Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

1956-03-02 · 46 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:94, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956

1

Nr 94

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott

den 2 mars 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av ett av en särskild utrustningskommitté framlagt förslag

föreslås anvisande av 2 165 000 kronor till utrustning av lungklinikerna vid

karolinska sjukhuset, vilka beräknas kunna tagas i bruk den 1 januari 1957.

Vidare framlägges av läkarutbildningsreformen föranledda förslag till

avtal rörande dels vissa ombyggnadsarbeten in. m. inom den patologiska institutionen

vid Sabbatsbergs sjukhus, dels ock anordnande av ett övningslaboratorium

i klinisk kemi vid serafimerlasarettet. I anslutning härtill föreslås

anvisande av ett reservationsanslag å 190 000 kronor såsom bidrag till

ombyggnadsarbetena vid den patologiska institutionen och ett reservationsanslag

å 240 000 kronor såsom bidrag till anordnandet av övningslaboratoriet.

För det fortsatta utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala föreslås

anvisande av ett investeringsanslag av 1 255 000 kronor. Av anslaget

avses 140 000 kronor för ombyggnad av barnkliniken, 1 000 000 kronor för

uppförande av en ny panncentral, 40 000 kronor för täckande av merkostnader

vid den kirurgiska kliniken samt 75 000 kronor för fortsatt utredning.

Förslag framlägges om avtal mellan staten och Malmö stad angående

anordnande av medicinsk undervisning vid de patologiska och bakteriologiska

institutionerna vid Malmö allmänna sjukhus.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr .94

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

Slutligen föreslås riksdagen skola godkänna vissa grunder för dels fördelning

av kostnaderna mellan staten och Göteborgs stad för uppförande av

mikrobiologiska institutioner dels ock upplåtelse av kvinnoklinik I vid

Sahlgrenska sjukhuset för medicinsk undervisning och forskning. I anslutning

härtill äskas ett reservationsanslag av 12 000 kronor för vissa omändringsarbeten

inom kvinnoklinik II.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkten 59, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1956/57 beräkna ett reservationsanslag av 3 565 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten,

inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, punkten 5, föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Utbyggande av

akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1956/57 beräkna ett investeringsanslag

av 1 260 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om dels vissa av

den medicinska undervisningens anordnande föranledda överenskommelser

med Stockholms stad, Malmö stad och Göteborgs stad, dels ock fördelning

mellan staten och Göteborgs stad av kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska

institutioner i Göteborg.

Karolinska sjukhuset: Utrustning

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatte jag den 26 maj 1955

en kommitté med uppdrag att med beaktande av vad som anförts i proposition

nr 133/1955 (s. 8—10) verkställa en översyn av det förslag till

utrustning av lungklinikerna vid karolinska sjukhuset, som framlagts av

sjukhusets direktion i skrivelse den 31 augusti 1954, samt till Kungl. Maj:t

inkomma med ett på verkställd översyn grundat utrustningsförslag.1

1 Som ledamöter i kommittén har Ingått byrådirektören S. Aare, tillika ordförande, ledamoten

av riksdagens första kammare E. Birke, kamreraren E. Edwall samt intendenterna

E. Olausson och O. Johansson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956

Kommittén, som antagit namnet karolinska sjukhusets utrustningskommitté,

har framlagt förslag i ämnet den 22 december 1955. över förslaget

har yttranden avgivits av direktionen för karolinska sjukhuset, Stockholms

stads sjukhusdirektion samt Stockholms läns landstings förvaltningsutskott.

Utruslningskommitténs utredning och förslag

Erforderlig utrustning har av kommittén kostnadsberäknats till 3 765 000

kronor. Enligt det av direktionen tidigare upprättade utrustningsförslaget,

som baserats på 260 vårdplatser, beräknades totalkostnaden till 4 596 000

kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkte efter granskning av detta

förslag, att utrustning anskaffades intill ett belopp av i runt tal 3 120 000

kronor. Härvid hade beredningen från sin granskning undantagit utrustningen

till de kemiska, fysiologiska och bakteriologiska laboratorierna samt

kandidatlaboratoriet, vilken utrustning av direktionen kostnadsberäknats till

640 596 kronor. Kommitténs översyn har omfattat jämväl nämnda laboratorieutrustning

och de beräknade kostnaderna för denna utrustning, i runt

tal 499 000 kronor, jämte därå belöpande kostnader för administration och

för oförutsedda utgifter ingår i den av kommittén beräknade totalkostnaden.

Av den följande sammanställningen framgår fördelningen å olika

materielslag av föreslagna kostnadsändringar.

Ändamål

Av direk- tionen äskad

medels- anvisning

kronor

Av centrala

sjukvårds- beredningen

tillstyrkt

medels- anvisning

kronor

Av kom- mittén

föreslagen

medels- anvisning

kronor

Möbler ......................................

433 719

387 000

372 232

Sängar och sängutrustning ....................

253 in

198 101

220 523

Textilier ....................................

44 153

44 153

41 503

Belysningsarmatur............................

79 538

71 963

76 183

Möbeltyg ....................................

23 750

14 375

14 375

Serveringsartiklar m. m.......................

20 825

18 440

16 784

Porslin m. m.................................

14 081

10 957

8 101

Utrustning vid sjukhusets centrala anläggningar. .

86 826

73 182

82 296

Brandredskap ................................

6 800

4 015

1 700

Handdukshängare m. m.......................

7 000

6 000

6 000

Musikinstrument m. m.........................

22 370

18 940

16 900

Kontorsmaskiner m. m.........................

71 296

70 296

77 020

Vågar ......................................

12 861

12 861

12 761

Transportmateriel ............................

84 562

81 303

84 835

Trädgårdsmöbler m. m.........................

2 260

2 260

2 260

Skyltar och anvisningstavlor ..................

7 000

6 000

6 000

58 051

51 231

45 054

Elektriska apparater..........................

75 790

66 566

71 248

Projektionsapparater..........................

45 420

36 270

34 270

Instrument och operationsmöbler ..............

496 725

374 123

403 462

Röntgenutrustning............................

1 544 732

1 142 053

1 196 675

Laboratorieutrustning ........................

640 596

—

499 025

Linne och gångkläder ........................

224 839

192 514

182 138

Installationer och monteringar..................

—

—

15 000

Administrations- och entreprenadkostnader m. m.

127 481

86 478

104 570

Oförutsedda utgifter..........................

212 214

150 919

174 084

Summa kronor

4 696 000

3 119 920

3 765 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 9b år 1956

Kommittén framhåller, att utrustningsbehovet påverkats i olika avseenden

sedan den av centrala sjukvårdsberedningen i slutet av år 1954 och

början av år 1955 verkställda granskningen av direktionens förslag. Utrustning

har sålunda numera beräknats för 263 mot tidigare beräknade

260 vårdplatser. I den medicinska kliniken har tillkommit en fullständig

överläkarmottagning med mottagnings-, undersöknings- och genomlysningsrum,

lokaler för sekreterare samt patientväntrum. En expedition för föreståndarinna

och en avdelning för arbetsterapi har tillkommit, varjämte

avdelningen för sjukgymnastik utökats. Vidare har den beslutade ökningen

av antalet medicine studerande vid karolinska institutet nödvändiggjort

en uppräkning av vissa materielgrupper. Slutligen har under senaste året

inträffade prisstegringar icke oväsentligt kommit att påverka utrustningskostnaderna.

Kostnadsberäkningarna är baserade på det aktuella prisläget.

Pidsstegringar, som kan komma att inträffa, innan utrustningen inköpes,

kan därför medföra, att kommittén nödgas inkomma med äskande om

tilläggsanslag. Kommittén räknar med att kostnadsstegringar, som uppstår

på grund av förbättrade konstruktioner eller dylikt, vid behov får täckas

med tilläggsanslag.

Kommittén har i likhet med centrala sjukvårdsberedningen funnit, att

planeringen av den egentliga röntgenavdelningen med sju röntgenlaboratorier

med hänsyn till framtida utveckling är välbetänkt men att man i

avvaktan på de närmaste årens erfarenheter rörande verksamhetens omfattning

tills vidare bör låta anstå med anskaffning av apparater för ett

laboratorium. Verksamheten i fyra av laboratorierna bör därjämte tills

vidare bedrivas med hjälp av endast två röntgenmaskiner. Därest frekvensen

vid avdelningen stiger i sådan grad, att ytterligare apparater måste

anskaffas, avser kommittén att inkomma med framställning om ytterligare

medel.

Kostnaderna för lungklinikernas utrustning skall bestridas av staten,

Stockholms stad och Stockholms läns landsting enligt mellan dessa parter

träffad överenskommelse innebärande, att landstinget skall bidraga med

75 procent av utrustningskostnaderna för central- och distriktsdispensärerna

samt att landstinget och staden i fråga om återstående kostnader

skall bidraga med 75 procent av utrustningskostnaden för de platser, som

länet och staden skall disponera (46 resp. 74), dock att detta bidrag icke

skall överstiga det belopp länet resp. staden skulle vidkännas vid eget

nyuppfört, på flera specialavdelningar uppdelat sjukhus. Utrustningen av

dispensärerna har kostnadsberäknats till 262 000 kronor. Frånräknas detta

belopp den totala utrustningskostnaden återstår 3 503 000 kronor, innebärande

en vårdplatskostnad av 13 319 kronor 39 öre. Stadens och länets

bidrag har med utgångspunkt från denna platskostnad uppskattats till

739 226 resp. 459 519 kronor. Länets bidrag till utrustning av dispensärerna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956

har beräknats till 196 500 kronor. Statens andel uppgår således till

(3 765 000 — 739 226 — 459 519 — 196 500) 2 369 755 kronor.

Vid beräknandet av stadens och länets bidrag skall emellertid hänsyn

jämväl tagas till, att dessa parter i samband med lungklinikernas uppförande

skall bidraga till den utrustning, som anskaffades till tvätteriet i

samband med barnklinikens uppförande. Tvätteriets kapacitet höjdes då

till en nivå, som beräknades motsvara ökningen av tvättgodsmängden vid

tillkomsten av barnkliniken, reumatologiska avdelningen och lungklinikerna.

Den totala kostnaden för komplettering av utrustningen vid tvätteriet

har uppgått till 115 300 kronor. Stadens och länets bidrag för bestridande

av lungklinikernas andel i denna kostnad uppgår till 11 530 resp.

7 167 kronor. Med hänsyn härtill bör statens andel i utrustningskostnaden

för lungklinikerna minskas med (11 530 + 7 167) 18 697 till 2 351 058 kronor

samt stadens och länets andelar ökas med 11 530 resp. 7 167 till

750 756 resp. 663 186 kronor.

För innevarande budgetår har till utrustning av lungklinikerna anvisats

200 000 kronor. Därest klinikerna skall kunna tagas i bruk den 1 januari

1957, är det nödvändigt, att återstoden av på staten belöpande del av utrustningskostnaden

eller 2 151 058 kronor anvisas för nästa budgetår.

Yttranden

Direktionen för karolinska sjukhuset erinrar om, att utrustningsanslagen

till textilier m. m. i samband med tillkomsten av nya kliniker tidigare

beräknats för knappt, vilket förorsakat en efter hand uppkommande brist

på hela sjukhuset. Beträffande lungklinikerna synes den av kommittén

gjorda beräkningen vara i knappaste laget. Erfarenheterna från den thoraxkirurgiska

avdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus visar, att ett avsevärt

större behov av textilier förefinnes vid avdelningar av förevarande karaktär

jämfört med vanliga allmänkirurgiska avdelningar. I fråga om den

medicinska tuberkuloskliniken bör framhållas, att till skillnad från vanliga

medicinska kliniker sängkläder och andra utrustningsartiklar i regel måste

underkastas tidskrävande desinfektion före förnyad användning. Av denna

anledning bör förrådet av nämnda artiklar hållas större än vad som i

allmänhet är förhållandet. Direktionen hemställer därför, att det av utrustningskommittén

föreslagna utrustningsanslaget uppräknas med 23 000

kronor.

Kommittén har ansett, att man i avvaktan på närmare erfarenhet rörande

verksamheten vid röntgenavdelningen bör tills vidare uppskjuta

anskaffning av viss röntgenutrustning. Åtgärden synes direktionen välbetänkt

med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på röntgenområdet.

Direktionen förutsätter emellertid, att staden och länet kommer

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

att bidraga till kostnaden för den komplettering av röntgenutrustningen,

som framdeles kan komma att visa sig erforderlig.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott anser de beräknade kostnaderna

för instrument, operationsmöbler, röntgen och laboratorier väl

höga. Utskottet förutsätter, att vid upphandling av samtlig utrustning den

beräknade inköpssumman genom anbudsförfarande skall kunna reduceras

och därigenom uppkomna besparingar komma berörda parter tillgodo.

Därest så sker, har förvaltningsutskottet intet att erinra mot det framlagda

utrustningsförslaget.

Stockholms stads sjukhusdirektion framhåller, att den av kommittén

beräknade utrustningskostnaden per vårdplats synes trots verkställd reducering

vara väl hög med hänsyn till bestämmelserna i gällande avtal. En

av sjukhusdirektionen med ledning av föreliggande utrustningsförslag verkställd

överslagsberäkning rörande de aktuella utrustningskostnaderna per

vårdplats vid ett stadens centralsjukhus har givit en kostnad av cirka

9 720 kronor. Då sjukhusdirektionen emellertid icke f. n. kan åberopa utrustningskostnaden

vid eget nyuppfört, på flera specialavdelningar uppdelat

sjukhus som jämförelse, ser sig direktionen nödsakad lämna den av

utrustningskommittén verkställda beräkningen av stadens utrustningskostnader

till lungklinikerna utan erinran. Då sjukhusdirektionen likväl finner

kostnaderna för utrustningen väl höga, förutsätter direktionen, att alla

möjligheter till besparingar och kostnadsminskningar tillvaratages. I utrustningsförslaget

har beräknats cirka 14 000 kronor för lakan och örngott

m. in., avsedda att disponeras för vid lungklinikerna anställd personal,

för vilken sjukhuset enligt vad under hand upplysts avser att förhyra

bostäder i Solna. Sjukhusdirektionen motsätter sig icke, att staden bidrager

till dessa kostnader under förutsättning, att staten i stället förklarar

sig villig tolka § 6 i det s. k. Sabbatsbergsavtalet på sådant sätt, att bidrag

lämnas till motsvarande kostnader för utrustning av för personalen vid

Sabbatsbergs sjukhus förhyrda bostäder.

Vid beräkningen av länsdispensärens andel i utrustningskostnaderna för

lungklinikerna har någon dispensärens andel i kostnaderna för laboratorieutrustningen

icke medräknats. Då det torde kunna förutsättas, att även

länsdispensären kommer att utnyttja laboratorierna, utgår sjukhusdirektionen

från, att hänsyn tages härtill vid uppgörandet av den slutliga fördelningen

av utrustningskostnaderna.

Möjlighet torde föreligga att vid infordrande av anbud kunna erhålla

lägre priser än de beräknade. Vid upphandlingen synes också möjligheter

kunna yppas att ytterligare begränsa och förenkla utrustningen. Sjukhusdirektionen

förutsätter, att härigenom uppkomna kostnadsminskningar

icke tages i anspråk för en utökning av utrustningsprogrammet eller för

andra ändamål utan i stället medför minskningar i utrustningskostnaderna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956

Departementschefen

De nya lungklinikerna beräknas stå färdiga den 1 januari 1957. Med

hänsyn härtill måste medel nu anvisas för erforderlig utrustning. Vid min

anmälan i propositionen nr 133/1955 av frågan om anvisande av medel för

innevarande budgetår till utrustning av ifrågavarande kliniker framhöll

jag, att denna utrustningsfråga med hänsyn till de betydande kostnaderna

var av sådan vikt, att dess handhavande borde anförtros åt en särskild

utrustningskommitté. Jag förutsatte därvid, att kommittén i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1956/57 skulle kunna redovisa på verkställd översyn

grundade beräkningar av totalkostnaden för klinikernas utrustning.

