september 1956 och vara anställd även under vårterminen,

då han skulle bestrida viss del av högskolans ordinarie undervisning,

varigenom ämnesrepresentanten skulle erhålla kompensation för sin ökade

arbetsbörda i form av examination för filosofiska examina.

Ökning av undervisningskapaciteten i fysik vid universiteten i

Uppsala och Lund

Utredningen framhåller, att en väsentlig ökning av undervisningskapaciteten

vid fysiska institutionen i U p p s a 1 a är möjlig att

genomföra redan från och med läsåret 1956/57. Härför skulle erfordras

ett ytterligare årligt extraanslag av 43 046 kronor samt därutöver ett anslag

av 130 000 kronor till upprustning av institutionens undervisningsapparatur.

Beträffande sistnämnda anslag är emellertid att märka, att det icke

uteslutande motiveras av den föreslagna, rent kvantitativa ökningen av

institutionens undervisningskapacitet, utan att det även är att hänföra

till en enligt utredningens mening under alla förhållanden ofrånkomlig modernisering

och rationalisering av undervisningen.

Utredningen anför vidare.

I sin inledningsvis nämnda framställning den 17 september 1955 har

kanslern för rikets universitet tillstyrkt en av större akademiska konsistoriet

i Uppsala gjord hemställan om anslag med 173 750 kronor till viss

utrustning för universitetets fysiska institution. Detta anslag hade av konsistoriet

begärts för genomförande av första etappen av ett program för

upprustning av institutionens övningslaboratorium, sammanlagt kostnadsberäknat

till 267 359 kronor.

Vid överläggningar med representanter för utredningen har vederbö
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1956

rande ämnesrepresentanter, professorerna P. Ohlin och K. Siegbahn, ytterligare

motiverat sin framställning om detta utrustningsanslag, som — utan

att undervisningspersonalens antal behövde ökas — skulle möjliggöra en

rationalisering av studiegången i ämnet fysik och en väsentlig modernisering

av fysikundervisningens innehåll samt därutöver en viss ökning av antalet

årligen nyintagna studerande. Ämnesrepresentanterna har dessutom framhållit,

att antalet nyintagna, därest så skulle anses erforderligt, skulle

kunna ytterligare ökas — till 112 per år — under förutsättning att undervisningspersonalen

ökades något. En dylik ökning skulle innebära mer än

en fördubbling av intagningen i förhållande till den som institutionens

nuvarande ordinarie anslag medger.

I likhet med universitetskanslern har utredningen blivit övertygad om

behovet av en upprustning av fysiska institutionens undervisningsapparatur.

Det är enligt utredningens uppfattning här fråga om ett anslagsbehov,

som förr eller senare måste tillgodoses. Vid överläggningar med ämnesrepresentanterna

har dessa förklarat, att man genom ett delanslag med

130 000 kronor för budgetåret 1956/57 till inköp av den för ett- och tvåbetygsundervisningen

oundgängligaste materielen redan från och med

nästa läsår skulle nå en sådan förbättring av institutionens undervisningskapacitet,

att antalet nyintagna studerande omedelbart skulle kunna höjas

till 112.

För en sådan ökning av antalet årligen nyintagna studerande skulle

dock därutöver fordras viss förstärkning av lärarpersonalen. Efter överläggningar

med ämnesrepresentanterna för fysik har universitetsutredningen

funnit, att ett- och tvåbetygsundervisning för 112 studerande per år

provisoriskt skulle kunna komma till stånd, om lärarpersonalen kompletterades

på sätt som framgår av följande tablå:

Befattning

Nuvarande intagning

112 nyintagna

Ordinarie anslag

»Krisanslag»

1

1

Biträdande lärare ....................

2

—

3

Förste assistent ......................

3

i

4

Förste amanuens ....................

6

37*

8

Tredje amanuens ....................

2

—

—

I tablåns vänstra del har upptagits den personal, som för innevarande

budgetår använts i undervisningen för ett och två betyg, varvid skilts på

den med ordinarie anslag avlönade personalen och den med medel från

anslaget till Vissa åtgärder för avhjälpande av Uirarbristen vid högre skolor

(»krisanslaget») avlönade personalen. Av den personal som i tablån

angivits vara avlönad med ordinarie anslag har dock två förste assistenter

bekostats av atomkommittén och delvis använts för undervisning.

De totala kostnaderna för lärarpersonalen vid en intagning av 112 studerande

läsåret 1956/57 skulle uppgå till 179 586 kronor. För innevarande

läsår uppgår motsvarande lärarkostnader till 177 688 kronor. Av detta

belopp beräknas 36 574 kronor utgå ur »krisanslaget», vilken summa förutom

till arvoden åt en förste assistent och tre och en halv förste amanuenser

även använts till inköp av viss materiel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

Den reella kostnadsökningen i fråga om arvoden till lärare skulle sålunda

inskränka sig till (179 586—177 688 =) 1 898 kronor. Därtill kommer

emellertid ett extra anslag för dels instrumentarbeten, dels övriga tillkommande

materielkostnader, vilket synes utredningen ofrånkomligt vid

en så betydande ökning av antalet studerande som det här ifrågasatta.

Utredningen beräknar detta anslagsbehov till 15 000 kronor per år.

Det synes universitetsutredningen vara önskvärt, att de två av atomkommittén

avlönade assistenterna, vilka delvis utnyttjas för undervisning

för ett och två betyg, överförs till universitetet. Om så blir fallet, skulle

merkostnaderna för ett genomförande av den nya undervisningen komma

att uppgå till sammanlagt 173 046 kronor, varav 130 000 kronor i engångskostnader.

Även vid fysiska institutionen i Lund är, framhåller utredningen,

en väsentlig ökning av intagningskapaciteten möjlig att genomföra

från och med läsåret 1956/57. Utredningen räknar med en ökning från

50 till 100 deltagare per år i fysikkurserna för ett och två betyg. Merkostnaderna

beräknas för nästa budgetår till 243 965 kronor, varav 120 000

kronor avser engångskostnader för inköp av undervisningsmateriel. I samband

med ökningen av deltagarantalet skulle genom minskning av räkneövningsgruppernas

storlek undervisningen göras effektivare.

Utredningen anför i förevarande sammanhang i huvudsak följande.

Vederbörande ämnesrepresentanter, professorerna B. Edlén och S. von

Friesen, har till utredningen överlämnat ett förslag till undervisningsplan

samt personal- och anslagsbehov för en ökning från 50 till 100 deltagare

per år i fysikkurserna för två betyg.

Undervisningsplanen innebär, att all undervisning för ett och två betygkoncentreras

till två (förlängda) terminer, medan hittills den propedeutiska

kursen givits terminen före den på två terminer fördelade övriga kursundervisningen.

Nyintagning skulle ske såväl höst- som vårtermin med

50 studerande vid vartdera tillfället eller alternativt 70 studerande vid

början av höstterminen och 30 studerande vid början av vårterminen. Vidare

skulle undervisningsgrupperna vid räkneövningarna i enlighet med

mycket bestämda önskemål, som framförts från studenthåll, nedbringas

från 50 till 25 deltagare per grupp. Detta innebär, att antalet räkneövningskurser

skulle fyrdubblas, medan all annan kursundervisning skulle dubbleras.

Om räkneövningarna ges med 25 i stället för 50 deltagare per grupp,

skulle en effektivisering av undervisningen kunna åstadkommas. Enligt

uppgift beräknas nu omkring 50 procent av dem som intas vid övningslaboratoriet

på hösten hinna avlägga godkänd tentamen före nästa hösttermins

början. Med en minskning av räkneövningsgrupperna till hälften

mot nuvarande storlek bör man kunna räkna med att en högre procentuell

andel av de studerande kan avlägga godkänd tentamen för två betyg

inom loppet av ett år.

Den lärarpersonal, som enligt universitetsutredningens bedömande skulle

bli erforderlig för en nyintagning av 100 elever hösten 1956 enligt den

föreslagna undervisningsplanen, framgår av följande tablå. I tablåns vänstra

del har upptagits den lärarpersonal som innevarande läsår handhar

undervisningen för ett och två betyg.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

11

Befattning

Nuvarande intagning

100 nyintagna

Ordinarie anslag

»Krisanslag»

Laborator ...........................

1

—

1

Biträdande lärare ....................

1

—

5

Förste assistent ......................

2

1

4 (6)

Förste amanuens ....................

5

2

5

1 Tredje amanuens ....................

2

—

2

Av de fem förste amanuenser, som upptagits i tablån under rubriken

ordinarie anslag, avlönas en av atomkommittén. Denne amanuens måste

för närvarande helt ägna sig åt undervisningen på ett- och tvåbetygsstadiet.

Innevarande budgetår har dessutom under höstterminen en lektor

vid folkskoleseminariet i Lund lett demonstrationskursen, vilken beräknas

komma att upprepas under vårterminen 1956. Ersättningarna för denna

dubblerade kurs har för hela läsåret beräknats till 7 000 kronor.

Vid beräkningen av lärarkostnaderna för nästa läsår vid en intagning

av 100 elever med de i tablån angivna lärarkrafterna har universitetsutredningen

utgått från att av de biträdande lärarna den som skall leda

demonstrationskursen avlönas på samma sätt som en pedagogisk lektor

vid universitetet. Anledningen härtill är, att det ur undervisningssynpunkt

är synnerligen önskvärt, att den lektor vid folkskoleseminariet i Lund, som

innevarande läsår leder demonstrationskursen, även gör det nästa läsår.

Med detta sätt att räkna skulle den totala kostnaden för lärarpersonal vid

ett- och tvåbetygsundervisningen budgetåret 1956/57 bli 205 834 kronor,

varvid arvode till en av de biträdande lärarna beräknats till 25 000 kronor.

Motsvarande kostnad för innevarande budgetår är 137 575 kronor, varav

32 695 kronor har beräknats utgå från »krisanslaget», och merkostnaden

i fråga om lärararvoden skulle sålunda uppgå till (205 834—137 575 =)

68 259 kronor. Av enahanda skäl, som förut anförts beträffande de två

med atomkommittémedel avlönade förste assistenterna vid fysiska institutionen

i Uppsala, anser universitetsutredningen, att den för undervisningen

nödvändiga förste amanuensbefattningen vid fysiska institutionen

i Lund, vilken hittills avlönats av atomkommittén, bör överflyttas till

Lunds universitet. Vidare anser utredningen, att fysiska institutionen i

Lund nu bör erhålla ersättning för de två förste assistentbefattningar, som

ursprungligen varit avsedda uteslutande för forskning, men som kommit

att utnyttjas för ett- och tvåbetygsundervisningen, varigenom fysiska institutionen

i Lund i fråga om forskningsassistenter skulle komma i paritet

med motsvarande institution i Uppsala. Utredningen räknar därför med

två förste assistentbefattningar utöver de fyra som beräknats vara erforderliga

för undervisningen. Detta har i tablån markerats med siffran 6

inom parentes. Den totala merkostnaden i fråga om arvoden till lärarpersonal

skulle sålunda uppgå till (68 259 + 6 558 + 26 148 =) 100 965

kronor.

