Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

1957-03-01 · 60 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 59 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:104, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b ur 1957

1

Nr 104

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till

universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott

den 1 mars 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

För utbyggande av karolinska sjukhuset föreslås ett investeringsanslag av

3 325 000 kronor. Av anslaget avses 1 200 000 kronor för uppförande av

nybyggnad för bakteriologiska och kemiska centrallaboratorier samt blodgivarcentral,

350 000 kronor för anordnande av kulvert och framdragande

av kallvattenledning mellan lungklinikerna och Norrbackainstitutet, 650 000

kronor för utökade lokaler för administrationen och militärapoteket, 500 000

kronor för uppförande av personalbostäder, 500 000 kronor för uppförande

av nybyggnad för nervkliniker samt 125 000 kronor till utredningsarbeten

beträffande nya byggnadsföretag.

Till utrustning vid karolinska sjukhuset föreslås anvisande av ett reservationsanslag

av 290 000 kronor.

Riksdagen föreslås skola godkänna vissa grunder för ekonomiskt samarbete

med Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående uppförande

och drift av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska

sjukhuset.

Förslag framlägges om avtal mellan staten, Stockholms stad, Stockholms

läns landsting och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn angående

om- och tillbyggnad av vårdanstalten, hl. a. för inrättande av en

ungdomspsykiatrisk avdelning, in. in. I anslutning härtill äskas ett reserva1-—Bihang

till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 10b

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

lionsanslag av 166 000 kronor såsom bidrag till vissa förbättringsarbeten

vid vårdanstalten.

Vidare framlägges förslag om uppförande av nybyggnad för den barnpsykiatriska

avdelningen vid lasarettet i Lund.

Slutligen föreslås, att ett reservationsanslag om 2 104 500 kronor anvisas

till bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg

m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1957.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson, Lindström,

Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1957/58 beräkna följande anslag, nämligen dels

under punkten 54 till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag

av 300 000 kronor, dels ock under punkten 71 till Bidrag till vissa

byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. in. ett reservationsanslag

av 2 569 500 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten,

inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, punkten 4, föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Utbyggande

av karolinska sjukhuset för budgetåret 1957/58 beräkna ett investeringsanslag

av 3 325 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om dels

godkännande av avtal rörande uppförande och drift av neurologiska och

neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset, dels anvisande av medel

till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka

barn, dels ock uppförande av nybyggnad för barnpsykiatrisk klinik vid

lasarettet i Lund.

Utbyggande av Karolinska sjukhuset

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 2 703 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 i år 1957

Förslag

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande hemställer i

skrivelser den 28 september 1956 samt den 9 och 21 februari 1957 om anvisande

för nästa budgetår av 4 475 00 kronor till kostnaderna för i följande

sammanställning angivna ändamål:

1. Uppförande av bakteriologiskt centrallaboratorium och blod
-

givarcentral ............................................ 1 200 000

2. Uppförande av kemiskt centrallaboratorium .............. 500 000

3. Anordnande av kulvertförbindelse mellan lungkliniker och

Norrbackainstitutet .................................... 250 000

4. Anläggande av en kallvattenledning mellan lungkliniker och

Norrbackainstitutet .................................... 100 000

5. Utökade lokaler för administrationen...................... 500 000

6. Utökade lokaler för militärapoteket ...................... 800 000

7. Uppförande av personalbostäder.......................... 500 000

8. Uppförande av nervkliniker.............................. 500 000

9. Utredningsinedel ...................................... 125 000

4 475 000

Motiv

1) Sedan 1951 års riksdag fattat principbeslut angående centrallaboratoriernas

lokalfrågor, framlade kommittén i sina anslagsäskanden för budgetåret

1955/56 — med angivande, att dessa frågor av närmare angivna skäl

måste behandlas från delvis nya utgångspunkter — förslag till lösning i

första hand av bakteriologiska centrallaboratoriets och blodgivarcentralens

lokalprogram genom uppförande för dessa institutioner av en nybyggnad

för en beräknad kostnad av 4 600 000 kronor. Beträffande de fysiologiska

och kemiska centrallaboratoriernas lokalprogram framhöll kommittén, att

den avsåge att framlägga förslag till lösning härav, så snart erfarenhet

vunnits av den av besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet verkställda översynen av laboratorieverksamheten vid

karolinska sjukhuset. Det av kommittén utarbetade förslaget till nybyggnad

för bakteriologiska laboratoriet och blodgivarcentralen vore dock

utformat på sådant sätt, att nya lokaler för det kemiska centrallaboratoriet

skulle kunna anknytas till nybyggnaden såsom en andra utbyggnadsetapp

genom en påbyggnad av densamma. Det av kommittén sålunda framlagda

nybyggnadsförslaget jämte kostnadsberäkningar har sedermera slutligt

godtagits av riksdagen, som för budgetåren 1955/57 anvisat tillhopa 1 300 000

kronor för ändamålet. Kommittén räknar med att byggnadsföretaget skall

kunna påbörjas under hösten 1956 samt att medelsanvisning för ändamålet

kommer att påkallas under budgetåren 1957/60. För budgetåret 1957/58

erfordras 1 200 000 kronor.

2) Efter samråd med förenämnda besparingssakkunniga, direktionen för

karolinska sjukhuset, centrala sjukvårdsberedningen och lärarkollegiet vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b dr 1957

karolinska institutet har kommittén utarbetat förslag till lösning även av

kemiska centrallaboratoriets lokalfråga. Enligt kommitténs förslag avses

laboratoriet — såsom tidigare förutsatts — skola förläggas till en påbyggnad

i tre våningsplan till nybyggnaden för bakteriologiska laboratoriet. Av till

det kemiska laboratoriet hörande lokaler förlägges rutinlaboratoriet in. in.

till våningsplanen 3 och 4 trappor, medan lokaler för undervisning och forskning

avses inrymda i våningsplanet 5 trappor, på sätt framgar av i ärendet

överlämnade skissritningar. Laboratoriets djurstallar föreslås förlagda i

en byggnad väster om bakteriologiska laboratoriets djurflygel. Kostnaderna

för uppförande av kemiska centrallaboratoriet jämte djurstallar har av

kommittén uppskattats till 4 200 000 kronor. Då nybyggnaden för laboratoriet

avses skola utföras såsom en påbyggnad av bakteriologiska centrallaboratoriet,

måste planeringsarbetet för de båda laboratorierna ske i ett

sammanhang. Det är med hänsyn härtill nödvändigt, att statsmakterna nu

tar ställning till kommitténs förslag. Byggnadsföretaget torde kunna påbörjas

hösten 1957. Medelsbehovet för budgetåret 1957/58 utgör 500 000

kronor.

3)—4) I sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 hemställde kommittén

om anvisande av tillhopa 350 000 kronor för anordnande av en kulvertförbindelse

och en kallvattenledning mellan lungklinikerna och Norrbackainstitutet.

Vid anmälan i 1956 års statsverksproposition av denna

fråga sade sig departementschefen vara av den uppfattningen, att med

medelsanvisning för ändamålet kunde anstå till ett senare budgetår. Enligt

vad kommittén inhämtat befinner sig Norrbackainstitutets pannor i starkt

förslitet skick. Med hänsyn härtill framstår det enligt kommitténs mening

såsom angeläget, att åtgärder snarast vidtages i syfte att undanröja risken

för pannhaveri. Kommittén hemställer därför, att 350 000 kronor beräknas

för nästa budgetår för förenämnda ändamål.

5) 1951 års generalplan för karolinska sjukhuset innefattar uppförande

för militärapoteket av en nybyggnad i fyra våningsplan, förlagd till sjukhusområdets

östra del norr om entréplatsen framför radiumhemmet. Enligt

generalplanen beräknas vidare militärapotekets nuvarande lokaler i den på

sjukhusområdets norra del belägna entrébyggnaden efter apotekets avflyttning

kunna övertagas av sjukhusets administration i samband varmed en

påbyggnad av entrébyggnaden överväges för att tillgodose ett eventuellt

ytterligare ökat lokalbehov för administrationen.

Sedan en översyn av generalplanen i denna del verkställts, har kommittén

funnit sig böra framlägga förslag till revidering av generalplanen i vad avser

de planerade lokalerna för sjukhusadministrationen och militärapoteket.

De av administrationen f. n. disponerade lokalerna är huvudsakligen förlagda

till bottenvåningen i västra sköterskebemmet. Enligt uppgift från

sjukhusdirektionen framstår eu utökning av lokalerna redan under nästa

budgetår såsom nödvändig med hänsyn till den ökade personalkadern. l’å

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

grund härav har kommittén undersökt förutsättningarna för att nå en lösning

av administrationens lokalfråga, varigenom lokalbehovet skulle kunna

tillgodoses med mindre tidsutdräkt än generalplanen förutsätter. En möjlighet

härtill finnes genom ianspråktagande för ändamålet av södra hälften

av våningsplanet 1 trappa i västra sköterskehemmet, varvid ersättning bör

beredas på annat sätt för de bostäder, som härigenom utgår. Kommitténs

förslag till ombyggnad av sköterskehemmet, som framgår av överlämnade

skissritningar, innefattar även viss omändring av administrationslokalerna

i bottenvåningen samt utökning av i källarvåningen befintliga arkivutrymmen.

Kostnaderna för ombyggnaden uppskattas till 500 000 kronor, vilket

belopp i sin helhet erfordras under nästa budgetår.

6) Sjukhusets entrébyggnad, i vilken militärapoteket är inrymt, omfattar

tre våningsplan: källar-, souterräng- och bottenvåning. Byggnaden inrymmer

förutom apotekslokaler även lokaler för det till sjukhuset förlagda

postkontoret.

Ett bifall till kommitténs förut redovisade förslag om tillgodoseende av

sjukhusadministrationens lokalbehov skulle möjliggöra en mindre kostnadskrävande

lösning av militärapotekets lokalfråga än vad som förutsättes

i 1951 års generalplan. Utökade lokalutrymmen skulle nämligen vid en

dylik lösning kunna beredas militärapoteket genom en utbyggnad av entrébyggnaden,

varvid behovet av en nybyggnad för apoteket skulle bortfalla.

Den härigenom uppkommande kostnadsbesparingen har av kommittén beräknats

till omkring 300 000 kronor. Härtill kommer, att det markområde,

som avsetts för uppförande av nybyggnaden, skulle kunna disponeras för

tillgodoseende av andra framtida utbyggnadsbehov, vilket är av stor fördel.

I anslutning till framläggandet av 1951 års generalplan framhöll kommittén

såsom sin uppfattning, att militärapoteket inom sina nuvarande

lokaler icke kunde utan mycket stora svårigheter fullgöra uppgiften att

förse karolinska sjukhuset med läkemedel. Genom den utbyggnad av sjukhuset,

som ägt rum sedan detta uttalande gjordes, har svårigheterna ytterligare

skärpts. En utökning av apotekets lokaler måste enligt kommitténs

mening nu komma till stånd. Kommittén föreslår, att militärapotekets

lokalbehov tillgodoses genom dels en utbyggnad av entrébyggnadens källaroch

souterrängvåningar mot norr, dels ock en påbyggnad av bottenvåningen

med ett våningsplan. Enligt detta förslag skulle till den utökade

souterrängvåningen förläggas officin med entré för allmänheten, in- och utlämningslokaler

ävensom lokaler för postkontoret under det att den nya

våningen 1 trappa skulle inrymma expeditionslokaler och sterilavdelning.

Förslaget förutsätter därjämte ombyggnad av vissa befintliga lokaler på

sätt framgår av upprättade skissritningar. Den totala kostnaden för det utökade

militärapoteket jämte ombyggnaden av befintliga lokaler uppskattas

till 2 000 000 kronor. Härav erfordras för budgetåret 1957/58 800 000 kronor.

7) Genom beslut den 4 maj 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadskom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1957

mitten att verkställa utredning rörande tillgodoseende av behovet av bostäder

för vid karolinska sjukhuset anställd personal. Vid uppdragets fullgörande

hade kommittén i första hand att utreda, i vad mån bostadsbehovet

kunde tillgodoses i den allmänna bostadsmarknaden. Skulle därvid befinnas,

att ett tillräckligt antal bostäder icke kunde anskaffas i den öppna marknaden,

hade kommittén att pröva de övriga alternativ till lösning av bostadsfrågan,

som kunde erbjuda sig.

Kommittén har låtit verkställa en utredning angående behovet av personalbostäder

vid karolinska sjukhuset. Av denna utredning framgår bl. a.

följande.

Av de cirka 450 sjuksköterskor, som f. n. är anställda vid karolinska

sjukhuset, har 260 tjänstebostad, varav flertalet inom sjukhusområdet. Tillgången

på sjuksköterskebostäder kan i dagens läge anses relativt tillfredsställande.

Under år 1957 i samband med omändring av en bostadsvåning i

sköterskehemmet till administrationslokaler uppkommer emellertid ett behov

av ytterligare 14 lägenheter, varav 2 dubbletter och 12 enkelrum. Man

måste även räkna med, att antalet sjuksköterskor vid befintliga vårdavdelningar

sannolikt kommer att öka under de närmaste åren. Beträffande

sjukvårds- och ekonomibiträden är bostadssituationen väsentligt sämre. Av

sjukhusets nuvarande cirka 900 sjukvårds- och ekonomibiträden lillhandahålles

omkring 240 bostäder genom sjukhusets försorg. Brist på biträdespersonal

föreligger ständigt, enär sjukhuset icke har tillräckligt med bostäder

lämpade för sådan personal och därför icke kan tillgodogöra sig det

överskott på biträdespersonal, som finns i landsorten. Kvaliteten på personalen

blir lidande av att avgörande för vederbörandes anställande icke

blir lämpligheten för arbetet utan huruvida vederbörande har eller kan anskaffa

bostad. För att erhålla en tillfredsställande personalrekrytering vid

nu befintliga kliniker skulle erfordras ytterligare minst 200 bostäder för

biträdespersonal.

Vid en beräkning av bostadsbehovet måste emellertid hänsyn även tagas

till tillkomsten av ytterligare beslutade nytillkommande kliniker. Lungklinikernas

personalstat upptager 57 sjuksköterskor och cirka 130 sjukvårds-

och ekonomibiträden. Härtill kommer ett konstant behov av vikarier,

som kan uppskattas till 10—15 procent av totalantalet. Bostadsbehovet beräknas

till 50 bostäder för sjuksköterskor och 70 för biträden eller tillhopa

120 bostäder. Alkoholklinikens tillkomst beräknas medföra behov av 15 sjuksköterske-

och 15 biträdesbostäder eller sammanlagt 30 bostäder. Ortopediskn

klinikens överflyttning till karolinska sjukhuset förutsättes kunna

ske utan bostadstillskott under förutsättning bl. a., att de bostäder, som nu

disponeras av motsvarande personal vid Norrbackainstitutet, får övertagas

av karolinska sjukhuset. För nervklinikernas personal uppskattas behovet

av bostäder under förutsättning att viss personal medföljer från serafimerlasarettet

och har egna bostäder till 25 sjuksköterske- och 40—50 biträdesbostäder.

Bostadsbehovet under åren 1957—1961 kan således sammanfattas

sålunda, att snarast erfordras 200 bostäder, under år 1957 134 bostäder,

under år 1958 30 bostäder samt under åren 1959—1961 90—120 bostäder.

I en den 20 april 1956 dagtecknad promemoria har drätselkammaren i

Solna stad förklarat, att staden kan förbinda sig att under andra halvåret

1957 anvisa 80 lägenheter av önskad storlek. Under åren 1958—1961 kan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

genom stadens försorg ytterligare 185 lägenheter ställas till förfogande under

förutsättning att staden medgives rätt att av Kronan förvärva visst

markområde. Det 80-tal bostäder, som kan påräknas under andra halvåret

1957 genom medverkan av Solna stad, förbättrar bostadssituationen men

täcker icke lungklinikernas behov och erbjuder ingen lättnad i nuvarande

bristsituation. Det anlal lägenheter, som under åren 1958—1961 kan tillhandahållas

genom stadens försorg, täcker icke del behov, som uppstår då

ytterligare nya kliniker öppnas, såvida icke exceptionellt förbättrade förhållanden

skulle inträda på bostadsmarknaden. För att åtminstone delvis

säkra rekryteringen av personal till nuvarande och närmast i tiden tillkommande

kliniker bör därför på sjukhusets område uppföras ett bostadshus

med omkring 200 lägenheter.

Kommittén framhåller sammanfattningsvis, att behovet av bostäder för

personal vid karolinska sjukhuset under åren 1957—61 kan uppskattas till

omkring 450 å 475 lägenheter, att olika undersökningar tidigare gjorts för

att tillgodose detta behov i den allmänna bostadsmarknaden, varvid framgått

att Solna stad under vissa förutsättningar successivt kan ställa 265

lägenheter till sjukhusets förfogande, att återstående bostadsbehov, omkring

200 lägenheter, f. n. icke kan tillgodoses i öppna marknaden samt att

föreliggande lägenhetsunderskott därför måste täckas genom uppförande

av ytterligare personalbostäder vid sjukhuset.

Mot bakgrunden härav har kommittén låtit utarbeta ett förslag till uppförande

av personalbostäder vid sjukhuset. Förslaget innebär, att tre byggnader

uppföres inom sjukhusets västra del på sätt närmare framgår av

överlämnade ritningar. Inom sjukhusområdet har kommittén diskuterat två

olika byggnadsplatser, den ena belägen i närheten av sköterskebyggnaden

vid uppfarten från Uppsalavägen till sjukhusets huvudentré och den andra

på sjukhusområdets västra del intill Torsgatan i närheten av personalbostäderna

därstädes. Den förra platsen är med hänsyn till områdets norrsluttning

och besvärliga avloppsförhållanden mindre lämplig. Kommittén har

därför stannat för en förläggning till den västra delen av sjukhusområdet.

Två av byggnaderna förlägges i nord—sydlig riktning på sluttningen öster

om de befintliga trevåningshusen. Den tredje byggnaden tänkes förlagd närmare

lungkliniken med någon vridning i förhållande till de nyssnämnda

byggnaderna i syfte att för de mot öster vettande lägenheterna undvika utsikt

mot det höga och skuggiga massiv, som berget och lungklinikerna tillsammans

bildar. Därvid förutsättes även en omfattande utgallring av granskogen.

De tre byggnaderna är i övrigt i princip lika i utförande. De har mot

väster sju och mot öster sex bostadsvåningar med i varje byggnad en lägenhet

om 2 rum och kokvrå samt i en byggnad 77 lägenheter och i vardera av

de två övriga byggnaderna 76 lägenheter om 1 rum och kokvrå.

Kommittén har låtit göra en jämförelse med kostnaderna vid uppförande

av bostadshus inom Solna. Med utgångspunkt härifrån har kostnaderna för

här ifrågavarande byggnader uppskattats till cirka 2 miljoner kronor per

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1057

byggnad. Vid ett förverkligande av det framlagda byggnadsprogrammet kan

även ersättning beredas för de bostäder vid Eugeniahemmet, som bortgår

vid uppförandet av planerade nya nervkliniker vid karolinska sjukhuset.

Kommittén hemställer, att det framlagda förslaget om uppförande av

ytterligare personalbostäder godtages, samt att beslut fattas om uppförande

i en första byggnadsetapp av två av de föreslagna tre byggnaderna. För uppgörande

av fullständiga byggnadshandlingar och för byggnadsarbetenas påbörjande

bör för budgetåret 1957/58 anvisas 500 000 kronor. Kommittén

räknar med att till nästkommande budgetår återkomma med fortsatt medelsäskande,

grundat på införskaffade anbud rörande anläggningskostnaderna.

8) I skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 mars 1956 föreslog kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande, att vid karolinska

sjukhuset skulle uppföras en nybyggnad för neurologiska och neurokirurgiska

kliniker om tillhopa högst 200 vårdplatser. Nybyggnaden

föreslogs förlagd i närheten av sjukhusets psykiatriska klinik, varvid en

mindre del av Eugeniahemmets tomt måste tagas i anspråk för ändamålet.

I fråga om de båda klinikernas storlek framhöll kommissionen bl. a.,

att vederbörande ämnesrepresentanter förklarat sig kunna acceptera ett

antal av 100 platser vid neurologiska kliniken och 86 platser vid neurokirurgiska

kliniken. Den neurologiska kliniken skulle därvid komma att

bestå av tre allmänna vårdavdelningar om vardera 24 platser, en infektionsavdelning

om 14 platser och en enskild avdelning om 14 platser. Den neurokirurgiska

kliniken skulle omfatta två allmänna vårdavdelningar om vardera

20 platser, en enskild avdelning om 14 platser, en isoleringsavdelning

om 6 platser, en allmän neurotraumatologisk avdelning om 20 platser samt

en enskild neurotraumatologisk avdelning om 6 platser. Det sammanlagda

platsantalet skulle sålunda uppgå till 186. Kommissionen ville emellertid,

främst med hänsyn till behovet att ur byggnadsteknisk synpunkt

erhålla så funktionsdugliga vårdavdelningar som möjligt, för sin del icke

föreslå, att platsantalet fixerades till exakt nämnda siffra eller att platsantalet

fastlåstes för vissa avdelningar inom klinikerna. Även den omständigheten,

att kommissionen icke var beredd att framlägga ett slutligt förslag

till avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om tecknande

av vårdplatser vid klinikerna, talade för att en viss marginal — förslagsvis

10 å 15 platser — borde finnas till förfogande, intill dess slutliga

avtal framlagts för och godkänts av Kungl. Maj:t samt ritningar hunnit

utarbetas och föreläggas 1957 års riksdag. Även enligt kommissionens uppfattning

borde emellertid det sammanlagda vårdplatsantalet vid klinikerna

icke överstiga 200.

Kommissionen erinrade vidare, att arkitekten H. Ahlberg efter uppdrag

av kommissionen år 1950 framlagt ett ritningsförslag till nybyggnad för

nervklinikerna vid karolinska sjukhuset, inrymmande tillhopa 210 platser,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

varav 110 platser vid den neurologiska kliniken och 100 platser vid den

neurokirurgiska kliniken. Klinikbyggnaden, som föreslogs förlagd söder om

psykiatriska kliniken, skulle enligt förslaget erhålla en byggnadsvolym av

över 70 000 in3 och draga en byggnadskostnad av 10 475 000 kronor.

Vid anmälan i propositionen nr 163/1956 av förhandlingskommissionens

förslag förordade föredragande departementschefen, att antalet vårdplatser

vid de bägge klinikerna fastställdes till högst 200. Departementschefen

förutsatte, att kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande

skulle verkställa en överarbetning av föreliggande skissritningar till nervklinikerna

med hänsyn särskilt till vetenskapens snabba framsteg inom

förevarande discipliner, samt förordade, att 1956 års riksdag fattade ett

principbeslut om nervklinikernas uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med det av arkitekten Ahlberg utarbetade byggnadsprogrammet. Sedan

förhandlingskommissionen avslutat sina avtalsförhandlingar med staden

och länet, borde det få ankomma på Kungl. Maj :t att uppdraga åt byggnadskommittén

att uppgöra huvudritningar och verkställa andra därmed

jämförliga förarbeten. Departementschefen förutsatte, att kommittén därvid

tillvaratoge alla möjligheter till besparingar beträffande de lokalutrymmen,

som angivits i det av arkitekten Ahlberg uppgjorda byggnadsprogrammet.

Statsutskottet (utlåtande nr 113/1956) hävdade principiellt, att en bristande

landstingskommunal utbyggnad av vårdresurserna inom en viss

disciplin icke borde få tagas till intäkt för skapande av ett större antal statliga

vårdplatser på område, varå sjukhuslagen vore tillämplig, än som påkallades

av forskningens och undervisningens krav. Utskottet tillstyrkte

departementschefens förslag, att antalet vårdplatser vid de bägge klinikerna

fastställdes till högst 200 men förutsatte i enlighet med angivna principiella

uppfattning, att detta platsantal skulle vara ett maximum, vilket under det

fortsatta utredningsarbetet om möjligt borde i viss mån underskridas. Jämväl

i övrigt borde såsom departementschefen framhållit möjligheter till

besparingar beträffande de föreslagna lokalutrymmena av byggnadskommittén

tillvaratagas.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med utskottets förslag.

Med skrivelse den 14 juli 1956 har förhandlingskommissionen till Kungl.

Maj :t överlämnat förslag till avtal med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting angående nervklinikerna. Enligt avtalsförslaget skall staden

disponera 30 vårdplatser vid neurologiska kliniken och 10 vårdplatser vid

neurokirurgiska kliniken medan landstinget skall disponera 30 vårdplatser

vid neurologiska och 15 vårdplatser vid neurokirurgiska kliniken.

Genom beslut den 28 september 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén

för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att i huvudsaklig överensstämmelse

med det i propositionen nr 163/1956 förordade byggnadsprogrammet

och med beaktande av vad statsutskottet i förenämnda utlåtande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

anfört rörande det fortsatta utredningsarbetet i frågan uppgöra huvudritningar

och entreprenadhandlingar samt utföra andra förberedande arbeten

beträffande de neurologiska och neurokirurgiska klinikerna ävensom att

med sagda ritningar inkomma till Kungl. Maj :t.

Vid sin granskning av den inom förhandlingskommissionen diskuterade

organisationsplanen för klinikerna, har kommittén efter samråd med vederbörande

ämnesrepresentanter överarbetat denna plan, vilken för neuromedicinska

kliniken ändrats såtillvida, att infektionsavdelningen ansetts

kunna ersättas med en vårdavdelning för akut sjuka utan ändring av avdelningens

platsantal. I planen för den neurokirurgiska kliniken har platsantalet

vid envar av de tre allmänna vårdavdelningarna utökats från 20

till 24 i syfte att ernå den byggnadstekniska fördelen av en enhetlig planering

av samtliga allmänna avdelningar inom vårdblocket. Isoleringsavdelningen

har samtidigt utgått ur planen medan den enskilda traumatologiska

avdelningen sammanförts med den enskilda kirurgiska avdelningen

utan att avdelningens platsantal ökats, varför det totala vårdplatsantalet

vid klinikerna fortfarande kunnat begränsas till 186.

Kommittén föreslår, att de båda klinikerna organiseras på följande, från

förhandlingskommissionens förslag delvis avvikande sätt:

kommissionen

kommittén

antal platser

neuromedicinska kliniken

3 allmänna avdelningar ...............

......... 72

72

1 akut avdelning (infektionsavdelning)

........ 14

14

1 enskild avdelning ...................

14

14

100

100

neurokirurgiska kliniken

2 allmänna avdelningar ...............

......... 40

48

1 enskild kirurgisk (och traumatologisk)

avdelning 14

14

1 isoleringsavdelning .................

......... 6

—

1 allmän traumatologisk avdelning

......... 20

24

1 enskild traumatologisk avdelning

......... 6

—

86

86

Det byggnadsförslag, som upprättats med utgångspunkt från den av

kommittén föreslagna organisationsplanen, skiljer sig i väsentliga avseenden

från 1950 års klinikbyggnadsförslag. Den av kommittén föreslagna

byggnaden — vilken omfattar en flygel om nio våningsplan ovan mark, inrymmande

vårdavdelningarna, samt två flyglar om vardera fem våningsplan,

inrymmande laboratorier in. m. — har sålunda erhållit en ändrad förläggning

genom att den förskjutits längre västerut. En omgruppering av

flyglarna har skett främst i syfte alt åstadkomma förbättrade förhållanden

för psykiatriska kliniken, vilken enligt det tidigare förslaget skymdes av

den högre delen av klinikbyggnaden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

Även i fråga om byggnadens planering har förändringar vidtagits. Förutom

den nämnda omgrupperingen av flyglarna har byggnadens planform

ändrats, varvid den flygel, som inrymmer laboratorier m. in., direkt anknutits

till det centrala trapphuset. Härigenom har ett mera rationellt samband

uppnåtts mellan byggnadskomplexets olika avdelningar.

Slutligen har kommittén underkastat de i det föreliggande byggnadsprogrammet

ingående lokalutrymmena en ingående granskning ur besparingssynpunkt.

Vid denna detalj genomgång av programmet, vilken skett i samråd

med vederbörande ämnesrepresentanter, har det visat sig möjligt att i

vissa avseenden beskära de tidigare planerade lokalytorna, vilka anpassats

till den standard, som tillämpats vid karolinska sjukhusets övriga kliniker.

Kommitténs granskning har lett till, att byggnadens volym kunnat reduceras

från tidigare cirka 70 000 till omkring 64 000 m3. Härvid är att märka,

att det nu föreliggande förslaget även upptager utrymmen för poliklinik

och epilepsidispensär, för vilka ändamål utrymmen icke beräknats i 1950

års bvggnadsförslag.

Den föreslagna ändrade förläggningen av nervklinikerna har godtagits

av direktionen för karolinska sjukhuset. Kommittén har sedermera hemställt,

att kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets

utbyggande m. in. ville med sällskapet Eugeniahemmet slutligt klarlägga

frågan om upplåtelse av mark. Vid ett förverkligande av det av kommittén

tidigare framlagda byggnadsprogrammet för personalbostäder kan ersättning

beredas för de bostäder vid Eugeniahemmet, som bortgår vid uppförandet

av de nya nervklinikerna.

Såsom framgår av den lämnade redovisningen har det tidigare föreliggande

förslaget till nervkliniker vid den fortsatta bearbetningen kunnat i

viss utsträckning begränsas. Byggnadsföretaget är dock stort och komplicerat.

För att mera exakt kunna överblicka den totala byggnadskostnaden

synes det nödvändigt att på grundval av nu föreliggande skissutredning

närmare klarlägga de installationer och ledningssystem, som erfordras i anläggningen,

ävensom gränsdragningen mellan vad som är att hänföra till

byggnads- resp. inredningsarbeten. Kostnaden för byggnadsföretaget har

med ledning av erfarenheter från tidigare uppförda klinikbyggnader uppskattats

till omkring 14 miljoner kronor. Kommittén räknar med att till

nästkommande budgetår, då mera fullständiga byggnadshandlingar föreligger,

återkomma med mera definitiva kostnadsuppgifter.

Vid det fortsatta arbetet med upprättande av fullständiga byggnadshandlingar

utgår kommittén från att möjlighet måste hållas öppen för viss

justering av nu upprättade skissritningar. Kommittén räknar med att,

sedan ritningsarbetet ytterligare fortskridit, på grundval av överlämnade

skissritningar underställa Kungl. Maj:t av berörda parter godtagna slutliga

huvudritningar till byggnadsföretaget. Byggnadsarbetena beräknas kunna

påbörjas under loppet av budgetåret 1957/58. Medelsbehovet för bestri
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

dande av på detta budgetår fallande byggnadskostnader uppskattar kommittén

till 500 000 kronor.

9) För löpande uppgifter erfordras för nästa budgetår 75 000 kronor.

Såsom tidigare framhållits har kommittén under innevarande budgetår

påbörjat utredningsarbetet beträffande nervklinikerna. Då medel till bestridande

av de härmed förenade utgifterna icke tidigare ställts till kommitténs

förfogande, måste utgifterna förskottsvis regleras genom ianspråklagande

av i övrigt tillgängliga utredningsmedel. Kommittén beräknar kostnaden

för ifrågavarande utredningsarbete till 50 000 kronor, vilket belopp

måste ställas till kommitténs förfogande under nästa budgetår. Det totala

behovet av utredningsmedel för nästa budgetår uppgår sålunda till (75 000

+ 50 000) 125 000 kronor.

Departementschefen

Det förslag till nybyggnad för centrallaboratorierna vid karolinska sjukhuset,

som underställdes riksdagens prövning genom propositionen nr

133/1955, avsåg att tillgodose det bakteriologiska centrallaboratoriets och

blodgivarcentralens lokalbehov samt innebar sålunda endast delvis ett förverkligande

av det av 1951 års riksdag fattade principbeslutet till lösning av

centrallaboratoriernas lokalfråga. Anledningen härtill var såvitt angår det

kemiska centrallaboratoriet bl. a., att frågan om en lösning på längre sikt

av detta laboratoriums lokalproblem ansetts äga sådant samband med den

av besparingssakkunniga verkställda översynen av verksamheten vid karolinska

sjukhusets central- och rutinlaboratorier, att ett ställningstagande till

resultatet av denna översyn borde föregå ett beslut om nybyggnad för det

kemiska centrallaboratoriet. Vid min anmälan i årets statsverksproposition

(XI ht, p. 52) av frågan om anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset

har jag förklarat mig kunna biträda de riktlinjer för samverkan i fråga

om den kemiska laboratorieverksamheten mellan centrallaboratorium och

kliniklaboratorier, som framlagts av sjukhusets direktion på grundval av

besparingssakkunnigas förenämnda översyn och en genom sjukhusledningens

försorg utförd detaljerad organisationsundersökning av det kemiska

laboratoriearbetet. Enligt dessa riktlinjer skall i princip arbetsfördelningen

mellan centrallaboratoriet och rutinlaboratorierna vara den,

att kliniklaboratorierna skall utföra de analyser, som kan göras snabbt

och utan omständlig apparatur, medan centrallaboratoriet skall dels utföra

alla kvalificerade analyser och de analyser, som utföres i stora

serier, dels ock ombesörja de undersökningar, som förekommer vid rutinlaboratorierna

endast vid enstaka tillfällen. För att trygga en enhetlig ledning

av den kemiska laboratorieverksamheten skall i princip all sådan verksamhet

ställas under chefens för centrallaboratoriet ledning.

.lag har tidigare i olika sammanhang framhållit, att det kemiska central
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

laboratoriet vid karolinska sjukhuset icke motsvarar de krav, som man

i dag måste ställa på ett dylikt laboratorium vid ett modernt undervisningsoch

forskningssjukhus. Det råder f. n. en betydande diskrepans mellan

sjukvårdens krav på undersökningar och den nuvarande organisationens

möjlighet att tillgodose dessa krav. Till följd av bristande lokala resurser

har centrallaboratoriet kommit att verka som en flaskhals för den löpande

verksamheten vid sjukhuset och lagt hinder i vägen för en utveckling av

den kemiska laboratorieverksamheten i takt med sjukhusets utbyggande

och sjukvårdens ökade krav. En förutsättning för att det kemiska centrallaboratoriet

skall kunna åtaga sig ledningen jämväl av verksamheten vid

de olika klinikernas rutinlaboratorier är, att detsamma erhåller tillräckliga

lokala och personella resurser. Såväl ur sjukvårdens synpunkt som av allmänna

driftekonomiska skäl framstår det därför som angeläget, att större

lokaler snarast kan ställas till centrallaboratoriets förfogande. Nya sådana

lokaler förutsattes också i det nyssnämnda principbeslutet av 1951 års riksdag.

Med hänsyn härtill tillstyrker jag kommitténs förslag att nya lokaler

för det kemiska centrallaboratoriet ordnas i den jämväl för bakteriologiska

centrallaboratoriet avsedda laboratoriebyggnaden, vilket förslag synes mig

innebära en rationell lösning av föreliggande lokalfråga. Kostnaden för

nybyggnaden för det kemiska centrallaboratoriet jämte djurstallar har beräknats

till 4 200 000 kronor. Jag förordar att för nästa budgetår 1 200 000

kronor anvisas för dels uppförande av bakteriologiskt centrallaboratorium

och blodgivarcentral, dels ock uppgörande av huvudritningar och andra förberedande

arbeten för det kemiska centrallaboratoriet.

I årets statsverksproposition har jag på anförda skäl förordat, att Norrbackainstitutet

anslutes till karolinska sjukhusets värmecentral samt föreslagit,

att 210 000 kronor måtte anvisas för erforderliga installationsarbeten

inom institutets huvudbyggnad. I anslutning härtill förordar jag, att 250 000

kronor anvisas för framdragande i enlighet med byggnadskommitténs förslag

av en kulvertledning för varmvatten och ånga från lungklinikerna till

Norrbackainstitutet. För anläggande av en kallvattenledning mellan lungklinikerna

och Norrbackainstitutet bör vidare anvisas 100 000 kronor.

Karolinska sjukhusets administrationslokaler är f. n. inrymda i västra

sköterskehennnet. Lokalerna är redan nu otillräckliga och svårigheterna

kommer att öka vid ett ytterligare utbyggande av sjukhuset. Vad kommittén

anfört har övertygat mig om nödvändigheten av att en utökning av

sjukhusets administrationslokaler snarast kommer till stånd. Med hänsyn

härtill och då jag finner det av kommittén nu framlagda förslaget till lösning

av administrationslokalfrågan innebära påtagliga fördelar, förordar

jag att för ändamålet för nästa budgetår anvisas ett belopp av 350 000

kronor. Då förslaget innebär, att vissa personalbostäder tages i anspråk,

förutsätter jag att, innan så sker, den där boende personalens bostadsfråga

ordnats på ett godtagbart sätt.

Militärapoteket, som sedan år 1940 är förlagt till karolinska sjukhuset,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 104 år 1957

15

utgör ett centralt stalsapotek med den dubbla uppgiften att förse såväl försvarsmakten

som karolinska sjukhuset med dess behov av läkemedel. Förläggningen

till ett stort civilt sjukhus har skett i syfte att underlätta den

erforderliga omsättningen av försvarsmaktens läkemedelsförråd. Apoteket

kan inom sina nuvarande lokaler icke utan mycket stora svårigheter fullgöra

uppgiften att förse karolinska sjukhuset med läkemedel. Jag delar

kommitténs uppfattning, att en utökning av apotekets lokaler nu måste

komma till stånd. Genom kommitténs förslag torde frågan om militärapotekets

lokalbehov kunna erhålla en snabb och tillfredsställande lösning. Jag

tillstyrker därför delta förslag och förordar anvisande för nästa budgetår

av 300 000 kronor för påbörjande av byggnadsföretaget.

En viktig förutsättning för ett realiserande av föreliggande generalplan

för karolinska sjukhusets utbyggande är tillgången på tillräcklig sjukhuspersonal

av olika kategorier. Redan nu erbjuder personalbristen stora svårigheter

för ett fullt utnyttjande av sjukhuset. Den förnämsta orsaken till

denna personalbrist torde vara föreliggande svårigheter att bereda personalen

bostäder. Vissa åtgärder har visserligen redan vidtagits i syfte att förbättra

bostadstillgången. Sålunda finns vid sjukhuset en personalkonsulent,

vars huvudsakliga uppgift är att söka anskaffa bostäder åt personalen i den

öppna bostadsmarknaden. Vidare har under senare tid överläggningar förts

med Solna stad, vilka resulterat i att staden förklarat sig beredd att ställa

ett visst antal bostäder till sjukhusets förfogande. Av vad kommittén anfört

framgår emellertid, att hittills vidtagna åtgärder icke kan säkra rekryteringen

av personal till nuvarande och närmast i tiden tillkommande kliniker.

Erfarenheterna från pågående personalrekrytering till lungklinikerna

har visat, att erforderligt antal befattningshavare icke kan förvärvas med

mindre bostäder kan ställas till förfogande. De nuvarande personalbostadshusen,

som uppförts i anslutning till sjukhusets tillkomst, är helt

otillräckliga. I likhet med byggnadskommittén anser jag det oundgängligen

nödvändigt, att direktionen för framtiden beredes ökade möjligheter att

ställa personalbostäder till förfogande. Detta synes i dagens läge icke kunna

ske på annat sätt än genom uppförande på sjukhusets område av ytterligare

personalbostäder. Med hänsyn härtill tillstyrker jag kommitténs

förslag om uppförande på sjukhusområdet i en första etapp av två bostadshus.

Varje hus inrymmer 75 å 80 bostadslägenheter om — med något undantag

— ett rum och kokvrå och har kostnadsberäknats till cirka 2 miljoner

kronor. Jag förordar att för uppgörande av fullständiga byggnadshandlingar

samt för påbörjande av byggnadsarbetena för nästa budgetår

anvisas ett belopp av 500 000 kronor.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har byggnadskommittén

numera underkastat den tidigare av förhandlingskommissionen

framlagda organisationsplanen för de planerade nervklinikerna en ingående

överarbetning, vilken resulterat i ett byggnadsförslag, som i vissa avseenden

avviker från tidigare byggnadsprogram. Jag har vid min prövning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungi. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

av det nu framlagda förslaget funnit detsamma innebära en tillfredsställande

lösning av det omfattande problemkomplex, som här föreligger till

bedömning, och förordar, att detsamma lägges till grund vid det fortsatta

utredningsarbetet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles

godkänna huvudritningar till ifrågavarande kliniker. Jag förutsätter härvid

i likhet med kommittén att, därest framdeles behov av smärre jämkningar

i nu företedda ritningar skulle uppstå, riksdagens samtycke icke

skall behöva inhämtas. Som kommittén framhållit låter sig byggnadskostnaderna

f. n. icke anges med någon större grad av säkerhet. Jag förutsätter

emellertid, att kommittén under det fortsatta utredningsarbetet liksom hittills

tillvaratager alla de möjligheter, som må föreligga till begränsning av

klinikerna utan att deras ändamålsenlighet eftersättes. Jag föreslår att för

nästa budgetår 500 000 kronor anvisas för påbörjande av ifrågavarande

byggnadsarbeten.

För kommitténs fortsatta arbete bör för nästa budgetår anvisas 125 000

kronor.

I enlighet med i propositionen nr 161/1953 framlagt förslag medgav

1953 års riksdag, att vid karolinska sjukhuset finge på försök inrättas en

brännskadeavdelning genom ianspråktagande av en för det dåvarande på

grund av personalbrist stängd kirurgisk garnisonsavdelning. Avdelningen

tänktes skola fungera som en centralanstalt för brännskadevården inom

Stockholmsområdet och avsåg att åstadkomma förbättrade betingelser för

forskning och undervisning på brännskadevårdens område. Avdelningen

öppnades den 1 december 1953. Den omfattade under det första året 18

platser, varav 12 för brännskador och 6 för plastikkirurgiska fall. På grund

av det mycket tungarbetade klientelet minskades efter denna tid antalet

platser till 16, varav 10—12 avsågs för brännskadade. Vid avdelningen har

intill sommaren 1956 vårdats cirka 700 patienter, varav drygt hälften plastikkirurgiska

fall. Brännskadeavdelningen har under den tid, som den varit

i bruk, väl fyllt sin uppgift att handha och utveckla vården av brännskador

samt bedriva forskning på detta område. Erfarenheten har emellertid

visat, att stora svårigheter är förbundna med att kombinera en mer

omfattande brännskadevård med plastikkirurgi, särskilt på grund av svårigheterna

att isolera de vanligen starkt infekterade brännskadefallen från

de rena plastikkirurgiska fallen. Ett ur behandlingssynpunkt tillfredsställande

resultat har visat sig endast kunna uppnås genom att antingen göra

avdelningen till en enbart brännskadeavdelning eller genom att så inskränka

antalet vårdplatser för brännskador, att en tillfredsställande isolering

av infekterade fall blir möjlig. Det sista alternativet har ansetts böra

givas företräde, då det härigenom skulle bli möjligt att mottaga ett betydligt

större antal rena plastikfall än hittills, vilket är synnerligen önskvärt

på grund av det stora antal patienter från övriga kliniker vid sjukhuset,

som kräver plastikkirurgisk behandling. Någon inverkan på forskningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

rörande brännskador skulle en omdisposition av platserna icke få, om man

reserverade brännskadeplatserna för större brännskador. Det är nämligen

dessa, som framför allt är i behov av vetenskaplig forskning.

Med anledning av en av direktionen för karolinska sjukhuset gjord

framställning har Kungl. Maj:t den 19 oktober 1956 medgivit, att verksamheten

vid brännskadeavdelningen framdeles finge bedrivas i överensstämmelse

med de riktlinjer, för vilka i det föregående redogjorts. Kungl. Maj :t

har samtidigt fäst direktionens uppmärksamhet på angelägenheten av att

nuvarande möjligheter till forskning och undervisning på brännskadevårdens

område icke försämras samt att de brännskador, som icke ur forsknings-

eller undervisningssynpunkt motiverar intagning vid brännskadeavdelningen,

vid behov mottages för vård vid karolinska sjukhusets kirurgiska

klinik. Med hänsyn till vad statsutskottet i utlåtande nr 129/1953 anfört

vid prövning av frågan om inrättande av ifrågavarande avdelning har jag

velat bringa vad sålunda förevarit till riksdagens kännedom.

Jag vill slutligen i detta sammanhang anmäla, att direktionen för karolinska

sjukhuset i skrivelse den 28 augusti 1956 hemställt, att byggnadskommittén

måtte erhålla i uppdrag att utreda frågan om förläggande till

karolinska sjukhuset av en nybyggnad för betatronanläggning m. m. Direktionens

framställning är f. n. under remissbehandling. Därest det vid

en framtida prövning av detta ärende skulle befinnas, att den begärda utredningen

bör komma till stånd, torde av utredningen föranledda kostnader

få bestridas från till byggnadskommitténs förfogande stående utredningsmedel.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda

medelsbehovet för nästa budgetår utgöra (1 200 000 + 250 000 + 100 000 +

350 000 + 300 000 + 500 000 + 500 000 + 125 000) 3 325 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av karolinska sjukhuset under statens

allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 3 325 000

kronor.

Karolinska sjukhuset: Utrustning

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 2 165 000 kronor.

Förslag

Karolinska sjukhusets utrustningskommitlé hemställer i skrivelse den

15 februari 1957 om dels anvisande av 290 000 kronor för utrustning av

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 104

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

administrationslokaler och personalbostadsrum, dels ock bemyndigande att

under viss förutsättning beställa utrustning för ytterligare personalbostadsrum

intill ett värde av högst 230 000 kronor, att gäldas tidigast under

budgetåret 1958/59.

Motiv

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande uppdrog chefen för inrikesdepartementet

den 30 november 1956 åt utrustningskommittén att i samråd

med 1954 års medicinska utrustningskommitté handhava frågorna om

utrustning av vissa institutioner och kliniker vid karolinska sjukhuset

ävensom av sjukhusets administrationskontor samt vissa bostadslägenheter

i Solna.

Med hänvisning till att kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande

hemställt om anvisande för budgetåret 1957/58 av ett anslag å

500 000 kronor för utbyggnad av administrationsavdelningen vid sjukhuset

samt under åberopande av att drätselkammaren i Solna förbundit sig att

under vissa förutsättningar ställa 80 bostadslägenheter till förfogande för

sjukhusets personal under andra halvåret 1957, anmälde kommittén under

hösten 1956 i avbidan på definitiva utrustnings- och kostnadsförslag under

hand ett preliminärt medelsbehov av sammanlagt 315 000 kronor för utrustning

av nu ifrågavarande administrationsavdelning och bostadslägenheter.

Kommittén har därefter verkställt en utredning av utrustningsbehovet

för administrationskontoret och bostadslägenheterna samt låtit upprätta förslag

till utrustning av dessa lokaler, vilka förslag kostnadsberäknats till

155 000 resp. 135 000 kronor.

Förslaget till utrustning av administrationskontoret bygger på preliminära

skissritningar och den organisationsplan, som förutsättes skola träda

i kraft sedan utbyggnaden färdigställts. Det är givet, att vissa ändringar i

dessa förutsättningar kan komma att vidtagas under det fortsatta utredningsarbetet,

men kommittén förutsätter, att de icke blir av den storleksordning,

att utrustningskostnaden i nämnvärd grad kommer att påverkas.

Kommittén har vid uppgörandet av kostnadsberäkningen givetvis räknat

med att all redan befintlig utrustning kommer att användas även i fortsättningen.

Kostnadsberäkningen beträffande personalbostäderna har berett kommittén

vissa svårigheter, enär några ritningar icke kunnat ställas till förfogande.

Detta sammanhänger med att Solna stad endast under hand, i den

mån passande lägenheter blir lediga, kan anvisa desamma till sjukhuset.

Kommittén har beräknat kostnaderna på basis av den standard, som fastställts

av centrala sjukvårdsberedningen för enkelrum för sjuksköterskor,

men har dessutom mast räkna med att omkring hälften av de lägenheter,

som kommer att anvisas, är av typen 1 rum och kök. För 40 lägenheter har

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

därför upptagits nödvändig utrustning för kök. Från den totalkostnad, som

därvid framkommit, har slutligen avdragits 10 procent, enär man torde

kunna räkna med att en del av hyresgästerna i viss utsträckning kommer

att hålla sig med egna möbler.

Verkställda kostnadsberäkningar är baserade på det aktuella prisläget.

Prisstegringar, som kan komma att inträffa innan utrustningen upphandlas,

kan medföra, att kommittén nödgas inkomma med äskande om tillläggsanslag.

överlämnat förslag till utrustning av personalbostadsrum avser de 80

lägenheter, som Solna stad förbundit sig att anvisa till sjukhuset under senare

delen av innevarande år. Staden har därjämte förklarat sig kunna

ställa ytterligare 35 lägenheter till sjukhusets förfogande den 1 januari

1959. Vidare har byggnadskommittén i skrivelse den 9 februari 1957 dels

framlagt förslag till uppförande i en första byggnadsetapp av två byggnader

inom sjukhusets område inrymmande sammanlagt 155 bostadslägenheter,

dels ock hemställt att för budgetåret 1957/58 måtte anvisas 500 000 kronor

för bl. a. byggnadsarbetenas påbörjande. Enligt vad kommittén erfarit är

det med hänsyn till den betydande bristen på bostäder för personal vid

sjukhuset synnerligen angeläget, att dessa lägenheter färdigställes snarast

möjligt. Under hand har kommittén erfarit, att byggnaderna — därest erforderliga

medel beviljas av årets riksdag — kan beräknas vara färdigställda

omkring årsskiftet 1958/59. Detta innebär, att en stor del av den

erforderliga utrustningen måste beställas senast under våren 1958. Under

förutsättning att riksdagen anvisar medel i enlighet med byggnadskommitténs

förslag bör bemyndigande därför lämnas utrustningskommittén att

intill ett belopp av högst 185 000 kronor beställa utrustning för de lägenheter,

som avses i byggnadskommitténs förslag. Därjämte bör kommittén

bemyndigas att för högst 45 000 kronor beställa utrustning till de lägenheter,

som Solna stad förklarat sig kunna ställa till sjukhusets förfogande den

1 januari 1959.

Departementschefen

Jag har i det föregående vid anmälan av frågan om anslag till byggnadsarbeten

vid karolinska sjukhuset förordat anvisande för nästa budgetår av

350 000 kronor för utvidgning av sjukhusets nuvarande administrationslokaler.

Då ifrågavarande byggnadsarbeten kan beräknas komma att i huvudsak

slutföras under nämnda budgetår, bör medel nu anvisas för erforderlig

utrustning av härigenom nytillkommande lokaler. Som utrustningskommittén

anfört bör vidare medel anvisas för utrustning av de bostadslägenheter,

som kommer att ställas till förfogande av Solna stad under andra halvåret

1957. Jag vill erinra om att medel tidigare anvisats för utrustning av

bostadslägenheter, som av sjukhuset förhyres i öppna marknaden för att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1957

därefter tillhandahållas vid sjukhuset anställd personal. Erforderlig medelsanvisning

beräknar jag i likhet med utrustningskommittén till 290 000 kronor.

Däremot är jag icke nu beredd att föreslå bemyndigande för kommittén

att beställa utrustning till de bostadslägenheter, som beräknas vara färdigställda

och stå till sjukhusets förfogande först vid årsskiftet 1958/59.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1957/58 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 290 000 kronor.

Samarbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting för

uppförande och drift av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid

karolinska sjukhuset

Inledning

I propositionen nr 163/1956 angående uppförande av neurologiska och

neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset framhöll föredragande

departementschefen bl. a., att det borde ankomma på kommissionen för

förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. in. att fullfölja

redan inledda förhandlingar med Stockholms stad och län angående

tecknande av vårdplatser vid de båda klinikerna. Efter förhandlingarnas

slutförande borde avtalsförslagen i vanlig ordning underställas riksdagen

för prövning och godkännande. Då det var angeläget, att staten genom att

uppföra de nya nervklinikerna före den 1 januari 1961 uppfyllde de förpliktelser,

som åvilade staten på grundval av avtalet om Serafimerlasarettets

försäljning till Stockholms stad och då man måste räkna med en

tidrymd av fyra år för klinikernas färdigställande, ansåg departementschefen

det synnerligen angeläget, att definitiva förslag till avtal med berörda

parter angående klinikernas uppförande och drift snarast framlades.

Förhandlingskommissionen har i en den 14 juli 1956 dagtecknad skrivelse

framlagt förslag till avtal mellan staten samt Stockholms stad och Stockholms

läns landsting angående samarbete för uppförande och drift av förenämnda

kliniker, över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret,

medicinalstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset samt kommittén

för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

21

Förhandlingskommissionens förslag till avtal

Förhandlingskommissionen framhåller, att kommissionen vid sina förhandlingar

med stadens och landstingets delegerade haft som utgångspunkt

riksdagens beslut, att de neurologiska och neurokirurgiska klinikerna skall

omfatta högst 200 vårdplatser. Staden har för sin del förklarat sig vilja

disponera 40 vårdplatser, varav 30 å neurologiska och 10 å neurokirurgiska

kliniken medan länet förklarat sig villigt att teckna 45 vårdplatser, varav

30 å neurologiska och 15 å neurokirurgiska kliniken. Antalet riksplatser

skulle sålunda komma att uppgå till maximalt 115. Då kommissionen ansett

neurokirurgiska kliniken icke böra omfatta mer än högst 86 platser och

neurologiska kliniken cirka 114 platser, skulle antalet riksplatser komma

att uppgå till 54 å neurologiska kliniken och till 61 å neurokirurgiska kliniken.

Enär antalet riksplatser vid serafimerlasarettet f. n. kan beräknas till

40 vid den neurologiska kliniken och 60 vid den neurokirurgiska kliniken,

har kommissionen funnit den av staden och landstinget begärda platsfördelningen

kunna godtagas. Kommissionen föreslår dock med hänsyn till vad

statsutskottet i utlåtande nr 113/1956 uttalat angående platsantalet, att

ökningen av nuvarande antal riksplatser vid neurologiska kliniken något

begränsas samt förutsätter, att denna fråga kommer att ingående prövas av

kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

Efter ingående och långvariga förhandlingar har kommissionen samt stadens

och länets förhandlingsdelegerade enats om förslag till avtal av följande

lydelse:

Mellan staten, å ena, samt Stockholms stad respektive Stockholms läns

landsting, å andra sidan, vilka år 1931 ingått avtal angående samarbete för

uppförande och drift av karolinska sjukhuset, är — under förutsättning av

Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges respektive Stockholms läns

landstings godkännande — följande avtal träffat angående sådant samarbete

beträffande en neurologisk och en neurokirurgisk klinik vid sjukhuset.

1. Av klinikernas allmänna vårdplatser skola 40 avses för sjuka från

Stockholms stad och 45 för sjuka från Stockholms län. Dessa platser skola

fördelas enligt följande:

Stockholms stad Stockholms län

å neurologiska kliniken 30 vårdplatser 30 vårdplatser

å neurokirurgiska kliniken ........ 10 » 15 »

Staden—länet skall vara berättigad att, därest under byggnadstiden eller

sedermera annan fördelning mellan neurologiska kliniken och neurokirurgiska

kliniken av de staden—länet tillförsäkrade vårdplatserna önskas, erhålla

jämkning i fördelningen under förutsättning att hinder härför icke

möter från sjukhusets sida. Under enahanda förutsättning skall staden—länet

vara berättigad att framdeles erhålla jämkning i fördelningen av staden—länet

enligt detta eller tidigare avtal tillförsäkrade vårdplatser vid, å

ena sidan, neurologiska och/eller neurokirurgiska kliniken och, å andra

sidan, annan sjukhusets klinik.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

2. För varje kontraherad vårdplats skall staden—länet erlägga platskostnadsbidrag

motsvarande 75 procent av totalkostnaden för färdigställande

av varje vårdplats (byggnadskostnad), däri inbegripet därpå belöpande

kostnad för den neurologiska polikliniken, ekonomianläggningar samt övriga

för sjukhuset gemensamma inrättningar ävensom för vissa ersättningsutrymmen

inom Eugeniahemmets område. Bidraget skall dock icke överstiga

50 000 kronor per vårdplats. Nämnda belopp, som är baserat på byggnadsstyrelsens

byggnadskostnadsindex (genomsnittsindex för byggnader av

sten) per den 1 juli 1956, skall dock ökas respektive minskas i den mån

sagda index vid byggnadsföretagets igångsättande höjts respektive sänkts.

Staden—länet skall därutöver för varje kontraherad vårdplats erlägga

platskostnadsbidrag med 75 procent av de på vårdplatsen belöpande kostnaderna

för senare tillkommande ny- och ombyggnads- ävensom ändringsoch

förbättringsarbeten som avse lokaler och inrättningar enligt första stycket

ovan och ej äro att hänföra till årligt underhåll.

3. För varje kontraherad vårdplats erlägger staden—länet ett bidrag, motsvarande

75 procent av totalkostnaden för utrustning av varje vårdplats å

klinikerna jämte därpå belöpande kostnad för utrustning av den neurologiska

polikliniken, ekonomianläggningar samt övriga för sjukhuset gemensamma

inrättningar.

Staden—länet skall därjämte erlägga motsvarande bidrag för sådan sedermera

tillkommande utrustning, som kan erfordras i samband med i mom. 2

andra stycket omnämnda byggnadsarbeten och som ej är att hänföra till

årligt underhåll.

4. Stadens respektive länets i mom. 2 första stycket nämnda platskostnadsbidrag

skall betalas på följande sätt:

Staden—länet tillhandahåller staten under byggnadstiden erforderliga medel.

Stadens—länets bidrag skall fördelas per byggnadsår i ungefärlig proportion

till övriga parters platskostnadsbidrag, därvid hänsyn skall tagas

till det antal vårdplatser staden—länet erhåller i förhållande till klinikernas

totala antal vårdplatser.

Formellt skall stadens—länets totala platskostnadsbidrag ställas till karolinska

sjukhusets förfogande såsom lån att förräntas och amorteras under

en tid av 30 eller 40 år, räknat från det klinikerna helt tagas i bruk.

Motsvarande skall gälla beträffande platskostnadsbidrag enligt mom. 2

andra stycket.

Staden—länet förbinder sig att utöver vårdkostnaden till sjukhuset betala

under den tid ovannämnda lån amorteras, en daglig platskostnadsavgift för

envar av sina 40 respektive 45 vårdplatser. Denna platskostnadsavgift skall

svara mot den sammanlagda annuitet, som utgår för lånet eller lånen, fördelad

på stadens—länets antal vårddagar å dessa platser. Stadens platskostnadsavgift

skall beräknas sålunda: 40 vårdplatser X 365 vårddagar = 14 600

vårddagar. Den sammanlagda annuiteten fördelad på 14 600 vårddagar skall

utgöra stadens platskostnadsavgift per vårddag. Länets platskostnadsavgift

skall beräknas sålunda: 45 vårdplatser X 365 vårddagar = 16 425 vårddagar.

Den sammanlagda annuiteten fördelad på 16 425 vårddagar skall utgöra

länets platskostnadsavgift per vårddag.

Skulle staden—länet bliva förhindrad utnyttja staden—länet tillförsäkrad

vårdplats på grund av att den belagts med patient, vilken staden—länet ej

är skyldig att mottaga till vård å stadens—länets egna sjukhus, skall platskostnadsavgift

icke utgå.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 är 1957

För staden—länet tillförsäkrad plats, som efter amorteringstidens utgång

för lån enligt ovan belägges med patient från annat sjukvårdsområde, skall

staden—länet äga uppbära särskild ersättning motsvarande ränta och

amortering å stadens—länets lån till sjukhuset.

5. Stadens—länets i mom. 3 nänmda utrustningsbidrag skall erläggas på

följande sätt:

Staden—länet tillhandahåller staten under utrustningstiden erforderliga

medel. Stadens—länets bidrag skall fördelas per utrustningsår i ungefärlig

proportion till övriga parters utrustningsbidrag.

6. Staden—länet äger att på lämpligt sätt göra sig underrättad om i vilken

omfattning stadens—länets platser å klinikerna utnyttjas.

7. Genom att lämna ovanberörda bidrag till klinikernas uppförande och

utrustning tillförsäkras staden—länet rätt att allt framgent, så länge sjukhuset

drives, disponera förenämnda 40 respektive 45 vårdplatser å klinikerna

men erhåller däremot icke någon del i äganderätt till tomt eller

byggnader.

8. Sjuka från Stockholms stad respektive Stockholms län erlägga vid vård

å av staden respektive länet enligt detta avtal kontraherade platser legosängsavgift,

vars storlek bestämmes av staden respektive länet. Frågor om

nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift för sjuka från staden avgöras

av stadens vederbörande myndighet. För sjuka som beviljas nedsättning

i eller befrielse från legosängsavgift betalas felande avgift av vederbörande

fattigvårdssamhälle, landsting eller kommun.

Samtliga kostnader för klinikernas drift fördelas mellan staten, staden

och länet på enahanda sätt, som angives i 1931 års avtal, varvid klinikerna

inräknas i sjukhuset.

9. Därest under ett kalenderkvartal antalet vårddagar å de av staden—länet

enligt detta avtal kontraherade vårdplatserna i förhållande till stadens—länets

kvartalskvot (40 respektive 45 vårdplatser X antalet dagar i

kvartalet) utgör ett procenttal, understigande den genomsnittliga procentuella

beläggningen å båda klinikerna sammantagna, skall stadens—länets

driftbidrag minskas med 50 procent för varje vårddag, varmed antalet vårddagar

för patienter från staden respektive länet understiger det antal vårddagar,

som skulle ha svarat mot den procentuella beläggningen å klinikerna.

10. Bestämmelserna i av Kungl. Maj:t genom beslut den 17 mars 1944

och den 29 juni 1945 godkända avtal mellan kontrahenterna om tillägg till

1931 års avtal skola äga motsvarande tillämpning i fråga om den neurologiska

och den neurokirurgiska kliniken.

Förhandlingskommissionen har lämnat följande speciella motivering i

fråga om vissa bestämmelser i avtalet.

Mom. 1.

Bestämmelserna i andra stycket om jämkningsrätt beträffande fördelningen

av vårdplatser å olika kliniker har intagits på begäran av stadens och

länets delegerade. Kommissionen har — med hänsyn till att utvecklingen

inom den medicinska vetenskapen kan komma alt medföra behov av viss

omdisposition av sjukhusets vårdplatser — ansett sig böra tillmötesgå stadens

och länets önskemål om eu utvidgning av den jämkningsregel, varom

stadgande finnes i tidigare avtal mellan parterna rörande karolinska sjukhuset.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

Mom. 2 och 3.

Bestämmelserna i första stycket om stadens och länets 75-procentsbidrag

överensstämmer i princip med vad som tidigare avtalats beträffande andra

kliniker vid sjukhuset. Maximeringen av bidraget till 50 000 kronor per

vårdplats har införts på stadens och länets begäran. Kommissionen har för

sin del ansett sig kunna godtaga maximeringsbestämmelsen, då 75 procent

av verkliga kostnaden enligt kommissionens uppfattning icke torde komma

att överstiga nämnda belopp.

Föreskriften i andra stycket har icke någon motsvarighet i tidigare avtal

mellan parterna rörande karolinska sjukhuset, men motsvarande bestämmelse

ingår däremot i 1948 års avtal mellan staten och Stockholms stad om

upplåtelse av Sabbatsbergs sjukhus som undervisningssjukhus. Kommissionen

har vid överläggningarna ansett befogat, att ifrågavarande bestämmelse

intages i avtalet angående nervklinikerna, och detta statens krav har accepterats

av staden och länet.

Parterna är ense om att uttrycket »ekonomianläggningar samt övriga för

sjukhuset gemensamma inrättningar» i mom. 2 första stycket och mom. 3

första stycket icke skall innefatta personalbostäder och därtill hörande anordningar.

I tidigare avtal beträffande karolinska sjukhuset har kostnaderna för

personalbostäder inräknats i totalkostnaden. Så är emellertid icke fallet beträffande

sabbatsbergsavtalet. Då staden och länet vid de årliga uppgörelserna

med karolinska sjukhuset icke gottskrives för den del av hyresinkomsterna

för personalbostäder, som motsvarar ränta och amortering å

investerat kapital, synes det icke vara lämpligt att kräva stadens och länets

deltagande i byggnadskostnaderna för personalbostäder.

Kommissionen vill framhålla, att avtalet i moment 2 innehåller en bestämmelse

angående stadens och länets deltagande i kostnader för vissa ersättningsbyggnader

vid Eugeniahemmet. Fn del utrymmen, som för närvarande

disponeras som garage och förråd in. in., är nämligen belägna inom

det område, som avses komma att disponeras för de nya nervklinikerna.

Kommissionen har för avsikt att senare till Kungl. Maj :t inkomma med förslag

till sådan överenskommelse med sällskapet Eugeniahemmet, som erfordras

till fullföljande av vad departementschefen anfört i propositionen

nr 163/1956.

Mom. 4—7.

Bestämmelserna i dessa moment överensstämmer helt med motsvarande

bestämmelser i tidigare avtal mellan parterna rörande karolinska sjukhuset.

Mom. 8.

Bestämmelserna, som helt överensstämmer med vad som gäller i övriga

avtal mellan parterna beträffande karolinska sjukhuset, innebär alltså, att

samtliga kostnader för sjukhusets drift fördelas på antalet vårddagar. Därvid

påföres staden resp. länet vad som belöper å antalet vårddagar för stadens

resp. länets sjuka, dock med iakttagande av att dagkostnaden ej må

överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året på stadens resp.

länets egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar.

Staden resp. länet äger härvid att räkna sig tillgodo, vad som kan ha erlagts

i legosängsavgifter för sjuka från staden resp. länet. Eventuellt återstående

belopp av dagkostnaden erlägges av staten.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

25

Mom. 9.

Stadens delegerade har vid överläggningarna med skärpa framhållit, att

ett oeftergivligt villkor för stadens tecknande av vårdplatser vid nervklinikerna

vore, att i avtalet infördes särskild bestämmelse, som reglerade det

ekonomiska mellanhavandet med staten på ett för staden godtagbart sätt

för de fall, att staden icke kunde utnyttja sina kontraherade vårdplatser till

följd av att andra avtalsparter gjorde intrång på stadens platser. Liknande

krav har framställts från länets representanter. Kommissionen har ansett

sig böra godtaga stadens och länets anspråk i ifrågavarande hänseende.

Parterna är ense om att bestämmelserna i mom. 9 i avvaktan på en revision

av 1931 års avtal om samarbete för uppförande och drift av karolinska

sjukhuset är att betrakta som provisoriska. Parterna är likaledes ense om

att förhandlingar om revision av 1931 års avtal bör upptagas och avslutas

snarast möjligt.

Efter överläggningar med sjukhusledningen vid karolinska sjukhuset har

förhandlingskommissionen funnit sig kunna godtaga föreliggande förslag

till sådan formulering av momentet, att avräkning beträffande de av staden

och länet kontraherade vårdplatserna skall ske per kalenderkvartal under

förutsättning att sådan avräkning får göras preliminär, medan den definitiva

kvartalsavräkningen skall ske efter kalenderårets utgång. Stadens och

länets förhandlingsdelegerade har förklarat sig intet ha att erinra häremot.

Mom. 10.

Bestämmelsen är densamma, som gäller för övriga avtal mellan kontrahenterna

rörande karolinska sjukhuset.

Yttranden

Statskontoret anför.

Av kommentaren till avtalsförslaget framgår bl. a. att såväl staden som

länet för sitt tecknande av vårdplatser vid ifrågavarande nervkliniker såsom

oeftergivligt villkor uppställt, att i avtalet införes bestämmelser, som

reglerar det ekonomiska mellanhavandet med staten för det fall, att staden

resp. länet icke skulle kunna utnyttja sina kontraherade vårdplatser till

följd av intrång från annan avtalsparts sida. I avtalsförslagets moment 9

har med anledning härav upptagits en bestämmelse, som i realiteten synes

innebära, att staten skulle ha att gälda en slags straffavgift till staden resp.

länet för den händelse att beläggningen på de kontraherade vårdplatserna

relativt sett skulle understiga beläggningen på samtliga vårdplatser på klinikerna.

Någon begränsning till fall av intrång föreskrives härvid icke.

Statskontoret hade för sin del helst sett, att frågan om ersättning till staden

resp. länet i händelse av intrång på av dessa kontraherade vårdplatser

fått stå öppen i avvaktan på en revision av 1931 års avtal om samarbete för

uppförande och drift av karolinska sjukhuset. Den lösning på spörsmålet,

som nu förevarande avtalsförslag innehåller, finner ämbetsverket icke tillfredsställande.

Ett minimikrav för alt ersättning skall lämnas av staten bör

enligt ämbetsverkets mening vara, att utnyttjandet av kontraherad vårdplats

hindrats genom statlig åtgärd eller av annan anledning och staten

därvid kan anses ha att taga konsekvenserna. Enligt förslagets moment 9

skulle ersättning utgå även då så icke vore fallet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1957

Med hänsyn till den betydelse staden och länet tillmäter frågan, vill statskontoret

emellertid icke motsätta sig, att i det nu aktuella avtalet upptages

bestämmelser om viss ersättning för fall av intrång, förorsakat av staten

eller för vilket staten bör ha att svara. Det bör härvid göras klart, vilka

förutsättningar som skall vara uppfyllda för att intrång i nu avsedda mening

skall anses föreligga. I det sammanhanget vill ämbetsverket understryka

angelägenheten av att avtalsbestämmelser, icke minst då de gäller

ekonomiska ting, såväl sakligt som formellt göres lättfattliga och entydiga.

Tillkrånglade regler i likhet med vad förslagets moment 9 giver prov på

bör sålunda undvikas.

Medicinalstyrelsen, som finner den föreslagna fördelningen av vårdplatserna

mellan neurologi och neurokirurgi tillfredsställande, har intet att erinra

mot att vårdplatserna fördelas mellan staden, länet och riket i övrigt på

sätt i avtalsförslaget föreslagits.

Direktionen för karolinska sjukhuset uttalar.

Under punkt 8 i avtalsförslaget har angivits, att samtliga kostnader för

klinikernas drift fördelas mellan staten, staden och länet på enahanda sätt,

som angives i 1931 års avtal, varvid klinikerna inräknas i sjukhuset. Häremot

har direktionen icke f. n. något att invända, men vill framhålla angelägenheten

av att 1931 års avtal snarast överses. I detta avtal saknas nämligen

klara direktiv för hur driftkostnaderna skall beräknas, vilket föranlett

meningsskiljaktigheter. Bland annat har riksräkenskapsverket framställt

anmärkning mot sjukhuset för att pensionskostnader ej inräknats i stadens

eller länets driftkostnader vid fastställandet av driftkostnadsbidragen.

Direktionen har med anledning härav framställt krav mot Stockholms stad

och Stockholms läns landsting om ökat driftkostnadsbidrag. Denna fråga

är f. n. föremål för förhandlingskommissionens behandling.

Enligt 1931 års avtal må den dagkostnad, som påföres staden resp. länet,

ej överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna

för sjukhusets underhåll m. m., på stadens resp. länets egna, på

flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar. Vad länet beträffar

har hittills vid beräkning av driftkostnadsbidraget jämförelse gjorts

med centrallasarettet i Stocksund (Mörby lasarett). Vid de underhandlingar,

som förts med anledning av riksräkenskapsverkets nyssnämnda anmärkning,

har emellertid från länets sida under hand gjorts gällande, att man

även borde räkna med lasaretten i Södertälje och Norrtälje. Dessa var icke

uppdelade på flera specialavdelningar vid tillkomsten av avtalet utan hade

endast medicinska och kirurgiska avdelningar, men har numera erhållit

även barnbördsavdelningar. Frågan om beräkningsgrunderna för driftkostnadsbidraget

bör upptagas till behandling vid fortsatta avtalsförhandlingar.

Under punkt 9 i avtalsförslaget har upptagits en bestämmelse enligt vilken

stadens resp. länets driftbidrag skall minskas med 50 procent för varje

vårddag, varmed antalet vårddagar för patienter från staden resp. länet

understiger det antal vårddagar å stadens-länets kontraherade vårdplatser,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1957

som skulle ha svarat mot den procentuella totalbeläggningen å klinikerna.

Enligt motiveringen till denna bestämmelse skall förutsättningen för att

den skall tillämpas vara, att staden-länet icke kan utnyttja sina kontraherade

vårdplatser till följd av att annan avtalspart gjort intrång på stadenslänets

platser. Denna förutsättning bör intagas i själva avtalet. Såsom punkt

9 nu är formulerad kan det förhållandet, att stadens-länets vårdplatser å

klinikerna icke blir utnyttjade på grund av att behov av vårdplatserna från

stadens-länets sida tillfälligt icke finns, medföra, att klausulen kommer i

tillämpning, oaktat något intrång på de kontraherade platserna ej ägt rum.

Förutsättningen för avgiftsnedsättningen kan anges på samma sätt som i

punkt 4, sjätte stycket i avtalsförslaget. Punkt 9 bör enligt direktionens

mening ges förslagsvis följande lydelse:

»Därest under ett kalenderkvartal staden-länet blir förhindrad utnyttja

staden-länet tillförsäkrad vårdplats på grund av att den belagts med patient,

vilken staden-länet ej är skyldig att mottaga till vård å stadens-länets egna

sjukhus, och av denna anledning antalet vårddagar å de av staden-länet

enligt detta avtal kontraherade vårdplatserna i förhållande till stadenslänets

kvartalskvot (40 respektive 45 vårdplatser X antalet dagar i kvartalet)

utgör ett procenttal, understigande den genomsnittliga procentuella

beläggningen å båda klinikerna sammantagna, skall stadens-länets driftbidrag

minskas med 50 procent för varje vårddag, varmed antalet vårddagar

för patienter från staden respektive länet understiger det antal vårddagar,

som skulle ha svarat mot den procentuella beläggningen å klinikerna.

»

Enligt avtalet skall uttrycket »ekonomianläggningar och övriga för sjukhuset

gemensamma inrättningar» icke innefatta personalbostäder och därtill

hörande anordningar. Detta bör föranleda en omläggning av sjukhusets

bokföring, så att driftkostnaderna icke gottskrives de inkomster, som inflyter

av nytillkommande bostäder.

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har icke funnit

anledning till erinran mot avtalsförslaget.

Departementschefen

Det avtalsförslag, som förhandlingskommissionen lagt fram, bygger i huvudsak

på samma principer, som legat till grund för tidigare avtal mellan

parterna rörande karolinska sjukhuset. Vissa avvikelser har emellertid befunnits

nödvändiga. Enligt det nu föreliggande avtalsförslaget har sålunda

stadens och länets rätt till ändring i fördelningen av antalet vårdplatser

utökats till att omfatta icke blott de av avtalet berörda klinikerna utan

jämväl övriga kliniker vid sjukhuset. Då såsom förutsättning för jämkning

i platsfördelningen skall gälla, att hinder härför icke möter från sjukhusets

sida, synes någon invändning icke kunna resas mot den föreslagna

utökade jämkningsrätten.

På stadens och länets begäran har i föreliggande avtal införts eu bestäm
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

melse om maximering av byggnadskostnadsbidraget till 50 000 kronor per

vårdplats. Detta belopp, som är baserat på byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex

per den 1 juli 1956, skall dock ökas resp. minskas i den

mån sagda index vid byggnadsföretagets igångsättande höjts resp. sänkts.

Enär bidragsfrågan skulle komma i ett annat läge, om byggnadskostnaderna

i förhållande till index vid arbetenas igångsättande skulle ändras mer markant

under byggnadstiden, som beräknats till minst fyra år, utgår jag från

att hinder icke i sådant fall skall möta mot upptagande av förhandlingar i

fråga om ändring av maximibeloppet för stadens och länets vidkommande.

En motsvarande anordning har för övrigt förutsatts i den speciella motiveringen

till § 2 i det förslag till avtal rörande om- och tillbyggnad av Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, som jag i det följande kommer

att anmäla.

Bestämmelsen att samtliga parter skall deltaga jämväl i kostnaderna för

ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten beträffande lokaler, som

omfattas av avtalet, saknar motsvarighet i tidigare avtal. För egen del finner

jag det i princip riktigt, att framdeles uppkommande byggnadskostnader,

vilka icke ingå i driftkostnaderna, fördelas efter samma grunder som

kostnaderna för byggnadens ursprungliga uppförande. Det är enligt min

mening önskvärt, att ett motsvarande stadgande inflyter i 1931 års avtal

om samarbete för uppförande och drift vid karolinska sjukhuset vid en

kommande revision av detta avtal.

Av den lämnade motiveringen för avtalsförslaget framgår, alt personalbostäder

och därtill hörande anordningar icke skall innefattas i de lokaler,

till vilka staden och länet är bidragsskyldiga. Såsom karolinska sjukhusets

direktion påpekat, bör detta föranleda en bokföring, som icke gottskriver

driftkostnaderna de inkomster, som inflyter av förvaltningen av nytillkommande

bostäder. Härigenom kommer staten icke att beredas ökade

kapitalutgifter under förutsättning att hyresersättningen och förvaltningen

sker efter i öppna marknaden tillämpade principer. Jag har därför icke

funnit anledning till erinran mot avtalsförslaget i denna del.

Med anledning av vad karolinska sjukhusets direktion därom anfört i

sitt yttrande vill jag understryka angelägenheten av att frågan om tillskapande

av enhetliga grunder för driftkostnadsberäkningen uppmärksammas

vid en revision av 1931 års avtal.

I avtalsförslaget har inrymts en bestämmelse enligt vilken stadens resp.

länets driftbidrag skall minskas, därest beläggningen av stadens resp. länets

vårdplatser under viss period understiger den genomsnittliga beläggningen.

Denna bestämmelse saknar motsvarighet i tidigare avtal. I dessa garanteras

staden resp. länet ekonomisk gottgörelse för underbeläggning genom föreskrift,

att platskostnadsavgift icke skall utgå, därest staden resp. länet förhindras

att utnyttja sina platser hundraprocentigt. Den skärpning av ersättningsbestämmelserna,

som begärts av staden och länet och som kom
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 i- år 1957

mit till uttryck i föreliggande avtalsförslag, får ses som ett uttryck för parternas

önskan att av dem kontraherade vårdplatser verkligen utnyttjas av

patienter från resp. sjukvårdsområden. I likhet med statskontoret hade

jag helst sett, att frågan om ersättning till staden resp. länet i händelse av

intrång på av dem kontraherade vårdplatser fått stå öppen i avvaktan på

en revision av 1931 års avtal. Jag vill emellertid erinra om att förevarande

avtal redan godkänts av stadsfullmäktige i Stockholm genom beslut den 17

december 1956. Av stadskollegiets utlåtande i ärendet framgår, att vid remissbehandlingen

ifrågavarande bestämmelse tillmätts särskild vikt från

stadens myndigheters sida. Det framhålles även — vilket jämväl framgår av

kommissionens motivering till punkt 9 i avtalsförslaget — att bestämmelsen

tillkommit på grund av ett yrkande från stadens representanter om införande

av föreskrifter, som så långt som möjligt garanterar, att staden

icke förhindras att utnyttja sina kontrakterade platser genom intrång på

dessa platser från övriga avtalsparters sida. Med hänsyn till anförda omständigheter

vill jag icke motsätta mig den av kommissionen föreslagna bestämmelsen

om viss gottgörelse till staden resp. länet i dylika fall men

utgår härvid från att bestämmelsen gives sådan tolkning, att den icke hänför

sig till andra fall än då den underbeläggning, som kan förekomma å

stadens eller länets kontrakterade vårdplatser, beror av intrång från annan

avtalsparts sida. Jag förutsätter vidare, att kommissionen vid förhandlingarna

om revision av 1931 års avtal beaktar den kritik, som riktats mot föreliggande

avtalsförslag i här ifrågavarande delar.

Avtalsförslagets detaljbestämmelser i övrigt föranleder ingen erinran från

min sida. Därest framdeles behov skulle uppstå av smärre jämkningar i

eller tillägg till avtalsbestämmelserna, förutsätter jag, att riksdagens samtycke

härtill icke skall behöva inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående angivna grunder

för ekonomiskt samarbete med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting beträffande uppförande och drift av

neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska

sjukhuset.

Bidrag till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn m. m.

Inledning

Genom beslut den 12 november 1954 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. in.

att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad, Stockholms

läns landsting och styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

för sjuka barn rörande bl. a. fördelningen mellan staten, staden och landstinget

av kostnaderna för de förbättringsåtgärder vid vårdanstalten, som

kunde befinnas nödvändiga i avbidan på tillkomsten av den blivande

pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus.

Genom beslut den 14 januari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t vidare åt kommissionen

att å statens vägnar upptaga förhandlingar med nyssnämnda

parter rörande dels i propositionen nr 212/1954 förutsatt överenskommelse

angående bl. a. undervisning vid vårdanstalten i pediatrik och barnpsykiatri,

dels ock av medicinalstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1954 berörd fråga

om beredande av ökade möjligheter för läkare att förskaffa sig specialutbildning

i barnpsykiatri.

Kommissionen har med skrivelse den 27 december 1956 redovisat resultaten

av förda förhandlingar.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag

A. Byggnadsfrågan

Av karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd till

karolinska sjukhuset och den andra till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn enligt mellan staten, staden, landstinget och vårdanstalten

år 1951 ingånget avtal rörande upplåtelse av vårdanstalten för den medicinska

undervisningen m. m. Beträffande avtalets innehåll torde få hänvisas

till propositionen nr 123/1951 (sid. 31—33). Vårdanstalten är avsedd

att tjänstgöra som en karolinska institutets klinik i pediatrik, till dess den

i det s. k. sabbatsbergsavtalet (se propositionen nr 213/1948) planerade

pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus kommer till stånd. Totala

antalet vårdplatser vid anstalten är 150, av vilka enligt 1951 års avtal staden

disponerar 108 och landstinget 42 platser. Avtalet innehåller icke några

bestämmelser om s. k. riksplatser. Efter medgivande av staden och landstinget

ställes dock cirka fem vårdplatser å den kirurgiska avdelningen till

förfogande för patienter från främmande sjukvårdsområden. Anstalten är

uppdelad i en medicinsk, en kirurgisk och — sedan 1953 — en psykiatrisk

avdelning med resp. 68, 70 och 12 vårdplatser.

Kort efter ingåendet av 1951 års avtal aktualiserades frågan om upprustning

av vårdanstalten, som befann sig i ett mycket dåligt skick i fråga om

utrymme, planläggning och tekniska installationer. En år 1951 av Stockholms

stads sjukhusdirektion gjord utredning utvisade, att om vårdanstalten

skulle kunna bibehållas under en period av 10—15 år erfordrades ombyggnadsarbeten

för en kostnad enligt dåvarande prisnivå av 2 300 000

kronor. Denna summa ansågs dock alltför hög. Då man emellertid under

alla omständigheter måste räkna med att vårdanstalten skulle bibehållas

som pediatrisk undervisningsklinik under en tidrymd av åtminstone 6—8

år, vidtogs under år 1953 vissa oundgängligen nödvändiga förbättringsåtgärder,

bl. a. anordnande av en provisorisk barnpsykiatrisk avdelning. Kost
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

31

naderna härför uppgick till 232 500 kronor, vilket belopp staden tillhandahöll

föreningen såsom ett femårigt amorteringslån. Enligt en mellan 1951

års avtalsparter träffad överenskommelse, vilken godkänts av Kungl. Maj :t

genom beslut den 18 mars 1955, skall de årliga annuiteterna å lånet ingå som

en del av anstaltens driftkostnader.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 september 1954 framhöll karolinska

institutets lärarkollegium, att ytterligare förbättringsåtgärder vore oundgängligen

nödvändiga för bedrivande av en tillfredsställande undervisning

vid vårdanstalten i avbidan på sabbatsbergsklinikens tillkomst. Frågan om

ytterligare förbättringsåtgärder hade även upptagits av anstaltens styrelse

och Stockholms stads sjukhusdirektion. I tjänsteutlåtande den 5 oktober

1956 anförde sålunda sjukhusdirektören i Stockholms stad bl. a. följande.

På grund av tidsutdräkten vid utarbetandet av ny stadsplan för Sabbatsbergsområdet

har utredningsarbetet beträffande ny- och ombyggnaden av

Sabbatsbergs sjukhus nödgats ligga nere sedan i början av år 1954, varför

den nya pediatriska kliniken icke kan beräknas bli färdig förrän tidigast i

början av 1960-talet, även om denna klinik utföres som en första etapp av

sjukhusets om- och tillbyggnad. Då sålunda Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

måste bibehållas som undervisningsklinik under ytterligare några

år, är det nödvändigt att vidtaga vissa på grund av lokalbrist, byggnadernas

nedslitning och undervisningens krav erforderliga upprustningsarbeten.

Sjukhusdirektören anförde vidare, att föreningens styrelse med anledning

härav hemställt om medel för vissa om- och tillbyggnader ävensom

för anskaffande av inventarier till de nytillkommande lokalerna. Byggnadsarbetena

avsåge i huvudsak utvidgning av kirurgpolikliniken, anordnande

av vissa läkarexpeditioner samt rum för hjärtkateterisering och angiocardiografi,

lokaler för elektrocardiografi och elektroencefalografi, reparation av

spädbarnsavdelningen jämte vissa omdispositioner av befintliga rum. Byggnadskostnaderna

skulle uppgå till 510 000 kronor enligt en den 10 september

1956 gjord kostnadsberäkning. De inventarier, som erfordrades för

nämnda om- och tillbyggnader, hade kostnadsberäknats till 153 325 kronor.