I sin framställning om anslag för nästa budgetår har kommittén på grundval

av verkställd översyn framlagt förslag till utrustning av lungklinikerna.

Detta förslag har kostnadsberäknats till 3 765 000 kronor innebärande

en kostnadsminskning med 831 000 kronor i förhållande till direktionens

tidigare förslag. Den nu föreliggande utrustningsplanen utgör resultatet

av en med anlitande av tillgänglig expertis så noggrann genomgång,

som i nuvarande läge varit möjlig, av klinikernas beräknade behov

i fråga om utrustning. Kommittén har dock förutskickat, att vissa merkostnader

för anskaffning av röntgenutrustning framdeles kan uppkomma,

varjämte kommittén gjort vissa förbehåll med anledning av den snabbt

fortgående tekniska utvecklingen, som kan föranleda vissa kostnadsstegringar.

De i planen redovisade och av kommittén nu förordade olika

förslagen synes mig väl underbyggda. Med hänsyn härtill anser jag mig

böra tillstyrka den av kommittén framlagda utrustningsplanen. De på

grundval av nämnda plan uppgjorda kostnadsberäkningarna och vad kommittén

i anslutning därtill anfört anser jag mig även böra godtaga. Vid den

fortsatta handläggningen av utrustningsfrågan torde få prövas det av direktionen

framförda önskemålet om ytterligare medel för viss sängutrustning.

Vad särskilt gäller den av kommittén påtalade risken att till följd av teknisk

utveckling och prisstegringar merkostnader skulle kunna uppkomma

vill jag understryka, att — såsom påpekats av landstinget och Stockholms

stads sjukhusdirektion — vissa kostnadsminskningar torde vara möjliga

genom anbudsförfarande samt att medelsberäkningen innefattar sedvanligt

belopp till oförutsedda utgifter. Jag förutsätter, att kommittén även i fortsättningen

vinnlägger sig om att begränsa utgifterna, så långt detta är möjlig

uian att kravet på en tillfredsställande standard i fråga om utrustningen

eftersättes.

Kommittén har föreslagit, att ett anslag av 2 151 058 kronor anvisas för

näsla budgetår motsvarande statens beräknade andel i utrustningskostnaden

för lungklinikerna. Jag anser mig i huvudsak kunna godtaga kommitténs

beräkningar i denna del. Jag förordar emellertid, att kostnaden för

anskaffning av sängutrustning åt viss personal vid lungklinikerna, vilken

utrustning av kommittén kostnadsberäknats till cirka 14 000 kronor, helt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956

bestrides av staten. Jag vill erinra om, att bidrag från Stockholms stads

sida till ifrågavarande kostnader är att påräkna endast under förutsättning,

att staten utfäster sig att i framtiden bidraga till motsvarande kostnader

vid Sabbatsbergs sjukhus. Jag anser mig emellertid icke kunna förorda,

att en dylik utfästelse lämnas från statens sida icke minst med hänsyn

till rådande ovisshet om storleken av de kostnader vid Sabbatsbergs

sjukhus, varom här är fråga. Härtill kommer, att det synes mig tveksamt,

huruvida ifrågavarande utrustning är av sådan beskaffenhet, att staden

och länet avtalsenligt har att bidraga till kostnaderna för dess anskaffande.

Jag förutsätter vidare, att vad sjukhusdirektionen anfört i fråga

om länsdispensärens andel i utrustningskostnaderna prövas vid uppgörandet

av den slutliga fördelningen av utrustningskostnaderna.

Med hänsyn till vad jag sålunda förordat bör till utrustning av lungklinikerna

för nästa budgetår anvisas ett anslag av 2 165 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2 165 000 kronor.

Vissa överenskommelser med Stockholms stad om upplåtelse av stadens

sjukhus för undervisningsändamål

Inledning

Genom beslut den 14 januari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att

å statens vägnar upptaga förhandlingar bl. a. med Stockholms stad rörande

i proposition nr 212/1954 förutsatt överenskommelse angående anordnande

av undervisning å vissa staden tillhöriga sjukhus.

I skrivelser den 2 maj och den 8 september 1955 till förhandlingskommissionen

har karolinska institutets lärarkollegium anhållit, att kommissionen

i första hand ville upptaga förhandlingar med staden för alt åstadkomma

dels ökade lokaler vid palologiska institutionen vid Sabbatsbergs

sjukhus, dels övningslaboratorium i klinisk kemi vid serafimerlasarettet,

dels ock ändring i gällande avtal rörande upplåtelse av S:t Eriks sjukhus

och Söderby sjukhus för medicinsk undervisning.

Beträffande patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus har lärarkollegiet

anfört bl. a. följande.

Ett genomförande av i propositionen nr 212/1954 framlagt och av riksdagen

godkänt förslag angående reformering av läkarutbildningen kommer

bl. a. att medföra, att undervisningen i ämnet patologi erhåller en utformning,

som i betydande grad avviker från nuvarande studieordning. Omlägg
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956

ningen av undervisningen avses skola genomföras fr. o. m. hösten 1956 och

nödvändiggör betydande omändringar inom den patologiska institutionen

vid Sabbatsbergs sjukhus. Dels måste studenterna erhålla ökat utrymme

för sina självstudier, dels måste arbetsrum beredas för nytillkommande

lärarkrafter, d. v. s. prosektor, förste assistent, förste amanuens och skrivpersonal.

Befintliga rum inom institutionen är emellertid stora, och det

torde vara möjligt att genom uppdelning av rum erhålla någorlunda tillfredsställande

lokaler utan att behöva tillgripa tillbyggnad.

Stadens myndigheter har enligt kollegiet verkställt en kostnadsberäkning

över begärda ändringsarbeten. Kostnaden för erforderliga ombyggnader och

vissa fasta inventarier har beräknats till 183 700 kronor, vartill kommer

kostnader för möbler å 6 412 kronor.

Ändringsarbetena kan enligt lärarkollegiet komma till stånd endast med

stadens medgivande och på dess initiativ. En förutsättning för stadens medverkan

torde emellertid vara att före byggnadsarbetenas igångsättande klarhet

vinnes angående fördelningen av kostnaderna för ombyggnaden mellan

staten och staden. Därest departementschefens uttalande i propositionen

nr 142/1955 att låta undersöka, huruvida intaget vid institutet ytterligare

kan ökas, vinner riksdagens bifall, kan ytterligare lokaler komma att

behövas för undervisningen i patologi vid Sabbatsbergs sjukhus.

I fråga om det ifrågasatta övningslaboratoriet i klinisk kemi vid serafimerlasarettet

har lärarkollegiet framhållit i huvudsak följande.

Genom nådiga stadgan den 17 juni 1955 angående medicinska examina

har en ny medicinsk studieordning införts fr. o. in. den 1 september 1955.

Beträffande dem, som före den nya stadgans ikraftträdande inskrivits i

medicinsk fakultet eller vid karolinska institutet och där påbörjat medicinska

studier, skall emellertid i regel hittills gällande bestämmelser alltjämt

tillämpas. Till följd av denna övergångsbestämmelse kommer den

nya studieordningen att genomföras successivt i fyra läsårsetapper. Under

läsåret 1956/57 kommer den första avdelningen av medicine licentiatexamen

(det propedeutiska året) att för första gången anordnas enligt 10 § i den

nya stadgan. Samtidigt kommer den propedeutiska kurs, som enligt äldre

ordning inleder studierna till medicine licentiatexamen, att anordnas för de

medicine kandidater, som skall avlägga medicine licentiatexamen i den äldre

ordningen men ännu icke genomgått sådan kurs. Deltagarna i de propedeutiska

kurserna i den nya ordningen läsåret 1956/57 skall under tiderna den

1 november—15 december 1956 och 15 januari—28 februari 1957 (60 studerande)

samt den 15 april—31 maj och 1 september—15 oktober 1957 (60

studerande) beredas tillfälle att vid karolinska institutet fullgöra klinisk

laborationskurs om tre månader. Kursen skall till den ena delen hållas å

kliniskt-kemiskt laboratorium, till den andra å kliniskt-fysiologiskt laboratorium.

För den kliniskt-fysiologiska delen av kursen kan under läsåret 1956/57

plats icke beredas å serafimerlasarettet. Emellertid kan kursen provisoriskt

för hela antalet deltagare hållas å kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet

vid karolinska sjukhuset. Nuvarande kliniskt-kemiska laboratorierna vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet medger däremot ej, att den

kliniskt-kemiska delen av kurserna hålles där.

Lärarkollegiet finner det därför synnerligen angeläget, att andra möjligheter

tillskapas för förläggandet av sistnämnda kursdelar till sagda sjukhus.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 9b är 1956

För karolinska sjukhusets del synes problemet kunna lösas genom att lungklinikernas

för 30 laboranter avsedda övningslaboratorium iordningställes

så tidigt, att en kurs kan placeras där den 1 november 1956. Anordnandet

av motsvarande lokaler å serafimerlasarettet erbjuder större svårigheter.

Därest beslutad överflyttning av tvättverksamheten vid serafimerlasarettet

till karolinska sjukhuset genomföres i tillräckligt god tid, torde emellertid

ett övningslaboratorium av erforderlig omfattning kunna inrättas i

de lokaler vid lasarettet, som f. n. är upplåtna för dess tvätteri. I lokalerna

skulle i en senare byggnadsetapp arbetsplatser kunna iordningställas även

för de i den kliniska laborationskursen ingående kliniskt-fysiologiska laborationerna

för den till serafimerlasarettet i övrigt hänvisade laborantgruppen.

Enligt § 2 i avtalet den 1 december 1947 mellan staten och Stockholms

stad angående försäljning till staden av stiftelsen serafimerlasarettets fastigheter

torde nu ifrågasatta ändringsarbeten icke kunna verkställas utan

överenskommelse med staden.

Förhandlingskoinmissionens utredning och förslag

A. Patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus

Förhandlingskommissionen erinrar inledningsvis, att jämlikt Kungl.

Maj :ts beslut den 8 juli 1955 skall — med tillämpning tills vidare fr. o. m.

läsåret 1955/56 —- till de varje termin anordnade kurserna i ämnet anatomi

för medicine studerande tillträde beredas vid karolinska institutet åt

69 studerande. 1955 års läkarutbildningsutredning, med vilken kommissionen

haft samråd angående lokalbehovet vid den patologiska institutionen

vid Sabbatsbergs sjukhus, uppskattar avgången under studietiden fram till

medicine kandidatexamen till 5 procent av årsintaget, varför behovet av

utbildningsplatser under det propedeutiska året, under vilket bland annat

föreläsningarna i patologi skall ges, således för Stockholms vidkommande

skulle bliva 131 platser, varav hälften vid Sabbatsbergs sjukhus.

Med hänsyn till läkarutbildningsutredningens uppfattning, som framlagts

jämväl i en underdånig skrivelse från utredningen den 17 november

1955 angående lokaler vid serafimerlasarettet för undervisning i klinisk

kemi, har kommissionens förhandlingar med stadens delegerade förts från

den utgångspunkten, att endast eu omändring av befintliga lokaler vid

patologiska institutionen är erforderlig för tillgodoseende av tillfredsställande

utrymmen åt studerande och lärarpersonal in. fl. Kostnaderna för

nödvändiga omändringsarbeten har såsom nämnts av sjukhusdirektionens

byggnadsavdelning beräknats till 183 700 kronor, vartill kommer viss inventariekomplettering

för cirka 6 400 kronor.

Kommissionen erinrar om, att undervisning i patologi sedan mycket lång

tid tillbaka bedrivits vid Sabbatsbergs sjukhus. Överenskommelse härom

har enligt uppgift träffats mellan stadens sjukvårdsmyndigheter och vederbörande

professor i patologi. Genom tillkomsten av 1948 års avtal mellan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

staten ocli Stockholms stad angående samarbete för ny- och ombyggnad

samt drift av Sabbatsbergs sjukhus (se prop. nr 213/1948), i det följande

benämnt sabbatsbergsavtalet, har staden upplåtit bland annat sjukhusets

patologiska institution till karolinska institutet för undervisningsändamål

att tjäna såsom institutets patologiska institution.

Vid förhandlingarnas början framhöll kommissionen, att det vore naturligt

att sabbatsbergsavtalets regler angående kostnadsfördelningen beträffande

ombyggnadsarbeten även tillämpades i fråga om de aktuella åtgärderna

vid patologiska institutionen. Staten skulle alltså i enlighet med

nämnda avtal bidraga med en fjärdedel av de verkliga kostnaderna.

Stadens delegerade förklarade, att de icke ansåg sig avtalsenligt skyldiga

att bidraga till kostnader för ombyggnadsarbeten å en anläggning, som visserligen

är upplåten för undervisning men för vilken staten på grund av

avtalets lydelse ännu icke erlagt byggnadsbidrag för de kostnader, uppförandet

betingat. De förklarade sig emellertid beredda att i föreliggande fall

överväga en tillämpning av avtalsreglerna, därest en ändring av bestämmelserna

i sabbatsbergsavtalets § 7 om tidpunkten för erläggande av byggnadsbidraget

till patologiska institutionen och pannanläggningen komme till

stånd.

Förhandlingskommissionen har funnit det rimligt att biträda stadens önskemål

beträffande den patologiska institutionen, eftersom staten utan särskild

ersättning fått utnyttja institutionen för undervisning ända sedan år

1936, då den nuvarande byggnaden togs i bruk.

Beträffande stadens krav om ändrad tidpunkt för statens tillhandahållande

av byggnadsbidraget för pannanläggningen har kommissionen känt en

viss tveksamhet med hänsyn till, att staten ännu endast i begränsad omfattning

utnyttjat sjukhuset för undervisningsändamål. Förutom patologiska

institutionen är emellertid även sjukhusets kvinnoklinik sedan flera år

(1949) upplåten för undervisning. Vidare har stadens delegerade efter därom

från kommissionens sida framfört yrkande förklarat sig beredda att

medverka till, att den pediatriska kliniken upptages i sjukhusets första utbyggnadsetapp.

Vid sådant förhållande har kommissionen ansett det skäligt

att tillmötesgå stadens begäran om ändrad tidpunkt för tillhandahållande

av byggnadsbidraget för pannanläggningen.

Ombyggnadsarbetena inom den patologiska institutionen avser:

Våningen 1 tr.: Avskärning av en del av professorsrummet för nyskapande

av skrivcentral-sekreterarrum jämte väntrum. Avskärning av ett

laboratorium för nyskapande av rum för prosektor, jämte borttagande av ett

termostatrum för skapande av tambur och toalettrum för prosektor. Uppdelning

av ett laboratorium för skapande av rum för en förste assistent

och en förste amanuens. Uppdelning av ett preparationsrum för nyskapande

av laboratorium för preparator jämte vaktmästarexpedition. Entresolvåningen:

Omändring av förrådsrum och bokförråd för nyskapande

av bibliotek, även avsett för studenternas preparatstudier. Bottenvå
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

ningen: Omändring av ett museum till kombinerat museum och kursrum

för studenterna.

Med hänsyn till att undervisningen enligt den nya studieordningen skall

börja hösten 1956 är det angeläget, att den föreslagna ombyggnaden, som

skall utföras genom stadens försorg, utföres utan dröjsmål. Statens bidrag

skall utbetalas under budgetåret 1956/57 och erforderliga anslagsmedel bör

då finnas disponibla.

Kommissionen har angivit kostnaderna för omändringsarbetena inom

institutionen jämte vissa inventarier till sammanlagt (183 700 + 6 400)

190 100 eller i runt tal 190 000 kronor, varav staten skulle erlägga 25 procent

eller 47 500 kronor.

Statens byggnadsbidrag för patologiska institutionens uppförande, som

enligt den träffade överenskommelsen skall erläggas den 1 juli innevarande

år, har av kommissionen beräknats enligt följande. Enligt uppgift från

staden togs institutionen i bruk år 1936. Totalkostnaderna för uppförandet

belöpte sig till 650 000 kronor. Utrustningskostnaden var 174 000 kronor.

