Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en statens prisoch kartellnämnd, m. m

1956-02-23 · 57 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:97, Angående inrättande av en statens prisoch kartellnämnd, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

1

Nr 9?

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

en statens pris- och kartellnämnd, m. m.; given Stockholms

slott den 23 februari 1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

* • *’<?*•-- '' - • ■ . * : , It. , ..fW": '' ■ ■ ’

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anledning av 1954 års priskontrollutrednings betänkande Konkurrens

och priser (SOU 1955:45) har för Kungl. Maj:ts prövning framlagts förslag,

som innebär, att nuvarande prisreglering upphör den 1 januari 1957,

att samhällets konkurrensbefrämjande verksamhet utvidgas och att näringslivets

skyldighet att lämna uppgifter angående de förhållanden, som

inverkar på prisbildningen, regleras. Härmed sammanhängande lagförslag

har remitterats till lagrådet. Ifrågavarande spörsmål torde senare, efter

slutlig prövning av Kungl. Maj:t, komma att underställas riksdagen.

I föreliggande proposition behandlas de organisatoriska åtgärder, som

enligt priskontrollutredningens förslag bör vidtagas i anslutning till den

förordade lagstiftningen. iDärvid förordas i propositionen, att en ny myndighet,

statens pris- och kartellnämnd, inrättas den 1 januari 1957. Nämnden

skall ha till uppgift att följa prisutvecklingen inom näringslivet, registrera

konkurrensbegränsande överenskommelser, utföra särskilda undersökningar

rörande pris- och konkurrensförhållanden samt bedriva konsumentupplysning

i prisfrågor. Ledningen av nämndens verksamhet skall ankomma på

eu styrelse samt en chef i överdirektörs tjänsteställning. Nämndens personal

skall — utom överdirektören — bestå av 78 befattningshavare samt vara

fördelad på tre utredningsbyråer och en statistisk byrå. De nuvarande pris1

Dihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 97

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

kontoren vid länsstyrelserna skall tills vidare bedriva den för nämndens

verksamhet erforderliga insamlingen av uppgifter om priser in. m.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär, att statens priskontrollnämnd

avvecklas samt att kommerskollegiets monopolutredningsbyrå och

avdelning för analys av pris- och marknadsförhållanden indrages. Statens

upplysningsbyrå, som är knuten till priskontrollnämnden, föreslås skola

anslutas till statsdepartementens organisationsavdelning.

Vidare föreslås viss utvidgning av organisationen hos ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor samt en förstärkning av näringsfrihetsrådet.

För budgetåret 1956/57 begäres följande anslag, nämligen till statens prisoch

kartellnämnd för avlöningar 661 400 kronor och för omkostnader

150 000 kronor, till näringsfrihetsrådet för avlöningar 89 000 kronor och

för omkostnader 9 200 kronor, till ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor

för avlöningar 178 500 kronor och för omkostnader 19 200 kronor,

till statens priskontrollnämnd för tiden t. o. m. december 1956 för avlöningar

679 500 kronor och för omkostnader 159 500 kronor, till awecklingskostnader

för statens priskontrollnämnd 180 000 kronor samt till kostnader för

statens upplysningsbyrå 160 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 97 år 1956

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 februari 1956.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten

Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om

inrättande av en statens pris- och kartellnämnd, m. in., och anför därvid

följande.

I årets statsverksproposition (X ht s. 9, 10 och 159) har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1956/57 beräkna såsom förslagsanslag till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar

118 300 kronor och till Omkostnader 10 200 kronor, till Ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar 305 500 kronor och till

Omkostnader 25 200 kronor samt till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar

1 477 000 kronor och till Omkostnader 392 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande frågor till fortsatt behandling.

Inledning

Riksdagen hemställde år 1954 (skr. 217), att behovet av en fortsatt statlig

priskontroll och grunderna för den priskontrollerande verksamhet, som

kunde finnas erforderlig, förutsättningslöst måtte utredas, samt att de förslag,

som därav föranleddes, måtte framläggas för riksdagen.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1954 tillkallade

dåvarande chefen för handelsdepartementet elva sakkunniga för att

verkställa den av riksdagen begärda utredningen. Såsom utredningsmän tillkallades

ordföranden i näringsfrihetsrådet, f. d. lagmannen Alfred Bexelius,

ordförande, byråchefen Gustav Cedersvall, ekonomen i Svenska metallindustriarbetareförbundet

fil. lic. Hans Hagnell, ledamoten av riksdagens andra

kammare hemmansägaren Fridolf Jansson, sekreteraren i Tjänstemännens

centralorganisation fil. lic. Arne Nilstein, ledamoten av riksdagens andra

kammare direktören Erik Nygren, direktören Holger Ohlin, ledamoten av

riksdagens första kammare distriktsöverläraren Dagmar Ranmark, direktören

Ragnar Sachs, ordföranden och chefen för statens priskontrollnämnd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

ledamoten av riksdagens andra kammare Erik Severin samt ledamoten av

samma kammare revisorn Erik Strandh. Utredningen antog benämningen

1954 års priskontrollutredning.

1954 års priskontrollutredning har, sedan utredningsuppdraget slutförts,

den 3 december 1955 avgivit ett betänkande, benämnt Konkurrens och priser

(SOU 1955: 45). Utredningens i betänkandet framlagda förslag innebär

i huvudsak följande.

Giltighetstiden för den nuvarande prisregleringslagen, som enligt beslut

av 1955 års riksdag gäller till och med den 30 juni 1956, skall icke ytterligare

förlängas. I enlighet härmed skall den på grundval av nämnda lag

bedrivna prisregleringen och prisövervakningen upphöra. Under normala tider

skall i stället genom statens försorg bedrivas en prisregistrerande och

prisanalyserande verksamhet, kompletterad med särskild konsumentupplysning

i prisfrågor. Under särskilt angivna utomordentliga förhållanden skall

dock prisreglering kunna förekomma. I enlighet härmed skall en allmän

prisregleringslag utfärdas att gälla för dylika fall. Ett avskaffande av den

nuvarande prisregleringen förutsätter att samhällets möjligheter att ingripa

mot konkurrensbegränsande åtgärder inom näringslivet och till insyn i prisbildningen

ökas. 1953 års lag om motverkande av konkurrensbegränsning

inom näringslivet bör därför utvidgas till att avse alla slag av dylik begränsning

och vidare skall nuvarande bestämmelser angående uppgiftsskyldighet

enligt lagen den 29 juni 1946 om övervakning av konkurrensbegränsning

inom näringslivet kompletteras och upptagas i en ny lag om uppgiftsskyldighet

rörande pris- och konkurrensförhållanden.

I organisatoriskt avseende innebär utredningens förslag att den under

normala tider erforderliga prisregistrerande och prisanalyserande verksamheten

samt konsumentupplysningen i prisfrågor anförtros ett särskilt för

ändamålet inrättat organ, statens pris- och kartellbyrå, samt att näringsfrihetsrådet

och ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor förstärkes.

Till spörsmålet om vilket organ som i förekommande fall skall handha den

statliga prisregleringen har utredningen ej tagit ställning.

Över priskontrollutredningens förslag har yttranden avgivits av Svea hovrätt,

socialstyrelsen, statens hyresråd, statskontoret, statistiska centralbyrån,

bank- och fondinspektionen, lantbruksslyrelsen, statens lönenämnd,

kommerskollegium — som överlämnat yttranden från nio handelskamrar

— försäkringsinspektionen, statens priskontrollnämnd — som överlämnat

skrivelse från Sveriges priskontorsföreståndares förening — näringsfrihetsrådet,

ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Kronobergs, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,

Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands samt Norrbottens

län, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund,

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Sveriges lantbruksförbund,

Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers

centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Inköps
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

5

centralernas aktiebolag ICA, Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters

förening, Kooperativa förbundet, Riksförbundet landsbygdens folk, Svensk

industriförening, Svenska företagares riksförbund, Svenska försäljningsoch

reklamförbundet, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Sveriges hotell-

och restaurantförbund, Sveriges husmodersföreningars riksförbund

samt Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.

På föredragning av chefen för finansdepartementet har förut i dag till

lagrådet remitterats förslag, innebärande att nuvarande prisregleringslag

förlänges allenast till och med utgången av innevarande år och att en allmän

prisregleringslag av beredskapskaraktär utfärdas att träda i tillämpning

under vissa i lagen angivna förutsättningar. Detta förslag bygger på

att en effejttiv konkurrens finnes, för vilket kräves, att samhället bedriver

en prisregistrerande och prisanalyserande verksamhet samt konsumentupplysning

i prisfrågor och därjämte har möjlighet att ingripa mot konkurrensbegränsningar.

Till lösning av dessa problem har på min hemställan tidigare

denna dag till lagrådet remitterats förslag angående vissa ändringar i lagen

om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet

samt angående antagande av en lag om uppgiftsskyldighet rörande pris- och

konkurrensförhållanden.

Jag torde nu få anmäla de organisatoriska spörsmål, som innefattas i

priskontrollutredningens förslag.

Förslag angående inrättande av en statens pris- och kartellnämnd

Nuvarande organisation

Priskontrollutredningens förslag avser statlig verksamhet av det slag som

f. n. bedrives inom statens priskontrollnämnd med statens upplysningsbyrå,

länsstyrelsernas priskontor, kommerskollegiets monopolutredningsbyrå

och kollegiets statistiska byrås avdelning för analys av pris- och marknadsförhållanden

(prisanalysavdelningen). Vidare berörs verksamheten vid

ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor samt näringsfrihetsrådet.

Vad angår priskontrollnämndens verksamhet framhåller utredningen, att

den numera förbättrade varuförsörjningen och den ökade stabiliteten i det

ekonomiska livet möjliggjort en avveckling av den direkta priskontrollen på

flertalet områden. Till följd därav har nämnden alltmer kommit att inrikta

sin verksamhet på prisövervakande uppgifter. Personalen är sålunda

f. n. till övervägande delen sysselsatt med att på grundval av en omfattande

prisinsamling kartlägga och analysera pris- och marginalutvecklingen inom

näringslivet. Dessutom utföres företagsekonomiska utredningar såsom räntabilitetsundersökningar,

kostnads-, intäkts- och vinstanalyser samt kalkylgranskning.

Nyss angivna insamling av priser sker i stor utsträckning vid

de till länsstyrelserna knutna priskontoren. — Priskontrollnämndens personal

uppgår f. n. till 78 tjänstemän, fördelade på ett kansli och fem byråer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi Maj. ts proposition nr 97 år 1956

Därtill kominer statens upplysningsbyrå med 9 tjänstemän, vilken organisatoriskt

är knuten till nämnden. Vid länsstyrelsernas priskontor, den s. k.

fältorganisationen, är sammanlagt ett 30-tal tjänstemän anställda. Utredningen

framhåller, att det endast på grund av den direkta priskontrollens

ringa omfattning och genom anlitande av tekniska hjälpmedel, bl. a. hålkortsanläggningar,

blivit möjligt att med dessa personella resurser bedriva

en mera allmän kontinuerlig prisövervakning.

Den verksamhet, som bedrives av kommerskollegiets monopolutredningsbyrå,

består bl. a. i registrering av kartellavtal och andra liknande konkurrensbegränsande

överenskommelser. Dessutom utföres särskilda undersökningar,

då skadlig verkan av en konkurrensbegränsning kan tänkas föreligga

eller eljest särskilda skäl finnes. Byrån har numera kartlagt förekomsten

av registreringspliktiga kartellavtal inom flertalet områden av näringslivet.

Till följd därav har personalen i ökad utsträckning kunnat disponeras

för särskilda utredningar. Byråns personal, 23 tjänstemän, fördelade

på två utredningsavdelningar och ett kansli, har emellertid visat sig otillräcklig,

vilket medfört att ombudsmannaämbetet måst begränsa sina framställningar

om utredningar hos byrån. — Den särskilda avdelningen inom

kollegiets statistiska byrå för analys av pris- och marknadsförhållanden har

inte, utom i ett fall, utnyttjats för avsett ändamål. Anledningen därtill torde

delvis vara att det inte ansetts nödvändigt att för monopolutredningsbyråns

räkning utföra prisstudier och analyser i större omfattning, så länge priskontrollnämnden

är i verksamhet. Prisanalysavdelningen omfattar 4 tjänstemän.

De arbetsuppgifter, som sammanhänger med 1953 års lag om motverkande

av konkurrensbegränsning, handhas — förutom av monopolutredningsbyrån

såsom utredningsorgan — av ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor

och av näringsfrihetsrådet. De personella resurser, som står dessa

organ till buds — hos ombudsmannaämbetet 7 och hos rådet 2 befattningshavare

— har visat sig otillräckliga. Detta förhållande kommer att ytterligare

accentueras, om den direkta priskontrollen slopas och 1953 års lag

utvidgas enligt utredningens förslag. Särskilt kännbart är behovet av ekonomisk

expertis hos ombudsmannaämbetet.

Priskontrollutredningens förslag

Utredningen framhåller, att frågor rörande priser och konkurrensförhållanden

intimt sammanhänger med varandra. Verksamheten hos de myndigheter,

som handlägger dessa frågor, har därför många beröringspunkter. Något

mera betydande samarbete mellan de olika organen har trots detta icke

kunnat komma till stånd, beroende på gällande sekretessbestämmelser. Den

nuvarande organisationen utgör därför ett hinder för en verkligt effektiv

verksamhet på ifrågavarande område. Vid utformningen av den framtida

organisationen bör fördenskull en rationalisering åstadkommas genom samordning

av handläggningen av hithörande frågor. Den prisregistrerande och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 19ö6

prisanalyserande verksamheten samt konsumentupplysningen i prisfrågor

bör därvid sammanslås med den utredningsverksamhet, som erfordras för

övervakningen och motverkandet av konkurrensbegränsande företeelser.

Utöver de personella resurser, som erfordras för priskontrollnämndens

och monopolutredningsbyråns nuvarande verksamhet, krävs enligt utredningen

personal för att möta behovet av utredningar vid tillämpningen av

de föreslagna utvidgade bestämmelserna i 1953 års lag samt för att ombesörja

konsumentupplysning i prisfrågor. Trots dessa nytillkommande arbetsuppgifter

anser utredningen det möjligt att bedriva den framtida verksamheten

på hithörande områden inom ramen för nu tillgängliga personalresurser.

Omfattningen av denna verksamhet gör emellertid, att en förläggning

till någon redan befintlig myndighet svårligen kan tänkas. Ytterligare

en omständighet som talar för denna uppfattning är, att arten av utredningarna

knappast sammanfaller med någon annan statlig verksamhet av ekonomisk-statistisk

karaktär. Utredningen föreslår därför, att den utredande

verksamheten rörande angivna frågor förläggs till en ny myndighet, statens

pris- och kartellbyrå. I det sammanhanget understrykes, att förutsättningarna

för att den åsyftade effekten med den föreslagna verksamheten skall

kunna uppnås är, att det nya organet ges tillräckliga resurser redan från

begynnelseskedet.

I fråga om de arbetsuppgifter, som ankommer på ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor och på näringsfrihetsrådet, framhålles, att denna

verksamhet i huvudsak inte har karaktär av utredningsarbete. Utredningen

föreslår därför inte någon ändring beträffande dessa organs ställning utan

endast en förstärkning av personalen, främst vid ombudsmannaämbetet.

I detta sammanhang må nämnas, att utredningens förslag till organisation

av den statliga verksamheten i frågor rörande priser och konkurrensförhållanden

får till följd, att priskontrollnämnden samt kommerskollegiets monopolutredningsbyrå

och prisanalysavdelning kan avvecklas.

Enligt utredningens förslag skall pris- och kartellbyrån dels följa och

analvsera den inhemska och internationella prisutvecklingen, dels i anslutning

därtill bedriva konsumentupplysning i prisfrågor, dels övervaka konkurrensbegränsande

företeelser inom näringslivet genom registrering av konkurrensbegränsande

överenskommelser och genom särskilda undersökningar

samt dels utföra sådana undersökningar som ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor

och näringsfrihetsrådet finner nödvändiga för sin verksamhet.

Utredningen anser det angeläget understryka att pris- och kartellbyrån

skall vara ett rent utredande organ. Det skall sålunda ankomma

på byråns tjänstemän att klargöra de företeelser inom näringslivet

som sammanhänger med konkurrensbegränsningar och prisbildning men

inte att göra bedömningar eller framställa kritik eller yrkanden. Sistnämnda

uppgifter skall åvila ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor.

En allmän och fortlöpande registrering av priser för olika iörnödenheler

och tjänster utgör eu nödvändig förutsättning för att kunna

avgöra inom vilka områden av näringslivet särskilda analyser är nödvän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

diga. En kontinuerlig prisregistrering är också påkallad för konsumentupplysningen.

Ett krav, som måste uppställas på den prisregistrerande verksamheten,

är att den skall kunna lämna upplysning om förekommande prisdifferenser

mellan olika områden och mellan olika företagstyper. Av praktiska

skäl bör registreringen till övervägande delen grundas på stickprovsundersökningar.

I detta sammanhang diskuteras huruvida beräkningarna av konsumentpris-

och partiprisindex bör förläggas till pris- och kartellbyrån. Den prisregistrerande

verksamheten inom byrån kommer otvivelaktigt att i stor utsträckning

sammanfalla med prisinsamlingen för indexändamål. Utredningen

anser emellertid, att närmare erfarenhet av byråns verksamhet bör av''

aktas, innan frågan om ett överförande till byrån av indexberäkningarna

upptas till behandling.

För den önskvärda insynen i prisbildningen och för en bedömning avbehovet

av särskilda undersökningar erfordras utöver prisregistreringen

trämst komparativa studier av prisutvecklingen. Dessa kan

gälla priset på viss förnödenhet inom t. ex. fabrikant-, grossist- och detaljistleden

eller prisutvecklingen i utlandet.

För bedömningar rörande konkurrensbegränsande företeelsers inverkan

på t. ex. pris-, produktions- och omsättningsförhållandena erfordras först

undersökning och kartläggning av förhållandet mellan olika företag inom

en bransch. Därutöver kräves i regel en mera ingående analys av företagsenheten.

För detta ändamål erfordras vid sidan av s. k. räntabilitetsundersökningar

kompletterande intäkts-, kostnads- och vinstanalyser avseende

företagen som helhet, olika verksamhetsgrenar eller enstaka produkter. Avsärskilt

värde anser utredningen vara att få en omfattande kartläggning avvinstutvecklingen

inom näringslivet i sin helhet. Därvid framhålles, att årliga

undersökningar av kostnads-, intäkts- och vinstutvecklingen inom industrien

redan sker vid priskontrollnämnden och statistiska centralbyrån.

Att två myndigheter utför så nära överensstämmande undersökningar finner

utredningen inte nödvändigt utan anser, att under normala tider centralbyråns

undersökningar är tillfyllest för pris- och kartellbyråns behov.

Utredningen ifrågasätter, om inte sistnämnda myndighet under förhållanden,

då beredskapslagstiftningen är i kraft, bör få taga del av centralbyråns

grundmaterial till dessa undersökningar. Även ett överförande av denna

undersökningsverksamhet till pris- och kartellbyrån vid en senare tidpunkt

kan ifrågasättas.

Utredningen förutsätter, att pris- och kartellbyrån övertager det hos monopolutredningsbyrån

förda registret över konkurrensbegränsande

överenskommelser inom näringslivet. Särskilda undersökningar

rörande konkurrensbegränsningars inverkan på pris- och produktions-,

omsättnings- eller transportförhållanden torde enligt utredningen bli

en betydelsefull uppgift för det nya organet. Sådana undersökningar skall

av byrån utföras efter anmodan av näringsfrihetsrådet eller ombudsmannaämbete

men även på eget initiativ, då byrån finner anledning därtill. Sär
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

9

skild uppmärksamhet skall ägnas åt att söka utröna konkurrensbegränsningars

skadliga verkan. Det kan därvid bli nödvändigt för byrån att få ta

del av handelsböcker, korrespondens och övriga handlingar, som kan vara av

betydelse för undersökningen. Vidare blir del ofta erforderligt att ha tillgång

till uppgifter om och analyser av pris-, marginal- och räntabilitetsutvecklingen

för olika företag och branscher. Här avsedda undersökningar är

därjämte en absolut förutsättning för dea föreslagna konsumentupplysningen

i prisfrågor.

