Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1957/58

1957-03-01 · 115 sidor, varav 113 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 113 av 115 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:103, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1957/58

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

1

Nr 103

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för

budgetåret 1957/58; given Stockholms slott den 1 mars

1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. in. för budgetåret 1957/58 upptages till

33 050 000 kronor, en ökning med 550 000 kronor. Förslaget innebär bl. a.,

att medel anvisas för påbörjande av de två tidigare beslutade nya sinnessjukhusen

i Örebro och Gävleborgs län samt av de egentliga byggnadsarbetena

vid det nya sinnessjukhuset i Falköping. Dessa sjukhus får ett sammanlagt

platsantal av omkring 2 300. Vidare föreslås, att principbeslut

fattas om inrättande av ett nytt sinnessjukhus i Stockholms län med omkring

780 vårdplatser, förlagt till Upplands-Väsby. Vid befintliga sinnessjukhus

föreslås bl. a. uppförande av fyra nya vårdpaviljonger, vilket medför

en nettoökning med 236 vårdplatser.

Generalplanen för sinnessjukvårdens utbyggande bör enligt förslaget

ändras såvitt angår mälarlänen så att Södermanlands och Västmanlands

län var för sig bildar egna upptagningsområden medan norra delen av

Stockholms län sammanföres med Uppsala län till ett sådant område. Återstoden

av Stockholms län föreslås utgöra eget upptagningsområde.

Det beslutade nya sjukhuset i Mellansverige för vård av vissa höggradigt

psykiskt efterblivna föreslås skola förläggas till Sala och få omkring

500 vårdplatser. För eventuell ombyggnad av kustsanatoriet i Barkåkra för

vård av vanföra efterblivna äskas 950 000 kronor.

Slutligen äskas för budgetåret 1957/58 ett reservationsanslag om 3 060 000

kronor till Utrustning av nya sinnessjukhus.

1 —Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 samt. Nr 103

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson, Lindström,

Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 32, har anslaget

till Utrustning av nya sinnessjukhus upptagits med ett preliminärt beräknat

belopp, 3 100 000 kronor. Anledningen härtill var att beredningen av

anslagsfrågan vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande icke

kunnat slutföras.

Vidare har Kungl. Maj :t i sagda proposition på min hemställan under

kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,

punkten 2, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret

1957/58 beräkna ett investeringsanslag av 34 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Inledning

I skrivelse den 14 februari 1956 har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande avgivit förslag beträffande förläggning av det av 1955 års

riksdag beslutade sjukhuset för psykiskt efterblivna.

Vidare har kommittén i skrivelse den 21 december 1956 till behandling

upptagit vissa principiella frågor om utformning och planläggning av nya

sinnessjukhus samt frågan om sinnessjukvårdens organisation i mälarlänen

ävensom framlagt förslag till byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen

under budgetåret 1957/58. Kommittén har påpekat, att dess förslag ansluter

sig till den av 1956 års riksdag antagna reviderade generalplanen för

sinnessjukvårdens upprustning. Förslagen avser bl. a. — förutom åtgärder

för fortsatt upprustning av de befintliga sinnessjukhusen, särskilt i fråga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

om lokaler för behandling och ekonomidrift — dels utformning och planläggning

av de nya sinnessjukhusen i Skaraborgs och Örebro län samt fortsatt

projektering av det nya sinnessjukhuset i Gävleborgs län dels ock uppförande

av fyra vårdpaviljonger och renovering av en befintlig paviljong.

Förslagen innebär en ökning av vårdplatsantalet vid sinnessjukhusen med

omkring 2 540 platser.

Kommittén har i detta sammanhang erinrat om, att till vissa av de av

kommittén för vissa tidigare budgetår förordade arbetena icke anvisats

några medel, men att de upptagits såsom beredskapsarbeten. Dessa objekt

har hittills icke kommit till utförande, och kommittén har uttalat, att man

ej heller torde kunna räkna med att de ianspråktages såsom beredskapsarbeten

före nästa budgetårsskifte. Kommittén har föreslagit, att medel för

vissa av dessa arbeten upptages på kapitalbudgeten med hänsyn till angelägenheten

av att dessa arbeten snarast igångsättes. På grund av inträffad

stegring i byggnadskostnaderna sedan dessa arbeten kostnadsberäknades har

en däremot svarande uppräkning av de äskade medelsbeloppen företagits.

Vidare har framhållits, att de för nya ändamål angivna kostnaderna, vilka

beräknats av byggnadsstyrelsen, grundar sig på prisläget den 1 juli 1956.

Förslag

Planläggning av nya sinnessjukhus m. m.

Kommittén

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande avgav den 18 december

1954 betänkande med förslag till reviderad generalplan för sinnessjukvården.

Förslaget redovisades för 1956 års riksdag (prop. nr 106). Föredragande

departementschefen underströk därvid bl. a. vikten av att vid planläggningen

av nya sjukhus behovet av elasticitet i avdelningarnas storlek

beaktades samt framhöll, att riktpunkten för planeringen borde vara en god

vårdstandard med tillfredsställande differentieringsmöjligheter. Ett under

remissbehandlingen av betänkandet framkommet förslag, att varje överläkaravdelning

skulle förses med både manliga och kvinnliga avdelningar,

ansågs böra prövas vid det fortsatta utredningsarbetet inom kommittén och

den inom kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket utsedda

mentalsjukvårdsdelegationen.

I sagda proposition upptogs till behandling även de i kommitténs anslagsäskanden

för budgetåret 1956/57 framlagda förslagen till byggnadsföretag

vid statens sinnessjukhus. I samband härmed gjorde föredragande

departementschefen vissa principiella uttalanden beträffande bl. a. den

fortsatta bearbetningen av ett av kommittén förordat förslag till utformning

av det år 1954 beslutade nya sinnessjukhuset i Falköping. Departe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

mentschefen tillstyrkte härvid att byggnader för klinikavdelning uppfördes,

men förordade att innan detalj ritningar upprättades frågan om avdelningarnas

storlek, detaljutformning och placering ytterligare prövades av kommittén

i samråd med delegationen. Skulle en klinikavdelning anses icke

böra inrättas i anslutning till sjukhuset finge byggnaden användas som en

avdelning av sinnessjukhuset i övrigt, i första hand för akut sjuka. Vad

härefter anginge spörsmålet om fördelningen av vårdplatser på olika typer

av avdelningar hänvisade departementschefen till sitt uttalande om behovet

av elasticitet. Förslaget att utforma kronikeravdelningar med 48 platser

syntes möjliggöra en uppdelning av dem på två om 20 å 24 platser vardera,

en i och för sig lämplig avdelningsstorlek för akut sjuka. Med hänsyn bl. a.

härtill syntes förslaget med vissa jämkningar kunna godtagas i nu avsedd

del. Beträffande slutligen avdelningarnas storlek framhölls, att någon sänkning

av vårdstandarden i förhållande till vad som på denna punkt tillämpades

vid Gullberna sjukhus icke kunde godtagas. Förslaget att inrätta avdelningar

för vissa akut sjuka med 30 platser och för kroniskt sjuka med

48 platser mot 28 resp. 42 vid Gullberna sjukhus kunde tillstyrkas endast

under förutsättning att garantier funnes mot att en sådan standardsänkning

icke bleve följden.

Statsutskottet anslöt sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 128)

i huvudsak till vad departementschefen anfört.

Genom beslut den 7 juni 1956 föreskrev Kungl. Maj:t, att kommittén vid

den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering och utbyggnad

av de statliga sinnessjukhusen hade att ställa sig till efterrättelse de

riktlinjer för utbyggnad och upprustning av sinnessjukvården, som förordats

av föredragande departementschefen i propositionen nr 106 och av

statsutskottet i utlåtandet nr 128. Vidare uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén

att — med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört

— efter samråd med mentalsjukvårdsdelegationen ompröva frågan om avdelningarnas

storlek vid såväl två föreslagna nya vårdpaviljonger, betecknade

2 och 3, vid S:t Jörgens sjukhus som en föreslagen ny vårdpaviljong

för kroniskt sjuka vid Furunäsets sjukhus samt till Kungl. Maj :t inkomma

med de förslag, vartill förnyade överväganden i frågan kunde giva anledning.

I sin skrivelse den 21 december 1956 har kommittén framlagt synpunkter

på den närmare utformningen och planläggningen av nya sinnessjukhus.

Kommittén erinrar om att dessa synpunkter till väsentlig del legat till grund

för de förslag, som kommittén i det följande framlägger beträffande de nya

sinnessjukhusen i Falköping, Örebro och Bollnäs. Även de förslag om uppförande

av nya vårdpaviljonger vid befintliga sinnessjukhus, som kommittén

i det följande framlägger, har i fråga om vårdavdelningarnas storlek

och planläggning utformats i huvudsaklig överensstämmelse med av kommittén

förordade principer. Kommittén har slutligen också funnit att de

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

förut berörda, redan beslutade nya vårdpaviljongerna vid S:t Jörgens och

Furunäsets sjukhus lämpligen bör anordnas enligt nämnda principer.

Kommittén anför.

Vid de utredningar och diskussioner, som förekommit rörande sinnessjukhusens

inre organisation, har stort utrymme ägnats spörsmålen om

vårdplatsernas fördelning på skilda patientkategorier och om de olika avdelningstypernas

storlek. På basis av företagna analyser av patientklientelets

sammansättning har åtskilliga förslag framkommit, hur platserna

lämpligen borde disponeras. Även kommittén förordade i sitt ovannämnda

betänkande en viss fördelningsprincip. Liksom tidigare förslag blev också

denna föremål för delade meningar. Man har bl. a. ansett platserna för

akutfallen vara alltför lågt beräknade och framfört önskemål om att akuta

oroliga vårdfall icke skall sammanföras med kroniska oroliga patienter

utan inrymmas i ett för alla kategorier av akutfall avsett byggnadsblock.

I fråga om vårdavdelningarnas storlek har en genomgående uppfattning

varit, att kronikeravdelningarna kan vara större än akutavdelningarna.

Programmet för en under år 1956 genomförd arkitekttävlan rörande Falköpingssjukhusets

utformning byggde på denna princip. Andra meningar

i fråga om sjukhusens planläggning har emellertid därefter framförts. Till

förmån för en minskning av avdelningarnas storlek har framför allt åberopats

psykologiska och psykoterapeutiska synpunkter. Ur de senare har det

ansetts önskvärt att åstadkomma små grupper av patienter, som — handledda

och övervakade av en sköterska eller skötare — kunde sammanhållas

till en enhet under behandlingens gång. Detta har speciellt gällt det akuta

klientelet men även visat sig ha betydelse för det kroniska. I samband härmed

har jämförelser gjorts med avdelningsstorleken vid planerade psykiatriska

lasarettsavdelningar, för vilka det lämpliga platsantalet angivits till

15—20 vårdplatser per avdelning. Man har emellertid också gjort gällande,

att avdelningarna för uppegående patienter tillhörande det kroniska klientelet

kunde göras större än avdelningarna för andra vårdkategorier med

hänsyn till att behandlingen av dessa patienter i första hand bör inriktas på

arbets- och sysselsättningsterapi.

Psykiatrin befinner sig för närvarande i en intensiv utvecklingsfas. Det

är därför mycket svårt att förutse, hur platsbehovet för olika kategorier

patienter kommer att te sig även relativt kort framåt i tiden. Tack vare den

moderna terapins landvinningar har avdelningarna för kroniska oroliga

patienter icke längre samma karaktär av oroliga avdelningar som tidigare.

Det ökande senila klientelet har ställt nya krav på specialisering i fråga om

vårduppgifternas art och på avdelningarnas konstruktion. På grund av

hl. a. dessa förhållanden har kommittén funnit det kunna ifrågasättas, om

den hittills gängse uppdelningen av avdelningarna på sådana för lugna,

halvoroliga och oroliga patienter verkligen är vårdtekniskt befogad. Det har

i vart fall synts kommittén ogörligt att på ett tillfredsställande sätt beräkna

vårdplatsbehovet för de olika klientkategorierna. Man synes också kunna

utgå ifrån att de för varje kategori lämpade terapeutiska uppgifterna mindre

är beroende av avdelningarnas storlek och konstruktion än av sådana förhållanden

som personaltäthet och avdelningarnas inre organisation.

Kommittén framhåller, atl de återgivna synpunkterna bör vara vägledande

vid utformningen av nya sinnessjukhus. Kommittén, som samrått

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

med mentalsjukvårdsdelegationen, har funnit, att de olika synpunkterna

till väsentlig del kan tillgodoses genom att vid sjukhuset inrätta vårdavdelningar

av enhetlig typ. Kommittén anser, att avdelningarnas storlek icke

lämpligen bör överstiga 30 vårdplatser och utgår därvid från en inom

kroppssjukvården vunnen erfarenhet, att det antal patienter, som kan

handhavas av en avdelningssköterska, icke lämpligen bör överstiga 30. Patientrummen

vid avdelningarna bör emellertid kunna uppdelas i två vårdgrupper,

den ena med 14 och den andra med 16 vårdplatser. Till varje vårdgrupp

bör höra ett dagrum och ett arbetsrum samt särskilda tvättrum och

toaletter. Övriga lokaler — serveringskök och matsal, sköterskeexpedition

och behandlingsrum, badrum, förråd, sköljrum, personalrum, besöksrum

m. in. — avses bli gemensamma för hela vårdavdelningen. Avdelningens

sköterskeexpedition bör lämpligen förläggas i nära anknytning till den ena

vårdgruppen. Den andra gruppen bör förses med en särskilt anordnad uppehållsplats

för avdelningens personal.

Kommittén framhåller vidare, att förslaget om patientrummens uppdelning

på två vårdgrupper bottnar i den psykoterapeutiska synpunkten att

varje patientgrupp icke bör vara större än att den kan handhas av en ansvarig

sköterska eller skötare. Om så skulle anses erforderligt anser kommittén,

att vårdavdelningen kan uppdelas i två mindre helt självständiga

enheter om 14 respektive 16 platser, varvid de nämnda gemensamma utrymmena

måste betjäna båda enheterna. Ifrågavarande avdelningstyp bör kunna

användas för vård av akuta fall, lugna såväl som halvoroliga och oroliga. Den

synes även lämpad för senila fall, för kroniska oroliga patienter, för neurospatienter

och även för sängliggande kroniska fall. Den bör också kunna användas

för uppegående kroniska fall.

Kommittén fortsätter.

Det torde vara uppenbart, att behovet av elasticitet i avdelningarnas storlek

väl tillgodoses genom den enhetliga avdelningstypen och att denna tillfredsställer

långt gående krav på differentieringsmöjligheter. Då icke någon

avdelning på grund av storlek eller utformning kan anses förbehållen

en viss patientkategori, kommer framtida förändringar i klientelets sammansättning

t. ex. genom förbättrade behandlingsmöjligheter icke att vålla

några större olägenheter. Om nämligen det akuta klientelet ökar, kan en

eller flera avdelningar upplåtas för detta klientel. Om senilfallen ökar, kan

omdispositioner ske med hänsyn härtill. Hinder synes icke heller föreligga

mot att vid en vårdavdelning den ena vårdgruppen belägges med ett slags

klientel och den andra gruppen med ett annat. Härigenom blir det sålunda

möjligt att vid sjukhuset inrätta flera överläkaravdelningar, envar med

patienter av alla kategorier, eventuellt även av båda könen. Möjligheter synes

t. o. m. föreligga att på samma avdelning vårda kvinnliga patienter inom

den ena vårdgruppen och manliga inom den andra. Vårdavdelningarna avses

dessutom bli i tekniskt avseende så utformade, att det skall bli möjligt

att, om den framtida utvecklingen så skulle kräva, utan alltför stora svårigheter

ändra dispositionen av någon lokalitet inom avdelningarna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Eftersom terapeutiska synpunkter förutsattes skola vara riktningsgivande

för avdelningarnas funktion, kommer skillnaderna mellan olika avdelningar

huvudsakligen att hänföra sig till dessas utrustning med personal.

I detta avseende medgiver den förordade avdelningstypen, att avdelningarna

organiseras enligt ett flertal alternativa personalkombinationer. En framtida

förändring av en avdelnings klientel kan därför i stort sett endast behöva

medföra, att personaluppsättningen vid avdelningen ändras.

Kommittén framhåller, att enligt gjorda personalberäkningar torde ett

sinnessjukhus, som utformas enligt principen om enhetliga vårdavdelningar,

icke kräva nämnvärt högre personalkostnader än Gullberna sjukhus, som

är avsett att inrymma vårdavdelningar om 24, 28 och 42 platser.

Vad härefter angår de nya sjukhusens lokalbehov för diagnostik och behandling

anser kommittén en utökning erforderlig i jämförelse med vad

som angivits i det för arkitekttävlingen rörande Falköpingssjukhusets utformning

fastställda tävlingsprogrammet. Då den öppna vården kan förutses

komma att spela en väsentligt större roll inom sinnessjukvården än vad den

hittills gjort, bör sjukhusen enligt kommitténs mening förses med tillräckliga

lokaler härför. Sålunda föreslås varje överläkarexpedition — inklusive

hjälpverksamhetsöverläkarens — erhålla ett undersökningsrum. Expeditionerna

för övriga läkare bör förläggas så, att varje läkare har tillgång till

undersökningsrum. Lokaler för invärtesmedicinsk överläkare samt för övrig

konsultverksamhet bör inrättas. Till varje överläkarenhet bör anslutas

expedition för kurator. Vidare föreslås expedition för psykolog med tillhörande

psykologiskt laboratorium, expeditions- och behandlingsrum för

sjukgymnast, tandklinik in. in. Laboratorieavdelningen avses omfatta kliniskt-kemiskt

laboratorium, lokaler för electrocardiografi och ämnesomsättningsundersökningar,

electroencephalografilaboratorium, röntgenavdelning

in. in. För behandlingsverksamheten bör finnas rum för elektrochockbehandling

med tillhörande bilokaler, behandlingsavdelning för fysikalisk

terapi, gruppterapirum, lokaler för rörelseterapi in. in. En särskild insulincomabehandlingsavdelning

bör vidare inrättas. Slutligen bör lokaler för

sjukhusens undervisningsverksamhet (sjukvårdspersonalens lägre utbildning

in. in.) anordnas.

Kommittén har ansett det önskvärt att samordna de nya sinnessjukhusens

närmare utformning och planläggning och har för detta ändamål

utarbetat ett gemensamt lokalprogram för ett sjukhus med omkring 800

vårdplatser. Särskilt program har uppgjorts för ett sådant sjukhus med

klinikavdelning. Vad beträffar den detaljerade utformningen av varje

sjukhus förutsätter kommittén att man beaktar de möjligheter, som föreligger

att giva sjukhusets byggnader eu mer individuell arkitektonisk utformning.

Härigenom torde eu med hänsyn till sjukhusens art önskvärd

variation i deras utformning kunna uppnås. Kommittén anser det vidare

icke uteslutet, att den enhetliga vårdavdelningstypen kan möjliggöra en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1057

förkortning av byggnadstiden och ha en gynnsam inverkan på byggnadskostnaderna

till följd av att detaljprojekteringen av vårdavdelningarna kan

begränsas till enbart en avdelning. Allt efter rådande förhållanden kan

avdelningarna förläggas till byggnader i en eller flera våningar och samma

avdelningstyp kan användas på sjukhus av helt olika storleksordning.

I yttrande till kommittén över de uppgjorda lokalprogrammen har medicinalstyrelsen

anfört bl. a. följande.

Styrelsen instämmer i princip i de framlagda förslagen rörande vårdgruppernas

storlek och relationerna mellan de olika patientkategorierna.

Enligt styrelsen måste det anses vara en fördel, att en anpassning till sannolikt

kommande förändringar i beläggningsstrukturen lätt kan genomföras,

och styrelsen framhåller, att olika fördelningsmöjligheter också äro

önskvärda för att underlätta en uppdelning av överläkaravdelningarna efter

olika principer. Styrelsen konstaterar med tillfredsställelse, att tidigare

framförda önskemål beträffande större lokaler för mottagning, terapi och

laboratorier i viss utsträckning beaktats, men anser att laboratorieavdelningarna,

där biokemiska, hematologiska och enklare bakterio-serologiska

undersökningar avses komma att utföras, blivit för knappt tilltagna, särskilt

med tanke på att biokemiska och neurofysiologiska undersökningar i en

framtid sannolikt kommer att alltmera utnyttjas inom psykiatrin. Större

utrymmen bör enligt styrelsen beräknas härför liksom det också synes styrelsen

lämpligt att åtminstone ett rum kan ställas till förfogande för de

av sjukhusens läkare, som sysslar med vetenskapligt arbete inom sjukhuset.

Kommittén erinrar med anledning härav om att ett av motiven för kommitténs

uppfattning, att nya sinnessjukhus bör förläggas till ort med tillgång

till ett väl utbyggt kroppssjukhus, i första hand ett centrallasarett,

har varit, att resurserna vid lasarettens centrallaboratorier skulle kunna

utnyttjas för att tillgodose sinnessjukhusets behov av kvalificerade laboratorieundersökningar.

Undersökningarna vid sinnessjukhusens egna laboratorieavdelningar

kan sålunda förutsättas bli av rutinbetonad karaktär,

medan för de mera komplicerade undersökningarna ett samarbete skulle

kunna ske med lasaretten. Sinnessjukhusens laboratorielokaler har därför

bedömts kunna göras relativt begränsade. Vid lokalprogrammens utarbetande

i denna del har hänsyn tagits till de olika lokalbehov, som vid bl. a.

S:t Lars’ sjukhus visat sig ändamålsenliga. Då dessutom biokemiska,

bakterio-serologiska och neurofysiologiska undersökningar i allmänhet

kräver en komplicerad teknisk utrustning, som på grund av sin kostsamhet

måste bli utnyttjad i största möjliga utsträckning, har kommittén ansett det

rationellt att räkna med en gemensam användning därav för både lasarettens

och sinnessjukhusens behov. Man torde i händelse av ett överförande

av sinnessjukvården under landstingens huvudmannaskap också kunna

förutsätta en framtida strävan till centralisering av det kvalificerade laboratoriearbetet.

Av medicinalstyrelsen påtalat behov av tillgång till rum för

vetenskapligt arbete vid sjukhuset synes kommittén vara ett av de ända
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

9

mål, för vilka i programmen upptagna reservrum inom ifrågakomna lokalgrupp

bör kunna utnyttjas.

Kommittén anför vidare, att medicinalstyrelsen i fråga om planeringen

av ytterligare sinnessjukhus understrukit angelägenheten av att man därvid

ej låser sig vid en relativt stor sjukhustyp utan — om icke oöverstigliga

svårigheter möta — inom ett landstingsområde prövar sjukhus med 350—

400 platser, direkt anslutna till kroppssjukhus, om möjligt centrallasarett.

Enligt styrelsen måste man i framtiden sannolikt arbeta med olika lösningar

av denna fråga i olika delar av landet. Dessutom har styrelsen velat

framhålla bl. a., att därest sjukhus av mindre storlek väljas, större förutsättningar

torde föreligga att nära ansluta dessa till välutrustade kroppssjukhus.

Kommittén anser sig i princip icke ha något att invända mot medicinalstyrelsens

sistnämnda uttalande, men erinrar om att någon tillförlitlig utredning

om vilket platsantal, som ur kostnadssynpunkt är det mest lämpliga

för ett sinnessjukhus icke föreligger såvitt för kommittén är känt.

Kommittén anför till sist.

Dessutom torde spörsmålet om sinnessjukhusens storleksordning liksom

andra personalkrävande organisationsfrågor i vårt land vara lika beroende

av tillgången på arbetskraft som de ekonomiska möjligheterna. För att

kunna framlägga ett praktiskt genomförbart utbyggnadsprogram har kommittén

ansett det vara realistiskt att vid sidan av det stora vårdplatsbehovet

fästa väsentligt avseende vid nu berörda synpunkter. Så har också varit

fallet beträffande de av kommittén framlagda förslagen om planläggning av

beslutade nya sinnessjukhus, vilka tillkommit i samråd med landstingen

i respektive län. Det har därvid även varit kommitténs strävan att i största

möjliga mån söka tillmötesgå den psykiatriska sakkunskapens krav på att

begränsa sjukhusens storleksordning. Det bör vidare omnämnas, att den

reviderade generalplanen förutsätter, att i Älvsborgs län skall finnas två

sinnessjukhus, varav det ena föreslagits omfatta 400 vårdplatser. I samband

härmed anser sig kommittén kunna uttala, att det framtida vårdplatsbehovet

i Gävleborgs län kan komma att motivera tillkomsten av ytterligare ett

sjukhus i detta län, vilket sjukhus i så fall bör förutsättas bli av mindre

storleksordning än vad som föreslagits för hittills beslutade nya sjukhus.

Yttranden

Medicinalstyrelsen hänvisar till vad styrelsen anfört om de uppgjorda

lokalprogrammen. Beträffande den föreslagna klinikavdelningen vid Falköpingssjukhuset

ifrågasätter medicinalstyrelsen huruvida icke eu fördelning

av kostnaderna mellan staten och vederbörande landsting bör upptagas

till övervägande.

Mentalsjukvårdsdelegationen framhåller, att delegationen är ense med

kommittén om atl de nu planerade mentalsjukhusen bör uppföras med

vårdavdelningar av enhetlig typ, varje avdelning omfattande 30 platser.

Delegationen anser det vara av utomordentligt stort värde att det genom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

den föreslagna uppdelningen av vederbörande avdelning på två mindre enheter

blir möjligt att på samma avdelning vårda exempelvis såväl manliga

som kvinnliga patienter. Uppdelningen kommer emellertid att medföra en

större personaltäthet än vad kommittén förutsatt. Delegationen delar i stort

sett medicinalstyrelsens uppfattning att man för framtiden ej bör låsa sig

vid en relativt stor sjukhustyp utan pröva sjukhus med 350—400 platser,

direkt anslutna till kroppssjukhus, om möjligt centrallasarett.

Centrala sjukvårdsberedningen finner den ökade differentiering och den

större tillgång på utrymmen, som nu föreliggande program upptager jämfört

med det under färdigställande varande Gullberna-sjukhuset, väl motiverade

med hänsyn till angelägenheten av att göra de nya sjukhusen i

diagnostiskt och terapeutiskt avseende så slagkraftiga, som de personella

och vetenskapliga resurserna kan göra möjligt. Med hänsyn till önskemålen

om flexibilitet såväl i organisatoriskt avseende t. ex. i överläkaravdelningarnas

uppbyggnad som med hänsyn till patientklientelets sammansättning

finner beredningen åtgärden att göra enhetliga vårdavdelningar, uppdelbara

i två grupper med 14 resp. 16 patienter, mycket lämplig, särskilt som därigenom

även en viss rationalisering i byggnadstekniskt hänseende bör bli

möjlig. I fråga om programmets detaljer i vad avser nu nämnda lokaler har

beredningen icke något i princip att invända. Beredningen framhåller emellertid,

att ett tillgodoseende av det större lokalbehov, som sålunda ådagalagts,

medför en icke oväsentlig kostnadsstegring i förhållande till Gullberna-sjukhuset.

Ur denna synpunkt sett synes det beredningen angeläget,

att de möjligheter till besparingar tillvaratages, som i övrigt kan tänkas

föreligga. I sådant avseende har beredningen särskilt fäst sig vid den stora

omfattning, som givits driftverkstäderna. Enligt beredningens uppfattning

kan det icke vara rimligt att dimensionera vardera snickeri- och måleriverkstad

med tillhörande maskinell utrustning för 10 man, d. v. s. sammanlagt

20 snickare och målare. Frånsett att antalet hantverkare av nämnt

slag i och för sig torde vara alltför högt blir samtliga nya sjukhus förlagda

till sådana orter att entreprenörer borde kunna utnyttjas. Möjligheterna

i sådant avseende bör enligt beredningens uppfattning utredas dels i princip,

dels med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall.

Sinnessjukvårdens organisation i mälarlänen

Kommittén

I sitt betänkande den 18 december 1954 upptog kommittén frågan om en

ny indelning av landet i upptagningsområden för de statliga sinnessjukhusen.

Enligt kommitténs mening borde gränserna för de nya upptagningsområdena

med undantag för Stockholms, Kristianstads, Malmöhus och Västmanlands

län följa de nuvarande länsgränserna. Södra delen av Stockholms

län sammanfördes med Södermanlands län till ett upptagningsområde för

Sundby sjukhus vid Strängnäs. Norra delen av länet borde enligt kommit
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

téns mening utgöra ett eget upptagningsområde. Västmanlands län sammanlades

med Uppsala län till ett upptagningsområde för Ulleråkers sjukhus

i Uppsala, vilket redan då hade ett vårdplatsantal, som var tillräckligt

för att försörja detta upptagningsområde. Att Stockholms län av kommittén

ansågs böra uppdelas i en norra och en södra del betingades närmast av

att antalet vårdplatser vid Sundby sjukhus kunde beräknas tillgodose behovet

inom ett större område än enbart Södermanlands län. Med allenast en

mindre utbyggnad av Sundby sjukhus kunde enligt kommitténs mening till

upptagningsområde för detta sjukhus läggas södra delen av Stockholms

län.

Sedan kommitténs förslag vid remissbehandlingen rönt åtskilliga invändningar,

uttalade föredragande departementschefen i förenämnda proposition

nr 106/1956 bl. a., att han — enär dessa frågor borde lösas i ett sammanhang

— icke vore beredd att definitivt taga ställning till de olika synpunkter

och erinringar, som i denna del framkommit. Dessa borde upptagas

till prövning vid förnyade överväganden inom kommittén, som därvid

borde samråda med mentalsjukvårdsdelegationen och berörda landsting.

Statsutskottet anslöt sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 128 )

i princip till den ståndpunkt departementschefen intagit.

I brev den 7 juni 1956 har Kungl. Maj :t riktat kommitténs och mentalsjukvårdsdelegationens

uppmärksamhet på vad departementschefen och

statsutskottet sålunda anfört.

I sin förenämnda skrivelse den 21 december 1956 upptager kommittén

ånyo till behandling frågan om den mest ändamålsenliga organisationen av

den statliga sinnessjukvården i mälarlänen. Kommittén — som i dessa

frågor haft samråd med mentalsjukvårdsdelegationen och landstingen i

respektive län — anför inledningsvis följande.

Att kommittén vid planläggningen av sinnessjukhusens utbyggande ansett

sig böra frångå principen, att i varje län bör finnas åtminstone ett sinnessjukhus,

har varit betingat av den allmänna stramhet i fråga om statliga

investeringar, som förefanns vid tiden för planernas utarbetande och som

alltjämt råder. Av samma skäl har kommittén också ansett sig böra i största

möjliga utsträckning tillvarataga den platstillgång, som redan befintliga

sjukhus bedömts kunna erbjuda utöver det egna länets behov.

Med tanke på det stora vårdplatsbehov, som ovedersägligen förefinns,

har kommittén självfallet intet att erinra mot att sinnessjukhusens anstaltsorganisation

utbygges i större omfattning, än vad den reviderade generalplanen

förutsätter, och att de materiella resurserna för en kvalitetsmässig

höjning av vården ökas. Det är därför med tillfredsställelse, som kommittén

såväl i de avgivna remissyttrandena över planen som i departementschefens

uttalanden i propositionen anser sig ha funnit stöd för en längre

gående insats från det allmännas sida för att tillgodose denna vårdgren, än

vad kommittén tidigare vågat räkna med.

Kommittén framhåller, att den stegring av vårdsplatsbehovet, som utvecklingen

inom sinnessjukvården i allmänhet medfört, gjort sig starkt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

gällande inom mälarlänen. En del behandlingsmetoder, som under senare

år framkommit inom psykiatrin har medfört betydligt ökade krav såväl

med avseende å vårdavdelningarnas utformning och utrustning som beträffande

lokaler för diagnostik och behandling. Erfarenheterna av den pågående

upprustningen av Ulleråkers sjukhus har emellertid visat, att det

med hänsyn till de uppkommande byggnadskostnaderna kan ifrågasättas,

om detta sjukhus kan utnyttjas i beräknad omfattning utan att i väsentliga

hänseenden åsidosätta dessa krav. Härtill kommer, att en begränsning av

sjukhusens storlek allmänt anses vara önskvärd ur vårdsynpunkt. Med hänsyn

till dessa omständigheter har kommittén funnit, att sjukhuset icke

lämpligen hör givas den storleksordning, som den reviderade generalplanen

förutsätter. En minskning av det för sjukhuset förordade vårdplatsantalet

torde emellertid icke vara tänkbar, därest även Västmanlands län skall ingå

i sjukhusets upptagningsområde. För sistnämnda läns vidkommande bör

enligt kommittén beaktas, att större delen av länet ur kommunikationssynpunkt

är mindre väl beläget i förhållande till Ulleråkers sjukhus. Det anförda

samt angelägenheten av att så långt möjligt ernå en landstingsvis uppdelning

av sinnessjukhusens upptagningsområden, anser kommittén utgöra

tillräckligt bärande skäl för uppförande av ett sinnessjukhus även i Västmanlands

län. Tillkomsten av detta sjukhus skulle möjliggöra att för Ulleråkers

sjukhus bestämma den storleksordning, som främst ur vårdsynpunkt

kan anses lämplig.

Vad beträffar Stockholms län anför kommittén.

Från landstingets sida har en redogörelse lämnats för den förutsedda befolkningsutvecklingen

inom norra, mellersta respektive södra delarna av

länet. I norra länsdelen har förutsatts ingå i huvudsak landstingets s. k.

norra sjukvårdsområde, omfattande något mera än länets norr om Norrtälje

belägna del, medan till mellersta länsdelen hänförts återstoden av länet

norr om Mälaren och till södra länsdelen landstingets område söder om

Mälaren. Befolkningsutvecklingen inom dessa länsdelar har beräknats på

följande sätt.

År

1960

1970

1980

1990

Norra länsdelen

70 000

70 000

70 000

70 000

Mellersta »

225 000

320 000

354 000

420 000

Södra »

163 000

250 000

296 000

332 000

Hela länet

458 000

640 000

720 000

822 000

Tillgodoseendet

av sinnessjukvårdens

platsbehov

inom länet

har från

landstingets sida angivits kunna till en början ske enligt i huvudsak följande

linjer. För norra länsdelen beräknas föreligga ett vårdplatsbehov av minst

300 platser, vilka förutsättes kunna disponeras vid Ulleråkers sjukhus. För

vardera mellersta och södra länsdelen föreslås ett nytt sjukhus. Av de nya

sjukhusen bör det för mellersta länsdelen i första hand komma till stånd

bl. a. med hänsyn till att den största befolkningsökningen är att vänta inom

denna del. Sjukhuset föreslås förlagt till Upplands Väsby i direkt anslutning

till därvarande länslasarett. Sjukhuset för södra länsdelen bör enligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 är 1957

landstingets mening inrättas vid 1970-talets ingång och förläggas antingen

intill ett gemensamt med Stockholms stad planerat centrallasarett i Älvsjö

eller — om detta ej skulle komma till stånd — i anslutning till ett nytt lasarett

i Huddingetrakten, där mark reserverats för ändamålet.

Kommittén anser, att det i den reviderade generalplanen förordade nya

sinnessjukhuset i Stockholmstrakten nu bör komma till utförande. Med

beaktande av den särskilt under senare år snabbt stegrade befolkningsökningen

i länet anser kommittén, att man på längre sikt bör räkna med att

länets vårdplatsbehov framdeles kan komma att motivera tillkomsten av

ytterligare ett sinnessjukhus i länet. Såsom skäl för en sådan mening erinrar

kommittén om önskemålet ur vårdsynpunkt att begränsa storleksordningen

för nya sinnessjukhus. Med hänsyn till de befolkningsgeografislca förhållandena

i länet anser kommittén att de nya sinnessjukhusen bör förläggas norr

respektive söder om Stockholm. Någon mera preciserad ståndpunkt till

ifrågavarande spörsmål anser kommittén icke för närvarande vara påkallad.

Kommittén framhåller i likhet med landstinget, att det nu förordade nya

sinnessjukhuset i länet bör förläggas norr om Stockholm. Kommittén har

övervägt landstingets förslag om uppförande av sjukhuset i nära anslutning

till Löwenströmska lasarettet i Upplands Väsby. Detta lasarett är för närvarande

ett s. k. normallasarett med specialavdelningar för medicin, kirurgi

med obstetrik samt röntgen. Enligt landstingets tidigare beslut skall en

upprustning och utbyggnad av lasarettet företagas, innebärande en ökning

av vårdplatsantalet från nuvarande 126 till 188 platser. Kommittén har

emellertid ansett sig icke kunna frångå sin förut deklarerade principiella

uppfattning i frågor om val av förläggningsort, att ett sinnessjukhus för

vård av akut sjuka är i behov av all den medicinska konsulthjälp inom

olika discipliner, som ett centrallasarett kan erbjuda utöver ett normallasaretts

möjligheter. Landstinget har därför förklarat sig villigt ombesörja,

att lasarettet — utöver redan beslutade utbyggnader — förses med en

gynekologisk-obstetrisk avdelning om cirka 60 vårdplatser och att en befattning

som narkosöverläkare inrättas vid lasarettet. Med hänsyn härtill och

då ett för sinnessjukhus erforderligt markområde icke finnes att tillgå i närheten

av länets enda norr om Stockholm befintliga centrallasarett i Stocksund,

har kommittén förklarat sig intet ha att invända mot att det nya

sjukhuset förlägges på ett av landstinget kostnadsfritt tillhandahållet tomtområde

invid Löwenströmska lasarettet. En förutsättning härför har kommittén

angivit vara, att lasarettet utbygges i den omfattning, som landstinget

ställt i utsikt. Härigenom bör enligt kommitténs bedömande den

psykiatriska sakkunskapens krav på ett nödvändigt nära samarbete med

kroppssjukvården kunna till stor del tillgodoses. Kommittén har därvid särskilt

beaktat de ytterligare möjligheter till konsultationer och samarbete

inom olika specialiteter, som sjukhusets förläggande till Upplands Väsby ur

kommunikationssynpunkt medgiver icke blott med centrallasarettet i Stock
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. \laj:ts proposition nr 103 år 1957

sund utan även med undervisningssjlikhusen och olika forskningsinstitutioner

i Stockholm och Uppsala. Vidare har kommittén ansett angeläget att tillvarataga

den möjlighet, som här första gången föreligger inom svensk sjukvård,

att förlägga ett sinnessjukhus i omedelbar anslutning till ett lasarett.

Ett sådant arrangemang måste enligt kommitténs mening vara i hög grad

ägnat att överbrygga de motsättningar, som i allmänhetens uppfattning

ännu finnes mellan kroppssjukvård och sinnessjukvård.

Kommittén anför vidare beträffande upptagningsområdet för Ulleråkers

sjukhus.

Om kommitténs mening att ett sinnessjukhus hör uppföras i Västmanlands

län godtages, kommer enbart Uppsala län med dess cirka 160 000 invånare

att vara otillräckligt såsom upptagningsområde för Ulleråkers sjukhus

såväl i förhållande till sjukhusets platstillgång som med hänsyn till

dess uppgifter i fråga om undervisning och forskning. Därav föranledda

krav att vid sjukhuset kunna förfoga över ett rikhaltigt akutmaterial synes

särskilt med tanke på undervisningen i tung psykiatri böra tillgodoses. Den

ökning av upptagningsområdet utöver Uppsala län, som alltså är önskvärd,

synes lämpligen böra ske genom att den ur kommunikationssynpunkt gynnsammast

belägna delen av Stockholms län tillföres området. Detta ansluter

också till vad som är förhållandet i länet beträffande andra former av sjukvård.

Mot det av länets landsting framförda förslaget härutinnan har kommittén

sålunda i princip intet att invända.

Hur stort område av länet, som bör repliera på Ulleråkers sjukhus, torde

kunna fastställas först efter tillkomsten av Västmanland-sjukhuset med

hänsyn till då föreliggande platsbehov och vårdmöjligheter i Stockholms

och Uppsala län. Av den redovisade folkmängdsprognosen att döma synes

man emellertid böra räkna med att Stockholms läns andel i sjukhuset i vart

fall icke kommer att understiga 300 platser. Den minskning av sjukhusets

storlek, som kan komma att visa sig erforderlig i förhållande till vad i den

reviderade generalplanen föreslagits, torde låta sig väl genomföras. Vissa

av vårdpaviljongerna vid sjukhuset befinner sig i sådant skick eller har en

sådan konstruktion, att det kan ifrågasättas om en ombyggnad och renovering

av dem blir ekonomiskt försvarbar utan alltför stort avkall på den numera

önskvärda vårdstandarden.

I detta sammanhang vill kommittén erinra om det icke obetydliga antal

i Stockholm insjuknade utländska medborgare, som visar sig vara i behov

av vård å sinnessjukhus. Dessa intagas nu med stora svårigheter på stadens

sinnessjukhus och förflyttas sedan genom medicinalstyrelsens försorg till

ett statligt sjukhus, i den mån detta är möjligt med hänsyn till den knappa

platstillgången. Utan att taga någon ståndpunkt till vissa i denna fråga

framkomna förslag får kommittén endast framhålla, att här förordade

deponering av vårdplatserna vid Ulleråkers sjukhus icke utesluter möjligheten

att vid sjukhuset framdeles bereda plats även för ifrågavarande

klientel.