Jämlikt sabbatsbergsavtalets § 6 skall staten erlägga 25 procent av de verkliga

kostnaderna för uppförandet efter skälig avskrivning för den tid institutionen

varit i bruk, då bidraget erlägges, nämligen 1,35 procent per år, samt

25 procent av utrustningens värde vid tidpunkten för bidragets erläggande.

Sistnämnda värde skall fastställas av särskilda värderingsmän, av vilka parterna

utser vardera en och dessa gemensamt den tredje. Byggnadsbidraget

blir sålunda 25 % X (650 000 — 1,35 % X 650 000 X 20 år) eller 118 625

kronor.

Utrustningens nuvarande värde har ännu icke kunnat ens preliminärt

beräknas, varför kommissionen tills vidare uppskattar detsamma till 100 000

kronor. På staten fallande del uppgår alltsa till 25 000 kronor.

Statens sammanlagda bidrag till patologiska institutionen skulle således

utgöra (47 500 + 118 625 + 25 000) 191 000 kronor.

Med denna allmänna motivering har kommissionens förslag till överenskommelse

rörande den patologiska institutionen fått följande utformning.

Mellan staten och Stockholms stad är följande överenskommelse träffad

under förutsättning av att densamma godkännes dels av Kungl. Maj :t, dels

ock av Stadsfullmäktige genom beslut, som vinner laga kraft.

§ 1.

Staden förbinder sig att utföra vissa av karolinska institutets lärarkollegium

i skrivelse till stadens sjukhusdirektion den 24 maj 1954 begärda ombyggnadsarbeten

in. in. inom den patologiska institutionen vid Sabbatsbergs

sjukhus. Härför erlägger staten bidrag till staden med 25 procent av totalkostnaderna

för ombyggnaden och utrustningen i enlighet med bestämmelserna

i § 6 i avtalet den 22 mars och den 28 maj 1948 rörande upplåtelse av

Sabbatsbergs sjukhus för den medicinska undervisningen, nedan kallat sabbatsbergsavtalet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956

§2.

I nästföregående paragraf omnämnt bidrag utbetalas efter rekvisition av

staden, sedan ombyggnaden utförts.

§ 3.

Oavsett bestämmelserna i § 7 i sabbatsbergsavtalet skall staten tillhandahålla

staden byggnadsbidraget för patologiska institutionen den 1 juli 1956

och för pannanläggningen den 1 juli 1960, dock att om någon av medicinska,

kirurgiska eller pediatriska klinikerna dessförinnan tages i bruk för undervisningsändamål,

bidraget till pannanläggningen skall erläggas, när så sker.

Bidragen beräknas på sätt angives i § 6 i sabbatsbergsavtalet, varvid skall

iakttagas, att avskrivningar skola beräknas till nämnda betalningsdagar.

§ 4.

Parterna ha — till förtydligande av §§ 3 och 6 i sabbatsbergsavtalet —

enats om att bestämmelserna i § 6 i nämnda avtal i vad de avse fördelningen

av kostnaderna för sedermera tillkommande ny-, ombyggnads-, ändringsoch

förbättringsarbeten avseende enligt § 3 upplåtna kliniker och gemensamma

inrättningar skola tillämpas oavsett om arbetena äro betingade av

undervisningsbehov eller av sjukvårdsbehov.

B. Övningslaboratorium i klinisk kemi vid serafimerlasaretlet

Förhandlingskommissionen framhåller i denna fråga i huvudsak följande.

I den nyssnämnda skrivelsen från 1955 års läkarutbildningsutredning angående

lokaler vid serafimerlasarettet för undervisning i klinisk kemi har

konstaterats, att de i propositionen nr 212/1954 redovisade förutsättningarna

för att meddela den i propedeutundervisningen ingående kliniska laborationskursen

för de studerande vid serafimerlasarettet icke föreligger. Utredningen

har därför prövat olika alternativ för att åstadkomma erforderliga

laborationslokaler och stannat för att föreslå inrättande av ett övningslaboratorium

i lasarettets tvätteri. Kommissionen har i ärendet inhämtat

yttrande från direktionen för karolinska sjukhuset. På basis av

detta har utredningen efter samråd med byggnadsstyrelsen låtit uppgöra

ritningsförslag jämte kostnadsberäkning för ombyggnad av lasarettets

tvättbyggnad. Kostnaderna för ombyggnaden har beräknats till 266 500

kronor. Kommissionen har vidare undersökt möjligheterna att inrätta ett

permanent laboratorium vid S:t Görans sjukhus. Nödvändigheten att färdigställa

erforderliga lokaler redan under nästa budgetår har emellertid

omöjliggjort såväl detta som samtliga andra undersökta alternativ med

undantag av serafimeralternativet.

Kommissionen har tolkat 1948 års avtal mellan staten och Stockholms

stad angående försäljning till staden av stiftelsen serafimerlasarettets fastigheter,

i det följande kallat serafimeravtalet (se prop. nr 213/1948), så,

att stadens medgivande till den föreslagna ombyggnaden är nödvändigt.

Stadens delegerade har i princip icke haft något att erinra mot det fram
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

lagda förslaget. Man har dock framhållit, att någon garanti icke kunde

lämnas beträffande hur länge det tilltänkta övningslaboratoriet finge kvarbliva

i tvättbyggnaden, enär stadens gatumyndigheter uppgivits ha planer

på att disponera marken för vissa trafikleder. Under hand har stadens delegerade

emellertid upplyst, att byggnaden av nämnda anledning icke

skulle komma i farozonen förrän omkring år 1965. Stadens representanter

har vidare krävt, att lasarettets tvätt under den tid efter utgången av år

1960, varunder lasarettet drives som undervisningssjukhus, skall ombesörjas

vid karolinska sjukhusets tvättinrättning mot självkostnadspris.

Beträffande frågan om stadens deltagande i kostnaderna för de aktuella

ombyggnadsarbetena har parterna med hänsyn till, att lasarettet torde

komma att bestå såsom sjukvårdsanstalt och undervisningssjukhus, i varje

fall till vissa delar även efter år 1961, övervägt, om det inte skulle vara

praktiskt att införa vissa generella regler, angivande bidragsskyldigheten

från staden resp. staten beträffande ny-, ombyggnads- och ändringsarbeten.

Då det emellertid på detta stadium varit förenat med betydande svårigheter

att finna en allmän regel, som skulle kunna tillämpas under nuvarande

utvecklingsskede av sjukvården inom Stockholms stad och län, och då

läkarutbildningens behov av utnyttjande av kommunala sjukhus ännu ej

kan överblickas, har parterna enats om att nu endast framlägga förslag

beträffande de f. n. aktuella byggnadsarbetena vid serafimerlasarettet.

Kommissionen erinrar om, att serafimeravtalet icke innehåller någon bestämmelse

beträffande kostnadsfördelningen av sådana ny-, ombyggnadsoch

ändringsarbeten, som kan aktualiseras under tiden fram till avträdesdagen

den 1 januari 1961. Däremot framhöll den statliga förhandlingskommissionen

i en kommentar till serafimeravtalets § 2 följande beträffande

den s. k. dispositionstiden, d. v. s. tiden fram till nyssnämnda datum.

»Därest under dispositionstiden ändrings- eller andra byggnadsarbeten

behöva vidtagas å fastigheterna, har det ansetts lämpligt att härom överenskommelse

träffas med staden, vilken förutsattes skola liksom hittills

deltaga i kostnaderna för sådana arbeten. Kommissionen utgår emellertid

ifrån att åtgärder av berörda slag icke skola i nämnvärd utsträckning ifrågakomma.

Därest mot förmodan någon mera kostnadskrävande nybyggnad

skulle erfordras, torde vid kostnadsfördelningen beaktas den tid, som återstår

för staten att utnyttja anläggningen.»

Orden »liksom hittills» syftar på de närmast tidigare genomförda ny- och

ombyggnadsarbetena, d. v. s. ombyggnaden av den neurokirurgiska kliniken,

då stadens bidrag utgjorde cirka 20 procent.

Stadens delegerade har vid överläggningarna visserligen förklarat sig villiga

att i princip medverka till läkarutbildningsreformens genomförande

och därför medgivit, att tvättbyggnaden ombygges för angivet ändamål.

Med hänsyn till att det av staten påfordrade ombyggnadsarbetet enbart avser

ett ändamål, som ej ingått i förutsättningarna vid slutandet av serafi
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 9i år 1956

meravtalet utan föranletts av statsmakternas nyligen fattade beslut om

läkarutbildningen, har delegerade dock ej ansett sig kunna sträcka sin

medverkan längre än att bidraga med 10 procent av de verkliga kostnaderna

för byggnadsarbetena. Kommissionen har såsom nämnts angivit dessa kostnader

till 266 500 kronor, varför stadens bidrag skulle uppgå till cirka

26 600 kronor. Statens andel skulle sålunda uppgå till i runt tal 240 000

kronor.

Kommissionen har på av staden anförda skäl ansett sig böra acceptera

stadens villkor beträffande kostnadsfördelningen. Med hänsyn till att staden

såsom ägare till nuvarande tvättbyggnad genom inredandet av laboratorielokaler

därstädes förlorar sina möjligheter att utföra lasarettets tvätt

inom lasarettets befintliga utrymmen, har kommissionen även funnit sig

böra godtaga stadens krav om att få utnyttja statliga tvättinrättningar, i

första hand den vid karolinska sjukhuset. Enligt vad kommissionen inhämtat

är f. n. osäkert, om karolinska sjukhusets tvättinrättning kommer

att ha kapacitet nog att kunna ombesörja en i framtiden eventuellt ökande

tvättgodsmängd från serafimerlasarettet, varför kommissionen tänkt sig

att eventuellt kunna utnyttja exempelvis försvarets fabriksstyrelses tvättanstalt.

Kommissionen framhåller, att det med hänsyn till laboratorieundervisningen

i klinisk kemi är synnerligen angeläget, att ombyggnadsarbetena

kommer till stånd snarast möjligt efter den 1 juli 1956, då tvättverksamheten

beräknas överflyttas till karolinska sjukhuset. Byggnadsstyrelsen synes

böra erhålla i uppdrag att utföra erforderliga arbeten i enlighet med

det förslag, som bifogats 1955 års läkarutbildningsutrednings nyssnämnda

skrivelse.

Förhandlingskommissionens förslag till överenskommelse i denna fråga

har följande lydelse.

Mellan staten och Stockholms stad är följande avtal träffat under förutsättning

att detsamma godkännes av Kungl. Maj :t och av Stadsfullmäktige

genom beslut som vinner laga kraft.

§ I
Staden

medgiver att i 1955 års läkarutbildningsutrednings underdåniga

skrivelse den 17 november 1955 föreslagen ombyggnad av befintlig tvättbyggnad

vid serafimerlasarettet får utföras i syfte att i densamma bereda

erforderliga lokaler för undervisning i klinisk kemi.

För ändamålet erforderliga ombyggnadsarbeten utföras genom statens

försorg.

§ 2.

Staden bidrager med belopp motsvarande 10 procent av de verkliga kostnaderna

för i föregående paragraf omnämnda byggnadsarbeten. Bidraget

utbetalas efter rekvisition av staten, sedan arbetena utförts.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 9b år 1956

§ 3.

Under den tid efter utgången av år 1960, varunder lasarettet drives som

undervisningssjukhus, skall om och i den utsträckning staden så påfordrar

lasarettets tvätt ombesörjas av karolinska sjukhusets tvättinrättning eller annan

statlig tvättinrättning mot självkostnadspris.

I anslutning till de framlagda förslagen till överenskommelser med

Stockholms stad har förhandlingskommissionen anmält, att den i lärarkollegiets

skrivelse den 8 september 1955 upptagna frågan om propedeutundervisningen

vid S:t Eriks sjukhus och Söderbg sjukhus föranlett kommissionen

att upptaga förhandlingar i ärendet med stadens delegerade, vilka

därvid tillmötesgått statens önskemål och medgivit undervisning i av lärarkollegiet

begärd omfattning utan ändring av nuvarande ekonomiska villkor.

överenskommelsen avser tiden fram t. o. m. den 15 oktober 1957. Frågan

om villkoren för upplåtelse av S:t Eriks sjukhus för undervisning för

tiden efter nyss angivna datum förutsättes bli föremål för nya överläggningar

mellan parterna. Den träffade överenskommelsen innebär såvitt på

kommissionen ankommer intet behov av medelsäskande. Ej heller synes

annan åtgärd f. n. erforderlig från Kungl. Maj :ts sida.

Yttranden

Statskontoret har icke något att erinra mot förhandlingskommissionens

förslag till överenskommelser.

1955 års läkarutbildningsutredning, som tillstyrker de framlagda förslagen,

erinrar, att utredningen visserligen ännu icke tagit slutlig ställning till

frågan om fördelning mellan lärosätena av det beslutade ökade antalet

medicine studerande under propedeutiska året men anser sig likväl kunna

vitsorda, att behovet av utbildningsplatser vid patologiska institutionen vid

Sabbatsbergs sjukhus i vart fall icke torde komma att överstiga 66 per termin.

Utredningen konstaterar vidare, att ett utnyttjande av S:t Eriks sjukhus

för propedeutundervisning torde bli erforderligt jämväl i fortsättningen,

varför utredningen med tillfredsställelse noterat, att denna fråga förutsatts

bli föremål för nya överläggningar mellan parterna.

Byggnadsstyrelsen anför.

Mot principerna i avtalen har byggnadsstyrelsen i huvudsak intet att erinra.

Styrelsen har under hand från stadens sjukhusdirektion erfarit att, ehuru

tidpunkten för färdigställande av arbetena inom Sabbatsbergs sjukhus icke

fastställts i avtalet, direktionen dock är beredd att i vad på densamma ankommer

avsluta desamma i sådan tid, att undervisningen icke hindras.

Beträffande arbetenas omfattning har styrelsen för sin del icke något att

erinra. På grund av den korta remisstiden har styi''elsen emellertid icke i

detalj kunnat granska de uppgivna kostnaderna. De till sammanlagt 266 500

kronor angivna kostnaderna för ombyggnad av tvättanläggningen vid sera2

— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 9b

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

fimerlasarettet synes lågt beräknade. Styrelsen anser sig, efter att ha infordrat

ritningsmaterialet, böra bedöma kostnaderna för dessa arbeten till över

300 000 kronor. Vid besiktning på platsen har styrelsen vidare funnit yttertaket

på den ifrågavarande byggnaden i behov av omläggning, vilket beräknas

kosta ca 15 000 kronor.

Ifråga om den patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus kan

den till 183 700 kronor angivna ombyggnadskostnaden visa sig otillräcklig.

Förslaget synes emellertid inrymma möjlighet för sådana mindre jämkningar

ifråga om arbetenas omfång, att den angivna kostnadsramen i detta

fall slutligen bör kunna hållas. I de angivna totalbeloppen ingår kostnaderna

för fast inredning i lokalerna.

Departementschefen

Den vid 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen medför,

att universitetsstädernas statliga och kommunala sjukhus i ökad utsträckning

måste tagas i anspråk för undervisningsändamål. De problem, som

sammanhänger med det ökade intaget till de medicinska läroanstalterna,

är f. n. föremål för en allmän översyn av 1955 års läkarutbildningsutredning.

Ifrågavarande utredningsuppdrag är ännu ej avslutat. I vissa kliniska

ämnen skall emellertid den till läkarutbildningsreformen knutna nya medicinska

studieordningen börja tillämpas redan fr. o. m. läsåret 1956/57. Efter

framställning från karolinska institutets lärarkollegium har förhandlingskommissionen,

såsom framgår av det anförda, upptagit till behandling sådana

frågor, där det ökade intaget av medicine studerande medför ett ökat

lokalbehov för lärare och elever eller nödvändiggör omändringsarbeten i

befintliga byggnader. Detta har i första hand visat sig gälla ett övningslaboratorium

i klinisk kemi vid serafimerlasarettet samt omändringsarbeten

vid den befintliga patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus.

