Sök i Ratio Lex

Angående rörelsemedel för domänverket

1957-03-15 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:118, Angående rörelsemedel för domänverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1957

1

Nr 118

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående rörelsemedel

för domänverket; given Stockholms slott den 15 mars

1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ingvar Lindell

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att domänverket skall för eget behov erhålla en

utökning med 30 miljoner kronor av sin rörliga kredit i riksgäldskontoret.

Då emellertid Kungl. Maj :t på hemställan av chefen för finansdepartementet

i annan proposition denna dag föreslår, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier

icke längre skall få disponera sin andel, 30 miljoner kronor, av

verkets rörliga kredit å sammanlagt högst 80 miljoner kronor, innebär förslaget

— bortsett från tiden intill det nya budgetårets ingång, då bolagets

andel skall inbetalas — icke någon ändring av sistnämnda maximibelopp.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 118

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1957

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1957.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Eliasson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler föredragande

statsrådet Lindell fråga om rörelsemedel för domänverket samt

anför därvid följande.

Inledning

I skrivelse den 24 november 1956 har domänstyrelsen hemställt om en

ökning med 50 miljoner kronor av den för domänverkets eget behov avsedda

delen av dess rörliga kredit i riksgäldskontoret.

över framställningen har efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, fullmäktige i riksgäldskontoret samt fullmäktige

i riksbanken. Mot det utlåtande fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit har

reservation anförts av herr Hagberg. Vidare har reservation anförts av dels

herr Kollberg och dels herr Rubbestad mot det av fullmäktige i riksbanken

avgivna utlåtandet.

Innan närmare redogörelse lämnas för domänstyrelsens framställning och

de däröver avgivna utlåtandena torde böra erinras om följande av statsmakterna

tidigare fattade beslut angående domänverkets rörelsemedel.

Under rubriken Rörelsekapital för domänverket anvisade 1923 års riksdag

(prop. nr 183; rskr. nr 209) å riksstaten för budgetåret 1923/24 bland

utgifter för kapitalökning ett anslag av 10 miljoner kronor. Tillika bemyndigade

riksdagen dels fullmäktige i riksgäldskontoret att — för att bereda

domänverket ytterligare rörelsekapital — tillhandahålla verket en rörlig

kredit av intill 10 miljoner kronor, dels domänstyrelsen att för likviderande

av utav Kungl. Maj :t beslutade inköp av skogbärande eller till skogsbörd

tjänlig mark utfärda reverser, dock vid varje tidpunkt till belopp ej överstigande

behållningen å domänverkets markinköpsfond. I anledning av detta

riksdagsbeslut anbefallde Kungl. Maj :t domänstyrelsen att såsom rörelse
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 118 år 1957

3

kapital för domänverket disponera de behållningar å fonden för inköp av

skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark (markinköpsfonden) samt domänverkets

förnyelsefond för återväxtkostnader, vilka icke behövde hållas

tillgängliga för att täcka förestående utgifter för de ändamål, vilka fonderna

vore avsedda att fylla.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t år 1938 må jämväl domänverkets tjänsteoch

familjepensionsfonders tillgångar disponeras såsom förlag för domänverket.

I samband med den avveckling av affärsverkens pensionsfonder, som

sedermera ägde rum i samband med kapitalbudgetens omläggning per den

1 juli 1944, uppskrevs jämlikt beslut av Kungl. Maj :t sistnämnda år domänfonden

med ett belopp av något mer än 11,2 miljoner kronor, vilket belopp

därmed överfördes såsom rörelsekapital för domänverket.

Sedan 1939 års lagtima riksdag (statsverksprop., kapitalbudgeten, bil. 7,

p. 1; rskr. nr 181) å riksstaten för budgetåret 1939/40 under rubriken Rörelsekapital

för domänverket anvisat ett anslag av 7,5 miljoner kronor, förordnade

Kungl. Maj:t att anslaget skulle av domänstyrelsen disponeras för

därmed avsett ändamål.

Härefter bemyndigade 1942 års riksdag (prop. nr 95; rskr. nr 134) fullmäktige

i riksgäldskontoret att, för att bereda domänverket rörelsekapital,

tillhandahålla sagda verk en rörlig kredit av ytterligare 10 miljoner kronor,

eller sålunda tillhopa 20 miljoner kronor.

Vidare anvisade 1950 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1949/50 (prop. nr 2, bil. 14, p. 1; rskr. nr 53) såsom rörelsekapital

för domänverket ett investeringsanslag av 10 miljoner kronor, varjämte riksdagen

bemyndigade fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhandahålla domänverket

en rörlig kredit av ytterligare 30 miljoner kronor eller sålunda

tillhopa högst 50 miljoner kronor.