Vidkommande slutligen sinnessjukvården i Södermanlands län anser kommittén,

att vad som föreslagits beträffande de övriga mälarlänen talar för

att i länet befintliga vårdmöjligheter framdeles bör reserveras att tillgodose

enbart länets eget vårdbehov. Till de förändringar i planen för Sundby

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

sjukhus’ definitiva utformande, som härav kan bli följden, har kommittén

icke kunnat taga ställning av bl. a. den anledningen, att ett eventuellt överförande

av sjukhuset till annan uppgift även har förts på tal och vissa utredningar

om detta och andra därmed sammanhängande spörsmål ännu

pågår.

Yttranden

Medicinalstyrelsen ansluter sig till förslaget om ett nytt sinnessjukhus i

mellersta delen av Stockholms län med förläggning i direkt anslutning till

Löwenströmska lasarettet. En förutsättning måste emellertid anses vara,

att ifrågavarande lasarett utbygges i enlighet med det framlagda förslaget.

Medicinalstyrelsen förordar vidare, att ett nytt sinnessjukhus uppföres i

Västmanlands län och kan även i övrigt tillstyrka kommitténs förslag till

organisation av sinnessjukvården i mälarlänen.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att den nu föreslagna organisationen

i mälarlänen ur allmän lokaliseringssynpunkt innebär vissa nackdelar

jämfört med den tidigare. Med hänsyn till den stora folkmängd som är att

vänta i Stockholmsområdet och till vad kommittén i övrigt anfört synes

emellertid så stora fördelar vara förenade med den nu föreslagna organisationen

att de uppväger ifrågavarande nackdelar. Styrelsen har intet att

erinra mot det föreslagna sjukhusets förläggning till Upplands Väsby.

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns landsting konstaterar med tillfredsställelse,

att kommittén i stort sett tillgodosett det angelägna kravet på

att sjukhusens upptagningsområden skall sammanfalla med landstingsområdena.

Utskottet hänvisar i övrigt beträffande den allmänna planeringen

av sinnessjukvården för länet till de av utskottet vid förhandlingar med

kommittén förordade riktlinjerna.

Förvaltningsutskottet i Uppsala läns landsting ifrågasätter om kommitténs

förslag beträffande upptagningsområdet för Ulleråkers sjukhus är att

rekommendera med hänsyn till dels det nuvarande stora platsantalet på

Ulleråkers sjukhus och dels undervisningens och forskningens behov av ett

stort patientmaterial. Därest kommitténs förslag skulle godkännas vill

dock utskottet peka på möjligheten av att Ulleråkers sjukhus erhåller ställning

av räjongsjukhus för ett större upptagningsområde i avseende på specialiteter,

vilka ur undervisnings- och forskningssynpunkt hör koncentreras

till Uppsala. För att sjukhuset på detta sätt även skall hli ett specialistsjukhus

för en större räjong synes en sammanslagning tekniskt och förvaltningsmässigt

av akademiska sjukhuset och Ulleråkers sjukhus böra ske.

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet framhåller, att planerna för

utbyggnad av Ulleråkers sjukhus bör revideras på sådant sätt att de tager

sikte på planering av ett för undervisning och forskning avsett sinnessjukhus

med 800—900 vårdplatser. En viss räjong av Stockholms län hör därvid

tillföras sjukhusets upptagningsområde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Södermanlands läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse, som tillstyrker

kommitténs förslag att Södermanlands län skall utgöra eget upptagningsområde,

finner det icke försvarligt att ett principbeslut om sinnessjukvårdens

planering inom länet ytterligare uppskjutes. För länet erforderligt

vårdplatsantal bör tillgodoses genom nybyggnad i direkt anslutning till

länets centrallasarett i Eskilstuna. Eventuellt kan visst antal vårdplatser

direkt anslutas till annat väl utbyggt kroppssjukhus i länet. Frågan om

Sundby sjukhus framtida utnyttjande kan enligt styrelsen icke få påverka

frågan om en rationell planering av sinnessjukvården i länet. Styrelsen kan

icke biträda eventuellt förslag om en framtida planering av sinnessjukvården

baserat på ett utnyttjande av Sundby sjukhus.

I ett den 27 februari 1957 inkommet yttrande framhåller styrelsen ytterligare,

att av landstingets förvaltningsutskott utsedda representanter vid

överläggningar med kommittén ansett lämpligt, att cirka 600 vårdplatser

förlädes i direkt anslutning till centrallasarettet i Eskilstuna och 250—300

vårdplatser i direkt anslutning till länslasarettet i Nyköping. Ifrågavarande

städers drätselkammare har förklarat sig beredda upplåta i anslutning till

lasaretten belägna markområden.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns landsting tillstyrker kommitténs

förslag om uppförande av ett sinnessjukhus i Västmanlands län och

förordar att principbeslut härom fattas.

Mentalsjukvårdsdelegationen anser, att de nya mentalsjukhusen i Södermanlands

län bör förläggas omedelbart i anslutning till centrallasarett. Även

om frågan om den framtida användningen av Sundby sjukhus icke är löst

bör detta förhållande enligt delegationen icke lägga hinder i vägen för överväganden

i fråga om mentalsjukvårdens organisation i Södermanlands län.

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm

Renovering av vårdavdelningar

Kommittén hemställer, att 300 000 kronor måtte anvisas för påbörjande

av renovering av vårdavdelningarna vid psykiatriska sjukhuset. Till stöd

härför anför kommittén i huvudsak följande.

I sitt betänkande med förslag till generalplan för sinnessjukvårdens tillgodoseende

utgick sinnessjukvårdsberedningen ifrån att psykiatriska sjukhuset

skulle nedläggas så snart omständigheterna det medgav och att så

skulle kunna ske efter högst 10—15 år. Några åtgärder beträffande byggnadsbeståndet

utöver löpande underhåll ansåg beredningen icke bli erforderliga

under avvecklingsperioden. Även kommittén föreslog i sin reviderade

generalplan, att sjukhuset skulle nedläggas.

Utvecklingen inom sinnessjukvården har emellertid visat ett ständigt ökat

behov av vårdplatser. Utsikter torde icke finnas att tillgodose detta behov

i sådan takt, att en avveckling av psykiatriska sjukhuset blir möjlig inom

den tidrymd, som beredningen räknat med. Sjukhuset måste därför med

all sannolikhet bibehållas under ytterligare åtminstone 15—20 år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Trots vidtagna underhållsåtgärder har det icke kunnat undvikas, att sjukhuset

under senare år gått mot ett fortskridande förfall och blivit alltmer

omodernt. Sjukhusets tillstånd är nu i flera avseenden sådant, att vårdkapaciteten

hotar att minska och möjligheterna att kunna upprätthålla en

godtagbar vård knappast längre är för handen. Kommittén har därför funnit

erforderligt, att åtgärder snarast vidtages för renovering av i första hand

vårdavdelningarna vid sjukhuset. Med hänsyn till den såvitt nu kan bedömas

korta tid, som sjukhuset kommer att bibehållas, bör dessa åtgärder

i möjligaste mån begränsas.

En nyligen företagen upprustning av en vårdavdelning inom sjukhuset

har visat, att kostnaderna kan begränsas till omkring 3 300 kronor per vårdplats.

Med utgångspunkt härifrån kan den totala kostnaden för vårdavdelningarnas

renovering vid nuvarande prisläge beräknas uppgå till omkring

900 000 kronor.

Vad beträffar renoveringsarbetenas utförande synes det, med hänsyn till

bl. a. svårigheterna att ordna tillfredsställande evakuering av patienterna,

lämpligt, att arbetena ombesörjes av medicinalstyrelsen. De måste alltså utföras

under pågående drift och beräknas därför taga en tid av tre år i

anspråk.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala

Ombyggnad av norra mansavdelningen

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 113/1950 framlagt förslag

anvisade riksdagen (skr. nr 209) 475 000 kronor till ombyggnad av

norra mansavdelningen vid sjukhuset.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att verkställa ombyggnad av avdelningens södra flygel samt föreskrev, att

styrelsen för ändamålet skulle för budgetåret 1950/51 äga disponera 475 000

kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 151/1951 anvisade riksdagen

(skr. nr 195) 900 000 kronor för fortsättande av byggnadsarbetena.

Vidare anvisade 1952 års riksdag (skr. nr 245) efter förslag av Kungl.

Maj :t i propositionen nr 123 ytterligare 895 000 kronor för slutförande av

arbetena å den södra flygeln samt för påbörjande av ombyggnaden av den

norra flygeln.

Slutligen anvisade 1953 års riksdag (prop. nr 124; riksd. skr. nr 237)

1 330 000 kronor för slutförande av ombyggnaden av sistnämnda flygel.

Sålunda har för ombyggnad av flyglarna anvisats tillhopa (475 000 +

900 000 + 895 000 + 1 330 000) 3 600 000 kronor.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1954 års riksdag (prop. nr

127; riksd. skr. nr 266) ombyggnad jämväl av återstående del av norra

mansavdelningen, nämligen mittpartiet, för en beräknad kostnad av högst

1 600 000 kronor.

Den 21 maj 1954 bemyndigades byggnadsstyrelsen att för arbetets påbörjande

disponera 600 000 kronor för budgetåret 1954/55.

1 enlighet med beslut av 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr

2 — Il ihan g till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 är 1957

267) har Kungl. Maj:t den 3 juni 1955 bemyndigat byggnadsstyrelsen att

för arbetenas fortsättande disponera 400 000 kronor för budgetåret 1955/56.

Slutligen anvisade 1956 års riksdag (prop. nr 106; riksd. skr. nr 285)

300 000 kronor för ändamålet.

Sålunda har för ombyggnad av mittpartiet anvisats tillhopa (600 000 +

400 000 + 300 000) 1 300 000 kronor.

Kommittén hemställer — med förmäl an att ifrågavarande ombyggnadsarbeten

beräknas bli helt färdigställda under budgetåret 1957/58 — att

återstoden av den beräknade kostnaden eller (1 600 000 — 1 300 000)

300 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Upprustning av tvättanläggningen

I sin anslagsframställning för innevarande budgetår anförde kommittén

i fråga om tvättfrågans lösning vid vissa sjukhus bl. a., att tvättanläggningen

vid Ulleråkers sjukhus befann sig i så dåligt skick, att åtgärder till

förbättrande av tvätteriet endast med stor tvekan kunde ytterligare uppskjutas.

Då det synes dröja ytterligare ett antal år innan frågan om det

statliga tvättbehovets tillgodoseende inom Mellansverige kan bringas till

en slutlig lösning, finner kommittén nödvändigt att en begränsad upprustning

av sjukhusets tvättinrättning snarast vidtages.

De åtgärder, som bör vidtagas, innefattar installation av mekanisk ventilation

i tvätteriets olika lokaler, iordningställande av ändamålsenligare lokaler

för in- och utlämning av tvätt, anordnande av tvättmedelsförråd och

komplettering av maskinutrustningen med en centrifug och en torktumlare.

Därjämte behöver tvätteriet i sin helhet ommålas och uppsnyggas.

Kostnaderna för angivna arbeten har beräknats till sammanlagt 120 000

kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Ombyggnad av gamla administrationsbyggnaden

Kommittén föreslår, att sjukhusets gamla administrationsbyggnad ombygges

för bostadsändamål. Till stöd härför anför kommittén.

Sedan den av 1954 års riksdag beslutade nya administrationsbyggnaden

vid sjukhuset numera blivit färdigställd, har av sjukhuskontoret m. fl.

disponerade lokaler i den gamla administrationsbyggnaden blivit friställda.

Då byggnaden enligt föreliggande planer för sjukhusets upprustning beräknas

komma att kvarbliva, bör de friställda lokalerna iordningställas för

lämpligt ändamål. Eftersom byggnaden redan nu till hälften är utnyttjad

för bostadsändamål, finner kommittén mest ändamålsenligt, att byggnaden

i sin helhet disponeras för bostäder. I de ledigblivna lokalerna kan inrymmas

fem lägenheter, varav en om fem rum och kök, två om vardera tre rum och

kök och två om vardera två rum och kök, samt tre vikarierum.

Kostnaderna för bostädernas iordningställande har beräknats till 270 000

kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa

budgetår.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Sundby sjukhus vid Strängnäs

Om- och tillbyggnad av centralköket

Kommittén föreslår, att sjukhusets centralkök moderniseras samt anför

till stöd härför i huvudsak följande.

I det expertutlåtande rörande Sundby sjukhus, som bifogades sinnessjukvårdsberedningens

år 1950 avgivna betänkande med förslag till generalplan

för sinnessjukvårdens tillgodoseende, anfördes beträffande sjukhusets centralkök

hl. a., alt detta icke varit föremål för några förbättringsåtgärder

sedan sjukhusets tillkomst och att detsamma därför vore genomgående otidsenligt

och tungarbetat. Lokalerna vore alltför små och mindre lämpligt

planlagda, varjämte ventilationsanordningarna vore synnerligen otillfredsställande.

Kökets utrustning och inredning vore otillräcklig och motsvarade

icke moderna krav. Även kylanordningarna vore otillräckliga. Tillfredsställande

omklädnads- och toalettrum för personal saknades. En omoch

utbyggnad av köket vore med anledning härav av behovet starkt påkallad.

Sedermera har från sjukhusets ledning vid ett flertal tillfällen framhållits

såsom synnerligen angeläget, att den erforderliga moderniseringen av

centralköket måtte komma till utförande. Därjämte har påtalats de stora

bristfälligheter, som föreligger i fråga om de sanitära och hygieniska förhållandena

vid centralköket.

Kommittén har i fråga om sinnessjukvårdens organisation i mälarlänen

uttalat bl. a„ att kommittén icke kunnat taga ställning till de förändringar

i planen för sjukhusets definitiva utformande, som kan bli en följd av ett

slutligt ställningstagande i denna fråga, så vitt den avser Södermanlands

län. Förhållandena vid sjukhusets centralkök är enligt kommitténs bedömande

emellertid så allvarliga, att en upprustning av detsamma måste

vidtagas, om sjukhuset kommer att bibehållas under längre tid än fem år.

Vilken lösning frågan om sinnessjukvårdens framtida organisation i länet

än kommer att få, synes man böra räkna med att sjukhuset måste disponeras

för sitt nuvarande ändamål under ett avsevärt antal år.

Behovet av ytterligare lokaler i köksbyggnaden föreslås bli tillgodosett dels

genom en tillbyggnad i en våning jämte inredd källare och dels genom att

vissa i byggnadens mellanvåning belägna personalrum tages i anspråk för

ändamålet.

Kostnaderna för den föreslagna om- och tillbyggnaden av centralköket

har beräknats till sammanlagt 1 150 000 kronor. Därtill kommer 75 000 kronor

för anordnande av provisoriskt kök under byggnadstiden. Sammanlagt

erfordras sålunda 1 225 000 kronor för ändamålet. Kommittén hemställer,

att för nästa budgetår 400 000 kronor måtte anvisas för arbetenas påbörjande.

Vissa yttre arbeten

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1954 års riksdag

(prop. nr 127; riksd. skr. nr 266), att vid Sundby sjukhus skulle uppföras

ett bostadshus för ogift personal och två bostadshus för läkare. Dessa byggnader

är numera färdigställda.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

I den för byggnadernas uppförande angivna kostnaden ingick endast

grovplanering av markområdet närmast byggnaderna. Några medel för områdets

slutliga iordningställande och plantering finns sålunda icke anvisade.

Enligt upprättat förslag beräknas kostnaderna för erforderliga planerings-

och planteringsarbeten till 26 000 kronor. Kommittén hemställer, att

detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Birgittas sjukhus i Vadstena

Uppförande av paviljong C IV

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag

(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras en

vårdpaviljong C IV (numera benämnd M 4) för oroliga manliga patienter

för en beräknad kostnad av högst 1 420 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra vårdpaviljongen och bemyndigade styrelsen att för arbetenas

påbörjande disponera 700 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Kommittén hemställer — med förmälan, att uppförandet av paviljongen

påbörjats under hösten 1956 och att byggnaden beräknas bli helt färdigställd

under budgetåret 1957/58 — att återstoden av den beräknade kostnaden

(1 420 000 — 700 000) 720 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Utvidgning av verkstadsbyggnad

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén, att

för påbörjande av den i propositionen nr 106/1956 såsom beredskapsarbete

föreslagna utvidgningen av sjukhusets verkstadsbyggnad måtte för nästa

budgetår anvisas 475 000 kronor.

Installation av hissar i paviljongerna D I och D II

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén, att

för utförande av den i propositionen nr 106/1956 såsom beredskapsarbete

föreslagna installationen av hissar i sjukhusets vårdpaviljonger D I och D II

— numera benämnda K 1 och K 2 — måtte för nästa budgetår anvisas

75 000 kronor.

Uppförande av nya vårdpaviljonger

Kommittén föreslår, att vid sjukhuset uppföres tre vårdpaviljonger för

huvudsakligen olika kategorier av ålderspsykoser samt anför till stöd härför

bland annat.

I sitt år 1950 avgivna betänkande med förslag till generalplan för sinnessjukvårdens

tillgodoseende räknade sinnessjukvårdsberedningen med att

Birgittas sjukhus skulle få en storleksordning, som motsvarade omkring 730

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Mnj:ts proposition nr 103 år 1957

platser. Hittills beslutade och färdigställda nya paviljonger vid sjukhuset

inrymmer 740 vårdplatser. Sedan beredningen framlade sin plan, har utvecklingen

inom sinnessjukvården visat, att vårdplatsbehovet icke kan tillgodoses

inom den ram, som beredningen förutsatt. En av kommittén år

1954 företagen prognosberäkning av vårdplatsbehovet har sålunda utvisat,

att platsbehovet inom upptagningsområdet för Birgittas sjukhus år 1970

kan beräknas till nära 1 200 vårdplatser. Kommittén förordade emellertid

i sitt förslag till reviderad generalplan en utbyggnad intill 1 016 vårdplatser.

Av dessa förutsattes 932 förlagda till huvudsjukhuset och 84 till sekundäravdelningen

i Hammar. Utöver redan beslutade eller uppförda vårdplatser

återstår sålunda enligt kommitténs förslag ytterligare 192 platser.

För den avsedda gruppen patienter har vid andra sjukhus tidigare uppförts

vårdavdelningar, som omfattar 48 platser, inrättade som dubbelavdelningar.

I den reviderade generalplanen har kommittén räknat med att vid

sjukhuset skall inrättas fyra avdelningar av denna typ, alltså med tillhopa

(4 x 48) 192 platser.

Under arbetet med utformningen av beslutade nya sjukhus har kommittén

närmare prövat bl. a., vilken storleksordning vårdavdelningarna lämpligen

bör ha. Det har varit ett önskemål att åstadkomma en avdelningstyp,

som är lämpad för vård av alla kategorier patienter inom ett sinnessjukhus.

Företagna utredningar har givit vid handen, att platsantalet vid en sådan

avdelning, uppdelad på två vårdgrupper, icke bör överstiga 30. Kommittén

räknar med att vårdavdelningar av denna storleksordning framdeles kommer

att regelmässigt uppföras vid nya sjukhus och i största möjliga utsträckning

även vid utbyggnad av befintliga sjukhus. Med hänsyn härtill

har kommittén funnit, att i stället för tidigare planerade avdelningar om

48 platser vid Birgittas sjukhus bör inrättas sex vårdavdelningar, vardera

om 30 platser och uppdelad på två vårdgrupper. Ur arkitektonisk synpunkt

har det vid sjukhuset befunnits önskvärt att icke uppföra byggnader högre

än i två våningar. Av denna anledning bör de nya vårdavdelningarna inrymmas

i tre tvåvåningspaviljonger. Av dessa avses två disponeras för kvinnliga

patienter och en för manliga.

Kostnaderna för uppförande av vårdpaviljongerna har beräknats till sammanlagt

4 800 000 kronor, varav för själva byggnaderna 4 380 000 kronor

och för yttre arbeten samt väg- och planeringsarbeten 420 000 kronor. Kommittén

hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas 600 000 kronor för

arbetenas påbörjande.

Modernisering av vissa bostadshus

I bostadsbeståndet vid Birgittas sjukhus ingår bl. a. tre stycken för gift

personal avsedda bostadshus, som är belägna å det s. k. Triangelområdet,

skilt från sjukhusets egentliga område. Byggnaderna är uppförda av trä i

två våningar och inrymmer vardera fyra lägenheter om två rum och kök.

Bostadshusen kan ur byggnadsteknisk synpunkt anses vara i ett förhållandevis

gott skick, men är omoderna. Centralvärmeledning finns icke och

lägenheterna saknar badrum.

Från personalens sida har önskemål framförts om bostädernas modernisering.

Kommittén har funnit dessa önskemål böra beaktas och har låtit

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

upprätta förslag till byggnadernas upprustning enligt två alternativ. Det

ena — det minst kostnadskrävande — innebär i huvudsak, att i källaren

till varje byggnad anordnas två badrum, ettvart avsett att utnyttjas av två

hyresgäster gemensamt, samt anordnande av centralvärmeledning och iordningställande

av en maskinellt utrustad tvättstuga med torkrum och mangelrum

i källarvåningen till en av byggnaderna. Kostnaderna för bostadshusens

modernisering enligt detta alternativ har beräknats till 300 000 kronor. Kommittén

hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Anordnande av sopförbränningsugn och utökning av panncentralen m. m.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1956/57 anförde kommittén i

fråga om installation av oljeeldning i sjukhusets panncentral bl. a., att

denna vore projekterad med hänsyn till en viss begränsad utbyggnad av

sjukhuset. Denna utbyggnad hade emellertid genom beslutade nya vårdpaviljonger

kommit att väsentligt överskridas. De befintliga varmvattenpannorna

vore därför otillräckliga och borde framdeles ersättas med större

sådana. I samband därmed borde även en sopförbränningsugn inrättas.

Kommittén avsåge att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58 hemställa

om anvisande av erforderliga medel härför.

Kommittén hemställer — med hänsyn till det av kommittén i det föregående

framlagda förslaget om uppförande av tre nya vårdpaviljonger vid

sjukhuset — att en utökning av panncentralen vid sjukhuset nu måtte

komma till stånd samt anför vidare.

Såsom ovan framhållits har tidigare förutsatts, att det ökade värmebehovet

skulle tillgodoses genom att befintliga varmvattenpannor utbytes

mot större sådana. Närmare utredning har emellertid visat, att de gamla

pannorna lämpligen bör bibehållas och att den erforderliga utökningen av

panncentralen bör ske genom installation av ytterligare en varmvattenpanna.

Härför erfordras en mindre tillbyggnad av panncentralens byggnad.

I överensstämmelse med tidigare beslutad övergång till oljeeldning vid

panncentralen bör den nya pannan förses med anordningar för sådan eldning.

Kostnaderna för panna, oljeeldningsaggregat samt byggnads- och rörledningsarbeten

har beräknats till sammanlagt 210 000 kronor.

Kostnaden för den föreslagna sopförbränningsugnen har beräknats till

25 000 kronor.

I den s. k. B-paviljongen inom det nya sjukhusområdet finnes en till den

centrala värmeledningen hörande undercentral för distribution av värme

till närbelägna bostäder för läkare och intendent. De till centralen hörande

pumparna är förslitna och behöver utbvtas. Kostnaden härför uppgår till

8 000 kronor.

Den gamla mansavdelningen vid sjukhuset, som är belägen på långt

avstånd från sjukhusets nya del, är försedd med egen värmecentral. Anläggningen

för varmvattenberedning är i dåligt skick, varför provisoriska

anordningar måst vidtagas för att tillgodose varmvattenbehovet. För att

säkerställa försörjningen av varmvatten måste en ny beredare installeras.

Kostnaderna för denna jämte cirkulationspump och rörledningsarbeten har

beräknats till 22 000 kronor.

Sammanlagt erfordras sålunda (210 000 + 25 000 + 8 000 + 22 000)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957 23

265 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för

nästa budgetår.

Västra Ny sjukhus i Motala

Uppförande av ny verkstadsbyggnad

Genom eldsvåda i januari 1954 nedbrann sjukhusets verkstadsbyggnad,

som inrymde arbetslokaler för skomakeri, skrädderi och måleri, sysal samt

förrådslokaler för kläder och vävnader. Verkstadsdriften vid sjukhuset har

efter branden uppehållits i provisoriskt iordningställda lokaler och arbetet

har måst fortgå under synnerligen ogynnsamma förhållanden. På grund av

klientelets sammansättning utgör arbetsträning och allmänt rehabiliterande

åtgärder viktiga moment i behandlingen. Behovet av en ny verkstadsbyggnad

vid sjukhuset är därför mycket trängande.

Med anledning härav har kommittén låtit utarbeta förslag till nybyggnad

för ändamålet. Byggnaden beräknas inrymma verkstäder för skomakeri,

sadelmakeri, måleri och skrädderi jämte sysal. Till byggnaden har även

förlagts vissa expeditionsrum och ett mindre förråd för el- och maskinmateriel.

De i den tidigare verkstadsbyggnaden inrymda förrådslokalerna

har överflyttats till sjukhusets ekonomibyggnad.

Kostnaderna för nybyggnaden har beräknats till 565 000 kronor. Kommittén

hemställer att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostäder

Västra Ny sjukhus har ett isolerat läge omkring 2,5 mil från Motala stad.

Några hyresbostäder finnes därför icke att tillgå inom rimligt avstånd från

sjukhuset. Så gott som samtliga befattningshavare vid sjukhuset måste

beredas bostäder genom sjukhusets egen försorg. På grund av pågående

om- och utbyggnadsarbeten vid sjukhuset har detta icke förrän på allra

sista tiden kunnat helt beläggas. I samband därmed måste förut vakanthållna

befattningar besättas, varigenom behov av ytterligare bostäder vid

sjukhuset uppkommer. Då man måste räkna med att personal icke kan

nytillsättas utan att kunna anvisas bostäder, har kommittén ansett angeläget

att i första hand ett antal familjebostäder tillskapas vid sjukhuset.

Tills vidare bör enligt kommitténs mening fyra sådana bostäder uppföras.

De nya bostadslägenheterna avses förläggas i ett källarlöst radhus. Lägenheterna

omfattar vardera tre rum och kök med eu lägenhetsyta om cirka

69 in2. En för lägenheterna gemensam värmecentral anordnas i tillbyggnaden.

Kostnaderna för det föreslagna radhuset har beräknats till 290 000

kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö

Uppförande av vårdpaviljongerna 57 och 58

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 123 till 1955 års riksdag

framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 267), all vid sjukhuset skulle

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

uppföras vårdpaviljongerna 57 och 58 för en beräknad kostnad av sammanlagt

högst 2 590 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra paviljongerna samt anvisade för bugetåret 1955/56 ett

belopp av 100 000 kronor för ändamålet.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 106 anvisade 1956 års

riksdag (skr. nr 285) 1 500 000 kronor för byggnadsarbetenas påbörjande

och fortsättande. För vårdpaviljongernas uppförande har sålunda anvisats

tillhopa (100 000 + 1 500 000) 1 600 000 kronor.

Kommittén hemställer — med förmälan att arbetet med uppförandet av

ifrågavarande paviljonger — numera benämnda M 57 och K 58 — beräknas

bli igångsatt i början av år 1957 och kunna slutföras under budgetåret

1957/58 — att återstoden av den beräknade kostnaden (2 590 000 —

1 600 000) 990 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av vårdpaviljong 59

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1956 års riksdag (prop.

nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras en vårdpavilpong

59, avsedd för oroliga manliga patienter, för en beräknad kostnad av

1 350 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra paviljongen samt bemyndigade byggnadsstyrelsen att för

arbetets påbörjande disponera 100 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Kommittén hemställer — med förmälan att arbetet med uppförande av

ifrågavarande paviljong beräknas bli påbörjat ungefär ett år efter igångsättandet

av arbetena för uppförande av paviljongerna M 57 och K 58 —

att för nästa budgetår måtte anvisas 600 000 kronor.

Anslutning av sjukhusets avlopp till Växjö stads ledningsnät

Kommittén förordar, att en anslutning till stadens avloppsnät kommer

till stånd. Kommittén anför härom följande.

Inom sjukhuset finns separata avloppsledningar för regnvatten och spillvatten.

Spillvattnet renas i en under åren 1935 och 1936 utförd reningsanläggning

vid sjukhuset, varefter det renade vattnet utsläppes i sjön Trummen.

Reningsverket befinner sig i mindre gott skick, varför en renovering

av detsamma är nödvändig. Kostnaderna härför har uppskattats till omkring

100 000 kronor.

Växjö stad, som uppfört ett reningsverk för s. k. höggradig rening, har

för anslutning till detta av stadens östra delar framdragit en avloppsledning

över ett till sjukhuset tidigare hörande markområde, som staden enligt

nyligen träffat avtal med medicinalstyrelsen förvärvat. 1 förvärvet ingick

å området befintliga byggnader, bland dem en äldre mangårdsbyggnad,

kallad Kampagården. Goda möjligheter har härigenom skapats att ansluta

även sjukhusets avloppssystem till stadens ledningsnät och reningsverk.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Med anledning härav har kommittén låtit utreda de ekonomiska betingelserna

för en sådan anslutning. Därvid har framkommit att de årliga kostnaderna

för avloppsvattnets avledande och rening via stadens avloppssystem

blir cirka 3 000 kronor högre än om sjukhusets reningsverk upprustas

och bibehålies. Oaktat denna ökning av årskostnaden anser sig kommittén

böra förorda, att en anslutning till stadens avloppsnät kommer till

stånd. Fördelarna av att sjön Trummen befrias från sjukhusets spillvatten

bör nämligen enligt kommitténs mening tillmätas sådant värde, att de måste

anses väl uppväga den uppkommande förhållandevis ringa merkostnaden.

Ett sådant bedömande anser kommittén också ligga i linje med numera

gängse strävanden från det allmännas sida att söka åstadkomma förbättrade

hygieniska förhållanden i sjöar och vattendrag.

På anförda skäl har kommittén i samband med överläggningar med Växjö

stad angående bl. a. ovannämnda förvärv upptagit förhandlingar med staden

om villkoren för en anslutning av sjukhusets avlopp till stadens ledningsnät.

Kommittén har därvid kunnat utverka en kostnadsfri sådan anslutning

och med staden träffat ett preliminärt avtal i saken av följande lydelse.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande såsom företrädare

för Kungl. Maj :t och Kronan, å ena, och Växjö stads drätselkammare

såsom företrädare för Växjö stad, å andra sidan, är — under förutsättning

av Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges i Växjö godkännande —

träffat följande avtal angående villkoren för anslutning av S:t Sigfrids

sjukhus till stadens avloppssystem in. m.

§ 1.

Kronan ombesörjer överföringen av avloppsvatten från S:t Sigfrids sjukhus

till stadens ledningsnät på sätt närmare angives å en vid detta avtal

fogad karta. Sjukhusets ledningar anslutas till stadens ledningsnät vid

södra gränsen av det markområde, som staden förvärvat av Kronan enligt

avtal med medicinalstyrelsen i oktober 1956.

§ 2.

Sjukhusets avloppsnät skall vara utfört med separata ledningar för spillvatten

och dräneringsvatten. Rensskärare för sönderdelning av större beståndsdelar

i spillvattnet skall finnas i drift vid sjukhuset.

§ 3.

Från sjukhuset överfört avloppsvatten tillföres stadens reningsverk, konstruerat

för s. k. höggradig rening av avloppsvattnet.

§ 4.

I ersättning för stadens omhändertagande och rening av avloppsvatten

från sjukhuset erlägger Kronan till staden en årlig avgift, beräknad efter

tio (10) öre per kubikmeter spillvatten, som tillföres stadens reningsverk.

Den årliga avgiften, som skall vara indexreglerad enligt socialstyrelsens

konsumentprisindex, har beräknats enligt indextalet den 1 juli 1955. Mindre

växlingar i index än tio enheter skola icke föranleda ändring i avgiften.

Avgiften erlägges kvartalsvis i efterskott.

§ 5.

I den mån vatten tillföres sjukhuset från egen vattentäkt skall genom

särskilda vattenmätare, som bekostas och underhållas av Kronan, fastställas

den mängd spillvatten, som härigenom överföres till stadens avloppssystem.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 ur 1957

Av staden levererat vatten till sjukhuset mätes i av staden tillhandahållen

vattenmätare.

§ 6.

Sjukhusets ledningar för spillvatten skola väl underhållas så att läckagevatten

icke intränger i ledningarna i större mängd än vad som motsvarar

trettio procent av sjukhusets vattenförbrukning.

§ 7.

Uppsägning av detta avtal skall ske senast två år före den dag, fr. o. in.

vilken avtalet enligt uppsägningen skall upphöra.»

Växjö stads stadsfullmäktige bär den 30 november 1958 godkänt avtalet.

Kommittén framhåller, att för den avtalade anslutningens genomförande

erfordras vissa åtgärder beträffande sjukhusets avloppsanordningar. Av

anläggningarna vid det befintliga reningsverket skall endast rensskärare

och pumpverk bibehållas. Verkets övriga anläggningar kommer att nedläggas.

För spillvattnets överförande erfordras, att en förbindelseledning

anlägges mellan reningsverket och den punkt i stadens ledningsnät, där

anslutningen sker. Kostnaderna för nu angivna arbeten har beräknats till

70 000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag anvisade 1955 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) sammanlagt 390 000 kronor för en ombyggnad

av »Kampagården». I medelsbeloppet hade inräknats bl. a. 60 000

kronor för anläggande av en huvudavloppsledning från byggnaden, avsedd

att ingå som en första etapp i en framtida anslutning av hela sjukhuset till

stadens avloppsnät.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 februari 1956 uttalade kommittén,

att den beslutade ombyggnaden av »Kampagården» icke borde komma till

utförande, och hemställde, att de för själva ombyggnaden beräknade medlen

i stället finge tagas i anspråk för uppförande av två bostadshus i omedelbar

närhet av gården, avsedda för respektive en överläkare och intendent

vid sjukhuset. Då det vid denna tid icke kunde förutses, om och när sjukhusets

anslutning till stadens avloppssystem komme att ske, avsågs bostadshusen

skola anslutas till sjukhusets eget avloppsnät. I kommitténs skrivelse

angavs, att avloppets ordnande förutsattes kunna ske med anlitande av

därför erforderligt belopp av de för anläggande av huvudavloppsledningen

till området i fråga anvisade medlen 60 000 kronor. Eventuellt återstående

belopp borde reserveras för hela sjukhusets anslutning till stadens avloppsnät,

varom kommittén avsåge att efter slutförd utredning framlägga förslag

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58.

Ett av Kungl. Maj :t för 1956 års riksdag framlagt förslag i överensstämmelse

med kommitténs hemställan vann riksdagens bifall (prop. nr 106;

riksd. skr. nr 285).

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra ifrågavarande bostadshus.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 ur 1957

Kommittén föreslår — med hänsyn till att bostadshusens färdigställande

enligt byggnadsstyrelsens uppgift i huvudsak kan beräknas komma att i

tiden sammanfalla med den av kommittén förordade anslutningen av sjukhusets

ledningar till stadens avloppsnät — att ifrågavarande belopp om

60 000 kronor får tagas i anspråk i första hand för anläggande av servisledningar

från bostadshusen till den förbindelseledning, som erfordras för

anslutningen. Kostnaden härför kan uppskattas till 5 000 kronor. Det av

medlen återstående beloppet (60 000 — 5 000) 55 000 kronor torde i överensstämmelse

med avsett ändamål böra disponeras för utförande av de

angivna, till 70 000 kronor kostnadsberäknade arbeten, som krävs för att

i övrigt genomföra sjukhusets anslutning till stadens avloppssystem. För

detta ändamål skulle sålunda erfordras ytterligare (70 000 — 55 000) 15 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer kommittén, att Kungl. Maj :t

ville godkänna det med Växjö stad slutna preliminära avtalet angående

villkoren för en anslutning av sjukhusets avlopp till stadens ledningsnät

samt att 15 000 kronor måtte anvisas för anslutningens genomförande.

Installation av oljeeldning i gamla panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1952 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 245) uppförande av en ny panncentral vid

sjukhuset. Denna skulle utrustas med högtrycksångpannor för att tillgodose

behovet av ånga för tvättanläggningen vid sjukhuset.

Kommittén erinrar om att en ny centraltvättanläggning i Karlskrona,

som beräknas bli färdig under hösten 1957, även kommer att tillgodose

tvättbehovet vid bl. a. S:t Sigfrids sjukhus. På grund härav kan enligt kommittén

något behov av de föreslagna högtrycksångpannorna numera icke

anses föreligga. För tillgodoseende av det framtida ångbehovet vid sjukhuset,

närmast för dess centralkök, anser kommittén tillfyllest, att den nya

panncentralen utrustas med lågtrycksångpannor.

Kommittén anför vidare.

Den nya panncentralen, som är under uppförande, har enligt föreliggande

plan för sjukhusets upprustning förlagts på ett förhållandevis långt

avstånd från den nuvarande köksbyggnaden. Enligt planen skall vid sjukhuset

uppföras en ny köksbyggnad, som förlägges i nära anslutning till

den nya panncentralen. Den befintliga köksbyggnaden kan emellertid bibehållas

ännu ett antal år. Det bär visat sig vara mest ekonomiskt att under

denna tid tillgodose kökets ångbehov från den gamla panncentralen, belägen

nära köksbyggnaden. Det bar ur kostnadssynpunkt ävenledes befunnits

lämpligast, att den gamla panncentralen för detta ändamål förses med

anordningar för oljeeldning.

Kostnaderna för ifrågavarande installation bar beräknats till 65 000

kronor. Kommittén hemställer, alt delta belopp måtte anvisas för nästa

budgetår.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik

Uppförande av två vårdpaviljonger

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 123/1955 framlagt förslag

beslöt riksdagen (skr. nr 267), att vid sjukhuset skulle uppföras två

nya vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av sammanlagt högst

2 330 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra paviljongerna för en kostnad av högst 2 330 000 kronor

samt ställde för budgetåret 1955/56 ett belopp av 100 000 kronor till styrelsens

disposition för ändamålet.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 106/1956 anvisade riksdagen

(skr. nr 285) 857 000 kronor för arbetenas påbörjande och fortsättande.

För ifrågavarande byggnadsarbeten har sålunda anvisats tillhopa

(100 000 + 857 000) 957 000 kronor.

Kommittén erinrar om att ifrågavarande vårdpaviljonger — benämnda

M 63 och K 61 — från början vore avsedda att förläggas på sådan plats

inom sjukhusområdet, att de kunde uppföras såsom envåningsbyggnader

utan andra källarutrymmen än skyddsrum. Kommittén har emellertid ansett

sig böra ompröva den tidigare planläggningen av paviljongerna. Kommittén

anför vidare.

Den pågående utformningen av planerna för sjukhusets fortsatta upprustning

har givit vid handen, att det för en utbyggnad av sjukhuset tillgängliga

markområdet kommer att starkt utnyttjas. Med hänsyn till omfattningen

av den planerade bebyggelse, som man av allt att döma har

att räkna med inom området, är det därför angeläget, att detta i minsta

möjliga mån beskäres av de beslutade paviljongerna. Till följd härav har

det visat sig nödvändigt att förskjuta paviljongernas läge i förhållande till

det som ursprungligen var avsett samt att begränsa det markområde, som

erfordras för paviljongerna, och uppföra dem i två våningar. Det senare

motiveras också därav att ett närmare studium av markens nivåförhållanden

visat, att byggnadernas uppförande i en våning på den nya platsen

förutsätter, att normal grund anordnas med utnyttjande av källare, varför

några ekonomiska fördelar av det tidigare förutsatta grundläggningssättet

med plattor direkt på mark icke är att vinna.

Kommittén föreslår, att paviljongerna erhåller samma planläggning och

utformning, som givits vårdpaviljongerna M 57 och K 58 vid S:t Sigfrids

sjukhus, för vilkas uppförande kommittén i det föregående äskat medel.

Dessa avses bli uppförda i två våningar och inrymma vardera två avdelningar

om 28 platser. Att kommittén i förevarande fall förordar, att de nya

paviljongerna utformas i överensstämmelse med paviljongerna vid S:t Sigfrids

sjukhus, beror därav, att fullständiga entreprenadhandlingar för

paviljonger av denna typ redan finns utarbetade, varigenom den beräknade

tidpunkten för byggnadsarbetenas påbörjande icke torde komma att

förskjutas.

Kostnaderna för de nya vårdpaviljongernas uppförande enligt nu framlagt

förslag har beräknats till 2 700 000 kronor, innebärande en kostnadsökning

i förhållande till det tidigare förslaget med 370 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Kommittén hemställer — med förmälan att arbetet med paviljongernas

uppförande beräknas bli påbörjat under första kvartalet 1957 -— att för

nästa budgetår måtte anvisas ytterligare 1 300 000 kronor för arbetenas

bedrivande.

Anordningar för tillförsel av råvatten till vattenverket m. m.

I enlighet med ett av kommittén framlagt förslag, redovisat i Kungl.

