Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik

1957-03-15 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:119, Angående inrättande av ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1957

1

Nr 119

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik; given

Stockholms slott den 15 mars 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till en rekommendation från Nordiska rådet föreslås att för

Sveriges del beslutas om inrättande av ett nordiskt institut för teoretisk

atomfysik i Köpenhamn. Till bidrag till institutet under nästa budgetår

föreslås ett anslag av 150 000 kronor.

1 — Dihang till riksdagens protokoll 1957.

1 sand. Nr 119.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 119 år 1957

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund,

Persson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling,

Eliasson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, fråga om inrättande

av ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik samt anför därvid

följande.

Inledning

Till Nordiska rådets fjärde session i Köpenhamn år 1956 avgav den

norska regeringen en redogörelse för samarbetet mellan de nordiska länderna

på atomenergiområdet.

Samtidigt tillställdes Nordiska rådet ett protokoll från ett sammanträde

i Köpenhamn den 20 och 21 januari 1956 med företrädare för den teoretiska

atomfysiken. Vid nämnda sammanträde förelåg en promemoria av professor

Torsten Gustafson i Lund av i huvudsak följande innehåll.

Atomforskningens genomgripande utveckling under de senaste årtiondena

har i väsentlig grad varit betingad av ett vetenskapligt samarbete, som till

sin omfattning och intensitet knappast har motstycke i vetenskapens historia.

I de stora länderna utvecklas den teoretiska fysiken med stor intensitet

och genom betydande resurser. Universiteten äger tillräckligt många teoretiker

inom sina forskningsgrupper för att kunna i samarbete behandla de

ytterst svåröverskådliga problem, som nu står i centrum för atomfysiken.

Vidare sker en stark intern kontakt genom gemensamma konferenser, gästföreläsningar

och dylikt. Med denna snabbhet i utvecklingen inom detta

vidsträckta forskningsområde blir det allt svårare för små grupper av forskare

att hålla sig å jour med utvecklingen. De riskerar att inte vara i kontakt

med de väsentliga problemen utan att nödgas arbeta på mera perifera

och mindre fruktbara områden. Det har alltså blivit en allt större nödvändighet

att den krets av forskare, med vilken man på en ort kan träda i kontakt,

är någorlunda stor och välunderrättad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts -proposition nr 119 år 1957

I de nordiska länderna har man sökt att så intensivt som möjligt ge

bidrag till den teoretiska atomforskningens utveckling. Det starkt ökade

antalet unga fysiker, som behöver handledning av specialister, har gjort

belastningen på den fasta vetenskapliga staben mycket stor. S\ aiigheterna

att följa ett väsentligt forskningsområdes utveckling har känts allt starkare.

År 1953 diskuterade teoretiska atomfysiker från Danmark, Norge och Sverige

möjligheten av ett samarbete, som skulle minska svårigheterna att

vidmakthålla en stark teoretisk atomforskning och göra de nordiska länderna

jämställda med de stora länderna. Man enades om ett förslag till

samarbete, innefattande ett gemensamt nordiskt teoretiskt institut i Köpenhamn,

samt åtgärder för att närmare förbinda de olika universiteten

och högskolorna i Norden. Vid denna tidpunkt hade emellertid den teoretiska

gruppen inom den europeiska kårnforskningsorganisationen (CERN)

börjat arbeta i Köpenhamn, men det syntes sannolikt att denna grupp efter

några år skulle förenas med laboratoriet för högenergifysik i Geneve.

CERN-gruppen hade i Köpenhamn arbetat med betydande framgång och

varit till största värde för de europeiska studerandena och speciellt för de

nordiska atomfysikerna. Ett mycket stort intresse att utnyttja dess möjligheter

hade visats från alla universitet och högskolor i Sverige och Norge,

och stipendiater hade arbetat där med stort utbyte såväl beträffande vetenskaplig

utbildning som i fråga om där genomförda forskningsarbeten inom

atomfysiken. Med hänsyn till att CERN-gruppen var särskilt lättillgänglig

för unga nordiska forskare beslöt man avvakta inrättandet av ett institut

till dess gruppen eventuellt förflyttats till Geneve.

Då den teoretiska CERN-gruppen under 1957 flyttas till Geneve har

frågan om samarbete tagits upp på nytt. De skäl, som ar 1953 talade för

ett samarbete mellan de nordiska universiteten, innefattande speciellt ett

nordiskt institut för teoretisk atomfysik, har — anföres i promemorian —

ytterligare förstärkts. Den väsentliga uppgiften för detta institut föreslås

bli att genom främst nordiska fysiker angripa de huvudproblem, som efter

hand uppträder inom atomforskningen, och de metoder som utvecklas för

deras behandling. En ledande vetenskapsman som föreståndare jämte tie

fysiker bör främst ansvara härför, och under deras ledning skall unga

lovande fysiker bibringas ingående kunskap om de teoretiska metoderna

samt övning i deras användning. Från de deltagande länderna skall sändas

stipendiater, förslagsvis fem från Sverige, tre från vardera Danmark, Norge

och Finland och efter behov någon från Island. Vidare kan efter överenskommelse

ytterligare fysiker sändas dit. Frågan om kontakten med de teoretiska

institutionerna i Norden skall ägnas största uppmärksamhet. Den

förhoppningen uttalas att de unga forskare, som arbetat samman vid det

gemensamma institutet, i sin senare verksamhet vid de nordiska universiteten

och högskolorna skall bibehalla en nära kontakt och därigenom ytteiligare

befordra syftet med det föreslagna samarbetet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1957

Beträffande frågan om förläggningen av det gemensamma institutet anses

Köpenhamn erbjuda stora fördelar. Köpenhamn har under ledning av professor

Niels Bohr intagit ställningen som ett ledande centrum. Härtill kommer

den stora framgång som den teoretiska CERN-gruppen i Köpenhamn

haft under de senaste åren.

Från danskt håll har förklarats, att man ställer erforderliga lokaler till

förfogande. Årskostnaderna för institutet beräknas till följande belopp i

svenska kronor:

Stipendier till yngre nordiska forskare........................

Föreståndare och fysiker, undervisning....................

Besök av äldre nordiska fysiker...........................

Besök av utländska forskare.........................

Kontorspersonal, utgifter för driften, innefattande kontaktverksamheten

................

220 000

120 000

30 000

40 000

40 000

Summa kronor 450 000

Härjämte bör beräknas 200 000 kronor för dels samarbete med de nordiska

uni\ ersiteten och högskolorna i form av utbyte av föreläsare m. m.,

dels av institutet anordnade symposier över specialfrågor. Sammanlagt

erfordras sålunda (450 000 + 200 000 =) 650 000 svenska kronor, vilket

belopp föreslås fördelat på de deltagande länderna i proportion till folkmängden

eller med följande belopp: Danmark 150 000, Finland 140 000, Island

5 000, Norge 115 000 och Sverige 240 000 svenska kronor. Medlen bör beviljas

från den 1 juli 1957. Det synes åtminstone för vissa länder lämpligt, att

vederbörande atomkommissioner eller motsvarande organ lämnar bidragen;

genom dessa organ, som har översikt över behoven inom respektive land,

kan man överväga de lämpligaste formerna för verksamheten vid institutet.

Härjämte understrykes i promemorian vikten av att — samtidigt som

institutet inrättas — resurserna vid högskolor och universitet ökas.

De vid sammanträdet närvarande förordade, att ett institut inrättades i

överensstämmelse med förslaget i promemorian; två deltagare ansåg dock

att man endast borde besluta om inrättande av en nordisk kommission för

teoretisk kärnfysik och att sedan denna borde framlägga förslag om formerna

för det nordiska samarbetet.

Nordiska rådet antog härefter en rekommendation (nr 21 /1956), vari hemställdes

till regeringarna att genom ett samordningsutskott närmare undersöka

möjligheterna för ett vidgat nordiskt samarbete avseende atomforskning

och atomenergiens fredliga utnyttjande samt att förbereda ett sådant

samarbete, där detta kunde synas ändamålsenligt. Vid det nordiska utrikesministermötet

i Köpenhamn i april 1956 beslöts, att Sverige skulle vara

koordinerande land i fråga om sagda rekommendation. Svenska ledamöter

av samordningsutskottet har vant statsrådet Gunnar Lange, förste vice

talman Martin Skoglund samt ledamöterna av riksdagens första kammare

Torsten Bengtson, Sven Em. Ohlon och Rickard Sandler.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 119 år 1957

Samordningsutskottet har den 5 januari 1957 avgivit en rapport till regeringarna.

I rapporten föreslås, att i Köpenhamn inrättas ett nordiskt institut

för teoretisk atomfysik och att ett nordiskt kontaktorgan för atomenergifrågor

tillsättes. I det följande torde få lämnas en kortfattad redogörelse

för rapportens innehåll.

Samordningsutskottets rapport

I de nordiska länderna liksom överallt annorstädes i världen är det energisituationen,

som kommer att bestämma utvecklingstakten, när det gäller

atomenergiens fredliga användning. Danmark, Finland, Norge och Sverige

är alla starkt beroende av bränsleimport för energiförsäljningen. Samtliga

dessa länders bränsleimport utvisar en stigande andel för olja och bensin i

förhållande till andelen kol och koks. Frågan om att utnyttja atomenergi

för elkraftproduktion har — framhåller utskottet — störst aktualitet för

Danmarks vidkommande och därnäst för Finlands och Sveriges del. Den

avgörande faktorn härvidlag är kostnadsläget jämfört med elkraftproduktion

baserad på fossilt bränsle.

Beträffande det aktuella läget inom atomenergiverksamheten i de nordiska

länderna anföres i rapporten bland annat följande.

Danmark. Den i mars 1955 utsedda provisoriska kommissionen ersattes

genom lag av den 21 december 1955 av den permanenta Atomenergikommissionen

med uppgift att främja atomenergiens fredliga utnyttjande. I

kommissionen ingår representanter för den vetenskapliga och tekniska

forskningen samt de väsentligaste med atomenergiens användning förknippade

produktions- och samhällsintressena.

Under Atomenergikommissionens ledning har det grundläggande arbetet,

som påbörjades av den provisoriska kommissionen, fortsatts under år 1956.

De för det danska programmet mycket betydelsefulla samarbetsavtalen

med Storbritannien och Förenta staterna har utgjort grundvalen för fortsatta

förhandlingar, vilka bland annat sommaren 1956 har lett till överenskommelser

med två amerikanska företag om leveranser under 1957 dels av

en nolleffektuppställning, dels av en försöksreaktor.

De inköpta reaktorerna och därtill hörande laboratorier uppföres på kommissionens

försöksstation Risö vid Roskildefjorden. Anläggningsarbetet var

vid årsskiftet så långt framskridet, att de olika laboratorierna kommer att

kunna tagas i bruk under sommaren 1957. Under detta år har även påbörjats

vissa lantbruksförsök, t. ex. odlingsförsök under gammabestrålning.

Uran förekommer icke i själva Danmark, men ett femårsprogram för intensifiering

av uranprospekteringen på Grönland har beslutats på grundval

av de preliminära undersökningsresultaten.

Finland. Energikommittén har i sitt i september 1956 avgivna betän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 119 år 1957

kände föreslagit anskaffning av en forskningsreaktor till Tekniska högskolan

i Helsingfors. Inom industrien har vidare visats intresse för användning

av atomenergi för ånggenerering.

Intensiv uranprospektering har bedrivits av såväl statliga organ som privata

företag, varvid positiva indikationer erhållits, ehuru resultaten ännu

icke har kunnat överblickas.

Island. Största intresset knyter sig till den eventuella möjligheten att

använda jordvärme vid framställning av tungt vatten.

Norge. Den år 1951 färdiga forskningsreaktorn med naturligt uran och

tungt vatten vid Kj eller nära Oslo har genom senare förbättringar utökats

från 100 kW till 800 kW. Isotopproduktionen vid reaktorn utgjorde 1955/56

mer än 600 sändningar, varav ca 400 exporterades. Produktionskapaciteten

för isotoper vid Kjeller kommer att ökas med utvidgning av laboratoriet för

efterbehandling.

Stortinget godkände i mars 1956 planerna på byggande av en ångproducerande

försöksreaktor vid Halden med 10 MW effekt och en ångproduktion

på cirka 20 ton i timmen. Ångan levereras till en närbelägen träförädlingsindustri.

Halden-reaktorn beräknas bli satt i drift i slutet av år 1957.

Skeppsreaktorer och de problem, som knyter sig till atomdrift av fartyg,

har visats stor uppmärksamhet. Det föreligger för närvarande inga konkreta

reaktorplaner på detta område, men en studiegrupp arbetar med de tekniska

problem, som är förknippade med byggande av atomdrivna fartyg.

Norges produktion av tungt vatten beräknas öka något under de kommande

åren.

Utvecklingsarbetet och den praktiska forskningen på atomenergiens

område sker vid Institutt for Atomenergi (IFA) vid Kjeller. År 1951 ingick

IFA ett samarbetsavtal med Nederländerna och därefter har Norge haft

ett nära samarbete med detta land på atomenergiområdet.

I maj 1955 upprättades ett rådgivande organ, Statens atomenergiråd.

Rådet består av i allt femton medlemmar, som täcker de olika fackområden,

som har förbindelse med atomenergiarbetet.

Sverige. För Sveriges del erinras om de riktlinjer för atomenergi verksamheten,

som godkändes av riksdagen år 1956 (prop. 176, L3 U 22, rskr. 344)

samt om den i anledning härav inrättade delegationen för atomenergifrågor.

Vidare omnämnes den av Aktiebolaget Atomenergi påbörjade utbyggnaden

av en forskningsstation vid Studsvik. Bolaget har inköpt en materialprovningsreaktor

från Förenta staterna, vilken beräknas kunna tagas i drift

andra halvåret 1958. Hos årets riksdag har begärts anslag för en reaktor för

kombinerad produktion av värme och elkraft, avsedd för ett nytt bostadsområde

i Stockholm, samt för en av vattenfallsstyrelsen planerad värmereaktor

i Västerås (statsverksprop. 1957, X ht, s. 77—87).

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds proposition nr 119 år 1957

På längre sikt kommer — anför utskottet vidare — atomenergien att med

all säkerhet spela en mycket betydande roll i de nordiska ländernas energipolitik

och därmed i deras totala ekonomi. Ett framtida nordiskt samarbete

på atomenergiområdet bör utformas med hänsyn till de internationella organisationerna

för atomenergisamarbete, så att onödigt dubbelarbete undvikes.

Formerna för det internationella atomenergisamarbetet är emellertid

för närvarande föremål för intensiva förhandlingar. Dessutom bör ett nordiskt

samarbete utformas så att ett deltagande däri från icke-nordiska

länders sida blir möjligt och så att det icke blir till hinder för de enskilda

ländernas samarbete med länder utanför Norden. Frågan om ett fastare

organiserat nordiskt atomsamarbete kan icke — framhåller samordningsutskottet

— helt överblickas, förrän de nu aktuella internationella organisationerna

kommit till stånd och börjat sitt arbete.

På kort sikt bestäms de i praktiken föreliggande möjligheterna för ett

nordiskt samarbete främst av det faktiska utvecklingsläget inom de olika

länderna i fråga om atomenergiens utnyttjande. Från denna utgångspunkt

kan uppgifter för ett nordiskt samarbete främst sökas i samordning av vissa

speciella forsknings- eller utvecklingsprojekt, som är av samtidigt intresse

för två eller flera länder. Samarbetet kommer därvid naturligen att inriktas

på uppgifter av omedelbar betydelse för det industriella utnyttjandet av

atomenergien men kan även avse mycket långsiktiga undersökningar, exempelvis

rörande alternativa teoretiska möjligheter för utnyttjande av atomenergi

från lcärnklyvnings- eller kärnsammanslagningsprocesser. Även frågan

om samarbete mellan de nordiska länderna rörande utbildning av personal

har dryftats.

Utskottet föreslår att ett gemensamt nordiskt kontaktorgan för atomenergifrågor

inrättas med uppgift att följa såväl den internationella utvecklingen

på atomenergiområdet som utvecklingen inom de nordiska länderna

samt framlägga de förslag till samarbete, som därvid yppats. I kontaktorganet

bör ingå två representanter från varje land.

Oberoende av möjligheterna av ett ökat nordiskt samarbete i fråga om

atomenergiens omedelbara industriella utnyttjande föreligger emellertid —

framhåller utskottet vidare — ett förslag om att etablera ett nordiskt samarbete

inom den teoretiska atomfysiken. Härmed åsyftar utskottet ett förslag,

som ställts från deltagare vid ett sammanträde i Köpenhamn den 20

och 21 januari 1956 med företrädare för den teoretiska atomfysiken i de

nordiska länderna om inrättande av ett gemensamt nordiskt institut för

teoretisk atomfysik i Köpenhamn. För detta förslag, som ursprungligen

framfördes i professor Gustafsons promemoria, har lämnats en redogörelse

i det föregående.

Utskottet framhåller för egen del, att förslaget om ett gemensamt nordiskt

institut i Köpenhamn för teoretisk atomfysik avser nordisk samver
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1957

kan inom ett för internationellt samarbete synnerligen väl ägnat forskningsområde

av central betydelse inom naturvetenskapen. Utskottet förordar,

att institutet inrättas i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande

förslaget. Till medlemmar i styrelsen för institutet bör varje land

ha rätt att utse högst tre ledamöter. Dessa bör vara framstående företrädare

för den teoretiska atomfysiken med överblick över den aktuella forskningen

i världen i detta ämne. I styrelsens uppgifter bör anses ingå att verka för ett

nordiskt samarbete inom den teoretiska atomfysiken.

För att institutet redan från starten skall kunna spela den roll, som avsetts,

bör avgörande betydelse fästas vid valet av dess vetenskapliga ledare.