En förutsättning för frågornas lösande har i båda fallen varit, att

kommissionen upptagit förhandlingar med Stockholms stad. Härjämte har

det visat sig nödvändigt att träffa överenskommelse med staden angående

upplåtande av S:t Eriks sjukhus och Söderby sjukhus för hållande av

propedeutiska kurser för medicine studerande.

Vad först angår frågan om inrättande av ett övningslaboratorium i serafimerlasarettets

tvättbyggnad anser jag mig på av kommissionen anförda

skäl böra ansluta mig till det förslag till fördelning av kostnaderna för nödvändiga

ändringsarbeten, som den framlagda överenskommelsen med Stockholms

stads delegerade innebär. Först sedan 1955 års läkarutbildningsutredning

framlagt sitt betänkande torde det vara möjligt att bedöma, huruvida

generella bidragsregler för upplåtande av kommunala sjukhus för medicinsk

undervisning är möjliga att åstadkomma samt om sådana regler kan komma

att visa sig rationella. Jag vill i detta sammanhang understryka, att jag betraktar

överenskommelsen beträffande serafimerlasarettet som en engångsföreteelse

med hänsyn till de speciella faktorer, som i detta fall har spelat

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 9k år 1956

in. Jag förutsätter alltså, att detta ställningstagande icke skall få prejudicerande

betydelse för framtida uppgörelser om anordnande av medicinsk

undervisning vid andra sjukhus.

Vad byggnadskostnadernas storlek angår, har, såsom framgår av det anförda,

byggnadsstyrelsen uttalat, att de uppgivna kostnaderna kan komma

att visa sig för låga. i anslutning härtill vill jag för egen del erinra om att

serafimerlasarettet försålts till Stockholms stad genom beslut vid 1948 års

riksdag, och att lasarettet redan den 1 januari 1961 kommer att avträdas

till staden. Med hänsyn härtill och på grund av den provisoriska karaktär

det blivande övningslaboratoriet kommer att erhålla, synes det angeläget

att begränsa kostnaderna för laboratoriets färdigställande så mycket som

möjligt. Det torde därför få ankomma på byggnadsstyrelsen att genom förenklingar

i utförandet hålla den byggnadskostnadsram, som angivits i

lärarkollegiets och förhandlingskommissionens nyssberörda skrivelser.

Byggnadskostnaderna beräknar jag därför i likhet med kommissionen till

266 500 och statens andel till i runt tal 240 000 kronor. Jag vill understryka

att jag finner det synnerligen angeläget, att ombyggnadsarbetena med hänsyn

till undervisningsbehovet kommer till stånd snarast möjligt.

Av kommissionens framställning har jag vidare blivit övertygad om att

det med hänsyn till att lasarettets tvättmöjligheter genom ombyggnaden

går förlorade rimligen bör ankomma på staten att i den utsträckning, som

kan visa sig nödvändig, efter år 1960 ombesörja serafimerlasarettets tvätt

mot självkostnadspris vid någon statlig tvättanstalt så länge lasarettet användes

som undervisningssjukhus.

Vad angår förslaget till överenskommelse rörande den befintliga patologiska

institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus får jag erinra om, att överenskommelsen

i vad avser de föreslagna omändringsarbetena ansluter sig

till de allmänna regler om kostnadsfördelning mellan staden och staten,

som återfinnes i det s. k. sabbatsbergsavtalet. Jag ansluter mig därför till

avtalet i denna del. Jag finner mig också böra tillstyrka förslaget, att en

sådan ändring nu företages av sabbatsbergsavtalet, att staten tillhandahåller

sin del av byggnadsbidraget för den patologiska institutionens uppförande

redan den 1 juli 1956 efter vederbörliga avskrivningar till nämnda

datum. Detta synes skäligt med hänsyn till att staten redan en lång följd

av år utnyttjat institutionen för undervisningsändamål. Även när det gäller

erläggandet av bidraget till pannanläggningens uppförande och ombyggnad

synes vissa skäl tala för att staten gäldar sin andel på sätt och vid den tidpunkt,

förhandlingskommissionen föreslagit. Någon erinran från remissmyndigheterna

i denna del har ej heller framställts. Jag finner mig sålunda

böra tillstyrka förhandlingskommissionens förslag jämväl i denna del.

Vad slutligen angår uppskattningen av byggnadskostnaderna får jag

hänvisa till byggnadsstyrelsens remissyttrande och vill för egen del understryka,

att jag finner det angeläget, att vid byggnadsföretagets utförande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 94- år 1956

beaktas, att den i förhandlingskommissionens skrivelse angivna kostnadsramen

ej överskrides. Ifrågavarande kostnader bär för statens del i det

föregående angivits till 47 500 kronor. Statens andel i kostnaderna för

institutionens uppförande har enligt reglerna i sabbatsbergsavtalet beräknats

till 118 625 kronor, medan statens bidrag till institutionens utrustning

preliminärt uppskattats till 25 000 kronor. Jag finner mig kunna biträda

även dessa senare kostnadsberäkningar, av vilka emellertid utrustningskostnaden

sedermera enligt sabbatsbergsavtalets regler måste bli föremål

för en mera exakt beräkning genom fastställelse av särskilda värderingsmän.

Statens sammanlagda bidrag till den patologiska institutionen

skulle således utgöra (47 500 + 118 625 + 25 000) 191 000 eller avrundat

190 000 kronor.

Då förhandlingskommissionens förslag ej heller i övrigt givit mig anledning

till erinran hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade överenskommelser

med Stockholms stad om upplåtelse av vissa

stadens sjukhus för undervisningsändamål;

b) till Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 240 000 kronor;

c) till Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs sjukhus

för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 375 000 kronor.

Förslag

1. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer

i skrivelse den 21 december 1955 om ett anslag å 1 215 000 kronor.

a) Ytterligare byggnadsåtgärder vid barnkliniken ............ 140 000

b) Nybyggnad för panncentral ............................ 1 000 000

c) Utredningsmedel ...................................... 75 000

I 215 000

2. Det större akademiska konsistoriet vid universitetet i Uppsala tillstyrker

i skrivelse den 28 januari 1956 en av kommittén för byggnadsarbeten

vid akademiska sjukhuset i Uppsala gjord framställning om anvisande av

40 000 kronor för täckande av merkostnader för om- och tillbyggnad av

den kirurgiska kliniken.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9b är 1956

21

Motiv

1 a) I skrivelse den 26 maj 1954 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén

att för en kostnad av 500 000 kronor låta utföra ombyggnad av barnkliniken.

Vid utarbetandet av slutliga handlingar till byggnadsföretaget på

grundval av till Kungl. Maj :t ingivna ritningar har i viss mån andra förutsättningar

för den avsedda upprustningen visat sig föreligga än vid kommitténs

tidigare ställningstagande. Därvid hade förutsatts, att den för barnkliniken

avsedda byggnaden skulle användas under en övergångstid av omkring

10 år, varför inga andra åtgärder ansågs böra vidtagas än sådana, som

tillgodosåg de mest trängande behoven av förbättringar. Av nu verkställd

utredning rörande sjukhusets utbyggnad framgår emellertid, att en nybyggnad

för barnkliniken kan komma till stånd först efter en icke oväsentligt

längre tidrymd än som tidigare beräknats. Då användningen av byggnaden

efter vidtagen ombyggnad sålunda icke kan anses som ett provisorium,

har det synts angeläget och rationellt att genomföra vissa ytterligare

förbättringar och moderniseringar samt därmed samordna vissa ersättningsarbeten

inom byggnadens lednings- och avloppssystem. Härvid har

jämväl beaktats, att pediatriken enligt den utformning av den medicinska

utbildningen, som föreslagits i propositionen nr 212/1954, kommer att bli

ett av de fyra kliniska huvudämnena. Vidare skall enligt ett nyligen fattat

beslut antalet medicine studerande ökas. Härav följer ett ökat behov av

vissa lokaler såsom samlings- och samtalsrum för de studerande.

Genomförandet av det av kommittén numera upprättade ombyggnadsförslaget,

vilket godtagits av centrala sjukvårdsberedningen, omfattar icke

andra åtgärder än sådana, som måste anses nödvändiga. Erforderliga

byggnadsåtgärder har kostnadsberäknats till sammanlagt 820 000 kronor,

varav 40 000 kronor avses skola täckas av undei-hållsmedel. Av den sålunda

uppkomna merkostnaden, (820 000 — 40 000 — 500 000) 280 000 kronor,

faller hälften på staten i överensstämmelse med tidigare tillämpad

grund för fördelningen mellan staten och landstinget av kostnaderna för

byggnadsföretaget.

1 b) I framställning till Kungl. Maj :t den 9 februari 1955 framlade

kommittén förslag till uppförande av panncentral för sjukhuset för en

kostnad av 3 715 000 kronor frånsett kostnad för eventuellt markförvärv.

Kommittén hemställde om anvisande för budgetåret 1955/56 av 500 000

kronor för påbörjande av centralen. I fråga om centralens förläggning

förordade kommittén efter verkställd jämförelse mellan olika tänkbara

platser kvarteret Tullgarn öster om Fyrisån, främst med hänsyn till platsens

läge inom stadens industriområde och den större frihet, som därigenom

erbjöds i fråga om utformning samt anordnande av bränsleförråd

in. in. Samtidigt anmälde kommittén sin avsikt att ytterligare pröva möjligheterna

att förlägga centralen till arméns underofficersskolas område.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

Kommittén hemställde, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att efter

kommitténs slutredovisning i denna särskilda fråga taga slutlig ställning

till centralens förläggning.

I propositionen nr 133/1955 förklarade sig föredragande departementschefen

icke beredd att förelägga riksdagen förslag i frågan utan hemställde

om anvisande av 200 000 kronor för bl. a. fortsatt utredning och uppgörande

av definitivt förslag beträffande en ny panncentral.

Kommittén har numera med avseende på markdisposition samt tekniska

och ekonomiska förutsättningar fullföljt utredningen rörande förläggning

av panncentralen till underofficersskolans (AUS) område, varvid samråd

ägt rum med fortifikationsförvaltningen. I en vid kommitténs skrivelse

fogad promemoria har en redogörelse lämnats för utredningens resultat.

Av promemorian inhämtas bl. a. följande.

Fortifikationsförvaltningen, som förklarat sig icke vara beredd att f. n.

upplåta mark annorstädes än inom själva kasernområdet samt söder om

detta område, har för panncentralens uppförande anvisat ett närmast sjukhusvägen

beläget område om ca 8 000 m2. På området är f. n. uppförda

två större förrådsbyggnader, ett sjukstall, ett mindre proviantförråd samt

ett våghus. För områdets upplåtande har förvaltningen förutsatt, att

nämnda byggnader ersättes. Kostnaderna härför kan enligt förvaltningen

icke bestridas av medel å försvarets stat. Kostnaderna för områdets frigörande

har av förvaltningen med vissa angivna förbehåll beräknats till

omkring 1 700 000 kronor, varav ca 1 400 000 kronor belöper på ersättningsbyggnad

för ett förråd X.

I syfte att söka undvika fördröjning med panncentralens uppförande

till följd av planering och uppförande av ersättningsbyggnad för förråd X

har kommittén undersökt, huruvida icke en mindre del av det anvisade

området är tillräckligt för panncentralens behov. För att förråd X skall

kunna användas för sitt ändamål måste ett utrymme om 15 meter utmed

förrådsbyggnadens båda långsidor vara tillgängligt. Härigenom kommer

vid ett bibehållande av förenämnda förråd något mer än hälften av det

avsedda området att kunna disponeras för panncentralen. Detta begränsade

område synes i och för sig vara tillfyllest för själva panncentralen. Att

därjämte bereda plats för bränsleförråd möter dock betydande svårigheter.

Anordnande av kollager kräver sålunda särskilda åtgärder och utrymme

saknas för upplag av ved och flis. Ej heller torde sjukhusets verkstäder kunna

förläggas i anslutning till panncentralen. Särskilt utrymme för oljecisterner

å området torde å andra sidan ej vara aktuellt, då det med hänsyn till förekommande

grundvatten å AUS-området har ifrågasatts, om ej cisternerna

bör uppföras på annat håll. Uppsala stad har för ändamålet föreslagit ett

mindre område norr om studenternas idrottsplats, vilket område universitetet

förklarat sig berett att ställa till förfogande.

Kommittén har även undersökt förutsättningarna för kraftalstring vid

panncentralen. Av en av AB Fjärrvärme uppgjord preliminär kalkyl framgår

emellertid, att panncentralen tills vidare icke bör utbyggas för kraftalstring,

enär någon lönsamhet härav f. n. icke kan påräknas.

Kommittén framhåller, att utgångspunkten för det samråd rörande markupplåtelsen,

som ägt rum med fortifikationsförvaltningen, varit det ställ
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1956

ningstagande, som förvaltningen redovisat i sitt remissutlåtande den 16

april 1955 över kommitténs förenämnda framställning den 9 februari 1955.

Den utredning, som numera skett, har byggt på f. n. föreliggande planer,

att AUS’ kasernetablissemang i första hand skall utnyttjas i anslutning

till ett till nuvarande I 8 :s kasernanläggning förlagt signalregemente.

Kostnaden för en central på AUS’ område kan med utgångspunkt från

uppgifterna i kommitténs framställning den 9 februari 1955 beräknas

sålunda, att från i denna framställning angivna 3 715 000 kronor för panncentralens

anordnande i kvarteret Tullgarn kan avgå dels 55 000 kronor

för mindre oljecisterner, dels 520 000 kronor för grundförstärkning av

panncentral och oljecisterner, dels 110 000 kronor för mindre omfattning

i fråga om ändringar av befintliga installationer i sjukhuset, dels 145 000

kronor för kortare kulvertledning från centralen till sjukhuset och dels

slutligen 35 000 kronor för järnvägsspår eller sammanlagt (55 000 + 520 000

+ 110 000 + 145 000 + 35 000) 865 000 kronor. För centralen i detta läge

erfordras sålunda (3 715 000 — 865 000) 2 850 000 kronor.

Den nämnda ledningen från centralen till sjukhuset är dimensionerad

även för universitetets behov, vilket medför en merkostnad av 55 000 kronor.

Centralen kan sedermera utbyggas för att förse universitetet med

värme. Med den storlek, som nu avsetts för centralen, är det möjligt att till

densamma ansluta AUS’ anläggning. Härtill kommer 300 000 kronor, för

de militära byggnader, som bortgår och måste ersättas. Fortifikationsförvaltningen

har för sin del uttalat, att detta belopp förutsättes belasta andra

anslag och annan byggnadskvot än försvarets.

Vissa olägenheter är emellertid förknippade med en förläggning av

panncentralen såväl till kvarteret Tullgarn som till AUS-området. I förra

fallet uppkommer olägenheter i fråga om övervakningen av driften vid

panncentralen på grund av avståndet till sjukhuset. I det senare fallet

kommer centralen att förläggas till sjukhusets framsida och vidare är

möjligheterna till utbyggnad av centralen å markområdet begränsade. Kommittén

har därför på nytt till granskning upptagit möjligheterna för ett

samgående med Ulleråkers sjukhus. I viss mån nya förutsättningar synes

föreligga i fråga om utvecklingen på det kraft- och fjärrvärmetekniska

området. Vidare har från militärt håll numera förklarats, att ett ökat

intresse finnes för en anslutning till ett gemensamt större värmeverk.

Kommittén yttrar i denna fråga följande.

Åtgärderna i Ulleråkeralternativet har kostnadsberäknats sålunda: utbyggnad

av centralen 1 350 000 kronor, oljecisterner 250 000 kronor samt

åtgärder inom befintliga sjukhusbyggnader liksom i Tullgarnsalternativet

240 000 kronor eller sammanlagt, exklusive kulvert med ledningar, 1 840 000

kronor. Kulvcrten har beräknats till 1 200 000 kronor för enbart sjukhuset,

till 1 400 000 kronor vid en anslutning jämväl av de militära anläggningarna

samt till 1 650 000 kronor, därest även universitetet skall anslutas.