Vid behandligen av pris- och kartellbyråns arbetsuppgifter betonar utredningen

vikten av att konsumenterna får sådan upplysning i prisfrågor,

att det blir möjligt för dem att på bästa sätt disponera sin köpkraft.

En viss upplysning på detta område sker redan genom dels publiceringen

av konsumentprisindex och partiprisindex, dels priskontrollnämndens

meddelanden och presskommunikéer, dels offentliggörande i publikationen

»Näringsfrihetsfrågor.» av registrerade konkurrensbegränsade överenskommelser

och dels i samband med förhandlingarna inom näringsfrilietsrådet

angående eventuell skadlig verkan av konkurrensbegränsning. Nu

nämnda upplysningsverksamhet finner emellertid utredningen inte tillräcklig

och anser en utvidgning därav påkallad. Upplysningsverksamhet i prisfrågor

synes utredningen ligga helt i linje med pris- och kartellbyråns övriga

uppgifter.

Enligt utredningen skall den föreslagna konsumentupplysningen syfta till

att söka påverka allmänhetens köpvanor och därigenom på längre sikt främja

en ändamålsenlig utveckling av prisbildningen och förhållandena i övrigt

inom näringslivet. I fråga om principerna vid uppsamlingsverksamheten

framhålles som ett berättigat krav från näringslivet, att prisuppgifterna

kompletteras med upplysning om den prestation som erbjudes. Detta innebär

bl. a., att vid publiceringen i viss omfattning bör skiljas emellan olika

företagsformer som en allmän princip. Vid publiceringen bör emellertid

största försiktighet iakttagas ifråga om offentliggörande av uppgifter,

som kan hänföras till viss företagare. Med hänsyn därtill men även av praktiska

skäl bör publiceringen därför ske i bearbetad form. Därvid bör normalt

inte något primärmaterial offentliggöras. I detta sammanhang framhåller

utredningen, att det i sista hand är en omdömesfråga, vilken form

och vilket innehåll, som bör ges åt konsumentupplysningen. Utredningen

betonar emellertid, att resultaten av byråns undersökningar bör ges sådan

form, att de med lätthet kan tillgodogöras av allmänheten.

I fråga om hur konsumentupplysningen skall förmedlas till allmänheten

utgår utredningen ifrån att konkurrensbegränsningsfrågor alltjämt publiceras

i »Näringsfrihetsfrågor». Huruvida prisupplysningen bör ske i denna

tidskrift eller på annat sätt bör få avgöras av pris- och kartellbyrån. Det

torde enligt utredningen bl. a. vara lämpligt att särskilda kommunikéer tillställes

pressen, konsumentorganisationer och andra sammanslutningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

Yttranden

Utredningens förslag att för den statliga utredningsverksamheten i fråga

om pris- och konkurrensförhållanden inrätta en särskild myndighet

tillstyrkes i princip eller lämnas utan erinran av Svea hovrätt,

socialstyrelsen, statens hyresråd, statistiska centralbyrån, bank- och fondinspektionen,

lantbruksstyrelsen, försäkringsinspektionen, statens priskontrollnämnd,

majoriteten inom näringsfrihetsrådct, ombudsmannaämbete för näringsfrihetsfrågor,

länsstyrelserna i Kronobergs, Kristianstads, Göteborgs och

Bohus, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands samt Norrbottens län,

Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges lantbruksförbund,

Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation,

Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska sparbanksföreningen, Kooperativa förbundet, Riksförbundet landsbygdens

folk, Svenska företagares riksförbund, Sveriges husmodersföreningars

riksförbund samt Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.

Vissa instanser ställer sig tveksamma till förslaget att inrätta en självständig

myndighet. Sveriges hantverks- och smäindustriorganisation säger

sig visserligen inte vilja förneka, att ett enhetligt ämbetsverk kan bli erforderligt

för att effektivt lösa de föreslagna arbetsuppgifterna. Inrättande av

ett nytt statligt organ anses dock som ett allvarligt steg, bl. a. ur ekonomisk

synpunkt. Organisationen ifrågasätter, om det inte är lämpligare att den

föreslagna verksamheten förlägges till redan befintliga organ, bl. a. monopolutredningsbyrån.

Om detta inte visar sig vara till fyllest, är organisationen

emellertid vill acceptera inrättande av en särskild myndighet. Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare samt Norrbottens och Västerbottens

läns handelskammare uttrycker också viss tveksamhet inför förslaget

att tillskapa en ny myndighet. Dessa instanser ifrågasätter, om de angivna

arbetsuppgifterna inte bör ankomma på bl. a. kommerskollegium. — överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Värmlands lån har inte funnit det

möjligt att bedöma, huruvida ett självständigt organ bör inrättas eller ej. —

Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län har inte tagit ställning

i frågan om inrättande av ett nytt ämbetsverk.

Förslaget att inrätta en pris- och kartellbyrå som en självständig myndighet

har avstyrkts av statskontoret, kommerskollegium, reservanterna

Lindstedt, Rudholm, Svennilson och Söderberg inom nåringsfrihetsrådet,

länsstyrelsen i Älvsborgs län, Stockholms handelskammare, Östergötlands

och Södermanlands handelskammare, Smålands- och Blekinge handelskammare,

Skånes handelskammare, Västergötlands och norra Hallands handelskammare,

handelskammaren i Gävle, Sveriges grossistförbund, Svenska

bankföreningen, lnköpscentralernas aktiebolag ICA, Kemisk-tekniska och

livsmedels fabrikanters förening, Svensk industriförening, Svenska försäljnings-

och reklamförbundet samt Sveriges hotell- och restaurantförbund.

Samtliga dessa instanser föreslår, att den prisregistrerande och prisanalyserande

verksamhet, som enligt utredningen skall ankomma på pris- och kartellbyrån.

i stället anförtros åt kommerskollegium.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

Statskontoret anser sålunda, att en anknytning av den avsedda utredningsverksamheten

till kommerskollegium måste anses naturlig. Ämbetsverket

föreslår, att inom kollegium upprättas en ny byrå för prisutredningsuppgifter

med en mot monopolutredningsbyråns båda utredningsavdelningar svarande

personalorganisation. Statskontoret anser det möjligt att utan frångående

av grundtankarna i den föreslagna lagstiftningen så begränsa det utredande

organet att dess uppgifter kan fullgöras av kollegium med den antydda organisationsförstärkningen

och viss upprustning av monopolutredningsbyråns

kansli. I syfte att bereda kollegium tillgång till den sakkunskap, som i styrelsen

för pris- och kartellbyrån skulle företrädas av representanter för

företagar- och konsumentsammanslutningar, bör enligt statskontoret övervägas

att till kollegium anknyta ett särskilt prisråd med begränsat antal ledamöter.

Liknande synpunkter har framförts och ytterligare utvecklats av kommerskollegium.

Ämbetsverket anser, att den föreslagna utredningsverksamheten

på ett naturligt sätt ansluter sig till kollegiets allmänna ämnesområde, samt

föreslår att nämnda verksamhet skall handhavas av kollegium. Därvid bör

ämbetsverket erhålla en viss personalförstärkning.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län motiverar sitt avstyrkande i frågan om inrättande

av ett nytt ämbetsverk bl. a. från den utgångspunkten att med nuvarande

brist på arbetskraft på alla områden ännu större försiktighet än

tidigare måste iakttagas vid upprättande av nya organ och skapande av nya

uppgifter för statsverksamheten.

Svensk industriförening anser det inte vara nödvändigt att, när krisorganen

omsider avvecklas, de måste omvandlas till permanenta ämbetsverk. De

belopp, som det nya verket skulle komma att kosta, borde enligt föreningen

kunna användas betydligt mera produktivt. Sistnämnda synpunkt gäller även

i fråga om den omfångsrika tjänstemannastab som är förutsedd.

Kravet på att pris- och kartellbyrån skall vara endast ett rent utredande

organ har särskilt betonats av kommerskollegium, näringsfrihetsrådet,

Stockholms handelskammare, handelskammaren i Gävle, Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare, Sveriges industriförbund,

Sveriges köpmannaförbund samt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.

Sålunda anser kommerskollegium, att det bör vara grundläggande för byråns

verksamhet att arbetsuppgifterna begränsas till enbart utredningar.

Endast under den förutsättningen kan ett förtroendefullt samarbete bli möjligt

mellan byrån och näringslivet. Det är också viktigt att verksamheten

inte bedrives så, att den blir en fortsättning på den upphävda priskontrollen.

— Sveriges industriförbund finner det utomordentligt viktigt, att begränsningen

av arbetsuppgifterna till utredande verksamhet kommer till

klart uttryck i byråns instruktion. Därvid hemställer förbundet, att det otvetydigt

klargöres i blivande bestämmelser alt bedömningar i konkurrensoch

prisfrågor endast ankommer på oinbudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor.

— I huvudsak liknande allmänna synpunkter i fråga om byråns

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

arbetsuppgifter har framförts av Stockholms handelskammare, handelskammaren

i Gävle, Sveriges köpmannaförbund samt Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation.

En annan uppfattning i dessa frågor uttalas av statens priskontrollnämnd.

Vid sitt tillstyrkande av utredningens förslag säger sig nämnden ha förutsatt,

att pris- och kartellbyråns styrelse skall äga rätt till självständigt

handlande och därför ha befogenheter, som visserligen inte anges i betänkandet

men som nämnden anser ligga i sakens natur att byråns styrelse

får. Uppgiften att följa prisutvecklingen måste enligt nämnden förenas

med rätt och skyldighet för styrelsen att ta alla de initiativ, som denna

uppgift kan medföra. Därvid framhålles, att pris- och kartellbyrån skall

vara självständig och inte underordnad näringsfrihetsrådet eller ombudsmannaämbete

för näringsfrihetsfrågor. Med hänsyn därtill anser nämnden

det böra ankomma på byråns styrelse att — med anledning av de följder

som handläggningen inför rådet och ombudsmannaämbete kan få på prisläget

— göra de uttalanden och vidtaga de åtgärder, som därav kan föranledas.

Det bör sålunda bl. a. stå styrelsen fritt att vända sig direkt till

Kungl. Maj:t med begäran om ingripande, om styrelsen och näringsfrihetsrådet

eller ombudsmannaämbete! har olika uppfattning om de åtgärder som

bör vidtagas. Styrelsen bör också kunna göra de framställningar som påkallas

av det allmänna ekonomiska läget. Under förutsättning att byråns

styrelse får befogenheter av angivna slag anser priskontrollnämnden den

föreslagna uppdelningen av verksamheten på tre organ möjlig. Nämnden

befarar dock att verksamheten kommer att bli tungrodd och medföra onödig

tidsspillan, innan åtgärder kan vidtagas. Uppdelningen av arbetsuppgifterna

synes sålunda enligt nämnden lätt kunna få till följd att ett direkt

prisingripande kan komma för sent.

Svenska försäljnings- och reklamförbundet finner de tänkta arbetsuppgifterna

alltför omfattande. Till följd därav kan organisationen enligt förbundet

komma att ställas inför oöverstigliga krav till förfång för utredningsarbetet.

I fråga om pris- och kartellbyråns prisregistrerande och

prisanalyserande uppgifter framhåller vissa instanser att den

föreslagna verksamheten i denna del bör begränsas. Sålunda ifrågasätter

kommerskollegium om en så vidsträckt prisregistrering som föreslagits

verkligen krävs för att prisorganet skall kunna fylla sin uppgift. Prisutvecklingen

som sådan torde enligt kollegium i regel inte ge antydan om i

vad mån konkurrensbegränsning påverkar prissättningen inom viss bransch

eller visst företag. Kollegium föreslår därför att prisutredningar — i likhet

med vad som är fallet vid monopolutredningsbyrån — endast bör ske

från fall till fall och då i anledning av uppgifter om konkurrensbegränsningar,

som framkommer i samband med registreringen av kartellavtal.

Det skulle föra alldeles för långt att bedriva en prisregistrering så att den

utgör underlag för prisanalys på varje område. Sveriges grossistförbund

ifrågasätter, om inte den allmänna prisstatistik som handhas av kommers
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

13

kollegium och statistiska centralbyrån kan rationaliseras och samordnas.

— Sveriges industriförbund anser, att de prisföljande uppgifterna bör inskränkas

till de mest intressanta områdena, d. v. s. de som är föremål för

konkurrensbegränsning i någon form. Liknande synpunkter anlägges av

Skånes handelskammare. — Inköpscentralernas aktiebolag ICA finner inte

att bärande skäl förebragts för införande av särskild prisregistrering utöver

•ten som statistiska centralbyrån bedriver.

Socialstyrelsen delar utredningens uppfattning att beräkningen av konsumentprisindex

inte bör ske inom pris- och kartellbyrån. Ämbetsverket

framhåller vidare att det bl. a. för undvikande av dubbelarbete skulle vara

värdefullt, om de av byrån insamlade prisuppgifterna vid behov fick utnyttjas

av socialstyrelsen.

Statistiska centralbyrån anser i likhet med utredningen, att beräkningarna

av partiprisindex inte bör överflyttas till pris- och kartellbyrån. Centralbyrån

motsätter sig att statistiken över företagens intäkter, kostnader

och vinster, den s. k. vinststatistiken, överflyttas från centralbyrån till det

nya organet. Förslaget att låta pris- och kartellbyrån taga del av centralbyråns

grundmaterial till sistnämnda statistik kan centralbyrån inte biträda

annat än under förutsättning att skriftliga medgivanden därtill föreligger

från vederbörande företag.

Beträffande pris- och kartellbyråns föreslagna utredningsverksamhet

rörande konkur rensbegränsningsfrägor betonar

näringsfrihetsrådet, att det inte bör ankomma på byrån att själv söka

utröna, huruvida konkurrensbegränsningar har skadlig verkan. Byråns

uppgift är endast att uttömmande och sakligt redovisa de förhållanden som

avses med en undersökning. På så sätt kan t. ex. ombudsmannaämbetet för

näringsfrihetsfrågor eller en konsumentorganisation få tillräckligt underlag

för att bedöma om offentligt förfarande bör inledas eller ej. — Liknande

synpunkter har framförts av Stockholms handelskammare. — Ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor finner det vara av väsentlig betydelse

för sitt arbete att den föreslagna allmänna undersökningsverksamheten

kommer till stånd. —- Försäkringsinspektionen är av den uppfattningen

att registreringen av konkurrensbcgränsande överenskommelser inom försäkringsområdet

fortfarande skall ankomma på inspektionen. Dubbelarbete

kan inte undvikas, om denna uppgift förlägges till en annan myndighet.

Utredningens förslag beträffande konsumentupplysning i prisfrågor

tillstyrkes i princip eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstanserna.

Behovet och betydelsen av en dylik upplysning understrykes

särskilt av socialstyrelsen, statens priskontrollnämnd, näringsfrihetsrådet,

ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor, länsstyrelserna i Göteborgs

och Bohus, Älvsborgs samt Västernorrlands län, Tjänstemännens centralorganisation,

Sveriges husmodersföreningars riksförbund samt Sveriges socialdemokratiska

kvinnoförbund. — Länsstyrelsen i Älvsborgs län, som intar

en i stort sett negativ inställning till utredningsförslaget i övrigt, fram
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr

håller att en ökad vägledning för konsumenterna och förbättrad kvalitetskontroll

säkerligen skulle medföra större besparingar för allmänheten än

resultatet skulle bli, om utredningens förslag i övrigt genomfördes. För närvarande

kommer en alltför liten del av de på hithörande områden gjorda

undersökningarna till konsumenternas kännedom.

Näringsfrihetsrådet anser det vara av största betydelse, att konsumentupplysningen

blir helt objektiv. Värdeomdömen om skäligheten av marginaler

in. m. bör inte förekomma. Samtidigt framhålles, att verksamheten

hör utformas så att den tjänar sitt syfte att vägleda konsumenterna och

främja konkurrensen mellan företagarna. — Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

framhåller nödvändigheten av att formerna för upplysningsverksamheten

noga överväges. Organisationen betonar, i likhet med

Sveriges industriförbund samt Svenska försäljnings- och reklamförbundet,

betydelsen av att kravet på saklighet och objektivitet inte får eftersättas

vid försöken att göra konsumentupplysningen populär och lättfattlig.

Vissa remissinstanser ställer sig emellertid tveksamma till förslaget om

utvidgad konsumentupplysning i prisfrågor. Sålunda anser kommerskollegium

det inte troligt, att den föreslagna konsumentupplysningen nämnvärt

skulle bidraga till att för den enskilde konsumenten klargöra de invecklade

och svårlösta problem, som anmäler sig på prisområdet. Med hänsyn därtill

ifrågasätter kollegium, om inte tillgängliga personella och finansiella

tillgångar kan utnyttjas bättre än för direkt konsumentupplysning i prisfrågor.

Prisorganets undersökningar kan enligt ämbetsverket liksom nu

tjäna som upplysningskälla åt allmänheten. Sålunda blir det möjligt för

t. ex. konsumentorganisationerna att med ledning av undersökningsmaterialet

för sina medlemmars räkning göra bedömningar och framställa kritik

samt begära prövning av saken hos ombudsmannaämbetet. I detta sammanhang

understryker kollegium vikten av en förstärkning av Hemmens forskningsinstitut,

så att den för konsumenterna avsedda upplysningen om varors

egenskaper in. in. kan utvidgas. Länsstyrelsen i Kronobergs län ifrågasätter,

om konsumentupplysningen i prisfrågor kommer att få någon större

betydelse, sedan priskontrollen avskaffats. Prisupplysningsverksamheten

bör därför endast få en mycket begränsad omfattning. En begränsning av

konsumentupplysningen förordas också av Sveriges grossistförbund och

Svenska bankföreningen. — Inköpscentralernas aktiebolag ICA hävdar, att

ett för konsumentupplysningen angelägnare mål är att bibringa allmänheten

varukännedom. — Smålands och Blekinge handelskammare finner det

inte välbetänkt att anförtro det planerade ämbetsverket en sådan uppgift

som konsumentupplysning i prisfrågor utan att dessförinnan uppdragits

närmare riktlinjer för hur denna verksamhet praktiskt skall handhavas.

Vad härefter angår förelaget att förlägga den konsumentupplysande verksamheten

till pris- och kartellbyrån har ett flertal remissinstanser satt denna

fråga i samband med det av särskilda sakkunniga framlagda förslaget

att förstatliga och utvidga hemmens forskningsinstitut. Md ett bifall till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

detta förslag skulle institutet benämnas statens institut för konsumentfrågor

och få till uppgift bl. a. att bedriva viss konsumentupplysning beträffande

olika varors egenskaper och funktioner m. m. I yttrandena från statens

priskontrollnämnd, näringsfrihetsrådet, länsstyrelsen i Västernorrlands

län, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges

industriförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Sveriges

lantbruksförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationen

i Sverige, Inköpscentralernas aktiebolag ICA, Kooperativa förbundet,

Svenska försäljnings- och reklamförbundet samt Sveriges socialdemokratiska

kvinnoförbund understrykes behovet och vikten av intimt samarbete och

samordning i upplysningsfrågor mellan pris- och kartellbyrån samt det

föreslagna konsumentinstitutet. Därvid framhålles risken för dubbelarbete

och med hänsyn därtill nödvändigheten av att de båda organens uppgifter i

nu berörda hänseenden klart avgränsas.

Sveriges industriförbund ifrågasätter, om den föreslagna upplysningsverksamheten

inte bör anförtros någon redan befintlig institution. — Stockholms

handelskammare, Västergötlands och norra Hallands handelskammare,

handelskammaren i Gävle, Norrbottens och Västerbottens låns handelskammare,

Svenska bankföreningen, Kemisk-tekniska och livsmedels fabrikanters

förening samt Svenska försäljnings- och reklamförbundet föreslår,

att konsumentupplysningen i prisfrågor skall åligga Hemmens forskningsinstitut

eller det föreslagna nya konsumentinstitutet.