Kommissionen har vid sin granskning av föreslagna om- och tillbyggnadsarbeten

samt vid besök å vårdanstalten kunnat konstatera, att ifrågavarande

upprustning med hänsyn till de nuvarande lokalernas otillräcklighet och

dåliga tillstånd, som allvarligt försvårar ett rationellt drivande av sjukvården

och äventyrar möjligheterna att därstädes anordna den i propositionen

nr 212/1954 föreslagna utökade undervisningen vid vårdanstalten, måste

anses vara oundgänglig, även om anstalten endast kommer att drivas under

eu begränsad tidrymd. Kommissionen finner det emellertid ytterst angeläget,

att stadens myndigheter i den utsträckning det är möjligt påskyndar

planläggningen av ombyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus, och förutsätter,

att den blivande pediatriska kliniken vid detta sjukhus kommer att ingå i

den första byggnadsetappen. Såväl för staten som staden och Stockholms

läns landsting är det otillfredsställande att gång efter annan nödgas ned
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi är 7.957

lägga stora summor på upprustning av en anstalt, som endast är att betrakta

som ett provisorium. I anslutning härtill framhåller kommissionen, att

staten och landstinget på grund av sina bidrag till vårdanstaltens upprustning

skäligen icke kan frånräknas inflytande i fråga om vårdanstaltens

fortsatta användande sedan den pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus

tagits i bruk, oaktat varken staten eller landstinget har ägande- eller förfoganderätt

i vare sig vårdanstaltens byggnader eller tomtmarken.

Beträffande frågan efter vilka grunder kostnaderna för föreslagen omoch

tillbyggnad samt inventarieanskaffning bör fördelas mellan berörda

parter har stadens delegerade vid överläggningarna framhållit bl. a. följande.

Staden hade stora svårigheter att i full utsträckning få utnyttja sina

kontrakterade barnvårdplatser vid karolinska sjukhuset beroende på att

stadens patienter vid konkurrens om platserna finge stå tillbaka för andra

patientgrupper, främst patienter från Stockholms län, vars underskott på

barnplatser vore markant. Stadens svårigheter i detta hänseende gjorde sig

särskilt gällande i fråga om den barnkirurgiska avdelningen. Som en följd

härav och enär staden i övrigt helt saknade barnkirurgiska vårdplatser

måste vårdanstaltens kirurgiska avdelning ständigt överbeläggas i en omfattning,

som vore mycket otillfredsställande. Enär stadens tillgång på

barnmedicinska platser å andra sidan vore ganska god, skulle den naturliga

lösningen av problemet vara, alt ett antal av vårdanstaltens medicinska

platser omändrades till kirurgiska vårdplatser. Detta ställde sig emellertid

ogörligt, på grund av att undervisningen hade behov av samtliga platser på

den medicinska avdelningen. För att råda bot på svårigheterna i detta hänseende

hade staden därför i samband med ombyggnadsarbeten av det

Sachsska barnsjukhuset på Söder låtit därstädes inrymma en kirurgisk avdelning

för barn i alla åldrar med 22 platser, vilken beräknades kunna tagas

i bruk den 1 januari 1957. Avdelningen avsåges att drivas av vårdanstalten

såsom en B-avdelning, ansluten till och utgörande en del av anstaltens

kirurgiska klinik. Enär staden sålunda ej kunde fullt utnyttja sina kontrakterade

barnkirurgiska platser å karolinska sjukhuset samt av hänsyn

till undervisningens intresse och behov måst avstå från det för staden lämpligaste

och billigaste sättet att utöka antalet kirurgiska vårdplatser, syntes

det stadens delegater skäligt, att staten lämnade bidrag till B-avdelningens

driftkostnader efter samma principer, som gällde i fråga om driften av

vårdanstalten, i synnerhet som undervisningen i den utsträckning, som vore

eller kunde bli erforderligt, borde äga tillgång till B-avdelningen. Staten

borde även bidraga till kostnaderna för inrättandet av denna avdelning.

Kommissionen har bestämt motsatt sig, att staten till någon del skall

bidraga till bestridandet av kostnaderna för inrättandet eller driften av

B-avdelningen och därvid åberopat ett yttrande av vårdanstaltens styresman,

professorn C. Gyllenswärd, vari denne förklarat antalet vårdplatser å

anstaltens kirurgiska avdelning vara fullt tillräckligt för undervisningens

behov. Enär sålunda B-avdelningen ur undervisningssynpunkt är obehövlig,

har kommissionen ansett B-avdelningen vid tillämpning av 1951 års avtal

icke böra inräknas i anstalten.

Sedan kommissionens ståndpunkt i fråga om kostnaderna för B-avdel
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 10i år 1957

ningen av övriga parters delegerade accepterats såsom en förutsättning för

de fortsatta överläggningarna beträffande fördelningen av kostnaderna för

den tilltänkta om- och tillbyggnaden av vårdanstalten, har delegerade enats

om, att staten skall stå för tjugofem procent av sistnämnda kostnader, varefter

återstoden skall fördelas mellan staden och landstinget. Denna procentsats

motsvarar den i sabbatsbergsavtalet för staten gällande och torde få

anses utgöra ett skäligt mått å hur stor del av lokaler och inventarier vid avdelningar,

där medicinsk undervisning i normal omfattning bedrives, som

betingas av undervisningens behov.

Kommissionen erinrar om att enligt 1951 års avtal staten för användningen

av sjukhusbyggnaderna för undervisningsändamål till anstalten årligen

erlägger särskild ersättning med en fjärdedel av värdet av den på visst

sätt beräknade årliga förslitningen av byggnaderna. Kommissionen erinrar

vidare om att en del av ombyggnadsarbetena helt är föranledda av undervisningens

behov av föreläsningssal m. in. Ytterligare ett skäl för att staten bör

bidraga med större andel av kostnaderna än de tio procent, som skulle utgå

enligt i 1951 års avtal beslutad fördelning av driftkostnaderna, har kommissionen

ansett vara de olägenheter, som uppstått för staden på grund av att

den måst täcka sitt behov av kirurgiska vårdplatser för barn genom tillskapande

av en B-avdelning vid Sachsska barnsjukhuset. Kommissionen har

ansett det ur alla synpunkter riktigare att gå anstaltsstyrelsen, staden och

landstinget till mötes med ett skäligt bidrag till den även ur undervisningssynpunkt

angelägna upprustningen av vårdanstalten än att bidraga till inrättande

och drift av B-avdelningen å Sachsska barnsjukhuset. Å andra

sidan har kommissionen icke ansett sig kunna tillstyrka av staden och

landstinget framställda yrkanden på ännu större bidrag från staten till

vårdanstaltens upprustning.

Vid förhandlingarna har överenskommits, att medel för bestridande av

kostnaderna för vårdanstaltens upprustning skall av staten, staden och

landstinget successivt under arbetets gång tillskjutas föreningen, vilken

skall svara för arbetenas utförande, intill sammanlagt högst den andel av

664 000 kronor, som faller på var och en av dem. Statens andel skall sålunda

utgöra 25 procent av nämnda belopp eller 166 000 kronor. Slutlig

reglering av kostnadsandelarna skall ske, sedan de omändrade eller nytillkomna

lokalerna tagits i bruk.

Från stadens delegerade har framförts ett önskemål om att statsverket

jämväl måtte bidraga till bestridandet av kostnaderna för inrättandet av cn

planerad ungdomspsykiatrisk avdelning vid vårdanstalten — avsedd att

utgöra en del av den barnpsykiatriska kliniken — samt i fortsättningen deltaga

i bestridandet av driftkostnaderna för avdelningen. Kostnaderna för

inrättandet av den nya avdelningen, som skulle inredas i en till vårdanstalten

hörande barack och som avsåges kunna bereda vård för 6 8 patienter,

beräknades till 144 000 kronor. Anläggningen motiverades med förelig3

— Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 10\

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

gande utomordentligt stora behov av vårdplatser för psykiskt sjuka ungdomar

samt en dylik avdelnings värde för den medicinska undervisningen

och forskningen. Kommissionen har för sin del funnit rimligt, att staten

bidrager till kostnaderna för inrättande och drift av den ungdomspsykiatriska

avdelningen med samma procentandel, som gäller i fråga om statens

bidrag till driften av vårdanstalten i dess helhet. Denna ståndpunkt har

accepterats av övriga förhandlingsdelegerade. Man har således enats om att

föreningen snarast skall låta inrätta den ifrågavarande avdelningen, vilken

skall upplåtas för undervisningsändamål. Staden skall åtaga sig att för bekostande

av arbeten och inventarieanskaffning tillhandahålla föreningen

ett lån om högst 144 000 kronor mot 4,75 procent ränta och med fyra års

amorteringstid. Ränte- och amorteringskostnaden skall — i likhet med vad

som skett vid de år 1953 företagna ändringsarbetena vid vårdanstalten —

inräknas i vårdanstaltens driftkostnader. Den ungdomspsykiatriska avdelningen

skall således vid tillämpning av 1951 års avtal ingå i anstalten, varigenom

statens betalningsåtaganden beträffande anstalten även skall gälla

beträffande avdelningen.

B. Undervisningsfrågan

Den i propositionen nr 212/1954 angående reformering av läkarutbildningen

föreslagna omläggningen av undervisningen i pediatrik och barnpsykiatri

vid vårdanstalten beräknas träda i funktion fr. o. in. läsåret

1958/59. Vad gäller undervisningen i pediatrik skall tjänstgöringstiden för

de studerande utökas från f. n. tre till fyra månader. Kurserna skall fortfarande

vara två om året, men antalet deltagare i varje kurs ökas med fem

till cirka 30. Undervisningspersonalen förstärkes med en lärare i lönegrad

Ce 30, som samtidigt bör vara biträdande överläkare vid den pediatriska

kliniken, samt ett laboratoriebiträde. En av de nuvarande biträdande lärarna

ersättes av specialföreläsare.

Undervisningen i barnpsykiatri, som f. n. är frivillig, skall enligt förenämnda

proposition bli obligatorisk med 15 timmars föreläsningar inklusive

kliniska demonstrationer. En särskild professur i barnpsykiatri skall inrättas

vid karolinska institutet, vilken befattning är avsedd att förenas med

överläkartjänst vid den barnpsykiatriska avdelningen. En kanslibiträdestjänst

skall knytas till professuren, varjämte ett årligt materialanslag om

10 000 kronor för undervisningen i barnpsykiatri vid vårdanstalten tillkommer.

Däremot bortfaller arvode till en läkare för psykisk vård.

Enligt bestämmelserna i 1951 års avtal skall kostnaderna för personal,

som erfordras uteslutande för forsknings- eller undervisningsändamål, helt

bestridas av staten. Den nu avsedda personalökningen medför därför icke

i och för sig någon ökad ekonomisk belastning för staden och landstinget.

Enär den nya professuren i barnpsykiatri avses skola förenas med överläkartjänst

vid den barnpsykiatriska avdelningen, har dock parternas dele
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

35

geradc överenskommit, att föreningen skall bestrida kostnaden för särskilt

överläkararvode, vilket skall motsvara det, som utgår till överläkaren vid

den medicinska avdelningen. Enligt vad professorn Gyllenswärd anfört

kommer den utökade undervisningen — under förutsättning att förenämnda

om- och tillbyggnad av anstalten kommer till stånd — ej att medföra ytterligare

krav på anordningar, material eller personalbehov. I fråga om det sätt

på vilket nämnda lärartjänst i Ce 30 lämpligen skall inordnas i sjukvården

vid vårdanstalten, har motsvarande spörsmål vid undervisningssjukhusen

i Göteborg, Malmö och Lund varit föremål för utredning av särskilt tillkallade

sakkunniga, vilka den 17 november 1956 avlämnat en promemoria med

förslag i ämnet. Därest dessa förslag godkännes av Kungl. Maj :t, har kommissionen

för avsikt att med övriga berörda parter undersöka, om en lösning

enligt de av de sakkunniga uppdragna riktlinjerna kan ske även beträffande

ifrågavarande lärartjänst vid vårdanstalten.

En fråga, som legat något vid sidan av den ökade undervisningens krav

men som likväl sammanhänger därmed, är den förstärkning av läkarpersonalen

vid den barnpsykiatriska kliniken, som aktualiserats i samband med

inrättandet av den däri ingående ungdomspsykiatriska avdelningen. Alltsedan

den psykiatriska avdelningens tillkomst den 1 maj 1953 har till avdelningen

varit knuten en sådan rådgivningsbyrå för uppfostringsfrågor,

som omförmäles i kungörelsen den 22 juni 1945 (nr 489) angående statsbidrag

till psykisk barna- och ungdomsvård. Personalen vid den barnpsykiatriska

avdelningen har även tjänstgjort vid rådgivningsbyrån, varjämte

omkostnaderna för driften av rådgivningsbyrån ingått i vårdanstaltens

driftkostnader. Detta synes ha medfört, att staten bidragit till bestridande

av såväl lönekostnader som driftkostnader för rådgivningsbyrån i

enlighet med 1951 års avtal, oaktat särskilt statsbidrag härför utgår jämligt

nyssnämnda kungörelse. Parternas delegerade har med anledning härav

förklarat sig ense om att denna fråga skall göras till föremål för särskilda

överväganden mellan parterna. En protokollsanteckning härom har intagits

i avtalet rörande om- och tillbyggnad av anstalten.

Läkarpersonalen vid den barnpsykiatriska avdelningen består f. n. av en

överläkare, som tillika är föreståndare för rådgivningsbyrån, samt två underläkare

med 2/3 av tjänstgöringen förlagd till avdelningen och 1/3 till rådgivningsbyrån.

Efter tillkomsten av den planerade professuren i barnpsykiatri

samt den ungdomspsykiatriska avdelningen kan läkarbehovet enligt

överläkaren vid den barnpsykiatriska avdelningen, docenten S. Ahnsjö,

uppskattas till — förutom en överläkare — fyra underläkare, av vilka en bör

erhålla ställning som biträdande överläkare. En av de båda nytillkommande

underläkartjänsterna bör avses som en speciell utbildningstjänst i barnpsykiatri.

Expeditioner för de nya underläkarna bar innefattats i förslaget

till om- och tillbyggnad av vårdanstalten. Läkarnas tjänstgöring tänkes

skola fördelas mellan kliniken och rådgivningsbyrån på så siitl, att samman
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

lagt en hel läkartjänst tilldelas byrån. Kommissionen jämte övriga delegerade

har funnit docenten Ahnsjös förslag godtagbart och på grundval härav

överenskommit, att i anstaltens stat uppföra två nya befattningar som

underläkare. Kostnaderna för dessa tjänster ävensom för särskilt arvode

till biträdande överläkare skall bestridas till hälften av staten på sätt stadgas

i 3 § andra stycket i 1951 års avtal.

Kommissionens förslag till avtal jämte därvid fogad protokollsanteckning

har följande lydelse:

Avtal

rörande om- och tillbyggnad av H.K.H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn, in. in.

Mellan Svenska staten, H.K.H. Kronprinsessan Lovisas förening för

barnasjukvård, Stockholms stad och Stockholms läns landsting är under

förutsättning av Kungl. Maj :ts, föreningens styrelses, Stockholms stadsfullmäktiges

och Stockholms läns landstings förvaltningsutskotts godkännande

före den 1 juli 1957 — i anslutning till avtal år 1951 mellan samma

parter rörande upplåtelse av H.K.H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för

sjuka barn för den medicinska undervisningen in. in., följande tilläggsavtal

träffat.

§ 1.

Föreningen förbinder sig att snarast möjligt låta utföra om- och tillbyggnad

av H.K.H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn i

huvudsaklig överensstämmelse med ritningar den 7 maj 1956 (bil. 1) och

den 7 maj i956, reviderad den 26 september 1956 (bil. 2) samt att anskaffa

inventarier till de om- och tillbyggda lokalerna, dock högst i den omfattning

som framgår av förteckning den 4 oktober 1956 (bil. 3).

§ 2.

Till bestridande av kostnaderna för den om- och tillbyggnad samt den

inventarieanskaffning som avses i § 1 ovan och som den 10 september 1956

och den 4 oktober 1956 kostnadsberäknats till 510 000 kronor resp. 153 325

kronor skola staten, staden och landstinget tillskjuta sammanlagt högst

664 000 kronor, med den fördelningen att staten erlägger 25 procent samt

att av återstoden landstinget betalar 42/150 och staden 108/150.

Staten, staden och landstinget skola på rekvisition av föreningen tillskjuta

medel intill sammanlagt högst den andel av 664 000 kronor, som

enligt föregående stycke faller på var och en av dem, allteftersom föreningen

blir i behov därav till bekostande av arbeten och inventarier.

Slutlig reglering av kostnadsandelarna sker sedan de omändrade eller

nytillkomna lokalerna och de nyanskaffade inventarierna tagits i bruk.

§ 3.

Föreningen förbinder sig vidare att snarast möjligt låta för åstadkommande

av en ungdomspsykiatrisk avdelning vid vårdanstalten utföra omoch

tillbyggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse med ritning den

23 april 1956, kompletterad den 22 november 1956 (bil. 4) samt att anskaffa

inventarier till avdelningen m. in., dock högst i den omfattning, som framgår

av förteckning den 31 maj 1956 (bil. 5).

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

§ 4.

Staden åtager sig att för bekostande av arbeten och inventarieanskaffning

enligt § 3 tillhandahålla föreningen ett lån om högst 144 000 kronor

mot 4,75 procent ränta och med fyra års amorteringstid.

§ 5.

Den ungdomspsykiatriska avdelningen, som skall ingå i den barnpsykiatriska

kliniken, skall upplåtas till Karolinska medico-kirurgiska institutet

för undervisningsändamål. För avdelningen skola i tillämpliga delar gälla

bestämmelserna i 1951 års avtal rörande upplåtelse av vårdanstalten för den

medicinska undervisningen m. in., dock med den avvikelsen att i driftkostnaderna

enligt § 4 nämnda avtal skola inläggas ränte- och amorteringskostnaderna

för det lån, som staden jämlikt § 4 här ovan tillhandahåller

föreningen.

§ 6.

Sedan vid Karolinska institutet inrättats den i proposition 1954: 212 angående

reformerad läkarutbildning omförmälda professuren i barnpsykiatri,

vilken befattning avses skola förenas med över läkartjänsten vid vårdanstaltens

barnpsykiatriska avdelning, skall staten i fortsättningen tillsätta

samt bestrida hela löne- och pensionskostnaden för nämnda överläkare,

dock att föreningen skall bestrida kostnaden för särskilt överlälcararvode

med samma belopp, som utgår till överläkaren vid den medicinska

avdelningen.

Överläkararvodet skall icke ingå i vårdanstaltens driftkostnader.

§ 7.

Med hänsyn till att klinikerna vid vårdanstalten avses bliva överflyttade

till Sabbatsbergs sjukhus skall stadens sjukhusdirektion beredas tillfälle

att yttra sig före tillsättning av professur eller överläkartjänst vid vårdanstalten.

Erforderliga närmare föreskrifter härom meddelas av Kungl.

Maj :t.

§ 8.

Föreningen förbinder sig att å anstaltens stat uppföra två nya befattningar

som underläkare avsedda för tjänstgöring å barn- och ungdomspsykiatriska

avdelningarna.

Kostnaderna för dessa tjänster ävensom för särskilt arvode till biträdande

överläkaren vid barn- och ungdomspsykiatriska avdelningarna skola bestridas

på sätt stadgas i 3 § andra stycket 1951 års avtal.

P rot okolls ant eckning:

Parterna äro ense om att vissa frågor rörande kostnaderna för den vid

vårdanstaltens psykiatriska klinik inrättade rådgivningsbyrån skola göras

till föremål för särskilda överväganden mellan parterna.

Utöver tidigare anförda allmänna motiv för avtalsförslaget har kommissionen

lämnat följande speciella motivering i fråga om vissa bestämmelser

däri.

§ 2.

De belopp, varlill byggnadskostnaderna och invcntarieanskaffningen enligt

denna paragraf skulle uppgå — 510 000 resp. 153 325 kronor ■— har som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

tidigare nämnts erhållits vid kostnadsberäkningar verkställda i september

och oktober 1956. Dessa siffror kan emellertid inte betraktas som helt definitiva.

Under ärendets fortsatta behandling kan inskränkningar i byggnadsprogrammet

bli beslutade, till följd varav de ursprungliga beloppen

kan nedbringas. Vidare kan i fråga om byggnadskostnaderna sådana kostnadsstegringar

inträda, att det icke blir möjligt att hålla kostnaderna inom

den beräknade ramen. Parternas delegerade har också förutsatt att, därest

byggnadskostnadsindex skulle stiga i förhållande till indexläget den 1 juli

1956, delegerade skall äga till förhandling upptaga frågan om det ytterligare

belopp, som med anledning härav kan bli oundgängligen nödvändigt.

§ 7.

Denna paragraf motsvarar § 11 i sabbatsbergsavtalet. Det har efter önskemål

från stadens delegerades sida ansetts lämpligt att redan nu samordna

tillsättningsförfarandet med vad som i framtiden kommer att gälla vid den

pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus.

Yttranden

Statskontoret anför.

Behovet av den planerade upprustningen av vårdanstalten undandrager

sig statskontorets bedömande. Med understrykande av förhandlingskommissionens

uttalande om det otillfredsställande i att lägga ned stora belopp

på upprustning av en anstalt, som endast är ett provisorium, vill statskontoret

föreslå, att statsverkets medverkan till byggnadsprojektets finansiering

begränsas att omfatta endast sådana förbättringsarbeten och inventarieanskaffningar,

som är nödvändiga för att bota eventuella brister, som

kan äventyra undervisningen och forskningen vid anstalten, samt att upprustningsprogrammet

i sådant syfte underkastas granskning av byggnadsstyrelsen.

Vid en dylik begränsning av statens medverkan i anstaltens upprustning

vill statskontoret ej resa invändning mot den föreslagna fördelningen

av kostnaderna. Såsom kommissionen förutsatt, bör staten beredas

tillfälle att deltaga i överläggningarna om vårdanstaltens fortsatta användande

efter det pediatriska kliniken flyttats till Sabbatsberg. Staten bör ock

enligt statskontorets mening äga utse ledamot i anstaltsstyrelsen.

De skäl, som anförts för att statsbidrag skulle utgå till den ifrågasatta

ungdomspsykiatriska avdelningen vid anstalten, finner statskontoret ej

bärande. Ämbetsverket vill erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 juni

1956 uppdragit åt mentalsjukvårdsdelegationen inom kommittén för översyn

av hälso- och sjukvården i riket att i samråd med statens kommitté

för sinnessjukvårdens utbyggande utreda det av statsutskottet i dess utlåtande

nr 128/1956 berörda spörsmålet om inrättande av särskilda vårdplatser

för sinnessjuka barn. Enligt utskottet borde övervägas, om inte de

avsedda vårdplatserna borde anordnas i anslutning till de barnpsykiatriska

klinikerna ävensom om inte särskilda vårdplatser borde anordnas även för

ungdomar i åldern 16—20 år. Statskontoret utgår från att vid dessa överväganden

även kommer att beaktas behovet av utvidgade möjligheter för

läkare att skaffa sig specialutbildning på området och att eventuellt tillkommande

vårdavdelningar erhåller en med hänsyn till den medicinska

undervisningen och forskningen lämplig förläggning. Enligt statskontorets

mening bör staten därför ej påtaga sig några kostnader för den tilltänkta

ungdomspsykiatriska avdelningen vid Lovisaanstalten.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

Förslaget att staten utöver den utökning av läkarpersonalen, som följer

av 1954 års riksdags beslut om reformering av läkarutbildningen, skulle

påtaga sig kostnader för ytterligare två underläkare vid psykiatriska avdelningen

finner statskontoret ägnat inge betänkligheter i betraktande av den

stränga återhållsamhet, som inom den statliga verksamheten iakttagits i

fråga om tillskapandet av nya tjänster. Ämbetsverket kan för sin del endast

tillstyrka en av dessa tjänster, vars innehavare bör anförtros de uppgifter,

som skulle ankomma på den av medicinalstyrelsen tidigare föreslagna speciella

utbildningstjänsten i barnpsykiatri.

Kanslern för rikets universitet har icke funnit anledning till erinran mot

avtalsförslaget.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet erinrar om att den upprustning

av vårdanstalten, som avtalsförslaget innefattar, endast för kort tid möjliggör

erforderlig undervisning därstädes, varför behovet av att pediatriska

undervisningskliniker uppföres inom Sabbatsbergs sjukhus såsom en första

etapp i sjukhusets fortsatta utbyggnad kvarstår. Det är angeläget, att ombyggnaden

av vårdanstalten icke får fördröja tillkomsten av sådana allsidigt

utrustade kliniker.

Medicinalstgrelsen uttalar.

Styrelsen vill i likhet med kommissionen framhålla angelägenheten av

att Stockholms stads myndigheter i den utsträckning det är möjligt påskyndar

planläggningen av ombyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus och

förutsätter, att den blivande pediatriska kliniken kommer att ingå i den

första byggnadsetappen vid detta sjukhus. I avvaktan härå synes icke annan

utväg stå till buds än att Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt liksom hittills

och tills vidare får tjänstgöra som en karolinska institutets klinik i pediatrik.

Styrelsen kan vitsorda, att det föreligger ett oundgängligt behov av

föreslagen om- och tillbyggnad samt upprustning av anstalten. Genom

beslut den 10 januari 1957 har styrelsen godkänt upprättade, den 7 maj

1956 dagtecknade och den 26 september 1956 reviderade ritningar till ifrågavarande

om- och tillbyggnad under förutsättning att av centrala sjukvårdsberedningen

gjorda erinringar mot ritningarna beaktas. Mot föreslagen fördelning

av kostnaderna, innebärande att staten skulle bidraga med ett

preliminärt till 166 000 kronor beräknat belopp, har styrelsen icke något

att erinra.

Ritningar till den i kommissionens förslag omnämnda ungdomspsykiatriska

avdelningen har godkänts av styrelsen genom beslut den 21 december

1956.

Medicinalstyrelsens av kommissionen berörda framställning den 31 augusti

1954 avsåg att utvidga de begränsade möjligheterna för läkare att

förskaffa sig specialutbildning i barnpsykiatri. Styrelsen vill uttala sin

tillfredsställelse över att detta önskemål till viss del kommer att förverkligas

genom det föreliggande förslaget att en av de båda nytillkommande

underläkartjänsterna vid barnpsykiatriska avdelningen å vårdanstalten

skall vara en speciell utbildningstjänst i barnpsykialri.

Kommissionen har vidare framhållit, att staten kommit att bidraga till

bestridandet av såväl lönekostnader som driftkostnader för den till psykiatriska

avdelningen knutna rådgivningsbyrån för uppfostringsfrågor i

enlighet med 1951 års avtal, oaktat särskilt statsbidrag härför utgår jämlikt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

kungörelsen angående statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård.

Denna fråga avses bli föremål för särskilda överväganden mellan parterna.

I detta sammanhang vill styrelsen erinra om att mentalsjukvårdsdelegationen

inom kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket i

enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag f. n. verkställer översyn av hl. a. denna

kungörelse och förväntas komma att framlägga sina förslag i ämnet instundande

vår. Med hänsyn härtill torde kunna ifrågasättas, om ej med de

särskilda övervägandena lämpligen bör anstå, till dess mentalsjukvårdsdelegationens

förslag framlagts.

Byggnadsstyrelsen, som deltagit i handläggningen av ärendet inom centrala

sjukvårdsberedningen, har ur byggnadsteknisk synpunkt intet att

erinra mot förslaget enligt senast den 18 januari 1957 reviderade ritningar.

Departementschefen

Av vad förhandlingskommissionen anfört framgår, att Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn i Stockholm utifrån nutida krav på sjukvårds-

och undervisningslokaler är synnerligen bristfällig. Det är allmänt

vitsordat, alt sjukhuset arbetar under ytterst ogynnsamma förhållanden. Rådande

bristfälligheter gäller framför allt den medicinska spädbarnsavdelningen,

vilken utgör en nyckelavdelning beträffande såväl sjukvård som utbildning

och undervisning, samt vissa för verksamheten vid vårdanstalten

oundgängliga laboratorier, vilka f. n. är inhysta i medicinska barnavdelningarnas

korridorer. Icke minst ur undervisningens synpunkt framstår en upprustning

av anstalten som obetingat nödvändig. F. n. mottager kliniken

årligen 50 medicine kandidater, fördelade på två kurser om tre månader

vardera. Enligt den nya undervisningsordningen skall emellertid vid kliniken

fr. o. m. läsåret 1958/59 årligen mottagas 60 medicine kandidater, fördelade

på två undervisningskurser om fyra månader vardera. En förutsättning

för att undervisningen i nuvarande omfattning i längden skall kunna

bedrivas vid anstalten är att bättre och ändamålsenligare lokaler ställes till

förfogande. Det är uppenbart, att kravet på bättre och utökade lokaler kommer

att göra sig än starkare gällande vid ett genomförande av den såväl

kvalitativt som kvantitativt utökade undervisningen i pediatrik. Jag har

för egen del blivit starkt övertygad om behovet av att föreslagna förbättringsåtgärder

snarast kommer till stånd och förordar därför att desamma

nu kommer till utförande. Jag finner det angeläget understryka, att genom

det nu framlagda förslaget endast de mest framträdande bristerna vid anstalten

avlägnas samt att den ifrågavarande upprustningen därför måste

betraktas endast som ett provisorium. Mot bakgrunden härav anser jag i

likhet med förhandlingskommissionen det ytterst angeläget, att stadens

myndigheter i möjligaste mån påskyndar planläggningen av ombyggnaden

av Sabbatsbergs sjukhus och att den blivande pediatriska kliniken vid detta

sjukhus uppföres i en första byggnadsetapp.

De beräknade kostnaderna för de planerade förbättringsarbetena har icke

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

i och för sig givit mig anledning till erinran, men jag förutsätter, att alla möjligheter

till besparingar tillvaralages. Enligt föreliggande avtalsförslag skall

staten bidraga till dessa kostnader enligt samma principer, som ligger till

grund för det s. k. sabbatsbergsavtalet, d. v. s. staten skall bidraga med

25 procent av kostnaderna. Någon ändring av denna procentsats har icke

från något håll ifrågasatts och jag förordar densamma, ävensom den föreslagna

tilläggsbestämmelsen, att slutlig reglering av kostnadsandelarna skall

ske, sedan de omändrade eller nytillkommande lokalerna tagits i bruk. I

enlighet med vad jag sålunda förordat, bör för nästa budgetår anvisas ett

statsbidrag om 166 000 kronor för föreslagna byggnadsarbeten och inventarieanskaffning.

Jag är ense med kommissionen om att staten bör beredas

tillfälle att deltaga i överläggningar om vårdanstaltens fortsatta användande

efter det den pediatriska kliniken överflyttats till Sabbatsberg. Statens intresse

av medinflytande torde lämpligen böra tillgodoses genom att staten

beredes tillfälle att låta sig representeras i vårdanstaltens styrelse.

Med anledning av vad statskontoret i sitt yttrande anfört angående statsbidrag

till den ungdomspsykiatriska avdelningen vill jag i anslutning till

vad kommissionen anfört framhålla, att vid denna frågas bedömande speciell

hänsyn bör tagas till det starka undervisningsbehovet beträffande psykiska

beteenderubbningar i åldrarna omkring och efter puberteten. En intensifierad

forskning på detta område och utbildning av fler barnpsykiater

är enligt min mening en angelägen uppgift och ett icke oväsentligt led i de

aktuella strävandena att komma till rätta med den ökade kriminaliteten

bland ungdomar i dessa åldrar. Med hänsyn till det stora värdet för forskning

och undervisning av ifrågavarande avdelning har jag sålunda ansett

mig kunna biträda avtalsförslaget jämväl i denna del.

Beträffande den föreslagna förstärkningen av läkarpersonalen vid barnpsykiatriska

avdelningen vill jag erinra om att i årets statsverksproposition

föreslagits inrättande vid de barnpsykiatriska avdelningarna i Lund och

Göteborg av speciella utbildningstjänster i barnpsykiatri, vilkas innehavare

förutsatts skola helt avlönas av statsmedel. Då enligt min mening anledning

saknas att i förevarande fall ifrågasätta en annan ordning, bar jag icke

funnit anledning till erinran mot kommissionens förslag till fördelning av

kostnaderna för två nytillkommande förste underläkartjänster, varav en

avsedd som utbildningstjänst.

Avtalsförslaget i övrigt föranleder ingen erinran från min sida. Jag förutsätter,

att smärre jämkningar i eller tillägg till avtalsbestämmelserna framdeles

skall kunna göras utan alt riksdagens samtycke skall beböva inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder

rörande statens bidrag till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn in. m.;

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 10b år 1957

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn m. m. för budgetåret

1957/58 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 166 000 kronor.

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund

Inledning

Med anledning av en av direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund i skrivelse den 12 juli 1954 gjord framställning, varöver yttranden

avgivits av universitetskanslern efter hörande av medicinska fakulteten

vid Lunds universitet, uppdrog Kungl. Maj:t den 30 september 1955

byggnadsstyrelsen att i samråd med direktionen, fakulteten och 1955

års läkarutbildningsutredning verkställa skyndsam utredning rörande tillgodoseende

av behovet av särskilda lokaler för den barnpsykiatriska kliniken

vid lasarettet i Lund.

Med skrivelser den 31 augusti och 6 november 1956 har byggnadsstyrelsen

inkommit med utredning och förslag i ämnet.

Lasarettsdirektionens skrivelse den 12 juli 1954 jämte yttranden

Direktionen hemställer om vidtagande av åtgärder för uppförande av en

barnpsykiatrisk klinik såsom tillbyggnad till den psykiatriska kliniken och

åberopar därvid skrivelse från överläkaren vid den psykiatriska kliniken,

professorn E. Essen-Möller, vari denne anfört bl. a. följande.

Den om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken, som färdigställdes

höstterminen 1952, hade planerats alltsedan år 1944. Lokalbehovet för

undervisningsändamål hade därvid beräknats med sikte på en blivande utvidgning

av psykiatriundervisningen av ungefärligen den omfattning, som

sedermera kommit till uttryck i propositionen nr 212/1954. Särskild hänsyn

hade därvid tagits till införandet av obligatorisk assistenttjänstgöring i psykiatri,

varvid 20 assistenter per kurs eller 60 årligen skulle kunna passera

kliniken.

Innan byggnadsarbetet ännu hunnit påbörjas, utvecklades vid kliniken

den barnpsykiatriska verksamheten, för vilken en avdelning inom den

gamla byggnaden togs i bruk den 9 maj 1949. I samband med ombyggnaden

kunde på detta stadium ingen annan ändring vidtagas än att ett för

vuxna patienter avsett utrymme omändrades till provisorisk barnavdelning.

Först gällde detta en halv avdelning för vuxna, sedan en hel. Därefter

har ett utrymme avsett för arbetsterapi måst tagas i anspråk, varjämte

ytterligare lokaler inom kliniken, avsedda för vetenskapligt ändamål, inom

kort torde komma att indragas i den barnpsykiatriska verksamheten.

Genom detta stöd åt barnpsykiatrin har undervisningsmaterialet för den

egentliga psykiatrikursen i olika avseenden beskurits. Bl. a. gäller detta

de ur socialpsykiatrisk synpunkt viktiga alkoholsjukdomarna. Det förtjänar

också framhållas, att assistenttjänstgöringen i psykiatri efter undervisningsreformens

genomförande kommer att kunna mottaga endast 48 medi
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

cine kandidater årligen, om avsedd standard skall bibehållas. Tanken hade

varit att provisoriskt råda bot på denna platsbrist genom att låta de återstående

12 assistenterna tjänstgöra uteslutande vid polikliniken — vilken

tjänstgöring eljest skulle ha ägt rum i annan ordning — intill dess barnavdelningen

kunde erhålla egna lokaler. Förenämnda proposition innehåller

emellertid den bestämmelsen, att ytterligare 10 läkare årligen skall

utbildas vid fakulteten. För psykiatrien innebär detta fr. o. in. höstterminen

1958 en ökning med 3—4 studerande per kurs, vilket enligt det sagda

blir mera än kliniken kan härbärgera.

Under sådana förhållanden aktualiseras ur psykiatriundervisningens synpunkt

behovet att i god tid före höstterminen 1958 återinrätta en avdelning

för vuxna. Detta kan enklast ske genom att utbryta den provisoriska barnavdelningen

ur klinikbyggnaden. Såsom redan antytts är detta ett krav

icke blott för psykiatriundervisningens del. Även för vetenskapligt arbete

avsedda lokaler går förlorade till följd av barnpsykiatrins snabbt växande

sjukvårdsbehov. Barnavdelningen är dessutom bullersam och störande.

Härtill kommer, att ej heller barnpsykiatrin själv kan nöjaktigt tillgodoses

inom den nuvarande byggnaden. Barnavdelningen har fått sin start

men behöver nu med det snaraste lokaler planerade direkt för sitt syfte.

Detta gäller icke blott sjukvården utan framför allt också undervisningen

och det vetenskapliga arbetet inom detta nya både teoretiskt och praktiskt

så betydelsefulla ämne. För dessa ändamål är de nuvarande provisoriska

lokalerna helt och hållet otillräckliga.

Det enklaste sättet att avhjälpa de uppkomna svårigheterna och att

främja utvecklingen av såväl barnpsykiatrin som kliniken i övrigt torde

vara att utbryta den provisoriska barnavdelningen ur den psykiatriska kliniken

och uppföra en särskild barnpsykiatrisk klinik. Genom att placera

den i omedelbar närhet till den nuvarande kliniken kan det praktiska och

vetenskapliga samarbetet fortgå och möjligen också vissa lokaler göras

gemensamma.

Universitetskanslern, medicinska fakulteten vid Lunds universitet samt

byggnadsstyrelsen tillstyrkte i infordrade utlåtanden, att en utredning

rörande tillgodoseende av behovet av särskilda lokaler för en barnpsykiatrisk

klinik koinme till stånd.

Byggnadsstyrelsens utredning och förslag

Byggnadsstyrelsen har tagit del av verksamheten vid den barnpsykiatriska

kliniken och verkställt en översyn av de av vederbörande klinikchefer

lämnade uppgifterna angående det beräknade lokalbehovet för barnpsykiatriska

kliniken. Styrelsen har därvid kommit till den uppfattningen, att

lokalbehovet måste tillgodoses genom uppförande av en särskild byggnad i

anslutning till den nuvarande klinikbyggnaden. De båda byggnaderna är

avsedda att sammanbindas med en gångbar kulvert, till vilken framdeles

även en förbindelse till lasarettets kulvertsystem kan anslutas. I nybyggnaden

inrymmes poliklinik och rådgivningsbyrå, en avdelning för 10 lugna

patienter samt en avdelning för 10 oroliga patienter. Byggnadsföretaget är

kostnadsberäknat lill 1 500 000 kronor.

Som barnpsykiatrisk klinik har provisoriskt tagits i ansprak vissa ut
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr lOt dr 1957

rymmen i den befintliga klinikbyggnaden. Sedan en nybyggnad kommit till

stånd, bör dessa utrymmen iordningställas för sitt ursprungligen avsedda

ändamål. I samband därmed kommer även vissa andra iståndsättningsarbeten

att bli nödvändiga. Styrelsen avser att framdeles återkomma till

denna fråga.

Upprättat ritningsförslag har godkänts av fakulteten, läkarutbildningsutredningen

samt —- med vissa erinringar — av direktionen.

Det synes möjligt, att bedriva ritningsarbetet i sådan takt, att byggnadsföretaget

skulle kunna igångsättas i början av år 1958. Utan att föregripa

det förslag till fördelning av kostnaderna mellan staten och landstinget,

som kan komma att framläggas, torde från statens sida för ändamålet böra

anvisas ett investeringsanslag om 500 000 kronor för budgetåret 1957/58.

Departementschefen

I den psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund är f. n. såsom framgår av

den tidigare lämnade redogörelsen inrymd en avdelning för barnpsykiatri.

Ursprungligen var den psykiatriska kliniken icke dimensionerad för att

rymma jämväl en barnpsykiatrisk avdelning, men anordningen vidlogs som

ett provisorium för att den ur praktisk synpunkt viktiga specialvården av

de barnpsykiatriska fallen skulle kunna komma i gång. Ianspråktagandet

av en del av den psykiatriska kliniken för barnpsykiatri skapar vissa olägenheter

för undervisningen i psykiatri. Klinikchefen har sålunda framhållit,

att klinikens undersökningsmöjligheter beskäres genom förekomsten av

den barnpsykiatriska avdelningen samt att en kommande utvidgning av den

praktiska undervisningen i psykiatri inger betänkligheter med hänsyn till

de trånga lokalförhållandena. En förutsättning för genomförandet av den

nya studieordningen är sålunda, att inom en snar framtid möjligheter skapas

att flytta den barnpsykiatriska avdelningen från den psykiatriska

kliniken.

Med hänsyn såväl till undervisningens krav som till det i det föregående

berörda behovet av ytterligare möjligheter till specialutbildning i

barnpsykiatri vid olika kliniker i landet anser jag det angeläget, att den

sedan ett flertal år aktuella frågan om uppförande av en nybyggnad för

den barnpsykiatriska avdelningen löses. Jag har därför funnit mig böra

tillstyrka, att en dylik nybyggnad kommer till stånd. Det föreliggande ritningsförslaget

till den planerade nya klinikbyggnaden synes ur vård- och

undervisningssynpunkt ändamålsenligt och torde vara ägnat att läggas till

grund för vidare utarbetande av byggnadsprogrammet. I samband med

uPPgörandet av erforderliga detaljritningar bör en omprövning verkställas

i syfte att utröna, huruvida förenklingar eller eljest besparande omläggningar

i byggnadsprogrammet kan genomföras utan men för det ändamål,

som kliniken skall tillgodose. Jag förutsätter, att kostnaderna för nybyggnaden

skall till viss del bäras av landstinget. Frågan i vilken utsträckning

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungi. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

landstinget skall bidraga till kostnaderna, bör göras till föremål för förhandlingar

mellan landstinget och den kommission, som tidigare tillsatts

för förhandlingar med landstinget i frågor, som äger samband med den

medicinska undervisningen och forskningens anordnande i Lund. Resultatet

av nämnda förhandlingar synes mig böra avvaktas, innan medel anvisas

för byggnadsföretaget.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att en barnpsykiatrisk klinik skall för en beräknad

kostnad av högst 1 500 000 kronor uppföras vid

lasarettet i Lund i huvudsaklig överensstämmelse med av

mig i det föregående tillstyrkt förslag.

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset

i Göteborg m. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag av

4 000 000 kronor.

Förslag

Det större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet hemställer

i skrivelser den 22 oktober och 2 november 1956 om anvisande av ett anslag

å 3 169 500 kronor.

1) Uppförande av mikrobiologiska institutioner.............. 450 000

2) Anordnande av ett odontologiskt-bakteriologiskt laboratorium 465 000

3) Anordnande vid Sahlgrenska sjukhuset av vissa lokaler för

undervisning och forskning ............................ 1 040 000

4) Uppförande av ny hudklinik ............................ 100 000

5) Vissa ombyggnadsarbeten inom kvinnoklinik I ............ 500 000

6) Anordnande av undervisningslokaler vid jubileumskliniken 600 000

7) Anordnande av vissa lokaler inom Renströmska sjukhuset . . 14 500

3 169 500

Motiv

1) Medelsbehovet för byggnadsföretaget har för tiden fram till den 1 juli

1958 beräknats till 6 885 000 kronor, varav 1 385 000 kronor under budgetåret

1956/57 och 5 500 000 under budgetåret 1957/58. Av på staten enligt

gällande överenskommelse belöpande andel av kostnaderna, 3 442 500

kronor, har för innevarande budgetår anvisats 3 000 000 kronor. För budgetåret

1957/58 erfordras sålunda ett statsbidrag av cirka 450 000 kronor.

2) I skrivelse den 15 oktober 1956 till chefen för ecklesiastikdepartementet

hemställde universitetskanslern under åberopande av en skrivelse

från medicinska fakulteten i Göteborg, att åtgärder måtte vidtagas för att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kangl. Maj. ts proposition nr 104 år 1957

snarast få till stånd en närmare utredning rörande planläggningen och

organisationen av en blivande tandläkarhögskola i Göteborg. Fakulteten

hade i sin skrivelse anmält, att densamma hos sjukhusdirektionen i Göteborg

anhållit om en utredning, huruvida det vore möjligt att så utöka de

planerade mikrobiologiska institutionerna, att dessa kunde inrymma även

lokaler för forskning och klinisk undervisning i odontologisk bakteriologi.

Sjukhusdirektionen har numera låtit utarbeta ett förslag till en utökning

av förenämnda institutioner för angivet ändamål. Förslaget innebär, att

lokaler för ett odontologiskt laboratorium anordnas genom påbyggnad av

ett våningsplan ovanför bakteriologiska institutionens lokaler i mikrobiologiska

institutionernas flygelbyggnad. Kostnaderna för påbyggnaden har

beräknats till cirka 465 000 kronor. Sjukhusdirektionens byggnadskommitté

har förklarat sig icke ha något att erinra mot den föreslagna påbyggnaden

under förutsättning, att staten ensam svarar för alla därav föranledda

kostnader.

Förslaget att anordna lokaler för den blivande tandläkarhögskolans avdelning

för klinisk bakteriologisk odontologi inom det nya mikrobiologiska

institutionskomplexet är förenat med stora fördelar ur såväl praktisk som

ekonomisk synpunkt. En sådan anordning innebär bl. a., att vissa utrymmen

och dyrbar apparatur kan utnyttjas gemensamt, exempelvis disk- och

substratrum, djuravdelningens servicedel, torrsterilisatorer, autoklaver, specialcentrifuger

och frystork. För det odontologiska laboratoriet skulle härigenom

väsentliga besparingar kunna göras i fråga om kostnader för såväl

utrustning som drift. Genom att verksamheten förlägges till en större

mikrobiologisk institution erhåller vederbörande speciallärare inom den

odontologiska bakteriologin nära anknytning till övrig bakteriologisk och

virologisk verksamhet och ökade möjligheter till mera intimt samarbete.

Betydelsen härav •— särskilt när det gäller undersöknings- och forskningsarbete

inom odontologins gränsområden — är uppenbar.

I propositionen 1954: 212 har föredragande departementschefen — i anslutning

till förslaget om inrättande av en professur i hygien i Göteborg —

framhållit, att lokalutrymmen för en hygienisk institution eventuellt skulle

kunna anordnas i den nuvarande bakteriologiska institutionen, sedan de

nya mikrobiologiska institutionsbyggnaderna uppförts. Under hänvisning

till att lokalfrågan för den hygieniska institutionen i Göteborg ej kunde

anses definitivt löst, upptogs i propositionen icke något förslag om inrättande

av en professur i hygien i Göteborg. Då fast ämneslärare och institution

saknas i hygien, har det berett den medicinska fakulteten stora svårigheter

att anordna undervisning i detta ämne. De provisoriska lösningar,

som måst tillgripas för att organisera undervisningen i ämnet, är långt ifrån

tillfredsställande och det är ytterst angeläget, att en fast lärarbefattning i

hygien jämte en hygienisk institution snarast inrättas. Det har tidigare

ifrågasatts, att en hygienisk institution skulle kunna anordnas i den nuva
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b är 1957

rande bakteriologiska institutionen, när denna överflyttat till den nya

mikrobiologiska institutionsbyggnaden. Bakteriologiska institutionen är

f. n. inrymd i den för de patologiska institutionerna uppförda byggnaden.

Den betydande förstärkning av lärarpersonalen inom ämnet patologi, som

genomförts eller som föreslås komma till stånd, medför emellertid, att hela

institutionsbyggnaden beräknas bli behövlig för detta ämne, när de nuvarande

lokalerna för den bakteriologiska institutionen friställes. Detta innebär,

att lokaler för ämnet hygien måste anordnas på annan plats. De lokaler,

som föreslagits skola inrättas för den odontologiska bakteriologin i mikrobiologiska

institutionernas flygelbyggnad, skulle väl kunna användas såsom

institutionslokaler för ämnet hygien i avvaktan på att tandläkarhögskolan

upporganiseras och permanenta lokaler för den hygieniska institutionen

kommer till stånd.

3) Sedan 1948 års riksdag fattat beslut om inrättande av en medicinsk

högskola i Göteborg, kunde arbetet med om- och tillbyggnad av Sahlgrenska

sjukhuset igångsättas. Under byggnadsarbetet har programmet i fråga om

såväl vårdavdelningar som lokaler för medicinsk undervisning och forskning

i väsentliga delar måst omarbetas och utvidgas. Beträffande vårdavdelningarna

har den ändrade planeringen främst förorsakats av att den planerade

sjukhusanläggningen i stadens östra del ej kommit till stånd. Ändringen

i planeringen av sjukvårdsavdelningarna har även föranletts av

önskemål att förlägga vissa specialistavdelningar inom centralkomplexet.

De ökade kraven på utrymmen för särskilda specialistavdelningar i centralkomplexet

har också medfört nya behov av lokaler för medicinsk undervisning

och forskning utöver dem, som angivits i 1948 års avtal.

Vid överläggningar i maj 1949, i vilka deltog bl. a. chefen för ecklesiastikdepartementet,

chefen för medicinalstyrelsen samt ordföranden och vice

ordföranden i organisationskommittén för den medicinska högskolan i

Göteborg, uppdrogs åt organisationskommittén att verkställa en utredning

angående förutsättningarna för en ökning av det årliga intaget av medicine

studerande i Göteborg från 60 till 100. Vid samma tillfälle framhölls av

departementschefen vikten av att man vid planeringen av tillbyggnaden av

Sahlgrenska sjukhuset beaktade möjligheten av ett årligt intag av 100

medicine studerande.

Den 16 februari 1950 överlämnades den begärda utredningen, vilken

visade, att möjligheter förelåg för ett årligt intag av 90—100 medicine studerande

vid medicinska högskolan, sedan de planerade nybyggnaderna för

de teoretiska institutionerna uppförts.

Nu anförda omständigheter har nödvändiggjort en översyn av centralkomplexets

planering i förhållande till det program, som låg till grund för

1948 års avtal.1 År 1951 fördes förhandlingar i denna fråga mellan representanter

för medicinska högskolans organisationskommitté och Göteborgs

1 Beträffande avtalets innehåll hänvisas till prop. nr 221/1948 s. 52—59.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

stad. Förhandlingarna resulterade i en överenskommelse, som innebar en

utökning av de lokaler i centralkomplexet, som enligt punkt 13 i 1948 års

avtal avsetts för medicinsk undervisning och forskning. Det omarbetade

förslaget godkändes av organisationskommittén vid sammanträde den 21

november 1951. Förslaget innebar följande förändringar i förhållande till

1948 års avtal.

I. Utökning av lokaler, som finnes upptagna i 1948 års avtal.

a) en större föreläsningssal utökas från 150 till 200 platser, varjämte vissa

bilokaler tillkommer;

b) två mindre föreläsningssalar utökas från vardera 30 till 60 platser;

c) utökning av det neurofysiologiska laboratoriet;

d) utökning av forskningsavdelning, i avtalet angiven såsom »arbets- och

laboratorieutrymmen för klinikernas läkare»;

e) utökning av antalet jourrum för kandidater från tre till sex.

II. Nytillkomna lokaler för forsknings- och undervisnings ändamål, vilka ej

finnes angivna i 1948 års avtal.

a) en mindre föreläsningssal i anslutning till de röntgendiagnostiska avdelningarna;
b)

utökning av den medicinska undersökningscentralen;

c) »museum»;

d) omklädningsrum för de studerande;

e) skrivrum för kandidaterna i anslutning till vårdavdelningarna;

f) rum för kandidater ävensom forskningslaboratorier inom avdelningen

för fysikalisk terapi.

Enligt 1948 års avtal skall staten lämna bidrag med 50 procent till de

verkliga kostnaderna för vissa i avtalet närmare angivna lokaler. Vid den

preliminära överenskommelse, som träffades år 1951, utgick man från att

samma fördelningsgrund skulle gälla för de merkostnader, som föranleddes

dels genom utökningarna av de lokaler, som i det föregående angivits under

I a)—c) och e), dels de lokaler för nya ändamål, som angivits under II a)

och b). De totala byggnadskostnaderna för de lokaler, för vilka kostnaderna

sålunda skulle fördelas lika mellan staten och staden, beräknades år 1951

till 2 226 000 kronor.

1955 års riksdag har beslutat, att de teoretiska institutionerna vid den

medicinska fakulteten i Göteborg skall dimensioneras för ett årligt intag

av 120 medicine studerande. 1955 års läkarutbildningsutredning har vidare

räknat med ett behov av 100 kliniska utbildningsplatser i Göteborg.

I fråga om övriga nytillkomna lokaler, eller de, som angivits under Id)

samt II c)—f) innebär 1951 års överenskommelse, att staten skall svara för

hela kostnaden. Lokalerna är avsedda att utnyttjas för följande ändamål.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 b är 1957

I d) Forskningsavdelning.

Denna avdelning är i 1948 års avtal betecknad »arbets- och laboratorieutrymmen

för klinikernas läkare». Vid ingåendet av nämnda avtal beräknades

omfattningen av forskningsavdelningen till cirka hälften av det

utrymme, som vid den år 1951 gjorda översynen av lokalbehovet befanns

erforderligt. I den ursprungliga planerade mindre forskningsavdelningen

fanns inrymda även lokaler, vilka icke kunde anses vara av intresse för

den medicinska undervisningen och forskningen. Dessa lokaler var av

ungefär samma storlek som de för undervisning och forskning avsedda

lokalerna. Då de senare ansågs alltför små och borde ökas till det dubbla,

syntes det organisationskommittén skäligt, att staten helt bekostade utökningen,

enär staden icke hade något intresse i dessa utrymmens tillkomst.

Konsistoriet delar denna organisationskommitténs uppfattning. Kostnaderna

för utökningen av forskningsavdelningen beräknades år 1951 till 515 000

kronor.

II c) »Museum».

Beteckningen »museum» är missvisande. Här åsyftas ett utrymme under

bänkraderna till den amfiteatraliskt anordnade stora föreläsningssalen,

vilket är avsett för förvaring av undervisningsmateriel. Förslaget att tillvarataga

detta utrymme för sådant ändamål är praktiskt. I likhet med

organisationskommittén finner konsistoriet, att kostnaderna för lokalens

anordnande bör åvila statsverket.

II d) Omklädningsrum för de tjänstgörande kandidaterna.

Några sådana utrymmen fanns icke upptagna i 1948 års förslag, i vilket

man utgick från att de studerande skulle hänga sina ytterkläder och arbetsrockar

i den för besökande avsedda allmänna garderoben. Detta måste

anses synnerligen olämpligt. Omklädningsrummen planeras nu bli förlagda

i souterrainvåningen i nära anslutning till föreläsningssalar och övningslaboratorier.

Kostnaden för iordningställandet av dessa utrymmen bör helt

bestridas av statsverket.

II e) Skrivrum för kandidaterna i anslutning till värdavdelningarna.

I 1948 års avtal upptogs ett utrymme betecknat såsom »dag- och skrivrum

för de studerande». Utrymmet har förlagts i mellersta tvärflygelns

andra våning och omfattar cirka 100 in2. Med utökningen av antalet studerande

blir detta utrymme alldeles för litet. Vid förhandlingarna år 1951

framhöll organisationskommittén, att det var olämpligt att för skrivgöromå!

hänvisa ett så stort antal studerande till ett gemensamt utrymme, långt

avlägset från vårdavdelningarna. Väsentliga fördelar skulle enligt kommitténs

mening vinnas genom att i anslutning till varje vårdavdelning förlägga

ett mindre skrivrum, avsett för de å avdelningen tjänstgörande (i å 7

studerande, som där kunde ostört ägna sig åt sitt arbete. Kostnaderna för

denna anordning beräknades komma att överstiga dem, som eu erforderlig

utökning av det för ändamålet ursprungligen avsedda utrymmet skulle

medföra. En sådan utökning visade sig för övrigt omöjlig alt genomföra

med hänsyn till de lokala förhållandena.

I likhet med organisationskommittén finner konsistoriet, alt stora praktiska

fördelar vinnes ur undcrvisningssynpunkt genom alt förlägga skrivrum

för medicine kandidaterna i anslutning till vårdavdelningarna. Även

4 — llihang till riksdagens protokoll 1957. I sand. AV 10b

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1957

konsistoriet anser härav föranledda merkostnader böra i sin helhet bäras

av staten.

II f) Rum för kandidater ävensom forskningslaboratorium inom avdelningen

för fysikalisk terapi.

Dessa utrymmen utgör en relativt liten lokalenhet om cirka 130 in2 inom

avdelningen för fysikalisk terapi, vilken i sin helhet kommer att omfatta

omkring 3 500 in2. Forskningslaboratoriet är avsett att främst användas

vid demonstrationer för medicine studerande. Förslaget att anordna dessa

lokaler för undervisningsändamål sammanhänger bl. a. med rehabiliteringsproblemets

alltmer ökade aktualitet. Enär den fysikaliska terapin intager

en central ställning inom rehabilitering, har det ansetts motiverat att till

den stora avdelningen för fysikalisk terapi, som i sin helhet bekostas av

staden, förlägga detta mindre utrymme för undervisning och forskning i

ämnet. Konsistoriet finner denna åtgärd vara starkt motiverad och anser

att därmed förenade kostnader helt böra bestridas av statsmedel.

Sammanlagda kostnaden för de under II c)—f) redovisade lokalerna

beräknades år 1951 till 412 000 kronor.

Samtliga på staten belöpande kostnader för medicinska undervisningsoch

forskningslokaler i centralkomplexet skulle med stöd av 1948 års avtal

och på grundval av de år 1951 gjorda beräkningarna uppgå till 1 113 000

+ 515 000 (Id) + 412 000 (II c)—f) eller tillhopa 2 040 000 kronor. Enligt

de vid samma tid gjorda beräkningarna skulle stadens andel i till- och

ombyggnadsarbetena vid Sahlgrenska sjukhuset uppgå till i runt tal

47 000 000 kronor. På grund av under senare år inträdda förhöjningar av

arbetslöner och materielkostnader kommer kostnaderna, framför allt beträffande

stadens andel, att avsevärt överstiga det beräknade beloppet.

Konsistoriet har funnit de av organisationskommittén föreslagna åtgärderna

för ernående av ökade lokaler för den medicinska undervisningen i

centralkomplexet synnerligen väl motiverade. Uppgörelsen med Göteborgs

stad om kostnadsfördelningen sådan den kommit till uttryck såväl i 1948

års avtal som i överenskommelsen av år 1951 måste anses vara från statens

synpunkt fördelaktig.

Arbetena med centralkomplexets uppförande beräknas vara avslutade

sommaren 1958. Återstoden av å staten fallande del av kostnaderna för

ifrågavarande byggnadsarbeten bör därför anvisas för budgetåret 1957/58.

Då för innevarande budgetår för ändamålet anvisats 1 000 000 kronor, uppgår

det erforderliga medelsbehovet för nästa budgetår till (2 040 000 —

1 000 000) 1 040 000 kronor.

4) Stadsfullmäktige i Göteborg har den 16 februari 1956 beslutat uppdraga

åt stadens sjukhusdirektion att låta utföra nybyggnad för en hudklinik

inom Sahlgrenska sjukhuset. Enligt det förslag, som underställdes

stadsfullmäktiges prövning, beräknades den totala anläggningskostnaden

preliminärt till 7 475 000 kronor, varav statens andel 447 000 kronor. Byggnaden

upptog i detta förslag en total volym av omkring 33 150 m3. En

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr iOk är 1957

omarbetning av förslaget har sedermera verkställts, vilket medfört en

minskning av totalvolymen till 31 460 in3. Förslaget, vars närmare utformning

framgår av överlämnade ritningar, har lämnats utan erinran av centrala

sjukvårdsberedningen och därefter godkänts av medicinalstyrelsen

och den medicinska fakulteten.

Den på lokaler för undervisning och forskning om tillhopa 3 100 in3

belöpande kostnaden uppskattas till cirka 620 000 kronor. Konsistoriet

förutsätter, att frågan om kostnadsfördelningen måste bli föremål för förhandlingar

mellan staden och staten, vilka förhandlingar bör anförtros den

statliga förhandlingskommissionen i Göteborg.

1955 års läkarutbildningsutredning har framhållit, att hudklinikens nuvarande

lokaler vid Holtermanska sjukhuset redan med det studentantal,

som förutsatts i propositionen 1954: 212, är helt otillfredsställande och

starkt understrukit nödvändigheten av att alla erforderliga åtgärder vidtages

för att påskynda uppförandet av den nya kliniken.

Arbetet på den nya hudkliniken är avsett att igångsättas i början av

1957. Medelsförbrukningen för byggnadsföretaget fram till den 1 juli 1958

har preliminärt uppskattats till 1 000 000 kronor. Konsistoriet finner det

skäligt att ett visst bidrag till byggnadskostnaderna utbetalas under budgetåret

1957/58 och hemställer om anvisande av 100 000 kronor för ändamålet.

5) 1955 års läkarutbildningsutredning har i sitt nyligen avgivna betänkande

rörande kliniska utbildningsplatser för blivande läkare påtalat bristen

på lokaler för undervisnings- och forskningsändamål vid kvinnokliniken

I. Oavsett utökningen av antalet studerande är det enligt utredningen

nödvändigt, att kliniken utvidgas med såväl jour- och dagrum som demonstrations-

och kurssalar. Vidare bör befintliga laboratorier utökas.

Sjukhusdirektionen har efter framställning från medicinska fakulteten

låtit upprätta ett förslag till ombyggnad av kvinnokliniken I främst i syfte

att erhålla utökade utrymmen för undervisning och forskning. Kostnaderna

för ombyggnaden har beräknats till 1 379 000 kronor. Frågan om

storleken av statens bidrag till byggnadsföretaget bör bli föremål för förhandlingar

mellan staten och staden. Då ombyggnaden främst avser att

tillgodose lokalbehovet för undervisning och forskning, torde huvudparten

av kostnaderna komma att åvila staten.

Arbetena med ombyggnaden torde kunna slutföras under år 1958. Såsom

bidrag till kostnaderna för budgetåret 1957/58 bör av statsmedel anvisas

500 000 kronor.

6) Då förslag uppgjordes till uppförande av Konung Gustaf V:s Jubileumsklinik

i Göteborg, var icke någon medicinsk undervisning planlagd i

Göteborg. När kliniken logs i bruk den 1 juli 1943, fanns därför inga utrymmen

reserverade för undervisning. Vid de kurser i radioterapi och

lumördiagnostik, som hållits sedan år 1952, har använts ett rum i bottenvåningen

om cirka 35 in2, vilket är avsett för journalskrivning. Då vid un
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 101 är 1957

dervisningen demonstreras fall från kliniken, vilka ofta är mycket svårtransportabla,

måste emellertid undervisningslokaler finnas inom kliniken.

Hittills har undervisningen varit frivillig, och vardera av de två kurserna

per läsår har under senare år besökts av ett 20-tal studerande. Även

för detta ringa antal studerande är den nuvarande lokalen olämplig, enär

den saknar effektiv ventilationsanordning. Den nuvarande provisoriska

lokalen kan på grund av ovan angivna olägenheter svårligen användas vid

den obligatoriska undervisning i radioterapi och lumördiagnostik för medicine

kandidater, som numera beslutats. Det är därför nödvändigt att söka

anskaffa nya och bättre undervisningslokaler inom den närmaste framtiden.

Dylika lokaler erfordras även för annan undervisning, vilken med hänsyn

till bl. a. patienttillgången måste knytas till jubileumskliniken. Härmed avses

den undervisning, som framvuxit under senare år och som meddelas av

på kliniken anställda läkare och teknici, nämligen i livmoder- och äggstockscancerns

klinik och radioterapi i anslutning till kursen i obstetrik och

gynekologi, i radiofysik och strålskydd samt i medicinsk isotopteknik.

Beslut har fattats om att invid jubileumskliniken uppföra en byggnad för

högenergetisk strålning, vilken i första hand skall inrymma en apparat för

1 000 curie radiokobolt. Apparatkostnaderna skall bestridas av riksföreningen

för kräftsjukdomarnas bekämpande, som våren 1956 fattat beslut

om att avsätta medel för detta ändamål. Byggnaden kommer att bekostas av

Göteborgs stad och de fem landsting, under vilka jubileumskliniken sorterar.

Byggnaden skall förläggas mellan jubileumskliniken och stadens bakteriologiska

laboratorium. För ernående av effektivt strålskydd skall byggnaden

uppföras i massiv betong. Dess tak kommer att te sig som eu slät betongplatta

ungefär i nivå med utanför löpande gata. Förslag har väckts att använda

denna betongplatta som grund för en påbyggnad, inrymmande nödvändiga

undervisningslokaler för radioterapi och tumördiagnostik, gynekologisk

tumördiagnostik och radioterapi, radiofysik, strålskydd och radioaktiva

isotopers medicinska användning. Kostnaderna för den sålunda planerade,

ovanför marknivån liggande delen av byggnaden har beräknats till

cirka 600 000 kronor.

Konsistoriet finner den föreslagna lösningen av lokalfrågan för undervisningen

i radioterapi in. in. synnerligen praktisk. Förslaget har stora fördelar

med hänsyn bl. a. till att några särskilda kostnader för grunden till

byggnaden icke uppkomma och till att undervisningslokalerna förlägges i

omedelbar anslutning till jubileumskliniken. Med hänsyn till att den ifrågavarande

byggnadsdelen skall utnyttjas enbart för undervisningsändamål

bör kostnaderna helt bestridas av statsverket. 1955 års läkarutbildningsutredning

har varmt förordat det föreliggande byggnadsprojektet (SOU

1956: 34 sid. 65).

Under förutsättning att 1957 års riksdag godkänner föreliggande förslag

lorde ai''betena kunna fullbordas under budgetåret 1957/58. Konsistoriet

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr !0''i ur 1957

hemställer om anvisande av 600 000 kronor för nämnda budgetår för uppförandet

av den för undervisningsändamål avsedda byggnadsdelen samt

föreslår, att förhandlingar upptages mellan staten, å ena sidan, samt Göteborgs

stad och berörda landsting, å andra sidan, rörande kostnadsfördelningen

och andra frågor av sådan art, att de lämpligen hör lösas förhandlingsvägen.

7) Enligt 1948 års avtal mellan staten och staden angående anordnande

av en medicinsk högskola i Göteborg har staden för de studerandes kliniska

undervisning upplåtit bl. a. samtliga tuberkulosavdelningar vid Renströmska

sjukhuset samt för undervisningsändamål i nämnda sjukhus anordnat två

demonstrations- och laboratorierum. Enligt punkt 14 i avtalet skall kostnaderna

för dessa lokaler bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag

därtill med 50 procent, beräknat å de verkliga kostnaderna. Sedan

ifrågavarande lokaler iordningställts, har sjukhusdirektionen i Göteborg

hemställt, att ett belopp av 14 500 kronor, motsvarande halva kostnaderna

för lokalernas anordnande, måtte anvisas såsom ersättning till staden.

Yttranden

Statskontoret, som utgått från att ifrågakommande byggnadsföretag blir

föremål för granskning av byggnadsstyrelsen ur såväl skälighets- som kostnadssynpunkt,

anför.

1955 års läkarutbildningsutredning har i sitt betänkande »Kliniska utbildningsplatser

för blivande läkare» (SOU 1956: 34) föreslagit, att, därest

utökning av antalet utbildningsplatser under medicine licentiatstudierna

anses böra ske vid befintliga lärosäten, densamma bör åstadkommas genom

att bl. a. antalet dylika platser ökas till 100 i Göteborg. I utlåtande den 29

november 1956 över sagda betänkande har statskontoret givit uttryck åt den

uppfattningen, att, då förutsättningar härför syntes föreligga, de nuvarande

medicinska läroanstalterna utnyttjades för genomförande av den

åsyftade utvidgningen av läkarutbildningen. Av den nu förebragta utredningen

synes klart framgå, att de med framställningen avsedda lokaler, vilka

faller utanför ramen för 1948 års avtal, är betingade av det utökade behov

av utbildningsplatser, som 1955 års läkarutbildningsutredning räknat med.

Mot bakgrunden härav och med beaktande av de stora utgifter, som Göteborgs

stad påtagit sig i samband med tillkomsten av den medicinska högskolan

i staden, vill ämbetsverket icke motsätta sig, att staten i enlighet

med förslaget helt svarar för kostnaderna för berörda lokaler.

I avvaktan på resultatet av de förutsatta förhandlingarna mellan staten

och Göteborgs stad (berörda landsting) rörande fördelningen av kostnaderna

för ombyggnad av hudklinik, tillbyggnad av kvinnokliniken I och

anordnande av undervisningslokaler vid jubileumskliniken, bör det enligt

statskontorets mening icke ifrågakomma, att medel nu anvisas för ändamålen

i fråga. Ämbetsverket avstyrker således förslagen härom.

Kanslern för rikets universitet tillstyrker anvisande för nästa budgetår

av 450 000 kronor såsom bidrag till uppförande av de mikrobiologiska in
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1957

stitutionerna. Kanslern tillstyrker likaledes anvisande av 465 000 kronor

för tillbyggnad med en våning till institutionernas flygelbyggnad för att bereda

utrymme för ett odontologiskt-bakteriologiskt laboratorium.

Med utgångspunkt från dels ätt vid Sahlgrenska sjukhuset bör beredas

kliniska utbildningsmöjligheter för 100 studerande årligen, dels av läkarutbildningsreformen

betingade ökade krav på undervisningslokaler, dels

ock det ökade behovet av utrymme för klinisk forskning har kanslern funnit

sig kunna tillstyrka, att kostnaderna för de av konsistoriet i föreliggande

utredning angivna, för undervisning och forskning avsedda lokalerna

bestrides av statsmedel. Statens bidrag till uppförande av centralkomplexet

vid Sahlgrenska sjukhuset beräknas av konsistoriet till sammanlagt

2 040 000 kronor. Härtill kommer den kostnadsökning, som beror på de

efter år 1951 inträdda ökningarna av arbetslöner och materialkostnader,

och som icke nu kan angivas. Då för innevarande budgetår anvisats 1 000 000

kronor, återstår sålunda — förutom nyssnämnda kostnadsökning — ett belopp

av 1 040 000 kronor. Konsistoriet har begärt att detta belopp måtte

ställas till förfogande för budgetåret 1957/58. Byggnadsarbetena å centralkomplexet

beräknas vara avslutade sommaren 1958. Med hänsyn härtill

och till de stora kostnader, varmed Göteborgs stad belastas i samband med

Sahlgrenska sjukhusets utbyggnad, talar starka skäl för att hela det av

konsistoriet äskade beloppet eller 1 040 000 kronor anvisas för budgetåret

1957/58.

Kanslern understryker behovet av nybyggnad för dermato-venereologiska

kliniken samt hänvisar till vad 1955 års läkarutbildningssakkunniga anfört

rörande nödvändigheten av att påskynda detta byggnadsprojekt. De skäl,

som framlagts för förläggning av kliniken till Sahlgrenska sjukhusets område,

är enligt kanslerns mening bärande. Mot den föreslagna utformningen

av kliniken med dess för undervisning och forskning avsedda lokalutrymmen

har kanslern, från de synpunkter han har att företräda, icke funnit

anledning till erinran. I likhet med konsistoriet anser kanslern, att frågan

om fördelningen av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag bör bli

föremål för förhandlingar mellan staten och staden och tillstyrker därför,

att statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg erhåller det av

konsistoriet angivna förhandlingsuppdraget.

Med hänsyn till vad konsistoriet anfört och då — såvitt kanslern kan

finna — statens andel i kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag med

säkerhet kommer att väsentligt överstiga förenämnda belopp av 100 000

kronor, biträder kanslern konsistoriets begäran om en medelsanvisning med

detta belopp för budgetåret 1957/58.

Kanslern har blivit övertygad om nödvändigheten av att en utvidgning

av kvinnokliniken I snarast möjligt kommer till stånd med hänsyn till behovet

av lokaler för den medicinska undervisningen och forskningen. Åt

statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg torde böra upp
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition nr 101 år 1957

dragas att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad rörande i samband

med detta byggnadsföretag uppkommande frågor. I avvaktan på resultatet

av dessa förhandlingar synes böra anstå med anvisande av bidrag till kostnaderna

för ifrågavarande byggnadsprojekt.

Kanslern understryker det framträdande behovet av att ändamålsenliga

lokaler erhålles för undervisningen i radioterapi och tumördiagnostik jämte

de discipliner, som står i nära samband därmed, samt delar den av universitetsmyndigheterna

hävdade meningen, att dessa lokalutrymmen lämpligen

bör ligga inom eller i direkt anslutning till jubileumskliniken. Frågan

om tillgodoseende av lokalbehovet för undervisningen synes kanslern erhålla

en godtagbar lösning genom den föreslagna påbyggnaden till den blivande

byggnaden för högenergetisk strålning. Med biträdande av förslaget

om förhandlingars upptagande mellan staten och vederbörande kommunala

organ förordar kanslern, att av riksdagen äskas ett anslag om 500 000

kronor för budgetåret 1957/58 till uppförande av ifrågavarande, för den

medicinska undervisningen avsedda påbyggnad.

Förslaget om anvisande av 14 500 kronor för anordnandet av vissa lokaler

inom Renströmska sjukhuset tillstyrkes av kanslern.

Byggnadsstyrelsen uttalar.

Mot storleken av de på statsverket under budgetåret 1957/58 belöpande

kostnaderna för uppförandet av de mikrobiologiska institutionerna inom

Sahlgrenska sjukhuset har styrelsen intet att erinra. Styrelsens synpunkter

på de för undervisningen avsedda lokalerna inom centralkomplexet är

närmare utvecklade i skrivelse den 5 december 1955. Utöver vad då anfördes,

har styrelsen i detta sammanhang intet att erinra beträffande ifrågavarande

byggnadskostnader. Med anledning av förändringar, som sedan år 1952 genomförts

ifråga om sjukhuslokalernas disposition, förutsätter styrelsen

emellertid, att ritningarna sedermera kommer att underställas medicinalstyrelsen

och centrala sjukvårdsberedningen för närmare prövning.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker i princip större konsistoriets framställning

beträffande övriga föreslagna byggnadsåtgärder inom Sahlgrenska sjukhusets

område, nämligen uppförandet av en ny hudklinik, vissa ombyggnadsarbeten

vid kvinnokliniken I samt uppförandet av en för undervisning

avsedd byggnadsdel i anslutning till Gustaf V:s jubileumsklinik. De föreslagna

beloppen för statens bidrag till kostnaderna för de båda förstnämnda

byggnadsföretagen föranleder icke någon styrelsens anmärkning. Den uppgivna

kostnaden för undervisningslokalerna vid jubileumskliniken synes

högt beräknad. Fn bearbetning i förenklande syfte av de senare synes därtill

kunna medföra vissa kostnadsbesparingar.

Styrelsen har intet alt erinra mot den uppgivna, på statsverket belöpande

delen av kostnaden för anordnandet av vissa lokaler inom Renströmska

sju khuset.

Departementschefen

.lag förordar att för fullföljande av arbetena med uppförande av de

mikrobiologiska institutionerna för nästa budgetår anvisas ett belopp av

450 001) kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 10''r år 1957

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har förslag numera

framlagts om anordnande inom det nya mikrobiologiska institutionskomplexet

av lokaler för den blivande tandläkarhögskolans avdelning för klinisk

bakteriologisk odontologi. .lag vill med anledning härav erinra om att 1945

års riksdag i princip beslutat att en tredje tandläkarhögskola skall inrättas

samt att chefen för ecklesiastikdepartementet i proposition nr 138/1955

uttalat, att en dylik högskola borde komma till stånd i Göteborg så snart

det från arbetsmarknadspolitiska och statsfinansiella synpunkter bleve

möjligt. Mot bakgrunden härav synes mig vägande skäl tala för konsistoriets

förslag, som synes innebära stora fördelar ur såväl praktiska som ekonomiska

synpunkter. I avbidan på att tandläkarhögskolan kommer till stånd,

synes laboratorielokalerna kunna användas för undervisningen i hygien,

vilket ämne saknar tillfredsställande institutionslokaler. Då nybyggnad för

det odontologiska laboratoriet avses skola uppföras som eu tillbyggnad av

den bakteriologiska institutionen, måste planeringsarbetet för de båda institutionerna

ske i ett sammanhang. Det är med hänsyn härtill nödvändigt,

att nu taga ställning till konsistoriets förslag i denna del. För egen del finner

jag så uppenbara fördelar vara förenade med detsamma, att jag anser

mig böra förorda att den föreslagna påbyggnaden kommer till stånd. Enligt

vad jag under hand inhämtat kan emellertid med medelsanvisning för byggnadsföretaget

anstå till budgetåret 1958/59.

Jag vill i detta sammanhang anmäla, att medicinska fakulteten vid Göteborgs

universitet i skrivelse den 26 juni 1956 hemställt om en sådan utvidgning

av den bakteriologiska institutionens föreläsnings- och demonstrationssal,

att densamma kan rymma 60 studerande. Detta förslag har tillstyrkts

av universitetskanslern och byggnadsstyrelsen, medan 1955 års

läkarbildningsutredning avstyrkt detsamma. Byggnadsstyrelsen har i avgivet

utlåtande framhållit, att en ökning av demonstrationssalens platsantal är

möjlig utan att märkbart behöva påverka de hittills beräknade sammanlagda

kostnaderna för byggnadsföretaget. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen

anfört finner jag mig för egen del kunna biträda den föreslagna

utökningen av institutionen.

Enligt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande

av en medicinsk högskola i Göteborg har staden förbundit sig att

i samband med till- och ombyggnad av Sahlgrenska sjukhuset anordna

vissa lokaler för medicinsk undervisning och forskning (p. 13). Staten skall

lämna bidrag till kostnaderna härför med 50 procent beräknade på de verkliga

kostnaderna (p. 14). Ifrågavarande lokaler skall inrymmas i det centralkomplex,

som är under uppförande inom Sahlgrenska sjukhusets område

och som beräknas bli färdigställt sommaren 1958. På stalen i enlighet med

avtalet fallande del av anläggningskostnaden för centralkomplexet beräknades

år 1951 till 1 113 000 kronor, vari inräknats vissa mindre undervisningslokaler,

som med godkännande av dåvarande organisationskommittén

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 10''r år 1957

för medicinska högskolan tillkommit utöver avtalet. Utöver 1948 års avtal

har därjämte med organisationskommitténs gillande tillkommit utökade

lokaler för forskningslaboratorier samt vissa arbets- och laboratorieutrymmen

för tjänstgörande kandidater till en år 1951 beräknad sammanlagd

kostnad av 927 000 kronor, vilken kostnad förutsatts skola helt gäldas av

statsmedel.

För budgetåret 1956/57 hemställde konsistoriet, att 1 500 000 kronor

måtte anvisas för utbetalning till Göteborgs stad såsom en del av statens

bidrag till byggnadsföretaget. Vid anmälan av denna anslagsfråga i 1956

års statsverksproposition (XI ht, s. 223) tillstyrkte jag att å staten fallande

del av kostnaderna för de lokaler, som omfattades av 1948 års avtal, anvisades

för budgetåret 1956/57, varvid jag uppskattade statens bidrag till

1 000 000 kronor. Enär i ärendet förebragt utredning icke givit tillräcklig

ledning för en prövning av frågan om medelsanvisning för de lokaler, som

tillkommit utöver förenämnda avtal, förklarade jag mig icke beredd att då

förorda anvisande av medel till kostnaderna härför. Jag förutsatte att, då

framställning ånyo gjordes om statsbidrag för dessa byggnadsarbeten, denna

åtföljdes av en närmare redogörelse för byggnadsföretagen innehållande

bl. a. uppgifter om de behov ur undervisnings- och forskningssynpunkt, som

ifrågavarande lokaler vore avsedda att tillgodose. Konsistoriet har nu framlagt

utredning i ärendet. Med hänsyn till vad konsistoriet därvid anfört,

anser jag mig kunna tillstyrka, att kostnaderna för de av konsistoriet i

föreliggande utredning angivna, för undervisning och forskning avsedda

lokalerna bestrides av statsmedel. Statens bidrag till uppförande av centralkomplexet

vid Sahlgrenska sjukhuset beräknas av konsistoriet till sammanlagt

2 040 000 kronor. Då för innevarande budgetår anvisats 1 000 000

kronor, återstår sålunda ett belopp av 1 040 000 kronor, vilket bör anvisas

för nästa budgetår.

Den av Göteborgs stad anordnade hud- och könssjukvården är sedan år

1893 förlagd till ett fristående sjukhus, Holtermanska sjukhuset. Enligt

1948 års avtal med Göteborgs stad tjänar sjukhuset tillika som undervisningsklinik

i dermatologi och venereologi (p. 11, C). I detta avtal har förutsatts,

att de i sjukhuset inrymda klinikerna skall överflyttas till en planerad

ny sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnande av nya kliniker

och avdelningar skall enligt avtalet särskild överenskommelse träffas mellan

staten och staden (p. 11, 3 och 4 st.).

Stadsfullmäktige i Göteborg har numera beslutat uppdraga åt sjukhusdirektionen

i staden att utföra nybyggnad för hudklinik. Den planerade

sjukhusanläggningen i stadens östra del har ännu icke kunnat uppföras.

Med hänsyn till det trängande behovet av nybyggnad för bild- och könskliniken

och betydelsen av att eu dylik klinik förlägges till centralsjukhus

inrymmande andra specialiteter, har stadsfullmäktige beslutat, att nybyggnaden

skall uppföras inom Sahlgrenska sjukhusets område och utföras

5 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Xr 101

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

som en fristående byggnad. Den totala anläggningskostnaden har preliminärt

beräknats till 7 475 000 kronor, varav omkring 620 000 kronor beräknas

belöpa på de för undervisning och forskning avsedda lokalutrymmena.

I likhet med universitetskanslern anser jag ett starkt behov föreligga av

nybyggnad för dermato-venereologiska kliniken i Göteborg. Jag vill även

erinra om att 1955 års läkarutbildningsutredning understrukit nödvändigheten

av att alla erforderliga åtgärder vidtages för ett påskyndande av detta

byggnadsprojekt. De skäl, som framlagts för förläggning av kliniken till

Sahlgrenska sjukhusets område, är enligt min mening bärande. Mot den

föreslagna utformningen av kliniken har jag icke funnit anledning till

erinran. Frågan om fördelning av kostnaderna för byggnadsföretaget bör

bli föremål för förhandlingar mellan staten och staden. Då emellertid statens

andel i byggnadskostnaderna med säkerhet kommer att väsentligt överstiga

100 000 kronor, anser jag mig kunna förorda, att detta belopp anvisas

för nästa budgetår för påbörjande av byggnadsföretaget.

Någon medelsanvisning till bestridande av kostnaderna för ombyggnad

av kvinnoklinik I anser jag mig f. n. icke kunna tillstyrka.

Enligt läkarutbildningsreformen har den tidigare frivilliga undervisningen

i radioterapi och tumördiagnostik för medicine kandidater gjorts

obligatorisk. I Göteborg bedrives undervisning i radioterapi f. n. i mycket

provisoriska lokaler. Det är därför nödvändigt att för detta ämne och för

annan närliggande undervisning anskaffa tillräckliga undervisningslokaler,

vilka med hänsyn till bl. a. patienttillgången och svårigheterna att transportera

patienterna bör vara belägna i anslutning till jubileumskliniken.

Såsom konsistoriet framhållit, yppar sig inom en snar framtid möjlighet att

erhålla ändamålsenliga lokaler i omedelbar närhet av kliniken genom en

påbyggnad till en blivande byggnad för högenergetisk strålning. Jag anser

angeläget, att denna möjlighet tillvaratages och tillstyrker sålunda att frågan

om tillgodoseende av lokalbehovet för undervisningen löses på av

konsistoriet föreslaget sätt. En omarbetning av förslaget i kostnadsbesparande

syfte bör dock såsom byggnadsstyrelsen framhållit komma till stånd.

Med hänsyn härtill förordar jag för nästa budgetår en till 500 000 kronor

begränsad medelsanvisning för uppförande av ifrågavarande, för den medicinska

undervisningen avsedda påbyggnad. Enligt vad universitetskanslern

upplyst torde Göteborgs stad ha för avsikt att realisera vissa byggnadsplaner

i samband med förevarande byggnadsprojekt. Med anledning härav

torde förhandlingar mellan staten och vederbörande kommunala organ böra

upptagas angående kostnadsfördelningen och andra frågor av sådan art,

att de lämpligen bör lösas förhandlingsvägen.

För bestridande av kostnaderna för anordnande av vissa lokaler inom

Renströmska sjukhuset bör för nästa budgetår anvisas 14 500 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till (450 000 + 1 040 000 +100 000

+ 500 000 + 14 500) 2 104 500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) besluta att de mikrobiologiska institutionerna i Göteborg

jämväl skall inrymma lokaler för odontologiskt laboratorium

i enlighet med av mig i det föregående förordat

förslag;

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg m. m. för budgetåret 1957/58 under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 104 500

kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt, förordnar Hans Maj :t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birgit Strand

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1957

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Utbyggande av Karolinska sjukhuset...................................... 3

Förslag............................................................. 4

Motiv.............................................................. 4

Departementschefen................................................. 13

Karolinska sjukhuset: Utrustning......................................... 17

Förslag............................................................. 17

Motiv.............................................................. 18

Departementschefen................................................. 19

Samarbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting för uppförande och

drift av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset... 20

Inledning........................................................... 20

Förhandlingskommissionens förslag till avtal........................... 21

Yttranden.......................................................... 25

Departementschefen................................................. 27

Bidrag till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka

barn m. m........................................................... 29

Inledning........................................................... 29

Förhandlingskommissionens utredning och förslag...................... 30

Yttranden.......................................................... 38

Departementschefen................................................. 40

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund............... 42

Inledning........................................................... 42

Lasarettsdirektionens skrivelse den 12 juli 1954 jämte yttranden........ 42

Byggnadsstyrelsens utredning och förslag.............................. 43

Departementschefen................................................. 44

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. m... 45

Förslag............................................................. 45

Motiv.............................................................. 45

Yttranden.......................................................... 53

Departementschefen................................................. 55

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 57

703169

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:235 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av en ny statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare m. m. a1 i texten
  2. SU 1957:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1957/58 till universitetssjukhusen m. m. s. 1 i texten