Totala anläggningskostnaden uppgår således alternativt till 3 040 000,

3 240 000 resp. 3 490 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kiingl. Maj:is proposition nr 9i år 1956

Eu jämförelse mellan driftkostnaderna vid en separat central för sjukhuset

på AUS’ område, å ena sidan, samt ett samgående och utbyggande

av befintlig central vid Ulleråkers sjukhus, å andra sidan, visar i fråga

om värmealstringen, att Ulleråkeralternativet ur driftsynpunkt är fullt

jämförbart med AUS-alternativet, även om de militära anläggningarna tills

vidare icke skulle anslutas till centralen. En kalkyl över värmekostnaden,

som verkställts genom kommitténs försorg och i vilken värdet av befintlig

panncentral vid Ulleråker medräknats, visar, att siffrorna blir i stort sett

desamma som för en separat central på AUS-området redan vid en anslutning

av enbart de båda sjukhusen samt att värmekostnaden sjunker med

varje ytterligare objekt, som anslutes. Liksom i princip vid motsvarande

kostnadsjämförelse mellan lägena i kvarteret Tullgarn och på AUS’ område

kan icke — med beaktande av den marginal, som man på detta stadium

av utredningen måste räkna med — det ekonomiska utfallet enbart vara

avgörande för ett beslut om panncentralens anordnande.

En anslutning till Ulleråkers panncentral har i och för sig bedömts fördelaktigt

sett på längre sikt. Förutsättningar skapas att efter hand kunna

ansluta saväl de båda berörda sjukhusen, som de militära anläggningarna

och universitetets huvuddel till ett redan från början utbyggt distributionsnät,

till vilket sedermera kan anslutas även planerade nya bostadsområden

i denna del av staden samt Ultunaanläggningen. Med hänsyn till

den alltmer ökade efterfrågan på elektrisk kraft och vikten av att ekonomisera

med landets kraft- och bränsletillgångar, synes det sannolikt att

större värmeverk och värmekraftverk med dess bättre bränsleekonomi och

personalbesparing tvingas fram inom överskådlig tid på sådana platser,

där förutsättning finnes att i ett sammanhang ansluta flera större objekt.

Huruvida och på vilket sätt atomenergin kan komma med i sammanhanget,

låter sig ännu icke överblickas i annan mån än att kommittén är medveten

om, att sådan energi enligt nu rådande uppfattning endast torde kunna

komma i fråga vid värme- eller värmekraftverk av betydande storlek.

Kommittén finner visserligen angeläget, att möjligheten för en anslutning

till Ulleråkers sjukhus hålles öppen, men förordar, att akademiska

sjukhusets värmebehov tills vidare tillgodoses från eu begränsad central,

avsedd att betjäna sjukhuset under dess utbyggnadstid, under vilken tid

frågan om den större centralen definitivt kan klarläggas. Vid den fortsatta

planläggningen bör beaktas möjligheterna för ett samgående med

Uppsala stad. Det kan förväntas, att nya erfarenheter av atomenergianläggningar

skall kunna ge säkrare riktlinjer i varje fall för utförande och omfattning

av distributionsnätet för det aktuella ändamålet, oavsett huruvida

en definitiv lösning kommer att innebära en utbyggnad av panncentralen

vid Ulleråkers sjukhus eller genom anslutning till någon annan central.

Frågan om värmeförsörjningens framtida lösning kan vidare påverkas av

den utbyggnad av universitetet, som kan komma att föreslås av 1955 års

universitetsutredning.

Kommittén förordar, att en panncentral aniägges på AUS’ område. Avsikten

är härvid, att centralen skall utbyggas i den omfattning, som kan

förutses bliva erforderlig under en övergångstid av omkring femton år,

att byggnadsåtgärderna därför i möjligaste mån förenklas utan att driftsäkerheten

eftersättes, att icke några anordningar för eldning med fasta

bränslen utföres i annan mån än att handeldning med sådana bränslen

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1956

skall kunna ske, att sådan utrustning som pannor m. in. skall kunna efter

den nämnda tiden i den utsträckning så befinnes lämpligt överflyttas till

en eventuellt vid Ulleråker utbyggd central samt att erforderligt kulvertoch

distributionsnät i möjligaste mån utföres så, att detsamma sedermera

kan ingå i ett större nät av den art, som tidigare berörts. Av betydelse för

kommitténs ställningstagande har varit, att denna lösning möjliggör en

viss beskärning av det tills vidare erforderliga medelsbehovet, vilket synes

särskilt beaktansvärt med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande

läge begränsa investeringarnas storlek.

Då möjlighet således hålles öppen för en framtida avveckling av centralen,

har kommittén ansett dess placering rakt söder om sjukhusbyggnaderna

trots därav följande olägenheter tills vidare kunna godtagas. Den

framtida utbyggnaden av sjukhuset torde icke heller inom de närmaste

femton åren behöva framtvinga ett ianspråktagande av mark på AUS’

område, därest överhuvud från militärt håll ytterligare mark då kan avstås

inom området och härmed kan man tills vidare även bortse från

de stadsplanemässiga betänkligheterna mot förslaget.

Med hänsyn till områdets begränsade omfattning har kommittén icke

räknat med en förläggning av verkstäder för sjukhuset i anslutning till

panncentralen. Dessa har i stället upptagits bland de byggnadsobjekt, vilkas

lösande ingår i den beslutade arkitekttävlingen om sjukhusets utbyggande

inom det nuvarande sjukhusområdet.

Kostnaderna för panncentralen under angivna förutsättningar har av

kommittén beräknats till 2 850 000 kronor, vartill kommer 300 000 kronor

för ersättningsbyggnader å AUS-området. Kommittén har för avsikt att

i samband med upprättande av arbetsritningar och program för installationer

pröva i vad mån förenklingar av byggnadens utförande liksom av

cisterner m. m. kan medföra besparingar. Kommittén avser vidare att

pröva, huruvida icke tills vidare någon eller några av de mindre byggnaderna

å området kan lämnas orörda för att därmed något minska kostnaderna

för ersättningsbyggnader.

Vid bifall till föreslagen lösning av frågan om panncentralens förläggning

räknar kommittén med att framdeles underställa Kungl. Maj :t förslag

om överförande av erforderlig mark från försvarets delfond till universitetets

delfond. I det belopp om 1 000 000 kronor, som kommittén äskar för

nästkommande budgetår, beräknas kunna inrymmas även kostnaderna för

de å AUS-området befintliga ersättningsbyggnaderna. Kommittén förutsätter,

att för panncentralens uppförande erforderliga medel inklusive vad

som beräknas för ersättningsbyggnaderna på motsvarande sätt som byggnadskostnaderna

i övrigt vid sjukhuset delas lika mellan staten och landstinget,

dock att den tidigare angivna merkostnaden, 55 000 kronor för utökning

för universitetets räkning av ledningen från panncentralen till sjukhuset,

helt bör falla på staten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr !)''i år 1956

c) Av hittills anvisade medel för kommitténs verksamhet finnes f. n.

tillgängliga ca 218 000 kronor. Kommittén avser att av dessa medel bestrida

kostnaderna för anordnandet av en arkitekttävling för sjukhusets

u^y§§ande. Kommittén beräknar, att för den fortsatta planeringen av

sjukhusets utbyggande och för kommitténs verksamhet i övrigt erfordras

för nästa budgetår 75 000 kronor.

2) För om- och tillbyggnad av den kirurgiska kliniken har 1945, 1951

och 19o4 års riksdagar anvisat tillhopa 2 137 500 kronor, varjämte Uppsala

läns landsting genom beslut åren 1951, 1953 och 1954 anvisat lika stort

belopp. Därjämte har i samband med kirurgklinikens ombyggnad 253 000

kronor anvisats för anordnande av en radiologisk avdelning samt för omläggning

av östra kirurggården. För byggnadsföretaget har således hittills

kunnat disponeras tillhopa 4 528 000 kronor.

Fn ekonomisk slutredovisning för byggnadsföretaget föreligger numera,

sedan en av huvudkontrollanten sammanställd slutrapport godkänts. Av

denna framgår, att de totala byggnadskostnaderna uppgår till 4 606 564

kronor. I denna summa har inräknats 10 000 kronor utgörande kostnaden

för klinikens smyckande med en av konstnären Ragnar Johansson utförd

väggmålning. Vid rapportens upprättande har hänsyn icke kunnat tagas

till, att vissa smärre kostnader för s. k. garantibesiktning och dylikt kommer

att uppstå, vilka kan slutregleras först ca två år efter de egentliga

byggnadsarbetenas avlutande. Dessa kostnader torde, i den mån de icke

kan inrymmas inom de begärda tilläggsanslagen, få täckas genom anlitande

av sjukhusets anslag för underhålls- och reparationsarbeten. Landstinget

bär för bestridande av merkostnaderna beviljat ett tilläggsanslag av 40 000

kronor under förutsättning, alt staten anvisar enahanda belopp.

Yttranden

över byggnadskommitténs framställning har yttranden avgivits av Uppsala

läns landsting och fortifikationsförvaltningen.

Landstinget framhåller, alt detsamma vid lagtima möte den 6 oktober

1955 anvisat 140 000 kronor till ombyggnad av barnkliniken under förutsättning,

att staten bidrager med enahanda belopp. Landstinget har härvid

förutsatt, att kliniken efter den föreslagna genomgripande ombyggnaden

skall bli i sådant tillstånd, att densamma med fördel kan användas

för sitt ändamål under en avsevärd tidrymd. Landstinget konstaterar med

tillfredsställelse, att definitivt förslag till uppförande av panncentral nu

framlagts, varigenom den fortsatta planeringen av sjukhusets utbyggnad

kan påskyndas. Mot förslaget till panncentralens förläggning och utformning

har landstinget i princip intet att invända. Landstinget instämmer

sålunda till fullo med de synpunkter, som av kommittén framförts för

centralens förläggande till AUS-oinrådet och dess utbyggande huvudsakligen

endast för sjukhusets behov. Detta med hänsyn till nödvändigheten

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

att utan varje tidsutdräkt ordna en ny panncentral för att sjukhusets

upprustning och modernisering skall kunna bedrivas i önskvärd takt. En

omprövning av panncentralens läge i en framtid kan måhända bliva motiverad

med hänsyn till ifrågasatta möjligheter att ianspråk taga atomenergi,

frågan om huvudmannaskapet för sinnessjukvården, eventuella omdispositioner

av de militära etablissementen m. m. Då så många osäkra framtida

faktorer kan komma att påverka en definitiv panncentrals lämpliga planering,

storlek och placering förordar landstinget för sin del den utformning

och förläggning, som av kommittén föreslagits. Beträffande landstingets

deltagande i kostnaderna för centralens uppförande är landstinget berett

att bestrida hälften av de beräknade totala kostnaderna dock med avdrag

för de merkostnader, som kan uppkomma, därest centralen utformas för

flera institutioner än akademiska sjukhuset såsom militära etablissement

och universitetet. Landstinget förutsätter jämväl, att detsamma kommer

att genom driftsavräkning gottskrivas för nu föreslagna investering för

panncentral vid akademiska sjukhuset vad beträffar de delar av sjukhuset,

som helt drives av staten. Landstinget har för sin del anvisat ett anslag av

1 000 000 kronor för panncentralens uppförande under förutsättning, att

samma belopp anvisas av statsmedel.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att ett område om cirka 6 000 in2

av arméns underofficersskolas kasernområde kan upplåtas för uppförande

av en panncentral under förutsättning, att medel ställes till förfogande

för erforderliga ersältningsbyggnader. Ifrågavarande medel bör icke belasta

fjärde huvudtitelns anslag. Den angivna kostnaden för erforderliga

ersättningsbyggen, 300 000 kronor, föranleder ingen erinran. Det är av

vikt, att den nya panncentralen färdigställes i så god tid, att anslutning av

underofficersskolans etablissement kan ske före eldningssäsongens början

hösten 1957.

Departementschefen

Det av byggnadskommittén nu framlagda förslaget till ombyggnad av

barnkliniken kan sägas i väsentliga delar utgöra ett helt nytt förslag i

förhållande till det ombyggnadsförslag, som underställdes riksdagens prövning

genom proposition nr 85/1954. Även om förutsättningarna för de

båda förslagens uppgörande under mellantiden på vissa punkter hunnit

ändras, kan jag icke finna annat än, att det ursprungliga förslaget varit

i vissa hänseenden mindre väl utformat. Då emellertid de av byggnadskommittén

föreslagna ändringarna i byggnadsprogrammet i anledning av

den beslutade ökade intagningen av medicine studerande synes mig välbetänkta

och kliniken kan tänkas komma att användas för silt nuvarande

ändamål under ett flertal år, har jag ansett mig kunna godtaga det nu

framlagda förslaget. Jag förutsätter härvid, att kommittén vid det fortsatta

arbetet noga tillvaratager uppkommande möjligheter till kostnads
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 ur 1956

besparingar. De föreliggande kostnadsberäkningarna för de föreslagna byggnadsåtgärderna

anser jag mig kunna acceptera. Då jag icke har något att

erinra mot att den beräknade kostnaden, 280 000 kronor, fördelas på staten

och landstinget med hälften å vardera, tillstyrker jag att för ändamålet

för nästa budgetår anvisas ett belopp av 140 000 kronor.

Akademiska sjukhusets nuvarande panncentral tillåter icke ens några

utbyggnader av mera begränsad omfattning. Härtill kommer, att dess belägenhet

stänger en utbyggnad av sjukhusanläggningen. Frågan om dess

ersättande är därför synnerligen angelägen. Såsom framgår av den tidigare

lämnade redogörelsen har byggnadskommittén nu framlagt förslag till

lösning av sjukhusets värmeförsörjning. Kommittén har därvid redovisat

de olika alternativ till lösning, som övervägts inom kommittén samt på

anförda skäl förordat, att en ny panncentral anlägges på underofficersskolans

område. Enligt kommittén innebär detta förslag emellertid icke ett

definitivt ställningstagande för framtiden till frågan om tillgodoseende av

sjukhusets värmebehov. Den framtida utvecklingen på bl. a. det fjärrvärmetekniska

området kan nämligen komma att nödvändiggöra en omprövning

av panncentralens läge. Med hänsyn härtill har vid förslagets

utformning möjligheten för en framtida avveckling av centralen hållits

öppen. Jag har vid min prövning av kommitténs förslag kommit till den

uppfattningen, att detsamma på det hela taget får anses innebära en tillfredsställande

lösning av det omfattande problemkomplex, som i förevarande

sammanhang föreligger till bedömning. I likhet med landstinget anser

jag mig sålunda kunna tillstyrka kommitténs förslag om uppförande

av en panncentral på underofficersskolans område. Jag har härvid fäst stort

avseende vid att enligt detta förslag en snabb lösning av frågan om panncentralens

uppförande synes erbjuda sig. Förslaget angående värmecentralens

utformning föranleder ingen invändning från min sida. Då man måste

räkna med att panncentralens läge framdeles bör omprövas till följd av omständigheter,

som icke nu kan överblickas, delar jag kommitténs uppfattning

att för panncentralens uppförande erforderliga investeringar i största möjliga

utsträckning bör begränsas. Mot kostnadsberäkningarna för de föreslagna

byggnadsarbetena har jag icke funnit anledning till erinran. Icke

heller har jag något att invända mot, att den beräknade totalkostnaden,

3 150 000 kronor, fördelas på staten och landstinget på sätt kommittén föreslagit

eller med 1 602 500 kronor på staten och 1 547 500 kronor på landstinget.

Jag förordar att för påbörjande av arbetet med uppförande av panncentralen

för nästa budgetår anvisas ett belopp av 1 000 000 kronor.