Departementschefen

Chefen för finansdepartementet har förut i dag framlagt förslag, som innebär,

att den nuvarande prisregleringen kommer att upphöra med utgången

av innevarande år. I stället har föreslagits införande av en prisregleringslag

av beredskapskaraktär, vilken gör det möjligt att reglera priserna vid

krig eller krigsfara och i vissa situationer med inflationsfara, ävensom sådana

ändringar i 1953 års lag om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning

inom näringslivet, att näringsfrihetsrådet får behörighet att

ingripa mot alla slag av dylika begränsningar i den mån de har skadlig

verkan.

En ytterligare förutsättning för prisregleringens avskaffande har angivits

vara att samhället beredes möjlighet att även i fortsättningen följa prisutvecklingen

samt få insyn i prisbildningen och närmare kännedom om de

faktorer, bl. a. konkurrensförhållandena inom näringslivet, vilka påverkar

denna. I detta syfte har jag tidigare denna dag framlagt förslag till lagstiftning

om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden. Jag

vill nu behandla de åtgärder av organisatorisk art, som är erforderliga för

att samhället skall kunna bedriva nyssnämnda verksamhet.

1954 års priskontrollutredning har föreslagit, att den samhälleliga övervaknings-

och utredningsverksamheten avseende pris- och konkurrensförhållanden

anförtros ett nytt självständigt organ, benämnt statens pris- och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

kartellbyrå. I samband härmed skulle statens priskontrollnämnd samt koinmerskollegiets

monopolutredningsbyrå och avdelning för analys av prisoch

marknadsförhållanden avvecklas.

Utredningens förslag om inrättande av ett nytt organ har i princip tillstyrkts

eller lämnats utan erinran i flertalet remissyttranden. Avstyrkande

yttranden har emellertid avgivits av bl. a. statskontoret och kommerskollegium

samt handelskamrarna och vissa sammanslutningar inom näringslivet.

I sistnämnda yttranden har förordats, att ifrågavarande verksamhet förlägges

till kommerskollegium.

I princip är jag liksom vissa remissinstanser av den uppfattningen, att

stor försiktighet bör iakttagas när det, såsom i detta fall, är fråga om att

inrätta ett nytt permanent ämbetsverk. Tanken att förlägga den nu avsedda

verksamheten till en redan förefintlig myndighet synes mig därför värd att

noga överväga. Emellertid vill jag fästa uppmärksamheten på att det föreliggande

förslaget också innefattar avveckling av vissa statliga organ av sammanlagt

icke ringa storlek. Mot bakgrunden härav förefaller mig nyssnämnda

betänklighet böra tillmätas mindre vikt.

Det bör vidare erinras om att den verksamhet, varom här är fråga, kräver

en jämförelsevis omfattande organisation för att den önskade effekten

skall kunna ernås. Att till ett ämbetsverk, vars organisation till omfattning

och struktur redan anpassats efter tidigare givna arbetsuppgifter, knyta en

ytterligare personalstyrka av ifrågavarande storleksordning torde i och för

sig icke i allmänhet böra tillrådas. Härtill kommer, att de nya arbetsuppgifterna

i detta fall har speciell karaktär och, såsom utredningen framhållit,

till arten knappast sammanfaller med någon annan statlig verksamhet på

det ekonomiskt-statistiska området.

Vad angår förslaget att förlägga verksamheten till konnnerskollegium kan

härutöver erinras om att med denna myndighets verksamhet synes vanskligt

att förena en sådan aktiv prisövervakning och analys av pris- och konkurrensförhållanden,

som avses med priskontrollutredningens förslag.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig böra tillstyrka utredningens

förslag om inrättande av ett nytt självständigt organ för den övervaknings-

och utredningsverksamhet avseende prisbildningen och konkurrensen

inom näringslivet, som ansetts nödvändig efter prisregleringens avskaffande.

Såsom utredningen framhållit och i vissa remissyttranden särskilt understrukits

är det här i princip fråga om att skapa ett rent utredande organ. I

anledning av vad priskontrollnämnden anfört om organets befogenheter må

emellertid härtill fogas, att det självfallet bör vara den blivande myndigheten

obetaget att hos andra myndigheter eller Kungl. Maj:t göra de framställningar,

innefattande meningsyttringar eller förslag till åtgärder, som dess

ledning finner av omständigheterna påkallade.

En av det nya organets huvuduppgifter skall vara att ombesörja en allmän

och fortlöpande registrering av priserna för olika förnödenheter och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

17

tjänster. Genom dylik prisregistrering erhålles underlag för bedömning var

särskilda analyser av prisbildningen skall sättas in. Om en närmare undersökning

befinnes påkallad — exempelvis av pris- och marginalutvecklingen

inom en bransch eller för viss vara, av marginalernas komponenter och förändringar

i dessa eller av marknadsförhållandena överhuvudtaget inom en

bransch — skall undersökningen verkställas genom organets försorg.

1 vissa remissyttranden har ifrågasatts, huruvida prisregistrerings- och

prisanalysverksamheten behöver ges den omfattning, som utredningen synes

ha avsett. Därvid har bl. a. kommerskollegium framhållit, att prisutredningar

synes böra ske endast från fall till fall och då uppgifter om förekomsten

av konkurrensbegränsning föranleder därtill. Det bör emellertid här ytterligare

betonas, att en allmän insyn i prisbildningen utgör en förutsättning

för bl. a. den vidgade konsumentupplysning, som bör komma till stånd

när den nuvarande prisregleringen upphör. En sådan generell verksamhet

i prisutredande syfte kan även väntas ge bättre möjligheter att uppspåra

fall, där oskälig prissättning eller risker för en sådan förekommer. Även om

undersökningarna på prisområdet självfallet är av särskild vikt i samband

med bedömningen av de konkurrensbegränsande företeelsernas verkningar,

är det alltså icke enbart för sådant ändamål som nämnda undersökningar

skall bedrivas. Jag har med hänsyn till vad nu anförts inte något att erinra

mot utredningens förslag angående uppläggningen av organets verksamhet

i denna del. Det bör sålunda få ankomma på ledningen att under beaktande

av föreliggande behov och önskemål samt de personella och andra resurser,

som står till buds, avgöra vilken omfattning arbetet på ifrågavarande område

skall få och på vad sätt det lämpligen bör bedrivas.

De beräkningar av prisindexserier för olika ändamål, som f. n. åligger vissa

myndigheter, bör i enlighet med utredningens av berörda remissinstanser

tillstyrkta förslag icke nu överflyttas till det nya organet. I detta sammanhang

bör starkt betonas vikten av att förekommande offentlig prisstatistik

och den för dylik statistik bedrivna uppgiftsinsamlingen effektivt samordnas

så att onödigt dubbelarbete inte uppkommer.

Det nya organet skall vidare ombesörja registrering av konkurrensbegränsande

överenskommelser samt genom särskilda undersökningar söka

utröna verkningarna av konkurrensbegränsning. Dessa uppgifter åvilar f. n.

monopolutredningsbyrån. Det blir alltså här i huvudsak fråga om att fortsätta

den verksamhet, som bedrives av sistnämnda organ. Något särskilt

uttalande från min sida synes icke påkallat i detta sammanhang. Det må

dock erinras om att nyssnämnda särskilda undersökningar till icke oväsentlig

del kommer att sammanhänga med utredningsverksamheten beträffande

prisbildningen, något som är av betydelse för övervägandena rörande organets

utformning. Såsom utredningen framhållit kan det också bli erforderligt

att verkställa utredningar beträffande intäkter, kostnader och vinster

inom de enskilda företagen, inom olika verksamhetsgrenar eller för enstaka

produkter. Härvid bör det nya organet självfallet så långt möjligt utnyttja

2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Xr 97

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

den statistik i nyssnämnda avseenden, som utarbetas av statistiska centralbyrån

och som förutsättes skola tills vidare omhänderhavas av sistnämnda

ämbetsverk.

Till det nya organets arbetsuppgifter skall enligt priskontrollutredningens

förslag höra att bedriva konsumentupplysning i prisfrågor. En dylik verksamhet

har i likhet med det utredningsarbete, varom förut talats, ansetts

utgöra en förutsättning för prisregleringens avskaffande. Den jämförelsevis

omfattande utredningsverksamhet beträffande pris- och konkurrensförhållandena,

som enligt det föregående skall bedrivas av organet, gör det i

och för sig motiverat att också förlägga upplysningsverksamheten till detsamma.

I åtskilliga remissyttranden har ifrågasatts, huruvida icke de med ifrågavarande

konsumentupplysning förenade arbetsuppgifterna borde anförtros

Hemmens forskningsinstitut eller det statliga institut för konsumentfrågor,

om vars inrättande förslag framlagts av särskilda sakkunniga. I anledning

härav vill jag först rent allmänt framhålla lämpligheten av att upplysningsverksamheten

förläggs till samma organ som utför de utredningar, på vilka

den skall vara grundad. Härjämte kan påpekas, att Hemmens forskningsinstitut

eller det föreslagna institutet för konsumentfrågor — vars uppgift

närmast är att undersöka och meddela upplysning om varornas egenskaper

och användbarhet — knappast kan förutsättas besitta eller komma att utrustas

med den för en konsumentupplysning i prisfrågor erforderliga ekonomiska

och statistiska expertisen. Jag finner mig med hänsyn till det anförda

böra tillstyrka utredningens förslag om förläggningen av sistnämnda

upplysningsverksamhet. Det ligger emellertid i sakens natur, att det nya

prisutredningsorganet i sitt arbete får anledning beakta sådana mellan eljest

likartade varor förekommande skillnader i kvalitet, för vilkas rätta bedömande

organet å sin sida saknar erforderlig sakkunskap. I dylika fall bör

givetvis, som framhållits i vissa remissyttranden, samarbete äga rum med

Hemmens forskningsinstitut eller det institut för konsumentfrågor, som kan

komma att inrättas.

I enlighet med vad nu anförts bör alltså det nya organet svara för sådan

konsumentupplysning, som kan grundas på resultaten av dess prisregistrerande

och prisanalyserande verksamhet. Upplysningen kan exempelvis gälla

prisspi idningen inom en ort eller ett område eller skäligheten av prismarginalerna

inom olika distributionsled. Att ytterligare ingå på frågan om

vad ifrågavarande konsumentupplysning bör avse torde icke i detta sammanhang

vara erforderligt. Innan en närmare precisering i nämnda avseende

sker, torde f. ö. någon tids erfarenhet av verksamheten lämpligen böra

avvaktas. Självfallet skall gälla, att kraven på informationens utförlighet,

objektivitet och tydlighet ej eftersättes.

Priskontrollutredningen har avsett, att det nya organet skall träda i verksamhet

den 1 juli 1956. Med hänsyn till omfattningen av de administrativa

åtgärder, som är förenade med organets inrättande, anser jag mig böra före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

slå att därmed får anstå till den 1 januari 1957. Organets benämning bör

lämpligen vara statens pris- och kartellnämnd. Till frågorna om nämndens

organisation och om anslag till nämnden vill jag återkomma i det följande.

I samband med att pris- och kartellnämnden träder i verksamhet bör, såsom

förutsatts av utredningen, kommerskollegiets monopolutredningsbyrå

och avdelning för analys av pris- och marknadsförhållanden samt statens

priskontrollnämnd avvecklas. Konsekvenserna härav för kommerskollegiets

vidkommande kommer jag att senare i dag upptaga till behandling vid anmälan

av kollegiets anslagsfrågor. De frågor, som sammanhänger med priskontrollnämndens

avveckling, vill jag anmäla i det följande.

Statens pris- och kartellnämnds organisation m. m.

Priskontrollutredningens förslag

För att den av priskontrollutredningen föreslagna pris- och kartellbyråns

verksamhet skall få avsedd effekt, måste den bedrivas med stor kraft. Detta

förutsätter bl. a. att pris- och kartellbyrån utrustas med sådana personella

resurser, att samtidiga utredningar på ett flertal områden inom näringslivet

kan genomföras. Då behovet av undersökningar kan väntas komma att växla,

krävs enligt utredningen en elastisk utformning av byrån. För att tillgodose

detta krav bör personalen inte knytas alltför fast vid på förhand bestämda

arbetsuppgifter. Organisationen bör i stället utformas så att lämplig personal

vid behov kan sammanföras till speciella arbetsgrupper. Samtidigt bör

arbetsfördelningen inom byrån medge en viss specialisering. Utredningen

betonar vidare, att verksamheten skall bedrivas objektivt och förutsättningslöst,

så att byrån framstår som ett alltigenom opartiskt organ.

Med hänsyn till de krav som sålunda måste ställas på pris- och kartellbyrån

anser utredningen det nödvändigt att pris- och kartellbyrån ledes

och övervakas av en allsidigt sammansatt styrelse. Styrelsen skall bestå

av 13 ledamöter, av vilka tre skall ha grundlig juridisk resp. ekonomisk erfarenhet.

Bland dessa ledamöter skall ordföranden och vice ordföranden utses.

Av de tio övriga ledamöterna skall hälften representera företagarna och

hälften konsumenterna. För varje partsgrupp skall utses två suppleanter

och för de opartiska ledamöterna en suppleant. Med eu på detta sätt sammansatt

styrelse anser utredningen, att garanti skapas icke blott för att prisoch

kartellbyrån blir ett effektivt arbetande organ utan även för att byråns

utrednings- och konsumentupplysningsverksamhet bedrives på ett objektivt

sätt. Därutöver framhålles, att kännedomen om byråns verksamhet och arbetssätt

torde vinna ökad spridning genom styrelsen.

Utredningen understryker, att stora krav måste ställas på pris- och

kartellbyråns chef. Han skall besitta stor erfarenhet av företagsekonomi

och utredningsteknik samt äga god allmän kännedom om förhållandena

inom näringslivet. Verkschefen föreslås inte vara ledamot av styrelsen

utan endast tjänstgöra som föredragande inför denna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 dr 1956

I fråga om pris- och kartellbyråns organisation i övrigt framhåller utredningen

att det — för att största tänkbara effektivitet skall kunna uppnås

— krävs eu specialisering av personalen och att arbetsuppgifterna fördelas

på olika avdelningar. Utredningens förslag till utformning av den nya myndigheten

framgår av följande sammanfattning.

Närmast under styrelsen och verkschefen bör upprättas en p 1 a n 1 ä g gningsbyrå

av relativt liten omfattning. Denna byrå skall ha till uppgift

att biträda verkschefen vid planläggningen av myndighetens verksamhet

samt att samordna och fördela arbetet mellan övriga byråer. Då en utredning

blir aktuell, skall det ankomma på planläggningsbyrån att göra en förberedande

problemanalys för att belysa olika frågeställningar. Denna analvsverksamhet

gör det till en naturlig uppgift för byrån att fördela arbets.

ippgifterna på övriga byråer. Det skall därjämte åligga planläggningsbyrån

att följa prisutvecklingen inom näringslivet.

Handläggningen av kamerala, personella och juridiska frågor bör förläggas

till ett kansli, som även skall sköta registreringen av kartellavtal

och myndighetens publiceringsverksamhet. Inom kansliet skall dessutom

finnas en skrivcentral samt expeditionsvakts- och telefonistpersonal.

I fråga om den egentliga utredningsverksamheten anser utredningen att,

med undantag av ren statistik, ingen tydlig gränsdragning kan göras. Rent

principiellt bör därför utredningsarbetet sammanföras till en enhet. I det

sammanhanget framhålles emellertid, att den föreslagna utredningsverksamheten

på pris- och konkurrensområdena med nödvändighet kräver betydligt

utvidgade personella resurser i förhållande till de som f. n. disponeras

vid monopolutredningsbyrån. Med hänsyn därtill och till det förhållandet

att utredningarna i regel måste ledas av högt kvalificerad personal, som

endast kan erhållas genom erbjudande av goda anställningsförmåner, finner

utredningen det otänkbart att förlägga denna verksamhet till en enda

avdelning. Utredningen förordar därför att tre utrednings byråer

upprättas. Denna uppdelning av utredningsarbetet behöver inte innebära att

en önskvärd enhetlighet av verksamheten går förlorad. För att tillgodose

detta önskemål bör byråerna utrustas med till antal och kompetens likartad

personal samt likartade arbetsuppgifter. Dessutom bör för varje utredningsuppdrag

mest lämpad personal kunna sammanföras till en särskild

arbetsgrupp, oavsett inom vilken byrå dessa tjänstemän är placerade. Utredningen

hävdar, att arbetsuppgifterna så småningom torde framtvinga eu

viss lämplig arbetsfördelning. Följden väntas bli, att viss personal kommer

att sysselsättas med uppgifter inom mera begränsade områden, medan en

del får mera växlande arbetsuppgifter.

Slutligen föreslår utredningen, att en statistisk byrå upprättas.

Denna byrå skall handha prisregistreringen, som erfordras för bedömningen

av pris- och marginalutveckling samt för konsumentupplysning i prisfrågor.

Byrån bör förses med statistisk expertis för planering och bearbetning

av undersökningarna. Utredningen framhåller, att en väsentlig uppgift i

anslutning till den prisregistrerande verksamheten är den granskning, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kanyl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

måste föregå den slutliga bearbetningen av insamlat prismaterial. Härför

erfordras tillgång till branschkunnig personal. Vidare påpekar utredningen,

att prismaterialet vid alla större undersökningar torde få bearbetas på hålkort.

För mindre undersökningar, där sådan bearbetning inte sker, erfordras

emellertid personal för räkne- oeh skrivarbete. Vidare bör personalen

vid priskontoret för Stockholms stad och län ingå i en särskild avdelning

inom statistiska byrån. Denna avdelning bör i övrigt utrustas med kontrollantpersonal

för tillfällig förstärkning av de lokala priskontoren.

I detta sammanhang framhåller utredningen, att den för pris- oeh kartellbyråns

prisregistreringsverksamhet erforderliga insamlingen av prismaterial

och andra uppgifter förutsätter en fältorganisation. En sådan organisation

skall enligt direktiv från byrån direkt hos företagen kunna inhämta

erforderliga uppgifter och upplysningar. För närvarande bedrives motsvarande

verksamhet av särskilda priskontor vid länsstyrelserna med sammanlagt

ett 30-tal tjänstemän. Priskontoret för Stockholms stad och län är dock

direkt knutet till priskontrollnämnden. Även om det i vissa hänseenden

måste anses mindre lämpligt att fältorganisationen baseras på länsindelningen,

förordar utredningen emellertid att den nuvarande priskontorsinstilutionen

bibehålies tills vidare. Därvid framhåller utredningen att uppgiftsinsamlingen

måste ske kontinuerligt, varför den blir tids- och arbetskrävande.

Den bör därför inte lämpligen omhänderhas av deltidsanställd personal.

Såsom en särskild fråga behandlar utredningen spörsmålet om den framtida

förläggningen av statens upplysningsbyrå, som f. n. formellt

är underställd priskontrollnämnden. Byråns arbetsuppgifter förklaras inte

ha någon direkt anknytning till den av utredningen behandlade verksamheten

på pris- och konkurrensområdena. Utredningen föreslår därför, att

frågan om upplysningsbyråns förläggning blir föremål för särskild undersökning.

Tills så hunnit ske, torde den kunna anslutas till pris- och kartellbyrån.

För de arbetsuppgifter, som avses skola ankomma på pris- och kartellbyrån,

kräves enligt utredningen en i olika avseenden specialutbildad personal.

I fråga om personalens kompetens framhålles sålunda, att

inom byrån måste finnas anställda befattningshavare med allmänekonomisk

erfarenhet, med branschkännedom, med utredningsteknisk kunskap, med

företagsekonomisk, statistisk och juridisk utbildning samt med administrativ

och publicistisk erfarenhet. Därvid förklarar utredningen att det i fråga

om den del av verksamheten, som rör övervakning av konkurrensbegränsningar,

krävs personal med god allmän kännedom om ekonomiska förhållanden

samt med förmåga att planera och genomföra även mycket krävande

undersökningar. För dessa frågor erfordras vidare tillgång på juridisk expertis.