För en ökning av den årliga nyintagningen till 100 erfordras vidare ett

engångsanslag till materielinköp, vilket har beräknats till 120 000 kronor.

Ämnesrepresentanterna har till utredningen överlämnat en specifikation

av ifrågavarande materielinköp.

Slutligen tillkommer ett särskilt anslag för instrument- och laboratorie
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts -proposition nr 89 år 1956

arbeten, beräknat till 18 000 kronor, samt en förstärkning av materielanslaget

med 5 000 kronor till följd av ökad förslitning och förbrukning

av undervisningsmateriel. Den sammanlagda kostnadsökningen, utöver

den som beräknats för ett- och tvåbetygsundervisningen under innevarande

läsår, skulle med andra ord uppgå till (100 965 -f 120 000 -f- 18 000 +

5 000 —) 243 965 kronor för budgetåret 1956/57. Härav är 120 000 kronor

engångskostnad för nyinköp av undervisningsmateriel.

Ökning av undcrvisningskapaciteten i matematik vid universiteten i

Uppsala och Lund samt Stockholms högskola

Beträffande universiteten i Uppsala och Lund samt Stockholms högskola

ifrågasätter utredningen för läsåret 1956/57 en ökning av antalet

studerande för ett och två betyg i matematik.

Därvid räknar utredningen i fråga om universitetet i Uppsala

med en ökning av den årliga intagningen från 160 till 170. Merkostnaderna

för nästa budgetår beräknar utredningen till 38 616 kronor. Utredningen

anför:

Vid universitetet i Uppsala har enligt uppgift från ämnesrepresentanterna

i matematik, professorerna T. Nagell och L. Carleson, innevarande

läsår cirka 160 studerande påbörjat studier i matematik för ett och två

betyg.

Denna undervisning bedrivs i form av föreläsningar och övningar, vilka

sistnämnda i Uppsala liksom i Lund har formen av gruppundervisning med

15 deltagare per grupp. Emellertid har på grund av mindre omfattande

lärarresurser undervisningen i grupperna ej kunnat göras lika effektiv i

Uppsala som i Lund. Ämnesrepresentanterna har vid överläggningar med

utredningen framhållit det angelägna i att undervisningen per grupp utökas

från nuvarande två till tre timmar per vecka.

Det är enligt utredningens uppfattning självklart att möjligheter bör

ges för en mer effektiv gruppundervisning i Uppsala i ämnet matematik

med bibehållande av gruppernas nuvarande storlek.

Utredningen har funnit, att ett- och tvåbetygsundervisning för omkring

170 nya studerande i matematik i Uppsala läsåret 1956/57 enligt den

förbättrade studieordningen skulle kunna komma till stånd, om den nuvarande

lärarpersonalen kompletteras på sätt som framgår av följande tablå.

I tablåns vänstra del har upptagits den lärarpersonal, som innevarande läsår

handhar undervisningen för ett och två betyg vid matematiska institutionen.

Befattning

Nuvarande antal studerande

170 nya

studerande

Ordinarie anslag

»Krisanslag»

Laborator ...........................

1

1

Biträdande lärare ....................

1

i

4

Förste assistent ......................

2

1 (2)

4

Förste amanuens ....................

2

2

Tredje amanuens ....................

2

—

2

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

Från »krisanslaget» har för innevarande läsår dessutom anvisats respektive

äskats medel till extra gruppundervisning, ungefär motsvarande arvode

till ytterligare en förste assistent, vilket i tablån markerats med siffran 2

inom parentes.

Inklusive samtliga från »krisanslaget» anvisade respektive äskade medel

för innevarande läsår, nämligen 43 538 kronor, uppgick de totala anslagen

till lärare innevarande budgetår till 128 744 kronor. För budgetåret 1956/57

skulle anslaget till lärararvoden behöva höjas till 161 160 kronor. Den här

ifrågasatta ökningen av undervisningskapaciteten skulle alltså i fråga om

arvoden till lärarpersonal för ett- och tvåbetygsundervisningen innebära en

ökning med (161 160 —128 744=) 32 416 kronor. Därutöver erfordras

ett extra anslag på 6 200 kronor för materiel, varför de totala kostnaderna

uppgår till 38 616 kronor.

Beträffande universitet et i Lund räknar utredningen med en

ökning av den årliga intagningen från 120 till 130 å 135. Merkostnaderna

för nästa budgetår beräknar utredningen till 14 690 kronor. Utredningen

anför härvidlag följande.

Vid universitetet i Lund har enligt uppgift från ämnesrepresentanterna i

matematik, professorerna L. Gårding och Å. Pleijel, innevarande läsår 120

studerande påbörjat studier i matematik för ett och två betyg.

Undervisningen för ett och två betyg bedrivs i form av föreläsningar och

övningar, vilka sistnämnda för flertalet av de studerande har formen av

gruppundervisning med cirka 15 studerande per grupp. Undervisningen för

ett betyg bedrivs huvudsakligen på hösten och undervisningen för två betyg

på våren. Viss undervisning för ett och två betyg förekommer dock också på

våren respektive hösten. Innevarande läsår är antalet grupper fem under

hösten och tre under våren. Enligt ämnesrepresentanterna har denna sedan

några år tillämpade undervisningsplan givit till resultat både en förkortning

av studietiden och en påtaglig stegring av tentamensfrekvensen. Utredningen

finner det därför vara självklart, att förutsättningar skapas för

att denna undervisningsplan skall kunna tillämpas även vid ett stigande

antal studenter.

Efter överläggningar med ämnesrepresentanterna för matematik har utredningen

funnit, att ett- och tvåbetygsundervisning för 130 å 135 nya studerande

läsåret 1956/57 skulle kunna komma till stånd enligt nu tillämpad

studieordning och med 15 deltagare per grupp, om den nuvarande lärarpersonalen

kompletterades på sätt som framgår av följande tablå. I tablåns

vänstra del har upptagits den lärarpersonal, som innevarande läsår handhar

undervisningen för ett och två betyg vid matematiska institutionen, fördelade

på ordinarie anslag och »krisanslag».

Befattning

Nuvarande antal studerande

130 nya

studerande

Ordinarie anslag

»Krisanslag»

Laborator ...........................

i

_

i

Biträdande lärare ....................

i

i

3

Förste assistent ......................

2

i

:i

Förste amanuens ....................

o

2

Tredje amanuens ....................

i

l

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

Från »krisanslaget» beviljades för höstterminen 1955 även ett anslag för

extra gruppundervisning (vilken dock ej kom till stånd) samt ett mindre

anslag för metodikföreläsningar.

Inklusive samtliga de från »krisanslaget» anvisade respektive äskade

medlen för innevarande läsår, nämligen 38 588 kronor, uppgår de totala

anslagen till lärare innevarande budgetår till 121 634 kronor. För budgetåret

1956/57 skulle, enligt den personalstat som angivits i tablån, anslaget

till lärare behöva höjas till 129 324 kronor. Den här ifrågasatta ökningen

av undervisningskapaciteten skulle alltså i fråga om arvoden till lärarpersonal

för ett- och tvåbetygsundervisningen innebära en ökning med (129 324

— 121 634 =) 7 690 kronor. Därutöver erfordras ett extra anslag på 7 000

kronor för materiel, varför de totala kostnaderna uppgår till 14 690 kronor.

Vad slutligen Stockholms högskola beträffar kalkylerar utredningen

med en ökning av den årliga intagningen från 160 till 200 för en

merkostnad av 33 506 kronor. Utredningen anför härutinnan följande.

Vid Stockholms högskola kan enligt ämnesrepresentanten, professor O.

Frostman, antalet nya studerande för ett och två betyg i matematik under

innevarande läsår uppskattas till 160. Denna uppgift får dock anses vara

osäkrare än motsvarande uppgifter för Uppsala och Lund beroende på de

speciella svårigheter, som föreligger då det gäller att uppskatta antalet

studerande vid Stockholms högskola.

Undervisningen i matematik i Stockholm bedrivs enligt i stort sett samma

metoder som i Uppsala och Lund och innefattar bland annat gruppundervisning.

Innevarande läsår har dock på grund av otillräckliga lärarresurser

ett antal studerande ej kunnat beredas tillfälle deltaga i gruppundervisningen.

Det är enligt utredningens uppfattning nödvändigt, att samtliga studerande,

som börjar läsa matematik i Stockholm, bereds möjlighet deltaga i

gruppundervisningen och att gruppernas storlek, liksom i Uppsala och

Lund, ej överskrider 15 deltagare per grupp.

Efter överläggningar med professor Frostman har utredningen funnit, att

ett- och tvåbetygsundervisning i matematik vid Stockholms högskola för

190 å 200 nya studerande läsåret 1956/57 skulle kunna komma till stånd

enligt en effektiv studieordning, om den nuvarande lärarpersonalen kompletteras

på det sätt som framgår av följande tablå. I tablåns vänstra del

har upptagits den lärarpersonal, som innevarande läsår handhar undervisningen

för ett och två betyg.

Befattning

Nuvarande antal studerande

200 nya

studerande

Ordinarie anslag

»Krisanslag»

Biträdande lärare ....................

2

_

4

Förste assistent ......................

1

1''/* (3)

5

Förste amanuens ....................

2

—

3

Andre amanuens ....................

1

—

1

Tredje amanuens ....................

1

—

1

Från »krisanslaget» har för innevarande läsår anvisats respektive äskats

sammanlagt 39 104 kronor. För höstterminen 1955 anvisades medel dels

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

till arvode åt en förste assistent, dels till gruppundervisning. För vårterminen

1956 har beräknats medel dels till arvoden åt två förste assistenter, dels

till gruppundervisning. Det sammanlagda beloppet från »krisanslaget»

motsvarar för innevarande läsår i det närmaste arvode åt tre förste assistenter,

vilket i tablån markerats med siffran 3 inom parentes.

Inklusive de från krisanslaget för innevarande läsår anvisade respektive

äskade medlen uppgick totala anslaget till lärare för innevarande budgetår

till 105 038 kronor. För budgetåret 1956/57 skulle enligt den personalstat

som upptagits i tablån anslaget till lärare behöva ökas till 157 992 kronor.

Den här ifrågasatta kapacitetsökningen skulle alltså ifråga om lärarpersonalen

för ett- och tvåbetygsundervisningen i matematik vid Stockholms

högskola innebära en kostnadsökning med (157 992 —105 038=) 52 954

kronor.

I Betänkande med utredning och förslag angående förstärkning av Stockholms

högskolas personalorganisation m. m. avgivet av inom ecklesiastikdepartementet

tillkallad utredningsman, har beträffande ämnet matematik

bland annat föreslagits att från och med budgetåret 1956/57 ytterligare

två befattningar som förste assistenter inrättas. Under förutsättning av bifall

till utredningsmannens förslag i detta avseende skulle kostnadsökningen

beträffande lärarpersonalen reduceras till (52 954 — 26 148 =) 26 806 kronor.