Maj:ts proposition nr 106, beslöt 1956 års riksdag (skr. nr 285), att anordningar

för tillförsel av råvatten till sjukhusets vattenverk m. m. skulle vidtagas

för en beräknad kostnad av 540 000 kronor samt anvisade för budgetåret

1956/57 ett belopp av 250 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande arbete för en beräknad kostnad av

540 000 kronor samt ställde 250 000 kronor till styrelsens disposition för

ändamålet för budgetåret 1956/57.

Kommittén hemställer — med förmälan att arbetet beräknas bli påbörjat

under första halvåret 1957 och kommer att helt färdigställas under budgetåret

1957/58 — att för nästa budgetår måtte anvisas återstoden av den

beräknade kostnaden (540 000—250 000) 290 000 kronor.

Anslutning av vissa vårdpaviljonger till sjukhusets centrala

värme- och varmvattensystem

Kommittén framhåller att vissa vårdpaviljonger, som nu är försedda

med egna värme- och varmvattenpannor, bör anslutas till den nya gemensamma

panncentralen. I anslutning härtill anför kommittén.

Den nya panncentralen tillgodoser värmebehovet för en större del av

sjukhusets vårdpaviljonger och vissa andra byggnader. Åtta vårdpaviljonger

är emellertid icke anslutna till det centrala värmeledningssystemet.

Pannorna i sju av dessa paviljonger är 30—40 år gamla och i sådant skick

att man med hänsyn till driftsäkerheten måste räkna med att inom kort

ersätta desamma. Till följd av pannornas ålder är deras driftsekonomi

självfallet dålig. Eftersom de särskilda pannorna eldas med koks eller

ved, blir också bränslekostnaden vid sjukhuset förhållandevis hög. För

anslutning av ifrågavarande paviljonger till den nya panncentralen kräves

— förutom framdragande av vissa nya kulvertar med ledningar — att

värmeledningarna i vissa befintliga kulvertar omlägges. Dessa ledningar

är nämligen i dåligt skick och för klent dimensionerade för att tåla den

ytterligare belastning, som den förordade anslutningen medför.

Enligt verkställd utredning kommer kostnaden för här föreslagna arbeten

att uppgå till sammanlagt 500 000 kronor. De besparingar, som kan

påräknas vid en övergång till central uppvärmning av paviljongerna, har

uppskattats till ungefär 25 000 kronor i bränslekostnader och cirka 20 000

kronor i personalkostnader eller sammanlagt omkring 45 000 kronor per

år. Därvid har hänsyn icke tagits till de kostnader, som ett utbyte av de

befintliga särskilda pannorna skulle betinga, därest det nuvarande upp
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

värmningssystemet bibehålies. Kommittén anser sålunda den föreslagna

anslutningen till sjukhusets panncentral vara ekonomiskt riktig.

I samband med nu föreslagna centralisering av vårdpaviljongernas uppvärmning

bör även beredningen av förbrukningsvarmvatten till de angivna

åtta paviljongerna centraliseras till den nya panncentralen, som utrustats

med anordningar härför. De befintliga separata varmvattenberedarna bör

därvid utgå. Med hänsyn till den ökade belastning, som det befintliga

rörnätet kommer att utsättas för, bör vissa varmvattenledningar utbytas

till sådana ledningar av större dimension. Därvid bör även beaktas behovet

av varmvatten för vissa utanför det egentliga sjukhusområdet belägna

bostadsbyggnader, vilka enligt kommitténs förslag avses bli anslutna till den

centrala varmvattenledningen. Vidare bör de nya ledningarna dimensioneras

med hänsyn till den utbyggnad av sjukhuset, som dess renovering

kan giva anledning till. Den nu förordade centraliseringen förutsätter, att

ledningssystemet för varmvatten förses med cirkulationsledningar och att

erforderlig regulator för vattnets temperering installeras.

Kostnaderna för den förordade anläggningen och kompletteringen av

varmvattenledningarna har beräknats till 240 000 kronor.

Sammanlagt skulle för nu avsedda ändamål sålunda erfordras (500 000

+ 240 000) 740 000 kronor.

Kommittén hemställer, att för nästa budgetår ett belopp av 400 000

kronor måtte anvisas för arbetenas påbörjande.

S:t Olofs sjukhus i Visby

Uppförande av vårdpaviljong

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 106 framlagt förslag

beslöt 1956 års riksdag (skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras

en vårdpaviljong, avsedd för akut sjuka och lättskötta vårdfall, för en

beräknad kostnad av 1 475 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra vårdpaviljongen för en beräknad kostnad av

1 475 000 kronor och bemyndigade styrelsen att för arbetets påbörjande

disponera 700 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Arbetet med uppförande av ifrågavarande vårdpaviljong beräknas bli

påbörjat under första halvåret 1957 och vara helt slutfört under budgetåret

1957/58. Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade

kostnaden (1 475 000 — 700 000) 775 000 kronor måtte anvisas för nästa

budgetår.

Gullberna sjukhus i Karlskrona

Uppförande av ekonomibyggnader och vårdpaviljonger m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1952 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 245), att i Karlskrona skulle uppföras ett nytt

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 ur 1957

sinnessjukhus för en beräknad kostnad av högst 27 000 000 kronor, kostnaderna

för personalbostäder och arbetsterapibyggnad ej inräknade, samt

anvisade för budgetåret 1952/53 ett belopp av 1 500 000 kronor för påbörjande

av dels etapp I — uppförande av stommen till en paviljong, kostnadsberäknad

till 1 200 000 kronor — och dels yttre arbeten, vilka beräknats

till sammanlagt 3 760 000 kronor.

Genom beslut den 30 maj 1952 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra nämnda sjukhus för en beräknad kostnad av

27 000 000 kronor samt ställde ett belopp av 1 500 000 kronor till styrelsens

disposition för arbetenas påbörjande.

1953 års riksdag (prop. nr 124; riksd. skr. nr 237) anvisade sammanlagt

3 500 000 kronor för slutförande av etapp I och påbörjande av etapp II

— uppförande av kök, matsalar, panncentral, administrationslokaler och

intagningsavdelning in. in., kostnadsberäknade till 6 475 000 kronor

samt för fortsättande av yttre arbeten.

1954 års riksdag (prop. nr 127; riksd. skr. nr 266) anvisade 4 500 000

kronor för slutförande av etapp II, för påbörjande av etapp III — uppförande

av sex vårdpaviljonger för män, kostnadsberäknade till 8 200 000

kronor — samt för fortsättande av de yttre arbetena.

Efter förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1955 års riksdag (prop. nr 2;

riksd. skr. nr 69) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55

ytterligare 3 500 000 kronor för fortsättande av etapp III i snabbare takt

än ursprungligen avsetts.

Vidare anvisade 1955 års riksdag (skr. nr 267) efter förslag av Kungl.

Maj :t i propositionen nr 123 sammanlagt 7 500 000 kronor för slutförande

av etapp III, påbörjande av etapp IV — uppförande av fem vårdpaviljonger

för kvinnor, kostnadsberäknade till 7 000 000 kronor — samt för de yttre

arbetenas fortsättande.

Slutligen anvisade 1956 års riksdag (skr. nr 285) efter förslag av Kungl.

Maj :t i propositionen nr 106 5 500 000 kronor för arbetenas fortsättande.

Sålunda har hittills anvisats tillhopa (1 500 000 + 3 500 000 + 4 500 000

+ 3 500 000 + 7 500 000 + 5 500 000) 26 000 000 kronor.

Enligt den för sjukhusets utbyggande fastställda tidsplanen beräknas

här ifrågavarande arbeten bli i huvudsak färdigställda under budgetåret

1957/58. Kommittén hemställer därför, att återstoden av den ursprungligen

beräknade kostnaden (27 000 000 — 26 000 000) 1 000 000 kronor

måtte anvisas för nästa budgetår.

Kommittén erinrar i detta sammanhang om att den i propositionen nr

123/1952 anmälda kostnaden 27 miljoner kronor utgjorde eu på då tillgängliga

utredningsskisser uppskattad kostnad. Det har visat sig, att

kostnaderna för de egentliga byggnadsarbetena i stort sett kunnat hållas.

De yttre arbetena med därtill hörande ledningar har däremot blivit av

större omfattning än som ursprungligen kunde förutses. Med hänsyn till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

att arbetenas slutliga färdigställande ännu ligger cirka två år fram i tiden

har kommittén ansett, att med ytterligare medelsanvisning utöver ovan

äskat belopp kan anstå till budgetåret 1958/59, då byggnadsföretagets slutförande

beräknas kunna definitivt överblickas.

Uppförande av byggnad för arbetsterapi och sysselsättning

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag

(prop. nr 106;'' riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras byggnad

för arbetsterapi och sysselsättning för en beräknad kostnad av

2 220 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra nämnda byggnad för en beräknad kostnad av

2 220 000 kronor samt ställde ett belopp av 1 000 000 kronor till styrelsens

disposition för arbetenas påbörjande.

Arbetena med uppförandet av ifrågavarande byggnad beräknas bli

påbörjade under första halvåret 1957 och helt färdigställda under budgetåret

1957/58. Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade

kostnaden (2 220 000— 1 000 000) 1 220 000 kronor måtte anvisas för

nästa budgetår.

Ersättning till Karlskrona stad för anläggande av reningsverk

Kommittén erinrar om att i § 9 av det mellan Kronan och Karlskrona stad

år 1951 slutna, av 1952 års riksdag godkända avtalet om överlåtelse till

Kronan av Gullbernahultsområdet stadgas, alt Kronan skulle bidraga till

kostnaderna för anläggandet av ett reningsverk vid f. d. Sunna hållplats

med 100 000 kronor, vilket belopp skulle utbetalas till staden, när reningsverket

vore färdigställt. Erforderlig tryckledning från sjukhusområdet till

reningsverket skulle enligt avtalet anläggas och underhållas av Kronan.

I avtalet stadgades vidare, att, oärest reningsverket förlädes närmare sjukhusområdet

än nyss angivits, skulle Kronan — utöver nämnda belopp —

bidraga till kostnaderna för verkets anläggande med ett belopp, motsvarande

minskningen i anläggningskostnaderna för tryckledningen.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1954 års riksdag

(prop. nr 127; riksd. skr. nr 266) anvisa ett belopp av 100 000 kronor för

ifrågavarande ändamål.

Genom beslut den 21 maj 1954 bemyndigade Kungl. Maj :t medicinalstyrelsen

att disponera 100 000 kronor för utgivande av ersättning till staden.

Kommittén anför vidare.

Efter samråd med kommittén har reningsverket förlagts närmare sjukhuset

än vad som ursprungligen var avsett. Verkets ändrade placering har

medfört, att trjckledningen från sjukhuset kunnat göras avsevärt kortare

än vad som i och för sig föranletts av reningsverkets flyttning. Avloppsvatt
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj ds proposition nr 103 år 1957

net från sjukhuset har nämligen inom en viss sträcka kunnat framföras i

ledning med självfall, vilken anlagts av staden. Kostnaden för tryckledningen

från sjukhusets område till den ursprungliga platsen för reningsverket

vid f. d. Sunna hållplats har beräknats till 120 000 kronor. Med utgångspunkt

härifrån och med hänsyn till den minskade längden av tryckledningen

har Kronans bidrag för minskade ledningskostnader beräknats

till 93 000 kronor. Kronans andel i kostnaderna för reningsverkets anläggande

uppgår sålunda till sammanlagt (100 000 + 93 000) 193 000 kronor.

För utbetalande av återstoden av Kronans bidrag erfordras ytterligare

93 000 kronor.

Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

S:t Lars’ sjukhus i Lund

Ombyggnad av vårdpaviljong 42 samt anordnande av

arbetsterapilokaler m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) ombyggnad av vårdpaviljong 42 samt

anordnande av arbetsterapilokaler m. m. vid sjukhuset för en beräknad

kostnad av sammanlagt högst 2 260 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande arbeten samt ställde för budgetåret

1955/56 ett belopp av 510 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas

påbörjande.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i proposition nr 106/1956 anvisade riksdagen

(skr. nr 285) 1 200 000 kronor för byggnadsarbetenas fortsättande.

Sålunda har för ifrågavarande byggnadsarbeten anvisats sammanlagt

(510 000 + 1 200 000) 1 710 000 kronor. Arbetet med anordnande av arbetsterapilokalerna

påbörjades under hösten 1955 och är nu i huvudsak färdigställt.

Ombyggnaden av paviljongen — numera benämnd K 42 — beräknas

bli påbörjad under andra halvåret 1956 och bli helt färdigställd under

budgetåret 1957/58.

Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade kostnaden

(2 260 000 — 1 710 000) 550 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Modernisering av personalbostäder

Ett av Kungl. Maj:t i propositionen nr 124/1953 framlagt förslag att såsom

beredskapsarbete godkänna företagande av upprustning av bostadshusen

n:ris 61—67 inom västra sjukhusområdet för en kostnad av högst

835 000 kronor lämnades av riksdagen utan erinran (skr. nr 267).

I enlighet med Kungl. Maj :ts av 1956 års riksdag godkända förslag (prop.

nr 106; riksd. skr. nr 285) har Kungl. Maj:t genom beslut den 7 juni 1956

3 — Bilmng till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta utföra ifrågavarande moderniseringsarbeten

för en beräknad kostnad av 835 000 kronor samt anvisat

300 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Bostädernas modernisering beräknas bli påbörjade under instundande

vinter. Kommittén hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas ytterligare

400 000 kronor.

Ombyggnad av vårdpaviljong 45

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag

(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vårdpaviljong 45 vid sjukhuset skulle

ombyggas för en beräknad kostnad av 1 800 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande ombyggnad samt ställde för budgetåret 1956/57

ett belopp av 300 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas påbörjande.

Ombyggnaden av vårdpaviljongen — numera benämnd M 45 — beräknas

bli påbörjad under nästkommande höst. Kommittén hemställer, att för

nästa budgetår måtte anvisas ytterligare 500 000 kronor för arbetets bedrivande.

Uppförande av byggnad för arbetsterapi m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267), att den förutvarande tvättinrättningen

vid sjukhuset skulle ombyggas till arbetsterapilokaler m. in.

Kommittén erinrar om att dessa lokaler vore avsedda att ersätta de i

vindsvåningen till paviljong 42 belägna arbetsterapiiokaler, som skulle

utgå vid en framtida ombyggnad av sjukhusets paviljonger, och att ifrågavarande

ombyggnad av tvättinrättningen nu kommit till utförande. Kommittén

framhåller, att kommittén avser att framlägga förslag om en fortsatt

successiv ombyggnad av samtliga de paviljonger, som förutsättes komma

att bibehållas. I paviljongerna inrymda arbetsterapilokaler beräknas därvid

komma att tagas i anspråk för annat ändamål. Det är därför enligt kommittén

av vikt, att ersättningslokaler för dessa snarast uppföres. Enligt gällande

generalplan skall behovet av arbetsterapilokaler vid sjukhuset tillgodoses

genom två nybyggnader. En av kommittén i samråd med sjukhusets

ledning företagen utredning har emellertid visat, att det är lämpligare att

sammanföra all sjukhusets terapiverksamhet till en byggnad. De i gamla

tvättbyggnaden iordningställda arbetsterapilokalerna skulle dock bibehållas

tills vidare.

Enligt kommitténs förslag skulle arbetsterapibyggnaden uppföras i en

våning jämte sou terrängvåning och inrymma samtliga de arbetslokaler

jämte biutrymmen, som numera anses erforderliga för ifrågavarande verk
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

samhet. Därutöver skulle i byggnaden inrymmas patientbibliotek samt lokaler

för patienternas klubbverksamhet och förråd. Då byggnaden skulle få

ett centralt läge inom sjukhuset, har kommittén ansett det lämpligt att dit

förlägga även väntsal för busstrafikanter samt kiosk och kafélokaler för

besökande och patienter.

Kostnaderna för den föreslagna byggnaden jämte rivning av en gammal

ångpannebyggnad, som ligger på platsen för den avsedda byggnaden, har

beräknats till 1 780 000 kronor, varav för yttre ledningar, planeringsarbeten

och omläggning av befintlig kulvert 41 000 kronor. Kommittén hemställer,

alt för nästa budgetår 400 000 kronor måtte anvisas för byggnadsarbetenas

påbörjande.

Uppförande av byggnad för garage, brandredskap och förråd

Kommittén föreslår uppförande av en ny garagebyggnad, där även brandredskap

och vissa förråd kan inrymmas. Till stöd för detta förslag anför

kommittén.

Den vid sjukhuset befintliga garagebyggnaden är av mycket dålig beskaffenhet.

Byggnadens läge tätt invid den livligt trafikerade förbindelsevägen

mellan sjukhusets östra och västra delar föranleder trafiksvårigheter och

ger anledning till risk för olycksfall vid in- och utkörningar. Därjämte är

byggnadens storlek otillräcklig för sjukhusets nuvarande bilbestånd, som

omfattar fyra lastbilar, tre personbilar och en ambulans. Med anledning

härav har kommittén funnit erforderligt, att en ny garagebyggnad uppföres

vid sjukhuset av sådan storlek, att den förutom angivna fordon inrymmer

uppställningsplats för sjukhusets brandredskap. Därutöver bör plats beredas

för mat-, omklädnads- och toalettrum för personal. Slutligen har det

befunnits lämpligt att i samma byggnad inrymma även ett mindre förråd

för sjukhusets driftsverkstäder, vilket i händelse av en utökning av sjukhusets

bilpark kan tagas i anspråk såsom garage.

Den föreslagna garagebyggnaden tänkes förlagd i nära anslutning till

sjukhusets byggnad för panncentral och driftsverkstäder och på sådan

plats, att det befintliga garaget måste rivas.

Kostnaden för den nya garagebyggnaden — inklusive rivningskostnader

— har beräknats till 225 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp

måtte anvisas för nästa budgetår.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg

Ombyggnad av administrationsbyggnaden

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1056 års riksdag

(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att administrationsbyggnaden vid sjukhuset

skulle ombyggas för en beräknad kostnad av 875 000 kronor samt anvisade

300 000 kronor för ändamålet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande ombyggnad samt ställde för budgetåret

1956/57 ett belopp av 300 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas

påbörjande.

Kommittén har i anslutning till verkställda utredningar rörande behovet

av lokaler för diagnostik och behandling i nya sinnessjukhus omprövat det

framlagda ombyggnadsförslaget. För att det lokalbehov, som förordats för

nya sjukhus, skall kunna i huvudsak tillgodoses även vid S:ta Maria sjukhus

erfordras enligt kommittén en väsentlig utökning av det tidigare programmet.

Bl. a. bör inom sjukhusets medicinska centrum anordnas erforderligt

antal undersöknings- och sekreterarrum i anslutning till läkarexpeditionerna.

Vidare bör expeditioner inredas för internöverläkare och röntgenkonsult

samt psykolog. Dessutom krävs lokaler för elektrobehandling.

Det har också visat sig lämpligt att till denna byggnad förlägga patientbibliotek.

För att möjliggöra anordnandet av dessa lokaler måste enligt

kommittén ytterligare utrymmen i byggnaden, vilka tidigare avsågs skola

bibehållas såsom personalbostäder, tagas i anspråk och ombyggas. Vidare

måste ytterligare en del rum uppdelas och vissa väggar omflyttas. Kommittén

räknar även med att laboratoriet och apoteket kommer att kräva en

rikligare utrustning och inredning än vad tidigare antagits.

Enligt verkställd beräkning kommer det reviderade ombyggnadsförslagets

utförande att kosta sammanlagt 1 200 000 kronor, vilket belopp överstiger

kostnaden för det tidigare förslaget med 325 000 kronor. I denna merkostnad

ingår omkring 75 000 kronor, som är att hänföra till inträffade byggnadskostnadsstegringar

efter tidpunkten för framläggandet av det ursprungliga

förslaget.

Ombyggnadsarbetet beräknas bli påbörjat under första halvåret 1957.

Kommittén hemställer, att Kungl. Maj :t ville godkänna det utökade ombyggnadsförslaget

och att för nästa budgetår måtte anvisas ytterligare

600 000 kronor för arbetenas bedrivande.

Ombyggnad av paviljong 5

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag

(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285) ombyggnad av paviljong 5 vid sjukhuset

— numera benämnd K 5 — för en kostnad av högst 720 000 kronor och anvisade

för ändamålet detta belopp för budgetåret 1956/57.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande ombyggnadsarbeten för en kostnad av högst

720 000 kronor samt ställde detta belopp till styrelsens disposition för

budgetåret 1956/57.

Kommittén framhåller, att förslaget om den beslutade ombyggnaden, som

beräknas kunna igångsättas i början av år 1957, i huvudsak var betingat

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

av behovet att få två i paviljongens ena hälft belägna vårdavdelningar anordnade

i samma våningsplan. Under den fortsatta bearbetningen av ombyggnadsförslaget

har det befunnits önskvärt att närmare anpassa vårdavdelningarnas

utformning och utrustning till den standard, som kommittén

ansett böra gälla för nya sinnessjukhus. Vidare har krav framställts på

en modernisering och förbättring av vissa i paviljongen inrymda personalbostäder.

Förändringarna inom vårdavdelningarna avser i huvudsak utökad

sanitär utrustning och iordningställande av omklädnadsrum för patienter.

Sammanlagda kostnaden för de arbeten, som nu föreslås bli utförda utöver

det tidigare framlagda ombyggnadsförslaget, uppgår till 365 000 kronor.

Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa

budgetår.

Anslutning av vissa personalbostadshus till panncentralen

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört föreslår kommittén,

att den i propositionen nr 123/1955 såsom beredskapsarbete föreslagna

anslutningen av vissa personalbostadshus till sjukhusets panncentral

måtte komma till utförande. Kostnaden för anslutningen, som tidigare

beräknats till 390 000 kronor, kan med hänsyn till bl. a. den omläggning

av vissa till sjukhusets värmesystem hörande huvudledningar, för

vilka kommittén i det följande äskar medel, begränsas till 335 000 kronor.

Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi

Kommittén föreslår, att en ny byggnad för arbetsterapi uppföres samt anför

till stöd härför följande.

Arbetsterapilokalerna vid sjukhuset är för närvarande förlagda dels till

en friliggande, för manliga patienter avsedd byggnad och dels till vårdpaviljongen

K 3. Lokalerna i angivna paviljong disponeras av kvinnliga patienter.

Enligt föreliggande generalplan för sjukhusets upprustning beräknas

arbetssalarna i vårdpaviljongen komma att tagas i anspråk för vårdavdelningar.

För att möjliggöra vårdpaviljongens upprustning och modernisering

måste ersättningslokaler alltså anskaffas för terapilokalerna. Dessa

lokaler föreslås förlagda i en nybyggnad i nära anslutning till den befintliga

arbetsterapibyggnaden för män. Därigenom kan en ur många synpunkter

önskvärd centralisering av terapiverksamheten vid sjukhuset åstadkommas.

Inom nybyggnaden behöver utrymme beredas för vävning, sömnad,

korgmakeri, drejning och modellering samt allmän sysselsättning. Vad

angår lokalerna för vävning bör dessa få sådan storlek, att dylik verksamhet

även för manliga patienter kan förläggas till desamma. En samordning

av vävsalar för män och för kvinnor har nämligen visat sig vara utrymmesbesparande

samt rationell ur drifts- och övervakningssynpunkt. De lokaler

för vävning, som härigenom frigöres i den befintliga arbetsterapibyggnaden

för män, förutsättes bli disponerade för eu utökning av övriga arbetsterapigrenar

inom den manliga avdelningen för patienternas hobbyverksamhet

samt för den vid sjukhuset bedrivna socioterapeutiska verksamheten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Den föreslagna byggnaden innehåller förutom arbetsterapilokaler erforderliga

biutrymmen såsom rökrum och sjukrum för patienter, expeditioner

och lunchrum för personal, kapprum, förråd och toaletter m. m. Byggnaden

föreslås uppförd i två våningar utan källare.

Kostnaderna för byggnadsarbetena har beräknats till sammanlagt

1 130 000 kronor, varav för själva byggnaden 1 040 000 kronor och för

yttre ledningar och planeringsarbeten 90 000 kronor. Kommittén hemställer,

att för nästa budgetår måtte anvisas 100 000 kronor för byggnadens

fortsatta projektering och vidtagande av vissa förberedande yttre arbeten.

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler m. m.

Kommittén föreslår, att en byggnad för undervisningslokaler m. m. uppföres

samt anför till stöd härför i huvudsak följande.

Enligt av statsmakterna år 1954 i princip godkänd utbildningsplan för

sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukhus har till bl. a. S:ta Maria

sjukhus förlagts en utbildningscentrai för personalens lägre utbildning.

Utbildningen vid centralen omfattar dels en teoretisk del om 2 månader,

dels en praktisk del om 4 månader.

Under den teoretiska delen är eleverna förlagda till S:ta Maria sjukhus.

Då nya elevgrupper mottages varannan månad pågår undervisningen kontinuerligt.

Den har hittills bedrivits i provisoriska, icke ändamålsenliga

lokaler.

För att tillgodose sålunda föreliggande lokalbehov vid sjukhuset, har kommittén

funnit erforderligt att uppföra en byggnad, inrymmande för undervisningsverksamheten

erforderliga lokaler. Dessa bör omfatta instruktionsrum

med för demonstrationsändamål avsedd, till vårdavdelningar hörande

utrustning. Vidare erfordras lärosalar för teoretisk undervisning, samlingsrum,

förrådslokaler för undervisningsmateriel samt expeditionsrum

jämte erforderliga toalett- och andra biutrymmen.

I kursverksamheten skall ingå gymnastiklektioner, för vilka lokalbehovet

även bör tillgodoses. Kommittén har funnit lämpligt att vid lösningen

av denna fråga även beakta behovet av lokaler för den rörelseterapi,

som numera allmänt anses erforderlig för patienternas vård.

Undervisningslokalerna avses bli förlagda i eu envåningsbyggnad. Salen

för rörelseterapi avses uppförd i direkt anslutning till undervisningslokalerna.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag har beräknats till sammanlagt

545 000 kronor, varav för själva byggnaden 480 000 kronor och

för yttre ledningar och arbeten 65 000 kronor. Kommittén hemställer, att

300 000 kronor anvisas för nästa budgetår för arbetenas påbörjande.

Ombyggnad av omklädningsrum för tvättpersonal

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1954 års riksdag

(prop. nr 127; riksd. skr. nr 266), att personalbostäderna i ekonomibyggnaden

vid sjukhuset skulle moderniseras. I samma byggnad belägna om
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

klädningsrum för tvättpersonalen, vilka rum icke varit föremål för upprustning

sedan byggnadens tillkomst under 1920-talet, var emellertid icke

inbegripna i moderniseringsarbetena. Från sjukhusets sida har framhållits

såsom angeläget, att även dessa rum ombygges och anpassas till nutida

krav. Kommittén, som funnit sjukhusets önskemal böra beaktas, föreslår,

att ett för arbetenas utförande erforderligt belopp om 30 000 kronor

anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av byggnad för försäljningskiosk och serveringslokal

Enligt de synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården, som frariilades

av statens sjukhusutredning i dess år 1948 avgivna betänkande, bör

vid sinnessjukhusen finnas försäljningskiosk, kombinerad med lokaler

för servering. Kommittén har i uppgjorda program för nya sjukhus inräknat

detta lokalbehov. Vid S:ta Maria sjukhus, som är ett av de största

statliga sinnessjukhusen, saknas dylika lokaler helt. Tillgång till en

mindre försäljningslokal och möjligheter att servera kaffe och läskedrycker

in. m. har visat sig vara till stor trevnad för såväl patienter som

besökande vid sjukhusen. Kommittén föreslår uppförande av en för detta

ändamål avsedd byggnad. Byggnaden har kostnadsberäknats till 80 000

kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa

budgetår.

Utbyte av pannor i sjukhusets panncentral m. m.

Sjukhusets panncentral omfattar tre högtrycksångpannor och två lågtrycksångpannor.

Av pannorna är endast en högtrycksångpanna, som

installerades år 1952, i gott stånd. Övriga pannor, som insattes åren 1925—

1926, befinner sig samtliga i dåligt skick. Behov föreligger att i första

hand utbyta de båda lågtrycksångpannorna, som därvid bör ersättas med

varmvattenpannor. I likhet med befintliga högtrycksångpannor förutsättes

de nya pannorna bli anordnade för oljeeldning. Därest så påkallas kan

pannorna i stället utrustas för eldning med annat bränsle. I samband

med pannornas installation bör värmeväxlarna till de befintliga ångpannorna

utbytas. Kostnaderna för nu föreslagna pannor och värmeväxlare

samt erforderliga rörlednings- och byggnadsarbeten samt elektriska arbeten

har beräknats till 475 000 kronor.

Vid bifall till förslaget om uppförande av byggnader för undervisningsändamål

och arbetsterapi erfordras att vissa till sjukhusets värmeledningssystem

hörande huvudledningar från panncentralen utbytes, nämligen

eu ledning till paviljong K 5 och en ledning till verkstads- och

garagebyggnaden. Kostnaderna för dessa ledningar med armatur samt

erforderliga schaktnings- och återfyllnadsarbeten har beräknats till

225 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Sammanlagda kostnaden för nu föreslagna åtgärder uppgår sålunda till

(475 000 + 225 000) 700 000 kronor. Kommittén hemställer, att för nästa

budgetår måtte anvisas 350 000 kronor för arbetenas påbörjande.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg

Uppförande av vårdpaviljong 1

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1955 års riksdag (prop.

nr 123; riksd. skr. nr 267), att vid sjukhuset skulle uppföras en vårdpaviljong

för en beräknad kostnad av högst 2 815 000 kronor samt anvisade

ett belopp av 900 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra paviljongen och ställde för budgetåret 1955/56 ett

belopp av 900 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas påbörjande.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 106 anvisade 1956 års

riksdag (skr. nr 285) ytterligare 1 000 000 kronor för arbetenas fortsättande.

Sålunda har anvisats sammanlagt 1 900 000 kronor.

Arbetena med uppförande av paviljongen — numera benämnd MK 2

•— har påbörjats under oktober 1956 och beräknas bli helt avslutade under

budgetåret 1957/58. Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade

kostnaden (2 815 000 -—- 1 900 000) 915 000 kronor måtte anvisas för

nästa budgetår.

Uppförande av paviljongerna 2 och 3

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag

(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras vårdpaviljongerna

2 och 3 för en beräknad kostnad av sammanlagt 3 500 000

kronor samt anvisade 800 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra paviljongerna samt ställde för budgetåret 1956/57

ett belopp av 800 000 kronor till styrelsens disposition för byggnadsarbetenas

påbörjande. Därjämte uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att i

samråd med mentalsjukvårdsdelegationen ompröva frågan om avdelningarnas

storlek i de beslutade nya vårdpaviljongerna och att inkomma med

de förslag, vartill förnyade överväganden i frågan kunde giva anledning.

Kommittén erinrar om att den i det föregående uttalat, att de sålunda

beslutade paviljongerna lämpligen bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med de principer, som kommittén förordat vid planläggningen

av nya sinnessjukhus. I enlighet härmed har kommittén efter samråd med

mentalsjukvårdsdelegationen låtit upprätta förslag till två nya vårdpaviljonger

— benämnda M 4 och K 4 — vardera i två våningar och inrym
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

mande två vårdavdelningar, envar med 30 platser, fördelade å två vårdgrupper

om 16 respektive 14 platser. Enligt paviljongernas ursprungliga

planläggning beräknades envar av dem komma att inrymma en avdelning

med 24 vårdplatser och en avdelning med 44 platser eller sammanlagt

136 vårdplatser. Den nu förordade planläggningen innefattar fyra avdelningar,

envar med 30 vårdplatser, eller tillhopa 120 platser. Den sålunda

uppkomna minskningen i vårdplatsantal bör enligt kommittén beaktas

under den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset.

Kostnaderna för de nya vårdpaviljongernas uppförande har beräknats

till 3 570 000 kronor eller 70 000 kronor högre än enligt tidigare förslag.

Arbetena beräknas kunna igångsättas under första halvåret 1958. Kommittén

hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas ytterligare 300 000

kronor för arbetenas bedrivande.

Uppförande av vattentorn m. m.

I enlighet med av kommittén framlagt förslag, redovisat i Kungl. Maj :ts

proposition nr 106, beslöt 1956 års riksdag (skr. nr 285), att vid sjukhuset

skulle uppföras ett vattentorn m. in. för en beräknad kostnad av

543 000 kronor samt anvisade 250 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande arbete och bemyndigade styrelsen att för

arbetenas påbörjande disponera ett belopp av 250 000 kronor för budgetåret

1956/57.

Ifrågavarande arbeten beräknas bli igångsatta i början av år 1957 och

kan helt färdigställas under budgetåret 1957/58. Kommittén hemställer,

att återstoden av den beräknade kostnaden (543 000 — 250 000) 293 000

kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av nya byggnader för administration och medicinskt

centrum samt samlingssal m. m.

Kommittén föreslår, att vid sjukhuset uppföres nya byggnader för administration

och medicinskt centrum samt samlingssal m. m. Till stöd

för detta förslag anför kommittén.

Sjukhusets nuvarande administration är förlagd till en mindre tvåvaningsbyggnad,

som är i sådant tekniskt skick, att den icke lämpligen bör

bibehåilas. Den är dessutom så belägen, att den måste rivas för att sjukhusets

utbyggande skall kunna genomföras enligt den uppgjorda planen.

Även de medicinska behandlingslokalerna är med något undantag inrymda

i en tvåvåningsbyggnad, som därutöver innehåller lokaler för rättspsykiatrisk

undersökningsstation samt vissa bostäder och förråd. Denna byggnad

avses skola bibehållas, varvid behandlingslokalerna iordningställas för

sjukhusets undervisningsverksamhet samt såsom bostadsrum för ogift

personal. Övriga i byggnaden befintliga lokaler beräknas icke bli föremål

för ändring.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Den erforderliga nybyggnaden för sjukhusets administration och medicinska

centrum skall inrymma — förutom samtliga de lokaler, som numera

anses böra ingå i ett medicinskt centrum — erforderligt antal läkarexpeditioner,

innefattande expeditioner jämväl för hjälpverksamhet,

jourläkare och internöverläkare, expeditioner för psykolog, kuratorer och

föreståndare samt direktionsrum och sjukhuskontor. Byggnaden är så

placerad och planlagd, att den utan svårighet kan tillbyggas för att tillgodose

det lokalbehov, som en eventuell förläggning till sjukhuset av en

undervisnings- och forskningsavdelning kan medföra.

Sjukhuset saknar för närvarande fest- och samlingssal. Denna lokalbrist

innebär betydande olägenheter med avseende å hland annat patienternas

förströelse och personalens fritidsverksamhet. Det framstår därför

såsom angeläget, att en samlingssal uppföres redan i ett tidigt skede av

sjukhusets utbyggnad. Enligt föreliggande ritningar avses en samlingssal

förlagd i närheten av den föreslagna administrationsbyggnaden. Förutom

samlingssal med scen och därtill hörande kapp- och toalettrum, kommer

den nu föreslagna byggnaden att inrymma kafélokal samt försäljningskiosk.

Sammanlagda kostnaderna för här föreslagna byggnadsarbeten har beräknats

till 3 875 000 kronor. Kommittén hemställer att för nästa budgetår

måtte anvisas ett belopp om 100 000 kronor för byggnadens fortsatta projektering

och vidtagande av vissa förberedande yttre arbeten.

Restads sjukhus i Vänersborg

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar samt anordnande

av reningsverk

Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1956 års riksdag (prop. nr 2; riksd.

skr. nr 69), att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

350 000 kronor för viss omläggning av vatten- och avloppsledningar vid

sjukhuset.

Genom beslut den 23 februari 1956 bemyndigade Kungl. Maj :t byggnadsstyrelsen

att för omläggningsarbetenas påbörjande disponera detta belopp

för budgetåret. Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag har 1956 års

riksdag vidare beslutat (prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset

skall verkställas omläggning av vissa yttre vatten- och avloppsledningar

samt anordnas ett för sjukhuset och Vänersborgs stad gemensamt reningsverk

för ett beträffande statens andel i kostnaderna beräknat belopp av

1 848 000 kronor och för budgetåret 1956/57 anvisat 500 000 kronor för

arbetenas fortsatta bedrivande. Delta belopp har genom Kungl. Maj :ts beslut

den 7 juni 1956 ställts till byggnadsstyrelsens disposition för ändamålet.

De beslutade arbetena beräknas bli slutförda under budgetåret 1957/58.

Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade kostnaden

(1 848 000 — 350 000-—-500 000) 998 000 kronor måtte anvisas för nästa

budgetår.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Uppförande av två vård paviljonger

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1956 års riksdag (prop. nr

106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras två vårdpaviljonger

för en beräknad kostnad av sammanlagt 2 485 000 kronor samt

anvisade för budgetåret 1956/57 ett belopp av 1 000 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra paviljongerna samt bemyndigade styrelsen att för arbetenas

påbörjande disponera 1 000 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Arbetet med uppförande av paviljongerna — benämnda K 9 och M 4 —■

beräknas bli igångsatt i början av år 1957 och vara helt slutfört under

budgetåret 1957/58. Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade

kostnaden (2 485 000 — 1 000 000) 1 485 000 kronor måtte anvisas för nästa

budgetår.

Omläggning av värmesystemet

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 124 framlagt förslag

beslöt 1953 års riksdag (skr. nr 237), att vid sjukhuset skulle verkställas

viss omläggning av värmesystemet för en kostnad av högst 545 000 kronor

och anvisade för budgetåret 1953/54 ett belopp av 200 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 5 juni 1953 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande arbeten samt ställde 200 000 kronor till styrelsens

disposition för arbetenas påbörjande.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i proposition nr 127 har 1954 års riksdag

anvisat återstoden av den beräknade kostnaden, 345 000 kronor, för arbetenas

slutförande.

Ifrågavarande arbeten innefattar bl. a. reparation av befintliga värmekulvertar.

Omfattningen av de erforderliga reparationsarbetena kunde icke

med säkerhet bedömas, när kostnaderna för arbetena beräknades. Vid förslagets

framläggande anförde kommittén därför, att de slutliga kostnaderna

kunde fastställas först i samband med arbetenas slutförande. De merkostnader,

som kunde uppkomma, hade kommittén för avsikt att sedermera

anmäla.

Sedan arbetena numera fortskridit så långt, att deras omfattning kunnat

definitivt fastställas, har det visat sig, alt ytterligare 80 000 kronor erfordras

för arbetenas slutförande. Kommittén hemställer, att detta belopp

måtte anvisas för nästa budgetår.

Ombyggnad av vårdpaviljong K 10

Såsom eu första etapp i upprustningen av vårdpaviljongerna vid Restads

sjukhus bar 1953 års riksdag beslutat uppförande av en upptagnings
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

paviljong. Sedan denna numera färdigställts och den till sjukhuset anslutna,

nyligen renoverade sekundäravdelningen i Uddevalla kunnat tagas i bruk

föreligger möjlighet att i viss omfattning evakuera paviljongerna vid sjukhuset.

Härigenom har förutsättningar skapats att genomföra en modernisering

av dessa.

Kommittén anser lämpligt, att ifrågavarande moderniseringsarbeten påbörjas

genom ombyggnad av paviljong K 10. Denna är uppförd i två våningar

och inrymmer två avdelningar, vardera om 52 platser för manliga,

oroliga patienter. Enligt upprättat förslag till ombyggnad kommer paviljongen

att inrymma två s. k. dubbelavdelningar, vardera med 50 vårdplatser,

fördelade på 18 enkelrum, 2 tvåpatientrum, 2 sexpatientrum och 2 åttapatientrum.

Byggnadens planläggning och utformning medgiver ur ekonomisk

synpunkt icke, att flera för ändamålet lämpade vårdavdelningar med

mindre platsantal anordnas. Enligt kommitténs reviderade generalplan avses

avdelningarna skola disponeras för uppegående kroniskt sjuka patienter.

Med hänsyn härtill och till den rikliga tillgången på enkelrum, som ger

goda möjligheter till differentiering av patienterna, har kommittén funnit

avdelningarna vara fullt godtagbara ur vårdsynpunkt trots det förhållandevis

stora vårdplatsantalet i varje avdelning. Om några olägenheter därav

likväl skulle uppkomma, synes dessa kunna kompenseras genom någon

ökning av vårdpersonalen vid avdelningarna.

Kostnaderna för paviljongens ombyggnad har beräknats till 1 640 000

kronor, motsvarande 16 400 kronor per vårdplats. Denna kostnad, som är

omkring 30 procent lägre än vårdplatskostnaden vid nybyggnad och vari

inberäknats uppskattade kostnader för yttre planeringsarbeten och rivning

av befintlig paviljong, anser kommittén vara försvarlig.

Kommittén hemställer, att 700 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår

för ombyggnadsarbetenas påbörjande.

Förbättring av sjukhusets värmeförsörjning m. m.

Kommittén föreslår, att åtgärder vidtages för att förbättra den f. n. otillräckliga

uppvärmningen i vissa byggnader och för att tillgodose det ökade

värmebehov, som de nya paviljongerna vid sjukhuset medför. Kommittén

anför härom följande.