Utredningar om förekomsten av konkurrensbegränsningar kan i åtskilliga

fall genomföras av tjänstemän utan mera kvalificerad företagsekonomisk

eller statistisk kompetens. Sådan kvalificerad personal är däremot

enligt utredningen nödvändig för undersökningar rörande en konkurrens
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:is proposition nr 97 år 1956

begränsnings inverkan på prisbildningen. Dylika ärenden kräver bl. a. räntabilitetsundersökningar

och företagsekonomiska undersökningar av intäkter,

kostnader och vinster. Härför fordras personal med ingående kännedom

om bl. a. bokföring, redovisningsmetoder, balansvärderingsprinciper och

skattebestämmelser. Behovet av statistiskt utbildad personal gör sig gällande

speciellt i fråga om den prisregistrerande verksamheten. Utöver befattningshavare

med nu angivna teoretiska kunskaper måste såsom ett nödvändigt

komplement finnas branschkunnig personal. Därjämte krävs för den

konsumentupplysande verksamheten personal med stilistisk förmåga och

allmän kännedom om ekonomiska förhållanden. Sammanfattningsvis understryker

utredningen att en effektiv verksamhet Aid byrån förutsätter tillgång

på högt kvalificerad personal. Personalrekryteringen bör emellertid

inte enbart baseras på teoretiska kunskaper i annan mån än då arbetsuppgifternas

speciella art så kräver. Praktiska kunskaper bör enligt utredningen

tillmätas stor vikt och torde i vissa fall vara av större betydelse än teoretiska

kunskaper.

Med de utgångspunkter, som angivits i det föregående, föreslår utredningen

att följande befattningar inrättas vid pris- och kartellbyrån.

Verkschefen föreslås — med hänsyn till myndighetens omfattning

och till arbetsuppgifternas krävande art — bli placerad som överdirektör

i Cp 17.

I fråga om planläggning sbyrån framhålles att den bör ha tillgång

på högkvalificerade tjänstemän med förmåga att ge de allmänna direktiv,

som erfordras för utredningsuppdragens lösande. Chefen för denna

byrå måste ha hög teoretisk kompetens. Då han ä\ren bör Aara ö\''erdirektörens

ställföreträdare föreslås tjänsten placerad som byråchef i Cs 13. Vidare

bör finnas två förste byråsekreterartjänster, varav en i Ce 29 och en

i Ce 27. Innehavarna av dessa tjänster bör ha god teoretisk utbildning och

praktisk erfarenhet från utredningsarbete. På byrån bör slutligen finnas ett

kanslibiträde i Ce 11. Byråns personalstyrka blir sålunda 4 tjänstemän.

Vad härefter beträffar kansliet förordar utredningen, att detta ställes

under ledning av en jurist med administrativ erfarenhet med placering

som byrådirektör i Ce 33. För publiceringsA^erksamhet och handliavandet av

kartellregistret bör kanslichefen biträdas av en förste byråsekreterare i Ce

27 samt en amanuens och ett kontorsbiträde, båda i reglerad befordringsgång.

För intern administration och kamerala ärenden bör inrättas följande

tjänster, nämligen en som kassör i Ce 15, en som regislrator i Ce 13

och en kontorsbiträdesbefattning. Den gemensamma skrivcentralen föreslås

bestå av fyra kontorsbiträden under ledning av ett kanslibiträde i Ce 11. Vidare

bör finnas en förste expeditionsvakt i Ce 12 och två expeditionsvakter

i Ce 10 samt två kontorsbiträden för telefonisttjänst. Slutligen bör överdirektörens

sekreterare, en kontorist i Ce 13, organisatoriskt tillhöra kansliet.

Kansliets personalstyrka skulle därmed uppgå till 18 tjänstemän.

I fråga om de tre utredningsbyråerna finner utredningen det

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

önskvärt att dessa utrustas med såväl personal med kvalificerad företagsekonomisk

skolning som med praktisk erfarenhet från näringslivets olika

branscher. Hur fördelningen av personalen på dessa kategorier i detalj bör

göras, anser sig utredningen inte kunna ta ställning till. Utredningen har i

stället sökt åstadkomma en lämplig och effektiv samorganisation, som kan

ge utrymme för erforderlig specialisering. Samtidigt anses organisationen

kunna bereda tillfredsställande befordringsmöjligheter för alla personalkategorier.

Med utgångspunkt från dessa allmänna synpunkter föreslår utredningen,

att varje utredningsbyrå skall stå under ledning av en byråchef i Ce 37 med

en byrådirektör i Ce 31 som biträdande chef. Utöver dessa befattningar bör

på varje byrå finnas fyra förste byråsekreterare, av vilka två i Ce 29 och två

i Ce 27, tre amanuenser, en byråassistent i Ce 25, fyra assistenter i Ce 21

samt ett kanslibiträde i Ce 11 och ett kontorsbiträde. Med hänsyn till behovet

av personal med förmåga att verkställa räntabilitetsundersökningai

och mera ingående företagsekonomiska analyser synes det önskvärt, att

minst fyra tjänstemän på varje byrå har utbildning eller kunskaper motsvarande

handelshögskoleexamen. Byråassistenttjänsterna i Ce 25 föreslås

inrättade i syfte att förbättra befordringsmöjligheterna för sådana assistenter,

som visar särskild duglighet.

Enligt utredningens förslag kommer varje utredningsbyrå sålunda att bestå

av 16 befattningshavare. Sammanlagda personalstyrkan för denna utredningsverksamhet

blir alltså 48 tjänstemän.

Vad slutligen angår den statistiska byrån framhåller utredningen,

att byråns personal — för att man skall få representativa undersökningar

—• bör ha ingående kännedom om den med stickprovsundersökningar

förenade statistiska metodiken samt kännedom om marknadsförhållandena

inom näringslivet. Byrån föreslås stå under ledning av en byråchef

i Ce 37 med statistisk utbildning. Han bör biträdas av ytterligare en statistiker

placerad som förste byråsekreterare i Ce 29. Vidare bör på byrån finnas

en förste byråsekreterare i Ce 27, som skall ha till uppgift att följa den

internationella prisutvecklingen. Denne befattningshavare bör vara språkkunnig

och ha allmänna ekonomiska kunskaper. För att tillgodose behovet

av branschkunnig personal bör tre amanuenstjänster inrättas. Handhavandet

av det s. k. butiksregistret föreslås ankomma på en assistent i Ce 17.

För granskning av insamlat prismaterial anser utredningen det erforderligt

med fyra assistenttjänster, nämligen en i Ce 17, en i Ce 15 och två i

Ce 13. För räkne- och skrivarbete uppskattas personalbehovet till ett kanslibiträde

i Ce 11 och tre kontorsbiträden.

Utredningen föreslår därjämte att inom statistiska byrån inrättas en särskild

avdelning, bestående av viss kontrollantpersonal samt befattningshavarna

vid priskontoret för Stockholms stad och län. Med hänsyn till de begränsade

personella resurserna vid länsstyrelsernas priskontor föreslår utredningen

att avdelningen utrustas med fyra distriktskontrollanter, som skall

kunna utnyttjas för tillfällig förstärkning av länsstyrelsernas priskontor. I

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Knngl. Maj:Is proposition nr 97 år 1956

detta sammanhang understrykes önskvärdheten av att priskontorens personal

inte bindes av länsindelningen, utan att den i mån av behov kan disponeras

utanför det egna länet. — Den särskilda avdelningen inom statistiska

byrån föreslås stå under ledning av en förste byråsekreterare i Ce 27

som skall halla kontakt med länsstyrelsernas priskontor i fråga om prisinsamling.

Vidare bör på avdelningen finnas en assistent i Ce 23 som biträdande

avdelningschef, på vilken främst bör ankomma att leda och deltaga

i prisinsamlingen inom Stockholms stad och län. Slutligen bör inrättas sex

tjänster som kontrollanter i Ce 19. Den sammanlagda personalstyrkan på

statistiska byrån skulle därmed uppgå till 23 tjänstemän.

Den av utredningen föreslagna personalstyrkan vid pris- och kartellbyrån

med priskontoret för Stockholms stad och län uppgår till 94 befattningsha\are.

Därtill kommer styrelsen med 13 ledamöter och 5 suppleanter samt

statens upplysningsbyrå med 9 tjänstemän. Vid en jämförelse med den nu>

arande peisonalstyrkan vid priskontrollnämnden samt vid kommerskollegiets

monopolutredningsbyrå och prisanalysavdelning framgår, att utredningens

förslag innebär en minskning med ca 15 befattningshavare.

Utredningen understryker, att de föreslagna personella resurserna vid prisoch

kartellbyrån är att anse som ett absolut minimum, om övervakningen

av pris- och konkurrensförhållandena skall göras någorlunda effektiv. Därvid

framhålles, att motsvarande organ i Norge har ca 130 och i Danmark ca

90 befattningshavare.

I sitt betänkande framhåller utredningen, att organisationen av pris- och

kartellbyrån utformats med tanke på normala förhållanden. I ett läge, då

den allmänna prisregleringslagen träder i tillämpning uppstår frågan, hur

den administrativa priskontrollen lämpligen bör handhavas.

Utredningen anser, att en dylik verksamhet endast undantagsvis kan ankomma

på Kungl. Maj:t och sålunda i regel måste anförtros något annat organ.

För att den administrativa priskontrollen skall kunna bli effektiv måste

detta organ handha även huvuddelen av de prisförhandlande uppgifterna.

Utredningen har emellertid inte funnit det möjligt att lösa frågan, vilken

myndighet som bör vara beredskapsorgan. Inom utredningen har dock framförts

olika synpunkter i ämnet. Därvid har diskuterats följande två alternativ.

Ä ena sidan har uttalats den uppfattningen, att ifrågavarande beredskapsuppgifter

skulle bäst handhavas av pris- och kartellbyrån. Till stöd därför

har framhållits, att ledamöterna i den föreslagna styrelsen för byrån kom

att få en sådan inblick i prisförhållandena under normala tider att de skulle

bil särskilt skickade att handha priskontrollen i beredskapsfall. En effektiv

kontroll skulle vidare kräva, att det beslutande och förhandlande organet

fritt förfogar över utredningsapparaten. Vid förhandlingar måste även utredare

deltaga. Om den utredande personalen inte ingick i den förhandlande

och beslutande myndigheten kunde svårigheter och dröjsmål uppstå.

Å andra sidan har inom utredningen framhållits, att en annan kompetens

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

25

krävdes av ett förhandlande och beslutande organ än av styrelsen för ett

utredningsinstitut. Pris- och kartellbyrån kunde såsom beredskapsorgan lätt

komma i motsatsställning till företagarna. Om de utredande och förhandlande

uppgifterna förenades, riskerade man att objektiviteten av utredningarna

sattes i fråga, vilket kunde bli till men för byråns verksamhet under

normala förhållanden. Enligt denna uppfattning borde som beredskapsorgan

i stället fungera en fristående priskontrollnämnd med ett särskilt

organ för förhandlingar.

Gentemot en beredskapsorganisation av sist angivna slag har inom utredningen

anmärkts att den skulle bli alltför omständlig och därmed ineffektiv.

Eu effektiv priskontroll av större omfattning krävde en sammankoppling

av utredande, förhandlande och beslutande befogenheter.

Utredningen framhåller, att frågan om vilken myndighet som skall handha

priskontrollen i ett heredskapsfall inte bör lösas redan nu, utan att det bör

ankomma på Kungl. Maj:t att fritt välja den beredskapsorganisation, som

bedömes lämpligast med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet.

Yttranden

Utredningens förslag i fråga om pris- och kartellbyråns styrelse

har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser.

I vissa yttranden har dock särskilda synpunkter lagts på

styrelsens sammansättning. Sålunda anser ombudsmannaämbetet för nåringsfrihetsfrågor

en mindre styrelse vara att föredraga ur effektivitetssynpunkt.

— Sveriges industriförbund understryker, att en eventuell representant

för konsumentkooperationen i styrelsen bör hänföras till konsumentgruppen

och inte till företagaresidan. Sveriges husmodersföreningars riksförbund

finner det angeläget, att husmödrarna får en effektiv representation i

styrelsen. — Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund föreslår, att styrelsen

får en mer konsumentbetonad sammansättning.

En avvisande hållning i frågan om att en styrelse av föreslagen typ skall

leda och övervaka pris- och kartellbyrån intages av kommerskollegium. Detta

förslag synes kollegium oförenligt med tanken att hyrån skall vara ett objektivt

utredande organ. Om byrån skall förestås av en styrelse, bör ledamöterna

väljas utanför parternas krets. Ämbetsverket framhåller, att all

erfarenhet visar att eu myndighet med självständigt och sakligt arbetande

ämbets- och tjänstemän under enhetlig ledning är bäst skickad att utöva

opartisk verksamhet. För att byrån skall få del av olika intressenters synpunkter

kan till densamma knytas t. ex. en rådgivande nämnd med representanter

för företagare och konsumenter. Liknande synpunkter anlägges av

reservanterna Lindstedt, Rudholm, Svennilson och Söderberg inom näringsfrihetsrådet.

I stort sett samma uppfattning framföres även av Stockholms

handelskammare. — Även majoriteten inom näringsfrihetsrådet är inne på

tanken att styrelsen hör ersättas av en rådgivande nämnd. Rådet vill dock

inte motsätta sig inrättande av en styrelse enligt utredningens förslag under

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

förutsättning att byråns chef blir ledamot av och ordförande i styrelsen. —

Kravet på att verkschefen skall vara ordförande i pris- och kartellbyråns

styrelse framställs också av socialstyrelsen, kommerskollegium, ombudsmannaämbete

för näringsfrihetsfrågor, Sveriges köpmannaförbund och landsorganisationen

i Sverige.

I fråga om organisationen i övrigt inom pris- och kartellbyrån

må till en början framhållas, att länsstgrelsen i Norrbottens län funnit förslaget

att inrätta tre utredningsbyråer med likartade uppgifter avvika från

hittills tillämpad byråindelning inom den statliga administrationen —• Statistiska

centralbgrån ansluter sig till tanken att en särskild statistisk byrå

inrättas inom den nya myndigheten. Som motiv därför framhålles att prisorganets

arbetsuppgifter av statistisk karaktär är av mera isolerad statistisk

betydelse.

Utredningens krav på hög kompetens bland pris- och kartellbyråns personal

har betonats av statens priskontrollnämnd, Sveriges köpmannaförbund,

Sveriges industriförbund och Svenska företagares riksförbund. Därjämte ansluter

sig statens priskontrollnämnd och Tjänstemännens centralorganisation

till uttalandet om avvägningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper

hos personalen. — Statistiska centralbyrån understryker vikten av att den

nya myndigheten förses med verklig statistisk expertis.

Beträffande utredningens förslag rörande olika tjänster vid prisoch

kartellbyrån må först nämnas, att statskontoret förklarat sig,

med hänsyn till sitt negativa ställningstagande beträffande inrättande av

ett nytt ämbetsverk, inte ha anledning att närmare gå in på detaljutformningen

av den föreslagna myndigheten.

Statens lönenämnd finner den föreslagna organisationen — med en styrelse

och en chef som inte är ledamot av styrelsen utan endast föredragande

i denna -— ge vid handen, att chefsbefattningen är att betrakta som en

kanslichefstjänst. Högre löneställning än i lönegrad 15 på löneplan 2 bör

därför inte ifrågakomma för denna befattning. Därav följer enligt lönenämnden,

att byråorganisationen inte är rätta formen för det nya verket.

I stället bör såsom t. ex. vid statens sakrevision inrättas byrådirektörstjänster

som topptjänster på utredningsbyråerna och den statistiska byrån. Beträffande

föreståndaren för planläggningsbyrån torde med angivna utgångspunkt

en byr ådirektörs tjänst i lönegrad 31 vara tillfyllest. Chefstjänsten på

kansliet bör enligt nämnden placeras i högst lönegrad 31. I fråga om övriga

tjänster kan lönenämnden inte tillstyrka så hög löneställning som lönegrad

31 för de befattningshavare, som närmast skall biträda cheferna för utredningsbyråerna.

Vidare ifrågasätter nämnden, huruvida tillräckliga skäl

finns för en placering i lönegrad 17 av den tjänsteman som skall handha

bntiksregistret. I övrigt har lönenämnden ingen erinran mot förslagen till

lönegradsplaceringen.

I fråga om personalen på kansliet uttalar statens priskontrollnämnd, att

arten av de arbetsuppgifter som skall åvila chefen för kansliet och vikten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 är 1956

27

av att till denna befattning knyta en dugande kraft motiverar att tjänsten,

i likhet med chefsbefattningarna på utredningsbyråerna, placeras i lägst 37

lönegraden. Nämnden anser det vidare erforderligt att förstärka kansliet

med en juridiskt utbildad byråsekreterare, som bl. a. skall tjänstgöra som

ersättare för kanslichefen. En av de föreslagna befattningarna bör enligt

nämnden reserveras för en bokhållare som biträde åt kassören. — Sveriges

akademikers centralorganisation delar priskontrollnämndens uppfattning

beträffande högre placering av kanslichefstjänsten. Organisationen föreslår

vidare att förste byråsekreteraren i Ce 27 på kansliet, vilken bör fungera

som ställföreträdande kanslichef, skall placeras i 29 lönegraden.

Beträffande personal för konsumentupplysande verksamhet anser ombndsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor, att det nya verket bör utrustas

med minst eu tjänsteman med erfarenhet av journalistisk verksamhet.

Denne skall uteslutande ägna sig åt konsumentupplysningen i prisfrågor.

— Tjänstemännens centralorganisation föreslår också viss personalförstärkning

för konsumentupplysning. Organisationen finner det betydelsefullt

att denna gren av verksamheten får en tillfredsställande utformning

och föreslår, att till en tidskrifts- och informationsdetalj inom kansliet knytes

erforderligt antal högre tjänster för redaktionella uppgifter och pressinformation.

Statistiska centralbyrån föreslår att tjänsten som förste byråsekreterare

i Ce 29 på statistiska byrån i stället betecknas som förste aktuarie. — För

kontrollantpersonalen på statistiska byrån förordar Tjänstemännens centralorganisation

placering i lönegrad 21 i likhet med vad som är fallet beträffande

motsvarande tjänstemän vid statens jordbruksnämnd.

I fråga om amanuens- och assistentbefattningarna finner statens priskontrollnämnd

det vara önskvärt att organisationen icke bindes vid ett visst

antal tjänster. Behovet av den ena eller andra kategorien kan inte avgöras

på förhand. Nämnden föreslår därför, att man endast fastställer en totalsiffra

för hela antalet amanuens- och assistentbefattningar. Avgörandet att

tillsätta tjänsterna av ena eller andra slaget bör, eventuellt efter bemyndigande

av Kungl. Maj :t, överlåtas åt pris- och kartellbyrån. — Tjänstemännens

centralorganisation ansluter sig i huvudsak till vad priskontrollnämnden

uttalat i fråga om amanuens- och assistenttjänsterna. Organisationen

föreslår därvid, att pris- och kartellbyrån får möjlighet att själv inom ett

fastställt antal sådana tjänster tillämpa antingen reglerad befordringsgång

eller lön i assistentgraderna. Körande valet av assistentgrader förordas att

nuvarande lönegrader inom priskontrollnämnden bibehålies. — Statskontoret

avstyrker att befordringstjänster som byråassistent i Ce 25 inrättas.

För assistentbefattningarna torde enligt ämbetsverket för övrigt böra utnyttjas

de tjänstebenämningar, som förekommer inom den högre biträdeskarriären,

t. ex. kontorist, kansliskrivare.

Tjänsterna i lönegraderna 15—17 har ''Tjänstemännens centralorganisation

funnit vara underdimensionerade.

I detta sammanhang bör nämnas, att statens priskontrollnämnd fram
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr .97 år 1956

hållit svårigheten att exakt beräkna personalbehovet vid pris- och kartellbyrån,

förrän någon tids erfarenhet vunnits av verksamheten. Med hänsyn

därtill bör ett förslagsanslag till extra personal ställas till byråns förfogande.

Behov av ett sådant anslag föreligger också med tanke på att den föreslagna

personalstyrkan vid byrån är mindre än den som f. n. finns vid priskonlrollnämnden

samt vid kommerskollegiets monopolutredningsbyrå och

prisanalysavdelning. Även om det nya verket i största utsträckning bemannas

med personal från dessa organ, kan likväl inte alla få anställning där.