Därutöver erfordras emellertid ett extra anslag på 6 700 kronor för materiel,

varför de totala kostnaderna uppgår till 33 506 kronor.

Ökning av undervisningskapaciteten i teoretisk fysik med mekanik vid

universiteten i Uppsala och Lund samt Stockholms högskola

Under hänvisning till vad utredningen inledningsvis anfört understryker

utredningen, att en ökning av undervisningskapaciteten i ämnena matematik

och fysik medför behov av en motsvarande kapacitetsökning även för

ämnet teoretisk fysik med mekanik. Härvidlag bör man enligt utredningen

erfarenhetsmässigt i fråga om ettbetygsundervisningen räkna med ungefär

samma studentantal som i ämnet fysik, varvid hänsyn tagits till det ökade

intresse för ämnet, som blivit en följd av 1953 års stadga för filosofiska

examina. Detta ökade intresse har, fortsätter utredningen, medfört, att de

studerande i ämnet icke längre huvudsakligen utgöres av eliten av de matematikstuderande,

vilket i sin tur för med sig krav på en långt intensivare

undervisning än tidigare. Man har från ämnesrepresentanternas sida härvidlag

inför utredningen understrukit, att numera samma skäl talar till

förmån för individuell handledning och gruppundervisning i grupper om

cirka 15 studerande som beträffande ämnet matematik.

Utredningen ansluter sig till ämnesrepresentanternas uppfattning och

föreslår därför, att universiteten i Uppsala och Lund samt Stockholms högskola

redan från och med läsåret 1956/57 ges undervisningsresurser i ämnet

teoretisk fysik, motsvarande dem som utredningen föreslagit beträffande

ämnet matematik.

Merkostnaderna för genomförande av detta förslag beräknar utredningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1956

för nästan budgetår till 58 551 kronor vid universitetet i Uppsala

och 64 152 kronor vid universitetet i Lund. Härutinnan

anför utredningen följande.

Efter överläggningar och samråd med vederbörande ämnesrepresentanter

och på grundval av dessas beräkningar rörande tillströmningen av studerande

har universitetsutredningen kommit till den uppfattningen, att fullgod

undervisning för ett och två betyg för cirka 150 studerande per år i

vardera Uppsala och Lund kan komma till stånd, om den i ett- och tvåbetygsundervisningen

engagerade lärarpersonalen utökas på sätt som framgår

av följande tablå.

Befattning

Nuvarande undervisning

Föreslagen un- dervisning för

150 studerande

Ordinarie anslag

»Krisanslag»

1. Ujrpsala:

Biträdande lärare ....................

1

''h

3

Förste assistent ......................

—

—

2

2. Lund:

Biträdande lärare ....................

1

—

3

Förste assistent ......................

—

—

2

Förste amanuens ....................

1

—

1

Beträffande den här föreslagna lärarpersonalen för ämnet teoretisk fysik

i Lund må ytterligare framhållas, att utredningen beräknat, att förste

amanuensen vid genomförande av förslaget i betydande utsträckning skall

kunna frigöras från ett- och tvåbetygsundervisningen.

Den sammanlagda kostnaden för arvoden till lärare för ett- och tvåbetygsundervisningen

i Uppsala under innevarande läsår har utredningen

beräknat till 24 903 kronor, varav 8 301 kronor från »krisanslaget». Motsvarande

kostnad i Lund har beräknats till 23 160 kronor. Vid genomförande

av utredningens förslag skulle de sammanlagda arvodeskostnaderna

uppgå till 75 954 kronor i Uppsala och 82 512 kronor i Lund, och merkostnaden

utöver innevarande års anslag skulle sålunda bli (75 954 —

24 903 =) 51 051 kronor i Uppsala och (82 512 — 23 160 =) 59 352 kronor

i Lund. Därtill kommer emellertid ett enligt utredningens mening ofrånkomligt

extra anslag för biträdeshjälp och materiel, beräknat för Uppsalas

del till 7 500 kronor och för Lunds del till 4 800 kronor. Den totala merkostnaden

för den utvidgning och förbättring av undervisningen i ämnet

teoretisk fysik vid de båda universiteten, som utredningen sålunda föreslagit,

skulle följaktligen uppgå till (51 051 + 7 500 =) 58 551 kronor i Uppsala

och (59 352 + 4 800 =) 64 152 kronor i Lund.

Beträffande Stockholms högskola beräknar utredningen motsvarande

merkostnader till 21 602 kronor.

Studentantalet i ämnet teoretisk fysik vid Stockholms högskola har hittills

varit betydligt lägre än i Uppsala och Lund, vilket till stor del torde

bero på fysikundervisningens obetydliga kapacitet i Stockholm. Trots detta

har institutionen i Stockholm en även absolut sett större lärarstab än mot
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

svarande institutioner på de båda övriga orterna. Undervisningskapaciteten

i ämnet är därför väsentligen större i Stockholm. Då man emellertid måste

räkna med en ökande tillströmning av studerande till de filosofiska fakulteterna

överhuvudtaget, och då en sådan ökning lätt kan tänkas bli oväntat

stor i Stockholm, bland annat med hänsyn till att den nya fysiska institutionen

där kan väntas vara färdigställd, då årets nybörjare i ämnena matematik

och teoretisk fysik kan beräkna att kunna påbörja fysikstudier,

anser utredningen, att man nu bör skapa förutsättningar för en vidgad

undervisning i ämnet teoretisk fysik även i Stockholm. Med hänsyn till det

gynnsammare utgångsläget där, finner utredningen det dock vara tillräckligt,

om anslagsramen vidgas med ett belopp motsvarande arvode till

en biträdande lärare och ett extra materielanslag med 5 000 kronor, varigenom

merkostnaden för ett- och tvåbetygsundervisningen i teoretisk fysik

vid Stockholms högskola skulle uppgå till (16 602 + 5 000 =) 21 602 kronor

utöver de 44 952 kronor, som nu utgår till lärararvoden för ett- och tvåbetygsundervisningen.

Sammanfattande synpunkter m. in.

Resultatet av utredningens inventering och överväganden rörande möjligheterna

att provisoriskt och redan från och med läsåret 1956/57 öka

undervisningskapaciteten i ämnena matematik, fysik och teoretisk fysik

med mekanik har av utredningen sammanfattats i följande tablå.

Ämne

Ort

Ordinarie anslag

till lärararvoden

för ett- och två- betygsundervis- ning (jfr tidigare

tablåer)

»Krisanslag»

budgetåret

1955/50

Erforderligt

ytterligare

anslag 1956/57

Matematik ........

Uppsala ........

85 206

43 538

38 616

Lund ..........

83 046

38 588

14 690

Stockholm ......

65 934

39104

33 506

Summa

234 186

121230

86 812

I Fysik .............

Uppsala ........

141 114

36 574

173 046

Lund ..........

104 880

32 695

243 965

Göteborg ......

—

—

85 277

Summa

215 994

69 269

502 288

Teoretisk fysik med

mekanik ........

Uppsala ........

16 602

8 301

58 551

Lund ..........

23160

—

64 152

Stockholm ......

44 952

—

21602

Göteborg ......

—

—

14 000

Summa

84 714

8 301

158 305

Totalt

564 894

198 800

747 405

2 — Bihang till riksdagens protokoll 195G. 1 sand. Nr 89

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr SO år 1056

I anslutning till tablån påpekar utredningen att i beloppet 564 894 kronor

ingår arvoden från atomkommittén med sammanlagt 32 706 kronor och

att av beloppet 747 405 kronor avser 272 000 kronor engångskostnader

för materielinköp.

Utredningen anför härefter.

Kostnaderna för den av utredningen ifrågasatta, provisoriska förstärkningen

av de högre läroanstalternas undervisningskapacitet i ämnena matematik,

fysik och teoretisk fysik med mekanik är otvivelaktigt betydande.

Bortsett från engångsanslag på tillsammans drygt 270 000 kronor till inköp

av undervisningsapparatur för de fysiska institutionerna vid universiteten

i Uppsala och Lund samt vid Chalmers tekniska högskola är det

här fråga om kostnadsökningar med nära 500 000 kronor till löpande utgifter

— främst arvoden till lärarpersonal — för undervisningen i tre av

de matematisk-naturvetenskapliga sektionernas läroämnen.

Enligt universitetsutredningens mening är det väsentligt att de högre

läroanstalterna omedelbart sättes i stånd att ge alla som så önskar en

fullgod akademisk undervisning i dessa centrala universitetsämnen. Med

av utredningen föreslagna åtgärder skulle fullgoda undervisningsresurser

redan läsåret 1956/57 finnas för cirka 260 studerande till två betyg i fysik

och cirka 500 nya studerande per år i matematik.

De av utredningen påvisade möjligheterna att öka nyintagningen av

studerande, särskilt i ämnena fysik och teoretisk fysik, är av sådan storleksordning,

att man icke utan vidare vågar slå fast, att de helt kommer

att behöva tagas i anspråk redan under läsåret 1956/57. Utredningen förutsätter

emellertid, att definitiva beslut om medelsanvisning i varje särskilt

fall kommer att kunna grundas på vid de olika läroanstalterna genomförda

undersökningar rörande den väntande tillströmningen av studerande till

de olika ämnena. Härtill återkommer utredningen i det följande. Vad beträffar

den ifrågasatta undervisningen för filosofie studerande vid Chalmers

tekniska högskola erfordras dessutom ett särskilt förberedelsearbete

under medverkan av vederbörande både lokala och centrala myndigheter

och innefattande bland annat utarbetande och fastställande av studieplaner

och förordnande av examinatorer i ämnena fysik och teoretisk fysik med

mekanik vid universitetet i Göteborg, samt särskilda anordningar för den

för filosofisk ämbetsexamen med fysik som huvudämne obligatoriska kursen

i ämnet astronomi.

Utredningen finner det synnerligen önskvärt, att de högre läroanstalterna

redan från och med höstterminen 1956 sättes i stånd att i erforderlig

utsträckning tillvarataga möjligheterna att utvidga och förbättra undervisningen

i här ifrågavarande läroämnen. Om så skall bli möjligt, är det

uppenbart, att de två millioner kronor, som äskats i årets statsverksproposition

för Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten in. in., kommer

att visa sig otillräckliga. Utredningen anser därför, att detta anslag

bör höjas utöver vad som äskats i statsverkspropositionen med ett belopp,

som sätter Kungl. Maj:t i stånd att efter framställning i vanlig ordningav

kanslern för rikets universitet provisoriskt tillgodose de högre läroanstalternas

behov av fullgoda undervisningsresurser i dessa ämnen. Utredningen

förutsätter därvid, att så snart ett permanent behov av beräknade

lärartjänster dokumenterats, anslag uppföres på ordinarie stat.