Den av 1950 års riksdag beslutade nya panncentralen, som varit i drift

sedan sommaren 1954, är enligt numera tillämpade principer konstruerad

med utgångspunkt från att byggnaderna vid sjukhuset skall vara försedda

med varmvattenvärmeledning. Sådana uppvärmningsanordningar finns

emellertid icke inom de äldre vårdpaviljongerna. Dessa uppvärmes i huvudsak

medelst varmluft från i källarna belägna varmluftkammare. Värmeelementen

i dessa utgöras till största delen av s. k. kamflänsrör, som enligt

tidigare tillämpad metod uppvärmts med minst hundragradig ånga. Sedan

den nya panncentralen togs i bruk har värmemediet utgjorts av hetvatten,

som trots forcerad eldning av pannorna icke kunnat pumpas ut i värme
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 är 1957

45

systemet med högre temperatur än cirka 80 grader. Med nu befintliga uppvärnmingsanordningar

har denna vattentemperatur varit otillräcklig för

byggnadernas uppvärmning. Vidtagna åtgärder för att förbättra uppvärmningen

har visat sig icke vara till fyllest, vilket haft till följd, att rumstemperaturen

på vissa vårdavdelningar gått ned betydligt under den nivå, som

kan anses vara godtagbar.

Enligt föreliggande planer för sjukhusets upprustning har förutsatts, att

de äldre vårdpaviljongerna skall förses med varmvattenvärmeledning i samband

med byggnadernas renovering. Då denna kan beräknas pågå under

ett betydande antal år, anser kommittén nödvändigt, att under en övergångsperiod

åtgärder vidtages för att uppnå drägliga temperaturförhållanden

inom vårdavdelningarna. Erforderliga kompletteringsarbeten har beräknats

draga en kostnad av 155 000 kronor.

Den nya panncentralen dimensionerades i huvudsaklig överensstämmelse

med det behov, som förelåg vid tidpunkten för dess uppförande. Själva

pannrumsbyggnaden är emellertid så utförd, att plats finns för installation

av ytterligare en panna. Till panncentralen har anslutits en vid sjukhuset

nyuppförd paviljong. Därutöver kommer en byggnad för elevbostäder med

undervisningslokaler samt ett antal bostadsbyggnader att anslutas. Värmebehovet

kommer att öka ytterligare, när två nya vårdpaviljonger blivit färdigställda.

För att möta det sålunda föreliggande värmebehovet bör panncentralen

utökas med en värmepanna. Denna bör förses med anordningar

för oljeeldning. Kostnaderna för installation av ny panna med oljeeldningsaggregat

och oljetank samt erforderliga byggnadsarbeten har beräknats till

230 000 kronor.

Vid sjukhuset finnes en år 1935 uppförd bostadsbyggnad, inrymmande

bostäder för ogift kvinnlig personal samt läkare. Uppvärmningen av denna

byggnad har tidigare tillgodosetts från en särskild värmecentral. För att

bl. a. nedbringa kostnaderna för eldningspersonal har tidigare beslutats att

byggnaden skall anslutas till sjukhusets gemensamma värmecentral. I

samband därmed bör åtgärder vidtagas för automatisk reglering av uppvärmningen.

Kostnaderna för härför erforderliga anordningar, som icke

upptagits i de tidigare kostnadsberäkningarna, har uppskattats till 10 000

kronor.

Vad som anförts rörande reglering av värmen i bostadshuset för ogift

kvinnlig personal gäller även i fråga om två nyligen uppförda läkarbostäder

inom sjukhusområdets norra del. Anordnande av automatisk värmereglering

har även för dessa bostäder kostnadsberäknats till 10 000 kronor.

I det föregående har kommittén anmält vissa merkostnader för en tidigare

beslutad omläggning av sjukhusets värmesystem. Ifrågavarande arbeten

innefattade framdragande av värmekulvertar hl. a. till byggnader, som

saknade värmeledning men vilka beräknades framdeles skola förses med

centralvärmeanläggning. Bland sistnämnda byggnader ingick bostadshuset

B 4, som inrymmer nio lägenheter. Kommittén anser det önskvärt, att installationen

av värme- och varmvattenledningar i denna byggnad snarast

kommer till stånd. Därvid bör även anordnas två för bostäderna gemensamma

badrum i byggnadens källare. Kostnaderna för nu angivna arbeten

har beräknats till sammanlagt 45 000 kronor.

Kostnaderna för de nu föreslagna åtgärderna till förbättrande av sjukhusets

värmeförsörjning uppgår sålunda till (155 000 + 230 000 t 10 000 +

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

10 000 + 45 000) 450 000 kronor. Kommittén hemställer, att hela det för

ändamålet erforderliga beloppet måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av överläkarbostad

Kommittén erinrar om att vid sjukhuset finns tre tjänster såsom överläkare,

två tjänster såsom förste läkare samt sju läkartjänster i lönegrad

29. Vidare finns för närvarande familjebostäder för två överläkare samt

ytterligare fem läkarbostäder, av vilka en icke utgör familjebostad. Bristen

på bostäder försvårar besättandet av läkartjänsterna vid sjukhuset, även

med vikarier. För närvarande måste fyra vikarier, varav en med familj, dela

en lägenhet om 4 rum och kök. Sjukhusets belägenhet på relativt långt avstånd

från stadsbebyggelsen är ur bostadssynpunkt en olägenhet.

Den nuvarande sjukhuschefsbostaden, som blivit disponibel, sedan innehavaren

av en överläkartjänst vid sjukhuset avgått med pension, omfattar

i bottenvåningen 5 rum och kök jämte biutrymmen samt i våningen en

trappa 4 rum med biutrymmen. Bostaden kan enligt kommittén lämpligen

omdisponeras till två familjebostäder. Då överläkarbostäderna vid de statliga

sinnessjukhusen enligt hittills tillämpade normer i regel förläggas till

enfamilj svillor, bör en ny sådan bostad uppföras vid sjukhuset. Den gamla

överläkarbostaden bör därvid efter företagen omdisposition kunna utnyttjas

för två läkare. Härigenom skulle vid sjukhuset erhållas ett tillskott av två

läkarbostäder. Den nya överläkarbostaden bör utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med de under senare år uppförda bostäderna för ifrågavarande

befattningshavare vid sjukhusen. Bostaden beräknas sålunda få en

lägenhetsyta om cirka 160 m2 och omfatta 6 rum och kök.

Kostnaden för den föreslagna bostadsbyggnaden har beräknats till sammanlagt

165 000 kronor, varav för själva byggnaden 135 000 kronor och för

yttre arbeten in. in. 30 000 kronor. Kommittén hemställer, att hela det erforderliga

beloppet måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Falköping

I proposition nr 127/1954 föreslogs, att ett nytt sinnessjukhus om cirka

700 vårdplatser skulle uppföras i Skaraborgs län och förläggas till Falköpings

stad. Riksdagen (skr. nr 266) lämnade nämnda förslag utan erinran

och bemyndigade i enlighet med Kungl. Maj :ts hemställan Kungl.

Maj :t att godkänna ett av kommittén med staden slutet preliminärt avtal

om förvärv av mark in. m. för det planerade sjukhuset samt anvisade

125 000 kronor för fortsatta utredningar i frågan och för anordnande av

en arkitekttävlan om sjukhusets närmare utformning.

Sedan Kungl. Maj :t godkänt ett av kommittén i enlighet härmed upprättat

förslag till program för tävlingen och denna avslutats, redovisade

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

47

kommittén resultatet av tävlingen i sina för budgetåret 1956/57 avgivna

anslagsäskanden. Förslag i frågan förelädes därefter 1956 års riksdag (prop.

nr 106), som beslöt, att det nya sinnessjukhuset skulle uppföras i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag, samt

anvisade bl. a. 700 000 kronor för vidare bearbetning av förslaget och för

vissa förberedande arbeten på det för sjukhuset avsedda markområdet

(riksd. skr. nr 285).

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att i

anslutning till vad föredragande departementschefen därutinnan i olika

avseenden anfört verkställa fortsatt bearbetning av det i förenämnda proposition

förordade förslaget till nytt sinnessjukhus, därvid samråd borde

äga rum med mentalsjukvårdsdelegationen; och föreskrev Kungl. Maj :t att

kommittén av de av riksdagen anvisade medlen skulle för ändamålet äga

disponera högst 75 000 kronor. Vidare uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 625 000 kronor låta utföra förberedande

arbeten för sjukhuset.

Det bearbetade förslaget har utformats med beaktande av bl. a. de av

departementschefen i angivna proposition nr 106 framförda principiella

synpunkterna i fråga om inrättande av en klinikavdelning vid sjukhuset,

fördelningen av vårdplatser på olika typer av avdelningar och avdelningarnas

storlek. Med hänsyn till vissa under senaste tid vunna erfarenheter

inom sinnessjuk vården har kommittén i syfte att förbättra vårdmöjligheterna

funnit, att en viss omdisposition och utökning av det ursprungliga

programmet för sjukhuset bör vidtagas.

Kommittén framhåller, att mentalsjukvårdsdelegationen vid överläggningar

med kommittén beträffande frågan om inrättande av en klinikavdelning

vid sjukhuset förklarat sig hysa den principiella uppfattningen,

att varje centrallasarett bör utrustas med en psykiatrisk lasarettsavdelning.

Enligt delegationens mening torde det emellertid icke komma i fråga att

till samma ort förlägga fullständiga kliniker av lasarettsavdelningstyp både

till ett centrallasarett och till ett sinnessjukhus. Vad beträffar förhållandena

inom Skaraborgs län hade mentalsjukvårdsdelegationen vid överläggningarna

med kommittén gjort följande uttalande.

»Såväl Falköpings som Lidköpings centrallasarett bör enligt vår mening

utrustas med psykiatriska avdelningar. Lösningen av frågan vilket av dessa

lasarett som först bör förses med sådan avdelning är beroende av flera

faktorer. Med hänsyn hl. a. till bristen på läkare och annan sjukvårdspersonal

torde det dröja åtskilliga år innan ifrågavarande landstingsområde

kan påräkna att få uppföra båda avdelningarna. Utsikterna härtill minskas

givetvis också av att man inom området planerar uppförandet av även ett

nytt mentalsjukhus. Vi kan ej underlåta att framhålla att onekligen vissa

skäl talar för att Lidköpingsprojektet hör givas förtur. En sådan ordning

synes nämligen för lång tid framåt innebära en lämplig fördelning av vårdresurserna

inom landstingsområdet. Trots delta finner vi icke — med hän
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

syn till den planering som redan skett från landstingets sida — anledning

till erinran mot att en lasarettspsykiatrisk avdelning i första hand inrättas

vid centrallasarettet i Falköping. — Av vad tidigare anförts framgår, att

vi anser att mentalsjukhuset i Falköping icke bör utrustas med en fullständig

klinik av lasarettsavdelningstyp. Vi förordar emellertid att en särskild

klinik uppföres innehållande lokaler för bedrivande av öppen vård.

Denna öppna vård kommer att tillföra sjukhuset vissa kategorier av patienter,

som för närvarande icke brukar vända sig till ett mentalsjukhus. Så

torde bli fallet även om en psykiatrisk avdelning förlägges till lasarettet i

Falköping. Det bör därför enligt vår mening på mentalsjukhuset finnas

möjligheter till intagning av sådana patienter, som regelmässigt brukar

hänföras till lasarettsavdelningsklientelet och som bör beredas vård i fria

former. Retentionsrätten skall således ej nödvändigtvis behöva tillämpas.

Kliniken och behandlingscentrum liksom sjukhuset i övrigt bör givas en

fullvärdig diagnostisk utrustning och erhålla alla behövliga resurser för

modern terapi. Den öppna vården och platserna vid denna avdelning bör

fördelas mellan mentalsjukhusets samtliga överläkare och vara försedd med

ett så stort antal underläkare som är vanligt vid de lasarettspsykiatriska

avdelningarna. Under beaktande av att här berörda klinik och verksamhet

kan betecknas som en utbyggd försöksverksamhet bör utformningen av

den speciella byggnaden och organisationen ske så, att vissa omdisponeringar

lätt kan ske.»

Sedan kommittén ingående diskuterat hithörande frågor med Skaraborgs

läns landstings förvaltningsutskott, har utskottet uttalat sin enhälliga anslutning

till det av kommittén framlagda förslaget att vid sinnessjukhuset

anordna en klinikavdelning av lasarettsavdelningskaraktär med fullständiga

resurser för öppen mottagning och akutvård. Förvaltningsutskottet har

vidare förklarat, att det i avbidan på vunna erfarenheter av verksamheten

vid klinikavdelningen icke kommer att tillstyrka, att en psykiatrisk klinik

inrättas vid centrallasarettet i Falköping. Man har emellertid från utskottets

sida förklarat sig intresserad av att å lasarettet ställa mottagningslokaler

till förfogande för att utnyttjas av läkare vid sinnessjukhuset, i den

mån så framdeles befinnes önskvärt för att ernå ett intimt samarbete mellan

sjukhuset och lasarettet.

Med hänvisning till vad som förekommit anser kommittén skäl icke föreligga

att frångå kommitténs tidigare förslag om inrättande av en klinikavdelning

vid sinnessjukhuset.

Beträffande huvuddispositionen av sjukhuset anför kommittén.

Det av Falköpings stad upplåtna markområdet är beläget å Mössebergs

östra sluttning norr om den egentliga stadsbebyggelsen. På grund av markens

lutningsförhållanden föreslås, att de egentliga sjukhusbyggnaderna

förläggas något söder om det läge, som angivits i det förordade tävlingsförslaget,

varigenom sjukhusanläggningen kommer att ligga inom områdets

mellersta del.

Sjukhusets huvudentré kommer att ansluta till landsvägen mellan Falköping

och Skara. Huvudentrén leder fram till sjukhusets medicinska och

administrativa centrum, förlagt i en sexvåningsbyggnad, och till en med

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 ur 1957

denna direkt förbunden byggnad i två våningar för sjukhusets klinikavdelning.

Vårdpaviljongerna — 7 till antalet — är belägna i en halvcirkel

söder, väster och norr om de angivna byggnaderna med 2 paviljonger, vardera

i fyra våningar och avsedda för akut sjuka, 2 paviljonger, vardera i

två våningar och avsedda för oroliga patienter samt 3 paviljonger, likaledes

i fyra våningar och avsedda för kroniska och sängliggande patienter.

Beträffande vårdplatsernas fördelning på olika avdelningar samt avdelningarnas

storlek hänvisar kommittén till vad kommittén i det föregående

anfört rörande den principiella planläggningen av nya sinnessjukhus. Kommittén

föreslår sålunda, att vårdavdelningarna vid sjukhuset med undantag

av klinikavdelningen genomgående erhåller 30 platser vardera, fördelade

på två vårdgrupper om 14 respektive 16 platser. Antalet sådana vårdavdelningar

föreslås uppgå till 24 med ett sammanlagt platsantal av 720. Vårdpaviljongerna

är planlagda som vinkelformade byggnader med en vårdgrupp

inrymd i vardera flygeln och gemensamma utrymmen förlagda i byggnadens

hörnparti. Patientrummen kommer att inom den större vårdgruppen omfatta

2 fyrapatientrum, 2 tvåpatientrum och 4 enpatientrum samt inom den

mindre vårdgruppen 2 fyrapatientrum och 6 enpatientrum.

Sjukhusets klinikavdelning skall omfatta två avdelningar i varje våning,

vardera om 16 platser, eller tillhopa 64 platser. Sjukhusets totala vårdplatsantal

kommer sålunda att uppgå till (720 + 64) 784 platser. Vid utformningen

av klinikens vårdavdelningar har kommittén utgått ifrån att

de bör erhålla i huvudsak samma storlek och standard, som i allmänhet

gives psykiatriska lasarettsavdelningar. I likhet med den större vårdgruppen

inom sjukhusets övriga vårdavdelningar kommer varje avdelning att omfatta

2 fyrapatientrum, 2 tvåpatientrum och 4 enpatientrum.

Vad beträffar de bostäder, som förutsatts skola genom statens försorg

uppföras inom sjukhusområdet, är kommittén icke beredd att nu framlägga

förslag därom. Det är kommitténs avsikt att utreda, i vad mån staden har

möjligheter att åtaga sig uppförandet av vissa bostäder.

Kommitténs framlagda förslag till uppförande av det nya sinnessjukhuset

beräknas draga betydande kostnader. Totalkostnaderna för sjukhuset exklusive

personalbostäder kommer att vid nuvarande prisläge uppgå till i

runt tal 31 miljoner kronor. Enligt upprättad preliminär tidsplan för byggnadsarbetenas

bedrivande beräknas hela sjukhusanläggningen kunna färdigställas

under år 1961, en tidrymd, som med hänsyn till platsbristen vid

sinnessjukhusen icke bör överskridas. Sjukhusets uppförande kommer sålunda

att föranleda en genomsnittlig kapitalinvestering av 6 å 7 miljoner

kronor per år. Kommittén, som är väl medveten om önskvärdheten av att

söka begränsa de statliga investeringarna, avser därför att vid den fortsatta

detaljbearbetningen av sjukhusets utformning söka i möjligaste mån nedbringa

kostnaderna utan eftersättande av medicinska och driftsekonomiska

synpunkter.

4 — Bihnng till riksdagen protokoll 1957. 1 samt. Nr 103

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Kommittén föreslår, att för nästa budgetår måtte anvisas 4 000 000 kronor

för påbörjande av arbetena.

Källshagens sjukhus

Installation av oljeeldning m. m.

I sjukhusets panncentral finns tre högtrycksångpannor och två varmvattenpannor,

samtliga anordnade för koleldning. Vid nu rådande priser

för ångkol och eldningsolja skulle vinsten i bränslekostnad vid övergång till

oljeeldning komma att uppgå till omkring 50 000 kronor per år. Kostnaden

för installation av oljeeldningsanläggning har beräknats till 220 000 kronor.

Med hänsyn till besparingen av bränslekostnaderna förordar kommittén

övergång till oljeeldning vid sjukhuset.

En övergång till oljeeldning vid sjukhuset skapar även förutsättningar

att bättre tillgodose behovet av varmvatten nattetid till vårdpaviljongerna.

Varmvattenberedningen sker nu företrädesvis genom högtrycksångpannorna,

som eldas endast under dagen. Kostnaden för erforderliga åtgärder

till förbättrande av varmvattenberedningen — utöver installation av oljeeldning

har beräknats till 10 000 kronor. Vidare bör en ombyggnad av

spjällanordningar och murverk till rökkanalerna bakom pannorna företagas

i sammanhanget. Dessa arbeten ha kostnadsberäknats till 5 000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för ovan föreslagna arbeten i sjukhusets

panncentral kommer sålunda att uppgå till (220 000 + 10 000 + 5 000)

235 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa

budgetår.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn

Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag

(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285) verkställande av om- och tillbyggnad av

sjukhusets administrationsbyggnad m. m. för en beräknad kostnad av

965 000 kronor samt anvisade för budgetåret 1956/57 600 000 kronor för

ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten för en beräknad

kostnad av 965 000 kronor samt bemyndigade styrelsen att för budgetåret

1956/57 disponera 600 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten beräknas bli igångsatta i början

av år 1957 och vara helt slutförda under budgetåret 1957/58. Kommittén

hemställer, att återstoden av den beräknade kostnaden (965 000 — 600 000)

365 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Uppförande av vårdpaviljong K 58

I överensstämmelse med föreliggande plan återstår två befintliga vårdpaviljonger

— nr 14 och 17 — att renovera, innan samtliga vårdplatser vid

sjukhuset moderniserats. Kommittén har låtit närmare utreda möjligheterna

att ombygga paviljong 17. Därvid har framkommit att paviljongens

utformning icke utesluter möjligheten att inom byggnaden anordna

två i och för sig godtagbara vårdavdelningar, vardera med 26 platser. Då

paviljongen emellertid saknar källare, kan de lokaler, som brukar förläggas

i källarvåningen icke inrymmas i byggnaden. För att tillgodose detta lokalbehov

måste paviljongen tillbyggas. Då kostnaderna för ombyggnadsarbeten

är mycket höga, kommer de totala kostnaderna för paviljongens modernisering

enligt verkställd utredning att uppgå till omkring 23 000 kronor per

vårdplats. Kostnaderna för uppförande av en ny byggnad, inrymmande vårdavdelningar

av den typ, som kommittén fortsättningsvis kommer att föreslå

vid beslutade nya sjukhus, har beräknats till cirka 28 300 kronor per vårdplats

(därav för yttre arbeten cirka 3 000 kronor).

Den merkostnad, som en nybyggnad betingar i jämförelse med den ifrågasatta

ombyggnaden, anser kommittén uppvägas av de fördelar, som vinnes

genom tillkomsten av ett antal ur driftsynpunkt mera rationella och ekonomiska

vårdavdelningar.

Kommittén föreslår därför att såsom ersättningsbyggnad för paviljong

17 uppföres en ny vårdpaviljong — K 58 — inrymmande två vårdavdelningar,

vardera om 30 platser, fördelade på två vårdgrupper. Den totala

byggnadskostnaden för paviljongen har beräknats till 1 700 000 kronor.

Kommittén hemställer, att ett belopp om 800 000 kronor anvisas för nästa

budgetår för arbetenas påbörjande.

Utökning av panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag

(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att ytterligare en varmvattenpanna skulle

installeras i sjukhusets panncentral för en beräknad kostnad av 100 000

kronor. Ifrågavarande panna föreslogs i likhet med fyra befintliga pannor

i centralen utrustad för koleldning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 november 1956 hemställde byggnadsstyrelsen

att i samband med installerandet av den nya varmvattenpannan

få utföra denna för oljeeldning och därvid förskottera kostnaderna.

Kungl. Maj :t lämnade byggnadsstyrelsens framställning utan bifall.

Kommittén framhåller, att den nya varmvattenpannan måste — för att

den skall kunna effektivt utnyttjas — förses med anordningar för automatisk

eldning med kol eller olja. Kostnaden för ordnandet av automatisk

koleldning har beräknats till 100 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har upp
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

skattat kostnaderna för installation av oljeeldning till cirka 60 000 kronor.

Den för oljeeldning erforderliga bränsletanken har därvid beräknats i

huvudsak komma att betjäna enbart den nya pannan. Kommittén anser

emellertid, att därest pannan skall förses med oljeeldning bränsletanken

bör få sådan storlek, att den är tillräcklig för en övergång till oljeeldning

av hela panncentralen. En dylik tankanläggning jämte oljeeldningsaggregat

för den nya pannan kan beräknas draga en kostnad av 125 000 kronor.

Kommittén anser att det i nuvarande läge på bränslemarknaden icke är

möjligt att förutse tillgången på och kostnaderna för olika bränslen vid den

tidpunkt, då medel för utförande av automatisk eldning av den nya pannan

kan vara tillgängliga. För att hålla möjligheten öppen att vid denna tidpunkt

installera oljeeldning, om så bedömes lämpligt, föreslår kommittén,

att 125 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för anordnande av

automatisk eldning av den nya varmvattenpannan.

Vissa yttre arbeten

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag

(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid sjukhuset skulle uppföras två

bostadshus — B 55 a—b —- för ogift kvinnlig personal.

Kommittén framhåller, att i kostnaderna för de två nybyggnaderna endast

medräknats grovplanering av marken närmast husen. Några medel för

erforderliga planerings- och planteringsarbeten finns sålunda icke anvisade.

Då området kring byggnaderna är flackt och den intilliggande järnvägen

utgör ett störande moment, anser kommittén önskvärt, att byggnaderna

omgärdas med lämplig växtlighet. Kostnaderna för plantering av träd och

buskar samt anläggning av gräsmattor och gångvägar har beräknats till

24 000 kronor. Kommittén hemställer att detta belopp anvisas för nästa

budgetår.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Örebro

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag

(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att ett nytt sinnessjukhus skulle uppföras

i Örebro län, avsett att förläggas till Örebro.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj.-t åt kommittén att

vidtaga åtgärder för förvärv av markområde i Örebro för det beslutade

nya sjukhuset och att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till sjukhusets

närmare utformning och planläggning.

Kommittén har upptagit förhandlingar med Örebro stad om erforderligt

markförvärv. Staden har därvid såsom lämplig tomtmark anvisat ett omkring

363 000 m2 stort område, beläget nordväst om och i anslutning till

den egentliga stadsbebyggelsen invid allmänna vägen Örebro—Kil. Områ
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

det, som utgör en del av en staden tillhörig lantgård — Mellringe gård —

genomkorsas av en mindre väg och en elkraftledning. Kommittén anser

området väl lämpat för avsett ändamål.

På grundval av de förda förhandlingarna har kommittén slutit preliminärt

avtal med staden av följande lydelse.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande såsom

företrädare för Kungl. Maj :t och Kronan, här nedan kallad Kronan, å ena,

och Örebro stad, här nedan kallad staden, å andra sidan, är — under

förutsättning av Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges i Örebro godkännande

— träffat följande avtal.

§ 1.

Staden överlåter med full äganderätt till Kronan sammanlagt cirka

363 000 m2 av fastigheten stadsägan nr 354 + 373 + 377 i Örebro Längbro

församling, vilket område närmare angivits inom heldragen blå linje på

en vid detta avtal fogad karta.

I överlåtelsen ingå å området befintliga byggnader.

Därest vid den under § 7 här nedan avsedda tomtindelning, den blivande

tomtens gränser skulle undergå mindre justering i förhållande till de å

kartan angivna, skall överlåtelsen avse i tomten ingående mark.

Området överlåtes gravationsfritt.

§ 2.

Området tillträdes av Kronan den 1 januari 1958.

§ 3.

I ersättning för marköverlåtelsen erlägger Kronan till staden vid tillträdet

ett belopp av trehundratjugufemtusen (325 000) kronor.

§ 4.

Staden ombesörjer, att en över området gående elkraftledning flyttas

utanför området. Till kostnaderna härför och för omläggning av en väg

över området bidrager Kronan med tvåhundratusen (200 000) kronor,

vilket belopp utbetalas till staden, när arbetena avslutats. Härför erforderliga

medel beräknas finnas anvisade för budgetåret 1958/1959.

§ 5.

Kronan utfäster sig att snarast möjligt efter områdets tillträdande vidtaga

erforderliga åtgärder för uppförande å detsamma av ett sinnessjukhus,

vilket i utbyggt skick beräknas inrymma minst 700 vårdplatser.

§ 6.

Staden, som medgiver att sjukhuset anslutes till stadens vatten- och

avloppsnät samt ledningsnät för elektrisk kraft, förbinder sig att till den

tidpunkt, varom överenskommelse senare kan träffas, ha framdragit för

anslutningen erforderliga ledningar till områdets gräns samt att från samma

tidpunkt leverera vatten och elektrisk energi.

För vatten- och elleverans erlägger Kronan ersättning enligt de för konsument

med motsvarande förbrukning inom staden vid varje tillfälle

gällande taxor och för respektive verk gällande reglemente. Motsvarande

skall gälla för sjukhusets avlopp, därest särskilda avloppsavgifter beslutas

av staden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Om fråga om leverans av fjärrvärme till sjukhusanläggningen äro parterna

överens att senare upptaga förhandlingar.

§ 1.

Staden ombesörjer — utan avvaktan av Kungl. Maj :ts godkännande av

detta avtal — upprättandet av förslag till stadsplan och tomtindelning av

området, vilket utlägges till en tomt. Området betecknas i stadsplanen som

kvartersmark för allmänt ändamål.

§ 8‘

Staden åtager sig att inom det å kartan med grön gränslinje markerade

området omedelbart öster om sjukhusområdet låta uppföra bostäder till

antal och av typ, som statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande

bestämmer och som ur stadsplaneteknisk synpunkt kan godkännas, samt

förbinder sig tillse att — efter anvisning av sjukhusets direktion — hyresrätt

till dessa bostäder endast upplåtes åt befattningshavare vid sjukhuset.

Kronan ansvarar för hyran för dessa bostäder.

Staden svarar för att tillräckligt antal lämpliga bostäder jämväl för

övrig personal vid sjukhuset kommer att uppföras i staden och tillhandahållas

denna personal.

Stadens här gjorda åtaganden skola gälla endast i den mån av staten

beslutade begränsningar inom byggnads- och kreditmarknaden icke förhindra

deras fullgörande. Med anledning av åtagandena beviljade tillstånd

och krediter förutsättas icke verka återhållande på övrig gängse bostadsproduktion

i staden.

En förutsättning för stadens åtagande enligt första stycket är vidare,

att för erforderliga bostadsbyggnader kunna erhållas statliga tertiär- och

tilläggslån till belopp, som jämte utgående primär- och sekundärlån motsvarar

av bostadsstyrelsen godkänd produktionskostnad för byggnaderna.

§ 9.

Kronan förbinder sig att icke inom området utan stadens tillstånd utföra

grundvattenbrunnar.

§ 10.

Kronan svarar för samtliga kostnader för lagfarts vinnande samt för

tomtmätning, tomtkarta och sammanläggning.»

Enligt stadsfullmäktiges i Örebro protokoll den 21 november 1956 har

staden för sin del godkänt avtalet.

Beträffande det nya sinnessjukhusets närmare utformning och planläggning

framhåller kommittén bl. a. att vårdpaviljongerna — 8 till antalet

— avses inrymma vårdavdelningar om 30 platser, fördelade på två

vårdgrupper om 16 respektive 14 platser. Antalet sådana vårdavdelningar

uppgår till 26 med ett sammanlagt platsantal om 780.

Beträffande vårdplatsernas fördelning på olika avdelningstyper och

avdelningarnas utformning hänvisar kommittén till vad i det föregående

anförts rörande den principiella planläggningen av nya sinnessjukhus.

Såsom ovan föreslagits beträffande Falköpings-sjukhuset kommer patientrummen

inom den större vårdgruppen att omfatta 2 fyrapatientrum, 2

tvåpatientrum och 4 enpatientrum samt inom den mindre vårdgruppen

2 fyrapatientrum och 6 enpatientrum.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Enligt det med staden träffade avtalet förutsättes samtliga för sjukhusets

personal erforderliga bostäder komma att uppföras genom stadens försorg

med undantag av bl. a. överläkarbostäder. Kommittén anser, att framläggande

av förslag om uppförande av dessa bostäder bör anstå till dess

närmare uppgifter föreligger om hur de bostäder, som staden skall uppföra

i omedelbar anslutning till sjukhusområdet, kommer att förläggas.

Beträffande kostnaderna för det av kommittén nu framlagda förslaget

till uppförande av nytt sinnessjukhus, vilka exklusive personalbostäder beräknas

till 32 miljoner kronor, hänvisar kommittén till de synpunkter,

som kommittén i det föregående anfört rörande Falköpingssjukhuset. Någon

tidsplan för sjukhusets uppförande har ännu icke kunnat upprättas.

För byggnadsarbetenas påbörjande under nästa budgetår beräknar kommittén

ett belopp av 675 000 kronor. Enligt det med staden träffade preliminära

avtalet skall den överenskomna ersättningen, 325 000 kronor, erläggas

till staden vid tidpunkten för områdets tillträde den 1 januari 1958.

Kommittén hemställer, att Kungl. Maj :t ville godkänna avtalet och för

angivna ändamål anvisa sammanlagt (675 000 + 325 000) 1 000 000 kronor

för nästa budgetår.

Säters sjukhus

Uppförande av två vårdpaviljonger m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 106 till 1956 års riksdag

framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 285), att vid sjukhuset

skulle uppföras två vårdpaviljonger m. in. för en beräknad kostnad av

sammanlagt 2 670 000 kronor samt anvisade för budgetåret 1956/57 ett belopp

av 1 000 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten för en beräknad kostnad

av 2 670 000 kronor, vari kostnaderna för rivning av paviljongerna 4 och

5 vid sjukhuset inräknats, samt bemyndigade styrelsen att för arbetenas

påbörjande disponera 1 000 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Arbetet med uppförande av den ena av vårdpaviljongerna — benämnd

M 4 — beräknas bli igångsatt i början av år 1957 och av den andra vårdpaviljongen

-—- benämnd K 5 — i början av år 1958. Kommittén hemställer,

att för nästa budgetår måtte anvisas ytterligare 500 000 kronor

för arbetenas bedrivande.

Uppförande av samlingssal

Kommittén framhåller att den varit väl medveten om behovet av samlings-

och fritidslokaler vid sjukhuset, men med hänsyn till andra mer

angelägna byggnadsbehov tidigare icke ansetl sig kunna framlägga förslag

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

om anordnande av sådana lokaler. Då lokalbristen emellertid blivit alltmer

accentuerad, anser kommittén att det icke längre kan anstå med dess

avhjälpande. Byggnaden avses inrymma, förutom samlingssal med scen

och därtill hörande kapp- och toalettrum, två rum jämte tekök för personalens

fritidsverksamhet. Kostnaderna för byggnaden har beräknats till

sammanlagt 650 000 kronor, varav för själva byggnaden 602 000 kronor

samt för yttre ledningar och arbeten 48 000 kronor. Kommittén hemställer,

att 350 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för byggnadsarbetenas

påbörjande.

Reparation av värmeledningskulvertar m. m.

Kommittén framhåller, att sjukhusets värmeledningskulvertar i betydande

omfattning befinner sig i mycket dåligt skick. Vid snösmältning eller

regnig väderlek tränger vatten in genom väggar och tak med påföljd att

rörisoleringen utsättes för skadegörelse. Detta medför i sin tur betydande

värmeförluster. Orsaken till bristfälligheterna är att finna i sprickor i

kulvertarnas av betong utförda väggar och tak. Vidare är vattenisoleringen

av betongen otillfredsställande. Det är därför enligt kommittén nödvändigt

att reparera förefintliga sprickor och förnya isoleringen. Då kulvertarna

är förlagda under markytan, måste de friläggas, innan några reparationsåtgärder

kan vidtagas. Vidare synes det lämpligt att i samband med ifrågavarande

reparationsarbeten utbyta i kulvertarna befintliga ångvärmeledningar.

Detta arbete skall utgöra ett led i en påbörjad modernisering av

uppvärmningsanordningarna inom sjukhusets vårdpaviljonger.

De föreslagna åtgärderna har beräknats kosta 550 000 kronor, varav för

reparation och omisolering av kulvertarna 205 000 kronor och för omläggning

av rörledningarna 345 000 kronor. Kommittén hemställer, att 250 000

kronor måtte anvisas för nästa budgetår för arbetenas påbörjande.

Vissa yttre arbeten

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1952 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 245), att vid sjukhuset skulle uppföras ett

bostadshus för ogift personal. Byggnaden är numera färdigställd och har

tagits i bruk.

Kommittén framhåller, att i den för byggnadens uppförande angivna

kostnaden endast ingick grovplanering av markområdet närmast byggnaden.

Några medel för områdets slutliga iordningställande och plantering

finns sålunda icke anvisade. Kommittén har därför upprättat förslag till

erforderliga planerings- och planteringsarbeten. Kostnaderna härför har

beräknats till 15 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas

för nästa budgetår.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

57

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Bollnäs

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1956 års riksdag (prop. nr

106; riksd. skr. nr 285), att ett nytt sinnessjukhus skulle uppföras i Gävleborgs

län och förläggas till Bollnäs.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén att

vidtaga åtgärder för förvärv av markområde i Bollnäs för det beslutade nya

sjukhuset och att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till sjukhusets

närmare utformning och planläggning.

Kommittén har upptagit förhandlingar med Bollnäs stad och landskommun

om erforderligt markförvärv för det nya sjukhuset. Kommunerna har

anvisat bl. a. ett cirka 360 000 in2 stort område, beläget väster om och i anslutning

till den egentliga stadsbebyggelsen invid allmänna landsvägen

Bollnäs—Eriksnäsbo. Detta område — benämnt Heden-området — är f. n.

i enskild ägo med undantag av ca 30 000 in2, som tillhör staden. Staden och

landskommunen har emellertid för avsikt att förvärva området för att

kunna ställa det till kronans förfogande. Vid förhandlingar mellan kommunerna

och vederbörande markägare, vari kommittén medverkat, har det

icke visat sig möjligt att förvärva den privatägda delen av området till ett

lägre pris än vad som motsvarar i genomsnitt cirka 90 öre per m2. Däri ingår

vissa ersättningar för intrång i driften av en lantbruksegendom, varav

området utgör en avsevärd del. Kommunerna har förklarat sig villiga att

överlåta området till Kronan mot en markersättning av 230 000 kronor, motsvarande

ungefär 65 öre per m2.

Med hänsyn till att sinnessjukhusets förläggande till staden kommer att

medföra väsentligt ökade krav på en av kommunerna planerad reningsanläggning

för avloppsvatten, har kommittén icke velat motsätta sig, att de

erhåller ett begärt bidrag till uppförande av sagda anläggning under förutsättning,

att denna i utbyggt skick är konstruerad för s. k. höggradig

rening. Storleken av detta bidrag har kommittén ansett kunna bestämmas

till 150 000 kronor. Kommunerna har vidare krävt, att Kronan bidrager till

kostnaderna för anläggande av vatten- och avloppsledningar samt väg till

sjukhusets område med 170 000 kronor.

Det nya sinnessjukhusets förläggande till Bollnäs kommer sålunda att

medföra kostnader för markförvärv m. m. om sammanlagt (230 000 +

150 000 + 170 000) 550 000 kronor. På grundval av de förda förhandlingarna

har kommittén träffat preliminärt avtal med staden och landskommunen

av följande lydelse.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande som företrädare

för Kungl. Maj :t och Kronan, å ena, och Bollnäs landskommuns

kommunalnämnd samt Bollnäs stads drätselkammare såsom företrädare

för Bollnäs landskommun respektive Bollnäs stad, å andra sidan, är —

under förutsättning av Kungl. Maj:ts och kommunalfullmäktiges respektive

stadsfullmäktiges i Bollnäs godkännande — följande avtal träffat.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

§ 1.

Kommunerna — som hava för avsikt att förvärva bland annat nedan

nämnda markområde — överlåta med full äganderätt till Kronan sammanlagt

cirka 360 000 kvadratmeter av fastigheterna Heden l7, 315, 328 och 422,

Hamre 5™, 597, 5»» och 5»3 samt Soldatroten nr 70 tillhörig samfälld mark

i Hamre by, allt i Bollnäs socken, vilket område angives närmare inom heldragen

röd linje på den vid detta avtal fogade kartan.

Därest vid den under § 5 här nedan avsedda planeringen den blivande

fastighetens gränser skulle undergå mindre justering i förhållande till de

å kartan angivna, skall överlåtelsen avse av kommunerna ägd mark inom

det i planen utlagda A-området.

Området överlåtes gravationsfritt frånsett rätt för Allmänna Svenska

Elektriska Aktiebolaget att framdraga och bibehålla kraftledning över områdets

östligaste del, vilken rätt fastställts av Bollnäs domsagas expropriationsdomstol

i domar den 31 maj 1954 och den 4 mars 1955.

§ 2.

Området tillträdes av Kronan den 1 oktober 1957.

§ 3.

I ersättning för marköverlåtelsen erlägger Kronan till kommunerna vid

tillträdet ett belopp av 230 000 kronor.

§ 4.

Kronan utfäster sig att vidtaga erforderliga åtgärder för att snarast möjligt

efter tillträdet inom området uppföra ett sinnessjukhus, vilket i utbyggt

skick beräknas inrymma minst 600 vårdplatser.

§ 5.

Kommunerna ombesörja — utan avvaktan av Kungl. Maj :ts godkännande

av detta avtal upprättandet av förslag till byggnadsplan, där området

utlägges till ett kvarter. Området betecknas i blivande byggnadsplan som

kvartersmark för allmänt ändamål.

Kommunerna, som medgiva, att sjukhuset anslutes till deras vatten- och

avloppsnät, förbinda sig att till den tidpunkt, varom överenskommelse senare

kan träffas, ha framdragit för anslutningen erforderliga ledningar

samt väg till områdets gräns ävensom att från denna tidpunkt leverera

vatten till sjukhuset.

För levererat vatten erlägger Kronan ersättning enligt för konsument

med motsvarande förbrukning inom kommunerna vid varje tillfälle gällande

taxor och för vattenverket gällande reglemente.

§ 6.

Till anläggande av ett reningsverk för kommunerna, som i utbyggt skick

är konstruerat för så kallad höggradig rening, bidrager Kronan med

150 000 kronor. Av detta bidragsbelopp skall 75 000 kronor utbetalas till

kommunerna, när arbetena med reningsverkets uppförande påbörjas, vilket

beräknas ske under budgetåret 1957/58. Återstoden av beloppet, 75 000 kronor,

utbetalas till kommunerna, när reningsverket färdigställts i utbyggt

skick.

Såsom bidrag till kostnaderna för anläggande av vatten- och avloppsledningar

samt väg till sjukhusets område erlägger Kronan 170 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Detta bidragsbelopp utbetalas till kommunerna, när anläggningsarbetena

påbörjas, vilket beräknas ske under budgetåret 1957/58.

§ 7.

I den mån ej av staten beslutade begränsningar inom byggnads- och

kreditmarknaden lägga hinder härför, svara kommunerna för att tillräckligt

antal bostäder av den typ, som av statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande bestämmes, komma att uppföras för sådan personal vid

sjukhuset, som ej oundgängligen behöver bo inom sjukhusområdet.

§ 8.

Kronan svarar för samtliga kostnader för lagfarts vinnande samt för avstyckning

och sammanläggning.»

Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 17 december 1956 har staden för

sin del godkänt avtalet. Kommunalnämnden i landskommunen har meddelat,

att avtalet ännu icke godkänts av kommunalfullmäktige. (Enligt

protokollsutdrag den 28 januari 1957 har kommunalfullmäktige godkänt

avtalet.)

Erforderliga handlingar och ritningar att läggas till grund för ett ställningstagande

till frågan om sjukhusets närmare utformning och planläggning

har ännu icke utarbetats. Vissa förberedande projekteringsarbeten har

dock hunnit utföras. Kommittén avser att i samband med avgivandet av

sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 inkomma med förslag härutinnan.

Då det med hänsyn till den rådande bristen på vårdplatser inom

sinnessjukvården emellertid är angeläget, att sjukhuset snart kommer till

utförande, bör vissa förberedande yttre arbeten inom det för sjukhuset avsedda

markområdet vidtagas redan under nästkommande budgetår. Härför

och för sjukhusets fortsatta projektering erforderliga medel har beräknats

till 400 000 kronor.

Enligt det preliminärt träffade avtalet skall den överenskomna köpeskillingen

för markområdet, 230 000 kronor, utbetalas till kommunerna vid tidpunkten

för områdets tillträde, vilken angivits till den 1 oktober 1957. Av

det för anläggande av reningsverk medgivna bidragsbeloppet skall enligt

avtalet 75 000 kronor utbetalas, när reningsverkets uppförande påbörjas,

vilket beräknats komma att ske under nästa budgetår. Under samma tid har

arbetena för anläggande av vatten- och avloppsledningar samt väg till sjukhusområdet

beräknats kunna igångsättas. Enligt avtalet skall i samband

därmed utbetalas det av kommunerna begärda bidraget till kostnaderna

för dessa arbeten, 170 000 kronor.

För utbetalande av de enligt avtalet utgående ersättningarna till Bollnäs

stad och landskommun erfordras sålunda sammanlagt (230 000 + 75 000 +

170 000) 475 000 kronor.

Kommittén hemställer, att Kungl. Maj :t ville godkänna avtalet och för

angivna ändamål för nästa budgetår anvisa tillhopa (400 000 + 475 000)

875 000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Gådeå sjukhus i Härnösand

Åtgärder i samband med sjukhusets anslutning till länslasarettets

värmecentral

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) anvisande av medel för anslutning av

sjukhusets värmesystem till en av Västernorrlands läns landsting uppförd

ny panncentral för länslasarettet. Arbetena utgjorde en första etapp i sjukhusets

definitiva anslutning till panncentralen. I samband med att den vid

sjukhuset befintliga ångcentralen nedlägges återstår att inom centralen förnya

och omdisponera armatur- och fördelningsledningar i apparatrummet,

utbyta varmvattenberedare samt installera motströmsapparater och pumpar

för varmvattensystemet i två bostadshus vid sjukhuset.

Kostnaderna för nu angivna åtgärder har beräknats till 90 000 kronor.

Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Renovering av administrationsbyggnaden m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 123 till 1955 års riksdag

framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 267), att administrationsbyggnaden

vid sjukhuset skulle renoveras för en beräknad kostnad av sammanlagt

högst 425 000 kronor, samt anvisade detta belopp för budgetåret 1955/56.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att utföra renoveringen för en kostnad av högst 425 000 kronor och ställde

motsvarande belopp till styrelsens disposition för ändamålet.

Beträffande ifrågavarande byggnadsarbete har byggnadsstyrelsen uppgivit

bl. a. följande. Sedan arbetet upptagits i ett under november 1955 medgivet

tillägg till den för samma år fastställda byggnadstillståndskvoten och

dylikt tillstånd erhållits, var arbetet avsett att påbörjas omkring den 1 april

1956. Av arbetsmarknadsskäl medgav länsarbetsnämnden emellertid icke

arbetets påbörjande förrän under hösten 1956. Avgivna anbud å arbetet har

sedermera visat, att de för ändamålet anvisade medlen — 425 000 kronor

jämte fem procent automatisk kostnadsstegring — är otillräckliga för arbetets

utförande.

Byggnadsstyrelsen och kommittén har i samråd sökt att genom förenklingar

i arbetsprogrammet i görligaste mån bringa kostnaderna i överensstämmelse

med anslagsbeloppet. Det har emellertid ej kunnat minskas till

lägre belopp än att ett tilläggsanslag om 150 000 kronor erfordras för arbetets

fullföljande. Sedan länsarbetsnämnden sedermera under hand meddelat

byggnadsstyrelsen, att arbetet, om det icke kunde påbörjas före den

1 december 1956, måste uppskjutas till hösten 1957, hemställde byggnadsstyrelsen

hos Kungl. Maj :t om bemyndigande att trots det erforderliga till
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 är 1957

läggsanslaget påbörja arbetet i fråga. Genom beslut den 16 november 1956

lämnade Kungl. Maj :t byggnadsstyrelsen det begärda bemyndigandet.

Med åberopande av vad sålunda förekommit hemställer kommittén, att

ett tilläggsanslag om 150 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för

fullföljande av den beslutade renoveringen av sjukhusets administrationsbyggnad.

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall

Utvidgning av lokaler för administration och medicinskt centrum

Kommittén föreslår, att sjukhusets administrationsbyggnad ombygges

och att en nybyggnad kommer till stånd för nya lokalbehov. Till stöd för

detta förslag anför kommittén.

Sidsjöns sjukhus uppfördes under åren 1939—1942 och togs i bruk år

1943. De lokaler, som anordnades för administration och behandling m. in.,

uppfyller helt naturligt icke de krav, som numera ställs på dylika lokaliteter.

Av numera föreliggande lokalbehov för ifrågavarande ändamål kan

inom den befintliga administrationsbyggnaden endast inrymmas lokaler

för medicinsk behandling, laboratorium och apotek samt expeditioner för

läkare, uppsyningsman och föreståndarinnor. Nya lokaler erfordras således

för sjukhusets kontor, direktionsrum och medicinska bibliotek. Vidare

måste lokaler anordnas för sjukhusets instruktionssköterska. Därjämte bör

utrymmen beredas för en internöverläkare vid sjukhuset, personalföreståndarinna

och skrivcentral.

Nu angivna lokalbehov kan tillgodoses endast genom en nybyggnad. Kommittén

har låtit upprätta förslag till sådan nybyggnad samt erforderlig ombyggnad

av den befintliga administrationsbyggnaden. Nybyggnaden föreslås

uppförd i två våningar jämte inredd källarvåning. Ombyggnaden av den

befintliga administrationsbyggnaden förutsättes kunna begränsas till i huvudsak

en uppdelning av vissa rum.

Då ifrågavarande lokalbrist innebär, att sjukvården numera icke kan

bedrivas på ett tillfredsställande sätt, finner kommittén angeläget, att den

föreslagna ny- och ombyggnaden snarast kommer till stånd. Kostnaderna

har beräknats till sammanlagt 640 000 kronor, varav 570 000 kronor för

nybyggnaden, 44 000 kronor för ombyggnaden och 26 000 kronor för yttre

ledningar och arbeten. Kommittén hemställer, att för nästa budgetår anvisas

300 000 kronor för byggnadsarbetenas påbörjande.

Anordnande av sopförbränningsugn i panncentralen samt upprustning

av sjukhusets värme- och varmvattensystem

Sjukhuset saknar för närvarande sopförbränningsugn. För att möjliggöra

förbränning av sopor har de statliga sinnessjukhusen i stor utsträckning utrustats

med särskilt anordnade ugnar. Kommittén anser önskvärt, att även

Sidsjöns sjukhus erhåller en sådan. Kostnaden härför har beräknats till

65 000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Skador i värmesystemet har givit anledning till noggranna undersökningar

av rörledningar i kulvertar och källarutrymmen. Det har därvid visat

sig, att värmesystemets fördelningsledningar under en paviljong är i dåligt

skick och måste utbytas. Vidare har framkommit att i kulvert förlagda rörledningar

i regel är dåligt isolerade. Även kallvattenledningarnas isolering

är på flera håll bristfällig. Ledningarna bör förses med ny isolering. Kostnaderna

för nu angivna arbeten har beräknats till 190 000 kronor.

Uppvärmningen av varje byggnad vid sjukhuset regleras för närvarande

genom manuell injustering av ventilerna. Till förbättrande av sjukhusets

värmeekonomi anser kommittén, att respektive byggnad bör förses med

motorstyrda regleringsventiler. Beträffande bostadshusen torde åtgärder i

samma syfte kunna inskränkas till installation av termostater. Nu förordade

åtgärder har kostnadsberäknats till 145 000 kronor.

Tvättställen i tvättrummen inom fem vårdavdelningar saknar för närvarande

tillgång till tempererat vatten. Då varmvatten numera är erforderligt

inom vårdavdelningar, föreslår kommittén, att tvättrummen inom

nämnda paviljonger förses med anordningar härför. Kostnaderna härför har

beräknats till 100 000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för samtliga ovan förordade arbeten uppgår till

(65 000 + 190 000 + 145 000 + 100 000) 500 000 kronor. Kommittén hemställer,

att 250 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för arbetenas

påbörjande.

Uppförande av bostadshus

Vid sjukhuset finns för närvarande anställda fem läkare i lönegrad Ce 29.

Av vid sjukhuset befintliga fyra bostäder är två upplåtna till förste läkare,

som icke kunnat beredas bostäder utanför sjukhuset. För läkare i lönegrad

Ce 29 föreligger sålunda för närvarande en brist om tre bostäder. Även om

de inom sjukhuset nu boende förste läkarna framdeles kan erhålla bostäder

utanför sjukhuset, kommer bostadsbeståndet för läkare att vara otillräckligt.

Kommittén har därför funnit erforderligt, att åtminstone två bostäder,

vardera om fyra rum och kök, tillskapas vid sjukhuset. Härutöver anser

kommittén nödvändigt, att sjukhusets bostadsbehov tillgodoses med två

dubbletter, i första hand avsedda för läkarvikarier, och ett mindre antal

enkelrum, avsedda för sjukvårdselever.

För att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna för nu föreslagna bostäder

har kommittén funnit lämpligt, att dessa sammanföres till en byggnad.

De båda läkarbostäderna, som vardera erhåller en lägenhetsyta om cirka

90 m2, har förlagts till övre våningen i en tvåvåningsbyggnad. Därest de båda

dubbletterna får en lägenhetsyta om 38 in2 vardera och förlägges i bottenvåningen,

kan i samma våning inrymmas sex enkelrum, vartdera om ungefär

16 in2.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

63

Kostnaderna för bostadsbyggnaden har beräknats till 360 000 kronor,

varav för yttre ledningar och arbeten 20 000 kronor. Kommittén hemställer,

att hela det erforderliga beloppet anvisas för nästa budgetår.

Frösö sjukhus vid Östersund

Anslutning av sjukhuschefens bostadshus till sjukhusets panncentral m. m.

Sedan ny chef för sjukhuset utnämnts, kommer medicinalstyrelsen att

upprusta befattningshavarens bostadshus vid sjukhuset. Det har befunnits

lämpligt att i samband därmed ansluta byggnaden till sjukhusets gemensamma

värmecentral, varigenom vissa besparingar är att förvänta.

Vid arbetets utförande bör även i byggnaden befintliga ledningar för vatten

och avlopp, som är förbrukade, utbytas. Vidare erfordras att vissa moderniseringsarbeten

i kök och badrum utföres.

Kostnaderna för nu nämnda arbeten, vilka kommittén funnit angelägna,

har beräknats till sammanlagt 60 000 kronor. Kommittén hemställer, att

detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Umedalens sjukhus vid Umeå

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler och elevbostäder

I det föregående har kommittén äskat medel för uppförande vid S:ta

Maria sjukhus av undervisningslokaler in. in. för lägre utbildning av sjukvårdspersonalen

vid statens sinnessjukhus. Enligt föreliggande planer har

även till Umedalens sjukhus förlagts en utbildningscentral. Utbildningsverksamheten

bedrives på liknande sätt som vid S:ta Maria sjukhus.

Vad kommittén anfört beträffande lokalbehovet för utbildningsverksamheten

vid S:ta Maria sjukhus gäller i allt väsentligt även i fråga om Umedalens

sjukhus. Vid sistnämnda sjukhus måste därutöver ett antal bostäder

för kursernas elever anordnas. Det har nämligen visat sig föreligga synnerligen

stora svårigheter att inom sjukhuset eller i närliggande samhällen bereda

eleverna tillfredsställande bostäder.

Bostadsbehovet har med hänsyn till det för varje kurs avsedda elevantalet

beräknats till 25 enkelrum. Såsom bostad för en instruktionssköterska bör

lämpligen en dubblett anordnas.

Kostnaderna för anläggningens uppförande har beräknats till sammanlagt

1 170 000 kronor, varav för byggnaderna 1 070 000 kronor samt för

ytlre ledningar och planeringsarbeten 100 000 kronor. Kommittén hemställer,

att 600 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för byggnadsarbetenas

påbörjande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Utökning av verkstadsbyggnaden och uppförande av garage

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1952 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 245) om- och utbyggnad av de till panncentralen

hörande driftsverkstäderna vid sjukhuset. Dessa är nu iordningställda.

Även beträffande övriga driftsverkstäder vid sjukhuset, för måleri och

snickeri, är vissa förbättringsåtgärder påkallade för att de rationellt skall

fylla sitt ändamål. Sålunda erfordras anordnande av omklädnings- och

tvättrum för verkstadspersonalen, expeditioner för respektive hantverksföreståndare,

rum för sprutmålning samt förråd för färger och oljor. Kommittén

har funnit att detta lokalbehov bör tillgodoses genom att en mindre

flygelbyggnad uppföres i anslutning till den befintliga verkstadsbyggnaden.

Kostnaden för flygelbyggnaden har beräknats till 125 000 kronor.

På platsen för ifrågavarande flygelbyggnad finns för närvarande en enkel

träbyggnad, utnyttjad såsom provisoriskt garage för sjukhusets bilar. Då

byggnaden icke är lämpad för detta ändamål och icke uppfyller de krav beträffande

brandsäkerhet m. m., som måste ställas på en garagebyggnad,

har kommittén funnit angeläget, att en ny sådan byggnad uppföres vid

sjukhuset. Kostnaden för denna byggnad har beräknats till 205 000 kronor.

Kommittén hemställer, att för nu avsedda ändamål för nästa budgetår

måtte anvisas tillhopa (125 000 + 205 000) 330 000 kronor.

Uppförande av växthus

I anslagsframställningen för budgetåret 1955/56 föreslog kommittén bl. a.

uppförande av växthus vid sjukhuset för en beräknad kostnad av 300 000

kronor. Såsom motivering för förslaget anförde kommittén i huvudsak

följande. Uppförande av ett växthus hade länge varit aktuellt och behovet

därav vore väl motiverat. Därigenom skulle sjukhuset kunna lättare förses

med vissa grönsaker och under den kalla årstiden med blommor för vårdavdelningarna.

Tillgången till ett växthus skulle även göra det möjligt att

driva plantor och lökar för utplantering i de förhållandevis stora parkanläggningar,

som omgåve sjukhuset. Härtill komme, att trädgårdsodling

vore särskilt lämpad för sysselsättning av vissa patienter.

Kommitténs förslag föranledde icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Kommittén, som med anledning av hemställan från sjukhuset upptagit

ärendet till förnyat övervägande, har på grund av kostnadsskäl icke ansett

sig kunna förorda det tidigare förslaget. Efter samråd med sjukhuset har

kommittén i stället låtit utreda, vilka kostnader ett mindre växthus i standardutförande

skulle betinga, därest det uppföres i sjukhusets egen regi

med anlitande av dess fast anställda arbetare och patientarbetskraft. Det

har visat sig, att en användbar anläggning under nämnda förutsättningar

kan åstadkommas för en kostnad av 100 000 kronor. Med hänsyn härtill och

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

till de fördelar, som tillgången till ett växthus otvivelaktigt kommer att medföra

för sjukhuset, föreslår kommittén, att detta belopp anvisas för nästa

budgetår.

Furunäsets sjukhus vid Piteå

Uppförande av vårdpaviljong för kroniskt sjuka

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag

(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras en

vårdpaviljong för kroniskt sjuka för en beräknad kostnad av 2 000 000 kronor

samt anvisade för budgetåret 1956/57 ett belopp av 500 000 kronor för

ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra vårdpaviljongen för en beräknad kostnad av 2 000 000 kronor

samt bemyndigade styrelsen att för arbetenas påbörjande disponera

500 000 kronor för budgetåret 1956/57. Därjämte uppdrog Kungl. Maj :t åt

kommittén att i samråd med mentalsjukvårdsdelegationen ompröva frågan

om avdelningarnas storlek i den beslutade nya vårdpaviljongen och att inkomma

med de förslag, vartill förnyade överväganden i frågan kunde giva

anledning.

Kommittén erinrar om att kommittén i det föregående uttalat, att den

beslutade paviljongen lämpligen bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med de principer, som kommittén förordat vid planläggningen av nya

sinnessjukhus. I enlighet härmed har kommittén efter samråd med mentalsjukvår

dsdelegationen låtit upprätta förslag till ny vårdpaviljong, uppförd i

tre våningar, varje våning inrymmande en avdelning med 30 platser, fördelade

å två vårdgrupper om 16 respektive 14 platser. Paviljongen föreslås

bli T-formad med vårdgruppernas gemensamma utrymmen förlagda i byggnadens

mittparti. Avdelningarna avses bli inredda och utrustade i överensstämmelse

med det för nya sinnessjukhus framlagda principprogrammet.

Enligt det ursprungliga förslaget avsågs paviljongen omfatta två avdelningar

med vardera 48 platser eller sammanlagt 96 vårdplatser. Med nu

förordad planläggning kommer paviljongen att inrymma tillhopa 90 vårdplatser,

innebärande en minskning av platsantalet med 6.

Kostnaderna för den nya vårdpaviljohgen har beräknats till 2 200 000

kronor eller 200 000 kronor högre än enligt tidigare förslag, allt enligt prisläget

den 1 juli 1955.

Arbetet med vårdpaviljongens uppförande beräknas bli påbörjat under

första halvåret 1958. Kommittén hemställer, att för arbetenas bedrivande

måtte anvisas ytterligare 500 000 kronor för nästa budgetår.

5 — Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 samt. Nr 103

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Upprustning av panncentralen

En av de i sjukhusets panncentral befintliga varmvattenpannorna är i

bristfälligt skick och behöver utbytas. Vid installation av ny panna bör

hänsyn tagas till det ökade ång- och värmebehov, som föreligger efter tillkomsten

av den nya vårdpaviljongen för kroniskt sjuka. Kommittén föreslår,

att en ny varmvattenpanna installeras. Kostnaderna för den nya pannan

jämte stokeranordning för automatisk eldning med kol samt byggnadsarbeten

har beräknats till 175 000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267), att vissa kompletteringsarbeten skulle

utföras i panncentralen. Vid närmare undersökning har det befunnits erforderligt,

att komplettera och justera panncentralens utrustning i större

omfattning än vad från början var beräknat. Sålunda måste ytterligare en

motströmsapparat, viss ångarmatur samt ett antal motorer och ventiler utbytas.

Kostnaderna härför har beräknats till 110 000 kronor.

Kommittén hemställer, att för installation av ny varmvattenpanna och

för kompletteringsarbetenas avslutande sammanlagt (175 000 + 110 000)

285 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Anordnande av dagvattenavlopp från vissa byggnader

Regnvattnet från arbetsterapibyggnaden avledes genom en separat ledning

till en nedstigningsbrunn och avrinner därifrån genom ett dike till

Pite älv. Regnvattenledningen ligger icke på frostfritt djup, är bristfällig

och fungerar på grund härav icke tillfredsställande. Regnvattenledningar

från sjukhusets panncentral med kolgård samt från vattenledningsverkets

pumphus är sammanförda till en gemensam ledning, som mynnar vid

kajen intill en hamnbassäng. Yttersta delen av denna ledning utgöres av en

trätrumma, som lätt utfylles av slam från älven.

Kommittén föreslår till avhjälpande av angivna bristfälligheter att en ny

regnvattenledning anordnas från arbetsterapibyggnaden och att denna ledning

anslutes till en likaledes nyanlagd gemensam utloppsledning från

panncentralen och pumphuset. För att undvika igenslamning bör utloppsledningen

utdragas utanför hamnbassängen till större vattendjup i älven.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 37 000 kronor.

Kommittén hemställer, att detta belopp matte för angivna ändamål anvisas

för nästa budgetår.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Stockholms län

Kommittén

Kommittén har i det föregående förordat, att det i den reviderade generalplanen

föreslagna nya sinnessjukhuset i Stockholms län kommer till ut
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungi. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

förande och förlägges norr om Stockholm. Vad angår frågan om den lämpliga

storleksordningen för det nya sinnessjukhuset, erinrar kommittén om

att de i samband med förslaget till reviderad generalplan redovisade undersökningarna

av det framtida platsbehovet för egentligt sinnessjuka för Stockholms

län, utvisar ett behov år 1953 av 905, år 1965 av 1 155 och år 1970

av 1 259 vårdplatser. Dessa beräkningar grundar sig på uppgifter vid en

stickprovsundersökning av de egentligt sinnessjuka från olika län, som vid

utgången av år 1953 vårdades eller var anmälda som exspektanter för intagning

på statliga sinnessjukhus. Enligt landstingets i det föregående återgivna

folkmängdsprognos skulle det för år 1970 beräknade platsantalet

motsvara knappt 2 promille av innevånareantalet. Under år 1955 har genom

landstingets försorg verkställts en inventering inom länet för att klarlägga

förekomsten av psykiskt sjuka och deras olika vårdplatsbehov. Enligt undersökningen

skulle år 1970 erfordras sammanlagt 1 667 vårdplatser, motsvarande

4,31 promille av befolkningen. Av dessa borde 603 platser anordnas

å primäravdelningar och 1 064 å sekundäravdelningar. Vid beräkningen av

platsbehovet har emellertid icke iakttagits de olikheter i vårdbehov, som

råder mellan å ena sidan det klientel, som vårdas å sjukhus med retentionsrätt,

och å andra sidan de s. k. lättskötta sinnessjuka.

Kommittén framhåller, att storleken av det nya sinnessjukhuset i länet

svårligen låter sig bestämmas med ledning av prognosberäkningar rörande

länets totala vårdplatsbehov, vilka på grund av den särskilt i Stockholms

län svåröverskådliga befolkningsutvecklingen med nödvändighet blir mer

otillförlitliga än i mindre expansiva län. Frågan om sjukhusets storlek synes

därför böra lösas med hänsyn tagen enbart till vad som ur rationell

vårdsynpunkt kan anses godtagbart. Kommittén har därvid funnit, att sjukhuset

icke bör erhålla ett större vårdplatsantal än det kommittén föreslagit

för Falköpings-sjukhuset, d. v. s. cirka 780 platser. Det kan redan nu sägas

vara klart, att ett sjukhus av denna storleksordning icke blir överdimensionerat

i förhållande till det föreliggande platsbehovet i länet, även om - såsom i det föregående förordats — den norra delen av länet hänföres till

upptagningsområdet för Ulleråkers sjukhus. Det nya sjukhuset förutsättes

erhålla i huvudsak samma principiella planläggning och utformning, som

kommittén förordat beträffande sjukhuset i Falköping.

Från landstingets sida har ifrågasatts att inom sinnessjukhuset anordna

vårdenheter för sådana lättskötta sinnessjuka, som är i behov av långvarig

sjukhusmässig vård. Kommittén framhåller med anledning härav, att så

länge huvudmannaskapet för sinnessjukvården i dess helhet är delat den

härav föranledda uppdelningen av vårdklientelet måste iakttagas. Gränserna

mellan det klientel, som kräver vård å slutet sinnessjukhus, och det klientel,

som endast behöver vårdhemsvård (s. k. lättskötta sinnessjuka), är emellertid

vanskliga att draga och kan förändras allt efter som nya behandlingsmetoder

framkommer eller patienternas tillstånd växlar. Principiellt sett

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

torde det få anses lämpligt att smärre vårdenheter för vissa s. k. lättskötta

sinnessjuka bli anordnade utanför sinnessjukhuset och i nära kontakt med

miljön i hembygdens befolkningscentrum. Det nya sinnessjukhuset bör därför

kunna planeras och utformas så, att möjligheter finns att till detta ansluta

vårdavdelningar även för vissa kategorier lättskötta sinnessjuka, i den

mån och på sätt detta framdeles kan befinnas lämpligt. Ett närmare ställningstagande

till denna fråga synes icke vara möjligt, innan klarhet vunnits

om hur den länsvis organiserade sinnessjukvården i princip bör uppbyggas

och fungera.

Kommittén har som tidigare nämnts förklarat sig under vissa förutsättningar

intet ha att invända mot landstingets förslag, att sinnessjukhuset

förlägges i nära anslutning till Löwenströmska lasarettet i Upplands Väsby

å ett av landstinget kostnadsfritt upplåtet tomtområde. Detta utgör en del

av ett för sjukvårdsändamål i länet donerat, av landstinget förvaltat markområde.

Å området finns förutom lasarettet dels ett sanatorium, inrymmande

omkring 90 vårdplatser och avsett att ombildas till centralvårdanstalt

för kroniskt kroppssjuka och dels en särskola för psykiskt efterblivna

barn med plats för ungefär 190 elever. Då platsantalet vid lasarettet efter

den av kommittén förutsatta utbyggnaden beräknats uppgå till cirka 250

platser, kommer de å området redan befintliga vårdenheterna sålunda att

omfatta i runt tal 550 vårdplatser. För sinnessjukhusets tomt finns ett

ungefär 120 hektar stort område disponibelt. Ur topografisk synpunkt är

detta väl lämpat för det erbjudna ändamålet.

Kommittén framhåller vidare, att från landstingets sida uppgivits bl. a.,

att den för landstingets sjukvårdsanläggningar gemensamma panncentralen

kan efter en utbyggnad utnyttjas även av sinnessjukhuset, att vattenbehovet

för samtliga sjukhusenheter kan tillgodoses inom området och att sinnessjukhuset

kan anslutas till ett befintligt reningsverk.

Kommittén föreslår, att beslut fattas om uppförande av det i den reviderade

generalplanen förordade nya sinnessjukhuset i Stockholms län att

förläggas i nära anslutning till Löwenströmska lasarettet i Upplands Väsby

samt att åt kommittén uppdrages att inkomma med förslag till sjukhusets

närmare utformning och planläggning.

Kommittén hemställer vidare, att för nästa budgetår måtte anvisas ett

belopp av 150 000 kronor för bestridande av de med uppdraget förenade

kostnaderna.

Yttrande

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns landsting ansluter sig till de av

kommittén uppdragna riktlinjerna för planläggningen av det nya sinnessjukhuset

men framhåller, att i vårdplatsantalet, 780 platser, jämväl bör

ingå lasarettspsykiatrisk avdelning. Beträffande den av landstinget tidigare

presenterade beräkningen angående vårdplatsbehovet understryker utskot
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957 69

tet, att denna jämväl innefattar behovet av vårdplatser för lättskötta sinnessjuka.

Förläggning av nytt sjukhus för psykiskt efterblivna

Förslag av kommittén den 14 februari 1956

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag

(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267), att i mellersta Sverige skulle uppföras ett

sjukhus, avsett för vård av höggradigt psykiskt efterblivna.

Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 3 juni 1955 åt kommittén att

verkställa erforderlig utredning för framläggande av närmare förslag beträffande

det beslutade sjukhusets förläggning och utformning.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 14 februari 1956 redogjorde kommittén

för verkställd utredning och framhöll därvid, att sjukhuset borde erhålla en

så central belägenhet inom Mellansverige som möjligt och ha tillgång till

goda kommunikationer. Med hänsyn till sjukhusets behov av samarbete

med olika specialister inom kroppssjukvården i fråga om såväl diagnostik

som behandling vore det vidare erforderligt, att sjukhuset förlädes till ort

med åtminstone treläkarlasarett. Utifrån i huvudsak angivna förutsättningar

hade kommittén undersökt olika möjliga lokaliseringsorter.

Kommittén hade till en början prövat, om sjukhuset lämpligen kunde

förläggas till Västerås stad, där ett Kronan tillhörigt markområde skulle

kunna tagas i anspråk för ändamålet. Kommittén hade emellertid ansett, att

detta i första hand borde reserveras som tomtplats för ett eventuellt sinnessjukhus

inom Västmanlands län. Att till ifrågavarande tomtmark förlägga

två sjukvårdsanstalter av det slag och den storleksordning det här

gällde kunde vara diskutabelt. Därtill kom att Västerås stad vid underhandlingar

om ifrågasatt anslutning av en statlig sjukvårdsanläggning till stadens

ledningsnät för vatten, avlopp och elektrisk kraft samt vägnät uppställt

villkor, som kommittén av ekonomiska skäl funnit sig icke kunna förorda.

Kommittén hade vidare hänvänt sig till Köpings stad, vilken ansetts väl

fylla de krav, som borde ställas å förläggningsorten för det nya sjukhuset.

I staden funnes ett normallasarett, vid vilket medicinsk, kirurgisk och

röntgenologisk specialist vore att tillgå. Staden hade såsom lämplig tomtmark

för sjukhuset anvisat ett omkring 280 000 m* stort område och förklarat

sig villig att utan kostnad för Kronan låta ansluta sjukhuset till stadens

ledningsnät för vatten och avlopp samt elektrisk kraft.

Sala stads drätselkammare hade till kommittén meddelat, att staden vore

villig att utan kostnad för Kronan dels ställa erforderligt markområde till

förfogande för det nya sjukhuset och dels framdraga ledningar för vatten

och avlopp till områdets gräns. Kommittén hade noga prövat ett ur ekonomisk

synpunkt så fördelaktigt anbud men ansett sig icke höra förorda detsamma

på i huvudsak följande skäl.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Det i Sala redan befintliga Salberga sjukhus omfattade 334 platser,, avsedda

för vård av asociala psykiskt efterblivna män. Vid sjukhuset vore

också en alkoholistanstalt inrättad med i runt tal 40 vårdplatser. Att till

denna stad förlägga ytterligare ett statligt sjukhus utan att i administrativt

avseende och i fråga om sjukhusets försörjning sammanslå detta med

Salberga sjukhus kunde enligt kommitténs mening icke anses ur rationell

synpunkt försvarligt. Om åter en sammanslagning gjordes, skulle sjukhusanläggningen

bli av en storleksordning, som man numera i vart fall

icke ville nyskapa. Icke heller kunde det ur vårdsynpunkt anses tillrådligt

att i så stor omfattning, som bleve fallet, till en plats och dessutom till en

ort av så begränsad storlek som Sala stad koncentrera ett vårdklientel av

det slag, varom här vore fråga. Kommittén hade slutligen fäst stort avseende

vid att Sala icke kunde anses ha ett ur geografisk synpunkt och med

hänsyn till befintliga kommunikationer så centralt läge i Mellansverige som

orterna i Mälardalen.

Kommittén föreslog med åberopande av vad som anförts, att det beslutade

nya sjukhuset för höggradigt psykiskt efterblivna skulle förläggas till

Köping. På grundval av de med staden förda förhandlingarna hade kommittén

slutit preliminärt avtal med staden om markförvärv in. in., vilket

avtal torde få biläggas handlingarna i detta ärende. Engångskostnaderna

enligt avtalet utgjorde 500 000 kronor.

Kommittén framhöll slutligen, att kommittén icke kunde framlägga ett

så utarbetat förslag i ärendet, att det kunde läggas till grund för ett ställningstagande

till frågan om sjukhusets utformning och riksdagens beslut

om anvisande av medel för dess uppförande.

Yttranden över kommitténs förslag den 74 februari 1956

Medicinalstyrelsen anförde bl. a. följande.

Vår nuvarande maktlöshet i fråga om sinnesslöhetens förebyggande och

vidtagande av terapeutiska och rehabiliterande åtgärder bottnar ytterst i

bristande kunskaper om dess orsaker och ofullständig analys av dess olika

kliniska former. Det synes styrelsen därför vara utomordentligt viktigt att

de större sjukvårdsanstalterna för psykiskt efterblivna anknytes till de

medicinska fakulteterna för att inlemmas bland andra medicinska kliniska

discipliner beträffande undervisning och forskning. Högklassig vård av

psykiskt efterblivna och forskning inom området kräver samarbete med

en rad discipliner, som tillsvidare endast är företrädda vid universiteten

och undervisningssjukhusen. Styrelsen har anledning förmoda att särskilt

den moderna neurofysiologiens, neuropatologiens samt biokemins resurser

torde komma att verka befruktande i antydda avseenden.

Ur denna synpunkt synes det icke lämpligt att förlägga det i Mellansverige

planerade nya sjukhuset på en ort fjärran från universitetens kliniska

och teoretiska institutioner utan möjlighet till närmare kontakt med

forskningen. Detta sjukhus bör anknytas till en medicinsk fakultet ej blott

geografiskt utan också administrativt i den omfattning så befinnes lämpligt.

Uppsala vore därför en mycket lämplig förläggningsort.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Arbetsmarknadsstyrelsen ansåg i motsats till kommittén, att ett nytt

sjukhus mycket väl kunde uppföras i Sala utan att det sammansloges med

Salberga sjukhus. Kommitténs argument, att det icke vore tillrådligt att

koncentrera ifrågavarande vårdklientel till en ort av så begränsad storlek

som Sala borde enligt styrelsen tillmätas viss betydelse, men kunde knappast

anses såsom avgörande. Den omständigheten att Sala icke hade så

centralt läge i Mellansverige som orterna i Mälardalen måste givetvis tillmätas

stor betydelse, men styrelsen kunde icke finna, att Sala i detta

avseende vore underlägset i förhållande till Köping. Styrelsen ansåg, att

det ur allmän lokaliseringssynpunkt skulle vara värdefullt om sjukhuset

förlädes till Sala. Detta skulle bidraga till en önskvärd utveckling av staden

och vara till gagn för hela Salaområdet. — I bostadsförsörjningsfrågan

framhöll styrelsen, att i såväl Sala som Köping rådde underskott på bostäder.

Bristen uppskattades för Salas del till 150—200 och för Köpings del till

500-—600 lägenheter. Det skulle taga avsevärd tid, innan bostadsproduktionen

i Köping inhämtat denna eftersläpning, dels emedan markfrågorna icke

vore helt lösta, dels emedan det påginge betydande utvidgningar vid ett par

av stadens större industriföretag, vilket skulle medföra ytterligare arbetskrafts-

och bostadsbehov. I Sala däremot vore förutsättningarna bättre. Styrelsen

ville dock icke avstyrka en förläggning av sjukhuset till Köping. Möjligheterna

att i Köping rekrytera erforderlig kvinnlig arbetskraft kunde bedömas

som goda.

Statskontoret ville icke motsätta sig att sjukhuset förlädes till Köping.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ansåg ur bl. a. befolkningsutvecklingssynpunkt

att det vore lyckligare om sjukhuset förlädes till Sala, medan

landstingets förvaltningsutskott ansåg nämnda städer vara lika lämpliga

som förläggningsplats för sjukhuset.

Kanslern för rikets universitet har, efter hörande av de medicinska fakulteterna

vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg samt karolinska

institutets lärarkollegium, förklarat sig ense med medicinalstyrelsen om

vikten av att det planerade nya sjukhuset anknytes till en medicinsk

fakultet.

Mentalsjukvårdsdelegationen ansåg medicinalstyrelsens synpunkter tungt

vägande. Delegationen anförde vidare bl. a.

Vad först beträffar forskningssynpunkten innefattar de psykiskt efterblivna

en sjukdomsgrupp, som i vetenskapligt hänseende — även internationellt

sett — hittills i alltför ringa utsträckning blivit föremål för

bearbetning. Även om ifrågavarande klientel ur behandlingssynpunkt för

närvarande måste betraktas som i stort sett opåverkbart, är det ej osannolikt,

att man så småningom genom forskning kan erhålla sådana terapeutiska

medel, som är ägnade att lindra i varje fall vissa av de psykiskt etterblivnas

belägenhet. Härtill kommer det i förevarande sammanhang betydelsefulla

förhållandet, att klientelet är av stort intresse för ärftlighetsforskningen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Det är vidare i hög grad önskvärt, att de blivande läkarnas utbildning i

sinnesslövård kan äga rum genom omedelbara kontinuerliga kontakter med

klientelet. Härvidlag bör givetvis eftersträvas, att undervisningen omfattar

alla kategorier av psykiskt efterblivna, sålunda även det mera lättskötta

klientelet.

Ur vårdsynpunkt är en lokalisering till universitetsstäder eller städer

med centrallasarett eftersträvansvärd. Behov föreligger nämligen av samarbete

med ett stort antal medicinska discipliner — förutom med invärtes

medicin och pediatrik — med exempelvis neurokemi, neurofysiologi, oftalmiatrik

och ortopedi samt med välutrustade centrallaboratorier. Samma

behov av samarbete föreligger om forskningssynpunkterna skall bli tillgodosedda.

Vad här anförts betraktar vi som vägledande grundprinciper och anser

därför att ur medicinsk synpunkt bör Uppsala i första hand komma ifråga

som förläggningsort.

Det redan befintliga sjukhuset för höggradigt psykiskt efterblivna är förlagt

till Lund. Enligt vad vi inhämtat förefinnes där ett betydande intresse

för upprustning av forskningsinöjligheterna vid Vipeholins sjukhus. Detta

synes kunna ske genom en relativt sett begränsad utvidgning av därstädes

befintliga personella och materiella resurser.

En utbyggnad av forskningsmöjligheterna i Lund är i hög grad önskvärd.

Skäl kan anföras för att begränsa forskningsresurserna till en enda plats

i vårt land. Enligt vår mening är det ändock motiverat att förlägga det

planerade nya sjukhuset till Uppsala, framförallt av två skäl. För det

första utgör den omständigheten, att institutionen för humangenetisk forskning

finns i nyssnämnda stad, ett starkt argument för ett sådant ställningstagande.

För det andra måste det vara till stor fördel, att man redan vid

planeringen av det nya sjukhuset kan taga vederbörlig hänsyn till bland

annat forskningens och undervisningens behov. Det synes oss nödvändigt,

att i vart fall en mindre avdelning för vuxna höggradigt psykiskt efterblivna

tillskapas i Uppsala.

Delegationen framhöll slutligen, att man mot en förläggning av sjukhuset

till Uppsala kunde anföra, att andra stora byggnadsprojekt av hög

angelägenhetsgrad funnes där samt att personalrekryteringsfrågan kunde

komma att erbjuda svårigheter. De anförda problemen borde närmare

utredas.

Förslag av kommittén den 21 december 1956

Genom remiss den 6 september 1956 anbefalldes kommittén att — efter

samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och mentalsjukvårdsdelegationen —

avgiva utlåtande i ärendet med anledning av vad i remissyttrandena anförts.

Kommittén framhåller bl. a., att arbetsmarknadsstyrelsen i yttrande till

kommittén den 20 oktober 1956 med hänsyn till planerings- och arbetsmarknadsläget

i Uppsala anfört så starka betänkligheter mot sjukhusets

förläggning till Uppsala att denna stad enligt kommitténs bedömande icke

kunde ifrågakomma såsom alternativ förläggningsort, i vart fall icke för

sjukhuset i dess helhet. Arbetsmarknadsstyrelsen hade dock ansett delega
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

tionens förslag om inrättande av en mindre avdelning för vuxna höggradigt

efterblivna i Uppsala i första hand böra övervägas.

För egen del anser kommittén, att de från medicinskt håll framförda

kraven bör beaktas. Vid kommitténs överläggningar med mentalsjuk vårdsdelegationen

har man enats om att forskningens önskemål bör nöjaktigt

kunna tillgodoses, därest en mindre avdelning för vuxna höggradigt psykiskt

efterblivna anslutes till en medicinsk undervisnings- och forskningsinstitution.

Med hänsyn till det speciella intresse, som en del av detta

klientel uppgivits ha för den genetiska forskningen, finner kommittén det

önskvärt, att denna avdelning förlägges till Uppsala, där en institution för

sådan forskning finns. Det synes därmed bli angeläget, att det nya sjukhuset

i Mellansverige förlägges å en från Uppsala icke alltför avlägsen ort,

så att för undervisning och forskning lämpat klientel vid sjukhuset utan

större svårigheter kan utväljas och vid behov överföras till avdelningen i

Uppsala. Vid ifrågavarande överläggningar har mentalsjukvårdsdelegationen

förklarat, att därest den för undervisnings- och forskningsändamål

föreslagna avdelningen i Uppsala kommer till stånd delegationen för sin

del icke har något att invända mot vare sig Köping eller Sala vid valet av

lämplig förläggningsort för det nya mellansvenska sjukhuset.

Kommittén anser att vissa skäl talar för en förläggning av sjukhuset till

Sala, nämligen dels de lägre driftkostnader, som skulle bli en följd av ett

samarbete med Salberga sjukhus och dels att avståndet mellan Sala och

Uppsala är kortare än avståndet mellan Köping och Uppsala. Beträffande

möjligheterna till samarbete med kroppssjukvården är Sala och Köping

enligt kommittén likvärdiga. Såväl Sala som Köping saknar emellertid vissa

specialavdelningar inom sjukvården, som har betydelse för vården av det

höggradigt psykiskt efterblivna klientelet. Sådana specialavdelningar finns

närmast i Västerås och Uppsala. Det förhållandet att avståndet mellan

Köping och Västerås är betydligt kortare än avståndet mellan Sala och

Uppsala talar enligt kommittén för en förläggning till Köping. Vidare anser

kommittén att det kortare avståndet mellan Köping och Västerås underlättar

kontaktmöjligheterna med den psykiatriska avdelningen i Västerås

och med ett eventuellt till Västeråstrakten förlagt sinnessjukhus för Västmanlands

län.