Vad slutligen angår framställningen om ett tilläggsanslag å 40 000 kronor

för om- och tillbyggnad av den kirurgiska kliniken vill jag erinra om,

att vid tidigare kostnadsberäkningar medel icke beräknats för den väggmålning,

som enligt vad numera upplysts kommit till utförande. Med an
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 9i år 1956

ledning härav finner jag det angeläget framhålla, att framställning om medel

härtill bort göras före arbetets igångsättande. Jag anser emellertid, att

staten icke bör undandraga sig att bidraga till ifrågavarande kostnader

för klinikens konstnärliga utsmyckning. Med hänsyn härtill och då jag i

övrigt finner mig kunna acceptera de beräknade kostnaderna, förordar jag,

att för deras täckande för nästa budgetår anvisas 40 000 kronor.

För kommitténs verksamhet bör för nästa budgetår beräknas ett belopp

av 75 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra

(140 000 + 1 000 000 + 40 000 + 75 000) 1 255 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av

1 255 000 kronor.

Avtal om medicinsk undervisning vid de patologiska och bakteriologiska

institutionerna vid Malmö allmänna sjukhus

Inledning

Mellan Lunds universitets medicinska fakultet och det av Malmö stad

drivna allmänna sjukhuset i Malmö har sedan länge samarbete ägt rum i

det hänseendet, att medicinsk undervisning varit anordnad vid vissa av

sjukhusets kliniker. Samarbetet regleras numera genom ett av Kungl. Maj:t

den 3 oktober 1952 godkänt avtal mellan staten och Malmö stad, vilket avtal

erhållit tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1950.

Enligt detta avtal (i det följande kallat huvudavtalet) medgiver staden,

att klinisk (praktisk) undervisning åt medicine studerande samt forskning

får bedrivas vid vissa av sjukhusets kliniker jämte därtill hörande avdelningar

m. m.

I proposition nr 212/1954 har Kungl. Maj:t framlagt förslag om en

väsentlig utbyggnad av läkarutbildningen. Därvid har även föreslagits utbyggnad

av undervisningen vid Malmö allmänna sjukhus. Sålunda avses

undervisning framdeles skola meddelas vid bl. a. sjukhusets bakteriologiska

och patologiska institutioner. För budgetåret 1955/56 har till bidrag till

Malmö allmänna sjukhus anvisats ett förslagsanslag å 2 100 000 kronor, vari

ingår bidrag till nybyggnad för patologisk-bakteriologisk avdelning vid sjukhuset

med 250 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Kungi. Maj.ts proposition nr 94 år 1956

Med Kungi. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 20 inaj 1955 en kommission,

åt vilken den 17 juni samma år uppdrogs att å statens vägnar upptaga

förhandlingar med Malmö stad rörande i propositionen nr 212/1954

förutsatt överenskommelse angående anordnande av undervisning i patologi

och bakteriologi vid Malmö allmänna sjukhus samt till Kungl. Maj:t

inkomma med de förslag, vartill förhandlingarna kunde giva anledning.1

Kommissionen har framlagt förslag i ämnet den 24 november 1955. Över

förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, kanslern för rikets universitet,

efter hörande av den medicinska fakulteten vid Lunds universitet,

kySSnadsstyrelsen samt 1955 års läkarutbildningsutredning.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Kommissionen erinrar inledningsvis om bestämmelserna i §§ 1—2, 4—5,

7—10 och 13 i huvudavtalet. Härutinnan torde få hänvisas till propositionen

nr 148/1952 (sid. 38—41).

Vid Malmö allmänna sjukhus inrättades den 1 januari 1944 en avdelning

för patologisk anatomi och bakteriologi, vilken hittills varit inrymd

i provisoriska lokaler. Efter förslag från sjukhusdirektionen har stadsfullmäktige

i Malmö stad beviljat medel för uppförande av en nybyggnad

för patologisk och bakteriologisk avdelning jämte begravningskapell. Kostnaderna

för byggnadsföretaget har beräknats till 4 072 000 kronor.

I propositionen nr 212/1954 föreslog föredragande departementschefen,

att undervisning i klinisk bakteriologi enligt den nya studieordningen

skulle förläggas till Malmö allmänna sjukhus, där dylik undervisning icke

tidigare förekommit. Vidare föreslogs inrättande av en professur i klinisk

bakteriologi i Malmö, förenad med befattning som överläkare vid det bakteriologiska

laboratoriet. Samtidigt uttalade departementschefen, att frågan

om utrustningsanslag torde komma att lösas i den särskilda ordning,

som betingades av gällande avtal mellan staten och Malmö stad.

I fråga om den framlida undervisningen i patologi fann 1948 års läkarutbildningskornmitté

— under hänvisning till att den kliniska undervisningen

i Lund—Malmö redan delats på de två lärosätena — oundgängligt,

att den ena av professurerna i Lund flyttades till Malmö, därvid den av

Malmö stad beslutade nybyggnaden för patologi torde kunna tjäna som

patologisk institution. Departementschefen anslöt sig i sistnämnda proposition

till vad kommittén sålunda uttalat samt framhöll, att jämväl undervisningen

i patologi torde kunna påbörjas i Malmö vid början av höstterminen

1956. Beträffande frågan om utrustning av den nya patologiska in
1

Såsom ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått borgmästaren L. G. Ohlsson,

tillika ordförande, professorn vid Lunds universitet G. Wiberg samt byggnadsrådet H. Brunnberg.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 9t år J956

stitutionen gjorde departementschefen enahanda uttalande som i fråga om

det bakteriologiska laboratoriet.

Vid förhandlingarna har stadens representanter förklarat, att staden

icke har något att erinra mot, att ett särskilt avtal träffas mellan staden

och staten, enligt vilket staden medgiver, att undervisning och forskning

må bedrivas vid patologiska och bakteriologiska institutionerna på de villkor,

som finnes omförmälda i huvudavtalet. Det har vidare upplysts, att

nybyggnaden för den patologiska avdelningen och undervisningsavdelningen

kan beräknas vara färdig omkring den 1 januari 1957 samt att

kostnaderna för inventarier och instrument kostnadsberäknats till ca

500 000 kronor, varav stadsfullmäktige i Malmö tidigare beviljat 286 800

kronor.

Vid förhandlingarna har ordningen för utbetalning av de statliga byggnads-

och utrustningsbidragen varit föremål för diskussion. Från stadens

sida har därvid framhållits, att staten enligt § 4 mom. 3 i huvudavtalet

har att tillhandahålla bidrag under byggnadstiden i ungefärlig proportion

till stadens egna utlägg för ifrågavarande ändamål. I förevarande fall

kunde det emellertid tänkas, att så icke kunde ske, då riksdagen hittills

endast anvisat ett begränsat belopp som bidrag till patologisk-bakteriologiska

institutionens uppförande. Det förelåge därför risk, att staden icke

kunde utfå statsbidrag i samma takt som staden hade att fullgöra sina

åtaganden gentemot vederbörande entreprenör. Staden komme härigenom

att lida ränteförlust, vilken borde ersättas av staten. Skälig räntesats syntes

vara den ränta, som vid varje tidpunkt gällde för kommunala reverslån.

Mellan kommissionen och stadens delegerade har enighet vunnits om,

att i den mån i avvaktan på riksdagsbeslut statens bidrag icke kan tillhandahållas

staden under byggnadstiden i ungefärlig proportion till stadens egna

utlägg för ändamålet, staden skall äga gottskriva sig ränta efter yrkad

räntesats för tiden från det stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom

till vederbörande statliga myndighet.

Under förhandlingarna har jämväl diskuterats en framställning från

vissa överläkare vid sjukhuset, att bestämmelsen i § 13 i huvudavtalet om

skyldighet för staden att i visst fall tillskjuta pensionsbelopp göres generell.

Enighet har vid förhandlingarna uppnåtts om, att den ifrågavarande

framställningen icke kan medföra något ökat åtagande från statens sida

utan ensidigt berör stadens åtaganden enligt huvudavlalet. Staden, som

vid förhandlingarna framhållit, att från dess sida i princip hinder icke

möter för bifall till framställningen, har sedermera i skrivelse till kommissionen

meddelat, att staden endast är villig alt lämna den ifrågakomna

utfästelsen beträffande överläkaren Sten Winblad, under förutsättning,

att Winblad ulses till professor vid någon av de patologiska eller bakteriologiska

institutionerna. Kommissionen har vid nu angivna förhål
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956

landen ansett, att i tilläggsavtalet bör intagas en bestämmelse, enligt vilken

Winblad tillförsäkras ifrågavarande förmån men att i övrigt ingen ändring

vidtages i § 13 i huvudavtalet.

Kommissionens förslag till avtal har följande lydelse:

AVTAL

mellan Kungl. Maj :t och Kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad,

nedan kallad staden, angående tillägg till gällande avtal mellan staten och

staden om anordnande av medicinsk undervisning vid Malmö allmänna

sjukhus.

§ I
I

anslutning till § 2 i ovannämnda avtal — nedan benämnt huvudavtalet

— medgiver staden, att klinisk (praktisk) undervisning åt medicine

studerande samt forskning får bedrivas jämväl vid patologiska och

bakteriologiska institutionerna vid Allmänna sjukhuset.

§ 2.

Vad i huvudavtalet § 4 mom. 2 och 3 föreskrivits dels om byggnads- och

utrustningsbidrag från statens sida för byggnader, som tillkomma efter

den 30 juni 1950 och som tagas i anspråk för undervisnings- och forskningsändamål,

samt för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten

å byggnader, använda för undervisnings- och forskningsändamål, i den

mån arbetena ej äro att hänföra till årligt underhåll, ävensom för utrustning

i samband härmed dels ock om tiden för bidragens tillhandahållande

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om de patologiska och bakteriologiska

institutionerna.

§ 3.

I den mån i § 2 här ovan avsedda bidrag i avvaktan på riksdagsbeslut

i frågan icke kunnat under byggnadstiden tillhandahållas staden i ungefärlig

proportion till stadens egna utlägg för ifrågavarande ändamål äger

staden att, för tiden från det stadens anhållan om bidragets utbetalande

inkom till vederbörande statliga myndighet, gottskriva sig ränta å överskjutande

bidragsbelopp efter den räntesats som vid varje lid gäller för

kommunala reverslån.

§ 4.

Bestämmelserna i huvudavtalet § 4 mom. 3 andra stycket samt §§ 5—12

skola äga motsvarande tillämpning i fråga om detta avtal.

§ 5-

Vad i huvudavtalet § 13 stadgas skall gälla jämväl nuvarande överläkaren

Sten Winblad, därest han utses till professor vid någon av institutionerna.

§ 6.

Detta avtals giltighetstid sammanfaller med huvudavtalets. Uppsägning

av huvudavtalet skall följaktligen anses innefatta uppsägning jämväl av

detta avtal.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1956

33

Yttranden

Statskontoret anför.

I förslaget till tilläggsavtal har i § 3 upptagits en bestämmelse, att

Malmö stad skall äga gottskriva sig viss ränta för det fall, att staten icke

kan vid varje aktuellt tillfälle tillhandahålla staden bidrag för i avtalets

§ 2 angivna ändamål i ungefärlig proportion till stadens egna utlägg. Detta

skulle i realiteten innebära, att staden i viss situation komme att uppträda

som förmedlare av lån till staten. Statskontoret hyser starka betänkligheter

mot en sådan ordning. Enligt ämbetsverkets mening bör det helt

ankomma på staten själv att sörja för att dess åtaganden bli vederbörligen

fullgjorda. I övrigt har ämbetsverket icke något att erinra mot förslaget.

Byggnadsstyrelsen finner det föreslagna tilläggsavtalet böra kunna godtagas.

1955 års läkarutbildningsutredning understryker nödvändigheten av,

att det föreslagna tilläggsavtalet kommer till stånd snarast möjligt, enär

undervisning i ämnet patologi enligt den nya studieordningen skall påbörjas

redan fr. o. in. höstterminen 1956.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Lund tillstyrker kommissionens

förslag. Då olika meningar kommit till uttryck om innebörden i § 10

i gällande avtal hemställer fakulteten om besked angående rätta tolkningen

av denna paragraf. Det synes som om stadgandet i paragrafen kan

tolkas så, att staten bidrager med 25 procent till anskaffandet av all utrustning,

medan åter anskaffandet av sådan utrustning, som uteslutande

användes för undervisning och forskning, helt skall bestridas av staten.

Kanslern för rikets universitet uttalar.

I propositionen 1954:212 angående reformering av läkarutbildningen,

vilken proposition vann riksdagens bifall, har beslut fattats angående viss

omläggning av undervisningen i patologi. Patologien, som tidigare utgjorde

två ämnen — allmän och speciell patologi — skall i framtiden betraktas

som ett enda ämne, vars olika delar skall samordnas inom en lärares undervisning

och givas i nära anknytning till de kliniska studierna. I slutet

av det propedeutiska årets första termin skall deltentamen ske för att

konstatera, att de studerande under nämnda år inhämtat tillräckliga kunskaper

i allmän patologi för det fortsatta kliniska arbetet under medicinkirurgiåret.

Beträffande Lunds universitet beslöts vidare, att den ena av

universitetets två patologiprofessurer skall överflyttas till Malmö och ha

hela sin undervisning förlagd därstädes. Såsom institution för denne professor

skall tjäna den nybyggnad för patologi vid Malmö allmänna sjukhus,

vilken beräknas bli färdigställd mot slutet av innevarande år.

Då patologiundervisningen även i sin sålunda omändrade form kommer

att inrymma vissa teoretiska moment, skulle det stå i bättre överensstämmelse

med faktiskt föreliggande förhållanden om beträffande patologien

orden »klinisk (praktisk)» i det remitterade avtalsförslagets § 1 finge utgå.

Från de synpunkter kanslern har att företräda föreligger i övrigt icke

anledning till erinran mot avtalsförslaget. 3

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 9''i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

Beträffande tolkningen av § 10 i 1952 års avtal torde någon tvekan icke

böra råda om, att statens bidrag till anskaffande av i paragrafen angiven

utrustning begränsats till 25 procent av anskaffningskostnaden.

Med anledning av vad universitetskanslern anfört har förhandlingskommissionen

avgivit förnyat utlåtande i ärendet och därvid anfört bl. a.

följande.

Vid förhandlingarna med Malmö stad har det av universitetskanslern

berörda spörsmålet icke varit föremål för någon egentlig uppmärksamhet.

Från kommissionens sida har man utgått från att stadens medgivande

avsett all den undervisning, som i samband med den ena patologiprofessurens

överflyttande till Malmö kommer i fråga. Skälen härför är uppenbara.

I samband med tillkomsten av gällande avtal förekom viss diskussion

rörande dåvarande patologiska avdelningens utnyttjande för undervisning

och forskning. I enlighet med universitetskanslerns uttalade uppfattning

enades parterna då om, att patologiska avdelningen fick utnyttjas för

undervisning och forskning utan begränsning till de specialiteter, som de

i avtalet särskilt uppräknade klinikerna tillgodosåg. Staden har vidare

i anslutning till förslaget om överflyttande av den ena patologiprofessuren

till Malmö vid planerandet av den nya institutionsbyggnaden haft kontakt

med medicinska fakulteten, och den nya patologiska institutionen torde

från stadens sida ha direkt avsetts såsom institution för den förflyttade

professuren.

I sak torde det således icke föreligga någon meningsskiljaktighet mellan

kommissionen och staden om, att all den undervisning, som ankommer

på den i Malmö stationerade patologiprofessorn, får äga rum å allmänna

sjukhuset. Enligt läkarutbildningskommitténs betänkande och propositionen

i läkarutbildningsfrågan kommer vidare patologiundervisningen

framdeles att bedrivas i synnerligen nära anknytning till den kliniska

undervisningen. Det borde vid sådant förhållande knappast kunna vålla

någon meningsskiljaktighet i framtiden om, att förekomsten av orden

»klinisk (praktisk)» i avtalsförslaget icke utgör något hinder för att avtalet

skall anses omfatta även meddelande av sådana i patologiundervisningen

ingående teoretiska moment, som universitetskanslern åsyftar. Så

mycket mera synes detta vara fallet som gränsdragningen mellan klinisk

(praktisk) och teoretisk undervisning torde vara i viss mån flytande och

det även i den undervisning, som meddelas vid i huvudavtalet uppräknade

kliniker vid allmänna sjukhuset, säkerligen också ingår teoretiska moment.

