Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57

1957-03-15 · 58 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 55 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:125, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

1

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57; given Stockholms slott den 15 mars 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstalens fastställande ytterligare äskats för det

nu löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts av

195ö års riksdag vid dess höstsession (rskr 1956:413), och dels å tilläggsstat

II, som avser anslagsäskanden — upptagna i propositionen nr 2 — till

innevarande års riksdag. Efter anmälan av nämnda proposition har anslagsäskanden

å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Maj :t i propositionerna

nr 58 och 98.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidi1

Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. A’r 125

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

gare denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har

Kungl. Maj:t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—15). En sammanställning över av Kungl. Maj:t

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 till och med denna

dag äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår att efter det propositionen nr 2 till årets

riksdag framlades, å tilläggsstat äskats sammanlagt 116,9 miljoner kronor å

driftbudgeten och 6,2 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Av förstnämnda

belopp avser 20,0 miljoner kronor utgifter i arbetslöshetsbekämpande syfte

(varav 5 miljoner kronor äskats under anslaget till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande in. in. å femte huvudtiteln och 15 miljoner kronor

under anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten å sjätte huvudtiteln), 57,9 miljoner

kronor avskrivning av nya kapitalinvesteringar samt 34,0 miljoner

kronor avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. Av utgifterna på

kapitalbudgeten hänför sig 4 miljoner kronor till fonden för förlag till statsverket.

Å tilläggsstat I har tidigare av riksdagen anvisats anslag om 24,6 miljoner

kronor å driftbudgeten och 80,0 miljoner kronor å kapitalbudgeten, varjämte

i propositionen nr 2 å tilläggsstat II äskats anslag om tillhopa 33,9 miljoner

kronor å driftbudgeten och 206,0 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Vid bifall till de efter avlämnande av propositionen nr 2 till och med denna

dag gjorda ytterligare anslagsäskandena å tilläggsstat II skulle anslagen å

tilläggsstater till riksstaten för innevarande budgetår uppgå till sammanlagt

for driftbudgeten 175,4 miljoner kronor och för kapitalbudgeten 292,2 miljoner

kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t en
hgt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1_15) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Brodén

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter

Andra huvudtiteln

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57

samt anför därvid följande.

E. Fångvården m. m.

[1] Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Fångvårdsanstalterna: Omkostnader.

Avlöningsanslaget till fångvårdsanstalterna är för innevarande budgetår

uppfört med 18 226 400 kronor. I detta ingår anslagsposterna till avlöningar

till ordinarie tjänstemän samt till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal med respektive 7 173 100 och 7 250 800 kronor. Till omkostnader

har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 8 265 400 kronor.

Såsom jag anmälde i proposition 1957:2 (bil. 10, s. 58) har det ökade

fångantalet samt tillkomsten av nya anläggningar föranlett avsevärd ökning

redan under innevarande budgetår av utgifterna under fångvårdsanstalternas

avlönings- och omkostnadsanslag. Under budgetåret 1956/57 har,

såsom anmälts i årets statsverksproposition, inrättats nio nya anläggningar.

I fråga om avlöningsanslaget har därtill uppkommit en snedbelastning mellan

ordinarie- och icke-ordinarieposterna.

Avlöningar till icke-ordinarie personal torde komma att belöpa sig till i

runt tal 10 000 000 kronor eller 2 700 000 kronor utöver i avlöningsstaten

upptaget belopp. Därvid har den under posten förefintliga reserven för två

50-mannakolonier (prop. 1953: 144, s. 26) samt för tre kolonier för ungdomsklientel

(prop. 1955: 140, s. 117) å tillhopa 425 000 kronor tagits i anspråk.

Ä andra sidan torde ett belopp av 1 300 000 kronor komma att mot
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

svaras av en besparing på ordinarieposten och innebär således allenast en

Snedbelastning mellan ordinarie- och icke-ordinarieposterna. Den verkliga

merutgiften under icke-ordinarieposten uppgår alltså till 1 825 000 kronor.

Av detta belopp torde 925 000 kronor avse avlöningskostnader i anledning

av överbeläggningen å redan befintliga anstalter, medan 900 000 kronor avser

kostnader för nyinrättade anläggningar.

Merkostnaderna under omkostnadsanslaget beräknas komma att uppgå

till i runt tal 3 700 000 kronor. Av detta belopp belöper 600 000 kronor på

bränsle, lyse och vatten, 800 000 kronor på inköp och underhåll av inventarier,

900 000 kronor på utspisning, 550 000 kronor på beklädnad och sängkläder,

150 000 kronor på hälso- och sjukvård samt 170 000 kronor på fångtransport,

medan återstoden fördelar sig på diverse poster.

Samtliga nu angivna beräkningar är approximativa, och det är icke uteslutet

att ytterligare utgifter kan tillkomma under återstående del av innevarande

budgetår.

Ehuru ifrågavarande avlönings- och omkostnadsanslag är förslagsbetecknade,

torde med hänsyn till storleken av det ökade medelsbehovet frågan

om överskridande böra anmälas för riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i den omfattning som

framgår av det anförda för budgetåret 1956/57 medgiva

överskridanden av

a) den i avlöningsstaten för fångvårdsanstalterna upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal;

b) förslagsanslaget till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader.

[2] 6 b. Fångvårdsanstalterna: Ersättningsanskaffningar m. m. i anledning

av bränder å vissa fångvårdsanläggningar.

Fångvårdsstyrelsen (skr. 31/1 1957) anmäler, att snickeriverkstaden vid

kolonien Sjöboda och ekonomibyggnaderna vid fångvårdsanstalten i Mariestad

respektive den 13 juni och den 26 september 1956 härjades av eld. Styrelsen

hemställer med anledning härav, att å tilläggsstat för budgetåret

1956/57 måtte anvisas dels ett reservationsanslag av 326 300 kronor, avseende

förstörd maskin- och inventarieutrustning in. in., dels ock ett investeringsanslag

av 758 000 kronor till kostnaderna för återuppförande av byggnaderna.

Den vid kolonien Sjöboda nedbrunna snickeriverkstaden totalförstördes

liksom också maskiner, inventarier och inneliggande lager. Verkstaden, som

hade utrymme för 10—12 intagna, innehöll monteringshall, maskinhall, må1

arverkstad och förrådsrum. En intilliggande förrådsbyggnad, vilken innehöll

garage, förstördes också helt. För att kolonien — som tillhör säkerhets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Iiungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

gruppen och har plats för 15 intagna — skall kunna fylla sin uppgift såsom

cn mindre, öppen anstalt även för sådana förvarade, som icke lämpar sig för

grovarbete, är det enligt styrelsen nödvändigt att den nedbrunna verkstaden

återuppföres. Kostnaderna för en ny verkstadsbyggnad, avsedd för 8—

10 intagna, samt för ett nytt förrådshus beräknas till sammanlagt 219 000

kronor, varav 185 000 kronor för verkstadsbyggnaden och 34 000 kronor för

förrådsbyggnaden. För maskin- och inventarieutrustning till verkstaden beräknas

cn kostnad av 85 000 kronor. Värdet av de snickerimaterialier samt

hel- och halvfabrikat, som gick förlorade vid branden, uppgår till 97 300

kronor. De av branden förorsakade kostnaderna uppgår således till (219 000

+ 85 000 + 97 300) 401 300 kronor.

Fångvårdsanstalten i Mariestad jämte de till anstalten anslutna kolonierna

Lockerud och Rödjan förfogar sammanlagt över 111 platser. Flertalet av de

intagna sysselsattes i anstaltens jordbruk eller i anstaltens eller utomstående

arbetsgivares skogar. Den till anstalten hörande jordbruksegendomen har

en åkerareal av cirka 170 hektar. Betes- och hagmarken upptager 91,5 hektar

och skogsmarken 110 hektar. De nedbrunna ekonomibyggnaderna innehöll

ladugård, lada, stall, två ensilagesilos, maskinhall, konstgödsel- och handredskapsbodar

samt traktorgarage. Byggnaderna, som var i mycket gott

skick, totalförstördes med undantag av vissa delar av stallet. Vid branden

gick inventarier samt förråd av spannmål, foder, potatis, konstgödsel och

byggnadsmaterial ävensom verkstadsdriften tillhöriga hel- och halvfabrikat,

snickerimaterial och verktyg till spillo. Styrelsen erinrar om att Mariestads

stad hos Kungl. Maj :t gjort framställning om att för tillgodoseende av stadens

behov av välbelägen mark för industri- och bostadsbebyggelse in. in. få

förvärva en avsevärd del av den till anstalten hörande jordegendomen. 1

stadens byggnadsplaner ingår även att den nuvarande huvudanstalten, som

är belägen på en värdefull tomt inne i staden skall nedläggas. Vid planläggningen

av de ekonomibyggnader, som skall ersätta de nedbrunna, har styrelsen

ansett sig böra taga i beaktande de anspråk på markförvärv som framställts

från stadens sida. Ekonomibyggnaderna bör således förläggas till den

del av egendomen som icke beröres av stadens expansionssträvanden och dit

anstaltens jordbruksdrift följaktligen skall koncentreras. Vidare bör byggnaderna

dimensioneras efter den reducerade jordbruksarealen. Styrelsen har

i denna del haft överläggningar med företrädare för domänverket, Skaraborgs

läns hushållningssällskap och lantbruksförbundets byggnadsförening.

Lämpligaste platsen för de planerade ekonomibyggnaderna synes enligt styrelsen

vara ett av domänverket förvaltat område invid kolonien Rödjan, vilket

domänstyrelsen förklarat sig villig att upplåta för ändamålet. De projekterade

byggnaderna utgöres av ladugård, häst- och svinstall, loge, spannmålsmagasin

med torksilos, traktorgarage, vagnslider, maskinhall, reparationsverkstad,

potatislagerhus och andra förrådsutrymmen samt kontor och raststuga

för personal och intagna. Byggnaderna har med avseende på storlek

och kapacitet avpassats efter en ungefärlig driftsareal av 110 hektar åker

och 20 hektar betesmark. Under den tid jordbruket drives i nuvarande icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

reducerade omfattning kan behovet av ekonomihus utfyllas genom ianspråktagande

av vissa äldre byggnader i mindre gott skick, belägna på egendomens

utgårdar och avsedda att rivas efter den genomförda driftskoncentrationen.

Kostnaderna för uppförandet av nya ekonomibyggnader, inberäknat kostnader

för utvändiga ledningar och planering samt för fast maskinutrustning,

beräknas uppgå till 539 000 kronor. De genom branden förstörda inventarierna

och förråden uppskattas till ett värde av sammanlagt 144 000 kronor.

Tillhopa erfordras således (539 000 + 144 000) 683 000 kronor.

Kostnaderna med anledning av de vid kolonien Sjöboda och fångvårdsanstalten

i Mariestad inträffade bränderna uppgår sålunda totalt till

1 084 300 kronor, varav 326 300 kronor avser förstörd maskin- och inventarieutrustning

samt 758 000 kronor byggnadskostnader.

Byggnadsstyrelsen, som haft att yttra sig i frågan om föreslagna byggnadsarbeten

vid kolonien Sjöboda och därvid granskat ärendet ur teknisk

och ekonomisk synpunkt, har icke något att erinra mot förslaget. Den uppgivna

kostnaden för byggnadsarbetena, sammanlagt cirka 220 000 kronor,

synes enligt styrelsen skälig.

Lantbruksstyrelsen uttalar i yttrande över de ifrågasatta byggnadsarbetena

vid fångvårdsanstalten i Mariestad, att styrelsen förutsätter att såsom

anförts i fångvårdsstyrelsens framställning ur brandskyddssynpunkt brandsakra

väggar med branddörrar uppföres mellan kostallet och logen respektive

häststallet och logen. Lantbruksstyrelsen vill ifrågasätta om icke liknande

anordning bör uppföras mellan svinhuset och dess foderavdelning.

De föreslagna sektionerna genom djurstallarna har en onödigt stor invändig

takhöjd och medför försvårade uppvärmnings- och ventilationsförhållanden.

En omarbetning av sektionerna bör enligt styrelsen ske. Vid anstaltsbyggnader

av denna karaktär anser lantbruksstyrelsen att stor vikt bör läggas

vid val av material och konstruktioner för uppnående av låga underhållskostnader.

Ur denna synpunkt torde därför lämpligheten av att ersätta träbeklädnaderna

med andra material noggrant böra undersökas. De beräknade

kostnaderna inklusive maskiner, 539 000 kronor, synes enligt styrelsen

skäliga.

Departementschefen. Jag tillstyrker att de nedbrunna ekonomibyggnaderna

vid fångvårdsanstalten i Mariestad samt snickeriverkstaden vid kolonien

Sjöboda återupplöres. De beräknade byggnadskostnaderna härför utgöi

respektive 539 000 kronor och 219 000 kronor. Såvitt angår byggnadsarbetena

vid förstnämnda anstalt torde de av lantbruksstyrelsen anförda

synpunkterna böra beaktas. Frågan om medelsanvisning för byggnadsarbetena

torde tå anmälas senare denna dag bland de under justitiedepartementets

handläggning hörande ärendena angående kapitalinvesteringar å til 1- läggsstat II för innevarande budgetår.

\ id bränderna har förstörts viss maskin- och inventarieutrustning m. in.

till ett av fångvårdsstyrelsen uppskattat värde av 326 300 kronor, varav

144 000 kronor belöper å fångvårdsanstalten i Mariestad och 182 300 kro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

nor å kolonien Sjöboda. För ifrågavarande ändamål finner jag en medelsanvisning

av tillhopa 300 000 kronor vara tillfyllest, vilket belopp torde böra

anvisas under förevarande anslagsrubrik.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Fångvårdsanstalterna: Ersättningsanskaffningar

m. m. i anledning av bränder å vissa fångvårdsanläggningar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

[3] 8. Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader för tillfälliga förläggningar.