Kommittén anför vidare.

De moderna tankegångarna på sinnessjukvårdens område går alltmer

i den riktningen, alt störa sjukhusanläggningar inte längre bör ifrågakomma.

Det nya sjukhuset skulle enligt det framlagda förslaget omfatta

ett platsantal av cirka 500. Salberga sjukhus har för närvarande 334 vårdplatser,

vilket antal enligt kommitténs plan avses bli reducerat till 280.

Härtill skulle komma vårdplatserna för det vanföra klientelet, vilkas antal

beräknats till 280. Sjukhusanläggningen i Sala skulle sålunda, om det nya

sjukhuset förlädes dit, komma att omfatta (500 4- 280 + 280 = 1 066) betydligt

över 1 000 vårdplatser. Kommittén kan icke förorda, att eu ny sjukhus
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

enhet för psykiskt efterblivna tillätes få en sådan storleksordning, så mycket

mer som klientel av olika karaktär skulle komma att sammanföras dit.

Dessutom vidhåller kommittén sin tidigare uttalade uppfattning, att det

ur psykologisk synpunkt måste anses vara otillfredsställande att till en

relativt liten ort förlägga en sjukhusanläggning med mer än 1 000 vårdplatser,

uteslutande avsedda för psykiskt efterblivna.

Kommittén framhåller beträffande arbetsmarknadsfrågan, att sjukhusets

behov av personal, i första hand kvinnlig sådan, så långt möjligt bör kunna

tillgodoses med tillgänglig ledig arbetskraft inom den stad eller det samhälle,

dit sjukhuset förlägges. Därigenom skulle man undgå att tillskapa

en verksamt bidragande faktor för inflyttning av arbetskraft från omgivande

landsbygd. Kommittén har i samarbete med byggnadsstyrelsens

särskilda expert i hithörande frågor närmare granskat de förhållanden,

som sammanhänger med detta spörsmål och därav kunnat draga slutsatserna,

att sysselsättningsmöjligheterna för kvinnor är bättre i Sala än i

Köping, att möjligheterna att tillgodose sjukhusets behov av kvinnlig arbetskraft

är betydligt större i Köping än i Sala, att de potentiella arbetskraftstillgångarna

visserligen är större i Salaområdet än i Köpingsområdet men

att en utjämning inträtt och att därför omlandens möjligheter att leverera

arbetskraft numera får anses likvärdiga samt att Köping är att föredraga

framför Sala med hänsyn till näringslivets differentiering och konjukturkänslighet.

Kommittén anför till sist i sitt utlåtande, att de i ärendet avgivna remissyttrandena

icke ger kommittén anledning att frångå sitt hos Kungl. Maj:t

framlagda förslag, att det beslutade nya sjukhuset i Mellansverige, i första

hand avsett för vård av höggradigt psykiskt efterblivna, förlägges till

Köping å det markområde, om vars förvärv kommittén träffat preliminärt

avtal med staden. Vad kommitténs förslag i övrigt angår har yttrandena

icke föranlett annan ändring däri, än att kommittén föreslår, att i Uppsala

inrättas en avdelning med ett 80-tal vårdplatser för angivna klientel, avsedd

för undervisnings- och forskningsändamål.

Yttranden över kommitténs förslag den 21 december 1956

Medicinalstyrelsen har ej funnit anledning frångå sin tidigare uttalade

uppfattning, att sjukhuset — för främjande av sjukvård, undervisning och

olika slag av medicinsk forskning — bör förläggas till Uppsala. Därest

detta på grund av andra skäl ej låter sig göra, vill medicinalstyrelsen med

hänsyn till angelägenheten av att hithörande vårdfrågor snarast vinner en

lösning icke motsätta sig kommitténs förslag att till Uppsala förlägga en

avdelning för vuxna höggradigt psykiskt efterblivna jämte en barnavdelning

och att uppföra ett sjukhus för motsvarande vuxna klientel å annan

ort än Uppsala. Medicinalstyrelsen har icke funnit någon av orterna Sala

eller Köping kunna ges obetingat företräde och föreslår att avgörandet

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1937

göres beroende av i vilken stad sjukhuset med minsta tidsutdräkt kan

komma till utförande. Kommitténs förslag att i anslutning till det nya

sjukhuset uppföra särskilda avdelningar för vård av psykiskt efterblivna,

som tillika är höggradigt vanföra, kan medicinalstyrelsen icke tillstyrka,

då ortopedisk lasarettsavdelning saknas såväl i Sala som i Köping. I stället

bör tagas under övervägande att inrätta särskilda sjukhus eller avdelningar

för dessa vanföra i orter, där tillgång till ortopedisk vård finnes.

Mentalsjukvårdsdelegntionen framhåller, att valet av förläggningsort icke

är av någon avgörande betydelse, sedan kommittén föreslagit uppförande

av en forskningsavdelning i Uppsala. Delegationen anser, att kommitténs

motivering för en placering av sjukhuset i Köping innesluter många tungt

vägande synpunkter. Men även en förläggning till Sala erbjuder vissa fördelar.

Det korta avståndet mellan Sala och Uppsala skulle underlätta etablerandet

av ett samarbete mellan sjukhusets läkare och företrädarna för

den medicinska sakkunskapen i universitetsstaden. Delegationen understryker

emellertid med skärpa angelägenheten av att sjukhuset skyndsamt

kommer till stånd.

Arbetsmarknadsstyrelsen avstyrker i enlighet med tidigare avgivna utlåtanden

en lokalisering till Uppsala, men har icke något att erinra mot

förslaget att förlägga en mindre avdelning av sjukhuset till denna stad.

Styrelsen vidhåller även sin tidigare uttalade uppfattning att starka skäl

talar för sjukhusets förläggning till Sala, men framhåller samtidigt, att

denna ståndpunkt icke innebär, att styrelsen avstyrker en förläggning till

Köping. Gentemot kommitténs uppfattning om betydelsen av det kortare

avståndet mellan Köping och Västerås än mellan Sala och Uppsala beträffande

möjligheterna till samarbete med vissa specialavdelningar inom

kroppssjukvården ifrågasätter styrelsen om icke även vid en förläggning

av sjukhuset till Sala samarbete kan äga rum med ifrågavarande specialavdelningar

i Västerås. Avståndet mellan Sala och Västerås är nämligen

endast 3 km längre än avståndet mellan Köping och Västerås. Därmed

faller också enligt styrelsen de motiv för en lokalisering av sjukhuset till

Köping, som enligt kommittén består i att Köping skulle erbjuda bättre

kontaktmöjligheter med den psykiatriska avdelningen i Västerås och med

ett eventuellt till Västeråstrakten förlagt sinnessjukhus för Västmanlands

län.

Beträffande arbetskraftsfrågan anför arbetsmarknadsstyrelsen i huvudsak

följande.

Vid bedömande av orternas lämplighet som lokaliseringsplats måste hänsyn

tagas icke enbart till lokaliseringsorten utan även till den omgivande

landsbygden. Att arbetskraft flyttar in till centralorten från den omgivande

landsbygden synes vara att föredraga framför att arbetskraften stannar

kvar som arbetslös eller flyttar till någon ort som ligger längre bort. Ett

av skälen till att styrelsen anser att Sala är att föredraga som lokaliseringsplats

framför Köping är att sjukhusets förläggning till Sala skulle skapa

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungi. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

en verksamt bidragande faktor för inflyttning av arbetskraft från Salas

omland till Sala, så att arbetskraften slipper att flytta till någon längre

bort belägen ort t. ex. Köping. Hänsyn måste också tagas till den expansion

av näringslivet, som är att vänta.

Olikheterna i utvecklingstendenserna är påtagliga. Mellan 1945 och 1955

ökade folkmängden i Köpingsområdet med 23 %, medan folkmängden i

Salaområdet minskade med 1 %. Under samma tid hade Köpingsområdet

en nettoinflyttning av 2 728 personer, medan Salaområdet hade en nettoutflyttning

av 1 870 personer. Antalet förvärvsarbetande ökade mellan 1945

och 1950 i Köpingsområdet med 12 % men minskade i Salaområdet med

2 %. Enbart de förvärvsarbetande kvinnorna ökade i Köpingsområdet med

32 % och i Salaområdet med 9 %. Absolut ökade antalet förvärvsarbetande

kvinnor i Köpingsområdet med 455 mot 207 i Salaområdet. Under samma

period ökade antalet förvärvsarbetande inom stadsnäringarna i Köpingsområdet

med 12 % för männen och 32 % för kvinnorna. Motsvarande tal

för Salaområdet var 3 och 7 %. Den absoluta ökningen för kvinnorna inom

stadsnäringarna var i Köpingsområdet 431 mot 158 i Salaområdet. Minskningen

av antalet förvärvsarbetande män inom jordbruket uppgick samma

period till 8 % i Köpingsområdet och 14 % i Salaområdet.

För den framtida utvecklingen av de egna arbetskraftstillgångarna har

jordbrukets relativa omfattning stor betydelse. År 1950 var 34 % av de

förvärvsarbetande i Salaområdet sysselsatta inom jordbruk med binäringar

mot 17 % i Köpingsområdet. Med en fortsatt minskning av sysselsättningen

inom jordbruket, som förefaller mest sannolik, kan man vänta, att de framtida

egna arbetskraftstillgångar, som kan ställas till stadsnäringarnas förfogande,

kommer att bli väsentligt större i Salaområdet än i Köpingsområdet.

Vad gäller den framtida utvecklingen av stadsnäringarna talar allt

för att sysselsättningsökningen såväl relativt som absolut kommer att bli

väsentligt större i Köpingsområdet än i Salaområdet och detta gäller såväl

den manliga som kvinnliga sysselsättningen.

I fråga om de båda städernas utveckling må framhållas att folkmängden

i Köping är ca 15 600 och i Sala 10 600 personer och att den mellan 1945

och 1955 ökat med 4 600 i Köping och med 1 000 personer i Sala.

Vid bedömningen av sysselsättningsmöjligheterna för kvinnor i Sala och

Köping bör hänsyn tagas även till sysselsättningsutvecklingen inom de olika

näringsgrenarna. Mellan 1945 och 1950 ökade i Sala antalet förvärvsarbetande

med 59 män eller 2 % och 109 kvinnor eller 11 %. För Köping var

motsvarande ökning 450 män och 370 kvinnor eller 12 resp. 38 %. Sannolikt

kommer dessa olikheter ifråga om utvecklingstendenserna att hestå

även i fortsättningen. Vid valet mellan Köping och Sala som förläggningsplats

för sjukhuset bör således beaktas, att med samma utveckling som

mellan 1945 och 1950, man i Köping har att konkurrera med andra nya

arbetstillfällen av storleken 400 per femårsperiod men i Sala endast med

ett 100-tal nya arbetstillfällen per femårsperiod.

Hela antalet förvärvsarbetande kvinnor var år 1950 i Köping 1 383 och

i Sala 1 137 vilket var 31,0 och 33,4 % av antalet kvinnor i åldern 15—65

år. Med samma yrkesverksamhet i Köping som i Sala skulle man ha ytterligare

cirka 100 förvärvsarbetande kvinnor i Köping. Detta antal är inte bara

beroende av skillnaden i yrkesverksamhetsgraden utan även av att Köping

är större än Sala. Ökningen av antalet kvinnor i åldern 15—65 år under

förutsättningen att in- och utflyttningar i framtiden väger jämnt torde också

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

bli något större i Köping än i Sala. Den något större latenta arbetskraftstillgången

i Köping uppväges emellertid mer än väl av den större efterfrågan

på kvinnlig arbetskraft som är att vänta där. Möjligheterna att tillgodose

behovet av kvinnlig arbetskraft utan inflyttning måste därför bedömas

som betydligt större i Sala än i Köping. Å andra sidan har man att

vänta en kraftig ökning av den manliga sysselsättningen i Köping och en

inflyttning av manlig arbetskraft, som delvis oberoende av sysselsättningsmöjligheterna

kommer att medföra en inflyttning av kvinnor. Hur yrkesverksamhetsgraden

därvid kommer att bli är svårt att avgöra. Styrelsen har

emellertid bedömt möjligheterna att rekrytera den erforderliga kvinnliga

arbetskraften även i Köping som relativt goda.

Frågan om näringslivets differentiering och konjunkturkänslighet anser

styrelsen i detta sammanhang vara en andrahandsfråga. Det måste ju vara

att föredraga att en ort eller ett område, som har otillräckliga sysselsättningsmöjligheter

för sina egna arbetskraftstillgångar får ett sysselsättningstillskott

även om detta blir inom ett redan relativt väl tillgodosett sysselsättningsområde,

framför inga nya sysselsättningsmöjligheter alls. Möjligheterna

att skapa ett mera väldifferentierat näringsliv i Köping torde dessutom

vara gynnsamma.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns landsting vidhåller sin tidigare

i ärendet uttalade uppfattning att städerna Sala och Köping finge anses

lika lämpliga som förläggningsplats och förvaltningsutskottet i Uppsala

läns landsting förklarar sig intet ha att invända mot förslaget att till Ulleråkers

sjukhus förlägga en avdelning för vuxna höggradigt psykiskt efterblivna

för tillgodoseende av undervisningens och forskningens intresse.

Sala stads drätselkammare framhåller, att staden erbjudit sig att kostnadsfritt

upplåta mark för det planerade sjukhuset och därvid föreslagit

tre olika områden. Vidare har staden erbjudit sig att kostnadsfritt draga

fram ledningar för vatten och avlopp till de olika områdenas gränser. Det

ekonomiska värdet av stadens erbjudande kan beräknas till cirka 500 000

kronor. Därjämte kommer enligt drätselkammarens uppfattning driftsutgifterna

att minskas väsentligt om sjukhuset förlägges till Sala.

Uppförande av sjukhus för vård av psykopater

Kungl. Maj:t har uppdragit åt kommittén att vid handläggningen av frågorna

om modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen till

prövning upptaga det av 1947 års psykopatvårdsutredning i betänkande den

1 december 1952 (SOU 1952:46, del I) framlagda förslaget om inrättande

av en särskild anstaltsorganisation för vård av psykopater.

Kommittén avser att inom den närmaste tiden till Kungl. Maj :t avlämna

en redogörelse för kommitténs med anledning härav upptagna utredningsarbete.

Kommittén har för avsikt att därvid föreslå, att principbeslut fattas,

att ett för vård av psykopater avsett specialsjukhus snarast uppföres såsom

en första utbyggnadsetapp inom vårdorganisationen. Till bestridande av

kostnaderna för utarbetande av förslag om sjukhusets närmare utformning

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

och planläggning samt vidtagande av förberedande åtgärder för sjukhusets

uppförande anmäler kommittén preliminärt ett medelsbehov av 200 000

kronor för nästa budgetår.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus

Under senare år har medel regelbundet anvisats för renovering och utbyggnad

av de elektriska installationerna vid statens sinnessjukhus. Kostnadsberäkningar

för dylika arbeten, som enligt vad i det följande föreslås

bör utföras under budgetåret 1957/58, har upprättats av aktiebolaget elektriska

prövningsanstalten.

Efter samråd i ärendet med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen

föreslår kommittén beträffande dylika arbeten följande.

Psykiatriska sjukhuset. I enlighet med av Kungl. Maj :t framlagt förslag

beslöt 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) omläggning av

den elektriska strömmen inom sjukhuset från likström till växelström och

komplettering av sjukhusets anläggning för ytterbelysning samt anvisade

för en första omläggningsetapp under budgetåret 1955/56 25 000 kronor,

varav 15 000 kronor för ytterbelysningsanläggningen. För budgetåret

1956/57 har 31 000 kronor anvisats för en andra ombyggnadsetapp samt

för fortsatt utbyggnad av anläggningen för ytterbelysningen. Omläggningen

av inomhusinstallationerna bör fortgå planenligt och såsom tredje etapp

under budgetåret 1957/58 omfatta den rättspsykiatriska avdelningen vid

sjukhuset i samband med en ombyggnad av denna (10 000 kronor), två

kvinnoavdelningar (5 000 kronor) samt personalbostäderna i sjukhusets

ekonomibyggnad (5 000 kronor). Vidare bör den planerade ytterbelysningsanläggningen

färdigställas (10 000 kronor).

För budgetåret 1957/58 bör sålunda anvisas (10 000 + 5 000 + 5 000 +

10 000) 30 000 kronor.

Vileråkers sjukhus. Vid sjukhuset pågår sedan många år tillbaka omläggningsarbeten

för övergång från likström till växelström. Vissa byggnader

inom norra sjukhusområdet matas med likström, som överföres från

gamla maskinhuset å södra området. De gamla likströmskablarna har i

samband med byggnadsarbetena skadats på ett flertal ställen och är nu

obrukbara. Nya kablar, avpassade för växelström, bör framdragas. Kostnaden

för dessa kabelkompletteringar har beräknats till 10 000 kronor,

vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

S:ta Annas sjukhus. Inom sjukhuset användes dels växelström och dels

likström. Omläggning av likströmsinstallationerna till växelström har utförts

successivt. Likström finnes nu endast inom paviljongerna 1, 2 och 4.

I samband med planerade renoveringar och byggnadsändringar inom paviljongerna

1 och 2 bör omläggning till växelström företagas i dessa.

Kablar för sådan ström finnes redan indragna i paviljongerna. Omläggningen

kommer därför att omfatta nya stigare jämte centraler samt erforderliga

justeringar och kompletteringar av gruppledningar, väggapparater

och ljuspunkter.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Kostnaden härför har beräknats till 22 000 kronor, vilket belopp bör anvisas

för nästa budgetår.

Västra Ny sjukhus. De elektriska installationerna inom snickarverkstaden

är i behov av renovering. Belysningen är otillräcklig, varför komplettering

med ytterligare ljuspunkter erfordras. För anslutningen av olika

bruksföremål erfordras nya vägguttag. På grund av installationens bristfälliga

tillstånd har snickarverkstaden ej kunnat anslutas till sjukhusets

spänning. I samband med installationens renovering bör anordningar för

sådan anslutning vidtagas.

Kostnaden för angivna arbeten uppgår till 6 000 kronor, vilket belopp bör

anvisas för nästa budgetår.

Sekundäravdelningen i Hammar. Huvudbyggnaden matas med friledning

från kraftleverantörens transformatorstation. Servisledningen till

byggnaden är fullbelastad och tål icke några nyanslutningar. Vidare kan

den befintliga serviscentralen, som är placerad på vinden, ej utvidgas för

anslutning av nya installationer. För närvarande planeras bl. a. utbyte av

en äldre AGA-spis mot nya elvärmda köksapparater. Företagna undersökningar

har visat, att ny servisledning lämpligen bör framdragas från

distrihutionsledningen, som förstärkes av kraftleverantören. Servisledningen

bör utföras som jordkabel och indragas till källarvåningen, där

ny huvudcentral anordnas. Kostnaden härför, inklusive erforderliga anslutningar,

har beräknats till 8 000 kronor.

Vid sekundäravdelningen saknas för närvarande egentlig ytterbelysning.

Separata ytterbelysningsljuspunkter, manövrerade med tidur, bör i första

hand anordnas utefter uppfartsvägen och på några platser inom området.

För denna belysning bör jordkablar nedläggas och anslutas till central i

huvudbyggnadens källarvåning. Kostnaden uppgår till 6 000 kronor.

För nästa budgetår erfordras sålunda (8 000 + 6 000) 14 000 kronor för

elektriska arbeten vid sekundäravdelningen.

Ryhovs sjukhus. För ny- och omläggning av ytterbelysningen inom

sjukhusområdet har för innevarande budgetår anvisats 20 000 kronor, avseende

en första etapp i anläggningens utförande. Totalkostnaderna för

anläggningen har beräknats till 55 000 kronor. På grund av den bristfälliga

belysningen å området är det nödvändigt, att den planerade omläggningen

färdigställes. För återstående etapp erfordras 35 000 kronor.

Vid besiktning av elanläggningarna vid sjukhuset har konstaterats, att

behov av vissa ombyggnader och ändringar av kapslade elcentraler föreligger.

Genom onormala belastningsökningar har eu del av dessa blivit

överbelastade. Därjämte är några apparater defekta och behöver därför

utbytas. De påtalade förhållandena medför risker för avbrott och driftsstörningar,

varför det är nödvändigt, att centralförstärkningar och därav

påkallad ombyggnad av centralerna snarast utföres. Kostnaderna härför

liar beräknats till 5 000 kronor.

För elektriska arbeten vid sjukhuset bör sålunda för nästa budgetår

anvisas (35 000 + 5 000) 40 00()'' kronor.

S:t Sigfrids sjukhus. Transformatorstationen och distributionsnätet vid

sjukhuset är i stort behov av renovering och komplettering. En förbättring

av belysningsförhållandena i vissa vårdpaviljonger är trängande nöd
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

vändig. En höjning av elkraftens spänning planeras. Härför erfordras att

ställverket ombygges och att transformatorerna ändras. De totala kostnaderna

för ifrågavarande arbeten har beräknats till 84 100 kronor. Såsom

första etapp föreslås, att en transformatorstation flyttas från byggnad 38

till byggnad 35 samt att jordkablar nedlägges från panncentralen till

byggnaderna 25 och 35. Kostnaderna för dessa åtgärder, som snarast bör

vidtagas, har beräknats till 57 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för

nästa budgetår.

S:ta Gertruds sjukhus. Vid avbrott i sjukhusets kraftförsörjning fanns

tidigare möjlighet att genom egengenerering och reservelverk tillgodose

kraftbehovet för belysning och mindre motorer. I samband med pågående

omläggning av den elektriska strömmen till 3-fas växelström kommer

emellertid egengenereringen att slopas. Frågan om installation av reservkraftaggregat

för växelström har ansetts skola lösas med ledning av blivande

avbrottsstatistik. Sedan sjukhusets nya panncentral tagits i bruk

innevarande år, har reservkraftsfrågan emellertid kommit i ett nytt läge.

Driften vid panncentralen är helt beroende av tillförseln av elektrisk kraft.

Varmvatten- och ångpannor är försedda med elmotordrivna oljeaggregat.

För att kunna hållas i gång vid strömavbrott måste panncentralen därför

förses med reservkraftaggregat. Panncentralens kraftbehov uppgår till

ca 60 kW. Detta kraftbehov kan uttagas om en drivmotor om 80 hk anslutes

till det befintliga reservkraftsaggregatet. Härvid måste motorn förses

med en växelströmsgenerator om ca 80 kVA. För dennas anslutning måste

den elektriska centralen kompletteras. Reservkraftaggregatet kan uppställas

i apparatrummet i nya panncentralen. Kostnaderna för nu angivna

åtgärder uppgår till 15 000 kronor.

Sjukhusets ytterbelysningsanläggning motsvarar ej nutida krav. Därjämte

saknas belysning utefter en del vägar, som trafikeras av sjukhusets

personal efter mörkrets inbrott. Förslag till nytt ytterbelysningssystem för

sjukhuset har upprättats. Det har nämligen ur teknisk och ekonomisk synpunkt

befunnits icke vara lämpligt att komplettera den befintliga anläggningen.

Den pågående omläggningen av distributionssystemet från likström

till växelström beräknas bli slutförd under år 1957. De lokaler, där likströmsomformarna

är inrymda, skall tagas i bruk för annat ändamål. Detta

medför, att ytterbelysningen måste provisoriskt anslutas till växelströmsystemet.

Härför erfordras smärre kompletterings- och förstärkningsarbeten.

Med hänsyn till arbetenas omfattning bör den nya ytterbelysningsanläggningen

utföras i tre etapper. För att belysning skall erhållas utefter

de vägar, som nu är obelysta, och för att förbättra belysningen inom sjukhusets

centrala delar bör den första etappen omfatta anordnande av vägbelysning

från administrationsbyggnaden förbi paviljongerna 3, 5, 7 och 9

till ekonomibyggnaderna samt utefter paviljongerna 2, 4, 6 och 8 till samlingssalen.

Kostnaderna för denna utbyggnadsetapp och provisorisk överkoppling

av den befintliga anläggningen har beräknats till 40 000 kronor.

För utförande av sålunda erforderliga elektriska arbeten vid sjukhuset

erfordras för nästa budgetår (15 000 + 40 000) 55 000 kronor.

S:t Lars’ sjukhus. I enlighet med tidigare upprättad generalplan pågår

vid sjukhuset omläggning av det elektriska distributionssystemet från likström

till växelström.

Av omläggningsarbetet återstår erforderliga ändringar och komplette
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

ringar av vissa inomhusinstallationer. För en första etapp av inomhusomläggningarna

anvisades för budgetåret 1954/55 23 000 kronor och för en

andra etapp 31 000 kronor för innevarande budgetår. Arbetena bör planenligt

fortsätta och såsom tredje etapp omfatta omläggning av inomhusinstallationerna

i paviljongerna KO och M It å östra sjukhusområdet samt

K 44 eller M 46 å västra sjukhusområdet. Härför erfordras ett belopp av

40 000 kronor, vilket hör anvisas för nästa budgetår.

S:tn Maria sjukhus. Vid sjukhuset pågår omläggning från likström till

växelström. För omläggning av huvudsakligast inomhusinstallationer har

för budgetåret 1954/55 anvisats 15 000 kronor, avseende etapp 1, och för

innevarande budgetår 75 000 kronor, avseende etapp 2. För det kvarvarande

likströmssystemet alstras erforderlig kraft från bl. a. ångturbindrivna generatorer.

Panncentralens drift är sålunda beroende av egengenerering, vilket

medför olägenheter ur driftsynpunkt. För att erhålla gynnsammare och

mera ekonomiska driftsförhållanden är det angeläget, att omläggningsarbetena

i möjligaste mån forceras. Nästa etapp, nr 3, föreslås omfatta omläggning

av installationer inom återstående del i paviljong 5 samt terapilokaler,

snickeriverkstad, vedgård och stall jämte byggnaderna E 30 och E 31. Kostnaderna

härför har beräknats till 50 000 kronor, vilket belopp bör anvisas

för nästa budgetår.

Restads sjukhus. Gjorda undersökningar har visat, att vissa anordningar

måste vidtagas för att vid strömavbrott kunna förse sjukhusets panncentral

med reservkraft. För detta ändamål föreslås, att ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat

på 100 kVA installeras i panncentralen. Kostnaden härför

har beräknats till 30 000 kronor. För att vid långtidsavbrott erhålla ytterligare

reservmöjligheter hör en befintlig ångturbingenerator om 150 kW

renoveras, omlindas för 400 volt, flyttas till nya panncentralen och där

inkopplas för drift vid behov. Kostnaden för detta arrangemang har beräknats

till 20 000 kronor.

För lösningen av sjukhusets reservkraftfråga erfordras sålunda sammanlagt

(30 000 + 20 000) 50 000 kronor.

Med undantag av paviljonerna 4, 9 och 10 saknar vårdpaviljongerna vid

sjukhuset reservbelysning. En äldre batterianläggning av mindre omfattning

måste kasseras. För vårdpaviljongerna bör en reservbelysningsanläggning

installeras, så anordnad, att reservbelysningen automatiskt inkopplas

vid strömavbrott. Kostnaden för anläggningen har beräknats till 31 000

kronor.

De elektriska arbetena vid sjukhuset för nästa budgetår uppgå sålunda

till (50 000 + 31 000) 81 000 kronor.

Källshagens sjukhus. Matningsförhållandena för elektrisk kraft till Källshagens

gård vid sjukhuset är icke tillfredsställande i nuvarande skick.

Kraften matas från sjukhusets elektriska central och föres genom en friledningslinje

fram till gården, där den sedan distribueras genom friledningar

till bostadshus och ekonomibyggnader. Genom ökad anslutning av

förbrukningsapparater har linjen visat sig otillräckligt dimensionerad, varför

onormalt höga spänningsfall förekommit och driftssvårigheter i övrigt

uppstått. Eu verkställd utredning visar, alt bristerna icke kan avhjälpas på

annat sätt än genom övergång till matning med högspänning och nedtrans
6

— Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

formering vid gården. Den nuvarande anslutningen till sjukhusets ledningsnät

måste därvid slopas. I stället bör distributionen helt övertagas av

Vänersborgs elverk och gården anslutas direkt till verkets högspänningsnät.

Det har ur driftskostnadssynpunkt visat sig lämpligt att i samband härmed

ansluta sjukhusets bostadsfastighet Petersberg direkt till elverkets lågspänningsnät.

Kostnaderna för nu föreslagna åtgärder har beräknats till

20 000 kronor.

Vid sjukhuset finns för närvarande icke någon ytterbelysning med undantag

av en del entrélampor. Enligt uppgjord plan för utförande av en

tidsenlig ytterbelysningsanläggning erfordras omkring 28 stolpbelysningar

samt 12 vägg- och hängbelysningar jämte kabelnät och manövercentral.

Kostnaderna för denna anläggning har — inklusive grävningsarbeten och

dylikt — beräknats till 35 000 kronor.

För elektriska arbeten vid sjukhuset bör sålunda för nästa budgetår anvisas

(20 000 + 35 000) 55 000 kronor.

Mariebergs sjukhus. För innevarande budgetår har medel anvisats för

komplettering och utökning av belysningen utefter vägarna närmast paviljongerna

12—18 vid sjukhuset. Helt ny ytterbelysning behöver nu anläggas

inom området för de nyuppförda paviljongerna C 6 och C 7. Därutöver

erfordras vissa smärre kompletterande arbeten för färdigställande

av sjukhusets ytterbelysning i sin helhet. Kostnaderna för angivna åtgärder

uppgår till 10 000 kronor.

Paviljongerna K 13, K 14 och Iv 18 samt festsalen vid sjukhuset matas

fortfarande med likström, som uttages från en roterande omformare. Som

reserv för denna finns ett reservbatteri. Generatorn i omformaren är i det

närmaste försliten och batteriet kan när som helst taga slut. Det är därför

nödvändigt att ny reservbelysning anordnas. Kostnaderna härför har beräknats

till 15 000 kronor.

För utförande av sålunda föreslagna elektriska arbeten vid sjukhuset

bör för nästa budgetår anvisas (10 000 + 15 000) 25 000 kronor.

Västra Marks sjukhus. Spänningen på den elektriska ström, som framföres

till sjukhuset, är för närvarande 3,7 kV men skall höjas till 6,4 kV.

Höjningen beräknas bliva verkställd inom tre—fyra år. Företagen utredning

har visat, att de nuvarande anordningarna endast till en mycket liten

del kan användas efter höjningen av servisledningens spänning. Det blir

därför nödvändigt att uppföra en helt ny transformatorstation. Denna bör

anordnas i en fristående byggnad. Stationen bör omfatta högspänningsrum,

ett lågspänningsrum och två transformatorceller.

Kostnaderna för den nya transformatorstationen har beräknats till 47 000

kronor.

Sjukhuset saknar helt reservbelysning. Vid eventuellt avbrott i krafttillförseln

blir sjukhuset därför totalt mörklagt. Avbrottens längd och sjukhusets

arbetsförhållanden är emellertid för närvarande icke sådana, att

behov av reservkraftsaggregat föreligger. Däremot erfordras momentan

reservbelysning, som kan matas från batterier. Vidare är den nuvarande

alar manläggningen fullständigt uttjänad och omfattar icke heller alla delar

av sjukhuset. En helt ny alarmanläggning behöver därför utföras. I samband

med vissa ombyggnader inom avdelningarna 4 och 5 kommer reservbelysningsanläggningen

och den nya alarmanläggningen att påbörjas. Det

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

är angeläget, att detta arbete fortsättes, så att kompletta anläggningar erhållas.

Vidare är det önskvärt, att båda anläggningarna utföres samtidigt,

varigenom kostnaden för efterlagningar blir mindre.

Reservbelysningsanläggningen har kostnadsberäknats till 9 000 kronor

och alar manläggningen till 4 000 kronor.

Kostnaderna för de elektriska arbetena vid sjukhuset för nästa budgetår

uppgå sålunda till (47 000 + 9 000 + 4 000) 60 000 kronor.

Salberga sjukhus. Den nuvarande transformatoranläggningen vid sjukhuset

utgöres av högspänningsställverk med en transformator om 125 kVA.

Sjukhusets belastning uppgår för närvarande till cirka 100 kVA. På grund

av nyinstallationer stiger effektuttagningen, varför transformatorn kommer

att bli överbelastad. Då någon reserv ej finns för transformatorn, kan emellertid

någon överbelastning ej tillåtas. För att möjliggöra en framtida övergång

till 380/220 V bör en erforderlig ny transformator om 200 kVA utföras

omkopplingsbar till denna spänning. Kostnaderna för anskaffning av ny

transformator jämte tillhörande utrustning i högspänningsställverk m. m.

har beräknats till sammanlagt 15 000 kronor.

Ytterbelysningen inom sjukhusområdet är högst otillfredsställande. Antalet

ljuspunkter är för litet och avståndet mellan de befintliga ljuspunkterna

för stort. Att komplettera det befintliga nätet i erforderlig omfattning

är ej möjligt. I stället måste ett helt nytt nät för ytterbelysningen anläggas.

Kostnaderna för en komplett sådan anläggning inom hela sjukhusanläggningens

område samt området intill personalbostäderna uppgår till cirka

54 000 kronor. Anläggningen föreslås bli uppdelad i tre etapper. Kostnaderna

bör fördelas med 20 000 kronor på första etappen för nästa budgetår och

17 000 kronor på envar av de två senare etapperna.

För nästa budgetår bör sålunda anvisas (15 000 + 20 000) 35 000 kronor

för elektriska arbeten vid sjukhuset.

Sidsjöns sjukhus. Inom bostadsområdena vid sjukhuset är distributionssystemet

utfört med friledningar på trästolpar. Ledningsstolparna har utsatts

för rötangrepp. Enligt verkställd utredning om distributionsnätens

renovering bör de nuvarande friledningsnäten slopas och ersättas med jordkablar.

Totala anläggningskostnaderna har beräknats till 60 000 kronor.

För arbetenas påbörjande anvisades för innevarande budgetår 43 000 kronor,

avseende en första etapp, som omfattar sjukhusets norra bostadsområde.

För återstående arbeten, avseende bostadsområdet för ogift personal,

erfordras således (60 000 — 43 000) 17 000 kronor.

Ytterbelysningen inom bostadsområdena är otidsenlig. Inom det centrala

området vid paviljongerna är den nuvarande ytterbelysningen med armaturer

på byggnaderna otillfredsställande och utefter vissa vägar saknas belysningsanordningar.

Omläggningen av ytterbelysningen är beroende av de

allmänna distributionsnätens renovering och arbetena måste därför såsom

hittills samordnas. De erforderliga nya ytterbelysningsanläggningarna har

beräknats draga en totalkostnad av 75 000 kronor. För arbetenas påbörjande

anvisades för innevarande budgetår 23 000 kronor, avseende en första etapp,

som omfattade det norra bostadsområdet. Etapp 2 bör i likhet med distributionsnätets

renovering omfatta bostadsområdet för ogift personal. Härför

erfordras 19 000 kronor.

För utförande av de föreslagna elektriska arbetena vid sjukhuset bör

sålunda anvisas sammanlagt (17 000 + 19 000) 36 000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Frösö sjukhus. De befintliga transformatorstationerna vid sjukhuset saknar

för närvarande reservaggregat. Enligt företagen utredning krävs att två

nya transformatorer anskaffas. För säkerställande av sjukhusets kraftförsörjning

vid uppkommande driftsavbrott är det nödvändigt, att dessa reservmöjligheter

finns att tillgå.

Kostnaderna för två reservtransformatorer inklusive anslutningsarbeten

har beräknats till 15 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Umedalens sjukhus. Inom vissa delar av sjukhusområdet är den befintlig3

ytterbelysningen otillräcklig. Belysningen manövreras med ett flertal

kopplingsur och en del väggarmaturer tändas manuellt. Ny belysning bör

ordnas utefter de reguljära trafiklederna. Vidare bör belysningen inom det

centrala sjukhusområdet med tillhörande bivägar kompletteras och utökas.

Kostnaderna har beräknats till 30 000 kronor, inklusive grävning och igenfyllning

av kabelgravar. De sistnämnda arbetena kan dock delvis utföras

av sjukhusets personal. Det erforderliga medelsbeloppet för ifrågavarande

elektriska arbeten vid sjukhuset kan härigenom reduceras till 25 000 kronor

för nästa budgetår.

Furunäsets sjukhus. Sjukhusets mottagningsstation för elektrisk kraft

är nu utrustad med två transformatorer om totalt 380 kVA, för vilka medel

anvisats för innevarande budgetår. Till följd av sjukhusets om- och utbyggnad

beräknas kraftuttaget från stationen komma att uppgå till 300 kW.

Nuvarande transformatorreserv är således liten och kommer att framdeles

helt förbrukas. Med hänsyn härtill föreslås, att en reservtransformator om

förslagsvis 300 kVA anskaffas och installeras. Kostnaderna härför har

beräknats till 14 000 kronor.

Driftstemperaturen på de nuvarande transformatorerna är alltför hög

beroende på otillräcklig kylning. För att avhjälpa detta bör en fläkt installeras

i en utsugningsöppning i taket. Kostnaderna härför uppgår till 1 000

kronor.

1 samband med sjukhusets renovering har transportkulvertar anordnats

mellan olika delar av huvudbyggnaden. Önskemål har framställts om att

anordningar för s. k. nödbelysning bör finnas i kulvertarna. Det har uppgivits,

att det vid förekommande strömavbrott är förenat med stora svårigheter

att utrymma patienter och personal, som då befinner sig i kulvertarna.

Sjukhusets geografiska läge medför med hänsyn till kyla och mörker

betydande olägenheter för kommunikationer ovan mark. Kommittén föreslår,

att anordningar för nödbelysning utföres. Kostnaderna har beräknats

till 6 000 kronor.

För angivna elektriska arbeten vid sjukhuset bör sålunda för nästa budgetår

anvisas (14 000 + 1 000 + 6 000) 21 000 kronor.

För elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus skulle alltså för

nästa budgetår erfordras sammanlagt (30 000 + 10 000 + 22 000 + 6 000 +

14 000 + 40 000 + 57 000 + 55 000 + 40 000 + 50 000 + 81 000 + 55 000 +

25 000 + 60 000 + 35 000 + 36 000 + 15 000 + 25 000 + 21 000) 677 000

kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957 85

Utredningsmedel

Medelsbehovet för kommitténs verksamhet under nästa budgetår har

kommittén beräknat till 250 000 kronor.

Departementschefen

Vid anmälan i årets statsverksproposition av anslaget till statens sinnessjukhus:

avlöningar erinrade jag om att den omfattande upprustning, som

sedan ett antal år tillbaka pågått inom sinnessjukvården, tidigare följt en

av 1950 års riksdag godkänd generalplan. Sedan denna plan befunnits otillräcklig

gäller numera en av 1956 års riksdag godkänd reviderad generalplan

för modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen.

Den nya planen är avsedd att tjäna som en allmän riktlinje för det framtida

utbyggandet av dessa sjukhus. Denna reviderade generalplan innebär, att

t. o. in. budgetåret 1966/67 ytterligare omkring 3 000 vårdplatser kommer

att inrättas utöver de 18 000, som förutsattes i 1950 års generalplan. För att

tillgodose detta platsbehov kommer åtminstone fyra nya sinnessjukhus utöver

de tre nya som förutsattes i 1950 års plan att inrättas. Av dessa beräknas

Gullberna sjukhus i Karlskrona kunna tagas i bruk redan under innevarande

år. Första etappens omkring 400 platser torde sålunda kunna börja

beläggas senast under loppet av april månad medan återstående cirka 400

platser beräknas vara färdigställda omkring årsskiftet 1957/58. Vidare kommer

en del nu befintliga sjukhus alt läggas ned medan övriga äldre sjukhus

skall moderniseras och upprustas. Totalkostnaderna för byggnadsåtgärderna

enligt planen har beräknats till 495 miljoner kronor.