Med anledning av en av domänstyrelsen gjord framställning hemställde

Kungl. Maj:t i 1953 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 30, p. 3)

att riksdagen måtte dels till Rörelsekapital för domänverket för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 22 miljoner kronor till utökning av

Aktiebolaget Statens skogsindustriers aktiekapital, dels bemyndiga fullmäktige

i riksgäldskontoret att, för att bereda domänverket rörelsekapital, tillhandahålla

sagda verk en rörlig kredit av ytterligare 30 miljoner kronor

eller tillhopa med tidigare beviljade krediter högst 80 miljoner kronor. I propositionen

erinrades om att riksdagen vid bildandet av Statens skogsindustrier

(prop. 1941: 68; JoU 1941: 32; rskr. nr 243) förutsatt, att domänverket

skulle förse bolaget med erforderliga rörelsemedel. Förslaget om höjning

av verkets rörliga kredit syftade till att bereda domänstyrelsen möjlighet

alt intill ett belopp av 30 miljoner kronor tillgodose bolagets behov av

dylika medel. 1953 års riksdag hade icke något att erinra (JoU 3; rskr. nr

90) mot den i propositionen gjorda framställningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1957

Domänstyrelsens framställning

I sin framställning erinrar domänstyrelsen inledningsvis om, att styrelsen

vid skilda tidpunkter sedan början av 1920-talet, i syfte att trygga domänverkets

likviditet, i skrivelser till Kungl. Maj :t redogjort för behovet av ökad

tillgång på rörelsemedel. De då anförda motiven har i stort sett varit av samma

natur och det siffermässiga underlaget i princip likartat. Styrelsen har

i dessa skrivelser främst visat på, alt det bokföringsmässiga överskottet vid

ett kalenderårs slut till mycket ringa del motsvaras av likvida medel. I huvudsak

utgöres överskottet av kundfordringar, vilka till övervägande del

likvideras efter den 30 juni, den tidpunkt då överskottet senast skall inlevereras

till statsverket. Vidare har, fortsätter styrelsen, såväl försäljningspolitiska

skäl som ett under senare år alltmer intensifierat skogligt restaureringsarbete

nödvändiggjort avverkningar i egen regi i allt större omfattning.

En med åren ökad del av virkesavkastningen försäljes således i upparbetat

skick, vilket innebär betydande kostnadsutlägg under flera månader

innan köparnas likvider inflyter. Fr. o. in. år 1942 har tillkomsten av Aktiebolaget

Statens skogsindustrier och detta företags starka utveckling bidragit

till att anstränga verkets likviditet, bl. a. på grund av att rörelsemedel

i betydande omfattning bindes vid avverkningar för tillgodoseende av bolagets

behov av råvaror. Styrelsen har dessutom att i viss omfattning förse

bolaget med erforderliga förlagsmedel. Härtill kommer beträffande de två

senaste åren, att skeppnings- och avsättningssvårigheter på exportmarknaden

orsakat förseningar av likviderna för kundfordringar. Verkningarna

av nyssnämnda förhållanden har successivt skärpts i den mån omslutningen

stigit i förhållande till rörelsekapital och andra tillgängliga rörelsemedel.

Domänstyrelsen omnämner, att tillgången på rörelsemedel snabbt minskade

under våren 1956 och att bottenläget nåddes den 11 juni med endast

13 miljoner kronor tillgängliga av den rörliga krediten och 3,1 miljoner kronor

kontanta medel. Såsom jämförelse nämner styrelsen, att utgifterna under

juni månad uppgick till 21,3 miljoner kronor och under juli månad till 32

miljoner kronor. Efter den 15 juni inflöt emellertid inkomster i stort sett

i beräknad takt och omfattning, varför likviditeten förbättrades.

För våren 1957 bedömer styrelsen, att bristen på likvida medel blir starkt

kännbar redan under april månad. Med hänsyn till att inkomster av väsentlig

storleksordning först inflyter efter den 15 juni, blir ställningen snabbt

ohållbar. Denna underskottsperiod kan enligt styrelsen bli avsevärt förlängd

om kredit- och skeppningssvårigheterna ökar för domänverkets köpare. Styrelsen

anser sig vid denna bedömning icke heller kunna bortse från, att i

ogynnsammaste fall betydande kvantiteter upphugget virke, som tillverkas

under awerkningssäsongen 1956/57, blir osålda och således måste hållas

i lager.

Beträffande tillkomsten och den successiva utökningen av domänstyrelsens

rörelsekapital samt den rörliga kredit och de övriga förlagsmedel, vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1957 5

disponeras av domänstyrelsen, gör styrelsen i huvudsak följande sammanfattning.