Medel måste därför ställas till förfogande, så att skäligt rådrum finns för

avveckling av övertalig personal in. in. Priskontrollnämnden framhåller vidare

att det synes naturligt och angeläget att den sakkunskap, som representeras

av nämndens nuvarande personal, i så stor utsträckning som möjligt

tillvaratages vid uppbyggande av den nya pris- och kartellbyrån. -—

Tjänstemännens centralorganisation ansluter sig till nämndens uppfattning

därvidlag även i fråga om monopolutredningsbyråns personal. All rimlig

hänsyn bör tagas till dessa personalgrupper. Vid överflyttning av dessa

tjänstemän till det nya verket bör dessa placeras på grundval av befintliga

lönetursförhållanden. För den personal, som icke får extra ordinarie anställning,

förutsätter organisationen, att de bibehålies vid sin pensionsrätt

enligt krispensioneringsreglementet.

Utredningens uttalande att personalstyrkan måste anses som ett absolut

minimum betonas särskilt av statens priskontrollnämnd, ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor och Landsorganisationen i Sverige. Statens

priskontrollnämnd framhåller därvid, att den föreslagna personalen på

kansliet inte är tillräcklig för att dithörande arbetsuppgifter skall kunna

fullgöras på ett tillfredsställande sätt. I övrigt måste man enligt nämnden

även räkna med visst behov av extra personal. — Också näringsfrihetsrådet

och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anser det angeläget, att

byrån från början erhåller tillräckliga resurser. — Tjänstemännens centralorganisation

föreslår — såsom tidigare nämnts en viss förstärkning av

personalen för att tillgodose bl. a. byråns konsumentupplysningsverksamhet.

I motsats till nu angivna synpunkter har ett flertal remissinstanser ansett

byråns personella organisation för stor och uttalat sig för eu begränsning

av denna. Dessa instanser är statskontoret, kommerskollegium, länsstyrelserna

i Kronobergs, Älvsborgs, Västmanlands och Västernorrlands län,

Skånes handelskammare, handelskammaren i Gävle, Västernorrlands och

Jämtlands läns handelskammare, Sveriges industriförbund, Sveriges lantbruksförbund,

Svenska bankföreningen, Inköpscentralernas aktiebolag ICA,

Kooperativa förbundet, Riksförbundet landsbygdens folk, Svensk industriförening

och Svenska företagares riksförbund. Därvid ifrågasätter kommerskollegium

starkt lämpligheten av att redan från början skapa ett så stort

organ för en verksamhet, varom så litet är känt. Enligt kollegiets mening

kan personalen minskas avsevärt utan att syftet med verksamheten behöver

äventyras. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser, att försiktigheten

kräver att organet först successivt utbygges. Enligt Sveriges lantbrnksför
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ulaj. ts proposition nr 97 år 195(i

29

bund bör det bli beroende av de framtida erfarenheterna, om pris- och kartellbyrån

skall få så stora personella resurser, som utredningen föreslår.

Av de remissinstanser, som särskilt yttrat sig om fältorganisationen

vid länsstyrelsernas priskontor, har flertalet tillstyrkt eller lämnat utan

erinran utredningens förslag på denna punkt. Dessa instanser är socialstyrelsen,

kommerskollegium, statens priskontrollnämnd samt länsstyrelserna

i Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs

samt Västernorrlands län.

Därvid har statens priskontrollnämnd understrukit, att fältarbetet bör

ombesörjas av heltidsanställd personal. Det är angeläget att denna personal

är speciellt tränad för och enbart sysselsatt med här avsedda arbetsuppgifter.

Nämnden föreslår, att frågan om priskontorsorganisationens framtida

utformning snarast upptages till prövning.

I särskilt yttrande till priskontrollnämnden har Sveriges pi-iskonlorsföreståndares

förening framhållit angelägenheten av att befattningshavarna vid

priskontoren beredes tryggare och fastare anställning förenad med pensionsrätt.

Föreningen hemställer, att dessa tjänstemän överflyttas på extra ordinarie

stat. — Liknande synpunkter har anlagts av länsstyrelserna i Kristianstads,

Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands samt Väsernorrlands

län.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län föreslår att vissa s. k. distriktskontrollanter,

som redan finns anställda vid några priskontor, blir direkt anknutna

till pris- och kartellbyrån.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser, att priskontoren utan större olägenhet

kan indragas. Under alla omständigheter synes det länsstyrelsen möjligt

att minska antalet priskontor till 8 ä 10 stycken.

Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare, Norrbottens och

Västerbottens läns handelskammare samt Svenska bankföreningen föreslår,

att insamlandet av prisstatistiska uppgifter anförtros åt statistiska centralbyrån

i stället för åt länsstyrelsernas priskontor.

I frågan om statens upplysningsbyrås förläggning finner

statskontoret det böra övervägas att anknyta npplysningsbyrån till statsdepartementens

organisationsavdelning. Ämbetsverket ifrågasätter, om inte

byråns arbetsuppgifter och personal kan begränsas. — Statens upplysningsbyrå

har under hand uttalat, att den delar statskontorets uppfattning i fråga

om byråns framtida förläggning. Som andra alternativ anges därvid statistiska

centralbyrån eller kommerskollegium.

Frågan om organisationen för det fall då den allmänna

prisregleringslagen skall träda i tillämpning har upptagits

till behandling i vissa remissyttranden.

Statens priskontrollnämnd anser sålunda, att den smidigaste organisationsformen

i ett bercdskapsfall uppnås genom att de prisreglerande uppgifterna

uppdrages åt pris- och kartellbyråu. Erfarenheterna från nämndens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

verksamhet är sådana, att det måste anses ogörligt att bedriva en mera omfattande,

effektiv prisreglering, om inte det prisreglerande organet utrustas

med såväl utredande som förhandlande och beslutande befogenheter. Nämnden

framhåller emellertid att Kungl. Maj :t bör ha befogenhet att fritt bestämma

formen för beredskapsorganisationen. — Även Tjänstemännens centralorganisation

anser starka skäl tala för att pris- och kartellbyråns styrelse

bör handha administrationen av beredskapslagstiftningen. Att för detta

ändamål organisera ett nytt, separat organ synes organisationen endast undantagsvis

vara att föredraga. — Liknande synpunkter i denna fråga har

anlagts av Landsorganisationen i Sverige.

Kommerskollegium finner det ligga närmast till hands att anförtro beredskapsverksamheten

i prisfrågor åt ett för ändamålet inrättat organ. I rättssäkerhetens

namn anser kollegium det angeläget att närmare direktiv för

verksamheten utformas så att garanti vinnes för att den kommer att utövas

med saklighet och opartiskhet. — Sveriges grossistförbund är inte berett

att taga definitiv ståndpunkt i denna fråga. Skulle emellertid den administrativa

priskontrollen anförtros åt ett speciellt beslutande organ, bör

enligt förbundet dess organisation och sammansättning i princip överensstämma

med näringsfrihetsrådets. Grosshandeln bör därvid erhålla en ordinarie

representant i organet. — Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att

personalen vid monopolutredningsbyrån och ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor

skulle utgöra en tillräcklig stomme i ett nytt prisorgan,

som i händelse av krig skulle bli behövligt.

Vissa remissinstanser — länsstyrelsen i Västernorrlands län, Stockholms

handelskammare, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund

samt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation — föreslår att frågan

om beredskapsorganisationen bör göras till föremål för särskild utredning.

Sveriges industriförbund framhåller i detta sammanhang som ett oeftergivligt

krav, att den blivande organisationen och den procedur som där skall

tillämpas fyller rimliga anspråk på rättssäkerhet. Förbundet betonar därvid

att de värden, som står på spel i prisfrågor, är många gånger av avsevärt

större betydelse för berörda parter än de tvister, som domstolarna handlägger.

Vidare förklarar sig industriförbundet inte kunna godtaga uppfattningen

att en effektiv priskontroll kräver en sammankoppling av utredande

förhandlande och beslutande befogenheter. Ur rättssäkerhetssynpunkt synes

det förbundet i hög grad angeläget att snarast få till stånd en utredning rörande

frågan om de materiella normerna för den prisreglerande verksamheten

samt rörande frågan om en judiciell prövning av priskontrollmyndighetens

beslut. Därvid uttalar sig förbundet för att direktiven för priskontrollen åtminstone

i sina huvuddrag bör tillkomma i samma form som allmän lag,

nämligen efter riksdagens hörande. En ytterligare uppgift för den föreslagna

utredningen är enligt förbundet att överväga priskontrollmyndighelens organisation

och den procedur som där skall tillämpas. I det sammanhanget

uttalar förbundet, att inom beredskapsorganet självfallet bör finnas ett lika

antal representanter för såväl konsument- och löntagarintressen som företagareintressen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

31

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation anlägger i huvudsak liknande

synpunkter som industriförbundet i fråga om kravet på rättssäkerhet,

särskiljandet inom en beredskapsorganisation av den utredande verksamheten

å ena samt de förhandlande och beslutande befogenheterna å andra

sidan, rörande representationen inom priskontrollmyndigheten, riktlinjerna

för verksamheten samt beträffande spörsmålet om överklagande av myndighetens

beslut. Hantverksorganisationen framhåller därjämte, att ordföranden

i beredskapsorganet bör vara en av alla partsintressen oberoende ekonomiskt

skolad jurist. -— Även Stockholms handelskammare, handelskammaren i

Gävle, Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare samt Norrbottens

och Västerbottens läns handelskammare har framfört i stort sett samma

synpunkter beträffande beredskapsorganisationen, som anlagts av industriförbundet

och hantverksorganisationen.

Sveriges köpmannaförbund anser, att beredskapsorganisationen under alla

omständigheter bör bygga på den sakkunskap som kommer att finnas inom

pris- och kartellbyrån, byråns styrelse samt ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor.

I likhet med industriförbundet och hantverksorganisationen

finner köpmannaförbundet det vara väsentligt att så långt som möjligt

undvika att beredskapsorganet i likhet med priskontrollnämnden får på

en gång utredande, förhandlande och dömande uppgifter. En sådan ordning

innebär enligt förbundet stora risker för berörda parter och är främmande

för normala förvaltningsprinciper.

Departementschefen

Ledningen för det nya organ, som skall omhänderha den statliga utredningsverksamheten

beträffande pris- och konkurrensförhållanden — statens

pris- och kartellnämnd — skall enligt priskontrollutredningens förslag

ankomma på en styrelse, bestående av 13 ledamöter. Av dessa skall

fem representera konsumenterna och fem näringslivet. De övriga tre ledamöterna

skall företräda ekonomisk och juridisk sakkunskap och icke vara

knutna till något partsintresse; bland dessa skall ordförande och vice ordförande

utses. Styrelsesuppleanter skall utses till ett antal av fem, nämligen

för var och en av partsgrupperna två och för de opartiska ledamöterna

en suppleant.

Utredningens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran

i flertalet remissyttranden. Kommerskollegium har emellertid ansett förslaget

oförenligt med tanken att organet skall bedriva en objektiv utredningsverksamhet

och i stället förordat, att ledamöterna väljes utanför parternas

krets eller att organet ställes under ledning av ämbetsmän.

Enligt min mening får det anses värdefullt och önskvärt, att de parter

som är närmast intresserade av pris- och kartellnämndens verksamhet,

nämligen konsumenter och företagare, också skall genom representanter i

styrelsen få utöva inflytande på verksamhetens utformning och inriktning.

I synnerhet som pris- och kartellnämnden enligt min uppfattning, vilken

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

även här överensstämmer med utredningens, vid sidan av ansvaret för utredningsarbetet

bör ha mera aktiva övervaknings- och upplysningsuppgifter

än kommerskollegium för sin del ansett lämpligt synes mig den föreslagna

organisationsformen med en styrelse, vari ingår partsrepresentanter, vara

den utan gensägelse ändamålsenligaste. Partsrepresentationen synes även

kunna bidraga till att skapa förtroende bland allmänheten för nämndens

arbete. Med hänsyn till den föreslagna sammansättningen av styrelsen och

det starka inslaget av opartiska ledamöter kan jag icke heller dela uppfattningen

att objektiviteten skulle äventyras. Jag tillstyrker därför att i spetsen

för pris- och kartellnämnden sättes en styrelse av i huvudsak den typ

utredningen föreslagit. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

närmare bestämmelser om styrelsens sammansättning.

Närmast under styrelsen skall ledningen av det nya organet enligt utredningens

förslag ankomma på en chef. Detta förslag biträder jag. I anledning

av vad bl. a. näringsfrihetsrådet uttalat föreslår jag, att chefen ingår som

ledamot av styrelsen. Han blir då en av de tre ledamöter som avses icke vara

knutna till något partsintresse.

I likhet med utredningen vill jag understryka, att stora krav bör ställas

på pris- och kartellnämndens chef. De omfattande och komplicerade arbetsuppgifter,

som kommer att åvila nämnden, gör det angeläget att till verkschef

förordnas en person som med teoretiskt-ekonomisk eller administrativ skolning

förenar god erfarenhet av frågor, vilka hänför sig till nämndens verksamhetsområde.

Mot bakgrunden av det anförda vill jag ej motsätta mig

att chefen, såsom utredningen föreslagit, erhåller överdirektörs tjänsteställning

och placeras i lönegrad Cp 17.

I fråga om organisationen i övrigt innebär utredningens förslag, att för

verksamheten inom det nya organet skall finnas anställda sammanlagt 93

befattningshavare, fördelade på en planläggningsbyrå, tre utredningsbyråer,

en statistisk byrå samt ett kansli. Statens lönenämnd har haft vissa erinringar

mot att nämnden erhåller eu byråindelning och tänkt sig en enklare

organisation. Med hänsyn till vikten att erhålla ett effektivt arbetande organ

med tillräckliga resurser anser jag mig dock böra i princip godtaga utredningens

förslag. I övrigt har icke vid remissbehandlingen riktats annan mera

väsentlig invändning mot detta än att vissa remissinstanser funnit antalet

befattningshavare onödigt stort. Ehuru jag för min del i princip är överens

med utredningen om nämndens organisation och om att den bör erhålla tillräckliga

arbetskraftsresurser, har jag med hänsyn till den återhållsamhet,

som bör iakttagas vid inrättande av nya permanenta statliga organ, funnit

en viss begränsning av organisationen motiverad. Enligt det förslag jag i det

följande framlägger är sålunda personalstyrkan begränsad till att omfatta

— utom överdirektören — 78 befattningshavare. Jämväl i fråga om organets

indelning har jag ansett mig böra föreslå vissa jämkningar i utredningens

organisationsplan. Jag har sålunda ansett mig kunna utgå från att

den erforderliga planläggningen av pris- och kartellnämndens verksamhet kan

ombesörjas av överdirektören med biträde av den utredningsbvråchef som

är mest lämpad för dylikt arbete. Vidare synes kansliet kunna inordnas i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

33

en av utredningsbyråerna; den egentliga utredningsverksamheten inom denna

byrå bör därvid begränsas i lämplig utsträckning. Sammanfattningsvis

innebär mitt förslag, att pris- och kartellnämnden skall bestå av fyra byråer,

nämligen första, andra och tredje utredningsbyrån samt statistiska byrån.

Kansligöromålen och den därför erforderliga personalen bör förläggas till

tredje utredningsbyrån. En översikt av den av mig föreslagna organisationen

torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

Var och en av utredningsbyråerna bör förestås av en byråchef i lönegrad

37. En av byråcheferna bör placeras på ordinarie stat. Önskvärt vore om

såsom byråchefer kunde förvärvas personer med högre teoretisk utbildning

på det ekonomiska området. I den mån detta ej visar sig möjligt bör i vart

fall krävas stor erfarenhet av utredningsverksamhet samt grundlig kännedom

om näringslivets förhållanden. Med hänsyn till de administrativa arbetsuppgifter,

som skall handläggas på tredje utredningsbyrån, bör chefen

för denna byrå helst äga juridisk utbildning samt därjämte ha ådagalagt

fallenhet för utredningsarbete, främst på det ekonomiska området.

Det arbete med planläggningsfrågor, som kommer att åvila chefen för

en av utredningsbyråerna, kan förutsättas vara så maktpåliggande att en

befattningshavare bör avdelas för att lämna honom erforderligt biträde härmed

och med ledningen av byrån. För detta ändamål vill jag föreslå, att

en byrådirektörstjänst i Ce 31 inrättas.

Beträffande de befattningshavare, som skall svara för den egentliga utredningsverksamheten,

må allmänt framhållas följande. Jag anser det önskvärt,

att utredningsbyråerna utrustas såväl med samhällsekonomiskt och

företagsekonomiskt skolad personal som med tjänstemän, som förvärvat

praktisk erfarenhet från olika branscher inom näringslivet. Fördelningen

av personalen på dessa kategorier bör få avgöras av nämndens ledning. Därvid

bör emellertid beaktas synpunkten, att utredningsverksamhetens art

kräver tillgång på ett lämpligt antal tjänstemän med god ekonomisk utbildning.

.lag föreslår, att på vardera av första och andra utredningsbyråerna inrättas

fyra befattningar som förste aktuarie, därav två i Ce 29 och två i Ce 27.

Vidare bör på var och en av dessa byråer finnas fyra amanuensbefattningar

i den reglerade befordringsgången och fyra assistentbefattningar i Ce 21. I

anledning av vad priskontroll nämnden och tjänstemännens centralorganisation

anfört vill jag nämna, att hinder icke bör möta för pris- och kartellnämnden

att om så hefinnes motiverat utbyta amanuensbefattningar mot

assistentbefattningar inom den angivna ramen. Den personaluppsättning för

utredningsbyråerna, som nu föreslagits, torde möjliggöra en lämplig indelning

i arbetsgrupper allt efter utredningsuppgifternas karaktär. Sålunda

torde mera komplicerade uppdrag kunna anförtros åt arbetsgrupper, bestående

av eu förste aktuarie med biträde av en eller två amanuenser eller

assistenter. För enklare undersökningar och rutinmässiga uppdrag förefaller

det tillfyllest att utnyttja enbart amanuens- och assistenlpersonal.

För skriv- och andra kontorsgöromål torde på envar av nu ifrågavarande

8 liihang till riksdagens protokoll 1!)56. 1 samt. Nr 07

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ris proposition nr 97 år 1956

utredningsbyråer inrättas en kanslibiträdestjänst i Ce It och en biträdesbefattning

i den reglerade befordringsgången.

De av mig nu framlagda förslagen innebär, att personalstyrkan på första

och andra utredningsbyråerna kommer att uppgå till sammanlagt 31 tjänstemän.

På den tredje utredningsbyrån skall utöver utredningsarbete även ankomma

registreringen av kartellavtal samt den konsumentupplysande verksamheten

i prisfrågor. Dessutom skall på byrån handläggas juridiska, kamerala

och personella spörsmål samt administrativa ärenden i övrigt. Frågan om

chefstjänsten på byrån har jag redan behandlat. För byråns utredande verksamhet

föreslår jag, att en särskild utredningssektion inrättas. På denna sektion

bör finnas en förste aktuarie i Ce 29, en förste aktuarie i Ce 27, en amanuens

i reglerad befordringsgång och två assistenter i Ce 21 samt ett kanslibiträde.