Anslaget är för budgetåret 1956/57 uppfört med 865 000 kronor. Från anslaget,

som alltsedan budgetåret 1954/55 upptagits med oförändrat belopp,

bestrides driftkostnader, såväl avlöningar som omkostnader, för tillfälliga

förläggningar inom fångvården. Till omkostnader erfordras ytterligare

125 000 kronor, huvudsakligen med anledning av ökade kostnader för utspisning,

uppskattade till 100 000 kronor. Det till täckande av merkostnaden

erforderliga beloppet torde få anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader för tillfälliga

förläggningar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 125 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Chr. af Winklerfelt

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

9

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter

Tredje huvudtiteln

Utdrag aa protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför därvid följande.

C. Diverse

[1] 7. Utländska pressbesök. Det har numera bekräftats, att drottning Juliana

av Nederländerna kommer att avlägga ett officiellt besök i Sverige under

tiden den 21—23 maj 1957. I samband härmed uppstår vissa engångskostnader,

såsom för upprättande av presshögkvarter samt för inköp och framställning

av upplysningsmaterial bl. a. på holländska språket. De för innevarande

budgetår anvisade medlen under detta anslag, 70 000 kronor, beräknas

icke räcka till härför, utan ytterligare ett belopp av 10 000 kronor

torde erfordras. Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Utländska pressbesök å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Arvidson

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

11

Bilagn 3

Egentliga statsutgifter

Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konunqen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterrerg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under socialdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför därvid

följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] 8. Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under denna rubrik

har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 20 000 000

kronor. Därjämte har i arbetslöshetsbekämpande syfte under sjätte huvudtitelns

reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten för innevarande budgetår

anvisats 30 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har tidigare (skr. 29/8 1956) preliminärt beräknat,

att tillgängliga medel under nämnda anslag skulle vara tillräckliga.

Sedermera har styrelsen (skr. 18/2 1957), då säkrare uppgifter om medelsbehovet

förelegat, inkommit med särskilda framställningar om anslag å tillläggsstat.

Därvid har styrelsen anfört bl. a. följande.

Förhållandena på arbetsmarknaden under tiden efter avlåtandet av styrelsens

skrivelse den 29 augusti 1956 och de iakttagelser, som kunnat göras

beträffande den fortsatta utvecklingen under återstoden av budgetåret, motiverar

i stort sett icke någon förändring i den allmänna bedömning av sysselsättningssituationcn,

som gjordes i nämnda skrivelse. Trots en allmänt

sett fortsatt hög sysselsättningsnivå har bristen på arbetskraft väsentligt lättat

och begränsats till att huvudsakligen gälla arbetskraft med speciell yrkeskunskap.

Detta har bl. a. medfört att möjligheterna att omplacera den till

största delen icke yrkesutbildade arbetskraft som säsongmässigt friställes

inom olika arbetsområden under vintern varit mera begränsade under innevarande

vinter än under närmast föregående. Härtill bar också bidragit att

efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket nedgått till följd av minskade av
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

verkningar. I mindre utsträckning har de uppkomna störningarna i oljeförsörjningen

orsakat permitteringar, företrädesvis av tillfällig art. De arbetsmarknadsmässiga

åtgärderna har i första hand inriktats på "att genom ett effektivt

lokalt och interlokalt arbetsfönnedlingsarbete och i förekommande

fall omskolningsåtgärder bereda den friställda arbetskraften annan sysselsättning

i öppna marknaden. Avmattningen på arbetsmarknaden har emellertid

samtidigt nödvändiggjort en utökning av sysselsättningsarbetenas omfattning.

Under budgetåret 1955/56 anordnades sådana arbeten med i runt

tal 375 000 dagsverken och i styrelsens tidigare medelsberäkningar antogs

preliminärt arbeten av samma omfattning vara tillfyllest för innevarande

budgetår. Numera verkställda beräkningar utvisar emellertid, att de sysselsättningsarbeten,

som enligt styrelsens bedömanden erfordras under budgetåret

1956/57, kommer att omfatta 567 000 dagsverken. Härav beräknas arbeten

med 373 000 dagsverken bli utförda på vägar och gator, medan arbeten

med 194 000 dagsverken planeras avse övriga objekt. Härtill kommer, att

den genomsnittliga dagsverkskostnaden, vilken tidigare antagits bli omkring

140 kronor, numera måste beräknas komma att uppgå till 152 kronor. Höjningen

av dagsverkskostnaden sammanhänger med att en förskjutning mot

mera kostnadskrävande arbeten med större materielåtgång och högre mekaniseringsgrad

visat sig erforderlig. Det sagda innebär, att nu tillgängliga medel

icke medger bedrivandet av de erforderliga arbetena längre än under

mars månad.

Arbetsmarknadsstyrelsen uppskattar numera det sammanlagda ytterligare

medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder under innevarande

budgetår till 29 000 000 kronor, varav 5 000 000 kronor under arbetslöshetsanslaget

och 24 000 000 kronor under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten.

Departementschefen. Som framgår av vad jag tidigare anfört vid anmälan

om medelsbehovet för budgelåret 1957/58 under anslaget till Kostnader

för arbetslöshetens bekämpande in. in. (V ht p. 69) står innevarande budgetår

ca 50 000 000 kronor till förfogande för arbetslöshetsbekämpande åtgärder,

varav 20 000 000 kronor under nämnda anslag och 30 000 000 kronor

under sjätte huvudtitelns reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten.

I nämnda sammanhang anförde jag vidare, att det var ovisst huruvida dessa

medel skulle visa sig tillräckliga och att, om behov av ytterligare medel

skulle göra sig gällande, förslag i denna fråga senare finge anmälas för

riksdagen.

Ehuru arbetsmarknadsläget allmänt sett icke undergått några större förändringar

under de senaste månaderna, har dock den säsongmässiga avmattningen

nödvändiggjort en viss utökning av beredskapsarbetena jämfört

med föregående budgetår. Härtill har, såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört,

särskilt bidragit att efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket nedgått.

Vidare har de uppkomna störningarna i oljeförsörjningen orsakat permitteringar

i viss utsträckning. Det totala antalet personer i sysselsättningsarbeten

utgjorde i februari innevarande år 4 090 mot 2 490 vid motsvarande tidpunkt

år 1956. För de båda närmaste månaderna kan behovet av sysselsättningsarbeten

beräknas få i stort sett samma omfattning som under februari

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957 13

månad. Först därefter kan någon större minskning av behovet väntas inträda.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar kommer nu tillgängliga medel

att vara förbrukade inom kort. Ytterligare medelsanvisning är därför erforderlig.

Ökningen av medelsbehovet torde såsom styrelsen föreslagit böra

beräknas under såväl anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. in. som anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. Beträffande det förstnämnda

anslaget tillstyrker jag, att ett tilläggsanslag av 5 000 000 kronor

anvisas. Härvid har hänsyn tagits till att Kungl. Maj :t den 8 februari 1957

från anslaget anvisat 200 000 kronor såsom lån för uppehållande av driften

vid Hj. Nilssons träförädlingsföretag i Morjärv ävensom till en av arbetsmarknadsläget

nödvändiggjord utökning av arkivarbetena och utbildningsverksamheten

för arbetslösa. För utförande av väg- och gatuarbeten i arbetslöshetsbekämpande

syfte bör ett ytterligare medelsbehov av 15 000 000

kronor beräknas under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. Härom gör

statsrådet Eliasson senare denna dag hemställan.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.

J. Diverse

[2] Understöd åt flyktingar m. m. För innevarande budgetår har å riksstaten

till Understöd åt flyktingar in. in. anvisats ett förslagsanslag av

90 000 kronor. Med bifall till förslag i propositionen nr 2 (s. 23) har riksdagen

vidare å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår till

Vissa kostnader för ungerska flyktingar anvisat ett förslagsanslag av

10 000 000 kronor (SU 17; rskr 54). För nästa budgetår har (V ht s. 337)

till Understöd åt flyktingar m. in. äskats ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Anslagsberäkningarna beträffande sistnämnda båda anslag har huvudsakligen

grundalts på en uppskattning av kostnaderna för de ca 4 000 ungerska

flyktingar, vilka mottagits här i landet under november och december

1956. Vid anslagsberäkningarna har föreslagits viss ändring av fördelningen

av flyktingkostnaderna mellan anslagen under femte huvudtiteln.

Anslaget till Vissa kostnader för ungerska flyktingar har avsetts för huvuddelen

av mottagningskostnaderna för nämnda ungerska flyktingar. I den

mån motsvarande kostnader uppkommer även under nästa budgetår har

förutsatts, alt de skall bestridas från anslaget till Understöd åt flyktingar

in. in.

Genom beslut den 8 februari 1957 har Kungl. Maj:t föreskrivit, all från

flyktingläger i Mellaneuropa skall tills vidare under år 1957 i Sverige mot
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

tagas ytterligare flyktingar till det antal, som arbetsmarknadsstyrelsen bedömer

vara möjligt att bereda stadigvarande arbete i landet. Avsikten är att

flyktingar såväl av ungersk som av annan nationalitet skall kunna mottagas

inom ramen för ifrågavarande aktion. Flyktingarnas förflyttning till

Sverige beräknas komma till stånd under våren och försommaren.

Kungl. Maj :t har vidare nyssnämnda dag meddelat bestämmelser angående

mottagande av till Sverige ankommande svenskbybor, vilka bestämmelser

innebär att de skall omhändertagas på samma sätt som tillämpas i

fråga om till Sverige anländande flyktingar.

Kostnaderna för de nya aktionerna bör få bestridas i den ordning, som

förordats i statsverkspropositionen och propositionen nr 2. I den mån ytterligare

ungerska flyktingar överföres till Sverige bör sålunda tilläggsstatsanslaget

till Vissa kostnader för ungerska flyktingar få tagas i anspråk. Då det

nu inte är fråga om att ta emot enbart flyktingar av ungersk nationalitet

kan emellertid också beräknas uppkomma kostnader, som med hänsyn till

anslagets rubricering inte bör bestridas från nämnda anslag. På grund av

svårigheten att förutse i vilken omfattning sådana kostnader kommer att

uppstå synes det ej lämpligt att äska särskilt anslag för dessa kostnader,

vilka i stället bör få belasta förslagsanslaget till Understöd åt flyktingar

in. m. Från detta anslag bör också få bestridas motsvarande kostnader för

mottagande av svenskbyborna.

I detta sammanhang vill jag anmärka, att avsevärda svårigheter alt närmare

beräkna kostnaderna för flyktingverksamheten föreligger också för

nästa budgetår. Det är sålunda f. n. inte möjligt att mera exakt ange hur

stort antal flyktingar som kommer att överföras hit. Det är också svårt att

överblicka vilka särskilda ågärder t. ex. för att bereda fortsatt utbildning

åt flyktingar som kan befinnas erforderliga. Ehuru betydande kostnader

torde uppkomma bl. a. för sistnämnda ändamål har jag med hänsyn till

det anförda inte ansett lämpligt att föreslå någon ändring i del i statsverkspropositionen

framlagda förslaget rörande förslagsanslaget till Understöd

åt flyktingar in. m. för nästa budgetår.

Vad jag anfört rörande fördelningen av kostnaderna på grund av Kungl.

Maj :ts förenämnda beslut den 8 februari 1957 synes böra underställas riksdagen

för godkännande. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer

för bestridande av kostnaderna för mottagande i Sverige av

flyktingar från läger i Mellaneuropa ävensom svenskbybor.

[3] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under förevaran
de

anslag har för budgetåret 1956/57 anvisats 870 000 kronor. Tillsammans

med vid budgetårets ingång förefintlig reservation och från täckningsanslag

för 1956 års lönehöjning för statstjänstemännen överfört belopp uppgår

för innevarande budgetår disponibla medel å anslaget till 910 000 kronor.

Belastningen under budgetåret 1955/56 utgjorde 1 038 117 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

15

Av anslaget har under tiden 1 juli 1956—28 februari 1957 förbrukats ca

750 000 kronor. Medelsbehovet för återstående del av budgetåret beräknas

till omkring 460 000 kronor. Anslaget behöver sålunda förstärkas med

300 000 kronor. Att medelsbehovet blivit så mycket större än nu tillgängliga

anslagsmedel sammanhänger med det forcerade arbetet inom flera av socialdepartementets

kommittéer, bl. a. allmänna pensionsberedningen, samt

färdigställandet av ett stort antal betänkanden, för vilka tryckningskostnaderna

uppgår till betydande belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Karin Wickström

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

17

Bilaga 4

Egentliga statsutgifter

Sjätte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Statsrådet Eliasson anmäler härefter under kommunikationsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1956/57.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

[1] 12. Vissa vägbyggnadsarbeten. Det har visat sig erforderligt att under

innevarande budgetår i viss grad öka omfattningen av arbeten i säsongarbetslöshetsbekämpande

syfte i förhållande till föregående budgetår. Skälen härför

och den närmare innebörden därav har angivits av statsrådet och chefen

för socialdepartementet vid anmälan denna dag av fråga om tilläggsanslag

för budgetåret 1956/57 till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

under femte huvudtiteln. Under hänvisning till vad därvid anförts samt under

anmälan att Kungl. Maj :t genom beslut den 1 mars 1957 bemyndigat vägoeh

vattenbyggnadsstyrelsen att av det för innevarande budgetår upptagna

anslaget till Vägunderhållet taga i anspråk — utöver tidigare anvisat belopp

om 266 miljoner kronor — ytterligare 7 miljoner kronor, hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa vägbyggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Engdahl

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 125

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

19

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter

Sjunde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler under finansdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför

därvid följande.

E. Diverse

[1] 9 a. Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Till kommittéer och utredningar genom sakkunniga har å riksstaten

för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 800 000

kronor. Vid ingången av budgetåret fanns vidare å anslaget en reservation

av i runt tal 80 000 kronor. Därjämte har å tilläggsstat II till riksstaten anvisats

ytterligare 300 000 kronor. Det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet

utgör således 1 180 000 kronor.