Då emellertid frågeställningen nu aktualiserats, synes det böra upptagas

till övervägande att genomföra den av kanslern önskade ändringen i avtalsförslaget.

Någon ändring i sak kan detta, såsom av det sagda framgår,

icke anses innebära. Ändringen torde därför kunna betraktas såsom varande

mera av redaktionell karaktär. Drätselkammaren i Malmö har förklarat

sig för sin del ansluta sig till den av kommissionen uttalade uppfattningen

om tolkningen av avtalsförslaget.

Departementschefen

I proposition nr 212/1954 har förutsatts, att undervisning i klinisk bakteriologi

vid Lunds universitet enligt den nya medicinska studieordningen

skall förläggas till Malmö allmänna sjukhus. I fråga om undervisningen

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 är 1956

i patologi har densamma jämväl avsetts skola ske vid nämnda sjukhus

med början under höstterminen 1956. Vid sjukhuset är f. n. under uppförande

en nybyggnad för patologiska och bakteriologiska institutioner.

För ifrågavarande institutioners ianspråktagande för undervisning och

forskning erfordras jämlikt gällande avtal mellan staten och Malmö stad

särskild överenskommelse, varför förhandlingar i frågan ägt rum mellan

en särskild statlig förhandlingskommission och representanter för staden.

Härvid har enighet uppnåtts om ett förslag till avtal för vars innehåll en

redogörelse tidigare lämnats.

Det förslag till avtal, som förhandlingskommissionen framlagt, ansluter

sig i sina huvuddrag till nu gällande avtal. I den mån så är fallet föranleder

detsamma ingen erinran från min sida. Enligt min mening är emellertid

förslaget, att staden under vissa i avtalet angivna förutsättningar

skall äga gottskriva sig ränta ägnat att väcka starka betänkligheter icke

minst med hänsyn till den prejudicerande betydelse, som en dylik bestämmelse

skulle få i fråga om redan träffade och framtida uppgörelser om

anordnande av medicinsk undervisning vid andra sjukhus. Jag vill i detta

sammanhang erinra om, att den statliga medelsanvisningen till den patologisk-bakteriologiska

institutionens uppförande hittills grundats på från

stadens sjukhusdirektion infordrade uppgifter samt att härvid någon nedskärning

av uppgivna medelsbehov icke skett. Det synes mig därför icke

med fog kunna hävdas, att staden genom åtgärder från statsmakternas

sida hindrats att utfå statsbidrag under byggnadstiden i ungefärlig proportion

till stadens egna utlägg för ifrågavarande ändamål. Vid sådant

förhållande anser jag den föreslagna § 3 böra utgå ur avtalet, vilket jag i

övrigt biträder.

Med anledning av vad medicinska fakulteten vid universitetet i Lund

anfört i fråga om tolkningen av § 10 i 1952 års avtal vill jag framhålla,

att jag helt ansluter mig till vad universitetskanslern härutinnan anfört.

Någon ovisshet rörande den rätta tolkningen av avtalet på denna punkt

synes mig sålunda icke föreligga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående angivna grunder

för samarbete med Malmö stad rörande medicinsk undervisning

vid de patologiska och bakteriologiska institutionerna

vid Malmö allmänna sjukhus.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

Avtal med Göteborgs stad angående upplåtelse av kvinnoklinik I vid

Sahlgrenska sjukhuset för medicinsk under visning och forskning m.m.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den It mars

1955 en kommission med uppdrag bl. a. att med Göteborgs stad upptaga

de förhandlingar, som enligt vad därom anförts i propositionen nr 133/1955

borde komma till stånd med anledning av framlagt förslag om överflyttning

av undervisningen i obstetrik och gynekologi från kvinnoklinik II till

kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset.1

Såsom resultat av de förhandlingar, som kommissionen fört med delegerade

från Göteborgs stad, har kommissionen, som antagit namnet förhandlingskommissionen

med Göteborgs stad i vissa medicinska universitetsfrågor,

med skrivelse den 28 november 1955 framlagt förslag till avtal

angående upplåtelse av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset för medicinsk

undervisning och forskning i obstetrik och gynekologi. Över förslaget

har yttranden avgivits av statskontoret och 1955 års läkarutbildningsutredning.

Kommissionen har därjämte i skrivelse den 20 februari 1956 hemställt om

anvisande av 28 000 kronor för vissa omändringsarbeten inom kvinnoklinik

II.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Av skäl, för vilka redogjorts i propositionen nr 133/1955 (s. 35) framhöll

organisationskommittén vid medicinska högskolan i Göteborg i skrivelse

den 30 juni 1954, att det skulle vara av stor betydelse, om den obstetriskgynekologiska

undervisningen och forskningen kunde överflyttas från

kvinnoklinik II till kvinnoklinik I. För bestridande av i samband härmed

förutsedda kostnader för anordnande av ett samlingsrum jämte lokaler

för expedition och arkiv hemställde organisationskommittén om anvisande

av 16 600 kronor. Den ifrågasatta överflyttningen borde av olika skäl äga

rum i början av år 1956. Samtidigt härmed borde barnmorskeundervisningen,

som var förlagd till kvinnoklinik I, överflyttas till kvinnoklinik II.

I enlighet med i förenämnda proposition framlagt förslag anvisade 1955

års riksdag för budgetåret 1955/56 ett reservationsanslag av 16 600 kronor

för nyssnämnda ändringsarbeten inom kvinnoklinik I.

Vid de förhandlingar, som kommissionen fört med stadens delegerade,

har framkommit, att frågan om överflyttning av undervisningen i obstetrik

och gynekologi är mer komplicerad än vad som framgår av organisationskommitténs

i förenämnda proposition refererade framställning i ämnet.

1 Som ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått förre landshövdingen A. G. Richert,

tillika ordförande, kanslirådet G. Z. Topelius och professorn M. Odin.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 är 1956

I eu den 9 juni 1955 dagtecknad promemoria har sjukhusdirektören H. Höglund

angivit de allmänna riktlinjer, som enligt sjukhusdirektionens mening

bör följas vid avgörandet av förevarande fråga. I promemorian anföres

bl. a. följande.

Frågan om undervisningslokaler och andra utrymmen inom kvinnoklinik

I för den medicinska undervisningen i obstetrik och gynekologi har

närmare utretts. Den medicinska fakulteten önskar i första hand disponera

föreläsningssalen med biutrymmen i klinikens förlossnings- och operationsflygel.

Dessa utrymmen uppgå till 135 in2 resp. 473 in3. Lägges dagens

byggnadskostnader till grund för en beräkning, skulle dessa lokaler betinga

ett anskaffningsvärde av 94 600 kronor efter 200 kronor per in3. De

kandidatutrymmen, som därtill behövs och som med förlust av 10 vårdplatser

skulle erhållas inom en vårdavdelning, har uppmätts till 118,6 m2,

vartill bör läggas korridorutrymmen inom den avdelade ytan med 35,5 m2,

så att sammanlagt 154 m2 eller 539 in3 disponeras. I och med att vårdavdelningen

på detta sätt beskäres går staden miste om 10 vårdplatser.

Värdet av dessa bör beräknas med utgångspunkt från, att byggnadsvolymen

per vårdplats inom kvinnokliniken I är 149 in3 eller för 10 platser 1 490 m3

och att byggnadskostnaden i dag är 200 kronor per m®, varvid en summa

av 298 000 kronor erhålles. Sammanlagda anskaffningsvärdet av föreläsningslokaler

och kandidatutrymmen blir således ( 94 600 + 298 000) 392 600

kronor. Hur dessa kostnader skall fördelas på staten och staden blir en

annan fråga. Föreläsningsutrymmen inom nu pågående nybyggnader vid

Sahlgrenska sjukhuset skall enligt 1948 års avtal bekostas av staten och

staden med hälften vardera. Samma princip synes böra följas i detta fall

och 94 600 kronor sålunda fördelas lika på stat och kommun med vardera

47 300 kronor. Samma fördelningsprincip gäller också för dagrum och

jourrum för kandidater, medan däremot omklädningsrum helt bekostas

av staten. Huruvida anskaffningskostnaden för arbetsrum för amanuens

skall bekostas helt av endera parten eller delas, har varit oklart. De kliniska

amanuenserna tjänstgör i sjukvården i underläkares ställning, och

staden bidrager med 4/3 av deras löne- och semesterförmåner. Därför anses

det från universitetshåll motiverat, att staden håller arbetsrum åt kliniska

amanuenser och bekostar rummens inredning med möbler, telefon etc.

Från sjukhusdirektionen har gjorts gällande, att skäl finns för åtminstone

eu hälftendelning av kapitalutgiften för amanuensexpeditionerna, om de

icke helt skall bekostas av staten. Frågan har hittills ej varit direkt aktuell.

Om man utgår från, att anskaffningskostnaden för amanuensrummet skall

lika fördelas mellan parterna liksom kostnaden för dagrum och jourrum,

men alt omklädningsrum helt bekostas av universitetet, skulle 298 000

kronor fördelas med 54 procent eller 160 920 kronor på staten och med

46 procent eller med 137 080 kronor pa staden. 5 tan har härvid använts

som fördelningsgrund (83 resp. 71 in2).

Vad beträffar ändringskostnaderna, som beräknats till 16 600 kronor,

har universitetet ansett sig helt böra bestrida dessa. Utrustningen med

möbler, armatur och dylikt till föreläsnings- och kandidatutrymmen skall

för lokaler, som avses i avtalet, fördelas med hälften på vardera parten.

Överenskommelse bör träffas, alt staten utger hälften av dagsvärdet lör

befintlig utrustning inom föreläsningslokalerna och deltager med halva

kostnaden för den kompletterande utrustning med möbler, armatur och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:t,s proposition nr 94 år 1956

dylikt, som kan behövas inom kandidatutrymmena, dock icke för klädskåp,

som helt bör bekostas av staten.

Driftkostnaderna för de utrymmen, som sålunda ifrågasattes till upplåtande

inom kvinnokliniken I för undervisning, bör, i likhet med vad som

sker för andra dylika lokaler, bestridas av staden. När staden i bidrag

från staten erhåller 10 procent på dagkostnaden för vid undervisningsklinikerna

vårdade, har räknats med att detta belopp bl. a. täcker driftoch

underhållskostnader för föreläsnings- och dylika utrymmen, som begagnas

av universitetet för den kliniska undervisningen av medicine studerande.

I sammanhanget bör nämnas, att när kvinnokliniken I med sina

till 203 reducerade platser blir undervisningsklinik i stället för kvinnokliniken

II, ökas det statliga driftbidraget med omkring 285 000 kronor

per år.

Det har visat sig, att den statliga förhandlingskommissionen och uppenbarligen

också organisationskommittén för den medicinska högskolan erhållit

den uppfattningen, att staden icke har några ekonomiska anspråk

i samband med upplåtelsen av föreläsnings- och kandidatutrymmen inom

kvinnokliniken I, sedan staten anslagit 16 000 kronor för erforderliga

ändringsarbeten, och att det följaktligen blott nu gäller en mer formell

ändring i mellanvarande avtal om den medicinska undervisningen. Såväl

sjukhusdirektören som professorn Fredrikson har emellertid vid tidigare

överläggningar i frågan ansett det helt naturligt och självklart, att statsmakterna

skulle upptaga närmare förhandlingar med staden om de ekonomiska

villkoren för lokalupplåtelsen, eftersom 1948 års avtal icke reglerar

frågan om de permanenta undervisningslokalerna för obstetrik och

gynekologi, varom nu är fråga. Att särskild ersättning skulle utgå, har

ansetts vara desto mer självklart, som staden trots en därom på sin tid

gjord framställning icke erhållit statsbidrag till uppförande av kvinnokliniken

I.

Såsom resultat av de förda förhandlingarna har förhandlingskommissionen

framlagt förslag till avtal av följande lydelse:

1. Staden upplåter för tiden den 1 april 1956—den 31 mars 1959 kvinnokliniken

I vid Sahlgrenska sjukhuset till Göteborgs universitet för undervisning

och forskning i obstetrik och gynekologi. Upplåtelsen sker kostnadsfritt.

Det åtagande, som enligt punkt 11 i det av Kungl. Maj :t den 30 juni 1948

godkända avtalet mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Göteborgs stad

angående anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg åvilar staden

att för nyss angivna ändamål upplåta kvinnokliniken II vid Övre Husargatan,

upphör fr. o. m. den 1 april 1956.

2. Universitetets medicinska fakultet äger att, under den tid detta avtal

är gällande, för undervisnings- och forskningsändamål helt disponera den

i flygelbyggnaden till kvinnokliniken I en trappa upp belägna föreläsningssalen

med biutrymmen, tillsammans omfattande en golvyta av 135 in2.

3. Befintliga möbler, armatur och liknande utrustning till de i punkt 2

angivna lokalerna få under avtalstiden utan kostnad disponeras av fakulteten.

Ny sådan utrustning ävensom instrument, apparatur och liknande

för undervisning och forskning erforderlig utrustning bekostas av staten.

4. I fråga om skyldigheten att bestrida underhålls- och driftkostnader

skola beträffande kvinnokliniken I samma bestämmelser gälla som enligt

punkterna 27—29 i det ovan under punkt 1 angivna avtalet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956

Vid sina förhandlingar har kommissionen och stadens delegerade i princip

enats om, att kvinnokliniken I jämväl efter avtalstidens utgång den

31 mars 1959 skall disponeras för den vid universitetet bedrivna undervisningen

och forskningen i obstetrik och gynekologi. Enighet har vidare

förelegat om, att vissa om- eller tillbyggnadsarbeten av kvinnokliniken I

inom en snar framtid påkallas för att kliniken skall på ett ändamålsenligt

sätt kunna utnyttjas för undervisning och forskning. Universitetets medicinska

fakultet har beslutat att föranstalta om en utredning av denna

fråga. Det har förutsatts, att nya förhandlingar därefter kommer att upptagas

mellan staten och staden rörande i samband därmed uppkommande

spörsmål. Enligt kommissionens mening är det ur undervisningens och

forskningens synpunkt mycket angeläget, att den förutsedda förflyttningen

från kvinnokliniken II till kvinnokliniken I nu kommer till stånd. Kommissionen

har härvid särskilt beaktat de förhållanden, som kommer att

successivt inträda genom det av 1955 års riksdag beslutade ökade årliga

intaget av studerande vid de medicinska högskolorna.

I förenämnda skrivelse den 20 februari 1956 erinrar förhandlingskommissionen

om, att Kungl. Maj :t den 28 oktober 1955 uppdragit åt kommissionen

att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad angående bl. a.

upplåtelse av lokaler för barnmorskeläroanstalten därstädes. Anstalten,

som varit förlagd till kvinnokliniken I, är nu avsedd att överflyttas till

kvinnokliniken II.

Vid de förhandlingar kommissionen fört med delegerade för staden har

det visat sig, att vissa omändringsarbeten i kvinnokliniken II påkallas för

tillgodoseende av barnmorskeläroanstaltens behov. Dessa arbeten avser dels

iordningställande i bottenvåningen av undervisnings- och expeditionslokaler

för barnmorskeundervisningen för en beräknad kostnad av 13 200 kronor,

dels ock iordningställande av gymnastiklokal, att gemensamt brukas

av barnmorskeläroanstalten och staden, för en kostnad av 29 500 kronor.

Enighet har vid förhandlingarna rått om nödvändigheten av ifrågavarande

omändringsarbeten samt att kostnaderna för gymnastiklokalen bör halveras

mellan staten och staden. De kostnader, som skulle komma att falla på

statsverket, kan alltså beräknas till (13 200 + 14 750) i runt tal 28 000

kronor. Barnmorskeläroanstaltens överflyttning till kvinnokliniken II förutses

äga rum den 1 april 1956 i samband med att den medicinska undervisningen

i obstetrik och gynekologi överflyttas till kvinnokliniken I. Det

är därför angeläget, att medel snarast ställes till förfogande för angivna

omändringsarbeten i kvinnokliniken II. Arbetena är avsedda att utföras

genom stadens försorg.