Beträffande den föreslagna anslagshöjningens storlek finner utredningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

att denna bör avvägas så, att samtliga bär påvisade möjligheter till provisoriska

förstärkningar kan tillvaratagas, om så skulle visa sig erforderligt

med hänsyn till tillströmningen av studerande till dessa ämnen. Utredningen

förutsätter dock, att redan inom den av Kungl. Maj:t äskade anslagsramen,

två millioner kronor, utrymme finnes för anslag till extra undervisning

i ifrågavarande ämnen med belopp ungefär motsvarande vad Kungl.

Maj:t anvisat respektive väntas komma att anvisa för sådan undervisningunder

innevarande läsår. Inom en anslagsram av 2 750 000 kronor synes

det sålunda möjligt att, utan förfång för de förstärkningsanordningar för

övriga ämnen inom de filosofiska fakulteterna, som varit avsedda med

det i statsverkspropositionen äskade anslaget, tillgodose behovet av särskilda

åtgärder för förstärkning av undervisningsresurserna i ämnena matematik,

fysik och teoretisk fysik. Utredningen förutsätter därvid, att inom

denna anslagsram skall kunna inrymmas såväl anslag till arvoden åt erforderlig

extra lärarpersonal som anslag till inköp av för en utvidgad undervisning

oundgänglig undervisningsapparatur främst för de fysiska institutionerna

vid universiteten i Uppsala och Lund samt för fysiska institutionen

vid Chalmers tekniska högskola. Utredningen förutsätter dessutom,

att inom denna anslagsram skall kunna inrymmas även eventuella kostnader

för undervisning i astronomi för fysikstuderande.

Utredningen vill emellertid understryka, att enligt dess mening definitiva

beslut om anslag för här ifrågavarande, delvis synnerligen kostnadskrävande

åtgärder, bör vara grundade på särskilda, lokalt genomförda

undersökningar, avsedda att underlätta bedömningen rörande tillströmningen

av studerande till olika ämnen och ämnesgrupper. Utredningen vill

i detta sammanhang erinra om ett par under sistförflutna hösttermin inträffade

händelser, som belyser både svårigheterna härvidlag och nödvändigheten

av att de högre läroanstalterna i större utsträckning än med nuvarande

ordning kan planera undervisningen med marginaler.

I ämnet matematik vid Stockholms högskola måste vid höstterminens

början ej mindre än 35 studerande vägras deltagande i den visserligen icke

obligatoriska, men för studiernas rationella bedrivande nödvändiga gruppundervisningen,

detta trots att anslag till extra undervisning beviljats i den

utsträckning som begärts. Ett annat exempel på svårigheter av samma

art finner man i ämnet zoologi vid Lunds universitet, där det först i december

månad 1955 blev uppenbart, att extra undervisning måste ordnas

redan från början av vårterminen 1956 för en grupp på 28 studerande.

Något anslag hade då icke begärts för täckande av de med denna extra

undervisning förenade kostnaderna, som torde uppgå till i det närmaste

100 000 kronor.

I båda dessa fall torde svårigheterna icke huvudsakligen vara att hänföra

till vare sig bristande möjligheter att bevilja erforderliga anslag, därest

dylika begärts i tid, eller brist på institutionsutrymme, utan till bristande

möjligheter att förutse tillströmningen av studerande.

Enligt utredningens uppfattning måste olika möjligheter prövas för att

komma till rätta med svårigheter av detta slag. Utredningen har därför

övervägt alt för den ämnesgrupp, för vilken utredningen nu påyrkar .särskilda

förstärkningsanordningar, föreslå inrättande av speciella undervisningskommittéer

med uppgift att under år 1956 på lämpligt sätt göra utredningar

rörande den väntade tillströmningen under kommande terminer

till de olika ämnena och att på grundval av detta utredningsmaterial göra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1956

erforderliga framställningar om anslag och andra åtgärder för undervisningsresursernas

anpassning till det väntade behovet. Sådana kommittéer

skulle kunna tillsättas vid samtliga fyra lärosäten och sammansättas så,

att såväl vederbörande fakultet/sektion som övriga lärare och de studerande

bleve representerade.

Emellertid har utredningen kommit till den uppfattningen, att det denna

gång lämpligen bör ankomma på vederbörande rektor att i samråd med

ämneslärare, undervisningsnämnd och studentkår vidtaga de åtgärder,

han i detta syfte kan anse erforderliga. Utredningar rörande den väntade

studenttillströmningen till de matematisk-naturvetenskapliga läroämnena

bör emellertid komma till stånd, i varje fall beträffande de här behandlade

ämnena. Då läroanstalternas kanslier emellertid icke kan väntas ha resurser

att påtaga sig denna ytterligare arbetsbörda, och då för utredningens fortsatta

arbete värdefulla erfarenheter skulle samlas genom ett nu igångsatt

sådant utredningsarbete, vill utredningen hemställa om anslag för här

ifrågavarande ändamål med 10 000 kronor att utgå av åttonde huvudtitelns

kommittéanslag.

Utredningen framhåller slutligen, att den i föreliggande ärende samrått

med universitetskanslern, som förklarat sig tillstyrka förslaget, under förutsättning,

vad angår ökningen av anslaget för Tillfälliga förstärkningsanordningar

vid universiteten m. m., att det här endast är fråga om att fastställa

anslagsramen, inom vilken Kungl. Maj:t må äga bevilja medel efter

i vederbörlig ordning gjorda framställningar från universitetsmyndigheterna.

Vad kanslern sålunda uttalat överensstämde — såsom framginge av

vad utredningen i det föregående anfört — helt med utredningens uppfattning.

Departementschefen

I årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 107) har

Kungl. Maj:t efter framställningar från universitetskanslern och 1955 års

universitetsutredning föreslagit riksdagen att till Tillfälliga förstärkningsanordningar

vid universiteten in. m. för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor. Detta anslag är avsett att ersätta det nuvarande

sedan budgetåret 1952/53 utgående reservationsanslaget till Vissa

åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor. Sistnämnda anslag

disponeras huvudsakligen till anordnande vid de akademiska lärosätena

av särskilda fortbildningskurser för folkskollärare samt till tillfälliga

förstärkningar av universitetsundervisningen i de stora skolämnena, närmast

på ettbetygsstadiet. I enlighet med universitetsutredningens förslag

har jag i statsverkspropositionen förordat, att det nya anslaget skall få

disponeras både för nu nämnda ändamål och för andra åtgärder till förstärkning

av undervisningsresurserna i de filosofiska fakulteternas läroämnen.

Såsom framgår av det föregående har universitetsutredningen på grund

av olika under de senaste månaderna tillkomna omständigheter verkställt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1956

en snabbinventering av möjligheterna att provisoriskt och redan från och

med nästa läsår skapa ytterligare undervisningsresurser i ämnena matematik,

fysik och teoretisk fysik med mekanik för filosofie studerande. Såsom

resultat av inventeringen föreslår utredningen en anslagsförstärkning

med 750 000 kronor för möjliggörande av såväl en ökad nvintagning av

studerande som en intensifierad och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning

i nämnda tre ämnen.

Ämnesgruppen matematik-fysik-teoretisk fysik med mekanik intar —

såsom utredningen påpekat — en nyckelställning, då det gäller det allmännas

och näringslivets behov av akademiskt utbildad arbetskraft. I likhet

med utredningen vågar man också fastslå, att efterfrågan på akademiker

inom dessa ämnesområden är och inom överskådlig framtid kommer

att förbli sådan, att någon risk för överproduktion icke föreligger. Det

torde vara tillräckligt att erinra om realskoleutredningens beräkningar rörande

den aktuella bristen på lärare vid högre skolor och om samma utrednings

prognos rörande de högre skolornas expansion under den närmaste

framtiden. Under sådana förhållanden vore det, vilket universitetsutredningen

med rätta påpekar, orimligt om studerande måste vägras undervisning

i just de ämnen, där bristen på akademisk arbetskraft är mest

kännbar. Då universitetsutredningens inventering ger vid handen, att möjligheter

föreligger att redan från och med nästa läsår avsevärt öka intagningen

i angivna ämnen, därest erforderliga medel ställes till förfogande,

anser jag mig böra tillstyrka, att de av utredningen föreslagna åtgärderna

kommer till stånd.

Enligt universitetsutredningens beräkningar skulle vid bifall till utredningens

förslag nyintagningen av studerande för ett och två betyg i filosofisk

ämbetsexamen under nästa läsår kunna ökas till omkring 260 i fysik

och 500 i matematik samt i betydande utsträckning även i teoretisk fysik

med mekanik.

Såsom universitetsutredningen själv framhållit innebär de av utredningen

anvisade möjligheterna att öka intagningen en så kraftig utbyggnad av

undervisningskapaciteten, att denna med hänsyn till tillströmningen av

studerande måhända icke helt behöver utnyttjas redan första läsåret. Jag

får vidare erinra om att det i årets statsverksproposition föreslagna anslaget

till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. upptagits

till 2 000 000 kronor, vilket innebär en förstärkning med 650 000

kronor av de medel, som för innevarande budgetår står till förfogande för

de med anslaget avsedda ändamålen. I fråga om behovet av förstärkningsanordningar

må framhävas, att de gångna årens erfarenheter tydligt givit

vid handen, att det på grund av eu rad faktorer är mycket svårt att längre

lid i förväg med någon större grad av tillförlitlighet beräkna tillströmningen

av studerande till de filosofiska fakulteterna vid visst läsårs början.

Det låter sig icke heller nu göra att annat än uppskattningsvis bedöma

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

det totala behovet under nästa läsår av sådana förstärkningsanordningar,

som förutsatts i årets statsverksproposition, och sådana särskilda anordningar

— i den mån de avser en utbyggnad av de sålunda förutsatta —

som nu föreslagits av universitetsutredningen och som jag i det föregående

ansett mig böra tillstyrka. Av här anförda skäl är jag i nuvarande läge

icke beredd att föreslå någon uppräkning av det förutnämnda tvåmiljonersanslaget.

Det synes mig i stället lämpligt att skjuta frågan om en förstärkning

av medelstillgången för här avsedda ändamål till dess en bättre överblick

över det erforderliga medelsbehovet kan vinnas. En sådan överblick

erhålles, sedan man sett tillströmningen till de filosofiska fakulteterna vid

nästa hösttermins början. Enligt min mening bör härefter en mera noggrann

beräkning av det sammanlagda medelsbehovet för hela nästa läsår

göras. I den mån därvid de tillgängliga medlen för budgetåret 1956/57

skulle visa sig otillräckliga, torde frågan om på vad sätt ytterligare medel

skall tillskjutas få upptagas till prövning.

I anslutning till vad jag framhållit i det föregående anser jag mig — i likhet

med universitetsutredningen — böra understryka angelägenheten av att

universitets- och högskolemyndigheternas framställningar om medelsanvisning

för förstärkningsanordningar grundas på noggrannaste möjliga utredning

om den väntade tillströmningen av studerande i de olika ämnena.

Universitetsutredningen har också hemställt om en särskild medelsanvisning

ur åttonde huvudtitelns kommittéanslag för utredning rörande den

väntade tillströmningen av studerande i de matematiskt-naturvetenskapliga

ämnena. Denna fråga torde jag få i annat sammanhang anmäla för

Kungl. Maj:t.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

23

Ökad intagning vid de tekniska högskolorna

Inledning

I skrivelse den 28 december 1954 har Svenska vägjmening en in. fl.

organisationer framhållit bland annat, att en påtaglig brist på högskoleutbildade

väg- och vattenbyggnadsingenjörer för närvarande rådde inom

väg- och vattenbyggnadsverket och hos städernas byggnads- och gatukontor

och att ett betydligt ökat behov av dylika ingenjörer kunde förutses.

Det vore därför enligt nämnda sammanslutningars mening av stor

vikt, att erforderliga åtgärder nu vidtoges vid de tekniska högskolorna för

att behovet av här avsedda ingenjörer skulle kunna fyllas. Vidare har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 17 mars 1955 framhävt, att

ämbetsverket till följd av den knappa tillgången på högskoleingenjörer

och den starka konkurrensen från statliga myndigheter, det enskilda näringslivet

och kommunala myndigheter om dugliga tekniker hade att dragas

med stora rekryteringssvårigheter, samt hemställt, att åtgärder måtte

vidtagas för en ökning av de vid de tekniska högskolorna ärligen examinerade

väg- och vattenbyggnadsingenjörerna.

Yttranden över förstnämnda framställning har avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statskontoret och överstyrelsen för de tekniska högskolorna

efter hörande av högskolornas kollegienämnder samt över sistnämnda

framställning av nämnda överstyrelse.

I skrivelse den 28 maj 1955 har Sveriges mekanförbund — under åberopande

av en av förbundet företagen inventering av verkstadsindustrins

behov av teknisk personal — framhållit angelägenheten av att provisoriska

åtgärder vidtoges i syfte att avhjälpa den enligt nämnda inventering föreliggande

aktuella bristen på dylik personal samt föreslagit, att det måtte

uppdragas åt överstyrelsen för de tekniska högskolorna och överstyrelsen

för yrkesutbildning att i samråd med förbundet utarbeta förslag till sådana

åtgärder.

I ärendet har yttranden avgivits av överstyrelsen för de tekniska högskolorna

efter hörande av högskolornas kollegienämnder samt överstyrelsen

för yrkesutbildning.

Enligt tillgängliga uppgifter har antalet utbildningsplatser läsåret

1955/56 i förhållande till närmast föregående läsår ökats vid tekniska högskolan

i Stockholm med 10 vid var och en av avdelningarna för teknisk

fysik, elektroteknik, bergsvetenskap och lantmäteri och 5 vid avdelningen

för kemi samt vid Chalmers tekniska högskola med 20 vid vardera avdelningen

för maskinteknik och elektroteknik.

I sina den 3 maj 1955 avgivna anslagsäskanden för budgetåret 1956/57

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1956

uppgav kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm till stöd för

de av kollegienämnden begärda anslagsmedlen till assistenter och materiel,

att 100 flera studerande kunde antagas vid högskolan höstterminen

1956 än höstterminen 1954 under förutsättning att medel för högskolans

fortsatta utbyggnad beviljades i enlighet med de äskanden, som komme

att framföras av högskolans byggnadskommitté för budgetåren 1956/59.

Av den angivna ökningen av studerandeantalet avsåg — enligt inhämtad

uppgift — 35 den maskintekniska avdelningen. I sitt förutnämnda —

den 10 augusti 1955 dagtecknade — yttrande över mekanförbundets framställning

uppgav emellertid kollegienämnden, att antalet studerande vid

sistnämnda avdelning under förut angivna förutsättning kunde ökas med

35 först från och med höstterminen 1957. Samma uppgift lämnade högskolans

byggnadskommitté i sina den 15 september 1955 avgivna äskanden

om byggnads- och utrustningsanslag för budgetåret 1956/57.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola räknade i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1956/57 icke med någon ökning av intagningen

vid högskolan från och med höstterminen 1956.

Utredning rörande möjligheterna att öka intagningen vid elektrotekniska

avdelningen vid Chalmers tekniska högskola

Under beredningen inom ecklesiastikdepartementet föregående höst av

anslagsäskandena för budgetåret 1956/57 för de tekniska högskolorna upptogs

till särskilt övervägande frågan om möjligheterna att vid högskolorna

från och med höstterminen 1956 öka intagningen av studerande — utöver

vad som förut angivits — genom vidtagande av speciella åtgärder.

I anslutning till dessa överväganden verkställde på anmodan av ecklesiastikdepartementet

rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn G.

Hössjer, en undersökning av förutsättningarna för en ökning från och med

nämnda hösttermin av intagningen vid högskolans elektrotekniska

avdelning, vilken undersökning Hössjer redovisade i skrivelse

den 14 november 1955.

I nämnda skrivelse framhåller Hössjer, att de laboratorier och övriga

institutionslokaler, som nämnda avdelning för närvarande förfogar över, är

planlagda för en årlig intagning av 80 studerande, samt anför härefter

bland annat följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 har kollegienämnden

bland annat äskat att få organisera en för högskolan ny avdelning för teknisk

fysik med en intagning av 20 studerande per år. Genom att dessa studerande

skulle ha samläsning med studerande i andra avdelningar, skulle

denna nya och enligt kollegienämndens uppfattning mycket värdefulla

avdelning föranleda ringa kostnader. Samläsningen var planerad huvudsakligen

med avdelningen för elektroteknik. Kollegienämndens ifrågavarande

förslag blev emellertid icke tillstyrkt av överstyrelsen för de tekniska högskolorna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

För att tillmötesgå näringslivets växande behov av högskoleutbildade

elektroingenjörer beslöt kollegienämnden, ehuru med tvekan, att hösten

1955 öka nettointagningen vid elektrotekniska avdelningen från 80 till 100.

Det bör dock framhållas, att denna ökade intagning vid avdelningen utgör

en hårdare belastning än vad som skulle varit fallet om det nytillkommande

antalet studenter intagits inom den föreslagna nya avdelningen för teknisk

fysik. Det synes icke heller troligt, att avdelningen för elektroteknik

med nuvarande resurser i fortsättningen skall årligen kunna taga in 100

studerande. I varje fall kan högskolan ett kommande år icke intaga tekniska

fysiker som beräknat, utan att samtidigt minska antalet elektrotekniker.

Genom denna ökade intagning har högskolan bildligt talat fyllt

avdelningen för elektroteknik till taket och någon som helst ökad intagning

kan icke företagas utan att samtidigt i betydande mån förstärka avdelningens

resurser.

Den för statsverket billigaste vägen att öka mtagningskapaciteten vid

avdelningen för elektroteknik synes vara att åstadkomma helt avskild

undervisning för studieriktningarna starkströms- och svagströmselektroteknik.

Dessa båda studieriktningar har redan nu i väsentliga delar skikl

undervisning. Det är därför förhållandevis billigt att skilja dem även i de

ämnen, där undervisningen nu är gemensam. Härigenom erhålles en teoretiskt

sett till det dubbla ökad kapacitet (2 X 80 studerande). I praktiken

är detta emellertid en för hög siffra, eftersom viss möjlighet till övergångför

studerande från den ena studieriktningen till den andra bör bibehållas.

Vissa studerande torde också önska deltaga i ämnen, tillhörande. båda studieriktningarna.

Enligt min mening bör därför förevarande ökning beräknas

från 80 till omkring 140 studerande. Möjligen kan man gå något högre,

om man inräknar studerande från en eventuell avdelning för teknisk fysik.

Skillnaden i kostnader för lärare — med frånräknande av assistenter — om

man ökar till 120 eller 140 blir tämligen ringa, varför jag i fortsättningen

räknar med en eventuell ökning till 140 studerande.

I sin skrivelse har Hössjer vidare redovisat en verkställd beräkning av

kostnaderna för den av honom ifrågasatta ökningen av intagningen vid

elektrotekniska avdelningen. Hössjer beräknar ifrågavarande kostnader på

sätt framgår av följande sammanställning: 1 2 3 4

Vid full Budgetåret

utbyggnad 1956/57

1. Lärarkrafter (utom assistenter) ............ 100 000 31 000

2. Assistenter .............................. 267 000 67 000

3. Institutionsvaktmästare .................. 19 000 9 500

4. Mhteriel ................................ 243 000 61 000

Summa kronor 629 000 168 500

I de beräknade kostnaderna för förstärkning av lärarkrafterna ingår

bland annat avlöning för en laborator i ämnet elektricitetslära från och

med budgetåret 1957/58.

Hössjer berör därefter behovet av ökade lokalutrymmen och anför

härom:

Avdelningens ordinarie professorer hävdar bestämt, att en ökning av

intagningen nödvändiggör något ökade lokalutrymmen. Särskilt betonas

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

behovet av ökade utrymmen för institutionerna inom avdelningens huvudbyggnad,

särskilt för teleteknik I och teleteknik IT, vilkas lokalbehov och

då i synnerhet laborationsutrymmen, icke kunnat överblickas vid tiden

för byggnadernas projektering. Den betydande utveckling, som därefter

skett inom dessa ämnen, har medfört, att befintliga utrymmen uppenbarligen

är för små. Skall dessutom en ökad intagning komma till stånd, uppkommer

ett ökat behov bland annat av utrymmen för examensarbetare,

vilket icke kan tillgodoses inom ämnenas nuvarande lokaler. I detta sammanhang

kan nämnas, att redan under nuvarande förhållanden nödgas

examensarbetarna i teleteknik I plocka undan sin materiel varje gång tredje

årskursen skall laborera, något som är tidsödande och ur flera synpunkter

olämpligt. Härtill kommer, att antalet licentiander stigit successivt och

tenderar att ytterligare öka. Lokalbehovet för dessa är redan nu svårt att

tillgodose och försvåras ytterligare, om en ökad nvintagning kommer till

stånd. Dessutom skärpes läget i detta hänseende genom att ett antal

licentiander, som nu examineras, fortsätter studierna till teknologie doktorsgrad.

Nu anförda skäl har övertygat mig om, att en lokalutvidgning

är nödvändig, i främsta rummet för teleteknik I och teleteknik II. Det

ökade lokalbehovet uppskattas till cirka 500 m2 golvyta för de båda nyssnämnda

ämnena. Nuvarande lokaler uppgår till 400 -f- 300 in2. Olika möjligheter

att tillgodose lokalbehovet har diskuterats. En sådan skulle vara.

att taga i anspråk de befintliga ritsalarna i byggnadens bottenvåning, vilka

tillsammans upptager ungefär den önskade ytan. Detta alternativ har

emellertid företrädarna för de starkströmstekniska ämnena motsatt sig. I

stället föreslogs, att man skulle bygga till en våning på huvudbyggnaden,

något som uppskattningsvis skulle draga en kostnad av 300 000 kronor,

-lag anser att en nödlösning för ett fåtal år vore att taga i anspråk den

ena av de nämnda ritsalarna. Avdelningens professorer har emellertid avvikande

mening härutinnan.