I anslutning till de nämnda generalplanerna har en omfattande upprustning

av sinnessjukvården pågått sedan flera år tillbaka. Under femårsperioden

närmast efter antagandet av 1950 års generalplan, åren 1951—1955, har

platsantalet vid de statens sinnessjukhus, som är avsedda för egentligt sinnessjuka,

ökat från 18 104 den 31 december 1950 till 19 125 vid motsvarande

tid år 1955 eller med 1 021 vårdplatser. Under år 1956 tillkom ytterligare

192 platser. Att förhållandena på detta område ännu är långt ifrån

tillfredsställande framgår emellertid bl. a. av de nuvarande beläggningsförhållandena

på sinnessjukhusen. Vid de statliga sinnessjukhus, vilka ej uteslutande

är avsedda för psykiskt efterblivna, utgjorde medelbeläggningen

under år 1955 omkring 21 600 patienter, överbeläggningen uppgick till

cirka 2 800 eller något mer än 15 procent men steg vid vissa sjukhus till

närmare 38 procent. Samtidigt var mer än 1 500 sinnessjuka anmälda som

exspektanter till plats på sinnessjukhusen. Medelbeläggningen på de cirka

2 080 platserna vid sjukhusen för psykiskt efterblivna utgjorde omkring

2 130 medan antalet exspektanter uppgick till 418. Platsbehovet för sistnämnda

patientkategori har enligt den utredning, som låg till grund för

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

1955 års riksdags beslut om upprustning av denna vårdgren, beräknats till

omkring 3 800 (bortsett från blinda, döva och epileptiker). Upprustningen

har emellertid icke endast avsett inrättandet av nya platser. Gamla vårdpaviljonger

har byggts om, sjukhus har försetts med moderna medicinska

centra och även andra serviceanordningar vid sjukhusen har nybyggts eller

förbättrats. Ofta har en om- eller utbyggnad av panncentral eller ekonomilokaler

varit en förutsättning för den renovering eller utökning av vårdavdelningarna,

som avsetts i generalplanen, varför en förhållandevis stor

del av upprustningskostnaderna under denna tid belöpt på dylika anläggningar.

Totalt har under budgetåren 1950/51—1956/57 till upprustning och

utbyggnad av sinnessjukvården anvisats cirka 164 750 000 kronor.

Trots den omfattande upprustning, som sålunda redan skett, är läget

alltjämt otillfredsställande. Detta gäller icke endast, som redan nämnts,

tillgången på platser. Härtill kommer att lokalerna på många av de äldre

sinnessjukhusen ofta är omoderna, otrivsamma och tungskötta. Avdelningar

och patientrum är för stora och medger ej en angelägen differentiering

av patienterna. Icke heller utrymmena för diagnostik och behandling

in. in. tillfredsställer nutida krav.

Det sagda belyser angelägenheten av att den materiella upprustningen av

sinnessjukvården fortsätter i snabbast möjliga takt. De av kommittén för

sinnessjukvårdens utbyggande nu framlagda byggnadsförslagen förutsätter

en medelsanvisning för nästa budgetår om sammanlagt 34 053 000 kronor.

Förslagen innebär beträffande de befintliga sjukhusen bl. a., att fyra nya

vårdpaviljonger skulle uppföras och en befintlig renoveras. Antalet vårdplatser

skulle därigenom öka med 236. I fråga om de beslutade nya sinnessjukhusen

i Falköping och Örebro beräknas byggnadsarbetena kunna påbörjas

under år 1957 — Falköpingssjukhuset redan denna vår — medan

för det likaledes beslutade sjukhuset i Bollnäs vissa förberedande yttre arbeten

beräknas kunna igångsättas. Tillkomsten av dessa tre sjukhus kan

beräknas medföra ett platstillskott av (784 + 780 + 700) 2 264 vårdplatser.

Kommittén har vidare föreslagit, att principbeslut nu fattas om uppförande

av ett nytt sinnessjukhus i Stockholms län. Förslag har även framlagts i

fråga om bl. a. planläggningen av nya sinnessjukhus och sinnessjukvårdens

organisation i Mälarlänen samt om förläggningen av det av 1955 års riksdag

beslutade nya sjukhuset i Mellansverige för vård av sådana höggradigt

psykiskt efterblivna, som tillika är svårskötta.

Vad först angår planläggningen av nga sinnessjukhus vill jag erinra om

att jag vid anmälan föregående år av den reviderade generalplanen för sinnessjukvårdens

upprustning förklarade mig icke vara beredd att då taga

ställning till byggnadskommitténs förslag vare sig i fråga om platsfördelningen

eller om vårdavdelningarnas storlek. Förslagen borde i dessa hänseenden

överarbetas. Kommittén har nu ifrågasatt om den hittills gängse

uppdelningen på avdelningar för lugna, halvoroliga och oroliga patienter

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

verkligen är vårdtekniskt befogad. Det har vidare synts ogörligt att på ett

tillfredsställande sätt beräkna vårdbehovet för de olika patientgrupperna.

Med hänsyn härtill och då kommittén ansett de för varje kategori lämpade

terapeutiska uppgifterna mindre vara beroende av avdelningarnas storlek

än av personaltillgång och inre organisation, förordar kommittén, att vid

sjukhusen inrättas vårdavdelningar av enhetlig typ med 30 vårdplatser i

varje avdelning. Patienterna skulle emellertid kunna uppdelas i två vårdgrupper

om 16 respektive 14 platser. Vidare har bl. a. lokalerna för

diagnostik och behandling utökats, särskilt med hänsyn till den öppna vårdens

krav. I anslutning härtill har för att möjliggöra en samordning av de

nya sinnessjukhusens utformning och planläggning utarbetats ett gemensamt

lokalprogram för ett sjukhus med omkring 800 vårdplatser.

Det nya lokalprogrammet synes såvitt angår vårdavdelningarna tillgodose

de synpunkter som i detta hänseende framfördes vid 1956 års riksdag. Genom

den enhetliga avdelningstypen torde uppnås såväl önskvärd elasticitet

i fråga om avdelningarnas storlek som rimliga krav på att tillfredsställande

ordna den synnerligen viktiga differentieringen. Framtida förändringar i

klientelets sammansättning torde sålunda, särskilt som möjligheter föreligger

att uppdela avdelningarna på två självständiga vårdgrupper, icke medföra

några svårigheter. Vidare måste den enhetliga avdelningstypen komma att

medföra en förenkling av planeringsarbetet och därmed en förkortning av

byggnadstiden. Ur kostnadssynpunkt ställer sig den nya typen fördelaktig.

Platskostnaden, som i propositionen nr 106/1956 för nya platser vid befintliga

sjukhus uppskattats till 22 000 kronor enligt prisläget år 1954, beräknas

sålunda för nu föreslagna motsvarande platser till mellan 24 300 och 25 500

kronor (bortsett från yttre arbeten). Med hänsyn till inträffad allmän byggnadskostnadsstegring

och den högre vårdstandarden i de nya paviljongerna

har den beräknade platskostnaden faktiskt minskat. Å andra sidan torde

personalbehovet för ett sjukhus med 780 vårdplatser komma att öka från

för Gullbernasjukhuset beräknade 284 till 290 under förutsättning att

patientfördelningen är densamma. Antalet patienter per befattningshavare

skulle därvid minska från 2,75 till 2,68. Ökningen är sålunda förhållandevis

obetydlig.

Även i fråga om lokaler för diagnostik och behandling in. in. har i det

nu framlagda förslaget beaktats vid 1956 års riksdag framställda synpunkter.

I överensstämmelse med vad därvid anförts har sålunda för dessa ändamål

beräknats ökade utrymmen, vilket givetvis kommer att medföra en

viss ökning av byggnadskostnaderna. I likhet med medicinalstyrelsen, centrala

sjukvårdsberedningen och mentalsjukvårdsdelegationen har jag emellertid

ansett mig i huvudsak kunna godtaga förslaget i dessa delar. Frågan

om undervisningslokalernas omfattning synes dock böra ytterligare utredas.

Med det sagda har jag icke tagit ställning till frågan om behovet av

personal av olika kategorier. Denna fråga torde böra prövas i annat sammanhang.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Beträffande de för sjukhusens driftverkstäder avsedda utrymmena synes

lokalprogrammet innebära en betydande överdimensionering. Snickeri- och

måleriverkstäderna avses sålunda för vardera 10 arbetsplatser och för

mureriarbete skulle anställas 5 man. Jag vill i dessa hänseenden starkt

understryka vad centrala sjukvårdsberedningen anfört. Det synes vara

tveksamt huruvida sjukhusen i den utsträckning kommittén förutsatt skall

vara självförsörjande på alla dessa områden. I stället bör möjligheterna

att härför utnyttja entreprenörer på orten närmare utredas. Innan detta

skett är jag icke beredd att taga ställning till kommitténs förslag om nytt

program för driftverkstäderna vid sinnessjukhusen.

Medicinalstyrelsen har i detta sammanhang även berört frågan om den

lämpligaste storleken av ett sinnessjukhus och föreslagit försök med mindre

sjukhus om 350—400 vårdplatser i direkt anslutning till ett kroppssjukhus.

Jag vill härutinnan erinra om att jag vid anmälan föregående år av den

reviderade generalplanen framhöll bl. a., att mindre sjukhus borde eftersträvas.

I den mån ytterligare platsbehov förelåge, borde detta tillgodoses

genom en uppdelning av nya sjukhus, genom till sjukhusen anknutna

sekundäravdelningar eller genom anordnande av platser i annan lämplig

vårdform. I princip har jag således intet att erinra mot förslaget om mindre

sjukhus, vilket ju också enligt den gällande generalplanen kommer att

prövas i Borås. Såsom kommittén framhållit torde emellertid f. n. saknas

underlag för en bedömning av vilket platsantal som ur bl. a. kostnadssynpunkt

är lämpligast. Det är önskvärt, att denna fråga upptages till närmare

behandling av byggnadskommittén innan man i övrigt frångår den

för nu föreslagna sjukhus avsedda storleksordningen av omkring 800 vårdplatser.

Även frågan om sinnessjukvårdens organisation i Målarlänen upptogs till

behandling vid föregående års riksdag, varvid jag förklarade mig icke beredd

att då taga ställning till densamma. Kommitténs nu framlagda förslag

innebär, att Västmanlands län, som tidigare avsetts skola tillsammans med

Uppsala län bilda ett upptagningsområde, skall utgöra eget upptagningsområde.

I stället sammanföres Uppsala län och norra delen av Stockholms

län till ett upptagningsområde för Ulleråkers sjukhus. För återstoden av

Stockholms län, som skall bilda ett särskilt upptagningsområde, föreslås,

i enlighet med vad som förutsattes redan i 1950 års generalplan, att principbeslut

nu fattas om inrättande av ett nytt sinnessjukhus, förlagt till

mellersta länsdelen. På längre sikt räknar kommittén med att ytterligare

ett för södra länsdelen avsett sjukhus kan komma att erfordras. Frågan

om sinnessjukvårdens organisation i Södermanlands län har tills vidare

lämnats öppen i avbidan på närmare utredning om den framtida användningen

av Sundby sjukhus.

För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till kommitténs nu framlagda

förslag såsom innebärande en rationell lösning av denna organisa
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

tionsfråga. Detta innebär alltså bl. a., att generalplanen bör kompletteras

med ett sinnessjukhus i Västmanlands län. Jag vill dock framhålla, att

platsantalet vid Ulleråkers sjukhus, som i den reviderade generalplanen

upptagits till 1 253, då blir för stort och därför bör omprövas. Upptagningsområdets

storlek motiverar knappast ett högre vårdplatsantal än 800

å 900, ett antal som även, enligt vad medicinska fakulteten i Uppsala framhållit,

torde vara tillräckligt för att tillgodose undervisningens och forskningens

intressen. Det hade givetvis varit önskvärt, att också frågan om

sinnessjukvårdens organisation i Södermanlands län nu kunnat prövas.

I avbidan på utredningen rörande Sundby sjukhus’ framtida användning

torde nu endast böra uttalas, att länet lämpligen bör utgöra eget upptagningsområde.

Det nija sinnessjukhuset i Stockholms län skulle enligt den reviderade

generalplanen omfatta 830 vårdplatser, men har nu föreslagits skola minskas

till 780. Såsom kommittén framhållit föreligger stora svårigheter att

nu bedöma det framtida vårdbehovet inom detta län. Enligt nämnda generalplan

uppskattades vårdbehovet i hela länet år 1970 till omkring 1 260

medan landstinget enligt en nyligen företagen utredning funnit 1 667 platser

erforderliga, vari dock inräknats även de s. k. lättskötta sinnessjuka.

Även om cirka 300 platser kommer att disponeras vid Ulleråkers sjukhus,

torde sålunda ett sjukhus om 780 vårdplatser icke komma att bli överdimensionerat.

Med hänsyn härtill och då ett högre platsantal icke synes

önskvärt ur vårdsynpunkt, torde detsamma kunna tjäna som utgångspunkt

för det fortsatta planeringsarbetet. Härvid bör prövas om i sjukhuset skall

ingå en klinikavdelning eller om motsvarande platser bör användas för

annat ändamål eller utgå. Jag förordar vidare, att sjukhuset, såsom kommittén

föreslagit, förlägges till Upplands Väsby på ett av landstinget kostnadsfritt

upplåtet markområde i nära anslutning till Löwenströmska lasarettet.

En förutsättning härför bör dock vara att lasarettet utbygges i föreslagen

omfattning. För ytterligare utredning rörande sinnessjukhusets närmare

planläggning och utformning bör anvisas 150 000 kronor. Samråd

bör i dessa frågor äga rum med landstinget.

Beslut om inrättande av de tre nya sinnessjukhusen i Skaraborgs, Örebro

och Gävleborgs län har tidigare fattats av riksdagen. I fråga om de båda

förstnämnda sjukhusen har kommittén nu framlagt förslag rörande bl. a.

deras närmare planläggning och utformning medan beträffande sistnämnda

sjukhus kommittén hemställer om anvisande av medel för markförvärv

in. in. samt för fortsatt projektering och vissa yttre arbeten. Sjukhuset i

Skaraborgs län, som skall förläggas till Falköping, skulle enligt den reviderade

generalplanen omfatta 828 vårdplatser. I propositionen nr 106/1956

förordade jag emellertid, att möjligheterna att minska platsantalet till 768

borde beaktas vid utformningen. Kommittén har nu föreslagit, att sjukhuset

skall omfatta 784 vårdplatser, varav 64 vid eu klinikavdelning, vilket förslag

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

synes kunna godtagas. Totalkostnaderna exklusive personalbostäder beräknas

till 31 miljoner kronor eller cirka 39 000 kronor per vårdplats, vilket

i stort sett motsvarar den i generalplanen beräknade, om hänsyn tages till

därefter inträffad allmän byggnadskostnadsstegring. Då sjukhuset skall

organiseras i överensstämmelse med det lokalprogram, för vilket tidigare

redogjorts, har jag icke funnit anledning till annan erinran mot förslaget

än vad som framgår av mitt tidigare ställningstagande i dessa frågor.

Medicinalstyrelsen har i detta sammanhang ifrågasatt om icke en fördelning

av kostnaderna för klinikavdelningen mellan staten och vederbörande

landsting borde upptagas till övervägande. För egen del vill jag framhålla,

att kliniken torde komma att i viss utsträckning få mottaga ett klientel,

som icke bör vårdas på sjukhus med retentionsrätt. Den kommer därför

att i någon mån fungera som en lasarettspsykiatrisk avdelning. Förslaget

har tillstyrkts av landstinget, som emellertid avser att också inrätta en

särskild lasarettspsykiatrisk avdelning i Lidköping. Då vidare frågan om

fördelningen inom ett landstingsområde av platserna för mentalsjuka mellan

olika vårdformer, framförallt just mellan sinnessjukhusen och de

psykiatriska lasarettsklinikerna, prövas av mentalsjukvårdsdelegationen,

torde anordnandet av förevarande klinik närmast böra betraktas som

en utbyggd försöksverksamhet. Jag vill härvid bl. a. erinra om, att Kungl.

Maj:t genom beslut den 25 januari 1957 förordnat, att en vid Sidsjöns sjukhus

i Sundsvall befintlig upptagningspaviljong om 62 vårdplatser fr. o. in.

den 1 februari 1957 tills vidare t. o. in. den 30 juni 1958 försöksvis icke skall

vara sinnessjukhus. Med hänsyn till vad nu anförts och då klinikavdelningen

i Falköping givetvis, om behovet av akutplatser för egentligt sinnessjuka

visar sig större än beräknat, i första hand bör användas för sådant

ändamål, är jag icke beredd att nu pröva den av medicinalstyrelsen väckta

frågan.

Det nya sjukhuset i Örebro föreslås omfatta cirka 780 vårdplatser. Förslaget

innebär en minskning i förhållande till i generalplanen beräknat antal

med 20 men torde kunna godtagas. Mot förslagen om sjukhusets närmare

utformning och planläggning, som — bortsett från klinikavdelningen —

följer förut redovisade och för Falköpingssjukhuset i huvudsak godtagna

riktlinjer har jag intet annat att erinra än vad som följer av vad förut anförts

i dessa frågor. Också det av kommittén med Örebro stad preliminärt

slutna avtalet om marköverlåtelse m. in. har jag i huvudsak ansett mig

kunna tillstyrka. Storleken av de statliga bostadslånen måste dock bli beroende

av gällande bestämmelser om högsta belåningsvärden för bostadshus.

Kungl. Maj :t torde böra bemyndigas att godkänna avtalet med de

jämkningar, som på grund härav eller eljest kan befinnas erforderliga.

Det nya sjukhuset i Gävleborgs län skulle enligt beslut vid 1956 års riksdag

förläggas till Bollnäs. Vid mitt ställningstagande i denna fråga framhöll

jag dock, att en förutsättning härför vore, att bl. a. markfrågan kunde ord
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

nas på ett tillfredsställande sätt. Det av kommittén med Bollnäs stad och

landskommun preliminärt träffade avtalet innebär bl. a., att staten förutom

markersättning med 230 000 kronor och bidrag till anläggande av

reningsverk för höggradig rening med 150 000 kronor — skall såsom bidrag

till kostnaderna för framdragande till sjukhusområdet av väg samt ledningar

för vatten och avlopp betala 170 000 kronor. Sistnämnda ersättningsfråga

bör omprövas av kommittén. Därest en godtagbar uppgörelse icke

kan komma till stånd, torde frågan ånyo få underställas riksdagen.

Vad härefter angår av kommittén framförda förslag till byggnadsåtgärder

vid de befintliga sinnessjukhusen förordar jag, att tre nya paviljonger vid

Birgittas och en vid Mariebergs sjukhus påbörjas under nästa budgetår

samt att en paviljong vid Restads sjukhus renoveras. Paviljongen vid

Mariebergs sjukhus har visserligen icke förutsatts i gällande generalplan

men detta förslag synes innebära en rationellare lösning med hänsyn till

de betydande kostnaderna för renovering av den i planen upptagna paviljongen

nr 17. Dessa förslag innebär ett nettotillskott med sammanlagt

236 vårdplatser. Jag vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av

att man vid den fortsatta upprustningen i första hand söker tillgodose det

stora behovet av ytterligare vårdplatser genom att giva prioritet åt i generalplanen

upptagna projekt, som medför platsökning. Möjligheterna härtill bör

vara väsentligt större sedan ställning tagits till den nya enhetliga vårdavdelningstypen,

vilken bör medföra förenklingar ur både planerings- och byggnadsteknisk

synpunkt. Jag vill i anslutning härtill förorda, att för de redan

av 1956 års riksdag beslutade vårdpaviljongerna vid S:t Jörgens och Furunäsets

sjukhus anvisas tillhopa ytterligare 500 000 kronor utöver vad kommittén

föreslagit för att möjliggöra en forcering av dessa angelägna byggnadsarbeten.

Vid S:ta Maria sjukhus torde lokaler för undervisning böra anordnas.

Innan medel ställs till förfogande av Kungl. Maj:t, bör dock prövas, om

detta ej kan ske i befintlig byggnad.

Vid S:t Jörgens sjukhus bör i enlighet med kommitténs förslag uppföras

nybyggnad för administration och medicinskt centrum in. in. Till den i

anslutning härtill föreslagna samlingssalen är jag dock icke beredd att nu

taga ställning.

Beträffande den av kommittén föreslagna ombyggnaden av paviljong K 10

vid Restads sjukhus vill jag framhålla, att platsantalet — två s. k. dubbelavdelningar

om vardera 50 vårdplatser — kan synas väl högt. På av kommittén

anförda skäl har jag emellertid funnit mig kunna godtaga en sådan

utformning av paviljongen.

Till frågan huruvida vissa panncentraler bör förses med oljeeldning eller

anordningar för eldning med fasta bränslen bör det ankomma på Kungl.

Maj:t att efter framställning från byggnadsstyrelsen taga ställning.

Kostnaden för den av kommittén föreslagna ombyggnaden av gamla admi
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Mcij:ts proposition nr 103 år 1957

nistrationsbyggnaden vid Ulleråkers sjukhus synes förhållandevis hög. Då

emellertid enligt vad jag inhämtat byggnaden utgör byggnadsminnesmärke

och icke får rivas samt densamma redan delvis användes för bostadsändamål,

har jag ansett mig kunna godtaga förslaget. För vissa yttre arbeten

vid Sundby sjukhus bör anvisas ett från 26 000 till 20 000 kronor reducerat

belopp. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört i fråga om sjukhusens verkstäder

kan jag icke förorda, att medel nu anvisas för en verkstadsbyggnad

vid Birgittas sjukhus (475 000 kronor). Jag har icke heller ansett mig

kunna förorda, att medel nu anvisas för uppförande vid S:t Lars’ och Umedalens

sjukhus av byggnader för garage, förråd och verkstäder m. m.

(225 000 resp. 330 000 kronor), vid sistnämnda sjukhus av ett växthus

(100 000 kronor) samt vid Sidsjöns sjukhus av ett bostadshus (360 000

kronor). Sistnämnda fyra byggnadsobjekt torde i stället böra upptagas

såsom sysselsättningsarbeten, varvid dock planerna för bostadshuset vid

Sidsjöns sjukhus först torde böra överarbetas. Dessa arbeten bör alltså, för

den händelse riksdagen intet har att erinra häremot, i händelse av ett försämrat

arbetsmarknadsläge få sättas i gång med utnyttjande av den av riksdagen

äskade fullmakten för Kungl. Maj :t att meddela beslut om utförande

av arbeten för sysselsättning av arbetslösa. För att detta skall vara praktiskt

möjligt fordras en ytterligare bearbetning av byggnadshandlingarna.

Jag föutsätter, att de kostnader, som föranledes härav, får bestridas med

anlitande av nämnda fullmakt.

Vissa av de föreslagna elektriska arbetena synes närmast vara att hänföra

till underhållsarbeten. Jag förordar därför, att medelsanvisningen för

ändamålet begränsas från 677 000 till 670 000 kronor.

Det mellan kommittén och Växjö stads drätselkammare preliminärt

slutna avtalet om anslutning av S:t Sigfrids sjukhus till stadens avloppssystem

anser jag mig kunna biträda. Kungl. Maj:t bör därför bemyndigas

godkänna detsamma.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga kommitténs förslag såväl med avseende

på byggnadsföretagens utformning som kostnadsberäkningarna,

vilka såvitt avser nya ändamål grundar sig på prisläget den 1 juli 1956.

Jag förutsätter därvid, att alla de möjligheter till besparingar, som kan föreligga

beträffande planerade byggnadsföretag, tillvaratages. Jag vill i detta

sammanhang understryka, att kostnaderna för några av de föreslagna nya

bostadshusen synes vara alltför höga, varför i fortsättningen alla ansträngningar

bör inriktas på att bringa dessa kostnader i närmare överensstämmelse

med de belåningsvärden, som Kungl. Maj :t fastställt för egnahemslån

till en- och tvåfamilj shus eller andra bostadslån. Vidare torde gällande

normer för tillhandahållande av bostäder böra överses.

Medelsbehovet för kommitténs verksamhet beräknar jag liksom kommittén

till oförändrat 250 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget för nästa budgetår

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

behöva upptagas till (34 053 000 + 500 000 — 6 000 — 475 000 — 225 000 —

330 000 — 100 000 — 360 000 — 7 000) 33 050 000 kronor. Härav belöper

21 490 000 kronor på vårdpaviljonger, varav 8 300 000 kronor för nybyggnader,

2 015 000 kronor på administrations- och behandlingslokaler,

3 440 000 kronor på ekonomibyggnader o. dyl., 2 120 000 kronor på personalbostäder

och 3 985 000 kronor på övriga arbeten.

Vad härefter angår kommitténs förslag i fråga om det för vissa höggradigt

psykiskt efterblivna avsedda sjukhuset i Mellansverige vill jag erinra

om att beslut om dess inrättande fattades redan vid 1955 års riksdag, varvid

frågan om bl. a. dess förläggningsort senare skulle underställas riksdagens

prövning. Kommittén har i denna fråga redovisat fyra olika alternativ,

nämligen Köping, Sala, Uppsala och Västerås. Sistnämnda alternativ har

dock av ekonomiska skäl icke ansetts böra komma i fråga. Beträffande

lämpligheten av övriga förläggningsplatser har under remissbehandlingen

rått delade meningar. Medicinalstyrelsen, universitetskanslern och de medicinska

fakulteterna samt mentalsjukvårdsdelegationen har med hänsyn till

undervisningens och forskningens intressen förordat Uppsala, vilket dock

arbetsmarknadsstyrelsen avstyrkt ur allmänna lokaliserings- och arbetskraftssynpunkter.

Ur bl. a. sistnämnda synpunkter har arbetsmarknadsstyrelsen

och länsstyrelsen i Västmanlands län ansett Sala vara att föredraga

framför Köping. Länets landsting har ansett Köping och Sala likvärdiga

såsom förläggningsplatser. Kommittén — som beretts tillfälle att yttra

sig med anledning av vad i utlåtandena anförts — har vidhållit att sjukhuset

bör förläggas till Köping och har med staden träffat preliminärt avtal

om markupplåtelse för en kostnad av 500 000 kronor. Efter samråd med

mentalsjukvårdsdelegationen har dock härutöver föreslagits, att en mindre

avdelning om 80 vuxna förlägges till Uppsala, lämpligen tillsammans med

en barnavdelning om 130 platser för samma klientel.

För egen del vill jag till en början erinra om att det mellansvenska sjukhuset

enligt för 1955 års riksdag redovisade förslag skulle omfatta cirka

700 platser, därav omkring 300 platser för barn, jämte eventuellt en avdelning

för höggradigt vanföra om cirka 280 platser eller tillhopa 980 platser.

Därvid förutsattes av kommittén, att också vid Umedalens sjukhus

skulle inrättas en avdelning om cirka 100 platser för höggradigt efterblivna.

Till frågan om inrättandet av sistnämnda båda avdelningar förklarade jag

mig icke beredd att då taga ställning. Barnplatserna bör, såsom jag framhöll

redan då, fördelas på flera sjukhus. Kungl. Maj:t har sålunda genom

beslut den 29 juni 1956 uppdragit åt kommittén att utreda frågan om

förläggande till Vipeholms sjukhus av en sådan avdelning. Övriga barnavdelningar

bör såsom även kommittén förutsatt förläggas till andra sjukhus

och icke anordnas vid det nu ifrågavarande mellansvenska sjukhuset.

Den planerade avdelningen vid Umedalens sjukhus synes böra reserveras

för sinnessjukvårdens behov. Platser för höggradigt vanföra bör icke för
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

läggas till plats utan ortopedisk lasarettsavdelning eller vanföreanstalt.

Möjligheterna att uppdela avdelningen för vanföra på flera smärre synes

böra undersökas, varvid såsom lämpliga förläggningsplatser kan ifrågakomma

exempelvis Lund, Örebro, Uppsala eller Härnösand. Om av mig

i det följande framlagt förslag beträffande användningen av Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium kan genomföras vinnes även en betydande lättnad

i platsbehovet för detta klientel. I enlighet med det anförda bör det

fortsatta planeringsarbetet sålunda inriktas på ett till omkring (980 — 300

— 280 + 100) 500 vårdplatser reducerat sjukhus.

I likhet med kommittén kan jag icke tillstyrka, att detta sjukhus förlägges

till Uppsala. De undervisnings- och forskningssynpunkter, som åberopats

till stöd för förslaget härom, torde bli tillräckligt tillgodosedda genom

kommitténs förslag att förlägga en mindre avdelning om 80 vuxna

jämte 130 barn till nämnda stad. Detta förslag synes i och för sig väl motiverat.

Undervisningens och forskningens krav bör emellertid tills vidare i

första hand tillgodoses vid det redan befintliga för samma klientel avsedda

Vipeholms sjukhus i Lund. Med hänsyn härtill och då det redan beslutade

sjukhuset i Mellansverige i första hand bör komma till stånd, är jag icke

beredd att nu taga ställning till detta förslag.

I fråga om förläggningen av sjukhuset vill jag framhålla, att såväl Köping

som Sala ur medicinska synpunkter torde vara likvärdiga. I båda städerna

finns normallasarett och avståndet till Västerås för specialistsamarbele

är praktiskt taget detsamma. Därest en mindre enhet inrättas i Uppsala

är emellertid Salas läge bättre. Även ur geografiska och kommunikationssynpunkter

torde Sala med hänsyn till upptagningsområdet vara att

föredraga. Ur allmänna lokaliserings-, arbetsmarknads- och bostadsförsörjningssynpunkter

synes mig en förläggning till Sala innebära vissa fördelar.

Möjligheterna att vid en förläggning av sjukhuset till Sala genom samarbete

med Salberga sjukhus göra vissa besparingar såväl ifråga om investeringar

som då det gäller driften bör också beaktas. Salberga sjukhus

omfattar f. n. omkring 330 vårdplatser men skall enligt gällande generalplan

reduceras till 222 eller, om också en barnavdelning förlägges dit, 280

platser. Även om eu sammanslagning av de båda sjukhusen skulle komma

att ske — en fråga till vilken jag icke nu är beredd att taga ställning —

synes en sjukhusanläggning på omkring (500 + 286) 786 vårdplatser kunna

godtagas. Sala stad har erbjudit sig att för ändamålet kostnadsfritt upplåta

erforderlig mark och har därvid framfört tre alternativa områden. Av

dessa ligger ett i direkt anslutning till Salberga sjukhus. Staden har vidare

ställt i utsikt kostnadsfri anslutning av det blivande sjukhusområdet

till stadens ledningar för vatten och avlopp.

Med hänsyn till vad nu anförts har jag funnit övervägande skäl tala

för att det nya sjukhuset förlägges till Sala. Kommittén bör därför vidtaga

åtgärder för förvärv av lämpligt område i staden. .lag förordar att

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 103 år 1957

95

Kungl. Maj:t bemyndigas att — under förutsättning att en för staten godtagbar

överenskommelse kan komma till stånd — godkänna därav föranledda

avtal. Skulle så icke kunna ske bör Kungl. Maj :t för att icke ytterligare

fördröja sjukhusets tillkomst äga besluta om dess förläggning till

annan lämplig ort, främst Köping. Eventuella uppkommande kostnader

härför torde tills vidare få bestridas med anlitande av under anslaget tillgängliga

medel.

II. Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium i Barkåkra

Förslag

Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1956 åt medicinalstyrelsen att i samråd

med statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande utreda frågan

om provisoriska åtgärder för att, i avbidan på genomförande av den av 1955

års riksdag beslutade upprustningen och utbyggnaden av de statliga sinnessjukhusen

för psykiskt efterblivna, öka tillgången på platser och förbättra

differentieringsmöjligheterna vid dessa sjukhus samt att till Kungl.

Maj :t inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I skrivelse den 15 februari 1957 har medicinalstyrelsen avgivit förslag

om användning av Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra

för vård av vissa psykiskt efterblivna. Medicinalstyrelsen har härvid anfört

i huvudsak följande:

Fråga har redan tidigare uppkommit, huruvida med hänsyn till den märkbara

tendensen till sjunkande beläggning å kustsanatorierna behov föreligger

att framdeles bibehålla såväl Apelvikens kustsanatorium som Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium i Barkåkra vid deras uppgift att tjäna

som vårdanstalter för kirurgisk tuberkulos, eftervård av barnförlamningspatienter

samt vissa ortopedfall. Enligt vad medicinalstyrelsen inhämtat

var den 1 februari 1957 vid Apelvikens kustsanatorium blott 169 av anstaltens

322 vårdplatser belagda (153 platser lediga), medan Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium med 215 vårdplatser hade en beläggning av 116

patienter, varav 44 tuberkulosfall (99 platser lediga). Även om det icke

är möjligt att göra en tillförlitlig beläggningsprognos, torde man dock böra

räkna med att den kirurgiska tuberkulosen kommer alt fortsättningsvis

minska i frekvens. Behovet av vårdplatser för eftervård av faarnförlamningspatienter

växlar givetvis med epidemiernas uppträdande och befinner sig

för närvarande efter 3 år av låg poliofrekvens i ett bottenläge. Försök att

dirigera visst ortopedklientel till ifrågavarande anstalter har icke varit

framgångsrika. Vid eu begränsning av kuslsanatoriernas användning till

nuvarande klientel torde därför anstalternas vårdmöjligheter sannolikt icke

komina att helt utnyttjas, i varje fall ej mera permanent. Behov föreligger

emellertid samtidigt av ökade vårdmöjligheter för andra sjukdomsgrupper,

icke minst psykiskt efterblivna.

Med hänsyn härtill har i samband med framkomna förslag till om- och

tillbyggnad av Kronprinsessan Victorias kustsanatorium fråga väckts, huru
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

vida sanatoriet ej lämpligen borde, i varje fall provisoriskt, kunna användas

för vård av vissa psykiskt efterblivna, varvid sanatoriets nuvarande

patienter i stället skulle kunna överföras till Apelvikens kustsanatorium.

Den kategori psykiskt efterblivna, som därvid närmast ansetts böra komma

i fråga är — bland annat på grund av anstaltens goda ortopediska utrustning

— sådana med ganska hög intelligensålder, som samtidigt är höggradigt

vanföra. Jämlikt lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt

efterblivna föreligger icke någon skyldighet för landstingen att ansvara för

vården av dessa. Enligt av styrelsen genom cirkulärskrivelse den 2 februari

1957 inhämtade uppgifter rörande å statens sinnessjukhus för psykiskt

efterblivna ävensom å samtliga vård- och arbetshem för psykiskt efterblivna

befintligt antal höggradigt vanföra patienter uppgår detta antal vid de statliga

anstalterna till 78, vid plananstalterna till 390 och vid riksanstalterna

till 158. För eventuell överföring till Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

torde av dessa böra i första band utväljas lämpligt antal sådana

barn och yngre patienter, där utsikterna till förbättring genom sjukgymnastik-

eller ortopedisk-kirurgisk behandling är goda.

Ett av arkitekterna N. I. Rosén och F. Bjurström tidigare framlagt ritningsförslag

till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

har kostnadsberäknats till 1 744 000 kronor. Sedan användningen

av anstalten för psykiskt efterblivna aktualiserats, har möjligheterna undersökts

att inskränka ombyggnadsprogrammet till det därför nödvändiga. I

sådant hänseende har nämnda arkitekter till styrelsen inkommit med den

9 februari 1957 dagtecknade ritningar ävensom med kostnadsberäkning i

ämnet, slutande å 950 000 kronor. Dessa kostnader fördelar sig på följande

sätt: byggnadsarbeten 405 000 kronor, oförutsett och diverse 80 000 kronor,

VVS-installation 285 000 kronor, elinstallation 175 000 kronor och inredning

av badrum 5 000 kronor.

Enligt föreliggande förslag, vilket styrelsen för sin del anser sig kunna

tillstyrka, skulle byggnaden efter ombyggnaden komma att inrymma tillhopa

113 vårdplatser, varav i bottenvåningen 31 vårdplatser avsedda för

barn, i mellanvåningen två avdelningar med vardera 23 vuxna kvinnliga

patienter samt i övervåningen en avdelning med 19 och en avdelning med

17 vuxna manliga patienter. F. d. epidemisjukstugan avses komina till användning

såsom ett provisorium under pågående reparation i huvudbyggnaden

och beräknas då kunna bereda plats för cirka 25 barn. Sedan ombyggnadsarbetena

färdigställts i huvudbyggnaden synes man böra upptaga

frågan om användning av denna paviljong till förnyat övervägande i syfte

att utöka det totala platsantalet vid anstalten och därmed även nedbringa

driftkostnaderna.

För den föreslagna om- och tillbyggnaden beräknas byggnadstiden till

drygt 1 år. Enligt byggnadsplanerna skulle det underjordiska arbetet med

värmeanläggning och elinstallationer ta sin början den 1 oktober 1957,

medan det egentliga ombyggnadsarbetet, avseende östra delen av huvudbyggnaden,

skulle inledas omkring den 1 december 1957. Den 1 oktober

1957 torde anstaltens nuvarande patienter kunna överföras till Apelvikens

kustsanatorium. I samband härmed kan anstaltens västra del beläggas med

73 vanföra psykiskt efterblivna, därav 31 barn, 23 kvinnliga samt 19 manliga

patienter. Ombyggnaden av östra delen av huvudbyggnaden beräknas

vara färdig den 15 maj 1958, då de 73 patienterna överföres dels till de ombyggda

avdelningarna, dels ock till f. d. epidemisjukstugan. Samtidigt härmed

skulle ombyggnaden av huvudbyggnadens västra del påbörjas. Denna

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

beräknas vara färdigställd den 1 november 1958, då sålunda anstaltens samtliga

113 vårdplatser kan beläggas. Därest även förutvarande epidemisjukstugan

kommer att beläggas, skulle platsantalet sedermera komma att uppgå

till omkring 140.

Medicinalstyrelsen framhåller, att direktionen för föreningen Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium förklarat sig intet ha att erinra mot att

sanatoriet tills vidare användes för vård av psykiskt efterblivna. Styrelsen

framhåller vidare beträffande finansieringen av den planerade vården, att

direktionen förklarat hinder ej möta mot ett provisoriskt arrangemang,

innebärande att föreningen fortsätter med driften av anstalten och av staten

erhåller ersättning för patienterna med självkostnaden. Denna kostnad

har beräknats till 30 kronor per patient och vårddag under ombyggnadstiden,

då anstalten endast blir belagd med 73 patienter. Under tiden 1 oktober

1957—30 juni 1958 skulle med nämnda dagkostnad för statens del

driftkostnaderna sålunda kunna beräknas till (273 X 73 X 30) 597 870

kronor eller avrundat 600 000 kronor. Den beräknade kostnaden torde enligt

medicinalstyrelsen icke kunna anses för hög.

Medicinalstyrelsen hemställer, att statsbidrag måtte utgå till föreningen

med styrkta verkliga kostnaderna för nämnda om- och tillbyggnadsarbeten,

dock högst 950 000 kronor, att såsom villkor för statsbidragets utgående

måtte uppställas, att ifrågavarande arbeten utföres i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritning och att för bestridande av kostnaderna

för driften av anstalten under tiden 1 oktober 1957—30 juni 1958

förslagsvis 600 000 kronor måtte ställas till förfogande från den i omkostnadsstaten

för statens sinnessjukhus upptagna anslagsposten till övriga

utgifter.

Departementschefen

Beläggningen vid Apelvikens och Kronprinsessan Victorias kustsanatorier

motsvarar f. n. icke tillnärmelsevis det för sanatorierna fastställda platsantalet.

Den 1 februari 1957 var sålunda av 322 respektive 215 vårdplatser

endast 169 respektive 116 belagda. Medicinalstyrelsen har framhållit, att

den kirurgiska tuberkulosen även i fortsättningen kommer att minska i

frekvens. Ortopedfall i övrigt har icke i beräknad omfattning hänvisats till

sanatorierna. Behovet av platser för eftervård av poliopatienter växlar kraftigt

men är f. n. efter flera års låg poliofrekvens förhållandevis litet.

Medicinalstyrelsen har — i anledning av ett av Kungl. Maj :t den 29 juni

1956 meddelat uppdrag alt utreda frågan om provisoriska åtgärder för att

öka platstillgången för vård av psykiskt efterblivna och öka differentieringsmöjligheterna

för detta klientel — i en den 25 februari 1957 till inrikesdepartementet

inkommen skrivelse föreslagit, att Kronprinsessan Victorias

kustsanatorium — beläget i Vejbystrands samhälle i Barkåkra kommun —

i varje fall provisoriskt skulle användas för sådant ändamål.

7—- Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Direktionen för kustsanatoriet har förklarat sig icke ha något att erinra

mot den föreslagna omändringen och är beredd att fortsätta driften mot en

ersättning per vårddag, som motsvarar självkostnaden. Däremot har invändningar

mot förslaget rests från bl. a. Barkåkra kommun, som befarar

en ogynnsam inverkan på Vejbystrands samhälle, samt från stiftelsen Sommarsol,

en sommarkoloni i samhället, avsedd för eftervård av vanföra, vilken

sagt sig vara beroende av tillgång till kustsanatoriets ortopedspecialist

och bandageverkstad.

För egen del vill jag framhålla, att det givetvis icke är försvarligt — vare

sig ur ekonomiska synpunkter eller med hänsyn till föreliggande stora vårdbehov

på skilda områden — att vårdplatser i den utsträckning som nu är

fallet icke kan utnyttjas. Behovet av vårdplatser och av ökade differentieringsmöjligheter

för de psykiskt efterblivna är stort. Jag vill härutinnan

hänvisa till vad jag anförde i ett interpellationssvar vid föregående

års riksdag i dessa frågor. Det är därför enligt min mening synnerligen

angeläget, att den möjlighet som nu erbjudits kan tillvaratagas. Sanatoriet

skulle i så fall — för att kunna utnyttja dess ortopediska utrustning

m. in. — i första hand beläggas med sådana efterblivna, som samtidigt är

höggradigt vanföra. Platsbehovet för dessa har vid en av medicinalstyrelsen

verkställd undersökning befunnits uppgå till icke mindre än 626, varav 383

ansågs lämpliga för placering på sanatoriet. Det är min förhoppning att i

så fall genom en omdisposition av vårdplatser åtminstone en viss förbättring

av vårdmöjligheterna skall kunna uppnås också vid det i nämnda interpellation

berörda Källshagens sjukhus. Jag har därför ansett mig böra

tillstyrka, att medicinalstyrelsens förslag lägges till grund för den fortsatta

prövningen av frågan. Bl. a. med hänsyn till de invändningar som gjorts

mot förslaget och som bör ytterligare övervägas, anser jag mig nämligen

icke redan nu kunna taga definitiv ställning till detsamma. Därest riksdagen

icke har något att erinra däremot, torde det emellertid få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter prövning av samtliga förekommande omständigheter

besluta i huvudsaklig överensstämmelse med medicinalstyrelsens förslag.