Då det av fjolårets riksdag beviljade reservationsanslaget av 16 600 kronor

för vissa ändringsarbeten i kvinnokliniken I icke kan komma alt under

innevarande eller nästa budgetår tagas i anspråk för därmed avsett ändamål,

torde dessa medel enligt kommissionens mening lämpligen i stället

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 9b år 1956

böra disponeras för bestridande av kostnaderna för iordningställande för

barnmorskeläroanstalten av förenämnda lokaler i kvinnokliniken II. Härutöver

bör för bestridande av dessa kostnader för nästa budgetår anvisas

(28 000 — 16 600) i runt tal 12 000 kronor.

Yttranden

Över avtalsförslaget har yttrande avgivits av statskontoret och 1955 års

läkarutbildningsutrcdning.

Statskontoret har intet att erinra mot avtalsförslaget.

1955 års läkarutbildningsutredning tillstyrker kommissionens förslag

samt framhåller, att utredningen med hänsyn till bl. a. den beslutade utbyggnaden

av de teoretiska medicinska institutionerna i Göteborg torde

komma att föreslå en utökning därstädes av antalet medicine studerande

jämväl på det kliniska utbildningsstadiet. En sådan utökning skulle för

undervisningen i obstetrik och gynekologi bli aktuell fr. o. m. höstterminen

1959. Utredningen noterar därför med stor tillfredsställelse, att enighet i

princip uppnåtts om att kvinnokliniken I även efter avtalstidens utgång

den 31 mars 19o9 fortfarande skall disponeras för den vid universitetet

bedrivna undervisningen och forskningen i nämnda ämne.

Departementschefen

Såsom jag framhöll i proposition nr 133/1955 är det såväl ur forskningens

som undervisningens synpunkt angeläget, att undervisningen i obstetrik och

gynekologi övertlyttas till den inom Sahlgrenska sjukhusets område belägna

kvinnokliniken I. En dylik överflyttning torde jämväl som 1955 års läkarutbildningsutredning

framhållit såvitt angår nämnda ämne vara en förutsättning

för en framtida förutsatt utökning av antalet medicine studerande

i Göteborg. På grund härav och då jag icke funnit anledning till erinran mot

kommissionens uppgörelse med Göteborgs stad biträder jag det framlagda

avtalsförslaget.

Enligt vad förhandlingskommissionen uppgivit avses barnmorskeläroanstalten

skola överflyttas till kvinnoklinik II den 1 april 1956 i samband med

att den medicinska undervisningen i obstetrik och gynekologi överflyttas till

kvinnoklinik I. För att så skall kunna ske erfordras vissa ombyggnadsarbeten

inom kvinnoklinik II, vilka arbeten kostnadsberäknats till 42 700 kronor.

Kommissionen har föreslagit, att å staten fallande del av kostnaden eller

28 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår. Enligt vad jag under hand

erfarit kan resultatet av kommissionens förhandlingar icke i och för sig

påverka storleken av den föreslagna statliga anslagsbevillningen för nästa

budgetår. Med hänsyn härtill förordar jag, att medel för erforderliga byggnadsåtgärder

anvisas. För ändamalet bör a rik sstaten upptagas ett anslag

av reservationsanslags natur under nedan angivna rubrik. Då det för innevarande

budgetår under elfte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 9i år 1956

vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik I icke enligt vad förhandlingskommissionen

framhållit kommer att behöva tas i anspråk för därmed avsett

ändamål under innevarande eller nästa budgetår, torde vid utgången av

budgetåret 1955/56 förefintlig reservation å detta anslag böra överföras

till det nya anslaget. Detta anslag bör i enlighet härmed uppföras med

(28 000 -— 16 600) i runt tal 12 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående angivna grunder

för upplåtelse av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset

för medicinsk undervisning och forskning;

b) till Göteborgs universitet: Bidrag till vissa ändringsarbeten

inom kvinnoklinik II för budgetåret 1956/57 under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 12 000

kronor.

Avtal om uppförande av mikrobiologiska institutioner i Göteborg

Inledning

I proposition nr 133/1955 lämnade jag en redogörelse för dels en av det

större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet gjord framställning

om anvisande av 500 000 kronor för uppförande av mikrobiologiska

institutioner, dels ock en av Göteborgs sjukhusdirektion gjord hemställan,

att Kungl. Maj :t måtte förelägga 1955 års riksdag förslag till uppförande

av nämnda institutioner. I anslutning härtill förklarade jag mig icke ha

något att erinra mot utformningen av framlagt förslag till nybyggnader.

Jag ansåg mig emellertid icke beredd att för det dåvarande taga ställning

till frågan om fördelningen mellan staten och staden av de beräknade

byggnadskostnaderna. Förhandlingar härom borde upptagas med staden

i anslutning till de förhandlingar, som i övrigt påkallades av det av mig

biträdda förslaget. Vad sålunda föreslogs lämnades av riksdagen utan

erinran.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande uppdrog jag den 11 mars 1955

åt den under föregående punkt omförmälda förhandlingskommissionen att

upptaga förhandlingar med Göteborgs stad i frågan.

Kommissionen har framlagt förslag i ämnet den 30 november 1955. Över

förslaget har yttranden avgivits av statskontoret och 1955 års läkarutbildningsutredning.

Förhandlingskommissioncne utredning och förelag

I syfte att erhålla underlag för bedömande av frågan om fördelningen

mellan staten och staden av kostnaderna för uppförande av ifrågavarande

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

institutionsbyggnader har en utredning härom företagits av kommissionsledamoten,

professorn Odin och byråchefen i stadens sjukhusdirektion

Bunne, vilka anfört bl. a. följande.

»Byggnad skomplexets netto ytinnehåll utgör 8 244 m2 med följande fördelning

på olika ändamål.

Staten

Allmän bakteriologisk institution

Virologisk avdelning ...........

Klinisk-bakteriologisk institution

Staden

Bakteriologiskt laboratorium . . .

BCG-Iaboratorium .............

Viruslaboratorium .............

Reservutrymmen .............

1 953 m2

285 »

1 044 » 3 282 m2 = 40 %

3 298 in2

182 *

1 335 3>

147 > 4 962 in2 = 60 %

Summa 8 244 in2 = 100 %

Nettoytan avser närmast nyttig golvyta och innefattar icke inner- och

ytterväggar, korridorer, trapphus, hissar, trummor, pelare, sopnedkast,

transformatorrum, maskinrum, fläktrum, skyddsrum och garage, ej heller

omklädningsrum och toaletter. En företagen granskning har visat, att

nämnda utrymmen i lika mån hänför sig till statens som stadens behov.

Det kan givetvis diskuteras, om reservutrymmena å 147 m2 helt skall

föras på staden, eller om de skall lika fördelas på staten och staden. Skäl

kan andragas för både ena och andra förfaringssättet. Staden har säkerligen

rätt snart behov av dessa lokaler men de ligger i omedelbar anslutning

till statens virologiska avdelning, som är liten och blott upptager

285 in2.

I sammanhanget kan vidare diskuteras, om BCG-laboratoriet helt skall

föras på staden. Så har skett, emedan staden sedan flera år driver ett sådant

laboratorium och laboratoriet icke direkt har att göra med undervisning.

Men förhållandet är sådant, att detta laboratorium är det enda

i hela landet och att Göteborgs stad endast behövde 1,25 procent eller 1 072

vaccinampuller av de cirka 86 165, som tillverkades år 1954. För landet

i övrigt levererades 39 225 eller 45,5 procent. När det gäller fördelning

av kostnaden för nyanläggning bör hänsyn tagas till dessa förhållanden,

så att åtminstone hälftendelning av anläggningskostnaden kan ske. Fördelas

ytan för BCG-laboratoriet om 182 in2 och reservutrymmet å 147 m2

lika mellan stat och kommun med 164,5 in2 på vardera, blir fördelningen

Staten .................. 3 446,5 in2 = 41,8 %

Staden .................. 4 797,5 in2 = 58,2 %

Ytterligare en omständighet bör ihågkommas, nämligen att bakteriologiska

laboratoriet sedan länge betjänar västra delen av landet och att det

virologiska laboratoriet får samma uppgift. Av 198 124 prov år 1954 hänförde

sig endast 145 311 eller 73,3 procent till stadens inrättningar medan

resterande 26,6 procent eller 52 813 prov huvudsakligen härrörde från sjukvårdsinrättningar

utanför Göteborg. För det virologiska laboratorium, som

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungi. Maj:ts proposition nr 9''r ur 1956

sedan några år bedrives i provisoriska lokaler och i begränsad omfattning,

var 10 procent av de cirka 10 000 analyserna från annat håll.

Slutligen måste man vid bedömningen av frågan om fördelning av kostnaden

för de mikrobiologiska institutionerna hålla i minnet, att de är en

del av ett planerat institutionskomplex för patologi och bakteriologi, och att

den redan uppförda byggnaden för patologi till fyra femtedelar användes

för undervisning och forskning och blott till en femtedel för stadens behov.

En beräkning vad staten och staden skulle hava bidragit med, därest vardera

parten fördelat anläggningskostnaderna för de båda byggnadskomplexen

i förhållande till disponerad nettogolvyta, framgår av följande sammanställning.

Fördelning av

yta

Fördelning av kostnad enligt

ytdisposition

Staten

Staden

%

Staten

Staden

Summa

Patologiska inst.........

2 879

706

80—20

4 067 069

6 300 000

1 016 767

8 700 000

5 083 836

15 000 000

Mikrobiologiska inst.....

3 446

4 798

42—58

6 325

5 504

—

10 367 069

9 716 767

20 083 836

Staten och staden har bidragit till den patologiska institutionen med vardera

2 514 918 kronor och det har begärts, att kostnaden för mikrobiologiska

institutionerna skall fördelas med 7 500 000 kronor på vardera parten. Tillhopa

gör detta 10 041 918 kronor på staten och lika mycket på kommunen.

Som synes av förestående tabell är det rätt god samstämmighet mellan de

båda beräkningsgrunderna. Beräkningen pekar t. o. m. på, att staten skulle

tagit större del än 50 procent. Vidare bör beaktas, att bakteriologiska och

virologiska rutinlaboratorierna betjänar en stor del av Västsverige och att

BCG-laboratoriet blott till ringa del betjänar Göteborgs stad.

Av den utredning, som sålunda företagits, har kommissionen kommit till

den uppfattningen, att kostnaderna för uppförande av nu ifrågavarande

byggnader bör lika fördelas mellan staten och staden.

Förhandlingskommissionens förslag till överenskommelse har följande

lydelse:

Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan stadsfullmäktiges

i Göteborg godkännande har följande överenskommelse träffats

mellan kommissionen för förhandlingar med Göteborgs stad i vissa medicinska

universitetsfrågor och stadens förhandlingsdelegerade rörande

uppförande av mikrobiologiska institutioner i Göteborg:

1) Med ändring av vad i punkten 3, första stycket, av det av Kungl. Maj :t

den 30 juni 1948 godkända avtalet mellan Kungl. Maj :t och kronan samt

Göteborgs stad angående anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg

stadgas rörande uppförande av en bakteriologisk institution vid Sahlgrenska

sjukhuset skall genom stadens försorg, utanför sjukhusområdet, vid

Guldhedsgatan, cirka 150 meter från den nya patologiska institutionsbyggnaden,

uppföras ett byggnadskomplex, inrymmande de s. k. mikrobiologiska

institutionerna, d. v. s. förutom institutioner för allmän och klinisk

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1956

bakteriologi jämväl stadens bakteriologiska och virologiska laboratorier

samt BCG-laboratorium.

2) Kostnaderna för uppförande av de under 1) angivna mikrobiologiska

institutionerna — beräknade till sammanlagt 15 000 000 kronor — skola

bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med hälften av

de verkliga kostnaderna. Statens bidrag skall successivt allt efter byggnadsföretagets

fortskridande tillhandahållas staden.

Yttranden

Statskontoret tillstyrker förslaget till överenskommelse med hänsyn till

den utredning, som numera företagits i ämnet, och i betraktande av de stora

kostnader, som Göteborgs stad påtagit sig med avseende å uppbyggnaden av

universitetet i Göteborg.

1955 års läkarutbildningsutredning framhåller, att det av 1955 års riksdag

fattade beslutet om en ökad intagning av medicine studerande medför

krav på ytterligare utbildningsplatser under det propedeutiska året, till vilket

bl. a. huvuddelen av undervisningen i bakteriologi är hänförlig. Oaktat

de planerade mikrobiologiska institutionerna icke kan färdigställas till

denna tidpunkt, är det angeläget, att uppförandet av desamma påbörjas

snarast möjligt.

Departementschefen

Det förslag till överenskommelse rörande uppförande av mikrobiologiska

institutioner i Göteborg, som förhandlingskonnnissionen nu framlagt, innebär,

att staten skall bidraga med hälften av de verkliga kostnaderna för

institutionernas uppförande, vilka kostnader uppskattats till 15 000 000 kronor.

Jag har vid prövningen av förslaget till överenskommelse kommit till

den uppfattningen, att detsamma får anses innebära en acceptabel lösning

av frågan om statens bidrag till kostnaderna för ifrågavarande institutioner.

I likhet med statskontoret har jag härvid ansett avseende böra fästas vid

de stora kostnader, som staden påtagit sig i samband med tillkomsten av

den medicinska högskolan i staden, varigenom gynnsamma förutsättningar

skapats för anordnandet av denna högskola. Även om vissa erinringar i

fråga om en och annan detalj kan riktas mot den utredning, som legat till

grund för den nu träffade överenskommelsen, kan dessa anmärkningar

icke anses vara av den betydelse, att någon ändring i förslaget till överenskommelse

ur statens synpunkt för den skull synes påkallad. Jag förordar

således, att det uppgjorda förslaget till överenskommelse oförändrat lägges

till grund för samarbetet mellan staten och Göteborgs stad rörande de

mikrobiologiska institutionernas uppförande. Jag vill erinra om att Kungl.

Maj :t på min hemställan i årets statsverksproposition hemställt om anvisande

av 3 000 000 kronor för påbörjande av byggnadsföretaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 9i år 1956

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder

rörande statens bidrag till uppförande av mikrobiologiska

institutioner i Göteborg.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt, förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Jan ödmann

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1956

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Karolinska sjukhuset: Utrustning........................................ 3

Inledning....................................................... 3

Utrustningskommitténs utredning och förslag......................... 4

Yttranden..................................................... g

Departementschefen................................................ 8

Vissa överenskommelser med Stockholms stad om upplåtelse av stadens sjukhus

för undervisningsändamål............................................. 9

Inledning...................................................... g

Förhandlingskommissionens utredning och förslag..................... 11

A. Patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus.............. 11

B. Övningslaboratorium i klinisk kemi vid serafimerlasarettet........ 14

Yttranden....................................................... 47

Departementschefen................................................ Ig

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala.......................... 20

Förslag........................................................... 20

Motiv........................................................ 21

Yttranden........................................................ 26

Departementschefen................................................ 27

Avtal om medicinsk undervisning vid de patologiska och bakteriologiska institutionerna

vid Malmö allmänna sjukhus............................... 29

Inledning...................................................... 29

Förhandlingskommissionens utredning och förslag..................... 30

Yttranden...................................................... 33

Departementschefen................................................ 34

Avtal med Göteborgs stad angående upplåtelse av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska

sjukhuset för medicinsk undervisning och forskning m. m......... 36

Inledning....................................................... 3 g

Förhandlingskommissionens utredning och förslag..................... 36

Yttranden........................................................ 49

Departementschefen................................................ 40

Avtal om uppförande av mikrobiologiska institutioner i Göteborg.......... 41

Inledning......................................................... 44

Förhandlingskommissionens utredning och förslag..................... 41

Yttranden........................................................ 44

Departementschefen................................................ 44

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 56

602864

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för badgetåret 1956/57 till universitetssjukhusen in. m. a1 i texten
  2. SU 1956:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1956157 till universitetssjukhusen m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten