Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m

1957-03-22 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:134, Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1957

1

Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms slott

den 22 mars 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—11 :o hemställt.

GUSTAF ADOLF

Bernhard Näsgård

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Persson, Lindell,

Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Näsgård, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartemenet vissa ärenden angående

försäljning av kronoegendomar m. in., vilka ärenden synts böra föranleda

framställning till riksdagen, samt anför följande.

l:o

Kronoparken Bogesund i Stockholms län

Vaxholms stads drätselkammare framförde i skrivelse den 27 juni 1951

önskemål om förvärv av ön Myrholmen å fastigheten Söderkulla l1 under

kronoparken Bogesund i Stockholms län.

över framställningen avgavs yttrande den 14 september 1951 av domänstyrelsen

och den 11 december samma år av länsstyrelsen i Stockholms län.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 134

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 13b år 1957

Domänstyrelsen, som inhämtat yttranden från vederbörande domänintendent,

jägmästare och överjägmästare, anförde därvid att någon försäljning

icke borde övervägas, förrän dispositionsplan över holmen och dess närmaste

omgivningar blivit upprättad. Stadens framställning tillstyrktes däremot av

länsstyrelsen, som dessförinnan inhämtat yttranden av länsarkitekten samt

berett stadens drätselkammare tillfälle att inkomma med påminnelser. I påminnelserna

hade staden därvid upplyst, att dispositionsplan dåmera hade

utarbetats och att Myrholmen enligt denna skulle användas för folkpark.

Staden hade samtidigt med åberopande av ett mellan dåvarande arméförvaltningens

fortifikationsdepartement och Vaxholms stad den 29 juni 1934

träffat avtal ifrågasatt, att Myrholmen skulle överlåtas utan ersättning.

Sedan ärendet den 14 december 1951 ånyo remitterats till domänstyrelsen,

har styrelsen efter hörande av jägmästaren och överjägmästaren samt fortifikationsförvaltningen

den 27 januari 1956 avgivit nytt yttrande.

Myrholmen, som är belägen ca 50 meter norr om Vaxön samt ca en kilometer

från Vaxholms centrum, upptar en areal av 1,35 hektar, varav 1,15

hektar skogsmark och återstoden bergimpediment längs stränderna. Skogstillgången

beräknades år 1954 till ca 180 m3sk, varav 160 m3sk 80-årig barrskog

och 20 m3sk äldre ekar. Enligt ett år 1953 upprättat avstyckningsförslag

skall till Myrholmen höra ett vattenområde om 7,24 hektar. Inom området

finnes tillgång till gott fiske. På holmen, som ingår i stadsplan för Vaxholms

stad, finnes ej några byggnader. Holmen är numera inkorporerad

med Vaxholms stad.

^Myrholmen har i mars månad 1954 saluvärderats av domänverkets värderingsförrättningsman,

jägmästaren A. Hellström. Marken har därvid åsatts ett

varde av en krona för kvadratmeter, varvid hänsyn tagits till att området

vid utnyttjande som folkpark är avsett att bebyggas med dansbana, servermgskiosk,

m. m. Värdet av å holmen befintliga ekar har beräknats ingå i

det föreslagna markvärdet. Av övrig skog har 50 m3sk beräknats kunna avverkas

omedelbart och värderats efter dagspris, medan resten, som beräknats

komma att kvarstå som parkbestånd, värderats efter reducerat pris

Fisket har åsatts särskilt värde.

I enlighet med det föregående har saluvärdet beräknats sålunda:

1,35 hektar å 10 000 kronor

50 m3sk skog å 35 kronor .

110 m3sk skog å 18 kronor .

fiske ..........

Summa värde 19 230 kronor

eller i runt tal 19 200 kronor.

Enligt det av Hellström upprättade, den 31 mars 1954 dagtecknade värderingsmstrumentet

bör i övrigt vid en försäljning i huvudsak följande villkor

13 500 kronor

1 750 »

1 980 »

2 000 »

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1957

Salulotten skall tillträdas vid köpekontraktets underskrivande i då befintligt

skick. Köpeskillingen skall erläggas kontant till domänstyrelsen vid

tillträdet. Det skall åligga köparen att omedelbart efter köpets avslutande

ombesörja att år 1953 påbörjad förrättning för områdets avstyckning från

Söderkulla l1 fullföljes och skall parterna vara skyldiga att tåla de jämkningar

i områdets areal, gränser och eljest, vilka kan komma att bestämmas

vid avstyckningen. Köparen skall respektera avtal av den 27 och 30

april 1952, varigenom jakträtten å kronoparken Bogesund utarrenderats till

Bogesunds jaktklubb för tiden till den 30 juni 1957 i vad nämnda avtal rör

den försålda lotten. Köparen skall betala samtliga å lotten på tiden efter

tillträdesdagen belöpande skatter och onera ävensom kostnaderna för lagfart,

avstyckning och övriga med köpet förenade utgifter. I övrigt skall bestämmelserna

i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga delar lända till eftcirättelse.

Enligt protokoll fört vid påbörjad avstyckningsförrättning den 31 mars

1954 synes hinder icke föreligga för avstyckning av ön Myrholmen.

Jägmästaren och överjägmästaren har i yttranden den 14 och 16 januari

1952 förklarat att, sedan det framkommit att Myrholmen av Vaxholms stad

kommer att utnyttjas för ändamål, som torde ge marken högre värde än om

den användes för skogsproduktion, intet torde vara att erinra mot att staden

får förvärva holmen.

Fortifikationsförvaltningen har i yttrande den 12 mars 1955 i anledning av

vad staden anfört om förvärv utan vederlag framhållit följande.

1925 års härordningsbeslut medförde en betydande reducering av garnisonen

i Vaxholm. Den s. k. kasernkommittén, som tillsattes för undersökning

av ersättningsfrågor i anledning av de genom 1925 års försvarsbeslut

verkställda truppförbandsindragningarna in. in., föreslog att Vaxholms stad

skulle beredas vederlag dels därigenom att kronan till staden överlät viss

tomtmark in. m., dels ock på det sättet att ett kasernetablissement å yaxön

skulle tagas i anspråk för en statlig sinnesslöanstalt. Kommitténs förslag

om marköverlåtelse vann år 1930 statsmakternas godkännande. Förslaget

om förläggande till Vaxholm av en statlig sinnesslöanstalt förföll däremot.

Då starka billighetsskäl syntes tala för att staden skulle erhålla ytterligare

vederlag för de förluster, staden lidit genom 1925 års försvarsbeslut, uppdrog

Kungl. Maj :t genom beslut den 2 juni 1933 åt fortifikationsdepartementet

att upptaga förhandlingar med staden rörande beredande av ytterligare

kompensation. Dessa förhandlingar resulterade i ett preliminärt avtal

med förslag till slutlig uppgörelse i kompensationsfrågan. Enligt avtalsförslaget

skulle kronan till staden överlämna viss lörcfintlig behållning av

influtna tomtavgifter samt utan ersättning överlåta ett visst område av

Vaxön samt ön Myrholmen, varjämte på kronans bekostnad skulle anläggas

en båthamn i Vaxholm. Vad angår marköverlåtelsen anmälde fortifikationsdepartementet,

alt det vid förhandlingarna framkommit, att kronans

äganderätt till Myrholmen icke skulle vara obestridlig och att från enskilt

håll gjorts gällande bättre rätt därtill. Vid sådant förhållande hade

fortifikation sdepartementet ansett, alt till staden allenast borde överlåtas

den rätt, kronan kunde äga till holmen. Hela kompensationsfrågan underställdes

riksdagens prövning i propositionen 1934:202, varvid föredragande

departementschefen bl. a. förklarade sig biträda förslaget om överlåtelse

å staden av kronans rätt till Myrholmen. Sedan riksdagen bifallit den i propositionen

gjorda hemställan, träffades den 29 juni 1934 avtal mellan forti
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1957

likationsdepartementet och staden. Enligt avtalet överlät kronan utan ersättning

till Vaxholms stad ön Myrholmen med den rätt kronan kunde äga.

Innan förrättning för avstyckning av de till Vaxholms stad överlåtna områdena

verkställdes, gjordes av revisionssekreteraren H. Sjögren en den 6

november 1935 daterad utredning rörande äganderätten till Myrholmen. Av

denna utredning framgick, att Kungl. Maj:t och kronan icke ägde någon

som helst rätt till Myrholmen, varför avtalet sålunda i denna del icke kunde

fullföljas.

Av den till grund för 1934 års avtal liggande utredningen framgår, att

fortifikationsdepartementet utgått från att det till överlåtelse avsedda markområdet

å Vaxön om ca 28 hektar skulle anses ha ett värde av 50 öre för

kvadratmeter samt Myrholmen om ca 1,5 hektar ett värde av 500 kronor

för hektar. Då förhandlingarna rörde sig om förhållandevis höga belopp,

synes frågan, huruvida Myrholmen med sitt till 750 kronor uppskattade

värde skulle ingå i överlåtelsen eller icke ha varit av ytterligt ringa betydelse.

Vid sådant förhållande och då i avtalet klart utsagts, att Myrholmen

överlåtits blott med den rätt kronan därtill kunde äga, synes fortifikationsförvaltningen

skäl icke föreligga för att ön nu skulle överlåtas till staden

utan ersättning.

Domänstyrelsen anser i likhet med fortifikationsförvaltningen, att skäl

saknas att tillmötesgå stadens önskan att få förvärva Myrholmen utan ersättning.

Styrelsen hemställer därför, att stadens framställning, sådan den

i förenämnda påminnelser fullföljts, icke skall föranleda någon Kungl.

Maj:ts åtgärd. Styrelsen upplyser vidare, att staden erbjudits att få köpa ön

med vattenområde för det av jägmästaren Hellström beräknade priset,

19 200 kronor, men att staden i skrivelse den 10 oktober 1955 förklarat sig

icke kunna godtaga den föreslagna köpeskillingen.

Vaxholms stads drätselkammare har med skrivelse den 14 juli 1956 under

hand överlämnat ett av lantmätaren K.-E. Eriksson, Hälsingborg, upprättat

värderingsinstrument rörande Myrholmen. Eriksson, som upplyst att holmen

i stadsplanen upptagits såsom park, har i instrumentet på grundval av de

markvärden, som tillämpats vid andra försäljningar av liknande skärgårdsöar,

funnit marken böra åsättas ett värde av 55 öre för kvadratmeter eller

totalt i runt tal 7 500 kronor. Vattenområdet och fisket har icke ansetts böra

åsättas något särskilt värde. Beträffande skogen har värderingsmannen föreslagit,

att endast den skog, som vid ett varaktigt skogsbruk omedelbart

kan uttagas, skall upptagas med särskilt värde. Drätselkammaren accepterar

för sin del resultatet av den utav Eriksson verkställda värderingen.

Slutligen anför statskontoret i yttrande den 7 september 1956, att någon

överlåtelse av Myrholmen till Vaxholms stad utan ersättning icke kan komma

i fråga. Ämbetsverket anför vidare, att anledning torde saknas att frångå

den av domänstyrlesen angivna köpeskillingen, 19 200 kronor, samt att,

då staden avböjt erbjudande om förvärv på nämnda villkor, framställningen

icke bör föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Departementschefen

Liksom fortifikationsförvaltningen, domänstyrelsen och statskontoret anser

jag anledning saknas att utan ersättning till Vaxholms stad överlåta ön

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 13b år 1957

Myrholmen. Då nämligen i 1934 års avtal uttryckligen utsagts, att holmen

skulle överlåtas till staden endast med den rätt kronan kunde äga till densamma,

kan staden icke — sedan det utretts, att kronan vid tidpunkten

för avtalets ingående icke var ägare till holmen — på grund av avtalet som

sådant göra anspråk på att denna, som först i samband med inlösen av Bogesundskomplexet

kommit i kronans ägo, nu skall överlåtas utan vederlag.

Det synes mig emellertid skäligt, att staden med hänsyn till de särskilda

omständigheterna i ärendet heredes tillfälle att förvärva holmen till ett reducerat

pris. En i förhållande till domänstyrelsens förslag så avsevärt reducerad

köpeskilling, som den staden föreslagit, bör dock enligt min mening

ej ifrågakomma. En köpeskilling av 12 000 kronor synes mig emellertid skäligen

kunna godtagas. Enligt vad jag under hand inhämtat har drätselkammaren

i Vaxholms stad förklarat sig beredd att förvärva Myrholmen till detta

pris. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

medge,

att ön Myrholmen å fastigheten Söderkulla l1 i Vaxholms

stad, Stockholms län, må försäljas till staden för en köpeskilling

av 12 000 kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt,

som föreslagits i det av jägmästaren A. Hellström upprättade,

den 31 mars 1954 dagtecknade värderingsinstrumentet.

2:o

Ekeby 41 i Uppsala län

Domänstyrelsen (skr. 29/12 1956) hemställer, att kronoegendomen Ekeby

4i i Lena socken, Uppsala län, skall på vissa angivna villkor försäljas genom

utbud i allmänna marknaden.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. in. upplyses följande.

Egendomen, som är belägen tre kilometer från Vattholma järnvägsstation

och 20 kilometer från Uppsala, är till den 14 mars 1957 utarrenderad mot

en avgäld, som för arrendeåret 1955/1956 utgjorde 2 737 kronor. Egendomen

innehåller 67,2 hektar, varav 32,4 hektar tomt, trädgård och åker, 7,3 hektar

äng och betesmark samt 25,1 hektar produktiv skogsmark. Åkern, som består

av styv lerjord på ogenomsläpplig mjäla, är täckdikad. Dräneringen är

på grund av hög ålder dock ej tillfredsställande. Hävden är god. Skogsmarken

har ett virkesförråd av 2 549 m3sk. Ideala medelboniteten beräknas

till 5,1. . .

Av åbyggnaderna är manbyggnaden i gott skick, ladugården 1 medelgott

samt arbetarbostaden i mindre gott skick. En del byggnader och anläggningar

tillhör arrendatorn, såsom tornsilo av betong och hydroforanläggning.

Elektriska högspänningsledningar, tillhörande bl. a. vattenfallsstyrelsen,

finnes framdragna över egendomen.

Till egendomen hör andel i Norunda häradsallmänning, varifran under

senaste femårsperioden erhållits en utdelning av i medeltal 600 kronor om

året. Egendomen har fiskerätt i Fyrisån.

Taxeringsvärdet är 51 500 kronor, varav 37 900 kronor jordbruksvärde

och 13 600 kronor skogsvärde.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 13b år 1937

Vid en år 1951 igångsatt inventering av jordbruksdomänerna bär domänintendenten

föreslagit försäljning av egendomen. Under hänvisning till gårdens

goda skogsmark och värdefulla skog har jägmästaren endast med tvekan

funnit sig böra tillstyrka försäljning, över jägmästaren har ansett, att

egendomen bör säljas.

Lantbruksnämnden i länet har genom sin delegation för yttre rationaliseiing

den 21 november 1956 uttalat, att i händelse av försäljning egendomen

bör överlåtas i sin nuvarande omfattning.

Vid förrättning den 30 augusti 1956 har uppskattningsnämnden beräknat

värdet av inägorna till 77 900 kronor samt det kapitaliserade värdet av andelen

i häradsallmänningen till 12 000 kronor.

Mot saluvärderingen har över jägmästaren och jägmästaren i huvudsak

icke haft något att erinra.

Värdet av skogsmarken och skogen har, efter uppskattning av vederbörande

skogstaxator, av domänstyrelsen den 21 april 1956 fastställts till 56 000

kronor. I detta belopp ingår icke värdet av en s. k. klappalättstämpling om

189 m3sk, vilken värderats till 8 700 kronor.

Egendomens arrendator Paul Löfven, vilken blivit erbjuden alt få köpa

egendomen med undantag av virkesposten, har den 3 december 1956 förklarat

sig icke villig därtill. Löfven har vidare meddelat, att han ej heller önskar

arrendera egendomen efter arrendetidens utgång den 14 mars 1957. På grund

härav har domänintendenten i yttrande den 18 december 1956 förordat utannonsering

av egendomen i och för dennas försäljning i allmänna marknaden.

Med hänsyn till att ett sådant utbud lämpligen bör ske under vegetationsperioden

föreslår han emellertid, att tillfälliga åtgärder vidtages för

brukning av gården under år 1957.

Domänstyrelsen har — på grundval av vad som förekommit vid förut

nämnda inventering av jordbruksdomänerna — icke funnit anledning för

kronan att behålla egendomen. Det av uppskattningsnämnden föreslagna

saluvärdet på inägorna, 77 900 kronor, har granskats enligt domänstyrelsens

värderingsmetod utan att ge anledning till erinran. Med värdet av skogsmarken

och den återstående skogen (2 360 m3sk), 56 000 kronor, och värdet

av allmänningsdelen, 12 000 kronor, uppgår saluvärdet å egendomen

till 145 900 kronor. Utstämplingen om 189 m3sk avses skola i samband med

iörsäljningens genomförande i första hand erbjudas egendomens köpare till

då rådande dagspris eller, därest han icke önskar förvärva virkesposten,

säljas till annan eller avverkas i domänverkets regi. Som försäljningsvillkor

bör enligt styrelsen föreskrivas följande.

Egendomen skall överlåtas i befintligt skick med tillträde å dag, som

domänstyrelsen bestämmer. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar

å egendomen skall ingå i försäljningen. Kronan eller eventuell köpare

av en stämplingspost om 189 m3sk, vilken icke ingår i försäljningen,

skall förbehållas rätt att behålla posten å rot under femton månader från

tillträdesdagen och ha virket kvarliggande högst ett år därefter. Köparen

skall såsom ägare av egendomen medgiva vattenfallsstyrelsen såsom ägare

av strömfallsfastigheten Söderfors l2 i Älvkarleby socken rätt att kostnads
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition, nr 13i år 1957

fritt för all framtid behålla en över egendomen framdragen elektrisk ledning.

Med skyldighet att ersätta skada, som därav kan uppkomma, skall

vattenfallsstyrelsen tillika äga borttaga för ledningen hinderliga och för

dess säkerhet farliga träd och buskar, vilka skall tillhöra markägaren och

tillvaratagas av denne. Vattenfallsstyrelsens personal skall äga obehindrat

tillträde till egendomen för ledningens tillsyn, underhåll och reparation.

Till säkerhet för nämnda rättigheter skall inteckning få meddelas i egendomen.

Intill dess sådan inteckning meddelats, skall köparen vara skyldig

att vid överlåtelse av egendomen eller del därav göra förbehåll om rättigheternas

bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll.

Innehavare av övriga över egendomen med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar skall förbehållas rätt att behålla och nyttja

ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn

av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. I övrigt

skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen

Då jag i likhet med domänstyrelsen anser, att ifrågavarande kronoegendom

bör säljas och icke heller i övrigt har något att erinra mot styrelsens

förslag, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medge,

att kronoegendomen Ekeby 41 i Lena socken, Uppsala län,

må med ett saluvärde av 145 900 kronor säljas på i huvudsak

de villkor, som domänstyrelsen föreslagit.

3:o

Fettjestad Ägården 21 i Östergötlands län

Domänstijrelsen (skr. 7/12 1956) hemställer, att kronoegendomen förra

kompanichef sbostället 1 mantal Fettjestad Ågården 21 i Gammalkils socken,

Södra Valkebo kommun, Östergötlands län, skall försäljas till egendomens

arrendalor Torsten Linge.

Beträffande egendomens beskaffenhet meddelas i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen 22 kilometer från Linköping och 8 kilometer

från Si ödestads järnvägsstation, är till den 14 mars 1957 utarrenderad till

Torsten Linge. För arrendeåret 1956/1957 utgår avgälden med 5 000 kronor.

Ägorna är utlagda i två skiften, hemskiftet och skogsskiftet, innehållande

sammanlagt 78,1 hektar, varav 37 hektar tomt och åker, 16,5 hektar äng

och betesmark, 21 hektar produktiv skogsmark samt 3,6 hektar annan avrösningsjord

och iinpediment. Åkerjorden utgöres av lera av växlande beskaffenhet.

Omkring en tredjedel av åkern behöver täckdikas. Betesmarken

består av kalhuggen, delvis bergbunden och försumpad hagmark. Hävden

är god. Enligt ett av vederbörande skogstaxator i oktober 1952 upprattat

värderingsinstrument uppgick virkesförrådet i skogen nämnda år till

2 780 mask och å inägor till 271 m3sk (ek). Av virkesförrådet om 2 780 nDsk

tillhörde 160 m3sk åldersklass V och däröver. Den ideala medelboniteten

beräknades till 6.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 134 år 1957

Av byggnaderna är manbyggnaden i dåligt skick och obeboelig under den

kalla årstiden. Arbetarbostaden, uppförd år 1947, är i gott skick. Ekonomihusen

är medelgoda med undantag av ladugården, som är sämre. Ett antal

mindre hus och anläggningar, däribland den elektriska installationen —

inom 1 arbetarbostaden — tillhör arrendatorn. Linköpings elektriska kraftoch

belysningsaktiebolag har elektriska ledningar framdragna över ägorna*
Egendomen

har del i Valkebo häradsallmänning, varifrån under lioårspmuoden

1942/1952 erhållits en utdelning av ca 50 kronor för år, ävensom

i r ettjestadåns torrläggningsföretag år 1947 med årliga annuiteter av 138

kronor 90 öre t. o. m. år 1968.

u«Xnnln?SVärdet är 90200 kronor> varav 83 300 kronor jordbruksvärde

och o 900 kronor skogsmarksvärde. Skogen i övrigt är samtaxerad med annan

kronoskog. Av taxeringsvärdet å denna kan 15 000 kronor anses belöna

a torevarande egendom.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 14 november 1952 uttalat,

att egendomen har förutsättningar att bli en god jordbruksgård, om

täckdikning verkställes samt manbyggnaden och ladugården restaureras.

Kostnaderna härför har av nämnden beräknats till 65 000 kronor. Med hänsyn

härtill har nämnden ansett, att egendomen bör säljas till arrendatorn,

som brukat och väl hävdat densamma sedan år 1945. Nämnden har beräknat

saluvärdet å jordbruksdelen till 119 000 kronor, därav 1 300 kronor för

andelen i häradsallmänningen.

Värdet av skogsmarken och skogen har — på grundval av det förut omnämnda

skogsvärderingsinstrumentet — den 4 november 1952 av domänstyrelsen

fastställts till 60 000 kronor, i vilket belopp icke ingår värdet av

en i samband med värderingen föreslagen s. k. klappalättstämpling om 150

m3sk. Med tillämpning av höjda värderingsnormer har värdet av skogsmarken

och skogen den 20 december 1955 fastställts till 83 000 kronor. Icke

heller i detta belopp ingår en föreslagen klappalättstämpling om 150 m3sk

med ett beräknat värde av ca 9 300 kronor.

Lantbruksnämnden i länet har genom sin delegation för yttre rationaliseras

den 29 oktober 1952 anfört, att något till egendomen gränsande ofullständigt

jordbruk, lämpligt att förstärka med jord från kronoegendomen,

icke finnes, att egendomen därför bör säljas med nuvarande ägoinnehav

samt att arrendatorn torde kunna förvärva egendomen utan hinder av jordförvärvslagen.

Revirförvaltaren och överjägmästaren har i yttranden den 15 och 17 december

1951 samt den 24 november 1952 ansett, att egendomen med hänsyn

till bl. a. skogstillgången bör behållas i kronans ägo. Saluvärderingen

har lämnats utan erinran.

Riksantikvarieämbetet har i yttrande den 27 januari 1953 bl. a. anfört,

att manbyggnaden har ett icke oväsentligt kulturhistoriskt värde. Med hänsyn

enbart härtill skulle det utan tvivel vara önskvärt att bibehålla gården

i kronans ägo. Ämbetet avstyrker dock icke försäljning om detta strider

mot domänstyrelsens egna intressen. Att i händelse av försäljning utfärda

skyddsföreskrifter jämlikt lagen den 12 juni 1942 om skydd för kulturhisto
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1957

riskt märkliga byggnader anser ämbetet i detta fall icke böra ifrågasättas.

Däremot bör anläggningen fotograferas och uppmätas.

Sedan arrendatorn Linge i december 1952 erbjudits förvärva egendomen

för (119 000 + 60 000 =) 179 000 kronor, förklarade han sig i januari 1953

ur stånd därtill. Efter fortsatta förhandlingar med Linge i januari 1956,

under vilka värdet å skogsmarken och den återstående skogen upptogs till

70 000 kronor, har Linge den 22 november 1956 uppgivit sig beredd köpa

egendomen för ett pris av (119 000 -j- 70 000 =) 189 000 kronor och under

de villkor i övrigt, som av styrelsen föreslagits.

Domänstgrelsen har icke funnit anledning föreligga för kronan att behålla

ifrågavarande egendom. Det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet

på jordbruksdelen, 119 000 kronor, har granskats enligt den av styrelsen

använda värderingsmetoden utan att giva anledning till erinran. Det

av styrelsen numera ifrågasatta värdet för skogsmark och återstående skog,

70 000 kronor, har framkommit efter jämkning av det år 1955 fastställda

värdet i anslutning till de värderingsnormer, vilka gällde år 1952, då arrendatorn

först erbjöds förvärva egendomen. Styrelsen tillstyrker sålunda, att

arrendatorn beredes tillfälle att köpa gården för 189 000 kronor. Den föreslagna

utstämplingen om 150 m3sk kommer i samband med försäljningens

genomförande att i första hand erbjudas Linge till därvid rådande dagspris

eller, därest denne icke önskar förvärva virkesposten, säljas till annan

eller avverkas i domänverkets regi. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt

ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som under punkt 2 föreslagits

för försäljning av kronoegendomen Ekeby 41, dock att beträffande förevarande

försäljning tillika bör föreskrivas, att samtliga på arrendekontraktet

grundade rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn — med undantag

av eventuellt oguldna arrendeavgälder och skatter — skall anses vara

reglerade genom försäljningen, samt att köparen skall svara för annuiteter

och övriga kostnader för egendomen berörande torrläggningsföretag.

Departementschefen

Mot domänstyrelsens försäljningsförslag har jag icke något att erinra.

Den föreslagna köpeskillingen synes sålunda kunna godtagas. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medge,

att kronoegendomen Fettjestad Ågården 21 i Gammalkils

socken, Södra Valkebo kommun, Östergötlands län, må säljas

till egendomens arrendator Torsten Linge för en köpeskilling

av 189 000 kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt,

som domänstyrelsen föreslagit.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1957

4:o

Bredaryd 201 i Jönköpings län

Domänstyrelsen (skr. 14/1 1957) hemställer, att av kronoegendomen förra

kompanichefsbostället 11/2 mantal Bredaryd 201 i Bredaryds socken, Jönköpings

län, skall till Bredaryds kommun försäljas två områden om ca 3,71

och 4,787 hektar.

Beträffande areal- och arrendeförhållanden in. in. å egendomen upplyser

styrelsen följande.

Egendomen, som är belägen i Bredaryds stationssamhälle, innehåller numera

efter förut genomförda markförsäljningar omkring 20 hektar åker

och tomt, 15 hektar äng och betesmark samt 387 hektar avrösningsjord. Inägorna

är i huvudsak utarrenderade till arrendatorn Olle Johansson, varav

området om 3,71 hektar för tiden till den 14 mars 1957 mot en avgäld för

arrendeåret 1956/1957 av 650 kronor. Av området om 4,787 hektar, som i

huvudsak består av skogsmark, är 1,08 hektar utarrenderade för tiden den

14 mars 1947—14 mars 1957 till Bredaryds Folkets hus- och parkförening

såsom folkpark mot en avgäld av 250 kronor för år. Delar av egendomen

omfattas av en för Bredaryds stationssamhälle den 27 mars 1950 fastställd

byggnadsplan. Taxeringsvärdet är 45 000 kronor jordbruksvärde och 201 300

kronor skogsvärde.

Kommunalnämnden i kommunen har, såvitt nu är i fråga, hos styrelsen

anhållit om förvärv av nämnda områden om 3,71 resp. 4,787 hektar, vilka

å utdrag av byggnadsplanen betecknats med I resp. II. Område I, vari ingår

avstyckade fastigheterna Bredaryd 105, 106 och 109, utgöres enligt byggnadsplanen

av 1,7161 hektar kvartersmark för bostads- och industriändamål,

0,9135 hektar parkmark samt återstoden av mark för vägar och torg.

Område II är i planen helt utlagt till park.

Vid saluvärdering i februari 1951 i anledning av då ifrågasatt försäljning

till kommunen av såväl områdena I och II som viss ytterligare mark inom

byggnadsplanen, tillhopa 15,9 hektar, varav 50 procent parkmark och 15

procent vägmark, beräknade bostadsstyrelsen nuvärdet av marken, exklusive

värdet av växande skog, efter en antagen exploateringstid av 20 år till

68 000 kronor, motsvarande 43 öre för kvadratmeter råmark. I anslutning

till denna värdering har vederbörande domänintendent i april 1954 ansett,

att området I bör betinga ett värde av 49 800 kronor, motsvarande en krona

35 öre för kvadratmeter råmark. Enligt uttalande av bostadsstyrelsen den

16 juli 1954 kan av område I kvartersmarken åsättas ett värde av två kronor

för kvadratmeter och parkmarken 50 öre för kvadratmeter. Med ledning

härav utgör saluvärdet å område I 38 890 kronor. Område II har av domänintendenten

i mars 1955 värderats efter 50 öre för kvadratmeter till 23 935

kronor exklusive värdet av växande skog. Värdet av skogen har av styrelsen

den 16 februari 1956 fastställts till 4 000 kronor. Saluvärdet å område II

skulle sålunda i avrundat tal utgöra 27 900 kronor.

Jägmästaren i Värnamo revir har i fråga om område II anfört bl. a., att

på grund av dess karaktär som park rationell ekonomisk skogsskötsel icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1957

kan bedrivas där samt att ett lägre pris, förslagsvis 20 000 kronor, bör kunna

godtagas för detsamma.

Domänstyrelsen har sedan år 1950 fört förhandlingar med representanter

för kommunen om försäljning av den inom byggnadsplanen belägna

marken. Prissättningen på marken har dock från kommunens sida ansetts

vara för hög. Sedan styrelsen i september 1956 föreslagit kommunen att förvärva

områdena I och II för tillhopa 60 000 kronor — varvid styrelsen i anslutning

till vad jägmästaren anfört funnit skäligt reducera priset å område

II, som enligt byggnadsplanen ej skall bebyggas — har kommunalfullmäktige

den 31 oktober 1956 på förslag av kommunalnämnden beslutat inköpa

områdena för nämnda köpeskilling.

Domänstyrelsen tillstyrker försäljning av områdena för 60 000 kronor.

Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande villkor.

Områdena skall efter avstyckning överlåtas i befintligt skick med tillträde

å dag, som domänstyrelsen bestämmer. Å områdena befintliga, vederbörande

nyttjanderättshavare tillhöriga anläggningar skall icke ingå i försäljningen.

Innehavare av över områdena med vederbörligt tillstånd eventuellt

framdragen elektrisk ledning skall förbehållas rätt att behålla och

nyttja ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse

av ledningens innehavare för skada till följd av förändring, reparation och

tillsyn av ledningen. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25

maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom in. m.

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen

Enär jag icke har något att erinra mot förevarande försäljningsförslag,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medge,

att av kronoegendomen Bredaryd 201 i Bredaryds socken,

Jönköpings län, må till Bredaryds kommun försäljas dels

ett område om 3,71 hektar, vari ingår avstyckade fastigheterna

Bredaryd 103, 106 och 109, dels ock ett område om

4,787 hektar, allt för en köpeskilling av 60 000 kronor och på i

huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

5:o

Bo l1 i Jönköpings län

Domunstyrelsen (skr. 14/12 1956) hemställer, att huvudgården med viss

tilldelning av skogsmark under kronoegendomen 3/4 mantal Bo l1 i Stenberga

socken, Jönköpings län, skall försäljas genom utbud i allmänna marknaden.

Beträffande egendomen Bo l1 meddelas föjande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1957

Egendomen är belägen omkring 30 kilometer öster om Vetlanda stad vid

sjön Saljen. Arealen uppgår till ca 163 hektar, varav 30 hektar åker och äng.

Övrig areal utgöres huvudsakligen av skogsmark. Huvudgården —- inägorna

med åbyggnader — är f. n. upplåten för jordbruksändamål. Taxeringsvärdet

utgör för inägorna 41 600 kronor.

Manbyggnaden är i gott skick. Ladugården, uppförd omkring år 1860, är

däremot närmast att klassificera såsom rivningbyggnad. Övriga byggnader

är av skiftande beskaffenhet. Endast bonings- och pumphus är elektrifierade.

Åkerjorden — mullfattig morän — har splittrad arrondering med

berg i dagen flerstädes. Ängsmarken är stenbunden och delvis försumpad.

Kulturbete saknas.

Styrelsen erinrar, att frågan om egendomens fortsatta disposition blev

aktuell år 1951 vid utgången av ett tidigare gällande arrendekontrakt. Förslaget

till egendomens försäljning väcktes därvid. Försäljningslotten skulle

enligt detta förslag omfatta, förutom huvudgården, omkring 50 hektar produktiv

skogsmark från egendomen. Förslaget tillstyrktes av lantbruks nämnden

i länet, som i yttrande den 18 juli 1951 förklarade, att den till försäljning

ifrågasatta fastighetsdelen skulle komma att bilda en bärkraftig jordbruksfastighet

med efter inägoarealen lämpligt avpassad skogsmark. Dåvarande

domänintendenten förklarade sig i skrivelse samma månad — med

instämmande av jägmästaren och över jägmästaren — tillstyrka försäljnings*

förslaget. Sedan ägaren till angränsande fastigheten Bodaberg l1 i juni

1953 inkommit med en ansökan att för sammanläggning med sin fastighet

få förvärva ett mindre område av egendomens inägor att nyttjas för betesändamål,

remitterades ärendet anyo till domänintendenten, jägmästaren och

ö\ er jägmästaren, vilka förklarade sig icke ha något att erinra mot ansökningen.

Domänintendenten fann därvid skäl uppgöra förslag till försäljningsområde,

omfattande omkring 3,5 hektar, varav ungefärligen 1,75 hektar

mägor. I utlåtande den 15 september 1953 uttalade lantbruksnämnden,

att försäljningen av sistnämnda område ej nämnvärt syntes komma att inverka

på jordbruksdriften på stamfastigheten Bo H, vilken även efter områdets

avskiljande skulle komma att bilda ett lämpligt bärkraftigt jordbruk.

Huvudgården — med frånseende av det mindre området — jämte den avsedda

skogsmarken har numera avstyckats såsom en självständig fastighet

och åsatts beteckningen Bo l6. Enligt avstyckningsprotokollet med tillhörande

karta innehåller den nybildade fastigheten totalt 79,20 hektar,

varav 11,70 hektar åker, 16,20 hektar äng samt 51,30 hektar skogsmark. Enligt

e^t i juni 1956 upprättat värderingsinstrument uppgår virkesförrådet

till 4 400 m3sk. Av detta förråd tillhör 850 m3sk åldersklass V eller däröver.

Den ideala medelboniteten beräknas till 5,2.

Efter avstyckningen återstår av Bo l1 en skogsfastighet om ca 84 hektar.

Uppsknttningsnämnden har vid förrättning den 3 oktober 1956 saluvärderat

fastigheten Bo l6, därvid densamma åsatts ett värde av 126 000

kronor, varav 35 000 kronor för inägorna och 91 000 kronor för skogsmarken

med växande skog enligt särskild av domänstyrelsen den 4 juli 1956

fastställd värdering.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 13b år 1957

Domänstyrelsen anser, att egendomen till storleksordningen faller inom

den grupp, vilken icke bör bibehållas i kronans ägo. Egendomen synes dock

utgöra en bärkraftig enhet. Styrelsen tillstyrker sålunda för sin del, att

huvudgården — Bo 1° - försäljes på grundval av det av uppskattningsnämnden

åsatta saluvärdet. Värdet på inägorna, 35 000 kronor, ökat med

ett av uppskattningsnämnden föreslaget saluvärde för inägorna å den mindre

särskilda salulotten, 3 276 kronor, tillhopa 38 276 kronor, understiger

visserligen det förut nämnda taxeringsvärdet för de sammanlagda inägorna

med drygt 3 000 kronor. Styrelsen håller dock före att den omsorgsfulla

värdering, som uppskattningsnämnden med stöd av erfarenhet och ingående

sakkunskap företagit, måste anses mer rättvisande än taxeringsnämndens

oundvikligen mer schablonmässiga uppskattning. Denna uppfattning

har bestyrkts vid en inom styrelsen verkställd prövning av förstnämnda

värdering med tillämpning av vissa särskilda inom styrelsen begagnade

värderingsnormer.

Egendomens nuvarande arrendator, Josef Karlsson, har tillträtt arrendet

den 14 mars 1955. Åren 1953—1955 var gården upplåten i smålotter till

skilda brukare. Upplåtelsen till Karlsson — i stort sett avseende hela inägojorden

— skedde på grundval av ett tvåårigt avtal mot en årlig avgift av

1 200 kronor. Avtalet har sedermera utsträckts att gälla till den 14 mars

1958. Optionsrätt avseende nytt arrende föreligger icke för Karlsson. Då

härjämte arrendatorn icke torde vara intresserad av ett förvärv, bör i förekommande

fall ett medgivande till försäljning icke förbindas med hembudsförfarande

utan styrelsen bör beredas möjlighet alt utbjuda fastigheten

på allmänna marknaden.

Försäljningen bör enligt domänstyrelsen ske på i huvudsak följande villkor.

Fastigheten skall försäljas i befintligt skick med tillträde, såvitt möjligt,

senast den 14 mars 1958. Endast domänverket tillhöriga anläggningar å

fastigheten skall ingå i försäljningen. Nye kommun skall berättigas att tills

vidare nyttja en av kommunen å fastigheten anlagd brandbrunn. Innehavare

av över fastigheten med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar

skall förbehållas rätt att bibehålla och nyttja ledningarna utan rätt

för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom

för skada, som genom ledningarna åsamkas kreatur. Köparen skall

erlägga kostnaderna för avstyckning av och lagfart å fastigheten jämte övriga

med köpet förenade utgifter ävensom å fastigheten för tiden från tillträdesdagen

belöpande skatter och onera. I övrigt skall bestämmelserna i

förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom in. in. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen

Jag delar domänstyrelsens uppfattning att nybildade fastigheten Bo 1°

bör säljas. Vidare finner jag, i likhet med styrelsen, den av uppskattningsnämnden

verkställda värderingen av inägorna skälig. Då jag icke heller i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 13k år 1957

övrigt har något att erinra mot ifrågavarande försäljning, hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medge,

att kronoegendomen Bo l8 i Stenberga socken, Jönköpings

län, må med ett saluvärde av 126 000 kronor säljas på i huvudsak

de villkor, som domänstyrelsen föreslagit.

6:o

Olseröd 272 i Kristianstads län

Domånstyrelsen (skr. 14/1 1957) hemställer, att kronoegendomen 764

1500 mantal Olseröd 272 i Maglehems socken, Kristianstads län, skall på

vissa villkor försäljas till lantbrukaren Johan Emil Hansson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen omkring 35 kilometer söder om Kristianstad och

en kilometer från Olseröds järnvägsstation. Tillgängliga lantmäterihandhngar

utvisar, att egendomen, som är uppdelad å tre skiften, omfattar eu

total areal av ca 68 hektar, varav 41 hektar åker med tomt och trädgård,

12,5 hektar äng och 12,3 hektar produktiv skogsmark. Två skiften — hem®kiftena

är belägna i omedelbar närhet till varandra å ömse sidor av allmänna

vägen Olseröd—Degeberga. Det tredje skiftet — utskiftet — vari

ingår all egendomens skogsmark, ligger på två kilometers avstånd från hemskiftena.

Åkerjorden utgöres å hemskiftena i huvudsak av sandmylla på

sandblandad botten samt i mindre omfattning av lerblandad grus- och sandmylla.

På utskiftet består åkerjorden av dels sandjord på sandbotten, dels

mossjord på sand- och dybotten. Ängsmarken är inom hemskiftena tämligen

torr och mager samt består på utskiftet av odlade mossar i sankt läge. Jorden

är i viss omfattning täckdikad, dock endast i ringa grad efter plan.

Skogsmarken har ett knappt medelmåttigt avkastningsvärde. Åbyggnaderna

är delvis otidsenliga men väl underhållna. Elektriska ledningar, tillhörande

Sydsvenska kraftaktiebolaget och Olseröds elektriska distributionsförening,

är framdragna över ägorna.

Taxeringsvärdet utgör 93 700 kronor, varav 89 200 kronor jordbruksvärde

och 4 500 kronor skogsvärde.

Enligt ett av jägmästaren A. Hellström den 3 augusti 1955 upprättat värderingsinstrument

uppgår virkesförrådet i skogen till 1 620 m3sk, huvudsakligen

hänförligt till åldersklass III. Den ideala medelboniteten beräknas

till 6.

I fråga om arrendeförhållandena upplyser styrelsen följande.

Ett intill den 14 mars 1936 gällande tjuguårigt arrendekontrakt rörande

egendomen överläts, i vad avsåg arrendatorns rättigheter och skyldigheter,

år 1922 å Johan Emil Hansson, som emellertid år 1931 i sin tur överlät arrendet

å Nils Brogårdh samt Anders Nilsson. Sedan kontraktet till giltigheten

förlängts ytterligare två år upprättade styrelsen i november 1937 nytt

arrendekontrakt med Brogårdh och Nilsson för tiden den 14 mars 1938 _

den 14 mars 1958. Detta kontrakt är alltjämt tillämpligt, dock att Nilsson

numera avlidit, därvid dödsboet trätt i hans ställe såsom kontraktspart.

I sammanhanget är att beakta, att Hansson även efter arrendets avträ
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 13k år 1957

dande år 1931 i realiteten varit brukare av egendomen, som han förvaltat

för arrendatorernas räkning. Arrendeavgälden för arrendeåret 1956/1957

utgör 4 700 kronor.

Sedan inom styrelsen väckts förslag angående egendomens försäljning,

har lantbruksnämnden i lånet i skrivelse den 10 april 1956 förklarat, att

enligt nämndens uppfattning egendomen utgör en lämplig brukningsdel.

Då Hansson är egendomens verklige arrendator, bör denne enligt nämnden

vid en försäljning i första hand erbjudas att köpa egendomen.

Uppskattningsnämnden har den 21 augusti 1956 vid förrättning för arrende-

och saluvärdering å egendomen i närvaro av bl. a. Hansson, Brogårdh

och representant för Nilssons dödsbo åsatt inägorna ett värde av 128 840

kronor och egendomen i dess helhet — inberäknat värdet av skogsmarken

med växande skog, vilket av styrelsen genom beslut den 8 september 1955

fastställts till 28 000 kronor — ett värde av 156 840 kronor. Därjämte har

nämnden föreslagit, att egendomen på grundval av sagda värde skall överlåtas

till Hansson, som på ett förtjänstfullt sätt skött densamma.

Domänstyrelsen har funnit Olseröd 272 hänförlig till sådan kategori av

kronoegendomar, som icke bör bibehållas i kronans ägo, och tillstyrker därför,

att egendomen säljes för en köpeskilling av 156 840 kronor. Det av

uppskattningsnämnden föreslagna priset för inägorna har underkastats

granskning med tillämpning av särskilda inom styrelsen i sådant hänseende

brukade normer, vilket icke givit anledning till erinran. Styrelsen biträder

lantbruks- och uppskattningsnämndernas rekommendation att överlåta

egendomen till Hansson såsom varande den egentlige brukaren. De formella

arrendatorerna är enligt styrelsen helt införstådda härmed. Försäljningen

bör i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som under punkt 2

föreslagits för försäljning av kronoegendomen Ekeby 41.

Hansson bär i skrivelse den 14 december 1956 förklarat sig villig att på

av styrelsen föreslagna villkor förvärva egendomen för en köpeskilling av

156 840 kronor. Samtidigt har Hansson till styrelsen överlämnat en av egendomens

arrendatorer avgiven skriftlig förklaring, att de under förutsättning

av ömsesidighet betraktar alla sina rättigheter och skyldigheter på grund

av arrendekontraktet med styrelsen vara reglerade i samband med en försäljning

av egendomen till Hansson.

Departementschefen

Mot domänstyrelsens försäljningsförslag har jag icke något alt erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medge,

att kronoegendomen Olseröd 272 i Maglehems socken,

Kristianstads län, må säljas till lantbrukaren Johan Emil

Hansson för en köpeskilling av 156 840 kronor och på i huvudsak

de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 13''r år 1957

7 :o

Tygelsjö 43 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 14/1 1957) hemställer, såvitt nu är i fråga, att fastigheten

f. d. skollieminanet 1/8 mantal Tygelsjö 42 i Hardeberga socken,

Malmöhus län, skall försäljas till egendomens arrendator, Orvar Sjölin.

Beträffande beskaffenheten in. m. av fastigheten, vilken intill den 1 maj

1951 utgjort avlöningsförmån åt äldste i tjänst varande lektorn vid katedralskolan

i Lund, meddelas följande.

Egendomen, belägen 6 kilometer från Lund, innehåller i en väl samlad,

nästan rektangulär ägofigur 13,75 hektar åker och 0,25 hektar tomt och

trädgård. Åkerjorden består till största delen av mycket god lermylla på

lerbotten. All åker är dikad. Dräneringen är dock, frånsett en mindre del

om 5,65 hektar, mycket gammal men den fungerar ännu någorlunda tillfredsställande.

Manbyggnaden och logen är gamla men befinner sig i gott

skick. Manbyggnaden är emellertid ej fullt tidsenlig. Stallet befinner sig

i gott skick. Garaget, vilket även upptager utrymmen för höns och redskap,

är i mycket gott skick. Verandan till boningshuset, vattenledningen till stallet

och boningshuset, två avloppsledningar från boningshuset ävensom

spännstolarna i logen är arrendatorns tillhörigheter. En elektrisk distributionsförening

har en elektrisk ledning framdragen över ägorna.

Egendomen har varit upplåten under arrende till den 14 mars 1955 enligt

ett tioårigt kontrakt, utfärdat av Lunds stiftsnämnd den 7 april 1945.

Enligt detta kontrakt var arrendatorn — utöver den bestämda arrendeavgiften

.skyldig att erlägga ett s. k. årsbelopp å 500 kronor för nybyggnad,

täckdikning o. dyl. F. n. är egendomen upplåten till den 14 mars 1957 genom

ett ettårskontrakt. I detta är arrendeavgälden bestämd till 3 000 kronor

utan skyldighet att utgöra årsbelopp. I övrigt gäller samma villkor som

i stiftsnämndens kontrakt. Nuvarande arrendatorn, Orvar Sjölin, har innehaft

egendomen åtminstone sedan år 1937.

Tygelsjö 42 är samtaxerad med skogsfastigheten Tygelsjö 43. Taxeringsvärdet

å Tygelsjö 42 och 43 utgör 80 400 kronor, varav 71 100 kronor jordbruksvärde

— med därå ingående värde på skogsmark av 3 900 kronor —

och 9 300 kronor skogsvärde.

Ur stiftsnämndens arrendekontrakt av den 7 april 1945 har domänstyrelsen

återgivit följande bestämmelser rörande arrendatorns om- och nybyggnadsskyldighet.

*®et åliSSer an''endatorn att mot den rätt till ersättning, som nedan säges,

ined förskotterande av kostnaderna verkställa all om- och nybyggnad å fastigheten,

som erfordras för att denna alltid skall vara försedd med tillräckl/g?

neh i g°tt stånd varande hus och anläggningar. Under arrendetiden böra

a fastigheten verkställas följande om- och nybyggnadsarbeten:

Hårda tak läggas, där sådana ej redan finnas. Byggnaderna elektrifieras

enligt vid arrendeuppskattningen företedd plan. Nuvarande vattenbrunn

fördjupas eller om gårdens vattenbehov icke därigenom tryggas, ny vattenbrunn

gräves.

Till fullgörande av nybyggnadsskyldigheten må arrendatorn icke utföra

annat arbete än här ovan särskilt nämnts utan att först hava inhämtat medgivande

därtill vid syn eller av stiftsnämnden (§ 16).

Årsbelopp för nybyggnad, täckdikning och dylikt, vilka icke enligt vad

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 13b år 1957

nedan sägs avkortas för beredande av ersättning till arrendatorn, skola —- efter hand som de inbetalas till indelningshavaren — av denne överlämnas

till rektorsämbetet för att avsättas till eu årsbeloppsfond för framtida användning

för avsett ändamål.

Där arrendatorn till fullgörande av sin ovan omförmälda nybyggnadsskyldighet

eller till sådan förnyelse av fastighetens anläggningar, som icke

är* att hänföra till underhåll, efter vederbörligt medgivande utför nybyggnads-,

ombyggnads- eller annat förbättringsarbete, äger han rätt till ersättning

för erforderliga kostnader i första hand genom ulfående av hopsamlade

årsbelopp och, om dessa medel ej förslå, genom avkortning av förfallande

årsbeloipp samt, om icke sålunda kan beredas arrendatorn full ersättning,

genom gottgörelse för återstoden vid arrendetidens slut (§ 17).

I samband med av- och tillträdessynen hava indelningshavaren och avträdande

arrendatorn att söka träffa uppgörelse i fråga om arrendatorn fullgjort

sina åligganden samt om han kan hava att fordra för uppförda nya

hus och förbättringar eller bliva skyldig för eftersatta skyldigheter. Kan

överenskommelse i godo icke träffas, skall skiljemannaförfarande äga rum

i den ordning, som stadgas i 2 kap. 8 § av lagen om nyttjanderätt till fast

egendom (§ 23).»

I samband med att egendomen år 1951 övertogs till förvaltning av doinänstyrelsen

avlämnade arrendatorn Sjölin ett antal kvitterade räkningar

m. m. å sammanlagt 22 329 kronor 62 öre, avseende byggnadsarbeten, som

utförts på egendomen med tillstånd av indelningshavaren. På grund av dessa

räkningar har Sjölin erhållit avkortning av alla årsbeloipp, vilka förföll till

betalning under arrendeåren 14/3 1945—14/3 1955, d. v. s. med tillhopa

5 000 kronor.

Vid förrättning den 18 augusti 1955 har uppskattningsnåmnden beräknat

saluvärdet av fastigheten Tygelsjö 42 till 91 000 kronor, motsvarande 6 500

kronor för hektar. Värderingen har verkställts med utgångspunkt från det

skick, vari fastigheten kontraktsenligt skall avlämnas av arrendatorn.

Nämnden har föreslagit, att fastigheten skall säljas till arrendator Sjölin,

som hävdat densamma väl, för en köpeskilling av 72 070 kronor. Vid köpeskillingens

bestämmande har från det nyss angivna saluvärdet, 91 000 kronor,

avdrag gjorts med sammanlagt 18 930 kronor. Av avdraget avser 17 330

kronor ersättning, som arrendatorn — efter avdrag av de avkortade årsbeloppen

om tillhopa 5 000 kronor — har att utfå för de förut omnämnda, med

tillstånd av indelningshavarna verkställda byggnadsarbetena, 62 kronor

gottgörelse för insättning av nya balkar i egendomens brunn enligt företett

kvitto å beloppet, 238 kronor bidrag för anordnande av ny gavel i logen

enligt kvitton å sammanlagt 476 kronor samt 1 300 kronor det beräknade

värdet av arrendatorns egna byggnader och anläggningar.

Lantbruksnämnden i länet har — med framhållande att egendomen utgör

ett bärkraftigt jordbruk, vilket torde kunna behållas såsom självständig

brukningsenhet — tillstyrkt den föreslagna försäljningen till arrendatorn.

Domänstgrelscn anser skäl icke föreligga, som påkallar alt Tygelsjö 4- bchållcs i det allmännas ägo, samt förordar försäljning till Sjölin. Det av

upipskatlningsnämndcn beräknade saluvärdet, 91 000 kronor, har icke givit

Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Yr 131

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 134 år 1957

anledning till erinran från styrelsens sida, liksom ej heller de avdrag därå

om sammanlagt 18 930 kronor, vilka tillstyrkts av uppskattningsnämnden,

därest Sjölin medgives att köpa egendomen. Styrelsen föreslår, att fastigheten

Tygelsjö 42 säljes till Sjölin för 72 070 kronor. Försäljningen bör enligt

styrelsen i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som under

2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Ekeby 41 dock att beträffande

förevarande försäljning tillika skall föreskrivas, dels att samtliga på

arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan jordägaren och arrendatorn

—- dock med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder, skatter

och onera — skall anses vara reglerade genom försäljningen, dels ock att köparen

ensam skall vidkännas lagfartskostnaderna jämte övriga med köpet

förenade utgifter ävensom svara för å egendomen för tiden från tillträdesdagen

belöpande skatter och onera.

A rrendator Sjölin bär i skrivelse den 29 december 1956 godtagit den föreslagna

köpeskillingen å 72 070 kronor ävensom övriga av styrelsen ifrågasatta

villkor.

Departementschefen

Mot domänstyrelsens förevarande förslag har jag icke något att erinra.

Jag kan sålunda tillstyrka, att fastigheten Tygelsjö 42 skall överlåtas till

arrendatorn Orvar Sjölin mot en köpeskilling av 72 070 kronor. Köpeskillingen

torde böra bokföras och redovisas tillsammans med av styrelsen tidigare

uppburen avkastning av fastigheten jämte därtill hörande kapitalinedel.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medge,

att fastigheten f. d. skolhemmanet 1/8 mantal Tygelsjö 42

i Hardeberga socken, Malmöhus län, må försäljas till gårdens

arrendator Orvar Sjölin för en köpeskilling av 72 070

kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

8:o

Kronoparken Ed i Älvsborgs län

Domäns ty relsen (skr. 8/11 1956) hemställer, att ett område om ca 6,2

hektar av fastigheten Ed Västra 21 i Eds municipalsamhälle i Dals-Eds socken,

Älvsborgs län, vilket område finnes närmare angivet å en av distriktslantmätaren

Å. Löfgren år 1955 upprättad karta, skall på vissa angivna villkor

försäljas till Eds municipalsamhälle.

Det för försäljning avsedda området omfattar en areal av omkring 6,203

hektar skogsmark och är beläget omkring 700 meter väster om Eds järnvägsstation

invid allmänna vägen Ed—Nössemark och i omedelbar anslutning

till befintlig bebyggelse i samhället. Av området, som ingår i ett för Eds

municipalsamhälle upprättat stadsplaneförslag, skall 3,84 hektar tagas i an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1957

språk för kvartersmark, 0,65 hektar för gatumark samt 1,71 hektar för parkmark.

Förrådet av växande skog å området har uppskattats till 765 m3sk

medelålders till äldre barrskog av delvis mycket god beskaffenhet. Områdets

värde har vid av jägmästaren A. Hellström i maj 1956 utförd saluvärdering

beräknats till i runt tal 110 000 kronor enligt följande

Kvartersmark (38 400 in2 å 2: 25 kr/m2)

skogsvärde (695 m3sk) ...............

86 400 kronor

36 000 *

122 400 kronor

Avgår: administrationskostnader

.......... 12 000 >

Nettovärde 110 400 kronor

Vid värderingen närvarande ombud för samhället har, enligt vad som uppgives

i värderingsinstrumentet, förklarat nu angivna beräkningsgrunder

skäliga.

Vederbörande jägmästare och överjägmästare har icke haft något att erinra

mot den verkställda värderingen.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder för avstyckning av ifrågavarande

område för angivet ändamål icke torde komma att möta med hänsyn

till jorddelningslagens bestämmelser.

Bostadsstgrelsen har efter hörande av länsbostadsnämnden i Älvsborgs

län uppskattat områdets nuvärde exklusive skogsvärdet till 53 000 kronor.

Hellström har med anledning av bostadsstyrelsens yttrande meddelat bl. a.

följande.

Vid beräkning av det för tomtområdet angivna skogsvärdet, 36 000 kronor,

vilket värde fastställts av domänstyrelsen enligt beslut den 20 mars

1956, har 70 m3sk beräknats med sitt värde få ingå i det markvärde, som

senare kunde komma att beräknas för kvar ter smarken. Enligt skogsvärderingsinstrumentet

motsvarar värdet av 70 m3sk skog å kvartersmarken

4 300 kronor.

Bostadsstyrelsen har i sitt yttrande den 4 oktober 1956 med åberopande

av yttrande från länsbostadsnämnden i Älvsborgs län för sin del ansett

att ett värde motsvarande en krona 50 öre för kvadratmeter tomtyta skulle

vara skäligt för ifrågavarande tomter å kronoparken Ed. Det så beräknade

värdet 57 600 kronor har med hänsyn till att exploateringstiden beräknats

till fyra år diskonterats till 53 000 kronor. I detta värde ingår ej värdet av å

området befintlig skog. Ä parkmark har intet värde ifrågasatts.

Skall det av bostadsstyrelsen angivna kvartersmarksvärdet 53 000 kronor

godtagas, synes dels skogsvärdet böra ökas med förenämnda 4 300 kronor,

dels ock räknas med ett parkmarksvärde av 50 öre för kvadratmeter eller

8 550 kronor. Med dessa beräkningsgrunder skulle värdet av tomtområdet

bli i runt tal 100 000 kronor enligt följande fördelning

kvartersmark 53 000 kronor

parkmark 8 550 »

skogsvärde 40 300 »

101850 kronor

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1957

Domänstyrelsen har för sin del icke något att erinra emot att området

åsättes ett saluvärde av 100 000 kronor. Med hänsyn till att en del av skogen

beräknas bli avverkad omedelbart efter köpets avslutande och därför åsatts

dagspris, bör skogsvärdet vid försäljningstillfället omräknas med ledning

av därvid gällande priser.

Såsom försäljningsvillkor bör enligt styrelsen föreskrivas i huvudsak följade.

Salulotten skall tillträdas vid köpekontraktets avslutande i då befintligt skick

och köpeskillingen skall erläggas kontant vid tillträdet. Köparen skall omedelbart

efter köpets avslutande ombesörja, att påbörjad förrättning för områdets

avstyckning fullföljes, därvid köparen ensam skall svara för samtliga

med aystyckningen förenade kostnader. Parterna skall vara skyldiga tåla de

jämkningar i områdets areal, gränser och eljest, vilka kan komma att bestämmas

vid avstyckningen. Stamfastigheten skall äga rätt nyttja över styckningslotten

gående väg, intill dess köparen iordningställt i planen upptagna

gator, varefter stamfastigheten skall äga nyttja de sålunda anlagda gatorna.

Köparen skall ej äga påfordra, att kronan skall deltaga i kostnaderna för

eventuell flyttning av över salulotten framdragen, vattenfallsstyrelsen tillhörig

kraftledning. Köparen skall såsom ägare av det försålda området medgiva

vattenfallsstyrelsen såsom ägare av strömfallsfastigheten stadsägan

nr 630 + 645+646 + 6474-691+695+696+697+698+699+1171 + 1172 i Trollhättans

stad rätt att kostnadsfritt för all framtid bibehålla en över det försålda

området framdragen kraftledning. Med skyldighet att ersätta skada,

som härav kan uppkomma, skall vattenfallsstyrelsen tillika äga borttaga

lör ledningen hinderliga och för dess säkerhet farliga träd och buskar, vilka

skall tillfalla markägaren och tillvaratagas av denne. Vattenfallsstyrelsens

personal skall erhålla obehindrat tillträde till området för ledningens tillsyn,

underhåll och reparation. Till säkerhet för servitutsupplåtelser skall, därest

så påfordras, inteckning få meddelas i det försålda området. Intill dess sådan

inteckning meddelats, skall köparen av det försålda området vara skyldig

att vid överlåtelse av detsamma eller del därav alltid göra förbehåll om

beståndandet av upplåtelsen och förbinda ny köpare att vid överlåtelse även

göra enahanda förbehåll. Köparen skall ej äga påfordra, att kronan skall

deltaga i kostnaderna för anläggning och underhåll av i blivande stadsplan

upptagna vägar. Köparen skall betala samtliga å området på tiden efter tillträdesdagen

belöpande skatter och onera jämte kostnaderna för lagfart och

Övriga med köpet förenade utgifter. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen

den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

in. in. i tillämpliga delar lända till efterrättefse.

Departementschefen

Enligt domänstyrelsens förslag skall ett område om ca 6,203 hektar av

ifrågavarande kronopark försäljas till Eds municipalsamhälle. Salulotten,

som utgöres av skogsmark, föreslås försåld för en köpeskilling av 100 000

kronor, varav å själva skogen belöper ca 40 000 kronor. Med hänsyn till att å

salulotten förekommande skog till en del beräknas bliva avverkad omedelbart

efter köpets avslutande har vid värderingen viss skog åsatts dagspris.

Domänstyrelsen bär därför föreslagit, att skogsvärdet vid försälj ningstillfället

skall fa omräknas med ledning av de vid denna tidpunkt gällande virkespriserna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 13b år 1957

Mot domänstyrelsens försäljningsförslag har jag icke något att erinra.

Den av styrelsen redovisade värderingen synes mig sålunda kunna godtagas.

Jag finner även skäligt, alt på av styrelsen anförda grunder det salulotten

åsatta skogsvärdet blir föremål för omprövning i samband med försäljningens

genomförande. Styrelsen synes därför böra bemyndigas att företaga sådan

jämkning av köpeskillingen, som må föranledas av vid försäljningstillfället

rådande virkespriser.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att medge,

att av fastigheten Ed Västra 21 under kronoparken Ed,

Dals-Eds socken, Älvsborgs län, må säljas ett område om

ca 6,203 hektar till Eds municipalsamhälle för en köpeskilling

av 100 000 kronor — med rätt för domänstyrelsen att

företaga sådan jämkning av nämnda köpeskilling, som må

betingas av vid försälj ningstillfället rådande virkespriser —- och på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

9:o

Härene Grevegården 41 i Skaraborgs län

Domänstyrelsen (skr. 24/11 1956) hemställer, att kronoegendomen f. d.

sergeantsbostället 1/2 mantal Härene Grevegården 41 i Norra Härene socken,

Skaraborgs län, skall försäljas till lantbrukaren Lennart Gustavsson, son

till egendomens nuvarande arrendator.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen 9 km från Lidköping och utlagd i två ungefär lika

stora skiften, hemskiftet och utskiftet, innehållande tillhopa 44,2 hektar,

varav 42,4 hektar tomt och åker samt 1,6 hektar äng och vägmark. Ägorna

till hemskiftet bildar en i förhållande till egendomens bebyggelse samlad

ägofigur, här och var kuperad samt sönderskuren av öppna diken. Utskiftet

ligger ca 3 km från gårdsbebyggelsen. Det är i likhet med hemskiftet sönderskuret

av öppna diken. Åkerjorden är genomsnittligt av medelgod beskaffenhet

men tungbrukad med hänsyn till det stora avståndet mellan

skiftena. Åkern är icke till någon del täckdikad. Behovet av täckdikning

är stort. Ängsmarken består av vägrenar och dylikt.

Manbyggnaden, vars stomme är väl bibehållen, befinner sig i medelgott

skick. Byggnaden saknar dock moderna bekvämligheter frånsett vatten- och

avloppsledningar. En modernisering av byggnaden beräknas draga ganska

avsevärda belopp. Ladugården och häststallet är medelgoda och befinner sig

i ett tillfredsställande skick. En bodbyggnad, elektriska anläggningen vid

gården samt vattenbrunnen och vattenledningarna ävensom avloppsledningen

från manbyggnaden tillhör arrendatorn. Några byggnader på egendomen

tillhör utomstående personer. Norra Häreneds elektriska distributionsförening

har elektriska ledningar framdragna över egendomen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 13b år 1957

Egendomen är upplåten till den 14 mars 1961 mot en avgäld, som för arrendeåret

1955/1956 utgick med 1 948 kronor 59 öre. Nuvarande arrendatorn,

Axel Gustavsson, har efter sin fader brukat egendomen sedan år 1916.

Taxeringsvärdet är 64 900 kronor jordbruksvärde.

Vederbörande domänintendent har — sedan arrendatorn ifrågasatt en

ombyggnad av manbyggnaden — i skrivelse den 17 april 1951 förordat en

försäljning av egendomen.

Lantbruksnämnden i länet har i utlåtande över försäljningsförslaget den

7 april 1952 anfört följande.

Egendomens utskifte skulle kunna användas till förstärkning av angränsande

mindre brukningsenheter. På grund av dessas beskaffenhet är sådan

förstärkning dock för tillfället icke särskilt angelägen. I anledning härav och

med hänsyn till att kronoegendomen har rymliga och bra ekonomibyggnader,

synes det nämnden oriktigt att nu avskilja någon väsentlig del av egendomens

åkerjord. Nämnden förordar därför att, om gården försäljes, densamma

försäljes i befintligt skick.

Uppskattningsnämndcn har vid förrättning den 29 juli 1952 föreslagit försäljning

av egendomen till arrendatorn Axel Gustavsson. I samband därmed

har nämnden beräknat saluvärdet av egendomen till SO 200 kronor.

Domänstyrelsen har — på grundval av vad som förekommit vid en år

1951 igångsatt inventering av jordbruksdomänerna — icke funnit anledning

för kronan att behålla ifrågavarande egendom.

Sedan Axel Gustavsson blivit erbjuden att köpa gården mot en köpeskilling

av 80 200 kronor, har han den 22 september 1952 förklarat sig icke intresserad

av köp, då köpeskillingen av honom ansågs vara för hög. Efter

fortsatta förhandlingar, under vilka styrelsen — på grund av penningvärdesförändringarna

— funnit sig föranlåten att bestämma saluvärdet till

85 000 kronor, innebärande en förhöjning av det tidigare värdet med 6 procent,

har emellertid Gustavsson i skrivelse den 11 oktober 1956 godtagit det

förhöjda saluvärdet. Samtidigt har Gustavsson anhållit, att hans äldste son,

Lennart Gustavsson, som skött gården för honom under några år, måtte få

inträda som köpare av egendomen. Lennart Gustavsson har skriftligen biträtt

faderns ansökan och godkänt de föreslagna köpevillkoren. Axel Gustavsson

har vidare avgivit skriftlig förklaring, att vid eventuell försäljning

till Lennart Gustavsson samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk

mellan Axel Gustavsson och kronan skall — med de enligt styrelsens

försäljningspraxis vanliga undantagen — anses vara reglerade.

Domänstyrelsen tillstyrker att Lennart Gustavsson, vilken enligt uppgift

icke äger jordbruksfastighet, skall få förvärva egendomen för 85 000 kronor.

Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda

villkor, som under punkt 2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen

Ekeby 41.

Lantbruksstyrelsen har den 19 december 1956 i yttrande över domänstyrelsens

hemställan tillstyrkt försäljningen på föreslagna villkor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 134 år 1957

23

Departementschefen

Förevarande försälj ningsförslag föranleder icke någon erinran från min

sida. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

medge,

att kronoegendomen Härene Grevegården 41 i Norra Härene

socken, Skaraborgs län, må säljas till den nuvarande

arrendatorns son, Lennart Gustavsson, för en köpeskilling

av 85 000 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

10:o

Var berga nr 1 i Örebro stad

Domänstyrelsen (skr. 14/12 1956) hemställer, att ett område om ca

131 600 in2 av kronoegendomen Varberga nr 1 (stadsäga nr 383) i Örebro

stad skall försäljas till staden.

Varberga egendom, som är belägen omkring två kilometer i västlig riktning

från stadens centrum, har en areal av ca 152 hektar, varav 75 hektar

åker och tomt samt 77 hektar skogsmark. Sammanlagda taxeringsvärdet

utgör 214 300 kronor, varav 132 000 kronor avser jordbruksvärde, 25 000

kronor tomt- och industrivärde samt 57 300 kronor skogsvärde. Jordbruksdelen

är f. n. och till den 14 mars 1960 utarrenderad mot en årlig avgift av

8 400 kronor.

Genom skilda kontrakt åren 1949 och 1950 har Örebro stad för vägändamål

förvärvat vissa områden — tillhopa omkring 14 000 in2 — av egendomen.

Vidare har genom kontrakt år 1955 därifrån till staden för bostadsändamål

försålts ett område om ca 67 000 in2.

I skrivelse den 26 maj 1956 till domänstyrelsen har fastiglietsdirektören i

Örebro stad hemställt, att staden måtte av egendomen få inköpa viss ytterligare

mark för företrädesvis bostadsbebyggelse. Till framställningen har bl. a. fogats

två alternativa stadsplaneförslag berörande den mark, som staden

önskar förvärva, jämte en för båda förslagen tillämplig exploateringskalkyl.

Framställningen avser förvärv av det område av egendomen, som är beläget

öster om den blivande s. k. Västerleden, och omfattar — sedan ca 4 800 in2

undantagits för en planerad bensinstationsanläggning — en areal av ca

131 600 in2.

Domänintendenten har i yttrande den 17 augusti 1956 tillstyrkt bifall till

stadens framställning.

Rosta<lsstyrclsen har på domänstyrelsens begäran värderat det aktuella

försäljningsområdet om ca 131 600 in2, varav 26 200 in2 jämlikt planförslagen

avses till idrottsområde, och i skrivelse den 1 november 1956, med åberopande

av innehållet i en den 23 oktober samma år inom bostadsstyrelsen

upprättad promemoria, föreslagit eu köpeskilling av 255 000 kronor för området

i dess helhet. Av promemorian inhämtas bl. a. följande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1957

Enligt den av Örebro stad företedda kalkylen bedömdes den blivande bruttovåningsytan

komma att uppgå till 44 000 in2 och exploateringskostnaderna

för området till 1 589 800 kronor, varav för råmarken 384 800 kronor, allt

innebärande ett bruttotomtpris motsvarande 36 kronor för kvadratmeter

våningsyta. Bostadsstyrelsen, som å sin sida räknar med en byggnadsrätt

motsvarande ungefärligen 45 000 in2 våningsyta, förklarar, att för nyexploaterade

områden i Örebro hittills ett bruttotomtpris av 30 kronor för kvadratmeter

våningsyta ansetts skäligt. För att ernå ett dylikt pristal i förevarande

fall skulle enligt styrelsen råmarksvärdet för kvadratmeter våningsyta, vilket

vid ett totalvärde av förenämnda 384 800 kronor utgör ca åtta kronor

50 öre, icke kunna uppskattas till högre belopp än ca två kronor 50 öre, motsvarande

ett pris för kvadratmeter råmark av en krona fem öre. En dylik

värderingsmetod inrymmer emellertid ett flertal osäkra faktorer. Det torde

sålunda icke vara möjligt att — innan stadsplanen erhållit sin slutliga utformning

— med någon större säkerhet uppskatta kostnaderna för gator,

ledningar och extraordinär grundförstärkning. Med anledning därav förordar

styrelsen i stället, att jämförelse sker med de råmarksvärden, som belastat

de senast inom staden exploaterade bostadsområdena. Med redovisning

av prissättningen ''sid tre angivna särförsäljningar av mark till staden, vid

vilka råmarkspriset varierat mellan våningsyta, håller bostadsstyrelsen sålunda

före, att förevarande bostadsområde bör åsättas ett råmarksvärde av

fem kronor 50 öre för kvadratmeter våningsyta eller tillhopa 247 500 kronor-

Med hänsyn till att exploateringen kan förväntas taga sin början om

två år och för sitt genomförande kräva tre år föreslås dock, att summan med

tillämpning av en räntefot av 3,5 procent reduceras till 216 000 kronor. Vad

härefter angår det område om 26 200 in2, som planenligt avses skola användas

för idrottsändamål, finner styrelsen detsamma skäligen kunna åsättas

ett saluvärde av en krona 50 öre för kvadratmeter elleV totalt ca 39 000

kronor.

Det sålunda föreslagna saluvärdet (216 000 + 39 000 =:) 255 000 kronor,

motsvarar ett genomsnittligt pris för kvadratmeter markyta av i runt tal en

krona 95 öre.

Domänstyrelsen tillstyrker, att området för ändamål, som i planförslagen

a\ ses, säljes till staden för en köpeskilling motsvarande ett pris av eu

krona 95 öre för kvadratmeter. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt

ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som under punkt 4 föreslagits

för försäljning från kronoegendomen Bredaryd 201, dock att beträffande

förevarande försäljning tillika bör föreskrivas, att förbehåll skall göras

for de justeringar i areal och gränser, som avstyckningsförrättningen kan

komma att medföra samt att köparen skall respektera, i vad avser försäljningsonn

ådet, det till den 14 mars 1960 gällande arrendekontraktet rörande

kronoegendomen.

Fastighetskontoret i Örebro har, efter att ha erhållit del av försäljningsföi

slaget, i skrivelse den 30 november 1956 för stadens vidkommande godtagit

förslaget.

Lantmåteristyrelsen har i yttrande den 12 februari 1957 förklarat sig icke

ha något att erinra mot försäljningen. Styrelsen har även framhållit, att eftersom

egendomen är belägen inom fastighetsbildningslagens tillämpningsområde

några jordpolitiska hinder för salulottens avstyckning ej föreligger.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1957

Departementschefen

Förevarande försäljningsförslag föranleder icke någon erinran från nnn

sida. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

medge, , , „

att ett område av ca 131 600 m2 av kronoegendomen Yar
berga

nr 1 eller stadsäga nr 383 i Örebro stad må försäljas

till staden för en köpeskilling av en krona 95 öre för kvadratmeter

och på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

11 :o

Kronoparken Eiinghem i Gotlands län

Domänstyrelsen (skr. 31/1 1957) hemställer, att kronoparken Eiinghem

inom Stenkyrka, Hangvars och Tingstäde socknar, Gotlands län, skall — i

enlighet med en av Nils Smith år 1951 upprättad karta — med den rätt kronan

äger till i kronoparken ingående fastigheter, försäljas till lantbruksnämnden

i Gotlands län för en köpeskilling av 137 000 kronor.

Kronoparken som huvudsakligen utgöres av myrmark — Elinghems myr

— omfattar en areal av ca 559,40 hektar, varav 13,45 hektar åker, 3,30 hektar

betesmark, 433,40 hektar skogsmark samt 109,25 hektar impediment. Virkesförrådet

i skogen utgör enligt upprättat värderingsinstrument 23 100

m3sk, varav 19 480 m3sk tillhör åldersklass IV. Den ideala medelboniteten

är 2,75. På grund av fosforbrist och årligen återkommande svåra vårfroster

är vissa delar av kronoparken olämpliga för skogsproduktion. Kronoparken

beröres av vissa upplåtelser. Det sammanlagda taxeringsvärdet utgör 79 600

kronor, varav 2 200 kronor egentligt jordbruksvärde, 26 200 kronor skogsmarksvärde

och 51 200 kronor skogsvärde. Sammanläggning sockenvis av i

kronoparken ingående fastigheter har begärts hos vederbörande inskrivningsdomare.

Sammanläggningsärendet torde dock komma att bli fördröjt pa

grund av oklarhet beträffande ägorätten till vissa i kronoparken ingående

fastigheter.

Kronoparken skall av lantbruksnämnden användas för komplettering av

omkringliggande jordbruk, varvid enligt uppgift ca 370 hektar avses att uppodlas

till åker, medan resten skall bibehållas som skogsmark. Det för uppodling

avsedda området består huvudsakligen av kärrtorvjord, som vid av

nämnden verkställd undersökning bedömts vara lämplig för uppodling till

åkerbruk. Någon torrläggning erfordras ej, enär myren redan är utdikad.

Nämnden har upplyst, att omkring 60 jordbrukare är intresserade av att förvärva

områden av kronoparken och att två tredjedelar av dessa är ägare till

jordbruksfastighet med en åkerareal understigande 20 hektar. En komplettering

av jordbruken skulle därför betyda mycket för jordbruksnäringen i

orten. Därest en försäljning av kronoparken skulle komma till stånd, är det

it liilumg till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 134

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 131 år 1957

enligt nämndens mening lämpligast, att nämnden förvärvar hela kronoparken

för att sedan uppdela densamma i lotter och försälja dessa till ägare av

angränsande fastigheter. För uppodling av markområdena avses jordbrukarna

själva få svara. Nämnden har därvid anfört, att detta ställer sig för

dem fördelaktigare dels därigenom att jordbrukare med åkerareal understigande

20 hektar torde kunna påräkna statsbidrag till odlingskostnaden, dels

ock därigenom att vissa arbeten, bl. a. röjning, kan utföras under den del

av året, då icke hela deras arbetskapacitet kräves för jordbruksdriften.

\id av domänverkets värderingsförrättningsman, jägmästaren A Hellström

och jägmästaren hos lantbruksstyrelsen L. G. Kallstenius gemensamt

verkställd värdering har kronoparken av förstnämnde Hellström uppskattats

sålunda.

13,45 ha åker å 1 000 kronor . . .

3,30 ha betesmark å 300 kronor

avkastningsvärde av skogen____

13 450 kronor

990 »

154 300 »

som avrundas till 168 000 kronor.

Summa 168 740 kronor

Kallstenius har framhållit, att avkastningsvärdet av skogen bör efter

3,5 procent räntefot uppskattas till 142 000 kronor och efter fyra procent

räntefot till 110 000 kronor. Kallstenius har vidare ansett, att ur lantbruksnämndens

synpunkt ett värde för skog och skogsmark av högst 110 000

kronor kunde tillstyrkas.

Lantbruksnämnden har förklarat sig villig inköpa kronoparken för eu

köpeskilling av 168 000 kronor.

Vederbörande jagmästare och över jägmästare tillstyrker försäljningen.

\ ad angår räntefoten framhåller domänstyrelsen, med återgivande av vad

styrelsen i annat försäljningsärende anfört, först följande.

är givtlyis mycket svårbestämbar i sådana långsiktiga fram
en

SSgJof’ aT?5 AIltsedan år 1945 har felsen tdlämpat

... 3,5 procent. I små värderingar tager emellertid stvrelsen

skåSs i 1“ framt?da dyrhetstillväxten. Om denna dvrhetstillväxt uppskattas

till en procent, som av verkställda utredningar och uttalade uppfattningar

att doma icke synes vara för högt uppskattad, motsvaras denav

styrelsen tiHampade räntefoten eller diskonteringsfaktorn 3,5 procent av en

allmän räntefot av 4,5 procent. Någon anledning att ändra räntefoten har en

gt styrelsens^ mening tills nu ej förelegat. Styrelsen anser vidare att på

f ? HV langfrlstlSa kalkyler, varom det här är fråga, alltför ofta upprepade

andringar av räntefoten ej bör företagas. Under föregående år liar

emellertid styrelsen agnat frågan om räntefoten eu skärpt uppmärksamhet

på grund av de företagna allmänna räntehöjningarna. När i slutet av föregå»II!''

T räntehöjning företogs, har” styrelsen kommit t l° den

- f -nag°n atergang lil1 den tidigare lågräntenivån ej torde

'' a att forvanta inom en nara framtid. Styrelsen har i anledningJ härav

räknn''erkun T,<en 1 J’anuari 1957 beslutat att i sina skogsvärderingar

rakna med en halv procent högre räntefot. Styrelsen har därför i fortsättningen

anbefallt en räntefot eller diskonteringsfaktor av fyra procent Räk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. \laj:ts proposition nr 13i år 1957

nar man med en dyrlietstillväxt av en procent, motsvaras denna faktor sålunda

i själva verket av en allmän räntefot av fem procent.

Styrelsen anför härefter vidare, att den på grund av nämnda beslut låtit

Hellström omräkna det av honom den 9 april 1956 dagtecknade värderingsinstrumentet

efter eu diskonteringsfaktor av fyra procent. Såsom avkastningsvärde

av skogen har därvid erhållits 122 900 kronor. Med bibehållande

av de tidigare angivna värdena för åker och betesmark utgör kronoparkens

värde sålunda (13 450 -f- 990 -f 122 900 =) i runt tal 137 000

kronor. Styrelsen har för sin del icke något att erinra emot att kronoparken

överlåtes till lantbruksnämnden mot sist angivna belopp.

Försäljningen bör enligt domänstyrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande

villkor.

Salulotten skall tillträdas i befintligt skick vid överlåtelsehandlingens underskrivande.

överlåtelsebeloppet skall erläggas kontant till domänstyrelsen

vid tillträdet. I överlåtelsen skall ej ingå en å lotten befintlig flyttbar

avverkningsbarack, vilken, därest ej annat överenskommes mellan lantbruksnämnden

och vederbörande jägmästare, skall vara bortförd inom ett

år efter överlåtelsen. Nämnden skall respektera de salulotten berörande upplåtelseavtal,

som finnes angivna å en av jägmästaren Lars M. Swartling den

29 december 1956 upprättad förteckning. Nämnden skall ensam svara för

samtliga kostnader förenade med sammanläggning sockenvis av i salulotten

ingående fastigheter. Av domänstyrelsen förskotterade kostnader om 1 767

kronor för av distriktslantmätaren Hans E. Lundström år 1954 verkställd

utredning till grund för sammanläggningen skall av nämnden inbetalas till

domänstyrelsen samtidigt med erläggandet av överlåtelsebeloppet. Nämnden

skall svara för samtliga å lotten belöpande kostnader för de dikningsföretag,

som kan beröra lotten. Nämnden skall betala samtliga å lotten på tiden

efter tillträdesdagen belöpande skatter och onera ävensom kostnaderna för

lagfart, eventuella avstyckningar och övriga med överlåtelsen förenade utgifter.

I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr

262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendomar in. m. i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

Lantbruksnämnden har i skrivelse till domänstyrelsen den 26 januari 1957

förklarat sig icke ha något att erinra mot de föreslagna överlåtelsevillkoren.

Slutligen har lantbruksstyrelsen i yttrande den 9 mars 1957 anfört bl. a.

följande.

Lantbruksstyrelsen anser att ifrågavarande rationaliseringsprojekt har utsikter

att bli av stor betydelse för ifrågavarande jordbruksbygd. Genom den

förstärkning, som ett betydande antal fastigheter sålunda skulle erhålla,

skulle fastighetsbeståndet förbättras avsevärt. Mot bakgrunden av de tendenser

till avflyttning från Gotland, som under senare år blivit alltmera

märkbara, får en sådan, för jordbruket positiv åtgärd som den nu ifrågasatta

sin särskilda betydelse. Lantbruksstyrelsen, som finner det av domänstyrelsen

föreslagna priset kunna godtagas, finner sig sålunda böra tillstyrka

bifall till domänstyrelsens framställning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1957

Departementschefen

Enligt domänstyrelsens förslag skall förevarande kronopark, omfattande

en total areal av omkring 559 hektar, överlåtas till lantbruksnämnden i Gotlands

län för att förse ett antal angränsande jordbruksfastigheter med tillskottsmark.

Av kronoparken, som till största delen utgöres av skogsmark,

beräknas ca 370 hektar bli uppodlade. Kronoparken har saluvärderats till

137 000 kronor.

Jag har icke något att erinra emot att kronoparken överlåtes till lantbruksnämnden

i Gotlands län på föreslagna villkor. Härför torde riksdagens medgivande

böra inhämtas. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att medge,

att kronoparken Elinghem inom Stenkyrka, Hangvars och

Tingstäde socknar, Gotlands län — sådan denna angivits å

en av Nils Smith år 1951 upprättad karta — må med den rätt

kronan äger till i kronoparken ingående fastigheter säljas

till lantbruksnämnden i Gotlands län för en köpeskilling av

137 000 kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

Vad departementschefen ovan under punkterna 1 :o

—ll:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bo Hygrell

570310 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:368 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar ra. rrv., såvitt avser Fettjestad Ågården 21 i Öst a1 i texten
  2. JoU 1957:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser Fettjestad Ågården 21 i Östergötlands län m. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1957:323 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag rörande beredskapslagring av olja, i vad propositionen hänvisats till lagutskott. s. 10 i texten
  4. Rskr. 1957:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar in. m., såvitt avser kronoparken Bogesund i Stockh a1 i texten
  5. JoU 1957:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser Ekeby b1 i Uppsala län m. fl. fastigheter. s. 1 i texten

Visa alla 6