Till grund för beräkningen av det å tilläggsstat äskade beloppet, 300 000

kronor, låg en — med ledning av utgifterna å anslaget under tiden juli—

november 1956 — antagen genomsnittlig medelsförbrukning under budgetåret

av 100 000 kronor i månaden. I detta belopp ingick inte någon marginal

för oförutsedda kostnader. Sedan denna beräkning uppgjordes, har

emellertid den faktiska medelsförbrukningen under tiden december—

februari uppgått till omkring 400 000 kronor. Detta har medfört, att det

ursprungligen disponibla beloppet, 880 000 kronor, helt utnyttjats med utgången

av februari månad. För återstående del av budgetåret disponeras

alltså endast det å tilläggsstat anvisade beloppet, 300 000 kronor. Den ökade

medelsförbrukningen torde i allt väsentligt bero på att flera kommittéer intensifierat

sin verksamhet. På grund av vad sålunda framkommit rörande

belastningsutvecklingen samt med beaktande av alt ytterligare kommittéer

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

numera tillkommit, synes man böra räkna med en medelsförbrukning under

tiden 1 mars—30 juni 1957 av totalt 500 000 kronor. Ett medelstillskott av

ytterligare 200 000 kronor skulle sålunda erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Brodén

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

21

Bilaga 6

Egentliga statsutgifter

Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57 och anför därvid följande.

N. Diverse

[1] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Åttonde huvudtitelns

kommittéanslag, som för budgetåret 1953/54 var uppfört med 900 000

kronor, har med hänsyn till reservationer nedräknats i två omgångar och

för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57 uppförts med 600 000

kronor. Vid ingången av budgetåret 1956/57 fanns på anslaget en reservation

av 331 845 kronor. Till förfogande vid budgetårets början har alltså

stått ett belopp av 931 845 kronor. Härav har under tiden till och med januari

1957 förbrukats 619 383 kronor. Den 1 februari återstod alltså ca

312 000 kronor. Den genomsnittliga förbrukningen per månad har under

de första sju månaderna av hudgetåret uppgått till omkring 88 500 kronor.

Vid oförändrad medelsåtgång skulle således de sammanlagda utgifterna under

återstoden av budgetåret uppgå till drygt 440 000 kronor.

Någon minskning av medelsbehovet för kommitté- och utredningskostnader

under de fem senare månaderna av budgetåret är icke att påräkna.

På grund härav och med hänsyn till att viss marginal torde böra finnas

för planerade utredningar, främst den sammanfattande utredningen i skolfrågorna,

torde för innevarande budgetår en förstärkning av kommittéanslaget

med 150 000 kronor vara nödvändig.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lindén

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

23

Bilaga 7

Egentliga statsutgifter

Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Statsrådet Eliasson anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför därvid följande.

I. Fisker iväsendet

[1] 14. Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Å riksstaten

för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

Ostkustens ålfiskar ef örbund m. fl. sammanslutningar av fiskare inom

Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län har i skrivelser anhållit

om statligt stöd till de fiskare, vilka drabbats av redskapsförluster under den

svåra storin, som sista veckan i oktober 1956 härjade södra Sveriges kuster.

I skrivelserna har framhållits att stormen, som inträffade just under ålfiskesäsongen,

när flertalet redskap var i sjön, drabbade fiskarna mycket hårt.

Ett stort antal fiskare led sålunda nära nog totalförlust beträffande fiskredskap,

medan andra fick skador på sina redskap av sådan omfattning, att

redskapen först efter betydande och dyrbara reparationer åter kan användas.

Förlusterna och skadorna drabbade främst de tyngsta och dyrbaraste

redskapen, vilka icke kunde bärgas i land före stormen. Det har vidare framhållits,

att fiskredskapsförlusterna, mot vilka f. n. icke finnes möjlighet till

försäkringsskydd, i sin tur medfört avsevärda inkomstförluster genom förlorad

fångst. Då ålfisket under år 1956 dessutom var det sämsta på många

år, har den ekonomiska ställningen för åtskilliga drabbade fiskare blivit

prekär. Ekonomiskt stöd för åsamkade redskapsförluster och inträffat inkomstbortfall

är därför, enligt framställningarna, av nöden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 ar 1957

Över framställningarna har yttrande avgivits av länsstyrelserna i de berörda

länen efter hörande av bl. a. vederbörande hushållningssällskap eller

hushållningssällskapets fiskeriassistent. Yttrande har vidare avgivits av fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök samt av statskontoret. I samtliga

yttranden har vissa statliga stödåtgärder förordats i anledning av de uppkomna

skadorna och förlusterna. Ur yttrandena må i övrigt återges följande.

Länsstyrelsen i Kalmar län tillstyrker, med åberopande bl. a. av en utav

fiskeriassistenten hos länets södra hushållningssällskap verkställd utredning,

ekonomiskt stöd i största möjliga omfattning och i de former, som befinnes

lämpliga. Enligt fiskeriassistenten kan värdet av redskapsförlusterna

beräknas till ca 124 000 kronor och bruttoinkomstbortfallet till ca 108 000

kronor. Fiskeriassistenten anför i övrigt i huvudsak följande.

Då det nu är andra året i följd och tredje gången under en kort årsföljd,

som ålfiskarna och särskilt de på Öland drabbats av betydande stormförluster,

dels genom att redskapen förstörts och dels genom att de gjorts fångstodugliga

för lång tid, ofta för den återstående fiskesäsongen, har tvivelsutan

många av fiskarna kommit i sådant läge, att deras ekonomi allvarligt försämrats.

Många har, på grund av 1955 års stormförluster, fått skuldsätta

sig för anskaffning av nya redskap, vilka redan nu skadats eller förstörts.

Ser man på de uppgivna inkomsterna för år 1955, finner man, att de i de

flesta fall varit mycket låga. Då fångsterna i år varit ännu sämre än i fjol

för flertalet fiskare, har man anledning se dystert på läget. Det räcker denna

gång icke med att enbart hänvisa till förefintliga bidrags- och lånemöjligheter,

ty med de bedömningsgrunder, som tillämpas för dessa stödformer,

kan endast ett fåtal av de hårdast drabbade erhålla hjälp. Någon annan

form av ekonomiskt stöd torde bli nödvändig.

Länsstyrelsen i Blekinge län beräknar redskapsförlusterna till omkring

45 000 kronor samt anför bl. a. följande.

Att fiskarna genom förlusten av eller skada å fiskredskapen åsamkats en

betydande inkomstminskning torde vara obestridligt. Inkomstbortfallets storlek

är emellertid mycket svårt att uppskatta. Fiskeriassistenten i länet har i

ett till länsstyrelsen avgivet yttrande beräknat inkomstbortfallet för de fiskare,

från vilka ansökningar om ersättning för förlust av fiskredskap inkommit

eller beräknas inkomma, till minst 25 000 kronor, och länsstyrelsen kan

för sin del instämma i denna beräkning. Enligt vad länsstyrelsen har sig

bekant har ålfisket under denna säsong oavsett stormskadorna lämnat betydligt

sämre resultat än under tidigare år. Ett statligt bidrag till de av stormskadorna

drabbade fiskarna även för inkomstbortfallet skulle säkerligen med

hänsyn till deras begränsade möjligheter till nödig utkomst vara välbehövlig-

Härigenom skulle ävenledes möjlighet beredas dem att i större utsträckning

anskaffa nya fiskredskap i stället för de under stormen förlorade eller

skadade, då den ersättning, som kan beviljas ur anslaget för förlust av fiskredskap,

endast delvis kan täcka de lidna redskapsförlusterna.

Länsstyrelsen i Kristianstads län tillstyrker i sitt utlåtande de remitterade

framställningarna och anför därvid bl. a. följande.

Av de till remissakten fogade skrifternas innehåll framgår, att man ansett

de uppkomna förlusterna så betydande såväl i fråga om skadornas storlek i

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

det enskilda fallet som beträffande antalet drabbade fiskare, att viss jämförelse

skulle kunna göras med den missväxt, som jordbruket i vissa trakter

utsattes för under år 1955, eller med den svartrosthärjning, som för några

år sedan i stor utsträckning ödeläde vetegrödan. Det är att förmoda, att

man därför nu tänkt sig en gottgörelse från det allmännas sida av i princip

enahanda uppläggning, som tillämpades vid nyssnämnda båda tillfällen.

För ernående av en klarare uppfattning om den inverkan på ifrågavarande

fiskares ställning, som de inträffade stormskadorna medfört, har länsstyrelsen

låtit utföra en undersökning i detta avseende, grundad på frivillig

medverkan från flertalet berörda fiskares sida. Undersökningen, vilken verkställts

av länets hushållningssällskap, visar att skadorna för fiskarna i Kristianstads

län otvivelaktigt är betydande med en total redskapsförlust till

ett värde av i det närmaste 290 000 kronor. Den därefter verkställda särskilda

undersökningen ger indirekt belägg för den allvarliga situation,

som på många håll uppstått. Att märka är att redskapsförstörelsen förorsakade

ett nästan totalt inkomstbortfall för ålfiskarna nnder den del av fiskesäsongen,

då man normalt räknade med att erhålla den huvudsakligaste

delen av inkomsten på årets fiske. Det inträffade har onekligen åstadkommit

ett läge, som av olika anledningar icke kan bemästras genom anlitande

av tillgängliga anslag och fondmedel.

Med hänsyn till den omständigheten att en positiv inställning till de framställda

yrkandena kan få prejudicerande verkan vid statsmakternas ställningstagande

till liknande situationer framdeles, vill länsstyrelsen ändock

med tanke på omfattningen av förstörelsen och de konsekvenser denna i åtskilliga

fall medfört för de drabbade fiskarna och deras familjer tillstyrka,

att framställningarna i en eller annan form tillmötesgås. Under alla förhållanden

bör anslaget till bidrag för förlust av fiskredskap samt fiskredskapslånefonden

självfallet i avsevärd omfattning förstärkas.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län är av uppfattningen, att betydande

stödåtgärder är erforderliga. Uppgifter rörande skadornas omfattning hade

emellertid länsstyrelsen ej tillgängliga vid tidpunkten för yttrandets avgivande.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök, som i första hand yttrat sig över

Ostkustens ålfiskareförbunds framställning, erinrar om att förbundet med

anledning av de skador, som uppstod åren 1953 och 1955, hos Kungl. Maj :t

anhöll, att extraordinära åtgiirder skulle vidtagas för att lindra verkningarna

av desamma. Vid båda tillfällena hänvisades emellertid de fiskare, som

drabbats av förlust, att på vanligt sätt söka bidrag utan återbetalningsskyldighet

ur anslaget Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap in. in. och

räntefria lån nr statens fiskredskapslånefond. Fiskeristyrelsen förutsätter

därför, att fiskarna även denna gång skall lämnas ekonomiskt stöd endast

med anlitande av förenämnda bidragsanslag och lånefond.

Enligt vid fiskeristyrelsen under hand förda anteckningar — såväl anslaget

som fonden förvaltas av statskontoret — förelåg i december månad 1956

en disponibel behållning av ca 104 400 kronor å anslaget och ca 83 600 kronor

å fonden. Fiskeristyrelsen anför vidare.

Enligt den uppskattning av skadornas omfattning, som gjorts av fiskeriassistenten

vid hushållningssällskapet i Kalmar län, skulle värdet av redskapsförlusterna

i sagda län uppgå till 124 150 kronor. Tages hänsyn endast

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

till dessa förluster, är det sannolikt, att vid användning av hittills tillämpade

ersättningsnormer behållningen å anslaget och fonden skulle förslå. Betydande

redskapsförluster har emellertid också inträffat i Blekinge och Skåne

som följd av oktoberstormen 1956. Enligt vad styrelsen under hand inhämtat

torde skadorna i Blekinge län kunna uppskattas till mellan 45 000 och

50 000 kronor, i Kristianstads län till uppemot 300 000 kronor och i Malmöhus

län till över 36 000 kronor. 1 samtliga fyra nu nämnda län skulle alltså

ålfiskredskap ha skadats eller förlorats till ett värde av omkring 510 000

kronor.

Hur stor del av detta belopp, som med tillämpning av sedvanliga grunder

hör ersättas med statsmedel är vanskligt att utan närmare utredning

rörande de skadelidandes ekonomi, skadornas omfattning i varje särskilt

tall, m. m. avgöra. Med hänsyn till att flera av dem, som nu fått sina redskap

mer eller mindre förstörda, drabbats av svåra redskapsförluster även

aien 1953 och 1955, torde man emellertid ha att räkna med att anspråken

nu kommer att bli relativt större än vanligt i förhållande till totalvärdet av

vad som forlorats. Styrelsen anser sig därför böra räkna med att ersättningarna

enligt sedvanliga grunder sammanlagt icke kommer att mycket understiga

två tredjedelar av det totala förlustvärdet och alltså kan komma att

uppgå till inemot 340 000 kronor. Av detta belopp torde omkring en tredjedel

eller 113 000 kronor kunna beräknas bli erforderliga för lämnande av

bidrag och två tredjedelar eller 226 000 kronor för lån, vilka belopp lämpligen

torde kunna avrundas nedåt till 110 000 och 225 000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts och med framhållande av att å anslaget

och fonden förefintliga behållningar avses för täckande av medelsbehovet

såväl under innevarande som nästkommande budgetår — särskild inedelsanvisning

har nämligen ej begärts för budgetåret 1957/58 — hemställer fiskeristyrelsen,

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 skall

anvisas 110 000 kronor å anslaget Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap

in. in. och 225 000 kronor till statens fiskredskapslånefond.

Statskontoret biträder vad fiskeristyrelsen anfört och föreslagit men framhåller

i anledning av vad i ärendet uttalats om skapandet av andra stödåtgärder,

att ämbetsverket städse hävdat den uppfattningen, att bistånd från

statsmakterna principiellt icke bör lämnas, då fråga är om skador, beträffande

vilka möjligheter föreligger att vinna försäkringsmässigt skydd. I sitt

utlåtande den 15 november 1955 till riksdagens jordbruksutskott angående

vackta motioner om stödlån åt vissa fiskare på grund av stormskador framoll

statskontoret också, att sådana lån icke kunde bidraga till ökat intresse

tor forsäkringsverksamheten och därför var mindre lämpliga under pågående

utredningsarbete. Andra åtgärder än de av fiskeristyrelsen föreslagna

orde således enligt statskontorets mening icke böra övervägas.

k Öl edraganden. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har den

svåra stormen sista veckan i oktober 1956 längs södra Sveriges kuster orsakat

betydande förluster för ett stort antal fiskare, bl. a. genom att en avsevärd

mängd fiskredskap blivit förstörd. De största förlusterna synes ha uppstått

på Skånes ostkust men även i Blekinge och Kalmar län är förlusterna

och skadorna betydande. Fiskarna i sistnämnda båda län drabbades till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 är 1957

följd av svåra stormar av liknande förluster även åren 1953 och 1955. Vid

båda tillfällena lämnades de för skador och förluster på fiskredskap utsatta

fiskarna ekonomiskt bistånd genom bidrag utan återbetalningsskyldighet

ur anslaget Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. samt räntefria

lån ur statens fiskredskapslånefond.

Det torde även denna gång vara ett allmänt intresse att i största möjliga

utsträckning mildra verkningarna av de till följd av stormskador uppkomna

förlusterna för berörda fiskare. Några nya former för statsstödet såsom

i vissa framställningar och yttranden antytts — bör dock icke ifrågakomma.

Jag torde därvid få hänvisa till vad som anfördes i enahanda fråga i

samband med äskanden under ifrågavarande anslagspunkt å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1955/56 (prop. 1956:2, bil. 6, p. 5). Enligt

min mening bör man i stället även nu anlita förenämnda bidragsanslag och

lånefond och därvid tillse, att tillräckliga belopp står till förfogande. På

grund av omfattningen av de under hösten 1956 inträffade förlusterna av

och skadorna å fiskredskap torde de behållningar, som f. n. finnes å anslaget

resp. fonden icke förslå. En förstärkning av båda är därför erforderlig.

Fiskeristyrelsen har hemställt, att å anslaget skall anvisas ett belopp av

110 000 kronor och till fonden ett belopp av 225 000 kronor. Styrelsen har

därvid framhållit, att de disponibla behållningarna erfordras för normalt utgående

stöd under innevarande och nästföljande budgetår. Särskild medelsanvisning

har nämligen med hänsyn till föreliggande behållningar samt under

förutsättning av normal medelsförbrukning icke begärts för budgetåret

1957/58. Med utgångspunkt från den genomsnittliga medelsförbrukningen

å anslaget resp. fonden under ett antal år synes det emellertid icke erforderligt

att räkna med att de nu disponibla behållningarna skall behöva tagas

helt i anspråk för att täcka det normala behovet under innevarande och

nästa budgetår. Med hänsyn härtill och till de uppgifter, som jag under hand

inhämtat rörande det beräknade aktuella medelsbehovet för resp. bidrag

och lån, synes en reducering av de utav styrelsen äskade beloppen kunna

företagas utan att fördenskull någon minskning av bidrags- och lånemöjligheterna

skall behöva befaras. Jag föreslår därför, att å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1956/57 skall anvisas dels ett reservationsanslag

av 20 000 kronor till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. in., dels

ock ett investeringsanslag av 90 000 kronor till statens fiskredskapslånefond.

Till frågan om anvisande av sistnämnda anslag återkommer jag vid

anmälan av under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till fiskare för förlast av fiskredskap m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

K un c/I. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

[2] 17. Understöd åt fiskare. För detta ändamål anvisades senast för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag av 50 000 kronor. Efter beslut av

riksdagen har medgivits, att anslaget fått användas även under budgetåren

1946/47 1956/57. Anslaget disponeras i enlighet med bestämmelserna i

kungörelsen den 15 juni 1934 (nr 281) angående anslag av statsmedel för

beredande av tillfälligt understöd åt fiskare (ändrad genom kungörelsen

1940: 110). Å anslaget förelåg vid utgången av budgetåret 1955/56 en reservation

av 154 600 kronor. Denna reservation har emellertid genom beslut av

Kungl. Maj :t den 28 september 1956 praktiskt taget helt tagits i anspråk för

tillfälligt understöd utan återbetalningsskyldighet åt fiskare, som på grund

av issituationen under vintern 1955/56 råkat i ekonomiska svårigheter och

för sin försörjning befann sig i trängande behov av bistånd (se IX ht 1957 s

398—399).

Länsstyrelsen i Gävleborgs län (skr. 30/11 1956) hemställer i anledning

av en av Gävleborgs läns fiskareförbund gjord ansökning, att medel skall

anvisas för stödverksamhet åt fiskare i Västernorrlands och Gävleborgs län

på grund av felslaget fiske under år 1956. Länsstyrelserna i de berörda länen

har vidare överlämnat visst utredningsmaterial rörande fiskarnas inkomstförhållanden,

in. in.

I förenämnda skrivelse framhålles, att det senaste året varit ovanligt besvärligt

för fisket inom ifrågavarande landsdel. Av skilda orsaker har sålunda

strömmingsfisket, som är det viktigaste, utfallit långt sämre än eljest.

Såväl sommar- som liöstfisket har i det närmaste helt misslyckats. Länsstyrelsen

anför vidare bl. a. följande.

Ln växling mellan goda och dåliga år inom fisket är icke någon ovanlig

företeelse. Över huvud taget får fisket anses som ett osäkert och ovisst yrke.

Vanskligheten inom yrket är dock mera framträdande nu än tidigare mot

bakgrunden av den pågående standardhöjningen för flertalet av vårt folk.

Föi nallandet har också haft sina återverkningar för fiskarbefolkningen. Avsevärda

sociala förändringar har inträtt. Antalet yrkesfiskare har minskat

och kombinationen av fiske med annat yrke inom industri och jordbruk har

blivit allt vanligare. Även om denna utveckling är naturlig och delvis önskvärd,

är det dock av vikt ur samhällsekonomisk och social synpunkt att avgången

bland yrkesfiskarna icke överstiger vad som är försvarligt och godtagbart.

Yrkesbetingelserna måste också vara sådana, att nyrekryteringen

till yrket icke helt upphör. Det synes vara ett samhälleligt intresse, att fiskerinäringen

icke tynar bort på grund av bristande personella och ekonomiska

resurser.

Minskningen i strömmmgsförekomsten är icke någon ny företeelse. Efter

de ganska goda fiskeåren i mitten av 1940-talet har strömmingsfångsten utettei

piaktiskt taget hela kusten av Gävleborgs län visat nedgående siffror

Sa dåligt som i år har dock fisket icke tidigare utfallit och läget för de fiskare,

som kvarblivit inom yrket, har blivit mycket bekymmersamt. Orsaken

till det minskade strömmingsfisket är väl icke helt klar men mycket

tyder på att nedgången står i samband med vissa hydrografiska och klimatologiska

förhållanden. I sådant hänseende kan nämnas växlingar i vattnets

salthalt och de kalla vintrarna i början av 1940-talet. Måhända är det

oberättigat att antaga, att nedgången av strömmingstillgången endast

ar tillfällig'', om än med återverkningar under en följd av år.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

Det synes länsstyrelsen vara i hög grad påkallat, att fiskerinäringen under

nuvarande brydsamma situation skänkes stöd. Det bör ankomma på

statsmakterna att vidtaga lämpliga stödåtgärder. Härvid bör främst ökade

möjligheter beredas fiskarna att erhålla lån för sitt näringsfång. Även bidrag

till sådana fiskare, som särskilt hårt drabbats av yrkets vanskligbeter,

bör kunna komma i fråga.

Över framställningen har, efter remiss, yttranden avgivits av fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök, statskontoret och arbetsmarknadsstyrelsen.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 18/1 1957) anser stödåtgärder

åt fiskarbefolkningen i Västernorrlands och Gävleborgs län i hög

grad nödvändiga. Styrelsen framhåller dock, att behov av statligt stöd i

viss utsträckning föreligger även för övriga norrländska kustlän samt Uppsala

län. Utformningen av förevarande stödåtgärder bör enligt styrelsen i

huvudsak kunna grundas på ett förslag om stödlån åt vissa fiskare i Norrland

och Uppsala län, som år 1956 framlades av 1954 års fiskeriutredning.

Även statskontoret (skr. 1/2 1957) anser hjälpåtgärder motiverade. Ämbetsverket

avstyrker dock, att hjälp lämnas fiskarna i form av stödlån. I

stället bör understödsverksamhet i förekommande fall utövas, varvid fiskarna

i första hand bör beredas andra förtjänstmöjligheter genom igångsättande

av arbeten. Ämbetsverket erinrar därvid om att så skett i Djurö

kommun i Stockholms skärgård under innevarande vinter i en liknande

nödsituation. I den mån sådana åtgärder icke kan vidtagas, bör understöd

lämnas efter i huvudsak de riktlinjer, som riksdagen beslöt år 1934 (kungörelsen

1934: 281). Erforderliga medel bör enligt statskontoret i sådant

fall äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Arbetsmarknadsstyrelsen (skr. 25/2 1957) anför rörande fiskarnas arbetssituation

följande.

En mycket stor del av fiskarna brukar vid sidan av fisket utföra annat arbete.

Det dåliga utfallet av strömmingsfisket torde ytterligare ha förstärkt

intresset härför under det senaste året. På en del orter har fiskare jämväl

anmält sig som hjälpsökande arbetslösa. Någon mera allmän tendens härtill

har dock ej förelegat. Eftersom alla hjälpsökande icke kunnat anvisas

arbete i den öppna marknaden, har efter sedvanlig individuell behovsprövning

hänvisning till beredskapsarbete skett i viss utsträckning. Med anledning

av vad statskontoret anfört i sitt utlåtande, understryker arbetsmarknadsstyrelsen

i detta sammanhang, alt sådan hänvisning tillgripes först i

andra hand, sedan andra utvägar till arbetsplacering prövats. Styrelsen utgår

från att någon ändring beträffande reglerna för hänvisning in. in. till

beredskapsarbete icke åsyftas av statskontoret.

Beträffande skäligbeten av att särskilda låne- och bidragsmöjligheter tillskapas

anför arbetsmarknadsstyrelsen, att denna fråga faller utanför styrelsens

verksamhetsområde. Styrelsen understryker dock, att det är av betydelse,

alt eventuellt ifrågakommande åtgärder icke utformas så, att de kan

leda till att flera fiskare kvarhålles vid eller nyrekryteras till fisket än som

på längre sikt kan väntas få skälig utkomst därav.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

Föredraganden. Såsom framgått av den föregående framställningen har

på grund av felslaget strömmingsfiske under år 1956 åtskilliga fiskare i

främst Gävleborgs och Väster norr lands läns kusttrakter råkat i sådana ekonomiska

svårigheter, att de för sin försörjning är i behov av bistånd. Länsstyrelsen

i Gävleborgs län har på grund härav hemställt, alt de drabbade fiskarna

skall beredas ekonomisk hjälp genom statens försorg.

För nödsituationer som den förevarande har tidigare år medel funnits att

tillgå under anslaget till Understöd åt fiskare. Den å detta anslag vid utgången

av budgetåret 1955/56 förefintliga reservationen har emellertid under

innevarande budgetår nästan helt disponerats för utlämnande av understöd

utan återbetalningsskyldighet till sådana fiskare, som på grund av

issituationen vintern 1955/56 åsamkades ekonomiska förluster. Medel för

utlämnande av understöd även i år finnes därför ej att tillgå å anslaget. Ej

heller har någon ny medelsanvisning begärts för budgetåret 1957/58. Då

enligt min mening understödsformen även i år bör vara en lämplig åtgärd

för att bringa ifrågavarande fiskare ekonomisk hjälp, torde medelsanvisning

erfordras. Jag vill därvid för min del förorda, att ett belopp av 100 000

kronor skall ställas till förfogande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att fördela medlen efter de grunder och på de villkor, som befinnes lämpliga.

Såsom fiskeristyrelsen framhållit, bör hjälpåtgärdema emellertid icke

begränsas till fiskare i enbart Gävleborgs och Västernorrlands län. Jämväl

nödlidande fiskare i övriga norrländska kustlän samt i Uppsala län ävensom

i viss utsträckning utefter ostkusten i övrigt bör kunna komma i åtnjutande

av understöd.

I enlighet med vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt fiskare å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gnnnar Eklund

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

31

Bilaga 8

Egentliga statsutgifter

Tionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt

anför därvid följande.

B. Kommerskollegium m. m.

[1] Kommerskollegium: Avlöningar. Alltsedan försommaren år 1955 har

sex västeuropeiska stater, nämligen Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken

Tyskland samt Belgien, Nederländerna och Luxemburg verkställt utredningar

och fört förhandlingar beträffande upprättandet av en gemensam

marknad. Arbetet härmed väntas inom kort resultera i förslag till en konvention

att underställas respektive parlament. Samtidigt har inom Organisationen

för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) vissa utredningar verkställts

rörande en anknytning till den planerade gemensamma marknaden

av OEEC:s övriga medlemsländer. Enligt beslut av organisationens ministerråd

i juli 1956 har sålunda ett särskilt arbetsutskott undersökt de tekniska

förutsättningarna för en associering i form av ett frihandelsområde,

inom vilket medlemsländerna skulle sinsemellan avveckla tullar och kvantitativa

importrestriktioner medan de mot utomstående länder skulle äga

själva bestämma sina respektive tulltariffer. Arbetsutskottet har i en i januari

1957 framlagd rapport konstaterat, att det är tekniskt möjligt att upprätta

ett frihandelsområde i Europa, som innefattar såväl sexmaktsgruppens

gemensamma marknad som övriga OEEG-länder.

Arbetsutskottets rapport behandlades av OEEC:s ministerråd den 12 och

den 13 februari 1957. Rådet beslöt därvid att förhandlingar skall inledas i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

syfte att fastställa förutsättningarna och metoderna för att upprätta ett

europeiskt frihandelsområde, inom vars ram en associering mellan den förutnämnda

sexmaktsgruppcns gemensamma marknad och övriga OEEC-länder

kan ske. De fördragstexter, som i detta hänseende blir erforderliga,

skall förberedas. Det har uppdragits åt rådets ordförande att leda och samordna

det fortsatta arbetet och att underställa rådet en rapport över resultaten

därav i sådan tid, att nya beslut kan fattas före den 31 juli 1957.

I anslutning till de inom OEEC bedrivna undersökningarna har kommerskollegium

enligt särskilt uppdrag verkställt vissa förberedande utredningar

rörande dels konsekvenserna för Sveriges vidkommande av det ifrågasatta

frihandelsområdet, dels ock synpunkter och önskemål i fråga om det praktiska

genomförandet av ett sådant område. Resultaten härav har löpande

redovisats i skrivelser till chefen för handelsdepartementet. Kollegium har

emellertid framhållit att det på den korta tid som stått till förfogande inte

varit möjligt att verkställa de ingående undersökningar, som erfordras för

bedömningen av vissa mera omfattande problemställningar, och har understrukit

betydelsen av att utredningarna fortsättes. Med hänsyn till problemens

art och omfattning har kollegium ifrågasatt, om inte en särskild kommitté

borde övertaga det fortsatta utredningsarbetet.

Då frågan om ett europeiskt frihandelsområde har stor principiell betydelse

och ett ställningstagande till densamma kan förutses få vittgående

konsekvenser för det svenska näringslivet, har jag i likhet med kommerskollegium

funnit det vara av vikt, att de därmed sammanhängande problemen

för Sveriges vidkommande underkastas cn noggrann och ingående utredning.

Emellertid har jag av olika skäl funnit det lämpligast att det erforderliga

utredningsarbetet även i fortsättningen handhas av kommerskollegium.

För en dylik anordning talar bland annat kollegiets ställning såsom

centralt utredande organ på det handels- och näringspolitiska området samt

möjligheten att samordna utredningsarbetet med kollegiets övriga verksamhet

och med de funktioner, som ankommer på det till kollegium knutna

handelspolitiska rådet. Vid anmälan av spörsmålet den 8 mars 1957 har

Kungl. Maj:t fattat beslut i enlighet med den här angivna uppfattningen.

Sålunda har åt kommerskollegium uppdragits att verkställa utredningar

samt till chefen för handelsdepartementet inkomma med yttranden och förslag

i de frågor, som föranleds av Sveriges medverkan i fortsatta utredningar

och förhandlingar inom OEEC rörande förutsättningarna och metoderna

för att upprätta ett europeiskt frihandelsområde. Vidare har, främst i syfte

att åstadkomma en önskvärd förankring av verksamheten inom särskilt berörda

delar av näringslivet, förordnats, att till kommerskollegium skall vara

knuten en särskild delegation med uppgift att deltaga i handläggningen av

de ärenden som äger samband med uppdraget. Delegationen skall sammanträda

under ordförandeskap av generaldirektören och chefen för kommerskollegium.

En ledamot av delegationen skall vid förfall för generaldirektören

och jämväl i övrigt, i den omfattning generaldirektören bestämmer, såsom

ersättare fullgöra dennes uppgifter, såvitt angår nu ifrågavarande upp
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

drag. Till ledamöter i delegationen har utsetts, utom representanter för utrikesdepartementet

och andra av verksamheten berörda statliga förvaltningsgrenar,

företrädare för handel, hemmamarknads- och exportindustri,

jordbruket samt för Landsorganisationen i Sverige.

För att kommerskollegium skall kunna fullgöra sitt uppdrag inom den

tid, som står till förfogande, erfordras en tillfällig förstärkning av personalen

på kollegiets utrikes- och utredningsbyrå.

Kostnaderna för arvoden till delegationens ledamöter samt till den personal,

som i enlighet med det föregående kommer att få tagas i anspråk för

uppdraget, bör bestridas från kommerskollegiets avlöningsanslag och därvid

belasta anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t samt till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Då kostnaderna

inte tidigare kunnat förutses vid anslagets beräkning och då vidare

nyssnämnda anslagsposter är maximerade genom riksdagens beslut, torde

av riksdagen böra utverkas medgivande att anslagsposterna må överskridas

i den utsträckning, som kan erfordras för att täcka det uppkomna medelsbehovet.

Detta kan för innevarande budgetår beräknas uppgå till i runt tal

60 000 kronor, vikariatsersättningar inräknade.

Den här avsedda verksamheten inom kommerskollegium torde komma att

fortgå under åtminstone en del av nästa budgetår. Någon nämnvärd utvidgning

av verksamheten synes, såvitt nu kan bedömas, icke behöva ske. Jag

förutsätter, att kostnaderna för verksamheten även för sistnämnda budgetår

skall få bestridas från kommerskollegiets avlöningsanslag, och torde, då

storleken av medelsbehovet icke för närvarande kan närmare angivas, framdeles

få återkomma till frågan om det överskridande av maximerade anslagsposter

i kollegiets avlöningsstat, vilket kan föranledas härav.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att de i avlöningsstaten för kommerskollegium

upptagna anslagsposterna till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t samt till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1956/57

överskridas med sammanlagt 60 000 kronor.

H. Diverse

[2] 4. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Å

riksstaten för budgetåret 1956/57 har under förevarande anslagsrubrik anvisats

ett reservationsanslag av 225 000 kronor. Vid ingången av budgetåret

fanns å anslaget en reservation av ca 29 400 kronor. Under budgetåret beräknas

anslaget därjämte komma att tillföras 4 300 kronor från det under

tolfte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till Täckning av beräknat överskridande

av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner. Det för

3 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 125

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

budgetåret 1956/57 disponibla anslagsbeloppet uppgår sålunda till omkring

(225 000 + 29 400 + 4 300 =) 258 700 kronor.

Större delen av utgifterna under anslaget avser medverkan från svenska

delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete och svenska kommittén för

nordiskt ekonomiskt samarbete i Nordiska ekonomiska samarbetsutskottets

utredningsarbete. Samarbetsutskottet beräknas omkring den 1 juli 1957

komma att framlägga en rapport med en samlad plan för en gemensam nordisk

marknad för den del av samhandeln mellan de nordiska länderna, som

nu är föremål för undersökning. Arbetet inom utskottet och dess specialutskott

— antalet specialutskott uppgår för närvarande till 20 — har med anledning

härav intensifierats. Utskottets arbetsuppgifter har vidare utökats

i samband med att Finland — efter sin anslutning till Nordiska rådet vid

dess 4:e session — under 1956 blivit representerat i utskottet.

Under år 1956 tillkom två nya organ, vilkas kostnader också bestritts från

anslaget, nämligen svenska kommittén för nordisk näringsforskning och

svenska delegationen för nordiskt samarbete rörande atomforskningen och

atomenergiens fredliga användning. Kostnaderna innevarande budgetår för

dessa delegationer, som numera båda avslutat sitt arbete, uppgår till ca

12 000 kronor.

Den ökade intensiteten i samarbetsutskottets arbete och tillkomsten av

ytterligare två delegationer, vilka icke kunde förutses vid framläggandet av

1956 års statsverksproposition, har medfört stegrad anslagsbelastning. Utgifterna

under anslaget har under tiden den 1 juli 1956—den 31 januari 1957

uppgått till ungefär 149 400 kronor. De för återstoden av budgetåret disponibla

medlen utgör sålunda (258 700 — 149 400 =) 109 300 kronor.

Under återstoden av budgetåret beräknas kostnaderna under anslaget

komma att uppgå till ca 134 300 kronor. Sistnämnda belopp överstiger med

(134 300 — 109 300 =) 25 000 kronor de å anslaget disponibla medlen. I

enlighet härmed torde anslaget för innevarande budgetår böra förstärkas

med 25 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/

57 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor. 3

[3] 12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga har å riksstaten under tionde huvudtiteln

för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 725 000

kronor. Vid utgången av föregående budgetår fanns å anslaget en reservation

av i runt tal 11 600 kronor. Genom överföring från anslaget till Täckning

av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner

beräknas ca 17 600 kronor komma att tillföras anslaget. Vidare

har under innevarande budgetår till kommiltéanslaget återlevererats ca

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj ris proposition nr 125 år 1957

18 400 kronor, motsvarande vissa från anslaget bestridda utgifter, vilka avsetts

skola slutligt täckas av andra medel. Det för budgetåret 1956/57 disponibla

anslagsbeloppet uppgår sålunda till (725 000 -f 11 600 + 17 600 -f

18 400 =) 772 600 kronor.

Kostnaderna under anslaget har hittills under budgetåret uppgått till betydligt

högre belopp än som förutsetts vid anslagsberäkningen. Orsaken

härtill är främst, att kostnaderna för delegationen för atomenergifrågor, vilken

inrättats med stöd av beslut av 1956 års riksdag (prop. 176, L3U 22,

rskr 344), under innevarande budgetår bestrids från anslaget. Nämnda kostnader

beräknas under 1956/57 komma att uppgå till ca 75 000 kronor. I

årets statsverksproposition (X ht, p. 47) har föreslagits att kostnaderna för

delegationens verksamhet fr. o. in. budgetåret 1957/58 skall bestridas från

särskilt anslag å riksstaten. Vidare bör i detta sammanhang nämnas, att

från kommittéanslaget också bestritts ersättningar till sakkunniga, vilka

under hösten 1956 biträtt inom handelsdepartementet vid det förberedande

arbetet i samband med inrättandet av statens pris- och kartellnäinnd.

Under budgetårets första sju månader uppgick belastningen å anslaget

till ca 500 000 kronor. Under återstående fem månader av budgetåret beräknas

utgifterna under anslaget komma att uppgå till ca 342 600 kronor.

Medelsbehovet under kommittéanslaget för hela budgetåret 1956/57 uppgår

alltså till ca 842 600 kronor, vilket belopp med (842 600 — 772 600 =)

70 000 kronor överstiger tillgängliga medel. För ändamålet torde därför

böra anvisas ytterligare 70 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rune Lindquist

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

37

Bilaga 9

Egentliga statsutgifter

Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Ei.iasson.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför

därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

[1] 140 b. Ytterligare inköp av polioympämne. I skrivelse den 30 januari

1957 har medicinalstyrelsen och styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium

hemställt om bemyndigande för laboratoriets styrelse att inköpa

högst 600 liter polioympämne från USA för en kostnad av högst 2 070 000

kronor. Till stöd för framställningen anföres.

Jämlikt propositionen nr 192/1956 har å tilläggsstat I för budgetåret 1956/

57 anvisats ett förslagsanslag av 3 600 000 kronor för inköp av polioympämne.

Med utnyttjande av detta anslag har 1 035 liter polioympämne importerats

från USA. Denna kvantitet beräknas räcka för den vaccinering av barn

i de fyra lägsta skolklasserna, vilken påbörjas i slutet av januari 1957.

I nämnda proposition förutsattes, att även fyra årsklasser barn i förskolåldern

skulle erbjudas ympning under våren. Härför beräknades åtgå 900

liter vaccin. Departementschefen anförde, att frågan om denna ytterligare

import framdeles finge anmälas för riksdagen, men förutsatte, att Kungl.

Maj :t, om så skulle visa sig nödvändigt, i avvaktan på riksdagens beslut skulle

äga förskottera erforderliga medel från anslaget till inköp av polioymp
ämr.

e. . ....

Föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium bär nu anmalt,

alt två satser svenskt poliovaccin om sammanlagt drygt 100 liter färdigställts

och utan anmärkning passerat kontrollprövningar av samma omfattning som

i USA. Vidare har produktionskontrollen under inaktiveringsförloppet slutförts

med tillfredsställande resultat beträffande dels ytterligare eu sats, be
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

redd enligt en modifikation av den svenska metodiken, dels två satser, framställda

enligt Salks teknik. Kontroll av ett par andra satser pågår. Slutgiltigt

provningsresultat beräknas successivt framkomma under tiden från

slutet av februari till första hälften av april 1957 i fråga om samtliga dessa

satser. På detta sätt föreligger möjligheter för att sammanlagt omkring 400

liter vaccin kan färdigställas för användning under nämnda tidsperiod.

Hittills föreliggande erfarenhet om anmälningsfrekvensen tyder på att anslutningen

bland skolbarnen genomsnittligt kommer att ligga något under

90 procent. Sannolikt blir icke heller anslutningsfrekvensen i fråga om förskolebarnen

högre än 90 procent. På grund härav kan vaccinåtgången totalt

antagas bli omkring 200 liter mindre än ursprungligen beräknats. Tages

hänsyn jämväl till att 100 liter svenskt vaccin färdigställts, kan behovet av

ytterligare vaccinimport uppskattas till högst 600 liter i stället för tidigare

beraknade 900 liter. För 600 liter uppgår kostnaden till 2 070 000 kronor.

Styrelserna föreslår, att medel ställes till förfogande för inköp av denna

kvantitet från USA. Inköpet bör fördelas på två poster, varvid den sista

minskas, om ytterligare svenskt vaccin blir tillgängligt eller om anslutningen

till ympningarna blir mindre än här beräknats.

Styrelserna förordar vidare, att vaccinering mot polio redan i vår möj liggöres

för vissa personalkategorier, som i särskilt hög grad utsättes för smittn?k>

nämligen dels personal vid virologiska laboratorier, där polioarbeten

pagar, ävensom för familje- och hushållsmedlemmar till sådan personal,

dels epidemisjukhusens sjukvårdspersonal, jämte medlemmar av sådan personals

familj eller hushåll, dels ock personer, som utflyttar till Sydamerika,

Asien eller Afrika. Vaccinkostnaden bör i dessa fall debiteras den för laboratorierna

resp. sjukhusen ansvariga myndigheten eller, ifråga om de utflyttande,

desamma.

Därutöver bör vaccin kunna användas för andra eventuellt ifrågakommande

personalkategorier, som är särskilt utsatta för smittrisk. Någon uppräkning

av importkvantiteten har icke ansetts erforderlig för här avsedda ändamål.

Emellertid torde också många vuxna önska att enskilt och på egen bekostnad

bli vaccinerade eller låta sina barn undergå ympning, innan offentlig

sådan organiseras för deras del. Detta önskemål bör tillgodoses, om tillgängen

på svenskt vaccin senare i vår blir tillräcklig härför eller om exportlicens

kan erhållas i USA för vaccin, avsett för privat ympning. Om import

av amerikanskt vaccin för ändamålet kan komma till stånd, ämnar laboratoriet

snarast möjligt importera viss kvantitet vaccin med anlitande av den

i dess stat upptagna anslagsposten till inköp av bakteriologiska preparat.

Departementschefen. I den för 1956 års höstriksdag framlagda propositionen

nr 192 angående anslag till inköp av polioympämne beräknades, att sammanlagt

1 935 liter vaccin skulle erfordras för genomförande av den till våren

1957 planerade skyddsympningen mot polio av fyra årsklasser skolbarn

och fyra årsklasser förskolebarn. På grund av att nu icke mera än högst 90- procentig anslutning synes kunna påräknas bland dessa barn, torde den totalt

erforderliga kvantiteten ympämne understiga den tidigare beräknade

med omkring 200 liter. 1 035 liter vaccin har redan importerats från USA.

Vidare har drygt 100 liter svenskt vaccin framställts vid bakteriologiska laboratoriet.

Den ytterligare erforderliga kvantiteten uppgår således till högst

(1 935 — 200 — 1 035 — 100) 600 liter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

Flera vaccinsatser är f. n. under framställning vid bakteriologiska laboratoriet.

Då emellertid slutgiltigt provningsresultat beträffande dessa ännu

icke föreligger, är det ej möjligt att i dagens läge bestämt förutsäga, huruvida

eller i vad mån ytterligare svenskt vaccin kommer att kunna ställas till

förfogande för årets ympningar. På grund härav och för att säkerställa tillgången

på vaccin för ympningsprogrammets genomförande har Kungl. Maj :t

genom beslut den 15 februari 1957 medgivit, att laboratoriets styrelse må för

inköp av polioympämne från USA från det å tilläggsstat I till riksstaten föi

budgetåret 1956/57 anvisade förslagsanslaget till Inköp av polioympämne

disponera — utöver tidigare medgivet belopp av 3 600 000 kronor — högst

2 070 000 kronor. Sistnämnda belopp motsvarar kostnaden för inköp av 600

liter ympämne. För dispositionen av ifrågavarande belopp har Kungl. Maj :t

föreskrivit, att inköpet skall fördelas på två poster, varvid den första posten

må omfatta högst 360 liter ympämne och den andra den kvantitet ympämne,

som framdeles — sedan möjligheterna att tillhandahålla svenskt poliovaccin

närmare klarlagts — må prövas erforderlig för att fullfölja ynrpning

av i propositionen nr 192/1956 avsedda barn samt i medicinalstyrelsens

och laboratoriets nyss redovisade skrivelse särskilt angivna personalkategorier.

Frågan om inköp av sistnämnda post skulle underställas Kungl. Maj .ts

prövning.

I enlighet med vad som anfördes vid anmälan av propositionen in 192/

1956 torde frågan om ytterligare import av ympämnen för vaccinering av

förskolebarnen böra anmälas för riksdagen. För att överensstämmelse skall

erhållas mellan å riksstaten anvisade anslagsmedel och de belopp laboratoriets

styrelse bemyndigats disponera för ändamålet, bör ett särskilt anslag

för ytterligare inköp av polioympämne å 2 070 000 kronor eller avrundat

2 000 000 kronor anvisas å tilläggsstat II för budgetåret 1956/57. Från detta

anslag bör det å tilläggsstat I för innevarande budgetår anvisade anslaget

till Inköp av polioympämne tillgodoföras ett belopp, motsvarande vad som

på grund av Kungl. Maj :ts beslut den 15 februari 1957 disponerats från sistnämnda

anslag.

Förslaget att vissa personalkategorier, vilka är särskilt utsatta för smittrisk,

beredes möjlighet att undergå poliovaccincring innevarande år föranleder

icke någon erinran från min sida. Ej heller har jag något att erinra mot

att vaccin ställes till förfogande för ympning av personer, som på eger. bekostnad

önskar undergå sådan, därest tillgången på ympämne tillåter detta.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Ytterligare inköp av poliogmpumne å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

C. Överståthållarämbetet och landsstaten

[2] Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. I gällande avlöningsstat är för

avlöningar till icke-ordinarie personal under obetecknad anslagspost upptaget

ett belopp av 675 000 kronor. Från anslagsposten avses att bestridas,

förutom vikariatsersättningar i anledning av normala ledigheter, grundlöner

till biträdande landsfogdar, fasta landsfogdeassistenter samt åklagaraspiranter

(ambulerande landsfogdeassistenter och landsfogdeaspiranter).

Äklagaraspirantorganisationen är dimensionerad för att med anlitande av

färdigutbildade, ännu ej fast placerade befattningshavare (de ambulerande

landsfogdeassistenterna) kunna förse åklagarorganisationen i städerna med

vikarier och med förstärkning vid stor arbetsbelastning. I den mån tjänstgöring

sker i stad belastar icke vederbörandes avlöning statsverket. Anslaget

till äklagaraspirantorganisationen beräknas med hänsynstagande härtill.

För innevarande budgetår (1956 års statsverksproposition, XI ht, s.

404) har denna förstärknings- och vikarieorganisation för städerna beräknats

till 21 befattningshavare. Emellertid kommer under innevarande budgetår

tre landsfogdeassistenter att vara helt sysselsatta inom den statliga

åklagarorganisationen i stället för att tjänstgöra i stad. Av dessa erfordras

två för den s. k. mututredningen och en med anledning av i Södermanlands,

Östergötlands, Gotlands och Kopparbergs län beviljade partiella tjänstledigheter

på grund av omfattande utredningar och ålalsärenden. Kostnaden

för grundlöner till dessa tre befattningshavare uppgår till omkring 43 000

kronoi. Häitill erfordras cirka 13 000 kronor för icke beräknade vikariatsersättningar

med anledning av de förordnanden, som föranlctts av utredningarna

och tjänstledigheterna. Utöver det belopp, som beräknats i 1956

års statsverksproposition, erfordras således i runt tal 55 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för landsfogdarna

in. fl. upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1956/57 överskridas med

högst 55 000 kronor.

G. Diverse

[3] 17. Kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen.

Under denna rubrik anvisade riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 256/1950 å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51

ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor. Av detta belopp avsågs för extraordinära

kostnader i samband med uppförande av vissa enfamiljshus

100 000 kronor, för inlösning av rasområdet 2 385 000 kronor, för justering

a'' hyggnadei 95 000 kronor, för flyttning av byggnader inom rasområdet

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

150 000 kronor, för grovplanering av området 350 000 kronor, för av myndigheterna

vidtagna hjälpåtgärder 57 000 kronor, för geologiska undersökningar

50 000 kronor samt för oförutsedda utgifter 100 000 kronor. I propositionen

beräknades en viss återbäring av medel till statsverket komma

att ske efter det att inlösta fastigheter försålts av staten.

I skrivelse den 7 november 1956 har länsstyrelsen i Älvsborgs län anfört

bl. a. följande.

De kostnadsberäkningar, som låg till grund för anslagsäskandet i propositionen

nr 256/1950, var med nödvändighet approximativa — katastrofen

inträffade sålunda den 29 september 1950 och propositionen är dagtecknad

den 13 oktober samma år. Det visade sig snart, att anslaget inte förslog till

bestridande av alla kostnader, bl. a. för förvärv av rasområdet jämte därtill

hörande byggnader in. in. I samråd med inrikesdepartementet har länsstyrelsen

— i avvaktan på inkomster genom fastighetsförsäljningar — låtit bestrida

nödvändiga anslagsöverskridanden över en särskilt upplagd förskottstitel.

Härvid räknade man med att överskridandet av anslaget via förskottstiteln

skulle bli av kortvarig natur och att avvecklingen av de gjorda

fastighetsköpen skulle kunna ske relativt snabbt. Emellertid har av olika

skäl — bl. a. rådande kreditsvårigheter — så inte blivit fallet.

Utgifterna har regelmässigt bestritts på sådant sätt, att länsstyrelsen efter

rekvisition från den inom landskansliet för handläggning av samtliga

ärenden rörande katastrofen inrättade särskilda avdelningen — benämnd

»Länsstyrelsens Surteavdelning» — från förskottstiteln etter hand utanordnat

medel, som insatts å ett för denna avdelning öppnat särskilt postgirokonto,

varefter utbetalningarna verkställts av »Surteavdelningen», som

även uppburit inflytande inkomster. Intill utgången av budgetåret 1955/56

har de faktiska utgifterna uppgått till 4 773 786 kronor och inkomsterna

till 1 247 143 kronor. Länsstyrelsen beräknar ytterligare utgifter och inkomster

till i runt fal 160 000" resp. 550 000 kronor.

Av förskotten utestår alltjämt oersatt 270 000 kronor. Å nyssnämnda postgirokonto

innestår å andra sidan 243 356 kronor. Del sammanlagda belopp,

som Surteavdelningen beräknas komma att inleverera till länsstyrelsen, utgör

sålunda (550 000 -j- 243 356 — 160 000) 633 356 kronor. Härav kominer

270 000 kronor att gå till täckning av utestående förskott. Återstoden eller

i runt tal 363 000 kronor avser länsstyrelsen all tillgodoföra den å riksstatens

inkomstsida uppförda titeln Övriga diverse inkomster.

Länsstyrelsen hemställer, all Kungl. Maj :t måtte låta vid det av länsstyrelsen

tillämpade förfaringssättet bero.

Riksräkenskapsverket, som avgivit utlåtande i ärendet, uttalar bl. a.

Såsom framgår av förevarandc framställning har intill utgången av budgetåret

1955/56 de faktiska utgifterna uppgått till 4 773 786 kronor och inkomsterna

till 1 247 143 kronor. Ytterligare utgifter och inkomster beräknas

till 160 000 resp. 550 000 kronor, varför de totala utgifterna beräknas komma

att uppgå till 4 933 786 kronor och de totala inkomsterna till 1 797 143

kronor.

Riksräkenskapsvcrkets revision har i promemoria vid granskning av Älvsborgs

läns räkenskaper för budgetåren 1950/51—1954/55, vilken kommunicerats

länsstyrelsen den 27 december 1955, framhållit, att ett anslagsövcrskridandc

förelåge, då här ifrågavarande inkomster icke bort tillgodoföras

anslaget utan i enlighet med bestämmelserna i kungl. brev den 29 juni 1946

till riksräkenskapsverket angående disposition av köpeskillingar, som in
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

flyter vid försäljning av viss staten tillhörig egendom in. in., bort tillgodoföras

inkomsttiteln »Övriga diverse inkomster».

Då förevarande reservationsanslag, såsom framgår av anslagsmotiveringen,

beräknats skola täcka bruttokostnaderna för hjälpåtgärderna, bör

enligt riksräkenskapsverkets mening ytterligare erforderliga medel, enligt

länsstyrelsens beräkning i runt tal 1 500 000 kronor, anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1956/57. Redan influtna ävensom framdeles

inflytande inkomster bör tillgodoföras inkomsttiteln »Övriga diverse inkomster».

Departementschefen. I likhet med riksräkenskapsverket anser jag, att genom

fastighetsförsäljningar inflytande inkomster icke borde ha tillgodoförts

det för budgetåret 1950/51 anvisade reservationsanslaget. I enlighet härmed

och då jag inte har något att erinra mot vad riksräkenskapsverket i övrigt

anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning av

Surtekatastrofen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Johnng Sköldvall

s. 43 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

43

Bilaga 10

Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1956/57 och anför därvid följande.

Under innevarande budgetår har i olika sammanhang äskats anslag till

investeringar såväl å tilläggsstat I som å tilläggsstat II till gällande riksstat.

I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet

för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga

avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Beträffande de å tilläggsstat I

anvisade anslagen torde emellertid icke några avskrivningsanslag erfordras.

Följande beräkning är således hänförlig till investeringsanslag å tilläggsstat

II. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till

grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter

jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtages av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

är påkallad beträffande ifrågavarande investeringar.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten

för fångvården å 6 300 000 kronor avser till ca 900 000 kronor markförvärv,

vilka icke avskrives. Återstående belopp, 5 400 000 kronor, bör enligt

vad som gäller för fångvårdsbyggnader avskrivas med 50 procent. Det

sålunda beräknade avskrivningsbeloppet, 2 700 000 kronor, skall emellertid

minskas med 1 200 000 kronor, utgörande den till nu ifrågavarande avskrivningsanslag

per den 1 juli 1956 överförda, till Skogomeanstalten hänförliga

behållningen å reservationsanslaget Fångvårdsanstalterna: Anskaffning och

utrustning av förläggningar (jfr prop. nr 2/1957, s. 57). Avskrivningsanslaget

upptages alltså till 1 500 000 kronor.

Investeringsanslagen till återuppförande av snickeriverkstad vid fång
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

kolonien Sjöboda å 219 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid statens

vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare å 500 000 kronor samt till

nybyggnad för konstfackskolan å 5 000 000 kronor torde i enlighet med gällande

regler böra avskrivas med 50 procent, medan anslagen till vissa ombyggnadsarbeten

in. m. vid statens bakteriologiska laboratorium å 98 700

kronor och till vissa skyddsrumsanläggningar å 500 000 kronor bör avskrivas

helt.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas

avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen

i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag för befästningars

delfond, för vilken total avskrivning tillämpas. Kostnader för

markförvärv avskrives icke.

Under arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder har å

tilläggsstat II äskats investeringsanslag om tillhopa 994 000, 550 000,

10 450 000 respektive 12 500 000 kronor, vilka anslag icke till någon del avser

markförvärv. Avskrivningsanslagen under delfonderna bör alltså upptagas

med 497 000, 275 000, 5 225 000 respektive 12 500 000 kronor.

Statens utlåningsfonder. Investeringsanslaget till lånefonden för bostadsbyggande

å 125 000 000 kronor torde i överensstämmelse med hittills tilllämpade

regler avskrivas med 25 procent. Avskrivningsanslaget upptages

alltså till 31 250 000 kronor.

Anslaget till statens fiskredskapslånefond å 90 000 kronor torde, då lånen

avses skola löpa utan ränta, böra avskrivas helt.

Fonden för låneunderstöd. De under fonden upptagna investeringsanslagen

till lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

å 800 000 kronor samt till lån till Bibliotekstjänst förening u. p. a. å

250 000 kronor torde, då lånen avses skola löpa utan ränta, böra avskrivas

helt.

Beträffande anslaget till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

å 3 000 000 kronor torde avskrivning med 65 procent böra tillämpas, vilket

innebär att avskrivningsanslaget uppföres med 1 950 000 kronor.

Det avskrivningsbehov som föreligger med hänsyn till investeringsanslaget

till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet torde i överensstämmelse

med den numera tillämpade principen (statsverkspropositionen år

1955, bil. 19; rskr nr 328) få täckas genom avsättning till fonden för oreglerade

kapitalmedelsförluster. Till detta anslagsäskande återkommer jag i

annat sammanhang denna dag.

Diverse kapitalfonder. Investeringsanslaget under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond till anordnande av bombsäker smörjoljefabrik

m. m. å 340 000 kronor bör liksom tidigare medelsanvisningar för ändamålet

avskrivas med 35 procent. Avskrivningsanslaget uppföres alltså med 119 000

kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond:

Justitiedepartementet:

Vissa byggnadsarbeten för fångvården ...... 1 500 000

Åt eruppförande av snickeriverkstad vid fångkolonien

Sjöboda ....................... 109 500

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt

å Gudhem för alkoholmissbrukare ........ 250 000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för konstfackskolan ............ 2 500 000

Inrikesdepartementet:

Vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid statens

bakteriologiska laboratorium ............. 98 700

Vissa skyddsrumsanläggningar............. 500 000

Försvarets fonder:

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond......................... 497 000

Marinens delfond ...................... 275 000

Flygvapnets delfond .................... 6 225 000

Befästningars delfond.................... 12 500 000

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande............ 31 250 000

Jordbruksdepartementet:

Statens fiskredskapslånefond .............. 90 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstal
-

ter för alkoholmissbrukare .............. 800 000

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

................................. 1 950 000

Ecklesiastikdepartementet:

Lån till Bibliotekstjänst förening u. p. a..... 250 000

Diverse kapitalfonder:

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik

m. m................................. 119 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Brodén

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

47

Bilaga 11

Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konunqen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag

till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1956/57 och anför därvid följande.

Såsom jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av frågan om anslag

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II för innevarande

budgetår bör under förevarande anslag medel beräknas för täckning

av det avskrivningsbehov, som föreligger med hänsyn till det å tilläggsstat

II anvisade investeringsanslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

I enlighet med numera tillämpade principer anvisas å anslaget till fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster medel för en framtida reglering av

avskrivningsbehovet för dels kapitalsubventionerna till egnahem och dels

tilläggslånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet. De förstnämnda har i

statsverkspropositionen till 1956 års riksdag (bil. 26, s. 17) beräknats uppgå

till 65 miljoner kronor för innevarande budgetår. Enligt uppgifter från bostadsstyrelsen

torde emellertid utbetalningarna av ifrågavarande subventioner

komma att stanna vid 45 miljoner kronor. Härav har i vanlig ordning

avskrivits 25 procent, d. v. s. i runt tal 11 miljoner kronor, över avskrivningsanslaget

till lånefonden för bostadsbyggande. Det återstående avskrivningsbehovet

i vad avser egnahemssubventionerna uppgår således till 34 miljoner

kronor. Anslag till tilläggslån har å riksstat och tilläggsstat för 1956/

57 uppförts med (160 -f 40 = ) 200 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från bostadsstyrelsens uppgifter rörande egnahemssubventionernas

omfattning uppgår alltså avskrivningsbehovet på bostadsområdet

till sammanlagt (34 + 200 =) 234 miljoner kronor för innevarande

budgetår. Enligt beslut av fjolårets riksdag (statsverkspropositionen år 1956,

bil. 20; rskr 284) bar för ifrågavarande ändamål å riksstaten för 1956/57

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

till fonden för oreglerade kapilalmedelsförluster redan anvisats 200 miljoner

kronor. Då jag finner angeläget, att en reglering av nu berörda avskrivningsfrågor

kommer till stånd, föreslår jag att å förevarande anslag å tilläggsstat

II uppföres ytterligare (234 — 200 =) 34 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedels förluster

å tilläggsstat II för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

34 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Brodén

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

49

Bilaga 12

Kapitalinvesteringar

Justitiedepartementet

Utdrag av protokollet över justitiedcpartementsårenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt

anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

[1] la. Återuppförande av ekonomibyggnader vid fångvårdsanstalten i Mariestad.

Under hänvisning till vad jag anfört vid anmälan denna dag av vissa

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II för innevarande budgetår (bil. 1, p. 2)

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Återuppförande av ekonomibyggnader vid fångvårdsanstalten

i Mariestad å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 539 000

kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[2] 2 a. Återuppförande av snickeriverkstad vid fångkolonien Sjöboda.

Under hänvisning till vad jag anfört vid anmälan denna dag av vissa under

justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II för innevarande budgetår (bil. 1, p. 2) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

4 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 125

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

att till Återuppförande av snickeriverkstad vid fångkolonien

Sjöboda å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 219 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Chr. af Winklerfelt

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

51

Bilaga 13

Kapitalinvesteringar

Ecklesiastikdepartementet

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57

och anför därvid följande.

VI. Fonden för låneunderstöd

[1] 8 b. Lån till Bibliotekstjänst förening u. p. a. Hos Kungl. Maj :t har

Bibliotekstjänst förening u. p. a. hemställt om ett räntefritt amorteringslån

av statsmedel å 250 000 kronor, att efter en amorteringsfri femårsperiod

amorteras under tjugu år med en tjugondedel årligen. Lånet avser finansieringen

av kostnaderna för föreningens nybyggnad i Lund.

Av tillgängliga handlingar inhämtas huvudsakligen följande.

Bibliotekstjänst förening u. p. a. grundades 1951 genom ombildning av

en tidigare ekonomisk förening för tillhandahållande av biblioteksmateriel,

kallad Bibliotekens försäljningscentral. Samtliga andelar i föreningen, som

har sitt huvudkontor förlagt till Lund, äges av Sveriges allmänna biblioteksförening.

Denna räknar för närvarande 2 300 medlemmar, varav 600 personliga

medlemmar och 1 700 bibliotek. Vinstutdelning till andelsinnehavarna

får icke äga rum. I Bibliotekstjänsts styrelse äger skolöverstyrelsen utse

en ledamot jämte suppleant för denne. Överstyrelsen utser därjämte en revisor

och en revisorssuppleant.

Bibliotekstjänst har enligt sina stadgar till ändamål »att bedriva publikationsverksamhet,

tillverka och försälja biblioteksmaterial, ävensom att idka

annan därmed förenlig rörelse». Av särskild vikt är de tryckta katalogkort,

som föreningen låter utarbeta för flertalet utkommande böcker, samt den

kollektiva bokinbindning, som föreningen organiserat. Av föreningens publikationer

kan i första hand nämnas Svensk tidningsindex och Svensk tidskriftsindex.

Vidare utger föreningen »Kommunal litteraturtjänst», littera
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj-.ts proposition nr 125 år 1957

turvägledningar av olika slag, bibliotekshandböcker, propagandabroschyrer

o. s. v. samt tillhandahåller blanketter, möbler och inredningsartiklar för

biblioteken.

Enligt 1955 års bokslut hade föreningen ett eget kapital av 85 250 kronor,

varav 40 000 kronor utgjorde insatskapital. Omsättningen utgjorde 1955

1 483 355 kronor. Antalet anställda var vid årsskiftet 1955/56 39 st. Verksamheten

bedrives förutom i Lund även i Örebro. Förläggningen till Lund

med dess tillgång på välutrustade tryckerier och kvalificerad arbetskraft har

inneburit fördelar även såtillvida som företaget kunnat inleda ett givande

samarbete med dels universitetsbiblioteket i Lund och dels stadsbiblioteket

i Malmö. Företagets avdelningar i Lund är splittrade på sex olika lokaler.

Då det visat sig omöjligt att på annat sätt i Lund erhålla lokaler tillräckliga

för företagets hela verksamhet, har föreningen beslutat att där låta

uppföra en kontorsbyggnad å tomten stadsäg. 353 och 385 Z i kvarteret

Tegelstenen 1. Lunds stad har genom gåvobrev överlämnat tomten till föreningen,

och arbetsmarknadsstyrelsen har genom beslut den 12 april 1956

beviljat erforderligt byggnadstillstånd. Igångsättningstillstånd har erhållits

från den 1 augusti 1956.

De totala kostnaderna för byggnadsföretaget beräknas till 700 000 kronor.

Härav beräknas 300 000 kronor såsom stående lån i sparbank. Genom beslut

av Kungl. Maj :t den 7 september 1956 har föreningen beviljats ett räntefritt,

högst femårigt lån å 100 000 kronor ur fonden för centrala åtgärder

till främjande av folkbiblioteksväsendet. Av egna medel beräknar föreningen

kunna tillskjuta 50 000 kronor. Till täckande av återstoden, 250 000 kronor,

hemställer föreningen nu om ifrågavarande lån av statsmedel.

Byggnadsstyrelsen har icke funnit anledning till erinran mot den beräknade

byggnadskostnaden.

Skolöverstyrelsen tillstyrker bifall till ansökningen under framhållande

av det särskilt angelägna i att föreningen under den närmaste femårsperioden

innan omsättningen kan beräknas ha nått den större volym för

vilken de nya lokalerna utgör en förutsättning — icke belastas med så stora

lokalkostnader, att mera avsevärda prishöjningar på av föreningen tillhandahållna

varor och tjänster måste tillgripas.

Statskontoret — som inhämtat att den föreliggande framställningen

främst föranletts därav, att en affärsbank med hänsyn till det skärpta kreditläget

icke ansett sig kunna infria cn tidigare preliminär utfästelse om

byggnadslån — hävdar för sin del att ett statligt stöd till föreningens verksamhet

i princip bör regleras över fonden för centrala åtgärder till främjande

av folkbiblioteksväsendet. Då emellertid fondens nuvarande behållning

icke lämnar utrymme för ett lån av ifrågavarande storlek och då man

icke torde kunna bortse från föreningens behov av likvida medel vid tidpunkten

för avlyftande av beviljat byggnadskreditiv, föreslår ämbetsverket,

att föreningen beviljas ett räntebärande amorteringslån mot inteckningssäkerhet.

Statskontoret förutsätter därvid, att, i den mån så finnes påkallat

med hänsyn till föreningens ekonomi, bidrag till ränte- och amorteringskostnaderna

för lånet skall utgå ur fonden för centrala åtgärder till främ
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

jande av folkbiblioteksväsendet. Ämbetsverket har ingen erinran mot en

amorteringsfri femårsperiod.

Departementschefen. Under de år, som Bibliotekstjänst förening u. p. a.

varit i verksamhet, har den utvecklat sig till att bli en alltmera betydelsefull

central för service åt bibliotek av alla slag. Beaktansvärda insatser har

genom föreningen gjorts för att rationalisera biblioteksverksamheten, höja

standarden på bokbestånd och kataloger, ge biblioteken bättre möjligheter

till rådgivning och vägledning samt avlasta särskilt de mindre bibliotekens

bibliotekarier från tidsödande rutinarbete.

Den kontorsbyggnad, som föreningen nu låter uppföra i Lund, är nödvändig

för rationalisering av föreningens ökande verksamhet. Kostnaderna för

byggnadsföretaget har, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, beräknats

till 700 000 kronor. Härav beräknas ett belopp av 450 000 kronor

komma att täckas genom stående sparbankslån, genom lån ur fonden för

centrala åtgärder till främjande av folkbiblioteksväsendet och genom föreningens

egen kapitalinsats. För täckande av återstoden begäres ett lån å

250 000 kronor av statsmedel. Byggnadsarbetena har igångsatts i augusti

1956 och beräknas bli slutförda i sommar.

Såsom framgår av vad statskontoret anfört kan man icke bortse från föreningens

behov av likvida medel, när beviljat byggnadskreditiv skall avlyftas.

Att ta i anspråk ytterligare medel ur fonden för centrala åtgärder

till främjande av folkbiblioteksväsendet är för närvarande icke möjligt.

Det synes icke heller lämpligt att belasta fonden med framtida utgifter av

den storleksordning, som det här gäller, och därigenom hindra dess utnyttjande

för mera näraliggande uppgifter.

Med hänsyn till de förevarande omständigheterna anser jag mig böra tillstyrka,

att ett räntefritt amorteringslån å 250 000 kronor beviljas föreningen.

Medel för ändamålet torde böra anvisas på tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1956/57 och upptagas under fonden för låneunderstöd. Såsom

skolöverstyrelsen förordat synes de första fem åren böra vara amorteringsfria.

Därefter bör amortering ske under tjugu år med en tjugondedel av

lånesumman årligen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om

de lånevillkor i övrigt, som kan finnas påkallade.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lån till Bibliotekstjänst förening u. p. a. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lindén

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

55

Bilaga li

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Näsgård, och statsrådet

Eliasson anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1956/57, statsrådet Näsgård beträffande punkten 1 samt

statsrådet Eliasson beträffande punkterna 2 och 3. Föredragandena anför

därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

[1] 3. Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar. Styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök (skr. 28/12 1956) hemställer,

att å tilläggsstat för budgetåret 1956/57 skall anvisas ett investeringsanslag

av 43 400 kronor dels för täckande av resterande kostnader för ombyggnad

av mangårdsbyggnad, dels för borrning av ny brunn in. in. å Stenstugu

försöksgård på Gotland.

Beträffande beräkningen av medelsbehovet m. in. anför styrelsen i huvudsak

följande.

För upprustning och iståndsättande av ekonomibyggnader och mangårdsbyggnad

å försöksgården har genom beslut av 1951, 1952 och 1955 års riksdagar

anvisats sammanlagt (100 000 + 100 000 -1- 130 000 =) 330 000 kronor

(JoU 1951:5, rskr 120; JoU 1952:47, rskr 403; JoU 1955:24, rskr

277). Av det anvisade beloppet har 105 657 kronor tagits i anspråk för upprustning

av ekonomibyggnaderna, främst nybyggnad av ladugård, 4 263

kronor för iordningställande av kontor och provisoriska bostäder för försöksgårdsföreståndare

och rättare, 56 907 kronor för uppförande av assi
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

stentbostad samt 7 463 kronor för vissa vatten- och avloppsarbeten, eller

sammanlagt ca 174 300 kronor.

Kostnaderna för ombyggnaden av mangårdsbyggnaden beräknades år

1953 till 180 000 kronor. Med hänsyn till den allmänna kostnadsstegringen

— ca 8 procent enligt byggnadsstyrelsens beräkningar — har byggnadskostnaderna

ökat något och uppskattas nu till 189 100 kronor. Vid sådant

förhållande skulle för samtliga byggnads- och anläggningsarbeten erfordras

(174 300 4- 189100=) 363 400 kronor. Då endast 330 000 kronor anvisats

för ändamålen, erfordras ytterligare 33 400 kronor.

Försöksgårdens vattenförsörjning är enligt högskolestyrelsen icke anordnad

på ett tillfredsställande sätt. Trots att den ena av gårdens två brunnar

fördjupats så sent som år 1955 är vattentillgången och vattnets beskaffenhet

alltjämt otillfredsställande. Risk torde föreligga att gården blir utan vatten

vid längre torkperioder. Kostnaderna för borrning av ny brunn, pump,

hydrofor, anslutningsledningar samt vissa justeringar av ledningssystemet

beräknas enligt högskolestyrelsen till 10 000 kronor. Arbetet bör få utföras

i samband med ombyggnaden av mangårdsbyggnaden.

Statskontoret (skr. 21/2 1957) motsätter sig ej, att ett anslag av 43 400

kronor ställes till lantbrukshögskolans förfogande för angivet ändamål.

Därest det anses erforderligt, att medel anvisas redan under innevarande

budgetår, torde i enlighet med högskolans hemställan ett investeringsanslag

böra äskas å tilläggsstat.

Riksräkenskapsverket (skr. 26/2 1957) har icke något att erinra mot

framställningen.

Departementschefen. Jag vill liksom remissmyndigheterna icke motsätta

mig, att erforderliga medel skall ställas till förfogande för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök för slutförande av pågående ombyggnadsarbeten

å försöksgårdens mangårdsbyggnad. Enligt vad jag under hand inhämtat

torde arbetena komma att slutföras under instundande vår. Medel

synes med hänsyn härtill böra äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Då den av styrelsen föreslagna nya brunnsanläggningen lämpligen bör komma

till utförande i anslutning till övriga nu pågående arbeten, bör enligt

min mening medel jämväl härför äskas i detta sammanhang. Mot storleken

av de begärda beloppen har jag icke något att erinra. Jag får fördenskull

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57

till Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar anvisa

ett investeringsanslag av 43 400 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1951

57

V. Statens utlåningsfonder

[2] Fiskerilånefonden. Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)

inrättades enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande bestämmelser

för lån ur fonden återfinnes i kungörelsen 1932: 112, ändrad

genom kungörelserna 1948:313, 1949:160 och 1953:240. Maximigränsen

för låneunderstöd ur fonden utgör enligt beslut av 1953 års riksdag

120 000 kronor.

Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller

landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer eller annan

maskinell utrustning för sådana båtar, fiskredskap samt för forsling av fisk

avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre transportmedel, vidare för

anläggande av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling av

fiskets produkter samt för utförande av fiskodling.

Enligt beslut av 1956 års riksdag fick Kungl. Maj :t för utlämnande av

lån ur fiskerilånefonden under budgetåret 1955/56 disponera 4 000 000 kronor.

För innevarande budgetår har denna låneram av 1956 års riksdag bestämts

till 2 600 000 kronor, varjämte som kapitaltillskott till fonden anvisats

1 000 000 kronor.

Fiskeristijrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 14/1 1957) hemställer, att

utöver tidigare medgivet belopp av 2 600 000 kronor ytterligare 2 400 000

kronor eller sammanlagt 5 000 000 kronor skall under innevarande budgetår

få disponeras för långivning ur fonden.

Styrelsen framhåller, att från vederbörande låneförmedlare inkommit ansökningar

om lån ur fonden å sammanlagt 6 302 675 kronor och att lån således

sökts med belopp, som är betydligt mer än dubbelt så stort som det

belopp, som högst får disponeras för utdelning av lån. Detta förhållande

kommer enligt styrelsen att förorsaka betydande svårigheter inte bara för

enskilda fiskare utan för hela fiskerinäringen. Styrelsen anför vidare.

Värdet av båtar och fiskredskap i det svenska havsfisket torde f. n. kunna

uppskattas till omkring 175 000 000 kronor. För vidmakthållande av detta

båt- och redskapsbestånd torde lågt räknat erfordras omkring 30 000 000

kronor årligen. Fisket bedrives ju så gott som endast av småföretagare med

förhållandevis svag likviditet. Denna likviditet har i stora delar av landet

dessutom under den sista tiden ytterligare försvagats dels genom felslaget

eller mindre givande fiske, dels genom omfattande redskapsförluster. De

svårigheter, som härigenom uppkommit, har givetvis i hög grad förvärrats

genom nu tillämpade kreditrestriktioner. I detta sammanhang bör även

nämnas att inom östersjöfisket nu försiggår en betydande rationaliseringsverksamhet

i syfte att höja den mindre goda lönsamhet, som flerstädes råder

inom detta fiske. En mycket betydande del av det lånebelopp, som nu

sökes, hänför sig också till östersjölänen. Att lånebehovet här är så stort heror

uppenbarligen — förutom av nämnda försök till rationalisering — även

på de svåra redskapsförluster, som särskilt ålbottengarnsfisket vid Kalmar

läns kust och vid sydkusten led under sistlidna höst och vilka nu måste ersättas,

om detta fiske skall kunna fortgå i full utsträckning.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser styrelsen det nödvändigt att utvidga

ramen för långivning ur fonden till åtminstone 5 000 000 kronor.

Statskontoret (skr. 5/2 1957) kan, i betraktande av att statsmakterna f. n.

eftersträvar en investeringsbegränsning och därför bi. a. vidtagit åtskilliga

åtgärder i kreditbegränsande syfte, icke förorda bifall till framställningen.

Därest emellertid trots detta situationen för fiskarna skulle anses motivera

ökade lånemöjligheter, synes enligt ämbetsverket i vart fall ett lånebemyndigande

böra begränsas till 3 000 000 kronor eller samma belopp, som föreslagits

i 1957 års statsverksproposition för nästkommande budgetår (Bil. 30

s. 27—28).

Föredraganden. Såsom av den föregående framställningen framgått, föreligger

betydande anspråk på lån ur fiskerilånefonden under innevarande

budgetår. För att i viss mån tillgodose dessa låneanspråk har fiskeristyrelsen

hemställt, att låneramen skall utvidgas från f. n. 2 600 000 kronor till

5 000 000 kronor. Även jag anser en ökning av utlåningsramen påkallad. Jag

är dock endast beredd att föreslå en ökning inom ramen för den å fonden

disponibla behållningen. Enligt vad jag under hand inhämtat torde de för

budgetaren 1956/57 och 1957/58 för utlåning disponibla medlen — inklusive

inflytande amorteringar å sammanlagt 2 900 000 kronor — kunna uppskattas

till i runt tal 6 800 000 kronor. Därest riksdagen godtager den av Kungl.

Maj.t i statsverkspropositionen för nästa budgetår föreslagna låneramen av

3 000 000 kronor, skulle för budgetåret 1956/57 i fonden finnas disponibelt

ett belopp av 3 800 000 kronor. Detta belopp synes enligt min mening böra

få disponeras för långivning under nämnda budgetår. Den av riksdagen år

1956 fastställda utlåningsramen skulle härigenom höjas med 1 200000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medge, att under budgetåret 1956/57 lån må beviljas

från fiskerilånefonden å tillhopa högst 3 800 000 kronor.

[3] 7 a. Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag (IX ht s. 322;

JoU 65; rskr 236) beslöts inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd

statens fiskredskapslånefond. Från fonden må lån utlämnas till fiskare vid

förlust av eller skada å fiskredskap.

Föredraganden. Under åberopande av vad i det föregående anförts vid anmälan

av under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 (bil.

7, p. 1) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens fiskredskapslånefond å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 90 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

61

Bilaga 15

Kapitalinvesteringar

Inrikesdepartementet

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter ett

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 40. Vissa skyddsrumsanläggningar. Civilförsvarsstgrelsen (skr. 30/10

1956) har hemställt om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1956/57 av

500 000 kronor för viss särskild skyddsrumsanläggning.

Med hänsyn till ärendets natur bör en redogörelse för den upptagna frågan

icke lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar bör i stället

meddelas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Vissa skyddsrumsanläggningar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Johnny Slcöldvall

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1957

63

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1957 äskade anslag å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1956/57 utöver de i proposition nr 2

upptagna anslagen

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

II. Justitiedepartementet

Fångvårdsanstalterna: Kronor

E: 6 b Ersättningsanskaffningar m. m. i anledning av bränder

å vissa fångvårdsanläggningar, reservationsanslag...... 300 000

E: 8 Driftkostnader för tillfälliga förläggningar............ 125 000

425 000

III. Utrikesdepartementet

C: 7 Utländska pressbesök, reservationsanslag................ 10 000

V. Socialdepartementet

Statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholmissbrukare:

D: 10 a Vissa byggnadsarbeten m. m. vid vårdavdelning i Fa
gersta,

reservationsanslag............................ 160 000

E: 8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., reservationsanslag

.......................................... 5 000 000

J: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.......................................... 300 000

5 460 000

VI. Kommunikationsdepartementet

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:

B: 12 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen .................... 15 000 000

VII. Finansdepartementet

E: 9 a Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, reservationsanslag.......................... 200 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

N: 14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.......................................... 150 000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1957

IX. Jordbruksdepartementet Kronor

I: 14 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., reservationsanslag

........................................ 20 000

I: 17 Understöd åt fiskare, reservationsanslag ................ 100 000

120 000

X. Handelsdepartementet

H: 4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete,

reservationsanslag................................ 25 000

H: 12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.......................................... 70 000

95 000

XI. Inrikesdepartementet

B: 140 b Ytterligare inköp av polioympämne, förslagsanslag...... 2 000 000

G: 17 Kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning av Surte
katastrofen,

reservationsanslag.......................... 1 500 000

_3 500 000

Säger för egentliga statsutgifter 24 960 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

C. Statens allmänna fastighetsjond

Justitiedepartementet:

2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 2), reservationsanslag

........................................ 1 500 000

2 a Återuppförande av snickeriverkstad vid fångkolonien

Sjöboda (III: 2 a), reservationsanslag.................. 109 500

Socialdepartementet:

6 a Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem

för alkoholmissbrukare (III: 6 a), reservationsanslag .... 250 000

Ecklesiastikdepartementet:

26 Nybyggnad för konstfackskolan (III: 26), reservationsanslag

............................................ 2 500 000

Inrikesdepartementet:

33 a Vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska

laboratorium (III: 33 a), reservationsanslag ...... 98 700

40 Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 40), reservationsanslag

.............................................. 500 000

4 958 200

s. 65 Kontrollera mot PDF

rf* CO to t-fc

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

D. Försvarets fonder Kronor

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (IV: A: 8 a—b), reservationsanslag.... 497 000

Marinens delfond (IV: A: 15 a), reservationsanslag .... 275 000

Flygvapnets delfond (IV: A: 17, 21), reservationsanslag 5 225 000

Befästningars delfond (IV: A: 25, 28—30, 36), reservationsanslag

.................................... 12 500 000

18 497 000

E. Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet:

1 Lånefonden för bostadsbyggande (V: 1), reservationsanslag 31 250 000

Jordbruksdepartementet:

6 Statens fiskredskapslånefond (V: 7 a), reservationsanslag 90 000

31 340 000

F. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

(VI: 1), reservationsanslag............ 800 000

4 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler (VI: 6),

reservationsanslag .................................. 1 950 000

Ecklesiastikdepartementet:

4 a Lån till Bibliotekstjänst förening u.p.a. (VI: 8 b), reservationsanslag

...................................... 250 000

3 000 000

G. Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

3 Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m.

(IX: 9), reservationsanslag.......................... 119 000

Säger för avskrivning av nya kapitalinvesteringar 57 914 200

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster........ 34 000 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 91 914 200

Säger för driftbudgeten 116 874 200

5 Bthalig till riksdagens protokoll *957. 1 samt. Nr 125

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1957

Kapitalbudgeten

Kapitalinvesteringar

I. Statens af/årsverksfonder

E. Domänverket

Justitiedepartementet:

1 a Återuppförande av ekonomibyggnader vid fångvårdsan
stalten

i Mariestad ................................ 539 000

Jordbruksdepartementet:

3 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar____ 43 400

582 400

III. Statens allmänna fastighets fond

Justitiedepartementet:

2 a Återuppförande av snickeriverkstad vid fångkolonien

Sjöboda .......................................... 219 000

Socialdepartementet:

6 a Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem

för alkoholmissbrukare.............................. 500 000

Inrikesdepartementet:

40 Vissa skyddsrumsanläggningar ...................... 500 000

1 219 000

V. Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet:

7 a Statens fiskredskapslånefond........................ 90 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Ecklesiastikdepartementet:

8 b Lån till Bibliotekstjänst förening u. p. a............. 250000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Utrikesdepartementet:

1 a Utlägg för Förenta Nationernas kostnader för röjning

av Suezkanalen.................................... 4 000 000

Säger för kapitalbudgeten 6 141 400

6*0380 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57, i vad p a1 i texten
  2. Rskr. 1957:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken. a1 i texten
  3. SU 1957:138 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1957:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57, såvitt a1 i texten
  5. SU 1957:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående gtterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57, i vad propositionen a a1 i texten

Visa alla 23