Utskottet understryker, att till denna post endast bör kunna ifrågakomma

en forskare, som intager en internationellt ledande ställning inom den teoretiska

atomfysiken. Till institutets och styrelsens verksamhet bör, med den

fördelning på de nordiska länderna som angivits i förslaget, anslås 650 000

svenska kronor per år.

Rekommendation av Nordiska rådet år 1957

Samordningsutskottets rapport översändes av regeringen till Nordiska

rådet inför dess femte session i Helsingfors i februari 1957. I ett tilläggsförslag

av ett antal rådsmedlemmar hemställdes, att Nordiska rådet måtte rekommendera

regeringarna att inrätta såväl ett nordiskt institut för teoretisk

atomfysik som ett gemensamt nordiskt kontaktorgan för atomenergifrågor.

Nordiska rådet antog därefter en rekommendation (nr 10/1957), vari rådet

rekommenderade regeringarna i de nordiska länderna att inrätta ett nordiskt

institut för teoretisk atomfysik i Köpenhamn samt att tillsätta en

styrelse för institutet med uppgift även att vara organ för nordiskt samarbete

inom den teoretiska atomfysiken. I samma rekommendation uppmanades

regeringarna att inrätta ett gemensamt nordiskt kontaktorgan för

atomenergifrågor med uppgift att nära följa planeringen och verksamheten

på atomenergiområdet samt befordra de möjligheter till nordiskt samarbete

som därvid framkom, innefattande bland annat industriellt samarbete på

reaktorområdet.

Departementschefen

Såsom framgår av den här lämnade redogörelsen har Nordiska rådet vid

sin femte session i Helsingfors i år rekommenderat regeringarna att inrätta

ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik i Köpenhamn. Beträffande

dess organisation och närmare uppgifter torde jag få hänvisa till det nyss

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1957

sagda. Just i Köpenhamn har under en följd av år bedrivits en framgångsrik

forskning rörande atomkärnorna av den teoretiska gruppen inom den europeiska

kärnforskningsorganisationen (CERN); denna grupp flyttas emellertid

i sommar till Geneve. Avsikten är att det föreslagna nya institutet

skall påbörja sin verksamhet vid CERN-gruppens förflyttning. Nordiska

samordningsutskottet har beräknat de årliga kostnaderna för institutet till

650 000 svenska kronor; räknat efter de nordiska ländernas invånarantal

skulle Sverige för täckande av dessa kostnader lämna ett årligt anslag av

240 000 kronor. I detta sammanhang torde få erinras om att Danmark

åtagit sig att — utöver det årliga bidraget — ställa erforderliga lokaler till

institutets förfogande.

Jag delar helt den uppfattning, som kommit till uttryck vid Nordiska

rådets behandling av detta ärende, att ett gemensamt samarbete på detta

område kan erbjuda stora fördelar. Jag förordar därför — i anslutning till

Nordiska rådets rekommendation — att för Sveriges del beslut fattas om

inrättande av ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik i Köpenhamn i

huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget. De i detta förslag

beräknade kostnaderna samt dessas fördelning på de nordiska länderna

föranleder ej erinran från min sida.

Det torde visa sig nödvändigt att med representanter för de andra nordiska

länderna förhandla närmare om institutets organisation och verksamhet.

Från svensk sida synes dessa förhandlingar böra föras av atomkommittén.

De svenska ledamöterna i institutets styrelse torde få utses av Kungl.

Maj:t efter förslag av atomkommittén.

Även om institutet ej kan vara färdigorganiserat vid ingången av nästa

budgetår, väntas emellertid verksamheten komma i gång i betydande omfattning

under hösten 1957. De sammanlagda kostnaderna för institutet

under budgetåret 1957/58 kan — enligt vad jag inhämtat — beräknas till

400 000 kronor; enligt nyss angivna grunder utgör Sveriges andel härav i

runt tal 150 000 kronor. Jag förordar att i överensstämmelse härmed till

nordiska institutet för teoretisk atomfysik för nästa budgetår uppföres ett

anslag av 150 000 kronor; anslaget synes böra vara ett förslagsanslag.

Vad härefter beträffar det i Nordiska rådets rekommendation förordade

kontaktorganet torde chefen för handelsdepartementet senare denna dag

komma att hemställa om Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla två

ledamöter för Sverige i detta organ.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) dels för Sveriges del besluta om inrättande av ett nordiskt

institut för teoretisk atomfysik i Köpenhamn;

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 119.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1957

b) dels ock till Bidrag till nordiska institutet för teoretisk

atomfysik för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Lindén

Ivar Hseggströms Boktryckeri AB . Stockholm 1957

570586

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik. s. 1 i texten
  2. SU 1957:71 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik. s. 1 i texten