På längre sikt är det emellertid uppenbart, att lokalökningar blir nödvändiga

även vid nuvarande intagning. Lokalerna har ursprungligen beräknats

för en årlig intagning av 60 studerande. Nu ifrågasättes en minst dubbelt

så hög siffra, vartill kommer förut berörda lokalbehov för licentiander

och doktorander. Vidare bör framhållas, att avdelningen för elektroteknik

är i en stark expansion, där nya ämnen och behov ständigt tillkommer och

måste tillgodoses, om landet skall följa med i utvecklingen. På grund härav

kan med säkerhet sägas, att på längre sikt jämförelsevis betydande lokalutvidgningar

blir ofrånkomliga. Om man nu skulle åstadkomma utvidgning

av avdelningen utan att samtidigt tillgodose det ökade lokalbehovet

utöver absolut minimum, får detta enligt min mening endast utgöra ett

provisorium för en kortare tid i avvaktan på att situationen på byggnadsmarknaden

ljusnar.

Vid min anmälan i årets statsverksproposition (VIII ht; p. 170) av avlöningsanslaget

till Chalmers tekniska högskola för nästa budgetår framhöll

jag, att vid behandlingen inom ecklesiastikdepartementet av nämnda

anslag fråga uppkommit om en ökning av intagningen vid högskolans

elektrotekniska avdelning, men att beredningen av denna fråga då icke

hunnit slutföras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

Utredning av överstyrelsen för de tekniska liögskolorna rörande åtgärder

för att öka intagningen vid högskolorna

Efter statsverkspropositionens avlämnande upptogs från departementets

sida under hand överläggningar med preses i överstyrelsen för de tekniska

högskolorna samt rektorerna vid högskolorna rörande möjligheterna att

genom provisoriska anordningar från och med höstterminen 1956 öka intagningen

vid vissa av högskolornas fackavdelningar utöver vad som förutsatts

i statsverkspropositionen vid beräkningen av högskolornas anslagsbehov

för nästa budgetår. Med anledning av, bland annat, vad som framkommit

vid nämnda överläggningar uppdrogs — genom remiss den 25

januari 1956 av eu inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria

med därtill fogade handlingar — åt överstyrelsen för de tekniska högskolorna

att verkställa en snabbutredning, huruvida och i vad mån nyss avsedda

möjligheter kunde föreligga. I nämnda promemoria framhölls avslutningsvis,

att en förutsättning för ökad intagning självfallet vore att

tillräckligt många behöriga sökande anmälde sig. För bedömande av

nämnda förutsättning borde utredningen därför ävenledes innefatta uppgifter

om antalet dylika sökande till högskolornas olika fackavdelningar

de närmast föregående läsåren.

Med skrivelse den 8 februari 1955 har överstyrelsen överlämnat från högskolornas

kollegienämnder infordrade förslag och uppgifter i förut berörda

hänseenden. Överstyrelsen har i sin skrivelse anfört följande mera allmänna

synpunkter i fråga om möjligheterna att genom provisoriska anordningar

öka intagningen vid högskolorna.

Till tanken att genom provisoriska arrangemang lindra bristen på högskoleutbildade

tekniker har överstyrelsen i tidigare sammanhang uttalat

sin anslutning, därest detta kan ske inom en ej alltför kostnadskrävande

ram och det gäller en bristsituation av akut karaktär. Då det emellertid

i första hand är fråga om lokalsvårigheter, ligger det i sakens natur att möjligheterna

härutinnan är synnerligen begränsade. Att desamma för Chalmers

tekniska högskolas vidkommande är uttömda, såväl när det gäller att

utvinna nya lokaler som att effektivare utnyttja redan förefintliga, därom

känner sig överstyrelsen helt övertygad. Icke heller tekniska högskolans

i Stockholm kollegienämnd har funnit några provisoriska åtgärder i dessa

hänseenden möjliga. Onekligen har tekniska högskolan i Stockholm ojämförligt

mycket större resurser i fråga om lokaler och utrustning än Chalmers

tekniska högskola, varför också förutsättningarna för provisoriska arrangemang

vid den förra högskolan kunde antagas vara gynnsammare. Såvitt

gäller möjligheterna att härigenom skapa nya lokalutrymmen vill överstyrelsen

emellertid framhålla, att utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm

enligt dess byggnadskommitté, därest för ändamålet erforderliga anslag

ställes till förfogande, kan slutföras under budgetåret 1958/59. Vid

sådant förhållande vore här icke mycket att vinna genom provisoriska åtgärder,

som även koimne alt kräva sina kostnader och sin tid. (iverstyrelsen

vill därför betona vikten av att den föreliggande generalplanen utan

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majds proposition nr 89 är 1956

ytterligare tidsförskjutningar fullföljes på sätt tekniska högskolans i Stockholm

byggnadskommitté i sin senast reviderade tidtabell föreslagit. I detta

sammanhang vill överstyrelsen även understryka, angelägenheten av att en

verklig generalplan jämväl kommer till stånd för den fortsatta utbyggnaden

av Chalmers tekniska högskola i enlighet med den framställning därom

som, efter vad överstyrelsen har sig bekant, i dagarna ingivits till Kungl.

Maj:t av den Chalmerska byggnadskommittén.

Överstyrelsen har härefter anfört huvudsakligen följande.

Tekniska högskolan i Stockholm. Vad åter angår möjligheterna

att vid denna högskola genom provisoriska åtgärder söka utnyttja

redan förefintliga lokaler i större omfattning än som för närvarande

sker. så har högskolans kollegienämnd ej funnit några utvägar härtill erbjuda

sig. Överstyrelsen har. icke på den korta tid, som varit utmätt för

ärendets handläggning, haft tillfälle att företaga några undersökningar,

vilka kunnat giva överstyrelsen anledning att härutinnan framföra en avvikande

mening.

Den ökning av antalet studerande i första årskursen hösten 1956 från

395 till 495 eller med 100, som kollegienämnden vid tekniska högskolan i

Stockholm funnit möjlig under förutsättning att högskolans utbyggnad fullföljes

på sätt förut nämnts, har ansetts kräva en förstärkning av högskoskolans

anslagsmedel till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter

och assistenter med 91 000 kronor och av dess anslag till materiel m. m. med

150 000 kronor. Överstyrelsen har emellertid icke kunnat undgå att uppmärksamma,

att denna ökning av studerandeantalet förutsattes redan i kollegienämndens

petita för budgetåret 1956/57. Överstyrelsens och departementets

anslagsberäkningar har också grundats härå, dock att — enligt

vad överstyrelsen inhämtat — departementet vid budget behandlingen utgått

från en ökning av endast 65 nyantagna ordinarie studerande hösten

1956, enär kollegienämnden i ett senare remissyttrande över en framställning

av Mekanförbundet (handlingarna finnes fogade vid remissakten i

detta ärende) förklarat sig ej kunna öka intagningen vid avdelningen för

maskinteknik med 35 studerande förrän hösten 1957. Med hänsyn härtill

torde den anslagsförstärkning, som nu ifrågasatts, böra stanna vid det belopp,

som är erforderligt för att täcka merkostnaderna för 35 studerande.

Detta kommer enligt kollegienämndens grunder för beräkningen av dessa

kostnader att uppgå till 32 000 kronor för assistentmedel och 52 500 kronor

för materiel in. in. eller sålunda tillhopa i runt tal 85 000 kronor.

Chalmers tekniska högskola. I detta sammanhang vill

överstyrelsen omnämna, att den vid sammanträde i Göteborg den 6 februari

1956 på grundval av en därom vid Chalmers tekniska högskola verkställd

utredning beslutat göra framställning till Kungl. Maj:t om inrättande

av en avdelning för teknisk fysik jämväl vid denna högskola, om möjligt

redan från och med läsåret 1956/57. Denna avdelning är planerad för

en antagningskapacitet av 20 ordinarie studerande, vilket emellertid i sin

tur kommer att medföra en minskning av antagningskapaciteten inom avdelningen

för elektroteknik från 100 till 90 studerande. Ett inrättande av

en avdelning för teknisk fysik Aid högskolan skulle alltså medgiva eu

ökning av antalet studerande i första årskursen med 10.

Frågan om denna avdelnings inrättande blir föremål för närmare behandling

i en särskild framställning. Här må endast något beröras de kost
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

nåder, som därav kommer att föranledas för den första årskursens vidkommande.

Dessa kostnader har av kollegienämnden uppskattats till 6 500

kronor, såvitt gäller anslagsmedel till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste

assistenter och assistenter. Överstyrelsen har funnit därtill böra läggas ett

ökat medelsbehov till materiel m. in. till ett belopp av 5 000 kronor ävensom

ett avdelningsföreståndararvode å 804 kronor. Den erforderliga anslagsförstärkningen

för den första årskursen bör sålunda uppskattas till ett

sammanlagt belopp av i runt tal (6 500 -f- 5 000 + 804 =) 13 000 kronor.

Överstyrelsen framhåller sammanfattningsvis, att den ökade intagning

av ordinarie studerande vid de tekniska högskolorna, som under i det föregående

angivna förutsättningar beräknas kunna ske hösten 1956, och som

alltså ej är betingad av åtgärder av provisorisk karaktär, kräver en medelsanvisning

av sammanlagt (85 000 + 13 000 =) 98 000 kronor till högskolorna.

för budgetåret 1956/57 utöver vad som upptagits för ifrågakonnnande

utgiftsändamål i årets statsverksproposition. För det fall att till höstens

intagningar möjligheter, som nu ej framkommit, skulle yppa sig till att

genom provisoriska arrangemang öka antagningskapaciteten vid någon avdelning,

kan det enligt överstyrelsens mening måhända vara motiverat att

höja förutnämnda summa med ett lämpligt belopp.

I sitt till överstyrelsen avgivna yttrande har kollegienämnden vid Chalmers

tekniska högskola åberopat den av högskolans rektor verkställda —

förut redovisade — utredningen rörande möjligheterna och förutsättningarna

för en ökning av intagningen vid högskolans elektrotekniska avdelning.

Kollegienämnden har därjämte anfört, bland annat, följande.

Avdelningen för väg- och vattenbyggnad. I sina år 1955 avgivna anslagsäskanden

anmälde kollegienämnden, att det fanns möjlighet att redan

hösten 1955 öka intagningen vid denna avdelning med 20 studerande.

Det förutsattes emellertid därvid, att en tillbyggnad för avdelningen beslutades

så snart, att nya lokaler kunde disponeras två år efter den ökade

intagningen. Ett äskande av 1 500 000 kronor för en sådan tillbyggnad

framfördes i kollegienämndens byggnadspetita år 1955. Att genom provisoriska

åtgärder öka intagningen vid avdelningen övervägdes vid intagningarna

hösten 1955 men bedömdes icke möjligt.

Avdelningen för kemi. Den nuvarande huvudbyggnaden för kemi uppfördes

under åren 1926—1928. Den är otidsenlig och numera helt otillräcklig,

sedan kemiundervisningen på grund av den pågående utvecklingen

måst specialiseras på en råd nya ämnen. För vissa ämnen, exempelvis

kemisk apparatteknik, saknar högskolan lokaler. I livsmedels- och vattenkemi

får högskolan disponera laborationsutrymmen inom AB Pripp och

Lyckholm genom välvilja från sagda företag. Fn nybyggnad för avdelningen

är aktuell och kollegienämnden räknar med att lägga fram ett förslag

härtill redan innevarande år. Någon möjlighet att genom provisoriska

åtgärder öka intagningen vid avdelningen utan tillskott av nya lokaler

föreligger icke.

Teknisk fysik. 1 sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 hemställde

kollegienämnden, under hänvisning till ett inom högskolans avdel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kungl. Mcij:ts proposition nr 89 år 1956

ningskollegium för allmänna vetenskaper uppgjort förslag, om inrättande

av en avdelning för teknisk fysik vid högskolan från och med den 1 juli

1956. Detta kollegienämndens äskande vann emellertid icke överstyrelsens

tillstyrkan. Förslaget har därefter varit föremål för en översyn inom

avdelningskollegiet och kollegienämnden har beslutat lägga detta överarbetade

förslag till grund för ett äskande om en avdelning för teknisk

fysik för högskolan. Beträffande motiven för avdelningens inrättande vill

kollegienämnden bland annat hänvisa till vad som i den framlagda utredningen

angående avdelningens inrättande anföres rörande nuvarande och

framtida behov av tekniska fysiken. Därjämte må betonas att icke minst

den snabba utvecklingen på atomenergiområdet ger ytterligare tyngd åt

äskandet. I förutnämnda utredning upptages fyra olika studieriktningar,

nämligen en elektrisk, en kemisk, en kärnfysikalisk och en mekanisk. Timplan

för den elektriska studieriktningen finnes intagen i utredningen. Nya

kurser i fysik, matematisk fysik och kemi är där inlagda. Därutöver föreslås

studierna i huvudsak ansluta sig till nuvarande undervisningen för

svagströmstekniska studieriktningen inom avdelningen för elektroteknik.

Med hänsyn härtill föreslår kollegienämnden att i första hand den elektriska

studieriktningen kommer till stånd samt att de övriga studieriktningarna

införes successivt. Genom tillkomsten av den i årets statsverksproposition

föreslagna, och i utredningen förutsatta professuren i matematisk

fysik synes organisationen av den föreslagna avdelningen vid högskolan

i avsevärd grad bli underlättad. Däremot kommer den föreslagna

avdelningen att avsevärt öka belastningen på den redan nu hårt ansträngda

elektrotekniska avdelningen. Såvitt kollegienämnden nu kan

bedöma torde därför en minskning av intagningen till 90 vid denna avdelning

bli ofrånkomlig, därest beräknade 20 studerande intages vid den

föreslagna avdelningen för teknisk fysik. En ökning av 10 studerande vid

högskolan är sålunda möjlig därest den föreslagna avdelningen inrättas.

Såsom framgår av det föregående beräknar överstyrelsen kostnaderna

för nästa budgetår för den föreslagna nya avdelningen för teknisk fysik vid

Chalmers tekniska högskola till i avrundat tal 13 000 kronor. Enligt vad

under hand inhämtats från överstyrelsen kan de årliga kostnaderna för

avdelningen, då undervisningen vid denna omfattar samtliga fyra årskurser

— alltså från och med läsåret 1959/60 — uppskattas till i avrundat

tal 103 000 kronor. Härjämte erfordras ett engångsanslag för utrustning

å 40 000 kronor, vilket dock icke behöver ställas till förfogande för budgetåret

1956/57.

Med anledning av vad i förutnämnda departementspromemoria därom

anförts har i högskolornas yttranden till överstyrelsen lämnats vissa uppgifter

rörande antalet behöriga sökande till högskolornas olika fackavdelningar

de närmast föregående läsåren. Av nämnda uppgifter framgår

bland annat, att det sammanlagda antalet dylika sökande översteg det

totala antalet disponibla utbildningsplatser höstterminen 1954 med 221

och höstterminen 1955 med 303.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K-ungl. Maj.ts ■proposition nr 89 år 1956 !U

Departementschefen

Den i alltmer stegrad takt pågående tekniska utvecklingen har fört med

sig ett ökat, snabbt stigande behov av kvalificerade tekniker. Enligt tillgängliga

uppgifter råder inom såväl det enskilda näringslivet som den statliga

och kommunala förvaltningen en påtaglig brist på sådana tekniker i

vad gäller flertalet fackområden. Denna brist omfattar både högskoleutbildade

ingenjörer och andra kategorier av tekniker, utbildade vid tekniskt

läroverk eller därmed jämförlig teknisk läroanstalt.

Vad beträffar utbildningskapaciteten vid de tekniska högskolorna må

framhållas, att den av statsmakterna år 1945 beslutade utbyggnaden av

dessa högskolor avsåg att möjliggöra en sammanlagd årlig intagning av

700 studerande i första årskursen, varav 450 vid tekniska högskolan i

Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska högskola. Det med sikte på

nämnda utbildningskapacitet planerade nybyggnadsprogrammet för högskolorna

är numera till övervägande del förverkligat. Under budgetåren

1945/55 har för nybyggnadsprogrammets realiserande i byggnads- och

utrustningsanslag anvisats nära 70 miljoner kronor. I årets statsverksproposition

har vidare föreslagits en medelsanvisning för nämnda ändamål

av tillhopa 7 649 000 kronor. För nybyggnadsprogrammets fullföljande

erfordras enligt föreliggande beräkningar ytterligare anslag å tillhopa

14 428 000 kronor.

Vid högskolorna kunde höstterminen 1955 antagas sammanlagt 719

studerande, varav 395 vid tekniska högskolan i Stockholm och 324 vid

Chalmers tekniska högskola. Trots att nybyggnadsprogrammet icke är

fullföljt, överstiger sålunda den sammanlagda intagningen vid högskolorna

nu den år 1945 av statsmakterna åsyftade. Att så är förhållandet

beror på — såsom framgår av de lämnade siffrorna — att vid Chalmers

tekniska högskola för närvarande intages 74 flera studerande än som nämnda

år förutsattes av statsmakterna.

I anslutning till det sagda må framhållas, att 1955 års universitetsutredning

enligt de för utredningen meddelade direktiven bland annat har

att med ledning av föreliggande statistiskt material och egna undersökningar

uppgöra en framtidsprognos beträffande behovet av högskoleutbildade

ingenjörer samt på grundval härav framlägga en plan för de tekniska

högskolornas utbyggnad på längre sikt.

Vad beträffar ingenjörer och tekniker av andra kategorier får jag erinra

om att Kungl. Maj:! i proposition nr 63 till årets riksdag framlagt ett

flertal förslag, vilka bland annat avser att avsevärt öka tillgången på

dylika ingenjörer och tekniker.

Med hänsyn till den föreliggande bristen på högskoleutbildade ingenjörer

och angelägenheten av att åtgärder vidtages, vilka är ägnade att på

kortare sikt motverka nämnda brist, har — såsom framgår av vad jag

anfört i det föregående — under senare tid av ecklesiastikdepartementet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj ds proposition nr 8,9 år 1956

undersökts möjligheterna att från och med höstterminen 1956 öka intagningen

vid de tekniska högskolorna utöver vad som i årets statsverksproposition

förutsatts vid beräkningen av högskolornas anslagsbehov för

nästa budgetår. I statsverkspropositionen räknades med såsom möjligt

att från och med nästa hösttermin öka intagningen vid tekniska högskolan

i Stockholm med 65 studerande, medan däremot någon ökning icke

förutsattes för Chalmers tekniska högskolas vidkommande. De härefter

företagna undersökningarna har emellertid givit vid handen, att vad

beträffar tekniska högskolan i Stockholm intagningen kan ytterligare ökas

med 35 studerande vid maskintekniska avdelningen under förutsättning

att — i enlighet med den senast reviderade generalplanen för högskolans

fortsatta utbyggnad — anslag å tillhopa 1 834 000 kronor anvisas för budgetåret

1957/58 för ombyggnad av en i planen såsom III cd betecknad

byggnad och för utrustning av däri planerade institutionslokaler. För nu

ifrågavarande ökning av intagningen erfordras vidare enligt överstyrelsens

beräkningar en förstärkning av högskolans anslagsmedel till avlöningar och

materiel för nästa budgetår med i avrundat tal 85 000 kronor. Då jag finner

det angeläget, att den föreslagna ökningen av intagningen kommer till

stånd, föreslår jag, att nämnda belopp ställes till högskolans förfogande

för nästa budgetår. Samtidigt utgår jag ifrån, att de tidigare angivna anslagen

i enlighet med förutnämnda generalplan kommer att anvisas för

budgetåret 1957/58.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola föreslog i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår, att en avdelning för teknisk fysik skulle

inrättas vid högskolan från och med läsåret 1956/57. Överstyrelsen ansåg

sig emellertid icke kunna biträda nämnda förslag. Sedan förslaget numera

överarbetats inom vederbörande avdelningskollegium, har överstyrelsen

förordat, att en avdelning för teknisk fysik i enlighet med det föreliggande

reviderade förslaget inrättas vid högskolan från och med nästa läsår. Vid

nämnda avdelning avses skola intagas 20 studerande i första årskursen.

Kostnaderna under budgetåret 1956/57 för den föreslagna nya avdelningen

beräknas av överstyrelsen till i avrundat tal 13 000 kronor. Sedan avdelningen

från och med budgetåret 1959/60 utbyggts för undervisning av

samtliga fyra årskurser, uppskattar överstyrelsen de årliga kostnaderna

för avdelningen till omkring 103 000 kronor. Vidare kräves ett engångsanslag

å 40 000 kronor för anskaffning av viss utrustning för avdelningen,

vilket anslag dock icke behöver ställas till förfogande för budgetåret

1956/57. För egen del anser jag starka skäl tala för att en avdelning för

teknisk fysik tillskapas även vid Chalmers tekniska högskola, och jag

föreslår därför att erforderliga medel anvisas för nästa budgetår för inrättande

av en dylik avdelning vid högskolan. De av överstyrelsen uppgjorda

kostnadsberäkningarna för avdelningen anser jag mig böra godtaga.

Ställning bör dock icke nu tagas till storleken av det föreslagna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 89 år 1956 33

avdelningsföreståndararvodet, vilken fråga senare torde få underställas

Kungl. Maj:t för avgörande. Med hänsyn till det anförda föreslår jag, att

för inrättande av en avdelning för teknisk fysik vid Chalmers tekniska

högskola beräknas ett avrundat belopp av 13 000 kronor för nästa budgetår.