I fråga om dessa befattningshavare bör gälla i princip samma krav

och villkor, som jag angivit för motsvarande personal på första och andra

utredningsbyråerna. — För handhavandet av kartellregistret och de administrativa

ärendena bör vidare inrättas en administrativ sektion under ledning

av en förste byråsekreterare i Ce 29. Denne skall ha juridisk utbildning

och bör vid behov kunna tjänstgöra som vikarie för byråchefen. Vidare

vill jag, i likhet med utredningen, föreslå att på den administrativa sektionen

inrättas en tjänst som kassör i Ce 15 för kamerala ärenden och personalärenden,

en befattning som kontorist i Ce 13 för registratorsgöromål

samt en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

Slutligen bör till denna sektion knytas ytterligare en tjänst som

kontorist i Ce 13, avsedd som sekreterare åt överdirektören. — För konsumentupplysningen

i prisfrågor bör inrättas en särskild publiceringssektion

under ledning av en förste byråsekreterare i Ce 27. I enlighet med vad som

framhållits av ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor bör denne befattningshavare

ha erfarenhet av publicistisk verksamhet. För biträde åt

förste byråsekreteraren föreslår jag inrättande av en befattning som amanuens

i reglerad befordringsgång. Dessutom bör på publiceringssektionen placeras

ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

I likhet med utredningen finner jag det motiverat, att de tre utredningsbyråerna

utrustas med en gemensam skrivcentral. Såsom utredningen föreslagit

bör skrivcentralen stå under ledning av ett kanslibiträde i Ce 11 och

i övrigt bestå av fyra biträden i reglerad befordringsgång. Härjämte vill

jag tillstyrka utredningens förslag om inrättande av en tjänst som förste

expeditionsvakt i Ce 12 och två expeditionsvaktstjänster — varav en bör placeras

i Ca 10 och en i Ce 10 — samt två biträdesbefattningar i reglerad befordringsgång

för telefonistgöromål. Nu angivna biträdes- och vaktpersonal

bör i organisatoriskt hänseende tillhöra tredje utredningsbyrån. De av mig

sålunda förordade förslagen om inrättande av tjänster på denna byrå innebär,

att dess personalstyrka kommer att uppgå till sammanlagt 25 tjänstemän.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

35

Vad därefter angår den statistiska byrån vill jag understryka utredningens

allmänna uttalande att personalen på denna byrå skall ha ingående

kännedom om den med stickprovsundersökningar förenade statistiska metodiken

samt god kännedom om marknadsförhållandena. I överensstämmelse

med utredningens förslag vill jag förorda, att byrån ställes under ledning

av en byråchef i Ce 37 med statistisk utbildning. Jag tillstyrker även förslaget,

att byråchefen erhåller biträde av ytterligare en statistiker i lönegrad

Ce 29. Denne bör, såsom statistiska centralbyrån föreslagit, benämnas

förste aktuarie. Vidare bör inrättas en tjänst som förste aktuarie i Ce 27.

Innehavaren av denna befattning bör bl. a. ha till uppgift att följa den internationella

prisutvecklingen. Utredningens förslag om inrättande av tre

amanuenstjänster i reglerad befordringsgång anser jag mig böra biträda.

Den erforderliga granskningen av statistiskt primärmaterial bör stå under

ledning av en förste kansliskrivare i Ce 17 med biträde närmast av en kansliskrivare

i Ce 15. Dessutom föreslår jag, att för detta arbete inrättas två

kontoristtjänster i Ce 13. För den tjänsteman, som skall handha det s. k.

butiksregistret, kan jag inte förorda högre placering än som kontorist i

Ce 13. Jag tillstyrker utredningens förslag beträffande personal för räkneoch

skrivarbeten. Sålunda bör för dessa göromål inrättas en kanslibiträdestjänst

i Ce 11 och tre befattningar som biträden för skriv- och kontorsgöromål

i reglerad befordringsgång.

I enlighet med utredningens förslag bör till statistiska byrån knytas en

särskild avdelning för erforderlig kontrollantpersonal samt befattningshavare

vid priskontoret för Stockholms stad och län. Avdelningen bör benämnas

kontrollsektionen och stå under ledning av en byråsekreterare i Ce 25.

Denne tjänsteman skall vara nämndens kontaktman gentemot länsstyrelsernas

priskontor och i övrigt följa arbetet vid dessa organ. Jag tillstyrker förslaget

att en assistent i Ce 23 placeras som biträdande chef på sektionen.

På denne befattningshavare bör, såsom utredningen angivit, i första hand

ankomma att leda och deltaga i prisinsamlingen inom Stockholms stad och

län. Vidare föreslår jag, att fem tjänster som kontrollant i Ce 19 inrättas.

Innehavarna av dessa befattningar bör, i överensstämmelse med utredningens

förslag, vid behov kunna utnyttjas för att förstärka personalen vid priskontoren

ute i landet.

De av mig framlagda förslagen beträffande statistiska byrån innebär, att

personalen därstädes kominer att bestå av 22 tjänstemän. Antalet tjänstemän

vid pris- och kartellnämnden skulle därmed komma att uppgå till sammanlagt

79 befattningshavare.

Vid bifall till de förslag, som jag i det föregående framlagt beträffande

personalorganisationen vid statens pris- och kartellnämnd, skall i personalförteckning

för denna myndighet fr. o. m. den 1 januari 1957 uppföras följande

tjänster.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

Personalförteckning

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat

1 överdirektör ............................................... Cp 17

1 byråchef .................................................. Ca 37

1 expeditionsvakt ............................................ Ca 10

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 25

3 byråchefer................................................. Ce 37

1 byrådirektör ............................................... Ce 31

6 förste aktuarier ............................................ Ce 29

1 förste byråsekreterare ...................................... Ce 29

6 förste aktuarier ............................................ Ce 27

1 förste byråsekreterare ...................................... Ce 27

Därutöver kommer personalen vid pris- och kartellnämnden att utgöras

av 1 byråsekreterare i Ce 25, 13 amanuenser i reglerad befordringsgång, 1

assistent i Ce 23, 10 assistenter i Ce 21, 5 kontrollanter i Ce 19, 1 förste

kansliskrivare i Ce 17, 1 kansliskrivare i Ce 15, 1 kassör i Ce 15, 5 kontorister

i Ce 13, 1 förste expeditionsvakt i Ce 12, 5 kanslibiträden i Ce 11, 1 expeditionsvakt

i Ce 10 och 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad

befordringsgång. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i förekommande

fall placera biträdestjänster i lönegrad Ca 8 enligt grunderna för den

reglerade befordringsgången.

Den sålunda föreslagna personalen bör i huvudsak erhålla den placering

på de olika byråerna, som föreslagits i det föregående. Jag förutsätter dock,

att därest det visar sig påkallat, viss omflyttning av personal mellan byråerna

skall kunna äga rum.

Såsom jag förut framhållit innebär det av mig framlagda förslaget till organisation

av den statliga verksamheten rörande pris- och konkurrensbegränsningsfrågor,

att priskontrollnämnden avvecklas vid utgången av år

1956. Samtidigt skall de 78 befattningar, som f. n. finns vid detta organ,

indragas. Dessutom avvecklas vid samma tidpunkt kommerskollegiets monopolutredningsbyrå

samt avdelning för analys av pris- och marknadsförhållanden.

Därvid minskar kollegiets organisation med sammanlagt 28

tjänstemän, nämligen 1 kommerseråd i Ca 37, 1 expeditionsvakt i Ca 10, 2

byrådirektörer i Ce 31, 3 förste aktuarier i Ce 29, 1 förste byråsekreterare i

Ce 29, 2 förste aktuarier i Ce 27, 7 amanuenser i reglerad befordringsgång,

1 kontorist i Ce 13, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 4 biträden i reglerad befordringsgång

samt 5 extra befattningshavare. Det finns anledning utgå från att

personalen vid priskontrollnämnden, monopolutredningsbyrån och prisanalysavdelningen

i viss utsträckning kommer att få anställning hos pris- och

kartellnämnden. Beträffande vissa personalfrågor, som sammanhänger med

priskontrollnämndens avveckling, torde jag få återkomma i det följande. I

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kurujl. Mnj. ts proposition nr 97 är 1956

37

fråga om de övergångsanordningar, som eljest kan visa sig erforderliga, torde

det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta.

Såsom utredningen framhållit, bör till det nya organets förfogande finnas

en fältorganisation för insamling av de uppgifter angående priser in. in.,

som erfordras för utredningsarbetet. För uppgiftsinsamlingen svarar f. n.

— utom vad angår Stockholms stad och län — de till länsstyrelserna knutna

priskontoren. Utredningen anser att denna ordning bör bibehållas tills

vidare. Detta förslag har i huvudsak biträtts i flertalet remissyttranden. Vissa

erinringar, främst avseende priskontorspersonalens ställning och arbetsförhållanden,

har dock framförts. Från vissa håll har föreslagits, att uppgiftsinsamlingen

skulle anförtros åt statistiska centralbyrån. För egen del

är jag icke nu beredd att ta ställning till frågan hur insamlingsarbetet lämpligen

bör organiseras på längre sikt. Detta spörsmål torde, när erfarenhet

vunnits av pris- och kartellnämndens verksamhet, få övervägas ytterligare.

Under nu nämnda omständigheter synes det i enlighet med utredningens

förslag böra tills vidare ankomma på priskontoren att handha den erforderliga

uppgiftsinsamlingen för pris- och kartellnämndens räkning. Någon ändring

i fråga om priskontorspersonalens ställning och tjänstgöringsförhållanden

är jag mot bakgrunden av det anförda icke beredd att tillstyrka.

Statens upplysningsbyrå, som f. n. i organisatoriskt avseende tillhör statens

priskontrollnämnd, torde såsom statskontoret och byrån förordat böra

knytas till statsdepartementen och därvid närmast inordnas i den till finansdepartementet

hörande organisationsavdelningen. Till den härmed förknippade

anslagsfrågan vill jag återkomma senare.

Beträffande den erforderliga organisationen för det fall, då den allmänna

prisregleringslagen kan böra träda i tillämpning, har såväl inom utredningen

som vid remissbehandlingen olika möjligheter diskuterats. Utredningen

har för sin del icke tagit slutlig ställning i frågan utan ansett det få ankomma

på Kungl. Maj:t att i förekommande fall besluta om vilket organ som

skall handha priskontrollen. Av remissinstanserna har några, däribland

priskontrollnämnden, förordat att ifrågavarande uppgift bör tilldelas prisocli

kartellbyrån. Kommerskollegium har däremot på principiella grunder

ansett, att ett särskilt organ bör inrättas för ändamålet. För egen del vill

jag, företrädesvis av praktiska skäl, ansluta mig till priskontrollnämndens

uppfattning och i enlighet därmed förorda, att pris- och kartellnämnden får

fungera som nytt priskontrollorgan, om behov av ett sådant skulle uppkomma.

Det bör förutskickas att pris- och kartellnämndens ordinarie verksamhet

därvid kan få begränsas för den tid prisreglering tillämpas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

Anslag till statens pris- och kartellnämnd

Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar

Anslag

1956/57 (förslag) ........................... 661 400

Pris kontrollutredningen

Avlöningskostnaderna vid pris- och kartellbyrån beräknas av utredningen

till sammanlagt 1 747 686 kronor.

Arvoden och ersättningar till styrelsen beräknas till 37 350 kronor. I enlighet

med vad som tillämpas inom näringsfrihetsrådet och inom arbetsdomstolen

föreslår utredningen, att varje styrelseledamot erhåller arvode med

125 kronor för månad och 40 kronor för varje bevistat sammanträde. Till

ordföranden föreslås ett arvode av 300 kronor för månad och 50 kronor för

varje sammanträdesdag. Sistnämnda dagarvode bör utgå även till ordförandens

ställföreträdare, då denne leder ett sammanträde. Till suppleanterna

bör enligt utredningen utgå arvode med 50 kronor för bevistat sammanträde.

Antalet sammanträden per år uppskattas till tjugofem.

Avlöningskostnaderna i övrigt för den föreslagna personalen vid den

egentliga pris- och kartellbyrån beräknas av utredningen till 1 602 336 kronor.

I detta belopp har inräknats kompensationstillägg för sjukförsäkringspremier.

Lönekostnaderna för statens upplysningsbyrå uppskattas till

108 000 kronor.

Departementschefen

Utredningens förslag angående arvode till styrelsens ordförande kan jag

icke biträda utan förordar att ordförandearvodet bestämmes till 450 kronor

för månad. I övrigt tillstyrker jag vad utredningen föreslagit beträffande

styrelsearvoden. I enlighet härmed bör arvodet till styrelseledamot utgöra

125 kronor för månad jämte 40 kronor för varje sammanträde, vari ledamoten

deltager, överdirektören och chefen för nämnden bör dock icke

äga åtnjuta särskild ersättning i sin egenskap av styrelseledamot. Till suppleant

i styrelsen bör utgå arvode med 50 kronor för varje sammanträde, i

vilket han deltager. Med dessa utgångspunkter beräknar jag för arvoden och

ersättningar till styrelsen ett årligt belopp av 20 000 kronor. Avlöningskostnaderna

för den av mig föreslagna personalen vid pris- och kartellnämnden

uppskattar jag för helt år till 1 282 800 kronor. Vid beräkningen av angivna

lönekostnader vid nämnden har lön beräknats efter näst högsta löneklassen

inom respektive lönegrad utom för befattningarna i reglerad befordringsgång.

För dessa tjänster har kostnaderna beräknats efter löneklass 25

respektive 8. Under avlöningsanslaget bör medel också beräknas för vikariats-

och övertidsersättningar in. in. Dessa kostnader uppskattar jag till

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

20 000 kronor för år. De sammanlagda avlöningskostnaderna vid pris- och

kartellnämnden skulle därmed för ett budgetår uppgå till (20 000 +

1 282 800 + 20 000 =) 1 322 800 kronor. Då nämnden skall inrättas först

den 1 januari 1957 erfordras anslag till avlöningar endast för ett halvt år,

varför anslaget torde uppföras med

(1 322 800

l 2

661 400 kronor.

Avlöningsanslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 27 600 kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 10 000 kro
-

nor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 496 200 kronor;

rörligt tillägg 127 600 kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (27 600 + 10 000 + 496 200 + 127 600 =)

661 400 kronor.

Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader

Anslag

1956/57 (förslag) .......................... 150 000

Priskontrollutredningen

Omkostnaderna för pris- och kartellbyråns verksamhet har utredningen

beräknat till sammanlagt 450 000 kronor. Av beloppet hänför sig till sjukvård

10 000 kronor, till reseersättningar 100 000 kronor, till expenser 200 000

kronor och till tryckningskostnader 140 000 kronor. Statens upplysningsbyrås

andel av dessa omkostnader uppskattas till sammanlagt 52 000 kronor.

Som utgångspunkt för beräkningen har utredningen tagit statens priskontrollnämnds

anslagsyrkanden för budgetåret 1956/57.

Departementschefen

Det är inte möjligt att med någon större säkerhet beräkna de blivande

omkostnaderna för pris- och kartellnämndens verksamhet. Såsom tidigare

nämnts kommer det nya verket att i huvudsak överta de arbetsuppgifter,

som f. n. ankommer på kommerskollegiets monopolutredningsbyrå och prisanalysavdelning,

samt den prisövervakande verksamhet, som nu bedrives

av statens priskontrollnämnd. Det synes därför riktigt att vid beräkningen

av pris- och kartellnämndens omkostnadsanslag utgå ifrån berörda myndigheters

kostnader för motsvarande verksamhet. Därvid torde beaktas, att

den av mig i det föregående förordade personalstyrkan vid pris- och kartellnämnden

är omkring tjugofem procent mindre än den nuvarande organisationen

på här ifrågavarande områden. Vidare bör medel till statens upplysningsbyrå

inte beräknas under pris- och kartellnämndens anslag. Med dessa

utgångspunkter samt med ledning av från kommerskollegium och priskontrollnämnden

erhållna uppgifter beräknar jag de löpande utgifterna för pris
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

och kartellnämndens verksamhet under ett budgetår till i runt tal 272 000

kronor. Av detta belopp torde hänföras till sjukvård in. m. 8 000 kronor, till

reseersättningar 40 000 kronor, till expenser 164 000 kronor och till publikationstryck

60 000j kronor. Till följd av att pris- och kartellnämnden inte skall

börja sin verksamhet förrän vid ingången av år 1957 bör omkostnaderna

för nästa budgetår beräknas med hänsyn till utgifterna under endast ett

136 000 kronor. Utöver

detta anslagsbelopp för löpande omkostnader torde särskilda medel behöva

anvisas för engångsanskaffning av möbler, kontorsmaskiner in.

m. Pris- och kartellnämndens inventariebehov kommer visserligen att

till största delen utan kostnader kunna tillgodoses från de myndigheter,

som berörs av omorganisationen, men vissa kompletteringar torde bli nödvändiga.

För detta ändamål bör beräknas ett medelsbehov av 14 000 kronor.

Pris- och kartellnämndens omkostnadsanslag — som i likhet med andra

dylika anslag bör ha förslagsanslags karaktär — torde sålunda för budgetåret

1956/57 böra uppföras med (136 000 + 14 000 =) 150 000 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser beträffande

användningen av anslaget för olika ändamål.

halvt år och sålunda upptagas till

272 000

2

Övriga organisations- och anslagsfrågor

Näringsfrihetsrådet: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1954/55 ....................... 72 000 51 946

1955/56 (statsliggaren s. 918) .... 72 000

1956/57 (förslag) .............. 89 000

Näringsfrihetsrådet består av ordförande och åtta ledamöter. Dessutom

finns tretton suppleanter. Ordföranden och två ledamöter är opartiska, medan

av övriga ledamöter tre representerar företagarna samt tre företräder

konsumenterna och löntagarna. Ordföranden har f. n. deltidstjänst med arvode

motsvarande två tredjedelar av lön enligt löneklass 19 på löneplan 2.

Vid rådet finns dessutom en deltidsanställd sekreterare, som uppbär arvode

motsvarande två tredjedelar av lön enligt löneklass 29. Rådet saknar egen

skrivpersonal. Erforderlig skrivhjälp tillhandahålles f. n. av ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor.

Yrkanden

Näringsfrihetsrådet (skr. 18/8 1955) hemställer, att anslaget för nästa

budgetår höjes med 7 250 kronor.

Rådets sekreterare innehar vid sidan av sin befattning i rådet en deltids
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. is proposition nr 97 år 1956

tjänst som aktuarie vid kommerskollegiets monopolutredningsbyrå. Efter

hand som rådets arbete ökat har det visat sig svårt att förena sistnämnda

tjänst med sekreterarbefattningen i rådet. Därtill måste sekreteraren beredas

tid att, för rådets information, följa utvecklingen av näringsfrihetsfrågor

särskilt i utlandet. Rådet föreslår därför, att för sekreterargöromålen inrättas

en heltidstjänst med arvode enligt lönegrad 29. Härigenom ökar medelsbehovet

för nästa budgetår med 7 250 kronor.

Priskontrollntredningen föreslår i sitt betänkande, att anslaget höjes med

46 310 kronor.

Den föreslagna utvidgningen av 1953 års lag till att avse alla slag av konkurrensbegränsningar

påkallar icke någon ändring av rådets sammansättning.

Lagändringen kommer emellertid att medföra ökat arbete för rådet.

Antalet sammanträden kan väntas öka från f. n. 25 till ca 50, för år räknat.

Den större arbetsbördan för rådets ledamöter kan emellertid enligt utredningen

bemästras genom utökning av antalet suppleanter. Därjämte bör rådets

ordförande med hänsyn till den ökade arbetsbördan erhålla en ordinarie

heltidstjänst med förordnande på sex år. Av samma skäl bör även rådets

sekreterare få ordinarie heltidsanställning och därvid placeras i lönegrad 29.

Utredningen antyder, att erfarenheterna av rådets utvidgade verksamhet

kan framkalla behov av ytterligare personalförstärkning för sekreterargöroinål.

Slutligen föreslås att rådet får egen skrivpersonal och att därvid bl. a.

inrättas en kanslibiträdestjänst.

Till följd av det ökade antalet sammanträden kan kostnaderna lör arvoden

till rådets ledamöter beräknas stiga med 10 000 kronor. Förändringen av

befattningarna såsom ordförande och sekreterare medför en ökning av löneutgifterna

med 20 310 kronor. För anställande av skrivpersonal föreslår

utredningen en anslagshöjning med 16 000 kronor. Huvuddelen av detta belopp

åtgår till avlöning åt ett kanslibiträde i lönegrad 11. Återstoden avses

skola disponeras för tillfällig personal.

Yttranden

Priskontrollutredningens förslag i fråga om näringsfrihetsrådet har i

princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser

utom statskontoret. Detta ämbetsverk anser att någon ändring av rådets organisation

eller befattningshavarnas löneställning inte bör övervägas, förrän

erfarenhet vunnits av de ökade arbetsuppgifterna.

Näringsfrihetsrådet föreslår i sitt yttrande vissa riktlinjer beträffande ledamöternas

och suppleanternas deltagande i rådets sammanträden. Sålunda

bör enligt rådet varje ordinarie ledamot i regel deltaga i tre sammanträden

av fyra. Vid vart fjärde sammanträde bör företrädesvis ärenden av större

principiell betydelse handläggas och uteslutande ordinarie ledamöter närvara.