Befinnes detta icke kunna godtagas, torde frågan ånyo få föreläggas riksdagen.

Den föreslagna ändrade användningen av sanatoriet förutsätter vissa ombyggnadsarbeten

för en kostnad av 950 000 kronor. Sanatoriet beräknas därefter

rymma omkring 115 platser jämte, efter eventuell ombyggnad av en

paviljong på området, ytterligare 25 platser. Sanatoriet skulle i och för sig,

om byggnadsarbetena uppdelas på två etapper, kunna börja beläggas med

73 efterblivna redan den 1 oktober 1957, varvid de nuvarande patienterna

skulle överföras till Apelvikens kustsanatorium.

Det torde emellertid vara lämpligast att byggnadsarbetena genomföres i

ett sammanhang, vilket beräknas ta en tid av omkring ett år. Med hänsyn

härtill och då vissa frågor rörande driften förutsätter ytterligare förhand
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

lingar med direktionen, förordar jag, att medel nu anvisas endast för de

föreslagna byggnadsåtgärderna. Då som förut nämnts vissa invändningar

rests mot förslaget, synes det lämpligt att medicinalstyrelsen därvid också

överlägger i frågan med övriga berörda parter. Det är vidare min avsikt att

inhämta yttrande i ärendet från vissa myndigheter in. fl.

Det förut äskade beloppet bör givetvis få disponeras först sedan Kungl.

Maj :t tagit ställning beträffande sanatoriets användning för nu avsett

ändamål. Erforderliga medel synes lämpligen böra anvisas under kapitalbudgeten,

fonden för låneunderstöd. Frågan om anvisande av medel för

täckande av driftkostnaderna torde i så fall få underställas 1958 års riksdag.

III. Försäljning av Långasjö sekundäravdelning

Förslag

Med stöd av bemyndigande av 1943 års riksdag godkände Kungl. Maj :t

den 17 december 1943 ett mellan medicinalstyrelsen och styrelsen för aktiebolaget

Långasjö sjukhem träffat avtal om förvärv för statens räkning av

sjukhemmet för ett belopp av 110 000 kronor, varav för fastigheten 95 000

kronor och för inventarier 15 000 kronor. Hemmet har därefter drivits

såsom en till S:t Sigfrids sjukhus i Växjö ansluten sekundäravdelning, omfattande

35 vårdplatser.

I skrivelse den 1 februari 1957 har medicinalstyrelsen framlagt förslag om

försäljning av Långasjö sekundäravdelning och därvid anfört i huvudsak

följande.

Vid statens övertagande av hemmet verkställdes vissa om- och tillbyggnadsarbeten

å byggnaden för ett sammanlagt belopp av 21 500 kronor. Därefter

har endast nödvändigt underhåll av fastigheten skett. Fastigheten är

emellertid numera i sådant skick, att en omfattande in- och utvändig renovering

är erforderlig. Vidare erfordras komplettering av sanitära installationer

ävensom oljeeldning. Kostnaden för dessa arbeten har av byggnadsinspektören

hos styrelsen F. Lauritzen preliminärt beräknas till 80—90 000

kronor.

I samband med att Gullberna sjukhus i Karlskrona belägges, kommer

S:t Sigfrids sjukhus att avlastas med ca 150—200 patienter från Blekinge

län. Med hänsyn härtill och till de beräknade höga kostnaderna för renovering

av Långasjö sekundäravdelning har styrelsen upptagit frågan om

nedläggande av avdelningen och försäljning av fastigheten. Denna har värderats

av dels nyssnämnde byggnadsinspektör, dels ock genom länsarkitektskontorets

i Kronobergs län försorg. Värdet av fastigheten har därvid

beräknats till 75 000 kronor respektive 75 700 kronor. Inventarierna har

värderats till 10 700 kronor.

Sedan medicinalstyrelsen under hand erfarit, att vederbörande kommun

icke hyste intresse av att förvärva fastigheten, har förhandlingar om försäljning

av densamma förts med fabrikören B. Leijon, Eriksmåla, vilken

i ett av direktionen för S:t Sigfrids sjukhus tillstyrkt förslag till avtal i

ämnet förklarat sig villig att inköpa fastigheten jämte inventarier och

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

övrig utrustning för 78 000 kronor, varvid 75 700 kronor ansetts belöpa å

fastigheten och 2 300 kronor å inventarierna. Leijons avsikt vore att efter

erforderliga omändrings- och renoveringsarbeten öppna ett arbetshem för

psykiskt efterblivna. Jönköpings läns landstings beredningsutskott har i

skrivelse till styrelsen framhållit, att stort behov av vårdplatser för dylikt

ändamål förelåge och att fastigheten vore synnerligen lämpad härför. Beredningsutskottet

komme att förorda, att det planerade arbetshemmet upptages

i de småländska landstingens plan för ordnandet av vården av de

psykiskt efterblivna inom området.

Statens kommitté för sinnessjukhusvårdens utbyggande har i yttrande

till medicinalstyrelsen tillstyrkt den ifrågasatta försäljningen. Kommittén

erinrar om att i det av kommittén år 1954 framlagda och av statsmakterna

i princip godtagna förslaget till reviderad generalplan för sinnessjukvården

i likhet med förslagen enligt tidigare gällande generalplan räknats med att

bl. a. ifrågavarande sekundäravdelning icke framdeles skall utnyttjas för

sinnessjukvård.

Medicinalstyrelsen har med Leijon slutit preliminärt avtal av följande

lydelse.

Mellan Kungl. Medicinalstyrelsen, å ena sidan, och fabrikör R. Leijon,

Eriksmåla, å den andra, har denna dag, under förutsättning av Kungl. Maj :ts

godkännande, träffats följande överenskommelse.

1. Kungl. Maj :t och Kronan överlåter till fabrikör R. Leijon med full

äganderätt den under S:t Sigfrids sjukhus i Växjö drivna sekundäravdelningen

i Långasjö, omfattande avsöndrade lägenheten Långasjö Backegård

313, kallad Kronslund nr 1, i Långasjö socken, Konga härad.

2. I köpet ingå samtliga sekundäravdelningens inventarier och övrig utrustning

enligt vid detta avtal fogad bilaga.

3. Sekundäravdelningen med allt vad därtill hörer tillträdes av Leijon i

samband med att Gullberna sjukhus i Karlskrona belägges och efter det att

å sekundäravdelningen vårdade patienter kunnat förflyttas till detta senare

sjukhus. Sekundäravdelningen tillträdes i det skick, vari densamma då

befinner sig. Leijon inträder vid denna tidpunkt i alla Kungl. Maj:t och

Kronan såsom ägare av lägenheten Långasjö 313 med därtill hörands fast

och lös egendom tillkommande rättigheter och påvilande skyldigheter.

4. Kostnaden för vinnande av lagfart å lägenhetens fasta egendom gäldas

av Leijon. Medicinalstyrelsen utfäster sig att tillhandahålla härför nödiga

åtkomsthandlingar.

5. Köpesumman utgör sjuttioåttatusen (78 000) kronor, varav 2 300 kronor

för lösegendomen, och erlägges till hela sitt belopp före tillträdandet av

lägenheten.

Medicinalstyrelsen hemställer, att avtalet måtte godkännas.

I yttrande över förslaget har byggnadsstyrelsen anfört, att ur de synpunkter

styrelsen företrädde intet funnes att erinra mot den föreslagna försäljningen.

Departementschefen

Den av 1956 års riksdag antagna reviderade generalplanen förutsätter,

att sekundäravdelningen i Långasjö icke framdeles skall utyttjas för sinnessjukvård.

Å sekundäravdelningen vårdade patienter torde i samband

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj ris proposition nr 103 år 1957

med att Gullberna sjukhus belägges kunna överflyttas till delta sjukhus.

Med hänsyn till det anförda föranleder försäljningsförslaget icke någon

erinran från min sida. Den överenskomna köpeskillingen och försäljningsvillkoren

i övrigt synes även kunna godtagas.

IV. Utrustning av nya sinnessjukhus

Förslag

I. Med skrivelse den 4 december 1956 bär medicinalstyrelsen avgivit förslag

angående anslaget till Utrustning av nya sinnessjukhus.

Styrelsen har därvid till en början hemställt om medel för utrustning av

vissa nytillkommande och ombyggda lokaler vid statens sinnessjukhus.

Härom anföres i huvudsak följande.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Ombyggnaden av administrationsbyggnaden

samt paviljong 5 beräknas kunna igångsättas i början av år 1957.

Då slutgiltigt fastställda ritningar ännu icke föreligger vid sjukhuset, har

utrustningsförslag icke kunnat uppgöras. För påbörjandet av utrustningen

föreslår emellertid medicinalstyrelsen, att 100 000 kronor preliminärt anvisas,

därav 75 000 kronor för administrationsbyggnaden och 25 000 kronor

för paviljong 5.

Ett bostadshus för ogift personal skall vidare uppföras. Ehuru tidpunkten

för igångsättandet av detta bygge ej kunnat fastställas, föreslår styrelsen

att för att möjliggöra påbörjandet av utrustningen ett preliminärt belopp anvisas.

Det föreliggande utrustningsförslaget, som ännu ej granskats av centrala

sjukvårdsberedningen, uppgår till 36 000 kronor. Medicinalstyrelsen

föreslår, att 30 000 kronor anvisas.

I enlighet med det anförda bör för utrustning vid sjukhuset anvisas

(100 000 + 30 000) 130 000 kronor.

Rghovs sjukhus i Jönköping. Preliminärt har för utrustning av administrationsbyggnad

och medicinskt centrum anvisats sammanlagt 260 000

kronor. Centrala sjukvårdsberedningen har nu granskat direktionens utrustningsförslag

och tillstyrker, att totalt 127 000 kronor anvisas för expeditions-

in. fl. lokaler samt 149 000 kronor för medicinskt centrum jämte viss

gemensam utrustning i nämnda byggnader. Tidigare har i särskild ordning

medel anvisats för röntgenapparatur. Medicinalstyrelsen föreslår därför att

ytterligare (127 000 + 149 000 — 260 000) 16 000 kronor ställes till sjukhusets

förfogande för denna utrustning.

S:t Lars’ sjukhus i Lund. För utrustning av arbetsterapilokaler in. in. anvisades

för innevarande budgetår preliminärt 35 000 kronor. Kostnaderna

för utrustningen har av sjukhusets direktion beräknats till 51 500 kronor.

Eller granskning av förslaget har centrala sjukvårdsberedningen funnit, att

beloppet bör höjas till 53 500 kronor. Medicinalstyrelsen föreslår i enlighet

härmed att ytterligare (53 500 — 35 000) 18 500 kronor anvisas.

Ombyggnad av vårdpaviljong 42 har påbörjats innevarande höst. Av direktionen

överlämnat utrustningsförslag slutar på 191 000 kronor. Då centrala

sjukvårdsberedningens yttrande över förslaget ännu icke föreligger,

föreslår medicinalstyrelsen, all 140 000 kronor preliminärt anvisas.

För utrustning vid sjukhuset bär sålunda anvisas (18 500 + 140 000)

158 500 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Norra mansavdelningens mittparti är under

ombyggnad för anordnande av arbetsterapilokaler m. in. I samband med

ombyggnaden renoveras även i samma parti belägen kyrksal. Ett av sjukhusets

direktion överlämnat utrustningsförslag, vilket ännu icke granskats

av centrala sjukvårdsberedningen, uppgår till 136 000 kronor. För påbörjande

av utrustningen föreslår medicinalstyrelsen, att 90 000 kronor anvisas.

Restads sjukhus i Vänersborg. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens

granskning av förslag för utrustning av elt bostadshus med undervisningslokaler

har för innevarande budgetår preliminärt anvisats 60 000

kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter granskning att

63 000 kronor ställes till förfogande för ändamålet. Medicinalstyrelsen föreslår

i enlighet härmed att ytterligare (63 000 — 60 000) 3 000 kronor anvisas.

Säters sjukhus. Uppförandet av den ena av paviljongerna 4 och 5 beräknas

kunna påbörjas i februari 1957. Direktionen har beräknat utrustningen

av de båda paviljongerna till 243 000 kronor. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens

yttrande föreslår medicinalstyrelsen, att preliminärt

120 000 kronor anvisas för utrustning av den ena paviljongen, som beräknas

kunna bli färdig under nästkommande budgetår.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö. Uppförandet av paviljong 58 beräknas

kunna igångsättas i början av år 1957. Utrustningsförslag föreligger ännu

icke. Medicinalstyrelsen föreslår, att för påbörjandet av utrustning av paviljongen

preliminärt anvisas 120 000 kronor.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. Under innevarande budgetår har

preliminärt anvisats 260 000 kronor för utrustning av vårdpaviljongerna

C 6 och C 7. Centrala sjukvårdsberedningen anser efter granskning av utrustningsförslagen,

att 120 500 kronor är tillfyllest för utrustning av vårdpaviljong

C 6 och 129 500 kronor för paviljong C 7, eller tillsammans 250 000

kronor. Medicinalstyrelsen ansluter sig till beredningens uppfattning.

Arbetena med om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden beräknas

kunna påbörjas under första halvåret 1957. Genom tillbyggnaden kommer

antalet expeditioner och behandlingslokaler att utökas. Utrustningsförslag

föreligger ännu icke, men enligt medicinalstyrelsens mening bör 60 000 kronor

preliminärt ställas till förfogande.

Medicinalstyrelsen föreslår att 50 000 kronor anvisas tills vidare, varvid

å utrustning av paviljongerna C 6 och C 7 besparade medel, 10 000 kronor,

fråndragits.

Birgittas sjukhus i Vadstena. För utrustning av vårdpaviljongerna M 2

och M3 har innevarande budgetår preliminärt anvisats 110 000 kronor.

Efter granskning av utrustningsförslag för dessa paviljonger tillstyrker

centrala sjukvårdsberedningen att 148 500 kronor anvisas för ändamålet.

Medicinalstyrelsen föreslår med anledning härav, att ytterligare (148 500 —

110 000) 38 500 kronor ställes till sjukhusets förfogande för denna utrustning.

Under innevarande budgetår har för viss komplettering av utrustningen

till vårdpaviljongen K 4 anvisats 30 000 kronor. Beredningen anser efter

granskning av utrustningsförslaget, att 28 500 kronor är tillfyllest för kompletteringen

ifråga. Medicinalstyrelsen ansluter sig till beredningens uppfattning.

För utrustning av administrationsbyggnaden har vidare under inneva
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

rande budgetår preliminärt anvisats 120 000 kronor. Utrustningen har av

direktionen beräknats till 100 000 kronor för expeditioner in. in. samt till

86 000 kronor för medicinskt centrum. Efter granskning tillstyrker centrala

sjukvårdsberedningen att 93 500 kronor respektive 81 500 kronor, sammanlagt

175 000 kronor, anvisas för dessa ändamål. Medicinalstyrelsen, som ansluter

sig till beredningens uppfattning, föreslår att ytterligare (175 000—■

120 000) 55 000 kronor anvisas för utrustning av administrationsbyggnaden.

Preliminärt har även anvisats 75 000 kronor för utrustning av den nyrenoverade

avdelningen B 3. Direktionens utrustningsförslag å 96 000 kronor

har granskats av centrala sjukvårdsberedningen, som tillstyrker att

93 000 kronor anvisas. Medicinalstyrelsen föreslår i enlighet härmed att

ytterligare (93 000 — 75 000) 18 0Ö0 kronor ställes till sjukhusets förfogande

för denna utrustning.

Paviljong C IV, numera benämnd M 4, beräknas bli färdig under budgetåret

1957/58. Utrustningsförslag har ännu ej upprättats och medicinalstyrelsen

föreslår att preliminärt 75 000 kronor anvisas för denna utrustning.

Medicinalstyrelsen beräknar sålunda behovet av medel för sjukhuset till

(38 500 + 55 000 + 18 000 + 75 000 — 1 500) 185 000 kronor.

Frösö sjukhus vid Östersund. Direktionen för sjukhuset har anmält ett

medelsbehov av 16 278 kronor för kompletterande utrustning av administrationsbyggnaden.

För utrustning av denna har tidigare 136 000 kronor anvisats.

I avvaktan på yttrande från centrala sjukvårdsberedningen föreslår

medicinalstyrelsen att 10 000 kronor anvisas.

Furunäsets sjukhus vid Piteå. Genom beslut den 7 juni 1956 har Kungl.

Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ombygga bostadshus 24 för ogift

personal. I samband därmed bör de äldre, omoderna rumsinventarierna,

som är i dåligt skick, utbytas mot nya. Utrustningsförslag föreligger

ännu icke, men då ombyggnaden kan beräknas påbörjas under år 1957

föreslår medicinalstyrelsen, att ett preliminärt belopp av 40 000 kronor

anvisas.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. Uppförandet av paviljong 1 har börjat.

För paviljongen torde anskaffning av utrustning böra påbörjas under nästa

budgetår. Utrustningsförslag har ännu icke upprättats, men medicinalstyrelsen

föreslår att preliminärt 250 000 kronor anvisas.

Uppförandet av ett personalbostadshus beräknas kunna påbörjas efter

årsskiftet 1956/57. Medicinalstyrelsen föreslår, att preliminärt ett belopp

av 40 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör enligt medicinalstyrelsens mening (250 000 + 40 000)

290 000 kronor anvisas för utrustning vid sjukhuset.

S:t Olofs sjukhus i Visby. Genom Kungl. brev den 7 juni 1956 har åt

byggnadsstyrelsen uppdragits att låta uppföra en vårdpaviljong om sammanlagt

48 platser. I eu vinkelbyggnad till paviljongens huvuddel avses eu bcluindlingsavdelning

bli inrättad och i byggnadens souterrängvåning lokaler

för arbetsterapi. Åt byggnadsstyrelsen har även genom samma beslut uppdragits

att uppföra eu snickeriverkstad. Byggnadsarbetena beräknas kunna

igångsättas våren 1957. Medicinalstyrelsen föreslår att för påbörjandet av

utrustningen för paviljongen och lokalerna i övrigt preliminärt 140 000 kronor

ställes till sjukhusets förfogande.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Gådeå sjukhus i Härnösand. För utrustning av den renoverade administrationsbyggnaden

har preliminärt anvisats 12 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen

har granskat utrustningsförslaget och tillstyrker att 14 000

kronor ställes till förfogande för utrustningen. Medicinalstyrelsen föreslår

att (14 000 — 12 000) ytterligare 2 000 kronor anvisas.

I det av staten förhyrda Härnösands stads vårdhem finns lokaler, som ger

möjlighet att inrätta ytterligare en avdelning. Omdispositionen avses bli

verkställd under nästa budgetår. Till skillnad mot de två i vårdhemmet

tidigare utrustade avdelningarna måste för ifrågavarande avdelning även

sängar, sängutrustning och möbler anskaffas. Under hand har ett medelsbehov

av 55 000 kronor anmälts. Något utrustningsförslag har ännu icke

kunnat uppgöras och medicinalstyrelsen föreslår ätt preliminärt 45 000 kronor

anvisas.

För utrustning vid sjukhuset föreslås att sammanlagt (2 000 + 45 000)

47 000 kronor anvisas.

Vidare erinrar styrelsen, att för innevarande budgetår under förevarande

anslag anvisats särskilda medel — 150 000 kronor — för anskaffning av

modern medicinsk utrustning till sinnessjukhusen. För fortsatt anskaffning

av sådan utrustning bör 150 000 kronor anvisas för nästa budgetår. Direktionerna

vid S:t Sigfrids och S:t Jörgens sjukhus har hemställt om anslag

för röntgenapparatur. Medicinalstyrelsen tillstyrker liksom centrala sjukvårdsberedningen

74 900 kronor respektive 21 420 kronor och hemställer

att (150 000 + 74 900+ 21 400) 246 300 kronor måtte anvisas för anskaffning

av medicinsk utrustning till sinnessjukhusen under budgetåret 1957/58.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså enligt styrelsen uppgå till

sammanlagt (130 000 + 16 000 + 158 500 + 90 000 + 3 000 + 120 000 +

120 000 + 50 000 + 185 000 + 10 000 + 40 000 + 290 000 + 140 000 + 47 000

+ 246 300) 1 645 800 kronor.

II. Utrustningskommittén för statens sinnessjukhus har i skrivelse den

16 februari 1957 hemställt, att 1 125 000 kronor måtte anvisas för anskaffande

av ytterligare utrustning till Gullberna sjukhus i Karlskrona (andra

utrustningsetappen).

Enligt kommittén avser utrustningen möbler m. in. till sex vårdpaviljonger,

sängkläder, patient- och personalgångkläder, utrustning av terapibyggnaden

m. in.

Departementschefen

Allt efter det nybyggnads- och renoveringsarbetena vid de statliga sinnessjukhusen

slutföres, uppkommer behov av att utrusta lokaler. Med hänsyn

till de långa leveranstiderna för viss utrustning måste i åtskilliga fall beställningar

utläggas avsevärd tid före den beräknade tidpunkten för färdigställandet

av vederbörande lokal för att denna skall kunna börja användas

så snart som möjligt därefter. Vissa av de av medicinalstyrelsen beräknade

beloppen för utrustning är därför preliminära, men de slutliga

kostnaderna kommer otvivelaktigt att överstiga dessa.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

För kompletterande utrustning av administrationsbyggnaden vid Frösö

sjukhus hav medicinalstyrelsen i avvaktan på yttrande från centrala sjukvårdsberedningen

äskat 10 000 kronor. Beredningen har i ett sedermera inkommet

yttrande tillstyrkt 7 308 kronor för anskaffning av el-armatur och

2 227 kronor för viss komplettering av röntgenanläggning, eller sammanlagt

9 535 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit av styrelsen har redan

i tidigare anvisade medel för utrustning inberäknats 7 100 kronor för anskaffning

av ifrågavarande el-armatur. Med hänsyn härtill kan jag endast

tillstyrka ett belopp av (208 + 2 227) avrundat 2 500 kronor.

För påbörjande av utrustningen av en vårdpaviljong m. m. vid S:t Olofs

sjukhus i Visby beräknar jag preliminärt 125 000 kronor.

I övrigt har jag ej funnit anledning till erinran mot de av medicinalstyrelsen

beräknade beloppen.

Till utrustning av första byggnadsetappen vid Gullberna sjukhus har av

1955 och 1956 års riksdagar under förevarande anslag anvisats tillhopa

(250 000 + 1 700 000) 1 950 000 kronor. Därjämte har 1957 års riksdag å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 bemyndigat Kungl. Maj:t

att medgiva utläggande av beställningar å dels ytterligare utrustning inom

en kostnadsram av 250 000 kronor, dels ock viss utrustning, som ursprungligen

beräknats ingå i en andra utrustningsetapp, för en kostnad av 50 000

kronor. Riksdagen godkände därjämte, att det för innevarande budgetår

anvisade anslaget finge intill etL belopp av 300 000 kronor tagas i anspråk

för täckande av i anledning av nämnda bemyndigande uppkommande kostnader.

Jag föreslår, att för detta ändamål för nästa budgetår anvisas sammanlagt

300 000 kronor.

Av utrustningskommittén för nästa budgetår äskade medel för anskaffande

av utrustning till andra etappen anser jag mig kunna tillstyrka. Jag

finner dock kostnaderna, som utslagna på vårdplatserna motsvarar cirka

4 200 kronor per plats, höga och förutsätter, att kommittén vinnlägger sig

om att begränsa utgifterna så långt detta är möjligt utan att eftersätta

kraven på eu godtagbar vård- och utrustningsstandard. Det är min avsikt

att med denna målsättning pröva kommitténs utrustningsförslag och, om

så befinnes möjligt, begränsa de medel, som ställs till dess förfogande.

Till kostnaderna för utrustningskommitténs verksamhet torde liksom för

innevarande budgetår böra beräknas i runt tal 10 000 kronor.

Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med (130 000 + 16 000

+ 158 500 + 90 000 + 3 000 + 120 000 + 120 000 + 50 000 + 185 000 + 2 500 +

40 000 + 290 000 + 125 000 + 47 000 + 246 300 + 300 000 + 1 125 000 +

10 000) 3 058 300 eller avrundat 3 060 000 kronor.

V. Hemställan

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle under anslaget till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in. för budgetåret

1957/58 anvisas medel för följande ändamål.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Psykiatriska sjukhuset:

Renovering av vårdavdelningar............................

Ulleråkers sjukhus:

Ombyggnad av norra mansavdelningen

Upprustning av tvättanläggningen ........................

Ombyggnad av gamla administrationsbyggnaden ............

Sundby sjukhus:

Om- och tillbyggnad av centralköket ......................

Vissa yttre arbeten ......................................

Birgittas sjukhus:

Uppförande av paviljong M IV ............................

Installation av hissar i paviljongerna K I och K II

Uppförande av nya vårdpaviljonger........................

Modernisering av vissa bostadshus ........................

Anordnande av sopförbränningsugn i panncentralen och utökning

av denna in. in...................................

Västra Ny sjukhus:

Uppförande av ny verkstadsbyggnad ......................

Uppförande av personalbostäder ..........................

S:t Sigfrids sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljongerna 57 och 58 ..............

Uppförande av vårdpaviljong 59 ........................

Anslutning av sjukhusets avlopp till Växjö stads ledningsnät

Installation av oljeeldning i gamla panncentralen............

S:ta Gertruds sjukhus:

Uppförande av två vårdpaviljonger ........................

Anordningar för tillförsel av råvatten till vattenverket in. in.

Anslutning av vissa vårdpaviljonger till sjukhusets centrala

värme- och varmvattensystem ..........................

S:t Olofs sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljong..............................

Gullberna sjukhus:

Uppförande av ekonomibyggnader och vårdpaviljonger m. in.

Uppförande av byggnad för arbetsterapi och sysselsättning . .

Ersättning till Karlskrona stad för anläggande av reningsverk

S:t Lars’ sjukhus:

Ombyggnad av vårdpaviljong 42 och anordnande av arbetsterapilokaler

m. in.....................................

Kronor

300 000

300 000

120 000

270 000

400 000

20 000

720 000

75 000

600 000

300 000

265 000

565 000

290 000

990 000

600 000

15 000

65 000

1 300 000

290 000

400 000

775 000

1 000 000

1 220 000

93 000

550 000

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Modernisering av personalbostäder ........................

Ombyggnad av vårdpaviljong 45 ..........................

Uppförande av byggnad för arbetsterapi m. m...............

S:ta Maria sjukhus:

Ombyggnad av administrationsbyggnaden ..................

Ombyggnad av paviljong K 5 ............................

Anslutning av vissa personalbostadshus till panncentralen

Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi

Anordnande av undervisningslokaler m. m.................

Ombyggnad av omklädningsrum för tvättpersonal

Uppförande av byggnad för försäljningskiosk och serverings
lokal

................................................

Utbyte av pannor i sjukhusets panncentral in. m.............

S:t Jörgens sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljong I ............................

Uppförande av vårdpaviljongerna II och III

Uppförande av vattentorn m. in...........................

Uppförande av nya byggnader för administration och medicinskt

centrum in. m...................................

Restads sjukhus:

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar samt anordnande

av reningsverk ..................................

Uppförande av två vårdpaviljonger ........................

Omläggning av värmesystemet ............................

Ombyggnad av vårdpaviljong K 10 ........................

Förbättring av sjukhusets värmeförsörjning m. in.

Uppförande av överläkarbostad............................

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Falköping:

Byggnadsarbetenas påbörjande ............................

Källshagens sjukhus:

Installation av oljeeldning in. in...........................

Mariebergs sjukhus:

Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden

Uppförande av vårdpaviljong K 58 ........................

Utökning av panncentralen................................

Vissa yttre arbeten ......................................

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Örebro:

Markförvärv och byggnadsarbetenas påbörjande ............

107

400 000

500 000

400 000

600 000

365 000

335 000

100 000

300 000

30 000

80 000

350 000

915 000

600 000

293 000

100 000

998 000

1 485 000

80 000

700 000

450 000

165 000

4 000 000

235 000

365 000

800 000

125 000

24 000

1 000 000

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Säters sjukhus:

Uppförande av två vårdpaviljonger m. in................... 500 000

Uppförande av samlingssal . . :............................. 350 000

Reparation av värmeledningskulvertar in. in............... 250 000

Vissa yttre arbeten ...................................... 15 000

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Bollnäs:

Markförvärv och förberedande yttre arbeten................ 875 000

Gådeå sjukhus:

Åtgärder i samband med sjukhusets anslutning till länslasarettets

värmecentral ...................................... 90 000

Renovering av administrationsbyggnaden m. in............... 150 000

Sidsjöns sjukhus:

Utvidgning av lokaler för administration och medicinskt

centrum .............................................. 300 000

Anordnande av sopförbränningsugn i panncentralen samt upprustning

av sjukhusets värme- och varmvattensystem...... 250 000

Frösö sjukhus:

Anslutning av sjukhuschefens bostadshus till sjukhusets panncentral

in. in........................................... 60 000

Umedalens sjukhus:

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler och elevbostäder

.............................................. 600 000

Furunäsets sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljong för kroniskt sjuka ............ 700 000

Upprustning av panncentralen ............................ 285 000

Anordnande av dagvattenavlopp från vissa byggnader........ 37 000

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Stockholms län.......... 150 000

Uppförande av sjukhus för vård av psykopater.............. 200 000

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus .......... 670 000

Utredningsmedel ........................................ 250 000

Summa kronor 33 050 000

Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1957/58 för nu föreslagna

arbeten m. in. skulle alltså uppgå till 33 050 000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande

eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj :ts bestämmande

en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot

det att motsvarande “minskning vidtages för ett annat, oavsett för vilket

budgetår ifrågavarande medel anvisats.

För utrustning av nya sinnessjukhus skulle slutligen anvisas 3 060 000

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. besluta

a) att vid Psykiatriska sjukhuset i Stockholm skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag

verkställas renovering av sjukhusets vårdavdelningar för en

beräknad kostnad av 900 000 kronor;

b) att vid Sundby sjukhus vid Strängnäs skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas

om- och tillbyggnad av centralköket för en beräknad

kostnad av 1 225 000 kronor;

c) att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

tre nya vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av 4 800 000

kronor;

d) att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik de av 1955

års riksdag beslutade två nya vårdpaviljongerna skall uppföras

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig nu förordat

förslag för en beräknad kostnad av sammanlagt

2 700 000 kronor;

e) att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag

utföras anslutning av vissa vårdpaviljonger till sjukhusets

centrala värme- och varmvattensystem för en beräknad

kostnad av 740 000 kronor;

f) att vid S:t Lars’ sjukhus i Lund skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

byggnad för arbetsterapi in. m. för en beräknad kostnad av

1 780 000 kronor;

g) att vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg den av 1956

års riksdag beslutade ombyggnaden av administrationsbyggnaden

skall verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med

av mig nu förordat förslag för en beräknad kostnad av

1 200 000 kronor;

b) att vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

uppföras byggnad för arbetsterapi för en beräknad kostnad

av 1 130 000 kronor;

i) att vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skall anordnas

undervisningslokaler m. in. för en beräknad kostnad av

högst 545 000 kronor;

j) att vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas

utbyte av pannor i sjukhusets panncentral in. m. för

en beräknad kostnad av 700 000 kronor;

k) att vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

nya byggnader för administration och medicinskt

centrum m. m. för en beräknad kostnad av 3 140 000 kronor;

l) att vid Restads sjukhus i Vänersborg skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas

ombyggnad av vårdpaviljong K 10 för en beräknad

kostnad av 1 640 000 kronor;

in) att i Falköping skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag uppföras nytt sinnessjukhus för

en beräknad kostnad i nu redovisade delar av 31 000 000

kronor;

n) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skall i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag

uppföras en vårdpaviljong K 58 för en beräknad kostnad av

1 700 000 kronor;

o) att i Örebro skall i huvudsaklig överensstämmelse med

av mig förordat förslag uppföras nytt sinnessjukhus för en

beräknad kostnad i nu redovisade delar av 32 000 000

kronor;

p) att vid Säters sjukhus i Säter skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag uppföras en samlingssal

för en beräknad kostnad av 650 000 kronor;

q) att vid Säters sjukhus i Säter skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag verkställas reparation

av värmeledningskulvertar in. in. för en beräknad

kostnad av 550 000 kronor;

r) att vid Gådeå sjukhus i Härnösand den av 1955 års

riksdag beslutade renoveringen av administrationsbyggnaden

m. in. skall verkställas i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig nu förordat förslag för en beräknad kostnad av

575 000 kronor;

s) att vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag anordnas

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957 111

lokaler för administration och medicinskt centrum m. in.

för en beräknad kostnad av 640 000 kronor;

t) att vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag anordnas

sopförbränningsugn samt verkställas upprustning av sjukhusets

värme- och varmvattensystem för en beräknad kostnad

av 500 000 kronor;

u) att vid Umedalens sjukhus vid Umeå skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

byggnad för undervisningslokaler och elevbostäder för

en beräknad kostnad av 1 170 000 kronor;

v) att i Stockholms län skall uppföras ett nytt sinnessjukhus,

förlagt till Upplands Väsby;

x) att vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i

Barkåkra må i huvudsaklig överensstämmelse med av mig

förordat förslag verkställas de ombyggnadsarbeten, som

erfordras för dess användning för vård av vissa psykiskt

efterblivna, tillika höggradigt vanföra, för en beräknad kostnad

av 950 000 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med

a) Växjö stad angående villkoren för anslutning av S:t

Sigfrids sjukhus till stadens avloppssystem in. m.;

b) Örebro stad om överlåtelse till Kungl. Maj :t och Kronan

av markområde för nytt sinnessjukhus m. m.;

c) Bollnäs landskommun och Bollnäs stad om överlåtelse

till Kungl. Maj :t och Kronan av markområde för nytt sinnessjukhus

m. m.;

d) Sala stad om överlåtelse till Kungl. Maj:t och Kronan

av markområde för nytt sjukhus för vård av höggradigt

psykiskt efterblivna in. in.;

III. medgiva att Långasjö sekundäravdelning må på de

villkor, som finnes angivna i förut redovisade avtal, försäljas

för en köpeskilling av 75 700 kronor;

IV. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 33 050 000 kronor;

V. till Utrustning av nya sinnessjukhus för budgetåret

1957/58 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 060 000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

VI. till Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

för vissa ombyggnadsarbeten för budgetåret

1957/58 under fonden för låneunderstöd, inrikesdepartementet,

anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birgit Strand

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

113

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Sid.

2

Inledning ..........................................................

Förslag ............................................................

Planläggning av nya sinnessjukhus m. m...........................

Sinnessjukvårdens organisation i mälarlänen ........................

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm ................................

Renovering av vårdavdelningar ..................................

Vileråkers sjukhus i Uppsala ......................................

Ombyggnad av norra mansavdelningen ..........................

Upprustning av tvättanläggningen ................................

Ombyggnad av gamla administrationsbyggnaden ..................

Sundby sjukhus vid Strängnäs ....................................

Om- och tillbyggnad av centralköket ..............................

Vissa yttre arbeten ..............................................

Birgittas sjukhus i Vadstena ......................................

Uppförande av paviljong C IV....................................

Utvidgning av verkstadsbyggnad ................................

Installation av hissar i paviljongerna D I och D II

Uppförande av nya vårdpaviljonger ..............................

Modernisering av vissa bostadshus ..............................

Anordnande av sopförbränningsugn och utökning av panncentralen

m. ..........................................................

Västra Xy sjukhus i Motala ........................................

Uppförande av ny verkstadsbyggnad ............................

Uppförande av personalbostäder ................................

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö ........................................

Uppförande av vårdpaviljongerna 57 och 58

Uppförande av vårdpaviljong 59

Anslutning av sjukhusets avlopp till Växjö stads ledningsnät

Installation av oljeeldning i gamla panncentralen

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik ..................................

Uppförande av två vårdpaviljonger

Anordningar för tillförsel av råvatten till vattenverket in. m.........

Anslutning av vissa vårdpaviljonger till sjukhusets centrala värme- och

varmvattensystem ............................................

S:t Olofs sjukhus i Visby ..........................................

Uppförande av vårdpaviljong

8 Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

3

3

10

16

16

17

17

18

18

19

19

19

20

20

20

20

20

21

22

23

23

23

23

23

24

24

27

28

28

29

29

30

30

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Gullberna sjukhus i Karlskrona .................................... 30

Uppförande av ekonomibyggnader och vårdpaviljonger m. m....... 30

Uppförande av byggnad för arbetsterapi och sysselsättning ........ 32

Ersättning till Karlskrona stad för anläggande av reningsverk ...... 32

S:t Lars’ sjukhus i Lund .......................................... 33

Ombyggnad av vårdpaviljong 42 samt anordnande av arbetsterapilokaler

m. in................................................. 33

Modernisering av personalbostäder .............................. 33

Ombyggnad av vårdpaviljong 45 ................................ 34

Uppförande av byggnad för arbetsterapi m. m..................... 34

Uppförande av byggnad för garage, brandredskap och förråd ...... 35

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg .................................. 35

Ombyggnad av administrationsbyggnaden ........................ 35

Ombyggnad av paviljong 5 36

Anslutning av vissa personalbostadshus till panncentralen .......... 37

Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi ...................... 37

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler m. m........... 38

Ombyggnad av omklädningsrum för tvättpersonal.................. 38

Uppförande av byggnad för försäljningskiosk och serveringslokal . . 39

Utbyte av pannor i sjukhusets panncentral m. m................... 39

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg .................................... 40

Uppförande av vårdpaviljong 1 40

Uppförande av paviljongerna 2 och 3 ........................... 40

Uppförande av vattentorn m. m................................. 41

Uppförande av nya byggnader för administration och medicinskt

centrum samt samlingssal m. m................................. 41

Restads sjukhus i Vänersborg ...................................... 42

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar samt anordnande

av reningsverk .............................................. 42

Uppförande av två vårdpaviljonger .............................. 43

Omläggning av värmesystemet .................................. 43

Ombyggnad av vårdpaviljong K 10 .............................. 43

Förbättring av sjukhusets värmeförsörjning m. m................. 44

Uppförande av överläkarbostad .................................. 46

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Falköping ...................... 46

Källshagens sjukhus .............................................. 50

Installation av oljeeldning in. in................................. 50

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn ................................ 50

Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden ................ 50

Uppförande av vårdpaviljong K 58 .............................. 51

Utökning av panncentralen ...................................... 51

Vissa yttre arbeten ............................................ 52

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Örebro.......................... 52

Säters sjukhus .................................................. 55

Uppförande av två vårdpaviljonger m. in......................... 55

Uppförande av samlingssal ...................................... 55

Reparation av värmeledningskulvertar m. m....................... 56

Vissa yttre arbeten ............................................ 56

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957 115

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Bollnäs ........................ 57

Gådeå sjukhus i Härnösand ...................................... 60

Åtgärder i samband med sjukhusets anslutning till länslasarettets

värmecentral ................................................ 60

Renovering av administrationsbyggnaden m. m................... 60

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall ...................................... 61

Utvidgning av lokaler för administration och medicinskt centrum . . 61

Anordnande av sopförbränningsugn i panncentralen samt upprustning

av sjukhusets värme- och varmvattensystem ................ 61

Uppförande av bostadshus ...................................... 62

Frösö sjukhus vid Östersund ...................................... 63

Anslutning av sjukhuschefens bostadshus till sjukhusets panncentral

m. m....................................................... 63

Umedalens sjukhus vid Umeå ...................................... 63

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler och elevbostäder . . 63

Utökning av verkstadsbyggnaden och uppförande av garage ........ 64

Uppförande av växthus ........................................ 64

Furunäsets sjukhus vid Piteå ...................................... 65

Uppförande av vårdpaviljong för kroniskt sjuka.................... 65

Upprustning av panncentralen .................................. 66

Anordnande av dagvattenavlopp från vissa byggnader ............ 66

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Stockholms län .................. 66

Förläggning av nytt sjukhus för psykiskt efterblivna ................ 69

Uppförande av sjukhus för vård av psykopater...................... 77

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus .................. 78

U tredningsmedel ................................................ 85

Departementschefen ................................................ 85

II. Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid Kronprinsessan Victorias

kustsanatorium i Barkåkra .................................. 95

Förslag ............................................................ 95

Departementschefen ................................................ 97

III. Försäljning av Långasjö sekundäravdelning 99

Förslag ............................................................ 99

Departementschefen ................................................ 100

IV. Utrustning av nya sinnessjukhus 101

Förslag ............................................................ 101

Departementschefen ................................................ 104

V. Hemställan ...................................................... 105

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:237 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt båttrafiken i Stockholms skärgård. a1 i texten
  2. SU 1957:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1957j58 jämte i ämn s. 1 i texten