Av min tidigare lämnade redogörelse framgår, att möjlighet finnes att

avsevärt öka intagningen vid högskolans elektrotekniska avdelning genom

att helt skild undervisning anordnas för studieriktningarna starkströmsoch

svagströmselektroteknik, vilka studieriktningar redan nu i väsentliga

delar har skild undervisning. Vid en helt genomförd uppdelning av undervisningen

skulle den permanenta intagningen vid denna avdelning — även

om en ny avdelning för teknisk fysik inrättas — kunna ökas med 40 å 50

studerande. En förutsättning härför är, att erforderliga medel anvisas för

en påbyggnad av avdelningens huvudbyggnad. Nämnda påbyggnad har

preliminärt uppskattats draga en kostnad av 300 000 kronor. Enligt föreliggande

kostnadsberäkningar erfordras vidare en förstärkning av anslagsmedlen

till avlöningar och materiel med i avrundat tal 169 000 kronor

för budgetåret 1956/57 och 630 000 kronor vid full utbyggnad, d. v. s. från

och med budgetåret 1959/60. Då för närvarande föreligger en betydande

brist på högskoleutbildade elektroingenjörer och behovet av dylika ingenjörer

med säkerhet kan förutses komma att avsevärt öka, anser jag mig

böra tillstyrka, att den föreslagna ökningen av intagningen vid avdelningen

kommer till stånd. För att så skall kunna ske erfordras självfallet betydande

förstärkning av de årliga anslagsmedlen till avlöningar och materiel.

Mot de gjorda beräkningarna av nämnda förstärkning synes mig

icke vara något att invända. Jag föreslår därför, att 169 000 kronor ställes

till högskolans förfogande för nästa budgetår för möjliggörande av den förordade

ökningen av intagningen vid den elektrotekniska avdelningen.

Såsom förut nämnts erfordras för ökningen av intagningen vid sistnämnda

avdelning även en påbyggnad av dess huvudbyggnad, preliminärt kostnadsberäknad

till 300 000 kronor. Denna påbyggnad bör enligt vad jag

inhämtat vara färdig till höstterminen 1958. Fullständiga ritningsförslag, åtföljda

av kostnadsberäkningar, bör därför underställas Kungl. Maj:t och

byggnadsarbetena igångsättas inom sådan tid, att de genom påbyggnaden

erhållna lokalerna kan tagas i bruk vid nämnda hösttermins början. Jag

anser mig böra förorda, att ett belopp motsvarande den preliminärt beräknade

kostnaden för påbyggnaden för nästa budgetår ställes till förfogande

för ändamålet, och föreslår därför, att det i årets statsverksproposition,

bilagan 29, kapitalbudgeten, under punkten 9 föreslagna investeringsanslaget

till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola höjes med

300 000 kronor till 435 000 kronor.

Enligt tillgängliga uppgifter kvarstår av de anslagsmedel om sammanlagt

6 110 000 kronor, som tidigare anvisats för uppförande av de nuvarande

byggnaderna för avdelningen, odisponerat ett belopp av omkring

3 — Biliang till riksdagens protokoll 1056. 1 sand. Nr 89

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1956

70 000 kronor. Av detta belopp torde enligt vad nu kan förutses för vissa

smärre arbeten inom byggnaderna komma att tagas i anspråk omkring

40 000 kronor. Därest från riksdagens sida icke framställes någon erinran

häremot, torde Kungl. Maj:t få medgiva, att återstoden — nu beräknad

till 30 000 kronor — må användas för utförande av förutnämnda påbyggnad,

därest kostnaden härför skulle visa sig överstiga den preliminärt uppskattade.

I anslutning till förslagen om inrättande av eu avdelning för teknisk

fysik vid Chalmers tekniska högskola och ökning av intagningen vid högskolans

elektrotekniska avdelning anser jag mig böra framhäva, att nämnda

förslag kan betraktas såsom förmånliga från statsfinansiell synpunkt. Den

genomsnittliga utbildningskostnaden för var och eu av de nytillkommande

elever, som vid bifall till förslagen kan utbildas vid högskolan, kan sålunda

beräknas till endast omkring hälften av den nuvarande medelkostnaden

för varje vid högskolan utbildad elev.

Enligt vad avdelningsföreståndaren för elektrotekniska avdelningen vid

tekniska högskolan i Stockholm nyligen under hand upplyst, har en numera

företagen undersökning givit vid handen, att intagningen vad avdelningen

kan från och med höstterminen 1956 ökas med omkring 25 studerande

under vissa förutsättningar. En av dessa är att högskolans anslagsmedel

till avlöningar och materiel för nästa budgetår förstärkes med omkring

50 000 kronor. Den ifrågasatta ökningen av intagningen beräknas

vid full utbyggnad — d. v. s. från och med budgetåret 1959/60 — enligt

gjorda överslagsberäkningar kräva en förstärkning av nämnda anslagsmedel

med omkring 300 000 kronor. Vidare nödvändiggör den ökade intagningen

vissa ombyggnadsarbeten, vilka preliminärt kostnadsberäknats

till 300 000 kronor. Något anslag härför är dock icke behövligt för nästa

budgetår. Slutligen erfordras vissa engångsanslag till inredning och utrustning

under budgetåren 1957/60. Högskolans kollegienämnd avser enligt

vad som meddelats att inom kort inkomma med en framställning i ärendet.

Någon definitiv ståndpunkt till det förslag, för vilket jag här redogjort,

kan givetvis icke nu tagas. Jag anser emellertid lämpligt, att i detta

sammanhang ett belopp av 50 000 kronor reserveras för möjliggörande av

den ifrågasatta ökningen av intagningen vid Stockhohnshögskolans elektrotekniska

avdelning.

Av vad jag förut anfört framgår, att antalet permanenta utbildningsplatser

vid de tekniska högskolorna kan från och med höstterminen 1956

ökas med sammanlagt 195, vilket innebär en ökning av utbildningskapaciteten

med nära 30 procent. Av det nytillkommande antalet utbildningsplatser

har 65 förutsatts i årets statsverksproposition och genom de olika

åtgärder, för vilka jag redogjort i det föregående, kan antalet utbildningsplatser

ökas med 130. Den totala ökningen av utbildningskapaciteten från

och med nästa hösttermin avser främst de kategorier av högskoleutbildade

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1956

ingenjörer, varav behovet för närvarande är störst, nämligen elektrotekniker,

mekanister, väg- och vattenbyggare samt tekniska fysiker. Vidare

må framhållas, att ökningen av antalet utbildningsplatser under innevarande

och nästa läsår innebär eu ökning av utbildningskapaciteten i fråga om

elektrotekniker och mekanister med omkring 50 procent samt väg- och

vattenbyggare med omkring 20 procent, varjämte antalet utbildningsplatser

för tekniska fysiker mer än fördubblas.

Den av mig i det föregående föreslagna eller beräknade förstärkningen

av högskolornas anslagsmedel till avlöningar och materiel för nästa budgetår

uppgår till sammanlagt (85 000 -f 13 000 -f- 169 000 + 50 000 —)

317 000 kronor. I enlighet med vad överstyrelsen uttalat torde vidare,

med hänsyn till att möjligheter längre fram kan yppa sig att ytterligare

öka intagningen, ett lämpligt belopp böra reserveras härför. Enligt min

mening bör förslagsvis 83 000 kronor beräknas för sistnämnda ändamål.

Jag föreslår därför, att sammanlagt 400 000 kronor anvisas till förstärkning

av högskolornas anslagsmedel till avlöningar och materiel för nästa

budgetår för möjliggörande av ökning av intagningen utöver vad som

förutsatts i årets statsverksproposition. Ifrågavarande belopp torde böra

anvisas under ett särskilt förslagsanslag, benämnt Tekniska högskolorna:

Ökad intagning av studerande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition.

I detta sammanhang får jag vidare framhålla, att kollegienämnden vid

Chalmers tekniska högskola i skrivelse till överstyrelsen den 2 september

1955 framhävt behovet av en tillbyggnad till den av högskolans avdelningar

för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur disponerade byggnaden

samt hemställt, att överstyrelsen måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning

om anvisande av ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor för budgetåret

1956/57 för uppförande av nämnda tillbyggnad. Därest nämnda

anslag anvisades, skulle intagningen vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad

omedelbart kunna ökas med 20. I skrivelse till Kungl. Maj:t

den 18 oktober 1955 har överstyrelsen uttalat, att den väl ansåge en utvidgning

av de för nämnda avdelningar avsedda lokalutrymmena angelägen.

Något egentligt ritningsförslag hade emellertid icke blivit uppgjort

för den ifrågasatta tillbyggnaden och även i övrigt saknades den utredning

rörande vissa med byggnadsprojektet sammanhängande spörsmål,

som överstyrelsen fann erforderlig för ett bedömande av detsamma. Vid

sådant förhållande vore överstyrelsen icke beredd att för budgetåret

1956/57 förorda en medelsanvisning för ändamålet. Enligt vad under hand

inhämtats från överstyrelsen bör enligt överstyrelsens uppfattning här

avsedda byggnadsprojekt upptagas till närmare prövning i samband med

uppgörande av eu ny generalplan för högskolan, vilken senare fråga vid

upprepade tillfällen diskuterats inom överstyrelsen. I skrivelse den 31

januari 1956 har Chalmerska byggnadskommittén — i anledning av en

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. May.ts ''proposition nr 89 år 1956

framställning till kommittén från högskolans kollegienämnd — framhållit

angelägenheten av att en ny generalplan för byggnadsverksamheten vid

högskolan snarast uppgöres samt föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga

åtgärder för uppgörande av en dylik plan. Beredningen av detta ärende

inom ecklesiastikdepartementet är i vissa avseenden ännu icke helt slutförd.

Jag anser mig emellertid redan nu böra nämna, att det är min avsikt

att inom kort föreslå Kungl. Maj:t, att åtgärder vidtages för påbörjande

av arbetet med uppgörande av den föreslagna nya generalplanen.

Kostnaderna härför under nästa budgetår torde böra bestridas från åttonde

huvudtitelns reservationsanslag till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte — med den ändring av Sitt i årets statsverksproposition,

bilagan 29, kapitalbudgeten, under punkten 9 framställda förslag,

som föranledes av vad jag nu förordat — föreslå riksdagen att

a) till Tekniska högskolorna: Ökad intagning av studerande

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

400 000 kronor;

b) till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för

budgetåret 1956/57 å kapitalbudgeten under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av

435 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämmer, bifaller Hans Maj:t

Konungen samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Christina Steen-Sundberg

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956

560432

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1956/57 till tekniska högskolor m. m. jämte i ämnet vä a1 i texten
  2. Rskr. 1956:262 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av viss kronan tillhörig mark m. m. a1 i texten