Styrelsen disponerade såsom rörelsemedel vid 1923 års slut ett belopp av

38,3 miljoner kronor, varav 18,3 miljoner kronor utgjorde medel i markinköps-

och förnyelsefonden. Beträffande dessa fondmedel erinras om, att

belopp ur markfonden måste kunna frigöras förhållandevis snabbt för att

täcka kostnader för markinköp, samt att förnyelsefondsmedel måste kunna

göras likvida till betydande belopp vid vikande konjunkturer, om ändainafet

med denna reservation skall kunna bli det avsedda.

Under år 1938 tillkom ett belopp av 8,7 miljoner kronor, utgörande behållningen

av pensionsfonderna. Påföljande år utökades rörelsekapitalet

med 7,5 miljoner kronor, ursprungligen utgörande reserverade överskottsmedel,

samt år 1942 den rörliga krediten med 10 miljoner kronor. Under ar

1943 nedgick rörelsekapitalet med 15,5 miljoner kronor i samband med inköp

av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier. Vid kapitalbudgetens

omläggning år 1944 avvecklades pensionsfonderna och rörelsekapitalet uppskrevs

med ca 11,2 miljoner kronor, motsvarande fondernas behållning. Rörelsekapitalet

utökades under år 1950 med 10 miljoner kronor och den rörliga

krediten samtidigt med 30 miljoner kronor.

Tillskottet år 1953 av 22 miljoner kronor till rörelsekapitalet användes

helt till utökning av Aktiebolaget Statens skogsindustriers aktiekapital. Den

vid samma tillfälle vidgade dragningsrätten avseende den rörliga krediten

utnyttjades så att till bolagets förfogande ställdes dels 20 miljoner kronor

i form av ett långfristigt lån, dels 10 miljoner kronor såsom lån, löpande

på kortare tid.

Domänstyrelsen redovisar i sin skrivelse vissa statistiska sammanställningar,

varav tre tablåer återgives i det efterföljande. Den första av dessa

tablåer innefattar en redogörelse för domänverkets rörelsemedel m. in. vid

olika tidpunkter medan den andra är en uppställning över vid vissa tidpunkter

bundna medel m. in. Den tredje tablån utgör en tabell över den inträffade

respektive beräknade penningrörelsen inom domänstyrelsen under tidsperioden

den 1 januari 1955—den 15 juni 1957.

I anslutning till dessa sammanställningar — i det följande benämnda tablå

nr 1, 2 och 3 — anför domänstyrelsen i huvudsak följande.

Rörelsekapitalet, som vid 1955 års slut uppgick till 24,05 miljoner kronor

(tablå nr 1), har under hela tidsperioden 1923—1955 utgjort en förhållandevis

ringa del av tillgängliga rörelsemedel. Av större betydelse för domänverkets

''likviditet är numera dragningsrätten avseende den rörliga krediten,

utgörande 50 miljoner kronor för domänverkets eget behov. Den starka

ökningen av fondmedel efter år 1950 sammanhänger främst med de ökade

bruttointäkterna av skogsmedel, enär avsättningen till förnyelsefonden

sedan år 1949 sker med viss procent av dessa intäkter. Samtidigt bär även

markfonden ökat på grund av minskade markinköp. Utan tillgång till de

i markfond och förnyelsefond reserverade medlen skulle enligt styrelsens

uppfattning en affärsmässig förvaltning av domänfondens tillgångar icke

varit möjlig. Styrelsen finner det starkt önskvärt att icke bebÖAa binda dessa

medel i rörelsen i den omfattning som förhållandena f. n. tvingar till.

Styrelsen anser dock det vara ett samhällsintresse att, oavsett konjunkturernas

växlingar, för varje år avverka eu i stort sett jämn råvarukvantitet.

Härigenom skapas även möjlighet för en jämn försörjning av domänver
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1957

Tablå nr 1. Domänverkets rörelsemedel m. m.

År

31/12

Rörelse-

kapital

mkr.

Rörlig

kredit

mkr.

Fond-

medel

mkr.

Summa

mkr.

Avverkning

Avverk-

nings-

kostna-

der

mkr.

Försälj- ning av

virke

mkr.

total

mkbm

därav

upphug- get %

1923 .......

1938 .......

1939 .......

1942 .......

1943 ......

10,0

10,0

17,5

17.5

2,0

13.2

23.2

23,2

24.05

10,0

10,0

10,0

20,0

20,0

20,0

50.0

60,0‘

60.01

18,3

29.5

33.1

45,9

48.8

41.1

41.9

69,0

84.6

38.3

49.5

60.6

83.4

70,8

74,3

115.1

152.2

168,6

3,9

5,5

5.1

6,4

6,4

7.1

5.1

5,3

6.2

22

49

47

57

60

59

52

62

69

4,6

14,7

14.3

33.4

40,9

39,0

41,6

87.4

109,3

26,9

45.2

38.2

80,1

85,8

94,7

142.1

223.1

288,8

1944 .......

1950 .......

1953 .......

1955 .......

-----:_ 7 Z1Z__auo,o

Darav utgör 10,0 miljoner kronor kortfristig kredit till Aktiebolaget Statens skogsindustrier.

Tablå nr 2. Domänverkets bundna medel m. m.

3I/i3 55

30/e 56

A. Av olika anledningar bundna medel

1. Avräkningar.........

miljoner kronor

m ^

2. Kostnader för virke i lager......

17 8

3. Fordringar............

113 7

4. Direkt förlag till Aktiebolaget Statens skogsindustrier ...

14,6

14,6

Summa

186,6

200,1

B. Tillgång på kassamedel och outnuttiad rörlig kredit

1. Kassabehållning.........

8 9

2. Ej utnyttjad rörlig kredit.............

F»n n

Summa

58,2

35,7

kets. arbetskraft. Av tablå nr 1 framgår, att underlaget för domänverkets

likviditet icke är betryggande på grund av att fonderade medel numera utgör

en alltför stor del av de rörelsemedel, som f. n. står till disposition.

Av tablå nr 1, framgår vidare, att årssumman för avverkningskostnader

och. virkesförsäljningar vuxit starkt under ifrågavarande tidsperiod och att

den tidigare mera gynnsamma relationen mellan dessa belopp och rörelsemedel

efter år 1950 starkt försämrats. Särskilt markerad är disproportionen

vid 1955 ars slut. Beträffande tillverkningen, av upphugget virke fäster styrelsen

uppmärksamheten på den snabbt stigande procentserien, från 22 procent

ar 1923 till 69 procent år 1955.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang om, att huvuddelen av avverkningskostnaderna

utgår under årets sju första månader samtidigt som likviderna

ior det under föregående höst försålda rotstående virket samt för leveransvirket

— i enlighet med de traditionella regler som tillämpas inom skogsbru''

likvideras först under senare delen av juni eller under andra hälften

av aret.

Såsom redovisas i tablå nr 1 uppgick vid 1955 års slut disponibla rörelse™edel

• 168,6 mili?1?er kronor. Motsvarande belopp vid halvårsskiftet

1956 utgjorde 170,5 miljoner kronor. Sammanlägges summorna av »Ivassabe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1957

7

Tablå nr 3. Penningrörelsen inom domänstgrelsen under tidsperioden

1 januari 1955—15 juni 1957

(miljoner kronor)

Månad

Inkomster

Utgifter

Inlevererade

överskotts-

medel

Likvida medel vid

månadens slut

Rörlig

kredit

Kassa

Totalt

1955 jan----

27.4

13.4

19,5

13,7

—

50,0

50,0

23,9

23,6

73,9

73,6

mars..

april..

maj...

juni...

10,8

5,6

3,0

29,1

38,7

22,8

20,5

22,4

18,0

25,2

15,0

50.0

45.0

24,5

34.0

36.0

11,6

1.7

2.8

4,4

0,9

61,6

46,7

27.3

38.4

36,9

"aug. ..

sept.. .

384

19,6

38,5

15.5

23,9

13.5

20,5

15,0

37.0

32.0

43.0

3,3

3.0

2.0

39,3

35.0

45.0

31,1

20,2

27,0

26,0

2,9

28,9

dec____

42,1

16,9

—

50,0

4,1

54,1

77,5

1956 jan----.

26,3

4,7

20,7

15,1

—

50.0

45.0

9,7

4,3

59,7

49,3

mars..

april..

maj...

juni...

juli...

aug. ..

32.7

2,2

8,3

31.8

53.3

43.8

21.3

26,6

21,1

24.2

21.3

32.0

18.0

23,9

30,2

10,0

50.0

35.0

17.0

26.0

20,0

46.0

34.0

5.4

1.5

3.6

5.1

2.2

2,0

1,4

55.4

36.5

20.6

31.1

22.2

48,0

35,4

33,7

17,8

10,0

40,0

1,3

41,3

20,0

22,3

14,0

22,0

3,0

25,0

dec....

41,0

17,0

—

46,0

3,0

49,0

64,2

1957 jan....

24.0

22.0

21,0

16,0

—

50,0

50,0

2,0

8,0

52.0

58.0

mars..

6,0

27,0

—

34,0

3,0

37,0

april..

maj...

2,0

3,0

22,0

25,0

—

14,0

3,0

17,0

- 5,0

1—15

juni...

1,0

12,0

—

—

—

-16,0

hållning» och »Ej utnyttjad rörlig kredit» i tablå nr 2 med nyssnämnda belopp

erhålles för i sistnämnda tablå angivna tidpunkter 226,8 miljoner kronor

respektive 206,2 miljoner kronor. Jämföres dessa belopp med summan

av enligt tablå nr 2 bundna medel, framstår det enligt styrelsens mening

klart, att det icke varit möjligt att vid dessa tidpunkter frigöra medel i rörelsen

vare sig för inleverering av 1955 års överskott — 64,2 miljoner kronor

— eller för disponering av fondmedel för med fonderna avsedda ändamål.

Domänstyrelsen fortsätter sina kommentarer till de statistiska sammanställningarna

sålunda.

Tablå nr 3 visar penningrörelsen inom domänstyrelsen under tidsperioden

1 januari 1955—31 oktober 1956 i faktiska siffror och under perioden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij. ts proposition nr 118 år 1957

1 november 1956—15 juni 1957 såsom en prognos. I angivna belopp ingår

icke s. k. finansinkomster och finansutgifter. Såsom rörlig kredit redovisas

i tablån endast 50 miljoner kronor av till domänverkets förfogande stående

80 miljoner kronor, emedan 30 miljoner kronor t. v. helt disponeras av Aktiebolaget

Statens skogsindustrier. Den för tiden efter den 31 oktober 1956

upprättade prognosen kan styrelsen f. n. icke föra fram längre än till den

15 juni 1957. Innan förhandlingarna om försäljningen av leveransvirket från

avverkningssäsongen 1956/57 är slutförda, kan nämligen en bedömning av

inkomsterna icke ske. Det enda, som med viss säkerhet kan uttalas, är att

utgifterna för juni och juli månader 1957 icke kommer att understiga 55

miljoner kronor samt att likvider för rotstående virke, försålt vid skogsauktionerna

hösten 1956, kommer att inflyta under tiden 15 juni—1 juli med

omkring 20 miljoner kronor.

Likvider för leveransvirke inbetalas under sensommaren och hösten, alltefter

inmätning sker. Styrelsen anser sig därför med visshet kunna förutsäga,

att nya likvida medel är erforderliga under våren 1957 för att täcka skillnaden

mellan å ena sidan utgifterna under juni och juli, omkring 55 miljoner

kronor, jämte underskottet för maj, 5 miljoner kronor, samt å den andra under

denna tid inflytande inkomster, omkring 20 miljoner kronor. Denna

skillnad motsvarar ett avrundat belopp av 40 miljoner kronor. Denna kalkyl

inrymmer emellertid enligt styrelsen många osäkra faktorer. Bl. a. måste

beaktas, att uppskov kan bli erforderliga i fråga om de i kalkylen redovisade

inkomsterna. Styrelsen finner det därför nödvändigt att upptaga det erforderliga

tillskottet av rörelsemedel till 50 miljoner kronor. Styrelsen framhåller,

att denna prognos bl. a. bygger på förutsättningen, att Aktiebolaget Statens

skogsindustrier är i stånd att påbörja likvideringen av 1956 års råvaruleveranser

under december månad med 28 miljoner kronor och fullfölja inbetalningarna

med 20 miljoner kronor under januari 1957 och ett lika stort

belopp under påföljande månad.

Yttrandena

Samtliga myndigheter, som avgivit yttranden över domänstyrelsens framställning,

har tillstyrkt, att domänverkets behov av rörelsemedel skall tillgodoses.

Skilda uppfattningar har dock uttalats i fråga om den omfattning

i vilken detta bör ske.

Riks räkenskaps verket anför i sitt yttrande (6/12 1956) följande beträffande

behovet av ytterligare rörelsemedel för domänverkets egen verksamhet.

Domänstyrelsens prognos fram till den 15 juni 1957 torde — liksom antagandet

att utgifterna under juni och juli månader år 1957 icke kommer att

understiga 55 miljoner kronor och antagandet att under senare hälften av

juni månad kommer att inflyta endast likvider för på rot försålt virke med

omkring 20 miljoner kronor — kunna godtagas. Ämbetsverket anser sig dock

böra framhålla, att angivna likvider förfaller till betalning den 15 juni.

Nämnda utgiftssumma torde med ledning av att de till 53,3 miljoner kronor

uppgående utgifterna för motsvarande tid år 1956 fördelade sig med 21,3 miljoner

kronor på juni och 32,0 miljoner kronor på juli månad kunna antagas

falla på juni månad till ett belopp av 22 miljoner kronor. Härav skulle komma

12 miljoner kronor på månadens förra hälft enligt domänstyrelsens pro
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1057

gnos och 10 miljoner kronor på den senare hälften av månaden. I enlighet härmed

skulle den brist på likvida medel på 16 miljoner kronor, som i domänstyrelsens

prognos beräknas föreligga den 15 juni 1957, vid denna månads

utgång ha reducerats till 6 miljoner kronor.

Med hänsyn till att juli månad år 1956 uppvisar inkomster på icke mindre

än 53,3 miljoner kronor, varav endast 3 miljoner kronor avser försenade

virkeslikvider från Aktiebolaget Statens skogsindustrier, anser riksräkenskapsverket,

att man, även om förhandlingarna rörande försäljningen av

leveransvirke från avverkningssäsongen 1956/57 icke är slutförda, bör kunna

räkna med att under juli månad år 1957 kommer att inflyta inkomster,

som uppgår till minst samma belopp som utgifterna under denna månad.

Likviderna för försålt leveransvirke från en viss avverkningssäsong skall

nämligen till huvudsaklig del erläggas senast den 15 påföljande juli månad,

och frånsett leveranser till Aktiebolaget Statens skogsindustrier sker också

normalt betalningen under denna månad. Vid bedömandet av behovet av

ytterligare rörelsemedel för domänverkets egen verksamhet bör man därför

enligt riksräkenskapsverkets mening kunna utgå från att likviditeten även

under år 1957 kommer att vara sämst under juni månad. Med ledning av

domänstyrelsens prognos rörande likviditetsutvecklingen under denna månad

synes det erforderliga tillskottet av rörelsemedel kunna beräknas till 20

miljoner kronor eller med viss marginal högst 25 miljoner kronor.

Domänstyrelsens till grund för riksräkenskapsverkets uppskattning av

behovet av ytterligare rörelsemedel liggande prognoser är baserade på det

antagandet, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier skall bli i stånd att likvidera

1956 års råvaruleveranser med 28 miljoner kronor under december

månad samma år och med 20 miljoner kronor under en var av månaderna

januari och februari år 1957. I den mån bolaget kan förutsättas på grund av

brist på likvida medel komma att bli i behov av ett utsträckt betalningsuppskov

av sådan omfattning, att domänverket i anledning härav skulle behöva

en ytterligare förstärkning av rörelsemedlen för den egna verksamheten,

bör enligt riksräkenskapsverkets mening de åtgärder, som påkallas, inriktas

på ett avhjälpande av bolagets likviditetssvårigheter. Redan en eftersläpning

i bolagets betalningar av den omfattning, som domänstyrelsen räknat

med, kommer — genom försening av inleveransen av domänverkets överskottsmedel

och genom utnyttjande av domänverkets rörliga kredit hos riksgäldskontoret

i större utsträckning än eljest skulle vara nödvändigt — att

medföra en icke oväsentlig påfrestning för statsverkets kassa. Denna påfrestning

inträffar vidare under den hälft av budgetåret, då statens löpande

inkomster ändå understiger utbetalningarna. Genom samröret mellan domänverket

och bolaget försvåras dessutom överblicken över likviditetsutvecklingen

samt försämras möjligheterna att i förväg förutse anspråken på

statens kassa.

Av den förebragta utredningen finner statskontoret (7/12 1956) bl. a. ådagalagt,

att domänverket är i behov av ökat rörelsekapital. Ämbetsverket anför,

att skäl jämväl synes tala för att kapitalförstärkningen — totalt setl —

medgives med i ärendet begärt belopp. Vid bedömandet av föreliggande framställning

måste enligt statskontoret givetvis beaktas, att frågan om anvisandet

av ytterligare rörelsemedel även sammanhänger med spörsmålet, huruvida

investeringar av den storleksordning, om vilken här är fråga, låter sig

förenas med den allmänna restriklivitet, som präglar den statliga kreditpolitiken.

Vad domänverket beträffar torde situationen emellertid vara så
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1957

dan, att en förstärkning av rörelsemedlen synes ämbetsverket oundviklig.

Därvid har särskilt beaktats, att relationen mellan dessa medel och försäljningssumman

för virke alltsedan år 1950 successivt i hög grad försämrats.

Fullmäktige i riksgäldskontoret (20/12 1956) har med hänsyn till de av

domänstyrelsen åberopade kalkylerna funnit en höjning av styrelsens rörliga

kredit i riksgäldskontoret i viss utsträckning påkallad. Fullmäktige anser

emellertid, att ökningen med hänsyn till restriktiviteten på kreditmarknaden

samt nödvändigheten att hålla riksgäldskontorets lånebehov nere bör

begränsas till högst 30 miljoner kronor.

Herr Hagberg anser i sin reservation mot det av fullmäktige i riksgäldskontoret

avgivna yttrandet, att domänstyrelsens framställning borde ha avstyrkts.

Fullmäktige i riksbanken (14/2 1957) erinrar om att fullmäktige tidigare

i olika sammanhang fäst synnerlig vikt vid att statsupplåningen begränsas.