Övriga sammanträden bör för kontinuitetens skull bevistas av sex ledamöter

och tre suppleanter. Den antydda ordningen förutsätter enligt

rådet, att antalet suppleanter ökas. F. n. representeras konsumenterna av

fem och företagarna av fyra suppleanter. Rådet föreslår att dessa båda in
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

tressegrupper får lika många suppleanter genom att företagargruppen utökas

med en.

Sveriges grossistförbnnd yrkar, att grosshandeln erhåller en ordinarie representant

i rådet. — Sveriges lantbruksförbund förordar, att antalet suppleanter

för ordinäre ledamot ökas från en till två. Förbundet förutsätter därvid,

att båda suppleanterna för jordbruksrepresentanten i rådet utses inom

jordbruksnäringen. — Riksförbundet landsbygdens folk anser det motiverat

att förbundet får besätta en suppleantplats vid en utökning av rådet.

Beträffande rådets personal ifrågasätter kommerskollegium, huruvida icke

en biträdande sekreterare erfordras. Näringsfrihetsrådet föreslår att för rådet

inrättas en befattning såsom biträdande sekreterare med placering i lägst

27 lönegraden.

Departementschefen

Utvidgningen av näringsfrihetsrådets verksamhetsområde till att omfatta

alla slag av konkurrensbegränsande företeelser inom näringslivet kommer

att medföra en större arbetsbelastning för rådet, ökningen av rådets arbetsbörda

synes lämpligen kunna mötas genom att för ledamöternas och suppleanternas

deltagande i sammanträdena införa i huvudsak den ordning, som

näringsfrihetsrådet föreslagit. Därigenom synes den erforderliga utökningen

av antalet suppleanter kunna begränsas till att gälla ytterligare en representant

för företagarna. Rådets förslag i nu berörda hänseende torde sålunda

böra godtagas. Det ytterligare medelsbehovet för arvoden till andra ledamöter

än ordföranden, vilket uppstår till följd av den ökade sammanträdesfrekvensen,

beräknar jag i likhet med utredningen till 10 000 kronor för år.

Jag ansluter mig till utredningens uppfattning, att ordföranden och sekreteraren

på grund av den väntade ökningen av arbetsbördan bör erhålla

heltidsbefattningar. Däremot kan jag, i avvaktan på närmare erfarenheter

av rådets utvidgade verksamhet, inte nu tillstyrka förslaget att dessa befattningar

uppföres på ordinarie stat. Sålunda bör ifrågavarande befattningshavare

även i fortsättningen vara arvodesavlönade. Arvodet till ordföranden

bör motsvara, om ordföranden varit justitieråd eller regeringsråd, lön enligt

löneklass 21, löneplan 2, och eljest lön enligt löneklass 19. samma löneplan.

Sekreterarens arvode bör motsvara lön enligt löneklass 29, löneplan 1. Vad

nu förordats kan beräknas medföra ett ytterligare medelsbehov, för år räknat,

av 23 000 kronor.

Jag är inte f. n. beredd tillstyrka, att rådet erhåller egen skrivpersonal. Biträdesgöromålen

bör liksom hittills omhänderhas av personal vid ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor. Ej heller finner jag erforderligt att,

såsom föreslagits vid remissbehandlingen, en biträdande sekreterare anställes.

De i det föregående tillstyrkta förändringarna beträffande arvoden till

rådets ordförande, ledamöter och sekreterare bör, i likhet med de övriga åtgärder,

som sammanhänger med inrättandet av en statens pris- och kartellnämnd,

gälla från och med den 1 januari 1957. Till följd härav blir behovet

av ökade medel för nästa budgetår endast hälften av det för helt år beräkna
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

de — vilket utgör (10 000 + 23 000 =) 33 000 kronor — eller i runt tal

17 000 kronor. Näringsfrihetsrådets avlöningsanslag bör alltså för budgetåret

1956/57 uppföras med (72 000 + 17 000 =) 89 000 kronor.

Näringsfrihetsrådet: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1954/55 ........................ 3 200 6 827

1955/56 (statsliggaren s. 918)...... 8 200

1956/57 (förslag) ................ 9 200

Yrkanden

Näringsfrihetsrådet (skr. 18/8 1955) föreslår, att anslaget för nästa budgetår

sänkes med 1 000 kronor till 7 200 kronor.

Nettoutgift Omkostnadsstat Rådets förslag

11)54/55 1955/50 1956/57

Reseersättningar 3 800 5 000 4 000 (— 1000)

Under budgetåret 1954/55 har anslagsposten till reseersättningar huvudsakligen

använts för omplaceringstraktamente och flyttningsersättning åt

rådets ordförande. Dessa kostnader har varit av engångskaraktär, varför en

nedräkning av posten kan ske för nästa budgetår. Med hänsyn bl. a. till höjda

biljettpriser och till en beräknad ökning av antalet sammanträden bör

större sänkning än med 1 000 kronor inte ske.

Priskontrollutredningen har beräknat att medelsbehovet för omkostnader

i övrigt på grund av utvidgningen av rådets verksamhet kommer att

öka från f. n. 3 000 till 5 000 kronor.

Departementschefen

Den väntade ökningen av antalet sammanträden torde medföra ett ytterligare

medelsbehov under anslagsposten till reseersättningar. Såsom näringsfrihetsrådet

framhållit, kan emellertid posten å andra sidan nedräknas till

följd av att vissa engångskostnader bortfaller. I avvaktan på närmare erfarenheter

av den utvidgade verksamheten torde posten för nästa budgetår

böra upptagas med oförändrat belopp. Den av utredningen beräknade ökningen

med 2 000 kronor av medelsbehovet för omkostnader i övrigt synes

höra godtagas. För nästa budgetår bör dock av skäl, som tidigare angivits,

anslaget höjas allenast med hälften av nämnda belopp eller sålunda med

1 000 kronor.

Näringsfrihetsrådets omkostnadsanslag bör alltså för budgetåret 1956/57

uppföras med (8 200 -j- 1 000 =) 9 200 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 7956

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1954/55 .................... 88 600 92 237

1955/56 (statsliggaren s. 918) .. 114 600

1956/57 (förslag) ............ 178 500

Personalen vid ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor består

f. n. av en ombudsman i Cs 15, en biträdande ombudsman med arvode motsvarande

lön enligt löneklass 31, en amanuens i reglerad befordringsgång,

ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde. Därutöver finns anställda en civilekonom

med arvode och ett kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring. För arvoden

åt kvalificerade biträden åt ombudsmannen har under anslaget för

innevarande budgetår beräknats ett belopp av 25 000 kronor.

Yrkanden

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor (skr. 27/8 1955) hemställer,

att anslaget för nästa budgetår höjes med 10 600 kronor.

Ökning

1. Arvode till biträdande ombudsmannen .......... 1 788

2. Löneklassändringar, m. in..................... 1 384

3. Rörligt tillägg ................................ 7 428

10 600

1. Den hittillsvarande verksamheten vid ämbetet tyder på att biträdande

ombudsmannens arbetsuppgifter kommit att bli mer kvalificerade än som

förutsetts vid tjänstens inrättande.

2—3. Yrkandena avser automatiska utgiftsökningar.

Priskontrollutredningen framhåller, att den föreslagna utvidgade behörigheten

för näringsfrihetsrådet till att omfatta alla slag av konkurrensbegränsningar

påkallar en väsentlig utökning av ombudsmannaämbetets redan

nu alltför fåtaliga personal. I fråga om arten av de ärenden, som skall ankomma

på ämbetet, kan i stort sett två huvudgrupper urskiljas. Sålunda

sammanhänger vissa ärenden direkt med förekomsten av konkurrensbegränsningar

eller konkurrensbegränsande förfaranden (konkurrensbegränsningsärenden),

medan andra ärenden — även om de har sin grund i förekomsten

av en konkurrensbegränsning — väsentligen rör prisutvecklingen inom

visst område (prisärenden).

Konkurrensbegränsningsärendena förutsätter ett nära

samarbete mellan ämbetet samt pris- och kartellbyrån. Den allmänna analysverksamhet,

som skall bedrivas av byrån, väntas ge god ledning för ämbetets

bedömningar av på vilka områden inom näringslivet som initiativ bör

tas för undanröjande av skadliga konkurrensbegränsningar. Ombudsmannaämbetets

arbetsuppgifter kommer emellertid att öka väsentligt i nyssnämn
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

da hänseende. Bedömningen i varje särskilt ärende huruvida konkurrensbegränsning

föreligger eller inte torde bl. a. kräva ingående diskussioner

med berörda parter. Dessutom måste sannolikt kompletterande undersökningar

ofta företagas. Även anmälningarna till ämbetet från enskilda företagare

i konkurrensbegränsningsfrågor torde komma att öka betydligt.

Utredningen finner det nödvändigt att, för handläggningen av i första

hand konkurrensbegränsningsfrågor, vid ombudsmannens sida ställes två

befattningshavare, som är kompetenta att på eget ansvar handlägga dylika

ärenden. En av dem bör ha domarerfarenhet och kunna vikariera för ombudsmannen.

Han bör placeras som byråchef i Cs 13. För att tillföra ombudsmannaämbetet

erforderlig ekonomisk sakkunskap bör den andre av

nämnda tjänstemän ha högre ekonomisk utbildning och ingående kännedom

om näringslivets förhållanden. För att på denna post kunna förvärva

eu erfaren ekonom synes det utredningen nödvändigt att placera befattningshavaren

i Ce 37 med byråchefs ställning. För erforderligt biträde åt

ombudsmannen och de två byråcheferna föreslår utredningen inrättandet av

en tjänst som byrådirektör i Ce 33. Innehavaren av denna befattning skall

bl. a. självständigt handlägga vissa anmälningsärenden. Därutöver bör finnas

en förste byråsekreterare i Ce 29 och en amanuens i reglerad befordringsgång.

Dessa tjänstemän skall biträda med beredning av ärendena, däri

inbegripet utförandet av kompletterande utredningar.

Prisärendena kommer främst att avse bedömanden i fråga om

skäligheten av prissättningen på viss vara eller inom viss bransch. Den blivande

omfattningen av dessa arbetsuppgifter är svår att beräkna. Verksamheten

på detta område väntas emellertid bli krävande. Beträffande prisärendena

skall ombudsmannaämbetet enligt utredningens förslag i första

hand förhandla med vederbörande företagare. Den befattningshavare, som

skall ansvara för nämnda ärenden, bör ha god ekonomisk utbildning och

särskild erfarenhet av prisfrågor. Utredningen föreslår, att han placeras som

byråchef i Ce 37. Han bör biträdas av en kvalificerad befattningshavare, som

kan självständigt handlägga ärenden av mindre räckvidd. Denne föreslås

placerad som byrådirektör i Ce 33. Vidare bör finnas en förste byråsekreterare

i Ce 29 och en amanuens.

Även i fråga om ombudsmannaämbetets biträdespersonal kräves enligt

utredningen förstärkning i anledning av den utvidgade verksamheten. Hos

ämbetet bör sålunda finnas anställda en kansliskrivare i Ce 15 som arbetsledare

och registrator, ett kanslibiträde och två kontorsbiträden.

I fråga om ombudsmannens tjänsteställning förklarar utredningen, att arbetsuppgifternas

art och omfattning samt det ökade ansvaret kan komma att

motivera en uppflyttning från 15 till 17 lönegraden (löneplan 2). Denna

fråga bör emellertid prövas först då närmare erfarenhet av ämbetets verksamhet

vunnits.

Utredningens förslag innebär, att den sammanlagda personalstyrkan på

ombudsmannaämbetet kommer att ökas från 7 till 14 befattningshavare.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

Kostnaderna för avlöningar till personalen vid ombudsmannaämbetet för

näringsfrihetsfrågor beräknas av utredningen, på grundval av de förslag

som angivits i det föregående till 305 520 kronor för år.

Yttranden

Statens lönenämnd anser sig, i avvaktan på resultatet av 1954 års priskontrollutredning,

inte kunna tillstyrka ombudsmannaämbetets förslag till höjning

av arvodet till biträdande ombudsmannen.

Priskontrollutredningens förslag till förstärkning av personalen vid ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor har i huvudsak tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Därvid har Sveriges akademikers

centralorganisation uttalat, att ombudsmannens lönefråga inte bör

skjutas på framtiden. Ombudsmannen bör redan vid utredningsförslagets

genomförande placeras i lönegrad Cs 17.

Några remissinstanser har ansett den föreslagna personella utvidgningen

av ombudsmannaämbetet för kraftig. Sålunda anser statskontoret det vara

tillfyllest att ämbetet förstärkes endast med den personal, som kan anses

behövlig för handläggning av prisärenden. För detta ändamål föreslår statskontoret

utökning med en byråchef i Ce 37 med ekonomisk utbildning och

en förste byråsekreterare i Ce 29. I fråga om den föreslagna personalen för

skrivarbete avstyrker statskontoret att tjänsten som arbetsledare och registrator

i Ce 15 inrättas. Kommers kollegium anser, att en så avsevärd personalförstärkning

som utredningen föreslagit inte är erforderlig. Enligt kollegium

bör av de föreslagna nya tjänsterna en byråchefstjänst i Ce 37 och en

byrådirektör stjänst i Ce 33 icke inrättas.

Statens priskontrollnåmnd ifrågasätter, om inte antalet tjänstemän, som

skall syssla med prisärenden, beräknats för lågt i förhållande till antalet av

de befattningshavare, som avses för konkurrensbegränsningsärenden.

Statens lönenämnd finner de angivna lönegraderna för de föreslagna högre

tjänsterna vid ombudsmannaämbetet alltför höga. Nämnden ifrågasätter, om

inte byrådirektörstjänsten i lönegrad 33 är tillfyllest för de arbetsuppgifter,

som avses för de föreslagna byråchefsbefattningarna. Möjligen kan en byråchefstjänst

tänkas för den tjänsteman, som skall vara ombudsmannens ställföreträdare.

Nämnden kan inte tillstyrka att befattningar i högre lönegrad

än 29 inrättas för de göromål, som avses för de föreslagna byrådirektörstjänsterna

i lönegrad 33. Slutligen finner nämnden den föreslagna lönegradsplaceringen

i Ce 15 för registratorn och arbetsledaren för skrivpersonalen alltför

hög.

Departementschefen

Den föreslagna utvidgningen av 1953 års lag till att omfatta alla slag av

konkurrensbegränsande företeelser medför i och för sig ingen ändring beträffande

arten av de arbetsuppgifter, som ankommer på ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor. Däremot torde arbetsbelastningen komma

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

att öka i inte oväsentlig utsträckning. Detta sammanhänger även med att

ämbetet, sedan priskontrollnämndens verksamhet upphört, måste beakta

frågor rörande prissättningen i betydligt större omfattning än hittills. Det

torde därför vara påkallat att — då den utvidgade lagstiftningen om motverkande

av konkurrensbegränsningar träder i tillämpning och den nuvarande

priskontrollen avvecklas — förstärka personalen vid ombudsmannaämbetet.

Jag är emellertid inte beredd förorda en så avsevärd personalförstärkning,

som utredningen föreslagit.

Utredningens förslag att inrätta en byråchefstjänst för konkurrensbegränsningsärenden

anser jag mig i princip böra tillstyrka. Utredningen

framhåller som ett önskemål, att innehavaren av denna tjänst vid behov

skall kunna vikariera för ombudsmannen. Helst bör det därtör vara en lagkunnig

person, som förvärvat domarerfarenhet. Jag är emellertid inte beredd

förorda högre löneställning än lönegrad Ce 37. Förslaget om inrättande

av ytterligare en byråchefstjänst för konkurrensbegränsningsärenden kan

jag icke biträda. Däremot förordar jag, att till ombudsmannens förfogande

ställes en tjänsteman, som självständigt kan handlägga vissa slag av anmälningsärenden.

Denne bör placeras som byrådirektör i lönegrad Ce 31.

Utredningens förslag att för förberedelser av nu ifrågavarande ärenden

inrätta en tjänst som förste byråsekreterare kan jag inte biträda. Den nuvarande

amanuensbefattningen bör emellertid bibehållas.

För den befattningshavare, som närmast under ombudsmannen skall svara

för handläggning av ärenden med huvudvikten lagd på konkurrensbegränsningars

inverkan på prisfrågan, kan jag icke tillstyrka högre placering

än som byrådirektör i Ce 33. Med hänsyn till arten av hithörande arbetsuppgifter

bör denne befattningshavare ha en kvalificerad företagsekonomisk utbildning

och särskild erfarenhet av prisfrågor. I övrigt kan jag biträda utredningens

förslag beträffande personal för prisärendenas behandling endast

såtillvida att jag förordar inrättandet av en befattning som förste byråsekreterare

i Ce 29 och en amanuensbefattning i reglerad befordringsgång.

Såsom utredningen föreslagit torde en utökning även av biträdespersonalen

vid ombudsmannaämbetet böra ske. Jag anser mig emellertid inte kunna

tillstyrka, att som arbetsledare för denna personal och som registrator

anställes en kansliskrivare. I stället förordar jag, att tör dessa arbetsuppgifter

inrättas en tjänst som kontorist i Ce 13. Utöver den kanslibiträdesbefattning

och den heltidstjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål i

befordringsgången, vilka redan finns vid ämbetet, torde ytterligare en tjänst

som kanslibiträde i Ce 11 böra inrättas, varjämte en halvtidsbefattning som

biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång ombildas

till heltidstjänst. Innehavaren av den nya kanslibiträdestjänsten bör i första

hand sysselsättas med skrivgöromål för näringsfrihetsrådets räkning. För

sistnämnda ändamål vill jag dessutom föreslå, att medel beräknas lör anställande

av ytterligare ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad

befordringsgång med halvtidstjänstgöring.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kiingl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

Utvidgningen av 1953 års lag och avvecklingen av den nuvarande priskontrollen

kommer inte att ske förrän den 1 januari 1957. Med hänsyn därtill

torde de av mig framlagda förslagen om personalförändringar vid ombudsmannaämbetet

inte böra genomföras förrän vid nämnda tidpunkt. Lönekostnaderna

för den då nytillkommande personalen beräknar jag för helt år till

sammanlagt 150 190 kronor. Vid beräkningen av detta belopp har lön beräknats

efter näst högsta löneklassen inom respektive lönegrad utom för befattningshavarna

i reglerad befordringsgång. För dessa tjänster har kostnaderna

beräknats efter löneklass 25 respektive 8. Då ifrågavarande lönekostnader

endast skall beräknas för senare hälften av nästa budgetår, bör avlöningsanslaget

höjas med endast hälften av nyss angivna belopp eller

Den i ombudsmannaämbetets petitaframställning yrkade anslagshöjningen

biträder jag i vad den hänför sig till löneklassändringar in. in. Sålunda

bör anslaget för detta ändamål uppräknas med 1 400 kronor. Vid den personalförstärkning

som förordats i det föregående bör befattningen som biträdande

ombudsman indragas. I anledning härav finner jag icke påkallat

att ta ställning till yrkandet om arvodeshöjning för biträdande ombudsmannen.

Indragningen av befattningen medför att medelsbehovet för nästa

budgetår minskas med 10 100 kronor. I samband med att den föreslagna

omorganisationen genomföres torde ej heller medel för arvoden till kvalificerade

biträden åt ombudsmannen vidare böra beräknas. Till följd därav

kan anslaget för nästa budgetår nedräknas med 12 500 kronor.

Den erforderliga höjningen av anslagsposten till rörligt tillägg i anledning

av 1955 års allmänna lönehöjning för statstjänstemän beräknar jag till

10 000 kronor.

Vid bifall till de förslag, som jag framlagt i det föregående, bör anslaget

till avlöningar vid ombudsmannaämbetet för budgetåret 1956/57 uppföras

med (114 600 + 75 100 + 1 400 — 10 100 — 12 500 + 10 000 =) 178 500

kronor.

Avlöningsanslaget beräknas sålunda:

avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän 147 700 (+ 40 600) kronor;

rörligt tillägg 30 800 (+ 23 300) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (147 700 -f- 30 800 =) 178 500 (+ 63 900)

I personalförteckningen för ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor

bör med tillämpning tills vidare fr. o. m. den 1 januari 1957 uppföras

följande tjänster:

150 100

i runt tal 75 100 kronor.

kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956 49

Personalförteckning

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i

högre lönegrad än Ce 25

1 ombudsman för näringsfrihetsfrågor ........................ Cs 15

1 byråchef .................................................. Ce 37

1 byrådirektör ............................................... Ce 33

1 byrådirektör ............................................... Ce 31

1 förste byråsekreterare ...................................... Ce 29

Därutöver kommer personalen vid ombudsmannaämbetet att fr. o. m. den

1 januari 1957 utgöras av 2 amanuenser i reglerad befordringsgång, 1 kontorist

i Ce 13, 2 kanslibiträden i Ce 11, 2 biträden i reglerad befordringsgång

och 1 biträde i befordringsgången med halvtidstjänstgöring. Ombudsmannaämbetets

personal kommer därmed att uppgå till sammanlagt 13

tjänstemän.

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1954/55 ...................... 9 200 12 316

1955/56 (statsliggaren s. 919) .... 13 200

1956/57 (förslag) .............. 19 200

Yrkanden

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor (skr. 27/8 1955) hemställer,

att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 000 kronor för bestridande

av ökade expenskostnader till följd av personalförstärkning under

innevarande budgetår.

Priskontrollutredningen har i sitt förslag angående utvidgning av ombudsmannaämbetet

beräknat omkostnaderna vid ämbetet till sammanlagt 25 200

kronor. Av detta belopp hänför sig till sjukvård 200 kronor, till reseersättningar

9 000 kronor och till övriga expenser 16 000 kronor.

Departementschefen

Såsom jag föreslagit under närmast föregående anslag bör ombudsmannaämbetet

erhålla viss personalförstärkning för att kunna möta de ökade

arbetsuppgifterna på pris- och konkurrensbegränsningsområdena. Utvidgningen

av ämbetets verksamhet kommer av naturliga skäl att medföra större

omkostnader. Den uppräkning av omkostnadsanslaget, som föreslagits såväl

i ämbetets petitafrainställning som av utredningen, har jag i och för sig ingen

erinran mot. Omorganisationen av ämbetet kommer emellertid, såsom tidigare

framhållits, inte att ske förrän vid ingången av år 1957. Till följd av

denna omständighet och med hänsyn till att den av utredningen föreslagna

4 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 97

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

utbyggnaden av ombudsmannaämbete! inte genomföres till alla delar bör

omkostnadsanslaget inte uppräknas med högre belopp än 6 000 kronor. Därav

torde 1 000 kronor hänföras till anslagsposten till reseersättningar och

5 000 till expensposten. Anslaget bör sålunda för budgetåret 1956/57 uppföras

med (13 200 + 6 000 =) 19 200 kronor.

Statens priskontrollnämnd: Avlöningar

Anslag

1954/55 ...................... 1 340 000

1955/56 (statsliggaren s. 957) .. 1 372 400

1956/57 (förslag) .......... 679 500

Yrkande

Statens priskontrollnämnd (skr. 26/8 1955) hemställer, att anslaget för

nästa budgetår uppföres med 1 477 000 kronor.

Motiv

I avvaktan på resultatet av 1954 års priskontrollutredning utgår priskontrollnämnden

vid sin anslagsberäkning för nästa budgetår från att nämndens

verksamhet kommer att bedrivas i stort sett enligt samma linjer som

för närvarande. En fortsatt verksamhet enligt gällande direktiv för nämnden

kräver en tills vidare i stort sett oförändrad organisation. Nämnden beräknar

medelsbehovet för avlöningar under budgetåret 1956/57 till 1 477 000

kronor, ökningen i förhållande till avlöningsanslaget för innevarande budgetår,

104 600 kronor, är i huvudsak motiverad av den under år 1955 inträffade

lönehöjningen för statstjänstemännen samt av ett till 10 000 kronor

beräknat ytterligare medelsbehov för ersättningar till sakkunniga och tillfälligt

anställda.

Departementschefen

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen kommer priskontrollnämnden

att avvecklas med utgången av år 1956. Till följd härav bör

anslagen för budgetåret 1956/57 till avlöningar och omkostnader vid nämnden

beräknas med hänsyn till utgifterna under ett halvt år.

I det av priskontrollnämnden yrkade anslagsbeloppet för avlöningar ingår

beräknade löner till personalen vid statens upplysningsbyrå med 108 000

kronor. Medelsanvisning för byrån bör emellertid fr. o. in. nästa budgetår

inte ske under priskontrollnämndens anslag. Frågan om upplysningsbyråns

ställning och sättet för bestridande av kostnaderna för dess verksamhet

kommer att behandlas i det följande.

Priskontrollnämndens förslag till medelsanvisning under avlöningsanslaget

för nästa budgetår innebär beträffande ersättning till chefstjänstemännen

och övrig fast anställd personal vid den egentliga nämnden och priskon
-

Nettoutgift

1 346 893

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 är 1956

toret i Stockholm en automatisk höjning till följd av 1955 års lönereglering.

Nämndens beräkningar av dessa ersättningar torde i och för sig böra godtagas.

Däremot kan jag inte biträda yrkandet om ökad medelsanvisning för

ersättningar till sakkunniga och tillfälligt anställda.

I enlighet med vad jag sålunda förordat torde löneutgifterna för priskon
-

trollnämnden och priskontoret i Stockholm beräknas till

/I 372 400 — 108 000

l 2

104 600 — 10 000

2

679 500 kronor. Avlöningsanslaget bör sålunda för

budgetåret 1956/57 uppföras med 679 500 (— 692 900) kronor.

Statens priskontrollnämnd: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1954/55 ...................... 360 000 295 932

1955/56 (statsliggaren s. 960).. 369 000

1956/57 (förslag) ............ 159 500

Yrkanden

Statens priskontrollnämnd (skr. 26/8 1955) hemställer, att anslaget för

nästa budgetår höjes med 23 000 kronor till 392 000 kronor.

Motiv

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1956/57 har nämnden

utgått från utgifterna under tiden 1 januari—30 juni 1955. Beräkningen

framgår av följande sammanställning.

Anslagspost (delpost)

Medels-

Anvisat

Nämndens förslag

åtgång

1955/56

1956/57

1/1-30/6 1955

1.

Sjukvård m. m...............

4605

16000

10 000

(_ 6 000)

2.

Reseersättningar ............

31 955

70 000

70 000

3.

Bränsle, lyse och vatten......

3400

6 000

7 000

(+ 1000)

4.

Övriga expenser..............

83 170

149 000

170 000

(+ 21 000)

5.

Trycknings- och annonskostnader

66 342

128 000

135 000

(+ 7 000)

Summa kronor

189 472

369 000

392 000

(+ 23 000)

2. I fråga om resekostnader har hänsyn tagits till den allmänna taxehöjningen.

Vidare har reseersättningar till utom Stockholm boende ledamöter

inräknats med 3 000 kronor. Sistnämnda kostnader har tidigare bestritts från

avlöningsanslaget.

4. Det större medelsbehovet för övriga expenser beror på ett beräknat ökat

utnyttjande av hålkortsinaskiner vid bearbetning av nämndens utredningar.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

Departementschefen

Såsom framhållits under närmast föregående punkt bör fr. o. in. nästa

budgetår någon medelsanvisning för statens upplysningsbyrå inte ske under

priskontrollnämndens anslag. I det av nämnden yrkade anslagsbeloppet

för omkostnader ingår beräknade utgifter för upplysningsbyrån med sammanlagt

52 000 kronor. Av sistnämnda belopp hänför sig till sjukvård m. m.

600, reseersättningar 1 000, bränsle, lyse och vatten 1 400, övriga expenser

14 000 samt till tryckningskostnader 35 000 kronor. Nämndens omkostnadsanslag

bör alltså nedräknas till följd av att dessa kostnader inte kommer att

belasta anslaget.

Nämndens förslag till ökning med 21 000 kronor av delposten till övriga

expenser kan jag inte biträda. I övrigt har jag ingen erinran i oeh för sig

mot nämndens beräkningar av medelsbehovet under nästa budgetår.

Med hänsyn till att anslagen till nämnden skall beräknas endast för ett

halvt år bör sålunda omkostnadsanslaget för budgetåret 1956/57 uppföras

med

369 000 — 52 000 23 000 — 21 000

+ ii

= j 159 500 (—209 500) kronor.

Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd

Anslag

1956/57 (förslag) .......................... 180 000

De i det föregående framlagda förslagen beträffande den fortsatta statliga

verksamheten på pris- och konkurrensområdena innebär bl. a„ att de övervakande

och utredande arbetsuppgifter, som f. n. ankommer på statens priskontrollnämnd,

den 1 januari 1957 i huvudsak övertages av statens pris- och

kartellnämnd. Det finns anledning utgå från att priskontrollnämndens personal

i viss omfattning kan beredas anställning hos denna myndighet. Ä

andra sidan är det ofrånkomligt att ett antal befattningshavare vid nämnden

inte kan inordnas i den nya organisationen. Det synes mig skäligt att

den sålunda friställda personalen tills vidare under en awecklingsperiod

beredes möjligheter till sysselsättning inom pris- och kartellnämnden.

Avvecklingen av den övertaliga personalen från priskontrollnämnden bör

ske så snabbt som möjligt och vara avslutad senast vid utgången av år

1957. Därvid bör all rimlig hänsyn tagas till ifrågavarande tjänstemäns berättigade

intressen och alla möjligheter för att bereda dem annan likvärdig

anställning beaktas. Det torde få ankomma på pris- och kartellnämnden

att leda överflyttningen av ifrågavarande personal till andra offentliga

organ eller till privat tjänst. Nämnden bör därvid samråda med den offentliga

arbetsförmedlingen, statliga och kommunala myndigheter samt ifrågakommande

enskilda institutioner. Vidare bör eftersträvas att åstadkomma

en jämnt fördelad avgång av den övertaliga personalen, så att inte alltför

många tjänstemän på en gång kommer att konkurrera om tillgängliga place
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj. ts proposition nr 97 år 1956

ringsmöjligheter. Med hänsyn därtill bör anstånd med ett eljest motiverat

entledigande kunna ges under viss övergångstid, dock under förutsättning

att lämpligt arbete inom pris- och kartellnämnden kan beredas vederbörande

tjänsteman. Å andra sidan bör entledigande kunna på ansökan beviljas

utan iakttagande av föreskriven uppsägningstid.

För den personal vid priskontrollnämnden, som tills vidare beredes arbete

inom pris- och kartellnämnden, torde skälig hänsyn tagas till tidigare löneställning

inom priskontrollnämnden. De särskilda pensionsbestämmelserna

för befattningshavare vid statens krisorgan bör i fråga om dessa tjänstemän

tillämpas även under avvecklingsperioden.

Kostnaderna i samband med priskontrollnämndens avveckling i den ordning

som nu förordats kan inte i detalj beräknas. Med utgångspunkt från de i

nämndens petitaframslällning beräknade avlöningskostnaderna och utgifter i

övrigt torde emellertid medelsbehovet för avvecklingen kunna uppskattas

till ca 360 000 kronor för ett år räknat. Då avvecklingen skall börja den 1

januari 1957 erfordras för nästa budgetår endast hälften av nämnda belopp

eller 180 000 kronor. Jag förordar sålunda att för täckande av awecklingskostnaderna

för priskontrollnämnden under budgetåret 1956/57 anvisas ett

särskilt anslag av 180 000 kronor. Anslaget, som bör få förslagsanslags karaktär,

torde ställas till pris- och kartellnämndens förfogande enligt de bestämmelser,

som Kungl. Maj:t kan komma att meddela.

Kostnader för statens upplysningsbyrå

Anslag

1956/57 (förslag) .......................... 160 000

Statens upplysningsbyrå har enligt särskilt förordnande av Kungl. Maj:t

alltsedan den 1 oktober 1945 fullgjort de uppgifter, som tidigare ankom på

upplysningsavdelningen inom dåvarande statens informationsstyrelse. Huvudsakligen

av praktiska skäl har upplysningsbyrån, som ett i övrigt fristående

organ, formellt blivit underställd statens priskontrollnämnd och kostnaderna

för byråns verksamhet har bestridits från anslagen till denna myndighet.

Upplysningsbyråns nuvarande arbetsuppgifter omfattar bl. a. utgivande

av publikationen »Från departement och nämnder». Vidare verkställer byrån

genomgång i väsentliga delar av den svenska dagspressen samt distribuerar i

anslutning därtill pressklipp främst till regeringens ledamöter och utrikesdepartementets

pressbyrå. Utsändningen av vissa statliga tidskrifter sker

också genom upplysningsbyråns försorg. Byrån medverkar därjämte i statliga

upplysningskampanjer och bedriver konsulterande verksamhet i fråga

om publicitet och annonsering. Slutligen må nämnas, att upplysningsbyrån

handlägger frågor rörande de statliga krisorganens annonsverksamhet, den

s. k. folkhushållningens annonsering.

Personalen vid upplysningsbyrån består f. n. av nio befattningshavare,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

nämligen en chef med halvtidstjänstgöring, en redaktör för publikationen

»Från departement och nämnder», en redaktör för pressklipp, fyra s. k.

granskningsbiträden, ett kanslibiträde och en expeditionsvakt.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående för priskontrollutredningens

organisationsförslag har utredningen funnit, att frågan om upplvsningsbvråns

ställning bör bli föremål för särskild undersökning. Tills så

hunnit ske bör enligt utredningen byrån anslutas till det nya pris- och kartellorganet.

Statskontoret har i sitt yttrande över utredningens förslag ansett

det böra övervägas att i stället anknyta upplysningsbyrån till statsdepartementens

organisationsavdelning. Byråns ledning har under hand förklarat

sig dela statskontorets uppfattning i denna fråga.

För egen del finner jag det mindre lämpligt att ansluta upplysningsbyrån

till den föreslagna pris- och kartellnämnden. Byråns arbetsuppgifter synes

sålunda knappast ha nagon direkt anknytning till den nya myndighetens

verksamhet. I stället finner jag skäl tala för statskontorets förslag att anknyta

upplysningsbyrån till statsdepartementen. En sådan ordning förefaller

praktisk särskilt med tanke på byråns verksamhet i fråga om pressklipp,

uPplysninoskampanjer och utgivande av tidskriften »Från departement och

nämnder». Jag förordar sålunda, att statens upplysningsbyrå inordnas i

statsdepartementens organisationsavdelning. Det synes lämpligt att så sker

redan fr. o. m. den 1 juli 1956. Kostnaderna för nämnda organisationsavdelning

bestrides från anslag under sjunde huvudtiteln. Av budgettekniska

skäl torde emellertid för budgetåret 1956/57 erforderlig medelsanvisning

för upplysningsbyråns del ske under ett särskilt förslagsanslag under tionde

hu\ udtiteln. Anslaget bör benämnas Kostnader för statens upplysningsbyrå.

I fråga om medelsbehovet för löner och övriga utgifter vid upplysningsbyrån

anser jag mig böra godtaga den i priskontrollnämndens petitaframställning

gjorda beräkningen. Sålunda bör för nästa budgetår anvisas 108 000 kronor

till avlöningar och 52 000 kronor till omkostnader. Anslaget torde alltså

för budgetåret 1956/57 böra uppföras med (108 000 + 52 000 =) 160 000

kronor.

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna, att en statens pris- och kartellnämnd inrättas

den 1 januari 1957 i huvudsaklig överensstämmelse med

det av mig framlagda förslaget;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med i det föregående

framlagda förslag, med tillämpning tills vidare från

och med den 1 januari 1957 dels fastställa personalförteckning

för statens pris- och kartellnämnd, dels ock vidtaga

ändringar i personalförteckningen för ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor;

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 97 år 1956

55

III. godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd, att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni

1957:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 27 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t............................... 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 496 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 127 600

Summa kronor 661 400

IV. godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 147 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 30 800

Summa kronor 178 500

V. under riksstatens tionde huvudtitel för budgetåret

1956/57 såsom förslagsanslag anvisa till

a) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar 661 400

kronor;

b) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader 150 000

kronor;

c) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar 89 000 kronor;

d) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader 9 200 kronor;

e) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar

178 500 kronor;

f) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader

19 200 kronor;

g) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar 679 500 kronor;
h)

Statens priskontrollnämnd: Omkostnader 159 500 kronor;
i)

Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd

180 000 kronor;

j) Kostnader för statens upplgsningsbgrå 160 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ilo Gejrot

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga

Statens pris- och kartellnämnd

Styrelse:

Första utredningsbyrån:

1 byråchef Ca 37

1 byrådirektör Ce 31

2 förste aktuarier Ce 29

2 förste aktuarier Ce 27

4 amanuenser i reglerad befordringsgång

4 assistenter Ce 21

1 kanslibiträde Ce 11

1 biträde i reglerad befordringsgång
16

tjänstemän

ordförande + 12 ledamöter

1 överdirektör Cp 17

Andra utredningsbyrån:

1 byråchef Ce 37

2 förste aktuarier Ce 29

2 förste aktuarier Ce 27

4 amanuenser i reglerad

befordringsgång

4 assistenter Ce 21

1 kanslibiträde Ce 11

1 biträde i reglerad befordringsgång
-

Tredje utredningsbyrån:

1 byråchef Ce 37

Utredningssektionen:

1 förste aktuarie Ce 29

1 förste aktuarie Ce 27

1 amanuens i reglerad befordringsgång
2

assistenter Ce 21

1 kanslibiträde Ce 11

15 tjänstemän

Administrativa

sektionen:

1 förste byråsekretcrare

Ce 29

1 kassör Ce 15

2 kontorister Ce 13

1 biträde i reglerad

befordringsgång

Skrivcentralen:

1 kanslibiträde Ce 11

4 biträden i reglerad

befordringsgång

Publiceringssekiionen :

1 förste byråsekreterare

Ce 27

1 amanuens i reglerad

befordringsgång

1 biträde i reglerad

befordringsgång

Expeditionen:

1 förste expeditionsvakt

Ce 12

1 expeditionsvakt

Ca 10

1 expeditionsvakt

Ce 10

2 biträden i reglerad

befordringsgång

(telefonister)

in

a>

Statistiska byrån:

1 byråchef Ce 37

1 förste aktuarie Ce 29

1 förste aktuarie Ce 27

3 amanuenser i reglerad

befordringsgång

1 förste kansliskrivare

Ce 17

1 kansliskrivare Ce 15

3 kontorister Ce 13

1 kanslibiträde Ce 11

3 biträden i reglerad befordringsgång
Kontrollseklionen:
1

byråsekreterare Ce 25

1 assistent Ce 23

5 kontrollanter Ce 19

22 tjänstemän

25 tjänstemän

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1956

57

Innehålbförteckning

Inledning............................................................ 3

Förslag angående inrättande av en statens pris- och kartellnämnd ........ 5

Nuvarande organisation ............................................ 5

Priskontrollutredningens förslag ...................................... 6

Yttranden ........................................................ 10

Departementschefen ................................................ 15

Statens pris- och kartellnämnds organisation m. m....................... 19

Priskontrollutredningens förslag ...................................... 19

Yttranden ........................................................ 25

Departementschefen ................................................ 31

Anslag till statens pris- och kartellnämnd .............................. 38

Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar .......................... 38

Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader ........................ 39

Övriga organisations- och anslagsfrågor.................................. 40

Näringsfrihetsrådet: Avlöningar ...................................... 40

Näringsfrihetsrådet: Omkostnader .................................... 43

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar .............. 44

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader ............ 49

Statens priskontrollnämnd: Avlöningar................................ 50

Statens priskontrollnämnd: Omkostnader.............................. 51

Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd .................... 52

Kostnader för statens upplysningsbyrå................................ 53

Hemställan.......................................................... 54

Bilaga .............................................................. 56

5 liihang till riksdagens protokoll 1956. 1 satnl. Nr 97

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret. a1 i texten
  2. SU 1956:123 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående dels inrättande av en statens prisoch kartellnämnd m. m., dels ock anslag till kommerskollegium sa s. 1 i texten