Då detta krav alltjämt måste anses lika relevant, är det enligt fullmäktiges

mening nödvändigt, att nu framförda önskemål prövas ytterst restriktivt.

Fullmäktige har stannat vid att föreslå, att domänstyrelsens dragningsrätt

på riksgäldskontoret höjes med 20 miljoner kronor.

I sin reservation mot det av fullmäktige i riksbanken avgivna yttrandet

anför herr Kollberg, att fullmäktige med hänsyn till de i ärendet företedda

kalkylerna enligt hans mening borde tillstyrka en höjning av krediten med

30 miljoner kronor. Herr Rubbestad framhåller i sin reservation, att han

redan tidigare förordat, att kreditrestriktionerna borde lättas med hänsyn

till svårigheterna för näringslivet i allmänhet. Så länge detta icke låter sig

göra över hela linjen finner reservanten det oriktigt, att statens egna företag

skall favoriseras framför privata företag och avstyrker därför bifall till

framställningen i fråga.

Föredraganden

I sin framställning har domänstyrelsen lämnat en redovisning av domänverkets

tillgängliga rörelsemedel alltsedan år 1923, då riksdagen första

gången beslöt tillskjuta domänfonden rörelsekapital i form av ett anslag å

riksstaten ävensom bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla verket

en rörlig kredit. Beträffande de siffermässiga förändringarna under åren

1923—1955 i fråga om såväl domänfondens rörelsekapital som domänverkets

rörliga kredit och likvida fondmedel torde jag få hänvisa till den i

tablån nr 1 i det föregående gjorda statistiska sammanställningen. Av denna

tablå framgår bl. a., att domänfondens rörelsekapital under sagda period

utgjort en förhållandevis ringa del av den samlade tillgången på rörelsemedel,

medan den rörliga krediten varit av större betydelse för verkets likviditet.

Efter år 1950 har de likvida fondmedlen ökat avsevärt till följd avavsättning

till förnyelsefonden med viss procent av verkets årliga bruttointäkter.

Vid utgången av år 1956 uppgick domänfondens rörelsekapital till

24,05 miljoner kronor, den rörliga krediten i riksgäldskontoret till 80 mil
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1957

joner kronor, varav dock 30 miljoner kronor utnyttjades av Aktiebolaget

Statens skogsindustrier, samt, enligt vad domänstyrelsen under hand meddelat,

de likvida fondmedlen till ca 86 miljoner kronor.

Domänstyrelsen har särskilt redovisat verkets likviditet under tiden den

1 januari 1955^den 31 oktober 1956 och därtill anknutit en prognos rörande

utvecklingen fram t. o. in. den 15 juni 1957. Till komplettering av de

statistiska uppgifter, styrelsen härvid lämnat och som finns sammanställda

i den tidigare återgivna tablån nr 3, kan nämnas att tillgången på likvida

medel under år 1955 var minst den 10 juni, då summan av såuana medel

uppgick till 22,4 miljoner kronor, och under år 1956 den 11 juni, då motsvarande

belopp var 16,1 miljoner kronor. Den säsongmässiga likviditetsförsämringen

under våren och försommaren 1957 beräknar styrelsen komma

att ske snabbare och bli mera accentuerad än tidigare samt leda till

att tillgången på likvida medel under maj månad förbytes i en brist, som

vid månadens utgång uppgår till 5 miljoner kronor och under första hälften

av juni ökas till 16 miljoner kronor. Styrelsen antager, att utgifterna

för juni och juli 1957 icke kommer att understiga 55 miljoner kronor

och att likvider för rotstående virke, som försålts vid skogsauktionerna

senaste höst, kommer att inflyta under tiden den 15 juni—den 1 juli med

ca 20 miljoner kronor. Likvider för leveransvirke förutsätter styrelsen

komma att inbetalas först under sensommaren och hösten. På denna grund

har styrelsen ansett sig kunna med visshet förutsäga, att nya likvida medel

måste stå till förfogande våren 1957 för att täcka skillnaden mellan sagda

utgifter och inkomster under juni och juli månader. Härför erfordras alltså

enligt styrelsens uppfattning 35 miljoner kronor samt därtill 5 miljoner kronor

för täckande av det beräknade underskottet för maj månad. Då denna

kalkyl inrymmer flera osäkra faktorer anser styrelsen nödvändigt, att domänverket

erhåller en kapitalförstärkning med 50 miljoner kronor i form

av utökad rörlig kredit i riksgäldskontoret.

Riksräkenskapsverket har i sitt remissutlåtande förklarat sig kunna godtaga

domänstyrelsens prognos för tiden t. o. m. den 15 juni 1957 men påpekar,

att omförmälda likvider för rotstående virke förfaller till betalning

nyssnämnda dag och att därför bristen på likvida medel vid utgången av

samma månad bör ha reducerats till 6 miljoner kronor. För juli månad beräknar

riksräkenskapsverket med stöd av erfarenheterna från föregående

år att inflytande inkomster skall uppgå till minst lika stort belopp som

uppkommande utgifter. Ämbetsverket, som sålunda utgår från att likviditeten

även under år 1957 kommer att vara sämst i juni månad, anser att det

erforderliga tillskottet av rörelsemedel kan bestämmas till 20 miljoner kronor

eller med viss marginal högst 25 miljoner kronor. Statskontoret förordar

för sin del, att domänverket medgives kapitalförstärkning med hela

det begärda beloppet, medan däremot fullmäktige i riksbanken icke anser

sig kunna tillstyrka, att domänverkets rörliga kredit höjes med mer än 20

miljoner kronor. Fullmäktige i riksgäldskontoret vill begränsa höjningen

till högst 30 miljoner kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. ftlaj. ts proposition nr 118 år 1957

I likhet med remissmyndigheterna finner jag viss utökning av domänverkets

rörliga kredit erforderlig. Enligt vad jag under hand erfarit från

domänstyrelsen har likviditetsutvecklingen sedan den 1 november 1956 visat

sig väl överensstämma med vad styrelsen kalkylerat med i sin prognos.

Man torde kunna utgå från, att utvecklingen även under återstoden av tiden

intill den 15 juni detta år kommer att visa stor överensstämmelse med antagandena

i domänstyrelsens prognos. Denna synes därför med fog kunna

tagas till utgångspunkt för en beräkning av verkets behov av kapitalförstärkning.

Emellertid vill jag liksom riksräkenskapsverket förutsätta, att

virkeslikvider kommer att inflyta i sådan omfattning under senare hälften

av juni månad, att domänverkets likviditetsställning då snabbt förbättras,

och att inkomsterna under juli icke kommer att nämnvärt understiga utgifterna

för samma månad. Med hänsyn härtill anser jag det vara tillfyllest

om domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret ökas med 30 miljoner

kronor.

På föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t tidigare

denna dag beslutat att i proposition föreslå riksdagen, att Aktiebolaget

Statens skogsindustrier skall helt skiljas från domänverket och snarast

möjligt överföras från domänverkets fond till den under statskontorets

förvaltning stående fonden för statens aktier. I samband härmed skall de

ekonomiska mellanhavandena mellan verket och bolaget regleras. Kungl.

Maj :ts förslag härvidlag innebär, att de krediter å sammanlagt 34,55 miljoner

kronor, som genom statsmakternas beslut tillhandahållits bolaget via

domänverket, skall överföras till fonden för låneunderstöd. Detta skall ske

genom att ett anslag å sagda belopp för nästa budgetår upptages under nyssnämnda

fond. Bolaget skall sedan använda beloppet för återbetalning till domänverket

av ifrågavarande krediter. Av beloppet skall domänstyrelsen därefter

utnyttja 30 miljoner kronor för avbetalning å domänverkets rörliga kredit

i riksgäldskontoret, 0,85 miljoner kronor för återbetalning till riksgäldskontoret

av det anslag å kapitalbudgeten, som tillställdes domänverket i samband

med förvärv av aktier i Törefors aktiebolag, samt slutligen 3,7 miljonor

kronor för återbäring till domänverkets markinköpsfond. Härigenom får

verket således en förstärkning av sina såsom rörelsekapital disponibla fondmedel

med sistnämnda belopp å 3,7 miljoner kronor. I anslutning till den

föreslagna anslagsanvisningen under fonden för låneunderstöd och ett beslut

om medelsdisposition i enlighet med angivna plan bör domänverkets rörliga

kredit i riksgäldskontoret nedsättas med 30 miljoner kronor, d. v. s. det

belopp bolaget ägt disponera av denna kredit.

Därest mitt förslag att öka domänverkets rörliga kredit för eget behov med

30 miljoner kronor vinner bifall — liksom även omförmälda förslag till anslagsanvisning

och medelsdisposition berörande Aktiebolaget Statens skogsindustrier

— behöver verkets sammanlagda rörliga kredit i riksgäldskontoret,

80 miljoner kronor, uppräknas i motsvarande mån endast för tiden intill

det nya budgetårets ingång. Jag förutsätter, att domänstyrelsen icke kommer

att utnyttja förenämnda kredit i vidare mån än som oundgängligen erfordras.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts proposition nr 118 år 1957

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna det förslag i fråga om domänverkets rörliga

kredit i riksgäldskontoret, som framlagts i det föregående.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

670461 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rörelsemedel för domänverket jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. JoU 1957:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående rörelsemedel för domänverket jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten